Förfarande : 2012/2098(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0017/2013

Ingivna texter :

A7-0017/2013

Debatter :

PV 05/02/2013 - 14
CRE 05/02/2013 - 14

Omröstningar :

PV 06/02/2013 - 7.10
CRE 06/02/2013 - 7.10
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2013)0049

BETÄNKANDE     
PDF 277kWORD 202k
28.1.2013
PE 500.415v02-00 A7-0017/2013

om företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt

(2012/2098(INI))

Utskottet för rättsliga frågor

Föredragande: Raffaele Baldassarre

Rådgivande utskotts föredragande (*): Richard Howitt, utskottet för sysselsättning och sociala frågor

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*)
 YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt

(2012/2098(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rådets resolution av den 3 december 2001 om uppföljning av grönboken om företagens sociala ansvar(1),

–   med beaktande av rådets resolution av den 6 februari 2003 om företagens sociala ansvar(2),

–   med beaktande av kommissionens meddelande Modernare bolagsrätt och effektivare företagsstyrning i Europeiska unionen – Handlingsplan (COM(2003)0284) (handlingsplan om företagsstyrning),

–   med beaktande av kommissionens meddelande Sociala företag (COM(2011)0685),

–   med beaktande av kommissionens meddelande Initiativ för socialt företagande – Skapa förutsättningar för att främja sociala företag inom ramen för social ekonomi och innovation (COM(2011)0682),

–   med beaktande av kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–   med beaktande av sin resolution av den 30 maj 2012 om kommissionens grönbok om främjande av en europeisk ram för företagens sociala ansvar(3),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 maj 2003 om kommissionens meddelande om företagens sociala ansvar – näringslivets bidrag till en långsiktigt stabil utveckling(4),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2007 om företagens sociala ansvar: ett nytt partnerskap(5),

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 24 maj 2012 om kommissionens meddelande En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar(6),

–   med beaktande av kommissionens meddelande En förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar (COM(2011)0681),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för utrikesfrågor, utskottet för utveckling, utskottet för internationell handel samt utskottet för kultur och utbildning (A7‑0017/2013).

Mot en aktuell syn på företagens sociala ansvar: inledande anmärkningar

1. Europaparlamentet understryker att företagen inte kan ta på sig de offentliga myndigheternas ansvar för att främja, genomföra och kontrollera sociala och miljörelaterade normer.

2. Europaparlamentet understryker att den aktuella globala ekonomiska krisen orsakats av fundamentala misstag i fråga om transparens, ansvarsutkrävande och ansvarstagande samt kortsiktigt tänkande, och att EU har en skyldighet att se till att alla lär sig av dessa misstag. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att genomföra Eurobarometerundersökningar om förtroendet för näringslivet. Resultaten av dessa undersökningar måste diskuteras i hela sin vidd och leda till åtgärder från alla berörda parters sida. Parlamentet är mycket starkt för företagens sociala ansvar och anser att ett sådant ansvar – under förutsättning att inte bara de större företagen utan alla företag tillämpar det korrekt – i hög grad kan bidra till att på nytt bygga upp det förlorade förtroendet, och att detta är absolut nödvändigt för en hållbar ekonomisk återhämtning. Åtgärder till stöd för företagens sociala ansvar kan dessutom bidra till att lindra den ekonomiska krisens sociala konsekvenser. Att företag övertar ansvar för samhälle, miljö och medarbetare gynnar enligt parlamentets mening alla och ökar det ömsesidiga förtroende som behövs för ekonomisk framgång. Det ligger i företagens och hela samhällets intresse att företagens sociala ansvar integreras i en hållbar företagsstrategi, och parlamentet framhåller att många företag engagerar sig för detta område på ett föredömligt sätt, särskilt små och medelstora företag.

3. Europaparlamentet anser att företagen kan bidra till att utveckla en social marknadsekonomi och uppnå Europa 2020-strategins mål, garantera arbetstillfällen och underlätta den ekonomiska återhämtningen.

4. Europaparlamentet anser att debatten om företagens sociala ansvar bör ses i ett bredare sammanhang där man visserligen bevarar en inriktning som i första hand utgår från frivillighet men som ändå möjliggör en dialog om regleringsåtgärder där det är lämpligt.

5. Europaparlamentet ansluter sig till kommissionens förslag om en ny definition av företagens sociala ansvar, som neutraliserar motsättningen mellan frivilliga och obligatoriska metoder.

6. Europaparlamentet anser att företagsstyrning är ett centralt inslag i ett företags sociala ansvar, särskilt med tanke på förbindelserna till myndigheterna, arbetstagarna och deras intresseorganisationer, liksom företagets policy i fråga om bonusar, avgångsvederlag och löner. Parlamentet anser framför allt att företag som befinner sig i ett kärvt läge inte bör ge sina chefer alltför höga bonusar, avgångsvederlag och löner, eftersom det är inte är socialt ansvarsfullt.

7. Europaparlamentet anser att ett företags skattepolitik ska betraktas som en del av företagets sociala ansvar och att det därför inte är socialt ansvarsfullt att tillämpa strategier för skatteundandragande eller utnyttjande av skatteparadis.

8. Europaparlamentet konstaterar att man vid utvärderingen av ett företags sociala ansvar bör ta hänsyn till uppträdandet inom företagen i det berörda företagets leverantörskedja och inom dess eventuella underleverantörsföretag.

Stärka sambandet mellan företagens sociala ansvar, medborgare, konkurrenskraft och innovation

9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och de nationella myndigheterna att främja modeller för innovativa företag som syftar till att stärka förbindelserna mellan företagen och det sociala sammanhang där dessa är verksamma.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till de pågående diskussionerna om översynen av redovisnings- och insynsdirektiven, så att den föreslagna nya strategin för företagens sociala ansvar kompletterar det reviderade direktivet.

11. Europaparlamentet betonar betydelsen av att stödja innovativa lösningar som kan göra det möjligt för företagen att anta sociala och miljörelaterade utmaningar, t.ex. intelligenta transportsystem och miljöeffektiva och tillgängliga produkter med universell design.

12. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionens insatser för att göra företagens sociala ansvar mer synligt och sprida bästa praxis. Parlamentet ansluter sig uttryckligen till införandet av ett system för europeiskt erkännande av socialt ansvarstagande inom företag och partnerskap. I detta sammanhang uppmanar parlamentet kommissionen att bland annat överväga om ett europeiskt intyg över företagens sociala ansvar skulle kunna införas för detta ändamål.

13. Europaparlamentet välkomnar tanken om inrättande av flerpartsforum för ansvarsfullt företagande och tillstyrker den sektorsövergripande strategi som valts.

14. Europaparlamentet erkänner betydelsen av och potentialen hos CSR Europes initiativ Enterprise 2020, som kan bidra avsevärt till att befästa kopplingen mellan företagens sociala ansvar och konkurrenskraft genom att underlätta spridningen av bästa praxis. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att försöka uppnå fler synergieffekter när det gäller målen att ta fram politik och initiativ till förmån för social innovation och skapande av arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att stödja de insatser från CSR Europe som har till huvudsyfte att stärka samarbetet mellan företagen och medlemsstaterna, så att utarbetandet av nationella handlingsplaner och spridningen av bästa praxis främjas.

15. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att genomföra regelbundna undersökningar för att bedöma medborgarnas förtroende för och attityder till företagens strategier för socialt ansvarstagande. Parlamentet rekommenderar att man länkar samman innehållet i dessa undersökningar med översynen av handlingsplanen för hållbar konsumtion och produktion, för att fastställa vilka hinder det finns för en mer ansvarsfull konsumtion.

Förbättra transparensen och effektiviteten för de politiska strategierna för företags sociala ansvar

16. Europaparlamentet uppmanar enträget kommissionen att utforma särskilda åtgärder för att motverka vilseledande och felaktig information om åtaganden för socialt ansvarstagande inom företag och om produkters och tjänsters miljömässiga och sociala påverkan. Dessa åtgärder bör gå längre än åtgärderna i direktivet om otillbörliga affärsmetoder och särskilt ta hänsyn till vilka möjligheter det finns att inge och behandla klagomål mot bakgrund av ett öppet och tydligt förfarande samt att inleda utredningar. Parlamentet anser att den s.k. grönmålningen inte bara lurar och vilseleder konsumenter, myndigheter och investerare, utan även minskar tilltron till att företagens sociala ansvar är ett effektivt instrument för att främja en hållbar tillväxt för alla.

17. Europaparlamentet instämmer i att man bör förbättra införlivandet av sociala och miljörelaterade aspekter i offentlig upphandling. I detta sammanhang vill parlamentet att man avlägsnar urvalskriteriet om lägsta pris och ökar ansvarstagandet alltmer längs hela underleverantörskedjan.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fler initiativ till att frigöra och stärka den potential som finns i konceptet företagens sociala ansvar i syfte att bekämpa klimatförändringar (genom sammankoppling med resurs- och energieffektivitet), t.ex. i företagens metoder för inköp av råvaror.

19. Europaparlamentet betonar att EU:s stöd till regeringar i tredjeländer för att genomföra social- och miljölagstiftning och effektiva kontrollsystem är ett nödvändigt komplement till arbetet med att främja EU-företagens sociala ansvarstagande överallt i världen.

20. Europaparlamentet betonar att socialt ansvarsfulla investeringar är en del av processen för att tillämpa företagens sociala ansvar i investeringsbeslut. Parlamentet påpekar att det för närvarande inte finns någon allmän definition av socialt ansvarsfulla investeringar, men att det vanligtvis är en kombination av investerarnas finansiella mål och deras inställning på områdena sociala frågor, miljö, etik och företagsstyrning.

21. Europaparlamentet erkänner vikten av att företagen sprider social och miljörelaterad information för att fastställa hållbarhetsrisker samt öka investerarnas och konsumenternas förtroende. Parlamentet påminner om de avsevärda framsteg som görs i detta avseende och uppmanar kommissionen att stödja det mål som internationella kommittén för integrerad rapportering ställt upp, nämligen att göra integrerad rapportering till global norm under de närmaste tio åren.

22. Europaparlamentet anser att strikt respekt för de mänskliga rättigheterna och för vikten av noggrannhet och transparens måste upprätthållas för att företagens sociala ansvar ska kunna garanteras under hela försörjningskedjan, för att de europeiska företagens fotavtryck i fråga om hållbarhet ska kunna mätas och för att skatteundandragande och olagliga penningtransaktioner ska kunna bekämpas.

23. Europaparlamentet betonar att företagens sociala ansvarstagande inte får försvagas till att bli ett marknadsföringsverktyg, och att ansvaret kan uppnå sin fulla genomslagskraft endast om det är förankrat i företagets helhetsstrategi och förverkligas och genomförs i dess dagliga verksamhet och dess finansiella strategier. Parlamentet skulle välkomna en länk mellan verkligt ansvarstagande från företagens sida och god företagsstyrning, och anser att kommissionen bör uppmuntra företag att besluta om strategier för socialt ansvar på styrelsenivå. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att införa koder för god företagspraxis (”förvaltningskoder”) som återger vikten av ansvarstagande hos alla i företaget och etablerar en stark koppling mellan företagets resultat på områdena miljö, sociala frågor och mänskliga rättigheter å ena sidan och dess finansiella resultat å andra sidan.

24. Europaparlamentet understryker att de företag som tar socialt ansvar bör göras lätta att känna igen för investerare och konsumenter, i syfte att uppmuntra dem i deras arbete.

25. Europaparlamentet betonar att socialt ansvarsfulla investeringar som ett led i förverkligandet av företagens sociala ansvar i samband med investeringsbeslut sammanför investerarnas finansiella och ekonomiska mål med överväganden kring socialpolitik, miljö, etik, kultur och utbildning.

26. Europaparlamentet följer på nära håll de pågående diskussionerna om lagförslaget om öppenhet och insyn när det gäller social och miljörelaterad information från företag. Parlamentet vill att man antar ett förslag till rättsakt som innebär att man kan bibehålla en hög grad av flexibilitet – med tanke på den mångfacetterade karaktären hos företagens sociala ansvar och företagens varierande tillämpning av detta ansvar – och en tillräcklig grad av jämförbarhet för att tillgodose investerarnas och de övriga intressenternas behov samt behovet av att ge konsumenterna enkel tillgång till information om företagets sociala effekter, inklusive styrningsaspekter och s.k. livscykelkostnadsmetoder. Parlamentet anser att informationen om hållbarhet i förekommande fall även bör avse underleverantörs- och leverantörskedjan och bygga på globalt accepterade metoder, till exempel de som tagits fram av Global Reporting Initiative eller kommittén för integrerad rapportering. Parlamentet vill dessutom att det införs ett undantag eller ett förenklat regelverk som de små och medelstora företagen kan tillämpa.

27. Europaparlamentet efterfrågar ökad, mer inkluderande och mer insynsvänlig övervakning av principerna för företagens sociala ansvar i EU:s handelspolitik, med tydliga riktmärken för att mäta förbättringar med målet att öka tilltron till systemet.

28. Europaparlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att tillhandahålla konkret information om och utbildning i socialt ansvarstagande, så att företagen kan dra full nytta av sitt sociala ansvar och införliva det i sin organisationskultur.

29. Europaparlamentet uppmuntrar medieföretagen att i sina strategier för socialt ansvar ta med normer för öppen och insynsvänlig journalistik, där det också ingår garantier för källskydd och rättigheter för personer som slår larm om missförhållanden.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare bedöma både bindande och icke-bindande åtgärder för att underlätta erkännandet och främjandet av företagens insatser för transparens och för spridning av icke-finansiell information.

31. Europaparlamentet motsätter sig bestämt en utveckling av särskilda parametrar som kan medföra onödiga administrativa bördor och ineffektiv brist på flexibilitet i verksamheten, t.ex. utveckling av prestandaindikatorer på unionsnivå. I stället uppmanar parlamentet kommissionen att tillhandahålla företagen internationellt accepterade metoder och främja användningen av dem, t.ex. de metoder som tagits fram av Global Reporting Initiative och kommittén för integrerad rapportering.

32. Europaparlamentet anser emellertid att det är mycket viktigt att kommissionen så snart som möjligt utvecklar de aviserade gemensamma livscykelkostnadsbaserade metoderna för att mäta miljöprestanda. Dessa metoder skulle vara ändamålsenliga både när det gäller insynen i företagens information och myndigheternas bedömning av företagens miljöprestanda.

33. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lansera en gemensam praxis i fråga om företagens sociala ansvar och sociala agerande. Denna praxis måste enligt parlamentets mening vara ett komplement till en uppförandekod för samreglering och självreglering och göra det möjligt för alla intressenter att delta i en kollektiv inlärningsprocess, i syfte att förbättra och stärka effektiviteten och ansvarsskyldigheten inom ramen för åtgärder som involverar flera olika intressenter.

34. Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt och aktivt samråd med och deltagande av representativa organisationer, inklusive fackföreningar, i arbetet med att utveckla, tillämpa och övervaka företagens processer och strukturer för socialt ansvar tillsammans med arbetsgivarna i ett genuint partnerskap.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att kravet på systematisk rapportering om viktig information om hållbarhet inte är alltför betungande för företagen, med tanke på att de måste välkomna alla nya strategier för socialt ansvarstagande. Parlamentet uppmanar kommissionen att möjliggöra en övergångsperiod innan kravet på regelbunden icke-finansiell rapportering träder i kraft för företagen, eftersom det skulle göra det möjligt för dem att i första hand på vederbörligt sätt förverkliga sitt sociala ansvar internt och införa en tillförlitlig och detaljerad politik för det sociala ansvarstagandet som ett led i deras interna förvaltningssystem.

36. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att överväga att införa ett krav på att alla investeringsfonder och finansinstitut ska informera alla sina kunder (privatpersoner, företag, myndigheter osv.) om eventuella kriterier för etiska och ansvarsfulla investeringar som de tillämpar eller andra standarder eller koder som de följer.

37. Europaparlamentet stöder kommissionens direktiv om miniminormer för brottsoffer. Parlamentet vill att företagen i de berörda sektorerna (till exempel turism-, försäkrings-, bostads- och telekommunikationssektorn) ska tillämpa en politik för socialt ansvar som omfattar positiva och praktiska strategier och strukturer för att stödja brottsoffer och deras familjer under en kris och att fastställa en särskild politik för alla arbetstagare som – på eller utanför arbetsplatsen – utsätts för ett brott.

38. Europaparlamentet framhåller att instrumenten för självreglering och samreglering, t.ex. de sektorsövergripande uppförandekoderna, är mycket värdefulla och erbjuder avsevärda möjligheter. Därför vädjar parlamentet till kommissionen att förbättra de befintliga styrmedlen genom att ta fram en kod med beprövade metoder på detta område. Parlamentet motsätter sig dock en gemensam strategi som inte tar hänsyn till de enskilda sektorerna och företagens specifika behov.

Socialt ansvar inom små och medelstora företag: från teori till praktik

39. Europaparlamentet påminner om den särskilda karaktären hos små och medelstora företag som främst är verksamma på lokal och regional nivå och inom specifika sektorer. Enligt parlamentet är det därför centralt att unionens politiska strategier i fråga om företagens sociala ansvar, däribland de nationella handlingsplanerna om företagens sociala ansvar, respekterar de små och medelstora företagens särskilda behov och är förenliga med principen ”tänk småskaligt först” samt erkänner de små och medelstora företagens informella och intuitiva strategi i förhållande till sitt sociala ansvar.

40. Europaparlamentet påpekar att man måste engagera små och medelstora företag i arbetet kring företagens sociala ansvar och lyfta fram deras resultat.

41. Europaparlamentet inser att många små och medelstora företag i Europa redan tillämpar en politik för socialt företagsansvar genom att exempelvis anställa lokalbefolkningen, engagera sig i samhället och tillämpa goda styrelseformer gentemot leverantörskedjan osv. Parlamentet påpekar dock att de flesta av dessa små och medelstora företag inte vet att de faktiskt agerar hållbart eller har ett socialt ansvar och en god företagsstyrning. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att först utreda de små och medelstora företagens aktuella praxis innan den överväger specifika strategier för socialt företagsansvar som är särskilt inriktade på små och medelstora företag.

42. Europaparlamentet motsätter sig varje initiativ som kan komma att medföra administrativa, byråkratiska eller finansiella bördor för små och medelstora företag. Däremot stöder parlamentet insatser som gör det möjligt för små och medelstora företag att genomföra samfällda åtgärder.

43. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och de regionala myndigheterna att på ett intelligent sätt utnyttja sammanhållningsstödet i syfte att stödja de affärsförmedlande organisationernas roll inom små och medelstora företag för att främja företagens sociala ansvar. I detta fall bör man t.ex. utgå från det främsta tyska program som samfinansieras av Europeiska socialfonden.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samarbete med medlemsstaterna, de små och medelstora företagens branschorganisationer och andra intressenter fastställa strategier och åtgärder för att gynna utbytet av bästa praxis bland små och medelstora företag när det gäller socialt ansvarstagande, till exempel en databas som samlar in relevanta fall och praktiska exempel med information om projekt som genomförts i olika länder.

45. Europaparlamentet rekommenderar att det tas fram handledningar och anvisningar för ansvarsfullt företagande som riktas till små och medelstora företag. I detta sammanhang understryker parlamentet att det omgående behövs bättre akademisk forskning om metoder för att öka acceptansen för socialt ansvarstagande inom små och medelstora företag, liksom om de ekonomiska, sociala och miljörelaterade effekterna av en sådan ansvarstagande policy på lokal och regional nivå.

46. Europaparlamentet anser att agendan för företagens sociala ansvar, om den ska ha någon verklig effekt på fattigdomsminskningen, också måste fokusera på de små och medelstora företagen eftersom de har stor kumulativ verkan på den sociala situationen och miljön.

47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att fastställa strategier för att utveckla och stödja spridningen av socialt ansvarstagande bland små och medelstora företag. Parlamentet rekommenderar i synnerhet att man tar fram särskilda åtgärder för småföretag och mikroföretag.

48. Europaparlamentet understryker att parlamentet sedan Lissabonfördragets ikraftträdande har rätt att få fullständig information om hur resultaten av bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling inlemmas i avtalsförhandlingarna innan dessa avslutas och om vilka delar av avtalen som ändrats för att förhindra negativa effekter som fastställts i samband med en sådan bedömning.

49. Europaparlamentet understryker att det i de framtida bilaterala investeringsfördrag som EU undertecknar måste råda god balans mellan behovet av att skydda investerarna och behovet av möjligheter till statliga ingripanden, särskilt avseende sociala och hälso- och miljörelaterade normer.

50. Europaparlamentet vill att arbetsgivarna ska främja idén om sponsorverksamhet.

51. Europaparlamentet påminner om att det redan finns både domstolsförfaranden och alternativ till domstolsförfaranden för att lösa handelstvister och/eller begära ersättning för negativa externa effekter av oansvarig eller olaglig företagsverksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra mer för att öka medvetenheten om dessa möjligheter bland både företagen och den breda allmänheten. Parlamentet påminner om att Internationella Handelskammaren (ICC) erbjuder tvistlösningstjänster för enskilda, företag, stater, statliga organ och internationella organisationer som önskar tillgripa andra metoder än domstolsförfaranden, vilka kan bidra till att förbättra de drabbades faktiska tillgång till rättvisa i samband med överträdelser av principerna för ansvarsfull företagsverksamhet som orsakar ekonomiska, sociala och miljömässiga skador i EU och/eller utomlands.

52. Europaparlamentet understryker att ökad medvetenhet på bolagsnivå om vikten av företagens sociala ansvar och följderna av bristande efterlevnad, som är en uppgift för kommissionen, måste åtföljas av lämpliga åtgärder för ökad medvetenhet och kapacitetsuppbyggnad inom värdländernas förvaltningar, i syfte att säkerställa att de rättigheter som är kopplade till företagens sociala ansvar och tillgången till rättvisa faktiskt respekteras.

53. Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör uppmuntra EU‑företagen att ta initiativ för att främja företagens sociala ansvar samt att utbyta bästa praxis med sina utländska partner.

Slutsatser

54. Europaparlamentet understryker nödvändigheten av att utveckla eventuella regleringsåtgärder inom en solid juridisk ram i linje med utvecklingen av internationella normer, för att undvika oenhetliga nationella tolkningar och risker för konkurrensfördelar eller konkurrensnackdelar på regional, nationell eller makroregional nivå.

55. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionens insatser för att främja ansvarsfullt företagande i förbindelserna med andra länder och regioner i världen. I detta avseende efterlyser parlamentet ökade insatser för att förankra ömsesidighetsprincipen inom handeln.

56. Europaparlamentet bekräftar att utvecklingen av företagens sociala ansvar i första hand bör styras av en flerpartsstrategi där företagen själva har en framträdande roll. Företagen måste ha möjlighet att ta fram en strategi som passar deras egen, specifika situation. Parlamentet betonar att det behövs riktade åtgärder och metoder för att utveckla socialt ansvarstagande inom små och medelstora företag.

57. Europaparlamentet konstaterar att kommissionens nuvarande strategi för företagens sociala ansvar täcker perioden 2011–2014. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att det i god tid antas en ambitiös strategi för perioden efter 2014.

58. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EGT C 86, 10.4.2002, s. 3.

(2)

EUT C 39, 18.2.2003, s. 3.

(3)

EUT C 187 E, 7.8.2003, s. 180.

(4)

EUT C 67 E, 17.3.2004, s. 73.

(5)

EUT C 301 E, 13.12.2007, s. 45.

(6)

EUT C 229, 31.7.2012, s. 77.


MOTIVERING

1. Inledning: förfarandemässiga aspekter

Utskottet för rättsliga frågor och utskottet för sysselsättning och sociala frågor har beslutat att inleda ett nära samarbete för att trygga ett konsekvent tillvägagångssätt visavi parlamentets ståndpunkt till en förnyad EU-strategi 2011–2014 för företagens sociala ansvar(1). I enlighet med detta mål och med full respekt för enskilda behörighets- och ansvarsområden har de två utskotten beslutat att utarbeta två initiativbetänkanden om olika frågor som omfattas av artikel 50 i arbetsordningen.

Utskottens exklusiva behörighet har fastställts på grundval av tre nyckelord:

– människorna (people): sociala frågor och hållbara åtaganden,

– vinsten (profit): icke-spekulativt agerande och hållbar tillväxt,

– planeten (planet): miljövänliga åtgärder.

Enligt dessa kriterier utgör ordet ”människorna” (people) bas för fastställandet av behörigheten för utskottet för sysselsättning och sociala frågor, medan den exklusiva behörigheten för utskottet för rättsliga frågor fastställs med hjälp av ordet ”vinsten” (profit). De behörighetsområden som fastställts utgående från ordet ”planeten” (planet) delas mellan de båda utskotten allt efter deras betydelse för ”vinsten” eller ”människorna”.

2. Inledning: en förnyad EU-strategi för företagens sociala ansvar

Med den förnyade strategin föreslår kommissionen en ny definition(2) av företagens sociala ansvar, ”företagens ansvar för den egna verksamhetens konsekvenser för samhället(3)”. Enligt den nya definitionen bör företagen införa en process som innebär att sociala, miljömässiga och etiska frågor samt mänskliga rättigheter och ett konsumentperspektiv inlemmas i deras driftstrategi och kärnstrategi. Processen bör syfta till att skapa ett gemensamt värde för ägarna/aktieägarna samt för andra berörda parter och samhället i stort, för att fastställa, förebygga och mildra eventuella negativa konsekvenser av företagets verksamhet.

På grundval av den nya definitionen föreslår kommissionen en rad särskilda åtgärder för att ytterligare öka genomslagskraften för politiken för företagens sociala ansvar, i enlighet med följande åtta insatsområden:

– Göra företagens sociala ansvar mer synligt och sprida god praxis.

– Stärka och mäta medborgarnas förtroende för företagen.

– Förbättra processerna för självreglering och samreglering.

– Belöna ansvarsfullt företagande.

– Förbättra informationen från företagen om sociala och miljömässiga hänsyn.

– Integrera mer av företagens sociala ansvar i allmän och yrkesinriktad utbildning samt forskning.

– Betona vikten av nationella, regionala och lokala åtgärder.

– Förbättra överensstämmelsen mellan globala och europeiska strategier för företagens sociala ansvar.

3. Föredragandens synpunkter på aspekter som hänför sig till den exklusiva behörigheten för utskottet för rättsliga frågor

3.1 Inledande kommentarer till den nya definitionen och särskilda omständigheter som berör företagens sociala ansvar

Den roll som företagens ”sociala ansvar” spelar kan tolkas och betraktas enligt olika kriterier. Å ena sidan främjar globaliseringsprocessen och framväxten av ”globala” marknader företagens utveckling av sociala och miljörelaterade normer(4). Å andra sidan vill ett alltmer uppmärksamt och välinformerat civilt samhälle att företagen agerar mer ansvarsfullt(5). Den dubbla impuls som utgår från framstegen med företagens sociala ansvar i ett internationellt styrsystem – som vissa definierar som postnationellt(6) – återspeglar att intressena hos företagen och samhället generellt kompletterar varandra. Detta möjliggör en bredare och mer långsiktig strategi på området, för att man helt och fullt ska kunna utnyttja de möjligheter som företagens sociala ansvar erbjuder.

Med tanke på ovanstående aspekter ansluter sig föredraganden till kommissionens förslag om en ny definition, som neutraliserar den motsättning mellan frivilliga och obligatoriska metoder som hittills har polariserat diskussionerna om företagens sociala ansvar. Mångfalden av tillämpningsområden, det stora antalet strategier som företagen utnyttjar sig av och alla normativa metoder visar faktiskt hur företagens sociala ansvar utvecklas via olika processer. Av denna anledning anser föredraganden att debatten om företagens sociala ansvar bör ses i ett bredare sammanhang där man visserligen bevarar en inriktning som i första hand utgår från frivillighet men som ändå möjliggör en dialog om regleringsåtgärder där det är lämpligt.

Föredraganden motsätter sig därför varje strategi för socialt ansvarstagande inom företag som kan leda till att företagen påtar sig uppgifter som främst åligger de offentliga myndigheterna i fråga om främjande, genomförande och kontroll av sociala och miljörelaterade normer. Därför tillstyrker föredraganden en inriktning som innebär att företagens sociala ansvar främst styrs av företagen själva utgående från deras möjligheter och behov och som får tillräckligt stöd från de offentliga myndigheterna för att man ska uppnå balans mellan företagens och samhällets intressen.

3.2 Stärka sambandet mellan företagens sociala ansvar, konkurrenskraft och innovation

Ett företags sociala ansvar innebär även, och framför allt, konkurrenskraft(7). Detta innebär inte att alla insatser för ett företags sociala ansvar automatiskt skulle stärka företagets konkurrensfördel, utan att vissa åtgärder kan stärka ett företag om de gör det möjligt att skapa ett gemensamt värde för företaget, dess intressenter och samhället generellt(8).

Med beaktande av dessa aspekter ser föredraganden det som en prioritering att man stärker kopplingen mellan företags sociala ansvar, konkurrenskraft och medborgarna genom en rad brett utformade åtgärder som syftar till att stärka ömsesidigheten mellan företagens driftstrategier och det sociala sammanhang där de är verksamma. I detta avseende uppmuntrar föredraganden stöd för innovativa lösningar som kan göra det möjligt för företagen att anta sociala och miljörelaterade utmaningar, t.ex. intelligenta transporter och miljöeffektiva produkter.

Samtidigt, och i syfte att göra företagens sociala ansvar mer synligt å ena sidan och för att sprida god praxis å andra sidan, ansluter sig föredraganden till införandet av ett europeiskt erkännande för företag och partnerskap som avser företagens sociala ansvar och inrättandet av flerpartsforum för ansvarsfullt företagande. I detta sammanhang ställer sig föredraganden positivt till CSR Europes initiativ Enterprise 2020, som kan bidra avsevärt till att befästa kopplingen mellan företagens sociala ansvar och konkurrenskraft

3.3 Förbättra transparensen och effektiviteten för de politiska strategierna för företagens sociala ansvar

Föredraganden ansluter sig till det allmänna målet att förbättra transparensen och självreglerings- och samregleringsprocesserna samt belöna ansvarsfullt företagande. Det är i själva verket fråga om framsteg som är centrala för att öka medborgarnas förtroende för företagen och minska klyftan mellan människors förväntningar och det som de uppfattar som företagens faktiska agerande.

Därför är det enligt föredraganden mycket viktigt att man inte bortser från den mångfacetterade karaktären hos företagens sociala ansvar och företagens varierande strategier på detta område. Föredraganden efterlyser således antagande av regleringskriterier som innebär att man kan bibehålla en så hög grad av flexibilitet som möjligt i verksamheten på de företag som i första hand är inriktade på att utveckla sitt sociala ansvar.

Ovanstående aspekter gäller särskilt det framtida lagförslaget om öppenhet för social och miljörelaterad information från företagen samt utarbetandet av etiska regler för självreglering och samreglering, vilket bör leda till ett ökat genomslag för ansvarsfullt företagande. I bägge fallen motsätter sig föredraganden lösningar av universell karaktär som inte tar hänsyn till specifika förhållanden på de marknader och de olika sektorer där företagen är verksamma, vilket riskerar att medföra administrativa bördor och ineffektiv brist på flexibilitet i verksamheten.

3.4 Erkänna och uppvärdera små och medelstora företags delaktighet i företagens sociala ansvar

Små och medelstora företag kan spela en grundläggande roll för att företagens sociala ansvar ska få kraftigare genomslag. Dessa företag utgör över 90 procent av företagssektorn i Europa och med beaktande av deras närhet till den region eller stad där de är verksamma kan de underlätta spridningen av företagens sociala ansvar(9). Dessutom har små och medelstora företag inom samma sektor möjlighet att gemensamt ta itu med liknande sociala och miljörelaterade problem, och därmed begränsa åtgärdernas kostnader samt uppnå förbättringar som ett enda mindre företag skulle ha svårt att komma fram till.

Trots att små och medelstora företag spelar en viktig roll i debatten om företags sociala ansvar är det tyvärr uppenbart att mikroföretag inte känner till detta begrepp, som för deras del ofta är ”abstrakt” eftersom de svårligen kan identifiera sig med det utan att först ha utvecklat ett verkligt socialt samvete(10).

Ett annat problem hänger samman med uppfattningen av ”kostnaderna” för företagens sociala ansvar, inte dess ekonomiska potential. Eftersom företagens sociala ansvar är kopplat till en ekonomisk investering vars resultat inte är omedelbart påtagliga, uppfattas ansvaret faktiskt ofta som en black om foten för de företag som har begränsade resurser. Den här ”tankefällan” beror även på att många små och medelstora företag normalt inte är medvetna om de positiva effekter som företagens sociala ansvar kan ha på deras ekonomiska prestanda, och att de inte känner till beprövade metoder som skulle kunna utöka dessa fördelar(11).

Med beaktande av ovanstående anser föredraganden att parlamentet bör göra målet med små och medelstora företags ökade delaktighet i företagens sociala ansvar till en prioriterad politisk strategi under de nästa åren. Därför vill föredraganden lägga fram en rad åtgärder för att stärka små och medelstora företags delaktighet i ett ansvarsfullt företagande.

– I första hand är det mycket viktigt att varje bindande eller frivilligt initiativ inte medför administrativa eller finansiella bördor för små och medelstora företag, och att initiativen följer principen ”tänk småskaligt först”.

– Den typ av insatser som ska antas bör vara inriktade på målet att sprida kunskap om företagens sociala ansvar och dess potential. De olika insatstyperna bör därför förvaltas regelbundet och sektorsövergripande samt grundas på uttryckligen angivna strategiska mål.

– I synnerhet bör de offentliga myndigheterna alltmer främja spridningen av det sociala ansvaret mellan små och medelstora företag, så att de stöder de affärsförmedlande organisationernas roll och underlättar spridningen av information och god praxis.

– På ett sätt som kompletterar de nationella regeringarna bör kommissionen framhäva sin egen kapacitet som samordnare genom att strukturerat samla in fall av och praktiska exempel på genomförandet av det sociala ansvaret inom små och medelstora företag i syfte att sporra utbyte av beprövade metoder, samt främja den vetenskapliga forskningen på detta område, särskilt om de ekonomiska, sociala och miljörelaterade effekterna av detta ansvarstagande på lokal och regional nivå.

– Slutligen – med tanke på små och medelstora företags särskilda karaktär – uppmanar föredraganden kommissionen att inleda ett brett samråd för att fastställa och definiera strategier för socialt ansvar inom små och medelstora företag som är förenliga med behoven inom dessa, medräknat särskilda åtgärder för mikroföretag.

(1)

COM(2011)0681.

(2)

Kommissionen har tidigare definierat företagens sociala ansvar som ”ett begrepp som innebär att företagen på frivillig grund integrerar sociala och miljömässiga hänsyn i sin verksamhet och i sin samverkan med intressenterna”. Se COM(2001)0366.

(3)

Se COM(2011)0681, s. 7.

(4)

Se Scherer, A./Palazzo, G. (2008): Globalisation and Corporate Social Responsibility. I: Crane, A. m.fl. (2008): The Oxford Handbook of Corporate Social Responsibility. Oxford, s. 413.

(5)

Se Di Pascale, Alessia (2010): La responsabilità sociale dell'impresa nel diritto dell'Unione europea. Milano: Giuffre' editore, s. 33–39.

(6)

Se Habermas, J. (2002): La costellazione postnazionale. Milano: Feltrinelli.

(7)

Se Martinuzzi, A. m.fl. (2010): Does Corporate Responsibility Pay Off? Exploring the Links between CSR and Competitiveness in Europe's Industrial Sectors. Undersökningen analyserar sambandet mellan företagens sociala ansvar och konkurrenskraft inom tre industrisektorer: byggsektorn, textilsektorn och den kemiska sektorn.

(8)

Denna koppling mellan företag, medborgare och konkurrenskraft kan förklaras utgående från det som Michael E. Porter skrev redan för över tio år sedan och som kan sammanfattas enligt följande: framgångsrika företag förutsätter ett sunt samhälle, och samtidigt behöver ett sunt samhälle framgångsrika företag. Michael Eugene Porter är en av dem som lämnat de viktigaste bidragen till teorin om strategisk ledning, se Porter, M.E./Kramer, M.R. (2006): Strategy and Society: The Link Between Competitive Advantage and Corporate Social Responsibility. I: Harvard Business Review, december 2006, s. 78–93.

(9)

Se Europeiska kommissionen – Generaldirektoratet för näringsliv (2007): Opportunity and Responsibility. How to help more small business to integrate social and environmental issues into what they do.

(10)

Se Perrini (2006): SMEs and CSR Theory: Evidence and Implications from an Italian Perspective. I: Journal of Business Ethics, Vol. 67, 305–316. Artikeln, som baseras på ett italienskt fall, understryker behovet av en differentierad strategi i fråga om företags sociala ansvar, som för små och medelstora företag borde utgå från begreppet socialt kapital och inte från de klassiska principerna om intressentteori. Om samma ämne, se även: Morsing, M./Perrini, F. (2009): CSR in SMEs: do SMEs matter for the CSR agenda? I: Business Ethics, Vol. 18, Issue 1.

(11)

Se MacGregor, S./Fontrodona, J. (2011): Strategic CSR for SMEs: paradox or possibility? I: Universia Business Review.


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (*) (15.1.2013)

till utskottet för rättsliga frågor

över företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt

(2012/2098(INI))

Föredragande (*): Richard Howitt

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker att den aktuella globala ekonomiska krisen orsakats av fundamentala misstag i fråga om transparens, ansvarsutkrävande och ansvarstagande samt kortsiktigt tänkande, och att EU har en skyldighet att se till att alla lär sig av dessa misstag. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att genomföra Eurobarometerundersökningar om förtroendet för näringslivet. Resultaten av dessa undersökningar måste diskuteras i hela sin vidd och leda till åtgärder från alla berörda parters sida. Parlamentet är mycket starkt för företagens sociala ansvar (CSR) och anser att CSR – under förutsättning att inte bara de större företagen utan samtliga företag tillämpar det på ett korrekt sätt – i hög grad kan bidra till att på nytt bygga upp det förlorade förtroendet, och att detta är absolut nödvändigt när det gäller att uppnå en hållbar ekonomisk återhämtning. Åtgärder inom CSR-området kan dessutom bidra till att lindra den ekonomiska krisens sociala konsekvenser. Att företag övertar ansvar för samhälle, miljö och medarbetare är till nytta för alla och höjer det ömsesidiga förtroende som behövs för ekonomisk framgång. Det ligger i företagens och hela samhällets intresse att CSR integreras i en hållbar företagsstrategi. Parlamentet framhåller att många företag engagerar sig för detta område på ett föredömligt sätt, särskilt små och medelstora företag.

2.  Europaparlamentet anser att samreglering och självreglering visserligen inte kan ersätta lämplig sektorsspecifik reglering där sådan behövs, t.ex. på det sociala området och på miljöområdet och när det gäller arbets- och anställningsförhållanden och mänskliga rättigheter, eller inom sådana områden som omfattas av CSR, men att de skulle kunna underbygga befintliga privata och frivilliga CSR-initiativ genom att minimiprinciper inrättas för att garantera konsekvens, väsentlighet, delaktighet från ett antal olika berörda parters sida samt transparens och genom att underlätta inrättandet av organ som har till uppgift att göra en värdering av miljöaspekter och sociala aspekter och som är specialiserade på CSR. Parlamentet betonar att varje form av CSR som bygger på självreglering och självorganisering av marknaden måste omfatta ”tillgång till rättsmedel” i överensstämmelse med ”tredje pelaren” i FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Samtidigt påpekar parlamentet att den offentliga förvaltningen bör fungera som stöd genom att skapa lämpliga samarbetsvillkor – och tillhandahålla adekvata verktyg och instrument, t.ex. incitament – vad gäller CSR. Företagens arbete för välgörande ändamål bör i princip vara frivilligt.

3.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att se till att tjänster upphandlas på ett lämpligt sätt och att principerna för sund konkurrens respekteras på den inre marknaden genom att med största möjliga öppenhet väga in sociala kriterier vid offentlig upphandling, inklusive ILO‑klausuler, som en förutsättning för att CSR-arbete ska ha positiva effekter på samhället. Parlamentet betonar att detta även kan uppmuntra lämpligare och effektivare CSR-åtgärder inom industrisektorerna.

4.  Europaparlamentet avvisar uppfattningen att små företag är mindre ansvarstagande än stora bara av den anledningen att de inte har någon separat infrastruktur för CSR. Förnuftiga trösklar måste inrättas så att de små företagens behov beaktas då nya CSR‑relaterade lagstiftningsförslag läggs fram. Parlamentet efterlyser trots detta EU‑åtgärder för att bygga vidare på erfarenheter från Italien, av regionala handelskammare, och från Frankrike, av dess sparbanker (Cordé Initiative), för att öka medvetenheten om och synligheten för de små företagens bidrag genom att de små företagen bildar kluster med utgångspunkt i plats eller affärsområde.

5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lansera en gemensam praxis i fråga om CSR och företagens sociala agerande. Denna praxis måste vara ett komplement till en uppförandekod för samreglering och självreglering och göra det möjligt för alla berörda parter att delta i en kollektiv inlärningsprocess, i syfte att förbättra och stärka effektiviteten och ansvarsskyldigheten inom ramen för åtgärder som involverar ett antal olika berörda parter.

6.  Europaparlamentet betonar att transparens i och trovärdighet för CSR-åtgärderna skulle kunna garanteras om miniminormer införs. Parlamentet konstaterar att det till dessa miniminormer åtminstone bör höra att arbetstagarrepresentanter och fackföreningar liksom övriga berörda involveras med avseende på innehåll, genomförande och övervakning, att värdekedjan involveras och att det görs en oberoende kontroll av att de självpåtagna åtagandena efterlevs.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att lägga fram ett förslag om företags offentliggörande av icke-finansiella uppgifter, vilket ger EU möjlighet att uppmuntra de europeiska företagen att tillämpa FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter(1) och FN:s Global Compact-initiativ. Parlamentet välkomnar att detta förslag bygger på ett omfattande offentligt samråd och på ett antal seminarier med de berörda parterna. Användningen av termen ”icke-finansiella” bör dock inte dölja de påtagliga finansiella konsekvenser som sociala, miljömässiga och människorättsrelaterade återverkningar får för företag. Effekterna av företagens agerande och samhällsengagemang kan också mätas i finansiella termer. Parlamentet efterlyser ett förslag som sätter EU i centrum för de många pågående internationella initiativen för rapportering om företagens hållbarhet och som till fullo överensstämmer med målet om att göra integrerad rapportering – såsom den nyligen utformats av den internationella kommittén för integrerad rapportering (IIRC) – till den globala normen senast i slutet av detta årtionde. Parlamentet understryker emellertid att eventuella lösningar inte får orsaka orimliga administrativa bördor, särskilt för små och medelstora företag. Företagens arbete för välgörande ändamål bör inte leda till byråkrati och kostnader som skulle kunna äventyra deras frivilliga åtaganden. Parlamentet välkomnar målet att människorättskränkningar och kriminell verksamhet ska uppdagas, och uppmanar eftertryckligen staterna att bestraffa sådant mycket strängt.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i direktivet om otillbörliga affärsmetoder aktualisera frågan om vilseledande marknadsföring när det gäller de miljömässiga och sociala följder som företagens verksamhet får.

9.  Europaparlamentet fördömer korruption och skatteundandragande mycket skarpt, men vidhåller att kommissionen tydligare bör skilja mellan 1) arbete för välgörande ändamål, 2) företagens sociala agerande och 3) antisocialt agerande från företagens sida. Ett exempel på det senare är användningen av barn i tvångsarbete. Parlamentet kritiserar skarpt antisocialt agerande från företagens sida och anser att större press måste sättas på länderna så att de införlivar internationella normer i den nationella lagstiftningen och tillämpar lagstiftningen i fråga. Parlamentet avvisar emellertid tanken att dra alla företag över en kam på grund av att vissa få företag använt otillbörliga affärsmetoder och gjort sig skyldiga till lagöverträdelser. Företag är visserligen skyldiga att ta till orda om frågor som angår alla, inbegripet mänskliga rättigheter, men deras egen lobbyverksamhet måste också vara i högsta grad transparent och fullt ut respektera de demokratiska principerna. Parlamentet betonar vikten av att specifik utbildning inom CSR erbjuds vid universitet och vid skolor inriktade på företagande och företagsledning.

10. Europaparlamentet anser att en strikt respekt för de mänskliga rättigheterna och för vikten av noggrannhet och transparens måste upprätthållas för att CSR ska kunna garanteras under hela försörjningskedjan, för att de europeiska företagens fotavtryck i fråga om hållbarhet ska kunna mätas och för att skatteundandragande och olagliga penningtransaktioner ska kunna bekämpas. De pågående parlamentariska debatterna om utkastet till EU-rättsakt om utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet inom utvinnings- och skogsbruksindustrin (2011/0307(COD)), översynen av direktivet om bekämpning av penningtvätt och det aviserade utkastet till lagstiftning om icke-finansiell rapportering ger möjligheter att förbättra företagens transparens i denna riktning.

11. Europaparlamentet betonar att företagens ansvarstagande inte får försvagas till att bli ett marknadsföringsverktyg, och att CSR kan uppnå sin fulla genomslagskraft endast om det är förankrat i företagets helhetsstrategi och förverkligas och genomförs i dess dagliga värv och inom ramen för dess finansiella strategier. Parlamentet skulle välkomna en länk mellan verkligt ansvarstagande från företagens sida och god företagsstyrning och anser att kommissionen bör uppmuntra företag att besluta om CSR-strategier på styrelsenivå. Kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att införa koder för god praxis (”förvaltningskoder”) för företagen som återger vikten av ansvarstagande hos alla i företaget och genom vilka en stark koppling etableras mellan å ena sidan företagets resultat på områdena för miljö, sociala frågor och mänskliga rättigheter och å andra sidan dess finansiella resultat.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

14.1.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

6

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Jean-Luc Bennahmias, Phil Bennion, Pervenche Berès, Vilija Blinkevičiūtė, Philippe Boulland, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Minodora Cliveti, Emer Costello, Frédéric Daerden, Karima Delli, Sari Essayah, Thomas Händel, Marian Harkin, Nadja Hirsch, Martin Kastler, Ádám Kósa, Jean Lambert, Patrick Le Hyaric, Veronica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Siiri Oviir, Konstantinos Poupakis, Sylvana Rapti, Elisabeth Schroedter, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu, Andrea Zanoni, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Georges Bach, Malika Benarab-Attou, Richard Howitt, Anthea McIntyre, Ria Oomen-Ruijten, Antigoni Papadopoulou, Evelyn Regner, Csaba Sógor

(1)

Rapporten från generalsekreterarens särskilda representant med ansvar för frågor om de mänskliga rättigheterna och transnationella och andra företag, John Ruggie, vilken behandlar vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter samt genomförandet av FN:s ram för att skydda, respektera och åtgärda (”Implementing the United Nations ‘Protect, Respect and Remedy’ Framework”; av den 21 mars 2011).


YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (5.12.2012)

till utskottet för rättsliga frågor

över företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt

(2012/2098(INI))

Föredragande: Andrzej Grzyb

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att den nya definitionen i kommissionens meddelande av den 25 oktober 2011 om företagens sociala ansvar understryker att efterlevnad av gällande lagstiftning och kollektivavtal är en förutsättning för ansvarsfullt agerande och preciserar den ram som krävs för företagens ansvar genom att begära att företagen ”ser till att socialt ansvarstagande, miljötänkande, etik, respekt för mänskliga rättigheter och ett konsumentperspektiv” genomsyrar deras verksamhet och kärnstrategi i nära samarbete med intressenterna. Parlamentet upprepar att företagens sociala ansvar även måste omfatta deras agerande gentemot och i tredjeländer.

2.  Europaparlamentet välkomnar EU:s och medlemsstaternas ansträngningar för att anpassa sin politik till OECD:s uppdaterade riktlinjer för multinationella företag från 2011 och till FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter(1), och understryker att dessa ansträngningar, framför allt på den globala ekonomins område, ännu inte innebär att man engagerat sig djupt i efterlevnaden och översynen av relevanta miljönormer, sociala standarder och människorättsnormer.

3.  Europaparlamentet understryker att hela leveranskedjan måste beaktas i utvärderingen av ett företags efterlevnad av kraven i fråga om socialt ansvar. Parlamentet anser att det är ytterst viktigt att förfoga över effektiva och insynsvänliga indikatorer som gör det möjligt att utvärdera de exakta effekterna av ett företags verksamhet ur ett systemperspektiv.

4.  Europaparlamentet framhåller att EU:s samtliga 27 medlemsstater måste påskynda sina översyner av de nationella handlingsplanerna om företagens sociala ansvar och ta fram nationella planer för genomförandet av de aktuella OECD-riktlinjerna och FN:s vägledande principer, ett arbete som bör vara slutfört senast i december 2013. Medlemsstaterna bör se till att alla berörda intressenter deltar vid utarbetandet av dessa planer, inklusive icke statliga organisationer, det civila samhället, fackföreningar, arbetsgivarorganisationer och nationella institutioner för mänskliga rättigheter. Parlamentet uppmanar EU att göra det lättare att dra nytta av de erfarenheterna hos de medlemsstater som nu genomgår processen. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att hämta inspiration från de riktlinjer som fastställs i ISO-standarden 26000, den senaste versionen av riktlinjerna i Global Reporting Initiative och den vägledning som tagits fram av den europeiska gruppen med nationella människorättsinstitutioner.

5.  Europaparlamentet framhåller att företagens sociala ansvar både inom EU och i tredjeländer bör utvidgas till att även omfatta områden som arbetsorganisation, sysselsättningskvalitet, lika möjligheter, social integrering, kampen mot diskriminering samt ständig fortbildning.

6.  Europaparlamentet vill se en mer konsekvent politik på EU-nivå genom att offentlig upphandling, exportkrediter, god förvaltning, konkurrens, utveckling, handel, investeringar och annan politik och andra avtal bringas i överensstämmelse med de internationella människorättsnormer, sociala standarder och miljönormer som fastställs i OECD:s och FN:s relevanta riktlinjer och principer. I detta sammanhang efterlyser parlamentet samarbete med arbetstagar- och arbetsgivarrepresentanter och konsumentföreträdare, samtidigt som man bör utnyttja relevanta råd från nationella människorättsinstitutioner, såsom förslagen från den europeiska gruppen med nationella människorättsinstitutioner till kommissionen om mänskliga rättigheter och upphandling. Parlamentet vill se meningsfulla och tillräckliga konsekvensbedömningar av lagstiftningsförslag för att undersöka eventuella oförenligheter med FN:s vägledande principer och begär samordning med FN:s arbetsgrupp för näringsliv och mänskliga rättigheter, så att man undviker olikartade och inkonsekventa tolkningar av dessa vägledande principer. Parlamentet erkänner betydelsen av FN:s människorättsram för företagens sociala ansvar, men påminner om vikten av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 16, där den grundläggande rätten till näringsfrihet garanteras. Denna rättighet bör vederbörligen beaktas och fungera som en referens till stöd för politiken för företagens sociala ansvar inom EU. Parlamentet understryker att näringsfriheten måste vägas mot andra rättigheter som garanteras i stadgan samt mot internationellt erkända principer och riktlinjer för företagens sociala ansvar. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang de insatser som gjorts av Europeiska unionens byrå för grundläggande rättigheter för att sammanställa belägg och sakkunskap när det gäller förekomsten och tolkningen av näringsfriheten.

7.  Europaparlamentet åtar sig att fortsätta att ständigt höja sina förväntningar på att EU:s institutioner och tjänstemän, inklusive EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter samt EU:s särskilda representanter för specifika länder och regioner, vidtar åtgärder för att föra frågan om sociala standarder samt miljö- och människorättsnormer högt upp på dagordningen i alla EU:s yttre förbindelser och insatser. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att göra bedömningar av konsekvenserna för de grundläggande rättigheterna innan de ingår – och när de utvärderar – multilaterala och bilaterala handels- och investeringsavtal och vid tilldelning av utvecklingsbistånd, samt att garantera att dessa rättigheter respekteras.

8.  Europaparlamentet erkänner att nationella människorättsinstitutioner som följer Parisprinciperna befinner sig i en god position för att stödja genomförandet av FN:s vägledande principer och att underlätta, och till och med säkerställa, tillgången till rättsmedel. Parlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att erkänna de nationella människorättsinstitutionerna, vid sidan av företag, arbetstagar- och arbetsgivarrepresentanter och konsumentföreträdare, som viktiga partner när det gäller att föra frågan om mänskliga rättigheter och företag framåt, skapa kopplingar mellan näringslivet, staten och det civila samhället och främja internationellt erkända sociala standarder samt miljö- och människorättsnormer och motsvarande riktlinjer. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang medlemsstaterna att stärka och vid behov utvidga mandaten för de nationella människorättsinstitutionerna för att göra dem effektivare, eller, om det saknas nationella människorättsinstitutioner som följer Parisprinciperna, vidta åtgärder för att inrätta sådana, och uppmanar EU att ta fram ett lämpligt strategiskt stöd. Parlamentet åtar sig att inrätta en regelbunden årlig diskussion med de nationella människorättsinstitutionerna inom ramen för utskottet för LIBE-utskottet och/eller DROI-utskottet, vilken ska bygga på erfarenheterna från DROI-utskottets diskussion om toppmötet mellan EU:s och det östliga partnerskapets ombudsmän 2011, och att komplettera sådana diskussioner med särskilda seminarier om mänskliga rättigheter och företag.

9.  Europaparlamentet välkomnar att Internationella arbetsorganisationen (ILO) den 14 juni 2012 antog rekommendation nr 202 om nationellt socialt grundskydd. Parlamentet åtar sig att ta upp frågan om mänskliga rättigheter och företagens sociala ansvar på dagordningen vid kommande möten mellan EU och tredjeländer, framför allt med dem som EU har särskilda förbindelser med. Parlamentet anser att företagens sociala ansvar ska tas med i EU:s avtalsförbindelser med tredjeländer och begär att, om så behövs, FN:s vägledande principer ska översättas med hjälp av parlamentets eller andra institutioners resurser.

10. Europaparlamentet uppmanar EU, och särskilt kommissionen, att se till att finansieringsinstrumenten, inklusive det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter, betraktar de nationella människorättsinstitutioner som följer Parisprinciperna som viktiga partner för att uppnå sina målsättningar och stöder dem i att effektivt utnyttja sin unika ställning och människorättsexpertis för att skapa utrymme för en dialog mellan olika intressenter, inklusive statliga myndigheter, det civila samhället och näringslivet, och för att åstadkomma detta

1)  se till att frågan om företagens sociala ansvar och de mänskliga rättigheterna finns med bland prioriteringarna i de enskilda finansieringsinstrumenten inom den nya fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020, och

2)  utveckla särskilt stöd inom det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter för att utbilda om och bygga upp övergripande kapacitet på området för företagens sociala ansvar och de mänskliga rättigheterna hos organisationer i det civila samhället, nationella människorättsinstitutioner, människorättsförsvarare, fackföreningar och andra människorättsorganisationer.

11. Europaparlamentet framhåller – för att se till att genomförandet av EU:s nya strategi för företagens sociala ansvar främjar samhällets intressen i hela dess mångfald, respekten för mänskliga rättigheter och en väg mot hållbara framsteg och hållbar utveckling för alla – att EU:s riktlinjer för obligatorisk redovisning av icke-finansiell information (inklusive information om miljömässiga och sociala förhållanden och styrning) från företag måste säkerställa transparens genom att ge en tydlig, entydig, gemensam och i förväg fastställd ram, med särskild hänvisning till mänskliga rättigheter, som fullt ut överensstämmer med OECD:s och FN:s riktlinjer och principer och som bygger på objektiva indikatorer av följande typ: jämställdhet mellan kvinnor och män – inklusive frågor som löneskillnaderna mellan könen eller andelen kvinnor på ledande befattningar –, ungdomslöner, möjlighet för arbetstagare att gå med i fackföreningar och bedriva kollektivförhandlingar, verkningsfulla garantier för säkerhet på arbetsplatsen och funktionsnedsättning.

12. Europaparlamentet uppmanar EU att åtgärda brister i den interna kapaciteten och expertisen genom att genomföra omfattande utbildningsprogram om mänskliga rättigheter och företag inom alla EU:s institutioner och politikområden.

13. Europaparlamentet upprepar sin begäran till EU och medlemsstaterna att förbättra efterlevnaden av befintlig lagstiftning som berör frågor om företags sociala ansvar och mänskliga rättigheter, och att utveckla ytterligare lösningar för att uppnå likvärdiga förutsättningar för företag inom och utanför EU i syfte att bekämpa social dumpning.

14. Europaparlamentet efterlyser normer på EU-nivå för noggrann förhandsgranskning i fråga om mänskliga rättigheter och leveranskedjor, normer som uppfyller de krav som fastställs i OECD:s riktlinjer för att säkra ansvarsfulla mineralleveranskedjor från konfliktdrabbade områden och högriskområden, som bland annat tar upp möjliga riskområden med potentiellt stor negativ eller positiv inverkan på de mänskliga rättigheterna, såsom globala och lokala leveranskedjor, konfliktmineraler, utkontraktering, markrofferi och områden där arbetsrätten och skyddet av arbetstagarna är otillräckliga eller där miljö- eller hälsofarliga produkter tillverkas. Parlamentet välkomnar de program som redan har inrättats av EU, särskilt programmet för skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt) på skogsbruksområdet, och stöder privata initiativ såsom utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet (Eiti).

15. Europaparlamentet begär att när EU eller medlemsstaterna är affärspartner (t.ex. i samband med offentlig upphandling, statligt ägda företag, samriskföretag, exportkreditgarantier och storskaliga projekt i tredjeländer) bör överensstämmelse med OECD:s och FN:s riktlinjer och principer prioriteras, vilket ska återspeglas i specifika avtalsklausuler med konsekvenser för företag som uppenbart bryter mot sociala standarder samt miljö- och människorättsnormer. Parlamentet rekommenderar att den planerade EU-plattformen för externt samarbete och extern utveckling bör ges en roll vid fastställandet av metoder för att förbättra kvaliteten på och effektiviteten hos EU:s externa samarbete, kombinerade finansiering och finansieringsinstrument, samt en roll vid främjandet av samarbete och samordning mellan EU, finansinstitut och andra intressenter på detta område.

16. Europaparlamentet framhåller vikten av FN:s ramverk för att ”skydda, respektera och åtgärda” och anser att de tre pelarna – statens ansvar att skydda mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna, företagens ansvar att respektera de mänskliga rättigheterna och behovet av en effektivare tillgång till rättsmedel – bör bli föremål för lämpliga åtgärder som gör att de kan genomföras.

17. Europaparlamentet understryker att de europeiska företagen, deras dotterbolag och underleverantörer med hänsyn till sin framträdande plats i den internationella handeln spelar en viktig roll för att främja och sprida sociala standarder och arbetsstandarder i världen. Parlamentet uppmärksammar att klagomål mot företag från EU som är verksamma utomlands ofta kan lösas bättre på plats. Parlamentet berömmer OECD:s nationella kontaktpunkter, som fungerar som icke-rättsliga mekanismer förlagda i staterna och kan medla inom ett brett spektrum av tvister som rör företag och mänskliga rättigheter. Parlamentet vill dock att företagen ska anstränga sig mer för att ta fram klagomålsmekanismer som följer de effektivitetskriterier som fastställs i FN:s vägledande principer, och efterlyser ytterligare auktoritativ vägledning i internationellt erkända principer och riktlinjer, i synnerhet de nyligen uppdaterade OECD-riktlinjerna för multinationella företag, de tio principerna för ansvarsfullt företagande i FN:s globala överenskommelse (Global Compact), den vägledande ISO-standarden för socialt ansvarstagande (ISO 26000) samt ILO:s trepartsförklaring om principer för multinationella företag och socialpolitik.

18. Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att ändra bestämmelserna om internationell privaträtt i Bryssel I-förordningen, särskilt införandet av principen om forum necessitatis. Parlamentet understryker behovet av att utveckla en effektivare tillgång till rättsmedel för offer för kränkningar av de mänskliga rättigheterna till följd av företagens verksamhet utanför EU, genom reformer av Bryssel I- och Rom II-förordningarna. Parlamentet efterlyser effektiva åtgärder för att avlägsna de nuvarande hindren mot rättvisa, såsom överdrivna rättegångskostnader, genom initiativ som framtagandet av minimistandarder för kollektiv prövning och lösningar på problemet med ”separata juridiska personer” när det gäller företag.

19. Europaparlamentet vill att det tas fram effektivare standarder för transparens och ansvarsskyldighet för EU:s teknikföretag i samband med export av teknik som kan användas för att kränka mänskliga rättigheter eller för att motarbeta EU:s säkerhetsintressen.

20. Europaparlamentet gläder sig åt kommissionens vilja att ta upp frågan om företagens sociala ansvar inom ramen för utvidgningen. Parlamentet beklagar dock att denna fråga inte specifikt tas upp inom ramen för anslutningsförhandlingarna med kandidatländer och inte heller nämns i kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 om en strategi för utvidgningen och huvudfrågor 2012–2013 (COM(2012)0600).

21. Europaparlamentet gläder sig åt kommissionens avsikt att verka för inrättandet av globala kampanjer, internationella riktlinjer och kompletterande lagstiftningsåtgärder i syfte att se till att EU-företagen har en positiv inverkan på samhällena i utlandet. Parlamentet påminner om att företagens positiva inverkan på samhällen i utlandet kan mätas med hänsyn till bland annat lokalbefolkningens tillgång till resurser, befolkningens livsmedelssuveränitet och dessa samhällens interna utveckling.

22. Europaparlamentet vill att principen ”känn din slutanvändare” ska tillämpas för att man ska förhindra kränkningar av de mänskliga rättigheterna i tidigare eller senare led i ett produktions- eller marknadsflöde.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.12.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Sir Robert Atkins, Arnaud Danjean, Marietta Giannakou, Andrzej Grzyb, Anna Ibrisagic, Liisa Jaakonsaari, Anneli Jäätteenmäki, Jelko Kacin, Tunne Kelam, Nicole Kiil-Nielsen, Evgeni Kirilov, Maria Eleni Koppa, Andrey Kovatchev, Paweł Robert Kowal, Eduard Kukan, Alexander Graf Lambsdorff, Krzysztof Lisek, Mario Mauro, Francisco José Millán Mon, María Muñiz De Urquiza, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Raimon Obiols, Ria Oomen-Ruijten, Pier Antonio Panzeri, Alojz Peterle, Bernd Posselt, Cristian Dan Preda, Tokia Saïfi, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Werner Schulz, Marek Siwiec, Charles Tannock, Kristian Vigenin, Sir Graham Watson

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Laima Liucija Andrikienė, Marije Cornelissen, Elisabeth Jeggle, Agnès Le Brun, Marietje Schaake, Helmut Scholz

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Lara Comi, Danuta Jazłowiecka, Giovanni La Via

(1)

FN:s råd för mänskliga rättigheter, sjuttonde sammanträdet den 21 mars 2011, rapport från FN:s generalsekreterares särskilda representant med ansvar för frågor om de mänskliga rättigheterna och transnationella och andra företag, John Ruggie: ”Vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter: genomförande av FN:s ram ’Skydda, respektera, åtgärda’” (A/HRC/17/31) (nedan kallade FN:s vägledande principer).


YTTRANDE från utskottet för utveckling (6.12.2012)

till utskottet för rättsliga frågor

över företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt

(2012/2098(INI))

Föredragande: Catherine Grèze

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet konstaterar att avsaknaden av en enhetlig tolkning av konceptet ”företagens sociala ansvar”, vilket har lett till att olika företag har tagit fram olika normer för redovisning, revision och rapportering, gör det svårt att jämföra hur stort socialt ansvar företagen tar. Parlamentet betonar att internationellt överenskomna regler på området skulle skapa affärsförbindelser präglade av förtroende och rättvisa, och att det dessutom skulle skapa rättssäkerhet och garantera gradvis verkställbarhet och universalitet samt ge aktörerna ökat ansvar.

2.  Europaparlamentet håller med kommissionen om att företagens sociala ansvar måste omfatta mänskliga rättigheter, arbets- och anställningsförhållanden, miljöfrågor (t.ex. biologisk mångfald, klimatförändringar och resurseffektivitet) och åtgärder mot mutor och korruption, alltså god skatteförvaltning (dvs. öppenhet och insyn, informationsutbyte och rättvis skattekonkurrens).

3.  Europaparlamentet påpekar att företagens sociala ansvar omfattar många sociala normer men att dessa inte förs fram i någon större utsträckning, eftersom det inte har fastställts några indikatorer som gör det möjligt att mäta sociala framsteg.

4.  Europaparlamentet understryker att de företag som tar socialt ansvar bör göras lätta att känna igen för investerare och konsumenter, i syfte att uppmuntra dem i deras arbete.

5.  Europaparlamentet framhåller att EU måste undersöka möjligheten att utmärka de företag som tar socialt ansvar genom en särskild märkning eller etikett att sätta samman med företagsnamnet eller den berörda produkten.

6.  Europaparlamentet framhåller att socialt ansvarstagande från företagens sida är företagens bästa verktyg för att visa sitt engagemang, sin solidaritet och sitt ansvar mot samhället, och det är också en förutsättning för att målen om en konsekvent politik för utveckling ska kunna förverkligas. Parlamentet välkomnar kommissionens åtagande att främja företagens sociala ansvar i full överensstämmelse med gällande internationella riktlinjer, bland annat OECD:s nyligen uppdaterade riktlinjer för multinationella företag, de tio principerna i FN:s Global Compact-initiativ, ISO 26000 med vägledning om socialt ansvarstagande, ILO:s trepartsförklaring om multinationella företag och socialpolitik samt FN:s vägledande principer om företag och mänskliga rättigheter, men beklagar dock att språket kring företagens sociala ansvar sällan är påbjudande.

7.  Europaparlamentet beklagar bristen på information till små och medelstora företag om Global Compact-initiativet, varigenom företag åtar sig att se till att deras verksamhet och deras strategier respekterar tio globalt överenskomna principer om mänskliga rättigheter, arbetsnormer, miljö och korruptionsbekämpning.

8.  Europaparlamentet understryker att FN:s Global Compact-initiativ och ISO 26000-standarden inte är tillräckligt anpassade till små och medelstora företag, vilket minskar tillämpningsområdet för företagens sociala ansvar på europeisk nivå.

9.  Europaparlamentet understryker att det vore lämpligt att genomföra en studie på europeisk och nationell nivå om skatteincitament som skulle kunna göra det möjligt att främja konceptet företagens sociala ansvar hos ett större antal företag.

10. Europaparlamentet betonar att så länge företagens sociala ansvar är ett helt igenom frivilligt åtagande är det troligtvis inte tillräckligt för att ta itu med externa effekter till följd av multinationella företags verksamhet, däribland människorättskränkningar och miljöförstöring. Parlamentet upprepar sitt krav på utländska investerare och företag som bedriver verksamhet i utvecklingsländer att fullt ut iaktta internationella, rättsligt bindande skyldigheter angående mänskliga rättigheter och miljönormer samt ILO:s grundläggande arbetsnormer och FN:s vägledande principer för företagande och mänskliga rättigheter. Parlamentet anser att politik för företagens sociala ansvar också bör omfatta särskilda åtgärder för att ta itu med den olagliga sedvanan att svartlista arbetstagare och vägra dem anställning, ofta på grund av att de är fackligt anslutna och aktiva eller att de engagerat sig i hälso- och säkerhetsfrågor.

11. Europaparlamentet påpekar att företag bör uppmuntras att genomföra god praxis på området för företagens sociala ansvar, och att företag som redan har genomfört sådan praxis bör uppmuntras att gå vidare i arbete med att uppnå målen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga incitament, till exempel prioritet i EU:s offentliga upphandlingar, så att företagens sociala ansvar upplevs som en möjlighet och inte som ett hot av företagen.

12. Europaparlamentet anser att företagens sociala ansvar bör mynna ut i tydliga åtaganden att respektera arbetstagarnas rättigheter, skydd och välbefinnande med resultatindikatorer och tydliga riktmärken för att mäta förbättringar, och att det bör införas objektiv, inkluderande och öppen kontroll och effektiva mekanismer för ansvarsutkrävande och genomdrivande i syfte att åtgärda brister i efterlevnaden, inklusive en öppnare och klarare procedur för att lämna in och hantera klagomål och för att vid behov inleda utredningar.

13. Europaparlamentet upprepar att principen om ansvarsfullt företagande bör gälla för alla företag så att likvärdiga förutsättningar kan garanteras. Parlamentet framhåller dock att utvinningsindustrins agerande i utvecklingsländerna visar att frivilliga åtaganden inte är tillräckligt. Parlamentet betonar att oljeindustrins investeringar i Nigeria är ett bra exempel på begränsningarna i konceptet företagens sociala ansvar i dess nuvarande form, eftersom företagen inte har tagit några initiativ för socialt ansvar i syfte att skapa hållbara affärsmetoder eller bidra till utvecklingen i de stater där de är verksamma. Parlamentet ger sitt starka stöd till lagstiftningsförslag om landsvis rapportering i enlighet med normerna i utvinningsindustrins initiativ för ökad öppenhet och rapportering om försäljning och vinst samt skatter och intäkter, i syfte att motarbeta korruption och förhindra skattesmitning. Parlamentet uppmanar de europeiska utvinningsföretag som är verksamma i utvecklingsländer att föregå med gott exempel vad gäller socialt ansvar och främjande av goda arbetsförhållanden.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fler initiativ som syftar till att frigöra och stärka den potential som finns i konceptet företagens sociala ansvar för att ta itu med klimatförändringar (genom sammankoppling med resurs- och energieffektivitet), t.ex. i företagens metoder för inköp av råvaror.

15. Europaparlamentet betonar att principen om ansvarsfullt företagande bör gälla för hela den globala försörjningskedjan, inklusive alla underleverantörsnivåer och oberoende av om det handlar om tillhandahållande av varor, arbetstagare eller tjänster, att den bör omfatta bestämmelser om att utvidga skyddet till migrerande arbetstagare, uthyrningspersonal och utsända arbetstagare och att den bör bygga på rättvis lönesättning och anständiga arbetsförhållanden samt garantera fackliga rättigheter och friheter. Parlamentet anser vidare att konceptet ansvarsfull styrning av försörjningskedjan måste vidareutvecklas som en mekanism för att garantera att företagen tar sitt sociala ansvar.

16. Europaparlamentet anser att agendan för företagens sociala ansvar, om den ska ha någon verklig effekt på fattigdomsminskningen, också måste fokusera på de små och medelstora företagen eftersom de har stor kumulativ verkan på den sociala situationen och miljön.

17. Europaparlamentet anser att EU-företag bör vara juridiskt ansvariga och att olika former av mekanismer för ansvarsutkrävande och ansvarskyldighet bör införas mellan dem och deras dotterbolag och de enheter som de kontrollerar i utvecklingsländer. Parlamentet välkomnar dessutom det arbete som utförs av det civila samhället i EU, som aktivt har engagerat sig genom informationskampanjer om överträdelser som begås utomlands av dessa företag.

18. Europaparlamentet insisterar på att det är statens plikt att skydda mot kränkningar av de mänskliga rättigheterna och arbetstagarnas rättigheter, även då de orsakas av företag, och att ställa företag till svars, upprätthålla föreningsfriheten och rätten till kollektiva avtalsförhandlingar samt att ge offren möjlighet till rättslig prövning. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta effektiva åtgärder för att genomföra FN:s ram ”Skydda, respektera och åtgärda”, som föreslagits av John Ruggie, FN:s särskilda representant för frågor som rör företag och mänskliga rättigheter.

19. Europaparlamentet betonar att ett bättre genomförande av FN:s vägledande principer om företagande och mänskliga rättigheter kommer att bidra till EU:s mål om specifika människorättsfrågor och centrala arbetsnormer. Parlamentet uppmanar därför EU att sträva efter en tydlig internationell rättslig ram för företagens ansvar och skyldigheter när det gäller mänskliga rättigheter.

20. Europaparlamentet välkomnar att antalet företag som lämnar information om miljömässiga, sociala och styresmässiga resultat har ökat kraftigt de senaste åren. Parlamentet påpekar dock att det fortfarande bara är en liten andel av världens företag som lämnar sådana rapporter. Parlamentet påpekar att EU:s direktiv 2003/51/EG(1) om moderniserad redovisning visserligen innehåller minimikrav på att lämna uppgifter om både finansiella och icke-finansiella centrala resultatindikatorer, men att det inte föreskriver några krav beträffande den typ av indikatorer som ska ingå i årsredovisningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka möjligheten att vidta ytterligare åtgärder för att få företagen att lämna mer information om miljömässiga, sociala och styresmässiga aspekter på europeisk nivå.

21. Europaparlamentet betonar att EU:s stöd till regeringar i tredjeländer för att genomföra social- och miljölagstiftning och effektiva kontrollsystem är ett nödvändigt komplement till arbetet med att främja det sociala ansvaret hos EU-företag över hela världen.

22. Europaparlamentet betonar att socialt ansvarsfulla investeringar är en del av processen för att tillämpa företagens sociala ansvar i investeringsbeslut. Parlamentet påpekar att det för närvarande inte finns någon gemensam definition på socialt ansvarsfulla investeringar, men att det vanligtvis är en kombination av investerarnas finansiella mål och deras inställning på områdena för sociala frågor, miljö, etik och företagsstyrning.

23. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU och dess medlemsstater att ta ytterligare politiska initiativ som syftar till att öka kunskapen om och utvecklingen av socialt ansvarsfulla investeringar, t.ex. genom att fastställa rättsliga miniminormer för socialt ansvarsfulla investeringar, särskilt inom ramen för EU:s investeringar och handelsavtal med utvecklingsländer.

24. Europaparlamentet konstaterar att företagens sociala ansvar är en mekanism med vars hjälp arbetsgivarna kan stödja sina arbetstagare och det lokala samhället i utvecklingsländer, och att mekanismen kan se till att vinsten fördelas rättvist i syfte att utveckla ett ekonomiskt och socialt hållbart välstånd och lyfta fler människor ur fattigdomen, särskilt i tider av ekonomisk kris. Parlamentet beklagar att protokoll för sociala insatser för närvarande bara är frivilliga och uppmanar med kraft kommissionen att göra dem bindande.

25. Europaparlamentet efterlyser ett fullständigt och aktivt samråd med och deltagande av representativa organisationer, inklusive fackföreningar, i arbetet med att utveckla, tillämpa och övervaka företagens processer och strukturer för socialt ansvar, även genom ständig utveckling av arbetstagarnas färdigheter och kunskaper genom fortbildning och livslångt lärande, tillsammans med arbetsgivarna i ett genuint partnerskap.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

6.12.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

1

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Thijs Berman, Michael Cashman, Nirj Deva, Leonidas Donskis, Charles Goerens, Catherine Grèze, Eva Joly, Filip Kaczmarek, Miguel Angel Martínez Martínez, Gay Mitchell, Norbert Neuser, Bill Newton Dunn, Birgit Schnieber-Jastram, Michèle Striffler, Alf Svensson, Keith Taylor, Patrice Tirolien, Ivo Vajgl, Daniël van der Stoep, Anna Záborská, Iva Zanicchi

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Enrique Guerrero Salom, Cristian Dan Preda

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Ioan Enciu, Emilio Menéndez del Valle, Helmut Scholz

(1)

EUT L 178, 17.7.2003, s. 16.


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (15.1.2013)

till utskottet för rättsliga frågor

över företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt

(2012/2098(INI))

Föredragande: Bernd Lange

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för sysselsättning och sociala frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen har börjat inbegripa hänvisningar till företagens sociala ansvar i EU:s handelsavtal. Med hänsyn till de stora företagens och deras dotterbolags och leveranskedjors viktiga roll inom den internationella handeln anser parlamentet att frågan om företagens sociala ansvar och miljöansvar bör inbegripas i EU:s handelsavtal, i avsnitten om hållbar utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram konkreta förslag om hur principerna för företagens sociala ansvar ska tillämpas inom handelspolitiken.

2.  Europaparlamentet åtar sig att ständigt verka för att EU:s institutioner och tjänstemän, inklusive EU:s särskilda representant för mänskliga rättigheter, måste driva frågan om sociala, miljömässiga och mänskliga rättigheter i alla EU:s yttre förbindelser och insatser.

3.  Europaparlamentet betonar att främjandet av företagens sociala ansvar är en målsättning som EU stöder och att unionen därför måste säkerställa att dess utrikespolitik bidrar till en hållbar utveckling och till de berörda ländernas sociala utveckling.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att beakta OECD:s riktlinjer för multinationella företag, inklusive OECD:s överklagandeförfarande, vid utarbetandet av konkreta förslag om tillämpningen av principerna om företagens sociala ansvar.

5.  Europaparlamentet lovordar alla OECD-medlemsstaters omfattande arbete med OECD:s riktlinjer för multinationella bolag, som offentliggjordes den 25 maj 2011. Parlamentet konstaterar att 44 anslutna regeringar – som företräder alla regioner i världen och står för 85 procent av de utländska direktinvesteringarna – uppmuntrar sina företag att följa dessa långtgående rekommendationer om ansvarsfull företagsverksamhet var de än är verksamma.

6.  Europaparlamentet instämmer i att de tvingande omständigheter som miljön och klimatförändringarna samt framväxten av globala produktionskedjor utgör kräver en bredare tillämpning av principerna för företagens sociala ansvar än vad som avsågs när konceptet först lanserades. Parlamentet anser därför att man måste utforma ett uppdaterat koncept för företagens sociala ansvar, avseende arbetstagarnas rättigheter, de mänskliga rättigheterna och arbetsförhållanden samt miljöskydd, klimatförändringsfrågor och förhindrande av korruption och skatteflykt.

7.  Europaparlamentet begär att samtliga europeiska företag som är verksamma i tredjeländer och har över 1 000 anställda ska bli skyldiga att tillämpa OECD:s riktlinjer för multinationella bolag från och med den 1 januari 2014.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa en bindande klausul om företagens sociala ansvar i alla bilaterala handels- och investeringsavtal som EU undertecknar, på grundval av internationellt fastställda principer för företagens sociala ansvar – med tonvikt vid hållbar utveckling och god förvaltning och tydlig fokus på mänskliga rättigheter, anständigt arbete, arbetsrättsliga normer, föreningsfrihet, kollektivförhandlingar och andra sociala aspekter – i synnerhet 2010 års uppdatering av OECD:s riktlinjer. Parlamentet föreslår att denna klausul ska harmonisera befintliga standarder och koncept, så att jämförbarhet och rättvisa kan tryggas, samt innehålla bestämmelser om övervakningen av dessa principer på EU-nivå och om dess tillämpning. Dessutom bör det inrättas nationella kontaktpunkter upprättas och fungera som forum för frågor som tas upp i OECD:s riktlinjer, till exempel kravet på övervakning av verksamheten vid företag och deras dotterbolag och leveranskedjor samt aktsamhetsplikten.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa att alla företag som verkar på den inre marknaden, inbegripet transnationella bolag vars dotterbolag eller leveranskedjor finns i EU, fullgör alla sina rättsliga skyldigheter på både nationell nivå och EU-nivå, i syfte att trygga rättvis konkurrens och maximera nyttan för EU:s konsumenter. Dessutom uppmanar parlamentet kommissionen att aktivt främja ansvarsfull företagsverksamhet bland EU-företag som är verksamma utomlands, med särskild tonvikt på ett strikt fullgörande av alla rättsliga skyldigheter i enlighet med antingen den nationella lagstiftningen eller eventuella bilaterala eller internationella rättsliga skyldigheter som deras verksamhet omfattas av, inte minst efterlevnad av internationella standarder och bestämmelser avseende mänskliga rättigheter, arbetsförhållanden och miljö. I detta syfte föreslår parlamentet att kommissionen i sina kontakter med partner i utvecklings- och tillväxtländer aktivt ska utbyta bästa praxis och know-how kring sätt att förbättra företagsmiljön och öka medvetenheten om ansvarsfull företagsverksamhet.

10. Europaparlamentet föreslår att medlemsstaternas regeringar ska begära att EIB inbegriper en klausul om företagens sociala ansvar i samband med sina insatser.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa ett mer insynsvänligt och tydligt förfarande för att inge och behandla klagomål om bristande efterlevnad av principerna för företagens sociala ansvar, inbegripet verkställandemekanismer, samt att inleda utredningar vid behov.

12. Europaparlamentet begär att kommissionen eftertryckligen uppmanar företagen att tillämpa principerna för företagens sociala ansvar. Parlamentet understryker vikten av att stödja och uppmuntra spridning av sådana rutiner bland de små och medelstora företagen samtidigt som man minimerar kostnaderna och byråkratin.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa en klausul om företagens sociala ansvar i sina avtal med icke-statliga organisationer, särskilt i samband med utvecklingsinsatser.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja incitmentsgrundade åtgärder på ett mer effektivt sätt och att mer vaksamt övervaka och säkerställa att transnationella bolag vars dotterbolag eller leveranskedjor finns i länder som ingår i GSP och GSP Plus – oavsett om de har sitt säte i Europeiska unionen eller inte – och de berörda länderna a) fullgör sina nationella och internationella rättsliga skyldigheter i fråga om mänskliga rättigheter, sociala standarder, arbetsnormer och miljöbestämmelser, b) visar ett genuint engagemang för sin personals och andra människors rättigheter, skydd och välbefinnande, c) värnar om föreningsfriheten och rätten till kollektivförhandlingar samt d) snabbt och effektivt vidtar åtgärder vid eventuella överträdelser.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja företagens sociala ansvar i multilaterala forum genom att stödja ett fördjupat samarbete mellan WTO och andra multilaterala forum som hanterar frågor kring företagens sociala ansvar, till exempel ILO och OECD.

16. Europaparlamentet påminner om att det redan finns både domstolsförfaranden och alternativ till domstolsförfaranden för att lösa handelstvister och/eller begära ersättning för negativa externa effekter av oansvarig eller olaglig företagsverksamhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra mer för att öka medvetenheten om dessa möjligheter bland både företagen och den breda allmänheten. Parlamentet påminner om att Internationella Handelskammaren (ICC) erbjuder tvistlösningstjänster för enskilda, företag, stater, statliga organ och internationella organisationer som önskar tillgripa andra metoder än domstolsförfaranden, vilka kan bidra till att förbättra de drabbades faktiska tillgång till rättvisa i händelse av överträdelser av principerna för ansvarsfull företagsverksamhet vilka orsakar ekonomiska, sociala och miljömässiga skador i EU och/eller utomlands.

17. Europaparlamentet efterfrågar övervakning av restriktiva åtgärder (sanktioner, bojkotter, embargon) samt licenssystem för produkter med dubbla användningsområden.

18. Europaparlamentet efterfrågar mekanismer genom vilka principerna för företagens sociala ansvar måste respekteras inte bara av moderbolaget eller en tjänsteleverantör som omfattas av ett handelsavtal, utan även av alla underleverantörer eller leveranskedjor som de kan använda sig av, oavsett om det gäller tillhandahållande av varor, arbetstagare eller tjänster, så att det skapas rättvisa konkurrensvillkor grundade på skälig lön och anständiga arbetsförhållanden och fackföreningarnas friheter och rättigheter tryggas.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra sin modell för bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling för att den ska ge en verklighetstrogen bild av handelsförhandlingarnas konsekvenser för ekonomin, samhället, de mänskliga rättigheterna och miljön, inbegripet målen om minskade klimatförändringar. Parlamentet uppmanar kommissionen att följa upp handelsavtalen med EU:s partnerländer genom att före och efter det att ett handelsavtal undertecknas göra en bedömning av konsekvenserna för hållbar utveckling, med hänsyn till särskilt sårbara sektorer.

20. Europaparlamentet understryker att parlamentet sedan Lissabonfördragets ikraftträdande har rätt att få fullständig information om hur resultaten av bedömningen av konsekvenserna för hållbar utveckling inlemmas i förhandlingarna innan dessa avslutas samt om vilka delar av avtalen som ändrats i syfte att förhindra negativa effekter som fastställts i samband med denna bedömning.

21. Europaparlamentet begär att det inrättas ett system för transnationellt rättsligt samarbete mellan EU och tredjeländer som undertecknat bilaterala handelsavtal, för att säkerställa att personer som drabbas av multinationella bolags och deras omedelbara dotterbolags överträdelser av social- eller miljölagstiftningen eller av sitt sociala ansvar har möjlighet till rättslig prövning i det land där överträdelsen ägt rum. Detta skulle också vara ett stöd för inrättandet av internationella rättsliga förfaranden för att vid behov säkerställa att företagens lagöverträdelser bestraffas.

22. Europaparlamentet vill att det tas fram effektivare standarder för insyn och ansvarsskyldighet för EU:s teknikföretag i samband med export av teknik som kan användas för att kränka mänskliga rättigheter eller i strid mot EU:s säkerhetsintressen.

23. Europaparlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten att se till att de handelsansvariga inom EU, om de är baserade på EU-ambassader, får regelbunden fortbildning om företagens sociala ansvar, särskilt i fråga om genomförandet av FN:s principer om att ”skydd, respektera och åtgärda” och att EU-ambassaderna fungerar som EU‑kontaktpunkter för klagomål rörande EU-företag och deras dotterbolag, eftersom OECD:s nationella kontaktpunkter bara finns i OECD-länder och därför inte kan tillgås i praktiken av arbetstagare i länder utanför OECD.

24. Europaparlamentet begär att det så tidigt som möjligt i forsknings- och utvecklingsstadiet görs bedömningar av hur ny teknik påverkar de mänskliga rättigheterna, bland annat genom förhandsstudier och hänsyn till mänskliga rättigheter utifrån konstruktionsstandarder (”Human Rights by Design”).

25. Europaparlamentet understryker att ökad medvetenhet på bolagsnivå om vikten av företagens sociala ansvar och följderna av bristande efterlevnad, som är en uppgift för kommissionen, måste åtföljas av lämpliga åtgärder för ökad medvetenhet och kapacitetsbyggnad inom värdländernas förvaltningar i syfte att säkerställa att rättigheterna kopplade till företagens sociala ansvar och tillgången till rättvisa faktiskt respekteras.

26. Europaparlamentet begär att principen ”känn din slutanvändare” tillämpas för att öka granskningen och förebygga kränkningar av de mänskliga rättigheterna uppåt eller nedåt i leveranskedjan och produktionen eller marknadsflödena.

27. Europaparlamentet understryker att det i de framtida bilaterala investeringsfördrag som EU undertecknar måste råda god balans mellan behovet av att skydda investerarna och behovet av möjligheter till statliga ingripanden, särskilt avseende sociala och hälso- och miljörelaterade normer.

28. Europaparlamentet noterar de positiva steg som tagits inom ramen för den pågående reformen av insynsdirektivet (2004/109/EG) och redovisningsdirektivet (2003/51/EG) när det gäller att beakta frågan om företagens sociala ansvar och samtidigt skapa balans mellan de rättmätiga kraven på insyn och ansvarighet och företagens rapporteringsbörda. Parlamentet uppmanar kommissionen att göra företag som omfattas av dessa direktiv skyldiga att regelbundet rapportera om hur de tar sitt sociala ansvar, i linje med OECD:s riktlinjer för multinationella bolag, men att för små och medelstora företag införa specialregler som gör det ekonomiskt och administrativt möjligt för dem att uppfylla rapporteringskraven.

29. Europaparlamentet betonar att principerna för företagens sociala ansvar bör inbegripas i multilaterala handelsavtal och uppmanar därför kommissionen att stödja förslag om detta i internationella forum, särskilt OECD och ILO, och i WTO efter Doha-rundan.

30. Europaparlamentet kräver att kommande åtgärder för företagens sociala ansvar inbegriper hela värdekedjan, från utvinningen av råvaror till handel och återvinning.

31. Europaparlamentet begär att strategier för företagens sociala ansvar inlemmas på alla nivåer av handelsavtal med EU och inbegriper bestämmelser som utökar skyddet till migrerande arbetstagare, arbetstagare anställda av bemanningsföretag och utstationerade arbetstagare.

32. Europaparlamentet anser att kommissionen och medlemsstaterna bör uppmuntra EU‑företagen att ta initiativ för att främja företagens sociala ansvar samt att utbyta bästa praxis med sina utländska partner.

33. Europaparlamentet begär att EU-företagen respekterar principerna för företagens sociala ansvar och de grundläggande arbetstagarrättigheter och fackliga rättigheter, till exempel rätten till personlig integritet och föreningsfriheten, i all sin verksamhet, oavsett om den bedrivs inom EU eller i tredjeländer.

34. Europaparlamentet efterfrågar ett fullständigt och aktivt samråd med och deltagande av representativa organisationer, bland annat fackföreningar, vid utarbetandet, verkställandet och övervakningen av de förfaranden och strukturer som företagen har inrättat för sitt sociala ansvar. Parlamentet uppmanar sådana representativa organisationer att samarbeta med arbetsgivarna i ett verkligt partnerskap.

35. Europaparlamentet efterfrågar en ökad och mer inkluderande och insynsvänlig övervakning av principerna för företagens sociala ansvar i EU:s handelspolitik, med tydliga riktmärken för att mäta förbättringar med målet att öka tilltron till systemet.

36. Europaparlamentet konstaterar att företagens sociala ansvar är en mekanism som arbetsgivarna kan använda för att stödja sin personal och lokalsamhällena i utvecklingsländer, att respekten för företagens sociala ansvar och arbetstagarnormer skapar möjligheter till ytterligare internationell handel för sådana länder och att principerna för företagens sociala ansvar kan garantera att vinsterna fördelas på ett rättvist sätt för att öka den hållbara ekonomiska och sociala välståndet och hjälpa fler människor ur fattigdomen, särskilt i tider av ekonomisk kris. Parlamentet beklagar att protokollen för sociala insatser för närvarande är frivilliga och uppmanar kommissionen att göra dem bindande.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.12.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Maria Badia i Cutchet, Nora Berra, Daniel Caspary, María Auxiliadora Correa Zamora, George Sabin Cutaş, Christofer Fjellner, Yannick Jadot, Franziska Keller, Vital Moreira, Paul Murphy, Cristiana Muscardini, Niccolò Rinaldi, Helmut Scholz, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Gianluca Susta, Henri Weber, Iuliu Winkler, Paweł Zalewski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Salvatore Iacolino, Silvana Koch-Mehrin, Maria Eleni Koppa, Katarína Neveďalová, Marietje Schaake

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Norbert Neuser, Birgit Schnieber-Jastram, Derek Vaughan


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (19.12.2013)

till utskottet för rättsliga frågor

över företagens sociala ansvar: ett ansvarstagande, transparent och ansvarsfullt affärstänkande och en hållbar tillväxt

(2012/2098(INI))

Föredragande: Morten Løkkegaard

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet uppmuntrar EU att aktivt bidra till att öka medvetenheten om hur företagen kan bidra till samhället genom sitt sociala ansvar inom kultur, utbildning, idrott och ungdomsfrågor.

2.  Europaparlamentet uppmuntrar EU och medlemsstaterna att tillhandahålla konkret information om och utbildning i företagens sociala ansvar, så att företagen kan dra full nytta av sitt sociala ansvar och införliva det i sin organisationskultur.

3.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att bevilja skattelättnader för företag som finansierar frivilligarbete och ideella initiativ.

4.  Europaparlamentet framhåller att företagens sociala ansvar måste införlivas i läroplanerna för utbildningsanstalter på alla nivåer, inbegripet handelsskolor, och i fortbildning för företagsledare och anställda inom små och medelstora företag.

5.  Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att integrera företagens sociala ansvar i relevanta läroplaner.

6.  Europaparlamentet betonar vikten av kopplingar mellan företag och högstadie- och gymnasieskolor samt framför allt universitet och högskolor, och pekar på den roll som företagens sociala ansvar kan spela när det gäller att ge studenter praktisk erfarenhet under studierna, antingen genom avlönat deltidsarbete eller genom avlönad praktik på ett företag.

7.  Europaparlamentet uppmuntrar företagen att erbjuda praktik med god kvalitet och ett starkt inslag av lärande, så att övergången från utbildning till arbetsliv underlättas och unga människor lättare kan utveckla färdigheter med relevans för arbetsmarknaden och får hjälp att bli självständiga.

8.  Europaparlamentet uppmuntrar företagen att främja kreativitet och kulturprojekt som ett led i sitt sociala ansvar, inom ramen för medborgerligt engagemang samt att stimulera hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen.

9.  Europaparlamentet påpekar att man måste engagera små och medelstora företag i arbetet kring företagens sociala ansvar och lyfta fram deras resultat.

10. Europaparlamentet uppmanar företagen att genom samarbete mellan arbetsmarknadens parter informera sina anställda om samt utbilda dem och engagera dem i de stora europeiska samhällsproblemen, framför allt på det ekonomiska och sociala planet, i miljöhänseende och på det internationella planet.

11. Europaparlamentet begär att arbetsgivarna främjar idén om sponsorverksamhet.

12. Europaparlamentet framhåller att företagens sociala ansvar i hög grad kan bidra till att skapa möjligheter till lärande och tillväxt och till att forma och främja samhällsanda, medborgerligt engagemang, yrkesetik och social integration genom ett långtgående samspel med samhället samt genom generationsöverskridande verksamhet såsom ömsesidigt mentorskap och kunskapsöverföring mellan äldre och unga. Parlamentet framhåller särskilt hur företagens sociala ansvar kan bidra till att skapa möjligheter och kompetensutveckling för unga människor.

13. Europaparlamentet understryker vikten av att värna de mänskliga rättigheterna i förbindelserna med tredjeländer.

14. Europaparlamentet välkomnar den europeiska utmärkelsen för partnerskap för företagens sociala ansvar mellan företag och andra aktörer, inklusive utbildningsinstitutioner och idrottsorganisationer, som ett viktigt steg för att göra företagens sociala ansvar mer synligt.

15. Europaparlamentet betonar att socialt ansvarsfulla investeringar som ett led i förverkligandet av företagens sociala ansvar i samband med investeringsbeslut sammanför investerarnas finansiella och ekonomiska mål med sociala överväganden samt överväganden avseende miljö, etik, kultur och utbildning.

16. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna och unionen att i sitt upplägg för företagens sociala ansvar ta hänsyn till att små och medelstora företag inom den kulturella och den kreativa sektorn i avsevärd grad kan bidra till samhälleliga miljömässiga förändringar då den inbegriper sociala överväganden och tillhandahåller långsiktiga lösningar för fattigdomsbekämpning genom att ge nya impulser till arbetsmarknaden.

17. Europaparlamentet efterfrågar forskning kring skälen till att olika strategier för företagens sociala ansvar varit framgångsrika eller inte.

18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja och sätta värde på anställdas frivilligarbete och arbetsgivarstött frivilligarbete även inom ramen för företagens sociala ansvar, i enlighet med resolutionen av den 12 juni 2012 om erkännande och främjande av gränsöverskridande frivilliginsatser i EU(1). Parlamentet understryker att frivilligarbetet aldrig får bli till skada för de anställdas löne- och arbetsvillkor och att frivilligarbetet och det avlönade arbetet måste komplettera varandra.

19. Europaparlamentet anser att medieföretag och företag som arbetar med kulturellt innehåll har ett socialt ansvar som går ut på att de ska tillförsäkra skydd av användarnas grundläggande rättigheter, och menar att självreglering och protokollanalys ökar risken för att polisens uppgifter och verkställandet av lagstiftningen läggs över på den privata sektorn.

20. Europaparlamentet uppmuntrar medieföretagen att i sin strategi för sitt sociala ansvarstagande inbegripa normer för insynsvänlig journalistik, där det också ingår garantier för källskydd och rättigheter för personer som slår larm om missförhållanden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.12.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Lorenzo Fontana, Mary Honeyball, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Emma McClarkin, Emilio Menéndez del Valle, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Marietje Schaake, Marco Scurria, Hannu Takkula, Helga Trüpel, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Iosif Matula, Raimon Obiols, Rui Tavares

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Leonardo Domenici

(1)

Antagna texter, P7_TA(2012)0236.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

22.1.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

21

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Raffaele Baldassarre, Luigi Berlinguer, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Christian Engström, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sajjad Karim, Antonio Masip Hidalgo, Jiří Maštálka, Alajos Mészáros, Evelyn Regner, Francesco Enrico Speroni, Dimitar Stoyanov, Rebecca Taylor, Rainer Wieland, Cecilia Wikström, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Piotr Borys, Sergio Gaetano Cofferati, Vytautas Landsbergis, Eva Lichtenberger, Dagmar Roth-Behrendt, József Szájer, Axel Voss

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy