BETÄNKANDE om förslaget till rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner
24.6.2013 - (COM(2013)0071 – C7‑0049/2013 – 2013/0045(CNS)) - *
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Anni Podimata
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner
(COM(2013)0071 – C7‑0049/2013 – 2013/0045(CNS))
(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2013)0071),
– med beaktande av artikel 113 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C7‑0049/2013),
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från budgetutskottet (A7-0230/2013),
1. Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i en heltäckande konsekvensbedömning och kostnads-nyttoanalys visa att allt fördjupat samarbete kommer att respektera befogenheterna, rättigheterna och skyldigheterna för ej deltagande medlemsstater.
3. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
4. Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.
5. Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.
6. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(1) Under 2011 tog kommissionen del av en omfattande debatt om ytterligare beskattning av finanssektorn. Denna debatt hade sitt ursprung i en önskan att finanssektorn i skälig och väsentlig utsträckning skulle bidra till kostnaderna för den ekonomiska och finansiella krisen och i framtiden beskattas på ett skäligt sätt i förhållande till andra sektorer och i en strävan att avskräcka finansinstitut från alltför riskfylld verksamhet, att komplettera regleringsåtgärder med inriktning på att förhindra framtida kriser och att generera ytterligare inkomster till de allmänna budgetarna och för särskilda policyändamål. |
(1) Under 2011 tog kommissionen del av en omfattande debatt om ytterligare beskattning av finanssektorn. Denna debatt hade sitt ursprung i en önskan att finanssektorn i skälig och väsentlig utsträckning skulle bidra till kostnaderna för den ekonomiska och finansiella krisen och i framtiden beskattas på ett skäligt sätt i förhållande till andra sektorer och i en strävan att avskräcka finansinstitut från alltför riskfylld verksamhet, att komplettera regleringsåtgärder med inriktning på att förhindra framtida kriser, minska spekulationen och att generera ytterligare inkomster till de allmänna budgetarna, bl.a. som en hjälp till finanspolitisk konsolidering eller för särskilda policyändamål, genom hållbarhet och stimulering av tillväxt, utbildning och sysselsättning, med särskild tonvikt på ungdomsarbetslösheten. Införandet av en skatt på finansiella transaktioner visar sålunda på en positiv fördelnings- och styrkapacitet genom en lämplig komplettering av befintliga initiativ till reformer av regelverket. |
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(1a) Enligt Europeiska rådets slutsatser från den 8 februari 2013 om den fleråriga budgetramen 2014–2020 bör en del av intäkterna från skatten på finansiella transaktioner föras till unionens budget som genuint egna medel. Det är möjligt att använda intäkterna från skatten på finansiella transaktioner som unionens egna medel via förfarandet för fördjupat samarbete endast om de deltagande medlemsstaternas nationella bidrag till unionsbudgeten minskas med samma belopp, och man sålunda undviker att deltagande medlemsstater betalar ett oproportionerligt belopp i förhållande till ej deltagande medlemsstater. När skatten på finansiella transaktioner har införts på unionsnivå bör hela eller delar av de egna medel som kommer från denna skatt läggas till medlemsstaternas nationella bidrag, så att man får en ny finansieringskälla för investeringar i Europa utan att de deltagande medlemsstaternas bidrag till unionsbudgeten minskar. |
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Skäl 1b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(1b) Innan en skatt på finansiella transaktioner införs bör kommissionen klart och tydligt visa att ett fördjupat samarbete inte kommer att undergräva den inre marknaden eller den ekonomiska, sociala eller territoriella sammanhållningen. Kommissionen bör också visa att detta samarbete inte innebär något hinder eller någon diskriminering i handeln mellan medlemsstaterna och inte heller leder till snedvridning av konkurrensen mellan dem. Kommissionen bör lägga fram en ny solid analys och bedömning av vilka konsekvenser förslaget om en gemensam skatt på finansiella transaktioner får för både deltagande och ej deltagande medlemsstater samt för den inre marknaden som helhet. |
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Skäl 2a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(2a) En skatt på finansiella transaktioner kommer till fullo att uppfylla sina syften endast om den införs globalt. Det fördjupade samarbetet mellan 11 medlemsstater utgör därför ett första steg mot en skatt på finansiella transaktioner på unionsnivå och slutligen på global nivå. Unionen kommer hela tiden att förespråka ett globalt införande av en skatt på finansiella transaktioner, och kommer att begära att frågan om en sådan skatt tas upp på agendan vid G20-gruppens och G8-gruppens toppmöten. |
Motivering | |
Europaparlamentet har i sin ståndpunkt av den 23 maj 2012 och i sin resolution av den 12 december 2012 fastställt att en skatt på finansiella transaktioner endast till fullo kommer att uppfylla sina syften om den införs globalt. Unionen måste därför arbeta för att denna fråga ska diskuteras och avgöras av G20-gruppen. | |
Ändringsförslag 5 Förslag till direktiv Skäl 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(3) Med tanke på att de flesta av de berörda finansiella transaktionerna har extremt hög mobilitet är det i syfte att förhindra snedvridningar på grund av åtgärder som vidtas unilateralt av deltagande medlemsstater och därmed förbättra den inre marknadens funktion av stor vikt att de grundläggande inslagen i en skatt på finansiella transaktioner i de deltagande medlemsstaterna harmoniseras på unionsnivå. Därigenom bör man kunna undvika incitament för skattearbitrage mellan de deltagande medlemsstaterna, snedvridningar av resursallokeringen mellan finansmarknaderna i de deltagande medlemsstaterna och risker för dubbelbeskattning eller utebliven beskattning. |
(3) Flera av de elva deltagande medlemsstaterna har redan infört eller håller på att införa någon form av skatt på finansiella transaktioner. Med tanke på att de flesta av de berörda finansiella transaktionerna har extremt hög mobilitet är det i syfte att förhindra snedvridningar på grund av åtgärder som vidtas unilateralt av deltagande medlemsstater och därmed förbättra den inre marknadens funktion av stor vikt att de grundläggande inslagen i en skatt på finansiella transaktioner i de deltagande medlemsstaterna harmoniseras på unionsnivå. Därigenom bör man kunna undvika incitament för skattearbitrage mellan de deltagande medlemsstaterna, snedvridningar av resursallokeringen mellan finansmarknaderna i de deltagande medlemsstaterna och risker för dubbelbeskattning eller utebliven beskattning. |
Ändringsförslag 6 Förslag till direktiv Skäl 3a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(3a) I ljuset av den betydande utveckling som skett när det gäller regleringen av den europeiska finansmarknaden, t.ex. förordning (EU) nr .../2013 [CRR], direktiv 2013/36/EU och det här direktivet, bör de deltagande medlemsstater som infört avgifter på bankerna i samband med den aktuella finanskrisen se över behovet av sådana avgifter och deras förenlighet med unionslagstiftningens och den inre marknadens bestämmelser och syften. |
Ändringsförslag 7 Förslag till direktiv Skäl 3b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(3b) En harmonisering av skatten på finansiella transaktioner bland deltagande medlemsstater får inte leda till en extraterritoriell beskattning som inkräktar på den potentiella skattebasen i ej deltagande medlemsstater. |
Motivering | |
Extraterritoriell beskattning – en utvidgning av de skattemässiga konsekvenserna bortom de nationella gränserna för de länder som tillämpar skatten. Detta är en form av aggressiv skattekonkurrens som vanligen anses vara omotiverad och skadlig. Länder bör inte inkräkta på andra länders beskattningsrätt. | |
Ändringsförslag 8 Förslag till direktiv Skäl 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4) För att förhindra snedvridningar mellan de deltagande medlemsstaterna och förbättra den inre marknadens funktion krävs det att skatten på finansiella transaktioner tillämpas på ett brett spektrum av finansinstitut och finansiella transaktioner, på handel med ett brett spektrum av finansiella instrument – inbegripet strukturerade produkter – både på organiserade marknader och OTC-marknader, på ingående av alla derivatkontrakt och på väsentliga ändringar av de berörda operationerna. |
(4) För att förhindra snedvridningar mellan de deltagande medlemsstaterna och förbättra den inre marknadens funktion samt minska möjligheterna till skattebedrägerier, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering samt risken för riskförflyttning och regleringsarbitrage bör skatten på finansiella transaktioner tillämpas på ett brett spektrum av finansinstitut och finansiella transaktioner, på handel med ett brett spektrum av finansiella instrument – inbegripet strukturerade produkter – både på organiserade marknader och OTC-marknader, på ingående av alla derivatkontrakt, inklusive CFD-kontrakt, avistatransaktioner på valutamarknaden och spekulativa terminstransaktioner, och på väsentliga ändringar av de berörda operationerna. |
Motivering | |
Ett undantag för avistatransaktioner på valutamarknaden kan ifrågasättas i ekonomiska termer, på grund av att den dagliga volymen valutatransaktioner på spotmarknaden uppgick till 1,5 biljoner US-dollar 2010. Detta utgör en tredjedel av den dagliga valutaväxlingen på totalt 4 biljoner US-dollar. Högfrekvenshandelns ökade betydelse, särskilt omsättning på spotmarknaden, är en av orsakerna till den ökade transaktionsvolymen sedan krisen bröt ut. | |
Ändringsförslag 9 Förslag till direktiv Skäl 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(8) Med undantag av ingående eller väsentlig ändring av derivatkontrakt bör primärmarknadstransaktioner och sådana för företag och privatpersoner väsentliga transaktioner som ingående av försäkringskontrakt, hypotekslån, konsumentkrediter eller betalningstjänster inte omfattas av skatten på finansiella transaktioner, för att inte negativt påverka företags och offentliga förvaltningars kapitalanskaffning och för att undvika inverkningar på hushållen. |
(8) Med undantag av ingående eller väsentlig ändring av derivatkontrakt bör primärmarknadstransaktioner och sådana för företag och privatpersoner väsentliga transaktioner som ingående av försäkringskontrakt, hypotekslån, konsumentkrediter eller betalningstjänster inte omfattas av skatten på finansiella transaktioner, för att inte negativt påverka företags och offentliga förvaltningars kapitalanskaffning och för att undvika negativa inverkningar på hushållen och realekonomin. |
Ändringsförslag 10 Förslag till direktiv Skäl 13a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(13a) I syfte att stärka ställningen för reglerade marknader, och i synnerhet börshandeln, som är strikt reglerad, kontrollerad och transparent i motsats till oreglerad, mindre kontrollerad och mindre transparent OTC-handel, bör medlemsstaterna tillämpa högre skattesatser på OTC-transaktioner. Detta kommer att möjliggöra en övergång från handel på marknader med svag eller ingen reglering till handel på reglerade marknader. Dessa högre skattesatser bör inte tillämpas på finansiella transaktioner med OTC-derivat om dessa objektivt sett minskar riskerna och därmed tjänar realekonomin. |
Motivering | |
Europaparlamentet har redan i sin ståndpunkt av den 23 maj 2012 slagit fast att börshandeln bör stärkas gentemot den oreglerade, okontrollerade och mindre transparenta OTC-handeln. OTC-transaktioner bör därför omfattas av en högre skattesats. OTC-derivat som tjänar realekonomin bör inte omfattas av denna högre skattesats. | |
Ändringsförslag 11 Förslag till direktiv Skäl 15a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(15a) Andra företag än finansinstitut genomför väsentliga transaktioner på finansmarknaderna för att minska de risker som är direkt förknippade med deras affärsverksamhet. En skatt på finansiella transaktioner bör inte belasta dessa företag när de genomför sådana transaktioner. När andra företag än finansinstitut inlåter sig på spekulativa transaktioner som inte är förknippade med en minskning av riskerna i deras affärsverksamhet, bör de dock behandlas som finansinstitut och omfattas av skatten på finansiella transaktioner. |
Ändringsförslag 12 Förslag till direktiv Skäl 15b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(15b) För att göra skatteundandragande till ett högriskföretag med små vinstutsikter och för att garantera ett bättre genomdrivande bör hemvist- och emitteringsprincipen kompletteras med ”principen om överlåtelse av äganderätt”. |
Ändringsförslag 13 Förslag till direktiv Skäl 15c (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(15c) Kommissionen bör, när så krävs, inleda förhandlingar med tredjeländer för att underlätta uppbörden av skatten på finansiella transaktioner. Kommissionen bör också revidera sin definition av samarbetsovilliga jurisdiktioner och uppdatera sin handlingsplan mot skattebedrägerier, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering i enlighet därmed. |
Ändringsförslag 14 Förslag till direktiv Skäl 16 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(16) Minimiskattesatserna bör vara tillräckligt höga för att den med den gemensamma skatten på finansiella transaktioner eftersträvade harmoniseringen ska kunna uppnås. Samtidigt måste de vara så låga att delokaliseringsriskerna minimeras. |
utgår |
Motivering | |
I syfte att undvika en snedvridning av det gemensamma systemet för en skatt på finansiella transaktioner inom ramen för fördjupat samarbete bör de skattesatser som tillämpas vara enhetliga. | |
Ändringsförslag 15 Förslag till direktiv Skäl 19 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(19) De deltagande medlemsstaterna bör åläggas att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra skattebedrägeri och skatteundandragande. |
(19) De deltagande medlemsstaterna bör åläggas att vidta lämpliga åtgärder för att förhindra skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, t.ex. substitution. |
Ändringsförslag 16 Förslag till direktiv Skäl 19a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(19a) Kommissionen bör inrätta en expertarbetsgrupp (FTT-kommitté) bestående av företrädare från samtliga medlemsstater, kommissionen, Europeiska centralbanken (ECB) och Europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten (Esma)), som ska utvärdera det faktiska genomförandet av detta direktiv och förebygga skattebedrägerier, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering samt bevara den inre marknadens integritet. FTT‑kommittén bör övervaka finansiella transaktioner för att upptäcka arrangemang som syftar till missbruk, enligt definitionen i artikel 14, på lämpligt sätt föreslå motåtgärder och samordna genomförandet av dessa på nationell nivå om så krävs. Kommittén bör helt och fullt utnyttja unionslagstiftningen avseende beskattning och reglering av finansiella tjänster samt av de instrument för samarbete i skattefrågor som inrättats av internationella organisationer, bl.a. OECD och Europarådet. När så är lämpligt bör de deltagande medlemsstaternas företrädare kunna bilda undergrupper för att behandla frågor som inte berör de ej deltagande medlemsstaterna i samband med införandet av skatten på finansiella transaktioner. |
Ändringsförslag 17 Förslag till direktiv Skäl 19b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(19b) Enligt direktiv 2011/16/EU är medlemsstaterna skyldiga att bedriva administrativt samarbete i fråga om beskattning och enligt direktiv 2010/24/EU är de skyldiga att ge varandra ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar som avser skatter, avgifter och andra åtgärder. |
Ändringsförslag 18 Förslag till direktiv Skäl 21 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(21) I syfte att göra det möjligt att anta mer ingående regler på vissa tekniska områden när det gäller skyldigheter i fråga om registrering, redovisning och rapportering och andra skyldigheter för att säkerställa att den skatt som ska betalas till skattemyndigheterna verkligen betalas till dessa och att vid behov snabbt ändra dessa regler bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på fastläggandet av de åtgärder som är nödvändiga i detta syfte. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds till rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. |
(21) I syfte att göra det möjligt att anta mer ingående regler på vissa tekniska områden när det gäller skyldigheter i fråga om registrering, redovisning och rapportering och andra skyldigheter för att säkerställa att den skatt som ska betalas till skattemyndigheterna verkligen betalas till dessa och att vid behov snabbt ändra dessa regler bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på fastläggandet av de åtgärder som är nödvändiga i detta syfte. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar samtidigt översänds till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag återinför parlamentets befogenheter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget och standarskälet i samförståndsavtalet om delegerade akter. | |
Ändringsförslag 19 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – led 2 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) Ingående av derivatkontrakt före nettning och avveckling. |
(c) Ingående av derivatkontrakt, inbegripet CFD-kontrakt och spekulativa terminstransaktioner, före nettning och avveckling. |
Ändringsförslag 20 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – led 2 – led ca (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ca) Avistatransaktioner på valutamarknaderna. |
Ändringsförslag 21 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – led 2 – led e | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(e) En repa, en omvänd repa, ett avtal om utlåning av värdepapper eller ett avtal om inlåning av värdepapper. |
(e) En repa, en omvänd repa, ett avtal om utlåning av värdepapper eller ett avtal om inlåning av värdepapper, inbegripet annullerade order som gjorts i samband med högfrekvenshandel. |
Ändringsförslag 22 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – led 3a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(3a) statlig emittent: en statlig emittent enligt definitionen i artikel 2.1 d i förordning (EU) nr 236/2012, |
Ändringsförslag 23 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – led 3b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(3b) statspapper: ett skuldinstrument som emitterats av en statlig emittent enligt definitionen i artikel 2.1 f i förordning (EU) nr 236/2012, |
Ändringsförslag 24 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – led 7a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(7a) tillväxtmarknad för små och medelstora företag: en MTF-plattform som är registrerad som en tillväxtmarknad för små och medelstora företag i enlighet med artikel 35 i direktiv [MiFID]. |
Ändringsförslag 25 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – led 12a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(12a) högfrekvenshandel: algoritmisk handel med finansiella instrument i hastigheter då den fysiska latensen i mekanismen för att överföra, annullera eller modifiera order blir den avgörande faktorn i den tid det tar att kommunicera instruktionen till en handelsplats eller genomföra en transaktion. |
Ändringsförslag 26 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 1 – led 12b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(12b) högfrekvenshandelsstrategi: en handelsstrategi för att handla för egen räkning med ett finansiellt instrument som inbegriper högfrekvenshandel och har minst två av följande kännetecken: |
|
|
(i) Den utnyttjar samlokaliserade inrättningar, direkt marknadstillträde eller ”närvärdstjänster”. |
|
|
(ii) Den avser en daglig portföljomsättning om minst 50 procent. |
|
|
(iii) Andelen annullerade order (inklusive delvis annullerade order) överstiger 20 procent. |
|
|
(iv) De flesta positioner som tas avvecklas samma dag. |
|
|
(v) Mer än 50 procent av de order eller transaktioner som sker på handelsplatser som erbjuder rabatter på order som ger likviditet är kvalificerade för sådana rabatter. |
Ändringsförslag 27 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Varje operation enligt punkt 1.2 a, b, c och e ska anses ge upphov till en enda finansiell transaktion. Varje utväxling enligt punkt 1.2 d ska anses ge upphov till två finansiella transaktioner. Varje väsentlig ändring av en operation enligt punkt 1.2 a–e ska anses utgöra en ny operation av samma typ som den ursprungliga operationen. En ändring ska anses som väsentlig särskilt om den involverar substitution av minst en part, om operationens syfte eller räckvidd – inbegripet tidsmässiga räckvidd – eller den överenskomna ersättningen ändras eller om den ursprungliga operationen skulle ha ådragit sig högre skatt om den hade ingåtts i sin ändrade form. |
2. Varje operation enligt punkt 1.2 a, b, c och e ska anses ge upphov till en enda finansiell transaktion. Varje utväxling enligt punkt 1.2 d ska anses ge upphov till två finansiella transaktioner. Varje väsentlig ändring av en operation enligt punkt 1.2 a–e ska anses utgöra en ny operation av samma typ som den ursprungliga operationen. En ändring ska anses som väsentlig särskilt om den involverar substitution av minst en part, om operationens syfte eller räckvidd – inbegripet tidsmässiga räckvidd – eller den överenskomna ersättningen ändras eller om den ursprungliga operationen skulle ha ådragit sig högre skatt om den hade ingåtts i sin ändrade form. Eventuella novationer av transaktioner som en central motpart, ett annat clearingorgan, en aktör som driver avvecklingssystem, eller samverkande system enligt definitionen i direktiv 98/26/EC, genomför med syftet att cleara eller avveckla ska inte betraktas som en väsentlig ändring enligt denna punkt. |
Motivering | |
Förtydligande av de centrala motparternas och clearingorganens cleraringfunktion. | |
Ändringsförslag 28 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 3 – led d | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(d) Om det genomsnittliga årsvärdet på de finansiella transaktionerna under två på varandra följande kalenderår inte överstiger 50 % av den genomsnittliga nettoårsomsättningen enligt artikel 28 i direktiv 78/660/EEG, |
(d) Om det genomsnittliga årsvärdet på de finansiella transaktionerna under två på varandra följande kalenderår inte överstiger 20 % av den genomsnittliga nettoårsomsättningen enligt artikel 28 i direktiv 78/660/EEG, |
Ändringsförslag 29 Förslag till direktiv Artikel 2 – punkt 3 – led da (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(da) Vid beräkning av det årliga genomsnittsvärde på finansiella transaktioner som avses i denna punkt ska ingen hänsyn tas till de finansiella transaktioner som avses i kommissionens delegerade förordning (EU) nr 149/2013 av den 19 december 2012 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 med avseende på tekniska standarder för tillsyn av indirekta clearingarrangemang, clearingkravet, det offentliga registret, tillträde till en handelsplats, icke-finansiella motparter och riskbegränsningstekniker för OTC-derivatkontrakt som inte clearas via en central motpart*. Detta ska begränsas till andra derivat än OTC-derivat. |
|
|
____________ |
|
|
* EUT L 52, 23.2.2013, s. 11. |
Motivering | |
Enligt EMIR-exemplet ska man inte att beakta finansiella transaktioner som används för den risksäkring som är direkt kopplad till ett icke-finansiellt företags affärsverksamhet. | |
Ändringsförslag 30 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. Om skatten på finansiella transaktioner införs i andra medlemsstater än de 11 deltagande medlemsstaterna kommer samma villkor att gälla för dessa andra medlemsstater. |
Ändringsförslag 31 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Centrala motparter, när de utövar en central motparts funktion. |
(a) Centrala motparter, när de utövar en central motparts funktion, eller andra aktörer som driver clearingorgan eller avvecklingssystem, eller samverkande system enligt definitionen i direktiv 98/26/EC, när de utövar sin clearingfunktion, inklusive eventuella novationer, eller avvecklingsfunktion. |
Motivering | |
Förtydligande av de centrala motparternas och clearingorganens cleraringfunktion. | |
Ändringsförslag 32 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 – led ca (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ca) Tillväxtmarknader för små och medelstora företag., |
Ändringsförslag 33 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 – led cb (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(cb) En person som på finansmarknaderna på fortlöpande basis åtagit sig att handla för egen räkning genom att köpa och sälja finansiella instrument med utnyttjande av eget kapital (marknadsgarant), när denne utövar en väsentlig funktion i samband med illikvida obligationer och aktier i sin roll som tillhandahållare av likviditet, enligt definitionen i den rättsliga överenskommelsen mellan marknadsgaranten och den handelsplats där transaktionen genomförs, och när denna transaktion inte ingår i en högfrekvenshandelsstrategi. |
Ändringsförslag 34 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 2 – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Kommissionen ska i enlighet med artikel 16 anta delegerade akter som specificerar de villkor enligt vilka finansiella instrument ska anses vara illikvida enligt detta direktiv. |
Ändringsförslag 35 Förslag till direktiv Artikel 3 – punkt 4 – led ga (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ga) Transaktioner avseende rätten att som ägare förfoga över ett finansiellt instrument samt varje likvärdig operation som innebär en överföring av den risk som är knuten till det finansiella instrumentet mellan företag i en koncern eller ett nätverk av decentraliserade banker, när dessa överföringar genomförs för att uppfylla ett rättsligt krav eller ett tillsynskrav avseende likviditet i nationell lagstiftning eller i unionslagstiftningen. |
Ändringsförslag 36 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1 – led ea (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(ea) Det har en filial till ett institut etablerat i en deltagande medlemsstat enligt led c. |
Ändringsförslag 37 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 1 – led g | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(g) Det är part i en finansiell transaktion och agerar därvid för egen räkning eller för en annan persons räkning – eller också agerar det i namn av en part i transaktionen – och det rör sig om en finansiell transaktion i en strukturerad produkt eller ett finansiellt instrument enligt avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG som emitterats på medlemsstatens territorium, med undantag av instrument enligt punkterna 4–10 i det avsnittet som inte handlas på en organiserad plattform. |
(g) Det är part i en finansiell transaktion och agerar därvid för egen räkning eller för en annan persons räkning – eller också agerar det i namn av en part i transaktionen – och det rör sig om en finansiell transaktion i en strukturerad produkt eller ett finansiellt instrument enligt avsnitt C i bilaga I till direktiv 2004/39/EG som emitterats på medlemsstatens territorium. |
Motivering | |
Detta förslag syftar till att garantera att alla derivatinstrument omfattas av emitteringsprincipen, inklusive de som avses i punkterna 4–10 i avsnitt C i bilaga I i direktiv 2004/39/EG. | |
Ändringsförslag 38 Förslag till direktiv Artikel 4 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. Vid tillämpning av detta direktiv ska ett finansiellt instrument anses vara emitterat inom en deltagande medlemsstats territorium om något av följande villkor är uppfyllt: |
|
|
(a) Det är ett värdepapper eller ett derivat av ett sådant värdepapper, och emittenten av värdepappret har sitt säte i den medlemsstaten, |
|
|
(b) det är en annan sorts derivat än vad som avses i led (a) och är upptaget till handel på en organiserad plattform, och den lag som är tillämpbar på den handel som sker på plattformen är gällande lag i den medlemsstaten, |
|
|
(c) det är en annan sorts finansiellt instrument än vad som avses i leden (a) och (b) som clearas av en central motpart eller av ett annat clearing- eller avvecklingssystem enligt definitionen i direktiv 98/26/EC, när den lag som är tillämpbar på den centrala motparten eller systemet i fråga är gällande lag i den medlemsstaten, |
|
|
(d) det är en annan sorts finansiellt instrument än vad som avses i leden (a), (b) och (c) och den lag som är tillämpbar på den överenskommelse genom vilken transaktionen i det berörda finansiella instrumentet har genomförts är gällande lag i den medlemsstaten, |
|
|
(e) det är ett strukturerat instrument, och minst 50 procent av värdet på de värdepapper som ligger till grund för det strukturerade instrumentet hänför sig till finansiella instrument som emitterats av en juridisk person som är registrerad i en deltagande medlemsstat. |
Motivering | |
Emitteringskonceptet för finansiella instrument, derivat och strukturerade instrument bör definieras, och bör särskilt breddas för att omfatta samtliga fall av emittering i samband med det berörda finansiella instrumenten. | |
Ändringsförslag 39 Förslag till direktiv Artikel 4a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 4a |
|
|
Överlåtelse av äganderätt |
|
|
1. En finansiell transaktion för vilken ingen skatt på finansiella transaktioner har tagits ut ska anses vara rättsligt ogiltig och ska inte leda till överlåtelse av äganderätten till det underliggande instrumentet. |
|
|
2. En finansiell transaktion för vilken ingen skatt på finansiella transaktioner har tagits ut ska inte anses uppfylla villkoren för central clearing i enlighet med bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 648/2012 av den 4 juli 2012 om OTC-derivat, centrala motparter och transaktionsregister [Emir] eller kraven på kapitaltäckning i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 av den ... om tillsynskrav för värdepappersföretag [CRR]. |
|
|
3. För automatiska elektroniska betalningssystem med eller utan deltagande av betalningsavvecklingsagenter, kan skattemyndigheterna i en medlemsstat införa ett system med automatiskt elektroniskt uttag av skatten på finansiella transaktioner och intyg för överlåtelse av äganderätt. |
Motivering | |
För att minska risken för skatteflykt bör skatten på finansiella transaktioner kopplas till ett system som garanterar att avtalen om att köpa eller sälja ett instrument anses vara ogiltiga om skatten inte betalas. Enligt detta system skulle ett obeskattat instrument inte uppfylla kraven på central clearing, vilket skulle bli betydligt dyrare för skattesmitaren än att betala själva skatten. | |
Ändringsförslag 40 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 2 – stycke 2 – inledningen | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Skattesatserna får inte underskrida |
Skattesatserna ska vara |
|
(a) 0,1 % när det gäller de finansiella transaktioner som avses i artikel 6, |
(a) 0,1 % när det gäller de finansiella transaktioner som avses i artikel 6, med undantag av de transaktioner som avses i artikel 2.1.5 med en löptid på högst tre månader, |
|
(b) 0,01 % när det gäller de finansiella transaktioner som avses i artikel 7. |
(b) 0,01 % när det gäller de finansiella transaktioner som avses i artikel 7. |
|
|
(ba) 0,01% när det gäller de finansiella transaktioner som avses i artikel 2.1.5 med en löptid på högst tre månader. |
Motivering | |
I syfte att undvika en snedvridning av det gemensamma systemet för en skatt på finansiella transaktioner inom ramen för fördjupat samarbete bör de skattesatser som tillämpas vara enhetliga. | |
Ändringsförslag 41 Förslag till direktiv Artikel 9 – punkt 3a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
3a. Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska de deltagande medlemsstaterna tillämpa en högre skattesats än vad som föreskrivs i punkt 2 för de finansiella transaktioner på OTC‑marknaderna som avses i artiklarna 6 och 7. Finansiella transaktioner med OTC-derivat som objektivt sett minskar riskerna enligt definitionen i artikel 10 i förordning EU nr 149/2013, ska inte omfattas av denna högre skattesats. |
Motivering | |
I syfte att stärka ställningen för reglerade handelsplatser i förhållande till OTC-transaktioner bör högre skattesatser införas för OTC-transaktioner. Detta skulle komplettera unionens ansträngningar att leda handelsströmmarna mot reglerade, kontrollerade och transparentare marknader, och framfördes av Europaparlamentet i dess ståndpunkt av den 23 maj 2012. OTC-derivat som används för att risksäkra transaktioner för realekonomin bidrar till att minska risker och bör därför inte omfattas av denna högre skattesats. | |
Ändringsförslag 42 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Kommissionen får i enlighet med artikel 16 anta delegerade akter i vilka de åtgärder som de deltagande medlemsstaterna ska vidta enligt punkt 1 specificeras. |
2. Kommissionen ska i enlighet med artikel 16 anta delegerade akter i vilka de åtgärder som de deltagande medlemsstaterna ska vidta enligt punkt 1 specificeras. |
Motivering | |
Det är önskvärt att harmonisera kraven på registrering, räkenskaper och rapportering för att få till stånd en effektiv inbetalning av skatten på finansiella transaktioner till skattemyndigheterna. | |
Ändringsförslag 43 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
5. De deltagande medlemsstaterna ska se till att den skatt som ska betalas inbetalas inom följande tidsfrister på de konton som de deltagande medlemsstaterna fastställt: |
5. De deltagande medlemsstaterna ska se till att den skatt som ska betalas inbetalas inom följande tidsfrister på de konton som de deltagande medlemsstaterna fastställt: |
|
(a) Vid den tidpunkt då skatten blir utkrävbar, i de fall då transaktionen utförs elektroniskt. |
(a) Vid den tidpunkt då skatten blir utkrävbar, i de fall då transaktionen utförs elektroniskt. |
|
(b) Inom tre arbetsdagar från den tidpunkt då skatten blir utkrävbar, i alla andra fall. |
(b) Inom tre arbetsdagar från den tidpunkt då skatten blir utkrävbar, i alla andra fall. |
|
Kommissionen får anta genomförandeakter för att fastställa enhetliga metoder för uppbörd av den skatt som ska betalas. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2. |
Kommissionen ska anta genomförandeakter för att fastställa enhetliga metoder för uppbörd av den skatt som ska betalas och för förebyggande av skattebedrägerier, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. Medlemsstaterna får anta ytterligare åtgärder. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 18.2. |
Motivering | |
Metoderna för uppbörd av skatten på finansiella transaktioner bör vara enhetliga, så att skatten blir solid. | |
Ändringsförslag 44 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 6a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
6a. Den administrativa börda som drabbar skattemyndigheterna genom införandet av skatten på finansiella transaktioner ska begränsas till ett minimum. Därför ska kommissionen uppmuntra till samarbete mellan nationella skattemyndigheter. |
Ändringsförslag 45 Förslag till direktiv Artikel 11 – punkt 6b (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
6b. Medlemsstaterna ska årligen meddela kommissionen och Eurostat de transaktionsvolymer på vilka skatt har påförts per typ av institut. De ska offentliggöra denna information. |
Ändringsförslag 46 Förslag till direktiv Artikel 12 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
De deltagande medlemsstaterna skall besluta om åtgärder för att förhindra skattebedrägeri och skatteundandragande. |
De deltagande medlemsstaterna ska besluta om åtgärder för att förhindra skattebedrägeri, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering. |
Ändringsförslag 47 Förslag till direktiv Artikel 15a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 15a |
|
|
1. Kommissionen ska inrätta en expertarbetsgrupp (FTT-kommitté) bestående av företrädare från samtliga medlemsstater, kommissionen, ECB och Esma, för att bistå deltagande medlemsstater med det faktiska genomförandet av detta direktiv, med att förebygga skattebedrägerier, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, och med att bevara den inre marknadens integritet. |
|
|
2. FTT-kommittén ska utvärdera det faktiska genomförandet av detta direktiv, bedöma dess effekter för den inre marknaden och upptäcka undandragandestrategier, inklusive missbruk enligt vad som avses i artikel 14, för att när så är lämpligt kunna föreslå motåtgärder, och därvid helt och fullt utnyttja unionslagstiftningen avseende beskattning och reglering av finansiella tjänster samt de instrument för samarbete i skattefrågor som inrättats av internationella organisationer. |
|
|
3. För att kunna utvärdera frågor i samband med det faktiska genomförandet av skatten på finansiella transaktioner får de deltagande medlemsstaterna bilda en underkommitté till FTT-kommittén, bestående av företrädare för de deltagande medlemsstaterna. Underkommittén ska endast behandla frågor som inte berör de ej deltagande medlemsstaterna i samband med det faktiska införandet av skatten på finansiella transaktioner. |
Ändringsförslag 48 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 11.2 ska ges till kommissionen tills vidare från och med det datum som avses i artikel 21. |
(Berör inte den svenska versionen.) |
Ändringsförslag 49 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Den delegering av befogenhet som avses i artikel 11.2 får när som helst återkallas av rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. |
3. Delegeringen av befogenheter enligt artikel 11.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av någon av de delegerade akter som redan har trätt i kraft. |
Ändringsförslag 50 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den delge rådet denna. |
4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. |
Ändringsförslag 51 Förslag till direktiv Artikel 16 – punkt 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
5. En delegerad akt som antas enligt artikel 11.2 ska träda i kraft endast om rådet inte har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs rådet, eller om rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att det inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på rådets initiativ. |
5. En delegerad akt som antas enligt artikel 11.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag återinför parlamentets befogenheter i enlighet med artikel 290 i EUF‑fördraget och den normala ”Artikel a” i samförståndsavtalet om delegerade akter. Hänvisningen till dagen för ikraftträdande i punkt 2 har också korrigerats. | |
Ändringsförslag 52 Förslag till direktiv Artikel 19 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Vart femte år och för första gången senast den 31 december 2016 ska kommissionen till rådet överlämna en rapport om tillämpningen av detta direktiv och, vid behov, ett förslag. |
1. Vart tredje år och för första gången senast den 31 december 2016 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om tillämpningen av detta direktiv och, vid behov, ett förslag. |
Ändringsförslag 53 Förslag till direktiv Artikel 19 – stycke 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
I denna rapport ska kommissionen åtminstone granska skattens effekter för den inre marknadens, finansmarknadernas och den reala ekonomins funktion samt beakta hur frågan om beskattning av finanssektorn har utvecklats på internationell nivå. |
I denna rapport ska kommissionen åtminstone granska skattens effekter för den inre marknadens, finansmarknadernas och den reala ekonomins funktion samt beakta hur frågan om beskattning av finanssektorn har utvecklats på internationell nivå. Med utgångspunkt från resultaten av denna granskning ska man vidta de justeringar som krävs. |
Ändringsförslag 54 Förslag till direktiv Artikel 19 – stycke 2a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Dessutom ska kommissionen utvärdera effekterna av vissa bestämmelser, t.ex. den lämpliga räckvidden för skatten på finansiella transaktioner och skattesatsen för pensionsfonder, med vederbörlig hänsyn till olika riskprofiler och affärsmodeller. |
Ändringsförslag 55 Förslag till direktiv Artikel 20 – punkt 1 – stycke 1a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
För de instrument som avses i artikel 2.1.3a ska den skattesats som avses i artikel 9.2 a vara 0,05 % till den 1 januari 2017. |
|
|
För de institut som avses i artikel 2.1.8 f ska den skattesats som avses i artikel 9.2 a vara 0,05 % och den skattesats som avses i artikel 9.2 b vara 0,005 % till den 1 januari 2017. |
MOTIVERING
2008 års globala finanskris visade tydligt vilka svagheter som uppstått genom en lång period av avregleringar av de finansiella tjänsterna. Krisen spred sig snabbt till den reala ekonomin vilket fick konsekvenser för tillväxten, sysselsättningen och de offentliga finanserna. Skattebetalarna fick stå för räddningen av de kollapsande finansinstituten för att skydda systemets stabilitet.
Samtidigt var den allmänna meningen att finanssektorn var för lågt beskattad jämfört med andra ekonomiska sektorer, eftersom den var befriad från mervärdesskatt, och borde bidra på ett rättvisare sätt till krisens kostnader. I detta sammanhang förespråkade Europaparlamentet 2010, i Beres halvtidsutvärdering av den finansiella, ekonomiska och sociala krisen, för första gången att man skulle införa en skatt på finansiella transaktioner. Denna skatt är en socialt rättvis och progressiv skatt, och det bästa redskapet för att skifta bördan från skattebetalarna till finanssektorn p.g.a. dess många olika funktioner:
– Den kan ge väsentliga nettoinkomster[1] i en tid av intensiva finanspolitiska konsolideringsansträngningar genom att flytta skattebördan från arbete och den produktiva ekonomin.
– Den kan få avskräckande effekter i samband med utpräglat lånefinansierade och skadliga spekulativa transaktioner och därmed, i kombination med lämpliga reglerings- och övervakningssystem, bidra till att stabilisera marknaderna och åter rikta in sektorn på produktiva långsiktiga investeringar.
– Den är ett första steg för att minska fragmenteringen på den inre marknaden när det gäller indirekt beskattning. Åtskilliga medlemsstater har redan infört olika former av beskattning av finansiella transaktioner, vilket skulle kunna snedvrida konkurrensen i hela EU.
Av dessa skäl framhöll Europaparlamentet i sin resolution om innovativ finansiering på global nivå och på EU-nivå (P7_TA PROV (2011)0080) från mars 2013 att ”EU bör verka för att skatten på finansiella transaktioner införs på global nivå. Om detta inte är möjligt, bör EU i ett första steg införa en avgift på finanstransaktioner på europeisk nivå”.
I september 2011 svarade kommissionen med ett lagstiftningsförslag om att införa en EU-omfattande skatt på finansiella transaktioner. Efter flera månaders förhandlingar mellan medlemsstaterna blev det tydligt att enhällighetsregeln i samband med skattefrågor skulle göra det omöjligt att anta förslaget inom överskådlig tid. I sitt betänkande om kommissionens ursprungliga förslag hade Europaparlamentet meddelat att man var beredd att stödja införandet av en skatt på finansiella transaktioner i en grupp medlemsstater i enlighet med förfarandet för fördjupat samarbete. I oktober 2012 beslutade elva medlemsstater att gå vidare med införandet av en skatt på finansiella transaktioner i enlighet med förfarandet för fördjupat samarbete, för första gången i samband med en skattefråga. I december 2012 godkände Europaparlamentet formellt de elva medlemsstaternas begäran, och i januari 2013 gav även Ecofin grönt ljus. I februari 2013 antog kommissionen sitt reviderade förslag till införande av en skatt på finansiella transaktioner i de elva medlemsstaterna.
Kommissionens reviderade förslag
I sina förklaringar om avsikten att bedriva fördjupat samarbete begärde de deltagande medlemsstaterna att kommissionens reviderade förslag skulle baseras på det ursprungliga förslaget, och framhåller att man måste undvika alla åtgärder som leder till skatteundandragande, snedvridningar och överföringar till andra jurisdiktioner.
Europaparlamentet delar till fullo dessa målsättningar. I sitt ursprungliga betänkande om en skatt på finansiella transaktioner för EU-27 stödde parlamentet
• en skatt med stor räckvidd på finansiella transaktioner, som skulle täcka alla finansiella aktörer, alla finansiella produkter och alla finansiella marknader, för att undvika kryphål och ersättning av vissa finansiella instrument med andra,
• minimering av skatteundandragande och skatteflykt genom att se till att dessa oönskade aktiviteter ger låg avkastning och innebär hög risk i stället för att vara lönsamma och innebära låg risk.
Kommissionens reviderade förslag tog i stort sett hänsyn till dessa mål. Europaparlamentet välkomnar att dess viktigaste förslag har tagits med i det reviderade förslaget: införandet av emitteringsprincipen för att beskatta varje transaktion avseende ett finansiellt instrument som emitterats av en enhet i en deltagande medlemsstat.
För att vara konsekvent med Europaparlamentets position och det övergripande målet för inrättandet av en skatt på finansiella transaktioner kommer förslaget till betänkande att skärpa kommissionens förslag genom att försöka täppa till några kryphål och förstärka mekanismerna för att förhindra skatteflykt och skatteundandragande.
– Att täppa till emitteringsprincipens kryphål
Trots att det är glädjande att kommissionen har lagt till emitteringsprincipen, så innebär undantaget för OTC-derivat ett kryphål som kan visa sig skadligt för skattens framgång. Det strider också mot principen ”alla finansiella aktörer, alla finansiella produkter och alla finansiella marknader”, och skapar incitament för att flytta handel från transparenta marknader till OTC-handel och därigenom underminera de regleringsinitiativ som har tagits nyligen för att förbättra derivatmarknaderna. Skatten på finansiella transaktioner bör ha en vidare räckvidd, och OTC-derivat bör omfattas av emitteringsprincipen så att lika villkor kan gälla även i framtiden.
– Att återinföra ägandeprincipen
Kommissionen tog inte med Europaparlamentets förslag om ”ägandeprincipen”, som var inspirerat av framgången i Storbritannien med ”Stamp Duty”. Enligt ägandeprincipen skulle en finansiell transaktion för vilken ingen skatt på finansiella transaktioner tas ut inte anses rättsligt giltig och skulle inte kunna leda till överlåtelse av äganderätten till det underliggande instrumentet.
Kommissionen hävdar att ägandeprincipen inte kan ingå i direktivet eftersom inte alla medlemsstater har administrativa arrangemang för att genomdriva den. Detta är inte desto mindre ett nyckelelement för att skatten på finansiella transaktioner ska kunna bli framgångsrik, och medlemsstaterna har ansvaret för att införa sådana nödvändiga arrangemang att den kan fungera. Detta är inte en nationell skatt – det är den första regionala skatten på finansiella transaktioner, och de medlemsstater som har gjort en politisk utfästelse att införa den bör se till att den fungerar. Ägandeprincipen är avgörande för att man ska kunna höja kostnaden för skattundandragande till en så hög nivå att det i praktiken inte sker.
– Att förstärka hemvistprincipen
Hemvistprincipen kan också förstärkas genom att tydliggöra att filialer till EU-institut som är registrerade inom det område där skatten på finansiella transaktioner är tillämplig skulle omfattas av denna skatt. Det är viktigt att klargöra att filialer utanför det område där skatten på finansiella transaktioner är tillämplig inte kan utnyttjas för skatteundandragande.
– Kommittén för skatt på finansiella transaktioner (FTT-kommittén)
Förhållandet att skatten på finansiella transaktioner inte kommer att tillämpas lika i alla 27 medlemsstaterna, utan bara i elva medlemsstater, gör att man måste vara extra beredd på att motarbeta eventuellt skatteundandragande och eventuell skatteflykt. Det är mycket viktigt att uppbördsmekanismerna harmoniseras och effektiviseras maximalt eftersom svagheter i en medlemsstat skulle underminera framgångarna med skatten och eventuellt t.o.m. leda till arbitrage inom det området där skatten på finansiella transaktioner är tillämplig.
Föredraganden föreslår att man ska uppnå detta genom obligatoriska delegerade akter och genomförandeakter (och inte lämna avgörandet till kommissionen), men också genom att inrätta en expertarbetsgrupp (FTT-kommitté) bestående av företrädare från de deltagande medlemsstaterna, kommissionen, Esma och ECB. Denna kommitté kommer att få mandat att övervaka det faktiska genomförandet av direktivet i de deltagande medlemsstaterna, upptäcka undandragandestrategier samt föreslå motåtgärder. FTT-kommittén kommer också att undersöka hur man bäst kan utnyttja den gällande EU-lagstiftningen när det gäller finansiella tjänster (Emir, Mifid och Mifir) och samarbete i skattefrågor för att underlätta skatteuppbörden.
Förvaltning av medel
Kommissionen tar i sitt förslag inte direkt upp förvaltningen av intäkterna. I samband med förhandlingarna om EU:s nästa fleråriga budgetram har kommissionen föreslagit att en del av intäkterna från skatten på finansiella transaktioner ska användas som unionens genuint egna medel. Nu i samband med nästa fleråriga budgetram har vi möjlighet att komma framåt med frågan om unionens egna medel för att minska pressen på de nationella budgetarna i en tid när det behövs som bäst. Dessutom var förhandlingarna mellan EU:s ledare under förberedelsen inför Europeiska rådets möte den 7–8 februari ett tydligt tecken på att det är nödvändigt att skapa ett system med genuint egna medel om man ska kunna garantera att EU:s prioriteringar verkligen avspeglas i EU-budgeten.
Det är möjligt att utnyttja skatten på finansiella transaktioner som egna medel, också inom ramen för fördjupat samarbete. De nationella bidragen från de elva medlemsstaterna skulle minskas med samma belopp som fås in via skatten på finansiella transaktioner i varje land. Detta skulle frigöra väsentliga belopp i de nationella budgetarna och sålunda underlätta den finanspolitiska konsolideringen eller finansiera andra prioriteringar.
- [1] Enligt kommissionen kan en skatt på finansiella transaktioner ge upp till 57 euro om den införs i de 27 medlemsstaterna och 31 euro genom fördjupat samarbete mellan de 11 medlemsstaterna.
YTTRANDE från budgetutskottet (16.5.2013)
till utskottet för ekonomi och valutafrågor
över förslaget till rådets direktiv om genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner
(COM(2013)0071 – C7‑0049/2013 – 2013/0045(CNS))
Föredragande: Anne E. Jensen
KORTFATTAD MOTIVERING
I juni 2011 lade kommissionen fram ett förslagspaket om en reform av unionens system för egna medel. En av de underliggande idéerna var att lagstiftningen i EU:s medlemsstater om beskattning av finansiella transaktioner skulle harmoniseras genom införandet av en skatt på finansiella transaktioner. Kommissionen föreslog att två tredjedelar av inkomsterna genom denna skatt skulle gå till EU-budgeten i form av egna medel.
Europaparlamentet yttrade sig den 23 maj 2012 positivt om kommissionens förslag om ett direktiv som inför en skatt på finansiella transaktioner . Vid rådets möten den 22 juni och 10 juli 2012 konstaterades att det fortfarande förelåg väsentliga åsiktsskillnader när det gäller behovet att upprätta ett gemensamt system för en skatt på finansiella transaktioner på EU-nivå och att principen om harmoniserad skatt på finansiella transaktioner inte skulle kunna få enhälligt stöd i rådet inom överskådlig tid.
Elva medlemsstater enades om att fortsätta införandet av en harmoniserad skatt på finansiella transaktioner, och kommissionen inledde ett förfarande för ett fördjupat samarbete för att genomföra en sådan skatt enbart i dessa medlemsstater. Detta förslag till direktiv rör upprättandet av ett fördjupat samarbete i samband med en skatt på finansiella transaktioner i enlighet med rådets bemyndigande av den 22 januari 2013, vilket gavs efter det att Europaparlamentets lämnat sitt godkännande den 12 december 2012. I huvudsak är förslaget mycket likt kommissionens ursprungliga förslag om införande av en skatt på finansiella transaktioner, med nödvändiga anpassningar för att ta hänsyn till att färre medlemsstater deltar.
Aspekter av egna medel:
Parlamentet har vid flera tillfällen upprepat sin åsikt att det vore lämpligt med en reform av det nuvarande systemet för egna medel. Tvärtemot fördragets[1] andemening och ordalydelse kommer cirka 85 procent av unionens inkomster i dag från nationella bidrag och inte från genuint egna medel. Detta har satt resonemang om ”rättvis återbäring” i centrum för EU:s budgetbeslut och skapat en lång lista över rabatter och omotiverade undantag.
Parlamentet betonade i sin senaste resolution (mars 2013) återigen vikten av att man återgår till fördragets ordalydelse, och efterlyste ett system för egna medel som till minst 60 procent finansieras av egna medel. Parlamentet insisterar även på att en bindande färdplan förhandlas fram för reformen för egna medel där kommande steg i processen fastställs. Om helt egna medel införs kan man säkerställa att EU har tillräckliga medel för att genomföra sina åtaganden och uppfylla sina krav, utan att det nödvändigtvis leder till en ökad EU-budget.
Även om skatten på finansiella transaktioner inte kommer att vara tillämplig i alla medlemsstater i detta skede, skulle intäkterna från denna skatt i deltagarländerna (uppskattningsvis runt 31 miljarder euro per år) kunna användas i sin helhet eller delvis till att finansiera unionens budget, vilket skulle minska ländernas respektive BNI-baserade bidrag och bidra till att målet om en unionsbudget som finansieras av egna medel uppfylldes. Kommissionens förslag om en skatt på finansiella transaktioner uppfyller de flesta av de kriterier för genuint egna medel som parlamentet anger i sin resolution om framtiden för Europeiska unionens egna medel[2], nämligen tillräcklighet, stabilitet, synlighet och enkelhet, låga driftskostnader, effektiv fördelning av resurser, vertikal och horisontell rättvisa samt rättvisa bidrag.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Budgetutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till direktiv Skäl 24a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(24a) Med syftet att ge unionen egna, oberoende finansieringskällor för att skapa bättre överensstämmelse mellan unionens politiska mål och EU-budgeten, i enlighet med vad som fastställs i artikel 311 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, bör intäkterna från skatten på finansiella transaktioner helt eller åtminstone delvis gå till unionsbudgeten som genuint egna medel. |
Ändringsförslag 2 Förslag till direktiv Skäl 24b (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(24b) I detta direktiv behandlas inte förvaltningen av intäkterna från skatten på finansiella transaktioner. Med beaktande av kommissionens lagstiftningsförslag från 2011 om reformen av EU:s system för egna medel och Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2013 om Europeiska rådets slutsatser av den 7-8 februari avseende den fleråriga budgetramen, bör dock en del av intäkterna från skatten på finansiella transaktioner gå till EU‑budgeten som genuint egna medel. Utnyttjandet, helt eller delvis, av intäkterna från skatten på finansiella transaktioner som genuint egna medel skulle proportionellt minska alla deltagande medlemsländers nationella BNI-baserade bidrag till EU-budgeten – oberoende av deras enskilda bidrag till EU-budgeten från skatten på finansiella transaktioner – och kan därför minska de nationella finansministeriernas bördor. |
|
|
____________ |
|
|
1 Antagna texter, P7_TA-PROV(2013)0078. |
Ändringsförslag 3 Förslag till direktiv Artikel 10 – punkt 4a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
4a. De deltagande medlemsstaterna ska se till att den del av skatten på finansiella transaktioner som ska användas som EU:s egna medel förs över till EU‑budgeten i enlighet med rådets förordning […/…] om metoder och förfaranden för tillhandahållande av egna medel baserat på en skatt på finansiella transaktioner1. |
|
|
_____________ |
|
| |
Ändringsförslag 4 Förslag till direktiv Artikel 19 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Vart femte år och för första gången senast den 31 december 2016 ska kommissionen till rådet överlämna en rapport om tillämpningen av detta direktiv och, vid behov, ett förslag. |
1. Vart femte år och för första gången senast den 31 december 2016 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport om tillämpningen av detta direktiv och, vid behov, ett förslag. |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner |
||||
|
Referensnummer |
COM(2013)0071 – C7-0049/2013 – 2013/0045(CNS) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ECON 12.3.2013 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 12.3.2013 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Anne E. Jensen 28.2.2013 |
||||
|
Antagande |
7.5.2013 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
26 2 0 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Marta Andreasen, Richard Ashworth, Zuzana Brzobohatá, Jean-Luc Dehaene, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Anne E. Jensen, Ivailo Kalfin, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, Vojtěch Mynář, Juan Andrés Naranjo Escobar, Dominique Riquet, Alda Sousa, László Surján, Derek Vaughan, Angelika Werthmann |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Edit Herczog, Georgios Stavrakakis |
||||
- [1] Artikel 311.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt: ”Utan att det inverkar på andra inkomster ska budgeten finansieras helt av egna medel.”
- [2] P7_TA(2012)0217.
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Genomförande av det fördjupade samarbetet på området för skatt på finansiella transaktioner |
||||
|
Referensnummer |
COM(2013)0071 – C7-0049/2013 – 2013/0045(CNS) |
||||
|
Begäran om samråd med parlamentet |
28.2.2013 |
|
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ECON 12.3.2013 |
|
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 12.3.2013 |
EMPL 12.3.2013 |
JURI 12.3.2013 |
|
|
|
Inget yttrande avges Beslut |
EMPL 13.3.2013 |
JURI 20.2.2013 |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Anni Podimata 14.1.2013 |
|
|
|
|
|
Behandling i utskott |
11.4.2013 |
27.5.2013 |
|
|
|
|
Antagande |
18.6.2013 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
30 12 3 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jean-Paul Besset, Sharon Bowles, Udo Bullmann, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Derk Jan Eppink, Diogo Feio, Markus Ferber, Elisa Ferreira, Ildikó Gáll-Pelcz, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Syed Kamall, Othmar Karas, Wolf Klinz, Jürgen Klute, Philippe Lamberts, Werner Langen, Astrid Lulling, Hans-Peter Martin, Arlene McCarthy, Sławomir Nitras, Anni Podimata, Antolín Sánchez Presedo, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Sampo Terho, Marianne Thyssen, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool, Pablo Zalba Bidegain |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Herbert Dorfmann, Sari Essayah, Vicky Ford, Robert Goebbels, Krišjānis Kariņš, Mojca Kleva Kekuš, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Marisa Matias, Claudio Morganti, Nils Torvalds |
||||
|
Ingivande |
24.6.2013 |
||||