BETÄNKANDE om lokala myndigheter och det civila samhället: Europas engagemang till stöd för en hållbar utveckling

23.9.2013 - (2012/2288(INI))

Utskottet för utveckling
Föredragande: Corina Creţu

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om lokala myndigheter och det civila samhället: Europas engagemang till stöd för en hållbar utveckling

(2012/2288(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av avdelning V i fördraget om Europeiska unionen, särskilt artikel 21.2, som fastställer unionens principer och mål inom området för internationella förbindelser, och artikel 208.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artiklarna 16, 18 och 87 i den gemensamma förklaringen från rådet och företrädarna för medlemsstaternas regeringar, församlade i rådet, Europaparlamentet och kommissionen om Europeiska unionens utvecklingspolitik: Europeiskt samförstånd[1],

–   med beaktande av det europeiska samförståndet om humanitärt bistånd,

–   med beaktande av FN:s förklaring om rätt till utveckling (41/128),

–   med beaktande av FN:s millenniedeklaration i vilken millennieutvecklingsmålen fastställdes,

–   med beaktande av AVS–EU-partnerskapsavtalet (”Cotonouavtalet”),

–   med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete SEK(2011)1469 och SEK(2011)1470),

–   med beaktande av den europeiska stadgan om utvecklingssamarbete till stöd för lokala myndigheter, som lanserades vid Europeiska utvecklingsdagarna den 16 november 2008,

–   med beaktande av kommissionens meddelande Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring (COM(2011)0637),

–   med beaktande av sin resolution av den 5 juli 2011 om att göra EU:s utvecklingspolitik effektivare[2],

–   med beaktande av kommissionens meddelande Det framtida upplägget för budgetstödet från EU till tredjeländer (COM(2011)0638),

–   med beaktande av kommissionens meddelande En grund för demokrati och hållbar utveckling: EU:s samarbete med det civila samhället på området yttre förbindelser (COM(2012)0492)

–   med beaktande av rådets slutsatser En grund för demokrati och hållbar utveckling: EU:s samarbete med det civila samhället på området yttre förbindelser av den 15 oktober 2012 (doc. 14535/12),

–   med beaktande av rådets slutsatser om EU-stöd till hållbara förändringar i övergångssamhällen, som antogs vid det 3 218:e mötet i rådet (utrikes frågor) den 31 januari 2013,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 maj 2013 Ökad egenmakt för partnerländernas lokala myndigheter i syfte att förbättra samhällsstyrningen och resultaten på utvecklingsområdet (COM(2013)0280),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 februari 2013 Ett anständigt liv för alla: Att avskaffa fattigdom och ge världen en hållbar framtid (COM(2013)0092),

–   med beaktande av de internationella åtaganden som gjordes inom ramen för Busanpartnerskapet om effektivt utvecklingssamarbete 2011,

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 22 juli 2013 om lokala myndigheters roll i utvecklingssamarbete (doc. 12584/13),

–   med beaktande av Regionkommittés yttrande Ökad egenmakt för partnerländernas lokala myndigheter i syfte att förbättra samhällsstyrningen och resultaten på utvecklingsområdet (CdR 2010/2013),

–   med beaktande av sin skriftliga förklaring av den 12 mars 2012 om utbildning i utvecklingsfrågor och ett aktivt globalt medborgarskap,

–   med beaktande av kommissionens arbetsdokument om utbildning i utvecklingsfrågor och ökad medvetenhet i Europa (SWD(2012)0457),

–   med beaktande av en undersökning om erfarenheter och åtgärder från de viktigaste europeiska aktörer som är aktiva inom området utbildning i utvecklingsfrågor och ökad medvetenhet, från november 2010[3],

–   med beaktande av slutsatserna från initiativet för strukturerad dialog från maj 2011[4],

–   med beaktande av Lissabonförklaringen om att förbättra och öka den globala utbildningen i Europa fram till år 2015[5],

–   med beaktande av samrådet om den roll civilsamhällets organisationer spelar i utvecklingssamarbetet[6] och av samrådet om de lokala myndigheternas roll i utvecklingen,

–   med beaktande av OECD:s biståndskommittés expertutvärdering av Europeiska unionen 2012,

–   med beaktande av den tematiska övergripande utvärderingen av kommissionens stöd till decentraliseringsprocesserna[7] från februari 2012,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utveckling (A7-0296/2013), och av följande skäl:

A. I artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) fastställs att det främsta målet för unionens utvecklingspolitik ska vara minskning, och på sikt utrotning av fattigdom, i enlighet med definitionen i det europeiska samförståndet om utveckling.

