Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till ökad konkurrensförmåga, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera utbildning och rörlighet.

(1) Unionen har som mål att stärka sin vetenskapliga och tekniska grund genom att skapa ett europeiskt forskningsområde där forskare, vetenskapliga rön och teknik cirkulerar fritt, och att uppmuntra unionen till att bli ett kunskapssamhälle och en världsledande, hållbar, konkurrenskraftig och motståndskraftig ekonomi, även inom näringslivet. För att uppnå dessa mål bör unionen genomföra verksamhet för forskning och innovation, teknisk utveckling och demonstration, främja internationellt samarbete, sprida och optimera resultat och stimulera utbildning och rörlighet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ i Europa 2020‑strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa. För att Europa 2020‑målen för forskning och innovation ska kunna uppnås har dessutom sammanhållningspolitiken en nyckelroll genom kapacitetsuppbyggnad och för tillhandahållande av en spetsforskningsstege.

(3) Unionen har åtagit sig att följa Europa 2020-strategin, som fastställer målen smart och hållbar tillväxt för alla och belyser betydelsen av forskning och innovation som viktiga drivkrafter för socialt och ekonomiskt välstånd och miljöhållbarhet, och att öka de offentliga utgifterna för forskning och utveckling, i syfte att locka privata investeringar på upp till två tredjedelar av de sammanlagda investeringarna, så att det sammanlagda beloppet utgör 3 % av bruttonationalprodukten (BNP) senast 2020, samtidigt som en indikator för innovationsintensiteten utvecklas. EU‑budgeten bör avspegla detta ambitiösa mål genom att radikalt skifta tyngdpunkt mot finansiering av framtidsorienterade investeringar, såsom forskning, utveckling och innovation och detta bör tydligt framgå genom en betydande ökning av medlen till unionens forskning, utveckling och innovation jämfört med finansieringsnivån 2013. I detta sammanhang fastställer flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen en strategisk och integrerad taktik för forskning och innovation, där de ramar och mål fastslås som unionens framtida finansiering för forskning och innovation bör bidra till. Forskning och innovation är också viktiga faktorer för andra flaggskeppsinitiativ och politiska mål i Europa 2020-strategin, särskilt Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid, Klimat- och energipolitik och En digital agenda för Europa.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4) Vid mötet den 4 februari 2011 ställde sig Europeiska rådet bakom tanken med ett gemensamt strategiskt ramverk för unionens finansiering av forskning och innovation i syfte att effektivisera finansieringen av forskning och innovation på nationell nivå och unionsnivå, och uppmanade unionen att snabbt ta itu med kvarstående hinder för att locka till sig talang och investeringar för att det europeiska forskningsområdet ska kunna fullbordas senast 2014 och en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovation ska kunna skapas.

(4) Vid mötet den 4 februari 2011 ställde sig Europeiska rådet bakom tanken med ett gemensamt strategiskt ramverk för unionens finansiering av forskning och innovation i syfte att effektivisera finansieringen av forskning och innovation på nationell nivå och unionsnivå, och uppmanade unionen att snabbt ta itu med kvarstående hinder för att locka till sig talang och investeringar för att det europeiska forskningsområdet ska kunna fullbordas senast 2014 och en verklig inre marknad för kunskap, forskning och innovation ska kunna skapas. Detta kräver en avsevärd ökning av budgeten för de kommande sju åren för att förstärka EU:s innovationskapacitet samtidigt som man attraherar ordentligt med finansiering från den privata sektorn för sin verksamhet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5) Europaparlamentet har efterlyst en radikal förenkling av finansieringen av unionens forskning och innovation (resolution av den 11 november 2010), belyst Innovationsunionens betydelse för omvandlingen av Europa inför situationen i världen efter krisen (resolution av den 12 maj 2011), riktat uppmärksamheten på viktiga erfarenheter av den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (resolution av den 8 juni 2011) och har gett sitt stöd till tanken på ett gemensamt strategiskt ramverk för finansiering av forskning och innovation (resolution av den 7 september 2011).

(5) Europaparlamentet har efterlyst en radikal förenkling av finansieringen av unionens forskning och innovation (resolution av den 11 november 2010), belyst Innovationsunionens betydelse för omvandlingen av Europa inför situationen i världen efter krisen (resolution av den 12 maj 2011), riktat uppmärksamheten på viktiga erfarenheter av den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (resolution av den 8 juni 2011) och har gett sitt stöd till tanken på ett gemensamt strategiskt ramverk för finansiering av forskning och innovation och krävt att budgeten för EU:s forsknings- och innovationsprogram under nästa finansieringsperiod ska fördubblas från 2014 (resolution av den 7 september 2011).

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10) I meddelandet En budget för Europa 2020 föreslog kommissionen att inom en enda gemensam strategisk ram för forskning och innovation ta itu med de områden som under perioden 2007–2013 omfattas av sjunde ramprogrammet, innovationsdelen av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), i syfte att bidra till Europa 2020-strategins mål att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av BNP senast 2020. I det meddelandet åtog sig kommissionen även att integrera klimatförändringar i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till klimatrelaterade mål. Klimatåtgärder och resurseffektivitet är mål för att uppnå en hållbar utveckling som ömsesidigt förstärker varandra. De särskilda målen för dem båda bör kompletteras genom de andra särskilda målen för Horisont 2020. Till följd av detta förväntas att minst 60 % av den totala budgeten för Horisont 2020 bör avse hållbar utveckling. Det förväntas också att klimatrelaterade utgifter bör överstiga 35 % av budgeten, inbegripet ömsesidigt förenliga åtgärder för att förbättra resurseffektiviteten. Kommissionen bör tillhandahålla information om omfattningen och resultaten av stödet till klimatförändringsmålen. Klimatrelaterade utgifter inom Horisont 2020 bör kunna spåras i enlighet med metoden som avses i det meddelandet.

(10) I meddelandet En budget för Europa 2020 föreslog kommissionen att inom en enda gemensam strategisk ram för forskning och innovation ta itu med de områden som under perioden 2007–2013 omfattas av sjunde ramprogrammet, innovationsdelen av ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation samt Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), i syfte att bidra till Europa 2020-strategins mål att öka utgifterna för forskning och utveckling till 3 % av BNP senast 2020. I det meddelandet åtog sig kommissionen även att integrera klimatförändringar i unionens utgiftsprogram och att avsätta minst 20 % av unionens budget till klimatrelaterade mål. Klimatåtgärder och resurseffektivitet är mål för att uppnå en hållbar utveckling som ömsesidigt förstärker varandra. De särskilda målen för dem båda bör kompletteras genom de andra särskilda målen för Horisont 2020.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(10a) I vitboken Färdplan för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem1 anser kommissionen att politiken för forskning och innovation på transportområdet i allt större utsträckning och på ett enhetligt sätt bör främja utvecklingen av sådan viktig teknik som behövs för att omvandla unionens transportsystem till ett modernt, effektivt, hållbart och användarvänligt system. Vitboken fastställer att utsläppen av växthusgaser fram till 2050 ska minskas med 60 % jämfört med nivåerna för 1990.

_________________

1 COM(2011)0144.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhällsutmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Horisont 2020 bör stödja alla stadier i innovationskedjan, särskilt verksamhet som ligger närmare marknaden, inklusive innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation, och syftar till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget.

(11) Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation i Europeiska unionen (nedan kallat Horisont 2020) – är inriktat på tre prioriteringar, nämligen att utveckla vetenskaplig spetskompetens i syfte att stärka unionens globala ställning på området, främja industriellt ledarskap till stöd för företag, inbegripet små och medelstora företag och innovation, och att ta itu med samhälleliga utmaningar, i syfte att direkt bemöta de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin genom stöd till verksamhet som omfattar hela spektrumet från forskning till marknad. Samtidigt som unionens mervärde huvudsakligen finns i stöd till transnationellt forskningssamarbete före det konkurrensutsatta stadiet, som i Horisont 2020 åtminstone bör uppgå till nivåerna för det sjunde ramprogrammet, är det också nödvändigt att fästa särskild vikt vid finansiering av innovation inom Horisont 2020. Horisont 2020 syftar också till att uppfylla forskningsbehoven inom en lång rad av unionens strategiska områden, genom att lägga tonvikten på bredast möjliga användning och spridning av kunskap som härrör från de verksamheter som fått stöd och fram till det kommersiella utnyttjandet av den. Därför bör Horisont 2020 säkerställa alla stadier i forsknings- och innovationskedjan, inklusive grundforskning, tillämpad forskning, kunskapsöverföring, innovativa finansieringsinstrument samt icke-teknisk och social innovation. Horisont 2020 bör tillämpa en glidande skala, som innebär att ju närmare marknaden den verksamhet som har fått stöd ligger, desto mindre andel bör finansieras av Horisont 2020 och desto större andel bör locka finansiering från andra källor, till exempel strukturfonderna, nationellt/regionalt stöd och privata sektorn. Prioriteringarna i Horisont 2020 bör också stödjas genom ett program för forskning och utbildning på det kärntekniska området inom ramen för Euratomfördraget.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12a) Det bör betonas att alla åtgärder inom ramen för Horisont 2020 bör vara öppna för nya deltagare för att möjliggöra ett brett partnersamarbete inom hela EU och uppbyggandet av det europeiska forskningsområdet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(13) I samband med kunskapstriangeln forskning, utbildning och innovation bör kunskaps- och innovationsgrupperna inom ramen för Europeiska institutet för innovation och teknik avsevärt bidra till målen för Horisont 2020, inbegripet samhällsutmaningar, särskilt genom att integrera forskning, utbildning och innovation. För att garantera komplementaritet inom Horisont 2020 och lämplig användning av medel bör finansiella bidrag till Europeiska institutet för innovation och teknik ske genom två tilldelningar, där den andra är föremål för översyn.

(13) I samband med kunskapstriangeln forskning, utbildning och innovation bör kunskaps- och innovationsgrupperna inom ramen för Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) avsevärt bidra till målen för Horisont 2020, inbegripet samhälleliga utmaningar, särskilt genom att integrera forskning, utbildning och innovation. EIT är det viktigaste instrument inom Horisont 2020 som har en stark tonvikt på utbildningsaspekten i kunskapstriangeln och som syftar till att den ”europeiska paradoxen” ska bemästras genom utbildning i entreprenörskap, vilket kommer att leda till att det bildas innovativa, kunskapsbaserade nyetablerade företag och avknoppningsföretag.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag och vara öppet för nya deltagare, då det sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till en minskning av antalet finansiella fel.

(15) Förenkling är ett centralt mål för Horisont 2020, som fullt ut bör återspeglas i dess utformning, regler, ekonomiska förvaltning och genomförande. Horisont 2020 bör syfta till att locka ett högt deltagande bland universitet, forskningscentrum, industrin och små och medelstora företag vars deltagande i forskningsprogram ännu är för lågt trots befintliga åtgärder, och vara öppet för nya deltagare, särskilt från det civila samhället. Detta program sammanför allt stöd till forskning och innovation i ett gemensamt strategiskt ramverk, inbegripet en förenklad uppsättning stödformer, och tillämpar regler för deltagande tillsammans med principer som gäller för alla åtgärder inom programmet. Enklare bidragsregler bör minska de administrativa kostnaderna för deltagande och kommer att bidra till förebyggande och minskning av antalet finansiella fel.

Om ytterligare externalisering av unionens forskning- och innovationsfinansiering ska ske (såsom gemensamma teknikinitiativ, offentlig‑privata partnerskap eller genomförandeorgan för forskning), bör externaliseringensmetoden och dess omfattning fastställas i enlighet med resultaten av en oberoende konsekvensbedömning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(15a) För att säkerställa en lämplig balans mellan konsensusbaserad och mer banbrytande forskning, utveckling och innovation bör användningen av öppna ansökningsomgångar enligt bottom‑up‑principen främjas för att innovativa projekt ska kunna genomföras snabbt. Dessutom bör rätt balans uppnås inom samhälleliga utmaningar och möjliggörande teknik och industriteknik mellan mindre och större projekt, med beaktande av den särskilda branschstrukturen, typen av verksamhet, tekniken och forskningslandskapet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(16) Ramprogrammet fastställer, i enlighet med artikel 182.1 i EUF-fördraget, det högsta totalbeloppet och de närmare villkoren för unionens finansiella deltagande i ramprogrammet samt de planerade verksamheternas andelar.

(16) Ramprogrammet fastställer, i enlighet med artikel 182.1 i EUF-fördraget, det högsta totalbeloppet och de närmare villkoren för unionens finansiella deltagande i ramprogrammet samt andelarna för varje verksamhet som avses i artikel 180 i fördraget.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(17a) För att Europaparlamentet ska kunna utöva sin politiska kontroll och säkerställa insyn och ansvarsskyldighet i enlighet med fördragen bör kommissionen vederbörligen och regelbundet informera Europaparlamentet om alla relevanta aspekter av genomförandet av Horisont 2020, inklusive förberedandet och utarbetandet av arbetsprogrammen, verkställandet och eventuella behov av att anpassa fördelningen av budgeten, och om utvecklingen av resultatindikatorer med avseende på de mål som eftersträvas och de förväntade resultaten.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(18) Det är lämpligt att säkerställa ett korrekt slutförande av Horisont 2020 och de program som föregått detta, särskilt när det gäller fortsättningen av fleråriga arrangemang för förvaltningen av dem, exempelvis finansieringen av tekniskt och administrativt stöd.

(18) Det är lämpligt att säkerställa ett korrekt slutförande av Horisont 2020 och de program som föregått detta, särskilt när det gäller fortsättningen av fleråriga arrangemang för förvaltningen av dem, exempelvis finansieringen av strikt nödvändigt tekniskt och administrativt stöd.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(19) Genomförandet av Horisont 2020 kan ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, deltagande av unionen i program som genomförs av flera medlemsstater eller bildande av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 184, 185 och 187 i EUF-fördraget.

(19) Genomförandet av Horisont 2020 kan – under särskilda förhållanden som medger insyn och från fall till fall – ge upphov till tilläggsprogram där endast vissa medlemsstater deltar, deltagande av unionen i program som genomförs av flera medlemsstater eller bildande av gemensamma företag eller andra arrangemang enligt artiklarna 184, 185 och 187 i EUF-fördraget. Dessa tilläggsprogram eller tilläggsarrangemang bör ha ett tydligt mervärde för unionen, baseras på genuina partnerskap, komplettera andra verksamheter inom ramen för Horisont 2020, ha visat att inga andra slags finansieringsmekanismer kan ge samma resultat och vara så inkluderande som möjligt när det gäller deltagande.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle och stärka allmänhetens förtroende för vetenskapen bör Horisont 2020 främja ett välinformerat engagemang bland medborgarna och det civila samhället i frågor rörande forskning och innovation genom att främja vetenskaplig utbildning, genom att göra vetenskapliga kunskaper mer tillgängliga, genom att planera för forskning och innovation på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och genom att underlätta deras deltagande i verksamheten inom Horisont 2020.

(20) I syfte att fördjupa förbindelserna mellan vetenskap och samhälle bör Horisont 2020

– främja ett aktivt deltagande och välinformerat engagemang bland medborgarna och det civila samhället i forsknings- och innovationsprocessen,

– säkerställa att vederbörlig hänsyn tas till jämställdhetsdimensionen,

– främja framstående vetenskaplig utbildning,

– öka tillgången till och återanvändningen av resultaten från offentligt finansierad forskning, särskilt vetenskapliga publikationer och uppgifter, med hjälp av en inrättad samlingsplats för forskningsresultat,

– överbrygga klyftan mellan den digitala världen och forskning och innovation,

– utveckla forskning och innovation och styrelseformer på ett ansvarsfullt sätt som uppfyller medborgarnas och det civila samhällets krav och förväntningar och stärka deras deltagande i fastställandet av forskningsprioriteringar för verksamheten inom Horisont 2020. Medborgarnas och det civila samhällets engagemang bör förenas med verksamhet som når ut till allmänheten, i syfte att frambringa och upprätthålla offentligt stöd till programmen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20a) Alla dokument som utfärdas av kommissionen med anknytning till Horisont 2020 bör på begäran tillhandahållas i tillgängliga format, såsom stor stil, punktskrift, lättläst text, uppläst text, video och elektroniskt format.

Motivering

Personer med funktionsnedsättning bör ha lika tillgång till informations- och kommunikationsåtgärder som rör Horisont 2020, bland annat uppgifter om projekt som fått stöd samt om resultaten, framför allt med tanke på att det handlar om offentligt stöd.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(20b) Inom ramen för Horisont 2020 är det angeläget att främja inte bara vetenskaplig mångfald, utan också språklig mångfald för akademiska publikationer och vetenskapliga tidskrifter, även inom ramen för samarbete med tredjeländer, och att respektera forskningsprocessens etiska principer, som bygger på oberoende och expertgranskning av publicerade rön.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21) Genomförandet av Horisont 2020 bör avspegla framväxande möjligheter och behov inom vetenskap och teknik, industri, politik och samhälle. Dagordningarna bör i sig fastställas i nära samarbete med intressenter från alla berörda sektorer, och tillräcklig flexibilitet bör finnas för ny utveckling. Extern rådgivning bör sökas kontinuerligt under Horisont 2020, och relevanta strukturer som till exempel europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap utnyttjas.

(21) Genomförandet av Horisont 2020 bör avspegla framväxande möjligheter och behov inom vetenskap och teknik, industri, politik och samhälle. Väl avvägd extern rådgivning bör därför sökas kontinuerligt under Horisont 2020. I synnerhet de sociala utmaningarnas gränsöverskridande och tvärvetenskapliga karaktär och behovet av övergripande kopplingar och beröringspunkter inom Horisont 2020 kräver att det inrättas strategiska vetenskapliga paneler. Synpunkter från relevanta strukturer som till exempel europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap bör beaktas där så är möjligt i processen för att fastställa forskningsbehov.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21a) För att garantera ett insynsvänligt och effektivt genomförande bör fleråriga preliminära färdplaner fastställas i början av programperioden för varje särskilt mål och övergripande tema, och en kort och öppen utarbetningsprocess för de årliga arbetsprogrammen bör eftersträvas. När kommissionen förbereder och utformar färdplanerna och arbetsprogrammen bör den involvera och informera Europaparlamentet och rådet i god tid på lämpligt sätt. Extern rådgivning bör sökas kontinuerligt under Horisont 2020, och relevanta strukturer som till exempel sektorsspecifika rådgivande grupper, den nyligen inrättade ledningsgruppen, europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap utnyttjas.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21b) För att kunna konkurrera globalt, effektivt ta itu med de stora samhälleliga utmaningarna och uppnå målen i Europa 2020-strategin måste EU fullt ut tillvarata sina mänskliga resurser. Horisont 2020 bör fungera som en katalysator och ett kraftfullt incitament för att slutföra det europeiska forskningsområdet genom att stödja gränsöverskridande verksamheter som drar till sig, behåller, utbildar och utvecklar forsknings- och innovationstalanger. För att uppnå detta mål och förbättra kunskapsöverföringen liksom antalet forskare och kvaliteten på dessa ska verksamheter som bygger upp humankapitalet, inklusive sådana som särskilt fokuserar på ungdomar och kvinnor, vara ett standardinslag i alla forsknings- och innovationsverksamheter som finansieras av unionen.

Motivering

I andra delar av världen lyckas man bättre än Europa med att dra till sig och behålla de bästa talangerna. Om Europa vill förbli konkurrenskraftigt på den globala arenan måste man förbättra sin dragningskraft. Därför måste de forsknings- och innovationsverksamheter som får finansiellt stöd från EU lägga särskild tonvikt på personalresurserna. I synnerhet måste Horisont 2020 fungera som ett incitament för slutförandet av det europeiska forskningsområdet och förbättra humankapitalet inom det europeiska forsknings- och innovationssystemet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(21c) I syfte att tillåta tillräcklig flexibilitet under programtiden för Horisont 2020 och för att bemöta nya behov och ny utveckling samt bedöma och eventuellt anpassa interaktionen och den övergripande dimensionen mellan och inom olika prioriteringar, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen, när det gäller översynen av beloppen för de specifika målen och prioriteringarna och överföringen av anslag mellan dem på grundval av halvtidsöversynen av Horisont 2020. Det är av särskilt betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

Motivering

Det är viktigt att det byggs in en viss flexibilitet i budgeten så att det finns tillräckligt med utrymme för att bemöta framtida behov och utveckling, bland annat för så kallade ”övergripande åtgärder”. Bäst sker detta genom en delegerad akt för att garantera demokratiskt ansvar och snabba beslutsprocesser.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt. Lämplig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, samtidigt som man beaktar att de till sin natur är frivilliga.

(22) Horisont 2020 bör bidra till att göra forskningsyrket i unionen mer attraktivt och främja tillfredsställande arbetsvillkor för forskare. Fullständig uppmärksamhet bör ägnas den europeiska stadgan för forskare och riktlinjerna för rekrytering av forskare samt andra relevanta referensramar som fastställts inom ramen för det europeiska forskningsområdet, i syfte att få bukt med den fortgående kompetensflykten och i stället åstadkomma kompetensinflöde.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22a) Horisont 2020 bör bidra till att förverkliga det europeiska forskningsområdet och till att europeiska forskare stannar kvar i Europa, locka forskare från hela världen till Europa och göra Europa mer attraktivt för de bästa forskarna. När stipendier används som stödinstrument för rörliga forskare bör man se till att förhållandena är kompatibla i linje med rörligheten inom EU. Skatterättsliga frågor bör lösas och fullgod social trygghet för europeiska vetenskapsmän främjas.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(22b) Glastaket är fortfarande en realitet för kvinnor som vill göra karriär inom vetenskap och forskning. Kvinnor är markant underrepresenterade inom vissa discipliner, såsom ingenjörsvetenskap och teknik, och ingenting tyder på att löneklyftan är på väg att minska. Horisont 2020 bör därför, på alla karriärsteg inom forskning och inom olika områden av den, komma till rätta med obalansen i fråga om kvinnliga forskares deltagande.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23) Verksamheten inom Horisont 2020 bör vara inriktad på att främja jämställdhet mellan män och kvinnor inom forskning och innovation, i synnerhet genom att ta itu med de bakomliggande orsakerna till obalansen mellan könen, genom att utnyttja hela den potential som finns hos både kvinnliga och manliga forskare, och genom att integrera jämställdhetsaspekten i projekt i syfte att förbättra forskningens kvalitet och stimulera innovation. Verksamhet bör också syfta till att principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män ska genomföras i enlighet med artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i EUF-fördraget.

(23) Verksamheten inom Horisont 2020 bör främja jämställdhet mellan män och kvinnor inom forskning och innovation, identifiera och undanröja de främsta orsakerna till obalansen mellan könen, så att hela den potential som finns hos både kvinnliga och manliga forskare och deras kvalifikationer kan utnyttjas. Horisont 2020 bör dessutom garantera att jämställdhetsaspekten integreras i alla skeden av processen inom forsknings- och innovationsverksamheten, i syfte att förbättra forskningens kvalitet och stimulera innovation. Verksamheten bör också syfta till att förverkliga principerna om jämställdhet mellan kvinnor och män i artiklarna 2 och 3 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 8 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt samt artikel 23 i EU:s stadga om grundläggande rättigheter.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23a) Horisont 2020 bör uppmuntra kvinnor att delta i all forskning och i alla projekt och vetenskapliga discipliner på europeisk nivå, inte bara inom rådgivande grupper och bland utvärderare, utan även i all struktur som rör Horisont 2020 (EIT, Europeiska forskningsrådet (EFR), JRC, styrgrupper, högnivågrupper, expertgrupper etc.) samt vid universitet och forskningsinstitutioner.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23b) Forskning och innovation bygger på forskarnas, forskningsinstitutionernas, företagens och medborgarnas möjlighet att få tillgång till, dela och använda vetenskaplig information. För att öka rörligheten och utnyttjandet av kunskap vetenskapliga publikationer obligatoriskt vara öppet tillgängliga om beslut har fattats att offentliggöra vetenskapliga publikationer som får offentligt stöd från Horisont 2020. Dessutom bör Horisont 2020 främja fri tillgång till vetenskapliga uppgifter som är resultatet av forskning som finansierats av Horisont 2020, varvid hänsyn ska tas till begränsningar som betingas av omsorg om privatlivets integritet, nationell säkerhet eller immateriella äganderätter.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23c) Horisont 2020 kommer att uppmuntra och stödja verksamhet som utnyttjar Europas ledande ställning i kapplöpningen för att utveckla nya processer och ny teknik som främjar hållbar utveckling i vid mening och bekämpar klimatförändringar. Om den integreras fullt ut i samtliga Horisont 2020-prioriteringar kommer denna horisontella ansats att hjälpa EU att lyckas i en värld med låga koldioxidutsläpp och ansträngda resurser samtidigt som en resurseffektiv, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi skapas.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(23d) Varje deltagare som har fått stöd från unionen bör anstränga sig till sitt yttersta för att utnyttja de resultat som framkommit, antingen för fortsatt forskning eller för kommersiellt ändamål, eller för att låta en annan juridisk person utnyttja dem för dessa ändamål, särskilt genom överföring av och tillstånd till resultat i enlighet med artikel 41 i förordning (EU) nr xxx/2012 [regler för deltagande].

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas. Forskningsverksamheten bör även ta hänsyn till artikel 13 i EUF-fördraget och minska användningen av djur i forsknings- och försökssammanhang i syfte att till slut ersätta djurförsök med annat. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget.

(24) Forsknings- och innovationsverksamhet som stöds av Horisont 2020 bör vara förenlig med grundläggande etiska principer och mänskliga rättigheter. De motiverade och uppdaterade yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas liksom, i tillämpliga fall, yttrandet från Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter och europeiska datatillsynsmannen. Finansieringen inom ramen för Horisont 2020 bör vara förenlig med medlemsstaternas rättsliga och administrativa bestämmelser. Forskningsverksamheten bör genomföras i enlighet med artikel 13 i EUF-fördraget och uppfylla kravet att ersätta eller minska användningen av djur för vetenskapliga syften eller att förbättra genomförandevillkoren för denna verksamhet. En hög hälsoskyddsnivå för människor bör säkerställas vid all verksamhet i enlighet med artikel 168 i EUF-fördraget.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(25) Europeiska kommissionen uppmuntrar inte uttryckligen till användning av stamceller från mänskliga embryon. Användningen av mänskliga stamceller, oavsett om de är adulta eller embryonala, beror på den bedömning som görs av forskarna mot bakgrund av de mål de vill uppnå och är föremål för strikt etisk granskning. Projekt som innebär att stamceller från mänskliga embryon används måste godkännas av medlemsstaterna för att få bidrag. Verksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater bör inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat bör inte finansieras.

(25) Kommissionen uppmuntrar inte uttryckligen till användning av stamceller från mänskliga embryon. Användningen av mänskliga stamceller, oavsett om de är adulta eller embryonala, beror på den bedömning som görs av forskarna mot bakgrund av de mål de vill uppnå och är föremål för strikt etisk granskning. Projekt som innebär att stamceller från mänskliga embryon används måste godkännas i enlighet med den berörda medlemsstatens lagstiftning för att få bidrag. Verksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater bör inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat bör inte finansieras.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur och media, och med resurser från sammanhållningspolitiken och politiken för landsbygdsutveckling, som särskilt kan bidra till att stärka nationell och regional forsknings- och innovationsförmåga inom ramen för strategier för smart specialisering.

(26) För största möjliga effekt bör Horisont 2020 utveckla nära synergier med andra unionsprogram på områden som t.ex. utbildning, rymden, miljö, energi, jordbruk och fiske, konkurrenskraft och små och medelstora företag, inre säkerhet, kultur eller media.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26a) Både Horisont 2020 och sammanhållningspolitiken eftersträvar en mer omfattande anpassning till målen i Europa 2020-strategin om smart och hållbar tillväxt för alla genom sina respektive gemensamma strategiska ramar. Denna nya strategiska inriktning kräver ett ökat och systematiskt samarbete av båda de gemensamma strategiska ramarna för att fullt ut mobilisera forsknings- och innovationspotentialen på regional och nationell nivå samt EU-nivå. Därför kommer en lämplig koppling mellan Horisont 2020 och sammanhållningspolitiken att bidra till att minska klyftan avseende forskning och innovation i unionen, genom att en spetsforskningstrappa främjas med hänsyn till särdragen hos de regioner som avses i artiklarna 274, 349 och 355 i EUF-fördraget. Strukturfonderna bör dessutom utnyttjas i full utsträckning för att stödja uppbyggnad av kapacitet och infrastruktur för forskning och utveckling i regionerna, och för att stödja positivt utvärderade insatser såsom Europeiska forskningsrådet, Marie Curie‑insatserna eller gemensamma åtgärder men där det inte finns tillräcklig finansiering inom ramen för Horisont 2020-programmet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26b) Europeiska lokala och regionala myndigheter fyller en viktig funktion när det gäller att genomföra det europeiska forskningsområdet och se till att unionens finansieringsinstrument samordnas på ett effektivt sätt, i synnerhet genom att främja kopplingarna mellan Horisont 2020 och strukturfonderna inom ramen för regionala innovationsstrategier baserade på smart specialisering. Regionerna har också en roll i spridningen och genomförandet av resultaten från Horisont 2020 och för att erbjuda kompletterande finansieringsinstrument, inklusive offentlig upphandling.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(26c) Målet med Horisont 2020 bör vara att sprida och främja avancerad forskning i alla regioner i EU eftersom detta är en förutsättning för tillväxt och för en innovationsstrategi som är geografiskt balanserad. Målet bör även vara att underlätta rörligheten för forskare som ett sätt att förhindra kompetensflykt mellan medlemsstaterna.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(27) Små och medelstora företag är en viktig tillgång för innovation och tillväxt i Europa. Därför behövs ett stort deltagande av små och medelstora företag i Horisont 2020, i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003. Detta bör gynna syftena i Small Business Act.

(27) Små och medelstora företag är en väsentlig tillgång för innovation, tillväxt och sysselsättningsskapande i Europa. Därför behövs ett stort deltagande av små och medelstora företag i Horisont 2020, i enlighet med kommissionens rekommendation 2003/361/EG av den 6 maj 2003. Detta bör gynna syftena i Small Business Act. Små och medelstora företag utgör mer än 95 % av alla företag i EU. Det finns dock stora skillnader mellan dem, och det behövs flexibla strategier. I Horisont 2020 bör det därför finnas en rad olika medel för att stödja små och medelstora företags möjligheter till forskning och innovation i alla de olika stegen i innovationscykeln.

Inom Horisont 2020 bör minst 20 % av de anslag som budgeterats för prioriteringarna 2.1 och 3 gå till små och medelstora företag. Framför allt bör minst 4,0 % av Horisont 2020:s budget bör dessutom delas ut via instrumentet för små och medelstora företag, som bör styras och förvaltas av en särskild administrativ struktur.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(27a) Den ekonomiska betydelsen av offentlig upphandling i unionen, som i kommissionens arbetsdokument ”Public procurement indicators 2009” beräknas uppgå till 19,4 procent av BNP, förvandlar den offentliga marknaden till ett strategiskt instrument för den ekonomiska och sociala politik som den omfattas av. Dessutom är det direkta syftet med offentliga inköp att förse förvaltningarna med lösningar som gör det möjligt att ge medborgarna bättre service, och det står klart att innovationen kan förbättra och utöka leveranserna av konventionella produkter, arbeten och tjänster, och dessutom effektivisera förvaltningsprocesserna. Av de sammanlagda offentliga inköpen i unionen rör dock endast ett fåtal innovativa produkter och tjänster, vilket visar att stora möjligheter går förlorade.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(27b) För att maximera inverkan från Horisont 2020 bör tvärvetenskapliga strategier särskilt beaktas som nödvändiga delar för att nå stora vetenskapliga framgångar. Forskningsgenombrott äger ofta rum i gränslandet eller korsningen mellan ämnesområden. Dessutom kräver problemens komplexitet, och utmaningarna som EU står inför, lösningar som endast kan hanteras genom samarbete som sträcker sig över flera olika ämnesområden.

Motivering

Tvärvetenskaplighet är avgörande för framsteg inom forskning och innovation. Komplexiteten i de aktuella problemen kan oftast inte hanteras av endast ett vetenskapligt ämnesområde. Följaktligen krävs det regelbundet gemensamma mål eller gemensamma kognitiva strukturer inom ämnesområdena för att kunna hitta och utveckla de bästa lösningarna. Därför bör Horisont 2020 inte bara föreskriva, utan även främja, tvärvetenskaplighet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(27c) Vid genomförandet av Horisont 2020 bör det fullt ut erkännas att universiteten spelar en grundläggande roll inom EU:s vetenskapliga och tekniska grund, genom att vara grundläggande institutioner med spetskompetens, och att de har en viktig roll när det gäller att koppla genomförandet av det europeiska området för högre utbildning till det europeiska forskningsområdet. I forsknings- och teknikorganisationer möts olika aktörer från hela innovationskedjan, från grundforskning till teknisk forskning, från produkt- och processutveckling till prototypframställning och demonstration och vidare till fullskalig tillämpning i offentlig och privat sektor.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation.

