BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
20.12.2012 - (COM(2011)0809/2 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD)) - ***I
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Teresa Riera Madurell
- FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
- MOTIVERING
- YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
- YTTRANDE från utskottet för utveckling
- YTTRANDE från budgetutskottet
- YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
- YTTRANDE från utskottet för transport och turism
- YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
- YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
- YTTRANDE från fiskeriutskottet
- YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
- YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor
- YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
- ÄRENDETS GÅNG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
(COM(2011)0809/2 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0809/2),
– med beaktande av artiklarna 294.2, 173.3 och 182.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0466/2011),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 19 juli 2012[1],
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 28 mars 2012[2],
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet från utrikes frågor, utskottet för utveckling, budgetutskottet, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för transport och turism, utskottet för regional utveckling, utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling, fiskeriutskottet, utskottet för kultur och utbildning, utskottet för rättsliga frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7‑0427/2012).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet påpekar att den finansieringsram som anges i lagstiftningsförslaget endast är en indikation för lagstiftningsmyndigheten och att den inte kan fastställas innan en överenskommelse om förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för 2014−2020 har nåtts.
3. Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 8 juni 2011 om investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla[3]. Parlamentet upprepar att det behövs tillräckligt med ytterligare medel i den nya fleråriga budgetramen för att unionen ska kunna uppfylla de gällande politiska prioriteringarna och de nya uppgifter som följer av Lissabonfördraget samt reagera på oförutsedda händelser. Parlamentet påpekar att till och med en ökning av resursnivån för nästa fleråriga budgetram med minst fem procent jämfört med 2013 bara kan bidra i begränsad utsträckning till att nå unionens överenskomna mål och åtaganden och principen om solidaritet inom unionen. Parlamentet uppmanar rådet att, om det inte delar denna uppfattning, tydligt ange vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som kan överges helt, trots att de har visats ha ett europeiskt mervärde.
4. Europaparlamentet påminner särskilt om att parlamentet i samma resolution betonar behovet av att förbättra, stimulera och trygga finansieringen av forskning, utveckling och innovation i unionen genom att kraftigt öka de dithörande utgifterna från 2013.
5. Europaparlamentet påminner därför om sin ståndpunkt att man inom nästa fleråriga budgetram i högre grad bör fokusera utgifterna till områden som stimulerar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, såsom forskning och innovation i enlighet med principerna om ett europeiskt mervärde och om excellens.
6. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
7. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till ökad konkurrensförmåga, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera utbildning och rörlighet. |
(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till att bli ett kunskapssamhälle och en världsledande, hållbar, konkurrenskraftig och motståndskraftig ekonomi, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning och innovation, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera utbildning och rörlighet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020‑strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. För att Europa 2020‑målen för forskning och innovation ska kunna uppnås har dessutom sammanhållningspolitiken en nyckelroll genom kapacitetsuppbyggnad och för tillhandahållande av en spetsforskningsstege. |
(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka de offentliga utgifterna för forskning och utveckling, i syfte att locka privata investeringar på upp till två tredjedelar av de sammanlagda investeringarna, så att det sammanlagda beloppet utgör 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. EU‑budgeten bör avspegla detta ambitiösa mål genom att radikalt skifta tyngdpunkt mot finansiering av framtidsorienterade investeringar, såsom forskning, utveckling och innovation och detta bör tydligt framgå genom en betydande ökning av medlen till unionens forskning, utveckling och innovation jämfört med finansieringsnivån 2013. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ och politiska mål i Europa 2020-strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid, Klimat- och energipolitik och En digital agenda för Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(4) Vid mötet den 4 februari 2011 ställde sig Europeiska rådet bakom tanken med ett gemensamt strategiskt ramverk för unionens finansiering av forskning och innovation i syfte att effektivisera finansieringen av forskning och innovation på nationell nivå och unionsnivå, och uppmanade unionen att snabbt ta itu med kvarstående hinder för att locka till sig talang och investeringar för att det europeiska forskningsområdet ska kunna fullbordas senast 2014 och en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovation ska kunna skapas. |
(4) Vid mötet den 4 februari 2011 ställde sig Europeiska rådet bakom tanken med ett gemensamt strategiskt ramverk för unionens finansiering av forskning och innovation i syfte att effektivisera finansieringen av forskning och innovation på nationell nivå och unionsnivå, och uppmanade unionen att snabbt ta itu med kvarstående hinder för att locka till sig talang och investeringar för att det europeiska forskningsområdet ska kunna fullbordas senast 2014 och en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovation ska kunna skapas. Detta kräver en avsevärd ökning av budgeten för de kommande sju åren för att förstärka EU:s innovationskapacitet samtidigt som man attraherar ordentligt med finansiering från den privata sektorn för sin verksamhet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(5) Europaparlamentet har efterlyst en radikal förenkling av finansieringen av unionens forskning och innovation (resolution av den 11 november 2010), belyst Innovationsunionens betydelse för omvandlingen av Europa inför situationen i världen efter krisen (resolution av den 12 maj 2011), riktat uppmärksamheten på viktiga erfarenheter av den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (resolution av den 8 juni 2011) och har gett sitt stöd till tanken på ett gemensamt strategiskt ramverk för finansiering av forskning och innovation (resolution av den 7 september 2011). |
(5) Europaparlamentet har efterlyst en radikal förenkling av finansieringen av unionens forskning och innovation (resolution av den 11 november 2010), belyst Innovationsunionens betydelse för omvandlingen av Europa inför situationen i världen efter krisen (resolution av den 12 maj 2011), riktat uppmärksamheten på viktiga erfarenheter av den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (resolution av den 8 juni 2011) och har gett sitt stöd till tanken på ett gemensamt strategiskt ramverk för finansiering av forskning och innovation och krävt att budgeten för EU:s forsknings- och innovationsprogram under nästa finansieringsperiod ska fördubblas från 2014 (resolution av den 7 september 2011). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 10 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(10) I meddelandet En budget för Europa 2020 föreslog kommissionen att inom en enda gemensam strategisk ram för forskning och innovation ta itu med de områden som under perioden 2007–2013 omfattas av sjunde ramprogrammet, innovationsdelen av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), i syfte att bidra till Europa 2020-strategins mål att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av BNP senast 2020. I det meddelandet åtog sig kommissionen även att integrera klimatförändringar i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till klimatrelaterade mål. Klimatåtgärder och resurseffektivitet är mål för att uppnå en hållbar utveckling som ömsesidigt förstärker varandra. De särskilda målen för dem båda bör kompletteras genom de andra särskilda målen för Horisont 2020. Till följd av detta förväntas att minst 60 % av den totala budgeten för Horisont 2020 bör avse hållbar utveckling. Det förväntas också att klimatrelaterade utgifter bör överstiga 35 % av budgeten, inbegripet ömsesidigt förenliga åtgärder för att förbättra resurseffektiviteten. Kommissionen bör tillhandahålla information om omfattningen och resultaten av stödet till klimatförändringsmålen. Klimatrelaterade utgifter inom Horisont 2020 bör kunna spåras i enlighet med metoden som avses i det meddelandet. |
(10) I meddelandet En budget för Europa 2020 föreslog kommissionen att inom en enda gemensam strategisk ram för forskning och innovation ta itu med de områden som under perioden 2007–2013 omfattas av sjunde ramprogrammet, innovationsdelen av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), i syfte att bidra till Europa 2020-strategins mål att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av BNP senast 2020. I det meddelandet åtog sig kommissionen även att integrera klimatförändringar i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till klimatrelaterade mål. Klimatåtgärder och resurseffektivitet är mål för att uppnå en hållbar utveckling som ömsesidigt förstärker varandra. De särskilda målen för dem båda bör kompletteras genom de andra särskilda målen för Horisont 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(10a) I vitboken Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem1 anser kommissionen att politiken för forskning och innovation på transportområdet i allt större utsträckning och på ett enhetligt sätt bör främja utvecklingen av sådan viktig teknik som behövs för att omvandla unionens transportsystem till ett modernt, effektivt, hållbart och användarvänligt system. Vitboken fastställer att utsläppen av växthusgaser fram till 2050 ska minskas med 60 % jämfört med nivåerna för 1990.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
_________________ | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 11 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhällsutmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 bör stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och syftar till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget. |
(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhälleliga utmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Samtidigt som unionens mervärde huvudsakligen finns i stöd till transnationellt forskningssamarbete före det konkurrensutsatta stadiet, som i Horisont 2020 åtminstone bör uppgå till nivåerna för det sjunde ramprogrammet, är det också nödvändigt att fästa särskild vikt vid finansiering av innovation inom Horisont 2020. Horisont 2020 syftar också till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Därför bör Horisont 2020 säkerställa alla stadier i forsknings- och innovationskedjan, inklusive grundforskning, tillämpad forskning, kunskapsöverföring, innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation. Horisont 2020 bör tillämpa en glidande skala, som innebär att ju närmare marknaden den verksamhet som har fått stöd ligger, desto mindre andel bör finansieras av Horisont 2020 och desto större andel bör locka finansiering från andra källor, till exempel strukturfonderna, nationellt/regionalt stöd och privata sektorn. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(12a) Det bör betonas att alla åtgärder inom ramen för Horisont 2020 bör vara öppna för nya deltagare för att möjliggöra ett brett partnersamarbete inom hela EU och uppbyggandet av det europeiska forskningsområdet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 13 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(13) I samband med kunskapstriangeln forskning, utbildning och innovation bör kunskaps- och innovationsgrupperna inom ramen för Europeiska institutet för innovation och teknik avsevärt bidra till målen för Horisont 2020, inbegripet samhällsutmaningar, särskilt genom att integrera forskning, utbildning och innovation. För att garantera komplementaritet inom Horisont 2020 och lämplig användning av medel bör finansiella bidrag till Europeiska institutet för innovation och teknik ske genom två tilldelningar, där den andra är föremål för översyn. |
(13) I samband med kunskapstriangeln forskning, utbildning och innovation bör kunskaps- och innovationsgrupperna inom ramen för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) avsevärt bidra till målen för Horisont 2020, inbegripet samhälleliga utmaningar, särskilt genom att integrera forskning, utbildning och innovation. EIT är det viktigaste instrument inom Horisont 2020 som har en stark tonvikt på utbildningsaspekten i kunskapstriangeln och som syftar till att den ”europeiska paradoxen” ska bemästras genom utbildning i entreprenörskap, vilket kommer att leda till att det bildas innovativa, kunskapsbaserade nyetablerade företag och avknoppningsföretag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 15 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel. |
(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag vars deltagande i forskningsprogram ännu är för lågt trots befintliga åtgärder, och vara öppet för nya deltagare, särskilt från det civila samhället. Detta program sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till förebyggande och minskning av antalet finansiella fel. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Om ytterligare externalisering av unionens forskning- och innovationsfinansiering ska ske (såsom gemensamma teknikinitiativ, offentlig‑privata partnerskap eller genomförandeorgan för forskning), bör externaliseringensmetoden och dess omfattning fastställas i enlighet med resultaten av en oberoende konsekvensbedömning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(15a) För att säkerställa en lämplig balans mellan konsensusbaserad och mer banbrytande forskning, utveckling och innovation bör användningen av öppna ansökningsomgångar enligt bottom‑up‑principen främjas för att innovativa projekt ska kunna genomföras snabbt. Dessutom bör rätt balans uppnås inom samhälleliga utmaningar och möjliggörande teknik och industriteknik mellan mindre och större projekt, med beaktande av den särskilda branschstrukturen, typen av verksamhet, tekniken och forskningslandskapet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 16 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(16) Ramprogrammet fastställer, i enlighet med artikel 182.1 i EUF-fördraget, det högsta totalbeloppet och de närmare villkoren för unionens finansiella deltagande i ramprogrammet samt de planerade verksamheternas andelar. |
(16) Ramprogrammet fastställer, i enlighet med artikel 182.1 i EUF-fördraget, det högsta totalbeloppet och de närmare villkoren för unionens finansiella deltagande i ramprogrammet samt andelarna för varje verksamhet som avses i artikel 180 i fördraget. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(17a) För att Europaparlamentet ska kunna utöva sin politiska kontroll och säkerställa insyn och ansvarsskyldighet i enlighet med fördragen bör kommissionen vederbörligen och regelbundet informera Europaparlamentet om alla relevanta aspekter av genomförandet av Horisont 2020, inklusive förberedandet och utarbetandet av arbetsprogrammen, verkställandet och eventuella behov av att anpassa fördelningen av budgeten, och om utvecklingen av resultatindikatorer med avseende på de mål som eftersträvas och de förväntade resultaten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 18 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(18) Det är lämpligt att säkerställa ett korrekt slutförande av Horisont 2020 och de program som föregått detta, särskilt när det gäller fortsättningen av fleråriga arrangemang för förvaltningen av dem, exempelvis finansieringen av tekniskt och administrativt stöd. |
(18) Det är lämpligt att säkerställa ett korrekt slutförande av Horisont 2020 och de program som föregått detta, särskilt när det gäller fortsättningen av fleråriga arrangemang för förvaltningen av dem, exempelvis finansieringen av strikt nödvändigt tekniskt och administrativt stöd. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 19 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(19) Genomförandet av Horisont 2020 kan ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, deltagande av unionen i program som genomförs av flera medlemsstater eller bildande av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 184, 185 och 187 i EUF-fördraget. |
(19) Genomförandet av Horisont 2020 kan – under särskilda förhållanden som medger insyn och från fall till fall – ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, deltagande av unionen i program som genomförs av flera medlemsstater eller bildande av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 184, 185 och 187 i EUF-fördraget. Dessa tilläggsprogram eller tilläggsarrangemang bör ha ett tydligt mervärde för unionen, baseras på genuina partnerskap, komplettera andra verksamheter inom ramen för Horisont 2020, ha visat att inga andra slags finansieringsmekanismer kan ge samma resultat och vara så inkluderande som möjligt när det gäller deltagande. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 20 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och stärka allmänhetens förtroende för vetenskapen bör Horisont 2020 främja ett välinformerat engagemang bland medborgarna och det civila samhället i frågor rörande forskning och innovation genom att främja vetenskaplig utbildning, genom att göra vetenskapliga kunskaper mer tillgängliga, genom att planera för forskning och innovation på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och genom att underlätta deras deltagande i verksamheten inom Horisont 2020. |
(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle bör Horisont 2020 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
– främja ett aktivt deltagande och välinformerat engagemang bland medborgarna och det civila samhället i forsknings- och innovationsprocessen, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
– säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till jämställdhetsdimensionen, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
– främja framstående vetenskaplig utbildning, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
– öka tillgången till och återanvändningen av resultaten från offentligt finansierad forskning, särskilt vetenskapliga publikationer och uppgifter, med hjälp av en inrättad samlingsplats för forskningsresultat, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
– överbrygga klyftan mellan den digitala världen och forskning och innovation, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
– utveckla forskning och innovation och styrelseformer på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och stärka deras deltagande i fastställandet av forskningsprioriteringar för verksamheten inom Horisont 2020. Medborgarnas och det civila samhällets engagemang bör förenas med verksamhet som når ut till allmänheten, i syfte att frambringa och upprätthålla offentligt stöd till programmen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 20a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(20a) Alla dokument som utfärdas av kommissionen med anknytning till Horisont 2020 bör på begäran tillhandahållas i tillgängliga format, såsom stor stil, punktskrift, lättläst text, uppläst text, video och elektroniskt format. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Personer med funktionsnedsättning bör ha lika tillgång till informations- och kommunikationsåtgärder som rör Horisont 2020, bland annat uppgifter om projekt som fått stöd samt om resultaten, framför allt med tanke på att det handlar om offentligt stöd. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 20b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(20b) Inom ramen för Horisont 2020 är det angeläget att främja inte bara vetenskaplig mångfald, utan också språklig mångfald för akademiska publikationer och vetenskapliga tidskrifter, även inom ramen för samarbete med tredjeländer, och att respektera forskningsprocessens etiska principer, som bygger på oberoende och expertgranskning av publicerade rön. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 21 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(21) Genomförandet av Horisont 2020 bör avspegla framväxande möjligheter och behov inom vetenskap och teknik, industri, politik och samhälle. Dagordningarna bör i sig fastställas i nära samarbete med intressenter från alla berörda sektorer, och tillräcklig flexibilitet bör finnas för ny utveckling. Extern rådgivning bör sökas kontinuerligt under Horisont 2020, och relevanta strukturer som till exempel europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap utnyttjas. |
(21) Genomförandet av Horisont 2020 bör avspegla framväxande möjligheter och behov inom vetenskap och teknik, industri, politik och samhälle. Väl avvägd extern rådgivning bör därför sökas kontinuerligt under Horisont 2020. I synnerhet de sociala utmaningarnas gränsöverskridande och tvärvetenskapliga karaktär och behovet av övergripande kopplingar och beröringspunkter inom Horisont 2020 kräver att det inrättas strategiska vetenskapliga paneler. Synpunkter från relevanta strukturer som till exempel europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap bör beaktas där så är möjligt i processen för att fastställa forskningsbehov. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(21a) För att garantera ett insynsvänligt och effektivt genomförande bör fleråriga preliminära färdplaner fastställas i början av programperioden för varje särskilt mål och övergripande tema, och en kort och öppen utarbetningsprocess för de årliga arbetsprogrammen bör eftersträvas. När kommissionen förbereder och utformar färdplanerna och arbetsprogrammen bör den involvera och informera Europaparlamentet och rådet i god tid på lämpligt sätt. Extern rådgivning bör sökas kontinuerligt under Horisont 2020, och relevanta strukturer som till exempel sektorsspecifika rådgivande grupper, den nyligen inrättade ledningsgruppen, europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap utnyttjas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Skäl 21b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(21b) För att kunna konkurrera globalt, effektivt ta itu med de stora samhälleliga utmaningarna och uppnå målen i Europa 2020-strategin måste EU fullt ut tillvarata sina mänskliga resurser. Horisont 2020 bör fungera som en katalysator och ett kraftfullt incitament för att slutföra det europeiska forskningsområdet genom att stödja gränsöverskridande verksamheter som drar till sig, behåller, utbildar och utvecklar forsknings- och innovationstalanger. För att uppnå detta mål och förbättra kunskapsöverföringen liksom antalet forskare och kvaliteten på dessa ska verksamheter som bygger upp humankapitalet, inklusive sådana som särskilt fokuserar på ungdomar och kvinnor, vara ett standardinslag i alla forsknings- och innovationsverksamheter som finansieras av unionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
I andra delar av världen lyckas man bättre än Europa med att dra till sig och behålla de bästa talangerna. Om Europa vill förbli konkurrenskraftigt på den globala arenan måste man förbättra sin dragningskraft. Därför måste de forsknings- och innovationsverksamheter som får finansiellt stöd från EU lägga särskild tonvikt på personalresurserna. I synnerhet måste Horisont 2020 fungera som ett incitament för slutförandet av det europeiska forskningsområdet och förbättra humankapitalet inom det europeiska forsknings- och innovationssystemet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Skäl 21c (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(21c) I syfte att tillåta tillräcklig flexibilitet under programtiden för Horisont 2020 och för att bemöta nya behov och ny utveckling samt bedöma och eventuellt anpassa interaktionen och den övergripande dimensionen mellan och inom olika prioriteringar, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen, när det gäller översynen av beloppen för de specifika målen och prioriteringarna och överföringen av anslag mellan dem på grundval av halvtidsöversynen av Horisont 2020. Det är av särskilt betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att det byggs in en viss flexibilitet i budgeten så att det finns tillräckligt med utrymme för att bemöta framtida behov och utveckling, bland annat för så kallade ”övergripande åtgärder”. Bäst sker detta genom en delegerad akt för att garantera demokratiskt ansvar och snabba beslutsprocesser. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Skäl 22 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt. Lämplig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, samtidigt som man beaktar att de till sin natur är frivilliga. |
(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt och främja tillfredsställande arbetsvillkor för forskare. Fullständig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, i syfte att få bukt med den fortgående kompetensflykten och i stället åstadkomma kompetensinflöde. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Skäl 22a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(22a) Horisont 2020 bör bidra till att förverkliga det europeiska forskningsområdet och till att europeiska forskare stannar kvar i Europa, locka forskare från hela världen till Europa och göra Europa mer attraktivt för de bästa forskarna. När stipendier används som stödinstrument för rörliga forskare bör man se till att förhållandena är kompatibla i linje med rörligheten inom EU. Skatterättsliga frågor bör lösas och fullgod social trygghet för europeiska vetenskapsmän främjas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Skäl 22b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(22b) Glastaket är fortfarande en realitet för kvinnor som vill göra karriär inom vetenskap och forskning. Kvinnor är markant underrepresenterade inom vissa discipliner, såsom ingenjörsvetenskap och teknik, och ingenting tyder på att löneklyftan är på väg att minska. Horisont 2020 bör därför, på alla karriärsteg inom forskning och inom olika områden av den, komma till rätta med obalansen i fråga om kvinnliga forskares deltagande. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Skäl 23 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(23) Verksamheten inom Horisont 2020 bör vara inriktad på att främja jämställdhet mellan män och kvinnor inom forskning och innovation, i synnerhet genom att ta itu med de bakomliggande orsakerna till obalansen mellan könen, genom att utnyttja hela den potential som finns hos både kvinnliga och manliga forskare, och genom att integrera jämställdhetsaspekten i projekt i syfte att förbättra forskningens kvalitet och stimulera innovation. Verksamhet bör också syfta till att principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män ska genomföras i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i EUF-fördraget. |
(23) Verksamheten inom Horisont 2020 bör främja jämställdhet mellan män och kvinnor inom forskning och innovation, identifiera och undanröja de främsta orsakerna till obalansen mellan könen, så att hela den potential som finns hos både kvinnliga och manliga forskare och deras kvalifikationer kan utnyttjas. Horisont 2020 bör dessutom garantera att jämställdhetsaspekten integreras i alla skeden av processen inom forsknings- och innovationsverksamheten, i syfte att förbättra forskningens kvalitet och stimulera innovation. Verksamheten bör också syfta till att förverkliga principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män i artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 23 i EU:s stadga om grundläggande rättigheter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Skäl 23a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(23a) Horisont 2020 bör uppmuntra kvinnor att delta i all forskning och i alla projekt och vetenskapliga discipliner på europeisk nivå, inte bara inom rådgivande grupper och bland utvärderare, utan även i all struktur som rör Horisont 2020 (EIT, Europeiska forskningsrådet (EFR), JRC, styrgrupper, högnivågrupper, expertgrupper etc.) samt vid universitet och forskningsinstitutioner. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Skäl 23b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(23b) Forskning och innovation bygger på forskarnas, forskningsinstitutionernas, företagens och medborgarnas möjlighet att få tillgång till, dela och använda vetenskaplig information. För att öka rörligheten och utnyttjandet av kunskap vetenskapliga publikationer obligatoriskt vara öppet tillgängliga om beslut har fattats att offentliggöra vetenskapliga publikationer som får offentligt stöd från Horisont 2020. Dessutom bör Horisont 2020 främja fri tillgång till vetenskapliga uppgifter som är resultatet av forskning som finansierats av Horisont 2020, varvid hänsyn ska tas till begränsningar som betingas av omsorg om privatlivets integritet, nationell säkerhet eller immateriella äganderätter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Skäl 23c (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(23c) Horisont 2020 kommer att uppmuntra och stödja verksamhet som utnyttjar Europas ledande ställning i kapplöpningen för att utveckla nya processer och ny teknik som främjar hållbar utveckling i vid mening och bekämpar klimatförändringar. Om den integreras fullt ut i samtliga Horisont 2020-prioriteringar kommer denna horisontella ansats att hjälpa EU att lyckas i en värld med låga koldioxidutsläpp och ansträngda resurser samtidigt som en resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi skapas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Skäl 23d (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(23d) Varje deltagare som har fått stöd från unionen bör anstränga sig till sitt yttersta för att utnyttja de resultat som framkommit, antingen för fortsatt forskning eller för kommersiellt ändamål, eller för att låta en annan juridisk person utnyttja dem för dessa ändamål, särskilt genom överföring av och tillstånd till resultat i enlighet med artikel 41 i förordning (EU) nr xxx/2012 [regler för deltagande]. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Skäl 24 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i EUF-fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med annat. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget. |
(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer och mänskliga rättigheter. De motiverade och uppdaterade yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas liksom, i tillämpliga fall, yttrandet från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och europeiska datatillsynsmannen. Finansieringen inom ramen för Horisont 2020 bör vara förenlig med medlemsstaternas rättsliga och administrativa bestämmelser. Forskningsverksamheten bör genomföras i enlighet med artikel 13 i EUF-fördraget och uppfylla kravet att ersätta eller minska användningen av djur för vetenskapliga syften eller att förbättra genomförandevillkoren för denna verksamhet. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Skäl 25 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(25) Europeiska kommissionen uppmuntrar inte uttryckligen till användning av stamceller från mänskliga embryon. Användningen av mänskliga stamceller, oavsett om de är adulta eller embryonala, beror på den bedömning som görs av forskarna mot bakgrund av de mål de vill uppnå och är föremål för strikt etisk granskning. Projekt som innebär att stamceller från mänskliga embryon används måste godkännas av medlemsstaterna för att få bidrag. Verksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater bör inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat bör inte finansieras. |
(25) Kommissionen uppmuntrar inte uttryckligen till användning av stamceller från mänskliga embryon. Användningen av mänskliga stamceller, oavsett om de är adulta eller embryonala, beror på den bedömning som görs av forskarna mot bakgrund av de mål de vill uppnå och är föremål för strikt etisk granskning. Projekt som innebär att stamceller från mänskliga embryon används måste godkännas i enlighet med den berörda medlemsstatens lagstiftning för att få bidrag. Verksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater bör inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat bör inte finansieras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Skäl 26 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. |
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, energi, jordbruk och fiske, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur eller media. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Skäl 26a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(26a) Både Horisont 2020 och sammanhållningspolitiken eftersträvar en mer omfattande anpassning till målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla genom sina respektive gemensamma strategiska ramar. Denna nya strategiska inriktning kräver ett ökat och systematiskt samarbete av båda de gemensamma strategiska ramarna för att fullt ut mobilisera forsknings- och innovationspotentialen på regional och nationell nivå samt EU-nivå. Därför kommer en lämplig koppling mellan Horisont 2020 och sammanhållningspolitiken att bidra till att minska klyftan avseende forskning och innovation i unionen, genom att en spetsforskningstrappa främjas med hänsyn till särdragen hos de regioner som avses i artiklarna 274, 349 och 355 i EUF-fördraget. Strukturfonderna bör dessutom utnyttjas i full utsträckning för att stödja uppbyggnad av kapacitet och infrastruktur för forskning och utveckling i regionerna, och för att stödja positivt utvärderade insatser såsom Europeiska forskningsrådet, Marie Curie‑insatserna eller gemensamma åtgärder men där det inte finns tillräcklig finansiering inom ramen för Horisont 2020-programmet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Skäl 26b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(26b) Europeiska lokala och regionala myndigheter fyller en viktig funktion när det gäller att genomföra det europeiska forskningsområdet och se till att unionens finansieringsinstrument samordnas på ett effektivt sätt, i synnerhet genom att främja kopplingarna mellan Horisont 2020 och strukturfonderna inom ramen för regionala innovationsstrategier baserade på smart specialisering. Regionerna har också en roll i spridningen och genomförandet av resultaten från Horisont 2020 och för att erbjuda kompletterande finansieringsinstrument, inklusive offentlig upphandling. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Skäl 26c (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(26c) Målet med Horisont 2020 bör vara att sprida och främja avancerad forskning i alla regioner i EU eftersom detta är en förutsättning för tillväxt och för en innovationsstrategi som är geografiskt balanserad. Målet bör även vara att underlätta rörligheten för forskare som ett sätt att förhindra kompetensflykt mellan medlemsstaterna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Skäl 27 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(27) Små och medelstora företag är en viktig tillgång för innovation och tillväxt i Europa. Därför behövs ett stort deltagande av små och medelstora företag i Horisont 2020, i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003. Detta bör gynna syftena i Small Business Act. |
(27) Små och medelstora företag är en väsentlig tillgång för innovation, tillväxt och sysselsättningsskapande i Europa. Därför behövs ett stort deltagande av små och medelstora företag i Horisont 2020, i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003. Detta bör gynna syftena i Small Business Act. Små och medelstora företag utgör mer än 95 % av alla företag i EU. Det finns dock stora skillnader mellan dem, och det behövs flexibla strategier. I Horisont 2020 bör det därför finnas en rad olika medel för att stödja små och medelstora företags möjligheter till forskning och innovation i alla de olika stegen i innovationscykeln. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Inom Horisont 2020 bör minst 20 % av de anslag som budgeterats för prioriteringarna 2.1 och 3 gå till små och medelstora företag. Framför allt bör minst 4,0 % av Horisont 2020:s budget bör dessutom delas ut via instrumentet för små och medelstora företag, som bör styras och förvaltas av en särskild administrativ struktur. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Skäl 27a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(27a) Den ekonomiska betydelsen av offentlig upphandling i unionen, som i kommissionens arbetsdokument ”Public procurement indicators 2009” beräknas uppgå till 19,4 procent av BNP, förvandlar den offentliga marknaden till ett strategiskt instrument för den ekonomiska och sociala politik som den omfattas av. Dessutom är det direkta syftet med offentliga inköp att förse förvaltningarna med lösningar som gör det möjligt att ge medborgarna bättre service, och det står klart att innovationen kan förbättra och utöka leveranserna av konventionella produkter, arbeten och tjänster, och dessutom effektivisera förvaltningsprocesserna. Av de sammanlagda offentliga inköpen i unionen rör dock endast ett fåtal innovativa produkter och tjänster, vilket visar att stora möjligheter går förlorade. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Skäl 27b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(27b) För att maximera inverkan från Horisont 2020 bör tvärvetenskapliga strategier särskilt beaktas som nödvändiga delar för att nå stora vetenskapliga framgångar. Forskningsgenombrott äger ofta rum i gränslandet eller korsningen mellan ämnesområden. Dessutom kräver problemens komplexitet, och utmaningarna som EU står inför, lösningar som endast kan hanteras genom samarbete som sträcker sig över flera olika ämnesområden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tvärvetenskaplighet är avgörande för framsteg inom forskning och innovation. Komplexiteten i de aktuella problemen kan oftast inte hanteras av endast ett vetenskapligt ämnesområde. Följaktligen krävs det regelbundet gemensamma mål eller gemensamma kognitiva strukturer inom ämnesområdena för att kunna hitta och utveckla de bästa lösningarna. Därför bör Horisont 2020 inte bara föreskriva, utan även främja, tvärvetenskaplighet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Skäl 27c (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(27c) Vid genomförandet av Horisont 2020 bör det fullt ut erkännas att universiteten spelar en grundläggande roll inom EU:s vetenskapliga och tekniska grund, genom att vara grundläggande institutioner med spetskompetens, och att de har en viktig roll när det gäller att koppla genomförandet av det europeiska området för högre utbildning till det europeiska forskningsområdet. I forsknings- och teknikorganisationer möts olika aktörer från hela innovationskedjan, från grundforskning till teknisk forskning, från produkt- och processutveckling till prototypframställning och demonstration och vidare till fullskalig tillämpning i offentlig och privat sektor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Skäl 28 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation. |
(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med internationella, nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation. Den samordning och kontroll som genomförs inom ramen för Horisont 2020 bör garantera en optimal resursanvändning och att onödiga dubbelutgifter undviks, oberoende av vilka finansieringskällor som är inblandade. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Skäl 28a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(28a) Kommissionen bör uppmuntra regionala aktörer att utforma regionala strategier som återspeglar de särskilda behov som regionerna har så att nuvarande former för offentligt eller privat stöd på unionsnivå kan kombineras. Verksamheten inom Horisont 2020 bör anpassas till dessa strategier, eftersom närmare samarbete mellan regionala och lokala myndigheter i utformningen och genomförandet av fonderna och programmen för forskning och innovation är av avgörande betydelse med tanke på det omöjliga i att tillämpa samma utvecklingsstrategi i alla regioner. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Skäl 29 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(29) Större effekt bör också uppnås genom att kombinera Horisont 2020 med medel från den privata sektorn inom offentlig-privata partnerskap på nyckelområden där forskning och innovation kan bidra till Europas konkurrensmål i ett större perspektiv och till att ta itu med samhällsutmaningar. Offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ, som införts genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), får fortsätta att användas med mer ändamålsenliga strukturer. |
(29) Större effekt skulle också kunna uppnås om man kombinerade Horisont 2020 med medel från den privata sektorn inom offentlig-privata partnerskap på nyckelområden där forskning och innovation kan bidra till Europas konkurrensmål i ett större perspektiv, till frigörande av privata medel och till att ta itu med samhälleliga utmaningar. Dessa partnerskap bör vara grundade på verkliga partnerskap, även när det gäller åtaganden och bidrag från den privata sektorn, ansvara för att uppnå konkreta mål, vara i enlighet med resten av Horisont 2020 när det gäller regler för deltagande och unionens strategiska program för FoUoI. Man bör säkerställa att de styrs och fungerar med öppenhet, insyn, effektivitet och ändamålsenlighet och att många fler intresserade aktörer, verksamma inom sina speciella områden, får möjlighet att delta. Befintliga offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ får fortsätta att användas med mer ändamålsenliga strukturer om de följer ovanstående principer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Skäl 30 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020‑målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhällsutmaningar och stödja unionens externa politik och utvecklingspolitik, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. |
(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen, ömsesidig nytta och ömsesidighet där så är lämpligt, i linje med unionens utrikes- och utvecklingspolitik. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020-målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhälleliga utmaningar och stödja unionens externa politik och nätverk för utveckling och internationellt forskningssamarbete, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen och Rio+20‑målen. Det internationella samarbetet bör beakta de yttersta randområdenas och de utomeuropeiska ländernas och territoriernas kapacitet, vilka är associerade till unionen, och den roll som de kan spela i de regioner där de är belägna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Skäl 30a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(30a) Man bör överväga att uppmuntra forskningsteam att delta i olika projekt för att stärka kvaliteten på forskning och innovation och öka möjligheterna till internationellt samarbete. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Skäl 31 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(31) För att bibehålla samma spelregler för samtliga företag som är verksamma på den inre marknaden bör finansiering som tillhandahålls genom Horisont 2020 utformas i enlighet med reglerna om statligt stöd så att effektiviteten i de offentliga utgifterna säkerställs och snedvridning av marknaden förhindras, t.ex. undanträngning av privat finansiering vilket skapar ineffektiva marknadsstrukturer eller bevarar ineffektiva företag. |
(31) För att bibehålla samma spelregler för samtliga företag som är verksamma på den inre marknaden bör finansiering som tillhandahålls genom Horisont 2020 utformas i enlighet med reglerna om statligt stöd, inbegripet gemenskapens ram om statligt stöd för forskning, utveckling och innovation1 samt beakta den pågående översynen av den, så att effektiviteten i de offentliga utgifterna säkerställs och snedvridning av marknaden förhindras, t.ex. undanträngning av privat finansiering vilket skapar ineffektiva marknadsstrukturer eller bevarar ineffektiva företag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
__________________ | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
1 EUT C 323, 30.12.2006, s. 1. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Om balansen förskjuts alltför mycket åt finansiering av kortsiktiga marknadsnära innovationer kan det snedvrida konkurrensen och ske på bekostnad av mer långsiktig och grundläggande forskning som ofta ligger till grund för radikala och nyskapande innovationer. Därför bör man ta hänsyn inte bara till ordalydelsen utan också till andan i bestämmelserna för statligt stöd till FoU. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Skäl 31a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(31a) EU:s och medlemsstaternas finansiering av forskning och innovation bör samordnas bättre så att man kan garantera kompletteringseffekter och ökad effektivitet och synlighet samt uppnå bättre synergieffekter. Inom ramen för den utvärderingsprocess som föreskrivs i denna förordning bör kommissionen visa konkreta exempel, om sådana finns, på kompletterings- och synergieffekterna mellan EU:s och medlemsstaternas budgetar när det gäller att uppnå FoU‑målen och huvudindikatorn för innovation i Europa 2020-strategin. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Skäl 32 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(32) Behovet av en ny metod för kontroll och riskhantering för unionens finansiering av forskning bekräftades av Europeiska rådet den 4 februari 2011, då en bättre balans mellan förtroende och kontroll och mellan risktagande och riskförebyggande efterlystes. I sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning efterlyste Europaparlamentet en pragmatisk övergång till administrativ och finansiell förenkling och bekräftade att förvaltningen av den europeiska forskningsfinansieringen bör vara mer baserad på förtroende och risktolerans gentemot deltagare. Slutsatsen i rapporten om den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (2007–2013) är att det behövs en mer radikal strategi om ett stort steg framåt för förenkling ska kunna åstadkommas, och att balansen mellan risk och förtroende måste återupprättas. |
(32) Behovet av en ny metod för att utveckla en evidensbaserad riskhanteringsstrategi som ett led i unionens strategi för finansiering av forskning bekräftades av Europeiska rådet den 4 februari 2011. Då efterlyste rådet en bättre balans mellan förtroende och kontroll och mellan risktagande och riskförebyggande. I sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning efterlyste Europaparlamentet en pragmatisk övergång till administrativ och finansiell förenkling och bekräftade att förvaltningen av den europeiska forskningsfinansieringen bör vara mer baserad på förtroende och risktolerans gentemot deltagare. Slutsatsen i rapporten om den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (2007–2013) är att det behövs en mer radikal strategi om ett stort steg framåt i riktning mot enklare förfaranden som visar att unionen litar på forskarna och uppmanar dem att ta de risker som behövs för att påskynda vetenskapens och teknikens framsteg. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Skäl 32a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(32a) Horisont 2020 bör garantera största möjliga transparens, ansvarsskyldighet och demokratiska kontroll för innovativa finansieringsinstrument och mekanismer som involverar EU:s budget, särskilt vad gäller deras bidrag, både de förväntade och uppnådda, till att nå unionens mål. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Skäl 35 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(35) För en effektiv resultatorienterad förvaltning, inklusive utvärdering och övervakning, krävs utveckling av specifika resultatindikatorer som kan mätas över tiden, både är realistiska och avspeglar logiken i insatsen, och är relevanta för en lämplig indelning av mål och verksamheter. Lämpliga mekanismer bör inrättas för samordningen av genomförandet och övervakningen av Horisont 2020, och övervakningen av det europeiska forskningsområdets utveckling, resultat och funktion. |
(35) För en effektiv resultatorienterad förvaltning, inklusive utvärdering och övervakning, krävs utveckling av specifika gemensamma europeiska resultatindikatorer som kan mätas över tiden, både är realistiska och avspeglar logiken i insatsen, och är relevanta för en lämplig indelning av mål och verksamheter. Lämpliga mekanismer bör inrättas för samordningen av genomförandet och övervakningen av Horisont 2020, och övervakningen av det europeiska forskningsområdets utveckling, resultat och funktion. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Skäl 35a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(35a) Kommissionen bör senast 2017 genomföra en omfattande utvärdering och översyn av de olika offentlig-privata partnerskapen om inrättats inom de olika forsknings- och innovationsprogrammen (bland annat kunskaps- och innovationsgrupper, gemensamma teknikinitiativ och offentlig‑privata partnerskap) i syfte att rationalisera och förenkla förutsättningarna för forskning och innovation i framtida ramprogram samt fastställa vilket styrelsesätt som är mest effektivt, öppet och insynsvänligt, och som gör det möjligt för det bredaste spektrumet av berörda aktörer att delta samtidigt som intressekonflikter undviks. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Artikel 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syfte |
Syfte | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Genom denna förordning inrättas Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) – och fastställs ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet och för främjandet av bättre utnyttjande av de industriella möjligheter som skapas genom politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling. |
Genom denna förordning inrättas Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) – och fastställs ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet; det ska stärka den europeiska vetenskapliga och tekniska basen och främja bättre utnyttjande av de samhälleliga, ekonomiska och industriella möjligheter som skapas genom politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Artikel 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Definitioner |
Definitioner | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
I denna förordning avses med |
I denna förordning avses med | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) forsknings- och innovationsverksamhet: hela spektrumet av verksamheter inom forskning, teknisk utveckling, demonstration och innovation, inbegripet främjande av samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, spridning och optimering av resultat och stimulerande av utbildning och rörlighet för forskare i unionen. |
(a) forsknings- och innovationsverksamhet: hela spektrumet av verksamheter inom forskning, teknisk utveckling, demonstration och innovation, inbegripet främjande av samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, spridning och optimering av resultat och stimulerande av högkvalitativ målinriktad utbildning och rörlighet för forskare i unionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) direkta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs av kommissionen via gemensamma forskningscentrumet. |
(b) direkta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs av kommissionen via gemensamma forskningscentrumet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) indirekta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som unionen ger ekonomiskt stöd till och som genomförs av deltagare. |
(c) indirekta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som unionen ger ekonomiskt stöd till och som genomförs av deltagare. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) offentlig-privat partnerskap: partnerskap där partner från den privata sektorn, unionen och, i förekommande fall, andra partner gemensamt åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av program eller verksamheter för forskning och innovation. |
(d) offentlig-privat partnerskap: partnerskap mellan partner från den privata sektorn och partner från den offentliga sektorn, till exempel universitet, forskningsorganisationer och andra offentliga institutioner inbegripet unionen i förekommande fall, som gemensamt stöds av unionen och dess partner i syfte att stödja utvecklingen och genomförandet av program eller verksamheter för forskning och innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) partnerskap mellan offentliga aktörer: partnerskap där regionala, nationella eller internationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning tillsammans med unionen gemensamt åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av program eller verksamheter för forskning och innovation. |
(e) partnerskap mellan offentliga aktörer: partnerskap där lokala, regionala, nationella eller internationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning tillsammans med unionen gemensamt åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av program eller verksamheter för forskning och innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(ea) forskningsinfrastrukturer: anläggningar, resurser, organisationssystem och tjänster som forskarvärlden använder i forsknings- och innovationssyfte inom sina områden; de kan vid behov också användas utanför forskningen, exempelvis inom undervisning eller offentliga tjänster; forskningsinfrastrukturer omfattar följande: viktig vetenskaplig utrustning (eller instrumentuppsättningar), kunskapsbaserade resurser såsom samlingar, arkiv eller vetenskapliga data, e-infrastrukturer som data, dator- och mjukvarusystem, kommunikationsnätverk och system som främjar transparens och digitalt förtroende, samt alla andra eventuella infrastrukturer av unik karaktär som är av avgörande vikt för att uppnå spetskompetens inom forskning, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(eb) smart specialisering: utvecklingskonceptet för unionens forsknings-, utvecklings- och innovationspolitik, vilket syftar till effektiv och ändamålsenlig användning av allmänna medel genom att använda synergier mellan länder och regioner och stärka deras innovativa kapacitet, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(ec) smart specialiseringsstrategi: en strategi som består av ett flerårigt strategiskt program vars mål är att utveckla ett funktionellt nationellt eller regionalt forsknings- och innovationssystem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Artikel 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mervärde för unionen |
Mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa. |
Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för finansiering av framstående forskning och innovation i unionen, och därmed fungera som hävstång för offentliga och privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbarhet, ekonomisk utveckling, social integration och industrins konkurrenskraft på lång sikt i Europa. Horisont 2020-stöd ska inriktas mot verksamhet där ingripande på unionsnivå ger mervärde i förhållande till ingripande på nationell eller regional nivå. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Artikel 5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Allmänt mål, prioriteringar och särskilda mål |
Allmänt mål, prioriteringar och särskilda mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Horisont 2020 ska bidra till att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020‑strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion. Relevanta resultatindikatorer anges i inledningen till bilaga I. |
1. Horisont 2020 ska bidra till att skapa en kunskaps- och innovationsbaserad ekonomi inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation och på så sätt bidra till att nå målet med en finansieringsandel på 3 procent av BNP till forskning och utveckling inom unionen senast 2020. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020 strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion genom särskilda föredömliga åtgärder som främjar strukturella förändringar av europeiska forsknings- och innovationssystem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Det övergripande målet ska uppnås genom tre prioriteringar som förstärker varandra: |
2. Det övergripande målet ska uppnås genom tre prioriteringar som förstärker varandra: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Vetenskaplig spetskompetens. |
(a) Vetenskaplig spetskompetens. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Industriellt ledarskap. |
(b) Industriellt ledarskap. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Samhällsutmaningar. |
(c) Samhälleliga utmaningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
De särskilda mål som svarar mot var och en av dessa tre prioriteringar anges i delarna I–III i bilaga I tillsammans med huvuddragen för verksamheterna. |
De särskilda mål som svarar mot var och en av dessa tre prioriteringar anges i delarna I–III i bilaga I tillsammans med huvuddragen för verksamheterna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till de övergripande mål och prioriteringar som anges i punkterna 1 och 2 genom att ge vetenskapligt och tekniskt stöd inför unionens politik. Huvuddragen för verksamheten anges i del IV i bilaga I. |
3. Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till de övergripande mål och prioriteringar som anges i punkterna 1 och 2 genom att ge vetenskapligt och tekniskt stöd inför unionens politik. Huvuddragen för verksamheten anges i del IV i bilaga I. Dessutom ska det gemensamma forskningscentrumet tillhandahålla stöd till nationella och regionala myndigheter i deras utveckling av smarta specialiseringsstrategier. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4. Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 294/2008, ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna som anges i punkterna 1 och 2, med det särskilda målet att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och utbildning. De relevanta resultatindikatorerna för Europeiska institutet för innovation och teknik anges i inledningen till bilaga I och huvuddragen för det särskilda målet och verksamheterna beskrivs i del V i bilaga I. |
4. Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 294/2008, ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna som anges i punkterna 1 och 2, med det särskilda målet att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och utbildning. De relevanta resultatindikatorerna för Europeiska institutet för innovation och teknik anges i inledningen till bilaga I och huvuddragen för det särskilda målet och verksamheterna beskrivs i del V i bilaga I. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5. Inom ramen för de prioriteringar och huvuddrag som avses i punkt 2 får hänsyn tas till nya och oförutsedda behov som uppstår under perioden för genomförandet av Horisont 2020. Detta kan inbegripa reaktioner inför nya möjligheter, kriser och hot, inför behov i samband med utvecklingen av ny unionspolitik, och inför hanteringen av åtgärder som planeras för stöd inom ramen för framtida program. |
5. Inom ramen för de prioriteringar och huvuddrag som avses i punkt 2 får hänsyn tas till nya och oförutsedda behov som uppstår under perioden för genomförandet av Horisont 2020. Detta kan inbegripa reaktioner inför nya möjligheter, kriser och hot, inför behov i samband med utvecklingen av ny unionspolitik. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 56 Förslag till förordning Artikel 6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Budget |
Budget | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Finansieringsramen för genomförandet av Horisont 2020 ska vara 87 740 miljoner euro, varav högst 86 202 miljoner euro ska anslås till åtgärder i enlighet med avdelning XIX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). |
1. Finansieringsramen för genomförandet av Horisont 2020 ska vara xxx miljoner euro, varav högst 98,2 procent ska anslås till åtgärder i enlighet med avdelning XIX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Beloppet för verksamheter inom ramen för avdelning XIX i EUF-fördraget ska fördelas på följande sätt mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2: |
2. Beloppet för verksamheter inom ramen för avdelning XIX i EUF-fördraget ska fördelas på följande sätt mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Vetenskaplig spetskompetens, 27 818 miljoner euro. |
(a) Vetenskaplig spetskompetens, 32,6 procent av den totala budgeten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Industriellt ledarskap, 20 280 miljoner euro. |
(b) Industriellt ledarskap, 24,3 procent av den totala budgeten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Samhällsutmaningar, 35 892 miljoner euro. |
(c) Samhälleliga utmaningar, 37,5 procent av den totala budgeten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det högsta totalbeloppet för unionens finansiella bidrag genom Horisont 2020 till gemensamma forskningscentrumets icke‑nukleära direkta åtgärder ska vara 2 212 miljoner euro. |
Det högsta totalbeloppet för unionens finansiella bidrag genom Horisont 2020 till gemensamma forskningscentrumets icke‑nukleära direkta åtgärder ska vara 2,4 % av den totala Horisont 2020‑budgeten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Den preliminära fördelningen för särskilda mål inom prioriteringarna och det maximala totala bidragsbeloppet till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder anges i bilaga II. |
Fördelningen för särskilda mål inom prioriteringarna och det maximala totala bidragsbeloppet till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder anges i bilaga II. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Kommissionen ska avsätta ett lämpligt belopp för anslag till ansökningsomgångar som får fler ansökningar med bedömd hög spetskompetensstandard än väntat, i syfte att finansiera mer än ett projekt där så är lämpligt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Europeiska institutet för innovation och teknik ska finansieras med ett maximalt bidrag från Horisont 2020 på 3 166 miljoner euro i enlighet med i bilaga II. Ett första tilldelning på 1 538 miljoner euro ska tillhandahållas Europeiska institutet för innovation och teknik för verksamheter inom ramen för avdelning XVII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. En andra tilldelning på upp till 1 628 miljoner euro ska tillhandahållas, om inte annat följer av den översyn som avses i artikel 26.1. Detta ytterligare belopp ska tillhandahållas proportionerligt, enligt vad som anges i bilaga II, från beloppet för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom prioriteringen för industriellt ledarskap i punkt 2 b och från beloppet för prioriteringen om samhällsutmaningar i 2 c. |
3. Europeiska institutet för innovation och teknik ska finansieras med ett maximalt bidrag från Horisont 2020 på 3,3 procent av den totala budgeten i bilaga II. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Denna finansiering i två fleråriga tilldelningar ska täcka följande: |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Den första tilldelningen – pågående utveckling av befintliga kunskaps- och innovationsgrupper (nedan kallade KI‑grupper) och såddkapital för lansering av den andra omgången med tre nya KI‑grupper. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Den andra tilldelningen – pågående utveckling av KI-grupper som redan inrättats och såddkapital för lansering av den tredje omgången med tre nya KI‑grupper. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Den andra tilldelningen kommer att göras tillgänglig efter den översyn som avses i artikel 26.1 och särskilt ta hänsyn till |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) den överenskomna tidpunkten för inrättandet av den tredje omgången KI‑grupper, |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) de planerade finansiella behoven hos de befintliga grupperna i enlighet med deras specifika utveckling. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Bidraget från Europeiska institutet för innovation och teknik och dess KI‑grupper till målen för Horisont 2020. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4. Finansieringsramen för Horisont 2020 får täcka kostnader för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för förvaltningen av Horisont 2020 och för att dess mål ska kunna uppnås, särskilt undersökningar och möten med experter, i den mån dessa hänger samman med målen för Horisont 2020, utgifter knutna till it-nät inriktade på utbyte och behandling av uppgifter, liksom alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av Horisont 2020. |
4. Finansieringsramen för Horisont 2020 får täcka kostnader för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för förvaltningen av Horisont 2020 och för att dess mål ska kunna uppnås, särskilt undersökningar och möten med experter, i den mån dessa hänger samman med målen för Horisont 2020, utgifter knutna till it-nät inriktade på utbyte och behandling av uppgifter, liksom alla andra utgifter för stöd som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av Horisont 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2020 för att täcka tekniskt och administrativt stöd, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte har avslutats den 31 december 2020. |
Denna förordning ska inte finansiera vare sig kommissionens administrativa utgifter för genomförandet av Horisont 2020 eller anläggandet eller driften av stora europeiska infrastrukturprojekt såsom Galileo, GMES eller ITER. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5. För att kunna reagera på oförutsedda situationer eller ny utveckling och nya behov, och för att beakta bestämmelserna i punkt 3, får kommissionen, efter den preliminära utvärdering av Horisont 2020 som avses i artikel 26.1 a i denna förordning, inom ramen för det årliga budgetförfarandet se över de belopp som fastställs för prioriteringarna i punkt 2 och den preliminära fördelningen mellan särskilda mål inom dessa prioriteringar som anges i bilaga II och överföra anslag mellan prioriteringarna och de särskilda målen på upp till 10 % av den sammanlagda ursprungliga tilldelningen för varje prioritering och upp till 10 % av den ursprungliga preliminära fördelningen för varje särskilt mål. Detta berör inte det belopp som anges för de direkta åtgärder som vidtas av gemensamma forskningscentrumet i punkt 2 eller det bidrag till Europeiska institutet för innovation och teknik som anges i punkt 3. |
5. För att kunna svara mot den framväxande naturvetenskapen, tekniken och innovationen och anpassa Horisont 2020 till ny utveckling och nya behov när så krävs får kommissionen, utan att det påverkar det årliga budgetförfarandet, efter den halvtidsöversyn som avses i artikel 26.1 b, anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 a, för att ändra den fördelning som anges i bilaga II med upp till 15 % av den sammanlagda ursprungliga tilldelningen för varje prioritering och för varje särskilt mål samt, där så är relevant, för de särskilda mål och verksamheter som avses i bilaga I. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Vid ändring av bilagorna I och II ska kommissionen särskilt ta hänsyn till | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
a) bidraget från programmets olika delar till Horisont 2020-målen, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
b) utvecklingen av nyckelindikatorer för att bedöma resultat och inverkan av de olika delarna i Horisont 2020 enligt vad som anges i bilaga II i det särskilda programmet som avses i artikel 8 i denna förordning, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
c) de planerade framtida finansiella behoven för de olika delarna och instrumenten i Horisont 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 57 Förslag till förordning Artikel 7 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Associering av tredjeländer |
Associering av tredjeländer | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Horisont 2020 ska vara öppet för associering av |
1. Horisont 2020 ska vara öppet för associering av | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal och rambeslut av associeringsråden eller liknande avtal, |
(a) anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal och rambeslut av associeringsråden eller liknande avtal, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) utvalda tredjeländer som uppfyller samtliga följande kriterier: |
(b) utvalda tredjeländer som uppfyller följande kriterier: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
i) Ha god kapacitet inom vetenskap, teknik och innovation. |
i) Ha god kapacitet inom vetenskap, teknik och innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
ii) Ha goda resultat vid deltagande i unionens program för forskning och innovation. |
ii) Ha goda resultat vid deltagande i unionens program för forskning och innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
iii) Ha nära ekonomiska och geografiska förbindelser med unionen. |
iii) Ha nära ekonomiska och geografiska förbindelser med unionen eller upprätthålla särskilda historiska och kulturella kopplingar till medlemsstaterna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
iv) vara medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) eller länder eller territorier som förtecknas i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XX/2012 av om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument. |
iv) vara medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) eller länder eller territorier som förtecknas i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XX/2012 av om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument. De villkor för deltagande av Eftaländer som tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska fastställas i enlighet med bestämmelserna i EES‑avtalet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Horisont 2020 är öppet för de utomeuropeiska länder och territorier som anges i rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (”ULT-beslutet”)1, enligt de villkor som anges i det beslutet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Särskilda villkor för deltagande av associerade länder i Horisont 2020, inklusive det finansiella bidraget, på grundval av BNP i det associerade landet ska fastställas genom internationella överenskommelser mellan unionen och de associerade länderna. |
Särskilda villkor för deltagande av associerade länder i Horisont 2020, inklusive det finansiella bidraget, på grundval av BNP i det associerade landet ska fastställas genom internationella överenskommelser mellan unionen och de associerade länderna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
______________ | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
1 EGT L 314, 30.11.2001, s. 1. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 58 Förslag till förordning Artikel 8 – stycke 2a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
En effektiv samordning ska säkerställas av de tre huvudpelarna i Horisont 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Samordningen av de tre pelarna i Horisont 2020 är nödvändig för att kunna uppnå målen som fastställts i programmet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 59 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Horisont 2020 ska stödja indirekta åtgärder genom en eller flera av de finansieringsformer som fastställs i förordning (EU) nr XX/2012 [nya budgetförordningen], framför allt bidrag, priser, upphandlingskontrakt eller finansieringsinstrument. |
1. Horisont 2020 ska stödja indirekta åtgärder genom en eller flera av de finansieringsformer som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, framför allt bidrag, priser, upphandlingskontrakt eller finansieringsinstrument. Det senare ska vara den övervägande finansieringsformen för verksamhet som ligger nära marknaden, med stöd av Horisont 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 60 Förslag till förordning Artikel 11a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Artikel 11a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Strategisk rådgivning och samordning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
En strategisk rådgivning och samordning inom forskning och innovation för de gemensamma målen samt de synergieffekter som krävs inom Horisont 2020 ska eftersträvas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 61 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Extern rådgivning och samhällsengagemang |
Extern rådgivning och samhällsengagemang | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå som inrättats av kommissionen, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation. |
1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper, inrättade av kommissionen, med oberoende experter på hög nivå från många olika sektorer, ämnesområden och bakgrunder, där också synpunkter från det civila samhället tas med, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation genom strömlinjeformade åtgärder varigenom dubbelarbete och överlappande finansieringsstrukturer undviks. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
1a. Vid utarbetande av de arbetsprogram som föreskrivs i artikel 5 i rådets beslut nr XX/XX/EU av den ... [särskilda programmet Horisont 2020] ska kommissionen ta hänsyn till de olika råd och synpunkter och som yttrats av intressenterna, medlemsstaterna, Europaparlamentet och rådet. Det ansvariga utskottet i Europaparlamentet anmoda företrädare från kommissionen att lägga fram förslag till arbetsprogram i utskottet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 62 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Full hänsyn ska även tas till relevanta aspekter inom dagordningar för forskning och innovation som fastställts inom ramen för europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap. |
2. Full hänsyn ska även tas till relevanta aspekter inom dagordningar för forskning och innovation som fastställts av EIT och KI-grupperna inom ramen för europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering, europeiska innovationspartnerskap och europeiska internationella forskningsorganisationer, förutsatt att dessa har formulerats i samråd med ett stort antal olika experter och intressenter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 63 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Övergripande åtgärder |
Övergripande åtgärder | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig och sektorsövergripande forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, klimatförändringar och hållbar utveckling, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, bredare deltagande inom unionen, överbryggande av forsknings- och innovationsklyftan i EU, bredare deltagande inom privata sektorn, involvering av små och medelstora företag, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet i projekt, åtgärder för att forskningen ska styras med bredare deltagande, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 64 Förslag till förordning Artikel 14 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle |
Utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som garanterar att de prioriteringar och åtgärder som stöds är relevanta för föränderliga behov och beaktar utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle, där innovation även omfattar affärsmässiga, organisatoriska och samhälleliga aspekter. |
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som garanterar att de prioriteringar och åtgärder som stöds är relevanta för föränderliga behov och beaktar utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, ekonomi och samhälle i en globaliserad värld, där innovation även omfattar affärsmässiga, organisatoriska, tekniska, samhälleliga och miljömässiga aspekter samt överföring av forskningsresultat till samtliga utbildningsnivåer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 65 Förslag till förordning Artikel 15 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Jämställdhet mellan kvinnor och män |
Jämställdhet mellan kvinnor och män | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Horisont 2020 ska se till att jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsaspekten främjas effektivt i forsknings- och innovationsinnehåll. |
Horisont 2020 ska se till att jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsaspekten främjas effektivt i forsknings- och innovationsinnehåll. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att garantera en jämn könsfördelning inom organ såsom uttagningskommittéer, rådgivande grupper och expertgrupper. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 66 Förslag till förordning Artikel 15 – stycke 1a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Inom Horisont 2020 ska jämställdhetsaspekten beaktas vederbörligt i forsknings- och innovationsinnehåll under processens alla skeden, från fastställande av prioriteringar till definition av krav och förslag, utvärdering och granskning av program och projekt samt förhandlingar och avtal. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 67 Förslag till förordning Artikel 15 – stycke 1b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
I syfte att främja jämställdhet bör särskilda åtgärder vidtas för att hjälpa dem som gjort uppehåll i karriären att återvända till arbetslivet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 68 Förslag till förordning Artikel 15a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Artikel 15a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Icke-diskriminering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Horisont 2020 ska se till att likabehandling och icke-diskriminering främjas effektivt och beaktas vederbörligen i forsknings- och innovationsinnehåll i alla skeden av processen: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 69 Förslag till förordning Artikel 15b (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Artikel 15b | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Forskarkarriären | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Att främja mänskliga resurser inom vetenskap, teknik och innovation i EU ska vara en prioritering i Horisont 2020. Horisont 2020 ska genomföras i enlighet med förordning (EU) nr xxx/2013 [Regler för deltagande], som ska bidra till att stärka en inre marknad för forskare och göra forskarkarriärer mer attraktiva i hela EU inom ramen för det europeiska forskningsområdet, genom att hänsyn tas till den transnationella karaktären hos de åtgärder som stöds. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 70 Förslag till förordning Artikel 15c (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Artikel 15c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Fri tillgång | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
1. Om beslut har fattats att publicera, bör fri tillgång till vetenskapliga publikationer som är resultatet av forskning som finansierats av Horisont 2020 vara obligatorisk. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
2. Fri tillgång till vetenskapliga uppgifter som är resultatet av forskning som finansierats av Horisont 2020 ska främjas, varvid hänsyn ska tas till begränsningar som betingas av omsorg om privatlivets integritet, nationell säkerhet eller immateriella äganderätter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
3. Kommissionen ska före utgången av finansieringsperioden för Horisont 2020 utvärdera hur den fria tillgången till uppgifter påverkar spridningen av vetenskapliga kunskaper och påskyndandet av innovation. Detta ska göras i syfte att utforma den fortsatta strategin för fri tillgång och dess genomförande i unionens nästa ramprogram för forskning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 71 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. All forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska följa etiska principer och relevant lagstiftning på nationell och internationell nivå och på unionsnivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll. |
1. All forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska följa etiska principer och relevant lagstiftning på nationell och internationell nivå och på unionsnivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 72 Förslag till förordning Artikel 16 – punkterna 3 och 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Följande forskningsområden ska inte finansieras: |
3. Följande forskningsområden ska inte finansieras: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål. |
(a) Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Forskningsverksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga. |
(b) Forskningsverksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Forskningsverksamhet som syftar till skapandet av mänskliga embryon enbart för forskningsändamål eller för produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk överföring av cellkärnor. |
(c) Verksamhet som syftar till skapandet av mänskliga embryon enbart för forskningsändamål eller för produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk överföring av cellkärnor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4. Forskning på mänskliga stamceller, både adulta och embryonala, får finansieras beroende både på innehållet i forskningsförslaget och på regelverket i de berörda medlemsstaterna. Forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater ska inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat ska inte finansieras. |
4. Forskning på mänskliga stamceller, både adulta och embryonala, får finansieras beroende både på innehållet i forskningsförslaget och på regelverket i de berörda medlemsstaterna. Forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater ska inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat ska inte finansieras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 73 Förslag till förordning Artikel 17 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Komplementaritet med andra unionsprogram |
Komplementaritet med andra unionsprogram | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som kompletterar unionens andra stödprogram, däribland strukturfonderna. |
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som kompletterar unionens andra stödprogram. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 74 Förslag till förordning Artikel 17a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Artikel 17a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Synergier inom strukturfonderna | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Horisont 2020 ska bidra till att överbrygga klyftan som finns inom EU när det gäller forskning och innovation genom att möjliggöra synergier med strukturfonderna till stöd för forskning och innovation via genomförandet av kompletterande åtgärder på ett samordnat sätt. När det är möjligt kommer interoperabiliteten mellan Horisont 2020 och strukturfonderna att främjas och kumulativ eller kombinerad finansiering kommer att uppmuntras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 75 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att säkerställa att små och medelstora företag deltar, och berörs av innovation, på lämpligt sätt i Horisont 2020. Kvantitativa och kvalitativa bedömningar av små och medelstora företags deltagande ska göras som en del av arrangemangen för utvärdering och övervakning. |
1. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att säkerställa att små och medelstora företag deltar i större utsträckning, och berörs av forskning och innovation, på lämpligt sätt under genomförandet av Horisont 2020. Kvantitativa och kvalitativa bedömningar av små och medelstora företags deltagande ska göras som en del av arrangemangen för utvärdering och övervakning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 76 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Särskilda åtgärder ska genomföras inom det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” som anges i punkt 1 i del II i bilaga I och vart och ett av de särskilda målen under prioriteringen ”Samhällsutmaningar” som anges i punkterna 1–6 i del III i bilaga I. Dessa särskilda åtgärder ska utformas som ett särskilt instrument för små och medelstora företag som är inriktat på alla typer av små och medelstora företag med innovationspotential, och ska genomföras på ett enhetligt sätt och anpassas till behoven hos dessa företag enligt det särskilda målet ”Innovation i små och medelstora företag” i punkt 3.3 a i del II i bilaga I. |
2. Särskilda åtgärder för små och medelstora företag ska genomföras för att små och medelstora företag ska integreras i hela värdekedjan och få tillgång till alla möjligheter som står till buds i Horisont 2020. Sådana åtgärder omfattar de åtgärder som fastställs i punkt 3.3 i del II i bilaga I. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Ett särskilt instrument för små och medelstora företag som är inriktat på alla typer av små och medelstora företag med innovationspotential ska inrättas under en gemensam förvaltningsmyndighet och i huvudsak tillämpas nedifrån och upp på det sätt som anges under det särskilda målet ”Innovation i små och medelstora företag” i punkt 3.3 a i del II i bilaga I. Instrumentet ska tematiskt vara knutet till det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” som anges i punkt 1 i del II i bilaga I och vart och ett av de särskilda målen under prioriteringen ”Samhälleliga utmaningar” som anges i punkterna 1–7 i del III i bilaga I. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 77 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Det integrerade tillvägagångssätt som avses i punkterna 1 och 2 förväntas leda till att omkring 15 % av den totala sammanlagda budgeten för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och prioriteringen ”Samhällsutmaningar” går till små och medelstora företag. |
3. Det integrerade tillvägagångssätt som avses i punkterna 1 och 2 och förenklingen av ansökningsförfarandena bör leda till att minst 20 % av den totala sammanlagda budgeten för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och prioriteringen ”Samhälleliga utmaningar” går till små och medelstora företag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
3a. Kommissionen ska i enlighet med punkterna 1 och 3 utvärdera och rapportera om i hur hög grad små och medelstora företag deltar i forskningsprogrammen. Om målet på 20 % inte uppnås ska kommissionen undersöka orsakerna till detta och snarast föreslå nya åtgärder för att målet ska nås. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
3b. Särskild vikt ska även läggas vid att små och medelstora företag på lämpligt sätt deltar och representeras i det europeiska forskningsområdets ledningsstrukturer och i synnerhet i offentlig-privata partnerskap. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 78 Förslag till förordning Artikel 18a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Artikel 18a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Snabbspår till innovation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
1. För att skynda på kommersialiseringen och spridningen av innovation ska en betydande andel av anslagen från unionen inom det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och inom var och en av de samhälleliga utmaningarna i del III i bilaga I avsättas för ”Snabbspåret till innovation". | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
2. ”Snabbspåret till innovation” är ett instrument med ett ”nedifrån och upp”‑perspektiv som ska förkorta tiden mellan idé och marknadslansering betydligt och som förväntas leda till att industrin, små och medelstora företag och förstagångssökande från den offentliga och icke vinstdrivande forskningssektorn deltar i Horisont 2020 i större utsträckning. Det ska på så sätt uppmuntra den privata sektorns investeringar i forskning, utveckling och innovation, främja forskning och innovation som inriktas på värdeskapande och se till att ny teknik omsätts snabbare i innovativa produkter som efterfrågas på marknaden, vilket kommer att gynna framtida företag, den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
3. Aktiviteterna ska omfatta hela innovationscykeln men vara inriktade på innovationsrelaterade aktiviteter, experimentell och förkommersiell utveckling, vilket omfattar utvecklingsfaserna från teknikdemonstration fram till marknadslansering, inklusive pilotprojekt, demonstration, provbänkar, standardförberedande forskning och fastställande av standarder samt marknadslansering av innovationer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
4. ”Snabbspåret till innovation” ska genomföras som ett väl synligt stödinstrument och göra det enkelt att snabbt delta i tillämpad samarbetsbaserad forskning efter den särskilda urvalsprocess som beskrivs i förordning (EU) nr xxx/2012 [regler för deltagande och spridning]. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
5. Samtidigt som synergierna mellan ”Snabbspåret till innovation” och det särskilda instrumentet för små och medelstora företag ska beaktas, ska de båda instrumenten genomföras parallellt som två separata förfaranden, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till respektive målgrupp och utan att det påverkar den budget som har öronmärkts för instrumentet för små och medelstora företag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Med vederbörlig hänsyn tagen till att programmet syftar till en omläggning i riktning mot innovation måste Horisont 2020 ha minst ett instrument som systematiskt gör det möjligt för innovativa idéer att utvärderas och finansieras när som helst, med hjälp av ett snabbt, standardiserat och tillförlitligt förfarande. Ett instrument med öppna ansökningsomgångar eller en ”bottom-up-strategi” där bidrag garanterat säkert utbetalats inom sex månader skapar visshet om att innovativa idéer inte riskerar bli föråldrade innan ett projekt äntligen kan komma i gång. Detta kommer också att öka deltagandet från näringslivshåll. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 79 Förslag till förordning Artikel 19 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Offentlig-privata partnerskap |
Offentlig-privata partnerskap | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Horisont 2020 får genomföras med hjälp av offentlig-privata partnerskap där alla berörda parter åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av forsknings- och innovationsverksamhet av strategisk betydelse för unionens konkurrenskraft och industriella ledarskap eller för hanteringen av särskilda samhällsutmaningar. |
1. Horisont 2020 får genomföras med hjälp av offentlig-privata partnerskap där alla berörda parter åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet, före det konkurrensutsatta stadiet, av forsknings- och innovationsverksamhet som har strategisk betydelse för unionens konkurrenskraft och industriella ledarskap eller för hanteringen av de särskilda samhälleliga utmaningarna. Spetskompetens ska vara ett viktigt kriterium vid valet av deltagare. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Unionens engagemang i dessa partnerskap kan ske i någon av följande former: |
2. Unionens engagemang i dessa partnerskap kan ske i någon av följande former: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Finansiella bidrag från unionen till gemensamma företag som bildats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget inom ramen för sjunde ramprogrammet, med förbehåll för ändring av de grundläggande rättsakterna för dem, till nya offentlig-privata partnerskap som inrättats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget, och till andra finansieringsorgan som avses i artikel [55.1 b v eller vii] i förordning (EU) nr XX/2012 [nya budgetförordningen]. Denna form av partnerskap ska endast tillämpas då omfattningen av de eftersträvade målen och storleken på de resurser som krävs motiverar det. |
(a) Finansiella bidrag från unionen till gemensamma företag som bildats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget inom ramen för sjunde ramprogrammet, med förbehåll för ändring av de grundläggande rättsakterna för dem med fullt beaktande av resultaten från den kostnads- och nyttoanalys som ska utföras under den planerade konsekvensbedömningen av detta instrument, till nya offentlig-privata partnerskap som inrättats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget, och till andra finansieringsorgan som avses i artikel [55.1 b v eller vii] i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Denna form av partnerskap ska endast tillämpas då omfattningen av de eftersträvade målen, överensstämmelsen med EU:s befintliga politiska mål och storleken på de resurser som krävs motiverar det och när andra former av partnerskap inte uppfyller målen eller skapar de nödvändiga hävstångseffekterna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Avtal mellan de parter som avses i punkt 1, som anger målen för partnerskapet, parternas respektive åtaganden, viktiga resultatindikatorer, och resultat som ska uppvisas, inklusive identifiering av forsknings- och innovationsverksamhet som kräver stöd från Horisont 2020. |
(b) Avtal mellan de parter som avses i punkt 1, som anger målen för partnerskapet, parternas respektive åtaganden, viktiga resultatindikatorer, och resultat som ska uppvisas, inklusive identifiering av forsknings- och innovationsverksamhet som kräver stöd från Horisont 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Offentlig-privata partnerskap ska identifieras på ett öppet och översiktligt sätt på grundval av samtliga av följande kriterier: |
3. Offentlig-privata partnerskap ska identifieras och genomföras utifrån kriterierna öppenhet, översiktlighet, effektivitet och ändamålsenlighet samt uppfyllandet av kriteriet i artikel ... i förordning (EU) nr xxx/2012 [regler för deltagande]. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Mervärdet av åtgärder på unionsnivå. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Effekternas omfattning för industrins konkurrenskraft, hållbar tillväxt och socioekonomiska frågor. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Alla parters långsiktiga engagemang på grundval av en gemensam vision och tydligt definierade mål. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Omfattningen av de resurser som berörs och förmågan att mobilisera ytterligare investeringar i forskning och innovation. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) En tydlig definition av uppgifterna för varje part och överenskomna viktiga resultatindikatorer under den valda perioden. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
3a. Forskningsprioriteringarna som omfattas av offentlig-privata partnerskap ska också finansieras genom arbetsprogrammen i reguljära ansökningsomgångar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 80 Förslag till förordning Artikel 20 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Partnerskap mellan offentliga aktörer |
Partnerskap mellan offentliga aktörer | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Horisont 2020 ska bidra till starkare partnerskap mellan offentliga aktörer där åtgärder på regional, nationell eller internationell nivå genomförs gemensamt inom unionen. |
1. Horisont 2020 ska bidra till starkare partnerskap mellan offentliga aktörer där åtgärder på regional, nationell eller internationell nivå genomförs gemensamt inom unionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Särskild uppmärksamhet ska ägnas initiativ för gemensam programplanering mellan medlemsstaterna. |
Särskild uppmärksamhet ska ägnas initiativ för gemensam programplanering mellan medlemsstaterna och sådana initiativ kan inbegripa regioner och städer där det är relevant. EU:s finansiella bidrag ska vara begränsat och alltid villkorat av att man kan uppvisa insyn, stort deltagande från medlemsstaterna, existensen av ett mervärde för unionen och additionseffekter för resurserna. Kompletterande finansiering kommer att begränsas till initiativ som är ständigt öppna för alla medlemsstater. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Partnerskap mellan offentliga aktörer får stödjas antingen inom eller mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2, särskilt genom |
2. Partnerskap mellan offentliga aktörer får stödjas antingen inom eller mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2, särskilt genom | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) ett ERA-NET-instrument som använder bidrag till stöd för partnerskap mellan offentliga aktörer i deras utarbetande av, inrättande av nätverksstrukturer för, utformning av samt genomförande och samordning av gemensam verksamhet samt även komplettering av enskilda gemensamma ansökningsomgångar och åtgärder av gränsöverskridande karaktär, |
(a) ett ERA-NET-instrument som använder bidrag till stöd för partnerskap mellan offentliga aktörer i deras utarbetande av, inrättande av nätverksstrukturer för, utformning av samt genomförande och samordning av gemensam verksamhet samt även komplettering av enskilda gemensamma ansökningsomgångar och åtgärder av gränsöverskridande karaktär, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) unionens deltagande i program som genomförs av flera medlemsstater tillsammans, i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget. |
(b) unionens deltagande i program som genomförs av flera medlemsstater tillsammans, i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget, med deltagande från regionala myndigheter när det är lämpligt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Vid tillämpningen av punkt a ska kompletterande stöd vara beroende av att de enheter som deltar i de gemensamma ansökningsomgångarna och åtgärderna har gjort betydande tidigare finansiella åtaganden. ERA-NET-instrumentet får ha som ett mål att harmonisera regler och närmare bestämmelser för genomförande av de gemensamma ansökningsomgångarna och åtgärderna. Det kan också användas för att förbereda ett initiativ enligt artikel 185 i EUF‑fördraget. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Vid tillämpning av punkt b ska sådana initiativ endast föreslås när det behövs en särskild genomförandestruktur och där engagemanget för integration på vetenskaplig, förvaltningsmässig och finansiell nivå är stort bland de deltagande länderna. Dessutom ska förslag till initiativ som avses i punkt b fastställas på grundval av samtliga av följande kriterier: |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) En tydlig definition av det mål som eftersträvas och dess relevans för målen i Horisont 2020 och för unionens politiska mål mer generellt. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Tydliga finansiella åtaganden från de deltagande länderna, inbegripet tidigare åtaganden att slå ihop nationella och/eller regionala investeringar för transnationell forskning och innovation. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Mervärdet av åtgärder på unionsnivå. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) En kritisk massa med avseende på berörda programs storlek och antal, hur väl de verksamheter som omfattas överensstämmer och hur mycket av relevant forskning de täcker. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) Huruvida artikel 185 i EUF-fördraget är det lämpligaste medlet för att uppnå målen. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 81 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1 – inledningen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Enheter som är etablerade i tredjeländer och internationella organisationer ska kunna delta i indirekta åtgärder inom Horisont 2020 i enlighet med de villkor som fastställs i förordning (EU) nr XX/XX [regler för deltagande]. Internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer ska främjas inom Horisont 2020 och mellan dess olika delar för att uppnå särskilt följande mål: |
1. Enheter som är etablerade i tredjeländer och internationella organisationer ska kunna delta i indirekta åtgärder inom Horisont 2020 i enlighet med de villkor som fastställs i förordning (EU) nr XX/XX [regler för deltagande]. Internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer ska främjas inom och integreras i Horisont 2020 för att uppnå särskilt följande mål: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 82 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1 – led c | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram. |
(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram och bidra till internationella åtaganden såsom uppnående av millennieutvecklingsmålen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 83 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1 – led ca (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(ca) Att stödja inrättandet av globalt konkurrenskraftiga spetsforskningscentrum för att göra unionen till en global knutpunkt för världsledande och banbrytande forskning och innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 84 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Riktade insatser med målet att främja samarbete med särskilda tredjeländer eller grupper av tredjeländer ska genomföras på grundval av gemensamt intresse och ömsesidig nytta, med hänsyn till deras vetenskapliga och tekniska kapacitet och marknadsmöjligheter, och den förväntade effekten. |
2. Riktade insatser med målet att främja samarbete med särskilda tredjeländer eller grupper av tredjeländer – i synnerhet med unionens strategiska partner – ska genomföras på grundval av gemensamt intresse och ömsesidig nytta. Insatserna ska framför allt handla om insatser för att stärka utvecklingsländernas forskningskapacitet samt om samarbetsinsatser som inriktar sig på deras specifika behov. Inom ramen för detta samarbete ska hänsyn tas till den vetenskapliga och tekniska kapaciteten i de yttersta randområdena och i de utomeuropeiska länderna och territorierna som är associerade till unionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 85 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2 – stycke 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ömsesidigt tillträde till program i tredjeland bör uppmuntras. För att maximera effekterna ska samordning och synergi med initiativ i medlemsstaterna och associerade länder främjas. |
Ömsesidigt tillträde till program i tredjeland bör uppmuntras och övervakas regelbundet. För att maximera effekterna ska samordning och synergi med initiativ i medlemsstaterna och associerade länder främjas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det krävs en regelbunden övervakning av tredjeländers program för att se till att det tillträde som EU garanterar till Horisont 2020 är ömsesidigt. Denna övervakning ska identifiera förändringarna i metoder i tredjeländer som kan undergräva det önskade ömsesidiga tillträdet. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 86 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2 – stycke 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Prioriteringar inom samarbetet ska beakta utvecklingen inom unionens politik och möjligheter till samarbete med tredjeländer samt möjliga brister i tredjeländers system för immateriell äganderätt. |
Prioriteringar inom samarbetet ska beakta utvecklingen inom unionens politik inbegripet utrikes- och utvecklingspolitik. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Internationella samarbetsinsatser måste utgå från principen om gemensamt intresse och ömsesidig nytta. På den generella nivå som ramprogrammet avser skulle det enbart motverka sitt syfte att lägga till ett visst antal begränsande kriterier. Den definition av riktade insatser som föreslås här är densamma som anges i bilaga I till det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling. Den stämmer överens med de sektorer som EU har valt att ge utvecklingsbistånd. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 87 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2 – stycke 3a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Lämplig samordning ska ske i överensstämmelse med migrations-, asyl- och utvecklingspolitiken, för att undvika kompetensflykt från utvecklingsländerna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 88 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Dessutom ska horisontell och övergripande verksamhet för att främja strategisk utveckling av internationellt samarbete genomföras inom Horisont 2020 enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen” i punkt 6.3.2 d i del III i bilaga I. |
3. Dessutom ska horisontell och övergripande verksamhet för att främja strategisk utveckling av internationellt samarbete genomföras inom Horisont 2020 enligt det särskilda målet ”Förstå Europa i en föränderlig värld – inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen” i punkt 6.3.2 d i del III i bilaga I. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 89 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 3a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
3a. För att minska deltagarnas administrativa börda ska kommissionen godta att stödmottagarna följer nationell redovisningspraxis. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 90 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 3b (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
3b. Stödmottagare som har genomfört revisioner på ett tillfredsställande sätt under tre på varandra följande år ska få följa ett förenklat revisionsförfarande enligt en strategi som bygger på ökat förtroende. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 91 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europeiska kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder beträffande Horisont 2020, inbegripet kommunikationsåtgärder beträffande projekt som får stöd samt resultat. Budgetmedel som anslagits för kommunikation inom ramen för Horisont 2020 ska även bidra till att täcka gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar, under förutsättning att de har ett samband med det övergripande målet för denna förordning. |
Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder beträffande Horisont 2020, inbegripet kommunikationsåtgärder beträffande projekt som får stöd samt resultat. Budgetmedel som anslagits för kommunikation inom ramen för Horisont 2020 ska även bidra till att täcka gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar, under förutsättning att de har ett samband med det övergripande målet för denna förordning. Särskilt ska kommissionen tillhandahålla grundlig information till medlemsstaterna i god tid. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 92 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamhet för spridning av information och genomförande av kommunikationsverksamhet ska vara en integrerad uppgift inom alla åtgärder som får stöd genom Horisont 2020. |
Verksamhet för spridning av information och genomförande av kommunikationsverksamhet ska vara en integrerad uppgift inom alla åtgärder som får stöd genom Horisont 2020. Alla informations- och kommunikationsinsatser som rör Horisont 2020, inbegripet kommunikationsåtgärder som rör projekt som får stöd, ska vara tillgängliga och åtkomliga för alla medborgare och offentliggöras i digital form. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 93 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 2a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
För att göra det lättare att få tillgång till information och utveckla ett verktyg för all information som efterfrågas av forskarvärlden, samt med hänsyn till kravet på insyn, ska det digitala verktyget Cordis revideras och reformeras för att bli tydligare och mer flexibelt. Nya Cordis ska vara klart senast den 31 maj 2013. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Cordis är för närvarande ett av de mest komplicerade och svåra programmen att använda. Om vi vill att samhället, forskarna och företagen lättare ska komma åt information, då vill det till att programmet ses över, att informationen byggs ut och att alla förslag och bidrag görs mer lättåtkomliga. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 94 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 3 – led a | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner eller typer av deltagare som är underrepresenterade. |
(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner, utomeuropeiska länder och territorier som är associerade till unionen eller typer av deltagare som är underrepresenterade, inbegripet forskare och deltagare med funktionshinder. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Personer med funktionshinder och deras behov av att få tillgång till insatser som rör information, kommunikation och spridning i samband med Horisont 2020 måste lyftas fram. Det finns dessutom ett behov av kapacitetsuppbyggnad eftersom personer med funktionshinder och deras företrädarorganisationer är underrepresenterade inom forsknings- och innovationsprogram liksom i dialoger och samråd med allmänheten. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 95 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 3 – led b | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Riktat stöd till projekt och konsortier så att de får tillgång till den kompetens som krävs för att optimera kommunikation och spridning av resultat. |
(b) Riktat stöd till projekt och konsortier så att de får tillfredsställande tillgång till den kompetens som krävs för att optimera kommunikation och spridning av resultat. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 96 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 3 – led c | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Åtgärder som sammanför resultat från en rad projekt, däribland projekt som kan finansieras från andra källor, för att tillhandahålla användarvänliga databaser och rapporter som sammanfattar viktiga resultat. |
(c) Åtgärder som sammanför och utvärderar resultat från en rad projekt, däribland projekt som kan finansieras från andra källor, för att tillhandahålla användarvänliga och tillgängliga digitala databaser och utarbeta rapporter som sammanfattar viktiga resultat samt, i relevanta fall, kommunicera och sprida dem till forskarvärlden, näringslivet och allmänheten i stort. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 97 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 3 – led e | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) Initiativ för att främja dialog och debatt med allmänheten kring frågor om vetenskap, teknik och innovation och att dra nytta av sociala medier och annan innovativ teknik och metodik. |
(e) Initiativ för att främja dialog och debatt med allmänheten kring frågor om vetenskap, teknik och innovation genom medverkan från den akademiska världen och för att dra nytta av sociala medier och annan innovativ teknik och metodik, framför allt för att göra allmänheten mera medveten om hur forskning och innovation är till nytta för att bemöta de utmaningar samhället står inför. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 98 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 3 – led ea (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(ea) Initiativ som innefattar och främjar deltagande av civilsamhället och dess organisationer och institutioner i frågor som rör forsknings- och innovationsprocessen och som främjar öppna, vetenskapsbaserade debatter om viktiga samhällsfrågor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 99 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Det kontrollsystem som införs för genomförandet av denna förordning ska vara utformat för att ge rimliga garantier för en tillfredsställande hantering av de risker som är förknippade med insatsernas effektivitet och ändamålsenlighet samt oegentligheter eller olagligheter i de underliggande transaktionerna, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt de berörda utbetalningarnas typ. |
1. Det kontrollsystem som införs för genomförandet av denna förordning ska vara utformat för att ge rimliga garantier för en tillräcklig minskning och tillfredsställande hantering av de risker som är förknippade med insatsernas effektivitet och ändamålsenlighet samt oegentligheter eller olagligheter i de underliggande transaktionerna, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt de berörda utbetalningarnas typ. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 100 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Kontrollsystemet ska säkerställa en lämplig balans mellan förtroende och kontroll, med hänsyn till administrativa och andra kostnader för kontroller på alla nivåer, så att målen med Horisont 2020 kan uppnås och de mest framstående forskarna och de mest innovativa företagen lockas. |
2. Kontrollsystemet ska säkerställa en lämplig balans mellan förtroende och kontroll, med hänsyn till administrativa och andra kostnader för kontroller på alla nivåer, inbegripet på mottagarnas nivå, så att målen med Horisont 2020 kan uppnås och de mest framstående forskarna och de mest innovativa företagen lockas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
De administrativa kostnader som mottagarna kan få betala för att uppfylla kontrollkraven måste erkännas och beaktas. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 101 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 1a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
1a. Det ska inrättas en tillfällig ombudsman som ska garantera en enhetlig tolkning av reglerna. Vid tvister om tolkningen av regler och förfaranden kan kommissionen, eventuellt på grundval av en ny revision som har genomförts av någon berörd person, avgöra tvisten genom ett kompromissbeslut baserat på yttrandet från den tillfällige ombudsmannen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Under det sjätte och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling uppstod ett antal tvister med mottagarna om tolkningen av reglerna. Kommissionens revisioner och resultatet av dem har visat att det bör införas ett medlingsförfarande för att undvika att behöva gå till domstol… Det är också nödvändigt – för att inte behöva gå till domstol – att införa ett kompromissförfarande för snabb tvistlösning. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 102 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 2 – stycke 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får kommissionen genomföra revisioner upp till fyra år efter slutbetalningen. |
Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får kommissionen genomföra revisioner upp till två år efter det att projektet avslutats. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 103 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik. Detta ska även innefatta information om övergripande frågor som hållbarhet och klimatförändringar, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter. |
1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i EIT och genomförandet och finansieringen av offentlig-privata och partnerskap mellan offentliga aktörer. Detta ska även innefatta information och indikationer om övergripande frågor som jämställdhet, ansvarsfull forskning och innovation, hållbarhet och klimatförändringar, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter, den privata sektorns deltagande och framför allt små och medelstora företags deltagande och de verkliga effekterna av åtgärderna för att bredda deltagandet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 104 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
1a. I syfte att uppnå ett framtidsperspektiv i unionen som innebär en verklig ökning av välstånd och livskvalitet måste balansen mellan de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna övervakas regelbundet och grundligt vid genomförandet av Horisont 2020. Kommissionen ska för detta ändamål i förväg inrätta en klar och tydlig mekanism för denna övervakning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 105 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Kommissionen ska rapportera om och sprida resultaten av denna övervakning. |
2. Kommissionen ska rapportera om och sprida resultaten av övervakningen som avses i punkt 1 och 1a genom att, i lämpliga fall, använda ett antal gemensamma nyckelindikatorer som möjliggör jämförelser mellan de olika instrumenten. Resultaten ska framför allt överlämnas till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 106 Förslag till förordning Artikel 26 – rubriken | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utvärdering |
Halvtidsöversyn | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 107 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1 – inledningen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Utvärderingar ska göras i tillräckligt god till för att kunna beaktas i beslutsprocessen. |
1. Granskningar och utvärderingar ska göras i tillräckligt god till för att kunna beaktas i beslutsprocessen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 108 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1 – led a | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Senast 2017 ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en översyn av Europeiska institutet för innovation och teknik. Den andra tilldelningen av medel till Europeiska institutet för innovation och teknik, enligt artikel 6.3, ska göras tillgänglig efter denna översyn. Vid översynen ska de framsteg bedömas som gjorts vid Europeiska institutet för innovation och teknik mot bakgrund av följande: |
utgår | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(i) Förbrukningsnivån för den första tilldelningen av medel enligt artikel 6.3, med åtskillnad mellan det belopp som används för utveckling av den första omgången KI-grupper och effekten av såddkapital för den andra etappen, och förmågan hos Europeiska institutet för innovation och teknik att locka till sig medel från partner i kunskaps- och innovationsgrupperna och från den privata sektorn, i enlighet med förordning XX/2012 [reviderade EIT-förordningen]. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(ii) Den överenskomna tidsplanen för inrättandet av den tredje omgången kunskaps- och innovationsgrupper och de planerade finansiella behoven hos befintliga sådana i enlighet med deras specifika utveckling. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(iii) Bidragen från Europeiska institutet för innovation och teknik och från kunskaps- och innovationsgrupperna till prioriteringen Samhällutmaningar och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom ramen för Horisont 2020. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Nästa generations kunskaps- och innovationsgrupper ska lanseras under 2014 och budgeten kommer att fasas in enligt deras årsresultat. Eftersom förutsättningarna är olika inom varje sektor vore det bättre att basera budgetbesluten på varje kunskaps- och innovationsgrupps egna prestationer i stället för att besluta om nya kunskaps- och innovationsgrupper utifrån andra gruppers resultat. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 109 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1 – led b | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Senast i slutet av 2017, och med beaktande av efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet som ska slutföras före utgången av 2015 och översynen av Europeiska institutet för innovation och teknik, ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en preliminär utvärdering av Horisont 2020, inbegripet Europeiska forskningsrådet, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik, av hur (beträffande resultatnivå och framsteg avseende effekter) målen har uppnåtts för Horisont 2020 och alla åtgärders fortsatta relevans, resursernas effektivitet och utnyttjande, utrymmet för ytterligare förenkling och mervärdet för unionen. Den utvärderingen ska också ta hänsyn till aspekter som rör tillträde till finansieringsmöjligheter för deltagare i alla regioner, små och medelstora företag och för att främja en jämn könsfördelning. Den utvärderingen ska dessutom beakta åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla och resultaten för de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. |
(b) Senast i slutet av 2017, och med beaktande av efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet som ska slutföras före utgången av 2015, ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en halvtidsöversyn av Horisont 2020, inbegripet Europeiska forskningsrådet, dess särskilda program och verksamheten i EIT. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Som ett led i halvtidsöversynen ska både befintliga och nya offentlig-privata partnerskap, inklusive gemensamma teknikinitiativ, utvärderas ingående för att avgöra deras mervärde för unionen. Kommissionen ska vid behov lägga fram förslag på hur deras styrning och funktion ska kunna förbättras, i syfte att stärka de faktiska effekterna, få till stånd ett funktionssätt präglat av öppenhet och insyn samt undvika intressekonflikter. Kommissionen ska lägga fram resultaten av denna utvärdering för Europaparlamentet och rådet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Om den ingående utvärderingen visar att kriteriet om ett mervärde för unionen inte uppfylls på ett tillfredsställande sätt kan Europaparlamentet och rådet besluta att inte längre bevilja stöd till dessa offentlig-privata partnerskap. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Halvtidsöversynen ska beakta aspekter som rör spridning och utnyttjande av forskningsresultat. Vid halvtidsöversynen ska de framsteg som gjorts i de olika delarna av Horisont 2020 bedömas mot bakgrund av följande: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
i) Hur (beträffande resultatnivå och framsteg avseende effekter, baserat på indikatorerna som beskrivs i bilaga II i det särskilda programmet) målen har uppnåtts för Horisont 2020 och alla åtgärders fortsatta relevans. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
ii) Resursernas effektivitet och utnyttjande, med särskild uppmärksamhet på övergripande åtgärder och andra delar som anges i artikel 13.1. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
iii) Mervärdet för unionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Halvtidsöversynen ska också ta hänsyn till utrymmet för ytterligare förenkling och aspekter som rör tillträde till finansieringsmöjligheter för deltagare i alla regioner, små och medelstora företag och för att främja en jämn könsfördelning. Den ska dessutom beakta åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla och resultaten för de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. Den ska göras i samråd med medlemsstaterna så att den forsknings- och innovationspolitik som bedrivs i medlemsstaterna och av de lokala myndigheterna även i fortsättningen utgör ett komplement och ger ett mervärde för unionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 110 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
1a. Som ett led i den halvtidsöversyn som avses i punkt 1 b ska kommissionen visa konkreta exempel, om sådana finns, på kompletterings- och synergieffekterna mellan EU:s och medlemsstaternas budgetar när det gäller att uppnå FoU‑målen och huvudindikatorn för innovation i Europa 2020-strategin. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 111 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1b (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
1b. Senast 2016 och därefter vartannat år ska kommissionen göra en översyn av europeiska organisationers och tredjelandsorganisationers ömsesidiga tillträde till forskningsprogram. Översynen ska vara uppdelad efter enskilda länder och omfatta en jämförelse av det stöd som organisationer från tredjeländer får genom Horisont 2020 och det stöd som europeiska organisationer får genom tredjeländers forskningsprogram. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
För att se till att tredjelandsorganisationers tillträde till Horisont 2020 också återgäldas på motsvarande sätt bör man regelbundet se över tillträdet och kontrollera stödfördelningen från Horisont 2020 till tredjelandsorganisationer. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 112 Förslag till förordning Artikel 26a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Artikel 26a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Delegeringens utövande | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
1. Kommissionens befogenhet att anta delegerade akter ska gälla på de villkor som fastställs i denna artikel. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 6 ska ges till kommissionen för en period på fem på år från och med den ... Kommissionen ska utarbeta en rapport om de delegerade befogenheterna senast sex månader innan perioden på fem år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
5. En delegerad akt som antas enligt artikel 6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 113 Förslag till förordning Bilaga I – Huvuddragen för de särskilda målen och verksamheterna – stycken 1–6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det övergripande målet för Horisont 2020 är att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen, och samtidigt bidra till en hållbar utveckling. Det ska stödja Europa 2020-strategin och unionens övriga politik samt bidra till att det europeiska forskningsområdet genomförs och fungerar. |
Det övergripande målet för Horisont 2020 är att skapa en världsledande ekonomi och ett samhälle baserat på kunskap och innovation inom hela unionen, och samtidigt bidra till en hållbar utveckling. Det ska stödja Europa 2020-strategin och unionens övriga politik samt bidra till att det europeiska forskningsområdet genomförs och fungerar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Resultatindikatorerna för bedömning av framstegen mot detta övergripande mål är följande: |
Resultatindikatorerna för bedömning av framstegen mot detta övergripande mål är följande: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
– FoU-målet för Europa 2020 (3 % av BNP). |
– FoU-målet för Europa 2020 (3 % av BNP). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
– Huvudindikatorn innovation för Europa 2020. |
– Huvudindikatorn innovation för Europa 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
– Följande indikatorer för mänskliga resurser: Förändring i andelen forskare (heltidsekvivalenter) i den aktiva befolkningen. Förändring i andelen kvinnor utifrån det totala antalet forskare. Förändringar i lockandet av forskare från utlandet och när det gäller kompetensflykten av forskare. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Samtliga resultatindikatorer ska användas för att understryka förändring, synliggöra framsteg när det gäller obalanserna i forskningsdeltagande inom unionen och medge en internationell jämförelse. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Detta övergripande mål ska uppnås genom tre olika men ömsesidigt förstärkande prioriteringar som var och en innehåller ett antal särskilda mål. De ska genomföras på ett sammanhängande sätt för att främja samverkan mellan de olika särskilda målen, undvika dubbelarbete och förstärka sina kombinerade effekter. |
Detta övergripande mål ska uppnås genom tre olika men ömsesidigt förstärkande prioriteringar som var och en innehåller ett antal särskilda mål. De ska genomföras på ett sammanhängande sätt för att främja samverkan mellan de olika särskilda målen, undvika dubbelarbete och förstärka sina kombinerade effekter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Samtliga tre prioriteringar ska omfatta en internationell dimension. Det vetenskapliga och tekniska samarbetet är en avgörande fråga för unionen och är framför allt nödvändigt inom spets- och grundforskning för att tillvarata fördelarna med nya möjligheter inom vetenskap och teknik. Följaktligen ska andelen för det internationella samarbete som beskrivs i artikel 21.2 och 21.3 åtminstone bibehållas på samma nivå som i tidigare ramprogram. Horisont 2020 kommer särskilt att stödja tre huvuddimensioner av internationellt samarbete: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
– Främja ett vetenskapligt och tekniskt samarbete med de mest avancerade kunskapscentrumen i världen för att uppnå och sprida de mest avancerade standarderna för spetskompetens och möjliggöra konkurrens på de allra högsta nivåerna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
– Främja ett internationellt vetenskapligt och tekniskt samarbete för kapacitetsuppbyggnad, för att från allra första början hjälpa EU:s institutioner att bidra till och dela med sig av fördelarna med den snabba kapacitetsexpansionen inom FoU och mänskliga resurser globalt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
– Främja samarbete inom vetenskap och teknik för global fred och stabilitet och erkänna den grundläggande roll som de mänskliga och sociala värdena i vetenskapen och forskningen kan spela för konsolideringen av bräckliga samhällen och skapa lugnande inverkan på internationella konflikter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna för Horisont 2020 med det särskilda målet att förse unionens politik med kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd. |
Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna för Horisont 2020 med det särskilda målet att förse unionens politik med kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd. Mervärdet för unionen av gemensamma forskningscentret ska bedömas mot bakgrund av bl.a. följande indikatorer: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
– Antalet gånger påtagliga särskilda effekter kan konstateras på unionens politik till följd av tekniskt och vetenskapligt stöd för politiken från det gemensamma forskningscentrumet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
– Antalet expertgranskade artiklar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna för Horisont 2020 med det särskilda målet att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och utbildning. Indikatorerna för att bedöma EIT:s resultat är följande: |
Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna för Horisont 2020 med det särskilda målet att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och högre utbildning. Indikatorerna för att bedöma EIT:s resultat är följande: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Organisationer från universitet, näringsliv och forskning som integrerats i kunskaps- och innovationsgrupperna. |
Organisationer från universitet, näringsliv och forskning som integrerats i kunskaps- och innovationsgrupperna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Samarbete inom kunskapstriangeln som leder till utvecklingen av innovativa produkter och processer. |
Samarbete inom kunskapstriangeln som leder till utvecklingen av innovativa produkter, tjänster och processer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
I denna bilaga beskrivs huvuddragen för de särskilda mål och verksamheter som avses i artikel 5.2, 5.3 och 5.4. |
I denna bilaga beskrivs huvuddragen för de särskilda mål och verksamheter som avses i artikel 5.2, 5.3 och 5.4. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
För att säkerställa en lämplig balans mellan konsensusbaserad och mer banbrytande forskning, utveckling och innovation ska användningen av öppna ansökningsomgångar enligt bottom‑up‑principen främjas för att innovativa projekt ska kunna genomföras snabbt. Dessutom ska rätt balans uppnås inom de samhälleliga utmaningarna och möjliggörande teknik och industriteknik mellan mindre och större projekt, med beaktande av den särskilda branschstrukturen, typen av verksamhet, tekniken och forskningslandskapet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
För att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan i områden, regioner och medlemsstater i Europa kommer komplementaritet och nära synergier att utvecklas med strukturfonderna, både i tidigare led (kapacitetsuppbyggnad i medlemsstaterna för att bättre förbereda för deras delaktighet i Horisont 2020) och i senare led (utnyttja och sprida forsknings- och innovationsresultat från Horisont 2020). Där det är möjligt kommer interoperabiliteten mellan de två instrumenten att främjas. Kumulativ eller kombinerad finansiering kommer att uppmuntras. Synergier kommer särskilt att sökas i den verksamhet som fastställts i målet om att ”vidga spetskompetensen och öka deltagandet”, de regionala partneranläggningar med forskningsinfrastruktur som är av intresse för EU samt verksamhet som bedrivs via EIT och dess KI-grupper. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 114 Förslag till förordning Bilaga I – Huvuddragen för de särskilda målen och verksamheterna – Del I | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet med denna del är att stärka och utvidga spetskompetensen inom unionens vetenskapliga bas och att konsolidera det europeiska för forskningsområdet i syfte att göra unionens forsknings- och innovationssystem mer konkurrenskraftigt på global nivå. Den består av följande fyra särskilda mål: |
Syftet med denna del är att stärka och utvidga spetskompetensen inom unionens vetenskapliga bas och att konsolidera det europeiska för forskningsområdet i syfte att göra unionens forsknings- och innovationssystem mer konkurrenskraftigt på global nivå. Den består av följande fem särskilda mål: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Europeiska forskningsrådet (EFR) ska tillhandahålla attraktiv och flexibel finansiering för att talangfulla och kreativa enskilda forskare deras grupper ska kunna fortsätta på de mest lovande vägarna vid vetenskapens yttersta gränser, på grundval av unionsomfattande konkurrens. |
(a) Europeiska forskningsrådet (EFR) ska tillhandahålla attraktiv och flexibel finansiering för att talangfulla och kreativa enskilda forskare deras grupper ska kunna fortsätta på de mest lovande vägarna vid vetenskapens yttersta gränser, på grundval av unionsomfattande konkurrens. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Framtida och ny teknik ska stödja forskningssamarbete i syfte att öka Europas kapacitet för avancerad och nyskapande innovation. Den ska främja vetenskapligt samarbete mellan olika ämnesområden kring radikalt nya idéer med hög risk och påskynda utvecklingen av de mest lovande framväxande områdena inom vetenskap och teknik samt unionsomfattande strukturering av motsvarande forskarsamfund. |
(b) Framtida och ny vetenskap och teknik ska stödja forskningssamarbete i syfte att öka Europas kapacitet för avancerad och nyskapande innovation. Den ska främja vetenskapligt samarbete mellan olika ämnesområden kring radikalt nya idéer med hög risk och påskynda utvecklingen av de mest lovande framväxande områdena inom vetenskap och teknik samt unionsomfattande strukturering av motsvarande forskarsamfund. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Marie Curie-åtgärder ska tillhandahålla innovativ forskarutbildning av hög kvalitet och attraktiva möjligheter för karriär och kunskapsutbyte genom gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare för att på bästa sätt förbereda dem på dagens och framtidens samhällsutmaningar. |
(c) Marie Skłodowska-Curie-åtgärder ska tillhandahålla innovativ forskarutbildning av hög kvalitet och attraktiva möjligheter för karriär och kunskapsutbyte genom gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare från universitet, forskningsorganisationer och företag, även små och medelstora företag, för att på bästa sätt förbereda dem på dagens och framtidens samhälleliga utmaningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Forskningsinfrastruktur ska utveckla europeisk forskningsinfrastruktur inför 2020 och därefter, främja dess innovationspotential och humankapital, och komplettera detta med tillhörande unionspolitik och internationellt samarbete. |
(d) Forskningsinfrastrukturerna ska utveckla och stödja framstående befintliga och nya europeiska forskningsinfrastrukturer och hjälpa dem att fungera för det europeiska forskningsområdet genom att främja deras innovationspotential, locka forskare av världsklass, utbilda humankapital, och komplettera detta med en unionspolitik inriktad på internationellt samarbete. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(da) Spridning av spetskompetens och ett ökat deltagande ska frigöra potentialen hos EU:s begåvningsreserv genom att stödja policylärande, nätverksbyggande och utbildningsmöjligheter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Vart och ett av dessa har visat sig ha högt mervärde för unionen. Tillsammans utgör de en stark och balanserad uppsättning verksamheter som, tillsammans med verksamhet på nationell och regional nivå, täcker Europas behov när det gäller avancerad vetenskap och teknik. Genom att sammanföra dem i ett enda program kommer de att kunna fungera med större samstämmighet, på ett rationaliserat, förenklat och mer fokuserat sätt, samtidigt som den kontinuitet som är av avgörande betydelse för målens effektivitet upprätthålls. |
Vart och ett av dessa har visat sig ha högt mervärde för unionen. Tillsammans utgör de en stark och balanserad uppsättning verksamheter som, tillsammans med verksamhet på nationell, regional och lokal nivå, täcker Europas behov när det gäller avancerad vetenskap och teknik. Genom att sammanföra dem i ett enda program kommer de att kunna fungera med större samstämmighet, på ett rationaliserat, förenklat och mer fokuserat sätt, samtidigt som den kontinuitet som är av avgörande betydelse för målens effektivitet upprätthålls. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheterna i sig blickar framåt, bygger upp kompetens på lång sikt, fokuserar på nästa generations vetenskap, teknik, forskare och innovationer och ger stöd till nya begåvade personer från hela unionen och från associerade länder, och även globalt. Mot bakgrund av verksamheternas vetenskapligt inriktade natur och finansieringsformer som i stort bygger på bottom-up-principen och är forskardrivna kommer det europeiska forskarsamfundet att spela en framträdande roll när det gäller att bestämma vilka forskningsvägar som kommer att följas inom ramen för programmet. |
Verksamheterna i sig blickar framåt, bygger upp kompetens på lång sikt, fokuserar på nästa generations vetenskap, teknik, forskare och innovationer och ger stöd till nya begåvade personer från hela unionen och från associerade länder, och även globalt. Mot bakgrund av verksamheternas vetenskapligt inriktade natur och finansieringsformer som i stort bygger på bottom-up-principen och är forskardrivna kommer det europeiska forskarsamfundet att spela en framträdande roll när det gäller att bestämma vilka forskningsvägar som kommer att följas inom ramen för programmet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 115 Förslag till förordning Bilaga I – Huvuddragen för de särskilda målen och verksamheterna – Del II | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Denna del syftar till att påskynda utveckling av teknik och innovationer som kommer att ligga till grund för morgondagens företag och hjälpa innovativa europeiska små och medelstora företag att växa till världsledande företag. Den består av följande tre särskilda mål: |
Denna del syftar till att påskynda utveckling av teknik och innovationer som kommer att ligga till grund för morgondagens företag och hjälpa innovativa europeiska små och medelstora företag att växa till världsledande företag såväl som att skörda potentialen efter inrättandet av en bördig mark för nya små och medelstora företag. Särskild uppmärksamhet ska ges till att främja ”innovationskonsumtion”, det vill säga överföringen av kunskap och teknik från offentliga forskningscentrum till företag såväl som mellan olika företag. Denna del består av följande tre särskilda mål: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik ska tillhandahålla särskilt stöd till forskning, utveckling och demonstration avseende IKT, nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning, bearbetning och rymden. Tonvikten ska läggas på interaktion och konvergens mellan olika typer av teknik. |
(a) Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik ska tillhandahålla särskilt stöd till forskning, standardisering, certifiering, utveckling och demonstration avseende central möjliggörande teknik såsom IKT, nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning, bearbetning och rymden. Tonvikten ska läggas på interaktion och konvergens mellan olika typer av teknik och deras förhållande till samhälleliga utmaningar. Ett korrekt övervägande av användarnas behov ska beaktas inom alla dessa områden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Tillgång till riskfinansiering ska syfta till att undanröja underskott i tillgången på finansiering genom lån och eget kapital för FoU- och innovationsdrivna företag och projekt på alla utvecklingsstadier. Det ska, tillsammans med egetkapitalinstrumentet inom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, stödja utvecklingen av riskkapital på unionsnivå. |
(b) Tillgång till riskfinansiering ska syfta till att undanröja underskott i tillgången på finansiering genom lån och eget kapital för FoU- och innovationsdrivna företag och projekt på alla utvecklingsstadier. Det ska, tillsammans med egetkapitalinstrumentet inom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, stödja utvecklingen av finansiering och riskkapital i ett tidigt skede på unionsnivå. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Innovation i små och medelstora företag ska stimulera all typ av innovation i små och medelstora företag, med inriktning på dem som har potential att växa och agera internationellt inom och utom hela den inre marknaden. |
(c) Innovation i små och medelstora företag ska ge stöd som är skräddarsytt för dessa företag till all typ av innovation i små och medelstora företag, genom en uppsättning specialiserade och skräddarsydda program och instrument, bland annat tillgång till startkapital, bidrag, tillgång till finansiering genom eget kapital och lån, mentorskap och handledning samt tillgång till nätverk och kluster inom FoU. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheten ska följa en affärsdriven dagordning. Budgetarna för de särskilda målen ”Tillgång till riskfinansiering” och ”Innovation i små och medelstora företag” ska följa en logik som är efterfrågestyrd och följer bottom-up-principen, utan förutbestämda prioriteringar. Dessa ska kompletteras genom användning av finansiella instrument och ett särskilt instrument för små och medelstora företag enligt en strategiskt underbyggd logik inom delen ”Samhällsutmaningar” och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”. |
Verksamheten ska följa en affärsdriven dagordning. Genomförandet av budgetarna för de särskilda målen ”Tillgång till riskfinansiering” och ”Innovation i små och medelstora företag” ska i första hand följa en logik som är efterfrågestyrd och följer bottom-up-principen. Instrumentet för små och medelstora företag ska genomföras inom de tematiska prioritetsområdena ”Samhälleliga utmaningar” och ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”. Dessa ska kompletteras genom eventuell top-down-användning av instrumentet för små och medelstora företag som en del av förkommersiell upphandling eller innovativ upphandlingsverksamhet, där det kan visas att offentliga upphandlares behov i medlemsstaterna sammanförs på EU-nivå. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För Horisont 2020 ska ett integrerat angreppssätt användas för små och medelstora företags deltagande, vilket skulle kunna leda till att omkring 15 % av de totala sammanlagda budgeterna för alla särskilda mål avseende samhällsutmaningar och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” avsätts för små och medelstora företag. |
För Horisont 2020 ska ett integrerat angreppssätt användas för små och medelstora företags deltagande, med beaktande av deras behov av kunskaps- och tekniköverföring. Stödet bör leda till att minst 20 % av de totala sammanlagda budgeterna för alla särskilda mål avseende de samhälleliga utmaningarna och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” avsätts för små och medelstora företag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” ska följa en teknikdriven strategi för att utveckla möjliggörande teknik som kan användas för flera områden, industrier och tjänster. Tillämpningar inom sådan teknik för hantering av samhällsutmaningar ska stödjas tillsammans med ”Samhällsutmaningar”. |
Det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” ska följa en teknikdriven strategi för att utveckla möjliggörande teknik som kan användas för flera områden, industrier och tjänster. Tillämpningar inom sådan teknik för hantering av samhälleliga utmaningar ska stödjas tillsammans med ”Samhälleliga utmaningar”. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 116 Förslag till förordning Bilaga I – Huvuddragen för de särskilda målen och verksamheterna – Del III | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Denna del är en direkt reaktion på de politiska prioriteringar och samhällsutmaningar som identifierats i Europa 2020-strategin och som syftar till att stimulera den kritisk massa av insatser för forskning och innovation som krävs för att uppnå unionens politiska mål. Finansieringen ska inriktas på följande särskilda mål: |
Denna del är en direkt reaktion på de politiska prioriteringar och samhälleliga utmaningar som identifierats i Europa 2020-strategin och som syftar till att stimulera den kritisk massa av insatser för forskning och innovation som krävs för att uppnå unionens politiska mål. Finansieringen ska inriktas på följande särskilda mål: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande. |
(a) Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi. |
(b) Livsmedelskvalitet, livsmedelssäkerhet och tryggad livsmedelsförsörjning, hållbart jord- och skogsbruk, havs- och sjöfartsforskning och biobaserad industri. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Säker, ren och effektiv energi. |
(c) Säker, ren och effektiv energi. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Smarta, gröna och integrerade transporter. |
(d) Smarta, gröna och integrerade transporter och rörlighet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror. |
(e) Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och hållbar användning av råvaror. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(f) Inkluderande, innovativa och trygga samhällen. |
(f) Förstå Europa i en föränderlig värld – inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(fa) Trygga samhällen – att skydda EU:s och EU-medborgarnas frihet och säkerhet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
En övergripande utmaning ska också finansieras: Vetenskap med och för samhället. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
All verksamhet ska utgå ifrån att anta utmaningar, med fokus på politiska prioriteringar utan att på förhand fastställa det exakta valet av teknik eller lösningar som bör utvecklas. Tonvikten ska ligga på att samla en kritisk massa av resurser och kunskap avseende olika områden, typer av teknik och vetenskapliga ämnesområden för att man ska kunna ta itu med utmaningarna. Verksamheterna ska omfatta hela cykeln från forskning till marknad, med en ny inriktning på innovationsrelaterad verksamhet, såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar, stöd för offentlig upphandling, utformning, slutanvändarinriktad innovation, social innovation och införandet på marknaden av innovationer. |
All verksamhet ska utgå ifrån att anta utmaningar, i vilka grundforskning, tillämpad forskning, kunskapsöverföring och innovation är lika viktiga och sammanlänkade delar, med fokus på politiska prioriteringar utan att på förhand fastställa det exakta valet av teknik eller lösningar som bör utvecklas. Icke-teknisk, organisatorisk systeminnovation och innovation inom den offentliga sektorn kommer att uppmärksammas jämte teknikbaserade lösningar. Tonvikten ska ligga på att samla en kritisk massa av resurser och kunskap avseende olika områden, typer av teknik och vetenskapliga ämnesområden samt forskningsinfrastrukturer för att man ska kunna ta itu med utmaningarna. Verksamheterna ska omfatta hela cykeln från grundläggande forskning till marknad, inbegripet innovationsrelaterad verksamhet, såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar, stöd för offentlig upphandling, utformning, slutanvändarinriktad innovation, social innovation och införandet på marknaden av kunskapsöverföring och innovationer, däribland standardisering på alla stadier. För att målen i Horisont 2020 ska kunna uppnås måste många olika berörda parter, från forskningsinstitutioner och företag till användare från den offentliga och privata sektorn, delta i samarbetsprojekten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
För att den utmaningsbaserade strategin ska kunna användas behövs en samordnad strategisk planering av forsknings- och innovationsverksamhet. Samordningen kan motverka fragmenteringen och främja användningen av tekniska resurser och infrastrukturresurser i hela forskarvärlden i anknytning till varje utmaning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Strategiska åtgärder och styrning inom forskning kan säkerställa att experter ända från början ger synpunkter på politiken samt främja innovationen och konkurrenskraften genom att skapa förståelse för komplexiteten i innovationscykeln och uppmuntra till ett större deltagande från forskare över gränserna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Utifrån behov och efterfrågan kan en strategisk samordning av forskning och innovation för varje utmaning baserad på vetenskaplig styrning fastställas av strategiska vetenskapliga paneler bestående av oberoende experter på hög nivå från universiteten, näringslivet, slutanvändarna och civilsamhället som väljs ut genom ett öppet och insynsvänligt förfarande. De kommer att bidra till att utforma forsknings- och innovationsprogram som grundas på bästa ledarskap och tillhandahålla de impulser och instrument som krävs för att främja samspel och synergier i större skala. Dessa paneler ska tillhandahålla kontinuerlig strategisk rådgivning om de åtgärder som vidtas och planeras inom ramen för Horisont 2020 och dithörande områden av EU-politiken. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell och regional nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning. Dessutom ska övergripande stöd för internationellt samarbete tillhandahållas enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. |
Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en övergripande dimension och en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. De bör vara representerade i programkommittéer och expertgrupper som är ansvariga för projekt- och programutvärdering inom alla områden samt genom utveckling av samhällsvetenskapligt inriktade anbudsinfordringar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Förstå Europa i en föränderlig värld: Inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell, regional och lokal nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att stödja globala insatser som kräver en kritisk massa för att Europa ska delta och där Europa skulle kunna vara en drivande kraft. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen” omfattar även en verksamhet för att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan med särskilda åtgärder för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner i unionen. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Gemensamma forskningscentrumets verksamhet ska vara en integrerad del av Horisont 2020, med syfte att tillhandahålla tillförlitligt och faktabaserat stöd för unionens politik. Detta ska styras av kundernas behov och kompletteras med framåtblickande verksamhet. |
Gemensamma forskningscentrumets verksamhet ska vara en integrerad del av Horisont 2020, med syfte att tillhandahålla tillförlitligt och faktabaserat stöd för unionens politik. Detta ska styras av kundernas behov och kompletteras med framåtblickande verksamhet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EIT ska ha en viktig roll genom att sammanföra framstående forskning, utbildning och innovation och därigenom integrera kunskapstriangeln. EIT ska framför allt göra detta genom kunskaps- och innovationsgrupperna. Dessutom ska EIT, genom åtgärder för riktad spridning och kunskapsdelning, se till att erfarenheter utbyts utanför kunskaps- och innovationsgrupperna, och därigenom främja ett snabbare införande av innovationsmodeller inom unionen. |
EIT ska ha en viktig roll genom att sammanföra framstående forskning, utbildning och innovation och därigenom integrera kunskapstriangeln. EIT ska framför allt göra detta genom kunskaps- och innovationsgrupperna. Dessutom ska EIT, genom åtgärder för riktad spridning och kunskapsdelning, se till att erfarenheter utbyts mellan och utanför kunskaps- och innovationsgrupperna, och därigenom främja ett snabbare införande av innovationsmodeller inom unionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 117 Förslag till förordning Bilaga I – Del I – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Europeiska forskningsrådet (EFR) |
1. Europeiska forskningsrådet (EFR) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.1 Särskilt mål |
1.1 Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att stärka spetskompetensen, dynamiken och kreativiteten inom europeisk forskning. |
Det särskilda målet är att stärka spetskompetensen, dynamiken och kreativiteten inom europeisk forskning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europa har fastställt sin ambition att övergå till en ny ekonomisk modell grundad på smart och hållbar tillväxt för alla. Denna typ av övergång kommer att behöva mer än stegvisa förbättringar av nuvarande teknik. Den kommer att kräva mycket högre kapacitet för vetenskapligt grundad innovation som drivs av radikalt ny kunskap, som gör det möjligt för Europa att spela en ledande roll när det gäller att skapa de tekniska paradigmskiften som kommer att bli viktiga drivkrafter för produktivitetsökning, konkurrenskraft, välstånd och sociala framsteg i framtiden. Sådana paradigmskiften har historiskt sett tenderat att härröra från den vetenskapliga basen inom den offentliga sektorn innan de gått vidare till att lägga grunden för helt nya industrier och sektorer. |
Europa har fastställt sin ambition att övergå till en ny ekonomisk modell grundad på smart och hållbar tillväxt för alla. Denna typ av övergång kommer att behöva mer än stegvisa förbättringar av nuvarande teknik och kunskap. Den kommer att kräva mycket högre kapacitet för grundforskning och vetenskapligt grundad innovation som drivs av radikalt ny kunskap, som gör det möjligt för Europa att spela en ledande roll när det gäller att skapa de vetenskapliga och tekniska paradigmskiften som kommer att bli viktiga drivkrafter för produktivitetsökning, konkurrenskraft, välstånd och sociala framsteg i framtiden. Sådana paradigmskiften har historiskt sett tenderat att härröra från den offentliga sektorn innan de gått vidare till att lägga grunden för helt nya industrier och sektorer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Världsledande innovation är nära förknippad med vetenskaplig spetskompetens. Europa, som en gång var den ohotade ledaren, har halkat efter i kapplöpningen om att ta fram den allra bästa spetsvetenskapen, och har spelat en underordnad roll i förhållande till Förenta staterna när det gäller efterkrigstidens viktigaste tekniska framsteg. Trots att unionen fortfarande är världens största producent av vetenskapliga publikationer producerar Förenta staterna dubbelt så många av de mest inflytelserika avhandlingarna (räknat som den övre procenten av antalet citeringar). En internationell rangordning av universitet visar också att universitet i Förenta staterna dominerar i toppen. Av världens nobelprisvinnare är 70 % baserade i Förenta staterna. |
Världsledande innovation är nära förknippad med vetenskaplig spetskompetens. Europa, som en gång var den ohotade ledaren, har halkat efter i kapplöpningen om att ta fram den allra bästa spetsvetenskapen, och har spelat en underordnad roll i förhållande till Förenta staterna när det gäller efterkrigstidens viktigaste tekniska framsteg. Trots att unionen fortfarande är världens största producent av vetenskapliga publikationer producerar Förenta staterna dubbelt så många av de mest inflytelserika avhandlingarna (räknat som den övre procenten av antalet citeringar). En internationell rangordning av universitet visar också att universitet i Förenta staterna dominerar i toppen. Av världens nobelprisvinnare är 70 % baserade i Förenta staterna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
En del av utmaningen är att medan Europa och Förenta staterna investerar liknande belopp i den vetenskapliga basen inom sina offentliga sektorer har unionen nästan tre gånger så många forskare inom den offentliga sektorn, vilket innebär en betydligt mindre investering per forskare. Dessutom är Förenta staternas finansiering mer selektiv i fördelningen av resurser till ledande forskare. Detta bidrar till att förklara varför unionens forskare inom den offentliga sektorn i genomsnitt är mindre produktiva och, totalt sett, har mindre sammanlagd vetenskaplig betydelse än sina betydligt färre motparter i Förenta staterna. |
En del av utmaningen är att medan Europa och Förenta staterna investerar liknande belopp i den vetenskapliga basen inom sina offentliga sektorer har unionen nästan tre gånger så många forskare inom den offentliga sektorn, vilket innebär en betydligt mindre investering per forskare. Dessutom är Förenta staternas finansiering mer selektiv i fördelningen av resurser till ledande forskare. Detta bidrar till att förklara varför unionens forskare inom den offentliga sektorn i genomsnitt är mindre produktiva och, totalt sett, har mindre sammanlagd vetenskaplig betydelse än sina betydligt färre motparter i Förenta staterna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
En annan viktig del av utmaningen är att den offentliga sektorn i många europeiska länder fortfarande inte erbjuder tillräckligt attraktiva villkor för de mest framstående forskarna. Det kan ta många år innan begåvade unga forskare har möjlighet att bli oberoende forskare på egna meriter. Detta leder till ett mycket stort slöseri av Europas forskningspotential genom att fördröja framväxten av nästa generations forskare som kommer med nya idéer och energi, och genom att fresta utmärkta forskare i början av sin yrkesbana att söka sin framtid på annat håll. |
En annan viktig del av utmaningen är att den offentliga och den privata sektorn i många europeiska länder fortfarande inte erbjuder tillräckligt attraktiva villkor för de mest framstående forskarna. Det kan ta många år innan begåvade unga forskare har möjlighet att bli oberoende forskare på egna meriter. Detta leder till ett mycket stort slöseri av Europas forskningspotential genom att fördröja framväxten av nästa generations forskare som kommer med nya idéer och energi, och genom att fresta utmärkta forskare i början av sin yrkesbana att söka sin framtid på annat håll. Särskild uppmärksamhet bör ägnas kvinnliga forskare som svarar för endast 18 % av forskarna i klass A, jämfört med 27 % i Förenta staterna, samtidigt som 60 % av dem som har universitetsexamen i Europa är kvinnor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang. Förmågan hos Förenta staternas system att erbjuda mer resurser per forskare och bättre karriärmöjligheter förklarar hur de fortsätter att locka de bästa forskarna från hela världen, inklusive tiotusentals från unionen. |
Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang. Förmågan hos Förenta staternas system att erbjuda mer resurser per forskare, ökad rörlighet mellan olika sektorer, fler förbindelser med den privata sektorn och bättre karriärmöjligheter förklarar hur de fortsätter att locka de bästa forskarna från hela världen, inklusive tiotusentals från unionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.2 Motivering och mervärde för unionen |
1.2 Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EFR inrättades för att ge Europas bästa forskare, både kvinnor och män, de resurser de behöver för att kunna konkurrera bättre på global nivå, genom att finansiera enskilda forskarlag på grundval av alleuropeisk konkurrens. Det fungerar självständigt – ett oberoende vetenskapligt råd som består av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och sakkunskap fastställer den övergripande vetenskapliga strategin och har full kontroll över beslut om vilken typ av forskning som ska finansieras. Dessa är väsentliga egenskaper hos EFR och garanterar effektiviteten hos dess vetenskapliga program, kvaliteten på verksamheten och processen för expertgranskning och dess trovärdighet i forskarvärlden. |
EFR inrättades för att ge Europas bästa forskare, både kvinnor och män, de resurser de behöver för att kunna konkurrera bättre på global nivå, genom att finansiera enskilda forskarlag på grundval av alleuropeisk konkurrens. Det fungerar självständigt – ett oberoende vetenskapligt råd som består av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och sakkunskap, där både kvinnor och män i olika åldersgrupper är representerade, fastställer den övergripande vetenskapliga strategin och har full kontroll över beslut om vilken typ av forskning som ska finansieras. Dessa är väsentliga egenskaper hos EFR och garanterar effektiviteten hos dess vetenskapliga program, kvaliteten på verksamheten och processen för expertgranskning och dess trovärdighet i forskarvärlden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EFR är verksamt i hela Europa på konkurrensutsatt grund och har tillgång till ett större urval av talanger och idéer än vad som skulle vara möjligt för något annat nationellt program. De bästa forskarna och de bästa idéerna konkurrerar med varandra. Sökande vet att de måste prestera på högsta nivå och att belöningen är flexibel finansiering på lika villkor, oavsett lokala flaskhalsar eller tillgången till nationell finansiering. |
EFR är verksamt i hela Europa på konkurrensutsatt grund och har tillgång till ett större urval av talanger och idéer än vad som skulle vara möjligt för något annat nationellt program. De bästa forskarna och de bästa idéerna konkurrerar med varandra. Sökande vet att de måste prestera på högsta nivå och att belöningen är flexibel finansiering på lika villkor, oavsett lokala flaskhalsar eller tillgången till nationell finansiering. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Spetsforskning som finansieras genom EFR förväntas därmed ha en avsevärd direkt inverkan i form av framsteg vid gränserna för vår kunskap, vilket banar väg för nya och ofta oväntade vetenskapliga och tekniska resultat och nya områden för forskning, vilket i slutändan kan få fram radikalt nya idéer som kommer att driva på innovation och uppfinningsförmåga i näringslivet och ta itu med samhällsutmaningar. Denna kombination av utmärkta enskilda forskare och innovativa idéer ligger till grund för varje del i innovationskedjan. |
Spetsforskning som finansieras genom EFR förväntas därmed ha en avsevärd direkt inverkan i form av framsteg vid gränserna för vår kunskap, vilket banar väg för nya och ofta oväntade vetenskapliga och tekniska resultat och nya områden för forskning, vilket i slutändan kan få fram radikalt nya idéer som kommer att driva på innovation och uppfinningsförmåga i näringslivet och ta itu med samhälleliga utmaningar. EFR-stipendier tilldelas framför allt banbrytande idéer. Denna kombination av utmärkta enskilda forskare och innovativa idéer ligger till grund för varje del i innovationskedjan. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utöver detta ger EFR betydande strukturell effekt genom att skapa kraftfull stimulans för ökad kvalitet i det europeiska forskningssystemet i sin helhet, utöver de forskare och projekt som EFR finansierar direkt. EFR-finansierade projekt och forskare utgör ett tydligt och inspirerande mål för spetsforskning i Europa, stärker dess profil och gör den mer attraktiv för de bästa forskarna på global nivå. Den prestige det innebär att vara värd för EFR‑stipendiater, och den ”spetskompetensstämpel” som detta medför, ökar konkurrensen mellan Europas universitet och andra forskningsorganisationer om att erbjuda det mest attraktiva villkoren för de bästa forskarna. Och nationella systems och individuella forskningsinstitutioners förmåga att locka till sig och vara värd för EFR-stipendiater fastställer ett referensvärde som gör det möjligt för dem att bedöma sina relativa styrkor och svagheter och reformera sina politik och praxis i enlighet med detta. Finansieringen från EFR är därför ett komplement till pågående insatser på unionsnivå, nationell och regional nivå för att reformera, bygga upp kapacitet och frigöra hela potentialen och dragningskraften hos det europeiska forskningssystemet. |
Utöver detta ger EFR betydande strukturell effekt genom att skapa kraftfull stimulans för ökad kvalitet i det europeiska forskningssystemet i sin helhet, utöver de forskare och projekt som EFR finansierar direkt. EFR-finansierade projekt och forskare utgör ett tydligt och inspirerande mål för spetsforskning i Europa, stärker dess profil och gör den mer attraktiv för de bästa forskarna på global nivå. Den prestige det innebär att vara värd för EFR‑stipendiater, och den ”spetskompetensstämpel” som detta medför, ökar konkurrensen mellan Europas universitet och andra forskningsorganisationer om att erbjuda det mest attraktiva villkoren för de bästa forskarna. Och nationella systems och individuella forskningsinstitutioners förmåga att locka till sig och vara värd för EFR-stipendiater fastställer ett referensvärde som gör det möjligt för dem att bedöma sina relativa styrkor och svagheter och reformera sina politik och praxis i enlighet med detta. Finansieringen från EFR är därför ett komplement till pågående insatser på unionsnivå, nationell och regional nivå för att reformera, bygga upp kapacitet och frigöra hela potentialen och dragningskraften hos det europeiska forskningssystemet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.3 Huvuddragen för verksamheten |
1.3 Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EFR:s grundläggande verksamhet ska vara att tillhandahålla attraktiv långsiktig finansiering för att stödja utmärkta forskare och deras forskningsgrupper i genomförandet av banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential. |
EFR:s grundläggande verksamhet ska vara att tillhandahålla attraktiv långsiktig finansiering för att stödja utmärkta forskare och deras forskningsgrupper i genomförandet av banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR-stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar. EFR-stipendier ska vara tillgängliga för enskilda forskarlag för forskare i alla åldrar och från alla länder i världen, som arbetar i Europa. EFR ska sträva efter att främja sund konkurrens i hela Europa. |
Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR-stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar. EFR-stipendier ska vara tillgängliga för enskilda forskarlag för forskare i alla åldrar och från alla länder i världen, som arbetar i Europa. EFR ska sträva efter att främja sund konkurrens i hela Europa och att omedveten könsdiskriminering hanteras ordentligt i utvärderingsförfarandena. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EFR ska särskilt prioritera stöd till duktiga nya forskare för övergången till självständighet genom att tillhandahålla lämpligt stöd i det kritiska skede när de upprättar eller konsoliderar ett eget forskarlag eller forskningsprogram. |
EFR ska särskilt prioritera stöd till duktiga nya forskare för övergången till självständighet genom att tillhandahålla lämpligt stöd i det kritiska skede när de upprättar eller konsoliderar ett eget forskarlag eller forskningsprogram. Forskares återkomst och återintegrering efter en finansieringsperiod från EFR kan också stödjas, särskilt i kombination med systemet med forskningsledare. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EFR ska också, vid behov, ge stöd till framväxande nya arbetsmetoder i den vetenskapliga världen med potential att skapa genombrottsresultat och underlätta undersökning av möjligheterna till kommersiell och social innovation med den forskning som finansieras. |
EFR ska också, vid behov, ge stöd till nya arbetsmetoder i den vetenskapliga världen med potential att skapa genombrottsresultat och underlätta undersökning av möjligheterna till kommersiell och social innovation med den forskning som finansieras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EFR ska därför sträva efter att senast 2020 kunna visa att de bästa forskarna deltar i EFR:s ansökningsomgångar, att finansiering från EFR direkt har lett till vetenskapliga publikationer av högsta kvalitet och till kommersialisering och tillämpning av innovativ teknik och innovativa idéer, och att EFR på ett avsevärt sätt har bidragit till att göra Europa till en mer attraktiv miljö för världens bästa forskare. I synnerhet ska EFR sträva efter en mätbar förbättring av unionens placering inom den översta procenten av världens mest citerade publikationer. Dessutom ska EFR sträva efter en betydande ökning av antalet utmärkta forskare från länder utanför Europa som finansieras av EFR och specifika förbättringar av institutionell praxis och nationella strategier för att stödja toppforskare. |
EFR ska därför sträva efter att senast 2020 kunna visa att de bästa forskarna deltar i EFR:s ansökningsomgångar, att finansiering från EFR direkt har lett till vetenskapliga publikationer av högsta kvalitet, forskningsresultat med ett omfattande samhälleligt och ekonomiskt genomslag och till kommersialisering och tillämpning av innovativ teknik och innovativa idéer, och att EFR på ett avsevärt sätt har bidragit till att göra Europa till en mer attraktiv miljö för världens bästa forskare. I synnerhet ska EFR sträva efter en mätbar förbättring av unionens placering inom den översta procenten av världens mest citerade publikationer. Dessutom ska EFR sträva efter en ökning av antalet utmärkta forskare från länder utanför Europa som finansieras av EFR, däribland en ökning av antalet kvinnliga toppforskare och specifika förbättringar av institutionell praxis och nationella strategier för att stödja toppforskare. EFR ska utbyta goda erfarenheter och exempel med regionala och nationella forskningsfinansieringsorgan för att stödja toppforskare. Dessutom ska EFR ytterligare öka synligheten för sina program för att locka till sig toppforskare. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EFR:s vetenskapliga råd ska fortlöpande övervaka EFR:s verksamhet och överväga hur målen bäst ska kunna uppfyllas med hjälp av bidragssystem som betonar tydlighet, stabilitet och enkelhet, både för sökande och för genomförandet och förvaltningen av dem, och, om så behövs, för att tillgodose framväxande behov. Det ska sträva efter att upprätthålla och ytterligare förbättra EFR:s system med expertgranskning av världsklass som bygger på öppen, rättvis och opartisk behandling av förslag så att banbrytande vetenskaplig spetskompetens och talang kan identifieras oavsett forskarens kön, nationalitet eller ålder. Slutligen ska ERC fortsätta att genomföra egna strategiska studier i syfte att förbereda och stödja sin verksamhet, upprätthålla nära kontakter med forskarvärlden och andra berörda parter och se till att dess verksamheter kompletterar den forskning som bedrivs på andra nivåer. |
EFR:s vetenskapliga råd ska fortlöpande övervaka EFR:s verksamhet och utvärderingsförfaranden och överväga hur målen bäst ska kunna uppfyllas med hjälp av bidragssystem som betonar effektivitet, tydlighet, stabilitet och enkelhet, både för sökande och för genomförandet och förvaltningen av dem, och, om så behövs, för att tillgodose framväxande behov. Det ska sträva efter att upprätthålla och ytterligare förbättra EFR:s system med expertgranskning av världsklass och säkerställa öppen, rättvis och opartisk behandling av förslag så att banbrytande vetenskaplig spetskompetens, banbrytande idéer och talang kan identifieras oavsett forskarens kön, nationalitet, heminstitution eller ålder. ERC ska fortsätta att genomföra egna strategiska studier i syfte att förbereda och stödja sin verksamhet, upprätthålla nära kontakter med forskarvärlden och andra berörda parter och se till att dess verksamheter kompletterar den forskning som bedrivs på andra nivåer genom att undvika överlappning med andra forskningsverksamheter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
ERC ska garantera en öppen kommunikation om sina verksamheter och resultat med forskarvärlden och allmänheten och se till att det finns uppdaterade uppgifter om finansierade projekt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 118 Förslag till förordning Bilaga I – Del I – punkt 2 – rubriken och punkt 2.1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Framtida och ny teknik (FET) |
2. Framtida och ny vetenskap och teknik (FEST) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att gynna radikalt ny teknik genom att utforska nya idéer och idéer med hög risk som bygger på vetenskaplig grund. Syftet är att genom att erbjuda flexibelt stöd till målinriktad och tvärvetenskaplig forskningssamverkan i olika omfattning och genom att anta innovativa forskningsmetoder identifiera och utnyttja möjligheter med långsiktig nytta för medborgarna, ekonomin och samhället. |
Det särskilda målet är att gynna spetsforskning, inklusive radikalt ny teknik och idéer med hög risk som kan öppna nya områden för europeisk forskning och teknik. Syftet är att genom att erbjuda flexibelt stöd till målinriktad och tvärvetenskaplig forskningssamverkan i olika omfattning och genom att anta innovativa forskningsmetoder identifiera och utnyttja möjligheter med långsiktig nytta för medborgarna, ekonomin och samhället. Plattformar för smart specialisering spelar en nyckelroll i detta sammanhang, särskilt när det gäller nätverksbyggande, informationsutbyte, program för partnersamverkan och stöd till forsknings- och innovationsstrategier. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
FEST kommer att främja spetskompetens genom samarbetsprojekt som fokuserar på spetsforskning i framtida och nya möjligheter inom vetenskap och teknik. Genom att spänna över hela fältet av spetsforskningssamverkan från grundläggande spetsforskning till de allra senaste tekniska utvecklingarna, och främja samverkan över gränserna från de allra tidigaste stadierna i forskningen och framåt kommer FEST att ge gränsområdena för modern forskning ett EU-mervärde och hjälpa till att bygga upp en kritisk massa av samverkan i framstående forskning över Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
FET ska främja sådan forskning som ligger utanför det som är känt, accepterat eller allmänt godtaget och ska främja nytt och visionärt tänkande för att öppna upp lovande vägar mot kraftfull ny teknik, som kan utvecklas till ledande tekniska och intellektuella paradigm för de kommande decennierna. FET ska främja ansträngningar för fortsatta småskaliga forskningsmöjligheter inom alla områden, inbegripet nya ämnesområden och stora vetenskapliga och tekniska utmaningar som kräver samverkan och samarbete mellan program i och utanför Europa. Detta tillvägagångssätt ska drivas med hjälp av spetsforskning och utsträckas till att utforska idéer före det konkurrensutsatta stadiet för utformning av framtidens teknik, så att samhället kan dra nytta av tvärvetenskapligt forskningssamarbete som måste bedrivas på europeisk nivå genom att en koppling skapas mellan forskning som drivs av vetenskap och forskning som drivs av samhällsutmaningar eller industriell konkurrenskraft. |
FEST ska främja sådan forskning som ligger utanför det som är känt, accepterat eller allmänt godtaget och ska främja nytt och visionärt tänkande för att öppna upp lovande vägar mot kraftfull ny teknik, som kan utvecklas till ledande tekniska och intellektuella paradigm för de kommande decennierna. FEST ska främja ansträngningar för fortsatta småskaliga forskningsmöjligheter inom alla områden, inbegripet nya ämnesområden och stora vetenskapliga och tekniska utmaningar som kräver samverkan och samarbete mellan program i och utanför Europa. Detta tillvägagångssätt ska drivas med hjälp av spetsforskning och utsträckas till att utforska idéer före det konkurrensutsatta stadiet för utformning av framtidens teknik, så att samhället kan dra nytta av tvärvetenskapligt forskningssamarbete som måste bedrivas på europeisk nivå genom att en koppling skapas mellan forskning som drivs av vetenskap och forskning som drivs av samhälleliga utmaningar och samhällsmål eller industriell konkurrenskraft. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 119 Förslag till förordning Bilaga I – Del I – punkt 2.2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Radikala genombrott med omvälvande inverkan bygger i allt högre grad på intensivt samarbete mellan ämnesområden inom vetenskap och teknik (t.ex. information och kommunikation, biologi, kemi, geovetenskap, materialkunskap, neuro- och kognitionsvetenskap, samhällsvetenskap och ekonomi) och med konst och humaniora. Detta kräver inte endast spetskompetens inom vetenskap och teknik utan också nya attityder och nya samspel mellan en rad olika forskningsaktörer. |
Radikala genombrott med omvälvande inverkan bygger i allt högre grad på intensivt samarbete mellan ämnesområden inom vetenskap och teknik (t.ex. information och kommunikation, biologi, bio- och robotvetenskap, kemi, fysik, matematik, medicinsk modellering, geovetenskap, materialkunskap, neuro- och kognitionsvetenskap, samhällsvetenskap och ekonomi) och med konst och humaniora. Detta kräver inte endast spetskompetens inom vetenskap och teknik utan också nya attityder och nya samspel mellan en rad olika forskningsaktörer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Vissa idéer kan utvecklas i liten skala, medan andra kan vara så krävande att betydande gemensamma ansträngningar behövs under en längre tid. Stora ekonomier i världen har insett detta, och det finns en växande global konkurrens för att identifiera och sträva efter nya tekniska möjligheter vid vetenskapens yttersta gränser, som kan få betydande inverkan för innovation och fördelar för samhället. För att vara effektiva måste dessa typer av verksamheter byggas upp snabbt och i stor skala genom att man samarbetar mellan olika program på europeisk, nationell och regional nivå kring gemensamma mål för att skapa en kritisk massa, främja synergier och få optimala hävstångseffekter. |
Vissa idéer kan utvecklas i liten skala, medan andra kan vara så krävande att betydande gemensamma ansträngningar behövs under en längre tid. Stora ekonomier i världen har insett detta, och det finns en växande global konkurrens för att identifiera och sträva efter nya tekniska möjligheter vid vetenskapens yttersta gränser, som kan få betydande inverkan för innovation och fördelar för samhället. För att vara effektiva måste dessa typer av verksamheter styras skickligt och byggas upp snabbt och i stor skala genom att man samarbetar mellan olika program på europeisk, nationell och regional nivå kring gemensamma mål för att skapa en kritisk massa, främja synergier och få optimala hävstångseffekter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
FET-programmet ska omfatta hela spektrumet av vetenskapligt driven innovation, från småskaliga tidiga undersökningar, ”bottom-up”, av bräcklig idéer på fosterstadiet till uppbyggandet av nya forsknings- och innovationsgrupper kring framväxande forskningsområden under omvandling och stora gemensamma forskningsinitiativ uppbyggda kring en forskningsagenda som syftar till att uppnå ambitiösa och visionära mål. Var och en av dessa tre insatsnivåer har sitt egna särskilda värde, samtidigt som de kompletterar varandra och samverkar. Småskaliga undersökningar kan t.ex. avslöja behov att utveckla nya teman som kan leda till storskaliga åtgärder som bygger på färdplaner. De innefattar ett brett spektrum av forskningsaktörer, inbegripet unga forskare och forskningsintensiva små och medelstora företag samt grupper av berörda aktörer (det civila samhället, offentliga beslutsfattare, näringslivet och forskare) samlade kring forskningsagendor som tar form, mognar och diversifieras. |
FET-programmet ska omfatta hela spektrumet av vetenskapligt driven innovation, från småskaliga tidiga undersökningar, ”bottom-up”, av bräcklig idéer på fosterstadiet till uppbyggandet av nya forsknings- och innovationsgrupper kring framväxande forskningsområden under omvandling och stora gemensamma forskningsinitiativ uppbyggda kring en forskningsagenda som syftar till att uppnå ambitiösa och visionära mål. Var och en av dessa tre insatsnivåer har sitt egna särskilda värde, samtidigt som de kompletterar varandra och samverkar. Småskaliga undersökningar kan t.ex. avslöja behov att utveckla nya teman som kan leda till storskaliga åtgärder som bygger på färdplaner. De innefattar ett brett spektrum av forskningsaktörer, inbegripet unga forskare och forskningsintensiva små och medelstora företag samt grupper av berörda aktörer (det civila samhället, offentliga beslutsfattare, näringslivet och forskare) samlade kring forskningsagendor som tar form, mognar och diversifieras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 120 Förslag till förordning Bilaga I – Del I – punkt 2.3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Medan FET-programmet syftar till att vara visionärt, omgestaltade och okonventionellt ska dess verksamhet följa olika logiska grunder, från helt öppet till olika grader av strukturering av ämnen, grupper och finansiering. |
Medan FEST-programmet syftar till att vara visionärt, omgestaltade och okonventionellt ska dess verksamhet följa olika logiska grunder, från helt öppet till olika grader av strukturering av ämnen, grupper och finansiering. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheterna ska ge fastare form för olika logiska grunder för åtgärder, beträffande lämplig skala, identifiering och tillvaratagande av möjligheter till långsiktig nytta för medborgarna, ekonomin och samhället: |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Genom att främja nya idéer (”FET Open”); FET ska stödja vetenskap som befinner sig i fosterstadiet och teknikforskning som undersöker nya grunder för radikalt ny framtida teknik genom att utmana gällande paradigm och våga sig in på okända områden. Genom ett urvalsförfarande, ”bottom-up”, som är allmänt öppet för vilka forskningsidéer som helst, ska en portfölj bestående av olika riktade projekt byggas upp. Tidig upptäckt av lovande nya områden, utvecklingsmöjligheter och trender, samtidigt som nya forsknings- och innovationsaktörer med stor potential lockas, kommer att vara av central betydelse. |
(a) Genom att främja nya idéer (”FEST Open”); FET ska stödja vetenskap som befinner sig i fosterstadiet och teknikforskning som undersöker nya grunder för radikalt ny framtida teknik genom att utmana gällande paradigm och våga sig in på okända områden. Genom ett urvalsförfarande, ”bottom-up”, som är allmänt öppet för vilka forskningsidéer som helst, ska en portfölj bestående av olika riktade projekt byggas upp. Tidig upptäckt av lovande nya områden, utvecklingsmöjligheter och trender, samtidigt som nya forsknings- och innovationsaktörer med stor potential lockas, kommer att vara av central betydelse. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Genom att främja framväxande teman och grupper (”FET Proactive”); FET ska omfatta ett antal lovande teman för förberedande forskning med potential att generera en kritisk massa av sammanhängande projekt som tillsammans på ett brett och mångfacetterat sätt utforskar dessa teman och bygger upp en europeisk kunskapsreserv. |
(b) Genom att främja framväxande teman och grupper (”FEST Proactive”); FEST ska i nära förening med samhälleliga utmaningar och industritekniska aspekter omfatta ett antal lovande teman för förberedande forskning med potential att generera en kritisk massa av sammanhängande projekt som tillsammans på ett brett och mångfacetterat sätt utforskar dessa teman och bygger upp en europeisk kunskapsreserv. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Genom att ta itu med stora ämnesövergripande vetenskapliga och tekniska utmaningar (”FET Flagships”); FET ska stödja ambitiös, storskalig, vetenskapligt driven forskning som syftar till att uppnå ett vetenskaplig genombrott. Sådana verksamheter kommer att gynnas av anpassningen av europeiska och nationella dagordningar. De vetenskapliga framstegen bör ge en stark och bred bas för framtida teknisk innovation och ekonomisk tillämpning på en rad olika områden, plus nya fördelar för samhället. |
(c) Genom att ta itu med stora ämnesövergripande vetenskapliga och tekniska utmaningar (”FEST Flagships”); FET ska stödja ambitiös, storskalig, vetenskapligt driven forskning som syftar till att uppnå ett vetenskapligt och tekniskt genombrott. Sådana verksamheter kommer att gynnas av anpassningen av europeiska, nationella och regionala dagordningar. De vetenskapliga framstegen bör ge en stark och bred bas för framtida teknisk innovation och ekonomisk tillämpning på en rad olika områden, plus nya fördelar för samhället. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Rätt kombination av öppenhet och olika grader av strukturering av ämnen, grupper och finansiering ska fastställas för varje verksamhet i syfte att uppfylla de eftersträvade målen på ett optimalt sätt. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Mer än hälften av FEST-resurserna kommer inom samtliga områden att satsas på spetsforskningssamarbete enligt bottom-up-modellen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Utvärderingen av alla FEST-projekt kommer att följa exklusiva och strikta kriterier för vetenskaplig och teknisk spetskompetens. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 121 Förslag till förordning Bilaga I – Del I – punkt 3 – rubriken – punkt 3.1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Marie Curie-åtgärder |
3. Marie Skłodowska-Curie-åtgärder | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.1. Särskilt mål |
3.1. Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att garantera optimal utveckling och dynamisk användning av Europas intellektuella kapital för att generera ny kompetens och innovation och därigenom utnyttja dess fulla potential inom alla sektorer och regioner. |
Det särskilda målet är att garantera optimal utveckling och dynamisk användning av Europas mänskliga resurser inom forskning och innovation för att utveckla och överföra ny kompetens och generera ny kunskap och innovation och därigenom utnyttja dess fulla potential inom alla sektorer och regioner. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Välutbildade, dynamiska och kreativa forskare är det grundläggande råmaterialet för bästa vetenskap och mest produktiva forskningsbaserade innovation. |
Välutbildade, dynamiska och kreativa forskare är det grundläggande råmaterialet för bästa vetenskap och mest produktiva forskningsbaserade innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Även om Europa har en stor och diversifierad grupp av kvalificerade mänskliga resurser för forskning och innovation måste denna ständigt fylls på, förbättras och anpassas till de snabbt föränderliga behoven på arbetsmarknaden. I dag arbetar endast 46 % av denna grupp inom företagssektorn, vilket är mycket lägre än för Europas viktigaste ekonomiska konkurrenter, t.ex. Kina (69 %), Japan (73 %) och Förenta staterna (80 %). Demografiska faktorer innebär dessutom att ett oproportionerligt stort antal forskare kommer att nå pensionsåldern inom de närmaste åren. Detta, i kombination med behovet av många fler högkvalitativa arbetstillfällen inom forskningen allt eftersom forskningsintensiteten i den europeiska ekonomin ökar, kommer att vara en av de viktigaste utmaningarna för Europas utbildnings-, forsknings- och innovationssystem under de kommande åren. |
Även om Europa har en stor och diversifierad grupp av kvalificerade mänskliga resurser för forskning och innovation måste denna ständigt fylls på, förbättras och anpassas till de snabbt föränderliga behoven på arbetsmarknaden. I dag arbetar endast 46 % av denna grupp inom företagssektorn, vilket är mycket lägre än för Europas viktigaste ekonomiska konkurrenter, t.ex. Kina (69 %), Japan (73 %) och Förenta staterna (80 %). Demografiska faktorer innebär dessutom att ett oproportionerligt stort antal forskare kommer att nå pensionsåldern inom de närmaste åren. Detta, i kombination med behovet av många fler högkvalitativa arbetstillfällen inom forskningen allt eftersom forskningsintensiteten i den europeiska ekonomin ökar, kommer att vara en av de viktigaste utmaningarna för Europas utbildnings-, forsknings- och innovationssystem under de kommande åren. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det nödvändiga reformarbetet måste inledas under de första stadierna av forskarnas karriär, under deras doktorandtid eller jämförbar forskarutbildning. Europa måste utveckla toppmoderna, innovativa utbildningsprogram som är förenliga med de mycket konkurrenspräglade och allt mer tvärvetenskapliga krav som finns på området forskning och innovation. Ett starkt engagemang bland företag, även små och medelstora företag och andra socioekonomiska aktörer, kommer att krävas för att ge forskare den innovationsförmåga som krävs av morgondagens yrken. Det kommer också att vara viktigt att öka rörligheten bland dessa forskare, då den för närvarande ligger på en alltför låg nivå under 2008 hade bara 7 % av europeiska doktorander utbildats i en annan medlemsstat, medan målet är 20 % senast 2030. |
Det nödvändiga reformarbetet måste inledas under de första stadierna av forskarnas karriär, under deras doktorandtid eller jämförbar forskarutbildning. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt övervakning av program som stimulerar överföring av kunskap, erfarenhet och nätverk. Europa måste utveckla toppmoderna, innovativa utbildningsprogram som är förenliga med de mycket konkurrenspräglade och allt mer tvärvetenskapliga krav som finns på området forskning och innovation. Ett starkt engagemang bland företag, även små och medelstora företag och andra socioekonomiska aktörer, kommer att krävas för att ge forskare den övergripande innovationsförmåga och de entreprenörskunskaper som krävs av morgondagens yrken och uppmuntra dem att överväga en karriär inom industrin eller vid de mest innovativa företagen. Det kommer också att vara viktigt att öka rörligheten bland dessa forskare, då den för närvarande ligger på en alltför låg nivå under 2008 hade bara 7 % av europeiska doktorander utbildats i en annan medlemsstat, medan målet är 20 % senast 2030. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Ökad rörlighet för forskare och ökade resurser för institutioner som lockar forskare från andra medlemsstater kommer att främja uppkomsten av kunskapscentrum i EU. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Denna reform måste fortsätta genom varje fas av forskarnas karriärer. Det är viktigt att öka rörligheten bland forskare på alla nivåer, inbegripet rörligheten mitt i karriären, inte bara mellan länder utan också mellan den offentliga och den privata sektorn. Detta skapar en stark stimulans för lärande och för att utveckla nya färdigheter. Det är också en viktig faktor för samarbete mellan universitet, forskningscentrum och näringsliv i olika länder. Den mänskliga faktorn är grunden för ett hållbart samarbete, vilket är den viktigaste drivkraften för ett innovativt och kreativt Europa som kan ta itu med samhällsutmaningar, och en avgörande faktor för att fragmenteringen av nationella strategier ska kunna stoppas. Att samarbeta och utbyta kunskaper, genom individuell rörlighet på alla stadier under karriären och genom utbyte av högkvalificerad personal inom forskning och innovation, är avgörande för att Europa ska kunna hitta tillbaka till vägen mot hållbar tillväxt och ta itu med samhällsutmaningar. |
Denna reform måste fortsätta genom varje fas av forskarnas karriärer. Det är viktigt att öka rörligheten bland forskare på alla nivåer, inbegripet rörligheten mitt i karriären, inte bara mellan länder utan också mellan den offentliga och den privata sektorn. Detta skapar en stark stimulans för lärande och för att utveckla nya färdigheter. Det är också en viktig faktor för samarbete mellan universitet, forskningscentrum och näringsliv i olika länder. Den mänskliga faktorn är grunden för ett hållbart samarbete, vilket är den viktigaste drivkraften för ett innovativt och kreativt Europa som kan ta itu med samhälleliga utmaningar, och en avgörande faktor för att fragmenteringen av nationella strategier ska kunna stoppas. Tillgång till forskningsresultat och att samarbeta och utbyta kunskaper, genom individuell rörlighet på alla stadier under karriären och genom utbyte av högkvalificerad personal inom forskning och innovation, är avgörande för att Europa ska kunna utjämna de interna skillnaderna i forsknings- och innovationskapacitet och hitta tillbaka till vägen mot hållbar tillväxt och ta itu med samhälleliga utmaningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
I detta sammanhang bör Horisont 2020 även främja samarbete mellan europeiska forskare genom att införa ett kupongsystem med forskningsanslag som följer med forskare som flyttar till universitet inom samtliga medlemsstater, vilket kommer att främja inrättandet av kunskapscentrum, oberoende universitet och ökad rörlighet bland forskare. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Rörlighetsprogrammen kommer att effektivt garantera lika möjligheter för män och kvinnor samt omfatta särskilda åtgärder för att avlägsna hindren för kvinnliga forskares rörlighet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Om Europa ska kunna mäta sig med sina konkurrenter inom forskning och innovation måste fler unga kvinnor och män uppmuntras till att slå in på forskarbanan och Europa måste tillhandahålla mycket attraktiva möjligheter och förutsättningar för forskning och innovation. De mest talangfulla personerna, från Europa och övriga världen, bör betrakta Europa som en framstående plats att arbeta på. Jämställdhet, högkvalitativa och tillförlitlig anställnings- och arbetsvillkor plus erkännande är avgörande aspekter som måste säkerställas på ett konsekvent sätt i hela Europa. |
Om Europa ska kunna mäta sig med sina konkurrenter inom forskning och innovation måste fler unga kvinnor och män uppmuntras till att slå in på forskarbanan och Europa måste tillhandahålla mycket attraktiva möjligheter och förutsättningar för forskning och innovation. De mest talangfulla personerna, från Europa och övriga världen, bör betrakta Europa som en framstående plats att arbeta på. Jämställdhet, högkvalitativa och tillförlitlig anställnings- och arbetsvillkor plus erkännande är avgörande aspekter som måste säkerställas på ett konsekvent sätt i hela Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 122 Förslag till förordning Bilaga I – Del I – punkt 3.2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2 Motivering och mervärde för unionen |
3.2 Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Varken unionen i sig eller de enskilda medlemsstaterna kommer att kunna ta itu med denna utmaning. Även om medlemsstaterna har infört reformer för att förbättra sina institutioner för högre utbildning och modernisera sina utbildningssystem är utvecklingen fortfarande ojämn i Europa, med stora skillnader mellan länderna. Det övergripande, vetenskapliga och tekniska samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn är generellt fortfarande dåligt i Europa. Detsamma gäller för jämställdhet och insatserna för att attrahera studerande och forskare utanför det europeiska forskningsområdet. För närvarande är omkring 20 % av doktoranderna i unionen tredjelandsmedborgare, medan cirka 35 % i Förenta staterna kommer från utlandet. För att påskynda denna förändring krävs ett strategiskt tillvägagångssätt på unionsnivå, som sträcker sig över nationsgränserna. Stöd från unionen är av avgörande betydelse för att skapa incitament för och uppmuntra till de nödvändiga strukturreformerna. |
Varken unionen i sig eller de enskilda medlemsstaterna kommer att kunna ta itu med denna utmaning. Även om medlemsstaterna har infört reformer för att förbättra sina institutioner för högre utbildning och modernisera sina utbildningssystem är utvecklingen fortfarande ojämn i Europa, med stora skillnader mellan länderna. Det övergripande, vetenskapliga och tekniska samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn är generellt fortfarande dåligt i Europa. Detsamma gäller för jämställdhet och insatserna för att attrahera studerande och forskare utanför det europeiska forskningsområdet. För närvarande är omkring 20 % av doktoranderna i unionen tredjelandsmedborgare, medan cirka 35 % i Förenta staterna kommer från utlandet. För att påskynda denna förändring krävs ett strategiskt tillvägagångssätt på unionsnivå, som sträcker sig över nationsgränserna. Stöd från unionen är av avgörande betydelse för att skapa incitament för och uppmuntra till de nödvändiga strukturreformerna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
De europeiska Marie Curie-åtgärderna har gjort beaktansvärda framsteg när det gäller att främja rörlighet, både mellan länder och mellan sektorer, och att skapa förutsättningar för forskarkarriärer på europeisk och internationell nivå, med mycket goda anställnings- och arbetsvillkor i linje med den europeiska stadgan för forskare och uppförandekoden. Det finns ingen motsvarighet i medlemsstaterna när det gäller deras omfattning och räckvidd, finansiering, internationella karaktär, utveckling och överföring av kunskap. De har stärkt resurserna för de institutioner som kan locka till sig forskare internationellt och därigenom uppmuntrat spridningen av kunskapscentrum i hela unionen. De har fungerat som förebild med en uttalat strukturerande inverkan genom att sprida bästa praxis på nationell nivå. Marie Curie-åtgärdernas bottom-up-strategi har också gjort det möjligt för en stor majoritet av dessa institutioner att utbilda och öka kompetensnivån hos en ny generation forskare som blivit kapabla att ta itu med samhällsutmaningar. |
De europeiska Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna har gjort beaktansvärda framsteg när det gäller att främja rörlighet, både mellan länder och mellan sektorer, och att skapa förutsättningar för forskarkarriärer på europeisk och internationell nivå, med mycket goda anställnings- och arbetsvillkor i linje med den europeiska stadgan för forskare och uppförandekoden. Det finns ingen motsvarighet i medlemsstaterna när det gäller deras omfattning och räckvidd, finansiering, internationella karaktär, utveckling och överföring av kunskap. De har stärkt resurserna för de institutioner som kan locka till sig forskare internationellt och därigenom uppmuntrat spridningen av kunskapscentrum i hela unionen. De har fungerat som förebild med en uttalat strukturerande inverkan genom att sprida bästa praxis på nationell nivå. Marie Skłodowska-Curie-åtgärdernas bottom-up-strategi har också gjort det möjligt för en stor majoritet av dessa institutioner att utbilda och öka kompetensnivån hos en ny generation forskare som blivit kapabla att ta itu med samhälleliga utmaningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ytterligare utveckling av Marie Curie-åtgärderna kommer att bidra mycket till utvecklingen av det europeiska för forskningsområdet. Marie Curie‑åtgärderna kommer, med sin europatäckande konkurrenskraftiga finansieringsstruktur, att uppmuntra till nya, kreativa och innovativa typer av utbildning såsom industriella doktorsexamina, som inbegriper aktörer inom utbildning, forskning och innovation som måste konkurrera globalt för ett anseende förknippat med spetskompetens. Genom att tillhandahålla stöd från unionen till de bästa programmen för forskning och utbildning i enlighet med principerna för innovativ doktorandutbildning i Europa kommer de också att främja mer omfattande spridning och utnyttjande, i riktning mot en mer strukturerad doktorandutbildning. |
Ytterligare utveckling av Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna kommer att bidra mycket till utvecklingen av det europeiska för forskningsområdet. Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna kommer, med sin europatäckande konkurrenskraftiga finansieringsstruktur, att uppmuntra till nya, kreativa och innovativa typer av utbildning såsom gemensamma eller multipla doktorsexamina, industriella doktorsexamina, som inbegriper aktörer inom utbildning, forskning och innovation som måste konkurrera globalt för ett anseende förknippat med spetskompetens. Genom att tillhandahålla stöd från unionen till de bästa programmen för forskning och utbildning i enlighet med principerna för innovativ doktorandutbildning i Europa kommer de också att främja mer omfattande spridning och utnyttjande, i riktning mot en mer strukturerad doktorandutbildning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Marie Curie-stipendierna ska också utvidgas till att omfatta tillfällig rörlighet för erfarna forskare och ingenjörer från offentliga institutioner till den privata sektorn eller vice versa, för att på så sätt uppmuntra och stödja universitet, forskningscentrum och företag att samarbeta med varandra på europeisk och internationell nivå. Med hjälp av sitt väletablerade, öppna och rättvisa utvärderingssystem kommer Marie Curie‑åtgärderna att kartlägga utmärkta begåvningar inom forskning och innovation inom ramen för internationella uttagningsprov, vilket ger prestige och därför motivation för forskare att fortsätta sin karriär i Europa. |
Marie Skłodowska-Curie-stipendierna ska också utvidgas till att omfatta tillfällig rörlighet för erfarna forskare och forskare i början av sin yrkesbana såväl som ingenjörer från offentliga institutioner till den privata sektorn eller vice versa, för att på så sätt uppmuntra och stödja universitet, forskningscentrum och företag att samarbeta med varandra på europeisk och internationell nivå. Med hjälp av sitt väletablerade, öppna och rättvisa utvärderingssystem kommer Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna att kartlägga utmärkta begåvningar inom forskning och innovation inom ramen för internationella uttagningsprov, vilket ger prestige och därför motivation för forskare att fortsätta sin karriär i Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Samhällsutmaningarna för högt kvalificerade forskare och högkvalificerad personal inom innovation är inte bara Europas problem. De är kolossalt komplexa och omfattande internationella utmaningar. De bästa forskarna i Europa och världen måste samarbeta, mellan länder, sektorer och ämnesområden. Marie Curie-åtgärderna kommer att spela en viktig roll i detta avseende genom att stödja utbyte av personal, vilket kommer att främja gemensamt tänkande via det internationella och sektorsövergripande kunskapsdelning som är så avgörande för öppen innovation. |
De samhälleliga utmaningarna för högt kvalificerade forskare och högkvalificerad personal inom innovation är inte bara Europas problem. De är kolossalt komplexa och omfattande internationella utmaningar. De bästa forskarna i Europa och världen måste samarbeta, mellan länder, sektorer och ämnesområden. Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna kommer att spela en viktig roll i detta avseende genom att stödja utbyte av personal, vilket kommer att främja gemensamt tänkande via det internationella och sektorsövergripande kunskapsdelning som är så avgörande för öppen innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utvidgning av mekanismen för samfinansiering av Marie Curie-åtgärderna kommer att vara avgörande för att öka Europas tillgång till talanger. Den numeriska och strukturell effekten av unionens åtgärder kommer att ökas genom att regional, nationell, internationell och privat finansiering mobiliseras för att skapa nya program och öppna de befintliga programmen för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. En sådan mekanism kommer att stärka banden mellan forsknings- och utbildningsinsatser på nationell nivå och unionsnivå. |
Utvidgning av mekanismen för samfinansiering av Marie Skłodowska‑Curie-åtgärderna kommer att vara avgörande för att öka Europas tillgång till talanger. Den numeriska och strukturella effekten av unionens åtgärder kommer att ökas genom att regional, nationell, internationell och offentlig och privat finansiering mobiliseras för att skapa nya program med liknande och kompletterande mål, och öppna de befintliga programmen för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. En sådan mekanism kommer att stärka banden mellan forsknings- och utbildningsinsatser på nationell nivå och unionsnivå. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Alla verksamheter inom ramen för denna utmaning kommer att bidra till att skapa ett helt nytt tankesätt i Europa, som är avgörande för kreativitet och innovation. Insatserna för finansiering genom Marie Curie-åtgärderna kommer att stärka sammanslagningen av resurser i Europa och därigenom leda till förbättringar av samordning och styrning av forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling. De kommer att bidra till de politiska mål som beskrivs i Innovationsunionen, Unga på väg och En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen, och kommer att vara avgörande för att det europeiska forskningsområdet ska kunna bli verklighet. |
Alla verksamheter inom ramen för denna utmaning kommer att bidra till att skapa ett helt nytt tankesätt i Europa, som är avgörande för kreativitet och innovation. Insatserna för finansiering genom Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna kommer att stärka sammanslagningen av resurser i Europa och därigenom leda till förbättringar av samordning och styrning av forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling. De kommer att bidra till de politiska mål som beskrivs i Innovationsunionen, Unga på väg och En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen, och kommer att vara avgörande för att det europeiska forskningsområdet ska kunna bli verklighet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 123 Förslag till förordning Bilaga I – Del I – punkt 3.3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3. Huvuddragen för verksamheten |
3.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Främja nya färdigheter genom högkvalitativ grundutbildning för forskare |
(a) Främja nya färdigheter genom högkvalitativ grundutbildning för forskare | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målet är att utbilda en ny generation kreativa och innovativa forskare med förmåga att omvandla kunskap och idéer till produkter och tjänster för ekonomisk och social nytta i unionen. |
Målet är att utbilda en ny generation kreativa och innovativa forskare med förmåga att omvandla kunskap och idéer till produkter och tjänster för ekonomisk och social nytta i unionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Huvudverksamheten ska vara att ge forskare i början av sin yrkesbana högkvalitativ och innovativ utbildning på eftergymnasial nivå genom tvärvetenskapliga projekt eller doktorandprogram som omfattar universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper från olika länder. Detta kommer att förbättra karriärutsikterna för unga doktorander inom både den offentliga och den privata sektorn. |
Huvudverksamheten ska vara att ge forskare i början av sin yrkesbana högkvalitativ och innovativ utbildning på eftergymnasial nivå genom tvärvetenskapliga projekt, mentorsystem för överföring av kunskaper och erfarenheter mellan forskare eller doktorandprogram som tillåter forskarna att skaffa sig forskningsmeriter och som omfattar universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper från olika länder. Detta kommer att utveckla och förbättra karriärutsikterna för unga doktorander inom både den offentliga och den privata sektorn. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Främja spetskompetensen genom gräns- och sektorsöverskridande rörlighet |
(b) Främja spetskompetensen genom gräns- och sektorsöverskridande rörlighet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målet är att stärka erfarna forskares kreativa och innovativa potential på alla karriärnivåer genom att skapa möjligheter till gräns- och sektorsöverskridande rörlighet. |
Målet är att stärka erfarna forskares kreativa och innovativa potential på alla karriärnivåer genom att skapa möjligheter till gräns- och sektorsöverskridande rörlighet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Huvudverksamheten ska vara att uppmuntra erfarna forskare att genom rörlighet utvidga eller fördjupa sina kunskaper genom att skapa attraktiva karriärmöjligheter vid universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper i och utanför Europa. Möjligheter att återuppta forskarkarriären efter ett avbrott ska också främjas. |
Huvudverksamheten ska vara att uppmuntra erfarna forskare att genom rörlighet utvidga eller fördjupa sina kunskaper genom att skapa attraktiva karriärmöjligheter vid universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper i och utanför Europa, erbjuda forskare en möjlighet till utbildning och nya kunskaper i en forskningsinstitution på hög nivå i ett tredjeland och sedan välkomna dem tillbaka till Europa om de väljer att återvända. Möjligheter att återuppta forskarkarriären efter ett avbrott ska också främjas. För att förstärka den privata sektorns innovativa karaktär ska sektorsövergripande rörlighet också uppmärksammas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Stimulera innovation genom utbyte av kunskap |
(c) Stimulera innovation genom utbyte av kunskap | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målet är att stärka internationellt gräns- och sektorsöverskridande samarbete inom forskning och innovation genom utbyte av personal inom forskning och innovation för att bättre kunna möta globala utmaningar. |
Målet är att stärka internationellt gräns- och sektorsöverskridande samarbete inom forskning och innovation genom utbyte av personal inom forskning och innovation för att bättre kunna möta globala utmaningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Huvudverksamheten ska vara att stödja kortvarigt utbyte av personal inom forskning och innovation inom ramen för partnerskap mellan universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper, både inom Europa och globalt. Detta kommer att inbegripa att främja samarbete med tredjeländer. |
Huvudverksamheten ska vara att stödja utbyte av personal inom forskning och innovation inom ramen för partnerskap mellan universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper, både inom Europa och globalt. Detta kommer att inbegripa att främja samarbete med tredjeländer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Öka den strukturella effekten genom samfinansiering av verksamheterna |
(d) Öka den strukturella effekten genom samfinansiering av verksamheterna | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målet är att, genom att fungera som hävstång för ytterligare finansiering, öka Marie Curie-åtgärdernas numeriska och strukturella effekt och att främja spetskompetens på nationell nivå i forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling. |
Målet är att, genom att fungera som hävstång för ytterligare finansiering, öka Marie Skłodowska-Curie-åtgärdernas numeriska och strukturella effekt och att främja spetskompetens på nationell nivå i forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Huvudverksamheten ska vara att, med hjälp av en mekanism för samfinansiering, uppmuntra regionala, nationella och internationella organisationer att skapa nya program och att öppna befintliga sådana för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. Detta kommer att öka kvaliteten på forskarutbildningen i Europa i alla skeden av karriären, även på doktorandnivå, främja en obegränsad omsättning av forskare och vetenskaplig kunskap i Europa, främja attraktiva forskningskarriärer genom att erbjuda öppen rekrytering och lockande arbetsförhållanden och kommer att stödja samarbete inom forskning och innovation mellan universitet, forskningsinstitutioner och företag samt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer. |
Huvudverksamheten ska vara att, med hjälp av en mekanism för samfinansiering, uppmuntra regionala, nationella och internationella organisationer att skapa nya program och att anpassa befintliga sådana för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. Detta kommer att öka kvaliteten på forskarutbildningen i Europa i alla skeden av karriären, även på doktorandnivå, främja en obegränsad omsättning av forskare och vetenskaplig kunskap i Europa, främja attraktiva forskningskarriärer genom att erbjuda öppen rekrytering och lockande arbetsförhållanden och kommer att stödja samarbete inom forskning och innovation mellan universitet, forskningsinstitutioner och företag samt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer. Uppmärksamhet bör ägnas åt kvalitets- och jämställdhetsfrågor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) Särskilt stöd och politiska åtgärder |
(e) Särskilt stöd och politiska åtgärder | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målen är att övervaka framstegen, upptäcka brister i Marie Curie-åtgärderna och att öka deras inverkan. I detta sammanhang ska indikatorer utvecklas och uppgifter om forskares rörlighet, färdigheter och karriärer analyseras, samtidigt som man ska eftersträva synergier och nära samordning med de politiska stödåtgärderna avseende forskare och deras arbetsgivare och finansiärer som bedrivs inom de särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Verksamheten ska också syfta till att öka medvetenheten om forskarkarriärens betydelse och attraktionskraft och till spridning av forsknings- och innovationsresultat till följd av arbete som fått stöd genom Marie Curie-åtgärder. |
Målen är att övervaka framstegen, upptäcka brister och hinder i Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna och att öka deras inverkan. I detta sammanhang ska indikatorer utvecklas och uppgifter om forskares rörlighet, färdigheter, karriärer och könsfördelning analyseras, samtidigt som man ska eftersträva synergier och nära samordning med de politiska stödåtgärderna avseende forskare och deras arbetsgivare och finansiärer som bedrivs inom den övergripande utmaningen ”Forskning för och med samhället”. Verksamheten ska också syfta till att öka medvetenheten om forskarkarriärens betydelse och attraktionskraft och till spridning av forsknings- och innovationsresultat till följd av arbete som fått stöd genom Marie Skłodowska‑Curie‑åtgärder. Den ska också omfatta särskilda åtgärder för att avlägsna hinder för karriärutvecklingen, bland annat för dem som har gjort ett uppehåll i karriären. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 124 Förslag till förordning Bilaga I – Del I – punkt 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4. Forskningsinfrastruktur |
4. Forskningsinfrastruktur | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.1 Särskilt mål |
4.1 Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att förse Europa med forskningsinfrastruktur av världsklass som är åtkomlig för alla forskare i och utanför Europa, och fullt ut utnyttja dess potential för vetenskaplig utveckling och innovation. |
Det särskilda målet är att förse Europa med forskningsinfrastruktur av världsklass som är åtkomlig för alla forskare i och utanför Europa, och fullt ut utnyttja dess potential för vetenskaplig utveckling och innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Forskningsinfrastrukturer är viktiga faktorer för Europas konkurrenskraft på alla vetenskapliga områden och är av avgörande betydelse för vetenskapligt baserad innovation. På många områden är forskning omöjligt utan tillgång till superdatorer, strålkällor för nya material, renrum för nanoteknik, databaser för genomik och samhällsvetenskap, observatorier för geovetenskap, bredbandsnät för överföring av data osv. Forskningsinfrastrukturer är nödvändiga för att den forskning ska kunna genomföras som krävs för att ta itu med de stora samhällsutmaningarna – energi, klimatförändring, bioekonomi och hälsa och välbefinnande under hela livet för alla. De driver på samarbetet över gränser och ämnesgränser och skapar ett enhetligt och öppet europeiskt område för forskning online. De främjar rörlighet för personer och idéer, sammanför de bästa forskarna från hela Europa och världen och förbättrar vetenskaplig utbildning. De fungerar som drivkraft för spetskompetensen inom de europeiska forsknings- och innovationsgrupperna och kan vara enastående exempel på vetenskap för samhället i stort. |
Forskningsinfrastrukturer är viktiga faktorer för Europas konkurrenskraft på alla vetenskapliga områden och är av avgörande betydelse för vetenskapligt baserad innovation. På många områden är forskning omöjligt utan tillgång till superdatorer, analysresurser, strålkällor för nya material, renrum och avancerad mätteknik för nanoteknik, specialutrustade laboratorier för biologisk och medicinsk forskning, databaser för genomik och samhällsvetenskap, observatorier och sensorer för geovetenskap och miljö, bredbandsnät för mycket snabb överföring av data osv. Forskningsinfrastrukturer är nödvändiga för att den forskning ska kunna genomföras som krävs för att ta itu med de stora samhälleliga utmaningarna – bl.a. energi, klimatförändring, bioekonomi och hälsa och välbefinnande under hela livet för alla. De driver på samarbetet över gränser och ämnesgränser och skapar ett enhetligt och öppet europeiskt område för forskning online. De främjar rörlighet för personer och idéer, sammanför de bästa forskarna från hela Europa och världen och förbättrar vetenskaplig utbildning. Deras utformning utmanar forskare och innovativa företag att utveckla spetsteknik. På det viset stärker de Europas innovativa högteknologiska industri. De fungerar som drivkraft för spetskompetensen inom de europeiska forsknings- och innovationsgrupperna och kan vara enastående exempel på vetenskap för samhället i stort. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europa måste upprätta en lämplig och stabil grund för uppbyggnad, underhåll och drift av forskningsinfrastrukturer om dess forskning av världsklass ska kunna vidmakthållas. Detta kräver omfattande och effektivt samarbete mellan europeiska, nationella och regionala finansiärer för vilka starka band med sammanhållningspolitiken kommer att eftersträvas för att synergieffekter och ett samstämmigt tillvägagångssätt ska kunna garanteras. |
Europa måste upprätta en lämplig och stabil grund för uppbyggnad, underhåll och drift av goda forskningsinfrastrukturer, och välja och prioritera dem på grundval av mervärdet för EU samt kvalitets- och relevanskriterier om dess forskning av världsklass ska kunna vidmakthållas. Detta kräver omfattande och effektivt samarbete mellan europeiska, nationella och regionala finansiärer för vilka starka band med sammanhållningspolitiken kommer att eftersträvas för att synergieffekter och ett samstämmigt tillvägagångssätt ska kunna garanteras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Detta särskilda mål tar itu med ett centralt åtagande inom flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen, vilket understryker den viktiga roll som forskningsinfrastruktur av världsklass har när det gäller att möjliggöra banbrytande forskning och innovation. Initiativet betonar behovet av att slå samman resurser i hela Europa, och i vissa fall globalt, för att forskningsinfrastruktur ska kunna byggas och drivas. Likaledes betonas i flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa behovet av att stärka Europas e-infrastrukturer och vikten av att utveckla innovationskluster för att Europas innovativa fördel ska kunna byggas upp. |
Detta särskilda mål tar itu med ett centralt åtagande inom flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen, vilket understryker den viktiga roll som forskningsinfrastruktur av världsklass har när det gäller att möjliggöra banbrytande forskning och innovation. Initiativet betonar behovet av att slå samman resurser i hela Europa, och i vissa fall globalt, för att denna forskningsinfrastruktur ska kunna byggas och drivas. Likaledes betonas i flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa behovet av att stärka Europas e-infrastrukturer och vikten av att utveckla innovationskluster för att Europas innovativa fördel ska kunna byggas upp. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.2. Motivering och mervärde för unionen |
4.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Toppmoderna forskningsinfrastrukturer blir alltmer komplexa och kostsamma, och kräver ofta integrering av olika typer av utrustning, tjänster och datakällor samt omfattande gränsöverskridande samarbete. Inget enskilt land har tillräckligt med resurser för all forskningsinfrastruktur det behöver. Den europeiska modellen för forskningsinfrastruktur har gjort anmärkningsvärda framsteg under senare år med genomförandet av ESFRI:s färdplan för infrastrukturer, integreringen och öppnandet av nationella forskningsanläggningar och utvecklingen av e-infrastrukturer som ligger till grund för ett digitalt europeiskt forskningsområde. Forskningsinfrastrukturnäten i Europa stärker den mänskliga kapitalbasen genom att tillhandahålla utbildning i världsklass för en ny generation forskare och ingenjörer och främja tvärvetenskapligt samarbete. |
Toppmoderna forskningsinfrastrukturer blir alltmer komplexa och kostsamma, och kräver ofta integrering av olika typer av utrustning, tjänster och datakällor samt omfattande gränsöverskridande samarbete. Inget enskilt land har tillräckligt med resurser för all forskningsinfrastruktur det behöver. Den europeiska modellen för forskningsinfrastruktur har gjort anmärkningsvärda framsteg under senare år med genomförandet av ESFRI:s färdplan för infrastrukturer, integreringen och öppnandet av nationella forskningsanläggningar och utvecklingen av e-infrastrukturer som ligger till grund för ett öppet, digitalt förbundet europeiskt forskningsområde. Forskningsinfrastrukturnäten i Europa stärker den mänskliga kapitalbasen genom att tillhandahålla utbildning i världsklass för en ny generation forskare och ingenjörer och främja tvärvetenskapligt samarbete. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ytterligare utveckling och bredare användning av forskningsinfrastrukturer på unionsnivå kommer att bidra betydligt till utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Medan medlemsstaternas roll förblir av central betydelse när det gäller att utveckla och finansiera forskningsinfrastruktur spelar unionen en viktig roll när det gäller att stödja infrastruktur på unionsnivå, stödja framväxten av nya anläggningar, skapa bred tillgång till nationella och europeiska infrastrukturer och säkerställa att regionala, nationella, europeiska och internationella strategier är konsekventa och effektiva. Det är inte bara nödvändig att undvika dubbelarbete och samordna och rationalisera användningen av anläggningarna, utan också att sammanföra tillgängliga resurser så att unionen också kan förvärva och använda forskningsinfrastrukturer på global nivå. |
Ytterligare utveckling och bredare användning av bästa forskningsinfrastrukturer på europeisk nivå kommer att bidra betydligt till utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Medan medlemsstaternas roll förblir av central betydelse när det gäller att utveckla och finansiera forskningsinfrastruktur spelar unionen en viktig roll när det gäller att stödja infrastruktur på europeisk nivå, till exempel att samordna utspridda europeiska forskningsinfrastrukturer, stödja framväxten av nya och integrerade anläggningar, skapa och understödja bred tillgång till nationella och europeiska infrastrukturer och säkerställa att regionala, nationella, europeiska och internationella strategier är konsekventa och effektiva. Det är nödvändigt att undvika dubbelarbete och fragmentering av insatserna, främja en samordnad och effektiv användning av anläggningarna, och i förekommande fall sammanföra tillgängliga resurser så att unionen också kan förvärva och använda forskningsinfrastrukturer på global nivå. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
IKT har förändrat forskningen genom att möjliggöra samarbete på distans, massiv databehandling, datorbaserade försök och tillgång till distansresurser. Forskningen blir därför alltmer gräns- och sektorsövergripande vilket kräver IKT‑infrastrukturer som är lika övernationella som forskningen själv. Det är därför lämpligt att en betydande andel av budgeten för detta speciella mål går till forskning och innovation inom e‑infrastruktur. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Effektivitetsvinsterna när det gäller omfattning och räckvidd som uppnås genom en europeisk strategi för uppförande, användning och förvaltning av forskningsinfrastrukturer, inbegripet e‑infrastrukturer, kommer att bidra avsevärt till att främja Europas forsknings- och innovationspotential. |
Effektivitetsvinsterna när det gäller omfattning och räckvidd som uppnås genom en europeisk strategi för uppförande, användning och förvaltning av forskningsinfrastrukturer, inbegripet e‑infrastrukturer, kommer att bidra avsevärt till att främja Europas forsknings- och innovationspotential och göra unionen mer konkurrenskraftig på internationell nivå. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.3. Huvuddragen för verksamheten |
4.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheterna ska syfta till att utveckla europeiska forskningsinfrastrukturer inför 2020 och därefter, främja deras innovationspotential och humankapital och stärka strategin för europeisk forskningsinfrastruktur. |
Verksamheterna ska syfta till att utveckla europeiska forskningsinfrastrukturer inför 2020 och därefter, främja deras innovationspotential och mänskliga resurser och stärka strategin för europeisk forskningsinfrastruktur. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Utveckla de europeiska forskningsinfrastrukturerna inför 2020 och därefter |
(a) Utveckla de europeiska forskningsinfrastrukturerna inför 2020 och därefter | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målen ska vara att säkerställa genomförandet och driften av ESFRI och annan forskningsinfrastruktur av världsklass, inbegripet utveckling av regionala partneranläggningar, integration av och tillträde till nationella forskningsinfrastrukturer samt utveckling, utbyggnad och drift av e-infrastrukturer. |
Målen ska vara att säkerställa genomförandet och driften av och transnationella tillgången till Esfri och annan forskningsinfrastruktur av världsklass, inbegripet utveckling av utmärkta regionala partneranläggningar av europeiskt intresse, såväl som transnationell tillgång till europeiska forskningsinfrastrukturer i världsklass, integration av och transnationellt tillträde till nationella forskningsinfrastrukturer samt utveckling, utbyggnad och drift av e-infrastrukturer samt utveckling, utbyggnad och drift av e-infrastrukturer för att garantera en världsledande kapacitet i nätverksbyggande, databehandling och vetenskapliga data. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Främja innovationspotentialen hos forskningsinfrastruktur och dess humankapital |
(b) Främja innovationspotentialen hos forskningsinfrastruktur och dess humankapital | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målen ska vara att uppmuntra forskningsinfrastrukturer till att fungera som tidiga användare av teknik, att främja FoU-partnerskap med näringslivet, underlätta industriell användning av forskningsinfrastruktur och att stimulera skapandet av innovationskluster. Denna verksamhet ska också stödja utbildning och/eller utbyte av personal som handhar och driver forskningsinfrastruktur. |
Målen ska vara att uppmuntra forskningsinfrastrukturer till att fungera som tidiga användare eller utvecklare av spetsteknik, att främja FoU-partnerskap med näringslivet, underlätta industriell användning av forskningsinfrastruktur och att stimulera skapandet av innovationskluster. Denna verksamhet ska också stödja utbildning och/eller utbyte av personal som använder, handhar och driver forskningsinfrastruktur, inbegripet ett utstationeringssystem för chefer och projektledare. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Stärka europeisk politik för forskningsinfrastruktur och internationellt samarbete |
(c) Stärka europeisk politik för forskningsinfrastruktur och internationellt samarbete | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet ska vara att stödja partnerskap mellan berörda politiska beslutsfattare och finansieringsorgan, kartlägga och bevaka instrument för beslutsfattande och internationellt samarbete. |
Syftet ska vara att stödja partnerskap mellan berörda politiska beslutsfattare och finansieringsorgan, kartlägga och bevaka instrument för beslutsfattande och internationellt samarbete. De europeiska forskningsinfrastrukturernas internationella samarbetsaktiviteter ska stödjas och de ska tillfrågas när en europeisk strategi för internationellt forskningssamarbete byggs upp. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Den andra och tredje verksamheten ska bedrivas genom egna särskilda åtgärder och, när så är lämpligt, som en del av den första verksamheten. |
Den andra och tredje verksamheten ska bedrivas genom egna särskilda åtgärder och, när så är lämpligt, som en del av den första verksamheten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 125 Förslag till förordning Bilaga I – Del I – punkt 4a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
4a. SPRIDNING AV SPETSKOMPETENS OCH BREDDAT DELTAGANDE | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
4a.1. Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Det särskilda målet är att fullt ut utnyttja potentialen hos EU:s begåvningsreserv och se till att fördelarna av en innovationsdriven ekonomi är både maximerad och rättvist fördelad i EU i enlighet med kompetensprincipen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
När man hänvisar till målen i EU:s utvecklingspolitik inom forskning och teknik anges det tydligt i artikel 179.2 i EUF-fördraget att ”unionen ska inom hela sitt område stimulera företag, inklusive små och medelstora företag, forskningscentrum och universitet i deras insatser för forskning och teknisk utveckling av hög kvalitet”. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Att se till att forsknings- och innovationsrelaterad verksamhet sprids på bred front har faktiskt länge varit ett viktigt politiskt mål för unionen. Trots att de olika länderna på sistone tillnärmat sig varandra i fråga om innovativitet kvarstår det dock skarpa skillnader mellan EU27‑länderna, vilket har angetts i Innovationsunionens resultattavla 2011. Begränsningarna av de nationella budgetarna under den pågående finansiella krisen hotar dessutom att öka klyftan mellan ”innovationsledare” och ”måttliga innovatörer”. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
4a.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
För att kunna utvecklas mot ett hållbart, inkluderande och smart samhälle måste EU använda den intelligens som finns tillgänglig inom unionen på bästa sätt och frigöra outnyttjad forsknings- och innovationspotential. Detta är en riktig europeisk utmaning, avgörande för vår internationella konkurrenskraft och den kan inte lösas enbart av medlemsstaterna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Genom att främja och sammanlänka spetskompetenscentrum kommer den föreslagna verksamheten att bidra till att stärka det europeiska forskningsområdet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
4a.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
För att garantera effektiviteten i finansieringen av forskning och innovation måste Horisont 2020 vara öppet för ett brett antal deltagare, inbegripet nya deltagare, och se till att spetskompetensen kvarstår var den än finns, så att forskare och innovatörer i hela Europa kan dra nytta av Horisont 2020:s instrument, nätverk och finansiering, inbegripet EIT:s och KI‑gruppernas verksamhet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Syftet med åtgärderna är i detta sammanhang att till fullo utnyttja EU:s kompetens och därmed optimera forskningens och innovationens ekonomiska och sociala effekter, och åtgärderna kommer vara åtskilda från andra politiska initiativ och åtgärder inom de sammanhållningspolitiska fonderna men komplettera dem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Dessa åtgärder omfattar följande: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Nätverksarbete och partnersamverkan | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(a) Knyta framväxande spetsforskningscentrum i mindre innovationsbenägna medlemsstater och regioner till internationella ledande motparter i andra delar av Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(b) Inleda ett anbudsförfarande avseende grundandet av internationellt konkurrenskraftiga forskningscentrum i mindre innovationsbenägna regioner baserat på prioriteringarna i deras regionala strategier för smart specialisering. Deltagarna i anbudsförfarandet bör utgöras av team som är sammansatta av en innovativ men mindre innovationsbenägen region och ett internationellt erkänt spetsforskningscentrum någonstans i Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(c) Etablering av ”ERA Chairs” (forskningsledare) för att locka till sig enastående akademiker till institutioner med tydlig potential för högsta forskningskvalitet, för att hjälpa institutionerna att frigöra så mycket som möjligt av denna potential och därigenom skapa jämlika förhållanden för forskning och innovationer inom det europeiska forskningsområdet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(d) Tillhandahålla EFR-bidrag för återvändande till framstående forskare som för närvarande arbetar utanför Europa och som vill arbeta i Europa eller till forskare som redan arbetar i Europa men som vill flytta till en sämre presterande region. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(e) Stödja kompletterande avtal som ingås av organisationer som tar del av samarbetsprojekt inom forskning med andra enheter och organisationer som i huvudsak är etablerade i andra länder än dem som är direkt inblandade i projektet, med det specifika målet att underlätta utbildningsmöjligheter (särskilt doktorand- och postdoktorandtjänster). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(f) Stärka framgångsrika nätverk i syfte att etablera institutionella nätverk av hög kvalitet inom forskning och innovation. Särskild uppmärksamhet kommer att ges till COST för att främja åtgärder för att identifiera och sammanlänka ”fickor av spetskompetens” (forskarsamfund av hög kvalitet och unga forskare) i hela Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(g) Att utveckla särskilda mekanismer för utbildning i hur man deltar i Horisont 2020 och fullt utnyttja befintliga nätverk som exempelvis de nationella kontaktpunkterna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(h) Att inrätta en marknadsplats på internet där immateriella rättigheter kan marknadsföras i syfte att föra samman ägare och användare av immateriella rättigheter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Skapa synergier med strukturfonderna | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(a) Tilldela utmärkelsen ”spetskompetensstämpel” till positivt utvärderade EFR-projekt, Marie Skłodowska-Curie–projekt eller förslag till samarbetsprojekt som inte har lyckats få finansiering på grund av budgetbegränsningar, och också till slutförda projekt för att underlätta finansieringen av uppföljningen genom nationella, regionala eller privata källor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(b) Att stödja utveckling och övervakning av smarta specialiseringsstrategier. En enhet för politiskt stöd kommer att utvecklas och politiskt lärande på regional nivå underlättas genom internationell kollegial granskning och utbyte av bästa praxis. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 126 Förslag till förordning Bilaga I – Del II – styckena 1–20 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik |
1. Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att upprätthålla och bygga globalt ledarskap inom möjliggörande teknik och rymdforskning och -innovation, vilket stöder konkurrenskraften inom en rad befintliga och framväxande industrier och sektorer. |
Det särskilda målet är att upprätthålla och bygga globalt ledarskap genom forskning och innovation inom möjliggörande teknik och rymdteknik, vilket stöder konkurrenskraften inom en rad befintliga och framväxande industrier och sektorer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det globala affärsklimatet förändras snabbt och Europa 2020-målen för smart och hållbar tillväxt för alla innebär utmaningar och möjligheter för den europeiska industrin. Europa måste driva på innovationen, och omvandla den kunskap som genereras för att stödja och förbättra befintliga produkter, tjänster och marknader , samt skapa nya sådana. Innovation bör utnyttjas i sin vidaste bemärkelse, utöver teknik, för att även inbegripa affärsmässiga, organisatoriska och sociala aspekter. |
Det globala affärsklimatet förändras snabbt och Europa 2020-målen för smart och hållbar tillväxt för alla innebär utmaningar och möjligheter för den europeiska industrin. Europa måste driva på innovationen, och omvandla den kunskap som genereras för att stödja och förbättra kvaliteten och hållbarheten hos befintliga produkter, tjänster och marknader, samt skapa nya sådana. Innovation bör utnyttjas i sin vidaste bemärkelse, utöver teknik, för att även inbegripa affärsmässiga, organisatoriska, sociala och säkerhetsmässiga aspekter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Att stanna kvar i ledningen för den globala konkurrensen med en solid teknisk bas och industriell kapacitet, ökade strategiska investeringar i forskning, utveckling, validering och utprovning krävs inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning och bearbetning, och rymdforskning. |
Att stanna kvar i ledningen för den globala konkurrensen med en solid teknisk bas och industriell kapacitet, ökade strategiska investeringar i forskning, utveckling, validering och utprovning krävs inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning och bearbetning, och rymdforskning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Framgångsrik hantering och utbyggnad av möjliggörande teknik av den europeiska industrin är en viktig faktor när det gäller att stärka Europas produktivitet och innovationskapacitet och se till att Europa har en avancerad, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, globalt ledarskap på områden för högteknologiska tillämpningar och förmåga att utveckla effektiva lösningar för samhällsutmaningar. Den stora genomslagskraften för sådan verksamhet kan sporra till ytterligare framsteg genom kompletterande uppfinningar och tillämpningar, som garanterar en högre avkastning på investeringarna i denna teknik än på något annat område. |
Framgångsrik hantering och utbyggnad av möjliggörande teknik av den europeiska industrin är en viktig faktor när det gäller att stärka Europas produktivitet och innovationskapacitet och se till att Europa har en avancerad, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, globalt ledarskap på områden för högteknologiska tillämpningar och förmåga att utveckla effektiva och hållbara lösningar för samhälleliga utmaningar. Den stora genomslagskraften för sådan verksamhet kan sporra till ytterligare framsteg genom kompletterande uppfinningar och tillämpningar, som garanterar en högre avkastning på investeringarna i denna teknik än på något annat område. Utvecklingen av spinoffeffekter från forskningsprojekt ska stödjas genom flexibla instrument, till exempel öppna upphandlingar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Dessa verksamheter kommer att bidra till målen för flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020 – Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa – samt målen för unionens rymdpolitik. |
Dessa verksamheter kommer att bidra till målen för flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020 – Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa samt strategin för inre säkerhet i unionen och målen för unionens rymdpolitik. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Komplementaritet med andra verksamheter inom Horisont 2020 |
Komplementaritet med andra verksamheter inom Horisont 2020 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheterna inom ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” kommer i första hand att vara baserade på dagordningar för forskning och innovation som fastställts av industrin och näringslivet tillsammans med forskarvärlden och ha stark fokus på mobilisering av investeringar från den privata sektorn. |
Verksamheterna inom ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” kommer i första hand att vara baserade på dagordningar för forskning och innovation som fastställts av industrin, näringslivet och små och medelstora företag tillsammans med forskarvärlden. Verksamheterna kommer att syfta till att ta itu med gemensamma behov och problem i den specifika sektorn samt att stödja genomförandet av de politiska målen i de specifika sektorerna. Verksamheterna kommer att ha stark fokus på mobilisering av investeringar och innovationer från den privata sektorn. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Integreringen av möjliggörande teknik i lösningar för samhällsutmaningarna ska stödjas tillsammans med de relevanta utmaningarna. Tillämpningar inom möjliggörande teknik som inte omfattas av samhällsutmaningar, men som är viktiga för att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft, ska stödjas inom ramen för ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”. |
Integreringen av möjliggörande teknik i lösningar för de samhälleliga utmaningarna ska stödjas tillsammans med de relevanta utmaningarna. Tillämpningar inom möjliggörande teknik som inte omfattas av samhälleliga utmaningar, men som är viktiga för att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft, ska stödjas inom ramen för ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
En gemensam strategi |
En gemensam strategi | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Strategin ska omfatta både verksamhet som utgår ifrån en viss dagordning och mer öppna områden för att främja innovativa projekt och banbrytande lösningar. Tonvikten ska ligga på FoU, storskaliga pilotprojekt och demonstrationsverksamheter, provningsanläggningar och levande laboratorier, prototypframställning och produktvalidering inom pilotverksamheter. Verksamheterna ska utformas för att förbättra industrins konkurrenskraft genom att stimulera näringslivet, särskilt små och medelstora företag, till att investera mer i forskning och innovation. |
Strategin ska omfatta både verksamhet som utgår ifrån en viss dagordning och mer öppna områden för att främja innovativa projekt och banbrytande lösningar. Tonvikten ska ligga på FoU- och innovationsverksamhet i de förkommersiella faserna, däribland demonstrationsverksamheter, standardisering, provningsanläggningar och levande laboratorier, prototypframställning och produktvalidering inom pilotverksamheter. Verksamheterna ska utformas för att förbättra industrins konkurrenskraft genom att stimulera näringslivet till att investera mer i forskning och innovation. Verksamheterna ska framför allt stödja små och medelstora företags investeringar i och ökade tillgång till forsknings- och innovationsverksamhet. Små eller medelstora projekt ska särskilt uppmärksammas. Direkta uppföljningsaktiviteter för projekt såsom pilotförsök, demonstrationer och tillämpning ska stödjas genom flexibla instrument, till exempel öppna upphandlingar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
En viktig del av ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” är viktig möjliggörande teknik, definierad som mikro- och nanoelektronik, fotonik, nanoteknik, bioteknik, avancerade material och avancerade tillverkningssystem. Dessa tvärvetenskapliga, kunskaps- och kapitalintensiva typer av teknik spänner över många olika sektorer och utgör grunden för betydande konkurrensfördelar för den europeiska industrin. En integrerad strategi som främjar kombination, konvergens och korsbefruktningseffekter inom viktig möjliggörande teknik i olika innovationscykler och värdekedjor kan ge lovande forskningsresultat och bana väg för nya typer av industriell teknik, produkter, tjänster och nya tillämpningar (t.ex. inom rymden, transporter, miljön, hälsa osv.). De många interaktionerna mellan viktig möjliggörande teknik och möjliggörande teknik kommer därför att utnyttjas på ett flexibelt sätt, som en viktig källa för innovation. Detta kommer att komplettera stödet till forskning och innovation inom viktig möjliggörande teknik som kan tillhandahållas av nationella eller regionala myndigheter med hjälp av resurser från sammanhållningspolitiken inom ramen för strategier för smart specialisering. |
En viktig del av ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” är viktig möjliggörande teknik, definierad som mikro- och nanoelektronik, fotonik, nanoteknik, bioteknik, avancerade material och avancerade tillverkningssystem. Dessa tvärvetenskapliga, kunskaps- och kapitalintensiva typer av teknik spänner över många olika sektorer och utgör grunden för betydande konkurrensfördelar för den europeiska industrin och för att skapa nya arbetstillfällen. En integrerad strategi som främjar kombination, konvergens och korsbefruktningseffekter inom viktig möjliggörande teknik i olika innovationscykler och värdekedjor kan ge lovande forskningsresultat och bana väg för nya typer av industriell teknik, produkter, tjänster liksom nya tillämpningar och hållbara strategier (t.ex. inom rymden, transporter, miljön, hälsa, jordbruk osv.). De många interaktionerna mellan viktig möjliggörande teknik och möjliggörande teknik kommer därför att utnyttjas på ett flexibelt sätt, som en viktig källa för innovation. Detta kommer att komplettera stödet till forskning och innovation inom viktig möjliggörande teknik som kan tillhandahållas av nationella eller regionala myndigheter med hjälp av resurser från sammanhållningspolitiken inom ramen för strategier för smart specialisering. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För all möjliggörande teknik och industriteknik, inklusive viktig möjliggörande teknik, kommer ett viktigt mål att vara att främja samverkan mellan tekniktyperna, och med tillämpningarna inom ramen för samhällsutmaningar. Detta ska beaktas fullt ut när dagordningarna och prioriteringarna utvecklas och genomförs. Det kräver att berörda parter som företräder olika perspektiv är fullt delaktiga i fastställandet av prioriteringar och i genomförandet. I vissa fall kommer det också att kräva åtgärder som finansieras gemensamt av möjliggörande teknik och industriteknik, och av relevanta samhällsutmaningar. Detta kommer att innefatta gemensam finansiering av offentlig-privata partnerskap som syftar till att utveckla teknik och tillämpa den för att ta itu med samhällsutmaningar. |
För all möjliggörande teknik och industriteknik, inklusive viktig möjliggörande teknik, kommer ett viktigt mål att vara att främja samverkan mellan tekniktyperna, och med tillämpningarna inom ramen för samhälleliga utmaningar. Detta ska beaktas fullt ut när dagordningarna och prioriteringarna utvecklas och genomförs. Det kräver att samtliga berörda parter som företräder olika perspektiv är fullt delaktiga i fastställandet av prioriteringar och i genomförandet. I vissa fall kommer det också att kräva åtgärder som finansieras gemensamt av möjliggörande teknik och industriteknik, och av relevanta samhälleliga utmaningar. Detta kommer att innefatta gemensam finansiering av offentlig-privata partnerskap som syftar till att utveckla teknik och innovation och tillämpa den för att ta itu med samhälleliga utmaningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
IKT spelar en viktig roll eftersom den omfattar viss viktig möjliggörande teknik och tillhandahåller den grundläggande infrastrukturen, tekniken och systemen för avgörande ekonomiska och sociala processer och nya privata och offentliga produkter och tjänster. Europeiska industri måste finnas kvar i framkanten av den tekniska utvecklingen inom IKT, där många typer av teknik träder in i en ny banbrytande fas, vilket skapar nya möjligheter. |
IKT spelar en viktig roll eftersom den omfattar viss viktig möjliggörande teknik och tillhandahåller den grundläggande infrastrukturen, tekniken och systemen för avgörande ekonomiska och sociala processer och nya privata och offentliga produkter och tjänster. Europeiska industri måste finnas kvar i framkanten av den tekniska utvecklingen inom IKT, där många typer av teknik träder in i en ny banbrytande fas, vilket skapar nya möjligheter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Rymdsektorn växer snabbt och levererar information som är av avgörande betydelse för många områden i det moderna samhället och som uppfyller dess grundläggande krav, bemöter allmängiltiga vetenskapliga frågor och säkrar unionens ställning som en viktig aktör på den internationella scenen. Rymdforskningen ligger till grund för all verksamhet som genomförs på området för rymdfrågor, men är för närvarande uppsplittrad på nationella program som drivs av vissa av unionens medlemsstater. Samordning av och investering i rymdforskning måste ske på unionsnivå (jfr artikel 189 i EUF-fördraget) för att man ska kunna bibehålla konkurrenskraften, bevara unionens rymdbaserade infrastruktur, t.ex. Galileo, och behålla en framtida roll för unionen på rymdområdet. Dessutom är innovativa tjänster och tillämpningar i senare led, som använder information som härrör från rymdområdet, en viktig källa till tillväxt och sysselsättning. |
Rymdsektorn växer snabbt och levererar information som är av avgörande betydelse för många områden i det moderna samhället och som uppfyller dess grundläggande krav, bemöter allmängiltiga vetenskapliga frågor och säkrar unionens ställning som en viktig aktör på den internationella scenen. Rymdforskningen ligger till grund för all verksamhet som genomförs på området för rymdfrågor. Samordning av och investering i rymdforskning måste ske på unionsnivå (jfr artikel 189 i EUF-fördraget) för att man ska kunna bibehålla konkurrenskraften, bevara unionens rymdbaserade infrastruktur, t.ex. Galileo, och behålla en framtida roll för unionen på rymdområdet. Detta ska uppnås genom ett nära samarbete mellan Europeiska rymdbyrån och nationella rymdbyråer. Dessutom är innovativa tjänster och tillämpningar i senare led, som använder information som härrör från rymdområdet, en viktig källa till tillväxt och sysselsättning och en utveckling av dem utgör en viktig möjlighet för unionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europa kan uppnå kritisk massa genom partnerskap, kluster och nätverk, standardisering, främjande av samarbete mellan olika vetenskapliga och tekniska discipliner och sektorer med liknande forsknings- och utvecklingsbehov, vilket leder till genombrott, ny teknik och innovativa lösningar. |
Europa kan uppnå kritisk massa genom partnerskap, kluster och nätverk, standardisering, främjande av samarbete mellan olika vetenskapliga och tekniska discipliner och sektorer med liknande forsknings- och utvecklingsbehov, vilket leder till genombrott, ny teknik och innovativa lösningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utveckling och genomförande av dagordningar för forskning och innovation genom offentlig-privata partnerskap, upprättande av effektiva förbindelser mellan industrin och den akademiska världen, mobilisering av ytterligare investeringar, tillgång till riskkapital, standardisering och stöd till förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa produkter och tjänster är aspekter som är väsentliga när det gäller konkurrenskraft. |
Utveckling och genomförande av dagordningar för forskning och innovation genom de europeiska teknikplattformarna och offentlig-privata partnerskap, upprättande av effektiva förbindelser mellan industrin och den akademiska världen, mobilisering av ytterligare investeringar, tillgång till riskkapital, standardisering och stöd till förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa produkter och tjänster är aspekter som är väsentliga när det gäller konkurrenskraft. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
I detta avseende är också starka kopplingar till EIT nödvändigt för att duktiga entreprenörstalanger ska kunna utvecklas och innovation påskyndas genom att personer sammanförs från olika länder, discipliner och organisationer. |
I detta avseende är också starka kopplingar till EIT nödvändigt för att duktiga entreprenörstalanger ska kunna utvecklas och innovation påskyndas genom att personer sammanförs från olika länder, discipliner och organisationer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Samarbete på unionsnivå kan också stödja möjligheter till handel genom utveckling av europeiska eller internationella standarder för nya produkter, tjänster och ny teknik. Verksamhet till stöd för standardisering och driftskompatibilitet, säkerhet och verksamhet innan bestämmelser fastställs kommer att främjas. |
Samarbete på unionsnivå ska också stödja möjligheter till handel genom utveckling av europeiska eller internationella standarder för nya produkter, tjänster och ny teknik. Framtagandet av sådana standarder efter samråd med berörda aktörer från forskningsvärlden och näringslivet kan få positiva effekter. Verksamhet till stöd för standardisering och driftskompatibilitet, säkerhet och verksamhet innan bestämmelser fastställs kommer att främjas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 127 Förslag till förordning Bilaga I – Del II – punkt 1.1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.1. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) |
1.1. Informations- och kommunikationsteknik (IKT) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.1.1. Särskilt mål för IKT |
1.1.1. Särskilt mål för IKT | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet för forskning och innovation (FoI) inom IKT är, i linje med den digitala agendan för Europa, att göra det möjligt för Europa att utveckla och utnyttja de möjligheter som framstegen inom IKT medför, till nytta för medborgare, företag och forskarvärlden. |
Det särskilda målet för forskning och innovation (FoI) inom IKT är, i linje med den digitala agendan för Europa, att göra det möjligt för Europa att utveckla och utnyttja de möjligheter som framstegen inom IKT medför, till nytta för medborgare, företag och forskarvärlden. IKT omfattar alla IKT-områden, bland annat fasta nät, trådlösa nät, optiska fibernät och satellitnät, nätverk av elektroniska medier och inkapslad programvara, liksom också de vidsträckta områdena fotonik, molekylär elektronik, magnetelektronik, robotik, nanoelektronik och bioelektronik. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europa är världens största ekonomi och har störst andel av den globala IKT-marknaden (för närvarande mer än 2 600 miljarder euro) och kan därmed ha legitima ambitioner för sina företag, stater, forsknings- och utbildningscentrum och universitet att leda utvecklingen inom IKT, utveckla nya företag och investera mer i IKT-innovationer. |
Europa är världens största ekonomi och har störst andel av den globala IKT-marknaden (för närvarande mer än 2 600 miljarder euro) och kan därmed ha legitima ambitioner för sina företag, stater, forsknings- och utbildningscentrum och universitet att leda utvecklingen inom IKT, utveckla nya företag och investera mer i IKT-innovationer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
IKT-sektorn i Europa bör senast 2020 stå för åtminstone motsvarande dess andel av den globala IKT-marknaden, i dag cirka en tredjedel. Europa bör också ta fram innovativa företag inom IKT så att en tredjedel av alla utgifter inom FoU för IKT (i dag mer än 35 miljarder euro per år) investeras av företag som bildats under de senaste två årtiondena. Detta skulle kräva en betydande ökning av de offentliga investeringarna i FoU för IKT på sätt som ökar den privata sektorns utgifter, för att målet att fördubbla investeringarna under det kommande årtiondet ska kunna uppnås, och betydligt fler europeiska poler med vetenskaplig spetskompetens inom IKT. |
IKT-sektorn i Europa bör senast 2020 stå för åtminstone motsvarande dess andel av den globala IKT-marknaden, i dag cirka en tredjedel. Europa bör också ta fram innovativa företag inom IKT så att en tredjedel av alla utgifter inom FoU för IKT (i dag mer än 35 miljarder euro per år) investeras av företag som bildats under de senaste två årtiondena. Detta skulle kräva en betydande ökning av de offentliga investeringarna i FoU för IKT på sätt som ökar den privata sektorns utgifter, för att målet att fördubbla investeringarna under det kommande årtiondet ska kunna uppnås, och betydligt fler europeiska poler med vetenskaplig spetskompetens inom IKT. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För att alltmer komplexa och tvärvetenskapliga tekniktyper och handelskedjor inom IKT ska kunna behärskas krävs partnerskap, riskdelning och mobilisering av kritisk massa inom EU. Åtgärder på unionsnivå hjälper industrin med ett inremarknadsperspektiv och att uppnå stordriftsfördelar och räckvidd. Samarbete kring gemensamma, öppna teknikplattformar med spridnings- och förstärkningseffekter gör det möjligt för många olika aktörer att dra nytta av ny utveckling och tillämpa ytterligare innovationer. Samarbete och partnerskap på unionsnivå möjliggör också konsensusbyggande, fastställer en synlig kontaktpunkt för internationella partner, och leder till utveckling av standarder och kompatibla lösningar i unionen och globalt. |
För att alltmer komplexa och tvärvetenskapliga tekniktyper och handelskedjor inom IKT ska kunna behärskas krävs partnerskap, riskdelning och mobilisering av kritisk massa inom EU. Åtgärder på unionsnivå hjälper industrin med ett inremarknadsperspektiv och att uppnå stordriftsfördelar och räckvidd. Samarbete kring gemensamma, öppna teknikplattformar med spridnings- och förstärkningseffekter gör det möjligt för många olika aktörer att dra nytta av ny utveckling och tillämpa ytterligare innovationer. Samarbete och partnerskap på unionsnivå möjliggör också konsensusbyggande, fastställer en synlig kontaktpunkt för internationella partner, och leder till utveckling av standarder och kompatibla lösningar i unionen och globalt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.1.2. Motivering och mervärde för unionen |
1.1.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
IKT ligger till grund för innovation och konkurrenskraft inom många olika privata och offentliga marknader och sektorer, och möjliggör vetenskapliga framsteg inom alla ämnesområden. Under det kommande årtiondet kommer de omvälvande effekterna av digital teknik, IKT‑komponenter, -infrastrukturer och ‑tjänster att bli alltmer synliga på alla områden. Resurser för databehandling, kommunikation och datalagring i obegränsad omfattning kommer att bli tillgängliga för alla människor på jorden. Väldiga mängder information och data kommer att genereras av sensorer, maskiner och informationsförstärkta produkter, vilket kommer att göra åtgärder på distans till en vardagsföreteelse, möjliggöra global utveckling av affärsprocesser och hållbara produktionsanläggningar och medföra en lång rad tjänster och tillämpningar. Många viktiga kommersiella och offentliga tjänster och alla centrala processer för kunskapsproduktion inom vetenskap, utbildning, näringsliv och den offentliga sektorn kommer att tillhandahållas genom IKT. IKT kommer att tillhandahålla den kritiska infrastrukturen för produktion och affärsprocesser, kommunikation och transaktioner. IKT kommer också att vara oumbärlig inför viktiga samhällsutmaningar, samt samhällsprocesser som gemenskapsbildande, konsumentbeteende och offentliga styrelseformer, till exempel genom sociala medier. |
IKT ligger till grund för innovation och konkurrenskraft inom många olika privata och offentliga marknader och sektorer, och möjliggör vetenskapliga framsteg inom alla ämnesområden. Under det kommande årtiondet kommer de omvälvande effekterna av digital teknik, IKT‑komponenter, -infrastrukturer och ‑tjänster att bli alltmer synliga på alla områden. Resurser för databehandling, kommunikation och datalagring kommer att fortsätta att spridas under kommande år. Väldiga mängder information och data i realtid kommer att genereras av sensorer, maskiner och informationsförstärkta produkter, vilket kommer att göra åtgärder på distans till en vardagsföreteelse, möjliggöra global utveckling av affärsprocesser och hållbara produktionsanläggningar och medföra en lång rad tjänster och tillämpningar. Många viktiga kommersiella och offentliga tjänster och alla centrala processer för kunskapsproduktion inom vetenskap, utbildning, näringsliv och den offentliga sektorn kommer att tillhandahållas genom IKT, vilket gör dem bättre tillgängliga. IKT kommer att tillhandahålla den kritiska infrastrukturen för produktion och affärsprocesser, kommunikation och transaktioner. IKT kommer också att vara oumbärlig inför viktiga samhälleliga utmaningar, samt samhällsprocesser som gemenskapsbildande, konsumentbeteende, politiskt deltagande och offentliga styrelseformer, till exempel genom sociala medier samt plattformar och redskap för kollektivt medvetande. Med tanke på utvecklingen av konkurrenskraftiga lösningar är det oerhört viktigt med stöd till och integrering av forskning kring en användarinriktad syn på standarder, teknik och system. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Unionens stöd till forskning och innovation inom IKT är en viktig del i förberedelserna av nästa generations teknik och tillämpningar, eftersom det utgör en betydande del av de totala utgifterna för samarbetsbaserad FoI med medelhög till hög risk i Europa. Offentliga investeringar i forskning och innovation inom IKT på unionsnivå har varit och förblir av största vikt för att mobilisera den kritiska massa som leder till genombrott och till större spridning och bättre utnyttjande av innovativa lösningar, produkter och tjänster. Den fortsätter att spela en central roll för utvecklingen av öppna plattformar och öppen teknik som kan tillämpas i hela unionen, för utprovning av och försök med innovationer i verkliga alleuropeiska miljöer och för optimering av resurser för unionens konkurrenskraft och gemensamma samhällsutmaningar. Unionens stöd till forskning och innovation inom IKT gör det också möjligt för högteknologiska små och medelstora företag att växa och dra nytta av storleken på unionsomfattande marknader. Den stärker samarbete och spetskompetens bland vetenskapsmän och ingenjörer i unionen, förstärker synergin med och mellan nationella budgetar och tjänar som kontaktpunkt för samarbetet med partner utanför Europa. |
Unionens stöd till forskning och innovation inom IKT är en viktig del i förberedelserna av nästa generations teknik och tillämpningar, eftersom det utgör en betydande del av de totala utgifterna för samarbetsbaserad FoI med medelhög till hög risk i Europa. Offentliga investeringar i forskning och innovation inom IKT på unionsnivå har varit och förblir av största vikt för att mobilisera den kritiska massa som leder till genombrott och till större spridning och bättre utnyttjande av innovativa lösningar, produkter och tjänster. Den fortsätter att spela en central roll för utvecklingen av öppna plattformar och öppen teknik som kan tillämpas i hela unionen, för utprovning av och försök med innovationer i verkliga alleuropeiska miljöer och för optimering av resurser för unionens konkurrenskraft och gemensamma samhälleliga utmaningar. Unionens stöd till forskning och innovation inom IKT gör det också möjligt för högteknologiska små och medelstora företag att växa och dra nytta av storleken på unionsomfattande marknader. Den stärker samarbete och spetskompetens bland vetenskapsmän och ingenjörer i unionen, förstärker synergin med och mellan nationella budgetar och tjänar som kontaktpunkt för samarbetet med partner utanför Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Flera på varandra följande utvärderingar av IKT-verksamheter inom unionens ramprogram för forskning och innovation har visat att fokuserade investeringar i forskning och innovation inom IKT på unionsnivå har varit av stor betydelse för att skapa industriellt ledarskap inom områden som mobil kommunikation och säkerhetskritiska IKT-system, och för att ta itu med utmaningar såsom energieffektivitet eller demografiska förändringar. Unionens investeringar i forskningsinfrastruktur på IKT-området har gett europeiska forskare världens bästa forskningsnätverk och datorresurser. |
Flera på varandra följande utvärderingar av IKT-verksamheter inom unionens ramprogram för forskning och innovation har visat att fokuserade investeringar i forskning och innovation inom IKT på unionsnivå har varit av stor betydelse för att skapa industriellt ledarskap inom områden som mobil kommunikation och säkerhetskritiska IKT-system, och för att ta itu med utmaningar såsom energieffektivitet eller demografiska förändringar och ett bättre tillhandahållande av hälso- och sjukvård. Unionens investeringar i forskningsinfrastruktur på IKT-området har gett europeiska forskare världens bästa forskningsnätverk och datorresurser. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.1.3. Huvuddragen för verksamheten |
1.1.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ett antal verksamhetsområden ska inriktas på utmaningar för industriellt och tekniskt ledarskap inom IKT och omfatta dagordningar för generisk forskning och innovation inom IKT, framför allt inbegripet följande: |
Ett antal verksamhetsområden ska inriktas på utmaningar för industriellt och tekniskt ledarskap inom IKT och omfatta dagordningar för generisk forskning och innovation inom IKT, framför allt inbegripet följande: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) En ny generation komponenter och system: Konstruktion av avancerade och smarta inbyggda komponenter och system. |
(a) En ny generation komponenter och system: Konstruktion av avancerade, säkra och smarta inbyggda komponenter och systemkomponenter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Nästa generations databehandling: Avancerade system och avancerad teknik för databehandling. |
(b) Nästa generations databehandling: Avancerade och säkra system och avancerad teknik för databehandling. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Framtidens internet: Infrastruktur, teknik och tjänster. |
(c) Framtidens internet: Programvara, maskinvara, infrastruktur, teknik och tjänster. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Innehållsteknik och informationshantering: IKT för digitalt innehåll och kreativitet. |
(d) Innehållsteknik och informationshantering: IKT för digitalt innehåll, kulturella branscher och kreativitet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) Avancerade gränssnitt och robotar: Robotteknik och smarta miljöer. |
(e) Avancerade gränssnitt och robotar: Robotteknik och smarta miljöer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(f) Mikro- och nanoelektronik samt fotonik: Viktig möjliggörande teknik i samband med mikro- och nanoelektronik samt fotonik. |
(f) Mikro- och nanoelektronik samt fotonik. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(fa) Kvantteknik: Nästa generation IKT‑anordningar i en kombination av kvantfysik och informatik. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Dessa sex huvudsakliga verksamhetsområden förväntas täcka alla behov. De skulle inbegripa industriellt ledarskap inom generiska IKT-baserade lösningar, produkter och tjänster som behövs för att hantera stora samhällsutmaningar samt dagordningar för tillämpningsinriktad forskning och innovation inom IKT som kommer att stödjas tillsammans med relevant samhällsutmaning. |
Dessa sju huvudsakliga verksamhetsområden förväntas täcka alla behov. De skulle inbegripa industriellt ledarskap inom generiska IKT-baserade lösningar, produkter och tjänster som behövs för att hantera stora samhälleliga utmaningar samt dagordningar för tillämpningsinriktad forskning och innovation inom IKT som kommer att stödjas tillsammans med relevant samhällelig utmaning. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att avancerade IKT-lösningar väljs för de projekt som får stöd enligt prioriteringen Samhälleliga utmaningar. Ökat stöd ska utgå till forskning och utveckling som avser öppna och distribuerade system. För att hela potentialen hos IKT ska kunna tillvaratas bör reglerna för deltagande garantera mångsidigheten inom de forskningsområden och forskningscykler som är typiska för IKT-forskningen och möjliggöra såväl långvariga kostnadsintensiva storskaliga forskningsprojekt som verksamhet för att snabbt använda de möjligheter som marknaden identifierat. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Dessa sex verksamhetsområden ska också omfatta IKT-specifik forskningsinfrastruktur såsom levande laboratorier för experimentering i stor skala, och infrastrukturer för bakomliggande viktig möjliggörande teknik och integreringen av denna i avancerade produkter och innovativa intelligenta system, inklusive utrustning, verktyg, stödtjänster, renrum och tillgång till gjuterier för utformning av prototyper. |
Dessa sju verksamhetsområden ska också omfatta IKT-specifik forskningsinfrastruktur såsom levande laboratorier för experimentering i stor skala, och infrastrukturer för bakomliggande viktig möjliggörande teknik och integreringen av denna i avancerade produkter och innovativa intelligenta system, inklusive utrustning, verktyg, stödtjänster, renrum och tillgång till gjuterier för utformning av prototyper. EU-finansiering främjar gemensamma resurser och infrastruktur som är tillgänglig för ett flertal aktörer, inte minst små och medelstora företag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Människans grundläggande fri- och rättigheter, och i synnerhet rätten till integritet, hör till unionens hörnstenar. Horisont 2020 ska stödja forskning kring och utveckling av system som kan ge unionsmedborgarna fullständig kontroll över sina kommunikationer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 128 Förslag till förordning Bilaga I – Del II – punkt 1.2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.2. Nanoteknik |
1.2. Nanoteknik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.2.1. Särskilt mål för nanoteknik |
1.2.1. Särskilt mål för nanoteknik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet för nanoteknisk forskning och innovation är att säkra unionens ledarskap på denna globala marknad med hög tillväxt, genom att främja investeringar i nanoteknik samt användning av den i konkurrenskraftiga produkter och tjänster med högt mervärde inom en rad olika tillämpningar och sektorer. |
Det särskilda målet för nanoteknisk forskning och innovation är att säkra unionens ledarskap på denna globala marknad med hög tillväxt, genom att främja investeringar i nanoteknik samt användning av den i konkurrenskraftiga produkter och tjänster med högt mervärde inom en rad olika tillämpningar och sektorer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Senast 2020 kommer nanotekniken att vara genomgående, dvs. fullständigt integrerad i de flesta typer av teknik och tillämpningar, styrt av fördelarna för konsumenterna, livskvaliteten, en hållbar utveckling och den starka industriella potentialen att uppnå tidigare otillgängliga lösningar för produktivitet och resurseffektivitet. |
Senast 2020 kommer nanotekniken att vara genomgående, dvs. fullständigt integrerad i de flesta typer av teknik och tillämpningar, styrt av fördelarna för konsumenterna, livskvaliteten, en hållbar utveckling och den starka industriella potentialen att uppnå tidigare otillgängliga lösningar för produktivitet och resurseffektivitet. Senast 2015 kommer kommissionen att se över all tillämplig lagstiftning för att garantera säkerhet för alla tillämpningar av nanomaterial i produkter som under sin livscykel kan påverka hälsan, miljön eller säkerheten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europa måste också fastställa det globala riktmärket för säker och ansvarstagande nanoteknisk utveckling och styrning som säkerställer stora vinster för både samhälle och industri. |
Europa måste också fastställa det globala riktmärket för säker och ansvarstagande nanoteknisk utveckling och styrning som säkerställer stora vinster för både samhälle och industri. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Produkter med nanoteknik utgör en världsmarknad som Europa inte har råd att bortse ifrån. Värdet av de produkter där nanoteknik ingår som viktigaste komponent uppgår enligt marknadsbedömningar till 700 miljarder euro 2015 och 2 biljoner euro 2020, med 2 respektive 6 miljoner arbetstillfällen. Europas företag på området för nanoteknik bör utnyttja denna tvåsiffriga marknadstillväxt och kunna erövra en marknadsandel som åtminstone motsvarar Europas andel av den globala forskningsfinansieringen (dvs. en fjärdedel) senast 2020. |
Produkter med nanoteknik utgör en världsmarknad som Europa inte har råd att bortse ifrån. Värdet av de produkter där nanoteknik ingår som viktigaste komponent uppgår enligt marknadsbedömningar till 700 miljarder euro 2015 och 2 biljoner euro 2020, med 2 respektive 6 miljoner arbetstillfällen. Europas företag på området för nanoteknik bör utnyttja denna tvåsiffriga marknadstillväxt och kunna erövra en marknadsandel som åtminstone motsvarar Europas andel av den globala forskningsfinansieringen (dvs. en fjärdedel) senast 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.2.2. Motivering och mervärde för unionen |
1.2.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Nanotekniken utgör ett spektrum av teknik under utveckling med bevisad potential, med revolutionerande effekter för t.ex. material, IKT, biovetenskap, hälsovård och konsumentvaror när väl forskningen omsätts i banbrytande produkter och produktionsprocesser. |
Nanotekniken utgör ett spektrum av teknik under utveckling med bevisad potential, med revolutionerande effekter för t.ex. material, IKT, tillverkningsindustrin, biovetenskap, hälsovård och konsumentvaror när väl forskningen omsätts i banbrytande, hållbara och konkurrenskraftiga produkter och produktionsprocesser. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Nanoteknik spelar en avgörande roll när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Ett framgångsrikt införande av denna viktiga möjliggörande teknik kommer att bidra till konkurrenskraften hos unionens industri genom att möjliggöra nya och förbättrade produkter eller effektivare processer och tillhandahålla lösningar på framtida utmaningar. |
Nanoteknik spelar en avgörande roll när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Ett framgångsrikt införande av denna viktiga möjliggörande teknik kommer att bidra till konkurrenskraften hos unionens industri genom att möjliggöra nya och förbättrade produkter eller effektivare processer och tillhandahålla lösningar på framtida utmaningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Den globala finansieringen av forskning om nanoteknik har fördubblats från omkring 6,5 miljarder euro 2004 till cirka 12,5 miljarder euro under 2008, varav unionen står för omkring en fjärdedel. Unionen har en erkänt ledande ställning när det gäller forskning inom nanovetenskap och nanoteknik med uppskattningsvis cirka 4 000 företag år 2015. |
Den globala finansieringen av forskning om nanoteknik har fördubblats från omkring 6,5 miljarder euro 2004 till cirka 12,5 miljarder euro under 2008, varav unionen står för omkring en fjärdedel. Unionen har en erkänt ledande ställning när det gäller forskning inom nanovetenskap och nanoteknik med uppskattningsvis cirka 4 000 företag år 2015. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europa måste nu säkra och bygga vidare på sin ställning på den globala marknaden genom att främja samarbete i stor skala inom och mellan många olika värdekedjor och mellan olika industrisektorer för att genomföra processen för spridning av denna teknik till bärkraftiga kommersiella produkter. Frågorna om riskbedömning och -hantering samt en ansvarsfull styrning växer fram som avgörande faktorer när det gäller nanoteknikens framtida effekter på samhälle och ekonomi. |
Europa måste nu säkra och bygga vidare på sin ställning på den globala marknaden genom att främja samarbete i stor skala inom och mellan många olika värdekedjor och mellan olika industrisektorer för att genomföra processen för spridning av denna teknik till säkra, miljömässigt hållbara och bärkraftiga kommersiella produkter. Frågorna om riskbedömning och -hantering samt en ansvarsfull styrning växer fram som avgörande faktorer när det gäller nanoteknikens framtida effekter på samhälle och ekonomi. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Fokus för verksamheten ska därför ligga på en utbredd och ansvarsfull tillämpning av nanotekniken i ekonomin, för att fördelarna med stora effekter för samhälle och industri ska kunna möjliggöras. För att de potentiella möjligheterna ska kunna garanteras, inbegripet att bilda nya företag och skapa nya arbetstillfällen, bör forskningen tillhandahålla de nödvändiga verktygen för att möjliggöra ett korrekt genomförande av standardisering och reglering. |
Fokus för verksamheten ska därför ligga på en ansvarsfull och hållbar tillämpning av nanotekniken i ekonomin, för att fördelarna med stora effekter för samhälle och industri ska kunna möjliggöras. För att de potentiella möjligheterna ska kunna garanteras, inbegripet att bilda nya företag och skapa nya arbetstillfällen, bör forskningen tillhandahålla de nödvändiga verktygen för att möjliggöra ett korrekt genomförande av standardisering och reglering. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.2.3. Huvuddragen för verksamheten |
1.2.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Utveckla nästa generations nanomaterial, nanokomponenter och nanosystem |
(a) Utveckla nästa generations nanomaterial, nanokomponenter och nanosystem | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Inriktning på helt nya produkter som möjliggör hållbara lösningar inom en rad olika sektorer. |
Inriktning på helt nya produkter som möjliggör hållbara lösningar inom en rad olika sektorer, varvid hänsyn ska tas till försiktighetsprincipen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Garantera en säker utveckling och tillämpning av nanoteknik |
(b) Garantera en säker och trygg utveckling och tillämpning av nanoteknik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Främja vetenskaplig kunskap om nanoteknikens och nanosystemens potentiella inverkan på hälsa eller miljö, och tillhandahålla redskap för bedömning och hantering av risker under hela livscykeln. |
Främja vetenskaplig kunskap om nanoteknikens och nanosystemens potentiella inverkan på hälsa eller miljö, och redskap för bedömning och hantering av risker under hela livscykeln. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(ba) Utveckla nya verktyg för att utforma, simulera, beskriva och manipulera nanomaterial, nanokomponenter och nanosystem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Sträva efter att studera, beskriva och styra de nya nanomaterialen och nanosystemen i nanoskala. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Utveckla nanoteknikens samhällsdimension |
(c) Utveckla nanoteknikens samhällsdimension | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Fokusera på förvaltning av nanoteknik till nytta för samhället. |
Fokusera på förvaltning av nanoteknik till nytta för samhället samt bedöma hur acceptabla och relevanta olika specifika tillämpningar är i samhället. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Effektiv sammanställning och tillverkning av nanomaterial, komponenter och system |
(d) Effektiv sammanställning och tillverkning av nanomaterial, komponenter och system | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Fokusera på nya förfaranden, smart integrering av nya och befintliga processer samt skalökning för massproduktion av produkter och anläggningar med flera syften som garanterar effektiv omvandling av kunskap till industriell innovation. |
Fokusera på nya förfaranden, smart integrering av nya och befintliga processer samt skalökning för massproduktion av produkter och flexibla anläggningar som garanterar effektiv omvandling av kunskap till industriell innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) Utveckla kapacitetshöjande teknik, mätmetoder och utrustning |
(e) Utveckla kapacitetshöjande teknik, mätmetoder och utrustning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Fokusera på bakomliggande teknik som stöder utveckling och marknadsintroduktion av komplexa nanomaterial och nanosystem. |
Fokusera på bakomliggande teknik som stöder utveckling och marknadsintroduktion av komplexa nanomaterial och nanosystem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 129 Förslag till förordning Bilaga I – Del II – punkt 1.3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.3. Avancerade material |
1.3. Avancerade material | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.3.1. Särskilt mål för avancerade material |
1.3.1. Särskilt mål för avancerade material | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerade material är att utveckla material med nya funktioner och förbättrad prestanda vid användning, för konkurrenskraftigare produkter som minimerar inverkan på miljön och förbrukningen av resurser. |
Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerade material är att utveckla material med nya funktioner och förbättrad prestanda vid användning, för konkurrenskraftigare produkter som är mer tillgängliga för konsumenterna och minimerar inverkan på miljön och förbrukningen av resurser och är säkrare och tryggare. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Material är av central betydelse för industriell innovation och en avgörande faktor. Avancerade material med högre kunskapsinnehåll, nya funktioner och förbättrad prestanda är en förutsättning för industriell konkurrenskraft och för hållbar utveckling inom en rad olika tillämpningar och sektorer. |
Material är av central betydelse för industriell innovation och en avgörande faktor. Avancerade material med högre kunskapsinnehåll, nya funktioner och förbättrad prestanda är en förutsättning för industriell konkurrenskraft och för hållbar utveckling inom en rad olika tillämpningar och sektorer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.3.2. Motivering och mervärde för unionen |
1.3.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Nya avancerade material behövs för att utveckla hållbara produkter och processer med högre prestanda. Sådana material är en del av lösningen på våra industriella och samhällsutmaningar, de erbjuder bättre effektivitet, lägre krav på resurser och energi, och hållbarhet när produkterna är uttjänta. |
Nya avancerade material behövs för att utveckla hållbara produkter och processer med högre prestanda och för att ersätta resurser som är bristvaror. Sådana material är en del av lösningen på våra industriella och samhälleliga utmaningar, de erbjuder bättre effektivitet, lägre krav på resurser och energi, och hållbarhet när produkterna är uttjänta. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Tillämpningsstyrd utveckling innebär ofta utformning av helt nya material, med förmåga att leverera planerade prestanda vid användningen. Sådana material är en viktig del i distributionskedjan av produkter med högt värde. De är också grunden för framsteg inom områden för övergripande teknik (t.ex. biovetenskap, elektronik och fotonik) och inom nästan alla marknadssektorer. Själva materialen är väsentliga för att öka produkters värde och förbättra deras prestanda. Det beräknade värdet på och inverkan av avancerade material är betydande, med en årlig tillväxttakt på ca 6 % och en förväntad marknad på omkring 100 miljarder euro 2015. |
Tillämpningsstyrd utveckling innebär ofta utformning av helt nya material, med förmåga att leverera planerade prestanda vid användningen. Sådana material är en viktig del i distributionskedjan av produkter med högt värde. De är också grunden för framsteg inom områden för övergripande teknik (t.ex. biovetenskap, elektronik och fotonik) och inom nästan alla marknadssektorer. Själva materialen är väsentliga för att öka produkters värde och förbättra deras prestanda. Det beräknade värdet på och inverkan av avancerade material är betydande, med en årlig tillväxttakt på ca 6 % och en förväntad marknad på omkring 100 miljarder euro 2015. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Material ska utformas enligt ett fullständigt livscykelbaserat synsätt, från försörjning av tillgängligt material till slutanvändning (”vagga till vagga”), med innovativa strategier för att minimera de resurser som krävs för att omvandla dem. Kontinuerlig användning, återvinning eller sekundär användning av uttjänta material ska också omfattas samt därmed förknippad samhällelig innovation. |
Material ska utformas enligt ett fullständigt livscykelbaserat synsätt, från försörjning av tillgängligt material till slutanvändning (”vagga till vagga”), med innovativa strategier för att minimera de resurser som krävs för att omvandla dem. Kontinuerlig användning, återvinning eller sekundär användning av uttjänta material ska också omfattas samt därmed förknippad samhällelig innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För att påskynda utvecklingen ska ett tvärvetenskapligt och samstämmigt tillvägagångssätt främjas, som omfattar kemi, fysik, ingenjörsvetenskap, teoretisk och datoriserad modellering, biologi och allt kreativare industridesign. |
För att påskynda utvecklingen ska ett tvärvetenskapligt och samstämmigt tillvägagångssätt främjas, som drar nytta av Europas världsledande ställning inom forskningsinfrastrukturen och omfattar kemi, fysik, ingenjörsvetenskap, teoretisk och datoriserad modellering, biologi och allt kreativare industridesign. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Nya miljövänliga innovationsallianser och industriell symbios ska uppmuntras, vilket gör det möjligt för branschen att diversifiera sin verksamhet, utvidga sina affärsmodeller och återanvända sitt avfall för ny produktion, t.ex. CO2 som kolbas för finkemikalier och alternativa bränslen. |
Nya miljövänliga innovationsallianser och industriell symbios ska uppmuntras, vilket gör det möjligt för branschen att diversifiera sin verksamhet, utvidga sina affärsmodeller och återanvända sitt avfall för ny produktion. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.3.3. Huvuddragen för verksamheten |
1.3.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Övergripande och möjliggörande materialteknik |
(a) Övergripande och möjliggörande materialteknik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Forskning om funktionella material, multifunktionella material och strukturella material, för innovation inom alla industrisektorer. |
Forskning om funktionella material, multifunktionella material och strukturella material, för innovation inom alla industrisektorer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Materialutveckling och -omvandling |
(b) Materialutveckling och -omvandling | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Forskning och utveckling för att säkerställa effektiv och hållbar ökning i syfte att möjliggöra industriell tillverkning av framtida produkter. |
Forskning och utveckling för att säkerställa effektiv och hållbar ökning i syfte att möjliggöra industriell tillverkning av smarta framtida produkter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Hantering av materialkomponenter |
(c) Hantering av materialkomponenter | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Forskning och utveckling för nya och innovativa metoder och system. |
Forskning och utveckling för nya och innovativa produktionsmetoder för material, komponenter och system. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Material för hållbar och koldioxidsnål industri |
(d) Material för hållbar och koldioxidsnål industri | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utveckling av nya produkter och tillämpningar, och konsumentbeteende som minskar efterfrågan på energi, samt främjande av produktion med låga koldioxidutsläpp. |
Utveckling av nya material, komponenter, affärsmodeller och ansvarsfullt konsumentbeteende, produkter och tillämpningar som minskar efterfrågan på energi, samt främjande av produktion med låga koldioxidutsläpp. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(da) Nya råvaror för den kemiska industrin och kolanvändning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Verksamheterna ska inriktas på utveckling av en annan bas för insatsvarorna i den kemiska industrin för att oljan, såsom källa till koldioxidutsläpp, på medellång och lång sikt ska ersättas med miljövänligare ämnen, liksom system och teknik för infångning och användning av koldioxid (CCU) för att omvandla koldioxid till produkter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) Material till kreativa branscher |
(e) Material till kreativa branscher | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Tillämpning av utformning och utveckling av konvergerande teknik för nya affärsmöjligheter, inbegripet bevarande av material med historiskt eller kulturellt värde. |
Tillämpning av utformning och utveckling av konvergerande teknik för nya affärsmöjligheter, inbegripet bevarande och restaurering av material med historiskt eller kulturellt värde, samt av nya material. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(f) Metrologi, karakterisering, standardisering och kvalitetskontroll |
(f) Metrologi, karakterisering, standardisering, certifiering och kvalitetskontroll | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Främjande av teknik som t.ex. karakterisering, modeller för icke-skadlig utvärdering och prognostisering av prestanda för framsteg inom materialvetenskap och -teknik. |
Främjande av teknik som t.ex. karakterisering, modeller för icke-skadlig utvärdering, fortlöpande bedömning och övervakning och prognostisering av prestanda för framsteg inom materialvetenskap och -teknik. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(g) Optimerad materialanvändning |
(g) Optimerad materialanvändning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Forskning och utveckling för att undersöka alternativ till användning av material och innovativa synsätt på affärsmodeller. |
Forskning och utveckling för att undersöka ersättning av och alternativ till användning av material och innovativa synsätt på affärsmodeller och fastställande av kritiska resurser. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 130 Förslag till förordning Bilaga I – Del II – punkt 1.4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.4. Bioteknik |
1.4. Bioteknik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.4.1. Särskilt mål för bioteknik |
1.4.1. Särskilt mål för bioteknik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet för forskning och innovation inom bioteknik är att utveckla konkurrenskraftiga, hållbara och innovativa industriella produkter och processer samt att bidra som drivkraft för innovation inom en rad europeiska sektorer som jordbruk, livsmedel, kemikalier och hälsa. |
Det särskilda målet för forskning och innovation inom bioteknik är att utveckla konkurrenskraftiga, hållbara, säkra, trygga och innovativa industriella produkter och processer samt att bidra som drivkraft för innovation inom en rad europeiska sektorer som hälsa, kemikalier, energi, jordbruk, skogsbruk och livsmedel. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
En stark bas för vetenskap, teknik och innovation inom biotekniken kommer att hjälpa europeiska industrier att säkra ledningen inom denna viktiga möjliggörande teknik. Denna ställning kommer att förstärkas ytterligare genom integrering av aspekter rörande bedömningen och hanteringen av säkerhet när det gäller de övergripande riskerna vid användningen av bioteknik. |
En stark bas för vetenskap, teknik och innovation inom biotekniken kommer att främja denna teknik. Denna ställning kommer att förstärkas genom integrering av såväl aspekter rörande bedömningen och hanteringen av hälsa och säkerhet när det gäller de övergripande och specifika riskerna vid användningen av bioteknik som aspekter på vad användningen av denna teknik för med sig för ekonomi och miljö. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.4.2. Motivering och mervärde för unionen |
1.4.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Biotekniken drivs på av de allt större kunskaperna om levande system och är redo att tillhandahålla ett flöde av nya tillämpningar samt att stärka unionens industriella bas och dess innovationsförmåga. Exempel på den ökande betydelsen av bioteknik finns inom industriella tillämpningar, inbegripet biokemiska ämnen, vars marknadsandel förväntas öka med upp till 12–20% av den kemiska produktionen fram till 2015. Ett antal av den gröna kemins s.k. tolv regler beaktas också inom biotekniken, på grund av biosystemens selektivitet och effektivitet. Eventuella ekonomiska bördor för företagen i unionen kan minskas genom att potentialen hos biotekniska processer och biobaserade produkter utnyttjas för att minska koldioxidutsläppen, som uppskattningsvis kommer att variera med mellan 1 och 2,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år fram till 2030. Inom den biofarmaceutiska sektorn i Europa härrör redan ungefär 20 % av läkemedlen, och upp till 50 % av nya läkemedel, från biotekniken. Bioteknik öppnar också nya vägar för att utnyttja den enorma potentialen hos marina resurser för produktion av innovativa tillämpningar för industri, hälsa och miljö. Den nya sektorn för marin (blå) bioteknik har förutspåtts öka med 10 % per år. |
Biotekniken drivs på av de allt större kunskaperna om levande system och är redo att tillhandahålla ett flöde av nya tillämpningar samt att stärka unionens industriella bas och dess innovationsförmåga. Exempel på den ökande betydelsen av bioteknik finns inom tillämpningar i industrin och jordbruket, inbegripet biofarmaceutiska läkemedel, livsmedels- och foderproduktion samt biokemiska ämnen, vars marknadsandel förväntas öka med upp till 12–20 % av den kemiska produktionen fram till 2015. Ett antal av den gröna kemins s.k. tolv regler beaktas också inom biotekniken, på grund av biosystemens selektivitet och effektivitet. Eventuella ekonomiska bördor för företagen i unionen kan minskas genom att potentialen hos biotekniska processer och biobaserade produkter utnyttjas för att minska koldioxidutsläppen, som uppskattningsvis kommer att variera med mellan 1 och 2,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år fram till 2030. Inom den biofarmaceutiska sektorn i Europa härrör redan ungefär 20 % av läkemedlen, och upp till 50 % av nya läkemedel, från biotekniken. Bioteknik öppnar också nya vägar för att utnyttja den enorma potentialen hos marina resurser för produktion av innovativa tillämpningar för industri, hälsa, energi, kemikalier och miljö. Den nya sektorn för marin (blå) bioteknik har förutspåtts öka med 10 % per år. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Andra viktiga källor till innovation finns i gränssnittet mellan bioteknik och annan möjliggörande och konvergerande teknik, i synnerhet nanoteknik och IKT, med tillämpningar som t.ex. sensorer och diagnostik. |
Andra viktiga källor till innovation finns i gränssnittet mellan bioteknik och annan möjliggörande och konvergerande teknik, i synnerhet nanoteknik och IKT, med tillämpningar som t.ex. sensorer och diagnostik. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.4.3. Huvuddragen för verksamheten |
1.4.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Främja modern bioteknik som en framtida drivkraft för innovation |
(a) Främjande av hållbar nydanande bioteknik som en framtida drivkraft för innovation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utveckling av nya teknikområden som syntetisk biologi, bioinformatik och systembiologi, som är mycket lovande när det gäller helt nya tillämpningar. |
Utveckling av nya teknikområden som biologisystem, bioinformatik och syntetisk biologi och systembiologi, som är mycket lovande när det gäller helt nya produkter, tillämpningar och tekniker, med beaktande av försiktighetsprincipen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Bioteknikbaserade industriprocesser |
(b) Bioteknikbaserade industriprodukter och industriprocesser | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utveckla industriell bioteknik för konkurrenskraftiga industriprodukter och -processer (t.ex. kemikalier, hälsa, gruvdrift, energi, pappersmassa och papper, textil, stärkelse, bearbetning av livsmedel), och dess miljödimension. |
Utveckla industriell bioteknik för konkurrenskraftiga industriprodukter, industrimaterial och hållbara industriprocesser (t.ex. kemikalier, hälsa, gruvdrift, energi, pappersmassa och papper, fiberbaserade produkter och trä, textil, stärkelse, bearbetning av livsmedel), och dess miljödimension och hälsodimension. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Innovativ och konkurrenskraftig plattformsteknik |
(c) Innovativ och konkurrenskraftig plattformsteknik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utveckling av plattformsteknik (t.ex. genomik, metagenomik, proteomik, molekylära redskap) i syfte att förstärka ledningen och konkurrensfördelarna inom ett stort antal ekonomiska sektorer. |
Utveckling av plattformsteknik (t.ex. systembiologi, genomik, metagenomik, proteomik, fenomik, molekylära redskap och cellbaserade plattformar) i syfte att förstärka ledningen och konkurrensfördelarna inom ett stort antal sektorer med ekonomisk påverkan. Denna metod kan avsevärt utveckla potentialen hos nya små och medelstora företag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(ca) Miljöproblem, samhällsproblem och etiska problem | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Utveckling av bedömningsförfaranden, också i form av ett brett samråd med berörda parter, för att ta hänsyn till de miljöproblem, samhällsproblem och etiska problem som vissa former av teknik för med sig. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 131 Förslag till förordning Bilaga I – Del II – punkt 1.5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.5. Avancerad tillverkning och bearbetning |
1.5. Avancerad tillverkning och bearbetning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.5.1. Särskilt mål |
1.5.1. Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerad tillverkning och bearbetning är att omvandla dagens industriella produktionsformer mot mer kunskapsintensiva, hållbara och sektorsövergripande typer av tillverknings- och processteknik, vilket leder till mer innovativa produkter, processer och tjänster. |
Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerad tillverkning och bearbetning är att omvandla dagens tillverkningsföretag, system och processer genom att dra nytta av hävstångseffekten hos viktiga former av möjliggörande teknik för att åstadkomma mer kunskapsintensiva, hållbara, resurs- och energieffektiva och sektorsövergripande typer av tillverknings- och processteknik, vilket leder till mer innovativa, säkra och trygga produkter, processer och tjänster. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.5.2. Motivering och mervärde för unionen |
1.5.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Tillverkningsindustrin är av stor betydelse för den europeiska ekonomin och bidrog med cirka 17 % av BNP och stod för omkring 22 miljoner arbetstillfällen i unionen under 2007. Till följd av lägre ekonomiska hinder för handel och kommunikationsteknikens gynnsamma effekter har tillverkningen blivit föremål för hård konkurrens och har tenderat att flyttas över till länder med den lägsta totala kostnaden. På grund av höga löner måste den europeiska produktionsstrategin därför förändras radikalt för att den ska kunna förbli konkurrenskraftig på global nivå, och Horisont 2020 kan bidra till att samla alla relevanta aktörer för att uppnå detta. |
Tillverkningsindustrin är av stor betydelse för den europeiska ekonomin och bidrog med cirka 17 % av BNP och stod för omkring 22 miljoner arbetstillfällen i unionen under 2007. Till följd av lägre ekonomiska hinder för handel och kommunikationsteknikens gynnsamma effekter har tillverkningen blivit föremål för hård konkurrens och har tenderat att flyttas över till länder med den lägsta totala kostnaden. Den europeiska produktionsstrategin måste därför förändras radikalt för att den ska kunna förbli konkurrenskraftig på global nivå, och Horisont 2020 kan bidra till att samla alla relevanta aktörer för att uppnå detta. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europa måste fortsätta att investera på unionsnivå för att bevara Europas ledande position och kompetens inom området för tillverkningsteknik och övergå till kunskapsintensiva varor med högt värde, vilket skapar förutsättningar och tillgångar för hållbar produktion och tillhandahållande av livstidstjänster kring en tillverkad produkt. Resurskrävande tillverknings- och processindustrier måste mobilisera ytterligare resurser och kunskap på unionsnivå och fortsätta att investera i forskning, utveckling och innovation för att möjliggöra ytterligare framsteg mot en konkurrenskraftig ekonomi med låga koldioxidutsläpp och för att genomföra den överenskomna unionsomfattande minskningen av växthusgasutsläppen för industrisektorer fram till 2050. |
Europa måste fortsätta att investera på unionsnivå för att bevara Europas ledande position och kompetens inom området för tillverkningsteknik och övergå till kunskapsintensiva varor med högt värde, vilket skapar förutsättningar och tillgångar för hållbar produktion och tillhandahållande av livstidstjänster kring en tillverkad produkt. Resurskrävande tillverknings- och processindustrier måste mobilisera ytterligare resurser och kunskap på unionsnivå och fortsätta att investera i forskning, utveckling och innovation för att möjliggöra ytterligare framsteg mot en konkurrenskraftig och resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp och för att genomföra den överenskomna unionsomfattande minskningen av växthusgasutsläppen för industrisektorer fram till 2050. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Med en stark unionspolitik skulle Europa expandera sin befintliga industri och stimulera framtidens nya industrier. Det beräknade värdet på och effekterna av sektorn för avancerade tillverkningssystem är betydande, med en förväntad marknad på omkring 150 miljarder euro 2015 och en kumulerad årlig ökningstakt på omkring 5 %. |
Med en stark unionspolitik skulle Europa expandera sin befintliga industri och stimulera framtidens nya industrier. Det beräknade värdet på och effekterna av sektorn för avancerade tillverkningssystem är betydande, med en förväntad marknad på omkring 150 miljarder euro 2015 och en kumulerad årlig ökningstakt på omkring 5 %. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det är mycket viktigt att behålla kunskap och kompetens för att produktions- och bearbetningskapacitet ska kunna bevaras inom Europa. Forsknings- och innovationsverksamheten ska vara inriktad på hållbar tillverkning och bearbetning, och på att införa de tekniska innovationer och den kundorientering som krävs för framställning av produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll och låg material- och energiförbrukning. Europa måste också överföra denna möjliggörande teknik och kunskap till andra produktiva sektorer, t.ex. byggsektorn som är en stor källa för växthusgaser och där byggnadskonstruktion svarar för omkring 40 % av all energiförbrukning i Europa och för 36 % av koldioxidutsläppen. Byggsektorn står för 10 % av BNP och omkring 16 miljoner arbetstillfällen i Europa i 3 miljoner företag, varav 95 % är små och medelstora företag, och denna sektor måste börja använda innovativa material och tillverkningsmetoder för att minska sin miljöpåverkan. |
Det är mycket viktigt att behålla kunskap och kompetens för att produktions- och bearbetningskapacitet ska kunna bevaras inom Europa. Forsknings- och innovationsverksamheten ska vara inriktad på hållbar tillverkning och bearbetning, och på att införa de tekniska innovationer och den kundorientering som krävs för framställning av produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll och låg material- och energiförbrukning. Europa måste också överföra denna möjliggörande teknik och kunskap till andra produktiva sektorer, t.ex. byggsektorn som är en stor källa för växthusgaser och där byggnadskonstruktion svarar för omkring 40 % av all energiförbrukning i Europa och för 36 % av koldioxidutsläppen. Byggsektorn står för 10 % av BNP och omkring 16 miljoner arbetstillfällen i Europa i 3 miljoner företag, varav 95 % är små och medelstora företag, och denna sektor måste börja använda innovativa material och tillverkningsmetoder för att minska sin miljöpåverkan. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.5.3. Huvuddragen för verksamheten |
1.5.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Teknik för framtidens fabriker |
(a) Teknik för framtidens fabriker | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Främja hållbar industriell tillväxt genom att underlätta strategisk övergång i Europa från kostnadsbaserad tillverkning till ett synsätt som baseras på skapande av högt mervärde. |
Främja hållbar, industriell tillväxt genom att hjälpa europeiska företag att byta strategi från kostnadsbaserad tillverkning till en verksamhet som grundar sig på att skapa ett högt mervärde och resurseffektivitet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Teknik som möjliggör energieffektiva byggnader |
(b) Teknik som möjliggör energieffektiva byggnader med låg miljöpåverkan | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen genom utveckling och införande av hållbar byggnadsteknik. |
Minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen genom forskning, utveckling och införande av hållbar byggnadsteknik, som inriktar sig på hela värdekedjan, och automatiserings- och övervakningsteknik samt minska byggnadernas miljöpåverkan överlag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Hållbar och koldioxidsnål teknik i energiintensiva processindustrier |
(c) Hållbar och koldioxidsnål teknik med minskad miljöpåverkan i energi- och resursintensiva processindustrier | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Öka processindustrins konkurrenskraft genom kraftigt ökad resurs- och energieffektivitet och minska miljöpåverkan av sådana industriell verksamhet genom hela värdekedjan, och främja införandet av koldioxidsnål teknik. |
Öka processindustrins konkurrenskraft genom kraftigt ökad resurs- och energieffektivitet och minska miljöpåverkan av sådana industriell verksamhet genom hela värdekedjan, och främja införandet av koldioxidsnål teknik, även i form av förnybar energi och smart avancerad teknik för kontrollsystem och ibruktagande av alternativa och hållbarare industriella processer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Nya hållbara affärsmodeller |
(d) Nya hållbara affärsmodeller | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ta fram koncept och metoder för anpassningsbara, ”kunskapsbaserade” affärsmodeller med skräddarsydda strategier. |
Ta fram koncept och metoder för anpassningsbara, ”kunskapsbaserade” affärsmodeller med skräddarsydda strategier. Stödja utvecklingen av nya miljöinnovativa affärsmodeller och alternativa resursproduktiva tillvägagångssätt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 132 Förslag till förordning Bilaga I – Del II – punkt 1.6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.6. Rymdfrågor |
1.6. Rymdfrågor | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.6.1. Särskilt mål för rymdfrågor |
1.6.1. Särskilt mål för rymdfrågor | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet för rymdrelaterad forskning och innovation är att främja en konkurrenskraftig och innovativ rymdindustri och rymdrelaterad forskningsgemenskap för att utveckla och utnyttja rymdinfrastruktur i syfte att uppfylla unionens framtida politiska och samhälleliga behov. |
Det särskilda målet för rymdrelaterad forskning och innovation är att främja en konkurrenskraftig och innovativ rymdindustri och rymdrelaterad forskningsgemenskap för att utnyttja rymdinfrastruktur med dithörande tillämpningar och tjänster i syfte att uppfylla unionens framtida politiska och samhälleliga behov. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Att stärka den europeiska rymdsektorn genom att främja rymdrelaterad forskning och innovation är avgörande för att bevara och skydda Europas möjlighet att få tillgång till och bedriva verksamhet i rymden till stöd för unionens politik, internationella strategiska intressen och konkurrenskraften bland etablerade och framväxande rymdnationer. |
Att stärka den offentliga och privata europeiska rymdsektorn genom att främja rymdrelaterad forskning och innovation, jordobservation, navigering, vetenskap och prospektering är avgörande för att bevara och skydda Europas möjlighet att få tillgång till och bedriva verksamhet i rymden till stöd för unionens politik, internationella strategiska intressen och konkurrenskraften bland etablerade och framväxande rymdnationer och rymdföretag. Verksamheten ska utvecklas och genomföras på ett sådant sätt, att EU, Europeiska rymdbyrån (ESA) och medlemsstaterna kompletterar varandra. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.6.2. Motivering och mervärde för unionen |
1.6.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Rymden är en viktig men ofta osynlig faktor bakom olika tjänster och produkter av central betydelse för dagens samhälle, t.ex. navigering, kommunikation, väderprognoser och geografisk information. Utformningen och genomförandet av politiken på europeisk, nationell och regional nivå beror i allt högre grad på rymdbaserad information. Den globala rymdsektorn växer snabbt och expanderar till nya regioner (t.ex. Kina och Sydamerika). Den europeiska industrin är för närvarande en betydande exportör av första klassens satelliter för kommersiella och vetenskapliga ändamål. Den ökande globala konkurrensen utmanar Europas position inom detta område. Europa har således intresse av att se till att dess industri fortsätter att blomstra i denna hårt konkurrensutsatta marknad. Dessutom har data från europeiska vetenskapssatelliter lett till några av de största vetenskapliga genombrotten under de senaste årtiondena inom jordobservationer och astronomi. Med denna unika kapacitet har den europeiska rymdsektorn en viktig roll att spela när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020. |
Rymden är en viktig men ofta osynlig faktor bakom olika tjänster och produkter av central betydelse för dagens samhälle, t.ex. navigering och kommunikation, liksom också för väderprognoser och geografisk information med hjälp av satellitobservationer. Utformningen och genomförandet av politiken på europeisk, nationell och regional nivå beror i allt högre grad på rymdbaserad information. Den globala rymdsektorn växer snabbt och expanderar till nya regioner (t.ex. Kina, Sydamerika och Afrika). Den europeiska industrin är för närvarande en betydande exportör av första klassens satelliter för kommersiella och vetenskapliga ändamål. Den ökande globala konkurrensen utmanar Europas position inom detta område. Europa har således intresse av att se till att dess industri fortsätter att blomstra i denna hårt konkurrensutsatta marknad. Dessutom har data från europeiska vetenskapssatelliter lett till några av de största vetenskapliga genombrotten under de senaste årtiondena inom jordobservationer, fysisk grundforskning och astronomi. Med denna unika kapacitet har den europeiska rymdsektorn en viktig roll att spela när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Forskning, teknisk utveckling och innovation stärker kapaciteten i rymden, vilket är av avgörande betydelse för det europeiska samhället. Medan Förenta staterna spenderar cirka 25 % av sin rymdbudget för FoU spenderar unionen mindre än 10 %. Rymdforskningen i unionen är dessutom uppsplittrad på ett fåtal medlemsstaters nationella program. För att upprätthålla tekniska fördelar och konkurrensfördelar krävs åtgärder på unionsnivå för att samordna rymdforskningen, främja deltagande av forskare från alla medlemsstater och minska hindren för forskningssamverkan kring rymdprojekt över gränserna. Detta måste ske i samverkan med Europeiska rymdorganisationen, som framgångsrikt har förvaltat utvecklingen av industriella satelliter och uppdrag i yttre rymden på mellanstatlig grund med en del av medlemsstaterna sedan 1975. Dessutom kommer de uppgifter som erhålls genom europeiska satelliter att erbjuda en allt större potential för ytterligare utveckling av innovativa satellitbaserade tjänster i senare led. Detta är en typisk verksamhet för sektorn för små och medelstora företag och bör stödjas genom forsknings- och innovationsåtgärder för att man ska kunna dra full nytta av denna möjlighet, och särskilt av de avsevärda investeringar som gjorts i unionens två flaggskepp Galileo och GMES. |
Forskning, teknisk utveckling och innovation stärker kapaciteten i rymden, vilket är av avgörande betydelse för det europeiska samhället. Medan Förenta staterna spenderar cirka 25 % av sin rymdbudget för FoU spenderar unionen mindre än 10 %. Rymdforskningen i unionen sköts dessutom i medlemsstaternas nationella program och ESA:s program. För att upprätthålla tekniska fördelar och konkurrensfördelar krävs åtgärder på unionsnivå för att samordna rymdforskningen, främja deltagande av forskare från alla medlemsstater och minska hindren för forskningssamverkan kring rymdprojekt över gränserna. Detta måste ske i samverkan med Europeiska rymdorganisationen, som framgångsrikt har förvaltat utvecklingen av industriella satelliter och uppdrag i yttre rymden på mellanstatlig grund med en del av medlemsstaterna sedan 1975. Dessutom kommer de uppgifter som erhålls genom europeiska satelliter att erbjuda en allt större potential för ytterligare utveckling av innovativa satellitbaserade tjänster i senare led. Detta är en typisk verksamhet för sektorn för små och medelstora företag och bör stödjas genom forsknings- och innovationsåtgärder för att man ska kunna dra full nytta av denna möjlighet, och särskilt av de avsevärda investeringar som gjorts i unionens två flaggskepp Galileo och GMES, men också inom sektorn för elektroniska kommunikationer som ska bidra till att målen för unionens digitala agenda nås. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Rymden sträcker sig av naturliga skäl över markbundna gränser och tillhandahåller en unik fördelaktig ställning av global dimension, och ger därmed upphov till storskaliga projekt (t.ex. den internationella rymdstationen och Space Situational Awareness) som utförs i internationellt samarbete. För att kunna spela en viktig roll inom sådan internationell rymdverksamhet under de kommande decennierna krävs både en gemensam europeisk rymdpolitik och verksamhet för rymdforskning och innovation på europeisk nivå. |
Rymden sträcker sig av naturliga skäl över markbundna gränser och tillhandahåller en unik fördelaktig ställning av global dimension, och ger därmed upphov till storskaliga projekt (t.ex. den internationella rymdstationen och Space Situational Awareness) som utförs i internationellt samarbete. För att kunna spela en viktig roll inom sådan internationell rymdverksamhet under de kommande decennierna krävs både en gemensam europeisk rymdpolitik och verksamhet för rymdforskning och innovation på europeisk nivå. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Rymdforskning och innovation inom Horisont 2020 ligger i linje med prioriteringarna för unionens rymdpolitik såsom de även fortsättningsvis definieras av unionens rymdråd och Europeiska kommissionen. |
Rymdforskning och innovation inom Horisont 2020 ligger i linje med prioriteringarna för unionens rymdpolitik samt med behoven för de europeiska operativa programmen såsom de även fortsättningsvis definieras av unionens rymdråd och Europeiska kommissionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.6.3. Huvuddragen för verksamheten |
1.6.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Möjliggöra europeisk konkurrenskraft, icke-beroende och innovation inom den europeiska rymdsektorn |
(a) Möjliggöra europeisk konkurrenskraft, icke-beroende och innovation inom den europeiska rymdsektorn | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Detta innebär att man måste bevara och utveckla en konkurrenskraftig och driftig rymdindustri i kombination med ett forskarsamfund för rymdrelaterad forskning av världsklass för att behålla Europas ledande position och icke-beroende ställning inom rymdtekniken, främja innovation inom rymdsektorn och möjliggöra rymdbaserad markbunden innovation, t.ex. genom att använda fjärranalys och navigationsdata. |
Detta innebär att man måste bevara och vidareutveckla en konkurrenskraftig, hållbar och driftig rymdindustri i kombination med ett forskarsamfund för rymdrelaterad forskning av världsklass för att behålla och stärka Europas ledande position genom att trygga försörjningen med nödvändig teknik, med tillräcklig grad av mogenhet och oberoende samt på konkurrenskraftiga villkor, jämte att behålla och stärka Europas icke-beroende ställning inom strategiska undersektorer såsom tillgången till rymdteknik eller kritisk teknik, inbegripet rena lösningar, främja innovation inom rymdsektorn och möjliggöra rymdbaserad markbunden innovation, t.ex. genom att använda fjärranalys och navigationsdata. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Möjliggöra framsteg inom rymdteknik |
(b) Möjliggöra framsteg inom rymdteknik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet är att utveckla avancerad rymdteknik och driftsprinciper från idé till demonstration i rymden, inklusive navigering och fjärranalys samt skydd av rymdresurser mot hot såsom skräp och soleruption. För att utveckla och tillämpa avancerad rymdteknik krävs kontinuerlig utbildning av välutbildade ingenjörer och forskare. |
Syftet är att utveckla avancerad och möjliggörande rymdteknik och driftsprinciper från idé till demonstration i rymden. Hit hör teknik för skydd av rymdresurser mot hot såsom skräp och soleruption, jämte satellitteknik för telekommunikationer, navigering, elektroniska kommunikationer eller telekommunikationer och fjärranalysuppdrag. För att utveckla och tillämpa avancerad rymdteknik krävs kontinuerlig utbildning av välutbildade ingenjörer och forskare liksom också starka kopplingar mellan dessa och dem som använder rymdtillämpningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Möjliggöra utnyttjande av rymddata |
(c) Möjliggöra utnyttjande av rymddata | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ett avsevärt ökat utnyttjande av data från europeiska satelliter kan åstadkommas om en samordnad ansträngning görs för att samordna och organisera bearbetning, validering och standardisering av rymddata. Innovationer inom hantering och spridning av data kan också säkerställa en högre avkastning på investeringar i rymdinfrastruktur, samt bidra till att ta itu med samhällsutmaningar, i synnerhet om de samordnas i en global insats som t.ex. genom det globala systemet av jordobservationssystem, det europeiska systemet för satellitnavigering Galileo eller IPCC för klimatförändringsfrågor. |
Ett avsevärt ökat utnyttjande av data från europeiska satelliter kan åstadkommas om en samordnad ansträngning görs för att samordna och organisera bearbetning, validering och standardisering av samt hållbar tillgänglighet för rymddata och för att stödja utvecklingen av nya informationsprodukter och informationstjänster som härrör från dessa data. Innovationer inom hantering och spridning av data samt datainteroperabilitet, framför allt främjandet av tillgång till och utbyte av geovetenskapliga data och metadata, kan också säkerställa en högre avkastning på investeringar i rymdinfrastruktur, samt bidra till att ta itu med samhälleliga utmaningar, i synnerhet om de samordnas i en global insats som t.ex. genom det globala systemet av jordobservationssystem, särskilt genom att fullt ut utnyttja GMES-programmet som är Europas största bidrag till det, det europeiska systemet för satellitnavigering Galileo eller IPCC för klimatförändrings- och havsövervakningsfrågor. Stöd kommer att ges till ett snabbt införande av dessa innovationer. Hit hör också att data ska användas för ytterligare vetenskapliga undersökningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Möjliggöra europeisk forskning till stöd för internationella rymdpartnerskap |
(d) Möjliggöra europeisk forskning till stöd för internationella rymdpartnerskap | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Rymdföretag har en till grunden global karaktär. Detta är särskilt tydligt för verksamheter som t.ex. Space Situational Awareness (SSA) och många projekt inom rymdvetenskap och för utforskning av rymden. Utvecklingen av den senaste rymdtekniken äger i allt högre grad rum inom ramen för sådana internationella partnerskap. Att säkerställa tillgången till dessa utgör en viktig framgångsfaktor för europeiska forskare och den europeiska industrin. |
Rymdföretag har en till grunden global karaktär. Detta är särskilt tydligt för verksamheter som t.ex. Space Situational Awareness (SSA) och många projekt inom rymdvetenskap och för utforskning av rymden. Utvecklingen av den senaste rymdtekniken äger i allt högre grad rum inom ramen för sådana internationella partnerskap. Att säkerställa tillgången till dessa utgör en viktig framgångsfaktor för europeiska forskare och den europeiska industrin. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(da) Säkerställa avkastning på investeringar i Galileo och Egnos och Europas ledande position i tillämpningar i senare led | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
De europeiska systemen för satellitnavigering, Egnos och Galileo, är strategiska investeringar i Europa och utveckling av innovativa tillämpningar i senare led krävs för att de samhällsekonomiska fördelarna ska uppnås. Yrkesmässiga tillämpningar såsom precisionsjordbruk, geodesi, tidmätning och synkronisering gör att Egnos och Galileo måste genomföras, i samverkan med jordobservationstjänster, för att säkerställa den europeiska industrins ledande position. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 133 Förslag till förordning Bilaga I – Del II – punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Tillgång till riskfinansiering |
2. Tillgång till riskfinansiering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.1. Särskilt mål |
2.1. Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att avhjälpa marknadens brister när det gäller tillgången till riskkapital för forskning och innovation. |
Det särskilda målet är att avhjälpa marknadens brister när det gäller tillgången till riskkapital för forskning och innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Situationen när det gäller investering i forskning och innovation (FoI) är särskilt bekymmersam, framför allt för innovativa små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag med hög tillväxtpotential. Det finns flera stora brister på marknaden när det gäller att tillhandahålla finansiering eftersom de innovationer som krävs för att uppnå de politiska målen i allmänhet visar sig vara för riskabla för marknaden att bära. |
Situationen när det gäller investering i forskning och innovation (FoI) är särskilt bekymmersam, framför allt för innovativa små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag med hög tillväxtpotential. Det finns flera stora brister på marknaden när det gäller att tillhandahålla finansiering eftersom de innovationer som krävs för att uppnå de politiska målen i allmänhet visar sig vara för riskabla för marknaden att bära. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ett instrument för lån (nedan kallat låneinstrument) och ett instrument för eget kapital (nedan kallat egetkapitalinstrument) kommer att hjälpa till att få bukt med dessa problem genom att förbättra finansieringen och riskprofilerna för den FoI-verksamhet som berörs. Detta kommer i sin tur att underlätta tillträdet för företag och andra stödmottagare till lån, garantier och andra former av riskkapital, främja investeringar i ett tidigt skede och utvecklingen av nya riskkapitalfonder, förbättra kunskapsöverföring och marknaden för immateriell äganderätt, locka medel till riskkapitalmarknaden, och, överlag, hjälpa till att främja övergången från utformning, utveckling och demonstration av nya produkter och tjänster till kommersialiseringen av dem. |
Ett instrument för lån (nedan kallat låneinstrument) och ett instrument för eget kapital (nedan kallat egetkapitalinstrument) kommer att hjälpa till att få bukt med dessa problem genom att förbättra finansieringen och riskprofilerna för den FoI-verksamhet som berörs. Detta kommer i sin tur att underlätta tillträdet för företag och andra stödmottagare till lån, garantier och andra former av riskkapital, främja investeringar i ett tidigt skede och utvecklingen av nya riskkapitalfonder, förbättra kunskapsöverföring och marknaden för immateriell äganderätt, locka medel till riskkapitalmarknaden, och, överlag, hjälpa till att främja övergången från utformning, utveckling och demonstration av nya produkter och tjänster till kommersialiseringen av dem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Den övergripande effekten blir att öka beredvilligheten hos den privata sektorn att investera i FoI och därigenom bidra till att nå ett centralt mål för Europa 2020: 3 % av unionens BNP ska investeras i FoU före slutet av decenniet. Användningen av finansieringsinstrument kommer också att bidra till att uppnå FoI-målen för alla sektorer och politikområden av avgörande betydelse för att ta itu med samhällsutmaningar (t.ex. klimatförändringar, energi- och resurseffektivitet, global livsmedelstrygghet, hälsovård och en åldrande befolkning), för att förbättra konkurrenskraften, och stödja en hållbar tillväxt för alla och tillhandahållandet av nyttigheter på miljöområdet och andra kollektiva nyttigheter. |
Den övergripande effekten blir att öka beredvilligheten hos den privata sektorn att investera i FoI och därigenom bidra till att nå ett centralt mål för Europa 2020: 3 % av unionens BNP ska investeras i FoU före slutet av decenniet. Användningen av finansieringsinstrument kommer också att bidra till att uppnå FoI-målen för alla sektorer och politikområden av avgörande betydelse för att ta itu med samhälleliga utmaningar (t.ex. klimatförändringar, energi- och resurseffektivitet, global livsmedelstrygghet, hälsovård och en åldrande befolkning), för att förbättra konkurrenskraften, och stödja en hållbar tillväxt för alla och tillhandahållandet av nyttigheter på miljöområdet och andra kollektiva nyttigheter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.2. Motivering och mervärde för unionen |
2.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ett låneinstrument för FoI på unionsnivå behövs för att öka sannolikheten för att lån och garantier genomförs och FoI-politiska mål uppnås. Den nuvarande klyftan på marknaden mellan efterfrågan på och tillgång till lån och garantier för riskfyllda FoI-investeringar, som ska täckas av det nuvarande finansieringsinstrumentet för riskdelning, kan förväntas bestå, med de kommersiella bankerna i stort sett frånvarande när det gäller utlåning med hög risk. Efterfrågan på lånefinansiering genom finansieringsinstrumentet för riskdelning har varit hög sedan lanseringen av instrumentet i mitten av 2007 – under den första fasen (2007–2010) överskred utnyttjandet de ursprungliga förväntningarna med mer än 50 % i termer av aktiva lånegodkännanden (7,6 miljarder euro jämfört med förutsedda 5 miljarder euro). |
Ett låneinstrument för FoI på unionsnivå behövs för att öka sannolikheten för att lån och garantier genomförs och FoI-politiska mål uppnås. Den nuvarande klyftan på marknaden mellan efterfrågan på och tillgång till lån och garantier för riskfyllda FoI-investeringar, som ska täckas av det nuvarande finansieringsinstrumentet för riskdelning, kan förväntas bestå, med de kommersiella bankerna i stort sett frånvarande när det gäller utlåning med hög risk. Efterfrågan på lånefinansiering genom finansieringsinstrumentet för riskdelning har varit hög sedan lanseringen av instrumentet i mitten av 2007 – under den första fasen (2007–2010) överskred utnyttjandet de ursprungliga förväntningarna med mer än 50 % i termer av aktiva lånegodkännanden (7,6 miljarder euro jämfört med förutsedda 5 miljarder euro). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Dessutom saknar bankerna vanligtvis möjlighet att värdera tillgångar i kunskap, t.ex. immateriell egendom, och är därför ofta ovilliga att investera i kunskapsbaserade företag. Följden blir att många etablerade innovativa företag – både stora och små – inte kan få lån till riskfylld FoI-verksamhet. |
Dessutom saknar bankerna vanligtvis möjlighet att värdera tillgångar i kunskap, t.ex. immateriell egendom, och är därför ofta ovilliga att investera i kunskapsbaserade företag. Följden blir att många etablerade innovativa företag – både stora och små – inte kan få lån till riskfylld FoI-verksamhet. Europeiska investeringsbanken, som förvaltar låneinstrumentet på kommissionens vägnar, kommer att ha i uppdrag att låna ut till projekt med hög teknisk risk och inte bara erbjuda lån under marknadsränta till projekt med låg teknisk risk. Dessa befogenheter kan emellertid vara förknippade med kriterier för hantering av portfölj- och projektrisker samt lämpliga kriterier för avvägning mellan risk och förtjänst samt tillsyn som är anpassade efter de eftersträvade målen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Finansiering i form av lån utan säkerhet kommer att vara tillgänglig. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Dessa marknadsbrister härrör ursprungligen från osäkerhet, informationsasymmetri samt de höga kostnaderna för försöken att behandla dessa frågor nyligen upprättade företag har för kort meritlista för att tillfredsställa potentiella långivare, även etablerade företag kan ofta inte ge tillräckligt med information, och vid början av en FoI‑investering är det inte alls säkert att de åtgärder som vidtagits verkligen kommer leda till en framgångsrik innovation. |
Dessa marknadsbrister härrör ursprungligen från osäkerhet, informationsasymmetri samt de höga kostnaderna för försöken att behandla dessa frågor nyligen upprättade företag har för kort meritlista för att tillfredsställa potentiella långivare, även etablerade företag kan ofta inte ge tillräckligt med information, och vid början av en FoI‑investering är det inte alls säkert att de åtgärder som vidtagits verkligen kommer leda till en framgångsrik innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Denna problematik har även en särskild inverkan på förfarandena för överföring av kunskap och teknik mellan den offentliga forskning som bedrivs vid universitet och forskningscentrum, och näringslivet, vilka måste valideras genom utförande av motsvarande koncepttest av den innovativa potential som den kunskap och teknik som ska överföras tillför till marknaden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Företag i konceptutvecklingsskedet eller som är verksamma inom framväxande områden saknar oftast dessutom tillräcklig säkerhet. En annan hämmande faktor är att även om FoI-verksamheter kan ge upphov till en kommersiell produkt eller process är det inte alls är säkert att företaget som har gjort ansträngningar ensamt kommer att kunna tillgodogöra sig vinsterna av den. |
Företag i konceptutvecklingsskedet eller som är verksamma inom framväxande områden saknar oftast dessutom tillräcklig säkerhet. En annan hämmande faktor är att även om FoI-verksamheter kan ge upphov till en kommersiell produkt eller process är det inte alls är säkert att företaget som har gjort ansträngningar ensamt kommer att kunna tillgodogöra sig vinsterna av den. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
När det gäller mervärdet för unionen kommer låneinstrumentet att bidra till att avhjälpa marknadsbrister som hindrar den privata sektorn från att investera i FoI på en optimal nivå. Genomförandet av det kommer att göra det möjligt att samla en kritisk massa av resurser från unionens budget och, på grundval av riskdelning, från finansinstitut som ansvarar för dess genomförande. Det kommer att uppmuntra företagen att satsa mer av sina egna pengar i FoI än vad de annars skulle ha gjort. Dessutom kommer låneinstrumentet att hjälpa organisationer, både offentliga och privata, att minska riskerna i samband med förkommersiell upphandling eller upphandling av innovativa produkter och tjänster. |
När det gäller mervärdet för unionen kommer låneinstrumentet att bidra till att avhjälpa marknadsbrister som hindrar den privata sektorn från att investera i FoI på en optimal nivå. Genomförandet av det kommer att göra det möjligt att samla en kritisk massa av resurser från unionens budget och, på grundval av riskdelning, från finansinstitut som ansvarar för dess genomförande. Det kommer att uppmuntra företagen att satsa mer av sina egna pengar i FoI än vad de annars skulle ha gjort. Dessutom kommer låneinstrumentet att hjälpa organisationer, både offentliga och privata, att minska riskerna i samband med förkommersiell upphandling eller upphandling av innovativa produkter och tjänster. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ett egetkapitalinstrument för FoI på unionsnivå behövs för att förbättra tillgången till finansiering med eget kapital för tidiga investeringar och investeringar i tillväxtstadiet och för att främja utvecklingen av unionens riskkapitalmarknad. Under tekniköverförings- och etableringsfasen hamnar nya företag i ett dödläge där det offentliga forskningsstödet upphör och det är omöjligt att få privat finansiering. Offentligt stöd, som ska dra till sig privat nyföretagsfinansiering för att rädda företagen från denna situation, är för närvarande alltför fragmenterat och periodiskt, eller också har de ansvariga för förvaltningen av stödet inte den nödvändiga expertisen. De flesta riskkapitalfonder i Europa är dessutom för små för att kunna stödja innovativa företags fortsatta tillväxt och har inte den kritiska massa som krävs för att de ska kunna specialisera sig och verka på en tvärnationell nivå. |
Ett egetkapitalinstrument för FoI på unionsnivå behövs för att förbättra tillgången till finansiering med eget kapital för tidiga investeringar och investeringar i tillväxtstadiet och för att främja utvecklingen av unionens riskkapitalmarknad. Under tekniköverförings- och etableringsfasen hamnar nya företag i ett dödläge där det offentliga forskningsstödet upphör och det är omöjligt att få privat finansiering. Offentligt stöd, som ska dra till sig privat nyföretagsfinansiering för att rädda företagen från denna situation, är för närvarande alltför fragmenterat och periodiskt, eller också har de ansvariga för förvaltningen av stödet inte den nödvändiga expertisen. De flesta riskkapitalfonder i Europa är dessutom för små för att kunna stödja innovativa företags fortsatta tillväxt och har inte den kritiska massa som krävs för att de ska kunna specialisera sig och verka på en tvärnationell nivå. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Följderna är allvarliga. Före finanskrisen uppgick de europeiska riskkapitalfondernas investeringar i små och medelstora företag till ungefär 7 miljarder euro per år, medan siffrorna för 2009 och 2010 låg kring 3–4 miljarder euro. Minskade medel till riskkapital har påverkat antalet nystartade företag med finansiering från riskkapitalfonder – under 2007 finansierades 3 000 små och medelstora företag med riskkapital, jämfört med bara omkring 2 500 under 2010. |
Följderna är allvarliga. Före finanskrisen uppgick de europeiska riskkapitalfondernas investeringar i små och medelstora företag till ungefär 7 miljarder euro per år, medan siffrorna för 2009 och 2010 låg kring 3–4 miljarder euro. Minskade medel till riskkapital har påverkat antalet nystartade företag med finansiering från riskkapitalfonder – under 2007 finansierades 3 000 små och medelstora företag med riskkapital, jämfört med bara omkring 2 500 under 2010. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
När det gäller mervärdet för unionen kommer egetkapitalinstrumentet för FoI att komplettera nationella system som inte kan tillgodose behoven av gränsöverskridande investeringar i FoI. Tillämpningen av instrumentet kommer i inledningsfasen också att skapa en demonstrationseffekt som kan gynna offentliga och privata investerare i hela Europa. Under tillväxtfasen är det endast på europeisk nivå möjligt att uppnå den nödvändiga omfattning och det stora deltagande av privata investerare som är krävs för att en självgående riskkapitalmarknad ska fungera. |
När det gäller mervärdet för unionen kommer egetkapitalinstrumentet för FoI att komplettera nationella system som inte kan tillgodose behoven av gränsöverskridande investeringar i FoI. Tillämpningen av instrumentet kommer i inledningsfasen också att skapa en demonstrationseffekt som kan gynna offentliga och privata investerare i hela Europa. Under tillväxtfasen är det endast på europeisk nivå möjligt att uppnå den nödvändiga omfattning och det stora deltagande av privata investerare som är krävs för att en självgående riskkapitalmarknad ska fungera. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Låne- och egetkapitalinstrumenten, som stöds av en uppsättning kompletterande åtgärder, kommer att stödja genomförandet av de politiska målen i Horisont 2020. De kommer för detta ändamål att användas för att befästa och höja kvaliteten på Europas vetenskapliga bas, främja forskning och innovation med en företagsdriven dagordning, och för att ta itu med samhällsutmaningar, med fokus på verksamheter såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar och marknadslansering. |
Låne- och egetkapitalinstrumenten, som stöds av en uppsättning kompletterande åtgärder, kommer att stödja genomförandet av de politiska målen i Horisont 2020. De kommer för detta ändamål att användas för att befästa och höja kvaliteten på Europas vetenskapliga bas, främja forskning och innovation med en företagsdriven dagordning, och för att ta itu med samhälleliga utmaningar, med fokus på verksamheter såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar och marknadslansering. Särskilda stödåtgärder såsom information och coaching till små och medelstora företag bör tillhandahållas. Regionala myndigheter, sammanslutningar av små och medelstora företag, handelskammare och finansiella intermediärer bör involveras i planeringen och genomförandet av verksamheterna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Dessutom kommer de att hjälpa medlemsstaterna att hantera FoI-målen inom andra program och politikområden, t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken, klimatarbetet (övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och anpassning till klimatförändringar) och den gemensamma fiskeripolitiken. Komplementaritet med nationella och regionala finansieringsinstrument kommer att utvecklas i samband med den gemensamma strategiska ramen för sammanhållningspolitiken, där en ökad roll för finansieringsinstrumenten ingår. |
Dessutom kommer de att hjälpa medlemsstaterna att hantera FoI-målen inom andra program och politikområden, t.ex. den gemensamma jordbrukspolitiken, klimatarbetet (övergång till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp och anpassning till klimatförändringar) och den gemensamma fiskeripolitiken. Komplementaritet med nationella och regionala finansieringsinstrument kommer att utvecklas i samband med den gemensamma strategiska ramen för sammanhållningspolitiken, där en ökad roll för finansieringsinstrumenten ingår. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utformningen av dem tar hänsyn till behovet av att åtgärda de särskilda marknadsbrister, egenskaper (såsom graden av dynamik och skapande av företag) och finansieringsbehov som finns inom dessa och andra områden. Budgetanslagen för instrumenten får anpassas under Horisont 2020 i reaktion på förändrade ekonomiska villkor. |
Utformningen av dem tar hänsyn till behovet av att åtgärda de särskilda marknadsbrister, egenskaper (såsom graden av dynamik och skapande av företag) och finansieringsbehov som finns inom dessa och andra områden. Budgetanslagen för instrumenten får anpassas under Horisont 2020 i reaktion på förändrade ekonomiska villkor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Egetkapitalinstrumentet och låneinstrumentets del för små och medelstora företag kommer att genomföras som en del av två av EU:s finansieringsinstrument för bidrag med eget kapital och lån för att stödja de små och medelstora företagens FoI och tillväxt, i kombination med egetkapitalinstrumentet och låneinstrumentet inom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag. |
Egetkapitalinstrumentet och låneinstrumentets del för små och medelstora företag kommer att genomföras som en del av två av EU:s finansieringsinstrument för bidrag med eget kapital och lån för att stödja de små och medelstora företagens FoI och tillväxt, i kombination med egetkapitalinstrumentet och låneinstrumentet inom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.3. Huvuddragen för verksamheten |
2.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Låneinstrument som tillhandahåller lånefinansiering för FoI: ”Unionens låne- och garantitjänst för forskning och innovation” |
(a) Låneinstrument som tillhandahåller lånefinansiering för FoI: ”Unionens låne- och garantitjänst för forskning och innovation” | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målet är att förbättra tillgången till finansiering med lån – lån, garantier, motgarantier och andra former av låne- och riskfinansiering – för offentliga och privata enheter och offentlig-privata partnerskap som ägnar sig åt verksamhet inom forskning och innovation som kräver riskabla investeringar för att bära frukt. Fokus ska ligga på att stödja forskning och innovation med hög potential för spetskompetens. |
Målet är att förbättra tillgången till finansiering med lån – lån, garantier, motgarantier och andra former av låne- och riskfinansiering – för offentliga och privata enheter och offentlig-privata partnerskap som ägnar sig åt verksamhet inom forskning och innovation som kräver riskabla investeringar för att bära frukt. Fokus ska ligga på att stödja forskning och innovation med hög risk, men även hög potential för spetskompetens. Fokus ska ligga mer på risken i samband med projektet än risken för företaget, särskilt för små och medelstora företag. Av omsorg om kritisk massa och ett synsätt som inriktar sig på hela innovationskedjan kommer de att inrikta sig företrädesvis på verksamhet som härrör från andra åtgärder som finansieras via Horisont 2020, bland annat det nya särskilda instrumentet för små och medelstora företag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Med tanke på att ett av målen för Horisont 2020 är att bidra till att minska den befintliga klyftan mellan FoU och innovation genom att främja utsläppandet på marknaden av nya eller förbättrade produkter och tjänster och genom att beakta koncepttestfasens avgörande roll i kunskapsöverföringen, ska man ta fram mekanismer som gör det möjligt att finansiera de koncepttestfaser som krävs för att validera intresset för, relevansen hos och den framtida innovativa inverkan av de forskningsresultat eller den innovation som ska överföras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
De slutliga stödmottagarna ska potentiellt vara rättssubjekt av alla storlekar som kan låna och betala tillbaka pengar, och i synnerhet små och medelstora företag med innovationspotential och som kan växa snabbt, medelstora marknadsnoterade företag och stora företag, universitet och forskningsinstitut, forskningsinfrastruktur och innovationsinfrastruktur, offentlig-privata partnerskap, och specialföretag eller specialprojekt. |
De slutliga stödmottagarna ska potentiellt vara rättssubjekt av alla storlekar som kan låna och betala tillbaka pengar, och i synnerhet små och medelstora företag med innovationspotential och som kan växa snabbt, medelstora marknadsnoterade företag och stora företag, universitet och forskningsinstitut, forskningsinfrastruktur och innovationsinfrastruktur, offentlig-privata partnerskap, och specialföretag eller specialprojekt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Finansieringen av låneinstrumentet ska bestå av två huvuddelar: |
Finansieringen av låneinstrumentet ska bestå av två huvuddelar: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(1) Efterfrågestyrd – att tillhandahålla lån och garantier enligt först‑till‑kvarn‑principen, med särskilt stöd till mottagare som små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag. Denna del ska svara mot den stabila och kontinuerliga tillväxt som kan konstateras av volymen av utlåning genom finansieringsinstrumentet för riskdelning, som är efterfrågestyrd. Under delen för små och medelstora företag ska verksamhet stödjas som syftar till att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag och andra enheter som är FoU- och/eller innovationsdrivna. |
(1) Efterfrågestyrd – att tillhandahålla lån och garantier enligt först‑till‑kvarn‑principen, med särskilt stöd till mottagare som små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag. Denna del ska svara mot den stabila och kontinuerliga tillväxt som kan konstateras av volymen av utlåning genom finansieringsinstrumentet för riskdelning, som är efterfrågestyrd. Under delen för små och medelstora företag ska verksamhet stödjas som syftar till att förbättra tillgången till finansiering för små och medelstora företag och andra enheter som är FoU- och/eller innovationsdrivna, såsom finansiering med stöd av immateriella rättigheter eller med immateriella tillgångar som säkerhet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(2) Riktad – med inriktning på politik och nyckelsektorer som är avgörande för att ta itu med samhällsutmaningar, förbättra konkurrenskraften, stödja hållbar tillväxt för alla med låga koldioxidutsläpp och tillhandahålla miljömässiga och andra kollektiva nyttigheter. Denna del ska hjälpa unionen att ta itu med forsknings- och innovationsaspekter för sektoriella politiska mål. |
(2) Riktad – med inriktning på politik och nyckelsektorer som är avgörande för att ta itu med samhälleliga utmaningar, förbättra konkurrenskraften, stödja hållbar tillväxt för alla med låga koldioxidutsläpp och tillhandahålla miljömässiga och andra kollektiva nyttigheter. Denna del ska hjälpa unionen att ta itu med forsknings- och innovationsaspekter för sektoriella politiska mål. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Egetkapitalinstrument som tillhandahåller finansiering med eget kapital för FoI: ”Unionens egetkapitalinstrument för forskning och innovation” |
(b) Egetkapitalinstrument som tillhandahåller finansiering med eget kapital för FoI: ”Unionens egetkapitalinstrument för forskning och innovation” | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målet är att bidra till att rätta till bristerna på den europeiska riskkapitalmarknaden och tillhandahålla eget kapital och sekundärt eget kapital för att täcka utvecklings- och finansieringsbehoven hos innovativa företag från såddfasen fram till tillväxt och expansion. Fokus ska ligga på att stödja målen för Horisont 2020 och därtill hörande politik. |
Målet är att bidra till att rätta till bristerna på den europeiska riskkapitalmarknaden och tillhandahålla eget kapital och sekundärt eget kapital för att täcka utvecklings- och finansieringsbehoven hos innovativa företag från såddfasen fram till tillväxt och expansion. Fokus ska ligga på att stödja målen för Horisont 2020 och därtill hörande politik. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
De slutliga stödmottagarna ska potentiellt vara företag av alla storlekar som bedriver eller inleder innovationsverksamhet, med särskild inriktning på innovativa små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag. |
De slutliga stödmottagarna ska potentiellt vara företag av alla storlekar som bedriver eller inleder innovationsverksamhet, med särskild inriktning på innovativa små och medelstora företag och medelstora marknadsnoterade företag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Egetkapitalinstrumentet kommer att inriktas på riskkapitalfonder för företag som tillhandahåller riskkapital och sekundärt eget kapital (inklusive mezzaninkapital) till portföljbolag. Instrumentet kommer också att ha möjlighet att göra investeringar för expansion och tillväxt tillsammans med egetkapitalinstrumentet för tillväxt inom ramen för programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, för att säkerställa ett kontinuerligt flöde av stöd under start och utveckling av företag. |
Egetkapitalinstrumentet kommer att inriktas på riskkapitalfonder för nystartade företag som tillhandahåller riskkapital och sekundärt eget kapital (inklusive mezzaninkapital) till nystartade portföljbolag. Instrumentet kommer också att ha möjlighet att göra investeringar för expansion och tillväxt tillsammans med egetkapitalinstrumentet för tillväxt inom ramen för programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, för att säkerställa ett kontinuerligt flöde av stöd under start och utveckling av företag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Egetkapitalinstrumentet, som främst kommer att vara efterfrågestyrt, ska använda en portföljstrategi där riskkapitalfonder och andra jämförbara mellanhänder väljer ut företag att investera i. |
Egetkapitalinstrumentet, som främst kommer att vara efterfrågestyrt, ska använda en portföljstrategi där riskkapitalfonder och andra jämförbara mellanhänder väljer ut företag att investera i. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Öronmärkning får tillämpas för att underlätta att uppnå specifika politiska mål, och bygger på de positiva erfarenheterna av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation med öronmärkning för miljöinnovation. |
Öronmärkning ska tillämpas för att underlätta uppnåendet av specifika politiska mål, och bygger på de positiva erfarenheterna av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation med öronmärkning för miljöinnovation, framför allt uppnåendet av mål med anknytning till de samhälleliga utmaningar som identifierats. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Koncepttestet ska stödja förfarandena för överföring av kunskap och teknik i de faser som föregår industrialiseringen i syfte att verifiera och, i förekommande fall, öka denna överförings innovativa inverkan på marknaden, vilket minskar osäkerheten och de inneboende riskerna vid överföringen till produktionssektorn av de forskningsresultat som genererats och de innovationer som tagits fram inom den offentliga forskningen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Startdelen, för stöd under sådd- och inledningsfaserna, ska möjliggöra aktieinvestering i bland annat organisationer för kunskapsöverföring, såddkapitalfonder, gränsöverskridande såddkapitalfonder, verktyg för saminvestering med affärsänglar, immateriella tillgångar, plattformar för utbyte och handel med immateriella rättigheter och riskkapitalfonder för nystartade företag. |
Startdelen, för stöd under sådd- och inledningsfaserna, ska möjliggöra aktieinvestering i bland annat organisationer för kunskapsöverföring, såddkapitalfonder, gränsöverskridande och nystartade sådd- och startkapitalfonder, verktyg för saminvestering med affärsänglar, immateriella tillgångar, plattformar för utbyte och handel med immateriella rättigheter och riskkapitalfonder för nystartade företag samt ”funds-of-funds” för startkapital, som fungerar över gränserna, eventuellt i samverkan med kapitalinstrument för tillväxt i programmet för företagens och de små och medelstora företagens konkurrenskraft. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Tillväxtdelen ska göra investeringar för expansion och tillväxt tillsammans med egetkapitalinstrumentet för tillväxt inom ramen för programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, inbegripet ”funds-of-funds” som fungerar över gränserna och investerar i riskkapitalfonder, varav de flesta kommer att ha en tematisk inriktning som stöder målen för Europa 2020. |
Tillväxtdelen ska göra investeringar för expansion och tillväxt tillsammans med egetkapitalinstrumentet för tillväxt inom ramen för programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, inbegripet ”funds-of-funds” inom den privata och den offentliga sektorn, som fungerar över gränserna och investerar i riskkapitalfonder, varav de flesta kommer att ha en tematisk inriktning som stöder målen för Europa 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 134 Förslag till förordning Bilaga 1 – Del II – punkt 2.3 – led b – stycke 7a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Med tanke på det yttersta ansträngda läget på den europeiska riskkapitalmarknaden och eftersom situationen brådskar bör man kunna inrätta ett pilotprojekt för en ”fund‑of‑funds” för riskkapital fram till nästa budgetperiod 2014–2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Riskkapitalet är en livsviktig källa till kapitalförsörjning för tusentals innovativa nystartade företag och för snabbt växande små och medelstora europeiska företag, vilka till följd av en affärsmodell som ser lovande ut men ännu inte testats har ytterligt svårt att få lån från bankerna. Det skulle bidra till kampen mot krisen om det inrättades ett pilotprojekt för en ”fund-of-funds” för riskkapital, så att man skulle få maximal hävstångsverkan av unionens budget. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 135 Förslag till förordning Bilaga 1 – Del II – punkt 2.3 – led b – stycke 7b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Egetkapitalinstrumentet inrättas tillsammans med instrumentet Kapital för tillväxt som ett och samma integrerade unionsverktyg för försörjning med riskkapital till förmån för företagens innovation och tillväxt, alltifrån såddfasen till tillväxtfasen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det bör understrykas att programmens (Horisont 2020 och Programmet för små och medelstora företagskonkurrenskraft) båda instrument för stöd i form av riskkapital i praktiken bör utgöra ett och samma integrerade finansiella instrument för att vara effektivt i praktiken och motsvara marknadens behov. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 136 Förslag till förordning Bilaga I – Del II – punkt 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Innovation i små och medelstora företag |
3. Innovation i små och medelstora företag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.1 Särskilt mål |
3.1 Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att stimulera tillväxten genom att höja innovationsnivån i små och medelstora företag, och täcka deras olika innovationsbehov under hela innovationscykeln för all typ av innovation och därigenom skapa fler snabbväxande, internationellt verksamma små och medelstora företag. |
Det särskilda målet är att stimulera hållbar ekonomisk tillväxt genom att höja innovationsnivån i små och medelstora företag, och täcka deras olika innovationsbehov under hela innovationscykeln för all typ av innovation och därigenom skapa fler snabbväxande, internationellt verksamma små och medelstora företag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Med tanke på de små och medelstora företagens centrala roll i Europas ekonomi kommer forskning och innovation i dessa företag att spela en avgörande roll när det gäller att öka konkurrenskraften, stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och således att uppnå målen för Europa 2020, och i synnerhet dess flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen. |
Med tanke på de små och medelstora företagens centrala roll i Europas ekonomi kommer forskning och innovation i dessa företag att spela en avgörande roll när det gäller att öka konkurrenskraften, stärka den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen och således att uppnå målen för Europa 2020, och i synnerhet dess flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
De små och medelstora företagen har emellertid – trots sin betydelse för ekonomi och sysselsättning, och betydande innovationspotential – storleksrelaterade problem med att bli mer innovativa och konkurrenskraftiga. Även om det i Europa startas lika många nya företag som i Förenta staterna har de europeiska små och medelstora företagen det mycket svårare att växa till stora företag än sina motparter i Förenta staterna. Det internationaliserade företagsklimatet, med allt mer sammankopplade värdekedjor, lägger ytterligare press på dem. De små och medelstora företagen behöver stärka sin innovationskapacitet. De måste generera, tillägna sig och sälja nya kunskaper och affärsidéer snabbare och i större utsträckning för att kunna konkurrera framgångsrikt på snabbt växande globala marknader. Utmaningen är att stimulera till ökad innovation i små och medelstora företag, och därigenom förbättra deras konkurrenskraft och tillväxt. |
De små och medelstora företagen har emellertid – trots sin betydelse för ekonomi och sysselsättning, och betydande innovationspotential – flera slags problem med att bli mer innovativa och konkurrenskraftiga, bland vilka märks brist på ekonomiska resurser och möjligheter att få kapital, brist på kunskaper om innovationshantering, bristfällig förmåga att skapa nätverk med utomstående och samarbeta med dem samt att den offentliga upphandlingen inte används i tillräcklig grad för att stimulera till innovation i de små och medelstora företagen. Även om det i Europa startas lika många nya företag som i Förenta staterna har de europeiska små och medelstora företagen det mycket svårare att växa till stora företag än sina motparter i Förenta staterna. Det internationaliserade företagsklimatet, med allt mer sammankopplade värdekedjor, lägger ytterligare press på dem. De små och medelstora företagen behöver stärka sin forsknings- och innovationskapacitet. De måste generera, tillägna sig och sälja nya kunskaper och affärsidéer snabbare och i större utsträckning för att kunna konkurrera framgångsrikt på snabbt växande globala marknader. Utmaningen är att stimulera till ökad innovation i små och medelstora företag, och därigenom förbättra deras konkurrenskraft och hållbarhet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
De föreslagna åtgärderna syftar till att komplettera nationella och regionala strategier och program för företagsinnovation, främja samarbete mellan små och medelstora företag och andra innovationsrelevanta aktörer, överbrygga klyftan mellan forskning/utveckling och lyckad marknadslansering, ge näringslivet mer innovationsvänliga förutsättningar, inbegripet åtgärder på efterfrågesidan, och stöd med beaktande av innovationsprocessernas växlande karaktär, ny teknik, nya marknader och nya affärsmodeller. |
De föreslagna åtgärderna syftar till att komplettera nationella och regionala strategier och program för företagsinnovation, främja samarbete mellan små och medelstora företag och andra innovationsrelevanta aktörer, överbrygga klyftan mellan forskning/utveckling och lyckad marknadslansering, ge näringslivet mer innovationsvänliga förutsättningar, inbegripet åtgärder på efterfrågesidan, liksom andra åtgärder som riktas mot att stärka kunskapsöverföringen inom offentlig sektor, och stöd med beaktande av innovationsprocessernas växlande karaktär, ny teknik, nya marknader och nya affärsmodeller. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Starka band med sektorspecifik unionspolitik, särskilt programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag och resurser från sammanhållningspolitiken, kommer att upprättas för att skapa synergier och ett samstämmigt tillvägagångssätt. |
Starka band med sektorspecifik unionspolitik, särskilt programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag och resurser från sammanhållningspolitiken, kommer att upprättas för att skapa synergier och ett samstämmigt tillvägagångssätt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2. Motivering och mervärde för unionen |
3.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Små och medelstora företag är centrala drivkrafter för innovation tack vare deras förmåga att snabbt och effektivt omsätta nya idéer i framgångsrik verksamhet. De är viktiga kanaler för kunskapsspridning genom att föra ut forskningsresultat på marknaden. Under de senaste tjugo åren har hela sektorer förnyats och nya företag skapats till följd av innovativa små och medelstora företag. Snabbväxande företag är avgörande för utvecklingen av framväxande industrier och för att påskynda de strukturella förändringar som Europa behöver för att bli en kunskapsbaserad och koldioxidsnål ekonomi med hållbar tillväxt och högkvalitativa arbetstillfällen. |
Små och medelstora företag är centrala drivkrafter för innovation tack vare deras förmåga att snabbt och effektivt omsätta nya idéer i framgångsrik verksamhet. De är viktiga kanaler för kunskapsspridning genom att föra ut forskningsresultat på marknaden. Under de senaste tjugo åren har hela sektorer förnyats och nya företag skapats till följd av innovativa små och medelstora företag. Snabbväxande företag är avgörande för utvecklingen av framväxande industrier och för att påskynda de strukturella förändringar som Europa behöver för att bli en kunskapsbaserad och koldioxidsnål ekonomi med hållbar tillväxt och högkvalitativa arbetstillfällen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Små och medelstora företag återfinns inom alla ekonomiska sektorer. De utgör en viktigare del av den europeiska ekonomin än i andra regioner, t.ex. Förenta staterna. Alla typer av små och medelstora företag kan vara innovativa. De måste få uppmuntran och stöd att investera i forskning och innovation. Därmed bör de också kunna utnyttja hela den innovativa potentialen på den inre marknaden och inom det europeiska forskningsområdet för att skapa nya affärsmöjligheter i och utanför Europa och bidra till att hitta lösningar på viktiga samhällsutmaningar. |
Små och medelstora företag återfinns inom alla ekonomiska sektorer. De utgör en viktigare del av den europeiska ekonomin än i andra regioner, t.ex. Förenta staterna. Alla typer av små och medelstora företag kan vara innovativa. De måste få stöd att investera i forskning och innovation liksom för att öka sin kapacitet att hantera innovationsprocessen. Därmed bör de också kunna utnyttja hela den innovativa potentialen på den inre marknaden och inom det europeiska forskningsområdet för att skapa nya affärsmöjligheter i och utanför Europa och bidra till att hitta lösningar på viktiga samhälleliga utmaningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Deltagandet i forskning och innovation i unionen stärker de små och medelstora företagens kapacitet inom FoU och teknik, ökar deras förmåga att generera, absorbera och använda ny kunskap, stärker det ekonomiska utnyttjandet av nya lösningar, stimulerar till innovation när det gäller produkter, tjänster och affärsmodeller, främjar affärsverksamhet på större marknader och internationaliserar de små och medelstora företagens nätverk för kunskap. Små och medelstora företag som har en bra ledning för innovation, och ofta är beroende av extern expertis och kompetens, presterar bättre än andra. |
Deltagandet i forskning och innovation i unionen stärker de små och medelstora företagens kapacitet inom FoU och teknik, ökar deras förmåga att generera, absorbera och använda ny kunskap, stärker det ekonomiska utnyttjandet av nya lösningar, stimulerar till innovation när det gäller produkter, tjänster och affärsmodeller, främjar affärsverksamhet på större marknader och internationaliserar de små och medelstora företagens nätverk för kunskap. Små och medelstora företag som har en bra ledning för innovation, och ofta är beroende av extern expertis och kompetens, presterar bättre än andra. De små och medelstora företagen har även en nyckelroll som mottagare för överföring av teknik och kunskap och bidrar till att innovationer från forskning vid universitet, offentliga forskningsinstitut samt forskningsbedrivande små och medelstora företag förs ut till marknaden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Gränsöverskridande samarbete utgör ett viktigt inslag i de små och medelstora företagens innovationsstrategi för att lösa några av sina storleksrelaterade problem, t.ex. tillgång till teknisk och vetenskaplig kompetens och nya marknader. De bidrar till att omvandla idéer till vinst och företagstillväxt och i samtidigt till att öka de privata investeringarna i forskning och innovation. |
Gränsöverskridande samarbete utgör ett viktigt inslag i de små och medelstora företagens innovationsstrategi för att lösa några av sina storleksrelaterade problem, t.ex. tillgång till teknisk och vetenskaplig kompetens och nya marknader. De bidrar till att omvandla idéer till vinst och företagstillväxt och i samtidigt till att öka de privata investeringarna i forskning och innovation. Utbildning och tekniköverföring till små och medelstora företag kan spela en viktig roll för att öka deras konkurrenskraft och innovationspotential. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Regionala och nationella program för forskning och innovation, som ofta backas upp av den europeiska sammanhållningspolitiken, spelar en central roll när det gäller att främja små och medelstora företag. Särskilt resurserna från sammanhållningspolitiken har en viktig roll att spela genom att bygga upp kapacitet och tillhandahålla en spetsforskningsstege för små och medelstora företag så att utmärkta projekt kan utvecklas som kan konkurrera om finansiering inom ramen för Horisont 2020. Trots det är det ändå bara ett fåtal nationella och regionala program som tillhandahåller finansiering för transnationell forskning och innovation som genomförs av små och medelstora företag, unionsomfattande spridning och införande av innovativa lösningar eller gränsöverskridande innovationsstödjande tjänster. Utmaningen är att förse små och medelstora företag med tematiskt öppet stöd för att genomföra internationella projekt i linje med företagens innovationsstrategier. Åtgärder på unionsnivå är därför nödvändiga för att komplettera de verksamheter som genomförs på nationell och regional nivå, för att öka deras genomslagskraft och för att öppna stödsystemen för forskning och innovation. |
Regionala och nationella program för forskning och innovation, som ofta backas upp av den europeiska sammanhållningspolitiken, spelar en central roll när det gäller att främja små och medelstora företag. Särskilt resurserna från sammanhållningspolitiken har en viktig roll att spela genom att bygga upp kapacitet och tillhandahålla en spetsforskningsstege för små och medelstora företag så att utmärkta projekt kan utvecklas som kan konkurrera om finansiering inom ramen för Horisont 2020. Trots det är det ändå bara ett fåtal nationella och regionala program som tillhandahåller finansiering för transnationell forskning och innovation som genomförs av små och medelstora företag, unionsomfattande spridning och införande av innovativa lösningar eller gränsöverskridande innovationsstödjande tjänster. Utmaningen är att förse små och medelstora företag med tematiskt öppet stöd för att genomföra internationella projekt i linje med företagens innovationsstrategier. Åtgärder på unionsnivå är därför nödvändiga för att komplettera de verksamheter som genomförs på nationell och regional nivå, för att öka deras genomslagskraft och för att öppna stödsystemen för forskning och innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3. Huvuddragen för verksamheten |
3.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Integrering av stöd till små och medelstora företag |
(a) Stöd till små och medelstora företag via ett särskilt instrument för små och medelstora företag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Små och medelstora företag ska stödjas genom Horisont 2020. För detta ändamål ska ett särskilt instrument för små och medelstora företag stegvis och kontinuerligt tillhandahålla stöd som täcker hela innovationscykeln. Instrumentet för små och medelstora företag ska vara inriktat på alla typer av innovativa små och medelstora företag som visar en stark strävan att utveckla, växa och internationalisera. Det ska tillhandahållas för all typ av innovation, inbegripet tjänsteinnovation, icke-teknisk och social innovation. Syftet är att utveckla och utnyttja innovationspotentialen hos små och medelstora företag genom att fylla tomrummet i finansieringen av inledande forskning och innovation med hög risk, stimulera innovation och öka privat kommersialisering av forskningsresultat. |
Ett särskilt instrument för små och medelstora företag ska stegvis och kontinuerligt tillhandahålla stöd som täcker hela innovationscykeln. Instrumentet för små och medelstora företag ska vara inriktat på alla typer av innovation i små och medelstora företag som visar en stark strävan att utvecklas, växa, internationaliseras och skapa innovationer, varvid fokus särskilt ska ligga på nystartare, avknoppade företag och snabbt växande små och medelstora företag. Instrumentet kommer i första hand att anlitas av små och medelstora företag, men dessa kommer att uppmuntras samarbeta med forskningsinstitut och andra företag. Det ska tillhandahållas för all typ av innovation, inbegripet tjänsteinnovation, icke-teknisk och social innovation, förutsatt att varje verksamhet har ett tydligt mervärde för unionen. Syftet är att utveckla och utnyttja innovationspotentialen hos små och medelstora företag genom att fylla tomrummet i finansieringen av inledande forskning och innovation med hög risk, stimulera innovation och öka privat kommersialisering av forskningsresultat. Instrumentet ska ge en kvalitetsmärkning för framgångsrika små och medelstora företag inför deras deltagande i offentlig upphandling. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Instrumentet kommer att arbeta med en enda förvaltningsstruktur, en lätt förvaltning och en gemensam kontaktpunkt. Det ska genomföras enligt bottom-up-principen med öppna ansökningsomgångar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Särskilda innovationsstödtjänster för de små och medelstora företagen som deltar i instrumentet för små och medelstora företag kommer att genomföras, utgående från nuvarande strukturer såsom det europeiska stödnätet för e-företag (Enterprise Europe Network) och andra tillhandahållare av innovationstjänster samt system för mentorskap och coaching. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Alla särskilda mål för samhällsutmaningar och ledarskap inom möjliggörande och industriell teknik kommer att tillämpa det särskilda instrument för små och medelstora företag och anslå ett belopp för detta. |
Alla särskilda mål för samhälleliga utmaningar och ledarskap inom möjliggörande och industriell teknik kommer att tillämpa det särskilda instrument för små och medelstora företag. Instrumentet ska ge tillräcklig flexibilitet för att de små och medelstora företagen ska kunna integreras i forskningsprojekt, både under projektets löptid och under begränsade tidsperioder kortare än denna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Instrumentet för små och medelstora företag kan också användas för förkommersiell upphandling eller upphandling av innovativa lösningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Stöd till forskningsintensiva små och medelstora företag |
(b) Stöd till forskningsintensiva små och medelstora företag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målet är att främja marknadsorienterad innovation inom små och medelstora FoU-företag. En särskild åtgärd ska inriktas på forskningsintensiva små och medelstora företag inom högteknologiska sektorer som visar förmåga att kommersiellt utnyttja projektresultaten. |
Målet är att främja marknadsorienterad innovation inom små och medelstora FoU-företag. En särskild åtgärd ska inriktas på forskningsintensiva små och medelstora företag inom högteknologiska sektorer som visar förmåga att kommersiellt utnyttja projektresultaten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Öka de små och medelstora företagens innovationskapacitet |
(c) Integrering av stöd till små och medelstora företag och öka de små och medelstora företagens innovationskapacitet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamhet för att stödja genomförandet och komplettera de särskilda åtgärderna för små och medelstora företag inom Horisont 2020 ska stödjas, särskilt för att förbättra de små och medelstora företagens innovationskapacitet. |
Små och medelstora företag ska stödjas genom hela Horisont 2020. För detta ändamål ska verksamhet för att stödja genomförandet och komplettera de särskilda åtgärderna för små och medelstora företag inom Horisont 2020 och skapa bättre villkor för små och medelstora företag stödjas, särskilt för att förbättra de små och medelstora företagens innovationskapacitet, också genom att tillhandahålla stöd för att europeiska institutioner inom tillämpad forskning ska kunna arbeta med projekt om vilka det överenskommits med enskilda små och medelstora företag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Stödja marknadsbaserad innovation |
(d) Stödja marknadsbaserad innovation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Stöd till marknadsbaserad innovation för att förbättra ramvillkoren för innovation och undanröja de särskilda hinder som hindrar i synnerhet tillväxten av innovativa små och medelstora företag. |
Stöd till marknadsbaserad innovation för att förbättra ramvillkoren för innovation och undanröja de särskilda hinder som hindrar i synnerhet tillväxten av innovation inom små och medelstora företag och införande av en innovationsklausul som möjliggör val av ett litet eller medelstort företag som föreslår en innovativ produkt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(da) Stödja överföringen av kunskap och teknik mellan offentlig forskning och marknaden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Stödja förfarandena för överföring mellan den offentliga forskningsmiljön och innovativa små och medelstora företag, som en effektiv mekanism för att överföra forskningsresultaten från universitet, forskningscentrum och forskningsbedrivande små och medelstora företag till marknaden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 137 Förslag till förordning Bilaga I – Del III – punkt -1(ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
-1. Vetenskap med och för samhället: en övergripande utmaning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
-1.1. Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Det särskilda målet är att bygga upp ett effektivt samarbete mellan forskning och samhälle, rekrytera nya forskartalanger och förena en forskning i världsklass med socialt medvetande och ansvarstagande. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
De snabba framstegen inom forskning och innovation har skapat risker för viktiga etiska, rättsliga och sociala problem som kräver ett ökat engagemang och starkare relationer mellan forskning och samhälle. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
För att hitta rätt svar på de utmaningar som Europa står inför måste så många olika aktörer som möjligt engagera sig i forsknings- och innovationsprocessen. Traditionellt har samverkan mellan forskning och samhälle inneburit en kunskapsöverföring i en riktning uppifrån och ned från experter till medborgare. Utvecklingen mot ett öppet, effektivt och demokratiskt kunskapssamhälle kräver en förändring mot en tvåvägsdialog och ett aktivt samarbete bortom den traditionella vetenskapliga utbildningen eller den nuvarande synen på medborgarna som enbart konsumenter av forskningsresultat. Denna dialog och detta aktiva samarbete kommer utan tvekan att medge en forskning och innovation som utvecklas på ett mer ansvarsfullt sätt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Unionen behöver utnyttja hela sitt humankapital för att kunna stärka sin konkurrenskraft i en global ekonomi. För att kunna nå målet med ytterligare en miljon forskare netto i Europa till 2020 och en FoU-intensitet på 3 % av BNP måste EU:s ungdomar välja att utbilda sig till forskare och EU behöver en mångskiftande och jämställd arbetsstyrka. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Ändå har det blivit allt svårare att intressera fler ungdomar för forskning och teknik och det finns en ökande oro i Europa över att många begåvade ungdomar inte väljer en karriär inom dessa områden. Det är dessutom nödvändigt att se till att människor som har inlett en vetenskaplig eller teknisk karriär kan behålla sin entusiasm och motivation och får möjlighet till personlig utveckling utan att behöva överge sina fackområden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Det råder också en tydlig obalans mellan kvinnor och män på forskningsområdet. Om Europa vill garantera att dess resurser utnyttjas för en effektiv forskning och innovation som ger goda resultat måste särskild uppmärksamhet ägnas åt kvinnornas underrepresentation inom forskningen och bristen på insikt om bristen på jämställdhet inom forskning och innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
-1.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Att förbättra samarbetet mellan forskning och samhälle för att möjliggöra ett bredare socialt och politiskt stöd åt forskningen och teknik i samtliga medlemsstater blir alltmer ett centralt problem som kraftigt har förvärrats av den nuvarande ekonomiska krisen: i demokratiska samhällen kräver prioriteringen av offentliga investeringar inom forskningen en omfattande samhällelig och politisk uppslutning kring forskningens värderingar, där medborgarna utbildats i forskningens processer och kan känna igen dess bidrag till kunskap, samhälle och ekonomiska framsteg. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Den kan endast uppnås genom att utveckla en givande och rik dialog och ett aktivt samarbete mellan forskning och samhälle för att garantera en mer ansvarsfull forskning och möjliggöra utvecklingen av riktlinjer som är mer relevanta för medborgarna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Att på ett sådant interaktivt sätt främja en forskningskultur i Europa kommer dessutom att stärka demokratiska värderingar och bidra till att öka intresset för forskning och teknik. Det europeiska forsknings- och tekniksystems styrka är beroende av sin kapacitet att utnyttja talanger och idéer, oavsett var de finns. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
-1.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Syftet med åtgärderna bör vara att rekrytera nya talanger till forsknings- och teknikstudier i det europeiska samhället och överbrygga klyftan mellan kvinnor och män bland de personer som arbetar med forskning i unionen. Att öka vår kapacitet att införliva kunskaper och metoder från forskning och teknik i våra beslutsprocesser, utveckla mekanismer som medger en breddning och fördjupning av den sociala analysen av vetenskapliga alternativ, se till att etiska och sociala värderingar tas med i hela innovationsprocessen kommer också att stödjas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Verksamheten ska vara inriktad på att | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(a) göra forsknings- och teknikkarriärer attraktiva för unga studenter och främja ett hållbart samspel mellan skolor, forskningsinstitutioner, näringsliv och civilsamhällets organisationer, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(b) främja jämställdhet i båda aspekterna genom att stödja förändringar i i) forskningsinstitutionernas organisation och ii) utformningen av forskningsprogrammen; detta omfattar dess olika dimensioner, framför allt att garantera jämställdhet inom forskningskarriärer och beslutsfattande och integrering av jämställdhetsdimensionen i forskningens och innovationens innehåll, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(c) integrera forsknings- och innovationsfrågor i samhällslivet för att integrera medborgarnas intressen och värderingar och öka forsknings- och innovationsresultatens kvalitet, relevans, godtagbarhet och hållbarhet, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(d) uppmuntra medborgare att engagera sig i forskning genom formell och informell forskarutbildning och främja spridning av forskningsbaserad verksamhet i forskningscentra och andra lämpliga kanaler, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(e) förbättra den öppna tillgången till forskningsresultat och uppgifter för att öka forskningsnivån och den ekonomiska konkurrenskraften, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(f) utveckla styrningen för utveckling av ansvarsfull forskning och innovation av alla intressenter (forskare, offentliga myndigheter, näringslivet och civilsamhällets organisationer), med lyhördhet för samhällets behov och krav, och verka för ett etiskt regelverk för forskning och innovation, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(g) förbättra kunskaperna om vetenskaplig kommunikation för att förbättra kvaliteten och effektiviteten i samspelet mellan forskare, allmänna medier och allmänheten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 138 Förslag till förordning Bilaga I – Del III – punkt 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande |
1. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.1. Särskilt mål |
1.1. Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är bättre livslång hälsa och välbefinnande för alla. |
Det särskilda målet är bättre livslång hälsa och välbefinnande för alla. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Livslång hälsa och välbefinnande för alla, högkvalitativa och ekonomiskt hållbara hälso- och sjukvårdsystem och möjligheter till nya arbetstillfällen och tillväxt är målen för stödet till forskning och innovation som reaktion på denna utmaning, och kommer att bidra avsevärt till Europa 2020. |
Livslång hälsa och välbefinnande för alla, högkvalitativa, ekonomiskt hållbara, säkra och trygga hälso- och sjukvårdsystem som garanterar social välfärd, lösningar så att en åldrande befolkning ska kunna leva ett självständigt liv och möjligheter till nya arbetstillfällen och tillväxt är målen för stödet till forskning och innovation som reaktion på denna utmaning, och kommer att bidra avsevärt till Europa 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kostnaderna för unionens hälso- och sjukvårdssystem ökar med allt dyrare vårdinsatser och förebyggande åtgärder i alla åldrar – i Europa förväntas antalet personer över 65 år nästan fördubblas från 85 miljoner 2008 till 151 miljoner fram till 2060, och antalet över 80 år stiga från 22 till 61 miljoner under samma period. Om dessa kostnader ska kunna minskas eller bibehållas så att de inte blir ohållbara beror delvis på om man kan säkerställa livslång hälsa och välbefinnande för alla, och därmed på om sjukdomar och funktionshinder kan förebyggas, behandlas och hanteras på ett effektivt sätt. |
Att avskaffa ojämlikhet i fråga om hälsa är angeläget i Europa eftersom ojämlikheten ökar samtidigt som kostnaderna för unionens hälso- och sjukvårdssystem ökar med allt dyrare vårdinsatser och förebyggande åtgärder i alla åldrar – i Europa förväntas antalet personer över 65 år nästan fördubblas från 85 miljoner 2008 till 151 miljoner fram till 2060, och antalet över 80 år stiga från 22 till 61 miljoner under samma period. Kostnader uppstår också till följd av diskriminering på grundval av funktionshinder samt av att det skapas fysiska och sociala miljöer dit personer med funktionshinder inte har tillträde. Om dessa kostnader ska kunna minskas eller bibehållas så att de inte blir ohållbara beror delvis på om man kan bättre upplysa medborgarna om bestämningsfaktorerna för hälsan och få dem att ta ansvar för dem och således optimera livslång hälsa och välbefinnande för alla, och därmed på om sjukdomar och funktionshinder kan förebyggas, behandlas och hanteras på ett effektivt sätt. Inkrementell utveckling, enbart baserad på aktuell kunskap, kommer inte att uppfylla dessa behov. Radikala nya idéer och kunskaper måste sökas och genomföras. Ett nära samarbete mellan universitet, industri, vårdföretag och tillsynsmyndigheter behövs för att möta utmaningarna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, neurologiska och psykiska hälsobesvär, övervikt och fetma och olika funktionella begränsningar är de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa och för tidig död, och medför betydande sociala och ekonomiska kostnader. |
Kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, luftvägssjukdomar, reumatiska och muskuloskeletala sjukdomar, neurodegenerativa och autoimmuna sjukdomar, neurologiska och psykiska hälsobesvär, övervikt och fetma och olika funktionella begränsningar är de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa och för tidig död, och medför betydande sociala och ekonomiska kostnader. För andra sjukdomstillstånd, framför allt de neurodegenerativa sjukdomarna, kommer effektiva förebyggande strategier dock först att kräva avsevärt ökad forskning kring orsakerna till dem, tillsammans med utveckling av bättre alternativ till tidig diagnos och behandling. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
I unionen står hjärt-kärlsjukdomarna för mer än 2 miljoner dödsfall varje år och kostar mer än 192 miljarder euro medan cancer står för en fjärdedel av alla dödsfall och är den främsta dödsorsaken i åldersgruppen 45–64 år. Över 27 miljoner människor i unionen lider av diabetes, och den totala kostnaden för störningar i hjärnan (inbegripet, men inte begränsat till, de som rör psykisk hälsa) har uppskattats till 800 miljarder euro. Miljömässiga, livsstilsrelaterade och socioekonomiska faktorer är relevanta i samband med flera av dessa tillstånd, och upp till en tredjedel av den globala sjukdomsbördan beräknas vara knuten till dessa. |
I unionen står hjärt-kärlsjukdomarna för mer än 2 miljoner dödsfall varje år och kostar mer än 192 miljarder euro medan cancer står för en fjärdedel av alla dödsfall och är den främsta dödsorsaken i åldersgruppen 45–64 år. Över 27 miljoner människor i unionen lider av diabetes, och över 120 miljoner av reumatiska och muskuloskeletala sjukdomstillstånd. Den totala kostnaden för störningar i hjärnan (inbegripet, men inte begränsat till, de som rör psykisk hälsa) har uppskattats till 800 miljarder euro. Detta antal kommer att fortsätta öka drastiskt, merendels som ett resultat av att Europas befolkning åldras, med den ökning av neurodegenerativa sjukdomar som detta för med sig. Miljömässiga, livsstilsrelaterade och socioekonomiska faktorer är relevanta i samband med flera av dessa tillstånd, och upp till en tredjedel av den globala sjukdomsbördan beräknas vara knuten till dessa. Bara depression beräknas påverka 165 miljoner människor i unionen, med en kostnad på 118 miljarder euro. För de neurodegenerativa sjukdomarna, kommer effektiva förebyggande strategier dock först att kräva avsevärt ökad forskning kring orsakerna till dem, tillsammans med utveckling av bättre alternativ till tidig diagnos och behandling, bland annat vid behov individanpassade avancerade terapier. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
De sällsynta sjukdomarna fortsätter att vara en stor utmaning som drabbar ca 30 miljoner människor inom Europa. En effektiv behandling kan bara utarbetas om medlemsstaterna samarbetar eftersom det inte finns tillräckligt antal fall i en viss medlemsstat för att bedriva effektiv forskning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Sjukdomar hos barn, inklusive för tidigt födda barn. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Barnens hälsa har högsta prioritet för Europeiska unionen. Liksom fallet är med sällsynta sjukdomar kan effektiv forskning och behandling utvecklas endast med hjälp av en gemensam europeisk insats. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Infektionssjukdomar (t.ex. hiv/aids, tuberkulos och malaria) är en global angelägenhet och står för 41 % av de 1,5 miljarder funktionsjusterade levnadsåren i världen, med 8 % av dessa i Europa. Framväxande epidemier och hotet från ökad antimikrobiell resistens måste man också förbereda sig inför. |
Infektionssjukdomar (t.ex. hiv/aids, tuberkulos, malaria och försummade sjukdomar) är en global angelägenhet och står för 41 % av de 1,5 miljarder funktionsjusterade levnadsåren i världen, med 8 % av dessa i Europa. Framväxande epidemier, infektionssjukdomar som kommer tillbaka och hotet från ökad antimikrobiell resistens måste man också förbereda sig inför. Vattenrelaterade sjukdomar är ett allt större orosmoment. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Samtidigt blir processerna för utveckling av läkemedel och vaccin allt dyrare och mindre effektiva. Ihållande ojämlikhet i hälsa måste åtgärdas, och tillgång till effektiv och kompetent hälso- och sjukvård måste säkerställas för alla i Europa. |
Samtidigt blir processerna för utveckling av läkemedel och vaccin allt dyrare och mindre effektiva och det ifrågasätts alltmer om de djurförsök som de utprovats med hjälp av har relevans för människan. Ihållande ojämlikhet i hälsa måste åtgärdas (exempelvis är behovet av behandlingsmetoder för sällsynta, försummade och autoimmuna sjukdomar enormt), och tillgång till effektiv och kompetent hälso- och sjukvård måste säkerställas för alla i Europa oavsett ålder eller bakgrund. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Forskningen bör möjliggöra bättre avancerade terapier och cellterapier, med fokus på behandling av kroniska och degenerativa sjukdomar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.2. Motivering och mervärde för unionen |
1.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Sjukdomar och funktionshinder kan inte stoppas av nationsgränser. En lämplig insats på europeisk nivå i form av forskning och innovation kan och bör utgöra ett viktigt bidrag till att lösa dessa problem, skapa bättre hälsa och välbefinnande för alla och placera Europa som ledare på de snabbt expanderande globala marknaderna för innovationer för hälsa och välbefinnande. |
Sjukdomar och funktionshinder kan inte stoppas av nationsgränser. En lämplig insats på europeisk nivå i form av forskning och innovation i partnerskap med tredjeländer kan och bör utgöra ett viktigt bidrag till att lösa dessa globala problem, och därmed arbeta för att uppnå millennieutvecklingsmålen, skapa bättre hälsa och välbefinnande för alla, förhindra globala pandemier och placera Europa som ledare på de snabbt expanderande globala marknaderna för innovationer för hälsa och välbefinnande. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Insatsen är beroende av spetskompetens inom forskningen för att förbättra våra grundläggande kunskaper om hälsa, sjukdomar, funktionshinder, utveckling och åldrande (inbegripet förväntad livslängd), och av en sammanhängande och omfattande överföring av genererad kunskap till innovativa, skalbara och effektiva produkter, strategier, åtgärder och tjänster. Dessa utmaningar är relevanta i hela Europa, och i många fall även globalt, och därför krävs en reaktion som kännetecknas av långsiktigt och samordnat stöd till samarbete mellan framstående, tvärvetenskapliga och sektorsövergripande grupper. |
Insatsen är beroende av spetskompetens inom forskningen för att förbättra våra grundläggande kunskaper om bestämningsfaktorer för hälsa, sjukdomar, funktionshinder, utveckling och åldrande (inbegripet förväntad livslängd), och av en sammanhängande och omfattande överföring av genererad kunskap till innovativa, skalbara, effektiva, tillgängliga och säkra produkter, strategier, åtgärder och tjänster. Dessa utmaningar är relevanta i hela Europa, och i många fall även globalt, och därför krävs en reaktion som kännetecknas av långsiktigt och samordnat stöd till samarbete mellan framstående, tvärvetenskapliga och sektorsövergripande grupper på global nivå, inbegripet forsknings- och utvecklingskapacitet i endemiska områden. Det är även nödvändigt att ta sig an utmaningen genom samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Eftersom utmaningen samtidigt är så komplex och dess beståndsdelar ömsesidigt beroende av varandra krävs en reaktion på europeisk nivå. Många metoder, verktyg och typer av teknik är användbara på många områden för forskning och innovation inom detta problemområde och är bäst att stödja på unionsnivå. I dessa ingår utvecklingen av långsiktiga kohorter och genomförande av kliniska tester, den kliniska användningen av ”-omiktekniker” och utvecklingen av IKT och dess tillämpningar inom hälso- och sjukvården, bl.a. e-hälsa. Kraven hos specifika grupper hanteras också bäst på ett integrerat sätt, exempelvis vid utvecklingen av stratifierad och/eller individualiserad medicin, behandlingen av sällsynta sjukdomar och tillhandahållandet av lösningar för stöd i hemmet och självständigt boende. |
Eftersom utmaningen samtidigt är så komplex och dess beståndsdelar ömsesidigt beroende av varandra krävs en reaktion på europeisk nivå. Många metoder, verktyg och typer av teknik är användbara på många områden för forskning och innovation inom detta problemområde och är bäst att stödja på unionsnivå. I dessa ingår förståelsen av den molekylära grunden för sjukdomar, identifieringen av innovativa behandlingsstrategier och nya modellsystem, en flerdisciplinär tillämpning av kunskaper inom fysik, kemi och systembiologi på hälsokontroller, utvecklingen av långsiktiga kohorter och genomförande av kliniska tester (som fokuserar på utveckling och effekter av läkemedel i alla åldersgrupper), den kliniska användningen av ”-omiktekniker” och utvecklingen av IKT och dess tillämpningar inom hälso- och sjukvården, bl.a. e-hälsa. Kraven hos specifika grupper hanteras också bäst på ett integrerat sätt, exempelvis vid utvecklingen av stratifierad och/eller individualiserad medicin, behandlingen av fattigdomsrelaterade, försummade och sällsynta sjukdomar och tillhandahållandet av lösningar för stöd i hemmet och självständigt boende. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För att maximera effekterna av åtgärder på unionsnivå kommer stöd att tillhandahållas för hela spektrumet av verksamhet för forskning och innovation, dvs. från grundforskning via omsättningen av kunskap till stora försök och demonstrationsåtgärder, vilket mobiliserar privata investeringar, till offentlig och förkommersiell upphandling av nya produkter, tjänster och anpassningsbara lösningar, som vid behov är driftskompatibla och får stöd genom definierade standarder och/eller gemensamma riktlinjer. Denna samordnade europeisk insats kommer att bidra till den pågående utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Den kommer också att samverka, när så är lämpligt, med de verksamheter som utvecklats i samband med programmet Hälsa för tillväxt och det europeiska innovationspartnerskapet om aktivt och hälsosamt åldrande. |
För att maximera effekterna av åtgärder på unionsnivå kommer stöd att tillhandahållas för hela spektrumet av verksamhet för forskning och innovation, dvs. från grundforskning via omsättningen av grundläggande kunskap om sjukdomar till nya behandlingsformer, till stora försök och demonstrationsåtgärder, vilket mobiliserar privata investeringar, till offentlig och förkommersiell upphandling av nya produkter, tjänster och anpassningsbara lösningar, som vid behov är driftskompatibla och får stöd genom definierade standarder och/eller gemensamma riktlinjer. För att främja en strategisk samordning av hälsorelaterad forskning och innovation inom Horisont 2020 och främja en tvärnationell medicinsk forskning kommer den motsvarande vetenskapliga styrgruppen för hälsofrågor att inrättas. Denna samordning kan utvidgas till andra program och instrument som hör samman med denna utmaning. Denna samordnade europeiska insats kommer att öka den vetenskapliga och mänskliga kapaciteten inom hälsoforskning och bidra till den pågående utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Den kommer också att samverka, när så är lämpligt, med de verksamheter som utvecklats i samband med programmet Hälsa för tillväxt och det europeiska innovationspartnerskapet om aktivt och hälsosamt åldrande. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1.3. Huvuddragen för verksamheten |
1.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Effektivt främjande av hälsa, åtföljt av en solid faktabas, förebygger sjukdom, förbättrar välbefinnandet och är kostnadseffektivt. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar beror också på förståelse av bestämningsfaktorerna för hälsa, effektiva förebyggande verktyg som vacciner, effektiv hälso- och sjukdomsövervakning och -beredskap, och effektiva program för undersökning. |
Effektivt främjande av hälsa, åtföljt av en solid faktabas, förebygger sjukdom, förbättrar välbefinnandet och är kostnadseffektivt. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, inbegripet arbetssjukdomar, beror också på förståelse av bestämningsfaktorerna för hälsa, inbegripet socioekonomisk status och kön, effektiva förebyggande verktyg (som vacciner och politiska insatser riktade mot de sociala bestämningsfaktorerna och riskgrupper), effektiv hälso- och sjukdomsövervakning och -beredskap, och effektiva program för undersökning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Framgångsrika insatser för att förhindra, hantera, behandla och bota sjukdomar, funktionshinder och nedsatt funktionsnivå bygger på den grundläggande förståelsen av deras bestämningsfaktorer och orsaker, förlopp och effekter, liksom av faktorer som ligger till grund för god hälsa och välbefinnande. Effektivt utbyte av uppgifter och kopplingen av dessa uppgifter till storskaliga kohortstudier är också väsentligt, liksom omsättningen av forskningsresultat på klinisk nivå, särskilt genom genomförande av kliniska tester. |
Framgångsrika insatser för att förhindra, hantera, behandla och bota sjukdomar, funktionshinder och nedsatt funktionsnivå bygger på den grundläggande förståelsen av deras bestämningsfaktorer och orsaker, förlopp och effekter, liksom av faktorer som ligger till grund för god hälsa och välbefinnande. Effektivt utbyte av uppgifter, standardiserad databehandling och kopplingen av dessa uppgifter till storskaliga kohortstudier är också väsentligt, liksom omsättningen av forskningsresultat på klinisk nivå, däribland genom genomförande av kliniska tester, som bör beakta alla åldersgrupper för att garantera att läkemedlen är anpassade till dem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar är ett globalt problem och forskningsbrister måste hanteras genom innovation som drivs av patienternas behov. Återkomsten av gamla infektionssjukdomar, däribland tuberkulos, i Europa, den ökade förekomsten av sjukdomar som kan förebyggas med vaccin i utvecklingsländerna och det växande problemet med antimikrobiell resistens understryker behovet av en omfattande strategi och ökat offentligt stöd för FoU för de sjukdomar som dödar miljontals människor varje år. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Individanpassade läkemedel måste utvecklas som grund för nya förebyggande strategier och behandlingsstrategier som kan anpassas till patienternas behov, i syfte att bättre förebygga sjukdomar och upptäcka dem tidigt. De faktorer som påverkar beslutsfattandet när det gäller behandling måste kartläggas och ytterligare belysas och utvecklas genom forskning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ett ökande börda i form av sjukdomar och funktionshinder i samband med en åldrande befolkning ställer ytterligare krav på hälso- och sjukvården. Om effektiv hälsovård och omsorg ska kunna upprätthållas för alla åldrar krävs ansträngningar för att förbättra beslutsfattandet när det gäller förebyggande och behandling, identifiera och främja spridning av bästa praxis inom hälso- och sjukvården och stödja integrerad vård och en bred användning av tekniska, organisatoriska och sociala innovationer som ger framförallt äldre personer samt personer med funktionshinder möjlighet att förbli aktiva och oberoende. Detta kommer att bidra till att öka och förlänga deras fysiska, sociala och psykiska välbefinnande. |
En ökande börda i form av sjukdomar och funktionshinder, tillsammans med problem när det gäller rörlighet och tillgänglighet, i samband med en åldrande befolkning ställer ytterligare krav på hälso- och sjukvården. Om effektiv hälsovård och omsorg ska kunna upprätthållas för alla åldrar krävs ansträngningar för att förbättra beslutsfattandet när det gäller förebyggande och behandling, identifiera och främja spridning av bästa praxis inom hälso- och sjukvården och stödja integrerad vård och en bred användning av tekniska, organisatoriska och sociala innovationer som ger framförallt äldre personer, personer med kroniska sjukdomar samt personer med funktionshinder möjlighet att förbli aktiva och oberoende. Detta kommer att bidra till att öka och förlänga deras fysiska, sociala och psykiska välbefinnande. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Alla dessa verksamheter ska genomföras på ett sådant sätt att de ger stöd under hela forsknings- och innovationscykeln samt stärker konkurrenskraften för europabaserad industri och utvecklingen av nya marknadsmöjligheter. |
Alla dessa verksamheter ska genomföras på ett sådant sätt att de ger stöd till långsiktiga forskningsprogram som omfattar hela innovationscykeln samt stärker konkurrenskraften för europabaserad industri och utvecklingen av nya marknadsmöjligheter. Tonvikt kommer också att läggas vid att engagera alla som berörs av hälsofrågor, inbegripet patienter och patientorganisationer, för att utveckla en agenda för forskning och innovation där medborgarna aktivt kan medverka och där deras behov och förväntningar kommer fram. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
De särskilda verksamheterna ska omfatta förståelse av de faktorer som är avgörande för hälsan (inbegripet miljö- och klimatrelaterade faktorer), ökat främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, förståelse av sjukdomar och förbättrad diagnostik, utveckling av effektiva undersökningsprogram och förbättrad bedömning av mottaglighet för sjukdomar, förbättrad övervakning och beredskap, utveckling av bättre förebyggande vacciner, användning av medicinska datormodeller (in silico) för förbättrad sjukdomskontroll och prognostisering, sjukdomsbehandling, överföring av kunskap till klinisk praxis och anpassningsbara innovationsinsatser, förbättrad användning av hälsodata, aktivt åldrande, självständigt boende och stöd i hemmet, individuellt självbestämmande för hantering av den egna hälsan, främjande av integrerad vård, förbättrade vetenskapliga verktyg och metoder till stöd för beslutsfattande och regleringsbehov, och optimerad effektivitet och ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvårdssystemen samt minskade ojämlikheter genom evidensbaserat beslutsfattande och spridning av bästa praxis, och innovativ teknik och innovativa metoder. |
De särskilda verksamheterna ska omfatta förståelse av de faktorer som är avgörande för hälsan (inbegripet kost, genetiska, patogena, miljö- och klimatrelaterade, sociala, könsbetingade och fattigdomsrelaterade faktorer), ökat främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, förståelse av grunden för sjukdomar och förbättrad diagnostik i olika socioekonomiska sammanhang, utveckling av effektiva undersökningsprogram och förbättrad bedömning av mottaglighet för sjukdomar, förbättring av övervakningen av infektionssjukdomar i unionen samt i grannländer och utvecklingsländer och beredskap för bekämpning av epidemier och nya sjukdomar, utveckling av nya och bättre förebyggande vacciner och läkemedel, användning av medicinska datormodeller (in silico) för förbättrad sjukdomskontroll och prognostisering, utveckling av anpassad behandling och sjukdomsbehandling, överföring av kunskap till klinisk praxis och anpassningsbara innovationsinsatser, förbättrad insamling och användning av hälso- och kohortsdata och administrativa uppgifter, standardiserad teknik för dataanalys, hälsosamt och aktivt åldrande, självständigt boende och stöd i hemmet, förbättrad palliativ medicin, individuellt självbestämmande för hantering av den egna hälsan, främjande av integrerad vård, inbegripet psykosociala aspekter, förbättrade vetenskapliga verktyg och metoder till stöd för beslutsfattande och regleringsbehov, och optimerad effektivitet och ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvårdssystemen samt minskade skillnader i fråga om hälsa och ojämlikheter genom evidensbaserat beslutsfattande och spridning av bästa praxis, och innovativ teknik och innovativa metoder. Alla dessa verksamheter ska ta vederbörlig hänsyn till genus- och könsanalyser. Verksamheterna ska till fullo utnyttja de möjligheter som följer till en verklig tvärdisciplinär strategi, där kunskap från alla de sju utmaningarna och de övriga pelarna kombineras för att ge hållbara lösningar inom området. Ett aktivt engagemang från vårdgivarnas sida måste uppmuntras för att säkra en snabb upptagning och ett snabbt genomförande av resultaten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 139 Förslag till förordning Bilaga I – Del III – punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi |
2. Livsmedelskvalitet, livsmedelssäkerhet och tryggad livsmedelsförsörjning, hållbart jord- och skogsbruk, havs- och sjöfartsforskning och biobaserad industri. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.1 Särskilt mål |
2.1 Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att säkerställa tillräcklig försörjning av säkra och högkvalitativa livsmedel och andra biobaserade produkter genom utveckling av produktiva och resurseffektiva system för primärproduktion, främjande av därmed sammanhängande ekosystemtjänster samt konkurrenskraftiga och koldioxidsnåla försörjningskedjor. Detta kommer att påskynda övergången till en hållbar europeisk bioekonomi. |
Det särskilda målet är att säkerställa tillräcklig försörjning av säkra och högkvalitativa hälsosamma livsmedel och andra biobaserade produkter genom utveckling av produktiva, hållbara och resurseffektiva system för primärproduktion och livsmedelsförädling, främjande av därmed sammanhängande ekosystemtjänster samt konkurrenskraftiga och koldioxidsnåla försörjningskedjor. Detta kommer att påskynda övergången till en hållbar europeisk bioekonomi. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Under de kommande årtiondena kommer Europa att ställas inför ökad konkurrens om begränsade och ändliga naturresurser, effekter av klimatförändringarna, särskilt på systemen för primärproduktion (jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk), och behovet av att tillhandahålla hållbar, säker och trygg livsmedelsförsörjning för befolkningen i Europa och för en allt större global befolkning. En ökning av världens livsmedelsförsörjning med 70 % är enligt beräkningarna nödvändig för att föda världens befolkning på 9 miljarder människor 2050. Jordbruket står för ungefär 10 % av unionens utsläpp av växthusgaser, och även om de minskar i Europa beräknas de globala utsläppen från jordbruket öka med upp till 20 % fram till 2030. Dessutom kommer Europa att behöva säkerställa en tillräcklig försörjning av råvaror, energi och industriprodukter, samtidigt som tillgången på fossilt kol minskar (produktionen av olja och flytande gas förväntas minska med 60 % till 2050), och samtidigt bevara sin konkurrenskraft. Bioavfall (uppskattningsvis upp till 138 miljoner ton per år i unionen, varav upp till 40 % deponeras) utgör ett problem och en kostnad av enorma mått, trots sitt höga potentiella mervärde. T.ex. så kasseras uppskattningsvis 30 % av alla livsmedel som produceras i industriländerna. Stora förändringar krävs för att minska denna mängd med 50 % i unionen fram till 2030. Nationsgränser är dessutom betydelselösa i spridningen av skadedjur, växtskadegörare, djur- och växtsjukdomar, inbegripet zoonotiska sjukdomar, och livsmedelsburna patogener. Även om effektiva nationella förebyggande åtgärder krävs är åtgärder på unionsnivå nödvändiga för fullständig kontroll och en effektivt fungerande inre marknad. Utmaningen är komplicerad, berör ett brett spektrum av sinsemellan förbundna sektorer och kräver en mångfald av tillvägagångssätt. |
Under de kommande årtiondena kommer Europa att ställas inför ökad konkurrens om begränsade och ändliga naturresurser, effekter av klimatförändringarna, särskilt på systemen för primärproduktion (jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk), och behovet av att tillhandahålla hållbar, säker och trygg livsmedelsförsörjning för befolkningen i Europa och för en allt större global befolkning. En ökning av världens livsmedelsförsörjning med 70 % är enligt beräkningarna nödvändig för att föda världens befolkning på 9 miljarder människor 2050. Jordbruket står för ungefär 10 % av unionens utsläpp av växthusgaser, och även om de minskar i Europa beräknas de globala utsläppen från jordbruket öka med upp till 20 % fram till 2030. Dessutom kommer Europa att behöva säkerställa en tillräcklig försörjning av råvaror, rena vattenresurser, energi och industriprodukter, samtidigt som tillgången på fossilt kol minskar (produktionen av olja och flytande gas förväntas minska med 60 % till 2050), och samtidigt bevara sin konkurrenskraft. Bioavfall (uppskattningsvis upp till 138 miljoner ton per år i unionen, varav upp till 40 % deponeras) utgör ett problem och en kostnad av enorma mått, trots sitt höga potentiella mervärde. T.ex. så kasseras uppskattningsvis 30 % av alla livsmedel som produceras i industriländerna. Stora förändringar krävs för att minska denna mängd med 50 % i unionen fram till 2030. Nationsgränser är dessutom betydelselösa i spridningen av skadedjur, växtskadegörare, djur- och växtsjukdomar, inbegripet zoonotiska sjukdomar, och livsmedelsburna patogener. Även om effektiva nationella förebyggande åtgärder krävs är åtgärder på unionsnivå nödvändiga för fullständig kontroll och en effektivt fungerande inre marknad. Utmaningen är komplicerad, berör ett brett spektrum av sinsemellan förbundna sektorer och kräver en mångfald av tillvägagångssätt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Mer och mer biologiska resurser behövs för att tillgodose marknadens efterfrågan på säker och hälsosam livsmedelsförsörjning, biomaterial, biobränslen och biobaserade produkter, från konsumtionsvaror till kemikalier i bulk. Kapaciteten i de terrestra och akvatiska ekosystem som krävs för produktion av detta är emellertid begränsad, samtidigt som det finns konkurrerande anspråk för användningen av dem och de ofta inte förvaltas optimalt, vilket t.ex. framgår av den allvarliga försämringen av markens kolinnehåll och jordens bördighet. Möjligheterna utnyttjas inte att främja ekosystemtjänster från jordbruksmark, skogar, marina vatten och sötvatten genom integrering av agronomiska och miljömässiga mål i hållbar produktion. |
Mer och mer biologiska resurser behövs för att tillgodose marknadens efterfrågan på säker och hälsosam livsmedelsförsörjning, biomaterial, biobränslen och biobaserade produkter, från konsumtionsvaror till kemikalier i bulk. Kapaciteten i de terrestra och akvatiska ekosystem som krävs för produktion av detta är emellertid begränsad, samtidigt som det finns konkurrerande anspråk för användningen av dem och de ofta inte förvaltas optimalt, vilket t.ex. framgår av den allvarliga försämringen av markens kolinnehåll och jordens bördighet samt utarmningen av fiskebeståndet. Möjligheterna utnyttjas inte att främja ekosystemtjänster från jordbruksmark, skogar, marina vatten och sötvatten genom integrering av agronomiska och miljömässiga mål i hållbar produktion. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Den potential som finns hos biologiska resurser och ekosystem skulle kunna användas på ett mycket mer hållbart, effektivt och integrerat sätt. Exempelvis skulle potentialen hos biomassa från skog och avfallsflöden från jordbruk, vatten, industri och kommuner också kunna utnyttjas bättre. |
Den potential som finns hos biologiska resurser och ekosystem skulle kunna användas på ett mycket mer hållbart, effektivt och integrerat sätt. Exempelvis skulle potentialen hos biomassa från jordbruk och skog och avfallsflöden från jordbruk, vatten, industri och kommuner också kunna utnyttjas bättre. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
I princip behövs en övergång mot optimal och förnybar användning av biologiska resurser och mot hållbara system för primärproduktion och bearbetning som kan producera mer livsmedel och andra biobaserade produkter med minsta möjliga mängd insatsvaror, miljöpåverkan och utsläpp av växthusgaser, förbättrade ekosystemtjänster, inget avfall och adekvat samhällsvärde. En avgörande insats med sammankopplad forskning och innovation är en viktig faktor för att åstadkomma detta, i och utanför Europa. |
I princip behövs en övergång mot optimal och förnybar användning av biologiska resurser och mot hållbara system för primärproduktion och bearbetning som kan producera mer livsmedel, fiber och andra biobaserade produkter med minsta möjliga mängd insatsvaror, miljöpåverkan och utsläpp av växthusgaser, förbättrade ekosystemtjänster, inget avfall och adekvat samhällsvärde. Målet är att skapa livsmedelsproduktionssystem som i stället för att förstöra de naturresurser som de är beroende av konsoliderar, stärker och främjar resursbasen, vilket skulle möjliggöra ett hållbart skapande av välstånd. Det är viktigt att bättre förstå och utveckla det sätt på vilket vi producerar, distribuerar, marknadsför, konsumerar och reglerar livsmedelsproduktionen. En avgörande insats med sammankopplad forskning och innovation är en viktig faktor för att åstadkomma detta, i och utanför Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.2 Motivering och mervärde för unionen |
2.2 Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Jordbruk, skogsbruk och fiske tillsammans med biobaserad industri är de huvudsakliga sektorerna som ligger till grund för bioekonomin. Den sistnämnda utgör en stor och växande marknad och beräknas vara värd över 2 biljoner euro, tillhandahålla 20 miljoner arbetstillfällen och stå för 9 % av den totala sysselsättningen i unionen 2009. Investeringar i forskning och innovation inom ramen för denna samhällsutmaning kommer att göra det möjligt för Europa att ta ledningen på de berörda marknaderna och kommer att spela en roll när det gäller att uppnå målen i Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen och Ett resurseffektivt Europa. |
Jordbruk, skogsbruk och fiske tillsammans med biobaserad industri är de huvudsakliga sektorerna som ligger till grund för bioekonomin. Den sistnämnda utgör en stor och växande marknad och beräknas vara värd över 2 biljoner euro, tillhandahålla 20 miljoner arbetstillfällen och stå för 9 % av den totala sysselsättningen i unionen 2009. Investeringar i forskning och innovation inom ramen för denna samhällsutmaning kommer att göra det möjligt för Europa att ta ledningen på de berörda marknaderna och kommer att spela en roll när det gäller att uppnå målen i Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen och Ett resurseffektivt Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ett fullt fungerande europeisk bioekonomi – som omfattar hållbar produktion av förnybara resurser från mark och vattenmiljöer och deras omvandling till livsmedel, biobaserade produkter och bioenergi samt därmed relaterade kollektiva nyttigheter – kommer att skapa högt europeiskt mervärde. Om den förvaltas på ett hållbart sätt kan den minska primärproduktionens och försörjningskedjans sammanlagda fotavtryck i miljön. Den kan öka deras konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen och affärsmöjligheter för utvecklingen av landsbygd och kustområden. De utmaningar som är förknippade med livsmedelsförsörjning, hållbart jordbruk och bioekonomin generellt är europeiska och globala. Åtgärder på unionsnivå är avgörande för att kluster ska kunna sammanföras och den nödvändiga bredden och kritiska massan åstadkommas för att komplettera ansträngningar som gjorts av enstaka eller grupper av medlemsstater. En metod med flera aktörer kommer att säkerställa den nödvändiga korsbefruktningen med samverkan mellan forskare, företag, jordbrukare/tillverkare, rådgivare och slutanvändare. Unionsnivån krävs också för att säkerställa konsekvens när man tar itu med denna utmaning mellan sektorerna, och med starka kopplingar till relevant unionspolitik. Samordning av forskning och innovation på unionsnivå kommer att uppmuntra och hjälpa till att påskynda de förändringar som krävs i unionen. |
Ett fullt fungerande europeisk bioekonomi – som omfattar hållbar produktion av förnybara resurser från land-, havs- och sötvattensmiljöer och deras omvandling till livsmedel, foder, fiber, biobaserade produkter och bioenergi – kommer att skapa högt europeiskt mervärde. Jämsides med de marknadsrelaterade funktionerna underhåller bioekonomin också en rad funktioner som är kollektiva nyttigheter och ekosystemtjänster och bör bevaras: jordbruks- och skogslandskapet, jordbruksmarkens och skogens biologiska mångfald, vattenkvaliteten och tillgången på vatten, markens funktioner, ett stabilt klimat, luftkvaliteten och motståndskraften mot översvämningar och bränder. Om den förvaltas på ett hållbart sätt kan den minska primärproduktionens och försörjningskedjans sammanlagda fotavtryck i miljön. Den kan öka deras konkurrenskraft, stärka Europas självförsörjningskapacitet och skapa arbetstillfällen och affärsmöjligheter för utvecklingen av landsbygd och kustområden. De utmaningar som är förknippade med livsmedelsförsörjning, hållbart jordbruk och bioekonomin generellt är europeiska och globala. Åtgärder på unionsnivå är avgörande för att kluster ska kunna sammanföras och den nödvändiga bredden och kritiska massan åstadkommas för att komplettera ansträngningar som gjorts av enstaka eller grupper av medlemsstater. En metod med flera aktörer kommer att säkerställa den nödvändiga korsbefruktningen med samverkan mellan forskare, företag, jordbrukare/tillverkare, rådgivare, konsumenter och slutanvändare. Unionsnivån krävs också för att säkerställa konsekvens när man tar itu med denna utmaning mellan sektorerna, och med starka kopplingar till relevant unionspolitik. Samordning av forskning och innovation på unionsnivå kommer att uppmuntra och hjälpa till att påskynda de förändringar som krävs i unionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Forskning och innovation kommer att växelverka med ett brett spektrum av unionspolitik och tillhörande mål, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken (särskilt politiken för landsbygdsutveckling) och europeiska innovationspartnerskapet ”produktivitet och hållbarhet inom jordbruket”, den gemensamma fiskeripolitiken, den integrerade havspolitiken, det europeiska klimatförändringsprogrammet, vattenramdirektivet, ramdirektivet om en marin strategi, handlingsplanen för skogsbruket, den temainriktade strategin för markskydd, unionens 2020-strategi för biologisk mångfald, den strategiska planen för energiteknik, unionens innovations- och industripolitik, strategier för bistånd till tredje land och utvecklingsbistånd, växtskyddsstrategier, strategier för djurhälsa och djurskydd och rättsliga ramar för att skydda miljö, hälsa och säkerhet, främja resurseffektivitet och klimatåtgärder, och för att minska avfallet. En bättre integrering av forskning och innovation i relaterad unionspolitik kommer att avsevärt förbättra det europeiska mervärdet, skapa hävstångseffekter, öka samhällsbetydelsen och bidra till att ytterligare utveckla en hållbar förvaltning av mark, hav och oceaner och marknader för bioekonomi. |
Forskning och innovation kommer att växelverka med ett brett spektrum av unionspolitik och tillhörande mål, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken (särskilt politiken för landsbygdsutveckling) och europeiska innovationspartnerskapet ”produktivitet och hållbarhet inom jordbruket”, det europeiska innovationspartnerskapet om vatten, den gemensamma fiskeripolitiken, den integrerade havspolitiken, det europeiska klimatförändringsprogrammet, vattenramdirektivet, ramdirektivet om en marin strategi, handlingsplanen för skogsbruket, den temainriktade strategin för markskydd, unionens 2020-strategi för biologisk mångfald, den strategiska planen för energiteknik, unionens innovations- och industripolitik, strategier för bistånd till tredje land och utvecklingsbistånd, växtskyddsstrategier, strategier för djurhälsa och djurskydd och rättsliga ramar för att skydda miljö, hälsa och säkerhet, främja resurseffektivitet och klimatåtgärder, och för att minska avfallet. En bättre integrering av hela cykeln från grundläggande forskning till innovation i relaterad unionspolitik kommer att avsevärt förbättra det europeiska mervärdet, skapa hävstångseffekter, öka samhällsbetydelsen, tillhandahålla hälsosamma livsmedel och bidra till att ytterligare utveckla en hållbar förvaltning av mark, hav och oceaner och marknader för bioekonomi. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För att stödja unionens politik för bioekonomi och för att underlätta styrning och övervakning av forskning och innovation kommer socioekonomisk forskning och framtidsinriktad verksamhet att utföras i samband med strategin för bioekonomi, inbegripet utveckling av indikatorer, databaser, modeller, framsyn och prognoser, och bedömning av konsekvenserna av initiativ för ekonomi, samhälle och miljö. |
För att stödja unionens politik för bioekonomi och för att underlätta styrning och övervakning av forskning och innovation kommer socioekonomisk forskning och framtidsinriktad verksamhet att utföras i samband med strategin för bioekonomi, inbegripet utveckling av indikatorer, databaser, modeller, framsyn och prognoser, och bedömning av konsekvenserna av initiativ för ekonomi, samhälle och miljö. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Utmaningsinriktade åtgärder med fokus på sociala och ekonomiska fördelar och modernisering av bioekonomi och tillhörande sektorer och marknader ska stödjas genom tvärvetenskaplig forskning, som driver på innovation och som leder till utveckling av nya metoder, produkter och processer. Ett brett förhållningssätt till innovation ska också antas, från teknisk, icke-teknisk, organisatorisk, ekonomisk och social innovation till exempelvis nya affärsmodeller, varumärkesprofilering och tjänster. |
Utmaningsinriktade åtgärder med fokus på ekologiska, sociala och ekonomiska fördelar och modernisering av bioekonomi och tillhörande sektorer, deltagande aktörer och marknader ska stödjas genom tvärvetenskaplig forskning, som driver på innovation och som leder till utveckling av nya metoder, hållbara produkter och processer. Ett brett förhållningssätt till innovation ska också antas, från teknisk, icke-teknisk, organisatorisk, ekonomisk och social innovation till exempelvis nya affärsmodeller, varumärkesprofilering och tjänster. Jordbrukarnas samt de små och medelstora företagens möjligheter att bidra till innovation på detta område måste få full erkänsla. Detta förhållningssätt till den biobaserade ekonomin ska ta hänsyn till hur viktigt det är med lokal kunskap för att stärka förmågan på det lokala planet och samtidigt lämna utrymme åt frågeställningarnas mångsidiga och starkt sammansatta karaktär. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2.3 Huvuddragen för verksamheten |
2.3 Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Hållbart jord- och skogsbruk |
(a) Hållbart och konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk och djurhållning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet är att producera tillräckligt med livsmedel, foder, biomassa och andra råvaror, samtidigt som naturresurser skyddas och ekosystemtjänster förbättras, inbegripet hantering och begränsning av klimatförändringar. Verksamheten ska inriktas på mer hållbara och produktiva system för jord- och skogsbruk som är både resurseffektiva (även koldioxidsnåla) och stabila, samtidigt som tjänster, koncept och strategier utvecklas för blomstrande försörjning på landsbygden. |
Syftet är att producera tillräckligt med livsmedel, foder, biomassa och andra råvaror, samtidigt som naturresursbasen och den biologiska mångfalden skyddas, i ett europeiskt och världsomfattande perspektiv, och ekosystemtjänster förbättras, inbegripet hantering och begränsning av klimatförändringar. Verksamheten ska inriktas på mer hållbara och produktiva system för jord- och skogsbruk och för djurhållning som är resurseffektiva (även koldioxidsnåla, föga krävande i fråga om externa insatsvaror och ekologiska), skyddar naturresurserna, är mångsidiga, producerar mindre avfall kan anpassa sig till en miljö i förändring och som är stabila, samt på att öka kvaliteten och värdet på jordbruksprodukterna samtidigt som tjänster, koncept och strategier utvecklas för olika livsmedelssystem och för en blomstrande försörjning på landsbygden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Särskilt när det gäller skogsbruket är målet att på hållbart sätt producera biobaserade produkter och ekosystemtjänster, med vederbörligt beaktande av de ekonomiska, ekologiska och sociala aspekterna av skogsbruk. Verksamheten kommer att inriktas på vidareutveckling av produktionen och hållbarheten av resurseffektiva skogsbrukssystem som är av avgörande betydelse när det gäller att stärka skogens återhämtning och skyddet av den biologiska mångfalden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Hållbar och konkurrenskraftig jordbruksbaserad livsmedelsindustri för säker och hälsosam kost |
(b) Hållbar och konkurrenskraftig jordbruksbaserad livsmedelsindustri för säker och hälsosam kost till ett rimligt pris | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet är att uppfylla medborgarnas krav på säkra och hälsosamma livsmedel till rimliga priser, och att göra bearbetningen och distributionen av livsmedel och foder mer hållbar och livsmedelssektorn mer konkurrenskraftig. Verksamheten ska koncentreras på hälsosamma och säkra livsmedel för alla, informerade konsumentval och konkurrenskraftiga metoder för livsmedelsbearbetning som använder mindre resurser och producerar mindre biprodukter, avfall och växthusgaser. |
Syftet är att uppfylla medborgarnas krav på säkra och hälsosamma livsmedel till rimliga priser, och att göra bearbetningen och distributionen av livsmedel och foder samt livsmedelskonsumtionen mer hållbar och livsmedelssektorn mer konkurrenskraftig. Verksamheten ska koncentreras på ett brett utbud av hälsosamma, högkvalitativa och säkra livsmedel för alla, informerade konsumentval och konkurrenskraftiga metoder för livsmedelsbearbetning som använder mindre resurser och tillsatsämnen och producerar mindre biprodukter, avfall och växthusgaser. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Frigöra potentialen hos levande akvatiska resurser |
(c) Frigöra potentialen hos fiske, vattenbruk och marin bioteknik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målet är att på ett hållbart sätt utnyttja levande akvatiska resurser för att maximera den sociala och ekonomiska nyttan av/avkastningen från Europas oceaner och hav. Verksamheten ska inriktas på optimalt bidrag till en tryggad livsmedelsförsörjning genom utveckling av hållbart och miljövänligt fiske och konkurrenskraftigt europeiskt vattenbruk inom den globala ekonomin och på att främja marin innovation genom bioteknik för att driva på smart ”blå” tillväxt. |
Målet är att på ett hållbart sätt utnyttja och bevara levande akvatiska resurser för att maximera den sociala och ekonomiska nyttan av/avkastningen från Europas oceaner och hav och samtidigt skydda den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna. Verksamheten ska inriktas på optimalt bidrag till en tryggad livsmedelsförsörjning genom utveckling av hållbart och miljövänligt fiske och konkurrenskraftigt europeiskt vattenbruk inom den globala ekonomin och på att främja marin innovation genom bioteknik för att driva på smart ”blå” tillväxt, med vederbörligt beaktande av såväl havsmiljöns begränsningar som dess potential. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Hållbar och konkurrenskraftig bioindustri |
(d) Hållbar och konkurrenskraftig bioindustri | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet är att främja koldioxidsnål, resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig europeisk biobaserad industri. Verksamheten ska inriktas på att främja bioekonomin genom att omvandla konventionella industriella processer och produkter till sådana som använder biobaserade resurser och är energieffektiva, utveckling av integrerad bioraffinering, med användning av biomassa från primärproduktion, bioavfall och biobaserade industribiprodukter och öppnande av nya marknader genom att stödja standardisering, verksamhet för reglering och demonstration/fältförsök bl.a., och samtidigt ta hänsyn till bioekonomins konsekvenser för markanvändning och ändrad markanvändning. |
Syftet är att främja koldioxidsnål, resurseffektiv (inbegripet närings-, energi-, koldioxid-, vatten- och markanvändningseffektiv), hållbar och konkurrenskraftig europeisk biobaserad industri, samtidigt som det ekologiska avfallets potential utnyttjas till fullo, för vilket det är mycket viktigt att skapa ett slutet kretslopp av näringsämnen mellan stads- och landsbygdsområden. Verksamheten ska inriktas på att främja bioekonomin genom att omvandla konventionella industriella processer och produkter till sådana som använder biobaserade resurser och är energieffektiva, utveckling av integrerad andra och tredje generationens bioraffinering, där det produceras och används biomassa och andra restprodukter från primärproduktion inom jordbruk och skogsbruk, bioavfall och biobaserade industribiprodukter, omvandling av bioavfall i stadsområden till insatsvaror i jordbruket genom effektiv rening, genom att vid behov stödja standardisering, certifieringsprogram, men också genom verksamhet för reglering och demonstration bl.a., och samtidigt ta hänsyn till bioekonomins ekologiska, samhälleliga och ekonomiska konsekvenser för markanvändning och ändrad markanvändning, samt till synpunkter och farhågor från det civila samhället. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(da) Övergripande havs- och sjöfartsforskning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Exploatering av levande och icke-levande havsresurser och användning av olika havsenergikällor och de många olika användningsområdena för haven skapar övergripande vetenskapliga och tekniska utmaningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Haven och oceanerna spelar också en avgörande roll i klimatregleringen, men de påverkas starkt av mänskliga aktiviteter på land, vid kusterna och till havs och även av klimatförändringarna. Det allmänna målet är att utveckla övergripande vetenskaplig och teknisk kunskap på havs- och sjöfartsområdet (inbegripet genom studier av pelagiska fåglar) i syfte att frigöra den blå tillväxtpotentialen i de olika havs- och sjöfartsnäringarna, samtidigt som man skyddar havsmiljön och anpassar sig till klimatförändringarna. Detta strategiska samordnade angreppssätt för havs- och sjöfartsforskning för alla utmaningar och pelare i Horisont 2020 ska även stödja genomförandet av relevant unionspolitik för att uppfylla viktiga blå tillväxtmål. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 140 Förslag till förordning Bilaga I – Del III – punkt 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Säker, ren och effektiv energi |
3. Säker, ren och effektiv energi | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.1. Särskilt mål |
3.1. Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att klara övergången till ett tillförlitligt, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem, trots allt knappare resurser, ökande energibehov och klimatförändringar. |
Det särskilda målet är att klara övergången till ett tillförlitligt, hållbart och konkurrenskraftigt energisystem med överkomliga priser, trots allt knappare resurser, ökande energibehov och klimatförändringar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Unionen har för avsikt att fram till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 % under 1990 års nivåer, och att minska dem ytterligare till 80–95 % senast 2050. Dessutom bör förnybar energi motsvara 20 % av den slutliga energiförbrukningen 2020, vilket är kopplat till energibesparingsmålet på 20 %. För uppnå dessa mål kommer en omarbetning av energisystemet att krävas, med en kombination av en profil för låga koldioxidutsläpp, energisäkerhet och överkomliga priser, samtidigt som Europas ekonomiska konkurrenskraft förstärks. Europa är för närvarande långt ifrån detta övergripande mål. 80 % av det europeiska energisystemet förlitar sig fortfarande på fossila bränslen, och sektorn producerar 80 % av växthusgasutsläppen i unionen. Varje år används 2,5 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP) till energiimport, och denna kommer sannolikt att öka. Denna utveckling skulle leda till ett totalt beroende av olje- och gasimport 2050. Med instabila energipriser på världsmarknaden i kombination med oro för försörjningstryggheten spenderar industrin och konsumenterna en ökande andel av sin inkomst på energi. |
Unionen har för avsikt att fram till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 % under 1990 års nivåer, och att minska dem ytterligare till 80–95 % senast 2050. Dessutom bör förnybar energi motsvara 20 % av den slutliga energiförbrukningen 2020, vilket är kopplat till energibesparingsmålet på 20 %. Alla scenarier för minskade koldioxidutsläpp i energifärdplanen för 2050 visar att förnybar energiteknik kommer att utgöra den största andelen av energiförsörjningstekniken. Detta måste åtföljas av en ambitiös energieffektivitetspolitik, som är det mest kostnadseffektiva sättet att nå våra långsiktiga mål för minskade koldioxidutsläpp. Det är därför lämpligt att 75 % av budgeten under denna utmaning går till forskning och innovation inom förnybar energi, effektiv slutanvändning av energi, smarta nät och energilagring. Ytterligare 15 % ska gå till programmet Intelligent energi – Europa. För att uppnå dessa mål kommer en omarbetning av energisystemet att krävas, där utveckling av alternativ till fossila bränslen kombineras med energisäkerhet och överkomliga priser, samtidigt som Europas ekonomiska konkurrenskraft förstärks. Europa är för närvarande långt ifrån detta övergripande mål. 80 % av det europeiska energisystemet förlitar sig fortfarande på fossila bränslen, och sektorn producerar 80 % av växthusgasutsläppen i unionen. Varje år används 2,5 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP) till energiimport, och denna kommer sannolikt att öka. Denna utveckling skulle leda till ett totalt beroende av olje- och gasimport 2050. Med instabila energipriser på världsmarknaden i kombination med oro för försörjningstryggheten spenderar industrin och konsumenterna en ökande andel av sin inkomst på energi. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 visar att de riktade minskningarna av växthusgasutsläppen till stor del kommer att behöva uppfyllas inom unionen. Detta skulle innebära en minskning av koldioxidutsläppen med över 90 % till 2050 i kraftsektorn, över 80 % i industrin, minst 60 % inom transportsektorn, och omkring 90 % i bostadssektorn och tjänstesektorn. |
Färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 visar att de riktade minskningarna av växthusgasutsläppen till stor del skulle behöva uppfyllas inom unionen. Detta skulle innebära en minskning av koldioxidutsläppen med över 90 % till 2050 i kraftsektorn, över 80 % i industrin, minst 60 % inom transportsektorn, och omkring 90 % i bostadssektorn och tjänstesektorn. Färdplanen visar också att bland annat naturgas på kort och medellång sikt kan bidra till omvandlingen av energisektorn i kombination med tekniken för att infånga och lagra koldioxid. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För att åstadkomma dessa minskningar måste betydande investeringar göras inom forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion för effektiva, säkra och tillförlitliga typer av energiteknik och energitjänster med låga koldioxidutsläpp. Dessa måste gå hand i hand med icke‑tekniska lösningar på både utbuds- och efterfrågesidan. Allt detta måste vara en del av en integrerad politik för låga koldioxidutsläpp, inbegripet förmågan att bemästra viktig möjliggörande teknik, särskilt IKT-lösningar och avancerad tillverkning, bearbetning och material. Målet är att skapa effektiv energiteknik och effektiva energitjänster som kan börja användas i stor utsträckning på europeiska och internationella marknader, och att införa intelligent efterfrågestyrning baserad på en öppen och transparent energimarknad och intelligenta styrsystem för energieffektivisering. |
För att åstadkomma minskningarna måste betydande investeringar göras inom forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion till överkomliga priser för effektiva, säkra och tillförlitliga typer av energiteknik och energitjänster med låga koldioxidutsläpp, däribland lagring av el och införande av energisystem i liten skala och mikroskala. Dessa måste gå hand i hand med icke‑tekniska lösningar på både utbuds- och efterfrågesidan. Allt detta måste vara en del av en integrerad hållbar politik för låga koldioxidutsläpp, inbegripet förmågan att bemästra viktig möjliggörande teknik, särskilt IKT-lösningar och avancerad tillverkning, bearbetning och material. Målet är att skapa effektiv energiteknik och effektiva energitjänster som bidrar till att hantera utmaningarna på energiområdet, framför allt i förbindelse med integreringen av förnybar energi, och som kan börja användas i stor utsträckning på europeiska och internationella marknader, och att införa intelligent efterfrågestyrning baserad på en öppen och transparent energimarknad och säkra intelligenta styrsystem för energieffektivisering. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2. Motivering och mervärde för unionen |
3.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ny teknik och nya lösningar måste konkurrera med kostnader och tillförlitlighet mot mycket optimerade energisystem med väletablerade operatörer och typer av teknik. Forskning och innovation är avgörande för att göra dessa nya, renare, koldioxidsnåla och effektivare energikällor kommersiellt attraktiva i den omfattning som behövs. Varken industrin eller enskilda medlemsstater klarar av att stå för kostnaderna och riskerna, för vilka de viktigaste drivkrafterna (övergång till en koldioxidsnål ekonomi, tillhandahållande av en trygg energiförsörjning till överkomligt pris) ligger utanför marknaden. |
Ny teknik och nya lösningar måste konkurrera inom energisystem som har utformats för historiska operatörer och typer av teknik, som hittills har absorberat den absolut största delen av världens och Europas anslag och stöd till forskning. Forskning och innovation är avgörande för att göra nya, renare, förnybara och effektivare energikällor kommersiellt attraktiva i den omfattning som behövs. Varken industrin eller enskilda medlemsstater klarar av att stå för kostnaderna och riskerna, för vilka de viktigaste drivkrafterna (övergång till en koldioxidsnål ekonomi, tillhandahållande av en trygg energiförsörjning till överkomligt pris) ligger utanför marknaden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För att påskynda denna utveckling kommer ett strategiskt tillvägagångssätt på unionsnivå att krävas, som spänner över energiförsörjning, efterfrågan och användning i byggnader, tjänster, transporter och industriella värdekedjor. Detta kommer att kräva en anpassning av resurser inom hela unionen, däribland resurser från sammanhållningspolitiken, särskilt genom de nationella och regionala strategierna för smart specialisering, system för handel med utsläppsrätter, offentlig upphandling och andra finansieringsmekanismer. Det kommer också att krävas en politik för reglering och utbyggnad av förnybara energikällor och energieffektivitet, skräddarsytt tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad för att undanröja icke-tekniska hinder. |
För att påskynda denna utveckling kommer ett strategiskt tillvägagångssätt på unionsnivå att krävas, som spänner över energiförsörjning, efterfrågan och användning i byggnader, tjänster, transporter och industriella värdekedjor. Detta kommer att kräva en anpassning av resurser inom hela unionen, däribland resurser från sammanhållningspolitiken, särskilt genom de nationella och regionala strategierna för smart specialisering, system för handel med utsläppsrätter, offentlig upphandling och andra finansieringsmekanismer. Det kommer också att krävas en politik för reglering och utbyggnad av förnybara energikällor, energieffektivitet, skräddarsytt tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad för att undanröja icke-tekniska hinder. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Den strategiska planen för energiteknik (SET-planen) innehåller ett sådant strategiskt tillvägagångssätt. Den erbjuder en långsiktig dagordning för att komma till rätta med de viktigaste flaskhalsarna för innovation som energitekniken står inför inom spetsforskningen och under stadierna för FoU/funktionsvisning och i demonstrationsfasen när företag söker kapital för att finansiera stora projekt som är först i sitt slag och inleder processen för marknadslansering. |
Den strategiska planen för energiteknik (SET-planen) innehåller ett sådant strategiskt tillvägagångssätt. Den erbjuder en långsiktig dagordning för att komma till rätta med de viktigaste flaskhalsarna för innovation som energitekniken står inför inom spetsforskningen och under stadierna för FoU/funktionsvisning och i demonstrationsfasen när företag söker kapital för att finansiera stora projekt som är först i sitt slag och inleder processen för marknadslansering. Utöver de olika typer av teknik som ingår i SET-planen kommer annan ny teknik med långtgående potential inte att glömmas bort. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
De resurser som behövs för att genomföra SET-planen i sin helhet har uppskattats till 8 miljarder euro per år under de närmaste tio åren. Detta är långt utöver kapaciteten hos enskilda medlemsstater eller aktörer inom forskning och industri. Investeringar i forskning och innovation på unionsnivå behövs, i kombination med mobilisering av insatser i Europa i form av gemensamt genomförande och risk- och kapacitetsdelning. Unionens finansiering av forskning och innovation på energiområdet ska därför komplettera medlemsstaternas verksamheter genom att fokusera på verksamheter med tydligt mervärde för unionen, särskilt sådana med stora möjligheter att mobilisera nationella medel. Åtgärderna på unionsnivå ska också stödja långsiktiga program med hög risk och höga kostnader som överstiger de enskilda medlemsstaternas förmåga, sammanföra insatser för att minska investeringsriskerna i storskaliga verksamheter såsom industriell demonstration och utveckla Europaomfattande driftskompatibla energilösningar. |
De resurser som behövs för att genomföra SET-planen i sin helhet har uppskattats till 8 miljarder euro per år under de närmaste tio åren. Detta är långt utöver kapaciteten hos enskilda medlemsstater eller aktörer inom forskning och industri. Investeringar i forskning och innovation på unionsnivå behövs, i kombination med mobilisering av insatser i Europa i form av gemensamt genomförande och risk- och kapacitetsdelning. Unionens finansiering av forskning och innovation på energiområdet ska därför komplettera och uppgradera medlemsstaternas verksamheter genom att fokusera på verksamheter med tydligt mervärde för unionen, särskilt sådana med stora möjligheter att mobilisera nationella medel och skapa sysselsättning i Europa. Åtgärderna på unionsnivå ska också stödja långsiktiga program med hög risk och höga kostnader som överstiger de enskilda medlemsstaternas förmåga, sammanföra insatser för att minska investeringsriskerna i storskaliga verksamheter såsom industriell demonstration och utveckla Europaomfattande driftskompatibla energilösningar. Unionens medel ska användas för att finansiera hållbar teknik i överensstämmelse med unionens långsiktiga klimat- och energimål. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Genomförandet av SET-planen som pelaren för forskning och innovation inom europeisk energipolitik kommer att förstärka unionens försörjningstrygghet och övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, bidra till att koppla samman program för forskning och innovation med transeuropeiska och regionala investeringar i energiinfrastruktur och öka viljan hos investerare att frigöra kapital för projekt med långa ledtider och betydande tekniska eller marknadsmässiga risker. Det kommer att skapa möjligheter till innovation för små och stora företag och hjälpa dem att bli eller förbli konkurrenskraftiga på världsnivå, där möjligheterna för energiteknik är omfattande och ökar. |
Genomförandet av SET-planen som pelaren för forskning och innovation inom europeisk energipolitik kommer att förstärka unionens försörjningstrygghet och övergången till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp, bidra till att koppla samman program för forskning och innovation med transeuropeiska och regionala investeringar i energiinfrastruktur och öka viljan hos investerare att frigöra kapital för projekt med långa ledtider och betydande tekniska eller marknadsmässiga risker. Det kommer att skapa möjligheter till innovation för små och stora företag och hjälpa dem att bli eller förbli konkurrenskraftiga på världsnivå, där möjligheterna för energiteknik är omfattande och ökar. Den teknik som ingår i SET-planen kommer att finansieras genom separata budgetposter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
På den internationella arenan innebär åtgärder som vidtas på unionsnivå en kritisk massa för att öka intresset bland andra ledare på det tekniska området och främja internationella partnerskap för att uppnå unionens mål. Det kommer att göra det lättare för internationella partner att interagera med unionen inför gemensamma åtgärder där det finns nytta och intresse för alla inblandade. |
På den internationella arenan innebär åtgärder som vidtas på unionsnivå en kritisk massa för att öka intresset bland andra ledare på det tekniska området och främja internationella partnerskap för att uppnå unionens mål. Det kommer att göra det lättare för internationella partner att interagera med unionen inför gemensamma åtgärder där det finns nytta och intresse för alla inblandade. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheten inom denna utmaning kommer därför att utgöra den tekniska grundvalen för den europeiska energi- och klimatpolitiken. Den kommer också att bidra till Innovationsunionen på energiområdet och till de politiska mål som beskrivs i Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. |
Verksamheten inom denna utmaning kommer därför att utgöra den tekniska grundvalen för den europeiska energi- och klimatpolitiken. Den kommer också att bidra till Innovationsunionen på energiområdet och till de politiska mål som beskrivs i Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Forsknings- och innovationsverksamhet för kärnklyvning och fusionsenergi genomförs i Euratom-delen av Horisont 2020. |
Forsknings- och innovationsverksamhet för fusionsenergi och för säkerhetsaspekterna i samband med kärnklyvning genomförs i Euratom-delen av Horisont 2020. Eventuella synergier mellan utmaningen ”Säker, ren och effektiv energi” och Euratom-delen av Horisont 2020 ska beaktas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3. Huvuddragen för verksamheten |
3.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Minska energiförbrukning och koldioxidavtryck genom smart och hållbar användning |
(a) Öka energieffektiviteten och minska energiförbrukning och koldioxidavtryck genom smart, hållbar och säker användning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheterna ska inriktas på forskning och fullskaliga tester av nya koncept, icke‑tekniska lösningar, effektivare, socialt acceptabla och ekonomiskt överkomliga tekniska komponenter och system med inbyggd intelligens, för att möjliggöra energihushållning i realtid för byggnader med nästan inga utsläpp, förnybar uppvärmning och nedkylning, högeffektiv industri och införande på bred front av lösningar för energieffektivitet för företag, enskilda, samhällen och städer. |
Verksamheterna ska inriktas på forskning och fullskaliga tester av nya koncept, icke‑tekniska lösningar, effektivare, socialt acceptabla och ekonomiskt överkomliga tekniska komponenter och system med inbyggd intelligens, för att möjliggöra energihushållning i realtid för städer och områden, byggnader med nästan inga utsläpp och positiv energibalans, renoverade byggnader, förnybar uppvärmning och nedkylning, högeffektiv industri och införande på bred front av lösningar och tjänster för energieffektivitet och energibesparingar för företag, enskilda, samhällen och städer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Koldioxidsnål elförsörjning till låg kostnad |
(b) Hållbar koldioxidsnål elförsörjning till låg kostnad | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration – av innovativa förnybara energikällor och teknik för avskiljning och lagring av koldioxid som erbjuder miljövänlig teknik i större skala, till lägre kostnader, med högre omvandlingsverkningsgrad och större tillgänglighet för olika marknads- och driftsvillkor. |
Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration – av innovativa förnybara energikällor och teknik för avskiljning och lagring av koldioxid som erbjuder miljövänlig teknik i större skala som utgör ett alternativ till fossila bränslen eller bidrar till att avsevärt minska koldioxidavtrycket från fossila bränslen, till lägre kostnader, med högre omvandlings- och lagringseffektivitet och större tillgänglighet för olika marknads- och driftsvillkor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Alternativa bränslen och mobila energikällor |
(c) Alternativa bränslen och mobila energikällor | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration av teknik och värdekedjor för mer konkurrenskraftig och hållbar bioenergi, minskad tid före utsläppande på marknaden av vätgas och bränsleceller och utveckling av nya alternativ med långsiktig potential till mognadsstadiet. |
Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration av teknik och värdekedjor för mer konkurrenskraftig och hållbar bioenergi, vätgas och bränsleceller och andra alternativa flytande eller gasformiga bränslen med potential till mer effektiv energiomvandling. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Verksamheterna ska också inriktas på utvecklingen och användningen av stödjande och balanserande tekniker med icke-fossilt bränsle, inbegripet konventionella kraftverk, som möjliggör ökad flexibilitet och effektivitet för att med framgång kunna gripa in när förnybara energikällor med varierande tillgång inte kan säkra försörjningen av systemet och nätstabiliteten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Ett enda smart europeiskt elnät |
(d) Ett enda smart, flexibelt europeiskt energinät | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration av ny nätteknik, inbegripet lagring, system och marknadsutformning för planering, övervakning, kontroll och säker drift av driftskompatibla nät på en öppen, klimatsäker och konkurrensutsatt marknad där fossila bränslen fasats ut, under normala förhållanden och i nödsituationer. |
Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration av ny nätteknik, inbegripet flexibla energilagringssystem längs hela elektricitetskedjan och marknadsutformning för planering, övervakning, kontroll och säker drift av driftskompatibla och flexibla nät och balansera en ökad andel från förnybara energikällor på en öppen, miljömässigt hållbar, klimatsäker och konkurrensutsatt marknad där fossila bränslen fasats ut, under normala förhållanden och i nödsituationer, och på så sätt stödja en fullständig installation och användning av förnybara energikällor med varierande tillgång. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Uppmärksamhet ska också fästas vid ”smarta nät” i landsbygdsområden, som har specifika problem och kräver innovativa tekniska framsteg. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) Ny kunskap och teknik |
(e) Ny kunskap och teknik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheterna ska inriktas på tvärvetenskaplig forskning om energiteknik (inbegripet visionära åtgärder) och gemensamt genomförande av alleuropeiska forskningsprogram och anläggningar i världsklass. |
Verksamheterna ska inriktas på tvärvetenskaplig forskning om hållbar energiteknik (inbegripet visionära åtgärder) och gemensamt genomförande av alleuropeiska forskningsprogram och anläggningar i världsklass. Teknisk innovation ska åtföljas av politik och initiativ som stöder icke-teknisk innovation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(f) Stabilt beslutsfattande och allmänhetens engagemang |
(f) Stabilt beslutsfattande och allmänhetens engagemang | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheterna ska inriktas på utveckling av verktyg, metoder och modeller för stabilt och genomsynligt stöd för beslutsprocessen, inbegripet verksamhet för allmänhetens acceptans och engagemang, användarnas delaktighet och hållbarhet. |
Verksamheterna ska inriktas på utveckling av verktyg, metoder och modeller såsom framåtblickande scenarier för stabilt och genomsynligt stöd för beslutsprocessen, inbegripet verksamhet för allmänhetens acceptans och engagemang, användarnas delaktighet, miljökonsekvensbedömningar och hållbarhet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(g) Marknadslansering av innovation på energiområdet |
(g) Marknadslansering av innovation på energiområdet, mer valfrihet för marknader och konsumenter genom programmet Intelligent energi – Europa III | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheterna ska inriktas på tillämpad innovation för att underlätta marknadslansering av energiteknik och -tjänster, undanröja icke-tekniska hinder och påskynda ett kostnadseffektivt genomförande av unionens energipolitik. |
Verksamheterna ska inriktas på tillämpad innovation för att underlätta marknadslansering av hållbar energiteknik och -tjänster, undanröja icke-tekniska hinder och påskynda ett kostnadseffektivt genomförande av unionens energipolitik. I detta sammanhang ska programmet Intelligent energi – Europa, som framgångsrikt genomförts via programmet för konkurrenskraft och innovation, fortsätta med hjälp av ambitiösa budgetanslag via det nuvarande programmet Horisont 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 141 Förslag till förordning Bilaga I – Del III – punkt 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4. Smarta, gröna och integrerade transporter |
4. Smarta, gröna och integrerade transporter och rörlighet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.1. Särskilt mål |
4.1. Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att skapa ett europeiskt transportsystem som är resurseffektivt, miljövänligt, säkert och sammanhängande till förmån för medborgarna, ekonomin och samhället. |
Det särskilda målet är att skapa ett europeiskt transportsystem (inbegripet dess infrastrukturnät) som är resurseffektivt, överkomligt, klimat- och miljövänligt, säkert och driftskompatibelt till förmån för medborgarna, ekonomin och samhället i unionen. Detta transportsystem ska omfatta filosofin om ett ”hälsosamt åldrande”, och därmed gynna alla, oberoende av ålder, kön och funktionshinder, men med hänsyn till de universella designdimensionerna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europa måste förena människors ökade behov av rörlighet med det absoluta behovet av ekonomisk prestanda och kraven på ett samhälle med låga koldioxidutsläpp och en klimattålig ekonomi. Trots tillväxten måste transportsektorn åstadkomma en väsentlig minskning av utsläpp av växthusgaser och andra negativa miljöeffekter, och måste bryta sitt beroende av olja, och samtidigt bibehålla hög effektivitet och rörlighet. |
Europa måste förena människors förändrade behov av rörlighet, vilka påverkas av nya demografiska och samhälleliga utmaningar liksom territoriell sammanhållning, med det absoluta behovet av ekonomisk prestanda och kraven på ett energieffektivt samhälle med låga koldioxidutsläpp och en klimattålig ekonomi. Trots tillväxten måste transportsektorn åstadkomma en väsentlig minskning av utsläpp av växthusgaser och andra negativa miljöeffekter, och måste bryta sitt beroende av olja och andra fossila bränslen, och samtidigt bibehålla hög effektivitet och rörlighet samt överkomliga priser, utan att detta medför att redan isolerade regioner blir ännu mer svårtillgängliga. Masstransportsystem innebär säkerhetsmässiga utmaningar som man måste försöka lösa redan i forskningsstadiet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hållbar rörlighet kan endast uppnås genom en radikal förändring av transportsystemet, vilket bygger på genombrott inom transportforskningen, långtgående innovation och ett sammanhängande alleuropeiskt genomförande av miljövänligare, säkrare och smartare transportlösningar. |
Hållbar rörlighet kan endast uppnås genom en radikal förändring av transport- och rörlighetssystemet, vilket bygger på genombrott inom forskningen på detta område, långtgående innovation och ett sammanhängande alleuropeiskt genomförande av miljövänligare, hälsosammare, säkrare, mer tillförlitliga och smartare transport- och rörlighetslösningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Forskning och innovation måste leda till fokuserade och snabba framsteg som kan bidra till unionens viktigaste politiska mål, och samtidigt öka den ekonomiska konkurrenskraften, stödja övergången till en klimattålig ekonomi med låga koldioxidutsläpp och upprätthålla den globala ledningen på marknaden. |
Forskning och innovation måste leda till fokuserade och snabba framsteg för varje transportsätt som kan bidra till unionens viktigaste politiska mål, och samtidigt öka den ekonomiska konkurrenskraften, stödja övergången till en klimattålig, energieffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp och baserad på förnybara energikällor, öka rörligheten i hela Europa och upprätthålla den globala ledningen på marknaden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Även om de nödvändiga investeringarna i forskning, innovation och utveckling blir betydande kommer en utebliven förbättring av hållbarheten inom transportsektorn att resultera i oacceptabla sociala, ekologiska och ekonomiska kostnader på lång sikt. |
Även om de nödvändiga investeringarna i forskning, innovation och utveckling blir betydande kommer en utebliven förbättring av hållbarheten inom hela transport- och rörlighetssystemet att resultera i oacceptabla sociala, ekologiska och ekonomiska kostnader på lång sikt. På samma sätt skulle en bristande förmåga att upprätthålla Europas tekniska ledarroll på transportområdet hindra möjligheterna att uppfylla detta mål och få allvarliga och skadliga konsekvenser för sysselsättningen och den långsiktiga ekonomiska tillväxten i Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.2 Motivering och mervärde för unionen |
4.2 Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Transportsektorn är en viktig drivkraft för Europas ekonomiska konkurrenskraft och tillväxt. Den säkerställer den rörlighet för människor och varor som behövs för en integrerad europeisk inre marknad och ett öppet och mer inkluderande samhälle. Den är en av Europas största tillgångar i form av industriell kapacitet och tjänstekvalitet, och spelar en ledande roll på många världsmarknader. Transportbranschen och tillverkningen av transportmedel utgör tillsammans 6,3 % av unionens BNP. Samtidigt står den europeiska transportbranschen inför en allt hårdare konkurrens från andra delar av världen. Banbrytande teknik kommer att krävas för att säkra Europas framtida konkurrenskraft och minska nackdelarna med vår nuvarande transportsystem. |
Transportsektorn är en viktig drivkraft för Europas ekonomiska konkurrenskraft och tillväxt. Den säkerställer den territoriella sammanhållning och den rörlighet för människor och varor som behövs för integrationen av den europeiska inre marknaden och ett öppet och mer inkluderande samhälle. Den är en av Europas största tillgångar i form av industriell kapacitet och tjänstekvalitet, och spelar en ledande roll på många världsmarknader. Enbart transportbranschen och tillverkningen av transportmedel utgör 6,3 % av unionens BNP och står för omkring 13 miljoner arbetstillfällen. Transporternas sammanlagda bidrag till EU:s ekonomi är dock mycket större, eftersom varorna, som står för nästan 30 % av BNP, liksom många tjänster och anställda som reser i tjänsten är helt beroende av effektiva transporter. Transporternas bidrag till samhället genom att de för människor närmare varandra är också viktigt men svårt att uppskatta, och grundläggande för EU:s fria rörlighet. Samtidigt står den europeiska transportbranschen inför en allt hårdare konkurrens från andra delar av världen. Banbrytande teknik kommer att krävas för att säkra Europas framtida konkurrenskraft och minska nackdelarna med vår nuvarande transportsystem. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Transportsektorn är en av viktig källa för utsläpp av växthusgaser och står för upp till en fjärdedel av alla utsläpp. Transportsektorn är till 96 % beroende av fossila bränslen. Samtidigt är trafikstockningar är ett allt större problem systemen är ännu inte tillräckligt smarta, alternativen för att växla mellan olika transportsätt är inte alltid attraktiva; antalet dödsolyckor på vägarna är fortfarande enormt högt med 34 000 per år i unionen; människor och företag förväntar sig ett transportsystem som är säkert och tryggt. Städerna innebär särskilda utmaningar för hållbara transporter. |
Transportsektorn är en av viktig källa för utsläpp av växthusgaser och står för upp till en fjärdedel av alla utsläpp. Transportsektorn är till 96 % beroende av fossila bränslen. Samtidigt är trafikstockningar är ett allt större problem systemen är ännu inte tillräckligt smarta, alternativen för att övergå till mer hållbara transportsätt är inte alltid attraktiva; antalet dödsolyckor på vägarna är fortfarande enormt högt med 34 000 per år i unionen; människor och företag förväntar sig ett transportsystem som är tillgängligt för alla, säkert och tryggt. Städerna innebär särskilda utmaningar för en bättre balans mellan livskvalitet och hållbara transporter och rörlighet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Inom några decennier skulle den förväntade tillväxten inom transportsektorn leda till trafikkaos i Europa, med outhärdliga ekonomiska kostnader och samhällseffekter som följd. Antalet passagerarkilometer förväntas fördubblas under de kommande 40 åren och växa dubbelt så snabbt för flygresor. Koldioxidutsläppen skulle öka med 35 % fram till 2050. Kostnaderna för trafikstockningar skulle öka med omkring 50 %, till nästan 200 miljarder euro årligen. De externa kostnaderna för olyckor skulle öka med omkring 60 miljarder euro jämfört med 2005. |
Inom några decennier skulle den förväntade tillväxten inom transportsektorn leda till trafikkaos i Europa, med outhärdliga ekonomiska kostnader och samhällseffekter som följd. Om den aktuella trenden håller i sig väntas antalet passagerarkilometer fördubblas under de kommande 40 åren och växa dubbelt så snabbt för flygresor. Koldioxidutsläppen skulle öka med 35 % fram till 2050. Kostnaderna för trafikstockningar skulle öka med omkring 50 %, till nästan 200 miljarder euro årligen. De externa kostnaderna för olyckor skulle öka med omkring 60 miljarder euro jämfört med 2005. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Oförändrade förhållanden är därför inte ett alternativ. Forskning och innovation, som styrs av politiska mål och med inriktning på de viktigaste utmaningarna, ska i hög grad bidra till att uppnå unionens mål att begränsa den globala temperaturökningen till 2° C, minska koldioxidutsläppen från transporter med 60 %, drastiskt minska trafikstockningar och kostnader för olyckor, och praktiskt taget eliminera antalet trafikolyckor fram till 2050. |
Oförändrade förhållanden är därför inte ett alternativ. Forskning och innovation, som styrs av politiska mål och med inriktning på de viktigaste utmaningarna, ska i hög grad bidra till att uppnå unionens mål att begränsa den globala temperaturökningen till 2° C, minska koldioxidutsläppen från transporter med 60 %, drastiskt minska trafikstockningar och kostnader för olyckor, och praktiskt taget eliminera antalet trafikolyckor fram till 2050. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Problemen med föroreningar, trafikstockningar, säkerhet och trygghet är gemensamma för hela unionen och kräver samordnade europeiska åtgärder. Att påskynda utvecklingen och användningen av ny teknik och innovativa lösningar för fordon, infrastruktur- och transportförvaltning kommer att vara avgörande för att skapa ett renare och effektivare transportsystem i unionen, åstadkomma de resultat som krävs för att minska klimatförändringarna och förbättra resurseffektiviteten, och upprätthålla Europas ledande position på världsmarknaden för transportrelaterade produkter och tjänster. Dessa mål kan inte uppnås genom uppsplittrade enbart nationella insatser. |
Problemen med föroreningar, trafikstockningar, säkerhet och trygghet är gemensamma för hela unionen och kräver samordnade europeiska åtgärder. Att påskynda utvecklingen och en harmoniserad användning av ny teknik och innovativa lösningar för fordon, vilket säkerställer en enhetlig utveckling av infrastruktur- och transportförvaltning, kommer att vara avgörande för att skapa ett renare, säkrare, tillgängligare och effektivare transportsystem i unionen, åstadkomma de resultat som krävs för att minska klimatförändringarna och förbättra resurseffektiviteten, och upprätthålla Europas ledande position på världsmarknaden för transportrelaterade produkter och tjänster. Dessa mål kan inte uppnås genom uppsplittrade enbart nationella insatser. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Det är likaså viktigt att stödja befintliga lösningar genom att skapa effektiva, intelligenta, driftskompatibla och sammankopplade system i samband med systemen Sesar, Galileo, Egnos, GMES, ERTMS, RIS, SafeSeaNet, LRIT och ITS. Man bör även fortsätta arbetet med initiativ som e-säkerhet och eCall. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Finansiering på unionsnivå av forskning och innovation på transportområdet kommer att komplettera medlemsstaternas verksamheter genom att fokusera på verksamheter med ett klart europeiskt mervärde. Detta innebär att tonvikten kommer att läggas på prioriterade områden som motsvarar europeiska politiska mål, där en kritisk massa för insatserna krävs, där Europaomfattande driftskompatibla transportlösningar måste fortsätta att tillämpas, eller där sammanförandet av insatser transnationellt kan minska riskerna vid investering i forskning, bana väg för gemensamma standarder och förkorta tiden för marknadsintroduktion av forskningsresultat. |
Finansiering på unionsnivå av forskning och innovation på transportområdet kommer att komplettera medlemsstaternas verksamheter genom att fokusera på verksamheter med ett klart europeiskt mervärde. Detta innebär att tonvikten kommer att läggas på prioriterade områden som motsvarar europeiska politiska mål, där en kritisk massa för insatserna krävs, där Europaomfattande transportsystem, moderna framdrivningssystem och kraftkällor, driftskompatibla transportlösningar eller multimodala integrerade transportlösningar och infrastrukturer måste fortsätta att tillämpas, eller där sammanförandet av insatser transnationellt kan få bort flaskhalsarna i transportsystemet och minska riskerna vid investering i forskning, bana väg för gemensamma standarder och standardisering och förkorta tiden för marknadsintroduktion av forskningsresultat. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamhet för forskning och innovation ska omfatta en rad initiativ som täcker hela innovationskedjan. Flera verksamheter är särskilt avsedda att hjälpa till att föra ut resultat på marknaden – en programmatisk inställning till forskning och innovation, demonstrationsprojekt, åtgärder för marknadspenetration och stöd till standardisering, reglering och innovativa strategier för upphandling tjänar alla detta mål. Att utnyttja berörda parters engagemang och expertis kommer dessutom att bidra till att överbrygga klyftan mellan forskningsresultat och tillämpning av dem i transportsektorn. |
Verksamhet för forskning och innovation ska omfatta en rad initiativ som täcker hela innovationskedjan och följa ett integrerat angreppssätt för innovativa transportlösningar, alltifrån innovationer avseende fordon till infrastruktur och transportsystem. Flera verksamheter är särskilt avsedda att hjälpa till att föra ut resultat på marknaden – en programmatisk inställning till forskning och innovation, demonstrationsprojekt, åtgärder för marknadspenetration och stöd till standardisering, reglering och innovativa strategier för upphandling tjänar alla detta mål. Att utnyttja berörda parters engagemang och expertis kommer dessutom att bidra till att överbrygga klyftan mellan forskningsresultat och tillämpning av dem i transportsektorn. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Investeringar i forskning och innovation för ett miljövänligare, smartare och mer integrerat transportsystem kommer på ett avsevärt sätt att bidra till att uppfylla Europa 2020-målen smart och hållbar tillväxt för alla och målen för flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen. Verksamheterna kommer att stödja genomförandet av vitboken om transporter som syftar till ett gemensamt europeiskt transportområde. De kommer också att bidra till de politiska mål som beskrivs i flaggskeppsinitiativen Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. |
Investeringar i forskning och innovation för ett miljövänligare, smartare och helt integrerat transportsystem kommer på ett avsevärt sätt att bidra till att uppfylla Europa 2020-målen smart och hållbar tillväxt för alla och målen för flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen. Verksamheterna kommer att stödja genomförandet av vitboken om transporter som syftar till ett gemensamt europeiskt transportområde. De kommer också att bidra till de politiska mål som beskrivs i flaggskeppsinitiativen Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4.3. Huvuddragen för verksamheten |
4.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Resurseffektiva transporter som respekterar miljön |
(a) Resurseffektiva transporter som respekterar miljön och folkhälsan | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet är att minimera transporternas inverkan på klimat och miljö genom att förbättra effektiviteten i utnyttjandet av naturresurser, och genom att minska beroendet av fossila bränslen. |
Syftet är att minimera transporternas inverkan på klimat och miljö, liksom på folkhälsan, genom att förbättra kvaliteten, verkningsgraden och effektiviteten i utnyttjandet av naturresurser, diversifiera bränsleförsörjningskällorna och genom att minska beroendet av fossila bränslen och samtidigt också minska utsläppen av växthusgaser. För att öka kostnadseffektiviteten ska underhåll, reparationer, nyutrustning och återvinning betonas inom alla transportsätt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Fokuseringen för verksamheten ska vara att minska resursförbrukningen och utsläppen av växthusgaser och förbättra fordonens effektivitet, påskynda utvecklingen och införandet av en ny generation elektriska och andra fordon utan eller med låga utsläpp, inbegripet genom genombrott när det gäller motorer, batterier och infrastruktur, utforska och utnyttja potentialen hos alternativa bränslen och innovativa och effektivare framdrivningssystem, inklusive bränsleinfrastruktur, optimera användningen av infrastruktur med hjälp av intelligenta transportsystem och intelligent utrustning, och att öka användningen av efterfrågestyrning och offentliga och icke-motoriserade transporter, särskilt i stadsområden. |
Fokuseringen för verksamheten ska först och främst vara att minska resursförbrukningen, bullernivåer och utsläppen av växthusgaser och förbättra alla fordonstypers energieffektivitet, påskynda utvecklingen och införandet av en ny generation fordon utan eller med låga utsläpp, med tillhörande infrastruktur, inbegripet genom genombrott när det gäller motorer, batterier och infrastruktur samt utnyttjande av förnybara energikällor inom räls-, vatten- och lufttransporter. Dessutom är det viktigt att all innovation som syftar till låga eller inga utsläpp av växthusgaser inom samtliga transporttyper stöds, däribland utveckling av den stora potentialen hos alternativa och hållbara bränslen, men också att utveckla innovativa och effektivare framdrivningssystem och att optimera bränslesystemen, fordonens vikt och aerodynamik liksom utveckling och infrastruktur, samt optimera användningen av infrastruktur genom att använda intelligenta transportsystem och intelligent utrustning. Det är också viktigt att öka användningen av offentliga och icke-motoriserade transporter och intermodala mobilitetskedjor, särskilt i stadsområden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Bättre rörlighet, mindre trafikstockningar, ökad säkerhet och trygghet |
(b) Bättre rörlighet och tillgänglighet, mindre trafikstockningar, ökad säkerhet och trygghet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet är att förena de ökade behoven av rörligheten med förbättrade transportflöden, genom innovativa lösningar för sammanhängande, allomfattande, säkra, trygga och tillförlitliga transportsystem. |
Syftet är att förena de ökade behoven av rörlighet med förbättrade transportflöden, genom innovativa lösningar för sammanhängande, intermodala, allomfattande, tillgängliga, säkra, trygga, hälsosamma och tillförlitliga transportsystem, utan att bortse från betydelsen av en innovativ och intermodal infrastruktur av god kvalitet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Fokus för verksamheten ska vara att minska trafikstockningarna, förbättra tillgängligheten och tillgodose användarnas behov genom att främja integrerad transport och logistik från dörr till dörr, främja intermodalitet och spridningen av smarta lösningar för planering och förvaltning, och att radikalt minska förekomsten av olyckor och konsekvenserna av hot mot säkerheten. |
Fokus för verksamheten ska vara att minska trafikstockningarna, förbättra livskvaliteten, tillgängligheten och driftskompabiliteten samt att tillgodose användarnas behov genom att främja integrerad transportlogistik och mobilitetsplanering från dörr till dörr, påskynda intermodala lösningar för passagerare (intermodala biljettsystem), främja inter- och multimodalitet och spridningen av smarta lösningar för planering och förvaltning, och att radikalt minska förekomsten av olyckor och konsekvenserna av hot mot säkerheten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Global ledning för den europeiska transportindustrin |
(c) Global ledning för den europeiska transportindustrin | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet är att stärka konkurrenskraften och effektiviteten hos den europeiska tillverkningsindustrin inom transportområdet, och tillhörande tjänster. |
Syftet är att stärka konkurrenskraften och effektiviteten hos den europeiska tillverkningsindustrin inom transportområdet och tillhörande tjänster mot bakgrund av framtidens lovande men ytterst konkurrensutsatta globala marknad. Logistikprocesser, underhåll, reparationer, nyutrustning och återvinning ska uppmärksammas på lämpligt sätt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Fokuseringen för verksamheten ska vara att utveckla nästa generation innovativa transportmedel och bereda mark för den som följer därpå, genom att utarbeta nya koncept och former, intelligenta kontrollsystem och driftskompatibla standarder, effektiva produktionsprocesser, kortare utvecklingstider och minskad livscykelkostnad. |
Fokuseringen för verksamheten ska vara att utveckla nästa generation innovativa transportmedel och bereda mark för den som följer därpå, genom att utarbeta nya konfigurationer och tekniker, koncept och former, intelligenta kontrollsystem och driftskompatibla standarder, effektiva produktionsprocesser, användning av avancerade material och biologiska biprodukter som är hållbarare, innovativa certifieringsförfaranden, kortare utvecklingstider och minskad livscykelkostnad eller nya, hållbarare material eller beläggningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(ca) Smart logistik | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Målet är att förena växande nya konsumentmönster med en effektiv leveranskedja för resurser och optimal fraktdistribution med lokal anslutning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Fokus för verksamheten ska vara en bättre förståelse av konsekvenserna av nya och framtida konsumentmönster och fraktlogistik, trafik och trängsel i städer, utveckla nya it- och ledningsverktyg för logistik, genom att förbättra informationssystemen i realtid för att hantera och spåra fraktflöden, integration och kommunikation i fordon och med infrastrukturen, utveckla okonventionella system för att distribuera varor och utveckla konkurrenskraftiga intermodala lösningar för leveranskedjan och logistikplattformarna som förbättrar fraktflödena. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Socioekonomisk forskning och framtidsinriktad verksamhet för beslutsfattande |
(d) Socioekonomisk och beteendevetenskaplig forskning och framtidsinriktad verksamhet för beslutsfattande | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målet är att stödja bättre beslutsfattande, vilket krävs för att främja innovation och ta itu med utmaningarna inom transportsektorn och de samhällsbehov som är förknippade med den. |
Målet är att stödja bättre beslutsfattande, vilket krävs för att främja innovation och ta itu med utmaningarna inom transporter och rörlighet och de samhällsbehov och individuella behov som är förknippade med detta. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Fokuseringen för verksamheten ska vara att förbättra kunskaperna om transportrelaterade socioekonomiska tendenser och framtidsutsikter och förse beslutsfattarna med evidensbaserade uppgifter och analyser. |
Fokuseringen för verksamheten ska vara att förbättra kunskaperna om transportrelaterade socioekonomiska tendenser och framtidsutsikter och förse beslutsfattarna med evidensbaserade uppgifter och analyser via bl.a. kommissionens kunskapscentrum för forskning om transporter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Organisationen av all transportrelaterad verksamhet kommer att följa en integrerad strategi som är specifik för varje transportsätt och överensstämmer med de strategiska forsknings- och innovationsagendorna för europeiska teknikplattformar. Det är viktigt med synlighet och kontinuitet under flera år för att säkra ett verkligt europeiskt mervärde och ta hänsyn till de många olika särdragen inom varje transportsätt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 142 Förslag till förordning Bilaga I – Del III – punkt 5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5. Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror |
5. Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och hållbar användning av råvaror. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5.1. Särskilt mål |
5.1. Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att skapa en resurseffektiv och klimattålig ekonomi och en hållbar försörjning av råvaror för att tillgodose behoven hos en växande global befolkning inom de hållbara begränsningarna för jordens naturresurser. Verksamheterna kommer att bidra till att öka Europas konkurrenskraft och förbättra välfärden och samtidigt garantera miljöintegritet och hållbarhet, samtidigt som den globala uppvärmningen hålls under 2° C och man möjliggör för ekosystem och samhälle att anpassa sig till klimatförändringarna. |
Det särskilda målet är att skapa resurseffektiva, säkra och klimattåliga ekonomier och samhällen, skydda och hållbart förvalta naturtillgångar och ekosystem och åstadkomma en hållbar användning av och försörjning med råvaror och vatten för att tillgodose behoven hos en växande global befolkning inom de hållbara begränsningarna för jordens naturresurser på land och till havs. Verksamheterna kommer att bidra till att öka Europas konkurrenskraft och råvaruförsörjning och förbättra välfärden och samtidigt garantera miljöintegritet, motståndskraft och hållbarhet, samtidigt som den globala uppvärmningen hålls under 2° C och man möjliggör för ekosystem och samhälle att anpassa sig till klimatförändringarna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Under 1900-talet ökade världen både användningen av fossila bränslen och utvinningen av materiella resurser med tio gånger. Denna tid av till synes rikliga och billiga resurser går nu mot sitt slut. Råvaror, vatten, luft, biologisk mångfald och landbaserade, akvatiska och marina ekosystem står alla under tryck. Många av världens stora ekosystem är skadade, och upp till 60 % av de tjänster de erbjuder används på ett ohållbart sätt. I unionen används cirka 16 ton material per person varje år, varav 6 ton går till spillo, och hälften går till deponering. Den globala efterfrågan på resurser fortsätter att öka med växande befolkning och stigande förväntningar, särskilt bland medelinkomsttagare inom framväxande ekonomier. Det den ekonomiska tillväxten måste frikopplas helt från resursförbrukningen. |
Under 1900-talet ökade världen både användningen av fossila bränslen och utvinningen av materiella resurser med tio gånger. Denna tid av till synes rikliga och billiga resurser går nu mot sitt slut. Råvaror, vatten, luft, biologisk mångfald och landbaserade, akvatiska och marina ekosystem står alla under tryck. Många av världens stora ekosystem är skadade, och upp till 60 % av de tjänster de erbjuder används på ett ohållbart sätt. I unionen används cirka 16 ton material per person varje år, varav 6 ton går till spillo, och hälften går till deponering. Den globala efterfrågan på resurser fortsätter att öka med växande befolkning och stigande förväntningar, särskilt bland medelinkomsttagare inom framväxande ekonomier. Det den ekonomiska tillväxten måste frikopplas helt från resursförbrukningen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Medeltemperaturen på jordens yta har ökat med ca 0,8 C under de senaste 100 åren och förväntas öka med mellan 1,8 och 4 C före utgången av 2000-talet (i förhållande till genomsnittet under 1980–1999). Den troliga påverkan på naturliga och mänskliga system i samband med dessa förändringar kommer att utmana jorden och dess förmåga att anpassa sig samt hota framtida ekonomiska utveckling och mänskans välbefinnande. |
Medeltemperaturen på jordens yta har ökat med ca 0,8 C under de senaste 100 åren och förväntas öka med mellan 1,8 och 4 C före utgången av 2000-talet (i förhållande till genomsnittet under 1980–1999). Den troliga påverkan på naturliga och mänskliga system i samband med dessa förändringar kommer att utmana jorden och dess förmåga att anpassa sig samt hota framtida ekonomiska utveckling och mänskans välbefinnande. De oavsedda följderna av klimatförändringar och föroreningar innebär tillsammans med den tilltagande urbaniseringen, massturismen, människans vårdslöshet och överutnyttjandet av resurser en fara för samhällenas ömtåliga kulturella väv såsom denna gestaltas i det europeiska kulturarvet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Den ökande påverkan från klimatförändring och miljöproblem, t.ex. försurning av haven, issmältningen i Arktis, markförstörelse och markanvändning, vattenbrist, kemisk förorening och förlust av biologisk mångfald visar att jorden närmar sig hållbarhetens gränser. Om inte effektiviteten förbättras förväntas t.ex. efterfrågan på vatten överskrida försörjningen med 40 % om 20 år. Skogarna försvinner i alarmerande takt motsvarande 5 miljoner hektar per år. Samspelet mellan resurser kan orsaka systemrisker – en resurs som försvinner kan leda till oåterkalleliga förändringar hos andra resurser och ekosystem. Med utgångspunkt i nuvarande tendens kommer motsvarigheten av mer än två jordklot att behövas 2050 för att klara den växande globala befolkningen. |
Den ökande påverkan från klimatförändring och miljöproblem, t.ex. försurning av haven, förändrade havsströmmar, uppvärmning av haven, issmältningen i Arktis och lägre salthalt i havsvattnet, markförstörelse och markanvändning, minskad bördighet, vattenbrist, onormala vattenförhållanden, heterogenitet i tid och rum vad avser nederbörden, förändringar av arternas geografiska utbredning, kemisk förorening och förlust av biologisk mångfald visar att jorden närmar sig hållbarhetens gränser. Om inte effektiviteten förbättras förväntas t.ex. efterfrågan på vatten överskrida försörjningen med 40 % om 20 år. Skogarna försvinner i alarmerande takt motsvarande 5 miljoner hektar per år. Samspelet mellan resurser kan orsaka systemrisker – en resurs som försvinner kan leda till oåterkalleliga förändringar hos andra resurser och ekosystem. Med utgångspunkt i nuvarande tendens kommer motsvarigheten av mer än två jordklot att behövas 2050 för att klara den växande globala befolkningen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Det finns ett akut behov av innovationer i Europa på området integrerade vattensystem. Europas vatteninfrastruktur (för både avlopps- och dricksvatten) blir allt äldre, och till detta kommer ökad vattenbrist, högre risk för översvämningar i tätortsområden, vattenföroreningar och en ökande och mer specifik efterfrågan på vatten från jordbruket, industrin och tätortsbefolkningen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Hållbar försörjning och resurseffektiv förvaltning av råvaror, inklusive prospektering, utvinning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution, är avgörande för att de moderna samhällena och deras ekonomier ska fungera. Europeiska sektorer, exempelvis byggsektorn, kemikalier, fordon, luftfart, maskiner och utrustning, som ger ett sammanlagda mervärde på cirka 1,3 biljoner euro och sysselsätter omkring 30 miljoner människor, är i hög grad beroende av tillgången på råvaror. Tillgången på råvaror till unionen står emellertid under allt större tryck. Dessutom är unionen starkt beroende av import av strategiskt viktiga råvaror som i mycket stor omfattning berörs av snedvridning av marknaden. Dessutom har unionen fortfarande värdefulla mineralfyndigheter, men prospektering och utvinning av dem begränsas av brist på lämplig teknik och hindras av den ökade globala konkurrensen. Med tanke på betydelsen av råvaror för den europeiska konkurrenskraften, ekonomin och för deras tillämpning i innovativa produkter är hållbar tillgång och resurseffektiv förvaltning av råvaror en viktig prioritering för unionen. |
Hållbar försörjning och säker och resurseffektiv förvaltning av råvaror, inklusive prospektering, utvinning, bearbetning, resurseffektiv användning, återanvändning, återvinning och substitution, är avgörande för att de moderna samhällena och deras ekonomier ska fungera. Europeiska sektorer, exempelvis byggsektorn, kemikalier, fordon, luftfart, maskiner och utrustning, som ger ett sammanlagda mervärde på cirka 1,3 biljoner euro och sysselsätter omkring 30 miljoner människor, är i hög grad beroende av tillgången på råvaror. Tillgången på råvaror till unionen står emellertid under allt större tryck, särskilt om man tänker på hur illa avfallets kretslopp sköts. Dessutom är unionen starkt beroende av import av strategiskt viktiga råvaror som i mycket stor omfattning berörs av snedvridning av marknaden. Dessutom har unionen fortfarande värdefulla mineralfyndigheter, men prospektering, utvinning och bearbetning av dem begränsas av brist på lämplig teknik och bristande investeringar och hindras av den ökade globala konkurrensen. Med tanke på betydelsen av råvaror för den europeiska konkurrenskraften, ekonomin och för deras tillämpning i innovativa produkter är hållbar tillgång och resurseffektiv förvaltning av råvaror en viktig prioritering för unionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Ekonomins förmåga att anpassa sig och bli mer motståndskraftig mot klimatförändringar, resurseffektiv och samtidigt behålla konkurrenskraften är beroende av hög grad av både samhällelig och teknisk miljöinnovation. Den globala marknaden för miljöinnovation är värd cirka 1 biljon euro per år och förväntas tredubblas fram till 2030; miljöinnovation innebär därmed en stor möjlighet att öka konkurrenskraften och sysselsättningen i de europeiska ekonomierna. |
Ekonomins förmåga att anpassa sig och bli mer motståndskraftig mot klimatförändringar, resurseffektiv och samtidigt behålla konkurrenskraften är beroende i hög grad av både samhällelig, organisatorisk och teknisk miljöinnovation. Den globala marknaden för miljöinnovation är värd cirka 1 biljon euro per år och förväntas tredubblas fram till 2030; miljöinnovation innebär därmed en stor möjlighet att öka konkurrenskraften och sysselsättningen i de europeiska ekonomierna. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5.2. Motivering och mervärde för unionen |
5.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För att uppfylla unionens och internationella mål för utsläppen och koncentrationerna av växthusgaser och hantera effekterna av klimatförändringen krävs utveckling och användning av kostnadseffektiva tekniska lösningar och åtgärder för att mildra effekterna och anpassningsåtgärder. De politiska ramarna i unionen och globalt måste säkerställa att ekosystemen och den biologiska mångfalden skyddas, värderas och återställas på lämpligt sätt så att deras förmåga att tillhandahålla resurser och tjänster i framtiden bevaras. Forskning och innovation kan bidra till att säkra tillförlitlig och hållbar tillgång på råvaror och säkerställa en betydande minskning av resursanvändning och spill. |
För att uppfylla unionens och internationella mål för utsläppen av växthusgaser och hantera effekterna av klimatförändringen krävs utveckling och användning av hållbara och effektiva icke‑tekniska och tekniska lösningar och åtgärder för att mildra effekterna och anpassningsåtgärder. De politiska ramarna i unionen och globalt måste säkerställa att ekosystemen och den biologiska mångfalden skyddas, värderas och återställas på lämpligt sätt så att deras förmåga att tillhandahålla resurser och tjänster i framtiden bevaras. Forskning och innovation kan bidra till att säkra tillförlitlig och hållbar tillgång på och utvinning av råvaror och säkerställa en betydande minskning av resursanvändning och spill. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Unionens åtgärder ska därför inriktas på att stödja unionens viktigaste mål och politik, inbegripet Europa 2020-strategin, Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa och motsvarande färdplan, Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050, Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram, Råvaruinitiativet, Unionens strategi för hållbar utveckling, En integrerad havspolitik för Europeiska unionen, ramdirektivet om en marin strategi, handlingsplanen för miljöinnovation och En digital agenda för Europa. Dessa åtgärder ska förstärka samhällets möjlighet att bli mer motståndskraftigt mot miljö- och klimatförändringar och säkerställa tillgången på råvaror. |
Unionens åtgärder ska därför inriktas på att stödja unionens viktigaste mål och politik, inbegripet Europa 2020-strategin, Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa och motsvarande färdplan, Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050, En integrerad industripolitik för en globaliserad tid, Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram, Råvaruinitiativet, Unionens strategi för hållbar utveckling, En integrerad havspolitik för Europeiska unionen, ramdirektivet om en marin strategi, handlingsplanen för miljöinnovation, det europeiska innovationspartnerskapet om råvaror, det europeiska innovationspartnerskapet om vatten samt det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Dessa åtgärder ska förstärka samhällets möjlighet att bli mer motståndskraftigt mot miljö- och klimatförändringar och säkerställa tillgången på råvaror. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Med tanke på den gränsöverskridande och globala karaktären hos klimat och miljö, deras omfattning och komplexitet och den internationella dimensionen hos försörjningskedjan för råvaror måste verksamheten genomföras både inom och utanför unionen. Den ämnesövergripande karaktären hos den nödvändiga forskningen kräver att kompletterande kunskaper och resurser sammanförs för att man effektivt ska kunna ta itu med denna utmaning. För att minska resursanvändningen och de miljömässiga konsekvenserna, och samtidigt öka konkurrenskraften, kommer en avgörande samhällelig och teknisk övergång att krävas till en ekonomi baserad på ett hållbart förhållande mellan naturen och människans välbefinnande. Samordnad forsknings- och innovationsverksamhet kommer att förbättra förståelsen av och prognoserna för klimat- och miljöförändringar med ett systematiskt och sektorsövergripande perspektiv, minska osäkerheten, identifiera och bedöma sårbarhet, risker, kostnader och möjligheter, liksom att öka utbudet av och förbättra effektiviteten hos samhälleliga och politiska åtgärder och lösningar. Insatserna kommer också att syfta till att ge aktörer på alla nivåer i samhället möjlighet att aktivt delta i denna process. |
Med tanke på den gränsöverskridande och globala karaktären hos klimat och miljö, deras omfattning och komplexitet och den internationella dimensionen hos försörjningskedjan för råvaror måste verksamheten genomföras både inom och utanför unionen. Den ämnesövergripande karaktären hos den nödvändiga forskningen kräver att kompletterande kunskaper och resurser sammanförs för att man effektivt ska kunna ta itu med denna utmaning. För att minska resursanvändningen och de miljömässiga konsekvenserna, och samtidigt öka konkurrenskraften, kommer en avgörande samhällelig och teknisk övergång att krävas till en hållbar ekonomi baserad på ett ömsesidigt nyttigt förhållande mellan den biologiska mångfalden och den mänskliga befolkningen. Samordnad forsknings- och innovationsverksamhet kommer att förbättra förståelsen av och prognoserna för klimat- och miljöförändringar med ett systematiskt och sektorsövergripande perspektiv, minska osäkerheten, identifiera och bedöma sårbarhet, risker, kostnader och möjligheter, liksom att öka utbudet av och förbättra effektiviteten hos samhälleliga och politiska åtgärder och lösningar. Insatserna kommer också att syfta till att ge aktörer på alla nivåer i samhället möjlighet att aktivt delta i denna process. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
När det gäller tillgången på råvaror krävs samordnade insatser för forskning och innovation inom flera olika discipliner och sektorer för att man ska kunna bidra till tillhandahållandet av säkra, ekonomiskt genomförbara, miljövänliga och socialt godtagbara lösningar längs hela värdekedjan (prospektering, utvinning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution). Innovation på dessa områden kommer att skapa möjligheter för tillväxt och sysselsättning, samt innovativa möjligheter som inbegriper vetenskap, teknik, ekonomi, politik och förvaltning. Därför håller ett europeisk innovationspartnerskap för råvaror på att utarbetas. |
När det gäller den hållbara användningen av och tillgången på råvaror krävs samordnade insatser för forskning och innovation inom flera olika discipliner och sektorer för att man ska kunna bidra till tillhandahållandet av säkra, ekonomiskt genomförbara, miljövänliga och socialt godtagbara lösningar längs hela värdekedjan (prospektering, utvinning, utformning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution). Innovation på dessa områden kommer att skapa möjligheter för tillväxt och sysselsättning, samt innovativa möjligheter som inbegriper vetenskap, teknik, ekonomi, politik och förvaltning. Därför håller europeiska innovationspartnerskap för vatteneffektivitet och råvaror på att utarbetas, och för de kritiska råvaror som kallas sällsynta jordartsmetaller håller ett europeiskt kompetensnätverk för sällsynta jordartsmetaller på att inrättas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Miljöinnovation kommer att medföra värdefulla nya möjligheter för tillväxt och sysselsättning. Lösningar som utvecklats genom åtgärder på unionsnivå kommer att motverka viktiga hot mot industrins konkurrenskraft och möjliggöra snabb spridning och reproduktion inom och utanför den inre marknaden. Detta kommer att möjliggöra övergången till en miljövänlig ekonomi som tar hänsyn till hållbar resursanvändning. Partner i denna strategi kommer bl.a. att vara internationella, europeiska och nationella beslutsfattare, program för forskning och innovation internationellt och i medlemsstaterna, europeiskt näringsliv och europeisk industry, Europeiska miljöbyrån och nationella miljöorgan, och andra berörda parter. Utöver bilateralt och regionalt samarbete kommer åtgärderna på unionsnivå också att stödja relevanta internationella insatser och initiativ, inbegripet Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) och gruppen för jordobservation (GEO). |
Miljöinnovation kommer att medföra värdefulla nya möjligheter för tillväxt och sysselsättning. Lösningar som utvecklats genom åtgärder på unionsnivå kommer att motverka viktiga hot mot industrins konkurrenskraft och möjliggöra snabb spridning och reproduktion inom och utanför den inre marknaden. Detta kommer att möjliggöra övergången till en miljövänlig ekonomi som tar hänsyn till hållbar resursanvändning. Partner i denna strategi kommer bl.a. att vara internationella, europeiska och nationella beslutsfattare, program för forskning och innovation internationellt och i medlemsstaterna, europeiskt näringsliv, Europeiska miljöbyrån och nationella miljöorgan, och andra berörda parter. Utöver bilateralt och regionalt samarbete kommer åtgärderna på unionsnivå också att stödja relevanta internationella insatser och initiativ, inbegripet Mellanstatliga panelen för klimatförändringar (IPCC), den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES), Internationella panelen för hållbar resursförvaltning och gruppen för jordobservation (GEO). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5.3. Huvuddragen för verksamheten |
5.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Bekämpning av och anpassning till klimatförändringar |
(a) Bekämpning av och anpassning till klimatförändringar | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målet är att utveckla och utvärdera innovativa, kostnadseffektiva och hållbara anpassningsåtgärder och dämpande åtgärder med inriktning både på koldioxid och andra växthusgaser än koldioxid, och framhålla både tekniska och icke-tekniska miljövänliga lösningar, genom utarbetande av underlag för välgrundade, tidiga och effektiva åtgärder och nätverk av erforderlig kompetens. Verksamheten ska inriktas på bättre kunskaper om klimatförändringen och tillhandahållande av tillförlitliga klimatprognoser, bedömning av effekter, sårbarheter och utveckling av innovativa kostnadseffektiva åtgärder för anpassning och riskförebyggande, stöd till politik för begränsning. |
Målet är att utveckla och utvärdera innovativa, kostnadseffektiva och hållbara anpassningsåtgärder och dämpande åtgärder med inriktning både på koldioxid och andra växthusgaser och partiklar än koldioxid och på stigande nivåer för havsvatten och inlandsvatten, och framhålla både tekniska och icke-tekniska miljövänliga lösningar, genom utarbetande av underlag för välgrundade, tidiga och effektiva åtgärder och nätverk av erforderlig kompetens. Verksamheten ska inriktas på bättre kunskaper om klimatförändringen och de risker som hänger samman med extrema händelser och drastiska förändringar genom tillhandahållande av tillförlitliga klimatprognoser, förståelse för samspelet mellan klimat och ozon och kretsloppet för vatten i atmosfären, bedömning av globala, regional och lokala effekter, sårbarheter och utveckling av innovativa kostnadseffektiva åtgärder för anpassning, riskförebyggande och förvaltning inom nyckelsektorer i samhällsekonomin (t.ex. jordbruk, energi, transporter, turism, byggnadsmiljö och kulturarv), stöd till politik för begränsning och fastställande av snabbverkande strategier för motåtgärder avseende klimatförändringarna inom några tiotal år. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Hållbar förvaltning av naturtillgångar och ekosystem |
(b) Miljöskydd, hållbar förvaltning av naturtillgångar, vatten, biologisk mångfald och ekosystem | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet är att ge kunskap för förvaltningen av naturresurser som ger en hållbar balans mellan begränsade resurser och samhällets och ekonomins behov. Verksamheten ska inriktas på att främja vår förståelse av ekosystemens funktion, deras samspel med sociala system och deras roll för att främja ekonomin och människors välbefinnande, och att tillhandahålla kunskap och verktyg för effektivt beslutsfattande och offentligt engagemang. |
Syftet är att ge kunskap och verktyg för förvaltningen och skyddet av naturresurser som ger en hållbar balans mellan begränsade resurser och samhällets och ekonomins behov. Verksamheten ska inriktas på att säkerställa åtgärder som garanterar en hållbar omläggning, förvaltning och användning av vattentillgångar och vattentjänster, främja vår förståelse av ekosystemens funktion, däribland den reglerande roll som hav och skogar spelar för att förhindra global uppvärmning, och deras samspel med sociala system och deras roll för att främja ekonomin och människors välbefinnande, och att tillhandahålla kunskap och verktyg för effektivt beslutsfattande och offentligt engagemang. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Säkerställa hållbar försörjning av råvaror som inte är energi- eller jordbruksbaserade |
(c) Säkerställa hållbar användning och förvaltning av och försörjning med råvaror som inte är energi- eller jordbruksbaserade | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet är att förbättra kunskapsbasen beträffande råvaror och utveckla innovativa lösningar för kostnadseffektiv och miljövänlig prospektering, utvinning, bearbetning, återvinning och återanvändning av råvaror och för ersättning av dem med ekonomiskt tilltalande alternativ med lägre miljöpåverkan. Verksamheten ska inriktas på att förbättra kunskapsbasen beträffande tillgången till råvaror, främja hållbar försörjning och användning av råvaror, hitta alternativ till viktiga råvaror, och förbättra samhällets medvetenhet och kompetens när det gäller råvaror. |
Syftet är att förbättra kunskapsbasen beträffande råvaror och utveckla innovativa lösningar för kostnadseffektiv, resurseffektiv och miljövänlig användning, återanvändning, återvinning och återbruk av råvaror och för ersättning av dem med ekonomiskt tilltalande alternativ med lägre miljöpåverkan. Verksamheten ska inriktas på att förbättra kunskapsbasen beträffande tillgången till råvaror, främja ekodesign, främja hållbar försörjning, effektiv användning och återanvändning av råvaror, hitta alternativ till kritiska råvaror, utveckla processer och system med slutna kretslopp, stödja strategier och teknik för återvinning och återanvändning, åtgärder på efterfrågesidan som ger medborgare och konsumenter makt att minska konsumtionen av och slöseriet med råvaror, och förbättra samhällets medvetenhet och kompetens när det gäller råvaror samt etablera och stimulera regionala och nationella kluster av råvaror. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Möjliggöra övergången till en miljövänlig ekonomi med hjälp av miljöinnovation |
(d) Möjliggöra övergången till en miljövänlig ekonomi med hjälp av miljöinnovation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet är att främja alla former av miljöinnovation som möjliggör övergången till en miljövänlig ekonomi. Verksamheten ska inriktas på att stärka miljöinnovativa typer av teknik, processer, tjänster och produkter och öka spridning på marknaden och reproduktion av dem, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag, stödja innovativ politik och samhälleliga förändringar, mäta och bedöma utvecklingen mot en miljövänlig ekonomi, och främja resurseffektivitet med hjälp av digitala system. |
Syftet är att främja alla former av miljöinnovation som möjliggör övergången till en miljövänlig ekonomi. Verksamheten ska inriktas på att stärka miljöinnovativa typer av teknik, processer, tjänster och produkter och öka spridning på marknaden och reproduktion av dem, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag, stödja innovativ politik, hållbara ekonomiska modeller och samhälleliga förändringar, stödja forskning om säkra alternativ till ämnen som anges som farliga i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1907/2006 av den 18 december 20006 (Reachförordningen), mäta och bedöma utvecklingen mot en miljövänlig ekonomi, och främja resurseffektivitet med hjälp av digitala system. I synnerhet miljöinnovationsprogrammet, som har genomförts framgångsrikt inom ramen för programmet för konkurrenskraft och innovation under EU:s föregående fleråriga budgetram, ska fortsättas inom ramen för Horisont 2020. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) Utveckla omfattande och hållbara globala system för miljöobservation och miljöinformation |
(e) Utveckla omfattande och hållbara globala system för miljöobservation och miljöinformation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet är att säkerställa tillhandahållandet av de långsiktiga data och uppgifter som behövs för att ta itu med denna utmaning. Verksamheterna ska inriktas på kompetens, teknik och datainfrastruktur för observation och övervakning av jorden, som kontinuerligt kan tillhandahålla korrekta uppgifter, prognoser och beräkningar i rätt tid. Fri, öppen och obegränsad tillgång till driftskompatibla data och uppgifter kommer att uppmuntras. |
Syftet är att säkerställa tillhandahållandet av de långsiktiga data och uppgifter som behövs för att ta itu med denna utmaning. Verksamheterna ska inriktas på kompetens, teknik och datainfrastruktur för observation och övervakning av jorden via både fjärranalys och mätningar på plats, som kontinuerligt kan tillhandahålla korrekta uppgifter och medge prognoser och beräkningar i rätt tid. Fri, öppen och obegränsad tillgång till driftskompatibla data och uppgifter kommer att uppmuntras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 143 Förslag till förordning Bilaga I – Del III – punkt 6 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6. Inkluderande, innovativa och trygga samhällen |
6. Förstå Europa i en föränderlig värld – inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.1. Särskilt mål |
6.1. Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att främja inkluderande, innovativa och trygga europeiska samhällen i en tid av oerhörda omvandlingar och växande globala ömsesidiga beroendeförhållanden. |
Det särskilda målet är att främja inkluderande, innovativa, kreativa och reflekterande europeiska samhällen genom en bättre förståelse av Europa i en tid av oerhörda omvandlingar och växande globala ömsesidiga beroendeförhållanden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europa står inför stora socioekonomiska utmaningar som väsentligt påverkar dess framtid – t.ex. växande ekonomiska och kulturella ömsesidiga beroenden, åldrande, social utslagning och fattigdom, ojämlikhet och migrationsströmmar, överbrygga den digitala klyftan, skapa en kultur för innovation och kreativitet i samhälle och företag, samt garantera trygghet och frihet, förtroende för demokratiska institutioner och mellan människor inom och över gränserna. Dessa utmaningar är enorma och kräver en gemensam europeisk strategi. |
Europa står inför stora socioekonomiska utmaningar som väsentligt påverkar dess framtid – t.ex. växande ekonomiska och kulturella ömsesidiga beroenden, åldrande och demografiska förändringar, social utslagning och fattigdom, ojämlikhet och migrationsströmmar, överbrygga den digitala klyftan, skapa en vetenskaps-, innovations- och kreativitetskultur i samhälle och företag, samt garantera förtroende för demokratiska institutioner och mellan människor inom och över gränserna. Dessutom upplevs den europeiska socialpolitiken alltmer som avgörande för den europeiska sociala modellens hållbarhet. Dessa utmaningar är enorma och kräver en alltmer komplex blandning av strategier som grundas på ett kunskapsutbyte inom samhällsvetenskap och humaniora. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För det första finns fortfarande stora ojämlikheter i unionen, både mellan länder och inom dem. Index för mänsklig utveckling – ett sammanlagt mått på framsteg inom hälsa, utbildning och inkomst – rankade 2010 unionens medlemsstater på mellan 0,743 och 0,895, vilket avspeglar betydande skillnader mellan länderna. Det finns även fortfarande stora brister i jämställdheten mellan könen – t.ex. löneklyftan mellan könen ligger i unionen fortfarande på 17,8 % till förmån för männen. Under de senaste två decennierna har fattigdomen bland unga vuxna och barnfamiljer ökat. Ungdomsarbetslösheten är över 20 %. 150 miljoner människor i Europa (cirka 25 %) har aldrig använt internet och kommer eventuellt aldrig att få tillräckliga datakunskaper. Den politiska likgiltigheten och polariseringen i valen har också ökat, vilket återspeglar medborgarnas sviktande förtroende för nuvarande politiska system. Dessa siffror tyder på att vissa sociala grupper och gemenskaper ständigt utelämnas från den sociala och ekonomiska utvecklingen och/eller demokratiska strategier. |
Det finns fortfarande stora ojämlikheter i unionen, både mellan länder och inom dem. Index för mänsklig utveckling – ett sammanlagt mått på framsteg inom hälsa, utbildning och inkomst – rankade 2010 unionens medlemsstater på mellan 0,743 och 0,895, vilket avspeglar betydande skillnader mellan länderna. Det finns även fortfarande stora brister i jämställdheten mellan könen – t.ex. löneklyftan mellan könen ligger i unionen fortfarande på 17,8 % till förmån för männen. Under de senaste två decennierna har fattigdomen bland unga vuxna och barnfamiljer ökat. Ungdomsarbetslösheten är över 20 %. 150 miljoner människor i Europa (cirka 25 %) har aldrig använt internet och kommer eventuellt aldrig att få tillräckliga datakunskaper. Den politiska likgiltigheten och polariseringen i valen har också ökat, vilket återspeglar medborgarnas sviktande förtroende för nuvarande politiska system. Dessa siffror tyder på att vissa sociala grupper och gemenskaper ständigt utelämnas från den sociala och ekonomiska utvecklingen och/eller demokratiska strategier. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För det andra har Europas produktivitet och ekonomiska tillväxt minskat relativt under fyra årtionden. Dessutom minskar dess andel av den globala kunskapsproduktionen och dess innovationsledning snabbt i förhållande till viktiga framväxande ekonomier som Brasilien och Kina. Europa har visserligen en stark forskningsbas, men denna bas måste göras till en viktig tillgång för innovativa varor och tjänster. Även om det är välkänt att Europa måste investera mera i vetenskap och innovation måste också dessa investeringar samordnas mycket smartare än tidigare mer än 95 % av nationella FoU-budgetar används utan samordning inom unionen, vilket är ett enormt potentiellt slöseri med resurser i tider av begränsade finansieringsmöjligheter. Dessutom skiljer sig innovationskapaciteten fortfarande mycket åt mellan medlemsstaterna, trots viss konvergens den senaste tiden, med stora skillnader mellan ”innovationsledare” och ”måttliga innovatörer”. |
Europas produktivitet och ekonomiska tillväxt har minskat relativt under fyra årtionden. Dessutom minskar dess andel av den globala kunskapsproduktionen och dess innovationsledning snabbt i förhållande till viktiga framväxande ekonomier som Brasilien och Kina. Europa har visserligen en stark forskningsbas, men denna bas måste göras till en viktig tillgång för innovativa varor och tjänster. Även om det är välkänt att Europa måste investera mera i vetenskap och innovation måste också dessa investeringar samordnas mycket smartare än tidigare: mer än 95 % av nationella FoU-budgetar används utan samordning inom unionen, vilket är oerhört ineffektivt i tider av begränsade finansieringsmöjligheter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För det tredje drabbas medborgarna i allt större utsträckning av många former av otrygghet, t.ex. brott, våld, terrorism, it‑attacker, integritetsövergrepp och andra former av sociala och ekonomiska störningsmoment. Enligt uppskattningar är upp till 75 miljoner människor direkt utsatta för brott varje år i Europa. De direkta kostnaderna för brottslighet, terrorism, olaglig verksamhet, våld och katastrofer i Europa har för 2010 beräknats till minst 650 miljarder euro (ca 5 % av unionens BNP). Ett levande exempel på följderna av terrorism är attacken mot Twin Towers på Manhattan den 11 september 2001. Tusentals människor miste livet och man uppskattar att denna händelse orsakade förluster på 35 miljarder US-dollar i Förenta staternas produktivitet, 47 miljarder US-dollar i total produktion och en ökning av arbetslösheten med nästan 1 % under påföljande kvartal. Medborgare, företag och institutioner är i allt högre grad delaktiga i digital interaktion och digitala transaktioner på sociala, finansiella och kommersiella områden, men utvecklingen av internet har också lett till it-brottslighet som omfattar miljarder euro varje år, och integritetsbrott som påverkar enskilda eller sammanslutningar över hela kontinenten. Den ökade otryggheten i vardagen och oväntade händelser påverkar troligen människors tilltro inte bara till institutioner utan även till varandra. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Dessa utmaningar måste hanteras tillsammans och på innovativa sätt eftersom de samverkar på komplexa och ofta oväntade sätt. Innovation kan leda till mindre inkluderande, vilket kan ses exempelvis i fenomenet den digitala klyftan och segmenteringen på arbetsmarknaden. Social innovation, socialt förtroende och social trygghet är ibland svårt att förena i politiken, exempelvis i socialt eftersatta områden i stora städer i Europa. Dessutom leder kombinationen av innovation och medborgarnas nya krav också till att politiska beslutsfattare och ekonomiska och sociala aktörer måste finna nya svar, utan hänsyn till fastställda gränser mellan sektorer, verksamheter, varor eller tjänster. Fenomen som utbredningen av internet och de finansiella systemen, den åldrande ekonomin och det ekologiska samhället visar tydligt hur man måste tänka och reagera inför dessa frågor, över deras dimensioner av inkluderande, innovation och trygghet på samma gång. |
Dessa utmaningar måste hanteras tillsammans och på innovativa sätt eftersom de samverkar på komplexa och ofta oväntade sätt. Innovation kan leda till mindre inkluderande, vilket kan ses exempelvis i fenomenet den digitala klyftan och segmenteringen på arbetsmarknaden. Social innovation och socialt förtroende är ibland svårt att förena i politiken, exempelvis i socialt eftersatta områden i stora städer i Europa. Dessutom leder kombinationen av innovation och medborgarnas nya krav också till att politiska beslutsfattare och ekonomiska och sociala aktörer måste finna nya svar, utan hänsyn till fastställda gränser mellan sektorer, verksamheter, varor eller tjänster. Fenomen som utbredningen av internet och de finansiella systemen, den åldrande ekonomin och det ekologiska samhället visar tydligt hur man måste tänka och reagera inför dessa frågor, över deras dimensioner av inkluderande och innovation på samma gång. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Dessa utmaningars inbyggda komplexitet och utvecklingen av efterfrågan gör det således nödvändigt att utveckla innovativ forskning och nya smarta typer av teknik, processer och metoder, mekanismer för social innovation, samordnade åtgärder och strategier som kan föregripa eller påverka viktiga förändringar för Europa. Detta uppmanar till förståelse av de bakomliggande trender och effekter som inverkar på dessa utmaningar, och till återupptäckt eller återuppfinnande av framgångsrika former för solidaritet, samordning och kreativitet som gör Europa till en särskiljande modell för inkluderande, innovativa och trygga samhällen jämfört med andra regioner i världen. Detta kräver ett mer strategiskt tillvägagångssätt när det gäller samarbete med tredjeländer. Slutligen, eftersom politiken för trygghet bör samverka med olika typer av social politik kommer en starkare samhällsdimension inom forskningen om trygghet att vara en viktig aspekt av denna utmaning. |
Dessa utmaningars inbyggda komplexitet och utvecklingen av efterfrågan gör det således nödvändigt att utveckla innovativ forskning och nya smarta typer av teknik, processer och metoder, mekanismer för social innovation, samordnade åtgärder och strategier som kan föregripa eller påverka viktiga förändringar för Europa. Detta uppmanar till förståelse av de bakomliggande trender och effekter som inverkar på dessa utmaningar, och till återupptäckt eller återuppfinnande av framgångsrika former för solidaritet, samordning och kreativitet som gör Europa till en särskiljande modell för inkluderande och innovativa samhällen jämfört med andra regioner i världen. Både målinriktad forskning och forskning nedifrån och upp behövs för att hantera dessa utmaningar på ett effektivt sätt. Slutligen krävs ett mer strategiskt tillvägagångssätt när det gäller samarbete med tredjeländer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.2. Motivering och mervärde för unionen |
6.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Dessa utmaningar tar inte hänsyn till nationella gränser och kräver således en mer komplex jämförande analys av rörlighet (för personer, varor, tjänster och kapital, men även för kompetens och kunskap) och former för institutionellt samarbete, interkulturell interaktion och internationellt samarbete. Om man inte förstår och föregriper dem bättre tvingar globaliseringskrafterna även europeiska länder att konkurrera med varandra snarare än att samarbeta, vilket ytterligare framhäver skillnaderna i Europa snarare än gemensamma drag och den rätta balansen mellan samarbete och konkurrens. Att bara ta itu med sådana kritiska socioekonomiska utmaningar på nationell nivå medför en risk för ineffektivt utnyttjande av resurser, externalisering av problem till andra europeiska och icke-europeiska länder och ökade sociala, ekonomiska och politiska spänningar som direkt kan påverka målen i fördraget med avseende på dess värderingar, särskilt avdelning I i fördraget om Europeiska unionen. |
Dessa utmaningar tar inte hänsyn till nationella gränser och kräver således en mer komplex jämförande analys i alla europeiska samhällen. Deras kopplingar till offentlig nationell politik och EU‑politik i samband med globalisering gör inte bara att ömsesidigt erkända forskningsdagordningar behöver upprättas, utan ger också en gemensam och innehållsrikare europeisk kunskapsbas utifrån vilken nationell politik och EU-politik enklare kan förstås och utvärderas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För att inkluderande, innovativa och trygga samhällen ska kunna byggas behöver Europa åtgärder som innebär utveckling av ny kunskap, teknik och kapacitet samt kartläggning av politiska alternativ. Sådana försök kommer att hjälpa Europa att hantera sina utmaningar, inte bara internt utan också som global aktör på den internationella scenen. Detta kommer i sin tur också att hjälpa medlemsstaterna att dra nytta av erfarenheter på annat håll och göra det möjligt för dem att bättre fastställa sina egna särskilda åtgärder som motsvarar deras respektive sammanhang. |
För att inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen ska kunna byggas behöver Europa åtgärder som innebär utveckling av ny kunskap och teknik samt kartläggning av politiska alternativ. Sådana försök kommer att hjälpa Europa att hantera sina utmaningar, inte bara internt utan också som global aktör på den internationella scenen. Detta kommer i sin tur också att hjälpa medlemsstaterna att dra nytta av erfarenheter på annat håll och göra det möjligt för dem att bättre fastställa sina egna särskilda åtgärder som motsvarar deras respektive sammanhang. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Att främja nya former av samarbete mellan länder inom unionen och i övriga världen, samt mellan relevanta forsknings- och innovationsgrupper, kommer följaktligen att vara en central uppgift inom ramen för denna utmaning. Man kommer systematiskt att engagera medborgare och industri, stödja processer för social och teknisk innovation, uppmuntra smart och deltagarorienterad offentlig förvaltning och främja kunskapsbaserat beslutsfattande i syfte att förbättra relevansen av alla dessa verksamheter för beslutsfattare, sociala och ekonomiska aktörer och medborgare. I detta avseende kommer forskning och innovation att vara en förutsättning för konkurrenskraften hos europeiska industrier och tjänster, särskilt på områdena trygghet, digital utveckling och integritetsskydd. |
Man kommer att uppmuntra smart och deltagarorienterad offentlig förvaltning och främja kunskapsbaserat beslutsfattande i syfte att förbättra relevansen av alla dessa verksamheter för beslutsfattare, sociala och ekonomiska aktörer och medborgare. I detta avseende kommer forskning och innovation att vara en förutsättning för konkurrenskraften hos europeiska industrier och tjänster. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Unionens stöd inom ramen för denna utmaning kommer således att stödja utveckling, genomförande och anpassning av unionens viktigaste politikområden, särskilt Europa 2020-strategins prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och strategin för inre säkerhet i unionen, inbegripet strategier för förebyggande av katastrofer och katastrofinsatser. Samordning med gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder kommer att eftersträvas. |
Unionens stöd inom ramen för denna utmaning kommer således att stödja utveckling, genomförande och anpassning av unionens viktigaste politikområden, särskilt Europa 2020-strategins prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla. Det kommer att växelverka med gemensamma programplaneringsinitiativ, och samordning med gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder kommer att eftersträvas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.3. Huvuddragen för verksamheten |
6.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.3.1. Inkluderande samhällen |
6.3.1. Inkluderande samhällen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet är att öka solidariteten samt den sociala, ekonomiska och politiska integrationen och den positiva dynamiken mellan kulturerna i Europa och med internationella partner, genom spetsvetenskap och tvärvetenskap, tekniska framsteg och organisatoriska innovationer. Forskning inom humaniora kan spela en viktig roll i detta sammanhang. Forskningen ska stödja beslutsfattare vid utformningen av politik för att bekämpa fattigdomen och förebygga utvecklingen av olika former av delning, diskriminering och ojämlikhet i de europeiska samhällena, t.ex. brister i jämställdheten mellan könen eller digitala klyftor eller innovationsklyftor, och i förhållande till andra regioner i världen. Den ska särskilt bidra till genomförandet och anpassningen av Europa 2020-strategin och till unionens omfattande externa åtgärder. Särskilda åtgärder ska vidtas för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner, och därigenom öka deltagandet i Horisont 2020. |
Syftet är att få en större förståelse för samhällsförändringarna i Europa, deras påverkan på den sociala sammanhållningen och den ekonomiska och politiska integrationen och de viktigaste konsekvenserna för individers, familjers och samhällens välbefinnande och livskvalitet. De största utmaningar som ska hanteras kommer att röra de europeiska modellerna för social sammanhållning och välbefinnande och behovet av en betydande kunskapsbas på områdena bristande jämlikhet och social utestängning, demografiska förändringar och det åldrande samhället, livets gång och familjeförändringar, arbets- och levnadsförhållanden, migration och rörlighet, utbildning och livslångt lärande, flerspråkighet, socialpolitik och styrningsdynamik, samtidigt som hänsyn tas till den ekonomiska och sociala europeiska mångfalden. Forskning inom samhällsvetenskap och humaniora kan spela en viktig roll i detta sammanhang. Forskningen ska stödja beslutsfattare vid utformningen av politik för att bekämpa fattigdom, konflikter, politisk och social utestängning och förebygga utvecklingen av olika former av delning, diskriminering och ojämlikhet i de europeiska samhällena, t.ex. brister i jämställdheten mellan könen eller digitala klyftor eller innovationsklyftor, och i förhållande till andra regioner i världen. Den ska särskilt bidra till genomförandet och anpassningen av Europa 2020-strategin. Det är också mycket viktigt att förstå och utforska samt främja det ofantliga europeiska kulturarvet som ett sätt att närma unionsmedborgarna till varandra och stärka sammanhållningen inom det europeiska samhället. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheten ska vara inriktad på att |
Verksamheten ska vara inriktad på att | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) främja smart och hållbar tillväxt för alla, |
(a) främja smart och hållbar tillväxt för alla, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) skapa motståndskraftiga och inkluderande samhällen i Europa, |
(b) skapa motståndskraftiga och inkluderande samhällen i Europa, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(ba) aktualisera de europeiska modellerna för social sammanhållning och välfärd, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) stärka Europas roll som global aktör, |
(c) stärka Europas roll som global aktör, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) överbrygga forsknings- och innovationsklyftan i Europa. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.3.2. Innovativa samhällen |
6.3.2. Innovativa och reflekterande samhällen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Syftet är att främja utvecklingen av innovativa samhällen och strategier i Europa genom deltagande av medborgare, företag och användare inom forskning och innovation och främjande av samordnad forskning och innovationspolitik inom ramen för globaliseringen. Särskilt stöd kommer att avsättas för utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och utvecklingen av ramvillkor för innovation. |
Syftet är att främja utvecklingen av innovativa samhällen och strategier i Europa genom deltagande av medborgare, organisationer i det civila samhället, företag och användare inom forskning och innovation och främjande av samordnad forskning och innovationspolitik inom ramen för globaliseringen. Stöd kommer att avsättas för forskning i samband med utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och utvecklingen av ramvillkor för innovation, inbegripet en bättre förståelse av samhällets begränsningar och möjligheter och vilken roll de spelar i innovationsprocessen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheten ska vara inriktad på att |
Verksamheten ska vara inriktad på att | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) stärka kunskapsbasen och stödet för Innovationsunionen och det europeiska forskningsområdet, |
(a) stärka kunskapsbasen och stödet för Innovationsunionen och det europeiska forskningsområdet, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) undersöka nya former av innovation, bland annat social innovation och kreativitet, |
(b) undersöka och förstå nya former av innovation, bland annat social innovation och kreativitet, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(ba) undersöka processer som ger en gynnsam bakgrund till kreativitet och innovation, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) garantera samhällets engagemang i forskning och innovation, |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) främja sammanhängande och effektivt samarbete med tredjeländer. |
(d) förstå hur sammanhängande och effektivt samarbete inom forskning och avancerad utbildning med tredjeländer främjar innovation, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(da) stödja kulturarvet och den europeiska identiteten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6.3.3. Trygga samhällen |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Målet är att stödja unionens politik för inre och yttre säkerhet och säkerställa it‑säkerhet, förtroende och integritet på den digitala inre marknaden och samtidigt förbättra konkurrenskraften för unionens säkerhets-, IKT- och tjänsteindustrier. Detta ska ske genom utveckling av innovativ teknik och innovativa lösningar som tar itu med luckor i säkerheten och leder till förebyggande av säkerhetshot. Dessa problemorienterade åtgärder kommer att integrera kraven från olika slutanvändare (privatpersoner, företag och förvaltningar, inbegripet nationella och internationella myndigheter, civilskydd, brottsbekämpning, gränsbevakning osv.) för att ta hänsyn till utvecklingen av säkerhetshot och integritetsskydd och nödvändiga samhälleliga aspekter. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Verksamheten ska vara inriktad på att |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) bekämpa brottslighet och terrorism, |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) förstärka säkerheten genom gränsförvaltning, |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) tillhandahålla it-säkerhet, |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) öka Europas förmåga att stå emot kriser och katastrofer, |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) säkerställa integritet och frihet på internet och öka säkerhetens samhällsdimension. |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 144 Förslag till förordning Bilaga I – Del III – punkt 6a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
6a. Trygga samhällen – skydd av Europas frihet, säkerhet och medborgare | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
6a.1. Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Det särskilda målet är att skydda friheten och främja tryggheten i Europa i samband med globala beroendeförhållanden och alltmer sofistikerade hot, samtidigt som detta stärker den europeiska kulturen med frihet och rättvisa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Europa har aldrig varit så fredligt och de trygghetsnivåer som EU:s medborgare åtnjuter är mycket höga jämfört med övriga världen. Europa är dock fortfarande sårbart i en allt globalare värld där samhällen står inför allt större och mer sofistikerade säkerhetshot och utmaningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Hotet om storskaliga militära angrepp har lagt sig och trygghetsfrågorna är inriktade på nya mångfasetterade, ömsesidigt sammanhängande och tvärnationella hot. Därför har trygghetsbegreppet breddats från en militär definition till att innefatta andra aspekter, exempelvis mänskliga rättigheter, miljöförstöring, politisk stabilitet och demokrati, sociala frågor, kulturell och religiös identitet eller invandring. Här sammanhänger trygghetens inre och yttre aspekter oupplösligt med varandra. De rådande hoten mot trygghet och frihet är många, komplexa och flytande och innefattar bland annat terrorism, organiserad brottslighet, it-angrepp, sjöröveri, regional instabilitet, naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människan, våld, integritetsövergrepp och andra former av sociala och ekonomiska störningsmoment. Dessa hot påverkar allmänheten och har konsekvenser för begreppen tilltro, omsorg och kommunikation, samt ekonomiska och sociala konsekvenser och kräver därför relevanta förebyggande och bekämpande åtgärder. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
De direkta kostnaderna för brottslighet, terrorism, olaglig verksamhet, våld och katastrofer i Europa har för 2010 beräknats till minst 650 miljarder euro (ca 5 % av unionens BNP). Terrorismen har visat sina dödliga konsekvenser i flera delar av Europa och kostat tusentals liv och stora ekonomiska värden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Medborgare, företag och institutioner är i allt högre grad delaktiga i digital interaktion och digitala transaktioner på sociala, finansiella och kommersiella områden, men utvecklingen av internet har också lett till it-brottslighet som omfattar miljarder euro varje år, och integritetsbrott som påverkar enskilda eller sammanslutningar över hela kontinenten. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
It-angrepp får också allvarliga konsekvenser för kritisk infrastruktur. Den ökade otryggheten i vardagen och oväntade händelser påverkar troligen människors tilltro inte bara till institutioner utan även till varandra. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
För att föregripa, förebygga och hantera dessa hot måste man förstå och angripa grundorsakerna till osäkerheten och utveckla och tillämpa innovativa tekniker, lösningar, prognosverktyg och kunskaper, stimulera samarbete mellan leverantörer och användare, finna lösningar för civil säkerhet, förbättra konkurrenskraften för de europeiska säkerhets- och tjänstebranscherna samt förebygga och bekämpa integritetsövergrepp och brott mot mänskliga rättigheter på internet och på andra håll, samtidigt som de europeiska medborgarna garanteras sina rättigheter och sin frihet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
För att förbättra det gränsöverskridande samarbetet mellan olika slag av räddningstjänster bör uppmärksamhet ägnas åt driftskompatibilitet och standardisering. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Slutligen, eftersom politiken för trygghet bör samverka med olika typer av social politik kommer en starkare samhällsdimension inom forskningen om trygghet att vara en viktig aspekt av denna utmaning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Respekten för de grundläggande värdena är en stöttepelare i all verkningsfull säkerhetsforskning och säkerhetspolitik. Att söka och genomföra säkerhetslösningar innebär att respektera värden såsom frihet, demokrati, jämlikhet och rättsstatsprincipen. Detta måste ligga till grund för all verksamhet som syftar till att skapa trygghet för Europas medborgare. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
6a.2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Ingen enskild medlemsstat kan möta hot på egen hand eftersom de flesta trygghetsutmaningar är gränsöverskridande och sektorsöverskridande och därför kräver komplexa och breda komparativa analyser och stärkta former av institutionellt och internationellt samarbete. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
För att skydda friheten och tryggheten behöver unionen ändamålsenliga åtgärder med en rad omfattande och innovativa trygghetsinstrument. Forskning och innovation kan spela en tydlig roll som stöd och genom att skapa möjligheter, men kan inte garantera trygghet i sig. Forskning och innovation bör syfta till att vi ska förstå, förhindra, avskräcka från, bereda oss på och skydda mot säkerhetshot. Vidare innebär säkerhet grundläggande utmaningar som inte kan lösas genom oberoende och sektorsspecifik hantering utan i stället krävs ambitiösare och mer samordnade och helhetsbetonade metoder. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Samarbete mellan medlemsstaterna men även med tredjeländer och internationella organisationer är en central del av denna utmaning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Unionens finansiering av forskning och innovation inom ramen för denna utmaning kommer således att stödja utveckling, genomförande och anpassning av EU:s viktigaste strategier, särskilt Europa 2020-strategins prioriteringar för smart tillväxt för alla, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken samt strategin för inre säkerhet i unionen. Samordning med gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder kommer att eftersträvas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
6a.3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Målet är att stödja unionens politik för inre och yttre säkerhet och säkerställa it‑säkerhet, förtroende och integritet på den digitala inre marknaden och samtidigt förbättra konkurrenskraften för unionens säkerhets-, IKT- och tjänsteindustrier. Verksamheten kommer också att vara inriktad på förståelse av orsakerna till osäkerhet och konflikt och forskning om och utveckling av nästa generations innovativa lösningar genom framtagning av nya koncept och former samt driftskompatibla standarder. Detta ska ske genom utveckling av innovativa strategier, tekniker och lösningar som tar itu med luckor i säkerheten, så att hot mot säkerheten förebyggs. Denna problemorienterade verksamhet kommer att integrera kraven från olika slutanvändare (privatpersoner, företag, civilsamhällets organisationer och förvaltningar, inbegripet nationella och offentliga institutioner och organ) för att ta hänsyn till utvecklingen av säkerhetshot och säkerhetsutmaningar samt inbyggt integritetsskydd och nödvändiga samhälleliga aspekter. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Forskning inom ramen för denna utmaning kommer alltså att inriktas på att förhindra, avskräcka från, bereda sig på och skydda mot säkerhetshot samt stödja den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och unionens strategi för inre säkerhet, inbegripet strategierna för förebyggande och insatser vid katastrofer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Verksamheten ska vara inriktad på att | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(a) bekämpa brottslighet och terrorism, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(b) skydda och förbättra motståndskraften hos kritiska infrastrukturer, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(c) förstärka säkerheten genom gränsförvaltning och sjöfartsskydd, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(d) tillhandahålla it-säkerhet, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(e) öka Europas förmåga att stå emot kriser och katastrofer, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(f) förstärka den samhälleliga dimensionen av säkerhet och säkerställa integritet och frihet på internet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(g) stödja unionens politik för inre och yttre säkerhet, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(h) stärka säkerheten och omvandling av konflikter i tredjeländer genom konfliktförebyggande, fredsbevarande åtgärder, dialog, medling och försoning samt reform av den civila säkerhetssektorn, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(i) förstärka standardisering och driftskompatibilitet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 145 Förslag till förordning Bilaga I – Del IV | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Särskilt mål |
1. Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att tillhandahålla kundorienterat vetenskapligt och tekniskt stöd till unionens politik och samtidigt reagera flexibelt på nya politiska behov. |
Det särskilda målet är att tillhandahålla kundorienterat vetenskapligt och tekniskt stöd till unionens politik och samtidigt reagera flexibelt på nya politiska behov. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Motivering och mervärde för unionen |
2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Unionen har fram till 2020 en ambitiös politisk dagordning som innehåller ett antal komplicerade och inbördes nära förbundna utmaningar, såsom hållbar förvaltning av resurser och konkurrenskraft. För att framgångsrikt ta itu med dessa utmaningar behövs solida vetenskapliga belägg som griper över olika vetenskapliga discipliner och möjliggör en sund bedömning av politiska alternativ. JRC ska ytterligare stärka sin roll som den vetenskapliga tjänsten för unionens politiska arbete och kommer att ge erforderligt vetenskapligt och tekniskt bistånd under den politiska beslutsprocessens alla stadier, från utformning till genomförande och utvärdering. JRC ska därför tydligt inrikta sin forskning på unionens politiska prioriteringar och samtidigt förstärka den övergripande kompetensen. JRC:s oberoende inför särintressen, såväl privata som nationella, i kombination med dess roll som vetenskaplig och teknisk referens gör det möjligt att underlätta nödvändig konsensus mellan olika aktörer och beslutsfattare. Medlemsstater och unionsmedborgare drar nytta av JRC:s forskning, vilket är mest synligt inom områden som hälsa och konsumentskydd, miljö, säkerhet och trygghet, och hantering av kriser och katastrofer. |
Unionen har fram till 2020 en ambitiös politisk dagordning som innehåller ett antal komplicerade och inbördes nära förbundna utmaningar, såsom hållbar förvaltning av resurser och konkurrenskraft. För att framgångsrikt ta itu med dessa utmaningar behövs solida vetenskapliga belägg som griper över olika vetenskapliga discipliner och möjliggör en sund bedömning av politiska alternativ. JRC ska ytterligare stärka sin roll som den vetenskapliga tjänsten för unionens politiska arbete och kommer att ge erforderligt vetenskapligt och tekniskt bistånd under den politiska beslutsprocessens alla stadier, från utformning till genomförande och utvärdering. JRC ska därför tydligt inrikta sin forskning på unionens politiska prioriteringar och samtidigt förstärka den övergripande kompetensen. JRC:s oberoende inför särintressen, såväl privata som nationella, i kombination med dess roll som vetenskaplig och teknisk referens gör det möjligt att underlätta nödvändig konsensus mellan olika aktörer och beslutsfattare. Medlemsstater och regioner kommer att dra nytta av JRC:s stöd för deras smarta specialiseringsstrategier och av dess forskning, vilket är mest synligt inom områden som hälsa och konsumentskydd, miljö, säkerhet och trygghet, och hantering av kriser och katastrofer. Unionsmedborgarna kommer också att gynnas av denna forskning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
JRC är en integrerad del av det europeiska forskningsområdet och kommer att fortsätta att aktivt stödja dess funktion genom nära samarbete med sakkunniga och intressenter, öppen tillång till dess anläggningar och genom utbildning av forskare. Detta kommer också att främja integreringen av nya medlemsstater och associerade länder – till dessa kommer JRC att fortsätta att tillhandahålla särskild utbildning på grundval av den vetenskapliga och tekniska grunden för JRC i unionsrätten. JRC kommer att upprätta länkar för samordning med andra relevanta särskilda mål inom Horisont 2020. Som komplement till JRC:s direkta åtgärder och för ytterligare integrering och nätverksbyggande inom det europeiska forskningsområdet kan JRC även delta i indirekta åtgärder och samordningsinstrument inom Horisont 2020 på områden där det har lämplig expertis för att åstadkomma mervärde. |
JRC är en integrerad del av det europeiska forskningsområdet och kommer att fortsätta att aktivt stödja dess funktion genom nära samarbete med sakkunniga och intressenter, öppen tillgång till dess anläggningar och genom utbildning av forskare. Detta kommer också att främja integreringen av nya medlemsstater och associerade länder – till dessa kommer JRC att fortsätta att tillhandahålla särskild utbildning på grundval av den vetenskapliga och tekniska grunden för JRC i unionsrätten. JRC kommer att upprätta länkar för samordning med andra relevanta särskilda mål inom Horisont 2020. Som komplement till JRC:s direkta åtgärder och för ytterligare integrering och nätverksbyggande inom det europeiska forskningsområdet kan JRC även delta i indirekta åtgärder och samordningsinstrument inom Horisont 2020 på områden där det har lämplig expertis för att åstadkomma mervärde. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Huvuddragen för verksamheten |
3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
JRC:s verksamhet inom ramen för Horisont 2020 kommer att inriktas på unionens politiska prioriteringar och de samhällsutmaningar som hanteras av dem – de ligger i linje med Europa 2020 och dess viktigaste mål för smart och hållbar tillväxt för alla, Säkerhet och medborgarskap och EU i världen. |
JRC:s verksamhet inom ramen för Horisont 2020 kommer att inriktas på unionens politiska prioriteringar och de samhälleliga utmaningar som hanteras av dem – de ligger i linje med Europa 2020 och dess viktigaste mål för smart och hållbar tillväxt för alla, Säkerhet och medborgarskap och EU i världen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
JRC:s centrala kompetensområden ska vara energi, transport, miljö och klimatförändring, jordbruk och livsmedelstrygghet, hälsa och konsumentskydd, informations- och kommunikationsteknik, referensmaterial och säkerhet (inbegripet kärnsäkerhet, inom ramen för Euratomprogrammet). |
JRC:s centrala kompetensområden ska vara energi, transport, miljö och klimatförändringar, jordbruk och livsmedelstrygghet, hälsa och konsumentskydd, informations- och kommunikationsteknik, referensmaterial och säkerhet (inbegripet kärnsäkerhet, inom ramen för Euratomprogrammet). JRC-verksamheten på dessa områden kommer att bedrivas med hänsyn till relevanta initiativ på region-, medlemsstats- eller EU-nivå inom ramen för utformandet av det europeiska forskningsområdet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Dessa kompetensområden kommer att förstärkas avsevärt med kapacitet att hantera hela den politiska processen och att bedöma politiska alternativ. Detta inbegriper att stärka kapaciteten inom |
Dessa kompetensområden kommer att förstärkas avsevärt med kapacitet att hantera hela den politiska processen och att bedöma politiska alternativ. Detta inbegriper att stärka kapaciteten inom | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) föregripande och framsyn – proaktiva strategiska underrättelser om tendenser och händelser inom vetenskap, teknik och samhälle samt möjliga konsekvenser för offentlig politik, |
(a) föregripande och framsyn – proaktiva strategiska underrättelser om tendenser och händelser inom vetenskap, teknik och samhälle samt möjliga konsekvenser för offentlig politik, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) nationalekonomi – för en integrerad tjänst som omfattar både vetenskapligt‑tekniska och makroekonomiska aspekter, |
(b) nationalekonomi – för en integrerad tjänst som omfattar både vetenskapligt‑tekniska och makroekonomiska aspekter, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) modellering – fokusera på hållbarhet och nationalekonomi och göra kommissionen mindre beroende av externa leverantörer för avgörande scenarieanalyser, |
(c) modellering – fokusera på hållbarhet och nationalekonomi och göra kommissionen mindre beroende av externa leverantörer för avgörande scenarieanalyser, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) politisk analys – möjliggöra sektorsövergripande undersökning av politiska alternativ, |
(d) politisk analys – möjliggöra sektorsövergripande undersökning av politiska alternativ, | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) konsekvensanalys – tillhandahålla vetenskapliga belägg till stöd för politiska alternativ. |
(e) konsekvensanalys – tillhandahålla vetenskapliga belägg till stöd för politiska alternativ. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
JRC ska fortsätta att sträva efter spetskompetens inom forskningen som grundval för trovärdigt och stabilt vetenskapligt och tekniskt stöd för politiken. I detta syfte kommer det att stärka samarbetet med europeiska och internationella partner, bland annat genom deltagande i indirekta åtgärder. Det kommer även att genomföra förberedande forskning och bygga upp kompetens inom framväxande, politiskt relevanta områden på selektiv basis. |
JRC ska fortsätta att sträva efter spetskompetens inom forskningen som grundval för trovärdigt och stabilt vetenskapligt och tekniskt stöd för politiken. I detta syfte kommer det att stärka samarbetet med europeiska och internationella partner, bland annat genom deltagande i indirekta åtgärder. Det kommer även att genomföra förberedande forskning och bygga upp kompetens inom framväxande, politiskt relevanta områden på selektiv basis. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
JRC ska fokusera på följande: |
JRC ska fokusera på följande: | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.1 Vetenskaplig spetskompetens |
3.1 Vetenskaplig spetskompetens | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Bedriva forskning för att förbättra den vetenskapliga faktabasen för beslutsfattande, samt undersöka framväxande områden inom vetenskap och teknik, inbegripet genom ett program för förberedande forskning. |
Bedriva forskning för att förbättra den vetenskapliga faktabasen för beslutsfattande, samt undersöka framväxande områden inom vetenskap och teknik, inbegripet genom ett program för förberedande forskning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.2 Industriellt ledarskap |
3.2 Industriellt ledarskap | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Bidra till europeisk konkurrenskraft genom stöd till standardiseringsarbetet och standarder med forskning före standardisering, utveckling av referensmaterial och referensmätningar, och harmonisering av metoder på fem huvudområden (energi, transport, digitala agendan, trygghet och säkerhet, konsumentskydd). Genomföra säkerhetsbedömningar för ny teknik på områden som t.ex. energi, transport, hälsa och konsumentskydd. Bidra till att underlätta användning, standardisering och validering av rymdteknik och rymddata, i synnerhet för att ta itu med samhällsutmaningar. |
Bidra till europeisk konkurrenskraft genom stöd till standardiseringsarbetet och standarder med forskning före standardisering, utveckling av referensmaterial och referensmätningar, och harmonisering av metoder på fem huvudområden (energi, transport, digitala agendan, trygghet och säkerhet, konsumentskydd). Genomföra säkerhetsbedömningar för ny teknik på områden som t.ex. energi, transport, hälsa och konsumentskydd. Bidra till att underlätta användning, standardisering och validering av rymdteknik och rymddata, i synnerhet för att ta itu med samhälleliga utmaningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3.3 Samhällelsutmaningar |
3.3 Samhälleliga utmaningar | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande |
(a) Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Bidra till hälsa och konsumentskydd med hjälp av vetenskapligt och tekniskt stöd inom områden som livsmedel, foder, konsumentprodukter, miljö och hälsa, hälsorelaterade metoder för diagnostik och undersökning, samt näringslära och kostvanor. |
Bidra till hälsa och konsumentskydd med hjälp av vetenskapligt och tekniskt stöd inom områden som livsmedel, foder, konsumentprodukter, miljö och hälsa, hälsorelaterade metoder för diagnostik och undersökning, samt näringslära och kostvanor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi |
(b) Livsmedelskvalitet, livsmedelssäkerhet och tryggad livsmedelsförsörjning, hållbart jord- och skogsbruk, havs- och sjöfartsforskning och biobaserad industri. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Stöd till utveckling, genomförande och övervakning av den europeiska jordbruks- och fiskeripolitiken, inbegripet livsmedelssäkerhet och -trygghet och utvecklingen av en bioekonomi genom t.ex. prognoser för vegetabilieproduktion, tekniska och socioekonomiska analyser och modeller. |
Stöd till utveckling, genomförande och övervakning av den europeiska jordbruks- och fiskeripolitiken, inbegripet livsmedelssäkerhet och -trygghet och utvecklingen av en bioekonomi genom t.ex. prognoser för vegetabilieproduktion, tekniska och socioekonomiska analyser och modeller och främjande av friska och produktiva hav. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Säker, ren och effektiv energi |
(c) Säker, ren och effektiv energi | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Stödja klimat- och energimålen 20/20/20 med forskning kring tekniska och ekonomiska aspekter av energiförsörjning, effektivitet, teknik med låga koldioxidutsläpp och energi‑/elöverföringsnät. |
Stödja klimat- och energimålen 20/20/20 med forskning kring tekniska och ekonomiska aspekter av energiförsörjning, effektivitet, teknik med låga koldioxidutsläpp och energi‑/elöverföringsnät. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Smarta, gröna och integrerade transporter |
(d) Smarta, gröna och integrerade transporter och rörlighet | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Stödja unionens politik för hållbar, säker och trygg rörlighet för personer och varor med laboratorieundersökningar, modellering och övervakning, inbegripet teknik med låga koldioxidutsläpp för transporter, t.ex. elektrifiering, rena och effektiva fordon och alternativa bränslen och smarta system för mobilitet. |
Stödja unionens politik för hållbar, säker och trygg rörlighet för personer och varor med laboratorieundersökningar, modellering och övervakning, inbegripet teknik med låga koldioxidutsläpp för transporter, t.ex. elektrifiering, rena och effektiva fordon och alternativa bränslen och smarta system för mobilitet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror |
(e) Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och hållbar användning av råvaror. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Undersöka de sektorsövergripande utmaningar som hållbar förvaltning av naturresurser innebär genom övervakning av centrala miljövariabler och utvecklingen av en ram för integrerad modellering för hållbarhetsbedömning. |
Undersöka de sektorsövergripande utmaningar som hållbar förvaltning av naturresurser innebär genom övervakning av centrala miljövariabler och utvecklingen av en ram för integrerad modellering för hållbarhetsbedömning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Stödja resurseffektivitet, utsläppsminskningar och hållbar försörjning av råvaror genom integrerade sociala, miljömässiga och ekonomiska bedömningar av processer, teknik, produkter och tjänster för ren produktion. |
Stödja resurseffektivitet, utsläppsminskningar och hållbar försörjning av råvaror genom integrerade sociala, miljömässiga och ekonomiska bedömningar av processer, teknik, produkter och tjänster för ren produktion. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Stödja målen för unionens utvecklingspolitik med forskning för att bidra till att säkerställa adekvat försörjning av väsentliga resurser med inriktning på övervakning av miljö- och resursparametrar, analyser av livsmedelssäkerhet och -trygghet och kunskapsöverföring. |
Stödja målen för unionens utvecklingspolitik med forskning för att bidra till att säkerställa adekvat försörjning av väsentliga resurser med inriktning på övervakning av miljö- och resursparametrar, analyser av livsmedelssäkerhet och -trygghet och kunskapsöverföring. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(f) Inkluderande, innovativa och trygga samhällen |
(f) Förstå Europa i en föränderlig värld – inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Bidra till och övervaka genomförandet av Innovationsunionen med makroekonomiska analyser av drivkrafter och hinder för forskning och innovation, och utveckling av metoder, resultattavlor och indikatorer. |
Bidra till och övervaka genomförandet av Innovationsunionen med makroekonomiska analyser av drivkrafter och hinder för forskning och innovation, och utveckling av metoder, resultattavlor och indikatorer. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Stödja det europeiska forskningsområdet genom övervakning av hur det fungerar och analys av drivkrafterna bakom och hindren för några av dess viktigaste delar, och genom forskningsnätverk, utbildning, öppnande av JRC:s anläggningar och databaser för användare i medlemsstaterna, kandidatländerna och associerade länder. |
Stödja det europeiska forskningsområdet genom övervakning av hur det fungerar och analys av drivkrafterna bakom och hindren för några av dess viktigaste delar, och genom forskningsnätverk, utbildning, öppnande av JRC:s anläggningar och databaser för användare i medlemsstaterna, kandidatländerna och associerade länder. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Bidra till de centrala målen för den digitala agendan genom kvalitativa och kvantitativa analyser av ekonomiska och sociala aspekter (digital ekonomi, digitalt samhälle, digital tillvaro). |
Bidra till de centrala målen för den digitala agendan genom kvalitativa och kvantitativa analyser av ekonomiska och sociala aspekter (digital ekonomi, digitalt samhälle, digital tillvaro). | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
(fa) Trygga samhällen – att skydda EU:s och dess medborgares frihet och säkerhet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Stöd för inre säkerhet och trygghet genom identifiering och bedömning av sårbarheten hos kritiska infrastrukturer som väsentliga beståndsdelar hos samhällsfunktioner, och genom bedömning av den operativa prestandan hos teknik med anknytning till digital identitet. Ta itu med utmaningar i fråga om global säkerhet, inbegripet framväxande eller blandade hot, genom utveckling av avancerade verktyg för sökning och analys av information samt för krishantering. |
Stöd för inre säkerhet och trygghet genom identifiering och bedömning av sårbarheten hos kritiska infrastrukturer som väsentliga beståndsdelar hos samhällsfunktioner, och genom bedömning av den operativa, sociala och etiska prestandan hos teknik med anknytning till digital identitet. Ta itu med utmaningar i fråga om global säkerhet, inbegripet framväxande eller blandade hot, genom utveckling av avancerade verktyg för sökning och analys av information samt för krishantering. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Stärka unionens kapacitet att hantera naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor genom att förbättra övervakningen av infrastruktur och utvecklingen av globala informationssystem för tidig varning och riskhantering vid flera faror, med hjälp av instrument för satellitbaserad jordobservation. |
Stärka unionens kapacitet att hantera naturkatastrofer och katastrofer orsakade av människor genom att förbättra övervakningen av infrastruktur och utvecklingen av testanläggningar, globala informationssystem för tidig varning och riskhantering vid flera faror, med hjälp av instrument för satellitbaserad jordobservation. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 146 Förslag till förordning Bilaga I – Del V | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Särskilt mål |
1. Särskilt mål | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Det särskilda målet är att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och utbildning och därmed stärka unionens innovationsförmåga och ta itu med samhällsutmaningar. |
Det särskilda målet är att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och utbildning och därmed stärka, driva på och bredda unionens innovationsförmåga och ta itu med i synnerhet samhälleliga utmaningar. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europa står inför ett antal strukturella svagheter när det gäller innovationskapacitet och förmåga att leverera nya tjänster, produkter och processer. Bland de viktigaste frågorna är Europas relativt dåliga resultat när det gäller att locka och behålla talanger, underutnyttjandet av befintlig forskningskapacitet i fråga om att skapa ekonomiskt eller socialt värde, svagt utvecklad företagaranda, otillräckliga resurser i poler med spetskompetens för att man ska kunna konkurrera globalt, och ett alltför stort antal hinder för samarbete inom kunskapstriangeln med högre utbildning, forskning och näringsliv på europeisk nivå. |
Europa står inför ett antal strukturella svagheter när det gäller innovationskapacitet och förmåga att leverera nya tjänster, produkter och processer. Bland de viktigaste frågorna är Europas relativt dåliga resultat när det gäller att locka och behålla talanger, underutnyttjandet av befintlig forskningskapacitet i fråga om att skapa ekonomiskt eller socialt värde, bristen på forskningsresultat som når marknaden, svagt utvecklad företagaranda och svagt utvecklat företagartänkande, lågt utnyttjande av privata investeringar i FoU, otillräckliga resurser, däribland mänskliga resurser, i poler med spetskompetens för att man ska kunna konkurrera globalt, och ett alltför stort antal hinder för samarbete inom kunskapstriangeln med högre utbildning, forskning och näringsliv på europeisk nivå. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Motivering och mervärde för unionen |
2. Motivering och mervärde för unionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Om Europa ska kunna konkurrera på internationell nivå måste dessa strukturella svagheter åtgärdas. De faktorer som anges ovan är gemensamma för alla medlemsstater och påverkar unionens innovationskapacitet i sin helhet. |
Om Europa ska kunna konkurrera på internationell nivå måste dessa strukturella svagheter åtgärdas. De faktorer som anges ovan är gemensamma för alla medlemsstater och påverkar unionens innovationskapacitet i dess helhet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EIT kommer att ta itu med dessa frågor genom att främja strukturella förändringar i Europas innovationslandskap. Det kommer EIT att göra genom att främja integrering av högre utbildning, forskning och innovation av högsta standard och därigenom skapa nya miljöer som främjar innovation, och genom att främja och stödja en ny generation entreprenörer. Därigenom kommer EIT att bidra fullt ut till målen för Europa 2020, och i synnerhet till flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen och Unga på väg. |
EIT kommer att ta itu med dessa frågor genom att främja strukturella förändringar i Europas innovationslandskap. Det kommer EIT att göra genom att främja integrering av högre utbildning, forskning och innovation av högsta standard och därigenom skapa nya miljöer som främjar innovation, och genom att främja och stödja en ny generation entreprenörer med förmåga till och erfarenhet av egenföretagande och stimulera till att innovativa avknoppningsföretag och nyetablerade företag skapas. Därigenom kommer EIT att bidra fullt ut till målen för Europa 2020, och i synnerhet till flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen och Unga på väg. EIT:s verksamhet genom KI-grupperna kommer särskilt att bidra till att genomföra de särskilda målen i ”de samhälleliga utmaningarna” och ”ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”, som har fastställts i det särskilda programmet Horisont 2020. Dessutom bör EIT och dess KI-grupper främja synergieffekter och samverkan mellan pelarna i Horisont 2020 och med andra relevanta initiativ. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Att integrera utbildning och företagsamhet med forskning med innovation |
Att integrera utbildning och företagsamhet med forskning med innovation | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Den särskilda egenskapen hos EIT är att integrera utbildning och företagsamhet med forskning med innovation som länkar i en enda innovationskedja genom hela unionen och även utanför. |
Den särskilda egenskapen hos EIT är att integrera högre utbildning och företagsamhet med forskning med innovation som länkar i en enda innovationskedja genom hela unionen och även utanför. Det leder till att allt fler innovativa tjänster, produkter och processer förs till marknaden. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Affärslogik och en resultatinriktad strategi |
Affärslogik och en resultatinriktad strategi | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EIT fungerar, via dess KI-grupper, enligt affärslogik. Stark ledning är en förutsättning – varje KI-grupp drivs av en verkställande direktör. KI-gruppens partner representeras av enskilda juridiska personer för att möjliggöra ett smidigare beslutsfattande. KI-grupperna måste lägga fram årliga verksamhetsplaner, inbegripet en omfattande portfölj av verksamheter från utbildning till nyföretagande, med tydliga mål och delresultat, där man både strävar efter marknads- och samhällseffekter. De gällande reglerna för deltagande, utvärdering och övervakning av KI-grupperna möjliggör snabba affärsmässiga beslut. |
EIT fungerar, via sina KI-grupper, enligt affärslogik och är resultatinriktat. Stark ledning är en förutsättning – varje KI‑grupp drivs av en verkställande direktör. KI-gruppens partner representeras av enskilda juridiska personer för att möjliggöra ett smidigare beslutsfattande. KI-grupperna måste lägga fram årliga verksamhetsplaner, inbegripet en omfattande portfölj av verksamheter från utbildning till nyföretagande, med tydliga mål och delresultat, där man både strävar efter marknads- och samhällseffekter, och med ett tydligt mervärde som bestäms utifrån en resultatinriktad strategi. De gällande reglerna för deltagande, utvärdering och övervakning av KI‑grupperna möjliggör snabba affärsmässiga beslut och dessa bör kunna mobilisera investeringar och långsiktiga satsningar på företagssektorn. KI‑grupperna, som även finansieras av offentliga källor, måste dock fortsätta att vara ansvarsskyldiga och fungera på ett öppet och transparent sätt, särskilt gentemot andra aktörer på sitt verksamhetsområde. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Undvika splittring med hjälp av långsiktiga integrerade partnerskap |
Undvika splittring med hjälp av långsiktiga integrerade partnerskap | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EIT:s KI-grupper är starkt integrerade företag som sammanför partner från industrin, högre utbildning, forskningsinstitut och tekniska institut som är kända för sin spetskompetens. KI‑grupperna gör det möjligt för partner av världsklass att samlas i nya, gränsöverskridande konfigurationer, optimera befintliga resurser och skapa tillgång till nya affärsmöjligheter via nya värdekedjor som hanterar mer storskaliga utmaningar med högre risker. |
EIT:s KI-grupper är starkt integrerade företag som sammanför partner från näringslivet, däribland små och medelstora företag, högre utbildning, forskningsinstitut och tekniska institut som är kända för sin spetskompetens. KI‑grupperna gör det möjligt för partner av världsklass att samlas i nya, gränsöverskridande konfigurationer, optimera befintliga resurser och skapa tillgång till nya affärsmöjligheter via nya värdekedjor som hanterar mer storskaliga utmaningar med högre risker. Det är nödvändigt att KI-grupperna ger små och medelstora företag möjlighet att fullt ut delta i hela verksamheten och breddar deltagandet för nya aktörer som för med sig nya idéer. Att öka små och medelstora företags deltagande bör särskilt ingå i KI‑gruppernas strategi för tillväxt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Att driva upp Europas viktigaste innovationstillgång – sina mycket begåvade människor |
Att driva upp Europas viktigaste innovationstillgång – sina mycket begåvade människor | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Talang är en central beståndsdel inom innovation. EIT stimulerar människor och samspelet mellan dem, genom att studenter, forskare och företagare placeras i centrum för innovationsmodellen. EIT kommer att ge entreprenörsinriktad och tvärvetenskaplig utbildning med kreativ kultur till begåvade människor med hjälp av EIT-märkta magister- och doktorsexamina, avsedda att erkännas internationellt för spetskompetens. Därigenom främjar EIT i hög grad rörligheten inom kunskapstriangeln. |
Talang är en central beståndsdel inom innovation. EIT stimulerar människor och samspelet mellan dem, genom att studenter, forskare och företagare placeras i centrum för innovationsmodellen. EIT kommer att ge entreprenörsinriktad och tvärvetenskaplig utbildning med kreativ kultur till begåvade människor med hjälp av EIT-märkta magister- och doktorsexamina, liksom sommarkurser och distansutbildning, avsedda att erkännas internationellt för spetskompetens. Därigenom säkerställer EIT optimal utveckling och dynamisk användning av Europas intellektuella kapital och främjar i hög grad rörligheten inom kunskapstriangeln. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Huvuddragen för verksamheten |
3. Huvuddragen för verksamheten | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EIT:s verksamhet ska framför allt, men inte enbart, genomföras via kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupper) på områden för samhällelsutmaningar som är av största betydelse för Europas gemensamma framtid. Även om KI‑grupperna har en hög grad av självständighet när de fastställer sina strategier och verksamheter finns ett antal innovativa element som är gemensamma för alla KI-grupper. EIT kommer dessutom att förstärka sin genomslagskraft genom att tillgängliggöra KI-gruppernas erfarenheter inom hela unionen och genom att aktivt främja en ny kultur för kunskapsdelning. |
EIT:s verksamhet ska framför allt, men inte enbart, genomföras via kunskaps- och innovationsgrupperna (KI-grupper) på områden för samhälleliga utmaningar som är av största betydelse för Europas gemensamma framtid och har potential för innovation. Även om KI-grupperna har en hög grad av självständighet när de fastställer sina strategier och verksamheter finns ett antal innovativa element som är gemensamma för alla KI-grupper och i vilka samordning och synergier ska eftersträvas. EIT kommer dessutom att förstärka sin genomslagskraft genom att tillgängliggöra KI-gruppernas erfarenheter inom hela unionen, genom att sprida god praxis om hur kunskapstriangeln och utvecklandet av företagsamhet ska integreras och främja integrering av fler partner samt genom att aktivt främja en ny kultur för kunskapsdelning. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(a) Överföring och tillämpning av högre utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamhet för nyföretagande |
(a) Överföring och tillämpning av högre utbildnings-, forsknings- och innovationsverksamhet för nyföretagande | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EIT ska sträva efter att frigöra den innovativa potentialen hos människor och utnyttja deras idéer, oavsett deras plats i innovationskedjan. Därigenom kan EIT också bidra till att ta itu med den ”europeiska paradoxen” som innebär att befintlig forskning av hög kvalitet långt ifrån utnyttjas till fullo. Därigenom ska EIT bidra till att föra ut idéer på marknaden. Detta kommer, huvudsakligen via KI‑grupperna och EIT:s inriktning mot att främja entreprenörsmässigt tänkande, att skapa nya affärsmöjligheter både i form av nyetablerade företag och avknoppningsföretag, men även inom befintlig industri. |
EIT ska sträva efter att frigöra den innovativa potentialen hos människor och utnyttja deras idéer, oavsett deras plats i innovationskedjan. Därigenom kan EIT också bidra till att ta itu med den ”europeiska paradoxen” som innebär att befintlig forskning av hög kvalitet långt ifrån utnyttjas till fullo. Därigenom ska EIT bidra till att överföra kunskap och teknik för att föra ut idéer på marknaden. EIT måste säkerställa tillgång till alla europeiska forskarsamhällen av hög kvalitet. Detta kommer, huvudsakligen via KI-grupperna och EIT:s inriktning mot att främja entreprenörsmässigt tänkande, att skapa nya affärsmöjligheter både i form av nyetablerade företag och avknoppningsföretag, men även inom befintlig industri. Fokus kommer att ligga inte bara på tekniska innovationer, utan också på social och icke-teknisk innovation och främjande av socialt entreprenörskap. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(b) Spetsforskning och innovationsdriven forskning på områden av särskilt ekonomiskt intresse och samhällsintresse |
(b) Spetsforskning och innovationsdriven forskning på områden av särskilt ekonomiskt intresse och samhällsintresse | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EIT:s strategi och verksamhet ska drivas av en fokusering på samhällsutmaningar som är av yttersta vikt för framtiden, t.ex. klimatförändringar och hållbar energi. Genom att ta itu med centrala samhällsutmaningar på ett övergripande sätt kommer EIT att främja tvärvetenskapliga och mångvetenskapliga metoder och bidra till att fokusera den forskning som bedrivs av de partner som ingår i KI-grupperna. |
EIT:s strategi och verksamhet ska drivas av en fokusering på de samhälleliga utmaningar som tas upp i Horisont 2020 som är av yttersta vikt för framtiden, t.ex. klimatförändringar och hållbar energi, och som har en verklig potential för innovation. Genom att ta itu med centrala samhälleliga utmaningar på ett övergripande sätt kommer EIT att främja tvärvetenskapliga och mångvetenskapliga metoder och bidra till att fokusera den forskning som bedrivs av de partner som ingår i KI-grupperna. EIT kommer särskilt att utveckla potentialen för icke-teknisk, organisatorisk och systeminnovationer samt socialt entreprenörskap som ett nödvändigt komplement till sitt tekniska och industriella fokus. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(c) Utveckling av begåvade, kompetenta och entreprenörsinriktade människor med hjälp av utbildning |
(c) Utveckling av begåvade, kompetenta och entreprenörsinriktade människor med hjälp av utbildning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EIT ska fullt ut integrera utbildning i alla stadier av karriären och utveckla nya och innovativa kursplaner för att återspegla behovet av nya profiler till följd av komplexa samhällsutmaningar och ekonomiska utmaningar. I det sammanhanget kommer EIT att spela en viktig roll för att uppmuntra erkännande av nya examina och utbildningsbevis i medlemsstaterna. |
EIT ska fullt ut integrera utbildning i alla stadier av karriären och stödja och underlätta utvecklingen av nya och innovativa kursplaner för att återspegla behovet av nya profiler till följd av komplexa samhälleliga utmaningar och ekonomiska utmaningar. I det sammanhanget kommer EIT att spela en viktig roll för att uppmuntra erkännande av nya examina och utbildningsbevis i medlemsstaterna. En jämställdhetsaspekt ska integreras i behovsanalysen för nya profiler. EIT ska utforma utbildning och yrkesutbildning på ett sätt som vittnar om medvetenhet om jämställdhetsperspektivet och integrera jämställdhetsaspekten i nya kursplaner för att trygga utbildningens och yrkesutbildningens ändamålsenlighet och kvalitet, liksom deras innovativa dimension. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EIT kommer också att spela en viktig roll i finjusteringen av begreppet ”entreprenörskap”, via sina utbildningsprogram som främjar entreprenörskap i ett kunskapsintensivt sammanhang, bygger på innovativ forskning och bidrar till lösningar av stor relevans för samhället. |
EIT kommer också att spela en viktig roll i finjusteringen av begreppet ”entreprenörskap”, via sina utbildningsprogram som främjar entreprenörskap i ett kunskapsintensivt sammanhang, bygger på innovativ forskning och bidrar till lösningar av stor relevans för samhället. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(d) Spridning av bästa praxis och systematisk kunskapsdelning |
(d) Spridning av bästa praxis och systematisk kunskapsdelning | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EIT ska sträva efter att bana väg för nya tillvägagångssätt för innovation och utveckla en gemensam kultur för innovation och kunskapsöverföring, bland annat genom att sprida KI-gruppernas erfarenheter via olika spridningsmekanismer, t.ex. en plattform för berörda parter och ett stipendieprogram. |
EIT ska sträva efter att bana väg för nya tillvägagångssätt för innovation och utveckla en gemensam kultur för innovation och kunskapsöverföring, med särskilt fokus på små och medelstora företag. Det kan bland annat ske genom att KI-gruppernas erfarenheter sprids via olika spridningsmekanismer, t.ex. en plattform för berörda parter, priser och tävlingar, produkt- och processutställningar, immaterialrätts- och patentpooler och ett stipendieprogram. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(e) Den internationella dimensionen |
(e) Den internationella dimensionen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EIT agerar samvetsgrant i sitt globala sammanhang och ska bidra till att knyta kontakter med viktiga internationella partner. Genom att öka spetsforskningscentrumen via KI‑grupperna och genom att främja nya utbildningsmöjligheter ska EIT sträva efter att göra Europa mer attraktivt för talanger från utlandet. |
EIT agerar samvetsgrant i sitt globala sammanhang och ska bidra till att knyta kontakter med viktiga internationella partner. Genom att öka spetsforskningscentrumen via KI‑grupperna och genom att främja nya utbildningsmöjligheter ska EIT sträva efter att göra Europa mer attraktivt för talanger från utlandet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(f) Förbättrad genomslagskraft i hela Europa genom en innovativ finansieringsmodell |
(f) Förbättrad genomslagskraft i hela Europa genom en innovativ finansieringsmodell | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
EIT kommer att bidra avsevärt till målen i Horisont 2020, framför allt genom att ta itu med samhällsutmaningar på ett sätt som kompletterar andra initiativ inom dessa områden. Det kommer att prova ut nya och förenklade metoder för finansiering och förvaltning och därigenom spela en ledande roll i det europeiska innovationslandskapet. EIT:s strategi för finansiering kommer att vara fast baserad på en stark hävstångseffekt, för att mobilisera både offentliga och privata medel. Det kommer dessutom att använda helt nya metoder för riktat stöd till individuella verksamheter genom EIT‑stiftelsen. |
EIT kommer att bidra avsevärt till målen i Horisont 2020, framför allt genom att ta itu med samhälleliga utmaningar på ett sätt som kompletterar andra initiativ inom dessa områden. Det kommer att prova ut nya och förenklade metoder för finansiering och förvaltning och därigenom spela en ledande roll i det europeiska innovationslandskapet. En stor del av det årliga bidraget kommer att tilldelas KI‑grupperna under konkurrens, baserat på en utvärdering av deras årliga planer, mål, uppnådda resultat och vidare potential. EIT:s strategi för finansiering kommer att vara fast baserad på en stark hävstångseffekt, för att mobilisera både offentliga och privata medel. Det kommer dessutom att använda helt nya metoder för riktat stöd till individuella verksamheter genom EIT-stiftelsen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(g) Koppling av regional utveckling till europeiska möjligheter |
(g) Koppling av regional utveckling till europeiska möjligheter | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Via KI-grupperna och deras centrum för samlokalisering – knutpunkter för spetskompetens, där högre utbildning, forskning och näringslivspartner sammanförs på en bestämd geografisk plats – kommer EIT också att få en regionalpolitisk koppling. Det ska framför allt säkerställa bättre förbindelser mellan anstalter för högre utbildning och regional innovation och tillväxt, i samband med regionala och nationella strategier för smart specialisering. Därmed kommer man att bidra till målen för unionens sammanhållningspolitik. |
Via KI-grupperna och deras centrum för samlokalisering – knutpunkter för spetskompetens, där högre utbildning, forskning och näringslivspartner sammanförs på en bestämd geografisk plats – kommer EIT också att få en regionalpolitisk koppling. Det ska framför allt säkerställa bättre förbindelser mellan anstalter för högre utbildning, arbetsmarknaden och regional innovation och tillväxt, i samband med regionala och nationella strategier för smart specialisering. Därmed kommer man att bidra till målen för unionens sammanhållningspolitik. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 147 Förslag till förordning Bilaga II – Fördelning av budgeten– tabellen | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Den preliminära fördelningen för Horisont 2020 är följande (i miljoner euro): |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
I Vetenskaplig spetskompetens, varav: |
27818 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Europeiska forskningsrådet |
15008 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Framtida och ny teknik |
3505 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Marie Curie-åtgärder för kompetens, utbildning och karriärutveckling |
6503 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4. Europeiska forskningsinfrastrukturer (inbegripet e-infrastrukturer) |
2802 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
II Industriellt ledarskap, varav: |
20280 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik* |
15580 varav 500 för EIT | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Tillgång till riskfinansiering** |
4000 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Innovation i små och medelstora företag |
700 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
III Samhällsutmaningar, varav: |
35888 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
1. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande |
9077 varav 292 för EIT | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi |
4694 varav 150 för EIT | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
3. Säker, ren och effektiv energi |
6537 varav 210 för EIT | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
4. Smarta, gröna och integrerade transporter |
7690 varav 247 för EIT | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
5. Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror |
3573 varav 115 för EIT | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
6. Inkluderande, innovativa och trygga samhällen |
4 317 varav 138 för EIT | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) |
1542 + 1652*** | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära åtgärder |
2212 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
TOTALT |
87740 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 148 Förslag till förordning Bilaga II – asterisk 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
* Inbegripet 8 975 miljoner euro för informations- och kommunikationsteknik (IKT) varav 1 795 miljoner euro för fotonik och mikro- och nanoelektronik, 4 293 miljoner euro för nanoteknik, avancerade material och avancerad tillverkning och bearbetning, 575 miljoner euro för bioteknik och 1 737 miljoner euro för rymdsektorn. Följaktligen kommer 6 663 miljoner euro att vara tillgängliga för stöd till viktig möjliggörande teknik. |
* Inbegripet 57,6 % för informations- och kommunikationsteknik (IKT) varav 20 % för fotonik och mikro- och nanoelektronik, 27,6 % för nanoteknik, avancerade material och avancerad tillverkning och bearbetning, 3,7 % för bioteknik och 11,1 % för rymdsektorn. Följaktligen kommer 42,8 % att vara tillgängliga för stöd till viktig möjliggörande teknik. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 149 Förslag till förordning Bilaga II – asterisk 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
** Cirka 1 131 miljoner euro av detta belopp får gå till genomförandet av projekt inom ramen för den strategiska planen för energiteknik (SET-planen). Ungefär en tredjedel av detta får gå till små och medelstora företag. |
** Cirka 28,3 % av detta belopp får gå till genomförandet av projekt inom ramen för den strategiska planen för energiteknik (SET-planen). Ungefär en tredjedel av detta får gå till små och medelstora företag. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 150 Förslag till förordning Bilaga II – asterisk 3 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
*** Det totala beloppet kommer att ställas till förfogande genom tilldelningar i enlighet med artikel 6.3. Den andra tilldelningen på 1 652 miljoner euro ska, preliminärt och med förbehåll för den översyn som anges i artikel 26.1, göras tillgänglig proportionerligt från budgetarna för Samhällsutmaningar och Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik. |
utgår | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 151 Förslag till förordning Bilaga IIa (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Bilaga IIa | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
HORISONT 2020 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Verktygslådan ”Instrument” | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Horisont 2020 är så omfattande och har så många mål, egenskaper och verksamheter att en mängd olika metoder för dess genomförande (”instrument”) bör vara tillgängliga och kunna användas på ett flexibelt sätt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Syftet med denna tabell är att ge en översikt över verktygslådan med instrument som föreslås i Horisont 2020, vilka ger upphov till ekonomiskt stöd från unionen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
|
Verktygslådan bygger på den erfarenhet som har vunnits under de successiva ramprogrammen för forskning, med vissa förbättringar och en allmän åtgärd för att förenkla instrumenten. Endast ett mycket begränsat antal nya instrument har införts i Horisont 2020, vilket uppfyller ett tydligt krav från deltagarna och gjorts efter pilottester i det sjunde ramprogrammet. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
______________________ | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
1Horisont 2020 har fyra grundläggande slag av finansiering: bidrag, priser, upphandling och finansiella instrument (skuld och eget kapital). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
2Den verksamhet som inrättats kan också använda de tillbudsstående slagen av finansiering. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
- [1] EUT C 277, 13.9.2012, s. 143.
- [2] EUT C 181, 21.6.2012, s. 111.
- [3] Antagna texter, P7_TA(2011)0266.
MOTIVERING
Från sjunde ramprogrammet till Horisont 2020
Kommissionens förslag till Horisont 2020-programmet samlar för första gången i en gemensam strategisk ram för EU:s finansiering av forskning och innovation (CSFRI) olika delar som tidigare inte haft en gemensam vision, dvs. efterföljarna till sjunde ramprogrammet och programmet för innovation och konkurrenskraft samt Europeiska institutet för innovation och teknik. Förslaget tar som rättslig grund artiklarna 173 och 182 om industri och forskning i EUF-fördraget.
Nedan förtecknas några av de punkter som föreslås i Horisont 2020, vilka i stor utsträckning återspeglar parlamentets rekommendationer i tidigare resolutioner (betänkanden från Merkies, Carvalho, Audy och Matias):
• Hela innovationskedjan, från grundforskning till marknaden, integreras i ett enda program.
• Tydligt fokus på globala samhälleliga utmaningar genom finansiering av forskning och innovation som syftar till att finna lösningar på problem som oroar medborgarna, såsom klimatförändringar, tryggad livsmedelsförsörjning, energibrist och rent vatten, för att bara nämna några exempel.
• Större tonvikt vid den europeiska industrins konkurrenskraft.
• Bättre möjligheter för forskare som vill utvidga kunskapens gränser genom en större andel ansökningsomgångar med bottom-up-strategi och spetsforskning.
• Större tonvikt vid tvärvetenskaplighet med målet att skapa nytt mervärde.
• En bred definition av innovationspolitik, inbegripet social innovation.
• Förenkling av programmet.
Nedan följer några av programmets riktlinjer som är särskilt relevanta.
Övervinna krisen
Den finansiella och ekonomiska krisen har uppdagat svagheterna i den europeiska produktionsmodellen. För att den europeiska ekonomin ska återhämta sig och för att Europa ska komma stärkt ut ur krisen betonar Europa 2020-strategin forskning och innovation som ett sätt att närma sig en kunskapsbaserad ekonomi, som kan säkra en mer välavvägd, diversifierad och varaktig tillväxt.
Europa 2020-strategins ekonomiska modell bygger på en hög sysselsättnings- och produktivitetsnivå och en hög grad av social sammanhållning, och den kommer bara att bli framgångsrik om vi ser till att forsknings- och innovationssystemen får tillräckliga och fortlöpande ekonomiska och mänskliga resurser. Med andra ord kommer minskade investeringar i forskning, utveckling och innovation att inverka på de vetenskapliga och tekniska resultaten och deras kapacitet att generera kunskap, vilket i slutändan får negativa konsekvenser för vår konkurrenskraft och vår välfärd. Det är därför absolut nödvändigt att finansieringen av gemenskapens forsknings- och innovationspolitik undantas från budgetnedskärningar, och i stället ökas. Föredraganden anser att budgeten för Horisont 2020 bör vara dubbelt så stor som budgeten för det sjunde ramprogrammet, eftersom det nya programmet omfattar all innovation och innehåller fler instrument.
Den andra faktorn som vår konkurrenskraft är beroende av mänskliga resurser. Utan forskare finns det ingen forskning, utveckling och innovation som kan fungera som grundval för den ekonomiska tillväxt som vi önskar. Enligt kommissionens uppskattningar behövs det en miljon nya forskare, om EU ska uppnå målet att 3 procent av BNP ska investeras i forskning. Allt tyder dock på att det i den nuvarande situationen inte finns stora möjligheter att uppnå dessa tal. Många discipliner lyckas inte locka till sig de bästa studenterna. Nedskärningar i forskning spär på kompetensflykten och en alltför hög andel forskare avbryter sina karriärer. Därför föreslår föredraganden en rad ändringar i betänkandet i syfte att förstärka vår kapacitet att attrahera, behålla och gynna de främsta talangerna och att inkludera indikatorer för mänskliga resurser som en viktig del i utvärderingen av Horisont 2020.
Garantera kontinuitet i innovationskedjan
Det finns rikligt med litteratur som för fram att EU:s lägre konkurrenskraft i förhållande till konkurrenterna beror på den svaga kopplingen mellan de tre delarna i innovationskedjan, dvs. forskning, innovation och ekonomisk utveckling. Därför anser föredraganden att en kontinuerlig integrering av forsknings- och innovationsverksamhet är ett steg i rätt riktning för en effektiv kunskaps- och tekniköverföring som kan omsättas i produkter, tjänster och sysselsättning.
Styrkan i programmets nya uppläggning kan bli dess största svaghet, om balans inte uppnås mellan de olika delarna. Detta är särskilt viktigt när det gäller fördelningen av budgetresurserna. Att flytta fokus till demonstrationsaktiviteter, prototyper och marknadsnära projekt kan inverka på grundforskningen (ofta källa till banbrytande innovationer som skapar nya behov, marknader och användare) och även överskugga tillämpad forskning. Båda typerna av forskning kräver en långsiktig vision och kontinuerlig finansiering.
Det är även viktigt att de olika faserna i innovationskedjan integreras. Det är viktigare än någonsin att fastställa förhållandet mellan de olika områdena och instrumenten i programmet och att se till att de påföljande kopplingarna mellan grundforskning och marknaden är sammanhängande och väl utvecklade i kunskapsöverföringsprocessen. Detta betänkande innehåller vissa delar i detta avseende, såsom förbättrad intern ledning genom inrättandet av sektoriella styrelser, mer tvärvetenskaplig verksamhet och inrättande av ett koncepttest inom ramen för egetkapitalinstrumentet.
Förstärka spetskompetensen
Europa är fortfarande världens största centrum för forskning och utveckling näst efter USA när det gäller vetenskaplig produktion, men våra konkurrenter knappar in. Om Europa ska kunna höja kvaliteten på forskningen och utbilda morgondagens forskartalanger är det enligt föredraganden fullt motiverat att fördela en tredjedel av programmets sammanlagda budget till pelaren ”Vetenskaplig spetskompetens”.
Bemöta globala utmaningar
Forskning och utveckling är avgörande för att finna och tillämpa effektiva lösningar på de stora samhälleliga utmaningar som Europa står inför. Att finna lösningar på dessa utmaningar kan också avsevärt bidra till ekonomisk tillväxt och ökad konkurrenskraft.
Med tanke på problems omfattning är det förståeligt att de stora samhälleliga utmaningarna praktiskt taget är desamma som i sjunde ramprogrammet. En viktig skillnad är dock att energifrågan nu är den största källan till oro i Europa och följaktligen fått ökade budgetanslag jämfört med sjunde ramprogrammet, något som Europaparlamentet har yrkat på i många resolutioner. För att stödja EU:s mål om minskade koldioxidutsläpp menar föredraganden att två tredjedelar av finansieringen till ”Säker, ren och effektiv energi” bör gå till förnybar energi.
Betänkandet följer den av kommissionen föreslagna uppläggningen, utom för utmaningen ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”, som har delats upp i två utmaningar på grund av att trygghetsfrågan är speciell: ”Förståelse av Europas samhällen och samhällsförändringar” och ”Skydd av frihet och trygghet i Europa”. I den första av dessa nya utmaningar spelar samhällsvetenskap och humaniora en avgörande roll för utvecklingen mot mer inkluderande och innovativa samhällen. Fokuseringen på samhällsvetenskap och humaniora i denna utmaning innebär dock inte att dessa är mindre viktiga i de sex andra utmaningarna.
De aktuella hoten mot frihet och trygghet är mångfasetterade och därför behandlas de delvis i de övriga samhälleliga utmaningarna, men det är så viktigt att skydda friheten och tryggheten i Europa att detta motiverar en egen utmaning. Den nya utmaningen kommer att fokusera speciellt på att söka och finna lösningar på de interna och externa hoten mot Europas trygghet.
Säkra Horisont 2020:s organisatoriska roll
De olika ramprogrammen har spelat en central roll för Europas vetenskap och teknik och har finansierat insatser som har gjort det möjligt att mobilisera framstående forskare och generera lysande idéer. En av prioriteringarna i detta betänkande har varit att skydda vad som redan uppnåtts på detta område genom att förstärka medelstora gränsöverskridande samarbetsprojekt på alla områden som inbegriper forskning före introduktion på marknaden, för att bryta trenden att finansiering koncentreras till storskaliga projekt, vilket kan hindra nya deltagare och minska dynamiken i systemet.
Därför har anslagen ökat till Marie Curie-insatser och forskningsinfrastrukturer (särskilt e‑infrastrukturer) och ett särskilt mål har införts, ”Spridning av spetskompetens och bredare deltagande” under prioriteringen ”Vetenskaplig spetskompetens”, i syfte att stärka forskningsnätverk i hela EU. Det nya målet syftar till att stödja initiativ till partnersamverkan, utbildning, tillgång till nätverk osv.
Behovet av att skapa synergier mellan strukturfonderna och ramprogrammet har alltid erkänts i respektive förordningar och har skett med varierande framgång. Att CSFRI och den gemensamma strategiska ramen för sammanhållningsfonderna har anpassats för att bidra till Europa 2020-målen om smart tillväxt har gjort att ett samarbete mellan de båda instrumenten under den nya perioden är ofrånkomligt. Kommissionens förslag till ny förordning om Europeiska regionala utvecklingsfonden innehåller delar som är mycket positiva, såsom möjligheten att kombinera finansiering från båda källorna. För att samarbetet ska fungera måste dock de regionala myndigheterna både känna till initiativen för forskning, utveckling och innovation vid universitet, företag och forskningscentrum i regionen och använda sina respektive strategier för smart specialisering för att stödja initiativen. Det är även viktigt att nationella och regionala myndigheter får stöd av sakkunniga rådgivare när de utarbetar strategierna, och att kommissionens olika enheter samarbetar vid utvärderingen av dem.
Ge aktörerna mer att säga till om
En annan huvudinriktning i detta betänkande har varit viljan att ge forskningscentrum, universitet och företag en mer framträdande roll när det gäller att lägga fram idéer och kartlägga nya möjligheter. Ett ändringsförslag har därför lagts fram om att minst 15 procent av finansieringen av ansökningsomgångar avseende ”Industriellt ledarskap” och ”Samhälleliga utmaningar” ska följa en bottom-up-strategi och att inte mindre än 60 procent av finansieringen av FEST ska gå till FEST Open. Föredraganden välkomnar också att större tonvikt läggs vid instrumentet för små och medelstora företag, som har fått en egen finansiering.
Föredraganden menar också att forskarna måste få mer att säga till om i övriga ansökningsomgångar genom att man öppnar upp för inrättandet av sektoriella styrelser, bestående av oberoende experter som bidrar till att fastställa forsknings- och innovationsagendan i varje samhällelig utmaning.
Det krävs ett brett spektrum av aktörer som deltar för att finna lösningar på de globala utmaningarna och utveckla en forskning som är relevant för medborgarna. Det föreslås därför under det nya särskilda målet ”Ansvarsfull vetenskap och forskning” att man skapar dialog för att göra upp med uppfattningen att medborgarna bara är konsumenter av forskningsresultat.
Slutligen finner föredraganden det mycket positivt att Horisont 2020 lägger stor vikt vid användarinriktad öppen innovation.
Stärka Horisont 2020:s roll som förebild
Karaktäristiskt för de olika ramprogrammen har varit att de har varit förebilder när det gäller bästa praxis. Marie Curie-insatserna och mer nyligen stipendierna från Europeiska forskningsrådet har varit viktiga för att förbättra forskares löne- och arbetsförhållanden. Sådana villkor har nu blivit praxis vid universitet och forsningscentrum.
Horisont 2020 går ett steg längre i sin roll som förebild genom att för första gången i ramprogrammens historia infoga en artikel om jämställdhet. I betänkandet utvidgas artikeln till att täcka två aspekter av jämställdhet, att kvinnor ska bli bättre representerade i Horisont 2020 och integrering av ett jämställdhetsperspektiv i forskningens innehåll.
Föredraganden har också lagt till en ny artikel om fri tillgång till publikationer om forskning som finansierats av programmet. Fri tillgång till vetenskapliga resultat som producerats eller samlats in för projekt som finansierats av Horisont 2020 förespråkas också.
Båda delarna kommer dessutom att få en tydlig effekt på effektiviteten och ge förbättrad valuta för pengarna. Att kvinnor blir mer delaktiga gör att man får fler erfarenheter och att fler idéer genereras, vilket skapar nya möjligheter att omsätta innovation i ekonomisk utveckling. Att forskningsresultaten blir lättåtkomligare och tillgängliga för fler kommer också otvivelaktigt att underlätta för innovationsprocessen att få fäste inom hela unionen.
Betona den internationella dimensionen av Horisont 2020
Internationellt samarbete är det område i Horisont 2020 som under de närmsta åren har störst utvecklingspotential. Om Europa ska kunna bibehålla sin konkurrenskraft och finna lösningar på globala problem, måste man samarbeta med världens mest framstående kunskapscentrum och många forskare på fältet, för att på så sätt bidra till vetenskaplig utveckling på global nivå. De tre prioriteringarna i Horisont 2020 bör därför vid genomförandet innehålla en tydlig internationell dimension.
YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (19.9.2012)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
(COM(2011)0809 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD))
Föredragande: Sophocles Sophocleous
KORTFATTAD MOTIVERING
Säkerhetsrelaterad forskning är en viktig aspekt av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020). I kommissionens förslag ingår den säkerhetsrelaterade forskningen i utmaningen ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen” under prioriteringen ”Samhällsutmaningar”.
Säkra samhällen bör kunna skydda EU:s och EU-medborgarnas frihet och säkerhet. Forskning och innovation kan spela en tydlig ledande och stödjande roll genom att skapa möjligheter, men kan inte garantera trygghet i sig. Forskning och innovation bör syfta till att förhindra, avskräcka från, förbereda och skydda mot säkerhetshot. Vidare ger tryggheten upphov till grundläggande utmaningar som inte kan lösas genom oberoende och sektorsspecifik hantering utan i stället kräver mer ambitiösa, samordnade och holistiska metoder. Forskning och innovation är av grundläggande betydelse för säkerhets- och försvarssektorn, eftersom forskning och innovation utgör grunden för den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft och återhämtningsförmåga. Det är särskilt viktigt med forskning och utveckling för att målen i Europa 2020-strategin ska kunna uppnås.
I detta hänseende finner föredraganden artikel 16.2 särskilt problematisk, eftersom det där står att verksamhet för forskning och innovation som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska var inriktad enbart på civila tillämpningar. Denna ordalydelse skulle utesluta alla former av försvarsforskning från programmet. Föredraganden anser att verksamhet för forskning och innovation som genomförs inom ramen för Horisont 2020 inte bör vara inriktad på enbart civila tillämpningar, med tanke på att teknik med flera tillämpningsområden blir allt vanligare och på att komplementariteten och synergieffekterna mellan europeiska forskningsprogram om försvar och civil säkerhet blir allt fler. Föredraganden föreslår därför en ändring av artikel 16.2 för att tillåta militära tillämpningar för teknik med flera tillämpningsområden.
Horisont 2020 ska stödja forskning och innovation om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken i enlighet med artiklarna 42.2 och 45 i fördraget om Europeiska unionen. I detta syfte bör programmet ta itu med försvarsrelaterade krav i forskning och innovation med flera tillämpningsområden. Denna verksamhet ska syfta till att bygga upp de resurser som behövs för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten liksom för krishanteringsverksamhet. Därför bör den grundläggande roll som Europeiska försvarsbyrån spelar erkännas, eftersom den är kommissionens främsta partner när det gäller att identifiera vilka resursbehov som finns, skapa synergier, undvika dubbelarbete och stödja standardisering. Europeiska försvarsbyrån och kommissionen skulle således, på grundval av det uppdrag som rådet gav i sina senaste slutsatser, kunna uppmanas att före slutet av året lägga fram konkreta förslag på detta område, inklusive på forsknings- och teknikområdet.
Slutligen skulle föredraganden vilja framhålla den betydelse som strukturen för och genomförandet av Horisont 2020 har. Vad beträffar prioriteringen ”Samhällsutmaningar” så finns det vissa tveksamheter i fråga om det föreslagna valet av teman under utmaningen ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”, även om de valda temana och indelningen för samhällsutmaningarna tycks motsvara rådande globala problem. Föredraganden anser att säkerhets- och försvarspolitiken skulle gynnas av att säkerhetsforskningen förblev ett oberoende inslag i Horisont 2020. Vidare bör omfattningen av säkerhetstemat utvidgas så att det återspeglar behovet av innovation och tekniköverföring mellan den civila industrin och försvarsindustrin. I detta sammanhang definieras försvar som en förebyggande åtgärd, så att samhällen är beredda att skydda och försvara sig mot alla former av kriser. I vilket fall som helst tillåter fördragen om Europeiska unionen forskning om säkerhets- och försvarsfrågor. Själva genomförandet beror på den politiska viljan.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 5a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(5a) Europaparlamentet har i flera resolutioner påmint om vikten av forskning och innovation inom säkerhets- och försvarssektorn som en förutsättning för den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft och återhämtningsförmåga men även när det gäller att uppnå Europa 2020-strategins mål om en hållbar tillväxt. I detta hänseende framhöll parlamentet de gemensamma spinoffeffekterna, komplementariteten och synergierna mellan civila och militära forskningsprogram och underströk den grundläggande roll som Europeiska försvarsbyrån har för samordningen och planeringen av gemensam försvarsforskningsverksamheten samt betonade att forsningssamarbete leder till bättre driftskompatibilitet. Parlamentet uppmanade dessutom kommissionen, Europeiska försvarsbyrån och Europeiska rymdorganisationen att samordna sig inom den europeiska samarbetsramen. Det underströk framför allt att unionsfinansierad försvarsforskningsverksamhet bör fokusera på utvecklingen av EU:s förmåga till krishantering och inrikta sig på forskning med flera tillämpningsområden med tanke på att militär och civil personal är utsatt för liknande hot och därför behöver likvärdiga resurser. Slutligen framhöll parlamentet bestämmelsen i artikel 185 i EUF-fördraget, vilken gör det möjligt för unionen att bidra till befintliga forsknings- och utvecklingsprogram som har inletts av flera medlemsstater och vilken kan användas för att påskynda utvecklingen av resurser som behövs för insatser och operationer inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(6a) Rådet framhöll i sina slutsatser av den 22 och 23 mars 2012 om sammanslagning och gemensamt utnyttjande av militära resurser att det var medvetet om försvarets bredare konsekvenser för teknik, innovation och tillväxt och noterade med oro den övergripande minskningen av investeringarna i försvarsforskning och försvarsteknik och vilka konsekvenser detta har för Europas förmåga att utveckla framtida försvarsresurser. Rådet upprepade att det helhjärtat går in för samarbete inom forskning och teknisk utveckling. Det uppmuntrade även Europeiska försvarsbyrån och kommissionen att eftersträva synergieffekter med europeisk politik, särskilt på området forskning och teknisk utveckling, bland annat när det gäller det nya europeiska ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling (Horisont 2010). Rådet menade att detta skulle bidra till att förstärka det europeiska försvarets industriella och tekniska bas. I sitt uttalande av den 11 december 2008 om kapacitetsuppbyggnad underströk rådet att forskning och teknisk utveckling har stor betydelse för anskaffandet av nödvändiga resurser och för den europeiska försvarsindustrins framtid och dess globala konkurrenskraft. Dessutom framförde det en önskan om att fortsätta att garantera synergieffekter mellan verksamhet som genomförs inom ramen för ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling och på försvarsområdet för att beakta att teknik kan ha både civila och militära tillämpningsområden. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 11 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
11. Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhällsutmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 bör stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och syftar till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget. |
11. Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhällsutmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 bör stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och syftar till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Detta inbegriper forskning som stöder unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 26 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. |
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, global satellitnavigering och global övervakning, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 26 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. |
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre och yttre säkerhet, försvarspolitik, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 26a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(26a) Horisont 2020 ska stödja forskning och innovation med koppling till den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken i enlighet med artiklarna 42.3 och 45 i fördraget om Europeiska unionen. För detta ändamål ska programmet ta itu med försvarsrelaterade krav i forskning och innovation med flera tillämpningsområden och inrätta gemensam forsknings- och utvecklingsverksamhet med särskild inriktning med stöd av artikel 185 i EUF‑fördraget. Denna verksamhet ska syfta till att bygga upp de resurser som behövs för att bevara freden, förebygga konflikter och stärka den internationella säkerheten liksom för krishanteringsverksamhet. Den roll som Europeiska försvarsbyråns spelar i detta sammanhang bör erkännas. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 28 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation. |
(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med internationella, nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 28 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation.
|
(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation. Detta bör omfatta synergier mellan civil och militär teknik, särskilt genom att underlätta forskning och innovation med flera tillämpningsområden och överbryggningsteknik. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 30 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020-målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhällsutmaningar och stödja unionens externa politik och utvecklingspolitik, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. |
(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020‑målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhällsutmaningar och stödja unionens externa politik och utvecklingspolitik, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. Vid varje form av samarbete med tredjeländer ska hänsyn tas till unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitiska intressen. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå som inrättats av kommissionen, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation. |
1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå som inrättats av kommissionen, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation. Vid behov ska råd även ges av offentliga tjänster som t.ex. Europeiska utrikestjänsten. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Full hänsyn ska även tas till relevanta aspekter inom dagordningar för forskning och innovation som fastställts inom ramen för europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap. |
2. Full hänsyn ska även tas till relevanta aspekter inom dagordningar för forskning och innovation som fastställts inom ramen för europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering, europeiska innovationspartnerskap och europeiska organ som arbetar med forskningsprogram, såsom Europeiska försvarsbyrån och Europeiska rymdorganisationen. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. Det måste säkerställas att det inte föreligger några intressekonflikter mellan en rådgivande roll och deltagandet i Horisont 2020. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare samt synergier mellan civil och militär teknik, särskilt genom att underlätta forskning och innovation med flera tillämpningsområden och överbryggningsteknik. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt, underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare samt uppnå ett tillräckligt teknologiskt oberoende på europeisk nivå. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. Horisont 2020 ska inte omfatta rättsliga enheter (inbegripet eventuella anknutna enheter) vars deltagande, genom de mål som de eftersträvar, etableringsort, verksamhet eller plats för verksamhet, skulle innebära att unionen erkänner som laglig, eller ger stöd eller bistånd till att upprätthålla, en situation som har skapats genom allvarliga brott mot internationell rätt (inklusive internationell humanitärrätt) där brotten har fastställts i en resolution från FN:s säkerhetsråd eller i en dom eller ett rådgivande yttrande från Internationella domstolen. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Verksamhet för forskning och innovation som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska [enbart] vara inriktad på civila tillämpningar. |
2. Verksamhet för forskning och innovation som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska i första hand vara inriktad på civila tillämpningar. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram. |
(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram. Vid varje form av samarbete med tredjeländer ska hänsyn tas till unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitiska intressen. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Dessutom ska horisontell och övergripande verksamhet för att främja strategisk utveckling av internationellt samarbete genomföras inom Horisont 2020 enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen” i punkt 6.3.2 d i del III i bilaga I. |
3. Dessutom ska horisontell och övergripande verksamhet för att främja strategisk utveckling av samarbete och insatser för att främja synergier mellan forskningsprogram som drivs av andra organ, såsom Europeiska försvarsbyrån och Europeiska rymdorganisationen, genomföras inom målen ”Europa i en föränderlig värld – inkluderande och, innovativa samhällen” och ”Trygga samhällen – Skydda EU:s och EU‑medborgarnas frihet och säkerhet” i punkt 6.3.2 d respektive punkt 6.3.3 a–e i del III i bilaga I. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Kommissionen ska rapportera om och sprida resultaten av denna övervakning. |
2. Kommissionen ska rapportera om och sprida resultaten av denna övervakning. Resultaten ska framför allt överlämnas till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Bilaga I – Huvuddragen för de särskilda målen och verksamheterna – stycke 14 – led f | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(f) Inkluderande, innovativa och trygga samhällen. |
(f) Europa i en föränderlig värld – inkluderande och innovativa samhällen |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Bilaga I – Huvuddragen för de särskilda målen och verksamheterna – stycke 14 – led fa (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(fa) Trygga samhällen – Att skydda EU:s och EU-medborgarnas frihet och säkerhet |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Bilaga I – Huvuddragen för de särskilda målen och verksamheterna – stycke 16 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell och regional nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning. Dessutom ska övergripande stöd för internationellt samarbete tillhandahållas enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. |
Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Europa i en föränderlig värld – inkluderande och innovativa samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell och regional nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning. Dessutom ska övergripande stöd för internationellt samarbete tillhandahållas enligt det särskilda målet ”Europa i en föränderlig värld – inkluderande och innovativa samhällen”. |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Bilaga I – Huvuddragen för de särskilda målen och verksamheterna – stycke 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen” omfattar även en verksamhet för att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan med särskilda åtgärder för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner i unionen. |
Det särskilda målet ”Europa i en föränderlig värld – inkluderande och innovativa samhällen” omfattar även en verksamhet för att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan med särskilda åtgärder för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner i unionen. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa verksamheter kommer att bidra till målen för flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020 – Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa – samt målen för unionens rymdpolitik. |
Dessa verksamheter kommer att bidra till målen för flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020 – Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa – samt målen för unionens två rymdpolitiska flaggskepp Galileo och GMES. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.6.3 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Ett avsevärt ökat utnyttjande av data från europeiska satelliter kan åstadkommas om en samordnad ansträngning görs för att samordna och organisera bearbetning, validering och standardisering av rymddata. Innovationer inom hantering och spridning av data kan också säkerställa en högre avkastning på investeringar i rymdinfrastruktur, samt bidra till att ta itu med samhällsutmaningar, i synnerhet om de samordnas i en global insats som t.ex. genom det globala systemet av jordobservationssystem, det europeiska systemet för satellitnavigering Galileo eller IPCC för klimatförändringsfrågor. |
(c) Ett avsevärt ökat utnyttjande av data från europeiska satelliter kan åstadkommas om en samordnad ansträngning görs för att samordna och organisera bearbetning, validering och standardisering av rymddata. Innovationer inom hantering och spridning av data kan också säkerställa en högre avkastning på investeringar i rymdinfrastruktur, samt bidra till att ta itu med samhällsutmaningar, i synnerhet om de samordnas i en global insats som t.ex. genom det globala systemet av jordobservationssystem och unionens bidrag till GMES, det europeiska systemet för satellitnavigering Galileo eller IPCC för klimatförändringsfrågor. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1 – punkt 1.2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Sjukdomar och funktionshinder kan inte stoppas av nationsgränser. En lämplig insats på europeisk nivå i form av forskning och innovation kan och bör utgöra ett viktigt bidrag till att lösa dessa problem, skapa bättre hälsa och välbefinnande för alla och placera Europa som ledare på de snabbt expanderande globala marknaderna för innovationer för hälsa och välbefinnande. |
Sjukdomar och funktionshinder kan inte stoppas av nationsgränser. En lämplig insats på europeisk nivå i form av forskning och innovation i partnerskap med tredjeländer kan och bör utgöra ett viktigt bidrag till att lösa dessa globala problem, vilket skulle bidra till uppnåendet av millennieutvecklingsmålen, skapa bättre hälsa och välbefinnande för alla och placera Europa som ledare på de snabbt expanderande globala marknaderna för innovationer för hälsa och välbefinnande. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1 – punkt 1.2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Insatsen är beroende av spetskompetens inom forskningen för att förbättra våra grundläggande kunskaper om hälsa, sjukdomar, funktionshinder, utveckling och åldrande (inbegripet förväntad livslängd), och av en sammanhängande och omfattande överföring av genererad kunskap till innovativa, skalbara och effektiva produkter, strategier, åtgärder och tjänster. Dessa utmaningar är relevanta i hela Europa, och i många fall även globalt, och därför krävs en reaktion som kännetecknas av långsiktigt och samordnat stöd till samarbete mellan framstående, tvärvetenskapliga och sektorsövergripande grupper. |
Insatsen är beroende av spetskompetens inom forskningen för att förbättra våra grundläggande kunskaper om hälsa, sjukdomar, funktionshinder, utveckling och åldrande (inbegripet förväntad livslängd), och av en sammanhängande och omfattande överföring av genererad kunskap till innovativa, skalbara, effektiva och tillgängliga produkter, strategier, åtgärder och tjänster. Dessa utmaningar är relevanta i hela Europa, och i många fall även globalt, och därför krävs en reaktion som kännetecknas av långsiktigt och samordnat stöd till samarbete mellan framstående, tvärvetenskapliga och sektorsövergripande grupper. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
6. Inkluderande, innovativa och trygga samhällen |
6. EUROPA I EN FÖRÄNDERLIG VÄRLD – INKLUDERANDE OCH INNOVATIVA SAMHÄLLEN |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet är att främja inkluderande, innovativa och trygga europeiska samhällen i en tid av oerhörda omvandlingar och växande globala ömsesidiga beroendeförhållanden. |
Det särskilda målet är att främja inkluderande och innovativa europeiska samhällen i en tid av oerhörda omvandlingar och växande globala ömsesidiga beroendeförhållanden. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.1 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
För det tredje drabbas medborgarna i allt större utsträckning av många former av otrygghet, t.ex. brott, våld, terrorism, it-attacker, integritetsövergrepp och andra former av sociala och ekonomiska störningsmoment. Enligt uppskattningar är upp till 75 miljoner människor direkt utsatta för brott varje år i Europa. De direkta kostnaderna för brottslighet, terrorism, olaglig verksamhet, våld och katastrofer i Europa har för 2010 beräknats till minst 650 miljarder euro (ca 5 % av unionens BNP). Ett levande exempel på följderna av terrorism är attacken mot Twin Towers på Manhattan den 11 september 2001. Tusentals människor miste livet och man uppskattar att denna händelse orsakade förluster på 35 miljarder US-dollar i Förenta staternas produktivitet, 47 miljarder US-dollar i total produktion och en ökning av arbetslösheten med nästan 1 % under påföljande kvartal. Medborgare, företag och institutioner är i allt högre grad delaktiga i digital interaktion och digitala transaktioner på sociala, finansiella och kommersiella områden, men utvecklingen av internet har också lett till it-brottslighet som omfattar miljarder euro varje år, och integritetsbrott som påverkar enskilda eller sammanslutningar över hela kontinenten. Den ökade otryggheten i vardagen och oväntade händelser påverkar troligen människors tilltro inte bara till institutioner utan även till varandra. |
utgår |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
För att inkluderande, innovativa och trygga samhällen ska kunna byggas behöver Europa åtgärder som innebär utveckling av ny kunskap, teknik och kapacitet samt kartläggning av politiska alternativ. Sådana försök kommer att hjälpa Europa att hantera sina utmaningar, inte bara internt utan också som global aktör på den internationella scenen. Detta kommer i sin tur också att hjälpa medlemsstaterna att dra nytta av erfarenheter på annat håll och göra det möjligt för dem att bättre fastställa sina egna särskilda åtgärder som motsvarar deras respektive sammanhang. |
För att inkluderande och innovativa samhällen ska kunna byggas behöver Europa åtgärder som innebär utveckling av ny kunskap, teknik och kapacitet samt kartläggning av politiska alternativ. Sådana försök kommer att hjälpa Europa att hantera sina utmaningar, inte bara internt utan också som global aktör på den internationella scenen. Detta kommer i sin tur också att hjälpa medlemsstaterna att dra nytta av erfarenheter på annat håll och göra det möjligt för dem att bättre fastställa sina egna särskilda åtgärder som motsvarar deras respektive sammanhang. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.2 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Unionens stöd inom ramen för denna utmaning kommer således att stödja utveckling, genomförande och anpassning av unionens viktigaste politikområden, särskilt Europa 2020-strategins prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken och strategin för inre säkerhet i unionen, inbegripet strategier för förebyggande av katastrofer och katastrofinsatser. Samordning med gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder kommer att eftersträvas. |
Unionens stöd inom ramen för denna utmaning kommer således att stödja utveckling, genomförande och anpassning av unionens viktigaste politikområden, särskilt Europa 2020-strategins prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla. Samordning med gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder kommer att eftersträvas. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.3 – punkt 6.3.2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att främja utvecklingen av innovativa samhällen och strategier i Europa genom deltagande av medborgare, företag och användare inom forskning och innovation och främjande av samordnad forskning och innovationspolitik inom ramen för globaliseringen. Särskilt stöd kommer att avsättas för utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och utvecklingen av ramvillkor för innovation. |
Syftet är att främja utvecklingen av innovativa samhällen och strategier i Europa genom deltagande av medborgare, organisationer i det civila samhället, företag och användare inom forskning och innovation och främjande av samordnad forskning och innovationspolitik inom ramen för globaliseringen. Särskilt stöd kommer att avsättas för utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och utvecklingen av ramvillkor för innovation. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.3.3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
6.3.3. Trygga samhällen |
utgår |
|
Målet är att stödja unionens politik för inre och yttre säkerhet och säkerställa it-säkerhet, förtroende och integritet på den digitala inre marknaden och samtidigt förbättra konkurrenskraften för unionens säkerhets-, IKT- och tjänsteindustrier. Detta ska ske genom utveckling av innovativ teknik och innovativa lösningar som tar itu med luckor i säkerheten och leder till förebyggande av säkerhetshot. Dessa problemorienterade åtgärder kommer att integrera kraven från olika slutanvändare (privatpersoner, företag och förvaltningar, inbegripet nationella och internationella myndigheter, civilskydd, brottsbekämpning, gränsbevakning osv.) för att ta hänsyn till utvecklingen av säkerhetshot och integritetsskydd och nödvändiga samhälleliga aspekter. |
|
|
Verksamheten ska vara inriktad på att |
|
|
(a) bekämpa brottslighet och terrorism, |
|
|
(b) förstärka säkerheten genom gränsförvaltning, |
|
|
(c) tillhandahålla it-säkerhet, |
|
|
(d) öka Europas förmåga att stå emot kriser och katastrofer, |
|
|
(e) säkerställa integritet och frihet på internet och öka säkerhetens samhällsdimension. |
|
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
6a. TRYGGA SAMHÄLLEN – ATT SKYDDA EU:S OCH EU-MEDBORGARNAS FRIHET OCH SÄKERHET |
|
|
6a.1. Särskilt mål |
|
|
Det särskilda målet är att främja säkra europeiska samhällen i en tid av oerhörda omvandlingar och växande globala ömsesidiga beroendeförhållanden och hot, samtidigt som detta stärker den europeiska kulturen med frihet och rättvisa. |
|
|
Det finns en allmänt spridd känsla av otrygghet, t.ex. på grund av brott, våld, terrorism, naturkatastrofer och katastrofer som orsakats av människor, it-attacker, integritetsövergrepp eller andra former av sociala och ekonomiska störningsmoment. Detta påverkar allmänheten direkt och har mer omfattande konsekvenser för begreppen tilltro, omsorg och kommunikation, och det hänger ihop med i vilken grad samhället är förberett och organiserat. |
|
|
Enligt uppskattningar är förmodligen uppemot 75 miljoner människor direkt utsatta för brott varje år i Europa1. De direkta kostnaderna för brottslighet, terrorism, olaglig verksamhet, våld och katastrofer i Europa har för 2010 beräknats till minst 650 miljarder euro (ca 5 % av unionens BNP). Ett tydligt exempel på följderna av terrorism är attacken mot Twin Towers på Manhattan den 11 september 2001. Tusentals människor miste livet, och man uppskattar att denna händelse orsakade förluster på 35 miljarder US-dollar i Förenta staternas produktivitet, 47 miljarder US-dollar i total produktion och en ökning av arbetslösheten med nästan 1 % under påföljande kvartal. Attacken fick även betydande kulturella och globala konsekvenser. Medborgare, företag och institutioner är i allt högre grad delaktiga i digital interaktion och digitala transaktioner på sociala, finansiella och kommersiella områden, men utvecklingen av internet har också lett till it-brottslighet som omfattar miljarder euro varje år, och integritetsbrott som påverkar enskilda eller sammanslutningar över hela kontinenten. Genom otrygghetens förändrade karaktär och förändringen av hur den uppfattas i vardagen påverkas troligen människors tilltro inte bara till institutioner utan även till varandra. |
|
|
För att förutse, förebygga och hantera dessa hot krävs utveckling och användning av innovativa tekniker, lösningar, prognosverktyg och kunskap, stimulans av samarbete mellan leverantörer och användare, nya lösningar för civil säkerhet, förbättrad konkurrenskraft för den europeiska säkerhetsindustrin och de europeiska säkerhetstjänsterna, inbegripet IKT‑industrin, samt förebyggande och motverkande av brott mot integritet och mänskliga rättigheter på internet eller någon annanstans samtidigt som medborgarna i Europa måste garanteras enskilda rättigheter och frihet. |
|
|
Inom ramen för denna utmaning kommer Horisont 2020 att stödja forskning i teknik som används på det civila och militära området samt forskning som är inriktad på EU-resurser som är relevanta på båda dessa områden. I detta syfte ska säkerhetsforskningen omfatta intern och yttre säkerhet, inklusive den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, och stödja all teknik med flera tillämpningsområden genom att, om nödvändigt, göra Europeiska försvarsbyrån delaktig i kommissionens arbete. I samband med genomförandet av teknisk forskning och innovation samt gemensam forskning och utveckling inom ramen för denna utmaning kommer särskild hänsyn att ägnas aspekter som rör standardisering, verklig interoperabilitet, viktig möjliggörande teknik, strategiskt oberoende och försörjningstrygghet genom att stödja kompetens och innovation i den tekniska försörjningskedjan. |
|
|
Slutligen, eftersom säkerhetspolitiken bör samverka med olika typer av social politik, kommer en starkare samhällsdimension inom säkerhetsforskningen att vara en viktig aspekt av denna utmaning. |
|
|
6a.2. Motivering och mervärde för unionen |
|
|
Säkerheten är en legitim angelägenhet för Europa och dess medborgare och är i detta avseende en stor utmaning för samhället. Unionen, dess medborgare, industri och internationella partner är utsatta för många olika typer av säkerhetshot, såsom kriminalitet, terrorism, olaglig handel och krissituationer som beror på katastrofer som orsakats av människor eller naturkatastrofer. Dessa hot kan vara gränsöverskridande och vara inriktade på fysiska mål eller cyberrymden, och attackerna kan komma från vitt skilda håll. Attacker mot offentliga myndigheters eller privata organs informations- och kommunikationssystem underminerar till exempel inte bara medborgarnas förtroende för informations- och kommunikationssystem utan leder även till direkta ekonomiska förluster och förlorade affärsmöjligheter och kan allvarligt påverka kritisk infrastruktur och kritiska tjänster som energi, luftfart och övrig transport, vatten- och livsmedelsförsörjning, hälsa, finans eller telekommunikationer. |
|
|
Dessa risker kan hota vårt samhälle i dess innersta grundvalar. Teknik och kreativ formgivning kan ge ett viktigt bidrag vid de eventuella insatser som detta kräver. Ändå bör nya lösningar utvecklas, samtidigt som man måste ta hänsyn till om sättet är lämpligt och om lösningarna är adekvata för samhällets behov, särskilt med avseende på säkerställandet av medborgarnas grundläggande rättigheter och friheter. |
|
|
Dessutom utgör säkerheten även en stor ekonomisk utmaning. Säkerhetsmarknaden har ett värde på ungefär 100 miljarder euro per år globalt sett, varav Europas andel utgör mellan 25 % och 35 %. Dessutom är det en snabbt växande marknad trots den nuvarande ekonomiska krisen. Med tanke på den potentiella påverkan som vissa hot har på tjänster, nätverk och företag har lämpliga säkerhetslösningar blivit viktiga för ekonomin och konkurrenskraften för Europas tillverkningsindustri. |
|
|
Unionens stöd inom ramen för denna utmaning kommer således att stödja utveckling, genomförande och anpassning av unionens viktigaste politikområden, särskilt Europa 2020‑strategins prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla, den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, inbegripet den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, strategin för inre säkerhet i unionen, inbegripet strategier för förebyggande av katastrofer och katastrofinsatser, och En digital agenda för Europa. Samordning med gemensamma forskningscentrumets direkta åtgärder kommer att eftersträvas. |
|
|
Med beaktande av säkerhetens särskilda krav kommer specifika arrangemang att göras för organisation och styrning, bland annat med den kommitté som avses i artikel 9 i rådets beslut om inrättande av det särskilda programmet för genomförande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020). Sekretessbelagda uppgifter och annan typ av känslig information som rör säkerhet kommer att skyddas, och särskilda krav och villkor för internationellt samarbete kan anges i arbetsprogrammen. Detta kommer också att återspeglas i organisationen av programarbetet och styrningen för denna utmaning, inbegripet kommittéförfaranden. |
|
|
Slutligen, eftersom de forskningsinsatser som görs inom ramen för denna utmaning kommer att vara inriktade på både säkerhets- och försvarssektorn, kommer samarbete med Europeiska försvarsbyrån att eftersträvas aktivt i alla aspekter med koppling till genomförandet av denna utmaning. I detta syfte bör Europeiska försvarsbyrån delta i förvaltningen, organisationen och styrningen av denna utmaning, inbegripet interna samråd och kommittéförfaranden. Samordningsmekanismer med andra relevanta EU-byråer, som till exempel Frontex, Emsa och Europol, ska också stärkas ytterligare i syfte att förbättra samordningen mellan EU-program och EU-politik inom såväl inre som yttre säkerhet, samt andra EU-initiativ. |
|
|
6a.3. Huvuddragen för verksamheten |
|
|
Målet är att stödja unionens politik för inre och yttre säkerhet och säkerställa it-säkerhet, förtroende och integritet på den digitala inre marknaden och samtidigt förbättra konkurrenskraften för unionens säkerhetsindustri och säkerhetstjänster, inbegripet IKT-industrin. Verksamheten kommer också att vara inriktad på forskning och utveckling av nästa generation innovativa lösningar genom att utarbeta nya koncept och former samt driftskompatibla standarder. Detta ska ske genom utveckling av innovativ teknik och innovativa lösningar som tar itu med luckor i säkerheten och leder till minskade risker vid säkerhetshot. Dessa problemorienterade åtgärder kommer att integrera kraven från olika slutanvändare (privatpersoner, företag och förvaltningar, inbegripet nationella och internationella myndigheter, civilskydd, brottsbekämpning, gränsbevakning osv.) för att ta hänsyn till utvecklingen av säkerhetshot och integritetsskydd och nödvändiga samhälleliga aspekter. |
|
|
Mer konkret kommer Horisont 2020 att stödja forskning om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken enligt följande: |
|
|
i) Horisont 2020 kommer att stödja effektiv teknisk övervakning av ny teknik som avsevärt kan ändra framtida säkerhets- och försvarsresurser eller säkerhetsmiljön. Med utgångspunkt i denna övervakning kommer omstörtande och mycket lönsam forskning att överbrygga klyftan mellan innovativa koncept och banbrytande upptäckter och deras användning på säkerhets- och försvarsområdet. |
|
|
ii) Horisont 2020 kommer att stödja gemensam forsknings- och utvecklingsverksamhet med särskild inriktning som genomförs av flera medlemsstater, med deltagande av unionen i enlighet med artikel 185 i EUF‑fördraget. Sådana initiativ har till syfte att effektivt förbättra europeiska resurser som uppfyller medlemsstaternas och unionens politiska mål genom att omvandla teknik till verkliga system, godkända genom tester och demonstrationer. Sådant samarbete kommer att bygga på medlemsstaternas initiativ. |
|
|
Verksamheten ska vara inriktad på att |
|
|
a) öka skyddet av medborgarna – bekämpa kriminalitet och terrorism, |
|
|
b) skydda och förbättra motståndskraften hos kritisk infrastruktur, |
|
|
c) förstärka säkerheten genom gränsförvaltning och sjöfartsskydd, |
|
|
d) säkerställa och förbättra cybersäkerhet, |
|
|
e) öka Europas motståndskraft mot kriser och katastrofer, |
|
|
f) förstärka den samhälleliga dimensionen av säkerhet och säkerställa integritet och frihet på internet, |
|
|
g) förbättra förmågan att genomföra uppdrag och operationer inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken. |
|
|
_____________
|
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.12.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
AFET 15.3.2012 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Sophocles Sophocleous 4.9.2012 |
||||
|
Tidigare föredragande av yttrande |
Kyriakos Mavronikolas |
||||
|
Behandling i utskott |
21.6.2012 |
11.7.2012 |
17.9.2012 |
|
|
|
Antagande |
18.9.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
37 7 0 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jerzy Buzek, Tarja Cronberg, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Anna Ibrisagic, Liisa Jaakonsaari, Anneli Jäätteenmäki, Jelko Kacin, Ioannis Kasoulides, Tunne Kelam, Maria Eleni Koppa, Eduard Kukan, Vytautas Landsbergis, Krzysztof Lisek, Sabine Lösing, Mario Mauro, Francisco José Millán Mon, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Norica Nicolai, Raimon Obiols, Kristiina Ojuland, Justas Vincas Paleckis, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Cristian Dan Preda, Fiorello Provera, György Schöpflin, Werner Schulz, Marek Siwiec, Sophocles Sophocleous, Charles Tannock, Inese Vaidere, Geoffrey Van Orden, Sir Graham Watson |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Christian Ehler, Diogo Feio, Kinga Gál, Emilio Menéndez del Valle, Norbert Neuser, Alf Svensson, Indrek Tarand |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Martin Ehrenhauser, Judith Sargentini |
||||
YTTRANDE från utskottet för utveckling (5.9.2012)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
(COM(2011)0809 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD))
Föredragande: Bill Newton Dunn
KORTFATTAD MOTIVERING
Genom Horisont 2020-paketet inrättas ett enhetligt ramprogram för EU:s stöd till forsknings- och innovationsverksamhet för perioden 2014–2012.
De övergripande målen är att bidra till genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla, förbättra kopplingen mellan grundläggande forskning och innovation till marknaden, förenkla reglerna för deltagande och göra de små och medelstora företagen alltmer delaktiga.
Föredraganden anser att del III om samhällsutmaningar är den mest betydelsefulla delen för utvecklingsutskottets arbete. Denna del avser områden som hälsa, livsmedelstrygghet, biologisk mångfald, klimatförändringar samt resurseffektivitet och energieffektivitet. Den omfattar en specifik, övergripande fokusering på främjande av internationellt samarbete samtidigt som den uttryckligen erkänner att alla samhällsutmaningar är av global karaktär. Denna del får de största budgetanslagen av de tre delar som fastställts.
Det finns många aspekter i kommissionens förslag som bör välkomnas, särskilt fokuseringen på stöd för hela cykeln allt ifrån grundläggande forskning till innovation och kommersialisering på marknaden. Betoningen av samhällsutmaningarnas internationella karaktär välkomnas också, men den behöver klargöras och stärkas betydligt.
Föredraganden har valt att fokusera ändringsförslagen på följande prioriteringar:
· Se till att Horisont 2020 är öppet för aktörer i utvecklingsländerna både när det gäller deltagande i projekt och verksamhet och tillgång till projektresultat, samt undvika att ”fästning Europa”-tanken blir tongivande i förordningen.
· Stärka potentialen hos de åtgärder som planerats inom samhällsutmaningen ”Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande” att bidra till internationella hälsokrav, särskilt bekämpning av fattigdomsrelaterade och förbisedda infektionssjukdomar. Föredraganden skulle vilja att ett fast anslag från denna hälsopolitiska budget avsätts för åtgärder som syftar till att bekämpa alla fattigdomsrelaterade och förbisedda sjukdomar.
· Garantera att EU:s externa och utvecklingspolitiska prioriteringar och åtaganden beaktas, i synnerhet på områdena klimatförändringar, biologisk mångfald, resurseffektivitet och energieffektivitet, samt särskilt påminna om rymdforskningens bidragande roll vid antagandet av dessa utmaningar.
Allt detta gynnar både EU och dess partner i tredjeländer, och följer också principen om konsekvent politik för utveckling. Dessutom är samarbete på forskningsområdet en form av samarbete som skulle kunna vara mycket användbar för dessa länder, särskilt medelinkomstländer, som inte längre kan utnyttja EU:s bilaterala stöd inom det nya instrumentet för utvecklingssamarbete 2014–2020.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel. |
(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande både i unionen, associerade länder och tredjeländer bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 20 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och stärka allmänhetens förtroende för vetenskapen bör Horisont 2020 främja ett välinformerat engagemang bland medborgarna och det civila samhället i frågor rörande forskning och innovation genom att främja vetenskaplig utbildning, genom att göra vetenskapliga kunskaper mer tillgängliga, genom att planera för forskning och innovation på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och genom att underlätta deras deltagande i verksamheten inom Horisont 2020. |
(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle bör Horisont 2020 främja ett välinformerat engagemang bland medborgarna och det civila samhället i forsknings- och innovationsprocessen samt underlätta deras aktiva deltagande i Horisont 2020-aktiviteter, främja vetenskaplig utbildning, garantera efterlevnaden av etisk lagstiftning och främja globalt utarbetande och understödjande av högsta etiska standarder, öka tillgången till och återanvändningen av resultaten från offentligt finansierad forskning, särskilt vetenskapliga publikationer och uppgifter; planera för forskning och innovation och styrelseformer på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och genom att stärka deras deltagande i fastställandet av forskningsprioriteringar för Horisont 2020. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 23a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(23a) All forskning och innovation bygger på att forskare, forskningsinstitut, företag och medborgare världen över kan få fri tillgång till, dela med sig av och använda vetenskaplig information, samtidigt som den immateriella äganderätten respekteras. Detta är särskilt viktigt för aktörer i utvecklingsländer där den lokala forskningskapaciteten måste förbättras och där ländernas samarbete med unionens partner kan bidra till att gemensamma globala utmaningar antas, liksom till unionens spetsforskningskompetens. Ökad rörlighet och ökat utnyttjande av kunskap samt fri tillgång till vetenskapliga publikationer, vilket redan anges i det sjunde ramprogrammet, bör vara den allmänna principen för vetenskapliga publikationer som får offentligt stöd från Horisont 2020. Dessutom bör Horisont 2020 främja fri tillgång till andra vetenskapliga uppgifter som tas fram eller samlas in av offentligt finansierad forskning i syfte att göra fri tillgång till dessa uppgifter till en allmän regel senast 2020. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 24 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i EUF-fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med annat. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget. |
(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i EUF-fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med annat. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget. Etiska principer, såsom Helsingforsdeklarationen, kräver att vetenskapliga uppgifter som producerats eller samlats in genom offentligt finansierad forskning och som avser människor ska offentliggöras, oavsett var detta har gjorts i Europa eller någon annanstans i världen. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 26 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. |
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som hälsa, utbildning, rymden, miljö, hållbar energi, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. Utveckling av synergier med unionens program för yttre åtgärder och utveckling kommer även att bidra till att garantera att Horisont 2020 får så stor verkan som möjligt, samtidigt som principen om en konsekvent politik för utveckling enligt artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt genomförs. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 28 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation. |
(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med internationella, nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 30 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020-målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhällsutmaningar och stödja unionens externa politik och utvecklingspolitik, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. |
(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020-målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhällsutmaningar och stödja unionens externa politik och utvecklingspolitik, bland annat genom att utveckla synergier med externa program. Horisont 2020 bör bidra till unionens internationella åtaganden på området för hållbar utveckling, särskilt uppnåendet av millennieutvecklingsmålen och senare internationellt överenskomna anpassningar av dem. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare, samt främjande av deltagande av forskare från utvecklingsländerna. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1 – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Vetenskapliga uppgifter som producerats eller samlats in genom offentligt finansierad forskning som avser människor, till exempel i samband med kliniska prövningar, ska offentliggöras och tillgängliggöras. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Artikel 18a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 18a |
|
|
Civila samhällsorganisationer |
|
|
1. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att säkerställa att civila samhällsorganisationer på lämpligt sätt deltar (inklusive de som är involverade i utvecklingssamarbete) och berörs av innovation i Horisont 2020. Kvantitativa och kvalitativa bedömningar av civila samhällsorganisationers (inklusive de som är involverade i utvecklingssamarbete) deltagande ska göras som en del av arrangemangen för utvärdering och övervakning. |
|
|
2. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt initiativ som syftar till att öka medvetenheten om och underlätta tillgången till finansiering via Horisont 2020 för civila samhällsorganisationer (inklusive de som är involverade i utvecklingssamarbete). Horisont 2020 och andra unionsfinansierade program, däribland strukturfonderna, ska användas för detta ändamål. |
|
|
3. Civila samhällsorganisationer (inklusive de som är involverade i utvecklingssamarbete) ska höras under genomförandet, planeringen, övervakningen och utvärderingen av Horisont 2020. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Finansiella bidrag från unionen till gemensamma företag som bildats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget inom ramen för sjunde ramprogrammet, med förbehåll för ändring av de grundläggande rättsakterna för dem, till nya offentlig-privata partnerskap som inrättats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget, och till andra finansieringsorgan som avses i artikel [55.1 b v eller vii] i förordning (EU) nr XX/2012 [nya budgetförordningen]. Denna form av partnerskap ska endast tillämpas då omfattningen av de eftersträvade målen och storleken på de resurser som krävs motiverar det. |
(a) Finansiella bidrag från unionen till gemensamma företag som bildats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget inom ramen för det sjunde ramprogrammet, med förbehåll för ändring av de grundläggande rättsakterna, till nya offentlig-privata partnerskap som inrättats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget, till andra befintliga nyskapande forsknings- och innovationspartnerskap såsom produktutvecklingspartnerskap och till andra finansieringsorgan som avses i artikel [55.1 b v eller vii] i förordning (EU) nr XX/2012 [nya budgetförordningen]. Denna form av partnerskap ska endast tillämpas då omfattningen av de eftersträvade målen och storleken på de resurser som krävs motiverar det. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 3 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Effekternas omfattning för industrins konkurrenskraft, hållbar tillväxt och socioekonomiska frågor. |
(b) Effekternas omfattning för industrins konkurrenskraft, hållbar tillväxt och socioekonomiska frågor samt samhällsutmaningar som är globala till sin natur. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 3a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
3a. Reglerna för deltagande och spridning avseende offentlig-privata partnerskap som skapats eller finansieras med hjälp av Horisont 2020 ska fullt ut överensstämma med reglerna i förordning (EU) nr .../... [budgetförordningen] samt reglerna i förordning (EU) nr .../... [regler för deltagande och spridning i Horisont 2020] och alla undantag som där föreskrivs. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1 – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Enheter som är etablerade i tredjeländer och internationella organisationer ska kunna delta i indirekta åtgärder inom Horisont 2020 i enlighet med de villkor som fastställs i förordning (EU) nr XX/XX [regler för deltagande]. Internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer ska främjas inom Horisont 2020 och mellan dess olika delar för att uppnå särskilt följande mål: |
1. Enheter som är etablerade i tredjeländer och internationella organisationer ska kunna delta i indirekta åtgärder inom Horisont 2020 i enlighet med de villkor som fastställs i förordning (EU) nr XX/XX [regler för deltagande]. Internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer ska främjas inom och integreras i Horisont 2020 för att uppnå särskilt följande mål: |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram. |
(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik i enlighet med det europeiska samförståndet om utveckling och förändringsagendan, som komplement till externa program och utvecklingsprogram och som bidrag till uppfyllandet av internationella åtaganden om hållbar utveckling, särskilt uppnåendet av millennieutvecklingsmålen och senare internationellt överenskomna anpassningar av dem. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Riktade insatser med målet att främja samarbete med särskilda tredjeländer eller grupper av tredjeländer ska genomföras på grundval av gemensamt intresse och ömsesidig nytta, med hänsyn till deras vetenskapliga och tekniska kapacitet och marknadsmöjligheter, och den förväntade effekten. |
2. Riktade insatser med målet att främja samarbete med särskilda tredjeländer eller grupper av tredjeländer ska genomföras på grundval av gemensamt intresse och ömsesidig nytta, med hänsyn till deras vetenskapliga och tekniska kapacitet och marknadsmöjligheter, deras utvecklingsbehov och den förväntade effekten. Hit hör bl.a. insatser för att stärka forskningskapaciteten i utvecklingsländerna och samarbetsåtgärder som är inriktade på utvecklingsländernas särskilda behov på bl.a. hälsoområdet, inbegripet forskning om försummade sjukdomar och epidemier, liksom på jordbruks-, fiske- och miljöområdet. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Prioriteringar inom samarbetet ska beakta utvecklingen inom unionens politik och möjligheter till samarbete med tredjeländer samt möjliga brister i tredjeländers system för immateriell äganderätt. |
Prioriteringar inom samarbetet ska beakta utvecklingen inom unionens politik, medräknat den externa politiken och utvecklingspolitiken, möjligheter till samarbete med tredjeländer samt möjliga brister i tredjeländers system för immateriell äganderätt. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2 – stycke 3a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Samordningspolitiken ska dessutom föras i överensstämmelse med migrations-, asyl- och utvecklingspolitiken, för att undvika kompetensflykt från utvecklingsländerna. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Europeiska kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder beträffande Horisont 2020, inbegripet kommunikationsåtgärder beträffande projekt som får stöd samt resultat. Budgetmedel som anslagits för kommunikation inom ramen för Horisont 2020 ska även bidra till att täcka gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar, under förutsättning att de har ett samband med det övergripande målet för denna förordning. |
Europeiska kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder beträffande Horisont 2020, inbegripet kommunikationsåtgärder beträffande projekt som får stöd samt resultat. För att öka rörligheten och utnyttjandet av kunskap samt maximera forskningsinsatsernas effektivitet bör fri tillgång på internet till vetenskapliga publikationer, vilket redan anges i det sjunde ramprogrammet, vara den allmänna principen för vetenskapliga publikationer och forskning som får offentligt stöd från Horisont 2020. Fri tillgång till vetenskapliga uppgifter som produceras eller samlas in genom forskning som finansieras via Horisont 2020 ska främjas och prövas. Budgetmedel som anslagits för kommunikation inom ramen för Horisont 2020 ska även bidra till att täcka gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar, under förutsättning att de har ett samband med det övergripande målet för denna förordning. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 3 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner eller typer av deltagare som är underrepresenterade. |
(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner eller typer av deltagare som deltar i relativt låg grad, såsom forskare från utvecklingsländer eller tredjeländer. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
All verksamhet ska utgå ifrån att anta utmaningar, med fokus på politiska prioriteringar utan att på förhand fastställa det exakta valet av teknik eller lösningar som bör utvecklas. Tonvikten ska ligga på att samla en kritisk massa av resurser och kunskap avseende olika områden, typer av teknik och vetenskapliga ämnesområden för att man ska kunna ta itu med utmaningarna. Verksamheterna ska omfatta hela cykeln från forskning till marknad, med en ny inriktning på innovationsrelaterad verksamhet, såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar, stöd för offentlig upphandling, utformning, slutanvändarinriktad innovation, social innovation och införandet på marknaden av innovationer. |
All verksamhet ska utgå ifrån att anta utmaningar, med fokus på politiska prioriteringar utan att på förhand fastställa det exakta valet av teknik eller lösningar som bör utvecklas. Tonvikten ska ligga på att samla en kritisk massa av resurser och kunskap avseende olika områden, typer av teknik och vetenskapliga ämnesområden för att man ska kunna ta itu med utmaningarna. Verksamheterna ska omfatta hela cykeln från forskning till marknad, med en ny inriktning på innovationsrelaterad verksamhet, såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar, stöd för offentlig upphandling, utformning och slutanvändarinriktad innovation. Tonvikten ska alltmer ligga på användning av innovativa metoder för forskningsfinansiering, såsom innovationspriser för att finansiera denna verksamhet. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 15a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Med tanke på att utmaningarna har en global karaktär och är nära förknippade med unionens externa politik och internationella åtaganden, ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning. Dessutom ska övergripande stöd för internationellt samarbete tillhandahållas enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. |
(Det sista stycket i bilaga I – stycke 16 i kommissionens text – har ändrats och blir ett nytt stycke 15a.) | |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 16 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell och regional nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning. Dessutom ska övergripande stöd för internationellt samarbete tillhandahållas enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. |
Samhällsvetenskap och humaniora, medräknat frågor om tillgång till utbildning samt sociala och kulturella rättigheter, ska ingå som en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell och regional nivå samt inom unionen. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 1.3 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
EFR ska därför sträva efter att senast 2020 kunna visa att de bästa forskarna deltar i EFR:s ansökningsomgångar, att finansiering från EFR direkt har lett till vetenskapliga publikationer av högsta kvalitet och till kommersialisering och tillämpning av innovativ teknik och innovativa idéer, och att EFR på ett avsevärt sätt har bidragit till att göra Europa till en mer attraktiv miljö för världens bästa forskare. I synnerhet ska EFR sträva efter en mätbar förbättring av unionens placering inom den översta procenten av världens mest citerade publikationer. Dessutom ska EFR sträva efter en betydande ökning av antalet utmärkta forskare från länder utanför Europa som finansieras av EFR och specifika förbättringar av institutionell praxis och nationella strategier för att stödja toppforskare. |
EFR ska därför sträva efter att senast 2020 kunna visa att de bästa forskarna deltar i EFR:s ansökningsomgångar, att finansiering från EFR direkt har lett till vetenskapliga publikationer av högsta kvalitet och till kommersialisering och tillämpning av innovativ teknik och innovativa idéer, och att EFR på ett avsevärt sätt har bidragit till att göra Europa till en mer attraktiv miljö för världens bästa forskare. I synnerhet ska EFR sträva efter en mätbar förbättring av unionens placering inom den översta procenten av världens mest citerade publikationer. Dessutom ska EFR sträva efter en betydande ökning av antalet utmärkta forskare från länder utanför Europa som finansieras av EFR genom stöd till unga forskare från utvecklingsländer, och efter specifika förbättringar av institutionell praxis och nationella strategier för att stödja toppforskare. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Bilaga I – del I – led 3.3 – led b – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Huvudverksamheten ska vara att uppmuntra erfarna forskare att genom rörlighet utvidga eller fördjupa sina kunskaper genom att skapa attraktiva karriärmöjligheter vid universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper i och utanför Europa. Möjligheter att återuppta forskarkarriären efter ett avbrott ska också främjas. |
Huvudverksamheten ska vara att uppmuntra erfarna forskare att genom rörlighet utvidga eller fördjupa sina kunskaper genom att skapa attraktiva karriärmöjligheter vid universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper i och utanför Europa, och erbjuda forskare möjligheten att utbildas och förvärva ny kunskap i en forskningsorganisation på hög nivå i tredjeland. Möjligheter att återuppta forskarkarriären efter ett avbrott ska också främjas. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Bilaga I – del I – led 3.3 – led c – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Huvudverksamheten ska vara att stödja kortvarigt utbyte av personal inom forskning och innovation inom ramen för partnerskap mellan universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper, både inom Europa och globalt. Detta kommer att inbegripa att främja samarbete med tredjeländer. |
Huvudverksamheten ska vara att stödja kortvarigt utbyte av personal inom forskning och innovation inom ramen för partnerskap mellan universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper, både inom Europa och globalt. Detta kommer att inbegripa att främja samarbete med tredjeländer och särskilt att stärka vetenskapliga partnerskap mellan unionen och medelinkomstländer samt utvecklingsländer. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Bilaga I – del I – led 4.3 – led c – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet ska vara att stödja partnerskap mellan berörda politiska beslutsfattare och finansieringsorgan, kartlägga och bevaka instrument för beslutsfattande och internationellt samarbete. |
Syftet ska vara att stödja partnerskap mellan berörda politiska beslutsfattare och finansieringsorgan, kartlägga och bevaka instrument för beslutsfattande och internationellt samarbete. Europeiska forskningsinfrastrukturer ska stödjas i sin verksamhet för internationella förbindelser och rådfrågas i processen med att utforma den europeiska strategin för internationellt forskningssamarbete. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 4.3 – led c – stycke 2 a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Forskningsinfrastrukturpartnerskap med utvecklingsländer, till exempel som en del av den gemensamma Afrika-EU-strategin, bör också behandlas. |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Bilaga I – del II – led 1 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa verksamheter kommer att bidra till målen för flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020 – Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa – samt målen för unionens rymdpolitik. |
Dessa verksamheter kommer att bidra till målen för flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020 – Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. De kommer också att bidra till målen för unionens politik och internationella åtaganden på områdena rymdsektorn, hälsa, miljö, energi och livsmedelstrygghet. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Bilaga I – del II – led 1 – stycke 12 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Rymdsektorn växer snabbt och levererar information som är av avgörande betydelse för många områden i det moderna samhället och som uppfyller dess grundläggande krav, bemöter allmängiltiga vetenskapliga frågor och säkrar unionens ställning som en viktig aktör på den internationella scenen. Rymdforskningen ligger till grund för all verksamhet som genomförs på området för rymdfrågor, men är för närvarande uppsplittrad på nationella program som drivs av vissa av unionens medlemsstater. Samordning av och investering i rymdforskning måste ske på unionsnivå (jfr artikel 189 i EUF-fördraget) för att man ska kunna bibehålla konkurrenskraften, bevara unionens rymdbaserade infrastruktur, t.ex. Galileo, och behålla en framtida roll för unionen på rymdområdet. Dessutom är innovativa tjänster och tillämpningar i senare led, som använder information som härrör från rymdområdet, en viktig källa till tillväxt och sysselsättning. |
Rymdsektorn växer snabbt och levererar information som är av avgörande betydelse för många områden i det moderna samhället och som uppfyller dess grundläggande krav, bemöter allmängiltiga vetenskapliga frågor och globala utmaningar som klimatförändringarna samt säkrar unionens ställning som en viktig aktör på den internationella scenen. Rymdforskningen ligger till grund för all verksamhet som genomförs på området för rymdfrågor, men är för närvarande uppsplittrad på nationella program som drivs av vissa av unionens medlemsstater. Samordning av och investering i rymdforskning måste ske på unionsnivå (jfr artikel 189 i EUF-fördraget) för att man ska kunna bibehålla konkurrenskraften, bevara unionens rymdbaserade infrastruktur, t.ex. Galileo, och behålla en framtida roll för unionen på rymdområdet. Dessutom är innovativa tjänster och tillämpningar i senare led, som använder information som härrör från rymdområdet, en viktig källa till tillväxt och sysselsättning, samtidigt som de också bidrar till uppfyllandet av unionens externa mål och internationella åtaganden t.ex. när det gäller humanitära krisinsatser och miljön. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.6.2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Rymden är en viktig men ofta osynlig faktor bakom olika tjänster och produkter av central betydelse för dagens samhälle, t.ex. navigering, kommunikation, väderprognoser och geografisk information. Utformningen och genomförandet av politiken på europeisk, nationell och regional nivå beror i allt högre grad på rymdbaserad information. Den globala rymdsektorn växer snabbt och expanderar till nya regioner (t.ex. Kina och Sydamerika). Den europeiska industrin är för närvarande en betydande exportör av första klassens satelliter för kommersiella och vetenskapliga ändamål. Den ökande globala konkurrensen utmanar Europas position inom detta område. Europa har således intresse av att se till att dess industri fortsätter att blomstra i denna hårt konkurrensutsatta marknad. Dessutom har data från europeiska vetenskapssatelliter lett till några av de största vetenskapliga genombrotten under de senaste årtiondena inom jordobservationer och astronomi. Med denna unika kapacitet har den europeiska rymdsektorn en viktig roll att spela när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020. |
Rymden är en viktig men ofta osynlig faktor bakom olika tjänster och produkter av central betydelse för dagens samhälle, t.ex. navigering, kommunikation, väderprognoser och geografisk information. Utformningen och genomförandet av politiken på europeisk, nationell och regional nivå beror i allt högre grad på rymdbaserad information. Den globala rymdsektorn växer snabbt och expanderar till nya regioner (t.ex. Afrika, Kina och Sydamerika). Den europeiska industrin är för närvarande en betydande exportör av första klassens satelliter för kommersiella och vetenskapliga ändamål. Den ökande globala konkurrensen utmanar Europas position inom detta område. Europa har således intresse av att se till att dess industri fortsätter att blomstra i denna hårt konkurrensutsatta marknad. Dessutom har data från europeiska vetenskapssatelliter lett till några av de största vetenskapliga genombrotten under de senaste årtiondena inom jordobservationer och astronomi. Med denna unika kapacitet har den europeiska rymdsektorn en viktig roll att spela när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 3.3 – led a – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Små och medelstora företag ska stödjas genom Horisont 2020. För detta ändamål ska ett särskilt instrument för små och medelstora företag stegvis och kontinuerligt tillhandahålla stöd som täcker hela innovationscykeln. Instrumentet för små och medelstora företag ska vara inriktat på alla typer av innovativa små och medelstora företag som visar en stark strävan att utveckla, växa och internationalisera. Det ska tillhandahållas för all typ av innovation, inbegripet tjänsteinnovation, icke-teknisk och social innovation. Syftet är att utveckla och utnyttja innovationspotentialen hos små och medelstora företag genom att fylla tomrummet i finansieringen av inledande forskning och innovation med hög risk, stimulera innovation och öka privat kommersialisering av forskningsresultat. |
Små och medelstora företag ska stödjas genom Horisont 2020. För detta ändamål ska ett särskilt instrument för små och medelstora företag stegvis och kontinuerligt tillhandahålla stöd som täcker hela innovationscykeln. Instrumentet för små och medelstora företag ska vara inriktat på alla typer av innovativa små och medelstora företag som visar en stark strävan att utveckla, växa och internationalisera och som vid öppnandet av utländska marknader bedriver en politik som är inriktad på företagens sociala ansvar, särskilt om de är verksamma i utvecklingsländer. Det ska tillhandahållas för all typ av innovation, inbegripet tjänsteinnovation, icke-teknisk och social innovation. Syftet är att utveckla och utnyttja innovationspotentialen hos små och medelstora företag genom att fylla tomrummet i finansieringen av inledande forskning och innovation med hög risk, stimulera innovation och öka privat kommersialisering av forskningsresultat. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, neurologiska och psykiska hälsobesvär, övervikt och fetma och olika funktionella begränsningar är de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa och för tidig död, och medför betydande sociala och ekonomiska kostnader. |
Kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, neurologiska och psykiska hälsobesvär, övervikt och fetma och olika funktionella begränsningar är de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa och för tidig död, och medför betydande sociala och ekonomiska kostnader. Det är mycket viktigt att det finns innovativa modeller, t.ex. innovationspriser, för finansiering och spridning av forskningsrön, för att man ska kunna hantera dessa samhällsutmaningar och för att forskare i EU och övriga världen ska kunna bidra till detta så aktivt och verksamt som möjligt. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1 – stycke 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Infektionssjukdomar (t.ex. hiv/aids, tuberkulos och malaria) är en global angelägenhet och står för 41 % av de 1,5 miljarder funktionsjusterade levnadsåren i världen, med 8 % av dessa i Europa. Framväxande epidemier och hotet från ökad antimikrobiell resistens måste man också förbereda sig inför. |
Infektionssjukdomar (t.ex. hiv/aids, tuberkulos, malaria och försummade sjukdomar) står för 41 % av de 1,5 miljarder funktionsjusterade levnadsåren i världen, med 8 % av dessa i Europa. Nya och på nytt framväxande epidemier och hotet från ökad antimikrobiell resistens måste man också förbereda sig inför. Det särskilda området zoonoser behöver särskilt uppmärksammas här, tillsammans med andra verksamheter som får stöd och som inriktar sig på djurhälsa. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1 – stycke 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Samtidigt blir processerna för utveckling av läkemedel och vaccin allt dyrare och mindre effektiva. Ihållande ojämlikhet i hälsa måste åtgärdas, och tillgång till effektiv och kompetent hälso- och sjukvård måste säkerställas för alla i Europa. |
Samtidigt blir processerna för utveckling av läkemedel och vaccin allt dyrare och mindre effektiva. Ihållande ojämlikhet i hälsa måste åtgärdas, och tillgång till effektiv och kompetent hälso- och sjukvård måste säkerställas globalt, för att säkra bästa möjliga hälsa för alla i Europa. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Sjukdomar och funktionshinder kan inte stoppas av nationsgränser. En lämplig insats på europeisk nivå i form av forskning och innovation kan och bör utgöra ett viktigt bidrag till att lösa dessa problem, skapa bättre hälsa och välbefinnande för alla och placera Europa som ledare på de snabbt expanderande globala marknaderna för innovationer för hälsa och välbefinnande. |
Sjukdomar och funktionshinder kan inte stoppas av nationsgränser. En lämplig insats på europeisk nivå och i partnerskap med tredjeländer i form av forskning och innovation kan och bör utgöra ett viktigt bidrag till att lösa dessa problem som är globala och på så sätt också bidra till att millennieutvecklingsmålen förverkligas, skapa bättre hälsa och välbefinnande för alla och placera Europa som ledare på de snabbt expanderande globala marknaderna för innovationer för hälsa och välbefinnande. |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Insatsen är beroende av spetskompetens inom forskningen för att förbättra våra grundläggande kunskaper om hälsa, sjukdomar, funktionshinder, utveckling och åldrande (inbegripet förväntad livslängd), och av en sammanhängande och omfattande överföring av genererad kunskap till innovativa, skalbara och effektiva produkter, strategier, åtgärder och tjänster. Dessa utmaningar är relevanta i hela Europa, och i många fall även globalt, och därför krävs en reaktion som kännetecknas av långsiktigt och samordnat stöd till samarbete mellan framstående, tvärvetenskapliga och sektorsövergripande grupper. |
Insatsen är beroende av spetskompetens inom forskningen för att förbättra våra grundläggande kunskaper om hälsa, sjukdomar, funktionshinder, utveckling och åldrande (inbegripet förväntad livslängd), och av en sammanhängande och omfattande överföring av genererad kunskap till innovativa, skalbara, effektiva och tillgängliga produkter, strategier, åtgärder och tjänster. Dessa utmaningar är relevanta i hela Europa, och i många fall även globalt, och därför krävs en reaktion som kännetecknas av långsiktigt och samordnat stöd till samarbete mellan framstående, tvärvetenskapliga och sektorsövergripande grupper på global nivå, inbegripet forsknings- och utvecklingskapacitet i endemiska områden. |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.2 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Eftersom utmaningen samtidigt är så komplex och dess beståndsdelar ömsesidigt beroende av varandra krävs en reaktion på europeisk nivå. Många metoder, verktyg och typer av teknik är användbara på många områden för forskning och innovation inom detta problemområde och är bäst att stödja på unionsnivå. I dessa ingår utvecklingen av långsiktiga kohorter och genomförande av kliniska tester, den kliniska användningen av ”-omiktekniker” och utvecklingen av IKT och dess tillämpningar inom hälso- och sjukvården, bl.a. e-hälsa. Kraven hos specifika grupper hanteras också bäst på ett integrerat sätt, exempelvis vid utvecklingen av stratifierad och/eller individualiserad medicin, behandlingen av sällsynta sjukdomar och tillhandahållandet av lösningar för stöd i hemmet och självständigt boende. |
Eftersom utmaningen samtidigt är så komplex och dess beståndsdelar ömsesidigt beroende av varandra krävs en reaktion på europeisk nivå. Många metoder, verktyg och typer av teknik är användbara på många områden för forskning och innovation inom detta problemområde och är bäst att stödja på unionsnivå. I dessa ingår internationellt samarbete mellan forskare för att den nödvändiga kritiska massan och sakkunskapen ska uppnås, utvecklingen av långsiktiga kohorter och genomförande av kliniska tester, den kliniska användningen av ”-omiktekniker” och utvecklingen av IKT och dess tillämpningar inom hälso- och sjukvården, bl.a. e-hälsa. Kraven hos specifika grupper hanteras också bäst på ett integrerat sätt, exempelvis vid utvecklingen av stratifierad och/eller individualiserad medicin, diagnostiseringen, förebyggandet och behandlingen av fattigdomsrelaterade, försummade, sällsynta och icke smittsamma sjukdomar och tillhandahållandet av lösningar för stöd i hemmet och självständigt boende. |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 1.2 – stycke 3a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Fattigdomsrelaterade och försummade sjukdomar är ett globalt problem och forskningsbrister måste hanteras genom innovation som drivs av patienternas behov. Den ökade förekomsten av sådana nya infektionssjukdomar och infektionssjukdomar som uppträder på nytt i Europas regioner – ofta till följd av klimatförändringarna och befolkningens globala rörlighet – samt det växande problemet med antimikrobiell resistens understryker behovet av en internationellt samordnad omfattande strategi ytterligare, liksom behovet av ökat offentligt stöd för FoU om dessa sjukdomar, som varje år dödar miljontals människor i hela världen. |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 1.2 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
För att maximera effekterna av åtgärder på unionsnivå kommer stöd att tillhandahållas för hela spektrumet av verksamhet för forskning och innovation, dvs. från grundforskning via omsättningen av kunskap till stora försök och demonstrationsåtgärder, vilket mobiliserar privata investeringar, till offentlig och förkommersiell upphandling av nya produkter, tjänster och anpassningsbara lösningar, som vid behov är driftskompatibla och får stöd genom definierade standarder och/eller gemensamma riktlinjer. Denna samordnade europeisk insats kommer att bidra till den pågående utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Den kommer också att samverka, när så är lämpligt, med de verksamheter som utvecklats i samband med programmet Hälsa för tillväxt och det europeiska innovationspartnerskapet om aktivt och hälsosamt åldrande. |
För att maximera effekterna av åtgärder på unionsnivå och skapa långsiktiga fördelar för att uppfylla målen kommer stöd att tillhandahållas för hela spektrumet av verksamhet för forskning och innovation, dvs. från grundforskning via omsättningen av kunskap till stora försök och demonstrationsåtgärder, vilket mobiliserar privata investeringar, till offentlig och förkommersiell upphandling av nya produkter, tjänster och anpassningsbara lösningar, som vid behov är driftskompatibla och får stöd genom definierade standarder och/eller gemensamma riktlinjer. Denna samordnade europeiska insats kommer att bidra till den pågående utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Den kommer också att komplettera och skapa synergieffekter, när så är lämpligt, med de verksamheter som utvecklats i samband med programmet Hälsa för tillväxt, det europeiska innovationspartnerskapet om aktivt och hälsosamt åldrande, rådets slutsatser om EU:s roll i samband med global hälsa samt unionens externa program och internationella åtaganden på området för global hälsa. |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 1.3 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
De särskilda verksamheterna ska omfatta förståelse av de faktorer som är avgörande för hälsan (inbegripet miljö- och klimatrelaterade faktorer), ökat främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, förståelse av sjukdomar och förbättrad diagnostik, utveckling av effektiva undersökningsprogram och förbättrad bedömning av mottaglighet för sjukdomar, förbättrad övervakning och beredskap, utveckling av bättre förebyggande vacciner, användning av medicinska datormodeller (in silico) för förbättrad sjukdomskontroll och prognostisering, sjukdomsbehandling, överföring av kunskap till klinisk praxis och anpassningsbara innovationsinsatser, förbättrad användning av hälsodata, aktivt åldrande, självständigt boende och stöd i hemmet, individuellt självbestämmande för hantering av den egna hälsan, främjande av integrerad vård, förbättrade vetenskapliga verktyg och metoder till stöd för beslutsfattande och regleringsbehov, och optimerad effektivitet och ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvårdssystemen samt minskade ojämlikheter genom evidensbaserat beslutsfattande och spridning av bästa praxis, och innovativ teknik och innovativa metoder. |
De särskilda verksamheterna ska omfatta förståelse av de faktorer som är avgörande för hälsan (inbegripet miljö- och klimatrelaterade faktorer och fattigdomsrelaterade faktorer), ökat främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, förståelse av sjukdomar och förbättrad diagnostik, utveckling av effektiva undersökningsprogram och förbättrad bedömning av mottaglighet för sjukdomar, förbättrad övervakning och beredskap, utveckling av nya och bättre förebyggande vacciner, terapier och behandlingar, användning av medicinska datormodeller (in silico) för förbättrad sjukdomskontroll och prognostisering, utveckling av anpassad behandling och sjukdomsbehandling, överföring av kunskap till klinisk praxis och anpassningsbara innovationsinsatser, inberäknat psykosociala aspekter, bättre regleringsförfaranden och stöd för tillgångsrelaterad verksamhet, förbättrad insamling och användning av hälsodata, standardiserad teknik för dataanalys, hälsosamt och aktivt åldrande, självständigt boende och stöd i hemmet, individuellt självbestämmande för hantering av den egna hälsan, främjande av integrerad vård, förbättrade vetenskapliga verktyg och metoder till stöd för beslutsfattande och regleringsbehov, och optimerad effektivitet och ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvårdssystemen samt minskade skillnader i fråga om hälsa och ojämlikheter genom evidensbaserat beslutsfattande och spridning av bästa praxis, och innovativ teknik och innovativa metoder, i synnerhet för att finansiera forskning och sprida dess resultat, i syfte att genom sådan kunskapsdelning främja och stimulera innovation på dessa områden. Alla dessa verksamheter ska ta vederbörlig hänsyn till genus- och könsanalyser. |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 1.3 – stycke 5a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
För att framtidens utmaningar för Europas hälso- och sjukvård ska kunna bemötas och de ovannämnda syftena säkerställas bör unionen ge lämpliga anslag till forsknings- och innovationsverksamhet på detta område. |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Under de kommande årtiondena kommer Europa att ställas inför ökad konkurrens om begränsade och ändliga naturresurser, effekter av klimatförändringarna, särskilt på systemen för primärproduktion (jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk), och behovet av att tillhandahålla hållbar, säker och trygg livsmedelsförsörjning för befolkningen i Europa och för en allt större global befolkning. En ökning av världens livsmedelsförsörjning med 70 % är enligt beräkningarna nödvändig för att föda världens befolkning på 9 miljarder människor 2050. Jordbruket står för ungefär 10 % av unionens utsläpp av växthusgaser, och även om de minskar i Europa beräknas de globala utsläppen från jordbruket öka med upp till 20 % fram till 2030. Dessutom kommer Europa att behöva säkerställa en tillräcklig försörjning av råvaror, energi och industriprodukter, samtidigt som tillgången på fossilt kol minskar (produktionen av olja och flytande gas förväntas minska med 60 % till 2050), och samtidigt bevara sin konkurrenskraft. Bioavfall (uppskattningsvis upp till 138 miljoner ton per år i unionen, varav upp till 40 % deponeras) utgör ett problem och en kostnad av enorma mått, trots sitt höga potentiella mervärde. T.ex. så kasseras uppskattningsvis 30 % av alla livsmedel som produceras i industriländerna. Stora förändringar krävs för att minska denna mängd med 50 % i unionen fram till 203026. Nationsgränser är dessutom betydelselösa i spridningen av skadedjur, växtskadegörare, djur- och växtsjukdomar, inbegripet zoonotiska sjukdomar, och livsmedelsburna patogener. Även om effektiva nationella förebyggande åtgärder krävs är åtgärder på unionsnivå nödvändiga för fullständig kontroll och en effektivt fungerande inre marknad. Utmaningen är komplicerad, berör ett brett spektrum av sinsemellan förbundna sektorer och kräver en mångfald av tillvägagångssätt. |
Under de kommande årtiondena kommer Europa att ställas inför ökad konkurrens om begränsade och ändliga naturresurser, effekter av klimatförändringarna, särskilt på systemen för primärproduktion (jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk), och behovet av att tillhandahålla hållbar, säker och trygg livsmedelsförsörjning för befolkningen i Europa och för en allt större global befolkning. En ökning av världens livsmedelsförsörjning med 70 % är enligt beräkningarna nödvändig för att föda världens befolkning på 9 miljarder människor 2050. Jordbruket står för ungefär 10 % av unionens utsläpp av växthusgaser, och även om de minskar i Europa beräknas de globala utsläppen från jordbruket öka med upp till 20 % fram till 2030. Dessutom kommer Europa att behöva säkerställa en hållbar och tillräcklig försörjning av råvaror, energi och industriprodukter, samtidigt som tillgången på fossilt kol minskar (produktionen av olja och flytande gas förväntas minska med 60 % till 2050), och samtidigt bevara sin konkurrenskraft. Bioavfall (uppskattningsvis upp till 138 miljoner ton per år i unionen, varav upp till 40 % deponeras) utgör ett problem och en kostnad av enorma mått, trots sitt höga potentiella mervärde. T.ex. så kasseras uppskattningsvis 30 % av alla livsmedel som produceras i industriländerna. Stora förändringar krävs för att minska denna mängd med 50 % i unionen fram till 2030. Nationsgränser är dessutom betydelselösa i spridningen av skadedjur, växtskadegörare, djur- och växtsjukdomar, inbegripet zoonotiska sjukdomar, och livsmedelsburna patogener. Även om effektiva nationella förebyggande åtgärder krävs är åtgärder på unionsnivå nödvändiga för fullständig kontroll och en effektivt fungerande inre marknad. Utmaningen är komplicerad, berör ett brett spektrum av sinsemellan förbundna sektorer och kräver en mångfald av tillvägagångssätt. |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 2.2 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Forskning och innovation kommer att växelverka med ett brett spektrum av unionspolitik och tillhörande mål, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken (särskilt politiken för landsbygdsutveckling) och europeiska innovationspartnerskapet ”produktivitet och hållbarhet inom jordbruket”, den gemensamma fiskeripolitiken, den integrerade havspolitiken, det europeiska klimatförändringsprogrammet, vattenramdirektivet, ramdirektivet om en marin strategi, handlingsplanen för skogsbruket, den temainriktade strategin för markskydd, unionens 2020-strategi för biologisk mångfald, den strategiska planen för energiteknik, unionens innovations- och industripolitik, strategier för bistånd till tredje land och utvecklingsbistånd, växtskyddsstrategier, strategier för djurhälsa och djurskydd och rättsliga ramar för att skydda miljö, hälsa och säkerhet, främja resurseffektivitet och klimatåtgärder, och för att minska avfallet. En bättre integrering av forskning och innovation i relaterad unionspolitik kommer att avsevärt förbättra det europeiska mervärdet, skapa hävstångseffekter, öka samhällsbetydelsen och bidra till att ytterligare utveckla en hållbar förvaltning av mark, hav och oceaner och marknader för bioekonomi. |
Forskning och innovation kommer att växelverka med ett brett spektrum av unionspolitik och tillhörande mål, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken (särskilt politiken för landsbygdsutveckling) och europeiska innovationspartnerskapet ”produktivitet och hållbarhet inom jordbruket”, den gemensamma fiskeripolitiken, den integrerade havspolitiken, det europeiska klimatförändringsprogrammet, vattenramdirektivet, ramdirektivet om en marin strategi, handlingsplanen för skogsbruket, den temainriktade strategin för markskydd, unionens 2020-strategi för biologisk mångfald, den strategiska planen för energiteknik, unionens innovations- och industripolitik, strategier för bistånd till tredje land och utvecklingsbistånd, internationellt överenskomna åtaganden om global livsmedelstrygghet, biologisk mångfald och hållbar utveckling, växtskyddsstrategier, strategier för djurhälsa och djurskydd och rättsliga ramar för att skydda miljö, hälsa och säkerhet, främja resurseffektivitet och klimatåtgärder, och för att minska avfallet. En bättre integrering av hela cykeln från grundläggande forskning till innovation i relaterad unionspolitik kommer att avsevärt förbättra mervärdet, skapa hävstångseffekter, öka samhällsbetydelsen, tillhandahålla hälsosamma livsmedelsprodukter och bidra till att ytterligare utveckla en hållbar förvaltning av mark, hav och oceaner och marknader för bioekonomi. |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.3 – led a – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att producera tillräckligt med livsmedel, foder, biomassa och andra råvaror, samtidigt som naturresurser skyddas och ekosystemtjänster förbättras, inbegripet hantering och begränsning av klimatförändringar. Verksamheten ska inriktas på mer hållbara och produktiva system för jord- och skogsbruk som är både resurseffektiva (även koldioxidsnåla) och stabila, samtidigt som tjänster, koncept och strategier utvecklas för blomstrande försörjning på landsbygden. |
Syftet är att globalt säkra en tillräcklig försörjning av livsmedel, foder, biomassa och andra råvaror, samtidigt som naturresurser både i och utanför EU skyddas och ekosystemtjänster förbättras, inbegripet hantering och begränsning av såväl klimatförändringar som beslagtagandet av mark i utvecklingsländerna. Verksamheten ska inriktas på mer hållbara och produktiva system för jord- och skogsbruk globalt som är både resurseffektiva (även koldioxidsnåla) och stabila, samtidigt som tjänster, koncept och strategier utvecklas för blomstrande försörjning på landsbygden. Uppmärksamhet ska också ägnas åt djurhälsa och djurhållning, däribland vacciner och behandling av sjukdomar, inklusive tropiska sjukdomar. |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 3.2 – stycke 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
På den internationella arenan innebär åtgärder som vidtas på unionsnivå en kritisk massa för att öka intresset bland andra ledare på det tekniska området och främja internationella partnerskap för att uppnå unionens mål. Det kommer att göra det lättare för internationella partner att interagera med unionen inför gemensamma åtgärder där det finns nytta och intresse för alla inblandade. |
På den internationella arenan innebär åtgärder som vidtas på unionsnivå en kritisk massa för att öka intresset bland andra ledare på det tekniska området och främja internationella partnerskap för att uppnå unionens mål. Det kommer att göra det lättare för internationella partner att interagera med unionen inför gemensamma åtgärder där det finns nytta och intresse för alla inblandade. I detta avseende kommer särskild hänsyn att tas till unionens initiativ och internationella åtaganden om tillgång till energi för alla samt anpassning till och begränsning av klimatförändringarna. |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 6.1 – stycke 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa utmaningars inbyggda komplexitet och utvecklingen av efterfrågan gör det således nödvändigt att utveckla innovativ forskning och nya smarta typer av teknik, processer och metoder, mekanismer för social innovation, samordnade åtgärder och strategier som kan föregripa eller påverka viktiga förändringar för Europa. Detta uppmanar till förståelse av de bakomliggande trender och effekter som inverkar på dessa utmaningar, och till återupptäckt eller återuppfinnande av framgångsrika former för solidaritet, samordning och kreativitet som gör Europa till en särskiljande modell för inkluderande, innovativa och trygga samhällen jämfört med andra regioner i världen. Detta kräver ett mer strategiskt tillvägagångssätt när det gäller samarbete med tredjeländer. Slutligen, eftersom politiken för trygghet bör samverka med olika typer av social politik kommer en starkare samhällsdimension inom forskningen om trygghet att vara en viktig aspekt av denna utmaning. |
Dessa utmaningars inbyggda komplexitet och utvecklingen av efterfrågan gör det således nödvändigt att utveckla innovativ forskning och nya smarta typer av teknik, processer och metoder, mekanismer för social innovation, samordnade åtgärder och strategier som kan föregripa eller påverka viktiga förändringar för Europa. Detta uppmanar till förståelse av de bakomliggande trender och effekter som inverkar på dessa utmaningar, och till återupptäckt eller återuppfinnande av framgångsrika former för solidaritet, samordning och kreativitet som gör Europa till en särskiljande modell för inkluderande, innovativa och trygga samhällen jämfört med andra regioner i världen. Detta kräver ett mer strategiskt och öppet tillvägagångssätt när det gäller samarbete med tredjeländer, med riktade åtgärder som vidtas för att främja och stödja internationellt samarbete. Slutligen, eftersom politiken för trygghet bör samverka med olika typer av social politik kommer en starkare samhällsdimension inom forskningen om trygghet att vara en viktig aspekt av denna utmaning. |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 6.3.2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att främja utvecklingen av innovativa samhällen och strategier i Europa genom deltagande av medborgare, företag och användare inom forskning och innovation och främjande av samordnad forskning och innovationspolitik inom ramen för globaliseringen. Särskilt stöd kommer att avsättas för utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och utvecklingen av ramvillkor för innovation. |
Syftet är att främja utvecklingen av innovativa samhällen och strategier i Europa genom deltagande av medborgare, företag och användare inom forskning och innovation och främjande av samordnad forskning och innovationspolitik som gör tredjeländer delaktiga. Särskilt stöd kommer att avsättas för utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och utvecklingen av ramvillkor för innovation. |
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 6.3.2 – stycke 2 – led d | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(d) främja sammanhängande och effektivt samarbete med tredjeländer. |
(d) främja sammanhängande och effektivt samarbete med tredjeländer, även när det gäller tillgång till forskningsresultat och information. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.12.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
DEVE 10.5.2012 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Bill Newton Dunn 27.3.2012 |
||||
|
Behandling i utskott |
10.7.2012 |
|
|
|
|
|
Antagande |
3.9.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
23 0 1 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Thijs Berman, Ricardo Cortés Lastra, Nirj Deva, Leonidas Donskis, Catherine Grèze, Eva Joly, Filip Kaczmarek, Miguel Angel Martínez Martínez, Gay Mitchell, Norbert Neuser, Bill Newton Dunn, Birgit Schnieber-Jastram, Michèle Striffler, Alf Svensson, Keith Taylor, Patrice Tirolien, Anna Záborská, Iva Zanicchi |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Santiago Fisas Ayxela, Enrique Guerrero Salom, Fiona Hall, Gesine Meissner, Horst Schnellhardt |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Phil Prendergast |
||||
YTTRANDE från budgetutskottet (18.9.2012)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
(COM(2011)0809 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD))
Föredragande: Nils Torvalds
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Budgetutskottet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1a (ny) | |
|
Förslag till lagstiftningsresolution |
Ändringsförslag |
|
|
1a. Europaparlamentet påpekar att den finansieringsram som anges i lagstiftningsförslaget endast är en indikation för lagstiftningsmyndigheten och att den inte kan fastställas innan en överenskommelse om förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för 2014−2020 har nåtts. |
Ändringsförslag 2 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1b (ny) | |
|
Förslag till lagstiftningsresolution |
Ändringsförslag |
|
|
1b. Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 8 juni 2011 om Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla1. Parlamentet upprepar att det krävs tillräckliga ytterligare resurser i nästa fleråriga budgetram för att unionen ska kunna uppfylla de befintliga politiska prioriteringarna och de nya uppgifter som föreskrivs i Lissabonfördraget samt reagera vid oförutsedda händelser. Parlamentet påpekar att även med en ökning av resursnivån för nästa fleråriga budgetram på minst fem procent jämfört med 2013 års nivå kan bara ett begränsat bidrag lämnas för att unionens avtalade mål och åtaganden ska kunna uppnås och för att principen om solidaritet inom unionen ska kunna respekteras. Parlamentet uppmanar rådet – om det inte delar denna uppfattning – att tydligt visa vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som kan överges helt och hållet, trots deras dokumenterade europeiska mervärde. |
|
|
__________ 1 Antagna texter P7_TA(2011)0266. |
Ändringsförslag 3 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1c (ny) | |
|
Förslag till lagstiftningsresolution |
Ändringsförslag |
|
|
1c. Europaparlamentet påminner särskilt om att man i samma resolution uppmanade till en avsevärd ökning av de relevanta utgifterna från och med 2013, för att stärka, stimulera och säkra finansieringen av forskning, utveckling och innovation i unionen. |
Ändringsförslag 4 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1d (ny) | |
|
Förslag till lagstiftningsresolution |
Ändringsförslag |
|
|
1d. Europaparlamentet påminner därför om sin ståndpunkt att man inom nästa fleråriga budgetram i högre grad bör fokusera utgifterna till områden som stimulerar ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft, såsom forskning och innovation i enlighet med principerna om ett europeiskt mervärde och om excellens. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. För att Europa 2020-målen för forskning och innovation ska kunna uppnås har dessutom sammanhållningspolitiken en nyckelroll genom kapacitetsuppbyggnad och för tillhandahållande av en spetsforskningsstege. |
(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. För att Europa 2020-målen för forskning och innovation ska kunna uppnås har dessutom sammanhållningspolitiken en nyckelroll genom kapacitetsuppbyggnad och för tillhandahållande av en spetsforskningsstege, genom att understryka varför det är nödvändigt att främja starkare synergi- och kompletteringseffekter tillsammans med strukturfonderna. Urvalet av projekt som finansieras inom ramen för ”spetsforskningsstegekonceptet” måste dock baseras på vissa kvalitetsstandarder. För att garantera varaktig framgång för projekt som finansieras enligt ”spetsforskningsstegekonceptet” måste de ägnas särskild uppmärksamhet och övervakas noga. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4) Vid mötet den 4 februari 2011 ställde sig Europeiska rådet bakom tanken med ett gemensamt strategiskt ramverk för unionens finansiering av forskning och innovation i syfte att effektivisera finansieringen av forskning och innovation på nationell nivå och unionsnivå, och uppmanade unionen att snabbt ta itu med kvarstående hinder för att locka till sig talang och investeringar för att det europeiska forskningsområdet ska kunna fullbordas senast 2014 och en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovation ska kunna skapas. |
(4) Vid mötet den 4 februari 2011 ställde sig Europeiska rådet bakom tanken med ett gemensamt strategiskt ramverk för unionens finansiering av forskning och innovation i syfte att effektivisera finansieringen av forskning och innovation på nationell nivå och unionsnivå, och uppmanade unionen att snabbt ta itu med kvarstående hinder för att locka till sig talang och investeringar för att det europeiska forskningsområdet ska kunna fullbordas senast 2014 och en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovation ska kunna skapas. Detta kräver en avsevärd ökning av budgeten för de kommande sju åren för att förstärka unionens innovationskapacitet samtidigt som man attraherar ordentligt med finansiering från den privata sektorn för sin verksamhet. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5) Europaparlamentet har efterlyst en radikal förenkling av finansieringen av unionens forskning och innovation (resolution av den 11 november 20105), belyst Innovationsunionens betydelse för omvandlingen av Europa inför situationen i världen efter krisen (resolution av den 12 maj 20116), riktat uppmärksamheten på viktiga erfarenheter av den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (resolution av den 8 juni 20117) och har gett sitt stöd till tanken på ett gemensamt strategiskt ramverk för finansiering av forskning och innovation (resolution av den 7 september 20118). |
(5) Europaparlamentet har efterlyst en radikal förenkling av finansieringen av unionens forskning och innovation (resolution av den 11 november 20105 och den 8 juni 20116 som understryker att all ökning av medlen ska kopplas samman med en radikal förenkling av finansieringsprocessen), belyst Innovationsunionens betydelse för omvandlingen av Europa inför situationen i världen efter krisen (resolution av den 12 maj 20117), riktat uppmärksamheten på viktiga erfarenheter av den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (resolution av den 8 juni 20118) och har gett sitt stöd till tanken på ett gemensamt strategiskt ramverk för finansiering av forskning och innovation och har uppmanat till en fördubbling av budgeten för forskning och innovation i den kommande fleråriga finansieringsramen jämfört med det sjunde ramprogrammet (resolution av den 27 september 20119). |
|
|
__________ |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 11 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhällsutmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 bör stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och syftar till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget. |
(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhällsutmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 bör, utan att snedvrida konkurrensen, stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och syftar till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(14a) Finansiering inom Horisont 2020 bör vägledas av principen om excellens och ge ett tydligt europeiskt mervärde. Den bör inte ersätta utan komplettera nationell finansiering av forskningsanknutna projekt. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel. |
(15) Förenkling är ett centralt krav för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer som tar vederbörlig hänsyn till hurdan verksamheten är och dess närhet till marknaden, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(15a) Horisont 2020 bör leda till en väsentlig minskning av den byråkratiska bördan för mottagarna, inklusive små och medelstora företag. Detta bör också uppnås genom ett differentierat angreppssätt beroende på mottagargrupp. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 18 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18) Det är lämpligt att säkerställa ett korrekt slutförande av Horisont 2020 och de program som föregått detta, särskilt när det gäller fortsättningen av fleråriga arrangemang för förvaltningen av dem, exempelvis finansieringen av tekniskt och administrativt stöd. |
(18) Det är lämpligt att säkerställa ett korrekt slutförande av Horisont 2020 och de program som föregått detta, särskilt när det gäller fortsättningen av fleråriga arrangemang för förvaltningen av dem, exempelvis finansieringen av strikt nödvändigt tekniskt och administrativt stöd. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 19 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(19) Genomförandet av Horisont 2020 kan ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, deltagande av unionen i program som genomförs av flera medlemsstater eller bildande av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 184, 185 och 187 i EUF-fördraget. |
(19) Genomförandet av Horisont 2020 kan – enligt specifika och transparenta villkor – ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, deltagande av unionen i program som genomförs av flera medlemsstater eller bildande av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 184, 185 och 187 i EUF-fördraget. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(21a) För att uppnå en lämplig balans mellan konsensusbaserad och mer nyskapande forskning, utveckling och innovation bör minst 15 procent av budgeten för prioriteringen ”Samhällsutmaningar” och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom prioriteringen ”Industriellt ledarskap” fördelas enligt en bottom-up-strategi och en forskningsdriven logik. Dessutom bör man inom prioriteringarna ”Samhällsutmaningar” och ”Industriellt ledarskap” finna en riktig balans mellan mindre och större projekt och därvid ta hänsyn till sektorns specifika struktur, typ av verksamhet, teknik samt forskningsmiljö. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 26 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. |
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. Dessa synergier får inte äventyra kompetensprincipen som Horisont 2020 bör sträva efter att följa och får inte leda till dubbel finansiering av samma projekt. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 26a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(26a) Både Horisont 2020 och sammanhållningspolitiken strävar efter en övergripande anpassning till Europa 2020-målen om smart och hållbar tillväxt för alla genom sina respektive gemensamma strategiska ramar. Denna nya strategiska inriktning kräver ett närmare och mer systematiskt samarbete mellan de båda gemensamma strategiska ramarna, så att den fulla forsknings- och innovationspotentialen kan utvecklas regionalt, nationellt och på EU-nivå. För att utnyttja synergieffekterna bör instrument för spetsforskningsstegar införas i både Horisont 2020 och sammanhållningspolitiken utan att äventyra kompetensprincipen. |
Motivering | |
Although they have different focus, both Horizon 2020 and the Cohesion Policy are extremely important to reach the objectives of Europe 2020. Thus synergies and complementarities between them are really needed. Cohesion policy must prepare regional R&I players to participate in Horizon 2020 projects and, on the other hand, should provide the means to exploit and diffuse swiftly R&I results stemming from Horizon 2020 funded basic research into the market. To build bridges between two programmes, the H2020 should offer some measures for identification of potential (“centres of excellence”), providing the seal of excellence for the best centres. | |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 26b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(26b) Myndigheter på europeisk, lokal, regional samt nationell nivå spelar en viktig roll för genomförandet av det europeiska forskningsområdet och för att se till att unionens finansiella instrument samordnas på ett effektivt sätt, särskilt för att främja kopplingar mellan Horisont 2020 och strukturfonderna, inom ramen för regionala innovationsstrategier som baseras på smart specialisering. Regionerna har också en nyckelroll i spridningen och genomförandet av resultaten från Horisont 2020 och för att erbjuda kompletterande finansieringsinstrument, inklusive offentlig upphandling. |
Motivering | |
As the main actors in programming and implementing the Cohesion Policy, national and regional authorities will play a relevant role in creating and empowering the necessary synergies between this policy and Horizon 2020. In order to fully exploit the opportunities for synergies, regional authorities must develop their research and innovation strategies for smart specialisation and facilitate the exploitation of results stemming from Horizon 2020, with particular attention to creating friendly market conditions and business environment. Actions taken by the European Commission could support implementation of this concept on the Member States level. | |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 27 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(27) Små och medelstora företag är en viktig tillgång för innovation och tillväxt i Europa. Därför behövs ett stort deltagande av små och medelstora företag i Horisont 2020, i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003. Detta bör gynna syftena i Small Business Act. |
(27) Små och medelstora företag är en viktig tillgång för innovation och tillväxt i Europa. Därför behövs ett stort deltagande av små och medelstora företag i Horisont 2020, i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003. Detta bör gynna syftena i Small Business Act. Horisont 2020 bör erbjuda de incitament som krävs för att attrahera små och medelstora företag till den här typen av finansiering på unionsnivå, och tillhandahålla en uppsättning bestämmelser och instrument som väsentligt förbättrar de små och medelstora företagens tillgång till finansiering. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 31 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(31) För att bibehålla samma spelregler för samtliga företag som är verksamma på den inre marknaden bör finansiering som tillhandahålls genom Horisont 2020 utformas i enlighet med reglerna om statligt stöd så att effektiviteten i de offentliga utgifterna säkerställs och snedvridning av marknaden förhindras, t.ex. undanträngning av privat finansiering vilket skapar ineffektiva marknadsstrukturer eller bevarar ineffektiva företag. |
(31) För att bibehålla samma spelregler för samtliga företag som är verksamma på den inre marknaden bör finansiering som tillhandahålls genom Horisont 2020 utformas i enlighet med reglerna om statligt stöd, inklusive gemenskapens ramar för statligt stöd till forskning och utveckling och innovation som för närvarande ses över, så att effektiviteten i de offentliga utgifterna säkerställs och snedvridning av marknaden förhindras, t.ex. undanträngning av privat finansiering vilket skapar ineffektiva marknadsstrukturer eller bevarar ineffektiva företag. |
Motivering | |
Om balansen förskjuts alltför mycket åt finansiering av kortsiktiga marknadsnära innovationer kan det snedvrida konkurrensen och ske på bekostnad av mer långsiktig och grundläggande forskning som ofta ligger till grund för radikala och nyskapande innovationer. Därför bör man ta hänsyn inte bara till ordalydelsen utan också till andan i bestämmelserna för statligt stöd till FoU. | |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 31a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(31a) Unionens och medlemsstaternas finansiering av forskning och innovation bör samordnas bättre så att man kan garantera kompletteringseffekter och ökad effektivitet och synlighet samt uppnå bättre synergieffekter. Inom ramen för den utvärderingsprocess som föreskrivs i denna förordning bör kommissionen visa konkreta exempel, om sådana finns, på kompletterings- och synergieffekterna mellan unionens och medlemsstaternas budgetar när det gäller att uppnå FoU-målen och huvudindikatorn för innovation i Europa 2020-strategin. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Skäl 32a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(32a) Horisont 2020 bör garantera största möjliga transparens, ansvarsskyldighet och demokratiska kontroll för innovativa finansieringsinstrument och mekanismer som involverar EU:s budget, särskilt vad gäller deras bidrag, både de förväntade och uppnådda, till att nå unionens mål. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa. |
Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för offentliga och privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen, främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa. |
Motivering | |
I samband med budgetbegränsningarna på grund av den finansiella och ekonomiska krisen som råder i Europa bör man avstå från att undergräva smarta investeringar inom områden med högt mervärde, t.ex. forskning och utveckling. Offentliga finansieringssatsningar inom dessa områden måste upprätthållas eller utökas, och Horisont 2020 måste spela en roll som hävstång i detta sammanhang. Å andra sidan måste den sociala, ekonomiska och territoriella sammanhållningen i unionen vara det centrala för alla offentliga investeringar i EU. | |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Horisont 2020 ska bidra till att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020‑strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion. Relevanta resultatindikatorer anges i inledningen till bilaga I. |
1. Horisont 2020 ska bidra till att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020‑strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion. Enligt beräkningarna förväntas Horisont 2020 fram till 2030 höja BNP med 0,92 %, exporten med 1,37 %, importen med 0,15 % och sysselsättningen med 0,4 %. Relevanta resultatindikatorer anges i inledningen till bilaga I. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Beloppet för verksamheter inom ramen för avdelning XIX i EUF-fördraget ska fördelas på följande sätt mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2: |
2. Beloppet för verksamheter ska fördelas på följande sätt mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2: |
|
(a) Vetenskaplig spetskompetens, 27 818 miljoner euro. |
(a) Vetenskaplig spetskompetens, 31,705 % av finansieringsramen enligt punkt 1. |
|
(b) Industriellt ledarskap, 20 280 miljoner euro. |
(b) Industriellt ledarskap, 22,544 % av finansieringsramen enligt punkt 1. |
|
(c) Samhällsutmaningar, 35 888 miljoner euro. |
(c) Samhällsutmaningar, 39,589 % av finansieringsramen enligt punkt 1. |
|
Det högsta totalbeloppet för unionens finansiella bidrag genom Horisont 2020 till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder ska vara 2 212 miljoner euro. |
Det högsta totalbeloppet för unionens finansiella bidrag genom Horisont 2020 till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder ska vara 2,521 % av finansieringsramen i punkt 1. |
|
Den preliminära fördelningen för särskilda mål inom prioriteringarna och det maximala totala bidragsbeloppet till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder anges i bilaga II. |
Den preliminära fördelningen för särskilda mål inom prioriteringarna och det maximala totala bidragsbeloppet till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder anges i bilaga II. De årliga anslagen ska godkännas av budgetmyndigheten utan att det påverkar bestämmelserna i förordningen om inrättande av en flerårig budgetram för åren 2014–2020 och det interinstitutionella avtalet av xxx/201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Europeiska institutet för innovation och teknik ska finansieras med ett maximalt bidrag från Horisont 2020 på 3 194 miljoner euro i enlighet med i bilaga II. Ett första tilldelning på 1 542 miljoner euro ska tillhandahållas Europeiska institutet för innovation och teknik för verksamheter inom ramen för avdelning XVII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. En andra tilldelning på upp till 1 652 miljoner euro ska tillhandahållas, om inte annat följer av den översyn som avses i artikel 26.1. Detta ytterligare belopp ska tillhandahållas proportionerligt, enligt vad som anges i bilaga II, från beloppet för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom prioriteringen för industriellt ledarskap i punkt 2 b och från beloppet för prioriteringen om samhällsutmaningar i 2 c. |
3. Europeiska institutet för innovation och teknik ska finansieras med ett maximalt bidrag på 3,64 % av finansieringsramen i punkt 1. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3 – stycke 3a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
De årliga anslagen till EIT ska beviljas av budgetmyndigheten utan att det påverkar bestämmelserna i förordningen om den fleråriga budgetramen för 2014–2010 och det interinstitutionella avtalet av den .../... mellan Europarlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
5. För att kunna reagera på oförutsedda situationer eller ny utveckling och nya behov, och för att beakta bestämmelserna i punkt 3, får kommissionen, efter den preliminära utvärdering av Horisont 2020 som avses i artikel 26.1 a i denna förordning, inom ramen för det årliga budgetförfarandet se över de belopp som fastställs för prioriteringarna i punkt 2 och den preliminära fördelningen mellan särskilda mål inom dessa prioriteringar som anges i bilaga II och överföra anslag mellan prioriteringarna och de särskilda målen på upp till 10 % av den sammanlagda ursprungliga tilldelningen för varje prioritering och upp till 10 % av den ursprungliga preliminära fördelningen för varje särskilt mål. Detta berör inte det belopp som anges för de direkta åtgärder som vidtas av gemensamma forskningscentrumet i punkt 2 eller det bidrag till Europeiska institutet för innovation och teknik som anges i punkt 3. |
5. För att kunna reagera på oförutsedda situationer eller ny utveckling och nya behov, och för att beakta bestämmelserna i punkt 3, får kommissionen, efter den preliminära utvärdering av Horisont 2020 som avses i artikel 26.1 a i denna förordning, inom ramen för det årliga budgetförfarandet och utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter, se över de belopp som fastställs för prioriteringarna i punkt 2 och den preliminära fördelningen mellan särskilda mål inom dessa prioriteringar som anges i bilaga II och överföra anslag mellan prioriteringarna och de särskilda målen på upp till 10 % av den sammanlagda ursprungliga tilldelningen för varje prioritering och upp till 10 % av den ursprungliga preliminära fördelningen för varje särskilt mål. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led b – led iva (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(iva) De länder i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som har undertecknat avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) i enlighet med bestämmelserna i avtalet. |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, ett ökat deltagande i forskning och innovation i hela unionen, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 15a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 15a |
|
|
Personalresurser |
|
|
Horisont 2020 ska bidra till att främja forskarkarriären och göra den attraktivare i hela Europa. Därför ska det genomföras så att en gemensam marknad för forskare främjas. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Särskild uppmärksamhet ska ägnas proportionalitetsprincipen, rätten till integritet, till skydd av personuppgifter, till fysisk och mental integritet och till icke-diskriminering samt behovet av att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa. |
Särskild uppmärksamhet ska ägnas proportionalitetsprincipen, rätten till integritet, till skydd av personuppgifter, till fysisk och mental integritet och till icke-diskriminering baserad på nationalitet, etnisk bakgrund, funktionshinder, religiös eller annan övertygelse, ålder, kön eller sexuell läggning samt behovet av att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 17a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 17a |
|
|
Synergieffekter med strukturfonderna |
|
|
Horisont 2020 ska bidra till att överbrygga klyftan inom forskning och innovation i Europeiska unionen genom att möjliggöra synergieffekter tillsammans med sammanhållningspolitiken i stödet till forskning och innovation genom att införa kompletterande åtgärder på ett samordnat sätt. När det är möjligt ska de två instrumentens samverkansförmåga främjas och kumulativ eller kombinerad finansiering kommer att uppmuntras utan att äventyra kompetensprincipen. Horisont 2020 ska bidra till utvärderingen av potentialen, till att identifiera de bästa centrumen samt till förbättringen av deras synbarhet genom att tillhandahålla en excellensstämpel. |
Motivering | |
Såsom det sägs i det föreslagna nya skälet 26a, är både Horisont 2020 och sammanhållningspolitiken, även om de har olika fokus, extremt viktiga för att målen i Europa 2020-strategin ska kunna nås. Därför behövs det verkligen att de kan ge synergieffekter och att de kompletterar varandra. Sammanhållningspolitiken måste förbereda regionala aktörer inom forskning och innovation för att delta i Horisont 2020-projekt, och bör också tillhandahålla medel för att exploatera och snabbt sprida forsknings- och innovationsresultat från grundforskning som finansierats genom Horisont 2020 till marknaden. | |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att säkerställa att små och medelstora företag deltar, och berörs av innovation, på lämpligt sätt i Horisont 2020. Kvantitativa och kvalitativa bedömningar av små och medelstora företags deltagande ska göras som en del av arrangemangen för utvärdering och övervakning. |
1. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att säkerställa att små och medelstora företag deltar, och berörs av innovation, på lämpligt sätt i Horisont 2020. Kvantitativa och kvalitativa bedömningar av små och medelstora företags deltagande ska göras som en del av arrangemangen för utvärdering och övervakning. Särskilt kommissionen ska så långt det är möjligt se till att små och medelstora företag deltar i Horisont 2020 genom att också tillhandahålla det stöd som krävs för att de ska kunna uppfylla kraven för och förbättra sin tillgång till finansiering enligt detta program. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Det integrerade tillvägagångssätt som avses i punkterna 1 och 2 förväntas leda till att omkring 15 % av den totala sammanlagda budgeten för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och prioriteringen ”Samhällsutmaningar” går till små och medelstora företag. |
3. Det integrerade tillvägagångssätt som avses i punkterna 1 och 2 förväntas leda till att (i) inte mindre än 15 % av den totala sammanlagda budgeten för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och prioriteringen ”Samhällsutmaningar” går till små och medelstora företag och (ii) 50 % av de deltagande små och medelstora företag som inför innovationer som är nya för företaget eller marknaden (som omfattar tiden för projektet plus tre år). |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 3 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Alla parters långsiktiga engagemang på grundval av en gemensam vision och tydligt definierade mål. |
(c) Alla parters långsiktiga finansierade engagemang på grundval av en gemensam vision och tydligt definierade mål. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Verksamhet för spridning av information och genomförande av kommunikationsverksamhet ska vara en integrerad uppgift inom alla åtgärder som får stöd genom Horisont 2020. |
Verksamhet för spridning av information och genomförande av kommunikationsverksamhet ska vara en integrerad uppgift inom alla åtgärder som får stöd genom Horisont 2020, och särskild omsorg ska ägnas åt att tillhandahålla denna information på ett sätt som underlättar tillgången för alla, särskilt personer med funktionshinder. |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 3 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner eller typer av deltagare som är underrepresenterade. |
(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner eller typer av deltagare som är underrepresenterade, vilket är fallet med forskare och deltagare med funktionshinder. |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1 – led a – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Senast 2017 ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en översyn av Europeiska institutet för innovation och teknik. Den andra tilldelningen av medel till Europeiska institutet för innovation och teknik, enligt artikel 6.3, ska göras tillgänglig efter denna översyn. Vid översynen ska de framsteg bedömas som gjorts vid Europeiska institutet för innovation och teknik mot bakgrund av följande: |
(a) Senast 2016 ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en översyn av Europeiska institutet för innovation och teknik. Den andra tilldelningen av medel till Europeiska institutet för innovation och teknik, enligt artikel 6.3, ska göras tillgänglig efter denna översyn. Vid översynen ska de framsteg bedömas som gjorts vid Europeiska institutet för innovation och teknik mot bakgrund av följande: |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1 – led a – led ii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(ii) Den överenskomna tidsplanen för inrättandet av den tredje omgången kunskaps- och innovationsgrupper och de planerade finansiella behoven hos befintliga sådana i enlighet med deras specifika utveckling. |
(ii) Framgången med att skapa nya kunskaps- och innovationsgrupper och de planerade finansiella behoven hos befintliga sådana i enlighet med deras specifika utveckling. |
Motivering | |
För att förbättra transparensen bör EIT:s finansiering budgeteras som en enskild budgetpost. Det är också viktigt att EIT får full tillgång till sin finansiering, så att institutet kan utföra sina uppgifter på ett optimalt sätt. EIT måste dock först visa att det kan fullgöra sina uppgifter. Om man vid halvtidsutvärderingen finner att så inte är fallet bör EIT:s verksamhet upphöra och kvarvarande medel fördelas jämt över programmets tre pelare. | |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1 – led a – led iii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(iii) Bidragen från Europeiska institutet för innovation och teknik och från kunskaps- och innovationsgrupperna till prioriteringen samhällsutmaningar och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom ramen för Horisont 2020. |
(iii) Bidragen från Europeiska institutet för innovation och teknik och från kunskaps- och innovationsgrupperna till prioriteringen samhällsutmaningar och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom ramen för Horisont 2020 samt det europeiska forskningsområdet. |
Motivering | |
Vid utvärderingen bör man ta hänsyn till synergieffekterna mellan EIT och det europeiska forskningsområdet. | |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Senast i slutet av 2017, och med beaktande av efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet som ska slutföras före utgången av 2015 och översynen av Europeiska institutet för innovation och teknik, ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en preliminär utvärdering av Horisont 2020, inbegripet Europeiska forskningsrådet, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik, av hur (beträffande resultatnivå och framsteg avseende effekter) målen har uppnåtts för Horisont 2020 och alla åtgärders fortsatta relevans, resursernas effektivitet och utnyttjande, utrymmet för ytterligare förenkling och mervärdet för unionen. Den utvärderingen ska också ta hänsyn till aspekter som rör tillträde till finansieringsmöjligheter för deltagare i alla regioner, små och medelstora företag och för att främja en jämn könsfördelning. Den utvärderingen ska dessutom beakta åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla och resultaten för de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. |
(b) Senast i slutet av 2017, och med beaktande av efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet som ska slutföras före utgången av 2015 och översynen av Europeiska institutet för innovation och teknik, ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en preliminär utvärdering av Horisont 2020, inbegripet Europeiska forskningsrådet, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik, av hur (beträffande resultatnivå och framsteg avseende effekter) målen har uppnåtts för Horisont 2020 och alla åtgärders fortsatta relevans, resursernas effektivitet och utnyttjande, utrymmet för ytterligare förenkling och mervärdet för unionen. Den utvärderingen ska också ta hänsyn till aspekter som rör tillträde till finansieringsmöjligheter för att utvidga unionens vetenskaps- och innovationsbas av spetskompetens i alla regioner för små och medelstora företag, och för att främja en jämn könsfördelning. Den utvärderingen ska dessutom beakta åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla och resultaten för de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. I samband med den utvärderingsprocess som beskrivs i punkt 1 b ska kommissionen visa konkreta exempel, om sådana finns, på kompletterings- och synergieffekterna mellan unionens och medlemsstaternas budgetar när det gäller att uppnå FoU-målen och huvudindikatorn för innovation i Europa 2020-strategin. |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Bilaga I – inledningen – del I – led d | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(d) Forskningsinfrastruktur ska utveckla europeisk forskningsinfrastruktur inför 2020 och därefter, främja dess innovationspotential och humankapital, och komplettera detta med tillhörande unionspolitik och internationellt samarbete. |
(d) Forskningsinfrastruktur ska utveckla europeisk forskningsinfrastruktur i världsklass inför 2020 och därefter, främja och utvidga spetskompetensen inom unionens vetenskaps- och innovationsbas och humankapital, och komplettera detta med tillhörande unionspolitik och internationellt samarbete. ”Unionens låne- och garantitjänst för forskning och innovation” ska användas på lämpligt sätt för att mobilisera ytterligare resurser för dessa investeringar och främja effektiva förbindelser mellan industrin och den akademiska världen. |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Bilaga I – inledningen – del III – stycke 1 – led e | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(e) Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror. |
(e) Klimatåtgärder, resurseffektivitet och hållbar användning av råvaror. |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Bilaga I – inledningen – del III – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
All verksamhet ska utgå ifrån att anta utmaningar, med fokus på politiska prioriteringar utan att på förhand fastställa det exakta valet av teknik eller lösningar som bör utvecklas. Tonvikten ska ligga på att samla en kritisk massa av resurser och kunskap avseende olika områden, typer av teknik och vetenskapliga ämnesområden för att man ska kunna ta itu med utmaningarna. Verksamheterna ska omfatta hela cykeln från forskning till marknad, med en ny inriktning på innovationsrelaterad verksamhet, såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar, stöd för offentlig upphandling, utformning, slutanvändarinriktad innovation, social innovation och införandet på marknaden av innovationer. |
All verksamhet ska utgå ifrån att anta utmaningar, med fokus på politiska prioriteringar utan att på förhand fastställa det exakta valet av teknik eller lösningar som bör utvecklas. Tonvikten ska ligga på att samla en kritisk massa av resurser och kunskap avseende olika områden, typer av teknik och vetenskapliga ämnesområden för att man ska kunna ta itu med utmaningarna. Verksamheterna ska omfatta hela cykeln från forskning till marknad samt dess effekter för samhället, med en ny inriktning på innovationsrelaterad verksamhet, såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar, stöd för offentlig upphandling, utformning, slutanvändarinriktad innovation, social innovation och införandet på marknaden av innovationer. |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 4.1 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Europa måste upprätta en lämplig och stabil grund för uppbyggnad, underhåll och drift av forskningsinfrastrukturer om dess forskning av världsklass ska kunna vidmakthållas. Detta kräver omfattande och effektivt samarbete mellan europeiska, nationella och regionala finansiärer för vilka starka band med sammanhållningspolitiken kommer att eftersträvas för att synergieffekter och ett samstämmigt tillvägagångssätt ska kunna garanteras. |
Europa måste upprätta en lämplig och stabil grund för uppbyggnad, underhåll och drift av forskningsinfrastrukturer om dess forskning av världsklass ska kunna vidmakthållas. Detta kräver att lämpliga resurser från ”unionens låne- och garantitjänst för forskning och innovation” görs tillgängliga på lämpligt sätt för att mobilisera ytterligare resurser för dessa investeringar och främja effektiva förbindelser mellan industrin och den akademiska världen. Effektivt samarbete mellan europeiska, nationella och regionala finansiärer för vilka starka band med sammanhållningspolitiken kommer att eftersträvas för att synergieffekter och ett samstämmigt tillvägagångssätt ska kunna garanteras. |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 4.1 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Detta särskilda mål tar itu med ett centralt åtagande inom flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen, vilket understryker den viktiga roll som forskningsinfrastruktur av världsklass har när det gäller att möjliggöra banbrytande forskning och innovation. Initiativet betonar behovet av att slå samman resurser i hela Europa, och i vissa fall globalt, för att forskningsinfrastruktur ska kunna byggas och drivas. Likaledes betonas i flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa behovet av att stärka Europas e‑infrastrukturer och vikten av att utveckla innovationskluster för att Europas innovativa fördel ska kunna byggas upp. |
Detta särskilda mål tar itu med ett centralt åtagande inom flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen, vilket understryker den viktiga roll som forskningsinfrastruktur av världsklass har när det gäller att möjliggöra banbrytande forskning och att stärka och utvidga unionens vetenskaps- och innovationsbas av spetskompetens. Initiativet betonar behovet av att slå samman resurser i hela Europa, och i vissa fall globalt, för att forskningsinfrastruktur ska kunna byggas och drivas. Likaledes betonas i flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa behovet av att stärka Europas e‑infrastrukturer och vikten av att utveckla innovationskluster för att Europas innovativa fördel ska kunna byggas upp. |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1 – stycke 10 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
För all möjliggörande teknik och industriteknik, inklusive viktig möjliggörande teknik, kommer ett viktigt mål att vara att främja samverkan mellan tekniktyperna, och med tillämpningarna inom ramen för samhällsutmaningar. Detta ska beaktas fullt ut när dagordningarna och prioriteringarna utvecklas och genomförs. Det kräver att berörda parter som företräder olika perspektiv är fullt delaktiga i fastställandet av prioriteringar och i genomförandet. I vissa fall kommer det också att kräva åtgärder som finansieras gemensamt av möjliggörande teknik och industriteknik, och av relevanta samhällsutmaningar. Detta kommer att innefatta gemensam finansiering av offentlig-privata partnerskap som syftar till att utveckla teknik och tillämpa den för att ta itu med samhällsutmaningar. |
För all möjliggörande teknik och industriteknik, inklusive viktig möjliggörande teknik, kommer ett viktigt mål att vara att främja samverkan mellan tekniktyperna, och med tillämpningarna inom ramen för samhällsutmaningar. Detta ska beaktas fullt ut när dagordningarna och prioriteringarna utvecklas och genomförs. Det kräver att berörda parter som företräder olika perspektiv är fullt delaktiga i fastställandet av prioriteringar och i genomförandet. I vissa fall kommer det också att kräva åtgärder som finansieras gemensamt av möjliggörande teknik och industriteknik, och av relevanta samhällsutmaningar. Detta kommer att innefatta gemensam finansiering av offentlig-privata partnerskap och partnerskap med det civila samhällets organisationer som syftar till att utveckla tekniker och metoder och tillämpa dem för att ta itu med samhällsutmaningar. |
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, neurologiska och psykiska hälsobesvär, övervikt och fetma och olika funktionella begränsningar är de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa och för tidig död, och medför betydande sociala och ekonomiska kostnader. |
Kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, reumatiska sjukdomar och muskel- och skelettsjukdomar, neurologiska och psykiska hälsobesvär, övervikt och fetma och olika funktionella begränsningar är de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa och för tidig död, och medför betydande sociala och ekonomiska kostnader. |
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
I unionen står hjärt-kärlsjukdomarna för mer än 2 miljoner dödsfall varje år och kostar mer än 192 miljarder euro medan cancer står för en fjärdedel av alla dödsfall och är den främsta dödsorsaken i åldersgruppen 45–64 år. Över 27 miljoner människor i unionen lider av diabetes, och den totala kostnaden för störningar i hjärnan (inbegripet, men inte begränsat till, de som rör psykisk hälsa) har uppskattats till 800 miljarder euro. Miljömässiga, livsstilsrelaterade och socioekonomiska faktorer är relevanta i samband med flera av dessa tillstånd, och upp till en tredjedel av den globala sjukdomsbördan beräknas vara knuten till dessa. |
I unionen står hjärt-kärlsjukdomarna för mer än 2 miljoner dödsfall varje år och kostar mer än 192 miljarder euro medan cancer står för en fjärdedel av alla dödsfall och är den främsta dödsorsaken i åldersgruppen 45–64 år. Över 120 miljoner medborgare lider av reumatiska sjukdomar och muskel- och skelettsjukdomar i unionen och 27 miljoner människor i unionen lider av diabetes, medan den totala kostnaden för störningar i hjärnan (inbegripet, men inte begränsat till, de som rör psykisk hälsa) har uppskattats till 800 miljarder euro, och den totala kostnaden för reumatiska och muskel- och skelettsjukdomar till 240 miljarder euro. Miljömässiga, livsstilsrelaterade och socioekonomiska faktorer är relevanta i samband med flera av dessa tillstånd, och upp till en tredjedel av den globala sjukdomsbördan beräknas vara knuten till dessa. |
Motivering | |
According to scientific evidence, rheumatic and musculoskeletal diseases are one of the major chronic conditions affecting European citizens. Among others, this evidence comes from the EUMUSC.NET project, an ongoing study co-funded by the European Commission, which proves that rheumatic and musculoskeletal diseases are one of the most prevalent, disabling and costly diseases. They represent an enormous burden on individuals and societies in the EU, particularly taking into account that they are one of the main diseases preventing older people to have a healthy, active and independent life. As the text of the Horizon 2020 Framework Programme may orient future developments when it comes to prioritising research areas for funding, it is crucial that the main diseases linked to major societal challenges are accurately and fairly mentioned. | |
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.2 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Att främja nya former av samarbete mellan länder inom unionen och i övriga världen, samt mellan relevanta forsknings- och innovationsgrupper, kommer följaktligen att vara en central uppgift inom ramen för denna utmaning. Man kommer systematiskt att engagera medborgare och industri, stödja processer för social och teknisk innovation, uppmuntra smart och deltagarorienterad offentlig förvaltning och främja kunskapsbaserat beslutsfattande i syfte att förbättra relevansen av alla dessa verksamheter för beslutsfattare, sociala och ekonomiska aktörer och medborgare. I detta avseende kommer forskning och innovation att vara en förutsättning för konkurrenskraften hos europeiska industrier och tjänster, särskilt på områdena trygghet, digital utveckling och integritetsskydd. |
Att främja nya former av samarbete mellan länder inom unionen och i övriga världen, samt mellan relevanta forsknings- och innovationsgrupper, kommer följaktligen att vara en central uppgift inom ramen för denna utmaning. Man kommer systematiskt att engagera medborgare och industri, stödja processer för social och teknisk innovation, uppmuntra smart och deltagarorienterad offentlig förvaltning och främja kunskapsbaserat beslutsfattande i syfte att förbättra relevansen av alla dessa verksamheter för beslutsfattare, sociala och ekonomiska aktörer och medborgare. I detta avseende kommer forskning och innovation att vara en förutsättning för konkurrenskraften hos europeiska industrier och tjänster, särskilt på områdena trygghet, digital utveckling och integritetsskydd. Hur framgångsrikt genomförandet av de nödvändiga förändringarna blir beror verkligen på allmänhetens engagemang för vetenskap och innovation och dess fördelar. För att uppnå detta är det mycket viktigt att fokusera på de sociala aspekterna av de samhällsutmaningar som involverar inte bara näringslivets aktörer utan också forskare och universitet samt civilsamhället och dess organisationer och institutioner. |
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.3.2 – stycke 2 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) garantera samhällets engagemang i forskning och innovation, |
(c) garantera samhällets engagemang i forskning och innovation, för att åstadkomma vetenskap med och för samhället, |
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Bilaga II – tabellen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Den preliminära fördelningen för Horisont 2020 är följande (i miljoner euro): |
Den preliminära fördelningen för Horisont 2020 är följande (i miljoner euro): |
I Vetenskaplig spetskompetens, varav: | |
27818 | |
I Vetenskaplig spetskompetens, varav: | |
31,705 % | |
1. Europeiska forskningsrådet | |
15008 | |
1. Europeiska forskningsrådet | |
| |
2. Framtida och ny teknik | |
3505 | |
2. Framtida och ny teknik | |
| |
3. Marie Curie-åtgärder för kompetens, utbildning och karriärutveckling | |
6503 | |
3. Marie Curie-åtgärder för kompetens, utbildning och karriärutveckling | |
| |
4. Europeiska forskningsinfrastrukturer (inbegripet e-infrastrukturer) | |
2802 | |
4. Europeiska forskningsinfrastrukturer (inbegripet e-infrastrukturer) | |
| |
II Industriellt ledarskap, varav: | |
20280 | |
II Industriellt ledarskap, varav: | |
22,544 % | |
1. Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik* | |
15580 | |
varav 500 för EIT | |
1. Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik* | |
| |
2. Tillgång till riskfinansiering** | |
4000 | |
2. Tillgång till riskfinansiering** | |
| |
3. Innovation i små och medelstora företag | |
700 | |
3. Innovation i små och medelstora företag | |
| |
III Samhällsutmaningar, varav | |
35888 | |
III Samhällsutmaningar, varav: | |
39,589 % | |
1. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande | |
9077 | |
varav 292 för EIT | |
1. Hälsa, befolkningsutveckling och välbefinnande. | |
| |
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi | |
4694 | |
varav 150 för EIT | |
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi | |
| |
3. Säker, ren och effektiv energi | |
6537 | |
varav 210 för EIT | |
3. Säker, ren och effektiv energi | |
| |
4. Smarta, gröna och integrerade transporter | |
7690 | |
varav 247 för EIT | |
4. Smarta, gröna och integrerade transporter | |
| |
5. Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror | |
3573 | |
varav 115 för EIT | |
5. Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror | |
| |
6. Inkluderande, innovativa och trygga samhällen | |
4317 | |
varav 138 för EIT | |
6. Inkluderande, innovativa och trygga samhällen | |
| |
Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) | |
1542 +1652 | |
*** | |
Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) | |
3,64 % | |
Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära åtgärder | |
2212 | |
Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära åtgärder | |
2,521 % | |
TOTALT | |
87740 | |
TOTALT | |
100 % | |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.12.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 13.12.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Nils Torvalds 2.7.2012 |
||||
|
Antagande |
6.9.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
34 2 2 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Marta Andreasen, Richard Ashworth, Reimer Böge, Zuzana Brzobohatá, Jean Louis Cottigny, Jean-Luc Dehaene, James Elles, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Lucas Hartong, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Anne E. Jensen, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, George Lyon, Claudio Morganti, Jan Mulder, Juan Andrés Naranjo Escobar, Dominique Riquet, Derek Vaughan, Angelika Werthmann |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Burkhard Balz, Maria Da Graça Carvalho, Edit Herczog, Jürgen Klute, Constanze Angela Krehl, Paul Rübig, Peter Šťastný, Georgios Stavrakakis, Nils Torvalds |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Luigi Berlinguer |
||||
YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (25.9.2012)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
(COM(2011)0809 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD))
Föredragande: Cristian Silviu Buşoi
KORTFATTAD MOTIVERING
Syftet med Horisont 2020, enligt det kommissionsmeddelande som åtföljer programmet, är att genomföra målen för innovationsunionens flaggskeppsinitiativ, och det är inriktat på de aktuella samhällsutmaningarna och på att stärka kopplingen mellan bottom-up- och top-down-strategierna för forskning och kommersialisering. Målet är även ytterligare förenkling och ökat deltagande från de små och medelstora företagen. Många av de samhälleliga utmaningarna hänger samman med ENVI-utskottets arbete, exempelvis klimat, resurseffektivitet, ren energi och rena transporter samt hälsa och livsmedelssäkerhet. Föredraganden ser mycket positivt på kommissionens förslag men önskar ändå lägga ytterligare vikt vid vissa av de aspekter som tas upp.
I detta yttrande anser föredraganden att ett helhetsgrepp är bästa sättet att ytterligare stärka ENVI-utskottets prioriteringar. Detta första betänkande bör också ses som en inledning på diskussionen om detta komplexa program, som är av avgörande vikt för att öka den hållbara och gröna ekonomiska tillväxten i Europeiska unionen, samtidigt som det ska främja ett välfungerande samhälle.
Yttrandet tar huvudsakligen upp de samhälleliga utmaningarna och föreslår att vissa aspekter som hänger samman med hälsa, livsmedelssäkerhet, klimat och miljö ska stärkas.
Hälsa
Stamcellsforskning bör få fortsatt stöd samtidigt som etiska problem beaktas, med tanke på dess höga mervärde för innovativa behandlingar, exempelvis inom regenerativ medicin och genom utforskning av befintliga alternativ till embryonala stamceller. Särskild uppmärksamhet bör också ägnas forskning om och innovation inom behandling av sjukdomar. Det offentliga stödet till FoU om infektioner och sällsynta sjukdomar bör höjas och kunskapsutbyte bör främjas. Patienternas behov bör vara en drivkraft för innovationen inom hälsa och finansieringen av FoU. Dessutom bör FoU och innovation på området för miljö och hälsa finansieras ordentligt.
Livsmedelssäkerhet
De samhälleliga utmaningarna i samband med tryggad livsmedelsförsörjning bör breddas och öppnas för samtliga aspekter av livsmedelssäkerheten.
Klimat och miljö
Jämvikten mellan de ekonomiska, samhälleliga och miljömässiga aspekterna på forskning och innovation bör övervakas regelbundet och grundligt. Stödet till förnybar energi bör öka. Att öka den förnybara energins effektivitet kan göra den mer ekonomiskt attraktiv, samtidigt som man skulle bekämpa klimatförändringarna, minska beroendet av fossila bränslen och främja en koldioxidsnål ekonomi.
Horisont 2020 är ett centralt program som kan hjälpa EU att ytterligare minska utsläppen av gaser och partiklar som är skadliga för miljön och hälsan, utan att betunga företagen eller medlemsstaterna.
Övergripande frågor
Man behöver knyta målen för innovationsunionen och flaggskeppsinitiativet för forskningseffektivitet närmare till Horisont 2020 och därför tas detta med i detta yttrande. För att uppnå maximal nytta av FoU- och innovationsprojekten inom hela EU bör man noga övervaka att Horisont 2020 och andra EU-finansierade och nationellt finansierade projekt kompletterar varandra. Det föreslås också att de små och medelstora företagens deltagande ska öka ytterligare, vilket kan bli en drivkraft för en grön och hållbar ekonomisk tillväxt. En annan viktig aspekt som också nämns i betänkandet är resultatindikatorerna, som handlar om övervakning av genomförandet av Horisont 2020-målen.
Ytterligare ändringsförslag som gäller åtskillnaden mellan forskningsbudgetar och målen i innovationskedjan liksom förenkling behandlas först efter den kommande diskussionen i ENVI-utskottet om Horisont 2020.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till ökad konkurrensförmåga, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera utbildning och rörlighet. |
(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till ökad hållbarhet, konkurrensförmåga och stabilitet, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera utbildning och rörlighet. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 11 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhällsutmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 bör stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och syftar till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget. |
(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att öka nivån av vetenskaplig spetskompetens i Europa i syfte att stärka unionens ställning som en världsledande bas för vetenskapen, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhällsutmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 bör stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och syftar till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 20 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och stärka allmänhetens förtroende för vetenskapen bör Horisont 2020 främja ett välinformerat engagemang bland medborgarna och det civila samhället i frågor rörande forskning och innovation genom att främja vetenskaplig utbildning, genom att göra vetenskapliga kunskaper mer tillgängliga, genom att planera för forskning och innovation på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och genom att underlätta deras deltagande i verksamheten inom Horisont 2020. |
(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle bör Horisont 2020 främja ansvarsmedveten forskning och innovation genom aktivt deltagande från samhällsaktörernas sida (forskare, medborgare och det civila samhället, beslutsfattare och industrin) i processen med forskning och innovation, framför allt genom att se till att det tas fasta på jämställdhetsaspekten, samt genom att främja vetenskaplig utbildning, genom att garantera att den etiska lagstiftningen följs och att det arbetas för att de striktaste etiska normerna ska följas överallt i världen, genom att resultaten av forskning som bekostats med allmänna medel görs bättre tillgängliga och återanvänds mer, framför allt vetenskapliga publikationer och data, genom att göra vetenskapliga kunskaper mer tillgängliga, genom att utveckla en ram för styrning som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och underlättar deras deltagande i verksamheten inom Horisont 2020. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 20a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(20a) En förutsättning för att informations- och kommunikationsåtgärder om Horisont 2020 blir tillgängliga, bland dem också uppgifter om projekt som fått stöd samt om resultaten, är att alla får ta del av dem i tillgängliga format. Bland de tillgängliga formaten märks exempelvis, men inte uteslutande, stor stil, punktskrift, lättläst text, uppläst text, video och elektroniskt format. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 21 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(21) Genomförandet av Horisont 2020 bör avspegla framväxande möjligheter och behov inom vetenskap och teknik, industri, politik och samhälle. Dagordningarna bör i sig fastställas i nära samarbete med intressenter från alla berörda sektorer, och tillräcklig flexibilitet bör finnas för ny utveckling. Extern rådgivning bör sökas kontinuerligt under Horisont 2020, och relevanta strukturer som till exempel europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap utnyttjas. |
(21) Genomförandet av Horisont 2020 bör avspegla framväxande möjligheter och utveckling inom vetenskap och teknik, industri, politik, samhälle och miljö. Dagordningarna bör i sig fastställas i samarbete med intressenter från alla berörda sektorer, och tillräcklig flexibilitet bör finnas för ny utveckling, varvid det dock inom Horisont 2020 måste erkännas att ledningen för de europeiska institutionerna måste tillförsäkra global konkurrenskraft, framför allt inom området bioteknik. Extern rådgivning bör sökas kontinuerligt under Horisont 2020, och relevanta strukturer som till exempel europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap utnyttjas. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 22 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt. Lämplig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, samtidigt som man beaktar att de till sin natur är frivilliga. |
(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt, särskilt inom industriell och biomedicinsk forskning. Lämplig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, samtidigt som man beaktar att de till sin natur är frivilliga. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 22a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(22a) Horisont 2020 bör likaså bidra till att motivera europeiska forskare att stanna kvar i Europa, locka forskare från hela världen till Europa och göra Europa mer attraktivt för de bästa forskarna. Med tanke på detta vore det på sin plats att på unionsnivå dryfta frågan om en samordnad och attraktiv beskattning som skulle gälla för forskare. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 23 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(23) Verksamheten inom Horisont 2020 bör vara inriktad på att främja jämställdhet mellan män och kvinnor inom forskning och innovation, i synnerhet genom att ta itu med de bakomliggande orsakerna till obalansen mellan könen, genom att utnyttja hela den potential som finns hos både kvinnliga och manliga forskare, och genom att integrera jämställdhetsaspekten i projekt i syfte att förbättra forskningens kvalitet och stimulera innovation. Verksamhet bör också syfta till att principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män ska genomföras i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i EUF-fördraget. |
(23) Forskning som finansieras inom ramen för Horisont 2020 bör följa unionens regelverk för lika möjligheter mellan män och kvinnor. Horisont 2020 bör uppmärksamma vetenskaplig spetskompetens samt yrkeskvalifikationerna, oavsett kön, hos den vetenskapliga personal och forskningspersonal som arbetar med forskning och innovation. För att garantera en effektiv användning av EU‑medel bör utslagskriterierna för EU:s forskningsstöd vara att det vetenskapliga projektet utmärks av spetskompetens och forskningspersonalen av yrkeskvalifikationer. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 24 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i EUF-fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med annat. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget. |
(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer. De motiverade och regelbundet uppdaterade yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas, vilket förutsätter att urvalet sköts med insyn och utgående från att medlemmarna av gruppen är oberoende och vetenskapligt sakkunniga. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i EUF-fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med annat, inbegripet strategisk utveckling, integration och användning av innovativa redskap och innovativ teknik utan försöksdjur. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget. |
Motivering | |
Den politiska viljan att minska och till sist få bort djurförsöken bör kopplas till det praktiska tillvägagångssätt som behövs för att detta ska kunna förverkligas. | |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 25 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(25) Europeiska kommissionen uppmuntrar inte uttryckligen till användning av stamceller från mänskliga embryon. Användningen av mänskliga stamceller, oavsett om de är adulta eller embryonala, beror på den bedömning som görs av forskarna mot bakgrund av de mål de vill uppnå och är föremål för strikt etisk granskning. Projekt som innebär att stamceller från mänskliga embryon används måste godkännas av medlemsstaterna för att få bidrag. Verksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater bör inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat bör inte finansieras. |
(25) Stamcellsbehandlingar har visat sitt stora mervärde genom att de lett till genombrott vid behandling av sjukdomar. Unionen bör därför fortsätta att stödja denna forskning. Europeiska kommissionen uppmuntrar inte uttryckligen till användning av stamceller från mänskliga embryon. Användningen av mänskliga stamceller, oavsett om de är adulta eller embryonala, beror på den bedömning som görs av forskarna mot bakgrund av de mål de vill uppnå och är föremål för strikt etisk granskning. De projekt som innebär att stamceller från mänskliga embryon används kan finansieras efter det att de vederbörligen godkänts av de berörda medlemsstaterna. Där de nationella lagarna tillåter det, är det lämpligt att det inrättas och uppehålls offentliga banker för stamceller från mänskliga embryon. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 25a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(25a) Kommissionen bör aktivt stödja forskning avsedd att utveckla alternativ till embryonala stamceller. Upptäckten nyligen av inducerade pluripotenta stamceller har inneburit ett nytt sätt att bedriva forskning på stamceller, förutom forskningen på adulta stamceller och embryonala stamceller, vilken redan har funnits i flera år, och detta har väckt nytt hopp hos patienter som väntar på behandling. Kommissionen bör dock också ta vederbörlig hänsyn till forskarvärldens intresse av alla typer av stamcellsforskning och får därför inte gynna någon på bekostnad av en annan och samtidigt diskutera de etiska problem som uppstår för varje kategori av stamceller. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 26 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. |
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. hälsa, utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. Dessutom bör komplementariteten mellan Horisont 2020 och program som finansieras på nationell nivå också garanteras. Denna komplementaritet bör också beaktas av Europeiska revisionsrätten när den bedömer genomförandet av Horisont 2020. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 27 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(27) Små och medelstora företag är en viktig tillgång för innovation och tillväxt i Europa. Därför behövs ett stort deltagande av små och medelstora företag i Horisont 2020, i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003. Detta bör gynna syftena i Small Business Act. |
(27) Små och medelstora företag är en väsentlig tillgång för innovation, tillväxt och sysselsättningsskapande i Europa. Därför behövs ett stort deltagande av små och medelstora företag i Horisont 2020, i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003. Detta bör gynna syftena i Small Business Act. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 27a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(27a) För att maximera inverkan från Horisont 2020 bör olika slags tvärvetenskapliga strategier särskilt beaktas som nödvändiga delar för att nå stora vetenskapliga framgångar. Forskningsgenombrott äger ofta rum i gränslandet eller korsningen mellan ämnesområden och kunskaper. Dessutom kräver problemens komplexitet och utmaningarna som EU står inför lösningar som endast kan hanteras genom samarbete mellan flera olika ämnesområden och samhällsaktörer. |
Motivering | |
Tvärvetenskaplighet av olika slag är avgörande för framsteg inom forskning och innovation. Komplexiteten i de aktuella problemen kan oftast inte hanteras av endast ett vetenskapligt ämnesområde eller av vetenskapsmän som arbetar för sig själva. Följaktligen krävs det regelbundet gemensamma mål eller gemensamma kognitiva strukturer inom ämnesområdena och för samhällsaktörerna för att de bästa lösningarna ska kunna hittas och utvecklas. Därför bör Horisont 2020 inte bara föreskriva utan även främja tvärvetenskaplighet. | |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 30 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020-målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhällsutmaningar och stödja unionens externa politik och utvecklingspolitik, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. |
(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020-målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhällsutmaningar och stödja unionens externa politik och utvecklingspolitik, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen och målen för Rio + 20. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 30a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(30a) För att höja kvaliteten och möjliggöra internationellt samarbete bör man överväga medverkan från forskarlag i olika projekt. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 32 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(32) Behovet av en ny metod för kontroll och riskhantering för unionens finansiering av forskning bekräftades av Europeiska rådet den 4 februari 2011, då en bättre balans mellan förtroende och kontroll och mellan risktagande och riskförebyggande efterlystes. I sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning efterlyste Europaparlamentet en pragmatisk övergång till administrativ och finansiell förenkling och bekräftade att förvaltningen av den europeiska forskningsfinansieringen bör vara mer baserad på förtroende och risktolerans gentemot deltagare. Slutsatsen i rapporten om den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (2007–2013) är att det behövs en mer radikal strategi om ett stort steg framåt för förenkling ska kunna åstadkommas, och att balansen mellan risk och förtroende måste återupprättas. |
(32) Behovet av en ny metod för att utveckla en evidensbaserad riskhanteringsstrategi som ett led i unionens strategi för finansiering av forskning bekräftades av Europeiska rådet den 4 februari 2011. Vid denna tidpunkt efterlyste rådet en bättre balans mellan förtroende och kontroll och mellan risktagande och riskförebyggande. I sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning efterlyste Europaparlamentet en pragmatisk övergång till administrativ och finansiell förenkling och bekräftade att förvaltningen av den europeiska forskningsfinansieringen bör vara mer baserad på förtroende och risktolerans gentemot forskare. Slutsatsen i rapporten om den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (2007–2013) är att det behövs en mer radikal strategi om ett stort steg framåt i riktning mot enklare förfaranden som visar att unionen litar på forskarna och uppmanar dem att ta de risker som behövs för att påskynda vetenskapens och teknikens framsteg. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 35 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(35) För en effektiv resultatorienterad förvaltning, inklusive utvärdering och övervakning, krävs utveckling av specifika resultatindikatorer som kan mätas över tiden, både är realistiska och avspeglar logiken i insatsen, och är relevanta för en lämplig indelning av mål och verksamheter. Lämpliga mekanismer bör inrättas för samordningen av genomförandet och övervakningen av Horisont 2020, och övervakningen av det europeiska forskningsområdets utveckling, resultat och funktion. |
(35) För en effektiv resultatorienterad förvaltning, inklusive utvärdering och övervakning, krävs utveckling av specifika gemensamma europeiska resultatindikatorer som kan mätas över tiden, både är realistiska och avspeglar logiken i insatsen, och är relevanta för en lämplig indelning av mål och verksamheter. Lämpliga mekanismer bör inrättas för samordningen av genomförandet och övervakningen av Horisont 2020, och övervakningen av det europeiska forskningsområdets utveckling, resultat och funktion. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Genom denna förordning inrättas Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) – och fastställs ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet och för främjandet av bättre utnyttjande av de industriella möjligheter som skapas genom politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling. |
Genom denna förordning inrättas Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) – och fastställs ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet och för främjandet av bättre utnyttjande av de möjligheter för samhälle, ekonomi och industri som skapas genom politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led ea (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ea) forskningsinfrastrukturer: anläggningar, resurser, organisationssystem och tjänster som forskare använder vid forskning och innovation på sina områden. De kan vid behov också användas utanför forskningen, exempelvis inom undervisning eller offentliga tjänster. Detta inbegriper viktig vetenskaplig utrustning (eller instrumentuppsättningar), kunskapsbaserade resurser såsom samlingar, arkiv eller vetenskapliga data, e-infrastrukturer som data, dator- och mjukvarusystem, kommunikationsnätverk och system som främjar transparens och digitalt förtroende, samt alla andra eventuella infrastrukturer av unik karaktär som är av avgörande vikt för att uppnå spetskompetens inom forskning. |
Motivering | |
För att vi ska få en gemensam definition som hänvisar till begreppet infrastruktur måste det begrepp som redan används redan tas med i ett lagstiftningsdokument. I definitionen utvidgas den traditionella tolkningen som anknyter till byggnader och fysiska investeringar. | |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led eb (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ea) transeuropeisk tekniköverföring: överföring av vetenskapliga resultat och teknik mellan offentliga och privata organ i olika EU-medlemsstater. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led ec (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(eb) smart specialisering: utvecklingskonceptet för Europeiska unionens FoU- och innovationspolitik. Smart specialisering syftar till effektiv och ändamålsenlig användning av allmänna medel genom att använda synergier mellan länder och regioner och stärka deras innovativa kapacitet. Strategin för smart specialisering består av ett flerårigt strategiskt program med syfte att utveckla ett fungerande nationell eller regionalt forsknings- och innovationssystem. |
Motivering | |
Smart specialisering är vad regionerna måste ägna sig åt för att kartlägga vilka kapaciteter de har och utforma sitt framtida regionala strategiska program. Det är ett krav nedifrån och upp som möjliggör överföring av medel från strukturfonderna till programmet Innovation och Horisont 2020. | |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa. |
Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla och dess innovationsunion och flaggskeppsinitiativ Ett resurseffektivt Europa genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för privata investeringar, överföra forskningens resultat till alla nivåer av utbildningen, stödja små och medelstora företags tillväxt, skapa nya arbetstillfällen, bättre hälsa och hälsoresultat och generera mer innovation från forskning och säkerställa hållbarhet, ekonomisk utveckling och stabilitet, social integration och industrins konkurrenskraft på lång sikt i Europa genom ledarskap på områdena för resurs- och energieffektvitet samt koldioxidsnål teknik. Transeuropeisk tekniköverföring bör vara det viktigaste redskapet för uppnåendet av dessa mål. |
Motivering | |
Utbildningen är ett mycket viktigt flaggskepp inom Europa 2020-strategin. Den är ett viktigt verktyg för Europas styrka. Överföringar från vetenskapen till utbildningsprogram bör inkluderas. | |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Horisont 2020 ska bidra till att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020-strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion. Relevanta resultatindikatorer anges i inledningen till bilaga I. |
1. Horisont 2020 ska bidra till ekonomisk tillväxt genom att skapa en resurseffektiv och koldioxidsnål ekonomi baserad på kunskap, hållbarhet och innovation inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020-strategin och dess innovationsunion och flaggskeppsinitiativ Ett resurseffektivt Europa och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion. Relevanta resultatindikatorer anges i inledningen till bilaga I. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. Denna förordning ska inte finansiera utvecklingen av genetiskt modifierade organismer för avsiktligt utsättande i miljö, i livsmedel eller foder, och inte heller forskning och infrastruktur med anknytning till detta. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led c – led ia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
ia) Kunskapsvetenskap och kunskapsteknik, biovetenskaper, hälsa, geovetenskap, miljö, naturresurser och tryggad livsmedelsförsörjning. |
Motivering | |
Skillnaden mellan teknik, ingenjörsvetenskaper, forskning om mänskliga och sociala behov. | |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led c – led iia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
iia) Samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora. Demografiska utmaningar, utbildning, territoriella frågor, styrning, kultur, digitalt innehåll, humaniora, kulturarv och abstrakta kunskapsområden. |
Motivering | |
Abstrakta kunskapsområden är viktiga eftersom det behövs anpassning till globala förändringar. | |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 6 – punkterna 1–3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Finansieringsramen för genomförandet av Horisont 2020 ska vara 87 740 miljoner euro, varav högst 86 202 miljoner euro ska anslås till åtgärder i enlighet med avdelning XIX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).
|
1. Finansieringsramen för genomförandet av Horisont 2020 ska vara xxx miljoner euro, varav högst 98,2 % ska anslås till åtgärder i enlighet med avdelning XIX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). |
|
2. Beloppet för verksamheter inom ramen för avdelning XIX i EUF-fördraget ska fördelas på följande sätt mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2:
|
2. Beloppet för verksamheter inom ramen för avdelning XIX i EUF-fördraget ska fördelas på följande sätt mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2: |
|
(a) Vetenskaplig spetskompetens, 27 818 miljoner euro. |
(a) Vetenskaplig spetskompetens, 29 %. |
|
(b) Industriellt ledarskap, 20 280 miljoner euro. |
(b) Industriellt ledarskap, 25,2 %. |
|
(c) Samhällsutmaningar, 35 892 miljoner euro. |
(c) Samhällsutmaningar, 40,3 %. |
|
Det högsta totalbeloppet för unionens finansiella bidrag genom Horisont 2020 till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder ska vara 2 212 miljoner euro. |
Det högsta totalbeloppet för unionens finansiella bidrag genom Horisont 2020 till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder ska vara 2,5 % av den totala budgeten. |
|
Den preliminära fördelningen för särskilda mål inom prioriteringarna och det maximala totala bidragsbeloppet till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder anges i bilaga II. |
Den preliminära fördelningen för särskilda mål inom prioriteringarna och det maximala totala bidragsbeloppet till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder anges i bilaga II. |
|
3. Europeiska institutet för innovation och teknik ska finansieras med ett maximalt bidrag från Horisont 2020 på 3 166 miljoner euro i enlighet med i bilaga II. Ett första tilldelning på 1 538 miljoner euro ska tillhandahållas Europeiska institutet för innovation och teknik för verksamheter inom ramen för avdelning XVII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. En andra tilldelning på upp till 1 628 miljoner euro ska tillhandahållas, om inte annat följer av den översyn som avses i artikel 26.1. Detta ytterligare belopp ska tillhandahållas proportionerligt, enligt vad som anges i bilaga II, från beloppet för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom prioriteringen för industriellt ledarskap i punkt 2 b och från beloppet för prioriteringen om samhällsutmaningar i 2 c. |
Europeiska institutet för innovation och teknik ska finansieras med ett maximalt bidrag från Horisont 2020 på 3 procent av den totala budgeten i bilaga II. |
|
Denna finansiering i två fleråriga tilldelningar ska täcka följande: |
|
|
(a) Den första tilldelningen – pågående utveckling av befintliga kunskaps- och innovationsgrupper (nedan kallade KI‑grupper) och såddkapital för lansering av den andra omgången med tre nya KI‑grupper. |
|
|
(b) Den andra tilldelningen – pågående utveckling av KI-grupper som redan inrättats och såddkapital för lansering av den tredje omgången med tre nya KI‑grupper. |
|
|
Den andra tilldelningen kommer att göras tillgänglig efter den översyn som avses i artikel 26.1 och särskilt ta hänsyn till |
|
|
(a) den överenskomna tidpunkten för inrättandet av den tredje omgången KI‑grupper, |
|
|
(b) de planerade finansiella behoven hos de befintliga grupperna i enlighet med deras specifika utveckling. |
|
|
(c) Bidraget från Europeiska institutet för innovation och teknik och dess KI‑grupper till målen för Horisont 2020. |
|
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led b – led iii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iii) Ha nära ekonomiska och geografiska förbindelser med unionen. |
iii) Ha nära politiska, ekonomiska och geografiska förbindelser med unionen. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led b – led iiia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(iiia) Ha ett rättssystem som bygger på demokratiska principer och en effektiv civilförvaltning. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå som inrättats av kommissionen, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation. |
1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå som inrättats av kommissionen, ideella plattformar i det civila samhället, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, representanter från industrin (särskilt för energiintensiva industrier), framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, (till exempel med patientorganisationer i frågor som berör hälsoforskning), aktivt samråd med organisationer för personer med funktionshinder och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation. |
Motivering | |
För att vi ska få forskning som är till nytta och mening för samhället måste personer med funktionshinder och de organisationer som företräder dem fullt ut medverka i beslutsfattandet i fråga om Horisont 2020. Detta är av yttersta vikt om vi vill se till att forskningen i Europa åstadkommer resultat som motsvarar samhällets och medborgarnas behov, särskilt personer med funktionshinder. För närvarande står det ingenting om att personer med funktionshinder och de organisationer som företräder dem ska medverka i forskningen inom ramen för Horisont 2020 och därför bör förslaget ändras på det sätt som anges. | |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. För att de forskningsbehov och forskningsprioriteringar som fastställs under rubriken Samhällsutmaningar ska bli relevanta för samhället ska kommissionen inrätta plattformar för dialog mellan företrädare för det civila samhället och forskare. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, ett systeminriktat grepp på frågor som berör rumsplanering, stadsplanering och territoriell planering, klimatförändringarna, sunda hav och oceaner, hållbar utveckling, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, utvecklingen av forskning om medlemsstaternas rättssystem, samarbete med tredjeländer, etiskt ansvarsfull forskning och innovation inklusive respekten för lika möjligheter mellan män och kvinnor inom forskningen, åtgärder för att både forskningens styrning och forskningen själv ska öppnas för ett bredare deltagande samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt för både kvinnor och män och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
Motivering | |
Territoriet är en dimension i rummet (markanvändning, planering i regioner och städer) som fullständigt saknas i detta program. Det här är ett viktigt och väsentligt inslag i de samhälleliga utmaningarna och måste integreras i alla åtgärder. | |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. För att ämnesövergripande angelägenheter vederbörligen ska beaktas vid genomförandet av Horisont 2020 ska kommissionen, såsom ett led i den regelbundna övervakningen och utvärderingen av Horisont 2020, bedöma och utvärdera de specifika forskningsprogrammen, inte bara ur ekonomisk, utan också ur samhällelig och etisk synvinkel och ur hållbarhetssynvinkel. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som garanterar att de prioriteringar och åtgärder som stöds är relevanta för föränderliga behov och beaktar utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle, där innovation även omfattar affärsmässiga, organisatoriska och samhälleliga aspekter. |
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som garanterar att de prioriteringar och åtgärder som stöds är relevanta för föränderliga behov och beaktar utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle, där innovation även omfattar affärsmässiga, organisatoriska och samhälleliga aspekter, samt överföring av vetenskapsresultat till alla nivåer av utbildning och yrkesutbildning. |
Motivering | |
Om det är meningen att vi ska få en konkurrenskraftig utbildning och yrkesutbildning i Europa, måste vi överföra forskningsresultaten till programmen. | |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 14a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 14a |
|
|
Forskning och innovation med ansvar |
|
|
För att garantera en harmonisk och ändamålsenlig relation mellan vetenskap och samhälle ska Horisont 2020 aktivt främja forskning och innovation med ansvar. Detta innebär främjandet av en ram för styrning där samhällsaktörerna uppmuntras samarbeta under hela forsknings- och innovationsprocessen för att bättre sammanjämka såväl processen som dess resultat och konsekvenser med samhällets förväntningar, behov och värderingar. Den här ramen för styrning omfattar framför allt att |
|
|
(a) allmänheten verkningsfullt engageras i att förbättra forskning och innovation, också i form av deltagande forskning där samhällsaktörerna medverkar i att producera kunskap för att motsvara samhällets behov, |
|
|
(b) det tas fasta på jämställdhetsaspekten, i enlighet med artikel 15, |
|
|
(c) vetenskaplig information, sådan den avses i artikel 15b, fritt görs tillgänglig på internet och fritt får återanvändas, |
|
|
(d) framtidens forskare och andra samhällsaktörer genom utbildning förses med de kunskaper och redskap de behöver för att fullt ut kunna delta i forsknings- och innovationsprocessen och ta ansvar för den, |
|
|
(e) de etiska principer som avses i artikel 16.1 respekteras. |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 15 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Jämställdhet mellan kvinnor och män |
Lika möjligheter för män och kvinnor inom forskningen |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska se till att jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsaspekten främjas effektivt i forsknings- och innovationsinnehåll. |
Horisont 2020 måste respektera vetenskaplig spetskompetens och de professionella forskarnas yrkeskvalifikationer vid främjandet av lika möjligheter för män och kvinnor i forsknings- och innovationsinnehåll. |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 15a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 15a |
|
|
Jämlikhet mellan forskare |
|
|
Horisont 2020 ska bidra till att göra forskaryrket attraktivt runtom i Europa. Programmet ska därför genomföras så, att det främjar inrättandet av en inre marknad för forskare, framför allt med hjälp av lämpliga mekanismer som minskar löneskillnaderna mellan dem. |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. All forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska följa etiska principer och relevant lagstiftning på nationell och internationell nivå och på unionsnivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll. |
1. All forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska följa etiska principer och relevant lagstiftning på nationell och internationell nivå och på unionsnivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, dess tilläggsprotokoll och FN‑konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder. Forskning ska även ta hänsyn till artikel 13 i EUF‑fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med andra metoder, inbegripet strategisk utveckling, integration och användning av innovativa redskap och innovativ teknik utan försöksdjur. |
Motivering | |
Den 23 december 2010 ingick EU FN-konventionen om rättigheter för personer med funktionshinder, som trädde i kraft den 22 januari 2011. Detta är det första fördrag om de mänskliga rättigheterna som ingåtts av EU och all EU-politik och alla EU-rättsakter bör följa denna internationella konvention. | |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Särskild uppmärksamhet ska ägnas proportionalitetsprincipen, rätten till integritet, till skydd av personuppgifter, till fysisk och mental integritet och till icke‑diskriminering samt behovet av att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa. |
Särskild uppmärksamhet ska ägnas proportionalitetsprincipen, rätten till integritet, till skydd av personuppgifter, till fysisk och mental integritet och till frihet från diskriminering på grundval av kön, ras, etniskt ursprung, religion eller övertygelse, funktionshinder, ålder samt behovet av att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa. |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 3 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål. |
(a) Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål, behandlingsändamål eller vetenskapliga ändamål. |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 3 – led ca (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ca) Forskning som klassificerats som vållande svåra lidanden för ryggradsdjur. |
Motivering | |
EU bör inte finansiera forskning som vållar svåra lidanden för ryggradsdjur. | |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 3 – led cb (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(cb) Forskning som inbegriper vildfångade eller F1-generationens icke‑mänskliga primater. |
Motivering | |
EU bör inte finansiera forskning som inbegriper vildfångade eller F1-generationens icke-mänskliga primater, | |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Forskning på mänskliga stamceller, både adulta och embryonala, får finansieras beroende både på innehållet i forskningsförslaget och på regelverket i de berörda medlemsstaterna. Forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater ska inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat ska inte finansieras. |
4. Forskning som syftar till att utveckla och förbättra behandlingar som grundar sig på mänskliga stamceller kommer att stödjas. Finansiering till forskning om alla typer av mänskliga stamceller, inklusive embryonala stamceller får ges beroende både på innehållet i forskningsförslaget och på regelverket i de berörda medlemsstaterna. Forskning får endast bedrivas på embryonala stamceller från embryon som blivit över vid befruktning in vitro och som inte längre behövs för reproduktion. Dessutom kommer Horisont 2020 att stödja forskning avsedd att utveckla eventuella alternativ till mänskliga embryonala stamceller. |
|
|
Forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater ska inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat ska inte finansieras. |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Artikel 17 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Komplementaritet med andra unionsprogram |
Komplementaritet med andra unionsprogram och nationella program |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Artikel 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som kompletterar unionens andra stödprogram, däribland strukturfonderna. |
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som kompletterar unionens andra stödprogram och nationella stödprogram, däribland stöd som omfattas av delad förvaltning såsom sammanhållnings- och strukturfonderna och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme). Kommissionen ska för detta ändamål utarbeta lämpliga verktyg för att bedöma komplementariteten. Europeiska revisionsrätten ska när den utvärderar genomförandet av Horisont 2020 i sin årsrapport om ansvarsfrihet till Europaparlamentet också beakta principen om komplementaritet. |
Motivering | |
För att garantera att unionens medel används effektivt för forskning och innovation bör dubbelarbete undvikas genom bättre samordning mellan dessa program och Horisont 2020, även om synergieffekter med andra unionsprogram är välkomna och önskvärda. Kommissionen bör därför garantera denna samordning i genomförandeprocessen. | |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Artikel 17a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 17a |
|
|
Strategisk samordning |
|
|
Kommissionen ska ombesörja en strategisk samordning av forsknings- och innovationsverksamheterna inom ramen för Horisont 2020, vid behov genom att inrätta sektorsrelaterade styrgrupper sammansatta av ledande forskare som ska bistå med råd vid uppställandet av prioriteringarna. |
Motivering | |
Det måste ordnas med strategisk samordning, framför allt inom sådana områden som hälso- och sjukvård, där innovationscyklerna är mycket långa, rentav längre än det nuvarande programmets löptid. Kommissionen kan arbeta med ledande forskare vid uppställandet av prioriteringarna för finansiering inom ramen för Horisont 2020. | |
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Det integrerade tillvägagångssätt som avses i punkterna 1 och 2 förväntas leda till att omkring 15 % av den totala sammanlagda budgeten för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och prioriteringen ”Samhällsutmaningar” går till små och medelstora företag. |
3. Det integrerade tillvägagångssätt som avses i punkterna 1 och 2 förväntas leda till att omkring 20 % av den totala sammanlagda budgeten för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och prioriteringen ”Samhällsutmaningar” går till små och medelstora företag. |
Motivering | |
Små och medelstora företag behöver mest stöd för att finansiera sin innovation. En större del av budgeten bör därför gå till dem. | |
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 3 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Mervärdet av åtgärder på unionsnivå. |
(a) Mervärdet av åtgärder på unionsnivå, särskilt deras transeuropeiska karaktär. |
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 3a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
3a. Offentlig-privata partnerskap kommer att finansieras genom öppna och konkurrensutsatta anbudsinfordringar. |
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 3 – led ea (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ea) Bistå med att inrätta och stärka föreningsnät för forskare, patienter och berörda parter för att förbättra förbindelserna och utbytet mellan dem, de berörda sektorerna, institutionerna och det civila samhället. |
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram. |
(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram och bidra till internationella åtaganden såsom uppnående av millennieutvecklingsmålen. |
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Riktade insatser med målet att främja samarbete med särskilda tredjeländer eller grupper av tredjeländer ska genomföras på grundval av gemensamt intresse och ömsesidig nytta, med hänsyn till deras vetenskapliga och tekniska kapacitet och marknadsmöjligheter, och den förväntade effekten. |
Riktade insatser med målet att främja samarbete med särskilda tredjeländer eller grupper av tredjeländer ska genomföras på grundval av gemensamt intresse och ömsesidig nytta, med hänsyn till deras vetenskapliga och tekniska kapacitet och marknadsmöjligheter, och den förväntade effekten. Dessa insatser ska framför allt handla om insatser för att stärka utvecklingsländernas forskningskapacitet samt om samarbetsinsatser som inriktar sig på deras specifika behov inom sådana områden som hälso- och sjukvård, bland annat forskning kring försummade sjukdomar, samt jordbruk, fiske och miljö, varvid insatserna ska genomföras under ekonomiska betingelser som är anpassade efter ländernas kapacitet. |
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 3 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner eller typer av deltagare som är underrepresenterade. |
(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner eller typer av deltagare som är underrepresenterade, bland dem forskare och deltagare med funktionshinder. |
Ändringsförslag 56 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 3 – led aa (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(aa) För att göra informationen mer lättillgänglig och utveckla ett instrument med all den information som forskarna vill ha och med samtidig omsorg om att insyn behövs bör Cordis såsom digitalt instrument ses över och göras tydligare och flexiblare. Det nya Cordis bör ha slutförts före juni 2013. |
Motivering | |
I dag är Cordis ett av de svåraste och mest invecklade program man kan ha att göra med. Om vi vill att samhället, forskarna och företagen lättare ska komma åt information, då vill det till att programmet ses över, att informationen byggs ut och att alla förslag och bidrag görs mer lättåtkomliga. | |
Ändringsförslag 57 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 3 – led e | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(e) Initiativ för att främja dialog och debatt med allmänheten kring frågor om vetenskap, teknik och innovation och att dra nytta av sociala medier och annan innovativ teknik och metodik. |
(e) Initiativ för att främja dialog och debatt med allmänheten kring frågor om vetenskap, teknik och innovation genom medverkan från den akademiska världen och för att dra nytta av sociala medier och annan innovativ teknik och metodik, framför allt för att göra allmänheten mera medveten om hur forskning och innovation är till nytta för att bemöta de utmaningar samhället står inför. |
Ändringsförslag 58 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik. Detta ska även innefatta information om övergripande frågor som hållbarhet och klimatförändringar, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter. |
1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik. Detta ska även innefatta information om övergripande frågor som hållbarhet, resurseffektivitet och klimatförändringar, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter. |
Ändringsförslag 59 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik. Detta ska även innefatta information om övergripande frågor som hållbarhet och klimatförändringar, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter. |
1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik. Detta ska även innefatta information och indikatorer om övergripande frågor som forskning och innovation med ansvar, inbegripet hållbarhet och klimatförändringar, havs- och sjöfartsforskning, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter. |
Ändringsförslag 60 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. I syfte att uppnå ett framtidsperspektiv i unionen som innebär en verklig ökning av välstånd och livskvalitet måste balansen mellan de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna övervakas regelbundet och grundligt vid genomförandet av Horisont 2020. Kommissionen ska för detta ändamål i förväg inrätta en klar och tydlig mekanism för denna övervakning. |
Ändringsförslag 61 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Kommissionen ska rapportera om och sprida resultaten av denna övervakning. |
2. Kommissionen ska årligen rapportera om och sprida resultaten av denna övervakning, också till parlamentet och rådet. |
Ändringsförslag 62 Förslag till förordning Artikel 25a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 25a |
|
|
Kommissionen ska aktivt stödja forskning om alternativ till embryonala stamceller. Upptäckten nyligen av inducerade pluripotenta stamceller har inneburit ett nytt sätt att bedriva forskning på stamceller, förutom forskningen på adulta stamceller och embryonala stamceller, vilken redan har funnits i flera år, och detta har väckt nytt hopp hos patienter som väntar på behandling. Kommissionen bör dock också ta vederbörlig hänsyn till forskarvärldens intresse av alla typer av stamcellsforskning och får därför inte gynna någon på bekostnad av en annan och samtidigt diskutera de etiska problem som uppstår för varje kategori av stamceller. |
Ändringsförslag 63 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Senast 2017 ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en översyn av Europeiska institutet för innovation och teknik. Den andra tilldelningen av medel till Europeiska institutet för innovation och teknik, enligt artikel 6.3, ska göras tillgänglig efter denna översyn. Vid översynen ska de framsteg bedömas som gjorts vid Europeiska institutet för innovation och teknik mot bakgrund av följande: |
utgår |
|
i) Förbrukningsnivån för den första tilldelningen av medel enligt artikel 6.3, med åtskillnad mellan det belopp som används för utveckling av den första omgången KI-grupper och effekten av såddkapital för den andra etappen, och förmågan hos Europeiska institutet för innovation och teknik att locka till sig medel från partner i kunskaps- och innovationsgrupperna och från den privata sektorn, i enlighet med förordning XX/2012 [reviderade EIT-förordningen]. |
|
|
ii) Den överenskomna tidsplanen för inrättandet av den tredje omgången kunskaps- och innovationsgrupper och de planerade finansiella behoven hos befintliga sådana i enlighet med deras specifika utveckling. |
|
|
iii) Bidragen från Europeiska institutet för innovation och teknik och från kunskaps- och innovationsgrupperna till prioriteringen samhällsutmaningar och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom ramen för Horisont 2020. |
|
Ändringsförslag 64 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 7a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Nytt instrument: genomförande av ett tydligt program för överföring av vetenskap, forskning och innovation till alla utbildningsnivåer, samt anpassning av tekniken för ändamålet. |
Ändringsförslag 65 Förslag till förordning Bilaga I – del II Prioritet ”Industriellt ledarskap” – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik ska tillhandahålla särskilt stöd till forskning, utveckling och demonstration avseende IKT, nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning, bearbetning och rymden. Tonvikten ska läggas på interaktion och konvergens mellan olika typer av teknik. |
(a) Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik ska tillhandahålla särskilt stöd till forskning, utveckling och demonstration avseende IKT, nanoteknik, avancerade material, miljöinnovation, bioteknik, avancerad tillverkning, bearbetning och rymden. Tonvikten ska läggas på interaktion och konvergens mellan olika typer av teknik. |
Ändringsförslag 66 Förslag till förordning Bilaga I – del III Prioritet ”Samhällsutmaningar” – stycke 1 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi. |
(b) Livsmedelstrygghet, livsmedelskvalitet och livsmedelssäkerhet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi. |
Ändringsförslag 67 Förslag till förordning Bilaga I – del III Prioritet ”Samhällsutmaningar” – stycke 1 – led e | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(e) Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror. |
(b) Klimat- och vattenåtgärder, resurseffektivitet och hållbar användning av råvaror. |
Ändringsförslag 68 Förslag till förordning Bilaga I – del III Prioritet ”Samhällsutmaningar” – stycke 2a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Under varje samhällsutmaning ska forskningsprioriteringar och mål fastställas på ett transparent och inkluderande sätt med ett balanserat deltagande av aktörer, däribland forskarvärlden, enskilda forskare (även från mindre forskarorganisationer), den offentliga och den privata sektorn och framför allt små och medelstora företag, det civila samhällets organisationer och andra relevanta aktörer. Kommissionen ska inrätta särskilda plattformar för dialog mellan medborgare och det civila samhällets organisationer med forskningsaktörer som är engagerade i forskningsprioriteringarna under samhällsutmaningarna. |
Ändringsförslag 69 Förslag till förordning Bilaga I – del III Prioritet ”Samhällsutmaningar” – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell och regional nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning. Dessutom ska övergripande stöd för internationellt samarbete tillhandahållas enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. |
Samhällsvetenskap och humaniora samt det civila samhället ska ingå som en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell och regional nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning. Dessutom ska övergripande stöd för internationellt samarbete tillhandahållas enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. |
Ändringsförslag 70 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 2.1 – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet är att gynna radikalt ny teknik genom att utforska nya idéer och idéer med hög risk som bygger på vetenskaplig grund. Syftet är att genom att erbjuda flexibelt stöd till målinriktad och tvärvetenskaplig forskningssamverkan i olika omfattning och genom att anta innovativa forskningsmetoder identifiera och utnyttja möjligheter med långsiktig nytta för medborgarna, ekonomin och samhället. |
Det särskilda målet är att gynna radikalt ny teknik genom att utforska nya idéer och idéer med hög risk som bygger på vetenskaplig grund, inbegripet spridningen av förståelsen av mänskliga sjukdomar och toxiska spridningsvägar och tillämpningen av för människor relevanta cellulära, genomiska och datoriserade verktyg och tekniker i EU:s hälsoforskning och riskbedömningsstrategier. Syftet är att genom att erbjuda flexibelt stöd till målinriktad och tvärvetenskaplig forskningssamverkan i olika omfattning och genom att anta innovativa forskningsmetoder identifiera och utnyttja möjligheter med långsiktig nytta för medborgarna, ekonomin och samhället. |
Ändringsförslag 71 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 2.3 – stycke 2 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Genom att främja nya idéer (”FET Open”); FET ska stödja vetenskap som befinner sig i fosterstadiet och teknikforskning som undersöker nya grunder för radikalt ny framtida teknik genom att utmana gällande paradigm och våga sig in på okända områden. Genom ett urvalsförfarande, ”bottom-up”, som är allmänt öppet för vilka forskningsidéer som helst, ska en portfölj bestående av olika riktade projekt byggas upp. Tidig upptäckt av lovande nya områden, utvecklingsmöjligheter och trender, samtidigt som nya forsknings- och innovationsaktörer med stor potential lockas, kommer att vara av central betydelse. |
(a) Genom att främja nya idéer (”FET Open”); FET ska stödja framväxande vetenskap och teknikforskning som undersöker nya grunder för radikalt ny framtida teknik genom att utmana gällande paradigm, såsom användningen av försöksdjur i biomedicinsk forskning eller för testning av kemikalier med skadliga effekter på människors hälsa och våga sig in på okända områden. Genom ett urvalsförfarande, ”bottom-up”, som är allmänt öppet för vilka forskningsidéer som helst, ska en portfölj bestående av olika riktade projekt byggas upp. Tidig upptäckt av lovande nya områden, utvecklingsmöjligheter och trender, samtidigt som nya forsknings- och innovationsaktörer med stor potential lockas, kommer att vara av central betydelse. |
Motivering | |
EU:s forskning bör stödja paradigmskiftet i biomedicinsk forskning och toxicitetsprovning på väg bort från djurförsök till modern toxicitetsprovning på 2000-talet. Framstegen inom molekylärbiologi, bioteknik och andra områden banar väg för väsentliga förbättringar i hur forskare kan bedöma hälsoriskerna med potentiellt toxiska kemikalier. Framstegen kan göra toxicitetsprovningarna snabbare, billigare och mer direkt relevanta för human exponering. | |
Ändringsförslag 72 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 3.3 – led a – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Huvudverksamheten ska vara att ge forskare i början av sin yrkesbana högkvalitativ och innovativ utbildning på eftergymnasial nivå genom tvärvetenskapliga projekt eller doktorandprogram som omfattar universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper från olika länder. Detta kommer att förbättra karriärutsikterna för unga doktorander inom både den offentliga och den privata sektorn. |
Huvudverksamheten ska vara att ge forskare i början av sin yrkesbana högkvalitativ och innovativ utbildning på eftergymnasial nivå genom tvärvetenskapliga projekt eller doktorandprogram som omfattar universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper från olika länder. Fullständig flexibilitet vad gäller varaktighet, värdinstitution och antalet unga forskare kommer att vara möjligt inom hela det avtalade nätverket av värdinstitutioner samt den finansiella omfattningen på ett projekt. Detta kommer att förbättra karriärutsikterna för unga doktorander inom både den offentliga och den privata sektorn. |
Ändringsförslag 73 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 4.3a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
4.3a. Inrättande av en databas för forsknings- och innovationsresultat |
|
|
Målet ska vara att inrätta och tillgängliggöra en databas för forsknings- och innovationsresultat. Denna ska vara öppen för internationellt samarbete. Både forskargrupper och företag kan föra in innehåll i databasen för att bidra till en marknad för innovation och samarbete och för att stimulera till kontakter mellan möjliga partner. |
Ändringsförslag 74 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1 – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet är att upprätthålla och bygga globalt ledarskap inom möjliggörande teknik och rymdforskning och -innovation, vilket stöder konkurrenskraften inom en rad befintliga och framväxande industrier och sektorer. |
Det särskilda målet är att upprätthålla och bygga globalt ledarskap inom möjliggörande teknik och rymdforskning och -innovation, vilket stöder konkurrenskraften inom en rad befintliga och framväxande industrier och sektorer, inbegripet ledarskap genom finansiering av hälsoforskning för att främja forskning som är relevant för människor, såsom ”‑omiktekniker”, datoriserade och andra innovativa verktyg och tekniker som inte omfattar försöksdjur för att fastställa spridningsvägar för mänskliga sjukdomar som grund för läkemedelsutveckling och säkerhetsundersökning. |
Ändringsförslag 75 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det globala affärsklimatet förändras snabbt och Europa 2020-målen för smart och hållbar tillväxt för alla innebär utmaningar och möjligheter för den europeiska industrin. Europa måste driva på innovationen, och omvandla den kunskap som genereras för att stödja och förbättra befintliga produkter, tjänster och marknader, samt skapa nya sådana. Innovation bör utnyttjas i sin vidaste bemärkelse, utöver teknik, för att även inbegripa affärsmässiga, organisatoriska och sociala aspekter. |
Det globala affärsklimatet förändras snabbt och Europa 2020-målen för smart och hållbar tillväxt för alla innebär utmaningar och möjligheter för den europeiska industrin. Europa måste driva på innovationen, och omvandla den kunskap som genereras för att stödja och förbättra kvaliteten och hållbarheten hos befintliga produkter, tjänster och marknader, samt skapa nya sådana. Innovation bör utnyttjas i sin vidaste bemärkelse, utöver teknik, för att även inbegripa affärsmässiga, organisatoriska och sociala aspekter. |
Ändringsförslag 76 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Verksamheterna inom ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” kommer i första hand att vara baserade på dagordningar för forskning och innovation som fastställts av industrin och näringslivet tillsammans med forskarvärlden och ha stark fokus på mobilisering av investeringar från den privata sektorn. |
Verksamheterna inom ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” kommer i första hand att vara baserade på dagordningar för forskning och innovation som fastställts tillsammans med industrin och näringslivet, forskarvärlden och andra organisationer, såsom det civila samhällets organisationer. Verksamheterna kommer att syfta till att ta itu med gemensamma behov och problem i den specifika sektorn samt att stödja genomförandet av de politiska målen i de specifika sektorerna, och ha stark fokus på mobilisering av investeringar från den privata sektorn. |
Ändringsförslag 77 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1 – stycke 8 ”En integrerad strategi för viktig möjliggörande teknik” | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
En viktig del av ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” är viktig möjliggörande teknik, definierad som mikro- och nanoelektronik, fotonik, nanoteknik, bioteknik, avancerade material och avancerade tillverkningssystem22. Dessa tvärvetenskapliga, kunskaps- och kapitalintensiva typer av teknik spänner över många olika sektorer och utgör grunden för betydande konkurrensfördelar för den europeiska industrin. En integrerad strategi som främjar kombination, konvergens och korsbefruktningseffekter inom viktig möjliggörande teknik i olika innovationscykler och värdekedjor kan ge lovande forskningsresultat och bana väg för nya typer av industriell teknik, produkter, tjänster och nya tillämpningar (t.ex. inom rymden, transporter, miljön, hälsa osv.). De många interaktionerna mellan viktig möjliggörande teknik och möjliggörande teknik kommer därför att utnyttjas på ett flexibelt sätt, som en viktig källa för innovation. Detta kommer att komplettera stödet till forskning och innovation inom viktig möjliggörande teknik som kan tillhandahållas av nationella eller regionala myndigheter med hjälp av resurser från sammanhållningspolitiken inom ramen för strategier för smart specialisering. |
En viktig del av ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” är viktig möjliggörande teknik, definierad som mikro- och nanoelektronik, fotonik, nanoteknik, bioteknik, avancerade material, avancerade tillverkningssystem och miljöinnovation. Dessa tvärvetenskapliga, kunskaps- och kapitalintensiva typer av teknik spänner över många olika sektorer och utgör grunden för betydande konkurrensfördelar för den europeiska industrin. En integrerad strategi som främjar kombination, konvergens och korsbefruktningseffekter inom viktig möjliggörande teknik i olika innovationscykler och värdekedjor kan ge lovande forskningsresultat och bana väg för nya typer av industriell teknik, produkter, tjänster och nya tillämpningar (t.ex. inom rymden, transporter, miljön, hälsa, jordbruk osv.). De många interaktionerna mellan viktig möjliggörande teknik och möjliggörande teknik kommer därför att utnyttjas på ett flexibelt sätt, som en viktig källa för innovation. Detta kommer att komplettera stödet till forskning och innovation inom viktig möjliggörande teknik som kan tillhandahållas av nationella eller regionala myndigheter med hjälp av resurser från sammanhållningspolitiken inom ramen för strategier för smart specialisering. |
Motivering | |
Industrial leadership in eco-innovation will lead to improved environmental performance and resilience across the economy being at the same time cost-effective and good for business and society, from rural to urban citizens, as a whole. The global market (2020) for eco-industries is rapidly expanding and this EU business sector is already growing rapidly: Horizon 2020 needs to build on this. Eco-innovation needs to permeate all sectors of the economy and society, providing the basis for a significant competitive advantage for Europe to face up to the challenge of sustainability. Therefore eco-innovation is a key enabling technology. | |
Ändringsförslag 78 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.1.3 – led ea (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
ea) Avancerade robotar och avancerad teknik med tillämpning på hälsa och funktionshinder. |
Motivering | |
Avancerad teknik eftersom robotar är en viktig faktor i fråga om hälsa. | |
Ändringsförslag 79 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.1.3 – led f – led i (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
i) Energieffektivare IKT. |
Ändringsförslag 80 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.2.1. – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet för nanoteknisk forskning och innovation är att säkra unionens ledarskap på denna globala marknad med hög tillväxt, genom att främja investeringar i nanoteknik samt användning av den i konkurrenskraftiga produkter och tjänster med högt mervärde inom en rad olika tillämpningar och sektorer. |
Det särskilda målet för nanoteknisk forskning och innovation är att förbereda unionens ledarskap på denna globala marknad med hög tillväxt, genom att främja investeringar i och patent för säker och ansvarsfull nanoteknik samt användning av den i konkurrenskraftiga produkter och tjänster med högt mervärde inom en rad olika tillämpningar och sektorer. |
Motivering | |
Verkligheten är en annan. Europa släpar efter sina främsta konkurrenter – USA, Japan och Sydkorea – som står för mer än hälften av investeringarna och två tredjedelar av de patent som lämnas in världen över. | |
Det finns många olösta frågor kring säkerheten hos nanomaterial, och vissa tillämpningar har uppenbart en oacceptabel risk för människors hälsa och/eller miljön. EU bör endast finansiera investeringar i säker och ansvarsfull nanoteknik. | |
Ändringsförslag 81 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.2.1. – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Senast 2020 kommer nanotekniken att vara genomgående, dvs. fullständigt integrerad i de flesta typer av teknik och tillämpningar, styrt av fördelarna för konsumenterna, livskvaliteten, en hållbar utveckling och den starka industriella potentialen att uppnå tidigare otillgängliga lösningar för produktivitet och resurseffektivitet. |
Senast 2015 kommer kommissionen att se över all tillämplig lagstiftning för att garantera säkerhet för alla tillämpningar av nanomaterial i produkter som under sin livscykel kan påverka hälsan, miljön eller säkerheten. Senast 2020 kommer nanotekniken att vara genomgående, dvs. fullständigt integrerad i de flesta typer av teknik och tillämpningar, styrt av fördelarna för konsumenterna, livskvaliteten, en hållbar utveckling och den starka industriella potentialen att uppnå tidigare otillgängliga lösningar för produktivitet och resurseffektivitet. |
Motivering | |
Parlamentet ansåg i sin resolution som antogs i april 2009 att det var särskilt viktigt att uttryckligen ta med nanomaterial i räckvidden för lagstiftningen om åtminstone kemikalier, livsmedel, avfall, luft-, vatten- och arbetstagarskyddet. | |
Ändringsförslag 82 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.2.3. – led a – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Inriktning på helt nya produkter som möjliggör hållbara lösningar inom en rad olika sektorer. |
Inriktning på helt nya produkter som möjliggör hållbara lösningar inom en rad olika sektorer, särskilt elektronik, medicin, nya energiformer och material. |
Motivering | |
Att stärka produkters egenskaper och motståndskraft på nanonivå är mer motiverat inom vissa industrisektorer och inom medicinen (möjlighet att på lång sikt injicera läkemedel i en cancercell) än inom andra sektorer. Att använda denna revolutionerande teknik inom t.ex. livsmedelsindustrin är diskutabelt, eftersom det inte är belagt att nanopartiklar inte är skadliga för hälsan (de kan tränga in i celler och ackumuleras där) eller för miljön. | |
Ändringsförslag 83 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.2.3. – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Garantera en säker utveckling och tillämpning av nanoteknik |
(b) Garantera en säker utveckling och tillämpning av nanoteknik, och utveckling av lämpliga testmetoder för att bedöma hur nanoteknik och konstruerade nanomaterial påverkar människors hälsa och miljön |
Ändringsförslag 84 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.3.1. – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Material är av central betydelse för industriell innovation och en avgörande faktor. Avancerade material med högre kunskapsinnehåll, nya funktioner och förbättrad prestanda är en förutsättning för industriell konkurrenskraft och för hållbar utveckling inom en rad olika tillämpningar och sektorer. |
Material är av central betydelse för industriell innovation och en avgörande faktor. Avancerade material med högre kunskapsinnehåll, nya funktioner och förbättrad prestanda, särskilt i fråga om resurs- och energieffektivitet, är en förutsättning för industriell konkurrenskraft och för hållbar utveckling inom en rad olika tillämpningar och sektorer. |
Ändringsförslag 85 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.3.3 da (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(da) Material för att öka de förnybara energikällornas effektivitet |
|
|
Utveckling av nya produkter och tillämpningar som ökar de förnybara energikällornas effektivitet, exempelvis solceller, solvärme, vindkraftverk. |
Ändringsförslag 86 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.3.3. – led g – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Forskning och utveckling för att undersöka alternativ till användning av material och innovativa synsätt på affärsmodeller. |
Forskning och utveckling för att undersöka alternativ till användning av material, ersättning av råvaror av avgörande betydelse eller farliga ämnen. Utveckling av innovativa synsätt på affärsmodeller. |
Ändringsförslag 87 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.4.2. – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Biotekniken drivs på av de allt större kunskaperna om levande system och är redo att tillhandahålla ett flöde av nya tillämpningar samt att stärka unionens industriella bas och dess innovationsförmåga. Exempel på den ökande betydelsen av bioteknik finns inom industriella tillämpningar, inbegripet biokemiska ämnen, vars marknadsandel förväntas öka med upp till 12–20% av den kemiska produktionen fram till 2015. Ett antal av den gröna kemins s.k. tolv regler beaktas också inom biotekniken, på grund av biosystemens selektivitet och effektivitet. Eventuella ekonomiska bördor för företagen i unionen kan minskas genom att potentialen hos biotekniska processer och biobaserade produkter utnyttjas för att minska koldioxidutsläppen, som uppskattningsvis kommer att variera med mellan 1 och 2,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år fram till 2030. Inom den biofarmaceutiska sektorn i Europa härrör redan ungefär 20 % av läkemedlen, och upp till 50 % av nya läkemedel, från biotekniken. Bioteknik öppnar också nya vägar för att utnyttja den enorma potentialen hos marina resurser för produktion av innovativa tillämpningar för industri, hälsa och miljö. Den nya sektorn för marin (blå) bioteknik har förutspåtts öka med 10 % per år. |
Biotekniken drivs på av de allt större kunskaperna om levande system och är redo att tillhandahålla ett flöde av nya tillämpningar samt att stärka unionens industriella bas och dess innovationsförmåga. Exempel på den ökande betydelsen av bioteknik finns inom tillämpningar i industrin och jordbruket, inbegripet livsmedels- och foderproduktion och biokemiska ämnen, vars marknadsandel förväntas öka med upp till 12–20 % av den kemiska produktionen fram till 2015. Ett antal av den gröna kemins s.k. tolv regler beaktas också inom biotekniken, på grund av biosystemens selektivitet och effektivitet. Eventuella ekonomiska bördor för företagen i unionen kan minskas genom att potentialen hos biotekniska processer och biobaserade produkter utnyttjas för att minska koldioxidutsläppen, som uppskattningsvis kommer att variera med mellan 1 och 2,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år fram till 2030. Inom den biofarmaceutiska sektorn i Europa härrör redan ungefär 20 % av läkemedlen, och upp till 50 % av nya läkemedel, från biotekniken. Bioteknik öppnar också nya vägar för att utnyttja den enorma potentialen hos marina resurser för produktion av innovativa tillämpningar för industri, hälsa och miljö. Den nya sektorn för marin (blå) bioteknik har förutspåtts öka med 10 % per år. |
Motivering | |
Bioteknik är också viktigt inom tillämpningar i jordbruket. | |
Ändringsförslag 88 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.4.3. – led a – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Utveckling av nya teknikområden som syntetisk biologi, bioinformatik och systembiologi, som är mycket lovande när det gäller helt nya tillämpningar. |
Utveckling av nya teknikområden som biologisystem, bioinformatik och syntetisk biologi och systembiologi, som är mycket lovande när det gäller helt nya tillämpningar. |
Motivering | |
Bioteknikens potential måste inte begränsas till industriprocesser utan bör omfatta alla relevanta produkter och processer. | |
Ändringsförslag 89 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.4.3. – led b – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Utveckla industriell bioteknik för konkurrenskraftiga industriprodukter och -processer (t.ex. kemikalier, hälsa, gruvdrift, energi, pappersmassa och papper, textil, stärkelse, bearbetning av livsmedel), och dess miljödimension. |
Utveckla industriell bioteknik för konkurrenskraftiga industriprodukter och -processer (t.ex. kemikalier, byggande, hälsa, gruvdrift, energi, pappersmassa och papper, textil, stärkelse, bearbetning av livsmedel), och dess miljödimension. |
Ändringsförslag 90 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.4.3. – led c – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Utveckling av plattformsteknik (t.ex. genomik, metagenomik, proteomik, molekylära redskap) i syfte att förstärka ledningen och konkurrensfördelarna inom ett stort antal ekonomiska sektorer. |
Utveckling av plattformsteknik (t.ex. systembiologi, datorkemi, genomik, metagenomik, proteomik, högeffektiva in vitroplattformar, biometri för hela kroppen (”human-on-a-chip”) och molekylära redskap) i syfte att förstärka ledningen och konkurrensfördelarna inom ett stort antal ekonomiska sektorer. Diagnostiska verktyg kommer att stödjas om det finns en koppling till behandling. |
Motivering | |
Systembiologi är den bredaste termen och bör stå först. Övriga termer är för mer specifika områden. | |
Ändringsförslag 91 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.5.1. – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerad tillverkning och bearbetning är att omvandla dagens industriella produktionsformer mot mer kunskapsintensiva, hållbara och sektorsövergripande typer av tillverknings- och processteknik, vilket leder till mer innovativa produkter, processer och tjänster. |
Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerad tillverkning och bearbetning är att omvandla dagens industriella produktionsformer mot mer kunskapsintensiva, hållbara, resurs- och energieffektiva och sektorsövergripande typer av tillverknings- och processteknik, vilket leder till mer innovativa produkter, processer och tjänster. |
Ändringsförslag 92 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.5.2. – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Europa måste fortsätta att investera på unionsnivå för att bevara Europas ledande position och kompetens inom området för tillverkningsteknik och övergå till kunskapsintensiva varor med högt värde, vilket skapar förutsättningar och tillgångar för hållbar produktion och tillhandahållande av livstidstjänster kring en tillverkad produkt. Resurskrävande tillverknings- och processindustrier måste mobilisera ytterligare resurser och kunskap på unionsnivå och fortsätta att investera i forskning, utveckling och innovation för att möjliggöra ytterligare framsteg mot en konkurrenskraftig ekonomi med låga koldioxidutsläpp och för att genomföra den överenskomna unionsomfattande minskningen av växthusgasutsläppen för industrisektorer fram till 2050. |
Europa måste fortsätta att investera på unionsnivå för att bevara Europas ledande position och kompetens inom området för tillverkningsteknik och övergå till kunskapsintensiva och resurs- och energieffektiva varor med högt värde, vilket skapar förutsättningar och tillgångar för hållbar produktion och tillhandahållande av livstidstjänster kring en tillverkad produkt. Resurskrävande tillverknings- och processindustrier måste mobilisera ytterligare resurser och kunskap på unionsnivå och fortsätta att investera i forskning, utveckling och innovation för att möjliggöra ytterligare framsteg mot en konkurrenskraftig och resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp och för att genomföra den överenskomna unionsomfattande minskningen av växthusgasutsläppen för industrisektorer fram till 2050. |
Ändringsförslag 93 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.5.3. – led a – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Främja hållbar industriell tillväxt genom att underlätta strategisk övergång i Europa från kostnadsbaserad tillverkning till ett synsätt som baseras på skapande av högt mervärde. |
Främja hållbar industriell tillväxt genom att underlätta strategisk övergång i Europa från kostnadsbaserad tillverkning till ett synsätt som baseras på skapande av högt mervärde, materialeffektivitet och slutna kretslopp. |
Ändringsförslag 94 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.5.3. – led c – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Öka processindustrins konkurrenskraft genom kraftigt ökad resurs- och energieffektivitet och minska miljöpåverkan av sådana industriell verksamhet genom hela värdekedjan, och främja införandet av koldioxidsnål teknik. |
Öka processindustrins konkurrenskraft genom kraftigt ökad resurs- och energieffektivitet och minska miljöpåverkan av sådana industriell verksamhet genom hela värdekedjan, och främja införandet av resurs- och energieffektiva tekniker, processer och material. |
Ändringsförslag 95 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.6.2. – stycke 2a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Stöd till forskning och utveckling av rymdrelaterade tillämpningar ska framför allt användas för att möta samhällsutmaningar såsom klimatförändringarna, miljön, hållbara transportsystem och jordbruket. Målen om kunskapsutbyte och driftskompatibel utveckling ska öka stödet inom dessa områden. |
Ändringsförslag 96 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.6.3. – led c – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Ett avsevärt ökat utnyttjande av data från europeiska satelliter kan åstadkommas om en samordnad ansträngning görs för att samordna och organisera bearbetning, validering och standardisering av rymddata. Innovationer inom hantering och spridning av data kan också säkerställa en högre avkastning på investeringar i rymdinfrastruktur, samt bidra till att ta itu med samhällsutmaningar, i synnerhet om de samordnas i en global insats som t.ex. genom det globala systemet av jordobservationssystem, det europeiska systemet för satellitnavigering Galileo eller IPCC för klimatförändringsfrågor. |
Ett avsevärt ökat utnyttjande av data från europeiska satelliter kan åstadkommas om en samordnad ansträngning görs för att samordna och organisera bearbetning, validering och standardisering av rymddata. Innovationer inom hantering och spridning av data samt datainteroperabilitet, framför allt främjandet av fri tillgång till och utbyte av geovetenskapliga data och metadata, kan också säkerställa en högre avkastning på investeringar i rymdinfrastruktur, samt bidra till att ta itu med samhällsutmaningar, i synnerhet om de samordnas i en global insats som t.ex. genom det globala systemet av jordobservationssystem, det europeiska systemet för satellitnavigering Galileo eller IPCC för klimatförändrings- och havsövervakningsfrågor. |
Ändringsförslag 97 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1.6.3. – led c – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Stöd ska ges till utveckling av ett omfattande och hållbart globalt system för miljöobservation och miljöinformation, däribland genom främjande av samarbete mellan klimatmodellsamfund och miljöobservations- och datahanteringssamfund. Att inkludera medlemsstaterna i sådant samarbete är väsentligt eftersom nationella myndigheter ofta är ägare till dataregister. |
Ändringsförslag 98 Förslag till förordning Bilaga I – del II – led 1.6a. (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1.6a. Miljöinnovation |
|
|
Särskilda mål för miljöinnovation |
|
|
Det särskilda målet för miljöinnovation är att främja ett innovativt europeiskt industri- och innovationssamfund som målinriktat skapar nya produkter, processer och tjänster som ger grön tillväxt och miljövinster och som är erkänt världsledande. Syftet är att öka resurseffektiviteten, minska miljöeffekterna, förhindra (vatten)förorening och/eller uppnå en mer ändamålsenlig, effektiv och ansvarsfull användning av naturresurserna. |
|
|
Motivering och mervärde för unionen |
|
|
Industriellt ledarskap i miljöinnovation kommer att leda till förbättrad miljöprestanda och motståndskraft i ekonomin eftersom detta samtidigt är kostnadseffektivt och bra för företagen och samhället och för landsbygds- och stadsbor som helhet. Den globala marknaden (2020) för miljöindustrier expanderar snabbt och denna EU‑bransch växer redan snabbt. EU:s miljöindustrier är ofta världsledande. Horisont 2020 måste bygga på detta. Miljöinnovation måste genomsyra alla ekonomiska sektorer och samhällssektorer och utgöra grunden för en betydande konkurrensfördel för Europa för att lösa frågan om långsiktig hållbarhet. Därför är miljöinnovation en viktig möjliggörande teknik. |
|
|
Miljöindustrin präglas av ett stort antal små och medelstora företag. Dessa företag står för omkring hälften av det totala antalet anställda. Små och medelstora företag måste därför i partnerskap med större branschpartner spela en större roll när det gäller att uppfinna nya tekniker och lösningar och genomföra dem. |
|
|
Viktiga källor till innovation finns i gränssnittet mellan miljöinnovation och annan möjliggörande teknik, till att börja med IKT (monitorer och sensorer) och nanoteknik. |
|
|
Huvuddragen för verksamheten |
|
|
Med miljöinnovation avses varje typ av innovation som leder till eller syftar till betydande och påvisbara framsteg mot målet hållbar utveckling, genom att de negativa konsekvenserna för miljön minskas, motståndskraften mot miljöbelastningar ökar eller genom ett effektivare och mer ansvarsmedvetet utnyttjande av naturresurser. |
|
|
Miljöinnovationsverksamhet inriktas på hållbara innovationer inom följande områden: |
|
|
a) Leverans av miljövänlig energi. |
|
|
b) Energieffektivitet. |
|
|
c) Materialeffektivitet. |
|
|
d) Miljövänliga transporter. |
|
|
e) Vatten. |
|
|
f) Avfall. |
Ändringsförslag 99 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 2.3 – led a – stycke 3 – led 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(2) Riktad – med inriktning på politik och nyckelsektorer som är avgörande för att ta itu med samhällsutmaningar, förbättra konkurrenskraften, stödja hållbar tillväxt för alla med låga koldioxidutsläpp och tillhandahålla miljömässiga och andra kollektiva nyttigheter. Denna del ska hjälpa unionen att ta itu med forsknings- och innovationsaspekter för sektoriella politiska mål. |
(2) Riktad – med inriktning på politik och nyckelsektorer som är avgörande för att ta itu med samhällsutmaningar, förbättra konkurrenskraften, stödja hållbar tillväxt för alla med låga koldioxidutsläpp, främja förnybara energikällor och tillhandahålla miljömässiga och andra kollektiva nyttigheter. Denna del ska hjälpa unionen att ta itu med forsknings- och innovationsaspekter för sektoriella politiska mål. |
Ändringsförslag 100 Förslag till förordning Bilaga I – del II – led 3.1. – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
De små och medelstora företagen har emellertid – trots sin betydelse för ekonomi och sysselsättning, och betydande innovationspotential – storleksrelaterade problem med att bli mer innovativa och konkurrenskraftiga. Även om det i Europa startas lika många nya företag som i Förenta staterna har de europeiska små och medelstora företagen det mycket svårare att växa till stora företag än sina motparter i Förenta staterna. Det internationaliserade företagsklimatet, med allt mer sammankopplade värdekedjor, lägger ytterligare press på dem. De små och medelstora företagen behöver stärka sin innovationskapacitet. De måste generera, tillägna sig och sälja nya kunskaper och affärsidéer snabbare och i större utsträckning för att kunna konkurrera framgångsrikt på snabbt växande globala marknader. Utmaningen är att stimulera till ökad innovation i små och medelstora företag, och därigenom förbättra deras konkurrenskraft och tillväxt. |
De små och medelstora företagen har emellertid – trots sin betydelse för ekonomi och sysselsättning, och betydande innovationspotential – storleksrelaterade problem med att bli mer innovativa och konkurrenskraftiga. Även om det i Europa startas lika många nya företag som i Förenta staterna har de europeiska små och medelstora företagen det mycket svårare att växa till stora företag än sina motparter i Förenta staterna. Det internationaliserade företagsklimatet, med allt mer sammankopplade värdekedjor, lägger ytterligare press på dem. De små och medelstora företagen behöver stärka sin innovationskapacitet och lättare få tillgång till olika former av finansiellt stöd (lån, garantier och riskkapital). De måste generera, tillägna sig och sälja nya kunskaper och affärsidéer snabbare och i större utsträckning för att kunna konkurrera framgångsrikt på snabbt växande globala marknader. Utmaningen är att stimulera till ökad innovation i små och medelstora företag, och därigenom förbättra deras konkurrenskraft och tillväxt. |
Ändringsförslag 101 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1. – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Livslång hälsa och välbefinnande för alla, högkvalitativa och ekonomiskt hållbara hälso- och sjukvårdsystem och möjligheter till nya arbetstillfällen och tillväxt är målen för stödet till forskning och innovation som reaktion på denna utmaning, och kommer att bidra avsevärt till Europa 2020. |
Livslång hälsa, psykiskt och fysiskt välbefinnande för alla, högkvalitativa och ekonomiskt hållbara hälso- och sjukvårdsystem för alla, lösningar för att hantera den ekonomiska situationen med en åldrande befolkning och möjligheter till nya arbetstillfällen och tillväxt är målen för stödet till forskning och innovation som reaktion på denna utmaning, och kommer att bidra avsevärt till Europa 2020. |
Ändringsförslag 102 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1. – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Det behövs mer forskning om sjukdomar som härrör från temperaturstigningarna och klimatförändringarna och som främst drabbar Medelhavsländerna men inte enbart dem. |
Ändringsförslag 103 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1. – stycke 1b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Forskning ska göra det möjligt att förbättra avancerade behandlingar och cellterapi och inriktas på behandling av kroniska och degenerativa sjukdomar. |
Ändringsförslag 104 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1. – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Kostnaderna för unionens hälso- och sjukvårdssystem ökar med allt dyrare vårdinsatser och förebyggande åtgärder i alla åldrar – i Europa förväntas antalet personer över 65 år nästan fördubblas från 85 miljoner 2008 till 151 miljoner fram till 2060, och antalet över 80 år stiga från 22 till 61 miljoner under samma period. Om dessa kostnader ska kunna minskas eller bibehållas så att de inte blir ohållbara beror delvis på om man kan säkerställa livslång hälsa och välbefinnande för alla, och därmed på om sjukdomar och funktionshinder kan förebyggas, behandlas och hanteras på ett effektivt sätt. |
Kostnaderna för unionens hälso- och sjukvårdssystem ökar med allt dyrare vårdinsatser och förebyggande åtgärder i alla åldrar – i Europa förväntas antalet personer över 65 år nästan fördubblas från 85 miljoner 2008 till 151 miljoner fram till 2060, och antalet över 80 år stiga från 22 till 61 miljoner under samma period. Om dessa kostnader ska kunna förebyggas eller bibehållas så att de inte blir ohållbara beror delvis på om man kan ge medborgarna bättre information och öka deras ansvar rörande de faktorer som är avgörande för hälsan för att säkerställa livslång hälsa och välbefinnande för alla, och beror därmed på effektiva förebyggande verktyg som finansierats på lämplig nivå samt tillgång till lämplig och specialiserad behandling och hantering av sjukdomar och funktionshinder, samtidigt som vederbörlig hänsyn tas till jämställdhetsaspekten. |
Ändringsförslag 105 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1. – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, neurologiska och psykiska hälsobesvär, övervikt och fetma och olika funktionella begränsningar är de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa och för tidig död, och medför betydande sociala och ekonomiska kostnader. |
Kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, lungsjukdomar, cancer, diabetes, reumatiska sjukdomar och muskel- och skelettsjukdomar, allergier, luftvägssjukdomar, neurologiska och psykiska hälsobesvär, övervikt och fetma, fertilitetsstörningar och olika funktionella begränsningar är de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa, dödlighet och för tidig död, och medför betydande sociala och ekonomiska kostnader. Kroniska icke-smittsamma sjukdomar står för 86 % av dödsfallen i Europa enligt WHO. |
Ändringsförslag 106 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1. – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
I unionen står hjärt-kärlsjukdomarna för mer än 2 miljoner dödsfall varje år och kostar mer än 192 miljarder euro medan cancer står för en fjärdedel av alla dödsfall och är den främsta dödsorsaken i åldersgruppen 45–64 år. Över 27 miljoner människor i unionen lider av diabetes, och den totala kostnaden för störningar i hjärnan (inbegripet, men inte begränsat till, de som rör psykisk hälsa) har uppskattats till 800 miljarder euro. Miljömässiga, livsstilsrelaterade och socioekonomiska faktorer är relevanta i samband med flera av dessa tillstånd, och upp till en tredjedel av den globala sjukdomsbördan beräknas vara knuten till dessa. |
I unionen står hjärt-kärlsjukdomarna för mer än 2 miljoner dödsfall varje år och kostar mer än 192 miljarder euro. Cancer står för en fjärdedel av alla dödsfall och är den främsta dödsorsaken i åldersgruppen 45–64 år. Över 120 miljoner människor lider av reumatiska sjukdomar och muskel- och skelettsjukdomar, medan över 27 miljoner människor i unionen lider av diabetes och över 120 miljoner lider av reumatiska sjukdomar och muskel- och skelettsjukdomar, och den totala kostnaden för störningar i hjärnan (inbegripet, men inte begränsat till, de som rör psykisk hälsa) har uppskattats till 800 miljarder euro. Detta antal kommer att fortsätta att öka drastiskt, merendels som ett resultat av att Europas befolkning åldras, med den ökning av neurodegenerativa sjukdomar, såsom Parkinsons och Alzheimers sjukdom, som detta för med sig. Miljömässiga, livsstilsrelaterade och socioekonomiska faktorer är relevanta i samband med flera av dessa tillstånd, och upp till en tredjedel av den globala sjukdomsbördan beräknas vara knuten till dessa. Fyra riskfaktorer svarar för flertalet av kroniska icke-smittsamma sjukdomar: tobak, obalanserad kost, alkohol och brist på fysisk aktivitet. För andra sjukdomstillstånd, särskilt de neurodegenerativa sjukdomarna, kommer effektiva förebyggande strategier dock att kräva avsevärt ökad forskning kring orsakerna till dem, tillsammans med utveckling av bättre alternativ till tidig diagnos och behandling. |
Ändringsförslag 107 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1. – stycke 4a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Psykisk ohälsa står för nästan 20 % av sjukdomsbördan i Europa enligt WHO. En av fyra drabbas av psykisk ohälsa någon gång i livet. |
Ändringsförslag 108 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1. – stycke 4a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Sjukdomar hos barn, inklusive för tidigt födda barn. |
|
|
Barns hälsa är en huvudprioritering i EU. I likhet med sällsynta sjukdomar kan effektiv forskning och behandling bara utvecklas genom en gemensam europeisk insats. |
Ändringsförslag 109 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1. – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Infektionssjukdomar (t.ex. hiv/aids, tuberkulos och malaria) är en global angelägenhet och står för 41 % av de 1,5 miljarder funktionsjusterade levnadsåren i världen, med 8 % av dessa i Europa. Framväxande epidemier och hotet från ökad antimikrobiell resistens måste man också förbereda sig inför. |
Infektionssjukdomar (t.ex. hiv/aids, tuberkulos, malaria och försummade sjukdomar) är en global angelägenhet och står för 41 % av de 1,5 miljarder funktionsjusterade levnadsåren i världen, med 8 % av dessa i Europa. De gamla infektionssjukdomarna, inbegripet tuberkulos, som åter uppträder i den europeiska regionen och den ökade förekomsten av sjukdomar som kan förebyggas genom vaccination i industriländerna understryker behovet av en övergripande strategi och ökat offentligt stöd till FoU. Framväxande epidemier och hotet från ökad antimikrobiell resistens måste man också förbereda sig inför. |
Ändringsförslag 110 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1. – stycke 5a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
De sällsynta sjukdomarna fortsätter att vara en stor utmaning för EU och medlemsstaterna. Det finns 6 000–8 000 sällsynta sjukdomar som drabbar cirka 30 miljoner människor inom hela EU. Det råder fortfarande brist på nödvändig vetenskaplig kompetens och sakkunskap som kan tjäna som grund för utveckling av innovativa och effektivare behandlingar för patienter med sällsynta sjukdomar. Av denna anledning finns det för närvarande få eller inga behandlingsalternativ för majoriteten av dessa patienter. EU-stöd till samarbete ska säkerställa att kunskapen kan delas och resurser kombineras så effektivt som möjligt för att sällsynta sjukdomar ska kunna behandlas effektivt i hela EU. |
Motivering | |
Kommissionen har satt som mål att 200 nya behandlingar ska utvecklas i samband med det internationella konsortiet om sällsynta sjukdomar. På grund av det begränsade antalet patienter per sjukdom är emellertid de ekonomiska drivkrafterna bakom forskning och utveckling av nya särläkemedel också svagare. Offentlig finansiering skulle därför motverka detta och fungera som katalysator för privata investeringar. Forskningssamarbete är avgörande för att säkerställa att begränsade kunskaper delas och resurser kombineras så effektivt som möjligt för att sällsynta sjukdomar ska kunna behandlas effektivt i hela EU. | |
Ändringsförslag 111 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1. – stycke 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Samtidigt blir processerna för utveckling av läkemedel och vaccin allt dyrare och mindre effektiva. Ihållande ojämlikhet i hälsa måste åtgärdas, och tillgång till effektiv och kompetent hälso- och sjukvård måste säkerställas för alla i Europa. |
Samtidigt blir processerna för utveckling av läkemedel och vaccin allt dyrare och mindre effektiva, medan folkhälsoinsatser, hälsofrämjande, riskfaktorreducering och förebyggande strategier visade sig vara kostnadseffektiva på lång sikt. Det ifrågasätts alltmer om de djurförsök som de utprovats med hjälp av har relevans för människan. Det vetenskapliga regelverket för dem måste förbättras. Ihållande ojämlikhet i hälsa måste åtgärdas, och tillgång till effektiv, bärkraftig och kompetent hälso- och sjukvård måste säkerställas för alla i Europa. |
Motivering | |
EU:s forskning bör stödja paradigmskiftet i biomedicinsk forskning på väg bort från djurförsök till modern provning på 2000-talet. Framstegen inom molekylärbiologi, bioteknik och andra områden banar väg för väsentliga förbättringar i hur forskare kan bedöma läkemedel och vacciner. Framstegen kan göra provningarna snabbare, billigare och mer direkt relevanta för människor. | |
Ändringsförslag 112 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.1. – stycke 6a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Alltfler studier visar dessutom att vissa kemikalier påverkar vårt hormonsystem och vår hälsa på ett oroväckande sätt. Dessa hormonstörande kemikalier anses bland annat, särskilt när de kombineras, vara orsaken till missbildade könsorgan hos nyfödda pojkar, tidig pubertet hos flickor, barnlöshet, fetma och diabetes. Därför måste hela detta område undersökas närmare. |
Ändringsförslag 113 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.2. – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Sjukdomar och funktionshinder kan inte stoppas av nationsgränser. En lämplig insats på europeisk nivå i form av forskning och innovation kan och bör utgöra ett viktigt bidrag till att lösa dessa problem, skapa bättre hälsa och välbefinnande för alla och placera Europa som ledare på de snabbt expanderande globala marknaderna för innovationer för hälsa och välbefinnande. |
Sjukdomar och funktionshinder kan inte stoppas av nationsgränser. Enskilda medlemsstater saknar ofta de resurser som behövs för att tillhandahålla den mest verkningsfulla insatsen. En lämplig insats på europeisk nivå i form av forskning och innovation med stöd av ett lämpligt finansiellt åtagande kan och bör utgöra ett viktigt bidrag till att lösa dessa problem, skapa bättre hälsa och välbefinnande för alla och placera Europa som ledare på de snabbt expanderande globala marknaderna för innovationer för hälsa och välbefinnande. |
Ändringsförslag 114 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.2. – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Insatsen är beroende av spetskompetens inom forskningen för att förbättra våra grundläggande kunskaper om hälsa, sjukdomar, funktionshinder, utveckling och åldrande (inbegripet förväntad livslängd), och av en sammanhängande och omfattande överföring av genererad kunskap till innovativa, skalbara och effektiva produkter, strategier, åtgärder och tjänster. Dessa utmaningar är relevanta i hela Europa, och i många fall även globalt, och därför krävs en reaktion som kännetecknas av långsiktigt och samordnat stöd till samarbete mellan framstående, tvärvetenskapliga och sektorsövergripande grupper. |
Insatsen är beroende av spetskompetens inom forskningen och effektiv spridning av forskningsresultaten för att förbättra våra grundläggande kunskaper om hälsa, sjukdomar, funktionshinder, utveckling och åldrande (inbegripet förväntad livslängd), och av en sammanhängande och omfattande överföring av genererad kunskap till innovativa, skalbara och effektiva förebyggande produkter, strategier, åtgärder och tjänster. Särskilt behövs en omfattande forskningsinsats som grundar sig på människans biologi för att upptäcka de viktigaste händelserna i den biologiska reaktionsvägen mellan tidiga störningar i de genetiska och cellulära processerna och tecken på negativ inverkan på människors hälsa. Dessa utmaningar är relevanta i hela Europa, och i många fall även globalt, och därför krävs en reaktion som kännetecknas av långsiktigt och samordnat stöd till samarbete mellan framstående, tvärvetenskapliga och sektorsövergripande grupper, inte bara på unionsnivå utan också på global nivå, genom stöd till exempelvis forsknings- och utvecklingskapacitet för endemiska områden och sjukdomar, framför allt malaria, denguefeber och tuberkulos. |
Ändringsförslag 115 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.2. – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Eftersom utmaningen samtidigt är så komplex och dess beståndsdelar ömsesidigt beroende av varandra krävs en reaktion på europeisk nivå. Många metoder, verktyg och typer av teknik är användbara på många områden för forskning och innovation inom detta problemområde och är bäst att stödja på unionsnivå. I dessa ingår utvecklingen av långsiktiga kohorter och genomförande av kliniska tester, den kliniska användningen av ”-omiktekniker” och utvecklingen av IKT och dess tillämpningar inom hälso- och sjukvården, bl.a. e-hälsa. Kraven hos specifika grupper hanteras också bäst på ett integrerat sätt, exempelvis vid utvecklingen av stratifierad och/eller individualiserad medicin, behandlingen av sällsynta sjukdomar och tillhandahållandet av lösningar för stöd i hemmet och självständigt boende. |
Eftersom utmaningen samtidigt är så komplex och dess beståndsdelar ömsesidigt beroende av varandra krävs en reaktion på europeisk nivå. Många metoder, verktyg och typer av teknik är användbara på många områden för forskning och innovation inom detta problemområde och är bäst att stödja på unionsnivå. I dessa ingår stöd till hälsofrämjande och forskning om hälsokunskaper och utvecklingen av långsiktiga kohorter och genomförande av kliniska tester, den kliniska användningen av ”-omiktekniker” och utvecklingen av IKT och dess tillämpningar inom hälso- och sjukvården, bl.a. e-hälsa. Kraven hos specifika grupper hanteras också bäst på ett integrerat sätt, exempelvis vid utvecklingen av stratifierad och/eller individualiserad medicin, vård som tillhandahålls i tvärvetenskapliga expertcentrum, i behandlingen av sällsynta sjukdomar och tillhandahållandet av lösningar för stöd i hemmet och självständigt boende. |
Ändringsförslag 116 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.2. – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
För att maximera effekterna av åtgärder på unionsnivå kommer stöd att tillhandahållas för hela spektrumet av verksamhet för forskning och innovation, dvs. från grundforskning via omsättningen av kunskap till stora försök och demonstrationsåtgärder, vilket mobiliserar privata investeringar, till offentlig och förkommersiell upphandling av nya produkter, tjänster och anpassningsbara lösningar, som vid behov är driftskompatibla och får stöd genom definierade standarder och/eller gemensamma riktlinjer. Denna samordnade europeisk insats kommer att bidra till den pågående utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Den kommer också att samverka, när så är lämpligt, med de verksamheter som utvecklats i samband med programmet Hälsa för tillväxt och det europeiska innovationspartnerskapet om aktivt och hälsosamt åldrande. |
För att maximera effekterna av åtgärder på unionsnivå kommer stöd att tillhandahållas för hela spektrumet av verksamhet för forskning och innovation, dvs. från grundforskning via omsättningen av kunskap till stora försök och demonstrationsåtgärder, vilket mobiliserar privata investeringar, till offentlig och förkommersiell upphandling av nya produkter, tjänster och anpassningsbara lösningar, som vid behov är driftskompatibla och får stöd genom definierade standarder och/eller gemensamma riktlinjer. Denna samordnade europeisk insats kommer att bidra till den pågående utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Den kommer också att komplettera och skapa synergieffekter, när så är lämpligt, med de verksamheter som utvecklats i samband med programmet Hälsa för tillväxt, det europeiska innovationspartnerskapet om aktivt och hälsosamt åldrande samt framtida insatser med avseende på kroniska tillstånd. |
Ändringsförslag 117 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.3. – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Effektivt främjande av hälsa, åtföljt av en solid faktabas, förebygger sjukdom, förbättrar välbefinnandet och är kostnadseffektivt. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar beror också på förståelse av bestämningsfaktorerna för hälsa, effektiva förebyggande verktyg som vacciner, effektiv hälso- och sjukdomsövervakning och -beredskap, och effektiva program för undersökning. |
Effektivt främjande av hälsa, åtföljt av en solid faktabas, förebygger sjukdom, förbättrar det psykiska och fysiska välbefinnandet och är kostnadseffektivt. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar beror också på förståelse av bestämningsfaktorerna för och kopplingarna mellan fysisk och psykisk hälsa, europeiska data som bygger på gemensamma indikatorer, effektiva förebyggande verktyg som vacciner, beteendemässiga interventioner som tar itu med riskfaktorer, även fetma, effektiv hälso- och sjukdomsövervakning och -beredskap, och effektiva program för undersökning samt tidig diagnos. |
Ändringsförslag 118 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.3. – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Framgångsrika insatser för att förhindra, hantera, behandla och bota sjukdomar, funktionshinder och nedsatt funktionsnivå bygger på den grundläggande förståelsen av deras bestämningsfaktorer och orsaker, förlopp och effekter, liksom av faktorer som ligger till grund för god hälsa och välbefinnande. Effektivt utbyte av uppgifter och kopplingen av dessa uppgifter till storskaliga kohortstudier är också väsentligt, liksom omsättningen av forskningsresultat på klinisk nivå, särskilt genom genomförande av kliniska tester. |
Framgångsrika insatser för att förhindra, hantera, behandla och bota sjukdomar, funktionshinder och nedsatt funktionsnivå bygger på förbättrade kunskaper om den molekylära grunden till sjukdomar genom biomedicinsk forskning, den grundläggande förståelsen av deras bestämningsfaktorer och orsaker, förlopp och effekter, liksom av faktorer som ligger till grund för god hälsa och välbefinnande. Att utgå från resultaten från biomedicinsk forskning vid utveckling av behandling, särskilt stratifierad och individualiserad medicin, är ett kraftfullt verktyg för att ge behandling av sjukdom som är skräddarsydd efter patientens genuppsättning och specifika typ av sjukdom, och därmed öka vårdens effektivitet och förbättra patientens livskvalitet. Effektiv insamling och effektivt utbyte av uppgifter, standardiserad databehandling och kopplingen av dessa uppgifter till storskaliga kohortstudier är också väsentligt, liksom omsättningen av forskningsresultat på klinisk nivå i rätt tid, särskilt genom genomförande av multicenterprövningar. |
Ändringsförslag 119 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.3 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Ett ökande börda i form av sjukdomar och funktionshinder i samband med en åldrande befolkning ställer ytterligare krav på hälso- och sjukvården. Om effektiv hälsovård och omsorg ska kunna upprätthållas för alla åldrar krävs ansträngningar för att förbättra beslutsfattandet när det gäller förebyggande och behandling, identifiera och främja spridning av bästa praxis inom hälso- och sjukvården och stödja integrerad vård och en bred användning av tekniska, organisatoriska och sociala innovationer som ger framförallt äldre personer samt personer med funktionshinder möjlighet att förbli aktiva och oberoende. Detta kommer att bidra till att öka och förlänga deras fysiska, sociala och psykiska välbefinnande. |
En ökande börda i form av sjukdomar och funktionshinder i samband med en åldrande befolkning ställer ytterligare krav på hälso- och sjukvården. Om effektiv hälsovård och omsorg ska kunna upprätthållas för alla, oavsett ålder, kön och ekonomiska förutsättningar, krävs ansträngningar för att förbättra beslutsfattandet när det gäller förebyggande, behandling och diagnos, identifiera och främja spridning av bästa praxis inom hälso- och sjukvården, att med hjälp av hälsokompetens ge medborgare och patienter ökad egenmakt och stödja integrerad vård (som vid behov ges i expertcentrum) och en bred användning av tekniska, organisatoriska och sociala innovationer som ger framförallt äldre personer, personer med kroniska sjukdomar samt personer med funktionshinder och patienter möjlighet att förbli aktiva och oberoende. Detta kommer att bidra till att öka och förlänga deras fysiska, sociala och psykiska välbefinnande samt deras livskvalitet. |
Motivering | |
Kroniska sjukdomar är det värsta hotet mot förverkligandet av EU:s mål om att Europas medborgare ska kunna leva ytterligare två år vid god hälsa senast 2020. Nämnas bör särskilt att det måste ses till att alla som lider av kroniska sjukdomar drar nytta av bättre beslutsfattande i frågor om förebyggande och behandling av sjukdom, samt att bra lösningar vinner spridning och tekniska och sociala innovationer vinner insteg. | |
Ändringsförslag 120 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.3 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Alla dessa verksamheter ska genomföras på ett sådant sätt att de ger stöd under hela forsknings- och innovationscykeln samt stärker konkurrenskraften för europabaserad industri och utvecklingen av nya marknadsmöjligheter. |
Alla dessa verksamheter ska genomföras på ett sådant sätt att de ger stöd under hela forsknings- och innovationscykeln samtidigt som man undviker onödigt dubbelarbete inom forskningen, samt stärker utvecklingen av nya marknadsmöjligheter och konkurrenskraften för europabaserad industri och stöder de små och medelstora företagen. Tonvikt kommer också att läggas vid att engagera alla som berörs av hälsofrågor, inbegripet patienter och patientorganisationer, för att utveckla en agenda för forskning och innovation där medborgarna aktivt kan medverka och där deras behov och förväntningar kommer fram. Därför behövs det ofrånkomligen forskning på bred bas så vi får en hög nivå på konkurrenskraften och den framtida innovativiteten i Europeiska unionen. |
Motivering | |
Hälsoforskning som bedrivs med stöd från EU bör låta behoven och förväntningarna komma fram hos de medborgare som forskningen är till för att hjälpa, alltså patienterna själva. Tack vare sin sakkunskap, sina insikter och idéer är patientorganisationerna utmärkt skickade att bidra till fastställandet av forskningsagendan, att knyta meningsfulla relationer med alla huvudsakliga berörda parter och att samfällt föra patienternas talan. | |
Ändringsförslag 121 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.3. – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
De särskilda verksamheterna ska omfatta förståelse av de faktorer som är avgörande för hälsan (inbegripet miljö- och klimatrelaterade faktorer), ökat främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, förståelse av sjukdomar och förbättrad diagnostik, utveckling av effektiva undersökningsprogram och förbättrad bedömning av mottaglighet för sjukdomar, förbättrad övervakning och beredskap, utveckling av bättre förebyggande vacciner, användning av medicinska datormodeller (in silico) för förbättrad sjukdomskontroll och prognostisering, sjukdomsbehandling, överföring av kunskap till klinisk praxis och anpassningsbara innovationsinsatser, förbättrad användning av hälsodata, aktivt åldrande, självständigt boende och stöd i hemmet, individuellt självbestämmande för hantering av den egna hälsan, främjande av integrerad vård, förbättrade vetenskapliga verktyg och metoder till stöd för beslutsfattande och regleringsbehov, och optimerad effektivitet och ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvårdssystemen samt minskade ojämlikheter genom evidensbaserat beslutsfattande och spridning av bästa praxis, och innovativ teknik och innovativa metoder. |
De särskilda verksamheterna ska omfatta förståelse av de faktorer som är avgörande för hälsan (inbegripet psykosociala, beteendemässiga, fattigdoms- och könsbetingade faktorer samt miljö- och klimatrelaterade faktorer), ökat främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, förståelse av ingångsportar för mänskliga sjukdomar, toxicitet, biomarkörer och funktionssätt samt förbättrad diagnostik, utveckling av effektiva undersökningsprogram och förbättrad bedömning av mottaglighet för sjukdomar, förbättrad övervakning och beredskap, utveckling av bättre förebyggande verktyg, inklusive vacciner, användning av medicinska datormodeller (in silico) för förbättrad sjukdomskontroll och prognostisering, förbättrad behandling av sjukdomar med betoning på utveckling av stratifierad/individualiserad medicin och på särläkemedel, överföring av kunskap från grundforskning till klinisk praxis och anpassningsbara innovationsinsatser på ett snabbare och effektivare sätt, genom att främja överbryggande forskning av hög kvalitet, förbättrad användning av hälsodata, främjande av aktivt åldrande, självständigt boende och stöd i hemmet, individuellt självbestämmande för hantering av den egna hälsan, främjande av integrerad vård, förbättrade vetenskapliga verktyg och metoder till stöd för beslutsfattande och regleringsbehov, optimerad effektivitet och ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvårdssystemen, inbegripet genom att utveckla och sprida genomförandet av e-hälsolösningar samt minskade ojämlikheter genom evidensbaserat beslutsfattande och spridning av bästa praxis, och innovativ teknik och innovativa metoder. |
Ändringsförslag 122 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1.3 – stycke 5a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
För att bemöta framtida utmaningar i form av att det behövs europeiska vattenpolitiska åtgärder bör lämplig finansiering från unionen tilldelas forsknings- och innovationsverksamhet på detta område. Därför bör en del av den sammanlagda budgeten för Horisont 2020 (mellan 2014 och 2020) avsättas för denna samhällsutmaning. |
Ändringsförslag 123 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. LIVSMEDELSTRYGGHET, HÅLLBART JORDBRUK, HAVS- OCH SJÖFARTSFORSKNING OCH BIOEKONOMI |
2. LIVSMEDELSSÄKERHET OCH LIVSMEDELSTRYGGHET, HÅLLBART JORDBRUK, HAVS- OCH SJÖFARTSFORSKNING OCH BIOEKONOMI |
Motivering | |
En rättelse av ändringsförslag 31, som delvis låter framgå de kommentarer som kommit från kommissionen om vad havs- och sjöfartsforskningen ska inrikta sig på. | |
Ändringsförslag 124 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.1 – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet är att säkerställa tillräcklig försörjning av säkra och högkvalitativa livsmedel och andra biobaserade produkter genom utveckling av produktiva och resurseffektiva system för primärproduktion, främjande av därmed sammanhängande ekosystemtjänster samt konkurrenskraftiga och koldioxidsnåla försörjningskedjor. Detta kommer att påskynda övergången till en hållbar europeisk bioekonomi. |
Det särskilda målet är att säkerställa tillräcklig försörjning av säkra och högkvalitativa hälsosamma livsmedel och andra biobaserade produkter, utan att man som nu överexploaterar ekosystemen, något som bör ske genom utveckling av produktiva och resurseffektiva system för primärproduktion och livsmedelsförädling med respekt för biologisk mångfald, sammanförande av kvantitativa och kvalitativa tillvägagångssätt, samt konkurrenskraftiga och koldioxidsnåla försörjningskedjor. |
Ändringsförslag 125 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Under de kommande årtiondena kommer Europa att ställas inför ökad konkurrens om begränsade och ändliga naturresurser, effekter av klimatförändringarna, särskilt på systemen för primärproduktion (jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk), och behovet av att tillhandahålla hållbar, säker och trygg livsmedelsförsörjning för befolkningen i Europa och för en allt större global befolkning. En ökning av världens livsmedelsförsörjning med 70 % är enligt beräkningarna nödvändig för att föda världens befolkning på 9 miljarder människor 2050. Jordbruket står för ungefär 10 % av unionens utsläpp av växthusgaser, och även om de minskar i Europa beräknas de globala utsläppen från jordbruket öka med upp till 20 % fram till 2030. Dessutom kommer Europa att behöva säkerställa en tillräcklig försörjning av råvaror, energi och industriprodukter, samtidigt som tillgången på fossilt kol minskar (produktionen av olja och flytande gas förväntas minska med 60 % till 2050), och samtidigt bevara sin konkurrenskraft. Bioavfall (uppskattningsvis upp till 138 miljoner ton per år i unionen, varav upp till 40 % deponeras) utgör ett problem och en kostnad av enorma mått, trots sitt höga potentiella mervärde. T.ex. så kasseras uppskattningsvis 30 % av alla livsmedel som produceras i industriländerna. Stora förändringar krävs för att minska denna mängd med 50 % i unionen fram till 203026. Nationsgränser är dessutom betydelselösa i spridningen av skadedjur, växtskadegörare, djur- och växtsjukdomar, inbegripet zoonotiska sjukdomar, och livsmedelsburna patogener. Även om effektiva nationella förebyggande åtgärder krävs är åtgärder på unionsnivå nödvändiga för fullständig kontroll och en effektivt fungerande inre marknad. Utmaningen är komplicerad, berör ett brett spektrum av sinsemellan förbundna sektorer och kräver en mångfald av tillvägagångssätt. |
Under de kommande årtiondena kommer Europa att ställas inför ökad konkurrens om begränsade och ändliga naturresurser, effekter av klimatförändringarna, särskilt på systemen för primärproduktion (jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk), och behovet av att tillhandahålla hållbar, säker och trygg livsmedelsförsörjning för befolkningen i Europa och för en allt större global befolkning. En ökning av världens livsmedelsförsörjning med 70 % är enligt beräkningarna nödvändig för att föda världens befolkning på 9 miljarder människor 2050. Mot bakgrund av denna livsmedelskris är det inte berättigat vare sig med den obalans som nu råder mellan produktionen på nationell nivå som ofta uppvisar överskott och den ständigt ökande livsmedelsimporten eller med att världens näringsväv blir alltmer komplicerad. Därför är det viktigt för unionen att ha bättre kontroll på leveranskedjorna genom att prioritera enligt årstidernas växlingar, livsmedlens ursprung samt möjligheterna att spåra livsmedlen. Jordbruket står för ungefär 10 % av unionens utsläpp av växthusgaser, och även om de minskar i Europa beräknas de globala utsläppen från jordbruket öka med upp till 20 % fram till 2030. Dessutom kommer Europa att behöva säkerställa en tillräcklig försörjning av råvaror, energi och industriprodukter, samtidigt som tillgången på fossilt kol minskar (produktionen av olja och flytande gas förväntas minska med 60 % till 2050), och samtidigt bevara sin konkurrenskraft. Bioavfall (uppskattningsvis upp till 138 miljoner ton per år i unionen, varav upp till 40 % deponeras) utgör ett problem och en kostnad av enorma mått, trots sitt höga potentiella mervärde. T.ex. så kasseras uppskattningsvis 30 % av alla livsmedel som produceras i industriländerna. Stora förändringar krävs för att minska denna mängd med 50 % i unionen fram till 203026. Nationsgränser är dessutom betydelselösa i spridningen av skadedjur, växtskadegörare, djur- och växtsjukdomar, inbegripet zoonotiska sjukdomar, och livsmedelsburna patogener. Även om effektiv nationell markövervakning, effektivt nationellt markskydd och effektiva nationella förebyggande åtgärder krävs är åtgärder på unionsnivå nödvändiga för fullständig kontroll och en effektivt fungerande inre marknad. Utmaningen är komplicerad, berör ett brett spektrum av sinsemellan förbundna sektorer och kräver en mångfald av tillvägagångssätt. |
Motivering | |
Det är ett väsentligt mål för unionen att det ska gå bättre att spåra livsmedlen, så att källorna till matförgiftning bättre kan spåras och dröjsmål med identifieringen av dem undvikas. Här är exemplet med den hälsokris i Tyskland som i juni 2011 förorsakades av bakterien ”Escherichia coli” särskilt relevant. | |
Ändringsförslag 126 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Mer och mer biologiska resurser behövs för att tillgodose marknadens efterfrågan på säker och hälsosam livsmedelsförsörjning, biomaterial, biobränslen och biobaserade produkter, från konsumtionsvaror till kemikalier i bulk. Kapaciteten i de terrestra och akvatiska ekosystem som krävs för produktion av detta är emellertid begränsad, samtidigt som det finns konkurrerande anspråk för användningen av dem och de ofta inte förvaltas optimalt, vilket t.ex. framgår av den allvarliga försämringen av markens kolinnehåll och jordens bördighet. Möjligheterna utnyttjas inte att främja ekosystemtjänster från jordbruksmark, skogar, marina vatten och sötvatten genom integrering av agronomiska och miljömässiga mål i hållbar produktion. |
Mer och mer biologiska resurser behövs för att tillgodose marknadens efterfrågan på säker och hälsosam livsmedelsförsörjning, biomaterial, biobränslen och biobaserade produkter, från konsumtionsvaror till kemikalier i bulk. Kapaciteten i de terrestra och akvatiska ekosystem som krävs för produktion av detta är emellertid begränsad, samtidigt som det finns konkurrerande anspråk för användningen av dem och de ofta inte förvaltas optimalt, vilket t.ex. framgår av den allvarliga försämringen av markens kolinnehåll och jordens bördighet. Möjligheterna utnyttjas inte att främja ekosystemens återhämtningsförmåga och ekosystemtjänster från jordbruksmark, skogar, marina vatten och sötvatten genom integrering av agronomiska och miljömässiga mål i hållbar produktion. |
Ändringsförslag 127 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.1 – stycke 2a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Det behövs en produktionskedja med små avfallsmängder, vilken också kan trygga livsmedelsförsörjningen i en situation där klimatet förändras och befolkningen växer, med början från bättre hanteringssystem som kan minimera produktionsfaktorerna antingen på land eller i havet, och sedan utmed hela leveranskedjan. Jordbrukarnas gemensamma reserv av kunskaper om naturtillgångar, ekologiska processer och produktkvalitet kan tas som utgångspunkt för att minimera behovet av externa produktionsfaktorer. Kortare produktionskedjor baserade på konsumenternas förtroende och större närhet till producenterna är också en grundval för en produktionskedja med små avfallsmängder, och tillgodoser samtidigt konsumenternas krav på livsmedel som håller hög kvalitet och samtidigt innebär respekt för djurens välbefinnande. |
Ändringsförslag 128 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.1 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Den potential som finns hos biologiska resurser och ekosystem skulle kunna användas på ett mycket mer hållbart, effektivt och integrerat sätt. Exempelvis skulle potentialen hos biomassa från skog och avfallsflöden från jordbruk, vatten, industri och kommuner också kunna utnyttjas bättre. |
Den potential som finns hos biologiska resurser och ekosystem skulle kunna användas på ett mycket mer hållbart, effektivt och integrerat sätt. Exempelvis skulle potentialen hos biomassa från jordbruk och skog och avfallsflöden från jordbruk, vatten, industri och kommuner också kunna utnyttjas bättre. |
Motivering | |
Det bör klargöras att jordbruket självt har stora inneboende möjligheter till hållbar produktion och användning av biomassa, genom odling av särskilt utvalda grödor, framförädling av växter med inbyggda egenskaper samt flerstegsanvändning av grödor. | |
Ändringsförslag 129 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Ett fullt fungerande europeisk bioekonomi – som omfattar hållbar produktion av förnybara resurser från mark och vattenmiljöer och deras omvandling till livsmedel, biobaserade produkter och bioenergi samt därmed relaterade kollektiva nyttigheter – kommer att skapa högt europeiskt mervärde. Om den förvaltas på ett hållbart sätt kan den minska primärproduktionens och försörjningskedjans sammanlagda fotavtryck i miljön. Den kan öka deras konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen och affärsmöjligheter för utvecklingen av landsbygd och kustområden. De utmaningar som är förknippade med livsmedelsförsörjning, hållbart jordbruk och bioekonomin generellt är europeiska och globala. Åtgärder på unionsnivå är avgörande för att kluster ska kunna sammanföras och den nödvändiga bredden och kritiska massan åstadkommas för att komplettera ansträngningar som gjorts av enstaka eller grupper av medlemsstater. En metod med flera aktörer kommer att säkerställa den nödvändiga korsbefruktningen med samverkan mellan forskare, företag, jordbrukare/tillverkare, rådgivare och slutanvändare. Unionsnivån krävs också för att säkerställa konsekvens när man tar itu med denna utmaning mellan sektorerna, och med starka kopplingar till relevant unionspolitik. Samordning av forskning och innovation på unionsnivå kommer att uppmuntra och hjälpa till att påskynda de förändringar som krävs i unionen. |
Ett fullt fungerande europeisk bioekonomi – som omfattar hållbar produktion av förnybara resurser från mark och vattenmiljöer och deras omvandling till livsmedel, foder, biobaserade produkter och bioenergi samt därmed relaterade kollektiva nyttigheter – kommer att skapa högt europeiskt mervärde. Om den förvaltas på ett hållbart sätt kan den minska primärproduktionens och försörjningskedjans sammanlagda fotavtryck i miljön. Den kan öka deras konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen och affärsmöjligheter för utvecklingen av landsbygd och kustområden. Jämsides med de marknadsinriktade funktionerna underhåller bioekonomin också en rad funktioner som är kollektiva nyttigheter och bör bevaras: jordbruks- och skogslandskapet, jordbruksmarkens och skogens biologiska mångfald, vattenkvaliteten och tillgången på vatten, markens funktioner, ett stabilt klimat, luftkvaliteten och motståndskraften mot översvämningar och bränder. De utmaningar som är förknippade med livsmedelsförsörjning, hållbart jordbruk och bioekonomin generellt är europeiska och globala. Åtgärder på unionsnivå är avgörande för att kluster ska kunna sammanföras och den nödvändiga bredden och kritiska massan åstadkommas för att komplettera ansträngningar som gjorts av enstaka eller grupper av medlemsstater. En öppen metod med flera aktörer kommer att säkerställa den nödvändiga korsbefruktningen med samverkan mellan forskare, företag, jordbrukare/tillverkare, rådgivare, konsumenter och slutanvändare. Unionsnivån krävs också för att säkerställa konsekvens när man tar itu med denna utmaning mellan sektorerna, och med starka kopplingar till relevant unionspolitik. Samordning av forskning och innovation på unionsnivå kommer att uppmuntra och hjälpa till att påskynda de förändringar som krävs i unionen. |
Ändringsförslag 130 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.2 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Forskning och innovation kommer att växelverka med ett brett spektrum av unionspolitik och tillhörande mål, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken (särskilt politiken för landsbygdsutveckling) och europeiska innovationspartnerskapet ”produktivitet och hållbarhet inom jordbruket”, den gemensamma fiskeripolitiken, den integrerade havspolitiken, det europeiska klimatförändringsprogrammet, vattenramdirektivet, ramdirektivet om en marin strategi, handlingsplanen för skogsbruket, den temainriktade strategin för markskydd, unionens 2020-strategi för biologisk mångfald, den strategiska planen för energiteknik, unionens innovations- och industripolitik, strategier för bistånd till tredje land och utvecklingsbistånd, växtskyddsstrategier, strategier för djurhälsa och djurskydd och rättsliga ramar för att skydda miljö, hälsa och säkerhet, främja resurseffektivitet och klimatåtgärder, och för att minska avfallet. En bättre integrering av forskning och innovation i relaterad unionspolitik kommer att avsevärt förbättra det europeiska mervärdet, skapa hävstångseffekter, öka samhällsbetydelsen och bidra till att ytterligare utveckla en hållbar förvaltning av mark, hav och oceaner och marknader för bioekonomi. |
Forskning och innovation kommer att växelverka med ett brett spektrum av unionspolitik och tillhörande mål, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken (särskilt politiken för landsbygdsutveckling) och europeiska innovationspartnerskapet ”produktivitet och hållbarhet inom jordbruket”, den gemensamma fiskeripolitiken, den integrerade havspolitiken, det europeiska klimatförändringsprogrammet, vattenramdirektivet, ramdirektivet om en marin strategi, ramdirektivet om avfall, handlingsplanen för skogsbruket, den temainriktade strategin för markskydd, unionens 2020-strategi för biologisk mångfald, den strategiska planen för energiteknik, unionens innovations- och industripolitik, strategier för bistånd till tredje land och utvecklingsbistånd, växtskyddsstrategier, strategier för djurhälsa och djurskydd och rättsliga ramar för att skydda miljö, hälsa och säkerhet, främja resurseffektivitet och klimatåtgärder, och för att minska avfallet. En bättre integrering av forskning och innovation i relaterad unionspolitik kommer att avsevärt förbättra det europeiska mervärdet, skapa hävstångseffekter, öka samhällsbetydelsen och bidra till att ytterligare utveckla en hållbar förvaltning av mark, hav och oceaner och marknader för bioekonomi. |
Ändringsförslag 131 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.2 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Utmaningsinriktade åtgärder med fokus på sociala och ekonomiska fördelar och modernisering av bioekonomi och tillhörande sektorer och marknader ska stödjas genom tvärvetenskaplig forskning, som driver på innovation och som leder till utveckling av nya metoder, produkter och processer. Ett brett förhållningssätt till innovation ska också antas, från teknisk, icke-teknisk, organisatorisk, ekonomisk och social innovation till exempelvis nya affärsmodeller, varumärkesprofilering och tjänster. |
Utmaningsinriktade åtgärder med fokus på sociala, miljörelaterade och ekonomiska fördelar och modernisering av bioekonomi och tillhörande sektorer, deltagande aktörer och marknader ska stödjas genom tvärvetenskaplig forskning, som driver på innovation och som leder till utveckling av nya metoder, hållbara produkter och processer. Ett brett förhållningssätt till innovation ska också antas, från teknisk, icke-teknisk, organisatorisk, ekonomisk och social innovation till exempelvis nya affärsmodeller, varumärkesprofilering och tjänster. Jordbrukarnas samt de små och medelstora företagens möjligheter att bidra till innovation på detta område måste få full erkänsla. Detta förhållningssätt till den biobaserade ekonomin ska ta hänsyn till hur viktigt det är med lokal kunskap för att stärka förmågan på det lokala planet och samtidigt lämna utrymme åt frågeställningarnas mångsidiga och starkt sammansatta karaktär. |
Ändringsförslag 132 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.3 – led a – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att producera tillräckligt med livsmedel, foder, biomassa och andra råvaror, samtidigt som naturresurser skyddas och ekosystemtjänster förbättras, inbegripet hantering och begränsning av klimatförändringar. Verksamheten ska inriktas på mer hållbara och produktiva system för jord- och skogsbruk som är både resurseffektiva (även koldioxidsnåla) och stabila, samtidigt som tjänster, koncept och strategier utvecklas för blomstrande försörjning på landsbygden. |
Syftet är att producera tillräckligt med livsmedel, foder, biomassa och andra råvaror, samtidigt som naturresurser på global nivå skyddas och ekosystemtjänster förbättras, även den biologiska mångfalden och de naturliga livsmiljöerna och mark- och vattentillgångarna skyddas och åtgärder vidtas mot de utmaningar som en begränsning av och anpassning till klimatförändringar innebär. Verksamheten ska gynna systeminriktade tillvägagångssätt och inriktas på mer hållbara och produktiva system för jord- och skogsbruk, också ekologiskt jordbruk, som är både resurseffektiva (även koldioxidsnåla samt föga krävande i fråga om insatsvaror) och stabila, samtidigt som tjänster, koncept och strategier utvecklas för att garantera flera olika system för livsmedelsproduktion samt en blomstrande försörjning på landsbygden. |
Ändringsförslag 133 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.3 – led b – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att uppfylla medborgarnas krav på säkra och hälsosamma livsmedel till rimliga priser, och att göra bearbetningen och distributionen av livsmedel och foder mer hållbar och livsmedelssektorn mer konkurrenskraftig. Verksamheten ska koncentreras på hälsosamma och säkra livsmedel för alla, informerade konsumentval och konkurrenskraftiga metoder för livsmedelsbearbetning som använder mindre resurser och producerar mindre biprodukter, avfall och växthusgaser. |
Syftet är att uppfylla medborgarnas krav på säkra och hälsosamma livsmedel till rimliga priser och god kvalitet, och att göra bearbetningen och distributionen av livsmedel och foder samt livsmedelskonsumtionen mer hållbar och livsmedelssektorn mer konkurrenskraftig och samtidigt bevara den biologiska mångfalden i Europa. Verksamheten ska koncentreras på god kvalitet, ett brett utbud av olika hälsosamma, autentiska, högkvalitativa och säkra livsmedel för alla, bättre livsmedelsinformation till konsumenterna och konkurrenskraftiga metoder för livsmedelsbearbetning som använder mindre resurser och tillsatsämnen och producerar mindre biprodukter, avfall och växthusgaser. |
Ändringsförslag 134 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.3 – led c – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Målet är att på ett hållbart sätt utnyttja levande akvatiska resurser för att maximera den sociala och ekonomiska nyttan av/avkastningen från Europas oceaner och hav. Verksamheten ska inriktas på optimalt bidrag till en tryggad livsmedelsförsörjning genom utveckling av hållbart och miljövänligt fiske och konkurrenskraftigt europeiskt vattenbruk inom den globala ekonomin och på att främja marin innovation genom bioteknik för att driva på smart ”blå” tillväxt. |
Målet är att behålla konsumtionen av levande akvatiska resurser på hållbara nivåer och samtidigt maximera den sociala och ekonomiska nyttan av/avkastningen från Europas oceaner och hav och samtidigt skydda den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna. Verksamheten ska inriktas på optimalt bidrag till en tryggad livsmedelsförsörjning genom utveckling av ett hållbart och miljövänligt fiske och europeiskt vattenbruk inom den globala ekonomin. Miljöbetingade farhågor om användningen av bioteknik i öppna marina ekosystem måste noggrant beaktas. Såväl försiktighetsprincipen som farhågor från det civila samhällets sida om användningen och spridningen av bioteknik i öppna marina ekosystem måste beaktas. |
Ändringsförslag 135 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.3 – led ca (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ca) Ett annat mål består i att motverka att artsammansättningen i innanhaven och floderna blir alltför likriktad, eftersom man inte kan bortse från hur detta påverkar ekosystemens funktion, framför allt på grund av ökad motståndskraft mot störningar. |
Motivering | |
Likriktningen av artsammansättningen i floder och andra vattendrag måste åtgärdas. Enbart inom EU har över 400 fiskarter under de senaste årtiondena inplanterats i floder där de historiskt sett inte hört hemma. | |
Ändringsförslag 136 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.3 – led d – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att främja koldioxidsnål, resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig europeisk biobaserad industri. Verksamheten ska inriktas på att främja bioekonomin genom att omvandla konventionella industriella processer och produkter till sådana som använder biobaserade resurser och är energieffektiva, utveckling av integrerad bioraffinering, med användning av biomassa från primärproduktion, bioavfall och biobaserade industribiprodukter och öppnande av nya marknader genom att stödja standardisering, verksamhet för reglering och demonstration/fältförsök bl.a., och samtidigt ta hänsyn till bioekonomins konsekvenser för markanvändning och ändrad markanvändning. |
Syftet är att främja en energieffektiv, resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig europeisk biobaserad industri som bygger på förnybar energi. Verksamheten ska inriktas på att främja bioekonomin genom att omvandla konventionella industriella processer och produkter till sådana som använder biobaserade resurser och är energieffektiva, utveckling av integrerad bioraffinering, där det produceras och används biomassa från primärproduktion, bioavfall och biobaserade industribiprodukter och öppnande av nya marknader genom att vid behov stödja standardisering, men också genom verksamhet för reglering och demonstration bl.a., och samtidigt ta hänsyn till bioekonomins ekologiska samhälleliga och ekonomiska konsekvenser för markanvändning och ändrad markanvändning, samt till synpunkter och farhågor från det civila samhället. |
Motivering | |
Utvecklingen av integrerad bioraffinering får inte begränsas till bara användningen. | |
Ändringsförslag 137 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 3.1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Unionen har för avsikt att fram till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 % under 1990 års nivåer, och att minska dem ytterligare till 80–95 % senast 2050. Dessutom bör förnybar energi motsvara 20 % av den slutliga energiförbrukningen 2020, vilket är kopplat till energibesparingsmålet på 20 %. För uppnå dessa mål kommer en omarbetning av energisystemet att krävas, med en kombination av en profil för låga koldioxidutsläpp, energisäkerhet och överkomliga priser, samtidigt som Europas ekonomiska konkurrenskraft förstärks. Europa är för närvarande långt ifrån detta övergripande mål. 80 % av det europeiska energisystemet förlitar sig fortfarande på fossila bränslen, och sektorn producerar 80 % av växthusgasutsläppen i unionen. Varje år används 2,5 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP) till energiimport, och denna kommer sannolikt att öka. Denna utveckling skulle leda till ett totalt beroende av olje- och gasimport 2050. Med instabila energipriser på världsmarknaden i kombination med oro för försörjningstryggheten spenderar industrin och konsumenterna en ökande andel av sin inkomst på energi. |
Unionen har för avsikt att fram till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 % under 1990 års nivåer, och att minska dem ytterligare till 80–95 % senast 2050. Dessutom bör förnybar energi motsvara 20 % av den slutliga energiförbrukningen 2020, vilket är kopplat till energibesparingsmålet på 20 %. Senast 2050 bör utsläppen av växthusgaser ha minskat med mellan 80 och 95 %. Alla scenarier för minskade koldioxidutsläpp i energifärdplanen för 2050 visar att förnybar energiteknik mot mitten av detta århundrade kommer att utgöra den största andelen av energiförsörjningstekniken och att effektiv slutanvändning av energi kommer att spela en utslagsgivande roll för att målen ska nås. Det är därför lämpligt att 80 % av budgeten under denna utmaning går till forskning och innovation inom förnybar energi och effektiv slutanvändning av energi. För att uppnå dessa mål kommer en omarbetning av energisystemet att krävas, med en kombination av en profil för låga koldioxidutsläpp, energisäkerhet och överkomliga priser, samtidigt som Europas ekonomiska konkurrenskraft förstärks. Europa är för närvarande långt ifrån detta övergripande mål. 80 % av det europeiska energisystemet förlitar sig fortfarande på fossila bränslen, och sektorn producerar 80 % av växthusgasutsläppen i unionen. Varje år används 2,5 % av unionens bruttonationalprodukt (BNP) till energiimport, och denna kommer sannolikt att öka. Denna utveckling skulle leda till ett totalt beroende av olje- och gasimport 2050. Med instabila energipriser på världsmarknaden i kombination med oro för försörjningstryggheten spenderar industrin och konsumenterna en ökande andel av sin inkomst på energi. |
Ändringsförslag 138 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 3.1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 20501 visar att de riktade minskningarna av växthusgasutsläppen till stor del kommer att behöva uppfyllas inom unionen. Detta skulle innebära en minskning av koldioxidutsläppen med över 90 % till 2050 i kraftsektorn, över 80 % i industrin, minst 60 % inom transportsektorn, och omkring 90 % i bostadssektorn och tjänstesektorn. |
I färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 20501, sådan den utarbetats av kommissionen, antas det att de riktade minskningarna av växthusgasutsläppen till stor del kommer att behöva uppfyllas inom unionen, i och med att man inte kommit fram till någon världsomfattande överenskommelse i denna fråga. Detta skulle innebära en minskning av koldioxidutsläppen med rentav över 90 % till 2050 i kraftsektorn, över 80 % i industrin, 60 % inom transportsektorn, och 90 % i bostadssektorn och tjänstesektorn. |
Motivering | |
Än så länge har det inte fattats något beslut om vilket slutgiltigt mål man ska ha för minskningen av växthusgaser fram till 2050. Mål om 80–95 % har önskats, men det är inte sagt de går att genomföra. | |
Ändringsförslag 139 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 3.3 – led b – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration – av innovativa förnybara energikällor och teknik för avskiljning och lagring av koldioxid som erbjuder miljövänlig teknik i större skala, till lägre kostnader, med högre omvandlingsverkningsgrad och större tillgänglighet för olika marknads- och driftsvillkor. |
Verksamheterna ska inriktas på forskning, utveckling och fullskalig demonstration – av innovativa förnybara energikällor och teknik för avskiljning och lagring av koldioxid som erbjuder miljövänlig teknik i större skala, till lägre kostnader, med högre omvandlingsverkningsgrad och större tillgänglighet för olika marknads- och driftsvillkor. Verksamheterna ska också inriktas på forskning kring och utveckling av teknik för lagring av förnybar energi. |
Ändringsförslag 140 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 3.3 – led d – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(d) Ett enda smart europeiskt elnät |
(d) Ett enda smart europeiskt elnät som möjliggör en fullständig integrering av förnybar energi i energimixen |
Ändringsförslag 141 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 3.3 – led e – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Verksamheterna ska inriktas på tvärvetenskaplig forskning om energiteknik (inbegripet visionära åtgärder) och gemensamt genomförande av alleuropeiska forskningsprogram och anläggningar i världsklass. |
Verksamheterna ska inriktas på tvärvetenskaplig forskning om energiteknik (inbegripet visionära åtgärder) och om inverkan av anordningar, anläggningar och nyutvecklad teknik med anknytning till havsmiljön, samt på gemensamt genomförande av alleuropeiska forskningsprogram och anläggningar i världsklass. |
Ändringsförslag 142 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4.3 – led a – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Fokuseringen för verksamheten ska vara att minska resursförbrukningen och utsläppen av växthusgaser och förbättra fordonens effektivitet, påskynda utvecklingen och införandet av en ny generation elektriska och andra fordon utan eller med låga utsläpp, inbegripet genom genombrott när det gäller motorer, batterier och infrastruktur, utforska och utnyttja potentialen hos alternativa bränslen och innovativa och effektivare framdrivningssystem, inklusive bränsleinfrastruktur, optimera användningen av infrastruktur med hjälp av intelligenta transportsystem och intelligent utrustning, och att öka användningen av efterfrågestyrning och offentliga och icke‑motoriserade transporter, särskilt i stadsområden. |
Fokuseringen för verksamheten ska vara att minska resursförbrukningen och utsläppen av växthusgaser och förbättra fordonens effektivitet, påskynda utvecklingen och införandet av en ny generation fordon med låga utsläpp och till överkomliga marknadspriser, inbegripet genom genombrott när det gäller motorer, batterier och infrastruktur, utforska och utnyttja potentialen hos alternativa bränslen och innovativa och effektivare framdrivningssystem, inklusive bränsleinfrastruktur, optimera användningen av infrastruktur med hjälp av intelligenta transportsystem och intelligent utrustning, och att öka användningen av efterfrågestyrning och offentliga och icke‑motoriserade transporter, särskilt i stadsområden. |
Ändringsförslag 143 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4.3 – led c – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Fokuseringen för verksamheten ska vara att utveckla nästa generation innovativa transportmedel och bereda mark för den som följer därpå, genom att utarbeta nya koncept och former, intelligenta kontrollsystem och driftskompatibla standarder, effektiva produktionsprocesser, kortare utvecklingstider och minskad livscykelkostnad. |
Fokuseringen för verksamheten ska vara att utveckla nästa generation innovativa transportmedel och bereda mark för den som följer därpå, genom att utarbeta nya koncept och former till konkurrenskraftiga marknadspriser, intelligenta kontrollsystem och driftskompatibla standarder, effektiva produktionsprocesser, kortare utvecklingstider och minskad livscykelkostnad. |
Ändringsförslag 144 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
5. Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror |
5. Klimat- och vattenåtgärder, resurseffektivitet och hållbar användning av råvaror. |
Ändringsförslag 145 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.1 – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet är att skapa en resurseffektiv och klimattålig ekonomi och en hållbar försörjning av råvaror för att tillgodose behoven hos en växande global befolkning inom de hållbara begränsningarna för jordens naturresurser. Verksamheterna kommer att bidra till att öka Europas konkurrenskraft och förbättra välfärden och samtidigt garantera miljöintegritet och hållbarhet, samtidigt som den globala uppvärmningen hålls under 2° C och man möjliggör för ekosystem och samhälle att anpassa sig till klimatförändringarna. |
Det särskilda målet är att skapa en resurseffektiv och klimattålig ekonomi, skydda och hållbart förvalta naturtillgångar och ekosystem och åstadkomma en hållbar användning av och försörjning med råvaror och vatten för att tillgodose behoven hos en växande global befolkning inom de hållbara begränsningarna för jordens naturresurser på land och till havs. Verksamheterna kommer att bidra till att öka Europas konkurrenskraft och förbättra välfärden och samtidigt garantera miljöintegritet och hållbarhet, samtidigt som den globala uppvärmningen hålls under 2° C och man möjliggör för ekosystem och samhälle att anpassa sig till klimatförändringarna och skyddar kulturarvet. |
Ändringsförslag 146 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.1 – stycke 3a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Stora delar av jordens klimatsystem håller på att allvarligt och i hög grad oåterkalleligt förändras och därför måste man beakta alla källor till global uppvärmning och alla valmöjligheter att begränsa uppvärmningen. Jämte minskning av koldioxidutsläppen kan snabbverkande strategier (exempelvis nedskärningar av fluorkolväten, sot, troposfäriskt ozon, biologisk inbindning) få åsyftad verkan på klimatet inom några tiotal år eller på ännu kortare tid. |
Motivering | |
Ett ändringsförslag som ersätter ändringsförslag 29 i förslaget till betänkande. | |
Ändringsförslag 147 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.1 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Hållbar försörjning och resurseffektiv förvaltning av råvaror, inklusive prospektering, utvinning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution, är avgörande för att de moderna samhällena och deras ekonomier ska fungera. Europeiska sektorer, exempelvis byggsektorn, kemikalier, fordon, luftfart, maskiner och utrustning, som ger ett sammanlagda mervärde på cirka 1,3 biljoner euro och sysselsätter omkring 30 miljoner människor, är i hög grad beroende av tillgången på råvaror. Tillgången på råvaror till unionen står emellertid under allt större tryck. Dessutom är unionen starkt beroende av import av strategiskt viktiga råvaror som i mycket stor omfattning berörs av snedvridning av marknaden. Dessutom har unionen fortfarande värdefulla mineralfyndigheter, men prospektering och utvinning av dem begränsas av brist på lämplig teknik och hindras av den ökade globala konkurrensen. Med tanke på betydelsen av råvaror för den europeiska konkurrenskraften, ekonomin och för deras tillämpning i innovativa produkter är hållbar tillgång och resurseffektiv förvaltning av råvaror en viktig prioritering för unionen. |
Hållbar försörjning och resurseffektiv förvaltning av råvaror, inklusive prospektering, utvinning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution, är avgörande för att de moderna samhällena och deras ekonomier ska fungera. Europeiska sektorer, exempelvis byggsektorn, kemikalier, fordon, luftfart, maskiner och utrustning, som ger ett sammanlagda mervärde på cirka 1,3 biljoner euro och sysselsätter omkring 30 miljoner människor, är i hög grad beroende av tillgången på råvaror. Tillgången på råvaror till unionen står emellertid under allt större tryck, särskilt om man tänker på hur illa avfallets kretslopp sköts. Dessutom är unionen starkt beroende av import av strategiskt viktiga råvaror som i mycket stor omfattning berörs av snedvridning av marknaden. Dessutom har unionen fortfarande värdefulla mineralfyndigheter, men prospektering och utvinning av dem begränsas av brist på lämplig teknik och hindras av den ökade globala konkurrensen. Med tanke på betydelsen av råvaror för den europeiska konkurrenskraften, ekonomin och för deras tillämpning i innovativa produkter är hållbar tillgång och resurseffektiv förvaltning av råvaror en viktig prioritering för unionen. |
Ändringsförslag 148 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.1 – stycke 4a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Klimatförändringarna utgör också ett hot mot Europas kulturarv. Att förstå vilka utmaningar det rör sig om och bemöta dem adekvat kommer att bli en absolut förutsättning för att man ska kunna bevara identiteten och den sociala sammanhållningen och maximera den ekonomiska nytta som sammanhänger med turismen. |
Ändringsförslag 149 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
För att uppfylla unionens och internationella mål för utsläppen och koncentrationerna av växthusgaser och hantera effekterna av klimatförändringen krävs utveckling och användning av kostnadseffektiva tekniska lösningar och åtgärder för att mildra effekterna och anpassningsåtgärder. De politiska ramarna i unionen och globalt måste säkerställa att ekosystemen och den biologiska mångfalden skyddas, värderas och återställas på lämpligt sätt så att deras förmåga att tillhandahålla resurser och tjänster i framtiden bevaras. Forskning och innovation kan bidra till att säkra tillförlitlig och hållbar tillgång på råvaror och säkerställa en betydande minskning av resursanvändning och spill. |
För att uppfylla unionens och internationella mål för utsläppen av växthusgaser och hantera effekterna av klimatförändringen krävs utveckling och användning av hållbara och effektiva icke‑tekniska och tekniska lösningar och åtgärder för att mildra effekterna och anpassningsåtgärder. De politiska ramarna i unionen och globalt måste säkerställa att ekosystemen och den biologiska mångfalden skyddas, värderas och återställas på lämpligt sätt så att deras förmåga att tillhandahålla resurser och tjänster i framtiden bevaras. Forskning och innovation kan bidra till att säkra tillförlitlig och hållbar tillgång på råvaror och säkerställa en betydande minskning av resursanvändning och spill. |
Ändringsförslag 150 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Unionens åtgärder ska därför inriktas på att stödja unionens viktigaste mål och politik, inbegripet Europa 2020-strategin, Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa och motsvarande färdplan, Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 205030, Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram31, Råvaruinitiativet32, Unionens strategi för hållbar utveckling33, En integrerad havspolitik för Europeiska unionen34, ramdirektivet om en marin strategi35, handlingsplanen för miljöinnovation och En digital agenda för Europa36. Dessa åtgärder ska förstärka samhällets möjlighet att bli mer motståndskraftigt mot miljö- och klimatförändringar och säkerställa tillgången på råvaror. |
Unionens åtgärder ska därför inriktas på att stödja unionens viktigaste mål och politik, inbegripet Europa 2020-strategin. ”Innovationsunionen”, Ett resurseffektivt Europa och motsvarande färdplan, Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 205030, Anpassning till klimatförändring: en europeisk handlingsram31, Råvaruinitiativet32, Unionens strategi för hållbar utveckling33, En integrerad havspolitik för Europeiska unionen34, ramdirektivet om en marin strategi35, handlingsplanen för miljöinnovation och det sjunde miljöhandlingsprogrammet. Dessa åtgärder ska förstärka samhällets möjlighet att bli mer motståndskraftigt mot miljö- och klimatförändringar och säkerställa tillgången på råvaror. |
|
__________ 36 KOM(2010)0245. |
|
Ändringsförslag 151 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.2 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Med tanke på den gränsöverskridande och globala karaktären hos klimat och miljö, deras omfattning och komplexitet och den internationella dimensionen hos försörjningskedjan för råvaror måste verksamheten genomföras både inom och utanför unionen. Den ämnesövergripande karaktären hos den nödvändiga forskningen kräver att kompletterande kunskaper och resurser sammanförs för att man effektivt ska kunna ta itu med denna utmaning. För att minska resursanvändningen och de miljömässiga konsekvenserna, och samtidigt öka konkurrenskraften, kommer en avgörande samhällelig och teknisk övergång att krävas till en ekonomi baserad på ett hållbart förhållande mellan naturen och människans välbefinnande. Samordnad forsknings- och innovationsverksamhet kommer att förbättra förståelsen av och prognoserna för klimat- och miljöförändringar med ett systematiskt och sektorsövergripande perspektiv, minska osäkerheten, identifiera och bedöma sårbarhet, risker, kostnader och möjligheter, liksom att öka utbudet av och förbättra effektiviteten hos samhälleliga och politiska åtgärder och lösningar. Insatserna kommer också att syfta till att ge aktörer på alla nivåer i samhället möjlighet att aktivt delta i denna process. |
Med tanke på den gränsöverskridande och globala karaktären hos klimat och miljö, deras omfattning och komplexitet och den internationella dimensionen hos försörjningskedjan för råvaror måste verksamheten genomföras både inom och utanför unionen. Den ämnesövergripande karaktären hos den nödvändiga forskningen kräver att kompletterande kunskaper och resurser sammanförs för att man effektivt ska kunna ta itu med denna utmaning. För att minska resursanvändningen och de miljömässiga konsekvenserna, och samtidigt öka konkurrenskraften, kommer en avgörande samhällelig och teknisk övergång att krävas till en hållbar ekonomi baserad på ett ömsesidigt nyttigt förhållande mellan den biologiska mångfalden och den mänskliga befolkningen. Samordnad forsknings- och innovationsverksamhet kommer att förbättra förståelsen av och prognoserna för klimat- och miljöförändringar med ett systematiskt och sektorsövergripande perspektiv, minska osäkerheten, identifiera och bedöma sårbarhet, risker, kostnader och möjligheter, liksom att öka utbudet av och förbättra effektiviteten hos samhälleliga och politiska åtgärder och lösningar. Insatserna kommer också att syfta till att ge aktörer på alla nivåer i samhället möjlighet att aktivt delta i denna process. |
Ändringsförslag 152 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.2 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
När det gäller tillgången på råvaror krävs samordnade insatser för forskning och innovation inom flera olika discipliner och sektorer för att man ska kunna bidra till tillhandahållandet av säkra, ekonomiskt genomförbara, miljövänliga och socialt godtagbara lösningar längs hela värdekedjan (prospektering, utvinning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution). Innovation på dessa områden kommer att skapa möjligheter för tillväxt och sysselsättning, samt innovativa möjligheter som inbegriper vetenskap, teknik, ekonomi, politik och förvaltning. Därför håller ett europeiskt innovationspartnerskap för råvaror på att utarbetas. |
När det gäller den hållbara användningen av och tillgången på råvaror krävs samordnade insatser för forskning och innovation inom flera olika discipliner och sektorer för att man ska kunna bidra till tillhandahållandet av säkra, ekonomiskt genomförbara, miljövänliga och socialt godtagbara lösningar längs hela värdekedjan (prospektering, utvinning, utformning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution). Innovation på dessa områden kommer att skapa möjligheter för tillväxt och sysselsättning, samt innovativa möjligheter som inbegriper vetenskap, teknik, ekonomi, politik och förvaltning. Därför håller ett europeiskt innovationspartnerskap för råvaror på att utarbetas. |
Ändringsförslag 153 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.3. – led a – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Målet är att utveckla och utvärdera innovativa, kostnadseffektiva och hållbara anpassningsåtgärder och dämpande åtgärder med inriktning både på koldioxid och andra växthusgaser än koldioxid, och framhålla både tekniska och icke-tekniska miljövänliga lösningar, genom utarbetande av underlag för välgrundade, tidiga och effektiva åtgärder och nätverk av erforderlig kompetens. Verksamheten ska inriktas på bättre kunskaper om klimatförändringen och tillhandahållande av tillförlitliga klimatprognoser, bedömning av effekter, sårbarheter och utveckling av innovativa kostnadseffektiva åtgärder för anpassning och riskförebyggande, stöd till politik för begränsning. |
Målet är att utveckla och utvärdera innovativa, kostnadseffektiva och hållbara anpassningsåtgärder och dämpande åtgärder och strategier med inriktning både på koldioxid och andra växthusgaser och partiklar än koldioxid, och framhålla både tekniska och icke-tekniska miljövänliga lösningar, genom utarbetande av underlag för välgrundade, tidiga och effektiva åtgärder och nätverk av erforderlig kompetens. Verksamheten ska inriktas på bättre kunskaper om klimatförändringen och de risker som hänger samman med extrema händelser och drastiska förändringar genom tillhandahållande av tillförlitliga klimatprognoser, förståelse för samspelet mellan klimat och ozon och kretsloppet för vatten i atmosfären, bedömning av effekter på global, regional och lokal nivå och bedömning av sårbarheter och utveckling av innovativa, kostnadseffektiva åtgärder för anpassning och riskförebyggande, inbegripet hot mot kulturarv, stöd till politik för begränsning och fastställande av snabbverkande strategier för motåtgärder avseende klimatförändringarna inom några tiotal år. |
Ändringsförslag 154 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.3 – led b – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att ge kunskap för förvaltningen av naturresurser som ger en hållbar balans mellan begränsade resurser och samhällets och ekonomins behov. Verksamheten ska inriktas på att främja vår förståelse av ekosystemens funktion, deras samspel med sociala system och deras roll för att främja ekonomin och människors välbefinnande, och att tillhandahålla kunskap och verktyg för effektivt beslutsfattande och offentligt engagemang. |
Syftet är att ge kunskap för förvaltningen av naturresurser som ger en hållbar balans mellan begränsade resurser och samhällets och ekonomins behov. Verksamheten ska inriktas på att säkerställa åtgärder som garanterar en hållbar omläggning, förvaltning och användning av vattentillgångar och vattentjänster, främja vår förståelse av ekosystemens funktion, däribland den reglerande roll som hav och skogar spelar för att förhindra global uppvärmning, och deras samspel med sociala system och deras roll för att främja ekonomin och människors välbefinnande, och att tillhandahålla kunskap och verktyg för effektivt beslutsfattande och offentligt engagemang. |
Ändringsförslag 155 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.3 – led c – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Säkerställa hållbar försörjning av råvaror som inte är energi- eller jordbruksbaserade |
(c) Säkerställa hållbar användning och förvaltning av och försörjning med råvaror som inte är energi- eller jordbruksbaserade |
Ändringsförslag 156 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.3 – led c – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att förbättra kunskapsbasen beträffande råvaror och utveckla innovativa lösningar för kostnadseffektiv och miljövänlig prospektering, utvinning, bearbetning, återvinning och återanvändning av råvaror och för ersättning av dem med ekonomiskt tilltalande alternativ med lägre miljöpåverkan. Verksamheten ska inriktas på att förbättra kunskapsbasen beträffande tillgången till råvaror, främja hållbar försörjning och användning av råvaror, hitta alternativ till viktiga råvaror, och förbättra samhällets medvetenhet och kompetens när det gäller råvaror. |
Syftet är att förbättra kunskapsbasen beträffande råvaror och utveckla innovativa lösningar för kostnadseffektiv, resurseffektiv och miljövänlig användning, återvinning och återanvändning av råvaror och för ersättning av dem med ekonomiskt tilltalande alternativ med lägre miljöpåverkan. Verksamheten ska inriktas på att förbättra kunskapsbasen beträffande tillgången till råvaror, främja hållbar försörjning med och användning av råvaror, främja ekodesign, hitta alternativ till viktiga råvaror, utveckla processer och system med slutna kretslopp, stödja strategier och teknik för återvinning och återanvändning, vidta åtgärder på efterfrågesidan för att ge medborgare och konsumenter egenmakt så de kan minska konsumtionen av och slöseriet med råvaror, och förbättra samhällets medvetenhet och kompetens när det gäller råvaror. |
Ändringsförslag 157 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.3 – led d – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att främja alla former av miljöinnovation som möjliggör övergången till en miljövänlig ekonomi. Verksamheten ska inriktas på att stärka miljöinnovativa typer av teknik, processer, tjänster och produkter och öka spridning på marknaden och reproduktion av dem, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag, stödja innovativ politik och samhälleliga förändringar, mäta och bedöma utvecklingen mot en miljövänlig ekonomi, och främja resurseffektivitet med hjälp av digitala system. |
Syftet är att främja alla former av miljöinnovation som möjliggör övergången till en miljövänlig ekonomi. Verksamheten ska inriktas på att stärka miljöinnovativa typer av teknik, (inklusive teknik och nya material för bevarande och restaurering av kulturarvet), processer, tjänster och produkter och öka spridning på marknaden och reproduktion av dem, med särskild uppmärksamhet på små och medelstora företag, stödja innovativ politik och samhälleliga förändringar, mäta och bedöma utvecklingen mot en miljövänlig ekonomi, och främja resurseffektivitet med hjälp av digitala system. |
Ändringsförslag 158 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5.3. – led e – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att säkerställa tillhandahållandet av de långsiktiga data och uppgifter som behövs för att ta itu med denna utmaning. Verksamheterna ska inriktas på kompetens, teknik och datainfrastruktur för observation och övervakning av jorden, som kontinuerligt kan tillhandahålla korrekta uppgifter, prognoser och beräkningar i rätt tid. Fri, öppen och obegränsad tillgång till driftskompatibla data och uppgifter kommer att uppmuntras. |
Syftet är att säkerställa tillhandahållandet av de långsiktiga data och uppgifter som behövs för att ta itu med denna utmaning. Verksamheterna ska inriktas på kompetens, teknik och datainfrastruktur för observation och övervakning av jorden via både fjärranalys och mätningar på plats, som kontinuerligt kan tillhandahålla korrekta uppgifter och medge prognoser och beräkningar i rätt tid. Fri, öppen och obegränsad tillgång till driftskompatibla data och uppgifter kommer att uppmuntras. |
Ändringsförslag 159 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.3.2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att främja utvecklingen av innovativa samhällen och strategier i Europa genom deltagande av medborgare, företag och användare inom forskning och innovation och främjande av samordnad forskning och innovationspolitik inom ramen för globaliseringen. Särskilt stöd kommer att avsättas för utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och utvecklingen av ramvillkor för innovation. |
Syftet är att främja utvecklingen av innovativa samhällen och strategier i Europa genom deltagande av medborgare, bland dem också personer med funktionshinder, samt företag och användare inom forskning och innovation och främjande av samordnad forskning och innovationspolitik inom ramen för globaliseringen. Särskilt stöd kommer att avsättas för utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och utvecklingen av ramvillkor för innovation. |
Ändringsförslag 160 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.3.1 – stycke 2 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) garantera samhällets engagemang i forskning och innovation, |
(c) garantera samhällets engagemang i forskning och innovation, också genom samråd med det civila samhällets organisationer, särskilt organisationer för personer med funktionshinder, |
Motivering | |
Samhälleligt nyttig och meningsfull forskning förutsätter ofrånkomligen att personer med funktionshinder och de organisationer som företräder dem fullständigt medverkar i de projekt som stöds av Horisont 2020. Detta är av central betydelse om vi vill se till att den europeiska forskningen ger resultat som motsvarar samhällets och medborgarnas behov, framför allt behoven hos personer med funktionshinder. För närvarande står det ingenting om att personer med funktionshinder ska få medverka i forskning enligt Horisont 2020 och förslaget måste därför rättas till i detta hänseende. | |
Ändringsförslag 161 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.3.1 – stycke 2 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) garantera samhällets engagemang i forskning och innovation, |
(c) garantera samhällets engagemang i forskning och innovation, och öka samhällets värdesättande av vetenskapen, |
Motivering | |
Det är viktigt för samhället att vetenskap uppfattas som någonting viktigt. | |
Ändringsförslag 162 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.3.3 – stycke 2 – led d | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(d) öka Europas förmåga att stå emot kriser och katastrofer, |
(d) öka Europas förmåga att förebygga, reagera på och stå emot kriser och katastrofer, bland dem naturkatastrofer och katastrofer som förorsakats av människan, |
Ändringsförslag 163 Förslag till förordning Bilaga I – del V – punkt 1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Europa står inför ett antal strukturella svagheter när det gäller innovationskapacitet och förmåga att leverera nya tjänster, produkter och processer. Bland de viktigaste frågorna är Europas relativt dåliga resultat när det gäller att locka och behålla talanger, underutnyttjandet av befintlig forskningskapacitet i fråga om att skapa ekonomiskt eller socialt värde, svagt utvecklad företagaranda, otillräckliga resurser i poler med spetskompetens för att man ska kunna konkurrera globalt, och ett alltför stort antal hinder för samarbete inom kunskapstriangeln med högre utbildning, forskning och näringsliv på europeisk nivå. |
Europa står inför ett antal strukturella svagheter när det gäller innovationskapacitet och förmåga att leverera nya tjänster, produkter och processer. Bland de viktigaste frågorna är Europas relativt dåliga resultat när det gäller att locka och behålla talanger, utarmningen av specifik teknisk och vetenskaplig kompetens som traditionellt funnits i olika områden, underutnyttjandet av befintlig forskningskapacitet i fråga om att skapa ekonomiskt eller socialt värde, svagt utvecklad företagaranda, otillräckliga resurser i poler med spetskompetens för att man ska kunna konkurrera globalt, och ett alltför stort antal hinder för samarbete inom kunskapstriangeln med högre utbildning, forskning och näringsliv på europeisk nivå. |
Ändringsförslag 164 Förslag till förordning Bilaga I – del V – punkt 2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
EIT kommer att ta itu med dessa frågor genom att främja strukturella förändringar i Europas innovationslandskap. Det kommer EIT att göra genom att främja integrering av högre utbildning, forskning och innovation av högsta standard och därigenom skapa nya miljöer som främjar innovation, och genom att främja och stödja en ny generation entreprenörer. Därigenom kommer EIT att bidra fullt ut till målen för Europa 2020, och i synnerhet till flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen och Unga på väg. |
EIT kommer att ta itu med dessa frågor genom att främja strukturella förändringar i Europas innovationslandskap. Det kommer EIT att göra genom att främja integrering av högre utbildning, forskning och innovation av högsta standard genom att fördela KI-grupperna och deras centrum för samlokalisering runtom i de europeiska regionerna och därigenom skapa nya miljöer som främjar innovation, liksom genom att främja och stödja en ny generation entreprenörer. Därigenom kommer EIT att bidra fullt ut till målen för Europa 2020, och i synnerhet till flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen och Unga på väg. |
Ändringsförslag 165 Förslag till förordning Bilaga I – del V – punkt 2 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
EIT fungerar, via dess KI-grupper, enligt affärslogik. Stark ledning är en förutsättning – varje KI-grupp drivs av en verkställande direktör. KI-gruppens partner representeras av enskilda juridiska personer för att möjliggöra ett smidigare beslutsfattande. KI-grupperna måste lägga fram årliga verksamhetsplaner, inbegripet en omfattande portfölj av verksamheter från utbildning till nyföretagande, med tydliga mål och delresultat, där man både strävar efter marknads- och samhällseffekter. De gällande reglerna för deltagande, utvärdering och övervakning av KI-grupperna möjliggör snabba affärsmässiga beslut. |
EIT fungerar, via dess KI-grupper, enligt affärslogik. Stark ledning är en förutsättning – varje KI-grupp drivs av en verkställande direktör. KI-gruppens partner representeras av enskilda juridiska personer för att möjliggöra ett smidigare beslutsfattande. KI-grupperna måste lägga fram årliga verksamhetsplaner, inbegripet en omfattande portfölj av verksamheter från utbildning till nyföretagande, med tydliga mål och delresultat, där man både strävar efter marknads- och samhällseffekter, och med ett tydligt mervärde som bestäms utifrån en resultatinriktad strategi. De gällande reglerna för deltagande, utvärdering och övervakning av KI-grupperna möjliggör snabba affärsmässiga beslut. |
Motivering | |
I rubriken till denna punkt talas det om en resultatinriktad strategi, som dock saknar motsvarighet i själva brödtexten. Det bör emellertid tydligt framgå att mervärdet ska bestämmas utifrån en sådan strategi. | |
Ändringsförslag 166 Förslag till förordning Bilaga I – del V – punkt 3 – led f – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
EIT kommer att bidra avsevärt till målen i Horisont 2020, framför allt genom att ta itu med samhällsutmaningar på ett sätt som kompletterar andra initiativ inom dessa områden. Det kommer att prova ut nya och förenklade metoder för finansiering och förvaltning och därigenom spela en ledande roll i det europeiska innovationslandskapet. EIT:s strategi för finansiering kommer att vara fast baserad på en stark hävstångseffekt, för att mobilisera både offentliga och privata medel. Det kommer dessutom att använda helt nya metoder för riktat stöd till individuella verksamheter genom EIT‑stiftelsen. |
EIT kommer att bidra avsevärt till målen i Horisont 2020, framför allt genom att ta itu med samhällsutmaningar på ett sätt som kompletterar andra initiativ inom dessa områden. Det kommer att prova ut nya och förenklade metoder för finansiering och förvaltning och därigenom spela en ledande roll i det europeiska innovationslandskapet. EIT:s strategi för finansiering kommer att vara fast baserad på en stark hävstångseffekt, för att mobilisera både offentliga och privata medel. Det kommer dessutom att använda helt nya metoder för riktat stöd till individuella verksamheter. |
Ändringsförslag 167 Förslag till förordning Bilaga I – del V – punkt 3 – led g – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Via KI-grupperna och deras centrum för samlokalisering – knutpunkter för spetskompetens, där högre utbildning, forskning och näringslivspartner sammanförs på en bestämd geografisk plats – kommer EIT också att få en regionalpolitisk koppling. Det ska framför allt säkerställa bättre förbindelser mellan anstalter för högre utbildning och regional innovation och tillväxt, i samband med regionala och nationella strategier för smart specialisering. Därmed kommer man att bidra till målen för unionens sammanhållningspolitik. |
Via KI-grupperna och deras centrum för samlokalisering – knutpunkter för spetskompetens, där högre utbildning, forskning och näringslivspartner sammanförs på en bestämd geografisk plats – kommer EIT också att få en regionalpolitisk koppling. Det ska framför allt säkerställa bättre förbindelser mellan anstalter för högre utbildning, arbetsmarknaden samt regional och lokal innovation och tillväxt, i samband med lokala, regionala och nationella strategier för smart specialisering. Därmed kommer man att bidra till målen för unionens sammanhållningspolitik. |
Motivering | |
Om den högre utbildningen inte kopplas ihop även med arbetsmarknaden, i synnerhet på regional och lokal nivå, kommer Europa aldrig att kunna övervinna en av sina största svagheter i fråga om ekonomisk tillväxt. | |
Ändringsförslag 168 Förslag till förordning Bilaga II – tabell | |
|
I Vetenskaplig spetskompetens, varav: |
27818 |
|
1. Europeiska forskningsrådet |
15008 |
|
2. Framtida och ny teknik |
3505 |
|
3. Marie Curie-åtgärder för kompetens, utbildning och karriärutveckling |
6503 |
|
4. Europeiska forskningsinfrastrukturer (inbegripet e‑infrastrukturer) |
2802 |
|
II Industriellt ledarskap, varav: |
20280 |
|
1. Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik* |
15580 varav 500 för EIT |
|
2. Tillgång till riskfinansiering** |
4000 |
|
3. Innovation i små och medelstora företag |
700 |
|
III Samhällsutmaningar, varav: |
35888 |
|
1. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande |
9077 varav 292 för EIT |
|
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi |
4694 varav 150 för EIT |
|
3. Säker, ren och effektiv energi |
6537 varav 210 för EIT |
|
4. Smarta, gröna och integrerade transporter |
7690 varav 247 för EIT |
|
5. Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror |
3573 varav 115 för EIT |
|
6. Inkluderande, innovativa och trygga samhällen |
4317 varav 138 för EIT |
|
Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) |
1542 + 1652*** |
|
Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära åtgärder |
2212 |
|
TOTALT |
87740 |
* Inbegripet 8 975 miljoner euro för informations- och kommunikationsteknik (IKT) varav 1 795 miljoner euro för fotonik och mikro- och nanoelektronik, 4 293 miljoner euro för nanoteknik, avancerade material och avancerad tillverkning och bearbetning, 575 miljoner euro för bioteknik och 1 737 miljoner euro för rymdsektorn. Följaktligen kommer 6 663 miljoner euro att vara tillgängliga för stöd till viktig möjliggörande teknik. | |
** Cirka 1 131 miljoner euro av detta belopp får gå till genomförandet av projekt inom ramen för den strategiska planen för energiteknik (SET-planen). Ungefär en tredjedel av detta får gå till små och medelstora företag. | |
*** Det totala beloppet kommer att ställas till förfogande genom tilldelningar i enlighet med artikel 6.3. Den andra tilldelningen på 1 652 miljoner euro ska, preliminärt och med förbehåll för den översyn som anges i artikel 26.1, göras tillgänglig proportionerligt från budgetarna för Samhällsutmaningar och Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik. | |
Parlamentets ändringsförslag | |
|
I Vetenskaplig spetskompetens, varav: |
29,00 % |
|
1. Europeiska forskningsrådet |
14,2 % |
|
2. Framtida och ny teknik |
3,9 % |
|
3. Marie Curie-åtgärder för kompetens, utbildning och karriärutveckling |
7,4 % |
|
4. Europeiska forskningsinfrastrukturer (inbegripet e‑infrastrukturer) |
3,5 % |
|
II Industriellt ledarskap, varav: |
25,2 % |
|
1. Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik* |
17,7 % |
|
2. Tillgång till riskfinansiering** |
4,5 % |
|
3. Innovation i små och medelstora företag |
3 % |
|
III Samhällsutmaningar, varav: |
40,3 % |
|
1. Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande |
12 % |
|
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi |
5,3 % |
|
3. Säker, ren och effektiv energi |
7,5 % |
|
4. Smarta, gröna och integrerade transporter |
8,7 % |
|
5. Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror |
4,3 % |
|
6. Inkluderande, innovativa och trygga samhällen |
2,5 % |
|
Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) |
3 % |
|
Gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära åtgärder |
2,5 % |
|
TOTALT |
100 % |
|
* Inbegripet 57,6 % för informations- och kommunikationsteknik (IKT) varav 11,5 % för fotonik och mikro- och nanoelektronik, 27,6 % för nanoteknik, avancerade material och avancerad tillverkning och bearbetning, 3,7 % för bioteknik och 11,1 % för rymdsektorn. Följaktligen kommer 42,9 % att vara tillgängliga för stöd till viktig möjliggörande teknik. |
|
|
** Cirka 28,3 % av detta belopp får gå till genomförandet av projekt inom ramen för den strategiska planen för energiteknik (SET-planen). Ungefär en tredjedel av detta får gå till små och medelstora företag. |
|
|
utgår |
|
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.12.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 13.12.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Cristian Silviu Buşoi 20.1.2012 |
||||
|
Behandling i utskott |
20.6.2012 |
10.7.2012 |
|
|
|
|
Antagande |
19.9.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
50 1 10 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Martina Anderson, Kriton Arsenis, Sophie Auconie, Sandrine Bélier, Sergio Berlato, Lajos Bokros, Milan Cabrnoch, Martin Callanan, Nessa Childers, Chris Davies, Bas Eickhout, Edite Estrela, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Jo Leinen, Peter Liese, Linda McAvan, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Andres Perello Rodriguez, Mario Pirillo, Pavel Poc, Frédérique Ries, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Kārlis Šadurskis, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Salvatore Tatarella, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Frieda Brepoels, Cristian Silviu Buşoi, Nikos Chrysogelos, Christofer Fjellner, Gaston Franco, Romana Jordan, Miroslav Mikolášik, James Nicholson, Justas Vincas Paleckis, Vittorio Prodi, Britta Reimers, Christel Schaldemose, Alda Sousa, Anna Záborská, Andrea Zanoni |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Agustín Díaz de Mera García Consuegra |
||||
YTTRANDE från utskottet för transport och turism (20.9.2012)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
(COM(2011)0809 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD))
Föredragande: Nathalie Griesbeck
KORTFATTAD MOTIVERING
Förslagen till ”Horisont 2020”, som utarbetats helt i linje med kommissionens meddelande ”En budget för Europa 2020”, stödjer fullt ut Europa 2020-strategin, där forskning och innovation identifierades som avgörande för att målen om smart och hållbar tillväxt för alla skulle kunna uppnås. Förslagen utgörs av
(1) ett ramprogram för Horisont 2020 (fördraget om Europeiska unionens funktionssätt – EUF-fördraget),
(2) en enda uppsättning regler för deltagande och spridning (EUF-fördraget),
(3) ett enda särskilt program för att genomföra ramprogrammet Horisont 2020 (EUF‑fördraget) samt
(4) ett enda förslag till de delar av Horisont 2020 som motsvarar Euratomfördraget.
Den övergripande politiska beskrivningen och bakgrunden till dessa lagförslag ingår i ett meddelande från kommissionen som antogs tillsammans med förslagen, i vilket ett antal viktiga övergripande aspekter behandlas, t.ex. förenkling och hur förhållningssättet till innovation har stärkts.
Horisont 2020 har direkta svar på de stora samhällsutmaningar som identifierats i Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ. Det kommer också att bidra till att skapa ett industriellt ledarskap i Europa och öka spetskompetensen i den vetenskapliga basen, som är avgörande för Europas hållbarhet, välstånd och välbefinnande på lång sikt. För att dessa mål ska kunna uppnås innehåller förslagen flera olika stödåtgärder som är integrerade i forsknings- och innovationscykelns samtliga nivåer. Genom Horisont 2020 samlas och förstärks därför verksamheter som nu finansieras genom det sjunde ramprogrammet för forskning, delarna avseende innovation i ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt Europeiska institutet för innovation och teknik. Förslagen är också utformade så att förfarandet ska bli betydligt enklare för deltagarna.
Ramprogram och särskilt program
Två dokument har hänskjutits till TRAN-utskottet: Förslaget till förordning COM(2011)0809 som behandlas inom ramen för medbeslutandeförfarandet, och COM(2011)0811 som är föremål för ett samrådsförfarande. Eftersom samrådsförfarandet endast ger Europaparlamentet en begränsad roll – utan möjlighet att verkligen förhandla med rådet om innehållet – har föredraganden valt att koncentrera TRAN-utskottets arbete på ramprogrammet och på att eventuellt införa viktiga delar av det särskilda programmet i ramprogrammet. ITRE-utskottet har uppgett att det skulle kunna tänka sig att använda samma tillvägagångssätt.
Föredraganden för detta yttrande har valt att endast koncentrera sig på den del som avser transporter, med tanke på att detta är det yttrande som utskottet för transport och turism kommer att avge. Inom programmet Horisont 2020 behandlas transportfrågan med utgångspunkt i gröna, intelligenta och integrerade transporter. Föredraganden har velat följa denna linje, men också anpassa yttrandet till den ståndpunkt som Europaparlamentets utskott för transport och turism uttryckt i tidigare antagna betänkanden.
Föredraganden har även velat trycka på viktiga aspekter av transportpolitiken såsom EU:s energiförsörjning, diversifieringen av energikällor i transportindustrin och transporternas inverkan på miljön.
I en situation då det råder kraftig ekonomisk konkurrens på världens transportmarknader vill föredraganden påminna om betydelsen av att bevara och stärka Europeiska unionens utvecklings- och innovationsverksamhet inom transportindustrin i syfte att främja konkurrenskraften och skapa arbetstillfällen.
Med tanke på att både den europeiska demografin och européernas livsstil förändras och i förhoppning om att skapa en effektiv och konkurrenskraftig inre marknad, fokuserar betänkandet på kvaliteten i transportsystemen som bör vara multimodala, och erinrar om att rörligheten i städerna är en stor utmaning. I detta syfte bör man uppmuntra inrättandet av en kunskaps- och innovationsgrupp för frågor som rör rörligheten i städerna.
Slutligen önskar föredraganden lyfta fram den viktiga sociala roll som transporterna spelar, särskilt för de mest utsatta samhällsgrupperna, och att en god planering av transporterna gör det möjligt att säkerställa territoriell sammanhållning och bekämpa ojämlikheter.
Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE)
Programmet Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) – det andra viktiga initiativet för transportsektorn som finansieras via EU:s budget – bör samordnas så att de kompletterar varandra och för att undvika eventuella överlappningar. Det är också viktigt att man vid samordningen av FSE och Horisont 2020 ser till att den forsknings- och innovationskedja som leder till infrastrukturutveckling inte bryts. Detta är särskilt viktigt under en period då betydande tekniska framsteg inom transport, energi och IKT kommer att behövas för att EU ska kunna uppnå sina ambitiösa mål i Europa 2020-strategin.
Det är viktigt att betona att allt stöd till forskning och innovation som baseras på finansieringsinstrument kommer att ske via finansieringsinstrument som är förknippade med Horisont 2020.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. För att Europa 2020-målen för forskning och innovation ska kunna uppnås har dessutom sammanhållningspolitiken en nyckelroll genom kapacitetsuppbyggnad och för tillhandahållande av en spetsforskningsstege. |
(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. För att Europa 2020-målen för forskning och innovation ska kunna uppnås har dessutom sammanhållningspolitiken en nyckelroll genom kapacitetsuppbyggnad och för tillhandahållande av en spetsforskningsstege. Hänsyn bör tas till de olika utvecklingsnivåerna i regionerna och till de investeringar som gjorts i forskning och innovation, och man bör stödja de regioner som är längst ifrån att uppnå målen i Europa 2020-strategin med särskilda åtgärder och/eller program. |
Motivering | |
De olika utvecklingsnivåerna i de europeiska regionerna, framför allt i fråga om forskning och innovation, gör att vissa regioner fortfarande är långt ifrån att uppnå målen i Europa 2020-strategin. Därför bör vissa regioner stödjas med särskilda åtgärder i syfte att föra dem närmare EU 2020-målen, i enlighet med deras investeringsnivå i forskning och innovation. | |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(10a) I vitboken Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem1 anser kommissionen att politiken för forskning och innovation på transportområdet i allt större utsträckning och på ett enhetligt sätt bör främja utvecklingen av viktig teknik som behövs för att omvandla unionens transportsystem till ett modernt, effektivt, hållbart och användarvänligt system. Vitboken fastställer att utsläppen av växthusgaser fram till 2050 ska minskas med 60 % jämfört med nivåerna för 1990. |
|
|
_____________ |
|
| |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 26 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. |
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. hälsa, utbildning, rymden, transporter, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken, politiken för landsbygdsutveckling och Fonden för ett sammanlänkat Europa, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. |
Motivering | |
Det måste göras en koppling mellan ramprogrammet Horisont 2020 och Fonden för ett sammanlänkat Europa, eftersom man för att kunna uppnå målen i vitboken om transporter måste fokusera på smarta ekologiska transporter, vilket enbart är möjligt om man finansierar innovation och forskning på transportområdet. | |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 29 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(29) Större effekt bör också uppnås genom att kombinera Horisont 2020 med medel från den privata sektorn inom offentlig-privata partnerskap på nyckelområden där forskning och innovation kan bidra till Europas konkurrensmål i ett större perspektiv och till att ta itu med samhällsutmaningar. Offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ, som införts genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), får fortsätta att användas med mer ändamålsenliga strukturer. |
(29) Större effekt bör också uppnås genom att kombinera Horisont 2020 med medel från den privata sektorn inom offentlig-privata partnerskap på nyckelområden där forskning och innovation kan bidra till Europas konkurrensmål i ett större perspektiv och till att ta itu med samhällsutmaningar. Offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ, som införts genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), får fortsätta att användas med mer ändamålsenliga strukturer, och nya partnerskap får upprättas. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Artikel 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa. |
Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa, genom att minska forsknings- och innovationsklyftan i unionens mindre utvecklade regioner med hjälp av särskilda åtgärder och program. |
Motivering | |
Denna hänvisning är redan införd i skälen men bör även införas i själva förordningen, i artikeln med rubriken ”Mervärde för unionen”. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de olika utvecklingsnivåerna i fråga om investeringar i innovation och forskning. | |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led b – led iii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
iii) Ha nära ekonomiska och geografiska förbindelser med unionen. |
iii) Ha nära ekonomiska och geografiska förbindelser med unionen eller upprätthålla särskilda historiska och kulturella kopplingar till unionens medlemsstater. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Artikel 14 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som garanterar att de prioriteringar och åtgärder som stöds är relevanta för föränderliga behov och beaktar utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle, där innovation även omfattar affärsmässiga, organisatoriska och samhälleliga aspekter. |
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som garanterar att de prioriteringar och åtgärder som stöds är relevanta för föränderliga behov och beaktar utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle, där innovation även omfattar affärsmässiga, organisatoriska och samhälleliga aspekter. Teknikneutralitet är en absolut förutsättning för en effektiv innovationspolitik. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Artikel 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som kompletterar unionens andra stödprogram, däribland strukturfonderna. |
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som kompletterar unionens andra stödprogram, däribland strukturfonderna, Fonden för ett sammanlänkat Europa och de särskilda programmen och åtgärderna för stöd och kompensation inom ramen för regionalpolitiken och sammanhållningspolitiken. |
Motivering | |
Av konsekvens- och effektivitetsskäl bör man säkerställa att Horisont 2020-programmet och unionens stödprogram, särskilt Fonden för ett sammanlänkat Europa och strukturfonderna, men även särskilda program och åtgärder, kompletterar varandra. | |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. De offentlig-privata partnerskapen ska tillhandahålla offentliga medel genom insynsvänliga förfaranden. I syfte att tillåta en större flexibilitet kan medel beviljas antingen genom förslag från konkurrensutsatta ansökningsomgångar eller, i motiverade fall, genom direkta anslag. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 3 – led aa (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(aa) Åtgärder i linje med unionens politiska prioriteringar. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 14 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi. |
(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning, hållbar turism samt bioekonomi; |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen” omfattar även en verksamhet för att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan med särskilda åtgärder för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner i unionen. |
Det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen” omfattar även en verksamhet för att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan med särskilda åtgärder för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner i unionen, särskilt i de yttersta randområdena, med beaktande av deras särdrag, som anges i artiklarna 174, 349 och 355 i EUF‑fördraget. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1 – punkt 1.3 – punkt 1.3.3 – led e – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Tillämpning av utformning och utveckling av konvergerande teknik för nya affärsmöjligheter, inbegripet bevarande av material med historiskt eller kulturellt värde. |
Tillämpning av utformning och utveckling av konvergerande teknik för nya affärsmöjligheter, inbegripet bevarande av material med historiskt eller kulturellt värde, samt förbättring av resmålsnät för ekoturism och hållbar turism på området för det historiska arvet och kultur-, industri- och naturarvet. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2 – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi |
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning, hållbar turism samt bioekonomi; |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2 – punkt 2.3 – led ca (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ca) Syftet är att förbättra nätverksarbetet och informationen när det gäller den potential som ekoturism och hållbar turism har i Europa, och på så sätt bättre kunna skydda det historiska arvet och kultur-, industri och naturarvet. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 3 – punkt 3.2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
För att påskynda denna utveckling kommer ett strategiskt tillvägagångssätt på unionsnivå att krävas, som spänner över energiförsörjning, efterfrågan och användning i byggnader, tjänster, transporter och industriella värdekedjor. Detta kommer att kräva en anpassning av resurser inom hela unionen, däribland resurser från sammanhållningspolitiken, särskilt genom de nationella och regionala strategierna för smart specialisering, system för handel med utsläppsrätter, offentlig upphandling och andra finansieringsmekanismer. Det kommer också att krävas en politik för reglering och utbyggnad av förnybara energikällor och energieffektivitet, skräddarsytt tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad för att undanröja icke-tekniska hinder. |
För att påskynda denna utveckling kommer ett strategiskt tillvägagångssätt på unionsnivå att krävas, som spänner över energiförsörjning, efterfrågan och användning i byggnader, tjänster, transporter och industriella värdekedjor. Detta kommer att kräva en anpassning av resurser inom hela unionen, däribland resurser från sammanhållningspolitiken, särskilt genom de nationella och regionala strategierna för smart specialisering, system för handel med utsläppsrätter, offentlig upphandling och andra finansieringsmekanismer. Det kommer också att krävas en politik för reglering och utbyggnad av förnybara energikällor och energieffektivitet, skräddarsytt tekniskt bistånd och kapacitetsuppbyggnad för att undanröja icke-tekniska hinder. För de yttersta randområdena bör möjligheten till incitament beaktas för att de ska kunna utveckla förnybara energikällor och därmed ta tillvara sin potential för alternativa energikällor och samtidigt minska sitt beroende av fossila bränslen. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Bilaga I – avsnitt 3 – led 4 – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Smarta, gröna och integrerade transporter |
4. Smarta, gröna och integrerade transporter och rörlighet |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet är att skapa ett europeiskt transportsystem som är resurseffektivt, miljövänligt, säkert och sammanhängande till förmån för medborgarna, ekonomin och samhället. |
Det särskilda målet är att skapa ett europeiskt transportsystem som är resurseffektivt, klimat- och miljövänligt, säkert och driftskompatibelt till förmån för medborgarna, användarna, arbetstagarna och ekonomin såväl som för samhället. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Europa måste förena människors ökade behov av rörlighet med det absoluta behovet av ekonomisk prestanda och kraven på ett samhälle med låga koldioxidutsläpp och en klimattålig ekonomi. Trots tillväxten måste transportsektorn åstadkomma en väsentlig minskning av utsläpp av växthusgaser och andra negativa miljöeffekter, och måste bryta sitt beroende av olja, och samtidigt bibehålla hög effektivitet och rörlighet. |
Europa måste förena människors förändrade behov av rörlighet, vilka påverkas av nya demografiska och samhälleliga utmaningar liksom territoriell sammanhållning, med det absoluta behovet av ekonomisk prestanda och kraven på ett samhälle med låga koldioxidutsläpp och en klimattålig ekonomi. Trots tillväxten måste transportsektorn åstadkomma en väsentlig minskning av utsläpp av växthusgaser och andra negativa miljöeffekter, och måste bryta sitt beroende av olja och andra fossila bränslen som till stor del levereras av tredjeländer vars resurser är begränsade, och samtidigt bibehålla hög effektivitet och rörlighet, utan att detta medför att redan isolerade regioner, särskilt de yttersta randområdena, blir ännu mer svårtillgängliga. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.1 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Hållbar rörlighet kan endast uppnås genom en radikal förändring av transportsystemet, vilket bygger på genombrott inom transportforskningen, långtgående innovation och ett sammanhängande alleuropeiskt genomförande av miljövänligare, säkrare och smartare transportlösningar. |
Hållbar rörlighet kan endast uppnås genom en radikal förändring av transportsystemet, vilket bygger på genombrott inom transportforskningen, långtgående innovation och ett sammanhängande alleuropeiskt genomförande av miljövänligare, säkrare och smartare transportlösningar, inklusive investeringar i innovativ infrastruktur för alla transportsätt. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.1 – stycke 3a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Forskning och innovation på transportområdet måste bidra till att upprätta ett gemensamt europeiskt transportområde genom att utveckla teknik och system, såsom det europeiska tågkontrollsystemet (ETCS) och tågledningssystemet (ERTMS), som syftar till att avskaffa hinder för gränsöverskridande trafik. Teknik och system som underlättar EU-medborgarnas rörlighet, såsom en europeisk multimodal reseplanerare, måste också få stöd och införas i hela Europa. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.1 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Forskning och innovation måste leda till fokuserade och snabba framsteg som kan bidra till unionens viktigaste politiska mål, och samtidigt öka den ekonomiska konkurrenskraften, stödja övergången till en klimattålig ekonomi med låga koldioxidutsläpp och upprätthålla den globala ledningen på marknaden. |
Forskning och innovation måste leda till fokuserade och snabba framsteg som kan bidra till unionens viktigaste politiska mål, och samtidigt öka den ekonomiska konkurrenskraften, stödja övergången till en klimattålig ekonomi med låga koldioxidutsläpp, öka rörligheten i hela Europa och upprätthålla den globala ledningen på marknaden. |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Transportsektorn är en viktig drivkraft för Europas ekonomiska konkurrenskraft och tillväxt. Den säkerställer den rörlighet för människor och varor som behövs för en integrerad europeisk inre marknad och ett öppet och mer inkluderande samhälle. Den är en av Europas största tillgångar i form av industriell kapacitet och tjänstekvalitet, och spelar en ledande roll på många världsmarknader. Transportbranschen och tillverkningen av transportmedel utgör tillsammans 6,3 % av unionens BNP. Samtidigt står den europeiska transportbranschen inför en allt hårdare konkurrens från andra delar av världen. Banbrytande teknik kommer att krävas för att säkra Europas framtida konkurrenskraft och minska nackdelarna med vår nuvarande transportsystem. |
Transportsektorn är en viktig drivkraft för Europas ekonomiska konkurrenskraft och tillväxt. Den säkerställer territoriell sammanhållning och den rörlighet för människor och varor som behövs för integrationen av en europeisk inre marknad och ett öppet och mer inkluderande samhälle, och minskar de europeiska regionernas isolering på alla nivåer. Den är en av Europas största tillgångar i form av industriell kapacitet och tjänstekvalitet, och spelar en ledande roll på många världsmarknader. Transportbranschen och tillverkningen av transportmedel utgör tillsammans 6,3 % av unionens BNP och står för omkring 13 miljoner arbetstillfällen. Samtidigt står den europeiska transportbranschen inför en allt hårdare konkurrens från andra delar av världen. För att strategin för ekonomisk återhämtning och främjandet av industriell know-how ska fungera krävs det att EU ökar sina åtaganden i alla transportsektorer, med tanke på deras ekonomiska och teknologiska betydelse. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Transportsektorn är en av viktig källa för utsläpp av växthusgaser och står för upp till en fjärdedel av alla utsläpp. Transportsektorn är till 96 % beroende av fossila bränslen. Samtidigt är trafikstockningar är ett allt större problem – systemen är ännu inte tillräckligt smarta, alternativen för att växla mellan olika transportsätt är inte alltid attraktiva; antalet dödsolyckor på vägarna är fortfarande enormt högt med 34 000 per år i unionen; människor och företag förväntar sig ett transportsystem som är säkert och tryggt. Städerna innebär särskilda utmaningar för hållbara transporter. |
Transportsektorn är en av viktig källa för utsläpp av växthusgaser och står för upp till en fjärdedel av alla utsläpp. Transportsektorn är till 96 % beroende av fossila bränslen. Samtidigt är trafikstockningar ett allt större problem – systemen är ännu inte tillräckligt smarta, alternativen för att övergå till mer hållbara transportsätt är inte alltid attraktiva; antalet dödsolyckor på vägarna är fortfarande enormt högt med 34 000 per år i unionen; människor och företag förväntar sig ett transportsystem som är tillgängligt för alla, säkert och tryggt. Städerna innebär särskilda utmaningar för en bättre balans mellan livskvalitet och hållbara transporter och rörlighet. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.2 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Inom några decennier skulle den förväntade tillväxten inom transportsektorn leda till trafikkaos i Europa, med outhärdliga ekonomiska kostnader och samhällseffekter som följd. Antalet passagerarkilometer förväntas fördubblas under de kommande 40 åren och växa dubbelt så snabbt för flygresor. Koldioxidutsläppen skulle öka med 35 % fram till 2050. Kostnaderna för trafikstockningar skulle öka med omkring 50 %, till nästan 200 miljarder euro årligen. De externa kostnaderna för olyckor skulle öka med omkring 60 miljarder euro jämfört med 2005. |
Inom några decennier skulle den förväntade tillväxten inom transportsektorn kunna leda till allvarliga trafikstockningar i Europa, med katastrofala följder för ekonomin och samhället. Antalet passagerarkilometer förväntas fördubblas under de kommande 40 åren och växa dubbelt så snabbt för flygresor. Koldioxidutsläppen skulle öka med 35 % fram till 2050. Kostnaderna för trafikstockningar skulle öka med omkring 50 %, till nästan 200 miljarder euro årligen. De externa kostnaderna för olyckor skulle öka med omkring 60 miljarder euro jämfört med 2005. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.2 – stycke 3a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Det är mycket viktigt att innovativa koncept för transport- och mobilitetstjänster ges stöd och utvecklas genom konkreta förbättringar inom miljövänlig logistik och mobilitetsplanering. Nya tillvägagångssätt för produktion, lagerhållning och leveranser av gods samt ett mer effektivt och rationellt bemötande av mobilitetsbehov och användning av kommunikationshjälpmedel bör leda till ett samhälle med mindre slöseri i transport- och rörlighetsrelaterade tjänster. Man ska kontrollera hur strategier för att minska transportvolymerna påverkar sysselsättningen. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.2 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Oförändrade förhållanden är därför inte ett alternativ. Forskning och innovation, som styrs av politiska mål och med inriktning på de viktigaste utmaningarna, ska i hög grad bidra till att uppnå unionens mål att begränsa den globala temperaturökningen till 2° C, minska koldioxidutsläppen från transporter med 60 %, drastiskt minska trafikstockningar och kostnader för olyckor, och praktiskt taget eliminera antalet trafikolyckor fram till 2050. |
Oförändrade förhållanden är därför inte ett alternativ. Forskning och innovation, som styrs av politiska mål och med inriktning på de viktigaste utmaningarna, ska i hög grad bidra till att uppnå unionens mål att begränsa den globala temperaturökningen till 2° C och minska koldioxidutsläppen från transporter med 60 %. För att uppnå dessa mål till 2050 måste man fastställa exaktare och mer konkreta åtgärder för perioden fram till 2020. Det krävs i första hand en omfattande minskning av koldioxidutsläppen och andra växthusgaser från transporter (jämfört med siffrorna för 2009). Dessa utsläppsminskningar kommer att fastställas separat för varje transportslag för att uppnå 20–20–20-målen. Forsknings- och innovationsverksamheten bör också bidra till en internalisering av de externa kostnaderna senast 2020, drastiskt minska trafikstockningar och kostnader för olyckor och beslutsamt fortsätta arbetet med att hitta lösningar på trafikosäkerheten för att eliminera antalet dödsfall i trafiken fram till 2050, samt i linje med detta mål, sträva efter att halvera antalet trafikolyckor fram till 2020. I vitboken Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem kräver kommissionen att dessa mål uppnås genom en innovativ, hållbar och effektiv transportpolitik. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.2 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Problemen med föroreningar, trafikstockningar, säkerhet och trygghet är gemensamma för hela unionen och kräver samordnade europeiska åtgärder. Att påskynda utvecklingen och användningen av ny teknik och innovativa lösningar för fordon, infrastruktur- och transportförvaltning kommer att vara avgörande för att skapa ett renare och effektivare transportsystem i unionen, åstadkomma de resultat som krävs för att minska klimatförändringarna och förbättra resurseffektiviteten, och upprätthålla Europas ledande position på världsmarknaden för transportrelaterade produkter och tjänster. Dessa mål kan inte uppnås genom uppsplittrade enbart nationella insatser. |
Problemen med föroreningar, trafikstockningar, säkerhet och trygghet är gemensamma för hela unionen och kräver samordnade europeiska åtgärder. Att påskynda utvecklingen och en harmoniserad användning av ny teknik och innovativa lösningar för fordon, vilket säkerställer en enhetlig utveckling av infrastruktur- och transportförvaltning, kommer att vara avgörande för att skapa ett renare, säkrare och effektivare transportsystem i unionen, åstadkomma de resultat som krävs för att minska klimatförändringarna och förbättra resurseffektiviteten, och upprätthålla Europas ledande position på världsmarknaden för transportrelaterade produkter och tjänster. Dessa mål kan inte uppnås genom uppsplittrade enbart nationella insatser. Det är också viktigt att stödja befintliga lösningar genom att skapa effektiva, intelligenta, driftskompatibla och sammankopplade system till stöd för systemen Sesar, Galileo, Egnos, GMES, ERTMS, RIS, SafeSeaNet, LRIT och ITS. Man bör även fortsätta arbetet med initiativ som e-säkerhet och eCall. |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Bilaga I – part III – punkt 4 – punkt 4.2 – stycke 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Finansiering på unionsnivå av forskning och innovation på transportområdet kommer att komplettera medlemsstaternas verksamheter genom att fokusera på verksamheter med ett klart europeiskt mervärde. Detta innebär att tonvikten kommer att läggas på prioriterade områden som motsvarar europeiska politiska mål, där en kritisk massa för insatserna krävs, där Europaomfattande driftskompatibla transportlösningar måste fortsätta att tillämpas, eller där sammanförandet av insatser transnationellt kan minska riskerna vid investering i forskning, bana väg för gemensamma standarder och förkorta tiden för marknadsintroduktion av forskningsresultat.
|
Finansiering på unionsnivå av forskning och innovation på transportområdet kommer att komplettera medlemsstaternas verksamheter genom att fokusera på verksamheter med ett klart europeiskt mervärde. Detta innebär att tonvikten kommer att läggas på prioriterade områden som motsvarar europeiska politiska mål där en kritisk massa för insatserna krävs, där Europaomfattande transportsystem, moderna framdrivningssystem och kraftkällor, lösningar för driftskompatibla transporter eller multimodal infrastruktur måste fortsätta att tillämpas, eller där sammanförandet av insatser transnationellt kan få bort flaskhalsarna i transportsystemet (t.ex. den låga innovationsnivån inom infrastruktur i EU-12) och minska riskerna vid investering i forskning, bana väg för gemensamma standarder, standardisering och förkorta tiden för marknadsintroduktion av forskningsresultat. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.2 – stycke 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Verksamhet för forskning och innovation ska omfatta en rad initiativ som täcker hela innovationskedjan. Flera verksamheter är särskilt avsedda att hjälpa till att föra ut resultat på marknaden – en programmatisk inställning till forskning och innovation, demonstrationsprojekt, åtgärder för marknadspenetration och stöd till standardisering, reglering och innovativa strategier för upphandling tjänar alla detta mål. Att utnyttja berörda parters engagemang och expertis kommer dessutom att bidra till att överbrygga klyftan mellan forskningsresultat och tillämpning av dem i transportsektorn. |
Verksamhet för forskning och innovation ska omfatta en rad initiativ som täcker hela innovationskedjan och följa ett integrerat angreppssätt för innovativa transportlösningar, alltifrån innovationer avseende fordon till infrastruktur och transportsystem. Flera verksamheter är särskilt avsedda att hjälpa till att föra ut resultat på marknaden – en programmatisk inställning till forskning och innovation, demonstrationsprojekt, åtgärder för marknadspenetration och stöd till standardisering, reglering och innovativa strategier för upphandling tjänar alla detta mål. Att utnyttja berörda parters engagemang och expertis kommer dessutom att bidra till att överbrygga klyftan mellan forskningsresultat och tillämpning av dem i transportsektorn. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.2 – stycke 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Investeringar i forskning och innovation för ett miljövänligare, smartare och mer integrerat transportsystem kommer på ett avsevärt sätt att bidra till att uppfylla Europa 2020-målen smart och hållbar tillväxt för alla och målen för flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen. Verksamheterna kommer att stödja genomförandet av vitboken om transporter som syftar till ett gemensamt europeiskt transportområde. De kommer också att bidra till de politiska mål som beskrivs i flaggskeppsinitiativen Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. |
Investeringar i forskning och innovation för ett miljövänligare, smartare, pålitligare och mer integrerat transportsystem kommer på ett avsevärt sätt att bidra till att uppfylla Europa 2020-målen smart och hållbar tillväxt för alla och målen för flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen. Verksamheterna kommer att stödja genomförandet av vitboken om transporter som syftar till ett gemensamt europeiskt transportområde. De kommer också att delta i uppnåendet av de politiska mål som beskrivs i flaggskeppsinitiativen Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. Åtgärder kommer också att vidtas för att säkerställa samstämdhet med andra delar av dessa program, särskilt genom inrättandet av en kunskaps- och innovationsgrupp för frågor som rör rörligheten i städerna och smarta städer. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led a – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Resurseffektiva transporter som respekterar miljön |
(a) Resurseffektiva transporter som respekterar miljön och folkhälsan |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Bilaga I – part III – punkt 4 – punkt 4.3 – led a – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att minimera transporternas inverkan på klimat och miljö genom att förbättra effektiviteten i utnyttjandet av naturresurser, och genom att minska beroendet av fossila bränslen. |
Syftet är att minimera transporternas inverkan på klimat och miljö, liksom på folkhälsan, genom att förbättra kvaliteten, verkningsgraden och effektiviteten i utnyttjandet av naturresurser, och genom att minska beroendet av fossila bränslen och samtidigt diversifiera bränsleförsörjningskällorna. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led a – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Fokuseringen för verksamheten ska vara att minska resursförbrukningen och utsläppen av växthusgaser och förbättra fordonens effektivitet, påskynda utvecklingen och införandet av en ny generation elektriska och andra fordon utan eller med låga utsläpp, inbegripet genom genombrott när det gäller motorer, batterier och infrastruktur, utforska och utnyttja potentialen hos alternativa bränslen och innovativa och effektivare framdrivningssystem, inklusive bränsleinfrastruktur, optimera användningen av infrastruktur med hjälp av intelligenta transportsystem och intelligent utrustning, och att öka användningen av efterfrågestyrning och offentliga och icke-motoriserade transporter, särskilt i stadsområden. |
Fokuseringen för verksamheten ska först och främst vara att minska resursförbrukningen och utsläppen av växthusgaser och förbättra alla fordonstypers energieffektivitet, påskynda utvecklingen och införandet av en ny generation elektriska och andra fordon utan eller med låga utsläpp (t.ex. el- och hybridfordon, dvs. inte enbart bilar utan även elcyklar, spårvagnar och tåg) och tillhörande infrastruktur, inbegripet genom genombrott när det gäller motorer, batterier och infrastruktur samt utnyttjandet av förnybara energikällor inom räls-, vatten- och lufttransporter. Det måste även finnas en politik för hanteringen av det avfall som dessa innovationer ger upphov till. |
|
|
Dessutom är det viktigt att all innovation som syftar till låga eller inga utsläpp av växthusgaser inom samtliga transportslag stöds, bland annat utveckling och utnyttjande av den stora potentialen hos alternativa och hållbara bränslen, utveckling av innovativa och effektivare framdrivningssystem liksom optimering av bränsleinfrastrukturen, fordonens vikt och aerodynamik samt utveckling av infrastruktur, och att optimera användningen av infrastruktur genom att använda intelligenta transportsystem och intelligent utrustning. Det är viktigt att öka användningen av offentliga och icke-motoriserade transporter och intermodala mobilitetskedjor (gångtrafik–cykling, samåkning, bilpooler, kollektivtrafik) särskilt i stadsområden. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led a – stycke 2a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Avslutningsvis har man under flera års tid konstaterat att motorfordonens utsläpp påverkar människors hälsa. Därför bör minskade partikelutsläpp fortsätta att utgöra ett av EU:s prioriterade mål på transportområdet. En sådan politik bör särskilt fokusera på utvecklingen av alternativa bränslen. Det är också viktigt att investera i innovativa lösningar för att minska buller och uppfattade vibrationer. Utvecklingen av alternativa bränslen och innovativa lösningar för att minska buller och uppfattade vibrationer kommer att bidra till att begränsa skadliga utsläpp och öka allmänhetens välbefinnande. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led a – stycke 2a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Det är nödvändigt att hitta ett angreppssätt och lösningar för att organisera rörligheten i städerna på ett innovativt, insynsvänligt och modernt sätt, med beaktande av demografiska samhällsförändringar, och förslag på hur olika transportslag kan samexistera i stadsområden, inklusive icke-motoriserad trafik, och på förbindelser med nätet. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag bör införlivas i den nya punkt som föredraganden föreslår i sitt ändringsförslag 18 om inrättande av en ny kunskaps- och innovationsgrupp för frågor som rör rörlighet i städer och intelligenta städer. | |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led a – stycke 2a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Minskade partikel- och bullerutsläpp bör därför fortsätta att utgöra ett av EU:s prioriterade mål på transportområdet. En sådan politik bör särskilt fokusera på utvecklingen av alternativa bränslen, infrastruktur och intelligenta transportsystem. |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led b – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att förena de ökade behoven av rörligheten med förbättrade transportflöden, genom innovativa lösningar för sammanhängande, allomfattande, säkra, trygga och tillförlitliga transportsystem. |
Syftet är att förena de ökade behoven av rörlighet med förbättrade transportflöden, genom innovativa lösningar för sammanhängande, intermodala, allomfattande, tillgängliga, säkra, trygga och tillförlitliga transportsystem, utan att bortse från betydelsen av en innovativ och intermodal infrastruktur av god kvalitet. |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led b – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Fokus för verksamheten ska vara att minska trafikstockningarna, förbättra tillgängligheten och tillgodose användarnas behov genom att främja integrerad transport och logistik från dörr till dörr, främja intermodalitet och spridningen av smarta lösningar för planering och förvaltning, och att radikalt minska förekomsten av olyckor och konsekvenserna av hot mot säkerheten. |
Fokus för verksamheten ska vara att minska trafikstockningarna, förbättra tillgängligheten och tillgodose användarnas behov genom att främja integrerad och hundraprocentigt intermodal transport, infrastruktur och logistik från dörr till dörr, främja intermodalitet och spridningen av smarta lösningar för planering och förvaltning, och att radikalt minska förekomsten av olyckor och konsekvenserna av hot mot säkerheten. |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led b – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Fokus för verksamheten ska vara att minska trafikstockningarna, förbättra tillgängligheten och tillgodose användarnas behov genom att främja integrerad transport och logistik från dörr till dörr, främja intermodalitet och spridningen av smarta lösningar för planering och förvaltning, och att radikalt minska förekomsten av olyckor och konsekvenserna av hot mot säkerheten. |
Fokus för verksamheten ska vara att minska trafikstockningarna, förbättra tillgängligheten och driftskompatibiliteten och tillgodose användarnas behov, först och främst genom att avlägsna flaskhalsarna (låg innovationsnivå inom infrastrukturen i stora delar av Europa, avsaknad av regional och småskalig flygtrafik) och stödja användarstyrd transport genom att främja integrerad transport och logistik från dörr till dörr, utarbeta intelligenta transporttillämpningar och ledningssystem, integrerad biljettförsäljning, reseinformation och betalning och påskynda intermodala lösningar för passagerare, anpassa väginfrastruktur till oskyddade vägtrafikanter och till behoven i ett åldrande samhälle, identifiera de fördelar som ITS och samarbetssystem för vägtransporter kan medföra för förvaltningen av en säker väginfrastruktur, och att radikalt minska förekomsten av olyckor (dvs. genom att förbättra kommunikationen mellan infrastruktur, trafikchefer och fordon med intelligenta system och förståelsen för trafikanters beteende för att förbättra de tekniska lösningarna i fordon, genom primärt och sekundärt förebyggande arbete för trafiksäkerhet samt genom att utveckla intelligenta transportsystem (ITS) för vägtrafikanter, med fokus på högriskgrupper, såsom mopedister och motorcyklister, cyklister och fotgängare)) och konsekvenserna av hot mot säkerheten (dvs. utveckling av pålitliga system för att upptäcka hot inom luftfart samt en utveckling av inspelningsanordningar för sjöfartsskydd). |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led ba (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ba) Säkerhetsbehoven ska tillgodoses så att en balans kan uppnås mellan högteknologiska lösningar och andra lösningar, inklusive innovativ vägutformning och ny verkställighetsteknik. |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led bb (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(bb) Kommissionen bör uppmuntra medlemsstaterna att övervaka normal trafik med hjälp av en uppsättning resultatindikatorer. |
Motivering | |
EU samlar redan in uppgifter om olyckor och förhållandena i samband med olyckor. Det räcker dock inte att kontrollera länders resultat enbart på grundval av utfallet av kollisioner, utan även andra faktorer bör tas i beaktande. | |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led bc (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(bc) Säker gång- och cykeltrafik bör vara ett av säkerhetsstyrningens mål, med stöd av forskning och utveckling av nya innovativa angreppssätt. |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led c – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att stärka konkurrenskraften och effektiviteten hos den europeiska tillverkningsindustrin inom transportområdet, och tillhörande tjänster. |
Syftet är att stärka konkurrenskraften och effektiviteten hos den europeiska tillverkningsindustrin inom transportområdet, och tillhörande tjänster med tanke på det allt större behovet av innovativa transportlösningar, framför allt i tillväxtekonomierna. Mot bakgrund av den växande konkurrensen kan forskning och innovation bidra till tillväxt och skapa högkvalificerade arbeten inom den europeiska transportindustrin, vilket gör att den kan ligga ett steg före med ny teknik och minska kostnaderna för befintliga tillverkningsprocesser. |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led c – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Fokuseringen för verksamheten ska vara att utveckla nästa generation innovativa transportmedel och bereda mark för den som följer därpå, genom att utarbeta nya koncept och former, intelligenta kontrollsystem och driftskompatibla standarder, effektiva produktionsprocesser, kortare utvecklingstider och minskad livscykelkostnad. |
Fokuseringen för verksamheten ska vara att utveckla en ny generation innovativa transportmedel och transportsystem och att utarbeta nya koncept och former för nästa generation. Man kommer också att behöva utveckla intelligenta kontrollsystem, driftskompatibla standarder, intelligenta transporttjänster, intelligent och intermodal infrastruktur, samt få till stånd effektiva produktions- och återvinningsprocesser, kortare utvecklingstider och minskad livscykelkostnad. |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led ca (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ca) Smart logistik |
|
|
Målet är att förena ständigt nya konsumentmönster med en effektiv leveranskedja för resurser och optimal fraktdistribution med lokal anslutning. |
|
|
Fokus för verksamheten ska vara att bättre förstå konsekvenserna av nya och framtida konsumentmönster och deras inverkan på fraktlogistik, trafik och trängsel i städer, att utveckla nya IT- och förvaltningsinstrument för logistik genom förbättrade system för information i realtid, att hantera, följa och lokalisera fraktflöden, integration och kommunikation om fordon och med infrastruktur, att utveckla okonventionella system för distribution av varor och att utveckla konkurrenskraftiga intermodala lösningar för leveranskedjan och logistikplattformar som förbättrar fraktflödena. |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led d – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Fokuseringen för verksamheten ska vara att förbättra kunskaperna om transportrelaterade socioekonomiska tendenser och framtidsutsikter och förse beslutsfattarna med evidensbaserade uppgifter och analyser. |
Fokuseringen för verksamheten ska vara att förbättra kunskaperna om transportrelaterade socioekonomiska tendenser och framtidsutsikter och förse beslutsfattarna med evidensbaserade uppgifter och analyser. Detta inbegriper även de effekter som avregleringen av transport- och mobilitetssektorn har medfört, såsom behovet av att bättre förstå effekten av avregleringen av järnvägarna på tjänstekvaliteten, miljön och personalens sociala intresse. När transportpolitiken planeras bör större vikt fästas vid möjligheten att förena hållbarhetsmålen med samhällsbehoven, så att man framför allt kan undvika sociala orättvisor i fråga om rörlighet och förbättra utsatta användares situation. |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led da (nytt) – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(da) Kunskaps- och innovationsgrupper för frågor som rör rörlighet i städer och intelligenta städer |
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led da (nytt) – stycke 1 (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
I ett europeiskt samhälle där alltfler människor bor i städer, kommer rörligheten i städerna att vara en stor utmaning under de kommande årtiondena. Det rör sig om en ekonomisk och sysselsättningsrelaterad utmaning, men också om en utmaning ifråga om stadsinvånarnas livskvalitet. |
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led da (nytt) – stycke 2 (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
I detta sammanhang är det i allra högsta grad relevant och tillrådligt att inrätta en kunskaps- och innovationsgrupp. Universitet och högskolor, forskningscenter och företag som ingår i en sådan grupp bör arbeta för att skapa en hållbar rörlighet som bygger på effektiva logistikkedjor för passagerar- och godstransporter i städer och förorter. Syftet med detta skulle vara att minska trafiken, olyckorna, luftföroreningarna och bullret, men också att stärka den inre marknaden. |
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led da (nytt) – stycke 3 (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Den förändrade rörligheten i städerna och utvecklingen av ett intelligent transportnät bör få transportanvändarnas beteendemönster att ändras till fördel för hållbar rörlighet och hållbara transportslag. Det är således viktigt att utveckla säker infrastruktur för fotgängare och cyklister, särskilt i och mellan städer, samt att stärka driftskompatibiliteten mellan transporttjänsterna. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.12.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
TRAN 13.12.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Nathalie Griesbeck 19.12.2011 |
||||
|
Behandling i utskott |
10.7.2012 |
17.9.2012 |
|
|
|
|
Antagande |
18.9.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
39 4 1 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Magdi Cristiano Allam, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Erik Bánki, Izaskun Bilbao Barandica, Philip Bradbourn, Antonio Cancian, Michael Cramer, Joseph Cuschieri, Philippe De Backer, Luis de Grandes Pascual, Christine De Veyrac, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Jim Higgins, Juozas Imbrasas, Dieter-Lebrecht Koch, Georgios Koumoutsakos, Werner Kuhn, Jörg Leichtfried, Marian-Jean Marinescu, Mike Nattrass, Hubert Pirker, Dominique Riquet, Vilja Savisaar-Toomast, Olga Sehnalová, Brian Simpson, Keith Taylor, Silvia-Adriana Ţicău, Giommaria Uggias, Dominique Vlasto, Artur Zasada, Roberts Zīle |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Spyros Danellis, Nathalie Griesbeck, Zita Gurmai, Anna Rosbach, Sabine Wils, Janusz Władysław Zemke |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Isabella Lövin |
||||
YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (4.10.2012)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
(COM(2011)0809 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD))
Föredragande: Oldřich Vlasák
KORTFATTAD MOTIVERING
Förslaget till förordning om Horisont 2020 är en kvalitativ grund som tar hänsyn till unionens behov på vetenskaps- och forskningsområdet och som samtidigt ger vissa synergieffekter i förening med sammanhållningspolitiken.
Ändringsförslagen fokuserar huvudsakligen på verksamhet som syftar till utveckling och samarbete i regioner, städer och lokalsamhällen, vilket inte beaktas tillräckligt i förslaget, fastän kommissionen uppmanat medlemsstaterna att ta med denna verksamhet i sina operativa program för forskning i nästa programperiod.
Horisont 2020 borde också ta större hänsyn till EU:s geografiska mångfald och främja forskningsinitiativ i alla medlemsstater, vilket skulle stärka vetenskaps- och forskningspolitikens regionala dimension. I detta avseende rekommenderas en förstärkning av den territoriella och transnationella aspekten.
En särskild fråga gäller forskarnas personliga utgifter och deras engagemang i internationella forskargrupper där det förekommer avsevärda regionala skillnader, vilket reser hinder för vissa särskilt eftersatta regioner.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till ökad konkurrensförmåga, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera utbildning och rörlighet. |
(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionens regioner var för sig och unionen som helhet till ökad konkurrensförmåga, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera utbildning och rörlighet. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel. |
(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin, forsknings- och innovationsorgan i den offentliga sektorn, organisationer inom den sociala ekonomin och små och medelstora företag och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel. |
Motivering | |
I vissa medlemsstater bedrivs forsknings- och innovationsverksamhet inom partnerskap med offentliga myndigheter men utan medverkan av ett universitet eller en akademisk institution. Ändringsförslaget förtydligar att förordningen även omfattar sådan forsknings- och innovationsverksamhet. Vidare är det viktigt att göra det möjligt för partner inom den sociala ekonomin, i synnerhet inom området för social innovation, att medverka. | |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 19a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(19a) Europas regionala och lokala myndigheter spelar en viktig roll i utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och för att se till att unionens olika finansieringsinstrument samordnas på ett effektivt sätt. Framför allt bör de uppmuntra kopplingar mellan Horisont 2020 och strukturfonderna i samband med regionala innovationsstrategier baserade på smart specialisering. Regionerna spelar också en viktig roll för spridningen och tillämpningen av resultaten av Horisont 2020 genom att tillhandahålla kompletterande finansieringsmöjligheter, bl.a. offentliga avtal. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 20 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och stärka allmänhetens förtroende för vetenskapen bör Horisont 2020 främja ett välinformerat engagemang bland medborgarna och det civila samhället i frågor rörande forskning och innovation genom att främja vetenskaplig utbildning, genom att göra vetenskapliga kunskaper mer tillgängliga, genom att planera för forskning och innovation på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och genom att underlätta deras deltagande i verksamheten inom Horisont 2020. |
(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och stärka allmänhetens förtroende för vetenskapen bör Horisont 2020 stödjas av en omfattande informationskampanj för medborgarna och det civila samhället i frågor rörande forskning och innovation genom att främja vetenskaplig utbildning, genom att göra vetenskapliga kunskaper mer tillgängliga, genom att främja forsknings- och innovationsverksamhet också vid mindre universitet och forskningscentrum, genom att planera för forskning och innovation på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och genom att underlätta deras deltagande i verksamheten inom Horisont 2020. |
Motivering | |
Genom smart specialisering är flera mindre europeiska universitet idag spetsforskningscentrum. Dessa får inte på något sätt missgynnas av Horisont 2020. | |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 22 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt. Lämplig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, samtidigt som man beaktar att de till sin natur är frivilliga. |
(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt och leda till att det skapas nya arbetstillfällen på detta område. Lämplig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, samtidigt som man beaktar att de till sin natur är frivilliga. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 24 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i EUF-fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med annat. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget. |
(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med mänskliga rättigheter och grundläggande etiska principer. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i EUF-fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med annat. Forskningsverksamhet som finansieras av Horisont 2020 bör vara förenlig med medlemsstaternas lagar och bruk. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 25 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(25) Europeiska kommissionen uppmuntrar inte uttryckligen till användning av stamceller från mänskliga embryon. Användningen av mänskliga stamceller, oavsett om de är adulta eller embryonala, beror på den bedömning som görs av forskarna mot bakgrund av de mål de vill uppnå och är föremål för strikt etisk granskning. Projekt som innebär att stamceller från mänskliga embryon används måste godkännas av medlemsstaterna för att få bidrag. Verksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater bör inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat bör inte finansieras. |
(25) Uppmärksamhet bör ägnas åt de avsevärda skillnaderna mellan medlemsstaternas nationella lagstiftning i frågor som rör forskning där det används mänskliga embryon och mänskliga embryonala stamceller. EU:s forskningspolitik bör inte medföra någon harmonisering av medlemsstaternas nationella lagstiftning. Kommissionen bör komma ihåg sin deklaration, beträffande det sjunde ramprogrammet, att fortsätta nuvarande praxis och inte till föreskrivande kommittén lägga fram förslag om projekt som förstör mänskliga embryon, inklusive för produktion av stamceller1. Detta åtagande bör införas i denna förordning för att trygga rättslig säkerhet och kontinuitet. |
|
|
__________________ 1 Punkt 12 i kommissionens yttrande över artikel 6, som bifogats Europaparlamentets och rådets beslut 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1). |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 26 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. |
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med sammanhållningsfonderna, strategier för landsbygdsutveckling, havsfrågor och fiske som omfattas av förordningen om gemensamma bestämmelser, genom regionala partnerskap som särskilt kan bidra till att stärka nationell, regional och lokal forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. Synergierna bör inte enbart begränsas till kompletterande projektfinansiering, med tanke på att utveckling av yrkesförbindelser, kompetensutveckling och i synnerhet kunskapsöverföring kan stå för viktiga synergier. En lämplig koppling till sammanhållningsfonderna och samordnade insatser kommer att bidra till att forsknings- och innovationsgapet i EU minskar, genom att hänsyn tas till särdragen i de regioner som avses i artiklarna 174, 349 och 355.1 i EUF‑fördraget. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 28 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation. |
(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med nationella, regionala och lokala program för stöd till forskning och innovation. |
Motivering | |
I vissa medlemsstater bedrivs forsknings- och innovationsverksamhet inom partnerskap med offentliga myndigheter men utan medverkan av ett universitet eller en akademisk institution. Ändringsförslaget förtydligar att förordningen även omfattar sådan forsknings- och innovationsverksamhet. | |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 28a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(28a) Kommissionen bör uppmuntra regionala aktörer att utforma regionala strategier som återspeglar de särskilda behov som regionerna har så att nuvarande former för offentligt eller provat stöd på unionsnivå kan kombineras. Verksamheten inom Horisont 2020 bör anpassas till dessa strategier, eftersom närmare samarbete mellan regionala och lokala myndigheter i utformningen och genomförandet av fonderna och programmen för forskning och innovation är av avgörande betydelse med tanke på det omöjliga i att tillämpa samma utvecklingsstrategi i alla regioner. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 28b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(28b) Horisont 2020 bör ha en stark territoriell och transnationell dimension. Programmet bör se till att det sker ett utbyte mellan europeisk forsknings- och innovationspolitik och de regionala och lokala aktörer som genomför politiken på gräsrotsnivå. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa. |
Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för offentliga och privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen, främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Europeiska institutet för innovation och teknik ska finansieras med ett maximalt bidrag från Horisont 2020 på 3194 miljoner euro i enlighet med i bilaga II. Ett första tilldelning på 1542 miljoner euro ska tillhandahållas Europeiska institutet för innovation och teknik för verksamheter inom ramen för avdelning XVII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. En andra tilldelning på upp till 1 628 miljoner euro ska tillhandahållas, om inte annat följer av den översyn som avses i artikel 26.1. Detta ytterligare belopp ska tillhandahållas proportionerligt, enligt vad som anges i bilaga II, från beloppet för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom prioriteringen för industriellt ledarskap i punkt 2 b och från beloppet för prioriteringen om samhällsutmaningar i 2 c. |
3. Europeiska institutet för innovation och teknik ska finansieras med ett minimalt bidrag från Horisont 2020 på 3,64 procent av den totala budgeten i enlighet med bilaga II. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Full hänsyn ska även tas till relevanta aspekter inom dagordningar för forskning och innovation som fastställts inom ramen för europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap. |
2. Full hänsyn ska även tas till relevanta aspekter inom dagordningar för forskning och innovation som fastställts inom ramen för europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap, förutsatt att dessa dagordningar har gjorts upp i samråd med ett stort antal experter och aktörer. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, utveckling av forskning om medlemsstaternas rättssystem, samarbete med tredjeländer, etiskt ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt, göra det möjligt för forsknings- och innovationsverksamhet att bedrivas också vid mindre lokala och regionala forskningscenter, underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare, samt minskning av det tekniska beroendet av tredjeländer. |
Motivering | |
Genom användningen av smart specialisering är många mindre europeiska universitet idag spetsforskningscenter. Dessa bör inte missgynnas på något sätt på grund av Horisont 2020. | |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 15a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 15a |
|
|
Forskarkarriären |
|
|
Horisont 2020 ska genomföras enligt förordning (EU) nr XX/2013 [regler för deltagande], som ska bidra till en stärkt inre marknad för forskare och attraktiva forskarkarriärer över hela unionen inom ramen för det europeiska forskningsområdet, genom att ta hänsyn till de transnationella särdragen hos flertalet stödberättigade verksamheter. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som kompletterar unionens andra stödprogram, däribland strukturfonderna. |
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som kompletterar unionens andra stödprogram, däribland strukturfonderna och de särskilda programmen och åtgärderna för stöd och kompensation inom ramen för region- och sammanhållningspolitiken. Synergier och komplementaritet mellan strukturfonderna och Horisont 2020 ska uppmuntra regionala aktörer i forsknings- och utvecklingssektorn att delta i program inom Horisont 2020 och sedan sprida resultaten på regionala och regionsövergripande marknader. En viktig del av dessa synergier är att stärka nationella och regionala aktörers forsknings- och innovationskapacitet inom ramen för strategier för smart specialisering och målet att bygga en ”spetsforskningstrappa”, vilket bör vara huvudkomponenten. Dessa synergier ska ta hänsyn till de särskilda omständigheter som gäller för verksamheter belägna utanför programområdet, särskilt vad gäller storleken på stödet för sådant samarbete enligt definitionen i förordningen om gemensamma bestämmelser. |
Motivering | |
För konsekvensens och effektivitetens skull bör komplementaritet eftersträvas mellan Horisont 2020 och unionens stödprogram inom ramen för strukturfonderna, däribland särskilda program och åtgärder. | |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att säkerställa att små och medelstora företag deltar, och berörs av innovation, på lämpligt sätt i Horisont 2020. Kvantitativa och kvalitativa bedömningar av små och medelstora företags deltagande ska göras som en del av arrangemangen för utvärdering och övervakning. |
1. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att säkerställa att i synnerhet små och medelstora företag i den privata sektorn deltar, och berörs av innovation, i högre grad i Horisont 2020. |
|
|
Detta omfattar följande: |
|
|
a) Stöd under alla forskningscykelns etapper, från prototyp till fullt genomförande, i syfte att möjliggöra för forskarna att uppfylla sin forskningspotential. |
|
|
b) Tillhandahållande av särskilt stöd för förhandlingar om immateriella rättigheter i öppna innovationsprojekt. |
|
|
c) Stödåtgärder för att hjälpa till att överbrygga försenade bidragsutbetalningar, eftersom pengaflödet är centralt för små och medelstora företag. |
|
|
d) Stödåtgärder för medvetandehöjande verksamhet bland små och medelstora företag. |
|
|
Kvantitativa och kvalitativa bedömningar av den privata sektorns och framför allt små och medelstora företags deltagande ska göras som en del av arrangemangen för utvärdering och övervakning. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Särskilda åtgärder ska genomföras inom det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” som anges i punkt 1 i del II i bilaga I och vart och ett av de särskilda målen under prioriteringen ”Samhällsutmaningar” som anges i punkterna 1–6 i del III i bilaga I. Dessa särskilda åtgärder ska utformas som ett särskilt instrument för små och medelstora företag som är inriktat på alla typer av små och medelstora företag med innovationspotential, och ska genomföras på ett enhetligt sätt och anpassas till behoven hos dessa företag enligt det särskilda målet ”Innovation i små och medelstora företag” i punkt 3.3 a i del II i bilaga I. |
2. Särskilda åtgärder för små och medelstora företag ska genomföras inom det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” som anges i punkt 1 i del II i bilaga I och vart och ett av de särskilda målen under prioriteringen ”Samhällsutmaningar” som anges i punkterna 1–6 i del III i bilaga I. Dessa särskilda åtgärder ska bland annat utformas som ett särskilt instrument för små och medelstora företag som är inriktat på alla typer av små och medelstora företag med innovationspotential, och ska genomföras på ett enhetligt sätt och anpassas till behoven hos dessa företag enligt det särskilda målet ”Innovation i små och medelstora företag” i punkt 3.3 a i del II i bilaga I. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Det integrerade tillvägagångssätt som avses i punkterna 1 och 2 förväntas leda till att omkring 15 % av den totala sammanlagda budgeten för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och prioriteringen ”Samhällsutmaningar” går till små och medelstora företag. |
3. Det integrerade tillvägagångssätt som avses i punkterna 1 och 2 ska leda till att en stor del av den totala sammanlagda budgeten för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och prioriteringen ”Samhällsutmaningar” går till små och medelstora företag. Stödmottagare i den privata sektorn förväntas få en betydande del av den totala budgeten för Horisont 2020. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Horisont 2020 får genomföras med hjälp av offentlig-privata partnerskap där alla berörda parter åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av forsknings- och innovationsverksamhet av strategisk betydelse för unionens konkurrenskraft och industriella ledarskap eller för hanteringen av särskilda samhällsutmaningar. |
1. Horisont 2020 får genomföras med hjälp av offentlig-privata partnerskap där alla berörda parter åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av forsknings- och innovationsverksamhet av strategisk betydelse för unionens konkurrenskraft och industriella ledarskap eller för hanteringen av särskilda samhällsutmaningar. Detta bör uppnås genom stöd till nätverk, samarbete och erfarenhetsutbyte mellan regioner, städer och andra aktörer, även kulturella och vetenskapliga institutioner och forskningsinstitutioner. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Särskild uppmärksamhet ska ägnas initiativ för gemensam programplanering mellan medlemsstaterna. |
Särskild uppmärksamhet ska ägnas initiativ för gemensam programplanering mellan medlemsstaterna, där Europeiska unionens regioner och städer kan delta om det är lämpligt. |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 2 – stycke 1 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) unionens deltagande i program som genomförs av flera medlemsstater tillsammans, i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget. |
(b) unionens deltagande i program som genomförs av flera medlemsstater tillsammans, i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget, med medverkan av lokala och regionala myndigheter. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik. Detta ska även innefatta information om övergripande frågor som hållbarhet och klimatförändringar, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter. |
1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik. Detta ska även innefatta information om övergripande frågor som hållbarhet och klimatförändringar, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter, små och medelstora företag samt deltagande av privata aktörer. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Bilaga I – del I – led 2 – led 2.1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet är att gynna radikalt ny teknik genom att utforska nya idéer och idéer med hög risk som bygger på vetenskaplig grund. Syftet är att genom att erbjuda flexibelt stöd till målinriktad och tvärvetenskaplig forskningssamverkan i olika omfattning och genom att anta innovativa forskningsmetoder identifiera och utnyttja möjligheter med långsiktig nytta för medborgarna, ekonomin och samhället. |
Det särskilda målet är att gynna radikalt ny teknik genom att utforska nya idéer och idéer med hög risk som bygger på vetenskaplig grund. Syftet är att genom att erbjuda flexibelt stöd till målinriktad och tvärvetenskaplig forskningssamverkan i olika omfattning och genom att anta innovativa forskningsmetoder identifiera och utnyttja möjligheter med långsiktig nytta för medborgarna, ekonomin och samhället. Plattformar för smart specialisering spelar en nyckelroll i detta sammanhang, särskilt när det gäller byggande och utveckling av nätverk, informationsutbyte, program för partnersamverkan och stöd till forsknings- och innovationsstrategier. |
Motivering | |
Plattformar för smart specialisering spelar en väsentlig roll när det gäller informationsutbyte, tvärvetenskaplig samverkan och inriktning av forskningen mot mål på flera nivåer med innovativa metoder. | |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Bilaga I – del II – led 1 – led 1.3 – led 1.3.3 – led e – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Tillämpning av utformning och utveckling av konvergerande teknik för nya affärsmöjligheter, inbegripet bevarande av material med historiskt eller kulturellt värde. |
Tillämpning av utformning och utveckling av konvergerande teknik för nya affärsmöjligheter. Bedömning av och förståelse för de mekanismer som skadar kulturarvet. Utveckling av avancerade metoder och tekniker för att skydda och bevara kulturarvet. Säkerställande av att kulturarvet på historiska platser och i städer inkluderas och förvaltas på ett rationellt sätt. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 2 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi |
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, vatten-, havs- och sjöfartsforskning, vattenbruk, bioekonomi och skydd av biologisk mångfald |
Motivering | |
Vatten, en naturresurs, vattenbruk och skydd av biologisk mångfald är områden som hänger ihop och bör läggas till på listan över prioriteringar. | |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 5 – led 5.1 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Hållbar försörjning och resurseffektiv förvaltning av råvaror, inklusive prospektering, utvinning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution, är avgörande för att de moderna samhällena och deras ekonomier ska fungera. Europeiska sektorer, exempelvis byggsektorn, kemikalier, fordon, luftfart, maskiner och utrustning, som ger ett sammanlagda mervärde på cirka 1,3 biljoner euro och sysselsätter omkring 30 miljoner människor, är i hög grad beroende av tillgången på råvaror. Tillgången på råvaror till unionen står emellertid under allt större tryck. Dessutom är unionen starkt beroende av import av strategiskt viktiga råvaror som i mycket stor omfattning berörs av snedvridning av marknaden. Dessutom har unionen fortfarande värdefulla mineralfyndigheter, men prospektering och utvinning av dem begränsas av brist på lämplig teknik och hindras av den ökade globala konkurrensen. Med tanke på betydelsen av råvaror för den europeiska konkurrenskraften, ekonomin och för deras tillämpning i innovativa produkter är hållbar tillgång och resurseffektiv förvaltning av råvaror en viktig prioritering för unionen. |
Hållbar försörjning och resurseffektiv förvaltning av råvaror, inklusive prospektering, utvinning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution, är avgörande för att de moderna samhällena och deras ekonomier ska fungera. Europeiska sektorer, exempelvis byggsektorn, kemikalier, fordon, luftfart, maskiner och utrustning, som ger ett sammanlagda mervärde på cirka 1,3 biljoner euro och sysselsätter omkring 30 miljoner människor, är i hög grad beroende av tillgången på råvaror. Tillgången på råvaror till unionen står emellertid under allt större tryck. Unionen har värdefulla mineralfyndigheter, men prospektering och utvinning av dem begränsas av brist på lämplig teknik och transportinfrastruktur. Med tanke på betydelsen av råvaror för den europeiska konkurrenskraften, ekonomin och för deras tillämpning i innovativa produkter är hållbar tillgång och resurseffektiv förvaltning av råvaror en viktig prioritering för unionen. Tillgången till de europeiska råvarukällorna, vilka ofta är belägna i geografiskt avlägsna områden, är en fortsatt utmaning för industrier som är beroende av en tryggad försörjning på sådana råvaror. Dessutom är unionen starkt beroende av import av strategiskt viktiga råvaror som i mycket stor omfattning berörs av snedvridning av marknaden. |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 5 – led 5.3 – led c – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att förbättra kunskapsbasen beträffande råvaror och utveckla innovativa lösningar för kostnadseffektiv och miljövänlig prospektering, utvinning, bearbetning, återvinning och återanvändning av råvaror och för ersättning av dem med ekonomiskt tilltalande alternativ med lägre miljöpåverkan. Verksamheten ska inriktas på att förbättra kunskapsbasen beträffande tillgången till råvaror, främja hållbar försörjning och användning av råvaror, hitta alternativ till viktiga råvaror, och förbättra samhällets medvetenhet och kompetens när det gäller råvaror. |
Syftet är att förbättra kunskapsbasen beträffande råvaror och utveckla innovativa lösningar för kostnadseffektiv och miljövänlig prospektering, utvinning, bearbetning, återvinning och återanvändning av råvaror och för ersättning av dem med ekonomiskt tilltalande alternativ med lägre miljöpåverkan. Verksamheten ska inriktas på att förbättra kunskapsbasen beträffande tillgången till råvaror, främja hållbar försörjning och användning av råvaror, hitta alternativ till viktiga råvaror, förbättra samhällets medvetenhet och kompetens när det gäller råvaror, etablera och stimulera regionala och nationella kluster av råvaror, och ta itu med de logistiska utmaningarna att sammanföra industrier med råvarukällor. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.12.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
REGI 13.12.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Oldřich Vlasák 26.1.2012 |
||||
|
Antagande |
18.9.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
35 1 2 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Victor Boştinaru, John Bufton, Alain Cadec, Ryszard Czarnecki, Francesco De Angelis, Rosa Estaràs Ferragut, Brice Hortefeux, Danuta Maria Hübner, Filiz Hakaeva Hyusmenova, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Mojca Kleva, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Ana Miranda, Jens Nilsson, Jan Olbrycht, Younous Omarjee, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Ewald Stadler, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Ivars Godmanis, Karin Kadenbach, Andrey Kovatchev, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Derek Vaughan |
||||
YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (12.7.2012)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
(COM(2011)0809 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD))
Föredragande: Sandra Kalniete
KORTFATTAD MOTIVERING
Föredraganden välkomnar att kommissionen har skapat Horisont 2020-programmet eftersom hon tror att detta kommer att hjälpa EU att komma över skuldkrisen och återgå till tillväxt, genom att konkurrenskraften stärks.
Genom Horisont 2020 samlas för första gången EU:s stöd till forskning och innovation i ett program. Programmet är inriktat på att se till att genombrott i forskningen används i innovativa produkter och tjänster, vilket kommer att skapa möjligheter för företag och förbättra människors levnadsförhållanden. Minskad byråkrati genom förenklade regler och ansökningsförfaranden ska locka mer forskare och innovativa företag till programmet.
Horisont 2020 träder i kraft i januari 2014 och ges en budget på 87,74 miljarder euro fram till 2020. Det är uppdelat i tre breda delar: 1. vetenskaplig spetskompetens, 2. industriellt ledarskap, 3. samhällsutmaningar. Föredraganden anser att jordbruksutskottet bör fokusera på den tredje delen, som specifikt berör jordbruksrelaterade frågor. Den tredje delen är uppdelad i sex områden.
a) Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande (9,07 miljarder euro).
b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi (4,69 miljarder euro).
c) Säker, ren och effektiv energi (6,53 miljarder euro).
d) Smarta, gröna och integrerade transporter (7,69 miljarder euro).
e) Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror (4,31 miljarder euro).
f) Inkluderande, innovativa och trygga samhällen (4,31 miljarder euro).
Inom området livsmedelstrygghet och hållbart jordbruk understryker föredraganden vikten av att forskarna aktivt samarbetar med jordbrukarna, i synnerhet när det gäller att fastställa prioriteringar för forskningen, så att nya upptäckter också kan användas i praktiken. Det är också viktigt att icke-statliga organisationer deltar i dessa diskussioner.
Föredraganden välkomnar att man kraftigt har ökat budgeten för jordbruksrelaterad forskning jämfört med det sjunde ramprogrammet.
Föredraganden skulle särskilt vilja påpeka att man måste stimulera forskning om hur livsmedelsavfallet kan minskas, med tanke på att efterfrågan på livsmedel ökar både i Europa och i övriga världen. Naturresurserna måste användas på ett mycket effektivare sätt.
När jordbruksutskottet diskuterade Horisont 2020 framkom behovet av att minska byråkratin kring förfarandena i programmet. Föredraganden anser att kommissionen i sitt förslag väsentligen har minskat byråkratin och att ansökningsprocessen har förenklats.
Föredraganden anser att förslaget som helhet är balanserat och mycket väl utformat och uppmanar sina kollegor att granska det ingående samt hoppas att programmet kan träda i kraft den 1 januari 2014 så att det då kan hjälpa forskare att göra nya upptäckter som ökar Europas konkurrenskraft som helhet.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. För att Europa 2020-målen för forskning och innovation ska kunna uppnås har dessutom sammanhållningspolitiken en nyckelroll genom kapacitetsuppbyggnad och för tillhandahållande av en spetsforskningsstege. |
(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av att bedriva och tillämpa forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. För att Europa 2020-målen för forskning och innovation ska kunna uppnås har dessutom sammanhållningspolitiken en nyckelroll genom kapacitetsuppbyggnad och för tillhandahållande av en spetsforskningsstege. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 11 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhällsutmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 bör stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och syftar till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget. |
(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja ledarskap inom industri och jordbruk till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhällsutmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 bör stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och syftar till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 11a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(11a) De flesta jordbruksföretag i unionen är även små och medelsstora företag och för närvarande brister det i samstämmigheten mellan å ena sidan forskning och teknisk innovation och å andra sidan unionens lagstiftning om jordbruksprodukter, vilket gör att det blir extra svårt för europeiska små och medelstora företag att tillämpa nya tekniska utvecklingar. För att till fullo dra nytta av jordbruksforskningen i unionen, bör lagstiftningen anpassas så att de europeiska jordbruken kan använda ny teknik tidigare och på ett mer effektivt sätt. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel. |
(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin, små och medelstora företag samt från civilsamhället och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel. |
Motivering | |
Forskningsverksamheten berör inte bara forskare, myndigheter och företag utan även civilsamhället. | |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 19 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(19) Genomförandet av Horisont 2020 kan ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, deltagande av unionen i program som genomförs av flera medlemsstater eller bildande av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 184, 185 och 187 i EUF-fördraget. |
(19) Genomförandet av Horisont 2020 kan ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, deltagande av unionen i program som genomförs av flera medlemsstater eller bildande av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 184, 185 och 187 i EUF-fördraget, samtidigt som de måste vara öppna för andra medlemsstater och innehålla mekanismer som underlättar för nya länder att delta. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 20 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och stärka allmänhetens förtroende för vetenskapen bör Horisont 2020 främja ett välinformerat engagemang bland medborgarna och det civila samhället i frågor rörande forskning och innovation genom att främja vetenskaplig utbildning, genom att göra vetenskapliga kunskaper mer tillgängliga, genom att planera för forskning och innovation på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och genom att underlätta deras deltagande i verksamheten inom Horisont 2020. |
(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och återupprätta och fördjupa allmänhetens förtroende för vetenskapen bör Horisont 2020 främja ett aktivt deltagande bland medborgarna och det civila samhället i frågor rörande forskning och innovation genom att främja deltagande forskning, vetenskaplig utbildning, genom att göra vetenskapliga kunskaper mer tillgängliga, genom att planera för bedrivande och tillämpning av forskning och innovation på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och genom att underlätta deras deltagande i verksamheten inom Horisont 2020. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 26 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. |
(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, samt med sammanhållnings-, landsbygdsutvecklings- och den gemensamma jordbrukspolitiken (i synnerhet politiken för landsbygdsutveckling), som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 30 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020‑målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhällsutmaningar och stödja unionens externa politik och utvecklingspolitik, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. |
(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer, särskilt sådana som ingår i den europeiska grannskapspolitiken, på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020‑målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhällsutmaningar och stödja unionens externa politik och utvecklingspolitik, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 32 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(32) Behovet av en ny metod för kontroll och riskhantering för unionens finansiering av forskning bekräftades av Europeiska rådet den 4 februari 2011, då en bättre balans mellan förtroende och kontroll och mellan risktagande och riskförebyggande efterlystes. I sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning efterlyste Europaparlamentet en pragmatisk övergång till administrativ och finansiell förenkling och bekräftade att förvaltningen av den europeiska forskningsfinansieringen bör vara mer baserad på förtroende och risktolerans gentemot deltagare. Slutsatsen i rapporten om den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (2007–2013) är att det behövs en mer radikal strategi om ett stort steg framåt för förenkling ska kunna åstadkommas, och att balansen mellan risk och förtroende måste återupprättas. |
(32) Behovet av en ny metod för att utveckla en evidensbaserad riskhanteringsstrategi som en del av unionens strategi för finansiering av forskning bekräftades av Europeiska rådet den 4 februari 2011. Då efterlyste rådet en bättre balans mellan förtroende och kontroll och mellan risktagande och riskförebyggande. I sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning efterlyste Europaparlamentet en pragmatisk övergång till administrativ och finansiell förenkling och bekräftade att förvaltningen av den europeiska forskningsfinansieringen bör vara mer baserad på förtroende och risktolerans gentemot forskare. Slutsatsen i rapporten om den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (2007–2013) är att det behövs en mer radikal strategi för att ta ett stort steg framåt mot förenklade förfaranden som visar att unionen litar på sina forskare och uppmanar dem att ta de risker som behövs för att öka framstegen inom forskning och teknik. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Artikel 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Genom denna förordning inrättas Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) – och fastställs ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet och för främjandet av bättre utnyttjande av de industriella möjligheter som skapas genom politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling. |
Genom denna förordning inrättas Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) – och fastställs ramarna för unionens stöd till bedrivande och tillämpning av forskning och innovation och för främjandet av bättre utnyttjande av de industriella möjligheter som skapas genom politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Industriellt ledarskap. |
(b) Ledarskap inom industri och jordbruk. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå som inrättats av kommissionen, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation. |
1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå som inrättats av kommissionen, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd som inkluderar icke-statliga organisationer och andra grupper från civilsamhället, samt till öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation. |
Motivering | |
Forskningsverksamheten berör inte bara forskare, myndigheter och företag utan även civilsamhället. | |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Bilaga I – punkt 14 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi. |
(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk och skogsbruk, havs-, sjöfartsforskning och bioekonomi. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 2 – punkt 2.2 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
FET-programmet ska omfatta hela spektrumet av vetenskapligt driven innovation, från småskaliga tidiga undersökningar, ”bottom-up”, av bräcklig idéer på fosterstadiet till uppbyggandet av nya forsknings- och innovationsgrupper kring framväxande forskningsområden under omvandling och stora gemensamma forskningsinitiativ uppbyggda kring en forskningsagenda som syftar till att uppnå ambitiösa och visionära mål. Var och en av dessa tre insatsnivåer har sitt egna särskilda värde, samtidigt som de kompletterar varandra och samverkar. Småskaliga undersökningar kan t.ex. avslöja behov att utveckla nya teman som kan leda till storskaliga åtgärder som bygger på färdplaner. De innefattar ett brett spektrum av forskningsaktörer, inbegripet unga forskare och forskningsintensiva små och medelstora företag samt grupper av berörda aktörer (det civila samhället, offentliga beslutsfattare, näringslivet och forskare) samlade kring forskningsagendor som tar form, mognar och diversifieras. |
FET-programmet ska omfatta hela spektrumet av vetenskapligt driven innovation, från småskaliga tidiga undersökningar, ”bottom-up”, av bräckliga idéer på fosterstadiet till uppbyggandet av nya forsknings- och innovationsgrupper kring framväxande forskningsområden under omvandling och stora gemensamma forskningsinitiativ uppbyggda kring en forskningsagenda som syftar till att uppnå ambitiösa och visionära mål. Var och en av dessa tre insatsnivåer har sitt egna särskilda värde, samtidigt som de kompletterar varandra och samverkar. Småskaliga undersökningar kan t.ex. avslöja behov att utveckla nya teman som kan leda till storskaliga åtgärder som bygger på färdplaner. De innefattar ett brett spektrum av forskningsaktörer, inbegripet unga forskare, kvinnliga forskare och forskningsintensiva små och medelstora företag samt grupper av berörda aktörer (det civila samhället, offentliga beslutsfattare, näringslivet och forskare) samlade kring forskningsagendor som tar form, mognar och diversifieras. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 3 – punkt 3.1 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Även om Europa har en stor och diversifierad grupp av kvalificerade mänskliga resurser för forskning och innovation måste denna ständigt fylls på, förbättras och anpassas till de snabbt föränderliga behoven på arbetsmarknaden. I dag arbetar endast 46 % av denna grupp inom företagssektorn, vilket är mycket lägre än för Europas viktigaste ekonomiska konkurrenter, t.ex. Kina (69 %), Japan (73 %) och Förenta staterna (80 %). Demografiska faktorer innebär dessutom att ett oproportionerligt stort antal forskare kommer att nå pensionsåldern inom de närmaste åren. Detta, i kombination med behovet av många fler högkvalitativa arbetstillfällen inom forskningen allt eftersom forskningsintensiteten i den europeiska ekonomin ökar, kommer att vara en av de viktigaste utmaningarna för Europas utbildnings-, forsknings- och innovationssystem under de kommande åren. |
Även om Europa har en stor och diversifierad grupp av kvalificerade mänskliga resurser för forskning och innovation måste denna ständigt fylls på, förbättras och anpassas till de snabbt föränderliga behoven på arbetsmarknaden. I dag arbetar endast 46 % av denna grupp inom företagssektorn, vilket är mycket lägre än för Europas viktigaste ekonomiska konkurrenter, t.ex. Kina (69 %), Japan (73 %) och Förenta staterna (80 %). Demografiska faktorer innebär dessutom att ett oproportionerligt stort antal forskare kommer att nå pensionsåldern inom de närmaste åren. Detta, i kombination med behovet av många fler högkvalitativa arbetstillfällen inom forskningen allt eftersom forskningsintensiteten i den europeiska ekonomin ökar, kommer att vara en av de viktigaste utmaningarna för Europas utbildnings-, forsknings- och innovationssystem under de kommande åren. Med tanke på att ett av målen med ramprogrammet är att garantera ett effektivt främjande av jämställdhet och jämställdhetsintegrering i forskning och innovation är det dessutom nödvändigt att verka för att få in fler kvinnor och utnyttja deras fulla potential i forskningssektorn. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1 – stycke 9 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
En viktig del av ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” är viktig möjliggörande teknik, definierad som mikro- och nanoelektronik, fotonik, nanoteknik, bioteknik, avancerade material och avancerade tillverkningssystem. Dessa tvärvetenskapliga, kunskaps- och kapitalintensiva typer av teknik spänner över många olika sektorer och utgör grunden för betydande konkurrensfördelar för den europeiska industrin. En integrerad strategi som främjar kombination, konvergens och korsbefruktningseffekter inom viktig möjliggörande teknik i olika innovationscykler och värdekedjor kan ge lovande forskningsresultat och bana väg för nya typer av industriell teknik, produkter, tjänster och nya tillämpningar (t.ex. inom rymden, transporter, miljön, hälsa osv.). De många interaktionerna mellan viktig möjliggörande teknik och möjliggörande teknik kommer därför att utnyttjas på ett flexibelt sätt, som en viktig källa för innovation. Detta kommer att komplettera stödet till forskning och innovation inom viktig möjliggörande teknik som kan tillhandahållas av nationella eller regionala myndigheter med hjälp av resurser från sammanhållningspolitiken inom ramen för strategier för smart specialisering. |
En viktig del av ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” är viktig möjliggörande teknik, definierad som mikro- och nanoelektronik, fotonik, nanoteknik, bioteknik, avancerade material och avancerade tillverkningssystem. Dessa tvärvetenskapliga, kunskaps- och kapitalintensiva typer av teknik spänner över många olika sektorer och utgör grunden för betydande konkurrensfördelar för den europeiska industrin. En integrerad strategi som främjar kombination, konvergens och korsbefruktningseffekter inom viktig möjliggörande teknik i olika innovationscykler och värdekedjor kan ge lovande forskningsresultat och bana väg för nya typer av industriell teknik, produkter, tjänster och nya tillämpningar (t.ex. inom rymden, transporter, miljön, hälsa, jordbruket osv.). De många interaktionerna mellan viktig möjliggörande teknik och möjliggörande teknik kommer därför att utnyttjas på ett flexibelt sätt, som en viktig källa för innovation. Detta kommer att komplettera stödet till forskning och innovation inom viktig möjliggörande teknik som kan tillhandahållas av nationella eller regionala myndigheter med hjälp av resurser från sammanhållningspolitiken inom ramen för strategier för smart specialisering. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1 – punkt 1.2.3 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Fokusera på förvaltning av nanoteknik till nytta för samhället. |
Fokusera på förvaltning av nanoteknik till nytta för samhället och då ta hänsyn till försiktighetsprincipen. Bedöma den sociala acceptansen för olika specifika tillämpningar inom nanoteknik utöver riskbedömningen. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Bilaga I - del II – punkt 1 – punkt 1.4.1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
En stark bas för vetenskap, teknik och innovation inom biotekniken kommer att hjälpa europeiska industrier att säkra ledningen inom denna viktiga möjliggörande teknik. Denna ställning kommer att förstärkas ytterligare genom integrering av aspekter rörande bedömningen och hanteringen av säkerhet när det gäller de övergripande riskerna vid användningen av bioteknik. |
En stark bas för vetenskap, teknik och innovation inom biotekniken kommer att hjälpa europeiska industrier att säkra ledningen inom denna viktiga möjliggörande teknik. Denna ställning kommer att förstärkas ytterligare genom integrering av aspekter rörande bedömningen och hanteringen av säkerhet när det gäller de övergripande riskerna vid användningen av bioteknik så att man säkerställer ett tillförlitligt sätt att tillämpa den på. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1 – punkt 1.4.2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Biotekniken drivs på av de allt större kunskaperna om levande system och är redo att tillhandahålla ett flöde av nya tillämpningar samt att stärka unionens industriella bas och dess innovationsförmåga. Exempel på den ökande betydelsen av bioteknik finns inom industriella tillämpningar, inbegripet biokemiska ämnen, vars marknadsandel förväntas öka med upp till 12–20% av den kemiska produktionen fram till 2015. Ett antal av den gröna kemins s.k. tolv regler beaktas också inom biotekniken, på grund av biosystemens selektivitet och effektivitet. Eventuella ekonomiska bördor för företagen i unionen kan minskas genom att potentialen hos biotekniska processer och biobaserade produkter utnyttjas för att minska koldioxidutsläppen, som uppskattningsvis kommer att variera med mellan 1 och 2,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år fram till 2030. Inom den biofarmaceutiska sektorn i Europa härrör redan ungefär 20 % av läkemedlen, och upp till 50 % av nya läkemedel, från biotekniken. Bioteknik öppnar också nya vägar för att utnyttja den enorma potentialen hos marina resurser för produktion av innovativa tillämpningar för industri, hälsa och miljö. Den nya sektorn för marin (blå) bioteknik har förutspåtts öka med 10 % per år. |
Biotekniken drivs på av de allt större kunskaperna om levande system och är redo att tillhandahålla ett flöde av nya tillämpningar samt att stärka unionens industriella bas och dess innovationsförmåga. Exempel på den ökande betydelsen av bioteknik finns inom industriella tillämpningar, inbegripet biokemiska ämnen, vars marknadsandel förväntas öka med upp till 12–20% av den kemiska produktionen fram till 2015, samt jordbrukstillämpningar inklusive produktion av grödor, som är utgångspunkten för livsmedelsproduktionens värdekedja och bioekonomin som helhet. Ett antal av den gröna kemins s.k. tolv regler beaktas också inom biotekniken, på grund av biosystemens selektivitet och effektivitet. Eventuella ekonomiska bördor för företagen i unionen kan minskas genom att potentialen hos biotekniska processer och biobaserade produkter utnyttjas för att minska koldioxidutsläppen, som uppskattningsvis kommer att variera med mellan 1 och 2,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år fram till 2030. Inom den biofarmaceutiska sektorn i Europa härrör redan ungefär 20 % av läkemedlen, och upp till 50 % av nya läkemedel, från biotekniken. Bioteknik öppnar också nya vägar för att utnyttja den enorma potentialen hos marina resurser för produktion av innovativa tillämpningar för industri, hälsa och miljö. Den nya sektorn för marin (blå) bioteknik har förutspåtts öka med 10 % per år. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1 – punkt 1.4.3 – led b – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Bioteknikbaserade industriprocesser |
(b) Bioteknikbaserade produkter och processer |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1 – punkt 1.4.3 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Utveckla industriell bioteknik för konkurrenskraftiga industriprodukter och -processer (t.ex. kemikalier, hälsa, gruvdrift, energi, pappersmassa och papper, textil, stärkelse, bearbetning av livsmedel), och dess miljödimension. |
Utveckla bioteknik för konkurrenskraftiga produkter och processer (t.ex. kemikalier, byggnadsverksamhet, hälsa, gruvdrift, energi, pappersmassa och papper, textil, stärkelse, produktion och bearbetning av livsmedel inom jordbruket), och dess miljödimension. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 3 – punkt 3.3 – led b – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Stöd till forskningsintensiva små och medelstora företag |
(b) Stöd till forskningsintensiva små och medelstora företag inom alla områden, inklusive jordbruk |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 3 – punkt 3.3 – led c – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Öka de små och medelstora företagens innovationskapacitet |
(c) Öka de små och medelstora företagens innovationskapacitet, inom alla områden, inklusive jordbruk |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 3 – punkt 3.3 – led d | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Stöd till marknadsbaserad innovation för att förbättra ramvillkoren för innovation och undanröja de särskilda hinder som hindrar i synnerhet tillväxten av innovativa små och medelstora företag. |
Stöd till marknadsbaserad innovation för att förbättra ramvillkoren för innovation och undanröja de särskilda hinder som hindrar i synnerhet tillväxten av innovativa små och medelstora företag, inklusive bristen på samstämmighet mellan teknisk innovation och unionslagstiftningen, i synnerhet på jordbruksområdet. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1 – punkt 1.3 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Effektivt främjande av hälsa, åtföljt av en solid faktabas, förebygger sjukdom, förbättrar välbefinnandet och är kostnadseffektivt. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar beror också på förståelse av bestämningsfaktorerna för hälsa, effektiva förebyggande verktyg som vacciner, effektiv hälso- och sjukdomsövervakning och -beredskap, och effektiva program för undersökning. |
Effektivt främjande av hälsa, åtföljt av en solid faktabas, förebygger sjukdom, förbättrar välbefinnandet och är kostnadseffektivt. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar beror också på förståelse av bestämningsfaktorerna för hälsa, inklusive kopplingen mellan människors och djurs hälsa, effektiva förebyggande verktyg som vacciner, effektiv hälso- och sjukdomsövervakning och -beredskap, och effektiva program för undersökning, vilket även ska täcka användningen av antibiotika på djur. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2 – rubrik | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi |
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk och skogsbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2 – punkt 2.1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet är att säkerställa tillräcklig försörjning av säkra och högkvalitativa livsmedel och andra biobaserade produkter genom utveckling av produktiva och resurseffektiva system för primärproduktion, främjande av därmed sammanhängande ekosystemtjänster samt konkurrenskraftiga och koldioxidsnåla försörjningskedjor. Detta kommer att påskynda övergången till en hållbar europeisk bioekonomi. |
Det särskilda målet är att säkerställa tillräcklig försörjning av säkra och högkvalitativa livsmedel och andra biobaserade produkter genom utveckling av produktiva och resurseffektiva system för primärproduktion, främjande av därmed sammanhängande ekosystemtjänster samt konkurrenskraftiga och koldioxidsnåla försörjningskedjor. Detta kommer att påskynda övergången till en hållbar och konkurrenskraftig europeisk bioekonomi. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2 – punkt 2.1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Under de kommande årtiondena kommer Europa att ställas inför ökad konkurrens om begränsade och ändliga naturresurser, effekter av klimatförändringarna, särskilt på systemen för primärproduktion (jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk), och behovet av att tillhandahålla hållbar, säker och trygg livsmedelsförsörjning för befolkningen i Europa och för en allt större global befolkning. En ökning av världens livsmedelsförsörjning med 70 % är enligt beräkningarna nödvändig för att föda världens befolkning på 9 miljarder människor 2050. Jordbruket står för ungefär 10 % av unionens utsläpp av växthusgaser, och även om de minskar i Europa beräknas de globala utsläppen från jordbruket öka med upp till 20 % fram till 2030. Dessutom kommer Europa att behöva säkerställa en tillräcklig försörjning av råvaror, energi och industriprodukter, samtidigt som tillgången på fossilt kol minskar (produktionen av olja och flytande gas förväntas minska med 60 % till 2050), och samtidigt bevara sin konkurrenskraft. Bioavfall (uppskattningsvis upp till 138 miljoner ton per år i unionen, varav upp till 40 % deponeras) utgör ett problem och en kostnad av enorma mått, trots sitt höga potentiella mervärde. T.ex. så kasseras uppskattningsvis 30 % av alla livsmedel som produceras i industriländerna. Stora förändringar krävs för att minska denna mängd med 50 % i unionen fram till 2030. Nationsgränser är dessutom betydelselösa i spridningen av skadedjur, växtskadegörare, djur- och växtsjukdomar, inbegripet zoonotiska sjukdomar, och livsmedelsburna patogener. Även om effektiva nationella förebyggande åtgärder krävs är åtgärder på unionsnivå nödvändiga för fullständig kontroll och en effektivt fungerande inre marknad. Utmaningen är komplicerad, berör ett brett spektrum av sinsemellan förbundna sektorer och kräver en mångfald av tillvägagångssätt. |
Under de kommande årtiondena kommer Europa att ställas inför ökad konkurrens om begränsade och ändliga naturresurser (i synnerhet vatten, mark och fossilt kol), effekter av klimatförändringarna, särskilt på systemen för primärproduktion (jordbruk, skogsbruk, fiske och vattenbruk), och behovet av att tillhandahålla hållbar, säker och trygg livsmedels- och dricksvattenförsörjning för befolkningen i Europa och för en allt större global befolkning. En ökning av världens livsmedelsförsörjning med 70 % är enligt beräkningarna nödvändig för att föda världens befolkning på 9 miljarder människor 2050. Jordbruket står för ungefär 10 % av unionens utsläpp av växthusgaser, och även om de minskar i Europa, framför allt på grund av innovationer inom produktionseffektiviteten och minskad boskapshållning i vissa områden, beräknas de globala utsläppen från jordbruket öka med upp till 20 % fram till 2030. Dessutom kommer Europa att behöva säkerställa en tillräcklig försörjning av råvaror, energi och industriprodukter, samtidigt som tillgången på fossilt kol minskar (produktionen av olja och flytande gas förväntas minska med 60 % till 2050), och samtidigt bevara sin konkurrenskraft. Bioavfall (uppskattningsvis upp till 138 miljoner ton per år i unionen, varav upp till 40 % deponeras) utgör ett problem och en kostnad av enorma mått, trots sitt höga potentiella mervärde. Enligt uppgifter från Eurostat kasseras enbart i EU 89 miljoner ton livsmedel årligen, vilket motsvarar 180 kg per person; därför krävs det åtgärder för att minska denna mängd (med minst 50 % fram till 2030), förebygga livsmedelsavfall och återanvända livsmedel som annars skulle gå till spillo och det behövs ytterligare initiativ för att det ekologiska jordbruksavfallet ska kunna omvandlas till en tillgång. Därför är det önskvärt att utveckla forskning som syftar till att analysera och kvantifiera livsmedelsavfall med lämpliga metoder. Nationsgränser är dessutom betydelselösa i spridningen av skadedjur, växtskadegörare, djur- och växtsjukdomar, inbegripet zoonotiska sjukdomar, och livsmedelsburna patogener. Även om effektiva nationella förebyggande åtgärder krävs är åtgärder på unionsnivå nödvändiga för fullständig kontroll och en effektivt fungerande inre marknad. Utmaningen är komplicerad, berör ett brett spektrum av sinsemellan förbundna sektorer och kräver ytterligare sektorsövergripande synergieffekter och en mångfald av tillvägagångssätt. |
Motivering | |
Livsmedelsavfall för med sig allvarliga konsekvenser miljömässigt, samhällsekonomiskt, näringsmässigt och även rent etiskt. Livsmedelsavfall uppstår på varje nivå av livsmedelskedjan och förekommer såväl i industriländer som i utvecklingsländer. Det är därför av vital betydelse att minska förekomsten, både genom informationskampanjer och genom utveckling av ny teknik, exempelvis för paketering och konservering av livsmedel. | |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2 – punkt 2.1 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Den potential som finns hos biologiska resurser och ekosystem skulle kunna användas på ett mycket mer hållbart, effektivt och integrerat sätt. Exempelvis skulle potentialen hos biomassa från skog och avfallsflöden från jordbruk, vatten, industri och kommuner också kunna utnyttjas bättre. |
Den potential som finns hos biologiska resurser och ekosystem skulle kunna användas på ett mycket mer hållbart, effektivt och integrerat sätt. Exempelvis skulle potentialen hos biomassa från skog, jordbruk och avfallsflöden från jordbruk, vatten, industri och kommuner också kunna utnyttjas bättre. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2 - punkt 2.2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Ett fullt fungerande europeisk bioekonomi – som omfattar hållbar produktion av förnybara resurser från mark och vattenmiljöer och deras omvandling till livsmedel, biobaserade produkter och bioenergi samt därmed relaterade kollektiva nyttigheter – kommer att skapa högt europeiskt mervärde. Om den förvaltas på ett hållbart sätt kan den minska primärproduktionens och försörjningskedjans sammanlagda fotavtryck i miljön. Den kan öka deras konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen och affärsmöjligheter för utvecklingen av landsbygd och kustområden. De utmaningar som är förknippade med livsmedelsförsörjning, hållbart jordbruk och bioekonomin generellt är europeiska och globala. Åtgärder på unionsnivå är avgörande för att kluster ska kunna sammanföras och den nödvändiga bredden och kritiska massan åstadkommas för att komplettera ansträngningar som gjorts av enstaka eller grupper av medlemsstater. En metod med flera aktörer kommer att säkerställa den nödvändiga korsbefruktningen med samverkan mellan forskare, företag, jordbrukare/tillverkare, rådgivare och slutanvändare. Unionsnivån krävs också för att säkerställa konsekvens när man tar itu med denna utmaning mellan sektorerna, och med starka kopplingar till relevant unionspolitik. Samordning av forskning och innovation på unionsnivå kommer att uppmuntra och hjälpa till att påskynda de förändringar som krävs i unionen. |
Ett fullt fungerande europeisk bioekonomi – som omfattar hållbar produktion av förnybara resurser från mark och vattenmiljöer och deras omvandling till livsmedel och foder, biobaserade produkter och bioenergi samt därmed relaterade kollektiva nyttigheter – kommer att skapa högt europeiskt mervärde. Om den förvaltas på ett hållbart sätt kan den minska primärproduktionens och försörjningskedjans sammanlagda fotavtryck i miljön. Den kan öka deras konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen och affärsmöjligheter för utvecklingen av landsbygd och kustområden. De utmaningar som är förknippade med livsmedelsförsörjning, hållbart jordbruk och bioekonomin generellt är europeiska och globala. Åtgärder på unionsnivå är avgörande för att kluster ska kunna sammanföras och den nödvändiga bredden och kritiska massan åstadkommas för att komplettera ansträngningar som gjorts av enstaka eller grupper av medlemsstater. En metod med flera aktörer kommer att säkerställa den nödvändiga korsbefruktningen med samverkan mellan forskare, företag, jordbrukare/tillverkare, rådgivare och slutanvändare. Man bör särskilt arbeta för att se till att jordbrukare och deras respektive organisationer deltar i kunskapsutbytet och att de är med och fastställer forskningsprioriteter. Forskare bör ges incitament att delta i kunskapsutbyten även om dessa rör redan pågående forskning. Unionsnivån krävs också för att säkerställa konsekvens när man tar itu med denna utmaning mellan sektorerna, och med starka kopplingar till relevant unionspolitik. Samordning av forskning och innovation på unionsnivå kommer att uppmuntra och hjälpa till att påskynda de förändringar som krävs i unionen. |
Motivering | |
Metoderna för kunskapsutbytet måste skräddarsys för jordbrukare och deras organisationer, då deras möjligheter att delta i utbytet är sämre än företagens. Man bör lyssna till jordbrukarnas åsikt rörande forskningsprioriteringar. Forskare ges oftast incitament till att genomföra ny forskning men inte till att förklara och diskutera pågående forskning med de icke-specialister som kan vara intresserade av att tillämpa den. | |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2 – punkt 2.3 – led a – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Hållbart jord- och skogsbruk |
(a) Hållbart och konkurrenskraftigt jord- och skogsbruk |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2 – punkt 2.3 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att producera tillräckligt med livsmedel, foder, biomassa och andra råvaror, samtidigt som naturresurser skyddas och ekosystemtjänster förbättras, inbegripet hantering och begränsning av klimatförändringar. Verksamheten ska inriktas på mer hållbara och produktiva system för jord- och skogsbruk som är både resurseffektiva (även koldioxidsnåla) och stabila, samtidigt som tjänster, koncept och strategier utvecklas för blomstrande försörjning på landsbygden. |
Syftet är att producera tillräckligt med livsmedel, foder, biomassa och andra råvaror, samtidigt som naturresurser skyddas och ekosystemtjänster förbättras, inbegripet hantering och begränsning av klimatförändringar. Verksamheten ska inriktas på mer hållbara och produktiva system för jord- och skogsbruk som är både mer resurseffektiva (och innehåller mål för närings- och energieffektivitet och koldioxidsnålhet) och stabila, varvid jordbruksprodukternas kvalitet och värde förbättras samtidigt som tjänster, koncept och strategier utvecklas för blomstrande försörjning och innovativa små och medelstora företag på landsbygden. Kunskapsutvecklingskapacitet och innovationsöverföring inom jordbruket ska ha till syfte att vända den stadiga minskningen av tillväxtpotentialen i Europa och skapa en positiv spiral för att nå en hållbar intensifiering av unionens jordbruksproduktion. För att kunna minska jordbrukets koldioxidavtryck är det viktigt att ha korta leveranskedjor. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2 – punkt 2.3 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att uppfylla medborgarnas krav på säkra och hälsosamma livsmedel till rimliga priser, och att göra bearbetningen och distributionen av livsmedel och foder mer hållbar och livsmedelssektorn mer konkurrenskraftig. Verksamheten ska koncentreras på hälsosamma och säkra livsmedel för alla, informerade konsumentval och konkurrenskraftiga metoder för livsmedelsbearbetning som använder mindre resurser och producerar mindre biprodukter, avfall och växthusgaser. |
Syftet är att uppfylla medborgarnas krav på säkra och hälsosamma livsmedel till rimliga priser, och att göra bearbetningen och distributionen av livsmedel och foder samt livsmedelskonsumtionen mer hållbar och livsmedelssektorn mer konkurrenskraftig. Verksamheten ska koncentreras på ett brett utbud av hälsosamma, äkta, högkvalitativa och säkra livsmedel för alla, informerade konsumentval och konkurrenskraftiga metoder för livsmedelsbearbetning som använder mindre resurser och tillsatsämnen och producerar mindre biprodukter, avfall och växthusgaser. Konsumenterna måste göra välgrundade val och informeras inte bara om säkra livsmedel utan även göras medvetna om de miljömässiga, samhällsekonomiska och näringsmässiga konsekvenserna av deras val och av livsmedelsavfallet. Dessa innovationer bör även syfta till att minska livsmedelsavfallet inom produktionen, i distributionskedjan och hos konsumenterna. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2 – punkt 2.3 – led d | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att främja koldioxidsnål, resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig europeisk biobaserad industri. Verksamheten ska inriktas på att främja bioekonomin genom att omvandla konventionella industriella processer och produkter till sådana som använder biobaserade resurser och är energieffektiva, utveckling av integrerad bioraffinering, med användning av biomassa från primärproduktion, bioavfall och biobaserade industribiprodukter och öppnande av nya marknader genom att stödja standardisering, verksamhet för reglering och demonstration/fältförsök bl.a., och samtidigt ta hänsyn till bioekonomins konsekvenser för markanvändning och ändrad markanvändning. |
Syftet är att främja koldioxidsnål, mer resurseffektiv (däribland närings-, energi-, koldioxid-, vatten- och markanvändningseffektiv), hållbar och konkurrenskraftig europeisk biobaserad industri, samtidigt som det ekologiska avfallets potential utnyttjas till fullo. Det är mycket viktigt att skapa en sluten krets mellan stads- och landsbygdsområden. Verksamheten ska inriktas på att främja bioekonomin genom att omvandla konventionella industriella processer och produkter till sådana som använder biobaserade resurser och är energieffektiva, utveckling av integrerad andra och tredje generationens bioraffinering, produktion och med användning av biomassa och andra restprodukter från primärproduktion inom jordbruk och skogsbruk, bioavfall och biobaserade industribiprodukter, samt genom effektiv omvandling av bioavfall i stadsområden till insatsvaror i jordbruket. Detta kommer att generera nya marknader och nya potentiella inkomstkällor för primärproducenterna genom att man stödjer standardisering, certifieringsprogram, verksamhet för reglering och demonstration/fältförsök bl.a., och samtidigt tar hänsyn till bioekonomins konsekvenser för markanvändning och ändrad markanvändning |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5 – punkt 5.2 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
När det gäller tillgången på råvaror krävs samordnade insatser för forskning och innovation inom flera olika discipliner och sektorer för att man ska kunna bidra till tillhandahållandet av säkra, ekonomiskt genomförbara, miljövänliga och socialt godtagbara lösningar längs hela värdekedjan (prospektering, utvinning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution). Innovation på dessa områden kommer att skapa möjligheter för tillväxt och sysselsättning, samt innovativa möjligheter som inbegriper vetenskap, teknik, ekonomi, politik och förvaltning. Därför håller ett europeisk innovationspartnerskap för råvaror på att utarbetas. |
När det gäller tillgången på råvaror krävs samordnade insatser för forskning och innovation inom flera olika discipliner och sektorer för att man ska kunna bidra till tillhandahållandet av säkra, ekonomiskt genomförbara, miljövänliga och socialt godtagbara lösningar längs hela värdekedjan (prospektering, utvinning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution). I synnerhet användningen av vattenresurser i jordbruket måste bli föremål för särskild innovationsverksamhet med tanke på det ökande behovet av vatten i denna sektor och med tanke på att svår torka blir allt vanligare och drabbar allt större områden i världen, exempelvis i det europeiska Medelhavsområdet. Innovation på dessa områden kommer att skapa möjligheter för tillväxt och sysselsättning, samt innovativa möjligheter som inbegriper vetenskap, teknik, ekonomi, politik och förvaltning. Därför håller ett europeiskt innovationspartnerskap för råvaror på att utarbetas. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Bilaga I – del IV – punkt 3 – punkt 3.3 – led b – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi |
(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk och skogsbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Bilaga I – del IV – punkt 3 – punkt 3.3 – led e – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(e) Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror |
(e) Klimatåtgärder, resurseffektivitet och resursbevarande samt hållbar användning av råvaror. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.12.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
AGRI 13.12.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Sandra Kalniete 20.12.2011 |
||||
|
Behandling i utskott |
24.4.2012 |
31.5.2012 |
|
|
|
|
Antagande |
10.7.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
31 3 0 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
John Stuart Agnew, Eric Andrieu, Liam Aylward, Luis Manuel Capoulas Santos, Vasilica Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Mariya Gabriel, Iratxe García Pérez, Béla Glattfelder, Martin Häusling, Esther Herranz García, Peter Jahr, Elisabeth Jeggle, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Gabriel Mato Adrover, Mairead McGuinness, James Nicholson, Georgios Papastamkos, Marit Paulsen, Britta Reimers, Ulrike Rodust, Alfreds Rubiks, Giancarlo Scottà, Czesław Adam Siekierski, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Alyn Smith, Marc Tarabella |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Salvatore Caronna, Marian Harkin, Sandra Kalniete, Giovanni La Via, Astrid Lulling, Maria do Céu Patrão Neves |
||||
YTTRANDE från fiskeriutskottet (20.9.2012)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
(COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD))
Föredragande: Ioannis A. Tsoukalas
KORTFATTAD MOTIVERING
Med 68 000 km kust, 22 medlemsstater med havsgränser, nära 50 procent av EU:s invånare som bor mindre än 50 km från kusten, 5 miljoner européer som har havsrelaterade arbeten och ett bidrag med över 5 procent till EU:s bruttonationalprodukt är det tydligt att havsmiljöerna och tillhörande verksamheter spelar en nyckelroll för Europas sociala och ekonomiska utveckling. Havsmiljöns roll blir ännu viktigare när vi ser dess bidrag till EU:s ansträngningar för att ta itu med de moderna utmaningarna, t.ex. energieffektivitet, klimatförändring, transport, turism, hälsa och befolkningsökning som leder till motsvarande ökning av efterfrågan på livsmedel, osv.
I det sammanhanget utgör fiskerinäringen en nödvändig och samtidigt ytterst känslig socioekonomisk resurs för EU:s medborgare. EU har en total konsumtion av runt 12 miljoner ton fiskeriprodukter per år (55 miljarder euro) och är en av de viktigaste marknaderna i världen, men kan ändå inte riktigt tillgodose den interna konsumtionen.
Det ömsesidiga beroendet mellan EU och havsmiljön kräver havs- och sjöfartsforskning av hög nivå, eftersom detta bidrar till bättre förståelse för och bättre skydd av marina ekosystem. Syftet är att utveckla ett hållbart fiske som respekterar miljön samtidigt som man tar hänsyn till kust- och ösamhällenas socioekonomiska behov.
Över 90 procent av den marina biologiska mångfalden är ännu inte utforskad. Avsaknaden av tillförlitliga vetenskapliga uppgifter försvårar ytterligare ansträngningarna att uppnå en hållbar förvaltning av fiskbestånden i de europeiska vattnen. Behovet av tillräckligt med tillförlitliga uppgifter om havsmiljöerna blir alltmer brådskande och insamlingen av sådana uppgifter bör ökas i största möjliga mån genom relevanta forskningsprojekt och samarbete.
EU har under de senaste åren systematiskt investerat i havs- och sjöfartsforskning och avser att utveckla innovativa tekniska metoder för att frigöra havsmiljöns stora potential och skapa tillväxt och arbetstillfällen genom ett hållbart utnyttjande av natur-, livsmedels- och energiresurser samt biologiska resurser. Genom det innevarande sjunde ramprogrammet anslås en avsevärd – men otillräcklig – summa för fiskeri, vattenbruk och marin bioteknik. Med tanke på den ökade forskningsbudgeten i Horisont 2020 bör anslaget till havs- och sjöfartsforskning också ökas.
Övergripande och tvärvetenskaplig forskning lägger grunden till en bättre förståelse för marina ekosystem och en hållbar förvaltning av fiskbestånden. Partnerskapen med näringsliv, högskolor och universitet, och staten när det gäller havs- och sjöfartsforskning bör stärkas, och den privata sektorn, särskilt små och medelstora företag, bör aktivt engageras för att utveckla innovativ teknik och nydanande metoder och främja tillämpad forskning. Stödet till tvärvetenskapliga, mångvetenskapliga och sektorsövergripande partnerskap i program för havs- och sjöfartsforskning bidrar till en bättre förståelse av vattenmiljön och, oundvikligen, till hållbart fiske och vattenbruk. Inom denna ram kan vi undersöka om bildandet av en relevant kunskaps- och innovationsgrupp (KI-grupp), under Europeiska institutet för innovation och tekniks överinseende, skulle hjälpa till att främja havsforskning.
Ett närmare samarbete inom forskningsprogram med sammanhållningspolitik, regionalpolitik och strukturfonder bör övervägas eftersom det finns ett behov av att utveckla omfattande, dynamiska och territoriella metoder för innovation, forskning och konkurrens inom fiskerinäringen. Sådana synergieffekter skulle främja smarta specialiseringsstrategier och EU-regionernas kapacitet att ta itu med moderna utmaningar. Det krävs också att åtgärder inom Horisont 2020 samordnas effektivt med och kompletterar åtgärder som finansieras genom Europeiska havs- och fiskerifonden.
Ett klimat av ömsesidig tillit och ömsesidigt förtroende mellan forskare och intressenter bör skapas. Deras medverkan skulle förbättra kvaliteten på de vetenskapliga uppgifter och den kunskap som krävs för att förvalta havets resurser på ett hållbart sätt. Fiskerinäringen anser ofta att forskning är ett hinder för fiskeverksamhet och detta bör ändras. Bättre rörlighet för forskare, internationellt samarbete, utbildning och yrkesutbildning på hög nivå, avancerad teknik och incitament för att delta i fiskeriverksamhet kan göra det europeiska fisket mycket konkurrenskraftigt på internationell nivå. Utbyte av god praxis och effektiv användning av resultat från befintliga forskningsprogram genom öppen tillgång kan också bidra till att överbrygga klyftan mellan forskning och intressenter.
Vi anser slutligen att det är ett positivt steg att havs- och sjöfartsforskning uttryckligen inbegrips i Horisont 2020. Syftet med forskningen bör vara produktiva hav och oceaner genom hållbart fiske och hållbart vattenbruk. Utan lämpliga medel kommer emellertid den stora potential som sektorn för havsvetenskap och havsteknik besitter att förbli outnyttjad och havets rikedomar kommer att överexploateras tills de utrotas. EU uppmanas att fastställa en särskild budgetpost för övergripande åtgärder så att eventuella synergier utvecklas mellan havets och sjöfartens samhällsövergripande utmaningar.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Fiskeriutskottet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till ökad konkurrensförmåga, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera utbildning och rörlighet. |
(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till ökad konkurrensförmåga, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera högkvalitativ målinriktad utbildning och rörlighet. |
Motivering | |
Både den allmänna utbildningen och yrkesutbildningen bör vara målinriktad och tillgodose de europeiska medborgarnas verkliga behov. | |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Artikel 2 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
a) forsknings- och innovationsverksamhet: hela spektrumet av verksamheter inom forskning, teknisk utveckling, demonstration och innovation, inbegripet främjande av samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, spridning och optimering av resultat och stimulerande av utbildning och rörlighet för forskare i unionen. |
a) forsknings- och innovationsverksamhet: hela spektrumet av verksamheter inom forskning, teknisk utveckling, demonstration och innovation, inbegripet främjande av samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, spridning och optimering av resultat och stimulerande av högkvalitativ målinriktad utbildning och rörlighet för forskare i unionen. |
Motivering | |
Både den allmänna utbildningen och yrkesutbildningen bör vara målinriktad och tillgodose de europeiska medborgarnas verkliga behov. | |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, klimatförändringarna, produktiva hav och oceaner och hållbar utveckling, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Riktade insatser med målet att främja samarbete med särskilda tredjeländer eller grupper av tredjeländer ska genomföras på grundval av gemensamt intresse och ömsesidig nytta, med hänsyn till deras vetenskapliga och tekniska kapacitet och marknadsmöjligheter, och den förväntade effekten. |
Riktade insatser med målet att främja samarbete med särskilda tredjeländer eller grupper av tredjeländer, särskilt unionens strategiska partner, ska genomföras på grundval av gemensamt intresse och ömsesidig nytta, med hänsyn till deras vetenskapliga och tekniska kapacitet och marknadsmöjligheter, och den förväntade effekten. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Bilaga 1 – punkt 14 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi. |
(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, hållbara och produktiva hav och oceaner och bioekonomi. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Bilaga 1 – del 3 – punkt 2 – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi |
2. Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, hållbara och produktiva hav och oceaner och bioekonomi |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Bilaga 1 – del 3 – punkt 2.1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet är att säkerställa tillräcklig försörjning av säkra och högkvalitativa livsmedel och andra biobaserade produkter genom utveckling av produktiva och resurseffektiva system för primärproduktion, främjande av därmed sammanhängande ekosystemtjänster samt konkurrenskraftiga och koldioxidsnåla försörjningskedjor. Detta kommer att påskynda övergången till en hållbar europeisk bioekonomi. |
Det särskilda målet är att säkerställa tillräcklig försörjning av sunda, säkra och högkvalitativa hälsosamma livsmedel och andra biobaserade produkter genom utveckling av produktiva och resurseffektiva system för primärproduktion och livsmedelsförädling, främjande av därmed sammanhängande ekosystemtjänster samt konkurrenskraftiga och koldioxidsnåla försörjningskedjor. Detta kommer att påskynda övergången till en hållbar europeisk bioekonomi. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 2.1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Mer och mer biologiska resurser behövs för att tillgodose marknadens efterfrågan på säker och hälsosam livsmedelsförsörjning, biomaterial, biobränslen och biobaserade produkter, från konsumtionsvaror till kemikalier i bulk. Kapaciteten i de terrestra och akvatiska ekosystem som krävs för produktion av detta är emellertid begränsad, samtidigt som det finns konkurrerande anspråk för användningen av dem och de ofta inte förvaltas optimalt, vilket t.ex. framgår av den allvarliga försämringen av markens kolinnehåll och jordens bördighet. Möjligheterna utnyttjas inte att främja ekosystemtjänster från jordbruksmark, skogar, marina vatten och sötvatten genom integrering av agronomiska och miljömässiga mål i hållbar produktion. |
Mer och mer biologiska resurser behövs för att tillgodose marknadens efterfrågan på säker och hälsosam livsmedelsförsörjning, biomaterial, biobränslen och biobaserade produkter, från konsumtionsvaror till kemikalier i bulk. Kapaciteten i de terrestra och akvatiska ekosystem som krävs för produktion av detta är emellertid begränsad, samtidigt som det finns konkurrerande anspråk för användningen av dem och de ofta inte förvaltas optimalt, vilket t.ex. framgår av den allvarliga försämringen av markens kolinnehåll och jordens bördighet. Möjligheterna utnyttjas inte för att främja ekosystemtjänster från jordbruksmark, skogar, marina vatten, sötvatten och vattenbruk genom integrering av agronomiska och miljömässiga mål i hållbar produktion. |
Motivering | |
Vattenbruket bör inbegripas på grund av dess samverkan med havsmiljön och dess bidrag till hållbar produktion. | |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 2.2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Jordbruk, skogsbruk och fiske tillsammans med biobaserad industri är de huvudsakliga sektorerna som ligger till grund för bioekonomin. Den sistnämnda utgör en stor och växande marknad och beräknas vara värd över 2 biljoner euro, tillhandahålla 20 miljoner arbetstillfällen och stå för 9 % av den totala sysselsättningen i unionen 2009. Investeringar i forskning och innovation inom ramen för denna samhällsutmaning kommer att göra det möjligt för Europa att ta ledningen på de berörda marknaderna och kommer att spela en roll när det gäller att uppnå målen i Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen och Ett resurseffektivt Europa. |
Jordbruk, skogsbruk, hållbart fiske och vattenbruk är tillsammans med biobaserad industri de huvudsakliga sektorerna som ligger till grund för bioekonomin. Den sistnämnda utgör en stor och växande marknad och beräknas vara värd över 2 biljoner euro, tillhandahålla 20 miljoner arbetstillfällen och stå för 9 % av den totala sysselsättningen i unionen 2009. Investeringar i forskning och innovation inom ramen för denna samhällsutmaning kommer att göra det möjligt för Europa att ta ledningen på de berörda marknaderna och kommer att spela en roll när det gäller att uppnå målen i Europa 2020-strategin och dess flaggskeppsinitiativ Innovationsunionen och Ett resurseffektivt Europa. |
Motivering | |
Det hållbara fiskets och vattenbrukets bidrag till bioekonomin bör inte underskattas. | |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 2.2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Ett fullt fungerande europeisk bioekonomi – som omfattar hållbar produktion av förnybara resurser från mark och vattenmiljöer och deras omvandling till livsmedel, biobaserade produkter och bioenergi samt därmed relaterade kollektiva nyttigheter – kommer att skapa högt europeiskt mervärde. Om den förvaltas på ett hållbart sätt kan den minska primärproduktionens och försörjningskedjans sammanlagda fotavtryck i miljön. Den kan öka deras konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen och affärsmöjligheter för utvecklingen av landsbygd och kustområden. De utmaningar som är förknippade med livsmedelsförsörjning, hållbart jordbruk och bioekonomin generellt är europeiska och globala. Åtgärder på unionsnivå är avgörande för att kluster ska kunna sammanföras och den nödvändiga bredden och kritiska massan åstadkommas för att komplettera ansträngningar som gjorts av enstaka eller grupper av medlemsstater. En metod med flera aktörer kommer att säkerställa den nödvändiga korsbefruktningen med samverkan mellan forskare, företag, jordbrukare/tillverkare, rådgivare och slutanvändare. Unionsnivån krävs också för att säkerställa konsekvens när man tar itu med denna utmaning mellan sektorerna, och med starka kopplingar till relevant unionspolitik. Samordning av forskning och innovation på unionsnivå kommer att uppmuntra och hjälpa till att påskynda de förändringar som krävs i unionen. |
En fullt fungerande europeisk bioekonomi – som omfattar hållbar produktion av förnybara resurser från mark och vattenmiljöer och deras omvandling till livsmedel, biobaserade produkter och bioenergi samt därmed relaterade kollektiva nyttigheter – kommer att skapa högt europeiskt mervärde. Om den förvaltas på ett hållbart sätt kan den minska primärproduktionens och försörjningskedjans sammanlagda fotavtryck i miljön. Den kan öka deras konkurrenskraft och skapa arbetstillfällen och affärsmöjligheter för utvecklingen av landsbygd och kust- och havsområden. Livsmedelssäkerhet, hållbart jordbruk, hållbart fiske och vattenbruk och bioekonomin generellt är regionala. nationella, europeiska och globala utmaningar. Åtgärder på unionsnivå och en effektiv samordning av dem är avgörande för att kluster ska kunna sammanföras och den nödvändiga bredden och kritiska massan åstadkommas för att komplettera ansträngningar som gjorts av enstaka eller grupper av medlemsstater. En metod med flera aktörer kommer att säkerställa den nödvändiga korsbefruktningen med samverkan mellan forskare, vetenskapsmän, företag, jordbrukare/tillverkare, fiskare/vattenbruksproducenter, rådgivare, beslutsfattare och slutanvändare. Unionsnivån krävs också för att säkerställa konsekvens när man tar itu med denna utmaning mellan sektorerna, och med starka kopplingar till relevant unionspolitik. Samordning av forskning och innovation på unionsnivå kommer att uppmuntra och hjälpa till att påskynda de förändringar som krävs i unionen. |
Motivering | |
Beslutsfattare kan spela en viktig roll. De bör undersöka och ta hänsyn till de marina ekosystemens och de berörda intressenternas verkliga behov innan de fattar beslut. Det hållbara fiskets och vattenbrukets bidrag till bioekonomin bör inte underskattas. | |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 2.2 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Forskning och innovation kommer att växelverka med ett brett spektrum av unionspolitik och tillhörande mål, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken (särskilt politiken för landsbygdsutveckling) och europeiska innovationspartnerskapet ”produktivitet och hållbarhet inom jordbruket”, den gemensamma fiskeripolitiken, den integrerade havspolitiken, det europeiska klimatförändringsprogrammet, vattenramdirektivet, ramdirektivet om en marin strategi, handlingsplanen för skogsbruket, den temainriktade strategin för markskydd, unionens 2020-strategi för biologisk mångfald, den strategiska planen för energiteknik, unionens innovations- och industripolitik, strategier för bistånd till tredje land och utvecklingsbistånd, växtskyddsstrategier, strategier för djurhälsa och djurskydd och rättsliga ramar för att skydda miljö, hälsa och säkerhet, främja resurseffektivitet och klimatåtgärder, och för att minska avfallet. En bättre integrering av forskning och innovation i relaterad unionspolitik kommer att avsevärt förbättra det europeiska mervärdet, skapa hävstångseffekter, öka samhällsbetydelsen och bidra till att ytterligare utveckla en hållbar förvaltning av mark, hav och oceaner och marknader för bioekonomi. |
Forskning och innovation kommer att växelverka med ett brett spektrum av unionspolitik och tillhörande mål, inbegripet den gemensamma jordbrukspolitiken (särskilt politiken för landsbygdsutveckling) och europeiska innovationspartnerskapet ”produktivitet och hållbarhet inom jordbruket”, den gemensamma fiskeripolitiken, den integrerade havspolitiken, det europeiska klimatförändringsprogrammet, vattenramdirektivet, ramdirektivet om en marin strategi, handlingsplanen för skogsbruk, den temainriktade strategin för markskydd, unionens 2020-strategi för biologisk mångfald, den strategiska planen för energiteknik, unionens innovations- och industripolitik, strategier för bistånd till tredje land och utvecklingsbistånd, växtskyddsstrategier, strategier för djurhälsa och djurskydd och rättsliga ramar för att skydda miljö, hälsa och säkerhet, främja resurseffektivitet och klimatåtgärder, och för att minska avfallet. En bättre integrering av hela cykeln från grundläggande forskning till innovation i relaterad unionspolitik kommer att avsevärt förbättra det europeiska mervärdet, skapa hävstångseffekter, öka samhällsbetydelsen, tillhandahålla hälsosamma livsmedel och bidra till att ytterligare utveckla en hållbar förvaltning av mark, hav, inre vattenvägar och oceaner och marknader för bioekonomi. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 2.2 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Utmaningsinriktade åtgärder med fokus på sociala och ekonomiska fördelar och modernisering av bioekonomi och tillhörande sektorer och marknader ska stödjas genom tvärvetenskaplig forskning, som driver på innovation och som leder till utveckling av nya metoder, produkter och processer. Ett brett förhållningssätt till innovation ska också antas, från teknisk, icke-teknisk, organisatorisk, ekonomisk och social innovation till exempelvis nya affärsmodeller, varumärkesprofilering och tjänster. |
Utmaningsinriktade åtgärder med fokus på sociala och ekonomiska fördelar och modernisering av bioekonomi och tillhörande sektorer och marknader ska stödjas genom tvärvetenskaplig forskning och ett sektorsövergripande förhållningssätt till olika teman, bättre samarbete mellan forskare och alla relevanta intressenter, som driver på innovation och som leder till utveckling av nya metoder, produkter och processer. Ett brett förhållningssätt till innovation ska också antas, från teknisk, icke-teknisk, organisatorisk, ekonomisk och social innovation till exempelvis nya affärsmodeller, varumärkesprofilering och tjänster. |
Motivering | |
Det behövs effektiv och samordnad forskning, genom ett sektorsövergripande förhållningssätt, på grund av de olika utmaningar som EU måste hantera. Här behövs verkligen alla intressenters kunskap och expertis. | |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.3 – led c - rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
c) Frigöra potentialen hos levande akvatiska resurser. |
c) Frigöra potentialen hos fiske, vattenbruk, marin bioteknik och akvatiska resurser genom en hållbar fiskeriförvaltning. |
Motivering | |
Den akvatiska miljön omfattar både levande och icke-levande resurser. Fiskeriförvaltningen måste vara hållbar och ta hänsyn till ekosystemens och yrkesfiskarnas behov. | |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.3 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
c) Målet är att på ett hållbart sätt utnyttja levande akvatiska resurser för att maximera den sociala och ekonomiska nyttan av/avkastningen från Europas oceaner och hav. Verksamheten ska inriktas på optimalt bidrag till en tryggad livsmedelsförsörjning genom utveckling av hållbart och miljövänligt fiske och konkurrenskraftigt europeiskt vattenbruk inom den globala ekonomin och på att främja marin innovation genom bioteknik för att driva på smart ”blå” tillväxt. |
c) Målet är att på ett hållbart sätt utnyttja akvatiska resurser för att maximera den sociala och ekonomiska nyttan av/avkastningen från Europas oceaner och hav samt inlandsvatten (sötvatten, saltvatten och bräckt vatten). Produktiva hav och oceaner skulle kunna säkerställa sjöfartsnäringarnas välstånd och skyddet av den marina biologiska mångfalden, och kan uppnås genom utvecklingen av hållbart fiske och vattenbruk. Verksamheten ska inriktas på optimalt bidrag till en tryggad livsmedelsförsörjning genom utveckling av hållbart och miljövänligt fiske och konkurrenskraftigt europeiskt vattenbruk, som inbegriper alla relevanta akvatiska arter och produktionssystem, inom den globala ekonomin och på att främja marin innovation genom bioteknik för att driva på smart ”blå” tillväxt, vilket kommer att ge hållbara och innovativa lösningar för att frigöra havens stora potential. På grund av den starka växelverkan mellan utnyttjade levande akvatiska resurser och miljö, är målet att utveckla övergripande havs- och sjöfartsspecifik vetenskaplig och teknisk kunskap i syfte att bättre utnyttja havets potential inom havs- och sjöfartssektorn, samtidigt som havsmiljön skyddas och anpassningar sker till klimatförändringen. Detta strategiska samordnade angreppssätt för havs- och sjöfartsforskning för alla utmaningar och pelare i Horisont 2020 kommer även att stödja genomförandet av relevant unionspolitik för att uppfylla viktiga blå tillväxtmål liksom att säkra ekonomiskt och socialt välstånd för den europeiska skaldjurssektorn (hela kedjan från produktion till konsument). En särskild budgetpost kommer att omfatta övergripande åtgärder. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.3 – led c – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Målinriktad forskning är viktig för att tillmötesgå både ekosystemens och fiskeri- och vattenbruksnäringarnas verkliga behov. Samarbete mellan forskare och intressegrupper på alla nivåer (fiskare, företag, konsumenter, beslutsfattare, osv.) och en effektiv samordning av befintliga relevanta forskningsinstitut är därför viktigt. Det bidrar till att bygga upp ömsesidig tillit och ömsesidigt förtroende mellan intressegrupper och forskare, vilket kommer att leda till en långsiktig hållbar förvaltning av havets resurser. Utbyte av god praxis samt effektiv användning av resultat från befintliga forskningsprogram genom öppen tillgång till forskningsresultaten kan dessutom spela en avgörande roll. På grund av den påfallande bristen på trovärdiga vetenskapliga uppgifter bör befintliga relevanta mekanismer, till exempel Europeiska nätverket för havsobservation och datainsamling (EMODnet), stärkas. Nya europeiska forskningsprojekt om uppgiftsinsamling och om säkerställande av enkel och fri tillgång till uppgifter bör inledas. |
Motivering | |
Det behövs ett klimat av ömsesidigt förtroende och ömsesidig tillit mellan forskare och företrädare för fiskerinäringen (industrier, små och medelstora företag, konsumenter, beslutsfattare, osv.) för att förbättra de vetenskapliga uppgifter och den kunskap som krävs för ett effektivt genomförande av åtgärderna. Målinriktad forskning och tillförlitliga vetenskapliga uppgifter kommer att bidra till att näringens tekniska, sociala och ekonomiska behov tillgodoses liksom till att miljökraven tillmötesgås. | |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Bilaga 1 – del 3 – punkt 2.3 – led c – stycke 1 – led 1 (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Samarbete och starkare kopplingar mellan människor som arbetar med havs- och sjöfartsforskning och forskare inom andra områden (miljö, energi, transporter etc.) bör också främjas. Dessa områden kompletterar varandra och starkare kopplingar mellan dem bör således skapas. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.3 – led c – stycke 1b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Inom ramen för detta måste man försöka överbrygga gapet mellan grundläggande och tillämpad forskning och betona att spetskompetens inom forskning även omfattar grundläggande och tillämpad forskning |
Motivering | |
Spetsforskningsstegen är central i Horisont 2020, men det bör beaktas att spetsforskning även omfattar tillämpad forskning. Horisont 2020 uppmärksammar innovation och praktisk tillämpning av kunskaper och forskning. | |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.3 – led c – stycke 1c (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Synergieffekter och närmare samarbete med strukturfonderna kommer att ge skjuts åt havs- och sjöfartsforskningen och kommer att ge positiva resultat på det miljömässiga, sociala och ekonomiska planet. Finansiering av ett projekt från olika källor kommer också att öka regionernas deltagande i EU:s forskningsansträngningar. |
Motivering | |
Havsmiljöerna och tillhörande verksamheter spelar en nyckelroll för EU:s sociala och ekonomiska utveckling och närmare bestämt för utvecklingen av EU:s regioner. Samarbetet med strukturfonderna kommer att få en positiv effekt på fiskerinäringen genom målinriktade åtgärder på nationell och regional nivå. | |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.3 – led c – stycke 1d (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Närmare samarbete och god samordning med Europeiska havs- och fiskerifonden behövs för att undvika överlappning och stödja ett aktivt deltagande av fiskerinäringen i EU-projekt. |
Motivering | |
Åtgärderna inom Horisont 2020 måste samordnas effektivt med och komplettera åtgärder som finansieras genom Europeiska havs- och fiskerifonden för att förhindra överlappning och dubblering mellan dessa två åtgärdstyper. | |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 2.3 – led c – stycke 1e (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
För att vara förenliga med den gemensamma fiskeripolitiken måste verksamheterna även tillämpa ett nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt och ägna större uppmärksamhet åt samarbete på nationell och regional nivå. |
Motivering | |
EU:s toppstyrda metod inom fiskerinäringen har misslyckats och det står nu klart att det finns ett allmänt behov av bättre kommunikation med intressegrupperna. Regionerna har en viktig roll att spela inom havs- och sjöfartsforskning. Kust- och ösamhällena kan föra fram forskning och innovation genom sin expertis och sina praktiska kunskaper. | |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Bilaga 1 – del 3 – punkt 2.3 – led d – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att främja koldioxidsnål, resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig europeisk biobaserad industri. Verksamheten ska inriktas på att främja bioekonomin genom att omvandla konventionella industriella processer och produkter till sådana som använder biobaserade resurser och är energieffektiva, utveckling av integrerad bioraffinering, med användning av biomassa från primärproduktion, bioavfall och biobaserade industribiprodukter och öppnande av nya marknader genom att stödja standardisering, verksamhet för reglering och demonstration/fältförsök bl.a., och samtidigt ta hänsyn till bioekonomins konsekvenser för markanvändning och ändrad markanvändning. |
Syftet är att främja koldioxidsnål, resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig europeisk biobaserad industri. Verksamheten ska inriktas på att främja bioekonomin genom att omvandla konventionella industriella processer och produkter till sådana som använder biobaserade resurser och är energieffektiva, utveckling av integrerad bioraffinering, med användning av biomassa från primärproduktion, bioavfall och biobaserade industribiprodukter och öppnande av nya marknader genom att stödja standardisering, verksamhet för reglering och demonstration/fältförsök bl.a., och samtidigt ta hänsyn till bioekonomins konsekvenser för mark- och havsanvändning och ändrad mark- och havsanvändning. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Bilaga 1 – del 3 – punkt 5.1 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Den ökande påverkan från klimatförändring och miljöproblem, t.ex. försurning av haven, issmältningen i Arktis, markförstörelse och markanvändning, vattenbrist, kemisk förorening och förlust av biologisk mångfald visar att jorden närmar sig hållbarhetens gränser. Om inte effektiviteten förbättras förväntas t.ex. efterfrågan på vatten överskrida försörjningen med 40 % om 20 år. Skogarna försvinner i alarmerande takt motsvarande 5 miljoner hektar per år. Samspelet mellan resurser kan orsaka systemrisker – en resurs som försvinner kan leda till oåterkalleliga förändringar hos andra resurser och ekosystem. Med utgångspunkt i nuvarande tendens kommer motsvarigheten av mer än två jordklot att behövas 2050 för att klara den växande globala befolkningen. |
Den ökande påverkan från klimatförändring och miljöproblem, t.ex. försurning av haven, förändringarna i oceanströmningen, ökningen av havstemperaturen, issmältningen i Arktis, markförstörelse och markanvändning, vattenbrist, kemisk förorening och förlust av biologisk mångfald visar att jorden närmar sig hållbarhetens gränser. Om inte effektiviteten förbättras förväntas t.ex. efterfrågan på vatten överskrida försörjningen med 40 % om 20 år. Skogarna försvinner i alarmerande takt motsvarande 5 miljoner hektar per år. Samspelet mellan resurser kan orsaka systemrisker – en resurs som försvinner kan leda till oåterkalleliga förändringar hos andra resurser och ekosystem. Med utgångspunkt i nuvarande tendens kommer motsvarigheten av mer än två jordklot att behövas 2050 för att klara den växande globala befolkningen. |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Bilaga 1 – del 3 – punkt 5.2 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
När det gäller tillgången på råvaror krävs samordnade insatser för forskning och innovation inom flera olika discipliner och sektorer för att man ska kunna bidra till tillhandahållandet av säkra, ekonomiskt genomförbara, miljövänliga och socialt godtagbara lösningar längs hela värdekedjan (prospektering, utvinning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution). Innovation på dessa områden kommer att skapa möjligheter för tillväxt och sysselsättning, samt innovativa möjligheter som inbegriper vetenskap, teknik, ekonomi, politik och förvaltning. Därför håller ett europeisk innovationspartnerskap för råvaror på att utarbetas. |
När det gäller tillgången på råvaror krävs samordnade insatser för forskning och innovation inom flera olika discipliner och sektorer för att man ska kunna bidra till tillhandahållandet av säkra, ekonomiskt genomförbara, miljövänliga och socialt godtagbara lösningar längs hela värdekedjan (prospektering, utvinning, bearbetning, återanvändning, återvinning och substitution). De utmaningar som vattnet skapar omfattar bl.a. vattenanvändning i landsbygds-, stads- och industrimiljöer samt skydd av akvatiska ekosystem. Innovation på dessa områden kommer att skapa möjligheter för tillväxt och sysselsättning, samt innovativa möjligheter som inbegriper vetenskap, teknik, ekonomi, politik och förvaltning. Därför håller europeiska innovationspartnerskap för vatteneffektivitet och råvaror på att utarbetas. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Bilaga 1 – del 3 – punkt 6.3.1 – stycke 2 – led ba (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ba) få de europeiska modellerna för social sammanhållning och välbefinnande att fungera som internationella referensvärden samt säkerställa respekt för ILO:s rekommendationer avseende utökad forskning och utbildning i frågor som rör hälsa, hygien och säkerhet på arbetsplatsen, |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Bilaga 1 – del 4 – punkt 3.3 – led b – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi |
(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, produktiva hav och oceaner och bioekonomi |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Bilaga I – del IV – punkt 3.3 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
b) Stöd till utveckling, genomförande och övervakning av den europeiska jordbruks- och fiskeripolitiken, inbegripet livsmedelssäkerhet och -trygghet och utvecklingen av en bioekonomi genom t.ex. prognoser för vegetabilieproduktion, tekniska och socioekonomiska analyser och modeller. |
b) Stöd till utveckling, genomförande och övervakning av den europeiska jordbruks-, fiskeri- och vattenbrukspolitiken, inbegripet livsmedelssäkerhet och -trygghet och utvecklingen av en bioekonomi genom t.ex. prognoser för vegetabilieproduktion, tekniska och socioekonomiska analyser, modeller och en vetenskaplig och teknisk grund för fiskeriförvaltning. |
Motivering | |
En vetenskaplig och teknisk grund kommer att bidra till en hållbar fiskeriförvaltning genom, exempelvis, användning av mer selektiva redskap och andra instrument som är mer miljövänliga. | |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Bilaga 1 – del 5 – punkt 1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Europa står inför ett antal strukturella svagheter när det gäller innovationskapacitet och förmåga att leverera nya tjänster, produkter och processer. Bland de viktigaste frågorna är Europas relativt dåliga resultat när det gäller att locka och behålla talanger, underutnyttjandet av befintlig forskningskapacitet i fråga om att skapa ekonomiskt eller socialt värde, svagt utvecklad företagaranda, otillräckliga resurser i poler med spetskompetens för att man ska kunna konkurrera globalt, och ett alltför stort antal hinder för samarbete inom kunskapstriangeln med högre utbildning, forskning och näringsliv på europeisk nivå. |
Europa står inför ett antal strukturella svagheter när det gäller innovationskapacitet och förmåga att leverera nya tjänster, produkter och processer. Bland de viktigaste frågorna är Europas relativt dåliga resultat när det gäller att locka och behålla talanger, underutnyttjandet av befintlig forskningskapacitet i fråga om att skapa ekonomiskt eller socialt värde, bristen på forskningsresultat som når marknaden, svagt utvecklad företagaranda och svagt utvecklat företagstänkande, små offentliga investeringar i FoU, otillräckliga resurser, däribland mänskliga resurser, i poler med spetskompetens för att man ska kunna konkurrera globalt, och ett alltför stort antal hinder för samarbete inom kunskapstriangeln med högre utbildning, forskning och näringsliv på europeisk nivå. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Bilaga I – del V – led 3 – punkt c – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
c) Utveckling av begåvade, kompetenta och entreprenörsinriktade människor med hjälp av utbildning. |
c) Utveckling av begåvade, kompetenta och entreprenörsinriktade människor med hjälp av målinriktad utbildning på hög nivå. |
Motivering | |
Både den allmänna utbildningen och yrkesutbildningen bör vara målinriktad och tillgodose de europeiska medborgarnas verkliga behov. | |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.12.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
PECH 13.12.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Ioannis A. Tsoukalas 20.12.2011 |
||||
|
Behandling i utskott |
24.1.2012 |
31.5.2012 |
11.7.2012 |
|
|
|
Antagande |
19.9.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
21 0 3 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Antonello Antinoro, Kriton Arsenis, Alain Cadec, Chris Davies, João Ferreira, Carmen Fraga Estévez, Pat the Cope Gallagher, Dolores García-Hierro Caraballo, Marek Józef Gróbarczyk, Ian Hudghton, Iliana Malinova Iotova, Werner Kuhn, Isabella Lövin, Gabriel Mato Adrover, Guido Milana, Maria do Céu Patrão Neves, Crescenzio Rivellini, Ulrike Rodust, Raül Romeva i Rueda, Isabelle Thomas, Nils Torvalds, Jarosław Leszek Wałęsa |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Jean-Paul Besset, Luis Manuel Capoulas Santos, Diane Dodds, Julie Girling, Ana Miranda, Jens Nilsson, Nikolaos Salavrakos, Antolín Sánchez Presedo, Ioannis A. Tsoukalas |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Nuno Teixeira |
||||
YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (26.7.2012)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
(COM(2011)0809 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD))
Föredragande: Emma McClarkin
KORTFATTAD MOTIVERING
Syftet med förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Horisont 2020 är att samla alla EU:s forsknings- och innovationsmedel i ett enda program. Tre prioriterade områden är vetenskaplig spetskompetens, industriellt ledarskap och samhällsutmaningar.
Föredraganden välkomnar förslaget och stöder till fullo att vetenskaplig spetskompetens ska vara det viktigaste finansieringskriteriet. Forskning om Europas kulturarv, som ingick i tidigare forskningsfinansierade program, framgår dock inte specifikt i Horisont 2020. Därför bör kulturarvet omnämnas särskilt i förordningen.
Eftersom Lissabonfördraget gav EU nya befogenheter på området idrott vill föredraganden använda sig av de finansieringsmöjligheter som finns inom Horisont 2020 för att specifikt framhålla potentialen hos forskning om idrott som ett sätt att förbättra folkhälsan i Europa och som ett sätt att främja social sammanhållning och delaktighet.
Föredraganden menar också att kvinnors roll i vetenskap och teknik bör stärkas ytterligare och att den roll som akademisk forskning och utbildning spelar för att utveckla innovativa produkter och nya affärsmodeller inom små och medelstora företag måste stärkas för att uppfylla åtagandena i innovationsunionens flaggskeppsinitiativ och göra små och medelstora företag mer dynamiska och innovativa.
Tonvikt måste läggas på att all verksamhet inom Horisont 2020 ska bli tillgängligare och lättåtkomligare och utvecklingen av hållbara prissättningsmodeller för vetenskaplig publicering bör uppmärksammas.
Föredraganden anser att det europeiska mervärdet hos Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) måste analyseras ytterligare eftersom det långtifrån är klart om pengar som läggs på detta initiativ skulle ge större värde än pengar som läggs på andra prioriteringar inom Horisont 2020. Föredraganden föreslår därför att budgeten för EIT bör minskas till 1 miljard euro och att återstående 2 miljarder euro ska återföras till budgeten för Horisont 2020 för att finansiera denna prioriterings ökade omfattning till följd av de ytterligare mål och verksamheter som föreslås inom idrott och kulturarv.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till ökad konkurrensförmåga, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera utbildning och rörlighet. |
(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till ökad konkurrensförmåga, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat, eftersträva innovation och stimulera utbildning och rörlighet. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. För att Europa 2020-målen för forskning och innovation ska kunna uppnås har dessutom sammanhållningspolitiken en nyckelroll genom kapacitetsuppbyggnad och för tillhandahållande av en spetsforskningsstege. |
(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. För att Europa 2020-målen för forskning och innovation ska kunna uppnås har dessutom sammanhållningspolitiken en nyckelroll genom kapacitetsuppbyggnad och genom att utveckla nya verktyg som tillhandahåller en spetsforskningsstege. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5) Europaparlamentet har efterlyst en radikal förenkling av finansieringen av unionens forskning och innovation (resolution av den 11 november 2010), belyst Innovationsunionens betydelse för omvandlingen av Europa inför situationen i världen efter krisen (resolution av den 12 maj 2011), riktat uppmärksamheten på viktiga erfarenheter av den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (resolution av den 8 juni 2011) och har gett sitt stöd till tanken på ett gemensamt strategiskt ramverk för finansiering av forskning och innovation (resolution av den 7 september 2011). |
(5) Europaparlamentet har efterlyst en radikal förenkling av finansieringen av unionens forskning och innovation (resolution av den 11 november 2010), belyst Innovationsunionens betydelse för omvandlingen av Europa inför situationen i världen efter krisen (resolution av den 12 maj 2011), riktat uppmärksamheten på viktiga erfarenheter av den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (resolution av den 8 juni 2011) och har gett sitt stöd till tanken på ett gemensamt strategiskt ramverk för finansiering av forskning och innovation samtidigt som man efterlyser en fördubbling av budgeten jämfört med det sjunde ramprogrammet (resolution av den 7 september 2011). |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 11 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhällsutmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 bör stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och syftar till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget. |
(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhällsutmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från grundforskning och tillämpad forskning till marknad och samhälle. Horisont 2020 bör stödja alla stadier i forsknings- och innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare samhället och marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och verksamheter som kan främja social integration mellan olika grupper och syftar till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det sociala och/eller kommersiella utnyttjandet av den. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(12a) Det bör betonas att alla åtgärder inom ramen för Horisont 2020 bör vara öppna för nya deltagare för att möjliggöra ett brett partnersamarbete inom hela EU och uppbyggandet av det europeiska forskningsområdet. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel. |
(15) Förenkling och tydlighet är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel och avvikelser. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(15a) I egenskap av de främsta utbildnings- och forskningsinstituten spelar universiteten en grundläggande roll inom EU:s vetenskapliga och tekniska grund. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 15b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(15b) Horisont 2020 bör bidra till att Europas kulturarv erkänns och fokus bör ligga på dess roll för utvecklingen av ett samhälle för alla, både genom det gemensamma forskningscentrumet och genom det prioriterade området samhällsutmaningar. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(17a) För att Europaparlamentet ska kunna utöva sin politiska kontroll och för att garantera insyn och ansvarstagande i enlighet med vad som fastställs i EUF‑fördraget bör kommissionen på lämpligt sätt regelbundet informera parlamentet om alla relevanta aspekter av genomförandet av programmet, däribland förberedandet och utarbetandet av arbetsprogrammen, utförandet och det eventuella behovet av justering av fördelningen av budgeten samt utvecklingen av resultatindikatorer med avseende på uppnådda mål och förväntade resultat. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 19 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(19) Genomförandet av Horisont 2020 kan ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, deltagande av unionen i program som genomförs av flera medlemsstater eller bildande av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 184, 185 och 187 i EUF-fördraget. |
(19) Genomförandet av Horisont 2020 kan – under särskilda förutsättningar – ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, deltagande av unionen i program som genomförs av flera medlemsstater eller bildande av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 184, 185 och 187 i EUF-fördraget. Dessa tilläggsprogram eller arrangemang bör ge ett tydligt mervärde för unionen, grundas på verkliga partnerskap, komplettera andra verksamheter inom ramen för Horisont 2020 och i så hög grad som möjligt involvera medlemsstaterna och unionens industri. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 20 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och stärka allmänhetens förtroende för vetenskapen bör Horisont 2020 främja ett välinformerat engagemang bland medborgarna och det civila samhället i frågor rörande forskning och innovation genom att främja vetenskaplig utbildning, genom att göra vetenskapliga kunskaper mer tillgängliga, genom att planera för forskning och innovation på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och genom att underlätta deras deltagande i verksamheten inom Horisont 2020. |
(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och stärka allmänhetens förtroende för vetenskapen bör Horisont 2020 främja ett välinformerat engagemang bland medborgarna och det civila samhället i frågor rörande forskning och innovation genom att främja vetenskaplig utbildning, yrkesutbildning och kommunikation, genom att göra vetenskapliga kunskaper och forskningsrön mer tillgängliga, genom att planera för forskning och innovation på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och genom att underlätta deras deltagande i verksamheten inom Horisont 2020. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 20a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(20a) Vetenskaplig publicering i sig tillför värde och är mycket viktig för spridning av kunskap. Därför bör man prioritera att uppnå en balans mellan behovet av att utveckla hållbara betalningsmodeller som täcker produktionskostnaderna och forskarnas, forskningsinstitutens, företagens och medborgarnas behov att fritt få tillgång till, dela och använda vetenskaplig information. För att öka spridningen och användningen av kunskap samt ge så bred tillgång som möjligt till sådana publikationer bör – som en allmän princip – akademiska publikationer som får hela sin finansiering eller lejonparten av den från Horisont 2020 vara fritt tillgängliga på webben, vilket redan föreskrivs i det sjunde ramprogrammet. Dessutom bör man inom ramen för Horisont 2020 testa fri webbaserad tillgång till uppgifter som produceras eller samlas in inom offentligt finansierad forskning. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 20b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(20b) Horisont 2020 ska främja forskning på hög nivå om kulturell mångfald och värnande om traditionell kunskap, även inom ramen för samarbete med tredjeländer, varvid möjligheterna att med ny digital teknik bevara och sprida sådan kunskap ska utnyttjas till fullo. Det är särskilt angeläget att undersöka vilka synergieffekter som kan finnas mellan modern forskning och lokal kunskap. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 20c (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(20c) Horisont 2020 bör bidra till medlemsstaternas och unionens insatser för att överbrygga den rådande ekonomiska krisen, uppnå en hållbar ekonomisk tillväxttakt och förbättra sin konkurrenskraft. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 20d (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(20d) Inom ramen för programmet Horisont 2020 är det angeläget att främja inte bara vetenskaplig mångfald, utan också språklig mångfald för akademiska publikationer och vetenskapliga tidskrifter, även inom ramen för samarbete med tredjeländer, och att respektera forskningsprocessens etiska principer, som bygger på oberoende och expertgranskning av publicerade rön. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 21 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(21) Genomförandet av Horisont 2020 bör avspegla framväxande möjligheter och behov inom vetenskap och teknik, industri, politik och samhälle. Dagordningarna bör i sig fastställas i nära samarbete med intressenter från alla berörda sektorer, och tillräcklig flexibilitet bör finnas för ny utveckling. Extern rådgivning bör sökas kontinuerligt under Horisont 2020, och relevanta strukturer som till exempel europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap utnyttjas. |
(21) Genomförandet av Horisont 2020 bör avspegla framväxande möjligheter och behov inom vetenskap och teknik, industri, politik och samhälle och kultur. Dagordningarna bör i sig fastställas i nära samarbete med intressenter från alla berörda sektorer, och tillräcklig flexibilitet bör finnas för ny utveckling. Extern rådgivning bör sökas kontinuerligt under Horisont 2020, och relevanta strukturer som till exempel europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap utnyttjas. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(21a) För att kunna konkurrera globalt, effektivt ta itu med de stora samhällsutmaningarna och uppnå målen i Europa 2020-strategin, måste EU fullt ut tillvarata sina mänskliga resurser. Horisont 2020 bör fungera som en katalysator och en stark drivkraft för fullbordandet av det europeiska forskningsområdet genom att främja tvärvetenskapliga verksamheter som lockar, håller kvar, utbildar och utvecklar forsknings- och innovationsbegåvningar. För att uppnå detta mål samt för att öka kunskapsöverföringen och antalet kompetenta forskare bör insatser för att utveckla mänskligt kapital, däribland insatser som specifikt riktar sig till ungdomar och kvinnor, alltid ingå i all forsknings- och innovationsverksamhet som finansieras av EU. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 22 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt. Lämplig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, samtidigt som man beaktar att de till sin natur är frivilliga. |
(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt och främja ett konkurrenssystem inom området. Lämplig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, samtidigt som man beaktar att de till sin natur är frivilliga. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 22a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(22a) Horisont 2020 bör via grundforskning och tillämpad forskning stödja forskning inom humaniora – framför allt de områden som genererar kunskap – samt bidra med nya relevanta rön eller nya forskningsmetoder för att utveckla nya tvärvetenskapliga forskningsområden, skapa arbetstillfällen samt bevara kulturarvet, Europas roll som humanismens vagga och dess ledande position inom den globala turismen. |
|
|
Det är ytterst angeläget att inse vilken betydelse samhällsvetenskap och humaniora har för dessa områden, i enlighet med målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 24a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(24a) Horisont 2020 bör använda sig av de befogenheter som ges unionen i EUF‑fördraget på området idrott och främja forskning på detta område, i synnerhet om hur fysisk aktivitet påverkar folkhälsan och den sociala sammanhållningen och dess potential att bidra till att målen i Europa 2020‑strategin uppfylls. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Skäl 26a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(26a) Verksamhet i enlighet med Horisont 2020 bör vara fullt kompatibel med det framtida programmet för livslångt lärande och bör uppmuntra till synergieffekter, samverkan och integration med EU:s övriga politiska strategier och program. |
|
|
Det bör betonas att doktoranders rörlighet spelar en avgörande roll inom ramen för Horisont 2020, som tillsammans med det framtida programmet för livslångt lärande och andra källor för finansiering av utbildning borde stödja Bolognaprocessen och grannskapspolitiken, i syfte att förbättra komplementariteten med alla EU:s utbildningsrelaterade program. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Skäl 27a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(27a) För att maximera effekterna av Horisont 2020 bör särskild hänsyn tas till att tvärvetenskapliga strategier är nödvändiga för att uppnå stora vetenskapliga framsteg. Genombrott inom forskningen sker ofta genom samspel mellan olika ämnesområden. De problem och utmaningar som Europa står inför är komplexa och kan därmed bara lösas genom samarbete mellan flera olika ämnesområden. |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Skäl 28 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation. |
(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering är det avgörande att Horisont 2020 utvecklar närmare samarbetsformer, vilket kan ske i form av partnerskap mellan offentliga och privata aktörer men med särskild hänsyn till det offentliga som ett mål att sträva efter och med regionala, nationella och mellanstatliga program för stöd till forskning och innovation. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Skäl 30a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(30a) Samarbetet med grannländerna inom ramen för Horisont 2020 bör stärkas enligt särskilda principer, i synnerhet när det gäller länderna inom det östliga partnerskapet. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Skäl 32a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(32a) Reglerna för att delta i all verksamhet i Horisont 2020 bör vara enkla, tydliga och lättillgängliga. Vederbörlig hänsyn bör tas till att vissa vetenskapliga forskningsgrenar lättare kan få privat finansiering. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Genom denna förordning inrättas Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) – och fastställs ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet och för främjandet av bättre utnyttjande av de industriella möjligheter som skapas genom politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling. |
Genom denna förordning inrättas Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) – och fastställs ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet. Syftet är att stärka EU:s vetenskapliga och tekniska grund, säkerställa utveckling av dess intellektuella kapital samt ge upphov till fördelar för samhället, såsom bättre utnyttjande av de sociala och industriella möjligheter som skapas genom politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa. |
Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för offentliga och privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen, främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Horisont 2020 ska bidra till att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020‑strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion. Relevanta resultatindikatorer anges i inledningen till bilaga I. |
1. Horisont 2020 ska bidra till att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020 strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion genom särskilda föredömliga åtgärder som främjar strukturella förändringar av europeiska forsknings- och innovationssystem. Relevanta resultatindikatorer anges i inledningen till bilaga I. |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Vetenskaplig spetskompetens. |
(a) Vetenskaplig spetskompetens, däribland grundforskning och tillämpad forskning inom humaniora. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 – stycke 1 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Samhällsutmaningar. |
(c) Samhällsutmaningar, däribland grundforskning och tillämpad forskning inom samhällsvetenskap. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 5a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
5a. Horisont 2020 ska bidra till att göra forskaryrket attraktivt i hela Europa och mildra effekterna av kompetensflykt. Därför bör man genomföra programmet på ett sätt som främjar upprättandet av en inre marknad för forskare, framför allt genom att se till att det inom ramen för det här programmet finns lämpliga mekanismer för att utjämna skillnaderna i forskarnas ersättning. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 14 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som garanterar att de prioriteringar och åtgärder som stöds är relevanta för föränderliga behov och beaktar utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle, där innovation även omfattar affärsmässiga, organisatoriska och samhälleliga aspekter. |
Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som garanterar att de prioriteringar och åtgärder som stöds främjar kontinuiteten i den undervisning och forskning som bedrivs, och även kan vara relevanta för föränderliga behov och beaktar utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, arbetsmarknad och samhälle, där vetenskap omfattar alla akademiska forskningsområden och innovation även omfattar samhälleliga, ekonomiska, kulturella och organisatoriska aspekter. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska se till att jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsaspekten främjas effektivt i forsknings- och innovationsinnehåll. |
Horisont 2020 ska garantera en jämn könsfördelning i alla program, i utvärderingskommittéer, i expertgrupper och rådgivande grupper och i alla beslutsfattande organ, såväl de som redan finns som de som har inrättats för genomförandet av programmet. I detta syfte kommer man att utveckla mål och vidta lämpliga åtgärder för att uppnå dessa mål. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 3 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Forskningsverksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga. |
(b) Forskningsverksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 3 – led ea (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ea) Partnerbaserad forskning och upprättande av nätverk för att garantera bättre kvalitet i planeringen. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram. |
(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram, varvid alla berörda parters intressen ska beaktas. |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 3 – led ea (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ea) Åtgärder som uppmuntrar vetenskapligt arbete redan i ung ålder, inbegripet anordnande av öppet hus‑dagar i vetenskapscentrum; |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 3 – led eb (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(eb) Bättre spridning av europeiska vetenskaps- och forskningspriser. |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder. |
1. Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen genom en oklanderlig förvaltning av forskningscentrumen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oriktigheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionella och avskräckande påföljder. |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Bilaga 1 – stycke 7 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Europeiska forskningsrådet (EFR) ska tillhandahålla attraktiv och flexibel finansiering för att talangfulla och kreativa enskilda forskare deras grupper ska kunna fortsätta på de mest lovande vägarna vid vetenskapens yttersta gränser, på grundval av unionsomfattande konkurrens. |
(a) Europeiska forskningsrådet (EFR) ska tillhandahålla attraktiv och flexibel finansiering för att talangfulla och kreativa enskilda forskare och deras grupper inom alla kunskapsområden ska kunna fortsätta på de mest lovande vägarna vid vetenskapens yttersta gränser, på grundval av unionsomfattande konkurrens. |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Bilaga 1 – stycke 7 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Framtida och ny teknik ska stödja forskningssamarbete i syfte att öka Europas kapacitet för avancerad och nyskapande innovation. Den ska främja vetenskapligt samarbete mellan olika ämnesområden kring radikalt nya idéer med hög risk och påskynda utvecklingen av de mest lovande framväxande områdena inom vetenskap och teknik samt unionsomfattande strukturering av motsvarande forskarsamfund. |
(b) Framtida och ny teknik ska stödja forskningssamarbete eller tvärvetenskaplig forskning i syfte att öka Europas kapacitet för avancerad och nyskapande innovation. Den ska främja vetenskapligt samarbete mellan olika ämnesområden kring radikalt nya idéer med hög risk och påskynda utvecklingen av de mest lovande framväxande områdena inom vetenskap och teknik samt unionsomfattande strukturering av motsvarande forskarsamfund. |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Bilaga 1 – stycke 7 – led d | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(d) Forskningsinfrastruktur ska utveckla europeisk forskningsinfrastruktur inför 2020 och därefter, främja dess innovationspotential och humankapital, och komplettera detta med tillhörande unionspolitik och internationellt samarbete. |
(d) Forskningsinfrastruktur ska utveckla europeisk forskningsinfrastruktur inför 2020 och därefter, främja dess innovationspotential och humankapital, och komplettera detta med tillhörande unionspolitik och internationellt samarbete för att locka begåvade människor att bo och arbeta i EU under lång tid. |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 14 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande. |
(a) Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande, däribland genom deltagande i idrottsverksamhet. |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Bilaga 1 – stycke 14 – led f | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(f) Inkluderande, innovativa och trygga samhällen. |
(f) Inkluderande, välutbildade, innovativa och trygga samhällen. |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Bilaga 1 – stycke 16 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell och regional nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning. Dessutom ska övergripande stöd för internationellt samarbete tillhandahållas enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. |
Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Inkluderande, välutbildade, innovativa och trygga samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell och regional nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning. Dessutom ska övergripande stöd för internationellt samarbete tillhandahållas enligt det särskilda målet ”Inkluderande, välutbildade, innovativa och trygga samhällen”. |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen” omfattar även en verksamhet för att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan med särskilda åtgärder för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner i unionen. |
Det särskilda målet ”Inkluderande, välutbildade, innovativa och trygga samhällen” omfattar även en verksamhet för att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan med särskilda åtgärder för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner i unionen. Det omfattar även verksamhet, strategier, metoder och verktyg som behövs för ett dynamiskt och hållbart kulturarv i Europa. |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Bilaga I – del I – led 1 – led 1.1 – stycke 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang. Förmågan hos Förenta staternas system att erbjuda mer resurser per forskare och bättre karriärmöjligheter förklarar hur de fortsätter att locka de bästa forskarna från hela världen, inklusive tiotusentals från unionen. |
Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang. Förmågan hos Förenta staternas system att erbjuda mer resurser per forskare, bättre forskningsinfrastrukturer och bättre karriärmöjligheter förklarar hur de fortsätter att locka de bästa forskarna från hela världen, inklusive tiotusentals från unionen. |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Bilaga 1 – del I – led 1 – led 1.3 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
EFR:s grundläggande verksamhet ska vara att tillhandahålla attraktiv långsiktig finansiering för att stödja utmärkta forskare och deras forskningsgrupper i genomförandet av banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential. |
EFR:s grundläggande verksamhet ska vara att tillhandahålla attraktiv långsiktig finansiering för att stödja utmärkta forskare och deras forskningsgrupper i genomförandet av banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential. Ur denna synvinkel bör forskning som en vetenskaplig process erkännas utan undantag inom alla områden av mänsklig kunskap. |
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Bilaga 1 – del I – led 1 – led 1.3 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR-stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar. EFR-stipendier ska vara tillgängliga för enskilda forskarlag för forskare i alla åldrar och från alla länder i världen, som arbetar i Europa. EFR ska sträva efter att främja sund konkurrens i hela Europa. |
Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens inom alla kunskapsområden ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR‑stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar. EFR-stipendier ska vara tillgängliga för enskilda forskarlag för forskare i alla åldrar och från alla länder i världen, som arbetar i Europa. EFR ska sträva efter att främja sund konkurrens i hela Europa. |
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Bilaga I – del I – led 3 – led 3.1 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det nödvändiga reformarbetet måste inledas under de första stadierna av forskarnas karriär, under deras doktorandtid eller jämförbar forskarutbildning. Europa måste utveckla toppmoderna, innovativa utbildningsprogram som är förenliga med de mycket konkurrenspräglade och allt mer tvärvetenskapliga krav som finns på området forskning och innovation. Ett starkt engagemang bland företag, även små och medelstora företag och andra socioekonomiska aktörer, kommer att krävas för att ge forskare den innovationsförmåga som krävs av morgondagens yrken. Det kommer också att vara viktigt att öka rörligheten bland dessa forskare, då den för närvarande ligger på en alltför låg nivå – under 2008 hade bara 7 % av europeiska doktorander utbildats i en annan medlemsstat, medan målet är 20 % senast 2030. |
Det nödvändiga reformarbetet måste inledas under de första stadierna av forskarnas karriär, under deras doktorandtid eller jämförbar forskarutbildning. Europa måste utveckla toppmoderna, innovativa utbildningsprogram som är förenliga med de mycket konkurrenspräglade och allt mer tvärvetenskapliga krav som finns på området forskning och innovation. Ett starkt engagemang bland företag, även små och medelstora företag och andra socioekonomiska aktörer, kommer att krävas för att ge forskare den innovationsförmåga som krävs av morgondagens yrken. Det kommer också att vara viktigt att öka rörligheten bland dessa forskare, då den för närvarande ligger på en alltför låg nivå – under 2008 hade bara 7 % av europeiska doktorander utbildats i en annan medlemsstat, medan målet är 20 % senast 2030. Därför bör doktorander i samtliga ämnen tydligt anges som en av de viktigaste målgrupperna för det nya programmet för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott, så att detta kompletterar åtgärderna i Horisont 2020. |
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Bilaga 1 – del I – led 3 – led 3.3 – led a – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Huvudverksamheten ska vara att ge forskare i början av sin yrkesbana högkvalitativ och innovativ utbildning på eftergymnasial nivå genom tvärvetenskapliga projekt eller doktorandprogram som omfattar universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper från olika länder. Detta kommer att förbättra karriärutsikterna för unga doktorander inom både den offentliga och den privata sektorn. |
Huvudverksamheten ska vara att ge forskare i början av sin yrkesbana högkvalitativ och innovativ utbildning på eftergymnasial nivå genom tvärvetenskapliga projekt eller doktorandprogram som ger forskare möjlighet att utveckla sin forskningserfarenhet och som omfattar universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper från olika länder. Detta kommer att utveckla och förbättra karriärutsikterna för unga doktorander inom både den offentliga och den privata sektorn. |
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Bilaga I – del I – led 3 – led 3.3 – led b – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Huvudverksamheten ska vara att uppmuntra erfarna forskare att genom rörlighet utvidga eller fördjupa sina kunskaper genom att skapa attraktiva karriärmöjligheter vid universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper i och utanför Europa. Möjligheter att återuppta forskarkarriären efter ett avbrott ska också främjas. |
Huvudverksamheten ska vara att uppmuntra erfarna forskare att genom rörlighet utvidga eller fördjupa sina kunskaper genom att skapa attraktiva karriärmöjligheter vid universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper i och utanför Europa och därvid uppmärksamma de ungas roll inom forskningen samtidigt som man ger forskare möjlighet att under en period utbilda sig och förvärva ny kunskap vid ett framstående forskningsinstitut i ett tredjeland. Särskild hänsyn bör tas till kvinnors roll i vetenskap och eventuella hinder för kvinnor att ta sig in på detta område. Möjligheter att återuppta forskarkarriären efter ett avbrott och flexibla arbetsvillkor ska också främjas. |
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Bilaga I – del I – led 3 – led 3.3 – led c – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Huvudverksamheten ska vara att stödja kortvarigt utbyte av personal inom forskning och innovation inom ramen för partnerskap mellan universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper, både inom Europa och globalt. Detta kommer att inbegripa att främja samarbete med tredjeländer. |
Huvudverksamheten ska vara att stödja kortvarigt utbyte av personal inom forskning och innovation inom ramen för partnerskap mellan universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper, både inom Europa och globalt. Detta kommer att inbegripa att främja samarbete med tredjeländer och att öka utbytet av EU:s och Medelhavsländernas program för forskning, innovation och teknisk utveckling, i synnerhet genom att stärka partnerskapen på forskningsområdet mellan Medelhavsländerna. |
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 4 – punkt 4.1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Forskningsinfrastrukturer är viktiga faktorer för Europas konkurrenskraft på alla vetenskapliga områden och är av avgörande betydelse för vetenskapligt baserad innovation. På många områden är forskning omöjligt utan tillgång till superdatorer, strålkällor för nya material, renrum för nanoteknik, databaser för genomik och samhällsvetenskap, observatorier för geovetenskap, bredbandsnät för överföring av data osv. Forskningsinfrastrukturer är nödvändiga för att den forskning ska kunna genomföras som krävs för att ta itu med de stora samhällsutmaningarna – energi, klimatförändring, bioekonomi och hälsa och välbefinnande under hela livet för alla. De driver på samarbetet över gränser och ämnesgränser och skapar ett enhetligt och öppet europeiskt område för forskning online. De främjar rörlighet för personer och idéer, sammanför de bästa forskarna från hela Europa och världen och förbättrar vetenskaplig utbildning. De fungerar som drivkraft för spetskompetensen inom de europeiska forsknings- och innovationsgrupperna och kan vara enastående exempel på vetenskap för samhället i stort. |
Forskningsinfrastrukturer är viktiga faktorer för Europas konkurrenskraft på alla vetenskapliga områden och är av avgörande betydelse för vetenskapligt baserad innovation. På många områden är forskning omöjligt utan tillgång till superdatorer, strålkällor för nya material, renrum för nanoteknik, databaser för genomik och samhällsvetenskap, observatorier för geovetenskap, bredbandsnät för överföring av data osv. Forskningsinfrastrukturer är nödvändiga för att den forskning ska kunna genomföras som krävs för att ta itu med de stora samhällsutmaningarna – energi, klimatförändring, bioekonomi och hälsa och välbefinnande under hela livet för alla. De driver på samarbetet över gränser och ämnesgränser och skapar ett enhetligt och öppet europeiskt område för forskning online. De främjar rörlighet för personer och idéer, sammanför de bästa forskarna från hela Europa och världen och förbättrar vetenskaplig utbildning. De fungerar som drivkraft för spetskompetensen inom de europeiska forsknings- och innovationsgrupperna och kan vara enastående exempel på vetenskap för samhället i stort. De kan också fungera som drivkraft i den privata sektorn och bli en källa till dynamisk innovation för små och medelstora företag. |
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 4 – punkt 4.1 – stycke 4a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Vetenskapliga publikationer är en hörnsten i forskningens infrastruktur och spelar en nyckelroll i att skapa ny kunskap och innovation. Hållbara betalnings- och spridningsmodeller som täcker produktionskostnaderna är därför av avgörande betydelse. Publikationer som utarbetas och valideras av forskare som får hela sin finansiering eller lejonparten av den från Horisont 2020 bör göras tillgängliga för hela forskningsvärlden. |
Ändringsförslag 56 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 4 – punkt 4.3 – led ca (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ca) Stärka den akademiska forskningsinfrastrukturen och dess kopplingar till innovation inom små och medelstora företag |
|
|
Syftet ska vara att stödja partnerskap mellan små och medelstora företag och akademiska institutioner och deras infrastruktur för att stimulera företagsinnovation. |
Ändringsförslag 57 Förslag till förordning Bilaga 1 – del II – led 1 – led 1.2 – led 1.2.3 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Främja vetenskaplig kunskap om nanoteknikens och nanosystemens potentiella inverkan på hälsa eller miljö, och tillhandahålla redskap för bedömning och hantering av risker under hela livscykeln. |
Främja vetenskaplig kunskap om nanoteknikens och nanosystemens potentiella inverkan på hälsa eller miljö, och tillhandahålla redskap för bedömning och hantering av risker under hela livscykeln och göra det möjligt för funktionshindrade personer att i högre grad integreras i samhället. |
Ändringsförslag 58 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 3 – punkt 3.1 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
De föreslagna åtgärderna syftar till att komplettera nationella och regionala strategier och program för företagsinnovation, främja samarbete mellan små och medelstora företag och andra innovationsrelevanta aktörer, överbrygga klyftan mellan forskning/utveckling och lyckad marknadslansering, ge näringslivet mer innovationsvänliga förutsättningar, inbegripet åtgärder på efterfrågesidan, och stöd med beaktande av innovationsprocessernas växlande karaktär, ny teknik, nya marknader och nya affärsmodeller. |
De föreslagna åtgärderna syftar till att komplettera nationella och regionala strategier och program för företagsinnovation, främja samarbete mellan små och medelstora företag, akademiska institutioner, även de inom den kreativa sektorn, som har goda möjligheter att dra nytta av den internationaliserade företagsmiljön och andra innovationsrelevanta aktörer, överbrygga klyftan mellan forskning/utveckling och lyckad marknadslansering, ge näringslivet mer innovationsvänliga förutsättningar, inbegripet åtgärder på efterfrågesidan, och stöd med beaktande av innovationsprocessernas växlande karaktär, ny teknik, nya marknader och nya affärsmodeller. |
Ändringsförslag 59 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 3 – punkt 3.2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Små och medelstora företag återfinns inom alla ekonomiska sektorer. De utgör en viktigare del av den europeiska ekonomin än i andra regioner, t.ex. Förenta staterna. Alla typer av små och medelstora företag kan vara innovativa. De måste få uppmuntran och stöd att investera i forskning och innovation. Därmed bör de också kunna utnyttja hela den innovativa potentialen på den inre marknaden och inom det europeiska forskningsområdet för att skapa nya affärsmöjligheter i och utanför Europa och bidra till att hitta lösningar på viktiga samhällsutmaningar. |
Små och medelstora företag återfinns inom alla ekonomiska sektorer. De utgör en viktigare del av den europeiska ekonomin än i andra regioner, t.ex. Förenta staterna. Alla typer av små och medelstora företag kan vara innovativa. De måste få uppmuntran och stöd att investera i forskning och innovation och att knyta fler band och partnerskap med universitet och andra forskningsinstitutioner. Därmed bör de också kunna utnyttja hela den innovativa potentialen på den inre marknaden och inom det europeiska forskningsområdet för att skapa nya affärsmöjligheter i och utanför Europa och bidra till att hitta lösningar på viktiga samhällsutmaningar. |
Ändringsförslag 60 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 3 – punkt 3.2 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Gränsöverskridande samarbete utgör ett viktigt inslag i de små och medelstora företagens innovationsstrategi för att lösa några av sina storleksrelaterade problem, t.ex. tillgång till teknisk och vetenskaplig kompetens och nya marknader. De bidrar till att omvandla idéer till vinst och företagstillväxt och i samtidigt till att öka de privata investeringarna i forskning och innovation. |
Gränsöverskridande samarbete utgör ett viktigt inslag i de små och medelstora företagens innovationsstrategi för att lösa några av sina storleksrelaterade problem, t.ex. tillgång till teknisk och vetenskaplig kompetens och nya marknader. De bidrar till att omvandla idéer till vinst och företagstillväxt och i samtidigt till att öka de privata investeringarna i forskning och innovation. Ökad inriktning inom utbildningen på innovation, forskning och företagsutveckling kan också spela en roll för att förse Europas små och medelstora företag med innovativ och driftig personal. |
Ändringsförslag 61 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1 – punkt 1.1 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, neurologiska och psykiska hälsobesvär, övervikt och fetma och olika funktionella begränsningar är de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa och för tidig död, och medför betydande sociala och ekonomiska kostnader. |
Kroniska sjukdomar som t.ex. hjärt-kärlsjukdomar, cancer, diabetes, neurologiska och psykiska hälsobesvär, övervikt och fetma och olika funktionella begränsningar är de viktigaste orsakerna till funktionsnedsättning, ohälsa och för tidig död, och medför betydande sociala och ekonomiska kostnader. Idrott och deltagande i organiserad idrott kan spela en viktig roll för att förebygga sådana besvär. |
Ändringsförslag 62 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1 – punkt 1.3 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Effektivt främjande av hälsa, åtföljt av en solid faktabas, förebygger sjukdom, förbättrar välbefinnandet och är kostnadseffektivt. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar beror också på förståelse av bestämningsfaktorerna för hälsa, effektiva förebyggande verktyg som vacciner, effektiv hälso- och sjukdomsövervakning och -beredskap, och effektiva program för undersökning. |
Effektivt främjande av hälsa, åtföljt av en solid faktabas, förebygger sjukdom, förbättrar välbefinnandet och är kostnadseffektivt. Främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar beror också på förståelse av bestämningsfaktorerna för hälsa, såsom motion, effektiva förebyggande verktyg som vacciner, effektiv hälso- och sjukdomsövervakning och -beredskap, och effektiva program för undersökning. |
Ändringsförslag 63 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 1 – led 1.3 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Framgångsrika insatser för att förhindra, hantera, behandla och bota sjukdomar, funktionshinder och nedsatt funktionsnivå bygger på den grundläggande förståelsen av deras bestämningsfaktorer och orsaker, förlopp och effekter, liksom av faktorer som ligger till grund för god hälsa och välbefinnande. Effektivt utbyte av uppgifter och kopplingen av dessa uppgifter till storskaliga kohortstudier är också väsentligt, liksom omsättningen av forskningsresultat på klinisk nivå, särskilt genom genomförande av kliniska tester. |
Framgångsrika insatser för att förhindra, hantera, behandla och bota sjukdomar, funktionshinder och nedsatt funktionsnivå bygger på den grundläggande förståelsen av deras bestämningsfaktorer och orsaker, förlopp och effekter, liksom av faktorer som ligger till grund för god hälsa och välbefinnande, inklusive effekterna av sociala och kulturella villkor och kreativ verksamhet på den enskilda människans vardagsliv. Effektivt utbyte av uppgifter och kopplingen av dessa uppgifter till storskaliga kohortstudier är också väsentligt, liksom omsättningen av forskningsresultat på klinisk nivå, särskilt genom genomförande av kliniska tester. |
Ändringsförslag 64 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1 – punkt 1.3 – stycke 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Ett ökande börda i form av sjukdomar och funktionshinder i samband med en åldrande befolkning ställer ytterligare krav på hälso- och sjukvården. Om effektiv hälsovård och omsorg ska kunna upprätthållas för alla åldrar krävs ansträngningar för att förbättra beslutsfattandet när det gäller förebyggande och behandling, identifiera och främja spridning av bästa praxis inom hälso- och sjukvården och stödja integrerad vård och en bred användning av tekniska, organisatoriska och sociala innovationer som ger framförallt äldre personer samt personer med funktionshinder möjlighet att förbli aktiva och oberoende. Detta kommer att bidra till att öka och förlänga deras fysiska, sociala och psykiska välbefinnande. |
Ett ökande börda i form av sjukdomar och funktionshinder i samband med en åldrande befolkning ställer ytterligare krav på hälso- och sjukvården. Om effektiv hälsovård och omsorg ska kunna upprätthållas för alla åldrar krävs ansträngningar för att förbättra beslutsfattandet när det gäller förebyggande och behandling, däribland ökad förståelse för motionens roll för att förebygga sjukdomar, och identifiera och främja spridning av bästa praxis inom hälso- och sjukvården och stödja integrerad vård och en bred användning av tekniska, organisatoriska och sociala innovationer som ger framförallt äldre personer samt personer med funktionshinder möjlighet att förbli aktiva och oberoende. Detta kommer att bidra till att öka och förlänga deras fysiska, sociala och psykiska välbefinnande. |
Ändringsförslag 65 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1 – punkt 1.3 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
De särskilda verksamheterna ska omfatta förståelse av de faktorer som är avgörande för hälsan (inbegripet miljö- och klimatrelaterade faktorer), ökat främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, förståelse av sjukdomar och förbättrad diagnostik, utveckling av effektiva undersökningsprogram och förbättrad bedömning av mottaglighet för sjukdomar, förbättrad övervakning och beredskap, utveckling av bättre förebyggande vacciner, användning av medicinska datormodeller (in silico) för förbättrad sjukdomskontroll och prognostisering, sjukdomsbehandling, överföring av kunskap till klinisk praxis och anpassningsbara innovationsinsatser, förbättrad användning av hälsodata, aktivt åldrande, självständigt boende och stöd i hemmet, individuellt självbestämmande för hantering av den egna hälsan, främjande av integrerad vård, förbättrade vetenskapliga verktyg och metoder till stöd för beslutsfattande och regleringsbehov, och optimerad effektivitet och ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvårdssystemen samt minskade ojämlikheter genom evidensbaserat beslutsfattande och spridning av bästa praxis, och innovativ teknik och innovativa metoder. |
De särskilda verksamheterna ska omfatta förståelse av de faktorer som är avgörande för hälsan (inbegripet livsstilsfaktorer och miljö- och klimatrelaterade faktorer), ökat främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, förståelse av sjukdomar och förbättrad diagnostik, utveckling av effektiva undersökningsprogram och förbättrad bedömning av mottaglighet för sjukdomar, förbättrad övervakning och beredskap, utveckling av bättre förebyggande vacciner, användning av medicinska datormodeller (in silico) för förbättrad sjukdomskontroll och prognostisering, sjukdomsbehandling, överföring av kunskap till klinisk praxis och anpassningsbara innovationsinsatser, förbättrad användning av hälsodata, aktivt åldrande, självständigt boende och stöd i hemmet, individuellt självbestämmande för hantering av den egna hälsan, främjande av integrerad vård, förbättrade vetenskapliga verktyg och metoder till stöd för beslutsfattande och regleringsbehov, och optimerad effektivitet och ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvårdssystemen samt minskade ojämlikheter genom evidensbaserat beslutsfattande och spridning av bästa praxis, och innovativ teknik och innovativa metoder. |
Ändringsförslag 66 Förslag till förordning Bilaga I – del III – led 3 – led 3.1 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
För att åstadkomma dessa minskningar måste betydande investeringar göras inom forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion för effektiva, säkra och tillförlitliga typer av energiteknik och energitjänster med låga koldioxidutsläpp. Dessa måste gå hand i hand med icke-tekniska lösningar på både utbuds- och efterfrågesidan. Allt detta måste vara en del av en integrerad politik för låga koldioxidutsläpp, inbegripet förmågan att bemästra viktig möjliggörande teknik, särskilt IKT-lösningar och avancerad tillverkning, bearbetning och material. Målet är att skapa effektiv energiteknik och effektiva energitjänster som kan börja användas i stor utsträckning på europeiska och internationella marknader, och att införa intelligent efterfrågestyrning baserad på en öppen och transparent energimarknad och intelligenta styrsystem för energieffektivisering. |
För att åstadkomma dessa minskningar måste betydande investeringar göras inom forskning, utveckling, demonstration och marknadsintroduktion för effektiva, säkra och tillförlitliga typer av energiteknik och energitjänster med låga koldioxidutsläpp. Dessa måste gå hand i hand med icke-tekniska lösningar på både utbuds- och efterfrågesidan. Dessutom bör de investeringarna åtföljas av en kraftfull informationskampanj så att de europeiska medborgarna kan ta initiativ till att genomföra den miljömässiga, sociala och kulturella omställning som krävs. Allt detta måste vara en del av en integrerad politik för låga koldioxidutsläpp, inbegripet förmågan att bemästra viktig möjliggörande teknik, särskilt IKT-lösningar och avancerad tillverkning, bearbetning och material. Målet är att skapa effektiv energiteknik och effektiva energitjänster som gynnar samhället och som kan börja användas i stor utsträckning på europeiska och internationella marknader, och att införa intelligent efterfrågestyrning baserad på en öppen och transparent energimarknad och intelligenta styrsystem och övervakningssystem för energieffektivisering. |
Ändringsförslag 67 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5 – punkt 5.3 – led ea (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ea) Möjliggöra hållbart kulturarv som svar på klimatförändringar |
|
|
Syftet är att forska om strategier, metoder och verktyg som behövs för att möjliggöra ett dynamiskt och hållbart kulturarv i Europa som svar på klimatförändringarna. Verksamheten ska också vara inriktad på att underlätta en bättre förståelse för hur samhällen uppfattar, anpassar sig till och reagerar på en föränderlig miljö och allt oftare förekommande extrema händelser. |
Motivering | |
Historiska byggnader (och samlingar) är en viktig fråga, både när det gäller kulturarv och klimatförändringar. Inom ramen för EU-finansierade forskningsprogram bör man kunna forska om hur historiska artefakter och byggnader ska anpassas för att de bättre ska kunna stå emot klimatförändringarnas effekter. Restaureringen av tidigare övergivna byggnader och hur samhällen beslutar om vad som är skyddsvärt är också viktigt i detta sammanhang. | |
Ändringsförslag 68 Förslag till förordning Bilaga 1 – del III – led 6 – led 6.1 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Europa står inför stora socioekonomiska utmaningar som väsentligt påverkar dess framtid – t.ex. växande ekonomiska och kulturella ömsesidiga beroenden, åldrande, social utslagning och fattigdom, ojämlikhet och migrationsströmmar, överbrygga den digitala klyftan, skapa en kultur för innovation och kreativitet i samhälle och företag, samt garantera trygghet och frihet, förtroende för demokratiska institutioner och mellan människor inom och över gränserna. Dessa utmaningar är enorma och kräver en gemensam europeisk strategi. |
Europa står inför stora socioekonomiska utmaningar som väsentligt påverkar dess framtid – t.ex. växande ekonomiska och kulturella ömsesidiga beroenden, åldrande och demografiska förändringar, social utslagning och fattigdom, ojämlikhet och migrationsströmmar, överbrygga den digitala klyftan, skapa en kultur för innovation och kreativitet i samhälle och företag, samt garantera kulturellt hållbar utveckling, förtroende för demokratiska institutioner och mellan människor inom och över gränserna. Dessutom upplevs den europeiska socialpolitiken allt mer som avgörande för den europeiska sociala modellens hållbarhet. Dessa utmaningar är enorma och kräver en allt mer komplex blandning av såväl olika som gemensamma europeiska strategier som grundas på utbyte av sådan vetenskaplig kunskap som endast samhällsvetenskap och humaniora kan erbjuda. |
Ändringsförslag 69 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6 – punkt 6.1 – stycke 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Dessa utmaningars inbyggda komplexitet och utvecklingen av efterfrågan gör det således nödvändigt att utveckla innovativ forskning och nya smarta typer av teknik, processer och metoder, mekanismer för social innovation, samordnade åtgärder och strategier som kan föregripa eller påverka viktiga förändringar för Europa. Detta uppmanar till förståelse av de bakomliggande trender och effekter som inverkar på dessa utmaningar, och till återupptäckt eller återuppfinnande av framgångsrika former för solidaritet, samordning och kreativitet som gör Europa till en särskiljande modell för inkluderande, innovativa och trygga samhällen jämfört med andra regioner i världen. Detta kräver ett mer strategiskt tillvägagångssätt när det gäller samarbete med tredjeländer. Slutligen, eftersom politiken för trygghet bör samverka med olika typer av social politik kommer en starkare samhällsdimension inom forskningen om trygghet att vara en viktig aspekt av denna utmaning. |
Dessa utmaningars inbyggda komplexitet och utvecklingen av efterfrågan gör det således nödvändigt att utveckla innovativ forskning och nya smarta typer av teknik, processer och metoder, mekanismer för social innovation, samordnade åtgärder och strategier som kan föregripa eller påverka viktiga förändringar för Europa. Detta uppmanar till förståelse av de bakomliggande trender och effekter som inverkar på dessa utmaningar, och till återupptäckt eller återuppfinnande av framgångsrika former för solidaritet, samordning och kreativitet som gör Europa till en särskiljande modell för inkluderande, innovativa och trygga samhällen jämfört med andra regioner i världen. Detta kräver ett särskilt fokus på Europas kulturarv och en strategi för hur man kartlägger verksamhet som vitaliserar och för samman människor från olika grupper. Detta kräver också ett mer strategiskt tillvägagångssätt när det gäller samarbete med tredjeländer. Slutligen, eftersom politiken för trygghet bör samverka med olika typer av social politik kommer en starkare samhällsdimension inom forskningen om trygghet att vara en viktig aspekt av denna utmaning. |
Ändringsförslag 70 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6 – punkt 6.3 – punkt 6.3.1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att öka solidariteten samt den sociala, ekonomiska och politiska integrationen och den positiva dynamiken mellan kulturerna i Europa och med internationella partner, genom spetsvetenskap och tvärvetenskap, tekniska framsteg och organisatoriska innovationer. Forskning inom humaniora kan spela en viktig roll i detta sammanhang. Forskningen ska stödja beslutsfattare vid utformningen av politik för att bekämpa fattigdomen och förebygga utvecklingen av olika former av delning, diskriminering och ojämlikhet i de europeiska samhällena, t.ex. brister i jämställdheten mellan könen eller digitala klyftor eller innovationsklyftor, och i förhållande till andra regioner i världen. Den ska särskilt bidra till genomförandet och anpassningen av Europa 2020-strategin och till unionens omfattande externa åtgärder. Särskilda åtgärder ska vidtas för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner, och därigenom öka deltagandet i Horisont 2020. |
Syftet är att öka möjligheterna att kommunicera samt den sociala, ekonomiska, politiska och kulturella integrationen och den positiva dynamiken mellan kulturerna i Europa samt få en bättre förståelse för samhällsförändringarna i Europa och med internationella partner, genom spetsvetenskap och tvärvetenskap, tekniska framsteg och organisatoriska innovationer. Forskning inom humaniora bör spela en avgörande roll i detta sammanhang, bland annat genom forskning om samhällsförändringarnas konsekvenser för enskilda individers, familjers och samhällens välbefinnande och livskvalitet, och därför är det angeläget med en tryggad finansiering. Forskning inom humaniora kan även upptäcka, utveckla, bevara och utforma det mångsidiga europeiska kulturarvet genom att skapa nya ämnesområden samt nya innovationsområden och arbetstillfällen. Det behövs en bredare kunskapsbas inom områdena social utslagning, hälsa, demografiska förändringar och det åldrande samhället, livsstil, familjetraditioner, gemensam historia och gemensamt kulturarv, motion, migration och rörlighet, utbildning och livslångt lärande, flerspråkighet och dynamiska styrelseformer. Forskning inom humaniora och samhällsvetenskap kan spela en viktig roll i detta sammanhang. Forskningen ska stödja beslutsfattare vid utformningen av politik och kartläggning av verksamhet för att bekämpa fattigdomen och förebygga utvecklingen av olika former av delning, diskriminering och ojämlikhet i de europeiska samhällena, t.ex. brister i jämställdheten mellan könen eller digitala klyftor eller innovationsklyftor, och i förhållande till andra regioner i världen, till exempel genom att studera och jämföra kulturella och språkliga skillnader och samverkan mellan olika kulturer. Den ska särskilt bidra till genomförandet och anpassningen av Europa 2020-strategin och till unionens omfattande externa åtgärder. Särskilda åtgärder ska vidtas för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner, och därigenom öka deltagandet i Horisont 2020. |
Ändringsförslag 71 Förslag till förordning Bilaga 1 – del III – led 6.3 – led 6.3.1 – stycke 2 – led ba (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ba) utveckla former för ömsesidig kunskap och förståelse genom interkulturell dialog, |
Ändringsförslag 72 Förslag till förordning Bilaga I – del IV – led 3 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
JRC:s centrala kompetensområden ska vara energi, transport, miljö och klimatförändring, jordbruk och livsmedelstrygghet, hälsa och konsumentskydd, informations- och kommunikationsteknik, referensmaterial och säkerhet (inbegripet kärnsäkerhet, inom ramen för Euratomprogrammet). |
JRC:s centrala kompetensområden ska vara energi, transport, miljö och klimatförändring, jordbruk och livsmedelstrygghet, hälsa och konsumentskydd, skydd av det historiska, konstnärliga och kulturella arvet, informations- och kommunikationsteknik, referensmaterial och säkerhet (inbegripet kärnsäkerhet, inom ramen för Euratomprogrammet). |
Ändringsförslag 73 Förslag till förordning Bilaga I – del V – led 2 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
EIT kommer att ta itu med dessa frågor genom att främja strukturella förändringar i Europas innovationslandskap. Det kommer EIT att göra genom att främja integrering av högre utbildning, forskning och innovation av högsta standard och därigenom skapa nya miljöer som främjar innovation, och genom att främja och stödja en ny generation entreprenörer. Därigenom kommer EIT att bidra fullt ut till målen för Europa 2020, och i synnerhet till flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen och Unga på väg. |
EIT kommer att ta itu med dessa frågor genom att främja strukturella förändringar i Europas innovationslandskap som uppmuntrar unionen att bli mer konkurrenskraftig. Det kommer EIT att göra genom att främja integrering av högre utbildning, forskning och innovation av högsta standard och därigenom skapa nya miljöer som främjar innovation, och genom att främja och stödja en ny generation entreprenörer. Därigenom kommer EIT att bidra fullt ut till målen för Europa 2020, och i synnerhet till flaggskeppsinitiativen Innovationsunionen och Unga på väg, vilket innebär att det finansiella bidrag som fastställs i bilaga II är mycket viktigt. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.12.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
CULT 13.12.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Emma McClarkin 31.1.2012 |
||||
|
Behandling i utskott |
27.3.2012 |
29.5.2012 |
|
|
|
|
Antagande |
10.7.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
26 2 0 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Zoltán Bagó, Malika Benarab-Attou, Lothar Bisky, Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Lorenzo Fontana, Mary Honeyball, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Emma McClarkin, Emilio Menéndez del Valle, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Marco Scurria, Emil Stoyanov, Hannu Takkula, László Tőkés, Helga Trüpel, Marie-Christine Vergiat, Milan Zver |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Ivo Belet, Nessa Childers, Seán Kelly, Iosif Matula, Mitro Repo |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Evžen Tošenovský |
||||
YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (18.9.2012)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
(COM(2011)0809 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD))
Föredragande: Piotr Borys
KORTFATTAD MOTIVERING
Denna förordning är en del av paketet Horisont 2020, som kommissionen lade fram i november 2011. Syftet med paketet är att inrätta ramprogrammet för forskning och innovation för perioden 2014–2020.
Europeiska unionens forsknings- och innovationspolitik är av särskild vikt för unionens konkurrenskraft. Målet för EU är att anpassa sig till sin föränderliga omvärld genom att bedriva en forskningspolitik som innebär att unionen leder den tekniska utvecklingen och därigenom skapar nya arbetstillfällen och stimulerar ekonomin.
Denna förordning är det viktigaste instrumentet i Horisont 2020-paketet. Genom den inrättas själva ramprogrammet för forskning och innovation. Såsom den viktigaste förordningen omfattas den av medbeslutandeförfarandet.
Utskottet för rättsliga frågor är främst intresserat av de etiska aspekterna av detta beslut, eftersom dess ansvarsområde omfattar etiska frågor i samband med ny teknik. Utskottet har därför begränsat sina ändringsförslag till de etiska frågor som uppstår i samband med förslaget till förordning.
Den viktigaste etiska fråga som uppstår gäller forskning som utnyttjar mänskliga embryonala stamceller. Sjunde ramprogrammet (2007–2013) antogs efter det att en finkänslig kompromiss hade uppnåtts om denna etiska fråga. Detta förslag till yttrande syftar till att ta itu med det här problemet samtidigt som ökad säkerhet kring rättsläget eftersträvas.
Utskottet föreslår därför att forskning som antingen inbegriper att mänskliga embryon förstörs eller som använder sig av mänskliga embryonala stamceller bör uteslutas helt från finansiering från EU. Medlemsstaterna skulle därmed själva få fatta beslut i enlighet med sina etiska regler om huruvida de ska finansiera sådan forskning via sina egna budgetar.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 23a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(23a) Forskning och innovation bygger ofta på forskarnas, forskningsinstitutionernas, företagens och medborgarnas möjlighet att kunna få tillgång till, dela och använda vetenskaplig information. Ökad rörlighet och utnyttjande av kunskap samt hållbar tillgång till vetenskapliga publikationer, vilket redan anges i det sjunde ramprogrammet, bör vara en allmän princip för vetenskapliga publikationer som får offentligt stöd från Horisont 2020. Dessutom bör Horisont 2020 experimentera med fri tillgång på internet till vetenskapliga uppgifter som produceras eller samlas in av offentligt finansierad forskning i syfte att göra fri tillgång till dessa uppgifter till en allmän regel 2020. Vid behov kan publikationskostnaderna täckas av budgeten för Horisont 2020. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 24 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i EUF-fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med annat. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget. |
(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i EUF-fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med annat. Forskningsverksamheten bör även respektera medlemsstaternas rättsliga och administrativa bestämmelser och traditioner. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget och med artikel 35 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna för att underlätta genomförandet av alla människors rätt till tillgång till förebyggande hälsovård och till medicinsk vård på de villkor som fastställs i nationell lagstiftning och praxis. |
Motivering | |
Ändringsförslaget syftar till att betona att forskningen även fortsättningsvis ska omfattas av den nationella lagstiftningen. | |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 25 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(25) Europeiska kommissionen uppmuntrar inte uttryckligen till användning av stamceller från mänskliga embryon. Användningen av mänskliga stamceller, oavsett om de är adulta eller embryonala, beror på den bedömning som görs av forskarna mot bakgrund av de mål de vill uppnå och är föremål för strikt etisk granskning. Projekt som innebär att stamceller från mänskliga embryon används måste godkännas av medlemsstaterna för att få bidrag. Verksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater bör inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat bör inte finansieras. |
(25) Det finns avsevärda skillnader mellan nationella lagar om forskning som använder mänskliga embryon och stamceller från mänskliga embryon. Unionens politik bör inte sträva efter att harmonisera nationell lagstiftning. I samband med sjunde ramprogrammet konstaterade kommissionen att den inte kommer att ”fortsätta använda den praxis som gäller för närvarande och (…) inte att lämna projektförslag till den föreskrivande kommittén som innebär forskning som förstör mänskliga embryon, till exempel för att skapa stamceller”1. Detta åtagande bör införas i denna förordning för att garantera säkerhet kring rättsläget. Kommissionen bör aktivt stödja forskning avsedd att utveckla alternativ till embryonala stamceller. |
|
|
__________________ |
|
|
1 Punkt 12 i kommissionens yttrande över artikel 6, som bifogats Europaparlamentets och rådets beslut 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (EUT L 412, 30.12.2006, s. 1). |
Motivering | |
Ändringsförslaget syftar till att ge rättslig verkan åt kommissionens åtagande om stamcellsforskning. | |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, utvecklingen av forskning om medlemsstaternas rättssystem, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
Motivering | |
Med beaktande av de rättsliga och etiska problem som är förknippade med vissa typer av forskning bör rättsligt inriktad forskning också finansieras enligt detta förslag. | |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. I forskningsprojekt där människor är inblandade, som föremål för forskningen eller som dess slutanvändare, ska Horisont 2020 säkerställa att samtliga deltagare och samhällsgrupper behandlas lika. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Artikel 15a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 15a |
|
|
Fri tillgång |
|
|
För att öka utnyttjandet och spridningen av resultaten och därmed stärka den europeiska innovationen ska en hållbar och fri tillgång till publikationer om forskning som finansierats av Horisont 2020 uppmuntras, samtidigt som det är viktigt att se till att europeiska forskare kan publicera sina arbeten i de mest ansedda tidskrifterna och andra forum. Fri tillgång till vetenskapliga resultat som producerats eller samlats in av forskning som finansierats av Horisont 2020 kan komma att främjas. |
|
|
Om publikationer som är ett resultat av Horisont 2020 ska publiceras i ett fritt och kostnadsfritt format ska publikationskostnaderna täckas av programmets budget. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. All forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska följa etiska principer och relevant lagstiftning på nationell och internationell nivå och på unionsnivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll. |
1. All forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska följa etiska principer och relevant lagstiftning på nationell och internationell nivå och på unionsnivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll, Världsläkarförbundets Helsingforsdeklaration om etiska principer för medicinsk forskning som omfattar människor, Europarådets konvention av den 4 april 1997 om skydd av mänskliga rättigheter och mänsklig värdighet vid biologisk och medicinsk tillämpning och dess tilläggsprotokoll samt FN:s generalförsamlings resolution nr 59/280 av den 8 mars 2005 om kloning av människor. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 3 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Forskningsverksamhet som syftar till skapandet av mänskliga embryon enbart för forskningsändamål eller för produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk överföring av cellkärnor. |
(c) Verksamhet som syftar till skapandet av mänskliga embryon enbart för forskningsändamål eller för produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk överföring av cellkärnor. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 3 – led ca (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ca) Forskning som inbegriper att mänskliga embryon förstörs. |
Motivering | |
Ändringsförslaget utesluter finansiering av forskning som inbegriper att mänskliga embryon förstörs. | |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 3 – led cb (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(cb) Forskning som inbegriper användning av stamceller från mänskliga embryon. |
Motivering | |
Ändringsförslaget utesluter finansiering av forskning som inbegriper användning av stamceller från mänskliga embryon. | |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Forskning på mänskliga stamceller, både adulta och embryonala, får finansieras beroende både på innehållet i forskningsförslaget och på regelverket i de berörda medlemsstaterna. Forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater ska inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat ska inte finansieras. |
4. Forskning på andra typer av mänskliga stamceller får finansieras beroende både på innehållet i forskningsförslaget och på regelverket i de berörda medlemsstaterna. Forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater ska inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat ska inte finansieras. |
Motivering | |
Ändringsförslaget är en följd av förbudet mot finansiering av forskning som använder stamceller från mänskliga embryon. | |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 3 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Åtgärder som sammanför resultat från en rad projekt, däribland projekt som kan finansieras från andra källor, för att tillhandahålla användarvänliga databaser och rapporter som sammanfattar viktiga resultat. |
(c) Åtgärder som sammanför resultat från en rad projekt, däribland projekt som kan finansieras från andra källor, för att tillhandahålla användarvänliga databaser och rapporter som sammanfattar viktiga resultat, och i tillämpliga fall deras kommunikation och spridning till forskarvärlden och allmänheten. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.12.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
JURI 13.12.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Piotr Borys 19.12.2011 |
||||
|
Behandling i utskott |
26.4.2012 |
19.6.2012 |
|
|
|
|
Antagande |
18.9.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
18 5 2 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Raffaele Baldassarre, Luigi Berlinguer, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Christian Engström, Marielle Gallo, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sajjad Karim, Klaus-Heiner Lehne, Antonio Masip Hidalgo, Jiří Maštálka, Alajos Mészáros, Bernhard Rapkay, Evelyn Regner, Francesco Enrico Speroni, Dimitar Stoyanov, Rebecca Taylor, Alexandra Thein, Rainer Wieland, Cecilia Wikström, Tadeusz Zwiefka |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Piotr Borys, Eva Lichtenberger, Angelika Niebler, Dagmar Roth-Behrendt, József Szájer |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Jacek Włosowicz |
||||
YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (24.9.2012)
till utskottet för industrifrågor, forskning och energi
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)
(COM(2011)0809 – C7‑0466/2011 – 2011/0401(COD))
Föredragande: Antigoni Papadopoulou
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till ökad konkurrensförmåga, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera utbildning och rörlighet. |
(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där både kvinnliga och manliga forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, på likvärdiga yrkesmässiga och rättsliga villkor, och att uppmuntra unionen till ökad konkurrensförmåga, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera den utbildning och rörlighet som krävs för att utveckla forskaryrket i Europa samt vidta åtgärder som främjar jämställdhet och en jämställdhetsaspekt inom forskning och innovation. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. För att Europa 2020-målen för forskning och innovation ska kunna uppnås har dessutom sammanhållningspolitiken en nyckelroll genom kapacitetsuppbyggnad och för tillhandahållande av en spetsforskningsstege. |
(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. För att Europa 2020-målen för forskning och innovation ska kunna uppnås har dessutom sammanhållningspolitiken en nyckelroll genom kapacitetsuppbyggnad och för tillhandahållande av en spetsforskningsstege där både manliga och kvinnliga forskare kan bedriva avancerad forskning och skapa innovation av högsta kvalitet. Horisont 2020 bör främja utbildning på regional nivå för att underlätta kvinnors möjlighet att nå höga specialistpositioner inom forskning och innovation. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(3a) Den 21 september 2010 antog unionen sin strategi för jämställdhet 2010–2015, där det står följande: ”För att målen för Europa 2020-strategin – dvs. smart och hållbar tillväxt för alla – ska kunna uppnås måste kvinnors potential och kompetens tas till vara bättre.” I detta sammanhang bör jämställdhetsaspekten vara en central prioritering vid den allmänna utformningen av stödberättigade temaområden, program, instrument och kriterier för projekt under alla etapper av dem, alltifrån förslagsstadiet till utvärderingen, genomförandet och övervakningen. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4) Vid mötet den 4 februari 2011 ställde sig Europeiska rådet bakom tanken med ett gemensamt strategiskt ramverk för unionens finansiering av forskning och innovation i syfte att effektivisera finansieringen av forskning och innovation på nationell nivå och unionsnivå, och uppmanade unionen att snabbt ta itu med kvarstående hinder för att locka till sig talang och investeringar för att det europeiska forskningsområdet ska kunna fullbordas senast 2014 och en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovation ska kunna skapas. |
(4) Vid mötet den 4 februari 2011 ställde sig Europeiska rådet bakom tanken med ett gemensamt strategiskt ramverk för unionens finansiering av forskning och innovation i syfte att effektivisera finansieringen av forskning och innovation på nationell nivå och unionsnivå, och uppmanade unionen att snabbt ta itu med kvarstående hinder för att locka till sig såväl kvinnor och män med talang som investeringar för att det europeiska forskningsområdet ska kunna fullbordas senast 2014 och en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovation ska kunna skapas. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel. |
(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag och vara öppet för nya begåvade deltagare med stor potential och vetenskaplig spetskompetens – såväl män som kvinnor, från hela Europa för att öka andelen kvinnor som deltar i EU-stödda forsknings- och innovationsprogram – då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(15a) Jämställdhetsfrågan bör finnas med i de tre prioriteringarna i Horisont 2020: vetenskaplig spetskompetens, industriellt ledarskap och samhällsutmaningar, och även i samtliga identifierade samhällsutmaningar som en integrerad del inom grundläggande forskning och i forskningsåtgärder samt i personalsammanhang. Jämställdhetsaspekten bör också återspeglas i fördelningen av medel, genom användning av könsindikatorer för en jämnare fördelning av kvinnor i EU-finansierad forskning. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 20a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(20a) Åtgärder bör vidtas i skolor för att informera flickor och göra dem mer medvetna så att fler flickor söker sig till vetenskapliga yrken, vilka fortfarande alltför ofta domineras av pojkar. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 21 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(21) Genomförandet av Horisont 2020 bör avspegla framväxande möjligheter och behov inom vetenskap och teknik, industri, politik och samhälle. Dagordningarna bör i sig fastställas i nära samarbete med intressenter från alla berörda sektorer, och tillräcklig flexibilitet bör finnas för ny utveckling. Extern rådgivning bör sökas kontinuerligt under Horisont 2020, och relevanta strukturer som till exempel europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap utnyttjas. |
(21) Genomförandet av Horisont 2020 bör avspegla framväxande möjligheter och behov bland medborgarna, i samhället och politiken samt inom vetenskap, teknik och industri. Dagordningarna bör fastställas i nära samarbete med alla relevanta intressenter från alla berörda sektorer, bland annat företrädare för forskarvärlden, manliga och kvinnliga forskare, den offentliga sektorn, organisationer i det civila samhället som arbetar med jämställdhetsfrågor och kvinnors rättigheter samt små och medelstora företag. Tillräcklig flexibilitet bör finnas för ny utveckling. Väl avvägd extern rådgivning bör sökas kontinuerligt under Horisont 2020, och relevanta strukturer som till exempel europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap utnyttjas, dock samtidigt som intressekonflikter bör undvikas. Inom politiken, liksom vid planeringen och utvärderingen av projekt, bör man vederbörligen beakta åtagandet att integrera jämställdheten i all unionspolitik. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 22 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt. Lämplig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, samtidigt som man beaktar att de till sin natur är frivilliga. |
(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt. Lämplig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av både kvinnliga och manliga forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, samtidigt som man beaktar att de till sin natur är frivilliga. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 22a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(22a) Glastaket är fortfarande en realitet för kvinnor som vill göra karriär inom vetenskap och forskning. Kvinnor är markant underrepresenterade inom vissa discipliner, såsom ingenjörsvetenskap och teknik, och ingenting tyder på att löneklyftan är på väg att minska. Horisont 2020 bör därför, på alla karriärsteg inom forskning och inom olika områden av den, komma till rätta med obalansen i fråga om kvinnliga forskares deltagande. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 23 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(23) Verksamheten inom Horisont 2020 bör vara inriktad på att främja jämställdhet mellan män och kvinnor inom forskning och innovation, i synnerhet genom att ta itu med de bakomliggande orsakerna till obalansen mellan könen, genom att utnyttja hela den potential som finns hos både kvinnliga och manliga forskare, och genom att integrera jämställdhetsaspekten i projekt i syfte att förbättra forskningens kvalitet och stimulera innovation. Verksamhet bör också syfta till att principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män ska genomföras i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i EUF-fördraget. |
(23) Verksamheten inom Horisont 2020 bör vara inriktad på att främja jämställdhet mellan män och kvinnor inom forskning och innovation, genom att identifiera och undanröja de främsta bakomliggande orsakerna till obalansen mellan könen, genom att utnyttja hela den potential som finns hos både kvinnliga och manliga forskare vad gäller hög yrkeskompetens och skicklighet, och genom att integrera jämställdhetsaspekten i projekt, genomförande och utvärdering, i rekryteringen till och sammansättningen av forskningsgrupper och i finansieringen i syfte att förbättra forskningens kvalitet och stimulera innovation, för att på så sätt bidra till att göra den europeiska ekonomin mer konkurrenskraftig och dynamisk. Verksamhet bör också syfta till att principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män ska genomföras i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i EUF-fördraget. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 23a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(23a) Åtgärderna inom Horisont 2020 bör avlägsna alla de hinder som uppstår på grund av fenomenet ”glastak”, vilket leder till att kvinnor är underrepresenterade på ledande poster inom forskning och innovation. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 23b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(23b) Vad gäller finansiering bör Horisont 2020 sträva efter en rättvis balans mellan de forskningsprojekt som leds av å ena sidan kvinnliga forskare och å andra sidan manliga forskare. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 23c (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(23c) Horisont 2020 bör uppmuntra kvinnor att delta i all forskning och i alla projekt och vetenskapliga discipliner på europeisk nivå, inte bara inom rådgivande grupper och bland utvärderare, utan även i all struktur som rör Horisont 2020 (EIT, EFR, JRC, styrgrupper, högnivågrupper, expertgrupper etc.) samt vid universitet och forskningsinstitutioner. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 24 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i EUF-fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med annat. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget. |
(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska och grundläggande mänskliga rättigheter. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas, liksom yttrandena från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och Europeiska jämställdhetsinstitutet. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i EUF-fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med annat. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 30 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020-målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhällsutmaningar och stödja unionens externa politik och utvecklingspolitik, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen. |
(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020-målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhällsutmaningar och stödja unionens externa politik och utvecklingspolitik, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen och den övergripande prioriteringen jämställdhet. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 34 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(34) Det är viktigt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av Horisont 2020, och att det genomförs på ett så effektivt och användarvänligt sätt som möjligt samtidigt som det är rättsligt säkert och tillgängligt för samtliga deltagare. Det är nödvändigt att se till att förordning (EU) nr XXXX/2012 [nya budgetförordningen] och kraven på förenkling och bättre lagstiftning efterlevs. |
(34) Det är viktigt att säkerställa en sund ekonomisk förvaltning av Horisont 2020, och att det genomförs på ett så effektivt och användarvänligt sätt som möjligt samtidigt som det är rättsligt säkert och tillgängligt för samtliga deltagare. Medlemsstaterna och kommissionen måste, med hjälp av metoder för en genusbaserad budgetanalys, se till att jämställdhetsperspektivet och jämställdhet mellan kvinnor och män integreras i verksamheten och under all förberedelse, programplanering, genomförande, övervakning och utvärdering. Det är nödvändigt att se till att förordning (EU) nr XXXX/2012 [nya budgetförordningen] och kraven på förenkling och bättre lagstiftning efterlevs. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(1a) Ett jämställdhetsperspektiv bör integreras fullt ut i reglerna för deltagande i och spridning av ”Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)”. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Horisont 2020 ska bidra till att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020-strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion. Relevanta resultatindikatorer anges i inledningen till bilaga I. |
1. Horisont 2020 ska bidra till att skapa en ekonomi baserad på jämställdhet, kunskap och innovation inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation och ta till vara hela potentialen och den vetenskapliga spetskompetensen bland europeiska forskare, inklusive kvinnliga forskare. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020-strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion. Relevanta resultatindikatorer anges i inledningen till bilaga I. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 – stycke 2a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Horisont 2020 bör ha som främsta mål att öka andelen kvinnor inom forskning och innovation genom informationskampanjer avsedda att uppmuntra kvinnor att satsa på forskarutbildning och som visar på de karriärmöjligheter som finns inom forskning och innovation. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. Horisont 2020 ska främja jämställdheten, genom stöd till förändringar av forskningsinstitutionernas organisation och forskningsverksamhetens innehåll och utformning. Jämställdhetsaspekten ska behandlas som en övergripande fråga för att åtgärda obalansen mellan kvinnor och män och integrera en jämställdhetsaspekt i programplaneringen av och innehållet i forskning och innovation. De ekonomiska och sociala skillnaderna mellan kvinnor och män bör framgå av forskningsprogrammens utformning, innehåll och genomförande. Arbetet med att få flera kvinnliga forskare att delta i forskningsprocessen och den forskningspolitiska processen bör ges tillräcklig uppmärksamhet. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 5a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
5a. Horisont 2020 ska betona hur viktigt det är att främja forskningsområden där det inte råder någon könssegregation. Horisont 2020 ska via universitet, EU-institutioner och medlemsstater sträva efter att främja vetenskap som ett intresseområde för både kvinnor och män redan i ett tidigt utbildningsskede och även bilden av kvinnliga forskare som förebilder. Genom informationskampanjer ska Horisont 2020 informera om vad som krävs för att bli forskare och de möjligheter som finns på forskningsområdet. |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1 – led b – led iiia (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
iiia) Följa principerna om icke-diskriminering, jämställdhet och lika möjligheter. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå som inrättats av kommissionen, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation. |
1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå som kommer från många olika sektorer och bakgrunder (också företrädare för det civila samhället) och som inrättats av kommissionen, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer att ansvarsfull forskning och innovation genomförs. Framför allt ingår här verksamhet till förmån för en jämn könsfördelning i forskarlag och en adekvat integrering av köns- och jämställdhetsanalys i forskningens innehåll. En jämn könsfördelning i de rådgivande kommittéernas sammansättning ska eftersträvas. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. Jämställdhetsaspekten inom forskning och innovation måste hanteras som en integrerad del av de förslag som avser att trygga högsta möjliga vetenskapliga kvalitet. I Horisont 2020 ska det tas vederbörlig hänsyn till jämställdhetsaspekten överallt inom forsknings- och innovationsinnehållet från det att prioriteringar uppställs till dess ansökningsomgångar och förslag fastställs, till program och projekt utvärderas och övervakas, förhandlingar förs och avtal ingås. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1b (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1b. De grupper med oberoende experter och de rådgivande hög nivåkommittéer som inrättats av kommissionen måste uppfylla kraven på en jämn könsfördelning. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare. |
1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, ett brett upplagt samarbete mellan forskning, myndigheter, det civila samhället och näringslivet, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att uppnå en jämn könsfördelning och göra forskningsyrket mer attraktivt, särskilt för unga kvinnor och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare, med särskilt fokus på kvinnliga forskare. Varje arbetsprogram ska innehålla ett särskilt avsnitt om vilka åtgärder som planeras för att motverka obalansen mellan könen samt för att integrera en jämställdhetsaspekt. Detta ska även på projektnivå framgå av bidragsavtalens föreskrifter. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(1a) Horisont 2020 ska åtgärda det låga deltagandet av kvinnliga forskare i sjunde och sjätte ramprogrammet genom lika karriärmöjligheter för kvinnliga och manliga forskare, med fokus på deras rörlighet och möjligheter att förena familjeliv och yrkesliv. |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Horisont 2020 ska se till att jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsaspekten främjas effektivt i forsknings- och innovationsinnehåll. |
1. Horisont 2020 ska se till att jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsaspekten främjas och integreras effektivt i forsknings- och innovationsinnehåll och i samtliga beslutsfattande organ: utformning, förslag, utvärdering, projektförvaltning, övervakning och en jämn könsfördelning i samtliga program, utvärderingskommittéer expertgrupper, rådgivande grupper och samtliga beslutsfattande organ som redan finns eller som skapas för dess genomförande, genom att underlätta kvinnors tillgång till vetenskapliga utbildningar och yrken så att de erbjuds bättre karriärmöjligheter inom alla forsknings- och innovationsområden. För detta ändamål kommer mål att uppställas och ändamålsenliga planer att utformas och genomföras så att målen kan uppnås. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. För att detta ska uppnås bör följande åtgärder bli obligatoriska: |
|
|
1) Att fastställa en jämn könsfördelning som ett kriterium för utvärdering av projekt: tillräcklig hänsyn ska tas till detta vid utformningen av projektet. För detta ändamål bör ett minsta gränsvärde för forskargruppernas sammansättning samt för samordnare och lagledare införas i strukturen. |
|
|
2) Att främja och övervaka utbildningen av utvärderare och experter: om en jämn könsfördelning är ett obligatoriskt kriterium är det särskilt viktigt att de som ska bedöma projekten får utbildning om jämställdhet och att denna utbildning därför blir obligatorisk. |
|
|
3) Främja kvinnligt ledarskap inom vetenskap och forskning genom att |
|
|
(a) kontrollera hur många kvinnor som innehar viktiga beslutsfattande poster i forskningsinstitutioner och forskningscentrum, |
|
|
(b) inrätta en databas och systematiskt sprida information om framstående kvinnliga forskare för att de ska synas bättre och bli förebilder för yngre generationer, |
|
|
(c) se till att befordringskriterierna inom vetenskaps- och forskningsinstitutioner medger insyn, är rättvisa och följer kraven på en integrering av jämställdhetsperspektivet, |
|
|
(d) arbeta för att kvinnliga forskare ska kunna förena yrke och familjeliv och ge stöd till system för kvinnliga forskares rörlighet; frågor i anslutning till villkoren för mamma- och pappaledighet bör undersökas, så att en god balans mellan arbetsliv och privatliv möjliggörs inom forskningen så att en forskarkarriär även i fortsättningen ska locka kvinnliga forskare, |
|
|
(e) övervaka hur karriärer och löner utvecklar sig för att könsrelaterade löneskillnader ska undvikas. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1b (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1b. Horisont 2020 ska, om möjligt, se till att vederbörlig hänsyn tas till jämställdhetsaspekten vad gäller innehållet i forsknings- och innovationsprojekt, särskilt sådana som handlar om tjänster och produkter till slutanvändare, under alla led av processen, från det att prioriteringar uppställs till dess ansökningsomgångar och förslag fastställs, till program och projekt utvärderas och övervakas, förhandlingar förs och avtal ingås. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1c (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1c. Inom ramen för Horisont 2020 måste man framför allt se till att principerna om jämställdhet i arbetslivet samt i löne- och karriärfrågor noggrant följs. För detta ändamål ska det varje år hållas ett samråd, med företrädarna för arbetstagarna i de företag som får EU-stöd, om jämställdhetssituationen och om vad som ska göras i händelse av obalanser. För övrigt ska det ovannämnda ekonomiska stödet kunna dras in i fall där bristande jämställdheten fortfarande råder, trots att företaget påmints om sina skyldigheter. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1d (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1d. Horisont 2020 ska se till att en jämn könsfördelning främjas i samtliga program, utvärderingskommittéer, expertgrupper, rådgivande grupper och eventuella beslutsfattande organ som redan finns eller som skapas för dess genomförande. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Horisont 2020 får genomföras med hjälp av offentlig-privata partnerskap där alla berörda parter åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av forsknings- och innovationsverksamhet av strategisk betydelse för unionens konkurrenskraft och industriella ledarskap eller för hanteringen av särskilda samhällsutmaningar. |
1. Horisont 2020 får genomföras med hjälp av offentlig-privata partnerskap där alla berörda parter åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av forsknings- och innovationsverksamhet av strategisk betydelse för unionens konkurrenskraft och industriella ledarskap eller för att globala samhällsutmaningar effektivt ska kunna bemötas, med särskild uppmärksamhet på den bristande jämställdheten. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Horisont 2020 ska bidra till starkare partnerskap mellan offentliga aktörer där åtgärder på regional, nationell eller internationell nivå genomförs gemensamt inom unionen. |
1. Horisont 2020 ska bidra till starkare partnerskap mellan offentliga aktörer, inklusive det civila samhället, där åtgärder på regional, nationell eller internationell nivå genomförs gemensamt inom unionen. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram. |
(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram och internationella åtaganden såsom uppnåendet av millennieutvecklingsmålen och den övergripande prioriteringen jämställdhet. |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Verksamhet för spridning av information och genomförande av kommunikationsverksamhet ska vara en integrerad uppgift inom alla åtgärder som får stöd genom Horisont 2020. |
2. Verksamhet för spridning av information och genomförande av kommunikationsverksamhet ska vara en integrerad uppgift inom alla åtgärder som får stöd genom Horisont 2020, och bör innefatta en tillräcklig jämställdhetsaspekt där kvinnliga forskares positiva roll inom och bidrag till forskning och innovation framhålls. All informationsspridning och kommunikationsverksamhet ska innefatta en jämställdhetsaspekt och föregås av en jämställdhetsanalys. |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 3 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner eller typer av deltagare som är underrepresenterade. |
(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner eller typer av deltagare som är underrepresenterade. Man bör arbeta för att fler kvinnor ska delta i vetenskaplig verksamhet och målet med en jämn könsfördelning inom vetenskap och forskning bör ses som en betoning av principen om ett rättvist samhälle och som ett viktigt sätt att ta tillvara hela den vetenskapliga potential som finns i samhället. |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 3 – led aa (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(aa) Kommunikations- och informationsåtgärder för att kvinnor som arbetar med vetenskaplig och teknisk forskning ska synas (till exempel via reklam, tidningar, radio, internet) och för att skapa en positiv bild av kvinnliga forskare i samhället. |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 22 – stycke 3 – led ab (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ab) Kampanjer mot könsstereotyper inom den vetenskapliga verksamheten i allmänhet och framför allt inom innovations- och forskningsverksamhet. |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Kontrollsystemet ska säkerställa en lämplig balans mellan förtroende och kontroll, med hänsyn till administrativa och andra kostnader för kontroller på alla nivåer, så att målen med Horisont 2020 kan uppnås och de mest framstående forskarna och de mest innovativa företagen lockas. |
2. Kontrollsystemet ska säkerställa en lämplig balans mellan förtroende och kontroll, med hänsyn till administrativa och andra kostnader för kontroller på alla nivåer, så att målen med Horisont 2020 kan uppnås och de mest framstående forskarna, oavsett kön, och de mest innovativa företagen lockas. |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik. Detta ska även innefatta information om övergripande frågor som hållbarhet och klimatförändringar, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter. |
1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik. Detta ska även innefatta information och indikatorer om övergripande frågor som jämställdhet, hållbarhet och klimatförändringar, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter. |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1 – led a – led iii | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(iii) Bidragen från Europeiska institutet för innovation och teknik och från kunskaps- och innovationsgrupperna till prioriteringen samhällsutmaningar och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom ramen för Horisont 2020. |
(iii) Bidragen från Europeiska institutet för innovation och teknik och från kunskaps- och innovationsgrupperna till jämställdhetsmålen och till prioriteringen samhällsutmaningar och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom ramen för Horisont 2020. |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Senast i slutet av 2017, och med beaktande av efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet som ska slutföras före utgången av 2015 och översynen av Europeiska institutet för innovation och teknik, ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en preliminär utvärdering av Horisont 2020, inbegripet Europeiska forskningsrådet, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik, av hur (beträffande resultatnivå och framsteg avseende effekter) målen har uppnåtts för Horisont 2020 och alla åtgärders fortsatta relevans, resursernas effektivitet och utnyttjande, utrymmet för ytterligare förenkling och mervärdet för unionen. Den utvärderingen ska också ta hänsyn till aspekter som rör tillträde till finansieringsmöjligheter för deltagare i alla regioner, små och medelstora företag och för att främja en jämn könsfördelning. Den utvärderingen ska dessutom beakta åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla och resultaten för de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. |
(b) Senast i slutet av 2017, och med beaktande av efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet som ska slutföras före utgången av 2015 och översynen av Europeiska institutet för innovation och teknik, ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en preliminär utvärdering av Horisont 2020, inbegripet Europeiska forskningsrådet, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik, av hur (beträffande resultatnivå och framsteg avseende effekter) målen har uppnåtts för Horisont 2020 och alla åtgärders fortsatta relevans, resursernas effektivitet och utnyttjande, utrymmet för ytterligare förenkling och mervärdet för unionen. Den utvärderingen ska också ta hänsyn till aspekter som rör tillträde till finansieringsmöjligheter för deltagare i alla regioner, små och medelstora företag och för att främja en jämn könsfördelning och integrera jämställdhetsaspekten i forsknings- och innovationsinnehållet. Vid utvärderingen bör också hänsyn tas till vad som uppnåtts i fråga om en jämn könsfördelning i beslutsfattande organ, kommittéer och rådgivande grupper, och vad gäller jämställdhetsaspekten i processer, deltagande och resursfördelning. Den utvärderingen ska dessutom beakta åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla och resultaten för de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Resultatindikatorerna för de övergripande målen och för Europeiska institutet för innovation och teknik, i enlighet med inledningen i bilaga I till denna förordning, och för de särskilda mål som fastställs i det särskilda programmet, inbegripet relevanta referensnivåer, ska utgöra den minsta grunden för bedömning av i vilken utsträckning målen för Horisont 2020 har uppnåtts. |
2. Resultatindikatorerna för de övergripande målen och för Europeiska institutet för innovation och teknik, i enlighet med inledningen i bilaga I till denna förordning, och för de särskilda mål som fastställs i det särskilda programmet, inbegripet relevanta referensnivåer, ska utgöra den minsta grunden för bedömning av i vilken utsträckning målen för Horisont 2020 har uppnåtts. Resultatindikatorerna ska kompletteras med jämställdhetsindikatorer som använder befintliga statistiska redskap och metoder såsom ”She Figures”, statistik om och indikatorer på jämställdhet inom vetenskapen, som offentliggörs av DG Forskning vart tredje år. ”She Figures” har blivit en relevant och erkänd källa till indikatorer och bör offentliggöras vartannat år. |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 7 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Europeiska forskningsrådet (EFR) ska tillhandahålla attraktiv och flexibel finansiering för att talangfulla och kreativa enskilda forskare och deras grupper ska kunna fortsätta på de mest lovande vägarna vid vetenskapens yttersta gränser, på grundval av unionsomfattande konkurrens. |
(a) Europeiska forskningsrådet (EFR) ska tillhandahålla attraktiv och flexibel finansiering för att talangfulla och kreativa enskilda forskare och deras grupper, oavsett kön, ska kunna fortsätta på de mest lovande vägarna vid vetenskapens yttersta gränser, på grundval av unionsomfattande konkurrens. |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 7 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) Framtida och ny teknik ska stödja forskningssamarbete i syfte att öka Europas kapacitet för avancerad och nyskapande innovation. Den ska främja vetenskapligt samarbete mellan olika ämnesområden kring radikalt nya idéer med hög risk och påskynda utvecklingen av de mest lovande framväxande områdena inom vetenskap och teknik samt unionsomfattande strukturering av motsvarande forskarsamfund. |
(b) Framtida och ny teknik ska stödja forskningssamarbete samt teknik och innovation som är användarstyrd och jämställdhetsorienterad, i syfte att öka Europas kapacitet för avancerad och nyskapande innovation. Den ska främja vetenskapligt samarbete mellan olika ämnesområden kring radikalt nya idéer med hög risk och påskynda utvecklingen av de mest lovande framväxande områdena inom vetenskap och teknik samt unionsomfattande strukturering av motsvarande forskarsamfund. |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 7 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Marie Curie-åtgärder ska tillhandahålla innovativ forskarutbildning av hög kvalitet och attraktiva möjligheter för karriär och kunskapsutbyte genom gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare för att på bästa sätt förbereda dem på dagens och framtidens samhällsutmaningar. |
(c) Marie Curie-åtgärder ska tillhandahålla innovativ forskarutbildning av hög kvalitet och attraktiva möjligheter för karriär och kunskapsutbyte genom gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare för att på bästa sätt förbereda dem på dagens och framtidens samhällsutmaningar. Rörlighetsprogrammen ska effektivt garantera lika möjligheter för kvinnor och män samt omfatta särskilda åtgärder för att avlägsna hinder för kvinnliga forskares rörlighet. |
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 9 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Verksamheterna i sig blickar framåt, bygger upp kompetens på lång sikt, fokuserar på nästa generations vetenskap, teknik, forskare och innovationer och ger stöd till nya begåvade personer från hela unionen och från associerade länder, och även globalt. Mot bakgrund av verksamheternas vetenskapligt inriktade natur och finansieringsformer som i stort bygger på bottom-up-principen och är forskardrivna kommer det europeiska forskarsamfundet att spela en framträdande roll när det gäller att bestämma vilka forskningsvägar som kommer att följas inom ramen för programmet. |
Verksamheterna i sig blickar framåt, bygger upp kompetens på lång sikt, fokuserar på nästa generations vetenskap, teknik, forskare och innovationer och ger stöd till nya begåvade personer från hela unionen och från associerade länder, och även globalt, för att öka kvinnliga forskarbegåvningars deltagande och tillvarata hela potentialen och den vetenskapliga spetskompetensen hos kvinnliga forskare, till nytta för Europas ekonomi och samhälle. Mot bakgrund av verksamheternas vetenskapligt inriktade natur och finansieringsformer som i stort bygger på bottom-up-principen och är forskardrivna kommer det europeiska forskarsamfundet att spela en framträdande roll när det gäller att bestämma vilka forskningsvägar som kommer att följas inom ramen för programmet. |
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 10 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik ska tillhandahålla särskilt stöd till forskning, utveckling och demonstration avseende IKT, nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning, bearbetning och rymden. Tonvikten ska läggas på interaktion och konvergens mellan olika typer av teknik. |
(a) Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik ska tillhandahålla särskilt stöd till forskning, utveckling och demonstration avseende IKT, nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning, bearbetning och rymden. Inom alla dessa områden ska vederbörlig hänsyn tas till användarnas behov och till jämställdhetsaspekten. Tonvikten ska läggas på interaktion och konvergens mellan olika typer av teknik. |
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 14 – led e | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(e) Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror. |
(e) Klimatåtgärder, inklusive jämställdhetsaspekter på klimatförändringarna, miljön, resurseffektiviteten och resursbevarandet samt den hållbara användningen av råvaror. |
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 14 – led f | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(f) Inkluderande, innovativa och trygga samhällen. |
(f) Jämlika, inkluderande, innovativa och trygga samhällen |
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 16 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell och regional nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning. Dessutom ska övergripande stöd för internationellt samarbete tillhandahållas enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. |
Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Jämlika, inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Dessutom kommer ett fokus på genusfrågor och jämställdhet att integreras i alla utmaningar. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell och regional nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning. Dessutom ska övergripande stöd för internationellt samarbete tillhandahållas enligt det särskilda målet ”Jämlika, inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. |
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Bilaga I – stycke 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen” omfattar även en verksamhet för att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan med särskilda åtgärder för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner i unionen. |
Det särskilda målet ” Jämlika, inkluderande, innovativa och trygga samhällen” ska även omfatta verksamheter för att främja en jämn könsfördelning inom forskning och integrera jämställdhetsaspekten i forsknings- och innovationsinnehållet, samt för att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan med särskilda åtgärder för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner i unionen. |
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 1 – punkt 1.1 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
En annan viktig del av utmaningen är att den offentliga sektorn i många europeiska länder fortfarande inte erbjuder tillräckligt attraktiva villkor för de mest framstående forskarna. Det kan ta många år innan begåvade unga forskare har möjlighet att bli oberoende forskare på egna meriter. Detta leder till ett mycket stort slöseri av Europas forskningspotential genom att fördröja framväxten av nästa generations forskare som kommer med nya idéer och energi, och genom att fresta utmärkta forskare i början av sin yrkesbana att söka sin framtid på annat håll. |
En annan viktig del av utmaningen är att den offentliga sektorn i många europeiska länder fortfarande inte erbjuder tillräckligt attraktiva villkor för de mest framstående forskarna. Det kan ta många år innan begåvade unga forskare har möjlighet att bli oberoende forskare på egna meriter. Detta leder till ett mycket stort slöseri av Europas forskningspotential genom att fördröja framväxten av nästa generations forskare som kommer med nya idéer och energi, och genom att fresta utmärkta forskare i början av sin yrkesbana att söka sin framtid på annat håll. Särskild uppmärksamhet bör ägnas kvinnliga forskare som svarar för endast 18 % av forskarna i klass A, jämfört med 27 % i Förenta staterna, samtidigt som 60 % av dem som har universitetsexamen i Europa är kvinnor. Både könsdiskrimineringen vid personalrekrytering till forskaryrken och frågan om stöd till kvinnliga forskares karriär bör uppmärksammas. |
Ändringsförslag 56 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 1 – punkt 1.1 – stycke 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang. Förmågan hos Förenta staternas system att erbjuda mer resurser per forskare och bättre karriärmöjligheter förklarar hur de fortsätter att locka de bästa forskarna från hela världen, inklusive tiotusentals från unionen. |
Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang. Förmågan hos Förenta staternas system att erbjuda mer resurser per forskare och bättre karriärmöjligheter förklarar hur de fortsätter att locka de bästa manliga och kvinnliga forskarna från hela världen, inklusive tiotusentals från unionen. |
Ändringsförslag 57 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 1 – punkt 1.2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
EFR inrättades för att ge Europas bästa forskare, både kvinnor och män, de resurser de behöver för att kunna konkurrera bättre på global nivå, genom att finansiera enskilda forskarlag på grundval av alleuropeisk konkurrens. Det fungerar självständigt – ett oberoende vetenskapligt råd som består av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och sakkunskap fastställer den övergripande vetenskapliga strategin och har full kontroll över beslut om vilken typ av forskning som ska finansieras. Dessa är väsentliga egenskaper hos EFR och garanterar effektiviteten hos dess vetenskapliga program, kvaliteten på verksamheten och processen för expertgranskning och dess trovärdighet i forskarvärlden. |
EFR inrättades för att ge Europas bästa forskare, både kvinnor och män, de resurser de behöver för att kunna konkurrera bättre på global nivå, genom att finansiera enskilda forskarlag på grundval av alleuropeisk konkurrens. Det fungerar självständigt – ett oberoende vetenskapligt råd som består av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och sakkunskap fastställer den övergripande vetenskapliga strategin och har full kontroll över beslut om vilken typ av forskning som ska finansieras. Dessa är väsentliga egenskaper hos EFR och garanterar effektiviteten hos dess vetenskapliga program, kvaliteten på verksamheten och processen för expertgranskning och dess trovärdighet i forskarvärlden. EFR kommer att se till att könsdiskriminering verkligen åtgärdas i utvärderingsförfarandena. |
Ändringsförslag 58 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 1 – punkt 1.3 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR-stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar. EFR-stipendier ska vara tillgängliga för enskilda forskarlag för forskare i alla åldrar och från alla länder i världen, som arbetar i Europa. EFR ska sträva efter att främja sund konkurrens i hela Europa. |
Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR-stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar. EFR-stipendier ska vara tillgängliga för enskilda forskarlag för forskare i alla åldrar, oavsett kön, och från alla länder i världen, som arbetar i Europa. EFR ska sträva efter att främja sund konkurrens i hela Europa. |
Ändringsförslag 59 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 1 – punkt 1.3 – stycke 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
EFR:s vetenskapliga råd ska fortlöpande övervaka EFR:s verksamhet och överväga hur målen bäst ska kunna uppfyllas med hjälp av bidragssystem som betonar tydlighet, stabilitet och enkelhet, både för sökande och för genomförandet och förvaltningen av dem, och, om så behövs, för att tillgodose framväxande behov. Det ska sträva efter att upprätthålla och ytterligare förbättra EFR:s system med expertgranskning av världsklass som bygger på öppen, rättvis och opartisk behandling av förslag så att banbrytande vetenskaplig spetskompetens och talang kan identifieras oavsett forskarens kön, nationalitet eller ålder. Slutligen ska ERC fortsätta att genomföra egna strategiska studier i syfte att förbereda och stödja sin verksamhet, upprätthålla nära kontakter med forskarvärlden och andra berörda parter och se till att dess verksamheter kompletterar den forskning som bedrivs på andra nivåer. |
EFR:s vetenskapliga råd ska fortlöpande övervaka EFR:s verksamhet och överväga hur målen bäst ska kunna uppfyllas med hjälp av bidragssystem som betonar tydlighet, stabilitet och enkelhet, både för sökande och för genomförandet och förvaltningen av dem, och, om så behövs, för att tillgodose framväxande behov. Det ska sträva efter att upprätthålla och ytterligare förbättra EFR:s system med expertgranskning av världsklass som bygger på öppen, rättvis och opartisk behandling av förslag så att banbrytande vetenskaplig spetskompetens och talang kan identifieras oavsett forskarens kön, nationalitet eller ålder. Slutligen ska ERC fortsätta att genomföra egna strategiska studier i syfte att förbereda och stödja sin verksamhet, upprätthålla nära kontakter med forskarvärlden och andra berörda parter och se till att dess verksamheter kompletterar den forskning som bedrivs på andra nivåer. Rådet ska eftersträva en jämn könsfördelning i sin sammansättning. |
Ändringsförslag 60 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 3 – punkt 3.1 – stycke 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Om Europa ska kunna mäta sig med sina konkurrenter inom forskning och innovation måste fler unga kvinnor och män uppmuntras till att slå in på forskarbanan och Europa måste tillhandahålla mycket attraktiva möjligheter och förutsättningar för forskning och innovation. De mest talangfulla personerna, från Europa och övriga världen, bör betrakta Europa som en framstående plats att arbeta på. Jämställdhet, högkvalitativa och tillförlitlig anställnings- och arbetsvillkor plus erkännande är avgörande aspekter som måste säkerställas på ett konsekvent sätt i hela Europa. |
Om Europa ska kunna mäta sig med sina konkurrenter inom forskning och innovation måste fler unga kvinnor och män uppmuntras till att slå in på forskarbanan och Europa måste tillhandahålla mycket attraktiva möjligheter och förutsättningar för forskning och innovation. De mest talangfulla personerna, från Europa och övriga världen, bör betrakta Europa som en framstående plats att arbeta på. Jämställdhet, högkvalitativa och tillförlitliga anställnings- och arbetsvillkor plus erkännande är avgörande aspekter som måste säkerställas på ett konsekvent sätt i hela Europa. Rörlighetsprogrammen ska omfatta särskilda åtgärder för att avlägsna hinder för kvinnors rörlighet och effektivt garantera lika möjligheter för män och kvinnor. |
Ändringsförslag 61 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 3 – punkt 3.3 – led a – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Huvudverksamheten ska vara att ge forskare i början av sin yrkesbana högkvalitativ och innovativ utbildning på eftergymnasial nivå genom tvärvetenskapliga projekt eller doktorandprogram som omfattar universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper från olika länder. Detta kommer att förbättra karriärutsikterna för unga doktorander inom både den offentliga och den privata sektorn. |
Huvudverksamheten ska vara att ge forskare i början av sin yrkesbana högkvalitativ och innovativ utbildning på eftergymnasial nivå genom tvärvetenskapliga projekt eller doktorandprogram som omfattar universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper från olika länder. Detta kommer att förbättra karriärutsikterna för unga doktorander inom både den offentliga och den privata sektorn. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt en jämn könsfördelning bland deltagarna. |
Ändringsförslag 62 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 3 – punkt 3.3 – led d – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Målet är att, genom att fungera som hävstång för ytterligare finansiering, öka Marie Curie-åtgärdernas numeriska och strukturella effekt och att främja spetskompetens på nationell nivå i forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling. |
Målet är att, genom att fungera som hävstång för ytterligare finansiering, öka Marie Curie-åtgärdernas numeriska och strukturella effekt och att främja spetskompetens på nationell nivå i forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt jämställdhet och strukturförändring. |
Ändringsförslag 63 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 3 – punkt 3.3 – led d – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Huvudverksamheten ska vara att, med hjälp av en mekanism för samfinansiering, uppmuntra regionala, nationella och internationella organisationer att skapa nya program och att öppna befintliga sådana för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. Detta kommer att öka kvaliteten på forskarutbildningen i Europa i alla skeden av karriären, även på doktorandnivå, främja en obegränsad omsättning av forskare och vetenskaplig kunskap i Europa, främja attraktiva forskningskarriärer genom att erbjuda öppen rekrytering och lockande arbetsförhållanden och kommer att stödja samarbete inom forskning och innovation mellan universitet, forskningsinstitutioner och företag samt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer. |
Huvudverksamheten ska vara att, med hjälp av en mekanism för samfinansiering, uppmuntra regionala, nationella och internationella organisationer att skapa nya program och att öppna befintliga sådana för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. Detta kommer att öka kvaliteten på forskarutbildningen i Europa i alla skeden av karriären, även på doktorandnivå, främja en obegränsad omsättning av forskare och vetenskaplig kunskap i Europa, främja attraktiva forskningskarriärer genom att erbjuda öppen rekrytering och lockande arbetsförhållanden och kommer att stödja samarbete inom forskning och innovation mellan universitet, forskningsinstitutioner och företag samt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt en jämn könsfördelning bland deltagarna. |
Ändringsförslag 64 Förslag till förordning Bilaga I – del I – punkt 3 – punkt 3.3 – led e – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Målen är att övervaka framstegen, upptäcka brister i Marie Curie-åtgärderna och att öka deras inverkan. I detta sammanhang ska indikatorer utvecklas och uppgifter om forskares rörlighet, färdigheter och karriärer analyseras, samtidigt som man ska eftersträva synergier och nära samordning med de politiska stödåtgärderna avseende forskare och deras arbetsgivare och finansiärer som bedrivs inom de särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Verksamheten ska också syfta till att öka medvetenheten om forskarkarriärens betydelse och attraktionskraft och till spridning av forsknings- och innovationsresultat till följd av arbete som fått stöd genom Marie Curie-åtgärder. |
Målen är att övervaka framstegen, upptäcka brister i Marie Curie-åtgärderna och att öka deras inverkan. I detta sammanhang ska könsuppdelade indikatorer utvecklas och uppgifter om forskares rörlighet, färdigheter och karriärer såväl som jämställdhet analyseras, samtidigt som man ska eftersträva synergier och nära samordning med de politiska stödåtgärderna avseende forskare och deras arbetsgivare och finansiärer som bedrivs inom det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Verksamheten ska också syfta till att öka medvetenheten om forskarkarriärens betydelse och attraktionskraft och till spridning av forsknings- och innovationsresultat till följd av arbete som fått stöd genom Marie Curie-åtgärder. |
Ändringsförslag 65 Förslag till förordning Bilaga I – avsnitt 2 – led 1 – stycke 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Strategin ska omfatta både verksamhet som utgår ifrån en viss dagordning och mer öppna områden för att främja innovativa projekt och banbrytande lösningar. Tonvikten ska ligga på FoU, storskaliga pilotprojekt och demonstrationsverksamheter, provningsanläggningar och levande laboratorier, prototypframställning och produktvalidering inom pilotverksamheter. Verksamheterna ska utformas för att förbättra industrins konkurrenskraft genom att stimulera näringslivet, särskilt små och medelstora företag, till att investera mer i forskning och innovation. |
Strategin ska integrera köns- och jämställdhetsanalys inom ingenjörsteknisk innovation. Hänsyn till jämställdhets- och könsanalyser kan leda till nya produkter, processer, infrastruktur eller tjänster. Det kommer att leda till former som främjar människornas välbefinnande, inklusive jämställdhet, och till att nya marknader och affärsmöjligheter identifieras, genom att det utvecklas tekniker som tillgodoser behoven hos mångsidigt sammansatta och olikartade användargrupper. Om man inte ser potentiella skillnader mellan könen så kan det leda till att man går miste om affärsmöjligheter, i och med att vissa grupper av människor lämnas utanför eller inte beaktas i tillräcklig utsträckning. Om kvinnor och män behandlas som en enda enhetlig grupp innebär det att man bortser från skillnaderna mellan kvinnor och män. Om skillnaderna mellan kvinnor och män överdrivs kan följden bli att ingenjörer förbiser viktiga drag som både kvinnor och män har gemensamt och om produktdesignen blir alltför likriktad kan resultatet bli impopulära produkter. |
Ändringsförslag 66 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 1 – punkt 1.1 – punkt 1.1.2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
IKT ligger till grund för innovation och konkurrenskraft inom många olika privata och offentliga marknader och sektorer, och möjliggör vetenskapliga framsteg inom alla ämnesområden. Under det kommande årtiondet kommer de omvälvande effekterna av digital teknik, IKT-komponenter, -infrastrukturer och -tjänster att bli alltmer synliga på alla områden. Resurser för databehandling, kommunikation och datalagring i obegränsad omfattning kommer att bli tillgängliga för alla människor på jorden. Väldiga mängder information och data kommer att genereras av sensorer, maskiner och informationsförstärkta produkter, vilket kommer att göra åtgärder på distans till en vardagsföreteelse, möjliggöra global utveckling av affärsprocesser och hållbara produktionsanläggningar och medföra en lång rad tjänster och tillämpningar. Många viktiga kommersiella och offentliga tjänster och alla centrala processer för kunskapsproduktion inom vetenskap, utbildning, näringsliv och den offentliga sektorn kommer att tillhandahållas genom IKT. IKT kommer att tillhandahålla den kritiska infrastrukturen för produktion och affärsprocesser, kommunikation och transaktioner. IKT kommer också att vara oumbärlig inför viktiga samhällsutmaningar, samt samhällsprocesser som gemenskapsbildande, konsumentbeteende och offentliga styrelseformer, till exempel genom sociala medier. |
IKT ligger till grund för innovation och konkurrenskraft inom många olika privata och offentliga marknader och sektorer, och möjliggör vetenskapliga framsteg inom alla ämnesområden. Under det kommande årtiondet kommer de omvälvande effekterna av digital teknik, IKT-komponenter, -infrastrukturer och -tjänster att bli alltmer synliga på alla områden. Resurser för databehandling, kommunikation och datalagring i obegränsad omfattning kommer att bli tillgängliga för alla människor på jorden. Väldiga mängder information och data kommer att genereras av sensorer, maskiner och informationsförstärkta produkter, vilket kommer att göra åtgärder på distans till en vardagsföreteelse, möjliggöra global utveckling av affärsprocesser och hållbara produktionsanläggningar och medföra en lång rad tjänster och tillämpningar. Många viktiga kommersiella och offentliga tjänster och alla centrala processer för kunskapsproduktion inom vetenskap, utbildning, näringsliv och den offentliga sektorn kommer att tillhandahållas genom IKT. IKT kommer att tillhandahålla den kritiska infrastrukturen för produktion och affärsprocesser, kommunikation och transaktioner. IKT kommer också att vara oumbärlig inför viktiga samhällsutmaningar, samt samhällsprocesser som gemenskapsbildande, konsumentbeteende och offentliga styrelseformer samt jämställdhet, till exempel genom sociala medier. |
Ändringsförslag 67 Förslag till förordning Bilaga I – del II – punkt 3 – punkt 3.3 – led da (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(da) Det behövs fler kvinnor inom den vetenskapliga sektorn, men om forskningen bedrivs vid institutioner (såsom universitet) måste den vara öppen för kommersialisering av kunskaper, snarare än för direkt vidareutveckling av kunskaper. Det handlar alltså om marknadsinriktade projekt som tar fasta på marknadens möjligheter och som i praktiken kan kommersialiseras. Sådant bör om möjligt aktivt uppmuntras eftersom det kommer att ge välbehövlig stimulans till Europas ekonomiska konkurrenskraft. |
Ändringsförslag 68 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1 – punkt 1.1 – stycke 7a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Inom hälsa och välbefinnande råder märkbara skillnader mellan könen och de måste åtgärdas i vederbörlig ordning. Befolkningsutvecklingen har en tydlig jämställdhetsdimension, framför allt den stigande genomsnittsåldern, där flertalet äldre personer och de flesta anhörigvårdare är kvinnor. Det finns också andra aspekter av befolkningsutvecklingen, såsom förändrade livsstilar, nya familjestrukturer och låga födelsetal, där det krävs en jämställdhetsanalys. |
Ändringsförslag 69 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1 – punkt 1.3 – stycke 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Alla dessa verksamheter ska genomföras på ett sådant sätt att de ger stöd under hela forsknings- och innovationscykeln samt stärker konkurrenskraften för europabaserad industri och utvecklingen av nya marknadsmöjligheter. |
Alla dessa verksamheter ska genomföras på ett sådant sätt att de ger stöd under hela forsknings- och innovationscykeln samt stärker konkurrenskraften för europabaserad industri och utvecklingen av nya marknadsmöjligheter. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt ett brett upplagt samarbete mellan offentliga myndigheter, forskning, det civila samhället och näringslivet. |
Ändringsförslag 70 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 1 – punkt 1.3 – stycke 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
De särskilda verksamheterna ska omfatta förståelse av de faktorer som är avgörande för hälsan (inbegripet miljö- och klimatrelaterade faktorer), ökat främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, förståelse av sjukdomar och förbättrad diagnostik, utveckling av effektiva undersökningsprogram och förbättrad bedömning av mottaglighet för sjukdomar, förbättrad övervakning och beredskap, utveckling av bättre förebyggande vacciner, användning av medicinska datormodeller (in silico) för förbättrad sjukdomskontroll och prognostisering, sjukdomsbehandling, överföring av kunskap till klinisk praxis och anpassningsbara innovationsinsatser, förbättrad användning av hälsodata, aktivt åldrande, självständigt boende och stöd i hemmet, individuellt självbestämmande för hantering av den egna hälsan, främjande av integrerad vård, förbättrade vetenskapliga verktyg och metoder till stöd för beslutsfattande och regleringsbehov, och optimerad effektivitet och ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvårdssystemen samt minskade ojämlikheter genom evidensbaserat beslutsfattande och spridning av bästa praxis, och innovativ teknik och innovativa metoder. |
De särskilda verksamheterna ska omfatta förståelse av de faktorer som är avgörande för hälsan (inbegripet miljö- och klimatrelaterade faktorer), ökat främjande av hälsa och förebyggande av sjukdomar, förståelse av sjukdomar och förbättrad diagnostik, utveckling av effektiva undersökningsprogram och förbättrad bedömning av mottaglighet för sjukdomar, förbättrad övervakning och beredskap, utveckling av bättre förebyggande vacciner, användning av medicinska datormodeller (in silico) för förbättrad sjukdomskontroll och prognostisering, sjukdomsbehandling, överföring av kunskap till klinisk praxis och anpassningsbara innovationsinsatser, förbättrad användning av hälsodata, aktivt åldrande, självständigt boende och stöd i hemmet, individuellt självbestämmande för hantering av den egna hälsan, främjande av integrerad vård, förbättrade vetenskapliga verktyg och metoder till stöd för beslutsfattande och regleringsbehov, och optimerad effektivitet och ändamålsenlighet inom hälso- och sjukvårdssystemen samt minskade ojämlikheter genom evidensbaserat beslutsfattande och spridning av bästa praxis, och innovativ teknik och innovativa metoder. En jämställdhetsaspekt bör integreras i de verksamheter som beskrivs ovan och föregås av en jämställdhetsanalys. |
Ändringsförslag 71 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 4 – punkt 4.3 – led b – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Fokus för verksamheten ska vara att minska trafikstockningarna, förbättra tillgängligheten och tillgodose användarnas behov genom att främja integrerad transport och logistik från dörr till dörr, främja intermodalitet och spridningen av smarta lösningar för planering och förvaltning, och att radikalt minska förekomsten av olyckor och konsekvenserna av hot mot säkerheten. |
Fokus för verksamheten ska vara att minska trafikstockningarna, förbättra tillgängligheten och tillgodose användarnas behov genom att främja integrerad transport och logistik från dörr till dörr, främja intermodalitet och spridningen av smarta lösningar för planering och förvaltning, och att radikalt minska förekomsten av olyckor och konsekvenserna av hot mot säkerheten. Forskningen bör beakta de socioekonomiska skillnaderna och skillnaderna mellan könen i fråga om resmönster. En jämställdhetsaspekt bör integreras i de verksamheter som beskrivs ovan och föregås av en jämställdhetsanalys. |
Ändringsförslag 72 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5 – punkt 5.1 – stycke 6a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Klimatförändringarna och deras konsekvenser är ingalunda könsneutrala. På grund av könsrollerna påverkar inte kvinnor miljön på samma sätt som män, och deras tillgång till resurser och möjligheter att hantera situationen och anpassa sig inskränks påtagligt på grund av diskriminering i form av inkomster, tillgång till resurser, politisk makt, utbildning och hushållsansvar. Kvinnor och män har ofta olika livsstilar, beteenden och konsumtionsvanor och de lämnar olika ekologiska fotavtryck efter sig. Klimatförändringarna påverkar män och kvinnor överallt i världen. FN:s mellanstatliga klimatpanel har kommit fram till att klimatförändringarnas konsekvenser kommer att fördela sig olika bland olika regioner, generationer, åldersgrupper, inkomstgrupper, yrken och kön. |
Ändringsförslag 73 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5 – punkt 5.3 – led a – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Målet är att utveckla och utvärdera innovativa, kostnadseffektiva och hållbara anpassningsåtgärder och dämpande åtgärder med inriktning både på koldioxid och andra växthusgaser än koldioxid, och framhålla både tekniska och icke-tekniska miljövänliga lösningar, genom utarbetande av underlag för välgrundade, tidiga och effektiva åtgärder och nätverk av erforderlig kompetens. Verksamheten ska inriktas på bättre kunskaper om klimatförändringen och tillhandahållande av tillförlitliga klimatprognoser, bedömning av effekter, sårbarheter och utveckling av innovativa kostnadseffektiva åtgärder för anpassning och riskförebyggande, stöd till politik för begränsning. |
Målet är att utveckla och utvärdera innovativa, kostnadseffektiva och hållbara anpassningsåtgärder och dämpande åtgärder med inriktning både på koldioxid och andra växthusgaser än koldioxid, och framhålla både tekniska och icke-tekniska miljövänliga lösningar, genom utarbetande av underlag för välgrundade, tidiga och effektiva åtgärder och nätverk av erforderlig kompetens. Verksamheten ska inriktas på bättre kunskaper om klimatförändringen och tillhandahållande av tillförlitliga klimatprognoser, bedömning av effekter, sårbarheter och utveckling av innovativa kostnadseffektiva åtgärder för anpassning och riskförebyggande, stöd till politik för begränsning. Forskningen ska ta hänsyn till genusfrågor och jämställdhet vid anpassningen av politiken. |
Ändringsförslag 74 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 5 – punkt 5.3 – led a – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Målet är att utveckla och utvärdera innovativa, kostnadseffektiva och hållbara anpassningsåtgärder och dämpande åtgärder med inriktning både på koldioxid och andra växthusgaser än koldioxid, och framhålla både tekniska och icke-tekniska miljövänliga lösningar, genom utarbetande av underlag för välgrundade, tidiga och effektiva åtgärder och nätverk av erforderlig kompetens. Verksamheten ska inriktas på bättre kunskaper om klimatförändringen och tillhandahållande av tillförlitliga klimatprognoser, bedömning av effekter, sårbarheter och utveckling av innovativa kostnadseffektiva åtgärder för anpassning och riskförebyggande, stöd till politik för begränsning. |
Målet är att utveckla och utvärdera innovativa, kostnadseffektiva och hållbara anpassningsåtgärder och dämpande åtgärder med inriktning både på koldioxid och andra växthusgaser än koldioxid, och framhålla både tekniska och icke-tekniska miljövänliga lösningar, genom utarbetande av underlag för välgrundade, tidiga och effektiva åtgärder och nätverk av erforderlig kompetens. Verksamheten ska inriktas på bättre kunskaper om klimatförändringen och tillhandahållande av tillförlitliga klimatprognoser, bedömning av effekter, sårbarheter och utveckling av innovativa kostnadseffektiva åtgärder för anpassning och riskförebyggande, stöd till politik för begränsning. En jämställdhetsaspekt bör integreras i de verksamheter som beskrivs ovan och föregås av en jämställdhetsanalys. |
Ändringsförslag 75 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
6. Inkluderande, innovativa och trygga samhällen |
6. Jämlika, inkluderande, innovativa och trygga samhällen |
Ändringsförslag 76 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.3 – punkt 6.3.1 – stycke 2 – led da (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(da) främja jämställdhet i hela Europa, |
Ändringsförslag 77 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.3 – punkt 6.3.2 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Syftet är att främja utvecklingen av innovativa samhällen och strategier i Europa genom deltagande av medborgare, företag och användare inom forskning och innovation och främjande av samordnad forskning och innovationspolitik inom ramen för globaliseringen. Särskilt stöd kommer att avsättas för utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och utvecklingen av ramvillkor för innovation. |
Syftet är att främja utvecklingen av innovativa samhällen och strategier i Europa genom deltagande av medborgare, det civila samhället, företag och användare inom forskning och innovation och främjande av samordnad forskning och innovationspolitik inom ramen för globaliseringen. Särskilt stöd kommer att avsättas för utvecklingen av det europeiska forskningsområdet och utvecklingen av ramvillkor för innovation. |
Ändringsförslag 78 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.3 – punkt 6.3.2 – stycke 2 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) garantera samhällets engagemang i forskning och innovation, |
(c) garantera samhällets engagemang och deltagande i forskning och innovation, |
Ändringsförslag 79 Förslag till förordning Bilaga I – del III – punkt 6.3 – punkt 6.3.2 – stycke 2 – led da (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(da) främja jämställdhet i hela Europa och i all forsknings- och innovationsverksamhet som finansieras inom ramen för Horisont 2020, |
Ändringsförslag 80 Förslag till förordning Bilaga I – del V – punkt 3 – led b – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
EIT:s strategi och verksamhet ska drivas av en fokusering på samhällsutmaningar som är av yttersta vikt för framtiden, t.ex. klimatförändringar och hållbar energi. Genom att ta itu med centrala samhällsutmaningar på ett övergripande sätt kommer EIT att främja tvärvetenskapliga och mångvetenskapliga metoder och bidra till att fokusera den forskning som bedrivs av de partner som ingår i KI-grupperna. |
EIT:s strategi och verksamhet ska drivas av en fokusering på samhällsutmaningar som är av yttersta vikt för framtiden, t.ex. klimatförändringar, med tanke på deras jämställdhetsaspekt, och hållbar energi. Genom att ta itu med centrala samhällsutmaningar på ett övergripande sätt kommer EIT att främja tvärvetenskapliga och mångvetenskapliga metoder och bidra till att fokusera den forskning som bedrivs av de partner som ingår i KI-grupperna. |
Ändringsförslag 81 Förslag till förordning Bilaga I – del V – punkt 3 – led c – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Utveckling av begåvade, kompetenta och entreprenörsinriktade människor med hjälp av utbildning |
(c) Utveckling av begåvade, kompetenta och entreprenörsinriktade människor, både kvinnor och män, med hjälp av utbildning |
Ändringsförslag 82 Förslag till förordning Bilaga I – del V – punkt 3 – led c – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
EIT ska fullt ut integrera utbildning i alla stadier av karriären och utveckla nya och innovativa kursplaner för att återspegla behovet av nya profiler till följd av komplexa samhällsutmaningar och ekonomiska utmaningar. I det sammanhanget kommer EIT att spela en viktig roll för att uppmuntra erkännande av nya examina och utbildningsbevis i medlemsstaterna. |
EIT ska fullt ut integrera utbildning i alla stadier av karriären och utveckla nya och innovativa kursplaner för att återspegla behovet av nya profiler till följd av komplexa samhällsutmaningar och ekonomiska utmaningar. En jämställdhetsaspekt ska integreras i behovsanalysen för nya profiler. Därför kommer EIT att få axla ett tyngre ansvar än något annat av instrumenten inom Horisont 2020 och systematiskt inrikta sig på unga kvinnliga talanger, för att få slut på slöseriet av de talanger som finns inom det europeiska forskningsområdet. På samma sätt ska EIT utforma utbildning och yrkesutbildning på ett sätt som vittnar om medvetenhet om jämställdhetsperspektivet, eftersom förnyelsen av morgondagens forskning och företagarverksamhet kommer att ta sin början inom utbildningen och genom yrkesutbildningen. Slutligen ska EIT integrera jämställdhetsaspekten i nya kursplaner för att trygga utbildningens och yrkesutbildningens ändamålsenlighet och goda kvalitet, liksom deras innovativa dimension. I det sammanhanget kommer EIT att spela en viktig roll för att uppmuntra erkännande av nya examina och utbildningsbevis i medlemsstaterna. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.12.2011 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
FEMM 13.12.2011 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Antigoni Papadopoulou 20.12.2011 |
||||
|
Behandling i utskott |
20.6.2012 |
|
|
|
|
|
Antagande |
19.9.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
23 4 3 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Regina Bastos, Andrea Češková, Marije Cornelissen, Edite Estrela, Iratxe García Pérez, Zita Gurmai, Mikael Gustafsson, Mary Honeyball, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Nicole Kiil-Nielsen, Silvana Koch-Mehrin, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Astrid Lulling, Barbara Matera, Krisztina Morvai, Norica Nicolai, Joanna Senyszyn, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Britta Thomsen, Marina Yannakoudakis, Anna Záborská, Inês Cristina Zuber |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Silvia Costa, Mariya Gabriel, Ana Miranda, Doris Pack, Antigoni Papadopoulou, Licia Ronzulli, Angelika Werthmann |
||||
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) |
||||
|
Referensnummer |
COM(2011)0809 – C7-0466/2011 – 2011/0401(COD) |
||||
|
Framläggande för parlamentet |
30.11.2011 |
|
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 13.12.2011 |
|
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
AFET 15.3.2012 |
DEVE 10.5.2012 |
BUDG 13.12.2011 |
EMPL 13.12.2011 |
|
|
|
ENVI 13.12.2011 |
TRAN 13.12.2011 |
REGI 13.12.2011 |
AGRI 13.12.2011 |
|
|
|
PECH 13.12.2011 |
CULT 13.12.2011 |
JURI 13.12.2011 |
FEMM 13.12.2011 |
|
|
Inget yttrande avges Beslut |
EMPL 19.1.2012 |
|
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Teresa Riera Madurell 17.1.2012 |
|
|
|
|
|
Behandling i utskott |
23.1.2012 |
18.6.2012 |
17.9.2012 |
8.10.2012 |
|
|
Antagande |
28.11.2012 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
55 0 1 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Amelia Andersdotter, Josefa Andrés Barea, Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Ivo Belet, Jan Březina, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Dimitrios Droutsas, Christian Ehler, Vicky Ford, Gaston Franco, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, Edit Herczog, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Philippe Lamberts, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Marisa Matias, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Jens Rohde, Paul Rübig, Salvador Sedó i Alabart, Konrad Szymański, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Catherine Trautmann, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Yves Cochet, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Seán Kelly, Zofija Mazej Kukovič, Vladimír Remek, Frédérique Ries, Peter Skinner, Silvia-Adriana Ţicău |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Cristian Silviu Buşoi, Alexandra Thein |
||||
|
Ingivande |
20.12.2012 |
||||