BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG

8.2.2013 - (COM(2011)0658 – C7‑0371/2011 – 2011/0300(COD)) - ***I

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: António Fernando Correia de Campos

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 558 KB)
• 001-001 (DOC - 300 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG

(COM(2011)0658 – C7‑0371/2011 – 2011/0300(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0658),

–   med beaktande av artiklarna 294.2 och 172 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0371/2011),

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av det motiverade yttrande från Förenade kungarikets underhus som lagts fram i enlighet med protokoll (nr 2) om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–   med beaktande av yttrandet från domstolen av den 1 februari 2012[1],

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska centralbanken av den 1 februari 2012[2],

–   med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 1 februari 2012[3],

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för ekonomi och valutafrågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för transport och turism och utskottet för regional utveckling (A7‑0036/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG^[4]*

till kommissionens förslag

---------------------------------------------------------

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING nr …/2013

om

riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG och om ändring av förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009

(Text av betydelse för EES)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[5],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[6],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet[7],

(1)  Den 26 mars 2010 godkände Europeiska rådet kommissionens förslag om att inleda en ny strategi ”Europa 2020”. En av prioriteringarna i Europa 2020-strategin är hållbar tillväxt, som ska uppnås genom främjande av en resurseffektivare, hållbarare och konkurrenskraftigare ekonomi. Strategin lyfter fram energiinfrastrukturer som en del av flaggskeppsinitiativet ”Ett resurseffektivt Europa” genom att understryka behovet av att så snabbt som möjligt uppgradera Europas energinät och sammanlänka dem på kontinental nivå, vilket är särskilt viktigt för att integrera förnybara energikällor.

(1a)       Det mål som man enades om i slutsatserna från Europeiska rådets möte i Barcelona i mars 2002, att medlemsstaterna ska ha en sammankopplingsnivå på minst 10 % av sin installerade produktionskapacitet, har ännu inte uppnåtts.

(2)         I kommissionens meddelande ”Prioriteringar för energiinfrastruktur för 2020 och framåt – Förslag för ett integrerat europeiskt energinätverk”, följt av rådets (transport, telekommunikation och energi) slutsatser av den 28 februari 2011 och Europaparlamentets resolution av den 5 juli 2011, efterlyses en ny energipolitik för att optimera nätverksutvecklingen på europeisk nivå fram till 2020 och därefter, så att unionen kan nå sina viktigaste energipolitiska mål om konkurrenskraft, hållbarhet och försörjningstrygghet.

(3)  Vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 underströks behovet av att modernisera och utvidga Europas energiinfrastruktur och koppla samman näten över gränserna för att få en fungerade solidaritet mellan medlemsstaterna, tillhandahålla alternativa tillförsel- och transitvägar och energikällor och utveckla förnybara energikällor som kan konkurrera med traditionella energikällor. Det betonades också att ingen medlemsstat ska vara isolerad från de europeiska gas- och elnäten efter 2015 eller riskera sin energiförsörjning på grund av att det saknas lämpliga anslutningar.

(4)         I Europaparlamentets och rådets beslut nr 1364/2006/EG av den 6 september 2006[8] fastställs riktlinjer för transeuropeiska energinät (TEN‑E). Målet med dessa riktlinjer är att stödja fullbordandet av unionens inre energimarknad och att samtidigt uppmuntra en rationell produktion, transport, distribution och användning av energiresurser, minska isoleringen av mindre gynnade områden och öregioner, trygga och diversifiera unionens energiförsörjning samt dess försörjningskällor och tillförselvägar, även genom samarbete med tredjeländer, samt bidra till hållbar utveckling och skydd av miljön.

(5)  Utvärderingar av det nuvarande TEN-E-ramverket har tydligt visat att det visserligen bidrar positivt till vissa utvalda projekt genom att synliggöra dem på det politiska planet, men att det samtidigt saknar vision, fokus och flexibilitet för att åtgärda brister i infrastrukturen. Unionen bör därför göra mer för att bemöta framtidens utmaningar på detta område och ägna vederbörlig uppmärksamhet åt att identifiera eventuella framtida brister när det gäller energiefterfrågan och energiförsörjning.

(6)         Att påskynda uppgraderingen av existerande energiinfrastruktur, och utvecklingen av ny energiinfrastruktur, är avgörande för att uppnå unionens energi- och klimatpolitiska mål, som består i att fullborda den inre energimarknaden, att garantera en trygg energiförsörjning, särskilt i fråga om gas och olja, att minska utsläppen av växthusgaser med 20 % (30 % om förutsättningarna är de rätta), att öka andelen förnybar energi i den slutgiltiga energiförbrukningen till 20 %[9] och att höja energieffektiviteten med 20 % till 2020. Ökad energieffektivitet kan bidra till att minska behovet av att konstruera ny infrastruktur. Samtidigt måste unionen i ett längre perspektiv förbereda sin infrastruktur så att dess energisystem minskar kolanvändningen fram till 2050. Denna förordning bör därför också medge utrymme för hantering av de mål som unionen i framtiden eventuellt kan ha inom energi- och klimatpolitiken.

(7)         Trots att det i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el[10] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas[11] föreskrivs om en inre marknad för energi, är den marknaden fortfarande splittrad på grund av otillräckliga sammanlänkningar mellan nationella energinät och till följd av att nuvarande energinfrastruktur inte används optimalt. Unionsomfattande integrerade nät och utveckling av smarta nät är dock avgörande för att säkerställa en konkurrenskraftig och välfungerande integrerad marknad, en optimal användning av energiinfrastrukturen, förbättrad energieffektivitet och integration av distribuerade förnybara energikällor samt främjande av tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling.

(8)         Unionens energiinfrastruktur bör uppgraderas för att förebygga tekniska fel, och öka motståndskraften mot sådana fel, mot naturliga eller av människan orsakade katastrofer, negativa konsekvenser av klimatförändringar och hot mot infrastrukturens säkerhet, särskilt när det gäller europeisk kritisk infrastruktur enligt rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna [12].

(8a)  Oljetransporter genom rörledningar på land i stället för till sjöss kan i stor utsträckning bidra till att minska miljöriskerna vid oljetransporter.

(9)         Vikten av att använda smarta nät för att uppnå unionens energipolitiska mål har bekräftats i kommissionens meddelande av den 12 april 2011 med titeln ”Smarta nät: från innovation till utbyggnad”.

(9a)       Energilagringsanläggningar och anläggningar för mottagning, lagring och återförgasning av flytande naturgas eller dekompression (LNG) och komprimerad naturgas (CNG) får en allt större roll i den europeiska energiinfrastrukturen. Utbyggnaden av sådana anläggningar för energiinfrastruktur är ett viktigt inslag i en välfungerande nätinfrastruktur.

(10)       I kommissionens meddelande av den 7 september 2011 ”EU:s energipolitik: Samarbete med partner utanför våra gränser” betonas att unionen i sina yttre förbindelser måste främja utvecklingen av energiinfrastruktur för att stödja den socioekonomiska utvecklingen utanför sina gränser. Unionen bör främja infrastrukturprojekt som sammanlänkar unionens energinät med energinäten i tredjeländer, särskilt grannländer och länder med vilka unionen inlett särskilt energisamarbete.

(10a)  För att säkerställa spännings- och frekvensstabiliteten bör särskild uppmärksamhet ägnas åt det europeiska elnätets stabilitet under de ändrade förutsättningar som blir följden av ökad inmatning av variabel förnybar energi.

(11)       Fram till år 2020 beräknas behovet av investeringar i el- och gasöverföringsinfrastruktur av europeisk betydelse att ligga runt 200 miljarder EUR. Investeringsvolymerna är avsevärt större jämfört med den tidigare utvecklingen, och detta i kombination med det brådskande behovet av att genomföra den prioriterade energiinfrastrukturen gör att det krävs nya sätt att reglera och finansiera energiinfrastruktur, särskilt gränsöverskridande sådan.

(12)       I ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar till rådet (transport, telekommunikation och energi) av den 10 juni 2011 med titeln ”Energy infrastructure investment needs and financing requirements” (Investeringsbehov och investeringskrav för energiinfrastruktur) framhålls att det finns en risk för att ungefär hälften av de investeringar som behövs fram till 2020 inte kommer att genomföras i tid, eller inte alls, på grund av hinder förknippade med tillståndsförfaranden, lagstiftning och finansiering.

(13)       I denna förordning fastställs regler för snabb utveckling av, och driftskompatibilitet för, transeuropeiska energinät för att uppnå fördragets energipolitiska mål om att säkra en fungerande inre energimarknad och en trygg energiförsörjning i unionen, främja energieffektivitet och energibesparingar och utveckling av nya och förnybara energiformer samt främja sammanlänkning av energinät. Genom att sträva efter att uppnå dessa mål bidrar denna förordning till en smart och hållbar tillväxt för alla och medför fördelar för hela unionen när det gäller konkurrenskraft samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

(13a)     Utvecklingen av transeuropeiska nät och en effektiv driftskompatibilitet mellan dem förutsätter samordnad drift mellan de systemansvariga för elöverföringsnäten. För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av de relevanta bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 714/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel[13] i detta hänseende, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[14]. Granskningsförfarandet bör användas vid antagandet av riktlinjerna för samordning av driften mellan de systemansvariga för elöverföringsnäten på unionsnivå, eftersom dessa riktlinjer kommer att gälla generellt för alla systemansvariga för överföringsnät.

(13b)  Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (nedan kallad byrån) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 713/2009 av den 13 juli 2009[15] tilldelas viktiga nya uppgifter i den här förordningen och bör få ta ut avgifter för vissa av dessa nya uppgifter.

(14)       Efter nära samråd med alla medlemsstater och intressenter har kommissionen identifierat tolv strategiska transeuropeiska prioriteringar för energiinfrastruktur vars genomförande fram till 2020 är av avgörande vikt för att nå unionens energi- och klimatpolitiska mål. Dessa prioriteringar sträcker sig över olika geografiska regioner och tematiska områden inom överföring och lagring av el, överföring och lagring av gas, infrastruktur för flytande eller komprimerad naturgas, koldioxidtransport samt oljeinfrastruktur.

(15)       Projekt av gemensamt intresse bör stämma överens med gemensamma, transparenta och objektiva kriterier med beaktande av deras bidrag till de energipolitiska målen. Projekt för el och gas bör, för att kunna uppföras på den andra unionsförteckningen och därpå följande unionsförteckningar, ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplanen. Denna plan bör särskilt beakta slutsatserna från Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 avseende behovet av att integrera perifera energimarknader.

(16)       ▌ Regionala grupper ▌ bör inrättas, med uppgift att föreslå och se över projekt av gemensamt intresse, så att det fastställs regionala förteckningar över projekt av gemensamt intresse. För att skapa bred samsyn bör dessa regionala grupper sörja för ett nära samarbete mellan medlemsstater, nationella tillsynsmyndigheter, projektansvariga och berörda intressenter. Samarbetet bör i möjligaste mån utgå från befintliga regionala samarbetsstrukturer för nationella tillsynsmyndigheter och systemansvariga för överföringssystem samt andra strukturer som inrättats av medlemsstaterna och kommissionen. Vid detta samarbete bör de nationella tillsynsmyndigheterna vid behov bistå de regionala grupperna med rådgivning, bland annat om huruvida de föreslagna projekten kan genomföras ur lagstiftningssynvinkel och om den tidtabell som föreslagits för det föreskrivna godkännandet kan förväntas hålla.

(17)       För att säkerställa att förteckningen över projekt av gemensamt intresse för hela unionen (nedan kallad unionsförteckningen) begränsas till att endast omfatta de projekt som tillför mest till de strategiska prioriteringarna för korridorer och områden för energiinfrastruktur bör befogenheten att anta och se över unionsförteckningen i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) delegeras till kommissionen, som samtidigt bör respektera medlemsstaternas rätt att godkänna projekt av gemensamt intresse som är kopplade till deras territorium. Enligt analysen i den konsekvensbedömning som bifogats förslaget uppskattas antalet sådana projekt till ett hundratal på elområdet och runt femtio på gasområdet. Med hänsyn till denna uppskattning och behovet av att säkerställa huvudinriktningen för denna förordning bör det sammanlagda antalet projekt av gemensamt intresse hållas på en hanterlig nivå och därför inte väsentligt överskrida 220. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta dokument samtidigt, i rätt tid och på lämpligt sätt översänds till Europaparlamentet och rådet.

(17a)  En ny unionsförteckning bör upprättas vartannat år. Projekt av gemensamt intresse som slutförts eller som inte längre uppfyller de relevanta kriterierna och kraven enligt denna förordning bör inte finnas med i nästa unionsförteckning. Befintliga projekt av gemensamt intresse som ska uppföras på nästa unionsförteckning bör därför omfattas av samma urvalsprocess för upprättandet av regionala förteckningar och för upprättandet av unionens förteckning som föreslagna projekt. Den administrativa bördan bör dock minskas så mycket som möjligt, till exempel genom att i möjligaste mån använda tidigare inlämnad information och genom att ta hänsyn till de projektansvarigas årliga rapporter.

(18)       Projekt av gemensamt intresse bör genomföras så fort som möjligt samt övervakas och utvärderas noga, samtidigt som den administrativa bördan för de projektansvariga bör minimeras. Kommissionen bör utse europeiska samordnare för projekt med särskilda svårigheter.

(19)       Tillståndsförfaranden bör varken leda till att den administrativa bördan blir oproportionerligt stor i förhållande till projektets omfattning eller komplexitet, eller skapa hinder för utveckling av transeuropeiska energinät och för marknadstillträde. I slutsatserna från Europeiska rådets möte den 19 februari 2009 framhölls vikten av att identifiera och avlägsna hinder för investeringar, bland annat genom att effektivisera rutinerna för planering och samråd. Dessa slutsatser bekräftades ytterligare i slutsatserna från Europeiska rådets möte den 4 februari 2011, som åter framhöll vikten av att effektivisera och förbättra tillståndsförfarandena och samtidigt respektera den nationella behörigheten.

(19a)     Planering och genomförande av unionsprojekt av gemensamt intresse på områdena infrastruktur för energi, transporter och telekommunikationer bör samordnas för att skapa synergieffekter när detta verkar förnuftigt med beaktande av faktorer som ekonomi, teknik, miljö och fysisk planering och det bör ske med vederbörlig hänsyn till relevanta säkerhetsaspekter. I samband med planeringen av de olika transeuropeiska näten bör det således strävas efter att i första hand integrera transport-, kommunikations- och energinät, för att se till att så lite mark som möjligt tas i anspråk, samtidigt som det säkerställs, när så är möjligt, att befintliga eller övergivna rutter återigen tas i bruk, för att på så sätt minimera eventuella negativa konsekvenser för samhälle, ekonomi, miljö och finanser.

(20)       Projekt av gemensamt intresse bör få ”prioriterad ställning” nationellt för att säkerställa snabb handläggning. De behöriga myndigheterna bör betrakta dem som projekt av allmänintresse. Projekt som påverkar miljön negativt bör ges tillstånd om de anses vara av väsentligt allmänintresse och uppfyller alla villkor i rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter[16] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område[17].

(21)       Inrättandet av en eller flera behöriga myndigheter som sammanför eller samordnar alla tillståndsförfaranden (nedan kallad gemensam kontaktpunkt) bör minska komplexiteten, öka effektiviteten och insynen samt främja samarbetet mellan medlemsstaterna. Den behöriga myndigheten bör ha möjlighet att inleda sin verksamhet så fort som möjligt efter det att den har utsetts.

(22)       Trots att det finns etablerade standarder för allmänhetens medverkan i beslutsprocessen på miljöområdet, behövs ytterligare åtgärder för att skapa högsta möjliga standarder för insyn och allmänhetens medverkan i alla frågor som är av betydelse för tillståndsprocessen för projekt av gemensamt intresse.

(23)       Ett korrekt och samordnat genomförande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt[18], Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan[19], i tillämpliga fall, och av konventionen om tillgång till information, allmänhetens deltagande i beslutsprocesser och tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor, som undertecknades i Århus den 25 juni 1998[20] (nedan kallad Århuskonventionen) och Esbokonventionen om miljökonsekvensbeskrivningar i ett gränsöverskridande sammanhang (nedan kallad Esbokonventionen) bör leda till att huvudprinciperna för bedömning av miljökonsekvenser harmoniseras, även i ett gränsöverskridande sammanhang. Medlemsstaterna bör samordna sina bedömningar av projekt av gemensamt intresse och tillhandahålla gemensamma utvärderingar när så är möjligt. Medlemsstaterna bör uppmuntras till utbyte av bästa praxis om tillståndsförfarande och till kapacitetsuppbyggnad inför dessa tillståndsförfaranden.

(24)       Det är viktigt att godkännandeförfarandena effektiviseras och förbättras. Detta bör ske samtidigt som man i möjligaste mån och med vederbörligt beaktande av subsidiaritetsprincipen, respekterar de nationella befogenheter och förfaranden som gäller i samband med att ny infrastruktur anläggs Med tanke på det brådskande behovet av att utveckla energiinfrastruktur bör förenklingen av tillståndsförfarandena åtföljas av en tydlig tidsfrist för de respektive myndigheternas beslut om anläggningen av projektet. Tidsfristen bör uppmuntra till större effektivitet vid fastställandet och handläggningen av förfarandena, och bör under inga omständigheter äventyra de höga standarderna för miljöskydd och allmänhetens medverkan. Medlemsstaterna kan dock sträva efter att ytterligare förkorta de maximala tidsfrister som fastställs i denna förordning, om det är möjligt. De behöriga myndigheterna bör se till att tidsfristerna följs och medlemsstaterna bör sträva efter att se till att överklaganden som avser ifrågasättande av den materiella eller den formella giltigheten av ett övergripande beslut handläggs så effektivt som möjligt.

(24a)  Om medlemsstaterna anser det lämpligt kan de låta det övergripande beslutet innefatta beslut som fattats i samband med dels förhandlingar med enskilda markägare för att bereda tillträde till, ge äganderätt eller besittningsrätt till mark, dels fysisk planering där det i stora drag fastställs hur marken i en bestämd region ska användas, bland annat för vägar, järnvägar, byggnader och naturskyddsområden, förutsatt att planeringen inte görs endast för det planerade projektet, dels även beviljande av driftstillstånd. Vid tillståndsförfarandena skulle ett projekt av gemensamt intresse också kunna omfatta anknuten infrastruktur i den utsträckning den ofrånkomligen behövs för att projektet ska kunna anläggas eller fungera.

(25)       Denna förordning, särskilt bestämmelserna om tillståndsgivning, allmänhetens medverkan och genomförande av projekt av gemensamt intresse, bör tillämpas utan att det påverkar tillämpningen av internationell rätt och unionsrätten, exempelvis bestämmelser om skydd av miljön och människors hälsa och bestämmelser som antagits inom ramen för den gemensamma fiskeri- och havspolitiken

(25a)  Kostnaderna för att utveckla, anlägga, driva och underhålla projekt av gemensamt intresse bör överlag bäras helt och hållet av dem som använder infrastrukturen. Projekt av gemensamt intresse bör vara berättigade till gränsöverskridande kostnadsanslag om en bedömning av efterfrågan på marknaden eller av de förväntade effekterna på avgifterna har visat att kostnaderna inte kan förväntas bli täckta av de avgifter som betalas av infrastrukturanvändarna.

(26)       Utgångspunkten för diskussionerna om lämplig kostnadsfördelning bör vara analysen av de kostnader och fördelar som är förenade med ett infrastrukturprojekt mot bakgrund av en harmoniserad metod för analys av hela energisystemet, inom ramen för de tioåriga nätutvecklingsplaner som tagits fram av de europeiska nätverken av systemansvariga för överföringssystem i enlighet med förordning (EG) nr 714/2009 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2009 av den 13 juli 2009 om villkor för tillträde till naturgasöverföringsnäten[21], och vilka byrån har gjort en översyn av. I denna analys skulle hänsyn kunna tas till indikatorer och motsvarande referensvärden för jämförelsen av investeringskostnaderna per enhet.

(27)  På en alltmer integrerad inre energimarknad är tydliga och transparenta regler för gränsöverskridande kostnadsfördelning nödvändiga för att påskynda investeringar i gränsöverskridande infrastruktur. Vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 uppmärksammades vikten av att främja ett regelverk som är attraktivt för investeringar i näten, med tariffer på en nivå som överensstämmer med finansieringsbehoven och med en lämplig kostnadsfördelning för gränsöverskridande investeringar, samtidigt som konkurrensen och konkurrenskraften förbättras ▌och konsekvenserna för konsumenterna beaktas. Vid beslut om gränsöverskridande kostnadsfördelning bör de nationella tillsynsmyndigheterna se till att kostnadsfördelningens inverkan på de nationella tarifferna inte åsamkar konsumenterna en orimlig börda. Dessutom bör de nationella tillsynsmyndigheterna förebygga risken för att dubbelt stöd betalas ut till projekt, genom att beakta de faktiska eller uppskattade avgifterna och intäkterna. Dessa avgifter och intäkter bör beaktas endast i den mån de är avsedda att täcka de berörda kostnaderna och ha så stor anknytning till projektet som möjligt. När nyttan utanför den berörda medlemsstatens gränser beaktas i samband med en investeringsförfrågan bör de nationella tillsynsmyndigheterna samråda med de berörda systemansvariga för överföringssystemen om den projektspecifika kostnads-nyttoanalysen.

(28)       Gällande lagstiftning för den inre energimarknaden föreskriver att avgifter för tillträde till gas- och elnät ska ge adekvata incitament för investeringar. När de nationella tillsynsmyndigheterna tillämpar lagstiftningen för den inre energimarknaden bör de se till att lagstiftningsramen är stabil och förutsägbar, med incitament för projekt av gemensamt intresse, även incitament på längre sikt, som står i proportion till det specifika projektets risknivå. Detta gäller särskilt innovativ överföringsteknik inom elsektorn som ska möjliggöra storskalig integrering av förnybar energi, distribuerade energiresurser och efterfrågerespons i sammanlänkade energinät; det gäller även gasöverföringsinfrastruktur som tillför avancerad kapacitet eller extra flexibilitet på marknaden för att möjliggöra kortfristig handel eller reservleveranser i samband med leveransstörningar.

(28a)     Denna förordning gäller endast tillståndsgivning till, allmänhetens medverkan i samt reglering av projekt av gemensamt intresse i den betydelse som anges i förordningen. Medlemsstaterna kan dock med stöd av nationell lagstiftning tillämpa samma eller liknande regler på andra projekt som inte är att anse som projekt av gemensamt intresse inom tillämpningsområdet för denna förordning. Beträffande rättsliga incitament kan medlemsstaterna dessutom, med stöd av sin nationella lagstiftning, tillämpa samma eller liknande regler på projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorin ellagring.

(28b)  De medlemsstater som för närvarande inte har fastställt en juridisk status av största möjliga nationella betydelse som kan tillerkännas energiinfrastrukturprojekt vid förfaranden för tillståndsgivning bör överväga att införa en sådan status, framför allt genom att utvärdera om detta skulle påskynda förfarandena för tillståndsgivning.

(29)       Det europeiska energiprogrammet för återhämtning (EEPR) som inrättats genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1233/2010 av den 15 december 2010[22] har påvisat mervärdet i att komplettera privat finansiering med betydande finansiellt stöd från unionen i syfte att genomföra projekt av europeiskt intresse. Vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 konstaterades att vissa energiinfrastrukturprojekt kan komma att kräva begränsad offentlig finansiering som komplement till privat finansiering. Mot bakgrund av den ekonomiska och finansiella krisen och budgetrestriktionerna bör riktat stöd genom både bidrag och finansieringsinstrument tas fram i nästa fleråriga budgetram, vilket kommer att locka nya investerare till de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur, samtidigt som bidraget från unionens budget hålls så lågt som möjligt. Åtgärderna bör bygga på de erfarenheter som gjorts under den pilotfas som följde efter införandet av projektobligationer för finansiering av infrastrukturprojekt.

(30)  Projekt av gemensamt intresse inom el, gas och koldioxid bör vara berättigade till finansiellt stöd från unionen för studier och, under vissa villkor, för bygg- och anläggningsarbeten, så fort sådana anslag blir tillgängliga, inom ramen för den föreslagna förordningen om inrättande av Fonden för ett sammankopplat Europa,▌ i form av bidrag eller i form av innovativa finansieringsinstrument. På så vis kan skräddarsytt stöd erbjudas sådana projekt av gemensamt intresse som inte är bärkraftiga enligt det befintliga regelverket och under rådande marknadsvillkor. Det är viktigt att all snedvridning av konkurrensen undviks, framför allt mellan projekt som bidrar till förverkligandet av en och samma prioriterade unionskorridor. Sådant finansiellt stöd bör skapa nödvändiga synergier med ▌ strukturfonderna, som kommer att finansiera smarta energiöverföringsnät av lokal eller regional betydelse. Vid investeringar i projekt av gemensamt intresse bör en lösningsmodell med tre etapper användas. För det första bör investeringar från marknaden prioriteras. För det andra, om inga investeringar kan uppbådas från marknaden, bör lösningar med hjälp av lagar och andra författningar undersökas, och vid behov bör gällande bestämmelser anpassas och det bör säkerställas att gällande bestämmelser tillämpas korrekt. För det tredje, om det inte räcker med de första två etapperna för att få fram nödvändiga investeringar i projekt av gemensamt intresse kan det bli aktuellt med finansiellt stöd från unionen, om projekt av gemensamt intresse uppfyller gällande kriterier för stödberättigande.

▌

(32)  Eftersom målet för denna förordning, nämligen utveckling av transeuropeiska energinät samt driftskompatibilitet mellan och anslutning till dem, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på unionsnivå, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

(32a)     Förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 bör ändras i enlighet med detta.

(32b)     Beslut nr 1364/2006/EG bör därför upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1Syfte och tillämpningsområde

1.          I denna förordning fastställs riktlinjer för en snabb utveckling av, och driftskompatibilitet för, de prioriterade korridorer och områden för transeuropeisk energiinfrastruktur som anges i bilaga I (nedan kallade prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur).

2.          Syftet med denna förordning är framför allt att

a)      reglera identifieringen av sådana projekt av gemensamt intresse som är nödvändiga för att förverkliga ▌prioriterade korridorer och områden och som omfattas av de energiinfrastrukturkategorier för el, gas, olja och koldioxid som anges i bilaga II (nedan kallade energiinfrastrukturkategorier),

b)     underlätta ett snabbt genomförande av projekt av gemensamt intresse genom att effektivisera, närmare samordna och påskynda tillståndsgivningen och stärka allmänhetens medverkan,

c)      tillhandahålla regler och riktlinjer för gränsöverskridande fördelning av kostnader och riskrelaterade incitament för projekt av gemensamt intresse,

d)     fastställa villkoren för berättigande till finansiellt stöd från unionen för projekt av gemensamt intresse▌.

Artikel 2Definitioner

Utöver de definitioner som anges i direktiven 2009/28/EG, 2009/72/EG och 2009/73/EG samt i förordningarna (EG) nr 713/2009, (EG) nr 714/2009 och (EG) nr 715/2009 gäller följande definitioner:

1.          energiinfrastruktur: varje fysisk utrustning eller anläggning som faller under energiinfrastrukturkategorierna som är belägen i unionen eller kopplar samman unionen och ett eller flera tredjeländer,

2.          övergripande beslut: det beslut eller den samling beslut av en eller flera myndigheter i en medlemsstat, exklusive domstolsbeslut, där det avgörs om en projektansvarig ska få eller inte få tillstånd att bygga energiinfrastruktur för att genomföra ett projekt, utan att det påverkar ett beslut som fattas i samband med ett administrativt överklagandeförfarande,

3.          projekt: en eller flera ledningar, rörledningssystem, anläggningar, utrustningar eller installationer▌, som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna,

4.          projekt av gemensamt intresse: projekt som är nödvändiga för att förverkliga de prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur som anges i bilaga I och som finns med i den unionsförteckning över projekt av gemensamt intresse som avses i artikel 3,

4a.   flaskhals i energiinfrastrukturen: begränsningar för de fysiska flödena i ett energisystem till följd av otillräcklig överföringskapacitet, vilket också inbegriper avsaknad av infrastruktur.

5.          projektansvarig:

(a)    en systemansvarig för överföringssystem eller för distributionssystem eller en annan operatör eller investerare som utvecklar ett projekt av gemensamt intresse, eller

(b)    om det finns flera systemansvariga för överföringssystem eller systemansvariga för distributionssystem eller flera andra operatörer eller investerare, eller grupper av dessa: den enhet med rättskapacitet i enlighet med gällande nationell lagstiftning som utsetts genom avtal mellan parterna och som har befogenhet att ingå rättsliga förpliktelser och ta på sig ekonomiskt ansvar på avtalsparternas vägnar.

5b.  smart nät: ett elnät som på ett kostnadseffektivt sätt kan integrera alla de anslutna användarnas beteenden och handlingar – producenter och konsumenter samt de som både producerar och konsumerar, för att säkerställa ett ekonomiskt lönsamt och hållbart kraftsystem med låga förluster och hög kvalitet, försörjningstrygghet och säkerhet,

5c.         bygg- och anläggningsarbeten: inköp, leverans och installation av komponenter, system och tjänster inbegripet programvara, utvecklings-, bygg- och anläggningsverksamhet i samband med ett projekt, slutbesiktning av anläggningarna samt igångsättning av ett projekt.

5d.        studier: åtgärder som krävs för att förbereda genomförandet av ett projekt, såsom förstudier, genomförbarhetsstudier, utvärderingsstudier, prov- och valideringsstudier, inbegripet programvara, samt annat tekniskt stöd, inklusive förberedande åtgärder för att definiera och utveckla ett projekt och fatta beslut om finansiering av projektet, såsom rekognoscering på plats och förberedelse av finansieringsarrangemang,

5e.  nationell tillsynsmyndighet: en nationell tillsynsmyndighet som har utsetts i enlighet med artikel 35.1 i direktiv 2009/72/EG eller artikel 39.1 i direktiv 2009/73/EG.

5f.         idrifttagning: arbetet med att få i gång ett projekt efter det att det anlagts.

KAPITEL II

PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE

Artikel 3

Unionsförteckning över projekt av gemensamt intresse

▌

2.          I denna förordning inrättas tolv regionala grupper (nedan kallade grupperna) i enlighet med avsnitt 1 i bilaga III. Medlemskapet i varje grupp ska baseras på varje prioriterad korridor och varje prioriterat område samt deras respektive geografiska täckning i enlighet med bilaga I. Befogenheten att fatta beslut inom grupperna ska begränsas till endast medlemsstaterna och kommissionen, vilka i detta syfte ska benämnas gruppernas beslutsfattande organ.

2a.  Varje grupp ska anta sin egen arbetsordning, med beaktande av bestämmelserna i bilaga III.

3.      Det beslutsfattande organet i varje grupp ska anta en regional förteckning över föreslagna projekt av gemensamt intresse, vilken ska utarbetas i enlighet med det förfarande som anges i avsnitt 2 i bilaga III, och därvid utgå från i vad mån projekten bidrar till att förverkliga de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur ▌och uppfyller kriterierna i artikel 4.

När en grupp utarbetar sin regionala förteckning:

–       ska varje enskilt förslag till projekt av gemensamt intresse godkännas av den eller de medlemsstater i vars territorium projektet gäller; om en medlemsstat beslutar att inte ge sitt godkännande ska medlemsstaten inför den berörda gruppen motivera sitt beslut,

–       ska gruppen ta hänsyn till de råd från kommissionen som syftar till att hålla det sammanlagda antalet projekt av gemensamt intresse på en hanterlig nivå.

▌

6a.  Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 15b för att upprätta unionsförteckningen över projekt av gemensamt intresse (nedan kallad unionsförteckningen), om inte annat följer av artikel 172 andra stycket i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Unionsförteckningen ska utformas som en bilaga till denna förordning.

             Vid utövandet av sina befogenheter ska kommissionen se till att unionsförteckningen fastställs vartannat år, utgående från de regionala förteckningar som antagits av gruppernas beslutsfattande organ enligt vad som fastställs i punkt 1.1a i bilaga III, i enlighet med det förfarande som fastställs i punkt 3 i denna artikel.

             Den första unionsförteckningen ska antas senast den 31 juli 2013.

6b.        När kommissionen antar unionsförteckningen utgående från de regionala förteckningarna ska den:

–       se till att bara sådana projekt som uppfyller kriterierna i artikel 4 tas med,

–       se till att det råder konsekvens mellan regionerna och därvid ta hänsyn till det yttrande från den byrå som avses i punkt 2.5f i bilaga III,

–  ta hänsyn till de eventuella yttranden från medlemsstaterna som avses i punkt 2.5c i bilaga III och

–       sträva efter att hålla det sammanlagda antalet projekt av gemensamt intresse på unionsförteckningen på en hanterlig nivå.

7.          Projekt av gemensamt intresse som tagits med på unionsförteckningen i enlighet med punkt 6a i denna artikel ska bli en integrerad del av berörda regionala investeringsplaner enligt artikel 12 i förordningarna (EG) nr 714/2009 och 715/2009 och av berörda tioåriga nätutvecklingsplaner enligt artikel 22 i direktiven 2009/72/EG och 2009/73/EG samt av eventuella andra nationella infrastrukturplaner, i enlighet med vad som är lämpligt. Projekten ska ges högsta möjliga prioritet i alla dessa planer.

Artikel 4Kriterier för projekt av gemensamt intresse

1.          Projekt av gemensamt intresse ska uppfylla följande allmänna kriterier:

a)      Projektet är nödvändigt för minst en av de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur ▌.

b)     Den potentiella totala nyttan med projektet, baserad på en bedömning i enlighet med de respektive specifika kriterierna i punkt 2, uppväger kostnaderna för det, även på lång sikt.

c)      Projektet ska uppfylla minst ett av följande kriterier:

i)      Det omfattar minst två medlemsstater, ▌ genom att det direkt överskrider ▌ två eller flera medlemsstaters gränser.

ii)     Det är beläget på en medlemsstats territorium och har en betydande gränsöverskridande verkan i enlighet med punkt 1 i bilaga IV.

iii)   Det överskrider gränsen mellan åtminstone en medlemsstat och ett EES‑land.

2.          Vidare ska följande specifika kriterier gälla för projekt av gemensamt intresse som faller under specifika energiinfrastrukturkategorier:

a)      Vid elöverförings- och ellagringsprojekt som faller under energiinfrastrukturkategorierna i punkt 1 a–d i bilaga II ska projektet avsevärt bidra till minst ett av följande specifika kriterier:

i)      Marknadsintegration, bland annat genom att bryta isoleringen för minst en medlemsstat och minska antalet flaskhalsar i energiinfrastrukturen, konkurrens och systemflexibilitet.

ii)     Hållbarhet, bland annat genom integration av förnybar energi i nätet och överföring av förnybar energiproduktion till stora förbrukningscentrum och lagringsplatser.

iii)   Försörjningstrygghet, bland annat genom driftskompatibilitet, lämpliga anslutningar och säker och tillförlitlig systemdrift.

b)     Vid gasprojekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i punkt 2 i bilaga II ska projektet avsevärt bidra till minst ett av följande specifika kriterier:

i)      Marknadsintegration, bland annat genom att bryta isoleringen för minst en medlemsstat och minska antalet flaskhalsar i energiinfrastrukturen, driftskompatibilitet och systemflexibilitet.

ii)     Försörjningstrygghet, bland annat genom lämpliga anslutningar och diversifiering av försörjningskällor, leverantörer och tillförselvägar.

iii)   Konkurrens, bland annat genom diversifiering av försörjningskällor, leverantörer och tillförselvägar.

iv)    Hållbarhet, bland annat genom minskade utsläpp, stöd till variabel produktion från förnybara källor och förbättrad utveckling av förnybar gas.

c)      Vid elprojekt för smarta nät som omfattas av energiinfrastrukturkategorin i punkt 1 e i bilaga II ska projektet avsevärt bidra till alla följande specifika kriterier:

i)      Integrering och involvering av nätanvändare som ställer nya tekniska krav på tillgång och efterfrågan på el.

ii)     Effektivitet och driftskompatibilitet vid överföring och distribution av el i den dagliga nätdriften.

iii)   Nätsäkerhet, systemkontroll och försörjningskvalitet.

iv)    Optimerad planering av framtida kostnadseffektiva investeringar i näten.

v)     Fungerande marknad och kundservice.

vi)    Involvering av användarna i styrningen av deras energianvändning.

d)     Vid oljetransportprojekt som faller under energiinfrastrukturkategorierna i punkt 3 i bilaga II ska projektet avsevärt bidra till alla följande ▌ specifika kriterier:

i)      Försörjningstrygghet genom minskat beroende av en enda försörjningskälla eller en enda tillförselväg.

ii)     Effektiv och hållbar resursanvändning genom minskade miljörisker.

iii)   Driftskompabilitet.

e)      Vid koldioxidtransportprojekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i punkt 4 i bilaga II ska projektet avsevärt bidra till alla följande ▌specifika kriterier:

i)      Koldioxidutsläpp undviks▌, samtidigt som en trygg energiförsörjning bevaras.

ii)     Uthålligare och säkrare koldioxidtransporter.

iii)   Effektiv resursanvändning genom att möjliggöra anslutning av flera källor och lagringsplatser för koldioxid via gemensam infrastruktur och genom att minska miljöbelastningen och miljöriskerna.

3.          Vid projekt som omfattas av energiinfrastrukturkategorierna i punkterna 1–3 i bilaga II ska de kriterier som anges i denna artikel utvärderas i enlighet med indikatorerna i punkterna 2–5 i bilaga IV.

4.          För att underlätta bedömningen av alla projekt som skulle kunna komma i fråga som projekt av gemensamt intresse och tas med på en regional förteckning ska varje grupp på ett öppet och transparent sätt bedöma hur varje projekt bidrar till genomförandet av samma prioriterade korridor eller område. Varje grupp ska fastställa sin bedömningsmetod på grundval av det sammanlagda bidraget till de kriterier som avses i punkt 2 och bedömningen ska leda fram till en rangordning av projekt för gruppens interna ändamål. Varken den regionala förteckningen eller unionsförteckningen ska innehålla någon rangordning, och rangordningen ska inte heller användas för något därpå följande ändamål, förutom vad som finns beskrivet i punkt 2.5h i bilaga III.

Vid bedömningen av projekt ska varje grupp dessutom ta vederbörlig hänsyn till

a)  hur angeläget varje föreslaget projekt är för att uppnå unionens energipolitiska mål om marknadsintegration, bland annat genom att bryta isoleringen för åtminstone en medlemsstat, konkurrens, hållbarhet och försörjningstrygghet,

b)     hur många medlemsländer som berörs av ▌projektet, varvid projekt som berör avsides belägna medlemsstater ska tillförsäkras lika möjligheter,

ba)   hur projektet bidrar till den territoriella sammanhållningen, och

c)      hur det kompletterar andra föreslagna projekt.

Vid projekt för smarta nät som omfattas av kategorin energiinfrastruktur i punkt 1 e i bilaga II ska rangordningen göras för de projekt som påverkar samma två medlemsstater och vederbörlig hänsyn även tas till antalet användare som berörs av projektet liksom till den årliga energiförbrukningen och andelen energi från icke‑reglerbara källor i användarnas geografiska område.

Artikel 5Genomförande och övervakning

1.          Projektansvariga ska utarbeta en genomförandeplan för projekt av gemensamt intresse, där det också ska ingå en tidtabell för

a)     genomförbarhetsstudier och förberedande studier,

b)     godkännande från den nationella tillsynsmyndigheten eller eventuell annan berörd myndighets,

c)      anläggning och idrifttagning,

d)     det schema för tillståndsgivning som avses i artikel 11.2 b.

1a.        Systemansvariga för överföringssystem, systemansvariga för distributionssystem och andra operatörer ska samarbeta med varandra för att underlätta genomförandet av projekt av gemensamt intresse inom sitt område.

2.          Byrån och de berörda grupperna ska övervaka hur projekten av gemensamt intresse fortskrider och vid behov lägga fram rekommendationer för att underlätta genomförandet av dem. Grupperna får begära att ytterligare information tillhandahålls i enlighet med punkterna 3, 4 och 5, ▌kalla till möten med berörda parter och anmoda kommissionen att verifiera den information som lämnats på plats.

3.          Senast den 31 mars året efter det att ett projekt av gemensamt intresse tagits med på unionsförteckningen enligt artikel 3 ska de projektansvariga lämna in en årsrapport, för varje projekt som omfattas av kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II antingen till den berörda myndighet som avses i artikel 9, samt antingen till byrån eller, vid projekt som omfattas av kategorierna i punkterna 3 och 4 i bilaga II, till respektive grupp. Rapporten ska innehålla uppgifter om

a)      hur utvecklingen, anläggningen och idrifttagningen av projektet fortskrider, särskilt i fråga om tillståndsgivning och samrådsförfaranden,

b)     i förekommande fall förseningar jämfört med genomförandeplanen, orsakerna till förseningarna samt andra svårigheter som uppstått.

ba)   i förekommande fall en reviderad plan som syftar till att komma till rätta med förseningarna.

4.          Senast tre månader efter det att byrån mottagit de årsrapporter som avses i punkt 3 i denna artikel ska den förse grupperna med en konsoliderad rapport för de projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II, och i denna rapport utvärdera vilka framsteg som gjorts och i förekommande fall föreslå rekommendationer om hur förseningar och svårigheter ska kunna förhindras. Den konsoliderade rapporten ska även, i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.8 och 6.9 i förordning (EG) nr 713/2009, utvärdera huruvida de unionsomfattande nätutvecklingsplanerna för prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur ▌har genomförts på ett konsekvent sätt.

5.          Varje år ska de berörda behöriga myndigheterna i artikel 9 ▌rapportera till respektive grupp om hur långt projekten av gemensamt intresse inom deras territorium har kommit och om det har uppstått några förseningar vid tillståndsförfarandet och om orsakerna till dessa förseningar.

6.          Om idrifttagningen av ett projekt av gemensamt intresse ▌försenas ▌jämfört med genomförandeplanen, av andra orsaker än orsaker som är utanför den projektansvariges kontroll, gäller följande:

a)      I den mån de åtgärder som avses i artikel 22.7a, b eller c i direktiv 2009/72/EG och direktiv 2009/73/EG är tillämpliga i enlighet med respektive nationell lagstiftning ska de nationella tillsynsmyndigheterna se till att investeringen genomförs.

b)     Om de nationella tillsynsmyndigheternas åtgärder enligt led a inte är tillämpliga, ska den projektansvarige välja en tredje part för finansiering eller anläggning av hela projektet eller delar därav. Den projektansvarige ska göra detta innan förseningen jämfört med datumet för idrifttagningen i genomförandeplanen överskrider två år.

ba)   Om en tredje part inte väljs i enlighet med led b, får medlemsstaten, eller, om medlemsstaten så föreskriver, den nationella tillsynsmyndigheten, inom två månader från utgången av den tidsperiod som avses i led b utse en tredje part för finansiering eller anläggning av projektet, vilken ska godkännas av den projektansvarige.

c)   Om förseningen jämfört med datumet för idrifttagning i genomförandeplanen överskrider två år och två månader får kommissionen, förutsatt att överenskommelse uppnåtts med den berörda medlemsstaten och med denna medlemsstats fulla medverkan, utlysa en förslagsinfordran, där alla tredje parter som kan bli projektansvariga är välkomna att ▌slutföra projektet inom en överenskommen tidsram.

ca)    Om led ba eller c tillämpas, ska den systemansvarige inom vars område investeringen görs förse den eller de operatörer eller den eller de investerare eller tredje parter som genomför projektet med all information som behövs för att genomföra investeringen, och ansluta nya tillgångar till överföringsnätet samt rent allmänt efter bästa förmåga underlätta genomförandet av investeringen och en säker, pålitlig och effektiv drift och underhåll av projektet av gemensamt intresse.

7.          Ett projekt av gemensamt intresse får avföras från unionsförteckningen i enlighet med förfarandet i artikel 3.6a, om dess införande i denna förteckning ▌baserades på felaktig information som var avgörande för beslutet om införande eller projektet inte är förenligt med ▌unionsrätten.

7a.  Projekt som inte längre finns med på unionsförteckningen ska förlora alla de rättigheter och skyldigheter, kopplade till statusen för projekt av gemensamt intresse, som följer av denna förordning.

             Om ett projekt inte längre finns med på unionsförteckningen men en ansökan lämnats in för det och den behöriga myndigheten godkänt ansökan för bedömning ska det dock ha kvar de rättigheter och skyldigheter som följer av kapitel III, utom i det fall projektet har avförts från förteckningen med stöd av punkt 7.

7b.        Denna artikel ska inte påverka eventuellt finansiellt stöd från unionen som beviljats till projekt av gemensamt intresse innan det avförs från unionsförteckningen.

Artikel 6Europeiska samordnare

1.          Om det uppstår stora svårigheter i genomförandet av ett projekt av gemensamt intresse, får kommissionen, i överenskommelse med den berörda medlemsstaten, utse en europeisk samordnare för en tidsperiod på upp till ett år och med möjlighet till förlängning två gånger.

2.          Den europeiska samordnaren ska ▌:

a)      Främja de projekt för vilka han ▌har utsetts till europeisk samordnare samt den gränsöverskridande dialogen mellan de projektansvariga och alla berörda intressenter.

b)     Vid behov bistå alla parter med att höra berörda intressenter och med att inhämta nödvändiga tillstånd för ▌projekten.

ba)   I förekommande fall ge de projektansvariga råd om projektfinansieringen.

c)      Se till att de berörda medlemsstaterna tillhandahåller lämpligt stöd och strategisk ledning för förberedandet och genomförandet av ▌projekten.

d)     Varje år samt, om så är lämplig, efter utfört uppdrag, överlämna en rapport till kommissionen om hur ▌projekten fortskrider och om svårigheter eller hinder som avsevärt kan försena idrifttagningen. Kommissionen ska vidarebefordra rapporten till de berörda grupperna och till Europaparlamentet.

3.          Den europeiska samordnaren ska väljas utifrån sina erfarenheter av de specifika arbetsuppgifter som ska utföras för de aktuella projekten.

4.          Beslutet att utse den europeiska samordnaren ska innehålla en uppdragsbeskrivning med information om uppdragets längd, specifika arbetsuppgifter och deras tidsramar samt arbetsmetoder. Samordningsinsatsen ska stå i proportion till ▌projektens komplexitet och beräknade kostnader.

5.          De berörda medlemsstaterna ska fullt ut samarbeta med den europeiska samordnaren när denne utför sina uppgifter enligt punkterna 2 och 4.

KAPITEL III

Tillståndsgivning och allmänhetens medverkan

▌

Artikel 8Prioritering av projekt av gemensamt intresse

▌

2.          Vid antagandet av unionsförteckningen ska det, när det gäller alla beslut som antas i samband med tillståndsgivningen, fastställas att det rör sig om projekt ▌ som är nödvändiga ur energipolitisk synvinkel, utan hinder av projektens exakta förläggningsort, linjedragning eller teknik.

3.          För att ärenden som rör ansökningar beträffande projekt av gemensamt intresse ska handläggas på ett effektivt sätt ska de projektansvariga och alla berörda myndigheter se till att ärendena ▌i fråga om resurstilldelning behandlas så snabbt som det är rättsligt möjligt.

3a.        Projekt av gemensamt intresse ska, när detta är möjligt enligt nationell rätt, tillerkännas största möjliga nationella betydelse och behandlas som sådant i tillståndsförfaranden samt vid fysisk planering, inklusive miljökonsekvensbedömningar, om detta följer av nationell rätt, i den mån och på det sätt sådan behandling följer av nationell rätt för motsvarande typ av energiinfrastruktur.

3b.        Kommissionen ska senast den …^[23]* utfärda icke-bindande riktlinjer för att stödja medlemsstaterna i deras arbete med att fastställa lagstiftningsåtgärder och andra åtgärder för att förfarandena för miljökonsekvensbedömningar ska bli effektivare samt för att de förfaranden för miljökonsekvensbedömningar som krävs enligt unionsrätten ska tillämpas konsekvent.

3c.         Medlemsstaterna ska, med vederbörlig hänsyn till de riktlinjer från kommissionen som avses i punkt 3b, bedöma vilka åtgärder som kan vidtas för att förfarandena för miljökonsekvensbedömningar ska bli effektivare och tillämpas konsekvent, och underrätta kommissionen om resultatet.

3d.  Senast nio månader efter utfärdandet av de riktlinjer som avses i punkt 3b ska medlemsstaterna vidta de praktiska åtgärder utan lagstiftningskaraktär som de vid tillämpning av punkt 3c kommit fram till att behövs.

4.          Senast 24 månader efter utfärdandet av de riktlinjer som avses i punkt 3b ska medlemsstaterna anta de lagstiftningsåtgärder som de har identifierat enligt punkt 3c. Dessa åtgärder ska inte påverka skyldigheter som följer av unionsrätten.

▌

5.          När det gäller de miljökonsekvenser som avses i artikel 6.4 i direktiv 92/43/EEG och artikel 4.7 i direktiv 2000/60/EG ska projekt av gemensamt intresse anses vara av allmänintresse ur energipolitisk synvinkel, och får anses vara av ”väsentligt allmänintresse”, om alla villkor som anges i dessa direktiv är uppfyllda.

Om kommissionens yttrande krävs i enlighet med direktiv 92/43/EEG ska kommissionen och den behöriga myndighet som avses i artikel 9 i denna förordning se till att beslutet om ett projekts ”väsentliga allmänintresse” fattas inom den tidsfrist som anges i artikel 11.1 i denna förordning.

Artikel 9Organisering av tillståndsprocessen

1.          Varje medlemsstat ska senast den …^[24]* ▌utse en behörig nationell myndighet som ska ansvara för att underlätta och samordna tillståndsprocessen för projekt av gemensamt intresse.

1a.        Den behöriga myndighetens ansvar som avses i punkt 1 och/eller dess uppgifter får delegeras till eller utföras av en annan myndighet, per projekt av gemensamt intresse eller per särskild kategori av projekt av gemensamt intresse, under förutsättning att:

a)     den behöriga myndigheten underrättar kommissionen om denna delegering och informationen i denna offentliggörs antingen av den behöriga myndigheten eller av den projektansvarige, på den webbplats som avses i artikel 10.7,

b)  en enda myndighet har ansvaret per projekt av gemensamt intresse, fungerar som enda kontaktpunkt för den projektansvarige i det förfarande som leder fram till det övergripande beslutet om ett givet projekt av gemensamt intresse och samordnar inlämningen av all relevant dokumentation och information.

Den behöriga myndigheten får ha kvar ansvaret för att fastställa tidsfrister, utan att det påverkar de tidsfrister som fastställs i enlighet med artikel 11.

2.          Utan att det påverkar tillämpningen av relevanta krav enligt unionsrätten och internationell rätt ska den behöriga myndigheten vidta åtgärder för att underlätta utfärdandet av det övergripande beslutet. Det övergripande beslutet ska utfärdas inom den tidsgräns som anges i artikel 11.1 och 11.1a, i enlighet med ett av följande scheman:

a)      Integrerat schema: Det övergripande beslutet ska utfärdas av den behöriga myndigheten och vara det enda rättsligt bindande beslutet som följer på det formella tillståndsförfarandet. Om andra myndigheter berörs av projektet får de, i enlighet med nationell rätt, lämna sina yttranden som bidrag till förfarandet, och dessa yttranden ska beaktas av den behöriga myndigheten.

b)     Samordnat schema: Det övergripande beslutet omfattar flera enskilda rättsligt bindande beslut från flera berörda myndigheter, vilka ska samordnas av den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten får tillsätta en arbetsgrupp där alla berörda myndigheter finns företrädda, för att utarbeta en tidsplan för tillståndsgivningen i enlighet med artikel 11.2 b samt övervaka och samordna genomförandet av den. Den behöriga myndigheten ska samråda med de övriga berörda myndigheterna, i förekommande fall i enlighet med nationell rätt och utan att det påverkar de tidsfrister som fastställs i enlighet med artikel 11, för att från fall till fall fastställa en rimlig tidsgräns inom vilken de enskilda besluten ska fattas. Den behöriga myndigheten får fatta ett enskilt beslut på en annan berörd nationell myndighets vägnar om beslutet från den myndigheten inte meddelas inom tidsgränsen och dröjsmålet inte kan rättfärdigas, eller om en medlemsstats rätt föreskriver detta, och, i den utsträckning det är förenligt med unionsrätten, får den behöriga myndigheten anse att en annan berörd nationell myndighet antingen godkänt eller avslagit projektet om den myndigheten inte utfärdat sitt beslut inom tidsfristen. Om en medlemsstats rätt föreskriver detta får den behöriga myndigheten åsidosätta ett enskilt beslut från en annan berörd nationell myndighet om den anser att den nationella myndigheten inte motiverat beslutet i tillräcklig utsträckning. Den behöriga myndigheten ska i sådana fall se till att tillämpliga krav i internationell rätt och unionsrätten respekteras och ska vederbörligen motivera sitt beslut.

ba)  Samarbetsschema: Det övergripande beslutet ska samordnas av den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska samråda med de övriga berörda myndigheterna, i förekommande fall i enlighet med nationell rätt och utan att det påverkar de tidsfrister som fastställs i enlighet med artikel 11, för att från fall till fall fastställa en rimlig tidsfrist inom vilken de enskilda besluten ska fattas. Den ska övervaka att de berörda myndigheterna följer tidsfristerna.

Om ett enskilt beslut från en berörd myndighet inte förväntas meddelas inom tidsfristen ska den myndigheten skyndsamt informera den behöriga myndigheten och bifoga en motivering till dröjsmålet. Den behöriga myndigheten ska därefter fastställa en ny tidsfrist för när det enskilda beslutet ska utfärdas samtidigt som de övergripande tidsfrister som fastställts i enlighet med artikel 11 alltjämt ska gälla.

Med hänsyn till de nationella särdragen inom planering och tillståndsgivning, får medlemsstaterna välja mellan dessa tre scheman för att underlätta och samordna sina förfaranden och de ska välja att tillämpa det schema som är mest effektivt. Om en medlemsstat väljer samarbetsschemat ska den underrätta kommissionen om skälen till detta. Kommissionen ska i den rapport som avses i artikel 16 utvärdera hur effektiva de olika schemana är.

2a.  Medlemsstaterna får dock tillämpa olika scheman bland dem som fastställs i punkt 2 på landbaserade respektive havsbaserade projekt av gemensamt intresse.

3.          Om ett projekt av gemensamt intresse kräver att beslut fattas i två eller flera medlemsstater, ska varje behörig myndighet vidta alla nödvändiga åtgärder för att få till stånd ett effektivt och ändamålsenligt samarbete och samordning, bland annat vad gäller bestämmelserna i artikel 11.2. Medlemsstaterna ska eftersträva gemensamma förfaranden, särskilt för miljökonsekvensbedömningen.

▌

Artikel 10Insyn och allmänhetens medverkan

1.          Senast den … ^[25]* ska medlemsstaten eller den behöriga myndigheten, vid behov i samarbete med andra berörda myndigheter, offentliggöra en handbok för de förfaranden för tillståndsprocessen som är tillämpliga på projekt av gemensamt intresse. Handboken ska uppdateras efter behov och göras tillgänglig för allmänheten. Handboken ska åtminstone innehålla den information som anges i punkt 1 i bilaga VI. Handboken ska inte vara juridiskt bindande, men den får hänvisa till eller återge relevanta rättsliga bestämmelser.

2.          Utan att det påverkar några krav enligt Århus- och Esbokonventionerna och tillämplig unionsrätt ska alla parter som medverkar i tillståndsprocessen följa principerna för allmänhetens medverkan enligt punkt 2 i bilaga VI.

3.          Inom en vägledande period på tre månader efter det att tillståndsprocessen inletts i enlighet med artikel 11.1 a ska den projektansvarige utarbeta ett koncept för allmänhetens medverkan och lämna in det till den behöriga myndigheten, utgående från det förfarande som anges i handboken och i enlighet med de riktlinjer som fastställs i bilaga VI. Den behöriga myndigheten ska begära in ändringar eller godkänna konceptet för allmänhetens medverkan inom tre månader och därvid beakta alla former av allmänhetens medverkan eller samråd med allmänheten vilka ägt rum innan tillståndsprocessen inleddes, till den del kraven i den här artikeln uppfyllts vid denna medverkan och detta samråd.

Om den projektansvarige avser att väsentligt ändra ett redan godkänt koncept ska den underrätta den behöriga myndigheten om detta. Den behöriga myndigheten får i så fall begära ändringar.

4.          Den projektansvarige eller, om detta krävs enligt nationell rätt, den behöriga myndigheten ska genomföra minst ett offentligt samråd innan den slutliga och fullständiga ansökan skickas in till den behöriga myndigheten i enlighet med artikel 11.1 a. Detta ska inte påverka eventuella offentliga samråd som ska hållas efter det att ansökan om tillstånd lämnats in i enlighet med artikel 6.2 i direktiv 2011/92/EU. Syftet med det offentliga samrådet är att informera de intressenter som avses i punkt 2 a i bilaga VI om projektet i ett tidigt skede och samrådet ska bidra till att fastställa den lämpligaste platsen eller sträckningen och de frågor som ska tas upp i ansökan. Minimikraven för det offentliga samrådet anges i punkt 4 i bilaga VI.

Den projektansvarige ska utarbeta en rapport som sammanfattar resultaten av den verksamhet som har bedrivits med tanke på allmänhetens medverkan innan ansökan lämnas in, där det också ska ingå uppgifter om den verksamhet som bedrivits innan tillståndsprocessen inleddes . Den projektansvarige ska skicka in den rapporten tillsammans med ansökan till den behöriga myndigheten. Vederbörlig hänsyn ska tas till dessa resultat i det övergripande beslutet.

5.          Om ett projekt överskrider två eller flera medlemsstaters gränser ska de offentliga samråden i enlighet med punkt 4 i varje berörd medlemsstat genomföras senast två månader efter det att det första offentliga samrådet inleddes i någon av dessa medlemsstater.

6.          Om ett projekt kan antas få betydande skadliga gränsöverskridande verkningar i en eller flera angränsande medlemsstater och artikel 7 i direktiv 2011/92/EU samt Esbokonventionen är tillämpliga, ska information om detta göras tillgänglig för den behöriga myndigheten i den eller de angränsande medlemsstaterna. Den behöriga myndigheten i den eller de angränsande medlemsstaterna ska i förekommande fall i anmälningsförfarandet meddela huruvida den eller någon annan berörd myndighet önskar delta i de offentliga samråden.

7.          Den projektansvarige eller, om detta följer av nationell rätt, den behöriga myndigheten ska inrätta och regelbundet uppdatera en webbplats med relevant information om projektet av gemensamt intresse och som ska länkas till kommissionens webbplats och uppfylla kraven i punkt 5 i bilaga VI. Kommersiellt känslig information ska behandlas konfidentiellt.

De projektansvariga ska även offentliggöra relevant information genom andra lämpliga informationsmedel som allmänheten har obehindrad tillgång till.

Artikel 11Tillståndsprocessens längd och genomförande

1.          Tillståndsprocessen består av två faser ▌:

a)      Förfarandet före ansökan, som omfattar perioden från tillståndsprocessens startdatum och fram till dess att den inlämnade ansökan godtas av den behöriga myndigheten, ska genomföras under en vägledande period på två år.

Detta förfarande ska innefatta arbetet med eventuella miljörapporter som ska sammanställas av den eller de projektansvariga.

För att tillståndsprocessens startdatum ska kunna fastställas, ska den eller de projektansvariga skriftligen anmäla projektet till den behöriga myndigheten i den eller de berörda medlemsstaterna och inbegripa en rimligt detaljerad beskrivning av projektet. Senast tre månader efter det att den behöriga myndigheten har mottagit anmälan ska den godta eller, om den anser att projektet inte har framskridits tillräckligt för en tillståndsprocess, avslå anmälan skriftligen, vilket ska göras även på de andra berörda myndigheternas vägnar. Om anmälan avslås ska den behöriga myndigheten motivera sitt beslut, även på de andra berörda myndigheternas vägnar. Den dag då den behöriga myndigheten undertecknar sitt erkännande/sin bekräftelse av att den mottagit anmälan ska anses utgöra startdatum för tillståndsprocessen. När två eller flera medlemsstater är berörda ska tillståndsprocessens startdatum vara den dag då den sista berörda behöriga myndigheten godtar anmälan.

b)     Det formella tillståndsförfarandet, som omfattar perioden från dagen då den inlämnade ansökan godtas och fram till dess att det övergripande beslutet fattas, får pågå i högst ett år och sex månader. Denna tidsfrist får förkortas av medlemsstaterna om de anser det lämpligt.

1a.        De bägge faserna får pågå i sammanlagt högst tre år och sex månader. Om den behöriga myndigheten anser att den ena eller båda faserna inom tillståndsprocessen inte kommer att slutföras före de tidsfrister som fastställs i punkt 1 får den dock, före fristernas utgång och från fall till fall, besluta om att förlänga den ena eller båda fristerna med högst nio månader för båda faserna sammantaget.

I det fallet ska den behöriga myndigheten underrätta den berörda gruppen och redogöra för vilka åtgärder som vidtagits eller kommer att vidtas för att tillståndsprocessen ska kunna slutföras så fort som möjligt. Gruppen får begära att den behöriga myndigheten regelbundet rapporterar om vilka framsteg som har gjorts i detta avseende.

1b.  Om en rutt eller en förläggningsplats ska fastställas i en medlemsstat endast med tanke på ett planerat projekt, också vid planeringen av specifika nätkorridorer, och detta inte kan göras som ett led i den process som leder fram till det övergripande beslutet ska beslutet om fastställande fattas inom en separat tidsfrist på sex månader, med början från och med den dag då den projektansvarige inlämnat de slutliga och fullständiga ansökningshandlingarna.

I det fallet ska den förlängning som avses i punkt 1a förkortas till sex månader, också för det förfarande som avses i denna punkt.

2.          Föransökningsfasen ska innefatta följande steg:

a)     Efter det att anmälan godtagits i enlighet med punkt 1 a ska den behöriga myndigheten, i nära samarbete med övriga berörda myndigheter och i förekommande fall utgående från ett förslag från den projektansvarige, fastställa hur omfattande material och hur detaljerad information den projektansvarige ska skicka in i sin ansökan om ett övergripande beslut. När detta fastställs ska den checklista som avses i punkt 1 e i bilaga VI tjäna som utgångspunkt. ▌

b)  Den behöriga myndigheten ska i nära samarbete med den projektansvarige och andra berörda myndigheter, och med beaktande av resultaten av den verksamhet som bedrivits i enlighet med punkt 2, utarbeta ett detaljerat schema för tillståndsprocessen i enlighet med bestämmelserna i punkt 1a i bilaga VI.

Vid projekt som överskrider två eller flera medlemsstaters gränser ska de behöriga myndigheterna i de berörda medlemsstaterna ▌ utarbeta ett gemensamt schema där de strävar efter att sammanjämka sina tidtabeller.

c)      När den behöriga myndigheten har mottagit utkastet till ansökan ska den vid behov, och även på andra berörda myndigheters vägnar, begära in ytterligare information från den projektansvarige, dock bara i sådana frågor som tas upp i led a. Senast tre månader efter det att den behöriga myndigheten har mottagit den ytterligare informationen ska den skriftligen godta ansökan för behandling. En begäran om ytterligare information får endast framställas om det motiveras av nya omständigheter.

4.          Den projektansvarige ska se till att ansökan är fullständig och av tillfredsställande kvalitet, och ska begära ett yttrande om detta från den behöriga myndigheten så tidigt som möjligt under förfarandet före ansökan. Den projektansvarige ska samarbeta fullt ut med den behöriga myndigheten för att hålla tidsfristerna och följa det detaljerade schemat i punkt 2 b.

▌

7.          De tidsfrister som fastställs i denna artikel ska inte påverka skyldigheter som följer av internationell rätt eller unionsrätten och inte heller förfaranden för överklaganden av förvaltningsbeslut och rättslig prövning av en domstol.

KAPITEL IV

Reglering

Artikel 12Kostnadsnyttoanalyser som omfattar hela energisystemet

1.          Senast den …^[26]* ska det europeiska nätverket av systemansvariga för överföringssystem (Entso) för el och Entso för gas offentliggöra och förse byrån, kommissionen och medlemsstaterna med uppgifter om sina respektive metoder – bland annat i fråga om nät- och marknadsmodeller – för en harmoniserad kostnadsnyttoanalys på unionsnivå som omfattar hela energisystemet och avser projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II. Metoderna ska användas varje gång en tioårsplan för utvecklingen av nätet tas fram av Entso för el eller Entso för gas, i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 8 i förordning (EG) nr 715/2009. Metoderna ska utarbetas i enlighet med de principer som anges i bilaga V och överensstämma med de regler och indikatorer som fastställs i bilaga IV.

Innan Entso för el och Entso för gas lämnar in sina respektive metoder ska de genomföra ett omfattande samrådsförfarande som åtminstone ska inbegripa de organisationer som företräder alla berörda intressenter – och, om det anses lämpligt, de berörda intressenterna själva –, nationella tillsynsmyndigheter och andra nationella myndigheter.

2.          Senast tre månader efter det att byrån har mottagit uppgifter om metoderna ska den ▌förse kommissionen och medlemsstaterna med ett yttrande om metoderna och offentliggöra yttrandet.

3.          Senast tre månader efter det att kommissionen har mottagit byråns yttrande ska den, och får medlemsstaterna, utfärda ett yttrande om metoderna. Yttrandena ska lämnas in till Entso för el eller Entso för gas.

4.          Senast tre månader efter det att Entso för el och Entso för gas har mottagit det sista yttrandet i enlighet med punkt 3 ska de anpassa sina metoder, varvid vederbörlig hänsyn ska tas till kommissionens yttrande, byråns yttrande och de yttranden som mottagits från medlemsstaterna, och skicka in den till kommissionen för godkännande.

5.          Senast två veckor efter kommissionens godkännande ska Entso för el och Entso för gas offentliggöra uppgifter om sina respektive metoder på sina webbplatser. På begäran ska de tillhandahålla kommissionen och byrån de uppsättningar inmatningsdata som beskrivs i punkt 1 i bilaga V samt andra relevanta uppgifter om nät, lastflöde och marknaden på ett tillräckligt exakt sätt i enlighet med nationell rätt och tillämpliga konfidentialitetsavtal. Uppgifterna ska vara giltiga den dag då de begärs in. Kommissionen och byrån ska se till att de mottagna uppgifterna behandlas konfidentiellt både av dem själva och av alla parter som utför analysarbete åt dem på grundval av de uppgifterna.

6.          Metoden ska uppdateras och förbättras regelbundet genom tillämpning av förfarandet i punkterna 1–5. Byrån får, på eget initiativ eller på vederbörligt motiverad begäran från nationella tillsynsmyndigheter eller intressenter och efter formella samråd med de organisationer som företräder alla berörda intressenter och med kommissionen, begära sådana uppdateringar och förbättringar under förutsättning att det vederbörligen motiveras och ▌rimliga tidsfrister fastställs. Byrån ska offentliggöra begärandena från nationella tillsynsmyndigheter eller intressenter och alla relevanta dokument som inte är kommersiellt känsliga och som föranlett byrån att begära en uppdatering eller en förbättring.

▌

7a.  Senast den …^[27]* ska de nationella tillsynsmyndigheterna, som samarbetar inom ramen för byrån, fastställa och offentligt tillgängliggöra en uppsättning indikatorer med tillhörande referensvärden för jämförelse av investeringskostnaderna per enhet för jämförbara projekt inom de infrastrukturkategorier som ingår i punkterna 1 och 2 i bilaga II. Entso för el och Entso för gas får använda dessa referensvärden vid de kostnads-nyttoanalyser som görs i samband med framtida tioårsplaner för utvecklingen av nätet.

8.          Senast den 31 december 2016 ska Entso för el och Entso för gas tillsammans tillhandahålla kommissionen och byrån en konsekvent och sammanlänkad modell för el- och gasmarknaderna respektive el- och gasnäten, bland annat i fråga om infrastruktur för överföring ▌ av både el och gas samt om lagrings- och LNG‑anläggningar, som omfattar ▌ prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur och som utarbetats i enlighet med principerna i bilaga V. När modellen godkänts av kommissionen i enlighet med förfarandet i punkterna 2–4, ska den inkluderas i metoden.

Artikel 13Möjliggörande av investeringar med gränsöverskridande verkningar

1.          De faktiska investeringskostnaderna, exklusive underhållskostnaderna, för ett projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a, b och d och punkt 2 i bilaga II ska bäras av de relevanta systemansvariga för överföringsystemen eller av den eller de projektansvariga för infrastrukturen för överföring i den eller de medlemsstater där projektet tillför en positiv nettoeffekt, och ska finansieras av nätanvändarna genom avgifter för nättillträde i denna eller dessa medlemsstater, till den del de inte täcks genom trängselavgifter eller andra avgifter .

1b.        För projekt av gemensamt intresse i någon av de kategorier som fastställs i punkt 1 a, b och d och punkt 2 i bilaga II ska bestämmelserna i punkt 1 tillämpas endast om åtminstone en projektansvarig begär att de relevanta nationella myndigheterna ska tillämpa denna artikel på alla kostnader för projektet eller delar av kostnaderna. För ett projekt av gemensamt intresse i någon av de kategorier som fastställs i punkt 2 i bilaga II ska bestämmelserna i punkt 1 dessutom tillämpas endast om det redan gjorts en bedömning av efterfrågan på marknaden och det då har framgått att det inte kan förväntas att de faktiska investeringskostnaderna kan täckas med avgifter.

Om ett projekt har flera projektansvariga ska de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna utan dröjsmål begära att alla projektansvariga lämnar in investeringsförfrågan gemensamt i enlighet med punkt 4.

▌

4.          Den ▌ eller de projektansvariga för ett projekt av gemensamt intresse på vilket bestämmelserna i punkt 1 tillämpas ska regelbundet, minst en gång om året och till dess att projektet tas i drift, informera samtliga berörda nationella tillsynsmyndigheter om hur projektet fortskrider och om vilka kostnader och verkningar det konstaterats medföra.

Så snart ett sådant projekt ▌ har uppnått tillräcklig mognad, ska den eller de projektansvariga, efter samråd med de systemansvariga för överföringsnäten i de medlemsstater för vilka projektet medför en avsevärd positiv nettoeffekt lämna in en investeringsförfrågan. I investeringsförfrågan ska det ingå en begäran om gränsöverskridande kostnadsfördelning och den ska lämnas in till alla de berörda nationella tillsynsmyndigheterna, tillsammans med följande:

a)      En projektspecifik kostnadsnyttoanalys som är förenlig med den metod som utarbetats i enlighet med artikel 12 och där det tas hänsyn till nyttan också utanför den berörda medlemsstatens gränser.

b)     En affärsplan med en analys av projektets ekonomiska bärkraft, bland annat i fråga om den finansieringslösning som valts, och, vid ett projekt av gemensamt intresse som faller under kategorin i punkt 2 i bilaga II, resultaten av marknadstester.

ba)   Om de projektansvariga kan nå fram till en överenskommelse om detta: ett underbyggt förslag till gränsöverskridande kostnadsfördelning.

Om ett projekt drivs av flera operatörer eller investerare, ska de inge sin investeringsförfrågan gemensamt.

Vid projekt som ingår i den första unionsförteckningen ska de projektansvariga inge sin förfrågan senast den 30 september 2013.

När de nationella tillsynsmyndigheterna har mottagit en investeringsförfrågan ska de utan dröjsmål sända en kopia av den till byrån i informationssyfte.

De nationella tillsynsmyndigheterna och byrån ska behandla kommersiellt känslig information konfidentiellt.

5.          Senast sex månader efter det att den sista investeringsförfrågan mottagits av ▌ de berörda nationella tillsynsmyndigheterna ska de nationella tillsynsmyndigheterna, efter samråd med den eller de projektansvariga, fatta samordnade beslut om fördelningen av de investeringskostnader som ska bäras av varje systemansvarig i projektet samt om kostnadernas inkludering i tarifferna. De nationella tillsynsmyndigheterna får besluta att fördela endast en del av kostnaderna eller får besluta att fördela kostnaderna inom ett paket av flera projekt av gemensamt intresse.

Vid fördelning av kostnader ska de nationella tillsynsmyndigheterna ta hänsyn till faktiska eller förväntade:

–       trängselavgifter eller andra avgifter,

–        intäkter som härrör från kompensationsmekanismen mellan systemansvariga för överföringssystemen, vilken inrättats med stöd av artikel 13 i förordning (EG) nr 714/2009.

Vid beslut om gränsöverskridande fördelning av kostnader ska hänsyn tas till projektets eller projektens ekonomiska, sociala och miljömässiga kostnader och fördelar i de berörda medlemsstaterna och till det eventuella behovet av finansiellt stöd.

Vid beslut om gränsöverskridande fördelning av kostnader ska de relevanta nationella tillsynsmyndigheterna, i samråd med de berörda systemansvariga för överföringsnäten, sträva efter att nå fram till en ömsesidig överenskommelse som ska bygga på bland annat, men inte enbart, den information som anges i punkt 4 a och b.

Om ett projekt av gemensamt intresse begränsar negativa externa effekter, såsom ringflöden, och det projektet av gemensamt intresse genomförs i den medlemsstat där den negativa externa effekt har sitt ursprung ska denna begränsning inte anses som en gränsöverskridande fördel och ska därför inte ligga till grund för fördelning av kostnader till den systemansvariga för överföringssystem i den eller de medlemsstater som påverkas av dessa negativa externa effekter.

5a.        När de nationella tillsynsmyndigheterna fastställer eller godkänner tariffer i enlighet med artikel 37.1 a i direktiv 2009/72/EG och artikel 41.1 a i direktiv 2009/73/EG, ska de, utgående från den gränsöverskridande fördelning av kostnader som avses i punkt 5 i den här artikeln, beakta de faktiska kostnader som uppstått för en systemansvarig för ett överföringssystem eller en annan projektansvarig till följd av investeringar ▌, om dessa kostnader motsvarar kostnaderna för en effektiv och strukturellt jämförbar systemansvarig.

De nationella tillsynsmyndigheterna ska utan dröjsmål meddela byrån sitt beslut om kostnadsfördelning och samtidigt lämna all relevant information om beslutet. Informationen ska särskilt innehålla en detaljerad redogörelse för de faktorer som legat till grund för kostnadsfördelningen mellan medlemsstaterna, exempelvis följande:

a)      En utvärdering av effekterna, bland annat för nättarifferna, i var och en av de berörda medlemsstaterna.

b)     En utvärdering av den affärsplan som avses i punkt 4 b.

c)      Positiva regionala eller unionsomfattande externa effekter som projektet skulle få.

d)     Resultatet av samrådet med den eller de projektansvariga.

Beslutet om kostnadsfördelning ska offentliggöras.

6.          Om de nationella tillsynsmyndigheterna inte har nått en överenskommelse om investeringsförfrågan senast sex månader efter det att denna mottagits av den sista av de berörda nationella tillsynsmyndigheterna, ska de utan dröjsmål informera byrån.

I detta fall, eller efter en gemensam begäran från de berörda nationella tillsynsmyndigheterna, ska beslutet om den investeringsförfrågan med gränsöverskridande kostnadsfördelning som avses i punkt 4, samt om hur investeringskostnaderna ska återspeglas i tarifferna, fattas av byrån senast tre månader efter det att byrån har övertagit ärendet.Innan byrån fattar sitt beslut ska den samråda med de berörda nationella tillsynsmyndigheterna och den eller de projektansvariga. Den tremånadersperiod som avses i andra stycket får förlängas med två månader om byrån begär in ytterligare information. Den förlängda tidsfristen ska börja löpa dagen efter det att den fullständiga informationen inkommit.

Beslutet om kostnadsfördelning ska offentliggöras. Artiklarna 19 och 20 i förordning (EG) nr 713/2009 ska tillämpas.

7.          Byrån ska utan dröjsmål förse kommissionen med en kopia av samtliga beslut om kostnadsfördelning tillsammans med all relevant information om vart och ett av besluten. Informationen får lämnas i samlad form. Kommissionen ska behandla kommersiellt känslig information konfidentiellt.

8.          Beslutet om kostnadsfördelning ska inte påverka rätten för systemansvariga för överföringssystem att ansöka om, och för nationella tillsynsmyndigheter att godkänna, avgifter för nättillträde i enlighet med artikel 32 i direktiv 2009/72/EG och direktiv 2009/73/EG, artikel 14 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2009.

8a.  Bestämmelserna i denna artikel ska inte tillämpas på projekt av gemensamt intresse som beviljats:

–       undantag från artiklarna 32, 33, 34, 41.6, 41.8 och 41.10 i direktiv 2009/73/EG, i enlighet med artikel 36 i direktiv 2009/73/EG, eller

–       undantag från artikel 16.6 i förordning (EG) nr 714/2009 eller undantag från artiklarna 32, 37.6 och 37.10 i direktiv 2009/72/EG, i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 714/2009, eller

–       undantag enligt artikel 22 i direktiv 2003/55/EG[28], eller

–       undantag enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1228/2003[29].

Artikel 14Incitament

1.          Om en projektansvarig löper högre risker vid utveckling, konstruktion, drift eller underhåll av ett projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i punkt 1 a, b och d och punkt 2 i bilaga II, ▌ jämfört med risker som normalt uppstår vid ett jämförbart infrastrukturprojekt, ▌, ska medlemsstaterna och de nationella tillsynsmyndigheterna se till att lämpliga incitament ges till det projektet i enlighet med artikel 37.8 i direktiv 2009/72/EG, artikel 41.8 i direktiv 2009/73/EG, artikel 14 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2009.

Första stycket ska inte tillämpas på projekt som beviljats

–       undantag från artiklarna 32, 33, 34, 41.6, 41.8 och 41.10 i direktiv 2009/73/EG, i enlighet med artikel 36 i direktiv 2009/73/EG, eller

–  undantag från artikel 16.6 i förordning (EG) nr 714/2009 eller undantag från artiklarna 32, 37.6 och 37.10 i direktiv 2009/72/EG, i enlighet med artikel 17 i förordning (EG) nr 714/2009, eller

–       undantag enligt artikel 22 i direktiv 2003/55/EG, eller

–       undantag enligt artikel 7 i förordning (EG) nr 1228/2003.

2.          När de nationella tillsynsmyndigheterna beslutar om beviljande av sådana incitament ska de beakta resultaten av den kostnadsnyttoanalys som ska göras på grundval av metoden i artikel 12, särskilt de positiva regionala eller unionsomfattande externa effekter som projektet genererar. De nationella tillsynsmyndigheterna ska vidare analysera de specifika riskerna för den eller de projektansvariga, de åtgärder som vidtagits för att minska riskerna samt frågan om huruvida projektets riskprofil är försvarbar med tanke på de positiva nettoeffekter det ger jämfört med ett alternativ med lägre risk. Risker som berättigar till incitament ska särskilt ha anknytning till ny överföringsteknik, både landbaserad och havsbaserad, otillräcklig kostnadsåtervinning samt risker under utvecklingen.

3.          Det incitament som beviljas genom beslutet ska beakta riskens särskilda karaktär och får bland annat omfatta

a)      reglerna för förhandsinvesteringar, eller

b)     reglerna för erkännande av de faktiska kostnader som uppstått innan projektet tas i drift, eller

c)      reglerna för medgivande av extra avkastning på det kapital som investerats i projektet, eller

d)     alla andra åtgärder som anses nödvändiga och lämpliga.

▌

5.      Senast den 31 juli 2013 ska, i mån av tillgänglighet, varje nationell tillsynsmyndighet lämna in till byrån uppgifter om sin metod och de kriterier som har använts för att utvärdera investeringar i el- och gasinfrastrukturprojekt och de högre risker dessa medför.

5a.        Senast den 31 december 2013 ska byrån, med vederbörlig hänsyn tagen till den information den mottagit i enlighet med punkt 5 i denna artikel, i enlighet med artikel 7.2 i förordning (EG) nr 713/2009, underlätta utbytet av god praxis och lägga fram rekommendationer för

a)      de incitament som avses i punkt 1, på grundval av en jämförelse av bästa praxis från nationella tillsynsmyndigheter,

b)     en gemensam metod för att utvärdera de högre risker som investeringar i el- och gasinfrastrukturprojekt medför.

5b.        Senast den 31 mars 2014 ska varje nationell tillsynsmyndighet offentliggöra sin metod och de kriterier som har använts för att utvärdera investeringar i el- och gasinfrastrukturprojekt och de högre risker dessa medför.

6.          När de åtgärder som avses i punkterna 5a och 5b inte är tillräckliga för att säkerställa att projekt av gemensamt intresse genomförs i rätt tid får kommissionen ▌ utfärda riktlinjer för de incitament som anges i denna artikel ▌.

KAPITEL V

FINANSIERING

Artikel 15Projekt som är berättigade till unionens finansiella stöd

1.          Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkterna 1, 2 och 4 i bilaga II ska vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för studier och finansieringsinstrument ▌.

2.          Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II, med undantag för pumpkraftverksprojekt, är även ▌ berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten ▌ om de uppfyller följande kriterier:

a)      Den projektspecifika kostnadsnyttoanalysen enligt artikel 13.4 a visar att det finns betydande positiva externa effekter, exempelvis försörjningstrygghet, solidaritet eller innovation.

b)     Projektet har blivit föremål för ett beslut om gränsöverskridande kostnadsfördelning i enlighet med artikel 13. Projekt av gemensamt intresse som faller under kategori 1 c i bilaga II och därför inte blir föremål för något beslut om gränsöverskridande kostnadsfördelning ska dock vara inriktade på att tillhandahålla gränsöverskridande tjänster, åstadkomma teknisk innovation och garantera säkerheten vid gränsöverskridande nätverksdrift.

c)      Projektet är inte kommersiellt bärkraftigt enligt affärsplanen och andra bedömningar som gjorts, särskilt av potentiella investerare eller långivare eller den nationella tillsynsmyndigheten. Vid bedömningen av projektets kommersiella bärkraft ska hänsyn tas till beslutet om incitament och dess motivering enligt artikel 14.2.

2a.  Projekt av gemensamt intresse som genomförts i enlighet med det förfarande som avses i artikel 5.6 c ska även vara berättigade till finansiellt stöd från unionen i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten om de uppfyller kriterierna i punkt 2 i denna artikel.

3.          Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 e och punkt 4 i bilaga II ska även vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten ▌, om de projektansvariga tydligt kan visa att projekten har betydande positiva externa effekter och saknar kommersiell bärkraft enligt affärsplanen och andra bedömningar som gjorts, särskilt av potentiella investerare eller långivare eller, i förekommande fall, den nationella tillsynsmyndigheten.

Artikel 15a

Riktlinjerna för kriterierna för beviljande av unionens finansiella stöd

De särskilda kriterier som fastställs i artikel 4.2 och de parametrar som fastställs i artikel 4.4 ska också tjäna som mål vid fastställandet av kriterierna för beviljande av unionens finansiella stöd i den föreslagna förordningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa.

Artikel 15b

Utövande av delegeringen

1.          Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.          Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 3 ska ges till kommissionen för en period av fyra år från och med den …^[30]* . Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av den perioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.          Den delegering av befogenhet som avses i artikel 3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.  Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.          En delegerad akt som antas enligt artikel 3 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 16Rapportering och utvärdering

Kommissionen ska senast 2017 offentliggöra en rapport om genomförandet av projekt av gemensamt intresse och lägga fram den för Europaparlamentet och rådet. Denna rapport ska innehålla en utvärdering av följande:

a)          Framstegen i fråga om planering, utveckling, konstruktion och idrifttagning av projekt av gemensamt intresse som har valts ut i enlighet med artikel 3, samt eventuella förseningar och andra svårigheter som uppstått.

b)          De medel som unionen anslagit och utbetalat för projekt av gemensamt intresse ▌, i förhållande till totalvärdet av finansierade projekt av gemensamt intresse.

c)          Beträffande el- och gassektorerna, hur graden av sammanlänkning mellan medlemsstaterna utvecklats och hur detta har slagit igenom på energipriserna, samt antalet avbrott som konstaterats i nätsystemen, orsakerna till dem och kostnaderna för dem.

d)          I fråga om tillståndsgivning och allmänhetens medverkan:

–  Den genomsnittliga och maximala längden på tillståndsförfaranden för projekt av gemensamt intresse, inklusive längden på varje fas av tillståndsförfarandet, jämfört med tidsgränserna för de ursprungliga viktigare delmål som avses i artikel 11.2.

–       Motståndet mot projekt av gemensamt intresse (framför allt antalet skriftliga invändningar under det offentliga samrådsförfarandet och antalet rättsliga förfaranden).

–       En översikt av god och innovativ praxis med avseende på intressenters medverkan och mildrande av miljökonsekvenserna under tillståndsprocesserna och i samband med projektets genomförande.

–       I vilken utsträckning de scheman som föreskrivs i artikel 9.2 är ändamålsenliga för att de tidsfrister som fastställts i enlighet med artikel 11 ska kunna hållas.

e)          I fråga om reglering:

–       Antalet projekt av gemensamt intresse som har blivit föremål för beslut om gränsöverskridande kostnadsfördelning i enlighet med artikel 13.

–       Antalet och vilken typ av projekt av gemensamt intresse som har fått särskilda incitament i enlighet med artikel 14.

ea)        I vilken utsträckning denna förordning effektivt bidrar till att målen för en integrerad marknad ska uppnås senast 2014 och 2015, samt till uppnåendet av klimat- och energimålen för 2020 och, på längre sikt, till arbetet med att uppnå ett utsläppssnålt samhälle senast 2050.

Artikel 17Information och offentlighet

Kommissionen ska senast inom sex månader efter det att den första unionsförteckningen antagits upprätta en informationsplattform som är lättillgänglig för allmänheten, också på internet. Plattformen ska innehålla följande information:

a)          Allmän, ▌ uppdaterad information, bland annat geografiska uppgifter, för varje projekt av gemensamt intresse.

b)          Genomförandeplanen enligt artikel 5.1 för varje projekt av gemensamt intresse.

c)          De viktigaste resultaten från den kostnads-nyttoanalys som gjorts på grundval av den metod som utarbetats i enlighet med artikel 12 för de berörda projekten av gemensamt intresse, utom i de fall det rör sig om kommersiellt känslig information.

ca)        Unionsförteckningen.

cb)        De belopp som unionen anslagit och betalat ut för varje projekt av gemensamt intresse.

Artikel 18Övergångsbestämmelser

Denna förordning ska inte påverka beslut om beviljat, fortsatt eller ändrat finansiellt stöd från kommissionen på grundval av ansökningsomgångar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 680/2007 av den 20 juni 2007 om allmänna regler för gemenskapens finansiella stöd på området transeuropeiska nät på transportområdet och energiområdet[31] för projekt som förtecknas i bilagorna I och III till beslut nr 1364/2006/EG eller på grundval av de mål som ska uppnås utifrån de relevanta utgiftskategorierna för det transeuropeiska energinätet i rådets förordning (EG) nr 1083/2006 av den 11 juli 2006 om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden[32].

Bestämmelserna i kapitel III ska vid tillståndsprocessen inte tillämpas på projekt av gemensamt intresse för vilka en projektansvarig inlämnat en ansökan före den …^[33]*.

Artikel 18a

Ändringar av förordning (EG) nr 713/2009

I förordning (EG) nr 713/2009 ska artikel 22.1 ersättas med följande:

”1.    Avgifter ska betalas till byrån för begäran om undantagsbeslut enligt artikel 9.1 och för beslut om gränsöverskridande kostnadsfördelning som byrån meddelat enligt artikel 13 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/…^*+ om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer.”

_____________________

^*       EUT L …^[34]++.”.

Artikel 18b

Ändringar av förordning (EG) nr 714/2009

Förordning (EG) nr 714/2009 ska ändras på följande sätt:

1.          Artikel 8 ska ändras på följande sätt:

a)     Punkt 3 a ska ersättas med följande:

"a)   gemensamma verktyg för att säkerställa samordnad nätdrift under normala omständigheter och vid nödsituationer, inklusive gemensamma kriterier för klassificering av nätincidenter, och forskningsplaner. Dessa verktyg ska innehålla specifikationer om bland annat

i)      ändamålsenlig information om hur samordningen av driften kan förbättras, inklusive lämplig information dagen före, under dagen och i realtid, samt hur ofta denna information lämpligast bör insamlas och vidarebefordras,

ii)  teknikplattformen för informationsutbyte i realtid och, när så är lämpligt, teknikplattformarna för insamling, behandling och överföring av den övriga information som avses i led i, samt för genomförandet av de förfaranden som är ägnade att öka samordningen av driften mellan de systemansvariga för överföringsnäten, med målsättningen att samordningen ska bli unionsomfattande,

iii)    hur de systemansvariga för överföringsnäten gör information om driften tillgänglig för andra systemansvariga för överföringsnäten eller för någon annan instans som vederbörligen fått i uppdrag att stödja dem med samordningen av driften, samt för byrån, och

iv)    att de systemansvariga för överföringsnäten ska utse en kontaktpunkt för att besvara förfrågningar från andra systemansvariga för överföringsnäten eller från någon instans som vederbörligen har fått ett uppdrag i enlighet med led iii), eller byråns förfrågningar om sådan information.

Entso för el ska lämna in de specifikationer som antagits med stöd av leden i–iv till byrån och kommissionen senast den …^[35]*.

Inom tolv månader efter det att specifikationerna antagits ska byrån utfärda ett yttrande i vilket den bedömer huruvida specifikationerna tillräckligt bidrar till främjandet av gränsöverskridande handel och till att säkerställa att det europeiska elöverföringsnätet sköts optimalt, drivs under samordnade former, används effektivt och omfattas av en sund teknisk utveckling.”.

b)     Punkt 10 a ska ersättas med följande:

”a)   bygga på nationella investeringsplaner, med beaktande av de regionala investeringsplaner som avses i artikel 12.1 och, i tillämpliga fall, på unionsaspekter av nätplanering, enligt vad som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning EUT L ... av den …^{* [36]+} om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur, och bli föremål för en kostnadsnyttoanalys enligt vad som fastställs i artikel 12 i den förordningen.

_________________

^*       EUT L ...^[37]++.”.

2.  Artikel 11 ska ersättas med följande:

”Artikel 11

Kostnader

Kostnaderna för den verksamhet som bedrivs av Entso för el och som avses i artiklarna 4–12 och i artikel 12 i förordning (EU) nr …/…^[38]* ska bäras av de systemansvariga för överföringssystemen och tas med i avgiftsberäkningen. Tillsynsmyndigheterna ska godkänna dessa kostnader endast om de är rimliga och proportionerliga.”

3.          I artikel 18 ska följande punkt införas:

”4a.  Kommissionen får anta riktlinjer för hur driften ska samordnas på unionsnivå mellan de systemansvariga för överföringsnäten. Dessa riktlinjer ska överensstämma med och bygga på de nätföreskrifter som avses i artikel 6 i denna förordning och bygga på de antagna specifikationerna och byråns yttrande, vilka avses i artikel 8.3 a i denna förordning. Vid antagandet av dessa riktlinjer ska kommissionen ta hänsyn till de olika krav som ställs på driften på regional och nationell nivå.

Dessa riktlinjer ska fastställas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 23.3.”.

4.          I artikel 23 ska följande punkt införas:

”3.    När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter* tillämpas.”

__________________

* EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.”.

Artikel 18c

Ändringar av förordning (EG) nr 715/2009

Förordning (EG) nr 715/2009 ska ändras på följande sätt:

1.  Artikel 8.10 a ska ersättas med följande:

a)     ”bygga på nationella investeringsplaner, med beaktande av de regionala investeringsplaner som avses i artikel 12.1 och, i tillämpliga fall, på unionsaspekter av nätplanering, enligt vad som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning …. av den …* ^[39]+ om riktlinjer för transeuropeisk energiinfrastruktur och bli föremål för en kostnadsnyttoanalys enligt vad som fastställs i artikel 12 i den förordningen.”

__________________

^*       EUT L ...^[40]++.”.

(2)         Artikel 11 ska ersättas med följande:

”Artikel 11

Kostnader

Kostnaderna för den verksamhet som bedrivs av Entso för gas vilken anges i artiklarna 4–12 i denna förordning och i artikel 12 i förordning (EU) nr …/…^{[41]* ska bära}s av de systemansvariga för överföringssystemen och tas med i avgiftsberäkningen. Tillsynsmyndigheterna ska godkänna dessa kostnader endast om de är rimliga och proportionerliga.”

Artikel 19Upphävande

Beslut nr 1364/2006/EG ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2014. Inga rättigheter ska följa av denna förordning för projekt som förtecknas i bilagorna I och III till beslut nr 1364/2006/EG.

Artikel 20Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den …^[42]* , med undantag för artiklarna 15 och 15a som ska tillämpas från och med den dag då den föreslagna förordningen om Fonden för ett sammanlänkat Europa börjar tillämpas.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar                   På rådets vägnar

Ordföranden                                                 Ordföranden

________________________

BILAGA I

PRIORITERADE KORRIDORER OCH OMRÅDEN FÖR ENERGIINFRASTRUKTUR

Denna förordning ska gälla följande prioriterade transeuropeiska korridorer och områden för infrastruktur:

1.          PRIORITERADE KORRIDORER FÖR EL

(1)         Havsbaserat elnät i det norra havsområdet: utveckling av ett integrerat elnät med tillhörande sammanlänkningar till havs i Nordsjön, Irländska sjön, Engelska kanalen, Östersjön och angränsande havsområden, för överföring av el från förnybara energikällor till havs till platser där förbrukning och lagring sker och för ökat utbyte av el över gränserna.

Berörda medlemsstater: Belgien, Danmark, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Luxemburg, Nederländerna, Sverige och Tyskland.

(2)         Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i västra Europa: sammanlänkningar mellan medlemsstaterna i regionen och med ▌ Medelhavsområdet, inklusive Pyreneiska halvön, särskilt för att integrera el från förnybara energikällor och förstärka inre nätinfrastruktur för att främja marknadsintegration i regionen.

Berörda medlemsstater: Belgien, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Italien, Luxemburg, Nederländerna, Malta, Portugal, Spanien, Tyskland och Österrike.

(3)         Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: sammanlänkningar och inre förbindelser i nord-sydlig och öst-västlig riktning för att fullborda den inre marknaden och integrera produktion från förnybara energikällor.

Berörda medlemsstater: Bulgarien, Cypern, Grekland, Italien, Kroatien[43], Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

(4)         Sammanlänkningsplan för el i Östersjöländerna: sammanlänkningar mellan medlemsstaterna i Östersjöområdet med tillhörande förstärkning av inre nätinfrastruktur, för att bryta de baltiska staternas isolering och främja marknadsintegration i regionen, bland annat genom att arbeta för integrering av förnybar energi.

Berörda medlemsstater: Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Tyskland.

2.          PRIORITERADE KORRIDORER FÖR GAS

(5)         Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa: gasinfrastruktur för gasflöden i nord-sydlig riktning i västra Europa för ökad diversifiering av tillförselvägar och bättre kortfristig leveransförmåga för gas.

Berörda medlemsstater: Belgien, Danmark, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien och Tyskland.

(6)         Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: gasinfrastruktur för regionala anslutningar ▌ mellan och inom Östersjöområdet, Adriatiska havet, Egeiska havet, östra Medelhavsområdet och Svarta havet, särskilt för att främja diversifiering och tryggad gasförsörjning.

Berörda medlemsstater: Bulgarien, Cypern, Grekland, Italien, Kroatien[44], Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

(7)         Södra gaskorridoren: infrastruktur för överföring av gas från området kring Kaspiska havet, Centralasien, Mellanöstern och östra Medelhavet till unionen för ökad diversifiering av gasförsörjningen.

Berörda medlemsstater: Bulgarien, Cypern, Frankrike, Grekland, Italien, Kroatien[45], Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

(8)         Sammanlänkningsplan för gas i Östersjöländerna: gasinfrastruktur för att bryta isoleringen av de tre baltiska staterna och Finland och deras beroende av en enda leverantör, för att förstärka inre nätinfrastruktur i enlighet därmed och för att få en mer diversifierad försörjning och ökad försörjningstrygghet i Östersjöområdet.

Berörda medlemsstater: Danmark, Estland, Finland, Lettland, Litauen, Polen, Sverige och Tyskland.

3.          PRIORITERADE KORRIDORER FÖR OLJA

(9)         Sammanlänkningar för oljeförsörjning i de centrala delarna av östra Europa: driftskompatibilitet för oljeledningsnätet i de centrala delarna av östra Europa för att öka försörjningstryggheten och minska miljöriskerna.

Berörda medlemsstater: Kroatien[46], Polen, Slovakien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.

4.          PRIORITERADE TEMAOMRÅDEN

(10)       Utbyggnad av smarta energinät: införande av teknik för smarta nät i hela unionen för att på ett effektivt sätt integrera alla användare anslutna till elnätet samt deras beteende och åtgärder, framför allt produktion av stora mängder el från förnybara eller distribuerade energikällor och efterfrågerespons från konsumenternas sida.

Berörda medlemsstater: alla.

(11)       Motorvägar för el: utveckling av de första motorvägarna för el fram till 2020, i syfte att bygga ett system med motorvägar för el över hela unionen, som kan

a)     ta emot den allt större överskottsproduktionen av vindkraft i och runt Nordsjön och Östersjön och den ökande produktionen av el från förnybara källor i Öst- och Sydeuropa och även i Nordafrika,

b)     sammanbinda dessa nya produktionscentrum med områden med hög lagringskapacitet i de nordiska länderna och Alperna, och med andra regioner med stora förbrukningscentrum, och

c)  hantera ett alltmer varierande och decentraliserat elutbud och en flexibel efterfrågan på el.

Berörda medlemsstater: alla.

(12)       Gränsöverskridande koldioxidnät: utveckling av infrastruktur för transport av koldioxid mellan medlemsstater samt till och från angränsande tredjeländer för att ge ökad spridning åt avskiljning och lagring av koldioxid.

Berörda medlemsstater: alla.

________________________

BILAGA II

KATEGORIER AV ENERGIINFRASTRUKTUR

De kategorier av energiinfrastruktur som ska utvecklas för att genomföra energiinfrastrukturprioriteringarna i bilaga I är följande:

(1)         För el:

a)      Högspänningsluftledningar, om de är utformade för en spänning på 220 kV eller mer, samt underjordiska och submarina överföringskablar, om de är utformade för en spänning på 150 kV eller mer.

b)     Särskilt i fråga om motorvägar för el: all fysisk utrustning som är utformad för att möjliggöra eltransporter på hög- och extrahögspänningsnivå i syfte att koppla ihop stora mängder elproduktion eller ellagring belägen i en eller flera medlemsstater, eller tredjeländer, med storskalig elförbrukning i en eller flera andra medlemsstater.

c)      Ellagringsanläggningar som används för permanent eller tillfällig lagring av el i infrastruktur ovan eller under mark, eller i geologiska områden, förutsatt att de är direkt anslutna till högspänningsledningar som är utformade för en spänning på 110 kV eller mer.

d)     Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att de system som avses i a–c ska fungera tryggt, säkert och effektivt, inklusive skydds-, övervaknings- och kontrollsystem på alla spänningsnivåer och transformatorstationer.

e)      Varje typ av utrustning eller anläggning, både på överförings- och på mellanspänningsdistributionsnivå, som syftar till digital tvåvägskommunikation, i realtid eller nära realtid, samt interaktiv och intelligent övervakning och styrning av produktion, överföring, distribution och förbrukning av el inom ett elnät för att utveckla ett nät som på ett effektivt sätt integrerar alla användare anslutna till elnätet – producenter, konsumenter och dem som är både och – samt deras beteende och åtgärder, i syfte att säkerställa ett ekonomiskt effektivt, hållbart elsystem med låga förluster, hög kvalitet, försörjningstrygghet och säkerhet.

(2)         För gas:

a)      Överföringsledningar för transport av naturgas och biogas, som ingår i ett nät huvudsakligen bestående av högtrycksledningar, utom högtrycksledningar som används för distribution i tidigare led eller lokal distribution av naturgas.

b)     Underjordiska lagringsanläggningar anslutna till ovannämnda högtrycksledningar för gas.

c)      Anläggningar för mottagning, lagring, återförgasning eller dekomprimering av flytande eller komprimerad naturgas.

d)     Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att systemet ska fungera tryggt, säkert och effektivt eller för att möjliggöra dubbelriktad kapacitet, inklusive kompressorstationer.

(3)         För olja:

a)      Rörledningar för transport av råolja.

b)     Pumpstationer och lagringsanläggningar som är nödvändiga för driften av råoljerörledningar.

c)      Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att systemet i fråga ska fungera ordentligt, säkert och effektivt, inklusive skydds-, övervaknings- och kontrollsystem samt anordningar för omvända flöden.

(4)         För koldioxid:

a)      Särskilda rörledningar, undantaget tidigare led i rörledningsnätet, som används för att transportera mänskligt genererad koldioxid från mer än en källa, det vill säga industrianläggningar (inklusive kraftverk) som producerar koldioxidgas genom förbränning eller andra kemiska reaktioner som inbegriper fossila eller icke-fossila kolhaltiga föreningar, för slutlig geologisk lagring av koldioxid i enlighet med direktiv 2009/31/EG.

b)     Anläggningar för kondensering och buffertlagring av koldioxid för dess vidare transport. Detta inbegriper inte infrastruktur inom en geologisk formation som används för slutlig geologisk lagring av koldioxid i enlighet med direktiv 2009/31/EG samt tillhörande yt- och injektionsanläggningar.

c)      Varje typ av utrustning eller anläggning som är nödvändig för att systemet i fråga ska fungera ordentligt, säkert och effektivt, inklusive skydds-, övervaknings- och kontrollsystem.

________________________

BILAGA III

REGIONALA FÖRTECKNINGAR ÖVER PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE

1.          REGLER FÖR ▌GRUPPER

(1)         Vid elprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter, systemansvariga för överföringssystem ▌ samt kommissionen, byrån och Entso för el.

Vid gasprojekt som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter, systemansvariga för överföringssystem ▌ samt kommissionen, byrån och Entso för gas.

Vid olje- och koldioxidtransportprojekt som faller under kategorierna i punkterna 3 och 4 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, projektansvariga som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen.

(1a)  Gruppernas beslutsfattande organ får sammanföras. Alla grupper eller beslutsfattande organ ska vid behov sammanträda för att diskutera frågor som är gemensamma för alla grupper. Till dem kan höra frågor av relevans för konsekvensen över regiongränserna eller frågor om antalet förslag till projekt som uppförts på utkast till regionala förteckningar vilka löper risk att bli ohanterliga.

(2)         Varje grupp ska lägga upp sitt arbete på grundval av det regionala samarbete som avses i artikel 6 i direktiv 2009/72/EG, artikel 7 i direktiv 2009/73/EG, artikel 12 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 12 i förordning (EG) nr 715/2009, samt andra befintliga regionala samarbetsstrukturer.

(3)         Varje grupp ska, i enlighet med vad som anses lämpligt för att genomföra den relevanta prioriteringen i bilaga I, bjuda in projektansvariga för projekt som kan väljas ut som projekt av gemensamt intresse samt företrädare för nationella förvaltningar, tillsynsmyndigheter, ▌ systemansvariga för överföringssystem från kandidatländer och från potentiella kandidatländer, medlemsländer i EES och Efta, företrädare för energigemenskapens institutioner och organ, länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken samt länder med vilka unionen har inlett särskilt energisamarbete. Besluten om att inbjuda företrädare från tredjeländer ska bygga på samsyn.

(4)         Varje grupp ska samråda med de organisationer som företräder berörda intressenter, och, om så är lämpligt, intressenterna direkt, bland annat producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer, konsumenter och ▌ miljöskyddsorganisationer. Gruppen får organisera möten eller samråd när det är relevant för utförandet av dess uppgifter.

(4a)  Kommissionen ska, på den informationsplattform som avses i artikel 17, offentliggöra varje grupps interna arbetsordning, tillsammans med regelbundet uppdaterad information om hur arbetet fortskrider, om föredragningslistorna för dess sammanträden samt om de slutgiltiga slutsatser och beslut som gruppen kommit fram till.

(4b)       Kommissionen, byrån och grupperna ska sträva efter att det råder konsekvens mellan de olika grupperna. Kommissionen och byrån ska med tanke på detta vid behov se till att de berörda grupperna utbyter information om allt arbete som är av interregionalt intresse.

Nationella tillsynsmyndigheters och byråns deltagande i de grupperna ska inte äventyra uppfyllandet av deras mål och uppgifter enligt denna förordning eller enligt artiklarna 36 och 37 i direktiv 2009/72/EG och artiklarna 40 och 41 i direktiv 2009/73/EG, eller enligt förordning (EG) nr 713/2009.

2.          FÖRFARANDE FÖR REGIONAL IDENTIFIERING

(1)         ▌ Projektansvariga för ett projekt som kan väljas ut som ett projekt av gemensamt intresse, som vill att deras projekt ska få ställning som projekt av gemensamt intresse ska till grupperna inge en ansökan om att deras projekt ska väljas ut, tillsammans med

–        en analys av hur projektet eller projekten bidrar till genomförandet av prioriteringarna i bilaga I,

–       en analys av hur projektet eller projekten uppfyller de relevanta kriterierna i artikel 4,

–       för projekt som har uppnått tillräcklig mognad, en projektspecifik kostnadsnyttoanalys i enlighet med föreskrifterna i artikel 18a och utgående från de metoder som Entso för el och Entso för gas utarbetat i enlighet med artikel 12, samt

–       all annan information av betydelse för utvärderingen av projektet.

(2)         Alla mottagare ska behandla kommersiellt känslig information konfidentiellt.

(3)         Efter det att den första unionsförteckningen antagits ska, i alla unionsförteckningar som därefter antas, föreslagna elöverförings- och ellagringsprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 a, b och d i bilaga II ▌ ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplan för el som tagits fram av Entso för el i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 714/2009.

(4)         Efter det att den första unionsförteckningen antagits ska, i alla unionsförteckningar som därefter antas, föreslagna infrastrukturprojekt för gas som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplan för gas som tagits fram av Entso för gas i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 715/2009.

(4a)  De projekt som föreslagits för införande på den första unionsförteckningen och som inte tidigare utvärderats i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 714/2009 ska bedömas på nivån av ett unionsomfattande system av:

–       Entso för el, i enlighet med de metoder som tillämpas i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplanen för projekt som faller under punkt 1 a, b och d i bilaga II.

–       Entso för gas eller en tredje part, på ett konsekvent sätt utgående från objektiva metoder, för projekt som faller under punkt 2 i bilaga II.

–       Kommissionen ska senast den …^[47]*. utfärda riktlinjer för vilka kriterier som Entso för el och Entso för gas ska tillämpa när de tar fram de respektive tioåriga nätutvecklingsplaner som avses i punkterna 3 och 4, för att garantera likabehandling och insyn i processen.

(5)         Föreslagna koldioxidtransportprojekt som faller under kategorin i punkt 4 i bilaga II ska läggas fram som en del av en plan, framtagen av minst två medlemsstater, för utveckling av gränsöverskridande infrastruktur för transport och lagring av koldioxid. Den ska presenteras för kommissionen av de berörda medlemsstaterna eller av enheter som utsetts av de berörda medlemsstaterna.

(5a)       För föreslagna projekt i kategorierna 1 och 2 i bilaga II ska de nationella tillsynsmyndigheterna, och vid behov byrån, i mån av möjlighet inom ramen för regionalt samarbete (artikel 6 i direktiv 2009/72/EG, artikel 7 i direktiv 2009/73/EG), se till att bedömningskriterierna och metoderna för kostnadsnyttoanalysen tillämpas konsekvent och utvärdera deras gränsöverskridande relevans. De ska lägga fram sina bedömningar för gruppen.

(5b)  Vid föreslagna olje- och koldioxidtransportprojekt som faller under kategorierna i punkterna 3 och 4 i bilaga II ska kommissionen utvärdera hur kriterierna i artikel 4 tillämpats. Vid föreslagna koldioxidprojekt som faller under kategorin i punkt 4 i bilaga II ska kommissionen även beakta deras potential att i framtiden utvidgas till att omfatta fler medlemsstater. Kommissionen ska lägga fram sin bedömning för gruppen.

(5c)       Varje medlemsstat, vars territorium inte berörs av ett föreslaget projekt men på vilket projektet kan ha en potentiellt positiv nettoeffekt eller en potentiellt betydande effekt, till exempel på miljön eller på driften av energiinfrastrukturen på dess territorium, får föra fram sina farhågor i ett yttrande till gruppen.

(5d)       Gruppens beslutsfattande organ ska på begäran av en medlemsstat i gruppen undersöka de underbyggda skäl som en medlemsstat lagt fram i enlighet med artikel 3.3 för att inte godkänna ett projekt av gemensamt intresse som berör dess territorium.

(5e)   Gruppen ska sammankomma och rangordna de föreslagna projekten och därvid ta hänsyn till tillsynsmyndigheternas bedömning eller till kommissionens bedömning, i fråga om olje- och koldioxidtransportprojekt.

(5f)        Utkasten till regionala förteckningar över föreslagna projekt som faller under kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II och som utarbetats av grupperna ska, tillsammans med eventuella yttranden i enlighet med punkt 5c, sändas in till byrån sex månader före den dag då unionsförteckningen ska antas. Utkasten till regionala förteckningar, med tillhörande yttranden, ska bedömas av byrån inom tre månader efter den dag då de mottagits. Byrån ska tillhandahålla ett yttrande om utkasten till regionala förteckningar, framför allt om huruvida kriterierna och kostnadsnyttoanalysen tillämpats konsekvent över regionerna. Byråns yttrande ska antas i enlighet med förfarandet i artikel 15.1 i förordning (EG) nr 713/2009.

(5g)  Inom en månad från och med dagen för mottagande av byråns yttrande ska det beslutsfattande organet i varje grupp anta sin slutliga regionala förteckning, med beaktande av bestämmelserna i artikel 3.3, varvid gruppernas förslag ska utgöra utgångspunkt och hänsyn ska tas till byråns yttrande och de nationella tillsynsmyndigheternas bedömning som inlämnats i enlighet med punkt 5a eller till kommissionens bedömning för olje- eller koldioxidtransportprojekt som föreslagits i enlighet med punkt 5b. Grupperna ska inlämna de slutliga regionala förteckningarna till kommissionen, tillsammans med eventuella yttranden enligt vad som anges i punkt 5c.

(5h)       Om det sammanlagda antalet föreslagna projekt av gemensamt intresse på unionsförteckningen, utgående från de regionala förteckningar som mottagits och efter att hänsyn tagits till byråns yttrande, skulle bli ohanterligt stort, ska kommissionen, efter samråd med varje berörd grupp, överväga att på unionsförteckningen inte ta med de projekt som rangordnats lägst av den berörda gruppen, i enlighet med den rangordning som fastställts enligt artikel 4.4.

BILAGA IV

REGLER OCH INDIKATORER AVSEENDE KRITERIER FÖR PROJEKT AV GEMENSAMT INTRESSE

(1)         Ett projekt med betydande gränsöverskridande verkan är ett projekt på en medlemsstats territorium som uppfyller följande villkor:

a)      Överföring av el: projektet innebär att nätets överföringskapacitet eller den tillgängliga kapaciteten för kommersiella flöden ökas vid medlemsstatens gräns mot en eller flera andra medlemsstater eller vid något annat viktigt gränssnitt i samma överföringskorridor, där detta leder till en ökning av nätets gränsöverskridande överföringskapacitet, med minst 500 MW jämfört med om projektet inte tagits i drift.

b)     Lagring av el: projektet tillför minst 225 MW installerad kapacitet och har en lagringskapacitet som möjliggör en årlig nettoproduktion av el på 250 gigawattimmar.

c)      Överföring av gas: projektet avser investeringar i kapacitet för omvända flöden eller ändrar förmågan att överföra gas över de berörda medlemsstaternas gränser med åtminstone 10 % jämfört med situationen innan projektet togs i drift.

d)     Lagring av gas eller flytande/komprimerad naturgas: syftet med projektet är att direkt eller indirekt leverera till minst två medlemsstater eller att uppfylla infrastrukturstandarden (N-1-regeln) på regional nivå i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 994/2010.

e)      Smarta energinät: Projektet avser utrustning och anläggningar på högspännings- och medelspänningsnivå med en spänning på 10 Kv eller mer. Det inbegriper systemansvariga för överförings- och distributionssystem från minst två medlemsstater som omfattar minst 50 000 användare som producerar eller förbrukar el, eller både och, i ett förbrukningsområde på minst 300 gigawattimmar/år, varav åtminstone 20 % härrör från variabla energikällor.

(2)         Vid projekt som faller under kategorierna i punkt 1 a–d i bilaga II ska kriterierna i artikel 4 mätas på följande sätt:

a)      Marknadsintegrering, konkurrens och systemflexibilitet ska mätas i enlighet med analysen i den senast tillgängliga unionsomfattande tioåriga nätutvecklingsplanen för el, i synnerhet genom att

– vid gränsöverskridande projekt beräkna inverkan på nätets överföringskapacitet i båda effektöverföringsriktningarna, mätt i effekt (megawatt) samt deras bidrag till uppnåendet av målet om att minst 10 % av den installerade produktionskapaciteten ska vara sammanlänkad, eller, vid projekt med betydande gränsöverskridande verkan, inverkan på nätets överföringskapacitet vid gränserna mellan berörda medlemsstater, mellan berörda medlemsstater och tredjeländer eller inom berörda medlemsstater samt på balanseringen av tillgång och efterfrågan och nätdriften i berörda medlemsstater,

– för det analysområde som avses i punkt 10 i bilaga V bedöma vilken inverkan på produktions- och överföringskostnaderna i hela energisystemet och på konvergensen i fråga om marknadspriserna som projektet får enligt olika planeringsscenarier, varvid särskild hänsyn ska tas till variationer i rangordningen.

b)     Överföring av förnybar energiproduktion till större förbrukningscentrum och lagringsanläggningar ska mätas i enlighet med analysen i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplanen för gas, i synnerhet genom att

– vid överföring av el uppskatta den produktionskapacitet från förnybara energikällor (uttryckt i megawatt per teknikslag) som ansluts och överförs till följd av projektet, jämfört med den totala produktionskapacitet från dessa typer av förnybara energikällor som planeras i den berörda medlemsstaten fram till 2020 enligt den nationella handlingsplanen för förnybara energikällor i artikel 4 i direktiv 2009/28/EG,

– vid lagring av el jämföra den nya kapacitet som projektet tillför med den totala befintliga kapaciteten för samma lagringsteknik i det analysområde som avses i punkt 10 i bilaga V.

c)      Försörjningstrygghet, driftskompatibilitet och säker systemdrift ska mätas i enlighet med analysen i den senast tillgängliga nätutvecklingsplanen för el, i synnerhet genom att bedöma projektets inverkan på förväntade belastningsförluster i det analysområde som avses i punkt 10 i bilaga V med avseende på tillräcklig produktions- och överföringskapacitet under ett antal karakteristiska belastningsperioder, varvid hänsyn ska tas till förväntade förändringar i fråga om extrema klimatbetingade väderhändelser och deras inverkan på infrastrukturens motståndskraft. Projektets inverkan på en oberoende och tillförlitlig kontroll över systemdriften och systemtjänsterna ska i förekommande fall mätas.

▌

(3)         Vid projekt som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ska kriterierna i artikel 4 mätas på följande sätt:

a)      Marknadsintegration och driftskompatibilitet ska mätas genom en beräkning av projektets mervärde för integration av marknadsområden, priskonvergens och systemets allmänna flexibilitet, bland annat kapacitetsnivån för omvända flöden enligt olika scenarier.

b)     Konkurrens ska mätas på grundval av diversifiering, bland annat underlättande av tillgång till inhemska leveranskällor, varvid hänsyn i tur och ordning ska tas till diversifiering av källor, diversifiering av leverantörer och diversifiering av tillförselvägar samt ny kapacitets inverkan på Herfindahl-Hirschmann-indexet, (HHI-indexet) beräknat på kapacitetsnivån för det analysområde som avses i punkt 10 i bilaga V.

c)      Gasförsörjningstrygghet ska mätas genom en beräkning av projektets mervärde för unionens gassystems kort- och långsiktiga motståndskraft och för förbättringen av systemets återstående flexibilitet när det gäller att hantera störningar i leveranserna till medlemsstaterna under olika scenarier, samt den extra kapacitet projektet ger mätt i förhållande till infrastrukturstandarden (N‑1-regeln) på regional nivå i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 994/2010.

d)     Hållbarhet ska mätas som ett projekts bidrag till att minska utsläppen och främja reserver av förnybar energiproduktion eller el-till-gas (P2G) samt biogastransporter, med beaktande av förväntade klimatförändringar.

(4)         Vid projekt som faller under kategorierna i punkt 1 e i bilaga II ska varje funktion som förtecknas i artikel 4 värderas enligt följande kriterier:

a)      Hållbarhetsnivå: Detta kriterium ska mätas genom en bedömning av utsläppen av växthusgaser och elnätsinfrastrukturens miljöpåverkan.

b)     Överförings- och distributionsnätens kapacitet att ansluta och transportera el till och från användare: Detta kriterium ska mätas genom en uppskattning av den installerade kapaciteten för distribuerade energiresurser i distributionsnäten, den högsta tillåtna inmatningen av el utan risk för överbelastning i överföringsnäten samt energi från förnybara källor som inte utnyttjas på grund av överbelastnings- eller säkerhetsrisker.

c)      Nätanslutningsbarhet och tillträde för alla kategorier av nätanvändare: Detta kriterium ska mätas genom en bedömning av beräkningsmetoderna för avgifter och tariffer, samt deras struktur, för producenter och konsumenter, och för dem som är både och, samt av den driftsflexibilitet som erbjuds för att dynamiskt balansera elen i nätet.

d)     Trygghet och kvalitet i leveranserna: Detta kriterium ska mätas genom en bedömning av förhållandet mellan säkert tillgänglig produktionskapacitet och efterfrågetoppar, andelen el som produceras från förnybara resurser, elsystemets stabilitet, avbrott och deras varaktighet och frekvens per kund, även vid klimatrelaterade avbrott, samt spänningskvaliteten.

e)      Effektivitet och tjänstekvalitet vid elförsörjning och nätdrift: Detta kriterium ska bedömas genom en uppskattning av förlusterna i överförings- och distributionsnäten, förhållandet mellan minsta och högsta efterfrågan på el inom en avgränsad tidsperiod, efterfrågesidans deltagande på elmarknader och i energieffektivitetsåtgärder, procentuellt utnyttjande (genomsnittsbelastning) av elnätets komponenter, nätkomponenternas tillgänglighet (relaterat till planerat och oplanerat underhåll) och dess inverkan på nätprestandan, samt den faktiska tillgången på nätkapacitet i förhållande till dess standardvärde.

f)      Bidrag till gränsöverskridande elmarknader genom styrning av lastflödet för att begränsa ringflöden och öka sammanlänkningskapaciteten: Detta kriterium ska utvärderas genom en bedömning av förhållandet mellan en medlemsstats sammanlänkningskapacitet och dess efterfrågan på el, utnyttjandet av sammanlänkningskapaciteten samt överbelastningsavgifter i sammanläkningarna.

(5)         Vid oljetransportprojekt som faller under kategorierna i punkt 3 i bilaga II ska kriterierna i artikel 4 mätas på följande vis:

a)      Trygghet i oljeleveranserna ska mätas genom en bedömning av mervärdet i den nya kapacitet som projekt tillför i fråga om systemets kort- och långsiktiga motståndskraft och återstående flexibilitet när det gäller att hantera leveransstörningar enligt olika scenarier.

b)     Driftskompatibilitet ska mätas genom en bedömning av i vilken utsträckning projektet förbättrar driften av oljenätet, särskilt genom att möjliggöra omvända flöden.

c)      Effektiv och hållbar resursanvändning ska utvärderas genom en bedömning av i vilken utsträckning projektet utnyttjar redan befintlig infrastruktur och bidrar till att minimera miljöbelastning och miljörisker samt belastning och risker kopplade till klimatförändringar.

BILAGA V

KOSTNADSNYTTOANALYSER SOM OMFATTAR HELA ENERGISYSTEMET

Metoden för en harmoniserad kostnadsnyttoanalys som omfattar hela energisystemet och avser projekt av gemensamt intresse ska uppfylla följande principer enligt denna bilaga:

(1)         Metoden ska baseras på en gemensam uppsättning inmatningsdata för unionens el- och gassystem under åren n+5, n+10, n+15 och n+20, där n är året då analysen utförs. Denna datauppsättning ska minst omfatta följande:

a)      För el: scenarier för efterfrågan, produktionskapacitet per bränsleslag (biomassa, geotermisk värme, vattenkraft, gas, kärnkraft, olja, fasta bränslen, vindkraft, solceller, koncentrerad solenergi och annan teknik för förnybar energi) och deras geografiska belägenhet, bränslepriser (bland annat för biomassa, kol, gas och olja), koldioxidpriser samt överföringsnätets och, i förekommande fall, distributionsnätets sammansättning och dess utveckling, med beaktande av alla nya betydande projekt för produktion (bland annat kapacitet för avskiljning av koldioxid), lagring och överföring för vilka ett slutligt investeringsbeslut har fattats och som ska tas i drift före utgången av år n+5.

b)     För gas: scenarier för efterfrågan, import, bränslepriser (bland annat för kol, gas och olja), koldioxidpriser samt överföringsnätets sammansättning och dess utveckling, med beaktande av alla nya projekt för vilka ett slutligt investeringsbeslut har fattats och som ska tas i drift före utgången av år n+5.

(2)         Datauppsättningen ska återspegla unionsrätten och nationell rätt som är i kraft vid tidpunkten för analysen. Datauppsättningarna för el respektive gas ska vara kompatibla, särskilt i fråga om antaganden om priser och volymer på varje marknad. Datauppsättningen ska utarbetas efter formella samråd med medlemsstaterna och de organisationer som företräder samtliga berörda intressenter. Kommissionen och byrån ska i förekommande fall säkerställa tillgång till nödvändiga kommersiella uppgifter från tredje part.

(3)         Metoden ska ge vägledning om utveckling och användning av nät- och marknadsmodeller som krävs för kostnadsnyttoanalysen.

(4)         Kostnadsnyttoanalysen ska baseras på en harmoniserad utvärdering av kostnader och fördelar för de olika kategorierna av analyserade projekt, och ska täcka åtminstone den tidsperiod som avses i punkt 1.

(5)         Kostnadsnyttoanalysen ska åtminstone beakta följande kostnader: kapitalomkostnader, drifts- och underhållskostnader under projektets tekniska livscykel samt i förekommande fall kostnader för avveckling och avfallshantering. Metoden ska ge vägledning om diskonteringsräntor som ska användas för beräkningarna.

(6)         När det gäller överföring och lagring av el ska kostnadsnyttoanalysen åtminstone beakta inverkan och kompensationer som följer av tillämpningen av artikel 13 i förordning (EG) nr 713/2009 samt inverkan på de indikatorer som anges i bilaga IV, samt följande inverkningar:

▌

b)     ▌Växthusgasutsläpp och överföringsförluster under projektets tekniska livscykel.

c)      Framtida kostnader för nya produktions- och överföringsinvesteringar under projektets tekniska livscykel.

d)     Driftsflexibilitet, inklusive optimering av reglerkraft och sidotjänster.

e)      Systemets motståndskraft, inklusive katastrof- och klimatmässig motståndskraft, samt systemsäkerhet, i synnerhet för europeisk kritisk infrastruktur enligt definitionen i direktiv 2008/114/EG.

(7)         När det gäller gas ska kostnadsnyttoanalysen åtminstone beakta resultaten av marknadstester, t.ex. ▌ inverkan på indikatorerna i bilaga IV samt följande verkningar:

▌

b)     Motståndskraft mot katastrofer och klimatförhållanden, samt systemsäkerhet, i synnerhet för europeisk kritisk infrastruktur enligt definitionen i direktiv 2008/114/EG.

▌

e)      Gasnätets ▌ överbelastning.

(8)         När det gäller smarta energinät ska kostnadsnyttoanalysen beakta inverkan på indikatorerna i bilaga IV.

(9)         Den detaljerade metod som används för att beakta indikatorerna i punkterna 6–8 ska utarbetas efter formella samråd med medlemsstaterna och de organisationer som representerar alla berörda intressenter.

(10)       Metoden ska fastställa vilken analys som ska utföras, utgående från den relevanta uppsättningen inmatningsdata, genom att fastslå effekterna med och utan varje projekt. Analysområdet för enskilda projekt ska omfatta alla medlemsstater och tredjeländer på vars territorium projektet ska byggas, alla direkt angränsande medlemsstater samt alla andra medlemsstater som i betydande grad berörs av projektet.

(11)       ▌ Analysen ska identifiera de medlemsstater där projektet tillför en positiv nettoeffekt (gynnade länder) och de medlemsstater där projektet tillför en negativ nettoeffekt (kostnadsbärare). Varje kostnadsnyttoanalys ska innehålla känslighetsanalyser för datauppsättningen, datum för idrifttagande av olika projekt inom samma analysområde samt andra relevanta parametrar.

(12)       Systemansvariga för överförings- och distributionssystem samt driftsansvariga för lagringssystem och terminaler för komprimerad naturgas och naturgas som överförts i vätskeform ska utbyta sådan information som krävs för utarbetandet av metoden, bland annat relevanta nät- och marknadsmodeller. Alla systemansvariga för överförings- och distributionssystem som samlar in information åt andra systemansvariga för överförings- och distributionssystem ska vidarebefordra resultaten från datainsamlingen till de deltagande systemansvariga för överförings- och distributionssystem.

(13)       För den gemensamma modell för el- och gasmarknaderna respektive el- och gasnäten som avses i artikel 12.8 ska de inmatningsdata som avses i punkt 1 omfatta åren n+10, n+20 och n+30, och modellen ska möjliggöra en fullständig bedömning av de ekonomiska, sociala och miljörelaterade konsekvenserna, särskilt genom att inbegripa externa kostnader, exempelvis sådana som har att göra med utsläpp av växthusgaser och konventionella luftföroreningar eller med försörjningstrygghet.

BILAGA VI

RIKTLINJER FÖR INSYN OCH ALLMÄNHETENS MEDVERKAN

(1)         Den handbok med förfaranden som avses i artikel 10.1 ska åtminstone innehålla följande uppgifter:

a)      Relevant rätt, bland annat inom miljöområdet, som ligger till grund för beslut och yttranden om de olika typerna av projekt av gemensamt intresse.

b)     Beslut och yttranden som ska inhämtas.

c)      Namn och kontaktuppgifter för den behöriga myndigheten, andra myndigheter och större intressenter.

d)     Arbetsgången, med en beskrivning av varje etapp i processen och en vägledande tidsram och en klargörande översikt av beslutsprocessen.

e)      Omfattning, struktur och detaljnivå för de dokument som ska inges tillsammans med ansökan om beslut, samt en checklista.

f)      I vilka etapper och på vilka sätt allmänheten kan medverka i processen.

(1a)  I det detaljerade schemat som avses i artikel 11.2 b ska minst följande anges:

a)     Beslut och yttranden som ska inhämtas.

b)     Myndigheter, intressenter och allmänhet som sannolikt berörs.

c)      Förfarandets olika etapper och deras längd.

d)     Viktigare delmål som ska uppnås och deras tidsfrister inför det övergripande beslut som ska fattas.

e)      Planerade resurser från myndigheternas sida och eventuella ytterligare resursbehov.

(2)         För att öka allmänhetens medverkan i tillståndsprocessen och på förhand garantera information till och dialog med allmänheten ska följande principer tillämpas:

a)      Intressenter som berörs av ett projekt av gemensamt intresse, bland annat relevanta nationella, regionala och lokala myndigheter, markägare och medborgare som bor i närheten av projektet samt allmänheten och dess sammanslutningar, organisationer eller grupper ska informeras utförligt och höras tidigt, i ett skede då det ännu går att ta hänsyn till eventuella farhågor från allmänhetens sida, och på ett öppet sätt som medger insyn. Den behöriga myndigheten ska i förekommande fall aktivt stödja de insatser som den projektansvarige gör.

b)     De behöriga myndigheterna ska se till att offentliga samråd om projekt av gemensamt intresse sammanförs om detta är möjligt. Varje offentligt samråd ska omfatta alla ämnesområden som är av betydelse för den aktuella etappen i förfarandet, och ett ämnesområde av betydelse för en särskild etapp ska inte tas upp i mer än ett offentligt samråd, varvid dock ett och samma offentliga samråd får hållas på flera olika geografiska ställen. De ämnesområden som tas upp i ett offentligt samråd ska anges tydligt i meddelandet om det offentliga samrådet.

c)      Kommentarer och invändningar ska endast tillåtas från början av det offentliga samrådet och fram till dess att tidsfristen löper ut.

(3)         Konceptet för allmänhetens medverkan ska åtminstone innehålla information om

a)      berörda och tillfrågade intressenter,

b)     planerade åtgärder, bland annat uppgifter om var och när sammanträdena föreslås hållas,

c)      tidsplan,

d)     personella resurser som avsatts för de olika uppgifterna.

(4)         I samband med det offentliga samråd som ska genomföras innan ansökan lämnas in ska de berörda parterna åtminstone

a)      offentliggöra en informationsbroschyr på högst 15 sidor som på ett klart och tydligt sätt ger en översikt över projektets syfte och preliminära tidtabell, den nationella nätutvecklingsplanen, alternativa tillförselvägar som övervägs, förväntade verkningar, även sådana av gränsöverskridande natur, och eventuella åtgärder för att begränsa dessa, vilka alla ska offentliggöras innan samrådet inleds. Informationsbroschyren ska dessutom innehålla webbadresserna till den informationsplattform som avses i artikel 17 och till den handbok med förfaranden som avses i punkt 1,

b)     informera alla berörda intressenter om projektet på den webbplats som avses i artikel 10.7 och genom andra lämpliga informationsmedel,

c)      skriftligen inbjuda relevanta berörda intressenter till särskilda möten där olika synpunkter ska diskuteras.

(5)         Projektets webbplats ska åtminstone innehålla

- a)   den informationsbroschyr som avses i punkt 4,

a)      en icke-teknisk och regelbundet uppdaterad sammanfattning på högst 50 sidor som redogör för projektets aktuella status och, i samband med uppdateringar, tydligt anger ändringar av tidigare versioner,

b)     planeringen för projektet och de offentliga samråden, med tydliga uppgifter om datum och plats för de offentliga samråden och utfrågningarna, samt frågor som sannolikt kommer att vara relevanta för dessa utfrågningar,

c)      kontaktuppgifter för tillhandahållande av de fullständiga ansökningshandlingarna,

d)     kontaktuppgifter för ingivande av kommentarer och invändningar under de offentliga samråden,

▌

________________________

• [1]  EUT C ..., ..., s. ....
• [2]  EUT C ..., ..., s. ....
• [3]  EUT C 277, 13.9.2012, s. 138.
• [4] ^* Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.
• [5]           EUT C 143, 22.5.2012, s. 125.
• [6]           EUT C 277, 13.9.2012, s. 143.
• [7]           Europaparlamentets ståndpunkt av den …(ännu ej offentliggjord i EGT) och rådets beslut av den….
• [8]               EUT L 262, 22.9.2006, s. 1.
• [9]           Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/28/EG av den 23 april 2009 om främjande av användningen av energi från förnybara energikällor (EUT L 140, 5.6.2009, s. 16).
• [10]           EUT L 211, 14.8.2009, s. 55.
• [11]          EUT L 211, 14.8.2009, s. 94.
• [12]          EUT L 345, 23.12.2008, s. 75.
• [13]             EUT L 211, 14.8.2009, s. 15.
• [14]             EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
• [15]          EUT L 211, 14.8.2009, s. 1.
• [16]          EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.
• [17]          EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.
• [18]          EUT L 26, 28.1.2012, s. 1.
• [19]          EGT L 197, 21.7.2001, s. 30.
• [20]             Godkänd på Europeiska gemenskapens vägnar genom rådets beslut 2005/370/EG av den 17 februari 2005 (EUT L 124, 17.5.2005, s. 1.
• [21]          EUT L 211, 14.8.2009, s. 36.
• [22]          EUT L 200, 31.7.2009, s. 31.
• [23] ^*         EUT: Var vänlig inför datum: tre månader efter det att denna förordning trätt i kraft.
• [24] ^*         EUT: Var vänlig inför datum: sex månader efter det att denna förordning trätt i kraft.
• [25] ^*         EUT: Var vänlig inför datum: tolv månader efter det att denna förordning trätt i kraft.
• [26] ^*         EUT: Var vänlig inför datum: sex månader efter det att denna förordning trätt i kraft.
• [27] ^*         EUT: Var vänlig inför datum: två år efter det att denna förordning trätt i kraft.
• [28]          Europaparlamentets och rådets direktiv 2003/55/EG av den 26 juni 2003 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas (EUT L 176, 15.7.2003, s. 57).
• [29]          Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1228/2003 av den 26 juni 2003 om villkor för tillträde till nät för gränsöverskridande elhandel (EUT L 176, 15.7.2003, s. 1).
• [30] ^*         EUT: Var vänlig inför dagen för denna förordnings ikraftträdande.
• [31]          EUT L 162, 22.6.2007, s. 1.
• [32]          EUT L 210, 31.7.2006, s. 25.
• [33] ^*          EUT: Var vänlig inför datum: sex månader efter det att denna förordning trätt i kraft.
• [34] ⁺⁺ EUT: Var vänlig inför EUT-hänvisningar för denna förordning.
• [35] ^*          EUT: Var vänlig inför datum: 24 månader efter det att denna förordning trätt i kraft.
• [36] ⁺ EUT: var vänlig inför numret på och dagen för offentliggörande av denna förordning.
• [37] ⁺⁺ EUT: Var vänlig inför EUT-hänvisningar för denna förordning.
• [38] ^*          EUT: Var vänlig inför numret på denna förordning.
• [39] ⁺ EUT: var vänlig inför numret på och dagen för offentliggörande av denna förordning.
• [40] ⁺⁺ EUT: Var vänlig inför numret på denna förordning
• [41] ^*          EUT: Var vänlig inför numret på denna förordning.
• [42] ^*          EUT: Var vänlig inför datum: den första dagen i månaden efter dagen för denna förordnings ikraftträdande.
• [43]          Under förutsättning att Kroatien ansluter sig, från och med dagen för anslutningen.
• [44]          Under förutsättning att Kroatien ansluter sig, från och med dagen för anslutningen.
• [45]          Under förutsättning att Kroatien ansluter sig, från och med dagen för anslutningen.
• [46]          Under förutsättning att Kroatien ansluter sig, från och med dagen för anslutningen.
• [47] ^*          EUT: Var vänlig inför datum: åtta månader efter det att denna förordning trätt i kraft.

MOTIVERING

Nuvarande situation

Hållbar, säker och trygg energi till överkomliga priser – där har vi en av de stora utmaningarna som förenar européer, alltifrån det civila samhället till beslutsfattarna, näringslivet och miljövårdsfolket. Men det oaktat har det gått trögt med den europeiska energipolitiken. Anslagsbevillningen på europeisk nivå har varit nog så njugg och det är först på sista tiden den här politiken har fått ökad relevans i och med Lissabonfördraget. Kommissionen har visserligen fastställt ambitiösa energipolitiska mål såsom konkurrenskraft, försörjningstrygghet, hållbarhet och minskad kolanvändning, men likafullt befinner vi oss fortfarande i en situation där den inre marknaden inte är tillräckligt integrerad, där vissa geografiska områden är påfallande isolerade i energihänseende, där det saknas adekvat tillgång till diversifierade energikällor som bidrar till en tryggad energiförsörjning och där varken konsumenterna eller företagen kunnat dra någon påtaglig nytta på prisernas och hållbarhetens område. Eftersom helhetsbilden ser ut så här och medlemsstaterna i mycket hög grad är inbördes beroende av varandra är det på sin plats med åtgärder på europeisk nivå. Nu måste det ageras snabbare, beslutsammare och mera samstämt och vi kommer inte ifrån en starkare roll för Europa inom samordningen och integreringen av det som görs på nationell nivå.

Politisk bakgrund

Europas energipolitiska mål för 2020 är klara och tydliga: utsläppen av växthusgaser ska minskas med 20 procent, 20 procent av slutförbrukningen av energi ska komma från förnybara källor och energieffektiviteten ska öka med 20 procent. Bland den lagstiftning som syftar till att genomföra detta märks direktivet om handel med utsläppsrätter för växthusgaser[1], direktivet om förnybar energi[2], direktivet om geologisk lagring av koldioxid[3], förordningen om trygg gasförsörjning[4], tredje energipaketet[5] och det energieffektivitetsdirektiv som det i nuläget förhandlas om mellan parlamentet och rådet. Tredje energipaketet var ett viktigt första steg i riktning mot ett mera integrerat europeiskt system för energi. Det nyligen antagna initiativbetänkandet om prioriteringar för energiinfrastruktur för 2020 och framåt (2011/2034(INI))[6] gav också rikligt med inspiration till förslag om en omfattande energinätpolitik.

Hinder för en gränsöverskridande energimarknad

Fastän det gjorts vissa framsteg på sista tiden finns det fortfarande många hinder för en konkurrenskraftig marknad. Det finns stora luckor i Centraleuropas elöverföringsnät. Trots att rådet fastställt minimimål för sammankopplingen för de enskilda medlemsstaterna så att 10 procent av den installerade elproduktionskapaciteten skulle ha varit sammankopplad 2005 hade nio medlemsstater inte nått dithän ens 2010. Elöverföringarna har ökat med mindre än hälften av vad de gjorde under det föregående årtiondet. Skillnaderna mellan genomsnittspriserna på gas har ökat avsevärt. I början av 2011 pågick mer än sextio överträdelseförfaranden bara i anslutning till det andra gemensamma energipolitiska paketet. För införlivandet av det tredje energipaketet har tiden redan gått ut (den 3 mars 2011) och kommissionen har helt nyligen gått ut med åtta motiverade yttranden, där åtta medlemsstater anmodas uppfylla sina skyldigheter på införlivandets område.

Hinder mot utveckling av gränsöverskridande energiinfrastruktur

Den nya energipolitiken skapar ett avsevärt behov av ny infrastruktur. Bara i energiinfrastruktur av gränsöverskridande relevans kommer behovet av investeringar 2020 att uppgå till uppskattningsvis 200 miljarder euro. Ändå är de nationella tillståndsförfarandena för energiinfrastruktur så pass långdragna (tolv år i snitt) att de ofta lägger hinder i vägen för projekt och avhåller de berörda parterna från att besluta om investeringar, i en situation där allmänhetens motstånd blivit kraftigare och förseningarna längre. Bristen på adekvata finansieringsinstrument hindrar investeringar när vi befinner oss mitt i en djup finansiell kris.

Aktuella frågor i förslaget till förordning om energiinfrastruktur

Den nya förordningen är ett positivt och viktigt initiativ, eftersom den syftar till att sätta fart på förverkligandet av den inre marknaden för energi och omsätta EU:s energipolitiska mål och klimatmål i praktisk handling. Genom att uppbåda verkligt omfattande investeringar kan den bidra till att både den ekonomiska tillväxten och sysselsättningsskapandet kommer i gång på nytt inom EU.

Förslaget går ut på att energinäten ska moderniseras och sammankopplas. I fråga om el är syftet att marknaden ska integreras bättre och bli mer konkurrenskraftig och till detta kommer systemsäkerhet och integrering av förnybara energikällor, hantering av decentraliserad och icke-reglerbar elproduktion genom smarta energinät, sammankoppling med lagringsplatser och elektricitetsmotorvägar. I fråga om gas går det att skapa försörjningstrygghet genom att diversifiera källorna till och leveransvägarna för gasförsörjningen, samt genom lagring av kondenserad naturgas och med hjälp av rörledningar med omställbar flödesriktning. I förslaget stöds också oljeleveranser till kustlösa länder och utveckling av rörledningar för avskiljning och lagring av koldioxid för sammankoppling av produktions- och lagringsplatser.

I förslaget fastställs nio prioriterade geografiska korridorer och tre prioriterade temaområden, där fastslås regler för identifiering av projekt av gemensamt intresse och inrättas i varje medlemsstat en enda myndighet (förfarandet med en enda instans) för att övervaka och påskynda förfarandena med tillståndsgivning för projekt av gemensamt intresse. Ytterligare föreslås en kostnadsnyttoanalys för rangordning av projekt av gemensamt intresse och för kostnadsallokering till investeringar utgående från det gränsövergångsställe där nyttan uppkommer och där ges incitament till projekt med högre risk och fastställs stödberättigande villkor för ekonomiskt unionsstöd ur Fonden för ett sammanlänkat Europa.

Förslaget till förordning kan förbättras i ett flertal hänseenden:

a) Urvalsprocessen för projekt av gemensamt intresse ska syfta till att skapa europeiska nät

Tillvägagångssättet när de systemansvariga för överföringssystemen lämnar in förslag och när dessa analyseras av de regionala samarbetsgrupperna går nedifrån upp. Begreppet initiativtagare till projekt omdefinieras och deras rapportering till de regionala samarbetsgrupperna förtydligas. I bestämmelserna om hur de regionala samarbetsgrupperna som svarar för urvalet av projekt av gemensamt intresse ska styras står det ingenting om maktbalansen mellan olika berörda parter eller om beslutsfattandet och konfliktlösningsmekanismer. I diskussioner om dessa frågor i rådet på sistone betonades medlemsstaternas intresse av att slå vakt om nationella ”strategiska intressen”. Detta är en viktig synpunkt för utvecklingen av en eventuell infrastruktur.

Men vid urvalet av projekt bör vaktslåendet om europeiska gemensamma intressen ta företräde framom de enskilda parternas intressen. Projekturvalet bör ske i enlighet med det tredje lagstiftningspaketet och med gemenskapens tioåriga nätutvecklingsplan och då bör det starkt förankrade tillvägagångssättet som går ”nedifrån upp” och utgående från nationerna kompletteras med ett toppstyrt europeiskt inremarknadsperspektiv. Byrån för samarbete mellan energitillsynsmyndigheter (ACER) bör spela en viktig roll för att garantera att utbyggnaden av nätet sker under samordnade och konsekventa former, att investeringarna är ekonomiskt effektiva och att det slås vakt om konsumenternas synpunkter. Urvalet av projekt och sammanförandet i kluster, först på regional nivå och sedan på unionsnivå, varvid hänsyn ska tas till att bedömningen görs utgående från flera olika kriterier och en kostnadsnyttoanalys, kommer att skapa bättre förutsättningar för objektivitet och konsensus i samband att det väljs ut vilka projekt som ska komma med på listan över projekt av gemensamt intresse.

b) Förslaget ska ge effektiva redskap för utbyggnad av infrastrukturen

Arbetet med att utveckla och förverkliga gränsöverskridande energinätsinfrastruktur har av hävd mött många hinder och så kommer det troligen att vara i framtiden med, eftersom det handlar om en ömtålig avvägning mellan subsidiariteten och Europas gemensamma intresse.

Förslaget söker bana en väg för detta arbete: en beskrivning av de prioriterade korridorerna kommer att göra klart vad de olika regionerna förväntas bidra med för att de energipolitiska målen ska nås. Genom att besluten i de regionala samarbetsgrupperna ska fattas med konsensus kan ingen ensidigt rida spärr mot besluten och effektivare tillståndsförfaranden, tillsammans med en tidsfrist på tre år och ett förfarande med en enda instans som gäller för de nationella myndigheternas tillståndsgivning och som kan göras gällande i praktiken, är väsentliga redskap för detta arbete. Mot bakgrund av vad man lyckats respektive misslyckats med tidigare kan dessutom en del av problemen lösas genom att de europeiska samordnarna tilldelas särskilda befogenheter att övervaka sådana projekt som varit svåra att genomföra. Till detta kommer att det uppställs tydliga tidsfrister och förfaranden i sådana fall när initiativtagare till projekt inte kan genomföra projekten inom utsatt tid av andra orsaker än sådana som undandrar sig deras kontroll, så att nya initiativtagare kan gå med i arbetet eller ta över projekten.

För att trygga den territoriella sammanhållningen överallt inom unionen behöver vi effektiva redskap mot de allt värre skillnaderna mellan olika geografiska områden samt mot isoleringen. För att de föreskrivna åtgärderna ska bli effektiva och hindren övervinnas behövs det redskap som gör det möjligt för de berörda parterna att gå samman i arbetet för gemensamma mål på sammanhållningens område och minska de konstgjorda hindren för gränsöverskridande nät.

c) Förslaget ska dessutom främja samarbetet och samordningen mellan systemansvariga för att åstadkomma den nytta som förväntas

Olika medlemsstater har gått olika hastigt framåt i riktning mot de europeiska politiska målen om ökad sammankoppling och produktion av förnybar energi. Om sådana medlemsstater som gjort små framsteg får ekonomiskt stöd från EU uppstår det en moralisk risk där, i och med att de som är sent ute kommer att vinna på det, jämfört med dem som varit tidigt ut, eftersom de senkomna har kunnat vänta till dess att det införts incitament för investeringar. Om flera systemansvariga (3+) kan medverka med att förverkliga projekt som får EU-stöd förbättras det välbehövliga samarbetet mellan de systemansvariga för överföringsnäten. Då kommer också den kunskap som förvärvats mångdubbelt bättre till sin rätt, samtidigt som det skapas förtroende mellan marknadens aktörer och integrationen av marknaden drivs på.

För att de systemansvariga för överföringssystemen faktiskt ska använda och driva energinäten på bästa möjliga sätt behövs det samordning och bättre systemstyrning. Den nya energimixen har tekniskt sett blivit alltmer komplicerad, till följd av bidragen från den förnybara energin och detta har ökat risken för bristande samordning och rentav för strömavbrott i nät där helheten är beroende av flera olika delar. Insamling av realtidsinformation om gränsöverskridande utbyten kan bli till stor hjälp för trygg och effektiv drift av energinätinfrastrukturen och även för den framtida planeringen av den. Likaledes är det av stor vikt för konsumenterna att infrastrukturen används optimalt. Entso för elektricitet och Entso för gas ska för kommissionen framlägga förslag för hur samkörning i realtid av Europas energiinfrastruktur lämpligen ska utformas och förverkligas.

d) Att förbättra investeringarna

Det är viktigt att privata investeringar tas i anspråk. I förslaget talas det om en mekanism för gränsöverskridande kostnadsallokering, utgående från vilken nytta de medverkande medlemsstaternas haft. I förordningen fastställs det att de nationella tillsynsmyndigheterna ska spela en roll för att definiera investeringsincitament som står i proportion till de risker som initiativtagarna till projekt tagit. För att förbättra investeringarna kan det komma att behövas tydligare europeiska riktlinjer eller riktmärken för bästa praxis runtom i Europa.

Bristande kommersiell bärkraftighet fick kvarstå som ett centralt kriterium för stödberättigande för tillgång till ekonomiskt unionsstöd ur Fonden för ett sammanlänkat Europa. Detta är av avgörande betydelse för att snedvridningar av marknaden ska kunna undvikas och för att stödet ur offentliga medel ska gå endast till de projekt som har positiva yttre förhållanden, vilka eljest inte skulle frambringas av marknadens mekanismer. En nära koppling till finansieringsinstrumenten inom Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer att spela en väsentlig roll för att privata medel ska kunna tas i anspråk för investeringar i projekt av gemensamt intresse, medan strukturfondsmedel kommer att gå till smarta energidistributionsnät med lokal eller regional betydelse. De båda finansieringskällorna kommer på så sätt att komplettera varandra. Medlemsstaterna bör å andra sidan följa reglerna för den europeiska energimarknaden för att komma i fråga för EU:s finansieringsinstrument inom Fonden för ett sammanlänkat Europa.

• [1]  Direktiv 2009/29/EG.
• [2]  Direktiv 2009/28/EG.
• [3]  Direktiv 2009/31/EG.
• [4]  Förordning (EU) nr 994/2010.
• [5]  Direktiven 2009/72/EG och 2009/73/EG och förordningarna (EG) nr 713/2009, 714/2009 och 715/2009.
• [6]  Föredragande: Francico Sosa Wagner.

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (11.6.2012)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG
(COM(2011)0658 – C7‑0371/2011 – 2011/0300(COD))

Föredragande: Philippe Lamberts

KORTFATTAD MOTIVERING

Föredraganden välkomnar de riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer som kommissionen föreslår.

Som kommissionen nämner identifieras i detta initiativ, för perioden fram till 2020 och därefter, ett begränsat antal prioriterade transeuropeiska korridorer och områden för gas- och elnät samt infrastruktur för olje- och koldioxidtransport, där EU-insatser är mest berättigade. Prioriteringarna ska genomföras genom att

1.  effektivisera tillståndsförfarandena för att avsevärt påskynda dem i samband med projekt av gemensamt intresse och för att stärka allmänhetens medverkan i och acceptans för sådana projekt,

2.  förenkla regelverket för gas- och elprojekt av gemensamt intresse genom att fördela kostnaderna utifrån vilka fördelar projekten medför och genom att se till att den tillåtna avkastningen är i linje med riskerna,

3.  säkerställa genomförandet av projekt av gemensamt intresse genom att tillhandahålla nödvändigt marknadsbaserat och direkt finansiellt stöd från EU. Förslaget tillhandahåller underlag för att identifiera projekt av gemensamt intresse som är berättigade till direkt finansiellt stöd från EU genom bidrag från fonden för ett sammanlänkat Europa, vilken även är föremål för ett separat lagstiftningsförslag.

Syftet med ändringsförslagen är att precisera vissa begrepp som används i förordningen och att skapa konsekvens med andra delar av EU-lagstiftningen – inte minst sådana som handlar om miljökonsekvensbedömningar och om strukturfonderna – samt med Europa 2020-strategin (eftersom dessa innehåller en del sammanflätade klimat- och energimål) och andra relevanta utvecklingsscenarion, till exempel de som framförs i färdplanen för 2050.

EU-medlen till stöd för de gigantiska finansiella insatser som krävs för att genomföra projekt av gemensamt intresse är knappa, och därför är tanken med dessa ändringar att se till att även den privata sektorn bidrar med sin beskärda del av finansieringen.

Själva nyckeln till förordningen är kostnadsnyttoanalysen. Föredraganden föreslår att bestämmelserna i den bilaga där metoden beskrivs konkretiseras genom att kostnads- respektive nyttoindikatorerna anges närmare. Eftersom projekten har väldigt lång genomförandetid och förväntad livslängd är de diskonteringsräntor som används för beräkningen av dessa parametrar av central betydelse. Därför föreslås att kommissionen regelbundet tillkännager vilka diskonteringsräntor som ska användas. För att spegla de särskilda externa effekter som är kopplade till varje projekt bör diskonteringsräntorna dessutom kompletteras med en riskpremie som fastställs av de projektansvariga i samråd med berörda intressenter. Ett sådant tillvägagångssätt ger intressenter, särskilt människor i projektens omgivning, incitament att delta i diskussionen.

Innan de lämnar in sina metoder för en harmoniserad systemomfattande kostnadsnyttoanalys på unionsnivå bör både Entso för el och Entso för gas vara tvungna att beakta bidragen från Europeiska miljöbyrån och det europeiska observationsnätverket för regional utvecklingsplanering (Espon). På så vis kommer aspekter som rör miljö och fysisk planering att internaliseras i ett tidigt skede av metodarbetet.

Den rapport som de projektansvariga ska lämna in utvidgas till att även omfatta information om exempelvis strukturfondernas bidrag till projektets genomförande och en redovisning av de faktiska kostnaderna i förhållande till den ursprungliga uppskattningen.

Om de faktiska kostnaderna överstiger de beräknade med 20 % bör kommissionen kunna ta bort projektet från förteckningen över stödberättigade projekt.

Föredraganden anser att ett projekt inte ska behöva vara upptaget i den tioåriga nätutvecklingsplanen för att betraktas som ett projekt av ”gemensamt intresse”.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) Att påskynda uppgraderingen av existerande energiinfrastruktur, och utvecklingen av ny, är avgörande för att uppnå unionens energi- och klimatpolitiska mål att fullborda den inre energimarknaden, garantera en trygg energiförsörjning, särskilt i fråga om gas och olja, minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka andelen förnybar energi i den slutgiltiga energiförbrukningen till 20 % och höja energieffektiviteten med 20 % till 2020. Samtidigt måste unionen i ett längre perspektiv förbereda sin infrastruktur på fortsatt minskad kolanvändning i energisystemet fram till 2050.	(6) Att påskynda uppgraderingen av existerande energiinfrastruktur, och utvecklingen av ny, är avgörande för att uppnå unionens energi- och klimatpolitiska mål att fullborda den inre energimarknaden, garantera en trygg energiförsörjning, särskilt i fråga om gas och olja, minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka andelen förnybar energi i den slutgiltiga energiförbrukningen till 20 % och höja energieffektiviteten med 20 % till 2020. Samtidigt måste unionen i ett längre perspektiv förbereda sin infrastruktur på fortsatt minskad kolanvändning i energisystemet fram till 2050 och inom samma tidsram förbereda infrastrukturen för anslutning av regioner med hög kapacitet för produktion av förnybar energi och stor ellagringspotential.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Fram till år 2020 beräknas behovet av investeringar i el- och gasöverföringsinfrastruktur av europeisk betydelse att ligga runt 200 miljarder euro. Investeringsvolymerna är avsevärt större jämfört med den tidigare utvecklingen, och detta i kombination med det brådskande behovet av att genomföra den prioriterade energiinfrastrukturen gör att det krävs nya sätt att reglera och finansiera energiinfrastruktur, särskilt gränsöverskridande sådan.	(11) Fram till år 2020 beräknas behovet av investeringar i el- och gasöverföringsinfrastruktur av europeisk betydelse att ligga runt 200 miljarder euro. Investeringsvolymerna är avsevärt större jämfört med den tidigare utvecklingen, vilket beror på att utbyggnaden av förnybara energikällor sker snabbare och på ett mer omfattande sätt samt strävan att uppnå unionens mål att fram till 2020 minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, att förbättra energieffektiviteten med 20 % och att öka andelen förnybara energikällor inom energiförbrukningen med 20 %, och detta i kombination med det brådskande behovet av att genomföra den prioriterade energiinfrastrukturen gör att det krävs nya sätt att reglera och finansiera energiinfrastruktur, särskilt gränsöverskridande sådan.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a) Energibehållare samt anläggningar för flytande naturgas (LNG) och komprimerad naturgas (CNG) i en transeuropeisk energiinfrastruktur spelar en särskild roll för att trygga försörjningen och fördelningen när det gäller lagrad energi. En snabb utbyggnad av sådana anläggningar för lagrad energi utgör därför en viktig del av en fungerande nätinfrastruktur.
	Konkurrensen vad beträffar uppförande och drift av pumpkraftstationer eller anläggningar för energilagring får inte hindras av nätavgifter som likställer dessa anläggningar med slutkonsumenter.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 20
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(20) Projekt av gemensamt intresse bör få prioriterad ställning nationellt för att kunna handläggas snabbt. De behöriga myndigheterna bör betrakta dem som projekt av allmänintresse. Projekt som påverkar miljön negativt bör ges tillstånd om de anses vara av väsentligt allmänintresse och uppfyller alla villkor i direktiven 92/43/EEG och 2000/60/EG.	(20) Projekt av gemensamt intresse bör få prioriterad ställning nationellt för att kunna handläggas snabbt. Även regionala eller nationella projekt kan ges samma prioritet, om detta kan trygga integreringen av förnybara energikällor och konkurrensen. Detta inbegriper även projekt med tredjeländer (t.ex. Schweiz). De behöriga myndigheterna bör betrakta dem som projekt av allmänintresse. Projekt som påverkar miljön negativt bör ges tillstånd om de anses vara av väsentligt allmänintresse och uppfyller alla villkor i direktiven 92/43/EEG och 2000/60/EG.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) Inrättandet av en enda behörig myndighet på nationell nivå som sammanför eller samordnar alla tillståndsförfaranden (”gemensam kontaktpunkt”) bör minska komplexiteten, öka effektiviteten och insynen samt främja samarbetet mellan medlemsstaterna.	(21) Inrättandet av en enda behörig myndighet på nationell nivå som sammanför eller samordnar alla tillståndsförfaranden (”gemensam kontaktpunkt”) bör minska komplexiteten, öka effektiviteten och insynen samt främja samarbetet mellan medlemsstaterna. Dock bör inrättandet av en sådan myndighet inte öka skattebetalarnas utgifter och bör inrättas genom en omfördelning av befintliga resurser.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 29
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(29) Det europeiska energiprogrammet för återhämtning (EEPR) har påvisat mervärdet i att komplettera privat finansiering med betydande finansiellt stöd från unionen i syfte att genomföra projekt av europeiskt intresse. Vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 konstaterades att vissa energiinfrastrukturprojekt kan komma att kräva begränsad offentlig finansiering som komplement till privat finansiering. I ljuset av den ekonomiska och finansiella krisen och budgetrestriktionerna bör riktat stöd genom både bidrag och finansieringsinstrument tas fram i nästa fleråriga budgetram, vilket kommer att locka nya investerare till de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur, samtidigt som bidraget från unionens budget hålls så lågt som möjligt.	(29) Det europeiska energiprogrammet för återhämtning (EEPR) har påvisat mervärdet i att komplettera privat finansiering med betydande finansiellt stöd från unionen i syfte att genomföra projekt av europeiskt intresse. Vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 konstaterades att vissa energiinfrastrukturprojekt kan komma att kräva begränsad offentlig finansiering som komplement till privat finansiering. I ljuset av den ekonomiska och finansiella krisen och budgetrestriktionerna bör riktat stöd genom både bidrag och finansieringsinstrument tas fram i nästa fleråriga budgetram, vilket kommer att locka nya investerare till de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur, samtidigt som bidraget från unionens budget hålls så lågt som möjligt. I detta sammanhang bör erfarenheter från pilotfasen med projektobligationer för finansiering av infrastrukturprojekt tas tillvara.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 30
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30) Projekt av gemensamt intresse inom el, gas och koldioxid bör vara berättigade till EU-stöd för studier och, under vissa villkor, för bygg- och anläggningsarbeten inom ramen för den föreslagna förordningen om inrättande av Fonden för ett sammankopplat Europa, antingen i form av bidrag eller i form av innovativa finansieringsinstrument. På så vis kan skräddarsytt stöd erbjudas sådana projekt av gemensamt intresse som inte är bärkraftiga med det befintliga regelverket och under rådande marknadsvillkor. Sådant finansiellt stöd bör skapa nödvändiga synergier med finansiering från instrument på andra EU-politikområden. Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer framför allt att finansiera energiinfrastruktur av europeisk betydelse, medan strukturfonderna kommer att finansiera smarta energiöverföringsnät av lokal eller regional betydelse. På så sätt kan de båda finansieringskällorna komplettera varandra.	(30) Projekt av gemensamt intresse inom el, gas och koldioxid bör vara berättigade till EU-stöd för studier och, under vissa villkor, för bygg- och anläggningsarbeten inom ramen för den föreslagna förordningen om inrättande av Fonden för ett sammankopplat Europa, antingen i form av bidrag eller i form av innovativa finansieringsinstrument. På så vis kan skräddarsytt stöd erbjudas sådana projekt av gemensamt intresse som inte är bärkraftiga med det befintliga regelverket och under rådande marknadsvillkor. Åtgärder för att undvika all konkurrenssnedvridning, särskilt mellan projekt som bidrar till genomförandet av samma prioriterade EU-korridor, bör vederbörligen beaktas. Sådant finansiellt stöd bör skapa nödvändiga synergier med finansiering från instrument på andra EU‑politikområden. Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer framför allt att finansiera energiinfrastruktur av europeisk betydelse, medan strukturfonderna kommer att finansiera smarta energiöverföringsnät av lokal eller regional betydelse. På så sätt kan de båda finansieringskällorna komplettera varandra.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 30a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(30a) Det finns, under den rådande situationen med ekonomisk kris, stora olikheter i kreditvärderingen mellan medlemsstaterna och investerarna, vilket kan leda till obalanser liksom till betydande hinder för finansiering och genomförande av infrastrukturprojekt. Att EU bidrar med finansiellt stöd för att eliminera dessa obalanser är av yttersta vikt för att säkerställa att infrastrukturprojekt som bidrar till att förverkliga målen i denna förordning blir genomförda, speciellt med tanke på att de medel som behövs för energiinfrastruktur under det kommande decenniet till största delen kommer att komma från den privata sektorn.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 32a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(32a) När rådet och kommissionen bedömer om tillräckliga framsteg har gjorts mot att uppfylla det medelfristiga budgetmålet och i samband med detta undersöker tillväxtkurvan för offentliga utgifter, bör de aggregerade utgifterna inte omfatta ränteutgifter, utgifter för unionsprogram som motsvaras fullt ut av inkomster från unionsmedel och icke-diskretionära förändringar i utgifterna för arbetslöshetsersättning i enlighet med artikel 5 i rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken1.
	____________________
	1EGT L 209, 2.8.1997, s. 1.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Denna förordning ska inte påverka tillämpningen av
	– rådets direktiv 85/337/EEG av den 27 juni 1985 om bedömning av inverkan på miljön av vissa offentliga och privata projekt1,
	– Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/42/EG av den 27 juni 2001 om bedömning av vissa planers och programs miljöpåverkan2,
	– Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område3,
	– rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter4,
	– Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar5,
	– Århuskonventionen, och
	– Esbokonventionen.
	____________________ 1 EGT L 175, 5.7.1985, s. 40.
	2 EGT L 197, 21.7.2001, s. 30.
	3 EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.
	4 EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.
	5 EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.
Motivering
Ändringsförslaget klargör att annan EU-lagstiftning kommer att vara tillämplig under alla omständigheter.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska upprätta en unionsomfattande förteckning över projekt av gemensamt intresse. Förteckningen ska ses över och vid behov uppdateras vartannat år. Den första förteckningen ska antas senast den 31 juli 2013.	1. Kommissionen ska upprätta en unionsomfattande förteckning över projekt av gemensamt intresse. Förteckningen ska ses över och uppdateras vartannat år. Den första förteckningen ska antas senast den 31 juli 2013.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska upprätta en unionsomfattande förteckning över projekt av gemensamt intresse. Förteckningen ska ses över och vid behov uppdateras vartannat år. Den första förteckningen ska antas senast den 31 juli 2013.	1. Kommissionen ska, i samråd med medlemsstaterna, upprätta en unionsomfattande förteckning över projekt av gemensamt intresse. Förteckningen ska ses över och vid behov uppdateras vartannat år. Den första förteckningen ska antas senast den 31 juli 2013.
Motivering
Detta bör vara en samrådsprocess i alla skeden.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Varje grupp ska upprätta ett förslag till förteckning över projekt av gemensamt intresse i enlighet med det förfarande som anges i avsnitt 2 i bilaga III, och ska då utgå från i vad mån projekten bidrar till att förverkliga de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur i bilaga I och uppfyller kriterierna i artikel 4. Varje enskilt förslag till projekt av gemensamt intresse kräver godkännande från den eller de medlemsstater vars territorium projektet gäller.	3. Varje grupp ska upprätta ett förslag till förteckning över projekt av gemensamt intresse i enlighet med det förfarande som anges i avsnitt 2 i bilaga III, och ska då utgå från i vad mån projekten bidrar till att förverkliga de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur i bilaga I och uppfyller kriterierna i artikel 4. Gruppernas medlemmar ska anta den föreslagna förteckningen med enkel majoritet. Varje enskilt förslag till projekt av gemensamt intresse kräver godkännande från den eller de medlemsstater vars territorium projektet gäller.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Projektet är ekonomiskt, socialt och miljömässigt bärkraftigt.	(b) Projektet är bärkraftigt i enlighet med ekonomiska, sociala och miljömässiga kriterier.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Projektet integrerar och är förenligt med målen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 170 och 171.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led a – strecksats 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Marknadsintegration, konkurrens och systemflexibilitet.	– Marknadsintegration, bland annat genom att mildra effekterna av isoleringen av regioner i unionen, konkurrens och systemflexibilitet.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led a – strecksats 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Driftskompatibilitet och säker systemdrift.	– Försörjningstrygghet, bland annat genom driftskompatibilitet och säker systemdrift.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led a – strecksats 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– Hög kapacitet för produktion och lagring av förnybar energi.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led b – strecksats 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Marknadsintegration, driftskompatibilitet och systemflexibilitet.	– Marknadsintegration, bland annat genom att mildra effekterna av isoleringen av regioner i unionen, driftskompatibilitet och systemflexibilitet.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Vid rangordning av projekt som bidrar till genomförandet av samma prioritet ska vederbörlig hänsyn även tas till hur angeläget varje projekt är för att uppnå de energipolitiska målen om marknadsintegration, konkurrens, hållbarhet och försörjningstrygghet, hur många medlemsstater som berörs av det föreslagna projektet samt hur det kompletterar andra föreslagna projekt. Vid projekt som faller under kategorin i punkt 1 e i bilaga II ska vederbörlig hänsyn även tas till antalet användare som berörs av projektet samt den årliga energiförbrukningen och andelen energiproduktion från icke-reglerbara källor i användarnas geografiska område.	4. Vid rangordning av projekt som bidrar till genomförandet av samma prioritet ska vederbörlig hänsyn även tas till hur angeläget varje projekt är för att uppnå de energipolitiska målen om marknadsintegration, konkurrens, hållbarhet och försörjningstrygghet, systemflexibilitet och systemstabilitet, projektets kostnadseffektiva mervärde i fråga om arbetstillfällen, hur många medlemsstater som berörs av det föreslagna projektet samt hur det kompletterar andra föreslagna projekt samt dess potential för ökad innovation. Hänsyn ska tas till de indikatorer för en kostnadsnyttoanalys av projektet som anges i punkt 5 i bilaga V. Indikatorerna får anges inom en harmoniserad ram som fastställts av kommissionen. Vid projekt som faller under kategorin i punkt 1 e i bilaga II ska vederbörlig hänsyn även tas till antalet användare som berörs av projektet samt den årliga energiförbrukningen och andelen energiproduktion från icke-reglerbara källor i användarnas geografiska område.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. Projekt som omfattar minst en medlemsstat som har eller hotas av allvarliga svårigheter i fråga om sin finansiella stabilitet och/eller som har begärt eller mottar finansiellt stöd i enlighet med förordning (EU) nr …/2012 ska prioriteras vid rangordningen av projekt av gemensamt intresse.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Byrån och grupperna ska övervaka hur projekten av gemensamt intresse fortskrider. Grupperna får begära in ytterligare information som tillhandahålls i enlighet med punkterna 3, 4 och 5, verifiera informationen på plats och kalla till möten med berörda parter. Grupperna får även begära att byrån vidtar åtgärder för att underlätta genomförandet av projekt av gemensamt intresse.	2. Byrån och grupperna ska övervaka hur projekten av gemensamt intresse fortskrider. Grupperna får begära in ytterligare information som tillhandahålls i enlighet med punkterna 3, 4 och 5, verifiera informationen på plats och kalla till möten med berörda parter. Grupperna får även begära att byrån vidtar åtgärder för att underlätta genomförandet av projekt av gemensamt intresse. Gruppernas medlemmar ska besluta om att sända en begäran med enkel majoritet.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 3 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) fördelningen av kostnaderna hittills och aktuella prognoser om projektets beräknade framtida kostnader, åtföljt av en analys och en beskrivning av kostnaderna jämfört med de beräknade kostnaderna i den ursprungliga genomförandeplanen,
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 3 – led bb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(bb) bidrag i form av medel från strukturfonderna och andra unionsmedel till projektet, däribland investeringar eller garantier från Europeiska investeringsbanken,
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 7 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) projektet inte längre ingår i den tioåriga nätutvecklingsplanen.	utgår
Motivering
Att ett projekt ingår i den tioåriga nätutvecklingsplanen bör inte vara krav för att det ska klassas som ett projekt av gemensamt intresse. Annars skulle potentiella projekt som ger ett betydande europeiskt mervärde men som är utan intresse för minst en av de berörda medlemsstaterna aldrig komma till stånd.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 7 – stycke 1 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(da) De uppkomna kostnaderna överskrider de beräknade kostnaderna i genomförandeplanen för samma period med mer än 30 %, om inte detta kostnadsöverskridande är vederbörligen motiverat av skäl som ligger utanför de projektansvarigas rimliga kontroll.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 7a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	7a. Kommissionen ska överlämna en årlig rapport till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén på grundval av information som hänför sig till punkterna 2–7.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 4 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. För att respektera tidsfristerna i artikel 11 och minska den administrativa bördan för slutförandet av projekt av gemensamt intresse ska medlemsstaterna senast nio månader efter det att denna förordning har trätt i kraft vidta åtgärder för att effektivisera förfarandena för miljökonsekvensbedömningar. Dessa åtgärder ska inte påverka skyldigheter som följer av unionens lagstiftning.	4. För att respektera tidsfristerna i artikel 11 och minska den administrativa bördan för slutförandet av projekt av gemensamt intresse ska medlemsstaterna senast nio månader efter det att denna förordning har trätt i kraft vidta bindande åtgärder för att effektivisera förfarandena för miljökonsekvensbedömningar. Dessa åtgärder ska inte påverka skyldigheter som följer av unionens lagstiftning.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 4 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska senast tre månader efter det att denna förordning har trätt i kraft utfärda riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att fastställa lämpliga åtgärder och garantera en samstämmig tillämpning av förfarandena för miljökonsekvensbedömningar enligt EU:s lagstiftning om projekt av gemensamt intresse.	Kommissionen ska senast tre månader efter det att denna förordning har trätt i kraft utfärda riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att fastställa lämpliga bindande åtgärder och garantera en samstämmig tillämpning av förfarandena för miljökonsekvensbedömningar enligt EU:s lagstiftning om projekt av gemensamt intresse.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Senast en månad efter det att denna förordning har trätt i kraft ska Entso för el och Entso för gas förse byrån och kommissionen med sin respektive metod – bland annat i fråga om nät- och marknadsmodeller – för en harmoniserad kostnadsnyttoanalys på unionsnivå som omfattar hela energisystemet och avser projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II. Metoden ska utarbetas i enlighet med de principer som anges i bilaga V.	1. Senast en månad efter det att denna förordning har trätt i kraft ska Entso för el och Entso för gas, efter samråd med Europeiska miljöbyrån (EEA) och det europeiska observationsnätverket för territoriell utveckling och sammanhållning (Espon), förse byrån och kommissionen med sin respektive metod – bland annat i fråga om nät- och marknadsmodeller – för en harmoniserad kostnadsnyttoanalys på unionsnivå som omfattar hela energisystemet och avser projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II. Metoden ska utarbetas i enlighet med de principer som anges i bilaga V.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Senast en månad efter det att denna förordning har trätt i kraft ska Entso för el och Entso för gas förse byrån och kommissionen med sin respektive metod – bland annat i fråga om nät- och marknadsmodeller – för en harmoniserad kostnadsnyttoanalys på unionsnivå som omfattar hela energisystemet och avser projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II. Metoden ska utarbetas i enlighet med de principer som anges i bilaga V.	1. Senast en månad efter det att denna förordning har trätt i kraft ska Entso för el och Entso för gas förse byrån och kommissionen med sin respektive metod – bland annat i fråga om nät- och marknadsmodeller – för en harmoniserad kostnadsnyttoanalys på unionsnivå enligt relevanta utvecklingsscenarion, som omfattar hela energisystemet och avser projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II. Metoden ska utarbetas i enlighet med de principer som anges i bilaga V.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
7. Metoden ska tillämpas på kostnadsnyttoanalysen i alla efterföljande tioåriga nätutvecklingsplaner för el och gas som tas fram av Entso för el och Entso för gas i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 714/2009 och förordning (EG) nr 715/2009.	7. Metoden ska tillämpas på kostnadsnyttoanalysen i alla efterföljande tioåriga nätutvecklingsplaner för el och gas som tas fram av Entso för el och Entso för gas i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 714/2009 och förordning (EG) nr 715/2009, och de viktigaste resultaten av kostnadsnyttoanalysen enligt relevanta scenarion ska inbegripas i samrådsprocessen och i slutrapporteringen om de tioåriga nätutvecklingsplanerna.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Investeringskostnaderna för ett projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II ska bäras av de systemansvariga för överföringssystemen i den eller de medlemsstater där projektet tillför en positiv nettoeffekt, och ska finansieras av nätanvändarna genom avgifter för nättillträde.	1. Investeringskostnaderna för ett projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–e och punkt 2 i bilaga II ska bäras av de systemansvariga för överföringssystemen i den eller de medlemsstater där projektet tillför en positiv nettoeffekt, och ska finansieras av nätanvändarna genom avgifter för nättillträde.
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 4 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Den ansvarige eller de ansvariga för ett projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II ska regelbundet informera samtliga berörda nationella tillsynsmyndigheter om hur projektet fortskrider och om vilka kostnader och verkningar det konstaterats medföra. Så snart ett projekt av gemensamt intresse som har valts ut i enlighet med artikel 3 och som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II har uppnått tillräcklig mognad, ska den projektansvarige tillställa de berörda nationella tillsynsmyndigheterna en investeringsförfrågan med en gränsöverskridande kostnadsfördelning, tillsammans med följande:	Den ansvarige eller de ansvariga för ett projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–e och punkt 2 i bilaga II ska regelbundet informera samtliga berörda nationella tillsynsmyndigheter om hur projektet fortskrider och om vilka kostnader och verkningar det konstaterats medföra. Så snart ett projekt av gemensamt intresse som har valts ut i enlighet med artikel 3 och som faller under kategorierna i punkt 1 a–e och punkt 2 i bilaga II har uppnått tillräcklig mognad, ska den projektansvarige tillställa de berörda nationella tillsynsmyndigheterna en investeringsförfrågan med en gränsöverskridande kostnadsfördelning, tillsammans med följande:
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 5 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Vid beslut om gränsöverskridande fördelning av kostnader ska hänsyn tas till projektets eller projektens ekonomiska, sociala och miljömässiga kostnader och fördelar i de berörda medlemsstaterna och till det eventuella behovet av finansiellt stöd.	Vid beslut om gränsöverskridande fördelning av kostnader ska hänsyn tas till projektets eller projektens ekonomiska kostnader och fördelar i de berörda medlemsstaterna och till det eventuella behovet av finansiellt stöd.
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 5 – stycke 2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Om projektkostnaderna är inkluderade i nättarifferna, ska intäkter från prissättning som styrs av belastningen på överföringsledningarna i projektet dras av från nättarifferna. När intäkter från prissättning som styrs av belastningen på överföringsledningarna fördelas på olika överföringstariffer, ska samma proportioner användas som vid fördelningen av kostnader.
Motivering
Det här kan förenkla diskussionen om kostnadsfördelningsavtal mellan projektansvariga, eftersom en ansenlig del av intäkterna då delas i proportion till kostnaderna. På så vis tar man fasta på farhågorna från nationella tillsynsmyndigheter om att deras konsumenter kan komma att påföras kostnader till gagn för utländska konsumenter.
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Om en projektansvarig löper högre risker vid utveckling, konstruktion, drift eller underhåll av ett projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II, med undantag för pumpkraftverksprojekt, jämfört med risker som normalt uppstår vid ett jämförbart infrastrukturprojekt, och om dessa risker inte omfattas av undantag i enlighet med artikel 36 i direktiv 2009/73/EG eller artikel 17 i förordning (EG) nr 714/2009, ska de nationella tillsynsmyndigheterna se till att lämpliga incitament ges till det projektet vid tillämpning av artikel 37.8 i direktiv 2009/72/EG, artikel 41.8 i direktiv 2009/73/EG, artikel 14 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2009.	1. Om en projektansvarig löper högre risker vid utveckling, konstruktion, drift eller underhåll av ett projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II, med undantag för pumpkraftverksprojekt, anläggningar för lagring av naturgas och LNG-anläggningar, jämfört med risker som normalt uppstår vid ett jämförbart infrastrukturprojekt, och om dessa risker inte omfattas av undantag i enlighet med artikel 36 i direktiv 2009/73/EG eller artikel 17 i förordning (EG) nr 714/2009, ska de nationella tillsynsmyndigheterna se till att lämpliga incitament ges till det projektet vid tillämpning av artikel 37.8 i direktiv 2009/72/EG, artikel 41.8 i direktiv 2009/73/EG, artikel 14 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2009.
	Pumpkraftverk, anläggningar för lagring av naturgas och LNG‑anläggningar får inte behandlas som slutkonsumenter vid debitering av nätavgifter, i syfte att inte hindra konkurrensen mellan sådana anläggningar.
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. När de nationella tillsynsmyndigheterna beslutar om beviljande av sådana incitament ska de beakta resultaten av den kostnadsnyttoanalys som ska göras på grundval av metoden i artikel 12, särskilt de positiva regionala eller unionsomfattande externa effekter som projektet genererar. De nationella tillsynsmyndigheterna ska vidare analysera de specifika riskerna för den eller de projektansvariga, de åtgärder som vidtagits för att minska riskerna samt frågan om huruvida projektets riskprofil är försvarbar med tanke på de positiva nettoeffekter det ger jämfört med ett alternativ med lägre risk. Risker som berättigar till incitament ska särskilt ha anknytning till ny överföringsteknik, både landbaserad och havsbaserad, otillräcklig kostnadsåtervinning samt risker under utvecklingen.	2. När de nationella tillsynsmyndigheterna beslutar om beviljande av sådana incitament ska de beakta resultaten av den kostnadsnyttoanalys som ska göras på grundval av metoden i artikel 12, särskilt de positiva regionala eller unionsomfattande externa effekter som projektet genererar. De nationella tillsynsmyndigheterna ska vidare analysera de specifika riskerna för den eller de projektansvariga, de åtgärder som vidtagits för att minska riskerna samt frågan om huruvida projektets riskprofil är försvarbar med tanke på de positiva nettoeffekter det ger jämfört med ett alternativ med lägre risk. Risker som berättigar till incitament ska särskilt ha anknytning till ny överföringsteknik, både landbaserad och havsbaserad, samt risker under utvecklingen.
Motivering
Vid överföringsprojekt som ingår i den reglerade tillgångsbasen säkerställer nationella tillsynsmyndigheter och EU-ramar lämplig ersättning, och därmed undviks risker relaterade till otillräcklig kostnadsåtervinning. Annars skulle det kunna bli en dyrbar garanti för kommersiella överföringsledningar. Om det hela inte anses tillförlitligt bör beslutsfattarnas mål vara att ta fasta på farhågorna och öka tillförlitligheten snarare än att erbjuda högre avkastning, och på så vis begränsa kostnaderna för konsumenterna.
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 3 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) regler för medgivande av extra avkastning på det kapital som investerats i projektet, eller	(c) regler för medgivande av extra avkastning eller hantering av risker med avseende på det kapital som investerats i projektet, eller
Motivering
Om reglering baserad på bästa praxis delas och vidareutvecklas och om riskfaktorer som ligger utanför investerarnas kontroll uppmärksammas kan detta både göra investeringar i överföringsinfrastruktur attraktivare för fler aktörer och få till följd att inte lika höga avkastningar måste erbjudas för att dra till sig sådana investeringar.
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Artikel 14 – stycke 3 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) riktlinjer baserade på bästa praxis för utvärdering av riskerna i samband med det kapital som investerats i projektet, eller
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6. Kommissionen får utfärda riktlinjer för de incitament som anges i denna artikel, i enlighet med artikel 18.1–18.3 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 23.1 i förordning (EG) nr 715/2009.	6. Kommissionen utfärdar riktlinjer för de incitament som anges i denna artikel, i enlighet med artikel 18.1–18.3 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 23.1 i förordning (EG) nr 715/2009. I detta sammanhang ska särskilt reglerna för extra avkastning enligt punkt 3 c i denna artikel beaktas.
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkterna 1, 2 och 4 i bilaga II ska vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för studier och finansieringsinstrument i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa].	1. Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkterna 1, 2 och 4 i bilaga II ska vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för studier och finansieringsinstrument i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa], med beaktande av
	– behovet att undvika en eventuell snedvridning av konkurrensen, särskilt mellan projekt som bidrar till att uppfylla samma prioriterade EU-korridor,
	– att privat finansiering, eller finansiering av de berörda ekonomiska aktörerna, kommer att vara den främsta finansieringskällan.
	Valet av finansieringsinstrument ska vara beroende av vilket projekt det rör sig om. Alla finansiella möjligheter är inte med nödvändighet tillämpliga på varje projekt.
Ändringsförslag  43 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II, med undantag för pumpkraftverksprojekt, ska även vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa], om de genomförs i enlighet med förfarandet i artikel 5.6 b eller om de uppfyller följande kriterier.	2. Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–e och punkt 2 i bilaga II, med undantag för pumpkraftverksprojekt, ska även vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa], om de genomförs i enlighet med förfarandet i artikel 5.6 b eller om de uppfyller följande kriterier.
Motivering
Det är rimligt att alla infrastrukturinvesteringar i energi – i detta fall el – är berättigade till ekonomiskt stöd från unionen, alltså även projekt för upprättande av smarta nät.
Ändringsförslag  44 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Projektet är inte kommersiellt bärkraftigt enligt affärsplanen och andra bedömningar som gjorts, särskilt av potentiella investerare eller långivare. Vid bedömningen av projektets kommersiella bärkraft ska hänsyn tas till beslutet om incitament och dess motivering enligt artikel 14.3.	(b) Projektet är inte kommersiellt bärkraftigt enligt affärsplanen och andra bedömningar som gjorts, särskilt av potentiella investerare eller långivare. Vid bedömningen av projektets kommersiella bärkraft ska hänsyn tas till beslutet om incitament och dess motivering enligt artikel 14.3, eller så kan projektförvaltaren tydligt visa att finansieringskostnaderna är oproportionerligt höga eller att projektet inte har tillgång till marknadsfinansiering på grund av exceptionella finansiella och ekonomiska svårigheter i den medlemsstat eller de medlemsstater där hela eller delar av projektet av gemensamt intresse ska genomföras.
Ändringsförslag  45 Förslag till förordning Kapitel Va (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Kapitel Va – Påskyndat förfarande i medlemsstater som har eller hotas av allvarliga svårigheter
Ändringsförslag  46 Förslag till förordning Artikel 15a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 15a
	Energiinfrastrukturer som en del av makroekonomiska anpassningsprogram
	1. Tekniskt stöd från kommissionen till medlemsstater som har eller hotas av allvarliga svårigheter i fråga om sin finansiella stabilitet och/eller som har begärt eller mottar finansiellt stöd i enlighet med förordning (EU) nr …/2012 ska omfatta ett samråd med medlemsstaternas nationella behöriga myndigheter och de berörda projektansvariga i syfte att
	a) påskynda genomförandet av projekten av gemensamt intresse på förteckningen i artikel 3 i enlighet med kriterierna för projektens angelägenhet i artikel 4.4,
	b) undersöka alla tillgängliga sätt att mildra finansieringsvillkoren för de olika berörda aktörerna.
	2. I syfte att tillämpa punkt 1a kan de tidsperioder som fastställs i artiklarna 10.3, 11, 13.5 och 13.6 förkortas.
	3. De berörda aktörernas offentliga deltagande får inte minskas på grund av en snävare tidsram.
Ändringsförslag  47 Förslag till förordning Artikel 16 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa) Vilka bidrag projekten av gemensamt intresse lämnar till genomförandet av unionens tillväxt- och sysselsättningsstrategi.
Ändringsförslag  48 Förslag till förordning Artikel 16 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) De medel som unionen anslagit och utbetalat för projekt av gemensamt intresse i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa], i förhållande till totalvärdet av finansierade projekt av gemensamt intresse.	(b) De medel som unionen anslagit och utbetalat för projekt av gemensamt intresse dels i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa], dels i enlighet med strukturfonderna, i förhållande till totalvärdet av finansierade projekt av gemensamt intresse.
Ändringsförslag  49 Förslag till förordning Bilaga I – del 1 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: sammanlänkningar och inre förbindelser i nord-sydlig och öst-västlig riktning för att fullborda den inre marknaden och integrera produktion från förnybara energikällor.	(3) Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: sammanlänkningar och inre förbindelser i nord-sydlig och öst-västlig riktning för att fullborda den inre marknaden, för att bryta isoleringen av elsystem på öar och integrera produktion från förnybara energikällor.
Ändringsförslag  50 Förslag till förordning Bilaga I – del 2 – punkt 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: regionala anslutningar för gas mellan Östersjöområdet, Adriatiska havet, Egeiska havet och Svarta havet, särskilt för att främja diversifiering och tryggad gasförsörjning.	(2) Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: regionala anslutningar för gas mellan Östersjöområdet, Adriatiska havet, Egeiska havet, Svarta havet och östra Medelhavsområdet, särskilt för att främja diversifiering och tryggad gasförsörjning.
Ändringsförslag  51 Förslag till förordning Bilaga I – del 4 – punkt 11 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Motorvägar för el: utveckling av de första motorvägarna för el fram till 2020, i syfte att bygga ett system med motorvägar för el över hela unionen.	(11) Motorvägar för el: utveckling av de första motorvägarna för el fram till 2020, i syfte att bygga ett system med motorvägar för el över hela unionen, särskilt sammanlänkning av regioner med hög kapacitet för produktion och lagring av förnybar energi.
Ändringsförslag  52 Förslag till förordning Bilaga III – del 2 – led 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(1a) Alla potentiella projektansvariga får till respektive grupp lämna in en redogörelse för hur deras projekt bidrar till genomförandet av prioriteringarna i bilaga I och uppfyller relevanta kriterier i artikel 6, samt annan information av betydelse för utvärderingen av projektet eller projekten; om projektet eller projekten uppfyller kriterierna i artikel 4, bilaga II och bilaga III ska respektive grupp inom högst sex månader utfärda ett motiverat yttrande om huruvida det är sannolikt att de kan klassificeras som projekt av gemensamt intresse.
Ändringsförslag  53 Förslag till förordning Bilaga III – del 2 – led 3a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3a) Föreslagna elöverföringsprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 a och 1 b i bilaga II ska, på förslag från berörda intressenter, kunna tas upp till granskning och övervägande av respektive grupp om projekten åtminstone uppfyller kriterierna i artikel 4.1 och 4.2 a samt i punkt 1 i bilaga II.
Ändringsförslag  54 Förslag till förordning Bilaga III – del 2 – led 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) Vid utvärderingen av föreslagna el- och gasprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II ska varje grupp, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 4, beakta den analys som gjorts i enlighet med bestämmelserna i artikel 12.7 av föreslagna el- och gasprojekt inom kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II och som ingår i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplan för gas och el som tagits fram av Entso för el och Entso för gas i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 714/2009 och förordning (EG) nr 715/2009.	(6) Vid utvärderingen av föreslagna el- och gasprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 a–e och punkt 2 i bilaga II ska varje grupp, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i punkt 4, beakta den analys som gjorts i enlighet med bestämmelserna i artikel 12.7 av föreslagna el- och gasprojekt inom kategorierna i punkt 1 a–e och punkt 2 i bilaga II och som ingår i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplan för gas och el som tagits fram av Entso för el och Entso för gas i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 714/2009 och förordning (EG) nr 715/2009.
Motivering
Syftet med ändringen är att även inkludera smarta nät.
Ändringsförslag  55 Förslag till förordning Bilaga IV – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Lagring av el: projektet tillför lagringskapacitet som möjliggör en årlig nettoproduktion av el på minst 500 gigawattimmar.	(b) Lagring av el: projektet tillför lagringskapacitet som möjliggör en årlig nettoproduktion av el på minst 500 gigawattimmar eller [x] % av medlemsstatens årliga elproduktion, beroende på vilken som är lägst.
Motivering
500 gigawattimmar är mycket omfattande i vissa medlemsstater och det skulle därför hjälpa om man också enades om ett procentantal av den årliga elproduktionen.
Ändringsförslag  56 Förslag till förordning Bilaga IV – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) Lagring av gas eller flytande/komprimerad naturgas: syftet med projektet är att direkt eller indirekt leverera till minst två medlemsstater eller att uppfylla infrastrukturstandarden (N-1-regeln) på regional nivå i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 994/2010.	(d) Lagring av gas eller flytande/komprimerad naturgas: syftet med projektet är att direkt leverera eller att indirekt kunna leverera till minst två medlemsstater eller att uppfylla infrastrukturstandarden (N-1-regeln) på regional nivå i enlighet med artikel 6.3 i förordning (EU) nr 994/2010.
Ändringsförslag  57 Förslag till förordning Bilaga V – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) För el: scenarier för efterfrågan, produktionskapacitet per bränsleslag (biomassa, geotermisk värme, vattenkraft, gas, kärnkraft, olja, fasta bränslen, vindkraft, solceller, koncentrerad solenergi och annan teknik för förnybar energi) och deras geografiska belägenhet, bränslepriser (bland annat för biomassa, kol, gas och olja), koldioxidpriser samt överföringsnätets och, i förekommande fall, distributionsnätets sammansättning och dess utveckling, med beaktande av alla nya betydande projekt för produktion (bland annat kapacitet för avskiljning av koldioxid), lagring och överföring för vilka ett slutligt investeringsbeslut har fattats och som ska tas i drift före utgången av år n+5.	(a) För el: scenarier för efterfrågan (såväl i medlemsstaterna som i angränsande tredjeländer), produktionskapacitet per bränsleslag (biomassa, geotermisk värme, vattenkraft, gas, kärnkraft, olja, fasta bränslen, vindkraft, solceller, koncentrerad solenergi och annan teknik för förnybar energi) och deras geografiska belägenhet, bränslepriser (bland annat för biomassa, kol, gas och olja), koldioxidpriser samt överföringsnätets och, i förekommande fall, distributionsnätets sammansättning och dess utveckling, med beaktande av alla nya betydande projekt för produktion (bland annat kapacitet för avskiljning av koldioxid), lagring och överföring för vilka ett slutligt investeringsbeslut har fattats och som ska tas i drift före utgången av år n+5.
Ändringsförslag  58 Förslag till förordning Bilaga V – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) För el: scenarier för efterfrågan, produktionskapacitet per bränsleslag (biomassa, geotermisk värme, vattenkraft, gas, kärnkraft, olja, fasta bränslen, vindkraft, solceller, koncentrerad solenergi och annan teknik för förnybar energi) och deras geografiska belägenhet, bränslepriser (bland annat för biomassa, kol, gas och olja), koldioxidpriser samt överföringsnätets och, i förekommande fall, distributionsnätets sammansättning och dess utveckling, med beaktande av alla nya betydande projekt för produktion (bland annat kapacitet för avskiljning av koldioxid), lagring och överföring för vilka ett slutligt investeringsbeslut har fattats och som ska tas i drift före utgången av år n+5.	(a) För el: scenarier för efterfrågan, produktionskapacitet per bränsleslag (biomassa, geotermisk värme, vattenkraft, gas, kärnkraft, olja, fasta bränslen, vindkraft, solceller, koncentrerad solenergi och annan teknik för förnybar energi) och deras geografiska belägenhet, bränslepriser (bland annat för biomassa, kol, gas och olja), koldioxidpriser samt överföringsnätets och, i förekommande fall, distributionsnätets sammansättning och dess utveckling, med beaktande av alla nya betydande projekt för produktion (bland annat kapacitet för avskiljning av koldioxid), lagringspotential och lagring samt överföring för vilka ett slutligt investeringsbeslut har fattats och som ska tas i drift före utgången av år n+5.
Ändringsförslag  59 Förslag till förordning Bilaga V – led 5b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5b) Vid genomförandet av kostnadsnyttoanalysen enligt artikel 13.4 a ska den projektansvarige tillämpa en riskpremie på diskonteringsräntorna. Den projektansvarige ska fastställa riskpremien efter samråd med berörda intressenter på grundval av den information som avses i punkt 4 i bilaga VI.
Motivering
Till de harmoniserade diskonteringsräntorna bör projektledaren lägga en riskpremie som speglar projektens önskvärdhet för berörda intressenter, särskilt för allmänheten.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Transeuropeisk energiinfrastruktur, och upphävande av beslut nr 1364/2006/EG
Referensnummer	COM(2011)0658 – C7-0371/2011 – 2011/0300(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 15.11.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	ECON 15.11.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Philippe Lamberts 29.11.2011
Behandling i utskott	20.3.2012	30.5.2012
Antagande	31.5.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	36 0 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Burkhard Balz, Elena Băsescu, Udo Bullmann, Nikolaos Chountis, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Elisa Ferreira, Ildikó Gáll-Pelcz, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Othmar Karas, Wolf Klinz, Jürgen Klute, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Philippe Lamberts, Werner Langen, Astrid Lulling, Arlene McCarthy, Ivari Padar, Alfredo Pallone, Olle Schmidt, Edward Scicluna, Peter Simon, Ivo Strejček, Sampo Terho, Marianne Thyssen, Ramon Tremosa i Balcells
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Sophie Auconie, Thijs Berman, Philippe De Backer, Roberto Gualtieri, Danuta Maria Hübner, Olle Ludvigsson
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Margrete Auken

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (9.5.2012)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG
(COM(2011)0658 – C7‑0371/2011 – 2011/0300(COD))

Föredragande: Pavel Poc

KORTFATTAD MOTIVERING

Inledning

Den 19 oktober 2011 lade kommissionen fram sitt förslag till förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer. Syftet med kommissionens förslag är att garantera att utbyggnaden av strategiska energinät och lagringsanläggningar i unionen kan slutföras före 2020. Förordningen syftar mer specifikt till att helt integrera den inre energimarknaden och se till att ingen medlemsstat stängs ute från det europeiska energinätet.

Förslaget bidrar till hållbar utveckling och skydd av miljön genom att göra det möjligt för unionen att uppnå målen i 2020-strategin, och att säkerställa försörjningstryggheten och solidariteten medlemsstaterna emellan.

Den nuvarande politiken i fråga om transeuropeiska energinät (TEN-E) ska, i enlighet med kraven i kommissionens meddelande ”Prioriteringar för energiinfrastrukturen för 2020 och framåt”, ses över, stärkas med hjälp av instrumenten i den nya energiinfrastrukturpolitiken, påskyndas samt på lämpligt sätt finansieras.

Finansiering

Under de kommande tio åren kommer omkring 200 miljarder euro att behövas för konstruktion av gasledningar och elnät. Mer specifikt: 140 miljarder euro för elnät som distribuerar högspänningsström, lagring av elenergi och lösningar med smarta nät, 70 miljarder euro för gasledningar, lagring, terminaler för flytande naturgas och infrastruktur för omvända flöden, samt 2,5 miljarder euro för infrastruktur för koldioxidtransport.

Detta innebär att de nuvarande investeringarna måste ökas avsevärt. Jämfört med perioden 2000–2010 skulle detta leda till en trettioprocentig ökning av investeringarna i gassektorn och en hundraprocentig ökning i elsektorn.

Problembeskrivning

Problem med tillståndsförfaranden och motstånd från allmänheten är några av de största hindren för skyndsamma genomföranden av energiinfrastrukturprojekt, i synnerhet när det gäller högspänningsledningar.

De administrativa förfarandena är komplexa och ineffektiva, särskilt vad gäller organisationen av förfaranden och de medverkande parternas kompetens. Förfarandena är fortsatt fragmenterade, samtidigt som tydliga tidsfrister samt förhandsplanering och samordning saknas för genomförandet av EU:s miljölagstiftning.

Motståndet från den berörda allmänheten handlar om bristande tydlighet när det gäller mervärdet av ett projekt, verklig eller uppfattad inverkan på miljön eller landskapet, hälso- och säkerhetsrisker, samt att allmänheten och intressenter involverats för sent och inte i tillräcklig utsträckning.

I vissa medlemsstater sker även politiska och/eller ägarmässiga spekulationer i samband med tillståndsförfaranden för investeringar i infrastrukturer.

Miljöpåverkan

De energiinfrastrukturprojekt som planeras i nuläget måste vara förenliga med EU:s långsiktiga klimat- och energimål och genomförandet av dem måste överensstämma med nationell energipolitik. Planeringen av energiinfrastrukturprojekten bör också fullt ut respektera försiktighetsprincipen.

Förslaget måste integrera de befintliga miljöskyddskraven i energiinfrastruktursammanhang. Man bör prioritera de energikällor som inte medför några kostnader för samhället och miljön.

Utöver kapital- och driftskostnaderna uppstår betydande miljökostnader vid uppbyggnad, drift och nedläggning av infrastrukturprojekt. Miljökostnaderna måste beaktas i kostnadsnyttoanalysen på basis av livscykelkostnaderna. Noggranna miljökonsekvensbedömningar av energiinfrastrukturprojekt från fall till fall behövs för att bedöma betydande risker, med hänsyn till lokala och regionala miljöförhållanden.

Insyn och allmänhetens medverkan

De nya reglerna förbättrar möjligheten för medborgare att medverka i ett projekt och få sin röst hörd. I förordningen sägs det att medborgare måste involveras på ett väldigt tidigt stadium i tillståndsförfarandet. Detta måste enligt förordningen dessutom ske innan den projektansvarige skickar in sin formella tillståndsbegäran. På så sätt kommer medborgarnas synpunkter att kunna beaktas redan i projektets planeringsfas. I många medlemsstater är det för närvarande praxis att ett offentligt samråd hålls efter att ansökan skickats till myndigheten.

Projekt av gemensamt intresse

Kommissionen har i detta syfte identifierat 12 prioriterade korridorer och områden som omfattar transportnät för el, gas, olja och koldioxid. Den föreslår ett system av ”gemensamt intresse” för projekt som bidrar till genomförandet av dessa prioriteringar och som har erhållit denna beteckning. Tillståndsförfarandet för projekt av gemensamt intresse bör genomföras snabbare och inte pågå längre än tre år.

Föredragandens rekommendationer

Föredraganden välkomnar förslagen om att påskynda beslutsfattandet för infrastrukturgodkännanden, men också de nya reglerna för att förbättra möjligheten för medborgare att medverka i ett projekt och göra sin röst hörd.

Däremot får inte infrastrukturprojekten undantas från miljölagstiftningen, och enligt artikel 11 i EUF-fördraget måste förslaget integrera de nu gällande miljöskyddskraven i energiinfrastruktursammanhang.

En offentlig debatt av hög kvalitet måste garanteras, och vederbörlig hänsyn tas till europeisk miljölagstiftning.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) Att påskynda uppgraderingen av existerande energiinfrastruktur, och utvecklingen av ny, är avgörande för att uppnå unionens energi- och klimatpolitiska mål att fullborda den inre energimarknaden, garantera en trygg energiförsörjning, särskilt i fråga om gas och olja, minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka andelen förnybar energi i den slutgiltiga energiförbrukningen till 20 % och höja energieffektiviteten med 20 % till 2020. Samtidigt måste unionen i ett längre perspektiv förbereda sin infrastruktur på fortsatt minskad kolanvändning i energisystemet fram till 2050.	(6) Att påskynda uppgraderingen av existerande energiinfrastruktur, och utvecklingen av ny, är avgörande för att uppnå unionens energi- och klimatpolitiska mål att fullborda den inre energimarknaden, garantera en trygg energiförsörjning, särskilt i fråga om gas och olja, minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka andelen förnybar energi i den slutgiltiga energiförbrukningen till 20 % och höja energieffektiviteten med 20 % till 2020. Samtidigt måste unionen i ett längre perspektiv förbereda sin infrastruktur på fortsatt minskad kolanvändning i energisystemet fram till 2050, och inom samma tidsram förbereda den för sammanläkning av regioner med hög produktionskapacitet för förnybar energi och stora lagringsmöjligheter för el. Dessa energi- och klimatmål bör uppnås på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(6a) Den bästa infrastrukturen –miljömässigt, socialt och ekonomiskt sett – är en befintlig infrastruktur som inte behöver byggas. Därför är energieffektivitet helt väsentligt, och man bör fullt ut beakta de sannolika effekterna av det energieffektivitetsdirektiv som kommissionen föreslagit (förfarandet pågår fortfarande) för att minska behovet av framtida infrastruktur.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) Trots att den inre energimarknaden existerar rättsligt sett i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas, är den fortfarande splittrad på grund av otillräckliga sammanlänkningar mellan nationella energinät. EU-omfattande integrerade nät är dock mycket viktiga för att säkerställa en konkurrenskraftig och väl fungerande integrerad marknad som främjar tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling.	(7) Trots att den inre energimarknaden existerar rättsligt sett i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el- och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas, är den fortfarande splittrad på grund av otillräckliga sammanlänkningar mellan nationella energinät. EU-omfattande integrerade nät och utveckling av infrastruktur för smarta energinät som möjliggör ökad energieffektivitet och integration av förnybara energikällor är dock mycket viktigt för att säkerställa en konkurrenskraftig och väl fungerande integrerad marknad som främjar resurseffektiv tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Unionens energiinfrastruktur bör uppgraderas för att förebygga, och öka motståndskraften mot, naturliga eller av människohand skapade katastrofer, negativa konsekvenser av klimatförändringar och hot mot infrastrukturens säkerhet, särskilt när det gäller europeisk kritisk infrastruktur enligt rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna.	(8) Unionens energiinfrastruktur bör uppgraderas för att förebygga, och öka motståndskraften mot, naturliga eller av människohand skapade katastrofer, negativa konsekvenser av klimatförändringar och hot mot infrastrukturens säkerhet, särskilt när det gäller europeisk kritisk infrastruktur enligt rådets direktiv 2008/114/EG av den 8 december 2008 om identifiering av, och klassificering som, europeisk kritisk infrastruktur och bedömning av behovet att stärka skyddet av denna genom en decentraliserad struktur inriktad på självförsörjning av energi för lokala territorier.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Fram till år 2020 beräknas behovet av investeringar i el- och gasöverföringsinfrastruktur av europeisk betydelse att ligga runt 200 miljarder euro. Investeringsvolymerna är avsevärt större jämfört med den tidigare utvecklingen, och detta i kombination med det brådskande behovet av att genomföra den prioriterade energiinfrastrukturen gör att det krävs nya sätt att reglera och finansiera energiinfrastruktur, särskilt gränsöverskridande sådan.	(11) Fram till år 2020 beräknas behovet av investeringar i el- och gasöverföringsinfrastruktur av europeisk betydelse att ligga runt 200 miljarder euro. Investeringsvolymerna är avsevärt större jämfört med den tidigare utvecklingen, och detta i kombination med det brådskande behovet av att genomföra den prioriterade energiinfrastrukturen gör att det krävs nya sätt att reglera och finansiera energiinfrastruktur, särskilt gränsöverskridande sådan. Denna strategi bör icke desto mindre ta hänsyn till de mekanismer för budgetkonsolidering som pågår inom EU, prioritera de projekt av gemensamt intresse som ger ett verkligt europeiskt mervärde och klarlägga på vilka områden det är mer ändamålsenligt att medlemsstaternas myndigheter och marknaden ingriper.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) Projekt av gemensamt intresse bör identifieras på grundval av gemensamma, transparenta och objektiva kriterier utifrån sitt bidrag till de energipolitiska målen. För el och gas bör de föreslagna projekten ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplanen. Denna plan bör särskilt beakta slutsatserna från Europeiska rådets möte den 4 februari avseende behovet av att integrera perifera energimarknader.	(15) Projekt av gemensamt intresse bör identifieras på ett sätt som är förenligt med gemensamma, transparenta och objektiva kriterier utifrån sitt bidrag till de energipolitiska målen. Projekt för el och gas bör ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplanen. Denna plan bör särskilt beakta slutsatserna från Europeiska rådets möte den 4 februari avseende behovet av att integrera perifera energimarknader och fastställa utbyggnaden av infrastruktur för smarta energinät.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 15a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(15a) Tredje parter som vill investera på detta område bör inte utestängas från att ansöka om och motta finansiering för projekt av gemensamt intresse. Partnerskap mellan tredje parter och myndighetsorgan som omfattar projekt av gemensamt intresse bör också uppmuntras.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 20
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(20) Projekt av gemensamt intresse bör få prioriterad ställning nationellt för att kunna handläggas snabbt. De behöriga myndigheterna bör betrakta dem som projekt av allmänintresse. Projekt som påverkar miljön negativt bör ges tillstånd om de anses vara av väsentligt allmänintresse och uppfyller alla villkor i direktiven 92/43/EEG och 2000/60/EG.	(20) Projekt av gemensamt intresse bör få prioriterad ställning nationellt för att kunna handläggas snabbt. De behöriga myndigheterna bör betrakta dem som projekt av allmänintresse. Projekt som påverkar miljön negativt bör ges tillstånd endast om de anses vara av väsentligt allmänintresse och uppfyller alla villkor i direktiven 92/43/EEG och 2000/60/EG. De fall där infrastruktur kan minimeras genom energieffektivitetsåtgärder, då befintlig nationell och gränsöverskridande infrastruktur kan uppgraderas eller moderniseras och där ny infrastruktur behövs och kan byggas vid sidan av befintlig energi- eller transportinfrastruktur bör fastställas efter betydelse och till förmån för kostnadseffektiviteten.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 22
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(22) Trots att det finns etablerade standarder för allmänhetens medverkan i beslutsprocessen på miljöområdet, behövs ytterligare åtgärder för att skapa högsta möjliga standarder för insyn och allmänhetens medverkan i alla frågor som är av betydelse för tillståndsprocessen för projekt av gemensamt intresse.	(22) Trots att det finns etablerade standarder för allmänhetens medverkan i beslutsprocessen på miljöområdet, behövs ytterligare åtgärder för att skapa högsta möjliga standarder för insyn och allmänhetens medverkan på lämpligt sätt i alla frågor som är av betydelse för tillståndsprocessen för projekt av gemensamt intresse.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) underlätta ett snabbt genomförande av projekt av gemensamt intresse genom att påskynda tillståndsgivning och stärka allmänhetens medverkan,	b) underlätta ett snabbt genomförande av projekt av gemensamt intresse genom att påskynda tillståndsgivning och fastställa minimikrav för allmänhetens medverkan,
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska upprätta en unionsomfattande förteckning över projekt av gemensamt intresse. Förteckningen ska ses över och vid behov uppdateras vartannat år. Den första förteckningen ska antas senast den 31 juli 2013.	1. Kommissionen ska samarbeta med medlemsstaterna för att upprätta en unionsomfattande förteckning över projekt av gemensamt intresse uppdelade i prioritetsordning. Förteckningen ska ses över och vid behov uppdateras vartannat år. Den första förteckningen ska antas senast den 31 juli 2013. När kommissionen upprättar den unionsomfattande förteckningen ska den även ta hänsyn till de små ömedlemstaternas särdrag och utveckla projekt för att se till att inga medlemsstater förblir isolerade från de europeiska gas- och elnäten efter 2015 eller att deras energitrygghet äventyras på grund av brist på lämpliga sammanlänkningar. Den unionsomfattande förteckningen ska även inbegripa sådana projekt.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. För att identifiera projekt av gemensamt intresse ska kommissionen tillsätta en regional grupp (”gruppen”) i enlighet med avsnitt 1 i bilaga III, som ska baseras på varje prioriterad korridor och varje prioriterat område samt deras respektive geografiska täckning i enlighet med bilaga I.	2. För att identifiera projekt av gemensamt intresse ska kommissionen tillsätta tolv regionala grupper (”grupperna”), som ska baseras på varje prioriterad korridor och varje prioriterat område samt deras respektive geografiska täckning i enlighet med bilaga I. Sammansättningen av varje grupp ska baseras på de regler som anges i avsnitt 1 i bilaga III. Varje grupp ska lägga upp sitt arbete på grundval av den på förhand överenskomna uppdragsbeskrivningen eller förfarandebestämmelser, med hänsyn till alla riktlinjer som kommissionen ger på detta område.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Varje grupp ska upprätta ett förslag till förteckning över projekt av gemensamt intresse i enlighet med det förfarande som anges i avsnitt 2 i bilaga III, och ska då utgå från i vad mån projekten bidrar till att förverkliga de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur i bilaga I och uppfyller kriterierna i artikel 4. Varje enskilt förslag till projekt av gemensamt intresse kräver godkännande från den eller de medlemsstater vars territorium projektet gäller.	3. Varje grupp ska anta en regional förteckning över projekt av gemensamt intresse som upprättats i enlighet med det förfarande som anges i avsnitt 2 i bilaga III, och ska då utgå från i vad mån projekten bidrar till att förverkliga de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur i bilaga I och uppfyller kriterierna i artikel 4. Varje enskilt förslag till projekt av gemensamt intresse kräver godkännande från den eller de medlemsstater vars territorium projektet gäller.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Vid el- och gasprojekt som faller under kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II ska byrån, senast två månader efter det att den mottagit förslagen till förteckningar över sådana projekt av gemensamt intresse som avses i punkt 4 första stycket, förse kommissionen med ett yttrande över de föreslagna förteckningarna över projekt av gemensamt intresse och i detta särskilt ta hänsyn till om kriterierna i artikel 4 tillämpats konsekvent av grupperna samt till resultaten av den analys som gjorts av Entso för el och Entso för gas i enlighet med punkt 2.6 i bilaga III.	5. Vid el- och gasprojekt som faller under kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II ska byrån, senast två månader efter det att den mottagit förslagen till förteckningar över sådana projekt av gemensamt intresse som avses i punkt 4 första stycket, förse kommissionen med ett yttrande över de föreslagna förteckningarna över projekt av gemensamt intresse och i detta särskilt ta hänsyn till om kriterierna i artikel 4 tillämpats konsekvent av grupperna samt till resultaten av den analys som gjorts av Entso för el och Entso för gas i enlighet med punkt 2.6 i bilaga III. Kommissionen ska slutgiltigt fastställa förteckningen över projekt av gemensamt intresse och ge en utförlig analys av sitt beslut om varje projekt.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led -a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	a) Projektet överensstämmer med unionens energi- och klimatmål.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) Projektet omfattar minst två medlemsstater, antingen genom att det direkt överskrider en eller flera medlemsstaters gränser eller genom att det är beläget på en medlemsstats territorium och har en betydande gränsöverskridande verkan i enlighet med punkt 1 i bilaga IV.	c) Projektet omfattar minst två medlemsstater om det direkt överskrider en eller flera medlemsstaters lands- eller sjögränser eller om det är beläget på en medlemsstats territorium men trots detta har en betydande gränsöverskridande verkan eller om, ifall det handlar om en förstärkning av inhemsk kapacitet, projektet har relevans för en gränsöverskridande sammanlänkning i enlighet med punkt 1 i bilaga IV, eller om dess syfte är att sammanlänka öar eller avlägsna regioner med centrala regioner inom unionen.
Motivering
I enlighet med utvecklingen av förnybara energikällor är det viktigt att stödja integreringen av förnybar elproduktion i projekt för förstärkning av inhemsk kapacitet, om dessa bidrar till gränsöverskridande överföring i enlighet med de kriterier som fastställs i bilaga IV.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led a – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Vid elöverförings- och ellagringsprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 a‑d i bilaga II ska projektet avsevärt bidra till minst ett av följande specifika kriterier:	a) Vid elöverförings- och ellagringsprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 a‑d i bilaga II ska projektet avsevärt bidra till hållbar utveckling och minst ett av följande specifika kriterier:
Motivering
Hållbarhetskriterierna bör inte vara valfria. En hållbar strategi kommer att hjälpa EU att nå målen för en ekonomi med låga koldioxidutsläpp samtidigt som miljöförstörelse, förlust av biologisk mångfald och ohållbar resursanvändning förhindras.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led a – strecksats 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Marknadsintegration, konkurrens och systemflexibilitet.	– Marknadsintegration, bland annat genom att bryta isoleringen av vissa regioner i Europeiska unionen, samt konkurrens och systemflexibilitet.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led a – strecksats 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Hållbarhet, bland annat genom överföring av förnybar energiproduktion till stora förbrukningscentrum och lagringsplatser.	– Integrering av förnybar energi i nätet och överföring av förnybar energiproduktion till stora förbrukningscentrum och lagringsplatser.
Motivering
Hållbarhetskriterierna bör inte vara valfria. En hållbar strategi kommer att hjälpa EU att nå målen för en ekonomi med låga koldioxidutsläpp samtidigt som miljöförstörelse, förlust av biologisk mångfald och ohållbar resursanvändning förhindras.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led a – strecksats 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Driftskompatibilitet och säker systemdrift.	– Försörjningstrygghet, bland annat genom driftskompatibilitet och säker och pålitlig systemdrift, särskilt genom förstärkning av den nuvarande överföringsstabiliteten, ökad motståndskraft mot elavbrott och säker integrering av kortvarig produktion.
Motivering
Precisering av de viktigaste målen som försörjningstryggheten bör uppfylla. En mer preciserad definition av försörjningstrygghet är grundläggande för en god insikt i problemet.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led a – strecksats 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– Hög produktionskapacitet och stora lagringsmöjligheter för förnybar energi.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led b – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) Vid projekt som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ska projektet avsevärt bidra till minst ett av följande specifika kriterier:	b) Vid projekt som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ska projektet bidra till hållbar utveckling och i hög grad till minst ett av följande specifika kriterier:
Motivering
Hållbarhetskriterierna bör inte vara valfria. En hållbar strategi kommer att hjälpa EU att nå målen för en ekonomi med låga koldioxidutsläpp samtidigt som miljöförstörelse, förlust av biologisk mångfald och ohållbar resursanvändning förhindras.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led b – strecksats 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Marknadsintegration, driftskompatibilitet och systemflexibilitet.	– Marknadsintegration, bland annat genom att bryta isoleringen av vissa regioner i Europeiska unionen, samt driftskompatibilitet och systemflexibilitet.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led b – strecksats 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Konkurrens, bland annat genom diversifiering av försörjningskällor, leverantörer och tillförselvägar.	– Konkurrens, bland annat genom diversifiering av försörjningskällor, tillförselvägar och leverantörer.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led b – strecksats 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Hållbarhet.	utgår
Motivering
Hållbarhetskriterierna bör inte vara valfria. En hållbar strategi kommer att hjälpa EU att nå målen för en ekonomi med låga koldioxidutsläpp samtidigt som miljöförstörelse, förlust av biologisk mångfald och ohållbar resursanvändning förhindras.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led c – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) Vid gasprojekt för smarta nät som faller under kategorin i punkt 1 e i bilaga II ska projektet avsevärt bidra till minst en av följande specifika funktioner:	c) Vid gasprojekt för smarta nät som faller under kategorin i punkt 1 e i bilaga II ska projektet bidra till hållbarhet och i hög grad till minst en av följande specifika funktioner:
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led d – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d) Vid oljetransportprojekt som faller under kategorierna i punkt 3 i bilaga II ska projektet avsevärt bidra till följande tre specifika kriterier:	d) Vid oljetransportprojekt som faller under kategorierna i punkt 3 i bilaga II ska projektet bidra till hållbarhet och i hög grad till följande tre specifika kriterier:
Motivering
Hållbarhetskriterierna bör inte vara valfria. En hållbar strategi kommer att hjälpa EU att nå målen för en ekonomi med låga koldioxidutsläpp samtidigt som miljöförstörelse, förlust av biologisk mångfald och ohållbar resursanvändning förhindras.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led e – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e) Vid koldioxidtransportprojekt som faller under kategorierna i punkt 4 i bilaga II ska projektet avsevärt bidra till följande tre specifika kriterier:	e) Vid koldioxidtransportprojekt som faller under kategorierna i punkt 4 i bilaga II ska projektet bidra till hållbarhet och i hög grad till följande tre specifika kriterier:
Motivering
Hållbarhetskriterierna bör inte vara valfria. En hållbar strategi kommer att hjälpa EU att nå målen för en ekonomi med låga koldioxidutsläpp samtidigt som miljöförstörelse, förlust av biologisk mångfald och ohållbar resursanvändning förhindras.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 3 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Senast den 31 mars året efter det att ett projekt valts ut som projekt av gemensamt intresse i enlighet med artikel 4 ska de projektansvariga lämna in en årsrapport, vid projekt som faller under kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II till byrån och vid projekt som faller under kategorierna i punkterna 3 och 4 i bilaga II till respektive grupp. Rapporten ska innehålla uppgifter om	3. Senast den 31 mars året efter det att ett projekt valts ut som projekt av gemensamt intresse i enlighet med artikel 4 ska de projektansvariga lämna in en årsrapport, vid projekt som faller under kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II till kommissionen och byrån och vid projekt som faller under kategorierna i punkterna 3 och 4 i bilaga II till respektive grupp. Rapporten ska innehålla uppgifter om
Motivering
Av insynsskäl bör kommissionen informeras om byråns bidrag till den konsoliderade rapporten i enlighet med punkt 4.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Om det uppstår stora svårigheter i genomförandet av ett projekt av gemensamt intresse, får kommissionen utse en europeisk samordnare för en tidsperiod på upp till ett år och med möjlighet till förlängning två gånger.	1. Om det uppstår stora svårigheter i genomförandet av ett projekt av gemensamt intresse, får kommissionen i överenskommelse med de berörda medlemsstaterna utse en europeisk samordnare för en tidsperiod på upp till ett år och med möjlighet till förlängning två gånger.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Den europeiska samordnaren ska väljas utifrån sina erfarenheter av de specifika arbetsuppgifter som ska utföras för det eller de aktuella projekten.	3. Den europeiska samordnaren ska väljas utifrån sina erfarenheter av de specifika arbetsuppgifter som ska utföras för det eller de aktuella projekten, i överenskommelse med de berörda medlemsstaterna.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Projekt av gemensamt intresse ska tillerkännas största möjliga nationella betydelse och behandlas därefter i tillståndsförfaranden, i den mån och på det sätt sådan behandling föreskrivs i nationell lagstiftning för motsvarande typ av energiinfrastruktur.	1. Projekt av gemensamt intresse ska tillerkännas största möjliga nationella betydelse och behandlas därefter vid regional och fysisk planering, tillståndsförfaranden, miljökonsekvensbedömningar och strategiska miljökonsekvensbedömningar, i den mån och på det sätt sådan behandling föreskrivs i nationell lagstiftning för motsvarande typ av energiinfrastruktur.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 4 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska senast tre månader efter det att denna förordning har trätt i kraft utfärda riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att fastställa lämpliga åtgärder och garantera en samstämmig tillämpning av förfarandena för miljökonsekvensbedömningar enligt EU:s lagstiftning om projekt av gemensamt intresse.	Kommissionen ska senast tre månader efter det att denna förordning har trätt i kraft utfärda riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att fastställa och genomföra lämpliga åtgärder och garantera en samstämmig tillämpning av förfarandena för miljökonsekvensbedömningar enligt EU:s lagstiftning om projekt av gemensamt intresse samt övervaka tillämpningen.
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) Samordnat schema: Det övergripande beslutet får omfatta flera enskilda rättsligt bindande beslut från den behöriga myndigheten och andra berörda myndigheter. Den behöriga myndigheten ska från fall till fall fastställa en rimlig tidsgräns inom vilken de enskilda besluten måste fattas. Den behöriga myndigheten får fatta ett enskilt beslut på en annan berörd nationell myndighets vägnar om beslutet från den myndigheten inte meddelas inom tidsgränsen och dröjsmålet saknar giltigt skäl. Den behöriga myndigheten får åsidosätta ett enskilt beslut från en annan nationell myndighet om den anser att den myndigheten inte har styrkt beslutet med tillräckliga belägg. Den behöriga myndigheten ska se till att tillämpliga krav i internationell lagstiftning och unionslagstiftningen respekteras och ska vederbörligen motivera sitt beslut.	b) Samordnat schema: Det övergripande beslutet får omfatta flera enskilda rättsligt bindande beslut från den behöriga myndigheten och andra berörda myndigheter. Den behöriga myndigheten ska från fall till fall fastställa en rimlig tidsgräns inom vilken de enskilda besluten måste fattas. Den behöriga myndigheten får fatta ett enskilt beslut på en annan berörd nationell myndighets vägnar om beslutet från den myndigheten inte meddelas inom tidsgränsen och dröjsmålet saknar giltigt skäl. Den behöriga myndigheten får åsidosätta ett enskilt beslut från en annan nationell myndighet om den anser att den myndigheten inte har styrkt beslutet med tillräckliga belägg. Den behöriga myndigheten ska se till att tillämpliga krav i internationell lagstiftning och unionslagstiftningen respekteras och ska vederbörligen motivera sitt beslut samt göra beslutet och motiveringen, inklusive relevanta belägg, tillgängliga för allmänheten.
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) Samordnat schema: Det övergripande beslutet får omfatta flera enskilda rättsligt bindande beslut från den behöriga myndigheten och andra berörda myndigheter. Den behöriga myndigheten ska i samråd med de övriga berörda myndigheterna från fall till fall fastställa en rimlig tidsgräns inom vilken de enskilda besluten får fattas samt den totala tillåtna tidsgräns som följer av detta. Den behöriga myndigheten ska övervaka de berörda myndigheternas efterlevnad av tidsgränserna. Om beslutet från den myndighet som medverkar inte förväntas meddelas inom tidsgränsen ska den myndigheten skyndsamt informera den behöriga myndigheten och bifoga en motivering till dröjsmålet.
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6. Om ett projekt kan antas få betydande skadliga gränsöverskridande verkningar i en eller flera angränsande medlemsstater och artikel 7 i direktiv 85/337/EEG samt Esbokonventionen är tillämpliga, ska information om detta göras tillgänglig för den behöriga myndigheten i den eller de angränsande medlemsstaterna. Den behöriga myndigheten i den eller de angränsande medlemsstaterna ska meddela huruvida den önskar delta i de offentliga samråden.	6. Om ett projekt kan antas få betydande skadliga gränsöverskridande verkningar i en eller flera angränsande medlemsstater och artikel 7 i direktiv 2001/42/EG, artikel 7 i direktiv 85/337/EEG eller Esbokonventionen är tillämpliga, ska information om detta göras tillgänglig för den behöriga myndigheten i den eller de angränsande medlemsstaterna. Den behöriga myndigheten i den eller de angränsande medlemsstaterna ska meddela huruvida den önskar delta i de offentliga samråden.
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 7a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	7a. Medlemsstaterna ska inrätta mekanismer för att kompensera de kommuner som påverkas av projekt av gemensamt intresse och av andra nationella energiinfrastrukturprojekt.
Motivering
Detta enkla instrument kan avsevärt förkorta perioden för tillståndsförfaranden utan att EU:s subsidiaritetsprincip eller kommunernas befogenheter påverkas, eftersom den indirekt kommer att påverka fasen för fysisk planering som är den främsta orsaken till förseningar i tillståndsförfarandena. Ekonomisk kompensation är ett kraftfullt verktyg som kommer att uppmuntra kommunerna att inte motsätta sig anläggning av infrastruktur vid nationell, regional och lokal markanvändningsplanering.
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 7a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	7a. I de medlemsstater där delar av tillståndsprocessen, däribland fysisk planering och miljökonsekvensbedömningar, inte leder till ett rättsligt bindande tillstånd, ska behöriga myndigheter se till att dessa delars varaktighet integreras väl i de allmänna tidsfristerna.
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Senast en månad efter det att denna förordning har trätt i kraft ska Entso för el och Entso för gas förse byrån och kommissionen med sin respektive metod – bland annat i fråga om nät- och marknadsmodeller – för en harmoniserad kostnadsnyttoanalys på unionsnivå som omfattar hela energisystemet och avser projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II. Metoden ska utarbetas i enlighet med de principer som anges i bilaga V.	1. Senast sex månader efter det att denna förordning har trätt i kraft ska Entso för el och Entso för gas förse byrån och kommissionen med sin respektive metod – bland annat i fråga om nät- och marknadsmodeller – för en harmoniserad kostnadsnyttoanalys på unionsnivå enligt relevanta utvecklingsscenarion, som omfattar hela energisystemet och avser projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II. Metoden ska utarbetas i enlighet med de principer som anges i bilaga V och överensstämma med de bestämmelser och indikatorer som anges i bilaga IV. Entso ska genomföra ett omfattande samrådsförfarande som minst inbegriper de organisationer som företräder alla berörda intressenter – och, om lämpligt, de berörda intressenterna själva –, nationella tillsynsmyndigheter och andra nationella myndigheter.
Motivering
Utarbetandet av en sådan metod kommer dels att ta längre tid än en månad på grund av det interna beslutsfattandet inom Entso för gas och Entso för el (se deras respektive stadgor), dels skulle alla kostnader som uppstått för de systemansvariga för överföringssystemen innan denna förordning trädde i kraft inte ersättas genom de tariffer som fastställts av de nationella regleringsmyndigheterna. Om ett omfattande samrådsförfarande ska genomföras är dessutom en månad inte tillräckligt.
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6. Metoden ska uppdateras och förbättras regelbundet genom tillämpning av förfarandet i punkterna 1–5. Byrån får, efter formella samråd med de organisationer som företräder alla berörda intressenter och med kommissionen, begära sådana uppdateringar och förbättringar genom att motivera det på vederbörligt sätt och ange rimliga tidsfrister.	6. Metoden ska uppdateras och förbättras vartannat år genom tillämpning av förfarandet i punkterna 1–5.
Motivering
Denna process måste vara tydligt definierad på förhand, också när det gäller tidsfrister, dvs. den får inte bygga på en slumpvis förfrågan.
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
7. Byrån ska utan dröjsmål förse kommissionen med en kopia av samtliga beslut tillsammans med all relevant information om vart och ett av besluten. Informationen får lämnas i samlad form. Kommissionen ska behandla kommersiellt känslig information konfidentiellt.	7. Byrån ska utan dröjsmål förse kommissionen med en kopia av samtliga beslut som utfärdats i enlighet med punkt 6 tillsammans med all relevant information om vart och ett av besluten. Informationen får lämnas i samlad form. Kommissionen ska behandla kommersiellt känslig information konfidentiellt.
Motivering
Förtydligande av vilka beslut som avses.
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Den projektspecifika kostnadsnyttoanalysen enligt artikel 13.4 a styrker att det finns betydande positiva externa effekter, exempelvis försörjningstrygghet, solidaritet eller innovation.	a) Den projektspecifika kostnadsnyttoanalysen enligt artikel 13.4 a styrker att det finns betydande positiva externa effekter, exempelvis miljömässiga och sociala fördelar, försörjningstrygghet, solidaritet eller innovation.
Ändringsförslag  43 Förslag till förordning Artikel 17 – led -a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	-a) Information om den aktuella förteckningen över prioriterade projekt, översyn av faserna i beslutsprocessen samt datum och dagordningar för de regionala gruppernas möten, samt därefter offentliggörande av protokoll och eventuella beslut som fattats.
Ändringsförslag  44 Förslag till förordning Artikel 17 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Allmän, regelbundet uppdaterad information, bland annat geografiska uppgifter, för varje projekt av gemensamt intresse.	a) Allmän, regelbundet uppdaterad information, bland annat nödvändiga geografiska uppgifter, för varje projekt av gemensamt intresse.
Ändringsförslag  45 Förslag till förordning Bilaga I – led 1 – led 3 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: sammanlänkningar och inre förbindelser i nord-sydlig och öst-västlig riktning för att fullborda den inre marknaden och integrera produktion från förnybara energikällor.	(3) Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: sammanlänkningar och inre förbindelser i nord-sydlig och öst-västlig riktning för att fullborda den inre marknaden och integrera produktion från förnybara energikällor. Sammanlänkning av isolerade öars elsystem med fastlandet i syfte att föra fram fördelarna med en integrerad elmarknad, öka förnybara energikällors genomslag och möjliggöra överföring av energi från förnybara energikällor till fastlandet.
Ändringsförslag  46 Förslag till förordning Bilaga I – led 4 – led 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Motorvägar för el: utveckling av de första motorvägarna för el fram till 2020, i syfte att bygga ett system med motorvägar för el över hela unionen.	(11) Motorvägar för el: utveckling av de första motorvägarna för el fram till 2020, i syfte att bygga ett system med motorvägar för el över hela unionen, särskilt för att sammanlänka regioner med en hög produktionskapacitet och stora lagringsmöjligheter för förnybar energi.
Ändringsförslag  47 Förslag till förordning Bilaga III – part 1 – led 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Vid elprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter, systemansvariga för överföringssystem som fullgör sin skyldighet att samarbeta på regional nivå i enlighet med artikel 6 i direktiv 2009/72/EG och artikel 12 i förordning (EG) nr 714/2009, projektansvariga som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen, byrån och Entso för el.	(1) Vid elprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaternas behöriga myndigheter, nationella tillsynsmyndigheter, systemansvariga för överföringssystem som fullgör sin skyldighet att samarbeta på regional nivå i enlighet med artikel 6 i direktiv 2009/72/EG och artikel 12 i förordning (EG) nr 714/2009, projektansvariga och andra berörda intressenter, bland annat producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer, miljöorganisationer och konsumentorganisationer, som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen, byrån och Entso för el.
Ändringsförslag  48 Förslag till förordning Bilaga III – part 1 – led 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Vid gasprojekt som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter, systemansvariga för överföringssystem som fullgör sin skyldighet att samarbeta på regional nivå i enlighet med artikel 7 i direktiv 2009/73/EG och artikel 12 i förordning (EG) nr 715/2009, projektansvariga som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen, byrån och Entso för gas.	Vid gasprojekt som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaternas behöriga myndigheter, nationella tillsynsmyndigheter, systemansvariga för överföringssystem som fullgör sin skyldighet att samarbeta på regional nivå i enlighet med artikel 7 i direktiv 2009/73/EG och artikel 12 i förordning (EG) nr 715/2009, projektansvariga som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen, byrån och Entso för gas.
Ändringsförslag  49 Förslag till förordning Bilaga III – part 1 – led 1 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Vid olje- och koldioxidtransportprojekt som faller under kategorierna i punkterna 3 och 4 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, projektansvariga som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen.	Vid olje- och koldioxidtransportprojekt som faller under kategorierna i punkterna 3 och 4 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaternas behöriga myndigheter, projektansvariga som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen.
Ändringsförslag  50 Förslag till förordning Bilaga III – led 1 – led 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) Varje grupp ska samråda med de organisationer som företräder berörda intressenter, bland annat producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer, konsumenter och, för de uppgifter som avses i artikel 5.2, miljöskyddsorganisationer. Gruppen får organisera möten eller samråd när det är relevant för utförandet av dess uppgifter.	(4) Varje grupp ska samråda med de organisationer som företräder berörda intressenter, bland annat producenter, systemansvariga för distributionssystem, leverantörer, konsumenter och miljöskyddsorganisationer. Gruppen ska organisera möten eller samråd när det är relevant för utförandet av dess uppgifter. Gruppen ska regelbundet och utförligt informera allmänheten om läget i och resultatet av dess överläggningar och organisera en utfrågning eller ett samråd innan den överlämnar sitt förslag till förteckning i enlighet med artikel 3.4.
Ändringsförslag  51 Förslag till förordning Bilaga III – led 2 – led 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) Föreslagna elöverförings- och ellagringsprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 a–d i bilaga II ska ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplan för el som tagits fram av Entso för el i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 714/2009.	(3) För alla projekt av gemensamt intresse som efter den 1 augusti 2013 ingår i den unionsomfattande företeckningen ska elöverförings- och ellagringsprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 a–d i bilaga II ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplan för el som tagits fram av Entso för el i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 714/2009.
Ändringsförslag  52 Förslag till förordning Bilaga III – led 2 – led 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) I samband med alla unionsomfattande förteckningar över projekt av gemensamt intresse som antas efter den 1 augusti 2013 ska föreslagna gasöverförings- och gaslagringsprojekt som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplan för gas som tagits fram av Entso för gas i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 715/2009.	(4) I samband med alla projekt av gemensamt intresse som ingår i den unionsomfattande förteckningen efter den 1 augusti 2013 ska gasöverförings- och gaslagringsprojekt som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplan för gas som tagits fram av Entso för gas i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 715/2009.
Ändringsförslag  53 Förslag till förordning Bilaga IV – led 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) Lagring av el: projektet tillför lagringskapacitet som möjliggör en årlig nettoproduktion av el på minst 500 gigawattimmar.	b) Lagring av el: projektet tillför lagringskapacitet som möjliggör en årlig nettoproduktion av el på minst 250 megawatts kapacitet och 250 gigawattimmar/år.
Ändringsförslag  54 Förslag till förordning Bilaga V – led 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) För el: scenarier för efterfrågan, produktionskapacitet per bränsleslag (biomassa, geotermisk värme, vattenkraft, gas, kärnkraft, olja, fasta bränslen, vindkraft, solceller, koncentrerad solenergi och annan teknik för förnybar energi) och deras geografiska belägenhet, bränslepriser (bland annat för biomassa, kol, gas och olja), koldioxidpriser samt överföringsnätets och, i förekommande fall, distributionsnätets sammansättning och dess utveckling, med beaktande av alla nya betydande projekt för produktion (bland annat kapacitet för avskiljning av koldioxid), lagring och överföring för vilka ett slutligt investeringsbeslut har fattats och som ska tas i drift före utgången av år n+5.	a) För el: scenarier för efterfrågan (både i medlemsstaterna och i angränsade tredjeländer), produktionskapacitet per bränsleslag (biomassa, geotermisk värme, vattenkraft, gas, kärnkraft, olja, fasta bränslen, vindkraft, solceller, koncentrerad solenergi och annan teknik för förnybar energi) och deras geografiska belägenhet, bränslepriser (bland annat för biomassa, kol, gas och olja), koldioxidpriser samt överföringsnätets och, i förekommande fall, distributionsnätets sammansättning och dess utveckling, med beaktande av alla nya betydande projekt för produktion (bland annat kapacitet för avskiljning av koldioxid), lagringsmöjligheter och lagring och överföring för vilka ett slutligt investeringsbeslut har fattats och som ska tas i drift före utgången av år n+5.
Ändringsförslag  55 Förslag till förordning Bilaga V – led 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) För gas: scenarier för efterfrågan, import, bränslepriser (bland annat för kol, gas och olja), koldioxidpriser samt överföringsnätets sammansättning och dess utveckling, med beaktande av alla nya projekt för vilka ett slutligt investeringsbeslut har fattats och som ska tas i drift före utgången av år n+5.	b) För gas: scenarier för efterfrågan, import, bränslepriser (bland annat för kol, gas och olja), priser på koldioxid samt överföringsnätets sammansättning och dess utveckling, med beaktande av alla nya projekt för vilka ett slutligt investeringsbeslut har fattats och som ska tas i drift före utgången av år n+5.
Motivering
Förtydligande av texten.
Ändringsförslag  56 Förslag till förordning Bilaga V – led 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Kostnadsnyttoanalysen ska åtminstone beakta följande kostnader: kapitalomkostnader, drifts- och underhållskostnader under projektets tekniska livscykel samt i förekommande fall kostnader för avveckling och avfallshantering. Metoden ska ge vägledning om diskonteringsräntor som ska användas för beräkningarna.	(5) Kostnadsnyttoanalysen ska baserat på kostnaderna under projektets tekniska livscykel åtminstone beakta följande kostnader: kapitalomkostnader, drifts- och underhållskostnader och miljömässiga kostnader för uppbyggnad och drift samt i förekommande fall kostnader för avveckling av energiinfrastrukturprojekt och avfallshantering. Metoden ska ge vägledning om diskonteringsräntor som ska användas för beräkningarna.
Ändringsförslag  57 Förslag till förordning Bilaga V – led 7 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) Systemets motståndskraft, inklusive katastrof- och klimatmässig motståndskraft, samt systemsäkerhet, i synnerhet för europeisk kritisk infrastruktur enligt definitionen i direktiv 2008/114/EG.	b) Systemets motståndskraft, inklusive försörjningstrygghet, katastrof- och klimatmässig motståndskraft, samt systemsäkerhet, i synnerhet för europeisk kritisk infrastruktur enligt definitionen i direktiv 2008/114/EG.
Motivering
Försörjningstrygghet är en av viktigaste frågorna i detta sammanhang.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Transeuropeisk energiinfrastruktur, och upphävande av beslut nr 1364/2006/EG
Referensnummer	COM(2011)0658 – C7-0371/2011 – 2011/0300(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 15.11.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	ENVI 15.11.2011
Föredragande        Utnämning	Pavel Poc 20.12.2011
Behandling i utskott	20.3.2012
Antagande	8.5.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	51 3 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Kriton Arsenis, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Lajos Bokros, Martin Callanan, Nessa Childers, Chris Davies, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Edite Estrela, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Jo Leinen, Corinne Lepage, Peter Liese, Kartika Tamara Liotard, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Antonyia Parvanova, Andres Perello Rodriguez, Mario Pirillo, Pavel Poc, Frédérique Ries, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Bogusław Sonik, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Sabine Wils, Marina Yannakoudakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Nikos Chrysogelos, João Ferreira, Filip Kaczmarek, Toine Manders, Judith A. Merkies, James Nicholson, Justas Vincas Paleckis, Alojz Peterle, Michèle Rivasi, Christel Schaldemose, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Andrea Zanoni

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (31.5.2012)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG
(COM(2011)0658 – C7–0371/11 – 2011/0300(COD))

Föredragande av yttrande: Sandra Kalniete

KORTFATTAD MOTIVERING

Föredraganden lyckönskar kommissionen för att ha föreslagit rimliga riktlinjer för utvecklingen av transeuropeisk energiinfrastruktur och anser att detta är ett viktigt steg som ytterligare kommer att stärka unionen. I detta förslag fastställs regler för utveckling inom utsatt tid av transeuropeiska energinät och driftskompabilitet för dessa, i syfte att uppnå de energipolitiska målen i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om att säkra en fungerande inre energimarknad, att säkra energiförsörjningen i unionen, att främja energieffektivitet och utvecklingen av nya och förnybara energikällor samt samverkan mellan energinätverk. Föredraganden anser att detta framför allt är en viktig säkerhetsfråga för EU.

Flera EU-medlemsstater är fortfarande beroende av en enda energileverantör, vilket är oförenligt med principerna om god förvaltning. Ett sådant förhållande ökar i hög grad risken för att en incident ska inträffa i situationer då exempelvis leverantören har tekniska problem. Denna situation är inte hållbar, varför föredraganden även välkomnar kommissionens meddelande ”En budget för Europa 2020” om nästa fleråriga finansiella ram (2014–2020), i vilken man bland annat rekommenderar inrättandet av en fond för ett sammankopplat Europa för att främja prioriteringar inom energi, transport och digital infrastruktur genom en enda fond på 40 miljarder euro, varav 9,1 miljarder är öronmärkta för energi.

I sitt förslag föreslår kommissionen upprättandet av ett begränsat antal prioriterade projekt som omfattar el- och gasnät samt transportinfrastrukturer för olja och koldioxid. Sammantaget har kommissionen fastställt 12 prioriterade infrastrukturprojekt och -områden som har anknytning till energi.

Föredraganden vill betona att förslaget inte begränsar sig till icke-förnybara energikällor. Med hjälp av denna förordning kommer unionen att kunna uppnå sina klimat- och energimål, dvs. en minskning med 20 procent av växthusgasutsläppen fram till 2020, en ökning med 20 procent av energieffektiviteten och en ökning med 20 procent av den förnybara energin i den slutliga energiförbrukningen. Föredraganden välkomnar åtagandet i förslaget vad gäller den mycket viktiga frågan om en hållbar och miljövänlig energipolitik. Föredraganden är oroad över frågan men anser att kommissionens förslag är välavvägt. Jämsides med detta betonar föredraganden att miljöskadliga projekt inte bör stödjas. Ett av bedömningskriterierna vad gäller allmänintresset hos ett projekt består av i vilken utsträckning ifrågavarande arbeten är hållbara. Detta kriterium ska mätas genom en bedömning av utsläppsminskningen av växthusgaser och miljöpåverkan från elnätsinfrastrukturen. Föredraganden anser att utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd inte bör rikta in sig på miljöfrågor i sitt yttrande, eftersom utskottet med ansvar för dessa frågor – utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet – utarbetar sitt eget yttrande.

Föredraganden anser att genomförandet av dessa projekt är av avgörande betydelse för förverkligandet av de energipolitiska mål som fastställs i fördraget om Europeiska unionen. Emellertid anser hon dessutom att det inte får leda till höjda energipriser. Europas medborgare behöver en säker elförsörjning, men detta får inte i någon högre grad påverka energikostnaderna. Föredraganden beklagar att det saknas en djupgående studie av hur genomförandet av dessa projekt kommer att påverka energipriserna. Emellertid är en sänkning av energipriserna att vänta till följd av bedömningen av nödvändigheten hos sådana projekt och deras positiva inverkan på konkurrensen.

I allmänhet kräver prioriterade områden och projekt som omfattar el- och gasnät samt projekt avseende transportinfrastrukturer för olja och koldioxid ett belopp på uppskattningsvis 200 miljarder euro. Kommissionen gör uppskattningen att de flesta av dessa projekt kommer att finansieras av privata investerare, eftersom de är ekonomiskt lönsamma. Emellertid ska flera projekt vara inriktade på mindre medlemsstater och i de fallen kan det hända att privata investerare kommer att sakna intresse för att genomföra projekten, eftersom amorteringstiden är för lång. Detta är anledningen till att kommissionen har öronmärkt 9,1 miljarder euro till att finansiera projekt som inte är lockande för privata investerare, men som är mycket viktiga för EU:s säkerhet.

På det hela taget välkomnar föredraganden den föreslagna förordningen och hoppas att den kommer att träda i kraft enligt den föreslagna tidsramen. Föredraganden uppmanar ledamöterna i parlamentet, kommissionen och rådet att handla ansvarsfullt genom att inte låta antagandet av denna förordning bli en politisk tvistefråga, eftersom detta skulle kunna hota unionens säkerhet.

Det begränsade antal ändringar som föreslås nedan syftar till att framhäva betydelsen av energiinfrastrukturens utveckling för den inre marknaden i allmänhet och för europeiska företag och konsumenter i synnerhet. För att ta itu med kommunikationsaspekterna, dvs. de språk som den öppenhetsplattform som ska inrättas av kommissionen ska vara tillgänglig på, samt publiceringen av relevant information av initiativtagare till projekt.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) Att påskynda uppgraderingen av existerande energiinfrastruktur, och utvecklingen av ny, är avgörande för att uppnå unionens energi- och klimatpolitiska mål att fullborda den inre energimarknaden, garantera en trygg energiförsörjning, särskilt i fråga om gas och olja, minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka andelen förnybar energi i den slutgiltiga energiförbrukningen till 20 % och höja energieffektiviteten med 20 % till 2020. Samtidigt måste unionen i ett längre perspektiv förbereda sin infrastruktur på fortsatt minskad kolanvändning i energisystemet fram till 2050.	(6) Att påskynda uppgraderingen av existerande energiinfrastruktur, och utvecklingen av ny, är avgörande för att uppnå unionens energi- och klimatpolitiska mål att fullborda den inre energimarknaden, garantera en trygg energiförsörjning, särskilt i fråga om gas och olja, minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka andelen förnybar energi i den slutgiltiga energiförbrukningen till 20 % och höja energieffektiviteten med 20 % till 2020, bl.a. genom att sammanlänka regioner med stor kapacitet för produktion av förnybar energi och stor potential för lagring av el. Samtidigt måste unionen i ett längre perspektiv förbereda sin infrastruktur på fortsatt minskad kolanvändning i energisystemet fram till 2050.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) Trots att den inre energimarknaden existerar rättsligt sett i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas, är den fortfarande splittrad på grund av otillräckliga sammanlänkningar mellan nationella energinät. EU-omfattande integrerade nät är dock mycket viktiga för att säkerställa en konkurrenskraftig och väl fungerande integrerad marknad som främjar tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling.	(7) Trots att den inre energimarknaden existerar rättsligt sett i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas, är den fortfarande splittrad på grund av otillräckliga sammanlänkningar mellan nationella energinät. EU-omfattande integrerade nät, där leverans- och produktionsverksamhet klart skilts åt från driften av näten, är dock mycket viktiga för att säkerställa en konkurrenskraftig och väl fungerande integrerad marknad, som främjar tillväxt och en hållbar utveckling.
Motivering
Det tredje paketet om avreglering av energimarknaderna utgör en grund för en konkurrenskraftig energimarknad i EU. För att det ska gå lättare att genomföra det tredje energipaketet och gå vidare i riktning mot en verkligt liberaliserad energimarknad runtom i EU måste det via riktlinjerna för de transeuropeiska elnäten ses till att ägandet av produktionen respektive leveransverksamheten klart skiljs åt.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 27
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(27) På en alltmer integrerad inre energimarknad är tydliga och transparenta regler för gränsöverskridande kostnadsfördelning nödvändiga för att påskynda investeringar i gränsöverskridande infrastruktur. Vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 uppmärksammades vikten av att främja ett regelverk som är attraktivt för investeringar i näten, med tariffer på en nivå som överensstämmer med finansieringsbehoven och med en lämplig kostnadsfördelning för gränsöverskridande investeringar, samtidigt som konkurrensen och konkurrenskraften förbättras, särskilt för den europeiska industrin, och konsekvenserna för konsumenterna beaktas.	(27) På en alltmer integrerad inre energimarknad är tydliga och transparenta regler för gränsöverskridande kostnadsfördelning nödvändiga för att påskynda investeringar i gränsöverskridande infrastruktur till förmån för företag, inte minst för små och medelstora företag för vilka höga energipriser kan bli ett allvarligt hinder, och konsumenter i unionen. Vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 uppmärksammades vikten av att främja ett regelverk som är attraktivt för investeringar i näten, med tariffer på en nivå som överensstämmer med finansieringsbehoven och med en lämplig kostnadsfördelning för gränsöverskridande investeringar, samtidigt som konkurrensen och konkurrenskraften förbättras, särskilt för den europeiska industrin och för de små och medelstora företagen, och konsekvenserna för konsumenterna beaktas
Motivering
Se även motsvarande ändringsförslag till artikel 16 c.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Projektet är ekonomiskt, socialt och miljömässigt bärkraftigt.	(b) Projektet är ekonomiskt, socialt och miljömässigt bärkraftigt och kommer varken att inkräkta på slutförbrukarnas möjligheter att få energi till överkomliga priser eller snedvrida den lojala konkurrensen mellan marknadens aktörer, helt enligt den inre marknadens funktionssätt.
Motivering
Betydelsen av en god energiförsörjning för den inre marknadens och de europeiska ekonomiernas funktion måste understrykas.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Projektet omfattar minst två medlemsstater, antingen genom att det direkt överskrider en eller flera medlemsstaters gränser eller genom att det är beläget på en medlemsstats territorium och har en betydande gränsöverskridande verkan i enlighet med punkt 1 i bilaga IV.	(c) Projektet omfattar minst två medlemsstater, antingen genom att det direkt överskrider en eller flera medlemsstaters gränser eller genom att det är beläget på en medlemsstats territorium och har en betydande gränsöverskridande verkan i enlighet med punkt 1 i bilaga IV, eller genom att det syftar till att sammanlänka öar och avlägsna regioner med centrala regioner inom unionen.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led a – strecksats 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Driftskompatibilitet och säker systemdrift.	– Driftskompatibilitet, säker systemdrift och försörjningstrygghet.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led c – strecksats 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Fungerande marknad och kundservice.	– Fungerande marknad och kundservice, särskilt för hushållen och de små och medelstora företagen.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Vid rangordning av projekt som bidrar till genomförandet av samma prioritet ska vederbörlig hänsyn även tas till hur angeläget varje projekt är för att uppnå de energipolitiska målen om marknadsintegration, konkurrens, hållbarhet och försörjningstrygghet, hur många medlemsstater som berörs av det föreslagna projektet samt hur det kompletterar andra föreslagna projekt. Vid projekt som faller under kategorin i punkt 1 e i bilaga II ska vederbörlig hänsyn även tas till antalet användare som berörs av projektet samt den årliga energiförbrukningen och andelen energiproduktion från icke-reglerbara källor i användarnas geografiska område.	4. Vid rangordning av projekt som bidrar till genomförandet av samma prioritet ska vederbörlig hänsyn även tas till hur angeläget varje projekt är för att uppnå de energipolitiska målen om marknadsintegration, konkurrens, hållbarhet och försörjningstrygghet, hur många medlemsstater som berörs av det föreslagna projektet samt hur det kompletterar andra föreslagna projekt. Vid projekt som faller under kategorin i punkt 1 e i bilaga II ska vederbörlig hänsyn även tas till antalet användare som berörs av projektet och till deras situation, särskilt till hushållens, samt den årliga energiförbrukningen och andelen energiproduktion från icke-reglerbara källor i användarnas geografiska område.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Om det uppstår stora svårigheter i genomförandet av ett projekt av gemensamt intresse, får kommissionen utse en europeisk samordnare för en tidsperiod på upp till ett år och med möjlighet till förlängning två gånger.	1. Om det uppstår stora svårigheter i genomförandet av ett projekt av gemensamt intresse får kommissionen, i samförstånd med berörda medlemsstater, utse en europeisk samordnare för en tidsperiod på upp till ett år och med möjlighet till förlängning två gånger.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 7 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
De projektansvariga ska dessutom offentliggöra relevant information genom andra lämpliga informationsmedel som allmänheten har obehindrad tillgång till.	De projektansvariga ska dessutom offentliggöra relevant information genom andra lämpliga informationsmedel som är lättillgängliga och gratis för allmänheten.
Motivering
Termen ”obehindrad tillgång” kan vara vilseledande på grund av sin användning på upphovsrättsområdet.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 5 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Vid beslut om gränsöverskridande fördelning av kostnader ska hänsyn tas till projektets eller projektens ekonomiska, sociala och miljömässiga kostnader och fördelar i de berörda medlemsstaterna och till det eventuella behovet av finansiellt stöd.	Vid beslut om gränsöverskridande fördelning av kostnader ska hänsyn tas till projektets eller projektens ekonomiska, sociala och miljömässiga kostnader och fördelar i de berörda medlemsstaterna, i synnerhet vad gäller den inre marknadens funktion, och till det eventuella behovet av finansiellt stöd.
Motivering
Betydelsen av en god energiförsörjning för den inre marknadens och de europeiska ekonomiernas funktion måste understrykas.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkterna 1, 2 och 4 i bilaga II ska vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för studier och finansieringsinstrument i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa].	1. Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkterna 1 och 4 i bilaga II ska vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för studier och finansieringsinstrument i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa].
	Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ska vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för studier samt bygg- och anläggningsarbeten samt finansieringsinstrument i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa], om projekten förverkligas inom de delar av gasinfrastruktursektorerna på vilka föreskrifterna om åtskillnad i direktiv 2009/73/EG om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas tillämpas, vilket också ska gälla i de medlemsstater där undantag tillämpas i detta hänseende.
Motivering
Det tredje paketet om energiliberalisering måste ovillkorligen genomföras, framför allt för gasmarknadens del, och likaså måste det ses till att verksamheten med att producera respektive leverera gas skiljs åt och att de nuvarande monopolnäten delas upp. Detta kan underlättas om man ställer upp som förutsättning att endast sådana projekt av gemensamt intresse som utförs i gasinfrastruktursektorer i medlemsstaterna där ägandet effektivt åtskilts ska vara berättigade till unionens finansiella stöd.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 16 – stycke 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) I el- och gassektorerna: hur graden av sammanlänkning mellan medlemsstaterna utvecklats och hur detta har slagit igenom på energipriserna, samt antalet avbrott som konstaterats i nätsystemen, orsakerna till dem och kostnaderna för dem.	(c) I el- och gassektorerna: hur graden av sammanlänkning mellan medlemsstaterna utvecklats och hur detta har slagit igenom på energipriserna för konsumenter och företag i unionen, särskilt små och medelstora företag, samt antalet avbrott som konstaterats i nätsystemen, orsakerna till dem och kostnaderna för dem.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 17 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska upprätta en informationsplattform som är lättillgänglig för allmänheten. Plattformen ska innehålla följande information:	Kommissionen ska upprätta en informationsplattform som är lättillgänglig för allmänheten på alla de officiella språken i unionen. Plattformen ska innehålla följande information:
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Bilaga I – del 1 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Sammanlänkningar av isolerade öars elsystem med fastlandet för att integrera elmarknaden, öka förnybara energikällors genomslag och möjliggöra överföring av el från förnybara energikällor på fastlandet.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Bilaga V – led 6 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Konkurrens med avseende på olika operatörers marknadsinflytande och priskonvergens mellan olika medlemsstater.	(a) Konkurrens med avseende på olika operatörers marknadsinflytande och priskonvergens mellan olika medlemsstater, särskilt i fråga om de priser som påverkar hushållen.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Bilaga V – led 7 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Konkurrens med avseende på olika operatörers marknadsinflytande och priskonvergens mellan olika medlemsstater.	(a) Konkurrens med avseende på olika operatörers marknadsinflytande och priskonvergens mellan olika medlemsstater, särskilt i fråga om de priser som påverkar hushållen.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Bilaga V – led 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Systemansvariga för överförings- och distributionssystem ska utbyta sådan information som krävs för utarbetandet av metoden, bland annat relevanta nät- och marknadsmodeller. Alla systemansvariga för överförings- och distributionssystem som samlar in information åt andra systemansvariga för överförings- och distributionssystem ska vidarebefordra resultaten från datainsamlingen till de deltagande systemansvariga för överförings- och distributionssystem. För den gemensamma modell för el- och gasmarknaderna respektive el- och gasnäten som avses i artikel 12.8 ska de inmatningsdata som avses i punkt 1 omfatta åren n+10, n+20 och n+30, och modellen ska möjliggöra en fullständig bedömning av de ekonomiska, sociala och miljörelaterade konsekvenserna, särskilt genom att inbegripa externa kostnader, exempelvis sådana som har att göra med utsläpp av växthusgaser och konventionella luftföroreningar eller med försörjningstrygghet.	(12) Systemansvariga för överförings- och distributionssystem ska utbyta sådan information som krävs för utarbetandet av metoden, bland annat relevanta nät- och marknadsmodeller. Alla systemansvariga för överförings- och distributionssystem som samlar in information åt andra systemansvariga för överförings- och distributionssystem ska vidarebefordra resultaten från datainsamlingen till de deltagande systemansvariga för överförings- och distributionssystem. För den gemensamma modell för el- och gasmarknaderna respektive el- och gasnäten som avses i artikel 12.8 ska de inmatningsdata som avses i punkt 1 omfatta åren n+10, n+20 och n+30, och modellen ska möjliggöra en fullständig bedömning av de ekonomiska, sociala och miljörelaterade konsekvenserna, särskilt avseende den inre marknadens funktion och genom att inbegripa externa kostnader, exempelvis sådana som har att göra med utsläpp av växthusgaser och konventionella luftföroreningar eller med försörjningstrygghet.
Motivering
Betydelsen av en god energiförsörjning för den inre marknadens och de europeiska ekonomiernas funktion måste understrykas.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Transeuropeisk energiinfrastruktur, och upphävande av beslut nr 1364/2006/EG
Referensnummer	COM(2011)0658 – C7-0371/2011 – 2011/0300(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 15.11.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	IMCO 15.11.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Sandra Kalniete 24.1.2012
Behandling i utskott	19.3.2012	25.4.2012	30.5.2012
Antagande	31.5.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	26 2 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Adam Bielan, Sergio Gaetano Cofferati, Birgit Collin-Langen, Lara Comi, António Fernando Correia de Campos, Cornelis de Jong, Evelyne Gebhardt, Louis Grech, Mikael Gustafsson, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Iliana Ivanova, Sandra Kalniete, Toine Manders, Hans-Peter Mayer, Mitro Repo, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Raffaele Baldassarre, Anna Hedh, María Irigoyen Pérez, Constance Le Grip, Morten Løkkegaard, Antonyia Parvanova, Wim van de Camp, Sabine Verheyen

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (4.6.2012)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG
(COM(2011)0658 – C7‑0371/2011 – 2011/0300(COD))

Föredragande: Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz

KORTFATTAD MOTIVERING

Inledning

Stora ansträngningar krävs för att modernisera och utvidga inte bara Europas transportsystem, utan också dess energiinfrastruktur, i syfte att uppnå unionens energipolitiska mål vad gäller konkurrenskraft, hållbar utveckling och försörjningstrygghet[1], samt för att fullborda den inre energimarknaden, som kommer att gynna EU:s transportsektor. Kommissionens förslag inriktar sig särskilt på att upprätta lämpliga förfaranden och bestämmelserna för detta.

Redan 2010[2] ville kommissionen se en ny EU-politik för energiinfrastruktur för att samordna och optimera utvecklingen av energinätet samtidigt som behovet av att ersätta den nuvarande politiken för transeuropeiska energinät (TEN-E) med ett effektivare regelverk betonades, med hänsyn till solidariteten mellan medlemsstaterna.

Kommissionen antog i juni 2011 meddelandet om nästa fleråriga budgetram (2014–2020)[3], som föreslår skapandet av en fond för ett sammanlänkat Europa som förfogar över en enda finansieringskälla med 40 miljarder euro för att främja fullbordandet av prioriterade energiinfrastrukturer, transportinfrastrukturer och digitala infrastrukturer, varav 9,1 miljarder euro är öronmärkta för energi.

Vad gäller de befogenheter som rör utskottet för transport och turism vill vi betona nyttan av att skapa synergieffekter när EU:s projekt för transportinfrastruktur (genom TEN-T) och energiinfrastruktur genomförs, att där så är möjligt samordna transport- och energiinfrastrukturprojekt och att rationalisera administrativa förfaranden, tillståndsgivning och miljöskyddsförfaranden för gemensamma energi- och transportkorridorer.

Andra transportrelaterade aspekter i förslaget har att göra med hur olja, gas och el fraktas till och inom EU: särskilt olja och gas transporteras även på vatten, väg och järnväg och här kan en ändrad transportpolitik göra verklig skillnad.

80 procent av importerad råolja fraktas till EU med tankfartyg. En viktig aspekt av oljetransportnätverket inom unionen är att Västeuropa är anslutet via oljeledningar till stora europeiska hamnar, medan de flesta raffinaderierna i Central- och Östeuropa (EU-12) förses via oljeledningen Druzjba från Ryssland (ungefär 60 miljoner ton per år) och anslutningarna mellan det västra och östra nätverket är begränsade. Orsaken är att oljeledningsinfrastrukturen i öst planerades och byggdes under kalla kriget. Dessutom förväntas efterfrågan på olja i dessa länder, till skillnad från EU–15, öka med 7,8 procent mellan 2010 och 2020, och oljan kommer generellt fortsätta att spela en viktig roll i EU:s energimix efter detta datum. Detta sätter press på utvecklingen av en oljeledningsinfrastruktur som säkerställer försörjningstryggheten i Central- och Östeuropa.

Oljetransporter medför stora miljörisker. Om det skulle inträffa större avbrott i försörjningen i Druzjba-systemet skulle de begränsade försörjningsmöjligheterna leda till en kraftig ökning i tankfartygstrafiken i den miljökänsliga Östersjöregionen, Svarta havet och de turkiska sunden, vilket skulle orsaka stora bekymmer rörande den potentiella risken för olyckor och oljeutsläpp. Varje månad passerar 3 500–5 000 fartyg Östersjöns vatten. Upp till 25 procent av dessa fartyg är tankfartyg som årligen fraktar ungefär 170 miljoner ton olja. Vid sidan av lägre risk för oljeutsläpp skulle en minskad tankfartygstrafik också sänka koldioxid- och kväveoxidutsläppen.

Naturgas spelar också en viktig roll för EU:s energitransporter eftersom det är en hållbar energikälla med låga utsläpp som ger ren energi för elproduktion (särskilt kraftvärme), som enkelt kan överföras till transportbehov. Den kan direkt bidra till målen för ”ren transport” när den används som bränsle (flytande och komprimerad naturgas). Samtidigt förlitar sig EU till stor del på naturgasimporter, vilka är mycket infrastrukturberoende.

En växande energiefterfrågan skulle kunna tillgodoses genom ökad användning av flytande och komprimerad naturgas. Följaktligen borde vi utnyttja nuvarande och planerade energiinfrastrukturnätverk bättre och mer effektivt.

För att kunna fullfölja den inre gasmarknaden borde EU ha en lämplig infrastruktur för naturgas. Nya överföringskapaciteter för försörjning, sammanlänkningar mellan medlemsstater, men också nya anläggningar för lagring och återförgasning måste utvecklas. Åtgärder måste vidtas för att ta itu med de nuvarande investeringsluckorna, samtidigt som nationella överföringsnät måste förbättras och utvecklas. De nya riktlinjerna bör även omfatta frågan om energiöar och bristande sammanlänkning mellan nationella naturgasmarknaderna, som vi kan se i Östersjöregionen och i Central- och Östeuropa.

Förslag

Mot bakgrund av ovanstående föreslås det att man inriktar sig på att

1.  främja synergieffekter mellan EU-infrastrukturprojekt på områdena transport och energi, bland annat genom att uppmuntra behöriga myndigheter att godkänna gemensamma tillstånd, inte minst på miljöområdet,

2.  ytterligare utveckla det nuvarande rörledningsnätet i EU för att förbättra sammanlänkningarna mellan EU–12 och EU–15, samt att säkerställa trygg oljeförsörjning i EU–12-regionen,

3.  minska den potentiella risken för miljökatastrofer orsakade av tankfartygstrafiken,

4.  främja regionala LNG-terminaler (för flytande naturgas), med särskild hänsyn till fartygsbunkring och järnvägs- och lastbilstransporter,

5.  främja naturgasen som en hållbar energikälla,

6.  sträva efter marknadsintegration och sätta stopp för isoleringen av energimarknaderna,

7.  stödja EU:s mål för sunda och flexibla nationella överföringsnät.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) På grund av de yttersta randområdenas geomorfologiska förhållanden och geografiska läge bör hänsyn tas till den utmaning som deras energiautonomi och energitrygghet utgör, i synnerhet vid identifiering av projekt av gemensamt intresse. Dessa regioner erbjuder nämligen särskilt lämpliga platser för den utbyggnad av energi från förnybara källor som krävs för att EU ska kunna uppnå sina energi- och klimatpolitiska mål.
Ändringsförslag   2 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Utvärderingar av den nuvarande TEN‑E-politiken har tydligt visat att den visserligen bidrar positivt till vissa utvalda projekt genom att synliggöra dem på det politiska planet, men att den samtidigt saknar vision, fokus och flexibilitet för att åtgärda brister i infrastrukturen.	(5) Utvärderingar av den nuvarande TEN‑E-politiken har tydligt visat att den visserligen bidrar positivt till vissa utvalda projekt genom att synliggöra dem på det politiska planet, men att den samtidigt saknar vision, fokus och flexibilitet för att åtgärda brister i infrastrukturen. Det är i detta sammanhang viktigt att identifiera potentiella framtida gap mellan tillgång och efterfrågan på energi.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(7a) För att försörjningstryggheten ska kunna säkerställas i hela unionen bör de västra och östra delarna av unionens interna rörledningsnät integreras ytterligare.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(7a) För att försörjningstryggheten ska kunna säkerställas i hela unionen bör de västra, östra och sydöstra delarna av unionens interna rörledningsnät integreras ytterligare.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 8a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(8a) Minskad användning av riskutsatta sätt att frakta olja, såsom tankfartyg, är en viktig faktor för att sänka miljöriskerna vid oljetransporter.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) För att säkerställa spännings- och frekvensstabiliteten bör särskild uppmärksamhet ägnas åt det europeiska elnätets stabilitet under de ändrade förutsättningar som blir följden av ökad inmatning av fluktuerande förnybar energi. Fortsatta forskningsinsatser krävs för att genom smarta nät, lagringskapacitet och en smart energimix jämna ut variationerna i el från förnybara källor.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(14a) En unionsorienterad sammanlänkning av EU:s havsbaserade potential är mycket viktig. Att den havsbaserade potentialen i Nordsjön, Östersjön och Svarta havet integreras är avgörande för utvecklingen av unionens inre energimarknad.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17a) För att tillgodose den växande efterfrågan på el fram till 2020, som kommer att vara dubbelt så stor som efterfrågan på gas, bör unionens finansiering av elprojekt öronmärkas för att tillräckliga medel ska finnas tillgängliga i linje med unionens långsiktiga energipolitik, särskilt för projekt inom elektrifiering av transporter.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 18a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(18a) Samarbete genom övergripande projekt på energi- och transportområdet bör främjas för att utveckla synergieffekter med stort mervärde för unionen.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 19a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(19a) Planering och genomförande av unionsprojekt på energi- och transportområdet bör samordnas för att skapa synergieffekter där detta är ekonomiskt, tekniskt och miljömässigt försvarbart och med hänsyn till relevanta säkerhetsaspekter.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Skäl 20a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(20a) Upprättandet av energiinfrastrukturnät bör inte under några omständigheter skada det europeiska konst-, kultur-, turism- eller miljöarvet, i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 27 september 2011 ”Europa – världens främsta resmål – en ny politisk ram för europeisk turism”1, där kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att ”vidta alla de åtgärder som krävs för att bevara det europeiska kulturarvet och tillgångarna för framtida generationer”.
	_____________
	1 Antagna texter, P7_TA(2011)0407.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(21a) De behöriga myndigheterna bör överväga att bevilja gemensamma tillstånd för projekt av gemensamt intresse som skapar synergieffekter mellan infrastrukturprojekt på energi- och transportområdet i unionen.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(21a) I planeringen av de olika transeuropeiska näten bör man ge förtur åt att integrera transport-, kommunikations- och energinät för att så långt möjligt undvika att exploatera marken, samt alltid där det är möjligt sträva efter att återanvända tillförselvägar som redan finns och/eller inte längre används för att minimera de socioekonomiska, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Skäl 24a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(24a) Med tanke på projektens gränsöverskridande karaktär bör man garantera förlängda tidsfrister för offentliga samråd i alla inblandade medlemsstater, som bland annat tar hänsyn till behovet av att all relevant information finns på de berörda medlemsstaternas språk och de olika förfarandena i varje medlemsstat, för att alla berörda intressenter (berörda medborgare, kommuner och regioner osv.) ska bli fullt ut delaktiga.
Motivering
Precis som med transportsektorn innebär den gränsöverskridande karaktären hos många energiinfrastrukturer en ytterligare utmaning i ovannämnda offentliga samrådsförfaranden. I syfte att överkomma dessa svårigheter och få ökat stöd för projekten, utan att förringa det trängande behovet av åtgärder, föreslås det att man förlänger tidsfristerna för samråd med tanke på de uppenbara behov som hör ihop med de olika språken och förfarandena i varje medlemsstat.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Skäl 25a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(25a) Vid planering och fastläggande av energiinfrastruktur, särskilt i samband med transportnät, bör man se till att konvojer som transporterar kolväten inte kommer att färdas i eller i närheten av bebodda områden för att undvika potentiella säkerhetsrisker för invånarna.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Skäl 29
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(29) Det europeiska energiprogrammet för återhämtning (EEPR) har påvisat mervärdet i att komplettera privat finansiering med betydande finansiellt stöd från unionen i syfte att genomföra projekt av europeiskt intresse. Vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 konstaterades att vissa energiinfrastrukturprojekt kan komma att kräva begränsad offentlig finansiering som komplement till privat finansiering. I ljuset av den ekonomiska och finansiella krisen och budgetrestriktionerna bör riktat stöd genom både bidrag och finansieringsinstrument tas fram i nästa fleråriga budgetram, vilket kommer att locka nya investerare till de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur, samtidigt som bidraget från unionens budget hålls så lågt som möjligt.	(29) Det europeiska energiprogrammet för återhämtning (EEPR) har påvisat mervärdet i att komplettera privat finansiering med betydande finansiellt stöd från unionen i syfte att genomföra projekt av europeiskt intresse. Vid Europeiska rådets möte den 4 februari 2011 konstaterades att vissa energiinfrastrukturprojekt kan komma att kräva begränsad offentlig finansiering som komplement till privat finansiering. I ljuset av den ekonomiska och finansiella krisen och budgetrestriktionerna bör riktat stöd genom både bidrag, finansieringsinstrument och offentliga garantier tas fram i nästa fleråriga budgetram, vilket kommer att locka nya investerare till de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur, samtidigt som bidraget från unionens budget hålls så lågt som möjligt.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Skäl 30
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30) Projekt av gemensamt intresse inom el, gas och koldioxid bör vara berättigade till EU-stöd för studier och, under vissa villkor, för bygg- och anläggningsarbeten inom ramen för den föreslagna förordningen om inrättande av Fonden för ett sammankopplat Europa, antingen i form av bidrag eller i form av innovativa finansieringsinstrument. På så vis kan skräddarsytt stöd erbjudas sådana projekt av gemensamt intresse som inte är bärkraftiga med det befintliga regelverket och under rådande marknadsvillkor. Sådant finansiellt stöd bör skapa nödvändiga synergier med finansiering från instrument på andra EU-politikområden. Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer framför allt att finansiera energiinfrastruktur av europeisk betydelse, medan strukturfonderna kommer att finansiera smarta energiöverföringsnät av lokal eller regional betydelse. På så sätt kan de båda finansieringskällorna komplettera varandra.	(30) Projekt av gemensamt intresse inom el, gas och koldioxid, samt utveckling och införande av energiinfrastruktur för minskade koldioxidutsläpp inom transportsektorn, bör vara berättigade till EU-stöd för studier och, under vissa villkor, för bygg- och anläggningsarbeten inom ramen för den föreslagna förordningen om inrättande av Fonden för ett sammankopplat Europa, antingen i form av bidrag eller i form av innovativa finansieringsinstrument. På så vis kan skräddarsytt stöd erbjudas sådana projekt av gemensamt intresse som inte är bärkraftiga med det befintliga regelverket och under rådande marknadsvillkor. Sådant finansiellt stöd bör skapa nödvändiga synergier med finansiering från instrument på andra EU-politikområden. Fonden för ett sammanlänkat Europa kommer framför allt att finansiera energiinfrastruktur av europeisk betydelse, medan strukturfonderna kommer att finansiera smarta energiöverföringsnät av lokal eller regional betydelse. På så sätt kan de båda finansieringskällorna komplettera varandra.
Motivering
I enlighet med vitboken om transport har EU som mål att minska koldioxidutsläppen inom EU:s transportsektor. För att uppnå detta mål krävs det att man kan räkna med ekonomiskt stöd för att utveckla och införa el- och vätgasinfrastrukturer och andra källor som bidrar till att minska utsläppen, både i urbana knutpunkter och i samband med långdistanstransporter.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led c – strecksats 6a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– Möjliggörande av betydligt större volymer av koldioxidsnåla elektriska tillämpningar, t.ex. elfordon, genom avancerade tekniska åtgärder och marknadsingrepp.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) Vid oljetransportprojekt som faller under kategorierna i punkt 3 i bilaga II ska projektet avsevärt bidra till följande tre specifika kriterier:	(d) Vid oljetransportprojekt som faller under kategorierna i punkt 3 i bilaga II ska projektet avsevärt bidra till följande tre specifika kriterier:
– Försörjningstrygghet genom minskat beroende av en enda försörjningskälla eller en enda tillförselväg.	– Försörjningstrygghet genom minskat beroende av en enda försörjningskälla eller en enda tillförselväg samt ökad sammanlänkning.
– Effektiv och hållbar resursanvändning genom minskade miljörisker.	– Effektiv och hållbar resursanvändning genom minskade miljörisker, särskilt genom minskad användning av riskutsatta sätt att frakta olja, såsom tankfartyg.
– Driftskompabilitet.	– Driftskompabilitet.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Om det uppstår stora svårigheter i genomförandet av ett projekt av gemensamt intresse, får kommissionen utse en europeisk samordnare för en tidsperiod på upp till ett år och med möjlighet till förlängning två gånger.	1. Om det uppstår stora svårigheter i genomförandet av ett projekt av gemensamt intresse och nationella, lokala eller regionala myndigheter inte kan komma överens i tid, får kommissionen utse en europeisk samordnare för en tidsperiod på upp till ett år och med möjlighet till förlängning två gånger.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Den europeiska samordnaren ska väljas utifrån sina erfarenheter av de specifika arbetsuppgifter som ska utföras för det eller de aktuella projekten.	3. Den europeiska samordnaren ska väljas utifrån sina erfarenheter av de specifika arbetsuppgifter som ska utföras för det eller de aktuella projekten. Före sin utnämning ska den europeiska samordnaren, alternativt kandidaterna till denna funktion, höras av det ansvariga utskottet i Europaparlamentet.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 4 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. För att respektera tidsfristerna i artikel 11 och minska den administrativa bördan för slutförandet av projekt av gemensamt intresse ska medlemsstaterna senast nio månader efter det att denna förordning har trätt i kraft vidta åtgärder för att effektivisera förfarandena för miljökonsekvensbedömningar. Dessa åtgärder ska inte påverka skyldigheter som följer av unionens lagstiftning.	4. För att respektera tidsfristerna i artikel 11 och minska den administrativa bördan för slutförandet av projekt av gemensamt intresse ska medlemsstaterna senast tolv månader efter det att denna förordning har trätt i kraft vidta åtgärder för att effektivisera förfarandena för miljökonsekvensbedömningar. Dessa åtgärder ska inte påverka skyldigheter som följer av unionens lagstiftning.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Om ett projekt överskrider två eller flera medlemsstaters gränser ska de offentliga samråden i enlighet med punkt 4 i varje berörd medlemsstat genomföras senast två månader efter det att det första offentliga samrådet inleddes i någon av dessa medlemsstater.	5. Om ett projekt överskrider två eller flera medlemsstaters gränser ska de offentliga samråden i enlighet med punkt 4 i varje berörd medlemsstat genomföras senast fyra månader efter det att det första offentliga samrådet inleddes i någon av dessa medlemsstater. Samråden ska genomföras på de officiella språken i de berörda medlemsstaterna.
Motivering
Precis som med transportsektorn utgör den gränsöverskridande karaktären hos många energiinfrastrukturer en ytterligare utmaning i ovannämnda offentliga samråd. Utan att förringa behovet av brådskande åtgärder, och i syfte att få ökat stöd för projekten, föreslås det att man förlänger samrådens tidsfrister när det rör sig om projekt över gränserna.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 17 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska upprätta en informationsplattform som är lättillgänglig för allmänheten. Plattformen ska innehålla följande information:	Kommissionen ska upprätta en informationsplattform på internet på alla officiella EU-språk som är lättillgänglig för allmänheten. Plattformen ska innehålla följande information:
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 17 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Information om den uppdaterade förteckningen över projekt av gemensamt intresse.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 17 – led cc (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(cc) Information om de regionala gruppernas arbete, inklusive länkar till deras arbete.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Bilaga I – del 4 – punkt -10 (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(-10) Energiinfrastrukturnät för minskade koldioxidutsläpp inom transportsektorn:
	utveckling och införande av energiinfrastrukturnät som bidrar till att minska utsläppen inom transportsektorn (vätgas, elbilar, batteribyten), både i urbana knutpunkter och längs med transportkorridorer.
	Berörda medlemsstater: alla.
Motivering
Det är viktigt att TEN-E-riktlinjerna omfattar ett tematiskt område som avser skapande och införande av energiinfrastrukturer som bidrar till att minska koldioxidutsläppen inom transportsektorn. Ett bra exempel är stationerna för tankning av vätgas eller systemet för byte av elektriska batterier, som nyligen har erhållit TEN-E-medel som innovativa projekt. (Greening European Transportation Infrastructure for Electric Vehicles)
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 1 – led ea (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ea) Infrastruktur för att förse el- och hybridmotorer med elektricitet.
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Bilaga II – punkt 1 – led eb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(eb) Hamnanläggningar avsedda att förse fartyg i hamnar med el som produceras på land i stället för el som genereras ombord av deras egna motorer.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Bilaga III – del 1 – punkt 1 – stycke 3a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3a) Varje grupp ska offentliggöra föredragningslistorna och protokollen från sina sammanträden på internet.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Bilaga IV – punkt 4 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(fa) Möjliggörande av betydligt större volymer av koldioxidsnåla elektriska tillämpningar, t.ex. elfordon, genom avancerade tekniska åtgärder och marknadsingrepp.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Bilaga IV – punkt 5 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Effektiv och hållbar resursanvändning ska utvärderas genom en bedömning av i vilken utsträckning projektet utnyttjar redan befintlig infrastruktur och bidrar till att minimera miljöbelastning och miljörisker samt belastning och risker kopplade till klimatförändringar.	(c) Effektiv och hållbar resursanvändning ska utvärderas genom en bedömning av i vilken utsträckning projektet utnyttjar redan befintlig infrastruktur och bidrar till att minimera miljöbelastning och miljörisker samt belastning och risker kopplade till klimatförändringar, till exempel genom att ersätta riskutsatta transportsätt, såsom tankfartyg, med mindre riskfyllda transportsätt.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Bilaga VI – punkt 3 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(da) möjligheterna att inge klagomål och väcka talan inför behöriga myndigheter,
Motivering
För att skapa större legitimitet och få ökat stöd för projekten är det är viktigt att uppge hur man väcker talan och vilka myndigheter som är behöriga.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Transeuropeisk energiinfrastruktur, och upphävande av beslut nr 1364/2006/EG
Referensnummer	COM(2011)0658 – C7-0371/2011 – 2011/0300(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 15.11.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	TRAN 15.11.2011
Föredragande        Utnämning	Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz 24.1.2012
Behandling i utskott	27.3.2012
Antagande	8.5.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	41 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Magdi Cristiano Allam, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Philip Bradbourn, Antonio Cancian, Philippe De Backer, Christine De Veyrac, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Jim Higgins, Juozas Imbrasas, Dieter-Lebrecht Koch, Georgios Koumoutsakos, Werner Kuhn, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Hubert Pirker, Dominique Riquet, Petri Sarvamaa, Vilja Savisaar-Toomast, Olga Sehnalová, Brian Simpson, Keith Taylor, Silvia-Adriana Ţicău, Giommaria Uggias, Thomas Ulmer, Peter van Dalen, Artur Zasada
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Spyros Danellis, Michel Dantin, Eider Gardiazábal Rubial, Sabine Wils, Janusz Władysław Zemke
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Janusz Wojciechowski

• [1]  Europeiska rådets slutsatser, 4 februari 2011.
• [2]  Se COM(2010)0677.
• [3]  Se COM(2011)0500/I slutlig och COM(2011)0500/II slutlig (Policybeskrivningar).

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (1.6.2012)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om riktlinjer för transeuropeiska energiinfrastrukturer och om upphävande av beslut nr 1364/2006/EG
(COM(2011)0658 – C7‑0371/2011 – 2011/0300(COD))

Föredragande: Wojciech Michał Olejniczak

KORTFATTAD MOTIVERING

Föredraganden välkomnar kommissionens förslag och uppskattar dess omfattande reglering av transeuropeiska energiinfrastrukturprojekt, i synnerhet projekt av gemensamt intresse. Föredraganden välkomnar särskilt de åtgärder som syftar till att effektivisera och påskynda genomförandet av tillståndsförfaranden, och anser att sådana åtgärder så långt det är möjligt även ska vidtas i syfte att utveckla energiinfrastrukturprojekt som inte är gränsöverskridande.

I betänkandet betonas energiinfrastrukturens regionala dimension, i synnerhet med tanke på dess direkta konsekvenser för medborgarna, som oftast inte uppvägs på ett tillfredsställande sätt av projektets förväntade positiva resultat i form av energisäkerhet, hållbarhet eller effektiv infrastruktur. Därför bör man lyfta fram de regionala myndigheternas roll i vissa skeden av tillståndsförfarandet, så att de som berörs mest får en chans att påverka beslutsprocessen. Dessutom bör det finnas ett enhetligt förfarande på EU-nivå för relevanta offentliga samråd.

I förslaget bör det också finnas en jämvikt mellan kriterierna om kostnadseffektivitet, som är viktiga för de privata entreprenörer som i slutändan ska finansiera, utveckla och förvalta energiinfrastrukturen och kraven på tillhandahållande av finansiellt stöd från Fonden för ett sammanlänkat Europa. När det gäller det finansiella stödet har ändringsförslag lagts fram för att fastställa under vilka omständigheter det gemensamma intresset och konsumenternas nytta motiverar ytterligare finansiering utan att det strider mot konkurrensprincipen.

Föredraganden föreslår också att gasinfrastrukturprojekten ska behandlas på ett mer omfattande sätt, genom att man inkluderar alla deras nödvändiga beståndsdelar i förteckningen över stödberättigade projekt i syfte att uppnå teknisk överensstämmelse och bidra till att de viktiga gaskorridorerna fungerar smidigt över hela Europa.

Föredraganden anser att enkla förfaranden i kombination med intressenternas deltagande bör vara de vägledande principerna vid utvecklingen av en transeuropeisk energiinfrastruktur.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) Kommissionen bör bland sina prioriteringar för energiinfrastrukturen beakta den särskilda situation som gäller för öarnas energisystem.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Utvärderingar av den nuvarande TEN‑E-politiken har tydligt visat att den visserligen bidrar positivt till vissa utvalda projekt genom att synliggöra dem på det politiska planet, men att den samtidigt saknar vision, fokus och flexibilitet för att åtgärda brister i infrastrukturen.	(5) Utvärderingar av den nuvarande TEN‑E-politiken har tydligt visat att den visserligen bidrar positivt till vissa utvalda projekt genom att synliggöra dem på det politiska planet, men att den samtidigt saknar vision, fokus och flexibilitet för att åtgärda brister i infrastrukturen; dessutom är EU långt ifrån redo att bemöta framtidens utmaningar på detta område.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) Att påskynda uppgraderingen av existerande energiinfrastruktur, och utvecklingen av ny, är avgörande för att uppnå unionens energi- och klimatpolitiska mål att fullborda den inre energimarknaden, garantera en trygg energiförsörjning, särskilt i fråga om gas och olja, minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka andelen förnybar energi i den slutgiltiga energiförbrukningen till 20 % och höja energieffektiviteten med 20 % till 2020. Samtidigt måste unionen i ett längre perspektiv förbereda sin infrastruktur på fortsatt minskad kolanvändning i energisystemet fram till 2050.	(6) Att påskynda uppgraderingen av existerande energiinfrastruktur, slutförandet av pågående arbeten och utvecklingen av ny energiinfrastruktur, är avgörande för att uppnå unionens energi- och klimatpolitiska mål att fullborda den inre energimarknaden, garantera en trygg energiförsörjning, särskilt i fråga om gas och olja, minska utsläppen av växthusgaser med 20 %, öka andelen förnybar energi i den slutgiltiga energiförbrukningen till 20 % och höja energieffektiviteten med 20 % till 2020. Samtidigt måste unionen i ett längre perspektiv förbereda sin infrastruktur på fortsatt minskad kolanvändning i energisystemet fram till 2050.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(6a) Dagens ekonomiska situation ökar ytterligare behovet av en heltäckande strategi för energifrågor som beaktar de ekonomiska, miljömässiga och sociala aspekterna. Det är absolut nödvändigt att uppmärksamma de positiva och negativa sidoeffekter som uppstår vid genomförandet av de insatser som krävs för att på medellång och lång sikt säkerställa att samtliga invånare i EU har tillgång till säker, hållbar och rimligt prissatt energi.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) Trots att den inre energimarknaden existerar rättsligt sett i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas , är den fortfarande splittrad på grund av otillräckliga sammanlänkningar mellan nationella energinät. EU-omfattande integrerade nät är dock mycket viktiga för att säkerställa en konkurrenskraftig och väl fungerande integrerad marknad som främjar tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling.	(7) Trots att den inre energimarknaden existerar rättsligt sett i enlighet med Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/72/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för el1 och Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/73/EG av den 13 juli 2009 om gemensamma regler för den inre marknaden för naturgas2, är den fortfarande splittrad på grund av otillräckliga sammanlänkningar mellan nationella energinät. EU-omfattande integrerade nät och utbyggnad av infrastruktur för smarta energinät som möjliggör ökad energieffektivitet och integration av distribuerade förnybara energikällor är dock mycket viktigt för att säkerställa en konkurrenskraftig och väl fungerande integrerad marknad som främjar resurseffektiv tillväxt, sysselsättning och hållbar utveckling.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 11a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(11a) De yttersta randområdena är kraftigt beroende av importerade fossila bränslen, vilket medför höga merkostnader för deras tillväxt och ekonomiska utveckling. Man måste stimulera dessa regioners roll som naturliga laboratorier för förnybar energi och överföring av el och naturgas, genom utvecklingen av projekt av gemensamt intresse vars syfte ska vara att få till stånd en diversifiering av den regionala energibasen och en förbättring av energins hållbarhet och effektivitet; detta bidrar även till uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) I denna förordning fastställs regler för snabb utveckling av, och driftskompatibilitet för, transeuropeiska energinät för att uppnå fördragets energipolitiska mål om att säkra en fungerande inre energimarknad och en trygg energiförsörjning i unionen, främja energieffektivitet och energibesparingar och utveckling av nya och förnybara energiformer samt främja sammanlänkning av energinät. Genom dessa mål bidrar detta förslag till en smart och hållbar tillväxt för alla och medför fördelar för hela unionen när det gäller konkurrenskraft samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.	(13) I denna förordning fastställs regler för snabb utveckling av, och driftskompatibilitet för, transeuropeiska energinät för att uppnå fördragets energipolitiska mål om att säkra en fungerande inre energimarknad och en trygg energiförsörjning i unionen, minska importberoendet, främja energieffektivitet och energibesparingar och utveckling av nya och förnybara energiformer samt främja sammanlänkning av energinät. Genom dessa mål bidrar detta förslag till en smart och hållbar tillväxt för alla och medför fördelar för hela unionen när det gäller konkurrenskraft samt ekonomisk, social och territoriell sammanhållning. För att dessa mål ska uppnås förespråkas i denna förordning att samråd med de berörda regionala myndigheterna ska anordnas i det relevanta skedet av tillståndsförfarandet.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) Projekt av gemensamt intresse bör identifieras på grundval av gemensamma, transparenta och objektiva kriterier utifrån sitt bidrag till de energipolitiska målen. För el och gas bör de föreslagna projekten ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplanen. Denna plan bör särskilt beakta slutsatserna från Europeiska rådets möte den 4 februari avseende behovet av att integrera perifera energimarknader.	(15) Projekt av gemensamt intresse bör identifieras på grundval av gemensamma, transparenta och objektiva kriterier utifrån sitt bidrag till de energipolitiska målen. För el och gas bör de föreslagna projekten ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplanen. Denna plan bör särskilt beakta slutsatserna från Europeiska rådets möte den 4 februari avseende behovet av att integrera perifera energimarknader och fastställa utbyggnaden av infrastruktur för smarta energinät.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 18
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(18) Projekt av gemensamt intresse bör genomföras så fort som möjligt samt övervakas och utvärderas noga, samtidigt som den administrativa bördan för de projektansvariga bör minimeras. Kommissionen bör utse europeiska samordnare för projekt med särskilda svårigheter.	(18) Projekt av gemensamt intresse bör genomföras så fort som möjligt samt övervakas och utvärderas noga, samtidigt som den administrativa bördan för de projektansvariga bör minimeras, i synnerhet för små och medelstora företag. Kommissionen bör utse europeiska samordnare och tillhandahålla stöd för projekt med särskilda svårigheter i syfte att inte äventyra dem.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 20
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(20) Projekt av gemensamt intresse bör få prioriterad ställning nationellt för att kunna handläggas snabbt. De behöriga myndigheterna bör betrakta dem som projekt av allmänintresse. Projekt som påverkar miljön negativt bör ges tillstånd om de anses vara av väsentligt allmänintresse och uppfyller alla villkor i direktiven 92/43/EEG och 2000/60/EG.	(20) Projekt av gemensamt intresse bör få prioriterad ställning nationellt för att kunna handläggas snabbt. De behöriga myndigheterna bör betrakta dem som projekt av allmänintresse. Projekt som påverkar miljön negativt bör ges tillstånd om de anses vara av väsentligt allmänintresse och uppfyller alla villkor i direktiven 92/43/EEG och 2000/60/EG. Det är viktigt att, alltefter infrastrukturens betydelse och till förmån för kostnadseffektiviteten, fastställa var infrastruktur kan minimeras genom energieffektivitetsåtgärder, var befintlig nationell och gränsöverskridande infrastruktur kan uppgraderas eller moderniseras och var ny infrastruktur behövs och kan byggas vid sidan av befintlig energi- eller transportinfrastruktur.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Skäl 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) Inrättandet av en enda behörig myndighet på nationell nivå som sammanför eller samordnar alla tillståndsförfaranden (”gemensam kontaktpunkt”) bör minska komplexiteten, öka effektiviteten och insynen samt främja samarbetet mellan medlemsstaterna.	(21) Inrättandet av en enda behörig myndighet på nationell nivå som sammanför eller samordnar alla tillståndsförfaranden (”gemensam kontaktpunkt”) bör minska komplexiteten, öka effektiviteten och insynen samt främja samarbetet mellan medlemsstaterna genom att det inrättas gemensamma arbetsgrupper mellan dessa behöriga myndigheter.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(21a) Medlemsstaterna uppmanas dessutom att tillämpa bestämmelserna i tillståndsförfarandet för projekt av gemensamt intresse på andra energiinfrastrukturprojekt i de fall det är lämpligt.
Motivering
Medlemsstaterna bör uppmuntras att tillämpa EU:s bästa praxis även på andra projekt för att göra den nödvändiga infrastrukturen mer effektiv, förhindra överbelastning och undvika införandet av ett tudelat system.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(21a) I samband med planeringen av de olika transeuropeiska näten bör man sträva efter att integrera transport-, kommunikations- och energinät, i syfte att garantera att så lite mark som möjligt tas i anspråk och där så är möjligt garantera att befintliga och/eller övergivna rutter kan återanvändas; detta skulle minimera de socioekonomiska, miljömässiga och ekonomiska konsekvenserna samt markexploateringen.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Med tanke på det brådskande behovet av att utveckla energiinfrastruktur måste förenklingen av tillståndsförfarandena åtföljas av en tydlig tidsfrist för de behöriga myndigheternas beslut om projektets konstruktion. Tidsfristen bör uppmuntra till större effektivitet vid fastställandet och handläggningen av förfarandena, och bör under inga omständigheter äventyra de höga standarderna för miljöskydd och allmänhetens medverkan.	(24) Investeringar i transeuropeisk energiinfrastruktur blir dubbelt så viktiga om man betänker potentialen för utveckling och skapande av arbetstillfällen. Med tanke på det brådskande behovet av att utveckla energiinfrastruktur måste förenklingen av tillståndsförfarandena åtföljas av en tydlig tidsfrist för de behöriga myndigheternas beslut om projektets konstruktion. Tidsfristen bör uppmuntra till större effektivitet vid fastställandet och handläggningen av förfarandena, och bör under inga omständigheter äventyra de höga standarderna för miljöskydd och allmänhetens medverkan.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) underlätta ett snabbt genomförande av projekt av gemensamt intresse genom att påskynda tillståndsgivning och stärka allmänhetens medverkan,	(b) underlätta ett snabbt genomförande av projekt av gemensamt intresse genom att påskynda tillståndsgivning och fastställa minimikrav för allmänhetens medverkan,
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 2 – led 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. energiinfrastruktur: all fysisk utrustning som är utformad för att överföra och distribuera el eller gas, transportera olja eller koldioxid eller lagra el eller gas, och som är belägen i unionen eller kopplar samman unionen och ett eller flera tredjeländer,	1. energiinfrastruktur: all fysisk utrustning som är utformad för att överföra och distribuera el eller gas, transportera olja eller koldioxid eller lagra el eller gas, eller anläggningar för mottagning, lagring, förångning eller dekompression av flytande naturgas, och som är belägen i unionen eller kopplar samman unionen och ett eller flera tredjeländer,
Motivering
Energiinfrastrukturen för gas omfattar terminaler för flytande naturgas. För att vara konsekvent med kategorierna i artikel 1 i bilaga II ska definitionen anpassas enligt detta.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 2 – led 5a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a. Energisystemomfattande kostnadsnyttoanalys: en samlad utvärdering på EU-nivå som ligger till grund för urvalet av projekt av gemensamt intresse i enlighet med målen för den tioåriga nätverksutvecklingsplan som avses i artikel 8 i förordning (EG) 715/2009.
Motivering
I förordningen hänvisas till olika kostnadsnyttoanalyser, analyser och utvärderingar. Detta behöver bli tydligare, och en definition verkar nödvändig. Kostnadsnyttoanalysen bör utföras för de samlade projekten på EU-nivå och inte för enskilda projekt.
Gasinfrastrukturprojekt bygger på fasta åtaganden, t.ex. från marknadsparter som ett resultat av marknadstestning eller från nationella tillsynsmyndigheter. För dessa projekt, som redan bygger på fasta åtaganden, skulle en kostnadsnyttoanalys för enskilda projekt i stor utsträckning medföra dubbelarbete.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska upprätta en unionsomfattande förteckning över projekt av gemensamt intresse. Förteckningen ska ses över och vid behov uppdateras vartannat år. Den första förteckningen ska antas senast den 31 juli 2013.	utgår
Motivering
Denna punkt har flyttats till slutet av artikeln så att artikeln överensstämmer med den faktiska tidsramen för beslutsfattandet.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. För att identifiera projekt av gemensamt intresse ska kommissionen tillsätta en regional grupp (”gruppen”) i enlighet med avsnitt 1 i bilaga III, som ska baseras på varje prioriterad korridor och varje prioriterat område samt deras respektive geografiska täckning i enlighet med bilaga I.	2. För att identifiera projekt av gemensamt intresse ska kommissionen tillsätta en regional grupp (”gruppen”) i enlighet med avsnitt 1 i bilaga III, som ska baseras på varje prioriterad korridor och varje prioriterat område samt deras respektive geografiska täckning i enlighet med bilaga I. Varje grupp ska utföra sitt arbete på grundval av den på förhand överenskomna uppdragsbeskrivningen.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Om det redan innan denna förordning träder ikraft finns grupper eller andra organ som har arbetat med att välja ut projekt av avgörande betydelse för EU:s energisystem ska alla grupper som det hänvisas till i punkt 2 ta vederbörlig hänsyn till det arbete som redan utförts i dessa grupper eller organ. Om befintliga grupper eller andra organ på förhand har kommit överens om projekt eller förteckningar över projekt av avgörande betydelse för EU ska informationen om dessa projekt eller förteckningar överföras till alla grupper som avses i punkt 2 och utgöra grunden för urvalsförfarandet för projekt av gemensamt intresse.
	Bestämmelserna i artikel 2.5 a ska gälla utan att det påverkar en projektansvarigs rätt att inge en ansökan till medlemmarna av respektive grupp för att deras projekt ska väljas ut som ett projekt av gemensamt intresse.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Varje grupp ska upprätta ett förslag till förteckning över projekt av gemensamt intresse i enlighet med det förfarande som anges i avsnitt 2 i bilaga III, och ska då utgå från i vad mån projekten bidrar till att förverkliga de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur i bilaga I och uppfyller kriterierna i artikel 4. Varje enskilt förslag till projekt av gemensamt intresse kräver godkännande från den eller de medlemsstater vars territorium projektet gäller.	3. Varje grupp ska upprätta ett förslag till förteckning över projekt av gemensamt intresse i enlighet med det förfarande som anges i avsnitt 2 i bilaga III, och ska då utgå från i vad mån projekten bidrar till att förverkliga de prioriterade korridorerna och områdena för energiinfrastruktur i bilaga I och uppfyller kriterierna i artikel 4. Varje enskilt förslag till projekt av gemensamt intresse kräver ett tillfälligt godkännande från den eller de medlemsstater vars territorium projektet gäller, innan det tas upp på det slutliga förslaget till förteckning som sänts in enligt punkt 4.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Om ett enskilt förslag till projekt inte får ett tillfälligt godkännande från en av medlemsstaterna ska medlemsstaten i fråga ge en skriftlig förklaring om invändningen till gruppen. Efter det att gruppen har låtit de projektansvariga behandla invändningen får den genom enhällighet minus en ta upp att projektet i den föreslagna förteckningen med en notering om invändningen.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Vid el- och gasprojekt som faller under kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II ska byrån, senast två månader efter det att den mottagit förslagen till förteckningar över sådana projekt av gemensamt intresse som avses i punkt 4 första stycket, förse kommissionen med ett yttrande över de föreslagna förteckningarna över projekt av gemensamt intresse och i detta särskilt ta hänsyn till om kriterierna i artikel 4 tillämpats konsekvent av grupperna samt till resultaten av den analys som gjorts av Entso för el och Entso för gas i enlighet med punkt 2.6 i bilaga III.	5. Vid el- och gasprojekt som faller under kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II ska byrån, senast fyra månader efter det att den mottagit förslagen till förteckningar över sådana projekt av gemensamt intresse som avses i punkt 4 första stycket, förse kommissionen med ett yttrande över de föreslagna förteckningarna över projekt av gemensamt intresse och i detta särskilt ta hänsyn till om kriterierna i artikel 4 tillämpats konsekvent av grupperna samt till resultaten av den analys som gjorts av Entso för el och Entso för gas i enlighet med de tioåriga nätutvecklingsplanerna.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 6a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	6a. Kommissionen ska på grundval av de regionala förteckningar som grupperna antar upprätta en unionsomfattande förteckning över projekt av gemensamt intresse. Förteckningen ska ses över och vid behov uppdateras vartannat år. Den första förteckningen ska antas senast den 31 juli 2013.
(Se ändringsförslag 1.)
Motivering
Denna punkt flyttades över från punkt 1 på grund av tidsramarna.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
7. När kommissionen fattat beslut om antagande i enlighet med punkt 1, ska projekten av gemensamt intresse bli en integrerad del av berörda regionala investeringsplaner enligt artikel 12 i förordningarna (EG) nr 714/2009 och 715/2009, av berörda tioåriga nätutvecklingsplaner enligt artikel 22 i direktiven 2009/72/EG och 2009/73/EG samt av eventuella andra nationella infrastrukturplaner. Projekten ska ges högsta möjliga prioritet i alla dessa planer.	7. När kommissionen fattat beslut ska projekten av gemensamt intresse bli en integrerad del av berörda regionala investeringsplaner enligt artikel 12 i förordningarna (EG) nr 714/2009 och 715/2009, av berörda tioåriga nätutvecklingsplaner enligt artikel 22 i direktiven 2009/72/EG och 2009/73/EG samt av eventuella andra nationella infrastrukturplaner. Projekten ska ges högsta möjliga prioritet i alla dessa planer.
(Se överföringen från punkt 1 till punkt 6.)
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Projektet är ekonomiskt, socialt och miljömässigt bärkraftigt.	(b) Projektets potentiella fördelar, som utvärderats i enlighet med respektive specifika kriterier i punkt 2, väger upp kostnaderna för det.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led a – strecksats 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Hållbarhet, bland annat genom överföring av förnybar energiproduktion till stora förbrukningscentrum och lagringsplatser.	– Hållbarhet, genom, bland annat överföring av förnybar kraftgenerering till stora förbrukningscenter och lagringsplatser.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led a – strecksats 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Driftskompatibilitet och säker systemdrift.	– Försörjningstrygghet, bland annat genom driftskompatibilitet och säker och pålitlig systemdrift.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led a – strecksats 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– Anslutning av nya produktionsenheter till nätet, inklusive förnybara energikällor, för att kunna ersätta andra energikällor.
Motivering
EU står inför en stor utmaning när det gäller att ersätta gamla, ineffektiva och icke‑miljövänliga kraftanläggningar som drivs med fossila bränslen. Nya kraftanläggningar kommer att anläggas inom EU, även i områden där nätet är underutvecklat eller måste renoveras. Denna förordning bör därför ge incitament till investeringar i nya kraftanläggningar genom att främja nödvändig nätutveckling så att nya kraftkällor kan anslutas till nätet.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led b – strecksats 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Försörjningstrygghet, bland annat genom diversifiering av försörjningskällor, leverantörer och tillförselvägar.	– Försörjningstrygghet, genom, bland annat, diversifiering av försörjningskällor, leverantörer och tillförselvägar.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led b – strecksats 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Konkurrens, bland annat genom diversifiering av försörjningskällor, leverantörer och tillförselvägar.	– Konkurrens, genom, bland annat, diversifiering av försörjningskällor, leverantörer och tillförselvägar.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 – led d – strecksats 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Försörjningstrygghet genom minskat beroende av en enda försörjningskälla eller en enda tillförselväg.	– Försörjningstrygghet, bland annat genom diversifiering av försörjningskällor, leverantörer och tillförselvägar.
Motivering
Det är oklart varför försörjningskriterierna skiljer sig åt i olje- och gassektorn.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Vid rangordning av projekt som bidrar till genomförandet av samma prioritet ska vederbörlig hänsyn även tas till hur angeläget varje projekt är för att uppnå de energipolitiska målen om marknadsintegration, konkurrens, hållbarhet och försörjningstrygghet, hur många medlemsstater som berörs av det föreslagna projektet samt hur det kompletterar andra föreslagna projekt. Vid projekt som faller under kategorin i punkt 1 e i bilaga II ska vederbörlig hänsyn även tas till antalet användare som berörs av projektet samt den årliga energiförbrukningen och andelen energiproduktion från icke-reglerbara källor i användarnas geografiska område.	4. Varje grupp ska rangordna projekt som bidrar till genomförandet av samma prioriterade korridorer eller områden. Varje grupp ska i sin uppdragsbeskrivning fastställa en metod för rangordning och den relativa vikten av de kriterier som anges i det andra stycket och i punkt 2. Rangordningen kan därför leda till en generell gruppering av projekt.
	I detta sammanhang bör, samtidigt som projekt som omfattar avlägset belägna medlemsstater garanteras lika möjligheter, vederbörlig hänsyn tas till
	(a) hur angeläget varje projekt är för att uppnå EU:s energipolitiska mål om marknadsintegration, konkurrens, hållbarhet och försörjningstrygghet,
	(b) hur många medlemsstater som berörs av det föreslagna projektet samt
	(c) hur det kompletterar andra föreslagna projekt.
	Vid projekt för smarta nät som faller under kategorin i punkt 1 e i bilaga II ska rangordningen göras för de projekt som påverkar samma två medlemsstater och vederbörlig hänsyn även tas till antalet användare som berörs av projektet samt den årliga energiförbrukningen och andelen energiproduktion från icke‑reglerbara källor i användarnas geografiska område.
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Byrån och grupperna ska övervaka hur projekten av gemensamt intresse fortskrider. Grupperna får begära in ytterligare information som tillhandahålls i enlighet med punkterna 3, 4 och 5, verifiera informationen på plats och kalla till möten med berörda parter. Grupperna får även begära att byrån vidtar åtgärder för att underlätta genomförandet av projekt av gemensamt intresse.	2. Byrån och grupperna ska övervaka hur projekten av gemensamt intresse fortskrider. Grupperna får begära in ytterligare information som tillhandahålls i enlighet med punkterna 3, 4 och 5, verifiera informationen på plats och kalla till möten med berörda parter. Grupperna får även begära att byrån vidtar åtgärder för att underlätta genomförandet av projekt av gemensamt intresse. Dessa åtgärder bör vidtas i nära samarbete med berörda nationella tillsynsmyndigheter och systemansvariga för överföringssystem.
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 3 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Senast den 31 mars året efter det att ett projekt valts ut som projekt av gemensamt intresse i enlighet med artikel 4 ska de projektansvariga lämna in en årsrapport, vid projekt som faller under kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II till byrån och vid projekt som faller under kategorierna i punkterna 3 och 4 i bilaga II till respektive grupp. Rapporten ska innehålla uppgifter om	3. Senast den 31 mars året efter det att ett projekt valts ut som projekt av gemensamt intresse i enlighet med artikel 4 ska de projektansvariga lämna in en årsrapport, vid projekt som faller under kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II till byrån och vid projekt som faller under kategorierna i punkterna 3 och 4 i bilaga II till respektive grupp. Denna rapport ska också överlämnas till de berörda behöriga myndigheter som avses i artikel 9. Rapporten ska innehålla uppgifter om
Motivering
Denna information bör även lämnas till behöriga myndigheter eftersom det är de och inte grupperna eller Acer som har tilldelats uppgiften att genomföra tillstånden för dessa projekt.
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Byrån eller respektive grupp får begära att rapporten produceras eller ses över av en oberoende extern expert innan den lämnas in.
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Senast tre månader efter det att byrån mottagit årsrapporterna ska den förse grupperna med en konsoliderad rapport för de projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II, och i denna rapport utvärdera vilka framsteg som gjorts och i förekommande fall föreslå åtgärder för att komma till rätta med förseningar och svårigheter. Byrån ska även, i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.8 och 6.9 i förordning (EG) nr 713/2009, utvärdera huruvida de unionsomfattande nätutvecklingsplanerna för prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur enligt bilaga I har genomförts på ett konsekvent sätt.	4. Senast tre månader efter det att byrån mottagit årsrapporterna ska den förse grupperna med en konsoliderad rapport för de projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II, och i denna rapport utvärdera vilka framsteg som gjorts och i förekommande fall föreslå åtgärder för att komma till rätta med förseningar och svårigheter. Dessa åtgärder får omfatta påföljder för eventuella onödiga dröjsmål som orsakas av de projektansvariga. Byrån ska även, i enlighet med bestämmelserna i artikel 6.8 och 6.9 i förordning (EG) nr 713/2009, utvärdera huruvida de unionsomfattande nätutvecklingsplanerna för prioriterade korridorer och områden för energiinfrastruktur enligt bilaga I har genomförts på ett konsekvent sätt.
Motivering
Det ska även vara möjligt att ge de projektansvariga påföljder för eventuella dröjsmål som de orsakat.
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 6 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6. Om idrifttagningen av ett projekt av gemensamt intresse utan giltigt skäl försenas med mer än två år jämfört med genomförandeplanen gäller följande:	6. Om konstruktionen och idrifttagningen av ett projekt av gemensamt intresse av någon annan orsak än tvingande orsaker som ligger utanför den projektansvariges kontroll, försenas jämfört med genomförandeplanen gäller följande:
(Se ändringsförslagen till strecksatserna; alla ändringar till denna punkt bör ske genom gemensam omröstning.)
Motivering
Hämtat från rådets förslag. Avsikten med detta ändringsförslag är att förtydliga hur den offentliga upphandlingen ska gå till om ett projekt försenas. I ursprungstexten fastställs inte hur kommissionen skulle genomföra denna process. Det är dessutom den behöriga myndigheten, inte kommissionen, som har kunskap och möjlighet att hitta en ny projektansvarig.
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 6 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Den projektansvarige ska acceptera investeringar från en eller flera andra operatörer eller investerare för att genomföra projektet. Den systemansvarige på vars territorium investeringen görs ska förse den eller de operatörer eller den eller de investerare som genomför projektet med all information som behövs för att genomföra investeringen, och ska ansluta nya tillgångar till överföringsnätet samt överlag efter bästa förmåga underlätta investeringen och en säker, pålitlig och effektiv drift och underhåll av projektet av gemensamt intresse.	(a) I den mån de åtgärder som avses i artikel 22.7a, b eller c i direktiv 2009/72/EG och direktiv 2009/73/EG är tillämpliga i enlighet med respektive nationell lagstiftning ska de nationella tillsynsmyndigheterna se till att investeringen genomförs.
(Se ändringsförslaget till inledningen av denna punkt; alla ändringar till denna punkt bör ske genom gemensam omröstning.)
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 6 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Kommissionen får utlysa en förslagsinfordran, där alla projektansvariga är välkomna att lämna in förslag om att slutföra projektet inom en överenskommen tidsram.	(b) Om åtgärderna från de nationella tillsynsmyndigheterna i enlighet med punkt 6a inte är tillräckliga för att se till att investeringen sker, eller inte är tillämpliga, ska den projektansvarige för det projektet välja en tredje part för finansiering och konstruktion av projektet. Den projektansvarige ska göra detta innan förseningen jämfört med datumet för idrifttagningen i genomförandeplanen överskrider två år.
(Se ändringsförslaget till inledningen av denna punkt; alla ändringar till denna punkt bör ske genom gemensam omröstning.)
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 6 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) Om en tredje part inte väljs i enlighet med led b, ska den nationella tillsynsmyndigheten eller medlemsstaten inom två månader utse en tredje part för finansiering eller konstruktion av projektet, vilken ska godkännas av den projektansvarige.
(Se ändringsförslaget till inledningen av denna punkt; alla ändringar till denna punkt bör ske genom gemensam omröstning.)
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 6 – led bb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(bb) Om förseningen jämfört med datumet för idrifttagning i genomförandeplanen överskrider två år och två månader får den berörda behöriga myndighet som avses i artikel 9 utlysa en förslagsinfordran, där alla projektansvariga är välkomna att lämna in förslag om att slutföra projektet inom en överenskommen tidsram. Man bör prioritera projektansvariga och investerare från den regionala gruppens medlemsstater i vilka respektive projekt håller på att utvecklas. De nationella tillsynsmyndigheterna får, under förutsättning att kommissionen ger sitt godkännande och vid behov, anta incitament utöver dem som antagits i enlighet med artikel 14 som del av förslagsinfordran.
(Se ändringsförslaget till inledningen av denna punkt; alla ändringar till denna punkt bör ske genom gemensam omröstning.)
Ändringsförslag  43 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 6 – led bc (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(bc) Om led ba eller bb tillämpas, ska den systemansvarige på vars territorium investeringen görs förse den eller de operatörer eller den eller de investerare eller tredje parter som genomför projektet med all information som behövs för att genomföra investeringen, och ansluta nya tillgångar till överföringsnätet samt överlag efter bästa förmåga underlätta investeringen och en säker, pålitlig och effektiv drift och underhåll av projektet av gemensamt intresse.
(Se ändringsförslaget till inledningen av denna punkt; alla ändringar till denna punkt bör ske genom gemensam omröstning.)
Ändringsförslag  44 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 7 – stycke 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
7. Ett projekt av gemensamt intresse får avlägsnas från den unionsomfattande förteckningen över projekt av gemensamt intresse i enlighet med förfarandet i artikel 3.1 andra meningen, om	7. Ett projekt av gemensamt intresse får avlägsnas från den unionsomfattande förteckningen över projekt av gemensamt intresse i enlighet med förfarandet i artikel 3.6a andra meningen, om:
(Se ändringsförslag [n+X], överföring av artikel 3.1.)
Ändringsförslag  45 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 7 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) den kostnadsnyttoanalys för hela energisystemet som genomförts av Entso i enlighet med punkt 6 i bilaga III inte påvisar ett positivt resultat för projektet,	utgår
Ändringsförslag  46 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 7 – stycke 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) projektet inte längre ingår i den tioåriga nätutvecklingsplanen,	utgår
Motivering
Att ett projekt ingår i den tioåriga nätutvecklingsplanen bör inte vara ett krav för att det ska klassas som ett projekt av gemensamt intresse. Grunden för urvalet av förslag av gemensamt intresse bör vara huruvida projekten uppfyller alla relevanta kriterier i denna förordning och uppvisar tillräckliga socioekonomiska fördelar ur ett EU-omfattande perspektiv, inte huruvida de ingår i en Entso för el-plan.
Ändringsförslag  47 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 7 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Projekt som avlägsnas från den unionsomfattande förteckningen förlorar alla rättigheter och skyldigheter för projekt av gemensamt intresse som följer av denna förordning. Denna artikel ska inte påverka eventuellt finansiellt stöd från unionen som utbetalats till projektet innan beslutet om att avlägsna det från förteckningen fattades.	Projekt som avlägsnas från den unionsomfattande förteckningen förlorar alla rättigheter och skyldigheter för projekt av gemensamt intresse som följer av denna förordning. Denna artikel ska inte påverka eventuellt finansiellt stöd från unionen som utbetalats till projektet innan beslutet om att avlägsna det från förteckningen fattades såvida inte beslutet baserades på felaktig information enligt led c i första stycket.
Ändringsförslag  48 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Om det uppstår stora svårigheter i genomförandet av ett projekt av gemensamt intresse, får kommissionen utse en europeisk samordnare för en tidsperiod på upp till ett år och med möjlighet till förlängning två gånger.	1. Om det uppstår stora svårigheter i genomförandet av ett projekt av gemensamt intresse, får kommissionen i överenskommelse med de berörda medlemsstaterna utse en europeisk samordnare för en tidsperiod på upp till ett år och med möjlighet till förlängning två gånger.
Ändringsförslag  49 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Främja det eller de projekt som han eller hon utsetts till europeisk samordnare för samt en gränsöverskridande dialog mellan de projektansvariga och alla berörda intressenter.	(a) Främja det eller de projekt som han eller hon utsetts till europeisk samordnare för samt en gränsöverskridande dialog mellan de projektansvariga och alla berörda intressenter, till vilka regionala, lokala eller autonoma myndigheter uttryckligen räknas.
Ändringsförslag  50 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) Ge råd till de projektansvariga om finansieringspaketet för projektet.
Ändringsförslag  51 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Vid antagandet av den unionsomfattande förteckningen över projekt av gemensamt intresse ska det fastställas att det rör sig om projekt av allmänintresse som är nödvändiga i de berörda medlemsstaterna, och de ska erkännas som sådana av samtliga berörda parter.	2. Vid antagandet av den unionsomfattande förteckningen över projekt av gemensamt intresse ska det fastställas att det rör sig om projekt av allmänintresse som är nödvändiga i de berörda medlemsstaterna, och de ska erkännas som sådana av samtliga berörda parter, till vilka regionala och kommunala myndigheter som företraäder de medborgare som berörs av åtgärderna uttryckligen räknas.
Ändringsförslag  52 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 4 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska senast tre månader efter det att denna förordning har trätt i kraft utfärda riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att fastställa lämpliga åtgärder och garantera en samstämmig tillämpning av förfarandena för miljökonsekvensbedömningar enligt EU:s lagstiftning om projekt av gemensamt intresse.	Kommissionen ska senast tre månader efter det att denna förordning har trätt i kraft utfärda riktlinjer för att hjälpa medlemsstaterna att fastställa och genomföra lämpliga åtgärder och garantera en samstämmig tillämpning av förfarandena för miljökonsekvensbedömningar enligt EU:s lagstiftning om projekt av gemensamt intresse samt övervaka tillämpningen.
Ändringsförslag  53 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Medlemsstaterna ska sträva efter att se till att överklaganden som avser sakfel eller formella fel i ett övergripande beslut handläggs så effektivt som möjligt.	4. Medlemsstaterna ska sträva efter att se till att överklaganden som avser sakfel eller formella fel i ett övergripande beslut handläggs så effektivt som möjligt och prioriteras i de administrativa eller rättsliga systemen.
Ändringsförslag  54 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Senast tre månader efter det att tillståndsprocessen inletts i enlighet med artikel 11.1 a ska den projektansvarige utarbeta ett koncept för allmänhetens medverkan och lämna in det till den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska begära in ändringar eller godkänna konceptet för allmänhetens medverkan inom en månad. Konceptet ska minst innehålla den information som anges i punkt 3 i bilaga VI.	3. Senast tre månader efter det att tillståndsprocessen inletts i enlighet med artikel 11.1 a ska den projektansvarige utarbeta ett koncept för allmänhetens medverkan och lämna in det till den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska begära in ändringar eller godkänna konceptet för allmänhetens medverkan inom en månad. Konceptet ska minst innehålla den information som anges i punkt 3 i bilaga VI. Den projektansvarige ska informera den behöriga myndigheten om alla väsentliga ändringar av ett godkänt koncept, och myndigheten kan begära ändringar.
Ändringsförslag  55 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 7 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
De projektansvariga ska dessutom offentliggöra relevant information genom andra lämpliga informationsmedel som allmänheten har obehindrad tillgång till.	De projektansvariga ska dessutom offentliggöra relevant information genom andra lämpliga informationsmedel som allmänheten har obehindrad tillgång till. Detta ska, med hänsyn till lagstiftningen i den berörda medlemsstaten, omfatta publicering i de distributionsmässigt största tidningarna i regioner och städer inom projektets eventuella sträckningar, i enlighet med punkt 4a i bilaga VI.
Ändringsförslag  56 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 3 – stycke 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Myndigheter, intressenter och allmänhet som sannolikt berörs.	(b) Relevanta nationella och regionala myndigheter, intressenter och allmänhet som sannolikt berörs.
Ändringsförslag  57 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Den projektansvarige ska se till att ansökan är fullständig och av tillfredsställande kvalitet, och ska begära ett yttrande om detta från den behöriga myndigheten så tidigt som möjligt under förfarandet före ansökan. Den projektansvarige ska samarbeta med den behöriga myndigheten för att hålla tidsfristerna och följa det detaljerade schemat i punkt 3.	4. Den projektansvarige ska se till att ansökan är fullständig och av tillfredsställande kvalitet, och ska begära ett yttrande om detta från den behöriga myndigheten så tidigt som möjligt under förfarandet före ansökan. Den projektansvarige ska samarbeta fullt ut med den behöriga myndigheten för att hålla tidsfristerna och följa det detaljerade schemat i punkt 3.
Ändringsförslag  58 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Senast en månad efter det att denna förordning har trätt i kraft ska Entso för el och Entso för gas förse byrån och kommissionen med sin respektive metod – bland annat i fråga om nät- och marknadsmodeller – för en harmoniserad kostnadsnyttoanalys på unionsnivå som omfattar hela energisystemet och avser projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II. Metoden ska utarbetas i enlighet med de principer som anges i bilaga V.	1. Senast en månad efter det att denna förordning har trätt i kraft ska Entso för el och Entso för gas förse byrån och kommissionen med sin respektive metod – bland annat i fråga om nät- och marknadsmodeller – för en harmoniserad kostnadsnyttoanalys på unionsnivå som omfattar hela energisystemet och avser projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II. Metoden ska utarbetas i enlighet med de principer som anges i bilaga V och framför allt omfatta samråd med relevanta regionala myndigheter, andra infrastrukturoperatörer och de organisationer som företräder dem.
Ändringsförslag  59 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Efter antagandet av den första tioåriga nätutvecklingsplanen i enlighet med den metod som anges i artikel 12.7 ska led a omfatta en uppdaterad version av Entsos kostnadsnyttoanalys, baserad på den utveckling som har skett sedan offentliggörandet. De projektansvariga får även inkludera sina kommentarer till resultaten av Entsos kostnadsnyttoanalys eller ytterligare uppgifter som inte täcks av Enzos analys.
Ändringsförslag  60 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Om en projektansvarig löper högre risker vid utveckling, konstruktion, drift eller underhåll av ett projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II, med undantag för pumpkraftverksprojekt, jämfört med risker som normalt uppstår vid ett jämförbart infrastrukturprojekt, och om dessa risker inte omfattas av undantag i enlighet med artikel 36 i direktiv 2009/73/EG eller artikel 17 i förordning (EG) nr 714/2009, ska de nationella tillsynsmyndigheterna se till att lämpliga incitament ges till det projektet vid tillämpning av artikel 37.8 i direktiv 2009/72/EG, artikel 41.8 i direktiv 2009/73/EG, artikel 14 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2009.	1. Om en projektansvarig löper högre risker vid utveckling, konstruktion, drift eller underhåll av ett projekt av gemensamt intresse som omfattas av kategorierna i punkterna 1 och 2 i bilaga II, med undantag för pumpkraftverksprojekt, jämfört med risker som normalt uppstår vid ett jämförbart infrastrukturprojekt, och om dessa risker inte omfattas av undantag i enlighet med artikel 36 i direktiv 2009/73/EG eller artikel 17 i förordning (EG) nr 714/2009, ska de nationella tillsynsmyndigheterna, med hänsyn till energikonsumenternas beräknade kostnader i framtiden, se till att lämpliga incitament ges till det projektet vid tillämpning av artikel 37.8 i direktiv 2009/72/EG, artikel 41.8 i direktiv 2009/73/EG, artikel 14 i förordning (EG) nr 714/2009 och artikel 13 i förordning (EG) nr 715/2009.
Ändringsförslag  61 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 3 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Det incitament som beviljas genom beslutet ska beakta riskens särskilda karaktär och omfatta	3. Det incitament som beviljas genom beslutet ska beakta riskens särskilda karaktär och omfatta, bland annat
Ändringsförslag  62 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 3 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) alla andra åtgärder som anses nödvändiga och lämpliga.	(d) alla andra åtgärder som anses nödvändiga och lämpliga, bland annat för att begränsa risken för högre driftskostnader för genomförda energiinfrastrukturprojekt.
Motivering
För att underlätta investeringsprocessen för privata entreprenörer som deltar i utvecklingen av energiinfrastrukturprojekt bör förteckningen över tillgängliga incitament inte vara begränsad till de incitament som anges i artikel 14.3, utan även omfatta risken för att de beräknade driftskostnaderna ökar efter det att infrastrukturprojekten genomförts.
Ändringsförslag  63 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Senast den 31 juli 2013 ska varje nationell tillsynsmyndighet offentliggöra sin metod och de kriterier som har använts för att utvärdera investeringar i el- och gasöverföringsprojekt och de högre risker dessa medför.	5. Senast den 31 juli 2013 ska varje nationell tillsynsmyndighet som fattat ett beslut om att tillhandahålla ytterligare incitament offentliggöra sin metod och de kriterier som har använts för att utvärdera investeringar i el- och gasöverföringsprojekt och de högre risker dessa medför.
Ändringsförslag  64 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkterna 1, 2 och 4 i bilaga II ska vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för studier och finansieringsinstrument i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa].	1. Projekt av gemensamt intresse ska vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för studier och finansieringsinstrument i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa].
Ändringsförslag  65 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkt 2 i bilaga II, med undantag för pumpkraftverksprojekt, ska även vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa], om de genomförs i enlighet med förfarandet i artikel 5.6 b eller om de uppfyller följande kriterier.	2. Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 a–d och punkterna 2 och 3 i bilaga II, med undantag för pumpkraftverksprojekt, ska även vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa], om de genomförs i enlighet med förfarandet i artikel 5.6 b eller om de uppfyller följande kriterier.
Motivering
Det är ologiskt att inte låta oljeledningar omfattas av finansiellt stöd.
Ändringsförslag  66 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Den projektspecifika kostnadsnyttoanalysen enligt artikel 13.4 a styrker att det finns betydande positiva externa effekter, exempelvis försörjningstrygghet, solidaritet eller innovation.	(a) Den projektspecifika kostnadsnyttoanalysen enligt artikel 13.4 a styrker att det finns betydande positiva externa effekter, exempelvis miljömässiga och sociala fördelar, försörjningstrygghet, solidaritet eller innovation.
Motivering
De två första kriterierna för projekt av gemensamt intresse som anges i artikel 15.2 är redan tillräckligt komplexa för att möjliggöra ett rättvist och rimligt urval. Därför bör erhållande av ett beslut om gränsöverskridande kostnadsallokering inte vara ett obligatoriskt kriterium.
Ändringsförslag  67 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Projektet är inte kommersiellt bärkraftigt enligt affärsplanen och andra bedömningar som gjorts, särskilt av potentiella investerare eller långivare. Vid bedömningen av projektets kommersiella bärkraft ska hänsyn tas till beslutet om incitament och dess motivering enligt artikel 14.3.	(Berör inte den svenska versionen.)
Motivering
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag  68 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Projektet har blivit föremål för ett beslut om gränsöverskridande kostnadsfördelning i enlighet med artikel 13 eller, vid projekt som har beviljats undantag i enlighet med artikel 36 i direktiv 2009/73/EG eller artikel 17 i förordning (EG) nr 714/2009, ett yttrande om sin kommersiella bärkraft från de behöriga nationella tillsynsmyndigheterna och byrån.	(c) Valfritt kriterium: Projektet har blivit föremål för ett beslut om gränsöverskridande kostnadsfördelning i enlighet med artikel 13 eller, vid projekt som har beviljats undantag i enlighet med artikel 36 i direktiv 2009/73/EG eller artikel 17 i förordning (EG) nr 714/2009, ett yttrande om sin kommersiella bärkraft från de behöriga nationella tillsynsmyndigheterna och byrån.
Motivering
De två första kriterierna för projekt av gemensamt intresse som anges i artikel 15.2 är redan tillräckligt komplexa för att möjliggöra ett rättvist och rimligt urval. Därför bör erhållande av ett beslut om gränsöverskridande kostnadsallokering inte vara ett obligatoriskt kriterium.
Ändringsförslag  69 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 e och punkt 4 i bilaga II ska även vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa], om de projektansvariga tydligt kan visa att projekten har betydande positiva externa effekter och saknar kommersiell bärkraft.	3. Projekt av gemensamt intresse som faller under kategorierna i punkt 1 e och punkt 4 i bilaga II ska även vara berättigade till unionens finansiella stöd i form av bidrag för bygg- och anläggningsarbeten i enlighet med bestämmelserna i [Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Fonden för ett sammanlänkat Europa], om de projektansvariga tydligt kan visa att projekten har betydande positiva externa effekter och saknar kommersiell bärkraft eller löper ökad operativ risk.
Ändringsförslag  70 Förslag till förordning Artikel 16 – stycke 1 – led ea (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ea) På vilket sätt de regionala myndigheterna kommer att involveras i projektgenomförandet, med särskild betoning på deras aktiva deltagande i de skeden då investeringarna genomförs i regionerna ifråga.
Ändringsförslag  71 Förslag till förordning Artikel 17 – stycke 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Länkar till projektens webbplatser som upprättats av de projektansvariga.
Ändringsförslag  72 Förslag till förordning Artikel 17 – stycke 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) De belopp som anslagits och betalats ut för varje projekt av gemensamt intresse för EU.
Ändringsförslag  73 Förslag till förordning Artikel 17 – stycke 1 – led cb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(cb) Formen för hur de regionala myndigheterna kommer att involveras i projektgenomförandet, med särskild betoning på deras aktiva deltagande i de skeden då investeringarna genomförs i regionerna i fråga.
Ändringsförslag  74 Förslag till förordning Artikel 17 – stycke 1 – led cc (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(cc) Utvecklingen av genomförda investeringar och eventuella hinder för projekten av gemensamt intresse som gör det omöjligt att genomföra projektet som planerat inom de tidsfrister som överenskommits med behöriga myndigheter.
Ändringsförslag  75 Förslag till förordning Bilaga 1 – del 1 – led 3 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: sammanlänkningar och inre förbindelser i nord-sydlig och öst-västlig riktning för att fullborda den inre marknaden och integrera produktion från förnybara energikällor.	(3) Sammanlänkningar för el i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: sammanlänkningar och inre förbindelser i nord-sydlig och öst-västlig riktning och med tredje länder för att fullborda den inre marknaden och integrera produktion från förnybara energikällor.
Ändringsförslag  76 Förslag till förordning Bilaga I – del 2 – led 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa: sammanlänkningskapacitet för gasflöden i nord-sydlig riktning i västra Europa för ökad diversifiering av tillförselvägar och bättre kortfristig leveransförmåga för gas.	(5) Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i västra Europa: gasinfrastruktur för gasflöden i nord-sydlig riktning i västra Europa för ökad diversifiering av tillförselvägar och bättre kortfristig leveransförmåga för gas.
Berörda medlemsstater: Belgien, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien och Tyskland.	Berörda medlemsstater: Belgien, Frankrike, Förenade kungariket, Irland, Italien, Luxemburg, Malta, Nederländerna, Portugal, Spanien och Tyskland.
Motivering
Definitionen av vissa gaskorridorer måste omformuleras så att den omfattar all form av infrastruktur (underjordiska lagringsanläggningar och terminaler för flytande naturgas behandlas också i denna förordning) och är neutralt formulerad. På ett mer allmänt plan är det viktigt att man inte utesluter investeringar som kan behövas för gränsöverskridande kapacitetsuppbyggnad, t.ex. för att göra systemen mer flexibla.
Ändringsförslag  77 Förslag till förordning Bilaga I – del 2 – led 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: regionala anslutningar för gas mellan Östersjöområdet, Adriatiska havet, Egeiska havet och Svarta havet, särskilt för att främja diversifiering och tryggad gasförsörjning.	(6) Sammanlänkningar för gas i nord-sydlig riktning i de centrala och södra delarna av östra Europa: regional gasinfrastruktur mellan Östersjöområdet, Adriatiska havet, Egeiska havet och Svarta havet, särskilt för att främja diversifiering och tryggad gasförsörjning.
Berörda medlemsstater: Bulgarien, Cypern, Grekland, Italien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.	Berörda medlemsstater: Bulgarien, Cypern, Grekland, Italien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
Motivering
Definitionen av vissa gaskorridorer måste omformuleras så att den omfattar all form av infrastruktur (underjordiska lagringsanläggningar och terminaler för flytande naturgas behandlas också i denna förordning) och är neutralt formulerad. På ett mer allmänt plan är det viktigt att man inte utesluter investeringar som kan behövas för gränsöverskridande kapacitetsuppbyggnad, t.ex. för att göra systemen mer flexibla.
Ändringsförslag  78 Förslag till förordning Bilaga I – del 2 – led 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) Södra gaskorridoren: överföring av gas från området kring Kaspiska havet, Centralasien, Mellanöstern och östra Medelhavet till unionen för ökad diversifiering av gasförsörjningen.	(7) Södra gaskorridoren: gasinfrastruktur för ökad diversifiering av gasförsörjningen från området kring Kaspiska havet, Centralasien, Mellanöstern och östra Medelhavet till unionen.
Berörda medlemsstater: Bulgarien, Cypern, Frankrike, Grekland, Italien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.	Berörda medlemsstater: Bulgarien, Cypern, Frankrike, Grekland, Italien, Polen, Rumänien, Slovakien, Slovenien, Tjeckien, Tyskland, Ungern och Österrike.
Motivering
Definitionen av vissa gaskorridorer måste omformuleras så att den omfattar all form av infrastruktur (underjordiska lagringsanläggningar och terminaler för flytande naturgas behandlas också i denna förordning) och är neutralt formulerad. På ett mer allmänt plan är det viktigt att man inte utesluter investeringar som kan behövas för gränsöverskridande kapacitetsuppbyggnad, t.ex. för att göra systemen mer flexibla.
Ändringsförslag  79 Förslag till förordning Bilaga I – del 3 – led 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) Sammanlänkningar för oljeförsörjning i de centrala delarna av östra Europa: driftskompatibilitet för oljeledningsnätet i de centrala delarna av östra Europa för att öka försörjningstryggheten och minska miljöriskerna.	(9) Diversifieringskorridorer för oljeförsörjning i de centrala delarna av östra Europa: driftskompatibilitet för oljeledningsnätet i de centrala delarna av östra Europa för att öka försörjningstryggheten och minska miljöriskerna.
Ändringsförslag  80 Förslag till förordning Bilaga III – del 1 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Vid elprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter, systemansvariga för överföringssystem som fullgör sin skyldighet att samarbeta på regional nivå i enlighet med artikel 6 i direktiv 2009/72/EG och artikel 12 i förordning (EG) nr 714/2009, projektansvariga som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen, byrån och Entso för el.	Vid elprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter, de beröda medlemsstaternas relevanta lokala, regionala och autonoma myndigheter, systemansvariga för överföringssystem som fullgör sin skyldighet att samarbeta på regional nivå i enlighet med artikel 6 i direktiv 2009/72/EG och artikel 12 i förordning (EG) nr 714/2009, projektansvariga som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen, byrån och Entso för el.
Ändringsförslag  81 Förslag till förordning Bilaga III – del 1 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Vid gasprojekt som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter, systemansvariga för överföringssystem som fullgör sin skyldighet att samarbeta på regional nivå i enlighet med artikel 7 i direktiv 2009/73/EG och artikel 12 i förordning (EG) nr 715/2009, projektansvariga som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen, byrån och Entso för gas.	Vid gasprojekt som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, nationella tillsynsmyndigheter, de beröda medlemsstaternas relevanta lokala, regionala och autonoma myndigheter, systemansvariga för överföringssystem som fullgör sin skyldighet att samarbeta på regional nivå i enlighet med artikel 7 i direktiv 2009/73/EG och artikel 12 i förordning (EG) nr 715/2009, samtliga berörda infrastrukturoperatörer och de organisationer som företräder dem, projektansvariga som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen, byrån och Entso för gas.
Motivering
Den föreslagna förordningen bör framhålla den funktion som terminaler för flytande naturgas och underjordiska lagringsanläggningar fyller när det gäller att öka flexibiliteten på den inhemska energimarknaden. I enlighet med detta bör operatörer av lagringsanläggningar och terminaler för flytande naturgas få officiell status som intressenter i urvalsprocessen för projekt av gemensamt intresse och i kostnadsnyttoanalysen. Därför bör dessa infrastrukturoperatörer och de organisationer som företräder dem ha officiell status som intressenter i samarbetsgruppernas sammansättning, eftersom dessa grupper företräder operatörer av lagringsanläggningar och terminaler för flytande naturgas som dessutom är initiativtagare till projekt.
Ändringsförslag  82 Förslag till förordning Bilaga III – del 1 – punkt 1 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Vid olje- och koldioxidtransportprojekt som faller under kategorierna i punkterna 3 och 4 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, projektansvariga som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen.	Vid olje- och koldioxidtransportprojekt som faller under kategorierna i punkterna 3 och 4 i bilaga II ska varje grupp bestå av företrädare för medlemsstaterna, de berörda medlemsstaternas relevanta regionala och autonoma myndigheter, projektansvariga som berörs av någon av prioriteringarna i bilaga I samt kommissionen.
Ändringsförslag  83 Förslag till förordning Bilaga III – del 1 – punkt 1 – stycke 3a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	De projektansvariga och byrån får, samtidigt som de åtnjuter samma rättigheter som medlemmarna i en grupp, inte inneha rösträtt och får endast närvara vid det slutliga antagandet av den föreslagna förteckningen i enlighet med artikel 3.4 som observatörer.
Ändringsförslag  84 Förslag till förordning Bilaga III – del 2 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Alla projektansvariga ska till medlemmarna i respektive grupp inge en ansökan om att deras projekt ska väljas ut som projekt av gemensamt intresse, tillsammans med en analys av hur projektet eller projekten bidrar till genomförandet av prioriteringarna i bilaga I och uppfyller de relevanta kriterierna i artikel 6, samt all annan information av betydelse för utvärderingen av projektet.	(1) Alla projektansvariga ska till medlemmarna i respektive grupp inge en ansökan om att deras projekt ska väljas ut som projekt av gemensamt intresse, tillsammans med en analys av hur projektet eller projekten bidrar till genomförandet av prioriteringarna i bilaga I och uppfyller de relevanta kriterierna i artikel 4, samt all annan information av betydelse för utvärderingen av projektet.
Motivering
Felaktighet i texten.
Ändringsförslag  85 Förslag till förordning Bilaga III – del 2 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) Föreslagna elöverförings- och ellagringsprojekt som faller under kategorierna i punkt 1 a–d i bilaga II ska ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplan för el som tagits fram av Entso för el i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 714/2009.	utgår
Motivering
Att ett projekt ingår i den tioåriga nätutvecklingsplanen bör inte vara ett krav för att det ska klassas som ett projekt av gemensamt intresse. Grunden för urvalet av förslag av gemensamt intresse bör vara huruvida projekten uppfyller alla relevanta kriterier i denna förordning och uppvisar tillräckliga socioekonomiska fördelar ur ett EU-omfattande perspektiv, inte huruvida de ingår i en Entso för el-plan.
Ändringsförslag  86 Förslag till förordning Bilaga III – del 2 – led 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) I samband med alla unionsomfattande förteckningar över projekt av gemensamt intresse som antas efter den 1 augusti 2013 ska föreslagna gasöverförings- och gaslagringsprojekt som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplan för gas som tagits fram av Entso för gas i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 715/2009.	(4) I samband med alla unionsomfattande förteckningar över projekt av gemensamt intresse som antas efter den 1 augusti 2013 ska föreslagna gasöverförings- och gaslagringsprojekt samt förångnings- eller dekompressionsanläggningar för flytande naturgas som faller under kategorierna i punkt 2 i bilaga II ingå i den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplan för gas som tagits fram av Entso för gas i enlighet med artikel 8 i förordning (EG) nr 715/2009.
Motivering
För enhetlighetens skull bör LNG-terminaler inkluderas, eftersom de även nämns i punkt 2 i bilaga II.
Ändringsförslag  87 Förslag till förordning Bilaga IV – punkt 2 – stycke 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Driftskompatibilitet och säker systemdrift ska mätas i enlighet med analysen i den senast tillgängliga nätutvecklingsplanen för el, i synnerhet genom att bedöma projektets inverkan på förväntade belastningsförluster i det analysområde som avses i punkt 10 i bilaga V med avseende på tillräcklig produktions- och överföringskapacitet under ett antal karakteristiska belastningsperioder, varvid hänsyn ska tas till förväntade förändringar i fråga om extrema klimatbetingade väderhändelser och deras inverkan på infrastrukturens motståndskraft.	(c) Driftskompatibilitet och säker systemdrift ska mätas i enlighet med analysen i den senast tillgängliga nätutvecklingsplanen för el, i synnerhet genom att bedöma projektets inverkan på förväntade belastningsförluster i det analysområde som avses i punkt 10 i bilaga V med avseende på tillräcklig produktions- och överföringskapacitet under ett antal karakteristiska belastningsperioder, varvid hänsyn ska tas till förväntade förändringar i fråga om extrema väderhändelser och deras inverkan på infrastrukturens motståndskraft.
Ändringsförslag  88 Förslag till förordning Bilaga IV – punkt 3 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) Hållbarhet ska mätas som ett projekts bidrag till att minska utsläppen och främja reserver av förnybar energiproduktion eller el-till-gas (P2G) samt biogastransporter, med beaktande av förväntade klimatförändringar.	(d) Hållbarhet ska mätas som ett projekts bidrag till att minska utsläppen och främja reserver av förnybar energiproduktion eller el-till-gas (P2G) samt biogastransporter, med beaktande av förväntade förändringar i extrema väderhändelser.
Ändringsförslag  89 Förslag till förordning Bilaga V – led 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Datauppsättningen ska återspegla unionslagstiftningen och nationell lagstiftning som är i kraft vid tidpunkten för analysen. Datauppsättningarna för el respektive gas ska vara kompatibla, särskilt i fråga om antaganden om priser och volymer på varje marknad. Datauppsättningen ska utarbetas efter formella samråd med medlemsstaterna och de organisationer som företräder samtliga berörda intressenter. Kommissionen och byrån ska i förekommande fall säkerställa tillgång till nödvändiga kommersiella uppgifter från tredje part.	(2) Datauppsättningen ska återspegla unionslagstiftningen och nationell lagstiftning som är i kraft vid tidpunkten för analysen. Datauppsättningarna för el respektive gas ska vara kompatibla, särskilt i fråga om antaganden om priser och volymer på varje marknad. Datauppsättningen ska utarbetas efter formella samråd med medlemsstaterna och de organisationer som företräder samtliga berörda intressenter, däribland den akademiska världen och miljöorganisationer, och ska göras tillgänglig för allmänheten. Kommissionen och byrån ska i förekommande fall säkerställa tillgång till nödvändiga kommersiella uppgifter från tredje part.
Ändringsförslag  90 Förslag till förordning Bilaga V – led 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Kostnadsnyttoanalysen ska åtminstone beakta följande kostnader: kapitalomkostnader, drifts- och underhållskostnader under projektets tekniska livscykel samt i förekommande fall kostnader för avveckling och avfallshantering. Metoden ska ge vägledning om diskonteringsräntor som ska användas för beräkningarna.	(5) Kostnadsnyttoanalysen ska åtminstone beakta följande kostnader: kapitalomkostnader, drifts- och underhållskostnader under projektets tekniska livscykel samt kostnader för avveckling och avfallshantering, samt andra externa miljöeffekter. Metoden ska ge vägledning om diskonteringsräntor som ska användas för beräkningarna.
Ändringsförslag  91 Förslag till förordning Bilaga V – led 6 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) När det gäller överföring och lagring av el ska kostnadsnyttoanalysen åtminstone beakta inverkan på de indikatorer som anges i bilaga III. I enlighet med de metoder som använts vid utarbetandet av den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplanen för el ska analysen dessutom särskilt beakta projektets inverkan på följande:	(6) När det gäller överföring och lagring av el ska kostnadsnyttoanalysen åtminstone beakta inverkan på de indikatorer som anges i bilaga IV. I enlighet med de metoder som använts vid utarbetandet av den senast tillgängliga tioåriga nätutvecklingsplanen för el ska analysen dessutom särskilt beakta projektets inverkan på följande:
Motivering
Felaktighet i texten.
Ändringsförslag  92 Förslag till förordning Bilaga VI – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Intressenter som berörs av ett projekt av gemensamt intresse, bland annat relevanta myndigheter, markägare och medborgare som bor i närheten av projektet samt allmänheten och dess sammanslutningar, organisationer eller grupper ska informeras utförligt och höras tidigt och på ett öppet sätt som medger insyn. Den behöriga myndigheten ska i förekommande fall aktivt stödja de insatser som den projektansvarige gör.	(a) Intressenter som berörs av ett projekt av gemensamt intresse, bland annat relevanta nationella, regionala och lokala myndigheter, markägare och medborgare som bor i närheten av projektet samt allmänheten och dess sammanslutningar, organisationer eller grupper ska informeras utförligt och höras tidigt och på ett öppet sätt som medger insyn. Den behöriga myndigheten ska i förekommande fall aktivt stödja de insatser som den projektansvarige gör.
Ändringsförslag  93 Förslag till förordning Bilaga VI – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Intressenter som berörs av ett projekt av gemensamt intresse, bland annat relevanta myndigheter, markägare och medborgare som bor i närheten av projektet samt allmänheten och dess sammanslutningar, organisationer eller grupper ska informeras utförligt och höras tidigt och på ett öppet sätt som medger insyn. Den behöriga myndigheten ska i förekommande fall aktivt stödja de insatser som den projektansvarige gör.	(a) Intressenter som berörs av ett projekt av gemensamt intresse, bland annat relevanta myndigheter, markägare och medborgare som bor i närheten av projektet samt allmänheten och dess sammanslutningar, organisationer eller grupper ska informeras utförligt och höras tidigt och på ett öppet sätt som medger insyn, senast i början av tillståndsförfarandet. Den behöriga myndigheten ska i förekommande fall aktivt stödja de insatser som den projektansvarige gör.
Ändringsförslag  94 Förslag till förordning Bilaga VI – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Intressenter som berörs av ett projekt av gemensamt intresse, bland annat relevanta myndigheter, markägare och medborgare som bor i närheten av projektet samt allmänheten och dess sammanslutningar, organisationer eller grupper ska informeras utförligt och höras tidigt och på ett öppet sätt som medger insyn. Den behöriga myndigheten ska i förekommande fall aktivt stödja de insatser som den projektansvarige gör.	(a) Intressenter som berörs av ett projekt av gemensamt intresse, bland annat relevanta lokala, regionala och nationella myndigheter, markägare och medborgare som bor i närheten av projektet samt allmänheten och dess sammanslutningar, organisationer eller grupper ska informeras utförligt och höras tidigt och på ett öppet sätt som medger insyn. Den behöriga myndigheten ska i förekommande fall aktivt stödja de insatser som den projektansvarige gör.
Ändringsförslag  95 Förslag till förordning Bilaga VI – punkt 3 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) planerade åtgärder,	(b) planerade åtgärder, inklusive förslag på allmänna platser och datum för särskilda möten,
Ändringsförslag  96 Förslag till förordning Bilaga VI – punkt 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) De särskilda mötena som avses i punkt 4c i denna bilaga ska äga rum på en plats och vid en tidpunkt då flest antal intressenter kan delta. Den behöriga myndigheten får begära att de projektansvariga gör det enklare för intressenter, som annars inte skulle kunna delta på grund av ekonomiska eller andra orsaker, att närvara.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Transeuropeisk energiinfrastruktur, och upphävande av beslut nr 1364/2006/EG
Referensnummer	COM(2011)0658 – C7-0371/2011 – 2011/0300(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 15.11.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	REGI 15.11.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Wojciech Michał Olejniczak 23.11.2011
Behandling i utskott	26.4.2012
Antagande	29.5.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Jean-Paul Besset, Alain Cadec, Nikos Chrysogelos, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Vincenzo Iovine, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Mojca Kleva, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Vladimír Maňka, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Ana Miranda, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Monika Smolková, Ewald Stadler, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Ivars Godmanis, Lena Kolarska-Bobińska, Ivari Padar, László Surján, Giommaria Uggias

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Transeuropeisk energiinfrastruktur, och upphävande av beslut nr 1364/2006/EG
Referensnummer	COM(2011)0658 – C7-0371/2011 – 2011/0300(COD)
Framläggande för parlamentet	19.10.2011
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 15.11.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	ECON 15.11.2011	ENVI 15.11.2011	IMCO 15.11.2011	TRAN 15.11.2011
	REGI 15.11.2011
Föredragande        Utnämning	António Fernando Correia de Campos 14.12.2011
Behandling i utskott	20.10.2011	24.4.2012	30.5.2012
Antagande	18.12.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 0 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Gabriele Albertini, Amelia Andersdotter, Josefa Andrés Barea, Jean-Pierre Audy, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Dimitrios Droutsas, Christian Ehler, Vicky Ford, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Fiona Hall, Jacky Hénin, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Herbert Reul, Michèle Rivasi, Jens Rohde, Paul Rübig, Amalia Sartori, Salvador Sedó i Alabart, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Britta Thomsen, Evžen Tošenovský, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleanter	António Fernando Correia de Campos, Andrzej Grzyb, Roger Helmer, Vladimír Remek, Peter Skinner
Ingivande	8.2.2013