BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 443/2009 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar
29.4.2013 - (COM(2012)0393 – C7‑0184/2012 – 2012/0190(COD)) - ***I
Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Thomas Ulmer
Rådgivande utskotts föredragande (*):
Fiona Hall, utskottet för industrifrågor, forskning och energi
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 443/2009 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar
(COM(2012)0393 – C7‑0184/2012 – 2012/0190(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0393),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0184/2012),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 12 december 2012[1],
– med beaktande av yttrandet från Regionkommittén,
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism (A7-0151/2013).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(1a) Den fortsatta utvecklingen av den globala marknaden för avancerad teknik med målet att förbättra personbilars effektivitet är i linje med flaggskeppsinitiativet för ett resurseffektivt Europa i enlighet med Europa 2020-strategin som främjar en övergång till en resurseffektiv, utsläppssnål ekonomi för att uppnå hållbar tillväxt. Såsom ytterligare stimulans till innovation inom detta område bör det fastställas ett långsiktigt mål för 2025 i denna förordning. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det uppskattas att behovet av att tillverka bränslesnålare fordon i EU kommer att skapa 110 000 nya arbetstillfällen fram till 2030, särskilt inom kemikalie- och elektronikindustrin (McKinsey). Ett mål på 70g/km till 2025 skulle säkerställa att investeringar i alternativa framdrivningssystem fortsätter vilket skapar ytterligare högteknologiska arbetstillfällen i Europa. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(2) Det är lämpligt att klargöra att för att kontrollera efterlevnaden av målet på 95 g CO2/km, bör utsläppen även fortsättningsvis mätas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon och dess tillämpningsbestämmelser och med användning av innovativa tekniker. |
(2) Det är lämpligt att klargöra att för att kontrollera efterlevnaden av målet på 95 g CO2/km, bör utsläppen även fortsättningsvis mätas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon och dess tillämpningsbestämmelser och med användning av innovativa tekniker. Studier som genomförts av kommissionen har dock visat att de provningsförfaranden som används för att mäta koldioxidutsläppen enligt denna förordning inte har förhindrat ett ökat utnyttjande av flexibilitetsmöjligheterna från tillverkarnas sida, vilket har resulterat i påstådda koldioxidutsläppsminskningar som inte kan hänföras till tekniska förbättringar och som inte kan uppnås vid verklig körning på väg. Förordning (EG) nr 715/2007 och den nya europeiska körcykeln (New European Driving Cycle, NEDC) bör därför omgående ändras, så att provningsförfarandena ger en exakt bild av koldioxidutsläppen vid verklig körning på väg. Som nästa åtgärd bör det världsomfattande provningsförfarande för lätta nyttofordon (World Light Duty Test Procedure, WLTP), som för närvarande utvecklas inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, så snart som möjligt efter färdigställandet integreras i unionslagstiftningen. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(2a) Höga och ständigt stigande priser på fossila bränslen, framför allt på olja, hotar den ekonomiska återhämtningen, energitryggheten och billig energi i EU. Oljechocker kan leda till djupa recessioner, minskad konkurrenskraft och ökad arbetslöshet. Att minska unionens oljeberoende genom att bland annat göra nya personbilar och lätta nyttofordon effektivare och miljöriktigare bör därför prioriteras. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(3) För att ta hänsyn till de höga kostnaderna för forskning och utveckling och de höga enhetskostnaderna för de första generationerna fordon med mycket låga koldioxidutsläpp är det lämpligt att som en övergångslösning och i begränsat omfång påskynda och underlätta deras införande på EU-marknaden under de första stadierna av deras saluföring. |
(3) För att ta hänsyn till de höga kostnaderna för forskning och utveckling och de höga enhetskostnaderna för de första generationerna fordon med mycket låga koldioxidutsläpp är det lämpligt att som en övergångslösning och i begränsat omfång påskynda och underlätta deras införande på EU-marknaden under de första stadierna av deras saluföring. Kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna bör arbeta för att ta reda på och ge spridning åt bästa praxis för att stimulera efterfrågan på fordon med mycket låga utsläpp, så att den nyttiga tillväxten av försäljningssiffrorna i vissa medlemsstater upprepas i alla medlemsstater. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(3a) För att påskynda spridningen på marknaden av fordon med mycket låga koldioxidutsläpp och/eller elbilar måste en adekvat infrastruktur byggas upp som kan förse fordon med alternativa bränslen och el över hela EU, inklusive ett välutbyggt nät av laddningsstationer på lämpliga ställen där många elbilar parkerar under längre tider, t.ex. infartsparkeringar. Fordonen bör i första hand lagra el från outnyttjad vindkraft eller solenergi. Dessutom rekommenderas ett unionsomfattande införande av bytesskyltar för att elpendlarbilar ska kunna användas i större utsträckning på korta sträckor. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elbilar är särskilt bra när de används för att lagra outnyttjad vindkraft och/eller solenergi. Det kräver dock en adekvat infrastruktur. Dessutom kan bytesskyltar enligt tysk/österrikisk förebild skapa incitament att skaffa en liten elbil för (dagligt) pendlande medan en större bil fortfarande kan användas för familjeresor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(4) För att ta hänsyn till den oproportionerligt stora påfrestningen på de minsta tillverkarna om de skulle uppfylla specifika utsläppsmål definierade efter fordonets nytta, den betungande administrationen i fråga om undantagsförfarandet och de marginella fördelarna om koldioxidutsläppen skulle minska från fordon sålda av de minsta tillverkarna, undantas tillverkare som ansvarar för färre än 500 registreringar av nya personbilar per år från de specifika utsläppsmålen och från avgifterna för extra utsläpp. |
(4) För att ta hänsyn till den oproportionerligt stora påfrestningen på de minsta tillverkarna om de skulle uppfylla specifika utsläppsmål definierade efter fordonets nytta, den betungande administrationen i fråga om undantagsförfarandet och de marginella fördelarna om koldioxidutsläppen skulle minska från fordon sålda av de minsta tillverkarna, undantas tillverkare som ansvarar för färre än 1 000 registreringar av nya personbilar per år från de specifika utsläppsmålen och från avgifterna för extra utsläpp. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(6) Förfarandet för att bevilja undantag för nischtillverkare bör fortsätta till 2020. För att nischtillverkares ansträngningar att minska utsläppen ska ligga på samma nivå som stora tillverkares, bör ett mål som ligger 45 % under de genomsnittliga specifika utsläppen från nischtillverkare 2007 gälla från och med 2020. |
(6) Förfarandet för att bevilja undantag för nischtillverkare bör fortsätta till 2020. För att nischtillverkares ansträngningar att minska utsläppen ska ligga på samma nivå som stora tillverkares, bör ett mål som ligger 45 % under de genomsnittliga specifika utsläppen från nischtillverkare 2007 gälla från och med 2020. Motsvarande mål bör uppställas för 2025. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(7) För att fordonsindustrin ska kunna genomföra långsiktiga investeringar och innovationer bör man ange prognoser för hur denna förordning bör ändras efter 2020. Prognoserna bör baseras på en bedömning av hur snabbt utsläppsminskningarna bör ske för att uppfylla unionens långsiktiga klimatmål och på vilka resultaten blir av utvecklingen av kostnadseffektiva tekniker för att minska koldioxidutsläppen från bilar. Det är därför önskvärt att dessa aspekter ses över, att kommissionen sammanställer en rapport och, om det är lämpligt, att förslag utarbetas för perioden efter 2020. |
(7) För att fordonsindustrin ska kunna genomföra långsiktiga investeringar och innovationer bör man ange prognoser för hur denna förordning bör ändras efter 2020. Prognoserna bör baseras på en bedömning av hur snabbt utsläppsminskningarna bör ske för att uppfylla unionens långsiktiga klimatmål och på vilka resultaten blir av utvecklingen av kostnadseffektiva tekniker för att minska koldioxidutsläppen från bilar. Det är därför önskvärt att man i denna förordning ställer upp ett mål för 2025, med genomsnittliga utsläpp på mellan 68 g CO2/km och 78 g CO2/km såsom vägledande för den nya bilparken, samt att kommissionen gör en översyn av hur det målet kan nås på ett sätt som är kostnadseffektivt och så neutralt ur konkurrenssynvinkel som möjligt, och dessutom socialt rättvist och hållbart. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(7a) Eftersom konsumenterna behöver exakt och sanningsenlig information om koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för att kunna göra välgrundade val bör största möjliga uppmärksamhet ägnas åt att bedöma dessa parametrar. För närvarande skiljer sig utsläppen från bilar vid verklig körning på väg kraftigt från de värden som uppmäts i den aktuella utsläppstestcykeln. Därför måste man så snabbt som möjligt utveckla en ny testcykel som ger exaktare resultat. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 7b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(7b) För att beräkningarna av de verkliga koldioxidutsläppen för nya personbilar ska ligga så nära som möjligt deras verkliga värde under normala användningsförhållanden bör kommissionen arbeta för att det världsomfattande provningsförfarandet för lätta nyttofordon (World Light-Duty Test Cycle-WLTC/P) slutförs så snart som möjligt så att det kan antas på unionsnivå senast vid utgången av 2014 och införas från och med januari 2017. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 7c (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(7c) Med tanke på den långa tid som tillverkare behöver för forskning och utveckling, och för att ge investerare den säkerhet de behöver, är det viktigt att fastställa ett mål för 2025. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(8) Förordningen innehåller krav på att kommissionen ska genomföra en konsekvensbedömning för att se över provningsförfarandena så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp. Det arbetet fortskrider genom utvecklingen av ett världsomfattande provningsförfarande för lätta nyttofordon inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, men är ännu inte klart. Mot bakgrund av ovanstående fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 443/2009 utsläppsgränser för 2020 uppmätta i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008. När provningsförfarandena ändras, bör gränserna i bilaga I ändras så att man får jämförbara nivåer för tillverkare och fordonsklasser. |
