BETÄNKANDE om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2011

25.1.2013 - (2012/2286(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Mario Mauro

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 84 KB)
• 001-001 (DOC - 146 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2011

(2012/2286(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europeiska investeringsbankens (EIB) årsrapport för 2011,

–   med beaktande av artiklarna 15, 126, 175, 208, 209, 271, 308 och 309 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och protokoll nr 5 om EIB:s stadga,

–   med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2012 om Europeiska investeringsbanken (EIB) – Årsrapport 2010[1],

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 28 och 29 juni 2012, som särskilt förutser en ökning av EIB:s kapital med 10 miljarder EUR,

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 29 juni 2012,

–   med beaktande av rapporten från Europeiska rådets ordförande av den 26 juni 2012 ”Mot en verklig ekonomisk och monetär union”,

–   med beaktande av betänkandet om riskdelningsinstrument (medbeslutandeärende, antaget förra året), och särskilt yttrandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor,

–   med beaktande av EBRD:s kapitalökning, särskilt med avseende på frågan om förhållandet mellan EIB och EBRD, och eventuell överlappning,

–   med beaktande av beslutet att utvidga räckvidden för EBRD till att omfatta Medelhavsområdet,

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av beslut nr 1639/2006/EG om att upprätta ett ramprogram för konkurrenskraft och innovation (2007–2013)[2] och förordning (EG) nr 680/2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet[3] (COM(2011)0659), som antogs den 2 maj 2012 och som inleder pilotfasen av projektobligationsinitiativet inom Europa 2020-strategin,

–   med beaktande av förslaget till rådets förordning om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut, och av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), när det gäller dess samspel med rådets förordning (EU) nr .../... om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (COM/2012/0511)[4],

–   med beaktande av dokumentet ”Tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut”, och av ändringen av förordning (EU) nr 1093/2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), när det gäller dess samspel med rådets förordning (EU) nr .../... om tilldelning av särskilda uppgifter till Europeiska centralbanken i fråga om politiken för tillsyn över kreditinstitut (COM/2012/0511)[5], som syftar till att inrätta en europeisk bankunion,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut nr 1080/2011/EU om EIB:s externa mandat 2007–2013[6],

–   med beaktande av artiklarna 48 och 119.2 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från budgetkontrollutskottet (A7‑0016/2013), och av följande skäl:

A. Kombinationen av ansträngda offentliga budgetar, alldeles för höga statsskulder och de därmed förenade korrigerande åtgärderna som ofta får negativa effekter för den samlade efterfrågan samt otillräckligt reglerade finansinstitut skapar i vissa fall en nedåtgående ekonomisk spiral på EU-nivå som innebär att investeringarna pressas ned, särskilt för små och medelstora företags del, och att tillväxt, konkurrenskraft och skapandet av arbetstillfällen i unionen blir lidande.

B.  EIB inrättades genom Romfördraget och har rollen som Europeiska unionens bank vars syfte det är att hjälpa till att förverkliga unionens prioriteringar genom att välja ut ekonomiskt sunda projekt som unionen ska investera i. Som en bank utan vinstintresse kompletterar den också kommersiella banker och den övergripande finansiella ramen genom att ta sig an marknadsmisslyckanden.

C. Den nuvarande ekonomiska krisen, finanskrisen och skuldkrisen har fått allvarliga konsekvenser för den ekonomiska utvecklingen i många medlemsstater och förvärrat de sociala förhållandena, samtidigt som den har fått medlemsstaterna att på ett lämpligt sätt ta itu med krisen genom att vidta åtgärder för att på nytt göra ekonomierna sunda och lägga en solid grund för framtida tillväxt och sysselsättning. Genom utökad utlåning och medverkan i ekonomiskt tillförlitliga investeringsprojekt – även mot bakgrund av de knappa offentliga resurserna – kan EIB bidra till att skapa social sammanhållning och ekonomisk återhämtning i de medlemsstater som upplever finansiella svårigheter.

D. EIB bedriver verksamhet utanför EU för att stödja ekonomiskt lönsamma projekt som stämmer överens med unionens yttre åtgärder.

E.  EIB bedriver sin verksamhet i en miljö med svagt reglerade, icke-transparenta eller samarbetsovilliga jurisdiktioner, däribland genom att i): granska de finansiella mellanhänder som EIB använder för sin utlåning via mellanhänder med avseende på deras förmåga att bekämpa penningtvätt och terrorismfinansiering, så att dessa på lämpligt sätt identifierar slutmottagarna av EIB:s medel, i enlighet med tillämpliga EU-direktiv om bekämpning av penningtvätt och terrorismfinansiering eller standarder från internationella finansiella aktionsgruppen rörande penningtvätt (FATF), enligt vad som är tillämpligt och ii): övervakning av EIB:s utbetalningar via sådana jurisdiktioner.

F.  En ny uppsättning bestämmelser för tillsyn och disciplin avseende ekonomi, skatter och budgetar har införts i EU och särskilt inom euroområdet för att garantera att de offentliga skulderna ligger på en hållbar nivå.

G. Denna uppsättning bestämmelser måste snarast backas upp av åtgärder som är utformade för att få fart på ekonomin, näringslivet, tillväxten, konkurrenskraften, innovationen och sysselsättningen, vilket kräver ianspråktagande av EU:s budget och av EIB:s utlåningskapacitet och expertis.

H. Det är synnerligen viktigt att se till att EIB behåller sitt kreditbetyg AAA, så att banken får fortsatt tillgång till de globala kapitalmarknaderna på attraktiva finansieringsvillkor som i sista ledet kan omsättas till att främja projekt. Det är också nödvändigt att EIB:s investeringar är förenliga med EU:s politik, särskilt när det gäller tillväxt och sysselsättning.

I.   EIB:s utlåning minskade från 72 miljarder EUR 2010 till 61 miljarder EUR 2011 eftersom den stora ökningen 2009 och 2010, som var en reaktion på krisens första skede, ledde till att bankens kapitalbas överansträngdes.

1.  Europaparlamentet uppmanar enträget EIB:s styrelsemedlemmar att bekräfta beslutet avseende kapitalökningen på 10 miljarder EUR för banken, vilket skulle ge banken möjlighet att öka sin utlåning med upp till 60 miljarder EUR under perioden 2013–2015 och genom en hävstångseffekt möjliggöra ca 180 miljarder EUR totalt i investeringar. Parlamentet noterar dock att dessa investeringar, även om de leder till en hävstångseffekt enligt ovanstående, årligen skulle motsvara 0,5 procent av EU:s BNP. Parlamentet anser därför att en ytterligare ökning av detta kapital skulle vara till stor nytta för unionen med tanke på behovet av ekonomisk tillväxt.

2.  Europaparlamentet uppmanar EIB att utvärdera effektiviteten och hållbarheten avseende krisåtgärderna för 2009 och 2010, och resultatet bör ligga till grund för prioriteringarna för investeringsplaner när det gäller kapitalökningar.

3.  Europaparlamentet rekommenderar att den nya utlåningskapaciteten ska anpassas till EU:s prioriteringar att skapa tillväxt och sysselsättning och att den särskilt ska inriktas på fyra områden (EU-initiativet för små och medelstora företags tillgång till finansiering, EU‑initiativet innovation och färdigheter, EU-initiativet för resurseffektivitet samt EU‑initiativet för strategisk infrastruktur), som omfattar samtliga medlemsstater men som huvudsakligen fokuserar på de mindre utvecklade regionerna samtidigt som en diversifierad investeringsportfölj bibehålls.

4.  Europaparlamentet uppmuntrar användningen av återflöden från lån till nya investeringar i överensstämmelse med EIB:s utlåningsmandat.

5.  Europaparlamentet påminner om att organiserat samarbete mellan EU:s organ (kommissionen och EIB), som också kan omfatta andra institutioner, säkerligen är effektivare än konkurrens på lika villkor.

6.   Europaparlamentet begär att EIB:s resurser på ett strategiskt sätt anpassas till varje medlemsstats särskilda behov inom ramen för EIB:s mandat.

7.  Europaparlamentet betonar behovet av att i högre grad utnyttja kommissionens och EIF/EIB-gruppens befintliga gemensamma initiativ, såsom Jeremie, för att finansiera små och medelstora företag i kombination med strukturfonderna (även Elena eller EPEC), för att erbjuda tekniska och finansiella rådgivningstjänster samt instrument såsom Progress och Jasmine för finansiering av mikrofinansieringsprojekt, särskilt i de EU-regioner där det är extremt svårt för arbetslösa att hitta ett arbete. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen att tillhandahålla tillräckligt med budgetresurser till EIB/EIF för detta syfte för att öka antalet projekt som finansieras av dessa program.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av att EIB frivilligt följer de nuvarande kapitalkraven enligt Basel II och rekommenderar att EIB lever upp till de framtida kraven enligt Basel III, samtidigt som hänsyn tas till verksamhetens specifika karaktär.

9.  Europaparlamentet anser att EIB, i rollen som bank som måste behålla sitt AAA‑kreditbetyg, inte bör vara föremål för finansiella åtgärder som vanligtvis omfattas av ett investeringsavsnitt i en offentlig budget, vilket saknas i EU:s budget.

10. Europaparlamentet påminner om att det upprepade gånger under flera års tid efterlyst en banktillsyn av EIB.

11. Europaparlamentet föreslår att denna tillsyn ska

      (i)   utövas av Europeiska centralbanken med stöd av artikel 127.6 i EUF-fördraget,

      (ii)  utövas inom ramen för den framtida bankunion som nämns i kommissionens meddelande av den 12 september 2012[7], eller

      (iii)  om detta inte är möjligt, på EIB:s eget initiativ, genomföras av Europeiska bankmyndigheten, med eller utan medverkan av en eller flera nationella tillsynsmyndigheter, eller annars av en oberoende revisor.

     Parlamentet beklagar att kommissionen inte har föreslagit några åtgärder i detta avseende trots parlamentets uppmaningar, varav den första gavs 2007.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att konkurrensreglerna iakttas i EIB:s verksamhet, särskilt med hänsyn till de andra kreditinstituten.

13. Europaparlamentet upprepar sitt förslag om att EU blir medlem av EIB.

14. Europaparlamentet anser att EIB:s åtgärder, för närvarande och så länge som räntesatserna för företagen i hög grad skiljer sig åt mellan euroområdets medlemsstater, spelar en allt större roll inom ramen för EU:s insatser för att åtgärda detta problem.

15. Europaparlamentet anser att man för att utveckla finansieringsinstrument, gemensamma för EIB och EU, bör införa lämpliga ramar för övervakning av EIB:s verksamhet och vid behov öka dess demokratiska ansvars- och redovisningsskyldighet genom att göra parlamentet och rådet delaktiga. Dessa ramar bör göra det möjligt för EIB att fortsätta med utvärderingen av projekt, baserat på deras egna meriter, för att garantera att EIB:s kapitalresurser används på ett långsiktigt hållbart sätt, och bör ta hänsyn till behovet att undvika alltför stora administrativa bördor för förvaltningsorganen, de finansiella mellanhänderna och stödmottagarna.

16. Europaparlamentet rekommenderar att införandet av EIB:s/EU:s finansieringsinstrument baseras på politiska villkor och kriterier som är fastställda i förväg, kombinerat med ett effektivt system för rapportering i efterhand, som bevarar EIB:s oberoende vad gäller val och tillsyn av projekt.

17. Europaparlamentet välkomnar initiativet med projektobligationer inom Europa 2020‑strategin, och efterlyser en snabbare förbättring av pilotfasen och en utvärdering direkt av dess resultat, så att fas två av projektobligationsinitiativet kan inledas. Parlamentet anser att initiativet bör bidra till en balanserad utveckling av industrin och infrastrukturen i samtliga medlemsstater och inte leda till större skillnader mellan de mer och mindre utvecklade marknaderna för offentlig-privata partnerskap/projektfinansiering i EU.

18. Europaparlamentet anser att EIB bör bidra till att bekämpa korruption och bristande transparens i EU:s medlemsstater och i länder utanför EU där banken är verksam, särskilt genom insamling av relevant information om stödmottagare och finansiella mellanhänder och banken bör särskilt uppmärksamma små och medelstora företags tillgång till krediter och kopplingarna till den lokala ekonomin samt offentliggöra information om de totala belopp som betalats ut, antalet mottagare av dessa medel och namnen på dessa mottagare, särskilt små och medelstora företag, samt till vilka regioner och branscher pengarna gått. Parlamentet uppmanar dessutom EIB att agera i enlighet med artikel 3.5 i EU-fördraget, enligt vilken unionen ska bidra till strikt efterlevnad av folkrätten, vilket bekräftades av EU-domstolen den 21 december 2011 i ATAA-domen, och särskilt principerna i FN‑stadgan.

19. Europaparlamentet uppmanar EIB att fortsätta sina ansträngningar att förhindra att finanscentrum offshore eller icke samarbetsvilliga jurisdiktioner är inblandade i bankens finansiella operationer. I det här sammanhanget välkomnar parlamentet kommissionens rekommendation om vilka kriterier som ska användas för att fastställa vilka tredjeländer som inte uppfyller minimistandarderna när det gäller att främja god förvaltning i skattefrågor. Parlamentet anser att kommissionen bör inleda en dialog med EIB för att se till att dessa kriterier tillämpas på vederbörligt sätt vid urvalet av projekt, mottagare och mellanhänder. Med anledning av ett fall den senaste tiden i gruvsektorn uppmanar parlamentet EIB att ange vilka förfaranden och standarder som kan tillämpas i eventuella framtida liknande fall.

20. Europaparlamentet påminner om att brist på finansiering bara är ett av de potentiella hindren för investeringar, och att dålig administrativ kapacitet och projektledningsförmåga ofta kan försena genomförandet av investeringar. EIB uppmanas därför att tillhandahålla ytterligare teknisk och finansiell rådgivning och att uppmuntra bankpartner och andra finansiella mellanhänder att själva utveckla tekniska och finansiella rådgivningstjänster och att överväga att utfärda en uppsättning riktlinjer på grundval av bästa praxis.

21. Europaparlamentet påminner om att bristen på finansiering, särskilt för små och medelstora företag, är det huvudsakliga problemet i flera medlemsstater. Parlamentet begär att EIB:s verksamhet för att stödja finansieringen av små och medelstora företag, företagande och export stärks eftersom denna är central för den ekonomiska återhämtningen. Parlamentet anser att alla åtgärder som syftar till att förbättra finansieringsvillkoren för små och medelstora företag bör uppfylla följande tre huvudaspekter: i) tillräckligt finmaskigt nät, ii) maximerad överföring av EIB:s förmånliga finansieringskostnader till små och medelstora företag, iii) överensstämmelse med landsspecifika behov och EU:s politiska mål.

22. Europaparlamentet uppmuntrar EIB att fortsätta utveckla riskdelningsinstrument i samarbete med kommissionen för att optimera EU:s riskkapacitet och EIB:s utlåningskapacitet.

23. Europaparlamentet anser att de nationella offentliga finansinstituten har kapacitet att föra över EIB:s förmånliga finansieringskostnader till små och medelstora företag. Parlamentet föreslår därför att EIB bör fortsätta genomföra finansieringsinstrument för små och medelstora företag genom nationella offentliga institut när de uppfyller sina utlåningskrav. Parlamentet välkomnar verksamheten i Long Term Investors Club som syftar till att öka samarbetet mellan EIB och centrala nationella offentliga institut.

24. Europaparlamentet uppmuntrar dessutom kommissionen och EIB att utveckla ett ”fönster” för EIB-lån till små och medelstora företag, så att EIB-lånen till små och medelstora företag kan utsträckas till sådana mindre finansiella mellanhänder (och mindre företag) som för närvarande inte får tillräckligt stöd på grund av sin begränsade kreditprofil.

25. Med syftet att behålla nuvarande välfärdsnivåer samtidigt som medlemsstaterna omstrukturerar de offentliga finanserna uppmuntrar Europaparlamentet EIB-gruppen och kommissionen att fortsätta stödja den sociala ekonomin och unga företagare genom olika initiativ såsom skräddarsydda lån och garantisystem. Parlamentet välkomnar särskilt lanseringen av en ny investeringsplattform som ska ge sociala företag, som genom sina företagsmodeller tar itu med sociala frågor, tillgång till finansiering, och uppmuntrar EIB att bedriva ett nära samarbete med kommissionen och med företrädare för sektorn inom ramen för initiativet för socialt företagande.

26. Europaparlamentet uppmanar EIB att bland annat stödja de medlemsstater som har drabbats hårdast av krisen och att finansiera långsiktigt hållbar verksamhet som siktar på att främja sysselsättning och som försöker få in ekonomin på en tillväxtväg. Parlamentet erinrar om att EIB måste samarbeta med strukturfonderna i problemtyngda medlemsstater för att offentliga och privata tillförlitliga och produktiva investeringar och infrastrukturprojekt ska kunna genomföras.

27. Europaparlamentet välkomnar EIB:s bestämmelser för strukturprogramlån som bidrar avsevärt till medfinansieringen från de nationella budgetarna inom ramen för EU:s strukturfonder. Parlamentet uppmuntrar banken att utöka sitt stöd så att nödvändiga investeringar kan skapas i de medlemsstater som drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Denna åtgärd bör dock hållas åtskild från strukturfondsprogrammen och ska gradvis upphöra när den ekonomiska krisen är över.

28. Europaparlamentet välkomnar EIB:s roll när det gäller att utforma en särskild finansieringsfacilitet för kultursektorn, utbildningssektorn och den kreativa sektorn, och anser att banken bör fortsätta att utveckla initiativ för stöd till kulturella och utbildningsanknutna satsningar.

29. Europaparlamentet uppmuntrar EIB att inom ramen för knappa offentliga resurser fortsätta sitt finansieringsstöd till hälso- och sjukvårdssektorn, och att särskilt stödja uppbyggnad, ersättning och modernisering av sjukhusinfrastruktur.

30. Europaparlamentet stöder EIB:s ansträngningar att fortsätta investeringarna i forsknings- och innovationsprojekt, särskilt genom riskdelningsfaciliteten och, med utgångspunkt i Horisont 2020, med fokus på den nya teknikens marknadsspridning, och även med hänsyn till miljöteknik. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta med åtgärderna för att överbrygga forsknings- och innovationsklyftan mellan de olika EU-ekonomierna eftersom denna klyfta hindrar den inre marknaden från att fungera korrekt på lång sikt.

31. Europaparlamentet uppmuntrar EIB att fortsätta sina ansträngningar att utveckla innovativa finansieringsinstrument, i syfte att på effektivaste sätt utnyttja EU:s begränsade budgetmedel som hävstång och utnyttja privata finansieringskällor och främja riskdelningsinstrument för att finansiera investeringar som är centrala för EU, och bland annat ta hänsyn till områden såsom jordbruk, klimatåtgärder, energi- och resurseffektivitet, förnybara energikällor, hållbara transportsätt, innovation, transeuropeiska nät, utbildning och forskning, och på så vis underlätta övergången till kunskapsbaserad tillväxt och hållbar utveckling i unionen som bygger på hållbar konkurrens.

32. Europaparlamentet välkomnar särskilt med avseende på energieffektivitet EIB:s ökande verksamhet inom denna sektor under de senaste åren och uppmuntrar kommissionen och EIB att samarbeta för att utnyttja synergier och inrätta nya gemensamma initiativ, särskilt mot bakgrund av de investeringsbehov och investeringsmöjligheter som skapats genom det nyligen antagna energieffektivitetsdirektivet. Parlamentet uppmanar EIB att bland annat beakta energitjänstföretagens särskilda roll vid fastställandet av det nya gemensamma initiativet om energieffektivitet.

33. Europaparlamentet välkomnar översynen av EIB:s mandat för operationer utanför unionen. Parlamentet stöder EIB:s fokus på investeringar i långsiktigt välstånd och stabilitet i EU:s grannskap, särskilt i Medelhavsområdet och i de länder som förbereder sig för EU-medlemskap, genom finansiering av stöd till sammankoppling, tillväxt, klimatförändringsåtgärder, europeiska utländska direktinvesteringar samt små och medelstora företag.

34. Europaparlamentet rekommenderar åtgärder för att garantera bättre tillgång för EU:s bank till unionsmedel och för att förstärka synergier med EU-instrument inom ramen för det nya mandatet, samt önskar främja en utökad användning av innovativa finansieringsinstrument utanför EU, bland annat kapital- och riskdelningsinstrument för små och medelstora företag, och förutse möjligheter att tillhandahålla finansiering för mikrokrediter.

35. Europaparlamentet välkomnar bankens regionala initiativ, framför allt i Östersjö- och Donauregionen, i syfte att förbättra den övergripande hållbarheten och konkurrenskraften i dessa regioner. Parlamentet anser att initiativen visar på god praxis när det gäller möjligheten att utöka stödet till andra regioner i EU.

36. Europaparlamentet välkomnar att banken deltar i den europeiska banksamordningens Wien-initiativ (EBCI), som har till syfte att förhindra ett omfattande och icke samordnat tillbakadragande av gränsöverskridande bankgrupper i Östeuropa och Östersjöregionen, och att banken deltar i internationella finansinstituts aviserade gemensamma handlingsplan för återhämtning och tillväxt i de centraleuropeiska, östeuropeiska och sydösteuropeiska medlemsstaterna samt i kandidatländerna.

37. Europaparlamentet uppmanar EIB att ytterligare förbättra sina insatser när det gäller låneverksamheten i länder utanför EU och intensifiera samarbetet med andra globala och regionala utvecklingsbanker samt med organ inom utvecklingsfinansiering i medlemsstaterna för att minska kostnaderna och utnyttja resurser effektivare.

38. Europaparlamentet anser att EIB, inom ramen för den framtida EU-plattformen för externt samarbete och utveckling som kommissionen förväntas föreslå, bör spela en särskild roll som ”EU:s bank” och naturlig partner till kommissionen/utrikestjänsten, genom att stödja EU:s utrikespolitiska mål inom ramen för plattformen och erbjuda sin tekniska och finansiella expertis.

39. Europaparlamentet påminner om att det är viktigt att i samband med en kombinerad användning av instrumenten maximera sammanförandet av de knappa budgetresurserna inte enbart från EU-budgeten utan också från andra källor, samt garantera överensstämmelse med EU:s politik och standarder.

40. Europaparlamentet uppmanar EIB att om möjligt fullt ut utnyttja potentiella synergier genom nära samarbete med EBRD.

41. Europaparlamentet välkomnar EIB:s verksamhet som syftar till att stödja Europas övergång till en smartare, grönare och hållbarare ekonomi.

42. Europaparlamentet uppmanar EIB att följa bestämmelserna i Århuskonventionen och förordningarna nr 1367/2006 och 1049/2001 genom att inrätta ett offentligt register över de handlingar som krävs för att garantera rätten till tillgång till handlingar, även avseende slutmottagarna av EIB:s globala lån.

43. Europaparlamentet erinrar om att det är EIB:s ansvar att bland annat säkra efterlevnaden av EU:s regelverk i fråga om miljö, arbetsrätt, sociala frågor, insyn och öppenhet, offentlig upphandling och mänskliga rättigheter.

°

°          °

44. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska investeringsbanken och till medlemsstaternas regeringar och parlament.

• [1]  Antagna texter, P7_TA(2012)0119.
• [2]  EUT L 310, 9.11.2006, s. 15.
• [3]  EUT L 162, 22.06.2007, s. 1.
• [4]  EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.
• [5]  EUT L 331, 15.12.2010, s. 12.
• [6]  EUT L 280, 27.10.2011, s. 1.
• [7]  COM(2012)0510.

MOTIVERING

EIB:s roll håller på att bli avgörande för EU:s framtid, för att främja Europeiska unionens mål, t.ex. tillväxt och sysselsättning. Europeiska unionen har redan vidtagit åtskilliga åtgärder för att förbättra disciplinen och övervakningen av statsskulderna och de nationella budgetarna. Samtidigt anser föredraganden att det europeiska projektet, men framför allt Europas medborgare, behöver vissa åtgärder som förbättrar en stark och stabil tillväxt.

Europa måste agera aktivt för att öka tillväxten och möjligheterna för alla, för att förstärka sin innovationskapacitet och sin kunskapsbaserade industri, utöka infrastrukturinvesteringar och infrastrukturnät samt förstärka social-, välfärds-, miljöpolitiken. Europa behöver högprofilerade arbetstillfällen, utökat deltagande i arbetslivet samt högre produktivitet. Om vi inte vidtar några åtgärder kommer Europa att möta en allt starkare konkurrens från sina handelspartner.

För att nå dessa mål skulle föredraganden vilja rekommendera ett fördjupat och förbättrat samarbete mellan EIB och kommissionen, och också att man tittade närmare på möjligheten att EU skulle bli aktieägare i EIB.

Europa behöver också agera globalt på ett sammanhängande sätt som kombinerar de politiska, finansiella och handelspolitiska aspekterna. EIB bör bidra till externa åtgärder med sin projektfinasieringskapacitet och sin expertis, i närmare samarbete med EEAS, kommissionen och andra institutioner.

Föredraganden anser att EIB har gjort mycket inom detta område under de senaste åren, vilket framgår av årsrapporten för 2011, men att banken kunde och borde göra mera.

Föredraganden koncentrerar sig på vad som har gjorts och vad som bör göras, på bakomliggande resultat, frågor som uppkommit samt, allra viktigast, framtida mål, så att EIB kan hjälpa Europa att komma ut ur den rådande krisen, för vad som står på spel nu är inte bara Europas ekonomi, men också freden på hela kontinenten.

Betänkandet framhåller särskilt tre huvudområden:

1. Finansiella och ekonomiska aspekter

2. Prioriteringar avseende ingripanden

3. Transparens

1. Finansiella aspekter

För närvarande är det avgörande att EIB kan utöka sitt kapital så att banken kan behålla sitt AAA-betyg, vilket majoriteten av EIB:s investerare kräver.

Eftersom EIB:s hävstångskapacitet är begränsad till EU-budgeten, behövs nya finansieringsinstrument som syftar till att mobilisera privata källor i en effektiv mix för att förbättra den sociala ekonomin, kreativa industrier, ”smart specialisering” och kluster samt för att uppnå utvecklings-, välfärds- och sysselsättningsmålen.

Föredraganden välkomnar särskilt projektet med s.k. EU-projektobligationer och uppmuntrar EIB att så snart som möjligt utveckla en pilotfas så att mekanismens effektivitet kan utvärderas.

Finansieringsinstrument behöver lämpliga ramar för att fungera effektivt: de måste vara enkla (oundvikligt för transparens, kontroll och effektivitet), revolverande (ökad hävstångseffekt, längre tidsspann för att locka investerare), flexibla (för anpassning till förändrade marknadsvillkor eller förändrad efterfrågan) och katalytiska (attrahera offentliga/privata kapitalresurser).

2. Interna och externa prioriteringar

EIB:s prioriteringar kan indelas i interna åtgärder inom EU samt åtgärder utanför EU.

Föredraganden välkomnar att EIB 2011 riktade 18 procent av sin utlåning mot små och medelstora företag, och välkomnar också det nya europeiska Progress-instrumentet för mikrokrediter, pilotfasen av initiativet med EU-obligationer samt överenskommelsen om att inrätta ett nytt riskdelningsinstrument (RSI) för att stödja innovativa och nystartade små och medelstora företag. Dessutom uppmuntras kommissionen och EIB att utveckla ett ”fönster” för EIB-lån till små och medelstora företag, så att EIB-lånen till små och medelstora företag kan utsträckas till sådana mindre finansiella mellanhänder (och mindre företag) som för närvarande inte får tillräckligt stöd på grund av sin begränsade kreditprofil.

Föredraganden välkomnar särskilt lanseringen av en ny investeringsplattform som ska ge sociala företag, som genom sina företagsmodeller är verksamma i samband med akuta sociala frågor, tillgång till finansiering, och uppmuntrar EIB att bedriva ett nära samarbete med kommissionen och med företrädare för sektorn inom ramen för initiativet för socialt företagande, så att effektiva finansieringsinstrument kan byggas upp och överlappningar och dubbelarbete motverkas.

Betänkandet uppmanar EIB att fortsätta att utveckla initiativ för att stödja kulturella initiativ och utbildningsinitiativ, vilka har drabbats oproportionerligt hårt av finanskrisen. Särskilt välkomnas EIB:s roll för hjälpen vid utformningen av ett lånegarantisystem för studenter som studerar till en fullständig masterexamen i ett anat land än hemlandet. EIB bör fortsätta att utveckla initiativ som stöder utbildnings- och yrkesutbildningssystem.

Föredraganden välkomnar att EIB:s utlåning utanför EU uppgick till 7 miljarder EUR 2011. Det är viktigt att försäkra sig om hållbar utveckling genom att investera i infrastrukturer, små och medelstora företag och klimatförändringsåtgärder, med respekt för miljön, de sociala aspekterna och de mänskliga rättigheterna.

Föredraganden betonar de sydliga Medelhavsländernas nyckelroll, vilket kräver ett ordentligt stöd i den pågående reformprocessen, så att långsiktigt välstånd och stabilitet kan komma till stånd.

Föredraganden uppmanar till bättre samarbete och samordning mellan EIB och andra involverade EU-institutioner, dvs. kommissionen, utrikestjänsten samt andra internationella finansinstitut, t.ex. EBRD, och efterlyser en ordentlig roll för EIB som ”EU- banken” inom den kommande EU-plattformen för externt samarbete och utveckling.

3. Transparens

Föredraganden välkomnar de instrument för ansvars- och redovisningsskyldighet som EIB har inrättat, och uppmanar samtidigt EIB att förbättra transparensen. EIB bör i synnerhet dela med sig av informationen om de finansierade projekten, särskilt de som rör finansiella mellanhänders verksamhet i tredjeländer.

Betänkandet anser att ordentliga regleringsramar och institutionella ramar måste införas för att övervaka EIB:s verksamhet. Dessa ramar bör vara enkla och undvika överflödiga administrativa bördor för de förvaltande enheterna, de finansiella mellanhänderna och stödmottagarna. Dessa ramar bör göra det möjligt för EIB att fortsätta med utvärderingen av projekt, baserat på deras egna meriter, för att garantera att de givna resurserna används på ett långsiktigt hållbart sätt.

Med hänsyn till den övervakande roll gentemot bankerna som ECB kan få i framtiden bör man undersöka en förändring av förhållandet mellan EIB och ECB.

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (10.1.2013)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2011
(2012/2286(INI))

Föredragande: Jean-Pierre Audy

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.      Europaparlamentet stöder beslutet från Europeiska investeringsbankens (EIB) aktieägare att öka det inbetalda tecknade kapitalet med tio miljarder euro, vilket skulle göra det möjligt för EIB att öka den långfristiga utlåningen med upp till 60 miljarder euro. Parlamentet efterlyser en förklaring till hur denna extra insatskapacitet är förenlig med artikel 16.5 i protokoll nr 5 till fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (FEUF) om EIB:s stadga, där det fastslås att de utestående lånen och garantierna inte får överskrida 250 % av det tecknade kapitalet.

2.      Europaparlamentet betonar vikten av att EIB frivilligt följer de nuvarande kapitalkraven enligt Basel II och rekommenderar att EIB lever upp till de framtida kraven enligt Basel III, samtidigt som hänsyn tas till verksamhetens specifika karaktär. Parlamentet anser det mycket viktigt att EIB behåller sitt kreditbetyg AAA.

3.      Europaparlamentet framhåller att den globala kreditrisken i bankens låneportfölj har ökat, dels på grund av det ökade trycket på befintliga motparters betalningsförmåga, till följd av de fortsatta effekterna av den ekonomiska krisen, dels på grund av den förhöjda kreditrisk som den nya verksamheten innebär. Parlamentet rekommenderar att EIB vidtar lämpliga åtgärder för att undvika försämringar av dess låneportfölj.

4.      Europaparlamentet konstaterar att projektobligationer kommer att stödjas gemensamt av EU och EIB. Parlamentet ställer sig bakom medlemsstaternas uppmaning till banken att utveckla sådana projektobligationer för att förbättra den långsiktiga finansieringen av stora infrastrukturprojekt.

5.      Europaparlamentet understryker dock att man inom de infrastrukturer som finansieras av EIB och som baseras på offentlig-privata partnerskap, måste offentliggöra de offentliga utbetalningar som ackumulerats, med en tydlig åtskillnad mellan de risker som den offentliga sektorn bär upp och de risker som de privata aktörerna löper.

6.      Med tanke på EIB:s kompetenta personal och erfarenhet av finansiering av viktig infrastruktur föreslår Europaparlamentet att kommissionen i samarbete med EIB engagerar sig i en strategisk analys av investeringsfinansiering där alla tänkbara alternativ beaktas: subventioner, inlösning av belopp som tecknats av medlemsstaterna av kapital i EIB, EU:s tecknande av andelar i EIB:s kapital, lån, innovativa instrument, finansieringslösningar som anpassats till långsiktiga projekt som inte omedelbart är lönsamma, utarbetande av garantisystem, införande av ett investeringsavsnitt i EU:s budget, finansiella konsortier mellan europeiska, nationella och lokala myndigheter, offentlig-privata partnerskap m.m.

7.      Europaparlamentet anser att EIB, i rollen som bank som måste behålla sitt AAA‑kreditbetyg, inte bör vara föremål för finansiella åtgärder som vanligtvis omfattas av ett investeringsavsnitt i en offentlig budget, vilket saknas i EU:s budget.

8.      Europaparlamentet påminner om att det upprepade gånger under flera års tid efterlyst en banktillsyn av EIB.

9.      Europaparlamentet föreslår att denna tillsynskontroll ska

(i)     utövas av Europeiska centralbanken med stöd av artikel 127.6 i EUF-fördraget,

(ii)     utövas inom ramen för den framtida bankunion som nämns i kommissionens meddelande av den 12 september 2012[1],

(iii)    om detta inte är möjligt, på EIB:s eget initiativ, genomföras av Europeiska bankmyndigheten, med eller utan medverkan av en eller flera nationella tillsynsmyndigheter, eller av en oberoende revisor.

Parlamentet beklagar att kommissionen inte har föreslagit några åtgärder inom detta område, trots parlamentets uppmaningar varav den första gavs 2007.

10.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att konkurrensreglerna iakttas i EIB:s verksamhet, särskilt med hänsyn till de andra kreditinstituten.

11.    Europaparlamentet upprepar sitt förslag om att EU blir medlem av EIB.

12.    Europaparlamentet välkomnar EIB:s bestämmelser för strukturprogramlån som bidrar avsevärt till medfinansieringen från de nationella budgetarna inom ramen för EU:s strukturfonder. Parlamentet uppmuntrar banken att utöka sitt stöd så att nödvändiga investeringar kan skapas i de medlemsstater som drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Denna åtgärd bör dock hållas åtskild från strukturfondsprogrammen och ska gradvis upphöra när den ekonomiska krisen är över.

13.    Europaparlamentet välkomnar bankens regionala initiativ, framför allt i Östersjö‑ och Donauregionen, i syfte att förbättra den övergripande hållbarheten och konkurrenskraften i dessa regioner. Parlamentet anser att initiativen visar på god praxis när det gäller möjligheten att utöka stödet till andra regioner i EU.

14.    Europaparlamentet välkomnar att banken deltar i den europeiska banksamordningens Wien-initiativ (EBCI), som har till syfte att förhindra ett omfattande och okoordinerat tillbakadragande av gränsöverskridande bankgrupper i Östeuropa och Östersjöregionen, och att banken deltar i internationella finansinstituts aviserade gemensamma handlingsplan för återhämtning och tillväxt i de centraleuropeiska, östeuropeiska och sydösteuropeiska medlemsstaterna samt i kandidatländerna.

15.    Europaparlamentet uppmuntrar EIB till att ytterligare förbättra sina insatser när det gäller låneverksamheten i länder utanför EU och intensifiera samarbetet med andra globala och regionala utvecklingsbanker samt med organ inom utvecklingsfinansiering i medlemsstaterna, för att minska kostnaderna och utnyttja resurser effektivare.

16.    Med beaktande av den policy som EIB antog den 15 december 2010 gentemot svagt reglerade, icke‑transparenta och samarbetsovilliga jurisdiktioner, påminner Europaparlamentet banken om dess åtagande att övervaka policyn och föreslå lämpliga uppdateringar i enlighet med utvecklingen av andra internationella finansinstituts bästa praxis och regelverk. Parlamentet uppmanar EIB att informera parlamentet om alla beslut som fattats eller planeras i detta avseende.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	10.1.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	14 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean-Pierre Audy, Zuzana Brzobohatá, Ryszard Czarnecki, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Monika Panayotova, Paul Rübig, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Bart Staes, Georgios Stavrakakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Ivailo Kalfin, Derek Vaughan
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Czesław Adam Siekierski

• [1]  COM(2012)0510.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	22.1.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	37 0 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Burkhard Balz, Elena Băsescu, Udo Bullmann, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Markus Ferber, Elisa Ferreira, Ildikó Gáll-Pelcz, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Gunnar Hökmark, Syed Kamall, Othmar Karas, Wolf Klinz, Philippe Lamberts, Hans-Peter Martin, Arlene McCarthy, Sławomir Nitras, Ivari Padar, Anni Podimata, Antolín Sánchez Presedo, Peter Simon, Peter Skinner, Theodor Dumitru Stolojan, Sampo Terho, Marianne Thyssen, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Vicky Ford, Robert Goebbels, Sophia in ‘t Veld, Thomas Mann, Marisa Matias, Mario Mauro, Nils Torvalds, Emilie Turunen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Dominique Riquet