Betänkande - A7-0242/2013Betänkande
A7-0242/2013

BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål

26.6.2013 - (COM(2012)0413 – C7‑0202/2012 – 2012/0201(COD)) - ***I

Fiskeriutskottet
Föredragande: Isabella Lövin


Förfarande : 2012/0201(COD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0242/2013

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål

(COM(2012)0413 – C7‑0202/2012 – 2012/0201(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2012)0413),

–   med beaktande av artiklarna 294.2 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0202/2012),

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 14 november 2012,[1]

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A7-0242/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1

Förslag till förordning

Skäl -1 (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(-1) På grundval av information som ska lämnas av medlemsstaterna bör kommissionen lägga fram en rapport om resultatet av genomförandet av förvaltningsplanerna för ål och vid behov skyndsamt föreslå lämpliga åtgärder för att med hög sannolikhet uppnå en återhämtning av den europeiska ålen.

Ändringsförslag  2

Förslag till förordning

Skäl 2

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(2) Till följd av att Lissabonfördragets ikraftträdande behöver de befogenheter som tilldelats kommissionen enligt förordning (EG) nr 1100/2007 anpassas till artiklarna 290 och 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

(2) Till följd av att Lissabonfördraget trädde i kraft behöver de befogenheter som tilldelats kommissionen enligt förordning (EG) nr 1100/2007 anpassas till artikel 291 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget).

Ändringsförslag  3

Förslag till förordning

Skäl 3

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(3) I syfte att tillämpa vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 1100/2007 bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på åtgärder för att hantera en betydande nedgång i de genomsnittliga marknadspriserna för ål som används för återutsättning jämfört med de priser för ål som används för andra syften.

(3) I syfte att tillämpa vissa bestämmelser i förordning (EG) nr 1100/2007 bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på åtgärder för att hantera en betydande nedgång i de genomsnittliga marknadspriserna för ål som används för återutsättning jämfört med de priser för ål som används för andra syften. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd, på grundval av de senaste vetenskapliga rönen och rekommendationerna, under sitt förberedande arbete, i synnerhet på expertnivå, så att den har tillgång till objektiv, korrekt, fullständig och uppdaterad information. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt och i god tid till Europaparlamentet och rådet.

Ändringsförslag  4

Förslag till förordning

Skäl 5

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5) Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

utgår

Ändringsförslag  5

Förslag till förordning

Skäl 6

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(6) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av de bestämmelser i förordning (EG) nr 1100/2007 som rör kommissionens godkännande av förvaltningsplanerna för ål på grundval av tekniska och vetenskapliga data, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.

(6) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av de bestämmelser i förordning (EG) nr 1100/2007 som rör kommissionens godkännande av förvaltningsplanerna för ål på grundval av den bästa och senaste tekniska och vetenskapliga information som finns tillgänglig, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.

Ändringsförslag  6

Förslag till förordning

Skäl 6a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(6a) Ices bör lämna nya och mer omfattande rekommendationer om tillståndet för ålbestånden 2013. När Ices förbereder dessa rekommendationer bör det beakta alla de orsaker som lett till att ålbeståndet minskat, inklusive de orsaker som hänger samman med lekområdena. Om Ices bekräftar att tillståndet för ålbeståndet fortsätter att vara kritiskt bör kommissionen så snabbt som möjligt föreslå en ny förordning om återhämtningen av beståndet av europeisk ål. Förordningen bör också omfatta långsiktiga lösningar, såsom metoder att röja undan hinder längs ålens vandringsleder.

Ändringsförslag  7

Förslag till förordning

Skäl 7a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(7a) Det är viktigt att kommissionen inför påföljder för medlemsstater som inte överför eller analyserar alla sina uppgifter för att göra det möjligt att utarbeta en uttömmande och vetenskapligt grundad rapport över den europeiska ålens situation.

Ändringsförslag  8

Förslag till förordning

Skäl 11a (nytt)

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(11a) Så länge som vandringslederna förblir stängda är återutsättning den enda tillfälliga åtgärden för att hjälpa ålen att återhämta sig. Om glasålar överförs enligt tillgänglig bästa praxis, såsom Sustainable Eel Standard (normen för ett hållbart ålfiske), är det ett effektivt sätt att främja ålens återhämtning. En annan tillfällig åtgärd för att främja blankålens utvandring är att förflytta den med mänsklig hjälp över hinder såsom vallar, vattenkraftverk och vattenpumpar. I en situation då fiskare söker efter alternativ sysselsättning kunde deras kunskaper användas till att påskynda den europeiska ålens återhämtning.

Ändringsförslag  9

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1a (nytt)

Förordning (EG) nr 1100/2007

Artikel 2 – punkt 1

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(1a) I artikel 2 ska punkt 1 ersättas med följande:

 

”1. Medlemsstaterna ska identifiera och fastställa de individuella avrinningsområden som ligger på deras nationella territorium och som utgör naturliga livsmiljöer för europeisk ål (ålavrinningsområden) och som får omfatta marina farvatten. […]”

Ändringsförslag  10

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 1b (nytt)

Förordning (EG) nr 1100/2007

Artikel 2 – punkt 10

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(1b) I artikel 2 ska punkt 10 ersättas med följande:

 

”10. Enligt förvaltningsplanen för ål ska varje medlemsstat snarast vidta lämpliga åtgärder för att minska dödligheten hos ål på grund av faktorer utanför fisket, inklusive vattenkraftturbiner och pumpar. Ytterligare åtgärder ska om så krävs vidtas för att minska dödligheten till följd av andra faktorer för att målen i planen ska [...] uppnås.”

Ändringsförslag  11

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3a (nytt)

Förordning (EG) nr 1100/2007

Artikel 5 – punkt 4

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3a) I artikel 5 ska punkt 4 ersättas med följande:

 

”4. En medlemsstat som senast den 31 december 2008 har förelagt kommissionen en förvaltningsplan för ål för godkännande som inte kan godkännas av kommissionen i enlighet med punkt 1 eller som inte uppfyller rapporterings- och utvärderingsvillkoren i artikel 9 ska antingen minska fiskeansträngningen med minst 50 % jämfört med den genomsnittliga ansträngningen 2004–2006 eller minska fiskeansträngningen så att en minskning av ålfångsten med minst 50 % uppnås jämfört med den genomsnittliga fångsten 2004–2006, antingen genom att förkorta fiskesäsongen för ål eller på annat sätt. Denna minskning ska genomföras inom tre månader från det att beslutet att inte godkänna planen fattats eller inom tre månader efter det att tidsfristen för att lämna in en rapport löpt ut.”

Ändringsförslag  12

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 3b (nytt)

Förordning (EG) nr 1100/2007

Artikel 5 – punkt 6a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(3b) I artikel 5 ska följande punkt läggas till:

 

”6a. Från och med den 1 januari 2014 ska alla förvaltningsplaner för ål ses över och uppdateras vartannat år under beaktande av de senaste vetenskapliga rekommendationerna.”

Ändringsförslag  13

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4

Förordning (EG) nr 1100/2007

Artikel 7 – punkterna 6 och 7

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

6. I händelse av en betydande sänkning av de genomsnittliga marknadspriserna för ål som används för utsättning, i jämförelse med priserna för ål som används för andra ändamål, ska den berörda medlemsstaten rapportera till kommissionen. Kommissionen kan, genom delegerade akter som antas i enlighet med artikel 12a och i syfte att hantera situationen, tillfälligt minska de procentandelar ål som används för utsättning och som avses i punkt 2.

6. I händelse av en betydande sänkning av de genomsnittliga marknadspriserna för ål som används för utsättning, i jämförelse med priserna för ål som används för andra ändamål, ska den berörda medlemsstaten rapportera till kommissionen. Kommissionen kan, genom delegerade akter som antas i enlighet med artikel 12a och i syfte att hantera situationen, tillfälligt minska de procentandelar ål som används för utsättning och som avses i punkt 2 om ålförvaltningsplanen är förenlig med artikel 2.4.

7. Kommissionen ska senast den 31 december 2012 rapportera till Europaparlamentet och rådet och utvärdera åtgärderna för utsättning inklusive marknadsprisernas utveckling.”

7. Kommissionen ska senast den 31 oktober 2013 rapportera till Europaparlamentet och rådet och utvärdera åtgärderna för utsättning, under beaktande av de senaste vetenskapliga rekommendationerna om de förhållanden under vilka det är troligt att återutsättning kan bidra till att öka lekbeståndets biomassa. I dessa rapporter ska kommissionen se över marknadsprisernas utveckling.”

Ändringsförslag  14

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 4a (nytt)

Förordning (EG) nr 1100/2007

Artikel 7 – punkt 8

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(4a) I artikel 7 ska punkt 8 ersättas med följande:

 

"8. När det gäller artikel 38.2 i förordning (EU) XX/XXXX [EHFF] ska utsättning anses vara en bevarandeåtgärd, förutsatt att

 

– den är ett led i en förvaltningsplan för ål fastställd i enlighet med artikel 2,

 

– den avser ål som fångats och hanterats med metoder och redskap som garanterar lägsta möjliga dödlighet vid fångst, förvaring, transport och uppfödning,

 

– ålen sätts ut i områden som ger hög möjlighet till överlevnad och migration,

 

den bidrar till uppnåendet av målnivån på 40 % för utvandring enligt artikel 2.4., och att

 

– ålen sätts i karantän för att hindra spridning av eventuella sjukdomar och parasiter.”

Ändringsförslag  15

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 5

Förordning (EG) nr 1100/2007

Artikel 9

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

(5) I artikel 9 ska punkt 3 utgå.

(5) Artikel 9 ska ersättas med följande:

 

”Artikel 9

 

Rapporter och utvärdering

 

1. Medlemsstaterna ska samla in nödvändiga uppgifter för forskning för att kvantifiera effekten av de vidtagna åtgärderna på ålbeståndet, hitta skadereducerande åtgärder och rekommendera förvaltningsmål. Medlemsstaterna ska rapportera till kommissionen, till en början vart tredje år, varvid den första rapporten ska läggas fram senast den 30 juni 2012 samt göra uppgifterna tillgängliga för utsedda vetenskapliga organ. Intervallen mellan rapporterna ska därefter minskas till vartannat år efter det att den första treårsrapporten har lagts fram. I rapporterna ska man redogöra för övervakning, genomförande, effektivitet och resultat, och man ska särskilt ange bästa möjliga uppskattning av följande:

 

a) För varje medlemsstat, den andel biomassa av blankål som utvandrar till havet för att leka eller den andel biomassa av blankål som lämnar medlemsstatens territorium under sin vandring till havet för att leka i förhållande till den målnivå för utvandring som avses i artikel 2.4.

 

b) Nivån för fiskeansträngningen för ål för varje år samt den genomförda minskningen i enlighet med artiklarna 4.2 och 5.4.

 

c) Nivån för dödlighet förorsakad av faktorer utanför fisket samt den genomförda minskningen i enlighet med artikel 2.10.

 

d) Mängden ål kortare än 12 cm som fångats samt den andel av denna som använts för olika ändamål.

 

e) Överlevnadsnivån för återutsatt ål under fiske, transport, återutsättning respektive utvandring till Sargassohavet för att leka.

 

f) Frivilligt fastställande av de fångade ålarnas lekområden.

 

2. Kommissionen ska senast den 31 oktober 2013 lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet med en statistisk och en vetenskaplig utvärdering av vilka resultat som uppnåtts genom förvaltningsplanerna för ål, åtföljd av ett utlåtande från vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen. På grundval av resultaten från denna rapport kan kommissionen lägga fram förslag som syftar till att utvidga tillämpningsområdet för förordningen till andra orsaker till åldöden än fiske.

 

3. [...] Kommissionen ska senast den 31 december 2013 lägga fram en utvärdering av unionens handel och den internationella handeln med europeisk ål, som framför allt är inriktad på iakttagandet av unionens skyldigheter enligt Cites och en uppskattning av den olagliga handeln med europeisk ål i medlemsstaterna. I rapporten ska inkonsekvenser i de olika tillgängliga datamängderna identifieras och åtgärder föreslås för att förbättra övervakningen av handeln, inbegripet en ändring av de nuvarande tullkoderna för att medge en effektivare övervakning.”

Ändringsförslag  16

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 5a (nytt)

Förordning (EG) nr 1100/2007

Artikel 9a (ny)

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

 

(5a) Följande artikel ska införas:

 

”Artikel 9a

 

Uppföljning

 

Under beaktande av resultaten av de rapporter som avses i artiklarna 7.7, 9.2 och 9.3 samt eventuella nya och mer omfattande rekommendationer från Ices om tillståndet för europeisk ål 2013, ska kommissionen senast den 31 mars 2014 lägga fram ett nytt lagstiftningsförslag för parlamentet och rådet i syfte att med hög sannolikhet uppnå en återhämtning av beståndet av europeisk ål. När kommissionen gör detta får den överväga sätt att utvidga tillämpningsområdet för denna förordning till andra orsaker till åldöden än fiske.”

Ändringsförslag  17

Förslag till förordning

Artikel 1 – led 6

Förordning (EG) nr 1100/2007

Artikel 12a – punkt 2

 

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 7.6 ska ges till kommissionen på obestämd tid.

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 7.6 ska ges till kommissionen för en period av tre år från och med …*. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av tre år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

 

_____________

 

*EUT: För in datumet för denna förordnings ikraftträdande.

Motivering

Det bör alltid fastställas en tidsfrist för delegerade alter.

Ändringsförslag  18

Förslag till förordning

Artikel 2 – stycke 1

Kommissionens förslag

Ändringsförslag

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning. Den ska inom en månad efter sitt ikraftträdande konsolideras med den förordning som ändras genom den.

  • [1]  Ännu ej offentliggjort i Europeiska unionens officiella tidning.

MOTIVERING

Inledning

Beståndet av europeisk ål hotas av problem av olika slag: överfiske, förlust av viktiga livsmiljöer, föroreningar, parasiter, förändring av havsströmmar till följd av klimatförändringar m.m. Det är därför inte lätt att hitta lösningar och det finns inte heller någon ensam faktor som bär ansvar för problemen.

För att ytterligare komplicera ett redan komplext problem är det mycket som är okänt om flera viktiga aspekter av ålens biologi och förvaltning. Det råder bland annat osäkerhet om beståndets storlek och de förhållanden som leder till ålens könsbestämning är inte väl kända. Ett stort frågetecken är om återutsatta ålar verkligen blir lekmogna.

Det finns också frågetecken när det gäller övervakningen och kontrollen av exploateringen av ål. Fångst- och exportuppgifterna i olika datamängder stämmer inte överens, en betydande andel av ålfångsternas destination är okänd och det finns en känd men inte kvantifierad internationell svart marknad för ål.

En ledamot i fiskeriutskottet sade nyligen att ålarna väcker intressanta diskussioner eftersom vi betraktar dem som mycket romantiska varelser: Ålar följer fullmånen, simmar tusentals kilometer för att leka och dör mitt ute på Atlanten direkt efter leken. Däremot är det en mycket oromantisk omständighet som utlöser exploateringen av ålbestånden: En världsomspännande exportverksamhet vars värde uppskattas ha uppgått till över 10 miljarder euro under perioden 1997–2007 (Crook, 2010).

Tillståndet för det europeiska ålbeståndet

De senaste vetenskapliga rekommendationerna från Internationella havsforskningsrådet (Ices, 2012) om europeisk ål är att beståndets tillstånd är fortsatt kritiskt och att det krävs brådskande åtgärder. Beståndet befinner sig utanför de säkra biologiska gränserna och det nuvarande fisket är inte hållbart. Ices rekommenderar att fiske och andra mänskliga verksamheter som påverkar beståndet minskas till en nivå så nära noll som möjligt. Ices arbetsgrupp om ål (WGEEL, 2012) säger: ”Det finns indikationer om att ålbeståndet har fortsatt att minska under 2012. WGEEL:s rekryteringsindex befinner sig på den historiskt lägsta nivån hittills: mindre än 1 procent för Nordsjön och 5 procent på andra håll i utbredningsområdet i förhållande till perioden 1960–1979”.

Forskarna framhåller ofta att det är mycket som vi inte vet om ålar. Men att räta ut frågetecknen kan slå åt båda hållen, från att vi blir en aning mer optimistiska till att vi faktiskt blir ännu mer oroade. WGEEL 2012 konstaterar exempelvis att ”det finns indikationer om att förhållandet mellan bestånd och rekrytering för ål kan vara depensatoriskt, det vill säga att rekryteringen sjunker snabbare än beståndets storlek.” Om detta stämmer skulle det enligt Ices-arbetsgruppen ”förändra uppfattningen om beståndets tillstånd och lämpliga referenspunkter betydligt och öka brådskan och allvaret i rekommendationerna”.

Att tolka uppgifterna om handeln kan vara en mardröm. EU har endast fyra tullkoder för ål i Harmoniserade systemet (vilket kan jämföras med Taiwans 25 koder). Detta gör att det i många fall är omöjligt att göra åtskillnad mellan glasål och gulål. Ices konstaterar: ”Att döma av de priser som tas ut är en del av exporten inte korrekt klassificerad”. För perioden september 2011–juni 2012 ”fanns det stora skillnader mellan de båda rapporterade datamängderna för Spanien (inga uppgifter i landsrapporten men 2,4 ton rapporterade av Eurostat) och Frankrike (9 ton i landsrapporten men 24 ton rapporterade av Eurostat)”. I Frankrikes fall var 7,2 ton av de 34,3 ton ål som landades under fiskesäsongen 2011–2012, ”oredovisade” och kan motsvaras av ”en kombination av dödlighet efter fisket och/eller underrapportering och olaglig handel”. För Spaniens del uppskattar Ices att 8,5 ton är oredovisade.

Fiske är självklart inte det enda problemet. Av de ålar som samlades in som stickprov från 314 platser i åtta länder hade 38 procent halter som överskred gränsvärdena för icke-dioxinlika PCB i livsmedel. Detta leder i praktiken till att ett ökat antal fiskeriområden stängs därför att ålarna inte är lämpliga för konsumtion.

Rådets förordning (EG) nr 1100/2007

Med hänsyn till ovanstående är föredraganden av den bestämda uppfattningen att rådets förordning (EG) nr 1100/2007 inte är tillräckligt långtgående för att trygga en återhämtning av beståndet av europeisk ål.

Ett stort problem är att man i förordningen har gjort återutsättning till ett viktigt inslag i förvaltningsplanerna för ål, samtidigt som det inte föreskrivs några som helst villkor eller ges några riktlinjer för att säkerställa att utsättningen maximerar möjligheterna till återhämtning. Ingen ordentlig utvärdering har gjorts av under vilka betingelser utsättning utgör en effektiv bevarandeåtgärd. I förordningen föreskrivs inte någon utvärdering för att se till att endast glasålar från områden med ett konstaterat överskott används för återutsättningen. Inte heller identifieras lämpliga områden där återutsatta ålar skulle ha större möjligheter att bli lekmogna i framtiden och inga gränser fastställs för avståndet mellan givar- och mottagarområden (artikel 7). Dessutom finns det inte någon fastställd miniminivå för glasålarnas överlevnad under fångst och transport för återutsättning.

Ikraftträdandet av ålförvaltningsplanerna har lett till att utsättningen ökat ”med ungefär 22 miljoner glasålar och 10 miljoner huvudsakligen framodlade gulålar återutsattes under 2012 och landningssiffrorna för glasål under 2010 och 2011 var högre än under 2009” (WGEEL, 2012). Så som nämndes ovan finns det betydande övervakningsproblem. Av 45,4 ton infångad glasål kunde 36,5 ton redovisas som ”export, inhemsk användning i givarlandet och beslag”.

Trots den omfattande och ökande användningen av återutsättning som bevarandeåtgärd har Ices (2011) allvarligt ifrågasatt dess effektivitet. Vi anser att det är av yttersta vikt att kommissionen granskar genomförandet av återutsättningsåtgärder för att fastställa om dessa verkligen bidrar till att öka lekbeståndets biomassa för europeisk ål.

Vi anser inte heller att de nuvarande rapporteringskraven är tillräckligt ambitiösa. Det finns ingen anledning till att fångster, fiskeansträngning, dödlighet och allmänt genomförande av bestämmelserna i planen inte skulle kunna rapporteras varje år (artikel 9.1). På grund av de betydande problemen med statistiken för detta fiske anser vi vidare att rapporteringen bör behållas på avrinningsområdesnivå (artikel 2.1) så att rapporterade uppgifter är garanterat riktiga och relevanta.

Kommissionen bör inte enbart analysera de förvaltningsplaner som medlemsstaterna tillhandahåller utan även olika datamängder (landsrapporter, Eurostat, Cites, FAO:s databas FAOSTAT), med särskild tonvikt på handel, för att identifiera potentiella skillnader och föreslå förbättringar i övervakningen och kontrollen av ålexploateringen. Enligt generaldirektoratet för havsfrågor och fiske ”verkar volymen av olaglig handel ha ökat betydligt under de senaste 1–2 åren”.

Inslag i en ny förordning

Av ovannämnda skäl anser föredraganden att det finns ett överhängande behov av en ny förordning. En förordning där utsättning sätts in i sitt rätta sammanhang, där valet av plats prioriteras liksom en ordentlig utvärdering av sannolikheten för att utsatta ålar som är kortare än 20 cm uppnår lekmognad. Utsättning som följer klart definierade och forskningsbaserade riktlinjer som begränsar dess geografiska omfattning, säkerställer att sjukdomar inte sprids och bygger på lokala ålöverskott i den mån sådana förekommer.

En mycket annorlunda uppläggning skulle t.ex. kunna vara att medlemsstaterna väljer lämpliga platser för återutsättning där det inte finns några hinder, där föroreningsnivån är låg och där ålarna har stora möjligheter att överleva. Medlemsstaterna skulle kunna återutsätta ål i dessa områden enligt ovannämnda riktlinjer och uttryckligen förbjuda ålfiske i dessa avrinningsområden som en viktig bevarandeåtgärd för beståndet. Dessa utsättningsområden skulle fungera på samma sätt som marina reservat gör i havsmiljö.

Men vi bör först och främst erinra oss att ålbeståndet befinner sig i ett kritiskt tillstånd och att stoppa allt ålfiske bör vara det första alternativet på bordet i avvaktan på de rekommendationer som Ices ska lämna 2013.

Slutsats

Det finns ett enda bestånd av europeisk ål. Samma år som EU:s återhämtningsplan antogs 2007 infördes europeisk ål (Anguilla anguilla) i Cites bilaga II. Införandet trädde i kraft 2009 och experterna bekräftade helt klart att arten uppfyllde kraven för bilaga I. År 2010 klassificerade IUCN europeisk ål som kritiskt utrotningshotad, och år 2011 konstaterade Ices för första gången att programmen för utsättning av glasål troligen inte bidrar till artens återhämtning.

I de senaste vetenskapliga rekommendationerna från Ices 2013 anges att beståndet befinner sig på sin historiskt lägsta nivå och att det inte finns några tecken på återhämtning. Ices har dessutom aldrig utvärderat målet om 40 procent utvandring i EU:s återhämtningsplan och har i tio år rekommenderat nollfångster av denna hotade art.

Mot bakgrund av allt som sagts ovan och de alarmerande tecknen på ökad olaglig export av glasål ställer föredraganden följande fråga: Om tillståndet för detta bestånd inte är nog allvarligt för att stänga fisket, när ska då EU anse att en situation är tillräckligt allvarlig för att fatta ett så svårt beslut?

Två europeiska länder – Irland och Norge – har redan förbjudit allt ålfiske. Föredraganden anser att allt fiske efter europeisk ål bör stoppas tills åtgärder har vidtagits som tryggar att ålbeståndet återhämtar sig till rikliga och biologiskt säkra nivåer.

Anpassning till EUF-fördraget

Föredragandens ståndpunkt

I rådets förordning (EG) nr 1100/2007 av den 18 september 2007 fastställs åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål som ger kommissionen vissa befogenheter som enligt kommissionens mening måste omklassificeras till delegerade åtgärder och genomförandeåtgärder.

Det är mycket viktigt att finna en juridiskt välgrundad lösning som säkerställer parlamentets rättigheter i enlighet med vad som har införts genom EUF-fördraget.

Föredraganden instämmer i kommissionens förslag att genomförandeakter bör användas för godkännandet av förvaltningsplanerna för ål.

Hänvisningen till delegerade akter måste dock utgå eftersom föredraganden inte instämmer i den politik som måste genomföras via delegerade akter och föredraganden har därför föreslagit att den ska strykas helt och hållet.

Föredraganden föreslår också vissa tekniska ändringar av kommissionens förslag.

ÄRENDETS GÅNG

Titel

Ändring av rådets förordning (EG) nr 1100/2007 om åtgärder för återhämtning av beståndet av europeisk ål

Referensnummer

COM(2012)0413 – C7-0202/2012 – 2012/0201(COD)

Framläggande för parlamentet

26.7.2012

 

 

 

Ansvarigt utskott

       Tillkännagivande i kammaren

PECH

11.9.2012

 

 

 

Föredragande

       Utnämning

Isabella Lövin

6.9.2012

 

 

 

Behandling i utskott

9.10.2012

22.1.2013

18.2.2013

 

Antagande

18.6.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

16

9

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Antonello Antinoro, Kriton Arsenis, Alain Cadec, Chris Davies, João Ferreira, Carmen Fraga Estévez, Pat the Cope Gallagher, Dolores García-Hierro Caraballo, Marek Józef Gróbarczyk, Ian Hudghton, Werner Kuhn, Isabella Lövin, Guido Milana, Maria do Céu Patrão Neves, Crescenzio Rivellini, Ulrike Rodust, Raül Romeva i Rueda, Struan Stevenson, Isabelle Thomas, Nils Torvalds

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jean-Paul Besset, Diane Dodds, Barbara Matera, Mario Pirillo

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Salvador Garriga Polledo

Ingivande

27.6.2013