Förfarande : 2013/2101(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0295/2013

Ingivna texter :

A7-0295/2013

Debatter :

PV 22/10/2013 - 19
CRE 22/10/2013 - 19

Omröstningar :

PV 23/10/2013 - 11.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2013)0438

BETÄNKANDE     
PDF 158kWORD 96k
23.9.2013
PE 513.376v02-00 A7-0295/2013

om kunskap i havsfrågor 2020: kartläggning av havsbottnarna för att främja ett hållbart fiske

(2013/2101(INI))

Fiskeriutskottet

Föredragande: Maria do Céu Patrão Neves

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om kunskap i havsfrågor 2020: kartläggning av havsbottnarna för att främja ett hållbart fiske

(2013/2101(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens grönbok av den 29 augusti 2012 Kunskap i havsfrågor 2020: från kartläggning av havsbotten till havsprognoser (COM(2012)0473),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 september 2010 Kunskap i havsfrågor 2020: marina data och marin övervakning för smart och hållbar tillväxt (COM(2010)0461),

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 199/2008 av den 25 februari 2008 om upprättande av en gemenskapsram för insamling, förvaltning och utnyttjande av uppgifter inom fiskerisektorn och till stöd för vetenskapliga utlåtanden rörande den gemensamma fiskeripolitiken,

–   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 1224/2009 av den 20 november 2009 om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs,

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 12 mars 2013 om upprättandet av en ram för fysisk planering i kust- och havsområden och integrerad förvaltning av kustområden (COM(2013)0133),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 september 2012 Blå tillväxt: Möjligheter till hållbar tillväxt inom havs- och sjöfartssektorn (COM(2012)0494),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv av den 17 juni 2008 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på havsmiljöpolitikens område (ramdirektiv om en marin strategi) (direktiv 2008/56/EG),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv av den 14 mars 2007 om upprättande av en infrastruktur för rumslig information i Europeiska gemenskapen (Inspire) (direktiv 2007/2/EG),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv av den 17 november 2003 om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn (direktiv 2003/98/EG),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets beslut av den 18 december 2006 om Europeiska gemenskapens sjunde ramprogram för verksamhet inom området forskning, teknisk utveckling och demonstration (2007–2013) (beslut 1982/2006/EG),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 17 juli 2012 Förbättrad tillgång till vetenskaplig information Förbättrad utväxling på offentliga investeringar i forskning (COM(2012)0401),

–   med beaktande av kommissionens rekommendation av den 17 juli 2012 om tillgången till och bevarandet av vetenskaplig information (rekommendation 2012/417/EU),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets rekommendation av den 30 maj 2002 om genomförandet av en integrerad förvaltning av kustområden i Europa (rekommendation 2002/413/EG),

–   med beaktande av kommissionens rapport av den 11 september 2012 Lägesrapport om EU:s integrerade havspolitik (COM(2012)0491),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 29 augusti 2012 om en halvtidsöversyn av det europeiska marina övervaknings- och datanätverket (SWD(2012)0250),

–   med beaktande av kommissionens dokument av den 8 mars 2012 Roadmap for European Marine Observation and Data Network (Emodnet) (Ares(2012)275043),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 8 september 2010 om en konsekvensbedömning av det europeiska marina övervaknings- och datanätverket (SEC(2010)0998),

–   med beaktande kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 22 januari 2010 om infrastruktur för marina data, resultatet av offentligt samråd (SEC(2010)0073),

–   med beaktande av rådets (allmänna frågor och yttre förbindelser) slutsatser vid sitt 2973:e möte den 16 november 2009 om en integrerad havspolitik,

–   med beaktande av kommissionens rapport av den 15 oktober 2009 Lägesrapport om EU:s integrerade havspolitik (COM(2009)0540),

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 7 april 2009 Building a European marine knowledge infrastructure: Roadmap for a European Marine Observation and Data Network (SEC(2009)0499),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 september 2008 En europeisk strategi för havs- och sjöfartsforskning: samstämmiga ramar inom det europeiska området för forskningsverksamhet för att främja en hållbar användning av oceaner och hav, och parlamentets resolution av den 19 februari 2009 om tillämpad forskning inom den gemensamma fiskeripolitiken(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2007 om en integrerad havspolitik för Europeiska unionen (COM(2007)0575),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från fiskeriutskottet (A7-0295/2013), och av följande skäl:

A. Kunskap om den marina miljön är viktig för att främja, utveckla och utvidga den “blå ekonomin”, som utgör Europa 2020-strategins havsdimension, genom att koppla ihop kunskap och teknisk innovation, hållbart resursutnyttjande, konkurrenskraft och skapandet av arbetstillfällen till förmån för en smart och hållbar tillväxt för alla.

