REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om förenklat utfärdande av viseringar

23.9.2013 - (05835/2013 – C7‑0112/2013 – 2012/0334(NLE)) - ***

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Edit Bauer

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om förenklat utfärdande av viseringar

(05835/2013 – C7‑0112/2013 – 2012/0334(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av utkastet till rådets beslut (05835/2013),

–   med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om förenklat utfärdande av viseringar (16913/2012),

–   med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 77.2 a samt artikel 218.6 andra stycket a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7‑0112/2013),

–   med beaktande av artiklarna 81 och 90.7 i arbetsordningen,

–   med beaktande av rekommendationen från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7‑0290/2013).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Republiken Armenien.

MOTIVERING

Enligt fördraget om Europeiska unionen ska ”unionens åtgärder i internationella sammanhang […] utgå från de principer som har legat till grund för dess egen tillblivelse, utveckling och utvidgning och som den strävar efter att föra fram i resten av världen”. För att leva upp till detta åtagande bör unionen utveckla och bygga partnerskap med tredjeländer och framför allt satsa på att utvidga området med demokrati, rättsstatliga principer och goda styrelseformer. Efter utvidgningarna 2004 och 2007 ändrades EU:s yttre gränser och det uppstod ett tydligt behov av att stärka förbindelserna med EU:s nya ”grannar”.

Redan före de ovannämnda utvidgningarna reglerades i viss mån de ömsesidiga förbindelserna mellan EU och vissa tredjeländer av partnerskaps- och samarbetsavtalen, som spelade en viktig roll. EU har sedan slutet av 1990-talet ingått tio partnerskaps- och samarbetsavtal, bland annat ett med Armenien. Det avtalet, som trädde i kraft den 31 maj 1999, har skapat en struktur för samarbete på en rad olika områden, men det innehåller inte några bestämmelser om förenklat utfärdande av viseringar.

Den europeiska grannskapspolitikens tillkomst var en tydlig signal för de nya grannländerna, även Sydkaukasien, som nu med den nya utvidgningen kom mycket närmare EU:s gränser. Inlemmandet av Armenien, Azerbajdzjan och Georgien i den europeiska grannskapspolitiken innebar också att partnerländerna är beredda att fördjupa sitt samarbete inom ramen för partnerskaps- och samarbetsavtalen. Den europeiska grannskapspolitikens nya handlingsplan för Armenien medförde nya utsikter för partnerskap och ledde till att det skapades en dialog i frågor som rör människors rörlighet, bl.a. när det gäller politiken för återtagande och visering. Vid denna tidpunkt omfattade emellertid syftet endast utbyte av information om utfärdande av viseringar, eftersom man var tvungen att göra stora insatser för att anpassa förfarandena till de europeiska standarderna.

Ett ytterligare steg togs genom inrättandet av det östliga partnerskapet, som är en särskild dimension av den europeiska grannskapspolitiken. Målsättningen för detta nya system är att påskynda ytterligare ekonomisk och politisk integration mellan EU och Armenien, Azerbajdzjan, Vitryssland, Georgien, Moldavien och Ukraina. Med hjälp av detta verktyg läggs större vikt vid mellanfolkliga kontakter, och därmed även vid insatserna för att underlätta resor genom viseringslättnader. Förklaringen från toppmötet om det östliga partnerskapet i maj 2009 innehöll därför ett starkt åtagande från parternas sida att göra framsteg när det gäller liberaliseringen av viseringssystemen.

I september 2011 föreslog kommissionen till sist att förhandlingar skulle inledas om ett avtal om förenklade viseringsförfaranden. Detta avtal undertecknades den 17 december 2012, men för att avtalet ska få verkan måste det godkännas av Europaparlamentet. EU har redan ingått ett avtal om förenklade viseringsförfaranden med nio tredjeländer. När det gäller länderna i Sydkaukasien har ett sådant avtal hittills ingåtts enbart med Georgien, men det har redan inletts förhandlingar med Azerbajdzjan.

I den gemensamma förklaring om ett partnerskap för rörlighet som ingicks mellan EU och Armenien den 27 oktober 2011 har parterna beslutat att införa ett partnerskap för rörlighet som bygger på ömsesidighet, i syfte att bättre hantera laglig migration och arbetskraftsmigration, bl.a. cirkulär och tillfällig migration.

Föredraganden anser, precis som kommissionen och rådet, att Armenien nu efter flera förhandlingsomgångar är redo att ingå avtalet om viseringslättnader.

Det förenklade viseringssystemet kan gjuta nytt liv i samarbetet och framför allt i medborgarnas rörlighet, som kommer att förenklas tack vare det förenklade viseringssystemet. De nya bestämmelserna kommer att göra förfarandena snabbare (beslutet måste fattas inom tio dagar eller i brådskande fall inom två dagar eller mindre), billigare (viseringsavgiften för att behandla ansökningar från armeniska medborgare ska uppgå till 35 euro) och mindre byråkratiska (de handlingar som måste läggas fram för att styrka ändamålet med resan har förenklats för vissa kategorier av personer, särskilt för nära släktingar, medlemmar av officiella delegationer, studenter, lärare, företagare, vetenskapsmän osv.), och det finns också förenklade kriterier för utfärdande av viseringar för flera inresor. Den armeniska regeringen har redan, med verkan från och med den 10 januari 2013, avskaffat viseringskravet för EU-medborgare.

Att ingå avtal om viseringslättnader och om återtagande är ett mycket viktigt steg i de ömsesidiga förbindelserna mellan Armenien och EU. Det behövs emellertid mer integration. I sin resolution av den 20 maj 2010 om behovet av en EU-strategi för Sydkaukasien uppmanade parlamentet EU att vara mer aktivt i Sydkaukasien. Nyligen har parterna förhandlat om en annan, djupare integrationsnivå i form av ett associeringsavtal. Härigenom kommer samarbetet mellan Armenien och EU att stärkas.

När det gäller ingåendet av avtalet om viseringslättnader vill föredraganden påpeka följande:

–   Föredraganden välkomnar och godkänner ingåendet av avtalet, vilket framför allt kommer att underlätta medborgarnas rörlighet, som är en förutsättning för mellanfolkliga kontakter.

–   Föredraganden uppmanar kommissionen att övervaka genomförandet av de båda avtalen för att kartlägga möjliga betungande bestämmelser som bör rättas för att man fullt ut ska tillvarata fördelarna med det förenklade viseringssystemet.

–   Föredraganden uppmanar kommissionen att stärka insatserna för att förhandla fram ett ingående av samma avtal med Azerbajdzjan, som det sista landet i Sydkaukasien.

–   Föredraganden uppmanar dessutom rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att under de nuvarande förhandlingarna konsekvent lyfta fram de rekommendationer som ingick i Europaparlamentets resolution av den 18 april 2012 om förhandlingarna om associeringsavtalet mellan EU och Armenien.

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (27.6.2013)

till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor

över utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Republiken Armenien om förenklat utfärdande av viseringar
(05835/2013 – C7‑0112/2013 – 2012/0334(NLE))

Föredragande: Tomasz Piotr Poręba

KORTFATTAD MOTIVERING

I sitt meddelande av den 4 december 2006[1] om ett stärkande av den europeiska grannskapspolitiken rekommenderade kommissionen att förhandlingar om återtagande och viseringslättnad skulle inledas med grannskapsländerna.

I den gemensamma förklaringen från toppmötet i Prag den 7 maj 2009, där det östliga partnerskapet upprättades, lades liberalisering av viseringsbestämmelserna fram som ett långsiktigt mål, en gradvis fortgående process som måste åtföljas av en förbättring av säkerhetsförhållandena för att bekämpa gränsöverskridande brottslighet och irreguljär migration. Vid toppmötet i Warszawa den 29–30 september 2011 förnyade stats- och regeringscheferna sitt engagemang för att fullfölja målen med och fortsätta genomförandet av det östliga partnerskapet.

Det föreslagna beslutet beaktar och avspeglar den befintliga ramen för samarbete med Armenien, i synnerhet partnerskaps- och samarbetsavtalet, som trädde i kraft 1999, EU:s och Armeniens handlingsplan för den europeiska grannskapspolitiken, som antogs i november 2006, förklaringarna från toppmötet om det östliga partnerskapet samt de pågående förhandlingarna om ett associeringsavtal mellan EU och Armenien.

Den 19 december 2011 antog rådet förhandlingsdirektiv för ingående av ett avtal om viseringslättnad med Armenien. Förhandlingarna inleddes i Jerevan den 27 februari 2012, och den slutliga versionen av avtalet paraferades den 18 oktober 2012. Genom ett beslut av Armeniens regering av den 4 oktober 2012 är både EU-medborgare och medborgare från de länder som deltar i Schengensamarbetet undantagna från visumkravet från och med den 10 januari 2013.

Det föreslagna beslutet om ingående av avtalet innehåller standardinslag som ingår i EU:s avtal om viseringslättnader, som slår fast tidsfristerna för beslut om utfärdande av visum, avgifter och undantag från dessa, krav på dokumentation och undantag från dessa samt en förenkling av kriterierna för vissa personkategorier. Vidare innehåller förslaget förklaringar om samarbete om resehandlingar och regelbundet informationsutbyte om säkerhet kring resehandlingar och handlingar som måste lämnas in i samband med en ansökan om visum för kortare vistelse. Bestämmelserna gäller inte Förenade kungariket, Irland och Danmark, som tillsammans med tredjeländer som är parter i Schengenavtalet uppmanas att träffa bilaterala avtal om viseringslättnad.

Förbättrad rörlighet kommer att underlätta de mellanfolkliga kontakterna, som är viktiga förutsättningar för utveckling av ekonomiska, sociala, kulturella och andra band. Det är alltså av högsta vikt för att förverkliga det östliga partnerskapet, med tanke på att dess långsiktiga mål är fullständig viseringsliberalisering.

******

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott föreslå att Europaparlamentet ger sitt godkännande.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	27.6.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	28 0 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Bastiaan Belder, Michael Gahler, Ana Gomes, Anna Ibrisagic, Liisa Jaakonsaari, Anneli Jäätteenmäki, Jelko Kacin, Tunne Kelam, Nicole Kiil-Nielsen, Eduard Kukan, Vytautas Landsbergis, Marusya Lyubcheva, Ria Oomen-Ruijten, Bernd Posselt, Hans-Gert Pöttering, Tokia Saïfi, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Marek Siwiec, Charles Tannock, Eleni Theocharous, Geoffrey Van Orden, Boris Zala
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Antonio López-Istúriz White, Marietje Schaake, Traian Ungureanu, Ivo Vajgl, Janusz Władysław Zemke
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Leonidas Donskis, Danuta Jazłowiecka, Gabriel Mato Adrover

• [1]  COM(2006)0726

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	18.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	45 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jan Philipp Albrecht, Roberta Angelilli, Edit Bauer, Rita Borsellino, Emine Bozkurt, Arkadiusz Tomasz Bratkowski, Salvatore Caronna, Philip Claeys, Carlos Coelho, Ioan Enciu, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Hélène Flautre, Kinga Gál, Kinga Göncz, Sylvie Guillaume, Ágnes Hankiss, Anna Hedh, Salvatore Iacolino, Sophia in ‘t Veld, Lívia Járóka, Timothy Kirkhope, Juan Fernando López Aguilar, Svetoslav Hristov Malinov, Clemente Mastella, Véronique Mathieu Houillon, Claude Moraes, Georgios Papanikolaou, Carmen Romero López, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Renate Sommer, Rui Tavares, Nils Torvalds, Wim van de Camp, Axel Voss, Renate Weber, Josef Weidenholzer, Tatjana Ždanoka, Auke Zijlstra
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Alexander Alvaro, Cornelis de Jong, Marian-Jean Marinescu, Salvador Sedó i Alabart, Janusz Wojciechowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Nuno Teixeira