BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer på energiområdet

30.7.2012 - (KOM(2011)0540 – C7‑0235/2011 – 2011/0238(COD)) - ***I

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Krišjānis Kariņš

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 166 KB)
• 001-001 (DOC - 80 KB)
• 002-005 (PDF - 108 KB)
• 002-005 (DOC - 261 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer på energiområdet

(KOM(2011)0540 – C7‑0235/2011 – 2011/0238(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (KOM(2011)0540),

–   med beaktande av artiklarna 294.2 och 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0235/2011),

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av det motiverade yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–   med beaktande av yttrandet av den 18 januari 2012 från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén[1],

–   efter att ha hört Regionkommittén,

–   med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 5 juni 2012 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor och utskottet för internationell handel (A7‑0264/2011).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG[2]

till kommissionens förslag

__________________________

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT nr … /2012/EU

av den

om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer på energiområdet

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DETTA BESLUT

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 194,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[3],

efter att ha hört Regionkommittén,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet[4], och

av följande skäl:

(1)         Europeiska rådet har uppmanat medlemsstaterna att från och med den 1 januari 2012 informera kommissionen om alla nya och befintliga bilaterala avtal med tredjeländer på energiområdet. Kommissionen bör göra denna information tillgänglig för alla övriga medlemsstater i lämplig form, med hänsyn till behovet av att skydda kommersiellt känsliga uppgifter.

(2)         Enligt artikel 4 i fördraget om Europeiska unionen krävs att medlemsstaterna vidtar alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördragen eller av unionsinstitutionernas akter. Medlemsstaterna bör därför undvika eller undanröja inslag som innebär motsättningar mellan unionsrätten och internationella avtal som ingåtts mellan medlemsstater och tredjeländer.

(3)  För att den inre energimarknaden ska fungera väl krävs att den energi som importeras till unionen omfattas fullt ut av de bestämmelser som ligger till grund för inrättandet av den inre energimarknaden. En inre energimarknad som inte fungerar väl försätter unionen i ett sårbart och ofördelaktigt läge när det gäller en trygg energiförsörjning och undergräver dess potentiella fördelar för europeiska konsumenter och europeisk industri. En hög grad av insyn när det gäller avtal mellan medlemsstater och tredjeländer på energiområdet skulle göra det möjligt för unionen att vidta samordnade åtgärder, i solidarisk anda, för att se till att sådana avtal överensstämmer med unionsrätten och effektivt tryggar energiförsörjningen. Sådan insyn skulle också främja både ett närmare samarbete inom unionen när det gäller yttre förbindelser på energiområdet och unionens långsiktiga politiska mål i fråga om energi, klimat och tryggad energiförsörjning.

(4)         En ny mekanism för informationsutbyte bör därför inrättas. Den bör endast omfatta mellanstatliga avtal som påverkar den inre marknaden för energi eller en trygg energiförsörjning inom unionen, eftersom dessa båda frågor är nära förbundna med varandra. Medlemsstaterna bör ansvara för den första bedömningen av huruvida ett mellanstatligt avtal eller en annan text som det uttryckligen hänvisas till i ett mellanstatligt avtal påverkar den inre marknaden för energi eller en trygg energiförsörjning i unionen. I tveksamma fall bör medlemsstaten samråda med kommissionen. I princip har avtal som inte längre är i kraft eller inte längre tillämpas ingen inverkan på den inre marknaden för energi eller en trygg energiförsörjning i unionen och bör därför inte omfattas av denna mekanism för informationsutbyte. Mekanismen för informationsutbyte bör särskilt omfatta alla mellanstatliga avtal som påverkar leveranserna av gas, olja och elektricitet genom fast infrastruktur eller som påverkar den totala mängd energi som importeras till unionen.

(5)         Mellanstatliga avtal som i sin helhet måste anmälas till kommissionen på grundval av andra unionsakter bör undantas från mekanismen för informationsutbyte. Det undantaget bör dock inte gälla mellanstatliga avtal med tredjeländer som påverkar utvecklingen och användningen av gasinfrastruktur och gasförsörjning och vilka måste anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 13.6 a i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 994/2010 av den 20 oktober 2010 om åtgärder för att trygga naturgasförsörjningen[5]. Sådana avtal bör anmälas enligt de bestämmelser som fastställs i detta beslut. För att undvika dubbelarbete bör en anmälan som lämnas in i enlighet med detta beslut anses uppfylla den skyldighet som fastställs i artikel 13.6 a i förordning (EU) nr 994/2010.

(6a)  Mellanstatliga avtal som rör frågor som omfattas av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen bör inte omfattas av detta beslut.

(7)         Detta beslut skapar inte några skyldigheter vad gäller avtal mellan kommersiella enheter. Det hindrar dock inte medlemsstaterna från att frivilligt meddela kommissionen om kommersiella avtal som det uttryckligen hänvisas till i mellanstatliga avtal. Eftersom kommersiella avtal eventuellt kan innehålla reglerande bestämmelser, bör dessutom kommersiella operatörer som förhandlar om kommersiella avtal med operatörer från tredjeländer ha möjlighet att be kommissionen om vägledning för att undvika potentiella konflikter med unionsrätten.

(8)         Medlemsstaterna bör till kommissionen översända alla befintliga mellanstatliga avtal oavsett om de har trätt i kraft eller tillämpas provisoriskt i den mening som avses i artikel 25 i Wienkonventionen om traktaträtten, samt alla nya mellanstatliga avtal.

(9)         Större öppenhet vad gäller framtida mellanstatliga avtal på energiområdet som kommer att framförhandlas eller om vilka förhandlingar pågår mellan medlemsstater och tredjeländer kan bidra till samstämmighet i medlemsstaternas förhållningssätt till sådana avtal samt till överensstämmelse med unionsrätten och till en trygg energiförsörjning i unionen. Därför bör medlemsstaterna ha möjlighet att underrätta kommissionen om förhandlingar om nya mellanstatliga avtal eller ändringar av befintliga mellanstatliga avtal. När medlemsstaterna väljer det alternativet bör kommissionen regelbundet hållas underrättad om hur förhandlingarna framskrider. Medlemsstaterna bör ha möjlighet att inbjuda kommissionen att delta i förhandlingarna som observatör.

  Kommissionen bör också ha möjlighet att delta som observatör på egen begäran, om den berörda medlemsstaten godkänner detta. Medlemsstaterna bör även ha möjlighet att begära att kommissionen biträder dem under deras förhandlingar med tredjeländer. I sådana fall bör kommissionen ha möjlighet att ge råd om hur oförenlighet med unionsrätten kan undvikas och att rikta uppmärksamheten på målen för unionens energipolitik och principen om solidaritet mellan medlemsstaterna.

(9a)       Kommissionen bör bedöma huruvida befintliga mellanstatliga avtal är förenliga med unionsrätten. Om avtalen inte är förenliga med unionsrätten, bör medlemsstaterna vidta alla nödvändiga åtgärder för att finna en passande lösning för att undanröja oförenligheten.

(10)       För att säkerställa större öppenhet och undvika eventuella konflikter med unionsrätten bör medlemsstaterna ha möjlighet att informera kommissionen om ett nytt mellanstatligt avtal med ett tredjeland före eller under förhandlingarna. Om en medlemsstat som har förhandlat fram ett mellanstatligt avtal har informerat kommissionen på detta sätt innan förhandlingarna avslutades och har överlämnat utkastet till mellanstatligt avtal till kommissionen, bör kommissionen ha möjlighet att underrätta den medlemsstaten om sin uppfattning när det gäller det framförhandlade avtalets förenlighet med unionsrätten. I enlighet med artikel 258 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) har kommissionen rätt att inleda ett överträdelseförfarande, om den anser att medlemsstaten har underlåtit att uppfylla sina skyldigheter enligt EUF-fördraget.

(11)  Alla slutliga, ratificerade mellanstatliga avtal som omfattas av detta beslut bör översändas till kommissionen, så att alla övriga medlemsstater kan informeras.

(12)       Kommissionen bör göra all information som den tar emot tillgänglig för alla övriga medlemsstater i säker elektronisk form. Kommissionen bör respektera begäran från medlemsstaterna om att den information som lämnas in ska behandlas konfidentiellt. En begäran om konfidentialitet bör dock inte begränsa kommissionens egen tillgång till konfidentiella uppgifter, eftersom den behöver uttömmande information för sin egen bedömning. Kommissionen bör ansvara för att bestämmelsen om konfidentialitet tillämpas. Begäran om konfidentialitet bör inte påverka rätten till tillgång till handlingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar[6].

(12a)     Om en medlemsstat anser att ett mellanstatligt avtal är konfidentiellt, bör den förse kommissionen med en sammanfattning av avtalet, så att övriga medlemsstater kan ta del av denna sammanfattning.

(13)  Ett ständigt informationsutbyte om mellanstatliga avtal på unionsnivå bör göra det möjligt att utveckla bästa praxis. Kommissionen bör på grundval av denna bästa praxis, när så är lämpligt i samarbete med Europeiska utrikestjänsten (utrikestjänsten) beträffande unionens utrikespolitik, utarbeta fakultativa förlagor till klausuler som kan användas i mellanstatliga avtal mellan medlemsstater och tredjeländer. Syftet med att använda sådana förlagor bör vara att undvika att mellanstatliga avtal strider mot unionsrätten, särskilt konkurrensrätten och bestämmelser för den inre marknaden för energi, och mot internationella avtal som unionen ingått. Användningen av förlagorna bör vara fakultativ och det bör vara möjligt att anpassa deras innehåll till eventuella särskilda omständigheter.