B.  Kunskap om den marina miljön är viktig för att öka och förbättra informationen om ekosystemen och om människans påverkan på de marina miljöerna, och för att säkerställa ett adekvat miljöskydd, ett ur miljöhänseende långsiktigt hållbart rationellt resursutnyttjande och en balanserad och hållbar ökning av människans utnyttjande av haven och verksamhet till havs.

C. Aktuella uppgifter om den marina miljön är för närvarande spridda mellan en mängd olika organ som hanterar dessa uppgifter på ett varierande och splittrat sätt. Det är viktigt att säkerställa enkel tillgång till den enorma mängd uppgifter som finns om den marina miljön i Europa för att optimera resurserna och förbättra utveckling, innovation och skapande av arbetstillfällen i havs- och sjöfartssektorn.

D. Fisket är en av de huvudsakliga mänskliga verksamheter som bedrivs i den marina miljön. Det bidrar till tillgången på livsmedel och har en enorm betydelse inte minst för vissa kustsamhällen, vilket gör det till en viktig del av den integrerade havspolitiken. Fiskeverksamheten har ofta en betydande negativ inverkan på de marina ekosystemen, till följd av de utnyttjade fiskbeståndens variation och mängd. Fisket är också den näring som drabbas mest av de många användningsområden och verksamheter som förekommer i den marina miljön, till exempel sjötransporter och turism, stads- och kustutveckling, havsföroreningar, utvinningsindustrier och förnybara energikällor. Effekterna av dessa faktorer kan läggas till de effekter som fiskeverksamheten ger upphov till.

E.  De europeiska haven skiljer sig mycket åt och skillnader förekommer mellan fiskeflottorna och det fiske som bedrivs i de olika medlemsstaterna. För att kunna värdesätta och ta tillvara denna mångfald och dessa egenskaper är det oumbärligt att ha tillgång till information om fiskeverksamhet.

F.  Användningen av informationsteknik ökar inom fiskesektorn, vilket gör informationen mer tillgänglig och öppen. Dessutom datoriseras i allt högre grad systemen för insamling och överföring av uppgifter inom nationella och regionala förvaltningar och i producentorganisationerna. Ökad tillgång till information om fiskeverksamhet kan utan tvekan bli startskottet för en process som främjar hållbarare fiskemetoder, både ur miljömässigt och ur ekonomiskt och socialt hänseende.

G. Det finns ett behov av att identifiera och avgränsa biogeografiskt känsliga områden och att inrätta områden för återhämtning av fiskbestånd och marina skyddsområden, för att effektivt skydda och bevara känsliga marina ekosystem mot fiskemetoder med allvarliga konsekvenser. Ju mer och ju bättre information det finns om den marina miljön och fiskeverksamheten desto större kommer förståelsen för samt acceptansen och tillämpningen av bättre åtgärder för att skydda ekosystemen och förvalta fisket och den fysiska planeringen i kust- och havsområden att bli.

H. Initiativet Kunskap i havsfrågor 2020 blev inledningen till en debatt kring denna fråga och ett offentligt samråd för att inhämta allmänhetens åsikter om vilka möjligheter och utmaningar som är förenade med att information om havsobservationer i Europa görs tillgänglig. Kommissionens initiativ att lägga fram grönboken Kunskap i havsfrågor 2020 – från kartläggning av havsbotten till havsprognoser är välkommet.

I.   De enorma mängder uppgifter om den marina miljön som samlas in och lagras av en rad offentliga och privata organ på EU-nivå utgör en stor potential som det är nödvändigt att inom ramen för fastställda regler frigöra. Uppgifterna måste göras tillgängliga för alla potentiella användare. Synen på datainsamling och dataanvändning måste förändras så att man kan ersätta dagens system, där data samlas in flera gånger för ett enda och specifikt ändamål, med en modell där insamlingen och tillhandahållandet av data tjänar flera olika ändamål.

J.   Större och enklare tillgång till data kommer att främja användningen av sådana data i tvärvetenskapliga studier och uppmuntra inrättandet av sektorsövergripande partnerskap, framför allt mellan offentlig och privat sektor, vilket kommer att generera massdata vars kapacitet och nytta vida överstiger summan av dess delar.

K. Detta initiativ grundar sig på en tvärvetenskaplig strategi, som integrerar och sammanför all observationsverksamhet avseende den marina miljön som pågår i EU. Det är mycket användbart och fördelaktigt att få tillgång till många slags uppgifter via en elektronisk och gemensam plattform för tillhandahållande av uppgifter om den marina miljön.

L.  Fiskesektorns enorma betydelse och mångfald – fisket är en gammal och traditionell marin verksamhet – motiverar till fullo att information om fiskeverksamhet och fiskeförvaltning tas med i den kartläggning som ska ske inom ramen för initiativet ”Kunskap i havsfrågor 2020”.

M. Som en del av stödet till den gemensamma fiskeripolitiken har EU sedan 2001 finansierat insamling och spridning av fiskedata som görs av medlemsstaternas nationella myndigheter. EU:s fiskeriverksamhet hanteras i allt högre grad genom fleråriga förvaltningsplaner och präglas av försiktighetsprincipen och en ekosystembaserad strategi, i syfte att minska fiskets påverkan på de marina ekosystemen. Denna förvaltningsstrategi inbegriper tvärvetenskaplig forskning som kräver insamling av enorma mänger vetenskapliga data om fiskbestånd.

N. Den pågående omarbetningen av den gemensamma fiskeripolitiken ökar medlemsstaternas skyldigheter i fråga om insamling av miljömässiga, biologiska, tekniska och socioekonomiska uppgifter om fiskeverksamheten genom ramen för uppgiftsinsamling för fisket, vilken kommer att få ökade anslag under perioden 2014–2020 via den nya europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF).

Informationskällor och uppgiftstyper

1.  Europaparlamentet understryker att det finns en mängd olika offentliga och privata organ i unionen som förfogar över data om fiskeverksamhet, som borde ingå i den allmänt tillgängliga digitala kartläggningen i flera upplösningar av havsbotten.

2.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna måste fullgöra sina skyldigheter att samla in och förmedla data till EU enligt ramen för uppgiftsinsamling för fisket eftersom sådana data utgör en utmärkt informationskälla för fiskeverksamhet. Denna omfattande information sammanställs av gemensamma forskningscentrumet och underställs en bedömning av experter från arbetsgrupperna vid Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskenäringen. Parlamentet tillägger att de data som medlemsstaterna samlar in enligt ramen för uppgiftsinsamling för fisket ska användas av Internationella havsforskningsrådet (Ices) för att förmedla vetenskaplig information om resurserna och erbjuda rådgivning i fiskeförvaltningsfrågor.

3.  Europaparlamentet framhåller den enorma datavolym som genereras av de fartyg som är utrustade med fartygsövervakningssystem (VMS), vars användning skulle vara till mycket stor nytta vid kartläggningen av fiskeverksamheten. Parlamentet påminner om betydelsen av dessa VMS-data i samband med blandfiske och understryker att det är lämpligt att integrera och kartlägga ytterligare information, bland annat de uppgifter som registreras i fiskeloggböckerna, såväl i elektroniskt format som i pappersform, register som upprättas av fiskeobservatörer ombord på fartygen och de uppgifter som inhämtas i samband med insatser för övervakning av fiskeresurserna.

4.  Europaparlamentet påminner om att en del producentorganisationer, främst inom det industriella fisket, förfogar över data om fiskeverksamhet som bör vara ett komplement till den information som för närvarande är tillgänglig. Parlamentet menar att i fråga om det småskaliga fisket, om vilket det finns ganska lite information att tillgå, bör det gå att främja fiskeflottans egen datainsamling genom att använda fartygen som fiskeanknutna datainsamlings- och övervakningsplattformar, eventuellt genom att på fartygen montera en enkel kontrollutrustning i realtid med GPS/GPRS-system. Parlamentet framhåller likaså att en mycket stor mängd fiskedata erhålls i samband med forskningsprojekt.

5.  Europaparlamentet betonar nyttan med att göra en rumslig kartläggning av fiskeflottan, fiskeansträngningen, fångsternas sammansättning och volym, vilket skulle göra det möjligt för potentiella användare att få tillgång till information om bland annat de områden där det pågår ett mer intensivt fiske samt om fångade arter och fångstvolymer i vissa bestämda områden. Bland all information om fiske som bör ingå i denna kartläggning framhäver parlamentet särskilt uppgifter om fartygstyp (till exempel nationalitet, hamn, ålder, längd och tonnage, effekt, besättning), fiskeansträngning (till exempel antal dagar till havs, fiskeredskapens antal och utformning) och fångster (till exempel målarter, bifångster, utkast, vikt, värde). Parlamentet understryker dessutom att sådana VMS-data skulle göra det möjligt att identifiera den rumsliga fördelningen av fartygen, och att fångsternas rumsliga fördelning skulle kunna bedömas om denna information samkörs med uppgifter från fiskeloggböckerna.

6.  Europaparlamentet hävdar att en separat kartläggning av data utifrån typ av fiskeverksamhet (småskaligt fiske, hantverksmässigt fiske och industriellt fiske) skulle ge en mer realistisk bild av fiskerinäringens mångfald. Parlamentet betonar vidare att om socioekonomiska fiskeindikatorer (till exempel besättningens ålder och utbildning) vore tillgängliga skulle dessa kunna bidra till att ge en mer djuplodande bild av sektorn.

Hur insamlingen och tillgängliggörandet av uppgifter ska främjas

7.  Europaparlamentet är medvetet om att många parter har ett rättmätigt intresse av att få tillgång till information om fiskeverksamheten och om tillståndet för fiskbeståndens bevarande och utnyttjande. Parlamentet förespråkar därför att mekanismer skapas för att underlätta tillgången till relevanta fiskedata, på villkor som återstår att fastställa och med skilda åtkomstnivåer, förutsatt att informationen i lämplig utsträckning är konfidentiell och att affärsintressen skyddas.

8.  Europaparlamentet påminner om att datainsamlingen och förvaltningen av fiskeresurserna finansieras av EU och av medlemsstaterna. Därför måste de insamlade uppgifterna vara tillgängliga för potentiella användare och allmänheten. Parlamentet menar att andra fiskedata som samlas in med stöd av offentlig finansiering eller samfinansiering (EU eller medlemsstaterna) också bör vara tillgängliga för allmänheten, samtidigt som tillgången till data som samlats in med stöd av privat finansiering och som inte innehåller kommersiellt känslig information bör kräva tillstånd från de organisationer som innehar informationen.

9.  Europaparlamentet betonar att den del som avser uppgifter och information om fiske i förordningen om införande av ett kontrollsystem i gemenskapen för att säkerställa att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken efterlevs innehåller artiklar som särskilt avser skydd av personuppgifter samt tystnadsplikt och företagshemligheter. Parlamentet betonar även att det i denna förordning uttryckligen anges att insamling, utbyte och offentliggörande av uppgifter om fiske som undergräver skyddet för den enskildes privatliv och integritet eller en fysisk eller juridisk persons affärsintressen, inklusive immateriella rättigheter, ska omfattas av tillämpliga bestämmelser om tystnadsplikt och företagshemlighet.

10. Europaparlamentet menar att det förhåller sig på samma sätt med de fiskeuppgifter som härrör från forskningsprojekt. Information som erhållits i samband med vetenskapliga projekt som finansieras eller samfinansieras med offentliga medel (EU eller medlemsstaterna) ska vara tillgänglig för potentiella användare och allmänheten, på villkor att de bestämmelser som gäller specifikt för projektuppgifter följs. Parlamentet betonar att vissa typer av fiskeuppgifter är ett specifikt resultat av skapandet och användningen av modeller, prototyper eller försöksutrustning, vilket gör tillhandahållandet av sådana uppgifter särskilt känsligt.

11. Europaparlamentet betonar att kommissionen har offentliggjort meddelanden och rekommendationer om tillgång till samt spridning och bevarande av vetenskapliga uppgifter, enligt vilka offentliggörandet av vetenskapliga uppgifter måste följa EU:s och medlemsstaternas bestämmelser om uppgiftsskydd. Parlamentet understryker att det i dessa dokument anges att man måste respektera villkoren för offentliggörande av uppgifter och nödvändiga restriktioner med avseende på bestämmelserna om skydd av personuppgifter, privatliv, företagshemlighet, rättmätiga affärsintressen och immateriella rättigheter.

12. Oberoende av om uppgifterna innehas av offentliga eller privata organ eller om de insamlats med stöd av offentlig eller privat finansiering, anser Europaparlamentet att man alltid ska nämna vilket organ som ansvarar för insamlingen, behandlingen och förmedlingen av informationen. Parlamentet menar också att i de fall då offentliggörandet av information kan ha betydelse för datainnehavarnas konkurrenskraft, konkurrens och inkomster ska endast dataprodukter vara offentligt tillgängliga, inte rådata eller behandlade data. I dessa fall anser parlamentet att en obligatorisk hänvisning till en informationskälla kan ge intresserade personer möjlighet att kontakta innehavarna av den ursprungliga datan och ansöka om åtkomst till mer detaljerade data samt till rådata.

13. Europaparlamentet understryker att kartläggningen och tillhandahållandet av data om fiskefartygens förflyttningar och verksamhet, särskilt när det gäller information från VMS-registren, fiskeloggböckerna och de loggböcker som förs av observatörer ombord på fartygen, kräver att åtgärder vidtas för att skydda uppgifternas konfidentiella natur och affärsintressena, i enlighet med gällande rättsliga bestämmelser på detta område. Parlamentet betonar att man kan uppnå detta genom att undvika att ange enskilda uppgifter såsom fartygens namn och registeruppgifter, genom att lämna ut sammanställda uppgifter, eventuellt indelade utifrån område, flottsegment eller fiskeredskap, och genom att låta det förflyta en viss tid mellan tidpunkten för uppgifternas insamling och den tidpunkt då kartläggningen ifråga tillgängliggörs. Parlamentet vill ändå påminna om att alltför brett sammanställda uppgifter och mycket breda tids- och rumsintervall gör informationen mindre detaljerad och mindre exakt.

14. Europaparlamentet anser att kommissionen för fiskedata som innehas av offentliga organ i medlemsstaterna bör utarbeta en omfattande uppsättning standardiserade riktlinjer för spridning, med ett fastställt intervall mellan datainsamling, databehandling och dataförmedling, och tillhandahålla de incitament som behövs för att säkerställa att dessa data är tillgängliga för berörda parter. Parlamentet anser att det bör fastställas en uppsättning minimiriktlinjer för obligatoriskt tillgängliggörande samt att data som liknar varandra bör tillgängliggöras och utbytas, så att alla medlemsstater har tillgång till samma slags fiskeinformation.

15. När det gäller fiskedata som erhållits i samband med forskningsprojekt som finansierats eller samfinansierats av EU eller medlemsstaterna, anser Europaparlamentet att det bör föreligga ett krav på att dessa data måste offentliggöras enligt en i förväg fastställd tidsplan så snart projektet har avslutats.

16. Europaparlamentet menar att de ansvariga forskarna bör få en skälig tidsfrist för att publicera sina respektive studier när det gäller fiskedata som erhållits i samband med forskningsprojekt. Parlamentet påpekar, i enlighet med vad som föreskrivs i initiativet Horisont 2020, att detta villkor kan kringgås genom anstånd med denna publicering. Parlamentet menar också att offentliggörandet av uppgifter bör ske så snart som möjligt. Därför bör inte anståndet vara längre än tre år för att undvika att uppgifterna blir förlegade och för att man ska kunna dra så stor nytta som möjligt av dem.

Hur en effektiv sammanställning och samkörning av uppgifter ska garanteras

17. Europaparlamentet påpekar att tillgången till solida och tillförlitliga data kräver standardisering, granskning och kontroll av kvaliteten i uppgifterna från medlemsstaternas databaser och från forskningsprojekt om fiskeverksamhet.

18. Europaparlamentet anser att det är av grundläggande vikt att införa gemensamma rutiner/modeller, som är harmoniserade och testade i fråga om stickprovsstrategier, samt att fastställa datainsamlings- och databehandlingsmetoder och det format i vilket informationen ska offentliggöras. Detta är viktigt för att garantera fiskeuppgifterna ska kunna jämföras och samköras. Parlamentet menar att den modell som definierats i ramen för uppgiftsinsamling för fisket kan användas för detta ändamål.

19. Europaparlamentet menar att sättet att presentera fiskeuppgifter kan variera beroende på uppgifterna komplexitet. Det är nödvändigt att fastställa vilka uppgifter som kan presenteras som rådata, behandlade data eller dataprodukter. Parlamentet betonar att de mest grundläggande/enkla parametrarna kan presenteras som rådata, samtidigt som mer komplexa/specifika parametrar, som kräver en analys och specialtolkning, bör presenteras i form av behandlade data eller dataprodukter. Parlamentet påpekar att potentiella användare måste upplysas om vilken typ av fiskedata som tillhandahålls, genom att man skiljer mellan rådata, behandlade data och dataprodukter samt mellan parametrar som erhållits via mätningar respektive via modeller.

20. Europaparlamentet understryker att om de offentliggjorda uppgifterna är mycket detaljerade och om kartläggningen har en alltför stor upplösning kan detta i vissa fall leda till att fiskeansträngningen i alltför hög grad koncentreras till befintliga bestånd och känsliga marina livsmiljöer. Därför måste offentliggörandet av sådan information kompletteras med åtgärder för att skydda och kontrollera bestånden och livsmiljöerna i fråga. Parlamentet förespråkar även att känslig information om den rumsliga fördelningen av sällsynta eller hotade marina arter inte får lämnas ut så att de kan skyddas.

21. Europaparlamentet menar att en effektiv sammanställning och förmedling av data kräver en adekvat samordning från kommissionens sida och att medlemsstaterna försöker ha kontakt och samarbeta. Parlamentet understryker att kommissionens samordning är väsentlig för att fastställa prioriterade mål och förbättra kostnadseffektiviteten vid insamling, behandling och tillhandahållande av data, samt för att få till stånd synergieffekter mellan medlemsstaterna.

22. Med tanke på hur olika datainsamlingssystemen är och med tanke på mängden och typen av uppgifter som samlas in av de offentliga och privata organ som innehar fiskeuppgifter, påpekar Europaparlamentet att medlemsstaterna måste samordna sin verksamhet och samarbeta, i syfte att garantera en harmonisering av uppgifternas variation, kvantitet, kvalitet och format. Parlamentet betonar att kommissionen regelbundet måste utvärdera effektiviteten i samordningen och samarbetet mellan medlemsstaterna.

23. Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att utse en nationell myndighet som ska ansvara för insamling, sammanställning, behandling, kvalitetskontroll, samkörning och överföring av data till en gemensam plattform för åtkomst till data om fiskeriverksamhet. Parlamentet menar att en möjlighet är att det inrättas ett specifikt organ i medlemsstaterna för detta ändamål, som ska finansieras och samordnas av kommissionen.

Hur bearbetningen och tolkningen av uppgifter ska utnyttjas

24. Europaparlamentet påpekar att det för att maximera fördelarna med detta initiativ krävs en styrnings- och driftsmodell som kan garantera en adekvat insamling, behandling, tolkning och spridning av fiskedata, med deltagande och verkligt engagemang från medlemsstaternas, forskarvärldens och lokalsamhällenas sida.

25. Europaparlamentet menar att det ur ett lednings- och driftsperspektiv är viktigt att det europeiska marina övervaknings- och datanätverket (Emodnet) får permanent status. Parlamentet påpekar att det vid integrationen och tillgängliggörandet av fiskeuppgifter på denna plattform vore lämpligt att utnyttja den samlade erfarenheten från utvecklingen av Emodnet, med bildandet av olika temagrupper och skapandet av temaportaler om marin miljö (hydrografi, geologi, fysik, kemi, biologi, livsmiljöer och mänsklig verksamhet).

26. Europaparlamentet hävdar att det med tanke på denna sektors betydelse i EU är berättigat att det företrädesvis skapas en ny specifik temagrupp för fiskedata inom ramen för plattformen Emodnet, eller, alternativt, att de integreras i den nyligen skapade temaportalen om mänsklig verksamhet, för att därmed göra det möjligt att få tillgång till mer omfattande allmänt innehåll.

27. Europaparlamentet understryker vikten av att plattformen Emodnet samordnas med havstjänsten inom det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES), för att maximera tillgänglig information och sammanföra data om fiskeverksamhet med data från GMES-satellitövervakning av marina miljöparametrar.

28. Europaparlamentet anser att ett så ambitiöst initiativ som Kunskap i havsfrågor 2020, som är mycket omfattande och ämnesomspännande och som helst bör utökas med information om fiske, förutsätter att det tas fram en konkret handlingsplan med mål på medellång och lång sikt genom en samordnad insats från EU och medlemsstaterna.

29. Europaparlamentet understryker att det för att genomföra och garantera att projekt av detta slag blir framgångsrika krävs en solid finansiering som säkerställer kontinuitet och långsiktighet. Parlamentet kräver att tillhandahållandet av fiskedata för den digitala kartläggningen i flera upplösningar av havsbotten måste uppmuntras och stödjas av EU och erinrar i detta sammanhang om att tillhandahållandet av information om fiske kräver en samordning av finansieringsmekanismerna för detta ändamål på EU-nivå och nationell nivå. Förslaget om en ny europeisk havs- och fiskerifond omfattar stöd till tekniska instrument för att skapa och driva Emodnet.

30. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att vidarebefordra denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Regionkommittén, Rådgivande kommittén för fiske och vattenbruk, de regionala rådgivande nämnderna och Vetenskapliga, tekniska och ekonomiska kommittén för fiskerinäringen.

(1)

EUT C 76 E, 25.3.2010, s. 38,


MOTIVERING

I augusti 2012 lade kommissionen fram grönboken Kunskap i havsfrågor 2020: från kartläggning av havsbotten till havsprognoser, som en del i arbetet med att främja, utveckla och sprida den ”blå ekonomin”. Detta initiativ bidrar till Europa 2020-strategins havsanknutna mål, genom att koppla ihop kunskap och teknisk innovation, hållbart resursutnyttjande, konkurrenskraft och skapandet av arbetstillfällen till förmån för en smart och hållbar tillväxt för alla.

För att uppnå detta mål är tanken att det ska utarbetas en sammanhängande digital karta i flera upplösningar över de europeiska havsbottnarna fram till 2020. Det är ett ambitiöst och omfattande projekt som täcker in många olika områden. Dess syfte är att tillhandahålla information till de många aktörer som är intresserade av uppgifter om haven inom de offentliga förvaltningarna, näringslivet, utbildningsväsendet och forskningen samt det civila samhället. Denna digitala kartläggning omfattar många olika områden, bland annat information om topografi, geologi, havsbottnarnas livsmiljöer och ekosystem och mänsklig verksamhet. Den erbjuder data om fysiska, kemiska och biologiska parametrar, om den övre vattenpelaren och oceanografiska prognoser kommer att utföras.

Man får inte underskatta betydelsen av en helhetssyn på haven, men eftersom det är omöjligt att behandla alla de frågor som tas upp i den mycket omfattande och ämnesomspännande grönboken, analyseras i detta betänkande enbart hur fiskerinäringen kan införlivas i denna nya kontext, hur den kan bidra till och hur den kan dra nytta av Kunskap i havsfrågor 2020.

Därför koncentreras detta betänkande på relevansen och nyttan med att integrera, kartlägga och tillhandahålla data om fiskeverksamheten inom ramen för initiativet Kunskap i havsfrågor 2020, där följande grundläggande aspekter har prioriterats:

–    Informationskällor och uppgiftstyp.

–    Hur insamling och tillgängliggörande av uppgifter ska främjas.

–    Hur effektiv sammanställning och samkörning av uppgifter ska garanteras.

–    Hur bearbetningen och tolkningen av uppgifter ska utnyttjas.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.9.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Kriton Arsenis, Alain Cadec, Carmen Fraga Estévez, Dolores García-Hierro Caraballo, Marek Józef Gróbarczyk, Ian Hudghton, Iliana Malinova Iotova, Werner Kuhn, Isabella Lövin, Gabriel Mato Adrover, Guido Milana, Maria do Céu Patrão Neves, Ulrike Rodust, Struan Stevenson, Isabelle Thomas, Nils Torvalds, Jarosław Leszek Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Jean-Paul Besset, Izaskun Bilbao Barandica, Gesine Meissner, Jens Nilsson, Antolín Sánchez Presedo

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Esther Herranz García, Juan Andrés Naranjo Escobar

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy