BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om det strategiska innovationsprogrammet för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT): institutets bidrag till ett mer innovativt Europa

12.12.2012 - (COM(2011)0822 – C7‑0462/2011 – 2011/0387(COD)) - ***I

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Marisa Matias
Rådgivande utskotts föredragande (*): Chrysoula Paliadeli, utskottet för kultur och utbildning
(*)       Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

Ändringsförslag

• 001-083 (PDF - 491 KB)
• 001-083 (DOC - 492 KB)
• 084-084 (PDF - 608 KB)
• 084-084 (DOC - 365 KB)
• 085-085 (PDF - 609 KB)
• 085-085 (DOC - 360 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om det strategiska innovationsprogrammet för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT): institutets bidrag till ett mer innovativt Europa

(COM(2011)0822 – C7‑0462/2011 – 2011/0387(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0822),

–   med beaktande av artiklarna 294.2 och 173.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0462/2011),

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 28 mars 2012[1],

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för kultur och utbildning och utskottet för rättsliga frågor (A7‑0422/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1 Förslag till beslut Skäl 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) EIT:s långsiktiga prioriteringsområden bör fastställas i SIP, med en bedömning av de socioekonomiska konsekvenserna och möjligheten att skapa det bästa mervärdet i fråga om innovation. I SIP bör resultaten från övervakningen och utvärderingen av EIT beaktas.	(2) EIT:s långsiktiga prioriteringsområden som främjar spetskompetens och ett brett deltagande i EU bör fastställas i SIP, med en bedömning av de socioekonomiska konsekvenserna och möjligheten att skapa det bästa mervärdet i fråga om innovation. I SIP bör resultaten från övervakningen och utvärderingen av EIT beaktas.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(2a) Alltför ofta är kvalitet inom högre utbildning, forskning och innovation fortfarande splittrad, även om den helt klart finns i hela EU. EU måste ta itu med denna avsaknad av strategiskt samarbete över gränserna – gränser mellan länder, sektorer och discipliner – för att skapa tillräcklig kritisk massa i kunskapstriangeln, för att bidra till att uppnå Europa 2020-målen och göra utbildning, forskning och innovation större än summan av dess delar.
	Genom att se till att kunskapstriangelns delar integreras i högre grad, stärka samarbetet mellan utbildningssystem och mellan forskningsvärlden och näringslivet, och att utveckla nya läroplaner och doktorandprogram kommer EIT att bidra till att påskynda utbildning, forskning och innovation som nyckelverktyg både för att uppnå en hållbar och konkurrenskraftig ekonomisk modell och för att skapa och upprätthålla sysselsättning i framtiden.
	Genom att använda en flexibel definition av innovation som styrs av allmänintresset och samhällsutmaningarna – med inriktning på utbildning, teknisk och produktorienterad innovation och på sociala konsekvenser – och med ett maximalt utnyttjande och stimulering av investeringar från den privata sektorn, såväl som ett givande samarbete mellan utbildnings- och forskningsinstitutioner, inklusive forsknings- och teknikorganisationer, företag, myndigheter och medborgare, kommer EIT att hjälpa till att inrätta nya samarbetsplattformar och -verktyg såsom öppna nät, öppna standarder, kluster, utbyte av kunskap och idéer på universitetsnivå.
	EIT är den mest effektiva EU-enheten för att handskas med nya, framväxande behov, finna innovativa lösningar och förstärka deras inverkan på samhället. Genom ett vidgat deltagande för att sprida spetskompetens i Europa, främjande av starka synergier och komplementaritet med strukturfonderna och genom att verka i en anda av flexibilitet och redovisningsskyldighet och helhjärtat stödja öppenhet, insyn och utåtriktning kan EIT också aktivt underlätta för samhället i stort att ta till sig och acceptera nya innovationer.
Ändringsförslag  3 Förslag till beslut Artikel 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Syfte
Härmed antas det bifogade strategiska innovationsprogrammet för Europeiska institutet för innovation och teknik.	Genom detta beslut upprättas det strategiska innovationsprogrammet (SIP) för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) för perioden från 2014 till 2020.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Artikel 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 1a
	Målsättningar för det strategiska innovationsprogrammet
	1. I SIP sammanfattas prioriteringarna för EIT under perioden 2014–2020 såväl som formerna för verksamheten. Det är alltså ett viktigt redskap för den övergripande styrningen av EIT, samtidigt som EIT får avsevärd frihet att bestämma hur målen ska uppnås. Innovation som styrs av samhällsutmaningar – med inriktning på utbildning, teknisk och produktorienterad innovation samt flexibilitet – står i centrum för EIT.
	2. SIP ska underlätta samordningen av politiken såväl som de olika instrumentens enhetlighet och skapa samverkan med avseende på innovationspolitik genom att en verklig helhetsstrategi antas som är inriktad på de huvudsakliga samhällsutmaningarna, där EIT ska fungera som ”innovationskatalysator” och hjälpa till att skapa öppna och inkluderande innovationsmodeller i Europa samt utvecklas till en internationellt erkänd och hyllad innovationsinstitution i världsklass.
	3. EIT är för dessa ändamål det mest effektiva EU-organet när det gäller att handskas med nya, framväxande behov, finna innovativa lösningar och förstärka deras inverkan på samhället. Genom att verka i en anda av flexibilitet och redovisningsskyldighet och helhjärtat stödja öppenhet, insyn och utåtriktning, enligt sitt SIP, kan EIT aktivt underlätta för samhället i stort att ta till sig och acceptera nya innovationer, samt skapa hållbara lösningar för spridning och införande av ny teknik med avseende på slutkonsumenter, medborgare och samhället i stort, med särskild uppmärksamhet på att incitamenten till ny forskning och innovation tillgodoser de särskilda behov som finns i olika företagarsfärer.
	4. SIP är EIT:s huvudsakliga verktyg för innovationspolitik, skapandet av nya arbetstillfällen, hållbar utveckling och främjande av ett vidgat deltagande för att sprida spetskompetens i hela Europa, som inbegriper förutsättningar för att skapa arbetstillfällen för unga utexaminerade i SIP-projekt.
	5. SIP har som mål att främja EIT:s potential att utveckla nya finansieringsmodeller, såsom innovationspriser, för att forskningsanslagen ska ge maximal samhällsnytta och se till att innovation inte bara tar itu med de mest akuta behoven i samhället, utan även snabbt kan komma EU-medborgarna till nytta genom att snabbt erhålla exakta vetenskapliga och tekniska uppgifter.
	6. SIP ska spela en avgörande roll när det gäller att tillhandahålla svar i kristider, eftersom det är av yttersta vikt att locka ungdomar till nya typer av arbeten och att se till att nya och befintliga utbildningsprogram främjar ungdomars tillgång till arbetsmarknaden.
	7. SIP ska genomföras i enlighet med förordning (EG) nr 294/2008.
Ändringsförslag  5 Förslag till beslut Artikel 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 1a
	EIT:s huvudkontor
	EIT:s huvudkontor ska förläggas till Budapest, Ungern.
Motivering
Avtalet mellan EIT och den ungerska regeringen undertecknades 2010, referensnummer: 2010/CLXVI. Till följd av avtalet står värdlandet Ungern för en del av de administrativa kostnaderna, genom att kontorslokaler tillhandahålls kostnadsfritt till slutet av 2030 och genom ett årligt bidrag på 1,5 miljoner euro till personalkostnaderna fram till slutet av 2015.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Artikel 1b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 1b
	Allmänna prioriteringar
	1. EIT ska bidra till skapandet av en vetenskaplig spetskompetensbas genom att främja gränsöverskridande rörlighet över disciplins-, sektors- och nationsgränser, genom att anta nya principer och metoder som framför allt grundar sig på en öppen och inkluderande forskning som säkerställer att forskningsinsatserna i första hand och på ett effektivt sätt inriktas på viktiga frågor av allmänt intresse och genom att arbeta in företagsamhet och risktagande i innovativa masters- och doktorsexamina. Spetskompetens ska vara EIT:s främsta drivkraft. Ett vidgat deltagande ska främjas för att stimulera spetskompetens i hela Europa, inklusive begreppet ”spetsforskningstrappa” som gör det möjligt för oss att skapa förutsättningar för små enheter med kompetens under utveckling att delta, exempelvis små forskargrupper och mycket innovativa nystartade företag.
	2. EIT och KI-grupperna ska fungera som modeller för hur kunskapstriangeln genomförs i EU och bör slutligen framträda som tjänsteleverantörer för innovation och kapacitetsuppbyggnad i EU genom att utforma och genomföra innovationsstrategier och strategier för ”smart specialisering”. EIT:s strategiska mål är att bli mer än summan av sina delar, och därför bör samordning och samarbete mellan KI-grupper genomföras av EIT i syfte att säkra synergier och skapande av mervärde från KI-grupperna och de många EIT-partnerna inom EIT:s ekosystem.
	3. Genom att övervinna splittring via integrerade partnerskap på lång sikt och mer strategiskt samarbete mellan länder, sektorer och discipliner för att skapa tillräcklig kritisk massa i kunskapstriangeln och genom att uppnå denna kritiska massa via dess europeiska dimension, genom en vittomfattande och balanserad geografisk fördelning, ska EIT fungera som en flexibel katalysator som prövar nya innovationsmodeller, fostrar begåvningar över gränserna och skapar en internationellt erkänd spetskompetensmärkning. Genom en välavvägd personalpolicy, där intern och extern expertis anlitas systematiskt, och genom interna förvaltningsrutiner ska EIT utvecklas till ett föredöme inom innovativ förvaltning samt utveckla nya finansieringsinstrument när det behövs.
	4. EIT:s syfte är att befästa och vidareutveckla sin uppgift som en ”investerare” som fostrar och skapar möjligheter för befintliga spetskompetenscentrum på alla nivåer inom forskningen, inom näringslivet och på högskolor i EU att samlas och främja det systematiska samarbetet på lång sikt. EIT ska stimulera skapandet av hållbara innovativa nya företag och avknoppningar och öka antalet forskarstudenter i syfte att förbättra genomförandet av dess resultat. EIT ska ha som mål att främja tekniköverföring och kommersialisering och ta fram nya projekt inom befintliga företag eller att skapa nya innovativa företag.
	5. EIT ska i nära samarbete med KI-grupperna upprätta ett ”regionalt innovationssystem” för associering av så kallade associerade samlokaliseringscentrum i länder där det inte finns något samlokaliseringscentrum. Dessa centrum ska främst stödja KI-gruppernas innovationsverksamhet genom sin höga innovationspotential och tillgång till förstakunder och slutanvändare av möjliggörande teknik från KI-grupperna genom demonstrationsenheter, testanläggningar, etc, såsom anges i punkt 2.2 i del 2 av bilagan.
	6. EIT ska utnyttja sin flexibilitet för att främja förenkling, genomförd på ett ansvarsfullt och tydligt sätt, för att uppnå effektiva resultat, verka för banbrytande innovationer och engagera näringslivet.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Artikel 1c (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 1c
	Kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupperna)
	1. EIT ska tillhandahålla strategiska riktlinjer för KI-grupperna och ska samordna och övervaka dem med full respekt för deras autonomi och lämna plats för ”nedifrån och upp”-initiativ samtidigt som man säkerställer öppenhets- och ansvarighetsförfarandena. EIT ska se till att KI-grupperna arbetar på ett öppet sätt och tar hänsyn till alla de medverkandes intressen, både de som redan deltar och nykomlingar. För ytterligare KI-grupper ska tilldelade anslag tillhandahållas på konkurrensutsatt grund och med hänsyn tagen till projektens kvalitet och möjligheter.
	2. KI-grupperna är ett nyckelinstrument för EIT. Inom ramarna för Horisont 2020 kommer EIT att vidareutveckla begreppet för att stödja utvecklingen av europeisk innovation i alla medlemsstater. Med hjälp av KI-grupperna kan EIT alltså skapa tvärvetenskapliga och interdisciplinära miljöer där öppna och inkluderande innovationsmodeller med större sannolikhet kan trivas. Under det att samma princip för att förverkliga en fullständig integration av kunskapstriangeln alltid respekteras, och i linje med målen för andra och tredje pelaren inom Horisont 2020, behövs ett skräddarsytt förhållningssätt med tanke på KI-grupperna och deras specifika finansiella behov, då en del KI-grupper blir väldigt stora och får stora finansiella behov, medan andra förblir små och behöver mindre finansiering. KI-grupper kan också skilja sig åt i varaktighet beroende på omständigheterna och de frågor som ska behandlas.
	3. Kritisk massa är nödvändig för att EIT:s fulla potential som ett ledande innovationsinstitut ska utvecklas. Detta ska framgå av det stöd som ges till KI-grupperna, omfattningen och täckningen av den utåtriktade verksamheten, kapaciteten för spridning och främjande av internationell verksamhet samt förmågan att genomföra förenklade förfaranden. Samordning och samarbete mellan KI-grupper bör genomföras av EIT i syfte att utveckla en strategi för att minska den administrativa bördan och skapa en handledning med bästa praxis som sprider goda rutiner och erfarenheter från befintliga KI-grupper till nya KI-grupper, påskynda innovation, kombinera innovation från olika sektorer med sektorsövergripande innovation, säkra synergier och skapande av mervärde från de många EIT-partner och korsbefruktningen av idéer inom EIT, sporra arbetet för samlokalisering inom varje KI-grupp och uppmana KI-grupperna att ta fram gemensam verksamhet i tvärvetenskapliga frågor.
	4. För närvarande står EIT, genom befintliga KI-grupper och samlokaliseringscentrum, inför ett problem med geografisk koncentration. Detta bör beaktas framöver, efter det att framtida KI-grupper har startats och EIT:s funktioner har utökats. Ett avsevärt antal spetskompetenscentrum i medlemsstaterna når ofta inte upp till den kritiska massa som krävs för att på egen hand konkurrera internationellt. Detta kan vara fallet också med små KI-grupper. Deras integrering i EIT kommer att få som följd att det stöd, den bakgrundsinformation och den kritiska massa som behövs för deras framgång kommer att tillhandahållas och att de uppnår betydande storlek för att vara ”spelare i världsklass” och kunna ändra innovationslandskapet i EU och att bidra väsentligt inom gruppernas olika områden för att komma till rätta med samhällsutmaningarna. Medverkan av små och medelstora företag, mindre forskningsorganisationer och det civila samhällets organisationer ska säkerställas, genom att utnyttja styrkor i lokala samhällen som redan är erkända symboler, med tanke på enskilda regioners utmärkande egenskaper och krav och underlätta införandet och utvecklingen av kulturdistrikt tillsammans med lokalt näringsliv.
	5. EIT kommer i en första omgång att välja ut upp till fyra KI-grupper av fem utvalda ämnesområden, i följande prioriteringsordning:
	1. Råvaror och en biobaserad ekonomi: hållbar prospektering, utvinning, bearbetning, återvinning, materialutveckling och ersättning.
	2. Innovation för sunt liv och aktivt åldrande.
	3. Rörlighet i städer, smart och hållbar utveckling.
	4. Livsmedel för framtiden: hållbar försörjningskedja från jord till bord.
	5. Tillverkning med mervärde.
	EIT får frångå ovanstående prioriteringsordning genom ett vederbörligen motiverat beslut och ska i sådana fall underrätta Europaparlamentet, rådet och kommissionen om sitt beslut.
	Den första omgången av KI-grupper kommer att inledas under 2014. En andra omgång av KI-grupper följer 2018, och för denna andra omgång kommer de ämnesområden som föreslagits ovan som inte beaktats under den första omgången att prioriteras. Om EIT har tillräckliga resurser för att inrätta ytterligare KI-grupper kommer EIT:s styrelse att ha frihet att föreslå, välja och successivt lansera nya ämnesområden, förutsatt att deras tillämpningsområde faller inom samhällsutmaningarna, att de uppfyller de minimikrav för att inrätta en grupp som fastställs i förordning (EG) nr 294/2008 och att de har genomgått ett omfattande samrådsförfarande med ett stort urval av aktörer från alla tre delar av kunskapstriangeln.
	Vissa vägledande ämnesområden som har föreslagits av kommissionen och olika plattformar kan övervägas, t.ex. smarta, säkra samhällen, marina – hållbar användning av haven, vatten, skogsbruk, biomimetik, hållbart byggande och nollenergibyggnader, hälsoinnovation och självbestämmande. Denna lista är dock endast vägledande när det gäller de ämnesområden som slutligen väljs ut, med hänsyn tagen till nya, oförutsedda utmaningar som kan dyka upp framöver.
	På grundval av dessa ämnesområden har EIT frihet att organisera urvalsförfarandet för KI-grupper. För att nya inbjudningar till KI-grupper ska lyckas måste det finnas tydliga riktlinjer om vad som förväntas och krävs och hur mycket tid de som vill grunda KI-grupper har på sig för att organisera sig juridiskt och ekonomiskt innan de lämnar in en ansökan. KI-grupperna kommer att väljas ut enligt de närmare kriterier som anges i EIT-förordningen enligt de övergripande principerna om spetskompetens och betydelse för innovationen. Alla KI-grupper som väljs ut måste visa hur de kommer att skapa största möjliga genomslag på sitt område och visa att deras strategi är långsiktigt rimlig.
	Urvalet grundar sig på kvalitet, genomförbarhet och ansökningarnas potential, och en bedömning av hur potentiell forskning utvecklas och eventuell uppkomst av ny innovationsdynamik bör beaktas regelbundet med hänsyn till framtida KI-grupper.
	Detta kommer att göras genom samråd med berörda parter och enligt ett konkurrensbetonat och öppet urvalsförfarande för att välja nya ämnesområden och motsvarande KI-grupper, genom ett strikt, öppet och konkurrensbetonat förfarande som tar hänsyn till nedifrån och upp-strategier och framväxande samhällsutmaningar i EU, samtidigt som det bidrar med tydlighet och förutsägbarhet till potentiella deltagare.
	6. KI-grupperna ska bli föremål för en granskning som tar hänsyn till gruppernas europeiska mervärde, och lämpliga åtgärder ska vidtas om underpresterande framkommer. Om en KI-grupp inte uppvisar resultat enligt de kriterier som inrättats för KI-grupperna kan EIT avbryta finansieringen, efter en viss explicit tidsperiod som anges i avtalet med KI-grupperna.
	7. EIT ska vara KI-gruppernas partner fram till dess att EIT beslutar att KI-grupperna är tillräckligt självförsörjande efter en preliminär tidsperiod på mellan 7 och 15 år. Efter denna tidsperiod, och om KI-gruppen beslutar sig för att fortsätta utan finansiering från EIT eller för att omvandlas till ett eller flera bolag för att utveckla den verksamhet som bedrivits av den före detta KI-gruppen, kan EIT besluta att bli fullvärdig affärspartner till den nya enheten.
	8. Avkastningen på EIT:s investeringar i KI-grupperna ska mätas i form av påtagliga fördelar för den europeiska ekonomin och för samhället i vid bemärkelse, t.ex. skapande av nya företag, varor och tjänster på befintliga och kommande marknader, bättre utbildade företagare, nya och attraktivare arbetstillfällen samt EU:s förmåga att locka till sig och behålla begåvningar från EU och resten av världen.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Artikel 1d (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 1d
	Utbildningsprogram och utbildningsverksamhet
	1. EIT är det enda instrumentet inom ramarna för Horisont 2020 som starkt betonar utbildning. EIT bör framträda som en tillhandahållare i världsklass när det gäller forskarutbildning, eftersom det kombinerar utbildning av hög kvalitet, rörlighet, erfarenhet av entreprenörskap i ett sammanhang där verkliga innovationer äger rum, och introducerar ett omstörtande pedagogiskt paradigm för högre utbildning. En av det strategiska innovationsprogrammets huvudsakliga funktioner är att främja och förverkliga EIT:s uppdrag inom utbildning. Målet är att utbilda och förse begåvade människor med de färdigheter, kunskaper och tänkesätt de behöver i ett globalt samhälle och i en kunskapsekonomi. I detta syfte ska ett Marie Skłodowska‑Curie-stipendieprogram utarbetas som en del av EIT:s verksamhet.
	2. EIT ska bidra till att utveckla de nödvändiga mänskliga resurserna för ett innovationssamhälle och utbilda nyckelaktörer såsom studenter, forskare och företagare samt fastställa ramvillkor och bästa praxis inom politik, reglering eller standardisering inom sina respektive områden. EIT ska genomföra utbildningsprogram på olika nivåer för en ny generation av studenter i världsklass – masters- och doktorandprogram, sommarkurser, särskilda utbildningsprogram – som ger den långsiktighet som krävs för att utverka varaktiga förändringar inom den högre utbildningen, huvudsakligen genom dessa nya tvärvetenskapliga och interdisciplinära EIT-märkta examina. EIT ska genom ömsesidig utvärdering eftersträva nationellt och internationellt erkännande för sådana EIT-märkta kvalifikationer. EIT och KI-grupperna ska uppmanas att utveckla utbildningssynergier med EU och medlemsstaternas politik i syfte att gynna den framtida tillgången på nödvändigt humankapital som är väsentlig för att fullfölja EU:s väg mot vetenskapligt, tekniskt och innovativt ledarskap. EIT kan, enskilt eller genom samarbete med andra europeiska eller tredjeländers universitet eller forskningscentrum, organisera utbildningsprogram eller kurser i grundläggande och särskilt viktiga discipliner som möjliggör innovation.
	3. EIT bör i detta sammanhang, och i syfte att utöka kompetensbasen inom EU och säkra tillgången på ett tillräckligt stort antal skickliga personer för att visa upp verkliga innovationsresultat, delta i arbetet med locka fler studenter till utbildning i vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. KI-grupperna kan utveckla coachingprogram för unga EU-medborgare genom praktikplatser, studiebesök, stipendier till de skickligaste gymnasieeleverna och universitetsstudenter inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, finansierade handels- eller företagsskolor och/eller undervisning i företagande för toppstudenter i vetenskap under sommaren. För att utöka utbildningsverksamheten till att omfatta ett större utbud av utbildningsformer och därmed stärka utbildningsverksamhetens inverkan och nå ut till en bredare målgrupp kan EIT och KI-grupperna även tillgodose fler innovativa yrkesutvecklingsverksamheter, t.ex. utbildning av företagsledare, skräddarsydda kurser, moduler för högskoleutbildning på grundnivå eller paket avsedda för grundskola och gymnasium. Attraktionskraften för forskning i Europa kan främjas ytterligare genom forskningsanslag till toppstudenter inom vetenskap, förutsatt att de ägnar sig åt ett FoU-projekt i Europa eller etablerar ett innovativt nystartat företag i Europa.
	4. De ovannämnda programmen kan vara fullständigt integrerade i en KI-grupps verksamhet, kan vara resultatet av samarbete mellan olika KI-grupper, eller kan organiseras av EIT ensamt eller i samarbete med KI-grupperna. EIT ska sporra KI-grupperna att samarbeta på de områden som har stor synergipotential, bl.a. genom gemensamma yrkesutvecklingskurser, gemensam forskning, mastersexamina, doktorsexamina eller möjligheter till rörlighet mellan KI-grupper och mellan högskolor och näringsliv.
	5. EIT ska inrätta ett särskilt system för människor – regionalt innovationssystem (RIS) – för att se till att begåvade människor, såsom studenter, forskare, lärare och företagare i alla skeden av karriären, utanför KI-grupperna och deras samlokaliseringscentrum är delaktiga i EIT. Systemet ska inte bara förse spetsbegåvningar med möjligheten att gynnas av innovationsmiljön vid samlokaliseringscentrumen utan ska också ge dem incitament att fullt ut ta vara på de kunskaper som förvärvats utanför KI-grupperna. EIT-stiftelsen bör kunna bidra avsevärt på detta område. Eftersom människor är de verkliga bärarna av innovation kan bestämmelser utfärdas, där så är lämpligt, för att säkerställa att studenter som kommer från utkanten av EU:s territorium deltar i tillräcklig mån i EIT:s utbildningsprogram (t.ex. genom stipendier som samfinansieras av medlemsstaterna och RIS). EIT ska uppmuntras att samarbeta med medlemsstater och regioner för att garantera att utexaminerade EIT-studenter finner möjligheter och nödvändigt stöd för att uttrycka sin potential till innovation och företagande inom EU.
	6. EIT:s styrelse kommer regelbundet att anordna europeiska eller internationella konferenser om relevanta ämnen inom sitt verksamhetsområde och därmed omvandla EIT till en verklig knutpunkt för forskare, yrkesverksamma, lärare och studenter från hela Europa och världen i övrigt. Den kommer även att ta i bruk och anpassa ett webbverktyg för kunskapsdelning och nätverk inom EIT som särskilt kommer att göra det möjligt för studenter, lärare och forskare som inte är engagerade i de befintliga KI-grupperna att få enkel tillgång till information om pågående forskning och resultaten av den slutförda forskningen, framför allt genom en öppen databas med kursmateriel från EIT:s och KI-gruppernas utbildning, som är tillgänglig för alla.
	7. EIT ska verka för att ett nätverk av före detta EIT-studenter bildas, vilket kommer att främja kunskapsspridning, mentorskap och nätverksbyggande.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 1g (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 1g
	Samarbete inom EU och internationellt
	1. EIT, som är ett instrument för ett unionsomfattande samarbete mellan alla berörda parter i kunskapstriangeln, ska arbeta utifrån en grundval av samarbete och komplementaritet – inte konkurrens – med forsknings- och utbildningsinstitutioner i alla medlemsstater, dvs. sammanslutningar av högskolor, näringslivs- och forskningsorganisationer samt klusterorganisationer. EIT ska, tillsammans med kommissionen, hjälpa KI-grupperna att knyta kontakter med regionala och lokala myndigheter, eftersom dessa spelar en viktig roll när det gäller att sammanföra företag, särskilt små och medelstora företag, kunskapsinstitutioner och myndigheter, och på så sätt fungera som en mellanhand mellan dessa olika aktörer, medlemsstaterna och unionen.
	2. Regioner och medlemsstater med samlokaliseringscentrum kommer att kunna dra fördel av detta, genom agglomerationseffekter och positiva effekter på samhället. Dessa möjligheter kommer att främjas om ett nära samarbete upprättas mellan KI-gruppartner i regionerna och myndigheter och organisationer som utformar och genomför strategier för smart specialisering (RIS3), enligt beskrivning i bilaga IV till COM(2011)0615, 2011/0276 (COD), C7-0335/11. Regioner som inte omfattas av verksamheten kan däremot uppleva risker för kumulativa negativa effekter. Detta kan förstärka befintliga ojämlikheter och bli till nytta för regioner som nu är innovationsstarka, men negativt påverka regioner där det förekommer svårigheter. Dessa möjligheter kommer även att främjas genom regionala innovationssystem (RIS).
	3. EIT ska tillsammans med KI-grupperna ta fram en stark internationell strategi, där man kartlägger och sammanför relevanta kontakter och potentiella partner inom och utanför EU. På lång sikt behöver EIT skapa en tydlig identitet och göra EIT till ett varumärkesnamn världen över, som Europas drivkraft för innovation och entreprenörskap och tillhandahållare av utbildning i världsklass inom detta område. Genom att knyta strategiska kontakter med särskilt viktiga partner över hela världen kan EIT vara mycket attraktivt i sig och bidra till dragningskraften hos de parter som deltar i KI-grupperna. EIT kan utvecklas till att representera unionens innovationsagenda, precis som Europeiska forskningsrådet representerar europeisk spetskompetens och globalt ledarskap inom vetenskapen. Att vara mån om att skapa ett starkt globalt EIT-varumärke kan innebära åtgärder för att skapa ett starkt nätverk för människor och företag kring EIT-samhället (studenter, före detta studenter, lärare, företagare, yrkesutövare etc.) och främja en känsla av identitet och synlighet. Sådana åtgärder kan inbegripa att man anordnar konferenser om vetenskap och innovation, årliga evenemang, tävlingar och prisutdelningar, examensceremonier, etc.
	4. EIT ska skapa ett regelbundet EIT-forum för berörda parter för att underlätta interaktionen och det ömsesidiga kunskapsutbytet med det vidare innovationssamhället från alla delar av kunskapstriangeln, inklusive nationella och regionala myndigheter.
	5. EIT ska systematiskt utnyttja befintliga sammanslutningar av högskolor, näringslivs- och forskningsorganisationer samt klusterorganisationer för kunskaps- och resultatspridning,
	6. EIT ska finna former för att underlätta ytterligare samverkan mellan EIT, dess KI-grupper och andra EU-initiativ, t.ex. ett årligt möte mellan EIT, KI-grupperna och berörda avdelningar vid kommissionen.
	7. EIT ska användas som ett av EU:s nyckelinstrument för globalt samarbete på områdena teknik och innovation.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 1h (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 1h
	EIT och andra EU-instrument
	1. EIT och KI-grupperna, som är de enda instrument som omfattar hela kunskapstriangeln, ska fullt ut utnyttja befintliga EU-initiativ, såsom EU:s program för forskning, utbildning och ungdomar, och tillhandahålla ytterligare möjligheter vad gäller innovation, entreprenörskap och industriell miljö för Marie Skłodowska-Curie-forskare, Erasmus för alla – studenter och deltagare i andra rörlighetsinitiativ inom det europeiska forskningsområdet.
	2. EIT bygger på grunddragen i och ska utgöra kärnan av den alleuropeiska innovationspolitiken. KI-grupperna är ett exempel på ett viktigt och unikt inslag i denna politik. Gemensamma teknikinitiativ, offentlig-privata partnerskap, initiativ för gemensam programplanering, europeiska innovationspartnerskap och liknande (framtida) plattformar för att främja storskalig, industriinitierad forskning uppmanas samordna arbetet med EIT enligt innovationsstrategin, eller om de så beslutar, ansluta sig till KI-grupper som associerade partner eller till och med på mer djupgående sätt. Vidare kan även kopplingar göras till innovationsverksamhet inom den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Den mångsidiga samarbetsplattformen för främjande av storskalig forskning bör ha samma inriktning som det strategiska innovationsprogrammet när det gäller främjandet av hållbar, omfördelande och konkurrenskraftig tillväxt.
	3. EIT ska förstärka samverkan med EU:s sammanhållningspolitik genom främjande av starka synergier och komplementaritet med strukturfonderna och belysa kopplingarna mellan innovationens lokala och globala aspekter. Samlokaliseringscentrumen ska möjliggöra gränsöverskridande samarbete inom och utanför KI-gruppernas nätverk och har goda utsikter att bygga vidare på och utnyttja olika finansieringssystem från sina respektive regioner. Samlokaliseringscentrumen ska spela en stor roll för att stärka de lokal-globala kopplingarna.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Bilaga – punkt 1.1.
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I en föränderlig värld vilar Europas väg mot framtiden på smart, hållbar tillväxt för alla. För att uppnå detta och förbli konkurrenskraftigt i den globala kunskapsekonomin har den s.k. kunskapstriangeln, bestående av forskning, undervisning och innovation och samspelet dem emellan, utpekats som pådrivande. Europeiska unionen har därför agerat och utsett dessa områden till prioriteringar i strategin Europa 2020. Prioriteringarna kommer att genomföras bl.a. i form av flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen och Unga på väg, som utgör den övergripande politiska ramen för EU:s insatser på detta område. De kompletteras av flaggskeppsinitiativen En integrerad industripolitik för en globaliserad tid och Ett resurseffektivt Europa. Det är meningen att EIT ska bidra helt och fullt till målen för dessa initiativ.	I en föränderlig värld vilar Europas väg mot framtiden på smart, hållbar tillväxt för alla. För att uppnå detta och förbli konkurrenskraftigt i den globala kunskapsekonomin och kunskapssamhället har den s.k. kunskapstriangeln, bestående av forskning, undervisning och innovation och samspelet dem emellan, utpekats som pådrivande. Europeiska unionen har därför agerat och utsett dessa områden till prioriteringar i strategin Europa 2020. Prioriteringarna kommer att genomföras bl.a. i form av flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen och Unga på väg, som utgör den övergripande politiska ramen för EU:s insatser på detta område. De kompletteras av flaggskeppsinitiativen En integrerad industripolitik för en globaliserad tid och Ett resurseffektivt Europa. Det är meningen att EIT ska bidra helt och fullt till målen för dessa initiativ.
Skälen att sätta forskning, utbildning och innovation i centrum är uppenbara. I en tid av tilltagande global konkurrens och demografiska svårigheter på hemmaplan kommer Europas ekonomiska tillväxt och arbetstillfällen i allt högre grad att bero på banbrytande innovation inom varor, tjänster och affärsmodeller liksom på förmågan att fostra, attrahera och bevara begåvningar. Det finns visserligen individuella framgångssagor i hela Europa, men EU:s medlemsstater är svagpresterande i jämförelse med världens innovationsledare. Dessutom ställs EU inför ökad konkurrens om begåvningarna från nya tyngdpunkter i de framväxande ekonomierna.	Skälen att sätta forskning, utbildning och innovation i centrum är uppenbara. Inom ramen för kunskapsekonomin och i en tid av tilltagande global konkurrens och demografiska svårigheter på hemmaplan kommer Europas ekonomiska tillväxt och arbetstillfällen i allt högre grad att bero på banbrytande innovation inom varor, tjänster och affärsmodeller liksom på förmågan att fostra, attrahera och bevara begåvningar, samtidigt som EU-medborgarna inte bara kan dra nytta av dessa innovationer, utan också bidra till deras uppkomst, i synnerhet genom ny teknik. Det finns visserligen individuella framgångssagor i hela Europa, men EU:s medlemsstater är svagpresterande i jämförelse med världens innovationsledare. Dessutom ställs EU inför ökad konkurrens om begåvningarna från nya tyngdpunkter i de framväxande ekonomierna, samtidigt som kompetensflykt är ett stort problem för EU.
Därför krävs en genomgripande förändring av våra innovationssystem och paradigm. Alltför ofta är kvalitet inom högre utbildning, forskning och innovation fortfarande splittrad, även om den finns i hela EU. EU måste ta itu med denna avsaknad av strategiskt samarbete över gränserna, gränser mellan länder, sektorer och discipliner. Dessutom måste EU ta till sig en ny anda av företagsamhet som är en förutsättning för att ta vara på forskningens och innovationens värde, grunda nya företag och få ut innovationerna på marknaden i sektorer med möjlighet till starkt tillväxt. EU måste uppmuntra högskolornas roll som innovationsmotorer, eftersom begåvningarna behöver få rätt färdigheter, rätt kunskap och rätt inställning för att föra innovationen vidare.	Därför krävs en genomgripande förändring av EU:s innovationssystem och paradigm, vilket endast kan ske genom antagandet av nya principer och metoder med stöd i framför allt en öppen och inkluderande forskning. Alltför ofta är kvalitet inom högre utbildning, forskning och innovation fortfarande splittrad, även om den finns i hela EU. EU måste ta itu med denna avsaknad av strategiskt samarbete över gränserna, gränser mellan länder, sektorer och discipliner. Dessutom präglas EU av en stark och öppen entreprenörsinriktad företagskultur, med stor mångfald av små och medelstora företag, vilket är en förutsättning för att ge näring åt och bidra till att ta vara på forskningens och innovationens värde, grunda nya företag och göra så att innovationerna verkligen används på marknaden i sektorer med möjlighet till starkt tillväxt. EU måste uppmuntra högskolornas roll som innovationsmotorer, eftersom begåvningarna behöver få rätt färdigheter, rätt kunskap och rätt inställning för att föra innovationen vidare.
EIT har inrättats för just detta ändamål: att bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft genom att stärka EU:s och medlemsstaternas innovationsförmåga. Genom att integrera kunskapstriangeln mellan högre utbildning, forskning och innovation ska EIT bidra till att hantera samhällsutmaningarna inom Horisont 2020 och leda till en genomgripande förändring av hur de europeiska innovationsaktörerna samarbetar.	EIT har inrättats för just detta ändamål: att bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft genom att stärka och påskynda EU:s och medlemsstaternas innovationsförmåga. Genom att integrera kunskapstriangeln mellan högre utbildning, forskning och innovation ska EIT bidra till att hantera de omfattande samhällsutmaningarna och åstadkomma en genomgripande förändring av hur de europeiska innovationsaktörerna samarbetar för att främja öppna och inkluderande modeller, och på så sätt försöka lösa den europeiska paradoxen.
	EIT är det enda instrumentet inom ramarna för Horisont 2020 som starkt betonar utbildning. EIT bör framträda som en tillhandahållare i världsklass när det gäller forskarutbildning, eftersom det kombinerar utbildning av hög kvalitet, rörlighet, erfarenhet av entreprenörskap i ett sammanhang där verkliga innovationer äger rum, och introducerar ett omstörtande pedagogiskt paradigm för högre utbildning.
För att nå detta mål kombineras i EIT strategiska riktlinjer på EIT-nivå med ett gräsrotsperspektiv genom kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupper). KI-grupperna är starkt integrerade partnerskap, där högskolor, forskningscentrum, små och stora företag och andra innovationsaktörer av hög kvalitet samlas på lång sikt för att arbeta kring enskilda samhällsutmaningar. Varje KI-grupp är organiserad kring ett litet antal sammanlänkade samlokaliseringscentrum där partnerna dagligen samarbetar med en aldrig tidigare skådad grad av gemensam strategisk inriktning. Samlokaliseringscentrumen bygger på befintliga centrum av hög kvalitet men vidareutvecklar dem till lokala innovationsmiljöer som knyts samman i ett bredare nät av innovationsnoder i Europa. Inom ramen för EIT har de enskilda KI-grupperna stor självständighet för att utforma intern organisation, sammansättning, dagordning och arbetsmetoder så att de kan välja de former som bäst passar deras mål. På den strategiska nivån organiserar EIT urvalet av KI-grupper, samordnar dem inom en flexibel ram där deras bästa lösningar för styrning och finansiering sprids.	För att nå detta mål kombineras i EIT strategiska riktlinjer på EIT-nivå med ett gräsrotsperspektiv genom kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupper). KI-grupperna är starkt integrerade partnerskap, där högskolor, forskningscentrum, små och stora företag och andra innovationsaktörer av hög kvalitet samlas för att arbeta kring enskilda samhällsutmaningar. Varje KI-grupp är organiserad kring ett litet antal sammanlänkade samlokaliseringscentrum där partnerna dagligen samarbetar med en aldrig tidigare skådad grad av gemensam strategisk inriktning. Samlokaliseringscentrumen bygger på befintliga spetskompetenscentrum men vidareutvecklar dem till lokala innovationsmiljöer som knyts samman i ett bredare nät av innovationsnoder i Europa. Inom ramen för EIT har de enskilda KI-grupperna stor självständighet för att utforma intern organisation, sammansättning, dagordning och arbetsmetoder så att de kan välja de former som bäst passar deras mål. På den strategiska nivån organiserar EIT urvalet av KI-grupper, samordnar dem inom en flexibel ram, ger stöd och råd i administrativa frågor, stimulerar samarbete mellan grupperna och ser till att deras bästa lösningar för styrning och finansiering sprids. Samordning och samarbete mellan KI-grupper bör utövas av EIT i syfte att säkra synergier och skapande av mervärde från de många EIT-partner och korsbefruktningen av idéer inom EIT.
Med hjälp av KI-grupperna kan EIT alltså skapa miljöer där innovationen med större sannolikhet kan trivas och leda till genombrott i hur högskolor, forskning och näringsliv samarbetar. Denna modell gör det möjligt att ta ett helhetsgrepp på de alltmer komplexa samhällsutmaningarna i Horisont 2020 och sammanföra aktörer av hög kvalitet från olika sektorer, bakgrunder och discipliner, som annars kanske inte skulle ha mötts, för att med förenade krafter angripa utmaningarna.	Med hjälp av KI-grupperna försöker EIT alltså påskynda innovation och bidra till att skapa tvärvetenskapliga och interdisciplinära miljöer där innovationen med större sannolikhet kan trivas och leda till genombrott i hur högskolor, forskning och näringsliv samarbetar. Denna modell gör det möjligt att ta itu med de alltmer komplexa och inbördes förbundna samhällsutmaningarna i Horisont 2020 genom att kombinera innovation från olika sektorer med sektorsövergripande innovation och sammanföra aktörer av hög kvalitet från olika bakgrunder och discipliner, som annars kanske inte skulle ha mötts, för att med förenade krafter angripa utmaningarna.
Resultat	Resultat
EIT har slutfört sitt inledningsskede, som gick ut på att inleda verksamheten i KI-grupperna och bygga upp EIT:s beslutsfattande och verkställande funktioner, styrelsen och huvudkontoret. EIT har också nått sitt viktigaste mål, att fullständigt integrera hela innovationskedjan och sammanföra högskolor, forskningsorganisationer och företag i de tre första KI-grupperna som inrättades 2010 på de områden som rådet och parlamentet angett som avgörande för Europas utveckling, nämligen hållbar energi (KIC InnoEnergy), anpassning till och lindring av klimatförändringar (ClimateKIC) samt framtidens informations- och kommunikationssamhälle (EIT ICT Labs).	EIT har slutfört sitt inledningsskede, som gick ut på att inleda verksamheten i KI-grupperna och bygga upp EIT:s beslutsfattande och verkställande funktioner, styrelsen och huvudkontoret. EIT har också nått sitt viktigaste mål, att fullständigt integrera hela innovationskedjan och sammanföra högskolor, forskningsorganisationer och företag i de tre första KI-grupperna som inrättades 2010 på de områden som rådet och parlamentet angett som avgörande för Europas utveckling, nämligen hållbar energi (KIC InnoEnergy), anpassning till och lindring av klimatförändringar (ClimateKIC) samt framtidens informations- och kommunikationssamhälle (EIT ICT Labs).
Dessutom håller EIT nu på att befästa sin ställning som innovationsinstitution genom sitt huvudkontor i Budapest. Det har också grundat EIT-stiftelsen, en juridiskt oberoende organisation som ägnar sig åt att främja och stödja EIT:s verksamhet och öka EIT:s inverkan på samhället.	Dessutom håller EIT nu på att befästa sin ställning som innovationsinstitution genom sitt huvudkontor i Budapest. Det har också grundat EIT-stiftelsen, en juridiskt oberoende organisation som ägnar sig åt att främja och stödja EIT:s verksamhet och öka EIT:s inverkan på samhället.
KI-grupper på väg mot integrerade partnerskap i världsklass	KI-grupper på väg mot integrerade partnerskap i världsklass
De nuvarande tre KI-grupperna har uppnått kritisk massa på sina områden med ett välavvägt deltagande i partnerskapen från kunskapstriangelns tre sidor. Den förenade styrkan hos partnerna i en KI-grupp, både till antalet och till deras tyngd på sina respektive områden, ger dem möjligheter att nå världsklass.	De nuvarande tre KI-grupperna har uppnått kritisk massa på sina områden med ett välavvägt deltagande i partnerskapen från kunskapstriangelns tre sidor. Den förenade styrkan hos partnerna i en KI-grupp, både till antalet och till deras tyngd på sina respektive områden, ger dem möjligheter att nå världsklass.
KI-grupperna har agerat på olika sätt för att bygga upp sina strategier och styrformer, då de verkar på olika områden. En KI-grupp har utformats som ett bolag, medan de två andra är ideella organisationer. De är alla tre uppbyggda med omkring 30 kärnpartner och fem–sex samlokaliseringscentrum, normalt kompletterade med ett antal associerade partner, däribland små och medelstora företag.	KI-grupperna har agerat på olika sätt för att bygga upp sina strategier och styrformer, då de verkar på olika områden. En KI-grupp har utformats som ett bolag, medan de två andra är ideella organisationer. De är alla tre uppbyggda med omkring 30 kärnpartner och fem–sex samlokaliseringscentrum, normalt kompletterade med ett antal associerade partner, däribland små och medelstora företag.
Modellen där KI-grupperna är enhetliga juridiska personer under ledning av en verkställande direktör (vd) är en tydlig skillnad mot den traditionella modellen med flera bidragsmottagare. Dessutom följer alla KI-grupper affärsmässighet för sin strategiska planering, och de har alla genomfört samlokaliseringsmodellen där arbetslag med skiftande bakgrund sammanförs på ett ställe som fungerar som sambandscentral för en stor del av verksamheten i en KI-grupp, så att kompetens från olika områden sammanförs på europeisk nivå.	Modellen där KI-grupperna är enhetliga juridiska personer under ledning av en verkställande direktör (vd) är en tydlig skillnad mot den traditionella modellen med flera bidragsmottagare. Dessutom följer alla KI-grupper affärsmässighet för sin strategiska planering, och de har alla genomfört samlokaliseringsmodellen där arbetslag med skiftande bakgrund sammanförs på ett ställe som fungerar som sambandscentral för en stor del av verksamheten i en KI-grupp, så att kompetens från olika områden sammanförs på europeisk nivå. KI-grupper bör kunna uppbåda investeringar och långsiktiga åtaganden från den privata, den offentliga och den tertiära sektorn.
KI-gruppernas verksamhet rör hela innovationskedjan, bl.a. inrättande av EIT-märkta masters- och doktorandprogram där vetenskap av hög kvalitet kombineras med företagarutbildning, företagskuvöser och utbyten. KI-gruppernas verksamhet i inledningsskedet inriktades främst på begåvningar och människor, och de första resultaten har uppnåtts inom utbildning och företagande, bl.a. genom nya masters- och doktorandprogram. Två KI-grupper har gått samman kring ett gemensamt mastersprogram för smarta elnät.	KI-gruppernas verksamhet rör hela innovationskedjan, bl.a. inrättande av EIT-märkta masters- och doktorandprogram där vetenskap av hög kvalitet kombineras med företagarutbildning, företagskuvöser och utbyten. KI-gruppernas verksamhet i inledningsskedet inriktades främst på begåvningar och människor, och de första resultaten har uppnåtts inom utbildning och företagande, bl.a. genom nya masters- och doktorandprogram. Två KI-grupper har gått samman kring ett gemensamt mastersprogram för smarta elnät.
	För närvarande står EIT, genom befintliga KI-grupper och samlokaliseringscentrum, inför ett problem med geografisk koncentration. Detta bör beaktas framöver, efter det att framtida KI-grupper har startats och EIT:s funktioner har utökats.
Ändringsförslag  12 Förslag till beslut Bilaga 1 – punkt 1.2. – strecksats 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• Överbrygga splittring genom via långsiktiga integrerade partnerskap och komma upp i kritisk massa genom den europeiska räckvidden. Genom att utgå från existerande samarbete höjer EIT de utvalda partnerskapen i KI-grupperna till en mer varaktig, strategisk nivå. KI-grupperna gör det möjligt för partner i världsklass att samarbeta i nya former, optimera befintliga resurser, få tillgång till nya affärsmöjligheter genom nya värdekedjor som inriktas på större utmaningar med högre risker. Även om det finns ett avsevärt antal centrum med hög kvalitet i EU når de ofta inte på egen hand upp till den kritiska massa som krävs för att konkurrera i världen. KI-gruppernas samlokaliseringscentrum erbjuder de starka lokala aktörerna möjligheter att knyta an till andra partner av hög kvalitet i andra länder, så att de kan agera globalt och få en global profil.	– Överbrygga splittring genom långsiktiga integrerade partnerskap och komma upp i kritisk massa genom den europeiska räckvidden. Genom att utgå från existerande samarbete höjer EIT de utvalda partnerskapen i KI-grupperna till en mer varaktig, strategisk nivå. KI-grupperna gör det möjligt för partner i världsklass att samarbeta i nya former, optimera befintliga resurser och utveckla öppna innovationsmodeller som omfattar alla, få tillgång till nya affärsmöjligheter genom nya värdekedjor som inriktas på större utmaningar med högre risker. Även om det finns ett avsevärt antal spetskompetenscentrum i EU når de ofta inte på egen hand upp till den kritiska massa som krävs för att konkurrera i världen. KI-gruppernas samlokaliseringscentrum erbjuder de starka lokala aktörerna möjligheter att knyta an till andra partner av hög kvalitet i andra länder, så att de kan agera globalt och få en global profil.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Bilaga – punkt 1.2 – strecksats 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• Stärka inverkan på utbildning, forskning och innovation och pröva nya sätt för innovationsförvaltning: EIT fungerar som katalysator och tillför den befintliga forskningsbasen mervärde genom att påskynda spridningen och utnyttjandet av teknik och forskningsresultat. Innovationen bidrar i sin tur till att rikta och uppbåda forskningsinvesteringar och göra utbildningen mer anpassad till företagens behov. Därför har EIT fått avsevärt utrymme att pröva nya innovationsmodeller så att KI-gruppernas styrnings- och finansieringsmodeller verkligen kan differentieras och anpassas snabbt för att bättre ta vara på nya möjligheter.	– Stärka inverkan på utbildning, forskning och innovation och pröva nya sätt för innovationsförvaltning: EIT fungerar som en ”innovationskatalysator” och tillför den befintliga forskningsbasen mervärde genom att påskynda spridningen och utnyttjandet av teknik och forskningsresultat och genom att överföra forskningsresultat till alla utbildningsnivåer. Innovationen bidrar i sin tur till att rikta och uppbåda forskningsinvesteringar och göra utbildningen mer anpassad till företagens behov. Därför har EIT fått avsevärt utrymme att pröva nya innovationsmodeller så att KI-gruppernas styrnings- och finansieringsmodeller verkligen kan differentieras och anpassas snabbt för att bättre ta vara på nya möjligheter. EIT har också potential att utveckla nya finansieringsmodeller, såsom innovationspriser, för att forskningsanslagen ska ge maximal samhällsnytta och se till att innovation inte bara tar itu med de mest akuta behoven i samhället, utan även snabbt kan komma EU-medborgarna till nytta.
Ändringsförslag  14 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.2. – strecksats 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• Främja begåvningar över gränserna och fostra företagsamhet genom integration av kunskapstriangeln: EIT fostrar mänsklig innovation och sätter studerande, forskare och företagare i centrum. EIT tillhandahåller nya karriärvägar mellan högskolor och näringsliv och innovativa system för vidareutbildning i yrket. När EIT-stämpeln sätts på innovativa KI-gruppers masters- och doktorsutbildningar bidrar det till att skapa ett internationellt erkänt varumärke som attraherar begåvningar från Europa och resten av världen. Företagsamhet fostras genom en ny generation av studerande i världsklass, utrustade med de kunskaper och den attityd som krävs för att omsätta idéer i nya affärsmöjligheter.	– Främja begåvningar över gränserna och fostra företagsamhet genom integration av kunskapstriangeln: EIT fostrar mänsklig innovation och sätter studerande, forskare och företagare i centrum. EIT tillhandahåller nya karriärvägar och rörlighetsalternativ mellan högskolor och näringsliv och innovativa system för vidareutbildning i yrket. När EIT-stämpeln sätts på innovativa KI-gruppers masters- och doktorandprogram bidrar det till att skapa ett internationellt erkänt varumärke som attraherar begåvningar från Europa och resten av världen, med tanke på enskilda regioners utmärkande egenskaper och krav och underlättar införandet och utvecklingen av kulturdistrikt tillsammans med lokalt näringsliv. Företagsamhet fostras genom en ny generation av studerande i världsklass, utrustade med de kunskaper och den attityd som krävs för att omsätta idéer i nya affärsmöjligheter.
Ändringsförslag  15 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.2. – strecksats 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• Smart finansiering där medel uppbådas på ett resultatinriktat, affärsmässigt sätt: EIT står för högst 25 % av KI-gruppernas budget, medan övriga 75 % kommer från en rad offentliga och privata partner, vilket innebär en avsevärd hävstångsverkan genom att storskaliga investeringar ansamlas och olika offentliga och privata medel styrs till överenskomna strategier. Genom att EIT inriktar sig på effekter både på marknaden och i samhället blir verksamheten också resultatinriktad. KI-grupperna agerar affärsmässigt på grundval av årliga affärsplaner med ett brett urval verksamheter från utbildning till avknoppning av företag med tydliga mål, delresultat och prestandaindikatorer för att mäta målen.	– Smart finansiering där medel uppbådas på ett resultatinriktat, affärsmässigt sätt: EIT står för högst 25 procent av KI-gruppernas budget, medan övriga 75 procent kommer från en rad offentliga och privata partner, vilket innebär en avsevärd hävstångsverkan genom att storskaliga investeringar ansamlas och olika offentliga och privata medel styrs till överenskomna strategier. Med den betydande hävstångseffekten 1–3 kan den totala budgeten som är avsatt till EIT av 3,3 procent av den totala budgeten för Horisont 2020, maximalt utnyttja ytterligare 10 procent av Horisont 2020-budgeten, från offentliga och privata fonder, och därmed närma sig målen på EU:s forsknings- och innovationsagenda. Genom att EIT inriktar sig på effekter både på marknaden och i samhället blir verksamheten också resultatinriktad. EIT bör handla som en investerare som följer en företagarlogik, och dess investeringar bör fungera som en hävstångseffekt för andra privata eller offentliga finansieringsmedel. KI-grupperna agerar affärsmässigt på grundval av årliga affärsplaner med ett brett urval verksamheter från utbildning till avknoppning av företag med tydliga mål, delresultat och prestandaindikatorer för att mäta målen.
Ändringsförslag  16 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3. – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Samspelet mellan forskning, innovation och utbildning erkänns alltmer i EU:s initiativ och program. Det finns stora möjligheter till insatser som stöttar varandra på EU-nivå och nationell och regional nivå. På EU-nivå kan den strategiska ramen inom Horisont 2020 (ramprogrammet för forskning och innovation 2014–2020) bidra till att synergin tas till vara helt och fullt.	Samspelet mellan forskning, innovation och utbildning erkänns alltmer i EU:s initiativ och program. Det finns stora möjligheter till insatser som stöttar varandra på EU-nivå och nationell och regional nivå. På EU-nivå kan den strategiska ramen inom Horisont 2020 (ramprogrammet för forskning och innovation 2014–2020) bidra till att synergin tas till vara helt och fullt. EIT och dess KI-grupper måste komplettera forsknings- och innovationsanslagen i sin helhet, snarare än att upprepa dem.
Ändringsförslag 17 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3. – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT kommer att bidra till målen i Horisont 2020, särskilt genom att ta itu med samhällsutmaningar på ett sätt som kompletterar andra initiativ på området. Inom Horisont 2020 kommer EIT att bidra till målet om att ta itu med samhällsutmaningar, men enligt metoden med skarvfri samverkan kring flera mål ska EIT också bidra till målet om industriellt ledarskap och förutsättningar för ökad konkurrens genom att stimulera resultatinriktat forskning och främja grundandet av snabbväxande innovativa småföretag. Slutligen ska EIT bidra till skapandet av en vetenskaplig bas av hög kvalitet genom att främja gränsöverskridande rörlighet över disciplins-, sektors- och nationsgränser och genom att arbeta in företagsamhet och risktagande i innovativa masters- och doktorsexamina. EIT kommer på så sätt att avsevärt bidra till förutsättningarna för att förverkliga EU-forskningens innovationspotential och till färdigställandet av det europeiska området för forskning.	EIT kommer att bidra till målen i Horisont 2020, särskilt genom att ta itu med samhällsutmaningar på ett sätt som kompletterar andra initiativ på området. Inom Horisont 2020 kommer EIT att bidra till målet om att ta itu med samhällsutmaningar, men enligt metoden med skarvfri samverkan kring flera mål ska EIT också bidra till målet om industriellt ledarskap och förutsättningar för ökad konkurrens genom att stimulera resultatinriktat forskning och främja skapandet av öppna och inkluderande innovationsmodeller bland snabbväxande innovativa små och medelstora företag. Slutligen ska EIT bidra till skapandet av en vetenskaplig bas av hög kvalitet genom att främja gränsöverskridande rörlighet över disciplins-, sektors- och nationsgränser och genom att arbeta in företagsamhet och risktagande i innovativa masters- och doktorsexamina. EIT ska stödja samarbete och rörlighet över gränser och sektorer inom forskning och innovation mellan universitet, forskningsinstitutioner och näringslivet. EIT kommer att skapa en gemensam plattform för utbyte av innovation och kunskap, vilket bidrar till att stödja områden som inte direkt deltar i en KI-grupp, och i ett längre perspektiv till att uppnå prioriteringarna för ramprogrammet Horisont 2020. Det behövs en särskild prioritering som anger hur EIT ska fungera inom ramen för samarbete med tredjeländer och internationella organisationer på området forskning och innovation, så att god gemenskapspraxis kan spridas. EIT kommer på så sätt att avsevärt bidra till förutsättningarna för att förverkliga EU-forskningens innovationspotential och till färdigställandet av det europeiska området för forskning. En mekanism för samordning mellan EIT och övrig verksamhet inom Horisont 2020 ska föreslås av kommissionen under samråd med EIT och genomföras av EIT.
Ändringsförslag  18 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3. – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessutom tillför EIT en fullvärdig utbildningsdel till EU:s forsknings- och innovationspolitik. Genom innovativ, företagsinriktad utbildning spelar det en viktig roll för att överbrygga gapet mellan forsknings- och innovationsramen och utbildningspolitiken, och ger den långsiktighet som krävs för att utverka varaktiga förändringar inom den högre utbildningen. EIT leder bland annat genom nya, tvärvetenskapliga och interdisciplinära, EIT-märkta examina samarbetet i riktning mot utbildning för innovation med tydliga bieffekter på EU:s bredare satsning på modernisering av den högre utbildningen och stöder därigenom det europeiska området för högre utbildning.	Dessutom tillför EIT en fullvärdig utbildningsdel till EU:s forsknings- och innovationspolitik, bland annat genom öppen tillgång till forskningspublikationer. Genom innovativ, företagsinriktad utbildning spelar det en viktig roll för att överbrygga gapet mellan forsknings- och innovationsramen och utbildningspolitiken, och ger den långsiktighet som krävs för att utverka varaktiga förändringar inom den högre utbildningen. EIT leder bland annat genom nya, tvärvetenskapliga och interdisciplinära, EIT-märkta examina samarbetet i riktning mot utbildning för innovation med tydliga bieffekter på EU:s bredare satsning på modernisering av den högre utbildningen och stöder därigenom det europeiska området för högre utbildning.
Ändringsförslag  19 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3. – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Det finns dessutom möjligheter för ömsesidigt stärkande samverkan med EU:s sammanhållningspolitik när det gäller kopplingarna mellan innovationens lokala och globala aspekter. Samlokaliseringscentrumen möjliggör gränsöverskridande samarbete inom och utanför KI-gruppernas nätverk och har goda utsikter att bygga vidare på och utnyttja olika finansieringssystem från sina respektive regioner. Samlokaliseringscentrumen har stor betydelse för att stärka KI-gruppernas lokal-globala kopplingar, bl.a. genom nära samarbete med de regionala myndigheterna och då särskilt de som utformar och genomför regionala inovationsstrategier för smart specialisering (RIS3). Kopplingen mellan KI-grupper och lokala klusterorganisationer kan stärkas genom att de små och medelstora företagen deltar mer i KI-gruppernas verksamhet. Även om möjligheterna till synergieffekter är olika beroende på KI-gruppens verksamhetsområde, förefaller ett antal initiativ och program på EU-nivå särskilt intressanta för samarbete och samordning. Eftersom själva grundtanken med EIT och KI-grupperna är att tillföra mervärde till befintlig europeisk kvalitet, ska nuvarande och framtida KI-grupper försöka utnyttja dessa synergieffekter så mycket som möjligt. KI-grupperna kommer att tillföra mervärde till initiativ som eventuellt redan finns på de berörda områdena, bl.a. initiativ för gemensam programplanering, europeiska innovationspartnerskap och offentlig-privata partnerskap.	Det finns dessutom möjligheter för ömsesidigt stärkande samverkan med EU:s sammanhållningspolitik när det gäller kopplingarna mellan innovationens lokala och globala aspekter. Samlokaliseringscentrumen möjliggör gränsöverskridande samarbete inom och utanför KI-gruppernas nätverk och har goda utsikter att bygga vidare på och utnyttja olika finansieringssystem från sina respektive regioner. Samlokaliseringscentrumen har stor betydelse för att stärka KI-gruppernas lokal-globala kopplingar, bl.a. genom nära samarbete med de regionala myndigheterna och då särskilt de som utformar och genomför regionala innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3).
	Regioner och medlemsstater med samlokaliseringscentrum kommer att kunna dra fördel av detta, genom agglomerationseffekter och positiva effekter på samhället. Dessa möjligheter kommer att främjas om ett nära samarbete upprättas mellan KI-gruppartner i regionerna och myndigheter och organisationer som utformar och genomför strategier för smart specialisering (RIS3), enligt beskrivning i bilaga IV till COM(2011)0615, 2011/0276 (COD), C7-0335/11. Regioner som inte omfattas av verksamheten kan däremot uppleva risker för kumulativa negativa effekter. Detta kan förstärka befintliga ojämlikheter och bli till nytta för regioner som nu är innovationsstarka, men negativt påverka regioner där det förekommer svårigheter. Dessa risker kan undvikas med hjälp av RIS-systemet, och om de regioner som saknar samlokaliseringscentrum antar strategier för smart specialisering (RIS3), inklusive partnerskap med regioner där det finns befintliga och potentiella samlokaliseringscentrum, såsom regionala innovations- och genomförandegrupper.
	Kopplingen mellan KI-grupper, små och medelstora företag och lokala klusterorganisationer, som t.ex. befintliga regionala innovations- och genomförandegrupper inom KI-grupper med inriktning på klimat, kan stärkas för att öka deras deltagande i KI-gruppernas verksamhet. Även om möjligheterna till synergieffekter är olika beroende på KI-gruppens verksamhetsområde, förefaller ett antal initiativ och program på EU-nivå särskilt intressanta för samarbete och samordning. Eftersom själva grundtanken med EIT och KI-grupperna är att tillföra mervärde till befintlig europeisk kvalitet, ska KI-grupper och regionala innovations- och genomförandegrupper försöka utnyttja dessa synergieffekter så mycket som möjligt. KI-grupperna kommer att tillföra mervärde till initiativ som eventuellt redan finns på de berörda områdena, bl.a. initiativ för gemensam programplanering, europeiska innovationspartnerskap och offentlig-privata partnerskap. Man ska skapa säkerhetssystem för att undvika dubbel finansiering (75 procent av finansieringen kommer från privata, offentliga och regionala källor, inbegripet från andra EU-program och från sammanhållningspolitiken). Man bör undvika att minska finansieringen av andra program som rör utbildning.
Ändringsförslag 20 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3. – stycke 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Initiativ för gemensam programplanering är viktiga redskap för att råda bot på splittring inom forskningen, och de torde tjäna som startpunkt för en alleuropeisk forskningsbas av KI-grupper. KI-grupperna kan i sin tur påskynda och främja utnyttjande av resultat av offentlig forskning av hög kvalitet som samlats inom initiativ för gemensam programplanering och på så sätt motverka splittring inom innovationen. Gemensamma teknikinitiativ och de nyinrättade offentlig-privata partnerskapen ger plattformar för främjande av storskalig, industriell forskning och stärker utvecklingen av central teknik. KI-grupperna kan bidra till att katalysera dessa stora forskningsinvesteringar för att stärka tekniköverföring och kommersialisering och ta fram nya projekt inom befintliga företag i samarbete med företagarbegåvningar. Genom sin inriktning på kunskapstriangeln kan EIT komplettera Europeiska forskningsrådets mer spetsinriktade satsningar på forskningsfronten genom att behandla hela innovationskedjan från idé till tillämpning och utnyttjande och skapa ytterligare möjligheter inom innovation och kontakter med företagande för Marie Curie-forskare och studenter inom Erasmus för alla.	Initiativ för gemensam programplanering är viktiga redskap för att råda bot på splittring inom forskningen, och de torde tjäna som startpunkt för en alleuropeisk forskningsbas av KI-grupper. KI-grupperna kan i sin tur påskynda och främja utnyttjande av resultat av offentlig forskning av hög kvalitet som samlats inom initiativ för gemensam programplanering och på så sätt motverka splittring inom innovationen. Gemensamma teknikinitiativ och de nyinrättade offentlig-privata partnerskapen ger plattformar för främjande av storskalig, industriell forskning och stärker utvecklingen av central teknik. KI-grupperna kan bidra till att katalysera dessa stora forskningsinvesteringar för att stärka tekniköverföring och kommersialisering och ta fram nya projekt inom befintliga företag i samarbete med företagarbegåvningar. Genom sin inriktning på kunskapstriangeln kan EIT komplettera Europeiska forskningsrådets mer spetsinriktade satsningar på forskningsfronten genom att behandla hela innovationskedjan från idé till tillämpning och utnyttjande och samtidigt säkra utvecklingen av det europeiska forskningsområdet genom att skapa nya möjligheter för forskare inom ramen för Maria Skłodowska-Curie–programmet. På ett lämpligt sätt kommer EIT att utnyttja Europas intellektuella kapital med avsikten att skaffa ny kompetens inom innovation och kontakter med företagande tack vare samordning med programmet Erasmus för alla.
Ändringsförslag  21 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3. – stycke 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
De nya europeiska innovationspartnerskapen ska tillhandahålla övergripande ramar för att underlätta samverkan och synergi mellan tillgångs- och efterfrågeledda instrument för forskning och innovation. KI-grupperna kan bidra till de europeiska innovationspartnerskapen genom att de är utspridda och har erfarenheter från fältet, särskilt genom att utveckla de mänskliga resurserna, informera centrala aktörer såsom företagare och forskare och kartlägga förutsättningar och bästa praxis för politik, reglering och standardisering inom sina respektive områden.	De nya europeiska innovationspartnerskapen ska tillhandahålla övergripande ramar för att underlätta samverkan och synergi mellan tillgångs- och efterfrågeledda instrument för forskning och innovation. Det europeiska innovationspartnerskapet kan vara kopplingen mellan samhällsutmaningar och EIT, eftersom det har till uppgift att fastställa agendan och undersöka behovet av att inrätta en KI-grupp avseende vissa ämnesområden. KI-grupperna kan bidra till de europeiska innovationspartnerskapen genom att de är utspridda och har erfarenheter från fältet, särskilt genom att utveckla de mänskliga resurserna, informera centrala aktörer såsom företagare och forskare och kartlägga förutsättningar och bästa praxis för politik, reglering och standardisering inom sina respektive områden.
Ändringsförslag  22 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3. – stycke 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I praktiken kommer möjligheter till samverkan att visa sig i olika former beroende på KI-grupp och utmaning. I dag knyts kontakter inom KI-grupperna med andra initiativ, som varierar beroende på KI-gruppen och dess område.	I praktiken kommer möjligheter till samverkan att visa sig i olika former beroende på KI-grupp och utmaning. I dag knyts kontakter inom KI-grupperna med andra initiativ, som varierar beroende på KI-gruppen och dess område. Dessutom bör EIT främja KI-gruppernas synergier och samverkan inom pelarna för Horisont 2020 och med andra initiativ samtidigt som man vederbörligen uppmärksammar risken för dubbleringar.
Ändringsförslag  23 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1. – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Inrättandet av de första KI-grupperna har gett många praktiska erfarenheter, bl.a. att KI-grupper är nya begrepp, och att svårigheterna med att få den juridiska organisationen av en KI-grupp på plats och teckna avtal med KI-gruppen och dess partner underskattades av alla involverade parter. Bristande medvetenhet om olika associationsformers lämplighet underlättade inte processen. Modellen nedifrån och upp, som ger varje KI-grupp avsevärt utrymme att organisera sina partnerskap, ska visserligen behållas, men mer vägledning bör ges för att finna lämpliga juridiska upplägg. Svårigheterna med att sammanföra den akademiska kulturen med näringslivets kultur i en juridisk person bör inte heller underskattas, och därför är det viktigt att både KI-gruppen och EIT har gemensamma värderingar i botten. KI-grupperna är dessutom storskaliga institutionella nyskapelser, och det finns inte två likadana KI-grupper. Det sörjer för ett brett utbud av innovationsmodeller men försvårar också samordningen och övervakningen av KI-grupperna.	Inrättandet av de första KI-grupperna har gett många praktiska erfarenheter, bl.a. att KI-grupper är nya begrepp, och att svårigheterna med att få den juridiska organisationen av en KI-grupp på plats och teckna avtal med KI-gruppen och dess partner underskattades av alla involverade parter. Bristande medvetenhet om olika associationsformers lämplighet underlättade inte processen. Modellen nedifrån och upp, som ger varje KI-grupp avsevärt utrymme att organisera sina partnerskap, ska visserligen behållas, men mer vägledning bör ges för att finna lämpliga juridiska upplägg. Svårigheterna med att sammanföra den akademiska kulturen med näringslivets kultur i en juridisk person bör inte heller underskattas, och därför är det viktigt att både KI-gruppen och EIT har gemensamma värderingar i botten. KI-grupperna är dessutom storskaliga institutionella nyskapelser, och det finns inte två likadana KI-grupper. Det sörjer för ett brett utbud av innovationsmodeller men försvårar också samordningen och övervakningen av KI-grupperna. Därför behövs skräddarsydda metoder med tanke på de olika KI-grupperna.
Ändringsförslag  24 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1. – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I framtiden bör tydligare rådgivning komma in i ett tidigare skede, i urvalsprocessen där det kontrolleras att alla KI-grupper har vissa centrala strategiska egenskaper, samtidigt som man lämnar utrymme för olika modeller i KI-gruppernas organisation, verksamhet och finansiering. Slutligen är det nuvarande antalet på tre KI-grupper för litet för att EIT ska kunna ta vara på hela sin potential som ett ledande innovationsinstitut. Med bara tre KI-grupper finns bara begränsade möjligheter till gagnerik innovationssamverkan mellan grupperna eller skalfördelar i administration och kommunikation. Dessutom är inte EIT tillräckligt stort för att kunna agera som en europeisk organisation på egen hand. Därför krävs fler KI-grupper för att EIT ska nå kritisk massa och bli mer än bara summan av sina beståndsdelar. För att EIT ska kunna pröva nya modeller för innovationsförvaltning och ledning genom KI-grupperna måste ett begränsat antal nya partnerskap grundas för att utvidga det underlag som EIT bygger sina erfarenheter på.	I framtiden bör tydligare rådgivning komma in i ett tidigare skede, i urvalsprocessen där det kontrolleras att alla KI-grupper har vissa centrala strategiska egenskaper, samtidigt som man lämnar utrymme för olika modeller i KI-gruppernas organisation, verksamhet och finansiering. EIT måste spela en mer aktiv roll när det gäller att ge råd och stöd till KI-grupperna i administrativa frågor. För detta ändamål måste EIT utveckla en strategi för att minska de administrativa bördorna och skapa en handledning med bästa praxis som sprider goda rutiner och erfarenheter från befintliga KI-grupper till nya KI-grupper. Slutligen är det nuvarande antalet på tre KI-grupper för litet för att EIT ska kunna ta vara på hela sin potential som ett ledande innovationsinstitut. Med bara tre KI-grupper finns bara begränsade möjligheter till gagnerik innovationssamverkan mellan grupperna eller skalfördelar i administration och kommunikation. Dessutom är inte EIT tillräckligt stort ännu för att kunna agera som en europeisk organisation på egen hand.
	EIT som ett verkligt institut
	EIT måste vara mer än bara summan av sina beståndsdelar, vilka för närvarande är KI-grupperna. EU behöver ha en spetskompetensmärkning rörande innovation för att kunna nå erkännande på det internationella planet, och detta kan åstadkommas genom att ge EIT ett brett och inkluderande verksamhetsfält.
	Därför krävs fler KI-grupper för att EIT ska nå kritisk massa. För att EIT ska kunna pröva nya modeller för innovationsförvaltning och ledning genom KI-grupperna måste ett begränsat antal nya partnerskap grundas för att utvidga det underlag som EIT bygger sina erfarenheter på.
	EIT:s syfte är att befästa och vidareutveckla sin uppgift som ”investerare” som fostrar och skapar möjligheter för befintliga spetskompetenscentrum, företag och högskolor i EU att samlas och gynnsamt påverka sina långsiktiga systematiska samarbetsprojekt.
	EU har dock inte råd att förlora eller förspilla kunskap. I detta hänseende måste EIT även införliva andra universitetsnätverk förutom de som redan deltar i KI-grupperna, såväl som Marie Curie-stipendier för innovation, och ha ett nära samarbete med gemensamma teknikinitiativ, regionala innovations- och genomförandegrupper och andra innovativa metoder för att utföra eller främja den forskning som kan komma att växa fram, inklusive mindre KI-grupper. Fastän forskningen inte ligger i centrum för de befintliga KI-grupperna ska EIT främja tvärvetenskapliga strategier för innovation och stödja utvecklingen av icke-teknisk, organisatorisk systeminnovation och innovation för den offentliga sektorn som ett nödvändigt komplement till den befintliga innovationsverksamheten, såväl som till den verksamhet som är möjlig i framtiden.
Ändringsförslag  25 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1. – stycke 2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	På lång sikt behöver EIT skapa en tydlig identitet och göra EIT till ett varumärkesnamn världen över, som Europas drivkraft för innovation och entreprenörskap och tillhandahållare av utbildning i världsklass inom detta område. EIT kan utvecklas till att representera unionens innovationsagenda, precis som Europeiska forskningsrådet representerar europeisk spetskompetens och globalt ledarskap inom vetenskapen. Att vara mån om att skapa ett starkt EIT-varumärke kan innebära åtgärder för att skapa ett starkt nätverk för människor och företag kring EIT-samhället (studenter, före detta studenter, lärare, företagare, yrkesutövare etc.) och främja en känsla av identitet och synlighet. Sådana åtgärder kan inbegripa att man anordnar konferenser om vetenskap och innovation, årliga evenemang, tävlingar och prisutdelningar, examensceremonier, etc.
Ändringsförslag  26 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1. – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Med ledning av dessa erfarenheter är EIT:s syfte att befästa och vidareutveckla sin uppgift som investerare som fostrar och skapar möjligheter för högkvalitativa befintliga forskningscentrum, företag och högskolor i EU att samlas och främja deras långsiktiga systematiska samarbete i form av KI-grupper.	Med ledning av dessa erfarenheter är EIT:s syfte att befästa och fortsätta fostra och skapa möjligheter för högkvalitativa befintliga forskningscentrum, företag och högskolor i EU att samlas och främja deras långsiktiga systematiska samarbete i form av KI-grupper. Med detta i åtanke bör man lansera informationskampanjer som utnyttjar alla relevanta kommunikationsmetoder och kommunikationskanaler för att se till att både universiteten och studenterna har tillgång till tillräckligt med information om EIT:s och KI-gruppernas funktionssätt och verksamhetsområde.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2.1. – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Modellen med EIT som investerare går ut på att finna de bästa strategiska möjligheterna och välja ett innehav av partnerskap i världsklass, KI-grupperna, för att förverkliga dem. Som en del av denna modell delar EIT ut årliga anslag till KI-grupperna beroende på deras resultat och förslag till verksamhet i verksamhetsplanen. Verksamhetsplanerna kommer att bedömas bl.a. med hjälp av extern, oberoende expertis. I detta sammanhang ska EIT inte bara ange breda riktlinjer och visioner, utan också ge KI-grupperna lämpligt stöd och övervaka deras verksamhet. Samtidigt har KI-grupperna avsevärd frihet att utforma sina interna strategier, sin interna organisation, sin verksamhet och de metoder man använder för att hitta erforderliga begåvningar och resurser.	Modellen med EIT som investerare går ut på att finna de bästa strategiska möjligheterna och välja ett innehav av partnerskap i världsklass, KI-grupperna, för att förverkliga dem. Som en del av denna modell delar EIT ut årliga anslag till KI-grupperna beroende på deras resultat och förslag till verksamhet i verksamhetsplanen, i enlighet med ett tydligt, offentligt och öppet förfarande. Verksamhetsplanerna kommer att bedömas bl.a. med hjälp av extern, oberoende expertis. I detta sammanhang ska EIT inte bara ange breda riktlinjer och visioner, utan också ge KI-grupperna lämpligt stöd och övervaka deras verksamhet. Samtidigt har KI-grupperna avsevärd frihet att utforma sin agenda, sina interna strategier, sin interna organisation, sin verksamhet och de metoder man använder för att hitta erforderliga begåvningar och resurser.
Ändringsförslag  28 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1. – stycke 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Avkastningen på EIT:s investeringar i KI-grupperna mäts i påtagliga fördelar för den europeiska ekonomin och samhället i vid bemärkelse, t.ex. skapande av nya företag, varor och tjänster på befintliga och kommande marknader, bättre utbildade företagare, nya och attraktivare arbetstillfällen samt EU:s förmåga att locka till sig och behålla begåvningar från EU och resten av världen.	Avkastningen på EIT:s investeringar i KI-grupperna mäts i påtagliga fördelar för den europeiska ekonomin och samhället i vid bemärkelse, t.ex. skapande av nya företag, varor och tjänster på befintliga och kommande marknader, bättre utbildade företagare, nya och attraktivare arbetstillfällen, liksom genom att utnyttja styrkor i lokala samhällen som redan är erkända symboler samt EU:s förmåga att locka till sig och behålla begåvningar från EU och resten av världen. Kvalitativa resultatindikatorer kommer också att anges för att bedöma KI-grupperna.
Ändringsförslag  29 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1. – stycke 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Viktigt i detta avseende är också att i samarbete med KI-grupperna ta fram en identitet för EIT som bygger på gemensamma värderingar. Även om alla KI-grupper och deras partner har sina egna identiteter och värderingar, har de vissa värderingar gemensamma som sammanför EIT och KI-grupperna, nämligen hög kvalitet i hela kunskapstriangeln, skickliga och företagsamma människor, långsiktigt samarbete över lands-, disciplins- och sektorsgränser samt inriktning på att påverka samhället och ekonomin. En sådan identitet kommer också att stärka EIT:s och KI-gruppernas profil och renommé utåt.	Viktigt i detta avseende är också att i samarbete med KI-grupperna ta fram en identitet för EIT som bygger på gemensamma värderingar. Även om alla KI-grupper och deras partner har sina egna identiteter och värderingar, har de vissa värderingar gemensamma som sammanför EIT och KI-grupperna, nämligen hög kvalitet i hela kunskapstriangeln, möjligheter för alla medlemsstater att engagera sig, mycket skickliga och företagsamma människor, långsiktigt samarbete över lands-, disciplins- och sektorsgränser samt inriktning på att påverka samhället och ekonomin. En sådan identitet kommer också att stärka EIT:s och KI-gruppernas profil och renommé utåt.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2.1.1. – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT kommer att ge aktivt stöd till de tre första KI-grupperna för att stärka deras potential, genomslag och bidrag till målen för Horisont 2020. Senare kommer KI-grupperna att diversifiera sitt innehav av verksamheter för att gripa nya tillfällen på marknaderna eller i samhället. Som stöd för detta kommer EIT att ge råd och i nära samarbete med de enskilda KI-grupperna utforma skräddarsydda medfinansieringsstrategier som dessutom stödjer den verksamhet som enligt EIT:s åsikt är strategisk.	EIT kommer att ge aktivt stöd till de tre första KI-grupperna för att stärka deras potential, genomslag och bidrag till målen för Horisont 2020. Senare kommer KI-grupperna att diversifiera sitt innehav av verksamheter för att gripa nya tillfällen på marknaderna eller i samhället och anpassa sig till en global miljö i förändring. Som stöd för detta kommer EIT att ge råd och i nära samarbete med de enskilda KI-grupperna – på ett tydligt och öppet sätt som uppvisar ansvarighet inför allmänheten – utforma skräddarsydda medfinansieringsstrategier som dessutom stödjer den verksamhet som enligt EIT:s åsikt är strategisk.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2.1.1. – stycke 2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Finansiering
	EU:s forsknings- och innovationsanslag är av avgörande betydelse och bör utnyttjas för att skapa en hävstångseffekt. Hävstångseffekten är ett av huvudmålen för EIT:s användning av EU-medel, eftersom man lockar till sig ytterligare finansiering genom att främja en flerfondsstrategi och stärka banden mellan ETI och strukturfonderna. EIT och KI-grupperna strävar efter synergieffekter tillsammans med lämpliga EU-initiativ, såväl som med potentiella och framväxande spetskunskapscentrum, samhällen eller innovativa regioner i på innovationsområdet lågpresterande medlemsstater.
Ändringsförslag  32 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1. – stycke 3a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Eftersom människor är de verkliga bärarna av innovation kan bestämmelser utfärdas, där så är lämpligt, för att säkerställa att studenter som kommer från utkanten av EU:s territorium deltar i tillräcklig mån i EIT:s utbildningsprogram (t.ex. genom stipendier som samfinansieras av medlemsstaterna och stipendiesystemet Fellowship). EIT uppmuntras samarbeta med medlemsstater och regioner för att garantera att utexaminerade EIT-studenter finner möjligheter och nödvändigt stöd för att uttrycka sin potential till innovation och företagande inom EU.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2.1.1. – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
