BETÄNKANDE om en fiskeristrategi i Adriatiska havet och Joniska havet

24.6.2013 - (2012/2261(INI))

Fiskeriutskottet
Föredragande: Guido Milana

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en fiskeristrategi i Adriatiska havet och Joniska havet

(2012/2261(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget),

–   med beaktande av kommissionens meddelande En maritim strategi för Adriatiska havet och Joniska havet (COM(2012)0713),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1967/2006 av den 21 december 2006 om förvaltningsåtgärder för hållbart utnyttjande av fiskeresurserna i Medelhavet, om ändring av förordning (EEG) nr 2847/93 och om upphävande av förordning (EG) nr 1626/94[1] samt senare ändringar av denna förordning (Medelhavsförordningen),

–   med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 6 februari 2013 om den gemensamma fiskeripolitiken[2],

–   med beaktande av sin resolution av den 22 november 2012 om den gemensamma fiskeripolitikens internationella dimension[3],

–   med beaktande av direktiv 2008/56/EG och medlemsstaternas skyldighet att vidta de åtgärder som behövs för att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön senast 2020,

–   med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2012 om utvecklingen av EU:s makroregionala strategier: nuvarande praxis och framtidsutsikter, särskilt i Medelhavsområdet[4],

–   med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 8 mars 2011 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om vissa bestämmelser om fiske i AKFM:s avtalsområde (Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet)[5],

–   med beaktande av sin resolution av den 21 oktober 2010 om en integrerad havspolitik – utvärdering av gjorda framsteg och nya utmaningar[6],

–   med beaktande av kommissionens förslag till direktiv om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden (COM(2013)0133),

–   med beaktande av sin resolution av den 17 juni 2010 om nya impulser för strategin för hållbar utveckling av det europeiska vattenbruket[7],

–   med beaktande av habitatdirektivet[8],

–   med beaktande av förklaringen av den 7 oktober 2012 från EU:s ministrar med ansvar för den integrerade havspolitiken och från kommissionen om agendan på det marina området och sjöfartsområdet för tillväxt och sysselsättning (Limassolförklaringen),

–   med beaktande av kommissionens meddelande Blå tillväxt – möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn (COM(2012)0494),

–   med beaktande av Europeiska rådets resolutioner av den 23–24 juni 2011,

–   med beaktande av konventionen om skydd för Medelhavet mot förorening, och dess protokoll[9],

–   med beaktande av kommissionens meddelande Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–   med beaktande av Regionkommitténs initiativyttrande av den 12 oktober 2011 till stöd för utvecklingen av en ny adriatisk-jonisk makroregion[10],

–   med beaktande av Anconaförklaringen, antagen den 5 maj 2010 i samband med Joniska rådets 12:e möte,

–   med beaktande av Förenta nationernas havsrättskonvention av den 10 december 1982 (Unclos),

–   med beaktande av FAO:s uppförandekod för ansvarsfullt fiske, antagen den 31 oktober 1995,

–   med beaktande av ILO:s rekommendation 199 om arbete i fiskerisektorn,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A7-0234/2013), och av följande skäl:

A. Sju länder har kust mot Adriatiska havet och Joniska havet[11]: tre EU-medlemsstater (Grekland, Italien och Slovenien), en framtida medlemsstat (Kroatien), ett kandidatland (Montenegro) och två potentiella kandidatländer (Albanien och Bosnien och Hercegovina).

B.  Det gränsöverskridande samarbetet är avgörande för att man ska kunna utveckla en gemensam förvaltning av fiskeriverksamheterna och garantera ett hållbart utnyttjande av fiskbeståndet.

C. Även om vissa länder har upprättat särskilda zoner är en stor del av Adriatiska havet och Joniska havet fortfarande internationellt vatten.

D. I sin resolution om utvecklingen av EU:s makroregionala strategier betonade parlamentet nyligen att den adriatisk-joniska makroregionala strategin utgör en betydelsefull faktor för insatserna för försoning mellan länderna på västra Balkan som kan hjälpa dessa länder på vägen mot EU-medlemskap och som därmed kan göra det möjligt att driva en gemensam politik för hela Medelhavsområdet.

E.  De länder som har undertecknat Anconaförklaringen har uppmanat kommissionen att ta fram en makroregional strategi för den adriatisk-joniska regionen, i likhet med de makroregionala strategier som kommissionen redan har föreslagit för Östersjöområdet (2009), Donauregionen (2010) och Atlantområdet (2011)[12].

F.  I sin resolution av den 23–24 juni 2011 uppmanade Europeiska rådet medlemsstaterna att ”fortsätta arbetet med tänkbara framtida makroregionala strategier, särskilt när det gäller områdena kring Adriatiska respektive Joniska havet”.

G. I ett yttrande nyligen uppmanade Regionkommittén parlamentet att ge sitt stöd till upprättandet av en EU-strategi för en adriatisk-jonisk makroregion som beaktar de stora utmaningar som detta havsområde står inför, särskilt vad gäller fiskeri och vattenbruk.

H. Fiskeri är traditionellt en viktig sektor för de flesta av kustregionerna vid Adriatiska respektive Joniska havet. För närvarande förvaltas fiskeriverksamheten i detta område av Allmänna kommissionen för fiske i Medelhavet (AKFM) och Internationella kommissionen för bevarande av tonfisk i Atlanten (Iccat).

I.   Adriatiska havets främsta geofysiska särdrag, särskilt i de norra delarna, är att det är grunt och har sandbotten, och det når större djup först många sjömil från kusten. Joniska havet liknar resten av det betydligt djupare Medelhavet, särskilt i GSA (AKFM:s geografiska underområden) 18 och 19, vars djup når 2 000 meter.

J.   Fisket i Adriatiska havet och Joniska havet omfattar många arter och bedrivs med många olika redskap, från småskaligt fiske till bottentrålare, från pelagiskt fiske på medeldjupt vatten till fritidsfiske.

K. Adriatiska havet är ett område med ett stort antal endemiska arter, men den ökade fiskeansträngningen och/eller föroreningarna har medfört stora problem för fiskbeståndet och för fiskerisektorn i allmänhet, särskilt på den italienska sidan av Adriatiska havets södra del.

L.  De senaste åren har det i Adriatiska havet och Joniska havet skett en avsevärd utveckling av vattenbruk ute till havs, även om denna verksamhet måste leva med betydande miljökrav och svårigheter att finna fysiskt utrymme och även om inte alla områden lämpar sig för anläggningar för fiskodling till havs och/eller går att kombinera med andra verksamheter.

M. Det finns redan flera bra regionala samarbetsinitiativ för främjande av det vetenskapliga samarbetet till stöd för ett hållbart fiske i Adriatiska havet. Ett exempel är Adriamed[13].

N. Många av EU:s medlemsstater har ingen specifik nationell eller regional plan som reglerar etableringar i kust- och havsområden och som tydligt fastställer vilka områden som är tillgängliga för vattenbruksföretag, i syfte att undvika lätt förutsebara intressekonflikter med andra ekonomiska sektorer som turism, jordbruk och kustfiske.

O. Nätet av skyddade havs- och kustområden i Adriatiska havet (AdriaPAN) är ett initiativ som syftar till att förbättra förvaltningseffektiviteten och projektkapaciteten via partnerskap.

P.  Utvecklingen av en integrerad havspolitik för Adriatiska havet och Joniska havet måste gå hand i hand med en process för dialog och partnerskap med alla kuststater, med tanke på de havsrelaterade verksamheternas och de gemensamma resursernas gränsöverskridande karaktär.

Allmänt

1.  Europaparlamentet påpekar att Lissabonfördraget gjorde parlamentet till fullvärdig medlagstiftare på området för fiskeri och vattenbruk. Parlamentet har för avsikt att fullt ut ta detta ansvar i arbetet med att ta fram riktlinjer för fiskeri på EU-nivå, liksom även på regional och transregional nivå.

2.  Europaparlamentet anser att en strategi för Adriatiska havet och Joniska havet särskilt bör ta upp hållbar utveckling och tillväxt inom fiskeri- och vattenbrukssektorn, även ur ett sysselsättningsperspektiv.

3.  Europaparlamentet anser att en strategi för Adriatiska havet och Joniska havet bör sträva efter att säkerställa bevarande och skydd av miljön.

4.  Europaparlamentet lyckönskar kommissionen till meddelandet av den 3 december 2012, som är en viktig grund för antagandet av en normativ ram som fungerar som katalysator för ett intensivare samarbete mellan de länder och regioner som har kust mot Adriatiska havet och Joniska havet, till förmån för ett ansvarsfullt fiske som är ekonomiskt hållbart för kustsamhällena.

5.  Europaparlamentet anser i detta sammanhang att den integrerade havspolitiken bör spela en avgörande roll för utvecklingen av en långsiktig strategisk politik för Adriatiska havet och Joniska havet, som syftar till hållbar marin och maritim tillväxt och bevarande av marina ekosystem för framtida generationer.

6.  Europaparlamentet anser också att fysisk planering i kust- och havsområden – den offentliga processen för att analysera och planera fysisk och tidsmässig fördelning av de mänskliga verksamheterna i Adriatiska havet och Joniska havet (särskilt i de norra delarna av Adriatiska havet) – är av avgörande betydelse för fiskerisektorns framtida hållbarhet, jämfört med andra verksamheter.

7.  Europaparlamentet bekräftar sitt engagemang för att ta fram en makroregional strategi för detta viktiga havsområde, i syfte att med framgång angripa de gemensamma utmaningarna och svårigheterna för människorna i de berörda kustområdena och främja den ekonomiska utvecklingen och den europeiska integrationen i dessa områden.

8.  Europaparlamentet anser att alla de program och instrument för EU-finansiering[14] som rör det adriatisk-joniska området, inklusive instrumenten för stöd inför anslutningen, bör vara kompatibla med varandra och användas så effektivt som möjligt för att ge ett verkligt mervärde för de aktörer och företag som är verksamma inom fiskerisektorn i området.

9.  Europaparlamentet är absolut övertygat om att alla insatser för ett ansvarsfullt och hållbart fiske i det adriatisk-joniska havsområdet kan fungera som katalysator för utvecklingen i kust- och landsbygdsområdena i berörda länder och bidra till utvecklingen av kombinerade verksamheter för yrkesfiskare, till exempel fisketurism varigenom man tar med personer ombord på fiskefartyg i turism- eller studiesyfte, i samklang med principerna för ett hållbart fiske som fullt ut respekterar havsområdets ekologiska situation och biologiska mångfald.

10. Europaparlamentet anser att Barcelonakonventionen och dess protokoll om integrerad kustförvaltning, som trädde i kraft i mars 2011, skulle kunna fungera som modell för att göra den integrerade strategin obligatorisk för medlemsstater som har kust mot Adriatiska havet och Joniska havet.

11. Europaparlamentet anser att de uppgifter som finns om fiskbeståndet i det adriatisk-joniska havsområdet, om beståndets rörelser och spridning samt om fritidsfisket inte är tillräckliga. Därför uppmanas behöriga myndigheter och forskningsinstitut att snarast agera för att avhjälpa bristerna.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta ytterligare åtgärder för att främja forskningsprogram om den marina miljön och fiskeri samt att uppmuntra användningen och spridningen av forskningsresultaten.

13. Europaparlamentet anser att exempel på fungerande samarbete på handelsområdet mellan administrativa organ i olika regioner[15] skulle kunna fungera som ”bästa praxis” och användas även inom andra områden för att åstadkomma bättre spårbarhet, lönsamhet och saluföring av fiskeri- och vattenbruksprodukter, särskilt lokala produkter.

14. Europaparlamentet anser att alla berörda parter bör delta i arbetet med att utveckla en hållbar och produktiv fiskerisektor i området.

15. Europaparlamentet anser att det är ett oavvisligt krav att uppvärdera kvinnornas enormt viktiga arbete inom fiskerisektorn, främja deras yrkeskvalifikationer och inkludera dem i kustsamhällenas aktionsgrupper och i producentorganisationerna. Detta är ett måste för den hållbara utvecklingen av fiskeri- och vattenbrukssektorn i hela det adriatisk-joniska området och för att öka sysselsättningen i kustsamhällena.

16. Europaparlamentet efterlyser incitament som kan locka ungdomar att ägna sig åt fiskeri- och vattenbruksverksamhet i området.

17. Europaparlamentet konstaterar att parlamentet redan tidigare har påpekat att vattenbrukslagstiftningen måste bli enklare, mer sammanhängande och genomsiktlig, vilket skulle undanröja de hinder som hittills har bromsat utvecklingen av vattenbrukets fulla potential i EU. Detta kräver klara och entydiga rättsliga bestämmelser, på europeisk och nationell nivå, samt detaljplaner för havsområden som fastställts av medlemsstaterna, i enlighet med de riktlinjer som nyligen antagits av AKFM[16].

18. Europaparlamentet påminner om att riktade åtgärder för utvecklingen av vattenbrukssektorn skulle kunna skapa icke-säsongsberoende arbetstillfällen i de adriatisk-joniska kustområdena, som annars är starkt beroende av sommarturismen. Åtgärderna skulle alltså ge ett betydande bidrag till sysselsättningen.

19. Europaparlamentet betonar att ökningen av vattenbruksverksamheter inte får tillåtas äventyra den goda miljöstatus som ska uppnås enligt direktiv 2008/56/EG och att den bör genomföras med full respekt för all EU-lagstiftning på miljöområdet.

20. Europaparlamentet påpekar att inrättande av ett samlat nät av system för information om och övervakning av havsrelaterad verksamhet, i nära samarbete med de berörda länderna och kustområdena, är den enda möjligheten att skydda fiskbeståndet och havsmiljön från föroreningar, överfiske och illegalt fiske.

Särskilda anmärkningar

21. Europaparlamentet uppmanar kuststaterna i det adriatisk-joniska havsområdet att samarbeta för att utarbeta en övergripande översikt över områdets geomorfologiska och batymetriska särdrag, över förekomsten och spridningen av marina arter och över de olika typerna av fiskemetoder, så att man får till stånd en helhetssyn som kan ligga till grund för en bättre fiskeriförvaltning och som kan bidra till att fiskeriverksamheten ges större utrymme inom ramen för en framtida makroregional strategi.

22. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att så snart som möjligt, och i vilket fall före 2013 års utgång, anta handlingsplanen för konkret tillämpning av den maritima strategin på makroregional grundval för Adriatiska havet och Joniska havet, och därvid lyfta fram fiskerisektorn som en av prioriteringarna inom denna strategi, med beaktande av de geofysiska särdragen, och länka samman denna handlingsplan med regionalpolitiken, EU:s integrerade havspolitik och Fonden för ett sammanlänkat Europa, i syfte att maximera planens hävstångseffekt.

23. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram ett förslag till förordning för att fastställa gemensamma tekniska åtgärder för fisket i det adriatisk-joniska havsområdet, fiskeansträngningen, fiskeperioderna, tillåtna redskap för fisket i detta område och andra relevanta förvaltningsåtgärder.

24. Europaparlamentet beklagar i detta sammanhang att medlemsstaterna inte i större utsträckning har utnyttjat dessa individuella förvaltningsplaner som gör att vissa allmänna bestämmelser kan undantas så att hänsyn kan tas till specifika egenskaper. Parlamentet anser att detta avsevärt skulle ha förenklat den lokala förvaltningen och erbjudit värdefulla uppgifter om situationen i de olika områdena, vilket skulle ha gjort det möjligt att göra lämpliga anpassningar. Parlamentet uppmanar därför kustmedlemsstaterna att samarbeta på ett konstruktivt sätt, både sinsemellan och med kommissionen, för att fortlöpande aktualisera och anpassa fiskeriförvaltningsåtgärderna.

25. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att etablera en permanent dialog med ickemedlemsstaterna i det adriatisk-joniska havsområdet för att få till stånd särskilda bilaterala eller multilaterala överenskommelser med syftet att åstadkomma en harmonisering och standardisering av bestämmelserna för fiskeriförvaltning, i syfte att uppnå målen för EU:s gemensamma fiskeripolitik i Medelhavet och till fullo utnyttja den samarbetsram som internationella och regionala fiskeriorganisationer erbjuder. Parlamentet påpekar att en strategi för Adriatiska havet och Joniska havet endast kan ha något mervärde om man inkluderar alla länder med berörd kust, vare sig de är EU‑medlemmar eller inte.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja målen för den gemensamma fiskeripolitiken, särskilt att nå över gränsen för maximal hållbar avkastning för alla arter senast 2020 och uppmuntra användningen av en ekosystembaserad strategi gentemot länder utanför EU.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med kuststaterna intensifiera utbytet av bästa praxis för miljöskydd och att främja inrättandet av marina skyddade områden för de mest hotade arternas återhämtning.

28 Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja målen i ramdirektivet om en marin strategi gentemot länder som inte är EU-medlemmar men som har kust mot Adriatiska havet och Joniska havet, särskilt att uppnå eller upprätthålla en god miljöstatus i den marina miljön senast 2020.

29. Europaparlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att uppmuntra de medlemsstater som har kust mot Adriatiska havet och Joniska havet att utveckla och genomföra marina strategier med ekosystembaserade metoder och att se till att miljöhänsyn integreras i de olika politikområden som inverkar på den marina miljön, med beaktande av gränsöverskridande effekter på havsvattenkvaliteten i grannländer utanför EU.

30. Europaparlamentet påminner om att finansiering finns tillgänglig, såväl i den framtida Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), genom programmen för datainsamling, som inom ramen för EU:s olika forskningsprogram, både för att förbättra kunskaperna om den marina miljön, bl.a. om fiskarterna, och för att utveckla innovationen och förbättra praxis inom fiskeriverksamheten. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att lägga fram projekt i detta syfte. Dessutom anser parlamentet att samarbete på förhand mellan kuststaterna – oavsett om de är EU-medlemsstater eller inte – kan leda till högintressanta initiativ som genom medlemsstaternas projekt kan gynna hela det adriatisk-joniska havsområdet.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utreda om det är lämpligt att, tillsammans med Europeiska investeringsbanken och med stöd av de erfarenheter som gjorts genom Femip[17], inrätta ett särskilt finansieringsverktyg för åtgärderna och målen i denna strategi i syfte att undvika att inrätta nya budgetinstrument som ökar komplexiteten. Parlamentet uppmanar kommissionen att också utreda möjligheten att använda projektobligationer och offentlig-privata partnerskap som främsta finansieringsverktyg.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att man, inom den regionala rådgivande nämnd för Medelhavet som redan etablerats, inrättar särskilda rådgivande organ för både Adriatiska havet och Joniska havet i enlighet med de positiva erfarenheterna från de italienska så kallade ”Distretti del mare” [18] (till exempel region Pesca Nord Adriatico som inrättades 2012 för gemensam och samordnad förvaltning av fiskerisektorn i övre delen av Adriatiska havet på det politiska, ekonomiska, sociala och miljörelaterade området).

33. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det kommande lagstiftningsförslaget om fysisk planering av havsområden innehåller bestämmelser som ålägger kustmedlemsstaterna att göra en inventering av sina gällande regler för miljö och turism och – för de områden som inte har några restriktioner – att anta ”detaljplaner för havsområden” som omfattar sektorns alla varianter och de detaljplaner som krävs för förvaltningen av havs- och kustområden i syfte att fastställa huruvida det är tillåtligt och kompatibelt att exploatera och utnyttja dessa områden, för att därmed underlätta tillträdet till områden som lämpar sig för etablering av vattenbruksföretag.

34. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram en specifik arbetsplan för Adriatiska havet och Joniska havet, med framtida mål för regionen, så som för närvarande görs för Medelhavet (projektet IMP-MED). Parlamentet betonar att denna arbetsplan bör betraktas som ett projekt som kan få stöd via EHFF.

35. Europaparlamentet anmodar kommissionen att ta fram en uppsättning verktyg för sanktioner mot medlemsstater som inte fullgör sina skyldigheter att samla in och överföra data eller som inte klarar av att ta itu med det olagliga, orapporterade och oreglerade fisket (IUU) i sina vatten eller av sina flottor.

36. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT L 409, 30.12.2006, s. 11; EUT L 36, 8.2.2007, s. 6; EUT L 196, 28.7.2011. s. 42.
• [2]  Antagna texter, P7_TA(2013)0040.
• [3]  Antagna texter, P7_TA(2012)0461.
• [4]  Antagna texter, P7_TA(2012)0269.
• [5]  EUT L 347, 30.12.2011, s. 44.
• [6]  EUT C 70 E, 8.3.2012, s. 70.
• [7]  EUT C 236 E, 12.8.2011, s. 132.
• [8]  Rådets direktiv 92/43/EEG, EGT L 206, 22.7.1992, s. 7; svensk specialutgåva, område 15, volym 11, s. 114.
• [9]  Antagna texter, P7_TA(2010)0128.
• [10]  Yttrande COTER-V-016, föredragande Spacca (ALDE, IT), oktober 2011.
• [11]  Internationella hydrografiska organisationen (IHO) anger linjen mellan Kap Passero (Sicilien) och Kap Tenaron (Grekland) som Joniska havets södra gräns.
• [12]  COM(2009)0248, COM(2012)0128, COM(2010)0715 och COM(2011)0782.
• [13]  Adriamed är ett regionalt FAO-projekt som finansieras av det italienska jordbruksdepartementets avdelning för livsmedels- och skogspolitik (MiPAAF) och kommissionen och som syftar till att främja vetenskapligt samarbete mellan länderna kring Adriatiska havet (Albanien, Kroatien, Italien, Montenegro och Slovenien), i enlighet med FN/FAO:s uppförandekod för ansvarsfullt fiskeri.
• [14]  Strukturfonderna (Eruf, Sammanhållningsfonden, ESF, EFF/EHFF), sjunde ramprogrammet och Life+.
• [15]  Till exempel det socioekonomiska observationsorganet för fiske och vattenbruk i norra Adriatiska havet.
• [16]  Resolution AKFM/36/2012/1 Guidelines on Allocated Zones for Aquaculture (AZA), antagen vid AKFM:s 36:e sammanträde (maj 2012).
• [17]  Faciliteten för investering och partnerskap för Europa-Medelhavsområdet.
• [18]  Syftet med ”Distretti del mare” (havsregioner) är att stärka samarbetet mellan staten och regionerna för att utveckla och stödja fiskeri- och vattenbrukssektorn och att främja partnerskapet med producenterna och företagen inom denna sektor.

MOTIVERING

Det här betänkandet syftar till att främja utarbetandet av en ny EU-strategi för fiskeri och vattenbruk i Adriatiska havet och Joniska havet för att ge ett substantiellt bidrag till utvecklingen av hållbara verksamheter med positiva effekter för kustsamhällena och kringliggande områden.

Adriatiska havet och det angränsande Joniska havet är ett viktigt havsområde som berör sju länder: tre medlemsstater (Grekland, Italien och Slovenien), ett anslutande land (Kroatien), ett kandidatland (Montenegro) och två potentiella kandidatländer (Albanien och Bosnien och Hercegovina). Visserligen har det alltid funnits ett intensivt ekonomiskt och socialt utbyte mellan dessa länder – som på senaste tiden har förstärkts genom processen för anslutning till EU – men det adriatisk-joniska havsområdet har förblivit heterogent vad gäller ekonomi, miljö och kultur.

Kuststaterna delar idag många resurser, bland annat fiskbeståndet, och de måste därmed ta itu med utmaningar som direkt eller indirekt har att göra med utvecklingen av fiskeri- och vattenbrukssektorn, till exempel havsföroreningar, kusterosion, skillnader i kustsamhällenas ekonomiska utveckling, den ökade urbaniseringen etc.

Även om vissa av de adriatiska länderna har upprättat särskilda zoner är en stor del av Adriatiska havet och Joniska havet fortfarande internationellt vatten. Avsaknaden av ”EU‑vatten” utanför medlemsstaternas nationella vatten (upp till tolv sjömil från kusten) gör det viktigt med ett starkare internationellt samarbete med grannländerna, i syfte att utveckla en gemensam förvaltning av fiskeriverksamheterna och garantera ett hållbart utnyttjande av fiskbestånden.

Det finns visserligen några goda exempel på interregionalt samarbete, men ännu har man inte tagit itu med regionens övergripande svårigheter på ett effektivt sätt. Vissa interregionala samarbetsmodeller, där kommissionen redan har föreslagit strategier på makroregional nivå, har visat hur främjandet av god praxis och bra initiativ snabbt kan ha positiva återverkningar i andra områden, eller rent av hela regionen.

Kommissionen har nyligen antagit ett meddelande där man föreslår en maritim strategi för Adriatiska havet och Joniska havet. En av de fyra strategiska pelarna i detta förslag är främjandet av hållbart fiske. Vi anser att denna bas är en bra utgångspunkt för att skapa en makroregional strategi även för det adriatisk-joniska havsområdet. Beträffande fiskeri och vattenbruk bör denna strategi ta hänsyn till särdragen i detta havsområde, dess geofysiska utformning med grunt vatten och sandbotten, samt dess laguner, öar och kustområden. Vi uppmanar sålunda kommissionen att så snart som möjligt antar den tillhörande handlingsplanen och en separat förordning för förvaltningen av fiskeriverksamheterna i denna makroregion.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	18.6.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	14 5 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	John Stuart Agnew, Antonello Antinoro, Kriton Arsenis, Alain Cadec, Chris Davies, João Ferreira, Carmen Fraga Estévez, Pat the Cope Gallagher, Dolores García-Hierro Caraballo, Marek Józef Gróbarczyk, Ian Hudghton, Iliana Malinova Iotova, Werner Kuhn, Jean-Marie Le Pen, Isabella Lövin, Gabriel Mato Adrover, Guido Milana, Maria do Céu Patrão Neves, Crescenzio Rivellini, Ulrike Rodust, Raül Romeva i Rueda, Struan Stevenson, Isabelle Thomas, Nils Torvalds, Jarosław Leszek Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jean-Paul Besset, Izaskun Bilbao Barandica, Vito Bonsignore, Luis Manuel Capoulas Santos, Ole Christensen, Jean Louis Cottigny, Diane Dodds, Julie Girling, Rebecca Harms, Jim Higgins, Carlos José Iturgaiz Angulo, Patrick Le Hyaric, George Lyon, Barbara Matera, Gesine Meissner, Ana Miranda, Rareş-Lucian Niculescu, Jens Nilsson, Sławomir Nitras, Mario Pirillo, Anna Rosbach, Nikolaos Salavrakos, Antolín Sánchez Presedo, Ioannis A. Tsoukalas
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Salvador Garriga Polledo