(13a)     Med tanke på den inre marknaden för energi och målen för unionens energipolitik bör medlemsstaterna vederbörligen beakta dessa mål, när de förhandlar om mellanstatliga avtal på energiområdet som inverkar på unionens energipolitik.

(14)       Ökad ömsesidig kunskap om befintliga och nya mellanstatliga avtal bör möjliggöra en bättre samordning på energiområdet mellan medlemsstaterna samt mellan medlemsstaterna och kommissionen. En sådan bättre samordning bör göra det möjligt för medlemsstaterna att fullt ut dra nytta av unionens politiska och ekonomiska inflytande och för kommissionen att föreslå lösningar på problem som identifieras på området för mellanstatliga avtal.

(14a)   Kommissionen bör underlätta och uppmuntra samordning mellan medlemsstaterna i syfte att stärka unionens övergripande strategiska roll genom en stark och effektiv samordnad strategi för producent-, transit- och konsumentländer.

(15)       Mekanismen för informationsutbyte, inbegripet bedömningar som medlemsstaterna ska göra vid dess genomförande, gäller utan att det påverkar tillämpningen av unionens bestämmelser om överträdelser, statligt stöd och konkurrens.

(15a)     Kommissionen bör bedöma huruvida detta beslut är tillräckligt och effektivt när det gäller att säkerställa överensstämmelse mellan mellanstatliga avtal och unionsrätten samt en hög samordningsnivå mellan medlemsstaterna i fråga om mellanstatliga avtal på energiområdet.

(15b)     Eftersom målet för detta beslut, nämligen informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen om mellanstatliga avtal på energiområdet, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och det därför, på grund av detta besluts verkningar, bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går detta beslut inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Syfte och tillämpningsområde

1.          I detta beslut fastställs en mekanism för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen med avseende på mellanstatliga avtal på energiområdet, enligt definitionen i artikel 2, i syfte att optimera funktionen av den inre marknaden för energi.

2.          Detta beslut ska inte gälla mellanstatliga avtal som i sin helhet redan omfattas av andra särskilda anmälningsförfaranden enligt unionsrätten.

Utan hinder av första stycket ska detta beslut gälla för mellanstatliga avtal, vilka kommissionen ska underrättas om enligt artikel 13.6 a i förordning (EU) nr 994/2010.

Artikel 2

Definitioner

I detta beslut gäller följande definitioner:

1.          mellanstatligt avtal: varje rättsligt bindande avtal mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera tredjeländer vilket har en inverkan på hur den inre marknaden för energi drivs eller fungerar eller en trygg energiförsörjning i unionen; om emellertid ett sådant rättsligt bindande avtal också omfattar andra frågor, ska endast de bestämmelser som rör energi, inklusive allmänna bestämmelser som är tillämpliga på dessa energirelaterade bestämmelser, utgöra ett mellanstatligt avtal.

2.  befintligt mellanstatligt avtal: ett mellanstatligt avtal som har trätt i kraft eller tillämpas provisoriskt före detta besluts ikraftträdande.

Artikel 3

Informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen

1.          Medlemsstaterna ska senast den …^[7]* översända alla befintliga mellanstatliga avtal till kommissionen, inklusive bilagor till och ändringar av dessa avtal. I de fall dessa befintliga mellanstatliga avtal uttryckligen hänvisar till andra texter, ska medlemsstaterna även översända dessa andra texter till kommissionen, om de innehåller delar som påverkar det sätt på vilket den inre marknaden för energi fungerar eller en trygg energiförsörjning i unionen. Avtal mellan kommersiella enheter omfattas emellertid inte av denna skyldighet.

Befintliga mellanstatliga avtal som kommissionen redan har underrättats om i enlighet med artikel 13.6 a i förordning (EU) nr 994/2010 vid dagen för detta besluts ikraftträdande ska anses ha översänts i den mening som avses i denna punkt, förutsatt att den underrättelsen uppfyller kraven i första stycket. Senast den …* ska medlemsstaterna underrätta kommissionen huruvida någon del av sådana mellanstatliga avtal ska anses vara konfidentiell och huruvida den information som har lämnats får delas med andra medlemsstater.

När en medlemsstat enligt denna punkt lämnar in befintliga mellanstatliga avtal som också omfattas av artikel 13.6 a i förordning (EU) nr 994/2010 till kommissionen, ska den anses ha uppfyllt den underrättelseskyldighet som anges i den artikeln.

1a.        När kommissionen efter sin första bedömning hyser tvivel om huruvida de avtal som inlämnats till dem enligt punkt 1 är förenliga med unionsrätten, i synnerhet med unionens konkurrensrätt och lagstiftningen på området för den inre marknaden för energi, ska kommissionen informera den berörda medlemsstaten om detta inom nio månader efter det att de mellanstatliga avtalen har lämnats in.

2.          Före eller under förhandlingar med ett tredjeland om ett mellanstatligt avtal eller om en ändring av ett befintligt mellanstatligt avtal, får medlemsstaten skriftligen underrätta kommissionen om målen med och de bestämmelser som ska tas upp i förhandlingarna och får meddela kommissionen annan relevant information. När medlemsstaten gör en sådan underrättelse om förhandlingar till kommissionen ska den berörda medlemsstaten regelbundet hålla kommissionen underrättad om hur förhandlingarna framskrider.

Den berörda medlemsstaten ska ange till kommissionen om den information som lämnats in enligt första stycket får delas med alla övriga medlemsstater. Om den berörda medlemsstaten har meddelat att informationen får delas, ska kommissionen göra den mottagna informationen tillgänglig för alla medlemsstater i ett säkert elektroniskt format, med undantag av eventuella delar som betraktas som konfidentiella i enlighet med artikel 3a.

2a.        När en medlemsstat underrättar kommissionen om förhandlingar enligt punkt 2, får kommissionen ge den råd om hur den kan undvika oförenlighet mellan det mellanstatliga avtalet eller mellan ändringen av ett befintligt mellanstatligt avtal under förhandling och unionsrätten.

3.  När ett mellanstatligt avtal eller en ändring av ett mellanstatligt avtal har ratificerats, ska den berörda medlemsstaten översända det mellanstatliga avtalet eller ändringen, inklusive eventuella bilagor till avtalet eller ändringen, till kommissionen.

Om det mellanstatliga avtalet eller ändringen av det mellanstatliga avtalet uttryckligen hänvisar till andra texter, ska medlemsstaterna dessutom lämna in dessa andra texter, om de innehåller delar som påverkar det sätt på vilket den inre marknaden för energi fungerar eller en trygg energiförsörjning i unionen. Avtal mellan kommersiella enheter omfattas emellertid inte av denna skyldighet.

4.          Utan att det påverkar punkt 5 i den här artikeln och artikel 3a ska kommissionen göra de dokument som den har mottagit enligt punkterna 1 och 3 tillgängliga för alla övriga medlemsstater i säker elektronisk form.

5.  Om en medlemsstat i enlighet med artikel 3a ger kommissionen instruktioner om att inte göra ett befintligt mellanstatligt avtal, en ändring av ett befintligt mellanstatligt avtal eller ett nytt mellanstatligt avtal tillgängligt för andra medlemsstater, ska den tillhandahålla en sammanfattning av den information som har lämnats. Den sammanfattningen ska innehålla åtminstone följande uppgifter om avtalet eller ändringen i fråga:

a)     syfte,

b)     mål och tillämpningsområde,

c)       varaktighet,

d)     avtalsslutande parter och

e)      uppgifter om de viktigaste beståndsdelarna.

Kommissionen ska göra sammanfattningarna tillgängliga för alla övriga medlemsstater i elektronisk form.

Artikel 3a

Konfidentialitet

1.          En medlemsstat som lämnar information till kommissionen enligt artikel 3.1–3.4 får ange om någon del av informationen, såväl kommersiell som annan information, vars offentliggörande skulle kunna skada berörda parters verksamhet, ska betraktas som konfidentiell och om den information som lämnas kan delas med andra medlemsstater. Kommissionen ska respektera dessa instruktioner.

2.          En begäran om konfidentialitet enligt denna artikel ska inte begränsa kommissionens egen tillgång till konfidentiell information. Kommissionen ska se till att tillgången till den konfidentiella informationen strikt begränsas till de avdelningar inom kommissionen för vilka det är absolut nödvändigt att ha tillgång till informationen.

Artikel 4

Bistånd från kommissionen

När en medlemsstat underrättar kommissionen om förhandlingar enligt artikel 3.2, får den medlemsstaten begära bistånd från kommissionen vid dessa förhandlingar.

Kommissionen får delta som observatör i förhandlingarna på begäran av den berörda medlemsstaten eller på begäran av kommissionen med skriftligt godkännande av den berörda medlemsstaten.

Om kommissionen deltar i förhandlingarna som observatör, får den ge den berörda medlemsstaten råd om hur den kan undvika oförenlighet mellan det mellanstatliga avtalet eller ändringen under förhandling och unionsrätten.

