Förfarande : 2012/2290(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0265/2013

Ingivna texter :

A7-0265/2013

Debatter :

PV 07/10/2013 - 22
CRE 07/10/2013 - 22

Omröstningar :

PV 08/10/2013 - 9.5
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2013)0395

BETÄNKANDE     
PDF 192kWORD 117k
16.7.2013
PE 510.869v02-00 A7-0265/2013

om politisk planering framöver och långsiktiga tendenser: budgetkonsekvenser för kapacitetsuppbyggnad

(2012/2290(INI))

Budgetutskottet

Föredragande: James Elles

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om politisk planering framöver och långsiktiga tendenser: budgetkonsekvenser för kapacitetsuppbyggnad

(2012/2290(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013(1), särskilt den förberedande åtgärden Interinstitutionellt system för kartläggning av långsiktiga trender i 2013 års budget,

–   med beaktande av budgetförordningen (EU, Euratom) nr 966/2012 för unionens allmänna budget, särskilt artiklarna 54.2 a och b och 54 e, och dess tillämpningsföreskrifter,

–   med beaktande av Espas (det europeiska systemet för strategisk och politisk analys) rapport ”Global Trends 2030 – Citizens in an Interconnected and Polycentric World”, som utarbetats av Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier (EUISS)(2),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från utskottet för regional utveckling och utskottet för konstitutionella frågor (A7-0265/2013), och av följande skäl:

A.  Vi genomgår nu en period av snabba omdaningar, vilket blir tydligt i den dynamik som kommer till uttryck i makt, demografisk förändring, klimatförändring, urbanisering och teknik. Detta gör det allt mer nödvändigt för politiska beslutsfattare i alla stater att investera mer i studier och övervakning av viktiga globala trender.

B.   I EU-budgeten för 2010 gavs det på parlamentets initiativ i uppdrag till kommissionen att genomföra ett pilotprojekt i två år i syfte att utforska möjligheten ”att inrätta ett interinstitutionellt system för att kartlägga långsiktiga trender inom strategiskt viktiga områden i EU.”

C.  I EU-budgeten för 2012 godkändes ett projekt för att gå vidare till nästa fas såsom en förberedande åtgärd för de tre åren 2012–2014, i syfte att före utgången av 2014 inrätta ett fullt fungerande ”europeiskt system för strategisk och politisk analys” (Espas) med alla relevanta EU-institutioner genom att främja ”närmare samarbete mellan forskningsenheterna vid de EU-institutioner och EU-organ som ägnar sig åt analys av politiska trender på medellång och lång sikt(3).”

D.  Inrättandet av ett varaktigt interinstitutionellt system på administrativ nivå för att identifiera och kartlägga viktiga trender som sannolikt kommer att forma den framtida politiska kontexten skulle bistå och stödja EU-institutionerna att förbereda och svara på utmaningar och definiera konsekventa strategiska valmöjligheter för kommande år.

E.   Ett sådant väletablerat och erkänt system skulle utgöra grunden för reflexioner i samband med utarbetandet av EU-budgeten och fastställandet av politiska prioriteringar på årlig och flerårig basis och möjliggöra en mer direkt koppling mellan budgetresurser och politiska mål.

F.   Kvinnor kan inte få egenmakt om inte deras rättigheter erkänns och genomförs effektivt. Espas skulle också kunna tillhandahålla en effektiv analys av utmaningarna i samband med främjandet av jämställdhet mellan könen, från politisk egenmakt till bekämpning av alla typer av diskriminering av kvinnor.

G.  I den första Espas-stödda rapporten ”Global Trends 2030 – Citizens in an Interconnected and Polycentric World” (Globala trender 2030 – Medborgare i en sammankopplad och polycentrisk värld), beställd av EUISS, kartläggs flera globala trender som sannolikt kommer att forma världen under kommande decennier.

H.  Dessa trender är bland annat enskilda personers allt större handlingsförmåga som delvis drivs av tekniska förändringar, större tonvikt på hållbar utveckling mot bakgrund av en tilltagande resursknapphet och ihållande fattigdom som förvärras av klimatförändringens effekter, ett framväxande internationellt system som präglas av en maktförskjutning bort från staterna, med växande styrningsgap då de traditionella mekanismerna för mellanstatliga förbindelser inte i tillräcklig grad motsvarar allmänhetens krav.

1.   Europaparlamentet anser att en förutsättning för en konsekvent och effektiv EU-politik i allt högre grad kommer vara att man uppfattar dessa långsiktiga globala trender som har betydelse för de utmaningar och val som unionen står inför i en allt mer komplex och ömsesidigt beroende värld.

2.   Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att EU-institutionerna samarbetar på ett effektivt sätt för att övervaka och analysera dessa långsiktiga trender liksom att de samarbetar och bygger nätverk med andra aktörer, bland annat det bredare forskningssamhället, både inom och utom EU, som har intresse av liknande frågor i tredjeländer. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att fortsätta processen med att utveckla en effektiv kapacitet för att tillhandahålla oberoende, högkvalitativ interinstitutionell analys och rådgivning om centrala trender som politiska beslutsfattare inom EU-systemet står inför.

3.  Europaparlamentet påpekar att ansvaret för utvecklingen av långsiktiga socioekonomiska strategier och genomförandet av politik i EU i linje med subsidiaritetsprincipen ligger på flera olika offentliga organisationer, till exempel EU-institutionerna, nationella ministerier samt regionala eller lokala myndigheters olika enheter och särskilda byråer. Parlamentet uppmärksammar att näringslivets organisationer, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och andra intresseorganisationer också är delaktiga i utarbetandet av långsiktiga strategier tillsammans med medlemsstaternas offentliga organ och EU‑institutionerna. Parlamentet betonar därför att man bör tillämpa ett tillvägagångssätt som utgår från styrning på flera nivåer.

4.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken, på grund av sin fleråriga, långsiktiga och övergripande karaktär, ovillkorligen är en politik med ett starkt framåtblickande grunddrag, och med tanke på hur stor andel av EU:s budget som den utgör måste den få en framträdande plats i all framåtblickande budgetplanering.

5.  Europaparlamentet anser att utformning av politik utifrån sammanhållningspolitiken och andra områden beror alltmer på att i tid kartlägga långsiktiga globala trender. Parlamentet noterar i detta sammanhang flera framåtblickande rapporter, till exempel Projekt Europa 2030 (reflektionsgruppens rapport till Europeiska rådet om EU:s framtid 2030) och Global Trends 2030 – Citizens in an Interconnected and Polycentric World, som har utarbetats av Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier som en del i projektet om det europeiska systemet för strategisk och politisk analys. Parlamentet rekommenderar en närmare samordning av sådana rapporteringsinitiativ

6.   Europaparlamentet efterlyser att könsperspektivet ska integreras i bedömningen av långsiktiga globala tendenser och framtida rapporter som ett medel för att bekämpa människorättskränkningar, diskriminering och fattigdom.

7.  Europaparlamentet välkomnar i synnerhet resultaten hittills i pilotprojektet på administrativ nivå (2010–2011) och den förberedande åtgärden (2012–2014) som var tänkta att utveckla ett europeiskt system för strategisk och politisk analys (Espas) i syfte att bidra till att identifiera långsiktiga trender i centrala frågor som unionen står inför, och rekommenderar varmt att denna process fortsätter efter det att den pågående förberedande åtgärden löpt ut. Parlamentet anser att ett sådant system bör omfatta personal från alla relevanta EU-institutioner och EU-organ, inklusive Regionkommittén. Parlamentet anser att rapporteringsmekanismen måste diskuteras och att alla relevanta intressegrupper, näringslivsorganisationer och icke-statliga organisationer ska delta i denna diskussion.

8.  Europaparlamentet uppmanar med eftertryck de fyra institutioner och organ som är involverade i Espas-processen – kommissionen, parlamentet, rådet och Europeiska utrikestjänsten – att utveckla och underteckna någon form av interinstitutionellt avtal, idealiskt sett slutfört våren 2014, där varje partner åtar sig att fortlöpande delta och upprätthålla avtalet.

9.  Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att de deltagande institutionerna och organen avsätter de personal- och budgetresurser som krävs för Espas-systemet genom sina respektive budgetar, i full överensstämmelse med budgetförordningen, i synnerhet artikel 54 c i denna, och inom ramen för det normala budgetförfarandet, så att denna kapacitet kan utvecklas på ett budgetneutralt sätt under kommande år. Parlamentet betonar att EU-institutionerna måste investera i personal med specifik sakkunskap för att bidra fullt ut till att analysera och övervaka globala trender liksom i sakkunskap för att kartlägga valmöjligheter och göra politiska rekommendationer för varje EU-institutions särskilda behov.

10. Europaparlamentet insisterar på att Espas måste styras och övervakas av en lämpligt sammansatt interinstitutionell styrelse som skulle fastsälla uppdrag och prioriteringar för Espas och utse direktör och andra tjänstemän och i vilken parlamentet om det så önskar skulle företrädas av sina ledamöter, samtidigt som det ska stå klart att Espas närmare arbete inom ramen för dess uppdrag ska utföras på oberoende basis.

11. Europaparlamentet välkomnar avsikten att använda Espas-processen, med stöd av dess globala nätverk, för att bygga upp en global informationsplats online för dokument och material från olika källor som avser trender på medellång och lång sikt, så att politiska beslutsfattare och medborgare världen över fritt kan få tillgång till detta.

12. Europaparlamentet välkomnar att det närmare administrativa samarbete mellan EU‑institutionerna som Espas-processen skapar, och som är en del av den förberedande åtgärden, kommer att utmynna i en visionär rapport med analyser av långsiktiga trender och deras konsekvenser för de utmaningar och val som unionen står inför under perioden 2014–2019, vilken ska överlämnas till de tillträdande ordförandena för institutionerna under 2014. Parlamentet anser att denna process är lovande och bör upprepas åtminstone vart femte år efter detta.

13. Europaparlamentet anser att ett permanent system – som syftar till att tillhandahålla regelbundna analyser av trender på medellång och lång sikt för EU-institutionerna för att uppmuntra till ett mer strategiskt beslutsfattande – bör innehålla krav på att det läggs fram en årlig strategisk trendrapport för institutionerna, före debatten om läget i unionen och offentliggörandet av kommissionens årliga arbetsprogram, så att de skiftande mönstren i de långsiktiga trenderna kan uppfattas och bedömas och också för att skapa specifika underlag för budgetmyndigheten i förberedelserna inför förhandlingarna om en flerårig budgetram efter 2012, liksom för en eventuell halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

14. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten.

(1)

EUT L 66, 8.3.2013, s.1.

(2)

27 april 2012; http://www.iss.europa.eu/uploads/media/ESPAS_report_01.pdf

(3)

http://europa.eu/espas/pdf/espas-preparatory-action-amendment_en.pdf.


MOTIVERING

”Espas (det europeiska systemet för strategisk och politisk analys) avger en stark politisk signal om att vi i Europeiska unionen är beredda att se längre än institutionella gränser, att överskrida interna och även externa gränser och att möta framtida utvecklingstendenser och nya utmaningar tillsammans.” José Manuel Barroso, kommissionens ordförande.

1. Budgetbakgrund

I budgetförordningen definieras arten och syftet med pilotprojekt och förberedande åtgärder i artikel 54.2 a och b. Pilotprojekt är av experimentell karaktär och syftar till att kontrollera om en åtgärd är genomförbar och ändamålsenlig. Anslag till förberedande åtgärder inom tillämpningsområdet för EG-fördraget och Euratomfördraget och avdelning VI i EUfördraget, avsedda att förbereda förslag till framtida åtgärder.

EU-budgeten för 2010 innehöll ett förslag från Europaparlamentet, som lades fram av dess budgetutskott och som antogs tillsammans med rådet såsom budgetmyndighetens två grenar, om ett pilotprojekt för ”att inrätta ett interinstitutionellt system för att kartlägga långsiktiga trender inom strategiskt viktiga områden i EU”. Denna kartläggning bör utmynna i gemensamma analyser av sannolika följder i viktiga frågor som ska ställas till beslutsfattarnas förfogande.(1)

Efter ett framgångsrikt genomförande av pilotprojektet kom budgetmyndighetens två grenar på initiativ av parlamentet överens om att i budgeten för 2012 godkänna ett projekt för att gå vidare till nästa fas, i form av en förberedande åtgärd för de tre åren 2012–2014. Syftet med denna förberedande åtgärd är ”att inrätta ett interinstitutionellt system för att kartlägga långsiktiga trender inom strategiskt viktiga områden för Europeiska unionen. Denna kartläggning bör utmynna i gemensamma analyser av sannolika följder i viktiga frågor som ska ställas till beslutsfattarnas förfogande. För att uppnå detta mål skulle det nu vara lämpligt att i detalj undersöka utformningen av specifika mekanismer för att främja närmare samarbete mellan forskningsenheterna vid de EU-institutioner och EU-organ som ägnar sig åt analys av politiska trender på medellång och lång sikt.(2)

2. Långsiktig trendanalys

Världen och Europeiska unionen med denna upplever en period med snabba övergångar och omvandlingar, särskilt när det gäller makt, demografi, klimat, urbanisering och teknik. Kommande år kommer att präglas av ökad komplexitet och ökad osäkerhet, med en multipolär utveckling i en mer globaliserad värld, en styrning på flera olika plan, de många aktörer som samspelar i lagstiftning och politisk verksamhet, vilket bidrar till en ny och utmanande global kontext.

Den nya globala kontexten kommer att utvecklas med en osäkerhetsnivå som är högre än vanligt. Att spåra globala trender kommer att vara en central aspekt för Europas förmåga att förbereda sig och svara på kommande utmaningar. Det är därför allt viktigare att beslutsfattarna investerar i övervakning, granskning och analys av viktiga trender och att de ägnar sig åt framåtblickande politiskt tänkande när de söker lösningar på nya komplexa utmaningar. De flesta regeringar i världens viktiga huvudstäder har utvecklat prognoskapacitet av något slag, uppbackad av administrativt stöd. Fram till Espas-initiativet hade ingen samordnad ansats gjorts inom EU-institutionerna.

Att göra prognoser är mer än att bara komma på vad som kommer att hända i morgon. Det är ett sätt att fokusera på vad som har betydelse idag. En bättre förståelse av globala förändringar bör bidra till att förse Europeiska unionen med information och analys som möjliggör mer välunderbyggda val i frågor av central betydelse.

3. Espas-konceptet

Syftet med både pilotprojektet och den förberedande åtgärden är att inrätta ett interinstitutionellt system för att identifiera långsiktiga trender för viktiga politiska frågor, både internt och externt, vilka sannolikt kommer att påverka framtiden och som EU måste beakta i sina försök att utforma konsekventa strategiska valmöjligheter för nästa styrelsecykel. Avsikten är här inte att förutsäga utan snarare att förekomma möjliga trender genom att förse de politiska beslutsfattarna med gemensamma analyser av möjliga utfall för sådana frågor.

Systemet har kallats Espas (European Strategy and Policy Analysis System), det europeiska systemet för strategisk och politisk analys. Här samlas tjänstemän från kommissionen, Europaparlamentet, Europeiska unionens råd och (på inbjudan) utrikestjänsten, i syfte att utveckla mekanismer för djupare och mer regelbundet samarbete mellan tjänstemän i de olika institutioner och organ som är inriktade på framåtblickande politiskt tänkande. Tillsammans strävar de efter att stärka unionens kollektiva administrativa kapacitet att identifiera och analysera centrala trender och utmaningar, liksom de politiska besluten till följd av detta, som Europa och resten av världen kommer att behöva konfronteras med under kommande decennier.

4. Styrning

Styrningen i Espas-projektet vilar på en interinstitutionell arbetsgrupp med representanter för kommissionen, parlamentet, rådet och utrikestjänsten som nomineras av deras respektive generalsekreterare. Representanter för andra EU-organ kan inbjudas att ansluta sig till arbetsgruppen såsom gäster (utrikestjänsten är det enda exemplet hittills).

Kommissionen, såsom den institution som ansvarar för genomförandet av den förberedande åtgärden (genom BEPA, rådgivarbyrån för Europapolitik, säkerställer budgetgenomförandet och den löpande förvaltningen av all Espas-relaterad verksamhet, i enlighet med budgetförordningen och på grundval av riktlinjer från arbetsgruppen. Kommissionen fungerar som sekretariat till arbetsgruppen, som alltid leds av en representant från en annan institution så att lämplig balans säkerställs. Platsen för arbetsgruppens möten roterar mellan de olika institutionerna enligt principer som arbetsgruppen själv fastställer.

5. Pilotprojekt

Som ett första steg i pilotprojektet gav arbetsgruppen EUISS (Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier) i uppdrag att bedöma de långsiktiga politiska och ekonomiska kontexter, internationellt och nationellt, i vilka unionen sannolikt måste verka under kommande decennier. Den EUISS-rapport som detta utmynnade i – Global Trends 2030: Citizens in an interconnected and polycentric world – offentliggjordes i april 2012(3). Fokus för denna rapport var hur medborgarnas rättigheter, önskningar och förväntningar sannolikt kommer att utvecklas snarare än en mer traditionell tonvikt på mellanstatliga förbindelser. Enligt denna rapport finns det tre stora globala trender som avtecknar sig idag och som kommer att forma världen under kommande år och som kan påverkas av konsekventa politiska åtgärder för att bidra till att definiera olika alternativ för framtiden.

Dessa tre trender är:

· Enskilda personers ökade handlingsförmåga och en framväxande global medelklass.

· Klimatförändringar och resursknapphet.

· En polycentrisk värld med spridning av makten.

6. Den förberedande åtgärden

Framstegen hittills för den förberedande åtgärden kan sammanfattas i följande rubriker:

a) Arbetsgrupper

Avgörande för Espas förberedande åtgärd är att inympa en stark praxis med samarbete mellan högre och mellanhöga tjänstemän i olika EU-institutioner och EU-organ vars arbete består i att fundera på framtida politiska förändringar och val och de globala trender som kan påverka dem. Därför har tre interinstitutionella arbetsgrupper på administrativ nivå inrättats för att främja gemensamma funderingar om de centrala trender som kommer att påverka den politiska miljö som unionen står inför under kommande decennier.

Varje arbetsgrupp består av upp till 15 tjänstemän. De behandlar i) ekonomin ii) samhället och iii) internationella styrnings- och maktfrågor. De inledde sitt arbete i oktober 2012 och kommer att sammanträda under den tid som återstår av den förberedande åtgärden. Deras roll är att utarbeta tre ”trendrapporter”, en om vart och ett av de tre ämnesområdena, och dessa ska läggas fram före utgången av 2013. Dessa trendrapporter kommer att identifiera de huvudsakliga utmaningar och val som unionen konfronteras av till följd av globala trender. Dessa kommer i sin tur att utmynna i en slutlig synoptisk rapport som arbetsgruppen ska överlämna till de kommande ordförandena för EU-institutionerna under 2014.

Förutom att ta EU-institutionernas interna kapacitet i anspråk kommer man i den förberedande åtgärden koppla in kommissionen (genom BEPA) och engagera oberoende, extern expertis från externa tankesmedjor, bland annat CEPS, Chatham House (RIIA) och Rand Corporation, för att kunna fördjupa analysen i de tre trendrapporterna.

(Närmare upplysningar om hur arbetsgrupperna kommer att fungera finns i BEPA Monthly Brief, februari 2013, utgåva 62).

b) Utåtriktad verksamhet

I takt med att idéerna utvecklas inom arbetsgrupperna håller ett rullande utåtriktat program på att utarbetas för att diskutera, testa och validera dessa idéer på följande tre sätt:

Först ska EU-tjänstemännen träffa nationella politiska planerare och andra experter som är involverade i framåtblickande politiskt tänkande i medlemsstaternas förvaltningar. EUtjänstemännen som arbetar i EU:s delegationer i tredjeländer ska inkluderas i denna dimension, i nära samarbete med utrikestjänsten.

Senare under 2013 kommer vissa av de viktigaste slutsatserna i arbetsgruppens rapporter att ses över med aktörer utanför institutionerna i en vidare EU-krets av politiska aktörer. Dessa omfattar bland annat ledande tankesmedjor, universitetsfolk, icke-statliga organisationer, stiftelser, stora företag med framåtblickande analysresurser och opinionsbildare i allmänhet.

Dessutom kommer Espas att fortsätta att försöka nå ut till tredjeländers regeringar och tankesmedjor som sysselsätter sig med globala trender och framåtblickande politiskt tänkande. Sådan utåtriktad verksamhet har redan bestått i att bjuda in sådana planerare och experter till den årliga Espas-konferensen i februari 2013 i Bryssel (se Espas webbplats).

c) Webbplats

Inom ramen för den förberedande åtgärden är det tänkt att Espas webbplats (som kan nås på www.espas.europa.eu) ska bli en global samlingsplats för dokument och analyser av framtida trender och framåtblickande politiskt arbete och detta kommer att spela en viktig roll i projektets utåtriktade strategi för att nå ut till politiska beslutsfattare och medborgare.

Den globala informationsplatsen kommer att samla arbeten om långsiktiga trender som producerats inom olika EU-institutioner och göra dem offentligt tillgängliga vid lämplig tidpunkt. Detta är en insats inom ramen för institutionernas mer kostnadseffektiva kunskapsförvaltning och ett mer transparent EU. Den globala informationsplatsen är också tänkt att innehålla framtida trender som producerats av andra prognoscentrum (offentliga och privata) från de strategiska partnerländerna som är verksamma inom EU:s medlemsstater. Detta kommer att ge en europeisk publik tillgång till prognosarbete som till exempel utförts i USA, Ryssland, Kina och Indien.

7. Kapacitetsbyggande

Hur kan ett sådant system motiveras när det gäller finansieringen för att bidra till att utforma utvecklandet av EU:s långsiktiga politik? Enkelt uttryckt kommer det genom bättre kunskaper om hur långsiktiga trender sannolikt kommer att utvecklas att bli enklare för EU:s institutioner att få större kollektivt medvetande om de nya prioriteringarna på den kommande politiska agendan. Detta blir allt viktigare då åtminstone resten av detta årtionde sannolikt kommer att präglas av knappa offentliga resurser. När det gäller att bygga upp kapacitet att agera på grundval av informationen då den blir tillgänglig, bör sätt hittas genom vilka relevant information kan erbjudas beslutsfattarna på det mest begripliga sättet.

När ett permanent interinstitutionellt system för att granska långsiktiga trender väl är på plats skulle man med det bland annat kunna utföra följande uppgifter för att bidra till ett bättre beslutsfattande inom unionen:

=  Lägga fram en rapport för de tillträdande ordförandena för EU-institutionerna om politiska utmaningar inför varje femåriga institutionella cykel, grundad på erfarenheter och med början 2014.

=  Ge regelbundna bidrag till EU-institutionerna för att främja strategiskt tänkande på lång- och medellång sikt, insamla och analysera information från relevanta institutioner, partner och intressenter, lämna regelbundna rapporter som till exempel skulle kunna innehålla analyser av de sannolika budgetkonsekvenserna av de iakttagna trenderna. En årlig strategisk trendrapport skulle kunna utgöra underlag i förberedelserna av debatten om läget i unionen i parlamentet i september varje år, spåra och bedöma de ändrade mönstren i de långsiktiga trenderna, och andra skräddarsydda bidrag skulle kunna lämnas till budgetmyndigheten i upptakten till förhandlingarna om EU:s fleråriga budgetram efter 2020.

=  Att organisera en årlig konferens om globala trender där sådana rapporter granskas och behandlas, vilket skulle bidra till att främja och fördjupa samarbetet mellan EUinstitutionerna på detta område. Dessutom skulle ett sådant evenemang också utveckla kontakterna med andra länder som utför arbete om globala trender så att vi kan dra nytta av deras expertis samtidigt som vi bidrar med vår expertis till länder som försöker få ordning på strategiska trender och förändringar.

=  Bistå dessa processer genom att bygga upp och upprätthålla en öppen webbplats som en global samlingsplats för all relevant information och analys, med en bred tillgång till politiska beslutsfattare och medborgare, där webbplatsen länkas till andra fungerande webbplatser om långsiktiga trender i hela världen.

Organisationen och finansieringen av ett sådant system skulle bäst göras på grundval av ett administrativt samarbetsavtal mellan de fyra institutioner och organ som för närvarande är involverade – kommissionen, parlamentet, rådet och utrikestjänsten – vilket bör ingås våren 2014, där varje institution eller organ åtar sig att upprätthålla och delta i systemet på löpande basis och tillhandahålla de nödvändiga personal- och budgetresurserna genom sina respektive budgetar på ett budgetmässigt neutralt sätt.

Slutsats

Föredraganden anser att den typ av samarbete som Espas-processen utgör är av stor vikt och bör få stöd och uppmuntran av parlamentet. Om Espas kan finansieras och utvecklas på de solida principer som beskrivs i detta betänkande skulle det inte bara göra det möjligt för oss att se mer regelbundet och seriöst på mönstren i de långsiktiga globala trenderna. Det skulle också ständigt förbättra vår kapacitet att identifiera centrala frågor, höja kvaliteten på våra kollektiva diskussioner om de politiska utmaningar och val som vi står inför och ytterst hjälpa oss att snabbare fatta bättre beslut i medborgarnas intresse.

(1)

budgetpost 25 01 09 återfinns på: http://europa.eu/espas/

(2)

budgetpost 25 01 09 återfinns på: http://europa.eu/espas/

(3)

Detta dokument återfinns på http://europa.eu/espas/


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (24.4.2013)

till budgetutskottet

över politisk planering framöver och långsiktiga tendenser: budgetkonsekvenser för kapacitetsuppbyggnad

(2012/2290(INI))

Föredragande: Oldřich Vlasák

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet påpekar att ansvaret för utvecklingen av långsiktiga socioekonomiska strategier och genomförandet av politik i EU i linje med subsidiaritetsprincipen ligger på flera olika offentliga organisationer, till exempel EU-institutionerna, nationella ministerier samt regionala eller lokala myndigheters olika enheter och särskilda byråer. Parlamentet uppmärksammar att näringslivets organisationer, arbetsmarknadens parter, icke-statliga organisationer och andra intresseorganisationer också är delaktiga i utarbetandet av långsiktiga strategier tillsammans med medlemsstaternas offentliga organ och EU-institutionerna. Parlamentet betonar därför att man bör tillämpa ett tillvägagångssätt som utgår från styrning på flera nivåer.

2.   Europaparlamentet betonar att om unionen ska kunna utvecklas på ett harmoniskt sätt och unionens program ska kunna fungera smidigt behöver dessa strukturer modern administrativ kapacitet och förvaltningskapacitet för att kunna utforma välorienterade och sammankopplade framåtblickande strategier, som också måste ta hänsyn till regionernas specifika egenskaper, och på så sätt bidra till kvaliteten och effektiviteten på många olika politikområden. Parlamentet betonar att man bör utvärdera befintliga beslutsmekanismer och administrativa förfaranden för att fastställa huruvida förvaltningen behöver moderniseras. Parlamentet uppmärksammar dock att en ökning av kapaciteten inte bör inbegripa inrättandet av nya mekanismer eller institutioner, utan befintliga administrativa förfaranden måste användas effektivare som en del av framåtblickande strategier. Parlamentet anser att det för att få till stånd en harmonisk utveckling i EU och säkra ett bra genomförande av unionens program är nödvändigt att medlemsstaterna förfogar över modern administrativ kapacitet och förvaltningskapacitet. Parlamentet anser att det är nödvändigt att särskilt uppmärksamma de medlemsstater som släpar efter och uppvisar låga utnyttjandenivåer under programplaneringsperioden 2007–2013.

3.   Europaparlamentet understryker att finansiering finns att tillgå från Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden och Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) till att stärka den institutionella och administrativa kapaciteten på nationell, regional eller lokal nivå, till exempel genom att man moderniserar personaladministrationen, omorganiserar funktioner och befogenheter inom offentlig förvaltning, bekämpar korruption, minskar den administrativa bördan för företag, stärker regional och lokal förvaltning, stöder arbetsmarknadens parter och icke-statliga organisationer, moderniserar processerna för att utforma politik och investerar i projekt som finansieras med offentliga medel inom olika e-förvaltningsområden. Parlamentet anser att en prioriterad fråga under innevarande programplaneringsperiod måste vara att förbereda de framtida mottagarna av sammanhållningspolitiskt stöd.

4.   Europaparlamentet anser att e-styrning är en viktig faktor för kapacitetsutbyggnad, modernisering av administration och förvaltning och en bättre horisontell och vertikal samordning av de olika organen på medlemsstats- och EU-nivå. Parlamentet uppmärksammar även att genomförandet av e-styrning måste bygga på de rikliga erfarenheter som gjorts i medlemsstaterna, inom EU:s institutioner och inom icke-statliga organisationer.

5.   Europaparlamentet understryker att det, trots de framsteg som har gjorts för att minska skillnaderna i utvecklingsnivå mellan regionerna, fortfarande förekommer mycket stora skillnader i ekonomisk och social utvecklingsnivå; dessa skillnader syns också i kvaliteten på den samhällsservice som erbjuds medborgarna.

6.   Europaparlamentet anser att EU:s fleråriga budgetram utgör ett mycket viktigt instrument för långsiktig planering av det europeiska projektet eftersom den tar hänsyn till det europeiska perspektivet och unionens mervärde. Parlamentet efterfrågar dock en bättre samordning mellan EU:s budget och medlemsstaternas nationella budgetar, och önskar se att offentliga medel, från planering till genomförande, används på ett sätt som garanterar att olika insatser kompletterar varandra bättre, och att samordning och synergier förbättras utan överlappning av resurser, och effektivt bidrar till uppnåendet av fastställda mål. Parlamentet betonar hur viktigt det är att samordna Europa 2020-målen med de nationella utvecklingsstrategierna, så att investeringar görs på ett så effektivt och ansvarsfullt sätt som möjligt.

7.   Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken, på grund av sin fleråriga, långsiktiga och övergripande karaktär, ovillkorligen är en politik med ett starkt framåtblickande grunddrag, och med tanke på hur stor andel av EU:s budget som den utgör måste den få en framträdande plats i all framåtblickande budgetplanering.

8.   Europaparlamentet anser att utformning av politik utifrån sammanhållningspolitiken och andra områden beror alltmer på att i tid kartlägga långsiktiga globala trender. Parlamentet noterar i detta sammanhang flera framåtblickande rapporter, till exempel Projekt Europa 2030 (reflektionsgruppens rapport till Europeiska rådet om EU:s framtid 2030) och Global Trends 2030 – Citizens in an Interconnected and Polycentric World, som har utarbetats av Europeiska unionens institut för säkerhetsstudier som en del i projektet om det europeiska systemet för strategisk och politisk analys.

9.   Europaparlamentet rekommenderar en närmare samordning av sådana rapporteringsinitiativ och att ett interinstitutionellt system upprättas för att kartlägga långsiktiga trender inom strategiskt viktiga områden för unionen. Parlamentet anser att ett sådant system bör omfatta personal från alla relevanta EU-institutioner och -organ, inklusive Regionkommittén. Parlamentet anser att rapporteringsmekanismen måste diskuteras och att alla relevanta intressegrupper, näringslivsorganisationer och icke-statliga organisationer ska delta i denna diskussion.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

23.4.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

42

0

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Luís Paulo Alves, Catherine Bearder, Jean-Jacob Bicep, Victor Boştinaru, John Bufton, Nikos Chrysogelos, Ryszard Czarnecki, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Vincenzo Iovine, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Riikka Manner, Iosif Matula, Miroslav Mikolášik, Jens Nilsson, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Younous Omarjee, Markus Pieper, Georgios Stavrakakis, Csanád Szegedi, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Justina Vitkauskaite, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Joseph Cuschieri, Vasilica Viorica Dăncilă, Karima Delli, James Nicholson, Ivari Padar, Herbert Reul, Elisabeth Schroedter, Richard Seeber, Czesław Adam Siekierski, Patrice Tirolien, Giommaria Uggias, Manfred Weber


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (9.7.2013)

till budgetutskottet

över politisk planering framöver och långsiktiga tendenser: budgetkonsekvenser för kapacitetsuppbyggnad

(2012/2290(INI))

Föredragande: Elmar Brok

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  Ett sådant väletablerat och erkänt system skulle kunna utgöra grunden för reflexioner i samband med utarbetandet av EU-budgeten, fastställandet av strategiska prioriteringar på årlig och flerårig basis och en mer direkt koppling mellan budgetresurser och politiska mål.

1.   Europaparlamentet understryker vikten av att EU-institutionerna samarbetar på ett effektivt sätt för att övervaka och analysera dessa långsiktiga tendenser samt att de samarbetar och bygger nätverk med andra aktörer som har intresse av liknande frågor både inom och utanför Europeiska unionen. Parlamentet betonar i detta sammanhang vikten av att fortsätta arbetet med att utveckla en effektiv kapacitet för att tillhandahålla oberoende och högkvalitativa analyser, vilket kommer att leda till större interinstitutionella synergier och säkra rådgivning om de centrala tendenser som de politiska beslutsfattarna inom EU-systemet står inför.

2.   Europaparlamentet kräver att de fyra institutioner och organ som för närvarande är involverade i Espas-processen – kommissionen, parlamentet, rådet och Europeiska utrikestjänsten – ingår någon form av interinstitutionell överenskommelse, helst senast våren 2014, och att varje deltagande institution åtar sig att fortlöpande delta i och respektera överenskommelsen.

3.   Europaparlamentet insisterar på att Espas ska styras och övervakas av en styrelse bestående av lämpliga företrädare, som ska fastställa Espas mandat och prioriteringar och välja dess direktör. Europaparlamentet ska företrädas av ett antal ledamöter i denna styrelse, men Espas ska inom ramen för sitt mandat kunna utföra sina forskningsuppgifter på ett fullständigt oberoende sätt.

4.   Europaparlamentet betonar behovet av stärkt politisk involvering i översynen av Espas i syfte att öka det politiska ansvaret för processen.

5.   Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att de deltagande institutionerna och organen avsätter de personal- och budgetresurser som krävs för Espas-systemet genom sina respektive budgetar, i full överensstämmelse med budgetförordningen, i synnerhet artikel 54 e i denna, och inom ramen för det normala budgetförfarandet, så att denna kapacitet kan utvecklas på ett budgetneutralt sätt under de kommande åren. Parlamentet understryker att EU-institutionerna måste investera i personal med specifik kompetens för att fullt ut kunna bidra till att analysera och övervaka globala tendenser och identifiera möjligheter samt utarbeta politiska rekommendationer för de specifika behoven inom varje EU-institution.

6.   Europaparlamentet välkomnar avsikten att använda Espas-processen och att utnyttja dess globala nät för att bygga upp en informationsplats online för dokument och material från många olika källor avseende tendenser på medellång och lång sikt, som politiska beslutsfattare och medborgare världen över kan få tillgång till.

7.   Europaparlamentet anser att ett permanent system – som syftar till att tillhandahålla regelbundna analyser av tendenser på medellång och lång sikt och deras konsekvenser för EU:s politiska möjligheter och val, för att uppmuntra till ett mer strategiskt beslutsfattande – bör omfatta bestämmelser om utarbetandet av en strategisk årsrapport om tendenser som ska läggas fram för EU-institutionerna före debatten om läget i unionen och offentliggörandet av kommissionens årliga arbetsprogram, så att de skiftande mönstren i de långsiktiga tendenserna kan uppfattas och bedömas och också för att skapa specifika underlag för budgetmyndigheten i förberedelserna inför förhandlingarna om en flerårig budgetram för perioden efter 2020, samt för en eventuell halvtidsöversyn av den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

9.7.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

2

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Alfredo Antoniozzi, Andrew Henry William Brons, Zdravka Bušić, Carlo Casini, Andrew Duff, Roberto Gualtieri, Enrique Guerrero Salom, Zita Gurmai, Gerald Häfner, Daniel Hannan, Stanimir Ilchev, Constance Le Grip, David Martin, Morten Messerschmidt, Sandra Petrović Jakovina, Paulo Rangel, Algirdas Saudargas, Rafał Trzaskowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Sandrine Bélier, Elmar Brok, Sylvie Guillaume, Helmut Scholz, György Schöpflin

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Susy De Martini


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

11.7.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

23

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marta Andreasen, Richard Ashworth, Zuzana Brzobohatá, Jean-Luc Dehaene, James Elles, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Lucas Hartong, Jutta Haug, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Claudio Morganti, Jan Mulder, Juan Andrés Naranjo Escobar, Andrej Plenković, Dominique Riquet, Alda Sousa, Oleg Valjalo, Angelika Werthmann, Jacek Włosowicz

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Da Graça Carvalho, Paul Rübig, Catherine Trautmann

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Zdravka Bušić

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy