BETÄNKANDE om regionala strategier för industriområden i Europeiska unionen

26.4.2013 - (2012/2100(INI))

Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Jens Geier

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om regionala strategier för industriområden i Europeiska unionen

(2012/2100(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artikel 162 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som omfattar målen för den Europeiska socialfonden och hänvisar till bland annat målet att underlätta anpassning till förändringar inom industrin och i produktionssystemen,

–   med beaktande av artikel 174 och följande artiklar i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, där målet om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning fastställs tillsammans med de strukturella finansieringsinstrumenten för att uppnå detta,

–   med beaktande av artikel 176 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som omfattar Europeiska regionala utvecklingsfonden och hänvisar till bland annat utvecklingen och den strukturella anpassningen av regioner som utvecklas långsammare och till omstruktureringen av industriregioner på tillbakagång,

–   med beaktande av artikel 173 (avdelning XVII) i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, som omfattar EU:s industripolitik och hänvisar till bland annat unionsindustrins konkurrensförmåga,

–   med beaktande av kommissionens förslag av den 9 september 2011 till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1083/2006 (COM(2012)0496),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om hur synergieffekterna av medel öronmärkta för forskning och innovation enligt förordning (EG) nr 1080/2006 avseende Europeiska regionala utvecklingsfonden och sjunde ramprogrammet för forskning och utveckling har utnyttjats i städer och regioner såväl som i medlemsstaterna och i unionen[1],

–   med beaktande av sin resolution av den 20 maj 2010 om sammanhållningspolitikens bidrag till att uppnå Lissabon- och EU 2020-målen[2],

–   med beaktande av sin resolution av den 15 juni 2010 om gemenskapens innovationspolitik i en värld i förändring[3],

–   med beaktande av sin resolution av den 16 juni 2010 om EU 2020[4],

–   med beaktande av sin resolution av den 7 oktober 2010 om EU:s sammanhållnings- och regionalpolitik efter 2013[5],

–   med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om industripolitik för en globaliserad tid[6],

–   med beaktande av slutsatserna från rådets 3057:e möte (konkurrenskraft: inre marknaden, industri, forskning och rymdfrågor) i Bryssel den 10 december 2010 om en integrerad industripolitik för en globaliserad tid,

–   med beaktande av kommissionens sjätte rapport av den 25 juni 2009 om ekonomisk och social sammanhållning – kreativa och innovativa regioner (COM(2009)0295),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 30 juli 2009 European Industry In A Changing World – Updated Sectoral Overview 2009 (SEC(2009)1111),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 23 september 2009 Förberedelser för framtiden: Att utveckla en gemensam strategi för viktig möjliggörande teknik i EU (COM(2009)0512),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 6 oktober 2010 Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen (COM(2010)0546),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 28 oktober 2010 En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum (COM(2010)0614),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 9 november 2010 Slutsatserna i den femte rapporten om ekonomisk, social och territoriell sammanhållning: sammanhållningspolitikens framtid (COM(2010)0642),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 14 oktober 2011 Industripolitik för stärkt konkurrenskraft – Medlemsstaternas konkurrenskraft och konkurrenspolitik 2011 (COM(2011)0642),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 14 mars 2012 Elements for a Common Strategic Framework 2014 to 2020: the European Regional Development Fund the European Social Fund, the Cohesion Fund, the European Agricultural Fund for Rural Development and the European Maritime and Fisheries Fund (SWD(2012)0061),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 24 april 2012 The partnership principle in the implementation of the Common Strategic Framework Funds – elements for a European Code of Conduct on Partnership (SWD(2012)0106),

–   med beaktande av meddelandet från kommissionen av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning – Uppdatering av meddelandet om industripolitiken (COM(2012)0582),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 10 oktober 2012 om den europeiska konkurrenskraftrapporten (SWD(2012)0299),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument Industrial Performance Scoreboard and Member States’ Competitiveness Performance and Policies (SWD(2012)0298),

–   med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 26 maj 2010 om behovet av en integrerad strategi för upprustningen av stadsområden[7],

–   med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande om kommissionens meddelande En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum (CCMI/083 – CESE 808/2011),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling och yttrandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0145/2013), och av följande skäl:

A.  Begreppet industri är inte tydligt definierat och kan inbegripa en hel rad olika sektorer.

B.   Industrin är utan tvekan en av EU:s främsta tillgångar internationellt sett, och utan industrin skulle EU:s roll i den ekonomiska globala balansen inte vara så framträdande.