KI-grupperna bör inte bara bygga vidare på sina partners befintliga forskningsbas, utan ska också vara föregångare när det gäller att främja och förverkliga EIT:s uppdrag inom utbildning. Målet är att utbilda och förse begåvade människor med de färdigheter, kunskaper och attityder de behöver i en global kunskapsekonomi. Därför främjar EIT bl.a. EIT-märkta examina och övervakar kvaliteten på dem och att de genomförs enhetligt av de olika KI-grupperna. I detta sammanhang används ömsesidiga utvärderingar och expertutvärderingar i stor omfattning, samtidigt som en dialog med nationella organ och kvalitetssäkringsorgan byggs upp. På så sätt stärks de EIT-märkta kvalifikationernas nationella och internationella erkännande, samtidigt som deras globala attraktionskraft ökar och en utgångspunkt för internationellt samarbete byggs upp. Framöver kommer KI-grupperna att uppmuntras att vidga sin utbildning bortom masters- och doktorsexamina och erbjuda ett större utbud av utbildningsformer för att tillgodose fler innovativa yrkesutvecklingsverksamheter, t.ex. utbildning av företagsledare, skräddarsydda kurser och sommarkurser. För att öka genomslaget på KI-gruppernas utbildning och nå bredare målgrupper kan KI-grupperna eventuellt överväga att som pilotprojekt ta fram moduler för utbildning på grundnivå eller paket avsedda för grundskola och gymnasium.	KI-grupperna bör inte bara bygga vidare på sina partners befintliga forskningsbas, utan ska också vara föregångare när det gäller att främja och förverkliga EIT:s uppdrag inom utbildning. Målet är att utbilda och förse begåvade människor med de färdigheter, kunskaper och tankesätt de behöver i en global kunskapsekonomi och ett globalt kunskapssamhälle. Därför främjar EIT bl.a. EIT-märkta examina och övervakar kvaliteten på dem och att de genomförs enhetligt av de olika KI-grupperna. I detta sammanhang måste ett visst antal kvalitetskriterier tillämpas av KI-grupperna för de titlar som tilldelas inom ramen för EIT, för att universiteten ska kunna hålla en hög standard och de europeiska universitetens goda rykte säkras. Dessutom används ömsesidiga utvärderingar och expertutvärderingar i stor omfattning, samtidigt som en dialog med nationella organ och kvalitetssäkringsorgan byggs upp. På så sätt stärks de EIT-märkta kvalifikationernas nationella och internationella erkännande och anseende, samtidigt som deras globala attraktionskraft ökar och en utgångspunkt för internationellt samarbete byggs upp. Framöver kommer KI-grupperna att uppmuntras att vidga sin utbildning bortom masters- och doktorsexamina och erbjuda ett större utbud av utbildningsformer för att tillgodose fler innovativa yrkesutvecklingsverksamheter, t.ex. utbildning av företagsledare, skräddarsydda kurser (däribland yrkesinriktade kurser) och sommarkurser samt praktikplatser inom KI-grupper och deras partner. För att öka genomslaget på KI-gruppernas utbildning och nå bredare målgrupper kan KI-grupperna eventuellt överväga att som pilotprojekt ta fram moduler och examina för distansstudier och e-lärande samt moduler för utbildning på grundnivå eller paket avsedda för grundskola och gymnasium.
Ändringsförslag  34 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1. – stycke 4a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	EIT bör i detta sammanhang, och i syfte att utöka kompetensbasen inom EU och säkra tillgången på ett tillräckligt stort antal skickliga personer för att visa upp verkliga innovationsresultat, delta i arbetet med locka fler studenter till utbildning i vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. KI-grupperna kan utveckla coachingprogram för unga EU-medborgare genom praktikplatser, studiebesök, stipendier till de skickligaste gymnasieeleverna och studenter inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, finansierade handels- eller företagsskolor och/eller undervisning i företagande för toppstudenter i vetenskap under sommaren.
Ändringsförslag  35 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1. – stycke 5 – strecksats 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• sporra KI-grupperna att ta fram gemensam verksamhet i tvärvetenskapliga frågor,	– sporra arbetet för samlokalisering inom varje KI-grupp och uppmana KI-grupperna att ta fram gemensam verksamhet i tvärvetenskapliga frågor,
Ändringsförslag 36 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1. – stycke 5 – strecksats 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– etablera kriterier för EIT-märkta utbildningsintyg för att garantera deras akademiska giltighet och höga standard,
Ändringsförslag  37 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1. – stycke 5 – strecksats 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• inrätta ett system med ömsesidig utvärdering av EIT-märkta kvalifikationer och föra dialog med nationella och internationella kvalitetssäkringsorgan,	– aktivt säkerställa samstämdhet och likvärdighet i EIT genom att inrätta ett system med ömsesidig granskning av EIT-märkta kvalifikationer och föra en dialog med nationella och internationella kvalitetssäkringsorgan,
Ändringsförslag 38 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1. – stycke 5 – strecksats 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• uppmuntra KI-grupperna att ta fram ett större utbud av utbildningsformer.	– uppmuntra KI-grupperna att ta fram ett större utbud av utbildningsformer, särskilt sådana som är utformade för att ge KI-grupperna möjlighet att dela med sig av sina kunskaper till institutioner som kan vara intresserade av att delta i framtida KI-grupper, och att öka medvetenheten om att dessa utbildningsprogram finns.
Ändringsförslag 39 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1. – stycke 5 – strecksats 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– uppmana KI-grupperna att ge studenter relevant information om erkännandet av examen från en annan medlemsstat.
Ändringsförslag 40 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1. – stycke 5 – strecksats 4b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– identifiera gemensamma godkännandeförfaranden för utbildningsbevis på europeisk nivå.
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2.1.2.
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För att ytterligare öka genomslaget och uppmuntra till innovation med avseende på nya samhällsproblem kommer EIT att successivt utöka sitt innehav av KI-grupper. Genom ett stegvis inrättande av nya KI-grupper kommer EIT att se till att erfarenheterna av tidigare omgångar verkligen beaktas och att KI-grupper bara inrättas där det finns en tydlig innovationspotential och kvalitet i världsklass att bygga vidare på. Åren 2014–2020 kommer därför nya KI-grupper att inrättas i två omgångar med tre nya grupper 2014 och 2018 vilket innebär totalt nio KI-grupper 2014–2020 och 40–50 nya samlokaliseringscentrum i EU. Eventuellt anordnas ett nytt urval av KI-grupper 2018 med utgångspunkt i en grundlig utvärdering av EIT och befintliga KI-grupper, bl.a. i form av en bedömning av KI-gruppernas ekonomiska och samhälleliga genomslag och EIT:s bidrag till att stärka EU:s och medlemsstaternas innovationskapacitet, samt resultaten av utvärderingen av Horisont 2020.	För att ytterligare öka genomslaget och uppmuntra till innovation med avseende på nya samhällsproblem kommer EIT att successivt utöka sitt innehav av KI-grupper, såsom anges i artikel 1 c, genom ett öppet anbudsförfarande i enlighet med de fastställda prioriteringarna och målen inom ramen för ”samhällsutmaningar” och ”ledarskap inom industriell nyckelteknik”. Genom ett stegvis inrättande av nya KI-grupper kommer EIT att se till att erfarenheterna av tidigare omgångar verkligen beaktas och att KI-grupper bara inrättas där det finns en tydlig innovationspotential och kvalitet i världsklass att bygga vidare på. De förslag som är kvalificerade kommer att väljas ut till att påbörjas 2014, och sedan, efter utvärderingen av Horisont 2020, EIT och KI-grupperna, kommer ett nytt öppet anbudsförfarande att inledas för att välja ut de nya KI-grupper som ska inrättas 2018. Eventuellt anordnas ett nytt urval av KI-grupper 2018 med utgångspunkt i en grundlig utvärdering av EIT och befintliga KI-grupper, bl.a. i form av en bedömning av KI-gruppernas ekonomiska och samhälleliga genomslag och EIT:s bidrag till att stärka EU:s och medlemsstaternas innovationskapacitet, samt resultaten av utvärderingen av Horisont 2020.
Nya kunskaps- och innovationsgrupper ska inrättas på områden där det finns stora samhällsutmaningar med innovationspotential. EIT bidrar därigenom till EU:s övergripande politiska mål, särskilt målen för Horisont 2020, där en rad samhällsutmaningar samt möjliggörande och industriell teknik anges. Målet är att inrätta KI-grupper på områden som på grund av sin omfattning och komplexa karaktär bara kan hanteras med ett ämnesövergripande, gränsöverskridande och tvärsektoriellt tillvägagångssätt. Valet av ämnesområde bygger därför på en ingående bedömning av huruvida en KI-grupp verkligen kan tillföra något mervärde och inverka positivt på samhället och ekonomin.	Nya kunskaps- och innovationsgrupper ska inrättas på områden där det finns stora samhällsutmaningar med innovationspotential. EIT bidrar därigenom till EU:s övergripande politiska mål, särskilt målen för Horisont 2020, där en rad samhällsutmaningar samt möjliggörande och industriell teknik anges. Målet är att inrätta KI-grupper på områden som på grund av sin omfattning och komplexa karaktär bara kan hanteras med ett ämnesövergripande, gränsöverskridande och tvärsektoriellt tillvägagångssätt. Valet av ämnesområde bygger därför på en ingående bedömning av huruvida en KI-grupp verkligen kan tillföra något mervärde och inverka positivt på samhället och ekonomin. Särskild uppmärksamhet bör även ägnas åt humanioras roll i den högre utbildningen, eftersom de på ett betydande sätt bidrar till både det ekonomiska livet och till främjandet av den europeiska kulturen och det europeiska arvet. I det avseendet får humaniora inte förbises när man väljer ämnesområden för framtida KI-grupper.
	Tilldelning av medel till nya KI-grupper ska göras på ett konkurrensutsatt sätt och med hänsyn till projektens kvalitet och potential, samtidigt som man ser till att varje KI-grupp får tillräcklig finansiering för att kunna tillföra innovation i praktiken.
Europeiska kommissionen har gjort denna bedömning genom en process som ska garantera att potentialen för framtida ämnesområden för KI-grupper bedöms objektivt. En utgångspunkt för denna process var det utkast till strategiskt innovationsprogram som EIT:s styrelse överlämnade till kommissionen i juni 2011. Samtidigt upprättades en uppsättning tydliga kriterier för att möjliggöra en objektiv bedömning av varje ämnesområdes innovationspotential. Kriteriernas giltighet kontrollerades av innovationsaktörer från alla sidor av innovationstriangeln i ett öppet offentligt samråd. Processen utmynnade i följande kriterier:	Europeiska kommissionen har gjort denna bedömning genom en process som ska garantera att potentialen för framtida ämnesområden för KI-grupper bedöms objektivt. En utgångspunkt för denna process var det utkast till strategiskt innovationsprogram som EIT:s styrelse överlämnade till kommissionen i juni 2011. Samtidigt upprättades en uppsättning tydliga kriterier för att möjliggöra en objektiv bedömning av varje ämnesområdes innovationspotential. Kriteriernas giltighet kontrollerades av innovationsaktörer från alla sidor av innovationstriangeln i ett öppet offentligt samråd. Processen utmynnade i följande kriterier:
• Ta itu med Europas stora ekonomiska och samhälleliga utmaningar och bidra till förverkligandet av strategin Europa 2020.	– Ta itu med Europas stora ekonomiska och samhälleliga utmaningar och bidra till förverkligandet av strategin Europa 2020.
• Följa och anpassa sig till EU-politiska prioriteringar och befintliga initiativ inom Horisont 2020 och Erasmus för alla.	– Följa och anpassa sig till EU-politiska prioriteringar och befintliga initiativ inom Horisont 2020 och Erasmus för alla.
• Kunna uppbåda investering och långsiktigt engagemang från näringslivet, och ha en befintlig marknad för produkterna eller kunna skapa nya marknader.	– Kunna uppbåda investering och långsiktigt engagemang från näringslivet, och ha en befintlig marknad för produkterna eller kunna skapa nya marknader.
• Skapa långvarig, systemomfattande inverkan, mätt i antalet nyutbildade företagare, ny teknik och nya företag.	– Skapa långvarig, systemomfattande inverkan, mätt i antalet nyutbildade företagare, ny teknik, nya företag och nya högkvalificerade jobb.
• Samla en kritisk massa av intressenter i världsklass inom forskning, utbildning och innovation, som inte skulle ha samlats annars.	– Samla en kritisk massa av intressenter i världsklass inom forskning, utbildning och innovation, som inte skulle ha samlats annars.
• Kräva tvärvetenskapliga förhållningssätt och utveckling av nya former av utbildning över ämnesgränserna.	– Kräva tvärvetenskapliga förhållningssätt och uppmuntra universiteten att utveckla nya former av utbildning över ämnesgränserna.
• Ta itu med stora innovationsgap, t.ex. den ”europeiska paradoxen” med vilket menas ämnesområden där Europa har en stark forskningsbas men låg innovation.	– Ta itu med stora innovationsgap, t.ex. den ”europeiska paradoxen” med vilket menas ämnesområden där Europa har en stark forskningsbas men låg innovation.
Bedömningen av de ämnesområden som föreslogs i EIT:s utkast och de berörda parternas synpunkter visade tydligt att fördelarna med en KI-grupp varierade mellan ämnesområdena. Därför valdes ett antal ämnesområden bort fullständigt, medan andra formulerades om för att bättre motsvara de europeiska och globala förhållandena.	Bedömningen av de ämnesområden som föreslogs i EIT:s utkast och de berörda parternas synpunkter visade tydligt att fördelarna med en KI-grupp varierade mellan ämnesområdena. Därför valdes ett antal ämnesområden bort fullständigt, medan andra formulerades om för att bättre motsvara de europeiska och globala förhållandena.
Följande ämnesområden utpekades som dem där en ny KI-grupp har störst potential att tillföra mervärde till befintlig verksamhet och stärka innovationen:
Ÿ Tillverkning med mervärde.
Ÿ Livsmedel för framtiden: hållbar försörjningskedja från jord till bord.
Ÿ Innovation för sunt liv och aktivt åldrande.
Ÿ Råvaror: hållbar prospektering, utvinning, bearbetning, återvinning och ersättning.
Ÿ Smarta, säkra samhällen.
Ÿ Rörlighet i städer.
Mer information om de enskilda ämnesområdena finns i faktabladen i slutet av detta program.
På grundval av dessa ämnesområden har EIT frihet att organisera processen för val av KI-grupper. För att nya inbjudningar till KI-grupper ska lyckas måste det finnas tydliga riktlinjer om vad som förväntas och krävs och hur mycket tid de som vill grunda KI-grupper har på sig för att organisera sig juridiskt och ekonomiskt innan de lämnar in en ansökan. KI-grupperna kommer att väljas ut enligt de närmare kriterier som anges i EIT-förordningen enligt de övergripande principerna om hög kvalitet och betydelse för innovationen. Alla KI-grupper som väljs ut måste visa hur den kommer att skapa största möjliga genomslag på sitt område och visa att dess strategi är långsiktigt rimlig.
Inför de två omgångarna av val av KI-grupper som planeras 2014 och 2018 har tre ämnesområden valts ut för den första omgången. Dessa tre ämnesområden bygger på behovet av att successivt bygga upp nya KI-grupper, och de har valts efter områdets mognad, möjligheterna till inverkan på ekonomi och samhälle samt utsikterna till synergi med andra initiativ. De är följande:
Ÿ Innovation för sunt liv och aktivt åldrande.
Ÿ Råvaror: hållbar prospektering, utvinning, bearbetning, återvinning och ersättning.
Ÿ Livsmedel för framtiden: hållbar försörjningskedja från jord till bord.
För den andra omgången 2018 kommer de återstående ämnesområdena (rörlighet i städer, tillverkning med mervärde och smarta, säkra samhällen) att övervägas, med hänsyn tagen till nya, oförutsedda utmaningar som kan dyka upp framöver.
	En regelbunden bedömning av utvecklingen av forskningspotential och den eventuella uppkomsten av en ny innovationsdynamik bör beaktas för framtida KI-grupper i sektorer som ännu inte uppmärksammats men som uppfyller kriterierna.
EIT kommer att	EIT kommer att
Ÿ i god tid förbereda urvalsprocessen för en andra omgång KI-grupper 2014 och efter utvärderingen av Horisont 2020, inbegripet dess särskilda program för EIT, en tredje omgång 2018,	– i god tid förbereda urvalsprocessen för en andra omgång KI-grupper 2014 och efter utvärderingen av Horisont 2020, inbegripet dess särskilda program för EIT, en tredje omgång 2018,
	– samråda fullt ut med alla intressenter, inbegripet – vid sidan av universitet, företag, entreprenörer och forskningscentrum – det civila samhället, lokala självstyrelseorgan och relevanta icke-statliga organisationer, innan man bestämmer sig för de ämnesområden som ska omfattas av den tredje omgången av KI-grupper 2018,
	– göra allt för att se till att så många potentiellt intresserade parter som möjligt görs medvetna om urvalsförfarandet till framtida KI-grupper; potentiella intresserade parter ska ges all nödvändig information som de behöver för att grundligt överväga vilka eventuella bidrag de kan lämna; i det avseendet kan uppmärksamhet ägnas åt de områden och regioner från vilka det ännu inte finns några deltagare i de befintliga KI-grupperna,
	– se till att de sociala aspekterna blir ett övergripande kriterium inom KI-grupperna och mer synliga i varje samhällsutmaning,
Ÿ se till att villkoren för kommande val av KI-grupper leder till bästa möjliga resultat, bl.a. genom tydliga riktlinjer om krav och handläggning och genom att ge förslagsställarna tillräcklig tid att organisera partnerskapet.	– se till att villkoren för kommande val av KI-grupper leder till bästa möjliga resultat, bl.a. genom tydliga riktlinjer om krav och handläggning och genom att ge förslagsställarna tillräcklig tid att organisera partnerskapet.
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2.2.
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2.2. Stärka EIT:s inverkan	2.2. Stärka EIT:s inverkan
Främja innovation i hela EU	Främja innovation i hela EU
I inledningsskedet fokuserade EIT främst på att bygga upp KI-grupperna. Det är visserligen ett tydligt mål för EIT att stärka befintliga centrum med hög kvalitet, men man måste också se till att skapa mervärde för de delar av EU som inte direkt deltar i KI-grupperna. Därför måste EIT aktivt främja spridning av bra lösningar för integration av kunskapstriangeln så att en gemensam kultur för innovation och kunskapsspridning växer fram.	I inledningsskedet har EIT främst fokuserat på att bygga upp KI-grupperna. Det är visserligen ett tydligt mål för EIT att stärka befintliga – eller att uppmuntra skapandet av nya – spetskompetenscentrum under omfattande medverkan från medlemsstaternas sida, men man måste också se till att skapa mervärde för de delar av EU som inte direkt deltar i KI-grupperna. Därför måste EIT aktivt främja spridning av bra lösningar för integration av kunskapstriangeln så att en gemensam kultur för innovation och kunskapsspridning växer fram.
	EIT och KI-grupperna ska fungera som modeller för hur kunskapstriangeln genomförs i EU och bör slutligen framträda som tjänsteleverantörer för innovation och kapacitetsuppbyggnad i EU genom att utforma och genomföra innovationsstrategier och strategier för ”smart specialisering”.
EIT måste framöver arbeta för att göra erfarenheterna från KI-grupperna begripliga och reproducerbara och bygga in dem i en kultur som kan fungera som föredöme i och utanför Europa. Genom att kartlägga, analysera och sprida bra lösningar och nya styrnings- och finansieringsformer från KI-grupperna strävar EIT efter att se till att den kunskap som skapats inom EIT och KI-grupperna sprids och utnyttjas till båtnad för människor och institutioner, även för dem som inte direkt deltar i en KI-grupp.	EIT måste framöver arbeta för att göra erfarenheterna från KI-grupperna begripliga och reproducerbara och bygga in dem i en kultur som kan fungera som föredöme i och utanför Europa. Inom ramarna för Horisont 2020 kommer EIT att vidareutveckla begreppet KI-grupper för att stödja utvecklingen av europeisk innovation i alla medlemsstater. Genom att kartlägga, analysera och sprida bra lösningar och nya styrnings- och finansieringsformer från KI-grupperna strävar EIT efter att se till att den kunskap som skapats inom EIT och KI-grupperna sprids och utnyttjas till gagn för medborgarna – allmänheten, privata enheter och institutioner, även för dem som inte direkt deltar i en KI-grupp. Vidare är det nödvändigt att EIT blir mer synligt för medlemsstater som ännu inte är engagerade i KI-grupperna, framför allt dem som har mindre erfarenhet av sådana former av gemensamma satsningar. Kompetenskriteriet samt subsidiaritetsprincipen ska alltid gälla.
EIT kan ha en avgörande roll för att sammanställa de olika metoder som KI-grupperna använder och göra dem tillämpbara på områden där innovationsförmågan är svag och där man inte annars skulle kunna ta vara på EIT:s erfarenheter. Sådan utåtriktad verksamhet kommer att göra det möjligt att se till att fördelarna med EIT leder till utvecklad innovationsförmåga på dessa områden. Verksamheten kan ge god avkastning eftersom den bygger på KI-gruppernas arbete.	EIT kan ha en avgörande roll för att sammanställa de olika metoder som KI-grupperna använder och göra dem tillämpbara på ämnesområden där innovationsförmågan är svag och där man inte annars skulle kunna ta vara på EIT:s erfarenheter. Sådan utåtriktad verksamhet kommer att göra det möjligt att se till att fördelarna med EIT leder till utvecklad innovationsförmåga på dessa områden. Verksamheten kan ge god avkastning eftersom den bygger på KI-gruppernas arbete. (I det här avseendet är det av stor vikt att idén om innovation också tillämpas på akademiska områden som kan ge upphov till nya idéer och koncept och nya materiella bevis som har att göra med den europeiska kulturens historia och nutid.)
	Som en åtgärd för att stödja denna process ska EIT utveckla ett regionalt innovationssystem (RIS). Deltagarna i RIS bör ha ambitionen och potentialen att bli fullvärdiga medlemmar av en KI-grupp och utvecklas till miljöer som avspeglar samlokaliseringscentrumens huvuddrag. RIS-deltagarna bör utgöras av strukturerade partnerskap av företag, utbildnings- och forskningsinstitutioner, och ha en tydlig tematisk samverkan med befintliga KI-grupper och regionala innovationsplaner, såsom strategier för ”smart specialisering”. KI-grupperna kommer att uppmana RIS-deltagarna att skaffa sig expertis och underlätta interaktion med KI-grupperna, så att KI-grupperna kan komma åt den outnyttjade potentialen hos framväxande spetskunskapscentrum. Passande kandidater bör utses genom ett öppet ansökningsförfarande som sköts av de enskilda KI-grupperna, med hjälp av EIT. Kandidaterna utses på grundval av sina förslag och sin höga innovationspotential, genom demonstrationsenheter, testanläggningar, teknikparker, företagskuvöser, etc. EIT:s budget för spridning och utåtriktad verksamhet skulle kunna användas för att deltagarna ska kunna delta i särskilda projekt, utbyta bästa praxis eller bli första kunder av KI-gruppernas möjliggörande teknik som underlättar tillgången för slutanvändare. På så sätt kan de locka nystartade företag från KI-grupperna som investering av riskkapital. Efter de första två åren kan RIS-deltagarna finansieras av regionala och nationella medel, strukturfonderna, såsom Europeiska regionala utvecklingsfonden. Genom detta samordnade system får EIT ökat inflytande i Europa och större relevans med målsättningen att EIT utvecklar minst två RIS-deltagare mellan 2014 och 2020. EIT kommer regelbundet att rapportera till Europaparlamentet och rådet om RIS resultat i sin årliga verksamhetsrapport.
De faktorer som främst driver på lärandet inom EIT kan vara följande: innovationsdriven forskning för grundande av nya företag och nya företagsmodeller, förvaltning av immaterialrättsliga innehav och nya modeller för spridning av immaterialrättsligt skyddat material, företagsamhet och nya integrerade former för tvärvetenskaplig utbildning, innovativa lednings- och finansieringsmodeller på grundval av öppen innovation eller myndigheternas deltagande. På så sätt kan EIT bli ett föredöme och åstadkomma genomgripande förändringar av det europeiska innovationslandskapet och utvecklas till en internationellt erkänd innovationsinstitution.	De faktorer som främst driver på lärandet inom EIT kan vara följande: innovationsdriven forskning för grundande av nya företag och nya företagsmodeller, däribland möjligheten för små och medelstora företag och för offentliga institutioner att bidra mer aktivt till innovationen, företagsamhet och nya integrerade former för tvärvetenskaplig utbildning, innovativa lednings- och finansieringsmodeller på grundval av öppen innovation eller myndigheternas deltagande, bl.a. för att rikta forskningen mot de viktigaste samhällsbehoven. På så sätt kan EIT bli ett föredöme och åstadkomma genomgripande förändringar av det europeiska innovationslandskapet och utvecklas till en internationellt erkänd och hyllad innovationsinstitution i världsklass.
Främja och attrahera begåvningar	Främja och attrahera begåvningar
Begåvade människor är en förutsättning för innovationen. En av EIT:s viktigaste uppgifter är att ge begåvande människor möjlighet att helt och fullt ta vara på sin potential och skapa miljöer där de kan utvecklas. Genom KI-grupperna bygger EIT upp sådana miljöer, men man behöver komplettera dem med strategier för att attrahera och inkludera spetsbegåvningar från andra håll än inom KI-grupperna.	Begåvade människor är, när de får lämplig utbildning och erbjuds arbete under inspirerande förhållanden, en förutsättning för framgångsrik forskning och öppna för innovation. En av EIT:s viktigaste uppgifter är att ge begåvade människor möjlighet att helt och fullt ta vara på sin potential och skapa miljöer där de kan utvecklas. Genom KI-grupperna bygger EIT upp sådana miljöer, men man behöver komplettera dem med strategier för att attrahera och inkludera spetsbegåvningar från andra håll än inom KI-grupperna.
EIT kommer därför att inrätta ett särskilt system för människor för att se till att begåvade studenter, forskare, lärare och företagare i alla skeden av karriären utanför samlokaliseringscentren är helt delaktiga i initiativet. Systemet ska inte bara förse spetsbegåvningar utifrån med möjligheten att gynnas av innovationsmiljön vid samlokaliseringscentren utan också ge dem incitament att fullt ut ta vara på de kunskaper som förvärvats utanför KI-grupperna. EIT-stiftelsen bör kunna bidra avsevärt på detta område.	EIT kommer därför genom RIS att inrätta ett system för att se till att begåvade studenter, forskare, lärare och företagare i alla skeden av karriären utanför samlokaliseringscentren är helt delaktiga i initiativet. Systemet ska inte bara förse spetsbegåvningar utifrån med möjligheten att gynnas av innovationsmiljön vid samlokaliseringscentren utan också ge dem incitament att fullt ut ta vara på de kunskaper som förvärvats utanför KI-grupperna. EIT-stiftelsen bör kunna bidra avsevärt på detta område.
Dessutom har EIT en viktig uppgift när det gäller att attrahera begåvningar från världen utanför EU. Genom att bygga upp ett starkt varumärke och knyta strategiska kontakter med partner från hela världen kan EIT öka attraktionskraften hos partnerna inom KI-grupperna. EIT bör också tillsammans med KI-grupperna ta fram en stark internationell strategi, där man kartlägger relevanta kontakter och potentiella partner och samverkar med dem. Här bör EIT och KI-grupperna utnyttja befintliga EU-initiativ, såsom Erasmus för alla och Marie Curie. EIT kan också främja kunskapsspridning, mentorskap och bildandet av ett nätverk av EIT-alumner.	Dessutom har EIT en viktig uppgift när det gäller internationellt samarbete på området kunskap och innovation. Genom att bygga upp ett starkt varumärke och knyta strategiska kontakter med partner från hela världen kan EIT öka attraktionskraften hos partnerna inom KI-grupperna, och hos sina andra aktiviteter eller verksamhetsområden. EIT bör också tillsammans med KI-grupperna ta fram en stark internationell strategi, där man kartlägger relevanta kontakter och potentiella partner och samverkar med dem. Här bör EIT och KI-grupperna utnyttja befintliga EU-initiativ, såsom EU:s program för forskning, utbildning och ungdomar, t.ex. Erasmus för alla och Marie Skłodowska-Curie och andra rörlighetsinitiativ inom det europeiska forskningsområdet. EIT kan också främja kunskapsspridning, mentorskap och bildandet av bland annat ett nätverk av före detta EIT-studenter.
	EIT och KI-grupperna uppmanas utveckla utbildningssynergier med EU och medlemsstaternas politik i syfte att gynna den framtida tillgången på nödvändigt humankapital som är väsentlig för att fullfölja EU:s väg mot vetenskapligt, tekniskt och innovativt ledarskap. För detta ändamål bör man främja utbildning inom vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, och skapa system för rådgivning till företag, praktikplatser och stipendier för unga EU-medborgare och skickliga gymnasieelever och studenter.
	Verksamheten inom KI-grupperna bör ha mätbara effekter på skapandet av hållbara innovativa nya företag och avknoppningar, i syfte att förbättra genomförandet av EIT:s resultat, i synnerhet genom stöd till nätverkande och företagsinriktad verksamhet för dem som tar emot EIT-examina och genomgår utbildningar.
EIT kommer att komplettera sina satsningar på att främja begåvade människor och bra idéer på andra sätt, t.ex. idétävlingar och prisutdelningar på eget initiativ eller i samverkan med ledande internationella partner.	EIT kommer att komplettera sina satsningar på att främja begåvade människor och bra idéer på andra sätt, t.ex. idétävlingar och prisutdelningar på eget initiativ eller i samverkan med ledande internationella partner.
	EIT och KI-grupperna skulle kunna använda vetenskapliga resultat och deras tillämpningar, som härrör från masters- och doktorandstudier, och sådana som uppnås under dess överinseende, och de skulle kunna offentliggöras i enlighet med detta, för att bidra till den internationella akademiska dialogen.
EIT kommer att	EIT kommer att
• i samarbete med KI-grupperna grunda ett system (EIT fellows) där begåvande människor från EU och resten av världen kan involveras i verksamheten id KI-gruppernas samlokaliseringscentrum under en begränsad tid och på så sätt skapa fördelar för både deltagarna och KI-gruppen,	– i samarbete med KI-grupperna upprätta ett RIS-system där ett heterogent tvärsnitt av studenter, forskare, akademiker, lärare och entreprenörer från alla utbildnings- och affärsområden i hela EU som för närvarande inte är engagerade i de befintliga KI-grupperna, begåvade människor från EU och resten av världen kan involveras i verksamheten vid KI-gruppernas samlokaliseringscentrum under en tid och på så sätt skapa fördelar för både deltagarna och KI-gruppen, och hjälpa till att öka medvetenheten om KI-gruppernas verksamhet och EIT:s synlighet i allmänhet,
	– upprätta ett system för associering av så kallade associerade samlokaliseringscentrum i samarbete med KI-grupperna i länder där det inte finns något samlokaliseringscentrum; dessa centrum kommer främst att stödja KI-gruppernas innovationsverksamhet genom sin höga innovationspotential och tillgång till förstakunder och slutanvändare av möjliggörande teknik från KI-grupperna genom demonstrationsenheter, testanläggningar, etc,
	– tillhandahålla en plattform för främjande av spetskompetens, samarbete och gemensamma projekt för universitet i hela unionen,
• ta i bruk och anpassa ett webbverktyg för kunskapsdelning och nätverk inom EIT,	– ta i bruk och anpassa ett webbverktyg för kunskapsdelning och nätverk inom EIT, som ger enkel tillgång till information om pågående forskning och forskningsresultat; detta verktyg ska användas för att uppmuntra studenter, forskare, akademiker, lärare och entreprenörer som inte för närvarande är engagerade i KI-grupperna att lära sig om och av det arbete som för närvarande görs av de befintliga KI-grupperna och planerna för framtida omgångar av KI-grupper,
• bygga upp och stödja ett fungerande, starkt nätverk av utexaminerade från EIT:s och KI-gruppernas utbildning (EIT alumni),	– bygga upp och stödja ett fungerande, starkt nätverk av utexaminerade från EIT:s och KI-gruppernas utbildning (EIT alumni),
• systematiskt göra erfarenheterna och framgångarna från KI-grupperna tillgängliga för innovationskretsar i och utanför EU, t.ex. genom en öppen databas med kursmateriel från EIT:s och KI-gruppernas utbildning.	– systematiskt göra erfarenheterna och framgångarna från KI-grupperna tillgängliga för innovationskretsar i och utanför EU, t.ex. genom en öppen databas med kursmateriel från EIT:s och KI-gruppernas utbildning, som är tillgänglig för alla, dvs. universitet och institutioner för högre utbildning i hela EU,
	– säkerställa ett starkt deltagande från näringslivet, framför allt från små och medelstora företag, i kunskapstriangeln.
Ändringsförslag  43 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2.3. – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
KI-grupperna är en idealisk provbänk för nya metoder att finansiera och förvalta innovation. Genom KI-gruppernas experiment och erfarenheter kan EIT genomföra förenklingar inom bl.a. avtal, rapportering, klumpsummor och schablonbelopp.	KI-grupperna är en idealisk provbänk för nya metoder att finansiera och förvalta innovation. Inrättandet av innovationspriser kopplade till särskilda licensieringssystem kan göra det möjligt att påskynda forskningen på vissa områden som berör viktiga samhällsbehov och snabbt erhålla exakta vetenskapliga och tekniska uppgifter. Genom KI-gruppernas experiment och erfarenheter kan EIT genomföra förenklingar inom bl.a. avtal, rapportering, klumpsummor och schablonbelopp i syfte att minska den administrativa bördan för KI-grupperna.
Ändringsförslag  44 Förslag till förordning Bilaga – punkt 2.3. – stycke 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen har stärkt sina satsningar på att hjälpa EIT inrätta ett sunt, robust och resultatinriktat övervakningssystem. Detta system ska göra EIT och KI-grupperna fullständigt redovisningsskyldiga, garantera delresultatens kvalitet, se till att verksamheten bidrar till prioriteringarna inom Horisont 2020 och möjliggöra tillräcklig flexibilitet i KI-gruppernas verksamhet. Det ska göra det möjligt för EIT att bygga upp en tillförlitlig förmåga att samla in och bedöma materialet från KI-grupperna, mäta EIT:s måluppfyllelse och jämföra EIT och KI-grupperna mot föredömliga metoder i Europa och världen. Systemet ska utformas flexibelt och vid behov anpassas till EIT:s och KI-gruppernas skiftande och växande verksamhet. Efter rekommendationerna från den oberoende externa utvärderingen och den övergripande övervakningen inom Horisont 2020 har kommissionen i samarbete med EIT och KI-grupperna föreslagit att det inrättas ett resultatinriktat övervakningssystem för EIT som inriktas på verksamheten på fyra nivåer:	Kommissionen har stärkt sina satsningar på att hjälpa EIT inrätta ett sunt, robust och resultatinriktat övervakningssystem. Detta system ska göra EIT och KI-grupperna fullständigt redovisningsskyldiga, garantera delresultatens kvalitet, se till att verksamheten bidrar till prioriteringarna inom Horisont 2020 och möjliggöra tillräcklig flexibilitet i KI-gruppernas forskning och verksamhet samt öppenhet för nya idéer och partner. Det ska göra det möjligt för EIT att bygga upp en tillförlitlig förmåga att samla in och bedöma materialet från KI-grupperna, mäta EIT:s måluppfyllelse och jämföra EIT och KI-grupperna mot föredömliga metoder i Europa och världen. Systemet ska utformas flexibelt och vid behov anpassas till EIT:s och KI-gruppernas skiftande och växande verksamhet. Efter rekommendationerna från den oberoende externa utvärderingen och den övergripande övervakningen inom Horisont 2020 har kommissionen i samarbete med EIT och KI-grupperna föreslagit att det inrättas ett resultatinriktat övervakningssystem för EIT som inriktas på verksamheten på fyra nivåer:
• Horisont 2020: för att regelbundet övervaka EIT:s och KI-gruppernas bidrag till målen för Horisont 2020.	– Horisont 2020: för att regelbundet övervaka EIT:s och KI-gruppernas bidrag till målen för Horisont 2020.
• EIT: för att bedöma EIT:s resultat som ett effektivt, målinriktat EU-organ, vilket mäts i form av stöd till KI-grupperna, omfattning och täckning på den utåtriktade verksamheten, spridning och internationell verksamhet samt förmåga att genomföra förenklade förfaranden.	– EIT: för att bedöma EIT:s resultat som ett effektivt, målinriktat EU-organ, vilket mäts i form av stöd till KI-grupperna, omfattning och täckning på den utåtriktade verksamheten, spridning och internationell verksamhet samt förmåga att genomföra förenklade förfaranden samt i form av att uppmuntra till skapandet av spetskompetenscentrum som ett sätt att utvidga forskning och innovation till hela EU.
• Mellan KI-grupperna: för att övervaka alla KI-bidrag till EIT:s strategiska mål, som anges i ett särskilt instrument såsom en resultattavla för EIT.	– Mellan KI-grupperna: för att övervaka alla KI-bidrag till EIT:s strategiska mål, som anges i ett särskilt instrument såsom en resultattavla för EIT, och uppmuntra tvärvetenskaplig forskning som ett sätt att stärka och bibehålla nya områden inom forskning och innovation.
• Enskilda KI-grupper: för att övervaka enskilda KI-gruppers resultat med ledning av individuella mål och prestandaindikatorer enligt den enskilda KI-gruppernas verksamhetsplaner. KI-grupperna har olika affärsmodeller och marknader, vilket innebär att olika indikatorer krävs för förvaltning av en enskild grupp.	– Enskilda KI-grupper: för att övervaka enskilda KI-gruppers resultat med ledning av individuella mål och prestandaindikatorer enligt de enskilda KI-gruppernas verksamhetsplaner. KI-grupperna har olika affärsmodeller och marknader, vilket innebär att olika indikatorer krävs för förvaltning av en enskild grupp. Inrättandet av samlokaliseringscentrum som ett sätt att utvidga sin verksamhet och främja idén om samarbete på lokal, regional och nationell nivå som ett bidrag till EIT:s verksamhetsområden ska dessutom uppmuntras.
Ändringsförslag  45 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.3. – stycke 6 – strecksats 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• i samarbete med kommissionen och KI-grupperna inrätta ett heltäckande system för att mäta EIT:s bidrag till Horisont 2020, EIT:s eget genomslag och KI-gruppernas verksamhet och resultat, samt rapportera om övervakningen i den årliga verksamhetsrapporten.	– i samarbete med kommissionen och KI-grupperna inrätta ett heltäckande system för att mäta EIT:s bidrag till Horisont 2020, EIT:s eget genomslag och KI-gruppernas verksamhet och resultat, samt rapportera om övervakningen i sin årliga verksamhetsrapport, som ska inlämnas till Europaparlamentet och rådet.
Ändringsförslag  46 Förslag till beslut Bilaga – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT:s ledningsstruktur har överlag visat sig värdefull. Erfarenheterna från uppbyggnadsskedet visar dock att det finns utrymme för förbättringar av EIT:s beslutsprocess och verkställighetsrutiner. Förhållandet mellan EIT:s styrelse, som fattar de strategiska besluten, och EIT:s huvudkontor, som genomför dem, måste definieras tydligare och förenklas. EIT:s huvudkontor måste bestämma på vilka centrala områden som EIT bör stödja KI-grupperna, så att en lämplig avvägning görs mellan stöd och övervakning. Slutligen behöver styrelsen bättre garantera att dess strategiska beslut är ordentligt underbyggda av erfarenheterna från KI-grupperna och innovationskretsarna överlag.	EIT:s ledningsstruktur har överlag visat sig värdefull. Erfarenheterna från uppbyggnadsskedet visar dock att det finns utrymme för förbättringar av EIT:s beslutsprocess och verkställighetsrutiner. Förhållandet mellan EIT:s styrelse, som fattar de strategiska besluten, och EIT:s huvudkontor, som genomför dem, måste definieras tydligare och förenklas. EIT:s huvudkontor måste bestämma på vilka centrala områden som EIT bör stödja KI-grupperna, så att en lämplig avvägning görs mellan stöd och övervakning. Slutligen behöver styrelsen bättre garantera att dess strategiska beslut är ordentligt underbyggda av erfarenheterna från KI-grupperna och innovationskretsarna överlag. EIT:s strategiska mål är att bli mer än summan av sina delar, och därför bör samordning och samarbete mellan KI-grupper genomföras av EIT i syfte att säkra synergier och skapande av mervärde från KI-grupperna och de många EIT-partnerna inom EIT:s ekosystem.
Ändringsförslag  47 Förslag till förordning Bilaga – punkt 3.1. – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Avgörande i detta avseende är styrelsens storlek, sammansättning och rutiner. Principen om oberoende ledamöter, med ett begränsat antal valda ledamöter som representerar KI-grupperna, har visat sig värdefull och gör det möjligt att samla expertis från kunskapstriangelns olika sidor. Den första modellen med 18 valda ledamöter, plus det nya tillskottet av fyra ytterligare företrädare för KI-grupperna, har dock visat sina begränsningar. En mindre styrelse kommer att leda till effektivare beslutsfattande och lägre fasta administrativa kostnader. Slutligen kan ökad effektivitet uppstå genom att EIT:s styrelse går tillbaka till sin kärnverksamhet att staka ut den strategiska kursen. Dessutom kan den övergripande samstämmigheten med andra EU-initiativ ökas genom mer samråd med Europeiska kommissionen kring EIT:s treåriga arbetsprogram. Med hjälp av uppgifterna om EIT och KI-grupperna i det treåriga arbetsprogrammet kan det bedömas och garanteras att verksamheten kompletterar andra delar av Horisont 2020 och andra av unionens politiska insatser och instrument. Alla dessa förändringar ingår i det förslag till ändring av EIT-förordningen som läggs fram samtidigt med detta strategiska innovationsprogram.	Avgörande i detta avseende är styrelsens storlek, sammansättning och rutiner. Principen om oberoende ledamöter, med ett begränsat antal valda ledamöter som representerar KI-grupperna, har visat sig värdefull och gör det möjligt att samla expertis från kunskapstriangelns olika sidor. Inom styrelsen bör det finnas en god balans mellan medlemmar bland intressenterna i innovationsprocessen, företag, myndigheter och vetenskap. Den första modellen med 18 valda ledamöter, plus det nya tillskottet av fyra ytterligare företrädare för KI-grupperna, har dock visat sina begränsningar. En mindre styrelse kommer att leda till effektivare beslutsfattande och lägre fasta administrativa kostnader. Slutligen kan ökad effektivitet uppstå genom att EIT:s styrelse går tillbaka till sin kärnverksamhet att staka ut den strategiska kursen. I detta syfte skulle en kommitté av akademiska experter som ger värdefullt stöd och värdefull rådgivning till styrelsen göra en utomordentlig nytta i frågor som främst har att göra med akademisk strategi och KI-gruppernas utbildningsmetoder, vilkas roll kommer att vara att överse programmens innehåll, deras kvalitetskriterier och deras sociala och kulturella aspekter. Dessutom kan den övergripande samstämdheten med andra EU-initiativ ökas genom mer samråd med Europeiska kommissionen kring EIT:s treåriga arbetsprogram. Med hjälp av uppgifterna om EIT och KI-grupperna i det treåriga arbetsprogrammet kan det bedömas och garanteras att verksamheten kompletterar andra delar av Horisont 2020 och andra av unionens politiska insatser och instrument. Alla dessa förändringar ingår i det förslag till ändring av EIT-förordningen som läggs fram samtidigt med detta strategiska innovationsprogram.
