BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020: Att leva gott inom planetens gränser

6.5.2013 - (COM(2012)0710 – C7‑0392/2012 – 2012/0337(COD)) - ***I

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Gaston Franco

Ändringsförslag

Förfarande : 2012/0337(COD)

Dokumentgång i plenum

Dokumentgång :

A7-0166/2013

Ingivna texter :

A7-0166/2013

Debatter :

PV 23/10/2013 - 19
CRE 23/10/2013 - 19

Omröstningar :

PV 24/10/2013 - 12.2
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2013)0451

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
MOTIVERING
YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
ÄRENDETS GÅNG

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020: ”Att leva gott inom planetens gränser”

(COM(2012)0710 – C7‑0392/2012 – 2012/0337(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0710),

– med beaktande av artiklarna 294.2 och 192.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0392/2012),

– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

– med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 20 mars 2013[1],

– med beaktande av yttrandet från Regionkommittén[2],

– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

– med beaktande av betänkandet från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A7-0166/2013).

1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag 1 Förslag till beslut Skäl 5a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5a) I sin resolution av den 20 april 2012 om översynen av det sjätte miljöhandlingsprogrammet och fastställandet av prioriteringar för det sjunde miljöhandlingsprogrammet – En bättre miljö för ett bättre liv¹ framhöll Europaparlamentet tre prioriteringar som det nya programmet bör bygga på, nämligen genomförande och förstärkning, integration och den internationella dimensionen.
	________________
	¹Antagna texter, P7_TA(2012)0147.
Ändringsförslag 2 Förslag till beslut Skäl 5b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(5b) I Europeiska miljöbyråns rapport ”The European Environment – State and Outlook 2010” (SOER 2010) konstateras det att det kvarstår ett antal betydande miljöutmaningar och att dessa skulle kunna få allvarliga konsekvenser om inget görs för att åtgärda dem.
Ändringsförslag 3 Förslag till beslut Skäl 6a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(6a) Ett effektivt genomförande av den rådande och framtida miljöpolitiken är centralt för säkerställandet av hög sysselsättning, en konkurrenskraftig ekonomi, social stabilitet och en rik och sund miljö.
Motivering
Såsom betonas på flera håll i detta dokument är miljöpolitiken central för att framtidens EU ska kunna präglas av social stabilitet, en konkurrenskraftig ekonomi med hög sysselsättning och en rik och sund miljö. Dessa fördelar med miljöpolitiken sammanfattas och anges mer uttryckligen i detta ändringsförslag.
Ändringsförslag 4 Förslag till beslut Skäl 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(7) Det är nödvändigt att fastställa prioriterade mål för unionen till 2020, med siktet inställt på en långsiktig vision för 2050. Det nya programmet bör bygga på de politiska initiativen i Europa 2020-strategin, däribland EU:s energi- och klimatpaket, färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050, EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020, färdplanen för ett resurseffektivt Europa och flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen.	(7) Det är nödvändigt att fastställa prioriterade mål för unionen till 2020, med siktet inställt på en tydlig långsiktig vision för 2050 i syfte att tillhandahålla en stabil miljö för hållbara investeringar och tillväxt. Det nya programmet bör bygga på de politiska initiativen i Europa 2020-strategin, däribland EU:s energi- och klimatpaket, färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050, EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020, färdplanen för ett resurseffektivt Europa och flaggskeppsinitiativet Innovationsunionen.
Ändringsförslag 5 Förslag till beslut Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Programmet bör bidra till att unionens redan fastställda miljömål uppnås.	(8) Programmet bör bidra till att unionens redan fastställda miljömål uppnås och till att kartlägga politikområden där det behövs kompletterande mål.
Ändringsförslag 6 Förslag till beslut Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) Unionen har enats om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med minst 20 % till 2020 (30 % på villkor att andra utvecklade länder åtar sig att genomföra motsvarande minskningar och att utvecklingsländerna bidrar i motsvarande grad efter sitt ansvar och sin förmåga); säkerställa att 20 % av energiförbrukningen kommer från förnybar energi till 2020, och att användningen av primärenergi minskar med 20 % jämfört med de beräknade nivåerna, vilket ska uppnås genom förbättrad energieffektivitet.	(9) Unionen har enats om att minska EU:s utsläpp av växthusgaser med minst 20 % till 2020 (30 % på villkor att andra utvecklade länder åtar sig att genomföra motsvarande minskningar och att utvecklingsländerna bidrar i motsvarande grad efter sitt ansvar och sin förmåga); säkerställa att 20 % av energiförbrukningen kommer från förnybar energi till 2020, och att användningen av primärenergi minskar med 20 % jämfört med de beräknade nivåerna, vilket ska uppnås genom förbättrad energieffektivitet. Dessa åtaganden bör bibehållas på grundval av den befintliga ramen för klimat- och energipolitiken, som inbegriper bindande mål för 2030, så att de långsiktiga klimatmålen kan uppnås på ett kostnadseffektivt sätt.
Ändringsförslag 7 Förslag till beslut Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) Unionen har enats om att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förstöringen av ekosystemtjänster i EU till 2020, återställa dem i den mån det går, och stärka EU:s roll i att varna för förlust av global biologisk mångfald.	(10) Unionen har enats om att stoppa förlusten av biologisk mångfald och förstöringen av ekosystemtjänster i EU till 2020, återställa dem i den mån det går, och stärka EU:s roll i att varna för förlust av global biologisk mångfald samt har enats om en långsiktig vision om att EU:s biologiska mångfald och dess ekosystemtjänster – unionens naturkapital – till 2050 ska vara skyddade, värdesatta och lämpligen återställda på ett sätt som speglar deras inneboende värde och viktiga bidrag till människors välbefinnande och ekonomiskt välstånd.
Motivering
Detta speglar kommissionens meddelande (COM(2011)0244, rådets slutsatser av den 25-26 maj 2010 och den 23 juni 2011 och den ståndpunkt som Europaparlamentet antagit i plenum i sitt betänkande om vår livförsäkring, vårt naturkapital – en strategi för biologisk mångfald i EU fram till 2020 (2011/2307).
Ändringsförslag 8 Förslag till beslut Skäl 10a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) Unionen har fastställt målet att stoppa förlusten av världens skogstäcke till 2030 och att minska den totala tropiska avskogningen med minst 50 % till 2020 jämfört med 2008 års nivåer.¹
	_______________
	¹Rådets (miljö) 2912:e möte, den 4 december 2008.
Ändringsförslag 9 Förslag till beslut Skäl 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19) Åtgärder för att de prioriterade målen ska nås bör vidtas på olika politiska nivåer, i enlighet med subsidiaritetsprincipen.	(19) Åtgärder för att de prioriterade målen ska nås bör vidtas på olika politiska nivåer, i enlighet med subsidiaritetsprincipen och den senaste vetenskapliga utvecklingen.
Ändringsförslag 10 Förslag till beslut Skäl 20
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(20) Det är viktigt att samarbete sker med icke-statliga aktörer för att programmet ska lyckas och de prioriterade målen nås.	(20) Det är viktigt att ett insynsbaserat samarbete sker med icke-statliga aktörer för att programmet ska lyckas och de prioriterade målen nås.
Ändringsförslag 11 Förslag till beslut Skäl 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) Förlust av biologisk mångfald och förstöring av ekosystem i unionen har stora effekter på miljön och är dyra för samhället som helhet, särskilt för ekonomiska aktörer i sektorer som är direkt beroende av ekosystemtjänster.	(21) Förlust av biologisk mångfald och förstöring av ekosystem i unionen har stora effekter inte bara på miljön och människors välbefinnande utan även på framtida generationer och är dyra för samhället som helhet, särskilt för ekonomiska aktörer i sektorer som är direkt beroende av ekosystemtjänster.Hoten mot den biologiska mångfalden utgör även en utmaning för unionen sett till dess ansvar för de yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna, som utgör ”biologiska hetfläckar”¹, och för resten av världen när det gäller EU:s ekologiska fotavtryck utanför unionens gränser.
	_______________
	¹ ”Biologiska hetfläckar” (”biodiversity hot spots”) utgörs av geografiska zoner där den biologiska mångfalden är hotad. De yttersta randområdena och de utomeuropeiska länderna och territorierna hyser 70 procent av den europeiska biologiska mångfalden, och där lever fler endemiska arter än på hela den europeiska kontinenten.
Ändringsförslag 12 Förslag till beslut Skäl 22
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(22) Det finns betydande utrymme för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra resurseffektiviteten inom unionen. Det kommer att minska belastningarna på miljön och ge ökad konkurrenskraft och nya källor för tillväxt och arbetstillfällen genom kostnadsbesparingar från förbättrad effektivitet, försäljning av uppfinningar och bättre resursförvaltning under hela livscykeln.	(22) Det finns betydande utrymme för att minska utsläppen av växthusgaser och förbättra energi- och resurseffektiviteten inom unionen. Det kommer att minska belastningarna på miljön och ge ökad konkurrenskraft och nya källor för tillväxt och arbetstillfällen genom kostnadsbesparingar från förbättrad effektivitet, försäljning av uppfinningar och bättre resursförvaltning under hela livscykeln.
Ändringsförslag 13 Förslag till beslut Skäl 22a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(22a) Försämringar av havsmiljön, bland annat på grund av havsförsurning, marint avfall och havsbuller, utgör ett stort hot mot unionens havsmiljö.
Ändringsförslag 14 Förslag till beslut Skäl 23
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(23) Miljöproblem och miljöpåverkan fortsätter att innebära stora risker för människors hälsa och välbefinnande, men åtgärder som förbättrar miljön kan ge fördelar.	(23) Miljöproblem och miljöpåverkan innebär allt större risker för människors hälsa och välbefinnande, men åtgärder som förbättrar miljön kan ge fördelar och bör främjas i alla aspekter av unionens politik.
Ändringsförslag 15 Förslag till beslut Skäl 23a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(23a) Unionen bör inom sin klimatpolitik inta ett heltäckande synsätt, där det tas hänsyn till att alla ekonomiska sektorer måste bidra till bekämpningen av klimatförändringarna för att uppnå 2050-målen. Utanför de sektorer som omfattas av utsläppshandelssystemet krävs det ytterligare åtgärder för att frigöra kostnadseffektiva utsläppsminskningar som täcks av beslutet om insatsfördelning, så att miljövänliga investeringar stimuleras och konsumenter och andra aktörer uppmuntras att förändra sitt beteende.
Ändringsförslag 16 Förslag till beslut Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Att unionens miljölagstiftning genomförs fullt ut i hela unionen är en bra investering för miljön och människors hälsa, och även för ekonomin.	(24) Att unionens miljölagstiftning genomförs fullt ut i hela unionen är inte bara en skyldighet enligt fördragen utan också en bra investering för miljön och människors hälsa, och även för ekonomin.
Ändringsförslag 17 Förslag till beslut Skäl 25
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(25) Unionens miljöpolitik bör även fortsättningsvis bygga på ett bra faktaunderlag.	(25) Unionens miljöpolitik bör även fortsättningsvis bygga på ett bra kunskaps- och faktaunderlag och vara reaktiv i förhållande till vetenskapliga rön.
Ändringsförslag 18 Förslag till beslut Skäl 26
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(26) Miljömålen bör stödjas med lämpliga investeringar.	(26) Miljömålen bör stödjas med lämpliga investeringar och offentlig-privata partnerskap bör främjas, särskilt inom avfallsområdet, genom riktat stöd från unionens strukturfonder i enlighet med ramdirektivet om avfall. EU-medel bör således i första hand tillgängliggöras för verksamheter som är högre upp i avfallshierarkin (exempelvis bör återvinningsanläggningar prioriteras framför avfallsdeponering).
Ändringsförslag 19 Förslag till beslut Skäl 27
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(27) Miljöintegrering är nödvändigt för att belastningarna på miljön ska minska från politik och åtgärder inom andra sektorer, och för att miljö- och klimatmål ska uppfyllas.	(27) Miljöintegrering är nödvändigt inom alla politikområden för att belastningarna på miljön ska minska från politik och åtgärder inom andra sektorer, och för att miljö- och klimatmål ska uppfyllas.
Ändringsförslag 20 Förslag till beslut Skäl 30
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30) Som en del av uppföljningen av Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling 2012 (Rio+20) bör det nya allmänna handlingsprogrammet innehålla stöd till internationella och regionala processer som syftar till att omvandla den globala ekonomin till en inkluderande grön ekonomi, inom ramen för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.	(30) Unionens nya allmänna miljöhandlingsprogram bör stödja förverkligandet av de åtaganden som gjordes vid Förenta nationernas konferens om hållbar utveckling 2012 (Rio+20), på unionsnivå och internationell nivå, och som syftar till att omvandla den globala ekonomin till en inkluderande grön ekonomi, inom ramen för hållbar utveckling och fattigdomsbekämpning.
Ändringsförslag 21 Förslag till beslut Skäl 33a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(33a) I enlighet med kommissionens meddelande (COM(2012)0095) och Europaparlamentets resolution av den 12 mars 2013 om större nytta av EU:s miljöåtgärder: att stärka förtroendet genom bättre kunskap och reaktionsförmåga¹ bör större tonvikt läggas vid genomförandet av unionens miljölagstiftning.
	___________
	¹ Antagna texter, P7_TA(2013)0077.
Ändringsförslag 22 Förslag till beslut Artikel 2 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Att omvandla unionen till en resurseffektiv, grön, konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi.	(b) Att omvandla unionen till en resurseffektiv, grön, innovativ, konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi.
Ändringsförslag 23 Förslag till beslut Artikel 2 – punkt 1 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e) Att förbättra faktaunderlaget för miljöpolitiken.	(e) att förbättra kunskaps- och faktaunderlaget för miljöpolitiken,
Ändringsförslag 24 Förslag till beslut Artikel 2 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Programmet ska garantera en hög nivå på miljöskyddet och livskvaliteten genom ett rättvist och hållbart välbefinnande för allmänheten.
Ändringsförslag 25 Förslag till beslut Artikel 2 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Alla åtgärder och mål som ingår i programmet ska genomföras enligt principerna om smart lagstiftning och vid behov omfattas av en utförlig konsekvensbedömning.	3. Alla åtgärder och mål som ingår i programmet ska genomföras enligt principerna om smart lagstiftning och baseras på tillförlitlig vetenskaplig forskning samt vid behov omfattas av en utförlig konsekvensbedömning.
Ändringsförslag 26 Förslag till beslut Artikel 3 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Unionen och dess medlemsstater ansvarar för att se till att de prioriterade målen i programmet genomförs. De ska bedriva en sammanhållen politik för att ta itu med de identifierade utmaningarna. Åtgärder ska vidtas med beaktande av subsidiaritetsprincipen och på den nivå som är bäst lämpad för att nå de prioriterade mål och tillhörande resultat som anges i programmet.	1. Unionen och dess medlemsstater ansvarar för att se till att de prioriterade målen i programmet genomförs. De ska bedriva en sammanhållen politik för att ta itu med de identifierade utmaningarna. Åtgärder ska vidtas med beaktande av tilldelnings-, subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och på den nivå som är bäst lämpad för att nå de prioriterade mål och tillhörande resultat som anges i programmet.
Ändringsförslag 27 Förslag till beslut Bilaga – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Stora framsteg har också gjorts för att integrera miljömålen i andra politikområden och verksamheter inom unionen. I den ändrade gemensamma jordbrukspolitiken är sedan 2003 direktstödet kopplade till krav för jordbrukarna att upprätthålla god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och att uppfylla tillämpliga miljölagar. Att bekämpa klimatförändringar har blivit en del av energipolitiken, och det har gjorts framsteg med att integrera frågor som rör resurseffektivitet, klimatförändringar och energieffektivitet i andra viktiga sektorer som transporter och byggnader.	4. Stora framsteg har också gjorts för att integrera miljömålen i andra politikområden och verksamheter inom unionen. I den ändrade gemensamma jordbrukspolitiken är sedan 2003 direktstödet kopplade till krav för jordbrukarna att upprätthålla god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och att uppfylla tillämpliga miljölagar. Att bekämpa klimatförändringar har blivit en del av energipolitiken, och det har gjorts framsteg med att integrera frågor som rör resurseffektivitet, klimatförändringar och energieffektivitet i andra viktiga sektorer som transporter och byggnader. I framtiden måste det emellertid läggas större vikt vid en bättre tillämpning av tvärvillkoren.
Ändringsförslag 28 Förslag till beslut Bilaga – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Det finns dock många miljötrender inom EU som ger anledning till oro, inte minst på grund av att EU:s befintliga miljölagstiftning inte genomförs i tillräckligt hög grad. Endast 17 % av de arter och livsmiljöer som bedöms enligt habitatdirektivet har en god status, och försämringen och förlusten av naturkapital äventyrar försöken att nå målen för EU:s biologiska mångfald och klimatförändringar. Detta har höga följdkostnader som ännu inte har värderats korrekt i vårt ekonomiska och sociala system. 30 procent av EU:s yta är mycket fragmenterad, vilket påverkar den ekologiska konnektiviteten och därmed ekosystemens hälsa och deras förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster och lämpliga livsmiljöer för arter. Det har visserligen gjorts framsteg inom EU för att frikoppla tillväxten från utsläpp av växthusgaser och miljöpåverkan, men resursanvändningen i stort är fortfarande ohållbar och ineffektiv, och avfallet hanteras ännu inte på rätt sätt. Till följd av detta går EU:s företag miste om de betydande möjligheter som resurseffektivitet kan innebära i fråga om konkurrenskraft, kostnadsminskningar, förbättrad produktivitet och leveranstrygghet. Vattenkvaliteten och luftföroreningarna är fortfarande problematiska i många delar av Europa, och EU:s invånare utsätts fortfarande för farliga ämnen som kan skada deras hälsa och välbefinnande. Ohållbar markanvändning förstör bördiga jordar, vilket får följder för livsmedelstrygghet och målen om biologisk mångfald. Markförstöringen fortgår i hög grad okontrollerat.	5. Det finns dock många miljötrender inom EU som ger anledning till oro, inte minst på grund av att EU:s befintliga miljölagstiftning inte genomförs i tillräckligt hög grad. Endast 17 % av de arter och livsmiljöer som bedöms enligt habitatdirektivet har en god status, och försämringen och förlusten av naturkapital äventyrar försöken att nå målen för EU:s biologiska mångfald och klimatförändringar. Av de 395 europeiska inhemska arter som finns upptagna på IUCN:s rödlista över akut hotade arter är 110 i fara på grund av invasiva främmande arter. Detta har höga följdkostnader som ännu inte har värderats korrekt i vårt ekonomiska och sociala system. 30 procent av EU:s yta är mycket fragmenterad, vilket påverkar den ekologiska konnektiviteten och därmed ekosystemens hälsa och deras förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster och lämpliga livsmiljöer för arter. Marina livsmiljöer och arter riskerar fortfarande att minska och utrotas till följd av olika hot från mänsklig verksamhet i unionens vatten. Det har visserligen gjorts framsteg inom EU för att frikoppla tillväxten från utsläpp av växthusgaser och miljöpåverkan, men resursanvändningen i stort är fortfarande ohållbar och ineffektiv, och avfallet hanteras ännu inte på rätt sätt. Till följd av detta går EU:s företag miste om de betydande möjligheter som resurseffektivitet kan innebära i fråga om konkurrenskraft, kostnadsminskningar, förbättrad produktivitet och leveranstrygghet. Vattenkvaliteten och luftföroreningarna är fortfarande problematiska i många delar av Europa, och EU:s invånare utsätts fortfarande för farliga ämnen som skadar deras hälsa och välbefinnande. Ohållbar markanvändning förstör bördiga jordar, vilket får följder för den globala livsmedelstryggheten och målen om biologisk mångfald. Markförstöringen fortgår i hög grad okontrollerat.
Motivering
Det finns tvingande miljömässiga och ekonomiska skäl att agera. Biologiska invasioner är en av huvudorsakerna till förlust av biologisk mångfald. Invasiva främmande arter kan ha långtgående och skadliga effekter på miljön och naturresurserna under flera generationer. Invasiva främmande arter kan också påverka människors liv och hälsa och orsaka betydande ekonomisk skada inom jordbruket, skogsbruket och fisket, till ett värde som bara i EU beräknas uppgå till minst 12 miljarder euro per år. Om man väntar ännu längre med att vidta effektiva åtgärder kommer EU inte att kunna uppnå sina egna mål för bevarande av den biologiska mångfalden eller hålla sina internationella åtaganden i fråga om biologisk mångfald.
Ändringsförslag 29 Förslag till beslut Bilaga – punkt 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
7. Priserna på nödvändiga råvaror, metaller och energi tvingas upp genom de nuvarande slösaktiga systemen för produktion och konsumtion i världsekonomin, i kombination med en växande global efterfrågan på varor och tjänster och utarmningen av resurser, vilket skapar mer föroreningar och avfall, ökar utsläppen av växthusgaser och driver på markförstöring, avskogning och förlust av biologisk mångfald. Nära två tredjedelar av världens ekosystem håller på att försämras och det finns uppgifter som tyder på att planetens gränser för förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och kvävets kretslopp redan har överskridits. År 2030 väntas ett globalt vattenunderskott på 40 % om inte betydande framsteg görs för att förbättra resurseffektiviteten. Det finns också en risk för att klimatförändringarna ytterligare kommer att förvärra problemen, med höga kostnader som följd. År 2011 uppgick kostnaderna i världen för katastrofer som delvis berodde på klimatförändringar till över 300 miljarder euro. OECD har varnat för att fortsatt förstöring och utarmning av naturkapitalet riskerar att leda till oåterkalleliga förändringar, som kan hota två sekler av ökad levnadsstandard och medföra stora kostnader.	7. Priserna på nödvändiga råvaror, metaller och energi tvingas upp genom de nuvarande slösaktiga systemen för produktion och konsumtion i världsekonomin, i kombination med en växande global efterfrågan på varor och tjänster, avsaknaden av en hållbar förvaltning av resurserna på internationell nivå och utarmningen av vissa av dem, vilket skapar mer föroreningar och avfall, ökar utsläppen av växthusgaser och driver på markförstöring, avskogning och förlust av biologisk mångfald. Nära två tredjedelar av världens ekosystem håller på att försämras och det finns uppgifter som tyder på att planetens gränser för förlust av biologisk mångfald, klimatförändringar och kvävets kretslopp redan har överskridits. År 2030 väntas ett globalt vattenunderskott på 40 % om inte betydande framsteg görs för att förbättra resurseffektiviteten. Det finns också en risk för att klimatförändringarna ytterligare kommer att förvärra problemen, med höga kostnader som följd¹. År 2011 uppgick kostnaderna i världen för katastrofer som delvis berodde på klimatförändringar till över 300 miljarder euro. OECD har varnat för att fortsatt förstöring och utarmning av naturkapitalet riskerar att leda till oåterkalleliga förändringar, som kan hota två sekler av ökad levnadsstandard och medföra stora kostnader.
	__________________
	¹Enligt Sternrapporten om klimatförändringens ekonomi kommer de sammanlagda kostnaderna för klimatförändringarna, om inga åtgärder vidtas, att motsvara en förlust av minst 5 % av den globala bruttonationalprodukten (BNP) per år. Om fler risker och effekter räknas med kan denna siffra öka till 20 % av BNP.
Ändringsförslag 30 Förslag till beslut Bilaga – punkt 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
9. För att vi ska kunna leva väl i framtiden bör omedelbara, samlade åtgärder vidtas nu för att förbättra ekologisk resiliens och maximera de fördelar som miljöpolitiken kan ge ekonomi och samhälle inom planetens ekologiska gränser. Programmet speglar EU:s åtaganden att omvandlas till en inkluderande grön ekonomi som säkrar tillväxt och utveckling, bevarar människors hälsa och välbefinnande, ger anständiga arbetstillfällen, minskar ojämlikheterna och investerar i och bevarar naturkapitalet.	9. För att vi ska kunna leva väl i framtiden bör omedelbara, samlade åtgärder vidtas nu för att förbättra ekologisk resiliens och maximera de fördelar som miljöpolitiken kan ge ekonomi och samhälle inom planetens ekologiska gränser. Programmet speglar EU:s åtaganden att omvandlas till en inkluderande grön ekonomi som säkrar tillväxt och utveckling, bevarar människors hälsa och välbefinnande, ger anständiga arbetstillfällen, minskar ojämlikheterna och investerar i och bevarar den biologiska mångfalden och dess ekosystemtjänster – naturkapitalet – för dess egenvärde och väsentliga bidrag till människors välbefinnande och ekonomiskt välstånd.
Ändringsförslag 31 Förslag till beslut Bilaga – punkt 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
10. Följande vision för 2050 är avsedd att vara en vägledning för åtgärder fram till 2020 och därefter: År 2050 lever vi gott inom planetens ekologiska gränser. Vårt välstånd och vår goda miljö bygger på en innovativ kretsloppsekonomi där ingenting slösas bort och där naturresurser förvaltas på sätt som stärker vårt samhälles motståndskraft. Vår koldioxidsnåla tillväxt är sedan länge frikopplad från resursanvändningen och anger takten för en global hållbar ekonomi.	10. Följande vision för 2050 är avsedd att vara en vägledning för åtgärder fram till 2020 och därefter: År 2050 lever vi gott inom planetens ekologiska gränser. Vårt välstånd och vår goda miljö bygger på en innovativ kretsloppsekonomi där ingenting slösas bort och där naturresurser förvaltas på sätt som stärker vårt samhälles motståndskraft. Den biologiska mångfalden och ekosystemtjänsterna skyddas, värdesätts och återställs på lämpligt sätt. Vår koldioxidsnåla tillväxt är sedan länge frikopplad från resursanvändningen och anger takten för en global hållbar ekonomi. Miljörättvisa råder såväl inom som utanför unionen. Alla människor har lika tillgång till miljöfördelarna. Bördorna på grund av miljöförsämringar delas på ett rättvist sätt.
Ändringsförslag 32 Förslag till beslut Bilaga – punkt 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
11. Denna omvandling förutsätter att miljöfrågorna integreras helt i andra politikområden, som energi, transporter, jordbruk, fiske, ekonomi och industri, forskning och innovation, sysselsättning och socialpolitik, för att få ett sammanhängande synsätt. Åtgärder inom EU bör också kompletteras med utökade globala åtgärder och samarbete med grannländer för att ta itu med gemensamma utmaningar.	11. Denna omvandling förutsätter att miljöfrågorna integreras helt i andra politikområden, som energi, transporter, jordbruk, fiske, internationell handel, ekonomi och industri, forskning och innovation, sysselsättning, handel, utveckling, utrikes- och säkerhetsfrågor, socialpolitik och utbildning, för att få ett sammanhängande synsätt. Åtgärder inom EU bör också kompletteras med utökade globala åtgärder och samarbete med grannländer för att ta itu med gemensamma utmaningar.
Ändringsförslag 33 Förslag till beslut Bilaga – punkt 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
12. EU har inlett omvandlingen med långsiktiga, integrerade strategier för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, förbättra resurseffektiviteten och genomföra övergången till ett utsläppssnålt samhälle. Kommissionen har även lagt in miljöhänsyn och miljömål i nya initiativ inom andra politiska huvudområden, exempelvis energi och transporter, och strävat efter att öka nyttan för miljön genom att reformera EU:s jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitik, fiskeripolitik och sammanhållningspolitik, och vidareutveckla de resultat som uppnåtts hittills.	12. EU har inlett omvandlingen med långsiktiga, integrerade strategier för att stoppa förlusten av biologisk mångfald, förbättra resurseffektiviteten och genomföra övergången till ett utsläppssnålt samhälle. Kommissionen har även lagt in miljöhänsyn och miljömål i nya initiativ inom andra politiska huvudområden, exempelvis energi och transporter, och strävat efter att öka nyttan för miljön genom att reformera EU:s jordbruks- och landsbygdsutvecklingspolitik, fiskeripolitik och sammanhållningspolitik, och vidareutveckla de resultat som uppnåtts hittills. Detta kräver emellertid ett ökat fokus på tillämpningen av tvärvillkorsbestämmelserna.
Ändringsförslag 34 Förslag till beslut Bilaga – punkt 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
13. EU har undertecknat många internationella miljöåtaganden, bland annat i samband med FN:s konferens om hållbar utveckling (Rio+20) där unionen markerade sitt stöd för en inkluderande grön ekonomi som en viktig del av en bredare strategi för hållbar utveckling.	13. EU har undertecknat många rättsligt bindande åtaganden inom ramen för multilaterala miljööverenskommelser och politiskt bindande miljöåtaganden, bland annat i samband med FN:s konferens om hållbar utveckling (Rio+20). I rapporten från Rio+20 framhålls en inkluderande grön ekonomi som ett viktigt verktyg för att åstadkomma hållbar utveckling, och det fastställs en handlingsram som omfattar samtliga tre dimensioner av hållbar utveckling, vilka speglas av de prioriterade målen för detta program. I det dokumentet enades parterna även om att utarbeta hållbara utvecklingsmål, stärka den institutionella ramen och utarbeta en finansieringsstrategi för hållbar utveckling. Unionen och dess medlemsstater måste nu se till att dessa åtaganden fullgörs såväl inom unionen genom den interna politiken som globalt genom bidrag till internationella insatser.
Ändringsförslag 35 Förslag till beslut Bilaga – punkt 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
14. Programmet är ett komplement till dessa ansträngningar genom att det anger prioriterade mål som EU ska uppnå under perioden fram till 2020.	14. Programmet är ett komplement till dessa ansträngningar genom att det anger prioriterade mål som EU ska uppnå under perioden fram till 2020 och vägledande synsätt mot 2050. Programmet ska säkra genomförandet, främja inhemska åtgärder och hjälpa olika aktörer att göra kostnadseffektiva investeringsval.
Ändringsförslag 36 Förslag till beslut Bilaga – punkt 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
15. I många fall kommer åtgärder för att målen ska nås krävas främst på nationell, regional eller lokal nivå, i enlighet med subsidiaritetsprincipen. I andra fall kommer det att krävas ytterligare åtgärder på EU-nivå. Eftersom miljöpolitiken är ett område med delad befogenhet inom EU är ett av syftena med programmet att upprätta gemensamma mål och skapa lika villkor för företag och offentliga myndigheter. Tydliga mål ger också opinionsbildare och andra berörda parter som regioner och städer, företag och arbetsmarknadens parter samt enskilda invånare vägledning och förutsägbara villkor för åtgärder.	15. I många fall kommer åtgärder för att målen ska nås krävas främst på nationell, regional eller lokal nivå, i enlighet med subsidiaritetsprincipen, samtidigt som allmänheten måste få göra sin röst hörd på lämpligt sätt i diskussioner kring miljöfrågor. I andra fall kommer det att krävas ytterligare åtgärder på EU-nivå. Eftersom miljöpolitiken är ett område med delad befogenhet inom EU är ett av syftena med programmet att upprätta gemensamma mål och skapa lika villkor för företag och offentliga myndigheter. Tydliga mål och utbyte av bästa praxis ger också opinionsbildare och andra berörda parter som regioner och städer, företag och arbetsmarknadens parter samt enskilda invånare vägledning och förutsägbara villkor för åtgärder.
Ändringsförslag 37 Förslag till beslut Bilaga – punkt 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
16. EU:s ekonomiska välstånd och välbefinnande vilar på dess naturkapital, vilket innefattar ekosystemen som tillhandahåller viktiga varor och tjänster såsom bördig jord och mångfunktionella skogar, produktiva marker och hav, sötvatten, ren luft, pollinering, översvämningsskydd, klimatreglering och skydd mot naturkatastrofer. En betydande del av EU:s lagstiftning syftar till att skydda, bevara och stärka naturkapitalet, till exempel ramdirektivet för vatten, ramdirektivet om en marin strategi, ramdirektivet för luftkvalitet och relaterade direktiv samt habitat- och fågeldirektiven. Lagstiftningen för hantering av klimatförändringar, kemikalier, industriutsläpp och avfall bidrar också till att minska påfrestningarna på den biologiska mångfalden, inbegripet ekosystemen, arterna och livsmiljöerna.	16. EU:s ekonomiska välstånd och välbefinnande vilar på dess naturkapital, dvs. dess biologiska mångfald, inklusive ekosystem som tillhandahåller viktiga varor och tjänster såsom bördig jord och mångfunktionella skogar, produktiva marker och hav, sötvatten, ren luft, pollinering, översvämningsskydd, klimatreglering och skydd mot naturkatastrofer. En betydande del av EU:s lagstiftning syftar till att skydda, bevara och stärka naturkapitalet, till exempel ramdirektivet för vatten, direktivet om rening av avloppsvatten från tätbebyggelse¹, direktivet om nitrater², ramdirektivet om en marin strategi, ramdirektivet för luftkvalitet och relaterade direktiv samt habitat- och fågeldirektiven. Lagstiftningen för hantering av klimatförändringar, kemikalier, industriutsläpp och avfall bidrar också till att minska påfrestningarna på den biologiska mångfalden, inbegripet ekosystemen, marken, arterna och livsmiljöerna.
	__________________
	¹ Direktiv 91/271/EEG.
	² Direktiv 91/676/EEG.
Ändringsförslag 38 Förslag till beslut Bilaga – punkt 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
17. Färska bedömningar visar dock att den biologiska mångfalden inom EU fortfarande utarmas och att de flesta ekosystem har försämrats allvarligt. I EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020 fastställs mål och åtgärder som krävs för att vända denna negativa utveckling och stärka ekosystemtjänsterna. Strategin måste genomföras fullt ut för att EU ska kunna uppfylla sitt överordnade mål för biologisk mångfald till 2020. I strategin finns särskilda bestämmelser för att underlätta genomförandet av habitat- och fågeldirektiven samt Natura 2000, men för att det överordnade målet ska nås krävs det att all befintlig lagstiftning om skydd av naturkapitalet genomförs fullt ut.	17. Färska bedömningar visar dock att den biologiska mångfalden inom EU fortfarande utarmas och att de flesta ekosystem har försämrats allvarligt. Invasiva främmande arter innebär större risker för den biologiska mångfalden, människors hälsa och ekonomin än man tidigare trott. I EU:s strategi för biologisk mångfald till 2020 fastställs mål och åtgärder som krävs för att stoppa förlusten av biologisk mångfald och för att bevara, återställa och stärka ekosystemen och deras tjänster. Strategin måste genomföras fullt ut för att EU ska kunna uppfylla sitt överordnade mål för biologisk mångfald till 2020. I strategin finns särskilda bestämmelser för att underlätta genomförandet av habitat- och fågeldirektiven samt Natura 2000, men för att det överordnade målet ska nås krävs det att all befintlig lagstiftning om skydd av naturkapitalet genomförs fullt ut.
Motivering
Det finns tvingande miljömässiga och ekonomiska skäl att agera. Biologiska invasioner är en av huvudorsakerna till förlust av biologisk mångfald. Invasiva främmande arter kan ha långtgående och skadliga effekter på miljön och naturresurserna under flera generationer. Invasiva främmande arter kan också påverka människors liv och hälsa och orsaka betydande ekonomisk skada inom jordbruket, skogsbruket och fisket, till ett värde som bara i EU beräknas uppgå till minst 12 miljarder euro per år. Om man väntar ännu längre med att vidta effektiva åtgärder kommer EU inte att kunna uppnå sina egna mål för bevarande av den biologiska mångfalden eller hålla sina internationella åtaganden i fråga om biologisk mångfald.
Ändringsförslag 39 Förslag till beslut Bilaga – punkt 18
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
18. Trots att det redan har gjorts stora ansträngningar verkar det som om kravet i ramdirektivet för vatten att uppnå ”god ekologisk status” till 2015 endast kommer att uppfyllas för omkring 53 % av EU:s ytvatten. Det finns också risk för att målet i ramdirektivet om en marin strategi att uppnå ”god miljöstatus” till 2020 inte kan klaras, bland annat på grund av fortsatt överfiske och marint avfall i Europas hav. EU:s politik mot luftföroreningar och industriutsläpp har visserligen bidragit till att minska många typer av föroreningar, men ekosystemen lider fortsatt av alltför stor kvävedeposition och ozonförorening i kombination med utsläpp från transporter, intensivt jordbruk och kraftproduktion.	18. Trots att det redan har gjorts stora ansträngningar verkar det som om målet i ramdirektivet för vatten att uppnå ”god ekologisk status” till 2015 endast kommer att uppfyllas för omkring 53 % av EU:s ytvatten. Därför bör även ramdirektivet för vatten omfattas av tvärvillkoren. Målet i ramdirektivet om en marin strategi att uppnå ”god miljöstatus” till 2020 är också allvarligt hotat, bland annat på grund av fortsatta mänskliga hot såsom överfiske, föroreningar (inklusive undervattensbuller) och marint avfall, i kombination med effekterna av den globala uppvärmningen (till exempel havsförsurning). EU:s politik mot luftföroreningar och industriutsläpp har visserligen bidragit till att minska många typer av föroreningar, men ekosystemen lider fortsatt av alltför stor kväve- och svaveldeposition och ozonförorening i kombination med utsläpp från transporter, ohållbara jordbruksmetoder och kraftproduktion.
Ändringsförslag 40 Förslag till beslut Bilaga – punkt 18a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	18a. Jord- och skogsbruk upptar tillsammans 78 % av unionens landyta och är därför avgörande för bevarandet av naturresurserna, den biologiska mångfalden och olika kulturlandskap som är en förutsättning för annan mänsklig verksamhet i landsbygdsområden. Beskogning spelar en nyckelroll i bevarandet av marken och i anpassningen till och begränsningen av klimatförändringar, samtidigt som ett hållbart jordbruk bidrar till bättre markvård och vattenkvalitet. Extensiva och traditionella metoder med högt ekologiskt och bevarande värde bör främjas, liksom lokal produktion och konsumtion, som även är ett sätt att förhindra växthusgasutsläpp, och tillräcklig tonvikt bör läggas vid integrerade och innovativa jordbruksmetoder såsom precisionsteknik och miljövänliga synsätt. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att öka markens bördighet med hjälp av icke-kemiska gödningsmedel, hållbar skördeökning och inbegripande av baljväxter. Med hjälp av rätt politiska strategier, i synnerhet en avsevärt omstrukturerad gemensam jordbrukspolitik, är det möjligt att förbättra jordbruksmarkens kapacitet till koldioxidlagring. Sektorn för markanvändning, förändrad markanvändning och skogsbruk är de facto den enda existerande kolsänkesektorn, på grund av sin kapacitet till koldioxidlagring.
Ändringsförslag 41 Förslag till beslut Bilaga – punkt 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
19. Att skydda, bevara och stärka EU:s naturkapital förutsätter därför också att problemen åtgärdas vid källan, bland annat genom att målen för naturkapitalet bättre integreras i andra politikområden, och genom att man ser till att politikområdena hänger ihop och ger fördelar som stöder varandra. Miljökomponenterna i kommissionens reformförslag, särskilt i fråga om jordbruks-, fiskeri- och sammanhållningspolitiken, med stöd av miljöanpassningsförslagen för EU:s budget enligt den fleråriga budgetramen för 2014–2020 är utformade för att stödja dessa mål. Akvatiska ekosystem i landsbygd bör till exempel få nytta av att jordbruksstöden kopplas till överensstämmelse med relevanta krav i ramdirektivet för vatten på det sätt som anges i kommissionens förslag till reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. En miljöanpassning av den gemensamma jordbrukspolitiken främjar också miljövänliga jordbruksmetoder som diversifiering av grödor, skydd av permanent gräsmark, och inrättande och skötsel av ekologiskt värdefulla jordbruks- och skogsområden.	19. Att skydda, bevara, stärka och tillvarata EU:s naturkapital förutsätter därför också att problemen åtgärdas vid källan, bland annat genom att målen för naturkapitalet bättre integreras i framtagandet och genomförandet av andra politikområden, och genom att man ser till att politikområdena hänger ihop och ger fördelar som stöder varandra. Miljökomponenterna i kommissionens reformförslag, särskilt i fråga om jordbruks-, fiskeri- och sammanhållningspolitiken, med stöd av miljöanpassningsförslagen för EU:s budget enligt den fleråriga budgetramen för 2014–2020 är utformade för att stödja dessa mål. Akvatiska ekosystem i landsbygd bör få nytta av att jordbruksstöden kopplas till överensstämmelse med objektiva och mätbara kriterier som fastställs i ramdirektivet för vatten, eftersom ett jordbruk som är inriktat på överensstämmelse med stränga miljökrav inte bara kan garantera markkvaliteten och varaktigt förbättra den samt skydda den biologiska mångfalden på landsbygden, utan också väsentligt bidra till att förbättra luft- och vattenkvaliteten. En miljöanpassning av den gemensamma jordbrukspolitiken främjar också miljövänliga jordbruksmetoder som diversifiering av grödor, skydd av permanent gräs- och betesmark, hållbart trädjordbruk, och inrättande och skötsel av ekologiskt värdefulla jordbruks- och skogsområden. En mycket viktig del av ett hållbart jordbruk är att det präglas av ansvarskänsla gentemot framtida generationer och som samtidigt är resurssnål och produktiv.
Ändringsförslag 42 Förslag till beslut Bilaga – punkt 20
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
20. Den marina sektorn erbjuder ekonomiska möjligheter inom fiske, sjöfart, vattenbruk och råvaruutvinning, men man måste se till att havsmiljön nyttjas på ett sätt som är förenligt med bevarande och hållbar förvaltning av marina och kustnära ekosystem.	20. Unionen har ett mycket stort ansvar för havsmiljön eftersom den har världens största havsområde, inte minst på grund av sina utomeuropeiska länder och territorier. Den marina sektorn erbjuder ekonomiska möjligheter inom fiske, sjöfart, vattenbruk och råvaruutvinning, men man måste se till att havsmiljön nyttjas på ett sätt som är förenligt med bevarande och hållbar förvaltning av marina och kustnära ekosystem. En integrerad europeisk förvaltning av kustområden kombinerat med en hållbar maritim fysisk planering kan utgöra ett effektivt instrument för att styra havs- och kustaktiviteterna och skapa balans mellan havsområdenas olika funktioner.
	Skyddet av havsmiljön har också halkat kraftigt efter, eftersom Natura 2000-nätverket för havsmiljön, som skulle avslutas 2012¹, fortfarande inte är vare sig ekologiskt enhetligt eller operativt. Medlemsstaterna har gjort stora insatser för att utöka Natura 2000-nätverket för havsmiljön på grundval av befintliga vetenskapliga rön och för att genomföra program för att förvärva vetenskapliga uppgifter om havsmiljön i syfte att slutföra nätverket, men dessa insatser måste fortgå. Förvaltningen av skyddade havsområden måste bli mer effektiv, i synnerhet i Medelhavet.
	_______________
	¹ COM(2006)0216 av den 22 maj 2006.
Ändringsförslag 43 Förslag till beslut Bilaga – punkt 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
21. Ekosystembaserade synsätt som syftar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar och som också gynnar den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster bör tillämpas i större omfattning, som en del av EU:s klimatpolitik, medan andra miljömål som att bevara den biologiska mångfalden och skydda vattnet bör beaktas fullt ut i beslut som rör förnybar energi. Slutligen måste det genomföras åtgärder för att komma till rätta med transportrelaterade luftföroreningar och koldioxidutsläpp.	21. Ekosystembaserade synsätt som syftar till begränsning av och anpassning till klimatförändringar och som också gynnar den biologiska mångfalden och andra ekosystemtjänster bör tillämpas i större omfattning, som en del av EU:s klimatpolitik, medan andra miljömål som att bevara den biologiska mångfalden och skydda marken och vattnet bör beaktas fullt ut i beslut som rör förnybar energi. Slutligen måste det genomföras åtgärder för att komma till rätta med transportrelaterade luftföroreningar och koldioxidutsläpp.
Ändringsförslag 44 Förslag till beslut Bilaga – punkt 22
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
22. Markförstöring, landskapsfragmentering och ohållbar markanvändning inom EU äventyrar flera viktiga ekosystemtjänster, hotar den biologiska mångfalden och ökar Europas sårbarhet för klimatförändringar och naturkatastrofer. Det driver också på jordförsämringen. Över 25 % av EU:s yta påverkas av vattenerosion som försämrar markens funktion och påverkar sötvattnets kvalitet. Markförorening och hårdgörning av mark är också kvarstående problem. Över en halv miljon platser runt om i EU tros vara förorenade och tills de har kartlagts och bedömts fortsätter de att utgöra allvarliga miljö- och hälsorisker. Varje år tas över 1 000 km² mark i anspråk för bostäder, industrier, transporter eller rekreationssyften. Dessa långsiktiga förändringar är svåra eller dyra att vända och innebär nästan alltid kompromisser mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga behov. Medlemsstaternas planeringsbeslut om markanvändning bör fattas på ett mer hållbart sätt.	22. Markförstöring, landskapsfragmentering och ohållbar markanvändning inom och utanför EU äventyrar flera viktiga ekosystemtjänster, hotar den biologiska mångfalden och ökar Europas sårbarhet för klimatförändringar och naturkatastrofer. Det driver också på jordförsämringen och ökenspridningen. Över 25 % av EU:s yta påverkas av vattenerosion som försämrar markens funktion och påverkar sötvattnets kvalitet. Markförorening och hårdgörning av mark är också kvarstående problem. Över en halv miljon platser runt om i EU tros vara förorenade och tills de har kartlagts och bedömts fortsätter de att utgöra allvarliga miljörisker och ekonomiska och sociala risker, inbegripet hälsorisker. Varje år tas över 1 000 km² mark i anspråk för bostäder, industrier, transporter eller rekreationssyften. En sådan artificiell markförsegling inverkar negativt på den naturliga vattencykeln, eftersom ytvattnet inte kan rinna ner i marken och nå grundvattnet. Eftersom marken inte längre kan ta upp och lagra regnvatten ökar avrinningen, vilket leder till översvämningar och brist på dricksvatten. Dessa långsiktiga förändringar är svåra eller dyra att vända och innebär nästan alltid kompromisser mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga behov. Medlemsstaternas planeringsbeslut om markanvändning bör därför exakt definiera vilka områden som ska avsättas för bebyggelse och begränsa deras storlek. Tillräckliga grönområden bör upprättas för att uppväga de oundvikliga effekterna av försegling av stora områden, med särskild hänsyn till bevarandet av den biologiska mångfalden samt vattenskyddet, i syfte att uppnå målet att inte ha något nettoianspråktagande av mark 2050.
	För att åtgärda det allvarliga markförseglingsproblemet bör medlemsstaterna vara skyldiga att vidta åtgärder för att minska den bebyggda markytan och bevara jordbruksmark som används för produktion av livsmedel, foder och förnybara råvaror.
Ändringsförslag 45 Förslag till beslut Bilaga – punkt 23
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
23. För att minska de största mänskliga belastningarna på mark, jord och andra ekosystem i Europa kommer det att vidtas åtgärder för att garantera att tillräcklig hänsyn tas till miljön samt till sociala och ekonomiska effekter i besluten om markanvändning på alla relevanta nivåer. I rapporten från Rio+20 efterlystes en värld utan nettoförstöring av mark. EU och medlemsstaterna bör reflektera över hur ett sådant åtagande bäst drivs igenom inom deras respektive kompetensområden och hur frågor om markkvalitet ska hanteras inom ramen för bindande lagstiftning. Det kommer också att fastslås mål för hållbar markanvändning och jordar.	23. För att minska de största mänskliga belastningarna på mark, jord och andra ekosystem i Europa kommer det att vidtas åtgärder för att garantera att tillräcklig hänsyn tas till miljön samt till sociala och ekonomiska effekter i besluten om markanvändning på alla relevanta nivåer. I rapporten från Rio+20, där den ekonomiska och sociala vikten av god markförvaltning framhölls, efterlystes en värld utan nettoförstöring av mark. EU och medlemsstaterna bör utan dröjsmål reflektera över hur ett sådant åtagande bäst drivs igenom inom deras respektive kompetensområden och hur frågor om markkvalitet ska hanteras genom en riskbaserad strategi inom ramen för bindande lagstiftning, på grundval av relevanta aspekter av kommissionens förslag till direktiv om inrättande av rambestämmelser för markskydd och om ändring av direktiv 2004/35/EG¹. Dessutom bör gemensamt utnyttjande av kunskaper och erfarenheter mellan medlemsstaterna uppmuntras. Det bör också fastslås mål för hållbar markanvändning och jordar.
	________________
	¹ COM(2006)0232 av den 22 september 2006.
Ändringsförslag 46 Förslag till beslut Bilaga – punkt 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
24. Utsläpp av kväve och fosfor i EU:s miljö har visserligen minskat avsevärt de senaste 20 åren, men utsläppen av näringsämnen fortsätter att påverka luft- och vattenkvalitet, har negativa effekter på ekosystem och orsakar betydande problem för människors hälsa. Särskilt utsläpp av ammoniak från ineffektiv gödselhantering och otillräcklig avloppsvattenrening måste åtgärdas snarast för att kraftigt minska utsläppen av näringsämnen. Det krävs också ytterligare ansträngningar för att hantera näringsämnenas kretslopp på ett mer kostnadseffektivt och resurseffektivt sätt och förbättra gödselanvändningens effektivitet. Att åtgärda dessa utmaningar kräver att EU:s miljölagstiftning genomförs bättre, att normer skärps om så behövs och att näringsämnenas kretslopp förvaltas som en del av en helhetssyn som integrerar och knyter an till befintlig EU-politik som syftar till att bekämpa för höga utsläpp av näringsämnen och övergödning.	24. Det krävs också ytterligare ansträngningar för att hantera näringsämnenas kretslopp på ett mer kostnadseffektivt och resurseffektivt sätt och förbättra gödselanvändningens effektivitet och skapa ett hållbart näringämneskretslopp mellan landsbygds- och stadsområden. Att åtgärda dessa utmaningar kräver att det görs forskningsinvesteringar och att EU:s miljölagstiftning genomförs bättre.
Ändringsförslag 47 Förslag till beslut Bilaga – punkt 24a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	24a. Flera av programmets mål skulle gynnas av en mindre intensiv animalieproduktion eftersom detta skulle leda till sänkta kväve- och fosforutsläpp, minskade hot mot den biologiska mångfalden och förbättrad mark-, luft- och vattenkvalitet.
Ändringsförslag 48 Förslag till beslut Bilaga – punkt 25
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
25. Åtgärder som vidtas enligt strategin för biologisk mångfald för att återställa 15 % av de förstörda ekosystemen inom EU och öka användningen av grön infrastruktur kommer att minska landskapsfragmenteringen. Det kommer att stärka naturkapitalet och öka ekosystemens resiliens och kan ge kostnadseffektiva alternativ för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och för katastrofriskhantering. Medlemsstaternas ansträngningar att kartlägga och bedöma ekosystem och deras tjänster, och initiativet för att ”undvika nettoförluster” som planeras till 2015, kommer att bidra till att bevara naturkapitalet på många olika nivåer. Till 2020 ska ekosystemtjänsternas ekonomiska värde tas med i redovisnings- och rapporteringssystem i EU och på nationell nivå, vilket kommer att leda till att EU:s naturkapital förvaltas bättre.	25. Åtgärder som vidtas enligt strategin för biologisk mångfald för att återställa 15 % av de förstörda ekosystemen inom EU till 2020 och öka användningen av grön infrastruktur kommer att minska landskapsfragmenteringen. Detta mål bör emellertid betraktas som ett minimum, och unionen bör fastställa ett avsevärt högre återställningsmål som speglar dess egna mer ambitiösa överordnade mål och vision för 2050. Som ett komplement till det fullständiga genomförandet av fågel- och habitatdirektiven kommer åtgärder som vidtas inom ramen för strategin för biologisk mångfald att ytterligare bidra till att skapa och bevara sunda och motståndskraftiga ekosystem och förbättra deras tjänster. Det kommer att stärka naturkapitalet och öka ekosystemens motståndskraft och kan ge kostnadseffektiva alternativ för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och för katastrofriskhantering. Under tiden kommer medlemsstaternas ansträngningar för att kartlägga och bedöma ekosystem och deras tjänster, och initiativet för att ”undvika nettoförluster” som planeras till 2015, att bidra till bevarandet av naturkapitalet. Till 2020 ska ekosystemtjänsternas ekonomiska värde tas med i redovisnings- och rapporteringssystem i EU och på nationell nivå, vilket kommer att leda till att EU:s naturkapital förvaltas bättre.
Ändringsförslag 49 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Förlusten av biologisk mångfald och förstöringen av ekosystemtjänsterna har stoppats och ekosystemen och deras tjänster bevaras och stärks.	(a) Förlusten av biologisk mångfald och förstöringen av ekosystemtjänsterna har stoppats och ekosystemen och deras tjänster bevaras, återställs och stärks, särskilt genom ett fullständigt genomförande och ett effektivt bevarande av Natura 2000-nätverket med stöd av prioriterade åtgärdsramar och tillämpning av principen om att undvika nettoförluster.
Ändringsförslag 50 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Effekterna av belastningar på sötvatten, vatten i övergångszoner och kustvatten har minskat betydligt så att en god status enligt definitionen i ramdirektivet för vatten uppnås, bevaras eller förbättras.	(b) Effekterna av belastningar på sötvatten, vatten i övergångszoner och kustvatten har minskat betydligt så att en god status enligt definitionen i ramdirektivet för vatten uppnås, bevaras eller förbättras, bland annat genom tvärvillkorsåtgärder.
Ändringsförslag 51 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) Effekterna av luftföroreningar på ekosystem och biologisk mångfald har minskat ytterligare.	(d) Effekterna av luftföroreningar på ekosystem och biologisk mångfald har minskats betydligt för att uppnå det långsiktiga målet om att inte överskrida kritiska belastningar och nivåer.
Ändringsförslag 52 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 1 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(g) Skogar och de tjänster de ger är skyddade och deras motståndskraft mot klimatförändringar och bränder är förbättrad.	(g) Skogar och de tjänster de ger är skyddade och hållbart förvaltade, och deras motståndskraft mot klimatförändringar, bränder, stormar och angrepp av skadedjur är förbättrad.
Ändringsförslag 53 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 1 – led ga (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ga) EU-medborgarna spelar en aktiv roll i arbetet med att skydda, bevara och förbättra unionens naturkapital och att säkerställa att det värdesätts på ett tillfredsställande sätt.
Ändringsförslag 54 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 1 – led gb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(gb) En hög nivå av pollinering bibehålls och åtgärder vidtas för att stödja och främja bihälsan, och vid behov vidtas det åtgärder för att säkerställa att användningen av växtskyddsmedel som efter en vetenskaplig riskbedömning visat sig påverka bisamhällen negativt åtföljs av riskreduceringsåtgärder.
Ändringsförslag 55 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Fullt genomförande av EU:s strategi för biologisk mångfald.	(a) Fullt genomförande utan ytterligare dröjsmål av EU:s strategi för biologisk mångfald.
Ändringsförslag 56 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 2 – led aа (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa) Vidtagande av kompletterande åtgärder för att skydda, främja och stödja jordbrukssektorer som har påvisats bidra till den biologiska mångfalden, framför allt biodlingssektorn.
Ändringsförslag 57 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Fullt genomförande av strategin för att skydda EU:s vattenresurser.	(b) Fullt genomförande av ramdirektivet för vatten och strategin för att skydda EU:s vattenresurser, bland annat genom tvärvillkorsåtgärder.
Ändringsförslag 58 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Ökade ansträngningar bland annat för att säkra livskraftiga fiskbestånd senast 2020, genom att fångstnivåerna motsvarar eller ligger under maximalt hållbart uttag inom allt fiske från och med 2015, och för att fastställa ett kvantitativt minskningsmål för marint avfall i EU.	(c) Ökade ansträngningar bland annat för att säkra livskraftiga fiskbestånd senast 2020, genom att fångstnivåerna motsvarar eller ligger under maximalt hållbart uttag inom allt fiske från och med 2015, för att bekämpa föroreningar, fastställa ett kvantitativt minskningsmål för marint avfall i EU och för att slutföra nätverket av skyddade havsområden i unionen samt upprättande av en integrerad och konsekvent kustförvaltning för att säkerställa en långsiktig balans mellan miljöskydd och en hållbar användning av havs- och kustområden.
Ändringsförslag 59 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) Ökade ansträngningar för att nå full efterlevnad av EU:s lagstiftning om luftkvalitet och fastställande av strategiska mål och åtgärder för tiden efter 2020.	(d) Uppnående av full efterlevnad av EU:s lagstiftning om luftkvalitet och fastställande av strategiska mål och åtgärder för tiden efter 2020.
Ändringsförslag 60 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 2 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e) Ökade ansträngningar för att minska jorderosionen och öka markens innehåll av organiskt material, sanera förorenade platser och bättre integrera olika aspekter av markanvändning i samordnade beslutsprocesser som omfattar alla politiska nivåer, med stöd av fastställda mål för jord och mark som en resurs samt planeringsmål för mark.	(e) Ökade ansträngningar för att minska jorderosionen och öka markens innehåll av organiskt material, sanera förorenade platser och bättre integrera olika aspekter av markanvändning i samordnade beslutsprocesser som omfattar alla politiska nivåer, med stöd av fastställda mål för jord och mark som en resurs samt planeringsmål för mark.