(28) För största möjliga effekt av unionens finansiering bör Horisont 2020 utveckla närmare synergier, vilket också kan ske i form av partnerskap mellan offentliga aktörer och med internationella, nationella och regionala program för stöd till forskning och innovation. Den samordning och kontroll som genomförs inom ramen för Horisont 2020 bör garantera en optimal resursanvändning och att onödiga dubbelutgifter undviks, oberoende av vilka finansieringskällor som är inblandade.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(28a) Kommissionen bör uppmuntra regionala aktörer att utforma regionala strategier som återspeglar de särskilda behov som regionerna har så att nuvarande former för offentligt eller privat stöd på unionsnivå kan kombineras. Verksamheten inom Horisont 2020 bör anpassas till dessa strategier, eftersom närmare samarbete mellan regionala och lokala myndigheter i utformningen och genomförandet av fonderna och programmen för forskning och innovation är av avgörande betydelse med tanke på det omöjliga i att tillämpa samma utvecklingsstrategi i alla regioner.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(29) Större effekt bör också uppnås genom att kombinera Horisont 2020 med medel från den privata sektorn inom offentlig-privata partnerskap på nyckelområden där forskning och innovation kan bidra till Europas konkurrensmål i ett större perspektiv och till att ta itu med samhällsutmaningar. Offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ, som införts genom Europaparlamentets och rådets beslut nr 1982/2006/EG av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013), får fortsätta att användas med mer ändamålsenliga strukturer.

(29) Större effekt skulle också kunna uppnås om man kombinerade Horisont 2020 med medel från den privata sektorn inom offentlig-privata partnerskap på nyckelområden där forskning och innovation kan bidra till Europas konkurrensmål i ett större perspektiv, till frigörande av privata medel och till att ta itu med samhälleliga utmaningar. Dessa partnerskap bör vara grundade på verkliga partnerskap, även när det gäller åtaganden och bidrag från den privata sektorn, ansvara för att uppnå konkreta mål, vara i enlighet med resten av Horisont 2020 när det gäller regler för deltagande och unionens strategiska program för FoUoI. Man bör säkerställa att de styrs och fungerar med öppenhet, insyn, effektivitet och ändamålsenlighet och att många fler intresserade aktörer, verksamma inom sina speciella områden, får möjlighet att delta. Befintliga offentlig-privata partnerskap i form av gemensamma teknikinitiativ får fortsätta att användas med mer ändamålsenliga strukturer om de följer ovanstående principer.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen och ömsesidig nytta. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020‑målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhällsutmaningar och stödja unionens externa politik och utvecklingspolitik, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen.

(30) Horisont 2020 bör främja samarbete med tredjeländer på grundval av gemensamma intressen, ömsesidig nytta och ömsesidighet där så är lämpligt, i linje med unionens utrikes- och utvecklingspolitik. Internationellt samarbete inom vetenskap, teknik och innovation bör vara inriktat på att bidra till att nå Europa 2020-målen att stärka konkurrenskraften, bidra till att ta itu med samhälleliga utmaningar och stödja unionens externa politik och nätverk för utveckling och internationellt forskningssamarbete, bland annat genom att utveckla synergier med externa program och bidra till unionens internationella åtaganden såsom exempelvis uppnåendet av millennieutvecklingsmålen och Rio+20‑målen. Det internationella samarbetet bör beakta de yttersta randområdenas och de utomeuropeiska ländernas och territoriernas kapacitet, vilka är associerade till unionen, och den roll som de kan spela i de regioner där de är belägna.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(30a) Man bör överväga att uppmuntra forskningsteam att delta i olika projekt för att stärka kvaliteten på forskning och innovation och öka möjligheterna till internationellt samarbete.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(31) För att bibehålla samma spelregler för samtliga företag som är verksamma på den inre marknaden bör finansiering som tillhandahålls genom Horisont 2020 utformas i enlighet med reglerna om statligt stöd så att effektiviteten i de offentliga utgifterna säkerställs och snedvridning av marknaden förhindras, t.ex. undanträngning av privat finansiering vilket skapar ineffektiva marknadsstrukturer eller bevarar ineffektiva företag.

(31) För att bibehålla samma spelregler för samtliga företag som är verksamma på den inre marknaden bör finansiering som tillhandahålls genom Horisont 2020 utformas i enlighet med reglerna om statligt stöd, inbegripet gemenskapens ram om statligt stöd för forskning, utveckling och innovation1 samt beakta den pågående översynen av den, så att effektiviteten i de offentliga utgifterna säkerställs och snedvridning av marknaden förhindras, t.ex. undanträngning av privat finansiering vilket skapar ineffektiva marknadsstrukturer eller bevarar ineffektiva företag.

__________________

1 EUT C 323, 30.12.2006, s. 1.

Motivering

Om balansen förskjuts alltför mycket åt finansiering av kortsiktiga marknadsnära innovationer kan det snedvrida konkurrensen och ske på bekostnad av mer långsiktig och grundläggande forskning som ofta ligger till grund för radikala och nyskapande innovationer. Därför bör man ta hänsyn inte bara till ordalydelsen utan också till andan i bestämmelserna för statligt stöd till FoU.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(31a) EU:s och medlemsstaternas finansiering av forskning och innovation bör samordnas bättre så att man kan garantera kompletteringseffekter och ökad effektivitet och synlighet samt uppnå bättre synergieffekter. Inom ramen för den utvärderingsprocess som föreskrivs i denna förordning bör kommissionen visa konkreta exempel, om sådana finns, på kompletterings- och synergieffekterna mellan EU:s och medlemsstaternas budgetar när det gäller att uppnå FoU‑målen och huvudindikatorn för innovation i Europa 2020-strategin.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(32) Behovet av en ny metod för kontroll och riskhantering för unionens finansiering av forskning bekräftades av Europeiska rådet den 4 februari 2011, då en bättre balans mellan förtroende och kontroll och mellan risktagande och riskförebyggande efterlystes. I sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning efterlyste Europaparlamentet en pragmatisk övergång till administrativ och finansiell förenkling och bekräftade att förvaltningen av den europeiska forskningsfinansieringen bör vara mer baserad på förtroende och risktolerans gentemot deltagare. Slutsatsen i rapporten om den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (2007–2013) är att det behövs en mer radikal strategi om ett stort steg framåt för förenkling ska kunna åstadkommas, och att balansen mellan risk och förtroende måste återupprättas.

(32) Behovet av en ny metod för att utveckla en evidensbaserad riskhanteringsstrategi som ett led i unionens strategi för finansiering av forskning bekräftades av Europeiska rådet den 4 februari 2011. Då efterlyste rådet en bättre balans mellan förtroende och kontroll och mellan risktagande och riskförebyggande. I sin resolution av den 11 november 2010 om förenklat genomförande av ramprogrammen för forskning efterlyste Europaparlamentet en pragmatisk övergång till administrativ och finansiell förenkling och bekräftade att förvaltningen av den europeiska forskningsfinansieringen bör vara mer baserad på förtroende och risktolerans gentemot deltagare. Slutsatsen i rapporten om den preliminära utvärderingen av sjunde ramprogrammet (2007–2013) är att det behövs en mer radikal strategi om ett stort steg framåt i riktning mot enklare förfaranden som visar att unionen litar på forskarna och uppmanar dem att ta de risker som behövs för att påskynda vetenskapens och teknikens framsteg.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(32a) Horisont 2020 bör garantera största möjliga transparens, ansvarsskyldighet och demokratiska kontroll för innovativa finansieringsinstrument och mekanismer som involverar EU:s budget, särskilt vad gäller deras bidrag, både de förväntade och uppnådda, till att nå unionens mål.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(35) För en effektiv resultatorienterad förvaltning, inklusive utvärdering och övervakning, krävs utveckling av specifika resultatindikatorer som kan mätas över tiden, både är realistiska och avspeglar logiken i insatsen, och är relevanta för en lämplig indelning av mål och verksamheter. Lämpliga mekanismer bör inrättas för samordningen av genomförandet och övervakningen av Horisont 2020, och övervakningen av det europeiska forskningsområdets utveckling, resultat och funktion.

(35) För en effektiv resultatorienterad förvaltning, inklusive utvärdering och övervakning, krävs utveckling av specifika gemensamma europeiska resultatindikatorer som kan mätas över tiden, både är realistiska och avspeglar logiken i insatsen, och är relevanta för en lämplig indelning av mål och verksamheter. Lämpliga mekanismer bör inrättas för samordningen av genomförandet och övervakningen av Horisont 2020, och övervakningen av det europeiska forskningsområdets utveckling, resultat och funktion.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(35a) Kommissionen bör senast 2017 genomföra en omfattande utvärdering och översyn av de olika offentlig-privata partnerskapen om inrättats inom de olika forsknings- och innovationsprogrammen (bland annat kunskaps- och innovationsgrupper, gemensamma teknikinitiativ och offentlig‑privata partnerskap) i syfte att rationalisera och förenkla förutsättningarna för forskning och innovation i framtida ramprogram samt fastställa vilket styrelsesätt som är mest effektivt, öppet och insynsvänligt, och som gör det möjligt för det bredaste spektrumet av berörda aktörer att delta samtidigt som intressekonflikter undviks.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Syfte

Syfte

Genom denna förordning inrättas Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) – och fastställs ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet och för främjandet av bättre utnyttjande av de industriella möjligheter som skapas genom politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling.

Genom denna förordning inrättas Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020) (nedan kallat Horisont 2020) – och fastställs ramarna för unionens stöd till forsknings- och innovationsverksamhet; det ska stärka den europeiska vetenskapliga och tekniska basen och främja bättre utnyttjande av de samhälleliga, ekonomiska och industriella möjligheter som skapas genom politiken för innovation, forskning och teknisk utveckling.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Definitioner

Definitioner

I denna förordning avses med

I denna förordning avses med

(a) forsknings- och innovationsverksamhet: hela spektrumet av verksamheter inom forskning, teknisk utveckling, demonstration och innovation, inbegripet främjande av samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, spridning och optimering av resultat och stimulerande av utbildning och rörlighet för forskare i unionen.

(a) forsknings- och innovationsverksamhet: hela spektrumet av verksamheter inom forskning, teknisk utveckling, demonstration och innovation, inbegripet främjande av samarbete med tredjeländer och internationella organisationer, spridning och optimering av resultat och stimulerande av högkvalitativ målinriktad utbildning och rörlighet för forskare i unionen.

(b) direkta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs av kommissionen via gemensamma forskningscentrumet.

(b) direkta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs av kommissionen via gemensamma forskningscentrumet.

(c) indirekta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som unionen ger ekonomiskt stöd till och som genomförs av deltagare.

(c) indirekta åtgärder: forsknings- och innovationsverksamhet som unionen ger ekonomiskt stöd till och som genomförs av deltagare.

(d) offentlig-privat partnerskap: partnerskap där partner från den privata sektorn, unionen och, i förekommande fall, andra partner gemensamt åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av program eller verksamheter för forskning och innovation.

(d) offentlig-privat partnerskap: partnerskap mellan partner från den privata sektorn och partner från den offentliga sektorn, till exempel universitet, forskningsorganisationer och andra offentliga institutioner inbegripet unionen i förekommande fall, som gemensamt stöds av unionen och dess partner i syfte att stödja utvecklingen och genomförandet av program eller verksamheter för forskning och innovation.

(e) partnerskap mellan offentliga aktörer: partnerskap där regionala, nationella eller internationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning tillsammans med unionen gemensamt åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av program eller verksamheter för forskning och innovation.

(e) partnerskap mellan offentliga aktörer: partnerskap där lokala, regionala, nationella eller internationella offentligrättsliga organ eller organ som anförtrotts uppgifter som faller inom offentlig förvaltning tillsammans med unionen gemensamt åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av program eller verksamheter för forskning och innovation.

(ea) forskningsinfrastrukturer: anläggningar, resurser, organisationssystem och tjänster som forskarvärlden använder i forsknings- och innovationssyfte inom sina områden; de kan vid behov också användas utanför forskningen, exempelvis inom undervisning eller offentliga tjänster; forskningsinfrastrukturer omfattar följande: viktig vetenskaplig utrustning (eller instrumentuppsättningar), kunskapsbaserade resurser såsom samlingar, arkiv eller vetenskapliga data, e-infrastrukturer som data, dator- och mjukvarusystem, kommunikationsnätverk och system som främjar transparens och digitalt förtroende, samt alla andra eventuella infrastrukturer av unik karaktär som är av avgörande vikt för att uppnå spetskompetens inom forskning,

(eb) smart specialisering: utvecklingskonceptet för unionens forsknings-, utvecklings- och innovationspolitik, vilket syftar till effektiv och ändamålsenlig användning av allmänna medel genom att använda synergier mellan länder och regioner och stärka deras innovativa kapacitet,

(ec) smart specialiseringsstrategi: en strategi som består av ett flerårigt strategiskt program vars mål är att utveckla ett funktionellt nationellt eller regionalt forsknings- och innovationssystem.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Mervärde för unionen

Mervärde för unionen

Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för unionens finansiering av forskning och innovation, och därmed fungera som hävstång för privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbar tillväxt och konkurrenskraft på lång sikt i Europa.

Horisont 2020 ska spela en central roll i genomförandet av Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla genom att tillhandahålla en gemensam strategisk ram för finansiering av framstående forskning och innovation i unionen, och därmed fungera som hävstång för offentliga och privata investeringar, skapa nya arbetstillfällen och säkerställa hållbarhet, ekonomisk utveckling, social integration och industrins konkurrenskraft på lång sikt i Europa. Horisont 2020-stöd ska inriktas mot verksamhet där ingripande på unionsnivå ger mervärde i förhållande till ingripande på nationell eller regional nivå.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Allmänt mål, prioriteringar och särskilda mål

Allmänt mål, prioriteringar och särskilda mål

1. Horisont 2020 ska bidra till att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020‑strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion. Relevanta resultatindikatorer anges i inledningen till bilaga I.

1. Horisont 2020 ska bidra till att skapa en kunskaps- och innovationsbaserad ekonomi inom hela unionen genom att fungera som hävstång för tillräcklig ytterligare finansiering av forskning, utveckling och innovation och på så sätt bidra till att nå målet med en finansieringsandel på 3 procent av BNP till forskning och utveckling inom unionen senast 2020. Det ska därvid stödja genomförandet av Europa 2020 strategin och unionens andra strategier samt genomförandet av det europeiska forskningsområdet och dess funktion genom särskilda föredömliga åtgärder som främjar strukturella förändringar av europeiska forsknings- och innovationssystem.

2. Det övergripande målet ska uppnås genom tre prioriteringar som förstärker varandra:

2. Det övergripande målet ska uppnås genom tre prioriteringar som förstärker varandra:

(a) Vetenskaplig spetskompetens.

(a) Vetenskaplig spetskompetens.

(b) Industriellt ledarskap.

(b) Industriellt ledarskap.

(c) Samhällsutmaningar.

(c) Samhälleliga utmaningar.

De särskilda mål som svarar mot var och en av dessa tre prioriteringar anges i delarna I–III i bilaga I tillsammans med huvuddragen för verksamheterna.

De särskilda mål som svarar mot var och en av dessa tre prioriteringar anges i delarna I–III i bilaga I tillsammans med huvuddragen för verksamheterna.

3. Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till de övergripande mål och prioriteringar som anges i punkterna 1 och 2 genom att ge vetenskapligt och tekniskt stöd inför unionens politik. Huvuddragen för verksamheten anges i del IV i bilaga I.

3. Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till de övergripande mål och prioriteringar som anges i punkterna 1 och 2 genom att ge vetenskapligt och tekniskt stöd inför unionens politik. Huvuddragen för verksamheten anges i del IV i bilaga I. Dessutom ska det gemensamma forskningscentrumet tillhandahålla stöd till nationella och regionala myndigheter i deras utveckling av smarta specialiseringsstrategier.

4. Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 294/2008, ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna som anges i punkterna 1 och 2, med det särskilda målet att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och utbildning. De relevanta resultatindikatorerna för Europeiska institutet för innovation och teknik anges i inledningen till bilaga I och huvuddragen för det särskilda målet och verksamheterna beskrivs i del V i bilaga I.

4. Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), inrättat genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 294/2008, ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna som anges i punkterna 1 och 2, med det särskilda målet att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och utbildning. De relevanta resultatindikatorerna för Europeiska institutet för innovation och teknik anges i inledningen till bilaga I och huvuddragen för det särskilda målet och verksamheterna beskrivs i del V i bilaga I.

5. Inom ramen för de prioriteringar och huvuddrag som avses i punkt 2 får hänsyn tas till nya och oförutsedda behov som uppstår under perioden för genomförandet av Horisont 2020. Detta kan inbegripa reaktioner inför nya möjligheter, kriser och hot, inför behov i samband med utvecklingen av ny unionspolitik, och inför hanteringen av åtgärder som planeras för stöd inom ramen för framtida program.

5. Inom ramen för de prioriteringar och huvuddrag som avses i punkt 2 får hänsyn tas till nya och oförutsedda behov som uppstår under perioden för genomförandet av Horisont 2020. Detta kan inbegripa reaktioner inför nya möjligheter, kriser och hot, inför behov i samband med utvecklingen av ny unionspolitik.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Budget

Budget

1. Finansieringsramen för genomförandet av Horisont 2020 ska vara 87 740 miljoner euro, varav högst 86 202 miljoner euro ska anslås till åtgärder i enlighet med avdelning XIX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

1. Finansieringsramen för genomförandet av Horisont 2020 ska vara xxx miljoner euro, varav högst 98,2 procent ska anslås till åtgärder i enlighet med avdelning XIX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget).

2. Beloppet för verksamheter inom ramen för avdelning XIX i EUF-fördraget ska fördelas på följande sätt mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2:

2. Beloppet för verksamheter inom ramen för avdelning XIX i EUF-fördraget ska fördelas på följande sätt mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2:

(a) Vetenskaplig spetskompetens, 27 818 miljoner euro.

(a) Vetenskaplig spetskompetens, 32,6 procent av den totala budgeten.

(b) Industriellt ledarskap, 20 280 miljoner euro.

(b) Industriellt ledarskap, 24,3 procent av den totala budgeten.

(c) Samhällsutmaningar, 35 892 miljoner euro.

(c) Samhälleliga utmaningar, 37,5 procent av den totala budgeten.

Det högsta totalbeloppet för unionens finansiella bidrag genom Horisont 2020 till gemensamma forskningscentrumets icke‑nukleära direkta åtgärder ska vara 2 212 miljoner euro.

Det högsta totalbeloppet för unionens finansiella bidrag genom Horisont 2020 till gemensamma forskningscentrumets icke‑nukleära direkta åtgärder ska vara 2,4 % av den totala Horisont 2020‑budgeten.

Den preliminära fördelningen för särskilda mål inom prioriteringarna och det maximala totala bidragsbeloppet till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder anges i bilaga II.

Fördelningen för särskilda mål inom prioriteringarna och det maximala totala bidragsbeloppet till gemensamma forskningscentrumets icke-nukleära direkta åtgärder anges i bilaga II.

Kommissionen ska avsätta ett lämpligt belopp för anslag till ansökningsomgångar som får fler ansökningar med bedömd hög spetskompetensstandard än väntat, i syfte att finansiera mer än ett projekt där så är lämpligt.

3. Europeiska institutet för innovation och teknik ska finansieras med ett maximalt bidrag från Horisont 2020 på 3 166 miljoner euro i enlighet med i bilaga II. Ett första tilldelning på 1 538 miljoner euro ska tillhandahållas Europeiska institutet för innovation och teknik för verksamheter inom ramen för avdelning XVII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. En andra tilldelning på upp till 1 628 miljoner euro ska tillhandahållas, om inte annat följer av den översyn som avses i artikel 26.1. Detta ytterligare belopp ska tillhandahållas proportionerligt, enligt vad som anges i bilaga II, från beloppet för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom prioriteringen för industriellt ledarskap i punkt 2 b och från beloppet för prioriteringen om samhällsutmaningar i 2 c.

3. Europeiska institutet för innovation och teknik ska finansieras med ett maximalt bidrag från Horisont 2020 på 3,3 procent av den totala budgeten i bilaga II.

Denna finansiering i två fleråriga tilldelningar ska täcka följande:

(a) Den första tilldelningen – pågående utveckling av befintliga kunskaps- och innovationsgrupper (nedan kallade KI‑grupper) och såddkapital för lansering av den andra omgången med tre nya KI‑grupper.

(b) Den andra tilldelningen – pågående utveckling av KI-grupper som redan inrättats och såddkapital för lansering av den tredje omgången med tre nya KI‑grupper.

Den andra tilldelningen kommer att göras tillgänglig efter den översyn som avses i artikel 26.1 och särskilt ta hänsyn till

(a) den överenskomna tidpunkten för inrättandet av den tredje omgången KI‑grupper,

(b) de planerade finansiella behoven hos de befintliga grupperna i enlighet med deras specifika utveckling.

(c) Bidraget från Europeiska institutet för innovation och teknik och dess KI‑grupper till målen för Horisont 2020.

4. Finansieringsramen för Horisont 2020 får täcka kostnader för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för förvaltningen av Horisont 2020 och för att dess mål ska kunna uppnås, särskilt undersökningar och möten med experter, i den mån dessa hänger samman med målen för Horisont 2020, utgifter knutna till it-nät inriktade på utbyte och behandling av uppgifter, liksom alla andra utgifter för tekniskt och administrativt stöd som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av Horisont 2020.

4. Finansieringsramen för Horisont 2020 får täcka kostnader för förberedelser, övervakning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för förvaltningen av Horisont 2020 och för att dess mål ska kunna uppnås, särskilt undersökningar och möten med experter, i den mån dessa hänger samman med målen för Horisont 2020, utgifter knutna till it-nät inriktade på utbyte och behandling av uppgifter, liksom alla andra utgifter för stöd som kommissionen ådrar sig för förvaltningen av Horisont 2020.

Vid behov får anslag föras in i budgeten efter 2020 för att täcka tekniskt och administrativt stöd, i syfte att möjliggöra förvaltning av åtgärder som inte har avslutats den 31 december 2020.

Denna förordning ska inte finansiera vare sig kommissionens administrativa utgifter för genomförandet av Horisont 2020 eller anläggandet eller driften av stora europeiska infrastrukturprojekt såsom Galileo, GMES eller ITER.

5. För att kunna reagera på oförutsedda situationer eller ny utveckling och nya behov, och för att beakta bestämmelserna i punkt 3, får kommissionen, efter den preliminära utvärdering av Horisont 2020 som avses i artikel 26.1 a i denna förordning, inom ramen för det årliga budgetförfarandet se över de belopp som fastställs för prioriteringarna i punkt 2 och den preliminära fördelningen mellan särskilda mål inom dessa prioriteringar som anges i bilaga II och överföra anslag mellan prioriteringarna och de särskilda målen på upp till 10 % av den sammanlagda ursprungliga tilldelningen för varje prioritering och upp till 10 % av den ursprungliga preliminära fördelningen för varje särskilt mål. Detta berör inte det belopp som anges för de direkta åtgärder som vidtas av gemensamma forskningscentrumet i punkt 2 eller det bidrag till Europeiska institutet för innovation och teknik som anges i punkt 3.

5. För att kunna svara mot den framväxande naturvetenskapen, tekniken och innovationen och anpassa Horisont 2020 till ny utveckling och nya behov när så krävs får kommissionen, utan att det påverkar det årliga budgetförfarandet, efter den halvtidsöversyn som avses i artikel 26.1 b, anta delegerade akter i enlighet med artikel 26 a, för att ändra den fördelning som anges i bilaga II med upp till 15 % av den sammanlagda ursprungliga tilldelningen för varje prioritering och för varje särskilt mål samt, där så är relevant, för de särskilda mål och verksamheter som avses i bilaga I.

Vid ändring av bilagorna I och II ska kommissionen särskilt ta hänsyn till

a) bidraget från programmets olika delar till Horisont 2020-målen,

b) utvecklingen av nyckelindikatorer för att bedöma resultat och inverkan av de olika delarna i Horisont 2020 enligt vad som anges i bilaga II i det särskilda programmet som avses i artikel 8 i denna förordning,

c) de planerade framtida finansiella behoven för de olika delarna och instrumenten i Horisont 2020.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Associering av tredjeländer

Associering av tredjeländer

1. Horisont 2020 ska vara öppet för associering av

1. Horisont 2020 ska vara öppet för associering av

(a) anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal och rambeslut av associeringsråden eller liknande avtal,

(a) anslutande länder, kandidatländer och potentiella kandidatländer, i enlighet med de allmänna principer och allmänna villkor för dessa länders deltagande i unionsprogram som fastställs i respektive ramavtal och rambeslut av associeringsråden eller liknande avtal,

(b) utvalda tredjeländer som uppfyller samtliga följande kriterier:

(b) utvalda tredjeländer som uppfyller följande kriterier:

i) Ha god kapacitet inom vetenskap, teknik och innovation.

i) Ha god kapacitet inom vetenskap, teknik och innovation.

ii) Ha goda resultat vid deltagande i unionens program för forskning och innovation.

ii) Ha goda resultat vid deltagande i unionens program för forskning och innovation.

iii) Ha nära ekonomiska och geografiska förbindelser med unionen.

iii) Ha nära ekonomiska och geografiska förbindelser med unionen eller upprätthålla särskilda historiska och kulturella kopplingar till medlemsstaterna.

iv) vara medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) eller länder eller territorier som förtecknas i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XX/2012 av om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument.

iv) vara medlemmar i Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) eller länder eller territorier som förtecknas i bilagan till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XX/2012 av om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument. De villkor för deltagande av Eftaländer som tillhör Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) ska fastställas i enlighet med bestämmelserna i EES‑avtalet.

Horisont 2020 är öppet för de utomeuropeiska länder och territorier som anges i rådets beslut 2001/822/EG av den 27 november 2001 om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen (”ULT-beslutet”)1, enligt de villkor som anges i det beslutet.

Särskilda villkor för deltagande av associerade länder i Horisont 2020, inklusive det finansiella bidraget, på grundval av BNP i det associerade landet ska fastställas genom internationella överenskommelser mellan unionen och de associerade länderna.

Särskilda villkor för deltagande av associerade länder i Horisont 2020, inklusive det finansiella bidraget, på grundval av BNP i det associerade landet ska fastställas genom internationella överenskommelser mellan unionen och de associerade länderna.

______________

1 EGT L 314, 30.11.2001, s. 1.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

En effektiv samordning ska säkerställas av de tre huvudpelarna i Horisont 2020.

Motivering

Samordningen av de tre pelarna i Horisont 2020 är nödvändig för att kunna uppnå målen som fastställts i programmet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Horisont 2020 ska stödja indirekta åtgärder genom en eller flera av de finansieringsformer som fastställs i förordning (EU) nr XX/2012 [nya budgetförordningen], framför allt bidrag, priser, upphandlingskontrakt eller finansieringsinstrument.

1. Horisont 2020 ska stödja indirekta åtgärder genom en eller flera av de finansieringsformer som fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, framför allt bidrag, priser, upphandlingskontrakt eller finansieringsinstrument. Det senare ska vara den övervägande finansieringsformen för verksamhet som ligger nära marknaden, med stöd av Horisont 2020.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 11a

Strategisk rådgivning och samordning

En strategisk rådgivning och samordning inom forskning och innovation för de gemensamma målen samt de synergieffekter som krävs inom Horisont 2020 ska eftersträvas.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Extern rådgivning och samhällsengagemang

Extern rådgivning och samhällsengagemang

1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper med oberoende experter på hög nivå som inrättats av kommissionen, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation.

1. För genomförandet av Horisont 2020 ska hänsyn tas till råd och synpunkter från rådgivande grupper, inrättade av kommissionen, med oberoende experter på hög nivå från många olika sektorer, ämnesområden och bakgrunder, där också synpunkter från det civila samhället tas med, strukturer för dialog som skapats inom ramen för internationella avtal om vetenskap och teknik, framtidsinriktad verksamhet, riktade offentliga samråd, och öppna och interaktiva processer som säkerställer stöd till ansvarsfull forskning och innovation genom strömlinjeformade åtgärder varigenom dubbelarbete och överlappande finansieringsstrukturer undviks.

1a. Vid utarbetande av de arbetsprogram som föreskrivs i artikel 5 i rådets beslut nr XX/XX/EU av den ... [särskilda programmet Horisont 2020] ska kommissionen ta hänsyn till de olika råd och synpunkter och som yttrats av intressenterna, medlemsstaterna, Europaparlamentet och rådet. Det ansvariga utskottet i Europaparlamentet anmoda företrädare från kommissionen att lägga fram förslag till arbetsprogram i utskottet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Full hänsyn ska även tas till relevanta aspekter inom dagordningar för forskning och innovation som fastställts inom ramen för europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering och europeiska innovationspartnerskap.

2. Full hänsyn ska även tas till relevanta aspekter inom dagordningar för forskning och innovation som fastställts av EIT och KI-grupperna inom ramen för europeiska teknikplattformar, initiativ för gemensam programplanering, europeiska innovationspartnerskap och europeiska internationella forskningsorganisationer, förutsatt att dessa har formulerats i samråd med ett stort antal olika experter och intressenter.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Övergripande åtgärder

Övergripande åtgärder

1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare.

1. Förbindelser och gränssnitt ska genomföras mellan och inom prioriteringarna för Horisont 2020. Särskild uppmärksamhet ska i detta avseende ägnas utveckling och tillämpning av viktig möjliggörande teknik och industriteknik, överbryggande av avståndet mellan upptäckt och marknadstillämpning, tvärvetenskaplig och sektorsövergripande forskning och innovation, samhällsvetenskap, ekonomisk vetenskap och humaniora, klimatförändringar och hållbar utveckling, främjande av det europeiska forskningsområdets förverkligande och funktion, bredare deltagande inom unionen, överbryggande av forsknings- och innovationsklyftan i EU, bredare deltagande inom privata sektorn, involvering av små och medelstora företag, samarbete med tredjeländer, ansvarsfull forskning och innovation inklusive genusperspektivet i projekt, åtgärder för att forskningen ska styras med bredare deltagande, samt insatser för att göra forskningsyrket mer attraktivt och underlätta gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle

Utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle

Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som garanterar att de prioriteringar och åtgärder som stöds är relevanta för föränderliga behov och beaktar utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, marknader och samhälle, där innovation även omfattar affärsmässiga, organisatoriska och samhälleliga aspekter.

Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som garanterar att de prioriteringar och åtgärder som stöds är relevanta för föränderliga behov och beaktar utvecklingen av vetenskap, teknik, innovation, ekonomi och samhälle i en globaliserad värld, där innovation även omfattar affärsmässiga, organisatoriska, tekniska, samhälleliga och miljömässiga aspekter samt överföring av forskningsresultat till samtliga utbildningsnivåer.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Jämställdhet mellan kvinnor och män

Horisont 2020 ska se till att jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsaspekten främjas effektivt i forsknings- och innovationsinnehåll.

Horisont 2020 ska se till att jämställdhet mellan kvinnor och män och jämställdhetsaspekten främjas effektivt i forsknings- och innovationsinnehåll. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att garantera en jämn könsfördelning inom organ såsom uttagningskommittéer, rådgivande grupper och expertgrupper.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Inom Horisont 2020 ska jämställdhetsaspekten beaktas vederbörligt i forsknings- och innovationsinnehåll under processens alla skeden, från fastställande av prioriteringar till definition av krav och förslag, utvärdering och granskning av program och projekt samt förhandlingar och avtal.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

I syfte att främja jämställdhet bör särskilda åtgärder vidtas för att hjälpa dem som gjort uppehåll i karriären att återvända till arbetslivet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 15a

Icke-diskriminering

Horisont 2020 ska se till att likabehandling och icke-diskriminering främjas effektivt och beaktas vederbörligen i forsknings- och innovationsinnehåll i alla skeden av processen:

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 15b

Forskarkarriären

Att främja mänskliga resurser inom vetenskap, teknik och innovation i EU ska vara en prioritering i Horisont 2020. Horisont 2020 ska genomföras i enlighet med förordning (EU) nr xxx/2013 [Regler för deltagande], som ska bidra till att stärka en inre marknad för forskare och göra forskarkarriärer mer attraktiva i hela EU inom ramen för det europeiska forskningsområdet, genom att hänsyn tas till den transnationella karaktären hos de åtgärder som stöds.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 15c

Fri tillgång

1. Om beslut har fattats att publicera, bör fri tillgång till vetenskapliga publikationer som är resultatet av forskning som finansierats av Horisont 2020 vara obligatorisk.

2. Fri tillgång till vetenskapliga uppgifter som är resultatet av forskning som finansierats av Horisont 2020 ska främjas, varvid hänsyn ska tas till begränsningar som betingas av omsorg om privatlivets integritet, nationell säkerhet eller immateriella äganderätter.

3. Kommissionen ska före utgången av finansieringsperioden för Horisont 2020 utvärdera hur den fria tillgången till uppgifter påverkar spridningen av vetenskapliga kunskaper och påskyndandet av innovation. Detta ska göras i syfte att utforma den fortsatta strategin för fri tillgång och dess genomförande i unionens nästa ramprogram för forskning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. All forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska följa etiska principer och relevant lagstiftning på nationell och internationell nivå och på unionsnivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll.

1. All forsknings- och innovationsverksamhet som genomförs inom ramen för Horisont 2020 ska följa etiska principer och relevant lagstiftning på nationell och internationell nivå och på unionsnivå, inbegripet Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna och dess tilläggsprotokoll. Yttrandena från Europeiska gruppen för etik inom vetenskap och ny teknik bör beaktas.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Följande forskningsområden ska inte finansieras:

3. Följande forskningsområden ska inte finansieras:

(a) Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål.

(a) Forskningsverksamhet som syftar till mänsklig kloning för reproduktionsändamål.

(b) Forskningsverksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga.

(b) Forskningsverksamhet som syftar till förändring av människors arvsmassa som kan leda till att sådana förändringar blir ärftliga.

(c) Forskningsverksamhet som syftar till skapandet av mänskliga embryon enbart för forskningsändamål eller för produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk överföring av cellkärnor.

(c) Verksamhet som syftar till skapandet av mänskliga embryon enbart för forskningsändamål eller för produktion av stamceller, inbegripet genom somatisk överföring av cellkärnor.

4. Forskning på mänskliga stamceller, både adulta och embryonala, får finansieras beroende både på innehållet i forskningsförslaget och på regelverket i de berörda medlemsstaterna. Forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater ska inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat ska inte finansieras.

4. Forskning på mänskliga stamceller, både adulta och embryonala, får finansieras beroende både på innehållet i forskningsförslaget och på regelverket i de berörda medlemsstaterna. Forskningsverksamhet som är förbjuden i samtliga medlemsstater ska inte finansieras. Verksamhet som är förbjuden i en medlemsstat ska inte finansieras.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Komplementaritet med andra unionsprogram

Komplementaritet med andra unionsprogram

Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som kompletterar unionens andra stödprogram, däribland strukturfonderna.

Horisont 2020 ska genomföras på ett sätt som kompletterar unionens andra stödprogram.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 17a

Synergier inom strukturfonderna

Horisont 2020 ska bidra till att överbrygga klyftan som finns inom EU när det gäller forskning och innovation genom att möjliggöra synergier med strukturfonderna till stöd för forskning och innovation via genomförandet av kompletterande åtgärder på ett samordnat sätt. När det är möjligt kommer interoperabiliteten mellan Horisont 2020 och strukturfonderna att främjas och kumulativ eller kombinerad finansiering kommer att uppmuntras.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att säkerställa att små och medelstora företag deltar, och berörs av innovation, på lämpligt sätt i Horisont 2020. Kvantitativa och kvalitativa bedömningar av små och medelstora företags deltagande ska göras som en del av arrangemangen för utvärdering och övervakning.

1. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att säkerställa att små och medelstora företag deltar i större utsträckning, och berörs av forskning och innovation, på lämpligt sätt under genomförandet av Horisont 2020. Kvantitativa och kvalitativa bedömningar av små och medelstora företags deltagande ska göras som en del av arrangemangen för utvärdering och övervakning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Särskilda åtgärder ska genomföras inom det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” som anges i punkt 1 i del II i bilaga I och vart och ett av de särskilda målen under prioriteringen ”Samhällsutmaningar” som anges i punkterna 1–6 i del III i bilaga I. Dessa särskilda åtgärder ska utformas som ett särskilt instrument för små och medelstora företag som är inriktat på alla typer av små och medelstora företag med innovationspotential, och ska genomföras på ett enhetligt sätt och anpassas till behoven hos dessa företag enligt det särskilda målet ”Innovation i små och medelstora företag” i punkt 3.3 a i del II i bilaga I.

2. Särskilda åtgärder för små och medelstora företag ska genomföras för att små och medelstora företag ska integreras i hela värdekedjan och få tillgång till alla möjligheter som står till buds i Horisont 2020. Sådana åtgärder omfattar de åtgärder som fastställs i punkt 3.3 i del II i bilaga I.

Ett särskilt instrument för små och medelstora företag som är inriktat på alla typer av små och medelstora företag med innovationspotential ska inrättas under en gemensam förvaltningsmyndighet och i huvudsak tillämpas nedifrån och upp på det sätt som anges under det särskilda målet ”Innovation i små och medelstora företag” i punkt 3.3 a i del II i bilaga I. Instrumentet ska tematiskt vara knutet till det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” som anges i punkt 1 i del II i bilaga I och vart och ett av de särskilda målen under prioriteringen ”Samhälleliga utmaningar” som anges i punkterna 1–7 i del III i bilaga I.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Det integrerade tillvägagångssätt som avses i punkterna 1 och 2 förväntas leda till att omkring 15 % av den totala sammanlagda budgeten för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och prioriteringen ”Samhällsutmaningar” går till små och medelstora företag.

3. Det integrerade tillvägagångssätt som avses i punkterna 1 och 2 och förenklingen av ansökningsförfarandena bör leda till att minst 20 % av den totala sammanlagda budgeten för det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och prioriteringen ”Samhälleliga utmaningar” går till små och medelstora företag.

3a. Kommissionen ska i enlighet med punkterna 1 och 3 utvärdera och rapportera om i hur hög grad små och medelstora företag deltar i forskningsprogrammen. Om målet på 20 % inte uppnås ska kommissionen undersöka orsakerna till detta och snarast föreslå nya åtgärder för att målet ska nås.

3b. Särskild vikt ska även läggas vid att små och medelstora företag på lämpligt sätt deltar och representeras i det europeiska forskningsområdets ledningsstrukturer och i synnerhet i offentlig-privata partnerskap.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 18a

Snabbspår till innovation

1. För att skynda på kommersialiseringen och spridningen av innovation ska en betydande andel av anslagen från unionen inom det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” och inom var och en av de samhälleliga utmaningarna i del III i bilaga I avsättas för ”Snabbspåret till innovation".

2. ”Snabbspåret till innovation” är ett instrument med ett ”nedifrån och upp”‑perspektiv som ska förkorta tiden mellan idé och marknadslansering betydligt och som förväntas leda till att industrin, små och medelstora företag och förstagångssökande från den offentliga och icke vinstdrivande forskningssektorn deltar i Horisont 2020 i större utsträckning. Det ska på så sätt uppmuntra den privata sektorns investeringar i forskning, utveckling och innovation, främja forskning och innovation som inriktas på värdeskapande och se till att ny teknik omsätts snabbare i innovativa produkter som efterfrågas på marknaden, vilket kommer att gynna framtida företag, den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen.

3. Aktiviteterna ska omfatta hela innovationscykeln men vara inriktade på innovationsrelaterade aktiviteter, experimentell och förkommersiell utveckling, vilket omfattar utvecklingsfaserna från teknikdemonstration fram till marknadslansering, inklusive pilotprojekt, demonstration, provbänkar, standardförberedande forskning och fastställande av standarder samt marknadslansering av innovationer.

4. ”Snabbspåret till innovation” ska genomföras som ett väl synligt stödinstrument och göra det enkelt att snabbt delta i tillämpad samarbetsbaserad forskning efter den särskilda urvalsprocess som beskrivs i förordning (EU) nr xxx/2012 [regler för deltagande och spridning].

5. Samtidigt som synergierna mellan ”Snabbspåret till innovation” och det särskilda instrumentet för små och medelstora företag ska beaktas, ska de båda instrumenten genomföras parallellt som två separata förfaranden, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till respektive målgrupp och utan att det påverkar den budget som har öronmärkts för instrumentet för små och medelstora företag.

Motivering

Med vederbörlig hänsyn tagen till att programmet syftar till en omläggning i riktning mot innovation måste Horisont 2020 ha minst ett instrument som systematiskt gör det möjligt för innovativa idéer att utvärderas och finansieras när som helst, med hjälp av ett snabbt, standardiserat och tillförlitligt förfarande. Ett instrument med öppna ansökningsomgångar eller en ”bottom-up-strategi” där bidrag garanterat säkert utbetalats inom sex månader skapar visshet om att innovativa idéer inte riskerar bli föråldrade innan ett projekt äntligen kan komma i gång. Detta kommer också att öka deltagandet från näringslivshåll.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Offentlig-privata partnerskap

Offentlig-privata partnerskap

1. Horisont 2020 får genomföras med hjälp av offentlig-privata partnerskap där alla berörda parter åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet av forsknings- och innovationsverksamhet av strategisk betydelse för unionens konkurrenskraft och industriella ledarskap eller för hanteringen av särskilda samhällsutmaningar.

1. Horisont 2020 får genomföras med hjälp av offentlig-privata partnerskap där alla berörda parter åtar sig att stödja utvecklingen och genomförandet, före det konkurrensutsatta stadiet, av forsknings- och innovationsverksamhet som har strategisk betydelse för unionens konkurrenskraft och industriella ledarskap eller för hanteringen av de särskilda samhälleliga utmaningarna. Spetskompetens ska vara ett viktigt kriterium vid valet av deltagare.

2. Unionens engagemang i dessa partnerskap kan ske i någon av följande former:

2. Unionens engagemang i dessa partnerskap kan ske i någon av följande former:

(a) Finansiella bidrag från unionen till gemensamma företag som bildats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget inom ramen för sjunde ramprogrammet, med förbehåll för ändring av de grundläggande rättsakterna för dem, till nya offentlig-privata partnerskap som inrättats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget, och till andra finansieringsorgan som avses i artikel [55.1 b v eller vii] i förordning (EU) nr XX/2012 [nya budgetförordningen]. Denna form av partnerskap ska endast tillämpas då omfattningen av de eftersträvade målen och storleken på de resurser som krävs motiverar det.

(a) Finansiella bidrag från unionen till gemensamma företag som bildats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget inom ramen för sjunde ramprogrammet, med förbehåll för ändring av de grundläggande rättsakterna för dem med fullt beaktande av resultaten från den kostnads- och nyttoanalys som ska utföras under den planerade konsekvensbedömningen av detta instrument, till nya offentlig-privata partnerskap som inrättats på grundval av artikel 187 i EUF-fördraget, och till andra finansieringsorgan som avses i artikel [55.1 b v eller vii] i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Denna form av partnerskap ska endast tillämpas då omfattningen av de eftersträvade målen, överensstämmelsen med EU:s befintliga politiska mål och storleken på de resurser som krävs motiverar det och när andra former av partnerskap inte uppfyller målen eller skapar de nödvändiga hävstångseffekterna.

(b) Avtal mellan de parter som avses i punkt 1, som anger målen för partnerskapet, parternas respektive åtaganden, viktiga resultatindikatorer, och resultat som ska uppvisas, inklusive identifiering av forsknings- och innovationsverksamhet som kräver stöd från Horisont 2020.

(b) Avtal mellan de parter som avses i punkt 1, som anger målen för partnerskapet, parternas respektive åtaganden, viktiga resultatindikatorer, och resultat som ska uppvisas, inklusive identifiering av forsknings- och innovationsverksamhet som kräver stöd från Horisont 2020.

3. Offentlig-privata partnerskap ska identifieras på ett öppet och översiktligt sätt på grundval av samtliga av följande kriterier:

3. Offentlig-privata partnerskap ska identifieras och genomföras utifrån kriterierna öppenhet, översiktlighet, effektivitet och ändamålsenlighet samt uppfyllandet av kriteriet i artikel ... i förordning (EU) nr xxx/2012 [regler för deltagande].

(a) Mervärdet av åtgärder på unionsnivå.

(b) Effekternas omfattning för industrins konkurrenskraft, hållbar tillväxt och socioekonomiska frågor.

(c) Alla parters långsiktiga engagemang på grundval av en gemensam vision och tydligt definierade mål.

(d) Omfattningen av de resurser som berörs och förmågan att mobilisera ytterligare investeringar i forskning och innovation.

(e) En tydlig definition av uppgifterna för varje part och överenskomna viktiga resultatindikatorer under den valda perioden.

3a. Forskningsprioriteringarna som omfattas av offentlig-privata partnerskap ska också finansieras genom arbetsprogrammen i reguljära ansökningsomgångar.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Partnerskap mellan offentliga aktörer

Partnerskap mellan offentliga aktörer

1. Horisont 2020 ska bidra till starkare partnerskap mellan offentliga aktörer där åtgärder på regional, nationell eller internationell nivå genomförs gemensamt inom unionen.

1. Horisont 2020 ska bidra till starkare partnerskap mellan offentliga aktörer där åtgärder på regional, nationell eller internationell nivå genomförs gemensamt inom unionen.

Särskild uppmärksamhet ska ägnas initiativ för gemensam programplanering mellan medlemsstaterna.

Särskild uppmärksamhet ska ägnas initiativ för gemensam programplanering mellan medlemsstaterna och sådana initiativ kan inbegripa regioner och städer där det är relevant. EU:s finansiella bidrag ska vara begränsat och alltid villkorat av att man kan uppvisa insyn, stort deltagande från medlemsstaterna, existensen av ett mervärde för unionen och additionseffekter för resurserna. Kompletterande finansiering kommer att begränsas till initiativ som är ständigt öppna för alla medlemsstater.

2. Partnerskap mellan offentliga aktörer får stödjas antingen inom eller mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2, särskilt genom

2. Partnerskap mellan offentliga aktörer får stödjas antingen inom eller mellan de prioriteringar som anges i artikel 5.2, särskilt genom

(a) ett ERA-NET-instrument som använder bidrag till stöd för partnerskap mellan offentliga aktörer i deras utarbetande av, inrättande av nätverksstrukturer för, utformning av samt genomförande och samordning av gemensam verksamhet samt även komplettering av enskilda gemensamma ansökningsomgångar och åtgärder av gränsöverskridande karaktär,

(a) ett ERA-NET-instrument som använder bidrag till stöd för partnerskap mellan offentliga aktörer i deras utarbetande av, inrättande av nätverksstrukturer för, utformning av samt genomförande och samordning av gemensam verksamhet samt även komplettering av enskilda gemensamma ansökningsomgångar och åtgärder av gränsöverskridande karaktär,

(b) unionens deltagande i program som genomförs av flera medlemsstater tillsammans, i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget.

(b) unionens deltagande i program som genomförs av flera medlemsstater tillsammans, i enlighet med artikel 185 i EUF-fördraget, med deltagande från regionala myndigheter när det är lämpligt.

Vid tillämpningen av punkt a ska kompletterande stöd vara beroende av att de enheter som deltar i de gemensamma ansökningsomgångarna och åtgärderna har gjort betydande tidigare finansiella åtaganden. ERA-NET-instrumentet får ha som ett mål att harmonisera regler och närmare bestämmelser för genomförande av de gemensamma ansökningsomgångarna och åtgärderna. Det kan också användas för att förbereda ett initiativ enligt artikel 185 i EUF‑fördraget.

Vid tillämpning av punkt b ska sådana initiativ endast föreslås när det behövs en särskild genomförandestruktur och där engagemanget för integration på vetenskaplig, förvaltningsmässig och finansiell nivå är stort bland de deltagande länderna. Dessutom ska förslag till initiativ som avses i punkt b fastställas på grundval av samtliga av följande kriterier:

(a) En tydlig definition av det mål som eftersträvas och dess relevans för målen i Horisont 2020 och för unionens politiska mål mer generellt.

(b) Tydliga finansiella åtaganden från de deltagande länderna, inbegripet tidigare åtaganden att slå ihop nationella och/eller regionala investeringar för transnationell forskning och innovation.

(c) Mervärdet av åtgärder på unionsnivå.

(d) En kritisk massa med avseende på berörda programs storlek och antal, hur väl de verksamheter som omfattas överensstämmer och hur mycket av relevant forskning de täcker.

(e) Huruvida artikel 185 i EUF-fördraget är det lämpligaste medlet för att uppnå målen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Enheter som är etablerade i tredjeländer och internationella organisationer ska kunna delta i indirekta åtgärder inom Horisont 2020 i enlighet med de villkor som fastställs i förordning (EU) nr XX/XX [regler för deltagande]. Internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer ska främjas inom Horisont 2020 och mellan dess olika delar för att uppnå särskilt följande mål:

1. Enheter som är etablerade i tredjeländer och internationella organisationer ska kunna delta i indirekta åtgärder inom Horisont 2020 i enlighet med de villkor som fastställs i förordning (EU) nr XX/XX [regler för deltagande]. Internationellt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer ska främjas inom och integreras i Horisont 2020 för att uppnå särskilt följande mål:

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram.

(c) Att stödja målen för unionens externa politik och utvecklingspolitik, som komplement till externa program och utvecklingsprogram och bidra till internationella åtaganden såsom uppnående av millennieutvecklingsmålen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(ca) Att stödja inrättandet av globalt konkurrenskraftiga spetsforskningscentrum för att göra unionen till en global knutpunkt för världsledande och banbrytande forskning och innovation.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Riktade insatser med målet att främja samarbete med särskilda tredjeländer eller grupper av tredjeländer ska genomföras på grundval av gemensamt intresse och ömsesidig nytta, med hänsyn till deras vetenskapliga och tekniska kapacitet och marknadsmöjligheter, och den förväntade effekten.

2. Riktade insatser med målet att främja samarbete med särskilda tredjeländer eller grupper av tredjeländer – i synnerhet med unionens strategiska partner – ska genomföras på grundval av gemensamt intresse och ömsesidig nytta. Insatserna ska framför allt handla om insatser för att stärka utvecklingsländernas forskningskapacitet samt om samarbetsinsatser som inriktar sig på deras specifika behov. Inom ramen för detta samarbete ska hänsyn tas till den vetenskapliga och tekniska kapaciteten i de yttersta randområdena och i de utomeuropeiska länderna och territorierna som är associerade till unionen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Ömsesidigt tillträde till program i tredjeland bör uppmuntras. För att maximera effekterna ska samordning och synergi med initiativ i medlemsstaterna och associerade länder främjas.

Ömsesidigt tillträde till program i tredjeland bör uppmuntras och övervakas regelbundet. För att maximera effekterna ska samordning och synergi med initiativ i medlemsstaterna och associerade länder främjas.

Motivering

Det krävs en regelbunden övervakning av tredjeländers program för att se till att det tillträde som EU garanterar till Horisont 2020 är ömsesidigt. Denna övervakning ska identifiera förändringarna i metoder i tredjeländer som kan undergräva det önskade ömsesidiga tillträdet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Prioriteringar inom samarbetet ska beakta utvecklingen inom unionens politik och möjligheter till samarbete med tredjeländer samt möjliga brister i tredjeländers system för immateriell äganderätt.

Prioriteringar inom samarbetet ska beakta utvecklingen inom unionens politik inbegripet utrikes- och utvecklingspolitik.

Motivering

Internationella samarbetsinsatser måste utgå från principen om gemensamt intresse och ömsesidig nytta. På den generella nivå som ramprogrammet avser skulle det enbart motverka sitt syfte att lägga till ett visst antal begränsande kriterier. Den definition av riktade insatser som föreslås här är densamma som anges i bilaga I till det sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling. Den stämmer överens med de sektorer som EU har valt att ge utvecklingsbistånd.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Lämplig samordning ska ske i överensstämmelse med migrations-, asyl- och utvecklingspolitiken, för att undvika kompetensflykt från utvecklingsländerna.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Dessutom ska horisontell och övergripande verksamhet för att främja strategisk utveckling av internationellt samarbete genomföras inom Horisont 2020 enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen” i punkt 6.3.2 d i del III i bilaga I.

3. Dessutom ska horisontell och övergripande verksamhet för att främja strategisk utveckling av internationellt samarbete genomföras inom Horisont 2020 enligt det särskilda målet ”Förstå Europa i en föränderlig värld – inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen” i punkt 6.3.2 d i del III i bilaga I.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3a. För att minska deltagarnas administrativa börda ska kommissionen godta att stödmottagarna följer nationell redovisningspraxis.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3b. Stödmottagare som har genomfört revisioner på ett tillfredsställande sätt under tre på varandra följande år ska få följa ett förenklat revisionsförfarande enligt en strategi som bygger på ökat förtroende.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Europeiska kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder beträffande Horisont 2020, inbegripet kommunikationsåtgärder beträffande projekt som får stöd samt resultat. Budgetmedel som anslagits för kommunikation inom ramen för Horisont 2020 ska även bidra till att täcka gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar, under förutsättning att de har ett samband med det övergripande målet för denna förordning.

Kommissionen ska genomföra informations- och kommunikationsåtgärder beträffande Horisont 2020, inbegripet kommunikationsåtgärder beträffande projekt som får stöd samt resultat. Budgetmedel som anslagits för kommunikation inom ramen för Horisont 2020 ska även bidra till att täcka gemensam kommunikation om unionens politiska prioriteringar, under förutsättning att de har ett samband med det övergripande målet för denna förordning. Särskilt ska kommissionen tillhandahålla grundlig information till medlemsstaterna i god tid.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Verksamhet för spridning av information och genomförande av kommunikationsverksamhet ska vara en integrerad uppgift inom alla åtgärder som får stöd genom Horisont 2020.

Verksamhet för spridning av information och genomförande av kommunikationsverksamhet ska vara en integrerad uppgift inom alla åtgärder som får stöd genom Horisont 2020. Alla informations- och kommunikationsinsatser som rör Horisont 2020, inbegripet kommunikationsåtgärder som rör projekt som får stöd, ska vara tillgängliga och åtkomliga för alla medborgare och offentliggöras i digital form.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

För att göra det lättare att få tillgång till information och utveckla ett verktyg för all information som efterfrågas av forskarvärlden, samt med hänsyn till kravet på insyn, ska det digitala verktyget Cordis revideras och reformeras för att bli tydligare och mer flexibelt. Nya Cordis ska vara klart senast den 31 maj 2013.

Motivering

Cordis är för närvarande ett av de mest komplicerade och svåra programmen att använda. Om vi vill att samhället, forskarna och företagen lättare ska komma åt information, då vill det till att programmet ses över, att informationen byggs ut och att alla förslag och bidrag görs mer lättåtkomliga.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner eller typer av deltagare som är underrepresenterade.

(a) Initiativ som syftar till att öka medvetenheten och underlätta tillgången till finansiering genom Horisont 2020, i synnerhet för regioner, utomeuropeiska länder och territorier som är associerade till unionen eller typer av deltagare som är underrepresenterade, inbegripet forskare och deltagare med funktionshinder.

Motivering

Personer med funktionshinder och deras behov av att få tillgång till insatser som rör information, kommunikation och spridning i samband med Horisont 2020 måste lyftas fram. Det finns dessutom ett behov av kapacitetsuppbyggnad eftersom personer med funktionshinder och deras företrädarorganisationer är underrepresenterade inom forsknings- och innovationsprogram liksom i dialoger och samråd med allmänheten.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) Riktat stöd till projekt och konsortier så att de får tillgång till den kompetens som krävs för att optimera kommunikation och spridning av resultat.

(b) Riktat stöd till projekt och konsortier så att de får tillfredsställande tillgång till den kompetens som krävs för att optimera kommunikation och spridning av resultat.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c) Åtgärder som sammanför resultat från en rad projekt, däribland projekt som kan finansieras från andra källor, för att tillhandahålla användarvänliga databaser och rapporter som sammanfattar viktiga resultat.

(c) Åtgärder som sammanför och utvärderar resultat från en rad projekt, däribland projekt som kan finansieras från andra källor, för att tillhandahålla användarvänliga och tillgängliga digitala databaser och utarbeta rapporter som sammanfattar viktiga resultat samt, i relevanta fall, kommunicera och sprida dem till forskarvärlden, näringslivet och allmänheten i stort.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(e) Initiativ för att främja dialog och debatt med allmänheten kring frågor om vetenskap, teknik och innovation och att dra nytta av sociala medier och annan innovativ teknik och metodik.

(e) Initiativ för att främja dialog och debatt med allmänheten kring frågor om vetenskap, teknik och innovation genom medverkan från den akademiska världen och för att dra nytta av sociala medier och annan innovativ teknik och metodik, framför allt för att göra allmänheten mera medveten om hur forskning och innovation är till nytta för att bemöta de utmaningar samhället står inför.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(ea) Initiativ som innefattar och främjar deltagande av civilsamhället och dess organisationer och institutioner i frågor som rör forsknings- och innovationsprocessen och som främjar öppna, vetenskapsbaserade debatter om viktiga samhällsfrågor.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Det kontrollsystem som införs för genomförandet av denna förordning ska vara utformat för att ge rimliga garantier för en tillfredsställande hantering av de risker som är förknippade med insatsernas effektivitet och ändamålsenlighet samt oegentligheter eller olagligheter i de underliggande transaktionerna, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt de berörda utbetalningarnas typ.

1. Det kontrollsystem som införs för genomförandet av denna förordning ska vara utformat för att ge rimliga garantier för en tillräcklig minskning och tillfredsställande hantering av de risker som är förknippade med insatsernas effektivitet och ändamålsenlighet samt oegentligheter eller olagligheter i de underliggande transaktionerna, med beaktande av programmens fleråriga karaktär samt de berörda utbetalningarnas typ.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Kontrollsystemet ska säkerställa en lämplig balans mellan förtroende och kontroll, med hänsyn till administrativa och andra kostnader för kontroller på alla nivåer, så att målen med Horisont 2020 kan uppnås och de mest framstående forskarna och de mest innovativa företagen lockas.

2. Kontrollsystemet ska säkerställa en lämplig balans mellan förtroende och kontroll, med hänsyn till administrativa och andra kostnader för kontroller på alla nivåer, inbegripet på mottagarnas nivå, så att målen med Horisont 2020 kan uppnås och de mest framstående forskarna och de mest innovativa företagen lockas.

Motivering

De administrativa kostnader som mottagarna kan få betala för att uppfylla kontrollkraven måste erkännas och beaktas.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1a. Det ska inrättas en tillfällig ombudsman som ska garantera en enhetlig tolkning av reglerna. Vid tvister om tolkningen av regler och förfaranden kan kommissionen, eventuellt på grundval av en ny revision som har genomförts av någon berörd person, avgöra tvisten genom ett kompromissbeslut baserat på yttrandet från den tillfällige ombudsmannen.

Motivering

Under det sjätte och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling uppstod ett antal tvister med mottagarna om tolkningen av reglerna. Kommissionens revisioner och resultatet av dem har visat att det bör införas ett medlingsförfarande för att undvika att behöva gå till domstol… Det är också nödvändigt – för att inte behöva gå till domstol – att införa ett kompromissförfarande för snabb tvistlösning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får kommissionen genomföra revisioner upp till fyra år efter slutbetalningen.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 får kommissionen genomföra revisioner upp till två år efter det att projektet avslutats.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik. Detta ska även innefatta information om övergripande frågor som hållbarhet och klimatförändringar, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter.

1. Kommissionen ska årligen övervaka genomförandet av Horisont 2020, dess särskilda program och verksamheten i EIT och genomförandet och finansieringen av offentlig-privata och partnerskap mellan offentliga aktörer. Detta ska även innefatta information och indikationer om övergripande frågor som jämställdhet, ansvarsfull forskning och innovation, hållbarhet och klimatförändringar, inklusive information om storleken på klimatrelaterade utgifter, den privata sektorns deltagande och framför allt små och medelstora företags deltagande och de verkliga effekterna av åtgärderna för att bredda deltagandet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1a. I syfte att uppnå ett framtidsperspektiv i unionen som innebär en verklig ökning av välstånd och livskvalitet måste balansen mellan de ekonomiska, sociala och ekologiska aspekterna övervakas regelbundet och grundligt vid genomförandet av Horisont 2020. Kommissionen ska för detta ändamål i förväg inrätta en klar och tydlig mekanism för denna övervakning.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Kommissionen ska rapportera om och sprida resultaten av denna övervakning.

2. Kommissionen ska rapportera om och sprida resultaten av övervakningen som avses i punkt 1 och 1a genom att, i lämpliga fall, använda ett antal gemensamma nyckelindikatorer som möjliggör jämförelser mellan de olika instrumenten. Resultaten ska framför allt överlämnas till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Utvärdering

Halvtidsöversyn

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Utvärderingar ska göras i tillräckligt god till för att kunna beaktas i beslutsprocessen.

1. Granskningar och utvärderingar ska göras i tillräckligt god till för att kunna beaktas i beslutsprocessen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(a) Senast 2017 ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en översyn av Europeiska institutet för innovation och teknik. Den andra tilldelningen av medel till Europeiska institutet för innovation och teknik, enligt artikel 6.3, ska göras tillgänglig efter denna översyn. Vid översynen ska de framsteg bedömas som gjorts vid Europeiska institutet för innovation och teknik mot bakgrund av följande:

utgår

(i) Förbrukningsnivån för den första tilldelningen av medel enligt artikel 6.3, med åtskillnad mellan det belopp som används för utveckling av den första omgången KI-grupper och effekten av såddkapital för den andra etappen, och förmågan hos Europeiska institutet för innovation och teknik att locka till sig medel från partner i kunskaps- och innovationsgrupperna och från den privata sektorn, i enlighet med förordning XX/2012 [reviderade EIT-förordningen].

(ii) Den överenskomna tidsplanen för inrättandet av den tredje omgången kunskaps- och innovationsgrupper och de planerade finansiella behoven hos befintliga sådana i enlighet med deras specifika utveckling.

(iii) Bidragen från Europeiska institutet för innovation och teknik och från kunskaps- och innovationsgrupperna till prioriteringen Samhällutmaningar och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” inom ramen för Horisont 2020.

Motivering

Nästa generations kunskaps- och innovationsgrupper ska lanseras under 2014 och budgeten kommer att fasas in enligt deras årsresultat. Eftersom förutsättningarna är olika inom varje sektor vore det bättre att basera budgetbesluten på varje kunskaps- och innovationsgrupps egna prestationer i stället för att besluta om nya kunskaps- och innovationsgrupper utifrån andra gruppers resultat.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) Senast i slutet av 2017, och med beaktande av efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet som ska slutföras före utgången av 2015 och översynen av Europeiska institutet för innovation och teknik, ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en preliminär utvärdering av Horisont 2020, inbegripet Europeiska forskningsrådet, dess särskilda program och verksamheten i Europeiska institutet för innovation och teknik, av hur (beträffande resultatnivå och framsteg avseende effekter) målen har uppnåtts för Horisont 2020 och alla åtgärders fortsatta relevans, resursernas effektivitet och utnyttjande, utrymmet för ytterligare förenkling och mervärdet för unionen. Den utvärderingen ska också ta hänsyn till aspekter som rör tillträde till finansieringsmöjligheter för deltagare i alla regioner, små och medelstora företag och för att främja en jämn könsfördelning. Den utvärderingen ska dessutom beakta åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla och resultaten för de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder.

(b) Senast i slutet av 2017, och med beaktande av efterhandsutvärderingen av sjunde ramprogrammet som ska slutföras före utgången av 2015, ska kommissionen, med bistånd av oberoende experter, göra en halvtidsöversyn av Horisont 2020, inbegripet Europeiska forskningsrådet, dess särskilda program och verksamheten i EIT.

Som ett led i halvtidsöversynen ska både befintliga och nya offentlig-privata partnerskap, inklusive gemensamma teknikinitiativ, utvärderas ingående för att avgöra deras mervärde för unionen. Kommissionen ska vid behov lägga fram förslag på hur deras styrning och funktion ska kunna förbättras, i syfte att stärka de faktiska effekterna, få till stånd ett funktionssätt präglat av öppenhet och insyn samt undvika intressekonflikter. Kommissionen ska lägga fram resultaten av denna utvärdering för Europaparlamentet och rådet.

Om den ingående utvärderingen visar att kriteriet om ett mervärde för unionen inte uppfylls på ett tillfredsställande sätt kan Europaparlamentet och rådet besluta att inte längre bevilja stöd till dessa offentlig-privata partnerskap.

Halvtidsöversynen ska beakta aspekter som rör spridning och utnyttjande av forskningsresultat. Vid halvtidsöversynen ska de framsteg som gjorts i de olika delarna av Horisont 2020 bedömas mot bakgrund av följande:

i) Hur (beträffande resultatnivå och framsteg avseende effekter, baserat på indikatorerna som beskrivs i bilaga II i det särskilda programmet) målen har uppnåtts för Horisont 2020 och alla åtgärders fortsatta relevans.

ii) Resursernas effektivitet och utnyttjande, med särskild uppmärksamhet på övergripande åtgärder och andra delar som anges i artikel 13.1.

iii) Mervärdet för unionen.

Halvtidsöversynen ska också ta hänsyn till utrymmet för ytterligare förenkling och aspekter som rör tillträde till finansieringsmöjligheter för deltagare i alla regioner, små och medelstora företag och för att främja en jämn könsfördelning. Den ska dessutom beakta åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar för smart och hållbar tillväxt för alla och resultaten för de långsiktiga effekterna av tidigare åtgärder. Den ska göras i samråd med medlemsstaterna så att den forsknings- och innovationspolitik som bedrivs i medlemsstaterna och av de lokala myndigheterna även i fortsättningen utgör ett komplement och ger ett mervärde för unionen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1a. Som ett led i den halvtidsöversyn som avses i punkt 1 b ska kommissionen visa konkreta exempel, om sådana finns, på kompletterings- och synergieffekterna mellan EU:s och medlemsstaternas budgetar när det gäller att uppnå FoU‑målen och huvudindikatorn för innovation i Europa 2020-strategin.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1b. Senast 2016 och därefter vartannat år ska kommissionen göra en översyn av europeiska organisationers och tredjelandsorganisationers ömsesidiga tillträde till forskningsprogram. Översynen ska vara uppdelad efter enskilda länder och omfatta en jämförelse av det stöd som organisationer från tredjeländer får genom Horisont 2020 och det stöd som europeiska organisationer får genom tredjeländers forskningsprogram.

Motivering

För att se till att tredjelandsorganisationers tillträde till Horisont 2020 också återgäldas på motsvarande sätt bör man regelbundet se över tillträdet och kontrollera stödfördelningen från Horisont 2020 till tredjelandsorganisationer.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Artikel 26a

Delegeringens utövande

1. Kommissionens befogenhet att anta delegerade akter ska gälla på de villkor som fastställs i denna artikel.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 6 ska ges till kommissionen för en period på fem på år från och med den ... Kommissionen ska utarbeta en rapport om de delegerade befogenheterna senast sex månader innan perioden på fem år löpt ut. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 6 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5. En delegerad akt som antas enligt artikel 6 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Det övergripande målet för Horisont 2020 är att skapa en ekonomi baserad på kunskap och innovation inom hela unionen, och samtidigt bidra till en hållbar utveckling. Det ska stödja Europa 2020-strategin och unionens övriga politik samt bidra till att det europeiska forskningsområdet genomförs och fungerar.

Det övergripande målet för Horisont 2020 är att skapa en världsledande ekonomi och ett samhälle baserat på kunskap och innovation inom hela unionen, och samtidigt bidra till en hållbar utveckling. Det ska stödja Europa 2020-strategin och unionens övriga politik samt bidra till att det europeiska forskningsområdet genomförs och fungerar.

Resultatindikatorerna för bedömning av framstegen mot detta övergripande mål är följande:

Resultatindikatorerna för bedömning av framstegen mot detta övergripande mål är följande:

– FoU-målet för Europa 2020 (3 % av BNP).

– FoU-målet för Europa 2020 (3 % av BNP).

– Huvudindikatorn innovation för Europa 2020.

– Huvudindikatorn innovation för Europa 2020.

– Följande indikatorer för mänskliga resurser: Förändring i andelen forskare (heltidsekvivalenter) i den aktiva befolkningen. Förändring i andelen kvinnor utifrån det totala antalet forskare. Förändringar i lockandet av forskare från utlandet och när det gäller kompetensflykten av forskare.

Samtliga resultatindikatorer ska användas för att understryka förändring, synliggöra framsteg när det gäller obalanserna i forskningsdeltagande inom unionen och medge en internationell jämförelse.

Detta övergripande mål ska uppnås genom tre olika men ömsesidigt förstärkande prioriteringar som var och en innehåller ett antal särskilda mål. De ska genomföras på ett sammanhängande sätt för att främja samverkan mellan de olika särskilda målen, undvika dubbelarbete och förstärka sina kombinerade effekter.

Detta övergripande mål ska uppnås genom tre olika men ömsesidigt förstärkande prioriteringar som var och en innehåller ett antal särskilda mål. De ska genomföras på ett sammanhängande sätt för att främja samverkan mellan de olika särskilda målen, undvika dubbelarbete och förstärka sina kombinerade effekter.

Samtliga tre prioriteringar ska omfatta en internationell dimension. Det vetenskapliga och tekniska samarbetet är en avgörande fråga för unionen och är framför allt nödvändigt inom spets- och grundforskning för att tillvarata fördelarna med nya möjligheter inom vetenskap och teknik. Följaktligen ska andelen för det internationella samarbete som beskrivs i artikel 21.2 och 21.3 åtminstone bibehållas på samma nivå som i tidigare ramprogram. Horisont 2020 kommer särskilt att stödja tre huvuddimensioner av internationellt samarbete:

– Främja ett vetenskapligt och tekniskt samarbete med de mest avancerade kunskapscentrumen i världen för att uppnå och sprida de mest avancerade standarderna för spetskompetens och möjliggöra konkurrens på de allra högsta nivåerna.

– Främja ett internationellt vetenskapligt och tekniskt samarbete för kapacitetsuppbyggnad, för att från allra första början hjälpa EU:s institutioner att bidra till och dela med sig av fördelarna med den snabba kapacitetsexpansionen inom FoU och mänskliga resurser globalt.

– Främja samarbete inom vetenskap och teknik för global fred och stabilitet och erkänna den grundläggande roll som de mänskliga och sociala värdena i vetenskapen och forskningen kan spela för konsolideringen av bräckliga samhällen och skapa lugnande inverkan på internationella konflikter.

Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna för Horisont 2020 med det särskilda målet att förse unionens politik med kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd.

Gemensamma forskningscentrumet ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna för Horisont 2020 med det särskilda målet att förse unionens politik med kundstyrt vetenskapligt och tekniskt stöd. Mervärdet för unionen av gemensamma forskningscentret ska bedömas mot bakgrund av bl.a. följande indikatorer:

– Antalet gånger påtagliga särskilda effekter kan konstateras på unionens politik till följd av tekniskt och vetenskapligt stöd för politiken från det gemensamma forskningscentrumet.

– Antalet expertgranskade artiklar.

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna för Horisont 2020 med det särskilda målet att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och utbildning. Indikatorerna för att bedöma EIT:s resultat är följande:

Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT) ska bidra till det övergripande målet och prioriteringarna för Horisont 2020 med det särskilda målet att integrera kunskapstriangeln forskning, innovation och högre utbildning. Indikatorerna för att bedöma EIT:s resultat är följande:

Organisationer från universitet, näringsliv och forskning som integrerats i kunskaps- och innovationsgrupperna.

Organisationer från universitet, näringsliv och forskning som integrerats i kunskaps- och innovationsgrupperna.

Samarbete inom kunskapstriangeln som leder till utvecklingen av innovativa produkter och processer.

Samarbete inom kunskapstriangeln som leder till utvecklingen av innovativa produkter, tjänster och processer.

I denna bilaga beskrivs huvuddragen för de särskilda mål och verksamheter som avses i artikel 5.2, 5.3 och 5.4.

I denna bilaga beskrivs huvuddragen för de särskilda mål och verksamheter som avses i artikel 5.2, 5.3 och 5.4.

För att säkerställa en lämplig balans mellan konsensusbaserad och mer banbrytande forskning, utveckling och innovation ska användningen av öppna ansökningsomgångar enligt bottom‑up‑principen främjas för att innovativa projekt ska kunna genomföras snabbt. Dessutom ska rätt balans uppnås inom de samhälleliga utmaningarna och möjliggörande teknik och industriteknik mellan mindre och större projekt, med beaktande av den särskilda branschstrukturen, typen av verksamhet, tekniken och forskningslandskapet.

För att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan i områden, regioner och medlemsstater i Europa kommer komplementaritet och nära synergier att utvecklas med strukturfonderna, både i tidigare led (kapacitetsuppbyggnad i medlemsstaterna för att bättre förbereda för deras delaktighet i Horisont 2020) och i senare led (utnyttja och sprida forsknings- och innovationsresultat från Horisont 2020). Där det är möjligt kommer interoperabiliteten mellan de två instrumenten att främjas. Kumulativ eller kombinerad finansiering kommer att uppmuntras. Synergier kommer särskilt att sökas i den verksamhet som fastställts i målet om att ”vidga spetskompetensen och öka deltagandet”, de regionala partneranläggningar med forskningsinfrastruktur som är av intresse för EU samt verksamhet som bedrivs via EIT och dess KI-grupper.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Syftet med denna del är att stärka och utvidga spetskompetensen inom unionens vetenskapliga bas och att konsolidera det europeiska för forskningsområdet i syfte att göra unionens forsknings- och innovationssystem mer konkurrenskraftigt på global nivå. Den består av följande fyra särskilda mål:

Syftet med denna del är att stärka och utvidga spetskompetensen inom unionens vetenskapliga bas och att konsolidera det europeiska för forskningsområdet i syfte att göra unionens forsknings- och innovationssystem mer konkurrenskraftigt på global nivå. Den består av följande fem särskilda mål:

(a) Europeiska forskningsrådet (EFR) ska tillhandahålla attraktiv och flexibel finansiering för att talangfulla och kreativa enskilda forskare deras grupper ska kunna fortsätta på de mest lovande vägarna vid vetenskapens yttersta gränser, på grundval av unionsomfattande konkurrens.

(a) Europeiska forskningsrådet (EFR) ska tillhandahålla attraktiv och flexibel finansiering för att talangfulla och kreativa enskilda forskare deras grupper ska kunna fortsätta på de mest lovande vägarna vid vetenskapens yttersta gränser, på grundval av unionsomfattande konkurrens.

(b) Framtida och ny teknik ska stödja forskningssamarbete i syfte att öka Europas kapacitet för avancerad och nyskapande innovation. Den ska främja vetenskapligt samarbete mellan olika ämnesområden kring radikalt nya idéer med hög risk och påskynda utvecklingen av de mest lovande framväxande områdena inom vetenskap och teknik samt unionsomfattande strukturering av motsvarande forskarsamfund.

(b) Framtida och ny vetenskap och teknik ska stödja forskningssamarbete i syfte att öka Europas kapacitet för avancerad och nyskapande innovation. Den ska främja vetenskapligt samarbete mellan olika ämnesområden kring radikalt nya idéer med hög risk och påskynda utvecklingen av de mest lovande framväxande områdena inom vetenskap och teknik samt unionsomfattande strukturering av motsvarande forskarsamfund.

(c) Marie Curie-åtgärder ska tillhandahålla innovativ forskarutbildning av hög kvalitet och attraktiva möjligheter för karriär och kunskapsutbyte genom gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare för att på bästa sätt förbereda dem på dagens och framtidens samhällsutmaningar.

(c) Marie Skłodowska-Curie-åtgärder ska tillhandahålla innovativ forskarutbildning av hög kvalitet och attraktiva möjligheter för karriär och kunskapsutbyte genom gränsöverskridande och sektorsövergripande rörlighet för forskare från universitet, forskningsorganisationer och företag, även små och medelstora företag, för att på bästa sätt förbereda dem på dagens och framtidens samhälleliga utmaningar.

(d) Forskningsinfrastruktur ska utveckla europeisk forskningsinfrastruktur inför 2020 och därefter, främja dess innovationspotential och humankapital, och komplettera detta med tillhörande unionspolitik och internationellt samarbete.

(d) Forskningsinfrastrukturerna ska utveckla och stödja framstående befintliga och nya europeiska forskningsinfrastrukturer och hjälpa dem att fungera för det europeiska forskningsområdet genom att främja deras innovationspotential, locka forskare av världsklass, utbilda humankapital, och komplettera detta med en unionspolitik inriktad på internationellt samarbete.

(da) Spridning av spetskompetens och ett ökat deltagande ska frigöra potentialen hos EU:s begåvningsreserv genom att stödja policylärande, nätverksbyggande och utbildningsmöjligheter.

Vart och ett av dessa har visat sig ha högt mervärde för unionen. Tillsammans utgör de en stark och balanserad uppsättning verksamheter som, tillsammans med verksamhet på nationell och regional nivå, täcker Europas behov när det gäller avancerad vetenskap och teknik. Genom att sammanföra dem i ett enda program kommer de att kunna fungera med större samstämmighet, på ett rationaliserat, förenklat och mer fokuserat sätt, samtidigt som den kontinuitet som är av avgörande betydelse för målens effektivitet upprätthålls.

Vart och ett av dessa har visat sig ha högt mervärde för unionen. Tillsammans utgör de en stark och balanserad uppsättning verksamheter som, tillsammans med verksamhet på nationell, regional och lokal nivå, täcker Europas behov när det gäller avancerad vetenskap och teknik. Genom att sammanföra dem i ett enda program kommer de att kunna fungera med större samstämmighet, på ett rationaliserat, förenklat och mer fokuserat sätt, samtidigt som den kontinuitet som är av avgörande betydelse för målens effektivitet upprätthålls.

Verksamheterna i sig blickar framåt, bygger upp kompetens på lång sikt, fokuserar på nästa generations vetenskap, teknik, forskare och innovationer och ger stöd till nya begåvade personer från hela unionen och från associerade länder, och även globalt. Mot bakgrund av verksamheternas vetenskapligt inriktade natur och finansieringsformer som i stort bygger på bottom-up-principen och är forskardrivna kommer det europeiska forskarsamfundet att spela en framträdande roll när det gäller att bestämma vilka forskningsvägar som kommer att följas inom ramen för programmet.

Verksamheterna i sig blickar framåt, bygger upp kompetens på lång sikt, fokuserar på nästa generations vetenskap, teknik, forskare och innovationer och ger stöd till nya begåvade personer från hela unionen och från associerade länder, och även globalt. Mot bakgrund av verksamheternas vetenskapligt inriktade natur och finansieringsformer som i stort bygger på bottom-up-principen och är forskardrivna kommer det europeiska forskarsamfundet att spela en framträdande roll när det gäller att bestämma vilka forskningsvägar som kommer att följas inom ramen för programmet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Denna del syftar till att påskynda utveckling av teknik och innovationer som kommer att ligga till grund för morgondagens företag och hjälpa innovativa europeiska små och medelstora företag att växa till världsledande företag. Den består av följande tre särskilda mål:

Denna del syftar till att påskynda utveckling av teknik och innovationer som kommer att ligga till grund för morgondagens företag och hjälpa innovativa europeiska små och medelstora företag att växa till världsledande företag såväl som att skörda potentialen efter inrättandet av en bördig mark för nya små och medelstora företag. Särskild uppmärksamhet ska ges till att främja ”innovationskonsumtion”, det vill säga överföringen av kunskap och teknik från offentliga forskningscentrum till företag såväl som mellan olika företag. Denna del består av följande tre särskilda mål:

(a) Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik ska tillhandahålla särskilt stöd till forskning, utveckling och demonstration avseende IKT, nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning, bearbetning och rymden. Tonvikten ska läggas på interaktion och konvergens mellan olika typer av teknik.

(a) Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik ska tillhandahålla särskilt stöd till forskning, standardisering, certifiering, utveckling och demonstration avseende central möjliggörande teknik såsom IKT, nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning, bearbetning och rymden. Tonvikten ska läggas på interaktion och konvergens mellan olika typer av teknik och deras förhållande till samhälleliga utmaningar. Ett korrekt övervägande av användarnas behov ska beaktas inom alla dessa områden.

(b) Tillgång till riskfinansiering ska syfta till att undanröja underskott i tillgången på finansiering genom lån och eget kapital för FoU- och innovationsdrivna företag och projekt på alla utvecklingsstadier. Det ska, tillsammans med egetkapitalinstrumentet inom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, stödja utvecklingen av riskkapital på unionsnivå.

(b) Tillgång till riskfinansiering ska syfta till att undanröja underskott i tillgången på finansiering genom lån och eget kapital för FoU- och innovationsdrivna företag och projekt på alla utvecklingsstadier. Det ska, tillsammans med egetkapitalinstrumentet inom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag, stödja utvecklingen av finansiering och riskkapital i ett tidigt skede på unionsnivå.

(c) Innovation i små och medelstora företag ska stimulera all typ av innovation i små och medelstora företag, med inriktning på dem som har potential att växa och agera internationellt inom och utom hela den inre marknaden.

(c) Innovation i små och medelstora företag ska ge stöd som är skräddarsytt för dessa företag till all typ av innovation i små och medelstora företag, genom en uppsättning specialiserade och skräddarsydda program och instrument, bland annat tillgång till startkapital, bidrag, tillgång till finansiering genom eget kapital och lån, mentorskap och handledning samt tillgång till nätverk och kluster inom FoU.

Verksamheten ska följa en affärsdriven dagordning. Budgetarna för de särskilda målen ”Tillgång till riskfinansiering” och ”Innovation i små och medelstora företag” ska följa en logik som är efterfrågestyrd och följer bottom-up-principen, utan förutbestämda prioriteringar. Dessa ska kompletteras genom användning av finansiella instrument och ett särskilt instrument för små och medelstora företag enligt en strategiskt underbyggd logik inom delen ”Samhällsutmaningar” och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”.

Verksamheten ska följa en affärsdriven dagordning. Genomförandet av budgetarna för de särskilda målen ”Tillgång till riskfinansiering” och ”Innovation i små och medelstora företag” ska i första hand följa en logik som är efterfrågestyrd och följer bottom-up-principen. Instrumentet för små och medelstora företag ska genomföras inom de tematiska prioritetsområdena ”Samhälleliga utmaningar” och ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”. Dessa ska kompletteras genom eventuell top-down-användning av instrumentet för små och medelstora företag som en del av förkommersiell upphandling eller innovativ upphandlingsverksamhet, där det kan visas att offentliga upphandlares behov i medlemsstaterna sammanförs på EU-nivå.

För Horisont 2020 ska ett integrerat angreppssätt användas för små och medelstora företags deltagande, vilket skulle kunna leda till att omkring 15 % av de totala sammanlagda budgeterna för alla särskilda mål avseende samhällsutmaningar och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” avsätts för små och medelstora företag.

För Horisont 2020 ska ett integrerat angreppssätt användas för små och medelstora företags deltagande, med beaktande av deras behov av kunskaps- och tekniköverföring. Stödet bör leda till att minst 20 % av de totala sammanlagda budgeterna för alla särskilda mål avseende de samhälleliga utmaningarna och det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” avsätts för små och medelstora företag.

Det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” ska följa en teknikdriven strategi för att utveckla möjliggörande teknik som kan användas för flera områden, industrier och tjänster. Tillämpningar inom sådan teknik för hantering av samhällsutmaningar ska stödjas tillsammans med ”Samhällsutmaningar”.

Det särskilda målet ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” ska följa en teknikdriven strategi för att utveckla möjliggörande teknik som kan användas för flera områden, industrier och tjänster. Tillämpningar inom sådan teknik för hantering av samhälleliga utmaningar ska stödjas tillsammans med ”Samhälleliga utmaningar”.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Denna del är en direkt reaktion på de politiska prioriteringar och samhällsutmaningar som identifierats i Europa 2020-strategin och som syftar till att stimulera den kritisk massa av insatser för forskning och innovation som krävs för att uppnå unionens politiska mål. Finansieringen ska inriktas på följande särskilda mål:

Denna del är en direkt reaktion på de politiska prioriteringar och samhälleliga utmaningar som identifierats i Europa 2020-strategin och som syftar till att stimulera den kritisk massa av insatser för forskning och innovation som krävs för att uppnå unionens politiska mål. Finansieringen ska inriktas på följande särskilda mål:

(a) Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande.

(a) Hälsa, demografiska förändringar och välbefinnande

(b) Livsmedelstrygghet, hållbart jordbruk, havs- och sjöfartsforskning och bioekonomi.

(b) Livsmedelskvalitet, livsmedelssäkerhet och tryggad livsmedelsförsörjning, hållbart jord- och skogsbruk, havs- och sjöfartsforskning och biobaserad industri.

(c) Säker, ren och effektiv energi.

(c) Säker, ren och effektiv energi.

(d) Smarta, gröna och integrerade transporter.

(d) Smarta, gröna och integrerade transporter och rörlighet.

(e) Klimatåtgärder, resurseffektivitet och råvaror.

(e) Klimatåtgärder, miljö, resurseffektivitet och hållbar användning av råvaror.

(f) Inkluderande, innovativa och trygga samhällen.

(f) Förstå Europa i en föränderlig värld – inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen.

(fa) Trygga samhällen – att skydda EU:s och EU-medborgarnas frihet och säkerhet.

En övergripande utmaning ska också finansieras: Vetenskap med och för samhället.

All verksamhet ska utgå ifrån att anta utmaningar, med fokus på politiska prioriteringar utan att på förhand fastställa det exakta valet av teknik eller lösningar som bör utvecklas. Tonvikten ska ligga på att samla en kritisk massa av resurser och kunskap avseende olika områden, typer av teknik och vetenskapliga ämnesområden för att man ska kunna ta itu med utmaningarna. Verksamheterna ska omfatta hela cykeln från forskning till marknad, med en ny inriktning på innovationsrelaterad verksamhet, såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar, stöd för offentlig upphandling, utformning, slutanvändarinriktad innovation, social innovation och införandet på marknaden av innovationer.

All verksamhet ska utgå ifrån att anta utmaningar, i vilka grundforskning, tillämpad forskning, kunskapsöverföring och innovation är lika viktiga och sammanlänkade delar, med fokus på politiska prioriteringar utan att på förhand fastställa det exakta valet av teknik eller lösningar som bör utvecklas. Icke-teknisk, organisatorisk systeminnovation och innovation inom den offentliga sektorn kommer att uppmärksammas jämte teknikbaserade lösningar. Tonvikten ska ligga på att samla en kritisk massa av resurser och kunskap avseende olika områden, typer av teknik och vetenskapliga ämnesområden samt forskningsinfrastrukturer för att man ska kunna ta itu med utmaningarna. Verksamheterna ska omfatta hela cykeln från grundläggande forskning till marknad, inbegripet innovationsrelaterad verksamhet, såsom utprovning, demonstration, provningsanläggningar, stöd för offentlig upphandling, utformning, slutanvändarinriktad innovation, social innovation och införandet på marknaden av kunskapsöverföring och innovationer, däribland standardisering på alla stadier. För att målen i Horisont 2020 ska kunna uppnås måste många olika berörda parter, från forskningsinstitutioner och företag till användare från den offentliga och privata sektorn, delta i samarbetsprojekten.

För att den utmaningsbaserade strategin ska kunna användas behövs en samordnad strategisk planering av forsknings- och innovationsverksamhet. Samordningen kan motverka fragmenteringen och främja användningen av tekniska resurser och infrastrukturresurser i hela forskarvärlden i anknytning till varje utmaning.

Strategiska åtgärder och styrning inom forskning kan säkerställa att experter ända från början ger synpunkter på politiken samt främja innovationen och konkurrenskraften genom att skapa förståelse för komplexiteten i innovationscykeln och uppmuntra till ett större deltagande från forskare över gränserna.

Utifrån behov och efterfrågan kan en strategisk samordning av forskning och innovation för varje utmaning baserad på vetenskaplig styrning fastställas av strategiska vetenskapliga paneler bestående av oberoende experter på hög nivå från universiteten, näringslivet, slutanvändarna och civilsamhället som väljs ut genom ett öppet och insynsvänligt förfarande. De kommer att bidra till att utforma forsknings- och innovationsprogram som grundas på bästa ledarskap och tillhandahålla de impulser och instrument som krävs för att främja samspel och synergier i större skala. Dessa paneler ska tillhandahålla kontinuerlig strategisk rådgivning om de åtgärder som vidtas och planeras inom ramen för Horisont 2020 och dithörande områden av EU-politiken.

Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell och regional nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning. Dessutom ska övergripande stöd för internationellt samarbete tillhandahållas enligt det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”.

Samhällsvetenskap och humaniora ska ingå som en övergripande dimension och en del av verksamheterna för att hantera alla dessa utmaningar. De bör vara representerade i programkommittéer och expertgrupper som är ansvariga för projekt- och programutvärdering inom alla områden samt genom utveckling av samhällsvetenskapligt inriktade anbudsinfordringar. Dessutom ska utvecklingen för förstärkning av dessa områden finansieras inom ramen för det särskilda målet ”Förstå Europa i en föränderlig värld: Inkluderande, innovativa och reflekterande samhällen”. Stöd kommer också att inriktas på att tillhandahålla en stark kunskapsbas för det politiska beslutsfattandet på internationell, nationell, regional och lokal nivå samt inom unionen. Med tanke på många av utmaningarnas globala karaktär ska strategiskt samarbete med tredjeländer vara en integrerad del av varje utmaning och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att stödja globala insatser som kräver en kritisk massa för att Europa ska delta och där Europa skulle kunna vara en drivande kraft.

Det särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen” omfattar även en verksamhet för att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan med särskilda åtgärder för att frigöra spetskompetens i mindre utvecklade regioner i unionen.

Gemensamma forskningscentrumets verksamhet ska vara en integrerad del av Horisont 2020, med syfte att tillhandahålla tillförlitligt och faktabaserat stöd för unionens politik. Detta ska styras av kundernas behov och kompletteras med framåtblickande verksamhet.

Gemensamma forskningscentrumets verksamhet ska vara en integrerad del av Horisont 2020, med syfte att tillhandahålla tillförlitligt och faktabaserat stöd för unionens politik. Detta ska styras av kundernas behov och kompletteras med framåtblickande verksamhet.

EIT ska ha en viktig roll genom att sammanföra framstående forskning, utbildning och innovation och därigenom integrera kunskapstriangeln. EIT ska framför allt göra detta genom kunskaps- och innovationsgrupperna. Dessutom ska EIT, genom åtgärder för riktad spridning och kunskapsdelning, se till att erfarenheter utbyts utanför kunskaps- och innovationsgrupperna, och därigenom främja ett snabbare införande av innovationsmodeller inom unionen.

EIT ska ha en viktig roll genom att sammanföra framstående forskning, utbildning och innovation och därigenom integrera kunskapstriangeln. EIT ska framför allt göra detta genom kunskaps- och innovationsgrupperna. Dessutom ska EIT, genom åtgärder för riktad spridning och kunskapsdelning, se till att erfarenheter utbyts mellan och utanför kunskaps- och innovationsgrupperna, och därigenom främja ett snabbare införande av innovationsmodeller inom unionen.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Europeiska forskningsrådet (EFR)

1. Europeiska forskningsrådet (EFR)

1.1 Särskilt mål

1.1 Särskilt mål

Det särskilda målet är att stärka spetskompetensen, dynamiken och kreativiteten inom europeisk forskning.

Det särskilda målet är att stärka spetskompetensen, dynamiken och kreativiteten inom europeisk forskning.

Europa har fastställt sin ambition att övergå till en ny ekonomisk modell grundad på smart och hållbar tillväxt för alla. Denna typ av övergång kommer att behöva mer än stegvisa förbättringar av nuvarande teknik. Den kommer att kräva mycket högre kapacitet för vetenskapligt grundad innovation som drivs av radikalt ny kunskap, som gör det möjligt för Europa att spela en ledande roll när det gäller att skapa de tekniska paradigmskiften som kommer att bli viktiga drivkrafter för produktivitetsökning, konkurrenskraft, välstånd och sociala framsteg i framtiden. Sådana paradigmskiften har historiskt sett tenderat att härröra från den vetenskapliga basen inom den offentliga sektorn innan de gått vidare till att lägga grunden för helt nya industrier och sektorer.

Europa har fastställt sin ambition att övergå till en ny ekonomisk modell grundad på smart och hållbar tillväxt för alla. Denna typ av övergång kommer att behöva mer än stegvisa förbättringar av nuvarande teknik och kunskap. Den kommer att kräva mycket högre kapacitet för grundforskning och vetenskapligt grundad innovation som drivs av radikalt ny kunskap, som gör det möjligt för Europa att spela en ledande roll när det gäller att skapa de vetenskapliga och tekniska paradigmskiften som kommer att bli viktiga drivkrafter för produktivitetsökning, konkurrenskraft, välstånd och sociala framsteg i framtiden. Sådana paradigmskiften har historiskt sett tenderat att härröra från den offentliga sektorn innan de gått vidare till att lägga grunden för helt nya industrier och sektorer.

Världsledande innovation är nära förknippad med vetenskaplig spetskompetens. Europa, som en gång var den ohotade ledaren, har halkat efter i kapplöpningen om att ta fram den allra bästa spetsvetenskapen, och har spelat en underordnad roll i förhållande till Förenta staterna när det gäller efterkrigstidens viktigaste tekniska framsteg. Trots att unionen fortfarande är världens största producent av vetenskapliga publikationer producerar Förenta staterna dubbelt så många av de mest inflytelserika avhandlingarna (räknat som den övre procenten av antalet citeringar). En internationell rangordning av universitet visar också att universitet i Förenta staterna dominerar i toppen. Av världens nobelprisvinnare är 70 % baserade i Förenta staterna.

Världsledande innovation är nära förknippad med vetenskaplig spetskompetens. Europa, som en gång var den ohotade ledaren, har halkat efter i kapplöpningen om att ta fram den allra bästa spetsvetenskapen, och har spelat en underordnad roll i förhållande till Förenta staterna när det gäller efterkrigstidens viktigaste tekniska framsteg. Trots att unionen fortfarande är världens största producent av vetenskapliga publikationer producerar Förenta staterna dubbelt så många av de mest inflytelserika avhandlingarna (räknat som den övre procenten av antalet citeringar). En internationell rangordning av universitet visar också att universitet i Förenta staterna dominerar i toppen. Av världens nobelprisvinnare är 70 % baserade i Förenta staterna.

En del av utmaningen är att medan Europa och Förenta staterna investerar liknande belopp i den vetenskapliga basen inom sina offentliga sektorer har unionen nästan tre gånger så många forskare inom den offentliga sektorn, vilket innebär en betydligt mindre investering per forskare. Dessutom är Förenta staternas finansiering mer selektiv i fördelningen av resurser till ledande forskare. Detta bidrar till att förklara varför unionens forskare inom den offentliga sektorn i genomsnitt är mindre produktiva och, totalt sett, har mindre sammanlagd vetenskaplig betydelse än sina betydligt färre motparter i Förenta staterna.

En del av utmaningen är att medan Europa och Förenta staterna investerar liknande belopp i den vetenskapliga basen inom sina offentliga sektorer har unionen nästan tre gånger så många forskare inom den offentliga sektorn, vilket innebär en betydligt mindre investering per forskare. Dessutom är Förenta staternas finansiering mer selektiv i fördelningen av resurser till ledande forskare. Detta bidrar till att förklara varför unionens forskare inom den offentliga sektorn i genomsnitt är mindre produktiva och, totalt sett, har mindre sammanlagd vetenskaplig betydelse än sina betydligt färre motparter i Förenta staterna.

En annan viktig del av utmaningen är att den offentliga sektorn i många europeiska länder fortfarande inte erbjuder tillräckligt attraktiva villkor för de mest framstående forskarna. Det kan ta många år innan begåvade unga forskare har möjlighet att bli oberoende forskare på egna meriter. Detta leder till ett mycket stort slöseri av Europas forskningspotential genom att fördröja framväxten av nästa generations forskare som kommer med nya idéer och energi, och genom att fresta utmärkta forskare i början av sin yrkesbana att söka sin framtid på annat håll.

En annan viktig del av utmaningen är att den offentliga och den privata sektorn i många europeiska länder fortfarande inte erbjuder tillräckligt attraktiva villkor för de mest framstående forskarna. Det kan ta många år innan begåvade unga forskare har möjlighet att bli oberoende forskare på egna meriter. Detta leder till ett mycket stort slöseri av Europas forskningspotential genom att fördröja framväxten av nästa generations forskare som kommer med nya idéer och energi, och genom att fresta utmärkta forskare i början av sin yrkesbana att söka sin framtid på annat håll. Särskild uppmärksamhet bör ägnas kvinnliga forskare som svarar för endast 18 % av forskarna i klass A, jämfört med 27 % i Förenta staterna, samtidigt som 60 % av dem som har universitetsexamen i Europa är kvinnor.

Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang. Förmågan hos Förenta staternas system att erbjuda mer resurser per forskare och bättre karriärmöjligheter förklarar hur de fortsätter att locka de bästa forskarna från hela världen, inklusive tiotusentals från unionen.

Tillsammans bidrar dessa faktorer till att göra Europa relativt oattraktivt i den globala konkurrensen om vetenskaplig talang. Förmågan hos Förenta staternas system att erbjuda mer resurser per forskare, ökad rörlighet mellan olika sektorer, fler förbindelser med den privata sektorn och bättre karriärmöjligheter förklarar hur de fortsätter att locka de bästa forskarna från hela världen, inklusive tiotusentals från unionen.

1.2 Motivering och mervärde för unionen

1.2 Motivering och mervärde för unionen

EFR inrättades för att ge Europas bästa forskare, både kvinnor och män, de resurser de behöver för att kunna konkurrera bättre på global nivå, genom att finansiera enskilda forskarlag på grundval av alleuropeisk konkurrens. Det fungerar självständigt – ett oberoende vetenskapligt råd som består av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och sakkunskap fastställer den övergripande vetenskapliga strategin och har full kontroll över beslut om vilken typ av forskning som ska finansieras. Dessa är väsentliga egenskaper hos EFR och garanterar effektiviteten hos dess vetenskapliga program, kvaliteten på verksamheten och processen för expertgranskning och dess trovärdighet i forskarvärlden.

EFR inrättades för att ge Europas bästa forskare, både kvinnor och män, de resurser de behöver för att kunna konkurrera bättre på global nivå, genom att finansiera enskilda forskarlag på grundval av alleuropeisk konkurrens. Det fungerar självständigt – ett oberoende vetenskapligt råd som består av vetenskapsmän, ingenjörer och forskare med högsta renommé och sakkunskap, där både kvinnor och män i olika åldersgrupper är representerade, fastställer den övergripande vetenskapliga strategin och har full kontroll över beslut om vilken typ av forskning som ska finansieras. Dessa är väsentliga egenskaper hos EFR och garanterar effektiviteten hos dess vetenskapliga program, kvaliteten på verksamheten och processen för expertgranskning och dess trovärdighet i forskarvärlden.

EFR är verksamt i hela Europa på konkurrensutsatt grund och har tillgång till ett större urval av talanger och idéer än vad som skulle vara möjligt för något annat nationellt program. De bästa forskarna och de bästa idéerna konkurrerar med varandra. Sökande vet att de måste prestera på högsta nivå och att belöningen är flexibel finansiering på lika villkor, oavsett lokala flaskhalsar eller tillgången till nationell finansiering.

EFR är verksamt i hela Europa på konkurrensutsatt grund och har tillgång till ett större urval av talanger och idéer än vad som skulle vara möjligt för något annat nationellt program. De bästa forskarna och de bästa idéerna konkurrerar med varandra. Sökande vet att de måste prestera på högsta nivå och att belöningen är flexibel finansiering på lika villkor, oavsett lokala flaskhalsar eller tillgången till nationell finansiering.

Spetsforskning som finansieras genom EFR förväntas därmed ha en avsevärd direkt inverkan i form av framsteg vid gränserna för vår kunskap, vilket banar väg för nya och ofta oväntade vetenskapliga och tekniska resultat och nya områden för forskning, vilket i slutändan kan få fram radikalt nya idéer som kommer att driva på innovation och uppfinningsförmåga i näringslivet och ta itu med samhällsutmaningar. Denna kombination av utmärkta enskilda forskare och innovativa idéer ligger till grund för varje del i innovationskedjan.

Spetsforskning som finansieras genom EFR förväntas därmed ha en avsevärd direkt inverkan i form av framsteg vid gränserna för vår kunskap, vilket banar väg för nya och ofta oväntade vetenskapliga och tekniska resultat och nya områden för forskning, vilket i slutändan kan få fram radikalt nya idéer som kommer att driva på innovation och uppfinningsförmåga i näringslivet och ta itu med samhälleliga utmaningar. EFR-stipendier tilldelas framför allt banbrytande idéer. Denna kombination av utmärkta enskilda forskare och innovativa idéer ligger till grund för varje del i innovationskedjan.

Utöver detta ger EFR betydande strukturell effekt genom att skapa kraftfull stimulans för ökad kvalitet i det europeiska forskningssystemet i sin helhet, utöver de forskare och projekt som EFR finansierar direkt. EFR-finansierade projekt och forskare utgör ett tydligt och inspirerande mål för spetsforskning i Europa, stärker dess profil och gör den mer attraktiv för de bästa forskarna på global nivå. Den prestige det innebär att vara värd för EFR‑stipendiater, och den ”spetskompetensstämpel” som detta medför, ökar konkurrensen mellan Europas universitet och andra forskningsorganisationer om att erbjuda det mest attraktiva villkoren för de bästa forskarna. Och nationella systems och individuella forskningsinstitutioners förmåga att locka till sig och vara värd för EFR-stipendiater fastställer ett referensvärde som gör det möjligt för dem att bedöma sina relativa styrkor och svagheter och reformera sina politik och praxis i enlighet med detta. Finansieringen från EFR är därför ett komplement till pågående insatser på unionsnivå, nationell och regional nivå för att reformera, bygga upp kapacitet och frigöra hela potentialen och dragningskraften hos det europeiska forskningssystemet.

Utöver detta ger EFR betydande strukturell effekt genom att skapa kraftfull stimulans för ökad kvalitet i det europeiska forskningssystemet i sin helhet, utöver de forskare och projekt som EFR finansierar direkt. EFR-finansierade projekt och forskare utgör ett tydligt och inspirerande mål för spetsforskning i Europa, stärker dess profil och gör den mer attraktiv för de bästa forskarna på global nivå. Den prestige det innebär att vara värd för EFR‑stipendiater, och den ”spetskompetensstämpel” som detta medför, ökar konkurrensen mellan Europas universitet och andra forskningsorganisationer om att erbjuda det mest attraktiva villkoren för de bästa forskarna. Och nationella systems och individuella forskningsinstitutioners förmåga att locka till sig och vara värd för EFR-stipendiater fastställer ett referensvärde som gör det möjligt för dem att bedöma sina relativa styrkor och svagheter och reformera sina politik och praxis i enlighet med detta. Finansieringen från EFR är därför ett komplement till pågående insatser på unionsnivå, nationell och regional nivå för att reformera, bygga upp kapacitet och frigöra hela potentialen och dragningskraften hos det europeiska forskningssystemet.

1.3 Huvuddragen för verksamheten

1.3 Huvuddragen för verksamheten

EFR:s grundläggande verksamhet ska vara att tillhandahålla attraktiv långsiktig finansiering för att stödja utmärkta forskare och deras forskningsgrupper i genomförandet av banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential.

EFR:s grundläggande verksamhet ska vara att tillhandahålla attraktiv långsiktig finansiering för att stödja utmärkta forskare och deras forskningsgrupper i genomförandet av banbrytande högriskforskning med hög vinstpotential.

Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR-stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar. EFR-stipendier ska vara tillgängliga för enskilda forskarlag för forskare i alla åldrar och från alla länder i världen, som arbetar i Europa. EFR ska sträva efter att främja sund konkurrens i hela Europa.

Finansiering från EFR ska beviljas i enlighet med följande väletablerade principer. Vetenskaplig spetskompetens ska vara det enda kriteriet för beviljandet av EFR-stipendier. EFR ska agera enligt bottom-up-principen utan i förhand fastställda prioriteringar. EFR-stipendier ska vara tillgängliga för enskilda forskarlag för forskare i alla åldrar och från alla länder i världen, som arbetar i Europa. EFR ska sträva efter att främja sund konkurrens i hela Europa och att omedveten könsdiskriminering hanteras ordentligt i utvärderingsförfarandena.

EFR ska särskilt prioritera stöd till duktiga nya forskare för övergången till självständighet genom att tillhandahålla lämpligt stöd i det kritiska skede när de upprättar eller konsoliderar ett eget forskarlag eller forskningsprogram.

EFR ska särskilt prioritera stöd till duktiga nya forskare för övergången till självständighet genom att tillhandahålla lämpligt stöd i det kritiska skede när de upprättar eller konsoliderar ett eget forskarlag eller forskningsprogram. Forskares återkomst och återintegrering efter en finansieringsperiod från EFR kan också stödjas, särskilt i kombination med systemet med forskningsledare.

EFR ska också, vid behov, ge stöd till framväxande nya arbetsmetoder i den vetenskapliga världen med potential att skapa genombrottsresultat och underlätta undersökning av möjligheterna till kommersiell och social innovation med den forskning som finansieras.

EFR ska också, vid behov, ge stöd till nya arbetsmetoder i den vetenskapliga världen med potential att skapa genombrottsresultat och underlätta undersökning av möjligheterna till kommersiell och social innovation med den forskning som finansieras.

EFR ska därför sträva efter att senast 2020 kunna visa att de bästa forskarna deltar i EFR:s ansökningsomgångar, att finansiering från EFR direkt har lett till vetenskapliga publikationer av högsta kvalitet och till kommersialisering och tillämpning av innovativ teknik och innovativa idéer, och att EFR på ett avsevärt sätt har bidragit till att göra Europa till en mer attraktiv miljö för världens bästa forskare. I synnerhet ska EFR sträva efter en mätbar förbättring av unionens placering inom den översta procenten av världens mest citerade publikationer. Dessutom ska EFR sträva efter en betydande ökning av antalet utmärkta forskare från länder utanför Europa som finansieras av EFR och specifika förbättringar av institutionell praxis och nationella strategier för att stödja toppforskare.

EFR ska därför sträva efter att senast 2020 kunna visa att de bästa forskarna deltar i EFR:s ansökningsomgångar, att finansiering från EFR direkt har lett till vetenskapliga publikationer av högsta kvalitet, forskningsresultat med ett omfattande samhälleligt och ekonomiskt genomslag och till kommersialisering och tillämpning av innovativ teknik och innovativa idéer, och att EFR på ett avsevärt sätt har bidragit till att göra Europa till en mer attraktiv miljö för världens bästa forskare. I synnerhet ska EFR sträva efter en mätbar förbättring av unionens placering inom den översta procenten av världens mest citerade publikationer. Dessutom ska EFR sträva efter en ökning av antalet utmärkta forskare från länder utanför Europa som finansieras av EFR, däribland en ökning av antalet kvinnliga toppforskare och specifika förbättringar av institutionell praxis och nationella strategier för att stödja toppforskare. EFR ska utbyta goda erfarenheter och exempel med regionala och nationella forskningsfinansieringsorgan för att stödja toppforskare. Dessutom ska EFR ytterligare öka synligheten för sina program för att locka till sig toppforskare.

EFR:s vetenskapliga råd ska fortlöpande övervaka EFR:s verksamhet och överväga hur målen bäst ska kunna uppfyllas med hjälp av bidragssystem som betonar tydlighet, stabilitet och enkelhet, både för sökande och för genomförandet och förvaltningen av dem, och, om så behövs, för att tillgodose framväxande behov. Det ska sträva efter att upprätthålla och ytterligare förbättra EFR:s system med expertgranskning av världsklass som bygger på öppen, rättvis och opartisk behandling av förslag så att banbrytande vetenskaplig spetskompetens och talang kan identifieras oavsett forskarens kön, nationalitet eller ålder. Slutligen ska ERC fortsätta att genomföra egna strategiska studier i syfte att förbereda och stödja sin verksamhet, upprätthålla nära kontakter med forskarvärlden och andra berörda parter och se till att dess verksamheter kompletterar den forskning som bedrivs på andra nivåer.

EFR:s vetenskapliga råd ska fortlöpande övervaka EFR:s verksamhet och utvärderingsförfaranden och överväga hur målen bäst ska kunna uppfyllas med hjälp av bidragssystem som betonar effektivitet, tydlighet, stabilitet och enkelhet, både för sökande och för genomförandet och förvaltningen av dem, och, om så behövs, för att tillgodose framväxande behov. Det ska sträva efter att upprätthålla och ytterligare förbättra EFR:s system med expertgranskning av världsklass och säkerställa öppen, rättvis och opartisk behandling av förslag så att banbrytande vetenskaplig spetskompetens, banbrytande idéer och talang kan identifieras oavsett forskarens kön, nationalitet, heminstitution eller ålder. ERC ska fortsätta att genomföra egna strategiska studier i syfte att förbereda och stödja sin verksamhet, upprätthålla nära kontakter med forskarvärlden och andra berörda parter och se till att dess verksamheter kompletterar den forskning som bedrivs på andra nivåer genom att undvika överlappning med andra forskningsverksamheter.

ERC ska garantera en öppen kommunikation om sina verksamheter och resultat med forskarvärlden och allmänheten och se till att det finns uppdaterade uppgifter om finansierade projekt.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Framtida och ny teknik (FET)

2. Framtida och ny vetenskap och teknik (FEST)

Det särskilda målet är att gynna radikalt ny teknik genom att utforska nya idéer och idéer med hög risk som bygger på vetenskaplig grund. Syftet är att genom att erbjuda flexibelt stöd till målinriktad och tvärvetenskaplig forskningssamverkan i olika omfattning och genom att anta innovativa forskningsmetoder identifiera och utnyttja möjligheter med långsiktig nytta för medborgarna, ekonomin och samhället.

Det särskilda målet är att gynna spetsforskning, inklusive radikalt ny teknik och idéer med hög risk som kan öppna nya områden för europeisk forskning och teknik. Syftet är att genom att erbjuda flexibelt stöd till målinriktad och tvärvetenskaplig forskningssamverkan i olika omfattning och genom att anta innovativa forskningsmetoder identifiera och utnyttja möjligheter med långsiktig nytta för medborgarna, ekonomin och samhället. Plattformar för smart specialisering spelar en nyckelroll i detta sammanhang, särskilt när det gäller nätverksbyggande, informationsutbyte, program för partnersamverkan och stöd till forsknings- och innovationsstrategier.

FEST kommer att främja spetskompetens genom samarbetsprojekt som fokuserar på spetsforskning i framtida och nya möjligheter inom vetenskap och teknik. Genom att spänna över hela fältet av spetsforskningssamverkan från grundläggande spetsforskning till de allra senaste tekniska utvecklingarna, och främja samverkan över gränserna från de allra tidigaste stadierna i forskningen och framåt kommer FEST att ge gränsområdena för modern forskning ett EU-mervärde och hjälpa till att bygga upp en kritisk massa av samverkan i framstående forskning över Europa.

FET ska främja sådan forskning som ligger utanför det som är känt, accepterat eller allmänt godtaget och ska främja nytt och visionärt tänkande för att öppna upp lovande vägar mot kraftfull ny teknik, som kan utvecklas till ledande tekniska och intellektuella paradigm för de kommande decennierna. FET ska främja ansträngningar för fortsatta småskaliga forskningsmöjligheter inom alla områden, inbegripet nya ämnesområden och stora vetenskapliga och tekniska utmaningar som kräver samverkan och samarbete mellan program i och utanför Europa. Detta tillvägagångssätt ska drivas med hjälp av spetsforskning och utsträckas till att utforska idéer före det konkurrensutsatta stadiet för utformning av framtidens teknik, så att samhället kan dra nytta av tvärvetenskapligt forskningssamarbete som måste bedrivas på europeisk nivå genom att en koppling skapas mellan forskning som drivs av vetenskap och forskning som drivs av samhällsutmaningar eller industriell konkurrenskraft.

FEST ska främja sådan forskning som ligger utanför det som är känt, accepterat eller allmänt godtaget och ska främja nytt och visionärt tänkande för att öppna upp lovande vägar mot kraftfull ny teknik, som kan utvecklas till ledande tekniska och intellektuella paradigm för de kommande decennierna. FEST ska främja ansträngningar för fortsatta småskaliga forskningsmöjligheter inom alla områden, inbegripet nya ämnesområden och stora vetenskapliga och tekniska utmaningar som kräver samverkan och samarbete mellan program i och utanför Europa. Detta tillvägagångssätt ska drivas med hjälp av spetsforskning och utsträckas till att utforska idéer före det konkurrensutsatta stadiet för utformning av framtidens teknik, så att samhället kan dra nytta av tvärvetenskapligt forskningssamarbete som måste bedrivas på europeisk nivå genom att en koppling skapas mellan forskning som drivs av vetenskap och forskning som drivs av samhälleliga utmaningar och samhällsmål eller industriell konkurrenskraft.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Radikala genombrott med omvälvande inverkan bygger i allt högre grad på intensivt samarbete mellan ämnesområden inom vetenskap och teknik (t.ex. information och kommunikation, biologi, kemi, geovetenskap, materialkunskap, neuro- och kognitionsvetenskap, samhällsvetenskap och ekonomi) och med konst och humaniora. Detta kräver inte endast spetskompetens inom vetenskap och teknik utan också nya attityder och nya samspel mellan en rad olika forskningsaktörer.

Radikala genombrott med omvälvande inverkan bygger i allt högre grad på intensivt samarbete mellan ämnesområden inom vetenskap och teknik (t.ex. information och kommunikation, biologi, bio- och robotvetenskap, kemi, fysik, matematik, medicinsk modellering, geovetenskap, materialkunskap, neuro- och kognitionsvetenskap, samhällsvetenskap och ekonomi) och med konst och humaniora. Detta kräver inte endast spetskompetens inom vetenskap och teknik utan också nya attityder och nya samspel mellan en rad olika forskningsaktörer.

Vissa idéer kan utvecklas i liten skala, medan andra kan vara så krävande att betydande gemensamma ansträngningar behövs under en längre tid. Stora ekonomier i världen har insett detta, och det finns en växande global konkurrens för att identifiera och sträva efter nya tekniska möjligheter vid vetenskapens yttersta gränser, som kan få betydande inverkan för innovation och fördelar för samhället. För att vara effektiva måste dessa typer av verksamheter byggas upp snabbt och i stor skala genom att man samarbetar mellan olika program på europeisk, nationell och regional nivå kring gemensamma mål för att skapa en kritisk massa, främja synergier och få optimala hävstångseffekter.

Vissa idéer kan utvecklas i liten skala, medan andra kan vara så krävande att betydande gemensamma ansträngningar behövs under en längre tid. Stora ekonomier i världen har insett detta, och det finns en växande global konkurrens för att identifiera och sträva efter nya tekniska möjligheter vid vetenskapens yttersta gränser, som kan få betydande inverkan för innovation och fördelar för samhället. För att vara effektiva måste dessa typer av verksamheter styras skickligt och byggas upp snabbt och i stor skala genom att man samarbetar mellan olika program på europeisk, nationell och regional nivå kring gemensamma mål för att skapa en kritisk massa, främja synergier och få optimala hävstångseffekter.

FET-programmet ska omfatta hela spektrumet av vetenskapligt driven innovation, från småskaliga tidiga undersökningar, ”bottom-up”, av bräcklig idéer på fosterstadiet till uppbyggandet av nya forsknings- och innovationsgrupper kring framväxande forskningsområden under omvandling och stora gemensamma forskningsinitiativ uppbyggda kring en forskningsagenda som syftar till att uppnå ambitiösa och visionära mål. Var och en av dessa tre insatsnivåer har sitt egna särskilda värde, samtidigt som de kompletterar varandra och samverkar. Småskaliga undersökningar kan t.ex. avslöja behov att utveckla nya teman som kan leda till storskaliga åtgärder som bygger på färdplaner. De innefattar ett brett spektrum av forskningsaktörer, inbegripet unga forskare och forskningsintensiva små och medelstora företag samt grupper av berörda aktörer (det civila samhället, offentliga beslutsfattare, näringslivet och forskare) samlade kring forskningsagendor som tar form, mognar och diversifieras.

FET-programmet ska omfatta hela spektrumet av vetenskapligt driven innovation, från småskaliga tidiga undersökningar, ”bottom-up”, av bräcklig idéer på fosterstadiet till uppbyggandet av nya forsknings- och innovationsgrupper kring framväxande forskningsområden under omvandling och stora gemensamma forskningsinitiativ uppbyggda kring en forskningsagenda som syftar till att uppnå ambitiösa och visionära mål. Var och en av dessa tre insatsnivåer har sitt egna särskilda värde, samtidigt som de kompletterar varandra och samverkar. Småskaliga undersökningar kan t.ex. avslöja behov att utveckla nya teman som kan leda till storskaliga åtgärder som bygger på färdplaner. De innefattar ett brett spektrum av forskningsaktörer, inbegripet unga forskare och forskningsintensiva små och medelstora företag samt grupper av berörda aktörer (det civila samhället, offentliga beslutsfattare, näringslivet och forskare) samlade kring forskningsagendor som tar form, mognar och diversifieras.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Medan FET-programmet syftar till att vara visionärt, omgestaltade och okonventionellt ska dess verksamhet följa olika logiska grunder, från helt öppet till olika grader av strukturering av ämnen, grupper och finansiering.

Medan FEST-programmet syftar till att vara visionärt, omgestaltade och okonventionellt ska dess verksamhet följa olika logiska grunder, från helt öppet till olika grader av strukturering av ämnen, grupper och finansiering.

Verksamheterna ska ge fastare form för olika logiska grunder för åtgärder, beträffande lämplig skala, identifiering och tillvaratagande av möjligheter till långsiktig nytta för medborgarna, ekonomin och samhället:

(a) Genom att främja nya idéer (”FET Open”); FET ska stödja vetenskap som befinner sig i fosterstadiet och teknikforskning som undersöker nya grunder för radikalt ny framtida teknik genom att utmana gällande paradigm och våga sig in på okända områden. Genom ett urvalsförfarande, ”bottom-up”, som är allmänt öppet för vilka forskningsidéer som helst, ska en portfölj bestående av olika riktade projekt byggas upp. Tidig upptäckt av lovande nya områden, utvecklingsmöjligheter och trender, samtidigt som nya forsknings- och innovationsaktörer med stor potential lockas, kommer att vara av central betydelse.

(a) Genom att främja nya idéer (”FEST Open”); FET ska stödja vetenskap som befinner sig i fosterstadiet och teknikforskning som undersöker nya grunder för radikalt ny framtida teknik genom att utmana gällande paradigm och våga sig in på okända områden. Genom ett urvalsförfarande, ”bottom-up”, som är allmänt öppet för vilka forskningsidéer som helst, ska en portfölj bestående av olika riktade projekt byggas upp. Tidig upptäckt av lovande nya områden, utvecklingsmöjligheter och trender, samtidigt som nya forsknings- och innovationsaktörer med stor potential lockas, kommer att vara av central betydelse.

(b) Genom att främja framväxande teman och grupper (”FET Proactive”); FET ska omfatta ett antal lovande teman för förberedande forskning med potential att generera en kritisk massa av sammanhängande projekt som tillsammans på ett brett och mångfacetterat sätt utforskar dessa teman och bygger upp en europeisk kunskapsreserv.

(b) Genom att främja framväxande teman och grupper (”FEST Proactive”); FEST ska i nära förening med samhälleliga utmaningar och industritekniska aspekter omfatta ett antal lovande teman för förberedande forskning med potential att generera en kritisk massa av sammanhängande projekt som tillsammans på ett brett och mångfacetterat sätt utforskar dessa teman och bygger upp en europeisk kunskapsreserv.

(c) Genom att ta itu med stora ämnesövergripande vetenskapliga och tekniska utmaningar (”FET Flagships”); FET ska stödja ambitiös, storskalig, vetenskapligt driven forskning som syftar till att uppnå ett vetenskaplig genombrott. Sådana verksamheter kommer att gynnas av anpassningen av europeiska och nationella dagordningar. De vetenskapliga framstegen bör ge en stark och bred bas för framtida teknisk innovation och ekonomisk tillämpning på en rad olika områden, plus nya fördelar för samhället.

(c) Genom att ta itu med stora ämnesövergripande vetenskapliga och tekniska utmaningar (”FEST Flagships”); FET ska stödja ambitiös, storskalig, vetenskapligt driven forskning som syftar till att uppnå ett vetenskapligt och tekniskt genombrott. Sådana verksamheter kommer att gynnas av anpassningen av europeiska, nationella och regionala dagordningar. De vetenskapliga framstegen bör ge en stark och bred bas för framtida teknisk innovation och ekonomisk tillämpning på en rad olika områden, plus nya fördelar för samhället.

Rätt kombination av öppenhet och olika grader av strukturering av ämnen, grupper och finansiering ska fastställas för varje verksamhet i syfte att uppfylla de eftersträvade målen på ett optimalt sätt.

Mer än hälften av FEST-resurserna kommer inom samtliga områden att satsas på spetsforskningssamarbete enligt bottom-up-modellen.

Utvärderingen av alla FEST-projekt kommer att följa exklusiva och strikta kriterier för vetenskaplig och teknisk spetskompetens.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Marie Curie-åtgärder

3. Marie Skłodowska-Curie-åtgärder

3.1. Särskilt mål

3.1. Särskilt mål

Det särskilda målet är att garantera optimal utveckling och dynamisk användning av Europas intellektuella kapital för att generera ny kompetens och innovation och därigenom utnyttja dess fulla potential inom alla sektorer och regioner.

Det särskilda målet är att garantera optimal utveckling och dynamisk användning av Europas mänskliga resurser inom forskning och innovation för att utveckla och överföra ny kompetens och generera ny kunskap och innovation och därigenom utnyttja dess fulla potential inom alla sektorer och regioner.

Välutbildade, dynamiska och kreativa forskare är det grundläggande råmaterialet för bästa vetenskap och mest produktiva forskningsbaserade innovation.

Välutbildade, dynamiska och kreativa forskare är det grundläggande råmaterialet för bästa vetenskap och mest produktiva forskningsbaserade innovation.

Även om Europa har en stor och diversifierad grupp av kvalificerade mänskliga resurser för forskning och innovation måste denna ständigt fylls på, förbättras och anpassas till de snabbt föränderliga behoven på arbetsmarknaden. I dag arbetar endast 46 % av denna grupp inom företagssektorn, vilket är mycket lägre än för Europas viktigaste ekonomiska konkurrenter, t.ex. Kina (69 %), Japan (73 %) och Förenta staterna (80 %). Demografiska faktorer innebär dessutom att ett oproportionerligt stort antal forskare kommer att nå pensionsåldern inom de närmaste åren. Detta, i kombination med behovet av många fler högkvalitativa arbetstillfällen inom forskningen allt eftersom forskningsintensiteten i den europeiska ekonomin ökar, kommer att vara en av de viktigaste utmaningarna för Europas utbildnings-, forsknings- och innovationssystem under de kommande åren.

Även om Europa har en stor och diversifierad grupp av kvalificerade mänskliga resurser för forskning och innovation måste denna ständigt fylls på, förbättras och anpassas till de snabbt föränderliga behoven på arbetsmarknaden. I dag arbetar endast 46 % av denna grupp inom företagssektorn, vilket är mycket lägre än för Europas viktigaste ekonomiska konkurrenter, t.ex. Kina (69 %), Japan (73 %) och Förenta staterna (80 %). Demografiska faktorer innebär dessutom att ett oproportionerligt stort antal forskare kommer att nå pensionsåldern inom de närmaste åren. Detta, i kombination med behovet av många fler högkvalitativa arbetstillfällen inom forskningen allt eftersom forskningsintensiteten i den europeiska ekonomin ökar, kommer att vara en av de viktigaste utmaningarna för Europas utbildnings-, forsknings- och innovationssystem under de kommande åren.

Det nödvändiga reformarbetet måste inledas under de första stadierna av forskarnas karriär, under deras doktorandtid eller jämförbar forskarutbildning. Europa måste utveckla toppmoderna, innovativa utbildningsprogram som är förenliga med de mycket konkurrenspräglade och allt mer tvärvetenskapliga krav som finns på området forskning och innovation. Ett starkt engagemang bland företag, även små och medelstora företag och andra socioekonomiska aktörer, kommer att krävas för att ge forskare den innovationsförmåga som krävs av morgondagens yrken. Det kommer också att vara viktigt att öka rörligheten bland dessa forskare, då den för närvarande ligger på en alltför låg nivå under 2008 hade bara 7 % av europeiska doktorander utbildats i en annan medlemsstat, medan målet är 20 % senast 2030.

Det nödvändiga reformarbetet måste inledas under de första stadierna av forskarnas karriär, under deras doktorandtid eller jämförbar forskarutbildning. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt övervakning av program som stimulerar överföring av kunskap, erfarenhet och nätverk. Europa måste utveckla toppmoderna, innovativa utbildningsprogram som är förenliga med de mycket konkurrenspräglade och allt mer tvärvetenskapliga krav som finns på området forskning och innovation. Ett starkt engagemang bland företag, även små och medelstora företag och andra socioekonomiska aktörer, kommer att krävas för att ge forskare den övergripande innovationsförmåga och de entreprenörskunskaper som krävs av morgondagens yrken och uppmuntra dem att överväga en karriär inom industrin eller vid de mest innovativa företagen. Det kommer också att vara viktigt att öka rörligheten bland dessa forskare, då den för närvarande ligger på en alltför låg nivå under 2008 hade bara 7 % av europeiska doktorander utbildats i en annan medlemsstat, medan målet är 20 % senast 2030.

Ökad rörlighet för forskare och ökade resurser för institutioner som lockar forskare från andra medlemsstater kommer att främja uppkomsten av kunskapscentrum i EU.

Denna reform måste fortsätta genom varje fas av forskarnas karriärer. Det är viktigt att öka rörligheten bland forskare på alla nivåer, inbegripet rörligheten mitt i karriären, inte bara mellan länder utan också mellan den offentliga och den privata sektorn. Detta skapar en stark stimulans för lärande och för att utveckla nya färdigheter. Det är också en viktig faktor för samarbete mellan universitet, forskningscentrum och näringsliv i olika länder. Den mänskliga faktorn är grunden för ett hållbart samarbete, vilket är den viktigaste drivkraften för ett innovativt och kreativt Europa som kan ta itu med samhällsutmaningar, och en avgörande faktor för att fragmenteringen av nationella strategier ska kunna stoppas. Att samarbeta och utbyta kunskaper, genom individuell rörlighet på alla stadier under karriären och genom utbyte av högkvalificerad personal inom forskning och innovation, är avgörande för att Europa ska kunna hitta tillbaka till vägen mot hållbar tillväxt och ta itu med samhällsutmaningar.

Denna reform måste fortsätta genom varje fas av forskarnas karriärer. Det är viktigt att öka rörligheten bland forskare på alla nivåer, inbegripet rörligheten mitt i karriären, inte bara mellan länder utan också mellan den offentliga och den privata sektorn. Detta skapar en stark stimulans för lärande och för att utveckla nya färdigheter. Det är också en viktig faktor för samarbete mellan universitet, forskningscentrum och näringsliv i olika länder. Den mänskliga faktorn är grunden för ett hållbart samarbete, vilket är den viktigaste drivkraften för ett innovativt och kreativt Europa som kan ta itu med samhälleliga utmaningar, och en avgörande faktor för att fragmenteringen av nationella strategier ska kunna stoppas. Tillgång till forskningsresultat och att samarbeta och utbyta kunskaper, genom individuell rörlighet på alla stadier under karriären och genom utbyte av högkvalificerad personal inom forskning och innovation, är avgörande för att Europa ska kunna utjämna de interna skillnaderna i forsknings- och innovationskapacitet och hitta tillbaka till vägen mot hållbar tillväxt och ta itu med samhälleliga utmaningar.

I detta sammanhang bör Horisont 2020 även främja samarbete mellan europeiska forskare genom att införa ett kupongsystem med forskningsanslag som följer med forskare som flyttar till universitet inom samtliga medlemsstater, vilket kommer att främja inrättandet av kunskapscentrum, oberoende universitet och ökad rörlighet bland forskare.

Rörlighetsprogrammen kommer att effektivt garantera lika möjligheter för män och kvinnor samt omfatta särskilda åtgärder för att avlägsna hindren för kvinnliga forskares rörlighet.

Om Europa ska kunna mäta sig med sina konkurrenter inom forskning och innovation måste fler unga kvinnor och män uppmuntras till att slå in på forskarbanan och Europa måste tillhandahålla mycket attraktiva möjligheter och förutsättningar för forskning och innovation. De mest talangfulla personerna, från Europa och övriga världen, bör betrakta Europa som en framstående plats att arbeta på. Jämställdhet, högkvalitativa och tillförlitlig anställnings- och arbetsvillkor plus erkännande är avgörande aspekter som måste säkerställas på ett konsekvent sätt i hela Europa.

Om Europa ska kunna mäta sig med sina konkurrenter inom forskning och innovation måste fler unga kvinnor och män uppmuntras till att slå in på forskarbanan och Europa måste tillhandahålla mycket attraktiva möjligheter och förutsättningar för forskning och innovation. De mest talangfulla personerna, från Europa och övriga världen, bör betrakta Europa som en framstående plats att arbeta på. Jämställdhet, högkvalitativa och tillförlitlig anställnings- och arbetsvillkor plus erkännande är avgörande aspekter som måste säkerställas på ett konsekvent sätt i hela Europa.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.2 Motivering och mervärde för unionen

3.2 Motivering och mervärde för unionen

Varken unionen i sig eller de enskilda medlemsstaterna kommer att kunna ta itu med denna utmaning. Även om medlemsstaterna har infört reformer för att förbättra sina institutioner för högre utbildning och modernisera sina utbildningssystem är utvecklingen fortfarande ojämn i Europa, med stora skillnader mellan länderna. Det övergripande, vetenskapliga och tekniska samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn är generellt fortfarande dåligt i Europa. Detsamma gäller för jämställdhet och insatserna för att attrahera studerande och forskare utanför det europeiska forskningsområdet. För närvarande är omkring 20 % av doktoranderna i unionen tredjelandsmedborgare, medan cirka 35 % i Förenta staterna kommer från utlandet. För att påskynda denna förändring krävs ett strategiskt tillvägagångssätt på unionsnivå, som sträcker sig över nationsgränserna. Stöd från unionen är av avgörande betydelse för att skapa incitament för och uppmuntra till de nödvändiga strukturreformerna.

Varken unionen i sig eller de enskilda medlemsstaterna kommer att kunna ta itu med denna utmaning. Även om medlemsstaterna har infört reformer för att förbättra sina institutioner för högre utbildning och modernisera sina utbildningssystem är utvecklingen fortfarande ojämn i Europa, med stora skillnader mellan länderna. Det övergripande, vetenskapliga och tekniska samarbetet mellan den offentliga och den privata sektorn är generellt fortfarande dåligt i Europa. Detsamma gäller för jämställdhet och insatserna för att attrahera studerande och forskare utanför det europeiska forskningsområdet. För närvarande är omkring 20 % av doktoranderna i unionen tredjelandsmedborgare, medan cirka 35 % i Förenta staterna kommer från utlandet. För att påskynda denna förändring krävs ett strategiskt tillvägagångssätt på unionsnivå, som sträcker sig över nationsgränserna. Stöd från unionen är av avgörande betydelse för att skapa incitament för och uppmuntra till de nödvändiga strukturreformerna.

De europeiska Marie Curie-åtgärderna har gjort beaktansvärda framsteg när det gäller att främja rörlighet, både mellan länder och mellan sektorer, och att skapa förutsättningar för forskarkarriärer på europeisk och internationell nivå, med mycket goda anställnings- och arbetsvillkor i linje med den europeiska stadgan för forskare och uppförandekoden. Det finns ingen motsvarighet i medlemsstaterna när det gäller deras omfattning och räckvidd, finansiering, internationella karaktär, utveckling och överföring av kunskap. De har stärkt resurserna för de institutioner som kan locka till sig forskare internationellt och därigenom uppmuntrat spridningen av kunskapscentrum i hela unionen. De har fungerat som förebild med en uttalat strukturerande inverkan genom att sprida bästa praxis på nationell nivå. Marie Curie-åtgärdernas bottom-up-strategi har också gjort det möjligt för en stor majoritet av dessa institutioner att utbilda och öka kompetensnivån hos en ny generation forskare som blivit kapabla att ta itu med samhällsutmaningar.

De europeiska Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna har gjort beaktansvärda framsteg när det gäller att främja rörlighet, både mellan länder och mellan sektorer, och att skapa förutsättningar för forskarkarriärer på europeisk och internationell nivå, med mycket goda anställnings- och arbetsvillkor i linje med den europeiska stadgan för forskare och uppförandekoden. Det finns ingen motsvarighet i medlemsstaterna när det gäller deras omfattning och räckvidd, finansiering, internationella karaktär, utveckling och överföring av kunskap. De har stärkt resurserna för de institutioner som kan locka till sig forskare internationellt och därigenom uppmuntrat spridningen av kunskapscentrum i hela unionen. De har fungerat som förebild med en uttalat strukturerande inverkan genom att sprida bästa praxis på nationell nivå. Marie Skłodowska-Curie-åtgärdernas bottom-up-strategi har också gjort det möjligt för en stor majoritet av dessa institutioner att utbilda och öka kompetensnivån hos en ny generation forskare som blivit kapabla att ta itu med samhälleliga utmaningar.

Ytterligare utveckling av Marie Curie-åtgärderna kommer att bidra mycket till utvecklingen av det europeiska för forskningsområdet. Marie Curie‑åtgärderna kommer, med sin europatäckande konkurrenskraftiga finansieringsstruktur, att uppmuntra till nya, kreativa och innovativa typer av utbildning såsom industriella doktorsexamina, som inbegriper aktörer inom utbildning, forskning och innovation som måste konkurrera globalt för ett anseende förknippat med spetskompetens. Genom att tillhandahålla stöd från unionen till de bästa programmen för forskning och utbildning i enlighet med principerna för innovativ doktorandutbildning i Europa kommer de också att främja mer omfattande spridning och utnyttjande, i riktning mot en mer strukturerad doktorandutbildning.

Ytterligare utveckling av Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna kommer att bidra mycket till utvecklingen av det europeiska för forskningsområdet. Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna kommer, med sin europatäckande konkurrenskraftiga finansieringsstruktur, att uppmuntra till nya, kreativa och innovativa typer av utbildning såsom gemensamma eller multipla doktorsexamina, industriella doktorsexamina, som inbegriper aktörer inom utbildning, forskning och innovation som måste konkurrera globalt för ett anseende förknippat med spetskompetens. Genom att tillhandahålla stöd från unionen till de bästa programmen för forskning och utbildning i enlighet med principerna för innovativ doktorandutbildning i Europa kommer de också att främja mer omfattande spridning och utnyttjande, i riktning mot en mer strukturerad doktorandutbildning.

Marie Curie-stipendierna ska också utvidgas till att omfatta tillfällig rörlighet för erfarna forskare och ingenjörer från offentliga institutioner till den privata sektorn eller vice versa, för att på så sätt uppmuntra och stödja universitet, forskningscentrum och företag att samarbeta med varandra på europeisk och internationell nivå. Med hjälp av sitt väletablerade, öppna och rättvisa utvärderingssystem kommer Marie Curie‑åtgärderna att kartlägga utmärkta begåvningar inom forskning och innovation inom ramen för internationella uttagningsprov, vilket ger prestige och därför motivation för forskare att fortsätta sin karriär i Europa.

Marie Skłodowska-Curie-stipendierna ska också utvidgas till att omfatta tillfällig rörlighet för erfarna forskare och forskare i början av sin yrkesbana såväl som ingenjörer från offentliga institutioner till den privata sektorn eller vice versa, för att på så sätt uppmuntra och stödja universitet, forskningscentrum och företag att samarbeta med varandra på europeisk och internationell nivå. Med hjälp av sitt väletablerade, öppna och rättvisa utvärderingssystem kommer Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna att kartlägga utmärkta begåvningar inom forskning och innovation inom ramen för internationella uttagningsprov, vilket ger prestige och därför motivation för forskare att fortsätta sin karriär i Europa.

Samhällsutmaningarna för högt kvalificerade forskare och högkvalificerad personal inom innovation är inte bara Europas problem. De är kolossalt komplexa och omfattande internationella utmaningar. De bästa forskarna i Europa och världen måste samarbeta, mellan länder, sektorer och ämnesområden. Marie Curie-åtgärderna kommer att spela en viktig roll i detta avseende genom att stödja utbyte av personal, vilket kommer att främja gemensamt tänkande via det internationella och sektorsövergripande kunskapsdelning som är så avgörande för öppen innovation.

De samhälleliga utmaningarna för högt kvalificerade forskare och högkvalificerad personal inom innovation är inte bara Europas problem. De är kolossalt komplexa och omfattande internationella utmaningar. De bästa forskarna i Europa och världen måste samarbeta, mellan länder, sektorer och ämnesområden. Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna kommer att spela en viktig roll i detta avseende genom att stödja utbyte av personal, vilket kommer att främja gemensamt tänkande via det internationella och sektorsövergripande kunskapsdelning som är så avgörande för öppen innovation.

Utvidgning av mekanismen för samfinansiering av Marie Curie-åtgärderna kommer att vara avgörande för att öka Europas tillgång till talanger. Den numeriska och strukturell effekten av unionens åtgärder kommer att ökas genom att regional, nationell, internationell och privat finansiering mobiliseras för att skapa nya program och öppna de befintliga programmen för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. En sådan mekanism kommer att stärka banden mellan forsknings- och utbildningsinsatser på nationell nivå och unionsnivå.

Utvidgning av mekanismen för samfinansiering av Marie Skłodowska‑Curie-åtgärderna kommer att vara avgörande för att öka Europas tillgång till talanger. Den numeriska och strukturella effekten av unionens åtgärder kommer att ökas genom att regional, nationell, internationell och offentlig och privat finansiering mobiliseras för att skapa nya program med liknande och kompletterande mål, och öppna de befintliga programmen för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. En sådan mekanism kommer att stärka banden mellan forsknings- och utbildningsinsatser på nationell nivå och unionsnivå.

Alla verksamheter inom ramen för denna utmaning kommer att bidra till att skapa ett helt nytt tankesätt i Europa, som är avgörande för kreativitet och innovation. Insatserna för finansiering genom Marie Curie-åtgärderna kommer att stärka sammanslagningen av resurser i Europa och därigenom leda till förbättringar av samordning och styrning av forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling. De kommer att bidra till de politiska mål som beskrivs i Innovationsunionen, Unga på väg och En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen, och kommer att vara avgörande för att det europeiska forskningsområdet ska kunna bli verklighet.

Alla verksamheter inom ramen för denna utmaning kommer att bidra till att skapa ett helt nytt tankesätt i Europa, som är avgörande för kreativitet och innovation. Insatserna för finansiering genom Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna kommer att stärka sammanslagningen av resurser i Europa och därigenom leda till förbättringar av samordning och styrning av forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling. De kommer att bidra till de politiska mål som beskrivs i Innovationsunionen, Unga på väg och En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen, och kommer att vara avgörande för att det europeiska forskningsområdet ska kunna bli verklighet.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3.3. Huvuddragen för verksamheten

3.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Främja nya färdigheter genom högkvalitativ grundutbildning för forskare

(a) Främja nya färdigheter genom högkvalitativ grundutbildning för forskare

Målet är att utbilda en ny generation kreativa och innovativa forskare med förmåga att omvandla kunskap och idéer till produkter och tjänster för ekonomisk och social nytta i unionen.

Målet är att utbilda en ny generation kreativa och innovativa forskare med förmåga att omvandla kunskap och idéer till produkter och tjänster för ekonomisk och social nytta i unionen.

Huvudverksamheten ska vara att ge forskare i början av sin yrkesbana högkvalitativ och innovativ utbildning på eftergymnasial nivå genom tvärvetenskapliga projekt eller doktorandprogram som omfattar universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper från olika länder. Detta kommer att förbättra karriärutsikterna för unga doktorander inom både den offentliga och den privata sektorn.

Huvudverksamheten ska vara att ge forskare i början av sin yrkesbana högkvalitativ och innovativ utbildning på eftergymnasial nivå genom tvärvetenskapliga projekt, mentorsystem för överföring av kunskaper och erfarenheter mellan forskare eller doktorandprogram som tillåter forskarna att skaffa sig forskningsmeriter och som omfattar universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper från olika länder. Detta kommer att utveckla och förbättra karriärutsikterna för unga doktorander inom både den offentliga och den privata sektorn.

(b) Främja spetskompetensen genom gräns- och sektorsöverskridande rörlighet

(b) Främja spetskompetensen genom gräns- och sektorsöverskridande rörlighet

Målet är att stärka erfarna forskares kreativa och innovativa potential på alla karriärnivåer genom att skapa möjligheter till gräns- och sektorsöverskridande rörlighet.

Målet är att stärka erfarna forskares kreativa och innovativa potential på alla karriärnivåer genom att skapa möjligheter till gräns- och sektorsöverskridande rörlighet.

Huvudverksamheten ska vara att uppmuntra erfarna forskare att genom rörlighet utvidga eller fördjupa sina kunskaper genom att skapa attraktiva karriärmöjligheter vid universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper i och utanför Europa. Möjligheter att återuppta forskarkarriären efter ett avbrott ska också främjas.

Huvudverksamheten ska vara att uppmuntra erfarna forskare att genom rörlighet utvidga eller fördjupa sina kunskaper genom att skapa attraktiva karriärmöjligheter vid universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper i och utanför Europa, erbjuda forskare en möjlighet till utbildning och nya kunskaper i en forskningsinstitution på hög nivå i ett tredjeland och sedan välkomna dem tillbaka till Europa om de väljer att återvända. Möjligheter att återuppta forskarkarriären efter ett avbrott ska också främjas. För att förstärka den privata sektorns innovativa karaktär ska sektorsövergripande rörlighet också uppmärksammas.

(c) Stimulera innovation genom utbyte av kunskap

(c) Stimulera innovation genom utbyte av kunskap

Målet är att stärka internationellt gräns- och sektorsöverskridande samarbete inom forskning och innovation genom utbyte av personal inom forskning och innovation för att bättre kunna möta globala utmaningar.

Målet är att stärka internationellt gräns- och sektorsöverskridande samarbete inom forskning och innovation genom utbyte av personal inom forskning och innovation för att bättre kunna möta globala utmaningar.

Huvudverksamheten ska vara att stödja kortvarigt utbyte av personal inom forskning och innovation inom ramen för partnerskap mellan universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper, både inom Europa och globalt. Detta kommer att inbegripa att främja samarbete med tredjeländer.

Huvudverksamheten ska vara att stödja utbyte av personal inom forskning och innovation inom ramen för partnerskap mellan universitet, forskningsinstitutioner, företag, små och medelstora företag och andra socioekonomiska grupper, både inom Europa och globalt. Detta kommer att inbegripa att främja samarbete med tredjeländer.

(d) Öka den strukturella effekten genom samfinansiering av verksamheterna

(d) Öka den strukturella effekten genom samfinansiering av verksamheterna

Målet är att, genom att fungera som hävstång för ytterligare finansiering, öka Marie Curie-åtgärdernas numeriska och strukturella effekt och att främja spetskompetens på nationell nivå i forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling.

Målet är att, genom att fungera som hävstång för ytterligare finansiering, öka Marie Skłodowska-Curie-åtgärdernas numeriska och strukturella effekt och att främja spetskompetens på nationell nivå i forskares utbildning, rörlighet och karriärutveckling.

Huvudverksamheten ska vara att, med hjälp av en mekanism för samfinansiering, uppmuntra regionala, nationella och internationella organisationer att skapa nya program och att öppna befintliga sådana för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. Detta kommer att öka kvaliteten på forskarutbildningen i Europa i alla skeden av karriären, även på doktorandnivå, främja en obegränsad omsättning av forskare och vetenskaplig kunskap i Europa, främja attraktiva forskningskarriärer genom att erbjuda öppen rekrytering och lockande arbetsförhållanden och kommer att stödja samarbete inom forskning och innovation mellan universitet, forskningsinstitutioner och företag samt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer.

Huvudverksamheten ska vara att, med hjälp av en mekanism för samfinansiering, uppmuntra regionala, nationella och internationella organisationer att skapa nya program och att anpassa befintliga sådana för internationell och sektorsövergripande utbildning, rörlighet och karriärutveckling. Detta kommer att öka kvaliteten på forskarutbildningen i Europa i alla skeden av karriären, även på doktorandnivå, främja en obegränsad omsättning av forskare och vetenskaplig kunskap i Europa, främja attraktiva forskningskarriärer genom att erbjuda öppen rekrytering och lockande arbetsförhållanden och kommer att stödja samarbete inom forskning och innovation mellan universitet, forskningsinstitutioner och företag samt samarbete med tredjeländer och internationella organisationer. Uppmärksamhet bör ägnas åt kvalitets- och jämställdhetsfrågor.

(e) Särskilt stöd och politiska åtgärder

(e) Särskilt stöd och politiska åtgärder

Målen är att övervaka framstegen, upptäcka brister i Marie Curie-åtgärderna och att öka deras inverkan. I detta sammanhang ska indikatorer utvecklas och uppgifter om forskares rörlighet, färdigheter och karriärer analyseras, samtidigt som man ska eftersträva synergier och nära samordning med de politiska stödåtgärderna avseende forskare och deras arbetsgivare och finansiärer som bedrivs inom de särskilda målet ”Inkluderande, innovativa och trygga samhällen”. Verksamheten ska också syfta till att öka medvetenheten om forskarkarriärens betydelse och attraktionskraft och till spridning av forsknings- och innovationsresultat till följd av arbete som fått stöd genom Marie Curie-åtgärder.

Målen är att övervaka framstegen, upptäcka brister och hinder i Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna och att öka deras inverkan. I detta sammanhang ska indikatorer utvecklas och uppgifter om forskares rörlighet, färdigheter, karriärer och könsfördelning analyseras, samtidigt som man ska eftersträva synergier och nära samordning med de politiska stödåtgärderna avseende forskare och deras arbetsgivare och finansiärer som bedrivs inom den övergripande utmaningen ”Forskning för och med samhället”. Verksamheten ska också syfta till att öka medvetenheten om forskarkarriärens betydelse och attraktionskraft och till spridning av forsknings- och innovationsresultat till följd av arbete som fått stöd genom Marie Skłodowska‑Curie‑åtgärder. Den ska också omfatta särskilda åtgärder för att avlägsna hinder för karriärutvecklingen, bland annat för dem som har gjort ett uppehåll i karriären.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Forskningsinfrastruktur

4. Forskningsinfrastruktur

4.1 Särskilt mål

4.1 Särskilt mål

Det särskilda målet är att förse Europa med forskningsinfrastruktur av världsklass som är åtkomlig för alla forskare i och utanför Europa, och fullt ut utnyttja dess potential för vetenskaplig utveckling och innovation.

Det särskilda målet är att förse Europa med forskningsinfrastruktur av världsklass som är åtkomlig för alla forskare i och utanför Europa, och fullt ut utnyttja dess potential för vetenskaplig utveckling och innovation.

Forskningsinfrastrukturer är viktiga faktorer för Europas konkurrenskraft på alla vetenskapliga områden och är av avgörande betydelse för vetenskapligt baserad innovation. På många områden är forskning omöjligt utan tillgång till superdatorer, strålkällor för nya material, renrum för nanoteknik, databaser för genomik och samhällsvetenskap, observatorier för geovetenskap, bredbandsnät för överföring av data osv. Forskningsinfrastrukturer är nödvändiga för att den forskning ska kunna genomföras som krävs för att ta itu med de stora samhällsutmaningarna – energi, klimatförändring, bioekonomi och hälsa och välbefinnande under hela livet för alla. De driver på samarbetet över gränser och ämnesgränser och skapar ett enhetligt och öppet europeiskt område för forskning online. De främjar rörlighet för personer och idéer, sammanför de bästa forskarna från hela Europa och världen och förbättrar vetenskaplig utbildning. De fungerar som drivkraft för spetskompetensen inom de europeiska forsknings- och innovationsgrupperna och kan vara enastående exempel på vetenskap för samhället i stort.

Forskningsinfrastrukturer är viktiga faktorer för Europas konkurrenskraft på alla vetenskapliga områden och är av avgörande betydelse för vetenskapligt baserad innovation. På många områden är forskning omöjligt utan tillgång till superdatorer, analysresurser, strålkällor för nya material, renrum och avancerad mätteknik för nanoteknik, specialutrustade laboratorier för biologisk och medicinsk forskning, databaser för genomik och samhällsvetenskap, observatorier och sensorer för geovetenskap och miljö, bredbandsnät för mycket snabb överföring av data osv. Forskningsinfrastrukturer är nödvändiga för att den forskning ska kunna genomföras som krävs för att ta itu med de stora samhälleliga utmaningarna – bl.a. energi, klimatförändring, bioekonomi och hälsa och välbefinnande under hela livet för alla. De driver på samarbetet över gränser och ämnesgränser och skapar ett enhetligt och öppet europeiskt område för forskning online. De främjar rörlighet för personer och idéer, sammanför de bästa forskarna från hela Europa och världen och förbättrar vetenskaplig utbildning. Deras utformning utmanar forskare och innovativa företag att utveckla spetsteknik. På det viset stärker de Europas innovativa högteknologiska industri. De fungerar som drivkraft för spetskompetensen inom de europeiska forsknings- och innovationsgrupperna och kan vara enastående exempel på vetenskap för samhället i stort.

Europa måste upprätta en lämplig och stabil grund för uppbyggnad, underhåll och drift av forskningsinfrastrukturer om dess forskning av världsklass ska kunna vidmakthållas. Detta kräver omfattande och effektivt samarbete mellan europeiska, nationella och regionala finansiärer för vilka starka band med sammanhållningspolitiken kommer att eftersträvas för att synergieffekter och ett samstämmigt tillvägagångssätt ska kunna garanteras.

Europa måste upprätta en lämplig och stabil grund för uppbyggnad, underhåll och drift av goda forskningsinfrastrukturer, och välja och prioritera dem på grundval av mervärdet för EU samt kvalitets- och relevanskriterier om dess forskning av världsklass ska kunna vidmakthållas. Detta kräver omfattande och effektivt samarbete mellan europeiska, nationella och regionala finansiärer för vilka starka band med sammanhållningspolitiken kommer att eftersträvas för att synergieffekter och ett samstämmigt tillvägagångssätt ska kunna garanteras.

Detta särskilda mål tar itu med ett centralt åtagande inom flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen, vilket understryker den viktiga roll som forskningsinfrastruktur av världsklass har när det gäller att möjliggöra banbrytande forskning och innovation. Initiativet betonar behovet av att slå samman resurser i hela Europa, och i vissa fall globalt, för att forskningsinfrastruktur ska kunna byggas och drivas. Likaledes betonas i flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa behovet av att stärka Europas e-infrastrukturer och vikten av att utveckla innovationskluster för att Europas innovativa fördel ska kunna byggas upp.

Detta särskilda mål tar itu med ett centralt åtagande inom flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen, vilket understryker den viktiga roll som forskningsinfrastruktur av världsklass har när det gäller att möjliggöra banbrytande forskning och innovation. Initiativet betonar behovet av att slå samman resurser i hela Europa, och i vissa fall globalt, för att denna forskningsinfrastruktur ska kunna byggas och drivas. Likaledes betonas i flaggskeppsinitiativet En digital agenda för Europa behovet av att stärka Europas e-infrastrukturer och vikten av att utveckla innovationskluster för att Europas innovativa fördel ska kunna byggas upp.

4.2. Motivering och mervärde för unionen

4.2. Motivering och mervärde för unionen

Toppmoderna forskningsinfrastrukturer blir alltmer komplexa och kostsamma, och kräver ofta integrering av olika typer av utrustning, tjänster och datakällor samt omfattande gränsöverskridande samarbete. Inget enskilt land har tillräckligt med resurser för all forskningsinfrastruktur det behöver. Den europeiska modellen för forskningsinfrastruktur har gjort anmärkningsvärda framsteg under senare år med genomförandet av ESFRI:s färdplan för infrastrukturer, integreringen och öppnandet av nationella forskningsanläggningar och utvecklingen av e-infrastrukturer som ligger till grund för ett digitalt europeiskt forskningsområde. Forskningsinfrastrukturnäten i Europa stärker den mänskliga kapitalbasen genom att tillhandahålla utbildning i världsklass för en ny generation forskare och ingenjörer och främja tvärvetenskapligt samarbete.

Toppmoderna forskningsinfrastrukturer blir alltmer komplexa och kostsamma, och kräver ofta integrering av olika typer av utrustning, tjänster och datakällor samt omfattande gränsöverskridande samarbete. Inget enskilt land har tillräckligt med resurser för all forskningsinfrastruktur det behöver. Den europeiska modellen för forskningsinfrastruktur har gjort anmärkningsvärda framsteg under senare år med genomförandet av ESFRI:s färdplan för infrastrukturer, integreringen och öppnandet av nationella forskningsanläggningar och utvecklingen av e-infrastrukturer som ligger till grund för ett öppet, digitalt förbundet europeiskt forskningsområde. Forskningsinfrastrukturnäten i Europa stärker den mänskliga kapitalbasen genom att tillhandahålla utbildning i världsklass för en ny generation forskare och ingenjörer och främja tvärvetenskapligt samarbete.

Ytterligare utveckling och bredare användning av forskningsinfrastrukturer på unionsnivå kommer att bidra betydligt till utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Medan medlemsstaternas roll förblir av central betydelse när det gäller att utveckla och finansiera forskningsinfrastruktur spelar unionen en viktig roll när det gäller att stödja infrastruktur på unionsnivå, stödja framväxten av nya anläggningar, skapa bred tillgång till nationella och europeiska infrastrukturer och säkerställa att regionala, nationella, europeiska och internationella strategier är konsekventa och effektiva. Det är inte bara nödvändig att undvika dubbelarbete och samordna och rationalisera användningen av anläggningarna, utan också att sammanföra tillgängliga resurser så att unionen också kan förvärva och använda forskningsinfrastrukturer på global nivå.

Ytterligare utveckling och bredare användning av bästa forskningsinfrastrukturer på europeisk nivå kommer att bidra betydligt till utvecklingen av det europeiska forskningsområdet. Medan medlemsstaternas roll förblir av central betydelse när det gäller att utveckla och finansiera forskningsinfrastruktur spelar unionen en viktig roll när det gäller att stödja infrastruktur på europeisk nivå, till exempel att samordna utspridda europeiska forskningsinfrastrukturer, stödja framväxten av nya och integrerade anläggningar, skapa och understödja bred tillgång till nationella och europeiska infrastrukturer och säkerställa att regionala, nationella, europeiska och internationella strategier är konsekventa och effektiva. Det är nödvändigt att undvika dubbelarbete och fragmentering av insatserna, främja en samordnad och effektiv användning av anläggningarna, och i förekommande fall sammanföra tillgängliga resurser så att unionen också kan förvärva och använda forskningsinfrastrukturer på global nivå.

IKT har förändrat forskningen genom att möjliggöra samarbete på distans, massiv databehandling, datorbaserade försök och tillgång till distansresurser. Forskningen blir därför alltmer gräns- och sektorsövergripande vilket kräver IKT‑infrastrukturer som är lika övernationella som forskningen själv. Det är därför lämpligt att en betydande andel av budgeten för detta speciella mål går till forskning och innovation inom e‑infrastruktur.

Effektivitetsvinsterna när det gäller omfattning och räckvidd som uppnås genom en europeisk strategi för uppförande, användning och förvaltning av forskningsinfrastrukturer, inbegripet e‑infrastrukturer, kommer att bidra avsevärt till att främja Europas forsknings- och innovationspotential.

Effektivitetsvinsterna när det gäller omfattning och räckvidd som uppnås genom en europeisk strategi för uppförande, användning och förvaltning av forskningsinfrastrukturer, inbegripet e‑infrastrukturer, kommer att bidra avsevärt till att främja Europas forsknings- och innovationspotential och göra unionen mer konkurrenskraftig på internationell nivå.

4.3. Huvuddragen för verksamheten

4.3. Huvuddragen för verksamheten

Verksamheterna ska syfta till att utveckla europeiska forskningsinfrastrukturer inför 2020 och därefter, främja deras innovationspotential och humankapital och stärka strategin för europeisk forskningsinfrastruktur.

Verksamheterna ska syfta till att utveckla europeiska forskningsinfrastrukturer inför 2020 och därefter, främja deras innovationspotential och mänskliga resurser och stärka strategin för europeisk forskningsinfrastruktur.

(a) Utveckla de europeiska forskningsinfrastrukturerna inför 2020 och därefter

(a) Utveckla de europeiska forskningsinfrastrukturerna inför 2020 och därefter

Målen ska vara att säkerställa genomförandet och driften av ESFRI och annan forskningsinfrastruktur av världsklass, inbegripet utveckling av regionala partneranläggningar, integration av och tillträde till nationella forskningsinfrastrukturer samt utveckling, utbyggnad och drift av e-infrastrukturer.

Målen ska vara att säkerställa genomförandet och driften av och transnationella tillgången till Esfri och annan forskningsinfrastruktur av världsklass, inbegripet utveckling av utmärkta regionala partneranläggningar av europeiskt intresse, såväl som transnationell tillgång till europeiska forskningsinfrastrukturer i världsklass, integration av och transnationellt tillträde till nationella forskningsinfrastrukturer samt utveckling, utbyggnad och drift av e-infrastrukturer samt utveckling, utbyggnad och drift av e-infrastrukturer för att garantera en världsledande kapacitet i nätverksbyggande, databehandling och vetenskapliga data.

(b) Främja innovationspotentialen hos forskningsinfrastruktur och dess humankapital

(b) Främja innovationspotentialen hos forskningsinfrastruktur och dess humankapital

Målen ska vara att uppmuntra forskningsinfrastrukturer till att fungera som tidiga användare av teknik, att främja FoU-partnerskap med näringslivet, underlätta industriell användning av forskningsinfrastruktur och att stimulera skapandet av innovationskluster. Denna verksamhet ska också stödja utbildning och/eller utbyte av personal som handhar och driver forskningsinfrastruktur.

Målen ska vara att uppmuntra forskningsinfrastrukturer till att fungera som tidiga användare eller utvecklare av spetsteknik, att främja FoU-partnerskap med näringslivet, underlätta industriell användning av forskningsinfrastruktur och att stimulera skapandet av innovationskluster. Denna verksamhet ska också stödja utbildning och/eller utbyte av personal som använder, handhar och driver forskningsinfrastruktur, inbegripet ett utstationeringssystem för chefer och projektledare.

(c) Stärka europeisk politik för forskningsinfrastruktur och internationellt samarbete

(c) Stärka europeisk politik för forskningsinfrastruktur och internationellt samarbete

Syftet ska vara att stödja partnerskap mellan berörda politiska beslutsfattare och finansieringsorgan, kartlägga och bevaka instrument för beslutsfattande och internationellt samarbete.

Syftet ska vara att stödja partnerskap mellan berörda politiska beslutsfattare och finansieringsorgan, kartlägga och bevaka instrument för beslutsfattande och internationellt samarbete. De europeiska forskningsinfrastrukturernas internationella samarbetsaktiviteter ska stödjas och de ska tillfrågas när en europeisk strategi för internationellt forskningssamarbete byggs upp.

Den andra och tredje verksamheten ska bedrivas genom egna särskilda åtgärder och, när så är lämpligt, som en del av den första verksamheten.

Den andra och tredje verksamheten ska bedrivas genom egna särskilda åtgärder och, när så är lämpligt, som en del av den första verksamheten.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4a. SPRIDNING AV SPETSKOMPETENS OCH BREDDAT DELTAGANDE

4a.1. Särskilt mål

Det särskilda målet är att fullt ut utnyttja potentialen hos EU:s begåvningsreserv och se till att fördelarna av en innovationsdriven ekonomi är både maximerad och rättvist fördelad i EU i enlighet med kompetensprincipen.

När man hänvisar till målen i EU:s utvecklingspolitik inom forskning och teknik anges det tydligt i artikel 179.2 i EUF-fördraget att ”unionen ska inom hela sitt område stimulera företag, inklusive små och medelstora företag, forskningscentrum och universitet i deras insatser för forskning och teknisk utveckling av hög kvalitet”.

Att se till att forsknings- och innovationsrelaterad verksamhet sprids på bred front har faktiskt länge varit ett viktigt politiskt mål för unionen. Trots att de olika länderna på sistone tillnärmat sig varandra i fråga om innovativitet kvarstår det dock skarpa skillnader mellan EU27‑länderna, vilket har angetts i Innovationsunionens resultattavla 2011. Begränsningarna av de nationella budgetarna under den pågående finansiella krisen hotar dessutom att öka klyftan mellan ”innovationsledare” och ”måttliga innovatörer”.

4a.2. Motivering och mervärde för unionen

För att kunna utvecklas mot ett hållbart, inkluderande och smart samhälle måste EU använda den intelligens som finns tillgänglig inom unionen på bästa sätt och frigöra outnyttjad forsknings- och innovationspotential. Detta är en riktig europeisk utmaning, avgörande för vår internationella konkurrenskraft och den kan inte lösas enbart av medlemsstaterna.

Genom att främja och sammanlänka spetskompetenscentrum kommer den föreslagna verksamheten att bidra till att stärka det europeiska forskningsområdet.

4a.3. Huvuddragen för verksamheten

För att garantera effektiviteten i finansieringen av forskning och innovation måste Horisont 2020 vara öppet för ett brett antal deltagare, inbegripet nya deltagare, och se till att spetskompetensen kvarstår var den än finns, så att forskare och innovatörer i hela Europa kan dra nytta av Horisont 2020:s instrument, nätverk och finansiering, inbegripet EIT:s och KI‑gruppernas verksamhet.

Syftet med åtgärderna är i detta sammanhang att till fullo utnyttja EU:s kompetens och därmed optimera forskningens och innovationens ekonomiska och sociala effekter, och åtgärderna kommer vara åtskilda från andra politiska initiativ och åtgärder inom de sammanhållningspolitiska fonderna men komplettera dem.

Dessa åtgärder omfattar följande:

Nätverksarbete och partnersamverkan

(a) Knyta framväxande spetsforskningscentrum i mindre innovationsbenägna medlemsstater och regioner till internationella ledande motparter i andra delar av Europa.

(b) Inleda ett anbudsförfarande avseende grundandet av internationellt konkurrenskraftiga forskningscentrum i mindre innovationsbenägna regioner baserat på prioriteringarna i deras regionala strategier för smart specialisering. Deltagarna i anbudsförfarandet bör utgöras av team som är sammansatta av en innovativ men mindre innovationsbenägen region och ett internationellt erkänt spetsforskningscentrum någonstans i Europa.

(c) Etablering av ”ERA Chairs” (forskningsledare) för att locka till sig enastående akademiker till institutioner med tydlig potential för högsta forskningskvalitet, för att hjälpa institutionerna att frigöra så mycket som möjligt av denna potential och därigenom skapa jämlika förhållanden för forskning och innovationer inom det europeiska forskningsområdet.

(d) Tillhandahålla EFR-bidrag för återvändande till framstående forskare som för närvarande arbetar utanför Europa och som vill arbeta i Europa eller till forskare som redan arbetar i Europa men som vill flytta till en sämre presterande region.

(e) Stödja kompletterande avtal som ingås av organisationer som tar del av samarbetsprojekt inom forskning med andra enheter och organisationer som i huvudsak är etablerade i andra länder än dem som är direkt inblandade i projektet, med det specifika målet att underlätta utbildningsmöjligheter (särskilt doktorand- och postdoktorandtjänster).

(f) Stärka framgångsrika nätverk i syfte att etablera institutionella nätverk av hög kvalitet inom forskning och innovation. Särskild uppmärksamhet kommer att ges till COST för att främja åtgärder för att identifiera och sammanlänka ”fickor av spetskompetens” (forskarsamfund av hög kvalitet och unga forskare) i hela Europa.

(g) Att utveckla särskilda mekanismer för utbildning i hur man deltar i Horisont 2020 och fullt utnyttja befintliga nätverk som exempelvis de nationella kontaktpunkterna.

(h) Att inrätta en marknadsplats på internet där immateriella rättigheter kan marknadsföras i syfte att föra samman ägare och användare av immateriella rättigheter.

Skapa synergier med strukturfonderna

(a) Tilldela utmärkelsen ”spetskompetensstämpel” till positivt utvärderade EFR-projekt, Marie Skłodowska-Curie–projekt eller förslag till samarbetsprojekt som inte har lyckats få finansiering på grund av budgetbegränsningar, och också till slutförda projekt för att underlätta finansieringen av uppföljningen genom nationella, regionala eller privata källor.

(b) Att stödja utveckling och övervakning av smarta specialiseringsstrategier. En enhet för politiskt stöd kommer att utvecklas och politiskt lärande på regional nivå underlättas genom internationell kollegial granskning och utbyte av bästa praxis.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik

1. Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik

Det särskilda målet är att upprätthålla och bygga globalt ledarskap inom möjliggörande teknik och rymdforskning och -innovation, vilket stöder konkurrenskraften inom en rad befintliga och framväxande industrier och sektorer.

Det särskilda målet är att upprätthålla och bygga globalt ledarskap genom forskning och innovation inom möjliggörande teknik och rymdteknik, vilket stöder konkurrenskraften inom en rad befintliga och framväxande industrier och sektorer.

Det globala affärsklimatet förändras snabbt och Europa 2020-målen för smart och hållbar tillväxt för alla innebär utmaningar och möjligheter för den europeiska industrin. Europa måste driva på innovationen, och omvandla den kunskap som genereras för att stödja och förbättra befintliga produkter, tjänster och marknader , samt skapa nya sådana. Innovation bör utnyttjas i sin vidaste bemärkelse, utöver teknik, för att även inbegripa affärsmässiga, organisatoriska och sociala aspekter.

Det globala affärsklimatet förändras snabbt och Europa 2020-målen för smart och hållbar tillväxt för alla innebär utmaningar och möjligheter för den europeiska industrin. Europa måste driva på innovationen, och omvandla den kunskap som genereras för att stödja och förbättra kvaliteten och hållbarheten hos befintliga produkter, tjänster och marknader, samt skapa nya sådana. Innovation bör utnyttjas i sin vidaste bemärkelse, utöver teknik, för att även inbegripa affärsmässiga, organisatoriska, sociala och säkerhetsmässiga aspekter.

Att stanna kvar i ledningen för den globala konkurrensen med en solid teknisk bas och industriell kapacitet, ökade strategiska investeringar i forskning, utveckling, validering och utprovning krävs inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning och bearbetning, och rymdforskning.

Att stanna kvar i ledningen för den globala konkurrensen med en solid teknisk bas och industriell kapacitet, ökade strategiska investeringar i forskning, utveckling, validering och utprovning krävs inom informations- och kommunikationsteknik (IKT), nanoteknik, avancerade material, bioteknik, avancerad tillverkning och bearbetning, och rymdforskning.

Framgångsrik hantering och utbyggnad av möjliggörande teknik av den europeiska industrin är en viktig faktor när det gäller att stärka Europas produktivitet och innovationskapacitet och se till att Europa har en avancerad, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, globalt ledarskap på områden för högteknologiska tillämpningar och förmåga att utveckla effektiva lösningar för samhällsutmaningar. Den stora genomslagskraften för sådan verksamhet kan sporra till ytterligare framsteg genom kompletterande uppfinningar och tillämpningar, som garanterar en högre avkastning på investeringarna i denna teknik än på något annat område.

Framgångsrik hantering och utbyggnad av möjliggörande teknik av den europeiska industrin är en viktig faktor när det gäller att stärka Europas produktivitet och innovationskapacitet och se till att Europa har en avancerad, hållbar och konkurrenskraftig ekonomi, globalt ledarskap på områden för högteknologiska tillämpningar och förmåga att utveckla effektiva och hållbara lösningar för samhälleliga utmaningar. Den stora genomslagskraften för sådan verksamhet kan sporra till ytterligare framsteg genom kompletterande uppfinningar och tillämpningar, som garanterar en högre avkastning på investeringarna i denna teknik än på något annat område. Utvecklingen av spinoffeffekter från forskningsprojekt ska stödjas genom flexibla instrument, till exempel öppna upphandlingar.

Dessa verksamheter kommer att bidra till målen för flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020 – Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa – samt målen för unionens rymdpolitik.

Dessa verksamheter kommer att bidra till målen för flaggskeppsinitiativen inom Europa 2020 – Innovationsunionen, Ett resurseffektivt Europa, En industripolitik för en globaliserad tid och En digital agenda för Europa samt strategin för inre säkerhet i unionen och målen för unionens rymdpolitik.

Komplementaritet med andra verksamheter inom Horisont 2020

Komplementaritet med andra verksamheter inom Horisont 2020

Verksamheterna inom ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” kommer i första hand att vara baserade på dagordningar för forskning och innovation som fastställts av industrin och näringslivet tillsammans med forskarvärlden och ha stark fokus på mobilisering av investeringar från den privata sektorn.

Verksamheterna inom ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” kommer i första hand att vara baserade på dagordningar för forskning och innovation som fastställts av industrin, näringslivet och små och medelstora företag tillsammans med forskarvärlden. Verksamheterna kommer att syfta till att ta itu med gemensamma behov och problem i den specifika sektorn samt att stödja genomförandet av de politiska målen i de specifika sektorerna. Verksamheterna kommer att ha stark fokus på mobilisering av investeringar och innovationer från den privata sektorn.

Integreringen av möjliggörande teknik i lösningar för samhällsutmaningarna ska stödjas tillsammans med de relevanta utmaningarna. Tillämpningar inom möjliggörande teknik som inte omfattas av samhällsutmaningar, men som är viktiga för att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft, ska stödjas inom ramen för ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”.

Integreringen av möjliggörande teknik i lösningar för de samhälleliga utmaningarna ska stödjas tillsammans med de relevanta utmaningarna. Tillämpningar inom möjliggörande teknik som inte omfattas av samhälleliga utmaningar, men som är viktiga för att stärka den europeiska industrins konkurrenskraft, ska stödjas inom ramen för ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik”.

En gemensam strategi

En gemensam strategi

Strategin ska omfatta både verksamhet som utgår ifrån en viss dagordning och mer öppna områden för att främja innovativa projekt och banbrytande lösningar. Tonvikten ska ligga på FoU, storskaliga pilotprojekt och demonstrationsverksamheter, provningsanläggningar och levande laboratorier, prototypframställning och produktvalidering inom pilotverksamheter. Verksamheterna ska utformas för att förbättra industrins konkurrenskraft genom att stimulera näringslivet, särskilt små och medelstora företag, till att investera mer i forskning och innovation.

Strategin ska omfatta både verksamhet som utgår ifrån en viss dagordning och mer öppna områden för att främja innovativa projekt och banbrytande lösningar. Tonvikten ska ligga på FoU- och innovationsverksamhet i de förkommersiella faserna, däribland demonstrationsverksamheter, standardisering, provningsanläggningar och levande laboratorier, prototypframställning och produktvalidering inom pilotverksamheter. Verksamheterna ska utformas för att förbättra industrins konkurrenskraft genom att stimulera näringslivet till att investera mer i forskning och innovation. Verksamheterna ska framför allt stödja små och medelstora företags investeringar i och ökade tillgång till forsknings- och innovationsverksamhet. Små eller medelstora projekt ska särskilt uppmärksammas. Direkta uppföljningsaktiviteter för projekt såsom pilotförsök, demonstrationer och tillämpning ska stödjas genom flexibla instrument, till exempel öppna upphandlingar.

En viktig del av ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” är viktig möjliggörande teknik, definierad som mikro- och nanoelektronik, fotonik, nanoteknik, bioteknik, avancerade material och avancerade tillverkningssystem. Dessa tvärvetenskapliga, kunskaps- och kapitalintensiva typer av teknik spänner över många olika sektorer och utgör grunden för betydande konkurrensfördelar för den europeiska industrin. En integrerad strategi som främjar kombination, konvergens och korsbefruktningseffekter inom viktig möjliggörande teknik i olika innovationscykler och värdekedjor kan ge lovande forskningsresultat och bana väg för nya typer av industriell teknik, produkter, tjänster och nya tillämpningar (t.ex. inom rymden, transporter, miljön, hälsa osv.). De många interaktionerna mellan viktig möjliggörande teknik och möjliggörande teknik kommer därför att utnyttjas på ett flexibelt sätt, som en viktig källa för innovation. Detta kommer att komplettera stödet till forskning och innovation inom viktig möjliggörande teknik som kan tillhandahållas av nationella eller regionala myndigheter med hjälp av resurser från sammanhållningspolitiken inom ramen för strategier för smart specialisering.

En viktig del av ”Ledarskap inom möjliggörande teknik och industriteknik” är viktig möjliggörande teknik, definierad som mikro- och nanoelektronik, fotonik, nanoteknik, bioteknik, avancerade material och avancerade tillverkningssystem. Dessa tvärvetenskapliga, kunskaps- och kapitalintensiva typer av teknik spänner över många olika sektorer och utgör grunden för betydande konkurrensfördelar för den europeiska industrin och för att skapa nya arbetstillfällen. En integrerad strategi som främjar kombination, konvergens och korsbefruktningseffekter inom viktig möjliggörande teknik i olika innovationscykler och värdekedjor kan ge lovande forskningsresultat och bana väg för nya typer av industriell teknik, produkter, tjänster liksom nya tillämpningar och hållbara strategier (t.ex. inom rymden, transporter, miljön, hälsa, jordbruk osv.). De många interaktionerna mellan viktig möjliggörande teknik och möjliggörande teknik kommer därför att utnyttjas på ett flexibelt sätt, som en viktig källa för innovation. Detta kommer att komplettera stödet till forskning och innovation inom viktig möjliggörande teknik som kan tillhandahållas av nationella eller regionala myndigheter med hjälp av resurser från sammanhållningspolitiken inom ramen för strategier för smart specialisering.

För all möjliggörande teknik och industriteknik, inklusive viktig möjliggörande teknik, kommer ett viktigt mål att vara att främja samverkan mellan tekniktyperna, och med tillämpningarna inom ramen för samhällsutmaningar. Detta ska beaktas fullt ut när dagordningarna och prioriteringarna utvecklas och genomförs. Det kräver att berörda parter som företräder olika perspektiv är fullt delaktiga i fastställandet av prioriteringar och i genomförandet. I vissa fall kommer det också att kräva åtgärder som finansieras gemensamt av möjliggörande teknik och industriteknik, och av relevanta samhällsutmaningar. Detta kommer att innefatta gemensam finansiering av offentlig-privata partnerskap som syftar till att utveckla teknik och tillämpa den för att ta itu med samhällsutmaningar.

För all möjliggörande teknik och industriteknik, inklusive viktig möjliggörande teknik, kommer ett viktigt mål att vara att främja samverkan mellan tekniktyperna, och med tillämpningarna inom ramen för samhälleliga utmaningar. Detta ska beaktas fullt ut när dagordningarna och prioriteringarna utvecklas och genomförs. Det kräver att samtliga berörda parter som företräder olika perspektiv är fullt delaktiga i fastställandet av prioriteringar och i genomförandet. I vissa fall kommer det också att kräva åtgärder som finansieras gemensamt av möjliggörande teknik och industriteknik, och av relevanta samhälleliga utmaningar. Detta kommer att innefatta gemensam finansiering av offentlig-privata partnerskap som syftar till att utveckla teknik och innovation och tillämpa den för att ta itu med samhälleliga utmaningar.

IKT spelar en viktig roll eftersom den omfattar viss viktig möjliggörande teknik och tillhandahåller den grundläggande infrastrukturen, tekniken och systemen för avgörande ekonomiska och sociala processer och nya privata och offentliga produkter och tjänster. Europeiska industri måste finnas kvar i framkanten av den tekniska utvecklingen inom IKT, där många typer av teknik träder in i en ny banbrytande fas, vilket skapar nya möjligheter.

IKT spelar en viktig roll eftersom den omfattar viss viktig möjliggörande teknik och tillhandahåller den grundläggande infrastrukturen, tekniken och systemen för avgörande ekonomiska och sociala processer och nya privata och offentliga produkter och tjänster. Europeiska industri måste finnas kvar i framkanten av den tekniska utvecklingen inom IKT, där många typer av teknik träder in i en ny banbrytande fas, vilket skapar nya möjligheter.

Rymdsektorn växer snabbt och levererar information som är av avgörande betydelse för många områden i det moderna samhället och som uppfyller dess grundläggande krav, bemöter allmängiltiga vetenskapliga frågor och säkrar unionens ställning som en viktig aktör på den internationella scenen. Rymdforskningen ligger till grund för all verksamhet som genomförs på området för rymdfrågor, men är för närvarande uppsplittrad på nationella program som drivs av vissa av unionens medlemsstater. Samordning av och investering i rymdforskning måste ske på unionsnivå (jfr artikel 189 i EUF-fördraget) för att man ska kunna bibehålla konkurrenskraften, bevara unionens rymdbaserade infrastruktur, t.ex. Galileo, och behålla en framtida roll för unionen på rymdområdet. Dessutom är innovativa tjänster och tillämpningar i senare led, som använder information som härrör från rymdområdet, en viktig källa till tillväxt och sysselsättning.

Rymdsektorn växer snabbt och levererar information som är av avgörande betydelse för många områden i det moderna samhället och som uppfyller dess grundläggande krav, bemöter allmängiltiga vetenskapliga frågor och säkrar unionens ställning som en viktig aktör på den internationella scenen. Rymdforskningen ligger till grund för all verksamhet som genomförs på området för rymdfrågor. Samordning av och investering i rymdforskning måste ske på unionsnivå (jfr artikel 189 i EUF-fördraget) för att man ska kunna bibehålla konkurrenskraften, bevara unionens rymdbaserade infrastruktur, t.ex. Galileo, och behålla en framtida roll för unionen på rymdområdet. Detta ska uppnås genom ett nära samarbete mellan Europeiska rymdbyrån och nationella rymdbyråer. Dessutom är innovativa tjänster och tillämpningar i senare led, som använder information som härrör från rymdområdet, en viktig källa till tillväxt och sysselsättning och en utveckling av dem utgör en viktig möjlighet för unionen.

Europa kan uppnå kritisk massa genom partnerskap, kluster och nätverk, standardisering, främjande av samarbete mellan olika vetenskapliga och tekniska discipliner och sektorer med liknande forsknings- och utvecklingsbehov, vilket leder till genombrott, ny teknik och innovativa lösningar.

Europa kan uppnå kritisk massa genom partnerskap, kluster och nätverk, standardisering, främjande av samarbete mellan olika vetenskapliga och tekniska discipliner och sektorer med liknande forsknings- och utvecklingsbehov, vilket leder till genombrott, ny teknik och innovativa lösningar.

Utveckling och genomförande av dagordningar för forskning och innovation genom offentlig-privata partnerskap, upprättande av effektiva förbindelser mellan industrin och den akademiska världen, mobilisering av ytterligare investeringar, tillgång till riskkapital, standardisering och stöd till förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa produkter och tjänster är aspekter som är väsentliga när det gäller konkurrenskraft.

Utveckling och genomförande av dagordningar för forskning och innovation genom de europeiska teknikplattformarna och offentlig-privata partnerskap, upprättande av effektiva förbindelser mellan industrin och den akademiska världen, mobilisering av ytterligare investeringar, tillgång till riskkapital, standardisering och stöd till förkommersiell upphandling och upphandling av innovativa produkter och tjänster är aspekter som är väsentliga när det gäller konkurrenskraft.

I detta avseende är också starka kopplingar till EIT nödvändigt för att duktiga entreprenörstalanger ska kunna utvecklas och innovation påskyndas genom att personer sammanförs från olika länder, discipliner och organisationer.

I detta avseende är också starka kopplingar till EIT nödvändigt för att duktiga entreprenörstalanger ska kunna utvecklas och innovation påskyndas genom att personer sammanförs från olika länder, discipliner och organisationer.

Samarbete på unionsnivå kan också stödja möjligheter till handel genom utveckling av europeiska eller internationella standarder för nya produkter, tjänster och ny teknik. Verksamhet till stöd för standardisering och driftskompatibilitet, säkerhet och verksamhet innan bestämmelser fastställs kommer att främjas.

Samarbete på unionsnivå ska också stödja möjligheter till handel genom utveckling av europeiska eller internationella standarder för nya produkter, tjänster och ny teknik. Framtagandet av sådana standarder efter samråd med berörda aktörer från forskningsvärlden och näringslivet kan få positiva effekter. Verksamhet till stöd för standardisering och driftskompatibilitet, säkerhet och verksamhet innan bestämmelser fastställs kommer att främjas.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.1. Informations- och kommunikationsteknik (IKT)

1.1. Informations- och kommunikationsteknik (IKT)

1.1.1. Särskilt mål för IKT

1.1.1. Särskilt mål för IKT

Det särskilda målet för forskning och innovation (FoI) inom IKT är, i linje med den digitala agendan för Europa, att göra det möjligt för Europa att utveckla och utnyttja de möjligheter som framstegen inom IKT medför, till nytta för medborgare, företag och forskarvärlden.

Det särskilda målet för forskning och innovation (FoI) inom IKT är, i linje med den digitala agendan för Europa, att göra det möjligt för Europa att utveckla och utnyttja de möjligheter som framstegen inom IKT medför, till nytta för medborgare, företag och forskarvärlden. IKT omfattar alla IKT-områden, bland annat fasta nät, trådlösa nät, optiska fibernät och satellitnät, nätverk av elektroniska medier och inkapslad programvara, liksom också de vidsträckta områdena fotonik, molekylär elektronik, magnetelektronik, robotik, nanoelektronik och bioelektronik.

Europa är världens största ekonomi och har störst andel av den globala IKT-marknaden (för närvarande mer än 2 600 miljarder euro) och kan därmed ha legitima ambitioner för sina företag, stater, forsknings- och utbildningscentrum och universitet att leda utvecklingen inom IKT, utveckla nya företag och investera mer i IKT-innovationer.

Europa är världens största ekonomi och har störst andel av den globala IKT-marknaden (för närvarande mer än 2 600 miljarder euro) och kan därmed ha legitima ambitioner för sina företag, stater, forsknings- och utbildningscentrum och universitet att leda utvecklingen inom IKT, utveckla nya företag och investera mer i IKT-innovationer.

IKT-sektorn i Europa bör senast 2020 stå för åtminstone motsvarande dess andel av den globala IKT-marknaden, i dag cirka en tredjedel. Europa bör också ta fram innovativa företag inom IKT så att en tredjedel av alla utgifter inom FoU för IKT (i dag mer än 35 miljarder euro per år) investeras av företag som bildats under de senaste två årtiondena. Detta skulle kräva en betydande ökning av de offentliga investeringarna i FoU för IKT på sätt som ökar den privata sektorns utgifter, för att målet att fördubbla investeringarna under det kommande årtiondet ska kunna uppnås, och betydligt fler europeiska poler med vetenskaplig spetskompetens inom IKT.

IKT-sektorn i Europa bör senast 2020 stå för åtminstone motsvarande dess andel av den globala IKT-marknaden, i dag cirka en tredjedel. Europa bör också ta fram innovativa företag inom IKT så att en tredjedel av alla utgifter inom FoU för IKT (i dag mer än 35 miljarder euro per år) investeras av företag som bildats under de senaste två årtiondena. Detta skulle kräva en betydande ökning av de offentliga investeringarna i FoU för IKT på sätt som ökar den privata sektorns utgifter, för att målet att fördubbla investeringarna under det kommande årtiondet ska kunna uppnås, och betydligt fler europeiska poler med vetenskaplig spetskompetens inom IKT.

För att alltmer komplexa och tvärvetenskapliga tekniktyper och handelskedjor inom IKT ska kunna behärskas krävs partnerskap, riskdelning och mobilisering av kritisk massa inom EU. Åtgärder på unionsnivå hjälper industrin med ett inremarknadsperspektiv och att uppnå stordriftsfördelar och räckvidd. Samarbete kring gemensamma, öppna teknikplattformar med spridnings- och förstärkningseffekter gör det möjligt för många olika aktörer att dra nytta av ny utveckling och tillämpa ytterligare innovationer. Samarbete och partnerskap på unionsnivå möjliggör också konsensusbyggande, fastställer en synlig kontaktpunkt för internationella partner, och leder till utveckling av standarder och kompatibla lösningar i unionen och globalt.

För att alltmer komplexa och tvärvetenskapliga tekniktyper och handelskedjor inom IKT ska kunna behärskas krävs partnerskap, riskdelning och mobilisering av kritisk massa inom EU. Åtgärder på unionsnivå hjälper industrin med ett inremarknadsperspektiv och att uppnå stordriftsfördelar och räckvidd. Samarbete kring gemensamma, öppna teknikplattformar med spridnings- och förstärkningseffekter gör det möjligt för många olika aktörer att dra nytta av ny utveckling och tillämpa ytterligare innovationer. Samarbete och partnerskap på unionsnivå möjliggör också konsensusbyggande, fastställer en synlig kontaktpunkt för internationella partner, och leder till utveckling av standarder och kompatibla lösningar i unionen och globalt.

1.1.2. Motivering och mervärde för unionen

1.1.2. Motivering och mervärde för unionen

IKT ligger till grund för innovation och konkurrenskraft inom många olika privata och offentliga marknader och sektorer, och möjliggör vetenskapliga framsteg inom alla ämnesområden. Under det kommande årtiondet kommer de omvälvande effekterna av digital teknik, IKT‑komponenter, -infrastrukturer och ‑tjänster att bli alltmer synliga på alla områden. Resurser för databehandling, kommunikation och datalagring i obegränsad omfattning kommer att bli tillgängliga för alla människor på jorden. Väldiga mängder information och data kommer att genereras av sensorer, maskiner och informationsförstärkta produkter, vilket kommer att göra åtgärder på distans till en vardagsföreteelse, möjliggöra global utveckling av affärsprocesser och hållbara produktionsanläggningar och medföra en lång rad tjänster och tillämpningar. Många viktiga kommersiella och offentliga tjänster och alla centrala processer för kunskapsproduktion inom vetenskap, utbildning, näringsliv och den offentliga sektorn kommer att tillhandahållas genom IKT. IKT kommer att tillhandahålla den kritiska infrastrukturen för produktion och affärsprocesser, kommunikation och transaktioner. IKT kommer också att vara oumbärlig inför viktiga samhällsutmaningar, samt samhällsprocesser som gemenskapsbildande, konsumentbeteende och offentliga styrelseformer, till exempel genom sociala medier.

IKT ligger till grund för innovation och konkurrenskraft inom många olika privata och offentliga marknader och sektorer, och möjliggör vetenskapliga framsteg inom alla ämnesområden. Under det kommande årtiondet kommer de omvälvande effekterna av digital teknik, IKT‑komponenter, -infrastrukturer och ‑tjänster att bli alltmer synliga på alla områden. Resurser för databehandling, kommunikation och datalagring kommer att fortsätta att spridas under kommande år. Väldiga mängder information och data i realtid kommer att genereras av sensorer, maskiner och informationsförstärkta produkter, vilket kommer att göra åtgärder på distans till en vardagsföreteelse, möjliggöra global utveckling av affärsprocesser och hållbara produktionsanläggningar och medföra en lång rad tjänster och tillämpningar. Många viktiga kommersiella och offentliga tjänster och alla centrala processer för kunskapsproduktion inom vetenskap, utbildning, näringsliv och den offentliga sektorn kommer att tillhandahållas genom IKT, vilket gör dem bättre tillgängliga. IKT kommer att tillhandahålla den kritiska infrastrukturen för produktion och affärsprocesser, kommunikation och transaktioner. IKT kommer också att vara oumbärlig inför viktiga samhälleliga utmaningar, samt samhällsprocesser som gemenskapsbildande, konsumentbeteende, politiskt deltagande och offentliga styrelseformer, till exempel genom sociala medier samt plattformar och redskap för kollektivt medvetande. Med tanke på utvecklingen av konkurrenskraftiga lösningar är det oerhört viktigt med stöd till och integrering av forskning kring en användarinriktad syn på standarder, teknik och system.

Unionens stöd till forskning och innovation inom IKT är en viktig del i förberedelserna av nästa generations teknik och tillämpningar, eftersom det utgör en betydande del av de totala utgifterna för samarbetsbaserad FoI med medelhög till hög risk i Europa. Offentliga investeringar i forskning och innovation inom IKT på unionsnivå har varit och förblir av största vikt för att mobilisera den kritiska massa som leder till genombrott och till större spridning och bättre utnyttjande av innovativa lösningar, produkter och tjänster. Den fortsätter att spela en central roll för utvecklingen av öppna plattformar och öppen teknik som kan tillämpas i hela unionen, för utprovning av och försök med innovationer i verkliga alleuropeiska miljöer och för optimering av resurser för unionens konkurrenskraft och gemensamma samhällsutmaningar. Unionens stöd till forskning och innovation inom IKT gör det också möjligt för högteknologiska små och medelstora företag att växa och dra nytta av storleken på unionsomfattande marknader. Den stärker samarbete och spetskompetens bland vetenskapsmän och ingenjörer i unionen, förstärker synergin med och mellan nationella budgetar och tjänar som kontaktpunkt för samarbetet med partner utanför Europa.

Unionens stöd till forskning och innovation inom IKT är en viktig del i förberedelserna av nästa generations teknik och tillämpningar, eftersom det utgör en betydande del av de totala utgifterna för samarbetsbaserad FoI med medelhög till hög risk i Europa. Offentliga investeringar i forskning och innovation inom IKT på unionsnivå har varit och förblir av största vikt för att mobilisera den kritiska massa som leder till genombrott och till större spridning och bättre utnyttjande av innovativa lösningar, produkter och tjänster. Den fortsätter att spela en central roll för utvecklingen av öppna plattformar och öppen teknik som kan tillämpas i hela unionen, för utprovning av och försök med innovationer i verkliga alleuropeiska miljöer och för optimering av resurser för unionens konkurrenskraft och gemensamma samhälleliga utmaningar. Unionens stöd till forskning och innovation inom IKT gör det också möjligt för högteknologiska små och medelstora företag att växa och dra nytta av storleken på unionsomfattande marknader. Den stärker samarbete och spetskompetens bland vetenskapsmän och ingenjörer i unionen, förstärker synergin med och mellan nationella budgetar och tjänar som kontaktpunkt för samarbetet med partner utanför Europa.

Flera på varandra följande utvärderingar av IKT-verksamheter inom unionens ramprogram för forskning och innovation har visat att fokuserade investeringar i forskning och innovation inom IKT på unionsnivå har varit av stor betydelse för att skapa industriellt ledarskap inom områden som mobil kommunikation och säkerhetskritiska IKT-system, och för att ta itu med utmaningar såsom energieffektivitet eller demografiska förändringar. Unionens investeringar i forskningsinfrastruktur på IKT-området har gett europeiska forskare världens bästa forskningsnätverk och datorresurser.

Flera på varandra följande utvärderingar av IKT-verksamheter inom unionens ramprogram för forskning och innovation har visat att fokuserade investeringar i forskning och innovation inom IKT på unionsnivå har varit av stor betydelse för att skapa industriellt ledarskap inom områden som mobil kommunikation och säkerhetskritiska IKT-system, och för att ta itu med utmaningar såsom energieffektivitet eller demografiska förändringar och ett bättre tillhandahållande av hälso- och sjukvård. Unionens investeringar i forskningsinfrastruktur på IKT-området har gett europeiska forskare världens bästa forskningsnätverk och datorresurser.

1.1.3. Huvuddragen för verksamheten

1.1.3. Huvuddragen för verksamheten

Ett antal verksamhetsområden ska inriktas på utmaningar för industriellt och tekniskt ledarskap inom IKT och omfatta dagordningar för generisk forskning och innovation inom IKT, framför allt inbegripet följande:

Ett antal verksamhetsområden ska inriktas på utmaningar för industriellt och tekniskt ledarskap inom IKT och omfatta dagordningar för generisk forskning och innovation inom IKT, framför allt inbegripet följande:

(a) En ny generation komponenter och system: Konstruktion av avancerade och smarta inbyggda komponenter och system.

(a) En ny generation komponenter och system: Konstruktion av avancerade, säkra och smarta inbyggda komponenter och systemkomponenter.

(b) Nästa generations databehandling: Avancerade system och avancerad teknik för databehandling.

(b) Nästa generations databehandling: Avancerade och säkra system och avancerad teknik för databehandling.

(c) Framtidens internet: Infrastruktur, teknik och tjänster.

(c) Framtidens internet: Programvara, maskinvara, infrastruktur, teknik och tjänster.

(d) Innehållsteknik och informationshantering: IKT för digitalt innehåll och kreativitet.

(d) Innehållsteknik och informationshantering: IKT för digitalt innehåll, kulturella branscher och kreativitet.

(e) Avancerade gränssnitt och robotar: Robotteknik och smarta miljöer.

(e) Avancerade gränssnitt och robotar: Robotteknik och smarta miljöer.

(f) Mikro- och nanoelektronik samt fotonik: Viktig möjliggörande teknik i samband med mikro- och nanoelektronik samt fotonik.

(f) Mikro- och nanoelektronik samt fotonik.

(fa) Kvantteknik: Nästa generation IKT‑anordningar i en kombination av kvantfysik och informatik.

Dessa sex huvudsakliga verksamhetsområden förväntas täcka alla behov. De skulle inbegripa industriellt ledarskap inom generiska IKT-baserade lösningar, produkter och tjänster som behövs för att hantera stora samhällsutmaningar samt dagordningar för tillämpningsinriktad forskning och innovation inom IKT som kommer att stödjas tillsammans med relevant samhällsutmaning.

Dessa sju huvudsakliga verksamhetsområden förväntas täcka alla behov. De skulle inbegripa industriellt ledarskap inom generiska IKT-baserade lösningar, produkter och tjänster som behövs för att hantera stora samhälleliga utmaningar samt dagordningar för tillämpningsinriktad forskning och innovation inom IKT som kommer att stödjas tillsammans med relevant samhällelig utmaning. Särskild uppmärksamhet ska ägnas åt att avancerade IKT-lösningar väljs för de projekt som får stöd enligt prioriteringen Samhälleliga utmaningar. Ökat stöd ska utgå till forskning och utveckling som avser öppna och distribuerade system. För att hela potentialen hos IKT ska kunna tillvaratas bör reglerna för deltagande garantera mångsidigheten inom de forskningsområden och forskningscykler som är typiska för IKT-forskningen och möjliggöra såväl långvariga kostnadsintensiva storskaliga forskningsprojekt som verksamhet för att snabbt använda de möjligheter som marknaden identifierat.

Dessa sex verksamhetsområden ska också omfatta IKT-specifik forskningsinfrastruktur såsom levande laboratorier för experimentering i stor skala, och infrastrukturer för bakomliggande viktig möjliggörande teknik och integreringen av denna i avancerade produkter och innovativa intelligenta system, inklusive utrustning, verktyg, stödtjänster, renrum och tillgång till gjuterier för utformning av prototyper.

Dessa sju verksamhetsområden ska också omfatta IKT-specifik forskningsinfrastruktur såsom levande laboratorier för experimentering i stor skala, och infrastrukturer för bakomliggande viktig möjliggörande teknik och integreringen av denna i avancerade produkter och innovativa intelligenta system, inklusive utrustning, verktyg, stödtjänster, renrum och tillgång till gjuterier för utformning av prototyper. EU-finansiering främjar gemensamma resurser och infrastruktur som är tillgänglig för ett flertal aktörer, inte minst små och medelstora företag.

Människans grundläggande fri- och rättigheter, och i synnerhet rätten till integritet, hör till unionens hörnstenar. Horisont 2020 ska stödja forskning kring och utveckling av system som kan ge unionsmedborgarna fullständig kontroll över sina kommunikationer.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.2. Nanoteknik

1.2. Nanoteknik

1.2.1. Särskilt mål för nanoteknik

1.2.1. Särskilt mål för nanoteknik

Det särskilda målet för nanoteknisk forskning och innovation är att säkra unionens ledarskap på denna globala marknad med hög tillväxt, genom att främja investeringar i nanoteknik samt användning av den i konkurrenskraftiga produkter och tjänster med högt mervärde inom en rad olika tillämpningar och sektorer.

Det särskilda målet för nanoteknisk forskning och innovation är att säkra unionens ledarskap på denna globala marknad med hög tillväxt, genom att främja investeringar i nanoteknik samt användning av den i konkurrenskraftiga produkter och tjänster med högt mervärde inom en rad olika tillämpningar och sektorer.

Senast 2020 kommer nanotekniken att vara genomgående, dvs. fullständigt integrerad i de flesta typer av teknik och tillämpningar, styrt av fördelarna för konsumenterna, livskvaliteten, en hållbar utveckling och den starka industriella potentialen att uppnå tidigare otillgängliga lösningar för produktivitet och resurseffektivitet.

Senast 2020 kommer nanotekniken att vara genomgående, dvs. fullständigt integrerad i de flesta typer av teknik och tillämpningar, styrt av fördelarna för konsumenterna, livskvaliteten, en hållbar utveckling och den starka industriella potentialen att uppnå tidigare otillgängliga lösningar för produktivitet och resurseffektivitet. Senast 2015 kommer kommissionen att se över all tillämplig lagstiftning för att garantera säkerhet för alla tillämpningar av nanomaterial i produkter som under sin livscykel kan påverka hälsan, miljön eller säkerheten.

Europa måste också fastställa det globala riktmärket för säker och ansvarstagande nanoteknisk utveckling och styrning som säkerställer stora vinster för både samhälle och industri.

Europa måste också fastställa det globala riktmärket för säker och ansvarstagande nanoteknisk utveckling och styrning som säkerställer stora vinster för både samhälle och industri.

Produkter med nanoteknik utgör en världsmarknad som Europa inte har råd att bortse ifrån. Värdet av de produkter där nanoteknik ingår som viktigaste komponent uppgår enligt marknadsbedömningar till 700 miljarder euro 2015 och 2 biljoner euro 2020, med 2 respektive 6 miljoner arbetstillfällen. Europas företag på området för nanoteknik bör utnyttja denna tvåsiffriga marknadstillväxt och kunna erövra en marknadsandel som åtminstone motsvarar Europas andel av den globala forskningsfinansieringen (dvs. en fjärdedel) senast 2020.

Produkter med nanoteknik utgör en världsmarknad som Europa inte har råd att bortse ifrån. Värdet av de produkter där nanoteknik ingår som viktigaste komponent uppgår enligt marknadsbedömningar till 700 miljarder euro 2015 och 2 biljoner euro 2020, med 2 respektive 6 miljoner arbetstillfällen. Europas företag på området för nanoteknik bör utnyttja denna tvåsiffriga marknadstillväxt och kunna erövra en marknadsandel som åtminstone motsvarar Europas andel av den globala forskningsfinansieringen (dvs. en fjärdedel) senast 2020.

1.2.2. Motivering och mervärde för unionen

1.2.2. Motivering och mervärde för unionen

Nanotekniken utgör ett spektrum av teknik under utveckling med bevisad potential, med revolutionerande effekter för t.ex. material, IKT, biovetenskap, hälsovård och konsumentvaror när väl forskningen omsätts i banbrytande produkter och produktionsprocesser.

Nanotekniken utgör ett spektrum av teknik under utveckling med bevisad potential, med revolutionerande effekter för t.ex. material, IKT, tillverkningsindustrin, biovetenskap, hälsovård och konsumentvaror när väl forskningen omsätts i banbrytande, hållbara och konkurrenskraftiga produkter och produktionsprocesser.

Nanoteknik spelar en avgörande roll när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Ett framgångsrikt införande av denna viktiga möjliggörande teknik kommer att bidra till konkurrenskraften hos unionens industri genom att möjliggöra nya och förbättrade produkter eller effektivare processer och tillhandahålla lösningar på framtida utmaningar.

Nanoteknik spelar en avgörande roll när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Ett framgångsrikt införande av denna viktiga möjliggörande teknik kommer att bidra till konkurrenskraften hos unionens industri genom att möjliggöra nya och förbättrade produkter eller effektivare processer och tillhandahålla lösningar på framtida utmaningar.

Den globala finansieringen av forskning om nanoteknik har fördubblats från omkring 6,5 miljarder euro 2004 till cirka 12,5 miljarder euro under 2008, varav unionen står för omkring en fjärdedel. Unionen har en erkänt ledande ställning när det gäller forskning inom nanovetenskap och nanoteknik med uppskattningsvis cirka 4 000 företag år 2015.

Den globala finansieringen av forskning om nanoteknik har fördubblats från omkring 6,5 miljarder euro 2004 till cirka 12,5 miljarder euro under 2008, varav unionen står för omkring en fjärdedel. Unionen har en erkänt ledande ställning när det gäller forskning inom nanovetenskap och nanoteknik med uppskattningsvis cirka 4 000 företag år 2015.

Europa måste nu säkra och bygga vidare på sin ställning på den globala marknaden genom att främja samarbete i stor skala inom och mellan många olika värdekedjor och mellan olika industrisektorer för att genomföra processen för spridning av denna teknik till bärkraftiga kommersiella produkter. Frågorna om riskbedömning och -hantering samt en ansvarsfull styrning växer fram som avgörande faktorer när det gäller nanoteknikens framtida effekter på samhälle och ekonomi.

Europa måste nu säkra och bygga vidare på sin ställning på den globala marknaden genom att främja samarbete i stor skala inom och mellan många olika värdekedjor och mellan olika industrisektorer för att genomföra processen för spridning av denna teknik till säkra, miljömässigt hållbara och bärkraftiga kommersiella produkter. Frågorna om riskbedömning och -hantering samt en ansvarsfull styrning växer fram som avgörande faktorer när det gäller nanoteknikens framtida effekter på samhälle och ekonomi.

Fokus för verksamheten ska därför ligga på en utbredd och ansvarsfull tillämpning av nanotekniken i ekonomin, för att fördelarna med stora effekter för samhälle och industri ska kunna möjliggöras. För att de potentiella möjligheterna ska kunna garanteras, inbegripet att bilda nya företag och skapa nya arbetstillfällen, bör forskningen tillhandahålla de nödvändiga verktygen för att möjliggöra ett korrekt genomförande av standardisering och reglering.

Fokus för verksamheten ska därför ligga på en ansvarsfull och hållbar tillämpning av nanotekniken i ekonomin, för att fördelarna med stora effekter för samhälle och industri ska kunna möjliggöras. För att de potentiella möjligheterna ska kunna garanteras, inbegripet att bilda nya företag och skapa nya arbetstillfällen, bör forskningen tillhandahålla de nödvändiga verktygen för att möjliggöra ett korrekt genomförande av standardisering och reglering.

1.2.3. Huvuddragen för verksamheten

1.2.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Utveckla nästa generations nanomaterial, nanokomponenter och nanosystem

(a) Utveckla nästa generations nanomaterial, nanokomponenter och nanosystem

Inriktning på helt nya produkter som möjliggör hållbara lösningar inom en rad olika sektorer.

Inriktning på helt nya produkter som möjliggör hållbara lösningar inom en rad olika sektorer, varvid hänsyn ska tas till försiktighetsprincipen.

(b) Garantera en säker utveckling och tillämpning av nanoteknik

(b) Garantera en säker och trygg utveckling och tillämpning av nanoteknik

Främja vetenskaplig kunskap om nanoteknikens och nanosystemens potentiella inverkan på hälsa eller miljö, och tillhandahålla redskap för bedömning och hantering av risker under hela livscykeln.

Främja vetenskaplig kunskap om nanoteknikens och nanosystemens potentiella inverkan på hälsa eller miljö, och redskap för bedömning och hantering av risker under hela livscykeln.

(ba) Utveckla nya verktyg för att utforma, simulera, beskriva och manipulera nanomaterial, nanokomponenter och nanosystem.

Sträva efter att studera, beskriva och styra de nya nanomaterialen och nanosystemen i nanoskala.

(c) Utveckla nanoteknikens samhällsdimension

(c) Utveckla nanoteknikens samhällsdimension

Fokusera på förvaltning av nanoteknik till nytta för samhället.

Fokusera på förvaltning av nanoteknik till nytta för samhället samt bedöma hur acceptabla och relevanta olika specifika tillämpningar är i samhället.

(d) Effektiv sammanställning och tillverkning av nanomaterial, komponenter och system

(d) Effektiv sammanställning och tillverkning av nanomaterial, komponenter och system

Fokusera på nya förfaranden, smart integrering av nya och befintliga processer samt skalökning för massproduktion av produkter och anläggningar med flera syften som garanterar effektiv omvandling av kunskap till industriell innovation.

Fokusera på nya förfaranden, smart integrering av nya och befintliga processer samt skalökning för massproduktion av produkter och flexibla anläggningar som garanterar effektiv omvandling av kunskap till industriell innovation.

(e) Utveckla kapacitetshöjande teknik, mätmetoder och utrustning

(e) Utveckla kapacitetshöjande teknik, mätmetoder och utrustning

Fokusera på bakomliggande teknik som stöder utveckling och marknadsintroduktion av komplexa nanomaterial och nanosystem.

Fokusera på bakomliggande teknik som stöder utveckling och marknadsintroduktion av komplexa nanomaterial och nanosystem.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.3. Avancerade material

1.3. Avancerade material

1.3.1. Särskilt mål för avancerade material

1.3.1. Särskilt mål för avancerade material

Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerade material är att utveckla material med nya funktioner och förbättrad prestanda vid användning, för konkurrenskraftigare produkter som minimerar inverkan på miljön och förbrukningen av resurser.

Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerade material är att utveckla material med nya funktioner och förbättrad prestanda vid användning, för konkurrenskraftigare produkter som är mer tillgängliga för konsumenterna och minimerar inverkan på miljön och förbrukningen av resurser och är säkrare och tryggare.

Material är av central betydelse för industriell innovation och en avgörande faktor. Avancerade material med högre kunskapsinnehåll, nya funktioner och förbättrad prestanda är en förutsättning för industriell konkurrenskraft och för hållbar utveckling inom en rad olika tillämpningar och sektorer.

Material är av central betydelse för industriell innovation och en avgörande faktor. Avancerade material med högre kunskapsinnehåll, nya funktioner och förbättrad prestanda är en förutsättning för industriell konkurrenskraft och för hållbar utveckling inom en rad olika tillämpningar och sektorer.

1.3.2. Motivering och mervärde för unionen

1.3.2. Motivering och mervärde för unionen

Nya avancerade material behövs för att utveckla hållbara produkter och processer med högre prestanda. Sådana material är en del av lösningen på våra industriella och samhällsutmaningar, de erbjuder bättre effektivitet, lägre krav på resurser och energi, och hållbarhet när produkterna är uttjänta.

Nya avancerade material behövs för att utveckla hållbara produkter och processer med högre prestanda och för att ersätta resurser som är bristvaror. Sådana material är en del av lösningen på våra industriella och samhälleliga utmaningar, de erbjuder bättre effektivitet, lägre krav på resurser och energi, och hållbarhet när produkterna är uttjänta.

Tillämpningsstyrd utveckling innebär ofta utformning av helt nya material, med förmåga att leverera planerade prestanda vid användningen. Sådana material är en viktig del i distributionskedjan av produkter med högt värde. De är också grunden för framsteg inom områden för övergripande teknik (t.ex. biovetenskap, elektronik och fotonik) och inom nästan alla marknadssektorer. Själva materialen är väsentliga för att öka produkters värde och förbättra deras prestanda. Det beräknade värdet på och inverkan av avancerade material är betydande, med en årlig tillväxttakt på ca 6 % och en förväntad marknad på omkring 100 miljarder euro 2015.

Tillämpningsstyrd utveckling innebär ofta utformning av helt nya material, med förmåga att leverera planerade prestanda vid användningen. Sådana material är en viktig del i distributionskedjan av produkter med högt värde. De är också grunden för framsteg inom områden för övergripande teknik (t.ex. biovetenskap, elektronik och fotonik) och inom nästan alla marknadssektorer. Själva materialen är väsentliga för att öka produkters värde och förbättra deras prestanda. Det beräknade värdet på och inverkan av avancerade material är betydande, med en årlig tillväxttakt på ca 6 % och en förväntad marknad på omkring 100 miljarder euro 2015.

Material ska utformas enligt ett fullständigt livscykelbaserat synsätt, från försörjning av tillgängligt material till slutanvändning (”vagga till vagga”), med innovativa strategier för att minimera de resurser som krävs för att omvandla dem. Kontinuerlig användning, återvinning eller sekundär användning av uttjänta material ska också omfattas samt därmed förknippad samhällelig innovation.

Material ska utformas enligt ett fullständigt livscykelbaserat synsätt, från försörjning av tillgängligt material till slutanvändning (”vagga till vagga”), med innovativa strategier för att minimera de resurser som krävs för att omvandla dem. Kontinuerlig användning, återvinning eller sekundär användning av uttjänta material ska också omfattas samt därmed förknippad samhällelig innovation.

För att påskynda utvecklingen ska ett tvärvetenskapligt och samstämmigt tillvägagångssätt främjas, som omfattar kemi, fysik, ingenjörsvetenskap, teoretisk och datoriserad modellering, biologi och allt kreativare industridesign.

För att påskynda utvecklingen ska ett tvärvetenskapligt och samstämmigt tillvägagångssätt främjas, som drar nytta av Europas världsledande ställning inom forskningsinfrastrukturen och omfattar kemi, fysik, ingenjörsvetenskap, teoretisk och datoriserad modellering, biologi och allt kreativare industridesign.

Nya miljövänliga innovationsallianser och industriell symbios ska uppmuntras, vilket gör det möjligt för branschen att diversifiera sin verksamhet, utvidga sina affärsmodeller och återanvända sitt avfall för ny produktion, t.ex. CO2 som kolbas för finkemikalier och alternativa bränslen.

Nya miljövänliga innovationsallianser och industriell symbios ska uppmuntras, vilket gör det möjligt för branschen att diversifiera sin verksamhet, utvidga sina affärsmodeller och återanvända sitt avfall för ny produktion.

1.3.3. Huvuddragen för verksamheten

1.3.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Övergripande och möjliggörande materialteknik

(a) Övergripande och möjliggörande materialteknik

Forskning om funktionella material, multifunktionella material och strukturella material, för innovation inom alla industrisektorer.

Forskning om funktionella material, multifunktionella material och strukturella material, för innovation inom alla industrisektorer.

(b) Materialutveckling och -omvandling

(b) Materialutveckling och -omvandling

Forskning och utveckling för att säkerställa effektiv och hållbar ökning i syfte att möjliggöra industriell tillverkning av framtida produkter.

Forskning och utveckling för att säkerställa effektiv och hållbar ökning i syfte att möjliggöra industriell tillverkning av smarta framtida produkter.

(c) Hantering av materialkomponenter

(c) Hantering av materialkomponenter

Forskning och utveckling för nya och innovativa metoder och system.

Forskning och utveckling för nya och innovativa produktionsmetoder för material, komponenter och system.

(d) Material för hållbar och koldioxidsnål industri

(d) Material för hållbar och koldioxidsnål industri

Utveckling av nya produkter och tillämpningar, och konsumentbeteende som minskar efterfrågan på energi, samt främjande av produktion med låga koldioxidutsläpp.

Utveckling av nya material, komponenter, affärsmodeller och ansvarsfullt konsumentbeteende, produkter och tillämpningar som minskar efterfrågan på energi, samt främjande av produktion med låga koldioxidutsläpp.

(da) Nya råvaror för den kemiska industrin och kolanvändning

Verksamheterna ska inriktas på utveckling av en annan bas för insatsvarorna i den kemiska industrin för att oljan, såsom källa till koldioxidutsläpp, på medellång och lång sikt ska ersättas med miljövänligare ämnen, liksom system och teknik för infångning och användning av koldioxid (CCU) för att omvandla koldioxid till produkter.

(e) Material till kreativa branscher

(e) Material till kreativa branscher

Tillämpning av utformning och utveckling av konvergerande teknik för nya affärsmöjligheter, inbegripet bevarande av material med historiskt eller kulturellt värde.

Tillämpning av utformning och utveckling av konvergerande teknik för nya affärsmöjligheter, inbegripet bevarande och restaurering av material med historiskt eller kulturellt värde, samt av nya material.

(f) Metrologi, karakterisering, standardisering och kvalitetskontroll

(f) Metrologi, karakterisering, standardisering, certifiering och kvalitetskontroll

Främjande av teknik som t.ex. karakterisering, modeller för icke-skadlig utvärdering och prognostisering av prestanda för framsteg inom materialvetenskap och -teknik.

Främjande av teknik som t.ex. karakterisering, modeller för icke-skadlig utvärdering, fortlöpande bedömning och övervakning och prognostisering av prestanda för framsteg inom materialvetenskap och -teknik.

(g) Optimerad materialanvändning

(g) Optimerad materialanvändning

Forskning och utveckling för att undersöka alternativ till användning av material och innovativa synsätt på affärsmodeller.

Forskning och utveckling för att undersöka ersättning av och alternativ till användning av material och innovativa synsätt på affärsmodeller och fastställande av kritiska resurser.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.4. Bioteknik

1.4. Bioteknik

1.4.1. Särskilt mål för bioteknik

1.4.1. Särskilt mål för bioteknik

Det särskilda målet för forskning och innovation inom bioteknik är att utveckla konkurrenskraftiga, hållbara och innovativa industriella produkter och processer samt att bidra som drivkraft för innovation inom en rad europeiska sektorer som jordbruk, livsmedel, kemikalier och hälsa.

Det särskilda målet för forskning och innovation inom bioteknik är att utveckla konkurrenskraftiga, hållbara, säkra, trygga och innovativa industriella produkter och processer samt att bidra som drivkraft för innovation inom en rad europeiska sektorer som hälsa, kemikalier, energi, jordbruk, skogsbruk och livsmedel.

En stark bas för vetenskap, teknik och innovation inom biotekniken kommer att hjälpa europeiska industrier att säkra ledningen inom denna viktiga möjliggörande teknik. Denna ställning kommer att förstärkas ytterligare genom integrering av aspekter rörande bedömningen och hanteringen av säkerhet när det gäller de övergripande riskerna vid användningen av bioteknik.

En stark bas för vetenskap, teknik och innovation inom biotekniken kommer att främja denna teknik. Denna ställning kommer att förstärkas genom integrering av såväl aspekter rörande bedömningen och hanteringen av hälsa och säkerhet när det gäller de övergripande och specifika riskerna vid användningen av bioteknik som aspekter på vad användningen av denna teknik för med sig för ekonomi och miljö.

1.4.2. Motivering och mervärde för unionen

1.4.2. Motivering och mervärde för unionen

Biotekniken drivs på av de allt större kunskaperna om levande system och är redo att tillhandahålla ett flöde av nya tillämpningar samt att stärka unionens industriella bas och dess innovationsförmåga. Exempel på den ökande betydelsen av bioteknik finns inom industriella tillämpningar, inbegripet biokemiska ämnen, vars marknadsandel förväntas öka med upp till 12–20% av den kemiska produktionen fram till 2015. Ett antal av den gröna kemins s.k. tolv regler beaktas också inom biotekniken, på grund av biosystemens selektivitet och effektivitet. Eventuella ekonomiska bördor för företagen i unionen kan minskas genom att potentialen hos biotekniska processer och biobaserade produkter utnyttjas för att minska koldioxidutsläppen, som uppskattningsvis kommer att variera med mellan 1 och 2,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år fram till 2030. Inom den biofarmaceutiska sektorn i Europa härrör redan ungefär 20 % av läkemedlen, och upp till 50 % av nya läkemedel, från biotekniken. Bioteknik öppnar också nya vägar för att utnyttja den enorma potentialen hos marina resurser för produktion av innovativa tillämpningar för industri, hälsa och miljö. Den nya sektorn för marin (blå) bioteknik har förutspåtts öka med 10 % per år.

Biotekniken drivs på av de allt större kunskaperna om levande system och är redo att tillhandahålla ett flöde av nya tillämpningar samt att stärka unionens industriella bas och dess innovationsförmåga. Exempel på den ökande betydelsen av bioteknik finns inom tillämpningar i industrin och jordbruket, inbegripet biofarmaceutiska läkemedel, livsmedels- och foderproduktion samt biokemiska ämnen, vars marknadsandel förväntas öka med upp till 12–20 % av den kemiska produktionen fram till 2015. Ett antal av den gröna kemins s.k. tolv regler beaktas också inom biotekniken, på grund av biosystemens selektivitet och effektivitet. Eventuella ekonomiska bördor för företagen i unionen kan minskas genom att potentialen hos biotekniska processer och biobaserade produkter utnyttjas för att minska koldioxidutsläppen, som uppskattningsvis kommer att variera med mellan 1 och 2,5 miljarder ton koldioxidekvivalenter per år fram till 2030. Inom den biofarmaceutiska sektorn i Europa härrör redan ungefär 20 % av läkemedlen, och upp till 50 % av nya läkemedel, från biotekniken. Bioteknik öppnar också nya vägar för att utnyttja den enorma potentialen hos marina resurser för produktion av innovativa tillämpningar för industri, hälsa, energi, kemikalier och miljö. Den nya sektorn för marin (blå) bioteknik har förutspåtts öka med 10 % per år.

Andra viktiga källor till innovation finns i gränssnittet mellan bioteknik och annan möjliggörande och konvergerande teknik, i synnerhet nanoteknik och IKT, med tillämpningar som t.ex. sensorer och diagnostik.

Andra viktiga källor till innovation finns i gränssnittet mellan bioteknik och annan möjliggörande och konvergerande teknik, i synnerhet nanoteknik och IKT, med tillämpningar som t.ex. sensorer och diagnostik.

1.4.3. Huvuddragen för verksamheten

1.4.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Främja modern bioteknik som en framtida drivkraft för innovation

(a) Främjande av hållbar nydanande bioteknik som en framtida drivkraft för innovation

Utveckling av nya teknikområden som syntetisk biologi, bioinformatik och systembiologi, som är mycket lovande när det gäller helt nya tillämpningar.

Utveckling av nya teknikområden som biologisystem, bioinformatik och syntetisk biologi och systembiologi, som är mycket lovande när det gäller helt nya produkter, tillämpningar och tekniker, med beaktande av försiktighetsprincipen.

(b) Bioteknikbaserade industriprocesser

(b) Bioteknikbaserade industriprodukter och industriprocesser

Utveckla industriell bioteknik för konkurrenskraftiga industriprodukter och -processer (t.ex. kemikalier, hälsa, gruvdrift, energi, pappersmassa och papper, textil, stärkelse, bearbetning av livsmedel), och dess miljödimension.

Utveckla industriell bioteknik för konkurrenskraftiga industriprodukter, industrimaterial och hållbara industriprocesser (t.ex. kemikalier, hälsa, gruvdrift, energi, pappersmassa och papper, fiberbaserade produkter och trä, textil, stärkelse, bearbetning av livsmedel), och dess miljödimension och hälsodimension.

(c) Innovativ och konkurrenskraftig plattformsteknik

(c) Innovativ och konkurrenskraftig plattformsteknik

Utveckling av plattformsteknik (t.ex. genomik, metagenomik, proteomik, molekylära redskap) i syfte att förstärka ledningen och konkurrensfördelarna inom ett stort antal ekonomiska sektorer.

Utveckling av plattformsteknik (t.ex. systembiologi, genomik, metagenomik, proteomik, fenomik, molekylära redskap och cellbaserade plattformar) i syfte att förstärka ledningen och konkurrensfördelarna inom ett stort antal sektorer med ekonomisk påverkan. Denna metod kan avsevärt utveckla potentialen hos nya små och medelstora företag.

(ca) Miljöproblem, samhällsproblem och etiska problem

Utveckling av bedömningsförfaranden, också i form av ett brett samråd med berörda parter, för att ta hänsyn till de miljöproblem, samhällsproblem och etiska problem som vissa former av teknik för med sig.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.5. Avancerad tillverkning och bearbetning

1.5. Avancerad tillverkning och bearbetning

1.5.1. Särskilt mål

1.5.1. Särskilt mål

Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerad tillverkning och bearbetning är att omvandla dagens industriella produktionsformer mot mer kunskapsintensiva, hållbara och sektorsövergripande typer av tillverknings- och processteknik, vilket leder till mer innovativa produkter, processer och tjänster.

Det särskilda målet för forskning och innovation inom avancerad tillverkning och bearbetning är att omvandla dagens tillverkningsföretag, system och processer genom att dra nytta av hävstångseffekten hos viktiga former av möjliggörande teknik för att åstadkomma mer kunskapsintensiva, hållbara, resurs- och energieffektiva och sektorsövergripande typer av tillverknings- och processteknik, vilket leder till mer innovativa, säkra och trygga produkter, processer och tjänster.

1.5.2. Motivering och mervärde för unionen

1.5.2. Motivering och mervärde för unionen

Tillverkningsindustrin är av stor betydelse för den europeiska ekonomin och bidrog med cirka 17 % av BNP och stod för omkring 22 miljoner arbetstillfällen i unionen under 2007. Till följd av lägre ekonomiska hinder för handel och kommunikationsteknikens gynnsamma effekter har tillverkningen blivit föremål för hård konkurrens och har tenderat att flyttas över till länder med den lägsta totala kostnaden. På grund av höga löner måste den europeiska produktionsstrategin därför förändras radikalt för att den ska kunna förbli konkurrenskraftig på global nivå, och Horisont 2020 kan bidra till att samla alla relevanta aktörer för att uppnå detta.

Tillverkningsindustrin är av stor betydelse för den europeiska ekonomin och bidrog med cirka 17 % av BNP och stod för omkring 22 miljoner arbetstillfällen i unionen under 2007. Till följd av lägre ekonomiska hinder för handel och kommunikationsteknikens gynnsamma effekter har tillverkningen blivit föremål för hård konkurrens och har tenderat att flyttas över till länder med den lägsta totala kostnaden. Den europeiska produktionsstrategin måste därför förändras radikalt för att den ska kunna förbli konkurrenskraftig på global nivå, och Horisont 2020 kan bidra till att samla alla relevanta aktörer för att uppnå detta.

Europa måste fortsätta att investera på unionsnivå för att bevara Europas ledande position och kompetens inom området för tillverkningsteknik och övergå till kunskapsintensiva varor med högt värde, vilket skapar förutsättningar och tillgångar för hållbar produktion och tillhandahållande av livstidstjänster kring en tillverkad produkt. Resurskrävande tillverknings- och processindustrier måste mobilisera ytterligare resurser och kunskap på unionsnivå och fortsätta att investera i forskning, utveckling och innovation för att möjliggöra ytterligare framsteg mot en konkurrenskraftig ekonomi med låga koldioxidutsläpp och för att genomföra den överenskomna unionsomfattande minskningen av växthusgasutsläppen för industrisektorer fram till 2050.

Europa måste fortsätta att investera på unionsnivå för att bevara Europas ledande position och kompetens inom området för tillverkningsteknik och övergå till kunskapsintensiva varor med högt värde, vilket skapar förutsättningar och tillgångar för hållbar produktion och tillhandahållande av livstidstjänster kring en tillverkad produkt. Resurskrävande tillverknings- och processindustrier måste mobilisera ytterligare resurser och kunskap på unionsnivå och fortsätta att investera i forskning, utveckling och innovation för att möjliggöra ytterligare framsteg mot en konkurrenskraftig och resurseffektiv ekonomi med låga koldioxidutsläpp och för att genomföra den överenskomna unionsomfattande minskningen av växthusgasutsläppen för industrisektorer fram till 2050.

Med en stark unionspolitik skulle Europa expandera sin befintliga industri och stimulera framtidens nya industrier. Det beräknade värdet på och effekterna av sektorn för avancerade tillverkningssystem är betydande, med en förväntad marknad på omkring 150 miljarder euro 2015 och en kumulerad årlig ökningstakt på omkring 5 %.

Med en stark unionspolitik skulle Europa expandera sin befintliga industri och stimulera framtidens nya industrier. Det beräknade värdet på och effekterna av sektorn för avancerade tillverkningssystem är betydande, med en förväntad marknad på omkring 150 miljarder euro 2015 och en kumulerad årlig ökningstakt på omkring 5 %.

Det är mycket viktigt att behålla kunskap och kompetens för att produktions- och bearbetningskapacitet ska kunna bevaras inom Europa. Forsknings- och innovationsverksamheten ska vara inriktad på hållbar tillverkning och bearbetning, och på att införa de tekniska innovationer och den kundorientering som krävs för framställning av produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll och låg material- och energiförbrukning. Europa måste också överföra denna möjliggörande teknik och kunskap till andra produktiva sektorer, t.ex. byggsektorn som är en stor källa för växthusgaser och där byggnadskonstruktion svarar för omkring 40 % av all energiförbrukning i Europa och för 36 % av koldioxidutsläppen. Byggsektorn står för 10 % av BNP och omkring 16 miljoner arbetstillfällen i Europa i 3 miljoner företag, varav 95 % är små och medelstora företag, och denna sektor måste börja använda innovativa material och tillverkningsmetoder för att minska sin miljöpåverkan.

Det är mycket viktigt att behålla kunskap och kompetens för att produktions- och bearbetningskapacitet ska kunna bevaras inom Europa. Forsknings- och innovationsverksamheten ska vara inriktad på hållbar tillverkning och bearbetning, och på att införa de tekniska innovationer och den kundorientering som krävs för framställning av produkter och tjänster med högt kunskapsinnehåll och låg material- och energiförbrukning. Europa måste också överföra denna möjliggörande teknik och kunskap till andra produktiva sektorer, t.ex. byggsektorn som är en stor källa för växthusgaser och där byggnadskonstruktion svarar för omkring 40 % av all energiförbrukning i Europa och för 36 % av koldioxidutsläppen. Byggsektorn står för 10 % av BNP och omkring 16 miljoner arbetstillfällen i Europa i 3 miljoner företag, varav 95 % är små och medelstora företag, och denna sektor måste börja använda innovativa material och tillverkningsmetoder för att minska sin miljöpåverkan.

1.5.3. Huvuddragen för verksamheten

1.5.3. Huvuddragen för verksamheten

(a) Teknik för framtidens fabriker

(a) Teknik för framtidens fabriker

Främja hållbar industriell tillväxt genom att underlätta strategisk övergång i Europa från kostnadsbaserad tillverkning till ett synsätt som baseras på skapande av högt mervärde.

Främja hållbar, industriell tillväxt genom att hjälpa europeiska företag att byta strategi från kostnadsbaserad tillverkning till en verksamhet som grundar sig på att skapa ett högt mervärde och resurseffektivitet.

(b) Teknik som möjliggör energieffektiva byggnader

(b) Teknik som möjliggör energieffektiva byggnader med låg miljöpåverkan

Minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen genom utveckling och införande av hållbar byggnadsteknik.

Minska energiförbrukningen och koldioxidutsläppen genom forskning, utveckling och införande av hållbar byggnadsteknik, som inriktar sig på hela värdekedjan, och automatiserings- och övervakningsteknik samt minska byggnadernas miljöpåverkan överlag.

(c) Hållbar och koldioxidsnål teknik i energiintensiva processindustrier

(c) Hållbar och koldioxidsnål teknik med minskad miljöpåverkan i energi- och resursintensiva processindustrier

Öka processindustrins konkurrenskraft genom kraftigt ökad resurs- och energieffektivitet och minska miljöpåverkan av sådana industriell verksamhet genom hela värdekedjan, och främja införandet av koldioxidsnål teknik.

Öka processindustrins konkurrenskraft genom kraftigt ökad resurs- och energieffektivitet och minska miljöpåverkan av sådana industriell verksamhet genom hela värdekedjan, och främja införandet av koldioxidsnål teknik, även i form av förnybar energi och smart avancerad teknik för kontrollsystem och ibruktagande av alternativa och hållbarare industriella processer.

(d) Nya hållbara affärsmodeller

(d) Nya hållbara affärsmodeller

Ta fram koncept och metoder för anpassningsbara, ”kunskapsbaserade” affärsmodeller med skräddarsydda strategier.

Ta fram koncept och metoder för anpassningsbara, ”kunskapsbaserade” affärsmodeller med skräddarsydda strategier. Stödja utvecklingen av nya miljöinnovativa affärsmodeller och alternativa resursproduktiva tillvägagångssätt.

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1.6. Rymdfrågor

1.6. Rymdfrågor

1.6.1. Särskilt mål för rymdfrågor

1.6.1. Särskilt mål för rymdfrågor

Det särskilda målet för rymdrelaterad forskning och innovation är att främja en konkurrenskraftig och innovativ rymdindustri och rymdrelaterad forskningsgemenskap för att utveckla och utnyttja rymdinfrastruktur i syfte att uppfylla unionens framtida politiska och samhälleliga behov.

Det särskilda målet för rymdrelaterad forskning och innovation är att främja en konkurrenskraftig och innovativ rymdindustri och rymdrelaterad forskningsgemenskap för att utnyttja rymdinfrastruktur med dithörande tillämpningar och tjänster i syfte att uppfylla unionens framtida politiska och samhälleliga behov.

Att stärka den europeiska rymdsektorn genom att främja rymdrelaterad forskning och innovation är avgörande för att bevara och skydda Europas möjlighet att få tillgång till och bedriva verksamhet i rymden till stöd för unionens politik, internationella strategiska intressen och konkurrenskraften bland etablerade och framväxande rymdnationer.

Att stärka den offentliga och privata europeiska rymdsektorn genom att främja rymdrelaterad forskning och innovation, jordobservation, navigering, vetenskap och prospektering är avgörande för att bevara och skydda Europas möjlighet att få tillgång till och bedriva verksamhet i rymden till stöd för unionens politik, internationella strategiska intressen och konkurrenskraften bland etablerade och framväxande rymdnationer och rymdföretag. Verksamheten ska utvecklas och genomföras på ett sådant sätt, att EU, Europeiska rymdbyrån (ESA) och medlemsstaterna kompletterar varandra.

1.6.2. Motivering och mervärde för unionen

1.6.2. Motivering och mervärde för unionen

Rymden är en viktig men ofta osynlig faktor bakom olika tjänster och produkter av central betydelse för dagens samhälle, t.ex. navigering, kommunikation, väderprognoser och geografisk information. Utformningen och genomförandet av politiken på europeisk, nationell och regional nivå beror i allt högre grad på rymdbaserad information. Den globala rymdsektorn växer snabbt och expanderar till nya regioner (t.ex. Kina och Sydamerika). Den europeiska industrin är för närvarande en betydande exportör av första klassens satelliter för kommersiella och vetenskapliga ändamål. Den ökande globala konkurrensen utmanar Europas position inom detta område. Europa har således intresse av att se till att dess industri fortsätter att blomstra i denna hårt konkurrensutsatta marknad. Dessutom har data från europeiska vetenskapssatelliter lett till några av de största vetenskapliga genombrotten under de senaste årtiondena inom jordobservationer och astronomi. Med denna unika kapacitet har den europeiska rymdsektorn en viktig roll att spela när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020.

Rymden är en viktig men ofta osynlig faktor bakom olika tjänster och produkter av central betydelse för dagens samhälle, t.ex. navigering och kommunikation, liksom också för väderprognoser och geografisk information med hjälp av satellitobservationer. Utformningen och genomförandet av politiken på europeisk, nationell och regional nivå beror i allt högre grad på rymdbaserad information. Den globala rymdsektorn växer snabbt och expanderar till nya regioner (t.ex. Kina, Sydamerika och Afrika). Den europeiska industrin är för närvarande en betydande exportör av första klassens satelliter för kommersiella och vetenskapliga ändamål. Den ökande globala konkurrensen utmanar Europas position inom detta område. Europa har således intresse av att se till att dess industri fortsätter att blomstra i denna hårt konkurrensutsatta marknad. Dessutom har data från europeiska vetenskapssatelliter lett till några av de största vetenskapliga genombrotten under de senaste årtiondena inom jordobservationer, fysisk grundforskning och astronomi. Med denna unika kapacitet har den europeiska rymdsektorn en viktig roll att spela när det gäller att ta itu med de utmaningar som identifieras i Europa 2020.

Forskning, teknisk utveckling och innovation stärker kapaciteten i rymden, vilket är av avgörande betydelse för det europeiska samhället. Medan Förenta staterna spenderar cirka 25 % av sin rymdbudget för FoU spenderar unionen mindre än 10 %. Rymdforskningen i unionen är dessutom uppsplittrad på ett fåtal medlemsstaters nationella program. För att upprätthålla tekniska fördelar och konkurrensfördelar krävs åtgärder på unionsnivå för att samordna rymdforskningen, främja deltagande av forskare från alla medlemsstater och minska hindren för forskningssamverkan kring rymdprojekt över gränserna. Detta måste ske i samverkan med Europeiska rymdorganisationen, som framgångsrikt har förvaltat utvecklingen av industriella satelliter och uppdrag i yttre rymden på mellanstatlig grund med en del av medlemsstaterna sedan 1975. Dessutom kommer de uppgifter som erhålls genom europeiska satelliter att erbjuda en allt större potential för ytterligare utveckling av innovativa satellitbaserade tjänster i senare led. Detta är en typisk verksamhet för sektorn för små och medelstora företag och bör stödjas genom forsknings- och innovationsåtgärder för att man ska kunna dra full nytta av denna möjlighet, och särskilt av de avsevärda investeringar som gjorts i unionens två flaggskepp Galileo och GMES.

Forskning, teknisk utveckling och innovation stärker kapaciteten i rymden, vilket är av avgörande betydelse för det europeiska samhället. Medan Förenta staterna spenderar cirka 25 % av sin rymdbudget för FoU spenderar unionen mindre än 10 %. Rymdforskningen i unionen sköts dessutom i medlemsstaternas nationella program och ESA:s program. För att upprätthålla tekniska fördelar och konkurrensfördelar krävs åtgärder på unionsnivå för att samordna rymdforskningen, främja deltagande av forskare från alla medlemsstater och minska hindren för forskningssamverkan kring rymdprojekt över gränserna. Detta måste ske i samverkan med Europeiska rymdorganisationen, som framgångsrikt har förvaltat utvecklingen av industriella satelliter och uppdrag i yttre rymden på mellanstatlig grund med en del av medlemsstaterna sedan 1975. Dessutom kommer de uppgifter som erhålls genom europeiska satelliter att erbjuda en allt större potential för ytterligare utveckling av innovativa satellitbaserade tjänster i senare led. Detta är en typisk verksamhet för sektorn för små och medelstora företag och bör stödjas genom forsknings- och innovationsåtgärder för att man ska kunna dra full nytta av denna möjlighet, och särskilt av de avsevärda investeringar som gjorts i unionens två flaggskepp Galileo och GMES, men också inom sektorn för elektroniska kommunikationer som ska bidra till att målen för unionens digitala agenda nås.

Rymden sträcker sig av naturliga skäl över markbundna gränser och tillhandahåller en unik fördelaktig ställning av global dimension, och ger därmed upphov till storskaliga projekt (t.ex. den internationella rymdstationen och Space Situational Awareness) som utförs i internationellt samarbete. För att kunna spela en viktig roll inom sådan internationell rymdverksamhet under de kommande decennierna krävs både en gemensam europeisk rymdpolitik och verksamhet för rymdforskning och innovation på europeisk nivå.

Rymden sträcker sig av naturliga skäl över markbundna gränser och tillhandahåller en unik fördelaktig ställning av global dimension, och ger därmed upphov till storskaliga projekt (t.ex. den internationella rymdstationen och Space Situational Awareness) som utförs i internationellt samarbete. För att kunna spela en viktig roll inom sådan internationell rymdverksamhet under de kommande decennierna krävs både en gemensam europeisk rymdpolitik och verksamhet för rymdforskning och innovation på europeisk nivå.