Betänkande - A7-0151/2013Betänkande
A7-0151/2013

BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 443/2009 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar

29.4.2013 - (COM(2012)0393 – C7‑0184/2012 – 2012/0190(COD)) - ***I

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Thomas Ulmer
Rådgivande utskotts föredragande (*):
Fiona Hall, utskottet för industrifrågor, forskning och energi
(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen


Förfarande : 2012/0190(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0151/2013
Ingivna texter :
A7-0151/2013
Omröstningar :
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 443/2009 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar

(COM(2012)0393 – C7‑0184/2012 – 2012/0190(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0393),

–   med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0184/2012),

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 12 december 2012[1],

–   med beaktande av yttrandet från Regionkommittén,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och utskottet för transport och turism (A7-0151/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Skäl 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(1a) Den fortsatta utvecklingen av den globala marknaden för avancerad teknik med målet att förbättra personbilars effektivitet är i linje med flaggskeppsinitiativet för ett resurseffektivt Europa i enlighet med Europa 2020-strategin som främjar en övergång till en resurseffektiv, utsläppssnål ekonomi för att uppnå hållbar tillväxt. Såsom ytterligare stimulans till innovation inom detta område bör det fastställas ett långsiktigt mål för 2025 i denna förordning.

Motivering

Det uppskattas att behovet av att tillverka bränslesnålare fordon i EU kommer att skapa 110 000 nya arbetstillfällen fram till 2030, särskilt inom kemikalie- och elektronikindustrin (McKinsey). Ett mål på 70g/km till 2025 skulle säkerställa att investeringar i alternativa framdrivningssystem fortsätter vilket skapar ytterligare högteknologiska arbetstillfällen i Europa.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2) Det är lämpligt att klargöra att för att kontrollera efterlevnaden av målet på 95 g CO2/km, bör utsläppen även fortsättningsvis mätas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon och dess tillämpningsbestämmelser och med användning av innovativa tekniker.

(2) Det är lämpligt att klargöra att för att kontrollera efterlevnaden av målet på 95 g CO2/km, bör utsläppen även fortsättningsvis mätas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon och dess tillämpningsbestämmelser och med användning av innovativa tekniker. Studier som genomförts av kommissionen har dock visat att de provningsförfaranden som används för att mäta koldioxidutsläppen enligt denna förordning inte har förhindrat ett ökat utnyttjande av flexibilitetsmöjligheterna från tillverkarnas sida, vilket har resulterat i påstådda koldioxidutsläppsminskningar som inte kan hänföras till tekniska förbättringar och som inte kan uppnås vid verklig körning på väg. Förordning (EG) nr 715/2007 och den nya europeiska körcykeln (New European Driving Cycle, NEDC) bör därför omgående ändras, så att provningsförfarandena ger en exakt bild av koldioxidutsläppen vid verklig körning på väg. Som nästa åtgärd bör det världsomfattande provningsförfarande för lätta nyttofordon (World Light Duty Test Procedure, WLTP), som för närvarande utvecklas inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, så snart som möjligt efter färdigställandet integreras i unionslagstiftningen.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a) Höga och ständigt stigande priser på fossila bränslen, framför allt på olja, hotar den ekonomiska återhämtningen, energitryggheten och billig energi i EU. Oljechocker kan leda till djupa recessioner, minskad konkurrenskraft och ökad arbetslöshet. Att minska unionens oljeberoende genom att bland annat göra nya personbilar och lätta nyttofordon effektivare och miljöriktigare bör därför prioriteras.

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) För att ta hänsyn till de höga kostnaderna för forskning och utveckling och de höga enhetskostnaderna för de första generationerna fordon med mycket låga koldioxidutsläpp är det lämpligt att som en övergångslösning och i begränsat omfång påskynda och underlätta deras införande på EU-marknaden under de första stadierna av deras saluföring.

(3) För att ta hänsyn till de höga kostnaderna för forskning och utveckling och de höga enhetskostnaderna för de första generationerna fordon med mycket låga koldioxidutsläpp är det lämpligt att som en övergångslösning och i begränsat omfång påskynda och underlätta deras införande på EU-marknaden under de första stadierna av deras saluföring. Kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna bör arbeta för att ta reda på och ge spridning åt bästa praxis för att stimulera efterfrågan på fordon med mycket låga utsläpp, så att den nyttiga tillväxten av försäljningssiffrorna i vissa medlemsstater upprepas i alla medlemsstater.

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3a) För att påskynda spridningen på marknaden av fordon med mycket låga koldioxidutsläpp och/eller elbilar måste en adekvat infrastruktur byggas upp som kan förse fordon med alternativa bränslen och el över hela EU, inklusive ett välutbyggt nät av laddningsstationer på lämpliga ställen där många elbilar parkerar under längre tider, t.ex. infartsparkeringar. Fordonen bör i första hand lagra el från outnyttjad vindkraft eller solenergi. Dessutom rekommenderas ett unionsomfattande införande av bytesskyltar för att elpendlarbilar ska kunna användas i större utsträckning på korta sträckor.

Motivering

Elbilar är särskilt bra när de används för att lagra outnyttjad vindkraft och/eller solenergi. Det kräver dock en adekvat infrastruktur. Dessutom kan bytesskyltar enligt tysk/österrikisk förebild skapa incitament att skaffa en liten elbil för (dagligt) pendlande medan en större bil fortfarande kan användas för familjeresor.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4) För att ta hänsyn till den oproportionerligt stora påfrestningen på de minsta tillverkarna om de skulle uppfylla specifika utsläppsmål definierade efter fordonets nytta, den betungande administrationen i fråga om undantagsförfarandet och de marginella fördelarna om koldioxidutsläppen skulle minska från fordon sålda av de minsta tillverkarna, undantas tillverkare som ansvarar för färre än 500 registreringar av nya personbilar per år från de specifika utsläppsmålen och från avgifterna för extra utsläpp.

(4) För att ta hänsyn till den oproportionerligt stora påfrestningen på de minsta tillverkarna om de skulle uppfylla specifika utsläppsmål definierade efter fordonets nytta, den betungande administrationen i fråga om undantagsförfarandet och de marginella fördelarna om koldioxidutsläppen skulle minska från fordon sålda av de minsta tillverkarna, undantas tillverkare som ansvarar för färre än 1 000 registreringar av nya personbilar per år från de specifika utsläppsmålen och från avgifterna för extra utsläpp.

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6) Förfarandet för att bevilja undantag för nischtillverkare bör fortsätta till 2020. För att nischtillverkares ansträngningar att minska utsläppen ska ligga på samma nivå som stora tillverkares, bör ett mål som ligger 45 % under de genomsnittliga specifika utsläppen från nischtillverkare 2007 gälla från och med 2020.

(6) Förfarandet för att bevilja undantag för nischtillverkare bör fortsätta till 2020. För att nischtillverkares ansträngningar att minska utsläppen ska ligga på samma nivå som stora tillverkares, bör ett mål som ligger 45 % under de genomsnittliga specifika utsläppen från nischtillverkare 2007 gälla från och med 2020. Motsvarande mål bör uppställas för 2025.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7) För att fordonsindustrin ska kunna genomföra långsiktiga investeringar och innovationer bör man ange prognoser för hur denna förordning bör ändras efter 2020. Prognoserna bör baseras på en bedömning av hur snabbt utsläppsminskningarna bör ske för att uppfylla unionens långsiktiga klimatmål och på vilka resultaten blir av utvecklingen av kostnadseffektiva tekniker för att minska koldioxidutsläppen från bilar. Det är därför önskvärt att dessa aspekter ses över, att kommissionen sammanställer en rapport och, om det är lämpligt, att förslag utarbetas för perioden efter 2020.

(7) För att fordonsindustrin ska kunna genomföra långsiktiga investeringar och innovationer bör man ange prognoser för hur denna förordning bör ändras efter 2020. Prognoserna bör baseras på en bedömning av hur snabbt utsläppsminskningarna bör ske för att uppfylla unionens långsiktiga klimatmål och på vilka resultaten blir av utvecklingen av kostnadseffektiva tekniker för att minska koldioxidutsläppen från bilar. Det är därför önskvärt att man i denna förordning ställer upp ett mål för 2025, med genomsnittliga utsläpp på mellan 68 g CO2/km och 78 g CO2/km såsom vägledande för den nya bilparken, samt att kommissionen gör en översyn av hur det målet kan nås på ett sätt som är kostnadseffektivt och så neutralt ur konkurrenssynvinkel som möjligt, och dessutom socialt rättvist och hållbart.

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Skäl 7a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(7a) Eftersom konsumenterna behöver exakt och sanningsenlig information om koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning för att kunna göra välgrundade val bör största möjliga uppmärksamhet ägnas åt att bedöma dessa parametrar. För närvarande skiljer sig utsläppen från bilar vid verklig körning på väg kraftigt från de värden som uppmäts i den aktuella utsläppstestcykeln. Därför måste man så snabbt som möjligt utveckla en ny testcykel som ger exaktare resultat.

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Skäl 7b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(7b) För att beräkningarna av de verkliga koldioxidutsläppen för nya personbilar ska ligga så nära som möjligt deras verkliga värde under normala användningsförhållanden bör kommissionen arbeta för att det världsomfattande provningsförfarandet för lätta nyttofordon (World Light-Duty Test Cycle-WLTC/P) slutförs så snart som möjligt så att det kan antas på unionsnivå senast vid utgången av 2014 och införas från och med januari 2017.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 7c (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(7c) Med tanke på den långa tid som tillverkare behöver för forskning och utveckling, och för att ge investerare den säkerhet de behöver, är det viktigt att fastställa ett mål för 2025.

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8) Förordningen innehåller krav på att kommissionen ska genomföra en konsekvensbedömning för att se över provningsförfarandena så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp. Det arbetet fortskrider genom utvecklingen av ett världsomfattande provningsförfarande för lätta nyttofordon inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, men är ännu inte klart. Mot bakgrund av ovanstående fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 443/2009 utsläppsgränser för 2020 uppmätta i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008. När provningsförfarandena ändras, bör gränserna i bilaga I ändras så att man får jämförbara nivåer för tillverkare och fordonsklasser.

(8) Förordningen innehåller krav på att kommissionen ska genomföra en konsekvensbedömning för att se över provningsförfarandena så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp. Det arbetet fortskrider genom utvecklingen av ett världsomfattande provningsförfarande för lätta nyttofordon (WTLP) inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, men är ännu inte klart. Mot bakgrund av detta och med tanke på den nuvarande testcykelns otillräcklighet bör en ny testcykel som på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga utsläpp och omöjliggör skiljaktiga tolkningar och avvikelser bland medlemsstaterna omgående tas fram. För att se till att denna förordning leder till de förväntade utsläppsminskningarna bör, i mån av möjlighet, provningsförfarandet senast den 1 januari 2017 ändras till WTLP och tas med i unionslagstiftningen. Kommissionen bör överväga behovet av att komplettera WLTP med ytterligare bestämmelser när det integreras i unionslagstiftningen för att säkerställa att provningsförfarandet ger en korrekt bild av de verkliga utsläppen vid verklig körning på väg. Om WTLP tillämpas senast 2017 enligt denna förordning, bör gränserna i bilaga I ändras så att man får jämförbara nivåer för tillverkare och fordonsklasser. Om WLTP inte godkänns senast den 1 januari 2017 bör kommissionen så fort som möjligt ändra unionens mätningsförfaranden enligt förordning (EG) nr 715/2007 så att de trognare återger fordonens verkliga koldioxidutsläpp vid verklig körning på väg.

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14) Kommissionen har bedömt tillgängligheten i fråga om uppgifter om avtryck och möjligheten att använda dem som nyttoparameter i formlerna i bilaga I. Dessa uppgifter är tillgängliga och eventuell användning av dem har utvärderats i konsekvensbedömningen, och med den som underlag dras slutsatsen att nyttoparametern som ska användas i formeln för 2020 ska vara vikt. Vid en framtida översyn bör man dock beakta de lägre kostnaderna och andra fördelar av att byta till avtryck som nyttoparameter.

(14) Kommissionen har bedömt tillgängligheten i fråga om uppgifter om avtryck och möjligheten att använda dem som nyttoparameter i formlerna i bilaga I. Dessa uppgifter är tillgängliga och eventuell användning av dem har utvärderats i konsekvensbedömningen. Med den som underlag dras slutsatsen att nyttoparametern som bör användas i formeln för 2020 bör vara vikt, eftersom tillverkarna vid planeringen av sitt efterlevnadsarbete fram till 2020 utgått från att den nuvarande parametern fortsätter att gälla. De lägre kostnaderna och andra fördelar av avtryck skulle dock motivera dess användning som nyttoparameter från och med 2020. För att garantera att den framtida övergången från vikt till avtryck sker smidigt är det lämpligt att införa en avtrycksbaserad formel som tillverkarna från 2020 och framöver skulle kunna använda som ett alternativ till den viktbaserade formeln.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(14a) Växthusgasutsläppen till följd av fordons energiförsörjning samt tillverkning och bortskaffande av fordon står i dagsläget för en betydande del av vägtransporternas totala koldioxidavtryck och kommer troligen att öka betydligt i framtiden. Politiska åtgärder bör därför vidtas för att styra in tillverkarna mot optimala lösningar med hänsyn särskilt till växthusgasutsläppen från produktion av energi för fordon, såsom el och alternativa bränslen, så att dessa utsläpp i tidigare led inte urholkar fördelarna med den förbättrade användning av energi för fordonsdrift som denna förordning syftar till. Det är därför lämpligt att kommissionen i den framtida översynen av denna förordning för perioden efter 2020 överväger en lagstiftningsmetod där hänsyn tas till de växthusgasutsläpp som hör samman med fordonets energiförsörjning och livscykel.

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 1 – stycke 2a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(1a) I artikel 1 ska följande stycke införas efter andra stycket:

 

”Genom denna förordning fastställs från och med 2025 för de genomsnittliga utsläppen från den nya bilparken ett vägledande mål på mellan 68 g CO2/km och 78 g CO2/km, uppmätt enligt förordning (EG) nr 715/2007 och dess tillämpningsbestämmelser och bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008.”

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 2 – punkt 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Artiklarna 4, 8.4 b–c, 9, 10.1 a och 10.1 c ska inte gälla tillverkare som tillsammans med alla sina anslutna företag ansvarade för färre än 500 registreringar av nya personbilar i EU under föregående kalenderår.”

4. Artiklarna 4, 8.4 b–c, 9, 10.1 a och 10.1 c ska inte gälla tillverkare som tillsammans med alla sina anslutna företag ansvarade för färre än 1 000 registreringar av nya personbilar i EU under föregående kalenderår.”

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 3 – punkt 1 – led f

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a) I artikel 3.1 ska led f ersättas med följande:

 

(f) specifika koldioxidutsläpp: utsläpp från personbilar uppmätta i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 och angivna som koldioxidutsläpp i intyget om överensstämmelse. För personbilar som inte är typgodkända i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 innebär specifika koldioxidutsläpp koldioxidutsläpp som mäts i enlighet med samma mätningsförfarande som anges för personbilar i förordning (EG) nr 692/2008 eller i enlighet med de förfaranden som antagits av kommissionen för att fastställa koldioxidutsläpp från sådana personbilar. Vid tillämpningen av detta led ska, i mån av möjlighet, det världsomfattande provningsförfarandet för lätta nyttofordon (WTLP) tillämpas, från och med att de mätmetoder som anges i förordning (EG) nr 715/2007 och förordning (EG) nr 692/2008 ändrats i relevanta delar och ändringarna trätt i kraft, eller senast den 1 januari 2017.”

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3a) Artikel 5 ska ersättas med följande:

 

”Artikel 5

 

Superkrediter

 

1. Vid beräkningen av det genomsnittliga specifika utsläppet av koldioxid ska varje ny personbil med specifika koldioxidutsläpp under 50 g per km räknas som

 

– 3,5 bilar år 2012,

 

– 3,5 bilar år 2013,

 

– 2,5 bilar år 2014,

 

– 2,5 bilar år 2015,

 

1a. Vid beräkningen av det genomsnittliga specifika koldioxidutsläppet ska varje ny personbil med specifika koldioxidutsläpp under 50 g CO2/km räknas som 1,5 personbilar under perioden 2016–2023, med ett högsta värde på 2,5 g CO2/km per år för varje tillverkare, och som 1 personbil från och med 2024.

 

1b. Eventuellt oanvända superkrediter ska varken helt eller delvis kunna överföras från ett kalenderår till nästa.”

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 5a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4) Följande artikel ska införas efter artikel 5:

utgår

”Artikel 5a

 

Superkrediter för målet med 95 g koldioxid per km

 

1. När de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen beräknas ska varje personbil med specifika koldioxidutsläpp under 35 g per km räknas som 1,3 personbilar under perioden från 2020 till 2023, och som 1 personbil från 2024 och framåt.

 

2. Det maximala antalet nya personbilar som får tas med i beräkningen med tillämpning av den multiplikationsfaktor som anges i punkt 1 för perioden 2020 till 2023 får inte sammanlagt överstiga 20 000 nyregistrerade personbilar per tillverkare.”

 

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 8 – punkt 4 – stycke 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a) I artikel 8.4 ska tredje stycket ersättas med följande:

 

Förteckningen och underrättelsen ska vara tillgängliga för allmänheten. Den information som registreras av varje medlemsstat i enlighet med första stycket ska också vara tillgänglig för allmänheten oavsett om den ingår i registret eller ej.”

Motivering

Övervaknings- och rapporteringsprocessen är avgörande för att fastställa efterlevnaden av utsläppsmålen. Allmänheten bör kunna spåra och delta i denna process i varje skede.

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4b (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 8 – punkt 4a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4b) I artikel 8 ska följande punkt läggas till:

 

”4a. Om en medlemsstat efter en kontroll av produktionens överensstämmelse, i enlighet med artikel 12.3 i direktiv 2007/46/EG, konstaterar att koldioxidutsläppen för ett produktionsfordon avviker från det typgodkända fordonets utsläpp med mer än 4 procent ska denna avvikelse anmälas till kommissionen tillsammans med de detaljerade uppgifter som anges i bilaga II till denna förordning.

 

De specifika koldioxidutsläppen för den fordonstyp för vilken en avvikelse har konstaterats ska justeras i enlighet med detta i beräkningen av de genomsnittliga specifika utsläppen av koldioxid för det påföljande kalenderåret.”

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4c (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 8 – punkt 4b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4c) I artikel 8 ska följande punkt läggas till:

 

”4b. Kommissionen ska övervaka de verkliga koldioxidutsläppsvärden som rapporteras per fordonstyp och tillverkare med hjälp av bästa tillgängliga informationskällor, och i sina årliga övervakningsrapporter redogöra för hur de förhåller sig till typgodkännandevärdena.”

Ändringsförslag  23

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4d (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 8 – punkt 5 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4d) I artikel 8.5 ska andra stycket ersättas med följande:

 

 

”Kommissionen ska beakta alla synpunkter från tillverkare och ska, senast den 31 oktober, bekräfta eller ändra de preliminära beräkningarna enligt punkt 4. Tillverkarnas synpunkter och kommissionens bekräftelser eller ändringar enligt denna punkt, samt kommissionens underrättelser enligt punkt 6, ska göras tillgängliga för allmänheten.”

Motivering

Övervaknings- och rapporteringsprocessen är avgörande för att fastställa efterlevnaden av utsläppsmålen. Allmänheten bör kunna spåra och delta i denna process i varje skede.

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 5

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 8 – punkt 9 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

9. Kommissionen ska anta detaljerade bestämmelser beträffande övervakning och rapportering av uppgifter enligt denna artikel och om tillämpning av bilaga II genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 14.2.

9. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14a avseende förfaranden för övervakning och rapportering av uppgifter enligt denna artikel och tillämpning av bilaga II.

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 6

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 9 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

3. Kommissionen ska anta närmare arrangemang för uttag av avgifterna för extra utsläpp enligt punkt 1 genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 14.2.

3. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14a avseende arrangemang för uttag av avgifterna för extra utsläpp enligt punkt 1.

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 8a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 12 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(8a) I artikel 12 ska punkt 1 ersättas med följande:

 

”På begäran av en leverantör eller en tillverkare ska hänsyn tas till minskningar av koldioxidutsläppen som gjorts med hjälp av innovativ teknik eller en kombination av innovativa tekniker (”innovativa teknikpaket”).

 

Hänsyn till sådan teknik får tas endast om den metod som den bedöms med kan ge kontrollerbara, repeterbara och jämförbara resultat.

 

Det sammanlagda bidraget från sådan teknik till minskningen av en tillverkares specifika utsläppsmål får vara högst 7 g CO2/km.

 

Bidraget ska tillgodoräknas en tillverkare i förhållande till vilken andel bilar i tillverkarens hela fordonspark som är utrustad med sådan innovativ teknik.”

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 9

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 12 – punkt 2 – mening 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Kommissionen ska anta detaljerade bestämmelser för ett förfarande för godkännande av den innovativa teknik som avses i punkt 1 genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 14.2.”

Kommissionen ska anta detaljerade bestämmelser för ett förfarande för godkännande av den innovativa teknik eller de innovativa teknikpaket som avses i punkt 1 genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med granskningsförfarandet i artikel 14.2.”

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 9a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 12 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(9a) Artikel 12.3 ska ersättas med följande:

 

(3) En leverantör eller tillverkare som ansöker om att en åtgärd ska godkännas som en innovativ teknik eller ett innovativt teknikpaket ska förelägga kommissionen en rapport med en kontrollrapport från ett oberoende och certifierat organ. Eventuell samverkan mellan åtgärden i fråga och en annan, redan godkänd innovativ teknik eller ett annat, redan godkänt innovativt teknikpaket ska omnämnas i rapporten, och kontrollrapporten ska innehålla en bedömning av i vilken omfattning detta samspel påverkar den minskning som uppnås genom varje enskild åtgärd.”

Ändringsförslag  29

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 9b (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 12 – punkt 4a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(9b) I artikel 12 ska följande punkt läggas till:

 

”4a. En gång om året ska kommissionen lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om innovativ teknik och innovativa teknikpaket som godkänts respektive underkänts.”

Ändringsförslag  30

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 9c (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 12 – punkt 4b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(9c) I artikel 12 ska följande punkt läggas till:

 

”4b. Kommissionen ska senast den 31 december 2013 slutföra en översyn av genomförandebestämmelserna för innovativ teknik eller innovativa teknikpaket av det slag som avses i denna artikel för att förenkla ansöknings- och godkännandeförfarandena efter situationens krav.”

Ändringsförslag  31

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led -a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 2 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(-a) I punkt 2 ska första stycket ersättas med följande:

 

2. Senast den 31 oktober 2020 och vart tredje år därefter ska åtgärder antas för att ändra bilaga I för att anpassa sifferuppgifterna M0 och F0 som anges däri till den genomsnittliga vikten respektive det genomsnittliga avtrycket för nya personbilar under de föregående tre kalenderåren.”

Ändringsförslag  32

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led b

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) I punkt 3 ska andra stycket utgå.

(b) Punkt 3 ska ersättas med följande:

 

3. Från och med 2012 ska kommissionen genomföra en konsekvensbedömning i syfte att senast 2014, i enlighet med artikel 14.3 i förordning (EG) nr 715/2007, se över de förfaranden för att mäta koldioxidutsläpp som anges i den förordningen, för att i mån av möjlighet tillämpa WTLP såsom reviderat mätningsförfarande från och med den 1 januari 2017. Kommissionen ska särskilt lägga fram lämpliga förslag om hur dessa förfaranden kan ändras så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp samt, i synnerhet, förslag om att ta med godkända innovativa tekniker enligt definitionen i artikel 12 som skulle kunna återspeglas i testcykeln. Kommissionen ska därefter se till att dessa förfaranden ses över regelbundet.”

Ändringsförslag  33

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led ba (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba) I punkt 3 ska följande stycke läggas till:

 

”För att de verkliga utsläppen ska återges på ett adekvat sätt och för att de uppmätta koldioxidvärdena ska vara fullt jämförbara, ska kommissionen i enlighet med artikel 14.3 i förordning (EG) nr 715/2007 se till att de delar av provningsförfarandet som har en väsentlig inverkan på de uppmätta koldioxidutsläppen är klart och tydligt definierade, så att tillverkarna inte kan använda sig av flexibilitetsmöjligheter under testcykeln.

 

När variationer är tillåtna i någon av de faktorer inom det övergripande provningsförfarandet som påverkar de uppmätta koldioxidutsläppen ska kommissionen se till att det i förfarandet ingår en justeringsberäkning för var och en av dessa variabler i provningsförfarandena, vilken ska användas för att justera de uppmätta värdena för att kompensera för variationen i faktorerna och därigenom normalisera de uppmätta utsläppen.”

Ändringsförslag  34

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led bb (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1b (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(bb) I punkt 3 ska följande stycke läggas till:

 

”För att kontrollera att koldioxidutsläppen från produktionsfordon stämmer överens med värdena för det typgodkända fordonet ska det säkerställas att det aerodynamiska värdet och rullmotståndsvärdet hämtas från det fordon vars produktionsöverensstämmelse kontrolleras.”

Motivering

Försöksdata visar att det ofta inte är möjligt att upprepa värdena från det ursprungliga rullningstestet med ett produktionsfordon. Det är därför viktigt att det fordon vars produktionsöverensstämmelse kontrolleras blir föremål för rullningstest så att fordonets aerodynamik och rullmotstånd kan fastställas och man kan få fram de värden som används vid de dynamometertest som ingår som en del av kontrollen av produktionsöverensstämmelse.

Ändringsförslag  35

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led bc (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1c (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(bc) I punkt 3 ska följande stycke läggas till:

 

”För att de verkliga utsläppen ska återges på ett adekvat sätt och för att de uppmätta koldioxidvärdena ska vara fullt jämförbara, ska kommissionen i enlighet med artikel 14.3 i förordning (EG) nr 715/2007 se till att de delar av provningsförfarandet som har en väsentlig inverkan på de uppmätta koldioxidvärdena är klart och tydligt definierade. För att kontrollera att koldioxidutsläppen från produktionsfordon stämmer överens med värdena för det typgodkända fordonet ska motståndsvärdena från rullningstester för inställning av dynamometern hämtas från det fordon vars produktionsöverensstämmelse kontrolleras.”

Motivering

Det är allmänt vedertaget att den nuvarande testcykeln inte avspeglar verkliga trafikförhållanden på rätt sätt. Den information som ges till konsumenterna är därför oriktig och vilseledande. Åtgärder måste vidtas för att de bedömningar som görs ska avspegla de verkliga utsläppen på ett bättre sätt. Dessa åtgärder kommer fortfarande att behövas när det nya världsomfattande provningsförfarandet för lätta nyttofordon har antagits.

Ändringsförslag  36

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led c

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Senast den 31 december 2014 ska kommissionen ha gjort en översyn av de specifika utsläppsmålen, tillvägagångssätten och andra aspekter av denna förordning i syfte att fastställa målen för koldioxidutsläpp från nya personbilar för perioden efter 2020.

5. Senast den 1 januari 2017 ska kommissionen slutföra en översyn av de specifika utsläppsmål som anges i bilaga I och av de undantag som anges i artikel 11, i syfte att fastställa

 

tillvägagångssätten för att senast 2025 kostnadseffektivt uppnå ett mål med utsläpp på mellan 68 g CO2/km och 78 g CO2/km såsom vägledande värden, såvida det inte är vederbörligen motiverat med ett lägre mål med tanke på användningen av teknik med låga utsläpp och spridningen av denna på marknaden, och

 

– de olika aspekterna med relevans för genomförandet av det målet, inbegripet avgiften för extra utsläpp.

 

Utifrån en sådan översyn, åtföljd av en konsekvensbedömning med en övergripande bedömning av konsekvenserna för fordonsindustrin och de företag som är beroende av denna, ska kommissionen vid behov lägga fram för Europaparlamentet och rådet ett förslag om ändring av denna förordning i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet på ett sätt som är så neutralt som möjligt från konkurrenssynpunkt samt socialt rättvist och hållbart.

Ändringsförslag  37

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 13

Förordning (EG) nr 443/2009

Bilaga I – led 1 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c) Från och med 2020:

(c) Från och med 2020:

 

En av följande formler ska användas:

Specifika koldioxidutsläpp = 95 + a × (M – M0)

(i) Specifika koldioxidutsläpp = 95 + a × (M – M0)

där

där

M = fordonets vikt i kilogram (kg)

M = fordonets vikt i kilogram (kg)

M0 = det värde som antas i enlighet med artikel 13.2

M0 = det värde som antas i enlighet med artikel 13.2

a = 0,0333.”

a = 0,0333;

 

(ii) Specifika koldioxidutsläpp = 95 + b × (F – F0)

 

där

 

F = fordonets avtryck i kvadratmeter (m2),

 

F0 = det värde som antas i enlighet med artikel 13.2

 

b = 17,6.”

Ändringsförslag  38

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 13a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Bilaga I – led 2a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13a) I bilaga I ska följande led läggas till:

 

”2a. En tillverkare ska tillämpa samma nyttoparameter (vikt eller avtryck) för hela sin bilpark. När en tillverkare har valt att tillämpa avtryck som nyttoparameter för att kontrollera hur väl denne uppfyller sitt specifika utsläppsmål får tillverkaren under åren därefter inte återgå till att tillämpa vikt.”

Motivering

Om bilindustrin fick välja nyttoparameter för varje fordonstyp i sin bilpark skulle det övergripande målet med förslaget försvagas oerhört. För varje fordon skulle man helt enkelt välja den nyttoparameter som kräver minst insats. Det skulle emellertid inte gynna en allmän strategi för att minska fordonens vikt.

Ändringsförslag  39

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 13b (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Bilaga II – del A – led 1 – led fa (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13b) I del A punkt 1 i bilaga II ska följande led läggas till:

 

”fa) Högsta nettoeffekt (kW).”

Motivering

Högsta nettoeffekt (kW) är en viktig parameter som påverkar fordonets koldioxidutsläpp och bör därför registreras.

Ändringsförslag  40

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1c (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Bilaga II – del A – led 1 – led fb (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(13c) I del A punkt 1 i bilaga II ska följande led läggas till:

 

”fb) Slagvolym (cm3).”

Motivering

Motorns slagvolym är en viktig parameter som påverkar fordonets koldioxidutsläpp och bör därför registreras.

  • [1]  EUT C 44, 15.2.2013, s. 109.

MOTIVERING

Målet med detta förslag är att med hjälp av moderna framdrivningskoncept ytterligare minska koldioxidutsläppen från nya fordon i avsevärd mån, men även på ett ekonomiskt och miljömässigt förnuftigt sätt.

Sedan 2006 gäller ett värde för bilparken på 160 g CO2/km, från och med 2015 130 g CO2/km och från och med 2020 alltså 95 g CO2/km. Detta är ett väldigt ambitiöst värde. Föredraganden är angelägen om att detta mål uppnås, låt vara att det är den största minskningen på senare år. Därutöver vill kommissionen i sitt förslag (COM(2012)0393) att lutningskoefficienten för beräkning av de specifika koldioxidutsläppen från nya personbilar i förordning (EG) nr 443/2009 ska sänkas från a = 0,0457 till a = 0,0333. Detta innebär en utplaning av kurvan med 27 %, vilket innebär att det blir högre kostnader för tillverkare av större premiumbilar än för tillverkare av mindre fordon. Men eftersom de större fordonen brukar vara föregångare på teknikområdet ser sig föredraganden föranledd att föreslå ett realistiskt stimulanssystem som främjar utveckling och användning av nya, miljövänliga framdrivningskoncept. Medlemsstaternas budgetar får inte belastas av detta, och framför allt inte av korssubventionering. Samtidigt vill föredraganden slå vakt om ett brett spektrum av tillverkare och nya personbilar för att rättvis konkurrens mellan tillverkare av nya personbilar ska vara möjlig även i fortsättningen. Det får heller inte vara ett mål för EU att genom lagstiftning inskränka den individuella friheten i valet av fordon.

För att ge konsumenterna möjlighet att jämföra mäts bränsleförbrukningen för varje tillverkningsmodell genom ett standardiserat provningsförfarande, den nya europeiska körcykeln. För närvarande arbetar kommissionen och andra institutioner på en ny version, Worldwide Harmonised Light Duty Test Procedure, WLTP som bör ersätta det gamla provningsförfarandet och införas senast den 1 januari 2017.

Tillverkare av nya personbilar och deras leverantörer bör uppmuntras att certifiera och bygga in teknik och teknikpaket (miljöinnovation) som ytterligare minskar bränsleförbrukningen och de därmed direkt förenade koldioxidutsläppen. Ibland saknas erkänd miljöinnovation på grund av ett alltför utdraget och dyrt provningsförfarande. Därför anser föredraganden att det måste skapas incitament att göra det enklare att erkänna innovativ teknik och innovativa teknikpaket. Precis som i förordning (EG) nr 443/2009 får det sammanlagda bidraget från sådan teknik till minskningen av en tillverkares genomsnittliga specifika utsläppsmål vara högst 7 g CO2/km.

Då det inte går att förutse vilka alternativa framdrivningskoncept som kommer att anammas av konsumenterna är det inte lönt att redan 2014 lägga fram en översyn av förordningarna med inriktning på perioden efter 2020. Föredraganden anser att en ny bedömning av den framtida marknadssituationen för att vara meningsfull bör göras tidigast 2017.

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (*) (20.3.2013)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 443/2009 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar
(COM(2012)0393 – C7‑0184/2012 – 2012/0190(COD))

Föredragande (*): Fiona Hall

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

KORTFATTAD MOTIVERING

Den 11 juli 2012 lade kommissionen fram sitt förslag till översyn av förordning (EG) nr 443/2009, som anger ramverket för hur koldioxidutsläppen från nya bilar ska minska till 2020. Vid denna översyn genomförs de nödvändiga tillvägagångssätten, i avsaknad av vilka målet om 95 g CO2/km inte uppnås under den andra perioden fram till 2020.

Tillvägagångssätt är olika aspekter på genomförandet som påverkar hur utsläppsmålet uppnås. I kommissionens förslag får flertalet tillvägagångssätt förbli oförändrade, med undantag för följande:

 Superkrediter för fordon med utsläpp under 35 g CO2/km per km införs mellan 2020 och 2023 med en multiplikationsfaktor på 1,3 och med ett kumulativt tak på 20 000 fordon per tillverkare över programmets hela löptid.

 ”Nischundantaget” uppdateras för 2020 och tillverkare med färre än 500 registrerade nya personbilar per år behöver inte ha något koldioxidmål.

 Miljöinnovationer bibehålls i nya provningsförfaranden.

Bestämmelserna om kommittéförfarande uppdateras dessutom för att bli förenliga med Lissabonfördraget.

Föredraganden välkomnar överlag den reviderade förordningen. De flesta biltillverkarna är på god väg att nå sina koldioxidutsläppsmål för 2015 respektive 2020, såsom det överenskommits 2009, och därför vore det i detta skede inte på sin plats med några omfattande ändringar av tillvägagångssätten för hur målet för 2020 om 95g CO2/km ska uppnås. Återstår dock ett antal viktiga frågor som kommissionen inte tar upp tillräckligt i sitt förslag.

En viktig källa till frågeställningar är att skillnaden mellan nya personbilars utsläpp å ena sidan enligt typgodkännandena och å andra sidan i verkligheten hela tiden växer och av kommissionen uppskattas till hela 15–30 procent. Detta beror i hög grad på de metoder som biltillverkarna använder för att mäta koldioxidutsläpp enligt det nuvarande testcykelförfarandet. Skillnaden måste absolut åtgärdas, inte minst därför att minskade koldioxidutsläpp innebär att konsumenterna sparar bränsle och att oljeimporten minskar.

Föredraganden skulle därför gärna se att kommissionen, senast 2014, gjorde en översyn av EU:s föreskrivna provningsförfarande för mätning av specifika koldioxidutsläpp, vilket inrättats med stöd av förordning (EG) nr 715/2007, med tillhörande genomförandeåtgärder. Senast i januari 2015 bör kommissionen kunna uppdatera EU:s testcykel. Det bör göras oavsett om FN:s ekonomiska kommission för Europa slutfört sitt världsomfattande provningsförfarande för lätta fordon eller inte, eftersom bränslebesparingar ligger i de europeiska konsumenternas intresse oavsett vilka framsteg som görs internationellt. De nya världsomfattande provningsförfarandena skulle sedan kunna införlivas med ramverket för EU:s testcykel och de enskilda biltillverkarnas koldioxidmål skulle kunna anpassas. Alternativet med att miljöinnovationer kan mätas utanför testcykeln bör inte få stå kvar när EU ser över sin testcykel 2015.

En svaghet med kommissionens förslag är att där saknas en vision för tiden efter 2020. Visserligen kan det vara omöjligt att förutsäga hur tekniken exakt kommer att förbättras fram till 2025, men näringslivet kan ha nytta av den säkerhet som en tydlig politisk signal för med sig. Därför bör det i denna förordning fastställas ett mål för koldioxidutsläppen för 2025. Med hjälp av ett sådant mål kommer näringslivet att få gott om tid på sig och kommer att underställas en prövning för att målet ska uppnås på ett sätt som är väl avvägt ur både social och ekonomisk synvinkel.

I Förenta staterna har man redan fastställt ett mål för 2025. Landets mål innebär krav på att biltillverkarna ska minska bränsleförbrukningen med hälften i de genomsnittliga bilar som säljs mellan 2011 och 2025. EU bör fortsätta leda den globala utvecklingen i riktning mot renare fordon och bör därför anta lika ambitiösa bestämmelser om i vilken takt förbättringar bör ske. En minskning på 50 procent jämfört med nivåerna 2011 skulle innebär ett mål på mindre än 70 g CO2/km. I den mest aktuella undersökningen under 2012, gjord av AEA‑Ricardo, ingår en slutsats om att ett mål om 70 g CO2/km är det lämpligaste för 2025 och målet anses kunna uppnås med endast 7 procent fordon med mycket låga utsläpp och omkring 20 procent hybridfordon.

Ett mål om 70 g CO2/km 2025 skulle innebära garantier för fortsatta investeringar i utvecklingen av alternativ framdrivningsteknik och skapa ytterligare tillväxt och arbetstillfällen inom högteknologin i Europa. Enligt uppskattningar från McKinsey kommer behovet att tillverka bränsleeffektivare fordon att leda till att det skapas 110 000 nya arbetstillfällen inom produktion och FoU i EU. Kommissionen har erkänt nyttan med att fordonens avtryck används som nyttoparameter i stället för deras vikt och det vore på sin plats att gå över till att använda avtrycket som nyttoparameter för målet inför 2025 och låta tillverkarna välja mellan att för perioden mellan 2015 och 2020 använda antingen vikten eller avtrycket som nyttoparameter.

Föredraganden föreslår slutligen en ändring av artikeln om superkrediter. Superkrediterna har den svagheten, att de visserligen uppmuntrar tillverkarna att producera ett större antal fordon med mycket låga utsläpp men samtidigt också tillåter dem att sälja flera starkt förorenande bilar, och på det sättet försvagar koldioxidmålet. Föredraganden föreslår i stället att det införs ett flexibelt mandat, av liknande slag som mandatet för fordon med låga utsläpp i Kalifornien. Detta kommer att påskynda utvecklingen och idrifttagandet av alternativ framdrivningsteknik, såsom elektriska batterier och bränsleceller och garantera adekvata investeringar i teknik för mycket låga utsläpp. De ledande för utvecklingen kommer att få incitament genom att deras genomsnittliga mål för koldioxidutsläppen för 2025 uppmjukas och genom att det samtidigt skapas garantier för att tillverkare som väljer att inte bidra till att fordon med mycket låga utsläpp tas i bruk ytterligare förbättrar sina konventionella fordon efter 2020.

Kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna måste arbeta för att ta reda på och ge spridning åt bästa praxis för att stimulera efterfrågan på fordon med mycket låga utsläpp, så att den nyttiga tillväxten av försäljningssiffrorna i vissa medlemsstater upprepas i alla medlemsstater.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Skäl 1a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(1a) Om målen ändras alltför ofta skapas osäkerhet inom bilindustrin och påverkas dess internationella konkurrenskraft.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2) Det är lämpligt att klargöra att för att kontrollera efterlevnaden av målet på 95 g CO2/km, bör utsläppen även fortsättningsvis mätas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon och dess tillämpningsbestämmelser och med användning av innovativa tekniker.

(2) Det är lämpligt att klargöra att för att kontrollera efterlevnaden av målet på 95 g CO2/km, bör utsläppen även fortsättningsvis mätas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon och dess tillämpningsbestämmelser och med användning av innovativa tekniker. Studier som kommissionen har genomfört har emellertid visat att de provningsförfaranden som använts för att mäta koldioxidutsläppen enligt den förordningen inte har hindrat tillverkarna från att alltmer börja använda flexibla lösningar, vilket har resulterat i påståenden om minskade koldioxidutsläpp som inte beror på tekniska förbättringar och som inte kan uppnås vid verklig körning på väg. Förordning (EG) nr 715/2007 bör därför omgående ses över för att se till att provningsförfarandena korrekt återger bilarnas verkliga koldioxidutsläpp.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 2a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a) Höga och stigande priser på fossila bränslen, framför allt på olja, är ett hot mot ekonomisk återhämtning, trygg energiförsörjning och överkomligt prissatt energi i EU. Oljechocker kan leda till djupa recessioner, minskad konkurrenskraft och ökad arbetslöshet. Att minska vårt oljeberoende genom att bland annat öka nya personbilars och skåpbilars effektivitet och hållbarhet bör därför prioriteras.

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) För att ta hänsyn till de höga kostnaderna för forskning och utveckling och de höga enhetskostnaderna för de första generationerna fordon med mycket låga koldioxidutsläpp är det lämpligt att som en övergångslösning och i begränsat omfång påskynda och underlätta deras införande på EU-marknaden under de första stadierna av deras saluföring.

(3) För att ta hänsyn till de höga kostnaderna för forskning och utveckling och de höga enhetskostnaderna för de första generationerna fordon med mycket låga koldioxidutsläpp är det lämpligt att som en övergångslösning och i begränsat omfång påskynda och underlätta deras införande på EU-marknaden under de första stadierna av deras saluföring. Kommissionen, medlemsstaterna och de regionala och lokala myndigheterna bör arbeta för att ta reda på och ge spridning åt bästa praxis för att stimulera efterfrågan på fordon med mycket låga utsläpp, så att den nyttiga tillväxten av försäljningssiffrorna i vissa medlemsstater upprepas i alla medlemsstater.

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4) För att ta hänsyn till den oproportionerligt stora påfrestningen på de minsta tillverkarna om de skulle uppfylla specifika utsläppsmål definierade efter fordonets nytta, den betungande administrationen i fråga om undantagsförfarandet och de marginella fördelarna om koldioxidutsläppen skulle minska från fordon sålda av de minsta tillverkarna, undantas tillverkare som ansvarar för färre än 500 registreringar av nya personbilar per år från de specifika utsläppsmålen och från avgifterna för extra utsläpp.

(4) För att ta hänsyn till den oproportionerligt stora påfrestningen på de minsta tillverkarna om de skulle uppfylla specifika utsläppsmål definierade efter fordonets nytta, den betungande administrationen i fråga om undantagsförfarandet och de marginella fördelarna om koldioxidutsläppen skulle minska från fordon sålda av de minsta tillverkarna, undantas tillverkare som ansvarar för färre än 1 000 registreringar av nya personbilar per år från de specifika utsläppsmålen och från avgifterna för extra utsläpp.

Motivering

Små biltillverkare ansökte om undantag via en komplicerad process som krävde betydande resurser, även för kommissionen. I kommissionens konsekvensbedömning anges att dessa tillverkare har en marginell klimatpåverkan. Gränsen på 500 bilar hämmar dessutom dessa små bolags ekonomiska utveckling eftersom det är troligare att de är lönsamma om de tillverkar upp till 1 000 bilar, särskilt med tanke på den ekonomiska krisen.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 7

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(7) För att fordonsindustrin ska kunna genomföra långsiktiga investeringar och innovationer bör man ange prognoser för hur denna förordning bör ändras efter 2020. Prognoserna bör baseras på en bedömning av hur snabbt utsläppsminskningarna bör ske för att uppfylla unionens långsiktiga klimatmål och på vilka resultaten blir av utvecklingen av kostnadseffektiva tekniker för att minska koldioxidutsläppen från bilar. Det är därför önskvärt att dessa aspekter ses över, att kommissionen sammanställer en rapport och, om det är lämpligt, att förslag utarbetas för perioden efter 2020.

(7) För att fordonsindustrin ska kunna genomföra långsiktiga investeringar och innovationer bör man ange prognoser för perioden efter 2020. Detta bör ske genom att det fastställs ett mål för 2025. Målet bör baseras på hur snabbt utsläppsminskningarna bör ske för att uppfylla unionens långsiktiga klimatmål och det bör främja utvecklingen av kostnadseffektiva tekniker för att minska koldioxidutsläppen från bilar. Det är därför önskvärt att kommissionen sammanställer en rapport och föreslår mål som överensstämmer med den kostnadseffektiva vägen mot att uppnå EU:s långsiktiga klimatmål för 2050. Rapporten bör beakta koldioxidutsläppen under bilarnas hela livscykel (inbegripet tillverkning och uttjänta fordon).

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Skäl 7a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(7a) Med tanke på den långa tid som tillverkare behöver för forskning och utveckling, och för att ge investerare den säkerhet de behöver, är det viktigt att fastställa ett mål för 2025.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Skäl 7b (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(7b) Eftersom välgrundade konsumentval förutsätter korrekt och sanningsenlig information om koldioxidutsläpp och bränsleförbrukning, som är direkt knutna till varandra, bör största möjliga uppmärksamhet ägnas åt att förutsäga dessa parametrar. För närvarande skiljer sig emellertid de verkliga utsläppen från personbilar och skåpbilar kraftigt från de värden som fastställs i den aktuella testcykeln. Därför måste man snabbt utveckla en förbättrad testcykel.

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8) Förordningen innehåller krav på att kommissionen ska genomföra en konsekvensbedömning för att se över provningsförfarandena så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp. Det arbetet fortskrider genom utvecklingen av ett världsomfattande provningsförfarande för lätta nyttofordon inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, men är ännu inte klart. Mot bakgrund av ovanstående fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 443/2009 utsläppsgränser för 2020 uppmätta i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008. När provningsförfarandena ändras, bör gränserna i bilaga I ändras så att man får jämförbara nivåer för tillverkare och fordonsklasser.

(8) Förordning (EG) nr 443/2009 innehåller krav på att kommissionen ska genomföra en konsekvensbedömning för att se över provningsförfarandena så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp. När unionens föreskrivna förfarande för mätning av specifika koldioxidutsläpp genomförs i dag leder det till att de utsläpp som registreras är lägre än de verkliga utsläppen från fordon i trafiken. De mätningsförfaranden som avses i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon samt dess tillämpningsbestämmelser måste ändras med det snaraste.

 

För närvarande fortskrider översynen av provningsförfarandena genom utvecklingen av ett världsomfattande provningsförfarande (WLTP) för lätta nyttofordon inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, men är ännu inte klart. Mot bakgrund av ovanstående, och med tanke på att den befintliga testcykeln inte på ett tillräckligt sätt speglar personbilarnas och skåpbilarnas faktiska utsläpp under körning, är det viktigt att snabbt utveckla en förbättrad testcykel. För att tillverkarna ska kunna planera med full kännedom om gällande föreskrifter bör de åläggas följa det nuvarande provningsförfarandet tills det ersätts med WTLP. När de nuvarande provningsförfarandena i bilaga I till förordning (EG) nr 443/2009, som fastställer utsläppsgränser för 2020 uppmätta i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008, ändras, bör gränserna i bilaga I ändras så att man får jämförbara nivåer för tillverkare och fordonsklasser.

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12) Befogenheten att anta lagstiftning i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att komplettera reglerna om undantag från de specifika utsläppsmålen, för att ändra uppgiftskraven för övervakning av koldioxidutsläpp och anpassa formlerna i bilaga I för beräkning av specifika koldioxidutsläpp till förändringar av fordonsvikt och det föreskrivna provningsförfarande för mätning av specifika koldioxidutsläpp som avses i förordning (EG) nr 715/2007. Det är av största vikt att kommissionen håller lämpliga samråd under det förberedande arbetet, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker i rätt tid och på lämpligt sätt.

(12) Befogenheten att anta lagstiftning i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att komplettera reglerna om undantag från de specifika utsläppsmålen, för att ändra uppgiftskraven för övervakning av koldioxidutsläpp och anpassa formlerna i bilaga I för beräkning av specifika koldioxidutsläpp till förändringar av fordonsvikt och det föreskrivna provningsförfarandet för mätning av specifika koldioxidutsläpp. Det är av största vikt att kommissionen håller lämpliga samråd under det förberedande arbetet, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker i rätt tid och på lämpligt sätt.

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Skäl 12a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(12a) Det är på sin plats med en bedömning av om koldioxidutsläppsmålen borde frångås och ersättas med bränsleeffektivitetsmål, eftersom koldioxidutsläppsmålen inte tar hänsyn till skadliga utsläpp från moderna förbränningsmotorer. Därför uppmanas kommissionen att lägga fram en rapport i frågan.

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14) Kommissionen har bedömt tillgängligheten i fråga om uppgifter om avtryck och möjligheten att använda dem som nyttoparameter i formlerna i bilaga I. Dessa uppgifter är tillgängliga och eventuell användning av dem har utvärderats i konsekvensbedömningen, och med den som underlag dras slutsatsen att nyttoparametern som ska användas i formeln för 2020 ska vara vikt. Vid en framtida översyn bör man dock beakta de lägre kostnaderna och andra fördelar av att byta till avtryck som nyttoparameter.

(14) Kommissionen har bedömt tillgängligheten i fråga om uppgifter om avtryck och möjligheten att använda dem som nyttoparameter i formlerna i bilaga I till förordning (EG) nr 443/2009. Dessa uppgifter är tillgängliga och eventuell användning av dem har utvärderats i konsekvensbedömningen, och med den som underlag dras slutsatsen att nyttoparametern som bör användas i formeln för 2020 bör vara vikt, eftersom en ändring av nyttoparameter inte skulle ge tillverkarna planeringssäkerhet i och med att de redan börjat planera hur de ska gå till väga för att uppfylla kraven till 2020 och då utgått från att nuvarande parameter fortsätter tillämpas. Mot bakgrund av de lägre kostnaderna och andra fördelar det för med sig att byta till avtryck som nyttoparameter skulle avtryck kunna användas som nyttoparameter för målet för 2025 och tillverkarna få använda avtryck från och med 2020.

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 1 – stycke 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”Genom denna förordning fastställs från och med 2020 målet för genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya personbilar till 95 g CO2/km, uppmätt enligt förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008 och dess tillämpningsbestämmelser och med användning av innovativ teknik.”

”Genom denna förordning fastställs från och med 2020 målet för genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya personbilar till 95 g CO2/km, uppmätt enligt förordning (EG) nr 715/2007, bilagorna III och XII till förordning (EG) nr 692/2008, ECE R83-06 och ECE R101 i deras lydelse den ...*.

 

___________

 

* EUT: För in datum för antagande av denna förordning.

Motivering

Den nuvarande versionen av förordningen Euro 6 om utsläppsminskningar (NEDC/ECE R83 och ECE R101) bör uppdateras för att garantera att de mål som nu fastställs blir lika stringenta, oavsett planerade ändringar av förfarandena och själva cykeln.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 2 – punkt 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

4. Artiklarna 4, 8.4 b–c, 9, 10.1 a och 10.1 c ska inte gälla tillverkare som tillsammans med alla sina anslutna företag ansvarade för färre än 500 registreringar av nya personbilar i EU under föregående kalenderår.”

4. Artiklarna 4, 8.4 b–c, 9, 10.1 a och 10.1 c ska inte gälla tillverkare som tillsammans med alla sina anslutna företag ansvarade för färre än 1 000 registreringar av nya personbilar i EU under det föregående kalenderåret.”

Motivering

Små biltillverkare ansökte om undantag via en komplicerad process som krävde betydande resurser, även för kommissionen. I kommissionens konsekvensbedömning anges att dessa tillverkare har en marginell klimatpåverkan. Gränsen på 500 bilar hämmar dessutom dessa små bolags ekonomiska utveckling eftersom det är troligare att de är lönsamma om de tillverkar upp till 1 000 bilar, särskilt med tanke på den ekonomiska krisen.

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 3 – punkt 1 – led f

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(2a) Artikel 3.1 f ska ersättas med följande:

 

”(f) specifika koldioxidutsläpp: utsläpp från personbilar uppmätta i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 och angivna som koldioxidviktutsläpp (blandad körning) i intyget om överensstämmelse. För personbilar som inte är typgodkända i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 innebär specifika koldioxidutsläpp koldioxidutsläpp som mäts i enlighet med samma mätningsförfarande som anges för personbilar i förordning (EG) nr 692/2008 eller i enlighet med de förfaranden som antagits av kommissionen för att fastställa koldioxidutsläpp från sådana personbilar; vid tillämpningen av denna förordning gäller att eventuella antagna ändringar som hänför sig till förordning (EG) nr 715/2007 och till förordning (EG) nr 692/2008 samt till ECE-normerna R83 och R101, som ligger till grund och som träder i kraft från och med den 1 januari 2013, träder i kraft först den 1 januari 2021.”

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 5a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. När de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen beräknas ska varje personbil med specifika koldioxidutsläpp under 35 g per km räknas som 1,3 personbilar under perioden från 2020 till 2023, och som 1 personbil från 2024 och framåt.

1. När de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen beräknas ska varje personbil med specifika koldioxidutsläpp under 50 g per km räknas som 1,5 personbilar under perioden från 2016 till 2023, och som 1 personbil från 2024 och framåt.

2. Det maximala antalet nya personbilar som får tas med i beräkningen med tillämpning av den multiplikationsfaktor som anges i punkt 1 för perioden 2020 till 2023 får inte sammanlagt överstiga 20 000 nyregistrerade personbilar per tillverkare.

2. Höjningen av utsläppsmålet för varje tillverkare genom beräkningen med superkrediter får inte överstiga 2,5 g CO2/km per år.

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 6

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a) Artikel 6 ska ersättas med följande:

 

”För att bedöma i vilken grad en tillverkare har uppfyllt sitt specifika utsläppsmål för koldioxid enligt artikel 4 ska de specifika målen för utsläppen av koldioxid för varje fordon som kan drivas med alternativa drivmedel i överensstämmelse med EU- standard, minskas med 5 procent fram till och med den 31 december 2015 med hänsyn till den större potentialen för innovativ drivmedelsteknik och utsläppsminskning när de drivs med biodrivmedel. Denna minskning ska endast gälla om minst 30 procent av bensinstationerna i den medlemsstat där bilen är registrerad tillhandahåller denna typ av alternativt drivmedel, inklusive biodrivmedel, på ett sätt som överensstämmer med de hållbarhetskriterier […] som anges i relevant unionslagstiftning.”

Motivering

Premien i form av minskning av koldioxidutsläpp med 5 procent bör omfatta användning inte bara av bioetanol utan av alla alternativa drivmedel inklusive biodiesel.

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4b (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 8 – punkt 4a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4b) I artikel 8 ska följande punkt införas:

 

”4a Om en medlemsstat efter en kontroll av produktionens överensstämmelse, i enlighet med artikel 12.3 i direktiv 2007/46/EG, konstaterar att koldioxidutsläppen för ett produktionsfordon avviker från typgodkännandet med mer än 4 procent ska denna avvikelse anmälas till kommissionen tillsammans med de detaljerade uppgifter som anges i bilaga II till denna förordning.

 

De specifika koldioxidutsläppen för den fordonstyp för vilken en avvikelse har konstaterats ska justeras i enlighet med detta vid beräkningen av de genomsnittliga specifika utsläppen av koldioxid under det följande kalenderåret.”

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 9

2009/443/EC

Artikel 12 – punkt 2 – första meningen

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”Kommissionen ska anta detaljerade bestämmelser för ett förfarande för godkännande av den innovativa teknik som avses i punkt 1 genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2 i denna förordning.”

”Kommissionen ska anta detaljerade bestämmelser för ett förfarande för godkännande av den innovativa teknik eller det paket med innovativ teknik som avses i punkt 1 genom genomförandeakter. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2 i denna förordning.”

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 9a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 12 – punkt 4a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(9a) I artikel 12 ska följande punkt införas:

 

”4a En gång om året ska kommissionen lägga fram en rapport för rådet och Europaparlamentet om innovativ teknik och innovativa teknikpaket som godkänts respektive avvisats.”

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 9b (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 12 – punkt 4b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(9b) I artikel 12 ska följande punkt införas:

 

”4b. Senast den 31 december 2013 ska kommissionen ha gjort en översyn av tillämpningsbestämmelserna för den innovativa teknik som avses i denna artikel för att enligt situationens krav effektivera förfarandena för ansökan och godkännande.”

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led b

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 3

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(b) I punkt 3 ska andra stycket utgå.

(b) I punkt 3 ska första stycket ersättas med följande:

 

3. Från och med 2012 ska kommissionen genomföra en konsekvensbedömning i syfte att senast 2014, i enlighet med artikel 14.3 i förordning (EG) nr 715/2007 och med tillämpning av den förordningen se över förfarandena för att mäta koldioxidutsläpp, så att ett reviderat mätningsförfarande kan börja tillämpas så snart som möjligt. Kommissionen ska särskilt lägga fram lämpliga förslag om hur dessa förfaranden kan ändras så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp samt, i synnerhet, förslag om att ta med godkända innovativa tekniker enligt definitionen i artikel 12 som skulle kunna återspeglas i testcykeln. Kommissionen ska därefter se till att dessa förfaranden ses över regelbundet.”

Ändringsförslag  23

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led ba (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 3 – stycke 2a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(ba) I artikel 13.3 ska följande stycke införas efter andra stycket:

 

”För att kontrollera att koldioxidutsläppen från produktionsfordon stämmer överens med värdena för ett typgodkänt fordon ska de medlemsstater som har ansvaret för kontrollerna av produktionen pröva det aerodynamiska värdet och rullningsmotståndsvärdet hos ett representativt stickprov av produktionsfordonen, inklusive med hjälp av rullningstester, och anmäla eventuella avvikelser från värdena från typgodkännandeprovet, i enlighet med artikel 8.4a.”

Ändringsförslag  24

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led bb (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(bb) I artikel 13 ska följande punkt införas:

 

”3a Kommissionen ska utvärdera möjligheten att ersätta avgasrörsmetoden, där endast utsläpp i samband med produktionen och användningen av bränsle räknas in, med en livscykelmetod som inbegriper utsläpp under alla stadier av ett fordons liv, från materialproduktion till bortskaffande av uttjänta fordon eller återvinning.”

Ändringsförslag  25

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led c

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

5. Senast den 31 december 2014 ska kommissionen ha gjort en översyn av de specifika utsläppsmålen, tillvägagångssätten och andra aspekter av denna förordning i syfte att fastställa målen för koldioxidutsläpp från nya personbilar för perioden efter 2020.”

5. Senast 31 december 2014 ska kommissionen ha gjort en översyn av de specifika utsläppsmålen, tillvägagångssätten och andra aspekter av denna förordning i syfte att fastställa målen för koldioxidutsläpp från nya personbilar för 2025 och framöver. Dessa mål ska överensstämma med den kostnadseffektiva vägen mot att uppnå EU:s långsiktiga klimatmål för 2050.

 

Kommissionen ska bedöma:

 

a) tillvägagångssätten för uppnående av ett långsiktigt mål för 2025, utgående från en konsekvensbedömning och från den tekniska och ekonomiska genomförbarheten,

 

(b) de olika aspekterna av genomförandet av det målet, inbegripet avgifterna för extra utsläpp.

 

Utifrån en sådan översyn och den konsekvensbedömning som föregår denna, vilken ska inbegripa en övergripande bedömning av konsekvenserna för fordonsindustrin och de företag som är beroende av denna, ska kommissionen vid behov lägga fram ett förslag om ändring av denna förordning i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet på ett sätt som är så neutralt som möjligt från konkurrenssynpunkt samt socialt rättvist och hållbart.”

Ändringsförslag  26

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led d

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 7

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

7. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 14a för att anta anpassa formlerna i bilaga I så att de återspeglar eventuella ändringar av det föreskrivna provningsförfarandet för specifika koldioxidutsläpp som avses i förordning (EG) nr 715/2007 och förordning (EG) nr 692/2008 samtidigt som man ser till att nya och gamla provningsförfaranden innehåller minskningskrav med samma skärpa för tillverkare och fordon av olika nyttograd.”

7. Kommissionen ska ges befogenhet att anta genomförandeakter i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 14.2 för att anta anpassa formlerna i bilaga I så att de återspeglar eventuella ändringar av det föreskrivna provningsförfarandet för specifika koldioxidutsläpp som avses i förordning (EG) nr 715/2007 och förordning (EG) nr 692/2008 samtidigt som man ser till att nya och gamla provningsförfaranden innehåller minskningskrav med samma skärpa för tillverkare och fordon av olika nyttograd.”

Motivering

Det nuvarande förslaget ger Europaparlamentet och medlemsstaterna möjlighet endast till kontroll i efterhand. Eftersom medlemsstaterna är ansvariga för genomförandet av unionslagstiftningen och kommissionen har anförtrotts denna verkställande roll, är enhetliga villkor för genomförande nödvändiga. Från industrins perspektiv måste medlemsstaterna ha tillsyn över kommissionen. Därför bör det relevanta kommittéförfarandet tillämpas.

Ändringsförslag  27

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 12

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 14a – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 8.9 andra stycket, artikel 11.8, artikel 13.2 tredje stycket och 13.7 ska ges till kommissionen på obestämd tid från och med den [dagen då denna förordning träder i kraft].

2. Befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artikel 8.9 andra stycket, artikel 11.8 och artikel 13.2 tredje stycket ska ges till kommissionen för en femårsperiod från och med den [dagen då denna förordning träder i kraft]. Kommissionen ska framlägga en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

Ändringsförslag  28

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 13

Förordning (EG) nr 443/2009

Bilaga I – led 1 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(c) Från och med 2020:

(c) Från och med 2020:

 

För beräkning av bilparkens genomsnittliga specifika koldioxidutsläpp bör en av följande formler användas:

Specifika koldioxidutsläpp = 95 + a × (M – M0)

i) Specifika koldioxidutsläpp = 95 + a × (M – M0)

där

där

M = fordonets vikt i kilogram (kg)

M = fordonets vikt i kilogram (kg)

M0 = det värde som antas i enlighet med artikel 13.2

M0 = det värde som antas i enlighet med artikel 13.2

a = 0,0333.

a = 0,0333.

 

ii) Specifika koldioxidutsläpp = 95 + b × (F - F0)

 

där

 

F = fordonets avtryck i kvadratmeter (m2)

 

F0 = det värde som antas i enlighet med artikel 13.2

 

b = en lutning på 60 procent på gränsvärdeskurvan.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar

Referensnummer

COM(2012)0393 – C7-0184/2012 – 2012/0190(COD)

Ansvarigt utskott

Tillkännagivande i kammaren

ENVI

11.9.2012

 

 

 

Yttrande från

Tillkännagivande i kammaren

ITRE

11.9.2012

Associerat/associerade utskott - tillkännagivande i kammaren

17.1.2013

Föredragande av yttrande

Utnämning

Fiona Hall

23.10.2012

Behandling i utskott

23.1.2013

20.2.2013

 

 

Antagande

19.3.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

51

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Amelia Andersdotter, Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Reinhard Bütikofer, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Jürgen Creutzmann, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Vicky Ford, Adam Gierek, Norbert Glante, Robert Goebbels, Fiona Hall, Jacky Hénin, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Michèle Rivasi, Salvador Sedó i Alabart, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Britta Thomsen, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras

Slutomröstning: närvarande suppleanter

António Fernando Correia de Campos, Françoise Grossetête, Jolanta Emilia Hibner, Yannick Jadot, Seán Kelly, Holger Krahmer, Bernd Lange, Werner Langen, Vladko Todorov Panayotov, Markus Pieper, Mario Pirillo, Vladimír Remek

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Oldřich Vlasák

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (28.3.2013)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 443/2009 för att fastställa tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar
(COM(2012)0393 – C7-0184/2012 – 2012/0190(COD))

Föredragande: Eider Gardiazábal Rubial

KORTFATTAD MOTIVERING

Utsläppsmålet för bilar till 2020 om 95 g koldioxid per km innebär en minskning av den årliga bränsleförbrukningen om 27 procent jämfört med målet till 2015 om 130 g. Det förväntas stimulera forskning och innovation i bilsektorn, främja grön tillväxt och arbetstillfällen och förbättra EU-industrins konkurrenskraft, samtidigt som EU:s beroende av oljeimport minskar.

Med tanke på det omfattande stödet för syftena med detta lagstiftningsförslag föreslår föredraganden ett begränsat antal ändringar med det breda syftet att stärka målen:

i) Mål efter 2020

En svaghet med kommissionens förslag är att det saknar en vision för tiden efter 2020. Trots att det kanske inte är möjligt att förutspå exakt vilken väg den tekniska utvecklingen kommer att ta fram till 2025 skulle uppställningen av ett mål för 2025 a) erbjuda bilindustrin planerings- och investeringssäkerhet, b) stimulera marknaden för fordon med mycket låga koldioxidutsläpp, c) bevara EU:s ledande ställning globalt inom arbetet med att tillverka renare bränsleeffektiva bilar och d) sända ut en tydlig politisk signal om behovet av fortsatta utsläppsminskningar. Europaparlamentet har en möjlighet att styra debatten om perioden efter 2020.

Föredraganden föreslår ett mål för 2025 som ligger på mellan 65 och 75 g koldioxid per km. Ett exakt mål bör föreslås av kommissionen i det lagstiftningsförslag som ska läggas fram i slutet av 2014 mot bakgrund av marknadens förväntade upptagning av teknik för låga utsläpp. Det bör noteras att man i Förenta staterna redan har fastställt ett mål för 2025.

ii) Ett alternativt system till superkrediter

Genom kommissionens förslag införs ett system med superkrediter för bilar som släpper ut under 35 g koldioxid per km mellan 2020 och 2023 med en multiplikationsfaktor på 1,3 och begränsat till totalt 20 000 fordon per tillverkare under systemets varaktighet. Superkrediterna har den svagheten att de visserligen kan uppmuntra tillverkarna att producera ett större antal fordon med mycket låga utsläpp, men samtidigt också tillåter dem att sälja flera mycket förorenande bilar, vilket försvagar deras koldioxidmål.

Föredraganden föreslår ett alternativt system till superkrediter som syftar till att underlätta och påskynda processen med att föra ut fler fordon med mycket låga koldioxidutsläpp på unionsmarknaden genom att erbjuda incitament för och belöna tillverkare som har investerat i teknik för låga utsläpp. Tillverkare med en försäljning på mer än 5 procent av bilar som släpper ut mindre än 50 g koldioxid per km ska belönas med en ökning av sitt mål med 2 g (t.ex. 97 g i stället för 95 g koldioxid per km), medan målet för de med en försäljning på mindre än 4 procent ska sänkas med 1 g.

iii) Nyttoparameter – vikt jämfört med avtryck

Trots att fordonets vikt har en enorm påverkan på bränsleförbrukningen och koldioxidutsläppen har den viktbaserade nyttoparametern behållits i kommissionens förslag. Konsekvensanalysen visar en kostnadsfördel med att gå över från vikt till avtryck, eftersom viktminskning inte uppmuntras i tillräckligt stor utsträckning när vikten är parametern. Om man använder avtryck begränsas de snedvridande incitamenten att ändra bilens design. Avtryck skulle i synnerhet göra det möjligt att i större utsträckning använda viktminskning som ett alternativ för att uppnå efterlevnad.

Trots fördelarna med avtryck skulle en ändring av nyttoparametern inte uppfylla målet med planeringssäkerhet, eftersom det är mycket sannolikt att tillverkarna har planerat sitt efterlevnadsarbete fram till 2020 på grundval av att den nuvarande parametern fortsätter att gälla. Därför föreslår föredraganden ett dubbelt system där avtryck kan användas som alternativ till vikt från och med 2016. Att ge tillverkarna möjlighet att välja mellan vikt och avtryck skulle leda till en lägre totalkostnad för att uppfylla deras mål inför 2020.

iv) Avvikelser mellan typgodkännande och verkliga koldioxidutsläpp (testcykel)

Ett viktigt område att diskutera är den växande klyftan mellan typgodkännanden och verkliga utsläpp från nya personbilar. Av litteraturgenomgångar och information från myndigheter som utfärdar typgodkännanden och provningsagenturer framgår det att flexibilitetsmöjligheter i allt större utsträckning används för att sänka koldioxidutsläppen från nya bilar. För personbilar beräknas användningen av flexibilitetsmöjligheter det senaste årtiondet ha lett till en minskning av de registrerade typgodkännandena för koldioxidutsläpp med cirka 11 procent (mellan 6 och 16 procent), vilket motsvarar minst en tredjedel av de minskningar som uppnåddes mellan 2002 och 2010 (en minskning med 9,3 g/km av 26,8 g/km)[1].

Den möjliga påverkan från en ökad användning av flexibilitetsmöjligheter är inte bara relevant ur lagstiftningssynpunkt. Sänkningar i typgodkännandeprovningen som inte är en följd av tekniska fordonsförbättringar leder inte till en sänkning av bränsleförbrukningen i verklig trafik. Det betyder att fordonen inte ger slutanvändarna de utlovade sänkningarna av bränslekostnaden och att konsumenterna får fel information. Konsumenternas besvikelse över de verkliga bränsleförbrukningssiffrorna kan i slutänden leda till ett minskat stöd för EU:s politik för att sänka koldioxidutsläppen. Olika tillverkares varierande nivåer på användningen av flexibilitetsmöjligheter kan dessutom leda till orättvis konkurrens.

Föredraganden understryker vikten av att ändra förordning (EG) nr 715/2007[2] för att säkerställa att provningsförfarandena på ett adekvat sätt återspeglar de utsläpp som genereras vid verklig körning. Ett antal ändringar föreslås för att hantera denna fråga.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2) Det är lämpligt att klargöra att för att kontrollera efterlevnaden av målet på 95 g CO2/km, bör utsläppen även fortsättningsvis mätas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon och dess tillämpningsbestämmelser och med användning av innovativa tekniker.

(2) Det är lämpligt att klargöra att för att kontrollera efterlevnaden av målet på 95 g CO2/km, bör utsläppen även fortsättningsvis mätas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 715/2007 av den 20 juni 2007 om typgodkännande av motorfordon med avseende på utsläpp från lätta personbilar och lätta nyttofordon (Euro 5 och Euro 6) och om tillgång till information om reparation och underhåll av fordon och dess tillämpningsbestämmelser och med användning av innovativa tekniker. Studier som genomförts av kommissionen har dock visat att de provningsförfaranden som används för att mäta koldioxidutsläppen enligt denna förordning inte har förhindrat ett ökat utnyttjande av flexibilitetsmöjligheterna från tillverkarnas sida, vilket har resulterat i påstådda koldioxidutsläppsminskningar som inte kan hänföras till tekniska förbättringar och som inte kan uppnås vid faktisk körning i trafik. Förordning (EG) nr 715/2007 bör därför omgående ses över och senast före utgången av 2014, så att provningsförfarandena på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Skäl 3a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3a) För att påskynda spridningen på marknaden av fordon med mycket låga koldioxidutsläpp eller elbilar måste en adekvat infrastruktur byggas upp som kan förse fordon med alternativa bränslen och el över hela EU, inklusive ett välutbyggt nät av laddningsstationer på lämpliga ställen där många elbilar parkerar många timmar, t.ex. infartsparkeringar. Elbilar bör i första hand lagra el från outnyttjad vind och/eller solenergi. Dessutom rekommenderas ett unionsomfattande införande av bytesskyltar för att elpendlarbilar i större utsträckning ska kunna användas på korta sträckor.

Motivering

Elbilar är särskilt bra när de används för att lagra outnyttjad vind- och/eller solenergi. Det kräver dock en adekvat infrastruktur. Dessutom kan bytesskyltar enligt tysk/österrikisk förebild skapa incitament att skaffa en liten elbil för (dagligt) pendlande medan en större bil fortfarande kan användas för familjeresor.

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 4

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(4) För att ta hänsyn till den oproportionerligt stora påfrestningen på de minsta tillverkarna om de skulle uppfylla specifika utsläppsmål definierade efter fordonets nytta, den betungande administrationen i fråga om undantagsförfarandet och de marginella fördelarna om koldioxidutsläppen skulle minska från fordon sålda av de minsta tillverkarna, undantas tillverkare som ansvarar för färre än 500 registreringar av nya personbilar per år från de specifika utsläppsmålen och från avgifterna för extra utsläpp.

(4) För att ta hänsyn till den oproportionerligt stora påfrestningen på de minsta tillverkarna om de skulle uppfylla specifika utsläppsmål definierade efter fordonets nytta, den betungande administrationen i fråga om undantagsförfarandet och de marginella fördelarna om koldioxidutsläppen skulle minska från fordon sålda av de minsta tillverkarna, undantas tillverkare som ansvarar för färre än 1 000 registreringar av nya personbilar per år från de specifika utsläppsmålen och från avgifterna för extra utsläpp.

Motivering

På grund av den stora administrativa bördan bör undantaget gälla för de minsta tillverkarna som ansvarar för färre än 1 000 registreringar av nya personbilar per år.

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 8

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(8) Förordningen innehåller krav på att kommissionen ska genomföra en konsekvensbedömning för att se över provningsförfarandena så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp. Det arbetet fortskrider genom utvecklingen av ett världsomfattande provningsförfarande för lätta nyttofordon inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa, men är ännu inte klart. Mot bakgrund av ovanstående fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 443/2009 utsläppsgränser för 2020 uppmätta i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008. När provningsförfarandena ändras, bör gränserna i bilaga I ändras så att man får jämförbara nivåer för tillverkare och fordonsklasser.

(8) Förordningen innehåller krav på att kommissionen ska genomföra en konsekvensbedömning för att se över provningsförfarandena så att de på ett adekvat sätt återspeglar bilars verkliga koldioxidutsläpp. Det arbetet fortskrider genom utvecklingen av ett världsomfattande provningsförfarande för lätta nyttofordon (World Light Duty Test, WLTP) inom ramen för FN:s ekonomiska kommission för Europa som, så snart som möjligt efter det avslutats, bör integreras i unionslagstiftningen. Kommissionen bör överväga behovet av att komplettera WLTP med ytterligare bestämmelser när det integreras i unionslagstiftningen för att säkerställa att provningsförfarandet ger en korrekt bild av de faktiska koldioxidutsläpp som körning i trafik orsakar. Mot bakgrund av ovanstående fastställs i bilaga I till förordning (EG) nr 443/2009 utsläppsgränser för 2020 uppmätta i enlighet med förordning (EG) nr 715/2007 och bilaga XII till förordning (EG) nr 692/2008. När provningsförfarandena ändras, bör gränserna i bilaga I ändras så att man får jämförbara nivåer för tillverkare och fordonsklasser.

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 12

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(12) Befogenheten att anta lagstiftning i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att komplettera reglerna om undantag från de specifika utsläppsmålen, för att ändra uppgiftskraven för övervakning av koldioxidutsläpp och anpassa formlerna i bilaga I för beräkning av specifika koldioxidutsläpp till förändringar av fordonsvikt och det föreskrivna provningsförfarande för mätning av specifika koldioxidutsläpp som avses i förordning (EG) nr 715/2007. Det är av största vikt att kommissionen håller lämpliga samråd under det förberedande arbetet, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker i rätt tid och på lämpligt sätt.

(12) Befogenheten att anta lagstiftning i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen för att komplettera reglerna om undantag från de specifika utsläppsmålen, för att ändra uppgiftskraven för övervakning av koldioxidutsläpp och anpassa formlerna i bilaga I för beräkning av specifika koldioxidutsläpp till förändringar av fordonsvikt och avtryck och det föreskrivna provningsförfarande för mätning av specifika koldioxidutsläpp som avses i förordning (EG) nr 715/2007. Det är av största vikt att kommissionen håller lämpliga samråd under det förberedande arbetet, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker i rätt tid och på lämpligt sätt.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 14

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(14) Kommissionen har bedömt tillgängligheten i fråga om uppgifter om avtryck och möjligheten att använda dem som nyttoparameter i formlerna i bilaga I. Dessa uppgifter är tillgängliga och eventuell användning av dem har utvärderats i konsekvensbedömningen, och med den som underlag dras slutsatsen att nyttoparametern som ska användas i formeln för 2020 ska vara vikt. Vid en framtida översyn bör man dock beakta de lägre kostnaderna och andra fördelar av att byta till avtryck som nyttoparameter.

(14) Kommissionen har bedömt tillgängligheten i fråga om uppgifter om avtryck och möjligheten att använda dem som nyttoparameter i formlerna i bilaga I. Dessa uppgifter är tillgängliga och eventuell användning av dem har utvärderats i konsekvensbedömningen. Med den som underlag dras slutsatsen att nyttoparametern som ska användas i formeln för 2020 ska vara vikt, eftersom tillverkarna har planerat sitt efterlevnadsarbete fram till 2020 på grundval av att den nuvarande parametern fortsätter att gälla. De lägre kostnaderna och andra fördelar av avtryck skulle dock motivera dess användning som nyttoparameter från och med 2025. För att säkerställa en friktionsfri framtida övergång från vikt till avtryck är det därför lämpligt att införa en avtrycksbaserad formel, som kan användas av tillverkare från och med 2016 som alternativ till den viktbaserade formeln.

Motivering

Den största fördelen med avtryck jämfört med vikt är att det inte är diskriminerande mot viktminskning som strategi för att minska koldioxidutsläppen. Att minska vikten bestraffas under det nuvarande viktbaserade systemet. Om en biltillverkare minskar den genomsnittliga vikten på sin bilpark minskar hans utsläpp, men han får också ett hårdare mål. Det gör viktminskning till en särskilt oattraktiv strategi för att minska koldioxidutsläppen under den nuvarande regelramen, vilket leder till högre bränsleförbrukning och koldioxidutsläpp.

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Skäl 14a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(14a) Växthusgasutsläppen till följd av energiproduktion, fordonstillverkning och hantering av uttjänta fordon står i dagsläget för en betydande del av vägtransporternas totala koldioxidutsläpp och kommer troligen att öka betydligt i framtiden. Politiska åtgärder bör därför vidtas för att styra in tillverkningsindustrin mot optimala lösningar där man särskilt beaktar de växthusgasutsläpp som sker till följd av produktion av fordonsbränsle, såsom elektricitet och alternativa bränslen, och där man även ser till att dessa utsläpp som sker i tidigare led inte urholkar fördelarna med den förbättrade operativa energianvändning som denna förordning syftar till. Det är därför lämpligt att kommissionen i den framtida översynen av denna förordning för perioden efter 2020 överväger en regleringsstrategi där hänsyn tas till de växthusgasutsläpp som hör samman med energiproduktionen och fordonets livscykel.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 1 – stycke 2a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(1a) I artikel 1 ska följande stycke införas som stycke 2a:

 

”Genom denna förordning fastställs från och med 2025 målet för genomsnittliga koldioxidutsläpp från nya personbilar till ett vägledande intervall på mellan 65 g CO2/km och 75 g CO2/km, i enlighet med artikel 13.5.”

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 2

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 2 – punkt 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”4. Artiklarna 4, 8.4 b–c, 9, 10.1 a och 10.1 c ska inte gälla tillverkare som tillsammans med alla sina anslutna företag ansvarade för färre än 500 registreringar av nya personbilar i EU under föregående kalenderår.”

”4. Artiklarna 4, 8.4 b–c, 9, 10.1 a och 10.1 c ska inte gälla tillverkare som tillsammans med alla sina anslutna företag ansvarade för färre än 1 000 registreringar av nya personbilar i EU under föregående kalenderår.”

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 5a

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

1. När de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen beräknas ska varje personbil med specifika koldioxidutsläpp under 35 g per km räknas som 1,3 personbilar under perioden från 2020 till 2023, och som 1 personbil från 2024 och framåt.

1. När de genomsnittliga specifika koldioxidutsläppen beräknas ska varje personbil med specifika koldioxidutsläpp under 50 per km räknas som 1,5 personbilar under perioden från 2020 till 2023, och som 1 personbil från 2024 och framåt.

2. Det maximala antalet nya personbilar som får tas med i beräkningen med tillämpning av den multiplikationsfaktor som anges i punkt 1 för perioden 2020 till 2023 får inte sammanlagt överstiga 20 000 nyregistrerade personbilar per tillverkare.”

2. Den höjning av det genomsnittliga specifika utsläppsmålet som härrör från tillämpningen av multiplikationsfaktorn som anges i punkt 1 för perioden 2020 till 2023 ska ha ett tak på 5 g CO2/km per år och per tillverkare.”

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 8 – punkt 4a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a) I artikel 8 ska följande punkt införas som punkt 4a:

 

”4a. Om en medlemsstat efter en kontroll av produktionens överensstämmelse, i enlighet med artikel 12.3 i direktiv 2007/46/EG, fastställer att koldioxidutsläppen för ett produktionsfordon avviker väsentligt från typgodkännandet ska denna avvikelse anmälas till kommissionen tillsammans med de detaljerade uppgifter som anges i bilaga II till denna förordning.

 

De specifika koldioxidutsläppen för den fordonstyp för vilken en avvikelse har fastställts ska justeras i enlighet med detta i beräkningen av de genomsnittliga specifika utsläppen av koldioxid påföljande kalenderår.”

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4b (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 8 – punkt 4b (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4b) I artikel 8 ska följande punkt införas som punkt 4b:

 

”4b. Kommissionen ska övervaka de faktiska koldioxidutsläppsvärden som rapporteras per fordonstyp och tillverkare med hjälp av bästa tillgängliga informationskällor, och i sina årliga övervakningsrapporter redogöra för hur dessa värden förhåller sig till typgodkännandevärdena.”

Motivering

Det finns ett antal informationskällor att tillgå när det gäller den faktiska bränsleförbrukningen, t.ex. uppgifter som privatpersoner samlar och rapporterar in om den egna bränsleförbrukningen, kontroller av leasingfordons bränsleförbrukning och tester som görs av konsument- eller motororganisationer. Information från dessa och andra källor kan sammanställas så att man får en bild av utvecklingen när det gäller skillnaden mellan den faktiska bränsleförbrukningen och förbrukningen enligt typgodkännandet och kan jämföra värdena mellan olika tillverkares fordon.

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led -a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 2 – stycke 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Senast den 31 oktober 2014 och vart tredje år därefter ska åtgärder antas för att ändra bilaga I för att anpassa sifferuppgiften M0 som anges däri till den genomsnittliga vikten för nya personbilar under de föregående tre kalenderåren.

2. Senast den 31 oktober 2014 och vart tredje år därefter ska åtgärder antas för att ändra bilaga I för att anpassa sifferuppgifterna M0 och F0 som anges däri till den genomsnittliga vikten respektive det genomsnittliga avtrycket för nya personbilar under de föregående tre kalenderåren.

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led ba (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

I artikel 13.3 ska följande stycke 1a införas:

 

”I syfte att säkerställa att de faktiska utsläppen återges på ett korrekt sätt och att uppmätta koldioxidvärden är fullt jämförbara ska kommissionen i enlighet med artikel 14.3 i förordning (EG) nr 715/2007 se till att de delar av provningsförfarandena som har en väsentlig inverkan på de uppmätta koldioxidutsläppen är klart och tydligt definierade, så att man kan förhindra att tillverkarna använder sig av flexibilitetsmöjligheterna under testcykeln.”

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led bb (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1b (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

I artikel 13.3 ska följande stycke 1b införas:

 

”För att kontrollera att koldioxidutsläppen från produktionsfordon stämmer överens med värdena för ett typgodkänt fordon ska det säkerställas att det aerodynamiska värdet och rullningsmotståndsvärdet erhålls från det fordon för vilket produktionsöverensstämmelse kontrolleras.”

Motivering

Det är viktigt att det fordon som ska kontrolleras med avseende på hur produktionen stämmer överens med regelverket blir föremål för rullningstest så att fordonets aerodynamik och rullmotstånd kan fastställas och man kan få fram de värden som används vid de dynamometertest som ingår som en del av produktionsöverensstämmelsekontrollen. Ett sådant förfarande skulle ersätta det nuvarande där man använder dynamometerinställningar från det ursprungliga testfordonet. Försöksdata visar nämligen att det ofta inte är möjligt att upprepa värdena från det ursprungliga rullningstestet med ett produktionsfordon.

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led bc (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 3a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

I artikel 13 ska följande punkt införas som punkt 3a:

 

”3a. Kommissionen ska överväga fördelarna med att säkerställa att koldioxidvärdena vid typgodkännande även omfattar utsläpp som härrör från användning av fordonets mest energiförbrukande utrustning och vid behov lägga fram förslag om detta för ikraftträdande efter 2020.”

Motivering

Energiförbrukande utrustning sätts i dagsläget inte igång under testet. Luftkonditionering eller strålkastare är t.ex. inte på.

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 10 – led c

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 13 – punkt 5

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Senast den 31 december 2014 ska kommissionen ha gjort en översyn av de specifika utsläppsmålen, tillvägagångssätten och andra aspekter av denna förordning i syfte att fastställa målen för koldioxidutsläpp från nya personbilar för perioden efter 2020.”

Senast den 31 december 2015 ska kommissionen, på grundval av det nya världsomfattande provningsförfarandet för lätta nyttofordon (World Light Duty Test, WLTP), ha gjort en översyn av de specifika utsläppsmålen, tillvägagångssätten och andra aspekter av denna förordning i syfte att fastställa målen för koldioxidutsläpp från nya personbilar för perioden efter 2020, i syfte att till 2025 uppnå ett mål inom ett vägledande intervall på mellan 65 och 75 g koldioxid per km, såvida inte ett lägre mål kan motiveras med avseende på användningen av teknik för låga utsläpp och denna tekniks spridning på marknaden.

 

På grundval av denna översyn, som även ska omfatta en övergripande bedömning av konsekvenserna för bilindustrin och de företag som är beroende av denna, ska kommissionen vid behov lägga fram ett förslag om ändring av denna förordning på ett sätt som är så kostnadseffektivt och neutralt som möjligt ur konkurrenssynpunkt och som säkerställer att unionens långsiktiga mål för att bekämpa klimatförändringarna kan uppnås.

 

Som en del av översynen ska kommissionen också rapportera om utsläpp som sker till följd av produktion av fordonsbränsle och, i förekommande fall, lämna förslag till hur sådana utsläpp bör beaktas enligt denna förordning.

 

Eventuella ändringar i det föreskrivna provningsförfarandet för mätning av specifika koldioxidutsläpp enligt förordning (EG) nr 715/2007 och förordning (EG) nr 692/2008 ska beaktas fullt ut genom ett korrelationsprogram.”

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 12

Förordning (EG) nr 443/2009

Artikel 14a – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 8.9 andra stycket, 11.8, 13.2 tredje stycket och 13.7 ska ges till kommissionen på obestämd tid från och med den [dagen då denna förordning träder i kraft].

2. Befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 8.9 andra stycket, 11.8, 13.2 tredje stycket och 13.7 ska ges till kommissionen för en femårsperiod från och med den [dagen då denna förordning träder i kraft]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenheter ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

Ändringsförslag  19

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 12a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Bilaga I – punkt 1 – led b

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

I punkt 1 i bilaga I ska led b ersättas med följande:

 

b) Från och med 2016:

 

En av följande formler ska användas:

 

i) Specifika koldioxidutsläpp = 130 + a × (M – M0)

 

där

 

M = fordonets vikt i kilogram (kg),

 

M0 = det värde som antas i enlighet med artikel 13.2

 

a = 0,0457.

 

ii) Specifikt koldioxidutsläpp = 130 + b × (F – F0),

 

där

 

F = fordonets avtryck i kvadratmeter (m2),

 

F0 = det värde som antas i enlighet med artikel 13.2

 

b = 17,6”

Motivering

Trots fördelarna med avtryck skulle en förändring av nyttoparametern inte ge planeringssäkerhet eftersom tillverkare har planerat sitt efterlevnadsarbete till 2015 på grundval av den nuvarande parametern. Därför föreslås ett dubbelt system där avtryck kan användas som alternativ till vikt. Att ge tillverkarna denna flexibilitet kan leda till en lägre totalkostnad för att uppfylla deras mål samtidigt som det ger ett incitament för viktminskningar. b=17,6 har hämtats från kommissionens konsekvensanalys och motsvarar en 60-procentig lutning, vilket ger en rättvis fördelning av bördan mellan tillverkarna.

Ändringsförslag  20

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 13

Förordning (EG) nr 443/2009

Bilaga I – led 1 – led c

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

”c) Från och med 2020:

”c) Från och med 2020:

 

En av följande formler ska användas:

Specifika koldioxidutsläpp = 95 + a × (M – M0)

i) Specifika koldioxidutsläpp = 95 + a × (M – M0)

där

där

M = fordonets vikt i kilogram (kg)

M = fordonets vikt i kilogram (kg)

M0 = det värde som antas i enlighet med artikel 13.2

M0 = det värde som antas i enlighet med artikel 13.2

a = 0,0333.

a = 0,0333.

 

ii) Specifikt koldioxidutsläpp = 95 + b × (F – F0),

 

där

 

F = fordonets avtryck i kvadratmeter (m2),

 

F0 = det värde som antas i enlighet med artikel 13.2

 

b = 17,6”

Motivering

Detta ändringsförslag har samma mål som ändringsförslag 17. Avtrycksformeln har justerats för att avspegla målet till 2020 (95 g koldioxid per km).

Ändringsförslag  21

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 13a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Bilaga I – led 2a (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

I bilaga I ska följande led 2a införas:

 

”2a. En tillverkare ska tillämpa samma nyttoparameter (vikt eller avtryck) för hela sin bilpark.”

Motivering

Tillverkare får välja mellan att använda vikt eller avtryck som nyttoparameter för att fastställa sin överensstämmelse med sitt koldioxidmål. Om de fick den valmöjligheten för varje fordonstyp inom sin bilpark skulle det leda till en maximal försvagning av den övergripande ambitionsnivån utan att ge ett starkt incitament att använda viktminskning. För varje fordon skulle de helt enkelt välja den nyttoparameter som kräver minst arbete. Det skulle inte uppmuntra dem att införa viktminskning som allmän strategi.

Ändringsförslag  22

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 13a (nytt)

Förordning (EG) nr 443/2009

Bilaga I – led 2b (nytt)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

I bilaga I ska följande led 2b införas:

 

”2b. När en tillverkare har valt att använda avtryck som nyttoparameter för att fastställa efterlevnaden av sitt specifika utsläppsmål kan denne inte återgå till att använda vikt senare år.”

Motivering

När en tillverkare har valt att använda avtryck för att bedöma sin efterlevnad av koldioxidmålet kan denne inte återgå till att använda vikt senare år. Det syftar till att undvika avvikande incitament att ändra designen på bilen som skulle undergräva uppnåendet av koldioxidmålet samt de ekonomiska fördelar som detta ger.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar

Referensnummer

COM(2012)0393 – C7-0184/2012 – 2012/0190(COD)

Ansvarigt utskott

Tillkännagivande i kammaren

ENVI

11.9.2012

 

 

 

Yttrande från

Tillkännagivande i kammaren

TRAN

11.9.2012

Föredragande av yttrande

Utnämning

Eider Gardiazábal Rubial

21.9.2012

Behandling i utskott

19.2.2013

 

 

 

Antagande

26.3.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

37

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Magdi Cristiano Allam, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Philip Bradbourn, Antonio Cancian, Michael Cramer, Joseph Cuschieri, Philippe De Backer, Luis de Grandes Pascual, Christine De Veyrac, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Jim Higgins, Dieter-Lebrecht Koch, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Hubert Pirker, Dominique Riquet, Vilja Savisaar-Toomast, Olga Sehnalová, Brian Simpson, Keith Taylor, Giommaria Uggias, Peter van Dalen, Patricia van der Kammen, Dominique Vlasto

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Spyros Danellis, Markus Ferber, Karl-Heinz Florenz, Eider Gardiazábal Rubial, Ádám Kósa, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Geoffrey Van Orden, Sabine Wils, Janusz Władysław Zemke

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Tillvägagångssätten för att till 2020 uppnå målet att minska koldioxidutsläppen från nya personbilar

Referensnummer

COM(2012)0393 – C7-0184/2012 – 2012/0190(COD)

Framläggande för parlamentet

11.7.2012

 

 

 

Ansvarigt utskott

Tillkännagivande i kammaren

ENVI

11.9.2012

 

 

 

Rådgivande utskott

Tillkännagivande i kammaren

ITRE

11.9.2012

IMCO

11.9.2012

TRAN

11.9.2012

 

Inget yttrande avges

Beslut

IMCO

18.9.2012

 

 

 

Associerat/associerade utskott

Tillkännagivande i kammaren

ITRE

17.1.2013

 

 

 

Föredragande

Utnämning

Thomas Ulmer

20.9.2012

 

 

 

Behandling i utskott

19.2.2013

20.3.2013

 

 

Antagande

24.4.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

45

17

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Martina Anderson, Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sergio Berlato, Lajos Bokros, Franco Bonanini, Milan Cabrnoch, Martin Callanan, Nessa Childers, Yves Cochet, Chris Davies, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Jill Evans, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Jolanta Emilia Hibner, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Jo Leinen, Corinne Lepage, Peter Liese, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Antonyia Parvanova, Andrés Perelló Rodríguez, Mario Pirillo, Oreste Rossi, Kārlis Šadurskis, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Salvatore Tatarella, Thomas Ulmer, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Sabine Wils

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Nikos Chrysogelos, Minodora Cliveti, Vicky Ford, Gaston Franco, Julie Girling, Rebecca Harms, Judith A. Merkies, Justas Vincas Paleckis, Sophocles Sophocleous, Kathleen Van Brempt, Andrea Zanoni

Ingivande

30.4.2013