Betänkande - A7-0172/2013Betänkande
A7-0172/2013

    BETÄNKANDE om EU:s yttre luftfartspolitik – att möta framtidens utmaningar

    14.5.2013 - (2012/2299(INI))

    Utskottet för transport och turism
    Föredragande: Marian-Jean Marinescu

    Förfarande : 2012/2299(INI)
    Dokumentgång i plenum
    Dokumentgång :  
    A7-0172/2013
    Ingivna texter :
    A7-0172/2013
    Omröstningar :
    Antagna texter :

    FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

    EU:s yttre luftfartspolitik – att möta framtidens utmaningar

    (20012/2299(INI))

    Europaparlamentet utfärdar denna resolution

    –   med beaktande av meddelandet från kommissionen EU:s yttre luftfartspolitik – att möta framtidens utmaningar (COM(2012)0556),

    –   med beaktande av sin resolution av den 7 juni 2011 om internationella luftfartsavtal enligt Lissabonfördraget[1],

    –   med beaktande av sitt beslut av den 20 oktober 2010 om översynen av ramavtalet om förbindelserna mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen (”ramavtalet”)[2],

    –   med beaktande av sin resolution av den 17 juni 2010 om luftfartsavtalet mellan EU och Förenta staterna[3],

    –   med beaktande av sin resolution av den 25 april 2007 om upprättandet av ett gemensamt europeiskt luftrum[4],

    –   med beaktande av sin resolution av den 17 januari 2006 om fortsatt utveckling av EU:s luftfartspolitik gentemot länder utanför EU[5],

    –   med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 90, 100.2 och 218,

    –   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

    –   med beaktande av betänkandet från utskottet för transport och turism och yttrandena från utskottet för internationell handel och utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A7‑0172/2013), och av följande skäl:

    A. Luftfarten är en snabbt växande näringsgren både inom och utanför unionen, särskilt i Asien och i Mellanöstern.

    B.  Luftfarten är viktig för kontakterna mellan människor och företag, både inom unionen och globalt, särskilt med framväxande marknader.

    C. Antalet förlorade arbetstillfällen till följd av genomförda och planerade personalnedskärningar hos de europeiska flygbolagen sedan 2012 uppgår till över 20 000.

    D. Arbetsmarknadens parter inom luftfartssektorn i Europa enades vid en dialog den 29 januari 2013 om konsekvenserna av den globala krisen i den civila luftfarten om att det krävs samordnade och omfattande insatser på internationell nivå.

    E.  Kommissionens meddelande från 2005 var viktigt för utvecklingen av EU:s yttre luftfartspolitik.

    F.  Utvecklingen under de senaste sju åren gör det påkallat med en ytterligare översyn.

    Allmänt

    1.  Europaparlamentet betonar framstegen med att skapa en gemensam och öppen regional marknad inom unionen och samtidigt med att åstadkomma en gemensam unionsstrategi för den yttre luftfartspolitiken.

    2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande med en aktuell analys av situationen i dag och av de framsteg som har gjorts inom den yttre luftfartspolitiken sedan 2005 samt av de utmaningar som unionens luftfartssektor står inför på en global luftfartsmarknad med knivskarp konkurrens.

    3.  Europaparlamentet framhåller den centrala roll som luftfartssektorn spelar för unionens ekonomi, särskilt i fråga om tillväxt och sysselsättning, eftersom denna näringsgren står för över 5 miljoner arbetstillfällen i Europa och svarar för 2,4 procent av unionens BNP, och även bidrar till EU:s förbindelser med resten av världen. Parlamentet betonar vikten av en fortsatt stark och konkurrenskraftig luftfartssektor inom EU.

    4.  Europaparlamentet anser att det gjorts viktiga framsteg med att fastställa och genomföra olika mekanismer och system inom unionen, såsom det gemensamma europeiska luftrummet (Single European Sky, SES), Single European Sky ATM Research (Sesar), initiativet Clean Sky, Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) och det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) för att förbättra säkerheten och uppfylla passagerarnas krav. Parlamentet anser dock att det måste göras ytterligare framsteg inom dessa områden.

    5.  Europaparlamentet oroar sig dock över att det dragit ut på tiden med genomförandet av SES och Sesar, eftersom detta medför onödiga kostnader för flygbolagen och deras kunder. Parlamentet stöder kommissionens ingripande mot de medlemsstater som varken hållit den till december 2012 utsatta tidsfristen eller gjort några framsteg med funktionella luftrumsblock (FAB).

    6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att energiskt gå vidare med att genomföra SES och Sesar och konstaterar att SES, när det är helt förverkligat, kommer att skapa betydande direkta och indirekta sysselsättningsmöjligheter.

    7.  Europaparlamentet betonar att dessa unionsprogram är viktiga, inte bara för den inre marknaden utan också för den yttre politiken. Att dessa styrmedel slutförs och genomförs kommer, enligt parlamentets syn på saken, att bidra till att befästa unionens näringslivs ställning inom konkurrensen på den globala marknaden.

    8.  Europaparlamentet framhåller vikten av den aktuella översynen av förordningen om flygpassagerares rättigheter och stöder en kraftfull och genomgående konsumentvänlig unionslagstiftning.

    9.  Europaparlamentet är medvetet om att finanskrisens inverkningar i olika hög grad gör sig gällande i olika regioner av världen. Parlamentet anser att unionens flygbolag därför ställs inför konkurrensutmaningar och att bilaterala luftfartsavtal inte alltid är den lämpligaste lösningen för att motverka marknadsbegränsningar eller illojala subventioner.

    10. Europaparlamentet anser, i och med att man trots de insatser som gjorts inte nått fram till någon heltäckande yttre luftfartspolitik under de gångna sju åren, att man från unionens sida så snart som möjligt bör gå mera samordnat och ambitiöst till väga för att åstadkomma rättvis och öppen konkurrens.

    11. Europaparlamentet anser att konvergens i lagstiftningen i Europa är viktigt för en stark europeisk ställning på den globala marknaden och för samverkan med tredjeländer.

    Meddelandet från 2005 och parlamentets resolution

    12. Europaparlamentet välkomnar framstegen med de tre pelarna inom politiken från 2005, nämligen att principen om EU:s utseende av lufttrafikföretag nu erkänns i över 100 tredjeländer, och att nästan 1 000 bilaterala luftfartsavtal försatts i överensstämmelse med unionslagstiftningen så att vi fått garantier för ett tydligt rättsläge. Parlamentet beklagar att viktiga partner, bland dem Kina, Indien och Sydafrika, fortfarande inte accepterat dessa principer.

    13. Europaparlamentet påpekar att unionens yttre luftfartspolitik har bidragit till att maximera den inre marknadens potential, i och med att den underlättar konsolideringen av unionens luftfartsindustri i en tid då globaliseringen kräver starkare ekonomiska aktörer som kan hävda sig i den utländska konkurrensen.

    14. Europaparlamentet understryker att ett allt större gemensamt luftfartsområde utvecklats tillsammans med grannländer och anser att dessa avtal blivit till stor ekonomisk nytta. Parlamentet välkomnar de omfattande insatser som gjorts för att inom sådana områden som säkerhet och skydd, flygledningstjänst, miljöfrågor och passagerares rättigheter, ekonomisk lagstiftning och sociala aspekter sammanjämka olika lagstiftningsramar med unionslagstiftningen.

    15. Europaparlamentet välkomnar EU:s övergripande luftfartsavtal med Förenta staterna och dess positiva inverkan på båda parternas ekonomier samt de uppskattningsvis 80 000 nya arbetstillfällen som skapats under de första fem åren.

    16. Europaparlamentet anser att en stark yttre luftfartspolitik för unionen, inriktad på de viktigaste tillväxtmarknaderna i långdistanstrafiken, skulle öppna upp nya ekonomiska möjligheter för EU:s flygbolag, särskilt inom Asien–Stillahavsområdet.

    17. Europaparlamentet betonar att förhandlingarna med vissa viktiga partner, bland dem Brasilien, fortfarande återstår att slutföra och att vittgående luftfartsavtal med sådana länder skulle kunna bli till stor ekonomisk nytta.

    18. Europaparlamentet framhåller att alla begärandena i parlamentets resolution från 2006 fortfarande inte uppfyllts. Parlamentet betonar framför allt att man måste arbeta för lämpliga internationella normer för säkerhet och skydd, tillförsäkra likabehandling av flygbolag både från unionen och från tredjeländer och dämpa skadeverkningarna på miljön.

    19. Europaparlamentet framhåller betydelsen av sådana verktyg som systemet med gemensamma kommittéer för att skapa samsyn i luftfartsspecifika frågor.

    20. Europaparlamentet välkomnar att vissa av de frågor som aktualiserades i resolutionen från 2006 fått ett tillfredsställande svar, såsom att Easa fått ett utökat ansvarsområde.

    Marknad

    21. Europaparlamentet konstaterar att trafiken till, från och inom Asien–Stillahavsområdet avsevärt ökar, varav framgår att denna region är stadd i ekonomisk tillväxt. Parlamentet oroar sig över att om ingenting görs är det möjligt att flygbolagen och företagen från unionen både går miste om viktiga affärsmöjligheter i denna del av världen och inte längre kan gå med vinst.

    22. Europaparlamentet konstaterar också att flygbolag från tredjeländer fått en starkare global ställning med hjälp av subventioner och omfattande offentliga investeringar i flygplan och infrastruktur som gjorts i olika delar av Mellanöstern, Fjärran Östern och Sydamerika.

    23. Europaparlamentet betonar att unionens inre marknad avsevärt förändrats genom att lågprisflygbolagen fått en ökad andel av den. Parlamentet anser att de två affärsmodellerna trots konkurrensen skulle kunna finna utvägar för att komplettera varandra när de är ställda inför marknadsutmaningar utifrån.

    24. Europaparlamentet konstaterar att de ytterst låga biljettpriser som erbjuds av somliga europeiska lågprisflygbolag uppvägs av att bolagen agerar orättvist i fråga om arbetsvillkoren, exempelvis genom att ha dåliga sociala och arbetsrättsliga normer för personalen. Parlamentet konstaterar också att minimala investeringar i säkerhetsnormer, tillsammans med obefogade regionala subventioner, verkar spela en roll bakom sådana biljettpriser.

    25. Europaparlamentet påpekar att det råder skarp konkurrens mellan flygbolagen på grund av lågprisflyget, som har en marknadsandel på 40 % av luftfarten i EU. Parlamentet framhåller att om en medlemsstat har ratificerat ILO:s konventioner nr 87 och 98 måste flygbolagen uppfylla de grundläggande rättigheterna om mötesfrihet och erkännande av arbetstagarrepresentanter och kollektivavtal i dessa konventioner, och efterlevnaden måste kontrolleras och överträdelser beivras.

    26.  Europaparlamentet framhåller vikten av navflygplatser, liksom att det behövs navflygplatser i andra hand, specialiserade navflygplatser och system med flera navflygplatser (”multi-hubbing”), tillsammans med det akuta behovet av både privata och offentliga långsiktiga investeringar i flygplatsinfrastruktur, såsom att det anläggs ny rullbanekapacitet, vartill kommer att befintlig infrastruktur måste användas mer effektivt, också regionala flygplatser, till exempel i Medelhavsområdet och vid EU:s östra gräns, genom bättre fördelning av ankomst- och avgångstider.

    27. Europaparlamentet understryker att konkurrenskraften för unionens flygbolag hindras på det globala planet av sådant som brist på likvärdiga verksamhetsförutsättningar till följd bland annat av olika nationella skatter, flygplatser med hög belastning, dryga avgifter för flygledningstjänster och för användningen av flygplatser, statligt stöd till konkurrenterna, kostnaderna för koldioxidutsläpp och av att man utanför EU tillämpar lägre sociala normer och olika regler för statligt stöd.

    28. Europaparlamentet anser att detta kan utgöra tillväxt- och sysselsättningshindrande faktorer.

    29. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en undersökning av vilka olika avgifter, pålagor och skatter medlemsstaterna belägger luftfarten med och hur de påverkar biljettpriserna och flygbolagens vinster samt en undersökning av det eventuella statliga stödet till konkurrenterna på global nivå och hur detta påverkar unionens flygbolag.

    30. Europaparlamentet välkomnar unionens nya bestämmelser om social trygghet för mobila arbetstagare.

    Framtida åtgärder

    31. Europaparlamentet anser att den yttre luftfartspolitiken helt och fullt bör följa principerna om ömsesidighet, också i fråga om marknadstillträde, öppenhet och sund konkurrens med likvärdiga verksamhetsförutsättningar och att den bör ha två syften, nämligen dels att bli till nytta för konsumenterna och företagen och dels att stödja unionens flygbolag och flygplatser i deras strävanden att kvarstå som världsledande.

    32. Europaparlamentet framhåller därför att luftfartsavtal med grannländerna och likasinnade partner måste innehålla rättsliga ramvillkor för en sund konkurrens.

    33. Europaparlamentet vill att man ska fortsätta med förfaranden för att förhandla fram övergripande luftfartsavtal på unionsnivå, varvid de ska bygga på principen om europeisk enhet och ha godkänts av rådet.

    34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom avtalen arbeta för unionens intressen och försvara dem och att föra fram och dela med sig av unionens normer, värderingar och bästa praxis.

    35. Europaparlamentet vill se ökat samarbete och ökad samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna när luftfartsavtal förhandlas fram med viktiga partner, så att unionens inflytande och dess chanser att komma in på nya marknader ökar.

    36. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i de övergripande avtalen ta med lagstiftningens villkor för säkerhet, skydd, flygpassagerares rättigheter, personalens utbildning och certifiering.

    37. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att slutföra de pågående förhandlingarna med grannskapsländer, såsom Ukraina, Libanon, Tunisien, Azerbajdzjan och Algeriet. Parlamentet påpekar att dessa länder kan betraktas som en tillväxtmöjlighet för regionala och sekundära flygplatser i Europa eftersom de och deras marknader ligger så nära och eftersom vissa av dem präglats av ekonomisk tillväxt på sistone. Parlamentet anser att de regionala flygplatsernas stora kapacitet gör att de kan bidra till att minska trängseln på de huvudsakliga navflygplatserna i Europa och således öka dessas konkurrenskraft på det globala planet.

    38. Europaparlamentet uppmanar rådet att bemyndiga kommissionen att landsvis förhandla med övriga grannskapsländer, såsom Turkiet, Armenien och Libyen.

    39. Europaparlamentet anser att Europeiska unionen måste låta sina relationer med viktiga partner styras av ett individualiserat synsätt och uppmanar kommissionen att snarast möjligt slutföra förhandlingarna om övergripande avtal, också med Australien och Brasilien, och uppmanar rådet att bemyndiga kommissionen att förhandla om sådana avtal med snabbväxande ekonomier såsom Kina, Indien, Aseanstaterna och Gulfstaterna.

    40. Europaparlamentet anser att ett eventuellt framtida handels- och investeringsavtal mellan EU och Förenta staterna också skulle påverka luftfartsbranschen. Parlamentet anser därför att kommissionen bör ge tillräckligt med information så att parlamentet noggrant kan övervaka de kommande förhandlingarna.

    41. Europaparlamentet understryker att man fullt ut måste uppnå de mål som har fastställts i luftfartsavtalen med viktiga partner, framför allt Förenta staterna och Kanada, bland annat måste begränsningar för utländskt ägande och utländsk kontroll av flygbolag avskaffas. Parlamentet efterlyser åtgärder för att få bukt med den rådande obalansen mellan unionens flygbolags möjligheter till cabotage på den amerikanska marknaden och amerikanska flygbolags möjligheter till detsamma i Europa. Parlamentet påminner om att internationella korsinvesteringar medverkar till att öka luftfartssektorns ekonomiska dynamik, och uppmanar i detta sammanhang med kraft kommissionen att främja ett internationellt rättsligt klimat som gynnar utvecklingen av och stödet för sådana investeringar och som främjar en aktiv politik till förmån för utarbetandet av normer och bästa praxis för internationella investeringar.

    42. Europaparlamentet anser att bilaterala avtal kan ge ett viktigt bidrag till utvecklingen av en yttre luftfartspolitik, men framhåller samtidigt vikten av en gemensam unionsstrategi.

    43. Europaparlamentet betonar vikten av sund och öppen konkurrens inom all verksamhet med anknytning till luftfart och vill att standardbestämmelser om ”sund konkurrens” tas med i bilaterala luftfartsavtal.

    44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fastställa och medlemsstaterna att tillämpa en minimiuppsättning av lagstadgade standardkrav för unionen, framför allt med anknytning till samarbete kring lagstiftning, arbets- och miljönormer och passagerares rättigheter, vilka ska tas med i bilaterala avtal och klart syfta till att skapa möjligheter och undanröja hinder för flygbolag från unionen.

    45. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att förordning (EG) nr 2004/868 om skydd mot sådana subventioner och sådan illojal prissättning vid tillhandahållandet av lufttrafiktjänster som skadar EG-lufttrafikföretag snabbt ska ses över eller ersättas[6].

    46. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att säkerställa fri och sund konkurrens i förbindelser och avtal med tredjeländer och att utveckla nya, bättre anpassade och effektivare handelspolitiska skyddsåtgärder för att motverka illojal konkurrens, till exempel diskriminering, inkonsekvent tillämpning av lagstiftningen och brist på insyn i företagens ekonomiska redovisning, som kan leda till att marknaden snedvrids.

    47. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda en dialog med Gulfstaterna för att öka öppenheten och slå vakt om den sunda konkurrensen.

    48. Europaparlamentet konstaterar att Ryssland vägrar att rätta sig efter det avtal som uppnåtts inom ramen för landets anslutning till WTO 2011 och som handlar om att avgifterna för överflygning av Sibirien ska frångås. Parlamentet anser att dessa olagliga överflygningsavgifter innebär en långsiktig diskriminering av flygbolagen från unionen, varför unionen bör kunna vidta åtgärder å sin sida genom att vägra eller begränsa överflygning av sitt territorium eller, mera allmänt, vidta åtgärder för hur ryska flygbolag får använda unionens luftrum, för att motivera Ryssland att ta bort de ovannämnda avgifterna, som är olagliga eftersom de strider mot internationella avtal (Chicagokonventionen). Parlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att undersöka hur man skulle kunna gå till väga för att tillförsäkra ömsesidighet mellan Ryssland och EU i fråga om luftrummets användning.

    49. Europaparlamentet understryker att en ambitiös unionspolitik till skydd för flygpassagerares rättigheter kan bli en kvalitetsfördel för flygbolag från unionen inom den globala konkurrensen. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att främja EU:s högt ställda normer för flygpassagerares rättigheter och övervaka att de införlivas och tillämpas.

    50. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utgående från ett uppifrånperspektiv snarast möjligt ta fram en ny lagstiftningsram för genomförandet av SES, i vilken det också ska ingå en mekanism för bättre samarbete mellan europeiska leverantörer av flygtrafiktjänster, och att tillhandahålla nödvändiga förutsättningar för att Sesar ska börja användas.

    51. Europaparlamentet uppmanar rådet att omsider anta en ståndpunkt i fråga om parlamentets lagstiftningsresolution av den 5 maj 2010 om förslaget till direktiv om avgifter för luftfartsskydd[7], vilket, fastän det antagits med en överväldigande majoritet på 96 procent i parlamentet, fortfarande är blockerat i rådet.

    52. Europaparlamentet anser att Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO) har en viktig funktion att fylla vid utarbetandet av lagstiftningsramar för luftfarten globalt, exempelvis vid liberaliseringen av ägandeskapet till och kontrollen över flygbolag samt för att främja global driftskompatibilitet inom flygledningstjänsten. Parlamentet uppmanar ICAO att fortsätta utarbeta globala marknadsbaserade åtgärder för att minska bullret vid flygplatserna och begränsa alla relevanta växthusgasutsläpp. Parlamentet anser det väsentligt att man inom ICAO så snabbt som möjligt når fram till ett globalt tillvägagångssätt.

    53.      Europaparlamentet vill att kommissionen ska få förhandlingsmandat för att klarlägga frågan om hur unionen ska vara företrädd inom ICAO och få unionen starkare företrädd där.

    54. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

    MOTIVERING

    Luftfarten är i dag en nyckelbransch inom Europas näringsliv. Den bidrar med 365 miljarder euro till Europas BNP och ger stöd till 5,1 miljoner arbetstillfällen, men nu, när sju år har gått sedan kommissionen lade fram sitt meddelande Fortsatt utveckling av EU:s luftfartspolitik gentemot länder utanför EU återstår det fortfarande för oss att nå våra mål.

    Nu om någonsin behövs det snabba framsteg inom den europeiska luftfarten. Nya ekonomiska utmaningar är på väg att växa fram i delar av världen där lagstiftningen är åtskilligt tolerantare så att bolagen kan bygga enorma nya flygplatser som avleder en massa resande från navflygplatserna i Europa. Europeiska unionen måste absolut få ökad flygplatskapacitet för att inte förlora konkurrenskraft till regioner med snabb och exponentiell tillväxt (vår oro gäller i huvudsak Asien–Stillahavsområdet, Mellanöstern och Sydamerika).

    Frågan om investeringar i flygplatsinfrastruktur måste tas på allvar, fastän efterfrågan ännu inte överstiger utbudet. Under tiden måste den tillbudsstående kapaciteten användas så effektivt som möjligt (bland annat genom att start- och landningsrättigheterna hanteras bättre och andra flygplatser än navflygplatserna anlitas, för att överbelastningen ska minska).

    För att följa samma tankegång om komplementaritet skulle det stigande antalet lågprisflygbolag på den inre marknaden inom EU kunna tas som en ny förstärkande modell i stället för att ses som ett konkurrenshot. De ”traditionella” flygbolagen och lågprisflygbolagen skulle kunna komma fram till ett sätt att harmonisera marknaden inom EU och därigenom komplettera varandra för att de utifrån kommande marknadsutmaningarna ska kunna mötas med ökad stabilitet.

    Strategiskt sett måste Europeiska unionen ha kvar en konkurrenskraftig luftfartsbransch. Nuförtiden har luftfarten sina viktigaste marknader utanför Europa och därför måste EU:s luftfartsbransch utvecklas också på dessa marknader.

    Sedan 2005 har åtskilliga avtal förhandlats fram med viktiga partnerländer. Fortfarande måste man dock komma fram till andra avtal med avgörande betydelse med viktiga partner (bland annat med Australien och Nya Zeeland).

    För att stödja denna framtida utveckling betonar föredraganden vikten av att utveckla och genomföra sådana EU-mekanismer som SES, Sesar, Easa och GNSS. Dessa redskap, som skapats för att stödja den inre marknaden, kommer i förlängningen att hjälpa EU med dess yttre luftfartspolitik. Att dessa mekanismer slutförs kommer att befästa det europeiska näringslivets ställning och stärka dess förmåga att bemöta de nya konkurrensutmaningarna.

    För att man ska komma vidare med dessa mekanismer måste vissa oumbärliga förfaranden inrättas. Som exempel kan nämnas att de funktionella luftfartsblocken, som är ett väsentligt inslag för att det gemensamma europeiska luftrummet ska kunna förverkligas, måste fås till stånd så fort som möjligt.

    Trots att liberaliseringen är nödvändig måste EU fortsätta försvara europeiska intressen och normer. Särskilt avseende bör fästas vid arbets- och miljönormer, passagerares rättigheter och respekten för europeiska bestämmelser.

    I fråga om Internationella civila luftfartsorganisationen (ICAO), där EU:s medlemsstater är medlemmar medan kommissionen inbjuds delta som observatör, vore det önskvärt med mera samordning. På det sättet skulle Europa kunna föra sin talan enstämmigt i stället för att tala med 27 röster och således få ökat inflytande på överläggningarna inom ICAO. Kommissionen och medlemsstaterna är gemensamt ansvariga för att samarbeta närmare för att få till stånd att EU företräds under samordnade former av nyssnämnda slag.

    YTTRANDE från utskottet för internationell handel (21.3.2013)

    till utskottet för transport och turism

    över EU:s yttre luftfartspolitik – att möta framtidens utmaningar
    (2012/2299(INI))

    Föredragande: Robert Sturdy

    FÖRSLAG

    Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

    1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande, i vilket en läglig analys ges av den aktuella situationen och av de framsteg som har gjorts inom den yttre luftfartspolitiken sedan 2005 samt av de utmaningar som EU:s luftfartssektor står inför på en mycket konkurrenskraftig global luftfartsmarknad.

    2.  Europaparlamentet framhåller den centrala roll som luftfartssektorn spelar för EU:s ekonomi, särskilt i fråga om tillväxt och sysselsättning, eftersom denna industri står för över 5 miljoner arbetstillfällen i Europa och bidrar till 2,4 procent av EU:s bruttonationalprodukt, liksom till EU:s förbindelser med resten av världen. Parlamentet betonar vikten av en fortsatt stark och konkurrenskraftig luftfartssektor inom EU.

    3.  Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att säkerställa fri och rättvis konkurrens i förbindelser och avtal med tredjeländer och att utveckla nya, bättre anpassade och effektivare handelspolitiska skyddsåtgärder för att motverka illojal konkurrens, till exempel diskriminering, inkonsekvent tillämpning av lagstiftningen och brist på insyn i företagens ekonomiska redovisning, som kan leda till att marknaden snedvrids.

    4.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och flygbolagen att förstärka de regionala flygplatsernas roll i hela EU, till exempel i Medelhavsområdet och vid EU:s östra gräns, när det gäller att skapa flygplatsinfrastruktur som underlättar passagerar- och varuflödet och därigenom stärker de ekonomiska och handelsmässiga förbindelserna med tredjeländer samt skapar fler arbetstillfällen.

    5.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att införa en klausul om sund konkurrens i befintliga luftfartsavtal mellan medlemsstaterna och tredjeländer, och kräver att klausuler av detta slag införs i samtliga luftfartsavtal som sluts mellan EU och EU:s grannskap eller viktiga partner.

    6.  Europaparlamentet uppmanar EU att spela en ledande roll inom Internationella civila luftfartsorganisationen, i syfte att upprätta ett internationellt avtal om ett globalt utsläppshandelssystem som hanterar frågan om växthusgasutsläpp från internationell luftfart och som, förutom USA, även omfattar Kina, Indien och andra tillväxtekonomier. EU uppmanas också med kraft att förstärka den internationella rättsliga ramen för civil luftfart i fråga om säkerhet och hållbarhet för luftfart.

    7.  Europaparlamentet beklagar att Ryska federationen inte har följt eller tillämpat landets internationella åtaganden, och begär att man upphör med den illojala konkurrens som det innebär att avgiftsbelägga europeiska flygbolag som flyger över ryskt territorium.

    8.  Europaparlamentet vill se ett ökat samarbete och ökad samordning mellan kommissionen och medlemsstaterna när luftfartsavtal förhandlas fram med viktiga partner, så att EU:s inflytande och dess chanser att träda in på nya marknader ökar.

    9.  Europaparlamentet understryker att man fullt ut måste uppnå de mål som har fastställts i luftfartsavtalen med viktiga partner, framför allt USA och Kanada, bland annat måste begräsningar för utländskt ägande och utländsk kontroll av flygbolag avskaffas. Parlamentet efterlyser åtgärder för att få bukt med den obalans som råder mellan europeiska flygbolags möjligheter till cabotage på den amerikanska marknaden och amerikanska flygbolags möjligheter till detsamma i Europa. Parlamentet påminner om att internationella korsinvesteringar medverkar till att öka luftfartssektorns ekonomiska dynamik, och uppmanar i detta sammanhang med kraft kommissionen att främja ett internationellt rättsligt klimat som gynnar utvecklingen av och stödet för sådana investeringar och att föra en politik som aktivt gynnar utarbetandet av normer och bästa praxis för internationella investeringar.

    10. Europaparlamentet stöder kommissionens förslag att slutföra pågående förhandlingar med partnerländer, bland annat med Brasilien, Australien och Nya Zeeland, fullborda förhandlingar om luftfartsavtal på EU-nivå med samtliga grannländer senast 2015 och inleda förhandlingar på EU-nivå med vissa huvudpartner, i synnerhet Ryssland, Kina, Japan, vissa gulfstater, Turkiet, Asean-staterna och Indien. Parlamentet stöder även en närmare samordning inom EU genom att man förstärker europeiska flygbolag och knutpunkter.

    RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

    Antagande

    21.3.2013

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    26

    3

    2

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    William (The Earl of) Dartmouth, Laima Liucija Andrikienė, Maria Badia i Cutchet, Nora Berra, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, María Auxiliadora Correa Zamora, Marielle de Sarnez, Yannick Jadot, Metin Kazak, Franziska Keller, Bernd Lange, David Martin, Vital Moreira, Paul Murphy, Cristiana Muscardini, Franck Proust, Helmut Scholz, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Henri Weber, Iuliu Winkler, Jan Zahradil, Paweł Zalewski, Dan Dumitru Zamfirescu

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Josefa Andrés Barea, Silvana Koch-Mehrin, Elisabeth Köstinger, Katarína Neveďalová

    Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

    Petri Sarvamaa, Patrice Tirolien

    YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (3.5.2013)

    till utskottet för transport och turism

    över EU:s yttre luftfartspolitik – att möta framtidens utmaningar
    (2012/2299(INI))

    Föredragande: Georges Bach

    FÖRSLAG

    Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för transport och turism att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

    A. Antalet förlorade arbetstillfällen till följd av genomförda och planerade personalnedskärningar hos de europeiska flygbolagen sedan 2012 uppgår till över 20 000.

    B.  De europeiska arbetsmarknadsparterna i luftfartssektorn enades i samband med en dialog den 29 januari 2013 om konsekvenserna av den globala krisen i den civila luftfarten om att det krävs samordnade och omfattande insatser på internationell nivå.

    1.  Europaparlamentet konstaterar att den europeiska luftfarten i dag sysselsätter 5,1 miljoner människor och bidrar väsentligt till den ekonomiska tillväxten och den regionala och sociala sammanhållningen.

    2.  Europaparlamentet konstaterar att luftfarten lämnar ett betydande bidrag till ekonomin och sysselsättningen, med 790 miljoner passagerare hos de europeiska flygbolagen under 2012 och ett årligt bidrag till Europas BNP på uppskattningsvis 365 miljarder euro.

    3.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med att skapa europeisk samsyn i EU:s yttre luftfartspolitik. Parlamentet anser att samsynen i framtiden måste stärkas för att EU ska kunna hänga med i den internationella konkurrensen.

    4.  Europaparlamentet framhåller betydelsen av verktyg som exempelvis systemet med gemensamma kommittéer för att skapa samsyn i luftfartsspecifika frågor.

    5.  Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts med att skapa ett större gemensamt europeiskt luftrum genom viktiga luftfartsavtal med grannländer och gläds åt att dessa har lett till att regelverken anpassats till EU:s lagstiftning på viktiga områden som flygsäkerhet, skydd gentemot hot mot den allmänna säkerheten, flygledning, miljö, passagerares rättigheter, ekonomisk reglering och sociala aspekter.

    6.  Europaparlamentet välkomnar EU:s övergripande luftfartsavtal med Förenta staterna och dess positiva inverkan på båda parternas ekonomier samt det faktum att uppskattningsvis 80 000 nya arbetstillfällen skapats under de första fem åren. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt slutföra de övergripande luftfartsavtalen med andra viktiga partner som Brasilien, Australien och Nya Zeeland.

    7.  Europaparlamentet påpekar att unionens yttre luftfartspolitik har möjliggjort stora framsteg i fråga om att bringa nationella luftfartsavtal i samklang med EU-rätten och har bidragit till att maximera den inre marknadens potential, såtillvida att den underlättar en konsolidering av EU:s luftfartsindustri i en tid då globaliseringen kräver starkare ekonomiska aktörer som kan hävda sig i den utländska konkurrensen.

    8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att driva på genomförandet av det gemensamma europeiska luftrummet och Single European Sky ATM Research (Sesar). Parlamentet konstaterar att utvecklingen av det gemensamma europeiska luftrummet, när det är helt förverkligat, kommer att skapa betydande direkta och indirekta sysselsättningsmöjligheter.

    9.  Europaparlamentet påpekar att den europeiska luftfartsindustrin skulle ha en enorm tillväxtpotential om det rådde lojal och öppen konkurrens mellan alla länder, vilket skulle frigöra luftfartens fulla potential när det gäller att bidra till den ekonomiska ekonomin.

    10. Europaparlamentet framhåller därför att luftfartsavtal med grannländerna och likasinnade partner måste innehålla rättsliga ramvillkor för en rättvis konkurrens.

    11. Europaparlamentet påpekar att de europeiska naven bör förstärkas genom luftfartsavtal och satsningar på bättre infrastrukturförbindelser mellan navflygplatser och deras regionala grannflygplatser och omgivande områden för att skapa tillväxt och ekonomiska multiplikatoreffekter, locka mer utländska direktinvesteringar, skapa ytterligare arbetstillfällen och säkra arbetstillfällen hos europeiska flygbolag, flygplatser och tredjepartsleverantörer.

    12. Europaparlamentet menar att tillämpningen av olika nationella skatter inom luftfartssektorn, överbelastade flygplatser och luftrum inom unionen, olika höga flygtrafikavgifter och flygplatsavgifter samt tillämpningen av lägre sociala standarder och skilda regler för statligt stöd utanför EU potentiellt kan hämma tillväxten och sysselsättningen.

    13. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att se över skatter och andra avgifter som påverkar flygbolagens kostnader med tanke på hur detta hämmar den globala konkurrensen.

    14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i arbetet med att vässa konkurrenskraften och ytterligare öppna upp luftfartsmarknaden fastställa ett regelverk som är förenligt säkerhets- och arbetsnormer samt sociala normer, tryggade arbetstillfällen och arbetsvillkor, flygsäkerheten – inklusive föreskrifter om arbets- och flygtider för att undvika utmattning – miljöbestämmelser och förbättrade kvalitetsstandarder, så att inte konkurrensen leder till en kapplöpning mot de lägsta standarderna.

    15. Europaparlamentet framhåller att liberaliseringssträvandena i luftfartssektorn, exempelvis i fråga om marktjänster och flygtjänstgöringstider, inte får ske på bekostnad av de anställda eller allmänheten. Parlamentet framhåller att liberaliseringssträvandena också måste omfatta en bedömning av deras sociala följder.

    16. Europaparlamentet påpekar att det råder skarp konkurrens mellan flygbolagen på grund av lågprisflyget, som har en marknadsandel på 40 % av luftfarten i EU. Parlamentet framhåller att om en medlemsstat har ratificerat ILO:s konventioner nr 87 och 98 måste flygbolagen uppfylla de grundläggande rättigheterna om mötesfrihet och erkännande av arbetstagarrepresentanter och kollektivavtal i dessa konventioner, och efterlevnaden måste kontrolleras och överträdelser beivras.

    17. Europaparlamentet framhåller att den reform av ägandeskap och kontroll över flygbolag som kommissionen föreslagit, om den alls genomförs, måste bygga på tydliga regler och får genomföras först efter en bedömning av de sociala konsekvenserna och efter samråd med full medverkan av arbetsmarknadens parter. Parlamentet påpekar att en sådan reform måste grunda sig på målet om att skapa lika konkurrensvillkor mellan EU och tredjeländer.

    18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vid förhandlingarna om utökade luftfartsförbindelser se till att parlamentet och alla relevanta berörda parter, inklusive arbetsmarknadsparterna, deltar för att bästa resultat ska kunna uppnås vid utformningen av åtgärder, särskilt i fråga om sysselsättningspotential och tillväxt i sektorn. Bedömningar av de sociala konsekvenserna måste genomföras och beaktas.

    19. Europaparlamentet påpekar att flygbolag från tredjeländer måste uppfylla ILO‑konventionernas bestämmelser om grundläggande rättigheter såsom mötesfrihet, inrättande av organ för arbetstagarrepresentanter och erkännande av kollektivavtal, i synnerhet artikel 5 i konvention nr 87. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att bindande förankra sociala klausuler och ILO-standarder i internationella luftfartsavtal och beivra överträdelser av dessa.

    20. Europaparlamentet konstaterar att lågprisflygets växande marknadsandel kraftigt påverkar och förändrar den europeiska konkurrensen på korta och medellånga sträckor och får negativa konsekvenser för de anställdas sociala trygghet.

    21. Europaparlamentet anser att nätverksflygbolag och lågprisbolag, trots att de står i hård konkurrens, ändå kan komplettera varandra när det gäller de nya utmaningarna från utomeuropeiska marknader i långdistansflyget.

    22. Europaparlamentet anser att en stark yttre luftfartspolitik för EU som siktar in sig på de viktigaste tillväxtmarknaderna i långdistanstrafiken, särskilt inom Asien-Stillahavsområdet, skulle öppna upp nya ekonomiska möjligheter för EU:s flygbolag.

    23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i samband med översynen av förordning (EG) nr 868/2004 avseende prissättning ta ytterligare hänsyn till socialförsäkringssystemens kvalitet och de arbetsrättsliga normerna för anställda.

    24. Europaparlamentet ser beslutet i fråga om social trygghet för mobila arbetstagare som ett lämpligt sätt att förhindra försöken från en del flygoperatörer att spela ut de nationella socialförsäkringssystemen mot varandra till nackdel för arbetstagarna.

    25. Europaparlamentet förväntar sig att kommissionen ser till att flygbolagen också följer dessa bestämmelser och att den vidtar lämpliga åtgärder om så inte skulle vara fallet.

    RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

    Antagande

    23.4.2013

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    35

    5

    1

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Regina Bastos, Edit Bauer, Heinz K. Becker, Phil Bennion, Pervenche Berès, Vilija Blinkevičiūtė, Milan Cabrnoch, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Minodora Cliveti, Marije Cornelissen, Emer Costello, Frédéric Daerden, Thomas Händel, Marian Harkin, Nadja Hirsch, Stephen Hughes, Danuta Jazłowiecka, Verónica Lope Fontagné, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Siiri Oviir, Konstantinos Poupakis, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu, Andrea Zanoni

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Georges Bach, Edite Estrela, Jelko Kacin, Svetoslav Hristov Malinov, Ria Oomen-Ruijten, Antigoni Papadopoulou, Csaba Sógor, Tatjana Ždanoka

    Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

    Anna Hedh, Anna Záborská

    RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

    Antagande

    7.5.2013

     

     

     

    Slutomröstning: resultat

    +:

    –:

    0:

    41

    0

    3

    Slutomröstning: närvarande ledamöter

    Magdi Cristiano Allam, Georges Bach, Erik Bánki, Izaskun Bilbao Barandica, Philip Bradbourn, Antonio Cancian, Michael Cramer, Joseph Cuschieri, Philippe De Backer, Christine De Veyrac, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Jim Higgins, Juozas Imbrasas, Dieter-Lebrecht Koch, Jaromír Kohlíček, Werner Kuhn, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Hubert Pirker, Dominique Riquet, Petri Sarvamaa, Vilja Savisaar-Toomast, Olga Sehnalová, Brian Simpson, Keith Taylor, Silvia-Adriana Ţicău, Giommaria Uggias, Peter van Dalen, Patricia van der Kammen, Dominique Vlasto, Artur Zasada, Roberts Zīle

    Slutomröstning: närvarande suppleanter

    Phil Bennion, Spyros Danellis, Alfreds Rubiks, Janusz Władysław Zemke

    Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

    Pilar Ayuso