Förfarande : 2011/0401(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0427/2012

Ingivna texter :

A7-0427/2012

Debatter :

PV 20/11/2013 - 12
CRE 20/11/2013 - 12

Omröstningar :

PV 21/11/2013 - 6.1
CRE 21/11/2013 - 6.1
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2013)0499

BETÄNKANDE     ***I
PDF 3690kWORD 4323k
20.12.2012
PE 489.637v03-00 A7-0427/2012

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)

(COM(2011)0809/2 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi

Föredragande: Teresa Riera Madurell

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 YTTRANDE från fiskeriutskottet
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)

(COM(2011)0809/2 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0809/2),

–   med beaktande av artiklarna 294.2, 173.3 och 182.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0466/2011),

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 19 juli 2012(1),

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 28 mars 2012(2),

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet från utrikes frågor, utskottet för utveckling, budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7‑0427/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet påpekar att den finansieringsram som anges i lagstiftningsförslaget endast är en indikation för lagstiftningsmyndigheten och att den inte kan fastställas innan en överenskommelse om förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för 2014−2020 har nåtts.

3.  Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla(3). Parlamentet upprepar att det behövs tillräckligt med ytterligare medel i den nya fleråriga budgetramen för att unionen ska kunna uppfylla de gällande politiska prioriteringarna och de nya uppgifter som följer av Lissabonfördraget samt reagera på oförutsedda händelser. Parlamentet påpekar att till och med en ökning av resursnivån för nästa fleråriga budgetram med minst fem procent jämfört med 2013 bara kan bidra i begränsad utsträckning till att nå unionens överenskomna mål och åtaganden och principen om solidaritet inom unionen. Parlamentet uppmanar rådet att, om det inte delar denna uppfattning, tydligt ange vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som kan överges helt, trots att de har visats ha ett europeiskt mervärde.

4.  Europaparlamentet påminner särskilt om att parlamentet i samma resolution betonar behovet av att förbättra, stimulera och trygga finansieringen av forskning, utveckling och innovation i unionen genom att kraftigt öka de dithörande utgifterna från 2013.

5.  Europaparlamentet påminner därför om sin ståndpunkt att man inom nästa fleråriga budgetram i högre grad bör fokusera utgifterna till områden som stimulerar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, såsom forskning och innovation i enlighet med principerna om ett europeiskt mervärde och om excellens.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

7.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Skäl 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till ökad konkurrensförmåga, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera utbildning och rörlighet.

(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till att bli ett kunskapssamhälle och en världsledande, hållbar, konkurrenskraftig och motståndskraftig ekonomi, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning och innovation, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera utbildning och rörlighet.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020‑strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. För att Europa 2020‑målen för forskning och innovation ska kunna uppnås har dessutom sammanhållningspolitiken en nyckelroll genom kapacitetsuppbyggnad och för tillhandahållande av en spetsforskningsstege.

(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka de offentliga utgifterna för forskning och utveckling, i syfte att locka privata investeringar på upp till två tredjedelar av de sammanlagda investeringarna, så att det sammanlagda beloppet utgör 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. EU‑budgeten bör avspegla detta ambitiösa mål genom att radikalt skifta tyngdpunkt mot finansiering av framtidsorienterade investeringar, såsom forskning, utveckling och innovation och detta bör tydligt framgå genom en betydande ökning av medlen till unionens forskning, utveckling och innovation jämfört med finansieringsnivån 2013. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ och politiska mål i Europa 2020-strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid, Klimat- och energipolitik och En digital agenda för Europa.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4) Vid mötet den 4 februari 2011 ställde sig Europeiska rådet bakom tanken med ett gemensamt strategiskt ramverk för unionens finansiering av forskning och innovation i syfte att effektivisera finansieringen av forskning och innovation på nationell nivå och unionsnivå, och uppmanade unionen att snabbt ta itu med kvarstående hinder för att locka till sig talang och investeringar för att det europeiska forskningsområdet ska kunna fullbordas senast 2014 och en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovation ska kunna skapas.

(4) Vid mötet den 4 februari 2011 ställde sig Europeiska rådet bakom tanken med ett gemensamt strategiskt ramverk för unionens finansiering av forskning och innovation i syfte att effektivisera finansieringen av forskning och innovation på nationell nivå och unionsnivå, och uppmanade unionen att snabbt ta itu med kvarstående hinder för att locka till sig talang och investeringar för att det europeiska forskningsområdet ska kunna fullbordas senast 2014 och en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovation ska kunna skapas. Detta kräver en avsevärd ökning av budgeten för de kommande sju åren för att förstärka EU:s innovationskapacitet samtidigt som man attraherar ordentligt med finansiering från den privata sektorn för sin verksamhet.

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5) Europaparlamentet har efterlyst en radikal förenkling av finansieringen av unionens forskning och innovation (resolution av den 11 november 2010), belyst Innovationsunionens betydelse för omvandlingen av Europa inför situationen i världen efter krisen (resolution av den 12 maj 2011), riktat uppmärksamheten på viktiga erfarenheter av den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (resolution av den 8 juni 2011) och har gett sitt stöd till tanken på ett gemensamt strategiskt ramverk för finansiering av forskning och innovation (resolution av den 7 september 2011).

(5) Europaparlamentet har efterlyst en radikal förenkling av finansieringen av unionens forskning och innovation (resolution av den 11 november 2010), belyst Innovationsunionens betydelse för omvandlingen av Europa inför situationen i världen efter krisen (resolution av den 12 maj 2011), riktat uppmärksamheten på viktiga erfarenheter av den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (resolution av den 8 juni 2011) och har gett sitt stöd till tanken på ett gemensamt strategiskt ramverk för finansiering av forskning och innovation och krävt att budgeten för EU:s forsknings- och innovationsprogram under nästa finansieringsperiod ska fördubblas från 2014 (resolution av den 7 september 2011).

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 10

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10) I meddelandet En budget för Europa 2020 föreslog kommissionen att inom en enda gemensam strategisk ram för forskning och innovation ta itu med de områden som under perioden 2007–2013 omfattas av sjunde ramprogrammet, innovationsdelen av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), i syfte att bidra till Europa 2020-strategins mål att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av BNP senast 2020. I det meddelandet åtog sig kommissionen även att integrera klimatförändringar i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till klimatrelaterade mål. Klimatåtgärder och resurseffektivitet är mål för att uppnå en hållbar utveckling som ömsesidigt förstärker varandra. De särskilda målen för dem båda bör kompletteras genom de andra särskilda målen för Horisont 2020. Till följd av detta förväntas att minst 60 % av den totala budgeten för Horisont 2020 bör avse hållbar utveckling. Det förväntas också att klimatrelaterade utgifter bör överstiga 35 % av budgeten, inbegripet ömsesidigt förenliga åtgärder för att förbättra resurseffektiviteten. Kommissionen bör tillhandahålla information om omfattningen och resultaten av stödet till klimatförändringsmålen. Klimatrelaterade utgifter inom Horisont 2020 bör kunna spåras i enlighet med metoden som avses i det meddelandet.

(10) I meddelandet En budget för Europa 2020 föreslog kommissionen att inom en enda gemensam strategisk ram för forskning och innovation ta itu med de områden som under perioden 2007–2013 omfattas av sjunde ramprogrammet, innovationsdelen av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), i syfte att bidra till Europa 2020-strategins mål att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av BNP senast 2020. I det meddelandet åtog sig kommissionen även att integrera klimatförändringar i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till klimatrelaterade mål. Klimatåtgärder och resurseffektivitet är mål för att uppnå en hållbar utveckling som ömsesidigt förstärker varandra. De särskilda målen för dem båda bör kompletteras genom de andra särskilda målen för Horisont 2020.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 10a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(10a) I vitboken Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem1 anser kommissionen att politiken för forskning och innovation på transportområdet i allt större utsträckning och på ett enhetligt sätt bör främja utvecklingen av sådan viktig teknik som behövs för att omvandla unionens transportsystem till ett modernt, effektivt, hållbart och användarvänligt system. Vitboken fastställer att utsläppen av växthusgaser fram till 2050 ska minskas med 60 % jämfört med nivåerna för 1990.

 

 

_________________

 

1 COM(2011)0144.

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Skäl 11

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhällsutmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 bör stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och syftar till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget.

(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhälleliga utmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Samtidigt som unionens mervärde huvudsakligen finns i stöd till transnationellt forskningssamarbete före det konkurrensutsatta stadiet, som i Horisont 2020 åtminstone bör uppgå till nivåerna för det sjunde ramprogrammet, är det också nödvändigt att fästa särskild vikt vid finansiering av innovation inom Horisont 2020. Horisont 2020 syftar också till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Därför bör Horisont 2020 säkerställa alla stadier i forsknings- och innovationskedjan, inklusive grundforskning, tillämpad forskning, kunskapsöverföring, innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation. Horisont 2020 bör tillämpa en glidande skala, som innebär att ju närmare marknaden den verksamhet som har fått stöd ligger, desto mindre andel bör finansieras av Horisont 2020 och desto större andel bör locka finansiering från andra källor, till exempel strukturfonderna, nationellt/regionalt stöd och privata sektorn. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(12a) Det bör betonas att alla åtgärder inom ramen för Horisont 2020 bör vara öppna för nya deltagare för att möjliggöra ett brett partnersamarbete inom hela EU och uppbyggandet av det europeiska forskningsområdet.

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Skäl 13

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13) I samband med kunskapstriangeln forskning, utbildning och innovation bör kunskaps- och innovationsgrupperna inom ramen för Europeiska institutet för innovation och teknik avsevärt bidra till målen för Horisont 2020, inbegripet samhällsutmaningar, särskilt genom att integrera forskning, utbildning och innovation. För att garantera komplementaritet inom Horisont 2020 och lämplig användning av medel bör finansiella bidrag till Europeiska institutet för innovation och teknik ske genom två tilldelningar, där den andra är föremål för översyn.

(13) I samband med kunskapstriangeln forskning, utbildning och innovation bör kunskaps- och innovationsgrupperna inom ramen för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) avsevärt bidra till målen för Horisont 2020, inbegripet samhälleliga utmaningar, särskilt genom att integrera forskning, utbildning och innovation. EIT är det viktigaste instrument inom Horisont 2020 som har en stark tonvikt på utbildningsaspekten i kunskapstriangeln och som syftar till att den ”europeiska paradoxen” ska bemästras genom utbildning i entreprenörskap, vilket kommer att leda till att det bildas innovativa, kunskapsbaserade nyetablerade företag och avknoppningsföretag.

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Skäl 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel.

(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag vars deltagande i forskningsprogram ännu är för lågt trots befintliga åtgärder, och vara öppet för nya deltagare, särskilt från det civila samhället. Detta program sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till förebyggande och minskning av antalet finansiella fel.

 

Om ytterligare externalisering av unionens forskning- och innovationsfinansiering ska ske (såsom gemensamma teknikinitiativ, offentlig‑privata partnerskap eller genomförandeorgan för forskning), bör externaliseringensmetoden och dess omfattning fastställas i enlighet med resultaten av en oberoende konsekvensbedömning.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 15a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(15a) För att säkerställa en lämplig balans mellan konsensusbaserad och mer banbrytande forskning, utveckling och innovation bör användningen av öppna ansökningsomgångar enligt bottom‑up‑principen främjas för att innovativa projekt ska kunna genomföras snabbt. Dessutom bör rätt balans uppnås inom samhälleliga utmaningar och möjliggörande teknik och industriteknik mellan mindre och större projekt, med beaktande av den särskilda branschstrukturen, typen av verksamhet, tekniken och forskningslandskapet.

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Skäl 16

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16) Ramprogrammet fastställer, i enlighet med artikel 182.1 i EUF-fördraget, det högsta totalbeloppet och de närmare villkoren för unionens finansiella deltagande i ramprogrammet samt de planerade verksamheternas andelar.

(16) Ramprogrammet fastställer, i enlighet med artikel 182.1 i EUF-fördraget, det högsta totalbeloppet och de närmare villkoren för unionens finansiella deltagande i ramprogrammet samt andelarna för varje verksamhet som avses i artikel 180 i fördraget.

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Skäl 17a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(17a) För att Europaparlamentet ska kunna utöva sin politiska kontroll och säkerställa insyn och ansvarsskyldighet i enlighet med fördragen bör kommissionen vederbörligen och regelbundet informera Europaparlamentet om alla relevanta aspekter av genomförandet av Horisont 2020, inklusive förberedandet och utarbetandet av arbetsprogrammen, verkställandet och eventuella behov av att anpassa fördelningen av budgeten, och om utvecklingen av resultatindikatorer med avseende på de mål som eftersträvas och de förväntade resultaten.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Skäl 18

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18) Det är lämpligt att säkerställa ett korrekt slutförande av Horisont 2020 och de program som föregått detta, särskilt när det gäller fortsättningen av fleråriga arrangemang för förvaltningen av dem, exempelvis finansieringen av tekniskt och administrativt stöd.

(18) Det är lämpligt att säkerställa ett korrekt slutförande av Horisont 2020 och de program som föregått detta, särskilt när det gäller fortsättningen av fleråriga arrangemang för förvaltningen av dem, exempelvis finansieringen av strikt nödvändigt tekniskt och administrativt stöd.

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Skäl 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19) Genomförandet av Horisont 2020 kan ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, deltagande av unionen i program som genomförs av flera medlemsstater eller bildande av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 184, 185 och 187 i EUF-fördraget.

(19) Genomförandet av Horisont 2020 kan – under särskilda förhållanden som medger insyn och från fall till fall – ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, deltagande av unionen i program som genomförs av flera medlemsstater eller bildande av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 184, 185 och 187 i EUF-fördraget. Dessa tilläggsprogram eller tilläggsarrangemang bör ha ett tydligt mervärde för unionen, baseras på genuina partnerskap, komplettera andra verksamheter inom ramen för Horisont 2020, ha visat att inga andra slags finansieringsmekanismer kan ge samma resultat och vara så inkluderande som möjligt när det gäller deltagande.

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Skäl 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och stärka allmänhetens förtroende för vetenskapen bör Horisont 2020 främja ett välinformerat engagemang bland medborgarna och det civila samhället i frågor rörande forskning och innovation genom att främja vetenskaplig utbildning, genom att göra vetenskapliga kunskaper mer tillgängliga, genom att planera för forskning och innovation på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och genom att underlätta deras deltagande i verksamheten inom Horisont 2020.

(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle bör Horisont 2020

 

främja ett aktivt deltagande och välinformerat engagemang bland medborgarna och det civila samhället i forsknings- och innovationsprocessen,

 

– säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till jämställdhetsdimensionen,

 

– främja framstående vetenskaplig utbildning,

 

– öka tillgången till och återanvändningen av resultaten från offentligt finansierad forskning, särskilt vetenskapliga publikationer och uppgifter, med hjälp av en inrättad samlingsplats för forskningsresultat,

 

– överbrygga klyftan mellan den digitala världen och forskning och innovation,

 

utveckla forskning och innovation och styrelseformer på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och stärka deras deltagande i fastställandet av forskningsprioriteringar för verksamheten inom Horisont 2020. Medborgarnas och det civila samhällets engagemang bör förenas med verksamhet som når ut till allmänheten, i syfte att frambringa och upprätthålla offentligt stöd till programmen.

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Skäl 20a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(20a) Alla dokument som utfärdas av kommissionen med anknytning till Horisont 2020 bör på begäran tillhandahållas i tillgängliga format, såsom stor stil, punktskrift, lättläst text, uppläst text, video och elektroniskt format.

Motivering

Personer med funktionsnedsättning bör ha lika tillgång till informations- och kommunikationsåtgärder som rör Horisont 2020, bland annat uppgifter om projekt som fått stöd samt om resultaten, framför allt med tanke på att det handlar om offentligt stöd.

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Skäl 20b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(20b) Inom ramen för Horisont 2020 är det angeläget att främja inte bara vetenskaplig mångfald, utan också språklig mångfald för akademiska publikationer och vetenskapliga tidskrifter, även inom ramen för samarbete med tredjeländer, och att respektera forskningsprocessens etiska principer, som bygger på oberoende och expertgranskning av publicerade rön.

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Skäl 21

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21) Genomförandet av Horisont 2020 bör avspegla framväxande möjligheter och behov inom vetenskap och teknik, industri, politik och samhälle. Dagordningarna bör i sig fastställas i nära samarbete med intressenter från alla berörda sektorer, och tillräcklig flexibilitet bör finnas för ny utveckling. Extern rådgivning bör sökas kontinuerligt under Horisont 2020, och relevanta strukturer som till exempel europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap utnyttjas.

(21) Genomförandet av Horisont 2020 bör avspegla framväxande möjligheter och behov inom vetenskap och teknik, industri, politik och samhälle. Väl avvägd extern rådgivning bör därför sökas kontinuerligt under Horisont 2020. I synnerhet de sociala utmaningarnas gränsöverskridande och tvärvetenskapliga karaktär och behovet av övergripande kopplingar och beröringspunkter inom Horisont 2020 kräver att det inrättas strategiska vetenskapliga paneler. Synpunkter från relevanta strukturer som till exempel europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap bör beaktas där så är möjligt i processen för att fastställa forskningsbehov.

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning

Skäl 21a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(21a) För att garantera ett insynsvänligt och effektivt genomförande bör fleråriga preliminära färdplaner fastställas i början av programperioden för varje särskilt mål och övergripande tema, och en kort och öppen utarbetningsprocess för de årliga arbetsprogrammen bör eftersträvas. När kommissionen förbereder och utformar färdplanerna och arbetsprogrammen bör den involvera och informera Europaparlamentet och rådet i god tid på lämpligt sätt. Extern rådgivning bör sökas kontinuerligt under Horisont 2020, och relevanta strukturer som till exempel sektorsspecifika rådgivande grupper, den nyligen inrättade ledningsgruppen, europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap utnyttjas.

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning

Skäl 21b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(21b) För att kunna konkurrera globalt, effektivt ta itu med de stora samhälleliga utmaningarna och uppnå målen i Europa 2020-strategin måste EU fullt ut tillvarata sina mänskliga resurser. Horisont 2020 bör fungera som en katalysator och ett kraftfullt incitament för att slutföra det europeiska forskningsområdet genom att stödja gränsöverskridande verksamheter som drar till sig, behåller, utbildar och utvecklar forsknings- och innovationstalanger. För att uppnå detta mål och förbättra kunskapsöverföringen liksom antalet forskare och kvaliteten på dessa ska verksamheter som bygger upp humankapitalet, inklusive sådana som särskilt fokuserar på ungdomar och kvinnor, vara ett standardinslag i alla forsknings- och innovationsverksamheter som finansieras av unionen.

Motivering

I andra delar av världen lyckas man bättre än Europa med att dra till sig och behålla de bästa talangerna. Om Europa vill förbli konkurrenskraftigt på den globala arenan måste man förbättra sin dragningskraft. Därför måste de forsknings- och innovationsverksamheter som får finansiellt stöd från EU lägga särskild tonvikt på personalresurserna. I synnerhet måste Horisont 2020 fungera som ett incitament för slutförandet av det europeiska forskningsområdet och förbättra humankapitalet inom det europeiska forsknings- och innovationssystemet.

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Skäl 21c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(21c) I syfte att tillåta tillräcklig flexibilitet under programtiden för Horisont 2020 och för att bemöta nya behov och ny utveckling samt bedöma och eventuellt anpassa interaktionen och den övergripande dimensionen mellan och inom olika prioriteringar, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen, när det gäller översynen av beloppen för de specifika målen och prioriteringarna och överföringen av anslag mellan dem på grundval av halvtidsöversynen av Horisont 2020. Det är av särskilt betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

Motivering

Det är viktigt att det byggs in en viss flexibilitet i budgeten så att det finns tillräckligt med utrymme för att bemöta framtida behov och utveckling, bland annat för så kallade ”övergripande åtgärder”. Bäst sker detta genom en delegerad akt för att garantera demokratiskt ansvar och snabba beslutsprocesser.

Ändringsförslag  23

Förslag till förordning

Skäl 22

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt. Lämplig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, samtidigt som man beaktar att de till sin natur är frivilliga.

(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt och främja tillfredsställande arbetsvillkor för forskare. Fullständig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, i syfte att få bukt med den fortgående kompetensflykten och i stället åstadkomma kompetensinflöde.

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning

Skäl 22a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(22a) Horisont 2020 bör bidra till att förverkliga det europeiska forskningsområdet och till att europeiska forskare stannar kvar i Europa, locka forskare från hela världen till Europa och göra Europa mer attraktivt för de bästa forskarna. När stipendier används som stödinstrument för rörliga forskare bör man se till att förhållandena är kompatibla i linje med rörligheten inom EU. Skatterättsliga frågor bör lösas och fullgod social trygghet för europeiska vetenskapsmän främjas.

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Skäl 22b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(22b) Glastaket är fortfarande en realitet för kvinnor som vill göra karriär inom vetenskap och forskning. Kvinnor är markant underrepresenterade inom vissa discipliner, såsom ingenjörsvetenskap och teknik, och ingenting tyder på att löneklyftan är på väg att minska. Horisont 2020 bör därför, på alla karriärsteg inom forskning och inom olika områden av den, komma till rätta med obalansen i fråga om kvinnliga forskares deltagande.

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning

Skäl 23

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23) Verksamheten inom Horisont 2020 bör vara inriktad på att främja jämställdhet mellan män och kvinnor inom forskning och innovation, i synnerhet genom att ta itu med de bakomliggande orsakerna till obalansen mellan könen, genom att utnyttja hela den potential som finns hos både kvinnliga och manliga forskare, och genom att integrera jämställdhetsaspekten i projekt i syfte att förbättra forskningens kvalitet och stimulera innovation. Verksamhet bör också syfta till att principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män ska genomföras i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i EUF-fördraget.

(23) Verksamheten inom Horisont 2020 bör främja jämställdhet mellan män och kvinnor inom forskning och innovation, identifiera och undanröja de främsta orsakerna till obalansen mellan könen, så att hela den potential som finns hos både kvinnliga och manliga forskare och deras kvalifikationer kan utnyttjas. Horisont 2020 bör dessutom garantera att jämställdhetsaspekten integreras i alla skeden av processen inom forsknings- och innovationsverksamheten, i syfte att förbättra forskningens kvalitet och stimulera innovation. Verksamheten bör också syfta till att förverkliga principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män i artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 23 i EU:s stadga om grundläggande rättigheter.

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning

Skäl 23a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(23a) Horisont 2020 bör uppmuntra kvinnor att delta i all forskning och i alla projekt och vetenskapliga discipliner på europeisk nivå, inte bara inom rådgivande grupper och bland utvärderare, utan även i all struktur som rör Horisont 2020 (EIT, Europeiska forskningsrådet (EFR), JRC, styrgrupper, högnivågrupper, expertgrupper etc.) samt vid universitet och forskningsinstitutioner.

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning

Skäl 23b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(23b) Forskning och innovation bygger på forskarnas, forskningsinstitutionernas, företagens och medborgarnas möjlighet att få tillgång till, dela och använda vetenskaplig information. För att öka rörligheten och utnyttjandet av kunskap vetenskapliga publikationer obligatoriskt vara öppet tillgängliga om beslut har fattats att offentliggöra vetenskapliga publikationer som får offentligt stöd från Horisont 2020. Dessutom bör Horisont 2020 främja fri tillgång till vetenskapliga uppgifter som är resultatet av forskning som finansierats av Horisont 2020, varvid hänsyn ska tas till begränsningar som betingas av omsorg om privatlivets integritet, nationell säkerhet eller immateriella äganderätter.

Ändringsförslag  29

Förslag till förordning

Skäl 23c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(23c) Horisont 2020 kommer att uppmuntra och stödja verksamhet som utnyttjar Europas ledande ställning i kapplöpningen för att utveckla nya processer och ny teknik som främjar hållbar utveckling i vid mening och bekämpar klimatförändringar. Om den integreras fullt ut i samtliga Horisont 2020-prioriteringar kommer denna horisontella ansats att hjälpa EU att lyckas i en värld med låga koldioxidutsläpp och ansträngda resurser samtidigt som en resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi skapas.

Ändringsförslag  30

Förslag till förordning

Skäl 23d (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(23d) Varje deltagare som har fått stöd från unionen bör anstränga sig till sitt yttersta för att utnyttja de resultat som framkommit, antingen för fortsatt forskning eller för kommersiellt ändamål, eller för att låta en annan juridisk person utnyttja dem för dessa ändamål, särskilt genom överföring av och tillstånd till resultat i enlighet med artikel 41 i förordning (EU) nr xxx/2012 [regler för deltagande].

Ändringsförslag  31

Förslag till förordning

Skäl 24

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i EUF-fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med annat. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget.

(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer och mänskliga rättigheter. De motiverade och uppdaterade yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas liksom, i tillämpliga fall, yttrandet från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och europeiska datatillsynsmannen. Finansieringen inom ramen för Horisont 2020 bör vara förenlig med medlemsstaternas rättsliga och administrativa bestämmelser. Forskningsverksamheten bör genomföras i enlighet med artikel 13 i EUF-fördraget och uppfylla kravet att ersätta eller minska användningen av djur för vetenskapliga syften eller att förbättra genomförandevillkoren för denna verksamhet. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget.

Ändringsförslag  32

Förslag till förordning

Skäl 25

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25) Europeiska kommissionen uppmuntrar inte uttryckligen till användning av stamceller från mänskliga embryon. Användningen av mänskliga stamceller, oavsett om de är adulta eller embryonala, beror på den bedömning som görs av forskarna mot bakgrund av de mål de vill uppnå och är föremål för strikt etisk granskning. Projekt som innebär att stamceller från mänskliga embryon används måste godkännas av medlemsstaterna för att få bidrag. Verksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater bör inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat bör inte finansieras.

(25) Kommissionen uppmuntrar inte uttryckligen till användning av stamceller från mänskliga embryon. Användningen av mänskliga stamceller, oavsett om de är adulta eller embryonala, beror på den bedömning som görs av forskarna mot bakgrund av de mål de vill uppnå och är föremål för strikt etisk granskning. Projekt som innebär att stamceller från mänskliga embryon används måste godkännas i enlighet med den berörda medlemsstatens lagstiftning för att få bidrag. Verksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater bör inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat bör inte finansieras.

Ändringsförslag  33

Förslag till förordning

Skäl 26

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering.

(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, energi, jordbruk och fiske, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur eller media.

Ändringsförslag  34

Förslag till förordning

Skäl 26a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26a) Både Horisont 2020 och sammanhållningspolitiken eftersträvar en mer omfattande anpassning till målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla genom sina respektive gemensamma strategiska ramar. Denna nya strategiska inriktning kräver ett ökat och systematiskt samarbete av båda de gemensamma strategiska ramarna för att fullt ut mobilisera forsknings- och innovationspotentialen på regional och nationell nivå samt EU-nivå. Därför kommer en lämplig koppling mellan Horisont 2020 och sammanhållningspolitiken att bidra till att minska klyftan avseende forskning och innovation i unionen, genom att en spetsforskningstrappa främjas med hänsyn till särdragen hos de regioner som avses i artiklarna 274, 349 och 355 i EUF-fördraget. Strukturfonderna bör dessutom utnyttjas i full utsträckning för att stödja uppbyggnad av kapacitet och infrastruktur för forskning och utveckling i regionerna, och för att stödja positivt utvärderade insatser såsom Europeiska forskningsrådet, Marie Curie‑insatserna eller gemensamma åtgärder men där det inte finns tillräcklig finansiering inom ramen för Horisont 2020-programmet.

Ändringsförslag  35

Förslag till förordning

Skäl 26b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26b) Europeiska lokala och regionala myndigheter fyller en viktig funktion när det gäller att genomföra det europeiska forskningsområdet och se till att unionens finansieringsinstrument samordnas på ett effektivt sätt, i synnerhet genom att främja kopplingarna mellan Horisont 2020 och strukturfonderna inom ramen för regionala innovationsstrategier baserade på smart specialisering. Regionerna har också en roll i spridningen och genomförandet av resultaten från Horisont 2020 och för att erbjuda kompletterande finansieringsinstrument, inklusive offentlig upphandling.

Ändringsförslag  36

Förslag till förordning

Skäl 26c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(26c) Målet med Horisont 2020 bör vara att sprida och främja avancerad forskning i alla regioner i EU eftersom detta är en förutsättning för tillväxt och för en innovationsstrategi som är geografiskt balanserad. Målet bör även vara att underlätta rörligheten för forskare som ett sätt att förhindra kompetensflykt mellan medlemsstaterna.

Ändringsförslag  37

Förslag till förordning

Skäl 27

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(27) Små och medelstora företag är en viktig tillgång för innovation och tillväxt i Europa. Därför behövs ett stort deltagande av små och medelstora företag i Horisont 2020, i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003. Detta bör gynna syftena i Small Business Act.

(27) Små och medelstora företag är en väsentlig tillgång för innovation, tillväxt och sysselsättningsskapande i Europa. Därför behövs ett stort deltagande av små och medelstora företag i Horisont 2020, i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003. Detta bör gynna syftena i Small Business Act. Små och medelstora företag utgör mer än 95 % av alla företag i EU. Det finns dock stora skillnader mellan dem, och det behövs flexibla strategier. I Horisont 2020 bör det därför finnas en rad olika medel för att stödja små och medelstora företags möjligheter till forskning och innovation i alla de olika stegen i innovationscykeln.

 

Inom Horisont 2020 bör minst 20 % av de anslag som budgeterats för prioriteringarna 2.1 och 3 gå till små och medelstora företag. Framför allt bör minst 4,0 % av Horisont 2020:s budget bör dessutom delas ut via instrumentet för små och medelstora företag, som bör styras och förvaltas av en särskild administrativ struktur.

Ändringsförslag  38

Förslag till förordning

Skäl 27a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(27a) Den ekonomiska betydelsen av offentlig upphandling i unionen, som i kommissionens arbetsdokument ”Public procurement indicators 2009” beräknas uppgå till 19,4 procent av BNP, förvandlar den offentliga marknaden till ett strategiskt instrument för den ekonomiska och sociala politik som den omfattas av. Dessutom är det direkta syftet med offentliga inköp att förse förvaltningarna med lösningar som gör det möjligt att ge medborgarna bättre service, och det står klart att innovationen kan förbättra och utöka leveranserna av konventionella produkter, arbeten och tjänster, och dessutom effektivisera förvaltningsprocesserna. Av de sammanlagda offentliga inköpen i unionen rör dock endast ett fåtal innovativa produkter och tjänster, vilket visar att stora möjligheter går förlorade.

Ändringsförslag  39

Förslag till förordning

Skäl 27b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(27b) För att maximera inverkan från Horisont 2020 bör tvärvetenskapliga strategier särskilt beaktas som nödvändiga delar för att nå stora vetenskapliga framgångar. Forskningsgenombrott äger ofta rum i gränslandet eller korsningen mellan ämnesområden. Dessutom kräver problemens komplexitet, och utmaningarna som EU står inför, lösningar som endast kan hanteras genom samarbete som sträcker sig över flera olika ämnesområden.

Motivering

Tvärvetenskaplighet är avgörande för framsteg inom forskning och innovation. Komplexiteten i de aktuella problemen kan oftast inte hanteras av endast ett vetenskapligt ämnesområde. Följaktligen krävs det regelbundet gemensamma mål eller gemensamma kognitiva strukturer inom ämnesområdena för att kunna hitta och utveckla de bästa lösningarna. Därför bör Horisont 2020 inte bara föreskriva, utan även främja, tvärvetenskaplighet.

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning

Skäl 27c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(27c) Vid genomförandet av Horisont 2020 bör det fullt ut erkännas att universiteten spelar en grundläggande roll inom EU:s vetenskapliga och tekniska grund, genom att vara grundläggande institutioner med spetskompetens, och att de har en viktig roll när det gäller att koppla genomförandet av det europeiska området för högre utbildning till det europeiska forskningsområdet. I forsknings- och teknikorganisationer möts olika aktörer från hela innovationskedjan, från grundforskning till teknisk forskning, från produkt- och processutveckling till prototypframställning och demonstration och vidare till fullskalig tillämpning i offentlig och privat sektor.

Ändringsförslag  41

Förslag till förordning

Skäl 28

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation.

(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med internationella, nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation. Den samordning och kontroll som genomförs inom ramen för Horisont 2020 bör garantera en optimal resursanvändning och att onödiga dubbelutgifter undviks, oberoende av vilka finansieringskällor som är inblandade.

Ändringsförslag  42

Förslag till förordning

Skäl 28a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(28a) Kommissionen bör uppmuntra regionala aktörer att utforma regionala strategier som återspeglar de särskilda behov som regionerna har så att nuvarande former för offentligt eller privat stöd på unionsnivå kan kombineras. Verksamheten inom Horisont 2020 bör anpassas till dessa strategier, eftersom närmare samarbete mellan regionala och lokala myndigheter i utformningen och genomförandet av fonderna och programmen för forskning och innovation är av avgörande betydelse med tanke på det omöjliga i att tillämpa samma utvecklingsstrategi i alla regioner.

Ändringsförslag  43

Förslag till förordning

Skäl 29

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(29) Större effekt bör också uppnås genom att kombinera Horisont 2020 med medel från den privata sektorn inom offentlig-privata partnerskap på nyckelområden där forskning och innovation kan bidra till Europas konkurrensmål i ett större perspektiv och till att ta itu med samhällsutmaningar. Offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ, som införts genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), får fortsätta att användas med mer ändamålsenliga strukturer.

(29) Större effekt skulle också kunna uppnås om man kombinerade Horisont 2020 med medel från den privata sektorn inom offentlig-privata partnerskap på nyckelområden där forskning och innovation kan bidra till Europas konkurrensmål i ett större perspektiv, till frigörande av privata medel och till att ta itu med samhälleliga utmaningar. Dessa partnerskap bör vara grundade på verkliga partnerskap, även när det gäller åtaganden och bidrag från den privata sektorn, ansvara för att uppnå konkreta mål, vara i enlighet med resten av Horisont 2020 när det gäller regler för deltagande och unionens strategiska program för FoUoI. Man bör säkerställa att de styrs och fungerar med öppenhet, insyn, effektivitet och ändamålsenlighet och att många fler intresserade aktörer, verksamma inom sina speciella områden, får möjlighet att delta. Befintliga offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ får fortsätta att användas med mer ändamålsenliga strukturer om de följer ovanstående principer.

Ändringsförslag  44

Förslag till förordning

Skäl 30

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020‑målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhällsutmaningar och stödja unionens externa politik och utvecklingspolitik, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen.

(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen, ömsesidig nytta och ömsesidighet där så är lämpligt, i linje med unionens utrikes- och utvecklingspolitik. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020-målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhälleliga utmaningar och stödja unionens externa politik och nätverk för utveckling och internationellt forskningssamarbete, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen och Rio+20‑målen. Det internationella samarbetet bör beakta de yttersta randområdenas och de utomeuropeiska ländernas och territoriernas kapacitet, vilka är associerade till unionen, och den roll som de kan spela i de regioner där de är belägna.

Ändringsförslag  45

Förslag till förordning

Skäl 30a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(30a) Man bör överväga att uppmuntra forskningsteam att delta i olika projekt för att stärka kvaliteten på forskning och innovation och öka möjligheterna till internationellt samarbete.

Ändringsförslag  46

Förslag till förordning

Skäl 31

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(31) För att bibehålla samma spelregler för samtliga företag som är verksamma på den inre marknaden bör finansiering som tillhandahålls genom Horisont 2020 utformas i enlighet med reglerna om statligt stöd så att effektiviteten i de offentliga utgifterna säkerställs och snedvridning av marknaden förhindras, t.ex. undanträngning av privat finansiering vilket skapar ineffektiva marknadsstrukturer eller bevarar ineffektiva företag.

(31) För att bibehålla samma spelregler för samtliga företag som är verksamma på den inre marknaden bör finansiering som tillhandahålls genom Horisont 2020 utformas i enlighet med reglerna om statligt stöd, inbegripet gemenskapens ram om statligt stöd för forskning, utveckling och innovation1 samt beakta den pågående översynen av den, så att effektiviteten i de offentliga utgifterna säkerställs och snedvridning av marknaden förhindras, t.ex. undanträngning av privat finansiering vilket skapar ineffektiva marknadsstrukturer eller bevarar ineffektiva företag.

 

__________________

 

1 EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

Motivering

Om balansen förskjuts alltför mycket åt finansiering av kortsiktiga marknadsnära innovationer kan det snedvrida konkurrensen och ske på bekostnad av mer långsiktig och grundläggande forskning som ofta ligger till grund för radikala och nyskapande innovationer. Därför bör man ta hänsyn inte bara till ordalydelsen utan också till andan i bestämmelserna för statligt stöd till FoU.

Ändringsförslag  47

Förslag till förordning

Skäl 31a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(31a) EU:s och medlemsstaternas finansiering av forskning och innovation bör samordnas bättre så att man kan garantera kompletteringseffekter och ökad effektivitet och synlighet samt uppnå bättre synergieffekter. Inom ramen för den utvärderingsprocess som föreskrivs i denna förordning bör kommissionen visa konkreta exempel, om sådana finns, på kompletterings- och synergieffekterna mellan EU:s och medlemsstaternas budgetar när det gäller att uppnå FoU‑målen och huvudindikatorn för innovation i Europa 2020-strategin.

Ändringsförslag  48

Förslag till förordning

Skäl 32

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(32) Behovet av en ny metod för kontroll och riskhantering för unionens finansiering av forskning bekräftades av Europeiska rådet den 4 februari 2011, då en bättre balans mellan förtroende och kontroll och mellan risktagande och riskförebyggande efterlystes. I sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning efterlyste Europaparlamentet en pragmatisk övergång till administrativ och finansiell förenkling och bekräftade att förvaltningen av den europeiska forskningsfinansieringen bör vara mer baserad på förtroende och risktolerans gentemot deltagare. Slutsatsen i rapporten om den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (2007–2013) är att det behövs en mer radikal strategi om ett stort steg framåt för förenkling ska kunna åstadkommas, och att balansen mellan risk och förtroende måste återupprättas.

(32) Behovet av en ny metod för att utveckla en evidensbaserad riskhanteringsstrategi som ett led i unionens strategi för finansiering av forskning bekräftades av Europeiska rådet den 4 februari 2011. efterlyste rådet en bättre balans mellan förtroende och kontroll och mellan risktagande och riskförebyggande. I sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning efterlyste Europaparlamentet en pragmatisk övergång till administrativ och finansiell förenkling och bekräftade att förvaltningen av den europeiska forskningsfinansieringen bör vara mer baserad på förtroende och risktolerans gentemot deltagare. Slutsatsen i rapporten om den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (2007–2013) är att det behövs en mer radikal strategi om ett stort steg framåt i riktning mot enklare förfaranden som visar att unionen litar på forskarna och uppmanar dem att ta de risker som behövs för att påskynda vetenskapens och teknikens framsteg.

Ändringsförslag  49

Förslag till förordning

Skäl 32a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(32a) Horisont 2020 bör garantera största möjliga transparens, ansvarsskyldighet och demokratiska kontroll för innovativa finansieringsinstrument och mekanismer som involverar EU:s budget, särskilt vad gäller deras bidrag, både de förväntade och uppnådda, till att nå unionens mål.

Ändringsförslag  50

Förslag till förordning

Skäl 35

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(35) För en effektiv resultatorienterad förvaltning, inklusive utvärdering och övervakning, krävs utveckling av specifika resultatindikatorer som kan mätas över tiden, både är realistiska och avspeglar logiken i insatsen, och är relevanta för en lämplig indelning av mål och verksamheter. Lämpliga mekanismer bör inrättas för samordningen av genomförandet och övervakningen av Horisont 2020, och övervakningen av det europeiska forskningsområdets utveckling, resultat och funktion.

(35) För en effektiv resultatorienterad förvaltning, inklusive utvärdering och övervakning, krävs utveckling av specifika gemensamma europeiska resultatindikatorer som kan mätas över tiden, både är realistiska och avspeglar logiken i insatsen, och är relevanta för en lämplig indelning av mål och verksamheter. Lämpliga mekanismer bör inrättas för samordningen av genomförandet och övervakningen av Horisont 2020, och övervakningen av det europeiska forskningsområdets utveckling, resultat och funktion.

Ändringsförslag  51

Förslag till förordning

Skäl 35a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(35a) Kommissionen bör senast 2017 genomföra en omfattande utvärdering och översyn av de olika offentlig-privata partnerskapen om inrättats inom de olika forsknings- och innovationsprogrammen (bland annat kunskaps- och innovationsgrupper, gemensamma teknikinitiativ och offentlig‑privata partnerskap) i syfte att rationalisera och förenkla förutsättningarna för forskning och innovation i framtida ramprogram samt fastställa vilket styrelsesätt som är mest effektivt, öppet och insynsvänligt, och som gör det möjligt för det bredaste spektrumet av berörda aktörer att delta samtidigt som intressekonflikter undviks.

Ändringsförslag  52

Förslag till förordning

Artikel 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Syfte

Syfte

Genom denna förordning inrättas Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) – och fastställs ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet och för främjandet av bättre utnyttjande av de industriella möjligheter som skapas genom politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling.

Genom denna förordning inrättas Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) – och fastställs ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet; det ska stärka den europeiska vetenskapliga och tekniska basen och främja bättre utnyttjande av de samhälleliga, ekonomiska och industriella möjligheter som skapas genom politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling.

Ändringsförslag  53

Förslag till förordning

Artikel 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Definitioner

Definitioner

I denna förordning avses med

I denna förordning avses med

(a) forsknings- och innovationsverksamhet: hela spektrumet av verksamheter inom forskning, teknisk utveckling, demonstration och innovation, inbegripet främjande av samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, spridning och optimering av resultat och stimulerande av utbildning och rörlighet för forskare i unionen.

(a) forsknings- och innovationsverksamhet: hela spektrumet av verksamheter inom forskning, teknisk utveckling, demonstration och innovation, inbegripet främjande av samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, spridning och optimering av resultat och stimulerande av högkvalitativ målinriktad utbildning och rörlighet för forskare i unionen.

(b) direkta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs av kommissionen via gemensamma forskningscentrumet.

(b) direkta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs av kommissionen via gemensamma forskningscentrumet.

(c) indirekta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som unionen ger ekonomiskt stöd till och som genomförs av deltagare.

(c) indirekta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som unionen ger ekonomiskt stöd till och som genomförs av deltagare.

(d) offentlig-privat partnerskap: partnerskap där partner från den privata sektorn, unionen och, i förekommande fall, andra partner gemensamt åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av program eller verksamheter för forskning och innovation.

(d) offentlig-privat partnerskap: partnerskap mellan partner från den privata sektorn och partner från den offentliga sektorn, till exempel universitet, forskningsorganisationer och andra offentliga institutioner inbegripet unionen i förekommande fall, som gemensamt stöds av unionen och dess partner i syfte att stödja utvecklingen och genomförandet av program eller verksamheter för forskning och innovation.

(e) partnerskap mellan offentliga aktörer: partnerskap där regionala, nationella eller internationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning tillsammans med unionen gemensamt åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av program eller verksamheter för forskning och innovation.

(e) partnerskap mellan offentliga aktörer: partnerskap där lokala, regionala, nationella eller internationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning tillsammans med unionen gemensamt åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av program eller verksamheter för forskning och innovation.

 

(ea) forskningsinfrastrukturer: anläggningar, resurser, organisationssystem och tjänster som forskarvärlden använder i forsknings- och innovationssyfte inom sina områden; de kan vid behov också användas utanför forskningen, exempelvis inom undervisning eller offentliga tjänster; forskningsinfrastrukturer omfattar följande: viktig vetenskaplig utrustning (eller instrumentuppsättningar), kunskapsbaserade resurser såsom samlingar, arkiv eller vetenskapliga data, e-infrastrukturer som data, dator- och mjukvarusystem, kommunikationsnätverk och system som främjar transparens och digitalt förtroende, samt alla andra eventuella infrastrukturer av unik karaktär som är av avgörande vikt för att uppnå spetskompetens inom forskning,

 

(eb) smart specialisering: utvecklingskonceptet för unionens forsknings-, utvecklings- och innovationspolitik, vilket syftar till effektiv och ändamålsenlig användning av allmänna medel genom att använda synergier mellan länder och regioner och stärka deras innovativa kapacitet,

 

(ec) smart specialiseringsstrategi: en strategi som består av ett flerårigt strategiskt program vars mål är att utveckla ett funktionellt nationellt eller regionalt forsknings- och innovationssystem.

Ändringsförslag  54

Förslag till förordning

Artikel 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Mervärde för unionen

Mervärde för unionen

Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa.

Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för finansiering av framstående forskning och innovation i unionen, och därmed fungera som hävstång för offentliga och privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbarhet, ekonomisk utveckling, social integration och industrins konkurrenskraft på lång sikt i Europa. Horisont 2020-stöd ska inriktas mot verksamhet där ingripande på unionsnivå ger mervärde i förhållande till ingripande på nationell eller regional nivå.

Ändringsförslag  55

Förslag till förordning

Artikel 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Allmänt mål, prioriteringar och särskilda mål

Allmänt mål, prioriteringar och särskilda mål

1. Horisont 2020 ska bidra till att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020‑strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion. Relevanta resultatindikatorer anges i inledningen till bilaga I.

1. Horisont 2020 ska bidra till att skapa en kunskaps- och innovationsbaserad ekonomi inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation och på så sätt bidra till att nå målet med en finansieringsandel på 3 procent av BNP till forskning och utveckling inom unionen senast 2020. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020 strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion genom särskilda föredömliga åtgärder som främjar strukturella förändringar av europeiska forsknings- och innovationssystem.

2. Det övergripande målet ska uppnås genom tre prioriteringar som förstärker varandra:

2. Det övergripande målet ska uppnås genom tre prioriteringar som förstärker varandra:

(a) Vetenskaplig spetskompetens.

(a) Vetenskaplig spetskompetens.

(b) Industriellt ledarskap.

(b) Industriellt ledarskap.

(c) Samhällsutmaningar.

(c) Samhälleliga utmaningar.

De särskilda mål som svarar mot var och en av dessa tre prioriteringar anges i delarna I–III i bilaga I tillsammans med huvuddragen för verksamheterna.

De särskilda mål som svarar mot var och en av dessa tre prioriteringar anges i delarna I–III i bilaga I tillsammans med huvuddragen för verksamheterna.

3. Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till de övergripande mål och prioriteringar som anges i punkterna 1 och 2 genom att ge vetenskapligt och tekniskt stöd inför unionens politik. Huvuddragen för verksamheten anges i del IV i bilaga I.

3. Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till de övergripande mål och prioriteringar som anges i punkterna 1 och 2 genom att ge vetenskapligt och tekniskt stöd inför unionens politik. Huvuddragen för verksamheten anges i del IV i bilaga I. Dessutom ska det gemensamma forskningscentrumet tillhandahålla stöd till nationella och regionala myndigheter i deras utveckling av smarta specialiseringsstrategier.

4. Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 294/2008, ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna som anges i punkterna 1 och 2, med det särskilda målet att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och utbildning. De relevanta resultatindikatorerna för Europeiska institutet för innovation och teknik anges i inledningen till bilaga I och huvuddragen för det särskilda målet och verksamheterna beskrivs i del V i bilaga I.

4. Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 294/2008, ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna som anges i punkterna 1 och 2, med det särskilda målet att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och utbildning. De relevanta resultatindikatorerna för Europeiska institutet för innovation och teknik anges i inledningen till bilaga I och huvuddragen för det särskilda målet och verksamheterna beskrivs i del V i bilaga I.

5. Inom ramen för de prioriteringar och huvuddrag som avses i punkt 2 får hänsyn tas till nya och oförutsedda behov som uppstår under perioden för genomförandet av Horisont 2020. Detta kan inbegripa reaktioner inför nya möjligheter, kriser och hot, inför behov i samband med utvecklingen av ny unionspolitik, och inför hanteringen av åtgärder som planeras för stöd inom ramen för framtida program.

5. Inom ramen för de prioriteringar och huvuddrag som avses i punkt 2 får hänsyn tas till nya och oförutsedda behov som uppstår under perioden för genomförandet av Horisont 2020. Detta kan inbegripa reaktioner inför nya möjligheter, kriser och hot, inför behov i samband med utvecklingen av ny unionspolitik.

Ändringsförslag  56

Förslag till förordning

Artikel 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Budget

Budget

1. Finansieringsramen för genomförandet av Horisont 2020 ska vara 87 740 miljoner euro, varav högst 86 202 miljoner euro ska anslås till åtgärder i enlighet med avdelning XIX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

1. Finansieringsramen för genomförandet av Horisont 2020 ska vara xxx miljoner euro, varav högst 98,2 procent ska anslås till åtgärder i enlighet med avdelning XIX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget).

2. Beloppet för verksamheter inom ramen för avdelning XIX i EUF-fördraget ska fördelas på följande sätt mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2:

2. Beloppet för verksamheter inom ramen för avdelning XIX i EUF-fördraget ska fördelas på följande sätt mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2:

(a) Vetenskaplig spetskompetens, 27 818 miljoner euro.

(a) Vetenskaplig spetskompetens, 32,6 procent av den totala budgeten.

(b) Industriellt ledarskap, 20 280 miljoner euro.

(b) Industriellt ledarskap, 24,3 procent av den totala budgeten.

(c) Samhällsutmaningar, 35 892 miljoner euro.

(c) Samhälleliga utmaningar, 37,5 procent av den totala budgeten.

Det högsta totalbeloppet för unionens finansiella bidrag genom Horisont 2020 till gemensamma forskningscentrumets icke‑nukleära direkta åtgärder ska vara 2 212 miljoner euro.

Det högsta totalbeloppet för unionens finansiella bidrag genom Horisont 2020 till gemensamma forskningscentrumets icke‑nukleära direkta åtgärder ska vara 2,4 % av den totala Horisont 2020‑budgeten.

Den preliminära fördelningen för särskilda mål inom prioriteringarna och det maximala totala bidragsbeloppet till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder anges i bilaga II.

Fördelningen för särskilda mål inom prioriteringarna och det maximala totala bidragsbeloppet till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder anges i bilaga II.

 

Kommissionen ska avsätta ett lämpligt belopp för anslag till ansökningsomgångar som får fler ansökningar med bedömd hög spetskompetensstandard än väntat, i syfte att finansiera mer än ett projekt där så är lämpligt.

3. Europeiska institutet för innovation och teknik ska finansieras med ett maximalt bidrag från Horisont 2020 på 3 166 miljoner euro i enlighet med i bilaga II. Ett första tilldelning på 1 538 miljoner euro ska tillhandahållas Europeiska institutet för innovation och teknik för verksamheter inom ramen för avdelning XVII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. En andra tilldelning på upp till 1 628 miljoner euro ska tillhandahållas, om inte annat följer av den översyn som avses i artikel 26.1. Detta ytterligare belopp ska tillhandahållas proportionerligt, enligt vad som anges i bilaga II, från beloppet för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom prioriteringen för industriellt ledarskap i punkt 2 b och från beloppet för prioriteringen om samhällsutmaningar i 2 c.

3. Europeiska institutet för innovation och teknik ska finansieras med ett maximalt bidrag från Horisont 2020 på 3,3 procent av den totala budgeten i bilaga II.

Denna finansiering i två fleråriga tilldelningar ska täcka följande:

 

(a) Den första tilldelningen – pågående utveckling av befintliga kunskaps- och innovationsgrupper (nedan kallade KI‑grupper) och såddkapital för lansering av den andra omgången med tre nya KI‑grupper.

 

(b) Den andra tilldelningen – pågående utveckling av KI-grupper som redan inrättats och såddkapital för lansering av den tredje omgången med tre nya KI‑grupper.

 

Den andra tilldelningen kommer att göras tillgänglig efter den översyn som avses i artikel 26.1 och särskilt ta hänsyn till

 

(a) den överenskomna tidpunkten för inrättandet av den tredje omgången KI‑grupper,

 

(b) de planerade finansiella behoven hos de befintliga grupperna i enlighet med deras specifika utveckling.

 

(c) Bidraget från Europeiska institutet för innovation och teknik och dess KI‑grupper till målen för Horisont 2020.

 

4. Finansieringsramen för Horisont 2020 får täcka kostnader för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för förvaltningen av Horisont 2020 och för att dess mål ska kunna uppnås, särskilt undersökningar och möten med experter, i den mån dessa hänger samman med målen för Horisont 2020, utgifter knutna till it-nät inriktade på utbyte och behandling av uppgifter, liksom alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av Horisont 2020.

4. Finansieringsramen för Horisont 2020 får täcka kostnader för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för förvaltningen av Horisont 2020 och för att dess mål ska kunna uppnås, särskilt undersökningar och möten med experter, i den mån dessa hänger samman med målen för Horisont 2020, utgifter knutna till it-nät inriktade på utbyte och behandling av uppgifter, liksom alla andra utgifter för stöd som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av Horisont 2020.

Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2020 för att täcka tekniskt och administrativt stöd, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte har avslutats den 31 december 2020.

Denna förordning ska inte finansiera vare sig kommissionens administrativa utgifter för genomförandet av Horisont 2020 eller anläggandet eller driften av stora europeiska infrastrukturprojekt såsom Galileo, GMES eller ITER.

5. För att kunna reagera på oförutsedda situationer eller ny utveckling och nya behov, och för att beakta bestämmelserna i punkt 3, får kommissionen, efter den preliminära utvärdering av Horisont 2020 som avses i artikel 26.1 a i denna förordning, inom ramen för det årliga budgetförfarandet se över de belopp som fastställs för prioriteringarna i punkt 2 och den preliminära fördelningen mellan särskilda mål inom dessa prioriteringar som anges i bilaga II och överföra anslag mellan prioriteringarna och de särskilda målen på upp till 10 % av den sammanlagda ursprungliga tilldelningen för varje prioritering och upp till 10 % av den ursprungliga preliminära fördelningen för varje särskilt mål. Detta berör inte det belopp som anges för de direkta åtgärder som vidtas av gemensamma forskningscentrumet i punkt 2 eller det bidrag till Europeiska institutet för innovation och teknik som anges i punkt 3.

5. För att kunna svara mot den framväxande naturvetenskapen, tekniken och innovationen och anpassa Horisont 2020 till ny utveckling och nya behov när så krävs får kommissionen, utan att det påverkar det årliga budgetförfarandet, efter den halvtidsöversyn som avses i artikel 26.1 b, anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 a, för att ändra den fördelning som anges i bilaga II med upp till 15 % av den sammanlagda ursprungliga tilldelningen för varje prioritering och för varje särskilt mål samt, där så är relevant, för de särskilda mål och verksamheter som avses i bilaga I.

 

Vid ändring av bilagorna I och II ska kommissionen särskilt ta hänsyn till

 

a) bidraget från programmets olika delar till Horisont 2020-målen,

 

b) utvecklingen av nyckelindikatorer för att bedöma resultat och inverkan av de olika delarna i Horisont 2020 enligt vad som anges i bilaga II i det särskilda programmet som avses i artikel 8 i denna förordning,

 

c) de planerade framtida finansiella behoven för de olika delarna och instrumenten i Horisont 2020.

Ändringsförslag  57

Förslag till förordning

Artikel 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Associering av tredjeländer

Associering av tredjeländer

1. Horisont 2020 ska vara öppet för associering av

1. Horisont 2020 ska vara öppet för associering av

(a) anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal och rambeslut av associeringsråden eller liknande avtal,

(a) anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal och rambeslut av associeringsråden eller liknande avtal,

(b) utvalda tredjeländer som uppfyller samtliga följande kriterier:

(b) utvalda tredjeländer som uppfyller följande kriterier:

i) Ha god kapacitet inom vetenskap, teknik och innovation.

i) Ha god kapacitet inom vetenskap, teknik och innovation.

ii) Ha goda resultat vid deltagande i unionens program för forskning och innovation.

ii) Ha goda resultat vid deltagande i unionens program för forskning och innovation.

iii) Ha nära ekonomiska och geografiska förbindelser med unionen.

iii) Ha nära ekonomiska och geografiska förbindelser med unionen eller upprätthålla särskilda historiska och kulturella kopplingar till medlemsstaterna.

iv) vara medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) eller länder eller territorier som förtecknas i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XX/2012 av om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument.

iv) vara medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) eller länder eller territorier som förtecknas i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XX/2012 av om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument. De villkor för deltagande av Eftaländer som tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska fastställas i enlighet med bestämmelserna i EES‑avtalet.

 

Horisont 2020 är öppet för de utomeuropeiska länder och territorier som anges i rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (”ULT-beslutet”)1, enligt de villkor som anges i det beslutet.

Särskilda villkor för deltagande av associerade länder i Horisont 2020, inklusive det finansiella bidraget, på grundval av BNP i det associerade landet ska fastställas genom internationella överenskommelser mellan unionen och de associerade länderna.

Särskilda villkor för deltagande av associerade länder i Horisont 2020, inklusive det finansiella bidraget, på grundval av BNP i det associerade landet ska fastställas genom internationella överenskommelser mellan unionen och de associerade länderna.

 

______________

 

1 EGT L 314, 30.11.2001, s. 1.

Ändringsförslag  58

Förslag till förordning

Artikel 8 – stycke 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

En effektiv samordning ska säkerställas av de tre huvudpelarna i Horisont 2020.

Motivering

Samordningen av de tre pelarna i Horisont 2020 är nödvändig för att kunna uppnå målen som fastställts i programmet.

Ändringsförslag  59

Förslag till förordning

Artikel 10 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Horisont 2020 ska stödja indirekta åtgärder genom en eller flera av de finansieringsformer som fastställs i förordning (EU) nr XX/2012 [nya budgetförordningen], framför allt bidrag, priser, upphandlingskontrakt eller finansieringsinstrument.

1. Horisont 2020 ska stödja indirekta åtgärder genom en eller flera av de finansieringsformer som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, framför allt bidrag, priser, upphandlingskontrakt eller finansieringsinstrument. Det senare ska vara den övervägande finansieringsformen för verksamhet som ligger nära marknaden, med stöd av Horisont 2020.

Ändringsförslag  60

Förslag till förordning

Artikel 11a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 11a

 

Strategisk rådgivning och samordning

 

En strategisk rådgivning och samordning inom forskning och innovation för de gemensamma målen samt de synergieffekter som krävs inom Horisont 2020 ska eftersträvas.

Ändringsförslag  61

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Extern rådgivning och samhällsengagemang

Extern rådgivning och samhällsengagemang

1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå som inrättats av kommissionen, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation.

1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper, inrättade av kommissionen, med oberoende experter på hög nivå från många olika sektorer, ämnesområden och bakgrunder, där också synpunkter från det civila samhället tas med, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation genom strömlinjeformade åtgärder varigenom dubbelarbete och överlappande finansieringsstrukturer undviks.

 

1a. Vid utarbetande av de arbetsprogram som föreskrivs i artikel 5 i rådets beslut nr XX/XX/EU av den ... [särskilda programmet Horisont 2020] ska kommissionen ta hänsyn till de olika råd och synpunkter och som yttrats av intressenterna, medlemsstaterna, Europaparlamentet och rådet. Det ansvariga utskottet i Europaparlamentet anmoda företrädare från kommissionen att lägga fram förslag till arbetsprogram i utskottet.

Ändringsförslag  62

Förslag till förordning

Artikel 12 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Full hänsyn ska även tas till relevanta aspekter inom dagordningar för forskning och innovation som fastställts inom ramen för europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap.

2. Full hänsyn ska även tas till relevanta aspekter inom dagordningar för forskning och innovation som fastställts av EIT och KI-grupperna inom ramen för europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering, europeiska innovationspartnerskap och europeiska internationella forskningsorganisationer, förutsatt att dessa har formulerats i samråd med ett stort antal olika experter och intressenter.

Ändringsförslag  63

Förslag till förordning

Artikel 13 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Övergripande åtgärder

Övergripande åtgärder

1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare.

1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig och sektorsövergripande forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, klimatförändringar och hållbar utveckling, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, bredare deltagande inom unionen, överbryggande av forsknings- och innovationsklyftan i EU, bredare deltagande inom privata sektorn, involvering av små och medelstora företag, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet i projekt, åtgärder för att forskningen ska styras med bredare deltagande, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare.

Ändringsförslag  64

Förslag till förordning

Artikel 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle

Utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle

Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som garanterar att de prioriteringar och åtgärder som stöds är relevanta för föränderliga behov och beaktar utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle, där innovation även omfattar affärsmässiga, organisatoriska och samhälleliga aspekter.

Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som garanterar att de prioriteringar och åtgärder som stöds är relevanta för föränderliga behov och beaktar utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, ekonomi och samhälle i en globaliserad värld, där innovation även omfattar affärsmässiga, organisatoriska, tekniska, samhälleliga och miljömässiga aspekter samt överföring av forskningsresultat till samtliga utbildningsnivåer.

Ändringsförslag  65

Förslag till förordning

Artikel 15

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Horisont 2020 ska se till att jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsaspekten främjas effektivt i forsknings- och innovationsinnehåll.

Horisont 2020 ska se till att jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsaspekten främjas effektivt i forsknings- och innovationsinnehåll. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att garantera en jämn könsfördelning inom organ såsom uttagningskommittéer, rådgivande grupper och expertgrupper.

Ändringsförslag  66

Förslag till förordning

Artikel 15 – stycke 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Inom Horisont 2020 ska jämställdhetsaspekten beaktas vederbörligt i forsknings- och innovationsinnehåll under processens alla skeden, från fastställande av prioriteringar till definition av krav och förslag, utvärdering och granskning av program och projekt samt förhandlingar och avtal.

Ändringsförslag  67

Förslag till förordning

Artikel 15 – stycke 1b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

I syfte att främja jämställdhet bör särskilda åtgärder vidtas för att hjälpa dem som gjort uppehåll i karriären att återvända till arbetslivet.

Ändringsförslag  68

Förslag till förordning

Artikel 15a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 15a

 

Icke-diskriminering

 

Horisont 2020 ska se till att likabehandling och icke-diskriminering främjas effektivt och beaktas vederbörligen i forsknings- och innovationsinnehåll i alla skeden av processen:

Ändringsförslag  69

Förslag till förordning

Artikel 15b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 15b

 

Forskarkarriären

 

Att främja mänskliga resurser inom vetenskap, teknik och innovation i EU ska vara en prioritering i Horisont 2020. Horisont 2020 ska genomföras i enlighet med förordning (EU) nr xxx/2013 [Regler för deltagande], som ska bidra till att stärka en inre marknad för forskare och göra forskarkarriärer mer attraktiva i hela EU inom ramen för det europeiska forskningsområdet, genom att hänsyn tas till den transnationella karaktären hos de åtgärder som stöds.

Ändringsförslag  70

Förslag till förordning

Artikel 15c (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 15c

 

Fri tillgång

 

1. Om beslut har fattats att publicera, bör fri tillgång till vetenskapliga publikationer som är resultatet av forskning som finansierats av Horisont 2020 vara obligatorisk.

 

2. Fri tillgång till vetenskapliga uppgifter som är resultatet av forskning som finansierats av Horisont 2020 ska främjas, varvid hänsyn ska tas till begränsningar som betingas av omsorg om privatlivets integritet, nationell säkerhet eller immateriella äganderätter.

 

3. Kommissionen ska före utgången av finansieringsperioden för Horisont 2020 utvärdera hur den fria tillgången till uppgifter påverkar spridningen av vetenskapliga kunskaper och påskyndandet av innovation. Detta ska göras i syfte att utforma den fortsatta strategin för fri tillgång och dess genomförande i unionens nästa ramprogram för forskning.

Ändringsförslag  71

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkt 1 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. All forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska följa etiska principer och relevant lagstiftning på nationell och internationell nivå och på unionsnivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll.

1. All forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska följa etiska principer och relevant lagstiftning på nationell och internationell nivå och på unionsnivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas.

Ändringsförslag  72

Förslag till förordning

Artikel 16 – punkterna 3 och 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Följande forskningsområden ska inte finansieras:

3. Följande forskningsområden ska inte finansieras:

(a) Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål.

(a) Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål.

(b) Forskningsverksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga.

(b) Forskningsverksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga.

(c) Forskningsverksamhet som syftar till skapandet av mänskliga embryon enbart för forskningsändamål eller för produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk överföring av cellkärnor.

(c) Verksamhet som syftar till skapandet av mänskliga embryon enbart för forskningsändamål eller för produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk överföring av cellkärnor.

4. Forskning på mänskliga stamceller, både adulta och embryonala, får finansieras beroende både på innehållet i forskningsförslaget och på regelverket i de berörda medlemsstaterna. Forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater ska inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat ska inte finansieras.

4. Forskning på mänskliga stamceller, både adulta och embryonala, får finansieras beroende både på innehållet i forskningsförslaget och på regelverket i de berörda medlemsstaterna. Forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater ska inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat ska inte finansieras.

Ändringsförslag  73

Förslag till förordning

Artikel 17

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Komplementaritet med andra unionsprogram

Komplementaritet med andra unionsprogram

Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som kompletterar unionens andra stödprogram, däribland strukturfonderna.

Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som kompletterar unionens andra stödprogram.

Ändringsförslag  74

Förslag till förordning

Artikel 17a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 17a

 

Synergier inom strukturfonderna

 

Horisont 2020 ska bidra till att överbrygga klyftan som finns inom EU när det gäller forskning och innovation genom att möjliggöra synergier med strukturfonderna till stöd för forskning och innovation via genomförandet av kompletterande åtgärder på ett samordnat sätt. När det är möjligt kommer interoperabiliteten mellan Horisont 2020 och strukturfonderna att främjas och kumulativ eller kombinerad finansiering kommer att uppmuntras.

Ändringsförslag  75

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att säkerställa att små och medelstora företag deltar, och berörs av innovation, på lämpligt sätt i Horisont 2020. Kvantitativa och kvalitativa bedömningar av små och medelstora företags deltagande ska göras som en del av arrangemangen för utvärdering och övervakning.

1. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att säkerställa att små och medelstora företag deltar i större utsträckning, och berörs av forskning och innovation, på lämpligt sätt under genomförandet av Horisont 2020. Kvantitativa och kvalitativa bedömningar av små och medelstora företags deltagande ska göras som en del av arrangemangen för utvärdering och övervakning.

Ändringsförslag  76

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Särskilda åtgärder ska genomföras inom det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” som anges i punkt 1 i del II i bilaga I och vart och ett av de särskilda målen under prioriteringen ”Samhällsutmaningar” som anges i punkterna 1–6 i del III i bilaga I. Dessa särskilda åtgärder ska utformas som ett särskilt instrument för små och medelstora företag som är inriktat på alla typer av små och medelstora företag med innovationspotential, och ska genomföras på ett enhetligt sätt och anpassas till behoven hos dessa företag enligt det särskilda målet ”Innovation i små och medelstora företag” i punkt 3.3 a i del II i bilaga I.

2. Särskilda åtgärder för små och medelstora företag ska genomföras för att små och medelstora företag ska integreras i hela värdekedjan och få tillgång till alla möjligheter som står till buds i Horisont 2020. Sådana åtgärder omfattar de åtgärder som fastställs i punkt 3.3 i del II i bilaga I.

 

Ett särskilt instrument för små och medelstora företag som är inriktat på alla typer av små och medelstora företag med innovationspotential ska inrättas under en gemensam förvaltningsmyndighet och i huvudsak tillämpas nedifrån och upp på det sätt som anges under det särskilda målet ”Innovation i små och medelstora företag” i punkt 3.3 a i del II i bilaga I. Instrumentet ska tematiskt vara knutet till det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” som anges i punkt 1 i del II i bilaga I och vart och ett av de särskilda målen under prioriteringen ”Samhälleliga utmaningar” som anges i punkterna 1–7 i del III i bilaga I.

Ändringsförslag  77

Förslag till förordning

Artikel 18 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Det integrerade tillvägagångssätt som avses i punkterna 1 och 2 förväntas leda till att omkring 15 % av den totala sammanlagda budgeten för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och prioriteringen ”Samhällsutmaningar” går till små och medelstora företag.

3. Det integrerade tillvägagångssätt som avses i punkterna 1 och 2 och förenklingen av ansökningsförfarandena bör leda till att minst 20 % av den totala sammanlagda budgeten för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och prioriteringen ”Samhälleliga utmaningar” går till små och medelstora företag.

 

3a. Kommissionen ska i enlighet med punkterna 1 och 3 utvärdera och rapportera om i hur hög grad små och medelstora företag deltar i forskningsprogrammen. Om målet på 20 % inte uppnås ska kommissionen undersöka orsakerna till detta och snarast föreslå nya åtgärder för att målet ska nås.

 

3b. Särskild vikt ska även läggas vid att små och medelstora företag på lämpligt sätt deltar och representeras i det europeiska forskningsområdets ledningsstrukturer och i synnerhet i offentlig-privata partnerskap.

Ändringsförslag  78

Förslag till förordning

Artikel 18a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 18a

 

Snabbspår till innovation

 

1. För att skynda på kommersialiseringen och spridningen av innovation ska en betydande andel av anslagen från unionen inom det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och inom var och en av de samhälleliga utmaningarna i del III i bilaga I avsättas för ”Snabbspåret till innovation".

 

2. ”Snabbspåret till innovation” är ett instrument med ett ”nedifrån och upp”‑perspektiv som ska förkorta tiden mellan idé och marknadslansering betydligt och som förväntas leda till att industrin, små och medelstora företag och förstagångssökande från den offentliga och icke vinstdrivande forskningssektorn deltar i Horisont 2020 i större utsträckning. Det ska på så sätt uppmuntra den privata sektorns investeringar i forskning, utveckling och innovation, främja forskning och innovation som inriktas på värdeskapande och se till att ny teknik omsätts snabbare i innovativa produkter som efterfrågas på marknaden, vilket kommer att gynna framtida företag, den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.

 

3. Aktiviteterna ska omfatta hela innovationscykeln men vara inriktade på innovationsrelaterade aktiviteter, experimentell och förkommersiell utveckling, vilket omfattar utvecklingsfaserna från teknikdemonstration fram till marknadslansering, inklusive pilotprojekt, demonstration, provbänkar, standardförberedande forskning och fastställande av standarder samt marknadslansering av innovationer.

 

4. ”Snabbspåret till innovation” ska genomföras som ett väl synligt stödinstrument och göra det enkelt att snabbt delta i tillämpad samarbetsbaserad forskning efter den särskilda urvalsprocess som beskrivs i förordning (EU) nr xxx/2012 [regler för deltagande och spridning].

 

5. Samtidigt som synergierna mellan ”Snabbspåret till innovation” och det särskilda instrumentet för små och medelstora företag ska beaktas, ska de båda instrumenten genomföras parallellt som två separata förfaranden, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till respektive målgrupp och utan att det påverkar den budget som har öronmärkts för instrumentet för små och medelstora företag.

Motivering

Med vederbörlig hänsyn tagen till att programmet syftar till en omläggning i riktning mot innovation måste Horisont 2020 ha minst ett instrument som systematiskt gör det möjligt för innovativa idéer att utvärderas och finansieras när som helst, med hjälp av ett snabbt, standardiserat och tillförlitligt förfarande. Ett instrument med öppna ansökningsomgångar eller en ”bottom-up-strategi” där bidrag garanterat säkert utbetalats inom sex månader skapar visshet om att innovativa idéer inte riskerar bli föråldrade innan ett projekt äntligen kan komma i gång. Detta kommer också att öka deltagandet från näringslivshåll.

Ändringsförslag  79

Förslag till förordning

Artikel 19

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Offentlig-privata partnerskap

Offentlig-privata partnerskap

1. Horisont 2020 får genomföras med hjälp av offentlig-privata partnerskap där alla berörda parter åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av forsknings- och innovationsverksamhet av strategisk betydelse för unionens konkurrenskraft och industriella ledarskap eller för hanteringen av särskilda samhällsutmaningar.

1. Horisont 2020 får genomföras med hjälp av offentlig-privata partnerskap där alla berörda parter åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet, före det konkurrensutsatta stadiet, av forsknings- och innovationsverksamhet som har strategisk betydelse för unionens konkurrenskraft och industriella ledarskap eller för hanteringen av de särskilda samhälleliga utmaningarna. Spetskompetens ska vara ett viktigt kriterium vid valet av deltagare.

2. Unionens engagemang i dessa partnerskap kan ske i någon av följande former:

2. Unionens engagemang i dessa partnerskap kan ske i någon av följande former:

(a) Finansiella bidrag från unionen till gemensamma företag som bildats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget inom ramen för sjunde ramprogrammet, med förbehåll för ändring av de grundläggande rättsakterna för dem, till nya offentlig-privata partnerskap som inrättats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget, och till andra finansieringsorgan som avses i artikel [55.1 b v eller vii] i förordning (EU) nr XX/2012 [nya budgetförordningen]. Denna form av partnerskap ska endast tillämpas då omfattningen av de eftersträvade målen och storleken på de resurser som krävs motiverar det.

(a) Finansiella bidrag från unionen till gemensamma företag som bildats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget inom ramen för sjunde ramprogrammet, med förbehåll för ändring av de grundläggande rättsakterna för dem med fullt beaktande av resultaten från den kostnads- och nyttoanalys som ska utföras under den planerade konsekvensbedömningen av detta instrument, till nya offentlig-privata partnerskap som inrättats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget, och till andra finansieringsorgan som avses i artikel [55.1 b v eller vii] i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Denna form av partnerskap ska endast tillämpas då omfattningen av de eftersträvade målen, överensstämmelsen med EU:s befintliga politiska mål och storleken på de resurser som krävs motiverar det och när andra former av partnerskap inte uppfyller målen eller skapar de nödvändiga hävstångseffekterna.

(b) Avtal mellan de parter som avses i punkt 1, som anger målen för partnerskapet, parternas respektive åtaganden, viktiga resultatindikatorer, och resultat som ska uppvisas, inklusive identifiering av forsknings- och innovationsverksamhet som kräver stöd från Horisont 2020.

(b) Avtal mellan de parter som avses i punkt 1, som anger målen för partnerskapet, parternas respektive åtaganden, viktiga resultatindikatorer, och resultat som ska uppvisas, inklusive identifiering av forsknings- och innovationsverksamhet som kräver stöd från Horisont 2020.

3. Offentlig-privata partnerskap ska identifieras på ett öppet och översiktligt sätt på grundval av samtliga av följande kriterier:

3. Offentlig-privata partnerskap ska identifieras och genomföras utifrån kriterierna öppenhet, översiktlighet, effektivitet och ändamålsenlighet samt uppfyllandet av kriteriet i artikel ... i förordning (EU) nr xxx/2012 [regler för deltagande].

(a) Mervärdet av åtgärder på unionsnivå.

 

(b) Effekternas omfattning för industrins konkurrenskraft, hållbar tillväxt och socioekonomiska frågor.

 

(c) Alla parters långsiktiga engagemang på grundval av en gemensam vision och tydligt definierade mål.

 

(d) Omfattningen av de resurser som berörs och förmågan att mobilisera ytterligare investeringar i forskning och innovation.

 

(e) En tydlig definition av uppgifterna för varje part och överenskomna viktiga resultatindikatorer under den valda perioden.

 

 

3a. Forskningsprioriteringarna som omfattas av offentlig-privata partnerskap ska också finansieras genom arbetsprogrammen i reguljära ansökningsomgångar.

Ändringsförslag  80

Förslag till förordning

Artikel 20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Partnerskap mellan offentliga aktörer

Partnerskap mellan offentliga aktörer

1. Horisont 2020 ska bidra till starkare partnerskap mellan offentliga aktörer där åtgärder på regional, nationell eller internationell nivå genomförs gemensamt inom unionen.

1. Horisont 2020 ska bidra till starkare partnerskap mellan offentliga aktörer där åtgärder på regional, nationell eller internationell nivå genomförs gemensamt inom unionen.

Särskild uppmärksamhet ska ägnas initiativ för gemensam programplanering mellan medlemsstaterna.

Särskild uppmärksamhet ska ägnas initiativ för gemensam programplanering mellan medlemsstaterna och sådana initiativ kan inbegripa regioner och städer där det är relevant. EU:s finansiella bidrag ska vara begränsat och alltid villkorat av att man kan uppvisa insyn, stort deltagande från medlemsstaterna, existensen av ett mervärde för unionen och additionseffekter för resurserna. Kompletterande finansiering kommer att begränsas till initiativ som är ständigt öppna för alla medlemsstater.

2. Partnerskap mellan offentliga aktörer får stödjas antingen inom eller mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2, särskilt genom

2. Partnerskap mellan offentliga aktörer får stödjas antingen inom eller mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2, särskilt genom

(a) ett ERA-NET-instrument som använder bidrag till stöd för partnerskap mellan offentliga aktörer i deras utarbetande av, inrättande av nätverksstrukturer för, utformning av samt genomförande och samordning av gemensam verksamhet samt även komplettering av enskilda gemensamma ansökningsomgångar och åtgärder av gränsöverskridande karaktär,

(a) ett ERA-NET-instrument som använder bidrag till stöd för partnerskap mellan offentliga aktörer i deras utarbetande av, inrättande av nätverksstrukturer för, utformning av samt genomförande och samordning av gemensam verksamhet samt även komplettering av enskilda gemensamma ansökningsomgångar och åtgärder av gränsöverskridande karaktär,

(b) unionens deltagande i program som genomförs av flera medlemsstater tillsammans, i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget.

(b) unionens deltagande i program som genomförs av flera medlemsstater tillsammans, i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget, med deltagande från regionala myndigheter när det är lämpligt.

Vid tillämpningen av punkt a ska kompletterande stöd vara beroende av att de enheter som deltar i de gemensamma ansökningsomgångarna och åtgärderna har gjort betydande tidigare finansiella åtaganden. ERA-NET-instrumentet får ha som ett mål att harmonisera regler och närmare bestämmelser för genomförande av de gemensamma ansökningsomgångarna och åtgärderna. Det kan också användas för att förbereda ett initiativ enligt artikel 185 i EUF‑fördraget.

 

Vid tillämpning av punkt b ska sådana initiativ endast föreslås när det behövs en särskild genomförandestruktur och där engagemanget för integration på vetenskaplig, förvaltningsmässig och finansiell nivå är stort bland de deltagande länderna. Dessutom ska förslag till initiativ som avses i punkt b fastställas på grundval av samtliga av följande kriterier:

 

(a) En tydlig definition av det mål som eftersträvas och dess relevans för målen i Horisont 2020 och för unionens politiska mål mer generellt.

 

(b) Tydliga finansiella åtaganden från de deltagande länderna, inbegripet tidigare åtaganden att slå ihop nationella och/eller regionala investeringar för transnationell forskning och innovation.

 

(c) Mervärdet av åtgärder på unionsnivå.

 

(d) En kritisk massa med avseende på berörda programs storlek och antal, hur väl de verksamheter som omfattas överensstämmer och hur mycket av relevant forskning de täcker.

 

(e) Huruvida artikel 185 i EUF-fördraget är det lämpligaste medlet för att uppnå målen.

 

Ändringsförslag  81

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Enheter som är etablerade i tredjeländer och internationella organisationer ska kunna delta i indirekta åtgärder inom Horisont 2020 i enlighet med de villkor som fastställs i förordning (EU) nr XX/XX [regler för deltagande]. Internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer ska främjas inom Horisont 2020 och mellan dess olika delar för att uppnå särskilt följande mål:

1. Enheter som är etablerade i tredjeländer och internationella organisationer ska kunna delta i indirekta åtgärder inom Horisont 2020 i enlighet med de villkor som fastställs i förordning (EU) nr XX/XX [regler för deltagande]. Internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer ska främjas inom och integreras i Horisont 2020 för att uppnå särskilt följande mål:

Ändringsförslag  82

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 1 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram.

(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram och bidra till internationella åtaganden såsom uppnående av millennieutvecklingsmålen.

Ändringsförslag  83

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 1 – led ca (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ca) Att stödja inrättandet av globalt konkurrenskraftiga spetsforskningscentrum för att göra unionen till en global knutpunkt för världsledande och banbrytande forskning och innovation.

Ändringsförslag  84

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 2 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Riktade insatser med målet att främja samarbete med särskilda tredjeländer eller grupper av tredjeländer ska genomföras på grundval av gemensamt intresse och ömsesidig nytta, med hänsyn till deras vetenskapliga och tekniska kapacitet och marknadsmöjligheter, och den förväntade effekten.

2. Riktade insatser med målet att främja samarbete med särskilda tredjeländer eller grupper av tredjeländer – i synnerhet med unionens strategiska partner – ska genomföras på grundval av gemensamt intresse och ömsesidig nytta. Insatserna ska framför allt handla om insatser för att stärka utvecklingsländernas forskningskapacitet samt om samarbetsinsatser som inriktar sig på deras specifika behov. Inom ramen för detta samarbete ska hänsyn tas till den vetenskapliga och tekniska kapaciteten i de yttersta randområdena och i de utomeuropeiska länderna och territorierna som är associerade till unionen.

Ändringsförslag  85

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Ömsesidigt tillträde till program i tredjeland bör uppmuntras. För att maximera effekterna ska samordning och synergi med initiativ i medlemsstaterna och associerade länder främjas.

Ömsesidigt tillträde till program i tredjeland bör uppmuntras och övervakas regelbundet. För att maximera effekterna ska samordning och synergi med initiativ i medlemsstaterna och associerade länder främjas.

Motivering

Det krävs en regelbunden övervakning av tredjeländers program för att se till att det tillträde som EU garanterar till Horisont 2020 är ömsesidigt. Denna övervakning ska identifiera förändringarna i metoder i tredjeländer som kan undergräva det önskade ömsesidiga tillträdet.

Ändringsförslag  86

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 2 – stycke 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Prioriteringar inom samarbetet ska beakta utvecklingen inom unionens politik och möjligheter till samarbete med tredjeländer samt möjliga brister i tredjeländers system för immateriell äganderätt.

Prioriteringar inom samarbetet ska beakta utvecklingen inom unionens politik inbegripet utrikes- och utvecklingspolitik.

Motivering

Internationella samarbetsinsatser måste utgå från principen om gemensamt intresse och ömsesidig nytta. På den generella nivå som ramprogrammet avser skulle det enbart motverka sitt syfte att lägga till ett visst antal begränsande kriterier. Den definition av riktade insatser som föreslås här är densamma som anges i bilaga I till det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling. Den stämmer överens med de sektorer som EU har valt att ge utvecklingsbistånd.

Ändringsförslag  87

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 2 – stycke 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Lämplig samordning ska ske i överensstämmelse med migrations-, asyl- och utvecklingspolitiken, för att undvika kompetensflykt från utvecklingsländerna.

Ändringsförslag  88

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Dessutom ska horisontell och övergripande verksamhet för att främja strategisk utveckling av internationellt samarbete genomföras inom Horisont 2020 enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen” i punkt 6.3.2 d i del III i bilaga I.

3. Dessutom ska horisontell och övergripande verksamhet för att främja strategisk utveckling av internationellt samarbete genomföras inom Horisont 2020 enligt det särskilda målet ”Förstå Europa i en föränderlig värld – inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen” i punkt 6.3.2 d i del III i bilaga I.

Ändringsförslag  89

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 3a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3a. För att minska deltagarnas administrativa börda ska kommissionen godta att stödmottagarna följer nationell redovisningspraxis.

Ändringsförslag  90

Förslag till förordning

Artikel 21 – punkt 3b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

3b. Stödmottagare som har genomfört revisioner på ett tillfredsställande sätt under tre på varandra följande år ska få följa ett förenklat revisionsförfarande enligt en strategi som bygger på ökat förtroende.

Ändringsförslag  91

Förslag till förordning

Artikel 22 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Europeiska kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder beträffande Horisont 2020, inbegripet kommunikationsåtgärder beträffande projekt som får stöd samt resultat. Budgetmedel som anslagits för kommunikation inom ramen för Horisont 2020 ska även bidra till att täcka gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar, under förutsättning att de har ett samband med det övergripande målet för denna förordning.

Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder beträffande Horisont 2020, inbegripet kommunikationsåtgärder beträffande projekt som får stöd samt resultat. Budgetmedel som anslagits för kommunikation inom ramen för Horisont 2020 ska även bidra till att täcka gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar, under förutsättning att de har ett samband med det övergripande målet för denna förordning. Särskilt ska kommissionen tillhandahålla grundlig information till medlemsstaterna i god tid.

Ändringsförslag  92

Förslag till förordning

Artikel 22 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Verksamhet för spridning av information och genomförande av kommunikationsverksamhet ska vara en integrerad uppgift inom alla åtgärder som får stöd genom Horisont 2020.

Verksamhet för spridning av information och genomförande av kommunikationsverksamhet ska vara en integrerad uppgift inom alla åtgärder som får stöd genom Horisont 2020. Alla informations- och kommunikationsinsatser som rör Horisont 2020, inbegripet kommunikationsåtgärder som rör projekt som får stöd, ska vara tillgängliga och åtkomliga för alla medborgare och offentliggöras i digital form.

Ändringsförslag  93

Förslag till förordning

Artikel 22 – stycke 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

För att göra det lättare att få tillgång till information och utveckla ett verktyg för all information som efterfrågas av forskarvärlden, samt med hänsyn till kravet på insyn, ska det digitala verktyget Cordis revideras och reformeras för att bli tydligare och mer flexibelt. Nya Cordis ska vara klart senast den 31 maj 2013.

Motivering

Cordis är för närvarande ett av de mest komplicerade och svåra programmen att använda. Om vi vill att samhället, forskarna och företagen lättare ska komma åt information, då vill det till att programmet ses över, att informationen byggs ut och att alla förslag och bidrag görs mer lättåtkomliga.

Ändringsförslag  94

Förslag till förordning

Artikel 22 – stycke 3 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner eller typer av deltagare som är underrepresenterade.

(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner, utomeuropeiska länder och territorier som är associerade till unionen eller typer av deltagare som är underrepresenterade, inbegripet forskare och deltagare med funktionshinder.

Motivering

Personer med funktionshinder och deras behov av att få tillgång till insatser som rör information, kommunikation och spridning i samband med Horisont 2020 måste lyftas fram. Det finns dessutom ett behov av kapacitetsuppbyggnad eftersom personer med funktionshinder och deras företrädarorganisationer är underrepresenterade inom forsknings- och innovationsprogram liksom i dialoger och samråd med allmänheten.

Ändringsförslag  95

Förslag till förordning

Artikel 22 – stycke 3 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) Riktat stöd till projekt och konsortier så att de får tillgång till den kompetens som krävs för att optimera kommunikation och spridning av resultat.

(b) Riktat stöd till projekt och konsortier så att de får tillfredsställande tillgång till den kompetens som krävs för att optimera kommunikation och spridning av resultat.

Ändringsförslag  96

Förslag till förordning

Artikel 22 – stycke 3 – led c

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c) Åtgärder som sammanför resultat från en rad projekt, däribland projekt som kan finansieras från andra källor, för att tillhandahålla användarvänliga databaser och rapporter som sammanfattar viktiga resultat.

(c) Åtgärder som sammanför och utvärderar resultat från en rad projekt, däribland projekt som kan finansieras från andra källor, för att tillhandahålla användarvänliga och tillgängliga digitala databaser och utarbeta rapporter som sammanfattar viktiga resultat samt, i relevanta fall, kommunicera och sprida dem till forskarvärlden, näringslivet och allmänheten i stort.

Ändringsförslag  97

Förslag till förordning

Artikel 22 – stycke 3 – led e

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e) Initiativ för att främja dialog och debatt med allmänheten kring frågor om vetenskap, teknik och innovation och att dra nytta av sociala medier och annan innovativ teknik och metodik.

(e) Initiativ för att främja dialog och debatt med allmänheten kring frågor om vetenskap, teknik och innovation genom medverkan från den akademiska världen och för att dra nytta av sociala medier och annan innovativ teknik och metodik, framför allt för att göra allmänheten mera medveten om hur forskning och innovation är till nytta för att bemöta de utmaningar samhället står inför.

Ändringsförslag  98

Förslag till förordning

Artikel 22 – stycke 3 – led ea (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ea) Initiativ som innefattar och främjar deltagande av civilsamhället och dess organisationer och institutioner i frågor som rör forsknings- och innovationsprocessen och som främjar öppna, vetenskapsbaserade debatter om viktiga samhällsfrågor.

Ändringsförslag  99

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Det kontrollsystem som införs för genomförandet av denna förordning ska vara utformat för att ge rimliga garantier för en tillfredsställande hantering av de risker som är förknippade med insatsernas effektivitet och ändamålsenlighet samt oegentligheter eller olagligheter i de underliggande transaktionerna, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt de berörda utbetalningarnas typ.

1. Det kontrollsystem som införs för genomförandet av denna förordning ska vara utformat för att ge rimliga garantier för en tillräcklig minskning och tillfredsställande hantering av de risker som är förknippade med insatsernas effektivitet och ändamålsenlighet samt oegentligheter eller olagligheter i de underliggande transaktionerna, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt de berörda utbetalningarnas typ.

Ändringsförslag  100

Förslag till förordning

Artikel 23 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Kontrollsystemet ska säkerställa en lämplig balans mellan förtroende och kontroll, med hänsyn till administrativa och andra kostnader för kontroller på alla nivåer, så att målen med Horisont 2020 kan uppnås och de mest framstående forskarna och de mest innovativa företagen lockas.

2. Kontrollsystemet ska säkerställa en lämplig balans mellan förtroende och kontroll, med hänsyn till administrativa och andra kostnader för kontroller på alla nivåer, inbegripet på mottagarnas nivå, så att målen med Horisont 2020 kan uppnås och de mest framstående forskarna och de mest innovativa företagen lockas.

Motivering

De administrativa kostnader som mottagarna kan få betala för att uppfylla kontrollkraven måste erkännas och beaktas.

Ändringsförslag  101

Förslag till förordning

Artikel 24 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. Det ska inrättas en tillfällig ombudsman som ska garantera en enhetlig tolkning av reglerna. Vid tvister om tolkningen av regler och förfaranden kan kommissionen, eventuellt på grundval av en ny revision som har genomförts av någon berörd person, avgöra tvisten genom ett kompromissbeslut baserat på yttrandet från den tillfällige ombudsmannen.

Motivering

Under det sjätte och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling uppstod ett antal tvister med mottagarna om tolkningen av reglerna. Kommissionens revisioner och resultatet av dem har visat att det bör införas ett medlingsförfarande för att undvika att behöva gå till domstol… Det är också nödvändigt – för att inte behöva gå till domstol – att införa ett kompromissförfarande för snabb tvistlösning.

Ändringsförslag  102

Förslag till förordning

Artikel 24 – punkt 2 – stycke 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får kommissionen genomföra revisioner upp till fyra år efter slutbetalningen.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får kommissionen genomföra revisioner upp till två år efter det att projektet avslutats.

Ändringsförslag  103

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik. Detta ska även innefatta information om övergripande frågor som hållbarhet och klimatförändringar, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter.

1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i EIT och genomförandet och finansieringen av offentlig-privata och partnerskap mellan offentliga aktörer. Detta ska även innefatta information och indikationer om övergripande frågor som jämställdhet, ansvarsfull forskning och innovation, hållbarhet och klimatförändringar, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter, den privata sektorns deltagande och framför allt små och medelstora företags deltagande och de verkliga effekterna av åtgärderna för att bredda deltagandet.

Ändringsförslag  104

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. I syfte att uppnå ett framtidsperspektiv i unionen som innebär en verklig ökning av välstånd och livskvalitet måste balansen mellan de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna övervakas regelbundet och grundligt vid genomförandet av Horisont 2020. Kommissionen ska för detta ändamål i förväg inrätta en klar och tydlig mekanism för denna övervakning.

Ändringsförslag  105

Förslag till förordning

Artikel 25 – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Kommissionen ska rapportera om och sprida resultaten av denna övervakning.

2. Kommissionen ska rapportera om och sprida resultaten av övervakningen som avses i punkt 1 och 1a genom att, i lämpliga fall, använda ett antal gemensamma nyckelindikatorer som möjliggör jämförelser mellan de olika instrumenten. Resultaten ska framför allt överlämnas till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Ändringsförslag  106

Förslag till förordning

Artikel 26 – rubriken

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Utvärdering

Halvtidsöversyn

Ändringsförslag  107

Förslag till förordning

Artikel 26 – punkt 1 – inledningen

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Utvärderingar ska göras i tillräckligt god till för att kunna beaktas i beslutsprocessen.

1. Granskningar och utvärderingar ska göras i tillräckligt god till för att kunna beaktas i beslutsprocessen.

Ändringsförslag  108

Förslag till förordning

Artikel 26 – punkt 1 – led a

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a) Senast 2017 ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en översyn av Europeiska institutet för innovation och teknik. Den andra tilldelningen av medel till Europeiska institutet för innovation och teknik, enligt artikel 6.3, ska göras tillgänglig efter denna översyn. Vid översynen ska de framsteg bedömas som gjorts vid Europeiska institutet för innovation och teknik mot bakgrund av följande:

utgår

(i) Förbrukningsnivån för den första tilldelningen av medel enligt artikel 6.3, med åtskillnad mellan det belopp som används för utveckling av den första omgången KI-grupper och effekten av såddkapital för den andra etappen, och förmågan hos Europeiska institutet för innovation och teknik att locka till sig medel från partner i kunskaps- och innovationsgrupperna och från den privata sektorn, i enlighet med förordning XX/2012 [reviderade EIT-förordningen].

 

(ii) Den överenskomna tidsplanen för inrättandet av den tredje omgången kunskaps- och innovationsgrupper och de planerade finansiella behoven hos befintliga sådana i enlighet med deras specifika utveckling.

 

(iii) Bidragen från Europeiska institutet för innovation och teknik och från kunskaps- och innovationsgrupperna till prioriteringen Samhällutmaningar och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom ramen för Horisont 2020.

 

Motivering

Nästa generations kunskaps- och innovationsgrupper ska lanseras under 2014 och budgeten kommer att fasas in enligt deras årsresultat. Eftersom förutsättningarna är olika inom varje sektor vore det bättre att basera budgetbesluten på varje kunskaps- och innovationsgrupps egna prestationer i stället för att besluta om nya kunskaps- och innovationsgrupper utifrån andra gruppers resultat.

Ändringsförslag  109

Förslag till förordning

Artikel 26 – punkt 1 – led b

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) Senast i slutet av 2017, och med beaktande av efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet som ska slutföras före utgången av 2015 och översynen av Europeiska institutet för innovation och teknik, ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en preliminär utvärdering av Horisont 2020, inbegripet Europeiska forskningsrådet, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik, av hur (beträffande resultatnivå och framsteg avseende effekter) målen har uppnåtts för Horisont 2020 och alla åtgärders fortsatta relevans, resursernas effektivitet och utnyttjande, utrymmet för ytterligare förenkling och mervärdet för unionen. Den utvärderingen ska också ta hänsyn till aspekter som rör tillträde till finansieringsmöjligheter för deltagare i alla regioner, små och medelstora företag och för att främja en jämn könsfördelning. Den utvärderingen ska dessutom beakta åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla och resultaten för de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder.

(b) Senast i slutet av 2017, och med beaktande av efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet som ska slutföras före utgången av 2015, ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en halvtidsöversyn av Horisont 2020, inbegripet Europeiska forskningsrådet, dess särskilda program och verksamheten i EIT.

 

Som ett led i halvtidsöversynen ska både befintliga och nya offentlig-privata partnerskap, inklusive gemensamma teknikinitiativ, utvärderas ingående för att avgöra deras mervärde för unionen. Kommissionen ska vid behov lägga fram förslag på hur deras styrning och funktion ska kunna förbättras, i syfte att stärka de faktiska effekterna, få till stånd ett funktionssätt präglat av öppenhet och insyn samt undvika intressekonflikter. Kommissionen ska lägga fram resultaten av denna utvärdering för Europaparlamentet och rådet.

 

Om den ingående utvärderingen visar att kriteriet om ett mervärde för unionen inte uppfylls på ett tillfredsställande sätt kan Europaparlamentet och rådet besluta att inte längre bevilja stöd till dessa offentlig-privata partnerskap.

 

Halvtidsöversynen ska beakta aspekter som rör spridning och utnyttjande av forskningsresultat. Vid halvtidsöversynen ska de framsteg som gjorts i de olika delarna av Horisont 2020 bedömas mot bakgrund av följande:

 

i) Hur (beträffande resultatnivå och framsteg avseende effekter, baserat på indikatorerna som beskrivs i bilaga II i det särskilda programmet) målen har uppnåtts för Horisont 2020 och alla åtgärders fortsatta relevans.

 

ii) Resursernas effektivitet och utnyttjande, med särskild uppmärksamhet på övergripande åtgärder och andra delar som anges i artikel 13.1.

 

iii) Mervärdet för unionen.

 

Halvtidsöversynen ska också ta hänsyn till utrymmet för ytterligare förenkling och aspekter som rör tillträde till finansieringsmöjligheter för deltagare i alla regioner, små och medelstora företag och för att främja en jämn könsfördelning. Den ska dessutom beakta åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla och resultaten för de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. Den ska göras i samråd med medlemsstaterna så att den forsknings- och innovationspolitik som bedrivs i medlemsstaterna och av de lokala myndigheterna även i fortsättningen utgör ett komplement och ger ett mervärde för unionen.

Ändringsförslag  110

Förslag till förordning

Artikel 26 – punkt 1a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1a. Som ett led i den halvtidsöversyn som avses i punkt 1 b ska kommissionen visa konkreta exempel, om sådana finns, på kompletterings- och synergieffekterna mellan EU:s och medlemsstaternas budgetar när det gäller att uppnå FoU‑målen och huvudindikatorn för innovation i Europa 2020-strategin.

Ändringsförslag  111

Förslag till förordning

Artikel 26 – punkt 1b (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

1b. Senast 2016 och därefter vartannat år ska kommissionen göra en översyn av europeiska organisationers och tredjelandsorganisationers ömsesidiga tillträde till forskningsprogram. Översynen ska vara uppdelad efter enskilda länder och omfatta en jämförelse av det stöd som organisationer från tredjeländer får genom Horisont 2020 och det stöd som europeiska organisationer får genom tredjeländers forskningsprogram.

Motivering

För att se till att tredjelandsorganisationers tillträde till Horisont 2020 också återgäldas på motsvarande sätt bör man regelbundet se över tillträdet och kontrollera stödfördelningen från Horisont 2020 till tredjelandsorganisationer.

Ändringsförslag  112

Förslag till förordning

Artikel 26a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Artikel 26a

 

Delegeringens utövande

 

1. Kommissionens befogenhet att anta delegerade akter ska gälla på de villkor som fastställs i denna artikel.

 

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 6 ska ges till kommissionen för en period på fem på år från och med den ... Kommissionen ska utarbeta en rapport om de delegerade befogenheterna senast sex månader innan perioden på fem år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

 

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

 

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

 

5. En delegerad akt som antas enligt artikel 6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Ändringsförslag  113

Förslag till förordning

Bilaga I – Huvuddragen för de särskilda målen och verksamheterna – stycken 1–6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Det övergripande målet för Horisont 2020 är att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen, och samtidigt bidra till en hållbar utveckling. Det ska stödja Europa 2020-strategin och unionens övriga politik samt bidra till att det europeiska forskningsområdet genomförs och fungerar.

Det övergripande målet för Horisont 2020 är att skapa en världsledande ekonomi och ett samhälle baserat på kunskap och innovation inom hela unionen, och samtidigt bidra till en hållbar utveckling. Det ska stödja Europa 2020-strategin och unionens övriga politik samt bidra till att det europeiska forskningsområdet genomförs och fungerar.

Resultatindikatorerna för bedömning av framstegen mot detta övergripande mål är följande:

Resultatindikatorerna för bedömning av framstegen mot detta övergripande mål är följande:

– FoU-målet för Europa 2020 (3 % av BNP).

– FoU-målet för Europa 2020 (3 % av BNP).

– Huvudindikatorn innovation för Europa 2020.

– Huvudindikatorn innovation för Europa 2020.

 

– Följande indikatorer för mänskliga resurser: Förändring i andelen forskare (heltidsekvivalenter) i den aktiva befolkningen. Förändring i andelen kvinnor utifrån det totala antalet forskare. Förändringar i lockandet av forskare från utlandet och när det gäller kompetensflykten av forskare.

 

Samtliga resultatindikatorer ska användas för att understryka förändring, synliggöra framsteg när det gäller obalanserna i forskningsdeltagande inom unionen och medge en internationell jämförelse.

Detta övergripande mål ska uppnås genom tre olika men ömsesidigt förstärkande prioriteringar som var och en innehåller ett antal särskilda mål. De ska genomföras på ett sammanhängande sätt för att främja samverkan mellan de olika särskilda målen, undvika dubbelarbete och förstärka sina kombinerade effekter.

Detta övergripande mål ska uppnås genom tre olika men ömsesidigt förstärkande prioriteringar som var och en innehåller ett antal särskilda mål. De ska genomföras på ett sammanhängande sätt för att främja samverkan mellan de olika särskilda målen, undvika dubbelarbete och förstärka sina kombinerade effekter.

 

Samtliga tre prioriteringar ska omfatta en internationell dimension. Det vetenskapliga och tekniska samarbetet är en avgörande fråga för unionen och är framför allt nödvändigt inom spets- och grundforskning för att tillvarata fördelarna med nya möjligheter inom vetenskap och teknik. Följaktligen ska andelen för det internationella samarbete som beskrivs i artikel 21.2 och 21.3 åtminstone bibehållas på samma nivå som i tidigare ramprogram. Horisont 2020 kommer särskilt att stödja tre huvuddimensioner av internationellt samarbete:

 

– Främja ett vetenskapligt och tekniskt samarbete med de mest avancerade kunskapscentrumen i världen för att uppnå och sprida de mest avancerade standarderna för spetskompetens och möjliggöra konkurrens på de allra högsta nivåerna.

 

– Främja ett internationellt vetenskapligt och tekniskt samarbete för kapacitetsuppbyggnad, för att från allra första början hjälpa EU:s institutioner att bidra till och dela med sig av fördelarna med den snabba kapacitetsexpansionen inom FoU och mänskliga resurser globalt.

 

– Främja samarbete inom vetenskap och teknik för global fred och stabilitet och erkänna den grundläggande roll som de mänskliga och sociala värdena i vetenskapen och forskningen kan spela för konsolideringen av bräckliga samhällen och skapa lugnande inverkan på internationella konflikter.

Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna för Horisont 2020 med det särskilda målet att förse unionens politik med kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd.

Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna för Horisont 2020 med det särskilda målet att förse unionens politik med kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd. Mervärdet för unionen av gemensamma forskningscentret ska bedömas mot bakgrund av bl.a. följande indikatorer:

 

– Antalet gånger påtagliga särskilda effekter kan konstateras på unionens politik till följd av tekniskt och vetenskapligt stöd för politiken från det gemensamma forskningscentrumet.

 

– Antalet expertgranskade artiklar.

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna för Horisont 2020 med det särskilda målet att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och utbildning. Indikatorerna för att bedöma EIT:s resultat är följande:

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna för Horisont 2020 med det särskilda målet att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och högre utbildning. Indikatorerna för att bedöma EIT:s resultat är följande:

Organisationer från universitet, näringsliv och forskning som integrerats i kunskaps- och innovationsgrupperna.

Organisationer från universitet, näringsliv och forskning som integrerats i kunskaps- och innovationsgrupperna.

Samarbete inom kunskapstriangeln som leder till utvecklingen av innovativa produkter och processer.

Samarbete inom kunskapstriangeln som leder till utvecklingen av innovativa produkter, tjänster och processer.

I denna bilaga beskrivs huvuddragen för de särskilda mål och verksamheter som avses i artikel 5.2, 5.3 och 5.4.

I denna bilaga beskrivs huvuddragen för de särskilda mål och verksamheter som avses i artikel 5.2, 5.3 och 5.4.

 

För att säkerställa en lämplig balans mellan konsensusbaserad och mer banbrytande forskning, utveckling och innovation ska användningen av öppna ansökningsomgångar enligt bottom‑up‑principen främjas för att innovativa projekt ska kunna genomföras snabbt. Dessutom ska rätt balans uppnås inom de samhälleliga utmaningarna och möjliggörande teknik och industriteknik mellan mindre och större projekt, med beaktande av den särskilda branschstrukturen, typen av verksamhet, tekniken och forskningslandskapet.

 

För att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan i områden, regioner och medlemsstater i Europa kommer komplementaritet och nära synergier att utvecklas med strukturfonderna, både i tidigare led (kapacitetsuppbyggnad i medlemsstaterna för att bättre förbereda för deras delaktighet i Horisont 2020) och i senare led (utnyttja och sprida forsknings- och innovationsresultat från Horisont 2020). Där det är möjligt kommer interoperabiliteten mellan de två instrumenten att främjas. Kumulativ eller kombinerad finansiering kommer att uppmuntras. Synergier kommer särskilt att sökas i den verksamhet som fastställts i målet om att ”vidga spetskompetensen och öka deltagandet”, de regionala partneranläggningar med forskningsinfrastruktur som är av intresse för EU samt verksamhet som bedrivs via EIT och dess KI-grupper.

Ändringsförslag  114

Förslag till förordning

Bilaga I – Huvuddragen för de särskilda målen och verksamheterna – Del I

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Syftet med denna del är att stärka och utvidga spetskompetensen inom unionens vetenskapliga bas och att konsolidera det europeiska för forskningsområdet i syfte att göra unionens forsknings- och innovationssystem mer konkurrenskraftigt på global nivå. Den består av följande fyra särskilda mål:

Syftet med denna del är att stärka och utvidga spetskompetensen inom unionens vetenskapliga bas och att konsolidera det europeiska för forskningsområdet i syfte att göra unionens forsknings- och innovationssystem mer konkurrenskraftigt på global nivå. Den består av följande fem särskilda mål:

(a) Europeiska forskningsrådet (EFR) ska tillhandahålla attraktiv och flexibel finansiering för att talangfulla och kreativa enskilda forskare deras grupper ska kunna fortsätta på de mest lovande vägarna vid vetenskapens yttersta gränser, på grundval av unionsomfattande konkurrens.

(a) Europeiska forskningsrådet (EFR) ska tillhandahålla attraktiv och flexibel finansiering för att talangfulla och kreativa enskilda forskare deras grupper ska kunna fortsätta på de mest lovande vägarna vid vetenskapens yttersta gränser, på grundval av unionsomfattande konkurrens.

(b) Framtida och ny teknik ska stödja forskningssamarbete i syfte att öka Europas kapacitet för avancerad och nyskapande innovation. Den ska främja vetenskapligt samarbete mellan olika ämnesområden kring radikalt nya idéer med hög risk och påskynda utvecklingen av de mest lovande framväxande områdena inom vetenskap och teknik samt unionsomfattande strukturering av motsvarande forskarsamfund.

(b) Framtida och ny vetenskap och teknik ska stödja forskningssamarbete i syfte att öka Europas kapacitet för avancerad och nyskapande innovation. Den ska främja vetenskapligt samarbete mellan olika ämnesområden kring radikalt nya idéer med hög risk och påskynda utvecklingen av de mest lovande framväxande områdena inom vetenskap och teknik samt unionsomfattande strukturering av motsvarande forskarsamfund.

(c) Marie Curie-åtgärder ska tillhandahålla innovativ forskarutbildning av hög kvalitet och attraktiva möjligheter för karriär och kunskapsutbyte genom gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare för att på bästa sätt förbereda dem på dagens och framtidens samhällsutmaningar.

(c) Marie Skłodowska-Curie-åtgärder ska tillhandahålla innovativ forskarutbildning av hög kvalitet och attraktiva möjligheter för karriär och kunskapsutbyte genom gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare från universitet, forskningsorganisationer och företag, även små och medelstora företag, för att på bästa sätt förbereda dem på dagens och framtidens samhälleliga utmaningar.

(d) Forskningsinfrastruktur ska utveckla europeisk forskningsinfrastruktur inför 2020 och därefter, främja dess innovationspotential och humankapital, och komplettera detta med tillhörande unionspolitik och internationellt samarbete.

(d) Forskningsinfrastrukturerna ska utveckla och stödja framstående befintliga och nya europeiska forskningsinfrastrukturer och hjälpa dem att fungera för det europeiska forskningsområdet genom att främja deras innovationspotential, locka forskare av världsklass, utbilda humankapital, och komplettera detta med en unionspolitik inriktad på internationellt samarbete.

 

(da) Spridning av spetskompetens och ett ökat deltagande ska frigöra potentialen hos EU:s begåvningsreserv genom att stödja policylärande, nätverksbyggande och utbildningsmöjligheter.

Vart och ett av dessa har visat sig ha högt mervärde för unionen. Tillsammans utgör de en stark och balanserad uppsättning verksamheter som, tillsammans med verksamhet på nationell och regional nivå, täcker Europas behov när det gäller avancerad vetenskap och teknik. Genom att sammanföra dem i ett enda program kommer de att kunna fungera med större samstämmighet, på ett rationaliserat, förenklat och mer fokuserat sätt, samtidigt som den kontinuitet som är av avgörande betydelse för målens effektivitet upprätthålls.

Vart och ett av dessa har visat sig ha högt mervärde för unionen. Tillsammans utgör de en stark och balanserad uppsättning verksamheter som, tillsammans med verksamhet på nationell, regional och lokal nivå, täcker Europas behov när det gäller avancerad vetenskap och teknik. Genom att sammanföra dem i ett enda program kommer de att kunna fungera med större samstämmighet, på ett rationaliserat, förenklat och mer fokuserat sätt, samtidigt som den kontinuitet som är av avgörande betydelse för målens effektivitet upprätthålls.

Verksamheterna i sig blickar framåt, bygger upp kompetens på lång sikt, fokuserar på nästa generations vetenskap, teknik, forskare och innovationer och ger stöd till nya begåvade personer från hela unionen och från associerade länder, och även globalt. Mot bakgrund av verksamheternas vetenskapligt inriktade natur och finansieringsformer som i stort bygger på bottom-up-principen och är forskardrivna kommer det europeiska forskarsamfundet att spela en framträdande roll när det gäller att bestämma vilka forskningsvägar som kommer att följas inom ramen för programmet.

Verksamheterna i sig blickar framåt, bygger upp kompetens på lång sikt, fokuserar på nästa generations vetenskap, teknik, forskare och innovationer och ger stöd till nya begåvade personer från hela unionen och från associerade länder, och även globalt. Mot bakgrund av verksamheternas vetenskapligt inriktade natur och finansieringsformer som i stort bygger på bottom-up-principen och är forskardrivna kommer det europeiska forskarsamfundet att spela en framträdande roll när det gäller att bestämma vilka forskningsvägar som kommer att följas inom ramen för programmet.

Ändringsförslag  115

Förslag till förordning

Bilaga I – Huvuddragen för de särskilda målen och verksamheterna – Del II

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Denna del syftar till att påskynda utveckling av teknik och innovationer som kommer att ligga till grund för morgondagens företag och hjälpa innovativa europeiska små och medelstora företag att växa till världsledande företag. Den består av följande tre särskilda mål:

Denna del syftar till att påskynda utveckling av teknik och innovationer som kommer att ligga till grund för morgondagens företag och hjälpa innovativa europeiska små och medelstora företag att växa till världsledande företag såväl som att skörda potentialen efter inrättandet av en bördig mark för nya små och medelstora företag. Särskild uppmärksamhet ska ges till att främja ”innovationskonsumtion”, det vill säga överföringen av kunskap och teknik från offentliga forskningscentrum till företag såväl som mellan olika företag. Denna del består av följande tre särskilda mål:

(a) Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik ska tillhandahålla särskilt stöd till forskning, utveckling och demonstration avseende IKT, nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning, bearbetning och rymden. Tonvikten ska läggas på interaktion och konvergens mellan olika typer av teknik.

(a) Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik ska tillhandahålla särskilt stöd till forskning, standardisering, certifiering, utveckling och demonstration avseende central möjliggörande teknik såsom IKT, nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning, bearbetning och rymden. Tonvikten ska läggas på interaktion och konvergens mellan olika typer av teknik och deras förhållande till samhälleliga utmaningar. Ett korrekt övervägande av användarnas behov ska beaktas inom alla dessa områden.

(b) Tillgång till riskfinansiering ska syfta till att undanröja underskott i tillgången på finansiering genom lån och eget kapital för FoU- och innovationsdrivna företag och projekt på alla utvecklingsstadier. Det ska, tillsammans med egetkapitalinstrumentet inom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, stödja utvecklingen av riskkapital på unionsnivå.

(b) Tillgång till riskfinansiering ska syfta till att undanröja underskott i tillgången på finansiering genom lån och eget kapital för FoU- och innovationsdrivna företag och projekt på alla utvecklingsstadier. Det ska, tillsammans med egetkapitalinstrumentet inom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, stödja utvecklingen av finansiering och riskkapital i ett tidigt skede på unionsnivå.

(c) Innovation i små och medelstora företag ska stimulera all typ av innovation i små och medelstora företag, med inriktning på dem som har potential att växa och agera internationellt inom och utom hela den inre marknaden.

(c) Innovation i små och medelstora företag ska ge stöd som är skräddarsytt för dessa företag till all typ av innovation i små och medelstora företag, genom en uppsättning specialiserade och skräddarsydda program och instrument, bland annat tillgång till startkapital, bidrag, tillgång till finansiering genom eget kapital och lån, mentorskap och handledning samt tillgång till nätverk och kluster inom FoU.

Verksamheten ska följa en affärsdriven dagordning. Budgetarna för de särskilda målen ”Tillgång till riskfinansiering” och ”Innovation i små och medelstora företag” ska följa en logik som är efterfrågestyrd och följer bottom-up-principen, utan förutbestämda prioriteringar. Dessa ska kompletteras genom användning av finansiella instrument och ett särskilt instrument för små och medelstora företag enligt en strategiskt underbyggd logik inom delen ”Samhällsutmaningar” och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”.

Verksamheten ska följa en affärsdriven dagordning. Genomförandet av budgetarna för de särskilda målen ”Tillgång till riskfinansiering” och ”Innovation i små och medelstora företag” ska i första hand följa en logik som är efterfrågestyrd och följer bottom-up-principen. Instrumentet för små och medelstora företag ska genomföras inom de tematiska prioritetsområdena ”Samhälleliga utmaningar” och ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”. Dessa ska kompletteras genom eventuell top-down-användning av instrumentet för små och medelstora företag som en del av förkommersiell upphandling eller innovativ upphandlingsverksamhet, där det kan visas att offentliga upphandlares behov i medlemsstaterna sammanförs på EU-nivå.

För Horisont 2020 ska ett integrerat angreppssätt användas för små och medelstora företags deltagande, vilket skulle kunna leda till att omkring 15 % av de totala sammanlagda budgeterna för alla särskilda mål avseende samhällsutmaningar och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” avsätts för små och medelstora företag.

För Horisont 2020 ska ett integrerat angreppssätt användas för små och medelstora företags deltagande, med beaktande av deras behov av kunskaps- och tekniköverföring. Stödet bör leda till att minst 20 % av de totala sammanlagda budgeterna för alla särskilda mål avseende de samhälleliga utmaningarna och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” avsätts för små och medelstora företag.

Det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” ska följa en teknikdriven strategi för att utveckla möjliggörande teknik som kan användas för flera områden, industrier och tjänster. Tillämpningar inom sådan teknik för hantering av samhällsutmaningar ska stödjas tillsammans med ”Samhällsutmaningar”.

Det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” ska följa en teknikdriven strategi för att utveckla möjliggörande teknik som kan användas för flera områden, industrier och tjänster. Tillämpningar inom sådan teknik för hantering av samhälleliga utmaningar ska stödjas tillsammans med ”Samhälleliga utmaningar”.

Ändringsförslag  116

Förslag till förordning

Bilaga I – Huvuddragen för de särskilda målen och verksamheterna – Del III

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Denna del är en direkt reaktion på de politiska prioriteringar och samhällsutmaningar som identifierats i Europa 2020-strategin och som syftar till att stimulera den kritisk massa av insatser för forskning och innovation som krävs för att uppnå unionens politiska mål. Finansieringen ska inriktas på följande särskilda mål:

Denna del är en direkt reaktion på de politiska prioriteringar och samhälleliga utmaningar som identifierats i Europa 2020-strategin och som syftar till att stimulera den kritisk massa av insatser för forskning och innovation som krävs för att uppnå unionens politiska mål. Finansieringen ska inriktas på följande särskilda mål:

(a) Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande.

(a) Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande

(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi.

(b) Livsmedelskvalitet, livsmedelssäkerhet och tryggad livsmedelsförsörjning, hållbart jord- och skogsbruk, havs- och sjöfartsforskning och biobaserad industri.

(c) Säker, ren och effektiv energi.

(c) Säker, ren och effektiv energi.

(d) Smarta, gröna och integrerade transporter.

(d) Smarta, gröna och integrerade transporter och rörlighet.

(e) Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror.

(e) Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och hållbar användning av råvaror.

(f) Inkluderande, innovativa och trygga samhällen.

(f) Förstå Europa i en föränderlig värld – inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen.

 

(fa) Trygga samhällen – att skydda EU:s och EU-medborgarnas frihet och säkerhet.

 

En övergripande utmaning ska också finansieras: Vetenskap med och för samhället.

All verksamhet ska utgå ifrån att anta utmaningar, med fokus på politiska prioriteringar utan att på förhand fastställa det exakta valet av teknik eller lösningar som bör utvecklas. Tonvikten ska ligga på att samla en kritisk massa av resurser och kunskap avseende olika områden, typer av teknik och vetenskapliga ämnesområden för att man ska kunna ta itu med utmaningarna. Verksamheterna ska omfatta hela cykeln från forskning till marknad, med en ny inriktning på innovationsrelaterad verksamhet, såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar, stöd för offentlig upphandling, utformning, slutanvändarinriktad innovation, social innovation och införandet på marknaden av innovationer.

All verksamhet ska utgå ifrån att anta utmaningar, i vilka grundforskning, tillämpad forskning, kunskapsöverföring och innovation är lika viktiga och sammanlänkade delar, med fokus på politiska prioriteringar utan att på förhand fastställa det exakta valet av teknik eller lösningar som bör utvecklas. Icke-teknisk, organisatorisk systeminnovation och innovation inom den offentliga sektorn kommer att uppmärksammas jämte teknikbaserade lösningar. Tonvikten ska ligga på att samla en kritisk massa av resurser och kunskap avseende olika områden, typer av teknik och vetenskapliga ämnesområden samt forskningsinfrastrukturer för att man ska kunna ta itu med utmaningarna. Verksamheterna ska omfatta hela cykeln från grundläggande forskning till marknad, inbegripet innovationsrelaterad verksamhet, såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar, stöd för offentlig upphandling, utformning, slutanvändarinriktad innovation, social innovation och införandet på marknaden av kunskapsöverföring och innovationer, däribland standardisering på alla stadier. För att målen i Horisont 2020 ska kunna uppnås måste många olika berörda parter, från forskningsinstitutioner och företag till användare från den offentliga och privata sektorn, delta i samarbetsprojekten.

 

För att den utmaningsbaserade strategin ska kunna användas behövs en samordnad strategisk planering av forsknings- och innovationsverksamhet. Samordningen kan motverka fragmenteringen och främja användningen av tekniska resurser och infrastrukturresurser i hela forskarvärlden i anknytning till varje utmaning.

 

Strategiska åtgärder och styrning inom forskning kan säkerställa att experter ända från början ger synpunkter på politiken samt främja innovationen och konkurrenskraften genom att skapa förståelse för komplexiteten i innovationscykeln och uppmuntra till ett större deltagande från forskare över gränserna.

 

Utifrån behov och efterfrågan kan en strategisk samordning av forskning och innovation för varje utmaning baserad på vetenskaplig styrning fastställas av strategiska vetenskapliga paneler bestående av oberoende experter på hög nivå från universiteten, näringslivet, slutanvändarna och civilsamhället som väljs ut genom ett öppet och insynsvänligt förfarande. De kommer att bidra till att utforma forsknings- och innovationsprogram som grundas på bästa ledarskap och tillhandahålla de impulser och instrument som krävs för att främja samspel och synergier i större skala. Dessa paneler ska tillhandahålla kontinuerlig strategisk rådgivning om de åtgärder som vidtas och planeras inom ramen för Horisont 2020 och dithörande områden av EU-politiken.

Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell och regional nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning. Dessutom ska övergripande stöd för internationellt samarbete tillhandahållas enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”.

Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en övergripande dimension och en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. De bör vara representerade i programkommittéer och expertgrupper som är ansvariga för projekt- och programutvärdering inom alla områden samt genom utveckling av samhällsvetenskapligt inriktade anbudsinfordringar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Förstå Europa i en föränderlig värld: Inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell, regional och lokal nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att stödja globala insatser som kräver en kritisk massa för att Europa ska delta och där Europa skulle kunna vara en drivande kraft.

Det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen” omfattar även en verksamhet för att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan med särskilda åtgärder för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner i unionen.

 

Gemensamma forskningscentrumets verksamhet ska vara en integrerad del av Horisont 2020, med syfte att tillhandahålla tillförlitligt och faktabaserat stöd för unionens politik. Detta ska styras av kundernas behov och kompletteras med framåtblickande verksamhet.

Gemensamma forskningscentrumets verksamhet ska vara en integrerad del av Horisont 2020, med syfte att tillhandahålla tillförlitligt och faktabaserat stöd för unionens politik. Detta ska styras av kundernas behov och kompletteras med framåtblickande verksamhet.

EIT ska ha en viktig roll genom att sammanföra framstående forskning, utbildning och innovation och därigenom integrera kunskapstriangeln. EIT ska framför allt göra detta genom kunskaps- och innovationsgrupperna. Dessutom ska EIT, genom åtgärder för riktad spridning och kunskapsdelning, se till att erfarenheter utbyts utanför kunskaps- och innovationsgrupperna, och därigenom främja ett snabbare införande av innovationsmodeller inom unionen.

EIT ska ha en viktig roll genom att sammanföra framstående forskning, utbildning och innovation och därigenom integrera kunskapstriangeln. EIT ska framför allt göra detta genom kunskaps- och innovationsgrupperna. Dessutom ska EIT, genom åtgärder för riktad spridning och kunskapsdelning, se till att erfarenheter utbyts mellan och utanför kunskaps- och innovationsgrupperna, och därigenom främja ett snabbare införande av innovationsmodeller inom unionen.

Ändringsförslag  117

Förslag till förordning

Bilaga I – Del I – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Europeiska forskningsrådet (EFR)

1. Europeiska forskningsrådet (EFR)

1.1 Särskilt mål

1.1 Särskilt mål

Det särskilda målet är att stärka spetskompetensen, dynamiken och kreativiteten inom europeisk forskning.

Det särskilda målet är att stärka spetskompetensen, dynamiken och kreativiteten inom europeisk forskning.

Europa har fastställt sin ambition att övergå till en ny ekonomisk modell grundad på smart och hållbar tillväxt för alla. Denna typ av övergång kommer att behöva mer än stegvisa förbättringar av nuvarande teknik. Den kommer att kräva mycket högre kapacitet för vetenskapligt grundad innovation som drivs av radikalt ny kunskap, som gör det möjligt för Europa att spela en ledande roll när det gäller att skapa de tekniska paradigmskiften som kommer att bli viktiga drivkrafter för produktivitetsökning, konkurrenskraft, välstånd och sociala framsteg i framtiden. Sådana paradigmskiften har historiskt sett tenderat att härröra från den vetenskapliga basen inom den offentliga sektorn innan de gått vidare till att lägga grunden för helt nya industrier och sektorer.

Europa har fastställt sin ambition att övergå till en ny ekonomisk modell grundad på smart och hållbar tillväxt för alla. Denna typ av övergång kommer att behöva mer än stegvisa förbättringar av nuvarande teknik och kunskap. Den kommer att kräva mycket högre kapacitet för grundforskning och vetenskapligt grundad innovation som drivs av radikalt ny kunskap, som gör det möjligt för Europa att spela en ledande roll när det gäller att skapa de vetenskapliga och tekniska paradigmskiften som kommer att bli viktiga drivkrafter för produktivitetsökning, konkurrenskraft, välstånd och sociala framsteg i framtiden. Sådana paradigmskiften har historiskt sett tenderat att härröra från den offentliga sektorn innan de gått vidare till att lägga grunden för helt nya industrier och sektorer.

Världsledande innovation är nära förknippad med vetenskaplig spetskompetens. Europa, som en gång var den ohotade ledaren, har halkat efter i kapplöpningen om att ta fram den allra bästa spetsvetenskapen, och har spelat en underordnad roll i förhållande till Förenta staterna när det gäller efterkrigstidens viktigaste tekniska framsteg. Trots att unionen fortfarande är världens största producent av vetenskapliga publikationer producerar Förenta staterna dubbelt så många av de mest inflytelserika avhandlingarna (räknat som den övre procenten av antalet citeringar). En internationell rangordning av universitet visar också att universitet i Förenta staterna dominerar i toppen. Av världens nobelprisvinnare är 70 % baserade i Förenta staterna.

Världsledande innovation är nära förknippad med vetenskaplig spetskompetens. Europa, som en gång var den ohotade ledaren, har halkat efter i kapplöpningen om att ta fram den allra bästa spetsvetenskapen, och har spelat en underordnad roll i förhållande till Förenta staterna när det gäller efterkrigstidens viktigaste tekniska framsteg. Trots att unionen fortfarande är världens största producent av vetenskapliga publikationer producerar Förenta staterna dubbelt så många av de mest inflytelserika avhandlingarna (räknat som den övre procenten av antalet citeringar). En internationell rangordning av universitet visar också att universitet i Förenta staterna dominerar i toppen. Av världens nobelprisvinnare är 70 % baserade i Förenta staterna.

En del av utmaningen är att medan Europa och Förenta staterna investerar liknande belopp i den vetenskapliga basen inom sina offentliga sektorer har unionen nästan tre gånger så många forskare inom den offentliga sektorn, vilket innebär en betydligt mindre investering per forskare. Dessutom är Förenta staternas finansiering mer selektiv i fördelningen av resurser till ledande forskare. Detta bidrar till att förklara varför unionens forskare inom den offentliga sektorn i genomsnitt är mindre produktiva och, totalt sett, har mindre sammanlagd vetenskaplig betydelse än sina betydligt färre motparter i Förenta staterna.

En del av utmaningen är att medan Europa och Förenta staterna investerar liknande belopp i den vetenskapliga basen inom sina offentliga sektorer har unionen nästan tre gånger så många forskare inom den offentliga sektorn, vilket innebär en betydligt mindre investering per forskare. Dessutom är Förenta staternas finansiering mer selektiv i fördelningen av resurser till ledande forskare. Detta bidrar till att förklara varför unionens forskare inom den offentliga sektorn i genomsnitt är mindre produktiva och, totalt sett, har mindre sammanlagd vetenskaplig betydelse än sina betydligt färre motparter i Förenta staterna.

En annan viktig del av utmaningen är att den offentliga sektorn i många europeiska länder fortfarande inte erbjuder tillräckligt attraktiva villkor för de mest framstående forskarna. Det kan ta många år innan begåvade unga forskare har möjlighet att bli oberoende forskare på egna meriter. Detta leder till ett mycket stort slöseri av Europas forskningspotential genom att fördröja framväxten av nästa generations forskare som kommer med nya idéer och energi, och genom att fresta utmärkta forskare i början av sin yrkesbana att söka sin framtid på annat håll.

En annan viktig del av utmaningen är att den offentliga och den privata sektorn i många europeiska länder fortfarande inte erbjuder tillräckligt attraktiva villkor för de mest framstående forskarna. Det kan ta många år innan begåvade unga forskare har möjlighet att bli oberoende forskare på egna meriter. Detta leder till ett mycket stort slöseri av Europas forskningspotential genom att fördröja framväxten av nästa generations forskare som kommer med nya idéer och energi, och genom att fresta utmärkta forskare i början av sin yrkesbana att söka sin framtid på annat håll. Särskild uppmärksamhet bör ägnas kvinnliga forskare som svarar för endast 18 % av forskarna i klass A, jämfört med 27 % i Förenta staterna, samtidigt som 60 % av dem som har universitetsexamen i Europa är kvinnor.

Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang. Förmågan hos Förenta staternas system att erbjuda mer resurser per forskare och bättre karriärmöjligheter förklarar hur de fortsätter att locka de bästa forskarna från hela världen, inklusive tiotusentals från unionen.

Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang. Förmågan hos Förenta staternas system att erbjuda mer resurser per forskare, ökad rörlighet mellan olika sektorer, fler förbindelser med den privata sektorn och bättre karriärmöjligheter förklarar hur de fortsätter att locka de bästa forskarna från hela världen, inklusive tiotusentals från unionen.

1.2 Motivering och mervärde för unionen

1.2 Motivering och mervärde för unionen

EFR inrättades för att ge Europas bästa forskare, både kvinnor och män, de resurser de behöver för att kunna konkurrera bättre på global nivå, genom att finansiera enskilda forskarlag på grundval av alleuropeisk konkurrens. Det fungerar självständigt – ett oberoende vetenskapligt råd som består av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och sakkunskap fastställer den övergripande vetenskapliga strategin och har full kontroll över beslut om vilken typ av forskning som ska finansieras. Dessa är väsentliga egenskaper hos EFR och garanterar effektiviteten hos dess vetenskapliga program, kvaliteten på verksamheten och processen för expertgranskning och dess trovärdighet i forskarvärlden.

EFR inrättades för att ge Europas bästa forskare, både kvinnor och män, de resurser de behöver för att kunna konkurrera bättre på global nivå, genom att finansiera enskilda forskarlag på grundval av alleuropeisk konkurrens. Det fungerar självständigt – ett oberoende vetenskapligt råd som består av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och sakkunskap, där både kvinnor och män i olika åldersgrupper är representerade, fastställer den övergripande vetenskapliga strategin och har full kontroll över beslut om vilken typ av forskning som ska finansieras. Dessa är väsentliga egenskaper hos EFR och garanterar effektiviteten hos dess vetenskapliga program, kvaliteten på verksamheten och processen för expertgranskning och dess trovärdighet i forskarvärlden.

EFR är verksamt i hela Europa på konkurrensutsatt grund och har tillgång till ett större urval av talanger och idéer än vad som skulle vara möjligt för något annat nationellt program. De bästa forskarna och de bästa idéerna konkurrerar med varandra. Sökande vet att de måste prestera på högsta nivå och att belöningen är flexibel finansiering på lika villkor, oavsett lokala flaskhalsar eller tillgången till nationell finansiering.

EFR är verksamt i hela Europa på konkurrensutsatt grund och har tillgång till ett större urval av talanger och idéer än vad som skulle vara möjligt för något annat nationellt program. De bästa forskarna och de bästa idéerna konkurrerar med varandra. Sökande vet att de måste prestera på högsta nivå och att belöningen är flexibel finansiering på lika villkor, oavsett lokala flaskhalsar eller tillgången till nationell finansiering.

Spetsforskning som finansieras genom EFR förväntas därmed ha en avsevärd direkt inverkan i form av framsteg vid gränserna för vår kunskap, vilket banar väg för nya och ofta oväntade vetenskapliga och tekniska resultat och nya områden för forskning, vilket i slutändan kan få fram radikalt nya idéer som kommer att driva på innovation och uppfinningsförmåga i näringslivet och ta itu med samhällsutmaningar. Denna kombination av utmärkta enskilda forskare och innovativa idéer ligger till grund för varje del i innovationskedjan.

Spetsforskning som finansieras genom EFR förväntas därmed ha en avsevärd direkt inverkan i form av framsteg vid gränserna för vår kunskap, vilket banar väg för nya och ofta oväntade vetenskapliga och tekniska resultat och nya områden för forskning, vilket i slutändan kan få fram radikalt nya idéer som kommer att driva på innovation och uppfinningsförmåga i näringslivet och ta itu med samhälleliga utmaningar. EFR-stipendier tilldelas framför allt banbrytande idéer. Denna kombination av utmärkta enskilda forskare och innovativa idéer ligger till grund för varje del i innovationskedjan.

Utöver detta ger EFR betydande strukturell effekt genom att skapa kraftfull stimulans för ökad kvalitet i det europeiska forskningssystemet i sin helhet, utöver de forskare och projekt som EFR finansierar direkt. EFR-finansierade projekt och forskare utgör ett tydligt och inspirerande mål för spetsforskning i Europa, stärker dess profil och gör den mer attraktiv för de bästa forskarna på global nivå. Den prestige det innebär att vara värd för EFR‑stipendiater, och den ”spetskompetensstämpel” som detta medför, ökar konkurrensen mellan Europas universitet och andra forskningsorganisationer om att erbjuda det mest attraktiva villkoren för de bästa forskarna. Och nationella systems och individuella forskningsinstitutioners förmåga att locka till sig och vara värd för EFR-stipendiater fastställer ett referensvärde som gör det möjligt för dem att bedöma sina relativa styrkor och svagheter och reformera sina politik och praxis i enlighet med detta. Finansieringen från EFR är därför ett komplement till pågående insatser på unionsnivå, nationell och regional nivå för att reformera, bygga upp kapacitet och frigöra hela potentialen och dragningskraften hos det europeiska forskningssystemet.

Utöver detta ger EFR betydande strukturell effekt genom att skapa kraftfull stimulans för ökad kvalitet i det europeiska forskningssystemet i sin helhet, utöver de forskare och projekt som EFR finansierar direkt. EFR-finansierade projekt och forskare utgör ett tydligt och inspirerande mål för spetsforskning i Europa, stärker dess profil och gör den mer attraktiv för de bästa forskarna på global nivå. Den prestige det innebär att vara värd för EFR‑stipendiater, och den ”spetskompetensstämpel” som detta medför, ökar konkurrensen mellan Europas universitet och andra forskningsorganisationer om att erbjuda det mest attraktiva villkoren för de bästa forskarna. Och nationella systems och individuella forskningsinstitutioners förmåga att locka till sig och vara värd för EFR-stipendiater fastställer ett referensvärde som gör det möjligt för dem att bedöma sina relativa styrkor och svagheter och reformera sina politik och praxis i enlighet med detta. Finansieringen från EFR är därför ett komplement till pågående insatser på unionsnivå, nationell och regional nivå för att reformera, bygga upp kapacitet och frigöra hela potentialen och dragningskraften hos det europeiska forskningssystemet.

1.3 Huvuddragen för verksamheten

1.3 Huvuddragen för verksamheten

EFR:s grundläggande verksamhet ska vara att tillhandahålla attraktiv långsiktig finansiering för att stödja utmärkta forskare och deras forskningsgrupper i genomförandet av banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential.

EFR:s grundläggande verksamhet ska vara att tillhandahålla attraktiv långsiktig finansiering för att stödja utmärkta forskare och deras forskningsgrupper i genomförandet av banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential.

Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR-stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar. EFR-stipendier ska vara tillgängliga för enskilda forskarlag för forskare i alla åldrar och från alla länder i världen, som arbetar i Europa. EFR ska sträva efter att främja sund konkurrens i hela Europa.

Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR-stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar. EFR-stipendier ska vara tillgängliga för enskilda forskarlag för forskare i alla åldrar och från alla länder i världen, som arbetar i Europa. EFR ska sträva efter att främja sund konkurrens i hela Europa och att omedveten könsdiskriminering hanteras ordentligt i utvärderingsförfarandena.

EFR ska särskilt prioritera stöd till duktiga nya forskare för övergången till självständighet genom att tillhandahålla lämpligt stöd i det kritiska skede när de upprättar eller konsoliderar ett eget forskarlag eller forskningsprogram.

EFR ska särskilt prioritera stöd till duktiga nya forskare för övergången till självständighet genom att tillhandahålla lämpligt stöd i det kritiska skede när de upprättar eller konsoliderar ett eget forskarlag eller forskningsprogram. Forskares återkomst och återintegrering efter en finansieringsperiod från EFR kan också stödjas, särskilt i kombination med systemet med forskningsledare.

EFR ska också, vid behov, ge stöd till framväxande nya arbetsmetoder i den vetenskapliga världen med potential att skapa genombrottsresultat och underlätta undersökning av möjligheterna till kommersiell och social innovation med den forskning som finansieras.

EFR ska också, vid behov, ge stöd till nya arbetsmetoder i den vetenskapliga världen med potential att skapa genombrottsresultat och underlätta undersökning av möjligheterna till kommersiell och social innovation med den forskning som finansieras.

EFR ska därför sträva efter att senast 2020 kunna visa att de bästa forskarna deltar i EFR:s ansökningsomgångar, att finansiering från EFR direkt har lett till vetenskapliga publikationer av högsta kvalitet och till kommersialisering och tillämpning av innovativ teknik och innovativa idéer, och att EFR på ett avsevärt sätt har bidragit till att göra Europa till en mer attraktiv miljö för världens bästa forskare. I synnerhet ska EFR sträva efter en mätbar förbättring av unionens placering inom den översta procenten av världens mest citerade publikationer. Dessutom ska EFR sträva efter en betydande ökning av antalet utmärkta forskare från länder utanför Europa som finansieras av EFR och specifika förbättringar av institutionell praxis och nationella strategier för att stödja toppforskare.

EFR ska därför sträva efter att senast 2020 kunna visa att de bästa forskarna deltar i EFR:s ansökningsomgångar, att finansiering från EFR direkt har lett till vetenskapliga publikationer av högsta kvalitet, forskningsresultat med ett omfattande samhälleligt och ekonomiskt genomslag och till kommersialisering och tillämpning av innovativ teknik och innovativa idéer, och att EFR på ett avsevärt sätt har bidragit till att göra Europa till en mer attraktiv miljö för världens bästa forskare. I synnerhet ska EFR sträva efter en mätbar förbättring av unionens placering inom den översta procenten av världens mest citerade publikationer. Dessutom ska EFR sträva efter en ökning av antalet utmärkta forskare från länder utanför Europa som finansieras av EFR, däribland en ökning av antalet kvinnliga toppforskare och specifika förbättringar av institutionell praxis och nationella strategier för att stödja toppforskare. EFR ska utbyta goda erfarenheter och exempel med regionala och nationella forskningsfinansieringsorgan för att stödja toppforskare. Dessutom ska EFR ytterligare öka synligheten för sina program för att locka till sig toppforskare.

EFR:s vetenskapliga råd ska fortlöpande övervaka EFR:s verksamhet och överväga hur målen bäst ska kunna uppfyllas med hjälp av bidragssystem som betonar tydlighet, stabilitet och enkelhet, både för sökande och för genomförandet och förvaltningen av dem, och, om så behövs, för att tillgodose framväxande behov. Det ska sträva efter att upprätthålla och ytterligare förbättra EFR:s system med expertgranskning av världsklass som bygger på öppen, rättvis och opartisk behandling av förslag så att banbrytande vetenskaplig spetskompetens och talang kan identifieras oavsett forskarens kön, nationalitet eller ålder. Slutligen ska ERC fortsätta att genomföra egna strategiska studier i syfte att förbereda och stödja sin verksamhet, upprätthålla nära kontakter med forskarvärlden och andra berörda parter och se till att dess verksamheter kompletterar den forskning som bedrivs på andra nivåer.

EFR:s vetenskapliga råd ska fortlöpande övervaka EFR:s verksamhet och utvärderingsförfaranden och överväga hur målen bäst ska kunna uppfyllas med hjälp av bidragssystem som betonar effektivitet, tydlighet, stabilitet och enkelhet, både för sökande och för genomförandet och förvaltningen av dem, och, om så behövs, för att tillgodose framväxande behov. Det ska sträva efter att upprätthålla och ytterligare förbättra EFR:s system med expertgranskning av världsklass och säkerställa öppen, rättvis och opartisk behandling av förslag så att banbrytande vetenskaplig spetskompetens, banbrytande idéer och talang kan identifieras oavsett forskarens kön, nationalitet, heminstitution eller ålder. ERC ska fortsätta att genomföra egna strategiska studier i syfte att förbereda och stödja sin verksamhet, upprätthålla nära kontakter med forskarvärlden och andra berörda parter och se till att dess verksamheter kompletterar den forskning som bedrivs på andra nivåer genom att undvika överlappning med andra forskningsverksamheter.

 

ERC ska garantera en öppen kommunikation om sina verksamheter och resultat med forskarvärlden och allmänheten och se till att det finns uppdaterade uppgifter om finansierade projekt.

Ändringsförslag  118

Förslag till förordning

Bilaga I – Del I – punkt 2 – rubriken och punkt 2.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Framtida och ny teknik (FET)

2. Framtida och ny vetenskap och teknik (FEST)

Det särskilda målet är att gynna radikalt ny teknik genom att utforska nya idéer och idéer med hög risk som bygger på vetenskaplig grund. Syftet är att genom att erbjuda flexibelt stöd till målinriktad och tvärvetenskaplig forskningssamverkan i olika omfattning och genom att anta innovativa forskningsmetoder identifiera och utnyttja möjligheter med långsiktig nytta för medborgarna, ekonomin och samhället.

Det särskilda målet är att gynna spetsforskning, inklusive radikalt ny teknik och idéer med hög risk som kan öppna nya områden för europeisk forskning och teknik. Syftet är att genom att erbjuda flexibelt stöd till målinriktad och tvärvetenskaplig forskningssamverkan i olika omfattning och genom att anta innovativa forskningsmetoder identifiera och utnyttja möjligheter med långsiktig nytta för medborgarna, ekonomin och samhället. Plattformar för smart specialisering spelar en nyckelroll i detta sammanhang, särskilt när det gäller nätverksbyggande, informationsutbyte, program för partnersamverkan och stöd till forsknings- och innovationsstrategier.

 

FEST kommer att främja spetskompetens genom samarbetsprojekt som fokuserar på spetsforskning i framtida och nya möjligheter inom vetenskap och teknik. Genom att spänna över hela fältet av spetsforskningssamverkan från grundläggande spetsforskning till de allra senaste tekniska utvecklingarna, och främja samverkan över gränserna från de allra tidigaste stadierna i forskningen och framåt kommer FEST att ge gränsområdena för modern forskning ett EU-mervärde och hjälpa till att bygga upp en kritisk massa av samverkan i framstående forskning över Europa.

FET ska främja sådan forskning som ligger utanför det som är känt, accepterat eller allmänt godtaget och ska främja nytt och visionärt tänkande för att öppna upp lovande vägar mot kraftfull ny teknik, som kan utvecklas till ledande tekniska och intellektuella paradigm för de kommande decennierna. FET ska främja ansträngningar för fortsatta småskaliga forskningsmöjligheter inom alla områden, inbegripet nya ämnesområden och stora vetenskapliga och tekniska utmaningar som kräver samverkan och samarbete mellan program i och utanför Europa. Detta tillvägagångssätt ska drivas med hjälp av spetsforskning och utsträckas till att utforska idéer före det konkurrensutsatta stadiet för utformning av framtidens teknik, så att samhället kan dra nytta av tvärvetenskapligt forskningssamarbete som måste bedrivas på europeisk nivå genom att en koppling skapas mellan forskning som drivs av vetenskap och forskning som drivs av samhällsutmaningar eller industriell konkurrenskraft.

FEST ska främja sådan forskning som ligger utanför det som är känt, accepterat eller allmänt godtaget och ska främja nytt och visionärt tänkande för att öppna upp lovande vägar mot kraftfull ny teknik, som kan utvecklas till ledande tekniska och intellektuella paradigm för de kommande decennierna. FEST ska främja ansträngningar för fortsatta småskaliga forskningsmöjligheter inom alla områden, inbegripet nya ämnesområden och stora vetenskapliga och tekniska utmaningar som kräver samverkan och samarbete mellan program i och utanför Europa. Detta tillvägagångssätt ska drivas med hjälp av spetsforskning och utsträckas till att utforska idéer före det konkurrensutsatta stadiet för utformning av framtidens teknik, så att samhället kan dra nytta av tvärvetenskapligt forskningssamarbete som måste bedrivas på europeisk nivå genom att en koppling skapas mellan forskning som drivs av vetenskap och forskning som drivs av samhälleliga utmaningar och samhällsmål eller industriell konkurrenskraft.

Ändringsförslag  119

Förslag till förordning

Bilaga I – Del I – punkt 2.2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Radikala genombrott med omvälvande inverkan bygger i allt högre grad på intensivt samarbete mellan ämnesområden inom vetenskap och teknik (t.ex. information och kommunikation, biologi, kemi, geovetenskap, materialkunskap, neuro- och kognitionsvetenskap, samhällsvetenskap och ekonomi) och med konst och humaniora. Detta kräver inte endast spetskompetens inom vetenskap och teknik utan också nya attityder och nya samspel mellan en rad olika forskningsaktörer.

Radikala genombrott med omvälvande inverkan bygger i allt högre grad på intensivt samarbete mellan ämnesområden inom vetenskap och teknik (t.ex. information och kommunikation, biologi, bio- och robotvetenskap, kemi, fysik, matematik, medicinsk modellering, geovetenskap, materialkunskap, neuro- och kognitionsvetenskap, samhällsvetenskap och ekonomi) och med konst och humaniora. Detta kräver inte endast spetskompetens inom vetenskap och teknik utan också nya attityder och nya samspel mellan en rad olika forskningsaktörer.

Vissa idéer kan utvecklas i liten skala, medan andra kan vara så krävande att betydande gemensamma ansträngningar behövs under en längre tid. Stora ekonomier i världen har insett detta, och det finns en växande global konkurrens för att identifiera och sträva efter nya tekniska möjligheter vid vetenskapens yttersta gränser, som kan få betydande inverkan för innovation och fördelar för samhället. För att vara effektiva måste dessa typer av verksamheter byggas upp snabbt och i stor skala genom att man samarbetar mellan olika program på europeisk, nationell och regional nivå kring gemensamma mål för att skapa en kritisk massa, främja synergier och få optimala hävstångseffekter.

Vissa idéer kan utvecklas i liten skala, medan andra kan vara så krävande att betydande gemensamma ansträngningar behövs under en längre tid. Stora ekonomier i världen har insett detta, och det finns en växande global konkurrens för att identifiera och sträva efter nya tekniska möjligheter vid vetenskapens yttersta gränser, som kan få betydande inverkan för innovation och fördelar för samhället. För att vara effektiva måste dessa typer av verksamheter styras skickligt och byggas upp snabbt och i stor skala genom att man samarbetar mellan olika program på europeisk, nationell och regional nivå kring gemensamma mål för att skapa en kritisk massa, främja synergier och få optimala hävstångseffekter.

FET-programmet ska omfatta hela spektrumet av vetenskapligt driven innovation, från småskaliga tidiga undersökningar, ”bottom-up”, av bräcklig idéer på fosterstadiet till uppbyggandet av nya forsknings- och innovationsgrupper kring framväxande forskningsområden under omvandling och stora gemensamma forskningsinitiativ uppbyggda kring en forskningsagenda som syftar till att uppnå ambitiösa och visionära mål. Var och en av dessa tre insatsnivåer har sitt egna särskilda värde, samtidigt som de kompletterar varandra och samverkar. Småskaliga undersökningar kan t.ex. avslöja behov att utveckla nya teman som kan leda till storskaliga åtgärder som bygger på färdplaner. De innefattar ett brett spektrum av forskningsaktörer, inbegripet unga forskare och forskningsintensiva små och medelstora företag samt grupper av berörda aktörer (det civila samhället, offentliga beslutsfattare, näringslivet och forskare) samlade kring forskningsagendor som tar form, mognar och diversifieras.

FET-programmet ska omfatta hela spektrumet av vetenskapligt driven innovation, från småskaliga tidiga undersökningar, ”bottom-up”, av bräcklig idéer på fosterstadiet till uppbyggandet av nya forsknings- och innovationsgrupper kring framväxande forskningsområden under omvandling och stora gemensamma forskningsinitiativ uppbyggda kring en forskningsagenda som syftar till att uppnå ambitiösa och visionära mål. Var och en av dessa tre insatsnivåer har sitt egna särskilda värde, samtidigt som de kompletterar varandra och samverkar. Småskaliga undersökningar kan t.ex. avslöja behov att utveckla nya teman som kan leda till storskaliga åtgärder som bygger på färdplaner. De innefattar ett brett spektrum av forskningsaktörer, inbegripet unga forskare och forskningsintensiva små och medelstora företag samt grupper av berörda aktörer (det civila samhället, offentliga beslutsfattare, näringslivet och forskare) samlade kring forskningsagendor som tar form, mognar och diversifieras.

Ändringsförslag  120

Förslag till förordning

Bilaga I – Del I – punkt 2.3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medan FET-programmet syftar till att vara visionärt, omgestaltade och okonventionellt ska dess verksamhet följa olika logiska grunder, från helt öppet till olika grader av strukturering av ämnen, grupper och finansiering.

Medan FEST-programmet syftar till att vara visionärt, omgestaltade och okonventionellt ska dess verksamhet följa olika logiska grunder, från helt öppet till olika grader av strukturering av ämnen, grupper och finansiering.

Verksamheterna ska ge fastare form för olika logiska grunder för åtgärder, beträffande lämplig skala, identifiering och tillvaratagande av möjligheter till långsiktig nytta för medborgarna, ekonomin och samhället:

 

(a) Genom att främja nya idéer (”FET Open”); FET ska stödja vetenskap som befinner sig i fosterstadiet och teknikforskning som undersöker nya grunder för radikalt ny framtida teknik genom att utmana gällande paradigm och våga sig in på okända områden. Genom ett urvalsförfarande, ”bottom-up”, som är allmänt öppet för vilka forskningsidéer som helst, ska en portfölj bestående av olika riktade projekt byggas upp. Tidig upptäckt av lovande nya områden, utvecklingsmöjligheter och trender, samtidigt som nya forsknings- och innovationsaktörer med stor potential lockas, kommer att vara av central betydelse.

(a) Genom att främja nya idéer (”FEST Open”); FET ska stödja vetenskap som befinner sig i fosterstadiet och teknikforskning som undersöker nya grunder för radikalt ny framtida teknik genom att utmana gällande paradigm och våga sig in på okända områden. Genom ett urvalsförfarande, ”bottom-up”, som är allmänt öppet för vilka forskningsidéer som helst, ska en portfölj bestående av olika riktade projekt byggas upp. Tidig upptäckt av lovande nya områden, utvecklingsmöjligheter och trender, samtidigt som nya forsknings- och innovationsaktörer med stor potential lockas, kommer att vara av central betydelse.

(b) Genom att främja framväxande teman och grupper (”FET Proactive”); FET ska omfatta ett antal lovande teman för förberedande forskning med potential att generera en kritisk massa av sammanhängande projekt som tillsammans på ett brett och mångfacetterat sätt utforskar dessa teman och bygger upp en europeisk kunskapsreserv.

(b) Genom att främja framväxande teman och grupper (”FEST Proactive”); FEST ska i nära förening med samhälleliga utmaningar och industritekniska aspekter omfatta ett antal lovande teman för förberedande forskning med potential att generera en kritisk massa av sammanhängande projekt som tillsammans på ett brett och mångfacetterat sätt utforskar dessa teman och bygger upp en europeisk kunskapsreserv.

(c) Genom att ta itu med stora ämnesövergripande vetenskapliga och tekniska utmaningar (”FET Flagships”); FET ska stödja ambitiös, storskalig, vetenskapligt driven forskning som syftar till att uppnå ett vetenskaplig genombrott. Sådana verksamheter kommer att gynnas av anpassningen av europeiska och nationella dagordningar. De vetenskapliga framstegen bör ge en stark och bred bas för framtida teknisk innovation och ekonomisk tillämpning på en rad olika områden, plus nya fördelar för samhället.

(c) Genom att ta itu med stora ämnesövergripande vetenskapliga och tekniska utmaningar (”FEST Flagships”); FET ska stödja ambitiös, storskalig, vetenskapligt driven forskning som syftar till att uppnå ett vetenskapligt och tekniskt genombrott. Sådana verksamheter kommer att gynnas av anpassningen av europeiska, nationella och regionala dagordningar. De vetenskapliga framstegen bör ge en stark och bred bas för framtida teknisk innovation och ekonomisk tillämpning på en rad olika områden, plus nya fördelar för samhället.

Rätt kombination av öppenhet och olika grader av strukturering av ämnen, grupper och finansiering ska fastställas för varje verksamhet i syfte att uppfylla de eftersträvade målen på ett optimalt sätt.

 

 

Mer än hälften av FEST-resurserna kommer inom samtliga områden att satsas på spetsforskningssamarbete enligt bottom-up-modellen.

 

Utvärderingen av alla FEST-projekt kommer att följa exklusiva och strikta kriterier för vetenskaplig och teknisk spetskompetens.

Ändringsförslag  121

Förslag till förordning

Bilaga I – Del I – punkt 3 – rubriken – punkt 3.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Marie Curie-åtgärder

3. Marie Skłodowska-Curie-åtgärder

3.1. Särskilt mål

3.1. Särskilt mål

Det särskilda målet är att garantera optimal utveckling och dynamisk användning av Europas intellektuella kapital för att generera ny kompetens och innovation och därigenom utnyttja dess fulla potential inom alla sektorer och regioner.

Det särskilda målet är att garantera optimal utveckling och dynamisk användning av Europas mänskliga resurser inom forskning och innovation för att utveckla och överföra ny kompetens och generera ny kunskap och innovation och därigenom utnyttja dess fulla potential inom alla sektorer och regioner.

Välutbildade, dynamiska och kreativa forskare är det grundläggande råmaterialet för bästa vetenskap och mest produktiva forskningsbaserade innovation.

Välutbildade, dynamiska och kreativa forskare är det grundläggande råmaterialet för bästa vetenskap och mest produktiva forskningsbaserade innovation.

Även om Europa har en stor och diversifierad grupp av kvalificerade mänskliga resurser för forskning och innovation måste denna ständigt fylls på, förbättras och anpassas till de snabbt föränderliga behoven på arbetsmarknaden. I dag arbetar endast 46 % av denna grupp inom företagssektorn, vilket är mycket lägre än för Europas viktigaste ekonomiska konkurrenter, t.ex. Kina (69 %), Japan (73 %) och Förenta staterna (80 %). Demografiska faktorer innebär dessutom att ett oproportionerligt stort antal forskare kommer att nå pensionsåldern inom de närmaste åren. Detta, i kombination med behovet av många fler högkvalitativa arbetstillfällen inom forskningen allt eftersom forskningsintensiteten i den europeiska ekonomin ökar, kommer att vara en av de viktigaste utmaningarna för Europas utbildnings-, forsknings- och innovationssystem under de kommande åren.

Även om Europa har en stor och diversifierad grupp av kvalificerade mänskliga resurser för forskning och innovation måste denna ständigt fylls på, förbättras och anpassas till de snabbt föränderliga behoven på arbetsmarknaden. I dag arbetar endast 46 % av denna grupp inom företagssektorn, vilket är mycket lägre än för Europas viktigaste ekonomiska konkurrenter, t.ex. Kina (69 %), Japan (73 %) och Förenta staterna (80 %). Demografiska faktorer innebär dessutom att ett oproportionerligt stort antal forskare kommer att nå pensionsåldern inom de närmaste åren. Detta, i kombination med behovet av många fler högkvalitativa arbetstillfällen inom forskningen allt eftersom forskningsintensiteten i den europeiska ekonomin ökar, kommer att vara en av de viktigaste utmaningarna för Europas utbildnings-, forsknings- och innovationssystem under de kommande åren.

Det nödvändiga reformarbetet måste inledas under de första stadierna av forskarnas karriär, under deras doktorandtid eller jämförbar forskarutbildning. Europa måste utveckla toppmoderna, innovativa utbildningsprogram som är förenliga med de mycket konkurrenspräglade och allt mer tvärvetenskapliga krav som finns på området forskning och innovation. Ett starkt engagemang bland företag, även små och medelstora företag och andra socioekonomiska aktörer, kommer att krävas för att ge forskare den innovationsförmåga som krävs av morgondagens yrken. Det kommer också att vara viktigt att öka rörligheten bland dessa forskare, då den för närvarande ligger på en alltför låg nivå under 2008 hade bara 7 % av europeiska doktorander utbildats i en annan medlemsstat, medan målet är 20 % senast 2030.

Det nödvändiga reformarbetet måste inledas under de första stadierna av forskarnas karriär, under deras doktorandtid eller jämförbar forskarutbildning. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt övervakning av program som stimulerar överföring av kunskap, erfarenhet och nätverk. Europa måste utveckla toppmoderna, innovativa utbildningsprogram som är förenliga med de mycket konkurrenspräglade och allt mer tvärvetenskapliga krav som finns på området forskning och innovation. Ett starkt engagemang bland företag, även små och medelstora företag och andra socioekonomiska aktörer, kommer att krävas för att ge forskare den övergripande innovationsförmåga och de entreprenörskunskaper som krävs av morgondagens yrken och uppmuntra dem att överväga en karriär inom industrin eller vid de mest innovativa företagen. Det kommer också att vara viktigt att öka rörligheten bland dessa forskare, då den för närvarande ligger på en alltför låg nivå under 2008 hade bara 7 % av europeiska doktorander utbildats i en annan medlemsstat, medan målet är 20 % senast 2030.

 

Ökad rörlighet för forskare och ökade resurser för institutioner som lockar forskare från andra medlemsstater kommer att främja uppkomsten av kunskapscentrum i EU.

Denna reform måste fortsätta genom varje fas av forskarnas karriärer. Det är viktigt att öka rörligheten bland forskare på alla nivåer, inbegripet rörligheten mitt i karriären, inte bara mellan länder utan också mellan den offentliga och den privata sektorn. Detta skapar en stark stimulans för lärande och för att utveckla nya färdigheter. Det är också en viktig faktor för samarbete mellan universitet, forskningscentrum och näringsliv i olika länder. Den mänskliga faktorn är grunden för ett hållbart samarbete, vilket är den viktigaste drivkraften för ett innovativt och kreativt Europa som kan ta itu med samhällsutmaningar, och en avgörande faktor för att fragmenteringen av nationella strategier ska kunna stoppas. Att samarbeta och utbyta kunskaper, genom individuell rörlighet på alla stadier under karriären och genom utbyte av högkvalificerad personal inom forskning och innovation, är avgörande för att Europa ska kunna hitta tillbaka till vägen mot hållbar tillväxt och ta itu med samhällsutmaningar.

Denna reform måste fortsätta genom varje fas av forskarnas karriärer. Det är viktigt att öka rörligheten bland forskare på alla nivåer, inbegripet rörligheten mitt i karriären, inte bara mellan länder utan också mellan den offentliga och den privata sektorn. Detta skapar en stark stimulans för lärande och för att utveckla nya färdigheter. Det är också en viktig faktor för samarbete mellan universitet, forskningscentrum och näringsliv i olika länder. Den mänskliga faktorn är grunden för ett hållbart samarbete, vilket är den viktigaste drivkraften för ett innovativt och kreativt Europa som kan ta itu med samhälleliga utmaningar, och en avgörande faktor för att fragmenteringen av nationella strategier ska kunna stoppas. Tillgång till forskningsresultat och att samarbeta och utbyta kunskaper, genom individuell rörlighet på alla stadier under karriären och genom utbyte av högkvalificerad personal inom forskning och innovation, är avgörande för att Europa ska kunna utjämna de interna skillnaderna i forsknings- och innovationskapacitet och hitta tillbaka till vägen mot hållbar tillväxt och ta itu med samhälleliga utmaningar.

 

I detta sammanhang bör Horisont 2020 även främja samarbete mellan europeiska forskare genom att införa ett kupongsystem med forskningsanslag som följer med forskare som flyttar till universitet inom samtliga medlemsstater, vilket kommer att främja inrättandet av kunskapscentrum, oberoende universitet och ökad rörlighet bland forskare.

 

Rörlighetsprogrammen kommer att effektivt garantera lika möjligheter för män och kvinnor samt omfatta särskilda åtgärder för att avlägsna hindren för kvinnliga forskares rörlighet.

Om Europa ska kunna mäta sig med sina konkurrenter inom forskning och innovation måste fler unga kvinnor och män uppmuntras till att slå in på forskarbanan och Europa måste tillhandahålla mycket attraktiva möjligheter och förutsättningar för forskning och innovation. De mest talangfulla personerna, från Europa och övriga världen, bör betrakta Europa som en framstående plats att arbeta på. Jämställdhet, högkvalitativa och tillförlitlig anställnings- och arbetsvillkor plus erkännande är avgörande aspekter som måste säkerställas på ett konsekvent sätt i hela Europa.

Om Europa ska kunna mäta sig med sina konkurrenter inom forskning och innovation måste fler unga kvinnor och män uppmuntras till att slå in på forskarbanan och Europa måste tillhandahålla mycket attraktiva möjligheter och förutsättningar för forskning och innovation. De mest talangfulla personerna, från Europa och övriga världen, bör betrakta Europa som en framstående plats att arbeta på. Jämställdhet, högkvalitativa och tillförlitlig anställnings- och arbetsvillkor plus erkännande är avgörande aspekter som måste säkerställas på ett konsekvent sätt i hela Europa.

Ändringsförslag  122

Förslag till förordning

Bilaga I – Del I – punkt 3.2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.2 Motivering och mervärde för unionen

3.2 Motivering och mervärde för unionen

Varken unionen i sig eller de enskilda medlemsstaterna kommer att kunna ta itu med denna utmaning. Även om medlemsstaterna har infört reformer för att förbättra sina institutioner för högre utbildning och modernisera sina utbildningssystem är utvecklingen fortfarande ojämn i Europa, med stora skillnader mellan länderna. Det övergripande, vetenskapliga och tekniska samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn är generellt fortfarande dåligt i Europa. Detsamma gäller för jämställdhet och insatserna för att attrahera studerande och forskare utanför det europeiska forskningsområdet. För närvarande är omkring 20 % av doktoranderna i unionen tredjelandsmedborgare, medan cirka 35 % i Förenta staterna kommer från utlandet. För att påskynda denna förändring krävs ett strategiskt tillvägagångssätt på unionsnivå, som sträcker sig över nationsgränserna. Stöd från unionen är av avgörande betydelse för att skapa incitament för och uppmuntra till de nödvändiga strukturreformerna.

Varken unionen i sig eller de enskilda medlemsstaterna kommer att kunna ta itu med denna utmaning. Även om medlemsstaterna har infört reformer för att förbättra sina institutioner för högre utbildning och modernisera sina utbildningssystem är utvecklingen fortfarande ojämn i Europa, med stora skillnader mellan länderna. Det övergripande, vetenskapliga och tekniska samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn är generellt fortfarande dåligt i Europa. Detsamma gäller för jämställdhet och insatserna för att attrahera studerande och forskare utanför det europeiska forskningsområdet. För närvarande är omkring 20 % av doktoranderna i unionen tredjelandsmedborgare, medan cirka 35 % i Förenta staterna kommer från utlandet. För att påskynda denna förändring krävs ett strategiskt tillvägagångssätt på unionsnivå, som sträcker sig över nationsgränserna. Stöd från unionen är av avgörande betydelse för att skapa incitament för och uppmuntra till de nödvändiga strukturreformerna.

De europeiska Marie Curie-åtgärderna har gjort beaktansvärda framsteg när det gäller att främja rörlighet, både mellan länder och mellan sektorer, och att skapa förutsättningar för forskarkarriärer på europeisk och internationell nivå, med mycket goda anställnings- och arbetsvillkor i linje med den europeiska stadgan för forskare och uppförandekoden. Det finns ingen motsvarighet i medlemsstaterna när det gäller deras omfattning och räckvidd, finansiering, internationella karaktär, utveckling och överföring av kunskap. De har stärkt resurserna för de institutioner som kan locka till sig forskare internationellt och därigenom uppmuntrat spridningen av kunskapscentrum i hela unionen. De har fungerat som förebild med en uttalat strukturerande inverkan genom att sprida bästa praxis på nationell nivå. Marie Curie-åtgärdernas bottom-up-strategi har också gjort det möjligt för en stor majoritet av dessa institutioner att utbilda och öka kompetensnivån hos en ny generation forskare som blivit kapabla att ta itu med samhällsutmaningar.

De europeiska Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna har gjort beaktansvärda framsteg när det gäller att främja rörlighet, både mellan länder och mellan sektorer, och att skapa förutsättningar för forskarkarriärer på europeisk och internationell nivå, med mycket goda anställnings- och arbetsvillkor i linje med den europeiska stadgan för forskare och uppförandekoden. Det finns ingen motsvarighet i medlemsstaterna när det gäller deras omfattning och räckvidd, finansiering, internationella karaktär, utveckling och överföring av kunskap. De har stärkt resurserna för de institutioner som kan locka till sig forskare internationellt och därigenom uppmuntrat spridningen av kunskapscentrum i hela unionen. De har fungerat som förebild med en uttalat strukturerande inverkan genom att sprida bästa praxis på nationell nivå. Marie Skłodowska-Curie-åtgärdernas bottom-up-strategi har också gjort det möjligt för en stor majoritet av dessa institutioner att utbilda och öka kompetensnivån hos en ny generation forskare som blivit kapabla att ta itu med samhälleliga utmaningar.

Ytterligare utveckling av Marie Curie-åtgärderna kommer att bidra mycket till utvecklingen av det europeiska för forskningsområdet. Marie Curie‑åtgärderna kommer, med sin europatäckande konkurrenskraftiga finansieringsstruktur, att uppmuntra till nya, kreativa och innovativa typer av utbildning såsom industriella doktorsexamina, som inbegriper aktörer inom utbildning, forskning och innovation som måste konkurrera globalt för ett anseende förknippat med spetskompetens. Genom att tillhandahålla stöd från unionen till de bästa programmen för forskning och utbildning i enlighet med principerna för innovativ doktorandutbildning i Europa kommer de också att främja mer omfattande spridning och utnyttjande, i riktning mot en mer strukturerad doktorandutbildning.

Ytterligare utveckling av Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna kommer att bidra mycket till utvecklingen av det europeiska för forskningsområdet. Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna kommer, med sin europatäckande konkurrenskraftiga finansieringsstruktur, att uppmuntra till nya, kreativa och innovativa typer av utbildning såsom gemensamma eller multipla doktorsexamina, industriella doktorsexamina, som inbegriper aktörer inom utbildning, forskning och innovation som måste konkurrera globalt för ett anseende förknippat med spetskompetens. Genom att tillhandahålla stöd från unionen till de bästa programmen för forskning och utbildning i enlighet med principerna för innovativ doktorandutbildning i Europa kommer de också att främja mer omfattande spridning och utnyttjande, i riktning mot en mer strukturerad doktorandutbildning.

Marie Curie-stipendierna ska också utvidgas till att omfatta tillfällig rörlighet för erfarna forskare och ingenjörer från offentliga institutioner till den privata sektorn eller vice versa, för att på så sätt uppmuntra och stödja universitet, forskningscentrum och företag att samarbeta med varandra på europeisk och internationell nivå. Med hjälp av sitt väletablerade, öppna och rättvisa utvärderingssystem kommer Marie Curie‑åtgärderna att kartlägga utmärkta begåvningar inom forskning och innovation inom ramen för internationella uttagningsprov, vilket ger prestige och därför motivation för forskare att fortsätta sin karriär i Europa.

Marie Skłodowska-Curie-stipendierna ska också utvidgas till att omfatta tillfällig rörlighet för erfarna forskare och forskare i början av sin yrkesbana såväl som ingenjörer från offentliga institutioner till den privata sektorn eller vice versa, för att på så sätt uppmuntra och stödja universitet, forskningscentrum och företag att samarbeta med varandra på europeisk och internationell nivå. Med hjälp av sitt väletablerade, öppna och rättvisa utvärderingssystem kommer Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna att kartlägga utmärkta begåvningar inom forskning och innovation inom ramen för internationella uttagningsprov, vilket ger prestige och därför motivation för forskare att fortsätta sin karriär i Europa.

Samhällsutmaningarna för högt kvalificerade forskare och högkvalificerad personal inom innovation är inte bara Europas problem. De är kolossalt komplexa och omfattande internationella utmaningar. De bästa forskarna i Europa och världen måste samarbeta, mellan länder, sektorer och ämnesområden. Marie Curie-åtgärderna kommer att spela en viktig roll i detta avseende genom att stödja utbyte av personal, vilket kommer att främja gemensamt tänkande via det internationella och sektorsövergripande kunskapsdelning som är så avgörande för öppen innovation.

De samhälleliga utmaningarna för högt kvalificerade forskare och högkvalificerad personal inom innovation är inte bara Europas problem. De är kolossalt komplexa och omfattande internationella utmaningar. De bästa forskarna i Europa och världen måste samarbeta, mellan länder, sektorer och ämnesområden. Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna kommer att spela en viktig roll i detta avseende genom att stödja utbyte av personal, vilket kommer att främja gemensamt tänkande via det internationella och sektorsövergripande kunskapsdelning som är så avgörande för öppen innovation.

Utvidgning av mekanismen för samfinansiering av Marie Curie-åtgärderna kommer att vara avgörande för att öka Europas tillgång till talanger. Den numeriska och strukturell effekten av unionens åtgärder kommer att ökas genom att regional, nationell, internationell och privat finansiering mobiliseras för att skapa nya program och öppna de befintliga programmen för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. En sådan mekanism kommer att stärka banden mellan forsknings- och utbildningsinsatser på nationell nivå och unionsnivå.

Utvidgning av mekanismen för samfinansiering av Marie Skłodowska‑Curie-åtgärderna kommer att vara avgörande för att öka Europas tillgång till talanger. Den numeriska och strukturella effekten av unionens åtgärder kommer att ökas genom att regional, nationell, internationell och offentlig och privat finansiering mobiliseras för att skapa nya program med liknande och kompletterande mål, och öppna de befintliga programmen för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. En sådan mekanism kommer att stärka banden mellan forsknings- och utbildningsinsatser på nationell nivå och unionsnivå.

Alla verksamheter inom ramen för denna utmaning kommer att bidra till att skapa ett helt nytt tankesätt i Europa, som är avgörande för kreativitet och innovation. Insatserna för finansiering genom Marie Curie-åtgärderna kommer att stärka sammanslagningen av resurser i Europa och därigenom leda till förbättringar av samordning och styrning av forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling. De kommer att bidra till de politiska mål som beskrivs i Innovationsunionen, Unga på väg och En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen, och kommer att vara avgörande för att det europeiska forskningsområdet ska kunna bli verklighet.

Alla verksamheter inom ramen för denna utmaning kommer att bidra till att skapa ett helt nytt tankesätt i Europa, som är avgörande för kreativitet och innovation. Insatserna för finansiering genom Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna kommer att stärka sammanslagningen av resurser i Europa och därigenom leda till förbättringar av samordning och styrning av forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling. De kommer att bidra till de politiska mål som beskrivs i Innovationsunionen, Unga på väg och En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen, och kommer att vara avgörande för att det europeiska forskningsområdet ska kunna bli verklighet.

Ändringsförslag  123

Förslag till förordning

Bilaga I – Del I – punkt 3.3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.3. Huvuddragen för verksamheten

3.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Främja nya färdigheter genom högkvalitativ grundutbildning för forskare

(a) Främja nya färdigheter genom högkvalitativ grundutbildning för forskare

Målet är att utbilda en ny generation kreativa och innovativa forskare med förmåga att omvandla kunskap och idéer till produkter och tjänster för ekonomisk och social nytta i unionen.

Målet är att utbilda en ny generation kreativa och innovativa forskare med förmåga att omvandla kunskap och idéer till produkter och tjänster för ekonomisk och social nytta i unionen.

Huvudverksamheten ska vara att ge forskare i början av sin yrkesbana högkvalitativ och innovativ utbildning på eftergymnasial nivå genom tvärvetenskapliga projekt eller doktorandprogram som omfattar universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper från olika länder. Detta kommer att förbättra karriärutsikterna för unga doktorander inom både den offentliga och den privata sektorn.

Huvudverksamheten ska vara att ge forskare i början av sin yrkesbana högkvalitativ och innovativ utbildning på eftergymnasial nivå genom tvärvetenskapliga projekt, mentorsystem för överföring av kunskaper och erfarenheter mellan forskare eller doktorandprogram som tillåter forskarna att skaffa sig forskningsmeriter och som omfattar universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper från olika länder. Detta kommer att utveckla och förbättra karriärutsikterna för unga doktorander inom både den offentliga och den privata sektorn.

(b) Främja spetskompetensen genom gräns- och sektorsöverskridande rörlighet

(b) Främja spetskompetensen genom gräns- och sektorsöverskridande rörlighet

Målet är att stärka erfarna forskares kreativa och innovativa potential på alla karriärnivåer genom att skapa möjligheter till gräns- och sektorsöverskridande rörlighet.

Målet är att stärka erfarna forskares kreativa och innovativa potential på alla karriärnivåer genom att skapa möjligheter till gräns- och sektorsöverskridande rörlighet.

Huvudverksamheten ska vara att uppmuntra erfarna forskare att genom rörlighet utvidga eller fördjupa sina kunskaper genom att skapa attraktiva karriärmöjligheter vid universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper i och utanför Europa. Möjligheter att återuppta forskarkarriären efter ett avbrott ska också främjas.

Huvudverksamheten ska vara att uppmuntra erfarna forskare att genom rörlighet utvidga eller fördjupa sina kunskaper genom att skapa attraktiva karriärmöjligheter vid universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper i och utanför Europa, erbjuda forskare en möjlighet till utbildning och nya kunskaper i en forskningsinstitution på hög nivå i ett tredjeland och sedan välkomna dem tillbaka till Europa om de väljer att återvända. Möjligheter att återuppta forskarkarriären efter ett avbrott ska också främjas. För att förstärka den privata sektorns innovativa karaktär ska sektorsövergripande rörlighet också uppmärksammas.

(c) Stimulera innovation genom utbyte av kunskap

(c) Stimulera innovation genom utbyte av kunskap

Målet är att stärka internationellt gräns- och sektorsöverskridande samarbete inom forskning och innovation genom utbyte av personal inom forskning och innovation för att bättre kunna möta globala utmaningar.

Målet är att stärka internationellt gräns- och sektorsöverskridande samarbete inom forskning och innovation genom utbyte av personal inom forskning och innovation för att bättre kunna möta globala utmaningar.

Huvudverksamheten ska vara att stödja kortvarigt utbyte av personal inom forskning och innovation inom ramen för partnerskap mellan universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper, både inom Europa och globalt. Detta kommer att inbegripa att främja samarbete med tredjeländer.

Huvudverksamheten ska vara att stödja utbyte av personal inom forskning och innovation inom ramen för partnerskap mellan universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper, både inom Europa och globalt. Detta kommer att inbegripa att främja samarbete med tredjeländer.

(d) Öka den strukturella effekten genom samfinansiering av verksamheterna

(d) Öka den strukturella effekten genom samfinansiering av verksamheterna

Målet är att, genom att fungera som hävstång för ytterligare finansiering, öka Marie Curie-åtgärdernas numeriska och strukturella effekt och att främja spetskompetens på nationell nivå i forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling.

Målet är att, genom att fungera som hävstång för ytterligare finansiering, öka Marie Skłodowska-Curie-åtgärdernas numeriska och strukturella effekt och att främja spetskompetens på nationell nivå i forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling.

Huvudverksamheten ska vara att, med hjälp av en mekanism för samfinansiering, uppmuntra regionala, nationella och internationella organisationer att skapa nya program och att öppna befintliga sådana för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. Detta kommer att öka kvaliteten på forskarutbildningen i Europa i alla skeden av karriären, även på doktorandnivå, främja en obegränsad omsättning av forskare och vetenskaplig kunskap i Europa, främja attraktiva forskningskarriärer genom att erbjuda öppen rekrytering och lockande arbetsförhållanden och kommer att stödja samarbete inom forskning och innovation mellan universitet, forskningsinstitutioner och företag samt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer.

Huvudverksamheten ska vara att, med hjälp av en mekanism för samfinansiering, uppmuntra regionala, nationella och internationella organisationer att skapa nya program och att anpassa befintliga sådana för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. Detta kommer att öka kvaliteten på forskarutbildningen i Europa i alla skeden av karriären, även på doktorandnivå, främja en obegränsad omsättning av forskare och vetenskaplig kunskap i Europa, främja attraktiva forskningskarriärer genom att erbjuda öppen rekrytering och lockande arbetsförhållanden och kommer att stödja samarbete inom forskning och innovation mellan universitet, forskningsinstitutioner och företag samt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer. Uppmärksamhet bör ägnas åt kvalitets- och jämställdhetsfrågor.

(e) Särskilt stöd och politiska åtgärder

(e) Särskilt stöd och politiska åtgärder

Målen är att övervaka framstegen, upptäcka brister i Marie Curie-åtgärderna och att öka deras inverkan. I detta sammanhang ska indikatorer utvecklas och uppgifter om forskares rörlighet, färdigheter och karriärer analyseras, samtidigt som man ska eftersträva synergier och nära samordning med de politiska stödåtgärderna avseende forskare och deras arbetsgivare och finansiärer som bedrivs inom de särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Verksamheten ska också syfta till att öka medvetenheten om forskarkarriärens betydelse och attraktionskraft och till spridning av forsknings- och innovationsresultat till följd av arbete som fått stöd genom Marie Curie-åtgärder.

Målen är att övervaka framstegen, upptäcka brister och hinder i Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna och att öka deras inverkan. I detta sammanhang ska indikatorer utvecklas och uppgifter om forskares rörlighet, färdigheter, karriärer och könsfördelning analyseras, samtidigt som man ska eftersträva synergier och nära samordning med de politiska stödåtgärderna avseende forskare och deras arbetsgivare och finansiärer som bedrivs inom den övergripande utmaningen ”Forskning för och med samhället”. Verksamheten ska också syfta till att öka medvetenheten om forskarkarriärens betydelse och attraktionskraft och till spridning av forsknings- och innovationsresultat till följd av arbete som fått stöd genom Marie Skłodowska‑Curieåtgärder. Den ska också omfatta särskilda åtgärder för att avlägsna hinder för karriärutvecklingen, bland annat för dem som har gjort ett uppehåll i karriären.

Ändringsförslag  124

Förslag till förordning

Bilaga I – Del I – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Forskningsinfrastruktur

4. Forskningsinfrastruktur

4.1 Särskilt mål

4.1 Särskilt mål

Det särskilda målet är att förse Europa med forskningsinfrastruktur av världsklass som är åtkomlig för alla forskare i och utanför Europa, och fullt ut utnyttja dess potential för vetenskaplig utveckling och innovation.

Det särskilda målet är att förse Europa med forskningsinfrastruktur av världsklass som är åtkomlig för alla forskare i och utanför Europa, och fullt ut utnyttja dess potential för vetenskaplig utveckling och innovation.

Forskningsinfrastrukturer är viktiga faktorer för Europas konkurrenskraft på alla vetenskapliga områden och är av avgörande betydelse för vetenskapligt baserad innovation. På många områden är forskning omöjligt utan tillgång till superdatorer, strålkällor för nya material, renrum för nanoteknik, databaser för genomik och samhällsvetenskap, observatorier för geovetenskap, bredbandsnät för överföring av data osv. Forskningsinfrastrukturer är nödvändiga för att den forskning ska kunna genomföras som krävs för att ta itu med de stora samhällsutmaningarna – energi, klimatförändring, bioekonomi och hälsa och välbefinnande under hela livet för alla. De driver på samarbetet över gränser och ämnesgränser och skapar ett enhetligt och öppet europeiskt område för forskning online. De främjar rörlighet för personer och idéer, sammanför de bästa forskarna från hela Europa och världen och förbättrar vetenskaplig utbildning. De fungerar som drivkraft för spetskompetensen inom de europeiska forsknings- och innovationsgrupperna och kan vara enastående exempel på vetenskap för samhället i stort.

Forskningsinfrastrukturer är viktiga faktorer för Europas konkurrenskraft på alla vetenskapliga områden och är av avgörande betydelse för vetenskapligt baserad innovation. På många områden är forskning omöjligt utan tillgång till superdatorer, analysresurser, strålkällor för nya material, renrum och avancerad mätteknik för nanoteknik, specialutrustade laboratorier för biologisk och medicinsk forskning, databaser för genomik och samhällsvetenskap, observatorier och sensorer för geovetenskap och miljö, bredbandsnät för mycket snabb överföring av data osv. Forskningsinfrastrukturer är nödvändiga för att den forskning ska kunna genomföras som krävs för att ta itu med de stora samhälleliga utmaningarnabl.a. energi, klimatförändring, bioekonomi och hälsa och välbefinnande under hela livet för alla. De driver på samarbetet över gränser och ämnesgränser och skapar ett enhetligt och öppet europeiskt område för forskning online. De främjar rörlighet för personer och idéer, sammanför de bästa forskarna från hela Europa och världen och förbättrar vetenskaplig utbildning. Deras utformning utmanar forskare och innovativa företag att utveckla spetsteknik. På det viset stärker de Europas innovativa högteknologiska industri. De fungerar som drivkraft för spetskompetensen inom de europeiska forsknings- och innovationsgrupperna och kan vara enastående exempel på vetenskap för samhället i stort.

Europa måste upprätta en lämplig och stabil grund för uppbyggnad, underhåll och drift av forskningsinfrastrukturer om dess forskning av världsklass ska kunna vidmakthållas. Detta kräver omfattande och effektivt samarbete mellan europeiska, nationella och regionala finansiärer för vilka starka band med sammanhållningspolitiken kommer att eftersträvas för att synergieffekter och ett samstämmigt tillvägagångssätt ska kunna garanteras.

Europa måste upprätta en lämplig och stabil grund för uppbyggnad, underhåll och drift av goda forskningsinfrastrukturer, och välja och prioritera dem på grundval av mervärdet för EU samt kvalitets- och relevanskriterier om dess forskning av världsklass ska kunna vidmakthållas. Detta kräver omfattande och effektivt samarbete mellan europeiska, nationella och regionala finansiärer för vilka starka band med sammanhållningspolitiken kommer att eftersträvas för att synergieffekter och ett samstämmigt tillvägagångssätt ska kunna garanteras.

Detta särskilda mål tar itu med ett centralt åtagande inom flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen, vilket understryker den viktiga roll som forskningsinfrastruktur av världsklass har när det gäller att möjliggöra banbrytande forskning och innovation. Initiativet betonar behovet av att slå samman resurser i hela Europa, och i vissa fall globalt, för att forskningsinfrastruktur ska kunna byggas och drivas. Likaledes betonas i flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa behovet av att stärka Europas e-infrastrukturer och vikten av att utveckla innovationskluster för att Europas innovativa fördel ska kunna byggas upp.

Detta särskilda mål tar itu med ett centralt åtagande inom flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen, vilket understryker den viktiga roll som forskningsinfrastruktur av världsklass har när det gäller att möjliggöra banbrytande forskning och innovation. Initiativet betonar behovet av att slå samman resurser i hela Europa, och i vissa fall globalt, för att denna forskningsinfrastruktur ska kunna byggas och drivas. Likaledes betonas i flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa behovet av att stärka Europas e-infrastrukturer och vikten av att utveckla innovationskluster för att Europas innovativa fördel ska kunna byggas upp.

4.2. Motivering och mervärde för unionen

4.2. Motivering och mervärde för unionen

Toppmoderna forskningsinfrastrukturer blir alltmer komplexa och kostsamma, och kräver ofta integrering av olika typer av utrustning, tjänster och datakällor samt omfattande gränsöverskridande samarbete. Inget enskilt land har tillräckligt med resurser för all forskningsinfrastruktur det behöver. Den europeiska modellen för forskningsinfrastruktur har gjort anmärkningsvärda framsteg under senare år med genomförandet av ESFRI:s färdplan för infrastrukturer, integreringen och öppnandet av nationella forskningsanläggningar och utvecklingen av e-infrastrukturer som ligger till grund för ett digitalt europeiskt forskningsområde. Forskningsinfrastrukturnäten i Europa stärker den mänskliga kapitalbasen genom att tillhandahålla utbildning i världsklass för en ny generation forskare och ingenjörer och främja tvärvetenskapligt samarbete.

Toppmoderna forskningsinfrastrukturer blir alltmer komplexa och kostsamma, och kräver ofta integrering av olika typer av utrustning, tjänster och datakällor samt omfattande gränsöverskridande samarbete. Inget enskilt land har tillräckligt med resurser för all forskningsinfrastruktur det behöver. Den europeiska modellen för forskningsinfrastruktur har gjort anmärkningsvärda framsteg under senare år med genomförandet av ESFRI:s färdplan för infrastrukturer, integreringen och öppnandet av nationella forskningsanläggningar och utvecklingen av e-infrastrukturer som ligger till grund för ett öppet, digitalt förbundet europeiskt forskningsområde. Forskningsinfrastrukturnäten i Europa stärker den mänskliga kapitalbasen genom att tillhandahålla utbildning i världsklass för en ny generation forskare och ingenjörer och främja tvärvetenskapligt samarbete.

Ytterligare utveckling och bredare användning av forskningsinfrastrukturer på unionsnivå kommer att bidra betydligt till utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Medan medlemsstaternas roll förblir av central betydelse när det gäller att utveckla och finansiera forskningsinfrastruktur spelar unionen en viktig roll när det gäller att stödja infrastruktur på unionsnivå, stödja framväxten av nya anläggningar, skapa bred tillgång till nationella och europeiska infrastrukturer och säkerställa att regionala, nationella, europeiska och internationella strategier är konsekventa och effektiva. Det är inte bara nödvändig att undvika dubbelarbete och samordna och rationalisera användningen av anläggningarna, utan också att sammanföra tillgängliga resurser så att unionen också kan förvärva och använda forskningsinfrastrukturer på global nivå.

Ytterligare utveckling och bredare användning av bästa forskningsinfrastrukturer på europeisk nivå kommer att bidra betydligt till utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Medan medlemsstaternas roll förblir av central betydelse när det gäller att utveckla och finansiera forskningsinfrastruktur spelar unionen en viktig roll när det gäller att stödja infrastruktur på europeisk nivå, till exempel att samordna utspridda europeiska forskningsinfrastrukturer, stödja framväxten av nya och integrerade anläggningar, skapa och understödja bred tillgång till nationella och europeiska infrastrukturer och säkerställa att regionala, nationella, europeiska och internationella strategier är konsekventa och effektiva. Det är nödvändigt att undvika dubbelarbete och fragmentering av insatserna, främja en samordnad och effektiv användning av anläggningarna, och i förekommande fall sammanföra tillgängliga resurser så att unionen också kan förvärva och använda forskningsinfrastrukturer på global nivå.

 

IKT har förändrat forskningen genom att möjliggöra samarbete på distans, massiv databehandling, datorbaserade försök och tillgång till distansresurser. Forskningen blir därför alltmer gräns- och sektorsövergripande vilket kräver IKT‑infrastrukturer som är lika övernationella som forskningen själv. Det är därför lämpligt att en betydande andel av budgeten för detta speciella mål går till forskning och innovation inom e‑infrastruktur.

Effektivitetsvinsterna när det gäller omfattning och räckvidd som uppnås genom en europeisk strategi för uppförande, användning och förvaltning av forskningsinfrastrukturer, inbegripet e‑infrastrukturer, kommer att bidra avsevärt till att främja Europas forsknings- och innovationspotential.

Effektivitetsvinsterna när det gäller omfattning och räckvidd som uppnås genom en europeisk strategi för uppförande, användning och förvaltning av forskningsinfrastrukturer, inbegripet e‑infrastrukturer, kommer att bidra avsevärt till att främja Europas forsknings- och innovationspotential och göra unionen mer konkurrenskraftig på internationell nivå.

4.3. Huvuddragen för verksamheten

4.3. Huvuddragen för verksamheten

Verksamheterna ska syfta till att utveckla europeiska forskningsinfrastrukturer inför 2020 och därefter, främja deras innovationspotential och humankapital och stärka strategin för europeisk forskningsinfrastruktur.

Verksamheterna ska syfta till att utveckla europeiska forskningsinfrastrukturer inför 2020 och därefter, främja deras innovationspotential och mänskliga resurser och stärka strategin för europeisk forskningsinfrastruktur.

(a) Utveckla de europeiska forskningsinfrastrukturerna inför 2020 och därefter

(a) Utveckla de europeiska forskningsinfrastrukturerna inför 2020 och därefter

Målen ska vara att säkerställa genomförandet och driften av ESFRI och annan forskningsinfrastruktur av världsklass, inbegripet utveckling av regionala partneranläggningar, integration av och tillträde till nationella forskningsinfrastrukturer samt utveckling, utbyggnad och drift av e-infrastrukturer.

Målen ska vara att säkerställa genomförandet och driften av och transnationella tillgången till Esfri och annan forskningsinfrastruktur av världsklass, inbegripet utveckling av utmärkta regionala partneranläggningar av europeiskt intresse, såväl som transnationell tillgång till europeiska forskningsinfrastrukturer i världsklass, integration av och transnationellt tillträde till nationella forskningsinfrastrukturer samt utveckling, utbyggnad och drift av e-infrastrukturer samt utveckling, utbyggnad och drift av e-infrastrukturer för att garantera en världsledande kapacitet i nätverksbyggande, databehandling och vetenskapliga data.

(b) Främja innovationspotentialen hos forskningsinfrastruktur och dess humankapital

(b) Främja innovationspotentialen hos forskningsinfrastruktur och dess humankapital

Målen ska vara att uppmuntra forskningsinfrastrukturer till att fungera som tidiga användare av teknik, att främja FoU-partnerskap med näringslivet, underlätta industriell användning av forskningsinfrastruktur och att stimulera skapandet av innovationskluster. Denna verksamhet ska också stödja utbildning och/eller utbyte av personal som handhar och driver forskningsinfrastruktur.

Målen ska vara att uppmuntra forskningsinfrastrukturer till att fungera som tidiga användare eller utvecklare av spetsteknik, att främja FoU-partnerskap med näringslivet, underlätta industriell användning av forskningsinfrastruktur och att stimulera skapandet av innovationskluster. Denna verksamhet ska också stödja utbildning och/eller utbyte av personal som använder, handhar och driver forskningsinfrastruktur, inbegripet ett utstationeringssystem för chefer och projektledare.

(c) Stärka europeisk politik för forskningsinfrastruktur och internationellt samarbete

(c) Stärka europeisk politik för forskningsinfrastruktur och internationellt samarbete

Syftet ska vara att stödja partnerskap mellan berörda politiska beslutsfattare och finansieringsorgan, kartlägga och bevaka instrument för beslutsfattande och internationellt samarbete.

Syftet ska vara att stödja partnerskap mellan berörda politiska beslutsfattare och finansieringsorgan, kartlägga och bevaka instrument för beslutsfattande och internationellt samarbete. De europeiska forskningsinfrastrukturernas internationella samarbetsaktiviteter ska stödjas och de ska tillfrågas när en europeisk strategi för internationellt forskningssamarbete byggs upp.

Den andra och tredje verksamheten ska bedrivas genom egna särskilda åtgärder och, när så är lämpligt, som en del av den första verksamheten.

Den andra och tredje verksamheten ska bedrivas genom egna särskilda åtgärder och, när så är lämpligt, som en del av den första verksamheten.

Ändringsförslag  125

Förslag till förordning

Bilaga I – Del I – punkt 4a (ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

4a. SPRIDNING AV SPETSKOMPETENS OCH BREDDAT DELTAGANDE

 

4a.1. Särskilt mål

 

Det särskilda målet är att fullt ut utnyttja potentialen hos EU:s begåvningsreserv och se till att fördelarna av en innovationsdriven ekonomi är både maximerad och rättvist fördelad i EU i enlighet med kompetensprincipen.

 

När man hänvisar till målen i EU:s utvecklingspolitik inom forskning och teknik anges det tydligt i artikel 179.2 i EUF-fördraget att ”unionen ska inom hela sitt område stimulera företag, inklusive små och medelstora företag, forskningscentrum och universitet i deras insatser för forskning och teknisk utveckling av hög kvalitet”.

 

Att se till att forsknings- och innovationsrelaterad verksamhet sprids på bred front har faktiskt länge varit ett viktigt politiskt mål för unionen. Trots att de olika länderna på sistone tillnärmat sig varandra i fråga om innovativitet kvarstår det dock skarpa skillnader mellan EU27‑länderna, vilket har angetts i Innovationsunionens resultattavla 2011. Begränsningarna av de nationella budgetarna under den pågående finansiella krisen hotar dessutom att öka klyftan mellan ”innovationsledare” och ”måttliga innovatörer”.

 

4a.2. Motivering och mervärde för unionen

 

För att kunna utvecklas mot ett hållbart, inkluderande och smart samhälle måste EU använda den intelligens som finns tillgänglig inom unionen på bästa sätt och frigöra outnyttjad forsknings- och innovationspotential. Detta är en riktig europeisk utmaning, avgörande för vår internationella konkurrenskraft och den kan inte lösas enbart av medlemsstaterna.

 

Genom att främja och sammanlänka spetskompetenscentrum kommer den föreslagna verksamheten att bidra till att stärka det europeiska forskningsområdet.

 

4a.3. Huvuddragen för verksamheten

 

För att garantera effektiviteten i finansieringen av forskning och innovation måste Horisont 2020 vara öppet för ett brett antal deltagare, inbegripet nya deltagare, och se till att spetskompetensen kvarstår var den än finns, så att forskare och innovatörer i hela Europa kan dra nytta av Horisont 2020:s instrument, nätverk och finansiering, inbegripet EIT:s och KI‑gruppernas verksamhet.

 

Syftet med åtgärderna är i detta sammanhang att till fullo utnyttja EU:s kompetens och därmed optimera forskningens och innovationens ekonomiska och sociala effekter, och åtgärderna kommer vara åtskilda från andra politiska initiativ och åtgärder inom de sammanhållningspolitiska fonderna men komplettera dem.

 

Dessa åtgärder omfattar följande:

 

Nätverksarbete och partnersamverkan

 

(a) Knyta framväxande spetsforskningscentrum i mindre innovationsbenägna medlemsstater och regioner till internationella ledande motparter i andra delar av Europa.

 

(b) Inleda ett anbudsförfarande avseende grundandet av internationellt konkurrenskraftiga forskningscentrum i mindre innovationsbenägna regioner baserat på prioriteringarna i deras regionala strategier för smart specialisering. Deltagarna i anbudsförfarandet bör utgöras av team som är sammansatta av en innovativ men mindre innovationsbenägen region och ett internationellt erkänt spetsforskningscentrum någonstans i Europa.

 

(c) Etablering av ”ERA Chairs” (forskningsledare) för att locka till sig enastående akademiker till institutioner med tydlig potential för högsta forskningskvalitet, för att hjälpa institutionerna att frigöra så mycket som möjligt av denna potential och därigenom skapa jämlika förhållanden för forskning och innovationer inom det europeiska forskningsområdet.

 

(d) Tillhandahålla EFR-bidrag för återvändande till framstående forskare som för närvarande arbetar utanför Europa och som vill arbeta i Europa eller till forskare som redan arbetar i Europa men som vill flytta till en sämre presterande region.

 

(e) Stödja kompletterande avtal som ingås av organisationer som tar del av samarbetsprojekt inom forskning med andra enheter och organisationer som i huvudsak är etablerade i andra länder än dem som är direkt inblandade i projektet, med det specifika målet att underlätta utbildningsmöjligheter (särskilt doktorand- och postdoktorandtjänster).

 

(f) Stärka framgångsrika nätverk i syfte att etablera institutionella nätverk av hög kvalitet inom forskning och innovation. Särskild uppmärksamhet kommer att ges till COST för att främja åtgärder för att identifiera och sammanlänka ”fickor av spetskompetens” (forskarsamfund av hög kvalitet och unga forskare) i hela Europa.

 

(g) Att utveckla särskilda mekanismer för utbildning i hur man deltar i Horisont 2020 och fullt utnyttja befintliga nätverk som exempelvis de nationella kontaktpunkterna.

 

(h) Att inrätta en marknadsplats på internet där immateriella rättigheter kan marknadsföras i syfte att föra samman ägare och användare av immateriella rättigheter.

 

Skapa synergier med strukturfonderna

 

(a) Tilldela utmärkelsen ”spetskompetensstämpel” till positivt utvärderade EFR-projekt, Marie Skłodowska-Curie–projekt eller förslag till samarbetsprojekt som inte har lyckats få finansiering på grund av budgetbegränsningar, och också till slutförda projekt för att underlätta finansieringen av uppföljningen genom nationella, regionala eller privata källor.

 

(b) Att stödja utveckling och övervakning av smarta specialiseringsstrategier. En enhet för politiskt stöd kommer att utvecklas och politiskt lärande på regional nivå underlättas genom internationell kollegial granskning och utbyte av bästa praxis.

Ändringsförslag  126

Förslag till förordning

Bilaga I – Del II – styckena 1–20

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik

1. Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik

Det särskilda målet är att upprätthålla och bygga globalt ledarskap inom möjliggörande teknik och rymdforskning och -innovation, vilket stöder konkurrenskraften inom en rad befintliga och framväxande industrier och sektorer.

Det särskilda målet är att upprätthålla och bygga globalt ledarskap genom forskning och innovation inom möjliggörande teknik och rymdteknik, vilket stöder konkurrenskraften inom en rad befintliga och framväxande industrier och sektorer.

Det globala affärsklimatet förändras snabbt och Europa 2020-målen för smart och hållbar tillväxt för alla innebär utmaningar och möjligheter för den europeiska industrin. Europa måste driva på innovationen, och omvandla den kunskap som genereras för att stödja och förbättra befintliga produkter, tjänster och marknader , samt skapa nya sådana. Innovation bör utnyttjas i sin vidaste bemärkelse, utöver teknik, för att även inbegripa affärsmässiga, organisatoriska och sociala aspekter.

Det globala affärsklimatet förändras snabbt och Europa 2020-målen för smart och hållbar tillväxt för alla innebär utmaningar och möjligheter för den europeiska industrin. Europa måste driva på innovationen, och omvandla den kunskap som genereras för att stödja och förbättra kvaliteten och hållbarheten hos befintliga produkter, tjänster och marknader, samt skapa nya sådana. Innovation bör utnyttjas i sin vidaste bemärkelse, utöver teknik, för att även inbegripa affärsmässiga, organisatoriska, sociala och säkerhetsmässiga aspekter.

Att stanna kvar i ledningen för den globala konkurrensen med en solid teknisk bas och industriell kapacitet, ökade strategiska investeringar i forskning, utveckling, validering och utprovning krävs inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning och bearbetning, och rymdforskning.

Att stanna kvar i ledningen för den globala konkurrensen med en solid teknisk bas och industriell kapacitet, ökade strategiska investeringar i forskning, utveckling, validering och utprovning krävs inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning och bearbetning, och rymdforskning.

Framgångsrik hantering och utbyggnad av möjliggörande teknik av den europeiska industrin är en viktig faktor när det gäller att stärka Europas produktivitet och innovationskapacitet och se till att Europa har en avancerad, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, globalt ledarskap på områden för högteknologiska tillämpningar och förmåga att utveckla effektiva lösningar för samhällsutmaningar. Den stora genomslagskraften för sådan verksamhet kan sporra till ytterligare framsteg genom kompletterande uppfinningar och tillämpningar, som garanterar en högre avkastning på investeringarna i denna teknik än på något annat område.

Framgångsrik hantering och utbyggnad av möjliggörande teknik av den europeiska industrin är en viktig faktor när det gäller att stärka Europas produktivitet och innovationskapacitet och se till att Europa har en avancerad, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, globalt ledarskap på områden för högteknologiska tillämpningar och förmåga att utveckla effektiva och hållbara lösningar för samhälleliga utmaningar. Den stora genomslagskraften för sådan verksamhet kan sporra till ytterligare framsteg genom kompletterande uppfinningar och tillämpningar, som garanterar en högre avkastning på investeringarna i denna teknik än på något annat område. Utvecklingen av spinoffeffekter från forskningsprojekt ska stödjas genom flexibla instrument, till exempel öppna upphandlingar.

Dessa verksamheter kommer att bidra till målen för flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020 – Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa – samt målen för unionens rymdpolitik.

Dessa verksamheter kommer att bidra till målen för flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020 – Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa samt strategin för inre säkerhet i unionen och målen för unionens rymdpolitik.

Komplementaritet med andra verksamheter inom Horisont 2020

Komplementaritet med andra verksamheter inom Horisont 2020

Verksamheterna inom ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” kommer i första hand att vara baserade på dagordningar för forskning och innovation som fastställts av industrin och näringslivet tillsammans med forskarvärlden och ha stark fokus på mobilisering av investeringar från den privata sektorn.

Verksamheterna inom ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” kommer i första hand att vara baserade på dagordningar för forskning och innovation som fastställts av industrin, näringslivet och små och medelstora företag tillsammans med forskarvärlden. Verksamheterna kommer att syfta till att ta itu med gemensamma behov och problem i den specifika sektorn samt att stödja genomförandet av de politiska målen i de specifika sektorerna. Verksamheterna kommer att ha stark fokus på mobilisering av investeringar och innovationer från den privata sektorn.

Integreringen av möjliggörande teknik i lösningar för samhällsutmaningarna ska stödjas tillsammans med de relevanta utmaningarna. Tillämpningar inom möjliggörande teknik som inte omfattas av samhällsutmaningar, men som är viktiga för att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft, ska stödjas inom ramen för ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”.

Integreringen av möjliggörande teknik i lösningar för de samhälleliga utmaningarna ska stödjas tillsammans med de relevanta utmaningarna. Tillämpningar inom möjliggörande teknik som inte omfattas av samhälleliga utmaningar, men som är viktiga för att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft, ska stödjas inom ramen för ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”.

En gemensam strategi

En gemensam strategi

Strategin ska omfatta både verksamhet som utgår ifrån en viss dagordning och mer öppna områden för att främja innovativa projekt och banbrytande lösningar. Tonvikten ska ligga på FoU, storskaliga pilotprojekt och demonstrationsverksamheter, provningsanläggningar och levande laboratorier, prototypframställning och produktvalidering inom pilotverksamheter. Verksamheterna ska utformas för att förbättra industrins konkurrenskraft genom att stimulera näringslivet, särskilt små och medelstora företag, till att investera mer i forskning och innovation.

Strategin ska omfatta både verksamhet som utgår ifrån en viss dagordning och mer öppna områden för att främja innovativa projekt och banbrytande lösningar. Tonvikten ska ligga på FoU- och innovationsverksamhet i de förkommersiella faserna, däribland demonstrationsverksamheter, standardisering, provningsanläggningar och levande laboratorier, prototypframställning och produktvalidering inom pilotverksamheter. Verksamheterna ska utformas för att förbättra industrins konkurrenskraft genom att stimulera näringslivet till att investera mer i forskning och innovation. Verksamheterna ska framför allt stödja små och medelstora företags investeringar i och ökade tillgång till forsknings- och innovationsverksamhet. Små eller medelstora projekt ska särskilt uppmärksammas. Direkta uppföljningsaktiviteter för projekt såsom pilotförsök, demonstrationer och tillämpning ska stödjas genom flexibla instrument, till exempel öppna upphandlingar.

En viktig del av ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” är viktig möjliggörande teknik, definierad som mikro- och nanoelektronik, fotonik, nanoteknik, bioteknik, avancerade material och avancerade tillverkningssystem. Dessa tvärvetenskapliga, kunskaps- och kapitalintensiva typer av teknik spänner över många olika sektorer och utgör grunden för betydande konkurrensfördelar för den europeiska industrin. En integrerad strategi som främjar kombination, konvergens och korsbefruktningseffekter inom viktig möjliggörande teknik i olika innovationscykler och värdekedjor kan ge lovande forskningsresultat och bana väg för nya typer av industriell teknik, produkter, tjänster och nya tillämpningar (t.ex. inom rymden, transporter, miljön, hälsa osv.). De många interaktionerna mellan viktig möjliggörande teknik och möjliggörande teknik kommer därför att utnyttjas på ett flexibelt sätt, som en viktig källa för innovation. Detta kommer att komplettera stödet till forskning och innovation inom viktig möjliggörande teknik som kan tillhandahållas av nationella eller regionala myndigheter med hjälp av resurser från sammanhållningspolitiken inom ramen för strategier för smart specialisering.

En viktig del av ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” är viktig möjliggörande teknik, definierad som mikro- och nanoelektronik, fotonik, nanoteknik, bioteknik, avancerade material och avancerade tillverkningssystem. Dessa tvärvetenskapliga, kunskaps- och kapitalintensiva typer av teknik spänner över många olika sektorer och utgör grunden för betydande konkurrensfördelar för den europeiska industrin och för att skapa nya arbetstillfällen. En integrerad strategi som främjar kombination, konvergens och korsbefruktningseffekter inom viktig möjliggörande teknik i olika innovationscykler och värdekedjor kan ge lovande forskningsresultat och bana väg för nya typer av industriell teknik, produkter, tjänster liksom nya tillämpningar och hållbara strategier (t.ex. inom rymden, transporter, miljön, hälsa, jordbruk osv.). De många interaktionerna mellan viktig möjliggörande teknik och möjliggörande teknik kommer därför att utnyttjas på ett flexibelt sätt, som en viktig källa för innovation. Detta kommer att komplettera stödet till forskning och innovation inom viktig möjliggörande teknik som kan tillhandahållas av nationella eller regionala myndigheter med hjälp av resurser från sammanhållningspolitiken inom ramen för strategier för smart specialisering.

För all möjliggörande teknik och industriteknik, inklusive viktig möjliggörande teknik, kommer ett viktigt mål att vara att främja samverkan mellan tekniktyperna, och med tillämpningarna inom ramen för samhällsutmaningar. Detta ska beaktas fullt ut när dagordningarna och prioriteringarna utvecklas och genomförs. Det kräver att berörda parter som företräder olika perspektiv är fullt delaktiga i fastställandet av prioriteringar och i genomförandet. I vissa fall kommer det också att kräva åtgärder som finansieras gemensamt av möjliggörande teknik och industriteknik, och av relevanta samhällsutmaningar. Detta kommer att innefatta gemensam finansiering av offentlig-privata partnerskap som syftar till att utveckla teknik och tillämpa den för att ta itu med samhällsutmaningar.

För all möjliggörande teknik och industriteknik, inklusive viktig möjliggörande teknik, kommer ett viktigt mål att vara att främja samverkan mellan tekniktyperna, och med tillämpningarna inom ramen för samhälleliga utmaningar. Detta ska beaktas fullt ut när dagordningarna och prioriteringarna utvecklas och genomförs. Det kräver att samtliga berörda parter som företräder olika perspektiv är fullt delaktiga i fastställandet av prioriteringar och i genomförandet. I vissa fall kommer det också att kräva åtgärder som finansieras gemensamt av möjliggörande teknik och industriteknik, och av relevanta samhälleliga utmaningar. Detta kommer att innefatta gemensam finansiering av offentlig-privata partnerskap som syftar till att utveckla teknik och innovation och tillämpa den för att ta itu med samhälleliga utmaningar.

IKT spelar en viktig roll eftersom den omfattar viss viktig möjliggörande teknik och tillhandahåller den grundläggande infrastrukturen, tekniken och systemen för avgörande ekonomiska och sociala processer och nya privata och offentliga produkter och tjänster. Europeiska industri måste finnas kvar i framkanten av den tekniska utvecklingen inom IKT, där många typer av teknik träder in i en ny banbrytande fas, vilket skapar nya möjligheter.

IKT spelar en viktig roll eftersom den omfattar viss viktig möjliggörande teknik och tillhandahåller den grundläggande infrastrukturen, tekniken och systemen för avgörande ekonomiska och sociala processer och nya privata och offentliga produkter och tjänster. Europeiska industri måste finnas kvar i framkanten av den tekniska utvecklingen inom IKT, där många typer av teknik träder in i en ny banbrytande fas, vilket skapar nya möjligheter.

Rymdsektorn växer snabbt och levererar information som är av avgörande betydelse för många områden i det moderna samhället och som uppfyller dess grundläggande krav, bemöter allmängiltiga vetenskapliga frågor och säkrar unionens ställning som en viktig aktör på den internationella scenen. Rymdforskningen ligger till grund för all verksamhet som genomförs på området för rymdfrågor, men är för närvarande uppsplittrad på nationella program som drivs av vissa av unionens medlemsstater. Samordning av och investering i rymdforskning måste ske på unionsnivå (jfr artikel 189 i EUF-fördraget) för att man ska kunna bibehålla konkurrenskraften, bevara unionens rymdbaserade infrastruktur, t.ex. Galileo, och behålla en framtida roll för unionen på rymdområdet. Dessutom är innovativa tjänster och tillämpningar i senare led, som använder information som härrör från rymdområdet, en viktig källa till tillväxt och sysselsättning.

Rymdsektorn växer snabbt och levererar information som är av avgörande betydelse för många områden i det moderna samhället och som uppfyller dess grundläggande krav, bemöter allmängiltiga vetenskapliga frågor och säkrar unionens ställning som en viktig aktör på den internationella scenen. Rymdforskningen ligger till grund för all verksamhet som genomförs på området för rymdfrågor. Samordning av och investering i rymdforskning måste ske på unionsnivå (jfr artikel 189 i EUF-fördraget) för att man ska kunna bibehålla konkurrenskraften, bevara unionens rymdbaserade infrastruktur, t.ex. Galileo, och behålla en framtida roll för unionen på rymdområdet. Detta ska uppnås genom ett nära samarbete mellan Europeiska rymdbyrån och nationella rymdbyråer. Dessutom är innovativa tjänster och tillämpningar i senare led, som använder information som härrör från rymdområdet, en viktig källa till tillväxt och sysselsättning och en utveckling av dem utgör en viktig möjlighet för unionen.

Europa kan uppnå kritisk massa genom partnerskap, kluster och nätverk, standardisering, främjande av samarbete mellan olika vetenskapliga och tekniska discipliner och sektorer med liknande forsknings- och utvecklingsbehov, vilket leder till genombrott, ny teknik och innovativa lösningar.

Europa kan uppnå kritisk massa genom partnerskap, kluster och nätverk, standardisering, främjande av samarbete mellan olika vetenskapliga och tekniska discipliner och sektorer med liknande forsknings- och utvecklingsbehov, vilket leder till genombrott, ny teknik och innovativa lösningar.

Utveckling och genomförande av dagordningar för forskning och innovation genom offentlig-privata partnerskap, upprättande av effektiva förbindelser mellan industrin och den akademiska världen, mobilisering av ytterligare investeringar, tillgång till riskkapital, standardisering och stöd till förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa produkter och tjänster är aspekter som är väsentliga när det gäller konkurrenskraft.

Utveckling och genomförande av dagordningar för forskning och innovation genom de europeiska teknikplattformarna och offentlig-privata partnerskap, upprättande av effektiva förbindelser mellan industrin och den akademiska världen, mobilisering av ytterligare investeringar, tillgång till riskkapital, standardisering och stöd till förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa produkter och tjänster är aspekter som är väsentliga när det gäller konkurrenskraft.

I detta avseende är också starka kopplingar till EIT nödvändigt för att duktiga entreprenörstalanger ska kunna utvecklas och innovation påskyndas genom att personer sammanförs från olika länder, discipliner och organisationer.

I detta avseende är också starka kopplingar till EIT nödvändigt för att duktiga entreprenörstalanger ska kunna utvecklas och innovation påskyndas genom att personer sammanförs från olika länder, discipliner och organisationer.

Samarbete på unionsnivå kan också stödja möjligheter till handel genom utveckling av europeiska eller internationella standarder för nya produkter, tjänster och ny teknik. Verksamhet till stöd för standardisering och driftskompatibilitet, säkerhet och verksamhet innan bestämmelser fastställs kommer att främjas.

Samarbete på unionsnivå ska också stödja möjligheter till handel genom utveckling av europeiska eller internationella standarder för nya produkter, tjänster och ny teknik. Framtagandet av sådana standarder efter samråd med berörda aktörer från forskningsvärlden och näringslivet kan få positiva effekter. Verksamhet till stöd för standardisering och driftskompatibilitet, säkerhet och verksamhet innan bestämmelser fastställs kommer att främjas.

Ändringsförslag  127

Förslag till förordning

Bilaga I – Del II – punkt 1.1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.1. Informations- och kommunikationsteknik (IKT)

1.1. Informations- och kommunikationsteknik (IKT)

1.1.1. Särskilt mål för IKT

1.1.1. Särskilt mål för IKT

Det särskilda målet för forskning och innovation (FoI) inom IKT är, i linje med den digitala agendan för Europa, att göra det möjligt för Europa att utveckla och utnyttja de möjligheter som framstegen inom IKT medför, till nytta för medborgare, företag och forskarvärlden.

Det särskilda målet för forskning och innovation (FoI) inom IKT är, i linje med den digitala agendan för Europa, att göra det möjligt för Europa att utveckla och utnyttja de möjligheter som framstegen inom IKT medför, till nytta för medborgare, företag och forskarvärlden. IKT omfattar alla IKT-områden, bland annat fasta nät, trådlösa nät, optiska fibernät och satellitnät, nätverk av elektroniska medier och inkapslad programvara, liksom också de vidsträckta områdena fotonik, molekylär elektronik, magnetelektronik, robotik, nanoelektronik och bioelektronik.

Europa är världens största ekonomi och har störst andel av den globala IKT-marknaden (för närvarande mer än 2 600 miljarder euro) och kan därmed ha legitima ambitioner för sina företag, stater, forsknings- och utbildningscentrum och universitet att leda utvecklingen inom IKT, utveckla nya företag och investera mer i IKT-innovationer.

Europa är världens största ekonomi och har störst andel av den globala IKT-marknaden (för närvarande mer än 2 600 miljarder euro) och kan därmed ha legitima ambitioner för sina företag, stater, forsknings- och utbildningscentrum och universitet att leda utvecklingen inom IKT, utveckla nya företag och investera mer i IKT-innovationer.

IKT-sektorn i Europa bör senast 2020 stå för åtminstone motsvarande dess andel av den globala IKT-marknaden, i dag cirka en tredjedel. Europa bör också ta fram innovativa företag inom IKT så att en tredjedel av alla utgifter inom FoU för IKT (i dag mer än 35 miljarder euro per år) investeras av företag som bildats under de senaste två årtiondena. Detta skulle kräva en betydande ökning av de offentliga investeringarna i FoU för IKT på sätt som ökar den privata sektorns utgifter, för att målet att fördubbla investeringarna under det kommande årtiondet ska kunna uppnås, och betydligt fler europeiska poler med vetenskaplig spetskompetens inom IKT.

IKT-sektorn i Europa bör senast 2020 stå för åtminstone motsvarande dess andel av den globala IKT-marknaden, i dag cirka en tredjedel. Europa bör också ta fram innovativa företag inom IKT så att en tredjedel av alla utgifter inom FoU för IKT (i dag mer än 35 miljarder euro per år) investeras av företag som bildats under de senaste två årtiondena. Detta skulle kräva en betydande ökning av de offentliga investeringarna i FoU för IKT på sätt som ökar den privata sektorns utgifter, för att målet att fördubbla investeringarna under det kommande årtiondet ska kunna uppnås, och betydligt fler europeiska poler med vetenskaplig spetskompetens inom IKT.

För att alltmer komplexa och tvärvetenskapliga tekniktyper och handelskedjor inom IKT ska kunna behärskas krävs partnerskap, riskdelning och mobilisering av kritisk massa inom EU. Åtgärder på unionsnivå hjälper industrin med ett inremarknadsperspektiv och att uppnå stordriftsfördelar och räckvidd. Samarbete kring gemensamma, öppna teknikplattformar med spridnings- och förstärkningseffekter gör det möjligt för många olika aktörer att dra nytta av ny utveckling och tillämpa ytterligare innovationer. Samarbete och partnerskap på unionsnivå möjliggör också konsensusbyggande, fastställer en synlig kontaktpunkt för internationella partner, och leder till utveckling av standarder och kompatibla lösningar i unionen och globalt.

För att alltmer komplexa och tvärvetenskapliga tekniktyper och handelskedjor inom IKT ska kunna behärskas krävs partnerskap, riskdelning och mobilisering av kritisk massa inom EU. Åtgärder på unionsnivå hjälper industrin med ett inremarknadsperspektiv och att uppnå stordriftsfördelar och räckvidd. Samarbete kring gemensamma, öppna teknikplattformar med spridnings- och förstärkningseffekter gör det möjligt för många olika aktörer att dra nytta av ny utveckling och tillämpa ytterligare innovationer. Samarbete och partnerskap på unionsnivå möjliggör också konsensusbyggande, fastställer en synlig kontaktpunkt för internationella partner, och leder till utveckling av standarder och kompatibla lösningar i unionen och globalt.

1.1.2. Motivering och mervärde för unionen

1.1.2. Motivering och mervärde för unionen

IKT ligger till grund för innovation och konkurrenskraft inom många olika privata och offentliga marknader och sektorer, och möjliggör vetenskapliga framsteg inom alla ämnesområden. Under det kommande årtiondet kommer de omvälvande effekterna av digital teknik, IKT‑komponenter, -infrastrukturer och ‑tjänster att bli alltmer synliga på alla områden. Resurser för databehandling, kommunikation och datalagring i obegränsad omfattning kommer att bli tillgängliga för alla människor på jorden. Väldiga mängder information och data kommer att genereras av sensorer, maskiner och informationsförstärkta produkter, vilket kommer att göra åtgärder på distans till en vardagsföreteelse, möjliggöra global utveckling av affärsprocesser och hållbara produktionsanläggningar och medföra en lång rad tjänster och tillämpningar. Många viktiga kommersiella och offentliga tjänster och alla centrala processer för kunskapsproduktion inom vetenskap, utbildning, näringsliv och den offentliga sektorn kommer att tillhandahållas genom IKT. IKT kommer att tillhandahålla den kritiska infrastrukturen för produktion och affärsprocesser, kommunikation och transaktioner. IKT kommer också att vara oumbärlig inför viktiga samhällsutmaningar, samt samhällsprocesser som gemenskapsbildande, konsumentbeteende och offentliga styrelseformer, till exempel genom sociala medier.

IKT ligger till grund för innovation och konkurrenskraft inom många olika privata och offentliga marknader och sektorer, och möjliggör vetenskapliga framsteg inom alla ämnesområden. Under det kommande årtiondet kommer de omvälvande effekterna av digital teknik, IKT‑komponenter, -infrastrukturer och ‑tjänster att bli alltmer synliga på alla områden. Resurser för databehandling, kommunikation och datalagring kommer att fortsätta att spridas under kommande år. Väldiga mängder information och data i realtid kommer att genereras av sensorer, maskiner och informationsförstärkta produkter, vilket kommer att göra åtgärder på distans till en vardagsföreteelse, möjliggöra global utveckling av affärsprocesser och hållbara produktionsanläggningar och medföra en lång rad tjänster och tillämpningar. Många viktiga kommersiella och offentliga tjänster och alla centrala processer för kunskapsproduktion inom vetenskap, utbildning, näringsliv och den offentliga sektorn kommer att tillhandahållas genom IKT, vilket gör dem bättre tillgängliga. IKT kommer att tillhandahålla den kritiska infrastrukturen för produktion och affärsprocesser, kommunikation och transaktioner. IKT kommer också att vara oumbärlig inför viktiga samhälleliga utmaningar, samt samhällsprocesser som gemenskapsbildande, konsumentbeteende, politiskt deltagande och offentliga styrelseformer, till exempel genom sociala medier samt plattformar och redskap för kollektivt medvetande. Med tanke på utvecklingen av konkurrenskraftiga lösningar är det oerhört viktigt med stöd till och integrering av forskning kring en användarinriktad syn på standarder, teknik och system.

Unionens stöd till forskning och innovation inom IKT är en viktig del i förberedelserna av nästa generations teknik och tillämpningar, eftersom det utgör en betydande del av de totala utgifterna för samarbetsbaserad FoI med medelhög till hög risk i Europa. Offentliga investeringar i forskning och innovation inom IKT på unionsnivå har varit och förblir av största vikt för att mobilisera den kritiska massa som leder till genombrott och till större spridning och bättre utnyttjande av innovativa lösningar, produkter och tjänster. Den fortsätter att spela en central roll för utvecklingen av öppna plattformar och öppen teknik som kan tillämpas i hela unionen, för utprovning av och försök med innovationer i verkliga alleuropeiska miljöer och för optimering av resurser för unionens konkurrenskraft och gemensamma samhällsutmaningar. Unionens stöd till forskning och innovation inom IKT gör det också möjligt för högteknologiska små och medelstora företag att växa och dra nytta av storleken på unionsomfattande marknader. Den stärker samarbete och spetskompetens bland vetenskapsmän och ingenjörer i unionen, förstärker synergin med och mellan nationella budgetar och tjänar som kontaktpunkt för samarbetet med partner utanför Europa.

Unionens stöd till forskning och innovation inom IKT är en viktig del i förberedelserna av nästa generations teknik och tillämpningar, eftersom det utgör en betydande del av de totala utgifterna för samarbetsbaserad FoI med medelhög till hög risk i Europa. Offentliga investeringar i forskning och innovation inom IKT på unionsnivå har varit och förblir av största vikt för att mobilisera den kritiska massa som leder till genombrott och till större spridning och bättre utnyttjande av innovativa lösningar, produkter och tjänster. Den fortsätter att spela en central roll för utvecklingen av öppna plattformar och öppen teknik som kan tillämpas i hela unionen, för utprovning av och försök med innovationer i verkliga alleuropeiska miljöer och för optimering av resurser för unionens konkurrenskraft och gemensamma samhälleliga utmaningar. Unionens stöd till forskning och innovation inom IKT gör det också möjligt för högteknologiska små och medelstora företag att växa och dra nytta av storleken på unionsomfattande marknader. Den stärker samarbete och spetskompetens bland vetenskapsmän och ingenjörer i unionen, förstärker synergin med och mellan nationella budgetar och tjänar som kontaktpunkt för samarbetet med partner utanför Europa.

Flera på varandra följande utvärderingar av IKT-verksamheter inom unionens ramprogram för forskning och innovation har visat att fokuserade investeringar i forskning och innovation inom IKT på unionsnivå har varit av stor betydelse för att skapa industriellt ledarskap inom områden som mobil kommunikation och säkerhetskritiska IKT-system, och för att ta itu med utmaningar såsom energieffektivitet eller demografiska förändringar. Unionens investeringar i forskningsinfrastruktur på IKT-området har gett europeiska forskare världens bästa forskningsnätverk och datorresurser.

Flera på varandra följande utvärderingar av IKT-verksamheter inom unionens ramprogram för forskning och innovation har visat att fokuserade investeringar i forskning och innovation inom IKT på unionsnivå har varit av stor betydelse för att skapa industriellt ledarskap inom områden som mobil kommunikation och säkerhetskritiska IKT-system, och för att ta itu med utmaningar såsom energieffektivitet eller demografiska förändringar och ett bättre tillhandahållande av hälso- och sjukvård. Unionens investeringar i forskningsinfrastruktur på IKT-området har gett europeiska forskare världens bästa forskningsnätverk och datorresurser.

1.1.3. Huvuddragen för verksamheten

1.1.3. Huvuddragen för verksamheten

Ett antal verksamhetsområden ska inriktas på utmaningar för industriellt och tekniskt ledarskap inom IKT och omfatta dagordningar för generisk forskning och innovation inom IKT, framför allt inbegripet följande:

Ett antal verksamhetsområden ska inriktas på utmaningar för industriellt och tekniskt ledarskap inom IKT och omfatta dagordningar för generisk forskning och innovation inom IKT, framför allt inbegripet följande:

(a) En ny generation komponenter och system: Konstruktion av avancerade och smarta inbyggda komponenter och system.

(a) En ny generation komponenter och system: Konstruktion av avancerade, säkra och smarta inbyggda komponenter och systemkomponenter.

(b) Nästa generations databehandling: Avancerade system och avancerad teknik för databehandling.

(b) Nästa generations databehandling: Avancerade och säkra system och avancerad teknik för databehandling.

(c) Framtidens internet: Infrastruktur, teknik och tjänster.

(c) Framtidens internet: Programvara, maskinvara, infrastruktur, teknik och tjänster.

(d) Innehållsteknik och informationshantering: IKT för digitalt innehåll och kreativitet.

(d) Innehållsteknik och informationshantering: IKT för digitalt innehåll, kulturella branscher och kreativitet.

(e) Avancerade gränssnitt och robotar: Robotteknik och smarta miljöer.

(e) Avancerade gränssnitt och robotar: Robotteknik och smarta miljöer.

(f) Mikro- och nanoelektronik samt fotonik: Viktig möjliggörande teknik i samband med mikro- och nanoelektronik samt fotonik.

(f) Mikro- och nanoelektronik samt fotonik.

 

(fa) Kvantteknik: Nästa generation IKT‑anordningar i en kombination av kvantfysik och informatik.

Dessa sex huvudsakliga verksamhetsområden förväntas täcka alla behov. De skulle inbegripa industriellt ledarskap inom generiska IKT-baserade lösningar, produkter och tjänster som behövs för att hantera stora samhällsutmaningar samt dagordningar för tillämpningsinriktad forskning och innovation inom IKT som kommer att stödjas tillsammans med relevant samhällsutmaning.

Dessa sju huvudsakliga verksamhetsområden förväntas täcka alla behov. De skulle inbegripa industriellt ledarskap inom generiska IKT-baserade lösningar, produkter och tjänster som behövs för att hantera stora samhälleliga utmaningar samt dagordningar för tillämpningsinriktad forskning och innovation inom IKT som kommer att stödjas tillsammans med relevant samhällelig utmaning. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att avancerade IKT-lösningar väljs för de projekt som får stöd enligt prioriteringen Samhälleliga utmaningar. Ökat stöd ska utgå till forskning och utveckling som avser öppna och distribuerade system. För att hela potentialen hos IKT ska kunna tillvaratas bör reglerna för deltagande garantera mångsidigheten inom de forskningsområden och forskningscykler som är typiska för IKT-forskningen och möjliggöra såväl långvariga kostnadsintensiva storskaliga forskningsprojekt som verksamhet för att snabbt använda de möjligheter som marknaden identifierat.

Dessa sex verksamhetsområden ska också omfatta IKT-specifik forskningsinfrastruktur såsom levande laboratorier för experimentering i stor skala, och infrastrukturer för bakomliggande viktig möjliggörande teknik och integreringen av denna i avancerade produkter och innovativa intelligenta system, inklusive utrustning, verktyg, stödtjänster, renrum och tillgång till gjuterier för utformning av prototyper.

Dessa sju verksamhetsområden ska också omfatta IKT-specifik forskningsinfrastruktur såsom levande laboratorier för experimentering i stor skala, och infrastrukturer för bakomliggande viktig möjliggörande teknik och integreringen av denna i avancerade produkter och innovativa intelligenta system, inklusive utrustning, verktyg, stödtjänster, renrum och tillgång till gjuterier för utformning av prototyper. EU-finansiering främjar gemensamma resurser och infrastruktur som är tillgänglig för ett flertal aktörer, inte minst små och medelstora företag.

 

Människans grundläggande fri- och rättigheter, och i synnerhet rätten till integritet, hör till unionens hörnstenar. Horisont 2020 ska stödja forskning kring och utveckling av system som kan ge unionsmedborgarna fullständig kontroll över sina kommunikationer.

Ändringsförslag  128

Förslag till förordning

Bilaga I – Del II – punkt 1.2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.2. Nanoteknik

1.2. Nanoteknik

1.2.1. Särskilt mål för nanoteknik

1.2.1. Särskilt mål för nanoteknik

Det särskilda målet för nanoteknisk forskning och innovation är att säkra unionens ledarskap på denna globala marknad med hög tillväxt, genom att främja investeringar i nanoteknik samt användning av den i konkurrenskraftiga produkter och tjänster med högt mervärde inom en rad olika tillämpningar och sektorer.

Det särskilda målet för nanoteknisk forskning och innovation är att säkra unionens ledarskap på denna globala marknad med hög tillväxt, genom att främja investeringar i nanoteknik samt användning av den i konkurrenskraftiga produkter och tjänster med högt mervärde inom en rad olika tillämpningar och sektorer.

Senast 2020 kommer nanotekniken att vara genomgående, dvs. fullständigt integrerad i de flesta typer av teknik och tillämpningar, styrt av fördelarna för konsumenterna, livskvaliteten, en hållbar utveckling och den starka industriella potentialen att uppnå tidigare otillgängliga lösningar för produktivitet och resurseffektivitet.

Senast 2020 kommer nanotekniken att vara genomgående, dvs. fullständigt integrerad i de flesta typer av teknik och tillämpningar, styrt av fördelarna för konsumenterna, livskvaliteten, en hållbar utveckling och den starka industriella potentialen att uppnå tidigare otillgängliga lösningar för produktivitet och resurseffektivitet. Senast 2015 kommer kommissionen att se över all tillämplig lagstiftning för att garantera säkerhet för alla tillämpningar av nanomaterial i produkter som under sin livscykel kan påverka hälsan, miljön eller säkerheten.

Europa måste också fastställa det globala riktmärket för säker och ansvarstagande nanoteknisk utveckling och styrning som säkerställer stora vinster för både samhälle och industri.

Europa måste också fastställa det globala riktmärket för säker och ansvarstagande nanoteknisk utveckling och styrning som säkerställer stora vinster för både samhälle och industri.

Produkter med nanoteknik utgör en världsmarknad som Europa inte har råd att bortse ifrån. Värdet av de produkter där nanoteknik ingår som viktigaste komponent uppgår enligt marknadsbedömningar till 700 miljarder euro 2015 och 2 biljoner euro 2020, med 2 respektive 6 miljoner arbetstillfällen. Europas företag på området för nanoteknik bör utnyttja denna tvåsiffriga marknadstillväxt och kunna erövra en marknadsandel som åtminstone motsvarar Europas andel av den globala forskningsfinansieringen (dvs. en fjärdedel) senast 2020.

Produkter med nanoteknik utgör en världsmarknad som Europa inte har råd att bortse ifrån. Värdet av de produkter där nanoteknik ingår som viktigaste komponent uppgår enligt marknadsbedömningar till 700 miljarder euro 2015 och 2 biljoner euro 2020, med 2 respektive 6 miljoner arbetstillfällen. Europas företag på området för nanoteknik bör utnyttja denna tvåsiffriga marknadstillväxt och kunna erövra en marknadsandel som åtminstone motsvarar Europas andel av den globala forskningsfinansieringen (dvs. en fjärdedel) senast 2020.

1.2.2. Motivering och mervärde för unionen

1.2.2. Motivering och mervärde för unionen

Nanotekniken utgör ett spektrum av teknik under utveckling med bevisad potential, med revolutionerande effekter för t.ex. material, IKT, biovetenskap, hälsovård och konsumentvaror när väl forskningen omsätts i banbrytande produkter och produktionsprocesser.

Nanotekniken utgör ett spektrum av teknik under utveckling med bevisad potential, med revolutionerande effekter för t.ex. material, IKT, tillverkningsindustrin, biovetenskap, hälsovård och konsumentvaror när väl forskningen omsätts i banbrytande, hållbara och konkurrenskraftiga produkter och produktionsprocesser.

Nanoteknik spelar en avgörande roll när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Ett framgångsrikt införande av denna viktiga möjliggörande teknik kommer att bidra till konkurrenskraften hos unionens industri genom att möjliggöra nya och förbättrade produkter eller effektivare processer och tillhandahålla lösningar på framtida utmaningar.

Nanoteknik spelar en avgörande roll när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Ett framgångsrikt införande av denna viktiga möjliggörande teknik kommer att bidra till konkurrenskraften hos unionens industri genom att möjliggöra nya och förbättrade produkter eller effektivare processer och tillhandahålla lösningar på framtida utmaningar.

Den globala finansieringen av forskning om nanoteknik har fördubblats från omkring 6,5 miljarder euro 2004 till cirka 12,5 miljarder euro under 2008, varav unionen står för omkring en fjärdedel. Unionen har en erkänt ledande ställning när det gäller forskning inom nanovetenskap och nanoteknik med uppskattningsvis cirka 4 000 företag år 2015.

Den globala finansieringen av forskning om nanoteknik har fördubblats från omkring 6,5 miljarder euro 2004 till cirka 12,5 miljarder euro under 2008, varav unionen står för omkring en fjärdedel. Unionen har en erkänt ledande ställning när det gäller forskning inom nanovetenskap och nanoteknik med uppskattningsvis cirka 4 000 företag år 2015.

Europa måste nu säkra och bygga vidare på sin ställning på den globala marknaden genom att främja samarbete i stor skala inom och mellan många olika värdekedjor och mellan olika industrisektorer för att genomföra processen för spridning av denna teknik till bärkraftiga kommersiella produkter. Frågorna om riskbedömning och -hantering samt en ansvarsfull styrning växer fram som avgörande faktorer när det gäller nanoteknikens framtida effekter på samhälle och ekonomi.

Europa måste nu säkra och bygga vidare på sin ställning på den globala marknaden genom att främja samarbete i stor skala inom och mellan många olika värdekedjor och mellan olika industrisektorer för att genomföra processen för spridning av denna teknik till säkra, miljömässigt hållbara och bärkraftiga kommersiella produkter. Frågorna om riskbedömning och -hantering samt en ansvarsfull styrning växer fram som avgörande faktorer när det gäller nanoteknikens framtida effekter på samhälle och ekonomi.

Fokus för verksamheten ska därför ligga på en utbredd och ansvarsfull tillämpning av nanotekniken i ekonomin, för att fördelarna med stora effekter för samhälle och industri ska kunna möjliggöras. För att de potentiella möjligheterna ska kunna garanteras, inbegripet att bilda nya företag och skapa nya arbetstillfällen, bör forskningen tillhandahålla de nödvändiga verktygen för att möjliggöra ett korrekt genomförande av standardisering och reglering.

Fokus för verksamheten ska därför ligga på en ansvarsfull och hållbar tillämpning av nanotekniken i ekonomin, för att fördelarna med stora effekter för samhälle och industri ska kunna möjliggöras. För att de potentiella möjligheterna ska kunna garanteras, inbegripet att bilda nya företag och skapa nya arbetstillfällen, bör forskningen tillhandahålla de nödvändiga verktygen för att möjliggöra ett korrekt genomförande av standardisering och reglering.

1.2.3. Huvuddragen för verksamheten

1.2.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Utveckla nästa generations nanomaterial, nanokomponenter och nanosystem

(a) Utveckla nästa generations nanomaterial, nanokomponenter och nanosystem

Inriktning på helt nya produkter som möjliggör hållbara lösningar inom en rad olika sektorer.

Inriktning på helt nya produkter som möjliggör hållbara lösningar inom en rad olika sektorer, varvid hänsyn ska tas till försiktighetsprincipen.

(b) Garantera en säker utveckling och tillämpning av nanoteknik

(b) Garantera en säker och trygg utveckling och tillämpning av nanoteknik

Främja vetenskaplig kunskap om nanoteknikens och nanosystemens potentiella inverkan på hälsa eller miljö, och tillhandahålla redskap för bedömning och hantering av risker under hela livscykeln.

Främja vetenskaplig kunskap om nanoteknikens och nanosystemens potentiella inverkan på hälsa eller miljö, och redskap för bedömning och hantering av risker under hela livscykeln.

 

(ba) Utveckla nya verktyg för att utforma, simulera, beskriva och manipulera nanomaterial, nanokomponenter och nanosystem.

 

Sträva efter att studera, beskriva och styra de nya nanomaterialen och nanosystemen i nanoskala.

(c) Utveckla nanoteknikens samhällsdimension

(c) Utveckla nanoteknikens samhällsdimension

Fokusera på förvaltning av nanoteknik till nytta för samhället.

Fokusera på förvaltning av nanoteknik till nytta för samhället samt bedöma hur acceptabla och relevanta olika specifika tillämpningar är i samhället.

(d) Effektiv sammanställning och tillverkning av nanomaterial, komponenter och system

(d) Effektiv sammanställning och tillverkning av nanomaterial, komponenter och system

Fokusera på nya förfaranden, smart integrering av nya och befintliga processer samt skalökning för massproduktion av produkter och anläggningar med flera syften som garanterar effektiv omvandling av kunskap till industriell innovation.

Fokusera på nya förfaranden, smart integrering av nya och befintliga processer samt skalökning för massproduktion av produkter och flexibla anläggningar som garanterar effektiv omvandling av kunskap till industriell innovation.

(e) Utveckla kapacitetshöjande teknik, mätmetoder och utrustning

(e) Utveckla kapacitetshöjande teknik, mätmetoder och utrustning

Fokusera på bakomliggande teknik som stöder utveckling och marknadsintroduktion av komplexa nanomaterial och nanosystem.

Fokusera på bakomliggande teknik som stöder utveckling och marknadsintroduktion av komplexa nanomaterial och nanosystem.

Ändringsförslag  129

Förslag till förordning

Bilaga I – Del II – punkt 1.3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.3. Avancerade material

1.3. Avancerade material

1.3.1. Särskilt mål för avancerade material

1.3.1. Särskilt mål för avancerade material

Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerade material är att utveckla material med nya funktioner och förbättrad prestanda vid användning, för konkurrenskraftigare produkter som minimerar inverkan på miljön och förbrukningen av resurser.

Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerade material är att utveckla material med nya funktioner och förbättrad prestanda vid användning, för konkurrenskraftigare produkter som är mer tillgängliga för konsumenterna och minimerar inverkan på miljön och förbrukningen av resurser och är säkrare och tryggare.

Material är av central betydelse för industriell innovation och en avgörande faktor. Avancerade material med högre kunskapsinnehåll, nya funktioner och förbättrad prestanda är en förutsättning för industriell konkurrenskraft och för hållbar utveckling inom en rad olika tillämpningar och sektorer.

Material är av central betydelse för industriell innovation och en avgörande faktor. Avancerade material med högre kunskapsinnehåll, nya funktioner och förbättrad prestanda är en förutsättning för industriell konkurrenskraft och för hållbar utveckling inom en rad olika tillämpningar och sektorer.

1.3.2. Motivering och mervärde för unionen

1.3.2. Motivering och mervärde för unionen

Nya avancerade material behövs för att utveckla hållbara produkter och processer med högre prestanda. Sådana material är en del av lösningen på våra industriella och samhällsutmaningar, de erbjuder bättre effektivitet, lägre krav på resurser och energi, och hållbarhet när produkterna är uttjänta.

Nya avancerade material behövs för att utveckla hållbara produkter och processer med högre prestanda och för att ersätta resurser som är bristvaror. Sådana material är en del av lösningen på våra industriella och samhälleliga utmaningar, de erbjuder bättre effektivitet, lägre krav på resurser och energi, och hållbarhet när produkterna är uttjänta.

Tillämpningsstyrd utveckling innebär ofta utformning av helt nya material, med förmåga att leverera planerade prestanda vid användningen. Sådana material är en viktig del i distributionskedjan av produkter med högt värde. De är också grunden för framsteg inom områden för övergripande teknik (t.ex. biovetenskap, elektronik och fotonik) och inom nästan alla marknadssektorer. Själva materialen är väsentliga för att öka produkters värde och förbättra deras prestanda. Det beräknade värdet på och inverkan av avancerade material är betydande, med en årlig tillväxttakt på ca 6 % och en förväntad marknad på omkring 100 miljarder euro 2015.

Tillämpningsstyrd utveckling innebär ofta utformning av helt nya material, med förmåga att leverera planerade prestanda vid användningen. Sådana material är en viktig del i distributionskedjan av produkter med högt värde. De är också grunden för framsteg inom områden för övergripande teknik (t.ex. biovetenskap, elektronik och fotonik) och inom nästan alla marknadssektorer. Själva materialen är väsentliga för att öka produkters värde och förbättra deras prestanda. Det beräknade värdet på och inverkan av avancerade material är betydande, med en årlig tillväxttakt på ca 6 % och en förväntad marknad på omkring 100 miljarder euro 2015.

Material ska utformas enligt ett fullständigt livscykelbaserat synsätt, från försörjning av tillgängligt material till slutanvändning (”vagga till vagga”), med innovativa strategier för att minimera de resurser som krävs för att omvandla dem. Kontinuerlig användning, återvinning eller sekundär användning av uttjänta material ska också omfattas samt därmed förknippad samhällelig innovation.

Material ska utformas enligt ett fullständigt livscykelbaserat synsätt, från försörjning av tillgängligt material till slutanvändning (”vagga till vagga”), med innovativa strategier för att minimera de resurser som krävs för att omvandla dem. Kontinuerlig användning, återvinning eller sekundär användning av uttjänta material ska också omfattas samt därmed förknippad samhällelig innovation.

För att påskynda utvecklingen ska ett tvärvetenskapligt och samstämmigt tillvägagångssätt främjas, som omfattar kemi, fysik, ingenjörsvetenskap, teoretisk och datoriserad modellering, biologi och allt kreativare industridesign.

För att påskynda utvecklingen ska ett tvärvetenskapligt och samstämmigt tillvägagångssätt främjas, som drar nytta av Europas världsledande ställning inom forskningsinfrastrukturen och omfattar kemi, fysik, ingenjörsvetenskap, teoretisk och datoriserad modellering, biologi och allt kreativare industridesign.

Nya miljövänliga innovationsallianser och industriell symbios ska uppmuntras, vilket gör det möjligt för branschen att diversifiera sin verksamhet, utvidga sina affärsmodeller och återanvända sitt avfall för ny produktion, t.ex. CO2 som kolbas för finkemikalier och alternativa bränslen.

Nya miljövänliga innovationsallianser och industriell symbios ska uppmuntras, vilket gör det möjligt för branschen att diversifiera sin verksamhet, utvidga sina affärsmodeller och återanvända sitt avfall för ny produktion.

1.3.3. Huvuddragen för verksamheten

1.3.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Övergripande och möjliggörande materialteknik

(a) Övergripande och möjliggörande materialteknik

Forskning om funktionella material, multifunktionella material och strukturella material, för innovation inom alla industrisektorer.

Forskning om funktionella material, multifunktionella material och strukturella material, för innovation inom alla industrisektorer.

(b) Materialutveckling och -omvandling

(b) Materialutveckling och -omvandling

Forskning och utveckling för att säkerställa effektiv och hållbar ökning i syfte att möjliggöra industriell tillverkning av framtida produkter.

Forskning och utveckling för att säkerställa effektiv och hållbar ökning i syfte att möjliggöra industriell tillverkning av smarta framtida produkter.

(c) Hantering av materialkomponenter

(c) Hantering av materialkomponenter

Forskning och utveckling för nya och innovativa metoder och system.

Forskning och utveckling för nya och innovativa produktionsmetoder för material, komponenter och system.

(d) Material för hållbar och koldioxidsnål industri

(d) Material för hållbar och koldioxidsnål industri

Utveckling av nya produkter och tillämpningar, och konsumentbeteende som minskar efterfrågan på energi, samt främjande av produktion med låga koldioxidutsläpp.

Utveckling av nya material, komponenter, affärsmodeller och ansvarsfullt konsumentbeteende, produkter och tillämpningar som minskar efterfrågan på energi, samt främjande av produktion med låga koldioxidutsläpp.

 

(da) Nya råvaror för den kemiska industrin och kolanvändning

 

Verksamheterna ska inriktas på utveckling av en annan bas för insatsvarorna i den kemiska industrin för att oljan, såsom källa till koldioxidutsläpp, på medellång och lång sikt ska ersättas med miljövänligare ämnen, liksom system och teknik för infångning och användning av koldioxid (CCU) för att omvandla koldioxid till produkter.

(e) Material till kreativa branscher

(e) Material till kreativa branscher

Tillämpning av utformning och utveckling av konvergerande teknik för nya affärsmöjligheter, inbegripet bevarande av material med historiskt eller kulturellt värde.

Tillämpning av utformning och utveckling av konvergerande teknik för nya affärsmöjligheter, inbegripet bevarande och restaurering av material med historiskt eller kulturellt värde, samt av nya material.

(f) Metrologi, karakterisering, standardisering och kvalitetskontroll

(f) Metrologi, karakterisering, standardisering, certifiering och kvalitetskontroll

Främjande av teknik som t.ex. karakterisering, modeller för icke-skadlig utvärdering och prognostisering av prestanda för framsteg inom materialvetenskap och -teknik.

Främjande av teknik som t.ex. karakterisering, modeller för icke-skadlig utvärdering, fortlöpande bedömning och övervakning och prognostisering av prestanda för framsteg inom materialvetenskap och -teknik.

(g) Optimerad materialanvändning

(g) Optimerad materialanvändning

Forskning och utveckling för att undersöka alternativ till användning av material och innovativa synsätt på affärsmodeller.

Forskning och utveckling för att undersöka ersättning av och alternativ till användning av material och innovativa synsätt på affärsmodeller och fastställande av kritiska resurser.

Ändringsförslag  130

Förslag till förordning

Bilaga I – Del II – punkt 1.4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.4. Bioteknik

1.4. Bioteknik

1.4.1. Särskilt mål för bioteknik

1.4.1. Särskilt mål för bioteknik

Det särskilda målet för forskning och innovation inom bioteknik är att utveckla konkurrenskraftiga, hållbara och innovativa industriella produkter och processer samt att bidra som drivkraft för innovation inom en rad europeiska sektorer som jordbruk, livsmedel, kemikalier och hälsa.

Det särskilda målet för forskning och innovation inom bioteknik är att utveckla konkurrenskraftiga, hållbara, säkra, trygga och innovativa industriella produkter och processer samt att bidra som drivkraft för innovation inom en rad europeiska sektorer som hälsa, kemikalier, energi, jordbruk, skogsbruk och livsmedel.

En stark bas för vetenskap, teknik och innovation inom biotekniken kommer att hjälpa europeiska industrier att säkra ledningen inom denna viktiga möjliggörande teknik. Denna ställning kommer att förstärkas ytterligare genom integrering av aspekter rörande bedömningen och hanteringen av säkerhet när det gäller de övergripande riskerna vid användningen av bioteknik.

En stark bas för vetenskap, teknik och innovation inom biotekniken kommer att främja denna teknik. Denna ställning kommer att förstärkas genom integrering av såväl aspekter rörande bedömningen och hanteringen av hälsa och säkerhet när det gäller de övergripande och specifika riskerna vid användningen av bioteknik som aspekter på vad användningen av denna teknik för med sig för ekonomi och miljö.

1.4.2. Motivering och mervärde för unionen

1.4.2. Motivering och mervärde för unionen

Biotekniken drivs på av de allt större kunskaperna om levande system och är redo att tillhandahålla ett flöde av nya tillämpningar samt att stärka unionens industriella bas och dess innovationsförmåga. Exempel på den ökande betydelsen av bioteknik finns inom industriella tillämpningar, inbegripet biokemiska ämnen, vars marknadsandel förväntas öka med upp till 12–20% av den kemiska produktionen fram till 2015. Ett antal av den gröna kemins s.k. tolv regler beaktas också inom biotekniken, på grund av biosystemens selektivitet och effektivitet. Eventuella ekonomiska bördor för företagen i unionen kan minskas genom att potentialen hos biotekniska processer och biobaserade produkter utnyttjas för att minska koldioxidutsläppen, som uppskattningsvis kommer att variera med mellan 1 och 2,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år fram till 2030. Inom den biofarmaceutiska sektorn i Europa härrör redan ungefär 20 % av läkemedlen, och upp till 50 % av nya läkemedel, från biotekniken. Bioteknik öppnar också nya vägar för att utnyttja den enorma potentialen hos marina resurser för produktion av innovativa tillämpningar för industri, hälsa och miljö. Den nya sektorn för marin (blå) bioteknik har förutspåtts öka med 10 % per år.

Biotekniken drivs på av de allt större kunskaperna om levande system och är redo att tillhandahålla ett flöde av nya tillämpningar samt att stärka unionens industriella bas och dess innovationsförmåga. Exempel på den ökande betydelsen av bioteknik finns inom tillämpningar i industrin och jordbruket, inbegripet biofarmaceutiska läkemedel, livsmedels- och foderproduktion samt biokemiska ämnen, vars marknadsandel förväntas öka med upp till 12–20 % av den kemiska produktionen fram till 2015. Ett antal av den gröna kemins s.k. tolv regler beaktas också inom biotekniken, på grund av biosystemens selektivitet och effektivitet. Eventuella ekonomiska bördor för företagen i unionen kan minskas genom att potentialen hos biotekniska processer och biobaserade produkter utnyttjas för att minska koldioxidutsläppen, som uppskattningsvis kommer att variera med mellan 1 och 2,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år fram till 2030. Inom den biofarmaceutiska sektorn i Europa härrör redan ungefär 20 % av läkemedlen, och upp till 50 % av nya läkemedel, från biotekniken. Bioteknik öppnar också nya vägar för att utnyttja den enorma potentialen hos marina resurser för produktion av innovativa tillämpningar för industri, hälsa, energi, kemikalier och miljö. Den nya sektorn för marin (blå) bioteknik har förutspåtts öka med 10 % per år.

Andra viktiga källor till innovation finns i gränssnittet mellan bioteknik och annan möjliggörande och konvergerande teknik, i synnerhet nanoteknik och IKT, med tillämpningar som t.ex. sensorer och diagnostik.

Andra viktiga källor till innovation finns i gränssnittet mellan bioteknik och annan möjliggörande och konvergerande teknik, i synnerhet nanoteknik och IKT, med tillämpningar som t.ex. sensorer och diagnostik.

1.4.3. Huvuddragen för verksamheten

1.4.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Främja modern bioteknik som en framtida drivkraft för innovation

(a) Främjande av hållbar nydanande bioteknik som en framtida drivkraft för innovation

Utveckling av nya teknikområden som syntetisk biologi, bioinformatik och systembiologi, som är mycket lovande när det gäller helt nya tillämpningar.

Utveckling av nya teknikområden som biologisystem, bioinformatik och syntetisk biologi och systembiologi, som är mycket lovande när det gäller helt nya produkter, tillämpningar och tekniker, med beaktande av försiktighetsprincipen.

(b) Bioteknikbaserade industriprocesser

(b) Bioteknikbaserade industriprodukter och industriprocesser

Utveckla industriell bioteknik för konkurrenskraftiga industriprodukter och -processer (t.ex. kemikalier, hälsa, gruvdrift, energi, pappersmassa och papper, textil, stärkelse, bearbetning av livsmedel), och dess miljödimension.

Utveckla industriell bioteknik för konkurrenskraftiga industriprodukter, industrimaterial och hållbara industriprocesser (t.ex. kemikalier, hälsa, gruvdrift, energi, pappersmassa och papper, fiberbaserade produkter och trä, textil, stärkelse, bearbetning av livsmedel), och dess miljödimension och hälsodimension.

(c) Innovativ och konkurrenskraftig plattformsteknik

(c) Innovativ och konkurrenskraftig plattformsteknik

Utveckling av plattformsteknik (t.ex. genomik, metagenomik, proteomik, molekylära redskap) i syfte att förstärka ledningen och konkurrensfördelarna inom ett stort antal ekonomiska sektorer.

Utveckling av plattformsteknik (t.ex. systembiologi, genomik, metagenomik, proteomik, fenomik, molekylära redskap och cellbaserade plattformar) i syfte att förstärka ledningen och konkurrensfördelarna inom ett stort antal sektorer med ekonomisk påverkan. Denna metod kan avsevärt utveckla potentialen hos nya små och medelstora företag.

 

(ca) Miljöproblem, samhällsproblem och etiska problem

 

Utveckling av bedömningsförfaranden, också i form av ett brett samråd med berörda parter, för att ta hänsyn till de miljöproblem, samhällsproblem och etiska problem som vissa former av teknik för med sig.

Ändringsförslag  131

Förslag till förordning

Bilaga I – Del II – punkt 1.5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.5. Avancerad tillverkning och bearbetning

1.5. Avancerad tillverkning och bearbetning

1.5.1. Särskilt mål

1.5.1. Särskilt mål

Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerad tillverkning och bearbetning är att omvandla dagens industriella produktionsformer mot mer kunskapsintensiva, hållbara och sektorsövergripande typer av tillverknings- och processteknik, vilket leder till mer innovativa produkter, processer och tjänster.

Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerad tillverkning och bearbetning är att omvandla dagens tillverkningsföretag, system och processer genom att dra nytta av hävstångseffekten hos viktiga former av möjliggörande teknik för att åstadkomma mer kunskapsintensiva, hållbara, resurs- och energieffektiva och sektorsövergripande typer av tillverknings- och processteknik, vilket leder till mer innovativa, säkra och trygga produkter, processer och tjänster.

1.5.2. Motivering och mervärde för unionen

1.5.2. Motivering och mervärde för unionen

Tillverkningsindustrin är av stor betydelse för den europeiska ekonomin och bidrog med cirka 17 % av BNP och stod för omkring 22 miljoner arbetstillfällen i unionen under 2007. Till följd av lägre ekonomiska hinder för handel och kommunikationsteknikens gynnsamma effekter har tillverkningen blivit föremål för hård konkurrens och har tenderat att flyttas över till länder med den lägsta totala kostnaden. På grund av höga löner måste den europeiska produktionsstrategin därför förändras radikalt för att den ska kunna förbli konkurrenskraftig på global nivå, och Horisont 2020 kan bidra till att samla alla relevanta aktörer för att uppnå detta.

Tillverkningsindustrin är av stor betydelse för den europeiska ekonomin och bidrog med cirka 17 % av BNP och stod för omkring 22 miljoner arbetstillfällen i unionen under 2007. Till följd av lägre ekonomiska hinder för handel och kommunikationsteknikens gynnsamma effekter har tillverkningen blivit föremål för hård konkurrens och har tenderat att flyttas över till länder med den lägsta totala kostnaden. Den europeiska produktionsstrategin måste därför förändras radikalt för att den ska kunna förbli konkurrenskraftig på global nivå, och Horisont 2020 kan bidra till att samla alla relevanta aktörer för att uppnå detta.

Europa måste fortsätta att investera på unionsnivå för att bevara Europas ledande position och kompetens inom området för tillverkningsteknik och övergå till kunskapsintensiva varor med högt värde, vilket skapar förutsättningar och tillgångar för hållbar produktion och tillhandahållande av livstidstjänster kring en tillverkad produkt. Resurskrävande tillverknings- och processindustrier måste mobilisera ytterligare resurser och kunskap på unionsnivå och fortsätta att investera i forskning, utveckling och innovation för att möjliggöra ytterligare framsteg mot en konkurrenskraftig ekonomi med låga koldioxidutsläpp och för att genomföra den överenskomna unionsomfattande minskningen av växthusgasutsläppen för industrisektorer fram till 2050.

Europa måste fortsätta att investera på unionsnivå för att bevara Europas ledande position och kompetens inom området för tillverkningsteknik och övergå till kunskapsintensiva varor med högt värde, vilket skapar förutsättningar och tillgångar för hållbar produktion och tillhandahållande av livstidstjänster kring en tillverkad produkt. Resurskrävande tillverknings- och processindustrier måste mobilisera ytterligare resurser och kunskap på unionsnivå och fortsätta att investera i forskning, utveckling och innovation för att möjliggöra ytterligare framsteg mot en konkurrenskraftig och resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp och för att genomföra den överenskomna unionsomfattande minskningen av växthusgasutsläppen för industrisektorer fram till 2050.

Med en stark unionspolitik skulle Europa expandera sin befintliga industri och stimulera framtidens nya industrier. Det beräknade värdet på och effekterna av sektorn för avancerade tillverkningssystem är betydande, med en förväntad marknad på omkring 150 miljarder euro 2015 och en kumulerad årlig ökningstakt på omkring 5 %.

Med en stark unionspolitik skulle Europa expandera sin befintliga industri och stimulera framtidens nya industrier. Det beräknade värdet på och effekterna av sektorn för avancerade tillverkningssystem är betydande, med en förväntad marknad på omkring 150 miljarder euro 2015 och en kumulerad årlig ökningstakt på omkring 5 %.

Det är mycket viktigt att behålla kunskap och kompetens för att produktions- och bearbetningskapacitet ska kunna bevaras inom Europa. Forsknings- och innovationsverksamheten ska vara inriktad på hållbar tillverkning och bearbetning, och på att införa de tekniska innovationer och den kundorientering som krävs för framställning av produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll och låg material- och energiförbrukning. Europa måste också överföra denna möjliggörande teknik och kunskap till andra produktiva sektorer, t.ex. byggsektorn som är en stor källa för växthusgaser och där byggnadskonstruktion svarar för omkring 40 % av all energiförbrukning i Europa och för 36 % av koldioxidutsläppen. Byggsektorn står för 10 % av BNP och omkring 16 miljoner arbetstillfällen i Europa i 3 miljoner företag, varav 95 % är små och medelstora företag, och denna sektor måste börja använda innovativa material och tillverkningsmetoder för att minska sin miljöpåverkan.

Det är mycket viktigt att behålla kunskap och kompetens för att produktions- och bearbetningskapacitet ska kunna bevaras inom Europa. Forsknings- och innovationsverksamheten ska vara inriktad på hållbar tillverkning och bearbetning, och på att införa de tekniska innovationer och den kundorientering som krävs för framställning av produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll och låg material- och energiförbrukning. Europa måste också överföra denna möjliggörande teknik och kunskap till andra produktiva sektorer, t.ex. byggsektorn som är en stor källa för växthusgaser och där byggnadskonstruktion svarar för omkring 40 % av all energiförbrukning i Europa och för 36 % av koldioxidutsläppen. Byggsektorn står för 10 % av BNP och omkring 16 miljoner arbetstillfällen i Europa i 3 miljoner företag, varav 95 % är små och medelstora företag, och denna sektor måste börja använda innovativa material och tillverkningsmetoder för att minska sin miljöpåverkan.

1.5.3. Huvuddragen för verksamheten

1.5.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Teknik för framtidens fabriker

(a) Teknik för framtidens fabriker

Främja hållbar industriell tillväxt genom att underlätta strategisk övergång i Europa från kostnadsbaserad tillverkning till ett synsätt som baseras på skapande av högt mervärde.

Främja hållbar, industriell tillväxt genom att hjälpa europeiska företag att byta strategi från kostnadsbaserad tillverkning till en verksamhet som grundar sig på att skapa ett högt mervärde och resurseffektivitet.

(b) Teknik som möjliggör energieffektiva byggnader

(b) Teknik som möjliggör energieffektiva byggnader med låg miljöpåverkan

Minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen genom utveckling och införande av hållbar byggnadsteknik.

Minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen genom forskning, utveckling och införande av hållbar byggnadsteknik, som inriktar sig på hela värdekedjan, och automatiserings- och övervakningsteknik samt minska byggnadernas miljöpåverkan överlag.

(c) Hållbar och koldioxidsnål teknik i energiintensiva processindustrier

(c) Hållbar och koldioxidsnål teknik med minskad miljöpåverkan i energi- och resursintensiva processindustrier

Öka processindustrins konkurrenskraft genom kraftigt ökad resurs- och energieffektivitet och minska miljöpåverkan av sådana industriell verksamhet genom hela värdekedjan, och främja införandet av koldioxidsnål teknik.

Öka processindustrins konkurrenskraft genom kraftigt ökad resurs- och energieffektivitet och minska miljöpåverkan av sådana industriell verksamhet genom hela värdekedjan, och främja införandet av koldioxidsnål teknik, även i form av förnybar energi och smart avancerad teknik för kontrollsystem och ibruktagande av alternativa och hållbarare industriella processer.

(d) Nya hållbara affärsmodeller

(d) Nya hållbara affärsmodeller

Ta fram koncept och metoder för anpassningsbara, ”kunskapsbaserade” affärsmodeller med skräddarsydda strategier.

Ta fram koncept och metoder för anpassningsbara, ”kunskapsbaserade” affärsmodeller med skräddarsydda strategier. Stödja utvecklingen av nya miljöinnovativa affärsmodeller och alternativa resursproduktiva tillvägagångssätt.

Ändringsförslag  132

Förslag till förordning

Bilaga I – Del II – punkt 1.6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.6. Rymdfrågor

1.6. Rymdfrågor

1.6.1. Särskilt mål för rymdfrågor

1.6.1. Särskilt mål för rymdfrågor

Det särskilda målet för rymdrelaterad forskning och innovation är att främja en konkurrenskraftig och innovativ rymdindustri och rymdrelaterad forskningsgemenskap för att utveckla och utnyttja rymdinfrastruktur i syfte att uppfylla unionens framtida politiska och samhälleliga behov.

Det särskilda målet för rymdrelaterad forskning och innovation är att främja en konkurrenskraftig och innovativ rymdindustri och rymdrelaterad forskningsgemenskap för att utnyttja rymdinfrastruktur med dithörande tillämpningar och tjänster i syfte att uppfylla unionens framtida politiska och samhälleliga behov.

Att stärka den europeiska rymdsektorn genom att främja rymdrelaterad forskning och innovation är avgörande för att bevara och skydda Europas möjlighet att få tillgång till och bedriva verksamhet i rymden till stöd för unionens politik, internationella strategiska intressen och konkurrenskraften bland etablerade och framväxande rymdnationer.

Att stärka den offentliga och privata europeiska rymdsektorn genom att främja rymdrelaterad forskning och innovation, jordobservation, navigering, vetenskap och prospektering är avgörande för att bevara och skydda Europas möjlighet att få tillgång till och bedriva verksamhet i rymden till stöd för unionens politik, internationella strategiska intressen och konkurrenskraften bland etablerade och framväxande rymdnationer och rymdföretag. Verksamheten ska utvecklas och genomföras på ett sådant sätt, att EU, Europeiska rymdbyrån (ESA) och medlemsstaterna kompletterar varandra.

1.6.2. Motivering och mervärde för unionen

1.6.2. Motivering och mervärde för unionen

Rymden är en viktig men ofta osynlig faktor bakom olika tjänster och produkter av central betydelse för dagens samhälle, t.ex. navigering, kommunikation, väderprognoser och geografisk information. Utformningen och genomförandet av politiken på europeisk, nationell och regional nivå beror i allt högre grad på rymdbaserad information. Den globala rymdsektorn växer snabbt och expanderar till nya regioner (t.ex. Kina och Sydamerika). Den europeiska industrin är för närvarande en betydande exportör av första klassens satelliter för kommersiella och vetenskapliga ändamål. Den ökande globala konkurrensen utmanar Europas position inom detta område. Europa har således intresse av att se till att dess industri fortsätter att blomstra i denna hårt konkurrensutsatta marknad. Dessutom har data från europeiska vetenskapssatelliter lett till några av de största vetenskapliga genombrotten under de senaste årtiondena inom jordobservationer och astronomi. Med denna unika kapacitet har den europeiska rymdsektorn en viktig roll att spela när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020.

Rymden är en viktig men ofta osynlig faktor bakom olika tjänster och produkter av central betydelse för dagens samhälle, t.ex. navigering och kommunikation, liksom också för väderprognoser och geografisk information med hjälp av satellitobservationer. Utformningen och genomförandet av politiken på europeisk, nationell och regional nivå beror i allt högre grad på rymdbaserad information. Den globala rymdsektorn växer snabbt och expanderar till nya regioner (t.ex. Kina, Sydamerika och Afrika). Den europeiska industrin är för närvarande en betydande exportör av första klassens satelliter för kommersiella och vetenskapliga ändamål. Den ökande globala konkurrensen utmanar Europas position inom detta område. Europa har således intresse av att se till att dess industri fortsätter att blomstra i denna hårt konkurrensutsatta marknad. Dessutom har data från europeiska vetenskapssatelliter lett till några av de största vetenskapliga genombrotten under de senaste årtiondena inom jordobservationer, fysisk grundforskning och astronomi. Med denna unika kapacitet har den europeiska rymdsektorn en viktig roll att spela när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020.

Forskning, teknisk utveckling och innovation stärker kapaciteten i rymden, vilket är av avgörande betydelse för det europeiska samhället. Medan Förenta staterna spenderar cirka 25 % av sin rymdbudget för FoU spenderar unionen mindre än 10 %. Rymdforskningen i unionen är dessutom uppsplittrad på ett fåtal medlemsstaters nationella program. För att upprätthålla tekniska fördelar och konkurrensfördelar krävs åtgärder på unionsnivå för att samordna rymdforskningen, främja deltagande av forskare från alla medlemsstater och minska hindren för forskningssamverkan kring rymdprojekt över gränserna. Detta måste ske i samverkan med Europeiska rymdorganisationen, som framgångsrikt har förvaltat utvecklingen av industriella satelliter och uppdrag i yttre rymden på mellanstatlig grund med en del av medlemsstaterna sedan 1975. Dessutom kommer de uppgifter som erhålls genom europeiska satelliter att erbjuda en allt större potential för ytterligare utveckling av innovativa satellitbaserade tjänster i senare led. Detta är en typisk verksamhet för sektorn för små och medelstora företag och bör stödjas genom forsknings- och innovationsåtgärder för att man ska kunna dra full nytta av denna möjlighet, och särskilt av de avsevärda investeringar som gjorts i unionens två flaggskepp Galileo och GMES.

Forskning, teknisk utveckling och innovation stärker kapaciteten i rymden, vilket är av avgörande betydelse för det europeiska samhället. Medan Förenta staterna spenderar cirka 25 % av sin rymdbudget för FoU spenderar unionen mindre än 10 %. Rymdforskningen i unionen sköts dessutom i medlemsstaternas nationella program och ESA:s program. För att upprätthålla tekniska fördelar och konkurrensfördelar krävs åtgärder på unionsnivå för att samordna rymdforskningen, främja deltagande av forskare från alla medlemsstater och minska hindren för forskningssamverkan kring rymdprojekt över gränserna. Detta måste ske i samverkan med Europeiska rymdorganisationen, som framgångsrikt har förvaltat utvecklingen av industriella satelliter och uppdrag i yttre rymden på mellanstatlig grund med en del av medlemsstaterna sedan 1975. Dessutom kommer de uppgifter som erhålls genom europeiska satelliter att erbjuda en allt större potential för ytterligare utveckling av innovativa satellitbaserade tjänster i senare led. Detta är en typisk verksamhet för sektorn för små och medelstora företag och bör stödjas genom forsknings- och innovationsåtgärder för att man ska kunna dra full nytta av denna möjlighet, och särskilt av de avsevärda investeringar som gjorts i unionens två flaggskepp Galileo och GMES, men också inom sektorn för elektroniska kommunikationer som ska bidra till att målen för unionens digitala agenda nås.

Rymden sträcker sig av naturliga skäl över markbundna gränser och tillhandahåller en unik fördelaktig ställning av global dimension, och ger därmed upphov till storskaliga projekt (t.ex. den internationella rymdstationen och Space Situational Awareness) som utförs i internationellt samarbete. För att kunna spela en viktig roll inom sådan internationell rymdverksamhet under de kommande decennierna krävs både en gemensam europeisk rymdpolitik och verksamhet för rymdforskning och innovation på europeisk nivå.

Rymden sträcker sig av naturliga skäl över markbundna gränser och tillhandahåller en unik fördelaktig ställning av global dimension, och ger därmed upphov till storskaliga projekt (t.ex. den internationella rymdstationen och Space Situational Awareness) som utförs i internationellt samarbete. För att kunna spela en viktig roll inom sådan internationell rymdverksamhet under de kommande decennierna krävs både en gemensam europeisk rymdpolitik och verksamhet för rymdforskning och innovation på europeisk nivå.

Rymdforskning och innovation inom Horisont 2020 ligger i linje med prioriteringarna för unionens rymdpolitik såsom de även fortsättningsvis definieras av unionens rymdråd och Europeiska kommissionen.

Rymdforskning och innovation inom Horisont 2020 ligger i linje med prioriteringarna för unionens rymdpolitik samt med behoven för de europeiska operativa programmen såsom de även fortsättningsvis definieras av unionens rymdråd och Europeiska kommissionen.

1.6.3. Huvuddragen för verksamheten

1.6.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Möjliggöra europeisk konkurrenskraft, icke-beroende och innovation inom den europeiska rymdsektorn

(a) Möjliggöra europeisk konkurrenskraft, icke-beroende och innovation inom den europeiska rymdsektorn

Detta innebär att man måste bevara och utveckla en konkurrenskraftig och driftig rymdindustri i kombination med ett forskarsamfund för rymdrelaterad forskning av världsklass för att behålla Europas ledande position och icke-beroende ställning inom rymdtekniken, främja innovation inom rymdsektorn och möjliggöra rymdbaserad markbunden innovation, t.ex. genom att använda fjärranalys och navigationsdata.

Detta innebär att man måste bevara och vidareutveckla en konkurrenskraftig, hållbar och driftig rymdindustri i kombination med ett forskarsamfund för rymdrelaterad forskning av världsklass för att behålla och stärka Europas ledande position genom att trygga försörjningen med nödvändig teknik, med tillräcklig grad av mogenhet och oberoende samt på konkurrenskraftiga villkor, jämte att behålla och stärka Europas icke-beroende ställning inom strategiska undersektorer såsom tillgången till rymdteknik eller kritisk teknik, inbegripet rena lösningar, främja innovation inom rymdsektorn och möjliggöra rymdbaserad markbunden innovation, t.ex. genom att använda fjärranalys och navigationsdata.

(b) Möjliggöra framsteg inom rymdteknik

(b) Möjliggöra framsteg inom rymdteknik

Syftet är att utveckla avancerad rymdteknik och driftsprinciper från idé till demonstration i rymden, inklusive navigering och fjärranalys samt skydd av rymdresurser mot hot såsom skräp och soleruption. För att utveckla och tillämpa avancerad rymdteknik krävs kontinuerlig utbildning av välutbildade ingenjörer och forskare.

Syftet är att utveckla avancerad och möjliggörande rymdteknik och driftsprinciper från idé till demonstration i rymden. Hit hör teknik för skydd av rymdresurser mot hot såsom skräp och soleruption, jämte satellitteknik för telekommunikationer, navigering, elektroniska kommunikationer eller telekommunikationer och fjärranalysuppdrag. För att utveckla och tillämpa avancerad rymdteknik krävs kontinuerlig utbildning av välutbildade ingenjörer och forskare liksom också starka kopplingar mellan dessa och dem som använder rymdtillämpningar.

(c) Möjliggöra utnyttjande av rymddata

(c) Möjliggöra utnyttjande av rymddata

Ett avsevärt ökat utnyttjande av data från europeiska satelliter kan åstadkommas om en samordnad ansträngning görs för att samordna och organisera bearbetning, validering och standardisering av rymddata. Innovationer inom hantering och spridning av data kan också säkerställa en högre avkastning på investeringar i rymdinfrastruktur, samt bidra till att ta itu med samhällsutmaningar, i synnerhet om de samordnas i en global insats som t.ex. genom det globala systemet av jordobservationssystem, det europeiska systemet för satellitnavigering Galileo eller IPCC för klimatförändringsfrågor.

Ett avsevärt ökat utnyttjande av data från europeiska satelliter kan åstadkommas om en samordnad ansträngning görs för att samordna och organisera bearbetning, validering och standardisering av samt hållbar tillgänglighet för rymddata och för att stödja utvecklingen av nya informationsprodukter och informationstjänster som härrör från dessa data. Innovationer inom hantering och spridning av data samt datainteroperabilitet, framför allt främjandet av tillgång till och utbyte av geovetenskapliga data och metadata, kan också säkerställa en högre avkastning på investeringar i rymdinfrastruktur, samt bidra till att ta itu med samhälleliga utmaningar, i synnerhet om de samordnas i en global insats som t.ex. genom det globala systemet av jordobservationssystem, särskilt genom att fullt ut utnyttja GMES-programmet som är Europas största bidrag till det, det europeiska systemet för satellitnavigering Galileo eller IPCC för klimatförändrings- och havsövervakningsfrågor. Stöd kommer att ges till ett snabbt införande av dessa innovationer. Hit hör också att data ska användas för ytterligare vetenskapliga undersökningar.

(d) Möjliggöra europeisk forskning till stöd för internationella rymdpartnerskap

(d) Möjliggöra europeisk forskning till stöd för internationella rymdpartnerskap

Rymdföretag har en till grunden global karaktär. Detta är särskilt tydligt för verksamheter som t.ex. Space Situational Awareness (SSA) och många projekt inom rymdvetenskap och för utforskning av rymden. Utvecklingen av den senaste rymdtekniken äger i allt högre grad rum inom ramen för sådana internationella partnerskap. Att säkerställa tillgången till dessa utgör en viktig framgångsfaktor för europeiska forskare och den europeiska industrin.

Rymdföretag har en till grunden global karaktär. Detta är särskilt tydligt för verksamheter som t.ex. Space Situational Awareness (SSA) och många projekt inom rymdvetenskap och för utforskning av rymden. Utvecklingen av den senaste rymdtekniken äger i allt högre grad rum inom ramen för sådana internationella partnerskap. Att säkerställa tillgången till dessa utgör en viktig framgångsfaktor för europeiska forskare och den europeiska industrin.

 

(da) Säkerställa avkastning på investeringar i Galileo och Egnos och Europas ledande position i tillämpningar i senare led

 

De europeiska systemen för satellitnavigering, Egnos och Galileo, är strategiska investeringar i Europa och utveckling av innovativa tillämpningar i senare led krävs för att de samhällsekonomiska fördelarna ska uppnås. Yrkesmässiga tillämpningar såsom precisionsjordbruk, geodesi, tidmätning och synkronisering gör att Egnos och Galileo måste genomföras, i samverkan med jordobservationstjänster, för att säkerställa den europeiska industrins ledande position.

Ändringsförslag  133

Förslag till förordning

Bilaga I – Del II – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Tillgång till riskfinansiering

2. Tillgång till riskfinansiering

2.1. Särskilt mål

2.1. Särskilt mål

Det särskilda målet är att avhjälpa marknadens brister när det gäller tillgången till riskkapital för forskning och innovation.

Det särskilda målet är att avhjälpa marknadens brister när det gäller tillgången till riskkapital för forskning och innovation.

Situationen när det gäller investering i forskning och innovation (FoI) är särskilt bekymmersam, framför allt för innovativa små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag med hög tillväxtpotential. Det finns flera stora brister på marknaden när det gäller att tillhandahålla finansiering eftersom de innovationer som krävs för att uppnå de politiska målen i allmänhet visar sig vara för riskabla för marknaden att bära.

Situationen när det gäller investering i forskning och innovation (FoI) är särskilt bekymmersam, framför allt för innovativa små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag med hög tillväxtpotential. Det finns flera stora brister på marknaden när det gäller att tillhandahålla finansiering eftersom de innovationer som krävs för att uppnå de politiska målen i allmänhet visar sig vara för riskabla för marknaden att bära.

Ett instrument för lån (nedan kallat låneinstrument) och ett instrument för eget kapital (nedan kallat egetkapitalinstrument) kommer att hjälpa till att få bukt med dessa problem genom att förbättra finansieringen och riskprofilerna för den FoI-verksamhet som berörs. Detta kommer i sin tur att underlätta tillträdet för företag och andra stödmottagare till lån, garantier och andra former av riskkapital, främja investeringar i ett tidigt skede och utvecklingen av nya riskkapitalfonder, förbättra kunskapsöverföring och marknaden för immateriell äganderätt, locka medel till riskkapitalmarknaden, och, överlag, hjälpa till att främja övergången från utformning, utveckling och demonstration av nya produkter och tjänster till kommersialiseringen av dem.

Ett instrument för lån (nedan kallat låneinstrument) och ett instrument för eget kapital (nedan kallat egetkapitalinstrument) kommer att hjälpa till att få bukt med dessa problem genom att förbättra finansieringen och riskprofilerna för den FoI-verksamhet som berörs. Detta kommer i sin tur att underlätta tillträdet för företag och andra stödmottagare till lån, garantier och andra former av riskkapital, främja investeringar i ett tidigt skede och utvecklingen av nya riskkapitalfonder, förbättra kunskapsöverföring och marknaden för immateriell äganderätt, locka medel till riskkapitalmarknaden, och, överlag, hjälpa till att främja övergången från utformning, utveckling och demonstration av nya produkter och tjänster till kommersialiseringen av dem.

Den övergripande effekten blir att öka beredvilligheten hos den privata sektorn att investera i FoI och därigenom bidra till att nå ett centralt mål för Europa 2020: 3 % av unionens BNP ska investeras i FoU före slutet av decenniet. Användningen av finansieringsinstrument kommer också att bidra till att uppnå FoI-målen för alla sektorer och politikområden av avgörande betydelse för att ta itu med samhällsutmaningar (t.ex. klimatförändringar, energi- och resurseffektivitet, global livsmedelstrygghet, hälsovård och en åldrande befolkning), för att förbättra konkurrenskraften, och stödja en hållbar tillväxt för alla och tillhandahållandet av nyttigheter på miljöområdet och andra kollektiva nyttigheter.

Den övergripande effekten blir att öka beredvilligheten hos den privata sektorn att investera i FoI och därigenom bidra till att nå ett centralt mål för Europa 2020: 3 % av unionens BNP ska investeras i FoU före slutet av decenniet. Användningen av finansieringsinstrument kommer också att bidra till att uppnå FoI-målen för alla sektorer och politikområden av avgörande betydelse för att ta itu med samhälleliga utmaningar (t.ex. klimatförändringar, energi- och resurseffektivitet, global livsmedelstrygghet, hälsovård och en åldrande befolkning), för att förbättra konkurrenskraften, och stödja en hållbar tillväxt för alla och tillhandahållandet av nyttigheter på miljöområdet och andra kollektiva nyttigheter.

2.2. Motivering och mervärde för unionen

2.2. Motivering och mervärde för unionen

Ett låneinstrument för FoI på unionsnivå behövs för att öka sannolikheten för att lån och garantier genomförs och FoI-politiska mål uppnås. Den nuvarande klyftan på marknaden mellan efterfrågan på och tillgång till lån och garantier för riskfyllda FoI-investeringar, som ska täckas av det nuvarande finansieringsinstrumentet för riskdelning, kan förväntas bestå, med de kommersiella bankerna i stort sett frånvarande när det gäller utlåning med hög risk. Efterfrågan på lånefinansiering genom finansieringsinstrumentet för riskdelning har varit hög sedan lanseringen av instrumentet i mitten av 2007 – under den första fasen (2007–2010) överskred utnyttjandet de ursprungliga förväntningarna med mer än 50 % i termer av aktiva lånegodkännanden (7,6 miljarder euro jämfört med förutsedda 5 miljarder euro).

Ett låneinstrument för FoI på unionsnivå behövs för att öka sannolikheten för att lån och garantier genomförs och FoI-politiska mål uppnås. Den nuvarande klyftan på marknaden mellan efterfrågan på och tillgång till lån och garantier för riskfyllda FoI-investeringar, som ska täckas av det nuvarande finansieringsinstrumentet för riskdelning, kan förväntas bestå, med de kommersiella bankerna i stort sett frånvarande när det gäller utlåning med hög risk. Efterfrågan på lånefinansiering genom finansieringsinstrumentet för riskdelning har varit hög sedan lanseringen av instrumentet i mitten av 2007 – under den första fasen (2007–2010) överskred utnyttjandet de ursprungliga förväntningarna med mer än 50 % i termer av aktiva lånegodkännanden (7,6 miljarder euro jämfört med förutsedda 5 miljarder euro).

Dessutom saknar bankerna vanligtvis möjlighet att värdera tillgångar i kunskap, t.ex. immateriell egendom, och är därför ofta ovilliga att investera i kunskapsbaserade företag. Följden blir att många etablerade innovativa företag – både stora och små – inte kan få lån till riskfylld FoI-verksamhet.

Dessutom saknar bankerna vanligtvis möjlighet att värdera tillgångar i kunskap, t.ex. immateriell egendom, och är därför ofta ovilliga att investera i kunskapsbaserade företag. Följden blir att många etablerade innovativa företag – både stora och små – inte kan få lån till riskfylld FoI-verksamhet. Europeiska investeringsbanken, som förvaltar låneinstrumentet på kommissionens vägnar, kommer att ha i uppdrag att låna ut till projekt med hög teknisk risk och inte bara erbjuda lån under marknadsränta till projekt med låg teknisk risk. Dessa befogenheter kan emellertid vara förknippade med kriterier för hantering av portfölj- och projektrisker samt lämpliga kriterier för avvägning mellan risk och förtjänst samt tillsyn som är anpassade efter de eftersträvade målen.

 

Finansiering i form av lån utan säkerhet kommer att vara tillgänglig.

Dessa marknadsbrister härrör ursprungligen från osäkerhet, informationsasymmetri samt de höga kostnaderna för försöken att behandla dessa frågor nyligen upprättade företag har för kort meritlista för att tillfredsställa potentiella långivare, även etablerade företag kan ofta inte ge tillräckligt med information, och vid början av en FoI‑investering är det inte alls säkert att de åtgärder som vidtagits verkligen kommer leda till en framgångsrik innovation.

Dessa marknadsbrister härrör ursprungligen från osäkerhet, informationsasymmetri samt de höga kostnaderna för försöken att behandla dessa frågor nyligen upprättade företag har för kort meritlista för att tillfredsställa potentiella långivare, även etablerade företag kan ofta inte ge tillräckligt med information, och vid början av en FoI‑investering är det inte alls säkert att de åtgärder som vidtagits verkligen kommer leda till en framgångsrik innovation.

 

Denna problematik har även en särskild inverkan på förfarandena för överföring av kunskap och teknik mellan den offentliga forskning som bedrivs vid universitet och forskningscentrum, och näringslivet, vilka måste valideras genom utförande av motsvarande koncepttest av den innovativa potential som den kunskap och teknik som ska överföras tillför till marknaden.

Företag i konceptutvecklingsskedet eller som är verksamma inom framväxande områden saknar oftast dessutom tillräcklig säkerhet. En annan hämmande faktor är att även om FoI-verksamheter kan ge upphov till en kommersiell produkt eller process är det inte alls är säkert att företaget som har gjort ansträngningar ensamt kommer att kunna tillgodogöra sig vinsterna av den.

Företag i konceptutvecklingsskedet eller som är verksamma inom framväxande områden saknar oftast dessutom tillräcklig säkerhet. En annan hämmande faktor är att även om FoI-verksamheter kan ge upphov till en kommersiell produkt eller process är det inte alls är säkert att företaget som har gjort ansträngningar ensamt kommer att kunna tillgodogöra sig vinsterna av den.

När det gäller mervärdet för unionen kommer låneinstrumentet att bidra till att avhjälpa marknadsbrister som hindrar den privata sektorn från att investera i FoI på en optimal nivå. Genomförandet av det kommer att göra det möjligt att samla en kritisk massa av resurser från unionens budget och, på grundval av riskdelning, från finansinstitut som ansvarar för dess genomförande. Det kommer att uppmuntra företagen att satsa mer av sina egna pengar i FoI än vad de annars skulle ha gjort. Dessutom kommer låneinstrumentet att hjälpa organisationer, både offentliga och privata, att minska riskerna i samband med förkommersiell upphandling eller upphandling av innovativa produkter och tjänster.

När det gäller mervärdet för unionen kommer låneinstrumentet att bidra till att avhjälpa marknadsbrister som hindrar den privata sektorn från att investera i FoI på en optimal nivå. Genomförandet av det kommer att göra det möjligt att samla en kritisk massa av resurser från unionens budget och, på grundval av riskdelning, från finansinstitut som ansvarar för dess genomförande. Det kommer att uppmuntra företagen att satsa mer av sina egna pengar i FoI än vad de annars skulle ha gjort. Dessutom kommer låneinstrumentet att hjälpa organisationer, både offentliga och privata, att minska riskerna i samband med förkommersiell upphandling eller upphandling av innovativa produkter och tjänster.

Ett egetkapitalinstrument för FoI på unionsnivå behövs för att förbättra tillgången till finansiering med eget kapital för tidiga investeringar och investeringar i tillväxtstadiet och för att främja utvecklingen av unionens riskkapitalmarknad. Under tekniköverförings- och etableringsfasen hamnar nya företag i ett dödläge där det offentliga forskningsstödet upphör och det är omöjligt att få privat finansiering. Offentligt stöd, som ska dra till sig privat nyföretagsfinansiering för att rädda företagen från denna situation, är för närvarande alltför fragmenterat och periodiskt, eller också har de ansvariga för förvaltningen av stödet inte den nödvändiga expertisen. De flesta riskkapitalfonder i Europa är dessutom för små för att kunna stödja innovativa företags fortsatta tillväxt och har inte den kritiska massa som krävs för att de ska kunna specialisera sig och verka på en tvärnationell nivå.

Ett egetkapitalinstrument för FoI på unionsnivå behövs för att förbättra tillgången till finansiering med eget kapital för tidiga investeringar och investeringar i tillväxtstadiet och för att främja utvecklingen av unionens riskkapitalmarknad. Under tekniköverförings- och etableringsfasen hamnar nya företag i ett dödläge där det offentliga forskningsstödet upphör och det är omöjligt att få privat finansiering. Offentligt stöd, som ska dra till sig privat nyföretagsfinansiering för att rädda företagen från denna situation, är för närvarande alltför fragmenterat och periodiskt, eller också har de ansvariga för förvaltningen av stödet inte den nödvändiga expertisen. De flesta riskkapitalfonder i Europa är dessutom för små för att kunna stödja innovativa företags fortsatta tillväxt och har inte den kritiska massa som krävs för att de ska kunna specialisera sig och verka på en tvärnationell nivå.

Följderna är allvarliga. Före finanskrisen uppgick de europeiska riskkapitalfondernas investeringar i små och medelstora företag till ungefär 7 miljarder euro per år, medan siffrorna för 2009 och 2010 låg kring 3–4 miljarder euro. Minskade medel till riskkapital har påverkat antalet nystartade företag med finansiering från riskkapitalfonder – under 2007 finansierades 3 000 små och medelstora företag med riskkapital, jämfört med bara omkring 2 500 under 2010.

Följderna är allvarliga. Före finanskrisen uppgick de europeiska riskkapitalfondernas investeringar i små och medelstora företag till ungefär 7 miljarder euro per år, medan siffrorna för 2009 och 2010 låg kring 3–4 miljarder euro. Minskade medel till riskkapital har påverkat antalet nystartade företag med finansiering från riskkapitalfonder – under 2007 finansierades 3 000 små och medelstora företag med riskkapital, jämfört med bara omkring 2 500 under 2010.

När det gäller mervärdet för unionen kommer egetkapitalinstrumentet för FoI att komplettera nationella system som inte kan tillgodose behoven av gränsöverskridande investeringar i FoI. Tillämpningen av instrumentet kommer i inledningsfasen också att skapa en demonstrationseffekt som kan gynna offentliga och privata investerare i hela Europa. Under tillväxtfasen är det endast på europeisk nivå möjligt att uppnå den nödvändiga omfattning och det stora deltagande av privata investerare som är krävs för att en självgående riskkapitalmarknad ska fungera.

När det gäller mervärdet för unionen kommer egetkapitalinstrumentet för FoI att komplettera nationella system som inte kan tillgodose behoven av gränsöverskridande investeringar i FoI. Tillämpningen av instrumentet kommer i inledningsfasen också att skapa en demonstrationseffekt som kan gynna offentliga och privata investerare i hela Europa. Under tillväxtfasen är det endast på europeisk nivå möjligt att uppnå den nödvändiga omfattning och det stora deltagande av privata investerare som är krävs för att en självgående riskkapitalmarknad ska fungera.

Låne- och egetkapitalinstrumenten, som stöds av en uppsättning kompletterande åtgärder, kommer att stödja genomförandet av de politiska målen i Horisont 2020. De kommer för detta ändamål att användas för att befästa och höja kvaliteten på Europas vetenskapliga bas, främja forskning och innovation med en företagsdriven dagordning, och för att ta itu med samhällsutmaningar, med fokus på verksamheter såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar och marknadslansering.

Låne- och egetkapitalinstrumenten, som stöds av en uppsättning kompletterande åtgärder, kommer att stödja genomförandet av de politiska målen i Horisont 2020. De kommer för detta ändamål att användas för att befästa och höja kvaliteten på Europas vetenskapliga bas, främja forskning och innovation med en företagsdriven dagordning, och för att ta itu med samhälleliga utmaningar, med fokus på verksamheter såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar och marknadslansering. Särskilda stödåtgärder såsom information och coaching till små och medelstora företag bör tillhandahållas. Regionala myndigheter, sammanslutningar av små och medelstora företag, handelskammare och finansiella intermediärer bör involveras i planeringen och genomförandet av verksamheterna.

Dessutom kommer de att hjälpa medlemsstaterna att hantera FoI-målen inom andra program och politikområden, t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken, klimatarbetet (övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och anpassning till klimatförändringar) och den gemensamma fiskeripolitiken. Komplementaritet med nationella och regionala finansieringsinstrument kommer att utvecklas i samband med den gemensamma strategiska ramen för sammanhållningspolitiken, där en ökad roll för finansieringsinstrumenten ingår.

Dessutom kommer de att hjälpa medlemsstaterna att hantera FoI-målen inom andra program och politikområden, t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken, klimatarbetet (övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och anpassning till klimatförändringar) och den gemensamma fiskeripolitiken. Komplementaritet med nationella och regionala finansieringsinstrument kommer att utvecklas i samband med den gemensamma strategiska ramen för sammanhållningspolitiken, där en ökad roll för finansieringsinstrumenten ingår.

Utformningen av dem tar hänsyn till behovet av att åtgärda de särskilda marknadsbrister, egenskaper (såsom graden av dynamik och skapande av företag) och finansieringsbehov som finns inom dessa och andra områden. Budgetanslagen för instrumenten får anpassas under Horisont 2020 i reaktion på förändrade ekonomiska villkor.

Utformningen av dem tar hänsyn till behovet av att åtgärda de särskilda marknadsbrister, egenskaper (såsom graden av dynamik och skapande av företag) och finansieringsbehov som finns inom dessa och andra områden. Budgetanslagen för instrumenten får anpassas under Horisont 2020 i reaktion på förändrade ekonomiska villkor.

Egetkapitalinstrumentet och låneinstrumentets del för små och medelstora företag kommer att genomföras som en del av två av EU:s finansieringsinstrument för bidrag med eget kapital och lån för att stödja de små och medelstora företagens FoI och tillväxt, i kombination med egetkapitalinstrumentet och låneinstrumentet inom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag.

Egetkapitalinstrumentet och låneinstrumentets del för små och medelstora företag kommer att genomföras som en del av två av EU:s finansieringsinstrument för bidrag med eget kapital och lån för att stödja de små och medelstora företagens FoI och tillväxt, i kombination med egetkapitalinstrumentet och låneinstrumentet inom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag.

2.3. Huvuddragen för verksamheten

2.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Låneinstrument som tillhandahåller lånefinansiering för FoI: ”Unionens låne- och garantitjänst för forskning och innovation”

(a) Låneinstrument som tillhandahåller lånefinansiering för FoI: ”Unionens låne- och garantitjänst för forskning och innovation”

Målet är att förbättra tillgången till finansiering med lån – lån, garantier, motgarantier och andra former av låne- och riskfinansiering – för offentliga och privata enheter och offentlig-privata partnerskap som ägnar sig åt verksamhet inom forskning och innovation som kräver riskabla investeringar för att bära frukt. Fokus ska ligga på att stödja forskning och innovation med hög potential för spetskompetens.

Målet är att förbättra tillgången till finansiering med lån – lån, garantier, motgarantier och andra former av låne- och riskfinansiering – för offentliga och privata enheter och offentlig-privata partnerskap som ägnar sig åt verksamhet inom forskning och innovation som kräver riskabla investeringar för att bära frukt. Fokus ska ligga på att stödja forskning och innovation med hög risk, men även hög potential för spetskompetens. Fokus ska ligga mer på risken i samband med projektet än risken för företaget, särskilt för små och medelstora företag. Av omsorg om kritisk massa och ett synsätt som inriktar sig på hela innovationskedjan kommer de att inrikta sig företrädesvis på verksamhet som härrör från andra åtgärder som finansieras via Horisont 2020, bland annat det nya särskilda instrumentet för små och medelstora företag.

 

Med tanke på att ett av målen för Horisont 2020 är att bidra till att minska den befintliga klyftan mellan FoU och innovation genom att främja utsläppandet på marknaden av nya eller förbättrade produkter och tjänster och genom att beakta koncepttestfasens avgörande roll i kunskapsöverföringen, ska man ta fram mekanismer som gör det möjligt att finansiera de koncepttestfaser som krävs för att validera intresset för, relevansen hos och den framtida innovativa inverkan av de forskningsresultat eller den innovation som ska överföras.

De slutliga stödmottagarna ska potentiellt vara rättssubjekt av alla storlekar som kan låna och betala tillbaka pengar, och i synnerhet små och medelstora företag med innovationspotential och som kan växa snabbt, medelstora marknadsnoterade företag och stora företag, universitet och forskningsinstitut, forskningsinfrastruktur och innovationsinfrastruktur, offentlig-privata partnerskap, och specialföretag eller specialprojekt.

De slutliga stödmottagarna ska potentiellt vara rättssubjekt av alla storlekar som kan låna och betala tillbaka pengar, och i synnerhet små och medelstora företag med innovationspotential och som kan växa snabbt, medelstora marknadsnoterade företag och stora företag, universitet och forskningsinstitut, forskningsinfrastruktur och innovationsinfrastruktur, offentlig-privata partnerskap, och specialföretag eller specialprojekt.

Finansieringen av låneinstrumentet ska bestå av två huvuddelar:

Finansieringen av låneinstrumentet ska bestå av två huvuddelar:

(1) Efterfrågestyrd – att tillhandahålla lån och garantier enligt först‑till‑kvarn‑principen, med särskilt stöd till mottagare som små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag. Denna del ska svara mot den stabila och kontinuerliga tillväxt som kan konstateras av volymen av utlåning genom finansieringsinstrumentet för riskdelning, som är efterfrågestyrd. Under delen för små och medelstora företag ska verksamhet stödjas som syftar till att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag och andra enheter som är FoU- och/eller innovationsdrivna.

(1) Efterfrågestyrd – att tillhandahålla lån och garantier enligt först‑till‑kvarn‑principen, med särskilt stöd till mottagare som små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag. Denna del ska svara mot den stabila och kontinuerliga tillväxt som kan konstateras av volymen av utlåning genom finansieringsinstrumentet för riskdelning, som är efterfrågestyrd. Under delen för små och medelstora företag ska verksamhet stödjas som syftar till att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag och andra enheter som är FoU- och/eller innovationsdrivna, såsom finansiering med stöd av immateriella rättigheter eller med immateriella tillgångar som säkerhet.

(2) Riktad – med inriktning på politik och nyckelsektorer som är avgörande för att ta itu med samhällsutmaningar, förbättra konkurrenskraften, stödja hållbar tillväxt för alla med låga koldioxidutsläpp och tillhandahålla miljömässiga och andra kollektiva nyttigheter. Denna del ska hjälpa unionen att ta itu med forsknings- och innovationsaspekter för sektoriella politiska mål.

(2) Riktad – med inriktning på politik och nyckelsektorer som är avgörande för att ta itu med samhälleliga utmaningar, förbättra konkurrenskraften, stödja hållbar tillväxt för alla med låga koldioxidutsläpp och tillhandahålla miljömässiga och andra kollektiva nyttigheter. Denna del ska hjälpa unionen att ta itu med forsknings- och innovationsaspekter för sektoriella politiska mål.

(b) Egetkapitalinstrument som tillhandahåller finansiering med eget kapital för FoI: ”Unionens egetkapitalinstrument för forskning och innovation”

(b) Egetkapitalinstrument som tillhandahåller finansiering med eget kapital för FoI: ”Unionens egetkapitalinstrument för forskning och innovation”

Målet är att bidra till att rätta till bristerna på den europeiska riskkapitalmarknaden och tillhandahålla eget kapital och sekundärt eget kapital för att täcka utvecklings- och finansieringsbehoven hos innovativa företag från såddfasen fram till tillväxt och expansion. Fokus ska ligga på att stödja målen för Horisont 2020 och därtill hörande politik.

Målet är att bidra till att rätta till bristerna på den europeiska riskkapitalmarknaden och tillhandahålla eget kapital och sekundärt eget kapital för att täcka utvecklings- och finansieringsbehoven hos innovativa företag från såddfasen fram till tillväxt och expansion. Fokus ska ligga på att stödja målen för Horisont 2020 och därtill hörande politik.

De slutliga stödmottagarna ska potentiellt vara företag av alla storlekar som bedriver eller inleder innovationsverksamhet, med särskild inriktning på innovativa små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag.

De slutliga stödmottagarna ska potentiellt vara företag av alla storlekar som bedriver eller inleder innovationsverksamhet, med särskild inriktning på innovativa små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag.

Egetkapitalinstrumentet kommer att inriktas på riskkapitalfonder för företag som tillhandahåller riskkapital och sekundärt eget kapital (inklusive mezzaninkapital) till portföljbolag. Instrumentet kommer också att ha möjlighet att göra investeringar för expansion och tillväxt tillsammans med egetkapitalinstrumentet för tillväxt inom ramen för programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, för att säkerställa ett kontinuerligt flöde av stöd under start och utveckling av företag.

Egetkapitalinstrumentet kommer att inriktas på riskkapitalfonder för nystartade företag som tillhandahåller riskkapital och sekundärt eget kapital (inklusive mezzaninkapital) till nystartade portföljbolag. Instrumentet kommer också att ha möjlighet att göra investeringar för expansion och tillväxt tillsammans med egetkapitalinstrumentet för tillväxt inom ramen för programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, för att säkerställa ett kontinuerligt flöde av stöd under start och utveckling av företag.

Egetkapitalinstrumentet, som främst kommer att vara efterfrågestyrt, ska använda en portföljstrategi där riskkapitalfonder och andra jämförbara mellanhänder väljer ut företag att investera i.

Egetkapitalinstrumentet, som främst kommer att vara efterfrågestyrt, ska använda en portföljstrategi där riskkapitalfonder och andra jämförbara mellanhänder väljer ut företag att investera i.

Öronmärkning får tillämpas för att underlätta att uppnå specifika politiska mål, och bygger på de positiva erfarenheterna av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation med öronmärkning för miljöinnovation.

Öronmärkning ska tillämpas för att underlätta uppnåendet av specifika politiska mål, och bygger på de positiva erfarenheterna av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation med öronmärkning för miljöinnovation, framför allt uppnåendet av mål med anknytning till de samhälleliga utmaningar som identifierats.

 

Koncepttestet ska stödja förfarandena för överföring av kunskap och teknik i de faser som föregår industrialiseringen i syfte att verifiera och, i förekommande fall, öka denna överförings innovativa inverkan på marknaden, vilket minskar osäkerheten och de inneboende riskerna vid överföringen till produktionssektorn av de forskningsresultat som genererats och de innovationer som tagits fram inom den offentliga forskningen.

Startdelen, för stöd under sådd- och inledningsfaserna, ska möjliggöra aktieinvestering i bland annat organisationer för kunskapsöverföring, såddkapitalfonder, gränsöverskridande såddkapitalfonder, verktyg för saminvestering med affärsänglar, immateriella tillgångar, plattformar för utbyte och handel med immateriella rättigheter och riskkapitalfonder för nystartade företag.

Startdelen, för stöd under sådd- och inledningsfaserna, ska möjliggöra aktieinvestering i bland annat organisationer för kunskapsöverföring, såddkapitalfonder, gränsöverskridande och nystartade sådd- och startkapitalfonder, verktyg för saminvestering med affärsänglar, immateriella tillgångar, plattformar för utbyte och handel med immateriella rättigheter och riskkapitalfonder för nystartade företag samt ”funds-of-funds” för startkapital, som fungerar över gränserna, eventuellt i samverkan med kapitalinstrument för tillväxt i programmet för företagens och de små och medelstora företagens konkurrenskraft.

Tillväxtdelen ska göra investeringar för expansion och tillväxt tillsammans med egetkapitalinstrumentet för tillväxt inom ramen för programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, inbegripet ”funds-of-funds” som fungerar över gränserna och investerar i riskkapitalfonder, varav de flesta kommer att ha en tematisk inriktning som stöder målen för Europa 2020.

Tillväxtdelen ska göra investeringar för expansion och tillväxt tillsammans med egetkapitalinstrumentet för tillväxt inom ramen för programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, inbegripet ”funds-of-funds” inom den privata och den offentliga sektorn, som fungerar över gränserna och investerar i riskkapitalfonder, varav de flesta kommer att ha en tematisk inriktning som stöder målen för Europa 2020.

Ändringsförslag  134

Förslag till förordning

Bilaga 1 – Del II – punkt 2.3 – led b – stycke 7a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Med tanke på det yttersta ansträngda läget på den europeiska riskkapitalmarknaden och eftersom situationen brådskar bör man kunna inrätta ett pilotprojekt för en ”fund‑of‑funds” för riskkapital fram till nästa budgetperiod 2014–2020.

Motivering

Riskkapitalet är en livsviktig källa till kapitalförsörjning för tusentals innovativa nystartade företag och för snabbt växande små och medelstora europeiska företag, vilka till följd av en affärsmodell som ser lovande ut men ännu inte testats har ytterligt svårt att få lån från bankerna. Det skulle bidra till kampen mot krisen om det inrättades ett pilotprojekt för en ”fund-of-funds” för riskkapital, så att man skulle få maximal hävstångsverkan av unionens budget.

Ändringsförslag  135

Förslag till förordning

Bilaga 1 – Del II – punkt 2.3 – led b – stycke 7b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

Egetkapitalinstrumentet inrättas tillsammans med instrumentet Kapital för tillväxt som ett och samma integrerade unionsverktyg för försörjning med riskkapital till förmån för företagens innovation och tillväxt, alltifrån såddfasen till tillväxtfasen.

Motivering

Det bör understrykas att programmens (Horisont 2020 och Programmet för små och medelstora företagskonkurrenskraft) båda instrument för stöd i form av riskkapital i praktiken bör utgöra ett och samma integrerade finansiella instrument för att vara effektivt i praktiken och motsvara marknadens behov.

Ändringsförslag  136

Förslag till förordning

Bilaga I – Del II – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Innovation i små och medelstora företag

3. Innovation i små och medelstora företag

3.1 Särskilt mål

3.1 Särskilt mål

Det särskilda målet är att stimulera tillväxten genom att höja innovationsnivån i små och medelstora företag, och täcka deras olika innovationsbehov under hela innovationscykeln för all typ av innovation och därigenom skapa fler snabbväxande, internationellt verksamma små och medelstora företag.

Det särskilda målet är att stimulera hållbar ekonomisk tillväxt genom att höja innovationsnivån i små och medelstora företag, och täcka deras olika innovationsbehov under hela innovationscykeln för all typ av innovation och därigenom skapa fler snabbväxande, internationellt verksamma små och medelstora företag.

Med tanke på de små och medelstora företagens centrala roll i Europas ekonomi kommer forskning och innovation i dessa företag att spela en avgörande roll när det gäller att öka konkurrenskraften, stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och således att uppnå målen för Europa 2020, och i synnerhet dess flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen.

Med tanke på de små och medelstora företagens centrala roll i Europas ekonomi kommer forskning och innovation i dessa företag att spela en avgörande roll när det gäller att öka konkurrenskraften, stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och således att uppnå målen för Europa 2020, och i synnerhet dess flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen.

De små och medelstora företagen har emellertid – trots sin betydelse för ekonomi och sysselsättning, och betydande innovationspotential – storleksrelaterade problem med att bli mer innovativa och konkurrenskraftiga. Även om det i Europa startas lika många nya företag som i Förenta staterna har de europeiska små och medelstora företagen det mycket svårare att växa till stora företag än sina motparter i Förenta staterna. Det internationaliserade företagsklimatet, med allt mer sammankopplade värdekedjor, lägger ytterligare press på dem. De små och medelstora företagen behöver stärka sin innovationskapacitet. De måste generera, tillägna sig och sälja nya kunskaper och affärsidéer snabbare och i större utsträckning för att kunna konkurrera framgångsrikt på snabbt växande globala marknader. Utmaningen är att stimulera till ökad innovation i små och medelstora företag, och därigenom förbättra deras konkurrenskraft och tillväxt.

De små och medelstora företagen har emellertid – trots sin betydelse för ekonomi och sysselsättning, och betydande innovationspotential – flera slags problem med att bli mer innovativa och konkurrenskraftiga, bland vilka märks brist på ekonomiska resurser och möjligheter att få kapital, brist på kunskaper om innovationshantering, bristfällig förmåga att skapa nätverk med utomstående och samarbeta med dem samt att den offentliga upphandlingen inte används i tillräcklig grad för att stimulera till innovation i de små och medelstora företagen. Även om det i Europa startas lika många nya företag som i Förenta staterna har de europeiska små och medelstora företagen det mycket svårare att växa till stora företag än sina motparter i Förenta staterna. Det internationaliserade företagsklimatet, med allt mer sammankopplade värdekedjor, lägger ytterligare press på dem. De små och medelstora företagen behöver stärka sin forsknings- och innovationskapacitet. De måste generera, tillägna sig och sälja nya kunskaper och affärsidéer snabbare och i större utsträckning för att kunna konkurrera framgångsrikt på snabbt växande globala marknader. Utmaningen är att stimulera till ökad innovation i små och medelstora företag, och därigenom förbättra deras konkurrenskraft och hållbarhet.

De föreslagna åtgärderna syftar till att komplettera nationella och regionala strategier och program för företagsinnovation, främja samarbete mellan små och medelstora företag och andra innovationsrelevanta aktörer, överbrygga klyftan mellan forskning/utveckling och lyckad marknadslansering, ge näringslivet mer innovationsvänliga förutsättningar, inbegripet åtgärder på efterfrågesidan, och stöd med beaktande av innovationsprocessernas växlande karaktär, ny teknik, nya marknader och nya affärsmodeller.

De föreslagna åtgärderna syftar till att komplettera nationella och regionala strategier och program för företagsinnovation, främja samarbete mellan små och medelstora företag och andra innovationsrelevanta aktörer, överbrygga klyftan mellan forskning/utveckling och lyckad marknadslansering, ge näringslivet mer innovationsvänliga förutsättningar, inbegripet åtgärder på efterfrågesidan, liksom andra åtgärder som riktas mot att stärka kunskapsöverföringen inom offentlig sektor, och stöd med beaktande av innovationsprocessernas växlande karaktär, ny teknik, nya marknader och nya affärsmodeller.

Starka band med sektorspecifik unionspolitik, särskilt programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag och resurser från sammanhållningspolitiken, kommer att upprättas för att skapa synergier och ett samstämmigt tillvägagångssätt.

Starka band med sektorspecifik unionspolitik, särskilt programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag och resurser från sammanhållningspolitiken, kommer att upprättas för att skapa synergier och ett samstämmigt tillvägagångssätt.

3.2. Motivering och mervärde för unionen

3.2. Motivering och mervärde för unionen

Små och medelstora företag är centrala drivkrafter för innovation tack vare deras förmåga att snabbt och effektivt omsätta nya idéer i framgångsrik verksamhet. De är viktiga kanaler för kunskapsspridning genom att föra ut forskningsresultat på marknaden. Under de senaste tjugo åren har hela sektorer förnyats och nya företag skapats till följd av innovativa små och medelstora företag. Snabbväxande företag är avgörande för utvecklingen av framväxande industrier och för att påskynda de strukturella förändringar som Europa behöver för att bli en kunskapsbaserad och koldioxidsnål ekonomi med hållbar tillväxt och högkvalitativa arbetstillfällen.

Små och medelstora företag är centrala drivkrafter för innovation tack vare deras förmåga att snabbt och effektivt omsätta nya idéer i framgångsrik verksamhet. De är viktiga kanaler för kunskapsspridning genom att föra ut forskningsresultat på marknaden. Under de senaste tjugo åren har hela sektorer förnyats och nya företag skapats till följd av innovativa små och medelstora företag. Snabbväxande företag är avgörande för utvecklingen av framväxande industrier och för att påskynda de strukturella förändringar som Europa behöver för att bli en kunskapsbaserad och koldioxidsnål ekonomi med hållbar tillväxt och högkvalitativa arbetstillfällen.

Små och medelstora företag återfinns inom alla ekonomiska sektorer. De utgör en viktigare del av den europeiska ekonomin än i andra regioner, t.ex. Förenta staterna. Alla typer av små och medelstora företag kan vara innovativa. De måste få uppmuntran och stöd att investera i forskning och innovation. Därmed bör de också kunna utnyttja hela den innovativa potentialen på den inre marknaden och inom det europeiska forskningsområdet för att skapa nya affärsmöjligheter i och utanför Europa och bidra till att hitta lösningar på viktiga samhällsutmaningar.

Små och medelstora företag återfinns inom alla ekonomiska sektorer. De utgör en viktigare del av den europeiska ekonomin än i andra regioner, t.ex. Förenta staterna. Alla typer av små och medelstora företag kan vara innovativa. De måste få stöd att investera i forskning och innovation liksom för att öka sin kapacitet att hantera innovationsprocessen. Därmed bör de också kunna utnyttja hela den innovativa potentialen på den inre marknaden och inom det europeiska forskningsområdet för att skapa nya affärsmöjligheter i och utanför Europa och bidra till att hitta lösningar på viktiga samhälleliga utmaningar.

Deltagandet i forskning och innovation i unionen stärker de små och medelstora företagens kapacitet inom FoU och teknik, ökar deras förmåga att generera, absorbera och använda ny kunskap, stärker det ekonomiska utnyttjandet av nya lösningar, stimulerar till innovation när det gäller produkter, tjänster och affärsmodeller, främjar affärsverksamhet på större marknader och internationaliserar de små och medelstora företagens nätverk för kunskap. Små och medelstora företag som har en bra ledning för innovation, och ofta är beroende av extern expertis och kompetens, presterar bättre än andra.

Deltagandet i forskning och innovation i unionen stärker de små och medelstora företagens kapacitet inom FoU och teknik, ökar deras förmåga att generera, absorbera och använda ny kunskap, stärker det ekonomiska utnyttjandet av nya lösningar, stimulerar till innovation när det gäller produkter, tjänster och affärsmodeller, främjar affärsverksamhet på större marknader och internationaliserar de små och medelstora företagens nätverk för kunskap. Små och medelstora företag som har en bra ledning för innovation, och ofta är beroende av extern expertis och kompetens, presterar bättre än andra. De små och medelstora företagen har även en nyckelroll som mottagare för överföring av teknik och kunskap och bidrar till att innovationer från forskning vid universitet, offentliga forskningsinstitut samt forskningsbedrivande små och medelstora företag förs ut till marknaden.

Gränsöverskridande samarbete utgör ett viktigt inslag i de små och medelstora företagens innovationsstrategi för att lösa några av sina storleksrelaterade problem, t.ex. tillgång till teknisk och vetenskaplig kompetens och nya marknader. De bidrar till att omvandla idéer till vinst och företagstillväxt och i samtidigt till att öka de privata investeringarna i forskning och innovation.

Gränsöverskridande samarbete utgör ett viktigt inslag i de små och medelstora företagens innovationsstrategi för att lösa några av sina storleksrelaterade problem, t.ex. tillgång till teknisk och vetenskaplig kompetens och nya marknader. De bidrar till att omvandla idéer till vinst och företagstillväxt och i samtidigt till att öka de privata investeringarna i forskning och innovation. Utbildning och tekniköverföring till små och medelstora företag kan spela en viktig roll för att öka deras konkurrenskraft och innovationspotential.

Regionala och nationella program för forskning och innovation, som ofta backas upp av den europeiska sammanhållningspolitiken, spelar en central roll när det gäller att främja små och medelstora företag. Särskilt resurserna från sammanhållningspolitiken har en viktig roll att spela genom att bygga upp kapacitet och tillhandahålla en spetsforskningsstege för små och medelstora företag så att utmärkta projekt kan utvecklas som kan konkurrera om finansiering inom ramen för Horisont 2020. Trots det är det ändå bara ett fåtal nationella och regionala program som tillhandahåller finansiering för transnationell forskning och innovation som genomförs av små och medelstora företag, unionsomfattande spridning och införande av innovativa lösningar eller gränsöverskridande innovationsstödjande tjänster. Utmaningen är att förse små och medelstora företag med tematiskt öppet stöd för att genomföra internationella projekt i linje med företagens innovationsstrategier. Åtgärder på unionsnivå är därför nödvändiga för att komplettera de verksamheter som genomförs på nationell och regional nivå, för att öka deras genomslagskraft och för att öppna stödsystemen för forskning och innovation.

Regionala och nationella program för forskning och innovation, som ofta backas upp av den europeiska sammanhållningspolitiken, spelar en central roll när det gäller att främja små och medelstora företag. Särskilt resurserna från sammanhållningspolitiken har en viktig roll att spela genom att bygga upp kapacitet och tillhandahålla en spetsforskningsstege för små och medelstora företag så att utmärkta projekt kan utvecklas som kan konkurrera om finansiering inom ramen för Horisont 2020. Trots det är det ändå bara ett fåtal nationella och regionala program som tillhandahåller finansiering för transnationell forskning och innovation som genomförs av små och medelstora företag, unionsomfattande spridning och införande av innovativa lösningar eller gränsöverskridande innovationsstödjande tjänster. Utmaningen är att förse små och medelstora företag med tematiskt öppet stöd för att genomföra internationella projekt i linje med företagens innovationsstrategier. Åtgärder på unionsnivå är därför nödvändiga för att komplettera de verksamheter som genomförs på nationell och regional nivå, för att öka deras genomslagskraft och för att öppna stödsystemen för forskning och innovation.

3.3. Huvuddragen för verksamheten

3.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Integrering av stöd till små och medelstora företag

(a) Stöd till små och medelstora företag via ett särskilt instrument för små och medelstora företag

Små och medelstora företag ska stödjas genom Horisont 2020. För detta ändamål ska ett särskilt instrument för små och medelstora företag stegvis och kontinuerligt tillhandahålla stöd som täcker hela innovationscykeln. Instrumentet för små och medelstora företag ska vara inriktat på alla typer av innovativa små och medelstora företag som visar en stark strävan att utveckla, växa och internationalisera. Det ska tillhandahållas för all typ av innovation, inbegripet tjänsteinnovation, icke-teknisk och social innovation. Syftet är att utveckla och utnyttja innovationspotentialen hos små och medelstora företag genom att fylla tomrummet i finansieringen av inledande forskning och innovation med hög risk, stimulera innovation och öka privat kommersialisering av forskningsresultat.

Ett särskilt instrument för små och medelstora företag ska stegvis och kontinuerligt tillhandahålla stöd som täcker hela innovationscykeln. Instrumentet för små och medelstora företag ska vara inriktat på alla typer av innovation i små och medelstora företag som visar en stark strävan att utvecklas, växa, internationaliseras och skapa innovationer, varvid fokus särskilt ska ligga på nystartare, avknoppade företag och snabbt växande små och medelstora företag. Instrumentet kommer i första hand att anlitas av små och medelstora företag, men dessa kommer att uppmuntras samarbeta med forskningsinstitut och andra företag. Det ska tillhandahållas för all typ av innovation, inbegripet tjänsteinnovation, icke-teknisk och social innovation, förutsatt att varje verksamhet har ett tydligt mervärde för unionen. Syftet är att utveckla och utnyttja innovationspotentialen hos små och medelstora företag genom att fylla tomrummet i finansieringen av inledande forskning och innovation med hög risk, stimulera innovation och öka privat kommersialisering av forskningsresultat. Instrumentet ska ge en kvalitetsmärkning för framgångsrika små och medelstora företag inför deras deltagande i offentlig upphandling.

 

Instrumentet kommer att arbeta med en enda förvaltningsstruktur, en lätt förvaltning och en gemensam kontaktpunkt. Det ska genomföras enligt bottom-up-principen med öppna ansökningsomgångar.

 

Särskilda innovationsstödtjänster för de små och medelstora företagen som deltar i instrumentet för små och medelstora företag kommer att genomföras, utgående från nuvarande strukturer såsom det europeiska stödnätet för e-företag (Enterprise Europe Network) och andra tillhandahållare av innovationstjänster samt system för mentorskap och coaching.

Alla särskilda mål för samhällsutmaningar och ledarskap inom möjliggörande och industriell teknik kommer att tillämpa det särskilda instrument för små och medelstora företag och anslå ett belopp för detta.

Alla särskilda mål för samhälleliga utmaningar och ledarskap inom möjliggörande och industriell teknik kommer att tillämpa det särskilda instrument för små och medelstora företag. Instrumentet ska ge tillräcklig flexibilitet för att de små och medelstora företagen ska kunna integreras i forskningsprojekt, både under projektets löptid och under begränsade tidsperioder kortare än denna.

 

Instrumentet för små och medelstora företag kan också användas för förkommersiell upphandling eller upphandling av innovativa lösningar.

(b) Stöd till forskningsintensiva små och medelstora företag

(b) Stöd till forskningsintensiva små och medelstora företag

Målet är att främja marknadsorienterad innovation inom små och medelstora FoU-företag. En särskild åtgärd ska inriktas på forskningsintensiva små och medelstora företag inom högteknologiska sektorer som visar förmåga att kommersiellt utnyttja projektresultaten.

Målet är att främja marknadsorienterad innovation inom små och medelstora FoU-företag. En särskild åtgärd ska inriktas på forskningsintensiva små och medelstora företag inom högteknologiska sektorer som visar förmåga att kommersiellt utnyttja projektresultaten.

(c) Öka de små och medelstora företagens innovationskapacitet

(c) Integrering av stöd till små och medelstora företag och öka de små och medelstora företagens innovationskapacitet

Verksamhet för att stödja genomförandet och komplettera de särskilda åtgärderna för små och medelstora företag inom Horisont 2020 ska stödjas, särskilt för att förbättra de små och medelstora företagens innovationskapacitet.

Små och medelstora företag ska stödjas genom hela Horisont 2020. För detta ändamål ska verksamhet för att stödja genomförandet och komplettera de särskilda åtgärderna för små och medelstora företag inom Horisont 2020 och skapa bättre villkor för små och medelstora företag stödjas, särskilt för att förbättra de små och medelstora företagens innovationskapacitet, också genom att tillhandahålla stöd för att europeiska institutioner inom tillämpad forskning ska kunna arbeta med projekt om vilka det överenskommits med enskilda små och medelstora företag.

(d) Stödja marknadsbaserad innovation

(d) Stödja marknadsbaserad innovation

Stöd till marknadsbaserad innovation för att förbättra ramvillkoren för innovation och undanröja de särskilda hinder som hindrar i synnerhet tillväxten av innovativa små och medelstora företag.

Stöd till marknadsbaserad innovation för att förbättra ramvillkoren för innovation och undanröja de särskilda hinder som hindrar i synnerhet tillväxten av innovation inom små och medelstora företag och införande av en innovationsklausul som möjliggör val av ett litet eller medelstort företag som föreslår en innovativ produkt.

 

(da) Stödja överföringen av kunskap och teknik mellan offentlig forskning och marknaden.

 

Stödja förfarandena för överföring mellan den offentliga forskningsmiljön och innovativa små och medelstora företag, som en effektiv mekanism för att överföra forskningsresultaten från universitet, forskningscentrum och forskningsbedrivande små och medelstora företag till marknaden.

Ändringsförslag  137

Förslag till förordning

Bilaga I – Del III – punkt -1(ny)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

-1. Vetenskap med och för samhället: en övergripande utmaning

 

-1.1. Särskilt mål

 

Det särskilda målet är att bygga upp ett effektivt samarbete mellan forskning och samhälle, rekrytera nya forskartalanger och förena en forskning i världsklass med socialt medvetande och ansvarstagande.

 

De snabba framstegen inom forskning och innovation har skapat risker för viktiga etiska, rättsliga och sociala problem som kräver ett ökat engagemang och starkare relationer mellan forskning och samhälle.

 

För att hitta rätt svar på de utmaningar som Europa står inför måste så många olika aktörer som möjligt engagera sig i forsknings- och innovationsprocessen. Traditionellt har samverkan mellan forskning och samhälle inneburit en kunskapsöverföring i en riktning uppifrån och ned från experter till medborgare. Utvecklingen mot ett öppet, effektivt och demokratiskt kunskapssamhälle kräver en förändring mot en tvåvägsdialog och ett aktivt samarbete bortom den traditionella vetenskapliga utbildningen eller den nuvarande synen på medborgarna som enbart konsumenter av forskningsresultat. Denna dialog och detta aktiva samarbete kommer utan tvekan att medge en forskning och innovation som utvecklas på ett mer ansvarsfullt sätt.

 

Unionen behöver utnyttja hela sitt humankapital för att kunna stärka sin konkurrenskraft i en global ekonomi. För att kunna nå målet med ytterligare en miljon forskare netto i Europa till 2020 och en FoU-intensitet på 3 % av BNP måste EU:s ungdomar välja att utbilda sig till forskare och EU behöver en mångskiftande och jämställd arbetsstyrka.

 

Ändå har det blivit allt svårare att intressera fler ungdomar för forskning och teknik och det finns en ökande oro i Europa över att många begåvade ungdomar inte väljer en karriär inom dessa områden. Det är dessutom nödvändigt att se till att människor som har inlett en vetenskaplig eller teknisk karriär kan behålla sin entusiasm och motivation och får möjlighet till personlig utveckling utan att behöva överge sina fackområden.

 

Det råder också en tydlig obalans mellan kvinnor och män på forskningsområdet. Om Europa vill garantera att dess resurser utnyttjas för en effektiv forskning och innovation som ger goda resultat måste särskild uppmärksamhet ägnas åt kvinnornas underrepresentation inom forskningen och bristen på insikt om bristen på jämställdhet inom forskning och innovation.

 

-1.2. Motivering och mervärde för unionen

 

Att förbättra samarbetet mellan forskning och samhälle för att möjliggöra ett bredare socialt och politiskt stöd åt forskningen och teknik i samtliga medlemsstater blir alltmer ett centralt problem som kraftigt har förvärrats av den nuvarande ekonomiska krisen: i demokratiska samhällen kräver prioriteringen av offentliga investeringar inom forskningen en omfattande samhällelig och politisk uppslutning kring forskningens värderingar, där medborgarna utbildats i forskningens processer och kan känna igen dess bidrag till kunskap, samhälle och ekonomiska framsteg.

 

Den kan endast uppnås genom att utveckla en givande och rik dialog och ett aktivt samarbete mellan forskning och samhälle för att garantera en mer ansvarsfull forskning och möjliggöra utvecklingen av riktlinjer som är mer relevanta för medborgarna.

 

Att på ett sådant interaktivt sätt främja en forskningskultur i Europa kommer dessutom att stärka demokratiska värderingar och bidra till att öka intresset för forskning och teknik. Det europeiska forsknings- och tekniksystems styrka är beroende av sin kapacitet att utnyttja talanger och idéer, oavsett var de finns.

 

-1.3. Huvuddragen för verksamheten

 

Syftet med åtgärderna bör vara att rekrytera nya talanger till forsknings- och teknikstudier i det europeiska samhället och överbrygga klyftan mellan kvinnor och män bland de personer som arbetar med forskning i unionen. Att öka vår kapacitet att införliva kunskaper och metoder från forskning och teknik i våra beslutsprocesser, utveckla mekanismer som medger en breddning och fördjupning av den sociala analysen av vetenskapliga alternativ, se till att etiska och sociala värderingar tas med i hela innovationsprocessen kommer också att stödjas.

 

Verksamheten ska vara inriktad på att

 

(a) göra forsknings- och teknikkarriärer attraktiva för unga studenter och främja ett hållbart samspel mellan skolor, forskningsinstitutioner, näringsliv och civilsamhällets organisationer,

 

(b) främja jämställdhet i båda aspekterna genom att stödja förändringar i i) forskningsinstitutionernas organisation och ii) utformningen av forskningsprogrammen; detta omfattar dess olika dimensioner, framför allt att garantera jämställdhet inom forskningskarriärer och beslutsfattande och integrering av jämställdhetsdimensionen i forskningens och innovationens innehåll,

 

(c) integrera forsknings- och innovationsfrågor i samhällslivet för att integrera medborgarnas intressen och värderingar och öka forsknings- och innovationsresultatens kvalitet, relevans, godtagbarhet och hållbarhet,

 

(d) uppmuntra medborgare att engagera sig i forskning genom formell och informell forskarutbildning och främja spridning av forskningsbaserad verksamhet i forskningscentra och andra lämpliga kanaler,

 

(e) förbättra den öppna tillgången till forskningsresultat och uppgifter för att öka forskningsnivån och den ekonomiska konkurrenskraften,

 

(f) utveckla styrningen för utveckling av ansvarsfull forskning och innovation av alla intressenter (forskare, offentliga myndigheter, näringslivet och civilsamhällets organisationer), med lyhördhet för samhällets behov och krav, och verka för ett etiskt regelverk för forskning och innovation,

 

(g) förbättra kunskaperna om vetenskaplig kommunikation för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i samspelet mellan forskare, allmänna medier och allmänheten.

Ändringsförslag  138

Förslag till förordning

Bilaga I – Del III – punkt 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande

1. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande

1.1. Särskilt mål

1.1. Särskilt mål

Det särskilda målet är bättre livslång hälsa och välbefinnande för alla.

Det särskilda målet är bättre livslång hälsa och välbefinnande för alla.

Livslång hälsa och välbefinnande för alla, högkvalitativa och ekonomiskt hållbara hälso- och sjukvårdsystem och möjligheter till nya arbetstillfällen och tillväxt är målen för stödet till forskning och innovation som reaktion på denna utmaning, och kommer att bidra avsevärt till Europa 2020.

Livslång hälsa och välbefinnande för alla, högkvalitativa, ekonomiskt hållbara, säkra och trygga hälso- och sjukvårdsystem som garanterar social välfärd, lösningar så att en åldrande befolkning ska kunna leva ett självständigt liv och möjligheter till nya arbetstillfällen och tillväxt är målen för stödet till forskning och innovation som reaktion på denna utmaning, och kommer att bidra avsevärt till Europa 2020.

Kostnaderna för unionens hälso- och sjukvårdssystem ökar med allt dyrare vårdinsatser och förebyggande åtgärder i alla åldrar – i Europa förväntas antalet personer över 65 år nästan fördubblas från 85 miljoner 2008 till 151 miljoner fram till 2060, och antalet över 80 år stiga från 22 till 61 miljoner under samma period. Om dessa kostnader ska kunna minskas eller bibehållas så att de inte blir ohållbara beror delvis på om man kan säkerställa livslång hälsa och välbefinnande för alla, och därmed på om sjukdomar och funktionshinder kan förebyggas, behandlas och hanteras på ett effektivt sätt.

Att avskaffa ojämlikhet i fråga om hälsa är angeläget i Europa eftersom ojämlikheten ökar samtidigt som kostnaderna för unionens hälso- och sjukvårdssystem ökar med allt dyrare vårdinsatser och förebyggande åtgärder i alla åldrar – i Europa förväntas antalet personer över 65 år nästan fördubblas från 85 miljoner 2008 till 151 miljoner fram till 2060, och antalet över 80 år stiga från 22 till 61 miljoner under samma period. Kostnader uppstår också till följd av diskriminering på grundval av funktionshinder samt av att det skapas fysiska och sociala miljöer dit personer med funktionshinder inte har tillträde. Om dessa kostnader ska kunna minskas eller bibehållas så att de inte blir ohållbara beror delvis på om man kan bättre upplysa medborgarna om bestämningsfaktorerna för hälsan och få dem att ta ansvar för dem och således optimera livslång hälsa och välbefinnande för alla, och därmed på om sjukdomar och funktionshinder kan förebyggas, behandlas och hanteras på ett effektivt sätt. Inkrementell utveckling, enbart baserad på aktuell kunskap, kommer inte att uppfylla dessa behov. Radikala nya idéer och kunskaper måste sökas och genomföras. Ett nära samarbete mellan universitet, industri, vårdföretag och tillsynsmyndigheter behövs för att möta utmaningarna.

Kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, neurologiska och psykiska hälsobesvär, övervikt och fetma och olika funktionella begränsningar är de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa och för tidig död, och medför betydande sociala och ekonomiska kostnader.

Kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, luftvägssjukdomar, reumatiska och muskuloskeletala sjukdomar, neurodegenerativa och autoimmuna sjukdomar, neurologiska och psykiska hälsobesvär, övervikt och fetma och olika funktionella begränsningar är de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa och för tidig död, och medför betydande sociala och ekonomiska kostnader. För andra sjukdomstillstånd, framför allt de neurodegenerativa sjukdomarna, kommer effektiva förebyggande strategier dock först att kräva avsevärt ökad forskning kring orsakerna till dem, tillsammans med utveckling av bättre alternativ till tidig diagnos och behandling.

I unionen står hjärt-kärlsjukdomarna för mer än 2 miljoner dödsfall varje år och kostar mer än 192 miljarder euro medan cancer står för en fjärdedel av alla dödsfall och är den främsta dödsorsaken i åldersgruppen 45–64 år. Över 27 miljoner människor i unionen lider av diabetes, och den totala kostnaden för störningar i hjärnan (inbegripet, men inte begränsat till, de som rör psykisk hälsa) har uppskattats till 800 miljarder euro. Miljömässiga, livsstilsrelaterade och socioekonomiska faktorer är relevanta i samband med flera av dessa tillstånd, och upp till en tredjedel av den globala sjukdomsbördan beräknas vara knuten till dessa.

I unionen står hjärt-kärlsjukdomarna för mer än 2 miljoner dödsfall varje år och kostar mer än 192 miljarder euro medan cancer står för en fjärdedel av alla dödsfall och är den främsta dödsorsaken i åldersgruppen 45–64 år. Över 27 miljoner människor i unionen lider av diabetes, och över 120 miljoner av reumatiska och muskuloskeletala sjukdomstillstånd. Den totala kostnaden för störningar i hjärnan (inbegripet, men inte begränsat till, de som rör psykisk hälsa) har uppskattats till 800 miljarder euro. Detta antal kommer att fortsätta öka drastiskt, merendels som ett resultat av att Europas befolkning åldras, med den ökning av neurodegenerativa sjukdomar som detta för med sig. Miljömässiga, livsstilsrelaterade och socioekonomiska faktorer är relevanta i samband med flera av dessa tillstånd, och upp till en tredjedel av den globala sjukdomsbördan beräknas vara knuten till dessa. Bara depression beräknas påverka 165 miljoner människor i unionen, med en kostnad på 118 miljarder euro. För de neurodegenerativa sjukdomarna, kommer effektiva förebyggande strategier dock först att kräva avsevärt ökad forskning kring orsakerna till dem, tillsammans med utveckling av bättre alternativ till tidig diagnos och behandling, bland annat vid behov individanpassade avancerade terapier.

 

De sällsynta sjukdomarna fortsätter att vara en stor utmaning som drabbar ca 30 miljoner människor inom Europa. En effektiv behandling kan bara utarbetas om medlemsstaterna samarbetar eftersom det inte finns tillräckligt antal fall i en viss medlemsstat för att bedriva effektiv forskning.

 

Sjukdomar hos barn, inklusive för tidigt födda barn.

 

Barnens hälsa har högsta prioritet för Europeiska unionen. Liksom fallet är med sällsynta sjukdomar kan effektiv forskning och behandling utvecklas endast med hjälp av en gemensam europeisk insats.

Infektionssjukdomar (t.ex. hiv/aids, tuberkulos och malaria) är en global angelägenhet och står för 41 % av de 1,5 miljarder funktionsjusterade levnadsåren i världen, med 8 % av dessa i Europa. Framväxande epidemier och hotet från ökad antimikrobiell resistens måste man också förbereda sig inför.

Infektionssjukdomar (t.ex. hiv/aids, tuberkulos, malaria och försummade sjukdomar) är en global angelägenhet och står för 41 % av de 1,5 miljarder funktionsjusterade levnadsåren i världen, med 8 % av dessa i Europa. Framväxande epidemier, infektionssjukdomar som kommer tillbaka och hotet från ökad antimikrobiell resistens måste man också förbereda sig inför. Vattenrelaterade sjukdomar är ett allt större orosmoment.

Samtidigt blir processerna för utveckling av läkemedel och vaccin allt dyrare och mindre effektiva. Ihållande ojämlikhet i hälsa måste åtgärdas, och tillgång till effektiv och kompetent hälso- och sjukvård måste säkerställas för alla i Europa.

Samtidigt blir processerna för utveckling av läkemedel och vaccin allt dyrare och mindre effektiva och det ifrågasätts alltmer om de djurförsök som de utprovats med hjälp av har relevans för människan. Ihållande ojämlikhet i hälsa måste åtgärdas (exempelvis är behovet av behandlingsmetoder för sällsynta, försummade och autoimmuna sjukdomar enormt), och tillgång till effektiv och kompetent hälso- och sjukvård måste säkerställas för alla i Europa oavsett ålder eller bakgrund.

 

Forskningen bör möjliggöra bättre avancerade terapier och cellterapier, med fokus på behandling av kroniska och degenerativa sjukdomar.

1.2. Motivering och mervärde för unionen

1.2. Motivering och mervärde för unionen

Sjukdomar och funktionshinder kan inte stoppas av nationsgränser. En lämplig insats på europeisk nivå i form av forskning och innovation kan och bör utgöra ett viktigt bidrag till att lösa dessa problem, skapa bättre hälsa och välbefinnande för alla och placera Europa som ledare på de snabbt expanderande globala marknaderna för innovationer för hälsa och välbefinnande.

Sjukdomar och funktionshinder kan inte stoppas av nationsgränser. En lämplig insats på europeisk nivå i form av forskning och innovation i partnerskap med tredjeländer kan och bör utgöra ett viktigt bidrag till att lösa dessa globala problem, och därmed arbeta för att uppnå millennieutvecklingsmålen, skapa bättre hälsa och välbefinnande för alla, förhindra globala pandemier och placera Europa som ledare på de snabbt expanderande globala marknaderna för innovationer för hälsa och välbefinnande.

Insatsen är beroende av spetskompetens inom forskningen för att förbättra våra grundläggande kunskaper om hälsa, sjukdomar, funktionshinder, utveckling och åldrande (inbegripet förväntad livslängd), och av en sammanhängande och omfattande överföring av genererad kunskap till innovativa, skalbara och effektiva produkter, strategier, åtgärder och tjänster. Dessa utmaningar är relevanta i hela Europa, och i många fall även globalt, och därför krävs en reaktion som kännetecknas av långsiktigt och samordnat stöd till samarbete mellan framstående, tvärvetenskapliga och sektorsövergripande grupper.

Insatsen är beroende av spetskompetens inom forskningen för att förbättra våra grundläggande kunskaper om bestämningsfaktorer för hälsa, sjukdomar, funktionshinder, utveckling och åldrande (inbegripet förväntad livslängd), och av en sammanhängande och omfattande överföring av genererad kunskap till innovativa, skalbara, effektiva, tillgängliga och säkra produkter, strategier, åtgärder och tjänster. Dessa utmaningar är relevanta i hela Europa, och i många fall även globalt, och därför krävs en reaktion som kännetecknas av långsiktigt och samordnat stöd till samarbete mellan framstående, tvärvetenskapliga och sektorsövergripande grupper på global nivå, inbegripet forsknings- och utvecklingskapacitet i endemiska områden. Det är även nödvändigt att ta sig an utmaningen genom samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora.

Eftersom utmaningen samtidigt är så komplex och dess beståndsdelar ömsesidigt beroende av varandra krävs en reaktion på europeisk nivå. Många metoder, verktyg och typer av teknik är användbara på många områden för forskning och innovation inom detta problemområde och är bäst att stödja på unionsnivå. I dessa ingår utvecklingen av långsiktiga kohorter och genomförande av kliniska tester, den kliniska användningen av ”-omiktekniker” och utvecklingen av IKT och dess tillämpningar inom hälso- och sjukvården, bl.a. e-hälsa. Kraven hos specifika grupper hanteras också bäst på ett integrerat sätt, exempelvis vid utvecklingen av stratifierad och/eller individualiserad medicin, behandlingen av sällsynta sjukdomar och tillhandahållandet av lösningar för stöd i hemmet och självständigt boende.

Eftersom utmaningen samtidigt är så komplex och dess beståndsdelar ömsesidigt beroende av varandra krävs en reaktion på europeisk nivå. Många metoder, verktyg och typer av teknik är användbara på många områden för forskning och innovation inom detta problemområde och är bäst att stödja på unionsnivå. I dessa ingår förståelsen av den molekylära grunden för sjukdomar, identifieringen av innovativa behandlingsstrategier och nya modellsystem, en flerdisciplinär tillämpning av kunskaper inom fysik, kemi och systembiologi på hälsokontroller, utvecklingen av långsiktiga kohorter och genomförande av kliniska tester (som fokuserar på utveckling och effekter av läkemedel i alla åldersgrupper), den kliniska användningen av ”-omiktekniker” och utvecklingen av IKT och dess tillämpningar inom hälso- och sjukvården, bl.a. e-hälsa. Kraven hos specifika grupper hanteras också bäst på ett integrerat sätt, exempelvis vid utvecklingen av stratifierad och/eller individualiserad medicin, behandlingen av fattigdomsrelaterade, försummade och sällsynta sjukdomar och tillhandahållandet av lösningar för stöd i hemmet och självständigt boende.

För att maximera effekterna av åtgärder på unionsnivå kommer stöd att tillhandahållas för hela spektrumet av verksamhet för forskning och innovation, dvs. från grundforskning via omsättningen av kunskap till stora försök och demonstrationsåtgärder, vilket mobiliserar privata investeringar, till offentlig och förkommersiell upphandling av nya produkter, tjänster och anpassningsbara lösningar, som vid behov är driftskompatibla och får stöd genom definierade standarder och/eller gemensamma riktlinjer. Denna samordnade europeisk insats kommer att bidra till den pågående utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Den kommer också att samverka, när så är lämpligt, med de verksamheter som utvecklats i samband med programmet Hälsa för tillväxt och det europeiska innovationspartnerskapet om aktivt och hälsosamt åldrande.

För att maximera effekterna av åtgärder på unionsnivå kommer stöd att tillhandahållas för hela spektrumet av verksamhet för forskning och innovation, dvs. från grundforskning via omsättningen av grundläggande kunskap om sjukdomar till nya behandlingsformer, till stora försök och demonstrationsåtgärder, vilket mobiliserar privata investeringar, till offentlig och förkommersiell upphandling av nya produkter, tjänster och anpassningsbara lösningar, som vid behov är driftskompatibla och får stöd genom definierade standarder och/eller gemensamma riktlinjer. För att främja en strategisk samordning av hälsorelaterad forskning och innovation inom Horisont 2020 och främja en tvärnationell medicinsk forskning kommer den motsvarande vetenskapliga styrgruppen för hälsofrågor att inrättas. Denna samordning kan utvidgas till andra program och instrument som hör samman med denna utmaning. Denna samordnade europeiska insats kommer att öka den vetenskapliga och mänskliga kapaciteten inom hälsoforskning och bidra till den pågående utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Den kommer också att samverka, när så är lämpligt, med de verksamheter som utvecklats i samband med programmet Hälsa för tillväxt och det europeiska innovationspartnerskapet om aktivt och hälsosamt åldrande.

1.3. Huvuddragen för verksamheten

1.3. Huvuddragen för verksamheten

Effektivt främjande av hälsa, åtföljt av en solid faktabas, förebygger sjukdom, förbättrar välbefinnandet och är kostnadseffektivt. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar beror också på förståelse av bestämningsfaktorerna för hälsa, effektiva förebyggande verktyg som vacciner, effektiv hälso- och sjukdomsövervakning och -beredskap, och effektiva program för undersökning.

Effektivt främjande av hälsa, åtföljt av en solid faktabas, förebygger sjukdom, förbättrar välbefinnandet och är kostnadseffektivt. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, inbegripet arbetssjukdomar, beror också på förståelse av bestämningsfaktorerna för hälsa, inbegripet socioekonomisk status och kön, effektiva förebyggande verktyg (som vacciner och politiska insatser riktade mot de sociala bestämningsfaktorerna och riskgrupper), effektiv hälso- och sjukdomsövervakning och -beredskap, och effektiva program för undersökning.

Framgångsrika insatser för att förhindra, hantera, behandla och bota sjukdomar, funktionshinder och nedsatt funktionsnivå bygger på den grundläggande förståelsen av deras bestämningsfaktorer och orsaker, förlopp och effekter, liksom av faktorer som ligger till grund för god hälsa och välbefinnande. Effektivt utbyte av uppgifter och kopplingen av dessa uppgifter till storskaliga kohortstudier är också väsentligt, liksom omsättningen av forskningsresultat på klinisk nivå, särskilt genom genomförande av kliniska tester.

Framgångsrika insatser för att förhindra, hantera, behandla och bota sjukdomar, funktionshinder och nedsatt funktionsnivå bygger på den grundläggande förståelsen av deras bestämningsfaktorer och orsaker, förlopp och effekter, liksom av faktorer som ligger till grund för god hälsa och välbefinnande. Effektivt utbyte av uppgifter, standardiserad databehandling och kopplingen av dessa uppgifter till storskaliga kohortstudier är också väsentligt, liksom omsättningen av forskningsresultat på klinisk nivå, däribland genom genomförande av kliniska tester, som bör beakta alla åldersgrupper för att garantera att läkemedlen är anpassade till dem.

 

Fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar är ett globalt problem och forskningsbrister måste hanteras genom innovation som drivs av patienternas behov. Återkomsten av gamla infektionssjukdomar, däribland tuberkulos, i Europa, den ökade förekomsten av sjukdomar som kan förebyggas med vaccin i utvecklingsländerna och det växande problemet med antimikrobiell resistens understryker behovet av en omfattande strategi och ökat offentligt stöd för FoU för de sjukdomar som dödar miljontals människor varje år.

 

Individanpassade läkemedel måste utvecklas som grund för nya förebyggande strategier och behandlingsstrategier som kan anpassas till patienternas behov, i syfte att bättre förebygga sjukdomar och upptäcka dem tidigt. De faktorer som påverkar beslutsfattandet när det gäller behandling måste kartläggas och ytterligare belysas och utvecklas genom forskning.

Ett ökande börda i form av sjukdomar och funktionshinder i samband med en åldrande befolkning ställer ytterligare krav på hälso- och sjukvården. Om effektiv hälsovård och omsorg ska kunna upprätthållas för alla åldrar krävs ansträngningar för att förbättra beslutsfattandet när det gäller förebyggande och behandling, identifiera och främja spridning av bästa praxis inom hälso- och sjukvården och stödja integrerad vård och en bred användning av tekniska, organisatoriska och sociala innovationer som ger framförallt äldre personer samt personer med funktionshinder möjlighet att förbli aktiva och oberoende. Detta kommer att bidra till att öka och förlänga deras fysiska, sociala och psykiska välbefinnande.

En ökande börda i form av sjukdomar och funktionshinder, tillsammans med problem när det gäller rörlighet och tillgänglighet, i samband med en åldrande befolkning ställer ytterligare krav på hälso- och sjukvården. Om effektiv hälsovård och omsorg ska kunna upprätthållas för alla åldrar krävs ansträngningar för att förbättra beslutsfattandet när det gäller förebyggande och behandling, identifiera och främja spridning av bästa praxis inom hälso- och sjukvården och stödja integrerad vård och en bred användning av tekniska, organisatoriska och sociala innovationer som ger framförallt äldre personer, personer med kroniska sjukdomar samt personer med funktionshinder möjlighet att förbli aktiva och oberoende. Detta kommer att bidra till att öka och förlänga deras fysiska, sociala och psykiska välbefinnande.

Alla dessa verksamheter ska genomföras på ett sådant sätt att de ger stöd under hela forsknings- och innovationscykeln samt stärker konkurrenskraften för europabaserad industri och utvecklingen av nya marknadsmöjligheter.

Alla dessa verksamheter ska genomföras på ett sådant sätt att de ger stöd till långsiktiga forskningsprogram som omfattar hela innovationscykeln samt stärker konkurrenskraften för europabaserad industri och utvecklingen av nya marknadsmöjligheter. Tonvikt kommer också att läggas vid att engagera alla som berörs av hälsofrågor, inbegripet patienter och patientorganisationer, för att utveckla en agenda för forskning och innovation där medborgarna aktivt kan medverka och där deras behov och förväntningar kommer fram.

De särskilda verksamheterna ska omfatta förståelse av de faktorer som är avgörande för hälsan (inbegripet miljö- och klimatrelaterade faktorer), ökat främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, förståelse av sjukdomar och förbättrad diagnostik, utveckling av effektiva undersökningsprogram och förbättrad bedömning av mottaglighet för sjukdomar, förbättrad övervakning och beredskap, utveckling av bättre förebyggande vacciner, användning av medicinska datormodeller (in silico) för förbättrad sjukdomskontroll och prognostisering, sjukdomsbehandling, överföring av kunskap till klinisk praxis och anpassningsbara innovationsinsatser, förbättrad användning av hälsodata, aktivt åldrande, självständigt boende och stöd i hemmet, individuellt självbestämmande för hantering av den egna hälsan, främjande av integrerad vård, förbättrade vetenskapliga verktyg och metoder till stöd för beslutsfattande och regleringsbehov, och optimerad effektivitet och ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvårdssystemen samt minskade ojämlikheter genom evidensbaserat beslutsfattande och spridning av bästa praxis, och innovativ teknik och innovativa metoder.

De särskilda verksamheterna ska omfatta förståelse av de faktorer som är avgörande för hälsan (inbegripet kost, genetiska, patogena, miljö- och klimatrelaterade, sociala, könsbetingade och fattigdomsrelaterade faktorer), ökat främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, förståelse av grunden för sjukdomar och förbättrad diagnostik i olika socioekonomiska sammanhang, utveckling av effektiva undersökningsprogram och förbättrad bedömning av mottaglighet för sjukdomar, förbättring av övervakningen av infektionssjukdomar i unionen samt i grannländer och utvecklingsländer och beredskap för bekämpning av epidemier och nya sjukdomar, utveckling av nya och bättre förebyggande vacciner och läkemedel, användning av medicinska datormodeller (in silico) för förbättrad sjukdomskontroll och prognostisering, utveckling av anpassad behandling och sjukdomsbehandling, överföring av kunskap till klinisk praxis och anpassningsbara innovationsinsatser, förbättrad insamling och användning av hälso- och kohortsdata och administrativa uppgifter, standardiserad teknik för dataanalys, hälsosamt och aktivt åldrande, självständigt boende och stöd i hemmet, förbättrad palliativ medicin, individuellt självbestämmande för hantering av den egna hälsan, främjande av integrerad vård, inbegripet psykosociala aspekter, förbättrade vetenskapliga verktyg och metoder till stöd för beslutsfattande och regleringsbehov, och optimerad effektivitet och ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvårdssystemen samt minskade skillnader i fråga om hälsa och ojämlikheter genom evidensbaserat beslutsfattande och spridning av bästa praxis, och innovativ teknik och innovativa metoder. Alla dessa verksamheter ska ta vederbörlig hänsyn till genus- och könsanalyser. Verksamheterna ska till fullo utnyttja de möjligheter som följer till en verklig tvärdisciplinär strategi, där kunskap från alla de sju utmaningarna och de övriga pelarna kombineras för att ge hållbara lösningar inom området. Ett aktivt engagemang från vårdgivarnas sida måste uppmuntras för att säkra en snabb upptagning och ett snabbt genomförande av resultaten.

Ändringsförslag  139

Förslag till förordning

Bilaga I – Del III – punkt 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi

2. Livsmedelskvalitet, livsmedelssäkerhet och tryggad livsmedelsförsörjning, hållbart jord- och skogsbruk, havs- och sjöfartsforskning och biobaserad industri.

2.1 Särskilt mål

2.1 Särskilt mål

Det särskilda målet är att säkerställa tillräcklig försörjning av säkra och högkvalitativa livsmedel och andra biobaserade produkter genom utveckling av produktiva och resurseffektiva system för primärproduktion, främjande av därmed sammanhängande ekosystemtjänster samt konkurrenskraftiga och koldioxidsnåla försörjningskedjor. Detta kommer att påskynda övergången till en hållbar europeisk bioekonomi.

Det särskilda målet är att säkerställa tillräcklig försörjning av säkra och högkvalitativa hälsosamma livsmedel och andra biobaserade produkter genom utveckling av produktiva, hållbara och resurseffektiva system för primärproduktion och livsmedelsförädling, främjande av därmed sammanhängande ekosystemtjänster samt konkurrenskraftiga och koldioxidsnåla försörjningskedjor. Detta kommer att påskynda övergången till en hållbar europeisk bioekonomi.

Under de kommande årtiondena kommer Europa att ställas inför ökad konkurrens om begränsade och ändliga naturresurser, effekter av klimatförändringarna, särskilt på systemen för primärproduktion (jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk), och behovet av att tillhandahålla hållbar, säker och trygg livsmedelsförsörjning för befolkningen i Europa och för en allt större global befolkning. En ökning av världens livsmedelsförsörjning med 70 % är enligt beräkningarna nödvändig för att föda världens befolkning på 9 miljarder människor 2050. Jordbruket står för ungefär 10 % av unionens utsläpp av växthusgaser, och även om de minskar i Europa beräknas de globala utsläppen från jordbruket öka med upp till 20 % fram till 2030. Dessutom kommer Europa att behöva säkerställa en tillräcklig försörjning av råvaror, energi och industriprodukter, samtidigt som tillgången på fossilt kol minskar (produktionen av olja och flytande gas förväntas minska med 60 % till 2050), och samtidigt bevara sin konkurrenskraft. Bioavfall (uppskattningsvis upp till 138 miljoner ton per år i unionen, varav upp till 40 % deponeras) utgör ett problem och en kostnad av enorma mått, trots sitt höga potentiella mervärde. T.ex. så kasseras uppskattningsvis 30 % av alla livsmedel som produceras i industriländerna. Stora förändringar krävs för att minska denna mängd med 50 % i unionen fram till 2030. Nationsgränser är dessutom betydelselösa i spridningen av skadedjur, växtskadegörare, djur- och växtsjukdomar, inbegripet zoonotiska sjukdomar, och livsmedelsburna patogener. Även om effektiva nationella förebyggande åtgärder krävs är åtgärder på unionsnivå nödvändiga för fullständig kontroll och en effektivt fungerande inre marknad. Utmaningen är komplicerad, berör ett brett spektrum av sinsemellan förbundna sektorer och kräver en mångfald av tillvägagångssätt.

Under de kommande årtiondena kommer Europa att ställas inför ökad konkurrens om begränsade och ändliga naturresurser, effekter av klimatförändringarna, särskilt på systemen för primärproduktion (jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk), och behovet av att tillhandahålla hållbar, säker och trygg livsmedelsförsörjning för befolkningen i Europa och för en allt större global befolkning. En ökning av världens livsmedelsförsörjning med 70 % är enligt beräkningarna nödvändig för att föda världens befolkning på 9 miljarder människor 2050. Jordbruket står för ungefär 10 % av unionens utsläpp av växthusgaser, och även om de minskar i Europa beräknas de globala utsläppen från jordbruket öka med upp till 20 % fram till 2030. Dessutom kommer Europa att behöva säkerställa en tillräcklig försörjning av råvaror, rena vattenresurser, energi och industriprodukter, samtidigt som tillgången på fossilt kol minskar (produktionen av olja och flytande gas förväntas minska med 60 % till 2050), och samtidigt bevara sin konkurrenskraft. Bioavfall (uppskattningsvis upp till 138 miljoner ton per år i unionen, varav upp till 40 % deponeras) utgör ett problem och en kostnad av enorma mått, trots sitt höga potentiella mervärde. T.ex. så kasseras uppskattningsvis 30 % av alla livsmedel som produceras i industriländerna. Stora förändringar krävs för att minska denna mängd med 50 % i unionen fram till 2030. Nationsgränser är dessutom betydelselösa i spridningen av skadedjur, växtskadegörare, djur- och växtsjukdomar, inbegripet zoonotiska sjukdomar, och livsmedelsburna patogener. Även om effektiva nationella förebyggande åtgärder krävs är åtgärder på unionsnivå nödvändiga för fullständig kontroll och en effektivt fungerande inre marknad. Utmaningen är komplicerad, berör ett brett spektrum av sinsemellan förbundna sektorer och kräver en mångfald av tillvägagångssätt.

Mer och mer biologiska resurser behövs för att tillgodose marknadens efterfrågan på säker och hälsosam livsmedelsförsörjning, biomaterial, biobränslen och biobaserade produkter, från konsumtionsvaror till kemikalier i bulk. Kapaciteten i de terrestra och akvatiska ekosystem som krävs för produktion av detta är emellertid begränsad, samtidigt som det finns konkurrerande anspråk för användningen av dem och de ofta inte förvaltas optimalt, vilket t.ex. framgår av den allvarliga försämringen av markens kolinnehåll och jordens bördighet. Möjligheterna utnyttjas inte att främja ekosystemtjänster från jordbruksmark, skogar, marina vatten och sötvatten genom integrering av agronomiska och miljömässiga mål i hållbar produktion.

Mer och mer biologiska resurser behövs för att tillgodose marknadens efterfrågan på säker och hälsosam livsmedelsförsörjning, biomaterial, biobränslen och biobaserade produkter, från konsumtionsvaror till kemikalier i bulk. Kapaciteten i de terrestra och akvatiska ekosystem som krävs för produktion av detta är emellertid begränsad, samtidigt som det finns konkurrerande anspråk för användningen av dem och de ofta inte förvaltas optimalt, vilket t.ex. framgår av den allvarliga försämringen av markens kolinnehåll och jordens bördighet samt utarmningen av fiskebeståndet. Möjligheterna utnyttjas inte att främja ekosystemtjänster från jordbruksmark, skogar, marina vatten och sötvatten genom integrering av agronomiska och miljömässiga mål i hållbar produktion.

Den potential som finns hos biologiska resurser och ekosystem skulle kunna användas på ett mycket mer hållbart, effektivt och integrerat sätt. Exempelvis skulle potentialen hos biomassa från skog och avfallsflöden från jordbruk, vatten, industri och kommuner också kunna utnyttjas bättre.

Den potential som finns hos biologiska resurser och ekosystem skulle kunna användas på ett mycket mer hållbart, effektivt och integrerat sätt. Exempelvis skulle potentialen hos biomassa från jordbruk och skog och avfallsflöden från jordbruk, vatten, industri och kommuner också kunna utnyttjas bättre.

I princip behövs en övergång mot optimal och förnybar användning av biologiska resurser och mot hållbara system för primärproduktion och bearbetning som kan producera mer livsmedel och andra biobaserade produkter med minsta möjliga mängd insatsvaror, miljöpåverkan och utsläpp av växthusgaser, förbättrade ekosystemtjänster, inget avfall och adekvat samhällsvärde. En avgörande insats med sammankopplad forskning och innovation är en viktig faktor för att åstadkomma detta, i och utanför Europa.

I princip behövs en övergång mot optimal och förnybar användning av biologiska resurser och mot hållbara system för primärproduktion och bearbetning som kan producera mer livsmedel, fiber och andra biobaserade produkter med minsta möjliga mängd insatsvaror, miljöpåverkan och utsläpp av växthusgaser, förbättrade ekosystemtjänster, inget avfall och adekvat samhällsvärde. Målet är att skapa livsmedelsproduktionssystem som i stället för att förstöra de naturresurser som de är beroende av konsoliderar, stärker och främjar resursbasen, vilket skulle möjliggöra ett hållbart skapande av välstånd. Det är viktigt att bättre förstå och utveckla det sätt på vilket vi producerar, distribuerar, marknadsför, konsumerar och reglerar livsmedelsproduktionen. En avgörande insats med sammankopplad forskning och innovation är en viktig faktor för att åstadkomma detta, i och utanför Europa.

2.2 Motivering och mervärde för unionen

2.2 Motivering och mervärde för unionen

Jordbruk, skogsbruk och fiske tillsammans med biobaserad industri är de huvudsakliga sektorerna som ligger till grund för bioekonomin. Den sistnämnda utgör en stor och växande marknad och beräknas vara värd över 2 biljoner euro, tillhandahålla 20 miljoner arbetstillfällen och stå för 9 % av den totala sysselsättningen i unionen 2009. Investeringar i forskning och innovation inom ramen för denna samhällsutmaning kommer att göra det möjligt för Europa att ta ledningen på de berörda marknaderna och kommer att spela en roll när det gäller att uppnå målen i Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen och Ett resurseffektivt Europa.

Jordbruk, skogsbruk och fiske tillsammans med biobaserad industri är de huvudsakliga sektorerna som ligger till grund för bioekonomin. Den sistnämnda utgör en stor och växande marknad och beräknas vara värd över 2 biljoner euro, tillhandahålla 20 miljoner arbetstillfällen och stå för 9 % av den totala sysselsättningen i unionen 2009. Investeringar i forskning och innovation inom ramen för denna samhällsutmaning kommer att göra det möjligt för Europa att ta ledningen på de berörda marknaderna och kommer att spela en roll när det gäller att uppnå målen i Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen och Ett resurseffektivt Europa.

Ett fullt fungerande europeisk bioekonomi – som omfattar hållbar produktion av förnybara resurser från mark och vattenmiljöer och deras omvandling till livsmedel, biobaserade produkter och bioenergi samt därmed relaterade kollektiva nyttigheter – kommer att skapa högt europeiskt mervärde. Om den förvaltas på ett hållbart sätt kan den minska primärproduktionens och försörjningskedjans sammanlagda fotavtryck i miljön. Den kan öka deras konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen och affärsmöjligheter för utvecklingen av landsbygd och kustområden. De utmaningar som är förknippade med livsmedelsförsörjning, hållbart jordbruk och bioekonomin generellt är europeiska och globala. Åtgärder på unionsnivå är avgörande för att kluster ska kunna sammanföras och den nödvändiga bredden och kritiska massan åstadkommas för att komplettera ansträngningar som gjorts av enstaka eller grupper av medlemsstater. En metod med flera aktörer kommer att säkerställa den nödvändiga korsbefruktningen med samverkan mellan forskare, företag, jordbrukare/tillverkare, rådgivare och slutanvändare. Unionsnivån krävs också för att säkerställa konsekvens när man tar itu med denna utmaning mellan sektorerna, och med starka kopplingar till relevant unionspolitik. Samordning av forskning och innovation på unionsnivå kommer att uppmuntra och hjälpa till att påskynda de förändringar som krävs i unionen.

Ett fullt fungerande europeisk bioekonomi – som omfattar hållbar produktion av förnybara resurser från land-, havs- och sötvattensmiljöer och deras omvandling till livsmedel, foder, fiber, biobaserade produkter och bioenergi – kommer att skapa högt europeiskt mervärde. Jämsides med de marknadsrelaterade funktionerna underhåller bioekonomin också en rad funktioner som är kollektiva nyttigheter och ekosystemtjänster och bör bevaras: jordbruks- och skogslandskapet, jordbruksmarkens och skogens biologiska mångfald, vattenkvaliteten och tillgången på vatten, markens funktioner, ett stabilt klimat, luftkvaliteten och motståndskraften mot översvämningar och bränder. Om den förvaltas på ett hållbart sätt kan den minska primärproduktionens och försörjningskedjans sammanlagda fotavtryck i miljön. Den kan öka deras konkurrenskraft, stärka Europas självförsörjningskapacitet och skapa arbetstillfällen och affärsmöjligheter för utvecklingen av landsbygd och kustområden. De utmaningar som är förknippade med livsmedelsförsörjning, hållbart jordbruk och bioekonomin generellt är europeiska och globala. Åtgärder på unionsnivå är avgörande för att kluster ska kunna sammanföras och den nödvändiga bredden och kritiska massan åstadkommas för att komplettera ansträngningar som gjorts av enstaka eller grupper av medlemsstater. En metod med flera aktörer kommer att säkerställa den nödvändiga korsbefruktningen med samverkan mellan forskare, företag, jordbrukare/tillverkare, rådgivare, konsumenter och slutanvändare. Unionsnivån krävs också för att säkerställa konsekvens när man tar itu med denna utmaning mellan sektorerna, och med starka kopplingar till relevant unionspolitik. Samordning av forskning och innovation på unionsnivå kommer att uppmuntra och hjälpa till att påskynda de förändringar som krävs i unionen.

Forskning och innovation kommer att växelverka med ett brett spektrum av unionspolitik och tillhörande mål, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken (särskilt politiken för landsbygdsutveckling) och europeiska innovationspartnerskapet ”produktivitet och hållbarhet inom jordbruket”, den gemensamma fiskeripolitiken, den integrerade havspolitiken, det europeiska klimatförändringsprogrammet, vattenramdirektivet, ramdirektivet om en marin strategi, handlingsplanen för skogsbruket, den temainriktade strategin för markskydd, unionens 2020-strategi för biologisk mångfald, den strategiska planen för energiteknik, unionens innovations- och industripolitik, strategier för bistånd till tredje land och utvecklingsbistånd, växtskyddsstrategier, strategier för djurhälsa och djurskydd och rättsliga ramar för att skydda miljö, hälsa och säkerhet, främja resurseffektivitet och klimatåtgärder, och för att minska avfallet. En bättre integrering av forskning och innovation i relaterad unionspolitik kommer att avsevärt förbättra det europeiska mervärdet, skapa hävstångseffekter, öka samhällsbetydelsen och bidra till att ytterligare utveckla en hållbar förvaltning av mark, hav och oceaner och marknader för bioekonomi.

Forskning och innovation kommer att växelverka med ett brett spektrum av unionspolitik och tillhörande mål, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken (särskilt politiken för landsbygdsutveckling) och europeiska innovationspartnerskapet ”produktivitet och hållbarhet inom jordbruket”, det europeiska innovationspartnerskapet om vatten, den gemensamma fiskeripolitiken, den integrerade havspolitiken, det europeiska klimatförändringsprogrammet, vattenramdirektivet, ramdirektivet om en marin strategi, handlingsplanen för skogsbruket, den temainriktade strategin för markskydd, unionens 2020-strategi för biologisk mångfald, den strategiska planen för energiteknik, unionens innovations- och industripolitik, strategier för bistånd till tredje land och utvecklingsbistånd, växtskyddsstrategier, strategier för djurhälsa och djurskydd och rättsliga ramar för att skydda miljö, hälsa och säkerhet, främja resurseffektivitet och klimatåtgärder, och för att minska avfallet. En bättre integrering av hela cykeln från grundläggande forskning till innovation i relaterad unionspolitik kommer att avsevärt förbättra det europeiska mervärdet, skapa hävstångseffekter, öka samhällsbetydelsen, tillhandahålla hälsosamma livsmedel och bidra till att ytterligare utveckla en hållbar förvaltning av mark, hav och oceaner och marknader för bioekonomi.

För att stödja unionens politik för bioekonomi och för att underlätta styrning och övervakning av forskning och innovation kommer socioekonomisk forskning och framtidsinriktad verksamhet att utföras i samband med strategin för bioekonomi, inbegripet utveckling av indikatorer, databaser, modeller, framsyn och prognoser, och bedömning av konsekvenserna av initiativ för ekonomi, samhälle och miljö.

För att stödja unionens politik för bioekonomi och för att underlätta styrning och övervakning av forskning och innovation kommer socioekonomisk forskning och framtidsinriktad verksamhet att utföras i samband med strategin för bioekonomi, inbegripet utveckling av indikatorer, databaser, modeller, framsyn och prognoser, och bedömning av konsekvenserna av initiativ för ekonomi, samhälle och miljö.

Utmaningsinriktade åtgärder med fokus på sociala och ekonomiska fördelar och modernisering av bioekonomi och tillhörande sektorer och marknader ska stödjas genom tvärvetenskaplig forskning, som driver på innovation och som leder till utveckling av nya metoder, produkter och processer. Ett brett förhållningssätt till innovation ska också antas, från teknisk, icke-teknisk, organisatorisk, ekonomisk och social innovation till exempelvis nya affärsmodeller, varumärkesprofilering och tjänster.

Utmaningsinriktade åtgärder med fokus på ekologiska, sociala och ekonomiska fördelar och modernisering av bioekonomi och tillhörande sektorer, deltagande aktörer och marknader ska stödjas genom tvärvetenskaplig forskning, som driver på innovation och som leder till utveckling av nya metoder, hållbara produkter och processer. Ett brett förhållningssätt till innovation ska också antas, från teknisk, icke-teknisk, organisatorisk, ekonomisk och social innovation till exempelvis nya affärsmodeller, varumärkesprofilering och tjänster. Jordbrukarnas samt de små och medelstora företagens möjligheter att bidra till innovation på detta område måste få full erkänsla. Detta förhållningssätt till den biobaserade ekonomin ska ta hänsyn till hur viktigt det är med lokal kunskap för att stärka förmågan på det lokala planet och samtidigt lämna utrymme åt frågeställningarnas mångsidiga och starkt sammansatta karaktär.

2.3 Huvuddragen för verksamheten

2.3 Huvuddragen för verksamheten

(a) Hållbart jord- och skogsbruk

(a) Hållbart och konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk och djurhållning

Syftet är att producera tillräckligt med livsmedel, foder, biomassa och andra råvaror, samtidigt som naturresurser skyddas och ekosystemtjänster förbättras, inbegripet hantering och begränsning av klimatförändringar. Verksamheten ska inriktas på mer hållbara och produktiva system för jord- och skogsbruk som är både resurseffektiva (även koldioxidsnåla) och stabila, samtidigt som tjänster, koncept och strategier utvecklas för blomstrande försörjning på landsbygden.

Syftet är att producera tillräckligt med livsmedel, foder, biomassa och andra råvaror, samtidigt som naturresursbasen och den biologiska mångfalden skyddas, i ett europeiskt och världsomfattande perspektiv, och ekosystemtjänster förbättras, inbegripet hantering och begränsning av klimatförändringar. Verksamheten ska inriktas på mer hållbara och produktiva system för jord- och skogsbruk och för djurhållning som är resurseffektiva (även koldioxidsnåla, föga krävande i fråga om externa insatsvaror och ekologiska), skyddar naturresurserna, är mångsidiga, producerar mindre avfall kan anpassa sig till en miljö i förändring och som är stabila, samt på att öka kvaliteten och värdet på jordbruksprodukterna samtidigt som tjänster, koncept och strategier utvecklas för olika livsmedelssystem och för en blomstrande försörjning på landsbygden.

 

Särskilt när det gäller skogsbruket är målet att på hållbart sätt producera biobaserade produkter och ekosystemtjänster, med vederbörligt beaktande av de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna av skogsbruk. Verksamheten kommer att inriktas på vidareutveckling av produktionen och hållbarheten av resurseffektiva skogsbrukssystem som är av avgörande betydelse när det gäller att stärka skogens återhämtning och skyddet av den biologiska mångfalden.

(b) Hållbar och konkurrenskraftig jordbruksbaserad livsmedelsindustri för säker och hälsosam kost

(b) Hållbar och konkurrenskraftig jordbruksbaserad livsmedelsindustri för säker och hälsosam kost till ett rimligt pris

Syftet är att uppfylla medborgarnas krav på säkra och hälsosamma livsmedel till rimliga priser, och att göra bearbetningen och distributionen av livsmedel och foder mer hållbar och livsmedelssektorn mer konkurrenskraftig. Verksamheten ska koncentreras på hälsosamma och säkra livsmedel för alla, informerade konsumentval och konkurrenskraftiga metoder för livsmedelsbearbetning som använder mindre resurser och producerar mindre biprodukter, avfall och växthusgaser.

Syftet är att uppfylla medborgarnas krav på säkra och hälsosamma livsmedel till rimliga priser, och att göra bearbetningen och distributionen av livsmedel och foder samt livsmedelskonsumtionen mer hållbar och livsmedelssektorn mer konkurrenskraftig. Verksamheten ska koncentreras på ett brett utbud av hälsosamma, högkvalitativa och säkra livsmedel för alla, informerade konsumentval och konkurrenskraftiga metoder för livsmedelsbearbetning som använder mindre resurser och tillsatsämnen och producerar mindre biprodukter, avfall och växthusgaser.

(c) Frigöra potentialen hos levande akvatiska resurser

(c) Frigöra potentialen hos fiske, vattenbruk och marin bioteknik

Målet är att på ett hållbart sätt utnyttja levande akvatiska resurser för att maximera den sociala och ekonomiska nyttan av/avkastningen från Europas oceaner och hav. Verksamheten ska inriktas på optimalt bidrag till en tryggad livsmedelsförsörjning genom utveckling av hållbart och miljövänligt fiske och konkurrenskraftigt europeiskt vattenbruk inom den globala ekonomin och på att främja marin innovation genom bioteknik för att driva på smart ”blå” tillväxt.

Målet är att på ett hållbart sätt utnyttja och bevara levande akvatiska resurser för att maximera den sociala och ekonomiska nyttan av/avkastningen från Europas oceaner och hav och samtidigt skydda den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna. Verksamheten ska inriktas på optimalt bidrag till en tryggad livsmedelsförsörjning genom utveckling av hållbart och miljövänligt fiske och konkurrenskraftigt europeiskt vattenbruk inom den globala ekonomin och på att främja marin innovation genom bioteknik för att driva på smart ”blå” tillväxt, med vederbörligt beaktande av såväl havsmiljöns begränsningar som dess potential.

(d) Hållbar och konkurrenskraftig bioindustri

(d) Hållbar och konkurrenskraftig bioindustri

Syftet är att främja koldioxidsnål, resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig europeisk biobaserad industri. Verksamheten ska inriktas på att främja bioekonomin genom att omvandla konventionella industriella processer och produkter till sådana som använder biobaserade resurser och är energieffektiva, utveckling av integrerad bioraffinering, med användning av biomassa från primärproduktion, bioavfall och biobaserade industribiprodukter och öppnande av nya marknader genom att stödja standardisering, verksamhet för reglering och demonstration/fältförsök bl.a., och samtidigt ta hänsyn till bioekonomins konsekvenser för markanvändning och ändrad markanvändning.

Syftet är att främja koldioxidsnål, resurseffektiv (inbegripet närings-, energi-, koldioxid-, vatten- och markanvändningseffektiv), hållbar och konkurrenskraftig europeisk biobaserad industri, samtidigt som det ekologiska avfallets potential utnyttjas till fullo, för vilket det är mycket viktigt att skapa ett slutet kretslopp av näringsämnen mellan stads- och landsbygdsområden. Verksamheten ska inriktas på att främja bioekonomin genom att omvandla konventionella industriella processer och produkter till sådana som använder biobaserade resurser och är energieffektiva, utveckling av integrerad andra och tredje generationens bioraffinering, där det produceras och används biomassa och andra restprodukter från primärproduktion inom jordbruk och skogsbruk, bioavfall och biobaserade industribiprodukter, omvandling av bioavfall i stadsområden till insatsvaror i jordbruket genom effektiv rening, genom att vid behov stödja standardisering, certifieringsprogram, men också genom verksamhet för reglering och demonstration bl.a., och samtidigt ta hänsyn till bioekonomins ekologiska, samhälleliga och ekonomiska konsekvenser för markanvändning och ändrad markanvändning, samt till synpunkter och farhågor från det civila samhället.

 

(da) Övergripande havs- och sjöfartsforskning

 

Exploatering av levande och icke-levande havsresurser och användning av olika havsenergikällor och de många olika användningsområdena för haven skapar övergripande vetenskapliga och tekniska utmaningar.

 

Haven och oceanerna spelar också en avgörande roll i klimatregleringen, men de påverkas starkt av mänskliga aktiviteter på land, vid kusterna och till havs och även av klimatförändringarna. Det allmänna målet är att utveckla övergripande vetenskaplig och teknisk kunskap på havs- och sjöfartsområdet (inbegripet genom studier av pelagiska fåglar) i syfte att frigöra den blå tillväxtpotentialen i de olika havs- och sjöfartsnäringarna, samtidigt som man skyddar havsmiljön och anpassar sig till klimatförändringarna. Detta strategiska samordnade angreppssätt för havs- och sjöfartsforskning för alla utmaningar och pelare i Horisont 2020 ska även stödja genomförandet av relevant unionspolitik för att uppfylla viktiga blå tillväxtmål.

Ändringsförslag  140

Förslag till förordning

Bilaga I – Del III – punkt 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Säker, ren och effektiv energi

3. Säker, ren och effektiv energi

3.1. Särskilt mål

3.1. Särskilt mål

Det särskilda målet är att klara övergången till ett tillförlitligt, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem, trots allt knappare resurser, ökande energibehov och klimatförändringar.

Det särskilda målet är att klara övergången till ett tillförlitligt, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem med överkomliga priser, trots allt knappare resurser, ökande energibehov och klimatförändringar.

Unionen har för avsikt att fram till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 % under 1990 års nivåer, och att minska dem ytterligare till 80–95 % senast 2050. Dessutom bör förnybar energi motsvara 20 % av den slutliga energiförbrukningen 2020, vilket är kopplat till energibesparingsmålet på 20 %. För uppnå dessa mål kommer en omarbetning av energisystemet att krävas, med en kombination av en profil för låga koldioxidutsläpp, energisäkerhet och överkomliga priser, samtidigt som Europas ekonomiska konkurrenskraft förstärks. Europa är för närvarande långt ifrån detta övergripande mål. 80 % av det europeiska energisystemet förlitar sig fortfarande på fossila bränslen, och sektorn producerar 80 % av växthusgasutsläppen i unionen. Varje år används 2,5 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP) till energiimport, och denna kommer sannolikt att öka. Denna utveckling skulle leda till ett totalt beroende av olje- och gasimport 2050. Med instabila energipriser på världsmarknaden i kombination med oro för försörjningstryggheten spenderar industrin och konsumenterna en ökande andel av sin inkomst på energi.

Unionen har för avsikt att fram till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 % under 1990 års nivåer, och att minska dem ytterligare till 80–95 % senast 2050. Dessutom bör förnybar energi motsvara 20 % av den slutliga energiförbrukningen 2020, vilket är kopplat till energibesparingsmålet på 20 %. Alla scenarier för minskade koldioxidutsläpp i energifärdplanen för 2050 visar att förnybar energiteknik kommer att utgöra den största andelen av energiförsörjningstekniken. Detta måste åtföljas av en ambitiös energieffektivitetspolitik, som är det mest kostnadseffektiva sättet att nå våra långsiktiga mål för minskade koldioxidutsläpp. Det är därför lämpligt att 75 % av budgeten under denna utmaning går till forskning och innovation inom förnybar energi, effektiv slutanvändning av energi, smarta nät och energilagring. Ytterligare 15 % ska gå till programmet Intelligent energi – Europa. För att uppnå dessa mål kommer en omarbetning av energisystemet att krävas, där utveckling av alternativ till fossila bränslen kombineras med energisäkerhet och överkomliga priser, samtidigt som Europas ekonomiska konkurrenskraft förstärks. Europa är för närvarande långt ifrån detta övergripande mål. 80 % av det europeiska energisystemet förlitar sig fortfarande på fossila bränslen, och sektorn producerar 80 % av växthusgasutsläppen i unionen. Varje år används 2,5 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP) till energiimport, och denna kommer sannolikt att öka. Denna utveckling skulle leda till ett totalt beroende av olje- och gasimport 2050. Med instabila energipriser på världsmarknaden i kombination med oro för försörjningstryggheten spenderar industrin och konsumenterna en ökande andel av sin inkomst på energi.

Färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 visar att de riktade minskningarna av växthusgasutsläppen till stor del kommer att behöva uppfyllas inom unionen. Detta skulle innebära en minskning av koldioxidutsläppen med över 90 % till 2050 i kraftsektorn, över 80 % i industrin, minst 60 % inom transportsektorn, och omkring 90 % i bostadssektorn och tjänstesektorn.

Färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 visar att de riktade minskningarna av växthusgasutsläppen till stor del skulle behöva uppfyllas inom unionen. Detta skulle innebära en minskning av koldioxidutsläppen med över 90 % till 2050 i kraftsektorn, över 80 % i industrin, minst 60 % inom transportsektorn, och omkring 90 % i bostadssektorn och tjänstesektorn. Färdplanen visar också att bland annat naturgas på kort och medellång sikt kan bidra till omvandlingen av energisektorn i kombination med tekniken för att infånga och lagra koldioxid.

För att åstadkomma dessa minskningar måste betydande investeringar göras inom forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion för effektiva, säkra och tillförlitliga typer av energiteknik och energitjänster med låga koldioxidutsläpp. Dessa måste gå hand i hand med icke‑tekniska lösningar på både utbuds- och efterfrågesidan. Allt detta måste vara en del av en integrerad politik för låga koldioxidutsläpp, inbegripet förmågan att bemästra viktig möjliggörande teknik, särskilt IKT-lösningar och avancerad tillverkning, bearbetning och material. Målet är att skapa effektiv energiteknik och effektiva energitjänster som kan börja användas i stor utsträckning på europeiska och internationella marknader, och att införa intelligent efterfrågestyrning baserad på en öppen och transparent energimarknad och intelligenta styrsystem för energieffektivisering.

För att åstadkomma minskningarna måste betydande investeringar göras inom forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion till överkomliga priser för effektiva, säkra och tillförlitliga typer av energiteknik och energitjänster med låga koldioxidutsläpp, däribland lagring av el och införande av energisystem i liten skala och mikroskala. Dessa måste gå hand i hand med icke‑tekniska lösningar på både utbuds- och efterfrågesidan. Allt detta måste vara en del av en integrerad hållbar politik för låga koldioxidutsläpp, inbegripet förmågan att bemästra viktig möjliggörande teknik, särskilt IKT-lösningar och avancerad tillverkning, bearbetning och material. Målet är att skapa effektiv energiteknik och effektiva energitjänster som bidrar till att hantera utmaningarna på energiområdet, framför allt i förbindelse med integreringen av förnybar energi, och som kan börja användas i stor utsträckning på europeiska och internationella marknader, och att införa intelligent efterfrågestyrning baserad på en öppen och transparent energimarknad och säkra intelligenta styrsystem för energieffektivisering.

3.2. Motivering och mervärde för unionen

3.2. Motivering och mervärde för unionen

Ny teknik och nya lösningar måste konkurrera med kostnader och tillförlitlighet mot mycket optimerade energisystem med väletablerade operatörer och typer av teknik. Forskning och innovation är avgörande för att göra dessa nya, renare, koldioxidsnåla och effektivare energikällor kommersiellt attraktiva i den omfattning som behövs. Varken industrin eller enskilda medlemsstater klarar av att stå för kostnaderna och riskerna, för vilka de viktigaste drivkrafterna (övergång till en koldioxidsnål ekonomi, tillhandahållande av en trygg energiförsörjning till överkomligt pris) ligger utanför marknaden.

Ny teknik och nya lösningar måste konkurrera inom energisystem som har utformats för historiska operatörer och typer av teknik, som hittills har absorberat den absolut största delen av världens och Europas anslag och stöd till forskning. Forskning och innovation är avgörande för att göra nya, renare, förnybara och effektivare energikällor kommersiellt attraktiva i den omfattning som behövs. Varken industrin eller enskilda medlemsstater klarar av att stå för kostnaderna och riskerna, för vilka de viktigaste drivkrafterna (övergång till en koldioxidsnål ekonomi, tillhandahållande av en trygg energiförsörjning till överkomligt pris) ligger utanför marknaden.

För att påskynda denna utveckling kommer ett strategiskt tillvägagångssätt på unionsnivå att krävas, som spänner över energiförsörjning, efterfrågan och användning i byggnader, tjänster, transporter och industriella värdekedjor. Detta kommer att kräva en anpassning av resurser inom hela unionen, däribland resurser från sammanhållningspolitiken, särskilt genom de nationella och regionala strategierna för smart specialisering, system för handel med utsläppsrätter, offentlig upphandling och andra finansieringsmekanismer. Det kommer också att krävas en politik för reglering och utbyggnad av förnybara energikällor och energieffektivitet, skräddarsytt tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad för att undanröja icke-tekniska hinder.

För att påskynda denna utveckling kommer ett strategiskt tillvägagångssätt på unionsnivå att krävas, som spänner över energiförsörjning, efterfrågan och användning i byggnader, tjänster, transporter och industriella värdekedjor. Detta kommer att kräva en anpassning av resurser inom hela unionen, däribland resurser från sammanhållningspolitiken, särskilt genom de nationella och regionala strategierna för smart specialisering, system för handel med utsläppsrätter, offentlig upphandling och andra finansieringsmekanismer. Det kommer också att krävas en politik för reglering och utbyggnad av förnybara energikällor, energieffektivitet, skräddarsytt tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad för att undanröja icke-tekniska hinder.

Den strategiska planen för energiteknik (SET-planen) innehåller ett sådant strategiskt tillvägagångssätt. Den erbjuder en långsiktig dagordning för att komma till rätta med de viktigaste flaskhalsarna för innovation som energitekniken står inför inom spetsforskningen och under stadierna för FoU/funktionsvisning och i demonstrationsfasen när företag söker kapital för att finansiera stora projekt som är först i sitt slag och inleder processen för marknadslansering.

Den strategiska planen för energiteknik (SET-planen) innehåller ett sådant strategiskt tillvägagångssätt. Den erbjuder en långsiktig dagordning för att komma till rätta med de viktigaste flaskhalsarna för innovation som energitekniken står inför inom spetsforskningen och under stadierna för FoU/funktionsvisning och i demonstrationsfasen när företag söker kapital för att finansiera stora projekt som är först i sitt slag och inleder processen för marknadslansering. Utöver de olika typer av teknik som ingår i SET-planen kommer annan ny teknik med långtgående potential inte att glömmas bort.

De resurser som behövs för att genomföra SET-planen i sin helhet har uppskattats till 8 miljarder euro per år under de närmaste tio åren. Detta är långt utöver kapaciteten hos enskilda medlemsstater eller aktörer inom forskning och industri. Investeringar i forskning och innovation på unionsnivå behövs, i kombination med mobilisering av insatser i Europa i form av gemensamt genomförande och risk- och kapacitetsdelning. Unionens finansiering av forskning och innovation på energiområdet ska därför komplettera medlemsstaternas verksamheter genom att fokusera på verksamheter med tydligt mervärde för unionen, särskilt sådana med stora möjligheter att mobilisera nationella medel. Åtgärderna på unionsnivå ska också stödja långsiktiga program med hög risk och höga kostnader som överstiger de enskilda medlemsstaternas förmåga, sammanföra insatser för att minska investeringsriskerna i storskaliga verksamheter såsom industriell demonstration och utveckla Europaomfattande driftskompatibla energilösningar.

De resurser som behövs för att genomföra SET-planen i sin helhet har uppskattats till 8 miljarder euro per år under de närmaste tio åren. Detta är långt utöver kapaciteten hos enskilda medlemsstater eller aktörer inom forskning och industri. Investeringar i forskning och innovation på unionsnivå behövs, i kombination med mobilisering av insatser i Europa i form av gemensamt genomförande och risk- och kapacitetsdelning. Unionens finansiering av forskning och innovation på energiområdet ska därför komplettera och uppgradera medlemsstaternas verksamheter genom att fokusera på verksamheter med tydligt mervärde för unionen, särskilt sådana med stora möjligheter att mobilisera nationella medel och skapa sysselsättning i Europa. Åtgärderna på unionsnivå ska också stödja långsiktiga program med hög risk och höga kostnader som överstiger de enskilda medlemsstaternas förmåga, sammanföra insatser för att minska investeringsriskerna i storskaliga verksamheter såsom industriell demonstration och utveckla Europaomfattande driftskompatibla energilösningar. Unionens medel ska användas för att finansiera hållbar teknik i överensstämmelse med unionens långsiktiga klimat- och energimål.

Genomförandet av SET-planen som pelaren för forskning och innovation inom europeisk energipolitik kommer att förstärka unionens försörjningstrygghet och övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, bidra till att koppla samman program för forskning och innovation med transeuropeiska och regionala investeringar i energiinfrastruktur och öka viljan hos investerare att frigöra kapital för projekt med långa ledtider och betydande tekniska eller marknadsmässiga risker. Det kommer att skapa möjligheter till innovation för små och stora företag och hjälpa dem att bli eller förbli konkurrenskraftiga på världsnivå, där möjligheterna för energiteknik är omfattande och ökar.

Genomförandet av SET-planen som pelaren för forskning och innovation inom europeisk energipolitik kommer att förstärka unionens försörjningstrygghet och övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, bidra till att koppla samman program för forskning och innovation med transeuropeiska och regionala investeringar i energiinfrastruktur och öka viljan hos investerare att frigöra kapital för projekt med långa ledtider och betydande tekniska eller marknadsmässiga risker. Det kommer att skapa möjligheter till innovation för små och stora företag och hjälpa dem att bli eller förbli konkurrenskraftiga på världsnivå, där möjligheterna för energiteknik är omfattande och ökar. Den teknik som ingår i SET-planen kommer att finansieras genom separata budgetposter.

På den internationella arenan innebär åtgärder som vidtas på unionsnivå en kritisk massa för att öka intresset bland andra ledare på det tekniska området och främja internationella partnerskap för att uppnå unionens mål. Det kommer att göra det lättare för internationella partner att interagera med unionen inför gemensamma åtgärder där det finns nytta och intresse för alla inblandade.

På den internationella arenan innebär åtgärder som vidtas på unionsnivå en kritisk massa för att öka intresset bland andra ledare på det tekniska området och främja internationella partnerskap för att uppnå unionens mål. Det kommer att göra det lättare för internationella partner att interagera med unionen inför gemensamma åtgärder där det finns nytta och intresse för alla inblandade.

Verksamheten inom denna utmaning kommer därför att utgöra den tekniska grundvalen för den europeiska energi- och klimatpolitiken. Den kommer också att bidra till Innovationsunionen på energiområdet och till de politiska mål som beskrivs i Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa.

Verksamheten inom denna utmaning kommer därför att utgöra den tekniska grundvalen för den europeiska energi- och klimatpolitiken. Den kommer också att bidra till Innovationsunionen på energiområdet och till de politiska mål som beskrivs i Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa.

Forsknings- och innovationsverksamhet för kärnklyvning och fusionsenergi genomförs i Euratom-delen av Horisont 2020.

Forsknings- och innovationsverksamhet för fusionsenergi och för säkerhetsaspekterna i samband med kärnklyvning genomförs i Euratom-delen av Horisont 2020. Eventuella synergier mellan utmaningen ”Säker, ren och effektiv energi” och Euratom-delen av Horisont 2020 ska beaktas.

3.3. Huvuddragen för verksamheten

3.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Minska energiförbrukning och koldioxidavtryck genom smart och hållbar användning

(a) Öka energieffektiviteten och minska energiförbrukning och koldioxidavtryck genom smart, hållbar och säker användning

Verksamheterna ska inriktas på forskning och fullskaliga tester av nya koncept, icke‑tekniska lösningar, effektivare, socialt acceptabla och ekonomiskt överkomliga tekniska komponenter och system med inbyggd intelligens, för att möjliggöra energihushållning i realtid för byggnader med nästan inga utsläpp, förnybar uppvärmning och nedkylning, högeffektiv industri och införande på bred front av lösningar för energieffektivitet för företag, enskilda, samhällen och städer.

Verksamheterna ska inriktas på forskning och fullskaliga tester av nya koncept, icke‑tekniska lösningar, effektivare, socialt acceptabla och ekonomiskt överkomliga tekniska komponenter och system med inbyggd intelligens, för att möjliggöra energihushållning i realtid för städer och områden, byggnader med nästan inga utsläpp och positiv energibalans, renoverade byggnader, förnybar uppvärmning och nedkylning, högeffektiv industri och införande på bred front av lösningar och tjänster för energieffektivitet och energibesparingar för företag, enskilda, samhällen och städer.

(b) Koldioxidsnål elförsörjning till låg kostnad

(b) Hållbar koldioxidsnål elförsörjning till låg kostnad

Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration – av innovativa förnybara energikällor och teknik för avskiljning och lagring av koldioxid som erbjuder miljövänlig teknik i större skala, till lägre kostnader, med högre omvandlingsverkningsgrad och större tillgänglighet för olika marknads- och driftsvillkor.

Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration – av innovativa förnybara energikällor och teknik för avskiljning och lagring av koldioxid som erbjuder miljövänlig teknik i större skala som utgör ett alternativ till fossila bränslen eller bidrar till att avsevärt minska koldioxidavtrycket från fossila bränslen, till lägre kostnader, med högre omvandlings- och lagringseffektivitet och större tillgänglighet för olika marknads- och driftsvillkor.

(c) Alternativa bränslen och mobila energikällor

(c) Alternativa bränslen och mobila energikällor

Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration av teknik och värdekedjor för mer konkurrenskraftig och hållbar bioenergi, minskad tid före utsläppande på marknaden av vätgas och bränsleceller och utveckling av nya alternativ med långsiktig potential till mognadsstadiet.

Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration av teknik och värdekedjor för mer konkurrenskraftig och hållbar bioenergi, vätgas och bränsleceller och andra alternativa flytande eller gasformiga bränslen med potential till mer effektiv energiomvandling.

 

Verksamheterna ska också inriktas på utvecklingen och användningen av stödjande och balanserande tekniker med icke-fossilt bränsle, inbegripet konventionella kraftverk, som möjliggör ökad flexibilitet och effektivitet för att med framgång kunna gripa in när förnybara energikällor med varierande tillgång inte kan säkra försörjningen av systemet och nätstabiliteten.

(d) Ett enda smart europeiskt elnät

(d) Ett enda smart, flexibelt europeiskt energinät

Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration av ny nätteknik, inbegripet lagring, system och marknadsutformning för planering, övervakning, kontroll och säker drift av driftskompatibla nät på en öppen, klimatsäker och konkurrensutsatt marknad där fossila bränslen fasats ut, under normala förhållanden och i nödsituationer.

Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration av ny nätteknik, inbegripet flexibla energilagringssystem längs hela elektricitetskedjan och marknadsutformning för planering, övervakning, kontroll och säker drift av driftskompatibla och flexibla nät och balansera en ökad andel från förnybara energikällor på en öppen, miljömässigt hållbar, klimatsäker och konkurrensutsatt marknad där fossila bränslen fasats ut, under normala förhållanden och i nödsituationer, och på så sätt stödja en fullständig installation och användning av förnybara energikällor med varierande tillgång.

 

Uppmärksamhet ska också fästas vid ”smarta nät” i landsbygdsområden, som har specifika problem och kräver innovativa tekniska framsteg.

(e) Ny kunskap och teknik

(e) Ny kunskap och teknik

Verksamheterna ska inriktas på tvärvetenskaplig forskning om energiteknik (inbegripet visionära åtgärder) och gemensamt genomförande av alleuropeiska forskningsprogram och anläggningar i världsklass.

Verksamheterna ska inriktas på tvärvetenskaplig forskning om hållbar energiteknik (inbegripet visionära åtgärder) och gemensamt genomförande av alleuropeiska forskningsprogram och anläggningar i världsklass. Teknisk innovation ska åtföljas av politik och initiativ som stöder icke-teknisk innovation.

(f) Stabilt beslutsfattande och allmänhetens engagemang

(f) Stabilt beslutsfattande och allmänhetens engagemang

Verksamheterna ska inriktas på utveckling av verktyg, metoder och modeller för stabilt och genomsynligt stöd för beslutsprocessen, inbegripet verksamhet för allmänhetens acceptans och engagemang, användarnas delaktighet och hållbarhet.

Verksamheterna ska inriktas på utveckling av verktyg, metoder och modeller såsom framåtblickande scenarier för stabilt och genomsynligt stöd för beslutsprocessen, inbegripet verksamhet för allmänhetens acceptans och engagemang, användarnas delaktighet, miljökonsekvensbedömningar och hållbarhet.

(g) Marknadslansering av innovation på energiområdet

(g) Marknadslansering av innovation på energiområdet, mer valfrihet för marknader och konsumenter genom programmet Intelligent energi – Europa III

Verksamheterna ska inriktas på tillämpad innovation för att underlätta marknadslansering av energiteknik och -tjänster, undanröja icke-tekniska hinder och påskynda ett kostnadseffektivt genomförande av unionens energipolitik.

Verksamheterna ska inriktas på tillämpad innovation för att underlätta marknadslansering av hållbar energiteknik och -tjänster, undanröja icke-tekniska hinder och påskynda ett kostnadseffektivt genomförande av unionens energipolitik. I detta sammanhang ska programmet Intelligent energi – Europa, som framgångsrikt genomförts via programmet för konkurrenskraft och innovation, fortsätta med hjälp av ambitiösa budgetanslag via det nuvarande programmet Horisont 2020.

Ändringsförslag  141

Förslag till förordning

Bilaga I – Del III – punkt 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Smarta, gröna och integrerade transporter

4. Smarta, gröna och integrerade transporter och rörlighet

4.1. Särskilt mål

4.1. Särskilt mål

Det särskilda målet är att skapa ett europeiskt transportsystem som är resurseffektivt, miljövänligt, säkert och sammanhängande till förmån för medborgarna, ekonomin och samhället.

Det särskilda målet är att skapa ett europeiskt transportsystem (inbegripet dess infrastrukturnät) som är resurseffektivt, överkomligt, klimat- och miljövänligt, säkert och driftskompatibelt till förmån för medborgarna, ekonomin och samhället i unionen. Detta transportsystem ska omfatta filosofin om ett ”hälsosamt åldrande”, och därmed gynna alla, oberoende av ålder, kön och funktionshinder, men med hänsyn till de universella designdimensionerna.

Europa måste förena människors ökade behov av rörlighet med det absoluta behovet av ekonomisk prestanda och kraven på ett samhälle med låga koldioxidutsläpp och en klimattålig ekonomi. Trots tillväxten måste transportsektorn åstadkomma en väsentlig minskning av utsläpp av växthusgaser och andra negativa miljöeffekter, och måste bryta sitt beroende av olja, och samtidigt bibehålla hög effektivitet och rörlighet.

Europa måste förena människors förändrade behov av rörlighet, vilka påverkas av nya demografiska och samhälleliga utmaningar liksom territoriell sammanhållning, med det absoluta behovet av ekonomisk prestanda och kraven på ett energieffektivt samhälle med låga koldioxidutsläpp och en klimattålig ekonomi. Trots tillväxten måste transportsektorn åstadkomma en väsentlig minskning av utsläpp av växthusgaser och andra negativa miljöeffekter, och måste bryta sitt beroende av olja och andra fossila bränslen, och samtidigt bibehålla hög effektivitet och rörlighet samt överkomliga priser, utan att detta medför att redan isolerade regioner blir ännu mer svårtillgängliga. Masstransportsystem innebär säkerhetsmässiga utmaningar som man måste försöka lösa redan i forskningsstadiet.

Hållbar rörlighet kan endast uppnås genom en radikal förändring av transportsystemet, vilket bygger på genombrott inom transportforskningen, långtgående innovation och ett sammanhängande alleuropeiskt genomförande av miljövänligare, säkrare och smartare transportlösningar.

Hållbar rörlighet kan endast uppnås genom en radikal förändring av transport- och rörlighetssystemet, vilket bygger på genombrott inom forskningen på detta område, långtgående innovation och ett sammanhängande alleuropeiskt genomförande av miljövänligare, hälsosammare, säkrare, mer tillförlitliga och smartare transport- och rörlighetslösningar.

Forskning och innovation måste leda till fokuserade och snabba framsteg som kan bidra till unionens viktigaste politiska mål, och samtidigt öka den ekonomiska konkurrenskraften, stödja övergången till en klimattålig ekonomi med låga koldioxidutsläpp och upprätthålla den globala ledningen på marknaden.

Forskning och innovation måste leda till fokuserade och snabba framsteg för varje transportsätt som kan bidra till unionens viktigaste politiska mål, och samtidigt öka den ekonomiska konkurrenskraften, stödja övergången till en klimattålig, energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp och baserad på förnybara energikällor, öka rörligheten i hela Europa och upprätthålla den globala ledningen på marknaden.

Även om de nödvändiga investeringarna i forskning, innovation och utveckling blir betydande kommer en utebliven förbättring av hållbarheten inom transportsektorn att resultera i oacceptabla sociala, ekologiska och ekonomiska kostnader på lång sikt.

Även om de nödvändiga investeringarna i forskning, innovation och utveckling blir betydande kommer en utebliven förbättring av hållbarheten inom hela transport- och rörlighetssystemet att resultera i oacceptabla sociala, ekologiska och ekonomiska kostnader på lång sikt. På samma sätt skulle en bristande förmåga att upprätthålla Europas tekniska ledarroll på transportområdet hindra möjligheterna att uppfylla detta mål och få allvarliga och skadliga konsekvenser för sysselsättningen och den långsiktiga ekonomiska tillväxten i Europa.

4.2 Motivering och mervärde för unionen

4.2 Motivering och mervärde för unionen

Transportsektorn är en viktig drivkraft för Europas ekonomiska konkurrenskraft och tillväxt. Den säkerställer den rörlighet för människor och varor som behövs för en integrerad europeisk inre marknad och ett öppet och mer inkluderande samhälle. Den är en av Europas största tillgångar i form av industriell kapacitet och tjänstekvalitet, och spelar en ledande roll på många världsmarknader. Transportbranschen och tillverkningen av transportmedel utgör tillsammans 6,3 % av unionens BNP. Samtidigt står den europeiska transportbranschen inför en allt hårdare konkurrens från andra delar av världen. Banbrytande teknik kommer att krävas för att säkra Europas framtida konkurrenskraft och minska nackdelarna med vår nuvarande transportsystem.

Transportsektorn är en viktig drivkraft för Europas ekonomiska konkurrenskraft och tillväxt. Den säkerställer den territoriella sammanhållning och den rörlighet för människor och varor som behövs för integrationen av den europeiska inre marknaden och ett öppet och mer inkluderande samhälle. Den är en av Europas största tillgångar i form av industriell kapacitet och tjänstekvalitet, och spelar en ledande roll på många världsmarknader. Enbart transportbranschen och tillverkningen av transportmedel utgör 6,3 % av unionens BNP och står för omkring 13 miljoner arbetstillfällen. Transporternas sammanlagda bidrag till EU:s ekonomi är dock mycket större, eftersom varorna, som står för nästan 30 % av BNP, liksom många tjänster och anställda som reser i tjänsten är helt beroende av effektiva transporter. Transporternas bidrag till samhället genom att de för människor närmare varandra är också viktigt men svårt att uppskatta, och grundläggande för EU:s fria rörlighet. Samtidigt står den europeiska transportbranschen inför en allt hårdare konkurrens från andra delar av världen. Banbrytande teknik kommer att krävas för att säkra Europas framtida konkurrenskraft och minska nackdelarna med vår nuvarande transportsystem.

Transportsektorn är en av viktig källa för utsläpp av växthusgaser och står för upp till en fjärdedel av alla utsläpp. Transportsektorn är till 96 % beroende av fossila bränslen. Samtidigt är trafikstockningar är ett allt större problem systemen är ännu inte tillräckligt smarta, alternativen för att växla mellan olika transportsätt är inte alltid attraktiva; antalet dödsolyckor på vägarna är fortfarande enormt högt med 34 000 per år i unionen; människor och företag förväntar sig ett transportsystem som är säkert och tryggt. Städerna innebär särskilda utmaningar för hållbara transporter.

Transportsektorn är en av viktig källa för utsläpp av växthusgaser och står för upp till en fjärdedel av alla utsläpp. Transportsektorn är till 96 % beroende av fossila bränslen. Samtidigt är trafikstockningar är ett allt större problem systemen är ännu inte tillräckligt smarta, alternativen för att övergå till mer hållbara transportsätt är inte alltid attraktiva; antalet dödsolyckor på vägarna är fortfarande enormt högt med 34 000 per år i unionen; människor och företag förväntar sig ett transportsystem som är tillgängligt för alla, säkert och tryggt. Städerna innebär särskilda utmaningar för en bättre balans mellan livskvalitet och hållbara transporter och rörlighet.

Inom några decennier skulle den förväntade tillväxten inom transportsektorn leda till trafikkaos i Europa, med outhärdliga ekonomiska kostnader och samhällseffekter som följd. Antalet passagerarkilometer förväntas fördubblas under de kommande 40 åren och växa dubbelt så snabbt för flygresor. Koldioxidutsläppen skulle öka med 35 % fram till 2050. Kostnaderna för trafikstockningar skulle öka med omkring 50 %, till nästan 200 miljarder euro årligen. De externa kostnaderna för olyckor skulle öka med omkring 60 miljarder euro jämfört med 2005.

Inom några decennier skulle den förväntade tillväxten inom transportsektorn leda till trafikkaos i Europa, med outhärdliga ekonomiska kostnader och samhällseffekter som följd. Om den aktuella trenden håller i sig väntas antalet passagerarkilometer fördubblas under de kommande 40 åren och växa dubbelt så snabbt för flygresor. Koldioxidutsläppen skulle öka med 35 % fram till 2050. Kostnaderna för trafikstockningar skulle öka med omkring 50 %, till nästan 200 miljarder euro årligen. De externa kostnaderna för olyckor skulle öka med omkring 60 miljarder euro jämfört med 2005.

Oförändrade förhållanden är därför inte ett alternativ. Forskning och innovation, som styrs av politiska mål och med inriktning på de viktigaste utmaningarna, ska i hög grad bidra till att uppnå unionens mål att begränsa den globala temperaturökningen till 2° C, minska koldioxidutsläppen från transporter med 60 %, drastiskt minska trafikstockningar och kostnader för olyckor, och praktiskt taget eliminera antalet trafikolyckor fram till 2050.

Oförändrade förhållanden är därför inte ett alternativ. Forskning och innovation, som styrs av politiska mål och med inriktning på de viktigaste utmaningarna, ska i hög grad bidra till att uppnå unionens mål att begränsa den globala temperaturökningen till 2° C, minska koldioxidutsläppen från transporter med 60 %, drastiskt minska trafikstockningar och kostnader för olyckor, och praktiskt taget eliminera antalet trafikolyckor fram till 2050.

Problemen med föroreningar, trafikstockningar, säkerhet och trygghet är gemensamma för hela unionen och kräver samordnade europeiska åtgärder. Att påskynda utvecklingen och användningen av ny teknik och innovativa lösningar för fordon, infrastruktur- och transportförvaltning kommer att vara avgörande för att skapa ett renare och effektivare transportsystem i unionen, åstadkomma de resultat som krävs för att minska klimatförändringarna och förbättra resurseffektiviteten, och upprätthålla Europas ledande position på världsmarknaden för transportrelaterade produkter och tjänster. Dessa mål kan inte uppnås genom uppsplittrade enbart nationella insatser.

Problemen med föroreningar, trafikstockningar, säkerhet och trygghet är gemensamma för hela unionen och kräver samordnade europeiska åtgärder. Att påskynda utvecklingen och en harmoniserad användning av ny teknik och innovativa lösningar för fordon, vilket säkerställer en enhetlig utveckling av infrastruktur- och transportförvaltning, kommer att vara avgörande för att skapa ett renare, säkrare, tillgängligare och effektivare transportsystem i unionen, åstadkomma de resultat som krävs för att minska klimatförändringarna och förbättra resurseffektiviteten, och upprätthålla Europas ledande position på världsmarknaden för transportrelaterade produkter och tjänster. Dessa mål kan inte uppnås genom uppsplittrade enbart nationella insatser.

 

Det är likaså viktigt att stödja befintliga lösningar genom att skapa effektiva, intelligenta, driftskompatibla och sammankopplade system i samband med systemen Sesar, Galileo, Egnos, GMES, ERTMS, RIS, SafeSeaNet, LRIT och ITS. Man bör även fortsätta arbetet med initiativ som e-säkerhet och eCall.

Finansiering på unionsnivå av forskning och innovation på transportområdet kommer att komplettera medlemsstaternas verksamheter genom att fokusera på verksamheter med ett klart europeiskt mervärde. Detta innebär att tonvikten kommer att läggas på prioriterade områden som motsvarar europeiska politiska mål, där en kritisk massa för insatserna krävs, där Europaomfattande driftskompatibla transportlösningar måste fortsätta att tillämpas, eller där sammanförandet av insatser transnationellt kan minska riskerna vid investering i forskning, bana väg för gemensamma standarder och förkorta tiden för marknadsintroduktion av forskningsresultat.

Finansiering på unionsnivå av forskning och innovation på transportområdet kommer att komplettera medlemsstaternas verksamheter genom att fokusera på verksamheter med ett klart europeiskt mervärde. Detta innebär att tonvikten kommer att läggas på prioriterade områden som motsvarar europeiska politiska mål, där en kritisk massa för insatserna krävs, där Europaomfattande transportsystem, moderna framdrivningssystem och kraftkällor, driftskompatibla transportlösningar eller multimodala integrerade transportlösningar och infrastrukturer måste fortsätta att tillämpas, eller där sammanförandet av insatser transnationellt kan få bort flaskhalsarna i transportsystemet och minska riskerna vid investering i forskning, bana väg för gemensamma standarder och standardisering och förkorta tiden för marknadsintroduktion av forskningsresultat.

Verksamhet för forskning och innovation ska omfatta en rad initiativ som täcker hela innovationskedjan. Flera verksamheter är särskilt avsedda att hjälpa till att föra ut resultat på marknaden – en programmatisk inställning till forskning och innovation, demonstrationsprojekt, åtgärder för marknadspenetration och stöd till standardisering, reglering och innovativa strategier för upphandling tjänar alla detta mål. Att utnyttja berörda parters engagemang och expertis kommer dessutom att bidra till att överbrygga klyftan mellan forskningsresultat och tillämpning av dem i transportsektorn.

Verksamhet för forskning och innovation ska omfatta en rad initiativ som täcker hela innovationskedjan och följa ett integrerat angreppssätt för innovativa transportlösningar, alltifrån innovationer avseende fordon till infrastruktur och transportsystem. Flera verksamheter är särskilt avsedda att hjälpa till att föra ut resultat på marknaden – en programmatisk inställning till forskning och innovation, demonstrationsprojekt, åtgärder för marknadspenetration och stöd till standardisering, reglering och innovativa strategier för upphandling tjänar alla detta mål. Att utnyttja berörda parters engagemang och expertis kommer dessutom att bidra till att överbrygga klyftan mellan forskningsresultat och tillämpning av dem i transportsektorn.

Investeringar i forskning och innovation för ett miljövänligare, smartare och mer integrerat transportsystem kommer på ett avsevärt sätt att bidra till att uppfylla Europa 2020-målen smart och hållbar tillväxt för alla och målen för flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen. Verksamheterna kommer att stödja genomförandet av vitboken om transporter som syftar till ett gemensamt europeiskt transportområde. De kommer också att bidra till de politiska mål som beskrivs i flaggskeppsinitiativen Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa.

Investeringar i forskning och innovation för ett miljövänligare, smartare och helt integrerat transportsystem kommer på ett avsevärt sätt att bidra till att uppfylla Europa 2020-målen smart och hållbar tillväxt för alla och målen för flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen. Verksamheterna kommer att stödja genomförandet av vitboken om transporter som syftar till ett gemensamt europeiskt transportområde. De kommer också att bidra till de politiska mål som beskrivs i flaggskeppsinitiativen Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa.

4.3. Huvuddragen för verksamheten

4.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Resurseffektiva transporter som respekterar miljön

(a) Resurseffektiva transporter som respekterar miljön och folkhälsan

Syftet är att minimera transporternas inverkan på klimat och miljö genom att förbättra effektiviteten i utnyttjandet av naturresurser, och genom att minska beroendet av fossila bränslen.

Syftet är att minimera transporternas inverkan på klimat och miljö, liksom på folkhälsan, genom att förbättra kvaliteten, verkningsgraden och effektiviteten i utnyttjandet av naturresurser, diversifiera bränsleförsörjningskällorna och genom att minska beroendet av fossila bränslen och samtidigt också minska utsläppen av växthusgaser. För att öka kostnadseffektiviteten ska underhåll, reparationer, nyutrustning och återvinning betonas inom alla transportsätt.

Fokuseringen för verksamheten ska vara att minska resursförbrukningen och utsläppen av växthusgaser och förbättra fordonens effektivitet, påskynda utvecklingen och införandet av en ny generation elektriska och andra fordon utan eller med låga utsläpp, inbegripet genom genombrott när det gäller motorer, batterier och infrastruktur, utforska och utnyttja potentialen hos alternativa bränslen och innovativa och effektivare framdrivningssystem, inklusive bränsleinfrastruktur, optimera användningen av infrastruktur med hjälp av intelligenta transportsystem och intelligent utrustning, och att öka användningen av efterfrågestyrning och offentliga och icke-motoriserade transporter, särskilt i stadsområden.

Fokuseringen för verksamheten ska först och främst vara att minska resursförbrukningen, bullernivåer och utsläppen av växthusgaser och förbättra alla fordonstypers energieffektivitet, påskynda utvecklingen och införandet av en ny generation fordon utan eller med låga utsläpp, med tillhörande infrastruktur, inbegripet genom genombrott när det gäller motorer, batterier och infrastruktur samt utnyttjande av förnybara energikällor inom räls-, vatten- och lufttransporter. Dessutom är det viktigt att all innovation som syftar till låga eller inga utsläpp av växthusgaser inom samtliga transporttyper stöds, däribland utveckling av den stora potentialen hos alternativa och hållbara bränslen, men också att utveckla innovativa och effektivare framdrivningssystem och att optimera bränslesystemen, fordonens vikt och aerodynamik liksom utveckling och infrastruktur, samt optimera användningen av infrastruktur genom att använda intelligenta transportsystem och intelligent utrustning. Det är också viktigt att öka användningen av offentliga och icke-motoriserade transporter och intermodala mobilitetskedjor, särskilt i stadsområden.

(b) Bättre rörlighet, mindre trafikstockningar, ökad säkerhet och trygghet

(b) Bättre rörlighet och tillgänglighet, mindre trafikstockningar, ökad säkerhet och trygghet

Syftet är att förena de ökade behoven av rörligheten med förbättrade transportflöden, genom innovativa lösningar för sammanhängande, allomfattande, säkra, trygga och tillförlitliga transportsystem.

Syftet är att förena de ökade behoven av rörlighet med förbättrade transportflöden, genom innovativa lösningar för sammanhängande, intermodala, allomfattande, tillgängliga, säkra, trygga, hälsosamma och tillförlitliga transportsystem, utan att bortse från betydelsen av en innovativ och intermodal infrastruktur av god kvalitet.

Fokus för verksamheten ska vara att minska trafikstockningarna, förbättra tillgängligheten och tillgodose användarnas behov genom att främja integrerad transport och logistik från dörr till dörr, främja intermodalitet och spridningen av smarta lösningar för planering och förvaltning, och att radikalt minska förekomsten av olyckor och konsekvenserna av hot mot säkerheten.

Fokus för verksamheten ska vara att minska trafikstockningarna, förbättra livskvaliteten, tillgängligheten och driftskompabiliteten samt att tillgodose användarnas behov genom att främja integrerad transportlogistik och mobilitetsplanering från dörr till dörr, påskynda intermodala lösningar för passagerare (intermodala biljettsystem), främja inter- och multimodalitet och spridningen av smarta lösningar för planering och förvaltning, och att radikalt minska förekomsten av olyckor och konsekvenserna av hot mot säkerheten.

(c) Global ledning för den europeiska transportindustrin

(c) Global ledning för den europeiska transportindustrin

Syftet är att stärka konkurrenskraften och effektiviteten hos den europeiska tillverkningsindustrin inom transportområdet, och tillhörande tjänster.

Syftet är att stärka konkurrenskraften och effektiviteten hos den europeiska tillverkningsindustrin inom transportområdet och tillhörande tjänster mot bakgrund av framtidens lovande men ytterst konkurrensutsatta globala marknad. Logistikprocesser, underhåll, reparationer, nyutrustning och återvinning ska uppmärksammas på lämpligt sätt.

Fokuseringen för verksamheten ska vara att utveckla nästa generation innovativa transportmedel och bereda mark för den som följer därpå, genom att utarbeta nya koncept och former, intelligenta kontrollsystem och driftskompatibla standarder, effektiva produktionsprocesser, kortare utvecklingstider och minskad livscykelkostnad.

Fokuseringen för verksamheten ska vara att utveckla nästa generation innovativa transportmedel och bereda mark för den som följer därpå, genom att utarbeta nya konfigurationer och tekniker, koncept och former, intelligenta kontrollsystem och driftskompatibla standarder, effektiva produktionsprocesser, användning av avancerade material och biologiska biprodukter som är hållbarare, innovativa certifieringsförfaranden, kortare utvecklingstider och minskad livscykelkostnad eller nya, hållbarare material eller beläggningar.

 

(ca) Smart logistik

 

Målet är att förena växande nya konsumentmönster med en effektiv leveranskedja för resurser och optimal fraktdistribution med lokal anslutning.

 

Fokus för verksamheten ska vara en bättre förståelse av konsekvenserna av nya och framtida konsumentmönster och fraktlogistik, trafik och trängsel i städer, utveckla nya it- och ledningsverktyg för logistik, genom att förbättra informationssystemen i realtid för att hantera och spåra fraktflöden, integration och kommunikation i fordon och med infrastrukturen, utveckla okonventionella system för att distribuera varor och utveckla konkurrenskraftiga intermodala lösningar för leveranskedjan och logistikplattformarna som förbättrar fraktflödena.

(d) Socioekonomisk forskning och framtidsinriktad verksamhet för beslutsfattande

(d) Socioekonomisk och beteendevetenskaplig forskning och framtidsinriktad verksamhet för beslutsfattande

Målet är att stödja bättre beslutsfattande, vilket krävs för att främja innovation och ta itu med utmaningarna inom transportsektorn och de samhällsbehov som är förknippade med den.

Målet är att stödja bättre beslutsfattande, vilket krävs för att främja innovation och ta itu med utmaningarna inom transporter och rörlighet och de samhällsbehov och individuella behov som är förknippade med detta.

Fokuseringen för verksamheten ska vara att förbättra kunskaperna om transportrelaterade socioekonomiska tendenser och framtidsutsikter och förse beslutsfattarna med evidensbaserade uppgifter och analyser.

Fokuseringen för verksamheten ska vara att förbättra kunskaperna om transportrelaterade socioekonomiska tendenser och framtidsutsikter och förse beslutsfattarna med evidensbaserade uppgifter och analyser via bl.a. kommissionens kunskapscentrum för forskning om transporter.

 

Organisationen av all transportrelaterad verksamhet kommer att följa en integrerad strategi som är specifik för varje transportsätt och överensstämmer med de strategiska forsknings- och innovationsagendorna för europeiska teknikplattformar. Det är viktigt med synlighet och kontinuitet under flera år för att säkra ett verkligt europeiskt mervärde och ta hänsyn till de många olika särdragen inom varje transportsätt.

Ändringsförslag  142

Förslag till förordning

Bilaga I – Del III – punkt 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror

5. Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och hållbar användning av råvaror.

5.1. Särskilt mål

5.1. Särskilt mål

Det särskilda målet är att skapa en resurseffektiv och klimattålig ekonomi och en hållbar försörjning av råvaror för att tillgodose behoven hos en växande global befolkning inom de hållbara begränsningarna för jordens naturresurser. Verksamheterna kommer att bidra till att öka Europas konkurrenskraft och förbättra välfärden och samtidigt garantera miljöintegritet och hållbarhet, samtidigt som den globala uppvärmningen hålls under 2° C och man möjliggör för ekosystem och samhälle att anpassa sig till klimatförändringarna.

Det särskilda målet är att skapa resurseffektiva, säkra och klimattåliga ekonomier och samhällen, skydda och hållbart förvalta naturtillgångar och ekosystem och åstadkomma en hållbar användning av och försörjning med råvaror och vatten för att tillgodose behoven hos en växande global befolkning inom de hållbara begränsningarna för jordens naturresurser på land och till havs. Verksamheterna kommer att bidra till att öka Europas konkurrenskraft och råvaruförsörjning och förbättra välfärden och samtidigt garantera miljöintegritet, motståndskraft och hållbarhet, samtidigt som den globala uppvärmningen hålls under 2° C och man möjliggör för ekosystem och samhälle att anpassa sig till klimatförändringarna.

Under 1900-talet ökade världen både användningen av fossila bränslen och utvinningen av materiella resurser med tio gånger. Denna tid av till synes rikliga och billiga resurser går nu mot sitt slut. Råvaror, vatten, luft, biologisk mångfald och landbaserade, akvatiska och marina ekosystem står alla under tryck. Många av världens stora ekosystem är skadade, och upp till 60 % av de tjänster de erbjuder används på ett ohållbart sätt. I unionen används cirka 16 ton material per person varje år, varav 6 ton går till spillo, och hälften går till deponering. Den globala efterfrågan på resurser fortsätter att öka med växande befolkning och stigande förväntningar, särskilt bland medelinkomsttagare inom framväxande ekonomier. Det den ekonomiska tillväxten måste frikopplas helt från resursförbrukningen.

Under 1900-talet ökade världen både användningen av fossila bränslen och utvinningen av materiella resurser med tio gånger. Denna tid av till synes rikliga och billiga resurser går nu mot sitt slut. Råvaror, vatten, luft, biologisk mångfald och landbaserade, akvatiska och marina ekosystem står alla under tryck. Många av världens stora ekosystem är skadade, och upp till 60 % av de tjänster de erbjuder används på ett ohållbart sätt. I unionen används cirka 16 ton material per person varje år, varav 6 ton går till spillo, och hälften går till deponering. Den globala efterfrågan på resurser fortsätter att öka med växande befolkning och stigande förväntningar, särskilt bland medelinkomsttagare inom framväxande ekonomier. Det den ekonomiska tillväxten måste frikopplas helt från resursförbrukningen.

Medeltemperaturen på jordens yta har ökat med ca 0,8 C under de senaste 100 åren och förväntas öka med mellan 1,8 och 4 C före utgången av 2000-talet (i förhållande till genomsnittet under 1980–1999). Den troliga påverkan på naturliga och mänskliga system i samband med dessa förändringar kommer att utmana jorden och dess förmåga att anpassa sig samt hota framtida ekonomiska utveckling och mänskans välbefinnande.

Medeltemperaturen på jordens yta har ökat med ca 0,8 C under de senaste 100 åren och förväntas öka med mellan 1,8 och 4 C före utgången av 2000-talet (i förhållande till genomsnittet under 1980–1999). Den troliga påverkan på naturliga och mänskliga system i samband med dessa förändringar kommer att utmana jorden och dess förmåga att anpassa sig samt hota framtida ekonomiska utveckling och mänskans välbefinnande. De oavsedda följderna av klimatförändringar och föroreningar innebär tillsammans med den tilltagande urbaniseringen, massturismen, människans vårdslöshet och överutnyttjandet av resurser en fara för samhällenas ömtåliga kulturella väv såsom denna gestaltas i det europeiska kulturarvet.

Den ökande påverkan från klimatförändring och miljöproblem, t.ex. försurning av haven, issmältningen i Arktis, markförstörelse och markanvändning, vattenbrist, kemisk förorening och förlust av biologisk mångfald visar att jorden närmar sig hållbarhetens gränser. Om inte effektiviteten förbättras förväntas t.ex. efterfrågan på vatten överskrida försörjningen med 40 % om 20 år. Skogarna försvinner i alarmerande takt motsvarande 5 miljoner hektar per år. Samspelet mellan resurser kan orsaka systemrisker – en resurs som försvinner kan leda till oåterkalleliga förändringar hos andra resurser och ekosystem. Med utgångspunkt i nuvarande tendens kommer motsvarigheten av mer än två jordklot att behövas 2050 för att klara den växande globala befolkningen.

Den ökande påverkan från klimatförändring och miljöproblem, t.ex. försurning av haven, förändrade havsströmmar, uppvärmning av haven, issmältningen i Arktis och lägre salthalt i havsvattnet, markförstörelse och markanvändning, minskad bördighet, vattenbrist, onormala vattenförhållanden, heterogenitet i tid och rum vad avser nederbörden, förändringar av arternas geografiska utbredning, kemisk förorening och förlust av biologisk mångfald visar att jorden närmar sig hållbarhetens gränser. Om inte effektiviteten förbättras förväntas t.ex. efterfrågan på vatten överskrida försörjningen med 40 % om 20 år. Skogarna försvinner i alarmerande takt motsvarande 5 miljoner hektar per år. Samspelet mellan resurser kan orsaka systemrisker – en resurs som försvinner kan leda till oåterkalleliga förändringar hos andra resurser och ekosystem. Med utgångspunkt i nuvarande tendens kommer motsvarigheten av mer än två jordklot att behövas 2050 för att klara den växande globala befolkningen.

 

Det finns ett akut behov av innovationer i Europa på området integrerade vattensystem. Europas vatteninfrastruktur (för både avlopps- och dricksvatten) blir allt äldre, och till detta kommer ökad vattenbrist, högre risk för översvämningar i tätortsområden, vattenföroreningar och en ökande och mer specifik efterfrågan på vatten från jordbruket, industrin och tätortsbefolkningen.

Hållbar försörjning och resurseffektiv förvaltning av råvaror, inklusive prospektering, utvinning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution, är avgörande för att de moderna samhällena och deras ekonomier ska fungera. Europeiska sektorer, exempelvis byggsektorn, kemikalier, fordon, luftfart, maskiner och utrustning, som ger ett sammanlagda mervärde på cirka 1,3 biljoner euro och sysselsätter omkring 30 miljoner människor, är i hög grad beroende av tillgången på råvaror. Tillgången på råvaror till unionen står emellertid under allt större tryck. Dessutom är unionen starkt beroende av import av strategiskt viktiga råvaror som i mycket stor omfattning berörs av snedvridning av marknaden. Dessutom har unionen fortfarande värdefulla mineralfyndigheter, men prospektering och utvinning av dem begränsas av brist på lämplig teknik och hindras av den ökade globala konkurrensen. Med tanke på betydelsen av råvaror för den europeiska konkurrenskraften, ekonomin och för deras tillämpning i innovativa produkter är hållbar tillgång och resurseffektiv förvaltning av råvaror en viktig prioritering för unionen.

Hållbar försörjning och säker och resurseffektiv förvaltning av råvaror, inklusive prospektering, utvinning, bearbetning, resurseffektiv användning, återanvändning, återvinning och substitution, är avgörande för att de moderna samhällena och deras ekonomier ska fungera. Europeiska sektorer, exempelvis byggsektorn, kemikalier, fordon, luftfart, maskiner och utrustning, som ger ett sammanlagda mervärde på cirka 1,3 biljoner euro och sysselsätter omkring 30 miljoner människor, är i hög grad beroende av tillgången på råvaror. Tillgången på råvaror till unionen står emellertid under allt större tryck, särskilt om man tänker på hur illa avfallets kretslopp sköts. Dessutom är unionen starkt beroende av import av strategiskt viktiga råvaror som i mycket stor omfattning berörs av snedvridning av marknaden. Dessutom har unionen fortfarande värdefulla mineralfyndigheter, men prospektering, utvinning och bearbetning av dem begränsas av brist på lämplig teknik och bristande investeringar och hindras av den ökade globala konkurrensen. Med tanke på betydelsen av råvaror för den europeiska konkurrenskraften, ekonomin och för deras tillämpning i innovativa produkter är hållbar tillgång och resurseffektiv förvaltning av råvaror en viktig prioritering för unionen.

Ekonomins förmåga att anpassa sig och bli mer motståndskraftig mot klimatförändringar, resurseffektiv och samtidigt behålla konkurrenskraften är beroende av hög grad av både samhällelig och teknisk miljöinnovation. Den globala marknaden för miljöinnovation är värd cirka 1 biljon euro per år och förväntas tredubblas fram till 2030; miljöinnovation innebär därmed en stor möjlighet att öka konkurrenskraften och sysselsättningen i de europeiska ekonomierna.

Ekonomins förmåga att anpassa sig och bli mer motståndskraftig mot klimatförändringar, resurseffektiv och samtidigt behålla konkurrenskraften är beroende i hög grad av både samhällelig, organisatorisk och teknisk miljöinnovation. Den globala marknaden för miljöinnovation är värd cirka 1 biljon euro per år och förväntas tredubblas fram till 2030; miljöinnovation innebär därmed en stor möjlighet att öka konkurrenskraften och sysselsättningen i de europeiska ekonomierna.

5.2. Motivering och mervärde för unionen

5.2. Motivering och mervärde för unionen

För att uppfylla unionens och internationella mål för utsläppen och koncentrationerna av växthusgaser och hantera effekterna av klimatförändringen krävs utveckling och användning av kostnadseffektiva tekniska lösningar och åtgärder för att mildra effekterna och anpassningsåtgärder. De politiska ramarna i unionen och globalt måste säkerställa att ekosystemen och den biologiska mångfalden skyddas, värderas och återställas på lämpligt sätt så att deras förmåga att tillhandahålla resurser och tjänster i framtiden bevaras. Forskning och innovation kan bidra till att säkra tillförlitlig och hållbar tillgång på råvaror och säkerställa en betydande minskning av resursanvändning och spill.

För att uppfylla unionens och internationella mål för utsläppen av växthusgaser och hantera effekterna av klimatförändringen krävs utveckling och användning av hållbara och effektiva icke‑tekniska och tekniska lösningar och åtgärder för att mildra effekterna och anpassningsåtgärder. De politiska ramarna i unionen och globalt måste säkerställa att ekosystemen och den biologiska mångfalden skyddas, värderas och återställas på lämpligt sätt så att deras förmåga att tillhandahålla resurser och tjänster i framtiden bevaras. Forskning och innovation kan bidra till att säkra tillförlitlig och hållbar tillgång på och utvinning av råvaror och säkerställa en betydande minskning av resursanvändning och spill.

Unionens åtgärder ska därför inriktas på att stödja unionens viktigaste mål och politik, inbegripet Europa 2020-strategin, Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa och motsvarande färdplan, Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050, Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram, Råvaruinitiativet, Unionens strategi för hållbar utveckling, En integrerad havspolitik för Europeiska unionen, ramdirektivet om en marin strategi, handlingsplanen för miljöinnovation och En digital agenda för Europa. Dessa åtgärder ska förstärka samhällets möjlighet att bli mer motståndskraftigt mot miljö- och klimatförändringar och säkerställa tillgången på råvaror.

Unionens åtgärder ska därför inriktas på att stödja unionens viktigaste mål och politik, inbegripet Europa 2020-strategin, Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa och motsvarande färdplan, Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050, En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram, Råvaruinitiativet, Unionens strategi för hållbar utveckling, En integrerad havspolitik för Europeiska unionen, ramdirektivet om en marin strategi, handlingsplanen för miljöinnovation, det europeiska innovationspartnerskapet om råvaror, det europeiska innovationspartnerskapet om vatten samt det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Dessa åtgärder ska förstärka samhällets möjlighet att bli mer motståndskraftigt mot miljö- och klimatförändringar och säkerställa tillgången på råvaror.

Med tanke på den gränsöverskridande och globala karaktären hos klimat och miljö, deras omfattning och komplexitet och den internationella dimensionen hos försörjningskedjan för råvaror måste verksamheten genomföras både inom och utanför unionen. Den ämnesövergripande karaktären hos den nödvändiga forskningen kräver att kompletterande kunskaper och resurser sammanförs för att man effektivt ska kunna ta itu med denna utmaning. För att minska resursanvändningen och de miljömässiga konsekvenserna, och samtidigt öka konkurrenskraften, kommer en avgörande samhällelig och teknisk övergång att krävas till en ekonomi baserad på ett hållbart förhållande mellan naturen och människans välbefinnande. Samordnad forsknings- och innovationsverksamhet kommer att förbättra förståelsen av och prognoserna för klimat- och miljöförändringar med ett systematiskt och sektorsövergripande perspektiv, minska osäkerheten, identifiera och bedöma sårbarhet, risker, kostnader och möjligheter, liksom att öka utbudet av och förbättra effektiviteten hos samhälleliga och politiska åtgärder och lösningar. Insatserna kommer också att syfta till att ge aktörer på alla nivåer i samhället möjlighet att aktivt delta i denna process.

Med tanke på den gränsöverskridande och globala karaktären hos klimat och miljö, deras omfattning och komplexitet och den internationella dimensionen hos försörjningskedjan för råvaror måste verksamheten genomföras både inom och utanför unionen. Den ämnesövergripande karaktären hos den nödvändiga forskningen kräver att kompletterande kunskaper och resurser sammanförs för att man effektivt ska kunna ta itu med denna utmaning. För att minska resursanvändningen och de miljömässiga konsekvenserna, och samtidigt öka konkurrenskraften, kommer en avgörande samhällelig och teknisk övergång att krävas till en hållbar ekonomi baserad på ett ömsesidigt nyttigt förhållande mellan den biologiska mångfalden och den mänskliga befolkningen. Samordnad forsknings- och innovationsverksamhet kommer att förbättra förståelsen av och prognoserna för klimat- och miljöförändringar med ett systematiskt och sektorsövergripande perspektiv, minska osäkerheten, identifiera och bedöma sårbarhet, risker, kostnader och möjligheter, liksom att öka utbudet av och förbättra effektiviteten hos samhälleliga och politiska åtgärder och lösningar. Insatserna kommer också att syfta till att ge aktörer på alla nivåer i samhället möjlighet att aktivt delta i denna process.

När det gäller tillgången på råvaror krävs samordnade insatser för forskning och innovation inom flera olika discipliner och sektorer för att man ska kunna bidra till tillhandahållandet av säkra, ekonomiskt genomförbara, miljövänliga och socialt godtagbara lösningar längs hela värdekedjan (prospektering, utvinning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution). Innovation på dessa områden kommer att skapa möjligheter för tillväxt och sysselsättning, samt innovativa möjligheter som inbegriper vetenskap, teknik, ekonomi, politik och förvaltning. Därför håller ett europeisk innovationspartnerskap för råvaror på att utarbetas.

När det gäller den hållbara användningen av och tillgången på råvaror krävs samordnade insatser för forskning och innovation inom flera olika discipliner och sektorer för att man ska kunna bidra till tillhandahållandet av säkra, ekonomiskt genomförbara, miljövänliga och socialt godtagbara lösningar längs hela värdekedjan (prospektering, utvinning, utformning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution). Innovation på dessa områden kommer att skapa möjligheter för tillväxt och sysselsättning, samt innovativa möjligheter som inbegriper vetenskap, teknik, ekonomi, politik och förvaltning. Därför håller europeiska innovationspartnerskap för vatteneffektivitet och råvaror på att utarbetas, och för de kritiska råvaror som kallas sällsynta jordartsmetaller håller ett europeiskt kompetensnätverk för sällsynta jordartsmetaller på att inrättas.

Miljöinnovation kommer att medföra värdefulla nya möjligheter för tillväxt och sysselsättning. Lösningar som utvecklats genom åtgärder på unionsnivå kommer att motverka viktiga hot mot industrins konkurrenskraft och möjliggöra snabb spridning och reproduktion inom och utanför den inre marknaden. Detta kommer att möjliggöra övergången till en miljövänlig ekonomi som tar hänsyn till hållbar resursanvändning. Partner i denna strategi kommer bl.a. att vara internationella, europeiska och nationella beslutsfattare, program för forskning och innovation internationellt och i medlemsstaterna, europeiskt näringsliv och europeisk industry, Europeiska miljöbyrån och nationella miljöorgan, och andra berörda parter. Utöver bilateralt och regionalt samarbete kommer åtgärderna på unionsnivå också att stödja relevanta internationella insatser och initiativ, inbegripet Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) och gruppen för jordobservation (GEO).

Miljöinnovation kommer att medföra värdefulla nya möjligheter för tillväxt och sysselsättning. Lösningar som utvecklats genom åtgärder på unionsnivå kommer att motverka viktiga hot mot industrins konkurrenskraft och möjliggöra snabb spridning och reproduktion inom och utanför den inre marknaden. Detta kommer att möjliggöra övergången till en miljövänlig ekonomi som tar hänsyn till hållbar resursanvändning. Partner i denna strategi kommer bl.a. att vara internationella, europeiska och nationella beslutsfattare, program för forskning och innovation internationellt och i medlemsstaterna, europeiskt näringsliv, Europeiska miljöbyrån och nationella miljöorgan, och andra berörda parter. Utöver bilateralt och regionalt samarbete kommer åtgärderna på unionsnivå också att stödja relevanta internationella insatser och initiativ, inbegripet Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES), Internationella panelen för hållbar resursförvaltning och gruppen för jordobservation (GEO).

5.3. Huvuddragen för verksamheten

5.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Bekämpning av och anpassning till klimatförändringar

(a) Bekämpning av och anpassning till klimatförändringar

Målet är att utveckla och utvärdera innovativa, kostnadseffektiva och hållbara anpassningsåtgärder och dämpande åtgärder med inriktning både på koldioxid och andra växthusgaser än koldioxid, och framhålla både tekniska och icke-tekniska miljövänliga lösningar, genom utarbetande av underlag för välgrundade, tidiga och effektiva åtgärder och nätverk av erforderlig kompetens. Verksamheten ska inriktas på bättre kunskaper om klimatförändringen och tillhandahållande av tillförlitliga klimatprognoser, bedömning av effekter, sårbarheter och utveckling av innovativa kostnadseffektiva åtgärder för anpassning och riskförebyggande, stöd till politik för begränsning.

Målet är att utveckla och utvärdera innovativa, kostnadseffektiva och hållbara anpassningsåtgärder och dämpande åtgärder med inriktning både på koldioxid och andra växthusgaser och partiklar än koldioxid och på stigande nivåer för havsvatten och inlandsvatten, och framhålla både tekniska och icke-tekniska miljövänliga lösningar, genom utarbetande av underlag för välgrundade, tidiga och effektiva åtgärder och nätverk av erforderlig kompetens. Verksamheten ska inriktas på bättre kunskaper om klimatförändringen och de risker som hänger samman med extrema händelser och drastiska förändringar genom tillhandahållande av tillförlitliga klimatprognoser, förståelse för samspelet mellan klimat och ozon och kretsloppet för vatten i atmosfären, bedömning av globala, regional och lokala effekter, sårbarheter och utveckling av innovativa kostnadseffektiva åtgärder för anpassning, riskförebyggande och förvaltning inom nyckelsektorer i samhällsekonomin (t.ex. jordbruk, energi, transporter, turism, byggnadsmiljö och kulturarv), stöd till politik för begränsning och fastställande av snabbverkande strategier för motåtgärder avseende klimatförändringarna inom några tiotal år.

(b) Hållbar förvaltning av naturtillgångar och ekosystem

(b) Miljöskydd, hållbar förvaltning av naturtillgångar, vatten, biologisk mångfald och ekosystem

Syftet är att ge kunskap för förvaltningen av naturresurser som ger en hållbar balans mellan begränsade resurser och samhällets och ekonomins behov. Verksamheten ska inriktas på att främja vår förståelse av ekosystemens funktion, deras samspel med sociala system och deras roll för att främja ekonomin och människors välbefinnande, och att tillhandahålla kunskap och verktyg för effektivt beslutsfattande och offentligt engagemang.

Syftet är att ge kunskap och verktyg för förvaltningen och skyddet av naturresurser som ger en hållbar balans mellan begränsade resurser och samhällets och ekonomins behov. Verksamheten ska inriktas på att säkerställa åtgärder som garanterar en hållbar omläggning, förvaltning och användning av vattentillgångar och vattentjänster, främja vår förståelse av ekosystemens funktion, däribland den reglerande roll som hav och skogar spelar för att förhindra global uppvärmning, och deras samspel med sociala system och deras roll för att främja ekonomin och människors välbefinnande, och att tillhandahålla kunskap och verktyg för effektivt beslutsfattande och offentligt engagemang.

(c) Säkerställa hållbar försörjning av råvaror som inte är energi- eller jordbruksbaserade

(c) Säkerställa hållbar användning och förvaltning av och försörjning med råvaror som inte är energi- eller jordbruksbaserade

Syftet är att förbättra kunskapsbasen beträffande råvaror och utveckla innovativa lösningar för kostnadseffektiv och miljövänlig prospektering, utvinning, bearbetning, återvinning och återanvändning av råvaror och för ersättning av dem med ekonomiskt tilltalande alternativ med lägre miljöpåverkan. Verksamheten ska inriktas på att förbättra kunskapsbasen beträffande tillgången till råvaror, främja hållbar försörjning och användning av råvaror, hitta alternativ till viktiga råvaror, och förbättra samhällets medvetenhet och kompetens när det gäller råvaror.

Syftet är att förbättra kunskapsbasen beträffande råvaror och utveckla innovativa lösningar för kostnadseffektiv, resurseffektiv och miljövänlig användning, återanvändning, återvinning och återbruk av råvaror och för ersättning av dem med ekonomiskt tilltalande alternativ med lägre miljöpåverkan. Verksamheten ska inriktas på att förbättra kunskapsbasen beträffande tillgången till råvaror, främja ekodesign, främja hållbar försörjning, effektiv användning och återanvändning av råvaror, hitta alternativ till kritiska råvaror, utveckla processer och system med slutna kretslopp, stödja strategier och teknik för återvinning och återanvändning, åtgärder på efterfrågesidan som ger medborgare och konsumenter makt att minska konsumtionen av och slöseriet med råvaror, och förbättra samhällets medvetenhet och kompetens när det gäller råvaror samt etablera och stimulera regionala och nationella kluster av råvaror.

(d) Möjliggöra övergången till en miljövänlig ekonomi med hjälp av miljöinnovation

(d) Möjliggöra övergången till en miljövänlig ekonomi med hjälp av miljöinnovation

Syftet är att främja alla former av miljöinnovation som möjliggör övergången till en miljövänlig ekonomi. Verksamheten ska inriktas på att stärka miljöinnovativa typer av teknik, processer, tjänster och produkter och öka spridning på marknaden och reproduktion av dem, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag, stödja innovativ politik och samhälleliga förändringar, mäta och bedöma utvecklingen mot en miljövänlig ekonomi, och främja resurseffektivitet med hjälp av digitala system.

Syftet är att främja alla former av miljöinnovation som möjliggör övergången till en miljövänlig ekonomi. Verksamheten ska inriktas på att stärka miljöinnovativa typer av teknik, processer, tjänster och produkter och öka spridning på marknaden och reproduktion av dem, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag, stödja innovativ politik, hållbara ekonomiska modeller och samhälleliga förändringar, stödja forskning om säkra alternativ till ämnen som anges som farliga i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 20006 (Reachförordningen), mäta och bedöma utvecklingen mot en miljövänlig ekonomi, och främja resurseffektivitet med hjälp av digitala system. I synnerhet miljöinnovationsprogrammet, som har genomförts framgångsrikt inom ramen för programmet för konkurrenskraft och innovation under EU:s föregående fleråriga budgetram, ska fortsättas inom ramen för Horisont 2020.

(e) Utveckla omfattande och hållbara globala system för miljöobservation och miljöinformation

(e) Utveckla omfattande och hållbara globala system för miljöobservation och miljöinformation

Syftet är att säkerställa tillhandahållandet av de långsiktiga data och uppgifter som behövs för att ta itu med denna utmaning. Verksamheterna ska inriktas på kompetens, teknik och datainfrastruktur för observation och övervakning av jorden, som kontinuerligt kan tillhandahålla korrekta uppgifter, prognoser och beräkningar i rätt tid. Fri, öppen och obegränsad tillgång till driftskompatibla data och uppgifter kommer att uppmuntras.

Syftet är att säkerställa tillhandahållandet av de långsiktiga data och uppgifter som behövs för att ta itu med denna utmaning. Verksamheterna ska inriktas på kompetens, teknik och datainfrastruktur för observation och övervakning av jorden via både fjärranalys och mätningar på plats, som kontinuerligt kan tillhandahålla korrekta uppgifter och medge prognoser och beräkningar i rätt tid. Fri, öppen och obegränsad tillgång till driftskompatibla data och uppgifter kommer att uppmuntras.

Ändringsförslag  143

Förslag till förordning

Bilaga I – Del III – punkt 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6. Inkluderande, innovativa och trygga samhällen

6. Förstå Europa i en föränderlig värld – inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen

6.1. Särskilt mål

6.1. Särskilt mål

Det särskilda målet är att främja inkluderande, innovativa och trygga europeiska samhällen i en tid av oerhörda omvandlingar och växande globala ömsesidiga beroendeförhållanden.

Det särskilda målet är att främja inkluderande, innovativa, kreativa och reflekterande europeiska samhällen genom en bättre förståelse av Europa i en tid av oerhörda omvandlingar och växande globala ömsesidiga beroendeförhållanden.

Europa står inför stora socioekonomiska utmaningar som väsentligt påverkar dess framtid – t.ex. växande ekonomiska och kulturella ömsesidiga beroenden, åldrande, social utslagning och fattigdom, ojämlikhet och migrationsströmmar, överbrygga den digitala klyftan, skapa en kultur för innovation och kreativitet i samhälle och företag, samt garantera trygghet och frihet, förtroende för demokratiska institutioner och mellan människor inom och över gränserna. Dessa utmaningar är enorma och kräver en gemensam europeisk strategi.

Europa står inför stora socioekonomiska utmaningar som väsentligt påverkar dess framtid – t.ex. växande ekonomiska och kulturella ömsesidiga beroenden, åldrande och demografiska förändringar, social utslagning och fattigdom, ojämlikhet och migrationsströmmar, överbrygga den digitala klyftan, skapa en vetenskaps-, innovations- och kreativitetskultur i samhälle och företag, samt garantera förtroende för demokratiska institutioner och mellan människor inom och över gränserna. Dessutom upplevs den europeiska socialpolitiken alltmer som avgörande för den europeiska sociala modellens hållbarhet. Dessa utmaningar är enorma och kräver en alltmer komplex blandning av strategier som grundas på ett kunskapsutbyte inom samhällsvetenskap och humaniora.

För det första finns fortfarande stora ojämlikheter i unionen, både mellan länder och inom dem. Index för mänsklig utveckling – ett sammanlagt mått på framsteg inom hälsa, utbildning och inkomst – rankade 2010 unionens medlemsstater på mellan 0,743 och 0,895, vilket avspeglar betydande skillnader mellan länderna. Det finns även fortfarande stora brister i jämställdheten mellan könen – t.ex. löneklyftan mellan könen ligger i unionen fortfarande på 17,8 % till förmån för männen. Under de senaste två decennierna har fattigdomen bland unga vuxna och barnfamiljer ökat. Ungdomsarbetslösheten är över 20 %. 150 miljoner människor i Europa (cirka 25 %) har aldrig använt internet och kommer eventuellt aldrig att få tillräckliga datakunskaper. Den politiska likgiltigheten och polariseringen i valen har också ökat, vilket återspeglar medborgarnas sviktande förtroende för nuvarande politiska system. Dessa siffror tyder på att vissa sociala grupper och gemenskaper ständigt utelämnas från den sociala och ekonomiska utvecklingen och/eller demokratiska strategier.

Det finns fortfarande stora ojämlikheter i unionen, både mellan länder och inom dem. Index för mänsklig utveckling – ett sammanlagt mått på framsteg inom hälsa, utbildning och inkomst – rankade 2010 unionens medlemsstater på mellan 0,743 och 0,895, vilket avspeglar betydande skillnader mellan länderna. Det finns även fortfarande stora brister i jämställdheten mellan könen – t.ex. löneklyftan mellan könen ligger i unionen fortfarande på 17,8 % till förmån för männen. Under de senaste två decennierna har fattigdomen bland unga vuxna och barnfamiljer ökat. Ungdomsarbetslösheten är över 20 %. 150 miljoner människor i Europa (cirka 25 %) har aldrig använt internet och kommer eventuellt aldrig att få tillräckliga datakunskaper. Den politiska likgiltigheten och polariseringen i valen har också ökat, vilket återspeglar medborgarnas sviktande förtroende för nuvarande politiska system. Dessa siffror tyder på att vissa sociala grupper och gemenskaper ständigt utelämnas från den sociala och ekonomiska utvecklingen och/eller demokratiska strategier.

För det andra har Europas produktivitet och ekonomiska tillväxt minskat relativt under fyra årtionden. Dessutom minskar dess andel av den globala kunskapsproduktionen och dess innovationsledning snabbt i förhållande till viktiga framväxande ekonomier som Brasilien och Kina. Europa har visserligen en stark forskningsbas, men denna bas måste göras till en viktig tillgång för innovativa varor och tjänster. Även om det är välkänt att Europa måste investera mera i vetenskap och innovation måste också dessa investeringar samordnas mycket smartare än tidigare mer än 95 % av nationella FoU-budgetar används utan samordning inom unionen, vilket är ett enormt potentiellt slöseri med resurser i tider av begränsade finansieringsmöjligheter. Dessutom skiljer sig innovationskapaciteten fortfarande mycket åt mellan medlemsstaterna, trots viss konvergens den senaste tiden, med stora skillnader mellan ”innovationsledare” och ”måttliga innovatörer”.

Europas produktivitet och ekonomiska tillväxt har minskat relativt under fyra årtionden. Dessutom minskar dess andel av den globala kunskapsproduktionen och dess innovationsledning snabbt i förhållande till viktiga framväxande ekonomier som Brasilien och Kina. Europa har visserligen en stark forskningsbas, men denna bas måste göras till en viktig tillgång för innovativa varor och tjänster. Även om det är välkänt att Europa måste investera mera i vetenskap och innovation måste också dessa investeringar samordnas mycket smartare än tidigare: mer än 95 % av nationella FoU-budgetar används utan samordning inom unionen, vilket är oerhört ineffektivt i tider av begränsade finansieringsmöjligheter.

För det tredje drabbas medborgarna i allt större utsträckning av många former av otrygghet, t.ex. brott, våld, terrorism, it‑attacker, integritetsövergrepp och andra former av sociala och ekonomiska störningsmoment. Enligt uppskattningar är upp till 75 miljoner människor direkt utsatta för brott varje år i Europa. De direkta kostnaderna för brottslighet, terrorism, olaglig verksamhet, våld och katastrofer i Europa har för 2010 beräknats till minst 650 miljarder euro (ca 5 % av unionens BNP). Ett levande exempel på följderna av terrorism är attacken mot Twin Towers på Manhattan den 11 september 2001. Tusentals människor miste livet och man uppskattar att denna händelse orsakade förluster på 35 miljarder US-dollar i Förenta staternas produktivitet, 47 miljarder US-dollar i total produktion och en ökning av arbetslösheten med nästan 1 % under påföljande kvartal. Medborgare, företag och institutioner är i allt högre grad delaktiga i digital interaktion och digitala transaktioner på sociala, finansiella och kommersiella områden, men utvecklingen av internet har också lett till it-brottslighet som omfattar miljarder euro varje år, och integritetsbrott som påverkar enskilda eller sammanslutningar över hela kontinenten. Den ökade otryggheten i vardagen och oväntade händelser påverkar troligen människors tilltro inte bara till institutioner utan även till varandra.

 

Dessa utmaningar måste hanteras tillsammans och på innovativa sätt eftersom de samverkar på komplexa och ofta oväntade sätt. Innovation kan leda till mindre inkluderande, vilket kan ses exempelvis i fenomenet den digitala klyftan och segmenteringen på arbetsmarknaden. Social innovation, socialt förtroende och social trygghet är ibland svårt att förena i politiken, exempelvis i socialt eftersatta områden i stora städer i Europa. Dessutom leder kombinationen av innovation och medborgarnas nya krav också till att politiska beslutsfattare och ekonomiska och sociala aktörer måste finna nya svar, utan hänsyn till fastställda gränser mellan sektorer, verksamheter, varor eller tjänster. Fenomen som utbredningen av internet och de finansiella systemen, den åldrande ekonomin och det ekologiska samhället visar tydligt hur man måste tänka och reagera inför dessa frågor, över deras dimensioner av inkluderande, innovation och trygghet på samma gång.

Dessa utmaningar måste hanteras tillsammans och på innovativa sätt eftersom de samverkar på komplexa och ofta oväntade sätt. Innovation kan leda till mindre inkluderande, vilket kan ses exempelvis i fenomenet den digitala klyftan och segmenteringen på arbetsmarknaden. Social innovation och socialt förtroende är ibland svårt att förena i politiken, exempelvis i socialt eftersatta områden i stora städer i Europa. Dessutom leder kombinationen av innovation och medborgarnas nya krav också till att politiska beslutsfattare och ekonomiska och sociala aktörer måste finna nya svar, utan hänsyn till fastställda gränser mellan sektorer, verksamheter, varor eller tjänster. Fenomen som utbredningen av internet och de finansiella systemen, den åldrande ekonomin och det ekologiska samhället visar tydligt hur man måste tänka och reagera inför dessa frågor, över deras dimensioner av inkluderande och innovation på samma gång.

Dessa utmaningars inbyggda komplexitet och utvecklingen av efterfrågan gör det således nödvändigt att utveckla innovativ forskning och nya smarta typer av teknik, processer och metoder, mekanismer för social innovation, samordnade åtgärder och strategier som kan föregripa eller påverka viktiga förändringar för Europa. Detta uppmanar till förståelse av de bakomliggande trender och effekter som inverkar på dessa utmaningar, och till återupptäckt eller återuppfinnande av framgångsrika former för solidaritet, samordning och kreativitet som gör Europa till en särskiljande modell för inkluderande, innovativa och trygga samhällen jämfört med andra regioner i världen. Detta kräver ett mer strategiskt tillvägagångssätt när det gäller samarbete med tredjeländer. Slutligen, eftersom politiken för trygghet bör samverka med olika typer av social politik kommer en starkare samhällsdimension inom forskningen om trygghet att vara en viktig aspekt av denna utmaning.

Dessa utmaningars inbyggda komplexitet och utvecklingen av efterfrågan gör det således nödvändigt att utveckla innovativ forskning och nya smarta typer av teknik, processer och metoder, mekanismer för social innovation, samordnade åtgärder och strategier som kan föregripa eller påverka viktiga förändringar för Europa. Detta uppmanar till förståelse av de bakomliggande trender och effekter som inverkar på dessa utmaningar, och till återupptäckt eller återuppfinnande av framgångsrika former för solidaritet, samordning och kreativitet som gör Europa till en särskiljande modell för inkluderande och innovativa samhällen jämfört med andra regioner i världen. Både målinriktad forskning och forskning nedifrån och upp behövs för att hantera dessa utmaningar på ett effektivt sätt. Slutligen krävs ett mer strategiskt tillvägagångssätt när det gäller samarbete med tredjeländer.

6.2. Motivering och mervärde för unionen

6.2. Motivering och mervärde för unionen

Dessa utmaningar tar inte hänsyn till nationella gränser och kräver således en mer komplex jämförande analys av rörlighet (för personer, varor, tjänster och kapital, men även för kompetens och kunskap) och former för institutionellt samarbete, interkulturell interaktion och internationellt samarbete. Om man inte förstår och föregriper dem bättre tvingar globaliseringskrafterna även europeiska länder att konkurrera med varandra snarare än att samarbeta, vilket ytterligare framhäver skillnaderna i Europa snarare än gemensamma drag och den rätta balansen mellan samarbete och konkurrens. Att bara ta itu med sådana kritiska socioekonomiska utmaningar på nationell nivå medför en risk för ineffektivt utnyttjande av resurser, externalisering av problem till andra europeiska och icke-europeiska länder och ökade sociala, ekonomiska och politiska spänningar som direkt kan påverka målen i fördraget med avseende på dess värderingar, särskilt avdelning I i fördraget om Europeiska unionen.

Dessa utmaningar tar inte hänsyn till nationella gränser och kräver således en mer komplex jämförande analys i alla europeiska samhällen. Deras kopplingar till offentlig nationell politik och EU‑politik i samband med globalisering gör inte bara att ömsesidigt erkända forskningsdagordningar behöver upprättas, utan ger också en gemensam och innehållsrikare europeisk kunskapsbas utifrån vilken nationell politik och EU-politik enklare kan förstås och utvärderas.

För att inkluderande, innovativa och trygga samhällen ska kunna byggas behöver Europa åtgärder som innebär utveckling av ny kunskap, teknik och kapacitet samt kartläggning av politiska alternativ. Sådana försök kommer att hjälpa Europa att hantera sina utmaningar, inte bara internt utan också som global aktör på den internationella scenen. Detta kommer i sin tur också att hjälpa medlemsstaterna att dra nytta av erfarenheter på annat håll och göra det möjligt för dem att bättre fastställa sina egna särskilda åtgärder som motsvarar deras respektive sammanhang.

För att inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen ska kunna byggas behöver Europa åtgärder som innebär utveckling av ny kunskap och teknik samt kartläggning av politiska alternativ. Sådana försök kommer att hjälpa Europa att hantera sina utmaningar, inte bara internt utan också som global aktör på den internationella scenen. Detta kommer i sin tur också att hjälpa medlemsstaterna att dra nytta av erfarenheter på annat håll och göra det möjligt för dem att bättre fastställa sina egna särskilda åtgärder som motsvarar deras respektive sammanhang.

Att främja nya former av samarbete mellan länder inom unionen och i övriga världen, samt mellan relevanta forsknings- och innovationsgrupper, kommer följaktligen att vara en central uppgift inom ramen för denna utmaning. Man kommer systematiskt att engagera medborgare och industri, stödja processer för social och teknisk innovation, uppmuntra smart och deltagarorienterad offentlig förvaltning och främja kunskapsbaserat beslutsfattande i syfte att förbättra relevansen av alla dessa verksamheter för beslutsfattare, sociala och ekonomiska aktörer och medborgare. I detta avseende kommer forskning och innovation att vara en förutsättning för konkurrenskraften hos europeiska industrier och tjänster, särskilt på områdena trygghet, digital utveckling och integritetsskydd.

Man kommer att uppmuntra smart och deltagarorienterad offentlig förvaltning och främja kunskapsbaserat beslutsfattande i syfte att förbättra relevansen av alla dessa verksamheter för beslutsfattare, sociala och ekonomiska aktörer och medborgare. I detta avseende kommer forskning och innovation att vara en förutsättning för konkurrenskraften hos europeiska industrier och tjänster.

Unionens stöd inom ramen för denna utmaning kommer således att stödja utveckling, genomförande och anpassning av unionens viktigaste politikområden, särskilt Europa 2020-strategins prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och strategin för inre säkerhet i unionen, inbegripet strategier för förebyggande av katastrofer och katastrofinsatser. Samordning med gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder kommer att eftersträvas.

Unionens stöd inom ramen för denna utmaning kommer således att stödja utveckling, genomförande och anpassning av unionens viktigaste politikområden, särskilt Europa 2020-strategins prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla. Det kommer att växelverka med gemensamma programplaneringsinitiativ, och samordning med gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder kommer att eftersträvas.

6.3. Huvuddragen för verksamheten

6.3. Huvuddragen för verksamheten

6.3.1. Inkluderande samhällen

6.3.1. Inkluderande samhällen

Syftet är att öka solidariteten samt den sociala, ekonomiska och politiska integrationen och den positiva dynamiken mellan kulturerna i Europa och med internationella partner, genom spetsvetenskap och tvärvetenskap, tekniska framsteg och organisatoriska innovationer. Forskning inom humaniora kan spela en viktig roll i detta sammanhang. Forskningen ska stödja beslutsfattare vid utformningen av politik för att bekämpa fattigdomen och förebygga utvecklingen av olika former av delning, diskriminering och ojämlikhet i de europeiska samhällena, t.ex. brister i jämställdheten mellan könen eller digitala klyftor eller innovationsklyftor, och i förhållande till andra regioner i världen. Den ska särskilt bidra till genomförandet och anpassningen av Europa 2020-strategin och till unionens omfattande externa åtgärder. Särskilda åtgärder ska vidtas för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner, och därigenom öka deltagandet i Horisont 2020.

Syftet är att få en större förståelse för samhällsförändringarna i Europa, deras påverkan på den sociala sammanhållningen och den ekonomiska och politiska integrationen och de viktigaste konsekvenserna för individers, familjers och samhällens välbefinnande och livskvalitet. De största utmaningar som ska hanteras kommer att röra de europeiska modellerna för social sammanhållning och välbefinnande och behovet av en betydande kunskapsbas på områdena bristande jämlikhet och social utestängning, demografiska förändringar och det åldrande samhället, livets gång och familjeförändringar, arbets- och levnadsförhållanden, migration och rörlighet, utbildning och livslångt lärande, flerspråkighet, socialpolitik och styrningsdynamik, samtidigt som hänsyn tas till den ekonomiska och sociala europeiska mångfalden. Forskning inom samhällsvetenskap och humaniora kan spela en viktig roll i detta sammanhang. Forskningen ska stödja beslutsfattare vid utformningen av politik för att bekämpa fattigdom, konflikter, politisk och social utestängning och förebygga utvecklingen av olika former av delning, diskriminering och ojämlikhet i de europeiska samhällena, t.ex. brister i jämställdheten mellan könen eller digitala klyftor eller innovationsklyftor, och i förhållande till andra regioner i världen. Den ska särskilt bidra till genomförandet och anpassningen av Europa 2020-strategin. Det är också mycket viktigt att förstå och utforska samt främja det ofantliga europeiska kulturarvet som ett sätt att närma unionsmedborgarna till varandra och stärka sammanhållningen inom det europeiska samhället.

Verksamheten ska vara inriktad på att

Verksamheten ska vara inriktad på att

(a) främja smart och hållbar tillväxt för alla,

(a) främja smart och hållbar tillväxt för alla,

(b) skapa motståndskraftiga och inkluderande samhällen i Europa,

(b) skapa motståndskraftiga och inkluderande samhällen i Europa,

 

(ba) aktualisera de europeiska modellerna för social sammanhållning och välfärd,

(c) stärka Europas roll som global aktör,

(c) stärka Europas roll som global aktör,

(d) överbrygga forsknings- och innovationsklyftan i Europa.

 

6.3.2. Innovativa samhällen

6.3.2. Innovativa och reflekterande samhällen

Syftet är att främja utvecklingen av innovativa samhällen och strategier i Europa genom deltagande av medborgare, företag och användare inom forskning och innovation och främjande av samordnad forskning och innovationspolitik inom ramen för globaliseringen. Särskilt stöd kommer att avsättas för utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och utvecklingen av ramvillkor för innovation.

Syftet är att främja utvecklingen av innovativa samhällen och strategier i Europa genom deltagande av medborgare, organisationer i det civila samhället, företag och användare inom forskning och innovation och främjande av samordnad forskning och innovationspolitik inom ramen för globaliseringen. Stöd kommer att avsättas för forskning i samband med utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och utvecklingen av ramvillkor för innovation, inbegripet en bättre förståelse av samhällets begränsningar och möjligheter och vilken roll de spelar i innovationsprocessen.

Verksamheten ska vara inriktad på att

Verksamheten ska vara inriktad på att

(a) stärka kunskapsbasen och stödet för Innovationsunionen och det europeiska forskningsområdet,

(a) stärka kunskapsbasen och stödet för Innovationsunionen och det europeiska forskningsområdet,

(b) undersöka nya former av innovation, bland annat social innovation och kreativitet,

(b) undersöka och förstå nya former av innovation, bland annat social innovation och kreativitet,

 

(ba) undersöka processer som ger en gynnsam bakgrund till kreativitet och innovation,

(c) garantera samhällets engagemang i forskning och innovation,

 

(d) främja sammanhängande och effektivt samarbete med tredjeländer.

(d) förstå hur sammanhängande och effektivt samarbete inom forskning och avancerad utbildning med tredjeländer främjar innovation,

 

(da) stödja kulturarvet och den europeiska identiteten.

6.3.3. Trygga samhällen

 

Målet är att stödja unionens politik för inre och yttre säkerhet och säkerställa it‑säkerhet, förtroende och integritet på den digitala inre marknaden och samtidigt förbättra konkurrenskraften för unionens säkerhets-, IKT- och tjänsteindustrier. Detta ska ske genom utveckling av innovativ teknik och innovativa lösningar som tar itu med luckor i säkerheten och leder till förebyggande av säkerhetshot. Dessa problemorienterade åtgärder kommer att integrera kraven från olika slutanvändare (privatpersoner, företag och förvaltningar, inbegripet nationella och internationella myndigheter, civilskydd, brottsbekämpning, gränsbevakning osv.) för att ta hänsyn till utvecklingen av säkerhetshot och integritetsskydd och nödvändiga samhälleliga aspekter.

 

Verksamheten ska vara inriktad på att

 

(a) bekämpa brottslighet och terrorism,

 

(b) förstärka säkerheten genom gränsförvaltning,

 

(c) tillhandahålla it-säkerhet,