(8) Förordningen innehåller krav på att kommissionen ska genomföra en konsekvensbedömning för att se över provningsförfarandena så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp. Det arbetet fortskrider genom utvecklingen av ett världsomfattande provningsförfarande för lätta nyttofordon (WTLP) inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, men är ännu inte klart. Mot bakgrund av detta och med tanke på den nuvarande testcykelns otillräcklighet bör en ny testcykel som på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga utsläpp och omöjliggör skiljaktiga tolkningar och avvikelser bland medlemsstaterna omgående tas fram. För att se till att denna förordning leder till de förväntade utsläppsminskningarna bör, i mån av möjlighet, provningsförfarandet senast den 1 januari 2017 ändras till WTLP och tas med i unionslagstiftningen. Kommissionen bör överväga behovet av att komplettera WLTP med ytterligare bestämmelser när det integreras i unionslagstiftningen för att säkerställa att provningsförfarandet ger en korrekt bild av de verkliga utsläppen vid verklig körning på väg. Om WTLP tillämpas senast 2017 enligt denna förordning, bör gränserna i bilaga I ändras så att man får jämförbara nivåer för tillverkare och fordonsklasser. Om WLTP inte godkänns senast den 1 januari 2017 bör kommissionen så fort som möjligt ändra unionens mätningsförfaranden enligt förordning (EG) nr 715/2007 så att de trognare återger fordonens verkliga koldioxidutsläpp vid verklig körning på väg. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 14 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(14) Kommissionen har bedömt tillgängligheten i fråga om uppgifter om avtryck och möjligheten att använda dem som nyttoparameter i formlerna i bilaga I. Dessa uppgifter är tillgängliga och eventuell användning av dem har utvärderats i konsekvensbedömningen, och med den som underlag dras slutsatsen att nyttoparametern som ska användas i formeln för 2020 ska vara vikt. Vid en framtida översyn bör man dock beakta de lägre kostnaderna och andra fördelar av att byta till avtryck som nyttoparameter. |
(14) Kommissionen har bedömt tillgängligheten i fråga om uppgifter om avtryck och möjligheten att använda dem som nyttoparameter i formlerna i bilaga I. Dessa uppgifter är tillgängliga och eventuell användning av dem har utvärderats i konsekvensbedömningen. Med den som underlag dras slutsatsen att nyttoparametern som bör användas i formeln för 2020 bör vara vikt, eftersom tillverkarna vid planeringen av sitt efterlevnadsarbete fram till 2020 utgått från att den nuvarande parametern fortsätter att gälla. De lägre kostnaderna och andra fördelar av avtryck skulle dock motivera dess användning som nyttoparameter från och med 2020. För att garantera att den framtida övergången från vikt till avtryck sker smidigt är det lämpligt att införa en avtrycksbaserad formel som tillverkarna från 2020 och framöver skulle kunna använda som ett alternativ till den viktbaserade formeln. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(14a) Växthusgasutsläppen till följd av fordons energiförsörjning samt tillverkning och bortskaffande av fordon står i dagsläget för en betydande del av vägtransporternas totala koldioxidavtryck och kommer troligen att öka betydligt i framtiden. Politiska åtgärder bör därför vidtas för att styra in tillverkarna mot optimala lösningar med hänsyn särskilt till växthusgasutsläppen från produktion av energi för fordon, såsom el och alternativa bränslen, så att dessa utsläpp i tidigare led inte urholkar fördelarna med den förbättrade användning av energi för fordonsdrift som denna förordning syftar till. Det är därför lämpligt att kommissionen i den framtida översynen av denna förordning för perioden efter 2020 överväger en lagstiftningsmetod där hänsyn tas till de växthusgasutsläpp som hör samman med fordonets energiförsörjning och livscykel. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 1 – stycke 2a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 2 – punkt 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 3 – punkt 1 – led f | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 1 – led 3a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 5a | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 8 – punkt 4 – stycke 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Övervaknings- och rapporteringsprocessen är avgörande för att fastställa efterlevnaden av utsläppsmålen. Allmänheten bör kunna spåra och delta i denna process i varje skede. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4b (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 8 – punkt 4a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4c (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 8 – punkt 4b (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4d (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 8 – punkt 5 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Övervaknings- och rapporteringsprocessen är avgörande för att fastställa efterlevnaden av utsläppsmålen. Allmänheten bör kunna spåra och delta i denna process i varje skede. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 8 – punkt 9 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 1 – led 6 Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 9 – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 1 – led 8a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 12 – punkt 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 12 – punkt 2 – mening 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 12 – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9b (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 12 – punkt 4a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9c (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 12 – punkt 4b (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led -a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 2 – stycke 1 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led b Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led ba (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led bb (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Försöksdata visar att det ofta inte är möjligt att upprepa värdena från det ursprungliga rullningstestet med ett produktionsfordon. Det är därför viktigt att det fordon vars produktionsöverensstämmelse kontrolleras blir föremål för rullningstest så att fordonets aerodynamik och rullmotstånd kan fastställas och man kan få fram de värden som används vid de dynamometertest som ingår som en del av kontrollen av produktionsöverensstämmelse. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led bc (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1c (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är allmänt vedertaget att den nuvarande testcykeln inte avspeglar verkliga trafikförhållanden på rätt sätt. Den information som ges till konsumenterna är därför oriktig och vilseledande. Åtgärder måste vidtas för att de bedömningar som görs ska avspegla de verkliga utsläppen på ett bättre sätt. Dessa åtgärder kommer fortfarande att behövas när det nya världsomfattande provningsförfarandet för lätta nyttofordon har antagits. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led c Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 1 – led 13 Förordning (EG) nr 443/2009 Bilaga I – led 1 – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 1 – led 13a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Bilaga I – led 2a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Om bilindustrin fick välja nyttoparameter för varje fordonstyp i sin bilpark skulle det övergripande målet med förslaget försvagas oerhört. För varje fordon skulle man helt enkelt välja den nyttoparameter som kräver minst insats. Det skulle emellertid inte gynna en allmän strategi för att minska fordonens vikt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 1 – led 13b (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Bilaga II – del A – led 1 – led fa (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Högsta nettoeffekt (kW) är en viktig parameter som påverkar fordonets koldioxidutsläpp och bör därför registreras. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1c (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Bilaga II – del A – led 1 – led fb (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motorns slagvolym är en viktig parameter som påverkar fordonets koldioxidutsläpp och bör därför registreras. |
- [1] EUT C 44, 15.2.2013, s. 109.
MOTIVERING
Målet med detta förslag är att med hjälp av moderna framdrivningskoncept ytterligare minska koldioxidutsläppen från nya fordon i avsevärd mån, men även på ett ekonomiskt och miljömässigt förnuftigt sätt.
Sedan 2006 gäller ett värde för bilparken på 160 g CO2/km, från och med 2015 130 g CO2/km och från och med 2020 alltså 95 g CO2/km. Detta är ett väldigt ambitiöst värde. Föredraganden är angelägen om att detta mål uppnås, låt vara att det är den största minskningen på senare år. Därutöver vill kommissionen i sitt förslag (COM(2012)0393) att lutningskoefficienten för beräkning av de specifika koldioxidutsläppen från nya personbilar i förordning (EG) nr 443/2009 ska sänkas från a = 0,0457 till a = 0,0333. Detta innebär en utplaning av kurvan med 27 %, vilket innebär att det blir högre kostnader för tillverkare av större premiumbilar än för tillverkare av mindre fordon. Men eftersom de större fordonen brukar vara föregångare på teknikområdet ser sig föredraganden föranledd att föreslå ett realistiskt stimulanssystem som främjar utveckling och användning av nya, miljövänliga framdrivningskoncept. Medlemsstaternas budgetar får inte belastas av detta, och framför allt inte av korssubventionering. Samtidigt vill föredraganden slå vakt om ett brett spektrum av tillverkare och nya personbilar för att rättvis konkurrens mellan tillverkare av nya personbilar ska vara möjlig även i fortsättningen. Det får heller inte vara ett mål för EU att genom lagstiftning inskränka den individuella friheten i valet av fordon.
För att ge konsumenterna möjlighet att jämföra mäts bränsleförbrukningen för varje tillverkningsmodell genom ett standardiserat provningsförfarande, den nya europeiska körcykeln. För närvarande arbetar kommissionen och andra institutioner på en ny version, Worldwide Harmonised Light Duty Test Procedure, WLTP som bör ersätta det gamla provningsförfarandet och införas senast den 1 januari 2017.
Tillverkare av nya personbilar och deras leverantörer bör uppmuntras att certifiera och bygga in teknik och teknikpaket (miljöinnovation) som ytterligare minskar bränsleförbrukningen och de därmed direkt förenade koldioxidutsläppen. Ibland saknas erkänd miljöinnovation på grund av ett alltför utdraget och dyrt provningsförfarande. Därför anser föredraganden att det måste skapas incitament att göra det enklare att erkänna innovativ teknik och innovativa teknikpaket. Precis som i förordning (EG) nr 443/2009 får det sammanlagda bidraget från sådan teknik till minskningen av en tillverkares genomsnittliga specifika utsläppsmål vara högst 7 g CO2/km.
Då det inte går att förutse vilka alternativa framdrivningskoncept som kommer att anammas av konsumenterna är det inte lönt att redan 2014 lägga fram en översyn av förordningarna med inriktning på perioden efter 2020. Föredraganden anser att en ny bedömning av den framtida marknadssituationen för att vara meningsfull bör göras tidigast 2017.
YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (*) (20.3.2013)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 443/2009 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar
(COM(2012)0393 – C7‑0184/2012 – 2012/0190(COD))
Föredragande (*): Fiona Hall
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen
KORTFATTAD MOTIVERING
Den 11 juli 2012 lade kommissionen fram sitt förslag till översyn av förordning (EG) nr 443/2009, som anger ramverket för hur koldioxidutsläppen från nya bilar ska minska till 2020. Vid denna översyn genomförs de nödvändiga tillvägagångssätten, i avsaknad av vilka målet om 95 g CO2/km inte uppnås under den andra perioden fram till 2020.
Tillvägagångssätt är olika aspekter på genomförandet som påverkar hur utsläppsmålet uppnås. I kommissionens förslag får flertalet tillvägagångssätt förbli oförändrade, med undantag för följande:
– Superkrediter för fordon med utsläpp under 35 g CO2/km per km införs mellan 2020 och 2023 med en multiplikationsfaktor på 1,3 och med ett kumulativt tak på 20 000 fordon per tillverkare över programmets hela löptid.
– ”Nischundantaget” uppdateras för 2020 och tillverkare med färre än 500 registrerade nya personbilar per år behöver inte ha något koldioxidmål.
– Miljöinnovationer bibehålls i nya provningsförfaranden.
Bestämmelserna om kommittéförfarande uppdateras dessutom för att bli förenliga med Lissabonfördraget.
Föredraganden välkomnar överlag den reviderade förordningen. De flesta biltillverkarna är på god väg att nå sina koldioxidutsläppsmål för 2015 respektive 2020, såsom det överenskommits 2009, och därför vore det i detta skede inte på sin plats med några omfattande ändringar av tillvägagångssätten för hur målet för 2020 om 95g CO2/km ska uppnås. Återstår dock ett antal viktiga frågor som kommissionen inte tar upp tillräckligt i sitt förslag.
En viktig källa till frågeställningar är att skillnaden mellan nya personbilars utsläpp å ena sidan enligt typgodkännandena och å andra sidan i verkligheten hela tiden växer och av kommissionen uppskattas till hela 15–30 procent. Detta beror i hög grad på de metoder som biltillverkarna använder för att mäta koldioxidutsläpp enligt det nuvarande testcykelförfarandet. Skillnaden måste absolut åtgärdas, inte minst därför att minskade koldioxidutsläpp innebär att konsumenterna sparar bränsle och att oljeimporten minskar.
Föredraganden skulle därför gärna se att kommissionen, senast 2014, gjorde en översyn av EU:s föreskrivna provningsförfarande för mätning av specifika koldioxidutsläpp, vilket inrättats med stöd av förordning (EG) nr 715/2007, med tillhörande genomförandeåtgärder. Senast i januari 2015 bör kommissionen kunna uppdatera EU:s testcykel. Det bör göras oavsett om FN:s ekonomiska kommission för Europa slutfört sitt världsomfattande provningsförfarande för lätta fordon eller inte, eftersom bränslebesparingar ligger i de europeiska konsumenternas intresse oavsett vilka framsteg som görs internationellt. De nya världsomfattande provningsförfarandena skulle sedan kunna införlivas med ramverket för EU:s testcykel och de enskilda biltillverkarnas koldioxidmål skulle kunna anpassas. Alternativet med att miljöinnovationer kan mätas utanför testcykeln bör inte få stå kvar när EU ser över sin testcykel 2015.
En svaghet med kommissionens förslag är att där saknas en vision för tiden efter 2020. Visserligen kan det vara omöjligt att förutsäga hur tekniken exakt kommer att förbättras fram till 2025, men näringslivet kan ha nytta av den säkerhet som en tydlig politisk signal för med sig. Därför bör det i denna förordning fastställas ett mål för koldioxidutsläppen för 2025. Med hjälp av ett sådant mål kommer näringslivet att få gott om tid på sig och kommer att underställas en prövning för att målet ska uppnås på ett sätt som är väl avvägt ur både social och ekonomisk synvinkel.
I Förenta staterna har man redan fastställt ett mål för 2025. Landets mål innebär krav på att biltillverkarna ska minska bränsleförbrukningen med hälften i de genomsnittliga bilar som säljs mellan 2011 och 2025. EU bör fortsätta leda den globala utvecklingen i riktning mot renare fordon och bör därför anta lika ambitiösa bestämmelser om i vilken takt förbättringar bör ske. En minskning på 50 procent jämfört med nivåerna 2011 skulle innebär ett mål på mindre än 70 g CO2/km. I den mest aktuella undersökningen under 2012, gjord av AEA‑Ricardo, ingår en slutsats om att ett mål om 70 g CO2/km är det lämpligaste för 2025 och målet anses kunna uppnås med endast 7 procent fordon med mycket låga utsläpp och omkring 20 procent hybridfordon.
Ett mål om 70 g CO2/km 2025 skulle innebära garantier för fortsatta investeringar i utvecklingen av alternativ framdrivningsteknik och skapa ytterligare tillväxt och arbetstillfällen inom högteknologin i Europa. Enligt uppskattningar från McKinsey kommer behovet att tillverka bränsleeffektivare fordon att leda till att det skapas 110 000 nya arbetstillfällen inom produktion och FoU i EU. Kommissionen har erkänt nyttan med att fordonens avtryck används som nyttoparameter i stället för deras vikt och det vore på sin plats att gå över till att använda avtrycket som nyttoparameter för målet inför 2025 och låta tillverkarna välja mellan att för perioden mellan 2015 och 2020 använda antingen vikten eller avtrycket som nyttoparameter.
Föredraganden föreslår slutligen en ändring av artikeln om superkrediter. Superkrediterna har den svagheten, att de visserligen uppmuntrar tillverkarna att producera ett större antal fordon med mycket låga utsläpp men samtidigt också tillåter dem att sälja flera starkt förorenande bilar, och på det sättet försvagar koldioxidmålet. Föredraganden föreslår i stället att det införs ett flexibelt mandat, av liknande slag som mandatet för fordon med låga utsläpp i Kalifornien. Detta kommer att påskynda utvecklingen och idrifttagandet av alternativ framdrivningsteknik, såsom elektriska batterier och bränsleceller och garantera adekvata investeringar i teknik för mycket låga utsläpp. De ledande för utvecklingen kommer att få incitament genom att deras genomsnittliga mål för koldioxidutsläppen för 2025 uppmjukas och genom att det samtidigt skapas garantier för att tillverkare som väljer att inte bidra till att fordon med mycket låga utsläpp tas i bruk ytterligare förbättrar sina konventionella fordon efter 2020.
Kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna måste arbeta för att ta reda på och ge spridning åt bästa praxis för att stimulera efterfrågan på fordon med mycket låga utsläpp, så att den nyttiga tillväxten av försäljningssiffrorna i vissa medlemsstater upprepas i alla medlemsstater.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(1a) Om målen ändras alltför ofta skapas osäkerhet inom bilindustrin och påverkas dess internationella konkurrenskraft. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(2) Det är lämpligt att klargöra att för att kontrollera efterlevnaden av målet på 95 g CO2/km, bör utsläppen även fortsättningsvis mätas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon och dess tillämpningsbestämmelser och med användning av innovativa tekniker. |
(2) Det är lämpligt att klargöra att för att kontrollera efterlevnaden av målet på 95 g CO2/km, bör utsläppen även fortsättningsvis mätas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon och dess tillämpningsbestämmelser och med användning av innovativa tekniker. Studier som kommissionen har genomfört har emellertid visat att de provningsförfaranden som använts för att mäta koldioxidutsläppen enligt den förordningen inte har hindrat tillverkarna från att alltmer börja använda flexibla lösningar, vilket har resulterat i påståenden om minskade koldioxidutsläpp som inte beror på tekniska förbättringar och som inte kan uppnås vid verklig körning på väg. Förordning (EG) nr 715/2007 bör därför omgående ses över för att se till att provningsförfarandena korrekt återger bilarnas verkliga koldioxidutsläpp. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(2a) Höga och stigande priser på fossila bränslen, framför allt på olja, är ett hot mot ekonomisk återhämtning, trygg energiförsörjning och överkomligt prissatt energi i EU. Oljechocker kan leda till djupa recessioner, minskad konkurrenskraft och ökad arbetslöshet. Att minska vårt oljeberoende genom att bland annat öka nya personbilars och skåpbilars effektivitet och hållbarhet bör därför prioriteras. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(3) För att ta hänsyn till de höga kostnaderna för forskning och utveckling och de höga enhetskostnaderna för de första generationerna fordon med mycket låga koldioxidutsläpp är det lämpligt att som en övergångslösning och i begränsat omfång påskynda och underlätta deras införande på EU-marknaden under de första stadierna av deras saluföring. |
(3) För att ta hänsyn till de höga kostnaderna för forskning och utveckling och de höga enhetskostnaderna för de första generationerna fordon med mycket låga koldioxidutsläpp är det lämpligt att som en övergångslösning och i begränsat omfång påskynda och underlätta deras införande på EU-marknaden under de första stadierna av deras saluföring. Kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna bör arbeta för att ta reda på och ge spridning åt bästa praxis för att stimulera efterfrågan på fordon med mycket låga utsläpp, så att den nyttiga tillväxten av försäljningssiffrorna i vissa medlemsstater upprepas i alla medlemsstater. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(4) För att ta hänsyn till den oproportionerligt stora påfrestningen på de minsta tillverkarna om de skulle uppfylla specifika utsläppsmål definierade efter fordonets nytta, den betungande administrationen i fråga om undantagsförfarandet och de marginella fördelarna om koldioxidutsläppen skulle minska från fordon sålda av de minsta tillverkarna, undantas tillverkare som ansvarar för färre än 500 registreringar av nya personbilar per år från de specifika utsläppsmålen och från avgifterna för extra utsläpp. |
(4) För att ta hänsyn till den oproportionerligt stora påfrestningen på de minsta tillverkarna om de skulle uppfylla specifika utsläppsmål definierade efter fordonets nytta, den betungande administrationen i fråga om undantagsförfarandet och de marginella fördelarna om koldioxidutsläppen skulle minska från fordon sålda av de minsta tillverkarna, undantas tillverkare som ansvarar för färre än 1 000 registreringar av nya personbilar per år från de specifika utsläppsmålen och från avgifterna för extra utsläpp. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Små biltillverkare ansökte om undantag via en komplicerad process som krävde betydande resurser, även för kommissionen. I kommissionens konsekvensbedömning anges att dessa tillverkare har en marginell klimatpåverkan. Gränsen på 500 bilar hämmar dessutom dessa små bolags ekonomiska utveckling eftersom det är troligare att de är lönsamma om de tillverkar upp till 1 000 bilar, särskilt med tanke på den ekonomiska krisen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(7) För att fordonsindustrin ska kunna genomföra långsiktiga investeringar och innovationer bör man ange prognoser för hur denna förordning bör ändras efter 2020. Prognoserna bör baseras på en bedömning av hur snabbt utsläppsminskningarna bör ske för att uppfylla unionens långsiktiga klimatmål och på vilka resultaten blir av utvecklingen av kostnadseffektiva tekniker för att minska koldioxidutsläppen från bilar. Det är därför önskvärt att dessa aspekter ses över, att kommissionen sammanställer en rapport och, om det är lämpligt, att förslag utarbetas för perioden efter 2020. |
(7) För att fordonsindustrin ska kunna genomföra långsiktiga investeringar och innovationer bör man ange prognoser för perioden efter 2020. Detta bör ske genom att det fastställs ett mål för 2025. Målet bör baseras på hur snabbt utsläppsminskningarna bör ske för att uppfylla unionens långsiktiga klimatmål och det bör främja utvecklingen av kostnadseffektiva tekniker för att minska koldioxidutsläppen från bilar. Det är därför önskvärt att kommissionen sammanställer en rapport och föreslår mål som överensstämmer med den kostnadseffektiva vägen mot att uppnå EU:s långsiktiga klimatmål för 2050. Rapporten bör beakta koldioxidutsläppen under bilarnas hela livscykel (inbegripet tillverkning och uttjänta fordon). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(7a) Med tanke på den långa tid som tillverkare behöver för forskning och utveckling, och för att ge investerare den säkerhet de behöver, är det viktigt att fastställa ett mål för 2025. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 7b (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(7b) Eftersom välgrundade konsumentval förutsätter korrekt och sanningsenlig information om koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning, som är direkt knutna till varandra, bör största möjliga uppmärksamhet ägnas åt att förutsäga dessa parametrar. För närvarande skiljer sig emellertid de verkliga utsläppen från personbilar och skåpbilar kraftigt från de värden som fastställs i den aktuella testcykeln. Därför måste man snabbt utveckla en förbättrad testcykel. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 8 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(8) Förordningen innehåller krav på att kommissionen ska genomföra en konsekvensbedömning för att se över provningsförfarandena så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp. Det arbetet fortskrider genom utvecklingen av ett världsomfattande provningsförfarande för lätta nyttofordon inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, men är ännu inte klart. Mot bakgrund av ovanstående fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 443/2009 utsläppsgränser för 2020 uppmätta i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008. När provningsförfarandena ändras, bör gränserna i bilaga I ändras så att man får jämförbara nivåer för tillverkare och fordonsklasser. |
(8) Förordning (EG) nr 443/2009 innehåller krav på att kommissionen ska genomföra en konsekvensbedömning för att se över provningsförfarandena så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp. När unionens föreskrivna förfarande för mätning av specifika koldioxidutsläpp genomförs i dag leder det till att de utsläpp som registreras är lägre än de verkliga utsläppen från fordon i trafiken. De mätningsförfaranden som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt dess tillämpningsbestämmelser måste ändras med det snaraste. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
För närvarande fortskrider översynen av provningsförfarandena genom utvecklingen av ett världsomfattande provningsförfarande (WLTP) för lätta nyttofordon inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, men är ännu inte klart. Mot bakgrund av ovanstående, och med tanke på att den befintliga testcykeln inte på ett tillräckligt sätt speglar personbilarnas och skåpbilarnas faktiska utsläpp under körning, är det viktigt att snabbt utveckla en förbättrad testcykel. För att tillverkarna ska kunna planera med full kännedom om gällande föreskrifter bör de åläggas följa det nuvarande provningsförfarandet tills det ersätts med WTLP. När de nuvarande provningsförfarandena i bilaga I till förordning (EG) nr 443/2009, som fastställer utsläppsgränser för 2020 uppmätta i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008, ändras, bör gränserna i bilaga I ändras så att man får jämförbara nivåer för tillverkare och fordonsklasser. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 12 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(12) Befogenheten att anta lagstiftning i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att komplettera reglerna om undantag från de specifika utsläppsmålen, för att ändra uppgiftskraven för övervakning av koldioxidutsläpp och anpassa formlerna i bilaga I för beräkning av specifika koldioxidutsläpp till förändringar av fordonsvikt och det föreskrivna provningsförfarande för mätning av specifika koldioxidutsläpp som avses i förordning (EG) nr 715/2007. Det är av största vikt att kommissionen håller lämpliga samråd under det förberedande arbetet, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker i rätt tid och på lämpligt sätt. |
(12) Befogenheten att anta lagstiftning i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att komplettera reglerna om undantag från de specifika utsläppsmålen, för att ändra uppgiftskraven för övervakning av koldioxidutsläpp och anpassa formlerna i bilaga I för beräkning av specifika koldioxidutsläpp till förändringar av fordonsvikt och det föreskrivna provningsförfarandet för mätning av specifika koldioxidutsläpp. Det är av största vikt att kommissionen håller lämpliga samråd under det förberedande arbetet, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker i rätt tid och på lämpligt sätt. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(12a) Det är på sin plats med en bedömning av om koldioxidutsläppsmålen borde frångås och ersättas med bränsleeffektivitetsmål, eftersom koldioxidutsläppsmålen inte tar hänsyn till skadliga utsläpp från moderna förbränningsmotorer. Därför uppmanas kommissionen att lägga fram en rapport i frågan. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 14 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(14) Kommissionen har bedömt tillgängligheten i fråga om uppgifter om avtryck och möjligheten att använda dem som nyttoparameter i formlerna i bilaga I. Dessa uppgifter är tillgängliga och eventuell användning av dem har utvärderats i konsekvensbedömningen, och med den som underlag dras slutsatsen att nyttoparametern som ska användas i formeln för 2020 ska vara vikt. Vid en framtida översyn bör man dock beakta de lägre kostnaderna och andra fördelar av att byta till avtryck som nyttoparameter. |
(14) Kommissionen har bedömt tillgängligheten i fråga om uppgifter om avtryck och möjligheten att använda dem som nyttoparameter i formlerna i bilaga I till förordning (EG) nr 443/2009. Dessa uppgifter är tillgängliga och eventuell användning av dem har utvärderats i konsekvensbedömningen, och med den som underlag dras slutsatsen att nyttoparametern som bör användas i formeln för 2020 bör vara vikt, eftersom en ändring av nyttoparameter inte skulle ge tillverkarna planeringssäkerhet i och med att de redan börjat planera hur de ska gå till väga för att uppfylla kraven till 2020 och då utgått från att nuvarande parameter fortsätter tillämpas. Mot bakgrund av de lägre kostnaderna och andra fördelar det för med sig att byta till avtryck som nyttoparameter skulle avtryck kunna användas som nyttoparameter för målet för 2025 och tillverkarna få använda avtryck från och med 2020. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 1 – stycke 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den nuvarande versionen av förordningen Euro 6 om utsläppsminskningar (NEDC/ECE R83 och ECE R101) bör uppdateras för att garantera att de mål som nu fastställs blir lika stringenta, oavsett planerade ändringar av förfarandena och själva cykeln. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 2 – punkt 4 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Små biltillverkare ansökte om undantag via en komplicerad process som krävde betydande resurser, även för kommissionen. I kommissionens konsekvensbedömning anges att dessa tillverkare har en marginell klimatpåverkan. Gränsen på 500 bilar hämmar dessutom dessa små bolags ekonomiska utveckling eftersom det är troligare att de är lönsamma om de tillverkar upp till 1 000 bilar, särskilt med tanke på den ekonomiska krisen. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 3 – punkt 1 – led f | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 5a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 6 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Premien i form av minskning av koldioxidutsläpp med 5 procent bör omfatta användning inte bara av bioetanol utan av alla alternativa drivmedel inklusive biodiesel. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4b (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 8 – punkt 4a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 2009/443/EC Artikel 12 – punkt 2 – första meningen | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 12 – punkt 4a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9b (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 12 – punkt 4b (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led b Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 3 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led ba (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 3 – stycke 2a (nytt) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led bb (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 3a (ny) | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led c Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 5 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led d Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 7 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det nuvarande förslaget ger Europaparlamentet och medlemsstaterna möjlighet endast till kontroll i efterhand. Eftersom medlemsstaterna är ansvariga för genomförandet av unionslagstiftningen och kommissionen har anförtrotts denna verkställande roll, är enhetliga villkor för genomförande nödvändiga. Från industrins perspektiv måste medlemsstaterna ha tillsyn över kommissionen. Därför bör det relevanta kommittéförfarandet tillämpas. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 1 – led 12 Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 14a – punkt 2 | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 1 – led 13 Förordning (EG) nr 443/2009 Bilaga I – led 1 – led c | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar |
||||
Referensnummer |
COM(2012)0393 – C7-0184/2012 – 2012/0190(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 11.9.2012 |
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 11.9.2012 |
||||
Associerat/associerade utskott - tillkännagivande i kammaren |
17.1.2013 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Fiona Hall 23.10.2012 |
||||
Behandling i utskott |
23.1.2013 |
20.2.2013 |
|
|
|
Antagande |
19.3.2013 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
51 5 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Amelia Andersdotter, Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Jürgen Creutzmann, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Vicky Ford, Adam Gierek, Norbert Glante, Robert Goebbels, Fiona Hall, Jacky Hénin, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Michèle Rivasi, Salvador Sedó i Alabart, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Britta Thomsen, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
António Fernando Correia de Campos, Françoise Grossetête, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Seán Kelly, Holger Krahmer, Bernd Lange, Werner Langen, Vladko Todorov Panayotov, Markus Pieper, Mario Pirillo, Vladimír Remek |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Oldřich Vlasák |
||||
YTTRANDE från utskottet för transport och turism (28.3.2013)
till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 443/2009 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar
(COM(2012)0393 – C7-0184/2012 – 2012/0190(COD))
Föredragande: Eider Gardiazábal Rubial
KORTFATTAD MOTIVERING
Utsläppsmålet för bilar till 2020 om 95 g koldioxid per km innebär en minskning av den årliga bränsleförbrukningen om 27 procent jämfört med målet till 2015 om 130 g. Det förväntas stimulera forskning och innovation i bilsektorn, främja grön tillväxt och arbetstillfällen och förbättra EU-industrins konkurrenskraft, samtidigt som EU:s beroende av oljeimport minskar.
Med tanke på det omfattande stödet för syftena med detta lagstiftningsförslag föreslår föredraganden ett begränsat antal ändringar med det breda syftet att stärka målen:
i) Mål efter 2020
En svaghet med kommissionens förslag är att det saknar en vision för tiden efter 2020. Trots att det kanske inte är möjligt att förutspå exakt vilken väg den tekniska utvecklingen kommer att ta fram till 2025 skulle uppställningen av ett mål för 2025 a) erbjuda bilindustrin planerings- och investeringssäkerhet, b) stimulera marknaden för fordon med mycket låga koldioxidutsläpp, c) bevara EU:s ledande ställning globalt inom arbetet med att tillverka renare bränsleeffektiva bilar och d) sända ut en tydlig politisk signal om behovet av fortsatta utsläppsminskningar. Europaparlamentet har en möjlighet att styra debatten om perioden efter 2020.
Föredraganden föreslår ett mål för 2025 som ligger på mellan 65 och 75 g koldioxid per km. Ett exakt mål bör föreslås av kommissionen i det lagstiftningsförslag som ska läggas fram i slutet av 2014 mot bakgrund av marknadens förväntade upptagning av teknik för låga utsläpp. Det bör noteras att man i Förenta staterna redan har fastställt ett mål för 2025.
ii) Ett alternativt system till superkrediter
Genom kommissionens förslag införs ett system med superkrediter för bilar som släpper ut under 35 g koldioxid per km mellan 2020 och 2023 med en multiplikationsfaktor på 1,3 och begränsat till totalt 20 000 fordon per tillverkare under systemets varaktighet. Superkrediterna har den svagheten att de visserligen kan uppmuntra tillverkarna att producera ett större antal fordon med mycket låga utsläpp, men samtidigt också tillåter dem att sälja flera mycket förorenande bilar, vilket försvagar deras koldioxidmål.
Föredraganden föreslår ett alternativt system till superkrediter som syftar till att underlätta och påskynda processen med att föra ut fler fordon med mycket låga koldioxidutsläpp på unionsmarknaden genom att erbjuda incitament för och belöna tillverkare som har investerat i teknik för låga utsläpp. Tillverkare med en försäljning på mer än 5 procent av bilar som släpper ut mindre än 50 g koldioxid per km ska belönas med en ökning av sitt mål med 2 g (t.ex. 97 g i stället för 95 g koldioxid per km), medan målet för de med en försäljning på mindre än 4 procent ska sänkas med 1 g.
iii) Nyttoparameter – vikt jämfört med avtryck
Trots att fordonets vikt har en enorm påverkan på bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen har den viktbaserade nyttoparametern behållits i kommissionens förslag. Konsekvensanalysen visar en kostnadsfördel med att gå över från vikt till avtryck, eftersom viktminskning inte uppmuntras i tillräckligt stor utsträckning när vikten är parametern. Om man använder avtryck begränsas de snedvridande incitamenten att ändra bilens design. Avtryck skulle i synnerhet göra det möjligt att i större utsträckning använda viktminskning som ett alternativ för att uppnå efterlevnad.
Trots fördelarna med avtryck skulle en ändring av nyttoparametern inte uppfylla målet med planeringssäkerhet, eftersom det är mycket sannolikt att tillverkarna har planerat sitt efterlevnadsarbete fram till 2020 på grundval av att den nuvarande parametern fortsätter att gälla. Därför föreslår föredraganden ett dubbelt system där avtryck kan användas som alternativ till vikt från och med 2016. Att ge tillverkarna möjlighet att välja mellan vikt och avtryck skulle leda till en lägre totalkostnad för att uppfylla deras mål inför 2020.
iv) Avvikelser mellan typgodkännande och verkliga koldioxidutsläpp (testcykel)
Ett viktigt område att diskutera är den växande klyftan mellan typgodkännanden och verkliga utsläpp från nya personbilar. Av litteraturgenomgångar och information från myndigheter som utfärdar typgodkännanden och provningsagenturer framgår det att flexibilitetsmöjligheter i allt större utsträckning används för att sänka koldioxidutsläppen från nya bilar. För personbilar beräknas användningen av flexibilitetsmöjligheter det senaste årtiondet ha lett till en minskning av de registrerade typgodkännandena för koldioxidutsläpp med cirka 11 procent (mellan 6 och 16 procent), vilket motsvarar minst en tredjedel av de minskningar som uppnåddes mellan 2002 och 2010 (en minskning med 9,3 g/km av 26,8 g/km)[1].
Den möjliga påverkan från en ökad användning av flexibilitetsmöjligheter är inte bara relevant ur lagstiftningssynpunkt. Sänkningar i typgodkännandeprovningen som inte är en följd av tekniska fordonsförbättringar leder inte till en sänkning av bränsleförbrukningen i verklig trafik. Det betyder att fordonen inte ger slutanvändarna de utlovade sänkningarna av bränslekostnaden och att konsumenterna får fel information. Konsumenternas besvikelse över de verkliga bränsleförbrukningssiffrorna kan i slutänden leda till ett minskat stöd för EU:s politik för att sänka koldioxidutsläppen. Olika tillverkares varierande nivåer på användningen av flexibilitetsmöjligheter kan dessutom leda till orättvis konkurrens.
Föredraganden understryker vikten av att ändra förordning (EG) nr 715/2007[2] för att säkerställa att provningsförfarandena på ett adekvat sätt återspeglar de utsläpp som genereras vid verklig körning. Ett antal ändringar föreslås för att hantera denna fråga.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(2) Det är lämpligt att klargöra att för att kontrollera efterlevnaden av målet på 95 g CO2/km, bör utsläppen även fortsättningsvis mätas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon och dess tillämpningsbestämmelser och med användning av innovativa tekniker. |
(2) Det är lämpligt att klargöra att för att kontrollera efterlevnaden av målet på 95 g CO2/km, bör utsläppen även fortsättningsvis mätas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon och dess tillämpningsbestämmelser och med användning av innovativa tekniker. Studier som genomförts av kommissionen har dock visat att de provningsförfaranden som används för att mäta koldioxidutsläppen enligt denna förordning inte har förhindrat ett ökat utnyttjande av flexibilitetsmöjligheterna från tillverkarnas sida, vilket har resulterat i påstådda koldioxidutsläppsminskningar som inte kan hänföras till tekniska förbättringar och som inte kan uppnås vid faktisk körning i trafik. Förordning (EG) nr 715/2007 bör därför omgående ses över och senast före utgången av 2014, så att provningsförfarandena på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(3a) För att påskynda spridningen på marknaden av fordon med mycket låga koldioxidutsläpp eller elbilar måste en adekvat infrastruktur byggas upp som kan förse fordon med alternativa bränslen och el över hela EU, inklusive ett välutbyggt nät av laddningsstationer på lämpliga ställen där många elbilar parkerar många timmar, t.ex. infartsparkeringar. Elbilar bör i första hand lagra el från outnyttjad vind och/eller solenergi. Dessutom rekommenderas ett unionsomfattande införande av bytesskyltar för att elpendlarbilar i större utsträckning ska kunna användas på korta sträckor. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Elbilar är särskilt bra när de används för att lagra outnyttjad vind- och/eller solenergi. Det kräver dock en adekvat infrastruktur. Dessutom kan bytesskyltar enligt tysk/österrikisk förebild skapa incitament att skaffa en liten elbil för (dagligt) pendlande medan en större bil fortfarande kan användas för familjeresor. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(4) För att ta hänsyn till den oproportionerligt stora påfrestningen på de minsta tillverkarna om de skulle uppfylla specifika utsläppsmål definierade efter fordonets nytta, den betungande administrationen i fråga om undantagsförfarandet och de marginella fördelarna om koldioxidutsläppen skulle minska från fordon sålda av de minsta tillverkarna, undantas tillverkare som ansvarar för färre än 500 registreringar av nya personbilar per år från de specifika utsläppsmålen och från avgifterna för extra utsläpp. |
(4) För att ta hänsyn till den oproportionerligt stora påfrestningen på de minsta tillverkarna om de skulle uppfylla specifika utsläppsmål definierade efter fordonets nytta, den betungande administrationen i fråga om undantagsförfarandet och de marginella fördelarna om koldioxidutsläppen skulle minska från fordon sålda av de minsta tillverkarna, undantas tillverkare som ansvarar för färre än 1 000 registreringar av nya personbilar per år från de specifika utsläppsmålen och från avgifterna för extra utsläpp. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
På grund av den stora administrativa bördan bör undantaget gälla för de minsta tillverkarna som ansvarar för färre än 1 000 registreringar av nya personbilar per år. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 8 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(8) Förordningen innehåller krav på att kommissionen ska genomföra en konsekvensbedömning för att se över provningsförfarandena så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp. Det arbetet fortskrider genom utvecklingen av ett världsomfattande provningsförfarande för lätta nyttofordon inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, men är ännu inte klart. Mot bakgrund av ovanstående fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 443/2009 utsläppsgränser för 2020 uppmätta i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008. När provningsförfarandena ändras, bör gränserna i bilaga I ändras så att man får jämförbara nivåer för tillverkare och fordonsklasser. |
(8) Förordningen innehåller krav på att kommissionen ska genomföra en konsekvensbedömning för att se över provningsförfarandena så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp. Det arbetet fortskrider genom utvecklingen av ett världsomfattande provningsförfarande för lätta nyttofordon (World Light Duty Test, WLTP) inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa som, så snart som möjligt efter det avslutats, bör integreras i unionslagstiftningen. Kommissionen bör överväga behovet av att komplettera WLTP med ytterligare bestämmelser när det integreras i unionslagstiftningen för att säkerställa att provningsförfarandet ger en korrekt bild av de faktiska koldioxidutsläpp som körning i trafik orsakar. Mot bakgrund av ovanstående fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 443/2009 utsläppsgränser för 2020 uppmätta i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008. När provningsförfarandena ändras, bör gränserna i bilaga I ändras så att man får jämförbara nivåer för tillverkare och fordonsklasser. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 12 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(12) Befogenheten att anta lagstiftning i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att komplettera reglerna om undantag från de specifika utsläppsmålen, för att ändra uppgiftskraven för övervakning av koldioxidutsläpp och anpassa formlerna i bilaga I för beräkning av specifika koldioxidutsläpp till förändringar av fordonsvikt och det föreskrivna provningsförfarande för mätning av specifika koldioxidutsläpp som avses i förordning (EG) nr 715/2007. Det är av största vikt att kommissionen håller lämpliga samråd under det förberedande arbetet, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker i rätt tid och på lämpligt sätt. |
(12) Befogenheten att anta lagstiftning i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att komplettera reglerna om undantag från de specifika utsläppsmålen, för att ändra uppgiftskraven för övervakning av koldioxidutsläpp och anpassa formlerna i bilaga I för beräkning av specifika koldioxidutsläpp till förändringar av fordonsvikt och avtryck och det föreskrivna provningsförfarande för mätning av specifika koldioxidutsläpp som avses i förordning (EG) nr 715/2007. Det är av största vikt att kommissionen håller lämpliga samråd under det förberedande arbetet, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker i rätt tid och på lämpligt sätt. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 14 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
(14) Kommissionen har bedömt tillgängligheten i fråga om uppgifter om avtryck och möjligheten att använda dem som nyttoparameter i formlerna i bilaga I. Dessa uppgifter är tillgängliga och eventuell användning av dem har utvärderats i konsekvensbedömningen, och med den som underlag dras slutsatsen att nyttoparametern som ska användas i formeln för 2020 ska vara vikt. Vid en framtida översyn bör man dock beakta de lägre kostnaderna och andra fördelar av att byta till avtryck som nyttoparameter. |
(14) Kommissionen har bedömt tillgängligheten i fråga om uppgifter om avtryck och möjligheten att använda dem som nyttoparameter i formlerna i bilaga I. Dessa uppgifter är tillgängliga och eventuell användning av dem har utvärderats i konsekvensbedömningen. Med den som underlag dras slutsatsen att nyttoparametern som ska användas i formeln för 2020 ska vara vikt, eftersom tillverkarna har planerat sitt efterlevnadsarbete fram till 2020 på grundval av att den nuvarande parametern fortsätter att gälla. De lägre kostnaderna och andra fördelar av avtryck skulle dock motivera dess användning som nyttoparameter från och med 2025. För att säkerställa en friktionsfri framtida övergång från vikt till avtryck är det därför lämpligt att införa en avtrycksbaserad formel, som kan användas av tillverkare från och med 2016 som alternativ till den viktbaserade formeln. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Den största fördelen med avtryck jämfört med vikt är att det inte är diskriminerande mot viktminskning som strategi för att minska koldioxidutsläppen. Att minska vikten bestraffas under det nuvarande viktbaserade systemet. Om en biltillverkare minskar den genomsnittliga vikten på sin bilpark minskar hans utsläpp, men han får också ett hårdare mål. Det gör viktminskning till en särskilt oattraktiv strategi för att minska koldioxidutsläppen under den nuvarande regelramen, vilket leder till högre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 14a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
|
(14a) Växthusgasutsläppen till följd av energiproduktion, fordonstillverkning och hantering av uttjänta fordon står i dagsläget för en betydande del av vägtransporternas totala koldioxidutsläpp och kommer troligen att öka betydligt i framtiden. Politiska åtgärder bör därför vidtas för att styra in tillverkningsindustrin mot optimala lösningar där man särskilt beaktar de växthusgasutsläpp som sker till följd av produktion av fordonsbränsle, såsom elektricitet och alternativa bränslen, och där man även ser till att dessa utsläpp som sker i tidigare led inte urholkar fördelarna med den förbättrade operativa energianvändning som denna förordning syftar till. Det är därför lämpligt att kommissionen i den framtida översynen av denna förordning för perioden efter 2020 överväger en regleringsstrategi där hänsyn tas till de växthusgasutsläpp som hör samman med energiproduktionen och fordonets livscykel. | ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 1 – stycke 2a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 2 – punkt 4 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 5a | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 8 – punkt 4a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4b (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 8 – punkt 4b (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det finns ett antal informationskällor att tillgå när det gäller den faktiska bränsleförbrukningen, t.ex. uppgifter som privatpersoner samlar och rapporterar in om den egna bränsleförbrukningen, kontroller av leasingfordons bränsleförbrukning och tester som görs av konsument- eller motororganisationer. Information från dessa och andra källor kan sammanställas så att man får en bild av utvecklingen när det gäller skillnaden mellan den faktiska bränsleförbrukningen och förbrukningen enligt typgodkännandet och kan jämföra värdena mellan olika tillverkares fordon. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led -a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 2 – stycke 1 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led ba (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led bb (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Det är viktigt att det fordon som ska kontrolleras med avseende på hur produktionen stämmer överens med regelverket blir föremål för rullningstest så att fordonets aerodynamik och rullmotstånd kan fastställas och man kan få fram de värden som används vid de dynamometertest som ingår som en del av produktionsöverensstämmelsekontrollen. Ett sådant förfarande skulle ersätta det nuvarande där man använder dynamometerinställningar från det ursprungliga testfordonet. Försöksdata visar nämligen att det ofta inte är möjligt att upprepa värdena från det ursprungliga rullningstestet med ett produktionsfordon. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led bc (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 3a (ny) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Energiförbrukande utrustning sätts i dagsläget inte igång under testet. Luftkonditionering eller strålkastare är t.ex. inte på. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 – led c Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 13 – punkt 5 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 1 – led 12 Förordning (EG) nr 443/2009 Artikel 14a – punkt 2 | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 1 – led 12a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Bilaga I – punkt 1 – led b | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Trots fördelarna med avtryck skulle en förändring av nyttoparametern inte ge planeringssäkerhet eftersom tillverkare har planerat sitt efterlevnadsarbete till 2015 på grundval av den nuvarande parametern. Därför föreslås ett dubbelt system där avtryck kan användas som alternativ till vikt. Att ge tillverkarna denna flexibilitet kan leda till en lägre totalkostnad för att uppfylla deras mål samtidigt som det ger ett incitament för viktminskningar. b=17,6 har hämtats från kommissionens konsekvensanalys och motsvarar en 60-procentig lutning, vilket ger en rättvis fördelning av bördan mellan tillverkarna. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 1 – led 13 Förordning (EG) nr 443/2009 Bilaga I – led 1 – led c | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Detta ändringsförslag har samma mål som ändringsförslag 17. Avtrycksformeln har justerats för att avspegla målet till 2020 (95 g koldioxid per km). | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 1 – led 13a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Bilaga I – led 2a (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Tillverkare får välja mellan att använda vikt eller avtryck som nyttoparameter för att fastställa sin överensstämmelse med sitt koldioxidmål. Om de fick den valmöjligheten för varje fordonstyp inom sin bilpark skulle det leda till en maximal försvagning av den övergripande ambitionsnivån utan att ge ett starkt incitament att använda viktminskning. För varje fordon skulle de helt enkelt välja den nyttoparameter som kräver minst arbete. Det skulle inte uppmuntra dem att införa viktminskning som allmän strategi. | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 1 – led 13a (nytt) Förordning (EG) nr 443/2009 Bilaga I – led 2b (nytt) | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
| |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Motivering | |||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
När en tillverkare har valt att använda avtryck för att bedöma sin efterlevnad av koldioxidmålet kan denne inte återgå till att använda vikt senare år. Det syftar till att undvika avvikande incitament att ändra designen på bilen som skulle undergräva uppnåendet av koldioxidmålet samt de ekonomiska fördelar som detta ger. |
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar |
||||
Referensnummer |
COM(2012)0393 – C7-0184/2012 – 2012/0190(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 11.9.2012 |
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
TRAN 11.9.2012 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Eider Gardiazábal Rubial 21.9.2012 |
||||
Behandling i utskott |
19.2.2013 |
|
|
|
|
Antagande |
26.3.2013 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
37 5 0 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Magdi Cristiano Allam, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Philip Bradbourn, Antonio Cancian, Michael Cramer, Joseph Cuschieri, Philippe De Backer, Luis de Grandes Pascual, Christine De Veyrac, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Jim Higgins, Dieter-Lebrecht Koch, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Hubert Pirker, Dominique Riquet, Vilja Savisaar-Toomast, Olga Sehnalová, Brian Simpson, Keith Taylor, Giommaria Uggias, Peter van Dalen, Patricia van der Kammen, Dominique Vlasto |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Spyros Danellis, Markus Ferber, Karl-Heinz Florenz, Eider Gardiazábal Rubial, Ádám Kósa, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Geoffrey Van Orden, Sabine Wils, Janusz Władysław Zemke |
||||
- [1] Se studier utförda för kommissionen: http://ec.europa.eu/clima/policies/transport/vehicles/cars/docs/report_2012_en.pdf
http://ec.europa.eu/clima/policies/transport/vehicles/cars/docs/report_2012_en.pdf - [2] Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar |
||||
Referensnummer |
COM(2012)0393 – C7-0184/2012 – 2012/0190(COD) |
||||
Framläggande för parlamentet |
11.7.2012 |
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ENVI 11.9.2012 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 11.9.2012 |
IMCO 11.9.2012 |
TRAN 11.9.2012 |
|
|
Inget yttrande avges Beslut |
IMCO 18.9.2012 |
|
|
|
|
Associerat/associerade utskott Tillkännagivande i kammaren |
ITRE 17.1.2013 |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Thomas Ulmer 20.9.2012 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
19.2.2013 |
20.3.2013 |
|
|
|
Antagande |
24.4.2013 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
45 17 1 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Martina Anderson, Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sergio Berlato, Lajos Bokros, Franco Bonanini, Milan Cabrnoch, Martin Callanan, Nessa Childers, Yves Cochet, Chris Davies, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Jill Evans, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Jolanta Emilia Hibner, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Jo Leinen, Corinne Lepage, Peter Liese, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Antonyia Parvanova, Andrés Perelló Rodríguez, Mario Pirillo, Oreste Rossi, Kārlis Šadurskis, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Salvatore Tatarella, Thomas Ulmer, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Sabine Wils |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Nikos Chrysogelos, Minodora Cliveti, Vicky Ford, Gaston Franco, Julie Girling, Rebecca Harms, Judith A. Merkies, Justas Vincas Paleckis, Sophocles Sophocleous, Kathleen Van Brempt, Andrea Zanoni |
||||
Ingivande |
30.4.2013 |
||||