BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2011/009 NL/Gelderland Construction 41 från Nederländerna)

16.10.2012 - (COM(2012)0395 – C7‑0190/2012 – 2012/2154(BUD))

Budgetutskottet
Föredragande: Frédéric Daerden

Errata/Addenda

• ERR01 (PDF - 133 KB)
• ERR01 (DOC - 68 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2011/009 NL/Gelderland Construction 41 från Nederländerna)

(COM(2012)0395 – C7‑0190/2012 – 2012/2154(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0395 – C7‑0190/2012),

–   med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[1], särskilt punkt 28,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[2],

–   med beaktande av det trepartsförfarande som föreskrivs i punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006,

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet (A7-0334/2012), och av följande skäl:

A. Europeiska unionen har inrättat lämpliga lagstiftnings- och budgetinstrument för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som drabbats av effekterna av genomgripande strukturförändringar inom världshandeln och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

B.  Tillämpningsområdet för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (”fonden” eller ”EGF”) har utvidgats, och från och med den 1 maj 2009 är det möjligt att ansöka om stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som har blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

C. Unionens ekonomiska stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda bör vara dynamiskt och ges så snabbt och effektivt som möjligt, i enlighet med Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs vid förlikningsmötet den 17 juli 2008, och med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 när det gäller antagandet av beslut om utnyttjande av fonden.

D. Nederländerna har ansökt om ekonomiskt stöd för 516 uppsägningar, varav 435 berörs av stödåtgärder, i 54 företag som är verksamma inom huvudgrupp 41 (byggande av hus)[3] enligt Nace rev 2, i Nuts II-regionen Gelderland (NL22) i Nederländerna.

E.  Ansökan uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF).

1.  Europaparlamentet delar kommissionens åsikt om att villkoren för ekonomiskt stöd enligt artikel 2 b i förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter är uppfyllda och att Nederländerna därför är berättigat till ekonomiskt stöd enligt denna förordning.

2.  Europaparlamentet välkomnar denna ansökan från den nederländska regeringen om ekonomiskt stöd från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF), trots att denna medlemsstat har motsatt sig förlängningen av krisundantaget för den nuvarande fonden och äventyrar fondens framtid efter 2013.

3.  Europaparlamentet noterar att de nederländska myndigheterna lämnade in sin ansökan om ekonomiskt stöd från fonden den 15 december 2011 och att kommissionen gjorde bedömningen av denna ansökan tillgänglig den 16 juli 2012. Parlamentet konstaterar att den berörda medlemsstaten snabbare kunde ha genomfört utvärderingen och lämnat in kompletterande information.

4.  Europaparlamentet noterar att uppsägningarna är mycket kännbara på grund av byggsektorns betydelse i Gelderland. Relativt många arbetar inom byggverksamhet (ca 60 000 år 2011) jämfört med andra branscher, som den kemiska industrin (9 000), livsmedelsindustrin (15 000) och metallindustrin/den elektriska industrin (40 300). Arbetslösheten i Gelderland uppgick 2011 till 5,9 %, dvs. något högre än genomsnittet i Nederländerna. År 2010 förlorades 4 100 arbetstillfällen inom byggsektorn (en minskning med 6,5 %). Ungdomsarbetslösheten ökade med 10 % år 2011.

5.  Europaparlamentet noterar att Gelderland är den största provinsen i Nederländerna med ungefär två miljoner invånare. Regionen har en välutbildad befolkning och cirka 146 000 företag. De flesta av de uppsagda arbetstagarna kommer från elementära yrkesgrupper. Det krävs därför ytterligare fortbildning och utbildning för att de ska kunna återintegreras på arbetsmarknaden.

6.  Europaparlamentet inser att byggsektorn är en viktig arbetsgivare i Gelderland och att uppsägningarna kommer att få märkbara effekter på lokalsamhällena med tanke på att 4 100 arbetstillfällen gick förlorade inom sektorn redan 2010 och att ungdomsarbetslösheten har ökat med 10 % under 2011.

7.  Europaparlamentet noterar att arbetslösheten, enligt Eurostat, i juli uppgick till 5,3 % på nationell nivå i Nederländerna, och är den näst lägsta inom EU.

8.  Europaparlamentet ser positivt på att de nederländska myndigheterna, i syfte att snabbt ge arbetstagarna stöd, beslutat att inleda åtgärderna före det slutliga beslutet om beviljande av stöd från fonden för det föreslagna samordnade paketet.

9.  Europaparlamentet påminner om vikten av att förbättra de uppsagda arbetstagarnas anställbarhet, särskilt för de arbetstagare som kommer från elementära yrkesgrupper, med hjälp av anpassad yrkesutbildning och ett erkännande av de färdigheter och den kompetens som förvärvats under hela yrkeslivet. Parlamentet förväntar sig att den utbildning som erbjuds i det samordnade paketet ska anpassas till de uppsagda arbetstagarnas nivå och behov.

10. Europaparlamentet välkomnar arbetsmarknadsparternas involvering i utformningen och genomförandet av det samordnade paketet, vilket utgör en del av en social plan som arbetsmarknadsparterna har kommit överens om.

11. Europaparlamentet uppskattar att förklaringen av vilka moduler som ingår i det samordnade paketet är utförligare jämfört med tidigare nederländska ansökningar. Parlamentet noterar dock de synnerligen höga kostnaderna för utbildning på 18 000 EUR per arbetstagare (planerat för 75 arbetstagare) och för hjälp till omställning på 8 500 EUR per arbetstagare (planerat för 150 arbetstagare), och begär ytterligare information om dessa två åtgärder och om de aktörer som ska genomföra dem.

12. Europaparlamentet påpekar att lärdomar bör dras av förberedelserna och genomförandet i samband med denna och andra ansökningar som rör massuppsägningar i ett stort antal små och medelstora företag i en sektor, i synnerhet när det gäller rätten till stöd från fonden för egenföretagare och ägare till små och medelstora företag i den framtida förordningen samt regionernas och medlemsstaternas arrangemang för att snabbt kunna lämna in sektorsansökningar som omfattar ett stort antal företag.

13. Europaparlamentet gläder sig över att fondens bidrag är planerat att endast stödja aktiva arbetsmarknadsåtgärder (utbildning och rådgivning) och inte ska användas till bidrag för uppehälle.

14. Europaparlamentet uppmanar de berörda institutionerna att vidta de åtgärder som krävs för att förbättra förfaranden och budgethantering så att fonden snabbare ska kunna tas i anspråk. Parlamentet uppskattar det förbättrade förfarande som infördes av kommissionen, efter en begäran från Europaparlamentet om att påskynda frigörandet av bidrag, i syfte att för budgetmyndigheten lägga fram kommissionens bedömning av berättigandet av en ansökan om medel från fonden tillsammans med förslaget om utnyttjande av fonden. Parlamentet hoppas att ytterligare förbättringar ska integreras i den nya förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (2014–2020) och att ökad effektvitet, transparens och tydlighet därmed ska uppnås inom fonden.

15. Europaparlamentet ser positivt på att de nederländska myndigheterna, i syfte att snabbt ge arbetstagarna stöd, den 1 januari 2012 beslutade att inleda åtgärderna, långt före det slutliga beslutet om att bevilja stöd från fonden för det föreslagna samordnade paketet.

16. Europaparlamentet erinrar om institutionernas åtagande att garantera ett smidigt och snabbt förfarande för antagandet av beslut om utnyttjande av fonden, i syfte att tillhandahålla ett tidsbegränsat och individuellt stöd av engångskaraktär för att hjälpa arbetstagare som har sagts upp till följd av globaliseringen och den finansiella och ekonomiska krisen. Parlamentet understryker att fonden kan spela en viktig roll för att återintegrera uppsagda arbetstagare på arbetsmarknaden.