B.  Det europeiska samförståndet om utveckling fortsätter att utgöra regleringsramen för EU:s utvecklingspolitik.

C. EU har gjort klara politiska åtaganden om att skapa en positiv miljö för civilsamhällets organisationer på såväl nationell som på regional och internationell nivå och erkänt betydelsen av ett inflytelserikt civilsamhälle i all sin mångfald, både i sig själv och som en fundamental och fast beståndsdel i varje demokratiskt samhälle.

D. EU har gjort klara politiska åtaganden om att tillämpa människorättsbaserade synsätt i utvecklingssamarbetet, och i FN:s uttalande om människorättsbaserade synsätt i utvecklingssamarbetet fastställs det att alla program för utvecklingssamarbete, all politik och allt tekniskt bistånd bör främja de mänskliga rättigheterna, i enlighet med den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna och andra internationella människorättsinstrument.

E.  Demokratiskt ledarskap inkluderar inte bara myndigheter utan även civilsamhällets organisationer, lokala myndigheter och nationella parlament, som spelar en viktig roll i kopplingen mellan medborgare och myndigheter och för att säkra ett brett och demokratiskt ägarskap av ländernas utvecklingsagendor.

F.  Inhemsk ansvarighet inkluderar den kontroll som civilsamhällets organisationer utövar, då dessa är nyckelaktörer när det gäller att bekämpa korruption och främja öppenhet.

G. OECD:s biståndskommitté rekommenderar att EU:s institutioner och organ bör sträva efter att se till att flera av civilsamhällets intressenter kan delta i en strategisk och strukturerad dialog. De måste bli effektivare i uppbyggandet av civilsamhällets kapacitet i partnerländerna, vilket kräver att instrumenten ses över.

H. En rimlig strategi för perioden efter 2015 måste inkludera både civilsamhället och individer – särskilt de mest marginaliserade – i beslutsfattandet och i granskningen av och rapporteringen om framsteg.

I.   I resultaten av den offentliga utfrågningen om de lokala myndigheternas roll i utvecklingen belystes kopplingen mellan lokalt demokratiskt styre, decentralisering och territoriell utveckling.

J.   Den territoriella utvecklingen har definierats som ett samarbete mellan flera intressenter och flernivåstyre, där syftet är att investera i lokala territoriella tillgångar (mänskliga, ekonomiska, fysiska och naturliga resurser) för att stärka territoriets konkurrensfördelar och höja levnadsstandarden.

K. Starka, öppna och behovsorienterade organisationer i civilsamhället och lokala myndigheter samt ett inkluderande lokalt styre är centrala frågor i demokratin och fredsbyggnadsprocessen.

L.  Lokala myndigheter i nya medlemsstater behöver utbyta kunskaper om utvecklingssamarbete med gamla medlemsstater för att överbrygga kunskapsluckan, och för att de gamla medlemsstaterna ska kunna dra nytta av den erfarenhet som finns i de nya medlemsstaterna beträffande övergång och strukturella förändringar, vilket är ett värdefullt verktyg i samband med global utveckling.

M. Civilsamhällets organisationer och de lokala myndigheterna har avgörande betydelse för att garantera hållbar tillväxt som kommer alla till del, hållbar miljö, mänskliga rättigheter och gott styre i strategierna för utvecklingssamarbete efter 2015.

N. Jämlika och långsiktiga partnerskap mellan civilsamhällets organisationer i EU och deras motparter i utvecklingsländerna har visat sig vara ett viktigt redskap för utvecklingen av starka, oberoende och mångfasetterade organisationer i civilsamhället och initiativ inom civilsamhället av olika omfattning och på olika nivåer, från lokalt till internationellt.

En miljö som främjar civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter

1.  Europaparlamentet välkomnar den senaste politiska utvecklingen på EU-nivå och internationell nivå, där fokus ligger på att ha ett mer ambitiöst partnerskap med civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter. Detta partnerskap ska bygga på ett människorättsbaserat synsätt på utveckling, inklusive ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter liksom internationella fördrag om skydd av miljön och den biologiska mångfalden samt ett tydligt engagemang för att stärka den demokratiska processen och ansvarstagandet.

2.  Europaparlamentet understryker att skapandet av inkluderande förbindelser som präglas av ansvarstagande och mänskliga rättigheter mellan regeringar, lokala myndigheter, civilsamhällets organisationer, den privata sektorn och medborgare utgör en unik möjlighet för EU och dess medborgare, lokala myndigheter och privata sektor att upprätta hållbara partnerskap med utvecklingsländer.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att, i dialog med civilsamhällets organisationer, ta fram riktlinjer och genomförandestrategier för ett människorättsbaserat synsätt i EU:s utvecklingssamarbete och att främja genomförandet av EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att integrera främjandet av en positiv miljö för civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter i politiken och göra detta till en prioritering i EU:s ståndpunkt i de pågående förhandlingarna om utvecklingssamarbetet efter 2015. Parlamentet understryker betydelsen av att ta fram ett system för att kontrollera framstegen när det gäller att skapa en positiv miljö på nationell nivå i fråga om politik och regleringsbestämmelser, i överensstämmelse med internationella normer för mänskliga rättigheter, samt av att ha en dialog med flera intressenter och på flera nivåer. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma förhållandena i en positiv miljö för att fullt ut de beakta komplexiteten och de utmärkande egenskaperna för civilsamhällets aktörer.

5.  Europaparlamentet uttrycker stor oro över de hårdare åtgärderna i flera länder mot organisationer i civilsamhället som samarbetar med partnerorganisationer från EU och uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ta fram strategier för hur man ska komma förbi dessa svårigheter och fortsätta med det livsviktiga stödet till civilsamhällets organisationer.

6.  Europaparlamentet uppmanar EU att främja institutionaliserade mekanismer för en dialog på flera nivåer och med många intressenter bland civilsamhällets organisationer, lokala myndigheter, den privata sektorn och partnerregeringar för att skapa en agenda för anständigt arbete och hållbar tillväxt för alla med omfördelning av intäkter genom den statliga budgeten och beträffande frågan om en positiv miljö för såväl civilsamhällets organisationer som lokala myndigheter. Parlamentet rekommenderar att EU för varje enskilt partnerland tillämpar samma bestämmelser om samråd med de lokala myndigheterna som i Cotonouavtalet för AVS-staterna.

7.  Europaparlamentet uppmanar EU att systematiskt involvera kvinnoorganisationer och kvinnonätverk i utarbetandet och eventuellt genomförandet av den politiska dialogen, i enlighet med åtagandena i EU:s åtgärdsplan för jämställdhet i utvecklingssamarbetet.

8.  Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för det politiska forumet om utveckling, där syftet är att skapa utrymme för dialog med civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter i politiska frågor, och uppmuntrar alla berörda parter att låta detta forum bli en strategisk plats för att vägleda och påverka utvecklingspolitiken, inklusive dess konsekvensaspekter, på EU-nivå och internationell nivå.

Utvecklingseffektivitet

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att avsätta tillräckliga resurser i den kommande programperioden för att göra det möjligt för civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter från partnerländer att granska och analysera framstegen på vägen mot konsekvens i utvecklingspolitiken på lokal, nationell och internationell nivå.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att främja ett ansvarstagande partnerskap för det strategiska samarbetet mellan valda representanter på nationell och lokal nivå och civilsamhällets organisationer rörande insyn i officiella och inofficiella biståndsflöden, samt att stödja en inkluderande strategi för utvecklingen och ansvaret, även socialt ansvar och tillsyn på inhemsk nivå, i syfte att mäta politikens effekter.

11. Europaparlamentet betonar att de lokala myndigheterna och civilsamhällets organisationer kan spela en viktig roll i kampen mot korruption på alla nivåer, inklusive skatteundandragande och illegala penningflöden från utvecklingsländerna.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att sträva efter att inkludera företrädare för lokala myndigheter i ledningskommittén för det globala partnerskapet för effektivt utvecklingssamarbete.

13. Europaparlamentet anser att konsekvens i utvecklingspolitiken måste vara den vägledande principen för EU:s samarbete med lokala myndigheter i syfte att utveckla den lokala ekonomin så att lokalbefolkningen kan livnära sig på ett rimligt sätt.

14. Europaparlamentet påminner om att alla utvecklingsaktörer bör ansvara för sin utveckling och sina resultat samt bör främja varandras ansvar.

15. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja ett balanserat synsätt mellan harmoniseringsprincipen och initiativrättigheten för civilsamhällets organisationer och de lokala myndigheterna. Parlamentet påminner kommissionen om att en förenkling och harmonisering av givarnas administrativa förfaranden bör göras i dialog med civilsamhällets organisationer och de lokala myndigheterna.

16. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att upprätta färdplaner för samarbetet med civilsamhällets organisationer i syfte att ta fram en heltäckande strategi för att inkludera dem i alla former av europeiskt samarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att förtydliga hur civilsamhällets organisationer ska kunna ge ett betydelsefullt bidrag till processen samt se till att de involveras i tid och att deras synpunkter beaktas när politiken utformas, liksom att prioriteringar upprättas gemensamt.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att även upprätta landsspecifika färdplaner för lokala myndigheter och att överväga att ta fram gemensamma landsspecifika färdplaner för civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter.

18. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att betrakta konsekvens i utvecklingspolitiken som en viktig del i kommande färdplaner.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att anta en strategi för hållbar utveckling, där de tre grundläggande komponenterna (miljö, sociala frågor och ekonomi) är jämbördiga och odelbara.

20. Europaparlamentet påminner om betydelsen av partnerskapet mellan lokala myndigheter från europeiska länder och partnerländer för att nå en hållbar utveckling. I detta sammanhang uppmanar parlamentet EU att effektivt använda metoderna för kunskapsutbyte och kapacitetsutveckling, bland annat de lokala myndigheterna i EU-medlemsstaternas erfarenheter av övergångsprocesser.

21. Europaparlamentet uppmanar EU att tillämpa en upptrappningsstrategi för att nå en proportionerlig ökning av effektiv erfarenhet från projekt och initiativ som drivs av civilsamhällets organisationer eller lokala myndigheter och som finansieras av EU.

Decentralisering och en territoriell strategi för utveckling

22. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att upprätta en mer ambitiös politisk dialog med och inom partnerländer för att främja en territoriell strategi för utvecklingen, och att under den kommande programperioden prioritera en stärkning av kapaciteten att påverka och bevaka decentraliseringsprocesser hos lokala myndigheter och civilsamhällets organisationer.

23. Europaparlamentet påminner om att en effektiv decentraliseringsprocess kräver reformer i den offentliga sektorn, såsom överförande av befogenheter, funktioner och resurser samt medborgarnas, genom sina representanter, och civilsamhällets organisationers aktiva deltagande i planering och budgetutformning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta vederbörlig hänsyn till decentralisering och en territoriell strategi i stödet till utvecklingen vid reformer inom hela den offentliga sektorn samt att göra dem till en heltäckande prioritering inom alla geografiska program.

24. Europaparlamentet betonar att en hållbar territoriell strategi för utvecklingen kräver en öppen och välfungerande decentraliseringsprocess där det finns utsedda ansvariga. Parlamentet rekommenderar att EU betraktar en sådan strategi och decentralisering som viktiga faktorer för att utrota fattigdomen inom ramen för utvecklingsagendan efter millennieutvecklingsmålen.

25. Europaparlamentet påminner om att en territoriell strategi för utvecklingen bidrar till en effektiv utveckling genom att stärka ägarskap, dialoger och program mellan flera berörda parter och flera aktörer och den politiska samordningen på subnationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram pilotinitiativ till stöd för en territoriell strategi för utvecklingen genom geografiska och tematiska program.

26. Europaparlamentet påminner om det mervärde som finns i ett decentraliseringssamarbete för att främja både en territoriell strategi för utveckling och decentralisering. Parlamentet betonar att europeiska lokala myndigheter har mycket goda möjligheter att samarbeta med sina motparter inom decentraliseringsprocessen, i synnerhet när det gäller decentralisering på skatteområdet.

27. Europaparlamentet understryker betydelsen av att öka EU-personalens kunskaper och engagemang – i synnerhet på delegationsnivå – om decentralisering och om civilsamhällets organisationers och lokala myndigheters roll i den hållbara utvecklingen, inklusive om samordning med civilsamhällets organisationer. Parlamentet anser även att civilsamhällets organisationer, även kvinnoorganisationer, bör medverka för att ge ett könsperspektiv på processerna.

Instabila stater

28. Europaparlamentet betonar att EU bör engagera sig med partnerländer inom ramen för den nya given för instabila stater för att utveckla förvaltningsverktyg och djupgående forskning om vad som orsakar konflikter och instabilitet, med beaktande av de direkt berörda lokalbefolkningarnas åsikter och uppfattningar och som en del av bredare utvecklingsstrategier, nationella stabilitetsstrategier och specifika program som syftar till att bemöta bakomliggande orsaker till långsiktig sårbarhet, t.ex. riskanalys som bygger på samhällsgrupper och deltagande.

29. Europaparlamentet påminner också om att stabilitet ska vara en kärnpunkt i EU:s partnerskap med civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter. Parlamentet påminner om att rollen för samhällsgrupperna – genom riskreducerande insatser som drivs av samhällsgrupper – och de lokala myndigheterna måste stärkas i instabila stater och att man måste arbeta i nära samarbete med dem under och efter kriser. Parlamentet anser att partnerskap med lokala myndigheter i instabila stater bör sörja för utveckling, överföring och utbyte av administrativ och teknisk kunskap.

30. Europaparlamentet påpekar att folkvalda lokala företrädare ofta fungerar som medlare mellan parter som ligger i konflikt med varandra och att de i den bemärkelsen har en viktig roll i arbetet med att förebygga och lösa konflikter.

31. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och utrikestjänsten att ta fram riktlinjer för hur EU:s delegationer ska förhålla sig till civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter i krissituationer och instabila lägen, med utgångspunkt i ett människorättsbaserat och könsmedvetet synsätt.

32. Europaparlamentet betonar att kommissionen, i lägen då myndigheterna, även lokala och regionala, inte är i stånd att tillhandahålla grundläggande tjänster, och då omständigheterna tillåter det, bör främja partnerskap mellan flera parter för att bygga upp de lokala myndigheternas kapacitet så att de klarar av att tillhandahålla tjänster.

33. Europaparlamentet uttrycker djup oro över kommissionens förslag om att begränsa det ekonomiska stödet för tjänster till endast de av civilsamhällets organisationer som arbetar i de minst utvecklade länderna och i instabila stater. Parlamentet påminner om att det viktigaste mervärde civilsamhällets organisationer kan ge i alla länder, oberoende av utvecklingsnivå, är deras förmåga att uppmärksamma behoven hos och rättigheterna för fattiga och marginaliserade grupper samt att tillhandahålla innovativa lösningar för att kunna möta dessa behov och samtidigt väcka opinion och få politiskt stöd för att ta tag i de verkliga orsakerna till fattigdom, bristande jämlikhet och utanförskap.

Utbildning i utvecklingsfrågor och en ökad medvetenhet

34. Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sin skriftliga förklaring om utbildning i utvecklingsfrågor och ett aktivt globalt medborgarskap efterlyser en EU-strategi för utbildning i utvecklingsfrågor och ökad medvetenhet, där man i större utsträckning bör fokusera på kritisk granskning av samt, i synnerhet, konsekvens i utvecklingspolitiken.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i nära samråd med civilsamhällets organisationer utveckla en heltäckande strategi om utbildning i utvecklingsfrågor och ökad medvetenhet, för att öka de ekonomiska resurser som kommer att avsättas i den kommande programperioden för strategin och, i nära samarbete med civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter som är verksamma på området, ta fram finansieringsinstrument för strategin som är flexibla, respekterar organisationernas och myndigheternas initiativrätt och gör det möjligt för en bred uppsättning aktörer att delta.

Programdokument och stödformer

36. Europaparlamentet välkomnar kommissionens arbete för att systematiskt införa politisk-ekonomiska analyser på landsnivå och rekommenderar att dessa även ska innehålla analyser av den politiska och rättsliga situationen för civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter.

37. Europaparlamentet anser att skatteintäkter har en avgörande betydelse för lokal ekonomisk utveckling och anser att man bör prioritera inrättande av verksamma och fungerande skatteindrivningssystem, i syfte att garantera hållbar utvecklingsfinansiering.

38. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förbättra samordningen och förmågan att komplettera varandra mellan de tematiska och geografiska programmen och instrumenten. Parlamentet påminner om att civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter bör ses som en viktig genomförandepartner inom i synnerhet programmet för globala kollektiva nyttigheter och att de bör konsulteras i ett tidigt skede angående planeringen av både de geografiska och de tematiska programmen.

39. Europaparlamentet påpekar att lokala myndigheter är stödberättigade i alla program inom finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete och uppmanar kommissionen och organisationer som företräder lokala myndigheter att främja ett mer omfattande deltagande av lokala myndigheter i program inom finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete.

40. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta sitt stöd till det decentraliserade samarbetet och partnerskapet mellan lokala myndigheter från EU-länder och partnerländer. Dessa partnerskap har visat sig utgöra effektiva verktyg för att förstärka de lokala myndigheternas kapacitet inom viktiga sektorer som bidrar till att utrota fattigdomen. Samtidigt, och av samma skäl, uppmanar parlamentet kommissionen att fortsätta att ge stöd till samarbete mellan civilsamhällets organisationer i EU-länder och partnerländer.

41. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utbyte av erfarenheter och sakkunskap mellan lokala myndigheter i EU-länder och i partnerländer i syfte att ge tillgång till kunskap på relevanta områden inom hållbar utveckling i allmänhet och gott styre i synnerhet, för att på så sätt dra nytta av de erfarenheter av övergång som finns hos de lokala myndigheterna i EU:s medlemsstater.

42. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ingå fler strategiska partnerskap med nationella, regionala och internationella sammanslutningar och nätverk av lokala myndigheter.

43. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att utveckla en blandning av flexiblare, öppnare och mer förutsägbara stödformer för att nå så många aktörer i civilsamhället som möjligt. Kommissionen uppmanas att identifiera och utveckla dessa former genom en inkluderande dialog med civilsamhällets organisationer och sammanslutningar av lokala myndigheter med utgångspunkt i den strukturerade dialogen.

44. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja deltagandet av civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter i de pågående diskussionerna om kombinerade mekanismer inom ramen för EU-plattformen för kombinerade mekanismer vid externt samarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att ta fram bindande riktlinjer för att skapa inkluderande mekanismer för konsekvensbedömning och kontroll för att garantera att de berörda befolkningarna ges möjlighet att yttra sig och medverka i projektcykelns alla skeden och för att se till att de kombinerade mekanismerna bidrar till att minska fattigdomen.

45. Europaparlamentet uppmanar också kommissionen att göra det möjligt för civilsamhällets organisationer att delta i alla nya samarbetsformer inom ramen för EU:s plattform för externt samarbete och utveckling.

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvidga de nationella decentraliseringsreformerna vid utvecklandet och genomförandet av överenskommelser om ett gott styre, utveckling, sektorreformer och statsbyggnad.

47. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT C 46, 24.2.2006, s. 1.
• [2]  EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 77.
• [3]  https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/aidco/images/d/d4/Final_Report_DEAR_Study.pdf.
• [4]  https://webgate.ec.europa.eu/fpfis/mwikis/aidco/images/e/ea/FINAL_CONCLUDING_PAPER.pdf.
• [5]  http://www.gecongress2012.org/images/2012_GE_Congress_Report_FINAL_11feb201.pdf (s. 27-31).
• [6]  http://ec.europa.eu/europeaid/how/public-consultations/6405_en.htm.
• [7]  http://ec.europa.eu/europeaid/how/evaluation/evaluation_reports/2012/1300_docs_en.htm.

MOTIVERING

I september 2012 offentliggjorde kommissionen meddelandet En grund för demokrati och hållbar utveckling: EU:s samarbete med det civila samhället på området yttre förbindelser, och i maj 2013 meddelandet Ökad egenmakt för partnerländernas lokala myndigheter i syfte att förbättra samhällsstyrningen och resultaten på utvecklingsområdet, i vilka man föreslår nya former för EU:s samarbete med civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter i en föränderlig värld som kännetecknas av betydande ekonomiska, politiska och sociala utmaningar.

Utvecklingseffektivitet

Efter Busankonferensen fanns det ett tryck på det internationella samfundet att gå över från en smal biståndseffektivitetsagenda till en bredare utvecklingseffektivitetsagenda. Civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter önskar att en rättighetsbaserad strategi systematiskt ska sättas i centrum för utvecklingen och att man ska säkerställa ett demokratiskt ägarskap av utvecklingspolitiken.

Enligt principen om demokratiskt ägarskap ställs medborgarna i centrum för utvecklingen, och myndigheterna garanterar civilsamhällets organisationer utrymme att verka och hålla regeringen ansvarig för politiken. Demokratiskt ägarskap främjar också en aktiv roll för civilsamhället och lokala myndigheter inom utformningen och genomförandet av politiken.

Föredraganden anser att EU behöver vara allt mer engagerat i att skapa förbindelser med partnerregeringar, civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter för att nå en hållbarare utveckling. Dessa förbindelser ska bygga på ansvarstagande, öppenhet, mänskliga rättigheter och deltagande för alla, och EU bör därför prioritera initiativ som syftar till att främja ”ansvarstagande partnerskap” mellan civilsamhällets organisationer, parlamenten och revisionsorganen.

För att främja mer demokratiska samhällen måste EU göra större politiska åtaganden om att främja en positiv miljö för civilsamhällets organisationer och lokala myndigheter samt bygga upp deras kapacitet och integrera dessa frågor i politiken och programplaneringen.

Att främja en positiv miljö bör ses som en prioriterad fråga för EU:s ståndpunkt för utvecklingsagendan efter 2015, och EU-delegationernas personal bör utbildas för detta. Föredraganden anser att EU bör stödja en kontrollmekanism för en positiv miljö, i synnerhet när det gäller politiken och regleringsbestämmelserna samt dialogen med flera intressenter.

Föredraganden påminner även om att det är mycket viktigt att skydda initiativrätten för civilsamhällets organisationer och låta dessa agera som oberoende aktörer, samt att hitta rätt balans mellan initiativrätten och harmoniseringsprincipen.

EU bör öka civilsamhällets mångfald då detta är en nyckelfaktor för att bygga demokratiska samhällen och säkerställa att marginaliserade befolkningsgrupper aktivt och effektivt involveras.

Föredraganden välkomnar kommissionens förslag om att upprätta färdplaner för förbindelserna med civilsamhällets organisationer, och påpekar att dessa måste involveras i rätt tid och att deras synpunkter måste beaktas när politiken utformas och prioriteringar fastställs. Färdplanerna utgör ett viktigt verktyg för att säkerställa konsekvens och synergieffekter inom de olika sektorer som påverkas av EU:s yttre förbindelser, samt fungerar som ett samordningsinstrument mellan medlemsstaterna och andra internationella givare. Konsekvensen i utvecklingspolitiken ska vara ett prioriterat element för framtida färdplaner.

Föredraganden anser att EU i synnerhet bör fokusera på att stärka kapacitetsbyggandet för lokala myndigheter och civilsamhällets organisationer i instabila stater samt främja partnerskapet och samarbetet med dem när man bygger upp stabiliteten.

Föredraganden är djupt oroad över kommissionens förslag om att begränsa det ekonomiska stödet för tjänster till de av civilsamhällets organisationer som arbetar i de minst utvecklade länderna och i instabila stater.

Lokalt demokratiskt styre, decentralisering och territoriell utveckling

Lokalt demokratiskt styre, decentralisering och territoriell utveckling har hamnat högt på utvecklingsagendan, men såväl definitionen av dessa koncept som deras praktiska tillämpning är fortfarande under utveckling. De utgör resultatet av olika erfarenheter som i sin tur bygger på en specifik politisk, kulturell och historisk bakgrund.

Föredraganden anser att stödet till lokalt styre, decentralisering och territoriell utveckling bör ingå i en mer ambitiös politisk dialog med partnerländerna. Det är särskilt viktigt att kommissionen och utrikestjänsten genomför en analys av de politiska effektivitetsvinster som decentraliseringsreformer ger upphov till och stärker lokala aktörers kapacitet att påverka och övervaka decentraliseringsprocessen.

Samarbetet mellan lokala myndigheter och civilsamhällets organisationer på lokal nivå i den territoriella utvecklingen är avgörande för att biståndet ska få största möjliga effekt och för att stärka den lokala demokratin.

Utbildning i utvecklingsfrågor

2012 lade kommissionen fram ett arbetsdokument om utbildning i utvecklingsfrågor och ökad medvetenhet, i vilket man systematiserade de viktigaste frågorna och utmaningarna på detta viktiga område.

Föredraganden påminner om att Europaparlamentet i sin skriftliga förklaring om utbildning i utvecklingsfrågor och ett aktivt globalt medborgarskap efterlyser en EU-strategi för utbildning i utvecklingsfrågor och ökad medvetenhet, där man i större utsträckning bör fokusera på kritisk granskning av samt, i synnerhet, konsekvens i utvecklingspolitiken. De resurser som avsätts för detta ändamål bör ökas för att säkerställa att dessa ambitiösa mål kan nås.

Föredraganden påminner om de europeiska lokala myndigheternas viktiga roll för att främja utbildning i utvecklingsfrågor och ökad medvetenhet.

Programdokument och stödformer

Med beaktande av det faktum att förhandlingarna om finansieringsinstrumenten pågår för de yttre åtgärderna erbjuder detta betänkande en unik möjlighet att rikta rekommendationer till kommissionen och utrikestjänsten rörande den kommande programplaneringsperioden.

Föredraganden understryker att det är mycket viktigt att tematiska och geografiska program bättre kompletterar varandra för att undvika problematiska luckor i de länder där kommissionen kommer att stoppa det bilaterala biståndet. Föredraganden understryker även behovet av att genomföra en mer effektiv samordning mellan de tematiska och regionala programmen.

Man bör även försöka använda en blandning av stödformer för att nå så många av civilsamhällets organisationer och de lokala myndigheterna som möjligt. Dessa stödformer bör även identifieras genom en inkluderande dialog med civilsamhällets organisationer och sammanslutningar av lokala myndigheter.

Föredraganden anser att civilsamhällets organisationer bör inkluderas i de pågående diskussionerna om kombinerade mekanismer, som behöver vara inriktade på att öka det demokratiska ägarskapet på nationell och regional nivå, samt framför allt på att bidra till att minska fattigdomen.

Överenskommelser om ett gott styre, utveckling, sektorreformer och statsbyggnad bör användas för att stärka decentraliseringen och mer effektivt stödja de lokala myndigheterna i partnerländernas potential och behov.

Föredraganden uppmanar kommissionen att fortsätta stödja partnerskap mellan lokala myndigheter från europeiska länder och partnerländer då dessa har visat sig vara effektiva för kapacitetsbyggandet och fattigdomsminskningen.

Föredraganden vill även se att lokala myndigheter i nya medlemsstater utbyter kunskaper om utvecklingssamarbete med gamla medlemsstater för att överbrygga kunskapsluckan.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	17.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Thijs Berman, Michael Cashman, Ricardo Cortés Lastra, Corina Creţu, Leonidas Donskis, Mikael Gustafsson, Filip Kaczmarek, Miguel Angel Martínez Martínez, Gay Mitchell, Norbert Neuser, Maurice Ponga, Jean Roatta, Birgit Schnieber-Jastram, Michèle Striffler, Keith Taylor, Patrice Tirolien, Ivo Vajgl
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Philippe Boulland, Enrique Guerrero Salom, Edvard Kožušník, Krzysztof Lisek, Isabella Lövin, Judith Sargentini
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 187.2)	Emma McClarkin, Jarosław Leszek Wałęsa