C.  Industrisektorn skulle kunna spela en ledande roll för EU:s ekonomi, med tanke på att det för varje hundratal industriarbetstillfällen som skapas enligt kommissionen kan skapas mellan 60 och 200 nya arbetstillfällen i övriga ekonomin. Industriproduktionen mellan 2008 och 2011 har emellertid sjunkit från 20 till 16 procent av EU:s BNP, och antalet arbetstillfällen i sektorn har sjunkit med 11 procent.

D.  Kommissionen har för avsikt att vända trenden med en minskande roll för EU:s industri och höja dess bidrag till BNP från dagens ca 16 procent till 20 procent fram till 2020. Den största delen av de privata och offentliga investeringarna i forskning, utveckling och innovation går till industrin.

E.   Sammanhållningspolitiken kan hjälpa till att bemöta de strukturella utmaningarna i industrisektorn i EU och bidra till uppnåendet av de högt satta målen i Europa 2020-strategin, däribland övergången till en hållbar, koldioxidsnål och energieffektiv ekonomi för alla som främjar kunskap och sysselsättning.

F.   Många gamla industrialiserade regioner i Europa står inför liknande problem; de har alla upplevt långa perioder av tillväxt som under senare år har åtföljts av en kraftig ekonomisk nedgång.

G.  Många gränsregioner brottas med industriella utmaningar av samma slag, t.ex. gruv-, stål- eller textilindustri, eftersom de är ekonomiskt beroende av varandra och har liknande särdrag.

H.  Industripolitiken har en benägenhet att fokusera på industrins specifika dagliga problem, och dess starka påverkan på regionerna förbises därför ofta.

I.    Forskning har visat att omstruktureringen av gamla industrialiserade regioner kräver en bred strategi, och administrativa hinder kan stå i vägen för detta.

J.    EU:s medlemsstater, regioner och städer står inför ekonomiska begränsningar, och särskilt områden med en gammal industriell bas har ofta svårt att locka till sig tillräckliga medel för omstrukturering. EU-medel för att finansiera omstruktureringar och strukturanpassningar är ett måste för att stödja regionala och gränsöverskridande strategier.

K.  Städer utgör en drivkraft för innovation och hållbar tillväxt och har den viktiga uppgiften att hantera utmaningar i gamla industrialiserade områden.

L.   Nya och innovativa integrerade strategier, som kompletteras med lämpligt politisk regelverk och strategier för smart specialisering, behövs för att hjälpa regioner och städer att förverkliga sin innovationspotential och på nytt inrikta sina industritillgångar på framväxande industrier och tjänster och på globaliserade marknader.

M.  Tillräcklig hänsyn tas inte till de kulturella och kreativa branschernas potential i de olika strategierna för återindustrialisering, trots att de är en viktig potentiell källa till tillväxt, innovation och sysselsättning, bidrar till social sammanhållning samt utgör ett effektivt verktyg för att bekämpa dagens tillbakagång.

1.   Europaparlamentet riktar uppmärksamheten mot de medel som tillhandahålls via sammanhållningspolitiken och strukturfonderna, genom utnyttjande av Europeiska investeringsbankens finansieringstekniska instrument, liksom den nationella, regionala och kommunala utvecklingspolitiken till stöd för omstruktureringar av gamla industriområden och återindustrialisering av krisdrabbade industriområden för att få till stånd en modern och hållbar återindustrialisering. Parlamentet beklagar emellertid att dessa alternativ inte alltid tar itu med de verkliga regionspecifika problemen och att medlemsstater och regioner underutnyttjar struktur- och investeringsfondsmedlen samtidigt som krisen slår med full kraft mot industrisektorn.

2.   Europaparlamentet framhåller att det behövs ytterligare stödåtgärder för att hjälpa gamla industrialiserade regioner, särskilt områden som domineras av en enda näring, att dels lyckas med att hitta nya utvecklingsvägar, med inriktning på kreativa och kulturella sektorer, dels förbättra utnyttjandet av outnyttjade områden, eftersom detta kan spela en viktig roll i omstruktureringen av övergivna industriområden.

3.   Europaparlamentet efterlyser mer integrerade och systematiska lösningar för industriell omställning och regional utveckling, liksom ökad samstämdhet mellan olika politikområden på EU-nivå och på nationell, regional, mellanregional och gränsöverskridande nivå, i syfte att garantera att den europeiska industrisektorns potential utnyttjas. Parlamentet betonar behovet av att skapa regionalt inriktade ekonomiska områden och högteknologicenter som bygger på offentlig-privata partnerskap, och av att med hjälp av spetsteknologi bidra till en förbättring av utnyttjandet av lokala och regionala personella och ekonomiska resurser.

4.   Europaparlamentet understryker att den industriella omställningen endast kan bli framgångsrik och leda till regional utveckling om det finns en effektiv politik i fråga om sammanhållningspolitiken, ekonomisk styrning, konkurrenskraft, forskning och innovation, den digitala agendan, hållbar utveckling, de kulturella och kreativa sektorerna, nya kvalifikationer, nya arbetstillfällen osv.

5.   Europaparlamentet anser att de största utmaningarna för gamla industrialiserade regioner ligger i

•    den fysiska förnyelsen av mark,

•    moderniseringen av bostäder och social infrastruktur,

•    förnyelsen av infrastruktur, inriktad mot nya industriers behov,

•    utvecklingen av bredbandsinfrastruktur, som bidrar till att göra områden attraktivare,

•    behovet av omskolning av friställda arbetstagare och insatser för livslångt lärande för att skapa arbetstillfällen, med fokus på teknisk utbildning av hög kvalitet för arbetskraften, särskilt för unga människor,

•    främjande av strategier för gränsöverskridande arbete, innovation, utbildning, återställande av miljön och regional attraktionskraft,

•    behovet av att främja entreprenörskap med skräddarsydda EU-sysselsättningsstrategier och anpassa sociala färdigheter, kvalifikationer och företagande till de nya krav som ställs till följd av ekonomiska, tekniska, yrkesmässiga och miljömässiga utmaningar,

•    den varaktiga återanpassningen av de berörda områdena, vilket om möjligt ska omfatta grönområden,

•    omformningen av den ekonomiska grunden och investeringsvillkoren,

•    behandlingen av miljörelaterade problem,

•    de finansiella hindren och avsaknaden av direkta finansieringsmöjligheter,

•    framtagandet av lösningar för smart specialisering för industriell omställning och ekonomisk diversifiering.

6.   Europaparlamentet betonar att de regionala strategierna för industriområden framför allt bör omfatta åtgärder för skydd av mark-, vatten- och luftkvalitet, samt åtgärder för att på det lokala och regionala planet slå vakt om biologisk mångfald och naturtillgångar och för sanering av mark och vatten, så att miljöskadliga ämnen inte fortsätter att läcka ut i naturen.

7.   Europaparlamentet anser att det är viktigt att strategierna för industriområden har ett integrerat fokus på möjliga former av hållbar transport till och från dessa områden, inbegripet råvaror, varor och personal, liksom nödvändig infrastruktur, antingen befintlig eller planerad, och att ett sådant fokus kan bidra till att minska industri- och stadsområdenas miljöpåverkan och se till att behoven i samhället tillgodoses, samtidigt som det slås vakt om naturtillgångar och kapital och människors hälsa främjas.

8.   Europaparlamentet anser att de regionala skillnaderna har ökat till följd av EU:s olika utvidgningar och att fokus och allmänhetens uppmärksamhet därmed har riktats bort från gamla industrialiserade regioner som saknar tillräckliga investeringsmöjligheter för konkreta regionala utvecklingsstrategier.

9.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera den aktuella situationen i gamla industrialiserade regioner, identifiera deras största utmaningar och erbjuda dessa regioner information och rådgivning, så att regionala utvecklingsstrategier som kan förbättra dessa regioners möjligheter att skapa hållbar utveckling utifrån sina inhemska förutsättningar kan tas fram på ett demokratiskt sätt som bygger på ett brett partnerskap.

10. Europaparlamentet betonar att den industriella basen i ekonomin måste stärkas för att driva på den ekonomiska tillväxten och skapandet av arbetstillfällen samt arbetet med att uppnå målen i Europa 2020-strategin, och att industrirelaterade tillgångar i form av det kulturella, historiska och arkitektoniska arvet samt kunnandet i gamla industrialiserade regioner kan utgöra en oersättlig grund för detta och därför bör bevaras och anpassas till de nya behoven.

11. Europaparlamentet konstaterar att energieffektiviteten i många tidigare industriområden i hög grad kan förbättras med hjälp av modern teknik och moderna byggnormer och att detta kommer att bli till nytta både för de berörda regionala ekonomierna och för miljön.

12. Europaparlamentet upprepar än en gång att gamla industrialiserade regioner som har försökt att utforska nya möjligheter för regional utveckling har haft mest framgång då de har baserat sina strategier på sina tidigare särdrag, sina geografiska fördelar, sitt industriarv liksom sin erfarenhet och kapacitet.

13. Europaparlamentet påpekar att stadsområden spelar en viktig roll för innovation och hållbar tillväxt och att omstruktureringsinsatser kräver tillräckliga investeringar på detta område för att lyckas, eftersom EU:s mål inte kommer att nås utan åtgärder för byggnader och stadstransporter.

14. Europaparlamentet menar att nedgången i merparten av de gamla industrialiserade regionerna delvis beror på att de förlitar sig på ensidiga strukturer. Parlamentet anser det kontraproduktivt att bygga upp en ekonomi på endast ensidiga strukturer och att en diversifierad ekonomi är en förutsättning för att en hållbar tillväxt och nya arbetstillfällen ska kunna skapas.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla politiska begrepp och instrument som kombinerar Sammanhållningsfonden och strukturfonderna med industripolitiska strategier, i syfte att stödja strukturomvandlingen från gamla industrialiserade regioner till moderna industriregioner.

16. Europaparlamentet anser att regionala industristrategier måste bygga på ett integrerat synsätt som omfattar frågor rörande sysselsättning och utbildning, i syfte att främja framtidens sektorer som kommer att ge lokala arbetstillfällen, framför allt för unga människor, t.ex. i innovativa små och medelstora företag inom programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag. Parlamentet betonar städernas särskilda roll för utvecklingen av regionala strategier för industriområden. Parlamentet anser i detta sammanhang att städer spelar en central roll för att få till stånd smart tillväxt. Därför understryker parlamentet att inte minst städer med en gammal industribas erbjuder en enorm potential som EU bör utnyttja till fullo. Parlamentet uppmanar kommissionen att förstärka dialogen med berörda städer för att bättre synliggöra städernas roll som direkta partner till EU.

17. Europaparlamentet betonar att stöd till energieffektiv renovering av byggnader framför allt kommer att hjälpa regionerna att minska koldioxidutsläppen, skapa lokala arbetstillfällen och sänka konsumenternas värmekostnader.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja synergierna mellan sammanhållnings- och industripolitiken för att främja konkurrenskraft och tillväxt samt hjälpa medlemsstater, regioner och städer att hitta en grund för regionalt drivna strategier för industriell utveckling.

19. Europaparlamentet är av åsikten att det inte finns någon specifik EU-övergripande typmodell för regionala strategier för industriområden och att en lokal och regional strategi är lämpligast vid utarbetandet av regionala utvecklingsstrategier. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja regional ekonomisk forskning inom ramen för initiativet Horisont 2020, som gör det möjligt att ta fram regionalt anpassade strategier för fler gamla industrialiserade regioner.

20. Europaparlamentet understryker att regionernas särdrag måste beaktas vid utarbetandet av regionala utvecklingsstrategier. Parlamentet anser i detta sammanhang, med hänvisning till ”nedifrån och upp”-strategin för landsbygdsutveckling (Leader+) i landsbygdsområden, att nedifrån och upp-initiativ för lokal utveckling för stadsområden bör främjas.

21. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att använda sig av de erfarenheter som har gjorts i stadsområden som t.ex. Manchester i Storbritannien, Lille i Frankrike, Essen- och Ruhrområdet i Tyskland och Bilbao i Spanien, där EU-medel har bidragit till omstruktureringar och strukturanpassningar av gamla industrialiserade regioner, för att utveckla framtida strategier för andra EU-regioner.

22. Europaparlamentet välkomnar de positiva effekter som utnämningen till Europeisk kulturhuvudstad har haft på städer och stadsområden som tidigare kännetecknats av industriell nedgång, såsom Glasgow och Lille, och betonar att kulturen och kreativiteten fungerar som viktiga katalysatorer för stadsförnyelse och regional attraktionskraft.

23. Europaparlamentet betonar att en hållbar förnyelse av gamla industrialiserade regioner tar årtionden att genomföra, är mycket kostsam och ofta överskrider de administrativa och finansiella kapaciteter som myndigheterna på plats har. Parlamentet betonar med anledning av detta att det är nödvändigt att utveckla det tekniska biståndet till offentliga regionala och lokala myndigheter och organ.

24. Europaparlamentet understryker att det nya instrumentet för integrerad territoriell investering som föreslås i artikel 99 i förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser för den nya finansieringsperioden 2014–2020 skulle kunna göra det möjligt att utveckla regionala strategier som sträcker sig över administrativa gränser.

25. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att undvika alltför komplicerade bestämmelser för mottagare. För att undvika överlappande eller motstridiga bestämmelser påpekar parlamentet än en gång att nationella bestämmelser kan avskaffas då det redan finns gällande EU-bestämmelser.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en databas över befintliga industriparker och regionala industriområden, i syfte att kartlägga de bästa modeller som kan tillämpas även i andra regioner och koppla ihop dessa modeller med lokala och regionala långsiktiga utvecklingsstrategier, och att ge vägledning om hur medlen bör användas för att underlätta omstruktureringsprocessen.

27. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att i högre grad stödja utvecklingen av företagarandan bland ungdomar genom utnyttjande av EU-medel och genom företagsrådgivning.

28. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att gamla industrialiserade regioner kan dra full nytta av nationella anslag och EU-medel, så att EU kan inleda en ny industriell revolution.

29. Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitikens stöd för industriell omställning i regionerna måste koncentreras ytterligare inom följande områden: företagsinnovation och investeringar, social integrering, integrerade strategier för stadsutveckling och upprustning av stadsområden.

30. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja sina regioners deltagande i strategin för smart specialisering. Parlamentet påminner om att regionerna behöver skräddarsydda hållbara utvecklingsstrategier för att bli framgångsrika och noterar att de lokala offentliga organen ofta inte kan skaffa sig den kunskap och erfarenhet som krävs utan stöd från kommissionen och medlemsstaterna.

31. Europaparlamentet anser att det måste skapas industriområden som bidrar till att stärka utvecklingen av städer. Parlamentet anser fortsatt att mer fokus måste läggas på forskning, innovation och utbildning, och påminner om den viktiga kreativa roll som universiteten spelar i detta hänseende. Parlamentet stöder inrättandet av regionala nätverk för innovation, konkurrenskraft och företagande, i syfte att främja ett ökat samarbete mellan universitet, företag och kunskapscenter för att på detta sätt driva fram ny industriverksamhet för att främja utvecklingen av strategier för sektorsinriktad specialisering och framväxandet av industrikluster. Parlamentet uppmanar kommissionen och de berörda medlemsstaterna att kräva större insyn i tilldelningen av resurser till relevanta aktörer.

32. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaterna.

• [1]  Antagna texter, P7_TA(2010)0189.
• [2]  Antagna texter, P7_TA(2010)0191.
• [3]  Antagna texter, P7_TA(2010)0209.
• [4]  Antagna texter, P7_TA(2010)0053.
• [5]  Antagna texter, P7_TA(2010)0356.
• [6]  Antagna texter, P7_TA(2011)0093.
• [7]  EUT C 21, 21.1.2011, s. 1.

MOTIVERING

•   Inledning och allmän bakgrund

I artikel 173 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt anges följande: ”Unionen och medlemsstaterna ska säkerställa att det finns nödvändiga förutsättningar för unionsindustrins konkurrensförmåga”. Industrisektorn inom EU har alltid varit en drivkraft som skapar arbetstillfällen och tillväxt samt främjar innovation inom alla regioner i EU. EU har sitt ursprung i grundandet av Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) 1952, och det långvariga, nära samarbetet mellan EU:s medlemsstater till stöd för industriinnovation har format EU sedan dess.

Industrisektorn inom EU har visserligen blivit mindre under de senaste 50 åren, men den europeiska industrin utgör fortfarande cirka 16 procent av EU:s BNP. På grund av nedgången inom många traditionella industrier, t.ex. kol, stål, textilier eller maskiner – som bidragit till välståndet i många regioner under flera decennier – står dock flera regioner inom EU i dag inför liknande problem. Många regioner inom EU är därför beroende av EU-finansiering som stöd för omstrukturering och strukturanpassning av gamla industrialiserade områden.

I detta sammanhang och mot bakgrund av den finansiella och ekonomiska krisen framgår det tydligt att den höga ambitionsnivån inom EU:s industripolitik och i Europa 2020-strategin inte kan uppnås endast med hjälp av sektorspolitiken – stöd från sammanhållningspolitiska åtgärder har blivit allt viktigare.

EU:s sammanhållningspolitiska stöd ingriper där privata investerare inte gör det och syftar till att påverka industripolitiken och den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, framför allt genom att förbättra de faktorer som styr lokalisering och investering. Det används även för att stödja uppgraderingen av industristrukturer genom tekniköverföring och utvecklingen av framtidens nya industrier.

Föredraganden har därför valt att fokusera på de huvudsakliga utmaningarna med strukturomvandlingen i gamla industrialiserade regioner i EU och den roll som EU:s sammanhållningspolitik kan spela i detta sammanhang. Föredraganden har på detta sätt identifierat tre huvudsakliga mål, nämligen följande:

o  Var behövs regional finansiering mest i gamla industrialiserade regioner?

o  Vilka framgångsrika regionala strategier för genomförande av strukturförändringar finns?

o  Hur kan sammanhållningspolitiken användas ytterligare för att stödja industriell omvandling?

•   Industrisektorns betydelse för tillväxt och utveckling

Föredraganden har valt att fokusera på gamla industrialiserade regioner som drabbats särskilt av de senaste decenniernas kraftfulla nedgång för traditionella industrier och därför behöver särskilt stöd. Föredraganden påpekar vidare att nya instrument, som föreslagits i förslaget till förordning om gemensamma bestämmelser för den nya finansieringsperioden 2014–2020, skulle kunna göra det möjligt att överbrygga administrativa gränser och underlätta omstruktureringsprocessen. Föredraganden uppmärksammar dessutom ett antal fallstudier med exempel på bästa praxis när det gäller sammanhållningspolitiska insatser för industriell omstrukturering och strukturanpassning.

•   Utveckling av regionala strategier för gamla industrialiserade områden

Föredraganden understryker behovet av stöd vid utarbetandet av regionala strategier för gamla industrialiserade områden. Som ett första steg bör kommissionen utvärdera den aktuella situationen i gamla industrialiserade regioner och analysera de ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningarna. Detta tillvägagångssätt gör det möjligt för föredraganden att lägga fram idéer om hur dessa utmaningar och hinder kan övervinnas genom utarbetande av välstrukturerade regionala strategier. Det går visserligen inte att förneka att alla regioner har sina särdrag och att det inte finns någon ”typmodell” för en regional strategi för industriområden, men initiativbetänkandet har som mål att peka ut de gemensamma drag som finns i alla gamla industrialiserade regioner och identifiera möjliga lösningar.

Dessutom undersöker föredraganden de olika politiska instrument som sammanhållningspolitiken erbjuder för att hantera utmaningarna i gamla industrialiserade områden. I initiativbetänkandet betonas det att en hållbar förnyelse av gamla industrialiserade regioner är mycket kostsam och att EU-medel därför måste spela en viktig roll i eventuella framtida försök att strukturanpassa gamla industrialiserade regioner.

Slutligen illustrerar föredraganden detta genom att visa på framgångarna med utvecklingsstrategierna för städer med ett gammalt industriarv som t.ex. Manchester, Essen, Lille och Bilbao. Han påpekar att de regionala skillnaderna har ökat till följd av EU:s olika utvidgningar och att allmänhetens uppmärksamhet har flyttats bort från gamla industrialiserade områden.

Att rikta ytterligare uppmärksamhet mot problemen i gamla industrialiserade områden å ena sidan, och lyfta fram exempel på framgångsrika omstruktureringsstrategier å andra sidan bidrar till föredragandens projekt och huvudsakliga syfte när han inledde arbetet med detta betänkande, dvs. att bidra till och påverka beslutsprocessen till stöd för framtida integrerade territoriella investeringar och genomförandet av politiken för perioden 2014–2020.

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (20.3.2013)

till utskottet för regional utveckling

över regionala strategier för industriområden i Europeiska unionen
(2012/2100(INI))

Föredragande: Anna Rosbach

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för regional utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden och strukturfonderna parallellt med de nationella stöden ska bidra till att bland annat påskynda genomförandet av EU:s lagstiftning om förnybar energi och energieffektivitet. Därför stöder parlamentet lokala och regionala myndigheters främjande av energi- och resurseffektivitet, långsiktiga kostnadseffektiva utvecklingsstrategier och en grön ekonomi baserad på mer hållbara produktions- och konsumtionsmönster.

2.  Europaparlamentet betonar att stöd till energieffektiv renovering av byggnader framför allt kommer att hjälpa regionerna att minska koldioxidutsläppen, skapa lokala arbetstillfällen och sänka konsumenternas värmekostnader.

3.  Europaparlamentet konstaterar att de lokala och regionala myndigheterna i industriområdena bör sträva efter att utnyttja synergieffekter mellan dels offentlig finansiering på nationell nivå och EU-nivå, dels privata investeringar i finansieringen av energi- och infrastrukturprojekt, som ett sätt att stödja innovation, forskning och utveckling. Parlamentet anser att ökade offentliga och privata investeringar i den gröna agendan i industriområden kan generera sysselsättning och tillväxt genom miljöinnovation, miljövänlig teknik, förnybar energi och utveckling av marknaden för miljövänliga varor och tjänster. Parlamentet konstaterar att EU måste uppbåda all politik och alla instrument som finns att tillgå på EU-nivå, såsom politiken för den inre marknaden, miljö- och klimatpolitiken, politiken för forskning och utveckling, handels- och konkurrenspolitiken samt politiken för små och medelstora företags utveckling, för att sporra till skapande av högkvalitativa arbetstillfällen som ett svar på framtidens samhällsutmaningar.

4.  Europaparlamentet betonar att en omstrukturering av industriområdena visserligen kan kosta mycket, men att den bör utföras så budgetneutralt som möjligt, alltså genom att tyngdpunkten läggs vid redan befintliga anslagsformer och stödmekanismer.

5.  Europaparlamentet konstaterar att många industriområden lyckats skapa gröna jobb genom att ge storföretag inom hållbara näringsgrenar ekonomiska incitament för att flytta till dessa områden eller stanna kvar där. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att även i fortsättningen låta de lokala myndigheterna stödja storföretag och inte ta bort denna möjlighet från riktlinjerna för regionalt offentligt stöd för perioden 2014–2020.

6.  Europaparlamentet betonar att en fokusering på mervärdet hos alla befolkningsgrupper gör det möjligt att anpassa och förbättra strategier, stimulera varje befolkningsgrupp i sin egenskap av innovations- och tillväxtkälla och ta itu med samhällsutmaningar. Alla regionala strategier för industriområden som förbiser skillnader i ålders- och könsstruktur kan leda till att affärsmöjligheter går förlorade.

7.  Europaparlamentet betonar att de regionala strategierna för industriområden framför allt bör omfatta åtgärder för skydd av mark-, vatten- och luftkvalitet, samt åtgärder för att på det lokala och regionala planet slå vakt om biologisk mångfald och naturtillgångar och för sanering av mark och vatten, så att miljöskadliga ämnen inte fortsätter att läcka ut i naturen. Parlamentet betonar att regionala strategier därför bör överväga åtgärder som stöder syftena och målen med ramdirektivet om avfall, ramdirektivet om vatten och luftkvalitetsdirektivet. Likaså bör dessa strategier sträva efter att miljön och den fysiska omgivningen skyddas och bevaras, samtidigt som det vidtas mer effektiva och hållbara miljöåtgärder.

8.  Europaparlamentet anser att det är viktigt att strategierna för industriområden har ett integrerat fokus på möjliga former av hållbar transport till och från dessa områden, inbegripet råvaror, varor och personal, liksom nödvändig infrastruktur, antingen befintlig eller planerad, och att ett sådant fokus kan bidra till att minska industri- och stadsområdenas miljöpåverkan och se till att behoven i samhället tillgodoses, samtidigt som det slås vakt om naturtillgångar och kapital och människors hälsa främjas.

9.  Europaparlamentet anser att en bättre miljö i regionala industriområden förutsätter ökad tonvikt vid och främjande av bästa praxis för transporter på inre vattenvägar och till havs, godstransporter på järnväg och smarta distributionscentrum och nätverk.

10. Europaparlamentet understryker vikten av att medlemsstaterna effektivt införlivar Seveso III-direktivet, så att man minimerar de eventuella riskerna för medborgare som bor i omedelbar närhet av de berörda industriområdena, ser till att medborgarna får tillräcklig information om alla tänkbara risker och att de blir mer delaktiga i beslut som rör markanvändningsplaneringen, för att dessa beslut ska bli mer hållbara och för att minimera de potentiella kompromisserna mellan mål och behov i socialt, ekonomiskt och miljömässigt hänseende. Parlamentet efterlyser ett utbyte av bästa praxis när det gäller bästa sättet skilja industriområden och bostadsområden åt i detta avseende. Slutligen förespråkar parlamentet, i enlighet med unionslagstiftningen, att de regionala styrande myndigheterna uppmanas utforma dessa strategier tillsammans med grupper och sammanslutningar som företräder medborgarna, för att dessa genomgående och i allt som berör dem ska medverka vid beslutsfattandet inom hela den reformprocess som medborgarna ingår i.

11. Europaparlamentet konstaterar att energieffektiviteten i många tidigare och föråldrade industriområden i hög grad kan förbättras med hjälp av modern teknik och moderna byggnormer och att detta kommer att bli till nytta både för de berörda regionala ekonomierna och för miljön.

12. Europaparlamentet påpekar att man kan få pengar till miljövänliga investeringar genom att sälja tidigare industrifastigheter med attraktivt läge, till exempel i hamnområden eller längs floder, och att detta kan minska behovet av offentlig finansiering.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	20.3.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	58 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Martina Anderson, Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sergio Berlato, Lajos Bokros, Milan Cabrnoch, Yves Cochet, Chris Davies, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Edite Estrela, Jill Evans, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Jo Leinen, Peter Liese, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Antonyia Parvanova, Andrés Perelló Rodríguez, Mario Pirillo, Pavel Poc, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Bogusław Sonik, Salvatore Tatarella, Thomas Ulmer, Glenis Willmott, Sabine Wils
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Margrete Auken, Minodora Cliveti, Gaston Franco, Julie Girling, Philippe Juvin, Jiří Maštálka, James Nicholson, Britta Reimers, Michèle Rivasi, Rebecca Taylor, Vladimir Urutchev, Kathleen Van Brempt
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Ioan Enciu

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	23.4.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	41 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Luís Paulo Alves, Catherine Bearder, Jean-Jacob Bicep, Victor Boştinaru, Nikos Chrysogelos, Ryszard Czarnecki, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Vincenzo Iovine, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Riikka Manner, Iosif Matula, Jens Nilsson, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Younous Omarjee, Markus Pieper, Monika Smolková, Georgios Stavrakakis, Csanád Szegedi, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Justina Vitkauskaite, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Joseph Cuschieri, Karima Delli, James Nicholson, Ivari Padar, Herbert Reul, Elisabeth Schroedter, Czesław Adam Siekierski, Patrice Tirolien, Giommaria Uggias, Manfred Weber