BETÄNKANDE om utkastet till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden

20.8.2013 - (COM(2011)0126 – C7‑0093/2011 – 2011/0059(CNS)) - *

Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Alexandra Thein

Ändringsförslag

• 001-113 (PDF - 337 KB)
• 001-113 (DOC - 479 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden

(COM(2011)0126 – C7‑0093/2011 – 2011/0059(CNS))

(Särskilt lagstiftningsförfarande – samråd)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådet (COM(2011)0126),

–   med beaktande av artikel 81.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken Europaparlamentet har hörts av rådet (C7‑0093/2011),

–   med beaktande av det motiverade yttrande från den italienska senaten som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor och yttrandena från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7‑0253/2013).

1.  Europaparlamentet godkänner kommissionens förslag såsom ändrat av parlamentet.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ändra sitt förslag i överensstämmelse härmed, i enlighet med artikel 293.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

3.  Rådet uppmanas att underrätta Europaparlamentet om rådet har för avsikt att avvika från den text som parlamentet har godkänt.

4.  Rådet uppmanas att höra parlamentet på nytt om rådet har för avsikt att väsentligt ändra kommissionens förslag.

5.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) Denna förordning rör frågor med anknytning till makars förmögenhetsförhållanden. Begreppet äktenskap, som definieras i medlemsstaternas nationella lagstiftning, behandlas inte.	(10) Denna förordning rör frågor med anknytning till makars förmögenhetsförhållanden. Begreppet äktenskap, som definieras i medlemsstaternas nationella lagstiftning, behandlas inte. Förordningen förhåller sig tvärtom neutral till detta begrepp. Definitionen av begreppet äktenskap i medlemsstaternas nationella lagstiftning påverkas inte av förordningen.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Tillämpningsområdet för denna förordning bör utsträckas till att omfatta alla civilrättsliga aspekter av makars förmögenhetsförhållanden, från den dagliga förvaltningen av makarnas egendom till avvecklingen av makarnas förmögenhetsförhållanden, särskilt till följd av att paret separerar eller en av makarna avlider.	(11) Tillämpningsområdet för denna förordning bör utsträckas till att omfatta alla civilrättsliga aspekter av makars förmögenhetsförhållanden, från den dagliga förvaltningen av makarnas egendom till avvecklingen av makarnas förmögenhetsförhållanden, särskilt till följd av att paret separerar eller skiljer sig eller att en av makarna avlider.
(Motsvarar skäl 9 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 11a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(11a) Förordningen bör dock inte tillämpas på andra civilrättsliga områden än makars förmögenhetsförhållanden. För tydlighetens skull bör således ett antal frågor som skulle kunna betraktas som knutna till makars förmögenhetsförhållanden uttryckligen undantas från förordningens tillämpningsområde.
(Motsvarar skäl 11 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
I det nya skälet betonas att tillämpningsområdet måste definieras exakt och att avgränsningen till andra rättsliga områden måste vara tydlig. I förordningen om arv finns ett motsvarande skäl (skäl 11).
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Eftersom frågor om underhållsskyldighet mellan makar redan är föremål för reglering i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet bör dessa frågor undantas från tillämpningsområdet för den här förordningen. Det gäller även frågor om giltigheten och verkningarna av gåvor mellan makar, som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 593/2008 av den 17 juni 2008 om tillämplig lag för avtalsförpliktelser (Rom I).	(12) Frågor om underhållsskyldighet mellan makar, som är föremål för reglering i rådets förordning (EG) nr 4/2009 av den 18 december 2008 om domstols behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt samarbete i fråga om underhållsskyldighet, bör undantas från tillämpningsområdet för den här förordningen. Det gäller även frågor om arv, som omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 650/2012 av den 4 juli 2012 om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar samt godkännande och verkställighet av officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg1.
	______________
	1 EUT L 201, 27.7.2012, s. 107.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Frågor rörande sakrätter som kan vara föremål för reglering i medlemsstaterna och frågor med anknytning till kungörelsen av sådana rättigheter bör också undantas från denna förordnings tillämpningsområde, på samma sätt som de undantas från tillämpningsområdet för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr …/… [om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar och officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg]. Domstolarna i en medlemsstat där en av eller båda makarna har egendom kan således vidta åtgärder med sakrättslig anknytning, särskilt registrering av en överlåtelse av egendomen i relevant offentligt register, när lagen i den berörda medlemsstaten föreskriver det.	(13) Denna förordning bör – i likhet med förordning (EU) nr 650/2012 – inte inverka på det begränsade antal (numerus clausus) sakrätter som finns i vissa medlemsstaters nationella lagstiftning. En medlemsstat bör inte vara skyldig att erkänna en sakrätt avseende egendom i den medlemsstaten om denna sakrätt inte är känd inom medlemsstatens rättsordning.
(Motsvarar delvis skäl 15 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
Avgränsningen till sakrätt formuleras på ett tydligare sätt i enlighet med förordningen om arv. Det nya skälet grundar sig på skäl 15 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13a) För att förmånstagarna ska komma i åtnjutande i en annan medlemsstat av de rättigheter som uppkommit eller överlåtits på dem inom ramen för en avveckling av makarnas förmögenhetsförhållanden, bör denna förordning dock möjliggöra anpassningen av en okänd sakrätt till den närmast likvärdiga sakrätten enligt lagstiftningen i den andra medlemsstaten. En sådan anpassning bör genomföras med beaktande av de syften och intressen som den specifika sakrätten motiveras av och den verkan den har. För att kunna bestämma närmast likvärdiga nationella sakrätt får myndigheterna eller de behöriga personerna i den stat vars lag tillämpas på makars förmögenhetsförhållanden kontaktas angående ytterligare information om sakrättens natur och verkningar. I detta syfte kan befintliga nätverk på området för rättsligt samarbete på privaträttens område användas liksom alla andra tillgängliga medel som underlättar förståelsen av utländsk lag.
(Motsvarar skäl 16 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
I frågor som rör makars förmögenhetsförhållanden uppstår liknande problem med erkännande av sakrätter som i frågor som rör arv. Det nya skälet motsvarar skäl 16 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 13b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13b) De krav som ställs vid registrering i ett register av en rättighet i fast eller lös egendom bör undantas från denna förordnings tillämpningsområde. Det bör därför vara lagen i den medlemsstat där registret förs (för fast egendom lagen där egendomen är belägen (lex rei sitae)) som avgör de rättsliga villkoren och förfarandet för registreringen och vilka myndigheter, såsom myndigheter med ansvar för fastighetsregister eller notarier, som ansvarar för att kontrollera att alla krav har uppfyllts och att de handlingar som uppvisats eller upprättats är tillräckliga eller innehåller de uppgifter som krävs.
(Motsvarar delvis skäl 18 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
Precis som i förordningen om arv bör de krav som ställs vid registrering av en rättighet i fast eller lös egendom undantas från denna förordnings tillämpningsområde. Det nya skälet motsvarar skäl 18 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 13c (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13c) Verkningarna av registreringen av en rättighet i ett register bör också undantas från denna förordnings tillämpningsområde. Det bör därför vara lagen i den medlemsstat där registret förs som avgör huruvida registreringen exempelvis har en fastställande eller konstitutiv verkan. Om det exempelvis för att förvärva en rättighet krävs registrering enligt lagen i den medlemsstat där registret förs – för att registrens erga omnes-verkan ska uppnås eller för att skydda förlikningar inför domstol – bör tidpunkten för detta förvärv regleras av lagen i den medlemsstaten.
(Motsvarar skäl 19 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
Precis som i förordningen om arv bör verkningarna av registreringen av en rättighet i ett register undantas från denna förordnings tillämpningsområde. Det nya skälet motsvarar skäl 19 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 13d (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13d) Begreppet ”makars förmögenhetsförhållanden”, som anger tillämpningsområdet för denna förordning, bör omfatta alla regler som rör förmögenhetsförhållanden mellan makar och makars förhållande till tredje man, som en följd av äktenskapet och efter det att äktenskapet upphört. Till dessa hör inte enbart tvingande regler i den tillämpliga lagstiftningen utan även alla frivilliga regler som makarna kan ha kommit överens om i enlighet med den tillämpliga lagstiftningen.
Motivering
Förtydligande.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 13e (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(13e) Liksom förordning (EU) nr 650/2012 bör denna förordning ta hänsyn till de olika system för handläggning av frågor som rör makars förmögenhetsförhållanden som tillämpas i medlemsstaterna. I denna förordning bör begreppet ”domstol” därför ges en vid definition så att det täcker inte bara domstolar i ordets egentliga mening, som utövar rättsliga funktioner, utan också de notarier eller registreringsmyndigheter i en del medlemsstater som i vissa frågor som rör makars förmögenhetsförhållanden utövar en rättslig funktion i likhet med domstolar och de notarier och rättstillämpare som i vissa medlemsstater utövar rättsliga funktioner i vissa frågor om makars förmögenhetsförhållanden genom delegering från en domstol. Alla domstolar enligt definitionen i denna förordning bör vara underkastade denna förordnings bestämmelser om behörighet. Däremot bör begreppet ”domstol” inte omfatta sådana icke-rättsliga myndigheter i en medlemsstat som enligt nationell lagstiftning har befogenhet att handlägga frågor om makars förmögenhetsförhållanden, såsom notarier i flertalet medlemsstater, där de vanligtvis inte utövar rättsliga funktioner.
(Motsvarar skäl 20 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
Det förefaller lämpligt att överta definitionen av ”domstol” från förordningen om arv för att även i frågor om makars förmögenhetsförhållanden ta hänsyn till medlemsstaternas olika organisationsmodeller. Det nya skälet motsvarar skäl 20 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) Med hänsyn till att makar tenderar att röra sig alltmer mellan olika EU‑medlemsstater och för att främja en god rättskipning, föreskriver behörighetsbestämmelserna i denna förordning att frågor rörande makars förmögenhetsförhållanden, inbegripet avvecklingen av sådana förhållanden till följd av äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap, ska handläggas av de nationella domstolar som enligt rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 är behöriga att pröva mål om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap.	(14) Med hänsyn till att makar tenderar att röra sig alltmer mellan olika EU‑medlemsstater och för att främja en god rättskipning, föreskriver behörighetsbestämmelserna i denna förordning att frågor rörande makars förmögenhetsförhållanden, inbegripet avvecklingen av sådana förhållanden till följd av äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap, ska handläggas av de nationella domstolar som enligt rådets förordning (EG) nr 2201/2003 av den 27 november 2003 om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av domar i äktenskapsmål och mål om föräldraansvar samt om upphävande av förordning (EG) nr 1347/2000 är behöriga att pröva mål om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap, detta om makarna uttryckligen eller på annat sätt har godtagit de berörda domstolarnas behörighet.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) När en fråga om makars förmögenhetsförhållanden inte har någon anknytning till äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap, och inte heller till den ena makens frånfälle, bör makarna få besluta att denna fråga ska prövas av domstolarna i den medlemsstat vars lag de har valt som tillämplig lag på sina förmögenhetsförhållanden. Detta beslut bör bekräftas i ett avtal mellan makarna som kan ingås när som helst, också under förfarandets gång.	(16) När en fråga om makars förmögenhetsförhållanden inte har någon anknytning till äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap, och inte heller till den ena makens frånfälle, bör makarna få besluta att denna fråga ska prövas av domstolarna i den medlemsstat vars lag de har valt som tillämplig lag på sina förmögenhetsförhållanden. Detta kräver ett avtal mellan makarna som kan ingås fram till dess att talan väcks och därefter enligt lagstiftningen i domstolslandet.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Skäl 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) Denna förordning bör ge möjlighet att fastställa en medlemsstats domstolars territoriella behörighet att pröva frågor om makars förmögenhetsförhållanden i andra fall än vid makars separation eller den ena makens frånfälle; det är särskilt viktigt att det finns en bestämmelse om forum necessitatis, för att förhindra situationer där en person inte kan få sin sak prövad i någon domstol.	(17) Denna förordning bör ge möjlighet att fastställa en medlemsstats domstolars territoriella behörighet att pröva frågor om makars förmögenhetsförhållanden i andra fall än vid makars separation eller den ena makens frånfälle, på grundval av en förteckning med hierarkiskt ordnade kriterier som säkerställer en nära anknytning mellan de berörda makarna och den medlemsstat vars domstolar är behöriga.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Skäl 17a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(17a) För att framför allt råda bot på situationer där rättsvägran föreligger bör man i denna förordning föreskriva ett forum necessitatis som gör det möjligt för en domstol i en medlemsstat att i undantagsfall avgöra ett ärende rörande makars förmögenhetsförhållanden som har nära anknytning till en tredjestat. Ett sådant undantagsfall kan anses föreligga när ett förfarande visar sig vara omöjligt i den berörda tredjestaten, exempelvis på grund av inbördeskrig, eller när sökanden inte rimligen kan förväntas inleda eller genomföra ett förfarande i det landet. En sådan behörighet grundad på forum necessitatis bör dock kunna utövas endast om målet rörande makars förmögenhetsförhållanden har tillräcklig anknytning till den medlemsstat där talan väcks.
(Motsvarar skäl 31 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
Genom ändringsförslaget klargörs användningsområdet för forum necessitatis och framför allt att det här rör sig om undantagsfall. Skälet grundar sig på skäl 31 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Skäl 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) För sådana fall där inget val av tillämplig lag har gjorts bör man genom denna förordning införa harmoniserade lagvalsregler på grundval av en uppsättning hierarkiskt ordnade anknytningskriterier som gör det möjligt att fastställa vilken lag som ska tillämpas på makarnas samlade egendom, så att det skapas förutsättningar att jämka samman kraven på förutsebarhet och rättssäkerhet och samtidigt ta hänsyn till den verklighet paret lever i. Makarnas första gemensamma hemvist efter äktenskapets ingående bör vara det första kriteriet, och därefter makarnas gemensamma medborgarskap när äktenskapet ingicks. Om inget av dessa kriterier är uppfyllt, eller om en första gemensam hemvist inte kan fastställas på grund av att makarna hade olika nationalitet vid äktenskapets ingående, bör det tredje kriteriet vara den stat till vilken båda makarna, med hänsyn till samtliga omständigheter, särskilt platsen där äktenskapet ingicks, har närmast anknytning; i detta sammanhang är det viktigt att klargöra att frågan om huruvida det finns en nära anknytning ska bedömas utifrån situationen vid tidpunkten för äktenskapets ingående.	(21) För sådana fall där inget val av tillämplig lag har gjorts bör man genom denna förordning införa harmoniserade lagvalsregler på grundval av en uppsättning hierarkiskt ordnade anknytningskriterier som gör det möjligt att fastställa vilken lag som ska tillämpas på makarnas samlade egendom, så att det skapas förutsättningar att jämka samman kraven på förutsebarhet och rättssäkerhet och samtidigt ta hänsyn till den verklighet paret lever i. Makarnas gemensamma hemvist vid äktenskapets ingående eller makarnas första gemensamma hemvist efter äktenskapets ingående bör vara det första kriteriet, och därefter makarnas gemensamma medborgarskap när äktenskapet ingicks. Om inget av dessa kriterier är uppfyllt, eller om en första gemensam hemvist inte kan fastställas på grund av att makarna hade olika nationalitet vid äktenskapets ingående, bör det tredje kriteriet vara den stat till vilken båda makarna, med hänsyn till samtliga omständigheter, har närmast anknytning; i detta sammanhang är det viktigt att klargöra att frågan om huruvida det finns en nära anknytning ska bedömas utifrån situationen vid tidpunkten för äktenskapets ingående.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Skäl 22a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(22a) Vid tillämpningen av denna förordning, dvs. när det i denna förordning för tillämpningen av en stats lagstiftning hänvisas till medborgarskap som ett anknytningskriterium, bör frågan om hur fall med flera medborgarskap ska behandlas och huruvida en person ska anses vara medborgare i en stat omfattas av nationell lagstiftning samt i tillämpliga fall internationella konventioner, med full respekt för Europeiska unionens allmänna principer.
Motivering
Förtydligande. Bestämmelsen grundar sig på skäl 22 i Rom III-förordningen och skäl 41 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Med hänsyn till att valet av tillämplig lag på makars förmögenhetsförhållanden är av stor betydelse, bör man i förordningen införa vissa garantier som säkerställer att makar eller blivande makar är införstådda med följderna av sitt val. Lagvalet bör således göras i den form som föreskrivs för äktenskapsförord enligt lagen i den valda staten eller lagen i den stat där den berörda handlingen upprättades, och åtminstone vara skriftligt och daterat samt undertecknat av båda makarna. Eventuella ytterligare formkrav enligt lagen i den valda staten eller den stat där handlingen upprättades rörande sådana avtals giltighet, kungörelse eller registrering bör uppfyllas.	(24) Med hänsyn till att valet av tillämplig lag på makars förmögenhetsförhållanden är av stor betydelse, bör man i denna förordning införa vissa garantier som säkerställer att makar eller blivande makar är införstådda med följderna av sitt val. Avtalet om val av tillämplig lag bör åtminstone vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda makarna. Lagvalet bör göras i den form som föreskrivs av den lag som är tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden eller lagen i den stat där handlingen upprättades.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Skäl 24a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(24a) För att ta hänsyn till vissa nationella bestämmelser, särskilt sådana som syftar till att skydda familjens bostad och till att reglera nyttjanderätten mellan makar, bör denna förordning inte hindra att den domstol där talan väckts tillämpar tvingande regler; förordningen bör således göra det möjligt för en medlemsstat att inte tillämpa utländsk lag till förmån för det egna landets lag. Tvingande regler bör i detta sammanhang avse sådana tvingande bestämmelser som en medlemsstat anser vara nödvändiga för att skydda allmänintressen, särskilt sin politiska, sociala eller ekonomiska struktur. För att exempelvis skydda familjens bostad bör den medlemsstat där denna bostad befinner sig kunna tillämpa sina egna bestämmelser, utan att detta påverkar tillämpningen av de bestämmelser om säkerhet vid transaktioner som gäller i den berörda medlemsstaten och vilkas prioriterade ställning garanteras genom artikel 35.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Skäl 27
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(27) Eftersom ömsesidigt erkännande av domar som meddelats i medlemsstaterna är ett av de mål som eftersträvas genom denna förordning, bör denna innehålla bestämmelser om erkännande och verkställighet som bygger på dem i förordning (EG) nr 44/2001, om nödvändigt anpassade för att motsvara de särskilda krav som föremålet för denna förordning ger upphov till.	(27) Eftersom ömsesidigt erkännande av domar i mål om makars förmögenhetsförhållanden som meddelats i medlemsstaterna är ett av de mål som eftersträvas genom denna förordning, bör denna innehålla bestämmelser om erkännande, verkställbarhet och verkställighet liknande dem i andra unionsinstrument på området civilrättsligt samarbete.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Skäl 28
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28) Med hänsyn till medlemsstaternas olika sätt att hantera frågor om makars förmögenhetsförhållanden bör denna förordning säkerställa ömsesidigt erkännande och verkställighet av officiella handlingar. Officiella handlingar är dock inte att jämställa med domar när det gäller verkställighet. Ömsesidigt erkännande av en officiell handling innebär att handlingen ska anses styrka innehållet och ha samma verkningar som liknande dokument i ursprungsmedlemsstaten, och att den ska presumeras vara giltig om den inte bestrids med framgång.	(28) Med hänsyn till medlemsstaternas olika system för att hantera mål om makars förmögenhetsförhållanden bör denna förordning i frågor om makars förmögenhetsförhållanden garantera godkännande och verkställbarhet av officiella handlingar i alla medlemsstater.
(Motsvarar skäl 60 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Skäl 28a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28a) I fråga om erkännande, verkställbarhet och verkställighet av domar samt godkännande och verkställbarhet av officiella handlingar och verkställbarhet av inför domstol ingångna förlikningar bör denna förordning därför innehålla bestämmelser som grundar sig särskilt på förordning (EU) nr 650/2012.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Skäl 29
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(29) Även om rättsförhållandena mellan en make och tredje man regleras av den lag som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden, bör villkoren för att åberopa denna lag gentemot tredje man omfattas av lagen i den medlemsstat där maken eller tredje man har hemvist, för att säkerställa tredje mans skydd. Lagstiftningen i den medlemsstaten kan således föreskriva att maken får åberopa den lag som reglerar hans eller hennes förmögenhetsförhållanden endast under förutsättning att medlemsstatens krav på kungörelse och registrering har uppfyllts, såvida inte tredje man kände till eller borde ha känt till vilken lag som var tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden.	(29) Rättsförhållandena mellan en make och tredje man regleras av den lag som enligt denna förordning är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. För att säkerställa tredje mans skydd bör emellertid ingen av makarna kunna åberopa denna lag i ett rättsförhållande mellan en make och en tredje man om den make som står i rättsförhållande till tredje man och den tredje mannen har sin hemvist i samma stat och denna stat är en annan än den vars lag är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. Undantag bör gälla om den tredje mannen inte är skyddsberättigad, dvs. om han eller hon inte kände till eller borde ha känt till vilken lag som var tillämplig eller om kraven på registrering eller kungörelse i den berörda staten har uppfyllts.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Skäl 30a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(30a) För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter avseende upprättande och senare ändringar av de intyg och formulär som hänför sig till förklaringen om verkställbarhet av domar, förlikningar inför domstol och officiella handlingar. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter1.
	_____________
	EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
(Motsvarar skäl 78 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Skäl 30b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(30b) Det rådgivande förfarandet bör användas vid antagandet av genomförandeakter om upprättandet och påföljande ändringar av intygen och formulären i denna förordning i enlighet med förfarandet i artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011.
(Motsvarar skäl 79 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Skäl 32
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(32) Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7, 9, 17, 21 och 47 om rätt till respekt för privatlivet och familjelivet, om rätt att ingå äktenskap och rätt att bilda familj i enlighet med relevant nationell lagstiftning, rätt till egendom, förbud mot alla former av diskriminering och rätt till ett effektivt rättsmedel. Medlemsstaternas domstolar ska tillämpa denna förordning med respekt för dessa rättigheter och principer.	(32) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7, 9, 17, 20, 21, 23 och 47 om rätt till respekt för privatlivet och familjelivet, om rätt att ingå äktenskap och rätt att bilda familj i enlighet med relevant nationell lagstiftning, rätt till egendom, likhet inför lagen, förbud mot alla former av diskriminering och rätt till ett effektivt rättsmedel. Medlemsstaternas domstolar måste tillämpa denna förordning med respekt för dessa rättigheter och principer.
(Motsvarar delvis skäl 81 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
Föredraganden är medveten om resultatet av kommissionens konsekvensanalys av grundläggande rättigheter, men understryker att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt principerna likhet inför lagen (artikel 20 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna), icke-diskriminering (artikel 21 i stadgan) och jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel 23 i stadgan) när domstolar tillämpar förordningen.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) makars rättsliga handlingsförmåga,	a) makars allmänna rättsliga handlingsförmåga,
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	aa) förekomsten, giltigheten eller erkännandet av ett äktenskap,
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) gåvor mellan makar,	utgår
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d) efterlevande makes arvsrätt,	d) frågor som rör arv med hänsyn till efterlevande makes arvsrätt,
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e) makars gemensamma företag,	e) frågor som omfattas av reglerna om företag, sammanslutningar och andra juridiska personer,
(Motsvarar artikel 1.2 h i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
f) frågor som rör sakrätters natur och kungörelse med avseende på sakrätter.	f) frågor som rör karaktären hos sakrätter,
(Motsvarar artikel 1.2 k i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	fa) registrering i ett register av rättigheter i fast eller lös egendom, inbegripet de rättsliga krav som ställs vid en sådan registrering, och verkningarna av en registrering eller utebliven registrering av sådana rättigheter i ett register, och
(Motsvarar artikel 1.2 l i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led fb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	fb) frågor som rör rätten till överföring eller justering, i fall av skilsmässa, mellan makar eller före detta makar av rättigheter till ålders- eller invaliditetspensioner som förvärvats under äktenskapet.
Motivering
Systemet för justering av pensionsrättigheter enligt tysk lagstiftning – liksom liknande arrangemang, om sådana finns, i andra medlemsstater – bör undantas från förordningens tillämpningsområde.
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) makars förmögenhetsförhållanden: alla regler som rör makars förmögenhetsförhållanden sinsemellan och gentemot tredje man.	a) makars förmögenhetsförhållanden: alla regler som är tillämpliga på makars förmögenhetsförhållanden sinsemellan och gentemot tredje man, som en följd av äktenskapet.
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Artikel 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) äktenskapsförord: varje avtal varigenom makarna organiserar sina förmögenhetsförhållanden sinsemellan och gentemot tredje man.	b) äktenskapsförord: varje avtal varigenom makarna eller de blivande makarna organiserar de förmögenhetsförhållanden som råder dem emellan.
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Artikel 2 – led c – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) officiell handling: en handling som har upprättats eller registrerats som en officiell handling (acte authentique) i ursprungsmedlemsstaten och vars äkthet	c) officiell handling: en handling avseende förmögenhetsförhållanden som formellt har upprättats eller registrerats som en officiell handling (acte authentique) i en medlemsstat och vars äkthet
(Motsvarar artikel 3.1 i i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d) dom: varje avgörande om makars förmögenhetsförhållanden som har meddelats av en domstol i en medlemsstat oavsett dess rubricering, såsom dom, beslut eller förordnande om verkställighet, liksom domstolstjänstemans beslut i fråga om rättegångskostnader.	d) dom: varje avgörande om makars förmögenhetsförhållanden som har meddelats av en domstol i en medlemsstat oavsett dess rubricering, såsom domstolstjänstemans beslut i fråga om rättegångskostnader.
(Motsvarar artikel 3.1 g i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e) ursprungsmedlemsstat: den medlemsstat där domen meddelades, äktenskapsförordet undertecknades, den officiella handlingen upprättades, förlikningen godkändes, bodelningen ägde rum eller någon annan åtgärd vidtogs av eller inför den behöriga rättsliga myndigheten eller en myndighet som bemyndigats av denna.	e) ursprungsmedlemsstat: den medlemsstat där domen meddelades, den officiella handlingen upprättades eller förlikningen godkändes eller ingicks.
(Motsvarar artikel 3.1 e i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
f) anmodad medlemsstat: den medlemsstat som mottar en begäran om erkännande och/eller verkställighet av en dom, ett äktenskapsförord, en officiell handling, en inför domstol ingången förlikning, en bodelningshandling eller varje annan handling som upprättats av eller inför den behöriga rättsliga myndigheten eller en myndighet som bemyndigats av denna.	f) verkställande medlemsstat: den medlemsstat där verkställbarhetsförklaringen eller verkställighet av domen, förlikningen inför domstol eller den officiella handlingen begärs.
(Motsvarar artikel 3.1 f i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
g) varje behörig rättslig myndighet i medlemsstaterna som utövar en rättslig funktion i samband med makars förmögenhetsförhållanden, liksom varje annan, icke-rättslig myndighet eller person som, efter bemyndigande av en rättslig myndighet i medlemsstaterna, utövar funktioner som grundar sig på domstolarnas behörighet, i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.	utgår
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. I denna förordning avses med ”domstol” alla rättsliga myndigheter och alla andra myndigheter och rättstillämpare som har behörighet i frågor som rör makars förmögenhetsförhållanden och som utövar rättsliga funktioner eller agerar genom delegering från en rättslig myndighet eller agerar under kontroll av en rättslig myndighet, under förutsättning att sådana andra myndigheter och rättstillämpare garanterar opartiskhet och samtliga parters rätt att bli hörda och under förutsättning att deras beslut enligt lagen i den medlemsstat där de är verksamma
	a) kan bli föremål för överklagande eller förnyad prövning vid en rättslig myndighet och
	b) har liknande giltighet och verkan som ett beslut av en rättslig myndighet i samma fråga.
	Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om de andra myndigheter och rättstillämpare som avses i första stycket i enlighet med artikel 37a.
(Denna bestämmelse motsvarar artikel 3.2 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
Det förefaller lämpligt att överta definitionen av ”domstol” från förordningen om arv för att även i frågor om makars förmögenhetsförhållanden ta hänsyn till medlemsstaternas olika organisationsmodeller. Förslaget grundar sig på artikel 3.2 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Artikel -3 (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel -3
	Befogenhet i frågor om makars förmögenhetsförhållanden inom medlemsstaterna
	Denna förordning ska inte påverka de befogenheter som medlemsstaternas myndigheter har när det gäller att handlägga frågor om makars förmögenhetsförhållanden.
Motivering
Bestämmelsen motsvarar artikel 2 i förordningen om arv. Den innehåller också ett lämpligt förtydligande i samband med frågor om makars förmögenhetsförhållanden.
Ändringsförslag  43 Förslag till förordning Artikel 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En domstol i en medlemsstat som har tagit upp ett ärende om arv efter den ena av makarna, i enlighet med [Europaparlamentets och rådets) förordning (EU) nr …/… [om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar och officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg], ska också vara behörig att pröva frågor om makars förmögenhetsförhållanden med anknytning till arvsärendet.	En domstol i en medlemsstat som har tagit upp ett ärende om arv efter den ena av makarna i enlighet med förordning (EU) nr 650/2012 ska också vara behörig att pröva frågor om makars förmögenhetsförhållanden med anknytning till arvsärendet.
Ändringsförslag  44 Förslag till förordning Artikel 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En domstol i en medlemsstat som tar upp ett mål om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap, i enlighet med förordning (EG) nr 2201/2003 ska också vara behörig att pröva frågor rörande makarnas förmögenhetsförhållanden som har anknytning till målet i fråga, förutsatt att makarna har avtalat om detta.	En domstol i en medlemsstat som tar upp ett mål om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap i enlighet med förordning (EG) nr 2201/2003 ska också vara behörig att pröva frågor rörande makarnas förmögenhetsförhållanden som har anknytning till målet i fråga, om denna domstols behörighet uttryckligen eller på något annat entydigt sätt har godtagits av makarna.
Detta avtal kan ingås när som helst, också under själva förfarandet i fråga. Ett avtal som ingås innan förfarandet inleds ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda parter.
Om inget avtal har ingåtts mellan makarna, ska artiklarna 5 ff. tillämpas med avseende på frågor om domstols behörighet.	Om makarna inte har godtagit behörigheten hos den domstol som avses i första stycket, ska artiklarna 5 ff. tillämpas med avseende på frågor om domstols behörighet.
Motivering
För att man bättre ska kunna slå vakt om berörda parters intressen och förvissa sig om att de godtar skilsmässodomstolens behörighet ter det sig rimligt att i skilsmässomål inte automatiskt föreskriva att samma domstol ska vara behörig att också avgöra frågor om makars förmögenhetsförhållanden. Den föreslagna bestämmelsen motsvarar artikel 12.1 b i Bryssel IIa-förordningen.
Ändringsförslag  45 Förslag till förordning Artikel 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 4a
	Avtal om val av domstol
	1. Makarna får avtala om att domstolarna i den medlemsstat vars lag de i enlighet med artikel 16 har valt som tillämplig lag för sina förmögenhetsförhållanden ska vara behöriga att avgöra frågor om makars förmögenhetsförhållanden. Sådan behörighet ska vara exklusiv.
	Ett avtal om val av domstol får, utan att det påverkar tillämpningen av tredje stycket, ingås och ändras vid vilken tidpunkt som helst, dock senast när talan väcks vid domstol.
	Om domstolslandets lag tillåter det får makarna även välja domstol efter det att talan har väckts vid domstol. I så fall ska domstolen registrera lagvalet i enlighet med domstolslandets lag.
	Ett avtal som har ingåtts innan förfarandet inleds ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda makar. Ett elektroniskt meddelande som möjliggör en varaktig dokumentation av avtalet ska anses vara likvärdigt med ett skriftligt.
	2. Makarna får också avtala att, om ingen domstol har valts, domstolarna i den medlemsstat vars lag är tillämplig i enlighet med artikel 17 ska vara behöriga.
Motivering
Punkt 1 återger en ändamålsenlig bestämmelse i artikel 5.2 och 5.3 i Rom III-förordningen. Den föreslagna bestämmelsen i punkt 2 fyller ett praktiskt behov.
Ändringsförslag  46 Förslag till förordning Artikel 4b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 4b
	Behörighet grundad på att svaranden går i svaromål
	1. Bortsett från behörighet som följer av andra bestämmelser i denna förordning ska en domstol i en medlemsstat vars lag valts i enlighet med artikel 16 eller vars lag är tillämplig i enlighet med artikel 17, vid vilken en svarande går i svaromål, vara behörig. Denna bestämmelse gäller inte om svaranden gick i svaromål för att bestrida domstolens behörighet eller om en annan domstol har behörighet enligt artikel 3, 4 eller 4a.
	2. Innan domstolen förklarar sig behörig enligt punkt 1 ska den säkerställa att svaranden har informerats om sin rätt att bestrida domstolens behörighet och om följderna av att gå i svaromål eller inte.
Ändringsförslag  47 Förslag till förordning Artikel 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Behörighet att pröva frågor om makars förmögenhetsförhållanden i andra fall än de som avses i artiklarna 3 och 4 ska gälla för domstolarna i den medlemsstat där	Om ingen domstol har behörighet enligt artiklarna 3, 4 och 4a ska behörighet att pröva frågor om makars förmögenhetsförhållanden gälla för domstolarna i den medlemsstat
a) makarna har sin gemensamma hemvist eller, om detta alternativ inte är tillämpligt,	a) på vars territorium makarna har sin hemvist vid den tidpunkt då talan väcks eller, om detta alternativ inte är tillämpligt,
b) makarna senast hade gemensam hemvist om en av dem fortfarande är bosatt där eller, om detta alternativ inte är tillämpligt,	b) på vars territorium makarna senast hade sin hemvist, i den mån någon av dem fortfarande är bosatt där vid den tidpunkt då talan väcks eller, om detta alternativ inte är tillämpligt,
c) svaranden har hemvist eller, om detta alternativ inte är tillämpligt,	c) på vars territorium svaranden har sin hemvist vid den tidpunkt då talan väcks eller, om detta alternativ inte är tillämpligt,
d) båda makarna är medborgare eller, när det gäller Förenade kungariket och Irland, där båda makarna har domicil.	d) där båda makarna är medborgare eller, när det gäller Förenade kungariket och Irland, om makarna har sitt gemensamma domicil där, eller, om detta alternativ inte är tillämpligt,
2. Makarna får även avtala om att domstolarna i den medlemsstat vars lag de i enlighet med artiklarna 16 och 18 har valt som tillämplig lag på deras förmögenhetsförhållanden ska vara behöriga avgöra frågor om makars förmögenhetsförhållanden.	da) där svaranden är medborgare eller, när det gäller Förenade kungariket och Irland, där han eller hon har domicil.
Detta avtal kan ingås när som helst, också under själva förfarandet i fråga. Ett avtal som ingås innan förfarandet inleds ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda parter.
(När det gäller andra stycket, se ändringsförslaget till artikel 4a (ny). Texten har ändrats.)
Ändringsförslag  48 Förslag till förordning Artikel 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Om ingen domstol är behörig enligt artiklarna 3, 4 och 5 ska domstolarna i en medlemsstat ändå vara behöriga om egendom som tillhör den ena av eller båda makarna befinner sig på denna medlemsstats territorium; i sådant fall ska den domstol som tagit upp ärendet endast avgöra frågor rörande denna egendom.	Om ingen domstol i någon av medlemsstaterna är behörig enligt artiklarna 3, 4, 4a och 5 ska domstolarna i en medlemsstat ändå vara behöriga om fast egendom eller registrerade tillgångar som tillhör den ena av eller båda makarna befinner sig på denna medlemsstats territorium; i sådant fall ska den domstol som tagit upp ärendet endast avgöra frågor rörande denna fasta egendom eller dessa registrerade tillgångar.
	I sådana fall ska domstolarna i en medlemsstat vara behöriga endast i fråga om fast egendom eller registrerade tillgångar som finns i denna medlemsstat.
Ändringsförslag  49 Förslag till förordning Artikel 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Forum necessitatis	Forum necessitatis
Om ingen domstol är behörig enligt artiklarna 3, 4 och 5 får domstolarna i en medlemsstat undantagsvis ändå, på villkor att målet har tillräcklig anknytning till den medlemsstaten, avgöra mål om makars förmögenhetsförhållanden om det visar sig omöjligt eller orimligt att väcka eller föra talan i ett land utanför EU.	Om ingen domstol i någon av medlemsstaterna är behörig i enlighet med artiklarna 3, 4, 4a, 5 och 6 får domstolarna i en medlemsstat i undantagsfall pröva mål om makars förmögenhetsförhållanden om det är orimligt eller visar sig omöjligt att väcka eller föra talan i en tredjestat till vilken målet har en nära anknytning.
	Målet måste ha tillräcklig anknytning till den medlemsstat i vilken talan väcks.
(Motsvarar artikel 11 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  50 Förslag till förordning Artikel 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Den domstol vid vilken talan har väckts i enlighet med artikel 3, 4, 5, 6 eller 7 ska även vara behörig att ta upp ett genkäromål, om föremålet för genkäromålet omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.	Den domstol vid vilken talan har väckts i enlighet med artikel 3, 4, 4a, 5, 6 eller 7 ska även vara behörig att ta upp ett genkäromål, om föremålet för genkäromålet omfattas av denna förordnings tillämpningsområde.
	Om talan väckts i enlighet med artikel 6 ska domstolen vara behörig att ta upp endast genkäromål om den fasta egendom eller de registrerade tillgångar som är föremål för talan rörande huvudsaken.
Ändringsförslag  51 Förslag till förordning Artikel 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Talan ska anses ha väckts vid en domstol	Vid tillämpningen av detta kapitel ska talan anses ha väckts vid en domstol
a) när stämningsansökan eller motsvarande handling har ingivits till domstolen, förutsatt att käranden därefter inte har underlåtit att vidta de åtgärder som krävs av honom för att få delgivningen med svaranden verkställd, eller	a) när stämningsansökan eller motsvarande handling har ingivits till domstolen, förutsatt att sökanden därefter inte har underlåtit att vidta de åtgärder som krävs av honom för att få delgivningen med svaranden verkställd,
b) om delgivning av handlingen ska ske innan handlingen ges in till domstolen, när den tas emot av den myndighet som är ansvarig för delgivning, förutsatt att käranden därefter inte har underlåtit att vidta de åtgärder som krävs av honom för att få handlingen ingiven till domstolen.	b) om delgivning av handlingen ska ske innan handlingen ges in till domstolen, när den tas emot av den myndighet som är ansvarig för delgivning, förutsatt att käranden därefter inte har underlåtit att vidta de åtgärder som krävs av honom för att få handlingen ingiven till domstolen, eller
	ba) om ett mål tagits upp på domstolens eget initiativ, när domstolen fattar beslut om att inleda förfarandet eller, om något sådant beslut inte krävs, när domstolen registrerar målet.
(Motsvarar artikel 14 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
Bestämmelsen motsvarar artikel 14 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  52 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Om talan väcks vid domstolar i olika medlemsstater rörande samma sak och målen gäller samma parter, ska varje domstol utom den vid vilken talan först väckts självmant låta handläggningen av målet vila till dess att det har fastställts att den domstol vid vilken talan först väckts är behörig.	1. Om talan väcks vid domstolar i olika medlemsstater rörande samma sak och målen gäller samma makar, ska varje domstol utom den vid vilken talan först väcktes självmant låta handläggningen av målet vila till dess att det har fastställts att den domstol vid vilken talan först väckts är behörig.
(Motsvarar artikel 17 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  53 Förslag till förordning Artikel 13 – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Mål som har samband med varandra	(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag  54 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Om dessa mål prövas i första instans får varje domstol, utom den vid vilken talan först väckts, också avvisa talan på begäran av en av parterna, om den domstol vid vilken talan först väckts är behörig att pröva de berörda käromålen och dess lag tillåter förening av dessa.	2. Om dessa mål prövas i första instans får varje domstol, utom den vid vilken talan först väcktes, också avvisa talan på begäran av en av makarna, om den domstol vid vilken talan först väcktes är behörig att pröva de berörda käromålen och dess lag tillåter förening av dessa.
(Motsvarar artikel 18 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
Bestämmelsen motsvarar artikel 18 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  55 Förslag till förordning Artikel 13a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 13a
	Information till makarna
	Den behöriga myndigheten ska åläggas att inom rimlig tid informera makarna om eventuella förfaranden om makars förmögenhetsförhållanden som inleds mot dem.
Ändringsförslag  56 Förslag till förordning Artikel 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder, som kan vidtas enligt lagen i en medlemsstat, får begäras hos domstolarna i den staten, även om domstol i en annan medlemsstat är behörig att pröva målet i sak enligt denna förordning.	Interimistiska åtgärder, inbegripet säkerhetsåtgärder, som kan vidtas enligt lagen i en medlemsstat, får begäras hos domstolarna i den staten, även om en domstol i en annan medlemsstat är behörig att pröva målet i sak enligt denna förordning.
(Motsvarar artikel 19 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  57 Förslag till förordning Artikel 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Den lag som enligt artiklarna 16, 17 och 18 är tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden, ska tillämpas på makarnas egendom som helhet.	1. Den lag som enligt artiklarna 16 och 17 är tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden ska tillämpas på alla tillgångar som omfattas av dessa förhållanden, oavsett var de befinner sig.
Ändringsförslag  58 Förslag till förordning Artikel 15 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. Den lagstiftning som är tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 1.3 leden f och fa, reglera bland annat följande:
	a) Uppdelningen av makars egendom i olika kategorier före och efter äktenskapet.
	b) Överföring av egendom från en kategori till en annan.
	c) I förekommande fall ansvar för den andra makens skulder.
	d) Makarnas förfoganderätt under äktenskapet.
	e) Upplösning och avveckling av makarnas förmögenhetsförhållanden och uppdelning av egendom till följd av att äktenskapet upplöses.
	f) Konsekvenserna av makarnas förmögenhetsförhållanden för ett rättsförhållande mellan en av makarna och tredje man, på grundval av artikel 35.
	g) Ett äktenskapsförords materiella giltighet.
Motivering
Avsikten med en positivlista – liknande den som finns i förordningen om arv – är att förtydliga tillämpningsområdet.
Ändringsförslag  59 Förslag till förordning Artikel 15a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 15a
	Universell tillämpning
	Den lag som anvisas genom denna förordning ska tillämpas oavsett om det är fråga om lagen i en medlemsstat eller inte.
(Se ändringsförslaget till artikel 21. Texten har ändrats.)
Motivering
Denna allmänna bestämmelse bör placeras i kapitlets början. Texten ingick tidigare i artikel 21.
Ändringsförslag  60 Förslag till förordning Artikel 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Makarna eller de blivande makarna får välja vilken lag som ska vara tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden bland följande alternativ:	1. Makarna eller de blivande makarna får enas om att välja eller ändra valet av den lag som ska vara tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden, under förutsättning att det gäller någon av följande lagar:
a) Lagen i det land där makarna eller de blivande makarna har gemensam hemvist.
b) Lagen i det land där en av makarna eller en av de blivande makarna har hemvist.	a) Lagen i den stat där makarna eller de blivande makarna eller den ena av dem har sin hemvist vid tidpunkten för avtalets ingående.
c) Lagen i det land där en av makarna eller en av de blivande makarna är medborgare vid den tidpunkt då valet gjordes.	b) Lagen i ett land där en av makarna eller de blivande makarna är medborgare vid tidpunkten för avtalets ingående.
	1a. Om inte makarna har avtalat om annat ska en ändring av den lag som ska vara tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden under äktenskapet endast ha framåtsyftande verkan.
	1b. Om makarna väljer att ge denna ändring av tillämplig lag retroaktiv verkan, ska denna retroaktiva verkan inte påverka giltigheten av tidigare överenskommelser som ingåtts i enlighet med den lag som dittills varit tillämplig eller tredje mans rätt enligt den tidigare tillämpliga lagen.
Motivering
Artiklarna 16 och 18 har slagits ihop för att skapa bättre rättslig struktur och klarhet.
Ändringsförslag  61 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Om makarna inte gör något val ska förmögenhetsförhållandena dem emellan regleras av	1. Om det inte görs något val av tillämplig lag i enlighet med artikel 16 ska makarnas förmögenhetsförhållanden regleras av
Ändringsförslag  62 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) lagen i det land där makarna har sin första gemensam hemvist efter äktenskapets ingående eller, om detta alternativ inte är tillämpligt,	a) lagen i det land där makarna har sin gemensamma hemvist vid äktenskapets ingående eller där de tar sin första gemensamma hemvist efter äktenskapets ingående eller, om detta alternativ inte är tillämpligt,
Ändringsförslag  63 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) lagen i den stat till vilken makarna gemensamt har närmast anknytning med hänsyn till samtliga deras omständigheter, särskilt platsen för äktenskapets ingående.	c) lagen i den stat till vilken makarna gemensamt har närmast anknytning vid äktenskapets ingående, med hänsyn till samtliga deras omständigheter, oavsett platsen för äktenskapets ingående.
Motivering
Förtydliganden.
Ändringsförslag  64 Förslag till förordning Artikel 18
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 18	utgår
Ändring av tillämplig lag
Makarna får när som helst under äktenskapet bestämma att deras äktenskapsförhållanden ska regleras av en annan lag än den som dittills varit tillämplig. De ska därvid välja någon av följande lagar:
a) Lagen i den stat där en av makarna hade hemvist vid den tidpunkt då valet gjordes.
b) Lagen i det land där en av makarna var medborgare vid den tidpunkt då valet gjordes.
I avsaknad av uttryckliga önskemål om annat från makarnas sida ska ändringen av tillämplig lag på makarnas förmögenhetsförhållanden under äktenskapet endast ha verkan för framtiden.
Om makarna väljer att ge denna ändring retroaktiv verkan ska detta inte påverka giltigheten av tidigare överenskommelser som ingåtts i enlighet med den lag som dittills varit tillämplig eller tredje mans rätt enligt den tidigare tillämpliga lagen.
Ändringsförslag  65 Förslag till förordning Artikel 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Valet av tillämplig lag ska ske i den form som gäller för äktenskapsförord enligt den valda statens lag eller lagen i den stat där den berörda handlingen upprättas.	1. Det avtal om val av tillämplig lag som avses i artikel 16 ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda makarna. Ett elektroniskt meddelande som möjliggör en varaktig dokumentation av avtalet ska anses vara likvärdigt med ett skriftligt.
2. Oaktat vad som sägs i punkt 1 ska valet åtminstone uttryckligen framgå av ett skriftligt och daterat avtal som undertecknats av båda makarna.	2. Detta avtal ska överensstämma med formkraven i den lag som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden eller i lagen i det land där avtalet ingicks.
3. Om lagen i en medlemsstat där båda makarna har hemvist vid tidpunkten för det val av tillämplig lag som avses i punkt 1 föreskriver ytterligare formkrav, ska även dessa krav uppfyllas.	3. Om emellertid lagen i den stat där båda makarna har hemvist vid tidpunkten för valet av tillämplig lag föreskriver ytterligare formkrav för denna typ av val av tillämplig lag eller för äktenskapsförord, ska även dessa krav tillämpas.
	3a. Om makarna vid tidpunkten för avtalet om val av tillämplig lag har hemvist i olika länder och om lagarna i dessa länder föreskriver olika formkrav, ska avtalet anses giltigt till formen om det uppfyller kraven enligt lagen i ett av dessa länder.
	3b. Om endast en av makarna vid tidpunkten för avtalets ingående har hemvist i en medlemsstat och om denna stat föreskriver ytterligare formkrav för denna typ av avtal, ska de kraven gälla.
(Liknar artikel 5.2 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  66 Förslag till förordning Artikel 20
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Tillämplig lag med avseende på äktenskapsförordets form	Formkrav för äktenskapsförord
1. Äktenskapsförordet ska ha den form som föreskrivs antingen enligt den lag som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden, eller enligt lagen i den stat där avtalet om val av tillämplig lag har upprättats.	När det gäller formen på äktenskapsförordet ska artikel 19 gälla i tillämpliga delar. Ytterligare formkrav enligt artikel 19.3 ska inom ramen för den här artikeln avse endast äktenskapsförord.
2. Oaktat vad som sägs i punkt 1 ska äktenskapsförordet ska ha formen av ett skriftligt och daterat avtal som undertecknats av båda makarna.
3. Om lagen i en medlemsstat där båda makarna har hemvist vid tidpunkten för detta lagval föreskriver ytterligare formkrav, ska även dessa krav uppfyllas.
Ändringsförslag  67 Förslag till förordning Artikel 20a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 20a
	Anpassning av sakrätter
	Om en person åberopar en sakrätt som vederbörande har rätt till enligt den lag som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden och denna sakrätt är okänd i lagen i den medlemsstat där rätten åberopas, ska denna sakrätt, om det är nödvändigt och i möjligaste mån, anpassas till den närmast likvärdiga sakrätten enligt den statens lagstiftning, med beaktande av de syften och intressen som den specifika sakrätten motiveras av och av den verkan den har.
(Motsvarar artikel 31 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
I frågor som rör makars förmögenhetsförhållanden uppstår liknande problem med erkännande av sakrätter som i frågor som rör arv. Den nya bestämmelsen motsvarar artikel 31 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  68 Förslag till förordning Artikel 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 21	utgår
Lagvalsregelns universella karaktär
Den lag som anvisas enligt bestämmelserna i detta kapitel ska tillämpas även om det inte är fråga om lagen i en medlemsstat.
Ändringsförslag  69 Förslag till förordning Artikel 22
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Bestämmelserna i denna förordning ska inte påverka tillämpningen av tvingande regler som en medlemsstat anser vara så avgörande för att skydda allmänintressen, t.ex. sin politiska, sociala och ekonomiska struktur, att landet kräver att de tillämpas vid alla situationer inom dess tillämpningsområde, oavsett vilken lag som annars ska tillämpas på makarnas förmögenhetsförhållanden enligt denna förordning.	1. Internationellt tvingande regler är sådana regler som det vore uppenbart oförenligt med grunderna för den berörda medlemsstatens rättsordning (ordre public) att bortse från. De behöriga myndigheterna bör inte tolka undantaget rörande grunderna för rättsordningen på ett sätt som strider mot Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artikel 21, som förbjuder alla former av diskriminering.
	1a. Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna om säkerhet vid transaktioner enligt artikel 35 får denna förordning inte begränsa tillämpningen av internationellt tvingande regler i domstolslandets lag.
Ändringsförslag  70 Förslag till förordning Artikel 23
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Tillämpning av bestämmelser i den lag som anvisas i denna förordning får vägras endast om en sådan tillämpning är uppenbart oförenlig med grunderna för domstolslandets rättsordning.	Tillämpning av en bestämmelse i lagen i en viss stat som anges i denna förordning får vägras endast om en sådan tillämpning är uppenbart oförenlig med grunderna för domstolslandets rättsordning.
(Motsvarar artikel 35 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  71 Förslag till förordning Artikel 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
När denna förordning föreskriver att lagen i en viss stat ska tillämpas avses bestämmelser i gällande materiell rätt i det landet, med undantag för den statens internationella privaträtt.	När denna förordning föreskriver att lagen i en viss stat ska tillämpas avses bestämmelser i gällande rätt i det landet, med undantag för den statens internationella privaträtt.
Motivering
I analogi med artikel 20 i Rom I-förordningen.
Ändringsförslag  72 Förslag till förordning Artikel 25
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Stater med mer än en rättsordning – lagkonflikter på territoriell nivå	Stater med fler än en rättsordning – territoriella lagkonflikter
	1. I de fall den enligt denna förordning fastställda lagen är lagen i en stat som omfattar flera territoriella enheter som var och en har egna rättsregler för makars förmögenhetsförhållanden, är det de interna lagvalsreglerna i den staten som ska avgöra vilken territoriell enhets rättsregler som ska tillämpas.
När en stat omfattar flera territoriella enheter som var och en har sitt eget rättssystem eller regelverk för de frågor som omfattas av denna förordning ska	1a. Om sådana interna lagvalsregler saknas ska
a) varje hänvisning till lagen i den staten, när det gäller att fastställa tillämplig lag i enlighet med denna förordning, förstås som en hänvisning till gällande lag i den berörda territoriella enheten,	a) varje hänvisning till lagen i den stat som avses i punkt 1, när det gäller att fastställa tillämplig lag i enlighet med bestämmelserna om makarnas hemvist, förstås som en hänvisning till lagen i den territoriella enhet där makarna har sin hemvist,
b) varje hänvisning till hemvist i denna stat förstås som en hänvisning till hemvist i en territoriell enhet,	b) varje hänvisning till lagen i den stat som avses i punkt 1, när det gäller att fastställa tillämplig lag i enlighet med bestämmelserna om makarnas nationalitet, förstås som en hänvisning till lagen i den territoriella enhet som makarna har närmast anknytning till,
c) varje hänvisning till medborgarskap förstås som en hänvisning till den territoriella enhet som anvisas enligt lagen i den staten eller, i avsaknad av tillämpliga regler, den territoriella enhet som parterna väljer eller, i avsaknad av val, den territoriella enhet som maken eller makarna har närmast anknytning till.	c) varje hänvisning till lagen i den stat som avses i punkt 1, när det gäller att fastställa tillämplig lag i enlighet med varje annan bestämmelse som anger andra omständigheter som anknytningskriterier, förstås som en hänvisning till lagen i den territoriella enhet där dessa omständigheter föreligger.
(Motsvarar artikel 36 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
I likhet med artikel 36 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  73 Förslag till förordning Artikel 25a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 25a
	Stater med fler än en rättsordning – lagkonflikter avseende olika kategorier av personer
	Med avseende på en stat som har två eller flera rättsordningar eller regelverk som är tillämpliga på olika kategorier av personer när det gäller makars förmögenhetsförhållanden, ska varje hänvisning till lagen i den staten förstås som en hänvisning till den rättsordning eller det regelverk som är tillämpligt enligt gällande regler i den staten. I avsaknad av sådana regler ska den rättsordning eller det regelverk tillämpas som makarna har den närmaste anknytningen till.
Motivering
I analogi med artikel 37 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  74 Förslag till förordning Artikel 25b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 25b
	Icke-tillämpning av förordningen på interna lagkonflikter
	En medlemsstat som omfattar flera territoriella enheter som var och en har egna rättsregler för makars förmögenhetsförhållanden behöver inte tillämpa denna förordning vid lagkonflikter enbart mellan lagarna i sådana enheter.
(Motsvarar artikel 38 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Motivering
I analogi med artikel 38 i förordningen om arv.
Ändringsförslag  75 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Om frågan huruvida en dom ska erkännas eller inte är föremål för tvist, kan en part, som gör gällande att domen ska erkännas, i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artiklarna [38–56] i förordning (EG) nr 44/2001, få fastställt att domen ska erkännas.	2. Varje berörd part som tar upp frågan om huruvida en dom ska erkännas eller inte som huvudfrågan i en tvist, kan i enlighet med förfarandet i artiklarna 31b–31o ansöka om att domen ska erkännas.
(Motsvarar artikel 39 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  76 Förslag till förordning Artikel 27 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) ett erkännande uppenbart strider mot grunderna för rättsordningen (ordre public) i den medlemsstat där domen görs gällande,	(Berör inte den svenska versionen.)
(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag  77 Förslag till förordning Artikel 27 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) det är en tredskodom eller en annan dom som har meddelats mot en utebliven svarande och svaranden inte har delgivits stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräcklig tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål, såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga domen men underlåtit detta,	b) det är en tredskodom eller en annan dom som har meddelats mot en utebliven svarande och svaranden inte har delgivits stämningsansökan eller motsvarande handling i tillräckligt god tid och på ett lämpligt sätt för att kunna förbereda sitt svaromål, såvida inte svaranden haft möjlighet att överklaga domen men underlåtit detta,
Ändringsförslag  78 Förslag till förordning Artikel 27 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) den är oförenlig med en dom som har meddelats i en tvist mellan samma parter i den medlemsstat där domen görs gällande,	c) den är oförenlig med en dom som har meddelats i ett mål mellan samma parter i den medlemsstat där domen görs gällande,
(Motsvarar artikel 40 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  79 Förslag till förordning Artikel 27 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d) den är oförenlig med en dom som tidigare har meddelats i en annan medlemsstat eller i en tredje stat mellan samma parter och rörande samma sak, såvida den först meddelade domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i den medlemsstat där domen görs gällande.	d) den är oförenlig med en dom som tidigare har meddelats i en annan medlemsstat eller i en tredjestat i ett mål mellan samma parter och rörande samma sak, såvida den först meddelade domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i den medlemsstat där domen görs gällande.
(Motsvarar artikel 40 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  80 Förslag till förordning Artikel 29
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En utländsk dom får aldrig omprövas i sak.	En dom som har meddelats i en medlemsstat får under inga omständigheter omprövas i sak.
(Motsvarar artikel 41 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  81 Förslag till förordning Artikel 30
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Om det vid en domstol i en medlemsstat görs gällande att en dom som har meddelats i en annan medlemsstat ska erkännas, får domstolen låta handläggningen av målet vila om ändring i domen har sökts genom ordinära rättsmedel.	Om det vid en domstol i en medlemsstat görs gällande att en dom som har meddelats i en annan medlemsstat ska erkännas, får domstolen låta handläggningen av målet vila om ändring i domen har sökts genom ordinära rättsmedel i ursprungsmedlemsstaten.
(Motsvarar artikel 42 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  82 Förslag till förordning Artikel 31
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En dom som har meddelats i en medlemsstat och som är verkställbar i den staten ska kunna verkställas i en annan medlemsstat i enlighet med artiklarna [38–56] och artikel [58] i förordning (EG) nr 44/2001.	En dom som har meddelats i en medlemsstat och som är verkställbar i den staten ska kunna verkställas i en annan medlemsstat sedan domen efter ansökan från en berörd part har förklarats vara verkställbar i sistnämnda medlemsstat i enlighet med förfarandet i artiklarna 31b–31o.
(Motsvarar artikel 43 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  83 Förslag till förordning Artikel 31a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31a
	Fastställande av domicil
	För att i samband med förfarandet enligt artiklarna 31b–31o kunna fastställa huruvida en part har domicil i den verkställande medlemsstaten, ska den domstol vid vilken talan väckts tillämpa den medlemsstatens interna lag.
(Motsvarar artikel 44 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  84 Förslag till förordning Artikel 31b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31b
	Lokala domstolars behörighet
	1. En ansökan om verkställbarhetsförklaring ska göras vid den domstol eller den behöriga myndighet i den verkställande medlemsstaten som den medlemsstaten har meddelat till kommissionen i enlighet med artikel 37.
	2. Den lokala behörigheten ska bestämmas utifrån domicilet för den part mot vilken verkställighet begärs eller utifrån den plats där verkställighet ska ske.
(Motsvarar artikel 45 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  85 Förslag till förordning Artikel 31c (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31c
	Förfarande
	1. Ansökningsförfarandet ska regleras av lagen i den verkställande medlemsstaten.
	2. Sökanden ska inte åläggas att ha en postadress eller ett bemyndigat ombud i den verkställande medlemsstaten.
	3. Ansökan ska åtföljas av följande handlingar:
	a) En kopia av domen som uppfyller de villkor som är nödvändiga för att dess äkthet ska kunna fastställas.
	b) Det intyg som utfärdats av domstol eller behörig myndighet i ursprungsmedlemsstaten med hjälp av det formulär som utarbetats i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 37c.2, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 31d.
(Motsvarar artikel 46 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  86 Förslag till förordning Artikel 31d (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31d
	Underlåtenhet att inge intyg
	1. Om intyget enligt artikel 31c.3 b inte har ingetts, kan domstolen eller den behöriga myndigheten bestämma en tid inom vilken det ska inges, eller godta en likvärdig handling eller, om tillgängliga uppgifter kan anses tillräckliga, befria sökanden från skyldigheten att ge in det.
	2. Om domstolen eller den behöriga myndigheten begär det, ska en översättning av handlingarna ges in. Översättningen ska göras av en person som är behörig att göra översättningar i någon av medlemsstaterna.
(Motsvarar artikel 47 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  87 Förslag till förordning Artikel 31e (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31e
	Verkställbarhetsförklaring
	Domen ska förklaras vara verkställbar omedelbart efter fullgörandet av formaliteterna i artikel 31c utan någon förnyad prövning enligt artikel 27. I detta skede av förfarandet ska den part mot vilken verkställighet begärs inte ges tillfälle att yttra sig över ansökan.
(Motsvarar artikel 48 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  88 Förslag till förordning Artikel 31f (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31f
	Underrättelse om beslutet med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring
	1. Sökanden ska snarast och i enlighet med det förfarande som anges i lagen i den verkställande medlemsstaten underrättas om det beslut som har meddelats med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring.
	2. Den part mot vilken verkställighet begärs ska delges verkställbarhetsförklaringen tillsammans med beslutet, såvida inte detta redan delgivits denna part.
(Motsvarar artikel 49 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  89 Förslag till förordning Artikel 31g (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31g
	Ansökan om ändring av beslutet med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring
	1. Var och en av parterna får ansöka om ändring av beslutet med anledning av ansökan om verkställbarhetsförklaring.
	2. Ansökan om ändring ska göras vid den domstol som den berörda medlemsstaten har meddelat till kommissionen enligt artikel 37.
	3. Ansökan om ändring ska handläggas i enlighet med de bestämmelser som gäller för kontradiktoriska förfaranden.
	4. Om den part mot vilken verkställighet begärs underlåter att inställa sig vid den domstol som handlägger ansökan om ändring, ska artikel 11 tillämpas även om denna part inte har domicil i en medlemsstat.
	5. Ansökan om ändring av en verkställbarhetsförklaring ska göras inom 30 dagar efter delgivningen av denna. Om den part mot vilken verkställighet begärs har domicil i en annan medlemsstat än den där verkställighetsförklaringen meddelades, ska fristen för att söka ändring vara 60 dagar och löpa från den dag då beslutet delgavs honom eller henne, antingen personligen eller i hans eller hennes bostad. Fristen får inte förlängas på grund av långt avstånd.
(Motsvarar artikel 50 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  90 Förslag till förordning Artikel 31h (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31h
	Talan mot avgörandet med anledning av ansökan om ändring
	Mot det avgörande som meddelas med anledning av att ändringen har sökts får talan föras endast genom det förfarande som den berörda medlemsstaten har meddelat till kommissionen i enlighet med artikel 37.
(Motsvarar artikel 51 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  91 Förslag till förordning Artikel 31i (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31i
	Avslag på en ansökan om verkställbarhetsförklaring eller upphävande av verkställbarhetsförklaringen
	Den domstol vid vilken ansökan om ändring görs enligt artikel 31g eller 31h får avslå en ansökan om verkställighetsförklaring eller upphäva verkställighetsförklaringen endast på någon av de grunder som anges i artikel 27. Den ska meddela sitt avgörande utan dröjsmål.
(Motsvarar artikel 52 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  92 Förslag till förordning Artikel 31j (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31j
	Vilandeförklaring av mål
	Den domstol som handlägger verkställighetsfrågan efter det att ändring har sökts enligt artikel 31g eller 31h ska efter ansökan från motparten låta handläggningen av målet vila, om verkställigheten av avgörandet i ursprungsmedlemsstaten skjuts upp på grund av att talan mot domen har förts.
(Motsvarar artikel 53 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  93 Förslag till förordning Artikel 31k (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31k
	Interimistiska åtgärder, inbegripet säkerhetsåtgärder
	1. Om en dom ska erkännas i enlighet med detta avsnitt, ska ingenting hindra sökanden från att begära interimistiska åtgärder, däribland säkerhetsåtgärder, enligt lagen i den verkställande medlemsstaten, utan att det krävs någon verkställbarhetsförklaring enligt artikel 31e.
	2. En verkställbarhetsförklaring ska automatiskt medföra att säkerhetsåtgärder får vidtas.
	3. Så länge den i artikel 31g.5 angivna fristen för att söka ändring av verkställighetsförklaringen inte har löpt ut och intill dess att beslut har meddelats med anledning av att ändring sökts, får inga andra åtgärder för verkställighet än säkerhetsåtgärder vidtas mot gäldenärens egendom.
(Motsvarar artikel 54 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  94 Förslag till förordning Artikel 31l (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31l
	Partiell verkställbarhet
	1. Om en dom omfattar flera yrkanden och verkställbarhetsförklaringen inte kan meddelas för domen i dess helhet, ska domstolen eller den behöriga myndigheten meddela den i fråga om ett eller flera av dem.
	2. Sökanden kan begära en verkställbarhetsförklaring som är begränsad till delar av en dom.
(Motsvarar artikel 55 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  95 Förslag till förordning Artikel 31m (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31m
	Rättshjälp
	Om sökanden i ursprungsmedlemsstaten helt eller delvis hade rättshjälp eller var befriad från kostnader och avgifter, ska denne vid en eventuell ansökan om verkställbarhetsförklaring vara berättigad till rättshjälp eller kostnads- och avgiftsbefrielse i största möjliga utsträckning enligt lagen i verkställighetsmedlemsstaten.
(Motsvarar artikel 56 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  96 Förslag till förordning Artikel 31n (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31n
	Ingen säkerhet, borgen eller deposition
	Ingen säkerhet, borgen eller deposition, oavsett dess benämning, får krävas av den part som i en medlemsstat ger in en ansökan om erkännande, verkställbarhet eller verkställighet av en dom som har meddelats i en annan medlemsstat, på den grunden att denne är utländsk medborgare eller inte har domicil eller hemvist i den verkställande medlemsstaten.
(Motsvarar artikel 57 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  97 Förslag till förordning Artikel 31o (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31o
	Ingen avgift eller skatt
	Ingen avgift eller skatt som är beräknad efter tvisteföremålets värde får tas ut i den verkställande medlemsstaten vid ett förfarande som avser en verkställbarhetsförklaring.
(Motsvarar artikel 58 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  98 Förslag till förordning Artikel 32
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Erkännande av officiella handlingar	Godkännande av officiella handlingar
1. En officiell handling som har erhållits i en medlemsstat ska erkännas i övriga medlemsstater, om inte handlingens giltighet bestrids i enlighet med tillämplig lag och om inte ett sådant erkännande uppenbart strider mot grunderna för rättsordningen (ordre public) i den medlemsstat där handlingen görs gällande.	1. En officiell handling som har fastställts i en medlemsstat ska ha samma bevisvärde i en annan medlemsstat som den har i ursprungsmedlemsstaten eller ett bevisvärde som är så jämförbart som möjligt, under förutsättning att detta inte uppenbarligen strider mot grunderna för rättsordningen (ordre public) i den berörda medlemsstaten.
	En person som önskar använda sig av en officiell handling i en annan medlemsstat får begära att den utfärdande myndigheten i ursprungsmedlemsstaten fyller i det formulär som utarbetats i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 37c.2 och anger den officiella handlingens bevisvärde i ursprungsmedlemsstaten.
	1a. En klagan över en officiell handlings äkthet ska göras vid domstol i ursprungsmedlemsstaten och avgöras enlig den statens lagstiftning. En officiell handling som omfattas av klagomålet ska inte ha något bevisvärde i en annan medlemsstat innan bestridandet har avgjorts vid den behöriga domstolen.
	1b. Alla klagomål som gäller rättshandlingar eller rättsliga förhållanden som upptagits i en officiell handling ska göras vid de domstolar som är behöriga enligt denna förordning och ska avgöras i enlighet med tillämplig lag enligt kapitel III eller i enlighet med den lag som anges i artikel 36. Den officiella handling som omfattas av ett klagomål ska inte ha något bevisvärde i en annan medlemsstat än ursprungsmedlemsstaten i den relevanta frågan innan klagomålet har avgjorts vid den behöriga domstolen.
	1c. Om utgången av ett mål som handläggs vid en domstol i en medlemsstat är avhängig av en fråga som är av prejudiciell betydelse och som gäller de rättshandlingar eller rättsliga förhållanden som upptagits i en officiell handling om förmögenhetsförhållanden, ska den domstolen ha behörighet att avgöra frågan.
2. Erkännandet av en officiell handling innebär att handlingen tillmäts bevisvärde med avseende på sitt innehåll och presumeras vara giltig.
(Motsvarar artikel 59 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  99 Förslag till förordning Artikel 33
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. En handling som har upprättats eller registrerats som en officiell handling och som är verkställbar i en medlemsstat ska på ansökan förklaras vara verkställbar i en annan medlemsstat i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artikel [38–57] i förordning (EG) nr 44/2001.	1. En officiell handling som är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten ska efter ansökan från en berörd part förklaras vara verkställbar i en annan medlemsstat i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artiklarna 31b–31o.
	1a. Vid tillämpningen av artikel 31c.3 b ska den myndighet som har fastställt den officiella handlingen efter ansökan från en berörd part utfärda ett intyg med hjälp av det formulär som utarbetats i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 37c.2.
2. Den domstol till vilken ansökan om ändring ges in enligt artikel [43 eller 44] får avslå en ansökan om verkställighetsförklaring eller upphäva en verkställighetsförklaring endast om verkställighet av den officiella handlingen uppenbart strider mot grunderna för rättsordningen (ordre public) i den medlemsstat där verkställighet begärs.	2. Den domstol vid vilken ansökan om ändring görs i enlighet med artikel 31g eller 31h ska vägra att utfärda eller återkalla en verkställbarhetsförklaring endast om verkställighet av den officiella handlingen uppenbarligen strider mot grunderna för rättsordningen (ordre public) i den verkställande medlemsstaten.
(Motsvarar artikel 60 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  100 Förslag till förordning Artikel 34
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Inför domstol ingångna förlikningar – erkännande och verkställbarhet	Verkställbarhet av förlikningar inför domstol
Inför domstol ingångna förlikningar som är verkställbara i ursprungsmedlemsstaten ska erkännas och förklaras verkställbara i en annan medlemsstat på ansökan från en berörd part, på samma villkor som officiella handlingar. Den domstol till vilken ansökan om ändring ges in enligt artikel [42 eller 44] får avslå en ansökan om verkställighetsförklaring eller upphäva en verkställighetsförklaring endast om verkställighet av den inför domstol ingångna förlikningen uppenbart strider mot grunderna för rättsordningen (ordre public) i den medlemsstat där verkställighet begärs.	1. En förlikning som ingåtts inför domstol och som är verkställbar i ursprungsmedlemsstaten ska efter ansökan från en berörd part i enlighet med det förfarande som föreskrivs i artiklarna 31b–31o förklaras vara verkställbar i en annan medlemsstat.
	1a. Vid tillämpning av artikel 31c.3 b ska den domstol som godkände förlikningen eller inför vilken den ingicks efter ansökan från en berörd part utfärda ett intyg med hjälp av det formulär som utarbetats i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 37c.2.
	1b. Den domstol vid vilken ansökan om ändring görs i enlighet med artikel 31g eller 31h får vägra att utfärda eller återkalla en verkställbarhetsförklaring endast om verkställighet av förlikningen inför domstol uppenbarligen strider mot grunderna för rättsordningen (ordre public) i den verkställande medlemsstaten.
(Motsvarar artikel 61 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  101 Förslag till förordning Artikel 35 – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Rättsverkan i förhållande till tredje man	Skydd för tredje man
Ändringsförslag  102 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. En medlemsstat får emellertid i sin lagstiftning föreskriva att en make inte har rätt att åberopa den på makarnas förmögenhetsförhållanden tillämpliga lagen gentemot en tredjeman, om maken eller tredjemannen har hemvist på den medlemsstatens territorium och de krav på kungörelse och registrering som föreskrivs i den medlemsstatens lagstiftning inte är uppfyllda, förutsatt att inte tredjemannen kände till eller borde ha känt till vilken lag som var tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden.	2. I ett rättsförhållande mellan en make och en tredje man får emellertid ingen av makarna åberopa den på makarnas förmögenhetsförhållanden tillämpliga lagen, om den make som står i ett rättsförhållande med tredje man och tredje man har hemvist i samma stat och denna stat är en annan än den vars lag är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden. I sådana fall ska lagen i den medlemsstat där denna make och tredje man har hemvist tillämpas på konsekvenserna för tredje man av makarnas förmögenhetsförhållanden.
Ändringsförslag  103 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Lagen i en medlemsstat på vars territorium en fastighet befinner sig får, med avseende på rättsförhållanden mellan en make och en tredjeman rörande denna fastighet, föreskriva en bestämmelse motsvarande den i punkt 2.	3. Punkt 2 ska inte gälla om
	a) tredje man kände till eller borde ha känt till vilken lagstiftning som var tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden, eller
	b) kraven på registrering och kungörelse av makarnas förmögenhetsförhållanden hade uppfyllts i enlighet med lagstiftningen i den stat där tredje man och den make som har med tredje man att göra har sin hemvist, eller
	c) – i ärenden som gäller fast egendom – kraven på registrering och kungörelse av makarnas förmögenhetsförhållanden avseende den fasta egendomen hade uppfyllts i enlighet med lagstiftningen i den stat där den fasta egendomen är belägen.
Ändringsförslag  104 Förslag till förordning Artikel -36 (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel -36
	Vanlig vistelseort
	1. Vid tillämpning av denna förordning ska ett bolag, en förening eller en annan juridisk person anses ha sin vanliga vistelseort där dess huvudkontor är beläget.
	Den vanliga vistelseorten för en fysisk person i samband med dennes näringsverksamhet ska vara dennes huvudsakliga driftställe.
	2. Om rättsförhållandet ingås i samband med verksamheten vid en filial, agentur eller annat verksamhetsställe eller om en sådan filial, agentur eller annat verksamhetsställe enligt avtalet är ansvarigt för prestationen, ska den plats där filialen, agenturen eller annat verksamhetsställe är beläget anses som vanlig vistelseort.
	3. Vid fastställandet av den vanliga vistelseorten ska den avgörande tidpunkten vara den tidpunkt då rättsförhållandet ingicks.
Motivering
Denna föreskrift verkar meningsfull särskilt med tanke på bestämmelserna om skydd för tredje man. Den grundar sig på artikel 19 i Rom I-förordningen.
Ändringsförslag  105 Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 1 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) namn och kontaktuppgifter för de domstolar och myndigheter som har behörighet att behandla ansökningar om verkställbarhetsförklaring i enlighet med artikel 31b.1 och överklaganden av beslut med anledning av sådana ansökningar i enlighet med artikel 31g.2,
(Motsvarar artikel 78.1 a i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  106 Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 1 – led bb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	bb) de förfaranden för överklagande av avgörandet som meddelas med anledning av att ändring har sökts som avses enligt artikel 31h,
Ändringsförslag  107 Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om eventuella senare ändringar av dessa bestämmelser.	(Berör inte den svenska versionen.)
Ändringsförslag  108 Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kommissionen ska på lämpligt sätt ställa de uppgifter som meddelas i enlighet med punkt 1 till allmänhetens förfogande, bland annat på webbplatsen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område.	3. Kommissionen ska på ett enkelt och lämpligt sätt ställa de uppgifter som meddelas i enlighet med punkterna 1 och 2 till allmänhetens förfogande, bland annat på webbplatsen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område.
	Medlemsstaterna ska se till att uppgifterna på denna flerspråkiga webbplats även är tillgängliga via eventuella officiella webbplatser som de inrättar, särskilt genom att tillhandahålla en länk till kommissionens webbplats.
(Motsvarar artikel 78.3 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  109 Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Kommissionen ska införa ett informations- och utbildningsverktyg för berörda domstolstjänstemän och rättstillämpare genom att skapa en interaktiv webbportal på EU-institutionernas alla officiella språk, inbegripet ett system för utbyte av yrkeskunskaper och praxis.
Ändringsförslag  110 Förslag till förordning Artikel 37a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 37a
	Upprättande och senare ändringar av den förteckning som innehåller den information som avses i artikel 2.1a
	1. Kommissionen ska på grundval av underrättelserna från medlemsstaterna upprätta den förteckning över andra myndigheter och rättstillämpare som avses i artikel 2.1a.
	2. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om alla senare ändringar av informationen i denna förteckning. Kommissionen ska ändra förteckningen i enlighet därmed.
	3. Kommissionen ska offentliggöra förteckningen och alla senare ändringar i Europeiska unionens officiella tidning.
	4. Kommissionen ska på varje annat lämpligt sätt offentliggöra alla upplysningar som anmälts i enlighet med punkterna 1 och 2, särskilt genom det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område.
(Motsvarar artikel 79 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  111 Förslag till förordning Artikel 37b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 37b
	Upprättande och senare ändringar av de intyg och formulär som avses i artiklarna 31c, 32, 33 och 34
	Kommissionen ska anta genomförandeakter om upprättande och senare ändringar av de intyg och formulär som avses i artiklarna 31c, 32, 33 och 34. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 37c.2.
(Motsvarar artikel 80 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  112 Förslag till förordning Artikel 37c (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 37c
	Kommittéförfarande
	1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.
	2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.
(Motsvarar artikel 81 i förordning (EU) nr 650/2012.)
Ändringsförslag  113 Förslag till förordning Artikel 39 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Bestämmelserna i kapitel III är endast tillämpliga med avseende på makar som ingått äktenskap eller valt tillämplig lag på sina förmögenhetsförhållanden efter tillämpningsdagen för denna förordning.	3. Bestämmelserna i kapitel III är endast tillämpliga med avseende på makar som, efter tillämpningsdagen för denna förordning,
	a) ingått äktenskap eller
	b) valt tillämplig lag för sina förmögenhetsförhållanden.
	Ett avtal om val av tillämplig lag som har ingåtts före [tidpunkten för tillämpning av denna förordning] ska också vara giltigt om det uppfyller förutsättningarna i kapitel III eller om det är giltigt enligt de relevanta bestämmelser i internationell privaträtt som var tillämpliga vid tidpunkten för lagvalsavtalets ingående.

MOTIVERING

A. Problemet

År 2007[1] hade något mer än vart sjunde äktenskap i EU (16 miljoner) anknytning till mer än en medlemsstat[2], likaså något mer än vart sjunde ingående av äktenskap (310 000) och var sjunde skilsmässa (137 000). 390 000 internationella äktenskap upplöstes på grund av den ena makens frånfälle. Sammanlagt upplöstes ungefär 637 000 äktenskap med utlandsanknytning på grund av skilsmässa eller dödsfall.

I alla dessa fall blir det nödvändigt med en avveckling av makarnas förmögenhetsförhållanden. De berörda står inför komplicerade frågor, särskilt val av tillämplig lag och av domstol. Frågor om förmögenhetsförhållanden uppkommer även vid förmögenhetsförvaltningen under äktenskapet. Dessutom kan tredje man beröras, till exempel vid fastighetsaffärer eller lånetransaktioner.

Medlemsstaternas lagstiftning om makars förmögenhetsförhållanden skiljer sig avsevärt åt, även reglerna om domstols behörighet. I praktiken kan det därför förekomma att den behöriga domstolen i en medlemsstat bedömer samma fall rörande makars förmögenhetsförhållanden på ett annat sätt än den behöriga domstolen i en annan medlemsstat. Särskilt när det gäller större förmögenheter kan detta leda till en kapplöpning till den domstol där respektive part väntar sig att den egendomsordning som den anser vara fördelaktigast ska tillämpas. Den part som får bättre rådgivning har här en klar fördel. Dessutom föreligger på det hela taget en betydande rättsosäkerhet och därmed också en kostnadsrisk.

B. Kommissionens förslag

Kommissionen lade i maj 2011 fram två parallella förslag angående rättsliga frågor om förmögenhetsförhållanden i samband med äktenskap och registrerade partnerskap. Här ingår bestämmelser om val av domstol, tillämplig lag och erkännande och verkställighet av officiella handlingar.

Föredraganden välkomnar i princip förslaget på området för makars förmögenhetsförhållanden. Rättsläget för de berörda makarna kan verkligen förbättras avsevärt. Detta stämmer även överens med parlaments krav på att ”skapa enklare, tydligare och tillgängligare förfaranden” på det civilrättsliga området[3]. Med tanke på den ökande rörligheten kommer i framtiden ännu fler makar att beröras.

Särskilt viktigt för föredraganden är regleringssäkerhet och regleringstydlighet samt överensstämmelse med andra unionsrättsakter, särskilt med förordningen om arv[4] och Bryssel I-förordningen[5].

C. Förslag till betänkande

Med sitt förslag till betänkande anknyter föredraganden till sitt arbetsdokument av den 11 november 2011[6] och lägger fram förslag till omarbetning just i ljuset av de nämnda civilrättsliga instrumenten.

1. Tillämpningsområde och definition

Föredraganden lägger fram en rad ändringsförslag som avser en precisering av tillämpningsområdet. Särskilt avgränsningen gentemot andra rättsliga områden måste vara tydlig. Närmare bestämt:

–    Så kallade personliga aspekter av äktenskapet nämns inte i samband med fastställandet av tillämpningsområdet för förordningen om makars förmögenhetsförhållanden, medan de uttryckligen undantas i förslaget om registrerade partnerskap. Det vore meningsfullt med en ändring i den riktningen att dessa aspekter ska omfattas av tillämpningsområdet.

–    ”Gåvor” bör inte undantas, särskilt som blandade fång, överlåtelser mot partiellt vederlag och gåvor i samband med äktenskapet inte heller undantas.

–    Avgränsningen gentemot arvsrätten förtydligas genom motsvarande ändringsförslag.

–    Undantaget i samband med organisationsrättsliga frågor grundar sig på förordningen om arv.

–    Föredraganden föreslår att man, redan på grund av komplexiteten, bör undanta kompensationsfördelning av pensionsrättigheter enligt tysk lagstiftning från tillämpningsområdet, liksom liknande arrangemang i andra medlemsstater, i den mån sådana arrangemang finns.

Med tanke på sakrättsliga frågor följer föredraganden noggrant den lösning man kom fram till i förordningen om arv. Den sakrättsliga ”numerus clausus” bör förbehållas respektive medlemsstats lagstiftning och därmed undantas från tillämpningsområdet, liksom frågan om registrering av rättigheter som omfattas av lex rei sitae (dvs. lagen där egendomen är belägen) samt deras förutsättningar och verkningar. Också förslagen till ändringar i fråga om sakrätter följer förordningen om arv noggrant. Här föreligger för förmögenhetsförhållandenas del ett liknande behov som inom arvsrätten. På samma sätt som inom arvsrätten är det tänkbart att en sakrätt, exempelvis till följd av en tvist som rör förmögenhetsförhållanden, ska göras gällande i en medlemsstat där denna sakrätt inte är känd. Det verkar meningsfullt att överföra den kompromisslösning som man nådde inom arvsrätten till reglerna för förmögenhetsförhållanden.

Föredraganden välkomnar att förslaget förblir neutralt i fråga om begreppet ”äktenskap”, eftersom detta i en del medlemsstater utöver partner av olika kön även omfattar partner av samma kön. Hon föreslår att detta görs ännu tydligare genom en omformulering av det berörda skälet.

2. Domstols behörighet

De ändringar som föreslås i samband med behörighetsreglerna är till övervägande del av teknisk art.

Föredraganden gör inga ändringar när det gäller förutsättningarna för förhandling av förmögenhetsrättsliga ärenden vid samma domstol som arvsrättsliga ärenden. I skilsmässomål föreslår föredraganden att man ska kräva att makarna godkänner behörigheten, för att man på så sätt bättre ska kunna slå vakt om berörda parters intressen och förvissa sig om att de godtar skilsmässodomstolens behörighet. Vidare har bestämmelserna om avtal om val av domstol kompletterats med tanke på avtalsvillkoren. Dessutom föreslår föredraganden att, med tanke på praktiska behov, ge makarna möjlighet att (teoretiskt sett) avtala att domstolarna i den medlemsstat vars lag ska tillämpas ska vara behöriga.

Det föreslås en komplettering med en bestämmelse om behörighet grundad på svaromål. För att skydda en make som får sämre rådgivning från att omedvetet och tyst samtycka till ett val av domstol som inte är gynnsamt för honom eller henne, och därmed är oönskat, verkar det meningsfullt att samtidigt föreskriva information om svaromål och deras rättsverkan.

När det gäller regeln om subsidiär behörighet i artikel 6 har en tydligare formulering föreslagits. Med avseende på regeln om forum necessitatis i artikel 7 klargörs i ett skäl att denna regel ska gälla endast i yttersta undantagsfall.

Bestämmelserna i artiklarna 8 till 13 föreslås i stor utsträckning bli anpassade till förordningen om arv. Överensstämmelse bör emellertid endast åstadskommas så långt det är motiverat: Om talan väcks vid domstolar i olika medlemsstater rörande samma sak är artikel 12.2 viktig för mål om makars förmögenhetsförhållanden, eftersom det då ofta är bråttom. Därför föreslår föredraganden att denna bestämmelse bibehålls.

3. Tillämplig lag

Föredraganden stöder de av kommissionen föreslagna principerna om ”den tillämpliga lagens enhet” och om den universella tillämpningen.

För att fastställa den tillämpliga lagens räckvidd föreslår föredraganden en positivlista, i vilken man – på liknande sätt som i förordningen om arv – förtecknar exempel på frågor som omfattas av den tillämpliga lag som ska fastställas i enlighet med förordningen. Detta motsvarar ett ofta framfört praktiskt önskemål och underlättar hanteringen.

a) Val av tillämplig lag

De ändringsförslag som rör avtal om val av tillämplig lag syftar till att sammanfatta artiklarna 16 och 18, så att de strukturella och systematiska bristerna i kommissionens förslag åtgärdas.

De skyddsföreskrifter som föreslagits i artikel 18.2 och 18.3 rörande ändring av tillämplig lag i efterhand har bibehållits och gjorts tydligare. I princip utgår de från att ett byte av tillämplig lag får omedelbar verkan, och de tillåter – även delvis – avtalsgrundad retroaktiv verkan, som emellertid inte påverkar giltigheten för tidigare rättshandlingar eller tredje mans rättigheter. Denna lösning garanterar på bästa sätt flexibilitet för makarna och rättssäkerhet för tredje man.

b) Fastställande av tillämplig lag om inget val görs

Det har gjorts en översyn av bestämmelserna om tillämplig lag om inget val görs för att dels formulera dem tydligare, exempelvis i fråga om relevanta tidpunkter, dels anpassa dem mer till de praktiska förutsättningarna, exempelvis genom strykning av platsen där äktenskapet ingås för fastställande av den gemensamma närmaste anknytningen, eftersom denna uppgift i praktiken saknar betydelse.

c) Övriga frågor

Föredraganden föreslår att bestämmelserna om formkrav formuleras tydligare och struktureras om. Artikel 19 syftar nu endast på avtal om val av tillämplig lag. I artikel 20 fastställs endast att äktenskapsförord enligt vad som avses i denna förordning, det vill säga avtal mellan makar eller framtida makar för reglering av deras förmögenhetsförhållanden, omfattas av samma formkrav.

Vidare föreslås att bestämmelserna i artiklarna 22 (internationellt tvingande regler) och 23 (grunderna för domstolslandets rättsordning) ska anpassas till relevanta förebilder och därmed formuleras tydligare. I ett skäl ska det klargöras att skyddet för familjens bostad och frågan om nyttjanderätt makarna emellan är ett viktigt användningsområde för internationellt tvingande regler.

3. Erkännande, verkställbarhet och verkställighet

Föredraganden föreslår här att man, med tanke på skeendenas komplexitet, håller fast vid exekvaturförfarandet och följaktligen övertar motsvarande bestämmelser från förordningen om arv. Eftersom det i fråga om makars förmögenhetsförhållanden saknas en motsvarighet till arvsintyget, som används inom arvsrätten, verkar det desto mer betydelsefullt att på ett lämpligt och verklighetsnära sätt reglera erkännande och verkställbarhet av officiella handlingar som utfärdats i medlemsstaterna.

• [1]  Uppgifterna är hämtade ur ett arbetsdokument från kommissionens avdelningar (konsekvensbedömning) av den 16 mars 2011 (SEC(2011)0327).
• [2]  Jfr SEC(2011)0327, s. 12, bilaga I.
• [3]  Resolution av den 25 november 2009 (EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 12).
• [4]  Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 13 mars 2012 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar och officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg (P7_TA-PROV(2012)0068; PE‑CONS 14/12 av den 23 maj 2012).
• [5]  Rådets förordning (EG) nr 44/2001 av den 22 december 2000 (EGT L 12, 16.1.2001, s. 1). Kommissionens förslag av den 14 december 2010 (omarbetning) (KOM(2010)0748). Rådsdokument 10609/12 av den 1 juni 2012.
• [6]  PE475.882v01-00.

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (6.9.2012)

till utskottet för rättsliga frågor

över förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden
(COM(2011)0126 – C7‑0093/2011 – 2011/0059(CNS))

Föredragande: Evelyne Gebhardt

KORTFATTAD MOTIVERING

Kommissionens förslag är avsett att reglera behörighet och tillämplig lag såsom dessa gäller både för den dagliga förvaltningen av makars ägodelar och för frågor gällande hur fördelningen av tillgångar handhas i samband med gränsöverskridande situationer när ett förhållande avslutas genom skilsmässa, hemskillnad eller dödsfall. Kommissionens syfte är att garantera större rättssäkerhet för parterna för att förhindra parallella förfaranden, och att motverka bruket att käranden försöker få tvisten prövad i den domstol som anses mest benägen att fälla ett fördelaktigt utslag (forum shopping).

Skilsmässa och en makes/makas död är omständigheter som behandlas på olika sätt. Gifta par måste komma överens sinsemellan huruvida domstolen som har behörighet för förhandlingar rörande äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap också kan ta upp de förmögenhetsrättsliga verkningar som uppstår på grund av skilsmässan, men domstolen som har behörighet för arvsfrågor har alltid behörighet i sådana fall, även om det är något oklart om den har exklusiv behörighet. I andra fall bygger behörigheten på en hierarki av kriterier som har att göra med makarnas geografiska anknytning.

Artikel 16 utgör en nyhet, eftersom den gör det möjligt för makarna att genom ett gemensamt beslut ange vilken lag som är tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden. Föredraganden ställer sig bakom möjligheten för makarna att välja lagen i den stat där de har eller har haft sin gemensamma hemvist eller lagen i staten där en av makarna är medborgare. Föredraganden önskar dessutom ge makarna flera möjligheter att välja den lag som är tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden.

Parterna bör göra ett informerat val, det vill säga att de båda makarna bör vara korrekt informerade innan de gör sitt val och känna till vilka de konkreta följderna blir av valet. Därför måste man överväga hur man på bästa möjliga sätt kan garantera att båda makarna får fullständig och tillförlitlig information innan de undertecknar avtalet. Det är också viktigt att tillgången till information är garanterad oberoende av de båda makarnas ekonomiska situation. Man måste försäkra sig om att båda makarna får uttömmande och korrekt information rörande följderna av deras val av den lag som är tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden, särskilt eftersom det finns stora skillnader mellan de tillämpliga lagarna i de olika medlemsstaterna.

Eftersom lagstiftningarna dessutom kan ändras, kan det mycket väl inträffa att ett avtal om tillämplig lagstiftning som undertecknats vid ett visst tillfälle inte längre motsvarar parternas legitima förväntningar då lagen ska verkställas, på grund av att lagen i landet i fråga ändrats under tiden. Föredraganden välkomnar kommissionens förslag i detta avseende, eftersom gifta par kan komma överens om att under äktenskapet ändra sitt val av den lag som reglerar deras förmögenhet och kan göra sitt val med retroaktiv verkan. Det skulle dock vara välkommet att erbjuda samma valmöjligheter som i artikel 16.

Om inget val har gjorts kommer återigen en hierarki att bli gällande: först hemvisten, sedan gemensamt medborgarskap och slutligen det land till vilket paret har sin starkaste anknytning. Föredraganden anser att platsen för äktenskapets ingående bör vara ett avgränsat kriterium, eftersom parets val av ett land för giftermålets ingående bör antas innebära att de även godtar lagen i landet i fråga.

Förordningen föreskriver att lagen som är tillämpbar på makars förmögenhetsförhållanden ska vara tillämpbar på parets hela förmögenhet, fast såväl som lös egendom, oavsett var de har sin hemvist.

Den föreslagna förordningen föreskriver ett enhetligt förfarande för erkännande och verkställighet av domar, officiella handlingar och rättshandlingar gällande makars förmögenhetsförhållanden med ursprung i en annan medlemsstat.

Föredraganden välkomnar det faktum att reglerna om behörighet, tillämplig lag och erkännande och verkställighet av domar följer prejudikaten för andra rättsliga instrument. Vissa fördelar kommer sannolikt att tillfalla EU-medborgare som en följd av förslaget vad beträffar förutsägbarheten gällande den lag som är tillämplig på ett förmögenhetsförhållande, och förmågan att garantera erkännande och verkställighet av domar gällande förmögenhetsförhållanden som tidigare var en angelägenhet för reglerna om internationell privaträtt i varje medlemsstat och kunde leda till betydande fördröjningar och kostnader för att kontrollera efterlevnaden av lagstiftningen rörande egendomsrätt.

Slutligen beklagar föredraganden djupt att det lades fram två skilda förslag till förordningar om makars förmögenhetsförhållanden och om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap, liksom de påtagliga skillnaderna mellan dessa förslag. Enligt föredraganden utgör denna skillnad diskriminering på grund av sexuell läggning.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Tillämpningsområdet för denna förordning bör utsträckas till att omfatta alla civilrättsliga aspekter av makars förmögenhetsförhållanden, från den dagliga förvaltningen av makarnas egendom till avvecklingen av makarnas förmögenhetsförhållanden, särskilt till följd av att paret separerar eller en av makarna avlider.	(11) Tillämpningsområdet för denna förordning bör utsträckas till att omfatta alla civilrättsliga aspekter av makars förmögenhetsförhållanden, från den dagliga förvaltningen av makarnas fasta eller lösa egendom till avvecklingen av makarnas förmögenhetsförhållanden, särskilt till följd av att paret separerar eller en av makarna avlider.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Tillämpningsområdet för denna förordning bör utsträckas till att omfatta alla civilrättsliga aspekter av makars förmögenhetsförhållanden, från den dagliga förvaltningen av makarnas egendom till avvecklingen av makarnas förmögenhetsförhållanden, särskilt till följd av att paret separerar eller en av makarna avlider.	(11) Tillämpningsområdet för denna förordning bör utsträckas till att omfatta alla civilrättsliga aspekter av makars förmögenhetsförhållanden, från den dagliga förvaltningen av makarnas egendom till avvecklingen av makarnas förmögenhetsförhållanden, särskilt till följd av att paret separerar, annullerar äktenskapet eller skiljer sig eller en av makarna avlider.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19) För att underlätta makarnas förvaltning av sin egendom kommer denna förordning också att göra det möjligt för makarna att, bland de lagar som de har nära anknytning till på grund av hemvist eller medborgarskap, välja vilken lag som ska vara tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden, oberoende av egendomens natur eller var egendomen befinner sig. Detta val kommer att kunna göras när som helst, inte endast i samband med att äktenskapet ingås utan även under äktenskapets gång.	(19) För att underlätta makarnas förvaltning av sin egendom kommer denna förordning också att göra det möjligt för makarna att, bland de lagar som de har nära anknytning till på grund av hemvist eller medborgarskap, välja vilken lag som ska vara tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden, oberoende av egendomens natur eller var egendomen befinner sig. Detta val kommer att kunna göras när som helst, inte endast i samband med att äktenskapet ingås utan även under äktenskapets gång och när det har upplösts.
Motivering
Eftersom förhandlingarna rörande äktenskapsskillnad och regleringen av makarnas förmögenhetsförhållanden inte nödvändigtvis inträffar samtidigt, bör valet av den lag som är tillämplig även gälla tiden efter äktenskapets upplösning.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) För sådana fall där inget val av tillämplig lag har gjorts bör man genom denna förordning införa harmoniserade lagvalsregler på grundval av en uppsättning hierarkiskt ordnade anknytningskriterier som gör det möjligt att fastställa vilken lag som ska tillämpas på makarnas samlade egendom, så att det skapas förutsättningar att jämka samman kraven på förutsebarhet och rättssäkerhet och samtidigt ta hänsyn till den verklighet paret lever i. Makarnas första gemensamma hemvist efter äktenskapets ingående bör vara det första kriteriet, och därefter makarnas gemensamma medborgarskap när äktenskapet ingicks. Om inget av dessa kriterier är uppfyllt, eller om en första gemensam hemvist inte kan fastställas på grund av att makarna hade olika nationalitet vid äktenskapets ingående, bör det tredje kriteriet vara den stat till vilken båda makarna, med hänsyn till samtliga omständigheter, särskilt platsen där äktenskapet ingicks, har närmast anknytning; i detta sammanhang är det viktigt att klargöra att frågan om huruvida det finns en nära anknytning ska bedömas utifrån situationen vid tidpunkten för äktenskapets ingående.	(21) För sådana fall där inget val av tillämplig lag har gjorts bör man genom denna förordning införa harmoniserade lagvalsregler på grundval av en uppsättning hierarkiskt ordnade anknytningskriterier som gör det möjligt att fastställa vilken lag som ska tillämpas på makarnas samlade egendom, så att det skapas förutsättningar att jämka samman kraven på förutsebarhet och rättssäkerhet och samtidigt ta hänsyn till den verklighet paret lever i. Makarnas första gemensamma hemvist efter äktenskapets ingående bör vara det första kriteriet, och därefter makarnas gemensamma medborgarskap när äktenskapet ingicks. Om inget av dessa kriterier är uppfyllt, eller om en första gemensam hemvist inte kan fastställas på grund av att makarna hade olika nationalitet vid äktenskapets ingående, bör det tredje kriteriet vara den stat till vilken båda makarna, med hänsyn till samtliga omständigheter, har närmast anknytning.
Motivering
I varje enskilt fall bör individuella omständigheter beaktas för att kunna avgöra var makarna har sin närmaste anknytning. Med tanke på att platsen där äktenskapet ingås brukar väljas av andra skäl än den lag som är tillämplig finns det inget skäl att framhålla sannolikheten av denna valmöjlighet.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(21a) Begreppet ”hemvist” bör tolkas enligt denna förordnings syften. Innebörden bör fastställas av domstolen i varje enskilt fall på grundval av de faktiska omständigheterna. ”Hemvist” hänvisar här inte till ett begrepp i den nationella lagstiftningen utan snarare till ett självständigt begrepp i unionslagstiftningen.
Motivering
Begreppet ”hemvist” bör definieras för att så långt möjligt undvika godtyckliga tolkningar. Domstolen måste naturligtvis granska alla relevanta uppgifter innan den tillämpar definitionen.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Med hänsyn till att valet av tillämplig lag på makars förmögenhetsförhållanden är av stor betydelse, bör man i förordningen införa vissa garantier som säkerställer att makar eller blivande makar är införstådda med följderna av sitt val. Lagvalet bör således göras i den form som föreskrivs för äktenskapsförord enligt lagen i den valda staten eller lagen i den stat där den berörda handlingen upprättades, och åtminstone vara skriftligt och daterat samt undertecknat av båda makarna. Eventuella ytterligare formkrav enligt lagen i den valda staten eller den stat där handlingen upprättades rörande sådana avtals giltighet, kungörelse eller registrering bör uppfyllas.	(24) Med hänsyn till att valet av tillämplig lag på makars förmögenhetsförhållanden är av stor betydelse, bör man i förordningen införa vissa garantier som säkerställer att makar eller blivande makar är införstådda med följderna av sitt val. Lagvalet bör således göras i den form som föreskrivs för äktenskapsförord antingen enligt lagen i den valda staten eller lagen i den stat där den berörda handlingen upprättades, och åtminstone vara skriftligt och daterat samt undertecknat av båda makarna. Eventuella ytterligare formkrav enligt lagen i den valda staten eller den stat där handlingen upprättades rörande sådana avtals giltighet, kungörelse eller registrering bör uppfyllas.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 32
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(32) Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7, 9, 17, 21 och 47 om rätt till respekt för privatlivet och familjelivet, om rätt att ingå äktenskap och rätt att bilda familj i enlighet med relevant nationell lagstiftning, rätt till egendom, förbud mot alla former av diskriminering och rätt till ett effektivt rättsmedel. Medlemsstaternas domstolar ska tillämpa denna förordning med respekt för dessa rättigheter och principer.	(32) Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7, 9, 17, 20, 21, 23 och 47 om rätt till respekt för privatlivet och familjelivet, om rätt att ingå äktenskap och rätt att bilda familj i enlighet med relevant nationell lagstiftning, rätt till egendom, likhet inför lagen, förbud mot alla former av diskriminering, jämställdhet mellan kvinnor och män och rätt till ett effektivt rättsmedel. Medlemsstaternas domstolar ska tillämpa denna förordning med respekt för dessa rättigheter och principer, vilka är inskrivna i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt principerna om likhet inför lagen, icke-diskriminering på grund av kön eller sexuell läggning och jämställdhet mellan kvinnor och män.
Motivering
Föredraganden är medveten om resultatet av kommissionens konsekvensanalys av grundläggande rättigheter, men understryker att särskild uppmärksamhet måste ägnas åt principerna likhet inför lagen (artikel 20 i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna), icke-diskriminering (artikel 21 i stadgan) och jämställdhet mellan kvinnor och män (artikel 23 i stadgan) när domstolar tillämpar förordningen.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 32
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(32) Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7, 9, 17, 21 och 47 om rätt till respekt för privatlivet och familjelivet, om rätt att ingå äktenskap och rätt att bilda familj i enlighet med relevant nationell lagstiftning, rätt till egendom, förbud mot alla former av diskriminering och rätt till ett effektivt rättsmedel. Medlemsstaternas domstolar ska tillämpa denna förordning med respekt för dessa rättigheter och principer.	(32) Denna förordning är förenlig med de grundläggande rättigheter och iakttar de principer som erkänns i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 7, 9, 17, 20, 21, 23, 24 och 47 om rätt till respekt för privatlivet och familjelivet, om rätt att ingå äktenskap och rätt att bilda familj i enlighet med relevant nationell lagstiftning, rätt till egendom, likhet inför lagen, förbud mot alla former av diskriminering, jämställdhet mellan kvinnor och män, barnets rättigheter och rätt till ett effektivt rättsmedel. Medlemsstaternas domstolar ska tillämpa denna förordning med respekt för dessa rättigheter och principer.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En domstol i en medlemsstat som tar upp ett mål om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap, i enlighet med förordning (EG) nr 2201/2003 ska också vara behörig att pröva frågor rörande makarnas förmögenhetsförhållanden som har anknytning till målet i fråga, förutsatt att makarna har avtalat om detta.	En domstol i en medlemsstat som tar upp ett mål om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap, i enlighet med förordning (EG) nr 2201/2003 ska också vara behörig att pröva frågor rörande makarnas förmögenhetsförhållanden, förutsatt att makarna har avtalat om detta.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 4 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
En domstol i en medlemsstat som tar upp ett mål om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap, i enlighet med förordning (EG) nr 2201/2003 ska också vara behörig att pröva frågor rörande makarnas förmögenhetsförhållanden som har anknytning till målet i fråga, förutsatt att makarna har avtalat om detta.	En domstol i en medlemsstat som tar upp ett mål om äktenskapsskillnad, hemskillnad eller annullering av äktenskap, i enlighet med förordning (EG) nr 2201/2003 ska också vara behörig att pröva frågor rörande makarnas förmögenhetsförhållanden som har anknytning till målet i fråga, förutsatt att makarna har avtalat om detta. Överenskommelser mellan makarna om förmögenhetsrättsliga frågor får inte skada barnens intressen.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Detta avtal kan ingås när som helst, också under själva förfarandet. Ett avtal som har ingåtts innan förfarandet inleds ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda parter.	Detta avtal kan ingås när som helst, också under själva förfarandet. Det ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda parter.
Motivering
Eftersom förhandlingarna rörande äktenskapsskillnad och regleringen av makarnas förmögenhetsförhållanden inte nödvändigtvis inträffar samtidigt, bör valet av den lag som är tillämplig även gälla tiden efter äktenskapets upplösning.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Behörighet att pröva frågor om makars förmögenhetsförhållanden i andra fall än de som avses i artiklarna 3 och 4 ska gälla för domstolarna i den medlemsstat där	1. Behörighet att pröva frågor om makars förmögenhetsförhållanden i andra fall än de som avses i artiklarna 3 och 4 ska gälla, i fallande ordning, för domstolarna i den medlemsstat där
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	da) svaranden är medborgare eller, när det gäller Förenade kungariket och Irland, där han eller hon har sin hemvist.
Motivering
En utökning av behörigheten i andra fall än dem som avses i artiklarna 3 och 4 till att pröva frågor om makars förmögenhetsförhållanden leder till en mindre frekvent tillämpning av artiklarna 6 och 7 i detta förslag.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Detta avtal kan ingås när som helst, också under själva förfarandet i fråga. Ett avtal som ingås innan förfarandet inleds ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda parter.	Detta avtal kan ingås när som helst, också under själva förfarandet i fråga. Det ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda parter.
Motivering
Av rättssäkerhetsskäl bör alla avtal enligt artikel 5 av förslaget vara skriftliga, daterade och undertecknade av båda parter.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Den lag som enligt artiklarna 16, 17 och 18 är tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden, ska tillämpas på makarnas egendom som helhet.	Den lag som enligt artiklarna 16, 17 och 18 är tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden ska tillämpas på all makarnas egendom, såväl lös som fast egendom, oavsett var den finns.
Motivering
Det måste finnas ett enhetligt system som gör det möjligt att behandla alla frågor om makarnas egendom i ett enda förfarande.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca) Lagen i det land där äktenskapet ingåtts.
Motivering
Lagen i det land där äktenskapet ingåtts bör vara ett erkänt alternativ för tillämplig lag för makars förmögenhetsförhållanden.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1 – led cb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	cb) Lagen i det land till vilket makarna gemensamt har närmast anknytning.
Motivering
Makarna bör i detta förslag ges ett så brett utbud av valmöjligheter gällande tillämplig lag som möjligt.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1 – led cc (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	cc) Lagen i det land där makarna hade sin senaste gemensamma hemvist.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1 – led cd (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	cd) Lagen i det land där makarna hade sin första gemensamma hemvist efter äktenskapets ingående.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 16 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Med begreppet ”hemvist” avses den plats där en person har sin fasta bostad.
Motivering
Begreppet ”hemvist” bör definieras för att så långt möjligt undvika godtyckliga tolkningar. Domstolen måste naturligtvis granska alla relevanta uppgifter innan den tillämpar definitionen.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Om makarna inte gör något val ska förmögenhetsförhållandena dem emellan regleras av	1. Om makarna inte gör något val ska förmögenhetsförhållandena dem emellan regleras av, i fallande ordning
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) lagen i den stat till vilken makarna gemensamt har närmast anknytning med hänsyn till samtliga deras omständigheter, särskilt platsen för äktenskapets ingående.	c) lagen i den stat till vilken makarna gemensamt har närmast anknytning med hänsyn till samtliga deras omständigheter eller, om denna lag inte kan fastställas,
Motivering
I varje enskilt fall bör individuella omständigheter tas i beaktande för att man ska kunna avgöra var makarna har sin närmaste anknytning. Med tanke på att platsen där äktenskapet ingås brukar väljas av andra skäl än den lag som är tillämplig finns det inget skäl att framhålla sannolikheten av denna valmöjlighet.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca) lagen i det land där äktenskapet ingåtts.
Motivering
Makarnas val av land i vilket äktenskapet ingås antyder rimligtvis att de även kan godkänna landets domsrätt.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. Med begreppet ”hemvist” avses den plats där en person har sin fasta bostad.
Motivering
Begreppet ”hemvist” bör definieras för att man så långt möjligt ska undvika godtyckliga tolkningar. Domstolen måste naturligtvis granska alla relevanta uppgifter innan den tillämpar definitionen.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 18 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Makarna får när som helst under äktenskapet bestämma att deras äktenskapsförhållanden ska regleras av en annan lag än den som dittills varit tillämplig. De ska därvid välja någon av följande lagar:	Makarna får när som helst under äktenskapet bestämma att deras äktenskapsförhållanden ska regleras av en annan lag än den som dittills varit tillämplig. De ska därvid välja någon av de lagar som anges i artikel 16 i denna förordning.
a) Lagen i den stat där en av makarna hade hemvist vid den tidpunkt då valet gjordes.
b) Lagen i det land där en av makarna var medborgare vid den tidpunkt då valet gjordes.
Motivering
När makarna ändrar valet av den lag som är tillämplig på deras förmögenhetsförhållanden bör de ha samma valmöjligheter som de som anges i artikel 16 (om det ursprungliga valet av förmögenhetsförhållande).
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 18 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I avsaknad av uttryckliga önskemål om annat från makarnas sida ska ändringen av tillämplig lag på makarnas förmögenhetsförhållanden under äktenskapet endast ha verkan för framtiden.	Om makarna inte meddelar annat ska ändringen av tillämplig lag på makarnas förmögenhetsförhållanden under äktenskapet endast ha verkan för framtiden.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Oaktat vad som sägs i punkt 1 ska valet åtminstone uttryckligen framgå av ett skriftligt och daterat avtal som undertecknats av båda makarna.	2. Oaktat vad som sägs i punkt 1 ska valet åtminstone uttryckligen framgå av ett skriftligt och daterat avtal som undertecknats av båda makarna och som uttrycker deras gemensamma vilja.
Motivering
Man måste här se till att beslutet fattas i samförstånd, så att varje parts intressen skyddas.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Om lagen i en medlemsstat där båda makarna har hemvist vid tidpunkten för det val av tillämplig lag som avses i punkt 1 föreskriver ytterligare formkrav, ska även dessa krav uppfyllas.	3. Om lagen i den medlemsstat som avses i punkt 1 föreskriver ytterligare formkrav, ska även dessa krav uppfyllas.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Oaktat vad som sägs i punkt 1 ska äktenskapsförordet ska ha formen av ett skriftligt och daterat avtal som undertecknats av båda makarna.	2. Oaktat vad som sägs i punkt 1 ska äktenskapsförordet ha formen av ett skriftligt och daterat avtal som undertecknats av båda makarna och som uttrycker deras gemensamma vilja.
Motivering
Man måste här se till att beslutet fattas i samförstånd, så att varje parts intressen skyddas.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 22
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 22	utgår
Internationellt tvingande regler
Motivering
Omfattningen av de undantag som kan tillåtas genom denna artikel är praktiskt taget oändlig och gör det möjligt för medlemsstaterna att förbise vilken som helst föreskrift i denna förordning. Eftersom artikel 23 redan möjliggör undantag avseende allmän ordning i särskilda fall bör denna artikel utgå.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kommissionen ska på lämpligt sätt ställa de uppgifter som meddelas i enlighet med punkt 1 till allmänhetens förfogande, bland annat på webbplatsen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område.	3. Kommissionen ska på ett lämpligt och enkelt sätt ställa alla uppgifter till allmänhetens förfogande, genom en flerspråkig webbplats som kompletterar webbplatsen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område, för att garantera att alla par och makar kan utöva sina rättigheter på ett välinformerat sätt.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Kommissionen ska införa ett informations- och utbildningsverktyg för domstolstjänstemän och rättstillämpare genom att man skapar en interaktiv webbportal på alla EU:s officiella språk, inbegripet ett system för utbyte av yrkeskunskaper och praxis.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Mål om makars förmögenhetsförhållanden
Referensnummer	COM(2011)0126 – C7-0093/2011 – 2011/0059(CNS)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	JURI 10.5.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	LIBE 10.5.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Evelyne Gebhardt 24.5.2011
Behandling i utskott	21.3.2012	3.9.2012
Antagande	3.9.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	45 4 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jan Philipp Albrecht, Edit Bauer, Simon Busuttil, Philip Claeys, Carlos Coelho, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Ioan Enciu, Frank Engel, Cornelia Ernst, Kinga Gál, Kinga Göncz, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Anna Hedh, Salvatore Iacolino, Lívia Járóka, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Timothy Kirkhope, Juan Fernando López Aguilar, Baroness Sarah Ludford, Monica Luisa Macovei, Véronique Mathieu, Anthea McIntyre, Louis Michel, Antigoni Papadopoulou, Georgios Papanikolaou, Carmen Romero López, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Rui Tavares, Nils Torvalds, Axel Voss, Renate Weber, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Auke Zijlstra
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Anna Maria Corazza Bildt, Cornelis de Jong, Evelyne Gebhardt, Monika Hohlmeier, Franziska Keller, Ádám Kósa, Marian-Jean Marinescu, Antonio Masip Hidalgo, Jan Mulder, Raül Romeva i Rueda, Glenis Willmott
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Justas Vincas Paleckis, Iuliu Winkler

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (7.5.2012)

till utskottet för rättsliga frågor

över förslaget till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet i mål om makars förmögenhetsförhållanden
(COM(2011)0126 – C7‑0093/2011 – 2011/0059(CNS))

Föredragande: Marina Yannakoudakis

KORTFATTAD MOTIVERING

Inledning

Med den ökade rörligheten för personer inom EU:s medlemsstater ökar också antalet gränsöverskridande äktenskap där paren kan ha egendom i flera länder. Det kan också uppstå komplikationer när par som är bosatta i olika medlemsstater vid den enes frånfälle har förmögenheten spridd och olika domstolars behörighet gäller.

2007 beräknades de gränsöverskridande skilsmässorna uppgå till 140 000 (13 procent) av de totalt 1 040 000 skilsmässor som ägde rum i EU samma år[1]. Det är därför viktigt att klargöra vilken medlemsstats lagstiftning som är tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden samt vilken domstol som ska ha behörighet i sådana skilsmässomål.

Detta yttrande kommer från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män och syftar till att skydda den mer utsatta maken, samtidigt som mäns och kvinnors likhet inför lagen erkänns. Det främsta syftet med yttrandet är att öka kvinnors medvetenhet, så att de är välinformerade och kan fatta ett välavvägt beslut i en oundvikligen svår situation när de ställs inför de rättsliga konsekvenserna av en viss ordning för makars förmögenhetsförhållanden. Detta yttrande vill erbjuda praktiska lösningar på problem i anknytning till makars förmögenhetsförhållanden, samtidigt som medlemsstaternas fulla behörighet på området upprätthålls och respekteras.

Definition och tillämpningsområde

Föredraganden noterar att definitionen av ”makars förmögenhetsförhållanden” skiljer sig åt inom EU. Det är därför viktigt att klart och tydligt avgränsa vilka tillgångar som bör omfattas av förslaget. Exempelvis omfattas underhållsskyldighet av makars förmögenhetsförhållanden i vissa medlemsstater men inte i andra.

Föredraganden är medveten om att tillämpningsområdet för kommissionens förslag endast rör makars förmögenhetsförhållanden och att registrerade partnerskap behandlas under ett separat, men besläktat, kommissionsförslag[2]. Föredraganden vill dock understryka att alla EU‑medborgare bör ges samma rättigheter oavsett samlevnadsform, med vederbörlig hänsyn tagen till enskilda medlemsstaters nationella lagstiftning.

De främsta utmaningarna

Den främsta utmaningen i detta yttrande är att hantera två olika scenarier. Det första berör den ena makens frånfälle, det andra en skilsmässa. Båda scenarier kompliceras av subsidiaritetsprincipen, när makars förmögenhetsförhållanden ibland regleras av enskilda medlemsstater genom bilaterala eller multilaterala avtal, vilket lett till en stor variation i medlemsstaternas rättsordningar. Föredraganden vill att dessa rättsordningar respekteras och upprätthålls inom det snäva tillämpningsområdet i kommissionens förslag.

Föredraganden har utarbetat detta yttrande i vetskap om att inte alla medlemsstater har ställt sig bakom förslaget till direktiv, och hon hoppades därför att förslaget skulle bli så flexibelt att medlemsstaterna gavs möjlighet att omvärdera sin ståndpunkt. Medlemsstaterna var inte heller överens om ett besläktat kommissionsförslag om arv och testamenten[3], som för närvarande granskas av rådet.

Stöd till den mer utsatta maken och/eller tredjeman

Föredraganden är medveten om att kvinnor ibland, men långt ifrån alltid, är den mer utsatta parten i skilsmässomål, eftersom det ofta är män som står för den huvudsakliga inkomsten i äktenskapet eller familjen. Föredraganden vill därför att kvinnor ska skyddas på ett adekvat sätt under denna svåra tid. Skyddet bör även utvidgas till tredjeman, särskilt underhållsberättigade barn. I linje med detta bör särskild hänsyn tas till familjens bostad, genom att man ser till att denna tillgång inte kan avyttras innan den behöriga domstolen har avkunnat sin dom, så att den mer utsatta maken och underhållsberättigade barn garanteras ett hem.

Kommissionens förslag tar upp frågan om egendomsrätt i samband med skilsmässa och ger parterna utrymme att välja en lämplig ordning för makars förmögenhetsförhållanden om de kan komma överens. I de fall där detta inte går, eller om omständigheterna inom äktenskapet ändras, måste dock förslaget skydda den mer utsatta parten.

I händelse av den ena makens frånfälle

Föredraganden menar att problem kan uppstå om den ena maken avlider och den efterlevande maken inte har något val i fråga om tillämpliga regler och rättsliga bestämmelser. Detta problem tas upp i det tidigare nämnda förslaget till betänkande om arv och testamente, men om testamente saknas måste man försöka se till att den efterlevande maken skyddas och ges utrymme att ta hand om kvarlåtenskapen samtidigt som hans eller hennes önskemål tillgodoses.

Beskattning

Frågan om beskattning av egendom ska omfattas av medlemsstaternas behörighet eftersom kriterierna för gemensam hemvist styr vilken domstol som har behörighet. Alla medlemsstater har dock inte ingått bilaterala eller multilaterala avtal om beskattning, vilket betyder att det måste finnas garantier för att inte dubbelbeskattning sker vid den ena makens frånfälle.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för rättsliga frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Tillämpningsområdet för denna förordning bör utsträckas till att omfatta alla civilrättsliga aspekter av makars förmögenhetsförhållanden, från den dagliga förvaltningen av makarnas egendom till avvecklingen av makarnas förmögenhetsförhållanden, särskilt till följd av att paret separerar eller en av makarna avlider.	(11) Tillämpningsområdet för denna förordning bör utsträckas till att omfatta alla civilrättsliga aspekter av makars förmögenhetsförhållanden, från den dagliga förvaltningen av makarnas egendom till avvecklingen av makarnas förmögenhetsförhållanden, särskilt till följd av att paret separerar eller skiljer sig eller att en av makarna avlider.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) För sådana fall där inget val av tillämplig lag har gjorts bör man genom denna förordning införa harmoniserade lagvalsregler på grundval av en uppsättning hierarkiskt ordnade anknytningskriterier som gör det möjligt att fastställa vilken lag som ska tillämpas på makarnas samlade egendom, så att det skapas förutsättningar att jämka samman kraven på förutsebarhet och rättssäkerhet och samtidigt ta hänsyn till den verklighet paret lever i. Makarnas första gemensamma hemvist efter äktenskapets ingående bör vara det första kriteriet, och därefter makarnas gemensamma medborgarskap när äktenskapet ingicks. Om inget av dessa kriterier är uppfyllt, eller om en första gemensam hemvist inte kan fastställas på grund av att makarna hade olika nationalitet vid äktenskapets ingående, bör det tredje kriteriet vara den stat till vilken båda makarna, med hänsyn till samtliga omständigheter, särskilt platsen där äktenskapet ingicks, har närmast anknytning; i detta sammanhang är det viktigt att klargöra att frågan om huruvida det finns en nära anknytning ska bedömas utifrån situationen vid tidpunkten för äktenskapets ingående.	(21) För sådana fall där inget val av tillämplig lag har gjorts bör man genom denna förordning införa harmoniserade lagvalsregler på grundval av en uppsättning hierarkiskt ordnade anknytningskriterier som gör det möjligt att fastställa vilken lag som ska tillämpas på makarnas samlade egendom, så att det skapas förutsättningar att jämka samman kraven på förutsebarhet och rättssäkerhet och samtidigt ta hänsyn till den verklighet paret lever i. Makarnas första gemensamma hemvist efter äktenskapets ingående bör vara det första kriteriet, och därefter makarnas gemensamma medborgarskap när äktenskapet ingicks. Om inget av dessa kriterier är uppfyllt, eller om en första gemensam hemvist inte kan fastställas på grund av att makarna hade olika nationalitet vid äktenskapets ingående, bör det tredje kriteriet vara den stat till vilken båda makarna, med hänsyn till samtliga omständigheter, har närmast anknytning; i detta sammanhang är det viktigt att klargöra att frågan om huruvida det finns en nära anknytning ska bedömas utifrån situationen vid tidpunkten för äktenskapets ingående.
Motivering
Många par reser i väg för att gifta sig, vilket skulle skapa oklarhet om tillämpningen av bestämmelsen om ”närmaste anknytning”.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(21a) Om en utsatt make inte har kunnat göra ett fritt och rättvist val av ordning för makarnas förmögenhetsförhållanden, t.ex. på grund av särskilda omständigheter som ekonomisk eller finansiell beroendeställning, löneskillnader, brist på tillgång till information eller juridisk rådgivning, eller på grund av omständigheter som hänger samman med sjukdom eller våld i hemmet.
Motivering
Fall där inget val av tillämplig lag har gjorts behandlas redan i skäl 21 i förslaget om makars förmögenhetsförhållanden. Eftersom förslaget tillhandahåller regler i de fall makarna inte har valt tillämplig lagstiftning beskriver ändringsförslaget endast vissa omständigheter som har gjort att lagval inte har varit möjligt. Av detta skäl har ”om inget lagval har gjorts” strukits från ursprungstexten i skälet.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Med hänsyn till att valet av tillämplig lag på makars förmögenhetsförhållanden är av stor betydelse, bör man i förordningen införa vissa garantier som säkerställer att makar eller blivande makar är införstådda med följderna av sitt val. Lagvalet bör således göras i den form som föreskrivs för äktenskapsförord enligt lagen i den valda staten eller lagen i den stat där den berörda handlingen upprättades, och åtminstone vara skriftligt och daterat samt undertecknat av båda makarna. Eventuella ytterligare formkrav enligt lagen i den valda staten eller den stat där handlingen upprättades rörande sådana avtals giltighet, kungörelse eller registrering bör uppfyllas.	(24) Med hänsyn till att valet av tillämplig lag på makars förmögenhetsförhållanden är av stor betydelse, bör man i förordningen införa vissa garantier som säkerställer att makar eller blivande makar är införstådda med följderna av sitt val, inbegripet kostnadsfri juridisk rådgivning om en av makarna har ekonomiska svårigheter. Lagvalet bör således göras i den form som föreskrivs för äktenskapsförord enligt lagen i den valda staten eller lagen i den stat där den berörda handlingen upprättades, och åtminstone vara skriftligt, daterat, undertecknat av båda makarna samt bestyrkt. För att garantera den utsatta maken eller blivande maken tillräckligt skydd innan valet av tillämplig lag görs, bör båda makar på förhand och enskilt informeras av en rättstillämpare om rättsverkningarna av detta val. Eventuella ytterligare formkrav enligt lagen i den valda staten eller den stat där handlingen upprättades rörande sådana avtals giltighet, kungörelse eller registrering bör uppfyllas.
Motivering
Makens/makarnas rätt till enskild juridisk rådgivning av en rättstillämpare skulle göra det möjligt för dem att göra ett självständigt och välinformerat val som skyddar en make som kan befinna sig i en utsatt situation.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 24a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(24a) Makar eller blivande makar vars samlevnadsform har en internationell dimension bör i förväg informeras om följderna av valet av en ordning för makars förmögenhetsförhållanden och om vilka rättstillämpare som kan rådfrågas innan ett beslut om en ordning för makarnas förmögenhetsförhållanden fattas, i händelse av tveksamhet eller i en utsatt situation. Information om bestämmelser rörande makars förmögenhetsförhållanden kan ingå i ett välkomstpaket som makarna, om de så önskar, kan få när de kontaktar sin ambassad eller de nationella eller lokala myndigheterna, i enlighet med det nationella systemet. Makar vars samlevnadsform har en internationell dimension bör, innan de köper egendom i utlandet, på förhand och enskilt informeras om fördelarna med att välja en ordning för makars förmögenhetsförhållanden. Medlemsstaternas lagstiftning om jämställdhet bör i alla sammanhang upprätthållas.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 25
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(25) Av hänsyn till allmänintresset bör domstolarna i medlemsstaterna i undantagsfall ha rätt att avstå från att tillämpa utländsk lag i ett visst mål om det uppenbart skulle strida mot grunderna för rättsordningen i domstolslandet (ordre public). Domstolarna bör dock inte kunna tillämpa ordre public-undantaget för att åsidosätta lagen i en annan medlemsstat eller för att vägra erkänna eller verkställa en dom, officiell handling eller inför domstol ingången förlikning som meddelats eller upprättats i en annan medlemsstat, om tillämpningen av detta undantag skulle strida mot Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet artikel 21 i denna, som förbjuder all diskriminering.	(25) Av hänsyn till allmänintresset bör domstolarna i medlemsstaterna i undantagsfall ha rätt att avstå från att tillämpa utländsk lag i ett visst mål om det uppenbart skulle strida mot grunderna för rättsordningen i domstolslandet (ordre public). Domstolarna bör dock inte kunna tillämpa ordre public-undantaget för att åsidosätta lagen i en annan medlemsstat eller för att vägra erkänna eller verkställa en dom, officiell handling eller inför domstol ingången förlikning som meddelats eller upprättats i en annan medlemsstat, om tillämpningen av detta undantag skulle strida mot Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet artikel 21 i denna, som förbjuder all diskriminering, och artikel 23, där det anges att jämställdhet mellan kvinnor och män ska säkerställas på alla områden.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Denna förordning ska inte tillämpas på	3. Denna förordning ska, med förbehåll för hänsyn till balans och rättvisa, inte tillämpas på
Motivering
I vissa medlemsstater behandlas kvarstående tillgångar tillsammans och hanteras som en fråga, med beaktande av balans och rättvisa för att skydda bägge makar, oftast för att skydda kvinnan, som sannolikt, i förekommande fall, har den huvudsakliga vårdnaden om barnen. I andra medlemsstater behandlas sådana tillgångar separat.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led fa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	fa) pensionsrätter, förutom om tillämplig nationell lagstiftning föreskriver delning av pensionsrätter som förvärvats under äktenskapet vid skilsmässa.
Motivering
Om tillgångarna ska behandlas separat så som beskrivs i kommissionens förslag bör man överväga om också gåvor från familjemedlemmar, pensionsrätter, försäkringar och pensionsfonder ska uteslutas från direktivets tillämpningsområde.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led fb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	fb) försäkringar och pensionsfonder.
Motivering
Om tillgångarna ska behandlas separat så som beskrivs i kommissionens förslag bör man överväga om också gåvor från familjemedlemmar, pensionsrätter, försäkringar och pensionsfonder ska uteslutas från direktivets tillämpningsområde.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) äktenskapsförord: varje avtal varigenom makarna organiserar sina förmögenhetsförhållanden sinsemellan och gentemot tredje man.	b) äktenskapsförord: varje avtal varigenom makarna vid äktenskapets ingående eller under detsamma organiserar sina förmögenhetsförhållanden sinsemellan och gentemot tredje man.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 2 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
g) domstol: varje behörig rättslig myndighet i medlemsstaterna som utövar en rättslig funktion i samband med makars förmögenhetsförhållanden, liksom varje annan, icke-rättslig myndighet eller person som, efter bemyndigande av en rättslig myndighet i medlemsstaterna, utövar funktioner som grundar sig på domstolarnas behörighet, i enlighet med bestämmelserna i denna förordning.	g) domstol: alla myndigheter och rättstillämpare som har behörighet på området för makars förmögenhetsförhållanden och som utövar rättsliga funktioner, agerar genom delegering från en domstol eller agerar under kontroll av en domstol, under förutsättning att dessa myndigheter och rättstillämpare ger garantier om sin opartiskhet och samtliga parters rätt att bli hörda, och under förutsättning att deras beslut enligt lagen i den medlemsstat där de är verksamma
	– kan bli föremål för överklagande eller förnyad prövning av en rättslig myndighet, och
	– har en giltighet och verkan som är jämförbar med ett beslut av en rättslig myndighet i samma fråga.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 4 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Detta avtal kan ingås när som helst, också under själva förfarandet i fråga. Ett avtal som ingås innan förfarandet inleds ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda parter. Om inget avtal har ingåtts mellan makarna, ska artiklarna 5 ff. tillämpas med avseende på frågor om domstols behörighet.	Detta avtal kan ingås när som helst, också under själva förfarandet i fråga. Ett avtal som ingås innan förfarandet inleds ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda parter samt bestyrkt. Innan avtalet ingås ska båda makar i förväg och enskilt informeras av en rättstillämpare om rättsverkningarna av detta val.
Motivering
Makens/makarnas rätt till enskild juridisk rådgivning av en rättstillämpare skulle göra det möjligt för dem att göra ett självständigt och välinformerat val som skyddar en make som kan befinna sig i en utsatt situation.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Detta avtal kan ingås när som helst, också under själva förfarandet i fråga. Ett avtal som ingås innan förfarandet inleds ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda parter.	Detta avtal kan ingås när som helst, också under själva förfarandet i fråga. Ett avtal som ingås innan förfarandet inleds ska vara skriftligt, daterat och undertecknat av båda parter och registrerat i enlighet med det förfarande som föreskrivs i den medlemsstat där avtalet ingås.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 13a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 13a
	Information till makarna
	Den behöriga myndigheten ska åläggas att inom rimlig tid informera makarna om eventuella förfaranden om makars förmögenhetsförhållanden som inleds mot dem.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 14a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 14a
	Särskilda skyddsåtgärder
	Innan ett beslut om behörig domstol fattas ska särskilda åtgärder fastställas för att skydda familjens bostad, t.ex. att denna inte får avyttras, i enlighet med den anmodade medlemsstatens lagstiftning, fram till dess att den behöriga domstolen har avkunnat sin dom.
Motivering
För att skydda den utsatta maken och tredjeman, t.ex. underhållsberättigade barn, är det viktigt att familjens bostad skyddas från snabb avyttring fram till dess att den behöriga domstolen har avkunnat sin dom, i enlighet med den anmodade medlemsstatens lagstiftning. Därigenom ser man i förekommande fall till att den utsatta maken och underhållsberättigade barn garanteras en bostad under det att förhandlingarna pågår.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Den lag som enligt artiklarna 16, 17 och 18 är tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden, ska tillämpas på makarnas egendom som helhet.	Den lag som enligt artiklarna 16, 17 och 18 är tillämplig på makars förmögenhetsförhållanden, ska tillämpas på makarnas gemensamma egendom som helhet.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) lagen i den stat till vilken makarna gemensamt har närmast anknytning med hänsyn till samtliga deras omständigheter, särskilt platsen för äktenskapets ingående.	c) lagen i den stat till vilken makarna gemensamt har närmast anknytning med hänsyn till samtliga deras omständigheter, oavsett platsen för äktenskapets ingående.
Motivering
Många par reser i väg för att gifta sig, vilket skulle skapa oklarhet om tillämpningen av bestämmelsen om ”närmaste anknytning”.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Oaktat vad som sägs i punkt 1, om en av makarna avlider och inget val av ordning har gjorts i fråga om makarnas förmögenhetsförhållanden, ska den efterlevande makens önskemål, i förekommande fall, äga företräde och upprätthållas.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 18 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Om makarna väljer att ge denna ändring retroaktiv verkan ska detta inte påverka giltigheten av tidigare överenskommelser som ingåtts i enlighet med den lag som dittills varit tillämplig eller tredje mans rätt enligt den tidigare tillämpliga lagen.	Om makarna väljer att ge denna ändring retroaktiv verkan ska detta inte påverka giltigheten av tidigare överenskommelser som ingåtts i enlighet med den lag som dittills varit tillämplig eller tredje mans rätt enligt den tidigare tillämpliga lagen. Båda makar ska av en rättstillämpare på förhand och enskilt informeras om rättsverkningarna av detta val.
Motivering
Retroaktiva beslut kommer inte att ge ökad rättssäkerhet för tredjeman och kan leda till högre rättegångskostnader för båda makar.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Oaktat vad som sägs i punkt 1 ska valet åtminstone uttryckligen framgå av ett skriftligt och daterat avtal som undertecknats av båda makarna.	2. Oaktat vad som sägs i punkt 1 ska valet åtminstone uttryckligen framgå av ett skriftligt och daterat avtal som undertecknats av båda makarna och bestyrkts. Innan valet av tillämplig lag görs ska båda makar enskilt och på förhand informeras av en rättstillämpare om rättsverkningarna av detta val.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Oaktat vad som sägs i punkt 1 ska äktenskapsförordet ska ha formen av ett skriftligt och daterat avtal som undertecknats av båda makarna.	2. Oaktat vad som sägs i punkt 1 ska äktenskapsförordet ska ha formen av ett skriftligt och daterat avtal som undertecknats av båda makarna och bestyrkts.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 27 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d) den är oförenlig med en dom som tidigare har meddelats i en annan medlemsstat eller i en tredje stat mellan samma parter och rörande samma sak, såvida den först meddelade domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i den medlemsstat där domen görs gällande.	d) den är oförenlig med en dom som tidigare har meddelats i en annan medlemsstat mellan samma parter och rörande samma sak, såvida den först meddelade domen uppfyller de nödvändiga villkoren för erkännande i den medlemsstat där domen görs gällande.
Motivering
Det finns inga garantier för ömsesidigt erkännande med en tredje stat. Detta innebär att EU‑medlemsstaternas rättsväsenden måste utbildas i och sedan tillämpa utländsk lagstiftning från tredje stater utanför EU, vilket kan leda till avsevärda kostnader, dröjsmål och minskad rättssäkerhet för käranden och tredjeman.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. En medlemsstat får emellertid i sin lagstiftning föreskriva att en make inte har rätt att åberopa den på makarnas förmögenhetsförhållanden tillämpliga lagen gentemot en tredjeman, om maken eller tredjemannen har hemvist på den medlemsstatens territorium och de krav på kungörelse och registrering som föreskrivs i den medlemsstatens lagstiftning inte är uppfyllda, förutsatt att inte tredjemannen kände till eller borde ha känt till vilken lag som var tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden.	2. En medlemsstat får emellertid i sin lagstiftning föreskriva att en make inte har rätt att åberopa den på makarnas förmögenhetsförhållanden tillämpliga lagen gentemot en tredjeman, om maken eller tredjemannen har hemvist på den medlemsstatens territorium och de krav på kungörelse och registrering som föreskrivs i den medlemsstatens lagstiftning inte är uppfyllda, förutsatt att inte tredjemannen kände till vilken lag som var tillämplig på makarnas förmögenhetsförhållanden.
Motivering
Det kan vara svårt att fastställa huruvida tredjemannen ”borde ha känt till” detta, särskilt med tanke på att de flesta tvister om makars egendom är av internationell karaktär. Detta begrepp har strukits eftersom tillämpningsområdet är oklart.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kommissionen ska på lämpligt sätt ställa de uppgifter som meddelas i enlighet med punkt 1 till allmänhetens förfogande, bland annat på webbplatsen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område.	3. Kommissionen ska på lämpligt sätt göra den information som meddelas i enlighet med punkt 1 tillgänglig för allmänheten, bland annat, men inte uteslutande, på den flerspråkiga webbplatsen för det europeiska rättsliga nätverket på privaträttens område.
Motivering
Informationen kan förmedlas på andra sätt, t.ex. via en servicetelefon på flera språk.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 37 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Medlemsstaterna ska överväga att vidta lämpliga åtgärder för att se till att makar vars samlevnadsform rymmer en internationell dimension har tillgång till information om rättsverkningarna av valet av ordning för makars förmögenhetsförhållanden, och om vilka rättstillämpare som kan rådfrågas.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Mål om makars förmögenhetsförhållanden
Referensnummer	COM(2011)0126 – C7-0093/2011 – 2011/0059(CNS)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	JURI 10.5.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	FEMM 10.5.2011
Föredragande        Utnämning	Marina Yannakoudakis 19.4.2011
Behandling i utskott	27.2.2012
Antagande	24.4.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 0 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Emine Bozkurt, Andrea Češková, Iratxe García Pérez, Zita Gurmai, Mikael Gustafsson, Mary Honeyball, Sophia in ‘t Veld, Lívia Járóka, Nicole Kiil-Nielsen, Silvana Koch-Mehrin, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Astrid Lulling, Barbara Matera, Elisabeth Morin-Chartier, Angelika Niebler, Siiri Oviir, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Marc Tarabella, Britta Thomsen, Marina Yannakoudakis, Anna Záborská, Inês Cristina Zuber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Franziska Katharina Brantner, Christa Klaß, Ana Miranda, Mariya Nedelcheva, Antigoni Papadopoulou

• [1]  ”EU Citizen Report 2010 Dismantling the obstacles to EU citizens’ rights”, s. 5. http://ec.europa.eu/justice/citizen/files/com_2010_603_en.pdf ” (27 oktober 2010)
• [2]  Förslag till rådets förordning om domstols behörighet, tillämplig lag samt erkännande och verkställighet av domar i mål om förmögenhetsrättsliga verkningar av registrerade partnerskap (COM(2011)0127).
• [3]  Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om behörighet, tillämplig lag, erkännande och verkställighet av domar och officiella handlingar i samband med arv och om inrättandet av ett europeiskt arvsintyg (COM(2009)0154).

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Mål om makars förmögenhetsförhållanden
Referensnummer	COM(2011)0126 – C7-0093/2011 – 2011/0059(CNS)
Begäran om samråd med parlamentet	7.4.2011
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	JURI 10.5.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	LIBE 10.5.2011	FEMM 10.5.2011
Föredragande        Utnämning	Alexandra Thein 12.4.2011
Behandling i utskott	21.6.2011	21.11.2011	17.9.2012	11.10.2012
	18.12.2012
Antagande	20.6.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 0 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Raffaele Baldassarre, Luigi Berlinguer, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Christian Engström, Marielle Gallo, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sajjad Karim, Klaus-Heiner Lehne, Antonio Masip Hidalgo, Jiří Maštálka, Alajos Mészáros, Bernhard Rapkay, Dimitar Stoyanov, Rebecca Taylor, Alexandra Thein, Tadeusz Zwiefka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Sergio Gaetano Cofferati, Vytautas Landsbergis, Eva Lichtenberger, Angelika Niebler, Axel Voss
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Frédérique Ries, Nikolaos Salavrakos, Jacek Włosowicz
Ingivande	12.7.2013