17. Europaparlamentet betonar att det i enlighet med artikel 6 i EGF-förordningen bör garanteras att fonden stöder ett långsiktigt återinträde på arbetsmarknaden av enskilda arbetstagare som blivit uppsagda. Parlamentet betonar vidare att fonden endast får medfinansiera aktiva arbetsmarknadsåtgärder som leder till hållbar, långsiktig sysselsättning. Parlamentet påminner om att stödet från fonden varken får ersätta åtgärder som åligger företagen enligt nationell lagstiftning eller kollektivavtal eller åtgärder för omstrukturering av företag eller sektorer. Parlamentet beklagar att fonden skulle kunna ge företagen incitament att ersätta fast anställda med en mer flexibel arbetsstyrka på korttidskontrakt.

18. Europaparlamentet noterar att den information som presenterats om det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska finansieras via fonden innehåller uppgifter om hur dessa tjänster kompletterar de åtgärder som finansieras genom strukturfonderna. Parlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att presentera en jämförande analys av dessa uppgifter i sina årsrapporter för att säkerställa fullständig respekt för det befintliga regelverket och förhindra all överlappning mellan EU-finansierade tjänster.

19. Europaparlamentet välkomnar att budgeten för 2012, efter upprepade krav från parlamentet, innehåller betalningsbemyndiganden på 50 000 000 EUR för budgetpost 04 05 01 som avser Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter. Parlamentet påminner om att fonden skapades som ett separat särskilt instrument med egna mål och tidsfrister och därför förtjänar ett eget anslag, som innebär att man undviker överföringar från andra budgetposter, vilket inträffade tidigare och som kunde inverka negativt på uppfyllandet av fondens mål.

20. Europaparlamentet beklagar rådets beslut att blockera förlängningen av ”krisundantaget”, som gör det möjligt att ge ekonomiskt stöd till arbetstagare som har blivit uppsagda till följd av den nuvarande finansiella och ekonomiska krisen utöver de arbetstagare som har blivit uppsagda på grund av strukturförändringar inom världshandeln, och som gör det möjligt att för ansökningar som lämnats in efter tidsfristen den 31 december 2011 öka unionens andel av samfinansieringen till 65 procent av kostnaderna för programmen. Parlamentet uppmanar rådet att omedelbart återinföra denna åtgärd.

21. Europaparlamentet godkänner det bifogade beslutet.

22. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att tillsammans med rådets ordförande underteckna beslutet och se till att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning.

23. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med bilaga till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
• [2]  EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.
• [3]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006 om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

BILAGA: EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT

av den xxx

om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter i enlighet med punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning (ansökan EGF/2011/009 NL/Gelderland Construction 41 från Nederländerna)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR BESLUTAT FÖLJANDE

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[1], särskilt punkt 28,

med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1927/2006 av den 20 december 2006 om upprättande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter[2], särskilt artikel 12.3,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag, och

av följande skäl:

(1)      Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (nedan kallad fonden) inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av de genomgripande strukturförändringar som skett inom världshandeln på grund av globaliseringen och för att underlätta deras återinträde på arbetsmarknaden.

(2)      Tillämpningsområdet för fonden har utvidgats, och mellan den 1 maj 2009 och den 30 december 2011 var det möjligt att söka stöd för åtgärder som riktas till arbetstagare som blivit uppsagda som en direkt följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

(3)      Det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 gör det möjligt att använda medel från fonden upp till ett belopp på högst 500 miljoner EUR per år.

(4)      Nederländerna lämnade den 15 december 2011 in en ansökan om medel från fonden med anledning av uppsägningar vid 54 företag som är verksamma inom huvudgrupp 41 (byggande av hus) enligt Nace rev 2, i Nuts II-regionen Gelderland (NL22), och kompletterade ansökan med ytterligare uppgifter fram till den 11 juni 2012. Ansökan uppfyller villkoren för fastställande av det ekonomiska stödet enligt artikel 10 i förordning (EG) nr 1927/2006. Kommissionen föreslår därför att ett belopp på 2 898 594 euro ska anslås.

(5)      Fonden bör därför utnyttjas för att tillhandahålla ett ekonomiskt bidrag för den ansökan som Nederländerna lämnat in.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.                                                      

Artikel 1

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska belastas med 2 898 594 EUR i åtagande- och betalningsbemyndiganden ur Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2012.

Artikel 2

Detta beslut ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning.

Utfärdat i Bryssel den …

På Europaparlamentets vägnar                   På rådets vägnar

Ordförande                                                   Ordförande

• [1]  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
• [2]  EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.

MOTIVERING

I. Bakgrund

Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF) inrättades för att ge kompletterande stöd till arbetstagare som blivit arbetslösa till följd av genomgripande strukturförändringar i världshandeln.

Enligt bestämmelserna i punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[1] och artikel 12 i förordning (EG) nr 1927/2006[2], får det årliga belopp som avsätts för fonden inte överstiga 500 miljoner euro som tas från eventuella marginaler under det samlade utgiftstaket för det föregående året och/eller från annullerade åtagandebemyndiganden under de två senaste åren, med undantag för sådana som ingår under rubrik 1b. De lämpliga anslagen förs in i budgeten i form av en avsättning så snart man har funnit tillräckliga marginaler och/eller annullerade åtaganden.

För att kunna ta fonden i anspråk ska kommissionen, efter en positiv prövning av ansökan, lägga fram ett förslag till budgetmyndigheten om utnyttjande av fonden tillsammans med en begäran om överföring. Samtidigt inleds ett trepartsförfarande för att nå en överenskommelse om utnyttjandet av fonden och de belopp som krävs. Trepartsmötet kan ske i förenklad form.

II. Nuvarande läge: Kommissionens förslag

Den 16 juli 2012 antog kommissionen ett nytt förslag till beslut om att bevilja Nederländerna medel ur Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter till stöd för återinträde på arbetsmarknaden för arbetstagare som blivit uppsagda till följd av den globala finansiella och ekonomiska krisen.

Detta är den åttonde ansökan som behandlas under budgetåret 2012, och den innebär att totalt 2 898 594 euro ur fonden tas i anspråk för Nederländernas del. Den gäller 516 uppsägningar, varav 435 berörs av stödåtgärder, vid 54 företag som är verksamma inom huvudgrupp 41 (Byggande av hus)[3] enligt Nace rev 2, i Nuts II-regionen Gelderland (NL22) under referensperiodens nio månader från den 1 februari 2011 till den 1 november 2011. Samtliga uppsägningar har beräknats enligt artikel 2 andra stycket andra strecksatsen i förordning (EG) nr 1927/2006.

Ansökan lämnades till kommissionen 15 december 2011 och kompletterades med ytterligare upplysningar fram till 11 juni 2012. Kommissionen kom fram till att ansökan uppfyller villkoren i artikel 2 b i förordning (EG) nr 1927/2006 för att fonden ska kunna utnyttjas, och att den hade lämnats in inom den tidsfrist på 10 veckor som föreskrivs i artikel 5 i den förordningen.

Ett av kriterierna i kommissionens bedömning var kopplingen mellan uppsägningarna och större strukturella förändringar i världshandelsmönstren eller finanskrisen. De nederländska myndigheterna anför att byggsektorn i Nederländerna liksom i hela Europeiska unionen har drabbats hårt av krisen. Lånen till byggsektorn och till privatpersoner har minskats drastiskt, priset på byggmaterial har ökat och efterfrågan på nya bostäder har sjunkit på grund av minskat konsumentförtroende och brist på likvida medel.

Kommissionen har i sin plan för ekonomisk återhämtning erkänt att byggbranschen i EU hade sett efterfrågan rasa till följd av krisen. Tillgängliga uppgifter bekräftar en betydande nedgång inom byggsektorn, som i EU-27 minskade under åtta på varandra följande kvartal (första kvartalet 2009–fjärde kvartalet 2010) jämfört med samma period under föregående år, främst till följd av minskande privata investeringar i bostadssektorn.

De nederländska myndigheterna kunde mellan 2008 och 2010 se en kraftig medgång på 12,9 % av produktionen i byggbranschen i Nederländerna. Även om det skedde en återhämtning med 9,3 % under första kvartalet 2011 mattades trenden av igen under andra och tredje kvartalet 2011 och prognoserna för 2012 är inte positiva. Den ekonomiska tillväxten under tredje kvartalet 2011 jämfört med samma period 2010 avtog mer i provinsen Gelderland än i resten av landet (0,6 % för Gelderland jämfört med 1,1 % för Nederländerna). Många ekonomiska indikatorer (omsättning, sysselsättning, investeringar) som var positiva under 2010 blev negativa under 2011. Huspriserna sjönk 2011 med ytterligare 3,6 % jämfört med 2010 och nådde 2005 års nivå. Detta hade en negativ inverkan på byggsektorn.

Den finansiella och ekonomiska krisen ledde till nedskärningar för att minska det statliga budgetunderskottet. Minskningen av de offentliga utgifterna hade en direkt negativ inverkan på investeringarna i infrastruktur och bostäder. Minskningen av de statliga utgifterna påverkar också de regionala regeringarna, så att även de blir tvungna att minska sina utgifter. Provinsen Gelderland måste minska sina utgifter med 58 miljoner EUR per år från och med 2011. Eftersom byggsektorn är starkt beroende av den regionala inhemska marknaden, är denna sektor känslig för åtstramningar av offentliga utgifter och program. Budgetnedskärningarna kommer fortsatt att ha negativa konsekvenser för sysselsättningen inom sektorn. Dessutom har marknaden för nya bostäder krympt på grund av bostadsbolagens och kommunernas minskade investeringar. Antalet konkurser har också ökat under det tredje kvartalet 2011.

Europaparlamentet noterar att Gelderland är den största provinsen i Nederländerna med ungefär 2 miljoner invånare. Regionen har en välutbildad befolkning och 146 000 företag. Relativt många arbetar inom byggbranschen (ca 60 000 år 2011) jämfört med andra branscher, som den kemiska industrin (9 000), livsmedelsindustrin (15 000) och metallindustrin/den elektriska industrin (40 300).

De nederländska myndigheterna anser att uppsägningarna är mycket kännbara på grund av byggsektorns betydelse i Gelderland. Arbetslösheten i Gelderland uppgick 2011 till 5,9 %, dvs. något högre än genomsnittet i Nederländerna. År 2010 utgjorde sysselsättningen inom byggbranschen i Gelderland 6,5 % av den totala sysselsättningen i provinsen. År 2010 förlorades 4 100 arbetstillfällen inom byggsektorn (en minskning med 6,5 %). En viss återhämtning skedde 2011 (500 arbetstillfällen), men fjärde kvartalet 2011 kännetecknades återigen av många uppsägningar inom sektorn. Ungdomsarbetslösheten ökade med 10 % år 2011.

Det samordnade paketet med individanpassade tjänster som ska finansieras liksom dess förenlighet med åtgärder som finansieras genom strukturfonderna, inbegriper åtgärder för återintegration av de 435 berörda arbetstagarna i sysselsättning, till exempel stöd i arbetssökandet, utbildning och omskolning, outplacement, främjande av entreprenörskap och Flexpool (en flexibel reserv både för arbetssökande och de arbetsgivare inom byggsektorn som kan erbjuda tillfälliga anställningar). Enligt de nederländska myndigheterna utgör alla de ovanstående åtgärderna ett samordnat paket med individanpassade tjänster, som syftar till att återintegrera arbetstagarna på arbetsmarknaden. Dessa individanpassade tjänster inleddes den 1 januari 2012.

I sin ansökan beaktade de nederländska myndigheterna kriterierna i artikel 6 i förordning (EG) nr 1927/2006 genom att

· bekräfta att det ekonomiska stödet från Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter inte ersätter de åtgärder som företagen är skyldiga att vidta till följd av den nationella lagstiftningen eller kollektivavtal,

· visa att åtgärderna ger stöd till enskilda arbetstagare och inte ska användas för omstrukturering av företag eller sektorer,

· bekräfta att de åtgärder som avses ovan inte får stöd från något annat av EU:s finansieringsinstrument.

När det gäller förvaltnings- och kontrollsystemen har Nederländerna meddelat kommissionen att det ekonomiska stödet kommer att förvaltas och kontrolleras av samma organ som förvaltar och kontrollerar stödet från Europeiska socialfonden i Nederländerna. Byrån för sociala frågor (en avdelning vid ministeriet för sociala frågor och sysselsättning) kommer att ha ansvar för övervakning, kontroll, information, marknadsföring och betalningar avseende stödärendet.

Kommissionen bedömer att ansökan uppfyller kriterierna för stöd enligt förordningen om Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter och rekommenderar att budgetmyndigheten bifaller ansökan.

För att ta fonden i anspråk har kommissionen överlämnat en begäran om överföring till budgetmyndigheten av ett sammanlagt belopp på 2 898 594 euro från EGF-reserven (40 02 43) i åtagandebemyndiganden till EGF-budgetposten (04 05 01). Enligt det interinstitutionella avtalet får fonden utnyttjas upp till det årliga taket på 500 miljoner euro.

Detta är det åttonde förslaget om utnyttjande av fonden som lämnats in till budgetmyndigheten under 2012. Om man drar ifrån det aktuella begärda beloppet (2 898 594 euro) från de anslag som finns tillgängliga återstår därför ett tillgängligt belopp på 478 320 471 euro till slutet av 2012. Detta uppfyller kravet i artikel 12.6 i EGF-förordningen att mer än 25 procent av det högsta årliga belopp som öronmärkts för fonden ska stå till förfogande för tilldelning under de fyra sista månaderna av 2012.

III. Förfarande

Kommissionen har lagt fram en begäran om överföring för att införa specifika åtagandebemyndiganden i 2012 års budget, såsom föreskrivs i punkt 28 i det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006.

Trepartsmötet om kommissionens förslag till beslut om utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter kan ske i förenklad form, enligt artikel 12.5 i den rättsliga grunden, under förutsättning att parlamentet och rådet är eniga.

Enligt en intern överenskommelse ska utskottet för sysselsättning och sociala frågor delta i processen för att konstruktivt stödja och bidra till bedömningen av ansökningarna om medel ur fonden. Utskottet för sysselsättning och sociala frågor har beslutat att utöver det traditionella yttrandet, bifoga ändringar till betänkandet som ska återspegla dess ställningstagande och ge konstruktiv kritik.

I Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande, som antogs under förlikningsmötet den 17 juli 2008, bekräftades vikten av att sörja för ett snabbt förfarande, med vederbörlig hänsyn till det interinstitutionella avtalet, för att anta beslut om utnyttjande av fonden.

• [1]  EUT C 139, 14.6.2006, s. 1.
• [2]  EUT L 406, 30.12.2006, s. 1.
• [3]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1893/2006 av den 20 december 2006
  om fastställande av den statistiska näringsgrensindelningen Nace rev. 2 och om ändring av rådets förordning (EEG) nr 3037/90 och vissa EG-förordningar om särskilda statistikområden (EUT L 393, 30.12.2006, s. 1).

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	10.10.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	29 3 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marta Andreasen, Richard Ashworth, Francesca Balzani, Reimer Böge, Zuzana Brzobohatá, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Ivars Godmanis, Ingeborg Gräßle, Lucas Hartong, Jutta Haug, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Ivailo Kalfin, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, George Lyon, Barbara Matera, Juan Andrés Naranjo Escobar, Nadezhda Neynsky, Dominique Riquet, Potito Salatto, Alda Sousa, Helga Trüpel, Derek Vaughan, Angelika Werthmann
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Alexander Alvaro, Jürgen Klute, Georgios Papastamkos, Nils Torvalds, Catherine Trautmann