Artikel 5

Bedömning av förenlighet

1.          Om en medlemsstat förhandlar om ett mellanstatligt avtal eller om en ändring av ett befintligt mellanstatligt avtal och den utifrån sin egen bedömning inte har kunnat dra en bestämd slutsats om förenligheten mellan det mellanstatliga avtalet eller ändringen under förhandling och unionsrätten, ska den underrätta kommissionen om detta innan förhandlingarna avslutas och lämna in utkastet till avtal eller ändring tillsammans med eventuella bilagor till kommissionen.

2.          Kommissionen ska inom fyra veckor från dagen för mottagandet av utkastet till avtal eller ändring, inklusive bilagor, underrätta den berörda medlemsstaten om sina eventuella tvivel angående förenligheten mellan utkastet till mellanstatligt avtal eller ändring och unionsrätten. Om kommissionen inte har reagerat inom denna tidsperiod, anses den inte ha några invändningar.

3.  Om kommissionen meddelar den berörda medlemsstaten enligt punkt 2 att den hyser tvivel, ska den underrätta den berörda medlemsstaten om sin uppfattning angående förenligheten mellan utkastet till mellanstatligt avtal eller ändring och unionsrätten inom tio veckor från den dag för mottagande som avses i punkt 2 (granskningsperioden). Granskningsperioden får förlängas med den berörda medlemsstatens godkännande. Om kommissionen inte har yttrat sig inom granskningsperioden, anses den inte ha haft några invändningar.

4.          De tidsperioder som avses i punkterna 1 och 2 ska förkortas i överenskommelse med kommissionen, om omständigheterna kräver detta.

Artikel 6

Samordning mellan medlemsstater

Kommissionen ska underlätta och främja samordning mellan medlemsstaterna för att

a)          granska utvecklingen av mellanstatliga avtal och sträva efter samstämmighet och konsekvens i unionens yttre förbindelser på energiområdet med producent-, transit- och konsumentländer,

b)          identifiera vanliga problem med mellanstatliga avtal och överväga lämpliga åtgärder för att hantera dessa problem samt vid behov föreslå lösningar,

c)  på grundval av bästa praxis och i samråd med medlemsstaterna utarbeta frivilliga förlagor till klausuler, vilkas tillämpning avsevärt skulle förbättra framtida mellanstatliga avtals förenlighet med unionsrätten,

ca)        när så är lämpligt stödja utarbetandet av multilaterala mellanstatliga avtal, där flera medlemsstater eller hela unionen är parter.

▌

Artikel 8

Rapportering och översyn

1.          Kommissionen ska senast den 1 januari 2016 lämna en rapport om tillämpningen av detta beslut till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.

2.          Rapporten ska särskilt innehålla en bedömning av i vilken utsträckning detta beslut främjar mellanstatliga avtals förenlighet med unionsrätten och en hög grad av samordning mellan medlemsstaterna när det gäller mellanstatliga avtal. Den ska också innehålla en bedömning av den inverkan som detta beslut har haft på medlemsstaternas förhandlingar med tredjeländer och huruvida beslutets tillämpningsområde och de förfaranden som fastställs däri är lämpliga.

3.  Efter framläggande av den första rapport som avses i punkt 1 i denna artikel ska kommissionen vart tredje år lämna en rapport till Europaparlamentet och rådet om den information som den har mottagit enligt artikel 3, med vederbörligt beaktande av bestämmelserna om konfidentialitet i detta beslut.

Artikel 9

Ikraftträdande

Detta beslut träder i kraft den tjugonde dagen efter det att det har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Artikel 10

Adressater

Detta beslut riktar sig till medlemsstaterna.

Utfärdat i

På Europaparlamentets vägnar                                                           På rådets vägnar

                   Ordförande                                                                       Ordförande

________________________

• [1]  EUT C 68, 6.3.2012, s. 65.
• [2]  Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.
• [3]  EUT C 68, 6.3.2012, s. 65.
• [4]  Europaparlamentets ståndpunkt av den … (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den ...
• [5]  EUT L 295, 12.11.2010, s. 1.
• [6]  EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.
• [7] ^* EUT: Vänligen inför datum: tre månader efter ikraftträdandet av detta beslut.

MOTIVERING

Stabila och säkra energileveranser är viktiga för att främja förutsägbara ekonomiska förhållanden för medborgarna och industrisektorn i EU. Det bästa sättet att säkerställa tillförlitliga energileveranser är en välfungerande inre marknad för energi. Det tredje energipaketet har främjat EU:s ansträngningar att öppna upp energimarknaden. Många medlemsstater har åtskild kraftproduktion och överföring, vilket har gjort det möjligt för nya aktörer att träda in på energileveransmarknaden. Det tredje energipaketet har undanröjt hinder för att komma in på energimarknaden och avsevärt ökat dess likviditet. Även om andra och tredje energipaketet ännu inte är fullt genomförda, är resultaten i medlemsstaterna där de införts uppmuntrande. Yttre sårbarhet förekommer dock fortfarande – EU importerar mer än 60 procent av sin gas och mer än 80 procent av sin olja. Denna import tenderar tyvärr att öka.

Efter gasleveranskrisen 2009 har mycket gjorts för en tryggare energiförsörjning till EU:s energimarknad. Gaskrisen uppdagade svagheterna i EU:s energiförsörjningssystem. Det snabba antagandet av förordning (EU) nr 994/2010 har försett EU med vissa verktyg för att bekämpa framtida gasleveransstörningar. Gaskrisen visade på flaskhalsar och brister i EU:s gasleveranssystem, och de första åtgärderna för att avlägsna dem har nu vidtagits. Det återstår dock fortfarande utmaningar för att EU:s konsumenter ska få trygga leveranser till konkurrenskraftiga priser. Mellanstatliga avtal på energiområdet mellan medlemsstater och tredjeländer hör till dessa utmaningar.

Enligt fördraget om Europeiska unionen ska unionens energipolitik garantera en välfungerande och trygg energimarknad. Medlemsstaterna ingår ibland avtal med tredjeländer som kan inverka på den inre energimarknadens funktion. Även om energileveransavtal i de flesta fall ingås mellan kommersiella aktörer finns det vissa situationer då det krävs stöd från en medlemsstat i form av ett mellanstatligt avtal. Dessa fall rör oftast utveckling av infrastruktur för gasöverföring där stora investeringar är nödvändiga. För att tillförsäkra tredjeländers leverantörer rättslig förutsägbarhet och stabilitet ingås ett mellanstatligt avtal. Det kan inte uteslutas att syftet för tredjelandet ibland är att förbinda medlemsstaten att garantera det kommersiella avtalet eller att säkra en monopolställning för energileveranser via särskild infrastruktur.

För att inte bryta mot bestämmelserna om den inre marknaden för energi krävs det ökat samarbete mellan medlemsstaterna om mellanstatliga avtal på energiområdet. Medlemsstaterna bör delge varandra information om de mellanstatliga avtalen, och kommissionen måste känna till befintliga avtal och pågående förhandlingar. Kommissionen kan förse medlemsstaterna med sakkunskap och samordning av gemensamma insatser för att säkerställa att de mellanstatliga avtalen är förenliga med bestämmelserna om den inre marknaden. Därför är det nödvändigt att mellanstatliga avtal med tredjeländer som inverkar på den inre marknaden för energi lämnas in till kommissionen för bedömning. För att undvika dubbla anmälningar till kommissionen bör det betonas att mellanstatliga avtal som redan har anmälts i enlighet med förordning (EU) nr 994/2010 inte måste rapporteras igen. Det omvända bör också gälla.

Erfarenheten visar att kommissionens engagemang i förhandlingarna med tredje parter kan ha en positiv effekt på förhandlingsresultatet. Därför måste kommissionens rätt att delta i förhandlingarna utvidgas. Kommissionens närvaro bidrar till att resultatet överensstämmer med bestämmelserna om den inre marknaden, och klargör för företagen att avtalet överensstämmer med EU-lagstiftningen. Företag måste tillförsäkras att det mellanstatliga avtalet inte bryter mot EU-lagstiftningen och att det inte kommer att bli föremål för överträdelseförfaranden, vilket kan bli kostsamt för det berörda företaget. Ett större deltagande från kommissionen bör främja förenligheten med EU:s bestämmelser för den inre marknaden och därmed öka den rättsliga klarheten för marknadens aktörer.

Det bör betonas att det ankommer på medlemsstaterna att följa kommissionens rekommendationer. Syftet med denna lagstiftning är att säkra större insyn i de mellanstatliga avtalen som medlemsstaterna ingått på energiområdet och att medlemsstaterna ska känna till om avtalet är förenligt eller inte med bestämmelserna om den inre marknaden. Kommissionen kommer att få utarbeta icke-bindande standardklausuler som medlemsstaterna ska uppmuntras att använda. Dessa klausuler ska säkerställa att mellanstatliga avtal inte bryter mot EU‑lagstiftningen.

Denna lagstiftning rör inte avtal mellan kommersiella aktörer, utom om de är part i ett mellanstatligt avtal. Avtal mellan länder bör normalt sett inte inbegripa företag, men med tanke på handelsområdets särskilda art kan det inte uteslutas att energiföretag är part i ett mellanstatligt avtal. Förslaget innehåller tillräckliga garantier för företagen att deras dagliga verksamhet inte kommer att påverkas av detta beslut. För att inte kommersiella uppgifter ska spridas till andra medlemsstater bör det också anges vilka slags uppgifter som kan anges som konfidentiella. Detta bör ge lämpligt skydd för företagen.

Avtal som rör områden där EU och medlemsstaterna delar behörighet bör vara i överensstämmelse med unionslagstiftningen. Medlemsstaterna uppmuntras att vidta nödvändiga åtgärder för att undanröja oförenligheter med unionslagstiftningen i mellanstatliga avtal med tredjeländer på energiområdet. Detta är en nödvändig åtgärd för att säkerställa en välfungerande och trygg inre marknad för energi i EU.

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (7.2.2012)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer på energiområdet
(COM(2011)0540 – C7‑0235/2011 – 2011/0238(COD))

Föredragande: Marietta Giannakou

KORTFATTAD MOTIVERING

EU är starkt beroende av importerad energi. Mer än 50 procent av all energi i EU måste importeras och siffran är ännu högre för gas och olja. För EU är en trygg energiförsörjning därför känslig för oregelbundenheter i leveranserna från länder utanför unionen.

En trygg energiförsörjning är också mycket viktig för EU:s strategiska intressen. Förbättringar i energiförsörjningen skulle stärka EU:s strategiska roll och utrikespolitiska kapacitet. Mellanstatliga avtal kan stödja EU:s mål om att diversifiera vägarna för och källorna till sin energiförsörjning och framför allt utvidga försörjningskällorna till att också omfatta Svarta havet, östra Medelhavsområdet och Centralasien.

Energiimporten svarar dessutom för 6 procent av all import till EU och innebär oerhörda ekonomiska kostnader och risker för EU:s ekonomi. Det ligger i EU:s och medlemsstaternas intresse att hantera sina yttre förbindelser inom området energi med hjälp av mellanstatliga avtal och att öka medlemsstaternas och den väldiga inre marknadens förhandlingskraft genom utbyte av information och bästa praxis mellan medlemsstaterna och kommissionen. Följden blir att mellanstatliga avtal, särskilt om de samordnats bra mellan medlemsstaterna, kan öka EU:s konkurrenskraft.

Informationsutbyte med kommissionen om mellanstatliga avtal bör också garantera att de enskilda avtal som undertecknats av medlemsstaterna stöder och överensstämmer med unionslagstiftningen, till exempel om den inre marknaden, och med alla internationella avtal och initiativ, såsom fördraget om Europeiska energigemenskapen, den europeiska grannskapspolitiken, partnerskaps- och samarbetsavtalet mellan EU och Ryssland, de fyra avtalen om gemensamma områden mellan EU och Ryssland, de multilaterala avtalen med Centralasien och Svartahavsområdet och kommande avtal, såsom det planerade avtalet mellan EU och Ryssland, och framför allt energibestämmelserna.

Till sist ger enskilda mellanstatliga avtal en möjlighet att främja en EU-politik som grundar sig på respekt för de mänskliga rättigheterna, demokrati, goda styrelseformer, rättsstaten och dialogen mellan arbetsmarknadens parter, klimatförändringar, skydd av miljön, energieffektivitet och förnybar energi. Tack vare att dessa avtal skapar ökad stabilitet och förutsägbarhet bör de också kunna främja freden i de angränsande områdena.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till beslut Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Europeiska rådet har uppmanat medlemsstaterna att från och med den 1 januari 2012 informera kommissionen om alla nya och befintliga bilaterala energiavtal med tredjeländer. Kommissionen bör göra denna information tillgänglig för alla andra medlemsstater i lämplig form, med hänsyn till behovet av att skydda kommersiellt känsliga uppgifter.	(1) Europeiska rådet har uppmanat medlemsstaterna att från och med den 1 januari 2012 informera kommissionen om alla nya och befintliga bilaterala energiavtal med tredjeländer. Kommissionen bör göra denna information tillgänglig för alla andra medlemsstater i lämplig form, med hänsyn till behovet av att skydda kommersiellt känsliga uppgifter samt att slå vakt om unionens strategiska intressen.
Ändringsförslag  2 Förslag till beslut Skäl 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Enligt unionens lagstiftning ska medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördragen eller av unionens institutioners akter. Medlemsstaterna bör därför undvika eller undanröja inslag som innebär motsättningar mellan unionens lagstiftning och internationella avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna och tredjeländer.	(2) Enligt unionens lagstiftning ska medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa att de skyldigheter fullgörs som följer av fördragen, och särskilt artikel 194 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och av unionens institutioners akter. Medlemsstaterna bör därför undvika eller undanröja inslag som innebär motsättningar mellan unionens lagstiftning och internationella avtal som ingåtts mellan medlemsstaterna och tredjeländer.
Ändringsförslag  3 Förslag till beslut Skäl 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) För att den inre energimarknaden ska vara välfungerande krävs att den energi som importeras till unionen från tredjeländer omfattas fullt ut av bestämmelserna om inrättandet av en inre energimarknad. En inre energimarknad som inte fungerar som den ska försätter EU i ett sårbart läge när det gäller en trygg energiförsörjning. En hög grad av insyn när det gäller avtal mellan medlemsstater och tredjeländer på energiområdet skulle göra det möjligt för unionen att vidta samordnade åtgärder, i solidarisk anda, för att se till att sådana avtal överensstämmer med unionens lagstiftning och effektivt tryggar energiförsörjningen.	(3) För att den inre energimarknaden ska vara välfungerande och konsumentskyddet garanteras krävs att den energi som importeras till unionen från tredjeländer omfattas fullt ut av bestämmelserna om inrättandet av en inre energimarknad. En inre energimarknad som inte fungerar som den ska försätter EU i ett sårbart läge när det gäller en trygg energiförsörjning och minskar samtidigt dess politiska handlingskraft på det internationella planet. En hög grad av insyn när det gäller avtal mellan medlemsstater och tredjeländer på energiområdet skulle göra det möjligt för unionen att vidta samordnade åtgärder, i solidarisk anda, för att se till att sådana avtal överensstämmer med unionens lagstiftning och effektivt tryggar energiförsörjningen.
Ändringsförslag  4 Förslag till beslut Skäl 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) Den nya mekanismen för informationsutbyte bör endast omfatta mellanstatliga avtal som kan påverka den inre marknaden för energi eller en trygg energiförsörjning eftersom de här två frågorna är nära förbundna med varandra. Den bör särskilt omfatta alla mellanstatliga avtal som påverkar leveranserna av gas, olja och elektricitet genom fast infrastruktur eller som påverkar den totala mängd energi som importeras till unionen från tredjeländer.	(4) Den nya mekanismen för informationsutbyte bör endast omfatta mellanstatliga avtal som påverkar den inre marknaden för energi eller en trygg energiförsörjning eftersom de här två frågorna är nära förbundna med varandra. Den bör särskilt omfatta alla mellanstatliga avtal som påverkar leveranserna av gas, olja och elektricitet genom fast infrastruktur eller som påverkar den totala mängd energi som importeras till unionen från tredjeländer.
Ändringsförslag  5 Förslag till beslut Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) Medlemsstaterna bör på förhand underrätta kommissionen om sin avsikt att inleda förhandlingar om nya mellanstatliga avtal eller ändringar av befintliga mellanstatliga avtal. Kommissionen bör regelbundet hållas underrättad om de pågående förhandlingarna. Den bör även ha rätt att delta som observatör vid förhandlingarna. Medlemsstater får även begära att kommissionen biträder dem under deras förhandlingar med tredjeländer.	(9) Medlemsstaterna bör underrätta kommissionen när förhandlingar om ett nytt mellanstatligt avtal eller ändringar av befintliga mellanstatliga avtal påbörjats. Kommissionen bör regelbundet hållas underrättad om de pågående förhandlingarna. Kommissionen får på egen begäran eller på begäran av den berörda medlemsstaten delta som observatör vid förhandlingarna. Medlemsstater får även begära att kommissionen biträder dem under deras förhandlingar med tredjeländer, utan att äventyra medlemsstaternas möjlighet att förhandla innehållet i avtalen.
Ändringsförslag  6 Förslag till beslut Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Kommissionen bör göra all information som tas emot tillgänglig för alla andra medlemsstater i elektronisk form. Den bör ta hänsyn till begäran från medlemsstaterna om att den information som lämnas in, särskilt kommersiella uppgifter, ska behandlas konfidentiellt. En begäran om konfidentialitet bör dock inte begränsa kommissionens egen tillgång till konfidentiella uppgifter, eftersom den behöver uttömmande information för sin egen bedömning. En begäran om konfidentialitet påverkar inte rätten till tillgång till handlingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.16	(12) Kommissionen bör göra all icke‑konfidentiell information som tas emot tillgänglig för alla andra medlemsstater i elektronisk form. Den bör ta hänsyn till begäran från medlemsstaterna om att den information som lämnas in, särskilt kommersiella uppgifter, ska behandlas konfidentiellt. En begäran om konfidentialitet bör dock inte begränsa kommissionens egen tillgång till konfidentiella uppgifter, eftersom den behöver uttömmande information för sin egen bedömning. Kommissionen har ansvaret för att klausulen om konfidentialitet tillämpas samt för rättsverkningarna av detta. En begäran om konfidentialitet påverkar inte rätten till tillgång till handlingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar.16
Ändringsförslag  7 Förslag till beslut Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Ett ständigt informationsutbyte om mellanstatliga avtal på unionsnivå skulle göra det möjligt att utveckla bästa praxis. Kommissionen bör på grundval av dessa exempel på bästa praxis rekommendera standardklausuler för mellanstatliga avtal mellan medlemsstater och tredjeländer. Användningen av dessa icke-bindande standardklausuler bör undanröja risken för mellanstatliga avtal som strider mot unionens lagstiftning.	(13) Ett ständigt informationsutbyte om mellanstatliga avtal på unionsnivå skulle göra det möjligt att utveckla bästa praxis. Kommissionen bör på grundval av dessa exempel på bästa praxis, i samarbete med Europeiska utrikestjänsten beträffande unionens politik för yttre förbindelser, rekommendera standardklausuler för mellanstatliga avtal mellan medlemsstater och tredjeländer. Användningen av dessa icke-bindande standardklausuler bör undanröja risken för mellanstatliga avtal som strider mot unionens lagstiftning eller mot internationella avtal som unionen ingått. Kommissionen bör också rekommendera icke-bindande standardklausuler som rör unionens principer och politik, såsom respekten för de mänskliga rättigheterna, demokrati, goda styrelseformer, rättsstaten och dialogen mellan arbetsmarknadens parter, inberäknat företagens sociala ansvar, samt klimatförändringar, miljöskydd, energieffektivitet, förnybar energi och EU:s mål för biodrivmedel.
Ändringsförslag  8 Förslag till beslut Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) Ökad ömsesidig kunskap om befintliga och nya mellanstatliga avtal bör möjliggöra en bättre samordning på energiområdet mellan medlemsstaterna själva samt mellan medlemsstaterna och kommissionen. En bättre samordning bör göra det möjligt för medlemsstaterna att fullt ut utnyttja unionens politiska och ekonomiska betydelse.	(14) Ökad ömsesidig kunskap om befintliga och nya mellanstatliga avtal bör möjliggöra en bättre samordning på energiområdet mellan medlemsstaterna själva samt mellan medlemsstaterna och kommissionen. En bättre samordning bör göra det möjligt för medlemsstaterna att fullt ut utnyttja unionens politiska och ekonomiska betydelse, så att kommissionen och medlemsstaterna fullt ut kan samordna sina ansträngningar när det gäller energiimport till EU, inklusive av förnybar energi, och att stärka unionens egen strategiska roll och utrikespolitiska kapacitet.
Ändringsförslag  9 Förslag till beslut Skäl 15a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15a) En kommissionsledamot med ansvar för energifrågor bör, tillsammans med unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik och i samarbete med Europeiska utrikestjänsten, aktivt arbeta i enlighet med detta beslut, lyfta fram det inför tredjeländer och årligen, för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, lägga fram en rapport om tillämpningen av det.
Ändringsförslag  10 Förslag till beslut Artikel 1 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. I detta beslut fastställs en mekanism för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen med avseende på mellanstatliga avtal.	1. I detta beslut fastställs en mekanism för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen med avseende på mellanstatliga avtal på energiområdet, i enlighet med artikel 2.
Ändringsförslag  11 Förslag till beslut Artikel 2 – led 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) mellanstatliga avtal: alla rättsligt bindande avtal som ingåtts mellan medlemsstater och tredjeländer och som kan påverka hur den inre marknaden för energi fungerar eller en trygg energiförsörjning i unionen.	(1) mellanstatliga avtal: alla rättsligt bindande avtal som ingåtts mellan medlemsstater och tredjeländer och som påverkar hur den inre marknaden för energi fungerar eller en trygg energiförsörjning i unionen.
Ändringsförslag  12 Förslag till beslut Artikel 3 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska till kommissionen översända alla befintliga och provisoriskt tillämpade mellanstatliga avtal mellan dem och tredjeländer i sin helhet, inklusive bilagor och andra texter som de uttryckligen hänvisar till samt alla ändringar av avtalen, inom tre månader från dagen för detta besluts ikraftträdande. Kommissionen ska göra den dokumentation som mottagits tillgänglig i elektronisk form för alla andra medlemsstater. Befintliga eller provisoriskt tillämpade mellanstatliga avtal som kommissionen redan har underrättats om enligt förordning (EU) nr 994/2010 vid dagen för detta besluts ikraftträdande och som uppfyller kraven i denna punkt ska anses vara översända i den mening som avses i detta beslut.	1. Medlemsstaterna ska till kommissionen inom tre månader från dagen för detta besluts ikraftträdande översända alla mellanstatliga avtal mellan dem och tredjeländer, inklusive bilagor och alla ändringar av avtalen samt andra texter som de uttryckligen hänvisar till, i den mån innehållet i dessa andra texter påverkar den inre marknaden för energi och dess funktion eller energiförsörjningen i unionen. Kommissionen ska göra den dokumentation som mottagits, med undantag för konfidentiella delar av den, tillgänglig i elektronisk form för alla andra medlemsstater. Kommissionen ska, i samarbete med Europeiska utrikestjänsten beträffande unionens politik för yttre förbindelser, inom 12 månader efter det att den mottagit de respektive mellanstatliga avtalen utvärdera de avtal som inkommit och informera de berörda medlemsstaterna om huruvida avtalen eventuellt är oförenliga med unionslagstiftningen och med de internationella avtal som ingåtts av unionen. Befintliga eller provisoriskt tillämpade mellanstatliga avtal som kommissionen redan har underrättats om enligt förordning (EU) nr 994/2010 vid dagen för detta besluts ikraftträdande och som uppfyller kraven i denna punkt ska anses vara översända i den mening som avses i detta beslut.
Ändringsförslag  13 Förslag till beslut Artikel 3 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. En medlemsstat som avser att inleda förhandlingar med ett tredjeland i syfte att ändra ett befintligt mellanstatligt avtal eller ingå ett nytt mellanstatligt avtal ska så snart som möjligt underrätta kommissionen om detta skriftligen innan de formella förhandlingarna planeras att inledas. Den information som lämnas till kommissionen ska innehålla relevant dokumentation, uppgifter om vilka bestämmelser som kommer att tas upp vid förhandlingarna, syftet med förhandlingarna samt all annan relevant information. Om det rör sig om ändring av ett befintligt avtal ska informationen innehålla uppgifter om vilka bestämmelser som ska omförhandlas. Kommissionen ska göra den information som mottagits tillgänglig för alla medlemsstater i elektronisk form. Den berörda medlemsstaten ska regelbundet hålla kommissionen underrättad om de pågående förhandlingarna. Kommissionen får på egen begäran eller av den berörda medlemsstaten delta som observatör vid förhandlingarna.	2. En medlemsstat som inleder förhandlingar med ett tredjeland i syfte att ändra ett befintligt mellanstatligt avtal eller ingå ett nytt mellanstatligt avtal ska underrätta kommissionen om syftet med förhandlingarna, om vilka bestämmelser som kommer att tas upp vid förhandlingarna samt all annan relevant information. Om det rör sig om ändring av ett befintligt avtal ska informationen innehålla uppgifter om vilka bestämmelser som ska omförhandlas. Den berörda medlemsstaten ska regelbundet hålla kommissionen underrättad om de pågående förhandlingarna. Kommissionen får på egen begäran eller av den berörda medlemsstaten delta som observatör vid förhandlingarna.
Ändringsförslag  14 Förslag till beslut Artikel 3 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. När ett mellanstatligt avtal eller en ändring av ett mellanstatligt avtal har ratificerats ska den berörda medlemsstaten till kommissionen översända avtalet eller ändringen av avtalet, inklusive bilagor och andra texter som dessa avtal eller ändringar uttryckligen hänvisar till. Kommissionen ska göra den dokumentation som mottagits tillgänglig för alla andra medlemsstater i elektronisk form, med förbehåll för de konfidentiella delar som identifierats enligt artikel 7.	3. När ett mellanstatligt avtal eller en ändring av ett mellanstatligt avtal har ratificerats ska den berörda medlemsstaten till kommissionen översända avtalet eller ändringen av avtalet, inklusive bilagor och andra texter som dessa avtal eller ändringar uttryckligen hänvisar till i den mån innehållet i dessa andra texter påverkar den inre marknaden för energi och dess funktion eller energiförsörjningen i unionen. Medlemsstaterna får göra sammanfattningar av den information som översänts tillgänglig. Kommissionen ska, i enlighet med den berörda medlemsstatens anvisningar, göra den dokumentation som mottagits tillgänglig i elektronisk form för alla andra medlemsstater, med förbehåll för de konfidentiella delar som identifierats enligt artikel 7.
Ändringsförslag  15 Förslag till beslut Artikel 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen får, på eget initiativ och inom fyra veckor efter det att den har underrättats om att förhandlingarna har avslutats eller på begäran av den medlemsstat som har förhandlat om det mellanstatliga avtalet, bedöma om det förhandlade avtalet är förenligt med unionens lagstiftning innan det har undertecknats. Om kommissionen eller den berörda medlemsstaten begär en sådan förhandsbedömning av huruvida det förhandlade mellanstatliga avtalet är förenligt med unionens lagstiftning, ska det förhandlade men ännu inte undertecknade utkastet till avtal lämnas till kommissionen för granskning. Den berörda medlemsstaten ska avstå från att underteckna avtalet under en period på fyra månader från det att utkastet till avtal lämnas in. Granskningsperioden får enligt överenskommelse med den berörda medlemsstaten förlängas. Om en kontroll av förenligheten har begärts och kommissionen inte har yttrat sig inom granskningsperioden anses den inte ha haft några invändningar.	1. Så tidigt som möjligt och senast fyra veckor efter det att förhandlingarna har avslutats ska den berörda medlemsstaten underrätta kommissionen om att förhandlingarna har avslutats och lämna det förhandlade men ännu inte undertecknade utkastet till mellanstatligt avtal, inklusive bilagor och andra texter som det uttryckligen hänvisar till, till kommissionen för granskning. Kommissionen ska inom två månader efter det att den underrättats om att förhandlingarna har avslutats informera medlemsstaten om det råder tvivel om huruvida det förhandlade avtalet, inklusive bilagor och andra texter som det uttryckligen hänvisar till, är förenligt med unionslagstiftningen, i synnerhet med unionens konkurrenslagstiftning och lagstiftningen för den inre marknaden för energi eller med de internationella avtal som unionen ingått. Den berörda medlemsstaten ska avstå från att underteckna avtalet under en period på två månader från det att det mellanstatliga avtalet lämnas in. Om kommissionen inte har reagerat inom denna tidsperiod anses den inte ha haft några invändningar. Medlemsstaten ska skjuta upp undertecknandet av ett mellanstatligt avtal med ytterligare två månader om kommissionen har svarat att det förhandlade men ännu inte undertecknade avtalet är oförenligt med unionslagstiftningen eller med de internationella avtal som ingåtts av unionen. Kommissionen ska inom de två månaderna avge ett rättsligt yttrande.
	2. Om kommissionen i det rättsliga yttrandet fastställer att det förhandlade avtalet inte är förenligt med unionslagstiftningen eller med de internationella avtal som ingåtts av unionen ska den ange vad motsättningarna består i och rekommendera hur dessa ska undanröjas.
	3. Medlemsstaterna ska ta vederbörlig hänsyn till kommissionens rekommendationer och vid behov omförhandla avtalet. Om rekommendationerna inte beaktas och det fortfarande råder allvarliga tvivel om det undertecknade mellanstatliga avtalets förenlighet med unionslagstiftningen eller med de internationella avtal som ingåtts av unionen ska kommissionen överväga att inleda överträdelseförfaranden för att rätta till situationen.
Ändringsförslag  16 Förslag till beslut Artikel 6 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) granska utvecklingen på området för mellanstatliga avtal,	a) granska utvecklingen på området för mellanstatliga avtal och i energifrågor se till att unionens yttre förbindelser med de viktigaste producent-, transit- och konsumentländerna är konsekventa och enhetliga,
Ändringsförslag  17 Förslag till beslut Artikel 6 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) identifiera vanliga problem på området för mellanstatliga avtal och överväga lämpliga åtgärder för att bemöta dessa problem, samt	b) identifiera vanliga problem på området för mellanstatliga avtal, överväga lämpliga åtgärder för att bemöta dessa problem och föreslå tänkbara lösningar för medlemsstaterna, samt
Ändringsförslag  18 Förslag till beslut Artikel 6 – punkt 1 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) stärka unionens strategiska roll överlag genom ett kraftfullt och effektivt samordnat tillvägagångssätt gentemot de energilevererande länderna.
Ändringsförslag  19 Förslag till beslut Artikel 6 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) på grundval av bästa praxis utarbeta standardklausuler vars användning skulle säkerställa att kommande mellanstatliga avtal är helt förenliga med unionens energilagstiftning.	c) på grundval av bästa praxis utarbeta icke-bindande standardklausuler vars användning skulle säkerställa att kommande mellanstatliga avtal är helt förenliga med unionens energilagstiftning.
Ändringsförslag  20 Förslag till beslut Artikel 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En medlemsstat som lämnar information till kommissionen enligt artikel 3 får ange om någon del av informationen, framförallt kommersiell information, ska betraktas som konfidentiell och om den information som lämnas kan delas med andra medlemsstater. Kommissionen ska respektera dessa uppgifter. En begäran om konfidentialitet begränsar inte kommissionens egen tillgång till konfidentiella uppgifter.	En medlemsstat som lämnar information till kommissionen enligt artikel 3 får ange om någon del av informationen, framförallt kommersiell information, ska betraktas som konfidentiell och om den information som lämnas kan delas med andra medlemsstater. Kommissionen ska respektera dessa uppgifter. En begäran om konfidentialitet begränsar inte kommissionens egen tillgång till konfidentiella uppgifter. Kommissionen ska garantera att tillgången till konfidentiell information strikt begränsas till sådan personal vid kommissionen som, för de ändamål som anges i artiklarna 4, 5 eller 6, ovillkorligen måste ha tillgång till den.
Ändringsförslag  21 Förslag till beslut Artikel 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Översyn	Rapportering och översyn
1. Fyra år efter detta besluts ikraftträdande ska kommissionen lämna en rapport om dess tillämpning till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.	1. Kommissionen ska årligen lämna en rapport om tillämpningen av detta beslut till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén. Rapporten ska innehålla de uppgifter som mottagits i enlighet med artikel 3.
2. Rapporten ska särskilt innehålla en bedömning av om det här beslutet utgör ett tillräckligt ramverk för att säkerställa att mellanstatliga avtal är helt förenliga med unionens lagstiftning och att samordningen mellan medlemsstaterna på området för mellanstatliga avtal ligger på en hög nivå.	2. Kommissionen bör också tillhandahålla Europaparlamentet en heltäckande utvärderingsrapport inom fyra år efter detta besluts ikraftträdande. Utvärderingsrapporten ska särskilt innehålla en bedömning av om det här beslutet utgör ett tillräckligt ramverk för att säkerställa att mellanstatliga avtal är helt förenliga med unionens lagstiftning och att samordningen mellan medlemsstaterna på området för mellanstatliga avtal ligger på en hög nivå.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal på energiområdet mellan medlemsstater och tredjeländer
Referensnummer	COM(2011)0540 – C7-0235/2011 – 2011/0238(COD)
Ansvarigt utskott         Tillkännagivande i kammaren	ITRE 15.9.2011
Rådgivande utskott         Tillkännagivande i kammaren	AFET 15.9.2011
Behandling i utskott	6.2.2012
Antagande	6.2.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	39 1 7
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Bastiaan Belder, Frieda Brepoels, Elmar Brok, Jerzy Buzek, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Anna Ibrisagic, Liisa Jaakonsaari, Ioannis Kasoulides, Tunne Kelam, Nicole Kiil-Nielsen, Evgeni Kirilov, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Eduard Kukan, Vytautas Landsbergis, Krzysztof Lisek, Ulrike Lunacek, Barry Madlener, Mario Mauro, Kyriakos Mavronikolas, Francisco José Millán Mon, Alexander Mirsky, María Muñiz De Urquiza, Ria Oomen-Ruijten, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Cristian Dan Preda, Libor Rouček, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Nikolaos Salavrakos, Jacek Saryusz-Wolski, Sir Graham Watson, Boris Zala
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Elena Băsescu, Véronique De Keyser, Tanja Fajon, Elisabeth Jeggle, Doris Pack, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Marietje Schaake, Indrek Tarand, Traian Ungureanu, Ivo Vajgl
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Marije Cornelissen, Rui Tavares

YTTRANDE från utskottet för internationell handel (30.1.2012)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om inrättandet av en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer på energiområdet
(KOM(2011)0540 – C7‑0235/2011 – 2011/0238(COD))

Föredragande: Yannick Jadot

KORTFATTAD MOTIVERING

Eftersom EU under en lång tid framöver kommer att fortsätta vara nettoimportör av energi måste kommissionens handelspolitik utformas på ett sätt som garanterar gynnsamma villkor för handel med energiprodukter. Här stöds man av de medlemsstater som med tredjeländer ingår avtal, vilka ofta också innehåller handelsvillkor och investeringar i fasta energiinfrastrukturer. Dessa aspekter skulle visserligen ha kunnat utgöra skäl för att utvidga den rättsliga grunden i beslutet till artikel 207 i EUF-fördraget, men beslutets tillämpningsområde är faktiskt huvudsakligen att inrätta ett system för informationsutbyte som säkerställer en väl fungerande inre marknad såväl som en mer hållbar och trygg energiförsörjning, och grundas därför på artikel 194 i EUF-fördraget. Det främsta syftet med att inrätta en mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer på energiområdet är därför att uppfylla målen i EU:s energipolitik.

Det föreslagna informationsutbytet mellan medlemsstaterna och ett samordnat stöd från kommissionens sida skulle stärka den inre marknaden genom att garantera ett korrekt genomförande av lagstiftning, såsom det tredje energipaketet. Förslaget ger en möjlighet att minska trycket på medlemsstaterna att i sina mellanstatliga avtal göra eftergifter som strider mot EU:s lagstiftning. Genom bättre information och kunskaper om ändringar i lagstiftningen kommer det också att bli lättare för kommissionen att formulera en handelspolitik gentemot de länder som levererar stora mängder energi, exempelvis Ryssland.

Dessutom kan det bidra till att förbättra försörjningstryggheten för EU genom att medlemsstaternas insatser i samband med förhandlingar samordnas. Det blir en hjälp vid genomförandet av de solidariska system som föreskrivs i förordningen om en tryggad naturgasförsörjning genom den information om energiimportens omfattning och källor som det tillhandahåller så att försörjningstrygghet blir verklighet för samtliga EU-medlemsstater. Det förbättrar också energiförsörjningen genom att garantera att alla avtal är helt i enlighet med unionens inre marknad för energi och EU:s lagstiftning, och tillhandahåller därför den stabila rättsliga ram som krävs för de investeringar som görs. Detta gynnar även EU:s handels- och investeringspolitiska behörighet. Med tanke på att EU spenderar över 400 miljarder euro per år på att importera energi måste EU:s utländska energiskuld minskas och dess geopolitiska oberoende och energiförsörjning öka. Förslaget till en mekanism för informationsutbyte i kombination med medlemsstaternas ansträngningar att sänka energiförbrukningen med 20 procent kommer att minska förmögenhetsöverföringen från EU‑ekonomierna till energiproducerande länder med minst 50 miljarder euro per år samt förbättra EU:s energiförsörjning.

Mekanismen för informationsutbyte bör också förbättra hållbarheten genom att anpassa investeringsbesluten vad gäller energi till EU:s långsiktiga klimat- och energimål och genom att undvika en dubbel transportinfrastruktur för energi. Med tanke på de långa investeringscyklerna och livstiden på investeringarna skulle en dubbel transportinfrastruktur kunna leda till både ineffektivitet och en situation med en överkapacitet av fossila bränslen som det inte finns avsättning för i en framtida hållbar EU-ekonomi, men också till ekonomisk ineffektivitet med extra kostnader. Detta togs upp av parlamentet redan i betänkandet från Bendtsen[1], enligt vilket energibesparingar är centrala för att öka försörjningstryggheten, eftersom man skulle spara lika mycket energi som femton Nabuccoledningar skulle kunna leverera om det tjugoprocentiga energibesparingsmålet uppnåddes. Det slutliga målet måste vara att företag och konsumenter i samtliga medlemsstater gynnas av en hållbar och trygg energiförsörjning till rimliga priser.

Ändringsförslagen stöder kommissionens förslag i detta avseende, samtidigt som medlemsstaternas rätt att själva förhandla fram avtal med tredjeländer måste finnas kvar.

En förhandskontroll av förenligheten vid förhandlingarna om mellanstatliga avtal är det mest effektiva sättet att uppnå den tillförlitlighet som krävs i fråga om avtalens förenlighet med EU-lagstiftning och långsiktiga politiska mål. För att arbetet ska bli effektivt måste det göras till regel att kommissionen bedömer nya avtal innan de sluts. Om medlemsstaterna själva fastställer huruvida avtalen är förenliga med lagstiftningen och garanterar ökad försörjningstrygghet liksom hållbarhet är kommissionen skyldig att bedöma och föreslå eventuella ändringar genom ett yttrande. Dessa rekommendationer ska lämnas till den berörda medlemsstaten i tid för att undvika juridisk osäkerhet, icke samordnade, ohållbara eller ekonomiskt dåligt underbyggda beslut samt eventuella framtida överträdelseförfaranden inledda av kommissionen.

På samma sätt ska befintliga avtal bedömas av kommissionen och eventuella motsättningar med unionens lagstiftning ska kommenteras för att medlemsstaterna ska ha möjlighet att på ett korrekt sätt omförhandla dessa avtal. Det behövs emellertid inte något formellt tillståndsförfarande av befintliga eller nya avtal eftersom det föreslagna beslutet skulle bli alldeles för tungt.

För att undvika att för stor börda läggs på företagen och medlemsstaterna bör det också klargöras att kommissionen ska ha en enhetlig och konsekvent strategi när den yttrar sig, särskilt om EU:s lagstiftning. Eventuella befintliga och framtida undantag från tillgång för tredje parter bör utvärderas mot bakgrund av en giltigt rättslig ram för konkurrenspolitiken och utformas för att gynna EU:s samtliga medborgare, särskilt energikonsumenterna, som bör kunna dra full nytta av en liberaliserad energimarknad. Detta bör ses som målet med förslaget till ett förbättrat informationsutbyte.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till beslut Skäl 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) För att den inre energimarknaden ska vara välfungerande krävs att den energi som importeras till unionen från tredjeländer omfattas fullt ut av bestämmelserna om inrättandet av en inre energimarknad. En inre energimarknad som inte fungerar som den ska försätter EU i ett sårbart läge när det gäller en trygg energiförsörjning. En hög grad av insyn när det gäller avtal mellan medlemsstater och tredjeländer på energiområdet skulle göra det möjligt för unionen att vidta samordnade åtgärder, i solidarisk anda, för att se till att sådana avtal överensstämmer med unionens lagstiftning och effektivt tryggar energiförsörjningen.	(3) För att den inre energimarknaden ska vara välfungerande krävs att den energi som importeras till unionen från tredjeländer omfattas fullt ut av bestämmelserna om inrättandet av en inre energimarknad. En inre energimarknad som inte fungerar som den ska försätter EU i ett sårbart läge när det gäller en trygg energiförsörjning. En hög grad av insyn när det gäller avtal mellan medlemsstater och tredjeländer på energiområdet skulle göra det möjligt för unionen att vidta samordnade åtgärder, i solidarisk anda, för att se till att sådana avtal överensstämmer med unionens lagstiftning och effektivt tryggar energiförsörjningen, samtidigt som man bör undvika att bygga upp en överkapacitet, för att på så sätt skapa ekonomisk effektivitet, hållbarhet och rättvisa konsumentpriser.
Ändringsförslag  2 Förslag till beslut Skäl 4a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) Kommissionen bör se till att EU‑konsumenternas intressen respekteras genom att insistera på förenlighet mellan de mellanstatliga avtalen om energi och EU-lagstiftning, särskilt EU-lagstiftning om den inre marknaden, inklusive bestämmelserna om tillgång för tredje parter i EU:s lagstiftning om den inre marknaden för energi.
Ändringsförslag  3 Förslag till beslut Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Mellanstatliga avtal som i sin helhet behöver anmälas till kommissionen på grundval av andra unionsrättsakter såsom [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/… av den … om införande av övergångsordningar för bilaterala investeringsavtal mellan medlemsstater och tredjeländer]13 bör undantas från den mekanism för informationsutbyte som inrättas genom detta beslut.	(5) Mellanstatliga avtal som i sin helhet behöver anmälas till kommissionen på grundval av andra unionsrättsakter såsom [Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/… av den … om införande av övergångsordningar för bilaterala investeringsavtal mellan medlemsstater och tredjeländer]13 bör undantas från den mekanism för informationsutbyte som inrättas genom detta beslut. Kommissionen bör dock granska sådana bilaterala investeringsavtal mellan medlemsstater och tredjeländer med avseende på deras speciella bestämmelser om energiförsörjning som berör detta besluts tillämpningsområde. Granskningen bör leda till en rapport som lämnas till medlemsstaterna och parlamentet.
Ändringsförslag  4 Förslag till beslut Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) Kommissionen bör, på eget initiativ eller på begäran av den medlemsstat som har förhandlat om det mellanstatliga avtalet, ha rätt att bedöma det förhandlade avtalets förenlighet med unionens lagstiftning innan avtalet har undertecknats.	(10) Kommissionen bör bedöma det förhandlade avtalets förenlighet med unionens lagstiftning innan avtalet har undertecknats och avge ett yttrande, vilket den berörda medlemsstaten vederbörligen bör beakta om huruvida avtalet måste omförhandlas mot bakgrund av kraven i unionslagstiftningen.
Ändringsförslag  5 Förslag till beslut Skäl 13a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13a) Eftersom det finns både en inre energimarknad och en gemensam energistrategi påverkar mellanstatliga avtal den gemensamma politiken. Mellanstatliga avtal måste därför passa in i det gemensamma politiska konceptet.
Ändringsförslag  6 Förslag till beslut Skäl 14a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a) Många energiavtal har delvis med investeringar att göra. Energistadgan innehåller till exempel bestämmelser om investeringar. Därför måste det även fortsättningsvis finnas konsekvens mellan energiavtal och investeringsavtal. I detta sammanhang bör det framför allt tas hänsyn till Europaparlamentets rättigheter och rekommendationer beträffande framtidens investeringspolitik.
Ändringsförslag  7 Förslag till beslut Skäl 14b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14b) Kommissionen bör ta på sig en aktiv och pådrivande roll för att samordna de mellanstatliga avtalen och se till att alla de krav som ställts kan omsättas i praktiken.
Ändringsförslag  8 Förslag till beslut Artikel 1 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. I detta beslut fastställs en mekanism för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen med avseende på mellanstatliga avtal.	1. I detta beslut fastställs en mekanism för informationsutbyte mellan medlemsstaterna och kommissionen med avseende på mellanstatliga avtal för att ge unionen en tryggare energiförsörjning, förbättra den inre energimarknadens funktion och göra unionens yttre åtgärder på energiområdet mer konsekventa och enhetliga samt för att garantera förenlighet med EU-lagstiftning.
Ändringsförslag  9 Förslag till beslut Artikel 3 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska till kommissionen översända alla befintliga och provisoriskt tillämpade mellanstatliga avtal mellan dem och tredjeländer i sin helhet, inklusive bilagor och andra texter som de uttryckligen hänvisar till samt alla ändringar av avtalen, inom tre månader från dagen för detta besluts ikraftträdande. Kommissionen ska göra den dokumentation som mottagits tillgänglig i elektronisk form för alla andra medlemsstater. Befintliga eller provisoriskt tillämpade mellanstatliga avtal som kommissionen redan har underrättats om enligt förordning (EU) nr 994/2010 vid dagen för detta besluts ikraftträdande och som uppfyller kraven i denna punkt ska anses vara översända i den mening som avses i detta beslut.	1. Medlemsstaterna ska till kommissionen översända alla befintliga och provisoriskt tillämpade mellanstatliga avtal mellan dem och tredjeländer i sin helhet, inklusive bilagor och andra texter som de uttryckligen hänvisar till samt alla ändringar av avtalen, inom tre månader från dagen för detta besluts ikraftträdande. Kommissionen ska göra den dokumentation som mottagits tillgänglig i elektronisk form för alla andra medlemsstater. Kommissionen ska inom 12 månader efter att den mottagit de respektive mellanstatliga avtalen utvärdera de avtal som inkommit och informera de berörda medlemsstaterna om eventuella motsättningar i avtalen med unionens lagstiftning. Befintliga eller provisoriskt tillämpade mellanstatliga avtal som kommissionen redan har underrättats om enligt förordning (EU) nr 994/2010 vid dagen för detta besluts ikraftträdande och som uppfyller kraven i denna punkt ska anses vara översända i den mening som avses i detta beslut.
Ändringsförslag  10 Förslag till beslut Artikel 3 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. En medlemsstat som avser att inleda förhandlingar med ett tredjeland i syfte att ändra ett befintligt mellanstatligt avtal eller ingå ett nytt mellanstatligt avtal ska så snart som möjligt underrätta kommissionen om detta skriftligen innan de formella förhandlingarna planeras att inledas. Den information som lämnas till kommissionen ska innehålla relevant dokumentation, uppgifter om vilka bestämmelser som kommer att tas upp vid förhandlingarna, syftet med förhandlingarna samt all annan relevant information. Om det rör sig om ändring av ett befintligt avtal ska informationen innehålla uppgifter om vilka bestämmelser som ska omförhandlas. Kommissionen ska göra den information som mottagits tillgänglig för alla medlemsstater i elektronisk form. Den berörda medlemsstaten ska regelbundet hålla kommissionen underrättad om de pågående förhandlingarna. Kommissionen får på egen begäran eller av den berörda medlemsstaten delta som observatör vid förhandlingarna.	2. En medlemsstat som avser att inleda förhandlingar med ett tredjeland i syfte att ändra ett befintligt mellanstatligt avtal eller ingå ett nytt mellanstatligt avtal ska så snart som möjligt, men under inga omständigheter senare än 3 månader, underrätta kommissionen om detta skriftligen innan de formella förhandlingarna planeras att inledas. Den information som lämnas till kommissionen ska innehålla relevant dokumentation, uppgifter om vilka bestämmelser som kommer att tas upp vid förhandlingarna, syftet med förhandlingarna samt all annan relevant information. Om det rör sig om ändring av ett befintligt avtal ska informationen innehålla uppgifter om vilka bestämmelser som ska omförhandlas. Kommissionen ska göra den information som mottagits tillgänglig för alla medlemsstater i elektronisk form. Den berörda medlemsstaten ska regelbundet hålla kommissionen underrättad om de pågående förhandlingarna. Kommissionen får på egen begäran eller av den berörda medlemsstaten delta som observatör vid förhandlingarna.
Ändringsförslag  11 Förslag till beslut Artikel 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen får, på eget initiativ och inom fyra veckor efter det att den har underrättats om att förhandlingarna har avslutats eller på begäran av den medlemsstat som har förhandlat om det mellanstatliga avtalet, bedöma om det förhandlade avtalet är förenligt med unionens lagstiftning innan det har undertecknats. Om kommissionen eller den berörda medlemsstaten begär en sådan förhandsbedömning av huruvida det förhandlade mellanstatliga avtalet är förenligt med unionens lagstiftning, ska det förhandlade men ännu inte undertecknade utkastet till avtal lämnas till kommissionen för granskning. Den berörda medlemsstaten ska avstå från att underteckna avtalet under en period på fyra månader från det att utkastet till avtal lämnas in. Granskningsperioden får enligt överenskommelse med den berörda medlemsstaten förlängas. Om en kontroll av förenligheten har begärts och kommissionen inte har yttrat sig inom granskningsperioden anses den inte ha haft några invändningar.	Medlemsstaterna ska lämna förhandlade men ännu inte undertecknade mellanstatliga utkast till avtal till kommissionen för granskning. Kommissionen ska senast inom fyra månader efter inlämnandet bedöma om det förhandlade avtalet är förenligt med unionens lagstiftning, särskilt i fråga om konkurrenslagstiftning och lagstiftning om den inre marknaden. Den berörda medlemsstaten ska avstå från att underteckna avtalet under denna granskningsperiod. Granskningsperioden får enligt överenskommelse med den berörda medlemsstaten förlängas. Om kommissionen inte har yttrat sig inom granskningsperioden anses den inte ha haft några invändningar.
Ändringsförslag  12 Förslag till beslut Artikel 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 5a
	Om bedömningen av ett utkast till mellanstatligt avtal leder till ett negativt yttrande ska kommissionen ge förslag på olika lösningar eller noggrant beskriva behovet av omförhandling, som den berörda medlemsstaten vederbörligen ska beakta.
Ändringsförslag  13 Förslag till beslut Artikel 6 – punkt 1 - inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska främja samordningen mellan medlemsstaterna för att	1. Kommissionen ska främja och driva på samordningen mellan medlemsstaterna för att
Ändringsförslag  14 Förslag till beslut Artikel 6 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) på grundval av bästa praxis utarbeta standardklausuler vars användning skulle säkerställa att kommande mellanstatliga avtal är helt förenliga med unionens energilagstiftning.	c) på grundval av bästa praxis utarbeta standardklausuler vars användning skulle säkerställa att kommande mellanstatliga avtal är helt förenliga med unionens energilagstiftning och den nivå av energiförsörjningstrygghet som eftersträvas i unionens långsiktiga energi- och klimatmål.
Ändringsförslag  15 Förslag till beslut Artikel 6 – punkt 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca) integrera avtalen som ett led i den gemensamma europeiska energipolitiken, såsom den beskrivs i färdplanen för 2050,
Ändringsförslag  16 Förslag till beslut Artikel 6a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 6a
	Konsekvens mellan energiavtal och investeringsavtal
	Kommissionen ska se till att de energiavtal som innehåller investeringsbestämmelser är förenliga med lagstiftningen för bilaterala investeringsavtal. Kommissionen ska också garantera att Europaparlamentet i framtiden får ha kvar sin rätt att medverka vid energiavtal som omfattar investeringsbestämmelser. Framför allt bör hänsyn tas till Europaparlamentets rekommendationer beträffande framtidens investeringspolitik.
Ändringsförslag  17 Förslag till beslut Artikel 8 – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Översyn	Rapportering och översyn
Ändringsförslag  18 Förslag till beslut Artikel 8 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. Kommissionen ska vartannat år rapportera till Europaparlamentet om den information den får i enlighet med artikel 3 och två år efter detta besluts ikraftträdande lägga fram en omfattande utvärdering för parlamentet.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal på energiområdet mellan medlemsstater och tredjeländer
Referensnummer	COM(2011)0540 – C7-0235/2011 – 2011/0238(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 15.9.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	INTA 15.9.2011
Behandling i utskott	23.11.2011	8.12.2011	20.12.2011
Antagande	26.1.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 1 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	William (The Earl of) Dartmouth, Laima Liucija Andrikienė, María Auxiliadora Correa Zamora, Christofer Fjellner, Yannick Jadot, Metin Kazak, Bernd Lange, Emilio Menéndez del Valle, Vital Moreira, Paul Murphy, Cristiana Muscardini, Godelieve Quisthoudt-Rowohl, Niccolò Rinaldi, Helmut Scholz, Peter Šťastný, Gianluca Susta, Keith Taylor, Jan Zahradil, Paweł Zalewski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Josefa Andrés Barea, George Sabin Cutaş, Mário David, Albert Deß, Syed Kamall, Silvana Koch-Mehrin, Inese Vaidere
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Jutta Haug, Jean Roatta

• [1]  Europaparlamentets resolution av den 15 december 2010 om översynen av handlingsplanen för energieffektivitet (2010/2107(INI)).

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Mekanism för informationsutbyte om mellanstatliga avtal på energiområdet mellan medlemsstater och tredjeländer
Referensnummer	COM(2011)0540 – C7-0235/2011 – 2011/0238(COD)
Framläggande för parlamentet	7.9.2011
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 15.9.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	AFET 15.9.2011	INTA 15.9.2011
Föredragande        Utnämning	Krišjānis Kariņš 26.10.2011
Behandling i utskott	12.1.2012	24.1.2012	6.2.2012	18.6.2012
Antagande	19.6.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	36 18 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Amelia Andersdotter, Josefa Andrés Barea, Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Jürgen Creutzmann, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Vicky Ford, Gaston Franco, Adam Gierek, Norbert Glante, Fiona Hall, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Marisa Matias, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Michèle Rivasi, Paul Rübig, Salvador Sedó i Alabart, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Niki Tzavela, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Ioan Enciu, Roger Helmer, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Ivailo Kalfin, Seán Kelly, Bernd Lange, Werner Langen, Mario Pirillo, Peter Skinner, Lambert van Nistelrooij, Henri Weber
Ingivande	30.7.2012