	Ökade ansträngningar för att minska markanvändningen och bevara jordbruksmark för produktion av livsmedel, foder och förnybara råvaror.
Ändringsförslag 61 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 2 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(f) Ytterligare åtgärder för att minska utsläppen av kväve och fosfor, inklusive utsläpp från tätbebyggelsers och industriers avloppsvatten och från gödselmedelanvändning.	(f) Ytterligare åtgärder för att minska utsläppen av kväve och fosfor, inklusive utsläpp från tätbebyggelsers och industriers avloppsvatten och från gödselmedelanvändning samt för att återvinna avfallsfosfor
Motivering
Det är viktigt att uppmuntra fosforåtervinning, som är livsnödvändigt för jordbruket eftersom de naturliga lagren blir mindre och mindre och det finns stora mängder fosfor i avloppsvattnet från tätbebyggelser.
Ändringsförslag 62 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 2 – led ga (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ga) Förbättrad kommunikation i unionen till allmänheten om miljöpolitik, förbättrad miljöundervisning inom de nationella utbildningssystemen och stöd till gräsrotsinitiativ.
Ändringsförslag 63 Förslag till beslut Bilaga – punkt -27 (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	-27. Europa 2020-strategin syftar till att främja hållbar tillväxt, med tonvikt vid skapandet av en koldioxidsnål, mer resurseffektiv och mer konkurrenskraftig ekonomi genom två flaggskeppsinitiativ som förenar miljöambitioner och industripolitiska mål: Ett resurseffektivt Europa och Industripolitik för en globaliserad tid¹.
	_______________
	¹ COM(2010)0614 av den 28 oktober 2010.
Ändringsförslag 64 Förslag till beslut Bilaga – punkt 27
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
27. Flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt Europa i Europa 2020-strategin ska vara ett stöd vid övergången till en ekonomi som är effektiv i sin resursanvändning, där ekonomisk tillväxt är helt frikopplad från resurs- och energianvändning och deras miljöpåverkan, som minskar utsläppen av växthusgaser, stärker konkurrenskraften genom effektivitet och innovationer och främjar energitrygghet. Färdplanen för ett resurseffektivt Europa och färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle är de främsta byggstenarna i initiativet, som stakar ut vägen för framtida åtgärder för att nå dessa mål.	27. Flaggskeppsinitiativet Ett resurseffektivt Europa ska vara ett stöd vid övergången till en ekonomi som är effektiv i sin resursanvändning, där den totala utvinningen och användningen av resurser minskas och där ekonomisk tillväxt är helt frikopplad från resurs- och energianvändning och deras miljöpåverkan, som minskar utsläppen av växthusgaser, stärker konkurrenskraften genom effektivitet och innovationer och främjar energi- och resurstrygghet. Färdplanen för ett resurseffektivt Europa och färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle samt utbyte av bästa praxis mellan medlemsstaterna är de främsta byggstenarna i initiativet, som stakar ut vägen för framtida åtgärder för att nå dessa mål.
Ändringsförslag 65 Förslag till beslut Bilaga – punkt 27a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	27a. En europeisk bioekonomi är en nyckel till smart och grön tillväxt i Europa. Bioekonomin har en mycket betydande inverkan på unionens regionala ekonomier och främjar ekonomisk tillväxt och skapar arbetstillfällen. Bioekonomin förutsätter att satsningar görs på distributionskedjor för råvaror, så att råvaruförsörjningen säkerställs.
Ändringsförslag 66 Förslag till beslut Bilaga – punkt 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
28. Det krävs innovationer för att förbättra resurseffektiviteten i hela ekonomin, för att kunna stärka konkurrenskraften vid stigande råvarupriser, resursknapphet och leveransbegränsningar. Näringslivet är den främsta drivkraften bakom innovationer, även inom miljöområdet. Marknaden kommer dock inte att leverera dessa innovationer av egen kraft. Det krävs politisk handling på unionsnivå och medlemsstatsnivå för att ge de rätta förutsättningarna för miljöinnovation och stimulera framväxten av hållbara företag och tekniska lösningar på miljöproblem.	28. Det krävs innovationer för att förbättra resurseffektiviteten och minska den totala resursanvändningen i hela ekonomin, för att kunna stärka konkurrenskraften vid stigande råvarupriser, importberoende, resursknapphet och leveransbegränsningar. Innovationspartnerskap mellan industrin och avfallshanteringssektorn och forskning kring återvinning av viktiga teknikråvaror bör stärkas som ett sätt att trygga råvaruförsörjningen. Näringslivet är den främsta drivkraften bakom innovationer, även inom miljöområdet. Marknaden kommer dock inte att leverera dessa innovationer av egen kraft. Det krävs politisk handling på unionsnivå och medlemsstatsnivå för att ge de rätta rättsliga förutsättningarna för investeringar och miljöinnovation och för att stimulera framväxten av hållbara företag och tekniska lösningar på miljöproblem och främja hållbara resursanvändningsmönster.
Ändringsförslag 67 Förslag till beslut Bilaga – punkt 29
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
29. Detta huvudkrav för att klara miljöutmaningen ger också viktiga socioekonomiska fördelar. En potentiellt ökad sysselsättning genom övergången till en utsläppssnål, resurseffektiv ekonomi är en nyckelfaktor för att nå sysselsättningsmålen i Europa 2020. Sysselsättningen inom sektorerna för miljöteknik och miljötjänster inom EU har ökat med omkring 3 % årligen de senaste åren. Världsmarknaden för miljöteknik beräknas vara värd minst en biljon euro och förutses växa till nästan det dubbla under de kommande tio åren. Europeiska företag är redan världsledande på återvinning och energieffektivitet och bör uppmuntras att dra nytta av den stigande globala efterfrågan, med utgångspunkt i handlingsplanen för miljöinnovation. Enbart den europeiska sektorn för förnybara energikällor väntas exempelvis ge över 400 000 nya arbetstillfällen till 2020.	29. Detta huvudkrav för att klara miljöutmaningen ger också viktiga socioekonomiska fördelar. Miljöpolitiken måste användas till att öka företagens konkurrenskraft i syfte att främja den hållbara industrin i unionen. En potentiellt ökad sysselsättning genom övergången till en säker, hållbar, utsläppssnål och resurseffektiv ekonomi är en nyckelfaktor för att nå sysselsättningsmålen i Europa 2020. Sysselsättningen inom sektorerna för miljöteknik och miljötjänster inom EU har ökat med omkring 3 % årligen de senaste åren. Världsmarknaden för miljöteknik beräknas vara värd minst en biljon euro och förutses växa till nästan det dubbla under de kommande tio åren. Europeiska företag är redan världsledande på återvinning och energieffektivitet och bör uppmuntras att dra nytta av den stigande globala efterfrågan, med utgångspunkt i handlingsplanen för miljöinnovation. Enbart den europeiska sektorn för förnybara energikällor väntas exempelvis ge över 400 000 nya arbetstillfällen till 2020.
Ändringsförslag 68 Förslag till beslut Bilaga – punkt 29a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	29a. För att uppnå detta mål måste unionen skapa och värna om nödvändiga förutsättningar för miljöindustriernas utveckling, bland annat genom att säkerställa att dessa industrier har en hållbar råvaruförsörjning¹.
	_______________
	¹ COM(2011)0025 av den 2 februari 2011, Råvaror och marknader för basprodukter: att möta utmaningarna.
Ändringsförslag 69 Förslag till beslut Bilaga – punkt 29b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	29b. Partnerskapet för en starkare europeisk industri kommer dessutom att kunna utnyttjas för att öka investeringarna och innovationerna på sex pionjärmarknader som är kopplade till en grön ekonomi: avancerad tillverkningsteknik för ren produktion, viktig möjliggörande teknik, biobaserade produkter, hållbart byggande och hållbara råvaror, rena fordon och fartyg samt smarta elnät¹.
	_______________
	¹ COM(2012)0582 av den 10 oktober 2012, En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning – Uppdatering av meddelandet om industripolitiken.
Ändringsförslag 70 Förslag till beslut Bilaga – punkt 30
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
30. Det är nödvändigt att EU:s energi- och klimatpaket genomförs fullt ut för att nå de milstolpar som satts upp för 2020 och för att skapa ett konkurrenskraftigt, utsläppssnålt samhälle till 2050. EU är visserligen på god väg att minska sina utsläpp av växthusgaser med 20 % under 1990 års nivåer till 2020, men för att nå energieffektivitetsmålet på 20 % kommer att det krävas att effektiviseringen går i betydligt snabbare takt. Detta är också viktigt mot bakgrund av att efterfrågan på energi fortsätter att öka och att det finns en konflikt mellan användningen av mark till livsmedel och till bioenergi. Det nya energieffektivitetsdirektivet väntas ge ett viktigt bidrag i detta avseende.	30. Det är nödvändigt att EU:s energi- och klimatpaket genomförs fullt ut för att nå de milstolpar som satts upp för 2020 och för att till 2050 skapa ett konkurrenskraftigt, hållbart och utsläppssnålt samhälle baserat på en hög nivå av förnybara energikällor. Unionen är visserligen på god väg att minska sina utsläpp av växthusgaser med 20 % under 1990 års nivåer till 2020 och kan eventuellt åstadkomma mer än så, men för att nå energieffektivitetsmålet på 20 % kommer det att krävas att effektiviseringen går i betydligt snabbare takt på alla nivåer. Det nya energieffektivitetsdirektivet väntas ge ett viktigt bidrag i detta avseende, men bör kompletteras med energiförbrukningskrav för alla energirelaterade produkter som släpps ut på EU-marknaden. Detta är också viktigt mot bakgrund av att efterfrågan på energi fortsätter att öka. Energieffektiviteten måste också stödjas av en effektiv resursanvändning. Särskild uppmärksamhet måste ägnas åt den ökande konkurrensen om mark för livsmedels- och energiändamål. Det är dessutom mycket viktigt att se till att virkesresurserna, inklusive biomassa för energiändamål, förvaltas på ett hållbart sätt och används så effektivt som möjligt, med beaktande av principen om kaskadanvändning och det ekonomiska sammanhanget kring virkesresursernas olika möjliga användningsområden. Detta skulle bidra till skapandet av en ekonomi med låga koldioxidutsläpp.
Ändringsförslag 71 Förslag till beslut Bilaga – punkt 31
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
31. Alla sektorer i ekonomin kommer att behöva bidra för att minska utsläppen av växthusgaser, för att EU ska kunna ta sin del av det globala ansvaret. EU måste komma överens om nästa steg för sin klimat- och energiram efter 2020 för att förbereda sig inför internationella förhandlingar om ett nytt rättsligt bindande avtal, men även för att ge medlemsstaterna och industrin tydliga spelregler så att de kan göra de investeringar som krävs på medellång sikt. EU behöver därför se över politiska alternativ för att klara de utsläppsminskningar som anges i färdplanen för ett utsläppssnålt samhälle för perioden efter 2020. Energifärdplanen för 2050 och vitboken om transporter måste bygga på starka politiska grunder. Medlemsstaterna behöver dessutom ta fram och genomföra långsiktiga, kostnadseffektiva strategier för lägre utsläpp i syfte att nå EU-målet att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 % till århundradets mitt, jämfört med 1990, som en del av det globala åtagandet att hålla ökningen av medeltemperaturen under 2 °C. EU:s system för handel med utsläppsrätter kommer att fortsätta att vara en central del i EU:s klimatpolitik efter 2020.	31. Alla sektorer i ekonomin kommer att behöva bidra för att minska utsläppen av växthusgaser, för att EU ska kunna uppfylla sina åtaganden och nå målet att minska växthusgastutsläppen med 80–95 % till 2050 jämfört med 1990. EU måste snabbt komma överens om nästa steg mot en ny klimat- och energiram efter 2020 med tre rättsligt bindande mål för utsläppsminskning, energieffektivitet och förnybar energi i syfte att förbereda sig för ett aktivt engagemang i internationella förhandlingar om ett nytt rättsligt bindande avtal till 2015, men även för att ge medlemsstaterna och industrin tydliga rättsliga spelregler så att de kan göra de investeringar som krävs på medellång och lång sikt. EU behöver därför se över politiska alternativ för att klara de utsläppsminskningar som anges i färdplanen för ett utsläppssnålt samhälle för perioden efter 2020 i linje med de föreslagna milstolparna och de senaste vetenskapliga rönen. Energifärdplanen för 2050 och vitboken om transporter måste bygga på starka politiska grunder, milstolpar och mål för åren 2030, 2040 och 2050. Medlemsstaterna behöver dessutom ta fram och genomföra långsiktiga, kostnadseffektiva strategier för lägre utsläpp i syfte att nå EU-målet om minskade koldioxidutsläpp till århundradets mitt, jämfört med 1990, som en del av det globala åtagandet att hålla ökningen av medeltemperaturen under 2 °C. EU:s system för handel med utsläppsrätter kommer att fortsätta att vara en central del i EU:s klimatpolitik efter 2020 och måste genomgå en strukturell reform som syftar till att främja investeringar i koldioxidsnåla och hållbara tekniker. För att uppfylla sina internationella åtaganden måste unionen även ge ett starkt stöd till utvecklingsländerna i deras insatser för att begränsa klimatförändringarna, i form av kapacitetsuppbyggnad, finansiellt bistånd och tekniköverföring.
Ändringsförslag 72 Förslag till beslut Bilaga – punkt 33
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
33. Det kommer också att vidtas åtgärder för att förbättra miljöegenskaperna ytterligare hos varor och tjänster på EU-marknaden under hela deras livscykel, genom åtgärder för att öka tillgången miljömässigt hållbara produkter och stimulera en kraftigt ökad konsumentefterfrågan på dessa produkter. Detta ska uppnås genom en avvägd blandning av stimulansåtgärder för konsumenter och företag, inklusive små och medelstora företag, marknadsbaserade styrmedel och regler för att minska miljöeffekterna från deras verksamhet och produkter. Befintlig produktlagstiftning som direktiven om ekodesign och energideklaration kommer att ses över i syfte att förbättra produkters miljöprestanda och resurseffektivitet under hela livscykeln och därigenom säkerställa en mer sammanhållen ram för hållbar produktion och konsumtion inom EU.	33. Det krävs en rättslig ram som ger rätt signaler till producenterna och konsumenterna om vikten av att främja resurseffektivitet och att gå mot ett återställande kretsloppssamhälle. Miljöprestandan under hela livscykeln hos de varor och tjänster som finns på EU-marknaden kommer att förbättras genom åtgärder för att öka utbudet av miljömässigt hållbara produkter och stimulera en kraftigt ökad konsumentefterfrågan på sådana produkter. I syfte att hantera fragmenteringen och den bristande räckvidden för det gällande regelverket om hållbar produktion och konsumtion kommer det är krävas en konsolidering av befintlig produktlagstiftning som direktiven om ekodesign och energideklaration i syfte att förbättra produkters miljöprestanda och resurseffektivitet under hela livscykeln. Denna mer sammanhållna rättsliga ram för hållbar produktion och konsumtion kommer att stödjas av mål och livscykelindikatorer i syfte att uppmuntra såväl företag som enskilda personer att agera på ett mer ansvarsfullt sätt. Förpackningarna kommer att optimeras, resurseffektiva företagsmodeller kommer att stödjas och producentansvaret kommer att stärkas. I syfte att tillhandahålla jämförbar och tillförlitlig information till konsumenterna och slutanvändarna kommer det att göras insatser för att utarbeta en harmoniserad EU-metod för att beräkna produkternas ekologiska fotavtryck och en förenklad och rationaliserad miljömärkning.
	Miljöprestandan hos de varor och tjänster som finns på EU-marknaden kommer att förbättras med hjälp av en välavvägd blandning av stimulansåtgärder för konsumenterna och företagen, inklusive små och medelstora företag, marknadsbaserade styrmedel och reglering för att minska miljöeffekterna från deras verksamhet och produkter. I detta sammanhang måste det införas lämpliga ramar på unionsnivå och nationell nivå för att hjälpa små och medelstora företag att förbättra sin miljöprestanda¹, närmare bestämt genom informationskampanjer och program för tekniskt/finansiellt stöd som riktar sig specifikt till små och medelstora företag.
	_______________
	¹ I enlighet med princip IX ”Hjälpa små och medelstora företag att omvandla miljöutmaningar till möjligheter” i Small Business Act för Europa, COM(2008)0394 av den 25 juni 2008.
Ändringsförslag 73 Förslag till beslut Bilaga – punkt 34
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
34. Eftersom 80 % av alla produktrelaterade miljöeffekter byggs in under designskedet bör EU-politiken säkerställa att prioriterade produkter på EU-marknaden får en ekodesign för att optimera resurs- och materialeffektiviteten, bland annat vad gäller återvinningsbarhet, återvunnet material och livslängd. Kraven måste kunna genomföras och verkställas. Ansträngningarna kommer att ökas på EU-nivå och nationell nivå för att få bort hinder för miljöinnovationer och frigöra den fulla potentialen hos EU:s miljöindustrier, vilket kommer att ge fördelar för gröna jobb och grön tillväxt.	34. Eftersom 80 % av alla produktrelaterade miljöeffekter byggs in under designskedet bör EU-politiken säkerställa att prioriterade produkter på EU-marknaden får en ekodesign för att optimera resurs- och materialeffektiviteten, bland annat vad gäller livslängd, möjligheter till reparation och återanvändning, återvinningsbarhet, användning av återvunnet material och demontering. På längre sikt ska produkter och deras beståndsdelar komma från hållbara källor och utformas så att de kan återanvändas eller till fullo materialåtervinnas. Kraven måste kunna genomföras och verkställas. Ansträngningarna kommer att ökas på EU-nivå och nationell nivå för att få bort hinder för miljöinnovationer, öka konsumentinformationen och medvetenheten och frigöra den fulla potentialen hos EU:s miljöindustrier, vilket kommer att ge fördelar för gröna jobb och grön tillväxt.
Ändringsförslag 74 Förslag till beslut Bilaga – punkt 35
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
35. I syfte att upprätta en handlingsram för att förbättra andra resurseffektivitetsaspekter än växthusgasutsläpp och energi, kommer det att fastställas mål för att minska konsumtionens totala miljöpåverkan, särskilt inom för livsmedels-, bostads- och transportsektorerna. Sammantaget svarar de för nära 80 % av konsumtionens miljöpåverkan. I rapporten från Rio+20 erkändes att det fanns ett behov av att kraftigt minska svinn och slöseri efter skörd och under hela leveranskedjan för livsmedel.	35. I syfte att upprätta en handlingsram för att förbättra andra resurseffektivitetsaspekter än växthusgasutsläpp och energi måste mätningar och mål för markfotavtrycket, vattenfotavtrycket, materialfotavtrycket och koldioxidfotavtrycket antas till 2015. Åtminstone en av dessa indikatorer bör ingå i den europeiska planeringsterminen senast 2015. Dessutom kommer det att fastställas mål för att minska konsumtionens totala miljöpåverkan, särskilt inom för livsmedels-, bostads- och transportsektorerna. Sammantaget svarar de för nära 80 % av konsumtionens miljöpåverkan. I rapporten från Rio+20 erkändes att det fanns ett behov av att kraftigt minska svinn och slöseri efter skörd och under hela leveranskedjan för livsmedel. Det är dessutom nödvändigt att bedöma och begränsa miljöpåverkan av konsumtionen inom unionen av produkter och råvaror som sannolikt bidrar till avskogningen och skogsutarmningen utanför unionen, i syfte att uppnå klimatmålen¹.
	Kommissionen bör därför lägga fram en omfattande strategi för att bekämpa onödigt livsmedelsavfall och aktivt stödja medlemsstaterna i deras arbete för att förhindra överdriven avfallsproduktion.
	_______________
	¹ Detta gäller mer specifikt konsumtion av importerade livsmedel och andra icke livsmedelsvaror som inte uppfyller hållbarhetskravet, till exempel kött, sojabönor, palmolja och malmer. Se COM(2008)0645 av den 17 oktober 2008, Bekämpande av avskogning och skogsdegradering för att motverka klimatförändringen och minskningen av den biologiska mångfalden.
Ändringsförslag 75 Förslag till beslut Bilaga – punkt 35a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	35a. Det är inte resurseffektivt att använda grödor som är ätbara för människor som foder till livsmedelsproducerande djur, eftersom en stor del av sådana grödors näringsvärde går förlorat under omvandlingen från växtmaterial till animaliskt material. Detta är resursslöseri, sett till både grödorna i sig och den mark, det vatten och den energi som används för att odla dem.
Ändringsförslag 76 Förslag till beslut Bilaga – punkt 36
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
36. Utöver de obligatoriska kraven på miljöanpassad offentlig upphandling för vissa produktkategorier har de flesta medlemsstater antagit frivilliga handlingsplaner och många har satt upp mål för specifika produktgrupper. Det finns dock betydande utrymme för alla förvaltningsnivåer att genom sina inköpsbeslut ytterligare minska miljöpåverkan. Medlemsstaterna och regionerna bör vidta ytterligare åtgärder för att nå målet att tillämpa miljöanpassad offentlig upphandling i minst 50 % av de offentliga upphandlingarna. Kommissionen kommer att överväga möjligheten att införa ytterligare sektorsspecifik lagstiftning med obligatoriska regler för miljöanpassad offentlig upphandling för fler produktkategorier.	36. Utöver de obligatoriska kraven på miljöanpassad offentlig upphandling för vissa produktkategorier har de flesta medlemsstater antagit frivilliga handlingsplaner och många har satt upp mål för specifika produktgrupper. Det finns dock betydande utrymme för alla förvaltningsnivåer att genom sina inköpsbeslut ytterligare minska miljöpåverkan. Medlemsstaterna och regionerna bör vidta ytterligare åtgärder för att nå målet att tillämpa miljöanpassad offentlig upphandling i minst 50 % av de offentliga upphandlingarna. Kommissionen kommer att föreslå ytterligare sektorsspecifik lagstiftning med obligatoriska regler för miljöanpassad offentlig upphandling för fler produktkategorier.
Ändringsförslag 77 Förslag till beslut Bilaga – punkt 37
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
37. Det finns också ett stort utrymme för att förbättra avfallshanteringen inom EU för att bättre ta till vara resurser, öppna nya marknader, skapa nya arbetstillfällen och minska beroendet av importerade råvaror, samtidigt som man minskar miljöpåverkan. Varje år produceras 2,7 miljarder ton avfall inom EU, varav 98 miljoner ton är farligt avfall. I genomsnitt återanvänds eller återvinns bara 40 % av det fasta avfallet. Resten går till deponi eller förbränning. I vissa medlemsstater återvinns över 70 % av avfallet, vilket visar hur avfall skulle kunna vara en av EU:s viktigaste resurser. Trots det deponeras över 75 % av det kommunala avfallet i många medlemsstater.	37. Det finns också ett stort utrymme för att förbättra avfallshanteringen inom EU för att bättre ta till vara resurser och sekundära råvaror, öppna nya marknader, skapa nya arbetstillfällen och minska beroendet av importerade råvaror, samtidigt som man minskar miljöpåverkan. Varje år produceras 2,7 miljarder ton avfall inom EU, varav 98 miljoner ton är farligt avfall. I genomsnitt återanvänds eller återvinns bara 40 % av det fasta avfallet. Resten går till deponi eller förbränning. Enligt avfallshierarkin bör förbränning och avfallsdeponering tillgripas endast som en sista utväg inom avfallshanteringen. Förebyggande, återanvändning och materialåtervinning av avfall måste alltid prioriteras. I vissa medlemsstater återvinns över 70 % av avfallet, vilket visar hur avfall skulle kunna vara en av EU:s viktigaste resurser. Trots det deponeras över 75 % av det kommunala avfallet i många medlemsstater.
Ändringsförslag 78 Förslag till beslut Bilaga – punkt 38
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
38. Att omvandla avfall till en resurs, enligt uppmaningen i färdplanen för resurseffektivitet, förutsätter att EU:s avfallslagstiftning genomförs fullt ut i hela EU, och att avfallshierarkin tillämpas strikt och omfattar olika typer av avfall. Det krävs ytterligare ansträngningar för att minska avfallsproduktionen per person i absoluta tal, begränsa energiåtervinning till material som inte kan materialåtervinnas, gradvis fasa ut deponering, se till att återvinningen håller hög kvalitet och utveckla marknader för återvunna råvaror. Farligt avfall måste hanteras så att de negativa effekterna på människors hälsa och miljön minimeras, enligt överenskommelsen vid Rio+20. För att uppnå detta bör marknadsbaserade styrmedel inriktade på att förebygga, återvinna och återanvända tillämpas mycket mer systematiskt i hela EU. Hinder för återvinning på EU:s inre marknad bör tas bort och befintliga mål för förebyggande, återanvändning, återvinning och bortstyrning från deponering ses över för att skapa ett kretsloppssamhälle, där resurser används i flera steg och restavfallet minskas till nära noll.	38. Att omvandla avfall till en resurs, enligt uppmaningen i färdplanen för resurseffektivitet, förutsätter att EU:s avfallslagstiftning genomförs fullt ut i hela EU, och att avfallshierarkin tillämpas strikt med ett livscykeltänkande kring de sammanlagda effekterna av produktion och hantering av avfall samt omfattar olika typer av avfall. Det krävs ytterligare ansträngningar, inklusive förebyggande (t.ex. minskning av livsmedelsavfall) för att uppnå en betydande minskning av avfallsmängden per person i absoluta tal, begränsa energiåtervinningen till material som inte kan materialåtervinnas eller komposteras, fasa ut deponering av material som kan materialåtervinnas, komposteras eller förbrännas, med undantag för visst farligt avfall där deponering är den säkraste bortskaffningsmetoden, främja återanvändning, se till att återvinningen håller hög kvalitet, garantera giftfria materialcykler och utveckla marknader för återvunna råvaror. Farligt avfall måste hanteras så att de negativa effekterna på människors hälsa och miljön minimeras, enligt överenskommelsen vid Rio+20. För att uppnå detta måste en lämplig kombination av politiska strategier och marknadsbaserade styrmedel som överensstämmer med avfallshierarkin i fem nivåer samt planering av infrastrukturer för avfallshantering tillämpas mycket mer systematiskt i hela EU. Hinder för återvinning på EU:s inre marknad bör tas bort och befintliga mål för förebyggande, återanvändning, återvinning och bortstyrning från deponering ses över för att skapa ett kretsloppssamhälle, där resurser används i flera steg och restavfallet minskas till nära noll.
Ändringsförslag 79 Förslag till beslut Bilaga – punkt 39
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
39. Resurseffektiviteten inom vattensektorn kommer också att åtgärdas, eftersom den är en prioritet för att bidra till god vattenkvalitet. Trots att torka och vattenbrist drabbar allt fler delar av Europa beräknas 20–40 % av Europas tillgängliga vatten fortfarande slösas bort, till exempel genom läckor i vattenledningar. Enligt tillgängliga modeller finns det fortfarande stort utrymme för att förbättra vattenhushållningen inom EU. Stigande efterfrågan och klimatförändringarnas effekter väntas dessutom öka belastningen på Europas vattenresurser betydligt. Mot bakgrund av detta bör unionen och medlemsstaterna vidta åtgärder för att se till att vattenförbrukningen inte överstiger gränserna för tillgängliga förnybara vattenresurser till 2020, bland annat genom att förbättra vattenhushållningen med hjälp av marknadsmekanismer, exempelvis vattenpriser som motsvarar vattnets verkliga värde. Framstegen kommer att underlättas av en växande demonstration och användning av innovativ teknik, innovativa system och affärsmodeller som bygger på den strategiska genomförandeplanen för det europeiska innovationspartnerskapet om vatten.	39. Resurseffektiviteten inom vattensektorn kommer också att åtgärdas, eftersom den är en prioritet för att bidra till god vattenkvalitet. Trots att torka och vattenbrist drabbar allt fler delar av Europa beräknas 20–40 % av Europas tillgängliga vatten fortfarande slösas bort, till exempel genom läckor i vattenledningar. Enligt tillgängliga modeller finns det fortfarande stort utrymme för att förbättra vattenhushållningen inom EU. Stigande efterfrågan och klimatförändringarnas effekter väntas dessutom öka belastningen på Europas vattenresurser betydligt. Mot bakgrund av detta bör unionen och medlemsstaterna vidta åtgärder för att se till att vattenförbrukningen inte överstiger gränserna för tillgängliga förnybara vattenresurser till 2020, bland annat genom att förbättra vattenhushållningen med hjälp av marknadsmekanismer, exempelvis vattenpriser som motsvarar vattnets verkliga värde, samtidigt som varje enskild invånare måste garanteras tillgång till denna livsviktiga resurs. Särskilt jordbruket och energiproduktionen bör i egenskap av de största förbrukarna uppmuntras att utnyttja vattenreserverna på ett mer effektivt sätt. Framstegen kommer att underlättas av en växande demonstration och användning av innovativ teknik, innovativa system och affärsmodeller som bygger på den strategiska genomförandeplanen för det europeiska innovationspartnerskapet om vatten. Separering vid källan av använda fetter innan de hamnar i avloppsnätet och påföljande uppsamling och återvinning av dessa fetter måste prioriteras inom vattenhanteringspolitiken.
Ändringsförslag 80 Förslag till beslut Bilaga – punkt 40
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
40. En långsiktig och förutsägbar politik på alla dessa områden kommer att bidra till att stimulera nödvändiga investeringar och åtgärder för att utveckla marknaderna för miljövänligare teknik fullt ut och främja hållbara företagslösningar. Det behövs indikatorer och mål för resurseffektivitet för att ge den vägledning som offentliga och privata beslutsfattare behöver vid omvandlingen av ekonomin. Indikatorerna och målen kommer att bli en integrerad del av detta program när de väl har beslutats på unionsnivå.	40. En långsiktig och förutsägbar politik på alla dessa områden kommer att bidra till att stimulera nödvändiga investeringar och åtgärder för att utveckla marknaderna för miljövänligare teknik fullt ut och främja hållbara företagslösningar. Till år 2015 behövs det indikatorer och mål för resurseffektivitet när det gäller vattenfotavtrycket, markfotavtrycket, materialfotavtrycket och koldioxidfotavtrycket för att ge den vägledning som offentliga och privata beslutsfattare behöver vid omvandlingen av ekonomin. Indikatorerna och målen kommer att bli en integrerad del av detta program när de väl har beslutats på unionsnivå.
Ändringsförslag 81 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) EU har uppfyllt sina klimat- och energimål för 2020 och arbetar för att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 % till 2050 jämfört med 1990, som en del av det globala åtagandet att hålla ökningen av medeltemperaturen under 2 °C.	(a) EU har uppfyllt sina klimat- och energimål för 2020 och arbetar för att minska utsläppen av växthusgaser med 80–95 % till 2050 jämfört med 1990, som en del av det globala åtagandet att hålla ökningen av medeltemperaturen under 2 °C. Klimat- och energimålen för 2030 har fastställts.
Ändringsförslag 82 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) EU-industrins sammanlagda miljöpåverkan från alla större industrisektorer har minskat betydligt och resurseffektiviteten är förbättrad.	(b) EU-industrins sammanlagda miljöpåverkan från alla större industrisektorer har minskat betydligt, resurseffektiviteten har förbättrats tack vare marknadsincitament och politiska incitament som belönar bästa praxis inom näringslivet. Resurseffektiviteten i hela produktionskedjan och produktens livscykel kan mätas och riktmärkas.
Ändringsförslag 83 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Produktionens och konsumtionens sammanlagda miljöpåverkan har minskat, särskilt inom livsmedels-, bostads- och transportsektorerna.	(c) Strukturella förändringar av produktion, teknik och innovation samt konsumtionsmönster och livsstilar har minskat produktionens och konsumtionens sammanlagda miljöpåverkan, särskilt inom livsmedels-, bostads- och transportsektorerna.
Ändringsförslag 84 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Skogutarmning förebyggs och varor och produkter som är kopplade till avskogning elimineras från EU-marknaden.
Ändringsförslag 85 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) Avfall hanteras på ett säkert sätt och som en resurs, mängden avfall som produceras per person sjunker i absoluta tal, energiåtervinning begränsas till material som inte kan materialåtervinnas, och återvinningsbara och komposterbara material deponeras inte alls.	(d) Avfall förebyggs och hanteras som en resurs på ett sätt som säkert förhindrar skador på miljön och människors hälsa, mängden avfall som produceras per person sjunker i absoluta tal, energiåtervinningen begränsas till material som inte kan materialåtervinnas eller komposteras, och återvinningsbara, komposterbara och förbränningsbara material deponeras inte alls, med undantag för visst farligt avfall där deponering är den säkraste bortskaffningsmetoden.
Ändringsförslag 86 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Fullt genomförande av EU:s energi- och klimatpaket samt överenskommelser om EU:s klimat- och energipolitik för perioden efter 2020.	(a) Fullt genomförande av EU:s energi- och klimatpaket samt överenskommelser om EU:s klimat- och energipolitik för perioden efter 2020 genom upprättande av en ram för energi- och klimatpolitiken till 2030 på grundval av tre rättsligt bindande mål för växthusgasutsläpp, förnybar energi och energieffektivitet i linje med de milstolpar som anges i färdplanen för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle till 2050.
Ändringsförslag 87 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Allmän användning av bästa tillgängliga teknik och ökade ansträngningar för att främja användningen av nya innovativa tekniker, processer och tjänster.	(b) Allmän användning av bästa tillgängliga teknik inom ramen för direktivet om industriutsläpp och ökade ansträngningar för att främja användningen av nya innovativa tekniker, processer och tjänster.
Ändringsförslag 88 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 2 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) Minskad användning av emballage och transporter under produkternas livscykel.
Ändringsförslag 89 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Främjande av offentliga och privata forsknings- och innovationsinsatser som krävs för att ta i bruk innovativ teknik, innovativa system och affärsmodeller som snabbar på och sänker kostnaderna för övergången till en utsläppssnål, resurseffektiv ekonomi.	(c) Främjande av offentliga och privata forsknings- och innovationsinsatser som krävs för att ta i bruk innovativ teknik, innovativa system och affärsmodeller som snabbar på och sänker kostnaderna för övergången till en utsläppssnål, resurseffektiv ekonomi och bidrar till en betydande minskning av matsvinnet längs med hela kedjan.
Ändringsförslag 90 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 2 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Fastställande av indikatorer och mål för resurseffektivitet till 2015 på grundval av färdplanen för ett resurseffektivt Europa. Införande av en huvudindikator och ett huvudmål i den europeiska planeringsterminen, som kompletteras av en resultattavla för indikatorer avseende användning av mark, koldioxid, vatten och material.
Ändringsförslag 91 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) Inrättande av en mer sammanhållen ram för hållbar produktion och konsumtion. Översyn av produktlagstiftning i syfte att förbättra produkters miljöprestanda och resurseffektivitet under hela livscykeln. Fastställande av mål för att minska konsumtionens totala miljöpåverkan.	(d) Inrättande av en mer sammanhållen ram för hållbar produktion och konsumtion, inbegripet i lämpliga fall konsolidering av befintliga instrument i en enhetlig rättslig ram. Översyn av produktlagstiftning i syfte att förbättra produkters miljöprestanda och resurseffektivitet under hela livscykeln. Främjande av konsumentefterfrågan på miljömässigt hållbara produkter och tjänster genom åtgärder för att göra dem lättillgängligare, överkomligare, funktionsdugligare och attraktivare. Främjande av principen om kaskadanvändning av material. Fastställande av indikatorer och mål för att minska konsumtionens totala miljöpåverkan. Bekämpning av matsvinn. Rationalisering och universell användning av miljömärkning av produkter.
Ändringsförslag 92 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 2 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(da) Beaktande av förändringar på arbetsmarknaden och utveckling av utbildningsprogram för yrken kopplade till grön ekonomi.
Ändringsförslag 93 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 2 – led db (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(db) Ökade insatser för att nå målet att minst 50 % av de offentliga upphandlingarna ska vara miljöanpassade och inrättande av ett frivilligt nätverk för gröna uppköpare för företagen i unionen.
Ändringsförslag 94 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 2 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e) Fullt genomförande av EU:s avfallslagstiftning. Detta innebär att avfallshierarkin tillämpas och att marknadsbaserade styrmedel och åtgärder tillämpas på ett effektivt sätt för att fasa ut deponering, energiåtervinning begränsas till material som inte kan materialåtervinnas, återvunnet avfall används som en stor, pålitlig råvarukälla för EU, farligt avfall hanteras på ett säkert sätt och uppkomsten av det begränsas, olagliga avfallstransporter förekommer inte och hinder på den inre marknaden för miljövänlig återvinning inom EU är borttagna.	(e) Fullt genomförande och stärkande av EU:s avfallslagstiftning samt uppnående av målet om nära noll avfall. Detta innebär att avfallshierarkin tillämpas i enlighet med ramdirektivet om avfall och att marknadsbaserade styrmedel och åtgärder tillämpas på ett effektivt sätt för att minska avfallsproduktionen, främja återanvändning, garantera högkvalitativ materialåtervinning och giftfria materialcykler, så att avfall kan användas som en stor, pålitlig råvarukälla för EU. Syftet är även att se till att det finns ett högkvalitativt system för källsortering samt att energiåtervinningen begränsas till material som inte kan materialåtervinnas, brytas ned biologiskt eller komposteras, att deponering av återvinningsbara, komposterbara och brännbara material fasas ut, med undantag för visst farligt avfall där deponering är den säkraste bortskaffningsmetoden och att farligt avfall begränsas väsentligt och annars hanteras på ett säkert sätt. Olagliga avfallstransporter förekommer inte (bland annat tack vare förstärkta kontroller), och hinder på den inre marknaden för miljövänlig återvinning inom EU är borttagna. Detta kommer att kräva en systemöversyn av unionens avfallspolitik i linje med övergången mot ett kretsloppssamhälle samt inrättande av ambitiösa mål för materialåtervinning och förebyggande. Det kommer också att krävas särskilda informationsinsatser riktade till allmänheten för att göra människor medvetna om denna fråga och uppmuntra dem att agera på ett ansvarsfullt sätt för att minska föroreningarna och motverka bristande medborgaranda på miljöområdet. Dessa insatser för information till allmänheten måste också hjälpa människor att förstå bestämmelserna om källsortering och insamling av hushållsavfall, vilka bör anpassas bättre till konsumenternas behov, och uppmuntra dem att källsortera sitt avfall.
Ändringsförslag 95 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 2 – led ea (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ea) Utforma ett nytt rättsligt instrument som medför ett effektivare utnyttjande av de begränsade biomassaresurserna på grundval av en bedömning av den totala tillgången, genom vilket det införs en princip om kaskadanvändning och stödåtgärder och som leder till att den totala mängd biomassa som används inom en given sektor begränsas till vad ekosystemen rimligen kan tillhandahålla.
Ändringsförslag 96 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 2 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(f) Vattenhushållningen har förbättrats genom att det har satts upp mål för avrinningsområden, och marknadsmekanismer som vattenpriser tillämpas.	(f) Vattenhushållningen har förbättrats genom att mål för avrinningsområden har satts upp och övervakas och att det har införts bestämmelser om användningen av behandlat avfallsvatten och marknadsmekanismer som vattenpriser tillämpas, i enlighet med artikel 9 i ramdirektivet om vatten, och även kunskaperna, förvaltningen, investeringskapaciteten och integrering av vattenfrågor i andra politikområden har förbättrats.
Ändringsförslag 97 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 2 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(fa) En EU-handlingsplan för att bedöma och begränsa miljöpåverkan av konsumtionen inom unionen av produkter och råvaror som troligtvis bidrar till avskogningen och skogsutarmningen utanför unionen har utarbetats och tillämpas.
Ändringsförslag 98 Förslag till beslut Bilaga – punkt 42
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
42. EU:s miljölagstiftning har gett betydande fördelar för allmänhetens hälsa och välbefinnande. Miljöfrågor som rör vatten, luftföroreningar och kemikalier är dock fortfarande de som oroar allmänheten mest inom EU. Världshälsoorganisationen (WHO) bedömer att miljörelaterade stressfaktorer orsakar 15–20 % av alla dödsfall i 53 europeiska länder. Enligt OECD kommer luftföroreningar i städerna att vara den främsta miljörelaterade dödsorsaken i världen år 2050.	42. EU:s miljölagstiftning har gett betydande fördelar för allmänhetens hälsa och välbefinnande. Miljöfrågor som rör vatten, luftföroreningar, kemikalier och bullerföroreningar är dock fortfarande de som oroar allmänheten mest inom EU. Världshälsoorganisationen (WHO) bedömer att miljörelaterade stressfaktorer orsakar 15–20 % av alla dödsfall i 53 europeiska länder. Enligt OECD kommer luftföroreningar i städerna att vara den främsta miljörelaterade dödsorsaken i världen år 2050.
Ändringsförslag 99 Förslag till beslut Bilaga – punkt 44
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
44. Tillgång till vatten av tillfredsställande kvalitet är fortfarande ett problem i många landsbygdsområden inom EU, och genom att säkerställa god kvalitet på Europas badvatten kan man främja både människors hälsa och EU:s turistindustri. Översvämningars negativa effekter på människors hälsa och näringslivet blir allt vanligare, delvis på grund av förändringar i vattnets kretslopp och markanvändningen.	44. Tillgång till vatten av tillfredsställande kvalitet är fortfarande ett problem i många landsbygdsområden inom EU, och genom att säkerställa god kvalitet på Europas badvatten kan man främja både människors hälsa och EU:s turistindustri. Översvämningars negativa effekter på människors hälsa och näringslivet blir allt vanligare, delvis på grund av förändringar i vattnets kretslopp och markanvändningen. För efterlevnaden av unionens vattenlagstiftning krävs åtgärder för återhämtning av floders naturliga stränder och återskogning av angränsande områden.
Ändringsförslag 100 Förslag till beslut Bilaga – punkt 48
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
48. Den övergripande kemikalielagstiftningen (Reach och förordningarna om klassificering, märkning och förpackning) ger ett grundläggande skydd för människors hälsa och miljön och främjar användning av metoder utan djurförsök. Det råder dock fortfarande osäkerhet om påverkan på människors hälsa och miljön från kombinationseffekterna från olika kemikalier (blandningar), nanomaterial, kemikalier som påverkar hormonsystemet (hormonstörande ämnen) och kemikalier i produkter. De senaste åren har det kommit fram mer information om behovet av åtgärder för att hantera dessa utmaningar, särskilt om EU ska nå det mål som fastställdes vid världstoppmötet om hållbar utveckling 2002, och som bekräftades vid Rio+20-toppmötet, nämligen att till 2020 minimera betydande negativa effekter av kemikalier på människors hälsa och miljön och möta nya problem och utmaningar på ett effektivt, ändamålsenligt, sammanhängande och samordnat vis. EU kommer att fortsätta utveckla och genomföra strategier för att ta itu med kombinationseffekter av kemikalier och säkerhetsfrågor som rör hormonstörande ämnen och införa en övergripande strategi för att minimera de negativa effekterna av farliga ämnen, inklusive kemikalier i produkter, med stöd av en omfattande kunskapsbas om kemisk exponering och giftighet. Säker och hållbar hantering av nanomaterial ska ingå i en övergripande strategi som omfattar bedömning, hantering, information och övervakning av risker. Tillsammans kommer dessa strategier att öka kunskaperna om kemikalier och ge en förutsägbar lagstiftning som driver på utvecklingen av hållbarare lösningar.	48. Den övergripande kemikalielagstiftningen (Reach och förordningarna om klassificering, märkning och förpackning) ger ett grundläggande skydd för människors hälsa och miljön och främjar användning av metoder utan djurförsök. Det råder dock fortfarande osäkerhet om den fulla påverkan på människors hälsa och miljön från kombinationseffekterna från olika kemikalier (blandningar), nanomaterial, kemikalier som påverkar hormonsystemet (hormonstörande ämnen) och kemikalier i produkter. De senaste åren har det kommit fram mer information om behovet av åtgärder för att hantera dessa utmaningar, särskilt om EU ska nå det mål som fastställdes vid världstoppmötet om hållbar utveckling 2002, och som bekräftades vid Rio+20-toppmötet, nämligen att till 2020 minimera exponeringen för kemikalier på människors hälsa och miljön och möta nya problem och utmaningar på ett effektivt, ändamålsenligt, sammanhängande och samordnat vis. EU kommer att fortsätta utveckla och genomföra strategier, bland annat regler för industrin, för att ta itu med kombinationseffekter av kemikalier och säkerhetsfrågor som rör hormonstörande ämnen och införa en övergripande strategi för att minimera de negativa effekterna av farliga ämnen i all relevant unionslagstiftning, inklusive kemikalier i produkter, med stöd av en omfattande kunskapsbas om kemisk exponering och giftighet med beaktande av försiktighetsprincipen för att skydda i synnerhet känsliga grupper mot exponering. Säker och hållbar hantering av nanomaterial ska ingå i en övergripande strategi som omfattar bedömning, hantering, information och övervakning av risker. Tillsammans kommer dessa strategier att öka kunskaperna om kemikalier och ge en förutsägbar lagstiftning som driver på utvecklingen av hållbarare lösningar.
Ändringsförslag 101 Förslag till beslut Bilaga – punkt 49
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
49. Den växande marknaden för biobaserade produkter, kemikalier och material kan erbjuda fördelar som lägre utsläpp av växthusgaser och nya marknadsmöjligheter, men man måste se till att dessa produkters hela livscykel är hållbar och inte förvärrar konkurrensen om marken eller ökar utsläppsnivåerna.	49. Den växande marknaden för biobaserade produkter, kemikalier och material kan erbjuda fördelar som lägre utsläpp av växthusgaser och nya marknadsmöjligheter, men man måste se till att dessa produkters hela livscykel är hållbar och inte förvärrar konkurrensen om marken och vattnet eller ökar utsläppsnivåerna.
Ändringsförslag 102 Förslag till beslut Bilaga – punkt 51
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
51. Åtgärder för att stärka ekologisk resiliens och klimattålighet, som att återställa ekosystem och anlägga grön infrastruktur, kan dessutom få stora socioekonomiska fördelar, exempelvis för folkhälsan. Synergieffekter och potentiella konflikter mellan klimatmål och andra miljömål, som luftkvalitet, måste hanteras på ett lämpligt sätt. Att byta bränsle som svar på problem som rör klimat eller leveranstrygghet kan exempelvis leda till stora ökningar av partiklar och farliga utsläpp.	51. Åtgärder för att stärka ekologisk resiliens och klimattålighet, som att återställa ekosystem och anlägga grön och blå infrastruktur, kan dessutom få stora socioekonomiska fördelar, exempelvis för folkhälsan. Synergieffekter och potentiella konflikter mellan klimatmål och andra miljömål, som luftkvalitet, måste hanteras på ett lämpligt sätt. Att byta bränsle som svar på problem som rör klimat eller leveranstrygghet kan exempelvis leda till stora ökningar av partiklar och farliga utsläpp.
Motivering
Termen grön och blå infrastruktur avser ett sammanhängande nätverk av skyddade land- och vattenområden. Det är ett verktyg för hållbar fysisk planering som bidrar till ett gynnsamt bevarande av naturliga livsmiljöer och arter samt till vattenområdenas goda ekologiska status. Begreppet ekologiskt nätverk anges i Aichi-målen för biologisk mångfald för perioden 2011–2020 (mål 11).
Ändringsförslag 103 Förslag till beslut Bilaga – punkt 52 – stycke 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Luftkvaliteten i EU har förbättrats betydligt.	(a) Inomhus- och utomhusluftens kvalitet i EU har förbättrats betydligt i riktning mot WHO:s rekommenderade nivåer och i enlighet med WHO:s riktlinjer.
Ändringsförslag 104 Förslag till beslut Bilaga – punkt 52 – stycke 1 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa) Genomförande av initiativen i vitboken om transport, särskilt genom ytterligare internalisering av externa kostnader.
Motivering
Denna senaste ordalydelse är hämtad från färdplanen för ett resurseffektivt Europa (COM(2011)0571), s. 19.
Ändringsförslag 105 Förslag till beslut Bilaga – punkt 52 – stycke 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Bullernivåerna i EU har minskat betydligt.	(b) Bullernivåerna i EU har minskat betydligt mot WHO:s rekommenderade nivåer.
Ändringsförslag 106 Förslag till beslut Bilaga – punkt 52 – stycke 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) Kombinationseffekterna från kemikalier och säkerhetsfrågor som rör hormonstörande ämnen åtgärdas effektivt, och risker för miljö och hälsa knutna till farliga ämnen, som kemikalier i produkter, bedöms och minimeras.	(d) Kombinationseffekterna från kemikalier och säkerhetsfrågor som rör hormonstörande ämnen åtgärdas effektivt i relevant unionslagstiftning, och risker för miljö och hälsa knutna till farliga ämnen, som kemikalier i produkter, bedöms och minimeras. Långsiktiga åtgärder för att uppnå målet för en giftfri miljö fastställs.
Ändringsförslag 107 Förslag till beslut Bilaga – punkt 52 – stycke 1 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(f) Avgörande framsteg har gjorts vad gäller anpassning till klimatförändringarna.	(f) Avgörande framsteg har gjorts vad gäller förebyggande av och anpassning till klimatförändringarna.
Ändringsförslag 108 Förslag till beslut Bilaga – punkt 52 – stycke 2 – led -a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(-a) Initiativen i vitboken om transport genomförs, särskilt genom ytterligare internalisering av externa kostnader.
Ändringsförslag 109 Förslag till beslut Bilaga – punkt 52 – stycke 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Genomförande av EU:s uppdaterade politik om luftkvalitet, anpassad till senaste vetenskapliga rön, och åtgärder för att bekämpa luftföroreningar vid källan.	(a) Genomförande av uppdaterad EU-politik om luftkvalitet, anpassad till senaste vetenskapliga rön och utarbetande av en EU-strategi för inomhusluftkvalitet och åtgärder för att bekämpa luftföroreningar vid källan.
Ändringsförslag 110 Förslag till beslut Bilaga – punkt 52 – stycke 2 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Fortsatt genomförande av Reach med avsikt på stabilitet och förutsägbarhet, genom minskade administrativa och ekonomiska bördor för små och medelstora företag i syfte att säkerställa en hög skyddsnivå för människors hälsa och miljön, fri rörlighet för kemikalier inom den inre marknaden och mer konkurrenskraftiga och innovativa företag i unionen¹.
	_____________
	¹ Allmän rapport om Reach av den 5 februari 2013 i enlighet med artikel 117.4 i förordning (EG) nr 1907/2006 (Reachförordningen) och artikel 46.2 i förordning (EG) nr 1272/2008 (CLP-förordningen), samt översyn av vissa delar i enlighet med artikel 75.2 samt artiklarna 138.2, 138.3 och 138.6 i Reachförordningen.
Ändringsförslag 111 Förslag till beslut Bilaga – punkt 52 – stycke 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) Framtagande av en EU-strategi för en giftfri miljö, med stöd av en omfattande kunskapsbas om kemisk exponering och giftighet som bidrar till utveckling av hållbara ersättningsprodukter.	(d) Framtagande till 2018 av en EU-strategi för en giftfri miljö som grundas på horisontella åtgärder som ska vidtas i syfte att säkerställa 1) säkerheten hos nanomaterial och liknande avancerade material, 2) minimering av exponeringen för hormonstörande ämnen, 3) lämpliga lagstiftningsstrategier för att hantera kombinerade effekter av kemikalier och 4) minimering av exponeringen för kemikalier i produkter, inklusive importerade produkter, med målsättningen att främja giftfria materialcykler och minska inomhusexponering för skadliga ämnen. Denna strategi bör stödjas av en omfattande kunskapsbas om kemisk exponering och giftighet, som om möjligt består av uppgifter som erhållits genom användning av andra metoder än djurförsök, vilket skulle påskynda ett effektivt beslutsfattande och främja innovation och utveckling av säkra och hållbara ersättningsprodukter.
Ändringsförslag 112 Förslag till beslut Bilaga – punkt 52 – stycke 2 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(da) Standardisering i hela unionen av forskningsprotokoll och bedömningskriterier avseende miljöövervakning och biologisk exponeringsmätning i syfte att optimera användningen av detta verktyg inom ramen för den övergripande bedömningen av miljökvaliteten och folkhälsan i unionen.
Ändringsförslag 113 Förslag till beslut Bilaga – punkt 54
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
54. Nyttan med att se till att EU:s miljölagstiftning verkligen genomförs är tredubbel: det ger lika villkor för ekonomiska aktörer som verkar på den inre marknaden, det stimulerar innovationer och det ger pionjärfördelar för europeiska företag inom många branscher. Kostnaderna om lagstiftningen inte genomförs är däremot höga, grovt räknat omkring 50 miljarder euro per år, inklusive kostnader för överträdelser. Enbart under 2009 behandlades 451 mål om överträdelser av EU:s miljölagstiftning. Kommissionen tar också emot många klagomål direkt från EU-invånare, som ofta skulle kunna hanteras bättre på nationell eller lokal nivå.	54. Nyttan med att se till att EU:s miljölagstiftning verkligen genomförs är tredubbel: det ger lika villkor för ekonomiska aktörer som verkar på den inre marknaden, det stimulerar innovationer och det ger pionjärfördelar för europeiska företag inom många branscher. Kostnaderna om lagstiftningen inte genomförs är däremot höga, grovt räknat omkring 50 miljarder euro per år, inklusive kostnader för överträdelser. Under 2011 var miljölagstiftningen den del av unionsrätten där flest överträdelser rapporterades – 299 fall, vilket motsvarar 17 procent av alla överträdelser – och 114 nya överträdelseförfaranden inleddes. Kommissionen tar också emot många klagomål direkt från EU-invånare, som ofta skulle kunna hanteras bättre på nationell eller lokal nivå.
Motivering
Siffrorna är hämtade från den tjugonionde årsrapporten om kontrollen av gemenskapsrättens tillämpning (2011) (COM(2012)0714).
Ändringsförslag 114 Förslag till beslut Bilaga – punkt 55
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
55. Att förbättra genomförandet av EU:s miljölagstiftning på medlemsstatsnivå kommer därför att ha högsta prioritet de kommande åren. Det finns stora skillnader i genomförandet mellan och inom medlemsstater. Det finns ett behov av att förse de som genomför miljölagstiftningen på nationell, regional och lokal nivå med kunskaper och kapacitet för att öka de positiva effekterna av lagstiftningen.	55. Att förbättra genomförandet av EU:s miljölagstiftning på medlemsstatsnivå kommer därför att ha högsta prioritet de kommande åren. Det finns stora skillnader i genomförandet mellan och inom medlemsstater. Det finns ett behov av att förse de som genomför miljölagstiftningen på unionsnivå och på nationell, regional och lokal nivå med kunskaper, verktyg och kapacitet för att öka de positiva effekterna av lagstiftningen.
Ändringsförslag 115 Förslag till beslut Bilaga – punkt 57
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
57. För det första ska sättet att samla in och sprida kunskap om genomförandet förbättras för att hjälpa allmänheten och miljöexperter att till fullo förstå hur nationella och lokala förvaltningar verkställer unionens åtaganden. Om en enskild medlemsstat har specifika svårigheter med genomförandet kommer den att få stöd, på liknande sätt som i den anpassade strategi som tillämpades för den europeiska planeringsterminen. Exempelvis kommer partnerskapsavtal om genomförande som omfattar kommissionen och enskilda medlemsstater att upprättas för att hantera frågor som hur man kan få ekonomiskt stöd för genomförande och bättre informationssystem för att registrera framsteg.	57. För det första ska sättet att samla in och sprida kunskap om genomförandet förbättras för att hjälpa allmänheten och miljöexperter att till fullo förstå hur nationella och lokala förvaltningar verkställer unionens åtaganden. Om en enskild medlemsstat har specifika svårigheter med genomförandet kommer den att få stöd, på liknande sätt som i den anpassade strategi som tillämpades för den europeiska planeringsterminen. Exempelvis kommer partnerskapsavtal om genomförande som omfattar kommissionen och enskilda medlemsstater att upprättas för att hantera frågor som hur man kan få ekonomiskt stöd för genomförande och bättre informationssystem för att registrera framsteg. För att detta tillvägagångssätt ska bli så effektivt som möjligt kommer även lokala och regionala myndigheter att kunna delta, till exempel genom avtal om trepartssamarbete, med beaktande av det specifika förvaltningssystemet i varje medlemsstat. Den tekniska plattform för samarbete i miljöfrågor som Regionkommittén och kommissionen upprättat kommer att underlätta dialog och informationsutbyte för att förbättra genomförandet av lagstiftningen på lokal nivå.
Ändringsförslag 116 Förslag till beslut Bilaga – punkt 59
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
59. För det tredje ska metoden förbättras för hur klagomål på genomförandet av EU:s miljölagstiftning hanteras och åtgärdas på nationell nivå.	59. För det tredje ska metoden för hur klagomål på genomförandet av EU:s miljölagstiftning hanteras och åtgärdas på nationell nivå förbättras samt göras mer insynsvänlig och tillgänglig.
Ändringsförslag 117 Förslag till beslut Bilaga – punkt 60
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
60. För det fjärde kommer EU:s invånare att få bättre tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor och effektivt rättsligt skydd, i överensstämmelse med internationella fördrag och förändringar som har sin grund i Lissabonfördragets ikraftträdande och domstolens senaste rättspraxis. Konfliktlösning i godo kommer också att uppmuntras som ett alternativ till tvist.	60. För det fjärde kommer EU:s invånare att få tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor och effektivt rättsligt skydd, i överensstämmelse med Århuskonventionen och andra internationella fördrag och förändringar som har sin grund i Lissabonfördragets ikraftträdande och domstolens senaste rättspraxis. Konfliktlösning i godo kommer också att uppmuntras som ett alternativ till tvist.
Motivering
För att kunna garantera en faktisk tillgång till rättvisa måste alla pelare i Århuskonventionen ingå i unionens miljöpolitiska ram. Detta ligger även i linje med rådets slutsatser av den 11 juni 2012.
Ändringsförslag 118 Förslag till beslut Bilaga – punkt 63 – stycke 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) EU:s invånare har tillgång till tydlig information som visar hur EU:s miljölagar genomförs.	(a) Fullt genomförande av Århuskonventionen för att garantera att EU:s invånare har tillgång till tydlig information som visar hur EU:s miljölagar genomförs och till rättvisa samt att de kan medverka i vissa miljörelevanta beslut.
Motivering
Enligt rådets slutsatser av den 11 juni 2012 bör Århuskonventionen genomföras fullt ut så att allmänheten får fullständig tillgång till rättvisa i miljöfrågor.
Ändringsförslag 119 Förslag till beslut Bilaga – punkt 63 – stycke 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Kravet på oberoende för de nationella tillsynsmyndigheterna vid genomförandet av unionens miljölagstiftning efterlevs.
Motivering
Kravet på att medlemsstaterna ska garantera tillsynsmyndigheternas oberoende och se till att de utövar sina befogenheter på ett opartiskt och insynsvänligt sätt fastställs i flera EU-direktiv om den inre marknaden och i EU-domstolens rättspraxis. Se till exempel artikel 39.4 i direktiv 2009/73/EG. Samma krav på tillsynsmyndigheter bör gälla vid verkställandet av EU:s miljölagstiftning på nationell nivå.
Ändringsförslag 120 Förslag till beslut Bilaga – punkt 63 – stycke 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) Allmänheten har större förtroende för EU:s miljölagstiftning.	(d) Allmänheten har större förtroende för EU:s miljölagstiftning och dess verkställande och är mer engagerad i arbetet för att finna lösningar på miljöproblem.
Ändringsförslag 121 Förslag till beslut Bilaga – punkt 63 – stycke 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Upprättande av partnerskapsavtal om genomförande mellan kommissionen och medlemsstaterna.	(b) Upprättande av frivilliga och insynsvänliga partnerskapsavtal om genomförande mellan kommissionen och medlemsstaterna och inbegripande av lokala och regionala myndigheter, i syfte att hjälpa medlemsstaterna att förebygga eller avhjälpa problem som uppstått.
Ändringsförslag 122 Förslag till beslut Bilaga – punkt 63 – stycke 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Bindande kriterier för hur medlemsstaterna ska utföra effektiva kontroller och effektiv övervakning utvidgas till större delar av EU:s miljölagstiftning, och en kompletterande kapacitet inrättas på EU-nivå för att hantera situationer som ger anledning till oro, uppbackat med stöd till nätverk av yrkesverksamma.	(c) Uppmuntran till medlemsstaterna om att rationalisera sin befintliga kontrollkapacitet och att stärka IMPEL-nätverket. Bindande kriterier för hur medlemsstaterna ska utföra effektiva kontroller och effektiv övervakning utvidgas till större delar av EU:s miljölagstiftning, och en kompletterande kapacitet inrättas på EU-nivå för att hantera situationer som ger anledning till oro.
Ändringsförslag 123 Förslag till beslut Bilaga – punkt 63 – stycke 2 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e) Säkerställande av att de nationella bestämmelserna om tillgång till rättslig prövning motsvarar Europeiska unionens domstols rättspraxis och främjar konfliktlösning i godo utanför domstol för miljörelaterade konflikter.	(e) Säkerställande av att de nationella bestämmelserna om tillgång till rättslig prövning motsvarar Europeiska unionens domstols rättspraxis och främjar effektiv konfliktlösning utanför domstol för miljörelaterade konflikter.
Ändringsförslag 124 Förslag till beslut Bilaga – prioriterat mål 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Prioriterat mål 5: Att förbättra faktaunderlaget för miljöpolitiken	Prioriterat mål 5: Att förbättra kunskaperna om och faktaunderlaget för miljöpolitiken
Ändringsförslag 125 Förslag till beslut Bilaga – punkt 64
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
64. Underlaget för EU:s miljöpolitik består av miljöövervakning, data, indikatorer och bedömningar knutna till genomförandet av EU:s lagstiftning samt formell vetenskaplig forskning och forskningsprojekt som drivs med deltagande av allmänheten (citizen science). Det har gjorts betydande framsteg för att stärka detta underlag, öka medvetenheten och förbättra opinionsbildarnas och allmänhetens förtroende för en evidensbaserad syn på politik, vilket underlättar deras förståelse för komplexa miljö- och samhällsproblem.	64. Underlaget för EU:s miljöpolitik består av miljöövervakning, data, indikatorer och bedömningar knutna till genomförandet av EU:s lagstiftning samt formell vetenskaplig forskning och forskningsprojekt som drivs med deltagande av allmänheten (citizen science). Det har gjorts betydande framsteg för att stärka denna kunskapsbas och detta underlag, öka medvetenheten och förbättra opinionsbildarnas och allmänhetens förtroende för en evidensbaserad syn på politik, vilket underlättar deras förståelse för komplexa miljö- och samhällsproblem.
Ändringsförslag 126 Förslag till beslut Bilaga – punkt 65
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
65. Åtgärder bör vidtas på EU-nivå och internationell nivå för att ytterligare stärka och förbättra samverkan mellan vetenskap och politik i miljöfrågor, exempelvis genom att det utses ansvariga vetenskapliga rådgivare, något som kommissionen och vissa medlemsstater redan har gjort.	65. Åtgärder bör vidtas på EU-nivå och internationell nivå för att ytterligare stärka och förbättra samverkan mellan vetenskap och politik i miljöfrågor, exempelvis genom att det arbete som bedrivs av nationella miljömyndigheter, Europeiska miljöbyrån och dess partnerorganisation, Europeiska nätverket för miljöinformation och miljöövervakning, optimeras samt genom att det utses ansvariga vetenskapliga rådgivare, något som kommissionen och vissa medlemsstater redan har gjort. Dessutom är det viktigt att unionen intar en aktiv roll inom den mellanstatliga plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster så snart som unionen har blivit fullvärdig medlem, med avsikt att länka samman de lokala, regionala och internationella nivåerna inom förvaltningen av den biologiska mångfalden.
Ändringsförslag 127 Förslag till beslut Bilaga – punkt 66
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
66. Den nuvarande utvecklingstakten och osäkerheten kring framtida trender gör dock att det krävs ytterligare åtgärder för att bevara och stärka faktaunderlaget, så att det säkerställs att EU:s politik även fortsättningsvis bygger på en god kunskap om miljöns tillstånd, möjliga handlingsalternativ och deras konsekvenser.	66. Den nuvarande utvecklingstakten och osäkerheten kring framtida trender gör dock att det krävs ytterligare åtgärder för att bevara och stärka kunskapsbasen och faktaunderlaget, så att det säkerställs att EU:s politik även fortsättningsvis bygger på en god kunskap om miljöns tillstånd, möjliga handlingsalternativ och deras konsekvenser.
Ändringsförslag 128 Förslag till beslut Bilaga – punkt 68
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
68. Att i större utsträckning tillämpa principen bakom det gemensamma miljöinformationssystemet, att ”rapportera en gång, använda uppgifterna flera gånger”, och tillämpa gemensamma synsätt och normer för insamling och jämförelse av rumslig information enligt systemen Inspire och GMES⁶⁵ kommer att bidra till att undvika dubbelarbete och onödiga administrativa bördor för offentliga myndigheter, liksom arbetet för att synkronisera rapporteringskraven i olika lagstiftningsakter. Medlemsstaterna bör se till att information som samlats in för att bedöma miljökonsekvenser av planer, program och projekt (t.ex. i form av miljökonsekvensbedömningar eller strategiska miljöbedömningar) blir lättare tillgänglig för allmänheten.	68. Att i större utsträckning tillämpa principen bakom det gemensamma miljöinformationssystemet, att ”rapportera en gång, använda uppgifterna flera gånger”, och tillämpa gemensamma synsätt och normer för insamling och jämförelse av rumslig information enligt systemen Inspire och Copernicus (tidigare känt som GMES) samt andra miljöinformationssystem för Europa (såsom BISE och WISE), kommer att bidra till att undvika dubbelarbete och onödiga administrativa bördor för offentliga myndigheter, liksom arbetet för att synkronisera rapporteringskraven i olika lagstiftningsakter. Medlemsstaterna bör se till att information som samlats in för att bedöma miljökonsekvenser av planer, program och projekt (t.ex. i form av miljökonsekvensbedömningar eller strategiska miljöbedömningar) blir lättare tillgänglig för allmänheten.
Ändringsförslag 129 Förslag till beslut Bilaga – punkt 69 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
69. Det finns fortfarande stora kunskapsluckor och vissa av dem rör detta programs prioriterade mål. Det är därför nödvändigt att satsa ytterligare på att fylla dessa luckor för att se till att offentliga myndigheter och företag har ett bra beslutsunderlag som verkligen speglar de faktiska sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelarna och kostnaderna. Inom fyra områden finns särskilt tydliga brister:	69. Det finns fortfarande stora kunskapsluckor och vissa av dem rör detta programs prioriterade mål. Det är därför nödvändigt att satsa ytterligare på att fylla dessa luckor för att se till att offentliga myndigheter och företag har god kunskap om de senaste vetenskapliga rönen som verkligen speglar de faktiska sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelarna och kostnaderna. Inom fyra områden finns särskilt tydliga brister:
Ändringsförslag 130 Förslag till beslut Bilaga – punkt 69 – strecksats 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Övergången till en inkluderande grön ekonomi kräver att tillräcklig hänsyn tas till samspelet mellan socioekonomiska faktorer och miljöfaktorer. Att öka vår förståelse för hållbara konsumtions- och produktionsmönster, hur kostnaderna för att agera eller inte agera kan vägas in på ett bättre sätt, hur förändringar i individens och samhällets beteende påverkar miljön och hur Europas miljö påverkas av globala megatrender kan bidra till att de politiska initiativen kan riktas mot bättre resurseffektivitet och att minska miljöbelastningarna.	– Övergången till en inkluderande grön ekonomi kräver att tillräcklig hänsyn tas till samspelet mellan socioekonomiska faktorer och miljöfaktorer. Att öka vår förståelse för hållbara konsumtions- och produktionsmönster, hur kostnaderna för och fördelarna med att agera eller inte agera kan vägas in på ett bättre sätt, hur förändringar i individens och samhällets beteende påverkar miljön och hur Europas miljö påverkas av globala megatrender kan bidra till att de politiska initiativen kan riktas mot bättre resurseffektivitet och att minska miljöbelastningarna.
Motivering
Både kostnaderna för och fördelarna med att agera och inte agera bör övervägas när vi förbättrar vår förståelse för hållbara konsumtions- och produktionsmönster.
Ändringsförslag 131 Förslag till beslut Bilaga – punkt 69 – strecksats 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– Det råder fortfarande osäkerhet kring vilka effekter hormonstörande ämnen, blandningar, kemikalier i produkter och nanomaterial har på människors hälsa och miljön. Genom att dessa luckor fylls kan beslutsfattandet gå snabbare och framtida utveckling av EU:s kemikalielagstiftning inriktas mot problemområden, samtidigt som hållbarare kemikalieanvändning främjas. En bättre kunskap om de miljöfaktorer som påverkar människors hälsa skulle göra det möjligt att vidta förebyggande politiska åtgärder.	– Det råder fortfarande osäkerhet kring de fulla effekterna av hormonstörande ämnen, blandningar, kemikalier i produkter och nanomaterial på människors hälsa och miljön, men de senaste forskningsrönen tyder på att hormonstörande ämnen orsakar negativa hälsoeffekter, särskilt för barns utveckling. Dessutom råder det oro över de möjliga följderna av den kombinerade effekten av kemikalier i produkter, nanomaterial och liknande avancerade material. Genom att tillämpa befintliga kunskaper i kombination med fortsatta insatser för att fylla de återstående kunskapsluckorna, bland annat med hjälp av biologisk övervakning och miljöövervakning, erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna och harmoniserade kunskapsmetoder, kan beslutsfattandet gå snabbare och framtida utveckling av EU:s kemikalielagstiftning inriktas mot problemområden, och detta kan även bidra till att stimulera en hållbarare syn på kemikalieanvändning. En bättre kunskap om de miljöfaktorer och exponeringsnivåer som påverkar människors hälsa och miljön skulle göra det möjligt att vidta förebyggande politiska åtgärder. Detta bör om möjligt göras med hjälp av andra metoder än djurförsök för att minska antalet försöksdjur.
Ändringsförslag 132 Förslag till beslut Bilaga – punkt 70
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
70. Nya frågor uppstår genom att politiken inte håller jämna steg med den snabba tekniska utvecklingen, t.ex. vad gäller nanomaterial, okonventionella energikällor, koldioxiduppsamling och förvaring och elektromagnetiska vågor. Detta innebär utmaningar för riskhantering och kan ge upphov till konflikter mellan olika intressen, behov och förväntningar, vilket i sin tur kan leda till ökad allmän oro och eventuellt fientlighet mot ny teknik. Det behövs därför en bredare, tydligare samhällsdebatt om miljörisker och vilka eventuella kompromisser som vi är villiga att godta mot bakgrund av ibland ofullständig eller oviss information om nya risker och hur de bör hanteras. Ett systematiskt tillvägagångssätt för hantering av miljörisker kommer att förbättra EU:s kapacitet att kartlägga och reagera på teknisk utveckling i rätt tid och skapar därmed förtroende hos allmänheten.	70. Nya frågor uppstår genom att politiken inte håller jämna steg med den snabba tekniska utvecklingen, t.ex. vad gäller nanomaterial och liknande avancerade material, okonventionella energikällor, koldioxiduppsamling och förvaring och elektromagnetiska vågor. Detta innebär utmaningar för riskhantering och kan ge upphov till konflikter mellan olika intressen, behov och förväntningar, vilket i sin tur kan leda till ökad allmän oro och eventuellt fientlighet mot ny teknik. Det behövs därför en bredare, tydligare samhällsdebatt om miljörisker och vilka eventuella kompromisser som vi är villiga att godta mot bakgrund av ibland ofullständig eller oviss information om nya risker och hur de bör hanteras. Ett systematiskt tillvägagångssätt för hantering av miljörisker kommer att förbättra EU:s kapacitet att kartlägga och reagera på teknisk utveckling i rätt tid och skapar därmed förtroende hos allmänheten.
Motivering
Okända ämnen och material kommer säkerligen att införas i framtiden. Därför är det viktigt att se till att sådana ämnen och material hanteras på ett liknande sätt som andra nanomaterial.
Ändringsförslag 133 Förslag till beslut Bilaga – punkt 71 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
71. För att förbättra faktaunderlaget för miljöpolitiken ska programmet säkerställa följande till 2020:	71. För att förbättra kunskapen om och faktaunderlaget för miljöpolitiken ska programmet säkerställa följande till 2020:
Ändringsförslag 134 Förslag till beslut Bilaga – punkt 71 – stycke 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Opinionsbildare och företag har bättre underlag för att utarbeta och genomföra miljö- och klimatåtgärder samt mäta kostnader och fördelar.	(a) Opinionsbildare och företag har bättre underlag för att utarbeta och genomföra miljö- och klimatåtgärder samt mäta kostnader och fördelar med att agera eller inte agera.
Ändringsförslag 135 Förslag till beslut Bilaga – punkt 71 – stycke 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Den andel av unionens forskningsmedel som utnyttjas till att bedöma farorna med nya produkter, processer och tekniker har ökat.
Ändringsförslag 136 Förslag till beslut Bilaga – punkt 71 – stycke 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Forskningen i EU och medlemsstaterna måste samordnas och fokuseras för att avhjälpa viktiga kunskapsluckor på miljöområdet, inklusive riskerna för miljömässiga brytpunkter.	(a) Budgetnedskärningar på forskningsområdet måste undvikas, samtidigt som forskningen i EU och medlemsstaterna samordnas, främjas och fokuseras för att avhjälpa viktiga kunskapsluckor på miljöområdet, inklusive riskerna för miljömässiga brytpunkter, såsom framhålls i konceptet om planetens gränser.
Ändringsförslag 137 Förslag till beslut Bilaga – punkt 71 – stycke 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Införande av ett systematiskt tillvägagångssätt för hantering av miljörisker.	(b) Införande av ett systematiskt och integrerat tillvägagångssätt för hantering av miljörisker, grundat på förebyggande åtgärder, försiktighetsprincipen, principen att förorenaren betalar, principen om åtgärdande av föroreningar vid källan och proportionalitetsprincipen.
Ändringsförslag 138 Förslag till beslut Bilaga – punkt 71 – stycke 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Insamling, hantering och spridande av miljö- och klimatdata och information måste förenklas, synkroniseras och uppdateras.	(c) Insamling, hantering och spridande av miljö- och klimatdata och information måste förenklas, synkroniseras och uppdateras – inklusive framtagandet och tillämpningen av ett gemensamt europeiskt miljöinformationssystem.
Ändringsförslag 139 Förslag till beslut Bilaga – punkt 71 – stycke 2 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Genomförande av en utförlig bedömning av tillgången på hållbar biomassa och konkurrerande användningar och behov.
Ändringsförslag 140 Förslag till beslut Bilaga 1 – led 71 – stycke 2 – led cb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(cb) Inrättande av en omfattande kunskapsbas om kemisk exponering och giftighet till stöd för strategin för en giftfri miljö.
(Kopplat till ändringsförslaget till punkt 52.2 led d av samma författare.)
Motivering
Behovet av att inrätta en omfattande kunskapsbas om kemisk exponering och giftighet till stöd för strategin om en giftfri miljö bör läggas till i villkoren för att förbättra faktaunderlaget för miljöpolitiken.
Ändringsförslag 141 Förslag till beslut Bilaga – punkt 74
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
74. Unionen och medlemsstaterna måste skapa rätt villkor för att se till att externa kostnader för miljöeffekter hanteras korrekt och att rätt marknadssignaler sänds ut till den privata sektorn, med beaktande av eventuella negativa sociala effekter. Det innebär att principen om att förorenaren betalar tillämpas mer systematiskt, genom att miljöfarliga ämnen fasas ut och föroreningar som beskattas i stället för arbete. När naturresurserna blir allt knappare kan avkastning och vinster kopplade till ägande eller ensamrätt till resurserna stiga. Om det offentliga ingriper för att se till att avkastningen inte är orimlig och att externa kostnader tas med i beräkningen, kommer det att leda till att resurserna används effektivare, bidra till att undvika snedvridningar av marknaden samtidigt som det ger offentliga intäkter. Miljö- och klimatprioriteringar kommer att fullföljas inom ramen för den europeiska planeringsterminen om de har betydelse för möjligheten att uppnå hållbar tillväxt i enskilda medlemsstater som omfattas av landsspecifika rekommendationer. Andra marknadsbaserade styrmedel, som betalning för ekosystemtjänster, bör användas i större omfattning inom EU och på nationell nivå för att stimulera deltagande från den privata sektorn och en hållbar förvaltning av naturkapitalet.	74. Unionen och medlemsstaterna måste skapa rätt villkor för att se till att externa kostnader för miljöeffekter hanteras korrekt och att rätt marknadssignaler sänds ut till den privata sektorn, med beaktande av eventuella negativa sociala effekter. Det innebär att principen om att förorenaren betalar tillämpas mer systematiskt, genom att miljöfarliga ämnen fasas ut och att föroreningar och resursförbrukning beskattas i stället för arbete. När naturresurserna blir allt knappare kan avkastning och vinster kopplade till ägande eller ensamrätt till resurserna stiga. Om det offentliga ingriper för att se till att avkastningen inte är orimlig och att externa kostnader tas med i beräkningen, kommer det att leda till att resurserna används effektivare, bidra till att undvika snedvridningar av marknaden samtidigt som det ger offentliga intäkter. Miljö- och klimatprioriteringar kommer att fullföljas inom ramen för den europeiska planeringsterminen genom införandet av huvudindikatorer om dessa prioriteringar har betydelse för möjligheten att uppnå hållbar tillväxt i enskilda medlemsstater som omfattas av landsspecifika rekommendationer. Andra marknadsbaserade styrmedel, som betalning för ekosystemtjänster, bör användas i större omfattning inom EU och på nationell nivå för att stimulera deltagande från den privata sektorn och en hållbar förvaltning av naturkapitalet.
Ändringsförslag 142 Förslag till beslut Bilaga – punkt 77a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	77a. Senast 2020 bör EU-finansieringen från Sammanhållningsfonden och strukturfonderna begränsas till projekt som inte orsakar skador på miljön.
Motivering
I linje med målet att bevara, skydda och stärka unionens miljö bör inga EU-medel gå till att finansiera projekt som strider mot detta mål. Om bedömningen av ett visst EU-finansierat projekt visar att miljön har skadats ska pengarna betalas tillbaka till unionen.
Ändringsförslag 143 Förslag till beslut Bilaga – punkt 78
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
78. Det kapitaltillskott som kommer från Europeiska investeringsbanken som en del av 2012 års pakt för tillväxt och sysselsättning utgör en extra investeringskälla.	78. Det kapitaltillskott som kommer från Europeiska investeringsbanken som en del av 2012 års pakt för tillväxt och sysselsättning utgör en extra investeringskälla som ska spenderas i enlighet med unionens miljö- och klimatmål.
Ändringsförslag 144 Förslag till beslut Bilaga – punkt 79
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
79. Trots att betydande medel avsätts för miljön visar erfarenheterna från programperioden 2007–2013 att utnyttjandegraden på nationell och regional nivå under de inledande åren har varit mycket ojämn, vilket kan äventyra uppnåendet av överenskomna mål. För att undvika att detta upprepas bör medlemsstaterna integrera miljö- och klimatmål i sina finansieringsstrategier och program för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, landsbygdsutveckling och havspolitik, prioritera ett tidigt utnyttjande av finansieringen för miljö- och klimatinsatser och stärka genomförandeorganens förmåga att tillhandahålla kostnadseffektiva och hållbara investeringar, för att säkerställa det finansiella stöd som krävs för investeringar inom dessa områden.	79. Trots att betydande medel avsätts för miljön visar erfarenheterna från programperioden 2007–2013 att utnyttjandegraden på nationell och regional nivå under de inledande åren har varit mycket ojämn, vilket kan äventyra uppnåendet av överenskomna mål. För att undvika att detta upprepas bör medlemsstaterna integrera miljö- och klimatmål i sina finansieringsstrategier och program för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, landsbygdsutveckling och havspolitik, prioritera ett tidigt utnyttjande av finansieringen för miljö- och klimatinsatser och stärka genomförandeorganens förmåga att tillhandahålla kostnadseffektiva och hållbara investeringar, för att säkerställa det finansiella stöd som krävs för investeringar inom dessa områden. Till exempel bör man systematiskt använda sig av de prioriterade åtgärdsplaner som anges i det s.k. habitatdirektivet för att samordna finansieringen av Natura 2000-nätet.
Ändringsförslag 145 Förslag till beslut Bilaga – punkt 79a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	79a. Generellt måste åtgärder föreslås för att säkerställa en effektiv användning av unionens resurser för strukturåtgärder inom områden med kopplingar till exempelvis vatten, transporter, energieffektivitet och avfallshantering. Till exempel är unionens finansiering av infrastruktur för kommunal avfallshantering inte kopplad till genomförande av kompletterande åtgärder eller uppnående av unionens avfallspolitiska mål, vilket begränsar EU-finansieringens effektivitet¹.
	_______________
	¹ Se rekommendationerna i revisionsrättens särskilda rapport nr 20/2012, ”Är strukturåtgärdsfinansieringen av infrastrukturprojekt för kommunal avfallshantering ändamålsenliga när det gäller att hjälpa medlemsstaterna att uppfylla EU:s avfallspolitiska mål?” (EUT C 28, 30.1.2013, s. 2).
Motivering
Alltför stor del av den finansiering som EU erbjuder för miljöåtgärder underutnyttjas eller utnyttjas inte på effektivast möjliga sätt.
Ändringsförslag 146 Förslag till beslut Bilaga – punkt 82 – stycke 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Gradvis utfasning av stöd som skadar miljön, ökad användning av marknadsbaserade styrmedel, däribland beskattning, prissättning och avgiftsbeläggning, och växande marknader för miljövänliga varor och tjänster, med beaktande av eventuella negativa sociala effekter.	(a) Att kommissionen och medlemsstaterna utan dröjsmål och senast 2014 antar konkreta planer grundade på definitionen i led ab i detta stycke. Detta kräver i synnerhet följande: Gradvis utfasning av allt stöd som skadar miljön till 2020 och rapportering om framstegen via de nationella reformprogrammen. Ökad användning av marknadsbaserade styrmedel, däribland en skatteväxling från beskattning av arbete till miljöbeskattning, prissättning och avgiftsbeläggning, och växande marknader för miljövänliga varor och tjänster, med beaktande av eventuella negativa sociala effekter.
Ändringsförslag 147 Förslag till beslut Bilaga – punkt 82 – stycke 2 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa) Utfasning före 2020 av finansiering från Sammanhållningsfonden och strukturfonderna av projekt som skadar miljön.
Motivering
I linje med målet att bevara, skydda och stärka unionens miljö bör inga EU-medel gå till att finansiera projekt som strider mot detta mål. Om bedömningen av ett visst EU-finansierat projekt visar att miljön har skadats ska pengarna betalas tillbaka till unionen.
Ändringsförslag 148 Förslag till beslut Bilaga – punkt 82 – stycke 2 – led ab (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ab) Kommissionen måste definiera stöd som skadar miljön ”ett resultat av en handling från staten som innebär en fördel för konsumenter eller producenter i syfte att öka deras intäkter eller minska deras kostnader, men som samtidigt strider mot god miljöpraxis”¹.
	__________________
	¹ Anpassat från OECD (1998 och 2005) i IEEP et al. 2007, se http://ec.europa.eu/environment/enveco/taxation/index.htm.
Ändringsförslag 149 Förslag till beslut Bilaga – punkt 82 – stycke 2 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) Ökat nationellt stöd och EU-stöd till energieffektivitetsåtgärder, även i hushållen (värmeisolering, inköp av energieffektiva apparater, installation av anläggningar för mikroproduktion av förnybar energi etc.).
Ändringsförslag 150 Förslag till beslut Bilaga – punkt 82 – stycke 2 – led ga (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ga) Utveckling av system för ersättning för utförda miljötjänster i de fall dessa resulterar i begränsningar eller merkostnader i samband med investeringar och förvaltning. Uppmuntrande av i synnerhet utformning och införande av betalningssystem för miljötjänster, i syfte att skapa balans mellan behoven av ekonomisk utveckling och miljöskydd.
Motivering
Les PSE sont des outils économiques incitatifs dont les expériences pilotes se multiplient. Les propriétaires ou gestionnaires sont payés par les usagers ou les bénéficaires pour la fourniture du service ou pour l'application d'une méthode de gestion spécifique assurant la réalisation du service environnemental désiré. Ils peuvent notamment financer le maintien et le rétablissement des services écosystémiques fournis par les forêts multifonctionnelles, qui entraînent pour les propriétaires privés et les communes des contraintes ainsi que des surcoûts d'investissement et de gestion.
Ändringsförslag 151 Förslag till beslut Bilaga – punkt 86 – stycke 2 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) Ett fullständigt genomförande av direktivet om strategisk miljöbedömning¹ och direktivet om miljökonsekvensbedömning².
	__________________
	¹Direktiv 2001/42/EG.
	²Direktiv 85/337/EG.
Ändringsförslag 152 Förslag till beslut Bilaga – punkt 88
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
88. De flesta städer har vissa gemensamma miljöproblem, som dålig luft, höga bullernivåer, utsläpp av växthusgaser, vattenbrist, översvämningar och stormar, förorenade platser, övergiven industrimark och avfall. Samtidigt är städerna i EU normgivande i fråga om hållbar stadsutveckling och är ofta först med innovativa lösningar på miljöproblem. Allt fler europeiska städer tar med miljömässig hållbarhet som en av sina viktigaste strategier för stadsutveckling.	88. De flesta städer har vissa gemensamma miljöproblem, som dålig luft, höga bullernivåer, utsläpp av växthusgaser, utvecklingen av den biologiska mångfalden i städer och stadsnära områden, vattenbrist, översvämningar och stormar, förorenade platser, övergiven industrimark och avfall samt problem med energihantering. Samtidigt är städerna i EU normgivande i fråga om hållbar stadsutveckling och är ofta först med innovativa lösningar på miljöproblem. Allt fler europeiska städer tar med miljömässig hållbarhet som en av sina viktigaste strategier för stadsutveckling.
Motivering
Då det gäller djurlivet i stadsmiljö ser vi att vissa arter försvinner och ersätts av andra, invasiva arter. Därför är det viktigt att genomföra åtgärder för att kontrollera den biologiska mångfalden i städer.
Ändringsförslag 153 Förslag till beslut Bilaga – punkt 88a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	88a. Den växande urbaniseringen i unionen har gjort stadsborna mer miljömedvetna och har gett dem lust att återknyta kontakten med naturen i städerna. Bevarandet av den biologiska mångfalden har därför blivit en viktig fråga även i städerna. Att naturen åter gör sitt intåg i stadsmiljön visar sig bland annat i nytänkande inom stadsplaneringen, bevuxna väggar och tak och inslag av områden med växtlighet och vatten i städerna. Situationen i EU:s städer när det gäller biologisk mångfald måste utvärderas och förbättras med hjälp av ett särskilt index för biologisk mångfald i städer, liknande det index som presenterades under FN-mötet om biologisk mångfald i Nagoya 2010 (”Singaporeindexet”).
Motivering
På grund av bristen på kunskap om den biologiska mångfalden i städerna finns det få projekt för att skydda denna.
Ändringsförslag 154 Förslag till beslut Bilaga – punkt 88b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	88b. På längre sikt måste unionen utarbeta en övergripande strategi för hur en grön ekonomi för alla kan bidra till bättre stadsmiljöer, genom att fokusera på att inbegripa stadsplaneringen i mål som hänger samman med resurseffektivitet, ett utsläppssnålt samhälle, anpassning till klimatförändringarna, hållbar markanvändning i städerna, avfallshantering, ekosystemens motståndskraft, vattenvård, människors hälsa, allmänhetens delaktighet i beslutsfattandet samt miljöutbildning och miljömedvetenhet.
Ändringsförslag 155 Förslag till beslut Bilaga – punkt 91 – stycke 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) De flesta städer i EU genomför politiska åtgärder för hållbar stadsplanering och utformning av städerna.	(a) De flesta städer i EU genomför politiska åtgärder för hållbar stadsplanering och utformning av och rörlighet i städerna i enlighet med en övergripande långsiktig strategi för hållbara städer.
Ändringsförslag 156 Förslag till beslut Bilaga – punkt 91 – stycke 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Definition och fastställande av ett antal kriterier för att bedöma städers miljösituation, med beaktande av ekonomiska och sociala effekter.	(a) Definition och fastställande av ett antal gemensamma kriterier och indikatorer för att bedöma städers miljösituation, med beaktande av ekonomiska och sociala effekter samt de historiska och geografiska särdragen hos olika stadsmodeller.
Ändringsförslag 157 Förslag till beslut Bilaga – punkt 91 – stycke 2 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa) Förbättring av förvaltningen av den biologiska mångfalden i städer och ökad medvetenhet bland allmänheten om naturens betydelse i städerna.
Ändringsförslag 158 Förslag till beslut Bilaga – punkt 91 – stycke 2 – led ab (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ab) Ökade energibesparingar tack vare smarta byggnader och användning av IKT. Främjande av hållbar konstruktion och renovering av byggnader. Främjande av vetenskaplig och teknisk expertis och nätverkande på EU-nivå inom byggbranschen, på grundval av integrerade byggnadsmetoder som omfattar miljö- och energiprestanda, säkerhet, hälsa, användarkrav, innovation och ekonomisk konkurrenskraft.
Ändringsförslag 159 Förslag till beslut Bilaga – punkt 91 – stycke 2 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) Stöd till hälsosam och hållbar rörlighet i städerna och minskning av luft- och bullerföroreningar. Utveckling och modernisering av kollektivtrafiken i städerna. Användning av elfordon i lokaltrafiken och införande av system för användning av elfordon i unionens städer. Utveckling av säker infrastruktur för fotgängare och cyklister för att fördubbla antalet personer som använder sig av aktiva transportsätt som att gå och cykla.
Motivering
Parlamentet har efterlyst insatser för att fördubbla användningen av aktiva transportsätt som att gå och cykla i sin resolution om färdplanen för ett gemensamt europeiskt transportområde – ett konkurrenskraftigt och resurseffektivt transportsystem (2011/2096(INI)) från december 2011.
Ändringsförslag 160 Förslag till beslut Bilaga – punkt 91 – stycke 2 – led bb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(bb) Framsteg i utvecklandet av en övergripande strategi för en grön och inkluderande ekonomis bidrag till bättre stadsmiljöer.
Ändringsförslag 161 Förslag till beslut Bilaga – punkt 91 – stycke 2 – led bc (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(bc) Utbyte av bästa praxis mellan städer på unionsnivå och internationell nivå om innovativ utveckling och hållbart stadsboende.
Ändringsförslag 162 Förslag till beslut Bilaga – punkt 92
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
92. Miljömässig hållbarhet är nyckeln till att minska fattigdom och skapa livskvalitet och ekonomisk tillväxt. Vid Rio+20 förnyade världens ledare sitt åtagande om hållbar utveckling och medgav att en inkluderande grön ekonomi är ett viktigt verktyg för hållbar utveckling, och att en frisk miljö spelar en nyckelroll för att säkra livsmedelstryggheten och minska fattigdomen. Med tanke på den växande befolkningen i en alltmer urbaniserad värld kommer dessa utmaningar att kräva åtgärder för vatten, hav, hållbar mark och ekosystem, resurseffektivitet (särskilt avfall), hållbar energi och klimatförändringar samt att subventioner av fossila bränslen fasas ut. Dessa frågor kommer att behöva hanteras från fall till fall på lokal, nationell eller unionsnivå samt genom engagemang i internationella åtgärder för att ta fram de lösningar som krävs för en global hållbar utveckling.	92. Säkerställandet av hållbarhet är för närvarande en av världens största utmaningar och en nyckel till att utrota fattigdomen och skapa välstånd och välbefinnande för alla. Vid Rio+20 förnyade världens ledare sitt åtagande om hållbar utveckling och om att främja en ekonomiskt, socialt och miljömässigt hållbar framtid för planeten, för nuvarande och framtida generationers skull. De medgav också att en inkluderande grön ekonomi är ett viktigt verktyg för hållbar utveckling, och att en frisk miljö spelar en nyckelroll för att säkra livsmedelstryggheten och minska fattigdomen. Med tanke på den växande befolkningen i en alltmer urbaniserad värld kommer dessa utmaningar att kräva internationella åtgärder på en mängd områden såsom vatten, hav, hållbar mark och ekosystem, resurseffektivitet (särskilt avfall), hållbar energi och klimatförändringar samt att miljöskadliga subventioner, inklusive subventioner av fossila bränslen, fasas ut. Förutom att omsätta dessa åtaganden i konkreta åtgärder på lokal och nationell nivå samt på EU-nivå kommer unionen att engagera sig aktivt i internationella åtgärder för att ta fram de lösningar som krävs för en global hållbar utveckling.
Ändringsförslag 163 Förslag till beslut Bilaga – punkt 93
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
93. Resultaten från Rio+20 måste avspeglas i unionens och medlemsstaternas interna och externa politiska prioriteringar. Unionen bör också stödja inrättandet av ett politiskt forum på hög nivå som gradvis ersätter FN:s kommission för hållbar utveckling och övervakar genomförandet av resultaten från Rio+20.	93. Resultaten från Rio+20 måste avspeglas i unionens och medlemsstaternas interna och externa politiska prioriteringar. Unionen bör också stödja arbetet i det politiska forum på hög nivå som kommer att ersätta FN:s kommission för hållbar utveckling och övervakar genomförandet av resultaten från Rio+20.
Ändringsförslag 164 Förslag till beslut Bilaga – punkt 94
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
94. Många av de prioriterade målen i programmet kan nås till fullo endast som en del av ett globalt åtagande och i samarbete med partnerländer. Det är därför som unionen och medlemsstaterna bör engagera sig i relevanta internationella, regionala och bilaterala processer på ett kraftfullt, fokuserat, enat och sammanhållet vis. De bör fortsätta att främja en effektiv regelbaserad ram för en global miljöpolitik som kompletteras av en effektivare strategisk hållning där bilaterala och regionala politiska dialoger och samarbeten anpassas till unionens strategiska partner, kandidatländer, grannländer och utvecklingsländer, som vart och ett får stöd genom lämplig finansiering.	94. Många av de prioriterade målen i programmet kan nås till fullo endast som en del av ett globalt åtagande och i samarbete med unionens partnerländer och associerade länder och territorier. Det är därför som unionen och medlemsstaterna bör engagera sig i relevanta internationella, regionala och bilaterala processer, såsom bilaterala handelsavtal, på ett kraftfullt, fokuserat, enat och sammanhållet vis. De bör fortsätta att främja en effektiv regelbaserad ram för en global miljöpolitik som kompletteras av en effektivare strategisk hållning där bilaterala och regionala politiska dialoger och samarbeten anpassas till unionens strategiska partner, kandidatländer, grannländer och utvecklingsländer, som vart och ett får stöd genom lämplig finansiering. Unionen bör på ett bättre sätt sprida information om sina internationella insatser på miljöområdet.
Motivering
Insatserna för att bekämpa regionala och globala miljöproblem måste omfatta hela EU:s territorium, särskilt de yttersta randområdena, men även de associerade utomeuropeiska länderna och territorierna, eftersom dessa territorier rymmer mer än 70 procent av Europas biologiska mångfald. Dessa territorier kan tjäna som exempel och sambandspunkter i sina regioner vid uppnåendet av de prioriterade mål som fastställts i detta program. De utomeuropeiska länderna och territorierna kommer att delta i detta program i enlighet med villkoren i beslutet om associering av de utomeuropeiska länderna och territorierna med Europeiska gemenskapen.
Ändringsförslag 165 Förslag till beslut Bilaga – punkt 95
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
95. Den tidsperiod som programmet omfattar motsvarar viktiga faser i den internationella politiken för klimat, biologisk mångfald och kemikalier. För att klara 2-gradersmålet måste utsläppen av växthusgaser minskas med minst 50 % under 1990 års nivåer till 2050. Dock har endast hälften av de utsläppsminskningar som krävs till 2020 utlovats av parterna till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Om det inte vidtas mer resoluta globala åtgärder är det osannolikt att klimatförändringarna kan bromsas. Även med det mest optimistiska scenariot kommer länder i allt större utsträckning att stå inför oundvikliga konsekvenser av klimatförändringar på grund av tidigare utsläpp av växthusgaser, och kommer att behöva utveckla strategier för att anpassa sig till klimatförändringar. I enlighet med Durbanplattformen för förstärkta insatser ska en omfattande och kraftfull överenskommelse som gäller för alla antas till 2015 och vara genomförd till 2020. EU kommer att arbeta aktivt i denna process och delta i diskussioner om hur gapet ska överbryggas mellan de utsläppsminskningar som industri- och utvecklingsländer har utlovat, och de insatser som krävs för att hålla sig på en utsläppsnivå som är förenlig med 2-gradersmålet. Uppföljningen av Rio+20 bör också bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och därmed bekämpa klimatförändringarna. EU bör samtidigt bedriva och fördjupa klimatpartnerskap med strategiska partner och vidta ytterligare åtgärder för att integrera miljö- och klimathänsyn i utvecklingspolitiken.	95. Den tidsperiod som programmet omfattar motsvarar viktiga faser i den internationella politiken för klimat, biologisk mångfald och kemikalier. För att klara 2-gradersmålet måste utsläppen av växthusgaser minskas med minst 50 % under 1990 års nivåer till 2050. Dock har endast hälften av de utsläppsminskningar som krävs till 2020 utlovats av parterna till FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC). Om det inte vidtas mer resoluta globala åtgärder är det osannolikt att klimatförändringarna kan bromsas. Även med det mest optimistiska scenariot kommer länder i allt större utsträckning att stå inför oundvikliga konsekvenser av klimatförändringar på grund av tidigare utsläpp av växthusgaser, och kommer att behöva utveckla strategier för att anpassa sig till klimatförändringar. I enlighet med Durbanplattformen för förstärkta insatser ska en omfattande och kraftfull överenskommelse som gäller för alla antas till 2015 och vara genomförd till 2020. EU kommer att arbeta aktivt i denna process och delta i diskussioner om hur gapet ska överbryggas mellan de utsläppsminskningar som industri- och utvecklingsländer har utlovat och de insatser som krävs för att hålla sig på en utsläppsnivå som är förenlig med 2-gradersmålet, samtidigt som man beaktar de vetenskapliga beläggen för att det krävs ett 1,5-gradersmål för att de allvarliga konsekvenserna för de mest utsatta länderna ska minska. Uppföljningen av Rio+20 bör också bidra till att minska utsläppen av växthusgaser och därmed bekämpa klimatförändringarna. EU bör samtidigt bedriva och fördjupa klimatpartnerskap med strategiska partner genom att uppfylla sina löften om kapacitetsuppbyggnad, klimatfinansiering och tekniskt stöd samt vidta ytterligare åtgärder för att integrera miljö- och klimathänsyn i sin utrikespolitik, inklusive handels- och utvecklingspolitiken, med ömsesidighet och fördelaktighet för båda parter som ledstjärna. Unionen bör dessutom definiera sina källor och bidra med en rättvis del till den gröna klimatfonden inom ramen för UNFCCC-åtagandet.
Ändringsförslag 166 Förslag till beslut Bilaga – punkt 96
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
96. De globala målen om biologisk mångfald i konventionen om biologisk mångfald (CBD) måste nås till 2020 som utgångspunkt för att stoppa och på sikt vända förlusten av biologisk mångfald i världen. EU kommer att göra sin del av dessa ansträngningar, bland annat genom att nå målet att dubblera finansieringen till biologisk mångfald i utvecklingsländer till 2015 och bibehålla denna nivå till 2020. Det finns redan ett globalt mål till 2020 om riskhantering i samband med kemikalier. EU kommer att fortsätta att ha en aktiv och konstruktiv roll för att bidra till att nå målen i dessa processer.	96. De globala målen om biologisk mångfald i konventionen om biologisk mångfald (CBD) måste nås till 2020 som utgångspunkt för att stoppa och på sikt vända förlusten av biologisk mångfald i världen. EU kommer att göra sin del av dessa ansträngningar, bland annat genom att nå målet att dubblera finansieringen till biologisk mångfald i utvecklingsländer till 2015 och bibehålla denna nivå till 2020. Unionen kommer att fortsätta att stödja genomförandet av FN:s konvention om bekämpning av ökenspridning (UNCCD), i synnerhet genom att verka för det mål om en värld utan nettoförstöring av mark som man enades om vid Rio+20. Unionen kommer även att satsa mer på att nå det globala målet till 2020 om en god hantering av kemikalier i hela livscykeln och av farligt avfall, vilket skärptes vid Rio+20, samt att stödja konventioner på detta område. EU kommer att fortsätta att ha en aktiv och konstruktiv roll för att bidra till att nå målen i dessa processer.
Ändringsförslag 167 Förslag till beslut Bilaga – punkt 96a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	96a. Unionen bör proaktivt engagera sig i internationella förhandlingar om nya och växande problem, särskilt nya konventioner, avtal och bedömningar, såsom förhandlingen om ett genomförandeavtal inom ramen för FN:s havsrättskonvention om områden som ligger utanför nationell jurisdiktion samt världshavsbedömningen.
Ändringsförslag 168 Förslag till beslut Bilaga – punkt 97a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	97a. Unionen bör intensifiera sitt bidrag till initiativ som underlättar övergången till en inkluderande grön ekonomi på internationell nivå, såsom främjandet av lämpliga gynnsamma förutsättningar, utvecklandet av andra marknadsbaserade instrument och indikatorer än BNP, som är förenliga med dess interna politik.
Ändringsförslag 169 Förslag till beslut Bilaga – punkt 98
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
98. EU bör också utnyttja sin ställning som en av de största marknaderna i världen för att främja politiska åtgärder och tillvägagångssätt som minskar belastningen på de globala naturresurserna. Det kan ske genom att ändra konsumtions- och produktionsmönster och se till att politiken för handeln och den inre marknaden stöder miljö- och klimatmålen och ger incitament för andra länder att uppgradera och stärka sina regelverk och normer på miljöområdet. EU kommer att fortsätta främja hållbar utveckling genom att förhandla fram och genomföra ambitiösa bestämmelser i sina internationella handelsavtal och bör beakta andra politiska alternativ för att konsumtionen inom EU ska få mindre effekter på miljön i länder utanför EU. Ett exempel på ett sådant politiskt alternativ är de bilaterala partnerskapen om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt), som utgör en ram som ska garantera att endast virke som avverkats lagligt kommer in på EU-marknaden från partnerländer.	98. EU bör också utnyttja sin ställning som en av de största marknaderna i världen för att främja politiska åtgärder och tillvägagångssätt som minskar belastningen på de globala naturresurserna. Det kan ske genom att ändra konsumtions- och produktionsmönster och se till att politiken för handeln och den inre marknaden stöder miljö- och klimatmålen och ger incitament för andra länder att uppgradera och stärka sina regelverk och normer på miljöområdet samt att bekämpa miljödumpning. För att garantera miljöintegriteten hos EU:s åtgärder och lojal konkurrens samt motverka koldioxidläckage och utlokalisering av europeiska företag bör diskussionen kring inrättandet av en mekanism för inkluderande av koldioxidutsläpp som är förenlig med WTO:s regler fortgå. EU kommer att fortsätta främja hållbar utveckling genom att förhandla fram och genomföra ambitiösa bestämmelser i sina internationella handelsavtal och bör beakta andra politiska alternativ för att konsumtionen inom EU ska få mindre effekter på miljön och resursutnyttjandet i länder utanför EU. Ett exempel på ett sådant politiskt alternativ är de bilaterala partnerskapen om skogslagstiftningens efterlevnad samt förvaltning av och handel med skog (Flegt), som utgör en ram som ska garantera att endast virke som avverkats lagligt kommer in på EU-marknaden från partnerländer. Andra politiska alternativ för att minska effekterna av unionens konsumtion på den globala miljön kommer också att utforskas. Unionen ska även generellt eftersträva en förbättring av aktsamhetsplikten längs med samtliga distributionskedjor.
Motivering
Snedvriden konkurrens och risk för miljödumpning förekommer allt oftare, på bekostnad av företag och arbetstagare i EU, som måste följa strängare regler. En inkluderingsmekanism för koldioxid skulle göra det möjligt att minska risken för att koldioxidutsläpp flyttar till tredjeländer.
Ändringsförslag 170 Förslag till beslut Bilaga – punkt 100 – stycke 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Resultaten från Rio+20 är helt integrerade i EU:s utrikespolitik och EU bidrar på ett effektivt sätt till de globala insatserna för att genomföra beslutade åtaganden, bland annat de som gjorts inom Riokonventionerna.	(a) Resultaten från Rio+20 är helt integrerade i EU:s interna politik och utrikespolitik och EU bidrar på ett effektivt sätt till de globala insatserna för att genomföra beslutade åtaganden, bland annat de som gjorts inom Riokonventionerna.
Ändringsförslag 171 Förslag till beslut Bilaga – punkt 100 – stycke 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Unionen satsar ytterligare på initiativ för att underlätta en global övergång till en inkluderande grön ekonomi inom ramen för hållbar utveckling och fattigdomsutrotningen och spelar en ledande roll när det gäller att driva de internationella ambitionerna i riktning mot detta mål.
Ändringsförslag 172 Förslag till beslut Bilaga – led 100 – stycke 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Arbete för att anta mål för hållbar utveckling som a) behandlar prioriterade områden i en inkluderande grön ekonomi och mer allmänna mål för en hållbar utveckling, exempelvis energi, vatten, livsmedelstrygghet, hav, hållbar konsumtion och produktion samt gränsöverskridande frågor som jämlikhet, social inkludering, rättssäkerhet och god förvaltning; b) kan tillämpas universellt och omfattar alla tre områdena inom hållbar utveckling; c) bedöms och åtföljs av mål och indikatorer, och d) är sammanhängande och integrerade med ramen för utvecklingen efter 2015 och utgör ett stöd för klimatinsatser.	(a) Arbete för att anta mål för hållbar utveckling som a) behandlar prioriterade områden i en inkluderande grön ekonomi och mer allmänna mål för en hållbar utveckling, exempelvis energi, vatten, livsmedelstrygghet, hav, hållbar konsumtion och produktion, inklusive djurskydd, samt gränsöverskridande frågor som jämlikhet, social inkludering, rättssäkerhet och god förvaltning; b) kan tillämpas universellt och omfattar alla tre områdena inom hållbar utveckling; c) bedöms och åtföljs av mål och indikatorer, och d) är sammanhängande och integrerade med ramen för utvecklingen efter 2015 och förenliga med andra internationella åtaganden såsom åtaganden om klimatförändringar och biologisk mångfald.
Ändringsförslag 173 Förslag till beslut Bilaga – punkt 100 – stycke 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Arbete för att ge FN en effektivare struktur för hållbar utveckling, genom att FN:s miljöprogram (Unep) stärks i enlighet med resultaten från Rio+20, samtidigt med fortsatta ansträngningar för att ge Unep status som FN-organ och stöd till det pågående arbetet med att stärka synergieffekterna mellan olika multilaterala miljööverenskommelser.	(b) Arbete för att ge FN en effektivare struktur för hållbar utveckling, särskilt dess miljödimension, genom att a) ytterligare stärka FN:s miljöprogram (Unep) i enlighet med resultaten från Rio+20 och på grundval av besluten i Uneps styrande råd om att inrätta en miljöförsamling inom FN, samtidigt med fortsatta ansträngningar för att ge Unep status som fackorgan; b) stödja arbetet med att stärka synergieffekterna mellan olika multilaterala miljööverenskommelser, särskilt inom klustren kemikalier, avfall och biologisk mångfald, och c) bidra till en fortsatt stark och kraftfull röst till förmån för miljön inom ramen för arbetet i det politiska högnivåforumet om hållbar utveckling.
Ändringsförslag 174 Förslag till beslut Bilaga – punkt 100 – stycke 2 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) Samarbetet med partnerländer måste utformas mer strategiskt. Detta bör omfatta ett mer fokuserat samarbete med strategiska partner om att främja bästa praxis för nationell miljöpolitik och miljölagstiftning, och enighet i multilaterala miljöförhandlingar; med länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken om gradvis tillnärmning med EU:s grundläggande miljö- och klimatpolitik och förstärkning av samarbetet för att avhjälpa regionala miljö- och klimatproblem; med utvecklingsländer för att stödja deras arbete med att skydda miljön, bekämpa klimatförändringar och minska naturkatastrofer och genomföra internationella miljöåtaganden för att minska fattigdomen och stärka den hållbara utvecklingen.	(d) Samarbetet med partnerländer måste utformas mer strategiskt, vilket inbegriper att unionen i god tid före internationella konferenser meddelar sin ståndpunkt och sina mål. Detta bör omfatta ett mer fokuserat samarbete i) med strategiska partner om att främja bästa praxis för nationell miljöpolitik och miljölagstiftning, och enighet i multilaterala miljöförhandlingar; ii) med länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken om gradvis tillnärmning med EU:s grundläggande miljö- och klimatpolitik och förstärkning av samarbetet, informationsutbytet och kapaciteten för att avhjälpa regionala miljö- och klimatproblem, iii) med utvecklingsländer för att stödja deras arbete med att skydda miljön, bekämpa klimatförändringar och minska naturkatastrofer och genomföra internationella miljöåtaganden för att minska fattigdomen och stärka den hållbara utvecklingen, iv) i samband med genomförandet av det tioåriga ramverk för hållbar konsumtion och produktion som antogs under Rio+20.
Ändringsförslag 175 Förslag till beslut Bilaga – punkt 100 – stycke 2 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e) Ett mer konsekvent, aktivt och effektivt engagemang i multilaterala miljöprocesser som FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), CBD och kemikaliekonventionerna samt övriga relevanta forum, som Internationella civila luftfartsorganisationen och Internationella sjöfartsorganisationen, i syfte att se till att åtagandena för 2020 uppfylls, både på EU-nivå och globalt, och för att enas om vilka internationella åtgärder som ska vidtas efter 2020.	(e) Ett mer konsekvent, aktivt och effektivt engagemang i multilaterala miljöprocesser som FN:s ramkonvention om klimatförändringar (UNFCCC), CBD, konventionen om internationell handel med utrotningshotade arter av vilda djur och växter (Cites), den internationella konventionen för reglering av valfångsten, befintliga mellanstatliga avtal om bevarande av vilda djur och deras livsmiljöer och kemikaliekonventionerna samt övriga relevanta forum, som Internationella civila luftfartsorganisationen och Internationella sjöfartsorganisationen, i syfte att se till att åtagandena för 2020 uppfylls, både på EU-nivå och globalt, och för att enas om vilka internationella åtgärder som ska vidtas efter 2020, och ökade insatser för att genomföra alla viktiga multilaterala miljöavtal i god tid före 2020.
Ändringsförslag 176 Förslag till beslut Bilaga – punkt 100 – stycke 2 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(g) Bedömning av den globala miljöpåverkan av EU:s konsumtion av livsmedel och andra varor samt möjliga åtgärder i detta sammanhang.	(g) Bedömning av den globala miljöpåverkan av EU:s konsumtion av livsmedel och andra varor samt möjliga åtgärder i detta sammanhang, och vidta de politiska åtgärder som krävs för att hantera resultatet av sådana bedömningar.
Ändringsförslag 177 Förslag till beslut Bilaga – punkt 100 – stycke 2 – led ga (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ga) Säkerställande av ett aktivt deltagande från de invånare och organisationer från det civila samhället som arbetar för en global hållbar utveckling i enlighet med Rio+20-förklaringen¹ samt förbättring av miljöförvaltningen genom utveckling av regionala och nationella initiativ.
	_______________
	¹ Se punkt 88 h i Rio+20-förklaringen.
Ändringsförslag 178 Förslag till beslut Bilaga – punkt 100 – stycke 2 – led gb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(gb) Stöd för att införa och ytterligare utveckla system för handel med utsläppsrätter runt om i världen och göra det möjligt att koppla ihop olika regioners system med varandra.
Motivering
Att utveckla och koppla ihop regionala system för handel med utsläppsrätter kommer att göra det lättare att mildra effekterna av klimatförändringarna och driva på den gröna utvecklingen, samtidigt som det kommer att leda till stabilare koldioxidpris, skapa likartade konkurrensvillkor världen över och stödja globalt samarbete om klimatförändringar.
Ändringsförslag 179 Förslag till beslut Bilaga – punkt 101
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
101. Kommissionen ska se till att genomförandet av programmet övervakas i enlighet med den regelbundna övervakningsprocessen i Europa 2020-strategin. Programmet ska utvärderas före 2020, i synnerhet mot bakgrund av miljöbyråns rapport om miljöns tillstånd.	101. En övergripande övervakningsmetod bör fastställas för att övervaka framstegen mot uppfyllandet av de nio prioriterade målen, inklusive milstolpar och kontinuerlig övervakning under hela genomförandet av programmet. Kommissionen ska dessutom se till att genomförandet av programmet övervakas i enlighet med den regelbundna övervakningsprocessen i Europa 2020-strategin. Programmet ska utvärderas före 2020, i synnerhet mot bakgrund av miljöbyråns rapport om miljöns tillstånd. Kommissionen ska vartannat år lägga fram en rapport till Europaparlamentet om vilka framsteg som har gjorts inom detta miljöhandlingsprogram.
Ändringsförslag 180 Förslag till beslut Bilaga – punkt 102
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
102. De indikatorer som används för att övervaka hur de prioriterade målen uppfylls innefattar dem som miljöbyrån använder för att övervaka miljöns tillstånd och genomförandet av befintliga miljö- och klimatrelaterade mål och lagar, däribland mål för klimat och energi, biologisk mångfald och milstolpar för resurseffektivitet. Ytterligare indikatorer för att mäta de övergripande framstegen mot ett resurseffektivt europeiskt samhälle och dess bidrag till välstånd och välbefinnande kommer att tas fram i samarbete med berörda parter inom ramen för färdplanen för ett resurseffektivt Europa.	102. De indikatorer som används för att övervaka hur de prioriterade målen uppfylls innefattar dem som miljöbyrån använder för att övervaka miljöns tillstånd och genomförandet av befintliga miljö- och klimatrelaterade mål och lagar, däribland mål för klimat och energi, biologisk mångfald och milstolpar för resurseffektivitet. Då det gäller produktion och hantering av avfall bör man verka för ökad tillgång till uppgifter samt ökad harmonisering av dessa, inom ramen för EU:s regelverk för statistik. Ytterligare indikatorer för att mäta de övergripande framstegen mot ett resurseffektivt europeiskt samhälle och dess bidrag till välstånd och välbefinnande kommer att tas fram i samarbete med berörda parter inom ramen för färdplanen för ett resurseffektivt Europa och det gemensamma genomförandet av 2020-strategin för biologisk mångfald.

[1] Ännu ej publicerat i EUT.
[2] (Ska antas av Regionkommittén vid dess plenarsammanträde den 30 maj 2013.)

MOTIVERING

EU:s förra miljöhandlingsprogram upphörde att gälla den 31 juli 2012. Därför är det nu hög tid att komma överens om ett nytt allmänt program för perioden fram till 2020 och att fastställa en ambitiös och realistisk vision för 2050 som ett led i den process som inleddes under Rio+20.

Programmets namn – Att leva gott inom planetens gränser – inbjuder till en filosofisk reflexion över människans förhållande till naturen och nödvändigheten av att förena hållbar utveckling, ekonomi och miljöskydd. Vi måste med andra ord röra oss bort från vår ensidiga strävan efter överlevnad och i stället leva i enlighet med den ansvarsetik som sammanfattas i ordspråket ”Vi ärver inte jorden av våra förfäder, vi lånar den av våra barn”.

Redan FN‑resolutionen World Charter for Nature från 1982 innehöll dessa tankar, men vi kan nu, 30 år senare, konstatera att det fortfarande finns betydande problem med påfrestningar på naturresurserna, nedbrytning av ekosystem, energiförbrukning, föroreningar, avfall, hälsorisker och klimatförändringar. Samtidigt kvarstår utmaningen att bibehålla eller höja levnadsstandarden för invånarna i Europa och resten av världen. Hur ska vi både kunna skydda vår planet och skapa välfärd?

I detta tidevarv av ekonomisk kris och åtstramningar kan det förefalla vara en omöjlig utmaning att sätta miljöpolitiken i fokus, eftersom denna kan upplevas som mindre viktig och till och med som en begränsning eller ett handikapp för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Detta är dock ett kortsiktigt synsätt som skapar splittring, och det vore vettigare att i stället försöka hitta ett effektivt sätt att kombinera miljötänkandet med våra ekonomiska och industriella problem, där samtliga parter arbetar tillsammans och gör framsteg tack vare innovativa lösningar.

Miljöåtgärder medför stora kostnader – precis som underlåtenhet att vidta sådana åtgärder – men medför även fördelar som varken de offentliga budgetmyndigheterna eller privata investerare har råd att blunda för i dagsläget. Därför bör miljötänkande inte längre utgöra enbart en justeringsvariabel, utan måste integreras på ett mycket tidigt stadium inom de olika politikområdena.

Tack vare sin övergripande karaktär kan det sjunde miljöhandlingsprogrammet betraktas som EU:s stora miljömanifest inför sina invånare och resten av världen, men även som grunden till en miljöns New Deal på EU-nivå inför 2020, som kan skapa grönare tillväxt och skapa sysselsättning.

Idén om grön tillväxt, såsom den presenteras i OECD:s deklaration från 2009, begränsar sig inte till vissa politiska strömningar utan kan få ett brett stöd. Den bygger på ett samhälle med mindre energi- och råvaruförbrukning, eller med ett bättre energi- och råvaruutnyttjande, med intelligent produktion och konsumtion, där man undviker avfall och övervakar utsläpp och avfall, så att påfrestningarna på miljön minskar. Detta är inte detsamma som minskad tillväxt, utan syftar tvärtom till effektiv resursanvändning, innovation och konkurrenskraftiga företag.

För att denna gröna tillväxt ska kunna skapas kräver det sjunde miljöhandlingsprogrammet stora insatser. Det är viktigt att allmänheten förstår sig på dessa insatser. Den ständiga utvecklingen och den ökande komplexiteten i EU:s miljölagstiftning och invecklade och överlappande bestämmelser leder till rättslig instabilitet, svårförståelig lagstiftning samt osäkerhet bland företagen, förvaltningen på alla nivåer och privatpersoner. Det leder också till stora skillnader i genomförande både mellan och inom medlemsstaterna, ökad byråkrati, tolkningskonflikter och varierande rättspraxis. Ibland råder det dessutom brist på politisk vilja efter det att åtaganden gjorts på EU-nivå och internationell nivå.

Detta har resulterat i att miljölagstiftningen under 2011 var den del av unionsrätten där flest överträdelser rapporterades, närmare bestämt 299 fall, vilket motsvarar 17 procent av alla överträdelser, och under samma år inleddes 114 nya överträdelseförfaranden. Dessa överträdelser har ett högt ekonomiskt och mänskligt pris.

För ökad acceptans och en mer effektiv tillämpning av den europeiska miljölagstiftningen bör denna lagstiftning vila på en god vetenskaplig grund. Den bör även förenklas, göras mer enhetlig och följa principerna om smart miljölagstiftning grundad på konsekvensanalyser, utvärderingar av befintlig lagstiftning (kontroll av ändamålsenlighet) och analyser av lagstiftningens inverkan på konkurrenskraften.

Dessutom måste kontrollerna av lagstiftningens genomförande skärpas kraftigt i hela EU, genom en förstärkning av de nationella miljöinspektionssystemen och ökat deltagande av lokala och regionala myndigheter. Vid behov bör det även utgå EU-stöd till detta arbete. Det är även viktigt att förbättra utnyttjandet av och effektiviteten hos EU:s miljöfinansiering i syfte att uppnå påtagliga resultat på fältet.

Man bör också ägna större uppmärksamhet åt hur EU sprider information om sin miljöpolitik. Det krävs ökade informationsinsatser för att göra EU:s miljöarbete mer lättbegripligt och förutsägbart, vilket är av största vikt för myndigheter på alla nivåer, företag och investerare, såväl som för privatpersoner. Detta kan förbättra genomförande av EU-lagstiftningen. Det kommer även att göra miljöpolitiken lättare att ta till sig och göra européerna stoltare över att skydda naturtillgångarna och förbättra miljön i Europa och i världen.

Det sjunde miljöhandlingsprogrammet bör dessutom ge en kraftfull politisk signal till övriga världen och bidra till skapandet av en internationell miljöförvaltning som går utöver rent ekonomisk solidaritet. Unionen måste förvissa sig om att tredjeländer kommer att engagera sig lika starkt i uppnåendet av miljö- och som EU.

EU kan inte ensamt genomföra internationella åtgärder, utan måste kunna förlita sig på pålitliga partner. I sitt diplomatiska arbete på miljöområdet måste EU därför undvika kommersiell naivitet, samtidigt som man följer WTO:s principer. EU måste således fastställa tydligare villkor för tillgången till den inre marknaden och endast öppna den för tredjeländer som skyddar miljön och minskar sina utsläpp av växthusgaser samt se till att de europeiska företagen inte missgynnas av illojal konkurrens. Därför måste EU intensifiera sina insatser för att motverka miljödumpning och koldioxidläckage. Om man nöjer sig med ensidiga åtaganden skulle detta uppfattas som orättvist av de europeiska företagen och göra dessa mindre villiga att verka inom unionen.

Slutligen bör det påpekas att miljöansvaret vilar på EU och på tredjeländer, men först och främst på de enskilda personerna. Det sjunde miljöhandlingsprogrammet måste åter sätta EU-invånarna i centrum för miljöpolitiken. Det nya EU-programmet måste också ha som mål att utbilda och informera européerna, öka deras miljömedvetenhet i vardagen, uppmuntra dem att göra medborgerliga insatser och ge dem bättre tillgång till rättslig prövning i miljöfrågor. Kan man tänka sig en bättre tidpunkt för att stärka allmänhetens engagemang i miljöfrågor än 2013, som har utsetts till Europaåret för medborgarna?

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (26.3.2013)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020: ”Att leva gott inom planetens gränser”
(COM(2012)0710 – C7‑0392/2012 – 2012/0337(COD))

Föredragande: Daciana Octavia Sârbu

KORTFATTAD MOTIVERING

Att leva gott inom planetens gränser

Med följande lagförslag avser kommissionen att för perioden 2013–2020 införa det sjunde miljöhandlingsprogrammet i ordningen sedan det första år 1973. Eftersom det sjätte miljöhandlingsprogrammet skulle upphöra i juli 2012 uppmanade Europaparlamentet i sin resolution[1] av den 20 april 2012 kommissionen att så snart som möjligt lägga fram ett efterföljande program för att möjliggöra en övergång till en hållbar framtid, säkerställa kontinuitet samt undvika eventuella luckor. I sin resolution uppmanade parlamentet kommissionen att grunda sitt kommande förslag på följande tre prioriteringsområden: genomförande och förstärkning av miljölagstiftning, integration av miljömål i all sektorspolitik och den internationella dimensionen av miljöskydd.

I november 2012 presenterade kommissionen sitt utkast till ett beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram med titeln Att leva gott inom planetens gränser. Liksom tidigare program syftar det föreslagna sjunde miljöhandlingsprogrammet till att skapa en övergripande ram för de olika miljöåtgärder, färdplaner och lagar som kommissionen nyligen offentliggjort. Avsikten är att alla befintliga miljörelaterade mål för 2020 för de olika politikområdena ska tas med och undersökas i förhållande till varandra. Dessutom introducerar det aktuella förslaget till ett sjunde miljöhandlingsprogram ett långsiktigt perspektiv genom att tillhandahålla en vision för 2050. Syftet med det nya miljöhandlingsprogrammet är att öka miljöpolitikens bidrag till övergången till en resurseffektiv, koldioxidsnål ekonomi, där de naturliga råvarorna skyddas och stärks och invånarnas hälsa och välbefinnande tas till vara.

I bilagan till utkastet beskriver kommissionen en samling av nio prioriterade mål som EU och dess medlemsstater ska uppnå, nämligen

1. att skydda, bevara och stärka unionens naturkapital,

2. att omvandla unionen till en resurseffektiv, grön, konkurrenskraftig och koldioxidsnål ekonomi,

3. att skydda unionens invånare mot miljöbelastningar och risker för hälsa och välbefinnande,

4. att få största möjliga fördelar av unionens miljölagstiftning,

5. att förbättra faktaunderlaget för miljöpolitiken,

6. att säkerställa investeringar för miljö- och klimatpolitik och få en korrekt prissättning,

7. att förbättra miljöintegrering och politiskt sammanhang,

8. att förbättra hållbarheten i unionens städer,

9. att öka unionens effektivitet i att möta regionala och globala miljöutmaningar.

Miljömässiga utmaningar för jordbrukssektorn

Jordbrukssektorn utsätts för betydande påtryckningar till följd av den ökade globala efterfrågan på livsmedel, begränsade tillgångar, behovet av åtgärder för att skydda miljön och de utmaningar för livsmedelsproduktionen som klimatförändringar innebär.

Jordbruket bidrar avsevärt till utsläppen av växthusgaser men har precis som skogar en betydande potential att minska klimatförändringarna genom att ta upp och lagra koldioxid. Forskning och innovation kan också spela en central roll i begränsningen av och anpassningen till klimatförändringarna, exempelvis genom att minska utsläppen från jordbruket och förbättra grödornas motståndskraft mot effekterna av klimatförändringarna.

Resurseffektiv livsmedelsproduktion kommer att vara ett centralt inslag i hanteringen av befintliga och kommande utmaningar till följd av begränsade naturtillgångar. Enligt FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation kommer världens befolkning att ha ökat med en tredjedel fram till 2050. I kombination med ändrade konsumtionsmönster kommer detta att leda till en ökning av efterfrågan på livsmedel med 70 %. Det är därför oerhört viktigt att det europeiska jordbruket når upp till bästa möjliga nivåer av hållbarhet och resurseffektivitet.

Det är också viktigt att komma ihåg att mängden livsmedel som går till spillo på global nivå har ökat med 50 % sedan 1974 och att det krävs brådskande åtgärder för att hantera livsmedelsslöseriet i livsmedelskedjan.

Lagstiftningsförslagen för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken syftar till att sammanlänka direktstöd med kollektiva nyttigheter och att öronmärka stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling för miljöåtgärder inom jordbruket. Den avsedda effekten av detta är att främja miljövänliga jordbruksmetoder som diversifiering av grödor, skydd av permanent gräsmark och inrättande och skötsel av ekologiskt värdefulla jordbruks- och skogsområden.

Unionen måste utveckla omfattande åtgärder mot klimatförändringar för att EU-jordbrukets motståndskraft och konkurrenskraft ska kunna upprätthållas, så att jordbruket även i framtiden kan tillhandahålla livsmedel och miljötjänster av hög kvalitet och bidra till en hållbar utveckling i EU:s landsbygdsområden.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag 1 Förslag till beslut Bilaga – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Utsläppen av föroreningar till luft, vatten och mark har minskat betydligt under de senaste årtiondena, liksom växthusgaserna de senaste åren. EU:s kemikalielagstiftning har moderniserats och användningen av många giftiga och farliga ämnen som bly, kadmium och kvicksilver har begränsats i de produkter som finns i de flesta hushåll. EU:s invånare kan glädjas åt en vattenkvalitet som är bland de bästa i världen, och över 18 % av EU:s yta och 4 % av dess hav har avsatts som skyddade naturområden.	2. Utsläppen av föroreningar till luft, vatten och mark har minskat under de senaste årtiondena, liksom växthusgaserna de senaste åren. EU:s kemikalielagstiftning har moderniserats och användningen av många giftiga och farliga ämnen som bly, kadmium och kvicksilver har begränsats i de produkter som finns i de flesta hushåll. EU:s invånare kan glädjas åt en vattenkvalitet som är bland de bästa i världen, och över 18 % av EU:s yta och 4 % av dess hav har avsatts som skyddade naturområden.
Ändringsförslag 2 Förslag till beslut Bilaga – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Det finns dock många miljötrender inom EU som ger anledning till oro, inte minst på grund av att EU:s befintliga miljölagstiftning inte genomförs i tillräckligt hög grad. Endast 17 % av de arter och livsmiljöer som bedöms enligt habitatdirektivet har en god status, och försämringen och förlusten av naturkapital äventyrar försöken att nå målen för EU:s biologiska mångfald och klimatförändringar. Detta har höga följdkostnader som ännu inte har värderats korrekt i vårt ekonomiska och sociala system. 30 procent av EU:s yta är mycket fragmenterad, vilket påverkar den ekologiska konnektiviteten och därmed ekosystemens hälsa och deras förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster och lämpliga livsmiljöer för arter. Det har visserligen gjorts framsteg inom EU för att frikoppla tillväxten från utsläpp av växthusgaser och miljöpåverkan, men resursanvändningen i stort är fortfarande ohållbar och ineffektiv, och avfallet hanteras ännu inte på rätt sätt. Till följd av detta går EU:s företag miste om de betydande möjligheter som resurseffektivitet kan innebära i fråga om konkurrenskraft, kostnadsminskningar, förbättrad produktivitet och leveranstrygghet. Vattenkvaliteten och luftföroreningarna är fortfarande problematiska i många delar av Europa, och EU:s invånare utsätts fortfarande för farliga ämnen som kan skada deras hälsa och välbefinnande. Ohållbar markanvändning förstör bördiga jordar, vilket får följder för livsmedelstrygghet och målen om biologisk mångfald. Markförstöringen fortgår i hög grad okontrollerat.	5. Det finns dock många miljötrender inom EU som ger anledning till oro, inte minst på grund av att EU:s befintliga miljölagstiftning inte genomförs i tillräckligt hög grad. Endast 17 % av de arter och livsmiljöer som bedöms enligt habitatdirektivet har en god status. 30 procent av EU:s yta är mycket fragmenterad, vilket påverkar den ekologiska konnektiviteten och därmed ekosystemens hälsa och deras förmåga att tillhandahålla ekosystemtjänster och lämpliga livsmiljöer för arter. Det har visserligen gjorts framsteg inom EU för att frikoppla tillväxten från utsläpp av växthusgaser och miljöpåverkan, men resursanvändningen i stort är fortfarande ohållbar och ineffektiv, och avfallet hanteras ännu inte på rätt sätt. Till följd av detta går EU:s företag miste om de betydande möjligheter som resurseffektivitet kan innebära i fråga om konkurrenskraft, kostnadsminskningar, förbättrad produktivitet och leveranstrygghet. Vattenkvaliteten och luftföroreningarna är fortfarande problematiska i många delar av Europa, och EU:s invånare utsätts fortfarande för farliga ämnen som kan skada deras hälsa och välbefinnande. Ohållbar markanvändning förstör bördiga jordar, vilket får följder för livsmedelstrygghet och målen om biologisk mångfald. Markförstöringen fortgår i hög grad okontrollerat.
Ändringsförslag 3 Förslag till beslut Bilaga – punkt 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
9. För att vi ska kunna leva väl i framtiden bör omedelbara, samlade åtgärder vidtas nu för att förbättra ekologisk resiliens och maximera de fördelar som miljöpolitiken kan ge ekonomi och samhälle inom planetens ekologiska gränser. Programmet speglar EU:s åtaganden att omvandlas till en inkluderande grön ekonomi som säkrar tillväxt och utveckling, bevarar människors hälsa och välbefinnande, ger anständiga arbetstillfällen, minskar ojämlikheterna och investerar i och bevarar naturkapitalet.	9. För att vi ska kunna leva väl i framtiden bör omedelbara, samlade åtgärder vidtas nu för att förbättra ekologisk resiliens och maximera de fördelar som miljöpolitiken kan ge ekonomi och samhälle inom planetens ekologiska gränser. Programmet speglar EU:s åtaganden som en global partner att på internationell nivå verka för att unionen omvandlas till en inkluderande grön ekonomi som säkrar tillväxt och utveckling, bevarar människors hälsa och välbefinnande samt livsmedelskvaliteten (ur hälsomässig, näringsmässig och organoleptisk synpunkt), ger anständiga arbetstillfällen, minskar ojämlikheterna och investerar i och bevarar naturkapitalet.
Ändringsförslag 4 Förslag till beslut Bilaga – punkt 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
11. Denna omvandling förutsätter att miljöfrågorna integreras helt i andra politikområden, som energi, transporter, jordbruk, fiske, ekonomi och industri, forskning och innovation, sysselsättning och socialpolitik, för att få ett sammanhängande synsätt. Åtgärder inom EU bör också kompletteras med utökade globala åtgärder och samarbete med grannländer för att ta itu med gemensamma utmaningar.	11. Denna omvandling förutsätter att miljöfrågorna integreras helt i andra politikområden, som energi, transporter, jordbruk, fiske, internationell handel, ekonomi och industri, forskning och innovation, sysselsättning, socialpolitik och skattepolitik (miljörelaterade intäkter) för att få ett sammanhängande synsätt. Åtgärder inom EU bör också kompletteras med utökade globala åtgärder och samarbete med grannländer för att ta itu med gemensamma utmaningar.
Ändringsförslag 5 Förslag till beslut Bilaga – punkt 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
16. EU:s ekonomiska välstånd och välbefinnande vilar på dess naturkapital, vilket innefattar ekosystemen som tillhandahåller viktiga varor och tjänster såsom bördig jord och mångfunktionella skogar, produktiva marker och hav, sötvatten, ren luft, pollinering, översvämningsskydd, klimatreglering och skydd mot naturkatastrofer. En betydande del av EU:s lagstiftning syftar till att skydda, bevara och stärka naturkapitalet, till exempel ramdirektivet för vatten, ramdirektivet om en marin strategi, ramdirektivet för luftkvalitet och relaterade direktiv samt habitat- och fågeldirektiven. Lagstiftningen för hantering av klimatförändringar, kemikalier, industriutsläpp och avfall bidrar också till att minska påfrestningarna på den biologiska mångfalden, inbegripet ekosystemen, arterna och livsmiljöerna.	16. EU:s ekonomiska välstånd och välbefinnande vilar på dess naturkapital, vilket innefattar naturliga ekosystem och jordbruksekosystem som tillhandahåller viktiga varor och tjänster såsom bördig jord och mångfunktionella skogar, mångfunktionella, produktiva marker i samtliga regioner samt hav, sötvatten, ren luft, pollinering, översvämningsskydd, klimatreglering och skydd mot naturkatastrofer. En betydande del av EU:s lagstiftning syftar till att skydda, bevara och stärka naturkapitalet, till exempel ramdirektivet för vatten, ramdirektivet om en marin strategi, ramdirektivet för luftkvalitet och relaterade direktiv samt habitat- och fågeldirektiven. Lagstiftningen för hantering av klimatförändringar, kemikalier, industriutsläpp och avfall bidrar också till att minska påfrestningarna på den biologiska mångfalden, inbegripet ekosystemen, arterna och livsmiljöerna.
Ändringsförslag 6 Förslag till beslut Bilaga – punkt 18
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
18. Trots att det redan har gjorts stora ansträngningar verkar det som om kravet i ramdirektivet för vatten att uppnå ”god ekologisk status” till 2015 endast kommer att uppfyllas för omkring 53 % av EU:s ytvatten. Det finns också risk för att målet i ramdirektivet om en marin strategi att uppnå ”god miljöstatus” till 2020 inte kan klaras, bland annat på grund av fortsatt överfiske och marint avfall i Europas hav. EU:s politik mot luftföroreningar och industriutsläpp har visserligen bidragit till att minska många typer av föroreningar, men ekosystemen lider fortsatt av alltför stor kvävedeposition och ozonförorening i kombination med utsläpp från transporter, intensivt jordbruk och kraftproduktion.	18. Trots att det redan har gjorts stora ansträngningar verkar det som om kravet i ramdirektivet för vatten att uppnå ”god ekologisk status” till 2015 endast kommer att uppfyllas för omkring 53 % av EU:s ytvatten. Det finns också risk för att målet i ramdirektivet om en marin strategi att uppnå ”god miljöstatus” till 2020 inte kan klaras, bland annat på grund av fortsatt överfiske och marint avfall i Europas hav. EU:s politik mot luftföroreningar och industriutsläpp har visserligen bidragit till att minska många typer av föroreningar, men ekosystemen lider fortsatt av alltför stor kvävedeposition och ozonförorening i kombination med utsläpp från transporter, ohållbara jordbruksmetoder och kraftproduktion.
Ändringsförslag 7 Förslag till beslut Bilaga – punkt 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
19. Att skydda, bevara och stärka EU:s naturkapital förutsätter därför också att problemen åtgärdas vid källan, bland annat genom att målen för naturkapitalet bättre integreras i andra politikområden, och genom att man ser till att politikområdena hänger ihop och ger fördelar som stöder varandra. Miljökomponenterna i kommissionens reformförslag, särskilt i fråga om jordbruks-, fiskeri- och sammanhållningspolitiken, med stöd av miljöanpassningsförslagen för EU:s budget enligt den fleråriga budgetramen för 2014‑2020 är utformade för att stödja dessa mål. Akvatiska ekosystem i landsbygd bör till exempel få nytta av att jordbruksstöden kopplas till överensstämmelse med relevanta krav i ramdirektivet för vatten på det sätt som anges i kommissionens förslag till reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. En miljöanpassning av den gemensamma jordbrukspolitiken främjar också miljövänliga jordbruksmetoder som diversifiering av grödor, skydd av permanent gräsmark, och inrättande och skötsel av ekologiskt värdefulla jordbruks- och skogsområden.	19. Att skydda, bevara och stärka EU:s naturkapital förutsätter därför också att problemen åtgärdas vid källan, bland annat genom att målen för naturkapitalet bättre integreras i andra politikområden, och genom att man ser till att politikområdena hänger ihop och ger fördelar som stöder varandra. Miljökomponenterna i reformförslaget, särskilt i fråga om jordbruks-, fiskeri- och sammanhållningspolitiken, ingår även i miljöanpassningsförslagen för EU:s budget enligt den fleråriga budgetramen för 2014‑2020, vilken således bör omfatta tillräckliga anslag för att införa sådana komponenter. Akvatiska ekosystem på landsbygden bör få nytta av att ramdirektivet för vatten slutligen genomförs, när detta direktiv har genomförts på ett likartat sätt i samtliga medlemsstater, på det sätt som anges i kommissionens förslag till reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken. En ytterligare miljöanpassning av den gemensamma jordbrukspolitiken främjar också miljövänliga jordbruksmetoder inom ramen för direktstödet och program för landsbygdsutveckling. En viktig del av ett hållbart jordbruk är en förvaltning som tar ansvar för framtida generationer och som samtidigt är resurssnål och produktiv.
Ändringsförslag 8 Förslag till beslut Bilaga – punkt 19a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	19a. Jordbruket inom unionen har i årtionden bidragit till bevarandet av livsmiljöer och ett mångsidigt kulturlandskap. Det europeiska jord- och skogsbruket har under de senaste årtiondena fått till stånd avsevärda förbättringar gällande alla miljötyper och utsläpp av ämnen av relevans för jordbruket, bland annat tack vare en effektiv produktion.
Ändringsförslag 9 Förslag till beslut Bilaga – punkt 22
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
22. Markförstöring, landskapsfragmentering och ohållbar markanvändning inom EU äventyrar flera viktiga ekosystemtjänster, hotar den biologiska mångfalden och ökar Europas sårbarhet för klimatförändringar och naturkatastrofer. Det driver också på jordförsämringen. Över 25 % av EU:s yta påverkas av vattenerosion som försämrar markens funktion och påverkar sötvattnets kvalitet. Markförorening och hårdgörning av mark är också kvarstående problem. Över en halv miljon platser runt om i EU tros vara förorenade och tills de har kartlagts och bedömts fortsätter de att utgöra allvarliga miljö- och hälsorisker. Varje år tas över 1 000 km² mark i anspråk för bostäder, industrier, transporter eller rekreationssyften. Dessa långsiktiga förändringar är svåra eller dyra att vända och innebär nästan alltid kompromisser mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga behov. Medlemsstaternas planeringsbeslut om markanvändning bör fattas på ett mer hållbart sätt.	22. Markförstöring, landskapsfragmentering och ohållbar markanvändning inom EU äventyrar flera viktiga ekosystemtjänster, hotar den biologiska mångfalden och ökar Europas sårbarhet för klimatförändringar och naturkatastrofer. Det driver också på jordförsämringen. Över 25 % av EU:s yta påverkas av vattenerosion som försämrar markens funktion och påverkar sötvattnets kvalitet. Markförorening och hårdgörning av mark är också kvarstående problem. Över en halv miljon platser runt om i EU tros vara förorenade och tills de har kartlagts och bedömts fortsätter de att utgöra allvarliga miljö- och hälsorisker. Varje år tas över 1 000 km² mark i anspråk för bostäder, industrier, transporter eller rekreationssyften. Dessa långsiktiga förändringar är svåra eller dyra att vända och innebär nästan alltid kompromisser mellan sociala, ekonomiska och miljömässiga behov. Medlemsstaternas planeringsbeslut om markanvändning bör fattas på ett mer hållbart sätt. För att åtgärda det allvarliga problemet med hårdgörning av mark bör EU‑medlemsstaterna uppmanas att vidta åtgärder för att minska markanvändningen och bevara jordbruksmark för att främja produktion av livsmedel, foder och förnybart råmaterial.
Ändringsförslag 10 Förslag till beslut Bilaga – punkt 22a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	22a. Jordbruk och skogsbruk upptar tillsammans 78 % av unionens landyta. Jordbruk och skogsbruk fortsätter därför att spela en central roll för bevarandet av naturresurser och kulturlandskap som en förutsättning för annan mänsklig verksamhet i landsbygdsområden. Beskogning spelar en viktig roll i bevarandet av marken och i anpassningen till och begränsningen av klimatförändringarna, samtidigt som hållbart jordbruk kan bidra till bättre markvård. Samtidigt bör tonvikt läggas vid integrerade och innovativa jordbruksmetoder, såsom precisionsteknik och miljömässiga tillvägagångssätt, och särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att öka dels jordens bördighet med icke-kemiska gödningsmedel, dels den hållbara avkastningen.
Ändringsförslag 11 Förslag till beslut Bilaga – punkt 23
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
23. För att minska de största mänskliga belastningarna på mark, jord och andra ekosystem i Europa kommer det att vidtas åtgärder för att garantera att tillräcklig hänsyn tas till miljön samt till sociala och ekonomiska effekter i besluten om markanvändning på alla relevanta nivåer. I rapporten från Rio+20 efterlystes en värld utan nettoförstöring av mark. EU och medlemsstaterna bör reflektera över hur ett sådant åtagande bäst drivs igenom inom deras respektive kompetensområden och hur frågor om markkvalitet ska hanteras inom ramen för bindande lagstiftning. Det kommer också att fastslås mål för hållbar markanvändning och jordar.	23. För att minska de största mänskliga belastningarna på mark, jord och andra ekosystem i Europa kommer det att vidtas åtgärder på nationell nivå för att garantera att tillräcklig hänsyn tas till miljön samt till sociala och ekonomiska effekter i besluten om markanvändning på alla relevanta nivåer. I rapporten från Rio+20 efterlystes en värld utan nettoförstöring av mark. Ett sådant åtagande kan bäst drivas igenom inom en EU-medlemsstat.
	Frågor om markkvalitet hanteras, med beaktande av subsidiaritetsprincipen, bäst på medlemsstatsnivå inom ramen för bindande lagstiftning. Det kommer också att fastslås mål för hållbar markanvändning och jordkvalitet.
Ändringsförslag 12 Förslag till beslut Bilaga – punkt 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
24. Utsläpp av kväve och fosfor i EU:s miljö har visserligen minskat avsevärt de senaste 20 åren, men utsläppen av näringsämnen fortsätter att påverka luft- och vattenkvalitet, har negativa effekter på ekosystem och orsakar betydande problem för människors hälsa. Särskilt utsläpp av ammoniak från ineffektiv gödselhantering och otillräcklig avloppsvattenrening måste åtgärdas snarast för att kraftigt minska utsläppen av näringsämnen. Det krävs också ytterligare ansträngningar för att hantera näringsämnenas kretslopp på ett mer kostnadseffektivt och resurseffektivt sätt och förbättra gödselanvändningens effektivitet. Att åtgärda dessa utmaningar kräver att EU:s miljölagstiftning genomförs bättre, att normer skärps om så behövs och att näringsämnenas kretslopp förvaltas som en del av en helhetssyn som integrerar och knyter an till befintlig EU-politik som syftar till att bekämpa för höga utsläpp av näringsämnen och övergödning.	24. Utsläpp av kväve och fosfor i EU:s miljö har visserligen minskat avsevärt de senaste 20 åren, men de stora utsläppen av näringsämnen fortsätter att påverka luft- och vattenkvalitet, har negativa effekter på ekosystem och orsakar betydande problem för människors hälsa. Särskilt utsläpp av ammoniak som uppstår till följd av naturliga processer (från gödselhantering och avloppsvattenrening) måste åtgärdas för att kraftigt minska utsläppen av näringsämnen. Det krävs också ytterligare ansträngningar för att hantera näringsämnenas kretslopp på ett mer kostnadseffektivt och resurseffektivt sätt och förbättra gödselanvändningens effektivitet, liksom för att skapa ett hållbart näringskretslopp mellan landsbygds- och stadsområden. Att åtgärda dessa utmaningar kräver investeringar i forskning, att EU:s miljölagstiftning genomförs bättre, att normer justeras om så behövs och att näringsämnenas kretslopp förvaltas som en del av en helhetssyn som integrerar och knyter an till befintlig EU-politik, t.ex. Horisont 2020, som syftar till att bekämpa för höga utsläpp av näringsämnen och övergödning.
Ändringsförslag 13 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 1 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e) Marken förvaltas hållbart inom EU, jordarna har ett tillfredsställande skydd och saneringen av förorenade platser är på god väg.	(e) Marken förvaltas hållbart inom EU, jordarna i medlemsstaterna har ett tillfredsställande skydd och medlemsstaternas sanering av förorenade platser är på god väg.
Ändringsförslag 14 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 1 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(g) Skogar och de tjänster de ger är skyddade och deras motståndskraft mot klimatförändringar och bränder är förbättrad.	(g) Skogar och den mängd olika tjänster de ger är skyddade och förvaltas på ett hållbart sätt, och deras motståndskraft mot klimatförändringar och bränder är förbättrad, eftersom skogar är en viktig förnybar råvarukälla.
Ändringsförslag 15 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 1 – led ga (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ga) En hög nivå av pollinering bibehålls och åtgärder vidtas för att stödja bihälsan och för att främja och, vid behov, vidta riskreducerande åtgärder för att komplettera användningen av växtskyddsmedel som efter en vetenskaplig riskbedömning visat sig påverka bisamhällen negativt.
Ändringsförslag 16 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 2 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa) Kompletterande åtgärder har vidtagits för att skydda, främja och stödja de jordbrukssektorer som har visat sig bidra till den biologiska mångfalden, framför allt biodlingssektorn.
Ändringsförslag 17 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 2 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e) Ökade ansträngningar för att minska jorderosionen och öka markens innehåll av organiskt material, sanera förorenade platser och bättre integrera olika aspekter av markanvändning i samordnade beslutsprocesser som omfattar alla politiska nivåer, med stöd av fastställda mål för jord och mark som en resurs samt planeringsmål för mark.	(e) Ökade ansträngningar på nationell nivå för att minska jorderosionen och öka markens innehåll av organiskt material, bland annat genom att bevara och utöka beprövade miljöåtgärder inom jordbruket inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitikens landsbygdsutveckling, sanera förorenade platser och bättre integrera olika aspekter av markanvändning i samordnade beslutsprocesser som omfattar alla politiska nivåer, med stöd av fastställda mål för jord och mark som en resurs samt planeringsmål för mark. Ökade ansträngningar på nationell nivå för att minska markanvändningen och för att bevara jordbruksmark för att främja produktion av livsmedel, foder och förnybart råmaterial.
Ändringsförslag 18 Förslag till beslut Bilaga – punkt 26 – stycke 2 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(g) Utarbetande och genomförande av en ny skogsbruksstrategi för EU för att hantera de många behov och fördelar som är knutna till skog och bidra till ett mer strategiskt tillvägagångssätt för att skydda och stärka skog.	utgår
Ändringsförslag 19 Förslag till beslut Bilaga – punkt 28
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
28. Det krävs innovationer för att förbättra resurseffektiviteten i hela ekonomin, för att kunna stärka konkurrenskraften vid stigande råvarupriser, resursknapphet och leveransbegränsningar. Näringslivet är den främsta drivkraften bakom innovationer, även inom miljöområdet. Marknaden kommer dock inte att leverera dessa innovationer av egen kraft. Det krävs politisk handling på unionsnivå och medlemsstatsnivå för att ge de rätta förutsättningarna för miljöinnovation och stimulera framväxten av hållbara företag och tekniska lösningar på miljöproblem.	28. Det krävs forskning och innovation för att förbättra resurseffektiviteten i hela ekonomin, för att kunna stärka konkurrenskraften vid stigande råvarupriser, resursknapphet och leveransbegränsningar. Det finns ett behov av innovation vad gäller energiförbrukningen hos jordbruksmaskiner för att öka energieffektiviteten och minska koldioxidutsläppen, samt ett behov av incitament till modernisering av gårdar så att det kan införas nyskapande metoder och teknologi. Näringslivet är den främsta drivkraften bakom innovationer, även inom miljöområdet. Marknaden kommer dock inte att leverera dessa innovationer av egen kraft. Det krävs politisk handling på unionsnivå och medlemsstatsnivå för att ge de rätta förutsättningarna för miljöinnovation och stimulera framväxten av hållbara företag och tekniska lösningar på miljöproblem.
Ändringsförslag 20 Förslag till beslut Bilaga – punkt 30
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
30. Det är nödvändigt att EU:s energi- och klimatpaket genomförs fullt ut för att nå de milstolpar som satts upp för 2020 och för att skapa ett konkurrenskraftigt, utsläppssnålt samhälle till 2050. EU är visserligen på god väg att minska sina utsläpp av växthusgaser med 20 % under 1990 års nivåer till 2020, men för att nå energieffektivitetsmålet på 20 % kommer att det krävas att effektiviseringen går i betydligt snabbare takt. Detta är också viktigt mot bakgrund av att efterfrågan på energi fortsätter att öka och att det finns en konflikt mellan användningen av mark till livsmedel och till bioenergi. Det nya energieffektivitetsdirektivet väntas ge ett viktigt bidrag i detta avseende.	30. Det är nödvändigt att EU:s energi- och klimatpaket genomförs fullt ut för att nå de milstolpar som satts upp för 2020 och för att skapa ett konkurrenskraftigt, utsläppssnålt samhälle till 2050. EU är visserligen på god väg att minska sina utsläpp av växthusgaser med 20 % under 1990 års nivåer till 2020, men för att nå energieffektivitetsmålet på 20 % kommer det att krävas att effektiviseringen går i betydligt snabbare takt. Detta är också viktigt mot bakgrund av att efterfrågan på energi fortsätter att öka. Det nya energieffektivitetsdirektivet väntas ge ett viktigt bidrag i detta avseende.
Ändringsförslag 21 Förslag till beslut Bilaga – punkt 32
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
32. Om industrin börjar använda bästa tillgängliga teknik enligt direktivet om industriutsläpp kommer det att ge bättre användningsmönster för resurser och minskade utsläpp för över 50 000 stora industrianläggningar inom EU, och därmed utgöra ett viktigt bidrag för att stimulera utvecklingen av ny teknik, göra ekonomin grönare och minska industrins kostnader på lång sikt.	32. Om industrin börjar använda bästa tillgängliga teknik enligt direktivet om industriutsläpp kommer det att ge bättre användningsmönster för resurser och minskade utsläpp för över 50 000 stora industrianläggningar inom EU, och därmed utgöra ett viktigt bidrag för att stimulera utvecklingen av ny teknik, göra ekonomin grönare och minska industrins kostnader på lång sikt. Samtidigt kan forskningsframsteg och införandet av korta leveranskedjor och lokala marknader för jordbruksprodukter avsevärt minska koldioxidutsläppen från livsmedelstransporter. Kortare vägar ger färskare och mer hälsosamma livsmedel.
Ändringsförslag 22 Förslag till beslut Bilaga – punkt 35
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
35. I syfte att upprätta en handlingsram för att förbättra andra resurseffektivitetsaspekter än växthusgasutsläpp och energi, kommer det att fastställas mål för att minska konsumtionens totala miljöpåverkan, särskilt inom för livsmedels-, bostads- och transportsektorerna. Sammantaget svarar de för nära 80 % av konsumtionens miljöpåverkan. I rapporten från Rio+20 erkändes att det fanns ett behov av att kraftigt minska svinn och slöseri efter skörd och under hela leveranskedjan för livsmedel.	35. I syfte att upprätta en handlingsram för att förbättra andra resurseffektivitetsaspekter än växthusgasutsläpp och energi, kommer det att fastställas mål för att minska konsumtionens totala miljöpåverkan, särskilt inom livsmedelssektorn genom en minskning av slöseriet, bostadssektorn och transportsektorn. Sammantaget svarar de för nära 80 % av konsumtionens miljöpåverkan. I rapporten från Rio+20 erkändes att det fanns ett behov av att kraftigt minska svinn och slöseri efter skörd och under hela leveranskedjan för livsmedel. Detta mål kan uppnås genom en bättre uppskattning av livsmedel, en regional marknadsföring och förbättrad logistik, transport, lagring och förpackning. Alla aktörer längs med livsmedelskedjan, inklusive handeln och konsumenterna, har en roll att spela. Till detta mål hör även en målinriktad konsumentupplysning och konsumentinformation.
Ändringsförslag 23 Förslag till beslut Bilaga – punkt 39
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
39. Resurseffektiviteten inom vattensektorn kommer också att åtgärdas, eftersom den är en prioritet för att bidra till god vattenkvalitet. Trots att torka och vattenbrist drabbar allt fler delar av Europa beräknas 20–40 % av Europas tillgängliga vatten fortfarande slösas bort, till exempel genom läckor i vattenledningar. Enligt tillgängliga modeller finns det fortfarande stort utrymme för att förbättra vattenhushållningen inom EU. Stigande efterfrågan och klimatförändringarnas effekter väntas dessutom öka belastningen på Europas vattenresurser betydligt. Mot bakgrund av detta bör unionen och medlemsstaterna vidta åtgärder för att se till att vattenförbrukningen inte överstiger gränserna för tillgängliga förnybara vattenresurser till 2020, bland annat genom att förbättra vattenhushållningen med hjälp av marknadsmekanismer, exempelvis vattenpriser som motsvarar vattnets verkliga värde. Framstegen kommer att underlättas av en växande demonstration och användning av innovativ teknik, innovativa system och affärsmodeller som bygger på den strategiska genomförandeplanen för det europeiska innovationspartnerskapet om vatten.	39. Resurseffektiviteten inom vattensektorn kommer också att åtgärdas, eftersom den är en prioritet för att bidra till god vattenkvalitet. Trots att torka och vattenbrist drabbar allt fler delar av Europa beräknas 20–40 % av Europas tillgängliga vatten fortfarande slösas bort, till exempel genom läckor i vattenledningar. Enligt tillgängliga modeller finns det fortfarande stort utrymme för att förbättra vattenhushållningen inom EU. Stigande efterfrågan och klimatförändringarnas effekter väntas dessutom öka belastningen på Europas vattenresurser betydligt. Mot bakgrund av detta bör unionen och medlemsstaterna vidta åtgärder för att se till att vattenförbrukningen inte överstiger gränserna för tillgängliga förnybara vattenresurser till 2020, bland annat genom att förbättra vattenhushållningen med hjälp av marknadsmekanismer, exempelvis vattenpriser som motsvarar vattnets verkliga värde. Framstegen kommer att underlättas av en växande demonstration och användning av innovativ teknik, innovativa system och affärsmodeller som bygger på den strategiska genomförandeplanen för det europeiska innovationspartnerskapet om vatten och på det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket som föreskrivs i den andra pelaren i reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.
Ändringsförslag 24 Förslag till beslut Bilaga – punkt 41 – stycke 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Främjande av offentliga och privata forsknings- och innovationsinsatser som krävs för att ta i bruk innovativ teknik, innovativa system och affärsmodeller som snabbar på och sänker kostnaderna för övergången till en utsläppssnål, resurseffektiv ekonomi.	(c) Främjande av offentliga och privata forsknings- och innovationsinsatser som krävs för att ta i bruk innovativ teknik, innovativa system och affärsmodeller som snabbar på och sänker kostnaderna för övergången till en utsläppssnål, resurseffektiv ekonomi och bidrar till minskningen av mängden livsmedel som går till spillo i livsmedelskedjan med 50 % till 2025.
Ändringsförslag 25 Förslag till beslut Bilaga – punkt 50
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
50. Klimatförändringarna kommer ytterligare att förvärra miljöproblemen genom att orsaka långvariga torrperioder och värmeböljor, stormar och skogsbränder, och nya eller mer elakartade former av sjukdomar på människor, djur eller växter. Särskilda åtgärder bör vidtas för att garantera att EU har tillräcklig beredskap för att möta de påfrestningar och förändringar som blir följden av klimatförändringarna, och stärker sin miljömässiga, ekonomiska och samhälleliga motståndskraft. Eftersom många sektorer är och kommer att vara allt mer utsatta för effekterna av klimatförändringar måste klimatanpassning och katastrofriskhantering integreras ytterligare i EU:s politikområden.	50. Klimatförändringarna kommer ytterligare att förvärra miljöproblemen genom att orsaka långvariga torrperioder och värmeböljor, stormar och skogsbränder, och nya eller mer elakartade former av sjukdomar på människor, djur eller växter. Särskilda åtgärder bör vidtas för att garantera att EU har tillräcklig beredskap för att möta de påfrestningar och förändringar som blir följden av klimatförändringarna, och stärker sin miljömässiga, ekonomiska och samhälleliga motståndskraft. Eftersom många sektorer är och kommer att vara allt mer utsatta för effekterna av klimatförändringar måste klimatanpassning och katastrofriskhantering integreras ytterligare i EU:s politikområden. Samtidigt är det viktigt att förse de företag inom sektorn som är hårdast drabbade, såsom jordbrukarna, med omfattande information om de klimatrisker som följer av dåliga metoder, liksom om möjliga anpassningsåtgärder.
Ändringsförslag 26 Förslag till beslut Bilaga – punkt 62
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
62. För att hjälpa medlemsstaterna att stärka efterlevnaden kommer kommissionen att fortsätta ta sitt ansvar, genom att se till att lagstiftningen är ändamålsenlig och speglar de senaste vetenskapliga rönen. I allmänhet kommer rättsliga bestämmelser som är tillräckligt klara och tydliga att utfärdas i form av förordningar som har direkta, mätbara effekter och leder till färre inkonsekvenser vid genomförandet. Kommissionen kommer att öka sin användning av resultattavlor och andra metoder för att offentligt registrera medlemsstaternas framsteg med att genomföra specifika rättsakter.	62. För att hjälpa medlemsstaterna att stärka efterlevnaden kommer kommissionen att fortsätta ta sitt ansvar, genom att se till att lagstiftningen är proportionerlig, ändamålsenlig och speglar de senaste vetenskapliga rönen. I allmänhet kommer rättsliga bestämmelser som är tillräckligt klara och tydliga att utfärdas i form av förordningar som har direkta, mätbara effekter och leder till färre inkonsekvenser vid genomförandet. Kommissionen kommer att öka sin information om och användning av resultattavlor och andra metoder för att offentligt registrera medlemsstaternas framsteg med att genomföra specifika rättsakter och se till att allmänheten är informerad om positiva trender i fråga om miljöskyddet.
Ändringsförslag 27 Förslag till beslut Bilaga – punkt 63 – stycke 2 – led ea (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ea) Samarbetsstrategier inom miljö- och naturskyddet mellan de olika aktörerna samt ökat utbyte om bästa praxis.
Ändringsförslag 28 Förslag till beslut Bilaga – punkt 63 – stycke 2 – led eb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(eb) Regelbunden översyn av gällande rätt för att säkerställa att åtgärder inom miljölagstiftningen är proportionella, genomförbara och målinriktade.
Ändringsförslag 29 Förslag till beslut Bilaga – punkt 71 – stycke 2 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Kommunikation och spridande av positiva framsteg och trender i fråga om miljöskyddet.
Ändringsförslag 30 Förslag till beslut Bilaga – punkt 75
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
75. Den privata sektorn bör också uppmuntras att ta till vara de möjligheter som EU:s nya budgetram ger att öka engagemanget för att nå miljö- och klimatmål, särskilt i fråga om miljöinnovationer och införande av ny teknik, med särskild inriktning på små och medelstora företag. Offentlig-privata initiativ för miljöinnovation bör främjas inom ramen för europeiska innovationspartnerskap, som det europeiska innovationspartnerskapet om vatten. Genom den nya lagstiftningen för innovativa finansieringsinstrument bör det bli lättare för den privata sektorn att få tillgång till finansiering för miljöinvesteringar, främst vad gäller biologisk mångfald och klimat. Företag inom EU bör uppmuntras ytterligare att redovisa miljöinformation som en del av sin ekonomiska redovisning, utöver vad som krävs i EU:s befintliga lagstiftning.	75. Den privata sektorn bör också uppmuntras att ta till vara de möjligheter som EU:s nya budgetram ger att öka engagemanget för att nå miljö- och klimatmål, särskilt i fråga om miljöinnovationer och införande av ny teknik, med särskild inriktning på små och medelstora företag. Offentlig-privata initiativ för miljöinnovation bör främjas inom ramen för europeiska innovationspartnerskap, som det europeiska innovationspartnerskapet om vatten och det europeiska partnerskapsinitiativet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket som föreskrivs i förslagen till en reform av den gemensamma jordbrukspolitiken. Genom den nya lagstiftningen för innovativa finansieringsinstrument bör det bli lättare för den privata sektorn att få tillgång till finansiering för miljöinvesteringar, främst vad gäller biologisk mångfald, klimat och markskydd. Företag inom EU bör uppmuntras ytterligare att redovisa miljöinformation som en del av sin ekonomiska redovisning, utöver vad som krävs i EU:s befintliga lagstiftning.
Ändringsförslag 31 Förslag till beslut Bilaga – punkt 82 – stycke 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Gradvis utfasning av stöd som skadar miljön, ökad användning av marknadsbaserade styrmedel, däribland beskattning, prissättning och avgiftsbeläggning, och växande marknader för miljövänliga varor och tjänster, med beaktande av eventuella negativa sociala effekter.	(a) En bättre koppling mellan jordbruksstöd och tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter, ökad användning av marknadsbaserade styrmedel, däribland beskattning, prissättning och avgiftsbeläggning, och växande marknader för miljövänliga varor och tjänster, med beaktande av eventuella negativa sociala effekter.
Ändringsförslag 32 Förslag till beslut Bilaga – punkt 82 – stycke 2 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e) Utveckling och tillämpning av ett system för rapportering och spårning av miljörelaterade utgifter i EU:s budget senast 2014, särskilt i fråga om klimatförändring och biologisk mångfald.	(e) Utveckling och tillämpning av ett system för utvärdering, rapportering och spårning av miljörelaterade utgifter i EU:s budget senast 2014, särskilt i fråga om klimatförändring och biologisk mångfald.
Ändringsförslag 33 Förslag till beslut Bilaga – punkt 83
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
83. Trots att fördraget ända sedan 1997 har krävt att miljöskyddsfrågor ska integreras i EU:s övriga politiska åtgärder tyder det allmänna tillståndet för EU:s miljö på att framstegen hittills inte har varit tillräckliga för att vända alla negativa trender, även om goda framsteg har gjorts på vissa områden. För att många av de prioriterade målen i programmet ska nås krävs en effektivare integrering av miljö- och klimathänsyn i övriga politikområden samt mer sammanhållna helhetsstrategier som ger fördelar på flera områden. Detta bör innebära att svåra kompromisser hanteras i ett tidigt skede snarare än under genomförandefasen, och att oundviklig påverkan kan mildras på ett effektivare sätt. Direktivet om strategisk miljöbedömning och direktivet om miljökonsekvensbedömning är, när de tillämpas korrekt, effektiva verktyg för att säkra att miljöskyddskraven integreras i planer, program och projekt. Lokala och regionala myndigheter, som i allmänhet ansvarar för beslut om användning av land- och havsområden, har en särskilt viktig roll i att bedöma miljökonsekvenser och skydda, bevara och stärka naturkapitalet, också för att öka motståndskraften mot klimatförändringar och naturkatastrofer.	83. Trots att fördraget ända sedan 1997 har krävt att miljöskyddsfrågor ska integreras i EU:s övriga politiska åtgärder tyder det allmänna tillståndet för EU:s miljö på att framstegen hittills inte har varit tillräckliga för att vända alla negativa trender, även om goda framsteg har gjorts på vissa områden. För att många av de prioriterade målen i programmet ska nås krävs en effektivare integrering av miljö- och klimathänsyn i övriga politikområden samt mer enhetliga och samordnade strategiska och systematiska tillvägagångssätt som ger fördelar på flera områden. Detta bör innebära att svåra kompromisser hanteras i ett tidigt skede snarare än under genomförandefasen, och att oundviklig påverkan kan mildras på ett effektivare sätt. Direktivet om strategisk miljöbedömning och direktivet om miljökonsekvensbedömning är, när de tillämpas korrekt, effektiva verktyg för att säkra att miljöskyddskraven integreras i planer, program och projekt. Lokala och regionala myndigheter, som i allmänhet ansvarar för beslut om användning av land- och havsområden, har en särskilt viktig roll i att bedöma miljökonsekvenser och skydda, bevara och stärka naturkapitalet, också för att öka motståndskraften mot klimatförändringar och naturkatastrofer.
Ändringsförslag 34 Förslag till beslut Bilaga – punkt 85
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
85. Programmet innehåller flera prioriterade mål som syftar till att stärka integreringen. I förslagen till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken, det transeuropeiska nätet och sammanhållningspolitiken har kommissionen inkluderat åtgärder till stöd för miljöintegrering och hållbarhet. För att programmet ska lyckas bör dessa politiska åtgärder bidra till att miljömålen nås. På samma sätt bör åtgärder som främst syftar till miljöförbättringar utformas för att ge sekundära fördelar till andra politiska åtgärder där så är möjligt. Åtgärder för att återställa ekosystem kan till exempel utformas för att gynna livsmiljöer och arter och för att binda koldioxid, samtidigt som de främjar andra ekosystemtjänster som är nödvändiga för många ekonomiska sektorer, exempelvis pollinering eller vattenrening för jordbruket, och skapar gröna jobb.	85. Programmet innehåller flera prioriterade mål som syftar till att ytterligare stärka integreringen. I förslagen till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, den gemensamma fiskeripolitiken, det transeuropeiska nätet och sammanhållningspolitiken har kommissionen inkluderat åtgärder till stöd för miljöintegrering och hållbarhet. För att programmet ska lyckas bör dessa politiska åtgärder fortsatt bidra till att miljömålen nås. På samma sätt bör åtgärder som främst syftar till miljöförbättringar utformas för att ge sekundära fördelar till andra politiska åtgärder där så är möjligt. Åtgärder för att återställa ekosystem kan till exempel utformas för att gynna livsmiljöer och arter och för att binda koldioxid, samtidigt som de främjar andra ekosystemtjänster som är nödvändiga för många ekonomiska sektorer, exempelvis pollinering eller vattenrening för jordbruket, och skapar gröna jobb.
Ändringsförslag 35 Förslag till beslut Bilaga – punkt 86 – stycke 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Integrering av miljö- och klimatrelaterade villkor och incitament i politiska initiativ, såväl i översyner och reformer av befintlig politik som i nya initiativ, i EU och i medlemsstaterna.	(a) Ytterligare integrering av miljö- och klimatrelaterade villkor och incitament i politiska initiativ, såväl i översyner och reformer av befintlig politik som i nya initiativ, i EU och i medlemsstaterna.
Ändringsförslag 36 Förslag till beslut Bilaga – punkt 87
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
87. EU är tättbefolkat, och år 2020 beräknas 80 % av invånarna leva i städer eller stadsnära områden. Livskvaliteten påverkas direkt av stadsmiljöns tillstånd. Städernas miljöpåverkan sträcker sig också långt utanför deras fysiska gränser, eftersom de är starkt beroende av stadsnära områden och landsbygdsområden för att tillgodose efterfrågan på livsmedel, energi, utrymme och resurser och för att ta emot avfall.	87. EU är tättbefolkat, och år 2020 beräknas 80 % av invånarna leva i städer eller stadsnära områden. Livskvaliteten påverkas direkt av stadsmiljöns tillstånd. Städernas miljöpåverkan sträcker sig också långt utanför deras fysiska gränser, eftersom de är starkt beroende av stadsnära områden och landsbygdsområden för att tillgodose efterfrågan på livsmedel, energi, utrymme och resurser och för att ta emot avfall. Främjande av landsbygdsutveckling och nya arbetstillfällen på landsbygden måste därför ägnas särskild uppmärksamhet.
Ändringsförslag 37 Förslag till beslut Bilaga – punkt 89a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	89a. Unionens politik för livsmedelstrygghet bör grundas på hållbart jordbruk och rättvis handel. Klimatförändringarna gör att naturresurserna belastas, i synnerhet eftersom vi måste förse världens växande befolkning, vars konsumtionsmönster är under förändring, med en tillräcklig mängd livsmedel. Proteinimporten från tredjeländer, där miljöskyddsnivån inte är tillfredsställande, kan minskas genom att man främjar odling av proteingrödor i unionen. Dessutom är unionen skyldig att kräva bilaterala och multilaterala, ändamålsenliga och fastställda miljöskyddsåtgärder i de berörda riskregionerna.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020: “Att leva gott inom planetens gränser”
Referensnummer	COM(2012)0710 – C7-0392/2012 – 2012/0337(COD)
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren	ENVI 10.12.2012
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren	AGRI 10.12.2012
Föredragande av yttrande Utnämning	Daciana Octavia Sârbu 6.2.2013
Behandling i utskott	4.3.2013
Antagande	25.3.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	32 0 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Eric Andrieu, José Bové, Luis Manuel Capoulas Santos, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Hynek Fajmon, Mariya Gabriel, Iratxe García Pérez, Julie Girling, Martin Häusling, Peter Jahr, Elisabeth Jeggle, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, George Lyon, Rareş-Lucian Niculescu, Wojciech Michał Olejniczak, Marit Paulsen, Britta Reimers, Ulrike Rodust, Alfreds Rubiks, Giancarlo Scottà, Czesław Adam Siekierski, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Csaba Sándor Tabajdi, Marc Tarabella, Janusz Wojciechowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	María Auxiliadora Correa Zamora, Spyros Danellis, Jean-Paul Gauzès, Christa Klaß, Astrid Lulling, Jacek Włosowicz, Milan Zver

[1] P7_TA-PROV(2012)0147: Europaparlamentets resolution av den 20 april 2012 om översynen av det sjätte miljöhandlingsprogrammet och fastställandet av prioriteringar för det sjunde miljöhandlingsprogrammet – en bättre miljö för ett bättre liv (2011/2194(INI)).

ÄRENDETS GÅNG ()

Titel	Allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020: Att leva gott inom planetens gränser
Referensnummer	COM(2012)0710 – C7-0392/2012 – 2012/0337(COD)
Framläggande för parlamentet	29.11.2012
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren	ENVI 10.12.2012
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren	EMPL 10.12.2012	ITRE 10.12.2012	REGI 10.12.2012	AGRI 10.12.2012
	PECH 10.12.2012
Inget yttrande avges Beslut	EMPL 12.12.2012	ITRE 17.12.2012	REGI 18.12.2012	PECH 17.12.2012
Föredragande Utnämning	Gaston Franco 17.12.2012
Behandling i utskott	20.3.2013
Antagande	24.4.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	46 5 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Martina Anderson, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sandrine Bélier, Sergio Berlato, Lajos Bokros, Milan Cabrnoch, Martin Callanan, Nessa Childers, Yves Cochet, Chris Davies, Bas Eickhout, Edite Estrela, Jill Evans, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Jo Leinen, Peter Liese, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Miroslav Ouzký, Andrés Perelló Rodríguez, Mario Pirillo, Frédérique Ries, Oreste Rossi, Kārlis Šadurskis, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Salvatore Tatarella, Thomas Ulmer, Åsa Westlund, Glenis Willmott
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Minodora Cliveti, Gaston Franco, Christel Schaldemose, Sophocles Sophocleous, Alda Sousa, Csaba Sándor Tabajdi, Kathleen Van Brempt, Anna Záborská, Andrea Zanoni
Ingivande	6.5.2013

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy