REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Grönlands lokala myndigheter, å andra sidan

7.11.2012 - (11119/2012 – C7‑0299/2012 – 2012/0130(NLE)) - ***

Fiskeriutskottet
Föredragande: Ole Christensen

Förfarande : 2012/0130(NLE)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

A7-0358/2012

Ingivna texter :

A7-0358/2012

Debatter :

Omröstningar :

PV 20/11/2012 - 6.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2012)0416

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
MOTIVERING
YTTRANDE från utskottet för utveckling
YTTRANDE från budgetutskottet
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ingående av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Grönlands lokala myndigheter, å andra sidan

(11119/2012 – C7‑0299/2012 – 2012/0130(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av utkastet till rådets beslut (11119/2012),

– med beaktande av förslaget till protokoll om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Grönlands lokala myndigheter, å andra sidan (11116/2012),

– med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 43.2 samt artikel 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7‑0299/2012),

– med beaktande av artiklarna 81 och 90.7 i arbetsordningen,

– med beaktande av rekommendationen från fiskeriutskottet och yttrandena från utskottet för utveckling samt budgetutskottet (A7‑0358/2012).

1. Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att översända slutsatserna från möten och överläggningar i den gemensamma kommitté som avses i artikel 10 i partnerskapsavtalet om fiske, och efterlyser att parlamentets företrädare, som har rollen som observatörer, ska ges tillträde till gemensamma kommitténs möten och överläggningar samt uppmanar kommissionen att, under protokollets sista giltighetsår och innan förhandlingar om förnyande av avtalet inleds, förelägga parlamentet och rådet en översyn av avtalets tillämpning.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas och Grönlands regeringar och parlament.

MOTIVERING

Partnerskapsavtal i allmänhet

Ingåendet av bilaterala fiskeriavtal med tredjeländer, kallade partnerskapsavtal om fiske, utgör en central aspekt av den gemensamma fiskeripolitikens externa dimension. Dessa avtal, som inte bara går ut på att köpa fiskerättigheter för EU-fartyg, innebär att de avtalsslutande parterna förbinder sig att främja en ansvarsfull och hållbar fiskeripolitik, som bygger på välgrundade bedömningar av tillgängliga resurser. Avtalen säkerställer även att de fiskemöjligheter som ska utnyttjas är underbyggda av trovärdiga vetenskapliga rön och undanröjer alla risker för utfiskning av lokala bestånd eller negativa konsekvenser för lokala fiskesamhällen, vilka tvärtemot bör kunna dra nytta av de program för riktat bistånd som finansieras genom den ekonomiska ersättningen från EU.

I och med Lissabonfördragets ikraftträdande har parlamentet fått ökade befogenheter när det gäller partnerskapsavtal om fiske, och i enlighet med artikel 218.6 a i EUF-fördraget måste parlament nu godkänna ingåendet av alla sådana avtal.

Grönland[1] och EU

Grönland gick ursprungligen med i Europeiska gemenskaperna (EG) som en del av Danmark år 1973, men lämnade EG efter en folkomröstning 1985. I dag är Grönland ett av unionens utomeuropeiska länder och territorier i den mening som avses i artikel 355.2 i EUF-fördraget. Grönlands förhållande till EU styrs i första hand av artiklarna 198–204 i EUF-fördraget, protokoll nr 34 om en särskild ordning för Grönland (fogat till EUF-fördraget) samt partnerskapet mellan EU och Grönland enligt rådets beslut 2006/526/EG[2].

Fisket på Grönland

Grönlands ekonomi är i hög grad beroende av fisket och exporten av fiskeriprodukter till EU. År 2010 uppgick exporten till EU:s marknader till 331 miljoner euro (92,7 % av den totala exporten), medan importen från EU var nästan dubbelt så hög (614 miljoner euro). Sedan 2007 har omkring 220 000 ton fisk fångats per år i grönländska vatten, varav 65 % utgjordes av räkor[3]. Fiskerisektorn genererar 6 500 arbetstillfällen (17 % av den totala sysselsättningen), men endast 2 000 heltidsekvivalenter är anställda direkt av fångstsektorn, som drabbats av en 6-procentig nedgång på grund av låg lönsamhet samt pensionsavgångar[4].

Grönland har en mycket stor exklusiv ekonomisk zon (EEZ) på 2 184 254 km² som faller inom Ices (östra Grönland) och Nafo (västra Grönland). Båda regionerna är synnerligen rika fiskevatten, vilket bl.a. beror på förekomsten av närande salter från smältande snö och is som leder till en riklig planktontillväxt, vilket i sin tur är grunden för en näringskedja med över 200 arter av fisk, musslor och skaldjur.

Grönlands fiskeflotta omfattar ca 750 fartyg[5], varav de flesta är små. Vidare används 1 000–2 000 jollar för jakt och fiske. Den industriella flottan omfattar 47 fartyg som opererar inom den exklusiva ekonomiska zonen samt på internationellt vatten.

Den största delen av Greklands fiskberedningsindustri sköts av två företag, Royal Greenland A/S, vilket ägs av den grönländska staten[6], och det privatägda Polar Seafood A/S, vilka båda har industriella räkfiskeflottor.

Partnerskapsavtalet om fiske mellan EU och Grönland

Det första partnerskapsavtalet om fiske med Grönland upprättades efter det att Grönland lämnade EG 1985, och utgångspunkten var då att gemenskapen skulle behålla sina traditionella fiskerättigheter mot betalning av en årlig ekonomisk kompensation. Partnerskapsavtalet mellan EU och Grönlands dåvarande lokala myndigheter antogs den 28 juni 2007[7] med det nuvarande protokollet, där man anger de årliga fiskemöjligheterna och den ekonomiska ersättningen till och med den 31 december 2012.

I det nuvarande protokollet anges en årlig ekonomisk ersättning från EU på 14,3 miljoner euro, varav 22,8 % (3,2 miljoner euro) har öronmärkts för att förbättra och genomföra en sektoriell fiskeripolitik. Förutom denna årliga ersättning har totalt 9,24 miljoner euro anslagits som en ekonomisk reserv för betalning av ytterligare fångster av torsk och lodda av EU:s fartyg. Denna inkomst uppgick till ca 1,3 % av den årliga offentliga budgeten.

Utvärdering av det nuvarande protokollet

Utvärderingen ex post av partnerskapsavtalet om fiske med Grönland, vilken gjordes på Europeiska kommissionens vägnar under det första halvåret 2011 och offentliggjordes i september 2011[8], innehåller några fundamentala slutsatser om det nuvarande protokollets verkningsfullhet, även om man inte har kunnat ta med de sista 18 månaderna av dess giltighetstid.

• Fångster enligt det nuvarande protokollet uppgick till 48 502 ton per år (varav 16 472 ton fångades av EU-fartyg och 32 030 ton av fartyg från tredjeländer). EU‑fartygens årliga fångster i grönländska vatten uppskattas till 0,3 % av EU:s totala fångster.

• Under de senaste fem åren har EU-fartyg utnyttjat i genomsnitt 63 % av den tillgängliga fiskekvoten. Om man emellertid inkluderar de kvoter som har överförts till andra tredjeländer (Norge, Island och Färöarna) i bilaterala utbyten, uppgår EU:s totala utnyttjande av fiskelicenser emellertid till 90 % av den tillgängliga kvoten.

• Vid nio tillfällen (under åren 2007–2011) har Grönland inte kunnat leverera alla fiskkvoterna i protokollet, särskilt i fråga om lodda (alla åren), torsk (2010 och 2011) samt liten hälleflundra (2011), med ett genomsnittligt årligt underskott på 35 530 ton (39 % av årlig kvantitet). Den kompensationsmekanism som gör det möjligt för Grönland att erbjuda alternativa fiskemöjligheter har fungerat väl vid små fluktuationer i tillgängligheten på kvoter, men har inte fungerat för ”skulden” för stora kvantiteter lodda. Parterna har emellertid kunnat enas om tillfredsställande kompensation.

• Det har varit stora skillnader i utnyttjandet av kvoterna, varvid räka, hälleflundra och torsk har varit de mest efterfrågade. Systemet med inomgemenskapliga kvotutbyten mellan medlemsstaterna har kommit till god användning och har bidragit till att stabilisera utnyttjandenivåerna. Under de första två åren lär vissa flottor ha klagat på att kvoterna släppts alltför sent under året för att man skulle kunna ha en effektiv planering, men ett system med tidigare byten har därför kommit att utvecklas. Bifångsterna rapporterades ha varit minimala.

