BETÄNKANDE om 18:e rapporten om bättre lagstiftning – Tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (2010)

20.7.2012 - (2011/2276(INI))

Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Sajjad Karim

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om 18:e rapporten om bättre lagstiftning – Tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna (2010)

(2011/2276(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning[1],

–   med beaktande av den gemensamma politiska förklaringen av den 28 september 2011 från medlemsstaterna och kommissionen om förklarande dokument[2],

–   med beaktande av den gemensamma politiska förklaringen av den 27 oktober 2011 från Europaparlamentet, rådet och kommissionen om förklarande dokument[3],

–   med beaktande av de praktiska bestämmelser som avtalades den 22 juli 2011 mellan Europaparlamentets och rådets behöriga tjänsteavdelningar för genomförande av artikel 294.4 i EUF-fördraget i händelse av överenskommelser vid den första behandlingen,

–   med beaktande av sin resolution av den 14 september 2011 om bättre lagstiftning, subsidiaritet och proportionalitet samt smart lagstiftning[4],

–   med beaktande av sin resolution av den 14 september 2011 om den tjugosjunde årsrapporten om kontroll av gemenskapsrättens tillämpning[5],

–   med beaktande av sin resolution av den 8 juni 2011 om garanti för oberoende konsekvensbedömningar[6],

–  med beaktande av kommissionens rapport om subsidiaritet och proportionalitet (18:e rapporten om bättre lagstiftning, avseende 2010) (COM(2011)0344),

–   med beaktande av rapporten från kommissionen med titeln ”Att minska regelbördan för små och medelstora företag – Anpassning av EU:s regler till småföretagens behov” (COM(2011)0803),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om tjugoåttonde årsrapporten om kontrollen av EU‑rättens tillämpning (2010) (COM(2011)0588),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om smart lagstiftning i Europeiska unionen (COM(2010)0543),

–   med beaktande av slutsatserna från rådet (konkurrenskraft) av den 5 december 2011 om konsekvensbedömning,

–   med beaktande av slutsatserna från rådet (konkurrenskraft) av den 30 maj 2011 om smart lagstiftning,

–   med beaktande av rapporten av den 15 november 2011 från högnivågruppen av oberoende intressenter för administrativa bördor, med titeln ”Europa kan bättre – En rapport om bra metoder i medlemsstaterna för att minska administrativa bördor i genomförandet av EU‑lagstiftning”,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandet från utskottet för konstitutionella frågor (A7-0251/2012), och av följande skäl:

A. Under 2010 mottog Europaparlamentet fler än sju gånger så många bidrag som motiverade yttranden från nationella parlament.

B.  Agendan för smart lagstiftning utgör ett försök att stärka insatserna när det gäller bättre lagstiftning, förenkling av EU‑lagstiftningen och minskning av administrativa bördor och bördor i samband med lagstiftning samt att verka för god förvaltning grundad på faktabaserat beslutsfattande där konsekvensbedömningar och kontroller i efterhand spelar en väsentlig roll.

C. Det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning från 2003 är dåligt anpassat till den aktuella lagstiftning som är ett resultat av Lissabonfördraget, inte minst med hänsyn till EU-institutionernas splittrade metoder för antagande av gemensamma politiska förklaringar om förklarande dokument och praktiska bestämmelser på sekretariatnivå för genomförandet av artikel 294 i EUF-fördraget.

D. Ett inkorrekt val mellan att använda delegerade akter enligt artikel 290 i EUF-fördraget eller genomförandeakter enligt artikel 291 i EUF-fördraget i en lagstiftningsakt kan innebära att den upphävs av domstolen.

Allmänna kommentarer

1.  Europaparlamentet understryker det övergripande behovet av att lagstiftningen är tydlig, enkel, lättförståelig och tillgänglig för alla.

2.  Europaparlamentet betonar att EU‑institutionerna måste ta hänsyn till subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i samband med lagstiftning.

3.  Europaparlamentet uttrycker sin djupa oro över konsekvensbedömningsnämndens åsikt att kommissionens beaktande av dessa principer i sina konsekvensbedömningar ofta är otillfredsställande. Parlamentet anser att det är av yttersta vikt att kommissionen tar itu med alla brister på detta område för att se till att man tar hänsyn till dessa principer.

4.  Europaparlamentet upprepar på nytt sina upprepade uppmaningar att 2003 års interinstitutionella avtal om bättre lagstiftning omförhandlas i syfte att ta hänsyn till den nya lagstiftningsmiljö som skapades genom Lissabonfördraget, stärka de rådande bästa metoderna och modernisera avtalet i linje med agendan för smart lagstiftning. Parlamentet föreslår att man i detta sammanhang kommer överens om bestämmelserna avseende avgränsningen mellan delegerade akter och genomförandeakter. Talmannen uppmanas att vidta nödvändiga åtgärder för att inleda förhandlingar med de övriga institutionerna.

De nationella parlamentens kontroll av subsidiariteten

5.  Europaparlamentet välkomnar ett aktivare deltagande av de nationella parlamenten i EU:s lagstiftningsprocess, särskilt när det gäller att granska lagstiftningsförslag i ljuset av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

6.  Europaparlamentet noterar att 211 yttranden mottogs från nationella parlament under 2010, men att endast ett fåtal av dem, totalt 34 stycken, tog upp frågor som rörde subsidiaritet. Parlamentet påpekar att villkoren i artikel 7.2 första stycket i protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna uppfylldes för första gången i maj 2012 i samband med förslaget till rådets förordning om utövandet av rätten att vidta kollektiva åtgärder i samband med etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster (COM(2012)0130). Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att med största respekt för de nationella parlamentens uttalade önskan göra den nödvändiga översynen av förslaget, eftersom man enligt det nya kontrollförfarandet ska garantera att beslut fattas så nära medborgarna som möjligt.

7.  Europaparlamentet kräver att det på uppdrag av kommissionen genomförs en oberoende analys som undersöker regionala eller lokala parlaments roll på området för subsidiaritetskontroller. Parlamentet påminner i detta sammanhang om internetplattformen Ipex, som finansieras av Europaparlamentet och nationella parlament, och som framför allt är användbar för utbyte av information inom ramen för kontrollförfarandet.

8.  Europaparlamentet föreslår att man bör påminna de organ som deltar i lagstiftningsarbetet om behovet av att se till att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna tillämpas korrekt enligt villkoren i protokoll nr 2 som bifogats fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

9.  Europaparlamentet noterar att kritiken från konsekvensbedömningsnämnden angående beaktandet av subsidiariteten också uttrycktes av ett antal nationella parlament i deras bidrag enligt det system för kontroll av subsidiariteten som har införts genom Lissabonfördraget. Parlamentet noterar emellertid också att gränsen för aktivering av de formella förfarandena enligt protokoll nr 2, som är bilagt till fördragen, inte nåddes en enda gång under 2010.

10. Europaparlamentet noterar dock att nationella parlament för första gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft inledde ett förfarande med ”gult kort” den 22 maj 2012 genom att anta motiverade yttranden mot kommissionens förslag till rådets förordning om utövandet av rätten att vidta kollektiva åtgärder i samband med etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster (COM(2012)0130).

11. Europaparlamentet noterar med oro att det i vissa yttranden från nationella parlament betonas att subsidiaritetsmotiveringen är otillräcklig eller obefintlig i ett antal förslag från kommissionen.

12. Europaparlamentet betonar att EU-institutionerna måste göra det möjligt för de nationella parlamenten att granska lagstiftningsförslag genom att se till att kommissionen tillhandahåller detaljerade och omfattande motiveringar till sina beslut om subsidiaritet och proportionalitet, i enlighet med artikel 5 i protokoll nr 2 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

13. Europaparlamentet föreslår att man bedömer huruvida lämpliga kriterier bör fastställas på EU-nivå för en utvärdering av om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna följs.

14. Europaparlamentet anser att man bör kontrollera om de rådande tidsperspektiv som anges i fördragen för de nationella parlamentens genomförande av subsidiaritetskontroller är tillräckliga. Parlamentet föreslår att Europaparlamentet, kommissionen och företrädare för de nationella parlamenten undersöker hur man kan avlägsna hinder för de nationella parlamentens deltagande i systemet för kontroll av subsidiariteten.

15. Europaparlamentet påminner om att EU enligt subsidiaritetsprincipen ska vidta en åtgärd utanför de områden där unionen har exklusiv behörighet endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden bättre kan uppnås på unionsnivå i stället för på nationell, regional eller lokal nivå. Subsidiaritet kan därför leda både till en utvidgning av unionens verksamhet inom ramen för dess befogenheter när omständigheterna kräver detta och, omvänt, till att den aktuella åtgärden begränsas eller inskränks då den inte längre är berättigad. Parlamentet understryker att subsidiaritetsprincipen i detta sammanhang inte bara gäller förhållandet mellan EU och medlemsstaterna utan också omfattar den regionala och lokala nivån.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra och standardisera de uttalanden som rättfärdigar dess lagstiftningsinitiativ på grundval av subsidiaritetsprincipen. Parlamentet påminner om att EU:s förvaltningsrätt bör anpassas och förenklas så att kostnaderna för administration och lagstiftning minskar. Parlamentet anser att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna i detta sammanhang bör tillämpas på motsvarande sätt.

17. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har rapporterat tillräckligt om tillämpningen av proportionalitetsprincipen, i synnerhet vad gäller användandet av artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget om delegerade akter och genomförandeakter. Parlamentet varnar rådet för att sudda ut den tydliga skillnaden mellan delegerade akter och genomförandeakter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa den korrekta tillämpningen av dessa två artiklar.

18. Europaparlamentet konstaterar att EU-domstolen under den period som rapporten omfattar har yttrat sig om proportionalitet och subsidiaritet bara i ett fall (roaming i samband med mobil telefoni), och att de båda principerna enligt domstolen i det fallet inte hade åsidosatts, eftersom ett pristak för de avgifter som tas ut av slutkonsumenterna är nödvändigt för att skydda dem och eftersom detta mål bäst kunde uppnås på unionsnivå.

19. Europaparlamentet välkomnar i detta avseende införandet av ovan nämnda reviderade Ipex-webbplats, som kan fungera som en katalysator för ytterligare förbättringar av och engagemang i användningen av systemet för kontroll av subsidiariteten, och framhåller att webbplatsen behöver ytterligare stöd.

20. Europaparlamentet betonar att kontrollen av subsidiaritetsprincipen även måste ske på regional och lokal nivå i medlemsstaterna. Parlamentet välkomnar de årsrapporter om subsidiaritetsprincipen som Regionkommittén offentliggör liksom dess Regpex‑webbplats, vilka underlättar informationsutbytet och kommer att bidra till ännu bättre subsidiaritetskontroller.

21. Europaparlamentet uppmanar de nationella parlamenten att samråda med de regionala parlamenten med lagstiftningsbefogenheter i enlighet med protokollet om subsidiaritetsprincipen. Kommissionen uppmanas att – i samband med att den kontrollerar tillämpningen av subsidiaritetsprincipen och inte minst i årsrapporterna om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna – ta hänsyn till den roll som de regionala parlamenten med lagstiftningsbefogenheter har.

Faktabaserat beslutsfattande

22. Europaparlamentet betonar betydelsen av agendan för smart lagstiftning och av att utveckla nya lagstiftningsmetoder i syfte att se till att EU‑lagstiftningen passar för sitt ändamål och på ett verkningsfullt sätt kan bidra till att möta de framtida utmaningarna i samband med konkurrenskraft och tillväxt.

23. Europaparlamentet konstaterar att konsekvensbedömningar är mycket viktiga som verktyg för att stödja beslutsfattandet i lagstiftningsprocessen, och betonar att det i detta sammanhang krävs att frågor som avser subsidiaritet och proportionalitet beaktas noggrant.

24. Europaparlamentet betonar parlamentets åtaganden enligt agendan för smart lagstiftning och uppmuntrar utskott som sysslar med lagstiftningsarbete att rutinmässigt utnyttja parlamentets direktorat för konsekvensbedömningar. Parlamentet erinrar om parlamentets och rådets åtagande i 2005 års interinstitutionella gemensamma strategi för konsekvensbedömning att genomföra konsekvensbedömningar före antagandet av ändringar i sak, och uppmanar utskotten att utnyttja det nya direktoratet för konsekvensbedömningar för att genomföra detta åtagande.

25. Europaparlamentet föreslår att direktoratet för konsekvensbedömningar uppmanas av utskotten att utarbeta en kort sammanfattning av varje konsekvensbedömning som ska beaktas när en inledande diskussion hålls, som en del av en mer systematisk metod för beaktande av konsekvensbedömningar inom parlamentet. Parlamentet föreslår att denna sammanfattning kan inbegripa en kort slutsats om konsekvensbedömningens kvalitet, tillsammans med en kort notering om de viktigaste resultaten och eventuella analysområden som har utelämnats av kommissionen. Parlamentet anser att detta skulle innebära en stor förbättring av parlamentets granskning av förslag till lagstiftning.

26. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att de metoder som tillämpas av direktoratet för konsekvensbedömningar är förenliga och jämförbara med den metod som kommissionen använder, och uppmanar parlamentet och kommissionen att samarbeta fullt ut i detta avseende.

27. Europaparlamentet erinrar om 2003 års interinstitutionella avtal om bättre lagstiftning och uppmuntrar rådet att utan dröjsmål slutföra arbetet om upprättandet av sina egna system för genomförande av konsekvensbedömningar, i enlighet med sina åtaganden i 2003 års avtal.

28. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta att förbättra sin egen metod för konsekvensbedömningar och uppmanar den att stärka konsekvensbedömningsnämndens roll och, i synnerhet, endast slutföra och lägga fram lagstiftningsförslag då dessa har godkänts genom ett positivt yttrande från nämnden.

Att minska regelbördan

29. Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om att minska regelbördan för små och medelstora företag. Parlamentet anser att det är nödvändigt att kommissionen tar hänsyn till principen om att ”först och främst tänka småskaligt” när den utarbetar lagstiftning och uppmuntras av det engagemang som kommissionen visar och dess vilja att gå längre än de rådande metoderna samt införa mindre tungrodda system och undantag för mindre företag.

30. Europaparlamentet påminner om parlamentets ståndpunkt om lagstiftningsmässiga undantag och uppmanar enträget kommissionen att utöka undantagen till små och medelstora företag i fall då lagbestämmelser skulle påverka dem på ett oproportionerligt sätt och då det inte finns något bra skäl till att de ska omfattas av lagstiftningen. Parlamentet välkomnar den nya fokuseringen på en kraftfull tillämpning av testet för små och medelstora företag och ser mikrodimensionen som en del av det testet, där alla möjligheter systematiskt utvärderas. I detta avseende välkomnar parlamentet kommissionens ståndpunkt beträffande mikroenheter, dvs. att dessa borde tas med i hela räckvidden för förslaget till rättsakt endast om de uppfyller det stärkta småföretagstestet.

31. Europaparlamentet påminner emellertid kommissionen om att den omvända bevisbördan inte automatiskt bör leda till mer komplicerad lagstiftning som har utvecklats utan små och medelstora företag i åtanke. Parlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter att förenkla lagstiftningen när detta är möjligt och att, som vägledande principer vid utarbetandet av lagstiftning, fortsätta att utarbeta och lägga fram förslag som är tillgängliga för små och medelstora företag och lätta att genomföra för dem, även i fall då ett undantag kan vara tillämpligt.

32. Europaparlamentet betonar behovet av att kommissionen säkrar en konsekvent tillämpning av det stärkta testet för små och medelstora företag i sina direktorat, och uppmanar medlemsstaterna att göra liknande överväganden i sina nationella beslutsprocesser.

33. Europaparlamentet välkomnar förslaget om den s.k. skräddarsydda metoden för lagstiftning som läggs fram av kommissionen. Parlamentet efterlyser att man beaktar en möjlig framtida tillämpning av s.k. skräddarsydda metoder när befintlig lagstiftning ses över.

Uppföljning, kontroller i efterhand och återkoppling i samband med beslutsfattandet

34. Europaparlamentet välkomnar kommissionens antagande av parlamentets rekommendation om offentliggörande av information avseende genomförande, och att den därmed tar itu med problemet med ”överdrivet genomförande” (s.k. gold-plating). Parlamentet påminner kommissionen och rådet om att det krävs ett aktivt samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna om de befintliga och framtida programmen för att minska bördorna ska bli framgångsrika och om man ska kunna undvika olikheter i tolkningen och genomförandet av lagstiftningen. Medlemsstaterna uppmanas med kraft att fram till 2015 minska sin administrativa börda med ytterligare 25 procent.

35. Europaparlamentet finner att förslagen om att ”hänga ut” EU‑institutioner som släpar efter när det gäller förenklingen är välmenta. Parlamentet anser emellertid att ett mer konstruktivt engagemang från de berörda intressenternas och institutionernas sida under det förberedande skedet av lagstiftningsarbetet, tillsammans med beaktandet av de allmänna åtagandena för förenklingen och dagordningen för smart lagstiftning, skulle göra ett sådant offentliggörande överflödigt. Parlamentet föreslår trots det att de medlemsstater som sysslar mest med ”överdrivet genomförande” (s.k. gold-plating) av direktiv bör namnges, tillsammans med dem som är de största lagöverträdarna när det gäller sent, bristfälligt eller ofullständigt införlivande av EU‑lagstiftningen i den nationella lagstiftningen.

36. Europaparlamentet erinrar om sina tidigare uttalanden om behovet av att kommissionen genomför en omfattande översyn av samrådsförfarandet, och ser fram emot att kommissionen antar parlamentets rekommendationer på detta område före slutet av 2012.

Säkerställande av kontinuitet och försiktighet

37. Europaparlamentet understryker betydelsen av dessa åtgärder som en viktig del för förnyad ekonomisk tillväxt i EU. Parlamentet påminner i detta avseende om sin resolution om smart lagstiftning och uppmanar kommissionen att lägga fram förslag som genomför en regelutjämning, vilket skulle kräva att motsvarande kostnadsutjämningar fastställs före ny lagstiftning som skulle innebära kostnader. Parlamentet påminner dessutom om sin ståndpunkt som förespråkar en utökning och utvidgning av omfattningen av programmet för minskning av administrativa bördor, och uppmanar enträget kommissionen att i sitt arbetsprogram för 2013 införa ett program som tar itu med behovet av att minska den övergripande regelbördan.

o

o o

38. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

• [1]  EUT C 321, 31.12.2003, s. 1.
• [2]  EUT C 369, 17.12.2011, s. 14.
• [3]  EUT C 369, 17.12.2011, s. 15.
• [4]  Antagna texter, P7_TA(2011)0381.
• [5]  Antagna texter, P7_TA(2011)0377.
• [6]  Antagna texter, P7_TA(2011)0259.

MOTIVERING

Agendan för smart lagstiftning utgör ett försök att stärka insatserna för bättre lagstiftning, förenkla EU-lagstiftningen och minska administrativa bördor och regelbördor. Agendan innebär en förnyad möjlighet för EU-institutionerna att fullt ut anta god förvaltning som grundas på faktabaserat beslutsfattande där konsekvensbedömningar och kontroller i efterhand spelar en viktig roll. I kommissionens meddelande om smart lagstiftning utvecklas ordförandeskapets slutsatser från Europeiska rådets vårmöte 2007 om den förnyade Lissabonstrategin för tillväxt och sysselsättning samt kommissionsordförande José Manuel Barrosos dokument ”Politiska riktlinjer för nästa kommission”, i vilket det föreslogs att man skulle förvandla Lissabonstrategin till Europa 2020-strategin, som skulle betona konkurrenskraft och färre administrativa bördor genom smart lagstiftning för att få marknaderna att fungera för medborgarna.

Parlamentet, tillsammans med de övriga EU‑institutionerna och medlemsstaterna, måste nu göra sin del för att den uppnådda farten upprätthålls och att verksamheten påskyndas på alla relevanta områden. Det finns särskilt ett starkt behov av att uppdatera det interinstitutionella avtalet om bättre lagstiftning från 2003 och anpassa det till den rådande lagstiftningsmiljö som har skapats genom Lissabonfördraget, t.ex. avseende jämförelsetabeller, det praktiska genomförandet av lagstiftningsförfarandet och avgränsningen mellan delegerade akter och genomförandeakter. Det krävs också åtgärder avseende subsidiaritetskontroller av de nationella parlamenten och när det handlar om de konsekvensbedömningar som genomförs av parlamentet och rådet. Slutligen måste man göra en lämplig uppföljning av den antagna lagstiftningens funktionssätt, inte minst för att få återkoppling som kan användas för att ändra lagstiftning som är möjlig att förbättra, men också för att bekämpa ”överdrivet genomförande” (s.k. gold-plating), dvs. införandet av ytterligare nationella krav som inte finns med i ett direktiv, vilket skapar ytterligare onödiga bördor för medborgare och företag.

Kommissionen planerar att offentliggöra en rapport om utvecklingen för agendan för smart lagstiftning i slutet av 2012. Parlamentet bör se till att förbli vaksamt när det gäller att upptäcka brister och föreslå förbättringar på detta område.

YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (21.6.2012)

till utskottet för rättsliga frågor

över 18:e rapporten om bättre lagstiftning, avseende 2010 – Subsidiaritet och proportionalitet
(2011/2276(INI))

Föredragande: Evelyn Regner

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet föreslår att man omförhandlar det interinstitutionella avtalet ”Bättre lagstiftning” från 2003 så att det speglar Lissabonfördraget och de praktiska förändringar som har skett i lagstiftningsförfarandena sedan dess införande.

2.  Europaparlamentet föreslår att man på lämpligt sätt ska erinra de organ som deltar i lagstiftningsarbetet om behovet av att se till att subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna tillämpas korrekt enligt villkoren i protokoll nr 2 som bifogats fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Europaparlamentet föreslår att man bedömer huruvida lämpliga kriterier bör fastställas på EU-nivå för en utvärdering av om subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna följs.

4.  Europaparlamentet påminner om att EU enligt subsidiaritetsprincipen ska vidta en åtgärd utanför de områden där den har exklusiv behörighet endast om och i den mån som målen för den planerade åtgärden bättre kan uppnås på unionsnivå i stället för på nationell, regional eller lokal nivå. Subsidiaritet kan därför leda både till en utvidgning av unionens verksamhet inom ramen för dess befogenheter när omständigheterna kräver detta och, omvänt, till att den aktuella åtgärden begränsas eller inskränks då den inte längre är berättigad. Parlamentet understryker att subsidiaritetsprincipen i detta sammanhang inte bara gäller förhållandet mellan EU och medlemsstaterna utan också omfattar den regionala och lokala nivån. Parlamentet uppmanar kommissionen att förbättra och standardisera de uttalanden som rättfärdigar dess lagstiftningsinitiativ på grundval av subsidiaritetsprinciperna. Parlamentet påminner om att EU:s förvaltningsrätt bör anpassas och förenklas så att kostnaderna för administration och lagstiftning minskar. Mot denna bakgrund bör subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna tillämpas på motsvarande sätt.

5.  Europaparlamentet konstaterar att konsekvensbedömningar är mycket viktiga som verktyg för att stödja beslutsfattandet i lagstiftningsprocessen, och betonar att det i detta sammanhang krävs att frågor som har att göra med subsidiaritet och proportionalitet beaktas noggrant.

6.  Europaparlamentet välkomnar ett aktivare deltagande från de nationella parlamentens sida i EU:s lagstiftningsprocess, särskilt när det gäller att granska lagstiftningsförslag i ljuset av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

7.  Europaparlamentet noterar att 211 yttranden mottogs från nationella parlament under 2010, men att endast ett fåtal av dem, totalt 34 stycken, tog upp frågor som rörde subsidiaritet. Parlamentet påpekar att villkoren i artikel 7.2 första stycket i protokollet om tillämpningen av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna uppfylldes för första gången i maj 2012 i samband med förslaget till rådets förordning om utövandet av rätten att vidta kollektiva åtgärder i samband med etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster (COM(2012)0130). Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att med största respekt för de nationella parlamentens uttalade önskan göra den nödvändiga översynen av förslaget, eftersom man enligt det nya kontrollförfarandet ska garantera att beslut fattas så nära medborgarna som möjligt. Parlamentet kräver att det på uppdrag av kommissionen genomförs en oberoende analys som undersöker regionala eller lokala parlaments roll på området för subsidiaritetskontroller. Parlamentet påminner i detta sammanhang om internetplattformen Ipex, som finansieras av Europaparlamentet och nationella parlament, och som framför allt är användbar för utbyte av information inom ramen för kontrollförfarandet.

8.  Europaparlamentet noterar med oro att vissa yttranden från nationella parlament noterar att subsidiaritetsmotiveringen är otillräcklig eller obefintlig i ett antal förslag från kommissionen.

9.  Europaparlamentet noterar dock att nationella parlament för första gången sedan Lissabonfördraget trädde i kraft inledde ett förfarande med ”gult kort” den 22 maj 2012 genom att anta motiverade yttranden mot kommissionens förslag till rådets förordning om utövandet av rätten att vidta kollektiva åtgärder i samband med etableringsfriheten och friheten att tillhandahålla tjänster (COM(2012)0130).

10. Europaparlamentet betonar att EU-institutionerna måste göra det möjligt för de nationella parlamenten att granska lagstiftningsförslag genom att se till att kommissionen tillhandahåller detaljerade och omfattande motiveringar till sina beslut om subsidiaritet och proportionalitet, i enlighet med artikel 5 i protokoll nr 2 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

11. Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har rapporterat tillräckligt om tillämpningen av proportionalitetsprincipen, i synnerhet vad gäller användandet av artiklarna 290 och 291 i EUF-fördraget om delegerade akter och genomförandeakter. Parlamentet varnar rådet för att sudda ut den tydliga skillnaden mellan delegerade akter och genomförandeakter. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att säkerställa den korrekta tillämpningen av dessa två artiklar.

12. Europaparlamentet noterar dessutom i detta avseende att den aktuella tidsram som de nationella parlamenten har till sitt förfogande för att genomföra subsidiaritets- och proportionalitetskontroller ofta har bedömts som otillräcklig.

13. Europaparlamentet konstaterar att EU-domstolen under den period som rapporten omfattar har yttrat sig om proportionalitet och subsidiaritet bara i ett fall (roaming i samband med mobil telefoni) och fann att de båda principerna i det fallet inte hade åsidosatts, eftersom ett pristak för de avgifter som tas ut av slutkonsumenterna är nödvändigt för att skydda dem och eftersom detta mål bäst kunde uppnås på unionsnivå.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	19.6.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Alfredo Antoniozzi, Andrew Henry William Brons, Carlo Casini, Andrew Duff, Ashley Fox, Roberto Gualtieri, Enrique Guerrero Salom, Zita Gurmai, Gerald Häfner, Stanimir Ilchev, Constance Le Grip, David Martin, Paulo Rangel, Algirdas Saudargas, Rafał Trzaskowski, Manfred Weber, Luis Yáñez-Barnuevo García
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Elmar Brok, Zuzana Brzobohatá, Anneli Jäätteenmäki, Evelyn Regner, Helmut Scholz, Rainer Wieland

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	10.7.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 0 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Luigi Berlinguer, Françoise Castex, Christian Engström, Marielle Gallo, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sajjad Karim, Klaus-Heiner Lehne, Antonio Masip Hidalgo, Jiří Maštálka, Alajos Mészáros, Bernhard Rapkay, Evelyn Regner, Francesco Enrico Speroni, Rebecca Taylor, Cecilia Wikström, Tadeusz Zwiefka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Piotr Borys, Luis de Grandes Pascual, Eva Lichtenberger, Dagmar Roth-Behrendt, József Szájer, Axel Voss