Ändringsförslag  48 Förslag till beslut Bilaga – punkt 3.1. – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT-styrelsens beslut verkställs av EIT:s huvudkontor under ledning av direktören, som har ansvaret för EIT:s verksamhet. Huvudkontoret är på så sätt ett uttryck för EIT:s och KI-gruppernas resultatinriktade karaktär och driver på förenklingarna. Samtidigt utvecklar huvudkontoret sin förmåga att systematiskt sammanställa erfarenheterna från KI-grupperna och göra dessa resultat tillgängliga för innovationskretsarna i stort. Med tiden kommer huvudkontoret att bli ett arkiv för bra lösningar och en kunskapsresurs för beslutsfattarna.	EIT-styrelsens beslut verkställs av EIT:s huvudkontor under ledning av direktören, som har ansvaret för EIT:s verksamhet inför kommissionen, Europaparlamentet och rådet. Huvudkontoret är på så sätt ett uttryck för EIT:s och KI-gruppernas resultatinriktade karaktär och driver på förenklingarna. Samtidigt utvecklar huvudkontoret sin förmåga att systematiskt sammanställa erfarenheterna från KI-grupperna och göra dessa resultat tillgängliga för innovationskretsarna i stort. Med tiden kommer huvudkontoret att bli ett arkiv för bra lösningar och en kunskapsresurs för beslutsfattarna.
Ändringsförslag  49 Förslag till beslut Bilaga – punkt 3.2. – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Samspelet mellan EIT och KI-grupperna är inte bara grunden för KI-gruppernas verksamhet utan står också i centrum för det ömsesidiga lärandet så att EIT kan fungera som provbänk för nya innovationsmodeller. För att KI-grupperna ska få lämpliga förutsättningar för sin verksamhet måste EIT ge tydlig, enhetlig vägledning under alla skeden av processen, dock utan att vara för snäv. Samspelet mellan EIT:s huvudkontor och KI-grupperna måste vara sytematiskt och bygga på tillit för att bli så effektivt som möjligt. Både avtalsförbindelserna mellan EIT och KI-grupperna och huvudkontorets organisation bör bidra till detta.	Samspelet mellan EIT och KI-grupperna är inte bara grunden för KI-gruppernas verksamhet utan står också i centrum för det ömsesidiga lärandet så att EIT kan fungera som provbänk för nya innovationsmodeller. För att KI-grupperna ska få lämpliga förutsättningar för sin verksamhet måste EIT ge tydlig, enhetlig vägledning under alla skeden av processen, dock utan att vara för snäv. Denna vägledning skulle framför allt kunna täcka förvaltning av KI-grupper och samarbete med deras partner. Samspelet mellan EIT:s huvudkontor och KI-grupperna måste vara systematiskt och regelbundet, tydligt och insynsvänligt samt bygga på tillit för att bli så effektivt som möjligt. Både avtalsförbindelserna mellan EIT och KI-grupperna och huvudkontorets organisation bör bidra till detta.
Ändringsförslag  50 Förslag till beslut Bilaga – punkt 3.2. – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT:s huvudkontor kommer att utvecklas från sina rent administrativa uppgifter och optimera sin operativa verksamhet för att lotsa KI-grupperna till maximala resultat och sprida bra lösningar så brett som möjligt. Om några tjänster och funktioner tillhandahålls centralt, inte ute i KI-grupperna, kan effektiviteten öka. Även om KI-grupperna verkar inom specifika ämnen är några element gemensamma, och det är här som EIT kan tillföra ett påtagligt mervärde. Dessa kunskapsförmedlande funktioner kan vara att huvudkontoret t.ex. blir informationsförmedlare och resurspartner för att främja utbyten och erfarenhetsspridning mellan KI-grupper, underlätta kontakterna med EU-institutionerna och andra centrala organisationer som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), eller om specifika övergripande frågor såsom rådgivning om immaterialrätt, teknik- och kunskapsöverföring, jämförelser med internationella bra lösningar eller prognoser för att staka ut EIT:s och KI-gruppernas kurs mot framtiden. EIT och KI-grupperna bör gemensamt besluta var dessa uppgifter kan lösas effektivast. Här har det oerhört stor betydelse att EIT och KI-grupperna inrättar fungerande former för systematiskt samarbete kring övergripande frågor.	EIT:s huvudkontor kommer att utvecklas från sina rent administrativa uppgifter och optimera sin operativa verksamhet för att lotsa KI-grupperna till maximala resultat och sprida bra lösningar så brett som möjligt. Om några tjänster och funktioner tillhandahålls centralt, inte ute i KI-grupperna, kan effektiviteten öka. Även om KI-grupperna verkar inom specifika ämnen är några element och utmaningar gemensamma, och det är här som EIT kan tillföra ett påtagligt mervärde. Dessa kunskapsförmedlande funktioner kan vara att huvudkontoret blir informationsförmedlare och resurspartner för att t.ex. främja samlokalisering, utbyten och erfarenhetsspridning mellan KI-grupper och främja kunskapsutbytet mellan KI-grupper och universitetsnätverk, regionala innovations- och genomförandegrupper, mindre KI-grupper och annan forskningsverksamhet som utförs med anslag från EIT, underlätta kontakterna med EU-institutionerna och andra centrala organisationer som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), eller om specifika övergripande frågor såsom rådgivning om immaterialrätt, teknik- och kunskapsöverföring, jämförelser med internationella bra lösningar eller prognoser för att staka ut EIT:s och KI-gruppernas kurs mot framtiden. EIT och KI-grupperna bör gemensamt besluta var dessa uppgifter kan lösas effektivast. Här har det oerhört stor betydelse att EIT och KI-grupperna inrättar fungerande former för systematiskt samarbete kring övergripande frågor.
Ändringsförslag  51 Förslag till beslut Bilaga – punkt 3.2. – stycke 3 – strecksats 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– ge vägledning för förvaltning av KI-grupper och samarbete med deras partner,
Ändringsförslag  52 Förslag till beslut Bilaga – punkt 3.3. – stycke 2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	EIT kommer även att anordna en kommunikationskampanj riktad mot universitet, lokala samhällen och nationella parlament för att på bästa sätt informera innovationskedjans aktörer, vilket gynnar samtliga parter. I denna kommunikationskampanj kommer EU:s åtgärder genom EIT att framhållas.
Ändringsförslag  53 Förslag till beslut Bilaga – punkt 3.3. – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessutom kan ett aktivt samråd med andra EU-institutioner, särskilt de berörda avdelningarna vid kommissionen, i ett tidigt skede bidra till att maximera synergin och lära av andra EU-initiativ.	Dessutom kan ett aktivt samråd med andra EU-institutioner i ett tidigt skede bidra till att maximera synergin och lära av andra EU-initiativ. EIT ska inleda en regelbunden dialog med Europaparlamentet och de berörda avdelningarna vid kommissionen.
Ändringsförslag  54 Förslag till beslut Bilaga – punkt 4.1. – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT har utformat en nyskapande finansieringsmodell som bygger på befintliga organisationers starka sidor och resurser. EIT:s medel katalyserar kompletterande medel från ett brett spektrum av offentliga och privata partner. På det här sättet tillhandahåller EIT högst 25 % av KI-gruppernas totala budget, medan minst 75 % ska komma från andra källor. Detta inbegriper KI-gruppspartnernas egna intäkter och resurser, men även offentliga medel på nationell och regional nivå och EU-nivå, särskilt de innevarande och kommande strukturfonderna och ramprogrammet för forskning och innovation. I det senare fallet ansöker KI-grupperna (eller partnerna i den) om medel enligt programmens regler på samma sätt som andra sökande. Medlen från parterna i KI-grupperna utgör inte traditionell samfinansiering utan är en bekräftelse av att de befintliga organisationerna verkligen engagerar sig ekonomiskt i KI-gruppen. Denna modell nedifrån och upp garanterar att KI-grupperna verkligen är engagerade, att det finns incitament för investeringar och att strukturella och organisatoriska förändringar uppmuntras hos parterna i KI-gruppen och även i vidare mening. Erfarenheterna av de första KI-grupperna visar att näringslivet beslutsamt bidrar med medel för att genomföra KI-gruppernas verksamhetsplaner och att andelen av KI-gruppernas budget från näringslivet uppgår till 20–30 % av den totala årsbudgeten. Dessutom har KI-grupperna lyckats uppbåda ytterligare nationella medel som inte hade varit tillgängliga annars (exempelvis har den tyska regeringen beslutat att lägga ut förvaltningen av initiativet Software Campus på ICT Labs, med en budget på 50 miljoner euro på fem år av både offentliga och privata medel).	EIT har utformat en nyskapande finansieringsmodell som bygger på befintliga organisationers starka sidor och resurser. EIT:s medel katalyserar kompletterande medel från ett brett spektrum av offentliga och privata partner. På det här sättet tillhandahåller EIT högst 25 procent av KI-gruppernas totala budget, medan minst 75 procent ska komma från andra källor. Detta inbegriper KI-gruppspartnernas egna intäkter och resurser, men även offentliga medel på nationell och regional nivå och EU-nivå, särskilt de innevarande och kommande strukturfonderna och ramprogrammet för forskning och innovation. I det senare fallet ansöker KI-grupperna (eller partnerna i dem) om medel enligt programmens regler på samma sätt som andra sökande. Medlen från parterna i KI-grupperna utgör inte traditionell samfinansiering utan är en bekräftelse av att de befintliga organisationerna verkligen engagerar sig ekonomiskt i KI-gruppen. Denna modell nedifrån och upp garanterar att KI-grupperna verkligen är engagerade, att det finns incitament för investeringar och att strukturella och organisatoriska förändringar uppmuntras hos parterna i KI-gruppen och även i vidare mening. Men en uppifrån-och-ned-konstruktion bör inte uteslutas, särskilt när det gäller forskningsinitiativ som redan bygger på en sådan konstruktion. Erfarenheterna av de första KI-grupperna visar att näringslivet beslutsamt bidrar med medel för att genomföra KI-gruppernas verksamhetsplaner och att andelen av KI-gruppernas budget från näringslivet uppgår till 20–30 procent av den totala årsbudgeten. Dessutom har KI-grupperna lyckats uppbåda ytterligare nationella medel som inte hade varit tillgängliga annars (exempelvis har den tyska regeringen beslutat att lägga ut förvaltningen av initiativet Software Campus på ICT Labs, med en budget på 50 miljoner euro på fem år av både offentliga och privata medel).
Motivering
Strategiska uppifrån-och-ned-konstruktioner bör inte uteslutas i de fall där forskningsinitiativ har det förenade syftet att utveckla testmetoder utan djurförsök för det tjugoförsta århundradet och särskilt för forskningsinitiativ som redan grundas på en sådan konstruktion.
Ändringsförslag  55 Förslag till beslut Bilaga – punkt 4.1. – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
KI-grupperna går igenom olika utvecklingsfaser med varierande budget innan de kommer upp i marschfart. En KI-grupps förmåga att tillgodogöra sig medel är förhållandevis begränsad i början, men ökar avsevärt senare.	KI-grupperna går igenom olika utvecklingsfaser med varierande budget innan de kommer upp i marschfart. En KI-grupps förmåga att tillgodogöra sig medel är förhållandevis begränsad i början, men ökar avsevärt senare. Men det kan finnas stora skillnader mellan olika branscher, som kan behöva olika tillvägagångssätt. En del KI-grupper blir väldigt stora och får stora finansiella behov, medan andra förblir små och behöver mindre finansiering. EIT bör därför tillämpa ett skräddarsytt tillvägagångssätt med tanke på KI-grupperna och deras specifika finansiella behov.
Ändringsförslag  56 Förslag till beslut Bilaga – punkt 4.2. – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT:s anslagsbehov för KI-grupperna åren 2014–2020 är 3,1 miljarder euro, och sönderfaller i tre huvudkomponenter: nödvändiga utgifter för att konsolidera de befintliga tre KI-grupperna, successiv uppbyggnad av nya KI-grupper 2014 respektive 2018 samt spridning, utåtriktad verksamhet och administrativa utgifter.	EIT:s budget för åren 2014–2020 är 3,1 miljarder euro, och sönderfaller i tre huvudkomponenter: nödvändiga utgifter för att konsolidera de befintliga tre KI-grupperna, successiv uppbyggnad av nya KI-grupper 2014 respektive 2018 samt spridning, utåtriktad verksamhet och administrativa utgifter.
Ändringsförslag  57 Förslag till beslut Bilaga – punkt 4.2. – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Således uppgår EIT:s preliminära budget för KI-grupperna åren 2014–2020 till 2,9 miljarder euro (93,13 % av EIT:s totala budget 2014–2020). Tack vare EIT:s starka hävstångsverkan förväntas KI-grupperna därutöver uppbåda 8,890 miljarder euro i övriga offentliga medel och privata medel.	EIT:s preliminära budget för KI-grupperna åren 2014–2020 uppgår till 2,9 miljarder euro (93,13 procent av EIT:s totala budget 2014–2020). Tack vare EIT:s starka hävstångsverkan förväntas KI-grupperna därutöver uppbåda 8,890 miljarder euro i övriga offentliga medel och privata medel.
(Se ändringsförslag 31, PE489.613v01-00.)
Ändringsförslag  58 Förslag till beslut Bilaga – punkt 4.2. – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT kommer också att ägna sig åt kunskapsspridning och utåtriktad verksamhet, t.ex. programmet ”EIT Fellows”, för att stärka verksamhetens genomslag i Europa. Dessutom kommer ett antal övergripande stöd- och övervakningstjänster tillföra mervärde och öka effektiviteten i KI-gruppernas verksamhet. Under bedrivandet och utvecklingen av denna verksamhet behöver EIT följa en strategi inriktad på hög verkningsgrad, dvs. största möjliga genomslag med små ingripanden. Omkring 141,76 miljoner euro (4,4 %) av EIT:s budget behövs för denna verksamhet.	EIT kommer också att ägna sig åt kunskapsspridning och utåtriktad verksamhet, t.ex. programmet ”EIT Fellows”, för att stärka verksamhetens genomslag i Europa. Dessutom kommer ett antal övergripande stöd- och övervakningstjänster tillföra mervärde och öka effektiviteten i KI-gruppernas verksamhet. Under bedrivandet och utvecklingen av denna verksamhet behöver EIT följa en strategi inriktad på hög verkningsgrad, dvs. största möjliga genomslag med små ingripanden. 141,76 miljoner euro (4,4 procent) av EIT:s budget behövs för denna verksamhet.
(Se ändringsförslag 32, PE489.613v01-00.)
Motivering
Budgeten för EIT:s kärnverksamhet skulle inte räcka om en alltför stor del av EIT:s budget avsattes till spridning av information, utåtriktad verksamhet och administrativa kostnader.
Ändringsförslag  59 Förslag till beslut Bilaga – punkt 4.2. – stycke 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Om EIT ska testa nya modeller för öppen innovation och förenkling, bör detta återspeglas i administrationen. EIT:s huvudkontor bör vara en slimmad organisation som följer en strategisk hållning för att utnyttja expertis där det behövs men utan att bygga upp betungande, permanenta strukturer. De administrativa kostnaderna, där nödvändig personal, administration, infrastruktur och drift ingår, ska på lång sikt inte överstiga 2,4 % av EIT:s budget. Värdlandet Ungern står för en del av de administrativa kostnaderna, genom att kontorslokaler tillhandahålls kostnadsfritt till slutet av 2030 och genom ett årligt bidrag på 1,5 miljoner euro till personalkostnaderna fram till slutet av 2015. Således uppgår behovet för administrativa utgifter till omkring 77 miljoner euro för åren 2014–2020.	EIT ska testa nya modeller för öppen innovation och förenkling. Detta bör återspeglas i administrationen. EIT:s huvudkontor bör vara en slimmad organisation som följer en strategisk hållning för att utnyttja expertis där det behövs men utan att bygga upp betungande, permanenta strukturer. De administrativa kostnaderna, där nödvändig personal, administration, infrastruktur och drift ingår, ska på lång sikt inte överstiga 2,4 procent av EIT:s budget. Värdlandet Ungern står för en del av de administrativa kostnaderna, genom att kontorslokaler tillhandahålls kostnadsfritt till slutet av 2030 och genom ett årligt bidrag på 1,5 miljoner euro till personalkostnaderna fram till slutet av 2015. Således uppgår behovet för administrativa utgifter till omkring 77 miljoner euro för åren 2014–2020.
(Se ändringsförslag 33, PE489.613v01-00)
Motivering
Avtalet mellan EIT och den ungerska regeringen undertecknades 2010, referensnummer: 2010/CLXVI. Till följd av avtalet står värdlandet Ungern för en del av de administrativa kostnaderna, genom att kontorslokaler tillhandahålls kostnadsfritt till slutet av 2030 och genom ett årligt bidrag på 1,5 miljoner euro till personalkostnaderna fram till slutet av 2015.
Ändringsförslag  60 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 1 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En KI-grupp för mervärdestillverkning kan bidra till att nå målen för Horisont 2020 inom avancerad tillverkning och bearbetning och det särskilda målet att omvandla dagens industriella produktionssätt till mer kunskapsintensiv, hållbar, koldioxidsnål, sektorsövergripande teknik för tillverkning och bearbetning och förverkliga innovativa varor, processer och tjänster.	En KI-grupp för mervärdestillverkning kan bidra till att nå målen för Horisont 2020 inom avancerad tillverkning och bearbetning och det särskilda målet att omvandla dagens industriella produktionssätt till mer kunskapsintensiv, hållbar, sektorsövergripande teknik med låga utsläpp för tillverkning och bearbetning och förverkliga innovativa varor, processer och tjänster.
(Denna ändring berör hela texten. Om ändringen antas ska hela texten anpassas i överensstämmelse härmed.)
Motivering
Begreppet låga utsläpp hänvisar till en minskning av alla luftföroreningar, som kommer från olika sektorer, inte bara koldioxid eller metan. Det är därför helt och hållet berättigat att formuleringen ändras från ”koldioxidsnål” till ”med låga utsläpp”, vilket är det verkliga syftet med åtgärden som föreslås i dokumentet. Forskningen bör söka vägar för att eliminera alla växthusgaser och andra föroreningar.
Ändringsförslag  61 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 1 – punkt 2 – stycke -1 (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Ekodesign
Ändringsförslag  62 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 2 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EU är mycket verksamt på detta område. En KI-grupp skulle bidra till samhällsutmaningen Livsmedelssäkerhet, hållbart jordbruk och bioekonomi inom Horisont 2020. Den skulle särskilt samarbeta med det föreslagna europeiska innovationspartnerskapet Jordbrukets produktivitet och hållbarhet. Detta innovationspartnerskap kommer att inriktas på att bygga broar mellan forskningsfronten och praktiska innovationen, medan KI-gruppen skulle skapa komplementaritet genom att utbilda nyckelgrupper som företagare och konsumenter. Samordning krävs också med initiativet för gemensam programplanering Jordbruk, livsmedelssäkerhet och klimatförändringar, som ska samla nationell forskning för att inarbeta anpassning till och lindring av klimatförändringarna och livsmedelssäkerhet i jordbruket, skogsbruket och markanvändningspolitiken. Europeiska havs- och fiskerifonden kommer att främja fiskets och vattenbrukets miljövänlighet och sociala hållbarhet, vilket visar på behovet av teknisk utveckling och företagarfärdigheter på dessa områden, något som i kombination med nya konsumentbeteenden öppnar för synergieffekter. Dessutom vore det också lämpligt att samordna med de nyligen startade initiativen för gemensam programplanering ”Sund kost för ett sunt liv” och ”Länkar mellan klimatforskningen i Europa” samt europeiska teknikplattformar på näraliggande områden (särskilt plattformen Food for Life) och talrika projekt inom Sjunde ramprogrammet. Den bör också samråda med marknadsintroduktionsprojekt för miljöinnovation inom programmet för konkurrenskraft och innovation, där livsmedel är ett prioriterat område. Erfarenheterna kommer att föras vidare inom Horisont 2020 i form av samhällsutmaningen Klimat och resurseffektivitet.	EU är mycket verksamt på detta område. En KI-grupp skulle bidra till samhällsutmaningen Livsmedelssäkerhet, hållbart jordbruk, produktiva hav och oceaner och bioekonomi inom Horisont 2020. Den skulle särskilt samarbeta med det föreslagna europeiska innovationspartnerskapet Jordbrukets produktivitet och hållbarhet. Detta innovationspartnerskap kommer att inriktas på att bygga broar mellan forskningsfronten och praktiska innovationen, medan KI-gruppen skulle skapa komplementaritet genom att utbilda nyckelgrupper som företagare och konsumenter. Samordning krävs också med initiativet för gemensam programplanering Jordbruk, livsmedelssäkerhet och klimatförändringar, som ska samla nationell forskning för att inarbeta anpassning till och lindring av klimatförändringarna och livsmedelssäkerhet i jordbruket, skogsbruket och markanvändningspolitiken. Europeiska havs- och fiskerifonden kommer att främja fiskets och vattenbrukets miljövänlighet och sociala hållbarhet, vilket visar på behovet av teknisk utveckling och företagarfärdigheter på dessa områden, något som i kombination med nya konsumentbeteenden öppnar för synergieffekter. Dessutom vore det också lämpligt att samordna med de nyligen startade initiativen för gemensam programplanering ”Sund kost för ett sunt liv” och ”Länkar mellan klimatforskningen i Europa” samt europeiska teknikplattformar på näraliggande områden (särskilt plattformen Food for Life) och talrika projekt inom Sjunde ramprogrammet. Den bör också samråda med marknadsintroduktionsprojekt för miljöinnovation inom programmet för konkurrenskraft och innovation, där livsmedel är ett prioriterat område. Erfarenheterna kommer att föras vidare inom Horisont 2020 i form av samhällsutmaningen Klimat och resurseffektivitet.
Ändringsförslag 63 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 2 – punkt 4 – strecksats 7a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– Den främjar internationellt utvecklingssamarbete i syfte att förbättra livsmedelsproduktionen och höja nivån och kvaliteten inom livsmedelssektorn.
Ändringsförslag  64 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 3 – punkt 1 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Reaktionen på utmaningarna har angetts i Horisont 2020 med målet att tillhandahålla bättre hälsa, livskvalitet och allmänt välbefinnande för alla genom stöd till forskning och innovation. Verksamheten ska inriktas på bibehållande och främjande av hälsa under vår livstid och på förebyggande av sjukdomar, på att förbättra vår förmåga att bota, behandla och hantera sjukdomar och funktionshinder, på att stödja ett aktivt åldrande samt på att bidra till uppnåendet av en hållbar, resurseffektivt vårdsektor.	Reaktionen på utmaningarna har angetts i Horisont 2020 med målet att tillhandahålla bättre hälsa, livskvalitet och allmänt välbefinnande för alla genom stöd till forskning och innovation. Verksamheten ska inriktas på bibehållande och främjande av hälsa under vår livstid och på förebyggande av sjukdomar, på att förbättra vår förmåga att bota, behandla och hantera sjukdomar och funktionshinder, på att stödja ett aktivt åldrande samt på att bidra till uppnåendet av en hållbar, resurseffektivt vårdsektor. Dessutom bör man särskilt lyfta fram lokala tjänster samt anpassningen av städer och deras inrättningar för en åldrande befolkning.
Ändringsförslag  65 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 3 – punkt 2 – stycke 3a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	En åldrande befolkning bör vara målet för många projekt och strategier, t.ex. utveckling och förbättring av lokala tjänster och stadsanpassning.
Ändringsförslag  66 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 4 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dagens samhälle är helt beroende av tillgång till råvaror. Tillgång till råvaror till överkomligt pris är en förutsättning för att EU:s ekonomi ska fungera effektivt. De tre förenade faktorerna minskande ändliga naturtillgångar, växande befolkning och snabb ökning av förbrukningen i utvecklingsländerna sätter dock ökande press på planetens råvaror och naturtillgångar. Dessa faktorer ligger delvis bakom den förutspådda ökningen av råvaruförbrukningen under de nästa årtiondena.	Dagens samhälle är helt beroende av tillgång till råvaror. Tillgång till råvaror är en förutsättning för att EU:s ekonomi ska fungera effektivt. De tre förenade faktorerna minskande ändliga naturtillgångar, växande befolkning och snabb ökning av förbrukningen i utvecklingsländerna sätter dock ökande press på planetens råvaror och naturtillgångar. Dessa faktorer ligger delvis bakom den förutspådda ökningen av råvaruförbrukningen under de kommande årtiondena.
Ändringsförslag  67 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 4 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Som sägs i handlingsplanen för resurseffektivitet och Horisont 2020 bör vårt mål vara att trygga tillgången och tillgängligheten till de råvaror som behövs för den europeiska ekonomin och för vårt välbefinnande, samtidigt som vi uppnår en resurseffektiv ekonomi som tillgodoser en växande befolknings behov inom en ändlig planets ekologiska gränser.	Som sägs i handlingsplanen för resurseffektivitet och Horisont 2020 bör vårt mål vara att trygga tillgången och tillgängligheten till samt det hållbara nyttjandet av de råvaror som behövs för den europeiska ekonomin och för vårt välbefinnande, samtidigt som vi uppnår en resurseffektiv ekonomi som tillgodoser en växande befolknings behov inom en ändlig planets ekologiska gränser.
Ändringsförslag  68 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 4 – punkt 2 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En KI-grupp på det här området bör, i samverkan med andra EU-insatser, fokusera på att främja ett kunskapsnav och expertcentrum för akademisk, teknisk och praktisk utbildning och forskning inom hållbar gruvdrift i dagbrott, under jord och på havsbotten, materialhantering, återvinningsteknik, materialersättning och geopolitik inom råvaruhandeln. Centrumet skulle fungera som förmedlare och sambandscentral för europeiska spetskompetenscentrum på dessa sammankopplade områden och driva ett forskningsprogram av strategisk betydelse för EU:s näringsliv. Därför och för att maximera åtgärdernas genomslag och undvika överlappning med andra EU-insatser, t.ex. det europeiska innovationspartnerskapet för råvaror, ska KI-gruppen tillhandahålla det komplement inom humankapital (exempelvis utbildning) som krävs för pilotåtgärderna inom innovativ teknik (exempelvis demonstrationsanläggningar) för prospektering till lands och till sjöss, utvinning, bearbetning, insamling och återvinning. Samtidigt kan detta omfatta mål för att bli en teknikpionjär genom att inleda pilotprojekt och demonstrera innovativa processer och lösningar, t.ex. genom användning av ekonomiskt attraktiva och hållbara alternativa material som har strategisk betydelse för EU. Det kan därigenom leda till att befintliga marknader expanderar och att nya skapas, särskilt inom hållbar utvinning och bearbetning, materialförvaltning, återvinningsteknik och materialersättning. Det kommer att behövas konsekvensbedömningar och innovativa, kostnadseffektiva åtgärder för anpassning och riskförebyggande i särskilt känsliga miljöer såsom Arktis.	En KI-grupp på det här området bör, i samverkan med andra EU-insatser, fokusera på att främja ett kunskapsnav och expertcentrum för akademisk, teknisk och praktisk utbildning och forskning inom hållbar gruvdrift i dagbrott, under jord och på havsbotten, utvinning av råvaror från kommunalt avfall (”urban mining”), deponiutvinning, materialhantering, återvinningsteknik, materialersättning och en öppen och globalt styrd råvaruhandel. Centrumet skulle fungera som förmedlare och sambandscentral för europeiska spetskompetenscentrum på dessa sammankopplade områden och driva ett forskningsprogram av strategisk betydelse för EU:s näringsliv. Därför och för att maximera åtgärdernas genomslag och undvika överlappning med andra EU-insatser, t.ex. det europeiska innovationspartnerskapet för råvaror, ska KI-gruppen tillhandahålla det komplement inom humankapital (exempelvis utbildning) som krävs för pilotåtgärderna inom innovativ teknik (exempelvis demonstrationsanläggningar) för prospektering till lands och till sjöss, utvinning, bearbetning, resurseffektiv användning, insamling, återvinning och ersättning. Samtidigt kan detta omfatta mål för att bli en teknikpionjär genom att inleda pilotprojekt och demonstrera innovativa processer och lösningar, t.ex. genom användning av ekonomiskt attraktiva och hållbara alternativa material som har strategisk betydelse för EU. Det kan därigenom leda till att befintliga marknader expanderar och att nya skapas, särskilt inom hållbar utvinning och bearbetning, resurseffektiv materialförvaltning, återvinningsteknik och materialersättning. Det kommer att behövas konsekvensbedömningar och innovativa, kostnadseffektiva åtgärder för anpassning och riskförebyggande i särskilt känsliga miljöer såsom Arktis.
Ändringsförslag  69 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 4 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EU har utpekat detta prioriterade område som en stor utmaning. En KI-grupp skulle bidra till Horisont 2020 i fråga om samhällsutmaningarna resurseffektivitet och hållbar råvaruförsörjning. Den skulle även bidra till det föreslagna europeiska innovationspartnerskapet för råvaruförsörjning. Innovationspartnerskapet för råvaruförsörjning kommer att ge den övergripande ramen för att underlätta samstämmighet och samverkan mellan befintliga tillgångs- och efterfrågestyrda forsknings- och innovationsinstrument på området. Här ingår teknikinriktad verksamhet men även kartläggning av ramvillkor och bra lösningar inom politik, reglering och standardisering som påverkar innovationen inom en viss sektor. En KI-grupp på detta område skulle vara komplementär genom att utbilda centrala aktörer men också sörja för ett unikt nätverk av yrkesutövare. Den skulle utgöra en solid grund för stöd till annan innovationsanknuten verksamhet inom innovationspartnerskapet för vilka humankapital är en förutsättning. Den skulle också vara väl placerad för att stödja innovationspartnerskapet med kartläggning av ramvillkor och bra lösningar inom politik, reglering och standardisering som påverkar sektorn. En KI-grupp skulle också bygga vidare på och ta vara på resultaten från de många forskningsprojekten inom Sjunde ramprogrammet på området, särskilt inom nanovetenskap, nanoteknik, material och ny produktionsteknik samt miljö.	(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag 70 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 4 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
På liknande sätt kan KI-gruppen också samråda med programmet för konkurrenskraft och innovation, närmare bestämt projekten för marknadsintroduktion och miljöinnovation där materialåtervinning är ett prioriterat område. Erfarenheterna kommer att föras vidare i Horisont 2020 inom samhällsutmaningarna klimatåtgärder, resurseffektivitet och hållbar råvaruförsörjning.	På liknande sätt kan KI-gruppen också samråda med programmet för konkurrenskraft och innovation, närmare bestämt projekten för marknadsintroduktion och miljöinnovation där materialåtervinning är ett prioriterat område. Erfarenheterna kommer att föras vidare i Horisont 2020 inom samhällsutmaningarna klimatåtgärder, resurseffektivitet och hållbar råvaruförsörjning, för att främja användandet av material som ger bättre motståndskraft mot tidens tand på kulturarvet.
Ändringsförslag  71 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 4 – punkt 3 – stycke 2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Dessutom ska man sträva efter synergier med det europeiska kompetensnätverket för sällsynta jordartsmetaller och dess inrättning för råvaror av avgörande betydelse, kallade sällsynta jordarter. Internationellt samarbete på råvaruområdet, såsom det trilaterala FoU-samarbetet mellan EU, Japan och Förenta staterna, om råvaror av avgörande betydelse, är också mycket viktigt, liksom arbetet inom den internationella panelen för hållbar resursförvaltning, och bör beaktas i denna KI-grupp.
Ändringsförslag  72 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 4 – punkt 3 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En KI-grupp på detta område skulle komplettera denna verksamhet genom att inriktas på tvärvetenskaplig verksamhet inom kunskapstriangeln med tonvikten på innovativa varor och tjänster och företagarinriktad utbildning.	En KI-grupp på detta område skulle eftersträva komplementaritet och synergier med sådan verksamhet och bör inriktas på tvärvetenskaplig verksamhet inom kunskapstriangeln med tonvikten på innovativa varor och tjänster och företagarinriktad utbildning.
Ändringsförslag  73 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 4 – punkt 4 – strecksats 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• Den hanterar en stor utmaning för ekonomin och samhället i Europa (behovet att ta fram innovativa lösningar för kostnadseffektiv, koldioxidsnål, miljövänlig prospektering, utvinning, bearbetning och återvinning av råvaror) och bidrar till Europa 2020 och dess mål för klimat och energi, sysselsättning, innovation och utbildning.	– Den hanterar en stor utmaning för ekonomin och samhället i Europa (behovet att ta fram innovativa lösningar för kostnadseffektiv, koldioxidsnål, miljövänlig prospektering, utvinning, bearbetning, användning, återanvändning och återvinning av råvaror) och bidrar till Europa 2020 och dess mål för klimat och energi, sysselsättning, innovation och utbildning.
Ändringsförslag  74 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 4 – punkt 4 – strecksats 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• Den kan uppbåda investeringar och långsiktigt engagemang från näringslivet och öppnar möjligheter för olika nya varor och tjänster, närmare bestämt inom hållbar utvinning och bearbetning, materialförvaltning, återvinningsteknik och materialersättning.	– Den kan uppbåda investeringar och långsiktigt engagemang från näringslivet och öppnar möjligheter för olika nya varor och tjänster, närmare bestämt inom hållbar utvinning och bearbetning, materialförvaltning, återvinningsteknik och utvinning av råvaror från kommunalt avfall (”urban mining”) och materialersättning.
Ändringsförslag  75 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 6 – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Rörlighet i städer	Rörlighet i städer, smart och hållbar utveckling
Ändringsförslag  76 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 6 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Smarta, gröna och integrerade transporter har utpekats som en stor samhällsutmaning inom ramen för Horisont 2020. I vitboken om transport från 2011 betonas dessutom vikten av handling på detta område under nästa årtionde. Rörlighet i städer är särskilt problematiskt, eftersom det är fråga om en rad ämnen såsom transporter (inbegripet nya rörlighetsbegrepp, transportorganisation, logistik samt säkerhet och trygghet i transportsystem), miljö (minskning av växthusgaser, luftföroreningar och buller) och stadsplanering (nya sätt att föra arbete och bostäder närmare varandra) med stora effekter på ekonomi och samhälle (grundande av nya företag, sysselsättning, social inkludering, bostäder och markanvändning).. Det övergripande målet är att öka européernas livskvalitet, då de allt oftare bor i stora tätorter där en stor del av Europas ekonomiska resultat alstras13.	Smarta, gröna och integrerade transporter har utpekats som en stor samhällsutmaning inom ramen för Horisont 2020. I vitboken om transport från 2011 betonas dessutom vikten av handling på detta område under nästa årtionde. Rörlighet i städer är särskilt problematiskt, och en fråga som bör behandlas med hjälp av ett verkligt integrerat helhetsperspektiv som uttryckligen beaktar samspelet med andra ämnen i en geografisk kontext. Rörlighet i städer berör en rad ämnen såsom transporter (inbegripet nya rörlighetsbegrepp, transportorganisation, logistik samt säkerhet och trygghet i transportsystem), miljö (minskning av växthusgaser, luftföroreningar och buller) och stadsplanering, stads- och naturlandskap (nya sätt att föra arbete och bostäder närmare varandra), kulturarv, och har stora effekter på ekonomi och samhälle (grundande av nya företag, sysselsättning, social inkludering, bostäder och markanvändning). Det övergripande målet är att öka européernas livskvalitet, då de allt oftare bor i stora tätorter där en stor del av Europas ekonomiska resultat alstras13.
Ändringsförslag  77 Förslag till beslut Bilaga 1 – faktablad 6 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Eftersom städer och rörlighet i städer ingår i ett komplext system som består av olika variabler måste denna KI-grupp integreras med territorium, demografi, social inkludering, ekonomisk dynamik, och handel, liksom med anpassning, restaurering och bevarande av bebyggelsetillgångar och historiska resurser. Kunskapstriangeln blir enhetlig endast om detta respekteras.
Ändringsförslag  78 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 6 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Huvudmålet för en KI-grupp för rörlighet i städer blir att sörja för ett miljövänligare, mer inkluderande, säkrare och smartare system för rörlighet i städer.	Huvudmålet för en KI-grupp för rörlighet i städer och smart och hållbar utveckling blir att sörja för ett miljövänligare, mer inkluderande, säkrare och smartare system för rörlighet i städer.
Ändringsförslag  79 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 6 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Som sagts ovan har området stor betydelse för samhälle och politik. Det har också socioekonomisk betydelse eftersom det berör sektorer med stor betydelse för BNP och sysselsättning, bl.a. fordonsindustrin och bygg- och anläggningssektorn. Rörlighet i städer berör dessutom miljöskydd, social inkludering, markanvändning, bostäder och stadsplanering.	Som sagts ovan har området stor betydelse för samhälle och politik. Det har också socioekonomisk betydelse eftersom det berör sektorer med stor betydelse för BNP och sysselsättning, bl.a. fordonsindustrin och bygg- och anläggningssektorn. Rörlighet i städer berör dessutom miljöskydd, social inkludering, markanvändning, bostäder, stadsplanering och vitalisering av historiska centrum.
Ändringsförslag  80 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 6 – punkt 2 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En KI-grupp för rörlighet i städer överensstämmer med prioriteringarna i Horisont 2020 och målen i strategin Europa 2020 om en smartare, hållbarare, koldioxidsnålare och mer inkluderande stadsutveckling. En KI-grupp på detta område skulle bidra till målen i Europa 2020 genom exempelvis främja miljöeffektiva lösningar, intelligenta IKT-system för trafikledning och effektivare, billigare transporttjänster.	En KI-grupp för rörlighet i städer och smart och hållbar utveckling överensstämmer med prioriteringarna i Horisont 2020 och målen i strategin Europa 2020 om en smartare, hållbarare, koldioxidsnålare och mer inkluderande stadsutveckling. En KI-grupp på detta område skulle bidra till målen i Europa 2020 genom att exempelvis främja miljöeffektiva lösningar, intelligenta IKT-system för trafikledning och effektivare, billigare transporttjänster.
Ändringsförslag  81 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 6 – punkt 2 – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Eftersom rörlighet i städer är systemomfattande till sin natur kan dessutom en KI-grupp här öppna för många möjligheter till innovation längs innovationskedjan, t.ex. inom multimodala transportsystem eller smartare, hållbarare transporter.	Rörlighet och tillgänglighet i städer är systemomfattande till sin natur. Komplexitet i städer, enhetlighet i kunskapstriangeln och genomförande av projekt på området kräver en helhetssyn. En KI-grupp inom detta stora område kan öppna för många möjligheter till innovation längs innovationskedjan, t.ex. inom multimodala transportsystem eller smartare, hållbarare transporter.
Ändringsförslag  82 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 6 – punkt 2 – stycke 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En KI-grupp för rörlighet i städer bygger på en fast teknik- och industribas och öppnar möjligheter för nya varor och tjänster, särskilt inom hållbar planering och miljöindustri.	En KI-grupp för rörlighet i städer och smart och hållbar utveckling bygger på en fast teknik- och industribas och öppnar möjligheter för nya varor och tjänster, särskilt inom hållbar planering och miljöindustri.
Ändringsförslag  83 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 6 – punkt 2 – stycke 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
KI-gruppen för rörlighet i städer kommer att inriktas på de verksamheter inom kunskapstriangeln som kan gynnas särskilt av ytterligare EU-stöd från just EIT. I praktiken blir KI-gruppens mervärde dess betydelse för att sammanföra kunskapstriangelns tre sidor och åstadkomma genomgripande förändringar av hur innovationsaktörerna samarbetar. Dessutom kommer KI-gruppens satsning på människocentrerad innovation, där studerande, forskare och företagare sätts i centrum för verksamheten, att bli avgörande för att angripa ovanstående utmaningar. Tonvikten bör därför ligga på utbildning, företagsamhet och resultatanvändning, utveckling av färdigheter och kunskap hos stadstrafikanställda i lokala och regionala förvaltningar (livslångt lärande, personalutbyte och fortbildning), särskild högskoleutbildning inom rörlighet i städer (sommarkurser eller utbyten) samt marknadsföring av innovativa transportkoncept (stöd till avknoppningar och nya företag från högskolor eller forskningsinstitut). Dessutom kan samlokaliseringskonceptet stärkas med en KI-grupp på området, eftersom det ju är starkt lokalt och regionalt präglat.	KI-gruppen för rörlighet i städer och smart och hållbar utveckling kommer att inriktas på de verksamheter inom kunskapstriangeln som kan gynnas särskilt av ytterligare EU-stöd från just EIT.
	Alla projekt för tillgänglighet och rörlighet måste beakta territorieaspekten, den ekonomiska dynamiken, de demografiska och befolkningsmässiga effekterna, bevarandet av stadslandskapet och förmågan att attrahera ekonomiska och kulturella resurser.
	I praktiken blir KI-gruppens mervärde dess betydelse för att sammanföra kunskapstriangelns tre sidor och åstadkomma genomgripande förändringar av hur innovationsaktörerna samarbetar. Dessutom kommer KI-gruppens satsning på människocentrerad innovation, där studerande, forskare och företagare sätts i centrum för verksamheten, att bli avgörande för att angripa ovanstående utmaningar. Tonvikten bör därför ligga på utbildning, företagsamhet och resultatanvändning, utveckling av färdigheter och kunskap hos stadstrafikanställda i lokala och regionala förvaltningar (livslångt lärande, personalutbyte och fortbildning), särskild högskoleutbildning inom rörlighet i städer (sommarkurser eller utbyten) samt marknadsföring av innovativa transportkoncept (stöd till avknoppningar och nya företag från högskolor eller forskningsinstitut). Dessutom kan samlokaliseringskonceptet stärkas med en KI-grupp på området, eftersom det ju är starkt lokalt och regionalt präglat.

• [1]  EUT C 181, 21.6.2012, s. 122.

MOTIVERING

Det råder stor enighet om vikten av EIT som ett nyckelinstrument för EU:s teknik- och innovationspolitik och om dess strategi och arbetsformer. Detta gör det möjligt för föredragandena att i denna korta motivering hoppa över alla de frågor där det inte finns något behov av avsevärda förändringar av kommissionens förslag och i stället inrikta sig på de aspekter som enligt vår uppfattning bör bli föremål för vissa förändringar för att bättre kunna uppnå EIT:s viktiga mål.

EIT som ett EU-institut och en global spetskompetensmärkning

EIT är inte ett program, och det är heller inte ett nätverk: EIT är ett institut. Visst fungerar det inom ramen för ett program, och visst bygger det upp teknik- och innovationsnätverk med många olika partner, men det är ett institut som har en viktig roll att spela, en roll som inte endast är administrativ, samordnande eller underlättande i förhållande till sina KI-grupper. Som ett institut bör det hanteras på ett mycket speciellt sätt, olikt det på vilket andra delar av Horisont 2020 hanteras. Eftersom det inte endast är ett renodlat instrument för innovation utan också ett instrument för utbildning, lägger EIT till en fullfjädrad utbildningsdimension till EU:s forsknings- och innovationspolitik. Detta är ett av EIT:s särdrag inom ramen för EU:s politik som helhet: det är det enda instrument som omfattar hela kunskapstriangeln.

Vårt mål är att göra EIT till en stor innovationspartner inom och utanför Europa, men även till ett betydande centrum för forskning och utbyte inom vetenskap och teknik, för spridning av god praxis och en kultur som bygger på kunskapsutbyte.

EIT kan förstärka sin roll på detta område genom att vara värd för och organisera (ensamt eller i samarbete med sina KI-grupper) stora konferenser, seminarier och teknikutställningar såväl som särskilda utbildningsåtgärder, moduler för universitetskurser på grundnivå eller paket anpassade för grund- och gymnasieutbildningen, sommarkurser och EIT:s stipendieprogram som ett tillskott till de EIT-märkta master- och doktorandprogram som redan föreligger och som bör utvecklas ytterligare.

Fastän det är ett utbildnings-, teknik- och innovationsinstitut får EIT inte uppfattas (eller uppträda) som en konkurrent till våra universitet och forskningscentrum, offentliga såväl som privata, utan som ett användbart verktyg som de alla har tillgång till för att utveckla bättre samarbete, ett varaktigt utbyte av synsätt och erfarenheter och olika typer av gemensamma projekt: gemensamma forsknings-, innovations- och utbildningsprojekt. På så vis kan EIT på ett bättre sätt bistå EU med att hantera det problem som nämns i kommissionens förslag: ”Alltför ofta är kvalitet inom högre utbildning, forskning och innovation fortfarande splittrad, även om den finns i hela EU”.

Vi måste också erkänna att EIT saknar profilering och erkännande i Europa och ännu mer på det globala planet. Det nya strategiska programmet bör ta itu med detta problem och inriktas på att skapa en internationellt erkänd spetskompetensmärkning som bidrar till att attrahera begåvningar från Europa och resten av världen och till att knyta strategiska kontakter med viktiga partner från hela världen.

För att uppnå detta mål behövs andra saker. Visst kan en ambitiös strategi för de ovannämnda åtgärderna bidra till att lösa problemet, och det behövs också bra och effektiv kommunikation, men vi anser att ett stort steg framåt med avseende på institutets framtida lokaler kommer att utgöra ett nyckelmoment i detta strategiska program.

Ett nytt huvudkontor för EIT

I affärsvärlden är det ett obestritt faktum att ett företags huvudkontor är ett ytterst viktigt instrument för dess institutionella kommunikation och varumärkespositionering. Vi anser att det är hög tid att ta itu med denna fråga med avseende på EIT om vi vill bygga upp institutet som en internationell spetskompetensmärkning, vilket tycks vara ett överenskommet mål.

För att ses av världen som en global aktör inom sitt område som till fullo är engagerad för spetskompetens måste EIT självt ha lokaler av hög kvalitet. Detta kommer att avspegla den vikt EU som helhet lägger vid sin teknik- och innovationspolitik.

Enligt vår mening är Europaparlamentets lokaler i Strasbourg ytterst lämpliga för att hysa EIT. Vi anser också att flyttningen av EIT:s huvudkontor till våra lokaler i Strasbourg utgör en positiv förändring inte bara för EIT utan även för parlamentet och för EU, både i politiskt och ekonomiskt hänseende. Det skulle också vara en mycket fördelaktig lösning för staden Strasbourg. Låt oss se närmare på skälen till detta.

Att förlägga EIT till Europaparlamentets lokaler i Strasbourg skulle omedelbart tilldra sig uppmärksamhet från Europa och resten av världen och skulle sätta EIT-projektet i fokus för världens medier. Det skulle ses av EU:s medborgare och företag samt av våra globala partner som en betydelsefull symbol för den nya vision som EU är på väg att anta under den kommande sjuårsperioden, vilken stärker EU:s inriktning på och engagemang för en mer kraftfull innovationspolitik.

Ur politisk synvinkel hade det sammanfallit med den ståndpunkt som stöds av en majoritet av Europaparlamentets ledamöter: att ha ett enda säte, vilket nyligen bekräftades två gånger i omröstningar med namnupprop. Men det hade också uppfyllt den önskan många av Europaparlamentets ledamöter har att deras beslut inte ska leda till att lokalerna i Strasbourg står tomma.

Med tanke på den allmänna opinionen och de åsikter som ligger bakom denna om EU och dess institutioner, särskilt i dessa tider av kriser och nedskärningar av de offentliga utgifterna, kan detta beslut inte göra annat än att vinna allmänhetens gillande.

Ur ekonomisk synvinkel, och med nödvändig hänsyn tagen till de totala beloppen i EU:s allmänna budget, kan denna lösning enbart leda till en minskning av de totala kostnaderna. Det behövs inga extra medel för att anta denna lösning, tvärtom.

För staden Strasbourg skulle detta vara en mycket fördelaktig lösning. Stadens anseende skulle inte påverkas utan skulle till och med öka, eftersom Strasbourg skulle bli Europas huvudstad för kunskap och innovation, inte bara på grund av EIT:s läge, utan även för att lokalernas beskaffenhet gör att EU i samma byggnad skulle kunna förlägga andra akademiska eller forskningsrelaterade EU-projekt och institutioner. För en god förvaltning av stadslivet är det mycket bättre att ha en varaktig närvaro av människor som bor och arbetar där än att antalet pendlare når en kulmen med ett tillskott på flera tusen personer under tre dagar varje månad. Dessutom skulle många stora evenemang med massor av deltagare regelbundet anordnas i Strasbourg av EIT.

För EIT och dess nuvarande, men huvudsakligen för dess framtida, verksamhet tycks lokalerna i Strasbourg vara helt perfekta. De har all möjlighet att utgöra en billig, enkel och snabb lösning på problemet rörande var EIT:s huvudkontor ska förläggas, men även på var EIT ska anordna stora konferenser, seminarier, utbildningsprogram och kurser, såväl som teknik- och vetenskapsutställningar, eftersom byggnaderna har många stora och små möteslokaler (eller klassrum), kontorslokaler, barer och restauranger, och till och med hundratals rum med fullt utrustade badrum där evenemangsdeltagarna, som kommer från hela världen, kan inhysas gratis.

Byggnaderna i Strasbourg skulle även hysa EIT-stiftelsen, EIT-forumet för de berörda parterna, EIT:s alumniförening och andra initiativ, nystartade företag och universitetsnätverk.

En del nya KI-gruppers centrum för samlokalisering skulle också kunna förläggas dit, där parterna skulle ha utmärkta förutsättningar att dagligen arbeta tillsammans på nära håll (detta bör inte utgöra en nackdel för den huvudsakliga riktlinjen i politiken att KI-gruppernas förläggningsorter ska fördelas på ett sätt som bidrar till att stärka de lokal-globala kopplingarna och samarbetet med olika nationella och regionala myndigheter och universitet, lokala kluster och små och medelstora företag).

Vi är medvetna om att Europaparlamentet inte kan besluta om denna förändring på egen hand. Men det kan tillkännage sin ståndpunkt och uppmana kommissionen att utföra en genomförbarhetsstudie. Det är vad vi föreslår.

Tilldelning av medel

För att genomföra de åtgärder som behövs för att göra EIT till en global spetskompetensmärkning behöver vi en ordentlig budget för EIT som går långt utöver den blygsamma summa som utgör KI-gruppernas budget. I kommissionens förslag har EIT tilldelats 4,4 procent för spridning och utåtriktad verksamhet och 2 procent för administrativa kostnader. Denna tilldelning av medel stämmer överens med det befintliga målet med ett EIT som endast (eller nästan endast) utgörs av KI-grupper. Men kanske är målet med ett EIT som ett projekt som endast är inriktat på KI-grupperna inte det lämpligaste för den viktiga uppgift som EIT kan ha och den roll som EIT kan spela i EU, såsom beskrivits ovan och som föreslås i kommissionens förslag.

För att bygga upp EIT utifrån en annorlunda och mer ambitiös vision behöver EIT egentligen inte tilldelas mer medel. Det kan räcka med en enkel omfördelning av den tilldelning av medel som kommissionen räknar med. En möjlig lösning är att tilldela 10 till 15 procent av den totala budgeten till EIT:s egen verksamhet, behålla 2 procent för administrativa kostnader och avsätta resten för KI-grupperna, med hänsyn tagen till vad som följer nedan om antalet KI-grupper och deras storlek.

Om antalet KI-grupper och deras storlek

Den modell och storlek för KI-grupperna som användes när de första tre KI-grupperna inrättades, vilka var ett uttryck för kravet att grupperna skulle ha kritisk massa från första början, var förmodligen en lämplig form för projektets igångsättning. I teknik- och innovationsvärlden är det utomordentligt viktigt att kunna uppnå kritisk massa.

Ett liknande krav kan behållas för en del av de nya KI-grupperna. Men ett något annorlunda tillvägagångssätt kan vara möjligt nu: Om nu EIT existerar i sig och har en lämplig storlek, skulle man inte kunna räkna med att EIT på egen hand, som en helhet bestående av nätverket med de i varje givet ögonblick befintliga KI-grupperna, kan fungera som en tillhandahållare av kritisk massa eller som en bakgrund som bidrar till framväxten av kritisk massa, som underlättar skapandet av mindre KI-grupper eller andra regionala EIT-samarbetsprojekt? I vissa fall, för att kunna hantera särskilda utmaningar, kan mindre KI-grupper visa sig vara en bättre lösning. I detta fall kan ett dogmatiskt synsätt rörande KI-gruppernas storlek (en storlek passar alla-synsättet) utgöra ett hinder för att finna den bästa lösningen.

Vi bör handla i enlighet med hur dessa saker ibland hanteras i affärsvärlden, där lösningen att skapa ett litet företag som ett dotterbolag till en stor företagsgrupp kan tillhandahålla en förtjänstfull och dialektisk kombination av den lilla organisationens enkelhet och flexibilitet och den stora gruppens prestige, stabilitet och marknadsgarantier.

KI-gruppernas antal, tematiska variation och regionala täckning ska nu utvecklas. Vi bör understryka att vare sig KI-grupperna är stora eller små bör de alltid utgöra starkt integrerade partnerskap som för samman universitet, forskningscentrum, företag (inklusive små och medelstora företag) och andra innovationsaktörer för att arbeta kring enskilda samhällsutmaningar.

För perioden 2014‒2020 har kommissionen redan fastställt sex ämnesområden på vilka upprättandet av nya KI-grupper kan ha stora möjligheter att tillföra värde till befintliga verksamheter och åstadkomma en verklig skjuts framåt för innovationen:

–  Tillverkning med mervärde.

–  Livsmedel för framtiden: hållbar försörjningskedja från jord till bord.

–  Innovation för sunt liv och aktivt åldrande.

–  Råvaror: hållbar prospektering, utvinning, bearbetning, återvinning och ersättning.

–  Smarta, säkra samhällen.

–  Rörlighet i städer.

Vi anser att det är för tidigt att godkänna och slå fast denna lista och att ett perspektiv nerifrån och upp bör utvecklas ytterligare, genom vilket andra områden också kan bli föremål för ansökningar som är värda att tas under övervägande, såsom i fallet med ”hållbar användning av haven”, ”vatten” och Marine KIC. Denna lista är inte ännu slutgiltig, och det är inte heller beslutet om antalet, storleken och tidsramarna för de nya KI-grupper som ska inrättas. EIT kommer att ha rätt att självständigt organisera, i enlighet med förordningen, urvalsförfarandet för de framtida KI-grupperna på ett öppet, översiktligt och konkurrensutsatt vis som också tar hänsyn till de prioriteringar som fastställs i Horisont 2020.

EIT:s styrelse bör ha rätt att självständigt organisera, på ett offentligt och översiktligt sätt och i enlighet med det förfarande som fastställs i EIT-förordningen, urvalsförfarandet för de framtida KI-grupperna, på grundval av allmänna ämnesområden som är lämpliga med avseende på de stora samhällsutmaningarna. Utlysningarna av ansökningsomgångarna bör vara mer öppna än att i förväg ha fastslagit tre verksamhetsområden i varje omgång, såsom kommissionen har föreslagit. De kan vara fler, eller de kan vara färre.

Ett mer flexibelt tillvägagångssätt rörande KI-gruppernas storlek (och behov av finansiering) kan leda till en lösning där man kan föreställa sig fler än tre nya KI-grupper för den andra och/eller tredje omgången.

Styrelsen kommer i vilket fall som helst att hålla EU:s institutioner, i synnerhet parlamentet, fullt underrättade om detta förfarande och kommer att ta hänsyn till deras synpunkter i denna fråga.

Om de ekonomiska förbindelserna med KI-grupperna på lång sikt

I KI-gruppernas begynnelsestadium tillhandahåller EIT uppemot 25 procent av KI-gruppernas budget. Avkastningen på EIT:s investeringar i KI-grupperna kan mätas i form av förmåner för samhället och för ekonomin, såsom bättre utbildningsmöjligheter och skapandet av nya företag, arbetstillfällen, produkter och tjänster.

Med tiden, om de tillvaratar gynnsamma tillfällen på marknaden och i samhället, kan KI-grupperna bli oberoende av finansiering från EIT när det inledande projektet når sin naturliga slutpunkt. Men detta behöver inte betyda att EIT bör avsluta sin ekonomiska förbindelse med den enskilda KI-gruppen eller med den institution eller det företag som gruppen utvecklas till när sjuårs- eller femtonårsprogrammet avslutas. EIT bör överväga möjligheten att vara en affärspartner på lång sikt till det projekt som det har hjälpt till att skapa, och även en förmånstagare av den inkomst som projektet kan generera, istället för att dra nytta endast av den inkomst som kommer av ett direkt eller indirekt utnyttjande av de resulterande immateriella rättigheterna.

Att bibehålla detta partnerskap kan vara av strategisk vikt ur en teknisk, men även ur en ekonomisk, synvinkel. Dessa inkomster kan bidra till EIT:s budget så att man kan finansiera nya KI-grupper eller hjälpa till med att utveckla andra utbildningsprojekt.

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (*) (20.9.2012)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om det strategiska innovationsprogrammet för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT): institutets bidrag till ett mer innovativt Europa
(COM(2011)0822 – C7-0462/2011 – 2011/0387(COD))

Föredragande (*): Chrysoula Paliadeli

(*)       Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

KORTFATTAD MOTIVERING

Kommissionens förslag om det strategiska innovationsprogrammet (SIA) för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) är ett strategidokument som pekar ut de områden som EIT ska prioritera under perioden 2014–2020.

Lagstiftaren välkomnar förslaget och stöder engagemanget för att på ett kraftfullt sätt inbegripa institutioner för högre utbildning i utvecklingen av EIT.

Lagstiftaren påpekar följande:

· Tidsramen på ett år för att genomföra mastersprogrammet i de tre aktiva kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupperna) är en för kort period för att kunna göra en ordentlig bedömning och lämnar därför litet faktiskt utrymme för en objektiv bedömning.

· I det strategiska innovationsprogrammet tycks det att bland de tre grundläggande delarna kunskap, forskning och innovation, är den högre utbildningen på något sätt utelämnad. I det som ofta kallas "kunskapstriangeln" utgör den dock troligtvis triangelns bas. KI‑grupperna uppmanas därför att se till att deras masters- och doktorsutbildningar är ordentligt finansierade.

· I det strategiska innovationsprogrammet är inte sociala studier och humaniora betonade på ett sätt som speglar det faktiska mervärde de erbjuder. Det är därför avgörande att deras nuvarande och framtida roll inom forskning och innovation betonas ordentligt och att deras bidrag till att skapa nya och innovativa forskningsområden som bygger på tvärvetenskapliga idéer erkänns.

Föredraganden vill se till att

1.  universiteten görs medvetna om EIT och dess roll så att ett större antal av dem kan bli engagerade i KI-grupperna,

2.  fler av de mest begåvade studenterna ska vilja söka till KI-gruppernas masters- och doktorsutbildningar; EIT-institutet görs mer synligt för studenter; EIT fungerar som en institution som samlar de mest begåvade ungdomarna som kan se till att Europa får en smart och hållbar tillväxt för alla i framtiden; man med detta i åtanke lanserar informationskampanjer som utnyttjar alla medel och kommunikationskanaler för att se till att både universiteten och studenterna har tillräckligt med information om EIT och om KI-grupperna,

3.  man skapar säkerhetssystem för att undvika dubbel finansiering (75 procent av finansieringen kommer från privata, offentliga och regionala källor, inbegripet från andra EU-program och från sammanhållningspolitiken); man undviker att minska finansieringen av andra program som rör utbildning,

4.  man ser till att EIT kompletterar befintliga utbildningar och forskningsprogram,

5.  man skyddar giltigheten för de utbildningsbevis som utfärdas av EIT. EIT-märkningen bör signalera en högre kvalitet och därför bör högre kvalitetskrav gälla för alla EIT-märkta utbildningsbevis (dvs. i enlighet med Bolognaprocessen, entreprenörskap, möjliggöra för en rörlighet mellan olika sektorer av forskarvärlden och industrin) för att skydda de europeiska universitetens och EIT:s internationella rykte,

6.  man främjar spridningen av god praxis via EIT till länder som ännu inte är engagerade i de befintliga KI-grupperna,

7.  de medlemsstater som ännu inte är en del av KI-grupperna har lika stor chans att engagera sig, och att man alltid tillämpar kompetenskriteriet samt subsidiaritetsprincipen,

8.  EIT:s styrelse kommer att biträdas av en kommitté av akademiska experter vars roll kommer att vara att se över programmens innehåll, deras kvalitetskriterier och deras sociala och kulturella aspekter,

9.  man tänker om när det gäller de två tematiska cykler som föreslås av kommissionen för 2014 och 2018, vilka beklagligt nog visar på en ensidig framtida utveckling för forskning och innovation,

10.  de sociala aspekterna blir ett övergripande kriterium inom KI-grupperna och blir synligare i varje samhällsutmaning,

11.  EIT identifierar gemensamma godkännandeförfaranden för utbildningsbevis på europeisk nivå.

Föredragarens slutsatser

1. Universitetsstudenter som har varit framgångsrika i studierna ska ha möjlighet att gå sin masters- eller doktorandutbildning på fler än ett av KI-gruppernas universitet. De kommer därför att dra fördel av samarbetet mellan universitet, forskningscenter och företag.

2.  Universitet som deltar i KI-grupperna uppmanas att utveckla läroplaner som, förutom kunskap, forskning och entreprenörskap, erbjuder en högkvalitativ praktisk utbildning som ett sätt att åstadkomma innovation.

3.  Universiteten ska behålla sin akademiska frihet inom kunskap och forskning och, genom att hitta synergier med näringslivets intressen, se till att skydda sina individuella läroplaner.

4.  Särskild uppmärksamhet bör ägnas humanioras roll i den högre utbildningen, eftersom den på ett betydande sätt bidrar till både det ekonomiska livet och främjandet av den europeiska kulturen och det europeiska kulturarvet. I det avseendet får humaniora inte förbises när man väljer tematiska områden för framtida KI-grupper.

EIT innebär ett paradigmskifte i kunskapstriangeln både när det gäller universiteten och industrin på området ledarskap, pedagogi och livslångt lärande, och kan på detta sätt vara en viktig faktor i utvecklingen av en högkvalificerad europeisk arbetskraft för framtiden.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag 1 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Skälen att sätta forskning, utbildning och innovation i centrum är uppenbara. I en tid av tilltagande global konkurrens och demografiska svårigheter på hemmaplan kommer Europas ekonomiska tillväxt och arbetstillfällen i allt högre grad att bero på banbrytande innovation inom varor, tjänster och affärsmodeller liksom på förmågan att fostra, attrahera och bevara begåvningar. Det finns visserligen individuella framgångssagor i hela Europa, men EU:s medlemsstater är svagpresterande i jämförelse med världens innovationsledare. Dessutom ställs EU inför ökad konkurrens om begåvningarna från nya tyngdpunkter i de framväxande ekonomierna.	Skälen att sätta forskning, utbildning och innovation i centrum är uppenbara. I en kunskapsbaserad ekonomi och en tid av tilltagande global konkurrens och demografiska svårigheter på hemmaplan kommer Europas ekonomiska tillväxt och arbetstillfällen i allt högre grad att bero på banbrytande innovation inom varor, tjänster och affärsmodeller liksom på förmågan att fostra, attrahera och bevara begåvningar. Samtidigt kommer människor i Europa inte bara att kunna dra nytta av dessa innovationer utan även bidra till att skapa dem, särskilt med hjälp av ny teknik. Det finns visserligen individuella framgångssagor i hela Europa, men medlemsstater är svagpresterande i jämförelse med världens innovationsledare. Dessutom ställs unionen inför ökad konkurrens om begåvningarna från nya tyngdpunkter i de framväxande ekonomierna.
Ändringsförslag  2 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.1 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Därför krävs en genomgripande förändring av våra innovationssystem och paradigm. Alltför ofta är kvalitet inom högre utbildning, forskning och innovation fortfarande splittrad, även om den finns i hela EU. EU måste ta itu med denna avsaknad av strategiskt samarbete över gränserna, gränser mellan länder, sektorer och discipliner. Dessutom måste EU ta till sig en ny anda av företagsamhet som är en förutsättning för att ta vara på forskningens och innovationens värde, grunda nya företag och få ut innovationerna på marknaden i sektorer med möjlighet till starkt tillväxt. EU måste uppmuntra högskolornas roll som innovationsmotorer, eftersom begåvningarna behöver få rätt färdigheter, rätt kunskap och rätt inställning för att föra innovationen vidare.	Därför krävs en genomgripande förändring av våra innovationssystem och paradigm. Detta sker genom att man anammar nya principer och metoder som framför allt grundar sig på en öppen och inkluderande forskning, ett inrättande av verktyg för förvaltning av immateriella rättigheter som främjar öppenhet och utbyte samt en utveckling av nya finansieringsinstrument som säkerställer att forskningsinsatserna i första hand och på ett effektivt sätt inriktas på viktiga frågor av allmänt intresse. Alltför ofta är kvalitet inom högre utbildning, forskning och innovation fortfarande splittrad, även om den finns i hela EU. EU måste ta itu med denna avsaknad av strategiskt samarbete över gränserna, gränser mellan länder, sektorer och discipliner. Dessutom måste EU ta till sig en ny anda av företagsamhet som är en förutsättning för att ta vara på forskningens och innovationens värde, grunda nya företag och få ut innovationerna på marknaden i sektorer med möjlighet till stark tillväxt. EU måste uppmuntra högskolornas roll som innovationsmotorer, eftersom begåvningarna behöver få rätt färdigheter, rätt kunskap och rätt inställning för att föra innovationen vidare.
Ändringsförslag  3 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.1 – stycke 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Med hjälp av KI-grupperna kan EIT alltså skapa miljöer där innovationen med större sannolikhet kan trivas och leda till genombrott i hur högskolor, forskning och näringsliv samarbetar. Denna modell gör det möjligt att ta ett helhetsgrepp på de alltmer komplexa samhällsutmaningarna i Horisont 2020 och sammanföra aktörer av hög kvalitet från olika sektorer, bakgrunder och discipliner, som annars kanske inte skulle ha mötts, för att med förenade krafter angripa utmaningarna.	Med hjälp av KI-grupperna kan EIT alltså skapa miljöer där innovationen med större sannolikhet kan trivas och leda till genombrott i hur högskolor, forskning och näringsliv samarbetar. Vidare bidrar EIT till sysselsättning för ungdomar. Denna modell gör det möjligt att ta ett helhetsgrepp på de alltmer komplexa samhällsutmaningarna i Horisont 2020 och sammanföra aktörer av hög kvalitet från olika sektorer, bakgrunder och discipliner, som annars kanske inte skulle ha mötts, för att med förenade krafter angripa utmaningarna.
Ändringsförslag  4 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.2 – stycke 1 – punktsats 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Ÿ Stärka inverkan på utbildning, forskning och innovation och pröva nya sätt för innovationsförvaltning: EIT fungerar som katalysator och tillför den befintliga forskningsbasen mervärde genom att påskynda spridningen och utnyttjandet av teknik och forskningsresultat. Innovationen bidrar i sin tur till att rikta och uppbåda forskningsinvesteringar och göra utbildningen mer anpassad till företagens behov. Därför har EIT fått avsevärt utrymme att pröva nya innovationsmodeller så att KI-gruppernas styrnings- och finansieringsmodeller verkligen kan differentieras och anpassas snabbt för att bättre ta vara på nya möjligheter.	Ÿ Stärka inverkan på utbildning, forskning och innovation och pröva nya sätt för innovationsförvaltning: EIT fungerar som katalysator och tillför den befintliga forskningsbasen mervärde genom att påskynda spridningen och utnyttjandet av teknik och forskningsresultat. Innovationen bidrar i sin tur till att rikta och uppbåda forskningsinvesteringar och göra utbildningen mer anpassad till företagens behov. Därför har EIT fått avsevärt utrymme att pröva nya innovationsmodeller så att KI-gruppernas styrnings- och finansieringsmodeller verkligen kan differentieras och anpassas snabbt för att bättre ta vara på nya möjligheter. EIT har också potentialen att ta fram nya finansieringsmodeller som till exempel innovationspriser, vilket gör det möjligt för det att maximera det offentliga utbytet av forskningsfinansiering och säkerställa att innovationen inte bara tillgodoser samhällets mest akuta behov utan även snabbt kommer allmänheten i Europa till del.
Ändringsförslag  5 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT kommer att bidra till målen i Horisont 2020, särskilt genom att ta itu med samhällsutmaningar på ett sätt som kompletterar andra initiativ på området. Inom Horisont 2020 kommer EIT att bidra till målet om att ta itu med samhällsutmaningar, men enligt metoden med skarvfri samverkan kring flera mål ska EIT också bidra till målet om industriellt ledarskap och förutsättningar för ökad konkurrens genom att stimulera resultatinriktat forskning och främja grundandet av snabbväxande innovativa småföretag. Slutligen ska EIT bidra till skapandet av en vetenskaplig bas av hög kvalitet genom att främja gränsöverskridande rörlighet över disciplins-, sektors- och nationsgränser och genom att arbeta in företagsamhet och risktagande i innovativa masters- och doktorsexamina. EIT kommer på så sätt att avsevärt bidra till förutsättningarna för att förverkliga EU-forskningens innovationspotential och till färdigställandet av det europeiska området för forskning.	EIT kommer att bidra till målen i Horisont 2020, särskilt genom att ta itu med samhällsutmaningar på ett sätt som kompletterar andra initiativ på området. Inom Horisont 2020 kommer EIT att bidra till målet om att ta itu med samhällsutmaningar, men enligt metoden med skarvfri samverkan kring flera mål ska EIT också bidra till målet om industriellt ledarskap och förutsättningar för ökad konkurrens genom att stimulera resultatinriktat forskning och främja grundandet av snabbväxande innovativa småföretag. Slutligen ska EIT bidra till skapandet av en vetenskaplig bas av hög kvalitet genom att främja gränsöverskridande rörlighet över disciplins-, sektors- och nationsgränser och genom att arbeta in företagsamhet och risktagande i innovativa masters- och doktorsexamina. EIT bör stödja samarbete och rörlighet över gränser och sektorer inom forskning och innovation mellan universitet, forskningsinstitutioner och näringslivet. EIT kommer att skapa en gemensam plattform för utbyte av innovation och kunskap, vilket bidrar till att stödja områden som inte direkt deltar i en KI-grupp, och i ett längre perspektiv till att uppnå prioriteringarna för ramprogrammet Horisont 2020. Det behövs en särskild prioritering som anger hur EIT ska fungera inom ramen för samarbete med tredjeländer och internationella organisationer på området forskning och innovation, så att god gemenskapspraxis kan spridas. EIT kommer på så sätt att avsevärt bidra till förutsättningarna för att förverkliga EU‑forskningens innovationspotential och till färdigställandet av det europeiska området för forskning.
Ändringsförslag  6 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessutom tillför EIT en fullvärdig utbildningsdel till EU:s forsknings- och innovationspolitik. Genom innovativ, företagsinriktad utbildning spelar det en viktig roll för att överbrygga gapet mellan forsknings- och innovationsramen och utbildningspolitiken, och ger den långsiktighet som krävs för att utverka varaktiga förändringar inom den högre utbildningen. EIT leder bland annat genom nya, tvärvetenskapliga och interdisciplinära, EIT-märkta examina samarbetet i riktning mot utbildning för innovation med tydliga bieffekter på EU:s bredare satsning på modernisering av den högre utbildningen och stöder därigenom det europeiska området för högre utbildning.	Dessutom tillför EIT en fullvärdig utbildningsdel till EU:s forsknings- och innovationspolitik, då det är det enda verktyget inom Horisont 2020 som starkt betonar utbildningsaspekten, bland annat genom öppen tillgång till forskningspublikationer. EIT bör därför se till att KI-gruppernas masters- och doktorsutbildningar är ordentligt finansierade. Genom innovativ, företagsinriktad utbildning spelar det en viktig roll för att överbrygga gapet mellan forsknings- och innovationsramen och utbildningspolitiken, och ger den långsiktighet som krävs för att utverka nya sätt att anpassa den högre utbildningen till de krav som kommer att ställas av respektive samhällen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att se till att universitet och andra högre utbildningsinstitutioner har tillräcklig finansiering. Detta garanterar att det råder likvärdiga förutsättningar för institutioner som siktar mot att uppnå högsta europeiska standard. Samtidigt kommer stödet att upprätthållas för forsknings- och utbildningsinstitutioner som redan har status som spetskompetenscentrum. EIT leder bland annat genom nya, tvärvetenskapliga och interdisciplinära, EIT-märkta examina samarbetet i riktning mot utbildning för innovation med tydliga bieffekter på EU:s bredare satsning på modernisering av den högre utbildningen, samtidigt som den europeiska högre utbildningens humanistiska tradition upprätthålls, och stöder därigenom det europeiska området för högre utbildning.
Ändringsförslag  7 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3 – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Det finns dessutom möjligheter för ömsesidigt stärkande samverkan med EU:s sammanhållningspolitik när det gäller kopplingarna mellan innovationens lokala och globala aspekter. Samlokaliseringscentrumen möjliggör gränsöverskridande samarbete inom och utanför KI-gruppernas nätverk och har goda utsikter att bygga vidare på och utnyttja olika finansieringssystem från sina respektive regioner. Samlokaliseringscentrumen har stor betydelse för att stärka KI-gruppernas lokal-globala kopplingar, bl.a. genom nära samarbete med de regionala myndigheterna och då särskilt de som utformar och genomför regionala innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3). Kopplingen mellan KI-grupper och lokala klusterorganisationer kan stärkas genom att de små och medelstora företagen deltar mer i KI-gruppernas verksamhet. Även om möjligheterna till synergieffekter är olika beroende på KI-gruppens verksamhetsområde, förefaller ett antal initiativ och program på EU-nivå särskilt intressanta för samarbete och samordning. Eftersom själva grundtanken med EIT och KI-grupperna är att tillföra mervärde till befintlig europeisk kvalitet, ska nuvarande och framtida KI-grupper försöka utnyttja dessa synergieffekter så mycket som möjligt. KI-grupperna kommer att tillföra mervärde till initiativ som eventuellt redan finns på de berörda områdena, bl.a. initiativ för gemensam programplanering, europeiska innovationspartnerskap och offentlig-privata partnerskap.	Det finns dessutom möjligheter för ömsesidigt stärkande samverkan med EU:s sammanhållningspolitik när det gäller kopplingarna mellan innovationens lokala och globala aspekter. Samlokaliseringscentrumen möjliggör regionöverskridande och gränsöverskridande samarbete inom och utanför KI-gruppernas nätverk och har goda utsikter att bygga vidare på och utnyttja olika finansieringssystem från sina respektive regioner. Samlokaliseringscentrumen har stor betydelse för att stärka KI-gruppernas lokal-globala kopplingar, bl.a. genom nära samarbete med de regionala myndigheterna och då särskilt de som utformar och genomför regionala innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3). Kopplingen mellan KI-grupper och lokala klusterorganisationer kan stärkas genom att de små och medelstora företagen deltar mer i KI-gruppernas verksamhet. Även om möjligheterna till synergieffekter är olika beroende på KI-gruppens verksamhetsområde, förefaller ett antal initiativ och program på EU-nivå särskilt intressanta för samarbete och samordning. Eftersom själva grundtanken med EIT och KI-grupperna är att tillföra mervärde till befintlig europeisk kvalitet, ska nuvarande och framtida KI-grupper försöka utnyttja dessa synergieffekter så mycket som möjligt. KI-grupperna kommer att tillföra mervärde till initiativ som eventuellt redan finns på de berörda områdena, bl.a. initiativ för gemensam programplanering, europeiska innovationspartnerskap och offentlig-privata partnerskap. Man ska skapa säkerhetssystem för att undvika dubbel finansiering (75 procent av finansieringen kommer från privata, offentliga och regionala källor, inbegripet från andra EU-program och från sammanhållningspolitiken). Man bör undvika att minska finansieringen av andra program som rör utbildning.
Ändringsförslag  8 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3 – stycke 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Initiativ för gemensam programplanering är viktiga redskap för att råda bot på splittring inom forskningen, och de torde tjäna som startpunkt för en alleuropeisk forskningsbas av KI-grupper. KI-grupperna kan i sin tur påskynda och främja utnyttjande av resultat av offentlig forskning av hög kvalitet som samlats inom initiativ för gemensam programplanering och på så sätt motverka splittring inom innovationen. Gemensamma teknikinitiativ och de nyinrättade offentlig-privata partnerskapen ger plattformar för främjande av storskalig, industriell forskning och stärker utvecklingen av central teknik. KI‑grupperna kan bidra till att katalysera dessa stora forskningsinvesteringar för att stärka tekniköverföring och kommersialisering och ta fram nya projekt inom befintliga företag i samarbete med företagarbegåvningar. Genom sin inriktning på kunskapstriangeln kan EIT komplettera Europeiska forskningsrådets mer spetsinriktade satsningar på forskningsfronten genom att behandla hela innovationskedjan från idé till tillämpning och utnyttjande och skapa ytterligare möjligheter inom innovation och kontakter med företagande för Marie Curie-forskare och studenter inom Erasmus för alla.	Initiativ för gemensam programplanering är viktiga redskap för att råda bot på splittring inom forskningen, och de torde tjäna som startpunkt för en alleuropeisk forskningsbas av KI-grupper. KI-grupperna kan i sin tur påskynda och främja utnyttjande av resultat av offentlig forskning av hög kvalitet som samlats inom initiativ för gemensam programplanering och på så sätt motverka splittring inom innovationen. Gemensamma teknikinitiativ och de nyinrättade offentlig-privata partnerskapen ger plattformar för främjande av storskalig, industriell forskning och stärker utvecklingen av central teknik. KI-grupperna kan bidra till att katalysera dessa stora forskningsinvesteringar för att stärka tekniköverföring och kommersialisering och ta fram nya projekt inom befintliga företag i samarbete med företagarbegåvningar. Genom sin inriktning på kunskapstriangeln kan EIT komplettera Europeiska forskningsrådets mer spetsinriktade satsningar på forskningsfronten genom att behandla hela innovationskedjan från idé till tillämpning och utnyttjande och samtidigt säkra utvecklingen av det europeiska forskningsområdet genom att skapa nya möjligheter för forskare inom ramen för Maria Skłodowska–Curie-programmet. På ett lämpligt sätt kommer EIT att utnyttja Europas intellektuella kapital med avsikten att skaffa ny kompetens inom innovation och kontakter med företagande tack vare samordning med programmet Erasmus för alla.
Ändringsförslag  9 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Med ledning av dessa erfarenheter är EIT:s syfte att befästa och vidareutveckla sin uppgift som investerare som fostrar och skapar möjligheter för högkvalitativa befintliga forskningscentrum, företag och högskolor i EU att samlas och främja deras långsiktiga systematiska samarbete i form av KI-grupper.	Med ledning av dessa erfarenheter är EIT:s syfte att befästa och vidareutveckla sin uppgift som investerare som fostrar och skapar möjligheter för högkvalitativa befintliga forskningscentrum, företag och högskolor i EU att samlas och främja deras långsiktiga systematiska samarbete i form av KI-grupper. Med detta i åtanke bör man lansera informationskampanjer som utnyttjar alla relevanta kommunikationsmetoder och kommunikationskanaler för att se till att både universiteten och studenterna har tillgång till tillräckligt med information om EIT:s och KI-gruppernas funktionssätt och verksamhetsområde.
Ändringsförslag  10 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1 – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
KI-grupperna bör inte bara bygga vidare på sina partners befintliga forskningsbas, utan ska också vara föregångare när det gäller att främja och förverkliga EIT:s uppdrag inom utbildning. Målet är att utbilda och förse begåvade människor med de färdigheter, kunskaper och attityder de behöver i en global kunskapsekonomi. Därför främjar EIT bl.a. EIT-märkta examina och övervakar kvaliteten på dem och att de genomförs enhetligt av de olika KI-grupperna. I detta sammanhang används ömsesidiga utvärderingar och expertutvärderingar i stor omfattning, samtidigt som en dialog med nationella organ och kvalitetssäkringsorgan byggs upp. På så sätt stärks de EIT-märkta kvalifikationernas nationella och internationella erkännande, samtidigt som deras globala attraktionskraft ökar och en utgångspunkt för internationellt samarbete byggs upp. Framöver kommer KI‑grupperna att uppmuntras att vidga sin utbildning bortom masters- och doktorsexamina och erbjuda ett större utbud av utbildningsformer för att tillgodose fler innovativa yrkesutvecklingsverksamheter, t.ex. utbildning av företagsledare, skräddarsydda kurser och sommarkurser. För att öka genomslaget på KI‑gruppernas utbildning och nå bredare målgrupper kan KI-grupperna eventuellt överväga att som pilotprojekt ta fram moduler för utbildning på grundnivå eller paket avsedda för grundskola och gymnasium.	KI-grupperna bör inte bara bygga vidare på sina partners befintliga forskningsbas, utan ska också vara föregångare när det gäller att främja och förverkliga EIT:s uppdrag inom utbildning. Målet är att utbilda och förse begåvade människor med de färdigheter, kunskaper och attityder de behöver i en global kunskapsekonomi. Därför främjar EIT bl.a. EIT-märkta examina och övervakar kvaliteten på dem och att de genomförs enhetligt av de olika KI-grupperna. I detta sammanhang kommer en rad kvalitetskriterier att tillämpas av KI-grupperna på EIT-märkta utbildningsintyg (dvs. i enlighet med Bolognaprocessen, entreprenörskap, möjliggöra för en rörlighet mellan olika sektorer av forskarvärlden och industrin) så att en hög akademisk standard upprätthålls och att de europeiska universitetens rykte och prestige i slutändan säkerställs. Dessutom kommer ömsesidiga utvärderingar och expertutvärderingar att användas i stor omfattning, samtidigt som en dialog med nationella organ och kvalitetssäkringsorgan byggs upp. På så sätt stärks de EIT-märkta kvalifikationernas nationella och internationella erkännande, samtidigt som deras globala attraktionskraft ökar och en utgångspunkt för internationellt samarbete byggs upp. Framöver kommer KI grupperna att uppmuntras att vidga sin utbildning bortom masters- och doktorsexamina och erbjuda ett större utbud av utbildningsformer för att tillgodose fler innovativa yrkesutvecklingsverksamheter, t.ex. utbildning av företagsledare, skräddarsydda kurser och sommarkurser. Universiteten ska fortsatt behålla en akademisk frihet när det gäller kunskap och forskning och, genom att hitta synergier med affärsintresse, vara noga med att skydda sina individuella läroplaner.
Ändringsförslag  11 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1 – stycke 5 – punktsats 2a (ny) (inne i rutan)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	• Etablera kriterier för EIT-märkta utbildningsintyg för att garantera deras akademiska giltighet och höga standard.
Ändringsförslag  12 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1 – stycke 5 – punktsats 3 (inne i rutan)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• Inrätta ett system med ömsesidig utvärdering av EIT-märkta kvalifikationer och föra dialog med nationella och internationella kvalitetssäkringsorgan.	• Aktivt säkerställa samstämmighet och likvärdighet i EIT genom att inrätta ett system med ömsesidig granskning av EIT‑märkta kvalifikationer och föra en dialog med nationella och internationella kvalitetssäkringsorgan.
Ändringsförslag  13 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1 – stycke 5 – punktsats 4 (inne i rutan)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• uppmuntra KI-grupperna att ta fram ett större utbud av utbildningsformer.	• uppmuntra KI-grupperna att ta fram ett större utbud av utbildningsformer, särskilt sådana som är utformade för att ge KI‑grupperna möjlighet att dela med sig av sina kunskaper till institutioner som kan vara intresserade av att delta i framtida KI-grupper och öka kännedomen om dessa utbildningsprogram.
Ändringsförslag  14 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1 – stycke 5 – punktsats 4a (ny) (inne i rutan)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	• Bjuda in KI-grupperna att ge studenter relevant information om erkännandet av examen från en annan medlemsstat.
Ändringsförslag  15 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1 – stycke 5 – punktsats 4b (ny) (inne i rutan)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	• Identifiera gemensamma godkännandeförfaranden för utbildningsbevis på europeisk nivå.
Ändringsförslag  16 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För att ytterligare öka genomslaget och uppmuntra till innovation med avseende på nya samhällsproblem kommer EIT att successivt utöka sitt innehav av KI‑grupper. Genom ett stegvis inrättande av nya KI-grupper kommer EIT att se till att erfarenheterna av tidigare omgångar verkligen beaktas och att KI-grupper bara inrättas där det finns en tydlig innovationspotential och kvalitet i världsklass att bygga vidare på. Åren 2014–2020 kommer därför nya KI-grupper att inrättas i två omgångar med tre nya grupper 2014 och 2018 vilket innebär totalt nio KI-grupper 2014–2020 och 40–50 nya samlokaliseringscentrum i EU. Eventuellt anordnas ett nytt urval av KI-grupper 2018 med utgångspunkt i en grundlig utvärdering av EIT och befintliga KI‑grupper, bl.a. i form av en bedömning av KI-gruppernas ekonomiska och samhälleliga genomslag och EIT:s bidrag till att stärka EU:s och medlemsstaternas innovationskapacitet, samt resultaten av utvärderingen av Horisont 2020.	För att ytterligare öka genomslaget och uppmuntra till innovation med avseende på nya samhällsproblem kommer EIT att successivt utöka sitt innehav av KI‑grupper. Genom ett stegvis inrättande av nya KI-grupper kommer EIT att se till att erfarenheterna av tidigare omgångar verkligen beaktas och att KI-grupper bara inrättas inom tematiska områden där det finns en tydlig innovationspotential och där detta får en stor social betydelse samt kvalitet i världsklass att bygga vidare på. Åren 2014–2020 kommer därför nya KI‑grupper att inrättas i två omgångar med tre nya grupper 2014 och 2018 vilket innebär totalt nio KI-grupper 2014–2020 och 40–50 nya samlokaliseringscentrum i EU. Eventuellt anordnas ett nytt urval av KI-grupper 2018 med utgångspunkt i en grundlig utvärdering av EIT och befintliga KI-grupper, bl.a. i form av en bedömning av KI-gruppernas ekonomiska och samhälleliga genomslag och EIT:s bidrag till att stärka EU:s och medlemsstaternas innovationskapacitet, samt resultaten av utvärderingen av Horisont 2020.
Ändringsförslag  17 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Nya kunskaps- och innovationsgrupper ska inrättas på områden där det finns stora samhällsutmaningar med innovationspotential. EIT bidrar därigenom till EU:s övergripande politiska mål, särskilt målen för Horisont 2020, där en rad samhällsutmaningar samt möjliggörande och industriell teknik anges. Målet är att inrätta KI-grupper på områden som på grund av sin omfattning och komplexa karaktär bara kan hanteras med ett ämnesövergripande, gränsöverskridande och tvärsektoriellt tillvägagångssätt. Valet av ämnesområde bygger därför på en ingående bedömning av huruvida en KI-grupp verkligen kan tillföra något mervärde och inverka positivt på samhället och ekonomin.	Nya kunskaps- och innovationsgrupper ska inrättas på tematiska områden där det finns stora samhällsutmaningar med innovationspotential. EIT bidrar därigenom till EU:s övergripande politiska mål, särskilt målen för Horisont 2020, där en rad samhällsutmaningar anges. Målet är att inrätta KI-grupper på områden som på grund av sin omfattning och komplexa karaktär bara kan hanteras med ett ämnesövergripande, gränsöverskridande och tvärsektoriellt tillvägagångssätt. Valet av ämnesområde bygger därför på en ingående bedömning av huruvida en KI‑grupp verkligen kan tillföra något mervärde och inverka positivt på samhället och ekonomin. Tilldelning av medel till nya KI-grupper ska göras på ett konkurrensutsatt sätt och med hänsyn till projektens kvalitet och potential, samtidigt som man ser till att varje KI-grupp får tillräcklig finansiering för att kunna tillföra med innovation i praktiken.
Ändringsförslag  18 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.2 – stycke 3 – punktsats 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• Kräva tvärvetenskapliga förhållningssätt och utveckling av nya former av utbildning över ämnesgränserna.	• Kräva tvärvetenskapliga förhållningssätt och uppmuntra universiteten att utveckla nya former av utbildning över ämnesgränserna.
Ändringsförslag  19 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.2 – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Bedömningen av de ämnesområden som föreslogs i EIT:s utkast och de berörda parternas synpunkter visade tydligt att fördelarna med en KI-grupp varierade mellan ämnesområdena. Därför valdes ett antal ämnesområden bort fullständigt, medan andra formulerades om för att bättre motsvara de europeiska och globala förhållandena.	Bedömningen av de ämnesområden som föreslogs i EIT:s utkast och de berörda parternas synpunkter visade tydligt att fördelarna med en KI-grupp varierade mellan ämnesområdena. Därför valdes ett antal ämnesområden bort fullständigt, medan andra formulerades om för att bättre motsvara de europeiska och globala förhållandena. En regelbunden bedömning av utvecklingen av forskningspotential och den eventuella uppkomsten av en ny innovationsdynamik bör beaktas för framtida KI-grupper i sektorer som ännu inte uppmärksammats men som uppfyller kriterierna (som exempelvis sjöfarten).
Ändringsförslag  20 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.2 – stycke 5 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Följande ämnesområden utpekades som dem där en ny KI-grupp har störst potential att tillföra mervärde till befintlig verksamhet och stärka innovationen:	Följande ämnesområden utpekades som områden där en ny KI-grupp kan tillföra mervärde till befintlig verksamhet och stärka innovationen. Listan är dock endast vägledande när det gäller tematiska områden som slutligen väljs ut för framtida KI-grupper:
Ändringsförslag  21 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.2 – stycke 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För den andra omgången 2018 kommer de återstående ämnesområdena (rörlighet i städer, tillverkning med mervärde och smarta, säkra samhällen) att övervägas, med hänsyn tagen till nya, oförutsedda utmaningar som kan dyka upp framöver.	För den andra omgången 2018 kan de återstående ämnesområdena från listan ovan (rörlighet i städer, tillverkning med mervärde och smarta, säkra samhällen) komma att övervägas tillsammans med andra områden, vilka tar hänsyn till nya, oförutsedda utmaningar som kan dyka upp framöver.
Ändringsförslag  22 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.2 – stycke 9a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt humanioras roll i den högre utbildningen, eftersom den på ett betydande sätt bidrar både till det ekonomiska livet och till främjandet av den europeiska kulturen och det europeiska kulturarvet. I det avseendet får humaniora inte förbises när man väljer tematiska områden för framtida KI-grupper.
Ändringsförslag  23 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.2 – stycke 10 – punktsats 1a (ny) (inne i rutan)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	• Samråda fullt ut med alla intressenter, inbegripet – vid sidan av universitet, företag, entreprenörer och forskningscentrum – civilsamhället, lokala regeringar och relevanta icke-statliga organisationer, innan man bestämmer sig för de tematiska områden som ska omfattas av den tredje vågen av KI-grupper 2018.
Ändringsförslag  24 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.2 – stycke 10 – punktsats 1b (ny) (inne i rutan)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	• Bruka alla krafter på att se till att så många potentiellt intresserade parter som möjligt görs medvetna om urvalsförfarandet till framtida KI‑grupper. Potentiella intresserade parter ska ges all nödvändig information som de behöver för att grundligt överväga vilka eventuella bidrag de kan lämna. I det avseendet ska särskild uppmärksamhet ägnas åt de områden och regioner från vilka det ännu inte finns några deltagare i de befintliga KI‑grupperna.
Ändringsförslag  25 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.2 – stycke 10 – punktsats 2a (ny) (inne i rutan)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	• Se till att de sociala aspekterna blir ett övergripande kriterium inom KI‑grupperna och mer synliga i varje samhällsutmaning.
Ändringsförslag  26 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I inledningsskedet fokuserade EIT främst på att bygga upp KI-grupperna. Det är visserligen ett mål för EIT att stärka befintliga centrum med hög kvalitet, men man måste också se till att skapa mervärde för de delar av EU som inte direkt deltar i KI-grupperna. Därför måste EIT aktivt främja spridning av bra lösningar för integration av kunskapstriangeln så att en gemensam kultur för innovation och kunskapsspridning växer fram.	I inledningsskedet fokuserade EIT främst på att bygga upp KI-grupperna. Det är visserligen ett mål för EIT att stärka befintliga – eller att uppmuntra skapandet av nya – centrum med hög kvalitet, men man måste också se till att skapa mervärde för de delar av EU som inte direkt deltar i KI-grupperna. Vidare är det nödvändigt att EIT blir mer synligt för medlemsstater som ännu inte är engagerade i KI‑grupperna, framför allt dem som har mindre erfarenhet av sådana former av gemensamma satsningar. Kompetenskriteriet samt subsidiaritetsprincipen ska alltid gälla. Därför måste EIT aktivt främja spridning av bra lösningar för integration av kunskapstriangeln, till exempel offentliggörande av forskningsresultat och öppen forskning, så att en gemensam kultur för innovation och kunskapsspridning växer fram.
Ändringsförslag  27 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT måste framöver arbeta för att göra erfarenheterna från KI-grupperna begripliga och reproducerbara och bygga in dem i en kultur som kan fungera som föredöme i och utanför Europa. Genom att kartlägga, analysera och sprida bra lösningar och nya styrnings- och finansieringsformer från KI-grupperna strävar EIT efter att se till att den kunskap som skapats inom EIT och KI-grupperna sprids och utnyttjas till båtnad för människor och institutioner, även för dem som inte direkt deltar i en KI-grupp.	EIT måste framöver arbeta för att göra erfarenheterna från KI-grupperna begripliga och reproducerbara och bygga in dem i en kultur som kan fungera som föredöme i och utanför Europa. Genom att kartlägga, analysera och sprida bra lösningar och nya styrnings- och finansieringsformer från KI-grupperna strävar EIT efter att se till att den kunskap som skapats inom EIT och KI-grupperna sprids och utnyttjas till båtnad för medborgare, privata enheter och institutioner, även för dem som inte direkt deltar i en KI-grupp.
Ändringsförslag  28 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT kan ha en avgörande roll för att sammanställa de olika metoder som KI‑grupperna använder och göra dem tillämpbara på områden där innovationsförmågan är svag och där man inte annars skulle kunna ta vara på EIT:s erfarenheter. Sådan utåtriktad verksamhet kommer att göra det möjligt att se till att fördelarna med EIT leder till utvecklad innovationsförmåga på dessa områden. Verksamheten kan ge god avkastning eftersom den bygger på KI‑gruppernas arbete.	EIT kan ha en avgörande roll för att sammanställa de olika metoder som KI‑grupperna använder och göra dem tillämpbara på tematiska områden där innovationsförmågan är svag och där man inte annars skulle kunna ta vara på EIT:s erfarenheter. Sådan utåtriktad verksamhet kommer att göra det möjligt att se till att fördelarna med EIT leder till utvecklad innovationsförmåga på dessa områden. Verksamheten kan ge god avkastning eftersom den bygger på KI‑gruppernas arbete. I det här avseendet är det av stor vikt att idén om innovation också tillämpas på akademiska områden som kan ge upphov till nya idéer och koncept och nya materiella bevis som har att göra med den europeiska kulturens historia och nutid.
Ändringsförslag  29 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2 – stycke 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Begåvade människor är en förutsättning för innovationen. En av EIT:s viktigaste uppgifter är att ge begåvande människor möjlighet att helt och fullt ta vara på sin potential och skapa miljöer där de kan utvecklas. Genom KI-grupperna bygger EIT upp sådana miljöer, men man behöver komplettera dem med strategier för att attrahera och inkludera spetsbegåvningar från andra håll än inom KI-grupperna.	Begåvade människor är, när de får lämplig utbildning och erbjuds arbete under inspirerande förhållanden, en förutsättning för framgångsrik forskning och öppna för innovation. En av EIT:s viktigaste uppgifter är att ge begåvande människor möjlighet att helt och fullt ta vara på sin potential och skapa miljöer där de kan utvecklas. Genom KI‑grupperna bygger EIT upp sådana miljöer, men man behöver komplettera dem med strategier för att attrahera och inkludera spetsbegåvningar från andra håll än inom KI-grupperna.
Ändringsförslag  30 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2 – stycke 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessutom har EIT en viktig uppgift när det gäller att attrahera begåvningar från världen utanför EU. Genom att bygga upp ett starkt varumärke och knyta strategiska kontakter med partner från hela världen kan EIT öka attraktionskraften hos partnerna inom KI-grupperna. EIT bör också tillsammans med KI-grupperna ta fram en stark internationell strategi, där man kartlägger relevanta kontakter och potentiella partner och samverkar med dem. Här bör EIT och KI-grupperna utnyttja befintliga EU-initiativ, såsom Erasmus för alla och Marie Curie. EIT kan också främja kunskapsspridning, mentorskap och bildandet av ett nätverk av EIT-alumner.	Dessutom har EIT en viktig uppgift när det gäller att attrahera begåvningar från världen utanför EU. Genom att bygga upp ett starkt varumärke och knyta strategiska kontakter med partner från hela världen kan EIT öka attraktionskraften hos partnerna inom KI-grupperna. EIT bör också tillsammans med KI-grupperna ta fram en stark internationell strategi, där man kartlägger relevanta kontakter och potentiella partner och samverkar med dem. Här bör EIT och KI-grupperna utnyttja befintliga EU-initiativ, såsom Erasmus för alla och Marie Curie. Man ska se till att EIT kompletterar befintliga utbildningar och forskningsprogram (Europeiska forskningsrådet, gemensamma forskningscentrum, europeiska innovationspartnerskap, kunskapsallianser etc.). EIT kan också främja kunskapsspridning, mentorskap och bildandet av ett nätverk av EIT-alumner. EIT kan också bidra till denna uppgift genom att stödja forskningsområden som har att göra med europeisk kultur, vilket alltid har dragit till sig omvärldens intresse.
Ändringsförslag  31 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2 – stycke 8a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	EIT och KI-grupperna bör se till att vetenskapliga resultat och deras tillämpningar, som härrör från masters- och doktorsstudier, och sådana som uppnås under dess mantel, ska offentliggöras i enlighet med detta, för att bidra till den internationella akademiska dialogen.
Ändringsförslag  32 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2 – stycke 9 – punktsats 1 (inne i rutan)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• i samarbete med KI-grupperna grunda ett system (EIT fellows) där begåvande människor från EU och resten av världen kan involveras i verksamheten id KI‑gruppernas samlokaliseringscentrum under en begränsad tid och på så sätt skapa fördelar för både deltagarna och KI‑gruppen,	• i samarbete med KI-grupperna grunda ett system (EIT fellows) där ett heterogent tvärsnitt av studenter, forskare, akademiker, lärare och entreprenörer från alla utbildnings- och affärsområden i hela unionen som för närvarande inte är engagerade i de befintliga KI-grupperna, samt begåvade människor från unionen och resten av världen, kan involveras i verksamheten vid KI-gruppernas samlokaliseringscentrum under en begränsad tid och på så sätt skapa fördelar för både deltagarna och KI-gruppen, och hjälpa till att öka medvetenheten om KI‑gruppernas verksamhet och EIT:s synlighet i allmänhet,
Ändringsförslag  33 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2 – stycke 9 – punktsats 1a (ny) (i rutan)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	• tillhandahålla en plattform för främjande av spetskompetens, samarbete och gemensamma projekt för universitet i hela unionen,
Ändringsförslag  34 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2 – stycke 9 – punktsats 2 (inne i rutan)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• ta i bruk och anpassa ett webbverktyg för kunskapsdelning och nätverk inom EIT,	• ta i bruk och anpassa ett webbverktyg för kunskapsdelning och nätverk inom EIT. Detta verktyg ska användas för att uppmuntra studenter, forskare, akademiker, lärare och entreprenörer som för närvarande inte är engagerade i KI‑grupperna att lära sig om och av det arbete som för närvarande görs av de befintliga KI-grupperna och planerna för framtida omgångar av KI-grupper,
Ändringsförslag  35 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2 – stycke 9 – punktsats 2a (ny) (i rutan)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	• utveckla verktyg som underlättar identifiering av immateriella rättigheter på ett visst område eller vid en undersökning, liksom förvärv, avyttring eller överlåtelse av rättigheterna, anpassat efter det aktuella fallet och aktörernas behov,
Ändringsförslag  36 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2 – stycke 9 – punktsats 4 (inne i rutan)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• systematiskt göra erfarenheterna och framgångarna från KI-grupperna tillgängliga för innovationskretsar i och utanför EU, t.ex. genom en öppen databas med kursmateriel från EIT:s och KI‑gruppernas utbildning.	• systematiskt göra erfarenheterna och framgångarna från KI-grupperna tillgängliga för innovationskretsar i och utanför EU genom en öppen databas med kursmateriel från EIT:s och KI-gruppernas utbildning, som ska göras tillgänglig för universitet och institut för högre utbildning i hela unionen.
Ändringsförslag  37 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.3 – stycke 5 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen har stärkt sina satsningar på att hjälpa EIT inrätta ett sunt, robust och resultatinriktat övervakningssystem. Detta system ska göra EIT och KI-grupperna fullständigt redovisningsskyldiga, garantera delresultatens kvalitet, se till att verksamheten bidrar till prioriteringarna inom Horisont 2020 och möjliggöra tillräcklig flexibilitet i KI-gruppernas verksamhet. Det ska göra det möjligt för EIT att bygga upp en tillförlitlig förmåga att samla in och bedöma materialet från KI‑grupperna, mäta EIT:s måluppfyllelse och jämföra EIT och KI-grupperna mot föredömliga metoder i Europa och världen. Systemet ska utformas flexibelt och vid behov anpassas till EIT:s och KI‑gruppernas skiftande och växande verksamhet. Efter rekommendationerna från den oberoende externa utvärderingen och den övergripande övervakningen inom Horisont 2020 har kommissionen i samarbete med EIT och KI-grupperna föreslagit att det inrättas ett resultatinriktat övervakningssystem för EIT som inriktas på verksamheten på fyra nivåer:	Kommissionen har stärkt sina satsningar på att hjälpa EIT inrätta ett sunt, robust och resultatinriktat övervakningssystem. Detta system ska göra EIT och KI-grupperna fullständigt redovisningsskyldiga, garantera delresultatens kvalitet, se till att verksamheten bidrar till prioriteringarna inom Horisont 2020 och möjliggöra tillräcklig flexibilitet i KI-gruppernas forskning och verksamhet. Det ska göra det möjligt för EIT att bygga upp en tillförlitlig förmåga att samla in och bedöma materialet från KI-grupperna, mäta EIT:s måluppfyllelse och jämföra EIT och KI-grupperna mot föredömliga metoder i Europa och världen. Systemet ska utformas flexibelt och vid behov anpassas till EIT:s och KI-gruppernas skiftande och växande verksamhet. Efter rekommendationerna från den oberoende externa utvärderingen och den övergripande övervakningen inom Horisont 2020 har kommissionen i samarbete med EIT och KI-grupperna föreslagit att det inrättas ett resultatinriktat övervakningssystem för EIT som inriktas på verksamheten på fyra nivåer:
Ändringsförslag  38 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.3 – stycke 5 – punktsats 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• EIT: för att bedöma EIT:s resultat som ett effektivt, målinriktat EU-organ, vilket mäts i form av stöd till KI-grupperna, omfattning och täckning på den utåtriktade verksamheten, spridning och internationell verksamhet samt förmåga att genomföra förenklade förfaranden.	• EIT: för att bedöma EIT:s resultat som ett effektivt, målinriktat EU-organ, vilket mäts i form av stöd till KI-grupperna, omfattning och täckning på den utåtriktade verksamheten, spridning och internationell verksamhet samt förmåga att genomföra förenklade förfaranden samt i form av att uppmuntra till skapandet av centrum med hög kvalitet som ett sätt att utvidga forskning och innovation till hela unionen.
Ändringsförslag  39 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.3 – stycke 5 – punktsats 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• Mellan KI-grupperna: för att övervaka alla KI-bidrag till EIT:s strategiska mål, som anges i ett särskilt instrument såsom en resultattavla för EIT.	• Mellan KI-grupperna: för att övervaka alla KI-bidrag till EIT:s strategiska mål, som anges i ett särskilt instrument såsom en resultattavla för EIT, samt för att uppmuntra tvärvetenskaplig forskning som ett sätt att stärka och bibehålla nya fält inom forskning och innovation.
Ändringsförslag  40 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.3 – stycke 5 – punktsats 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• Enskilda KI-grupper: för att övervaka enskilda KI-gruppers resultat med ledning av individuella mål och prestandaindikatorer enligt den enskilda KI-gruppernas verksamhetsplaner. KI‑grupperna har olika affärsmodeller och marknader, vilket innebär att olika indikatorer krävs för förvaltning av en enskild grupp.	• Enskilda KI-grupper: för att övervaka enskilda KI-gruppers resultat med ledning av individuella mål och prestandaindikatorer enligt de enskilda KI‑gruppernas verksamhetsplaner. KI‑grupperna har olika affärsmodeller och marknader, vilket innebär att olika indikatorer krävs för förvaltning av en enskild grupp. Inrättandet av samlokaliseringscentrum som ett sätt att utvidga verksamheten och främja idén om samarbete på lokal, regional och nationell nivå som ett bidrag till EIT:s verksamhetsområden ska dessutom uppmuntras.
Ändringsförslag  41 Förslag till beslut Bilaga – punkt 3.1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Avgörande i detta avseende är styrelsens storlek, sammansättning och rutiner. Principen om oberoende ledamöter, med ett begränsat antal valda ledamöter som representerar KI-grupperna, har visat sig värdefull och gör det möjligt att samla expertis från kunskapstriangelns olika sidor. Den första modellen med 18 valda ledamöter, plus det nya tillskottet av fyra ytterligare företrädare för KI-grupperna, har dock visat sina begränsningar. En mindre styrelse kommer att leda till effektivare beslutsfattande och lägre fasta administrativa kostnader. Slutligen kan ökad effektivitet uppstå genom att EIT:s styrelse går tillbaka till sin kärnverksamhet att staka ut den strategiska kursen. Dessutom kan den övergripande samstämmigheten med andra EU-initiativ ökas genom mer samråd med Europeiska kommissionen kring EIT:s treåriga arbetsprogram. Med hjälp av uppgifterna om EIT och KI-grupperna i det treåriga arbetsprogrammet kan det bedömas och garanteras att verksamheten kompletterar andra delar av Horisont 2020 och andra av unionens politiska insatser och instrument. Alla dessa förändringar ingår i det förslag till ändring av EIT-förordningen som läggs fram samtidigt med detta strategiska innovationsprogram.	Avgörande i detta avseende är styrelsens storlek, sammansättning och rutiner. Principen om oberoende ledamöter, med ett begränsat antal valda ledamöter som representerar KI-grupperna, har visat sig värdefull och gör det möjligt att samla expertis från kunskapstriangelns olika sidor. Den första modellen med 18 valda ledamöter, plus det nya tillskottet av fyra ytterligare företrädare för KI-grupperna, har dock visat sina begränsningar. En mindre styrelse kommer att leda till effektivare beslutsfattande och lägre fasta administrativa kostnader. Slutligen kan ökad effektivitet uppstå genom att EIT:s styrelse går tillbaka till sin kärnverksamhet att staka ut den strategiska kursen. Dessutom kan den övergripande samstämmigheten med andra EU-initiativ ökas genom mer samråd med Europeiska kommissionen kring EIT:s treåriga arbetsprogram. I detta syfte skulle en kommitté av akademiska experter som ger värdefullt stöd och värdefull rådgivning till styrelsen göra en utomordentlig nytta i frågor som främst har att göra med akademisk strategi och KI-gruppernas utbildningsmetoder, vilkas roll kommer att vara att överse programmens innehåll, deras kvalitetskriterier och deras sociala och kulturella aspekter. Med hjälp av uppgifterna om EIT och KI-grupperna i det treåriga arbetsprogrammet kan det bedömas och garanteras att verksamheten kompletterar andra delar av Horisont 2020 och andra av unionens politiska insatser och instrument. Alla dessa förändringar ingår i det förslag till ändring av EIT‑förordningen som läggs fram samtidigt med detta strategiska innovationsprogram.
Ändringsförslag  42 Förslag till beslut Bilaga – punkt 3.2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT:s huvudkontor kommer att utvecklas från sina rent administrativa uppgifter och optimera sin operativa verksamhet för att lotsa KI-grupperna till maximala resultat och sprida bra lösningar så brett som möjligt. Om några tjänster och funktioner tillhandahålls centralt, inte ute i KI‑grupperna, kan effektiviteten öka. Även om KI-grupperna verkar inom specifika ämnen är några element gemensamma, och det är här som EIT kan tillföra ett påtagligt mervärde. Dessa kunskapsförmedlande funktioner kan vara att huvudkontoret t.ex. blir informationsförmedlare och resurspartner för att främja utbyten och erfarenhetsspridning mellan KI-grupper, underlätta kontakterna med EU‑institutionerna och andra centrala organisationer som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD), eller om specifika övergripande frågor såsom rådgivning om immaterialrätt, teknik- och kunskapsöverföring, jämförelser med internationella bra lösningar eller prognoser för att staka ut EIT:s och KI-gruppernas kurs mot framtiden. EIT och KI-grupperna bör gemensamt besluta var dessa uppgifter kan lösas effektivast. Här har det oerhört stor betydelse att EIT och KI-grupperna inrättar fungerande former för systematiskt samarbete kring övergripande frågor.	EIT:s huvudkontor kommer att utvecklas från sina rent administrativa uppgifter och optimera sin operativa verksamhet för att lotsa KI-grupperna till maximala resultat och sprida bra lösningar så brett som möjligt. Om några tjänster och funktioner tillhandahålls centralt, inte ute i KI‑grupperna, kan effektiviteten öka. Även om KI-grupperna verkar inom specifika ämnen är några element gemensamma, och det är här som EIT kan tillföra ett påtagligt mervärde. Dessa kunskapsförmedlande funktioner kan vara att huvudkontoret t.ex. blir informationsförmedlare och resurspartner för att främja utbyten, öppenhet och tillgängliggörande av information (särskilt på området industriella äganderätter), utveckla erfarenhetsspridningen mellan KI-grupper samt underlätta kontakterna med EU‑institutionerna och andra centrala organisationer som Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling (OECD). EIT kan på så vis ägna sig åt specifika övergripande frågor såsom rådgivning om öppen forskning, forskningssamverkan, lagstiftning om immaterialrätt och om konkurrens, teknik- och kunskapsöverföring, jämförelser med internationella bra lösningar eller prognoser för att staka ut EIT:s och KI‑gruppernas kurs mot framtiden. EIT och KI-grupperna bör gemensamt besluta var dessa uppgifter kan lösas effektivast. Här har det oerhört stor betydelse att EIT och KI-grupperna inrättar fungerande former för systematiskt samarbete kring övergripande frågor.
Ändringsförslag  43 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 2 – punkt 4 – stycke 1 – punktsats 7a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Ÿ Den främjar internationellt utvecklingssamarbete i syfte att förbättra livsmedelsproduktionen och höja nivån och kvaliteten inom livsmedelssektorn.
Ändringsförslag  44 Förslag till beslut Bilaga – faktablad 4 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
På liknande sätt kan KI-gruppen också samråda med programmet för konkurrenskraft och innovation, närmare bestämt projekten för marknadsintroduktion och miljöinnovation där materialåtervinning är ett prioriterat område. Erfarenheterna kommer att föras vidare i Horisont 2020 inom samhällsutmaningarna klimatåtgärder, resurseffektivitet och hållbar råvaruförsörjning.	På liknande sätt kan KI-gruppen också samråda med programmet för konkurrenskraft och innovation, närmare bestämt projekten för marknadsintroduktion och miljöinnovation där materialåtervinning är ett prioriterat område. Erfarenheterna kommer att föras vidare i Horisont 2020 inom samhällsutmaningarna klimatåtgärder, resurseffektivitet och hållbar råvaruförsörjning, för att främja användandet av material som ger bättre motståndskraft mot tidens tand på kulturarvet.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Det strategiska innovationsprogrammet för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT): EIT:s bidrag till ett mer innovativt Europa
Referensnummer	COM(2011)0822 – C7-0462/2011 – 2011/0387(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 13.12.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	CULT 13.12.2011
Associerat/associerade utskott - tillkännagivande i kammaren	20.4.2012
Föredragande av yttrande        Utnämning	Chrysoula Paliadeli 2.2.2012
Behandling i utskott	25.4.2012	19.6.2012
Antagande	19.9.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Zoltán Bagó, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Cătălin Sorin Ivan, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Emilio Menéndez del Valle, Marek Henryk Migalski, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Marco Scurria, Emil Stoyanov, Hannu Takkula, László Tőkés, Marie-Christine Vergiat
Slutomröstning: närvarande suppleanter	François Alfonsi, Heinz K. Becker, Nadja Hirsch, Iosif Matula, Mitro Repo, Kay Swinburne

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (13.7.2012)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om det strategiska innovationsprogrammet för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT): institutets bidrag till ett mer innovativt Europa
(COM(2011)0822 – C7‑0462/2011 – 2011/0387(COD))

Föredragande: Alajos Mészáros

KORTFATTAD MOTIVERING

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 294/2008 i syfte att stärka EU:s innovationsförmåga. Institutet utgör EU:s första försök att integrera högre utbildning, forskning och innovation i den så kallade kunskapstriangeln. Integreringen kommer i första hand att ske genom kunskaps- och innovationsgrupperna (nedan kallade KI-grupperna), där företrädare för organisationer möts och arbetar långsiktigt med samhällsutmaningar. EIT inledde sin verksamhet 2010 och har sitt säte i Budapest.

Det finns en övergripande politisk vilja att ytterligare främja EIT, och därför ställer sig föredraganden mycket positiv till förslaget till strategiskt innovationsprogram (SIP).

Samordningsmekanismer för EU-initiativ

Det måste dock framhållas från början att man bör införa en samordningsmekanism för EIT och annan verksamhet inom Horisont 2020. EIT bör främja KI-gruppernas samverkan inom pelarna för Horisont 2020 och med andra initiativ samtidigt som man vederbörligen uppmärksammar risken för dubbleringar.

Utökade prioriteringar för SIP

Föredraganden välkomnar SIP:s ämnesområden men föreslår att förteckningen över prioriteringar i dessa utökas även utöver en hållbar försörjningskedja från jord till bord, innovation för sunt liv och aktivt åldrande, hållbar prospektering, utvinning, bearbetning, återvinning och ersättning av råvaror, smarta, säkra samhällen och rörlighet i städer. När nya prioriterade områden tas fram bör EIT inleda en regelbunden dialog med EU-institutionerna.

Utvidgat deltagandet från alla medlemsstater och främjande av synergier i EIT:s uppbyggnad till fördel för i synnerhet små och medelstora företag

Som ett elitinstitut med ett nytt koncept för att organisera forskning, högre utbildning och affärsverksamhet, måste EIT förstärka den privata sektorns, i synnerhet de små och medelstora företagens, medverkan i kunskapstriangeln. Detta kommer att främja bättre omsättning av forskningsresultaten i nya innovativa varor och tjänster. KI-grupperna bör stödja regionerna i verksamheterna ”smart specialisering” och ”spetsforskningstrappa”, som kommer att göra det möjligt att involvera aktörer från alla regioner i Europa.

Hanteringen av immateriella rättigheter

Slutligen vill föredraganden att EIT utvecklar nya innovativa immaterialrättsliga strategier och metoder som kan motsvara de berörda aktörernas – i synnerhet de små och medelstora företagens – behov och intressen i Europa.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till beslut Skäl 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) EIT:s långsiktiga prioriteringsområden bör fastställas i SIP, med en bedömning av de socioekonomiska konsekvenserna och möjligheten att skapa det bästa mervärdet i fråga om innovation. I SIP bör resultaten från övervakningen och utvärderingen av EIT beaktas.	(2) EIT:s långsiktiga prioriteringsområden som främjar hög kvalitet och ett brett deltagande i EU bör fastställas i SIP, med en bedömning av de socioekonomiska konsekvenserna och möjligheten att skapa det bästa mervärdet i fråga om innovation. I SIP bör resultaten från övervakningen och utvärderingen av EIT beaktas.
Ändringsförslag  2 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.1. – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I en föränderlig värld vilar Europas väg mot framtiden på smart, hållbar tillväxt för alla. För att uppnå detta och förbli konkurrenskraftigt i den globala kunskapsekonomin har den s.k. kunskapstriangeln, bestående av forskning, undervisning och innovation och samspelet dem emellan, utpekats som pådrivande. Europeiska unionen har därför agerat och utsett dessa områden till prioriteringar i strategin Europa 2020. Prioriteringarna kommer att genomföras bl.a. i form av flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen och Unga på väg, som utgör den övergripande politiska ramen för EU:s insatser på detta område. De kompletteras av flaggskeppsinitiativen En integrerad industripolitik för en globaliserad tid och Ett resurseffektivt Europa. Det är meningen att EIT ska bidra helt och fullt till målen för dessa initiativ.	I en föränderlig värld vilar Europas väg mot framtiden på smart, hållbar tillväxt för alla. För att uppnå detta och förbli konkurrenskraftigt i den globala kunskapsekonomin har den s.k. kunskapstriangeln, bestående av forskning, undervisning och innovation och samspelet dem emellan, utpekats som pådrivande. Europeiska unionen har därför agerat och utsett dessa områden till prioriteringar i strategin Europa 2020. Prioriteringarna kommer att genomföras bl.a. i form av flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen och Unga på väg, som utgör den övergripande politiska ramen för EU:s insatser på detta område. De kompletteras av flaggskeppsinitiativen En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, En digital agenda för Europa, Ett resurseffektivt Europa och En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen. Det är meningen att EIT ska bidra helt och fullt till målen för dessa initiativ.
Ändringsförslag  3 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.1. – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT har inrättats för just detta ändamål: att bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft genom att stärka EU:s och medlemsstaternas innovationsförmåga. Genom att integrera kunskapstriangeln mellan utbildning, forskning och innovation ska EIT bidra till att hantera samhällsutmaningarna inom Horisont 2020 och leda till en genomgripande förändring av hur de europeiska innovationsaktörerna samarbetar.	EIT har inrättats för just detta ändamål: att bidra till hållbar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft genom att stärka EU:s och medlemsstaternas innovationsförmåga och entreprenörsförmåga samt stärka dess potential att omsätta resultat från forskning och innovation i högvärdiga varor och tjänster. Genom att integrera kunskapstriangeln mellan utbildning, forskning och innovation ska EIT bidra till att hantera samhällsutmaningarna inom Horisont 2020 och leda till en genomgripande förändring av hur de europeiska innovationsaktörerna samarbetar inom öppna och inkluderande innovationsmodeller.
Ändringsförslag  4 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.1. – stycke 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För att nå detta mål kombineras i EIT strategiska riktlinjer på EIT-nivå med ett gräsrotsperspektiv genom kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupper). KI-grupperna är starkt integrerade partnerskap, där högskolor, forskningscentrum, små och stora företag och andra innovationsaktörer av hög kvalitet samlas på lång sikt för att arbeta kring enskilda samhällsutmaningar. Varje KI-grupp är organiserad kring ett litet antal sammanlänkade samlokaliseringscentrum där partnerna dagligen samarbetar med en aldrig tidigare skådad grad av gemensam strategisk inriktning. Samlokaliseringscentrumen bygger på befintliga centrum av hög kvalitet men vidareutvecklar dem till lokala innovationsmiljöer som knyts samman i ett bredare nät av innovationsnoder i Europa. Inom ramen för EIT har de enskilda KI‑grupperna stor självständighet för att utforma intern organisation, sammansättning, dagordning och arbetsmetoder så att de kan välja de former som bäst passar deras mål. På den strategiska nivån organiserar EIT urvalet av KI-grupper, samordnar dem inom en flexibel ram där deras bästa lösningar för styrning och finansiering sprids.	För att nå detta mål kombineras i EIT strategiska riktlinjer på EIT-nivå med ett gräsrotsperspektiv genom kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupper). KI-grupperna är starkt integrerade partnerskap som omfattar hela Europa, där högskolor, forskningscentrum, små och stora företag och andra innovationsaktörer av hög kvalitet samlas på lång sikt för att arbeta kring enskilda samhällsutmaningar. Varje KI-grupp är organiserad kring ett litet antal sammanlänkade samlokaliseringscentrum där partnerna dagligen samarbetar med en aldrig tidigare skådad grad av gemensam strategisk inriktning. Samlokaliseringscentrumen bygger på befintliga centrum av hög kvalitet men vidareutvecklar dem till lokala innovationsmiljöer som knyts samman i ett bredare nät av innovationsnoder i Europa. Inom ramen för EIT har de enskilda KI‑grupperna stor självständighet för att utforma intern organisation, sammansättning, dagordning och arbetsmetoder så att de kan välja de former som bäst passar deras mål. EIT bör fungera som ett föredöme i Europa för ett effektivt styre med små ingripanden. På den strategiska nivån organiserar EIT urvalet av KI-grupper enligt de ämnesområden som godkänts av Europaparlamentet och rådet, och samordnar dem inom en flexibel ram där deras bästa lösningar för styrning och finansiering sprids.
Ändringsförslag  5 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.1. – stycke 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Modellen där KI-grupperna är enhetliga juridiska personer under ledning av en verkställande direktör (vd) är en tydlig skillnad mot den traditionella modellen med flera bidragsmottagare. Dessutom följer alla KI-grupper affärsmässighet för sin strategiska planering, och de har alla genomfört samlokaliseringsmodellen där arbetslag med skiftande bakgrund sammanförs på ett ställe som fungerar som sambandscentral för en stor del av verksamheten i en KI-grupp, så att kompetens från olika områden sammanförs på europeisk nivå.	Modellen där KI-grupperna är enhetliga juridiska personer under ledning av en verkställande direktör (vd) är en tydlig skillnad mot den traditionella modellen med flera bidragsmottagare. Dessutom följer alla KI-grupper affärsmässighet för sin strategiska planering, och de har alla genomfört samlokaliseringsmodellen där arbetslag med skiftande bakgrund sammanförs på ett ställe som fungerar som sambandscentral för en stor del av verksamheten i en KI-grupp, så att kompetens från olika områden sammanförs på europeisk nivå. KI-grupper bör kunna uppbåda investeringar och långsiktiga åtaganden från näringslivet.
Ändringsförslag  6 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3. – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT kommer att bidra till målen i Horisont 2020, särskilt genom att ta itu med samhällsutmaningar på ett sätt som kompletterar andra initiativ på området. Inom Horisont 2020 kommer EIT att bidra till målet om att ta itu med samhällsutmaningar, men enligt metoden med skarvfri samverkan kring flera mål ska EIT också bidra till målet om industriellt ledarskap och förutsättningar för ökad konkurrens genom att stimulera resultatinriktat forskning och främja grundandet av snabbväxande innovativa småföretag. Slutligen ska EIT bidra till skapandet av en vetenskaplig bas av hög kvalitet genom att främja gränsöverskridande rörlighet över disciplins-, sektors- och nationsgränser och genom att arbeta in företagsamhet och risktagande i innovativa masters- och doktorsexamina. EIT kommer på så sätt att avsevärt bidra till förutsättningarna för att förverkliga EU-forskningens innovationspotential och till färdigställandet av det europeiska området för forskning.	EIT kommer att bidra till målen i Horisont 2020, särskilt genom att ta itu med samhällsutmaningar på ett sätt som kompletterar andra initiativ på området. Inom Horisont 2020 kommer EIT att bidra till målet om att ta itu med samhällsutmaningar, men enligt metoden med skarvfri samverkan kring flera mål ska EIT också bidra till målet om industriellt ledarskap och förutsättningar för ökad konkurrens genom att stimulera resultatinriktat forskning och främja grundandet av öppna och inkluderande innovationsmodeller bland snabbväxande innovativa småföretag. Slutligen ska EIT bidra till skapandet av en vetenskaplig bas av hög kvalitet genom att främja gränsöverskridande rörlighet över disciplin-, sektors- och nationsgränser och genom att arbeta in företagsamhet och risktagande i innovativa masters- och doktorsexamina. EIT kommer på så sätt att avsevärt bidra till förutsättningarna för att förverkliga EU-forskningens innovationspotential och till färdigställandet av det europeiska området för forskning. En mekanism för samordning mellan EIT och övrig verksamhet inom Horisont 2020 ska föreslås av kommissionen under samråd med EIT och införas av EIT.
Ändringsförslag  7 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3. – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Det finns dessutom möjligheter för ömsesidigt stärkande samverkan med EU:s sammanhållningspolitik när det gäller kopplingarna mellan innovationens lokala och globala aspekter. Samlokaliseringscentrumen möjliggör gränsöverskridande samarbete inom och utanför KI-gruppernas nätverk och har goda utsikter att bygga vidare på och utnyttja olika finansieringssystem från sina respektive regioner. Samlokaliseringscentrumen har stor betydelse för att stärka KI-gruppernas lokal-globala kopplingar, bl.a. genom nära samarbete med de regionala myndigheterna och då särskilt de som utformar och genomför regionala inovationsstrategier för smart specialisering (RIS3). Kopplingen mellan KI-grupper och lokala klusterorganisationer kan stärkas genom att de små och medelstora företagen deltar mer i KI-gruppernas verksamhet. Även om möjligheterna till synergieffekter är olika beroende på KI-gruppens verksamhetsområde, förefaller ett antal initiativ och program på EU-nivå särskilt intressanta för samarbete och samordning. Eftersom själva grundtanken med EIT och KI-grupperna är att tillföra mervärde till befintlig europeisk kvalitet, ska nuvarande och framtida KI-grupper försöka utnyttja dessa synergieffekter så mycket som möjligt. KI-grupperna kommer att tillföra mervärde till initiativ som eventuellt redan finns på de berörda områdena, bl.a. initiativ för gemensam programplanering, europeiska innovationspartnerskap och offentlig-privata partnerskap.	Det finns dessutom möjligheter för ömsesidigt stärkande samverkan med EU:s sammanhållningspolitik när det gäller kopplingarna mellan innovationens lokala och globala aspekter. En väsentlig uppgift för EIT:s KI-grupper är att stödja regionerna i verksamheterna ”smart specialisering” och ”spetsforskningstrappa”, som kommer att göra det möjligt för aktörer från alla regioner i Europa att ha behållning av och delta i EIT. Samlokaliseringscentrumen möjliggör gränsöverskridande samarbete inom och utanför KI-gruppernas nätverk och har goda utsikter att bygga vidare på och utnyttja olika finansieringssystem från sina respektive regioner. Samlokaliseringscentrumen har stor betydelse för att stärka KI-gruppernas lokal-globala kopplingar, bl.a. genom nära samarbete med de regionala myndigheterna och då särskilt de som utformar och genomför regionala innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3). Kopplingen mellan KI-grupper och lokala klusterorganisationer kan stärkas genom att de små och medelstora företagen deltar mer i KI-gruppernas verksamhet. Det nya konceptet regionala innovations- och genomförandegrupper från KI-grupperna ger en modell som effektivt kan bidra till att skapa en koppling till sammanhållningspolitiken och dess finansieringsinstrument. Även om möjligheterna till synergieffekter är olika beroende på KI-gruppens verksamhetsområde, förefaller ett antal initiativ och program på EU-nivå särskilt intressanta för samarbete och samordning. Eftersom själva grundtanken med EIT och KI-grupperna är att tillföra mervärde till befintlig europeisk kvalitet, ska nuvarande och framtida KI-grupper försöka utnyttja dessa synergieffekter så mycket som möjligt. KI-grupperna kommer att tillföra mervärde till initiativ som eventuellt redan finns på de berörda områdena, bl.a. initiativ för gemensam programplanering, europeiska innovationspartnerskap och offentlig-privata partnerskap.
Ändringsförslag  8 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.3. – stycke 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I praktiken kommer möjligheter till samverkan att visa sig i olika former beroende på KI-grupp och utmaning. I dag knyts kontakter inom KI-grupperna med andra initiativ, som varierar beroende på KI-gruppen och dess område.	I praktiken kommer möjligheter till samverkan att visa sig i olika former beroende på KI-grupp och utmaning. I dag knyts kontakter inom KI-grupperna med andra initiativ, som varierar beroende på KI-gruppen och dess område. Dessutom bör EIT främja KI-gruppernas synergier och samverkan inom pelarna för Horisont 2020 och med andra initiativ samtidigt som man vederbörligen uppmärksammar risken för dubbleringar.
Ändringsförslag  9 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1. – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Modellen med EIT som investerare går ut på att finna de bästa strategiska möjligheterna och välja ett innehav av partnerskap i världsklass, KI-grupperna, för att förverkliga dem. Som en del av denna modell delar EIT ut årliga anslag till KI-grupperna beroende på deras resultat och förslag till verksamhet i verksamhetsplanen. Verksamhetsplanerna kommer att bedömas bl.a. med hjälp av extern, oberoende expertis. I detta sammanhang ska EIT inte bara ange breda riktlinjer och visioner, utan också ge KI-grupperna lämpligt stöd och övervaka deras verksamhet. Samtidigt har KI-grupperna avsevärd frihet att utforma sina interna strategier, sin interna organisation, sin verksamhet och de metoder man använder för att hitta erforderliga begåvningar och resurser.	Modellen med EIT som investerare går ut på att finna de bästa strategiska möjligheterna och välja ett innehav av partnerskap i världsklass, KI-grupperna, för att förverkliga dem. Som en del av denna modell delar EIT ut årliga anslag till KI-grupperna beroende på deras resultat och förslag till verksamhet i verksamhetsplanen i ett tydligt och transparent förfarande. Verksamhetsplanerna kommer att bedömas bl.a. med hjälp av extern, oberoende expertis. I detta sammanhang ska EIT inte bara ange breda riktlinjer och visioner, utan också ge KI-grupperna lämpligt stöd och övervaka och rapportera om deras verksamhet utan alltför många detaljer och utan att ge upphov till ytterligare administrativa bördor. Samtidigt har KI-grupperna avsevärd frihet att utforma sina interna strategier, sin interna organisation, sin verksamhet och de metoder man använder för att hitta erforderliga begåvningar och resurser.
Ändringsförslag  10 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1. – stycke 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Viktigt i detta avseende är också att i samarbete med KI-grupperna ta fram en identitet för EIT som bygger på gemensamma värderingar. Även om alla KI-grupper och deras partner har sina egna identiteter och värderingar, har de vissa värderingar gemensamma som sammanför EIT och KI-grupperna nämligen hög kvalitet i hela kunskapstriangeln, skickliga och företagsamma människor, långsiktigt samarbete över lands-, disciplins- och sektorsgränser samt inriktning på att påverka samhället och ekonomin. En sådan identitet kommer också att stärka EIT:s och KI-gruppernas profil och renommé utåt.	Viktigt i detta avseende är också att i samarbete med KI-grupperna ta fram en identitet för EIT som bygger på gemensamma värderingar. Även om alla KI-grupper och deras partner har sina egna identiteter och värderingar, har de vissa värderingar gemensamma som sammanför EIT och KI-grupperna nämligen hög kvalitet i hela kunskapstriangeln, möjligheter för alla medlemsstater att engagera sig, skickliga och företagsamma människor, långsiktigt samarbete över lands-, disciplin- och sektorsgränser samt inriktning på att påverka samhället och ekonomin. En sådan identitet kommer också att stärka EIT:s och KI-gruppernas profil och renommé utåt.
Ändringsförslag  11 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.1. – stycke 5 – punktsats 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
• uppmuntra KI-grupperna att ta fram ett större utbud av utbildningsformer.	• uppmuntra KI-grupperna att ta fram ett större utbud av och ge råd om utbildningsformer i hela EU.
Ändringsförslag  12 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.1.2. – stycke 5 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Följande ämnesområden utpekades som dem där en ny KI-grupp har störst potential att tillföra mervärde till befintlig verksamhet och stärka innovationen:	Följande vägledande ämnesområden utpekades som dem där en ny KI-grupp har störst potential att tillföra mervärde till befintlig verksamhet och stärka innovationen:
Ändringsförslag  13 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2. – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I inledningsskedet fokuserade EIT främst på att bygga upp KI-grupperna. Det är visserligen ett mål för EIT att stärka befintliga centrum med hög kvalitet, men man måste också se till att skapa mervärde för de delar av EU som inte direkt deltar i KI-grupperna. Därför måste EIT aktivt främja spridning av bra lösningar för integration av kunskapstriangeln så att en gemensam kultur för innovation och kunskapsspridning växer fram.	I inledningsskedet fokuserade EIT främst på att bygga upp KI-grupperna. Det måste vara ett mål för EIT att stärka befintliga centrum med hög kvalitet genom att uppmuntra ett brett deltagande av medlemsstaterna. EIT måste också se till att skapa mervärde för de delar av EU som inte direkt deltar i KI-grupperna. Därför måste EIT aktivt främja spridning av bra lösningar för integration av kunskapstriangeln så att en gemensam kultur för innovation och kunskapsspridning växer fram.
Ändringsförslag  14 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2. – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	EIT ska ha en roll för att stödja utvecklingen av innovativa immaterialrättsliga strategier och metoder som kan motsvara de berörda aktörernas – i synnerhet de små och medelstora företagens – behov och intressen i Europa. Detta kommer att främja bättre omsättning av forskningsresultaten i nya innovativa varor och tjänster.
Ändringsförslag  15 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2. – stycke 9 – punktsats 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	• ha en ledande roll i utvecklingen av innovativa immaterialrättsliga strategier och metoder som kan motsvara de berörda aktörernas – i synnerhet de små och medelstora företagens – behov och intressen i Europa,
Ändringsförslag  16 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2. – stycke 9 – punktsats 4b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	• säkerställa ett starkt deltagande från näringslivet, framför allt från små och medelstora företag, i kunskapstriangeln.
Ändringsförslag  17 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.3. – stycke 5 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen har stärkt sina satsningar på att hjälpa EIT inrätta ett sunt, robust och resultatinriktat övervakningssystem. Detta system ska göra EIT och KI-grupperna fullständigt redovisningsskyldiga, garantera delresultatens kvalitet, se till att verksamheten bidrar till prioriteringarna inom Horisont 2020 och möjliggöra tillräcklig flexibilitet i KI-gruppernas verksamhet. Det ska göra det möjligt för EIT att bygga upp en tillförlitlig förmåga att samla in och bedöma materialet från KI-grupperna, mäta EIT:s måluppfyllelse och jämföra EIT och KI-grupperna mot föredömliga metoder i Europa och världen. Systemet ska utformas flexibelt och vid behov anpassas till EIT:s och KI-gruppernas skiftande och växande verksamhet. Efter rekommendationerna från den oberoende externa utvärderingen och den övergripande övervakningen inom Horisont 2020 har kommissionen i samarbete med EIT och KI-grupperna föreslagit att det inrättas ett resultatinriktat övervakningssystem för EIT som inriktas på verksamheten på fyra nivåer:	Kommissionen har stärkt sina satsningar på att hjälpa EIT inrätta ett sunt, robust och resultatinriktat övervakningssystem. Detta system ska göra EIT och KI-grupperna fullständigt redovisningsskyldiga, garantera delresultatens kvalitet, se till att verksamheten bidrar till prioriteringarna inom Horisont 2020 och möjliggöra tillräcklig flexibilitet i KI-gruppernas verksamhet samt öppenhet för nya idéer och partner. Det ska göra det möjligt för EIT att bygga upp en tillförlitlig förmåga att samla in och bedöma materialet från KI-grupperna, mäta EIT:s måluppfyllelse och jämföra EIT och KI-grupperna mot föredömliga metoder i Europa och världen. Systemet ska utformas flexibelt och vid behov anpassas till EIT:s och KI-gruppernas skiftande och växande verksamhet. Efter rekommendationerna från den oberoende externa utvärderingen och den övergripande övervakningen inom Horisont 2020 har kommissionen i samarbete med EIT och KI-grupperna föreslagit att det inrättas ett resultatinriktat övervakningssystem för EIT som inriktas på verksamheten på fyra nivåer:
Ändringsförslag  18 Förslag till beslut Bilaga – punkt 3.2. – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Samspelet mellan EIT och KI-grupperna är inte bara grunden för KI-gruppernas verksamhet utan står också i centrum för det ömsesidiga lärandet så att EIT kan fungera som provbänk för nya innovationsmodeller. För att KI-grupperna ska få lämpliga förutsättningar för sin verksamhet måste EIT ge tydlig, enhetlig vägledning under alla skeden av processen, dock utan att vara för snäv. Samspelet mellan EIT:s huvudkontor och KI-grupperna måste vara sytematiskt och bygga på tillit för att bli så effektivt som möjligt. Både avtalsförbindelserna mellan EIT och KI-grupperna och huvudkontorets organisation bör bidra till detta.	Samspelet mellan EIT och KI-grupperna är inte bara grunden för KI-gruppernas verksamhet utan står också i centrum för det ömsesidiga lärandet så att EIT kan fungera som provbänk för nya innovationsmodeller. För att KI-grupperna ska få lämpliga förutsättningar för sin verksamhet måste EIT ge tydlig, enhetlig vägledning under alla skeden av processen, dock utan att vara för snäv. Denna vägledning skulle framför allt kunna täcka förvaltning av KI-grupper och samarbete med deras partner. Samspelet mellan EIT:s huvudkontor och KI-grupperna måste vara systematiskt och regelbundet, tydligt och insynsvänligt samt bygga på tillit för att bli så effektivt som möjligt. Både avtalsförbindelserna mellan EIT och KI-grupperna och huvudkontorets organisation bör bidra till detta.
Ändringsförslag  19 Förslag till beslut Bilaga – punkt 3.2. – stycke 3 – punktsats 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	• ge vägledning för förvaltning av KI‑grupper och samarbete med deras partner,
Ändringsförslag  20 Förslag till beslut Bilaga – punkt 3.3. – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Dessutom kan ett aktivt samråd med andra EU-institutioner, särskilt de berörda avdelningarna vid kommissionen, i ett tidigt skede bidra till att maximera synergin och lära av andra EU-initiativ.	Dessutom kan ett aktivt samråd med andra EU-institutioner i ett tidigt skede bidra till att maximera synergin och lära av andra EU-initiativ. EIT ska inleda en regelbunden dialog med Europaparlamentet och med de berörda avdelningarna vid kommissionen.
Ändringsförslag  21 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Skälen att sätta forskning, utbildning och innovation i centrum är uppenbara. I en tid av tilltagande global konkurrens och demografiska svårigheter på hemmaplan kommer Europas ekonomiska tillväxt och arbetstillfällen i allt högre grad att bero på banbrytande innovation inom varor, tjänster och affärsmodeller liksom på förmågan att fostra, attrahera och bevara begåvningar. Det finns visserligen individuella framgångssagor i hela Europa, men EU:s medlemsstater är svagpresterande i jämförelse med världens innovationsledare. Dessutom ställs EU inför ökad konkurrens om begåvningarna från nya tyngdpunkter i de framväxande ekonomierna.	Skälen att sätta forskning, utbildning och innovation i centrum är uppenbara. I en tid av tilltagande global konkurrens och demografiska svårigheter på hemmaplan kommer Europas ekonomiska tillväxt och arbetstillfällen i allt högre grad att bero på banbrytande innovation inom varor, tjänster och affärsmodeller liksom på förmågan att fostra, attrahera och bevara begåvningar samt medborgarnas förmåga att använda, ta till sig och tillämpa dessa innovationer. Det finns visserligen individuella framgångssagor i hela Europa, men EU:s medlemsstater är svagpresterande i jämförelse med världens innovationsledare. Dessutom ställs EU inför ökad konkurrens om begåvningarna från nya tyngdpunkter i de framväxande ekonomierna.
Ändringsförslag  22 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.1. – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Därför krävs en genomgripande förändring av våra innovationssystem och paradigm. Alltför ofta är kvalitet inom högre utbildning, forskning och innovation fortfarande splittrad, även om den finns i hela EU. EU måste ta itu med denna avsaknad av strategiskt samarbete över gränserna, gränser mellan länder, sektorer och discipliner. Dessutom måste EU ta till sig en ny anda av företagsamhet som är en förutsättning för att ta vara på forskningens och innovationens värde, grunda nya företag och få ut innovationerna på marknaden i sektorer med möjlighet till starkt tillväxt. EU måste uppmuntra högskolornas roll som innovationsmotorer, eftersom begåvningarna behöver få rätt färdigheter, rätt kunskap och rätt inställning för att föra innovationen vidare.	Därför krävs en genomgripande förändring av våra innovationssystem och paradigm. Alltför ofta är kvalitet inom högre utbildning, forskning och innovation fortfarande splittrad, även om den finns i hela EU. EU måste ta itu med denna avsaknad av strategiskt samarbete över gränserna, gränser mellan länder, sektorer och discipliner. Dessutom präglas EU av en stark och öppen kultur för verklig företagsamhet, med en avsevärd mångfald av små och medelstora företag, vilket är en förutsättning för att ge näring åt och bidra till att ta vara på forskningens och innovationens värde, grunda nya företag och göra så att innovationerna verkligen används på marknaden i sektorer med möjlighet till starkt tillväxt. EU måste uppmuntra högskolornas roll som innovationsmotorer, eftersom begåvningarna behöver få rätt färdigheter, rätt kunskap och rätt inställning för att föra innovationen vidare.
Ändringsförslag  23 Förslag till beslut Bilaga – punkt 1.1. – stycke 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Modellen där KI-grupperna är enhetliga juridiska personer under ledning av en verkställande direktör (vd) är en tydlig skillnad mot den traditionella modellen med flera bidragsmottagare. Dessutom följer alla KI-grupper affärsmässighet för sin strategiska planering, och de har alla genomfört samlokaliseringsmodellen där arbetslag med skiftande bakgrund sammanförs på ett ställe som fungerar som sambandscentral för en stor del av verksamheten i en KI-grupp, så att kompetens från olika områden sammanförs på europeisk nivå.	Modellen där KI-grupperna är enhetliga juridiska personer under ledning av en verkställande direktör (vd) är en tydlig skillnad mot den traditionella modellen med flera bidragsmottagare. Dessutom följer alla KI-grupper affärsmässighet för sin strategiska planering, och de har alla genomfört samlokaliseringsmodellen där arbetslag med skiftande bakgrund sammanförs på ett ställe som fungerar som sambandscentral för en stor del av verksamheten i en KI-grupp, så att kompetens från olika områden sammanförs på europeisk nivå. KI-grupper bör kunna uppbåda investeringar och långsiktiga åtaganden från den privata, den offentliga och den tredje sektorn.
Ändringsförslag  24 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2.2. – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EIT måste framöver arbeta för att göra erfarenheterna från KI-grupperna begripliga och reproducerbara och bygga in dem i en kultur som kan fungera som föredöme i och utanför Europa. Genom att kartlägga, analysera och sprida bra lösningar och nya styrnings- och finansieringsformer från KI-grupperna strävar EIT efter att se till att den kunskap som skapats inom EIT och KI-grupperna sprids och utnyttjas till båtnad för människor och institutioner, även för dem som inte direkt deltar i en KI-grupp.	EIT måste framöver arbeta för att göra erfarenheterna från KI-grupperna begripliga och reproducerbara och bygga in dem i en kultur som kan fungera som föredöme i och utanför Europa. Genom att kartlägga, analysera och sprida bra lösningar och nya styrnings- och finansieringsformer från KI-grupperna strävar EIT efter att se till att den kunskap som skapats inom EIT och KI-grupperna sprids och utnyttjas till båtnad för allmänheten, privata enheter och institutionerna, även för dem som inte direkt deltar i en KI-grupp.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Det strategiska innovationsprogrammet för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT): EIT:s bidrag till ett mer innovativt Europa
Referensnummer	COM(2011)0822 – C7-0462/2011 – 2011/0387(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 13.12.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	JURI 13.12.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Alajos Mészáros 19.12.2011
Behandling i utskott	30.5.2012	19.6.2012
Antagande	10.7.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	21 0 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Luigi Berlinguer, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Christian Engström, Marielle Gallo, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sajjad Karim, Klaus-Heiner Lehne, Antonio López-Istúriz White, Antonio Masip Hidalgo, Jiří Maštálka, Alajos Mészáros, Bernhard Rapkay, Evelyn Regner, Francesco Enrico Speroni, Rebecca Taylor, Alexandra Thein, Cecilia Wikström, Tadeusz Zwiefka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Piotr Borys, Luis de Grandes Pascual, Eva Lichtenberger, Dagmar Roth-Behrendt, József Szájer, Axel Voss

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Det strategiska innovationsprogrammet för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT): EIT:s bidrag till ett mer innovativt Europa
Referensnummer	COM(2011)0822 – C7-0462/2011 – 2011/0387(COD)
Framläggande för parlamentet	30.11.2011
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 13.12.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 13.12.2011	EMPL 13.12.2011	ENVI 13.12.2011	AGRI 13.12.2011
	CULT 13.12.2011	JURI 13.12.2011
Inget yttrande avges        Beslut	BUDG 28.8.2012	EMPL 16.2.2012	ENVI 20.12.2011	AGRI 20.12.2011
Associerat/associerade utskott        Tillkännagivande i kammaren	CULT 20.4.2012
Föredragande        Utnämning	Marisa Matias 20.1.2012
Behandling i utskott	23.1.2012	18.6.2012	17.9.2012	8.10.2012
Antagande	28.11.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	46 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Amelia Andersdotter, Zigmantas Balčytis, Ivo Belet, Jan Březina, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Dimitrios Droutsas, Christian Ehler, Vicky Ford, Gaston Franco, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Philippe Lamberts, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Jens Rohde, Paul Rübig, Amalia Sartori, Salvador Sedó i Alabart, Konrad Szymański, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Catherine Trautmann, Ioannis A. Tsoukalas, Marita Ulvskog, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Yves Cochet, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Seán Kelly, Vladimír Remek, Peter Skinner, Silvia-Adriana Ţicău
Ingivande	12.12.2012