• Under den innevarande perioden har 37 fartyg med EU-flagg[9] dragit nytta av avtalet, varvid kvoterna har fördelats enligt principen om relativ stabilitet.

• De genomsnittliga inkomster[10] som genererats av partnerskapsavtalet om fiske var 45,6 miljoner euro per år, varav 70 % gick till EU-fartyg (31,9 miljoner euro) och 30 % till fartyg från tredjeländer. De medlemsstater som föreföll dra mest nytta av avtalet var Tyskland (42 %), Danmark (11 %), Polen 7 % och Storbritannien (4 %).

• Mervärdesvinsterna netto uppskattades till 20,3 miljoner euro per år, vilket för EU:s del skulle innebära ett kostnads–nyttoförhållande på 1,3 (dvs. 1,30 euro för varje euro som investerats). Detta bedömdes som en positiv avkastning, som är i linje med andra ”blandade” avtal.

• När det gäller sysselsättningen, gav partnerskapet för fiske ca 330 EU-heltidsjobb till sjöss, vilket indikerar att totalt 500 EU-jobb kan vara direkt beroende av fiskemöjligheterna på Grönland.

• Totalt sett, och inbegripet sektorstöd, uppgick EU:s bidrag till 30 % av fiskeriprodukternas försäljningsvärde, dvs. 286 euro per ton. De totala kostnaderna för tillgång till fiskeresursen delades i ett förhållande på 85:15 mellan EU och flottoperatörerna, vilket utgör ett offentligt bidrag som är i linje med andra blandade partnerskapsavtal om fiske.

• För Grönlands del har partnerskapsavtalet genererat inkomster från resurser som man kanske annars inte hade kunnat utnyttja – i genomsnitt 15,8 miljoner euro i ekonomisk ersättning – vilket innefattar 1,9 miljoner euro i licensavgifter. Partnerskapsavtalet har emellertid inte fungerat när det gäller att ge betydande fördelar för den lokala ekonomin, såsom investeringar i samriskföretag, ökad sysselsättning ombord på fartyg eller större landningsmängder.

• Det sektoriella stödprogrammet, vilket genomförs av ministeriet för fiske, jakt och jordbruk och är i linje med artikel 4 i protokollet, har befunnits ge positiva resultat när det gäller åtgärder avseende fiskerelaterad forskning, utbildning av personal samt fiskerikontroll, och har på så sätt bidragit till att förbättra den grönländska fiskerisektorns hållbarhet. Enligt efterhandsutvärderingen har den emellertid hittills inte lett till en betydande strukturanpassning av kustfisket, eftersom budgetstödet förefaller ha använts för investeringar snarare än löpande utgifter (exempelvis inköp av fartyg).

• Det gavs uttryck för vissa farhågor i fråga om hållbarheten hos tre av de tio bestånd som omfattas av partnerskapsavtalet om fiske, och det finns visst belägg för att torsk, liten hälleflundra (östra Grönland) och kungsfisk (pelagiska djuphavsbestånd) är föremål för ohållbart utnyttjande. Andra kvoter (räkor i östra Grönland, liten hälleflundra i västra Grönland, lodda samt grönländsk krabba) ansågs dock alla vara föremål för hållbar förvaltning. Samtliga fisken rapporterade låga bifångster, och det förekom inga kända negativa effekter på ekosystemet.

Det nya protokollet för 2013–2015

Europeiska kommissionen har i kraft av sitt mandat från rådet av den 19 juli 2011[11] haft tre förhandlingsrundor[12] med Grönlands myndigheter – där även företrädare för Danmarks regering har deltagit – om förnyandet av protokollet, vilket löper ut den 31 december 2012. Efter avslutade förhandlingar paraferades ett nytt protokoll den 3 februari 2012, vilket sträcker sig över en period på tre år[13] med början den 1 januari 2013.

Det nya protokollet innehåller en ekonomisk ersättning från EU på 17,85 miljoner euro per år, vilket inbegriper

a) Ett årligt belopp på 15,1 miljoner euro för tillträde till Grönlands exklusiva ekonomiska zon. Detta belopp ska inbegripa en finansiell reserv på 1,5 miljoner euro som kompensation för ytterligare kvantiteter av arter som Grönland gör tillgängliga.

b) Ett särskilt belopp på 2,74 miljoner euro per år för stöd till och genomförande av Grönlands sektoriella fiskeripolitik.

Enligt det nya protokollet ska gemensamma kommittén besluta om fiskemöjligheterna för det kommande året, med beaktande av vetenskapliga rön, försiktighetsmetoden, fiskeriindustrins behov samt minimikvantiteterna för upprätthållande av det grönländska fisket. Fartygsägarnas bidrag kommer att fastställas i fasta priser för varje art, vilket ersätter det tidigare licenssystemet.

Om fiskemöjligheterna är mindre än vad som anges i tabell 1, förväntas Grönland kompensera för underskottet. Alla eventuella bifångster av EU-fartyg bör begränsas till 10 % av beståndet i fråga, med undantag av nordhavsräka (där bifångsterna begränsas till 5 %).

Tabell 1: Fiskemöjligheter enligt det nuvarande respektive det nya protokollet (ton per år)

Beståndskomponenter	Nuvarande protokoll		Nytt protokoll
	2007	2008–2012	2013–2015
Torsk (Nafo-delområde 1)	1 000	3 500	2 200
Pelagisk kungsfisk (Ices‑delområdena XIV och V, Nafo-delområde 1F)	10 838	8 000	3 000
Djuphavslevande kungsfisk (Ices‑delområdena XIV och V, Nafo-delområde 1F)			2 000
Liten hälleflundra (Nafo-delområde 1 – söder om N 68°)	2 500	2 500	2 500
Liten hälleflundra (Ices‑delområdena XIV och V)	7 500	7 500	4 315
Nordhavsräka (Nafo-delområde 1)	4 000	4 000	3 400
Nordhavsräka (Ices-delområdena XIV och V)	7 000	7 000	7 500
Hälleflundra (Nafo-delområde 1)	200	200	200
Liten hälleflundra (Ices‑delområdena XIV och V)	1 200	1 200	200
Grönländsk krabba (Nafo‑delområde 1)	500	500	250
Lodda (Ices-delområdena XIV och V)	55 000	55 000	60 000
Skolästfiskar (Ices-delområdena XIV och V)			100
Skolästfiskar (Nafo-delområde 1)			100
Bifångster (Nafo-delområde 1)	2 600	2 300

De minskade fiskemöjligheterna för vissa arter (hälleflundra i Ices-delområden) var i linje med vetenskapliga rön med sikte på fångstnivåer för ett maximalt hållbart uttag 2015.

Vad gäller andra viktiga klausuler i det nya protokollet, har båda parter enats om att främja principerna för ett ansvarsfullt fiske och att säkerställa ett hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Grönlands exklusiva ekonomiska zon.

I protokollet ingår även standardklausuler för tillfälligt avbrytande och översyn, något som skulle kunna påverka betalningen av den årliga ekonomiska ersättningen, närmare bestämt vid underlåtenhet att vederbörligen genomföra de stödprogram för sektoriell fiskepolitik som avses i artikel 2.2 b samt vid varje konstaterad kränkning av de mänskliga rättigheterna i enlighet med artikel 6 i EU-fördraget, något som i Grönlands fall är tämligen osannolikt.

Slutsatser

Mot bakgrund av ovanstående anser föredraganden att det nuvarande partnerskapsavtalet om fiske med Grönland överensstämmer med målen för den gemensamma fiskeripolitiken samt principen om ett hållbart fiske och att protokollet har varit till stor ömsesidig nytta för båda parter. Han ser det även som en viktig hörnsten i samarbetet mellan EU och Grönland samt i det nordiska samarbetet om fiskeresurser och rekommenderar därför att det ska godkännas.

Föredraganden välkomnar det faktum att berörda aktörer har hörts och vetenskapliga rön har tagits på allvar under förhandlingarna om protokollet och att det nya protokollet innehåller ett antal tekniska förenklingar.

Föredraganden är övertygad om att de sektoriella stödåtgärderna för den lokala ekonomin och kustsamhällena, särskilt när det gäller att skapa lokala arbetstillfällen, kommer att ge positiva effekter på lång sikt och att de därför bör utvärderas grundligt av kommissionen vid utgången av det nya protokollet. Parlamentet bör även ges möjlighet att på nära håll övervaka hela genomförandeprocessen för de fleråriga sektoriella stödprogrammen.

Sammanfattningsvis uppmanas kommissionen ånyo att göra följande:

• Kommissionen bör till parlamentet översända slutsatserna från möten och överläggningar i den gemensamma kommitté som anges i artikel 10 i avtalet liksom de fleråriga sektorsprogram som avses i artikel 3.2 i protokollet samt resultaten av de årliga utvärderingarna.

• Företrädare för Europaparlamentet, vilka har rollen som observatörer, bör ges tillträde till gemensamma kommitténs möten och överläggningar.

• Kommissionen bör förelägga parlamentet och rådet en översyn av avtalets tillämpning innan detta omförhandlas.

• Parlamentet och rådet bör behandlas öppet och ärligt, såväl när det gäller rätten till omedelbar och fullständig information liksom i samband med övervakning och utvärdering av genomförandet av internationella fiskeriavtal samt förhandlingarna om en översyn av dessa.

Parlamentet erinrar kommissionen och rådet om att kravet på information till parlamentet även avspeglar den mer generella skyldigheten för institutionerna att ”samarbeta lojalt med varandra” i enlighet med artikel 13.2 i EU-fördraget.

________________________

[1] Grönland har en areal på 2 166 000 km², varav 84 % är istäckt, och en befolkning på 56 700 personer. Samtidigt som Grönland är en integrerande del av Konungariket Danmark, har det sedan 1979 (lagen om ”hemmastyre”) en hög grad av autonomi på många centrala politikområden. Efter en folkomröstning 2009 utvidgades Grönlands grad av autonomi, och ”självstyre” infördes. Danmark, som har behållit sådana funktioner som försvaret och monetära frågor, är bl.a. ansvarigt för fiskeinspektioner. Grönlands bruttonationalinkomst per capita uppgår till 29 300 euro (2010), men eftersom de flesta dagligvaror måste importeras har Grönland ett betydande handelsunderskott, vilket täcks av ett årligt nationellt bidrag från Danmark.
[2] Rådets beslut 2006/526/EG av den 17 juli 2006 om förbindelserna mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Grönland och Konungariket Danmark, å andra sidan (EUT L 208, 29.7.2006). Den 13 juni 2012 undertecknades dessutom en avsiktsförklaring, där man tar upp hur dialogen mellan EU och Grönland om mineralresurser kan fördjupas.
[3] Det andra huvudsakliga fisket avser liten hälleflundra, torsk, kungsfisk, grönländsk krabba och lodda, varvid räkor utgör 56 % av fiskeexporten medan hälleflundra, krabba och torsk står för återstoden.
[4] Den offentliga sektorn står i jämförelse för 44 % av arbetstillfällena.
[5] Uppgifter från 2007; se kommissionens studie ex post, s. ii.
[6] Efter att ha gjort stora förluster 2009/2010 och därefter fått ett kapitaltillskott från staten rapporteras företaget återigen ha gått på plus 2010 och kommer eventuellt att privatiseras.
[7] Förordning (EG) nr 753/2007.
[8] Ex-post evaluation of the current Protocol to the Fisheries Partnership Agreement between the EU and Greenland, Final report (september 2011) av Oceanic Développement & MegaPesca Lda. (ref.: FPA 35/GRL/11/NC) – omfattar åren 2007–2010.
[9] 13 fartyg från Spanien, 6 från Portugal, 5 från Tyskland, 4 från Storbritannien, 3 från Litauen, 2 från Polen och Estland samt 1 från Danmark.
[10] Inkomstuppgifter på grundval av fiskpriser publicerade på Island.
[11] Antogs som en A-punkt vid rådets 3108:e möte (jordbruk och fiske) den 19 juli 2011.
[12] September 2011 (Ilullissat), november 2011 (Bryssel) samt den 31 januari–2 februari 2012 (Köpenhamn).
[13] Den kortare tidsperioden på tre år (jämfört med sex år för det nuvarande protokollet) föreslogs för att det därpå följande protokollet ska kunna överensstämma fullt ut med den reformerade gemensamma fiskeripolitiken och med alla eventuella beslut som påverkar de utomeuropeiska territorierna eller ett eventuellt framtida EU-ramverk för arktisk politik.

YTTRANDE från utskottet för utveckling (10.10.2012)

till fiskeriutskottet

över utkastet till rådets beslut om ingående av protokollet om fastställande av de fiskemöjligheter och den ekonomiska ersättning som föreskrivs i partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska gemenskapen, å ena sidan, och Danmarks regering och Grönlands lokala myndigheter, å andra sidan
(11119/2012 – C7-0299/2012 – 2012/0130(NLE))

Föredragande: Gesine Meissner

KORTFATTAD MOTIVERING

Grönland ett av de 26 utomeuropeiska länder och territorier (ULT) som omfattas av fjärde delen i EUF‑fördraget. Landet har en befolkning på cirka 57 000. Bruttonationalinkomsten låg på 29 286 euro per capita 2006, men har inte genomgått någon reell ökning de senaste åren. Landet är starkt beroende av det årliga nationella bidraget från Danmark, vilket står för cirka 32 procent av BNP.

Den inhemska fiskerisektorn är den grönländska ekonomins största inkomstkälla, med 13 procent av det direkta bruttoförädlingsvärdet och 17 procent av sysselsättningen (inklusive förädling och annan relaterad verksamhet). Fiskerisektorn står för 88 procent av den fysiska exporten, som nästan helt går till EU. I egenskap av ULT, har Grönland full tillgång till EU:s marknad för fiskeriprodukter.

EU har ett komplext och flerdimensionellt förhållande till Grönland. Förhållandet regleras genom partnerskapsavtalet om fiske (inom den gemensamma fiskeripolitiken), partnerskapsavtalet mellan EU och Grönland 2007–2013 (som har gett betydande ekonomiska bidrag till Grönlands utbildningssystem) och beslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna (det så kallade ULT‑beslutet, som fastställer villkoren för handel mellan EU och ULT). Hittills har det rått stor samstämdhet mellan dessa politiska områden. Alla dessa politikområden ska dock ses över, i samband med nära förestående förnyande, och man måste se till att det nya protokollet till partnerskapsavtalet om fiske EU–Grönland fortfarande ligger i linje med de nya inriktningarna.

Det nuvarande partnerskapsavtalet om fiske är i kraft sedan den 1 januari 2007 (rådets förordning (EG) nr 753/2007). Det första protokollet trädde i kraft samma datum, med en giltighetsperiod på 6 år (1 januari 2007–31 december 2012). Protokollet reglerar fiskemöjligheter för torsk, kungsfisk, liten hälleflundra, hälleflundra, räka, lodda och maskeringskrabba.

Det nuvarande protokollet till partnerskapsavtalet om fiske löper ut den 31 december 2012. Det nya protokollet kommer att gälla under en period på tre år från och med antagandet av rådets beslut om undertecknande och provisorisk tillämpning av protokollet. Det nya protokollet innebär i huvudsak en fortsättning av protokollets tidigare bestämmelser, förutom vissa ändringar av fiskemöjligheterna och ett tillägg av en upphävandeklausul för det fall att grundläggande mänskliga rättigheter eller demokratiska principer skulle åsidosättas.

Den ekonomiska ersättning från EU som föreskrivs i det nya protokollet fördelas enligt följande:

a) Ett årligt belopp på 15 104 203 euro för tillträde till Grönlands exklusiva ekonomiska zon.

b) Ett särskilt belopp på 2 743 041 euro per år till stöd för genomförandet av Grönlands sektoriella fiskeripolitik, i syfte att säkerställa fortsatt ansvarsfullt fiske, som ska förvaltas i enlighet med de mål som man kommer överens om i den gemensamma kommittén.

Beloppet för tillträde till Grönlands exklusiva ekonomiska zon kommer att öka jämfört med beloppet i det utgående protokollet, enligt uppgift till följd av högre marknadspriser på de arter som omfattas av avtalet. Bidraget till Grönlands sektoriella fiskeripolitik kommer däremot nominellt att minska med 16 procent.

Partnerskapsavtalet om fiske har varit, och kommer att förbli, ett mycket relevant instrument för båda parter. Det har effektivt lyckats förse vissa delar av EU:s fiskeflotta med intressanta och användbara fiskemöjligheter. Vid flera tillfällen har dock tillräckliga fiskeresurser saknats, vilket har begränsat avtalets faktiska effekt.

Enligt efterhandsutvärderingen av det utgående protokollet, har partnerskapsavtalet om fiske gett mervärdesvinster netto för EU, med ett kostnads–nyttoförhållande på 1,3 (dvs. 1,30 euro tillbaka för varje euro som investerats). Det har gett cirka 330 heltidsjobb till sjöss, vilket indikerar att totalt cirka 500 EU-jobb är beroende av det grönländska fisket inom partnerskapsavtalet.

För Grönlands del har partnerskapsavtalet varit ett effektivt sätt att generera inkomster från många fiskeresurser som man annars kanske inte hade kunnat utnyttja. Avtalet har i genomsnitt genererat 15,8 miljoner euro om året i ekonomiska bidrag. Denna inkomst utgjorde 70 procent av budgetinkomsterna från den grönländska fiskeindustrin, och 1,3 procent av statsbudgeten för 2010.

Enligt efterhandsutvärderingen har ungefär hälften av de ekonomiska bidrag som kommer från partnerskapsavtalet spenderats på fiskeriforskning för att förbättra hållbarheten i den grönländska fiskeriindustrin. Enligt efterhandsutvärderingen har avtalet dock misslyckats beträffande strukturanpassning av kustfisket, och det står inte alltid klart att budgetstödet har använts för investeringar snarare än löpande utgifter. I efterhandsutvärderingen påstås det också att partnerskapsavtalet inte har fungerat väl när det gäller att ge ytterligare ekonomiska fördelar av större betydelse för Grönland (t.ex. samriskföretag, sysselsättning ombord på fartyg eller förädling av landningar).

Slutligen pekar efterhandsutvärderingen också på oro över hållbarheten för tre av de tio fiskemöjligheterna i det utgående partnerskapsavtalets protokoll.

Enligt efterhandsutvärderingen ligger partnerskapsavtalet om fiske generellt i linje med EU:s strategier för utveckling, handel och andra politikområden, som sammantaget erbjuder en rad förmåner för Grönlands regering. Förutom den bristande hållbarheten för tre nyckelbestånd, är avtalet i det stora hela kompatibelt med den gemensamma fiskeripolitiken.

Sammanfattningsvis uttrycker efterhandsutvärderingen att partnerskapsavtalet om fiske har varit av enorm ömsesidig nytta för parterna, och rekommenderar därför att protokollet förnyas. Föredraganden delar denna åsikt och rekommenderar därför att det förnyade protokollet godkänns, i båda parters intresse. Att begränsa protokollets förnyande till bara tre år, gör det möjligt att senare fullt ut anpassa det till ett eventuellt förnyande av ULT‑beslutet och partnerskapsavtalet mellan EU och Grönland, som båda löper ut 2013. På så sätt kommer även nya åtgärder inom den reformerade gemensamma fiskeripolitiken att kunna återspeglas i utformningen av ett nytt partnerskapsavtal om fiske, och ett nytt protokoll, med Grönland.

******

Utskottet för utveckling uppmanar fiskeriutskottet att som ansvarigt utskott föreslå att Europaparlamentet ger sitt godkännande.

Utskottet för utveckling anser att kommissionen bör beakta följande punkter vid genomförandet av avtalet:

a) Hållbara fiskemetoder bör främjas, särskilt för torsk, liten hälleflundra på östra Grönland och kungsfisk.

b) Årliga rapporter om genomförandet av avtalet – särskilt av det fleråriga sektorsprogram som beskrivs i artikel 3.2 i protokollet – bör utarbetas och sändas till parlamentet och rådet samt göras tillgängliga för allmänheten, i syfte att främja insynen och säkerställa att budgeten för att stödja den sektoriella fiskeripolitiken används på effektivaste sätt, samt för att säkerställa en konsekvent politik för utveckling.

c) Praktiska åtgärder bör vidtas för att få allt fler EU-fartyg att lägga till i grönländska hamnar och på så sätt öka den lokala sysselsättningen och affärsmöjligheterna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	9.10.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	21 0 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Thijs Berman, Ricardo Cortés Lastra, Corina Creţu, Leonidas Donskis, Catherine Grèze, Eva Joly, Filip Kaczmarek, Miguel Angel Martínez Martínez, Gay Mitchell, Norbert Neuser, Bill Newton Dunn, Maurice Ponga, Jean Roatta, Michèle Striffler, Alf Svensson, Keith Taylor, Eleni Theocharous, Patrice Tirolien, Ivo Vajgl, Anna Záborská, Iva Zanicchi
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Edvard Kožušník, Cristian Dan Preda, Patrizia Toia

YTTRANDE från budgetutskottet (7.9.2012)

till fiskeriutskottet

Föredragande: François Alfonsi

FÖRSLAG

På grundval av det relevanta rådsmandatet har kommissionen på Europeiska unionens vägnar förhandlat med Danmarks regering och Grönlands regering för att förnya protokollet till partnerskapsavtalet om fiske mellan Europeiska unionen och Danmarks regering och Grönlands regering. Som avslutning på förhandlingarna paraferades ett nytt protokoll den 3 februari 2012. Det nya protokollet täcker en period på tre år från och med den 1 januari 2013.

Det nya protokollet är i linje med målen för partnerskapsavtalet om fiske som syftar till att stärka samarbetet mellan Europeiska unionen och Grönland och skapa en ram för partnerskap för att utveckla en politik för hållbart fiske och ansvarsfullt utnyttjande av fiskeriresurserna i Grönlands exklusiva ekonomiska zon i båda parters intresse.

Parterna har enats om att samarbeta för att genomföra en sektoriell fiskeripolitik i Grönland och kommer att fortsätta den politiska dialogen om planeringen av denna.

Det nya protokollet omfattar en sammanlagd ekonomisk ersättning på 17 847 244 euro per år för hela perioden. Beloppet motsvarar följande: a) 15 104 203 euro per år för tillträde till Grönlands exklusiva ekonomiska zon och b) 2 743 041 euro per år i form av ett ytterligare stöd från EU till Grönlands fiskeripolitik.

Enligt artiklarna 43.2 och 218.6 a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt kan Europaparlamentet välja mellan att godkänna eller att neka att ge sitt godkännande.

Avtalsvillkoren är följande:

Typ av anslag	2013	2014	2015	Totalt €
Driftsanslag	17 847 244 €	17 847 244 €	17 847 244 €	53 541 732 €
Administrativa utgifter			80 000 €	80 000 €
Övriga administrativa utgifter och personalresurser	93 000 €	93 000 €	93 000 €	279 000 €
TOTALT	17 940 000 €	17 940 000 €	18 020 000 €	53 900 732 €

******

Budgetutskottet uppmanar fiskeriutskottet att som ansvarigt utskott föreslå att Europaparlamentet ger sitt godkännande.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	6.9.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	32 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marta Andreasen, Richard Ashworth, Reimer Böge, Zuzana Brzobohatá, Jean-Luc Dehaene, Isabelle Durant, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Jens Geier, Lucas Hartong, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Anne E. Jensen, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, George Lyon, Claudio Morganti, Jan Mulder, Juan Andrés Naranjo Escobar, Dominique Riquet, Derek Vaughan, Angelika Werthmann
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Burkhard Balz, Maria Da Graça Carvalho, Edit Herczog, Peter Jahr, Jürgen Klute, Constanze Angela Krehl, Peter Šťastný, Georgios Stavrakakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Luigi Berlinguer

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	6.11.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Antonello Antinoro, Alain Cadec, Carmen Fraga Estévez, Pat the Cope Gallagher, Dolores García-Hierro Caraballo, Marek Józef Gróbarczyk, Ian Hudghton, Werner Kuhn, Isabella Lövin, Gabriel Mato Adrover, Guido Milana, Maria do Céu Patrão Neves, Ulrike Rodust, Raül Romeva i Rueda, Struan Stevenson, Isabelle Thomas, Nils Torvalds, Jarosław Leszek Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Ole Christensen, Jens Nilsson

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy