Förfarande : 2012/2004(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0305/2012

Ingivna texter :

A7-0305/2012

Debatter :

PV 19/11/2012 - 26
CRE 19/11/2012 - 26

Omröstningar :

PV 20/11/2012 - 6.18
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0429

BETÄNKANDE     
PDF 171kWORD 137k
4.10.2012
PE 489.349v03-00 A7-0305/2012

om initiativ för socialt företagande – skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation

(2012/2004(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Heinz K. Becker

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om initiativ för socialt företagande - skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation

(2012/2004(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 18 april 2012 om att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (COM(2012)0173),

–   med beaktande av arbetsdokumentet från facksektionen för inre marknaden, produktion och konsumtion om meddelandet från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén ”Skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation”, INT/606 av den 22 februari 2012,

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådets förordning av den 8 februari 2012 om stadga för europeiska stiftelser (COM(2012)0035),

–   med beaktande av kommissionens förslag till direktiv av den 20 december 2011 om offentlig upphandling (COM(2011)0896),

–   med beaktande av kommissionens förslag till förordning av den 7 december 2011 om europeiska fonder för socialt företagande (COM(2011)0862),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 oktober 2011 ”Initiativ för socialt företagande – Skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation” (COM(2011)0682),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 oktober 2011 ”En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar” (COM(2011)0681),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 april 2011 ”Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden: Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt” (COM(2011)0206),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 oktober 2010 ”På väg mot en inre marknadsakt – Att skapa en verkligt konkurrenskraftig social marknadsekonomi” (COM(2010)0608),

–   med beaktande av kommissionens förslag av den 6 oktober 2010 om Europeiska unionens program för social förändring och social innovation (COM(2011)0609),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 ”Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla” (KOM(2010)2020),

–   med beaktande av kommissionens förslag till förordning av den 6 oktober 2011 om Europeiska socialfonden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1081/2006 (COM(2011)0607),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010 ”Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning” (COM(2010)0758)),

–   med beaktande av publikationen från FN:s utvecklingsprogram och det europeiska forskningsnätverket Emes från 2008 om socialt företagande – en ny modell för att minska fattigdom och öka sysselsättning (”Social Enterprise: A new model for poverty reduction and employment generation”)(1),

–   med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs förberedande yttrande av den 26 oktober 2011 ”Socialt entreprenörskap och socialt företagande”, INT/589,

–   med beaktande av sin resolution av den 19 februari om den sociala ekonomin(2),

–   med beaktande av sin skriftliga förklaring P7_DCL(2010)0084, som antogs den 10 mars 2011,

–   med beaktande av sin resolution av den 13 februari 2012 om stadgan för europeiska kooperativa föreningar vad gäller arbetstagarinflytande(3),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0305/2012), och av följande skäl:

A. Företag inom den sociala ekonomin sysselsätter minst 11 miljoner människor i EU, står för 6 % av den totala arbetsstyrkan eller 10 % av alla europeiska företag, dvs. 2 miljoner företag, och bidrar starkt till den europeiska sociala modellen och Europa 2020-strategin.

B.  Olika historiska händelseutvecklingar har lett till att regelverken för olika slags företag, däribland företag inom den sociala ekonomin och sociala företag, uppvisar stora skillnader i medlemsstaterna.

C. De flesta typer av företag inom den sociala ekonomin erkänns inte rättsligt på europeisk nivå och endast i en del medlemsstater på nationell nivå.

D. Konsekvenserna av den pågående sociala, ekonomiska och finansiella krisen liksom de demografiska förändringarna, särskilt befolkningens åldrande, sätter välfärdssystemen på svåra prov, till exempel de lagstadgade och frivilliga socialförsäkringssystemen. För att säkerställa social trygghet på en tillfredsställande och anständig nivå bör man därför satsa på innovativa socialhjälpssystem.

E.  Det finns ett starkt inbördes förhållande mellan inremarknadsakten och Europa 2020-strategin, som båda syftar till att skapa smart och hållbar tillväxt för alla och därigenom få till stånd fler och bättre arbetstillfällen och bekämpa fattigdom. Sociala företag kan lämna ett betydande bidrag genom sin innovationspotential och sitt sätt att tillgodose sociala behov.

F.  Kommissionen anser att aktörer inom den sociala ekonomin och sociala företag är motorer för ekonomisk tillväxt och social innovation som har potential att skapa hållbara arbetsstillfällen och som stimulerar integrationen av utsatta grupper på arbetsmarknaden.

G. Kommissionens förslag om en förordning om europeiska fonder för socialt företagande och en förordning om programmet för social förändring och social innovation bör välkomnas.

H. Sociala företag kan hjälpa till att tillhandahålla sociala tjänster, som är nyckelkomponenter i en välfärdsstat och som därmed bidrar till att uppnå gemensamma EU-mål.

I.   Många sociala företag har svårt att få finansiering för att utöka sin verksamhet och behöver därför särskilt, skräddarsytt stöd, exempelvis genom ett socialt bankväsende, riskdelningsinstrument, filantropiska fonder eller (mikro)krediter. Detta gäller framför allt mikroföretag och små och medelstora företag. EU:s strukturfonder är viktiga för att underlätta tillgången till finansiering för sociala företag, även för dem med hög investeringsintensitet.

J.   De flesta sociala företag verkar för en policyförändring genom att satsa på goda styrelseformer, särskilt genom att involvera arbetstagare, kunder och intressenter, och stöder ömsesidigt lärande och social innovation. På så vis lyssnar de på medborgarnas växande krav på ett etiskt, socialt och miljövänligt agerande från företagens sida.

K. Genom sin karaktär och sitt sätt att arbeta bidrar sociala företag till ett mer sammanhållet, demokratiskt och aktivt samhälle. Ofta erbjuder de, och bör så göra, gynnsamma arbetsvillkor och lika lön för lika arbete, stöder lika möjligheter för kvinnor och män och gör det därigenom möjligt att förena yrkes- och privatlivet.

L.  Parlamentet har tagit del av kommissionens förslag att lägga till missgynnade samhällsgrupper som ny grupp i reserverade kontrakt.

Inledning

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelanden ”Initiativ för socialt företagande” och ”Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning”, med rekommendationer till de nationella regeringarna att förbättra ramvillkoren för sociala företag, som kan ge nya möjligheter och arbetstillfällen, bland annat på det snabbt växande området vård och social omsorg (”vita sektorn”) och på miljöområdet (”gröna sektorn”). Dessa båda områden erbjuder nya möjligheter både för den sociala ekonomin och för ekonomin i stort.

2.  Europaparlamentet konstaterar att den sociala ekonomin är en del av den eko-sociala marknadsekonomin och den inre europeiska marknaden, och påpekar att den är mycket motståndskraftig mot kriser och har stabila företagsmodeller. Parlamentet understryker att sociala företag ofta försöker tillgodose sociala och mänskliga behov som inte alls, eller endast otillräckligt, tillgodoses av kommersiella aktörer eller av staten. Arbetstillfällen i den sociala ekonomin har större chanser att stanna kvar i närområdet.

3.  Europaparlamentet konstaterar att socialt företag är ett företag som, oavsett juridisk form,

a)  har som primärt mål att uppnå mätbara, positiva sociala effekter i enlighet med sin bolagsordning, sina stadgar eller andra lagstadgade dokument som ligger till grund för verksamheten, varvid företaget

–   tillhandahåller tjänster eller varor till utsatta, marginaliserade, missgynnade eller utestängda personer, och/eller

–   tillhandahåller varor eller tjänster genom en produktionsmetod som återspeglar företagets sociala mål,

b)  i första hand använder sina vinster till sina primära mål och inte till vinstutdelning, och har på förhand fastställda rutiner och regler som reglerar varje situation då vinst delas ut till aktieägare och bolagsägare och som garanterar att en eventuell vinstutdelning inte äventyrar de primära målen, och

c)  drivs på ett ansvarsfullt och transparent sätt, särskilt genom att involvera anställda, kunder och/eller intressenter som berörs av dess affärsverksamhet.

Rekommenderade åtgärder för olika typer av företag

4.  Europaparlamentet understryker att volontärarbete i olika sektorer av den sociala ekonomin – bland annat genom ungdomar som är nykomlingar i arbetslivet och för med sig entusiasm och nya färdigheter, liksom genom äldre som har stor erfarenhet och omfattande kunskaper – lämnar ett viktigt bidrag till ekonomisk tillväxt, solidaritet och social sammanhållning samt ger många människor en uppgift i livet. Parlamentet vill se ett erkännande samt lämpligt ekonomiskt och strukturellt stöd på lokal, nationell och europeisk nivå.

5.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att sociala företag inte missgynnas genom att andra typer av företag dammsuger många lukrativa områden i den sociala ekonomin. Dessa områden finns oftast i stadsmiljö, vilket får till följd att färre och sämre tjänster blir kvar för andra, mindre lukrativa områden, som oftast ligger på landsbygden eller i periferin, där logistiken medför ökade kostnader. Parlamentet framhåller att användarna bör ha frihet att välja mellan ett antal tjänsteleverantörer.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av en strategi och av åtgärder som främjar socialt entreprenörskap och innovativa sociala företag, särskilt med avseende på unga och missgynnade människor, så att företagare – både kvinnor och män – får bättre och lättare tillgång till program och finansiering från EU och medlemsstaterna. Parlamentet vill att programmet Erasmus för unga företagare får adekvat stöd så att det kan drivas vidare och bli både attraktivare och synligare även i den sociala ekonomin. Parlamentet erinrar emellertid om att egenföretagande måste åtföljas av tillräcklig vägledning.

7.  Europaparlamentet konstaterar att den sociala ekonomin präglas av mångfald. Eventuella nya regelverk på EU-nivå bör vara frivilliga för företagen och föregås av en konsekvensbedömning, så att hänsyn tas till de olika modellerna för socialt företagande i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att alla eventuella åtgärder bör ha ett EU-mervärde.

8.  Europaparlamentet stöder initiativ på EU-nivå som syftar till att utöka och förstärka den redan välutvecklade föreningsverksamheten i olika medlemsstater Parlamentet efterlyser en europeisk föreningsstadga som komplement till befintliga rättsliga stadgor i medlemsstaterna.

9.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag till förenkling av förordningen om stadgan för europeiska kooperativa föreningar.

10. Europaparlamentet välkomnar kommissionens studie om situationen för ömsesidiga bolag i Europa i nära samarbete med sektorn. Parlamentet betonar att ömsesidiga företag, genom en europeisk stadga, bör erkännas som en egen och viktig aktör inom den europeiska ekonomin och det europeiska samhället, och framhåller fördelarna med en europeisk stadga som underlättar för ömsesidiga bolag att bedriva gränsöverskridande verksamhet. Parlamentet uppmanar de medlemsstater som ännu inte har infört en nationell stadga för ömsesidiga bolag att göra detta.

11. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag till förordning om stadgan för europeiska stiftelser(4).

12. Europaparlamentet erinrar om att kommissionen i dokument COM(2004)0018 åtog sig att vidta tolv konkreta åtgärder för att stödja framväxten av kooperativ, och beklagar att det än så länge endast gjorts små framsteg med detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att i linje med initiativet från 2004 föreslå ambitiösa åtgärder för att förbättra verksamhetsvillkoren för kooperativ, ömsesidiga bolag, föreningar och stiftelser, och att på så vis stödja den sociala ekonomins utveckling i stort.

13. Europaparlamentet välkomnar antagandet av det reviderade paketet för EU:s regler för statligt stöd till sociala och lokala tjänster, och uppmuntrar samtidigt kommissionen att ytterligare tydliggöra dessa regler så att lokala och regionala myndigheter lättare kan förstå och tillämpa dem, framför allt med avseende på sociala företag.

Företag med sociala mål eller social inverkan

14. Europaparlamentet understryker att sociala företag är viktiga leverantörer av tjänster av allmänt intresse. Sådana företag bottnar ofta i, eller är nära kopplade till, det civila samhällets organisationer, frivilligorganisationer och/eller välgörenhetsorganisationer som tillhandahåller individanpassade tjänster och syftar till att tillgodose vitala mänskliga behov, framför allt hos personer i utsatt position. Sociala företag befinner sig ofta mellan de traditionella privata och offentliga sektorerna vid tillhandahållande av offentliga tjänster, alltså inom ramen för offentlig upphandling.

15. Europaparlamentet anser att begreppet ”företagens sociala ansvar” bör betraktas åtskilt från ”social ekonomi” och ”sociala företag”, även om vissa kommersiella företag som tar betydande socialt ansvar kan ha en stark koppling till sociala företag.

Budgetplanen – förbättring av den rättsliga och finanspolitiska miljön

16. Europaparlamentet anser att programmet för social förändring och social innovation för 2014–2020, med sin del om mikrofinansiering och socialt entreprenörskap, bidrar till arbetet med att skapa bättre tillgång till mikrokrediter för mikroföretag i den sociala ekonomin, samtidigt som hänsyn tas till att de sociala företagens finansieringsbehov är många och skiftande.

17. Europaparlamentet anser att olika finansieringsinstrument, som europeiska fonder för socialt företagande, europeiska riskkapitalfonder och europeiska fonder för företagsänglar (EAF), behövs för att förbättra sociala företags tillträde till finansmarknaderna.

18. Europaparlamentet framhåller behovet av att stödja sociala företag genom tillräckliga finansiella resurser på lokal, regional, nationell och europeisk nivå, och hänvisar till relevanta fonder inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (exempelvis Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling, programmet för social förändring och social innovation, programmet för forskning och utveckling samt Horisont 2020). Parlamentet begär uttryckligen att stöd ges till innovativa sociala företag, framför allt sådana som främjar sysselsättning av god kvalitet, bekämpar fattigdom och social utestängning samt investerar i allmän och yrkesinriktad utbildning och i livslångt lärande,

19. Europaparlamentet understryker att tillgången till EU-medel måste förenklas och att tillräcklig flexibilitet samtidigt måste medges på medlemsstatsnivå. Finansieringsmöjligheterna bör tillgängliggöras och marknadsföras tydligt, och vidare bör de organisatoriska, administrativa och rapporteringsmässiga kraven förenklas.

20. Europaparlamentet påpekar att nya former av ekonomiskt stöd kommer att föregås av en effektivitetsanalys av de befintliga instrumenten. Parlamentet anser det därför nödvändigt att ta fram verktyg som mäter och jämför investeringarnas sociala avkastning för att främja utvecklingen av en mer transparent investeringsmarknad.

21. Europaparlamentet anser att det måste skapas sådana villkor som gör att sociala företag kan uppnå ekonomiskt oberoende och bedriva kommersiell affärsverksamhet.

22. Europaparlamentet anser att ansvarsfulla förvaltningsprocesser som stöds av finansieringsmekanismer med lämplig insyn och övervakning är nödvändiga för att det sociala entreprenörskapets och de sociala företagens fokus ska kunna upprätthållas.

Mätningar, stöd och främjande

23. Europaparlamentet efterlyser en komparativ studie, utförd på initiativ av kommissionen och i samarbete med sociala företag, om de olika nationella och regionala regelverken i EU, om de sociala företagens verksamhetsvillkor och egenskaper, bland annat deras storlek, antal och verksamhetsområden, och om nationella certifierings- och märkningssystem.

24. Europaparlamentet poängterar att de sociala företagen uppvisar stor variation i fråga om form, storlek, affärsverksamhet, ekonomi och samarbete. Det finns sociala företag som leder utvecklingen inom sitt område och som har tillräcklig kapacitet för sin egen utveckling, men det finns även de som är i behov av lämpligt kunnande för att starta, utveckla och driva verksamheten.

25. Europaparlamentet anser att det för att öka konkurrenskraften hos sociala företag i hela EU är nödvändigt att uppmuntra framväxten av kluster för social innovation, vilka inte bara har ett lokalt mervärde. Parlamentet anser dessutom att de sociala företagen, med rätt incitament, kan bli viktiga för att sysselsätta kvalificerade arbetstagare över 50 år som inte är kvar på arbetsmarknaden.

26. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att inrätta en flerspråkig, tillgänglig och användarvänlig nätplattform för sociala företag, som bland annat ska möjliggöra ömsesidigt lärande och utbyte av beprövade modeller, främja partnerskap, underlätta informationsutbyte om tillgång till finansiering och om utbildningsmöjligheter samt fungera som nätverk för gränsöverskridande samarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmärksamma sociala företag i den öppna samordningsmetoden.

27. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att tillsätta en expertgrupp för socialt företagande som ska övervaka och utvärdera framstegen med de åtgärder som planeras i kommissionens meddelande COM(2011)0682.

28. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga huruvida det är möjligt och önskvärt att ta fram en social märkning som ska tilldelas sociala företag för att ge bättre tillgång till offentlig och socialt innovativ upphandling utan att överträda några konkurrensregler. Parlamentet föreslår att företag som tilldelats en sådan märkning ska övervakas regelbundet med avseende på sin efterlevnad av märkningsbestämmelserna.

29. Europaparlamentet efterlyser EU-regler för offentlig upphandling som följer principen om ”det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet” snarare än ”lägsta kostnad” när tjänster läggs ut på entreprenad.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra förståelsen av och kunskaperna om sociala företag och den sociala ekonomin och göra båda företeelserna synligare genom att stödja akademisk forskning, bland annat inom åttonde ramprogrammet (Horisont 2020), samt att ta fram en årlig verksamhetsrapport om sociala företag och deras facit på det sociala området. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta fasta på kommissionens inbjudan att lämna förslag för att det ska finnas tillförlitlig statistik om sociala företag utarbetad av nationella statistikbyråer.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta med sociala företag i handlingsplaner för sysselsättning och social inkludering, och stöder instiftandet av ett europeiskt pris för socialt entreprenörskap som ett erkännande av dess sociala effekter.

32. Europaparlamentet påpekar att sociala företag behöver maximalt stöd och erkännande genom medvetandehöjande åtgärder, inte minst genom att man lyfter fram andra förtjänster än de rent ekonomiska. Parlamentet efterlyser en bred informationskampanj som ska understödjas av kommissionen, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter och lanseras genom inrättandet av en lättillgänglig, flerspråkig webbplats som ger snabb och enkel information om sociala varor och tjänster för medborgarna.

33. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fundera på fördelarna med att låta principerna om socialt företagande/socialt entreprenörskap och socialt ansvar ingå i utbildningsinnehållet för skolor, universitet och andra utbildningsanstalter samt i program för livslångt lärande, så att man hjälper till att utveckla social och medborgerlig kompetens och stöder arbetsförmedling inom sociala företag. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen och medlemsstaterna att stödja konventionell och internetbaserad utbildning för sociala entreprenörer och att verka för ett närmare samarbete mellan sociala företag, kommersiella företag och den akademiska världen för att öka medvetenheten och förståelsen när det gäller sociala företag och bekämpa eventuella stereotyper.

34. Europaparlamentet anser att införandet av en gemensam europeisk ram för offentliggörande av uppgifter kommer att ge tydligare och effektivare information om investeringar i sociala företag.

35. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att undersöka och överväga möjligheten att låta sociala företag använda vilande patent för att underlätta dessa företags utveckling. Parlamentet hoppas på konkreta åtgärder inom en snar framtid.

36. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

http://www.emes.net/fileadmin/emes/PDF_files/News/2008/11.08_EMES_UNDP_publication.pdf.

(2)

EUT C 76 E, 25.3.2010, s. 16.

(3)

Antagna texter, P7_TA(2012)0071.

(4)

COM(2012)0035.


MOTIVERING

Inledningsvis hänvisas uttryckligen till undertiteln på kommissionens meddelande av den 25 oktober 2011 om initiativ för socialt företagande, eftersom den beskriver EU:s komplexa mål i en önskvärd kompakt form:

”Skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation.”

Det mål som formuleras här innefattar både ett erkännande av befintliga strukturer och en öppning för nya, innovativa former av social ekonomi – båda delar kommer att behövas i framtiden, när utmaningarna på det sociala området sätts i sitt sammanhang i Europa 2020-strategin och vi framgångsrikt vill omsätta dess främsta uppgifter. Nedan följer två hörnstenar i detta europeiska koncept:

A.  Det råder inga tvivel om att vi står inför ett ständigt växande behov av sociala tjänster, t.ex. inom hälso- och sjukvården – detta enbart på grund av demografiska förändringar mot ett allt äldre samhälle.

B.   Europa strävar efter ekonomisk tillväxt för att öka sin globala konkurrenskraft och utsikterna till nya arbetstillfällen – enligt ömsesidigt godtagbara prognoser finns dessa i hög grad inom den ”gröna och vita ekonomin”.

Slutsatserna av detta styrker riktigheten i EU:s politiska agenda: från resolutionen om den sociala ekonomin 2009 via de sociala investeringsfonderna 2012 till initiativet för socialt företagande.

Till skillnad från många andra ekonomiska sektorer kräver socialt företagande ytterligare finansieringsinstrument. Efter kommissionens initiativ måste snarast möjligt lämpliga åtgärder på nationell och regional nivå följa.

För att möjliggöra en snabb utveckling av socialt företagande tillsammans med målinriktat stöd till engagerade personer och organisationer eftersträvas i ovanstående betänkande från Europaparlamentet en förankring av så exakta och tydliga, men samtidigt så öppna och tillvaratagande ramvillkor som möjligt för nästa fas av EU:s sociala ekonomi med dess nya förtecken.

I betänkandet erkänns också att den fas som vi har framför oss bör åtföljas av stark innovationskraft och därmed även av experiment, vars framgångar eller misslyckanden kommer att utvärderas av EU-institutionerna tillsammans med medlemsstaterna inom en överskådlig tidsperiod. Därefter kan konkreta slutsatser dras angående motsvarande optimeringsåtgärder, vilka effektivt kan leda till en långfristigare utveckling av socialt företagande.

Kort och gott: Reglerade ramvillkor och reglerat handlingsutrymme bör på samma gång bevara möjligheterna till mångfald och pluralitet där dessa redan finns och skapa möjligheter där de hittills har saknats.

En god utgångspunkt för detta kan de nyckelåtgärder vara som kommissionen föreslagit, t.ex. en kartläggning av de sociala företagen i Europa, en offentlig certifieringsdatabas som gäller sociala företag i Europa eller omfattande informationsplattformar för ömsesidigt lärande. På samma sätt bör införandet av ett slags kvalitetssigill för socialt företagande i hög grad främja den fortsatta utvecklingen.

Två aspekter ställs ofta mot varandra:

1.   Till en definition av socialt företagande hör naturligtvis begrepp som allmännytta, samhällsnytta, social och miljömässig inverkan samt faktorer som ökat hemtagande av vinster eller modeller för arbetstagarnas medbeslutanderätt samt principer för öppenhet och transparens.

2.   Utgångspunkt för den eftersträvade blomstrande utvecklingen av socialt företagande är en allmänt godtagen övertygelse om att socialt företagande är en integral beståndsdel i den ekonomisk-sociala marknadsekonomin på den europeiska inre marknaden. Även socialt företagande kräver en reglerad konkurrens som hela tiden leder till kvalitetsförbättring och insatser för att öka effektiviteten.

Detta betänkande syftar emellertid tvärtemot till att få de båda aspekterna att gemensamt, sida vid sida, bidra till en positiv utveckling av socialt företagande.

Ett citat från en slogan för en österrikisk välgörenhetsorganisation (hjälporganisation) sammanfattar den gemensamma förståelsen på ett träffande sätt:

           ”Den som behöver hjälp förtjänar en insats.”

Ang. reglerad konkurrens: Ett särskilt kännetecken för sociala tjänster är att de oftare erbjuds till ett billigare pris i storstadsregioner än på landsbygden (orsaker till detta är logistiktäthet, kommunikationsmöjligheter m.m.). Det får naturligtvis inte förekomma konkurrens utan reglering, så att vinstdrivna aktörer koncentrerar sig på enstaka områden medan andra lägger om sin verksamhet så att den mera kommer att följa mottot ”poor services for poor people”.

I nästa utvecklingsfas gäller det även att hålla ett särskilt öga på det sociala bankväsendet, som exempelvis i Österrike (t.ex. ”Zweite Sparkasse”) på ett mycket effektivt sätt redan bistår många människor i sociala nödsituationer.

Även sociala franchising-modeller förtjänar i framtiden en ingående granskning i fråga om dess möjliga betydelse för detta slags sociala företagande.

Låt oss alltså inleda arbetet med att maximalt utveckla socialt företagande. För:

Framtiden börjar nu!


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (19.6.2012)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över initiativ för socialt företagande – skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation

(2012/2004(INI))

Föredragande: Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag att öka sociala företags tillgång till finansiering genom att inrätta ett regelverk för införande av investeringsinstrument på EU‑nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt föreslå konkret lagstiftning med tanke på den mycket outforskade innovativa potentialen hos dessa sociala och företag. Parlamentet påpekar att införandet av nya former av ekonomiskt stöd kommer att föregås av en analys av nuvarande instrument för att kontrollera deras effektivitet. Parlamentet anser därför att det är nödvändigt att skaffa de instrument som mäter och jämför investeringarnas sociala avkastning för att främja utvecklingen av en mer transparent investeringsmarknad. Parlamentet är övertygat om att olika finansiella instrument, såsom europeiska fonder för socialt företagande eller europeiska riskkapitalfonderna liksom initiativ om affärsänglar, behövs och bör uppmuntras och främjas.

2.  Europaparlamentet vill betona att det finns en stor variation av sociala företag när det gäller form, storlek, affärsverksamhet, ekonomi och samverkan. Det finns sociala företag som leder utvecklingen inom sitt område och som har tillräcklig kapacitet för den egna utvecklingen, men det finns även de som är i behov av lämpligt kunnande för att starta, utveckla och driva sådana företag.

3.  Europaparlamentet anser att den definition av socialt företag som föreslås genom meddelandet om initiativ för socialt företagande är ett steg i rätt riktning mot ett erkännande av de särdrag som utmärker denna typ av organisationer, och uppmanar alla EU:s institutioner att använda denna definition. Parlamentet poängterar att samma definition bör användas i förslaget till förordning om europeiska fonder för socialt företagande. Dessutom insisterar parlamentet på att hänsyn tas till de tre viktiga dimensioner som kännetecknar sociala företag: det sociala syftet, den kommersiella verksamheten och en deltagarbaserad organisationsstruktur.

4.  Europaparlamentet understryker att begreppet ”socialt företag” tveklöst är förknippat med demokratisk bolagsstyrning som fullt ut garanterar ekonomisk demokrati, intressenternas deltagande, öppenhet och ändringar i ledningen, i enlighet med EU:s, OSSE:s och FN:s principer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till dessa aspekter i analysen och identifieringen av god praxis och överförbara modeller samt i utvecklingen av offentliga certifieringsdatabaser som gäller sociala företag i Europa för att förbättra företagens synlighet och jämförelsemöjligheter, samt i sina förslag till förbättringar av de rättsliga ramarna.

5.  Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att skapa förutsättningar som leder till att sociala företag kan uppnå ekonomiskt oberoende och bedriva kommersiell affärsverksamhet. Parlamentet noterar att finansiella mekanismer och färre upphandlingar i många medlemsländer tvingar sociala företag att fokusera på bidrag och medel från statliga institutioner snarare än på ökad kvalitet på sina tjänster och produkter, vilket skulle bidra till att öka deras konkurrenskraft. Parlamentet betonar behovet av att utöka tillgången till skuldebrev eller egetkapitalinstrument på respektive nivå av företagsutveckling, med hänsyn tagen till det särskilda sätt på vilket sociala företag bedrivs.

6.  Europaparlamentet anser att man för att öka konkurrenskraften hos sociala företag på europeisk nivå måste främja kluster för social innovation, vilka inte bara har ett lokalt mervärde. Parlamentet anser dessutom att de sociala företagen, med rätt incitament, kan bli viktiga för att sysselsätta kvalificerade arbetstagare över 50 år som inte är kvar på arbetsmarknaden.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta nödvändiga åtgärder för att sociala företag ska ha lika möjligheter när de deltar i offentliga upphandlingar.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ om att förenkla bokföringsprinciperna för små och medelstora företag, vilket kommer att bidra till ännu effektivare besparingar.

9.  Europaparlamentet anser att införandet av en gemensam europeisk ram för offentliggörande av uppgifter kommer att ge tydligare och effektivare information om investeringarna i sociala företag.

10. Europaparlamentet anser att problemen på marknaden för sociala företag å ena sidan är bristen på lämpligt kunnande och å andra sidan handlar om att inte tillräcklig tonvikt läggs vid sociala företags särdrag, och att det därför är viktigt att dela kunskap internationellt, i tillämpliga fall, och i enskilda medlemsstater samt att även se till att rådgivning, utbildning – såväl grundläggande som vidareutbildning – liksom information finns tillgänglig i det här sammanhanget. Parlamentet anser att man genom att stödja och främja socialt företagande på bästa sätt kan utnyttja dess tillväxtpotential och kapacitet att skapa ett socialt värde.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla yrkesutbildningsprogram, inklusive sådana som bygger på användning av kommunikations- och informationsteknik, som är avsedda för företag som erbjuder sociala tjänster och/eller varor och tjänster för utsatta befolkningsgrupper.

12. Europaparlamentet betonar att det är viktigt att öka medvetenheten om sociala företag, i synnerhet de som grundar sig på en social och solidarisk ekonomi, genom lämpliga informationskampanjer, och anser att denna målsättning kräver att man framhäver fördelarna och syftena med socialt företagande genom att använda andra typer av utvärderingar och indikatorer än rent ekonomiska. Parlamentet konstaterar att verksamheten vid sociala företag, i synnerhet de som grundar sig på en social och solidarisk ekonomi, i många fall hämmas på grund av bristande kunskap eller av stereotypa uppfattningar om dem. Parlamentet noterar därför att från kommissionens sida är den främsta prioriteringen att öka kunskapen inom alla offentliga myndigheter, i synnerhet på lokal nivå, eftersom man genom att använda lokal potential kan bidra till att få lokalsamhällen att delta och på samma gång öka attraktionskraften hos de sociala företag som arbetar i de berörda regionerna.

13. Europaparlamentet understryker att meddelandet gör det möjligt att främja sociala företags deltagande i offentliga upphandlingar. Parlamentet uppmanar i detta hänseende kommissionen att vidta åtgärder för att uppmuntra utnyttjande av sociala klausuler och de upphandlingar som är reserverade för företag som anställer missgynnade personer.

14. Europaparlamentet välkomnar kommissionens åtagande att undersöka och överväga möjligheten att låta sociala företag använda vilande patent för att underlätta dessa företags utveckling. Parlamentet hoppas på konkreta åtgärder inom en snar framtid.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som är nödvändiga för att säkerställa att de standarder som utfärdats av europeiska standardiseringsorgan blir mer tillgängliga för sociala företag.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

19.6.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

50

1

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Amelia Andersdotter, Josefa Andrés Barea, Zigmantas Balčytis, Ivo Belet, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Jürgen Creutzmann, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Vicky Ford, Gaston Franco, Adam Gierek, Norbert Glante, Fiona Hall, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Philippe Lamberts, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Marisa Matias, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Teresa Riera Madurell, Michèle Rivasi, Paul Rübig, Salvador Sedó i Alabart, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Niki Tzavela, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras, Henri Weber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Antonio Cancian, António Fernando Correia de Campos, Ioan Enciu, Roger Helmer, Jolanta Emilia Hibner, Ivailo Kalfin, Seán Kelly, Werner Langen, Mario Pirillo, Peter Skinner, Lambert van Nistelrooij

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Jorgo Chatzimarkakis


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (28.6.2012)

till utskottet för sysselsättning och sociala frågor

över initiativ för socialt företagande – skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation

(2012/2004(INI))

Föredragande: Małgorzata Handzlik

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet inser att sociala företag har potential att bli viktiga drivkrafter för innovation, och som sådana kan komma med lösningar på de aktuella sociala och ekonomiska problemen samt väsentligt bidra till gränsöverskridande samarbete och därmed stödja tillväxten inom sektorn. Parlamentet uppmuntrar därför utvecklingen av ett stödjande och enhetligt regelverk som främjar de sociala företagens strukturella mångfald, tar hänsyn till deras verksamhets specifika karaktär och ger ekonomiskt stöd som är mer anpassat till socialt entreprenörskap och socialt företagande, inte minst för små och medelstora företag, och därigenom främjar deras tillväxt och hållbarhet.

2.  Europaparlamentet anser att ansvarsfulla förvaltningsprocesser som stöds av finansieringsmekanismer med lämplig insyn och övervakning är nödvändiga för att det sociala företagandets och de sociala företagens fokus ska kunna upprätthållas.

3.  Europaparlamentet understryker att erkännandet av sociala företag på EU-nivå inte endast bör omfatta sociala ändamål i vissa kommersiella företag, utan även bör beakta särdragen i varje kategori av sociala företag, och i synnerhet företagen inom den sociala och solidariska ekonomin. För att göra detta måste man införa och tillämpa finansieringsverktyg som gör det möjligt för sådana företag att driva sin verksamhet i enlighet med sina egna mål och målsättningar, och främja solidaritet mellan dem. Parlamentet betonar även att bättre kunskaper om sociala företag och en kvalitativ och oberoende utvärdering av deras verksamhet, utförd av flera parter, skulle öka deras bidrag till samhället som helhet och höja medvetenheten om på vilket sätt den sociala sammanhållningen utgör en källa till ekonomiskt och socialt välstånd och inte endast en kostnad.

4.  Europaparlamentet välkomnar förslaget om mikrokrediter för att stödja europeiska små och medelstora företag.

5.  Europaparlamentet understryker de sociala företagens bidrag, i alla branscher, när det gäller att stärka den sociala sammanhållningen och den sociala integrationen och att förstå och möta konsumenternas behov, i synnerhet sårbara konsumenters behov. Parlamentet understryker att även om de sociala företagen främst avser att tillgodose sociala behov eller behov av allmänt intresse, så strävar de också efter att möta allmänhetens ökade efterfrågan på etiska beteenden som i högre grad respekterar människan, miljön, naturen, sociala normer och en gemenskapskänsla.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder som är avsedda att öka allmänhetens medvetenhet om sociala företags verksamhet och förtroendet för dessa företag, och att uppmuntra gemene man att aktivt stödja denna typ av företag.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja, stimulera och utveckla organisationer inom den sociala ekonomin genom att undanröja de hinder som finns för start och utveckling av sociala företag, genom att främja utbildning och omskolning inom området för organisationer i den sociala ekonomin och genom ökat stöd till entreprenörer i sociala företag.

8.  Europaparlamentet betonar att sociala företag, genom sin verksamhets karaktär och sitt sätt att arbeta, hjälper till att bygga ett mer sammanhållande, demokratiskt och ”aktivt” samhälle som bidrar till att skapa arbetstillfällen och till en hållbar och inkluderande ekonomisk tillväxt, särskilt genom att främja solidaritet och hållbarhet, social sammanhållning och social integration, stabila arbetstillfällen av god kvalitet, lika möjligheter för män och kvinnor samt möjlighet att förena privatliv, familjeliv och arbetsliv.

9.  Europaparlamentet anser att företagens sociala ansvar och ”socialt företagande” är kompletterande aspekter av samma politik, och därför bör utvecklas på ett samordnat sätt, utan att medlemsstaternas insatser överlappar varandra.

10. Europaparlamentet anser att reformen av EU:s regler för offentlig upphandling ger en bra möjlighet att öka respekten för sociala normer och förbättra, samt ge ökade möjligheter för, sociala företags deltagande i offentliga upphandlingar. Parlamentet välkomnar den nya ordning för sociala tjänster som föreslås i kommissionens förslag avseende översynen av direktiven om offentlig upphandling, och betonar detta verktygs betydelse för lokala avtalsslutande myndigheter för att tillhandahålla kvalitetstjänster som främjar den sociala sammanhållningen.

11. Europaparlamentet noterar kommissionens förslag att lägga till missgynnade samhällsgrupper som ny grupp i reserverade kontrakt. Parlamentet betonar den betydelse som denna nya bestämmelse om reserverade kontrakt kan få för att främja innovativ och territoriell utveckling samtidigt som principerna om att tilldelningen av kontrakt ska vara konkurrensutsatt respekteras.

12. Europaparlamentet ber kommissionen att utföra en grundlig konsekvensbedömning för att utarbeta en långsiktig strategi för att skydda sociala och miljömässiga mål och förbättra sociala företags deltagande i offentliga upphandlingar, utan att hämma konkurrensen vid upphandlingarna eller uppmuntra till att kringgå reglerna. Parlamentet ber medlemsstaterna att undanröja hinder för start och utveckling av ekonomisk aktivitet inom den sociala ekonomins organisationer, särskilt med avseende på administrativa förfaranden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

21.6.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Pablo Arias Echeverría, Adam Bielan, Sergio Gaetano Cofferati, Birgit Collin-Langen, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, Cornelis de Jong, Christian Engström, Evelyne Gebhardt, Malcolm Harbour, Toine Manders, Hans-Peter Mayer, Sirpa Pietikäinen, Robert Rochefort, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Raffaele Baldassarre, Mario Borghezio, Simon Busuttil, Pier Antonio Panzeri, Laurence J.A.J. Stassen, Marc Tarabella, Kyriacos Triantaphyllides, Anja Weisgerber, Kerstin Westphal


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.9.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Heinz K. Becker, Pervenche Berès, Vilija Blinkevičiūtė, Philippe Boulland, Milan Cabrnoch, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Minodora Cliveti, Marije Cornelissen, Emer Costello, Andrea Cozzolino, Frédéric Daerden, Sari Essayah, Thomas Händel, Marian Harkin, Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Danuta Jazłowiecka, Ádám Kósa, Jean Lambert, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Siiri Oviir, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Nicole Sinclaire, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jan Kozłowski, Svetoslav Hristov Malinov, Antigoni Papadopoulou, Birgit Sippel, Csaba Sógor

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Cornelia Ernst

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy