Förfarande : 2012/2256(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0032/2013

Ingivna texter :

A7-0032/2013

Debatter :

Omröstningar :

Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2013)0052

BETÄNKANDE     
PDF 200kWORD 120k
4.2.2013
PE 501.955v02-00 A7-0032/2013

om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2013

(2012/2256(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Elisa Ferreira

Rådgivande utskotts föredragande (*): Catherine Trautmann, budgetutskottet

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 50 i arbetsordningen

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från budgetutskottet (*)
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2013

(2012/2256(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–     med beaktande av artikel 225 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och särskilt artiklarna 9, 151 och 153.1 e,

–     med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 28–29 juni 2012,

–     med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 136 jämförd med artikel 121.2,

–     med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2012 om den årliga tillväxtöversikten 2013 (COM(2012)0750),

–     med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–     med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för regional utveckling och utskottet för konstitutionella frågor (A7-0032/2013), och av följande skäl:

A.    Euroområdet som helhet genomgår en dubbeldipp-recession som orsakats av alltför stora skulder och finanskrisen.

B.    Krisen har fått förödande konsekvenser för miljoner européers liv, vilket framgår av den officiella sysselsättningsstatistiken. I EU har redan över 8 miljoner människor förlorat sina arbeten sedan 2008. Över 25 miljoner européer är för närvarande arbetslösa och av dessa har nästan 11 miljoner varit arbetslösa i mer än ett år. Nästan 10 miljoner ungdomar är för närvarande arbetslösa, och enbart det senaste året har 2 miljoner människor förlorat sina arbeten.

C.    Den stelbenta arbetsmarknadslagstiftningen i flera medlemsstater gör att det inte finns någon flexibilitet att effektivt absorbera chocker såsom den nuvarande krisen. Den nuvarande arbetsmarknadslagstiftningen ger dem som redan arbetar ett oproportionerligt starkt skydd, men gör det svårare för unga människor att komma ut i arbetslivet.

D.    Skillnaderna i arbetslöshet mellan olika medlemsstater har ökat dramatiskt.

E.    Man bör komma ihåg att 2007, i början av krisen, uppgick den genomsnittliga offentliga skulden i euroområdet till endast 0,7 procent.

F.    Man bör komma ihåg att 2007, i början av krisen, hade vissa av de länder som nu upplever de största svårigheterna ackumulerat alltför stora bytesbalansunderskott.

G.    Det genomsnittliga offentliga underskottet för euroområdet var som högst 2009, då det låg på 6,3 procent, varefter utvecklingen har vänt med genomsnittliga offentliga underskott på 6,2 procent 2010, 4,1 procent 2011 och ytterligare sänkningar de två första kvartalen 2012.

H.    Trovärdiga utfästelser om tillväxtvänliga konsolideringsåtgärder är en förutsättning för att varaktigt lösa den situation med alltför stora skulder och underskott som råder i merparten av medlemsstaterna.

I.     Krisen framhäver det avgörande behovet av att inleda eller fullfölja balanserade, differentierade och hållbara strukturreformer som stimulerar tillväxten.

J.     Den inre marknaden är en central drivkraft för ekonomisk tillväxt och sysselsättning i Europa och ett ambitiösare genomförande av tjänstedirektivet skulle i sig kunna bidra till en ökning med uppskattningsvis 1,8 procent av BNP. Unionen har, i synnerhet under rådande ekonomiska omständigheter, inte råd att låta en sådan omedelbar tillväxtpotential förbli outnyttjad. En förutsättning för att dra nytta av denna outnyttjade och omedelbara potential är således att noggrant införliva, genomföra, tillämpa och upprätthålla inremarknadsbestämmelserna.

K.   Ohållbara skuldnivåer får skadliga effekter på den övergripande ekonomiska situationen. Finanspolitisk och makroekonomisk disciplin liksom samordning måste med kraft upprätthållas och förstärkas för att förhindra att det uppstår den typ av övergripande underskott som man har kunnat bevittna i Europa det senaste decenniet, eftersom de har haft förödande effekter när det gäller såväl hållbar tillväxt och finansiell stabilitet som sysselsättning i flera medlemsstater.

L.    Denna budgetåtstramningsstrategi syftar till att de offentliga utgifterna ska öka långsammare än den trendmässiga BNP-tillväxttakten på medellång sikt.

M.   Europas framtida ekonomiska välstånd är i hög grad beroende av dess förmåga att till fullo utnyttja sin arbetskraft, bl.a. genom att öka kvinnors och unga personers deltagande i arbetslivet.

N.   En gradvis och smidig budgetkonsolidering är att föredra framför en strategi som minskar obalanserna i de offentliga finanserna snabbt och plötsligt, men den ekonomiska situationen i vissa medlemsstater innebär att det inte finns något annat alternativ för att åter få tillträde till marknaderna och få se investeringarna komma tillbaka.

O.   HIKP-talen visar att det finns stora skillnader inom EMU.

P.    De konsolideringsåtgärder som antagits av flera medlemsstater har nått en exceptionell omfattning.

Q.   Euroområdets statsobligationsmarknader fortsätter att vara hårt ansatta, trots medlemsstaternas reform- och konsolideringsåtgärder, vilket återspeglas av en hög volatilitet när det gäller räntedifferenser och räntenivåer. Det som direkt utlöste och var själva grundorsaken till de exempellösa skillnaderna var finansmarknadernas oro över soliditeten i de offentliga och privata finanserna i vissa medlemsstater.

R.    Skillnaderna i konkurrenskraft inom euroområdet avspeglas i skillnaderna mellan statsobligationsräntorna.

S.    De höga statsobligationsräntorna i vissa medlemsstater i euroområdet beror delvis på att man uppfattar det så att deras förmåga att genomföra strukturreformer saknar trovärdighet.

T.    Euroområdet missade att utnyttja den allmänt lägre statsobligationsräntorna under eurons första tio år för att minska skillnaderna i konkurrenskraft, vilket bl.a. har lett till ihållande stora bytesbalansunderskott och skenande enhetsarbetskostnader.

U.    De pågående anpassningarna i vissa länder skulle vara mindre problematiska politiskt, ekonomiskt och socialt om det positiva ekonomiska klimatet under eurons första tio år hade utnyttjats för anpassningar.

V.    Utlåningen till den privata sektorn, vilket är nyckeln till att finansiera realekonomin, förblir svag och de privata kreditflödena är dämpade, trots flera program för likviditetsstöd som har införts av ECB.

W.   Små och medelstora företag är själva motorn i den europeiska ekonomin och medlemsstaterna bör stödja dem genom att minska den administrativa börda som de måste bära.

X.    Anpassningar måste uppfattas som trovärdiga för att investeringsflödena ska komma tillbaka.

Y.    Skattebetalarnas förmåga att bidra är nästan uttömd i flera medlemsstater. Den europeiska skuggekonomin uppskattas utgöra 22,1 procent av den totala ekonomiska aktiviteten, vilket innebär ett bortfall av skatteintäkter på uppskattningsvis en biljon euro varje år. Enkla, förutsägbara och låga skatter skulle få fler att betala skatt.

Z.    I den årliga tillväxtöversikten 2013 fastställs de ekonomiska prioriteringarna för 2013.

AA. Pelaren för tillväxtvänlig budgetkonsolidering bör utvecklas parallellt med tillväxtfrämjande strukturreformer och solidaritets- och demokratipelarna i varje medlemsstat.

AB. Den inre marknaden är EU:s centrala motor för tillväxt och sysselsättning genom stordriftsfördelar och ökad konkurrens, men medlemsstaterna visar passivitet när det gäller att genomföra inremarknadslagstiftningen, i synnerhet tjänstedirektivet.

AC. Varje medlemsstat måste uppnå nationell enighet om en reformstrategi så att den förstås och följs av invånare och ekonomiska aktörer och så att man kan undvika splittring, motstånd och aktioner som baseras på kortsiktigt egenintresse och som hotar uppnåendet av uppsatta mål.

AD. Konkurrenspolitiken som bygger på principerna om öppna marknader och lika villkor inom alla sektorer utgör en hörnsten för en inre marknad som fungerar utan hinder.

1.    Europaparlamentet välkomnar andan i den årliga tillväxtöversikt för 2013 som kommissionen har lagt fram. Parlamentet anser att den är en bra uppföljning av den europeiska planeringsterminen 2012 i allmänhet och av den årliga tillväxtöversikten för 2012 i synnerhet. Parlamentet välkomnar särskilt den ökade tydlighet i de landspecifika strategierna som kommissionen har uppnått genom att prioritera framsteg i euroländerna, samt framsteg i strukturella snarare än nominella termer.

2.    Europaparlamentet välkomnar konstaterandet i 2013 års tillväxtöversikt att tillväxtfrämjande sektorer och verksamheter med många gröna arbetstillfällen är nödvändiga för att övervinna krisen. Parlamentet framhåller att de lösningar som är specifikt inriktade på statsskulds- och finanskrisen, nämligen lämpliga strukturreformer, måste gå hand i hand med åtgärder som stimulerar den europeiska ekonomins långsiktiga konkurrenskraft och tillväxt och som får förtroendet att återvända.

3.    Europaparlamentet instämmer med kommissionen om att en tillväxtvänlig budgetkonsolidering är nödvändig för att komma ur krisen. Parlamentet erinrar om att det viktigaste i förhållandet mellan tillväxt och konsolidering är konsolideringens sammansättning och framhåller i detta sammanhang att den lämpliga kombinationen av åtgärder på utgifts- respektive inkomstsidan beror på sammanhanget, men att en konsolidering som bygger på att skära ned improduktiva utgifter i stället för att öka inkomsterna brukar ge mer varaktiga och tillväxtfrämjande effekter på medellång sikt, även om de förstärker recessionen på kort sikt.

4.    Europaparlamentet välkomnar förslaget till bestämmelse i ”tvåpacket” om en mer kvalitativ övervakning och bedömning av de offentliga finanserna, samt kostnadsnyttoanalyserna av offentliga investeringar.

5.    Europaparlamentet välkomnar tvåpackets förslag till bestämmelser om att förbättra den ekonomiska dialogen och de nationella parlamentens och Europaparlamentets allmänna granskning av planeringsterminen.

6.    Europaparlamentet beklagar medlemsstaternas bristfälliga genomförande av politik och åtgärder som överenskommits på EU-nivå, vilket gör att de överenskomna åtgärderna inte kan nå sin fulla potential.

7.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbli uppmärksam på sin politiska kurs och anpassa den i enlighet med en övergripande kostnadsnyttoanalys av den policymix som genomförts i unionen och vid behov revidera och ytterligare förtydliga sina politiska rekommendationer för nästa år i tillväxtöversikten för 2013.

8.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att korrigera sina alltför stora underskott inom den tidsfrist som fastställts av rådet och påminner om att sexpacket erbjuder ett visst mått av flexibilitet.

9.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra sina inhemska finanspolitiska ramverk i syfte att främja en effektiv och hållbar finanspolitik.

10.  Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna bör följa strategier som differentieras i enlighet med deras budgetsituation. Parlamentet insisterar på att medlemsstaterna bör hålla ökningen av de offentliga utgifterna på en nivå som understiger den trendmässiga BNP-tillväxttakten på medellång sikt.

11.  Europaparlamentet välkomnar erkännandet av den inre marknadens roll och behovet av att ta itu med de många hinder som fortfarande finns inom tjänstesektorn. Parlamentet påminner om att det fortfarande är mycket arbete kvar för att uppnå en verklig inre marknad i Europa.

12.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att övervaka medlemsstaternas situation mot bakgrund av den allvarliga konjunkturnedgång som beskrivs i den reviderade tillväxtöversikten.

13.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att i sina bedömningar av stabilitets- och konvergensprogrammen göra en avvägning mellan behoven av produktiva privata och offentliga investeringar och budgetkonsolideringsmål genom att noggrant undersöka tillväxtfrämjande investeringsprogram samtidigt som full hänsyn tas till bestämmelserna i EU-lagstiftningen. Parlamentet anser att en tillväxtfrämjande budgetkonsolidering kan göra de offentliga finanserna mer hållbara och samtidigt återställa investerarnas förtroende.

14.  Europaparlamentet ser i detta avseende fram emot kommissionens rapport om de offentliga finansernas kvalitet och granskningen av utrymmet för eventuella insatser inom de gränser som sätts av EU:s ramverk när det gäller investeringsprogrammens kvalificering.

15.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast börja utveckla sätt för att säkerställa att den hållbara budgetdisciplinens olika delar samtidigt följs upp av konkreta förslag om tillväxt och arbetstillfällen och stimulans av privata investeringar som skapar tillväxtfaktorer, solidaritet mellan medlemsstaterna och demokratisk legitimitet, liksom de nödvändiga strukturreformerna, nämligen sådana som sänker ungdomsarbetslösheten bland annat genom att få unga personers kvalifikationer att i högre grad överensstämma med arbetsmarknadens behov, bekämpar segmenteringen av arbetsmarknaden, förbättrar pensionssystemens hållbarhet, ökar skattesystemens effektivitet, ökar konkurrensen i vissa delar av tjänstesektorn, underlättar tillgången på krediter, minskar byråkratin, avlägsnar onödiga myndighetsnivåer och bekämpar skatteflykt. Parlamentet välkomnar den ökade demokratiska legitimiteten i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet påminner om behovet att ytterligare öka den demokratiska legitimiteten i den europeiska planeringsterminen.

16.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att arbeta för att kontinuerligt och på lämpligt sätt finjustera och förbättra kvaliteten, de landsspecifika rekommendationernas nationella särdrag och tillräcklighet.

17.  För att bevara tilltron till den årliga tillväxtöversikten och hela planeringsterminen påminner Europaparlamentet om att rådet måste motivera ett eventuellt beslut att inte följa de rekommendationer som kommissionen utfärdat på grundval av den årliga tillväxtöversikten. Parlamentet välkomnar den ”följ eller förklara”-princip som i och med “sexpacket” infördes för de landsspecifika rekommendationerna. Enligt denna princip är rådet skyldigt att offentligt försvara alla ändringar som rådet gör av kommissionens förslag, och parlamentet anser att denna princip bör stärkas i praktiken.

18.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att säkerställa att investeringar i forskning, utveckling och innovation intensifieras och integreras och att resultaten snabbt omvandlas till konkurrenskraftiga fördelar och ökad produktivitet av EU:s offentliga och privata sektor.

19.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att intensifiera sina ansträngningar att minska beroendet av energi- och råvaruimport i syfte att skapa ett mer miljövänligt och ekonomiskt och socialt hållbart EU.

20.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål komma överens om en flerårig budgetram och se till att budgetramens roll som en källa till nödvändiga långsiktiga investeringar i hållbara tillväxtfrämjande sektorer och verksamheter med många arbetstillfällen förstärks. Parlamentet betonar vikten av EU-budgetarnas struktur som bör främja investeringar på områden med mervärde.

21.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett helhetsperspektiv för hur hållbar tillväxt inom ramen för Europa 2020-målen ska hanteras, vilket bör inbegripa ett fullbordande av den inre marknaden, ökad konkurrens, en verkligt europeisk industripolitik, en kraftfull och tillräckligt målinriktad sammanhållningspolitik och en garanti för att Europa kommer att använda all sin styrka och sitt inflytande i sina utrikeshandelsförbindelser. Kommissionen uppmanas att till fullo utnyttja tillväxtkällorna i utländska direktinvesteringar och handel med tredjeländer, inte minst genom att fördjupa och utvidga de transatlantiska ekonomiska förbindelserna. En sådan agenda bör inbegripa de relaterade målen att förnya och öppna den transatlantiska marknaden, stärka grundreglerna för den ekonomiska världsordningen och utvidga det regelbaserade multilaterala systemet så att det inkluderar nya medlemmar och nya områden med ekonomiska möjligheter. Kommissionen uppmanas att påskynda undertecknandet av pågående frihandelsavtal.

22.  Europaparlamentet välkomnar erkännandet av den inre marknadens roll och behovet av att ta itu med de många hinder som fortfarande finns inom tjänstesektorn. Parlamentet påminner om att det fortfarande är mycket arbete kvar för att uppnå en verklig inre marknad inom EU. Kommissionen uppmanas att påskynda verkställandet av den inre marknadens lagstiftning. Medlemsstaterna uppmanas att fullt ut genomföra denna lagstiftning, särskilt tjänstedirektivet.

23.  Europaparlamentet välkomnar den första rapporten om den inre marknadens integration 2013 som är en bilaga och ett komplement till den årliga tillväxtöversikten. Parlamentet betonar att den inre marknaden spelar en viktig roll i återuppbyggnaden av unionens konkurrenskraft och därigenom är en bidragande orsak till ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på lämpligt sätt hantera relaterade brister i de landsspecifika rekommendationerna och att stärka den fortlöpande, regelbundna utvärderingen av genomförandet och verkställandet av bestämmelserna för den inre marknaden för att öka den ekonomiska tillväxten.

24.  Europaparlamentet är oroat över att många medlemsstater hamnar på efterkälken med sin produktivitet, och insisterar på vikten av strukturreformer för att hantera detta problem.

25.  Europaparlamentet betonar att ett starkt genomdrivande av EU:s konkurrenspolitik, som bygger på principerna om öppna marknader och lika villkor inom alla sektorer, är en hörnsten för en framgångsrik inre marknad och en förutsättning för att skapa hållbara och kunskapsbaserade arbetstillfällen.

26.  Europaparlamentet betonar att målinriktade insatser krävs av medlemsstaterna för att upprätthålla de offentliga finanserna på en lämplig nivå men att de endast kan fungera om de alltför stora makroekonomiska obalanserna minskas. Dessa mål kan bara uppnås samtidigt genom tillväxt i euroområdet som helhet.

27.  Europaparlamentet noterar tillägget av en ny indikator i resultattavlan för de makroekonomiska obalanserna i den finansiella sektorn. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har respekterat det förfarande som anges i förordning (EU) nr 1176/2011, enligt vilket ”kommissionen bör samarbeta nära med Europaparlamentet och rådet när resultattavlan och de makroekonomiska och makrofinansiella indikatorerna för medlemsstaterna utarbetas”, och mer specifikt att ”kommissionen bör lämna förslag för kommentarer till Europaparlamentets ansvariga utskott och till rådet om planerna att fastställa och justera indikatorer och tröskelvärden”.

28.  Europaparlamentet påminner kommissionen om att det är synnerligen viktigt att i framtiden bättre respektera det förfarande som anges i förordning (EU) nr 1176/2011 för att bygga upp ett interinstitutionellt förtroende och skapa en ekonomisk dialog av hög kvalitet.

29.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att agera grundligt och snabbt för att ge tillväxt- och sysselsättningspakten ett verkligt innehåll och göra den ändamålsenlig, vilket Europeiska rådet enades om vid sitt möte den 28-29 juni 2012.

30.  Europaparlamentet begär att det så kallade tvåpacket ska antas snarast.

31.  Europaparlamentet noterar ikraftträdandet av fördraget om stabilitet, samordning och styrning (finanspakten). Parlamentet anser att finanspakten bör införlivas i unionens sekundärrätt snarast möjligt på grundval av en utvärdering av erfarenheterna av dess genomförande och i enlighet med EU-fördraget och EUF-fördraget.

32.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande, rekommendationerna om åtgärder för att uppmuntra tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor och rekommendationerna om att motverka aggressiv skatteplanering, som antogs av kommissionen den 6 december 2012. Parlamentet stöder den proaktiva hållning som kommissionen intagit, särskilt kommissionsledamoten för skatter, tullar, bedrägeribekämpning, revision och statistik. Medlemsstaterna uppmanas att följa kommissionens rekommendationer, vidta omedelbara samordnade åtgärder mot skatteparadis och aggressiv skatteplanering och på så sätt garantera en rättvisare fördelning av de finanspolitiska insatserna och ökade inkomster för medlemsstaterna.

33.  Europaparlamentet ser positivt på att slutligen ”alla medlemsstater erkänner vikten av att vidta effektiva åtgärder för att bekämpa skatteundandragande och skattebedrägeri, också i tider av budgetrestriktioner och ekonomisk kris”, vilket fastställdes i slutsatserna från rådet för ekonomiska och finansiella frågor den 13 november 2012.

34.  Europaparlamentet påminner om att syftet med gemensam lagstiftning om medlemsstaternas finanspolitiska ramar är att se till att medlemsstaterna fortsätter att följa de regler som har avtalats gemensamt och inte att specificera medlemsstaternas politiska val.

35.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att varje år inställa sig i parlamentets ansvariga utskott för att lägga fram den årliga tillväxtöversikten, med början den 4–5 november 2013, så att parlamentet får tillräckligt med tid för att lägga fram sina synpunkter inom ramen för kommande europeiska planeringsterminer.

36.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sitt meddelande Den årliga tillväxtstrategin för 2013 (COM(2012)0750) inte på lämpligt sätt tar upp EU-budgetens roll i arbetet med den europeiska planeringsterminen. Parlamentet beklagar i synnerhet att kommissionen i samband med att den föreslog centrala prioriteringar inte tillhandahöll konkreta uppgifter om hur EU:s budget kan spela en utlösande, katalytisk, synergiskapande och kompletterande roll visavi lokala, regionala och nationella strategier och investeringar för att genomföra dessa prioriteringar.

37.  Europaparlamentet är övertygat om att man bör betona att finansiering på EU-nivå kan möjliggöra besparingar i alla medlemsstaters budgetar. Parlamentet anser att EU:s budget har en viktig roll att spela när det gäller att stimulera tillväxt, skapa nya arbetstillfällen och framgångsrikt minska de makroekonomiska obalanserna i unionen, och i princip även att uppnå Europa 2020-målen. Parlamentet beklagar än en gång att kommissionen inte tar upp denna fråga i meddelandet om den årliga tillväxtöversikten.

38.  Europaparlamentet fördömer i kraftiga ordalag att rådet inom ramen för förhandlingarna om 2013 års budget på nytt tog ställning för att på konstgjord väg minska de tillgängliga betalningsbemyndigandenivåerna i EU:s budget. Parlamentet betonar att de budgetansvariga ministrarnas ståndpunkt försvagar EU:s budgetmyndighets trovärdighet genom att äventyra genomförandet av den pakt för tillväxt och sysselsättning som antogs vid Europeiska rådets möte i juni 2012. Parlamentet uppmanar ännu en gång rådet att komma överens med parlamentet och kommissionen om en gemensam metod för att bedöma verkliga betalningsbehov, i syfte att genomföra denna pakt. Parlamentet understryker hur ytterst brådskande situationen är, särskilt när det gäller de program som står i centrum för pakten och som ingår i rubrikerna 1A och 1B (konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning respektive sammanhållning för tillväxt och sysselsättning) samt landsbygdsutveckling.

39.  Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens bedömning att den skuldsättningsnivå som ackumulerats av offentliga och privata aktörer begränsar utrymmet för nya verksamheter och investeringar i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar emellertid medlemsstaterna att varken betrakta sina nationella BNI-bidrag till EU-budgeten som en anpassningsvariabel inom ramen för sina konsolideringsåtgärder eller eftersträva att med konstlade medel minska storleken på EU-budgetens tillväxtfrämjande utgifter, i strid med sina politiska åtaganden på högsta nivå. Parlamentet är dock fullständigt medvetet om den ekonomiska motsättningen mellan behovet av att å ena sidan stärka de offentliga finanserna på kort sikt och av att å andra sidan eventuellt höja vissa medlemsstaters BNI-baserade bidrag till följd av en ökning av betalningsnivåerna i EU-budgeten. Parlamentet kräver därför återigen bestämt en reform av formerna för EU-budgetens finansiering – som ska fastställas inom ramen för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 – i form av en minskning av medlemsstaternas BNI-baserade bidrag till EU-budgeten till 40 procent till 2020, vilket skulle bidra till medlemsstaternas konsolideringsåtgärder(1).

40.  Europaparlamentet påminner om att EU-budgeten i första hand är en investeringsbudget och att 94 procent av dess totala anslag återinvesteras i medlemsstaterna.

41.  Europaparlamentet begär att kommissionen ska tillhandahålla aktuell information om medlemsstaternas nuvarande insatser för att omprogrammera och snabba på användningen av EU:s struktur- och sammanhållningsmedel i syfte att stödja tillväxt och social sammanhållning, särskilt för små och medelstora företag, och bekämpa ungdomsarbetslösheten.

42.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2012)0245.


YTTRANDE från budgetutskottet (*) (19.12.2012)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2013

(2012/2256(INI))

Föredragande (*): Catherine Trautmann

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har lagt fram några nya förslag om en förstärkt demokratisering av den europeiska planeringsterminen, något som är absolut nödvändigt och som bör ha hög prioritet. Parlamentet tar del av kommissionens En plan för en djupgående och verklig ekonomisk och monetär union – Inledningen till en debatt om Europa. Parlamentet upprepar sitt krav på ett lämpligt system för ”kontroller och maktdelning” genom förstärkt deltagande av både Europaparlamentet och de nationella parlamenten och utökad samordning mellan dem i den europeiska planeringsterminens samtliga faser (på grundval av artikel 13 i fördraget om stabilitet, samordning och styrning inom Ekonomiska och monetära unionen), i syfte att omvandla dagens mycket formella utövande av den europeiska planeringsterminen till ett verkligt ekonomiskt och budgetmässigt samarbete.

2.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen i sitt meddelande Den årliga tillväxtstrategin för 2013 (COM(2012)0750) inte på lämpligt sätt tar upp EU-budgetens roll i arbetet med den europeiska planeringsterminen. Parlamentet beklagar i synnerhet att kommissionen i samband med att den föreslog centrala prioriteringar inte tillhandahöll konkreta uppgifter om hur EU:s budget kan spela en utlösande, katalytisk, synergiskapande och kompletterande roll visavi lokala, regionala och nationella strategier och investeringar för att genomföra dessa prioriteringar.

3.  Europaparlamentet påminner i detta sammanhang om att ett av de interparlamentariska möten som kommer att anordnas i samband med den europeiska parlamentsveckan om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken kommer att ta upp frågan om EU-budgetens roll när det gäller att stödja medlemsstaterna att uppnå de ekonomiska mål som överenskommits inom ramen för den europeiska planeringsterminen: exemplet med innovation, forskning och utveckling. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att Europaparlamentets och de nationella parlamentens ledamöter får tillgång till konkreta uppgifter som kan ligga till underlag för denna diskussion.

4.  Europaparlamentet är övertygat om att man bör betona att finansiering på EU-nivå kan möjliggöra besparingar i alla medlemsstaters budgetar. Parlamentet anser att EU:s budget har en viktig roll att spela när det gäller att stimulera tillväxt, skapa nya arbetstillfällen och framgångsrikt minska de makroekonomiska obalanserna i unionen, och i princip även att uppnå Europa 2020-målen. Parlamentet beklagar ännu en gång att kommissionen inte tar upp denna fråga i meddelandet om den årliga tillväxtstrategin.

5.  Europaparlamentet fördömer i kraftiga ordalag att rådet inom ramen för förhandlingarna om 2013 års budget på nytt tog ställning för att på konstgjord väg minska de tillgängliga betalningsbemyndigandenivåerna i EU:s budget. Parlamentet betonar att de budgetansvariga ministrarnas ståndpunkt försvagar EU:s budgetmyndighets trovärdighet genom att äventyra genomförandet av den pakt för tillväxt och sysselsättning som antogs vid Europeiska rådets möte i juni 2012. Parlamentet uppmanar ännu en gång rådet att komma överens med parlamentet och kommissionen om en gemensam metod för att bedöma verkliga betalningsbehov, i syfte att genomföra denna pakt. Parlamentet understryker hur ytterst brådskande situationen är, särskilt när det gäller de program som står i centrum för pakten och som ingår i rubrikerna 1A och 1B (konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning respektive sammanhållning för tillväxt och sysselsättning) samt landsbygdsutveckling.

6.  Europaparlamentet begär att kommissionen ska tillhandahålla aktuell information om medlemsstaternas nuvarande insatser för att omprogrammera och snabba på användningen av EU:s struktur- och sammanhållningsfondsmedel i syfte att stödja tillväxt och social sammanhållning, särskilt för små och medelstora företag, och bekämpa ungdomsarbetslösheten.

7.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att till fullo utnyttja de kompletterande finansieringsmöjligheter som Europeiska investeringsbanken och det nya projektobligationsinstrumentet erbjuder. Parlamentet begär att kommissionen ska tillhandahålla aktuell information om de framsteg som hittills har gjorts på detta område sedan pakten för tillväxt och sysselsättning antogs.

8.  Europaparlamentet ställer sig bakom kommissionens bedömning att den skuldsättningsnivå som ackumulerats av offentliga och privata aktörer begränsar utrymmet för nya verksamheter och investeringar i medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar emellertid medlemsstaterna att varken betrakta sina nationella BNI-bidrag till EU-budgeten som en justeringsvariabel inom ramen för sina konsolideringsåtgärder eller eftersträva att med konstlade medel minska storleken på EU-budgetens tillväxtfrämjande utgifter, i strid med sina politiska åtaganden på högsta nivå. Parlamentet är dock fullständigt medvetet om den ekonomiska motsättningen mellan behovet av att å ena sidan stärka de offentliga finanserna på kort sikt och av att å andra sidan eventuellt höja vissa medlemsstaters BNI-baserade bidrag till följd av en ökning av betalningsnivåerna i EU‑budgeten. Parlamentet kräver därför återigen bestämt en reform av formerna för EU‑budgetens finansiering – som ska fastställas inom ramen för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 – i form av en minskning av medlemsstaternas BNI‑baserade bidrag till EU-budgeten till 40 procent till 2020, vilket skulle bidra till medlemsstaternas konsolideringsåtgärder(1).

9.  Europaparlamentet uppmanar Europeiska rådet att komma överens om en ambitiös flerårig budgetram för perioden 2014–2020 som gör att EU åter kan få fart på tillväxten, sysselsättningen och konkurrenskraften i hela Europa och därmed nå Europa 2020-målen, vilket parlamentet understryker i sin resolution av den 23 oktober 2012(2).

10. Europaparlamentet påminner om att Europeiska unionens budget i första hand är en investeringsbudget och att 94 procent av dess totala anslag återinvesteras i medlemsstaterna.

11. Europaparlamentet anser att utdömandet av andra sanktioner än de som för närvarande diskuteras i paketet med två lagstiftningsförslag genom att man inför ”makroekonomisk villkorlighet” i utnyttjandet av EU:s struktur-, sammanhållnings-, landsbygdsutvecklings-, fiskeri- och havsfonder bara kommer att förvärra problemen i de medlemsstater som redan dras med makroekonomiska svårigheter. Parlamentet upprepar att makroekonomisk villkorlighet inte är godtagbart.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.12.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

27

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marta Andreasen, Richard Ashworth, Zuzana Brzobohatá, Jean-Luc Dehaene, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Jens Geier, Ivars Godmanis, Ingeborg Gräßle, Lucas Hartong, Monika Hohlmeier, Anne E. Jensen, Ivailo Kalfin, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Jan Mulder, Vojtěch Mynář, Juan Andrés Naranjo Escobar, Dominique Riquet, Alda Sousa, Derek Vaughan, Angelika Werthmann

Slutomröstning: närvarande suppleanter

François Alfonsi, Maria Da Graça Carvalho, Gerben-Jan Gerbrandy, Jaroslav Paška, Paul Rübig, Peter Šťastný, Georgios Stavrakakis, Gianluca Susta

(1)

Antagna texter, P7_TA(2012)0245.

(2)

Antagna texter, P7_TA(2012)0360.


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (19.12.2012)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2013

(2012/2256(INI))

Föredragande: Tamás Deutsch

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

Allmän bakgrund

1.  Europaparlamentet välkomnar de ansträngningar som har gjorts i syfte att stärka samordningen av ekonomi-, budget- och sysselsättningspolitiken under den europeiska planeringsterminen, och som möjliggjort parallell övervakning av de nationella budgetarna och den ekonomiska politiken under en sexmånadersperiod varje år. Parlamentet betonar att fokus i kommissionens årliga tillväxtöversikt måste ligga på sammanhållningspolitiken. Parlamentet beklagar därför att man i den årliga tillväxtöversikten för 2013 inte har utforskat möjligheten att inleda en meningsfullare debatt om tillväxten och sysselsättningen i EU, i synnerhet genom att se över riktlinjerna för översikten. Parlamentet anser att arbetet med den europeiska planeringsterminen 2012 har visat på att EU måste åstadkomma ekonomisk, social och territoriell sammanhållning mellan regioner och förbättra den makroekonomiska samordningen samt förbättra demokratisk legitimitet och god förvaltning när det gäller sammanhållningspolitiken och i samband med all sammanlänkad politik på europeisk nivå som syftar till att uppnå målen i Europa 2020-strategin.

2.  Europaparlamentet betonar hur viktig sammanhållningspolitiken är som centralt verktyg för att uppnå målen i Europa 2020-strategin och för att skapa tillväxt och sysselsättning samt för att stabilisera realekonomin. Parlamentet anser att en stark och väl finansierad sammanhållningspolitik är ett ändamålsenligt och effektivt instrument för att genomföra Europa 2020-strategin och hjälpa till att förebygga framtida ekonomiska och finansiella kriser, tack vare dess långsiktiga utvecklingsprogram, budgetdimension och decentraliserade förvaltningssystem samt införandet av unionens prioriteringar om hållbar utveckling. Parlamentet påpekar att sammanhållningspolitiken är en investeringspolitik och ska därför främja hållbar territoriell, ekonomisk och social sammanhållning inom alla regioner i EU och beakta solidaritetsprincipen. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av att involvera alla regioner och lokala myndigheter för att uppnå Europa 2020-strategins mål om smart och hållbar tillväxt för alla.

3.  Europaparlamentet räknar med att den regionala politiken kommer att fortsätta spela en mycket viktig roll i utvecklingen av nationella program inom ramen för den europeiska planeringsterminen och samtidigt utgöra ett centralt instrument för att uppnå de mål som satts upp på medellång och lång sikt.

4.  Europaparlamentet påminner om att sammanhållningspolitiken endast kan bli framgångsrik med en stabil och hållbar finansieringsram. Parlamentet betonar att användningen av fonder som omfattas av grundförordningen inte får bero av om makroekonomiska villkor uppfylls eftersom regionala och lokala myndigheter inte kan klandras för de nationella regeringarnas oförmåga att balansera sina budgetar.

5.  Europaparlamentet betonar att en stark och väl finansierad sammanhållningspolitik skulle kunna förebygga framtida ekonomiska och finansiella kriser i Europa och skulle framför allt kunna skydda mindre utvecklade regioner.

6.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitikens flexibla instrument i kristider snabbt anpassas till de ständigt förändrade behoven och de allt hårdare ekonomiska villkoren. Parlamentet påminner om att akuta åtgärder, till exempel förskottsbetalningar eller höjda samfinansieringsnivåer, har kopplats samman med långsiktiga politiska åtgärder för att stimulera tillväxten och skapa sysselsättning. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang kommissionens initiativ när det gäller möjligheten att flytta över outnyttjade strukturfondsmedel till små och medelstora företag samt till energieffektiviseringsåtgärder och åtgärder för anställning av unga.

7.  Europaparlamentet betonar behovet av att modernisera den offentliga förvaltningen eftersom den är en viktig faktor för att förbättra medlemsstaternas kapacitet att absorbera strukturfonderna. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna bör erbjudas experthjälp om de så önskar. Parlamentet påminner om att användningen av strukturfonder även bör förbättras genom en minskad administrativ börda.

Finanspolitisk och budgetär obalans och risken för recession

8.  Europaparlamentet oroas över att den budgetåtstramning som gjorts på en gång och synkroniserat i de flesta ekonomier i euroområdet kommer att dämpa tillväxtutsikterna för 2013. Parlamentet anser att tillväxt- och sysselsättningsskapande investeringar bör utgöra kärnan i medlemsstaternas insatser och att åtstramning bör införas stegvis under en längre period. Parlamentet välkomnar kommissionens erkännande av att man endast genom differentierad finanspolitisk konsolidering i medlemsstaterna kan uppnå både tillväxt och social rättvisa.

9.  Europaparlamentet anser att en mer differentierad och balanserad finanspolitisk konsolidering på både nationell och subnationell nivå skulle kunna bidra till hållbara offentliga finanser, ökad tilltro till marknaden, ökad konkurrenskraft, ökad tillväxt och förbättrade sysselsättningsmöjligheter i euroområdet och förvisso i hela EU.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i utgifts- och inkomstdelarna i budgeten prioritera tillväxtfrämjande politik, framför allt inom utbildning, forskning, innovation, informations- och kommunikationsteknik, infrastruktur samt energi och att garantera att sådana utgifter och inkomster är effektiva. Parlamentet betonar att särskild uppmärksamhet även bör ägnas åt att förstärka arbetsförmedlingarnas och de aktiva arbetsmarknadsåtgärdernas räckvidd och effektivitet.

11. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma livslångt lärande och omskolningsprogram i syfte att undvika arbetskraftsbrist inom vissa intresseområden under de kommande decennierna.

Tillväxt och sysselsättning

12. Europaparlamentet betonar behovet av att kunna garantera samstämmighet inom och mellan medlemsstaternas och regionernas ekonomiska politik där särskild uppmärksamhet bör riktas mot spridningseffekterna av enskilda nationella ekonomipolitiska åtgärder. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att olika ekonomisk-politiska instrument är enhetliga, framför allt att de åtgärder som syftar till att uppfylla målen i Europa 2020‑strategin för att återvinna investerarnas förtroende så att en långsiktig finansiering av realekonomin kan uppnås. Mot bakgrund av den begränsade och kostsamma tillgången till finansiering för många företag och hushåll uppmanas kommissionen att fortsätta sitt arbete med medlemsstaterna för att öka användningen av outnyttjade strukturfondsmedel och uppmuntra medlemsstaterna att utnyttja nya innovativa riskfördelningsinstrument fullt ut (till exempel projektobligationer) så att privat finansiering kan frigöras.

13. Europaparlamentet är mycket oroat över att långtidsarbetslösheten i EU fortsätter att stiga, flera år efter att en systemkris bröt ut, och att detta åtföljs av alarmerande ungdomsarbetslöshetssiffror och ökad risk för fattigdom och social utslagning utan några förhoppningar om en snar förbättring.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att prioritera resoluta åtgärder mot arbetslösheten i EU.

15. Europaparlamentet uppmanar till kraftfulla åtgärder för att återvinna förtroendet i banksektorn och på så sätt stimulera investeringar. Parlamentet påminner om att otillräcklig tillgång till finansiering fortfarande är ett av de huvudsakliga hindren som stoppar små och medelstora företag från att finna privat kapital för att matcha EU:s samfinansiering och återfå sin konkurrenskraft. Parlamentet betonar att sammanhållningspolitikens innovativa finansieringsinstrument tillsammans med EIB:s kapital kan driva på investeringar som inriktas på små och medelstora företag och fungera som ett komplement till traditionell bankutlåning. Parlamentet rekommenderar att utnyttjandet av strukturfonderna tillsammans med finansiering från EIB ska undersökas ytterligare, bl.a. för finansiering av riskkapitalfonder och fond-i-fonder som kan mångfaldiga sitt värde för pengarna genom att generera ytterligare finansiering för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillhandahålla detaljerad information samt ytterligare stöd och vägledning till medlemsstaterna och regionerna när det gäller finansieringsinstrument inom sammanhållningspolitiken för 2013 och kommande programperiod (2014–2020).

16. Europaparlamentet påpekar att det krävs mer resoluta åtgärder för att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet betonar att nya arbetstillfällen är en förutsättning för hållbar tillväxt och för att förebygga framtida kriser.

17. Europaparlamentet anser att det krävs en förbättrad samordning av den ekonomiska politiken och långtgående strukturreformer för att öka tillväxten, konkurrenskraften och produktiviteten samt att budgetåtgärder och tillväxt- och sysselsättningsfrämjande åtgärder måste vidtas samtidigt eftersom de alla är beroende av varandra och tillsammans utgör förutsättningar för fullständig återhämtning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.12.2012

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Victor Boştinaru, John Bufton, Nikos Chrysogelos, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Mojca Kleva Kekuš, Constanze Angela Krehl, Jacek Olgierd Kurski, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Vladimír Maňka, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Ana Miranda, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Younous Omarjee, Markus Pieper, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Justina Vitkauskaite, Oldřich Vlasák, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ivars Godmanis, Lena Kolarska-Bobińska, Maurice Ponga, Elisabeth Schroedter, Derek Vaughan

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Olle Ludvigsson


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (21.1.2013)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2013

(2012/2256(INI))

Föredragande: Paulo Rangel

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påpekar att den årliga tillväxtöversikten, efter Europeiska rådets godkännande vid vårmötet, är det grunddokument som tjänar som orientering för utarbetandet av nationella reformprogram och stabilitets- och konvergensprogram, som sen ligger till grund för kommissionens landsspecifika rekommendationer.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uttryckligen redovisa skälen till att vissa prioriteringar har tagits med i den årliga tillväxtöversikten varje år och att i dokumentet inkludera en bedömning av de eventuella spridningseffekterna till andra politikområden och andra länder.

3.  Europaparlamentet betonar att den årliga tillväxtöversikten, i egenskap av det dokument som inleder den europeiska planeringsterminens cykel, har en viktig roll att spela i planeringsterminen, och därför måste bred enighet om dokumentet råda mellan de olika institutionerna.

4.  Europaparlamentet påminner om att kommissionen borde samråda med parlamentet innan den årliga tillväxtöversikten antas, med tanke på hur viktigt dokumentet är. Parlamentet anser i detta sammanhang att kommissionen bör uppmanas att diskutera den allmänna förhandsvägledningen med parlamentet på ett tidigare stadium, innan den årliga tillväxtöversikten slutförs och offentliggörs.

5.  Europaparlamentet konstaterar att den ekonomiska dialogen bör syfta till att stärka processens demokratiska legitimitet genom en ordentlig parlamentarisk granskning av utarbetandet och uppföljningen av den årliga tillväxtöversikten och de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet anser att den ekonomiska dialogen bör användas vid avgörande tidpunkter i den europeiska planeringsterminen, närmare bestämt i början av cykeln (innan den årliga tillväxtöversikten har publicerats) och även strax efter det att översikten publicerats (innan rådet har antagit de landsspecifika rekommendationerna) samt i slutet av processen (efter det att Europeiska rådet har godkänt de landsspecifika rekommendationerna).

6.  Europaparlamentet upprepar att parlamentet måste involveras fullt ut både i samordningen av den ekonomiska politiken och i de beslut som syftar till att skapa en genuin ekonomisk och monetär union och främja de åtgärder som krävs för att uppnå en fullständig bankunion, ekonomisk union, finanspolitisk union och politisk union, i syfte att öka legitimiteten hos de beslut som påverkar alla medborgare.

7.  Europaparlamentet påminner i detta avseende om att den europeiska planeringsterminen inte på något sätt får tillåtas att inkräkta på Europaparlamentets eller de nationella parlamentens exklusiva rättigheter.

8.  Europaparlamentet anser att de nationella parlamenten, för att minska oron i fråga om öppenhet och legitimitet, bör spela en mer aktiv roll i processen, och föreslår att medlemsstaterna justerar sina interna förfaranden så att de nationella parlamenten kan delta i diskussionerna om deras länders finanspolitiska program och reformplaner innan de tas upp i EU.

9.  Europaparlamentet anser att ett nära samarbete mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten, i enlighet med artikel 9 i protokoll nr 1, är av största betydelse för att säkra nödvändig demokratisk legitimitet och nationellt ansvarstagande för den europeiska planeringsterminen.

10. Europaparlamentet lovordar den dialog som hittills hållits mellan Europaparlamentet och nationella representanter och välkomnar initiativet att hålla en interparlamentarisk vecka om den europeiska planeringsterminen i slutet av januari 2013.

11. Europaparlamentet anser att parlamentet är rätt forum för dialog och samarbete mellan de nationella parlamenten och EU:s institutioner. Parlamentet anser dock att kommissionen och rådet också bör delta i dessa interparlamentariska möten.

12. Europaparlamentet påpekar att det är nödvändigt att se till att parlamenten samarbetar med varandra, men också att göra större insatser för att kommunicera med och aktivt inkludera allmänheten i processen, för att öka processens legitimitet och stärka ansvarskänslan för den på nationell nivå.

13. För att bevara tilltron till den årliga tillväxtöversikten och hela planeringsterminen påminner Europaparlamentet om att rådet måste motivera ett eventuellt beslut att inte följa de rekommendationer som kommissionen utfärdat på grundval av den årliga tillväxtöversikten. Parlamentet välkomnar den ”följ eller förklara”-princip som i och med lagstiftningspaketet om ekonomisk styrning infördes för de landsspecifika rekommendationerna. Enligt denna princip är rådet skyldigt att offentligt försvara alla ändringar som rådet gör av kommissionens förslag, och parlamentet anser att denna princip bör stärkas i praktiken.

14. Europaparlamentet påpekar att parlamentet måste erkännas som det europeiska demokratiska forum som ska göra en övergripande utvärdering när den europeiska planeringsterminen löper ut. Parlamentet anser att ett tecken på detta erkännande bör vara att företrädare för EU-institutionerna och de ekonomiska organ som är involverade i processen lämnar information till Europaparlamentets ledamöter när detta begärs.

15. Europaparlamentet efterlyser en interinstitutionell överenskommelse mellan parlamentet, kommissionen och rådet i syfte att stärka den demokratiska kontrollen och ansvarsskyldigheten genom hela den europeiska planeringsterminen.

16. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att presentera de årliga riktlinjerna för tillväxt, med parlamentets ändringar, vid Europeiska rådets vårmöte och anser att parlamentet bör vara med vid rådets vårmöte och delta i utarbetandet av rådets slutsatser.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

21.1.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

12

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Andrew Henry William Brons, Carlo Casini, Andrew Duff, Ashley Fox, Gerald Häfner, Daniel Hannan, Morten Messerschmidt, Paulo Rangel, Manfred Weber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Zuzana Brzobohatá, Marietta Giannakou, Vital Moreira, Helmut Scholz, Rainer Wieland

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Ioan Enciu


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

4.2.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

28

17

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Burkhard Balz, Elena Băsescu, Jean-Paul Besset, Sharon Bowles, Udo Bullmann, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Markus Ferber, Elisa Ferreira, Ildikó Gáll-Pelcz, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Gunnar Hökmark, Wolf Klinz, Jürgen Klute, Werner Langen, Astrid Lulling, Hans-Peter Martin, Ivari Padar, Alfredo Pallone, Anni Podimata, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Peter Simon, Peter Skinner, Theodor Dumitru Stolojan, Ivo Strejček, Sampo Terho, Marianne Thyssen, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool, Pablo Zalba Bidegain

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sophie Auconie, Jean-Pierre Audy, Thijs Berman, Lajos Bokros, Herbert Dorfmann, Danuta Maria Hübner, Sophia in ‘t Veld, Krišjānis Kariņš, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Nils Torvalds, Emilie Turunen, Roberts Zīle

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Krzysztof Lisek

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy