Betänkande - A7-0307/2013Betänkande
A7-0307/2013

BETÄNKANDE om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas (slutbetänkande)

26.9.2013 - (2013/2107(INI))

Särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt
Föredragande: Salvatore Iacolino


Förfarande : 2013/2107(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0307/2013

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas (slutbetänkande)

(2013/2107(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sitt beslut av den 14 mars 2012 om tillsättning av ett särskilt utskott för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt och fastställande av dess ansvarsområde, sammansättning och mandatperiod, antaget i enlighet med artikel 184 i arbetsordningen,

–       med beaktande av sitt beslut av den 11 december 2012 att förlänga mandatperioden för det särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt till den 30 september 2013,

–       med beaktande av artikel 3 i EU-fördraget, artikel 67, kapitel 4 (artiklarna 82–86) och kapitel 5 (artiklarna 87–89) i avdelning V i tredje delen av EUF-fördraget samt EU‑stadgan om de grundläggande rättigheterna, särskilt artiklarna 5, 6, 8, 17, 32, 38, 41, avdelning VI (artiklarna 47–50) och artikel 52,

–       med beaktande av Stockholmsprogrammet för politikområdet frihet, säkerhet och rättvisa[1], kommissionens meddelande Att förverkliga ett område med frihet, säkerhet och rättvisa för EU-medborgarna: Handlingsplan för att genomföra Stockholmsprogrammet (COM(2010)0171) och kommissionens meddelande EU:s strategi för den inre säkerheten i praktiken: Fem steg mot ett säkrare Europa (COM(2010)0673),

–       med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 22 maj 2013, särskilt avseende behovet av att motverka skatteflykt, skattebedrägerier och penningtvätt,

–       med beaktande av rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser av den 8–9 november 2010 om inrättande och genomförande av en policycykel för EU avseende kampen mot grov och organiserad internationell brottslighet samt rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser av den 9–10 juni 2011 om fastställande av EU:s prioriteringar i kampen mot organiserad brottslighet 2011-2013 och rådets (rättsliga och inrikes frågor) slutsatser av den 6–7 juni 2013 om fastställande av EU:s prioriteringar för perioden 2014–2017,

–       med beaktande av rådets slutsatser av den 28 maj 2010 om förverkande och återvinning av tillgångar (7769/3/2010),

–       med beaktande av EU:s narkotikastrategi för 2005–2012 och för 2013–2020 samt EU:s handlingsplan mot narkotika för 2009–2012,

–       med beaktande av FN:s konvention mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen, som antogs av generalförsamlingen den 20 december 1988 (resolution 1988/8) och öppnades för undertecknande i Wien, från den 20 december 1988 till den 28 februari 1989, och därefter i New York, fram till den 20 december 1989,

–       med beaktande av FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, som antogs av FN:s generalförsamling den 15 november 2000 (resolution 55/25) och öppnades för undertecknande i Palermo den 12 december 2000, tillhörande protokoll samt det textmässiga referatet från UNODC om ärenden som avser organiserad brottslighet under 2012,

–       med beaktande av FN:s konvention mot korruption, som öppnades för undertecknande i Merida den 9 december 2003,

–       med beaktande av Europarådets straff- och civilrättsliga konventioner om korruption, som öppnades för undertecknande i Strasbourg den 27 januari respektive den 4 november 1999, och Europarådets ministerkommittés resolutioner (98) 7 och (99) 5, som antogs den 5 maj 1998 respektive den 1 maj 1999, om inrättande av Gruppen av stater mot korruption (Greco),

–       med beaktande av rådets akt av den 26 maj 1997 om utarbetande på grundval av artikel K 3.2 c i fördraget om Europeiska unionen av konventionen om kamp mot korruption som tjänstemän i Europeiska gemenskaperna eller Europeiska unionens medlemsstater är delaktiga i[2],

–       med beaktande av OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser, som öppnades för undertecknande i Paris den 17 december 1997, och dess senare ändringar,

–       med beaktande av Europarådets konvention om penningtvätt, efterforskning, beslag och förverkande av vinning av brott samt finansiering av terrorism, som öppnades för undertecknande i Warszawa den 16 maj 2005, och Europarådets ministerkommittés resolution CM/Res(2010)12 av den 13 oktober 2010 om stadgan för den särskilda expertkommittén för utvärdering av åtgärder riktade mot penningtvätt och finansiering av terrorism (Moneyval),

–       med beaktande av Europarådets konvention om it-relaterad brottslighet, som öppnades för undertecknande i Budapest den 23 november 2001,

–       med beaktande av det strategiska konceptet för Natomedlemmarnas försvar och säkerhet (”aktivt engagemang, modernt försvar”), vilket antogs vid Natos toppmöte i Lissabon den 19–20 november 2010,

–       med beaktande av de 40 rekommendationer och 9 särskilda rekommendationer om kampen mot penningtvätt som arbetsgruppen för finansiella åtgärder (FATF) har lagt fram,

–       med beaktande av det arbete som Baselkommittén för banktillsyn utför,

–       med beaktande av rapporterna från FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) om brottslighetens globalisering, en utvärdering av hotet från den organiserade internationella brottsligheten (2010), en bedömning av de olagliga penningflödena från narkotikahandel och andra former av transnationell organiserad brottslighet (2011) och en fullständig undersökning av it-brottsligheten (2013),

–       med beaktande av rådets rambeslut 2008/841/RIF av den 24 oktober 2008 om kampen mot organiserad brottslighet[3],

–       med beaktande av rådets rambeslut 2001/500/RIF av den 26 juni 2001 om penningtvätt, identifiering, spårande, spärrande, beslag och förverkande av hjälpmedel till och vinning av brott[4], rådets rambeslut 2003/577/RIF av den 22 juli 2003 om verkställighet i Europeiska unionen av beslut om frysning av egendom eller bevismaterial[5], rådets rambeslut 2005/212/RIF av den 24 februari 2005 om förverkande av vinning, hjälpmedel och egendom som härrör från brott[6] och rådets rambeslut 2006/783/RIF av den 6 oktober 2006 om tillämpning av principen om ömsesidigt erkännande på beslut om förverkande[7],

–       med beaktande av rådets beslut 2007/845/RIF av den 6 december 2007 om samarbete mellan medlemsstaternas kontor för återvinning av tillgångar när det gäller att spåra och identifiera vinning eller annan egendom som härrör från brott[8] och med beaktande av kommissionens rapport på grundval av artikel 8 i ovan nämnda beslut (COM(2011)0176),

–       med beaktande av rådets beslut 2009/426/RIF av den 16 december 2008 om förstärkning av Eurojust och om ändring av beslut 2002/187/RIF om inrättande av Eurojust för att stärka kampen mot grov brottslighet[9],

–       med beaktande av rådets beslut 2009/371/RIF av den 6 april 2009 om inrättande av Europeiska polisbyrån (Europol)[10],

–       med beaktande av rådets rambeslut 2008/977/RIF av den 27 november 2008 om skydd av personuppgifter som behandlas inom ramen för polissamarbete och straffrättsligt samarbete[11],

–       med beaktande av rådets rambeslut 2002/584/RIF av den 13 juni 2002 om en europeisk arresteringsorder och överlämnande mellan medlemsstaterna[12], och dess senare ändringar,

–       med beaktande av rådets rambeslut 2002/465/RIF av den 13 juni 2002 om gemensamma utredningsgrupper[13] och kommissionens rapport om genomförande av detta rambeslut (COM(2004)0858),

–       med beaktande av rådets beslut 2009/902/RIF av den 30 november 2009 om inrättande av ett europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet (EUCPN)[14],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/36/EU av den 5 april 2011 om förebyggande och bekämpande av människohandel, om skydd av dess offer och om ersättande av rådets rambeslut 2002/629/RIF[15], och av kommissionens meddelande om EU:s strategi för utrotande av människohandel 2012–2016 (COM(2012)0286),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2005/60/EG av den 26 oktober 2005 om åtgärder för att förhindra att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism[16] och kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om tillämpningen av detta direktiv (COM(2012)0168),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1889/2005 av den 26 oktober 2005 om kontroller av kontanta medel som förs in i eller ut ur gemenskapen[17],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1781/2006 av den 15 november 2006 om information om betalaren som skall åtfölja överföringar av medel[18],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/110/EG av den 16 september 2009 om rätten att starta och driva affärsverksamhet i institut för elektroniska pengar samt om tillsyn av sådan verksamhet, om ändring av direktiven 2005/60/EG och 2006/48/EG och om upphävande av direktiv 2000/46/EG,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2007/64/EG av den 13 november 2007 om betaltjänster på den inre marknaden och om ändring av direktiven 97/7/EG, 2002/65/EG, 2005/60/EG och 2006/48/EG samt upphävande av direktiv 97/5/EG[19],

–       med beaktande av rådets rambeslut 2003/568/RIF av den 22 juli 2003 om kampen mot korruption inom den privata sektorn[20] och kommissionens rapport till rådet enligt artikel 9 i rambeslutet (COM(2007)0328),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster[21] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, och dess senare ändringar[22],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/29/EU av den 25 oktober 2012 om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem samt om ersättande av rådets rambeslut 2001/220/RIF[23],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/92/EU av den 13 december 2011 om bekämpande av sexuella övergrepp mot barn, sexuell exploatering av barn och barnpornografi samt om ersättande av rådets rambeslut 2004/68/RIF,

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 273/2004 av den 11 februari 2004 om narkotikaprekursorer[24],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter,

–       med beaktande av kommissionens beslut av den 28 september 2011 om inrättande av en expertgrupp för korruption[25], kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 6 juni 2011, Insatser mot korruption på EU:s territorium (COM(2011)0308) och kommissionens beslut av den 6 juni 2011 om inrättandet av en rapporteringsmekanism på unionsnivå för regelbunden utvärdering av kampen mot korruption (Rapport från unionen om korruptionsbekämpningen) (C(2011)3673),

–       med beaktande av kommissionens beslut av den 14 februari 2012 om inrättande av kommissionens expertgrupp för de politiska behoven av uppgifter om brottslighet och om upphävande av beslut 2006/581/EG[26],

–       med beaktande av kommissionens rekommendation 2007/425/EG av den 13 juni 2007 om åtgärder för att kontrollera efterlevnaden av rådets förordning (EG) nr 338/97 om skyddet av arter av vilda djur och växter genom kontroll av handeln med dem[27],

–       med beaktande av Konungariket Belgiens, Republiken Bulgariens, Republiken Estlands, Konungariket Spaniens, Republiken Österrikes, Republiken Sloveniens och Konungariket Sveriges initiativ till Europaparlamentets och rådets direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området (2010/0817(COD)),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 9 mars 2012 om frysning och förverkande av vinning av brott i Europeiska unionen (COM(2012)0085),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 december 2011 om upphandling av enheter som är verksamma på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster (COM(2011)0895) och förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 20 december 2011 om offentlig upphandling (COM(2011)0896),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv av den 5 februari 2013 om förhindrande av att det finansiella systemet används för penningtvätt och finansiering av terrorism (COM(2013)0045),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 5 februari 2013 om uppgifter som ska åtfölja överföringar av medel (COM(2013)0044),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 12 september 2012 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (COM(2012)0499),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning av den 29 november 2012 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiering av europeiska politiska partier (COM(2012)0712),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om straffrättsligt skydd av euron och andra valutor mot penningförfalskning och om ersättning av rådets rambeslut 2000/383/RIF (COM(2013)0042),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om angrepp mot informationssystem och om upphävande av rådets rambeslut 2005/222/RIF (COM(2010)0517),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om skydd för enskilda personer med avseende på behöriga myndigheters behandling av personuppgifter för att förebygga, utreda, avslöja eller lagföra brott eller verkställa straffrättsliga påföljder, och det fria flödet av sådana uppgifter (COM(2012)0010),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (allmän uppgiftsskyddsförordning) (COM(2012)0011),

–       med beaktande av förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om bekämpning genom straffrättsliga bestämmelser av bedrägerier som riktar sig mot unionens ekonomiska intressen (COM(2012)0363),

–       med beaktande av förslaget till rådets förordning om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0534) och förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) (COM(2013)0535),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Ett bättre skydd av unionens ekonomiska intressen: Inrättande av en europeisk åklagarmyndighet och reformering av Eurojust (COM(2013)0532),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Förbättrad styrning av Olaf och stärkta rättssäkerhetsgarantier vid utredningar: En strategi i flera steg för inrättandet av Europeiska åklagarmyndigheten (COM(2013)0533),

–       med beaktande av det gemensamma meddelandet från kommissionen och vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén EU:s strategi för cybersäkerhet: En öppen, säker och trygg cyberrymd (JOIN(2013)0001),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet En handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande (COM(2012)0722),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Att bygga ett öppet och säkert Europa: budgeten för inrikes frågor för perioden 2014–2020 (COM(2011)0749),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet Första årsrapporten om genomförandet av strategin för inre säkerhet i Europeiska unionen (COM(2011)0790),

–       med beaktande av kommissionens grönbok om skuggbanksektorn (COM(2012)0102),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet Brottsbekämpning i vår digitala tidsålder: inrättande av ett Europeiskt centrum mot it‑brottslighet (COM(2012)0140),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén En övergripande europeisk ram för onlinespel (COM(2012)0596),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet Mätning av brottslighet i EU: statistisk handlingsplan 2011–2015 (COM(2011)0713),

–       med beaktande av kommissionens rapport till rådet Utvärderingsrapport om Europeiska unionens nätverk för förebyggande av brottslighet (COM(2012)0717),

–       med beaktande kommissionens rapport till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av rådets beslut 2008/615/RIF av den 23 juni 2008 om ett fördjupat gränsöverskridande samarbete, särskilt för bekämpning av terrorism och gränsöverskridande brottslighet (Prümbeslutet) (COM(2012)0732),

–       med beaktande av kommissionens grönbok Mot en gemensam Europeisk marknad för kort-, internet- och mobilbetalningar (COM(2011)0941),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet om konkreta sätt att stärka bekämpandet av skattebedrägeri och skatteundandragande, också med avseende på tredjeländer (COM(2012)0351),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Straffrätt i EU: garantier för ett effektivt genomförande av EU:s politik genom straffrättsliga åtgärder (COM(2011)0573),

–       med beaktande av kommissionens rapport till rådet av den 6 juni 2011 om villkoren för Europeiska unionens deltagande i Europarådets grupp av stater mot korruption (Greco) (COM(2011)0307),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till Europaparlamentet och rådet Vinning av organiserad brottslighet: det gäller att se till att ”brott inte lönar sig” (COM(2008)0766),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om Eurojusts och det europeiska rättsliga nätverkets roll i bekämpningen av organiserad brottslighet och terrorism i EU (COM(2007)0644),

–       med beaktande av kommissionens meddelande till rådet och Europaparlamentet om förebyggande och bekämpning av organiserad brottslighet inom den finansiella sektorn (COM(2004)0262),

–       med beaktande av kommissionens arbetsdokument om genomförbarheten av EU‑lagstiftning på området för skydd av vittnen och personer som samarbetar med rättsväsendet (COM(2007)0693),

–       med beaktande av sin rekommendation till Europeiska rådet och rådet om kampen mot finansiering av terrorism[28],

–       med beaktande av sin resolution av den 8 mars 2011 om beskattning och utveckling – samarbete med utvecklingsländer för att främja god förvaltning i skattefrågor[29],

–       med beaktande av sina resolutioner av den 15 september 2011 om EU:s insatser för att bekämpa korruption[30], den 25 oktober 2011 om organiserad brottslighet i Europeiska unionen[31], den 22 maj 2012 om en straffrättslig strategi inom EU[32] och den 14 mars 2013 om uppgjorda matcher och korruption inom idrotten[33],

–       med beaktande av sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om Europeiska unionens förvaltningsprocesslag[34],

–       med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2013 om bekämpning av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis[35],

–       med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt: rekommendationer med avseende på de åtgärder och initiativ som ska vidtas (interimsbetänkande),

–       med beaktande av sin skriftliga förklaring 2/2010 om unionens insatser när det gäller att bekämpa korruption[36],

–       med beaktande av den gemensamma rapporten från Europol, Eurojust och Frontex om situationen när det gäller den inre säkerheten i Europeiska unionen (2010),

–       med beaktande av Eurojusts fleråriga strategiska plan 2012–2014 och årsrapport 2011,

–       med beaktande av Europols Socta-rapport (hotbildsbedömning avseende den grova och organiserade brottsligheten) från mars 2013,

–       med beaktande av Europols rapport från 2012 om bedrägerier med betalkort i EU,

–       med beaktande av den gemensamma rapporten från Europeiskt centrum för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk och Europol från januari 2013 EU Drug Markets Report - A Strategic Analysis,

–       med beaktande av yttrande 14/2011 om skydd av personuppgifter i samband med bekämpning av penningtvätt och finansiering av terrorism, som antogs den 13 juni 2011 av den arbetsgrupp som inrättats i enlighet med artikel 29 i Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[37],

–       med beaktande av slutsatserna från de offentliga utfrågningarna, från diskussionerna kring arbetsdokumenten och interimsbetänkandet, från överläggningarna med framstående experter och från de delegationsresor som har gjorts av parlamentets särskilda utskott för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt,

–       med beaktande av de bidrag från experter på högsta nivå som begärts av parlamentets särskilda utskott för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt,

–       med beaktande av svaren på den enkät som skickades till de nationella parlamenten angående deras roll och deras erfarenheter i kampen mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt och resultaten från det interparlamentariska mötet på samma tema i Bryssel den 7 maj 2013,

–       med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från det särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt (A7-0307/2013), och av följande skäl:

Organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt

A.     Särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt (CRIM) gavs i uppdrag att undersöka den organiserade brottslighetens, korruptionens och penningtvättens utbredning med stöd av bästa tillgängliga hotbildsbedömningar och föreslå lämpliga åtgärder för att EU ska kunna förebygga och ta itu med dessa hot och motverka dem på internationell, europeisk och nationell nivå.

B.     De kriminella organisationerna har gradvis utvidgat sina verksamhetsområden internationellt genom att utnyttja de nya möjligheter som erbjuds genom öppnandet av EU:s inre gränser, den ekonomiska globaliseringen och ny teknik och genom att ingå allianser med kriminella grupper från andra länder (till exempel sydamerikanska drogkarteller och den rysktalande organiserade brottsligheten) för att inbördes dela upp marknader och inflytandezoner. De kriminella grupperna diversifierar alltmer sin verksamhet och kopplingar etableras mellan narkotikahandel, människohandel, hjälp till irreguljär invandring, olaglig handel med vapen och penningtvätt.

C.     Korruption och organiserad brottslighet är allvarliga hot sett till kostnaderna för EU:s ekonomi. De kriminella organisationernas vinster och infiltrationsförmåga har ökat kraftigt till följd av att de är aktiva inom många sektorer, varav de flesta är underställda den offentliga förvaltningens kontroll. Den organiserade brottsligheten liknar mer och mer en global ekonomisk aktör med markerad företagsprofil, som gör det möjligt för den att erbjuda olika typer av olagliga – men också i allt högre utsträckning lagliga – varor och tjänster. Den organiserade brottsligheten påverkar alltmer den europeiska och globala ekonomin, den har stor inverkan på medlemsstaternas och EU:s skatteintäkter och kostar företagen uppskattningsvis 670 miljarder euro varje år.

D.     Organiserad brottslighet är ett allvarligt hot mot den inre gränsöverskridande säkerheten inom EU, sett till antalet offer. Verksamhet som människohandel, illegal handel med och smuggling av organ, vapen, narkotika och dess prekursorer, nukleära, radiologiska, biologiska och kemiska ämnen, läkemedel (även receptbelagda), förfalskning av dagligvaror som livsmedel och farmaceutiska produkter, skyddade djur och växter samt delar av sådana, alla former av tobak, konstföremål och diverse andra varor (ofta förfalskade) ger enorma vinster för de kriminella organisationerna. Denna illegala handel innebär förlorade skatteintäkter för EU och medlemsstaterna, skadar konsumenterna, folkhälsan och tillverkningsföretagen och kan dessutom underlätta spridningen av andra former av organiserad brottslighet.

E.     Organiserad maffiabrottslighet på miljöområdet – i olika former av illegal handel eller illegalt omhändertagande av avfall och förstörelse av tillgångar i fråga om miljö, landskap, konst och kultur – har nått sådana internationella dimensioner att samtliga europeiska länder nu måste vidta effektiva gemensamma åtgärder för att förebygga och bekämpa ekomaffian.

F.     Många kriminella organisationer har en nätverksstruktur med stor flexibilitet och rörlighet, goda förbindelser, kopplingar mellan etniska grupper samt uttalad förmåga till infiltration och arbete under täckmantel. Man kan konstatera en ökad benägenhet för de olika kriminella organisationerna att hjälpa varandra. På så vis lyckas de – också genom sina nya internationella strukturer och sin verksamhetsdiversifiering – överbrygga skillnader i fråga om språk, etniskt ursprung eller kommersiella intressen och enas kring gemensamma affärer som gör det möjligt att sänka kostnaderna och maximera avkastningen i tider av ekonomisk kris i världen.

G.     Enligt Europols Socta-rapport 2013 är uppskattningsvis 3 600 internationella kriminella organisationer verksamma i Europeiska unionen. 70 procent av dessa har medlemmar av olika nationaliteter och ett geografiskt heterogent verksamhetsområde och över 30 procent ägnar sig åt olika typer av kriminell verksamhet samtidigt.

H.     Med utgångspunkt i lämplig information från medlemsstaterna måste Europol utvärdera i vilken utsträckning vissa organiserade kriminella grupper verkar över EU:s inre och yttre gränser och vilken särskilt allvarlig brottslighet med ett gränsöverskridande inslag enligt artikel 83 i EUF-fördraget de ägnar sig åt, med inriktning på olika områden varje gång. Europaparlamentet, de nationella parlamenten och andra relevanta aktörer bör noggrant gå igenom utvärderingen för att bättre inrikta och säkerställa mervärdet av EU:s åtgärder och samarbete mellan polis och rättsliga myndigheter bland medlemsstaterna, med tredjeländer och internationella organisationer.

I.  De kriminella organisationerna kan dra nytta av den gråzon som präglas av ett tyst samförstånd med andra aktörer och kan slå sig ihop med ekonomiska brottslingar (företagare, offentliganställda på alla beslutsnivåer, politiker, banker, vissa yrkeskårer etc.) som de ingår ömsesidigt lönsamma affärsförbindelser med, även om de senare inte ingår själva i de kriminella organisationerna.

J.      Enligt de uppgifter som lämnats av UNODC har de finansiella flödena från maffiaorganisationernas narkotikahandel i ett flertal fall berört banker i olika länder i världen. Det blir därför nödvändigt med samordnade utredningsinsatser på internationell nivå för att via bankkanalerna nå fram till de finansiella operatörer som är inblandade i den internationella narkotikahandeln.

K.     De senaste årens ekonomiska kris har lett till stora förändringar i den organiserade brottslighetens intressesfärer. De kriminella organisationerna har snabbt hittat nya möjligheter, och krisen, som har tvingat nya grupper av migranter att söka bättre levnadsvillkor och arbete, kan ibland förse dem med nya offer att utnyttja och ny arbetskraft.

L.     Företagarandan är en av de viktigaste faktorerna i moderna kriminella organisationer, där aktiviteterna är starkt inriktade på att tillfredsställa marknadens efterfrågan på varor och tjänster, där man i hög grad samarbetar med andra kriminella och icke-kriminella grupper och där man hela tiden bedriver ett växelspel med dels synbart legala aktiviteter, dels korruption och hot och dels de olagliga syften som eftersträvas (till exempel penningtvätt).

M.    Den organiserade brottslighetens gränsöverskridande karaktär har nu stärkts tack vare den lätthet med vilken de kriminella grupperna utnyttjar alla typer av transportmedel, beprövade rutter och befintlig infrastruktur även utanför EU. Den pågående utbyggnaden av kommunikations- och transportinfrastruktur på den afrikanska kontinenten kan komma att utnyttjas av den organiserade brottsligheten för att underlätta deras olagliga handel.

N.     De europeiska rutterna, och i synnerhet de som går över västra Balkan, är fortfarande centrala för människohandeln, den illegala handeln med vapen och narkotika (och prekursorer) och penningtvätten för en stor del av de kriminella organisationer som är verksamma i Europa. Rutterna ändras ofta för det heroin som är avsett för EU‑marknaden, men sydöstra Europa är dock en av de viktigaste transitplatserna, också för irreguljär migration.

O.     Människohandel, handel med mänskliga organ, tvångsprostitution, slaveri och etablering av arbetsläger bedrivs ofta av de gränsöverskridande kriminella organisationerna. Människohandel genererar vinster på ungefär 25 miljarder euro varje år och påverkar alla EU-stater. Intäkterna från handeln med vilda djur och växter och kroppsdelar uppskattas till mellan 18 och 26 miljarder euro om året. EU är den främsta destinationsmarknaden i världen.

P.     Människohandelns exakta omfattning i EU är fortfarande inte lätt att fastställa, eftersom den ofta är dold i andra former av brottslighet eller inte registreras eller utreds. Det totala antalet tvångsarbetare i EU:s medlemsstater beräknas vara 880 000, av vilka 270 000 är offer för sexuellt utnyttjande, varav de flesta är kvinnor. Människohandel och slaveri är mycket lukrativa former av brottslighet, som ofta bedrivs av gränsöverskridande kriminella organisationer. Alla EU‑länder är berörda, men alla har inte ratificerat alla de relevanta internationella instrument som skulle göra kampen mot människohandeln mer verkningsfull. Endast nio medlemsstater har fullt ut införlivat och genomfört bestämmelserna i 2011 års direktiv om förebyggande och bekämpande av människohandel, och kommissionen har ännu inte fullt ut genomfört EU:s strategi för utrotande av människohandel 2012–2016.

Q.     Den illegala handeln med cigaretter leder till förlorade skatteintäkter på ungefär 10 miljarder euro om året. Den illegala handeln med lätta vapen i världen uppskattas ungefär till ett värde mellan 130 och 250 miljoner euro om året, och i Europa cirkulerar över 10 miljoner illegala vapen, vilket utgör ett allvarligt hot mot både medborgarnas säkerhet och lagstiftningens tillämpning. Européer erbjuds falska läkemedel, av vilka vissa är hälso- eller livsfarliga, till förmånliga priser på 30 000 attraktiva webbplatser, av vilka 97 procent är olagliga. De totala effekterna på folkhälsan i EU beräknas till 3 miljarder euro årligen och en majoritet av de falska läkemedlen härstammar från Kina och Indien.

R.     Bedräglig användning av internet gör det möjligt för den organiserade brottsligheten att öka den olagliga handeln med psykoaktiva ämnen, handeldvapen, komponenter till sprängmedel, falska sedlar, förfalskade och andra varor och tjänster som gör intrång i immateriella rättigheter samt utrotningshotade djur och växter, för att undvika tullar och andra skatter på försäljning av äkta varor, och att alltmer framgångsrikt experimentera med nya former av brottslighet, vilket visar på en skrämmande förmåga att anpassa sig till modern teknik.

S.     It-brott orsakar allt allvarligare ekonomiska och sociala skador som drabbar miljontals konsumenter, med förluster som uppskattas till 290 miljarder euro per år[38].

T.     Korruption av offentliga tjänstemän bidrar i många fall till illegal verksamhet genom att de kriminella organisationerna på detta sätt bland annat lyckas få tillgång till sekretessbelagda uppgifter, erhålla falska identitetshandlingar, styra offentliga upphandlingsförfaranden, tvätta sina vinster och undvika de rättsliga myndigheternas och polisens åtgärder.

U.     Kokain från Central- och Sydamerika kommer in på den europeiska marknaden via hamnar i nordvästra Europa, på den iberiska halvön och i Svarta havet.

V.     Över 70 nya psykoaktiva ämnen dök upp på den europeiska marknaden 2012. Den organiserade brottsligheten utnyttjar i allt högre grad hemliga laboratorier på olika platser i EU för att omvandla lagliga kemiska ämnen till prekursorer för syntetiska droger, för att därefter tillverka även dessa droger.

W.    Medlemsstaterna och EU måste identifiera och bekämpa relativt nya områden av organiserad brottslighet, inklusive handel med sällsynta mineraler, metallstölder och bortskaffande av giftigt avfall, vilket har en negativ inverkan på lagliga marknader.

X.     Numera finns det stora möjligheter till kontakt och många olika former av integration mellan den offentliga och den privata sektorn och därför uppkommer allt fler situationer med potentiell risk för intressekonflikter.

Y.     En av euroområdets fiender är skillnader i produktivitet bland medlemsstaterna. Dessa skapar på medellång och lång sikt skillnader i konkurrenskraft som inte kan åtgärdas genom devalvering och som leder till hårda och politiskt ohållbara åtstramningsprogram för intern devalvering. Systemisk korruption i den offentliga sektorn, som är ett stort hinder för effektivitet, utländska direktinvesteringar och innovation, gör därmed att den monetära unionen inte fungerar som den ska.

Z.     Enligt Världsbanken svarar korruptionen för 5 procent av världens BNP (2,6 miljarder US‑dollar). Över 1 miljard US‑dollar betalas ut i mutor varje år. På global nivå står korruption för 10 procent av de totala kostnaderna för att göra affärer och 25 procent av upphandlingskostnaderna i utvecklingsländer[39].

AA.  Det finns minst 20 miljoner fall av småskalig korruption inom EU:s offentliga sektorer. Företeelsen har även en tydlig spridningseffekt på de delar av medlemsstaternas offentliga förvaltning (och motsvarande politiker) som är ansvariga för förvaltningen av EU:s medel och andra ekonomiska intressen.

AB.  De flöden av svarta pengar som skapas genom pengaöverföringar kan skada den finansiella sektorns stabilitet och anseende och utgöra ett hot mot den inre marknaden. Att fullständigt kunna spåra överföringar av medel kan vara ett särskilt värdefullt verktyg när det gäller att förebygga, utreda och upptäcka penningtvätt eller finansiering av terrorism.

AC.  Även om utvecklandet av ny teknik och nya betalningsmetoder borde leda till ett säkrare och relativt kontantlöst samhälle tyder ECB:s siffror om utfärdandet av sedlar på att det fortfarande är vanligt att använda kontanter. Sifferuppgifterna visar att sedan år 2002 har antalet eurosedlar stadigt ökat (särskilt i höga valörer). Förflyttning av stora mängder kontanta medel från olagliga källor fortsätter att vara ett problem för de brottsbekämpande myndigheterna och är fortfarande en av de populäraste metoderna för att återföra vinster från kriminell verksamhet.

Till försvar för allmänheten och den lagliga ekonomin

AD.  Allmänhetens och konsumenternas säkerhet, den fria rörligheten, skyddet för företagen, den fria och hederliga konkurrensen, behovet att undvika att ansamlingen av olagliga finansiella tillgångar och medel snedvrider legala konjunkturcykler samt de grundläggande demokratiska principer som ligger till grund för EU och medlemsstaterna hotas allvarligt av utbredningen av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Det krävs bestämd politisk vilja på alla nivåer för att utrota dessa företeelser.

AE.   Förutom att ägna sig åt hot- och våldshandlingar är den organiserade brottsligheten inblandad i bedrägerier som blir allt mer sofistikerade och lönsamma, som berövar den lagliga ekonomin betydande resurser och som äventyrar möjligheterna till tillväxt, framför allt i svåra tider som de nuvarande. Stärkta av ett finmaskigt nät av infiltration i den lagliga ekonomin får organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt förödande konsekvenser för medlemsstaterna.

AF.   Enligt FN:s drog- och brottsbekämpningsbyrå (UNODC) uppgår vinsterna från olagliga verksamheter i världen till cirka 3,6 procent av världens BNP, och de globala flödena av tvättade pengar uppgår i dag till cirka 2,7 procent av världens BNP. Enligt beräkningar från kommissionen kostar korruptionen enbart i EU ungefär 120 miljarder euro, eller 1 procent av EU:s BNP, varje år. Det rör sig om betydande resurser som därmed stjäls från den ekonomiska och sociala utvecklingen, de offentliga finanserna och allmänhetens välfärd.

AG.  Banden mellan kriminella organisationer och terrorgrupper blir allt starkare. Dels förekommer det regelrätta gemensamma strukturer, dels förekommer det ömsesidigt utbyte av tjänster, pengar och andra former av materiellt bistånd. Dessa band är ett allvarligt hot mot EU:s integritet och medborgarnas säkerhet.

AH.  Överdriven byråkrati kan hämma laglig ekonomisk verksamhet och stimulera bestickning av tjänstemän. Stor förekomst av korruption utgör ett allvarligt hot mot demokratin, rättsstatsprincipen och alla medborgares likhet inför staten och är dessutom en orättmätig kostnad för företagen och ett hinder för möjligheterna till sund konkurrens. Korruption kan i slutändan skada den ekonomiska utvecklingen genom att tillgångarna felfördelas, till skada för de offentliga tjänsterna, i synnerhet de sociala tjänsterna och välfärdssystemet.

AI.    74 procent av EU-medborgarna ser korruption som ett av de största problemen på nationell och överstatlig nivå[40], och korruption förekommer uppenbarligen i alla samhällssektorer. Korruption undergräver allmänhetens förtroende för de demokratiska institutionerna och minskar de folkvalda regeringarnas möjlighet att effektivt upprätthålla rättsstatsprincipen eftersom den skapar privilegier och därmed social orättvisa. Misstron mot politiker ökar vid djup ekonomisk kris.

AJ.   Inte alla europeiska länder har ett standardiseringssystem och ett integrerat skydd för allmänhetens tillgång till information som ett instrument för övervakning och kunskap, som fungerar som en rättslig garanti för tillgång till information inom EU.

AK.  Även på grund av den ekonomiska krisen har det blivit svårare för sunda företag att få krediter på grund av de höga kostnaderna och de stora garantier som bankerna kräver. Företag i ekonomiska svårigheter vänder sig ibland till kriminella organisationer för att skaffa pengar till investeringar, vilket ger kriminella grupper möjlighet att föra in pengar från brottslig verksamhet i laglig ekonomisk verksamhet.

AL.   Penningtvätt har tagit sig alltmer sofistikerade former och omfattar t.ex. olaglig, och ibland även laglig, spel- och vadslagningsverksamhet, i synnerhet i sportsammanhang. Spelverksamhet kan användas i syfte att genomföra penningtvätt. Den organiserade brottsligheten står dessutom ofta bakom uppgjorda matchresultat, vilket skapar inkomster för brottslig verksamhet. Laglig spelverksamhet är dock en form av företagande som bör stödjas på grundval av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

AM. Den organiserade brottsligheten utnyttjar ofta personuppgifter som erhållits med bedrägliga medel, t.ex. online, för att tillverka falska identitetshandlingar eller manipulera äkta identitetshandlingar för att begå ytterligare brott med hjälp av dessa. Enligt en undersökning från kommissionen[41] har 8 procent av internetanvändarna i EU på något sätt drabbats av identitetsstöld och 12 procent har råkat ut för någon form av bedrägeri online. Skyddet för personuppgifter på internet är en väsentlig förutsättning för kampen mot nätbrottslighet och ett viktigt instrument för att återskapa medborgarnas förtroende för nättjänster.

AN.  Den organiserade brottsligheten omfattar allt oftare tillverkning av förfalskade produkter av alla typer, från lyx- till vardagsvaror. Detta är en allvarlig risk för konsumenternas hälsa, äventyrar sysselsättningen, skadar de berörda företagen och leder till betydande skatteförluster. Verksamheten med förfalskningar accepteras ibland socialt eftersom man inte uppfattar att det finns några verkliga offer, vilket minskar risken för upptäckt för de inblandade kriminella organisationerna.

AO.  De alltfler brott som begås gentemot livsmedelssektorn utsätter medborgarnas hälsa för allvarlig fara, men det orsakar även stor skada för de länder vars starka sida är livsmedel av hög kvalitet.

AP.   Momsbedrägerier leder till minskade intäkter för EU på 100 miljarder euro om året. Omfattningen av skattebedrägerier och skatteundandragande urholkar medborgarnas tillit till och förtroende för rättvisan och legitimiteten hos skatteuppbörden och skattesystemet i stort.

Behovet av ett gemensamt tillvägagångssätt på europeisk nivå

AQ.  De kriminella maffiaorganisationerna anges som en av de faktorer som måste uppmärksammas bland prioriteringarna som beslutades av rådet (rättsliga och inrikes frågor) den 6–7 juni 2013 när det gäller de politiska åtgärderna mot den organiserade gränsöverskridande brottsligheten under perioden 2014–2017. Detta visar på betydelsen av det arbete som bedrivs inom CRIM-utskottet och av Europaparlamentet, som har ägnat en stor del av sina utfrågningar åt frågan, och innebär ett erkännande av att det krävs ett gemensamt och kraftfullt politiskt ställningstagande från de europeiska institutionernas sida mot hotet från maffiabrottsligheten och de kriminella systemen.

AR.  En av de största farorna i kampen mot maffiaorganisationerna, vilket också bekräftades av Europol 2013, är risken för en undervärdering av företeelsen, dess komplexitet, de stora organisatoriska resurserna och organisationernas förmåga att anpassa sig till olika geografiska och sociala miljöer, varvid maffiaorganisationerna ofta avstår från ”militär kontroll” över territoriet och i stället väljer en ”infiltreringsstrategi” som syftar till att skapa enorma vinster, samtidigt som de förblir osynliga.

AS.   De kriminella organisationerna har kapacitet att dra fördel av dels den fria rörligheten för personer, varor, tjänster och kapital inom EU, dels de skillnader i lagstiftning och rättsliga traditioner som råder mellan medlemsstaterna. Skatteparadis och stater vars praxis på skatteområdet inte är öppen för insyn eller är direkt skadlig spelar en viktig roll för penningtvätt. Den fortsatta snedvridning av marknaden som skatteparadis orsakar kan leda till konstgjorda flöden och få negativa effekter för EU:s inre marknad. Skadlig skattekonkurrens inom EU strider uppenbart mot logiken bakom den inre marknaden. Det är nödvändigt att utöka arbetet med att samordna skattebaserna i en alltmer långtgående ekonomisk, finanspolitisk och budgetmässig union.

AT.   En del insatser har redan gjorts på europeisk nivå för att skapa en harmoniserad rättslig ram för organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Vissa mål i kampen mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt kan inte uppnås om medlemsstaterna agerar var för sig. Det behövs dock ytterligare insatser och samordning av nationella lagar för att bekämpa dessa företeelser, som tar sig många uttryck.

AU.  För att motarbeta organiserad brottslighet måste medlemsstaternas lagstiftare ha möjlighet att reagera snabbt och effektivt på förändrade strukturer och nya former av brottslighet. Medlemsstaterna har i uppdrag, i synnerhet efter Lissabonfördraget, att inrätta ett verkligt område med frihet, säkerhet och rättvisa i EU.

AV.  Skyddet av EU:s ekonomiska intressen och euron måste prioriteras. Därför måste man bromsa de kriminella organisationernas ökande bedrägerier med EU-medel och förfalskningar av euron. Program som Herkules, Fiscalis, åtgärdsprogrammet för tullfrågor i gemenskapen och Perikles har tagits fram på europeisk nivå för att skydda EU:s ekonomiska intressen och bekämpa transnationell och gränsöverskridande kriminell och olaglig verksamhet.

AW. Ömsesidigt erkännande är en grundläggande princip för det rättsliga samarbetet i civilrättsliga och straffrättsliga frågor mellan EU:s medlemsstater.

AX.  Som framgår av UNODC:s referat över ärenden som avser organiserad brottslighet under 2012, är de särskilda undersökningsmetoderna ofta oersättliga när det gäller att utreda och bekämpa den organiserade brottsligheten och det är tack vare dem som man nått framgång i de mycket komplicerade och komplexa utredningar som beskrivs i ärendena som refereras. I artikel 20.1 i FN:s Palermokonvention uppmanas signatärstaterna att utnyttja särskilda undersökningsmetoder för att på ett effektivt sätt bekämpa den organiserade brottsligheten.

AY.   Oberoende domstolar är grundläggande för maktdelningsprincipen. Ett effektivt, oberoende och opartiskt rättssystem är dessutom betydelsefullt för rättsstatsprincipen och skyddet av medborgarnas mänskliga rättigheter och deras medborgerliga fri- och rättigheter. Rättsliga myndigheter får inte underkastas något inflytande eller några intressen.

För en homogen och koherent rättslig ram

1.      Europaparlamentet upprepar ståndpunkten i det interimsbetänkande som antogs med resolutionen av den 11 juni 2013 och som föreliggande resolution bekräftar, även de element som inte uttryckligen förts över till föreliggande resolution, och kompletterar.

2.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att upprätta en europeisk handlingsplan mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt, som omfattar lagstiftningsåtgärder och konkreta åtgärder för att effektivt motverka dessa kriminella företeelser.

3.      Europaparlamentet uppmanar med kraft samtliga medlemsstater att omgående och korrekt införliva i sina regelverk alla gällande europeiska och internationella lagstiftningsinstrument avseende organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att slutföra arbetet med riktlinjerna för rättigheter för misstänkta och åtalade i straffrättsliga förfaranden, inklusive ett direktiv om arrest i väntan på rättegång.

4.      Europaparlamentet stöder policycykeln mot gränsöverskridande organiserad brottslighet som inletts för perioden 2011–2013 och för den följande perioden 2014–2017 och vill se satsningar från medlemsstaterna och de europeiska byråerna så att initiativet leder till konkreta resultat. Parlamentet anser att policycykeln ska integreras i en bredare europeisk handlingsplan mot den organiserade brottsligheten och de kriminella systemen. Parlamentet anser att korruption bör vara en av policycykelns övergripande prioriteringar redan från och med den revidering som planeras för oktober 2015.

5.      Europaparlamentet uppmanar rådet att skyndsamt se över sina slutsatser från den 8–9 november 2010 om inrättande och genomförande av en policycykel för att bekämpa grov och organiserad internationell brottslighet för att göra det möjligt för Europaparlamentet att delta när det gäller att utarbeta policycykelns prioriteringar, diskutera dess strategiska mål och utvärdera policycykelns resultat i enlighet med andan i Lissabonfördraget. Parlamentet begär att få bli informerat av rådet om resultatet av den första policycykeln 2011–2013 och att varje år få genomföra en utfrågning med ständiga kommittén för inre säkerhet för att få en detaljerad bild av hur arbetet med de årliga planerna fortskrider när det gäller att förverkliga de strategiska målen.

6.      Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att utarbeta gemensamma rättsliga standarder för att förstärka integrationen och samarbetet mellan medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att, på grundval av en utvärdering av genomförandet av rambeslutet om kampen mot organiserad brottslighet och på grundval av medlemsstaternas mest avancerade lagstiftning, före 2013 års slut lägga fram ett lagstiftningsförslag där man fastställer en gemensam definition av organiserad brottslighet, som bland annat tar upp brottsrekvisitet associering till gränsöverskridande kriminella organisationer och betonar att den här typen av kriminella organisationer har markerad företagsprofil, är mycket välorganiserade, tekniskt sofistikerade och ofta använder sig av hot och utpressning. Parlamentet uppmanar också kommissionen att ta hänsyn till artikel 2 a i FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet.

7.      Europaparlamentet upprepar att EU-bestämmelser på området för materiell straffrätt måste vara förenliga med de grundläggande rättigheterna och subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna samt med den ståndpunkt som uttrycktes i parlamentets resolution av den 22 maj 2012 om en straffrättslig strategi inom EU.

8.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att kriminalisera användning av tjänster från personer som utnyttjas i samband med människohandel och omgående inrätta ett system för insamling av jämförbara och tillförlitliga uppgifter på EU-nivå, som bygger på gemensamma och solida indikatorer, tillsammans med medlemsstaterna och relevanta internationella institutioner. Parlamentet uppmanar kommissionen att så snart som möjligt genomföra alla de åtgärder och instrument som föreslås i meddelandet EU:s strategi för utrotande av människohandel 2012−2016 och att inrätta ett EU‑observatorium mot människohandel, som är öppet för regeringar, brottsbekämpande myndigheter och icke statliga organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att förstärka den yttre dimensionen och den förebyggande aspekten av åtgärder och program, särskilt genom bilaterala avtal med ursprungs- och transitländerna och med särskilt fokus på minderåriga utan medföljande vuxen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genom starka och permanenta informationskampanjer se till att människohandel inte accepteras socialt; dessa kampanjer ska utvärderas årligen i samband med Europeiska dagen mot människohandel.

9.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en konsekvent övergripande politik mot korruption. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sin rapport om de åtgärder som medlemsstaterna och EU-institutionerna har vidtagit mot korruption föreslå och inkludera en förteckning över konkreta rekommendationer för varje medlemsstat och EU-institution, och lyfta fram de bästa praktiska exemplen i kampen mot korruption för att förmå och uppmuntra medlemsstater och EU-institutioner att genomföra långsiktiga aktiviteter för ömsesidigt lärande. Parlamentet uppmanar också kommissionen att tillhandahålla en fullständig översikt för varje land över områden som är särskilt utsatta för korruption. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att nästa rapport publiceras 2015 så att man kan följa upp hur framgångsrika medlemsstaternas och EU-institutionernas insatser mot korruption har varit över tid. Parlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera om vilka åtgärder medlemsstaterna har vidtagit samt att uppdatera befintlig europeisk lagstiftning, där så behövs.

10.    Europaparlamentet anser att lagstiftning om ärekränkning/förtal avskräcker personer från att rapportera korruption. Parlamentet uppmanar därför alla medlemsstaterna att avkriminalisera ärekränkning/förtal i sina rättssystem, åtminstone i mål som rör anklagelser om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt i medlemsstaterna och utomlands.

11.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att regelbundet rapportera till Europaparlamentet om vilka insatser medlemsstaterna har vidtagit mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt.

12.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2013 lägga fram ett förslag om harmonisering av straffrätten på området för penningtvätt, så att man fastställer en gemensam definition av brottsrekvisitet penningtvätt som ett eget brott, som bygger på bästa praxis från medlemsstaterna.

13.    Europaparlamentet noterar de nya lagförslagen om inrättande av Europeiska åklagarmyndigheten och om Europeiska unionens byrå för straffrättsligt samarbete (Eurojust) och anser att de snarast bör antas. Parlamentet anser att Europeiska åklagarmyndigheten måste ha stöd av ett tydligt processrättsligt regelverk och att de brott som myndigheten ska ha behörighet för tydligt måste definieras.

14.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att under 2013 lägga fram ett lagstiftningsförslag om ett verkningsfullt och heltäckande europeiskt skyddsprogram för personer i den privata och den offentliga sektorn som upptäcker administrativa missförhållanden och oegentligheter och slår larm om nationell och gränsöverskridande korruption som rör EU:s ekonomiska intressen samt om skydd för vittnen, uppgiftslämnare och personer som samarbetar med domstolarna, i synnerhet personer som vittnar mot organisationer av maffiatyp och andra kriminella organisationer. Programmet bör i synnerhet erbjuda en lösning på dessa personers svåra livsvillkor (risk för repressalier, brutna familjeband, tvångsförflyttning, uteslutning från sociala och yrkesmässiga sammanhang etc.). Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att införa lämpligt och effektivt skydd för personer som slår larm om missförhållanden.

15.    Europaparlamentet betonar att en rättslig ram för penningtvätt bara kan bli effektiv om den tar full hänsyn till samspelet mellan bestämmelserna om penningtvätt och den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter, så att penningtvätt bekämpas utan att etablerade normer för uppgiftsskydd försämras. I detta avseende välkomnar parlamentet det system för uppgiftsskydd som används av Europol och kommissionens förslag om ett fjärde direktiv mot penningtvätt. Parlamentet föreslår dessutom att det införs tillräckliga skyddsåtgärder för brottsbekämpande myndigheter för att dessa ska kunna samla in de personuppgifter som behövs för att utreda en organiserad kriminell verksamhet. Parlamentet begär att det ska vara möjligt att vid behov överföra straffrättsliga uppgifter om gripna och misstänkta personer till andra länder.

16.    Europaparlamentet rekommenderar att Europaparlamentet, medlemsstaterna och kommissionens, med stöd av Europol, Eurojust och byrån för grundläggande rättigheter, fastställer så enhetliga och konsekventa indikatorer som möjligt, på grundval av erkända system och gemensamma kriterier, för att mäta åtminstone omfattningen av, kostnaderna för och de sociala skadeverkningarna av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att undersöka de sociala skadeverkningarna av miljöbrott, ekonomiska brott och företagsbrott.

17.    Europaparlamentet anser att det krävs fullständig tillämpning och förstärkning av de befintliga instrumenten för ömsesidigt erkännande och en europeisk lagstiftning som säkerställer att alla beslut av de rättsliga myndigheterna, i synnerhet domar, arresteringsorder och order om förverkande, som utfärdats i en medlemsstat omedelbart kan verkställas även på en annan medlemsstats territorium, med full respekt för proportionalitetsprincipen. Parlamentet uppmanar kommissionen att som en prioriterad åtgärd utarbeta konkreta lagstiftningsförslag för att verkställa ett ömsesidigt erkännande av order om beslagtagande och förverkande, bland annat i samband med civilrättsliga förfaranden. Parlamentet anser att systemen för ömsesidigt rättsligt bistånd och ömsesidigt erkännande av bevis mellan medlemsstaterna bör förbättras. Parlamentet betonar vikten av att uppdatera och förbättra mekanismerna för begäran om bevisupptagning. Parlamentet önskar att en begäran om utlämning som avser medlemmar av kriminella organisationer ska handläggas som prioriterade ärenden av de myndigheter som mottar sådana förfrågningar.

18.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att fortsätta sina gemensamma ansträngningar för att slutföra förhandlingarna om förslaget till direktiv om en europeisk utredningsorder på det straffrättsliga området, för att förenkla insamlingen av bevis i gränsöverskridande ärenden och medge ett smidigare och effektivare rättsligt samarbete i syfte att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten.

19.    Europaparlamentet anser det vara av största betydelse att man snabbt antar direktivet om beslagtagande av avkastningen från brott och inser att tydliga och effektiva normer som kan skapa en faktisk harmonisering på EU-nivå är av avgörande betydelse. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att snarast införliva det kommande direktivet i den nationella lagstiftningen.

20.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka sin kamp mot människohandel och tvångsarbete. Parlamentet anser att kampen mot tvångsarbete bör inriktas på de platser där billigt tvångsarbete utnyttjas. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att stärka sina arbetsplatsinspektioner och underlätta för de organisationer som kan hjälpa till att upptäcka tvångsarbete, t.ex. fackföreningar.

21.    Europaparlamentet anser att s.k. kedjeansvar för företag är ett viktigt redskap i kampen mot tvångsarbete. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att lägga fram ett förslag på minimistandarder för sådant kedjeansvar för företag. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att förbjuda utläggning av offentliga kontrakt på underentreprenad till dess att man har nått en överenskommelse om kedjeansvar för företag.

22.    Europaparlamentet påminner kommissionen om att barn som är offer för människohandel bör ges särskild behandling, samt att skyddet för minderåriga utan medföljande vuxen eller barn som är offer för människohandel som begåtts av deras egna familjer bör stärkas (sådana fall ska beaktas vid beslut om återförande till ursprungsländer, identifiering av vårdnadshavare etc.); inte bara kön utan även hälsoproblem och funktionsnedsättning bör beaktas.

23.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en EU-stadga för skydd och stöd för offer för människohandel i syfte att samla alla befintliga indikatorer, åtgärder, program och resurser på ett mer sammanhållet, effektivt och användbart sätt för alla berörda aktörer, i syfte att stärka skyddet av offren. Parlamentet uppmanar kommissionen att inrätta en hjälptelefon för offer för människohandel.

24.    Europaparlamentet understryker att Världsbanken uppskattar att officiellt utvecklingsbistånd för 20–40 miljarder US‑dollar – vilket motsvarar 20–40 procent av detta bistånd – genom korruption på hög nivå varje år går förlorade för utvecklingsländers allmänna budgetar och göms utomlands[42]. Med tanke på EU:s ställning som världsledande givare uppmanas kommissionen att stärka samarbetet med andra givare och Internationella organisationen för högre revisionsorgan för att utveckla de högre revisionsorganens kapacitet i mottagarländer, så att man kan tillämpa de internationella standarderna för högre revisionsorgan och se till att EU:s finansiella bistånd fyller sitt avsedda syfte och inte förskingras.

Sätta stopp för organiserad kriminell verksamhet genom förverkande av vinster och tillgångar

25.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att, på grundval av den mest avancerade nationella lagstiftningen, införa modeller för förverkande som inte grundas på en dom i de fall där det efter en bedömning av tillgängliga bevis och efter ett domstolsbeslut kan fastställas att de berörda tillgångarna härrör från eller används för brottsliga verksamheter.

26.    Europaparlamentet ställer sig positivt till modellen med preventivt förverkande av kriminella tillgångar, med förhandstillstånd från en domstol, i enlighet med konstitutionella nationella garantier och utan att det påverkar egendomsrätten och rätten till försvar.

27.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett lagstiftningsförslag som ger effektiva garantier för ett ömsesidigt erkännande av order om beslagtagande och förverkande i anslutning till de åtgärder för blockering av tillgångar som vidtagits av italienska rättsliga myndigheter och de civilrättsliga åtgärder som vidtagits i olika EU‑stater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att omedelbart vidta de operativa åtgärder som krävs för att de bestämmelserna ska träda i kraft.

28.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utveckla samarbetet mellan förvaltningar, polis och rättsväsende för att inom hela EU:s territorium kunna spåra tillgångar av kriminellt ursprung och beslagta och förverka dem bland annat genom ett fullständigt utnyttjande av nätet av kontor för återvinning av tillgångar och genom snabbt tillträde till nationella databanker, till exempel hos skattemyndigheten eller det offentliga bilregistret, fastighetsregistret och bankernas personregister.

29.    Europaparlamentet ber kommissionen att stärka kontoren för återvinning av tillgångar, utvidga deras behörigheter och skapa förutsättningar för att de ska få en smidigare och mer enhetlig tillgång till upplysningar med full respekt för skyddet av personuppgifter och de grundläggande rättigheterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja en förstärkning av kontoren för återvinning av tillgångar bland annat genom att ställa tillräckliga resurser till förfogande i ljuset av dessa kontors möjligheter att återvinna brottsliga tillgångar. Parlamentet berömmer det arbete som hittills utförts av kontoren för återvinning av tillgångar och uppmuntrar dem att fortsätta så att man på EU-nivå ska kunna utnyttja kontorens befintliga bästa praxis och aktiviteter fullt ut.

30.    Europaparlamentet anser det vara av avgörande betydelse att man utnyttjar samtliga instrument för att lokalisera tillgångar som tillhör brottsliga organisationer och maffiaorganisationer, till exempel inrättandet av centrala register över bankkonton, för att effektivt kunna bekämpa de kriminella systemens makt genom att attackera deras rikedomar.

31.    Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att gynna användningen av förverkade tillgångar från brottslig verksamhet för sociala syften, som att styra om vinsterna till offer och lokalsamhällen som har förstörts av organiserad brottslighet och narkotikahandel, och för att finansiera kampen mot brottslighet på lokal nivå och gränsöverskridande insatser från de brottsbekämpande myndigheternas sida. Parlamentet föreslår att det ska anslås medel för att finansiera åtgärder för att skydda tillgångarna, i syfte att hålla samman dem.

32.    Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att införa normer som gör det möjligt att lagföra den som falskeligen på andra överför äganderätten eller förfoganderätten över ägodelar, pengar eller andra tillgångar i syfte att undanhålla dem från en dom om beslagtagande eller förverkande och den tredje man som falskeligen accepterar ägande- eller förfoganderätten över sådana tillgångar.

33.    Europaparlamentet anser att en slutgiltig dom för deltagande i en kriminell organisation, penningtvätt eller finansiering av terrorism, utnyttjande av människohandel och barnarbete, korruption och andra allvarliga brott mot det offentliga intresset som undergräver statens finanspolitiska kapacitet eller skadar samhället, som t.ex. skatteflykt eller andra skatterelaterade brott, samt för andra särskilt grova brott med gränsöverskridande inslag, i enlighet med artikel 83.1 i EUF-fördraget (s.k. eurobrott), bör medföra att en ekonomisk aktör utesluts från deltagande i offentlig upphandling i hela EU under minst fem år, samtidigt som man till fullo respekterar rätten till försvar i enlighet med den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och EU:s sekundärlagstiftning om misstänktas och tilltalades rättigheter i brottmål, även om det framkommer först under tilldelningsförfarandet. Parlamentet rekommenderar dessutom att ekonomiska aktörer som är registrerade i länder som av internationella organisationer definieras som skatteparadis utesluts från att delta i offentlig upphandling.

34.    Europaparlamentet anser att förfaranden för offentlig upphandling måste bygga på legalitetsprincipen och att kriteriet beträffande det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet i detta sammanhang bör definieras så att man uppnår insyn (inte minst genom e-upphandling) och förhindrar bedrägerier, korruption och andra allvarliga oegentligheter.

35.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förebygga risken för infiltration och korruption från de kriminella organisationernas sida i samband med offentlig upphandling genom att införa lämpliga kontroller och objektiva och öppna förfaranden.

36.    Europaparlamentet anser att man, för att kunna bekämpa den organiserade brottsligheten, måste göra det möjligt för de rättsliga och polisiära myndigheterna, inklusive Eurojust och Europol, att – utan att det påverkar sekretesskraven eller de grundläggande rättigheterna, särskilt skyddet av personuppgifter – dra nytta av samarbetsavtal med branscherna för transport, logistik, kemi, internettjänster, bankverksamhet och finansiella tjänster, såväl inom medlemsstaterna som i tredjeländer, så att deras åtgärder blir effektiva och proportionerliga. Parlamentet uppmanar dessutom medlemsstaterna att – i enlighet med solidaritetsprincipen – se till att det finns tillräckligt med resurser och finansiering för Europol, Eurojust, Frontex och den framtida europeiska åklagarmyndigheten, eftersom både medlemsstater och medborgare gynnas av verksamheten i dessa organ.

37.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och näringslivet att förbättra spårbarheten hos produkter – t.ex. genom ursprungsmärkning för livsmedel, CIP-märkning för handeldvapen eller (skatte)registreringsnummer för cigaretter, alkohol och receptbelagda läkemedel – i syfte att förhindra förfalskningar, beröva den organiserade brottsligheten en viktig inkomstkälla och skydda konsumenternas hälsa. Parlamentet beklagar att medlemsstaterna inte ville införa spårbarhet i samband med uppdateringen av unionens tullkodex.

38.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att intensifiera sitt maritima samarbete för att bekämpa människohandeln och flödet av smugglad narkotika och tobak och andra illegala och förfalskade varor. Parlamentet inser att inkonsekvent förvaltning av gränser, även sjögränser, utgör en ingångsport till EU för den organiserade brottsligheten och är ett problem som ständigt måste beaktas. Parlamentet uppmanar därför Europol, Frontex och kommissionen att undersöka utvecklingstendenserna när det gäller EU:s yttre gränser och deras sårbara punkter.

39.    Europaparlamentet konstaterar att det finns kopplingar mellan organiserad brottslighet och terrorism, vilket har påpekats av rättsliga myndigheter och polisen i vissa fall i samband med finansiering av terroristgruppers illegala verksamhet via vinster från illegal handel på internationell nivå, och uppmanar medlemsstaterna att stärka sina åtgärder för att bekämpa sådan verksamhet. Parlamentet noterar i detta avseende betydelsen av uppgiftsutbyte mellan brottsbekämpande organ i olika medlemsstater genom inrättande av ett EU‑system för passageraruppgifter och ett EU‑system för att spåra finansiering av terrorism samt genom gott samarbete på internationell nivå mellan brottsbekämpande organ och byråer.

40.    Europaparlamentet uppmuntrar till gemensam utbildning för experter på området för analys av brotts- och terrorismbekämpning, bl.a. i syfte att inrätta gemensamma arbetsgrupper på åtminstone nationell nivå, samt upprättande och användning av gemensamma utredningsgrupper på europeisk nivå.

41.    Europaparlamentet understryker de viktiga resultat som hittills uppnåtts genom inrättandet av gemensamma utredningsgrupper och erkänner deras grundläggande betydelse för att sprida en kultur präglad av samarbete när det gäller att bekämpa den gränsöverskridande brottsligheten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att på lämpligt sätt införa rambeslut 2002/465/GAI och uppmuntra de egna behöriga myndigheterna, framför allt de rättsliga, att utveckla det instrumentet. Parlamentet erkänner det stora mervärdet av gemensamma utredningsgrupper och betonar behovet av fortsatt finansiering av dessa användbara utredningsverktyg.

42.    Europaparlamentet konstaterar bekymrat att den organiserade brottsligheten redan lyckas nå ett stort antal potentiella offer genom bedräglig användning av internet, särskilt genom sociala nätverk, oönskade e-postmeddelanden (spam), underlättande av stöld av immateriell egendom, falska webbplatser (phishing) och auktioner online. Parlamentet uppmuntrar i detta sammanhang allsidiga nationella strategier som omfattar utbildning, informationskampanjer för allmänheten och bästa praxis för företag för att öka kunskapen om farorna med och följderna av brottslig verksamhet på nätet.

43.    Europaparlamentet påtalar den organiserade brottslighetens delaktighet i uppförande och drift av olagliga anläggningar för omhändertagande av avfall och olagliga transporter av sådant avfall till vissa tredjeländer, särskilt i Afrika och Asien. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa hårda straff för kriminella verksamheter som syftar till olaglig hantering av avfall, bland annat giftigt avfall, och eventuell inblandning av korrumperade offentliga tjänstemän.

44.    Europaparlamentet understryker att oberoende undersökande journalistik spelar en mycket viktig roll i att avslöja bedrägeri, korruption och organiserad brottslighet, såsom framgick i april 2013 genom ”Offshore leaks” där uppgifter om 130 000 utlandsbaserade konton avslöjades efter flera års undersökningsarbete från International Consortium of Investigative Journalists tillsammans med 36 internationella tidningar. Parlamentet anser att rapporter som bygger på undersökande journalistik utgör en värdefull informationskälla som bör beaktas av Olaf och av brottsbekämpande myndigheter eller andra relevanta myndigheter i medlemsstaterna.

45.    Europaparlamentet begär att det avsätts medel på EU-nivå till projekt och åtgärder i syfte att bekämpa maffiaorganisationernas utbredning i EU.

Förstärka det rättsliga och polisiära samarbetet på europeisk och internationell nivå

46.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att på nationell nivå skapa strukturer för att utreda och bekämpa kriminella och maffialiknande organisationer med möjlighet att utveckla ett smidigt och informellt ”operativt nät för bekämpning av maffiaorganisationer” som samordnas av Europol och stöds av kommissionen i syfte att utbyta upplysningar om de strukturella kännetecknen hos de maffiaorganisationer som finns på respektive territorium, om kriminella och finansiella prognoser, om lokalisering av tillgångar och om försöken att infiltrera offentliga upphandlingar.

47.    Europaparlamentet betonar vikten av att förstärka samarbetet genom att utveckla en effektiv systematisk kommunikation och främja informationsutbyte mellan medlemsstaternas rättsliga och polisiära myndigheter och Europol, Eurojust, Olaf och Enisa, samt med motsvarande myndigheter i tredjeland, i synnerhet EU:s grannländer, på grundval av gedigna normer för uppgiftsskydd och processuella rättigheter, för att förbättra systemen för insamling av bevis och kunna garantera effektivare, precisare och snabbare behandling och utbyte av uppgifter och information som är av betydelse för utredning av brott, inklusive brott mot EU:s ekonomiska intressen, med full respekt för subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna och för EU:s grundläggande rättigheter. Parlamentet erinrar om att insamling, lagring och bearbetning av personuppgifter i samband med bekämpning av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt under alla omständigheter måste ske i enlighet med de uppgiftsskyddsprinciper som fastställs i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna och EU:s sekundärlagstiftning. Parlamentet understryker också vikten av att förstärka möjligheterna att ställa Europol och Eurojust till svars för deras verksamhet när det gäller demokratiska och grundläggande rättigheter i samband med den kommande översynen.

48.    Europaparlamentet konstaterar att bristen på samverkan mellan brottsbekämpande och lagstiftande organ, utdragna rättsliga förhandlingar och bristfällig lagstiftning ofta gör det möjligt för brottslingar att utnyttja kryphål och tjäna på efterfrågan på olagliga handelsvaror.

49.    Europaparlamentet anser att säkerställandet av den fria rörligheten inom Schengenområdet har en stark anknytning till ett effektivt bekämpande av organiserad och gränsöverskridande brottslighet. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang att den andra generationen av Schengens informationssystem (SIS II) nyligen satts i drift. Detta kommer att leda till ett snabbare och effektivare informationsutbyte mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter.

50.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att utnyttja de befintliga synergierna mellan det europeiska rättsliga nätverket och Eurojust för att uppnå ett europeiskt rättsligt samarbete på allra högsta nivå.

51.    Europaparlamentet betonar vikten av att EU underlättar god praxis för att bekämpa organiserad brottslighet och terrorism och för att fastställa denna brottslighets grundläggande orsaker, inom EU men också tillsammans med tredjeländer, särskilt de länder där dessa problem ofta har sitt ursprung.

52.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i associeringsavtalen och handelsavtalen med tredjeländer införa särskilda bestämmelser om samarbete på området för bekämpning av illegal handel som utförs av kriminella organisationer och av penningtvätt. Parlamentet konstaterar att det internationella samarbetet är bristfälligt, framför allt med tredjeländer och i synnerhet med de EU-grannländer som fungerar som ursprungs- och transitländer. Parlamentet erkänner behovet av en omfattande diplomatisk insats för att uppmana dessa länder att ingå samarbetsavtal eller att följa de redan undertecknade avtalen.

53.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stärka domarnas, åklagarnas och kontaktpersonernas roll och att erbjuda rättslig vidareutbildning, utöver utbildningen i finansiella utredningar, så att de kan motverka alla former av organiserad brottslighet (inklusive it-brottslighet), korruption och penningtvätt, särskilt genom att utnyttja Cepol och det europeiska nätverket för rättslig utbildning samt genom att fullt ut utnyttja finansieringsinstrument som fonden för inre säkerhet för polisiärt samarbete eller programmet Herkules III. Parlamentet föreslår att undervisningen i främmande språk ska främjas inom vidareutbildningen av anställda inom polis- och rättsväsendet för att underlätta det gränsöverskridande samarbetet. Parlamentet anser att ett EU‑program för utbyte av bästa praxis och vidareutbildning för domare, åklagare och poliser bör främjas.

54.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inom sina underrättelsetjänster och utredande myndigheter, med fullt engagemang från och utnyttjande av Europol, utveckla globala strategier för informationsutbyte och ta fram analyser som syftar till att identifiera, och om möjligt stoppa, nya tendenser inom den organiserade brottsligheten och som samtidigt beaktar de grundläggande rättigheterna, i synnerhet rätten till privatliv och rätten till skydd av personuppgifter.

55.    Europaparlamentet anser att globaliseringen av den organiserade brottsligheten kräver ett starkare samarbete mellan medlemsstaterna samt på EU-nivå och på internationell nivå. Parlamentet anser att EU, FN, OECD och Europarådet bör samarbeta mer i kampen mot organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Parlamentet stöder FATF:s insatser för att utveckla åtgärder mot penningtvätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att effektivt stödja medlemsstaterna i deras kamp mot organiserad brottslighet och anser att EU bör ansluta sig till Greco som fullvärdig medlem. Parlamentet uppmuntrar också EU att inte enbart vända sig till våra vanligaste allierade och partner för samarbete utan att försöka skapa en verkligt internationell och global respons och lösning på penningtvätt, korruption och finansiering av terrorism.

56.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och framför allt unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik att ta de initiativ som krävs för att unionen ska kunna införa en enhetlig strategi gentemot tredjeländer i fråga om kopplingen mellan organiserad brottslighet och terrorism. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att bevaka de egna gränserna och att utbyta all nödvändig information för att kapa de nuvarande eller potentiella banden mellan organiserad brottslighet och terroristgrupper.

57.    Europaparlamentet rekommenderar starkt att inte längre skjuta upp arbetet med att fastställa en europeisk handlingsplan för att motverka it-brottsligheten, i syfte att uppnå ett bättre europeiskt och internationellt samarbete, med stöd av det europeiska it‑brottscentrumet och med målet att garantera en hög säkerhetsnivå för allmänheten (särskilt de mest utsatta och framför allt för att förhindra utnyttjande av barn), företagen och de offentliga myndigheterna, där informationsfriheten och rätten till skydd av personuppgifter i alla händelser ska garanteras.

58.    Europaparlamentet stöder de europeiska ledarnas begäran vid det nyligen hållna G8‑mötet om att skattedatabaser ska länkas samman i hela Europa. Parlamentet söker ytterligare sätt att dela suveräniteten för att förbättra effektiviteten i kampen för att driva in skatter som gått förlorade till följd av skatteflykt och skatteundandragande.

59.    Europaparlamentet rekommenderar en gemensam insats för att förebygga och bekämpa illegalitet på miljöområdet med anknytning till kriminella organisationer och maffiaorganisationer eller som har sina rötter i sådana organisationer, bland annat genom att förstärka europeiska organ såsom Europol och Eurojust och internationella organisationer såsom Interpol och FN:s institut för interregional juridisk forskning (UNICRI), samt genom att sprida arbetsmetoder och information från de medlemsstater som har gjort de kraftfullaste insatserna i kampen mot den aktuella formen av kriminalitet för att kunna utarbeta en gemensam handlingsplan.

60.    Europaparlamentet påpekar att gränsöverskridande brottslighet bara kan bekämpas med gränsöverskridande rättsligt samarbete och polissamarbete mellan medlemsstaterna. Visserligen behöver EU fler rättsliga instrument för att bekämpa organiserad brottslighet men det finns redan olika uppsättningar verktyg som medlemsstaterna kan utnyttja. Parlamentet betonar att det största hindret för att verkligen kunna bekämpa den organiserade brottsligheten på EU-nivå är medlemsstaternas brist på politisk vilja. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att använda de instrument som EU och dess organ bidrar med.

61.    Europaparlamentet föreslår att minnet av alla oskyldiga offer för den organiserade brottsligheten, framför allt den av maffiakaraktär, ska högtidlighållas, och att man då särskilt uppmärksammar dem som förlorat livet i denna kamp, genom att man fastställer en särskild ”europeisk dag för att högtidlighålla den organiserade brottslighetens oskyldiga offer och kampen för rättvisa och frihet”, som ska hållas varje år från och med 2014 på dagen för parlamentets antagande av denna resolution.

För en effektiv offentlig förvaltning som står emot korruption

62.    Europaparlamentet påpekar att en oorganiserad förvaltning och komplicerade procedurer är faktorer som inte bara skadar förvaltningens effektivitet och allmänhetens välbefinnande utan även äventyrar beslutsprocessernas öppenhet och irriterar medborgarna och företagen genom att deras legitima förväntningar inte infrias, vilket därmed erbjuder en fruktbar jordmån för korruption.

63.    Europaparlamentet anser att undersökande journalister, icke-statliga organisationer och forskare spelar en avgörande roll för att avslöja korruption, bedrägeri och organiserad brottslighet och kan följaktligen utsättas för hot mot sin säkerhet. Parlamentet påpekar att under en period av fem år publicerades 233 undersökande reportage om bedrägerier i samband med missbruk av EU-medel i de 27 medlemsstaterna[43]. Det är nödvändigt med tillräckliga resurser för den undersökande journalistiken. Europaparlamentet stöder särskilt kommissionens insatser för att erkänna den undersökande journalistikens roll i upptäckten och avslöjandet av händelser med koppling till grov brottslighet.

64.    Europaparlamentet betonar att innehavare av höga ämbeten bör kontrolleras på lämpligt sätt, bland annat av skattemyndigheterna. Parlamentet rekommenderar särskilt att innehavare av offentliga ämbeten ska vara skyldiga att lämna in en deklaration om verksamhet, inkomst, åtaganden och intressen.

65.    Europaparlamentet uppmanar rådet och medlemsstaterna att ratificera och fullt ut genomföra OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförbindelser. Parlamentet framhåller de negativa effekter som bestickning av utländska tjänstemän har på unionens politik när det gäller grundläggande rättigheter, miljö och utveckling.

66.    Europaparlamentet betonar att kampen mot korruption är ett självklart inslag i arbetet för att bygga upp skatteförvaltningskapacitet. Parlamentet efterlyser ett fullständigt genomförande av Meridakonventionen mot korruption (2003).

67.    Europaparlamentet rekommenderar en förstärkning av mekanismerna för öppenhet, integritet och minskad byråkrati inom den offentliga förvaltningen och andra offentliga organ, varmed avses en total tillgänglighet till information om alla aspekter av förvaltningens organisation och verksamhet, utövandet av de institutionella funktionerna och utnyttjandet av offentliga resurser, bland annat genom att garantera medborgarnas rätt att få tillgång till handlingar (i första hand inom den mycket känsliga sektorn för offentlig upphandling). Parlamentet vill främja en kultur präglad av legalitet och integritet både inom den offentliga förvaltningen och i den privata sektorn, inte minst genom ett effektivt skydd av den som påtalar missförhållanden.

68.    Europaparlamentet anser att alla tillgängliga medel för hemliga operationer, inom ramen för rättsstatsprincipen, demokratisk kontroll och respektive nationell lagstiftning, bör användas för att bättre kunna avslöja korruption inom den offentliga förvaltningen.

69.    Europaparlamentet anser att klara och proportionerliga regler och förfaranden för tillämpning och övervakning bör fastställas i en uppförandekod för att förhindra s.k. svängdörrsproblematik, så att det blir omöjligt för offentliganställda med visst lednings- eller budgetansvar att gå över till den privata sektorn utan att iaktta en rimlig karenstid efter det att den offentliga anställningen upphört eller om det finns en intressekonflikt i förhållande till deras tidigare offentliga funktion. Parlamentet anser också att liknande restriktioner bör gälla personer som går från det privata till det offentliga, om det finns en risk för intressekonflikter. Parlamentet efterlyser en harmonisering av bestämmelserna om intressekonflikter och övervakningssystem i hela EU för de olika tillsynsmyndigheterna.

70.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att skapa ett övergripande system för att skydda informatörer som avslöjar fall av korruption och också utöka möjligheterna att anonymt kunna meddela om fall av korruption. Parlamentet föreslår att man skapar konfidentiella kanaler för att avslöja fall av korruption. Parlamentet anser att de möjligheterna att ifrågasätta resultaten av offentlig upphandling bör utökas.

71.    Europaparlamentet påpekar att välbehövliga investeringar i alternativa energilösningar är kopplade till generösa bidrag och skattelättnader från medlemsstaterna och EU. Parlamentet uppmanar både nationella myndigheter och EU-myndigheter att se till att sådana bidrag inte kommer kriminella organisationer till del.

För större ansvar i den politiska sfären

72.    Europaparlamentet påpekar att de politiska partierna har ansvar för att föreslå kandidater och upprätta vallistor över kandidater på alla nivåer och att deras uppgift är att se till att kandidaterna håller god kvalitet, t.ex. genom att ta fram en strikt etisk kod som de måste följa, inklusive en uppförandekod som även omfattar klara och tydliga regler om donationer till politiska partier.

73.    Europaparlamentet försvarar principen om att den som har dömts för deltagande i organiserad brottslighet, penningtvätt, korruption och andra grova brott, inklusive ekonomiska och finansiella brott, inte kan ställa upp i val till Europaparlamentet eller bli aktuell för tjänstgöring vid EU:s övriga institutioner eller organ. Parlamentet efterlyser liknande restriktioner för alla valda uppdrag, till att börja med som ledamot i ett nationellt parlament, med beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna.

74.    Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att i sina sanktionssystem införa och effektivt tillämpa bestämmelser om att personer som i en lagakraftvunnen dom dömts för att ha deltagit i organiserad brottslighet, penningtvätt, korruption, eller andra grova brott, inklusive ekonomiska och finansiella brott, inte är valbara. Parlamentet anser att denna sanktion bör gälla i minst fem år och att det bör göras omöjligt att under samma tid tillträda befattningar i regeringar på alla nivåer.

75.    Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att införa en möjlighet att annullera politiska uppdrag samt ledande och administrativa uppdrag efter en lagakraftvunnen dom för brott relaterade till organiserad brottslighet, korruption eller penningtvätt.

76.    Europaparlamentet stöder förstärkt öppenhet när det gäller partiernas budgetar, bland annat genom obligatorisk redovisning av intäkter och utgifter. För att undvika missbruk och slöseri anser parlamentet att den offentliga och den privata partifinansieringen bör kontrolleras bättre och att man på så sätt ser till att de politiska partierna och deras givare hålls ansvariga. Parlamentet vidhåller att man bör införa hårda, omfattande och snabba kontroller av att lagstiftningen om finansiering av politiska partier och kampanjer efterlevs, och att överträdelser bör resultera i avskräckande påföljder.

77.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder mot röstköp, framför allt genom stadganden om att ersättningen för löftet att rösta på ett visst sätt kan bestå av andra förmåner än pengar, t.ex. immateriella fördelar och fördelar för en annan person som inte är direkt inblandad i den olagliga överenskommelsen. Parlamentet rekommenderar ett förbud mot dessa angrepp mot demokratiprincipen, oberoende av om det finns bevis för att hot framförts.

78.    Europaparlamentet anser att ett register över lobbyister skulle vara ett användbart verktyg för öppenhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa ett sådant verktyg om de inte redan har ett. Vidare uppmanar parlamentet statliga förvaltningar och myndigheter att ställa krav på registrering i ett lobbyregister innan man går med på möten med en affärs-, intresse- eller lobbyorganisation.

För trovärdigare straffrätt

79.    Europaparlamentet rekommenderar medlemsstaterna att inrätta verkningsfulla, effektiva, ansvarsfulla och välavvägda straffrättsliga system som även kan garantera rätten till försvar i enlighet med EU-stadgan om de grundläggande rättigheterna. Parlamentet rekommenderar också att en enhetlig övervakningsmekanism för de straffrättsliga systemens effektivitet när det gäller korruptionsbekämpning inrättas på EU-nivå, som ska användas för att göra regelbundna utvärderingar på grundval av gemensamma kriterier och standarder som är klara och objektiva samt för att utfärda rekommendationer.

80.    Europaparlamentet anser att tillnärmningsåtgärder beträffande bestämmelser om korruption bör ta itu med problemet med skillnader i fråga om preskriptionstid mellan medlemsstaterna, i syfte att ta hänsyn till både försvarets behov och behovet av säkra domar. Sådana preskriptionsbestämmelser bör utformas i enlighet med vilken fas rättegångsförhandlingarna befinner sig i och i enlighet med vilken domstolsinstans det rör sig om så att brottet preskriberas enbart om fasen eller instansen i fråga inte skulle komma till ett avslut inom en angiven tidsperiod. Parlamentet anser också, med beaktande av proportionalitetsprincipen och rättsstatsprincipen, att preskription i korruptionsfall inte bör vara möjlig under pågående brottmålsförfarande.

81.    Europaparlamentet anser att kampen mot den organiserade brottsligheten bör omfatta effektiva och avskräckande mekanismer för förverkande av kriminella tillgångar, insatser för att se till att personer som medvetet gömmer sig från rättvisan ställs inför rätta och åtgärder för att fängslade ledare för kriminella organisationer, med beaktande av de grundläggande principerna för interners rättigheter, inte ska kunna fortsätta leda sina organisationer och ge order till medlemmar från fängelset.

82.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa påföljder, såväl frihetsberövande som höga böter, för alla de typer av grova brott som är till skada för allmänhetens hälsa och säkerhet. Parlamentet pekar dock på vikten av att förhindra organiserad brottslighet och uppmanar därför medlemsstaterna att införa påföljder som utgör alternativ till fängelse, t.ex. böter eller samhällstjänst, där så är möjligt samt att därvid ta hänsyn till alla omständigheter, t.ex. om brottet eventuellt kan betraktas som mindre grovt eller om den åtalade spelade en rent marginell roll i dess utförande, för att ge särskilt unga lagöverträdare en chans att skapa sig ett liv utanför den kriminella världen.

83.    Europaparlamentet uppmanar medlemsländerna att fastställa och tillämpa avskräckande sanktioner som är proportionella i förhållande till de summor som är föremål för pengatvätt.

84.    Europaparlamentet rekommenderar antagandet av ett lagstiftningsinstrument som gör det lättare att peka ut de gränsöverskridande kriminella organisationer som utgör ett stort hot mot EU:s säkerhet, i syfte att främja antagandet av administrativa åtgärder mot organisationerna och deras affärspartner, sponsorer och supportrar så att man kan blockera deras egendomar, tillgångar och intressen i EU.

För sundare företag

85.    Europaparlamentet påminner om den viktiga roll som privata aktörer och företag spelar när de vägrar att delta i, avstår från och fördömer olaglig eller illojal praxis som främjar organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt eller andra grova brott. Parlamentet uppmanar dessa aktörer att samarbeta fullt ut och rapportera all kriminell verksamhet som de eventuellt vet om till de brottsbekämpande myndigheterna. Parlamentet uppmanar de brottsbekämpande myndigheterna att skydda laglydiga aktörer som rapporterar olaglig verksamhet.

86.    Europaparlamentet uppmanar med kraft företag att utöva självreglering, att garantera öppenhet genom uppförandekoder och att införa kontrollförfaranden, till exempel via intern eller extern revision och offentliga register över lobbyister som är verksamma inom institutionerna, särskilt i syfte att undvika företeelser som korruption, dolt samarbete och intressekonflikter mellan den offentliga och privata sektorn och förhindra illojal konkurrens.

87.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga att utarbeta en offentlig EU‑förteckning över företag som har dömts för korruption eller vilkas ledning utreds för korruption i medlemsstaterna eller tredjeländer. Parlamentet anser att införandet i en sådan förteckning bör utesluta företaget från all offentlig upphandling i hela EU om den ekonomiska aktören är föremål för en lagakraftvunnen dom. Parlamentet påpekar att ”svartlistning” starkt avskräcker företag från att ägna sig åt korruption och ger dem incitament att förbättra och tillämpa sina interna integritetsförfaranden.

88.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förstärka handelskamrarnas roll i samband med förebyggande av, information om och bekämpning av de vanligaste riskerna för penningtvätt inom näringslivet och att fullt ut genomföra handlingsplanen för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande. Parlamentet uppmuntrar till harmonisering av bolagsskatten som ett verktyg för att motverka dessa företeelser, även penningtvätt, och efterlyser i det avseendet en enhetlig skattedisciplin i alla medlemsstater. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att med hjälp av ett riktat skattesystem fördela välståndet på ett bättre sätt, eftersom en stor ojämlikhet och fattigdom utnyttjas av kriminella organisationer och främjar organiserad brottslighet.

För bättre insyn i systemen för banker och vissa yrkeskårer

89.    Europaparlamentet betonar vikten av gemensamma EU-bestämmelser för att skapa effektiva och tillförlitliga instrument för att skydda EU:s ekonomiska intressen. Parlamentet välkomnar därför euroområdets bankunion med bättre övervakning av samtliga 6 000 banker inom euroområdet.

90.    Europaparlamentet anser att man bör stärka samarbetet med och öka öppenheten inom banksystemet och vissa yrkeskårer, t.ex. inom finans- och revisionssektorn, i samtliga medlemsstater och i tredjeländer, framför allt för att fastställa vilka it-instrument och lagstiftnings-, förvaltnings- och redovisningsåtgärder som kan användas för att spåra finansiella flöden och fastställa kriminella företeelser samt för att utarbeta metoder för att påtala eventuella brott.

91.    Europaparlamentet uppmanar revisionsfirmor och juridiska konsulter att uppmärksamma nationella skattemyndigheter på eventuella tecken på aggressiv skatteplanering vid det företag som granskas eller ges juridisk rådgivning.

92.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och övriga tillsynsorgan, som har nödvändig tillgång till inhemska och internationella samarbetskanaler, att införa skyldigheter för banker, försäkringsbolag och kreditinstitut att genomföra en due diligence-granskning och upprätta en riskprofil av kunderna för att se till att företag eller juridiska personer i medlemsstaterna mottar och förfogar över korrekt och aktuell information om de verkliga ägarna till företag, truster, stiftelser och andra liknande juridiska strukturer, även från offshorebaserade skatteparadis, och att därvid utnyttja olika underrättelsemetoder som kan öka precisionen när det gäller att peka ut de misstänkta operationernas verkliga ägare samt att företagsregister regelbundet uppdateras och kvalitetsgranskas. Parlamentet anser att öppen information – t.ex. genom ett offentligt register för varje land över verkliga ägare och genom gränsöverskridande samarbete – kan bidra till att motverka företeelser som penningtvätt, terrorismfinansiering, skatteflykt och skatteundandragande.

93.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram tydliga kriterier för företags kärnverksamhet för att sätta stopp för etablering av skalbolag eller brevlådeföretag som möjliggör både lagliga och olagliga manövrer för att undvika eller undkomma skatt.

94.    Europaparlamentet rekommenderar att man noggrant undersöker riskerna i samband med nya bank- och finansprodukter som tillåter anonymitet eller distansverksamhet. Parlamentet efterlyser också en gemensam definition av och tydliga kriterier för skatteparadis, i enlighet med förslaget i parlamentets resolution av den 21 maj 2013 om bekämpning av skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis, eftersom kriminella organisationer ofta utnyttjar skatteparadisen för att utfärda obligationer via företag eller banker vars verkliga ägare är svåra att fastställa.

95.    Europaparlamentet efterlyser gemensamma definitioner och harmonisering av bestämmelser beträffande elektroniska och mobila betalningsprodukter (inklusive förbetalda kort och virtuella valutor etc.) när det gäller deras tänkbara användning i penningtvätts- och terrorismsyften.

96.    Europaparlamentet anser att en ogenomtränglig banksekretess kan dölja olagliga vinster från korruption, penningtvätt och organiserad brottslighet, och rekommenderar därför att den avskaffas.

Brott ska inte löna sig

97.    Europaparlamentet uppmanar alla berörda parter, offentliga och privata, att inleda en bestämd kamp mot penningtvätt. Parlamentet efterlyser garantier för att berörda yrkeskårer fullt ut uppfyller sina skyldigheter i samband med bekämpning av penningtvätt genom mekanismer för att rapportera misstänkt verksamhet och uppförandekoder som omfattar yrkessammanslutningar och branschorganisationer.

98.    Europaparlamentet uppmanar tredjeländer, särskilt de som är medlemmar av Europarådet eller vars territorium befinner sig på den europeiska kontinenten, att upprätta effektiva system för att motverka penningtvätt.

99.    Europaparlamentet betonar finansunderrättelseenheternas betydelse för att man ska kunna garantera en effektiv bekämpning av penningtvätt och välkomnar det nära samarbetet med Europol. Parlamentet anser att deras behörigheter bör utökas och harmoniseras och att deras tekniska integrering i Europol ska fortsätta.

100.  Europaparlamentet anser att det internationella samarbetet mellan finansunderrättelseenheterna spelar en avgörande roll i bekämpningen av penningtvätt och internationell terrorism och att de nya reglerna därför även behöver omfatta en uppdatering av finansunderrättelseenheternas roll och organisation samt metoderna för internationellt samarbete mellan dessa, även när det gäller kränkningarna av ”Egmontnormerna” i form av nekat eller otillräckligt samarbete på internationell nivå.

101.  Europaparlamentet rekommenderar att man förbjuder anonyma betalningsmedel för betalning av insatser när det gäller onlinespel och allmänt förhindrar anonymt spelande online, genom att tillåta identifiering av värdservrar och utarbeta informationssystem som gör det möjligt att spåra alla typer av överföring av pengar som görs via spel on‑ och offline.

102.  Europaparlamentet betonar att samarbetet bör stärkas och informationsutbytet öka mellan medlemsstaterna, deras tillsynsmyndigheter, Europol och Eurojust för att bekämpa kriminell verksamhet i gränsöverskridande hasardspel online.

103.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en lämplig lagstiftningsram mot penningtvätt i samband med spel och vadslagning, särskilt vid sportevenemang och för kampdjur, med definitioner av nya brott såsom uppgjorda matcher i samband med vadslagning och med lämpliga sanktionsnivåer och kontrollmekanismer som involverar idrottsförbund, organisationer och aktörer såväl online som offline, men även nationella myndigheter i tillämpliga fall.

104.  Europaparlamentet efterlyser ökat samarbete på EU-nivå, samordnat av kommissionen, för att kartlägga och förbjuda aktörer inom hasardspel online som riggar matcher och bedriver annan olaglig verksamhet.

105.  Europaparlamentet uppmanar idrottsorganisationer att fastställa en uppförandekod för all personal med ett tydligt förbud mot uppgjorda matcher i vadslagningssyfte eller i andra syften, förbud mot spel på egna matcher och en skyldighet att rapportera kännedom om uppgjorda matcher, med lämpliga mekanismer för att skydda uppgiftslämnare.

106.  Europaparlamentet rekommenderar att man, inom ramen för deras respektive behörigheter, ger tillsynsuppgifter på europeisk nivå beträffande penningtvätt åt Europeiska bankmyndigheten, Europeiska värdepappers- och marknadsmyndigheten, Europeiska försäkrings- och tjänstepensionsmyndigheten och den gemensamma tillsynsmekanismen, i samarbete med Europol och andra behöriga europeiska organ, inte minst i syfte att upprätta en riktig europeisk bankunion som kan bidra till att effektivt motverka korruption och penningtvätt. Parlamentet insisterar på att tillsynsresurser, expertis och beslutsprocesser under mellantiden stärks på nationell nivå, medan ett ökat samarbete mellan nationella myndigheter uppmuntras och underlättas.

107.  Europaparlamentet betonar att offentliga och privata partnerskap är viktiga för att garantera samarbetspräglade och verkningsfulla insatser som minimerar sårbara punkter på lagliga marknader. Viktiga aktörer inom onlinetjänster och den finansiella sektorn bör identifieras och prioriteras när det gäller utbyte av information och samordning för att bekämpa sårbara punkter inom ny teknik.

108.  Europaparlamentet förespråkar att det antas miniminormer för goda styrelseformer i skattefrågor, framför allt genom gemensamma initiativ i medlemsstaterna när det gäller deras respektive förbindelser med territorier av typen skatteparadis, bland annat för att få tillgång till information om ägarna till eventuella skalbolag som har sitt säte där. Parlamentet efterlyser ett snabbt och fullständigt genomförande av kommissionens meddelande av den 6 december 2012 om en handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägeri och skatteundandragande (COM(2012)0722), inklusive översynen av direktiven om moder- och dotterbolag respektive om beskattningen av räntor och royalties som betalas mellan närstående bolag.

109.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaternas behöriga myndigheter att även överväga insatser på vad som verkar vara rent lokal nivå – bilstölder, stöld av jordbruksmaskiner och industrifordon, inbrott, väpnade rån, stölder av koppar och andra industrimetaller, stölder av gods från lastbilar – eftersom de i verkligheten ibland kan kopplas till den gränsöverskridande organiserade brottsligheten och utförs i syfte att kunna begå andra allvarligare brott.

110.  Europaparlamentet beklagar skillnaderna i medlemsstaternas lagstiftning på området för förfalskning av euron, framför allt i fråga om påföljder, och hoppas att förhandlingarna om kommissionens förslag till direktiv från februari 2013 om straffrättsligt skydd mot förfalskning av euron och andra valutor snart kommer att slutföras. Parlamentet uppmanar alla berörda offentliga och privata parter, såväl på europeisk som på nationell nivå, att göra en gemensam insats för att effektivt motverka företeelsen.

111.  Europaparlamentet anser att principen om tillgångarnas ursprung gör det lättare för skattemyndigheterna att genomdriva beskattningen effektivt och undvika skatteflykt. Parlamentet anser att ett rättvist skattesystem är oumbärligt, särskilt vid kriser då skattebördan orättvist flyttas över till små företag och hushåll, samt att skatteflykt delvis skapas av skatteparadis inom EU.

112.  Europaparlamentet betonar att en intensifierad kamp mot skattebedrägeri och skatteflykt är en central faktor för att främja hållbar utveckling i EU. Parlamentet understryker att minskade nivåer på skattebedrägeri och skatteflykt skulle stärka ekonomins tillväxtpotential genom att de offentliga finanserna blir sundare och genom att företagen får konkurrera ärligt på lika villkor.

113.  Europaparlamentet betonar särskilt vikten av att identifiera sedelhanteringens olika faser så att man kan spåra sedlarna i kontanthanteringskedjan och uppmanar därför Europeiska centralbanken och de nationella centralbankerna att införa ett spårbarhetssystem för eurosedlar, särskilt sedlar i höga valörer som 200 euro och 500 euro.

Ny teknik i kampen mot organiserad brottslighet

114.  Europaparlamentet anser att alla observationssystem via satellit skulle kunna bidra genom att avslöja rutterna för de fartyg som i hemlighet transporterar, lossar eller lastar olagliga varor. Parlamentet uppmanar därför rättsväsendet och de brottsbekämpande myndigheterna att förstärka användningen av ny teknik, inklusive satellitspaning, på detta område, eftersom den kan bidra till kampen mot den organiserade brottsligheten.

115.  Europaparlamentet gläder sig över Europols nyinrättade it-brottscentrum och uppmuntrar byråns framtida utveckling, särskilt i syfte att motverka gränsöverskridande organiserad brottslighet och för att stärka samarbetet med relevanta personer inom verksamhet som är offentlig, privat och forskningsanknuten samt för att upprätta ett bättre samarbete med tredjeländer, särskilt de länder som utgör ett hot mot EU på it‑brottsområdet. Parlamentet beklagar att de ekonomiska resurser och den personal som behövs för att inrätta centrumet har tagits från andra verksamhetsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta Europols nya uppgifter avspeglas i kommissionens finansieringsöversikt och uppmanar kommissionen att anslå tillräckliga medel till Europol för att det ska kunna bekämpa barnpornografi, momsbedrägerier och människohandel.

116.  Europaparlamentet anser att det europeiska gränsövervakningssystemet (Eurosur) kommer att vara ett viktigt instrument i kampen mot organiserad, gränsöverskridande brottslighet genom ökande samarbete och informationsutbyte mellan medlemsstaternas behöriga myndigheter och genom användandet av ny övervakningsteknik vid de yttre gränserna och i områdena närmast gränserna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och Frontex att se till att Eurosur fungerar fullt ut i slutet av år 2014.

117.  Europaparlamentet välkomnar den nyliga utvidgningen och förbättringen av Enisas uppdrag och anser att Enisa spelar en nyckelroll när det gäller att trygga en hög nivå på informations- och nätsäkerheten inom EU genom den tekniska och vetenskapliga expertis som Enisa besitter och den roll som Enisa spelar för att förebygga och bekämpa informationstekniska problem. Parlamentet uppmanar Enisa att intensifiera arbetet med att förbättra reaktionsförmågan och stödet hos incidenthanteringsorganisationerna (CERT) samt att bidra till upprättandet av europeiska säkerhetsstandarder för elektroniska produkter, nät och tjänster.

118.  Europaparlamentet anser att man bör bygga upp mentalitet präglad av förebyggande och cybersäkerhet, genom samlade och mångfasetterade åtgärder för att öka allmänhetens kunskaper och för att främja specialiserad teknisk forskning och utbildning, samarbete mellan den offentliga och den privata sektorn och utbyte av information på nationell och internationell nivå. Parlamentet lovordar att cyberattacker har införlivats i det strategiska konceptet för Natoländernas försvar och säkerhet. Parlamentet gläder sig över att det i vissa medlemsstater har inrättats organ för nationell samordning av kampen mot cyberhot och uppmanar alla de andra medlemsstaterna att göra likadant.

Slutrekommendationer för en europeisk handlingsplan för bekämpning av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt

119.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att via Olaf se till att en tillräckligt stor procentandel av de utredningar som inleds av EU:s bedrägeribekämpningsmyndigheter inleds på eget initiativ, och att utredningarna inriktas på sektorer, områden eller ärenden där man misstänker systemisk och storskalig korruption som påverkar EU:s ekonomiska intressen och det finns skäl att inleda sådana utredningar.

120.  Europaparlamentet är oroat över att en hel rad s.k. nya brott – t.ex. olaglig handel med avfall, olaglig handel med konstföremål och skyddade arter samt varuförfalskning – utgör en oerhört lönsam verksamhet för kriminella organisationer.

121.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att utarbeta en europeisk handlingsplan mot illegal handel med vilda arter.

122.  Europaparlamentet uppmanar bestämt medlemsstaterna att snarast införliva direktiv 2012/29/EU om fastställande av miniminormer för brottsoffers rättigheter och för stöd till och skydd av dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att kontrollera det korrekta införlivandet i nationell lagstiftning. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna och kommissionen att slutföra arbetet med rättighetsinformation till misstänkta och åtalade i straffrättsliga förfaranden och att utarbeta ett direktiv om kvarhållande i väntan på rättegång.

123.  Europaparlamentet betonar vikten av att främja en kultur som präglas av laglighet och öka medborgarnas kunskap om maffiaorganisationer. Parlamentet erkänner i detta avseende den grundläggande roll som föreningar för kultur, rekreation och idrott spelar för att uppmärksamma det civila samhället på kampen mot organiserad brottslighet och främjandet av laglighet och rättvisa.

124.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att offentliggöra en resultattavla som visar i vilken utsträckning varje medlemsstat har genomfört EU-lagstiftningen om bekämpandet av organiserad brottslighet i sin nationella lagstiftning.

125.  Europaparlamentet uppmanar enträget att denna resolution genomförs genom en europeisk handlingsplan för perioden 2014–2019 för bekämpning av organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt; handlingsplanen bör innehålla en färdplan och åtföljas av adekvata resurser och den bör, med beaktande av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, omfatta följande icke uttömmande lista över prioriterade åtgärder, som redan nämnts i ovanstående punkter och som härmed bekräftas:

i)       Fastställa en definition av begreppen organiserad brottslighet (som bland annat omfattar brottsrekvisitet deltagande i maffialiknande organisation), korruption och penningtvätt (inklusive penningtvätt som utförs av det ursprungliga brottets gärningsman), som bland annat ska bygga på en rapport om genomförandet av relevant europeisk lagstiftning.

ii)      Avskaffa banksekretessen.

iii)     Eliminera skatteparadis på EU:s territorium och sätta stopp för skatteflykt och skatteundandragande genom antagande av den princip om ”tillgångarnas ursprung” som rekommenderas av OECD.

iv)     Garantera full tillgång till information om de verkliga ägarna till företag, stiftelser och fonder, också genom att anpassa och koppla samman medlemsstaternas företagsregister.

v)      Införa principen om rättsligt skadeståndsansvar för juridiska personer – framför allt holdingbolags och moderbolags skadeståndsansvar för sina dotterbolag – i händelse av ekonomisk brottslighet.

vi)     Eliminera människohandel och tvångsarbete, särskilt vad gäller minderåriga och kvinnor, genom hårdare sanktioner, och se till att offren för människohandel verkligen ges skydd och stöd.

vii)    Införa brottsrekvisitet ”uppgjorda resultat vid idrottsevenemang” för att stärka kampen mot illegal vadslagningsverksamhet i samband med idrott.

viii)   Brottsbelägga rösthandel, även i samband med immateriella fördelar eller fördelar för tredje man.

ix)     Inrätta en så enhetlig, rättvis och homogen företagsbeskattning som möjligt på europeisk nivå.

x)      Förstärka avtalen om rättsligt och polisiärt samarbete mellan medlemsstaterna och mellan EU och tredjeländer.

xi)     Stärka instrumenten för beslagtagande och förverkande av olagliga tillgångar, också genom nya metoder för förverkan, t.ex. civilrättsligt beslagtagande av tillgångar, och återanvändning av förverkade tillgångar för sociala ändamål, i enlighet med subsidiaritetsprincipen.

xii)    Stärka kampen mot miljöbrott och narkotikahandel.

xiii)   Garantera ett ömsesidigt och snabbt erkännande av alla rättsliga åtgärder, med särskild hänvisning till straffrättsliga domar, domar om förverkande och europeiska arresteringsorder, med full respekt för proportionalitetsprincipen.

xiv)   Utestänga de operatörer som har slutgiltigt dömts för organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt från upphandlingsförfaranden i hela EU.

xv)    Inrätta och inleda verksamheten vid den europeiska åklagarmyndigheten och ge den nödvändiga personella och finansiella resurser och samtidigt stödja europeiska byråer som Europol och Eurojust liksom de gemensamma utredningsgrupperna och kontoren för återvinning av tillgångar.

xvi)   Fullständigt uppfylla, på både medlemsstats- och EU‑nivå, de skyldigheter som fastställs i internationella instrument för organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt.

xvii)  Uppmärksamma betydelsen av undersökande journalistik för att kartlägga grov brottslighet.

xviii)  Införa enhetliga europeiska normer för skydd av vittnen, informatörer och sådana som samarbetar med domstolarna.

xix)   Fastställa att den som slutgiltigt dömts för brott som avser organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt inte kan ställa upp eller väljas i allmänna val och omedelbart avsätts från alla offentliga uppdrag.

xx)    Definiera och införa, även på grundval av ett enhetligt rapporteringssystem, lämpliga påföljder för standardtyperna av it‑brott.

xxi)   Förebygga korruption i den offentliga sektorn genom att ge allmänheten bättre tillgång till handlingar, anta särskilda bestämmelser för att hantera intressekonflikter och upprätta register för insyn.

126.  Europaparlamentet bör fortsätta att ägna särskild uppmärksamhet åt de frågor som har behandlats i det särskilda utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt, och i detta syfte uppmanas utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor, vid behov i samarbete med andra relevanta parlamentsutskott, att se till att rekommendationerna i denna resolution verkligen genomförs på politisk och institutionell nivå och att där så är lämpligt hålla utfrågningar med experter, inrätta arbetsgrupper och anta uppföljningsbetänkanden.

127.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, medlemsstaternas regeringar och parlament, Eurojust, Europol, Frontex, Cepol, Olaf, ständiga kommittén för inre säkerhet, Europeiska investeringsbanken, Europarådet, OECD, Interpol, UNODC, Världsbanken, FATF och de europeiska tillsynsmyndigheterna (EBA, Esma, Eiopa).

  • [1]  EUT C 115, 4.5.2010, s. 1.
  • [2]  EGT C 195, 25.6.1997, s. 1.
  • [3]  EUT L 300, 11.11.2008, s. 42.
  • [4]  EGT L 182, 5.7.2001, s. 1.
  • [5]  EUT L 196, 2.8.2003, s. 45.
  • [6]  EUT L 68, 15.3.2005, s. 49.
  • [7]  EUT L 328, 24.11.2006, s. 59.
  • [8]  EUT L 332, 18.12.2007, s. 103.
  • [9]  EUT L 138, 4.6.2009, s. 14.
  • [10]  EUT L 121, 15.5.2009, s. 37.
  • [11]  EUT L 350, 30.12.2008, s. 60.
  • [12]  EGT L 190, 18.7.2002, s. 1.
  • [13]  EGT L 162, 20.6.2002, s. 1.
  • [14]  EUT L 321, 8.12.2009, s. 44.
  • [15]  EUT L 101, 15.4.2011, s. 1.
  • [16]  EUT L 309, 25.11.2005, s. 15.
  • [17]  EUT L 309, 25.11.2005, s. 9.
  • [18]  EUT L 345, 8.12.2006, s. 1.
  • [19]  EUT L 319, 5.12.2007, s. 1.
  • [20]  EUT L 192, 31.7.2003, s. 54.
  • [21]  EUT L 134, 30.4.2004, s. 1.
  • [22]  EUT L 134, 30.4.2004, s. 114.
  • [23]  EUT L 315, 14.11.2012, s. 57.
  • [24]  EUT L 47, 18.2.2004, s. 1.
  • [25]  EUT C 286, 30.9.2011, s. 4.
  • [26]  EUT C 42, 15.2.2012, s. 2.
  • [27]  EUT L 159, 20.6.2007, s. 45.
  • [28]  Antagna texter, P6_TA(2005)0222.
  • [29]  Antagna texter, P7_TA(2011)0082.
  • [30]  Antagna texter, P7_TA(2011)0388.
  • [31]  Antagna texter, P7_TA(2011)0459.
  • [32]  Antagna texter, P7_TA(2012)0208.
  • [33]  Antagna texter, P7_TA(2013)0098.
  • [34]  Antagna texter, P7_TA(2013)0004.
  • [35]  Antagna texter, P7_TA(2013)0205.
  • [36]  P7_DCL(2010)0002.
  • [37]  http://ec.europa.eu/justice/policies/privacy/docs/wpdocs/2011/wp186_en.pdf
  • [38]  Källa: Nortons rapport om it-brott 2012.
  • [39]  Internationella handelskammaren, Transparency International, FN:s initiativ Global Compact, Ekonomiskt världsforum och Clean Business is Good Business, 2009.
  • [40]  Special Eurobarometer 374 om korruption, februari 2012.
  • [41]  Se Eurobarometer, särskild rapport nr 390 om cybersäkerhet, juli 2012.
  • [42]  Internationella handelskammaren, Transparency International, FN:s initiativ Global Compact, Ekonomiskt världsforum, Clean Business is Good Business, 2009.
  • [43]  Europaparlamentets studie Deterrence of fraud with EU funds through investigative journalism in EU-27, oktober 2012.

MOTIVERING

Förslaget till slutbetänkande är den avslutande uppgiften för utskottet för frågor om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt, som inrättades genom Europaparlamentets beslut den 14 mars 2012.

Hittills har utskottet hållit 24 sammanträden, varav 15 har varit utfrågningar av experter. Utskottet har lyssnat till kommissionsledamöterna Malmström, Šemeta, Reding och Barnier och över 100 företrädare för EU:s olika institutioner, byråer och organ, FN, Världsbanken, Europarådet och andra internationella organisationer samt företrädare för den akademiska världen, rättsväsendet, polisväsendet, nationella förvaltningar och det civila samhället. Utskottet har rest till Belgrad, Milano, Palermo, Rom, Haag och Washington för att där lyssna till sammanlagt nästan 150 sakkunniga och experter, t.ex. nationella parlamentsledamöter, domare, åklagare, landshövdingar, ordningsmakten, medlemmar av särskilda arbetsgrupper, statliga organ, tullmyndigheter, forskare, journalister, domstolsvittnen, icke-statliga organisationer och flera andra som på olika sätt är engagerade i kampen mot den organiserade, även gränsöverskridande, brottsligheten. Utskottet har också hållit ett sammanträde med företrädare för de nationella parlamentsutskott som arbetar med dessa frågor.

Föredraganden har således tagit intryck av alla dessa bidrag, och även av bidrag från kollegerna under dessa månader, för att försöka lägga fram en text som motsvarar det uppdrag som inte längre kan skjutas upp, nämligen att effektivt motverka organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Dessa företeelser har nu globala dimensioner, och responsen måste därför ha motsvarande omfattning. EU måste ta upp denna kamp och skaffa lämpliga instrument, med inspiration från den mest avancerade lagstiftningen i medlemsstaterna.

Förutom våld och hot räknas nu även korruption som en av de kriminella organisationernas typiska arbetsmetoder. Penningtvätt är i sin tur inte bara ett komplement till den organiserade brottslighetens typiska verksamheter, utan också nära knuten till korruption, skattebedrägerier och skatteundandragande. Slutsatsen blir att organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt visserligen är separata företeelser men att de ofta kännetecknas av nära förbindelser med varandra, vilket kräver specifika åtgärder.

Den organiserade brottsligheten är inte längre ett historiskt och geografiskt begränsat fenomen: 3 600 internationella kriminella organisationer är verksamma i EU. Av dessa är 70 procent geografiskt blandade vad gäller sammansättning och verksamhetsområde; de har medlemmar från olika länder och de bedriver ostört brottslig verksamhet långt över nationella gränser genom att utnyttja de möjligheter som erbjuds av den ekonomiska globaliseringen och ny teknik och genom att skapa allianser med kriminella grupper från andra länder.

Dessutom har över 30 procent av organisationerna en mångfasetterad brottslig verksamhet med god kapacitet att variera sig och göra vinster på alla typer av olaglig handel, vilket smutsar ner den lagliga ekonomin, och mycket god och oroväckande förmåga till infiltration.

Utskottet har dock försökt att föreslå en homogen och koherent rättslig ram för att kunna slå till mot den organiserade brottslighetens ekonomiska hjärta och stärka det rättsliga och polisiära samarbetet på europeisk och internationell nivå. Andra mål har varit att främja en offentlig förvaltning som är smidigare och slankare och därmed mindre mottaglig för korruption, större ansvar i den politiska sfären, snabbare och trovärdigare straffrätt, sundare företag, bättre insyn i systemen för banker och vissa yrkeskårer samt lämpliga åtgärder mot penningtvätt för att hindra att brott förblir en lönsam verksamhet, till skada för den lagliga ekonomin och för hederliga företag och medborgare.

Ny teknik och de möjligheter som öppnat sig genom Lissabonfördraget, särskilt beträffande inrättande av en europeisk åklagarmyndighet, är två faktorer som förhoppningsvis kan bidra till att vi uppnår de mål som uttrycks i detta betänkande.

RESERVATION

Verts/ALE‑gruppen har i CRIM‑utskottet hela tiden strävat efter att utveckla bevisbaserad brottsbekämpning, att förhindra stigmatisering av migranter och etniska minoritetsgrupper och att prioritera ekonomiska brott, eftersom de gör störst skada på samhället. Därför är det mycket välkommet att CRIM‑utskottet också inkluderade de tillhörande frågorna om korruption och penningtvätt, vilket visar på kopplingen mellan organiserad brottslighet och skatteparadis.

CRIM‑utskottets slutbetänkande innehåller tyvärr inte något övertygande svar på problemen med organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt. Det går inte att förenkla de olika hoten så mycket att man rekommenderar en universalstrategi som bygger på repression och övervakning. Det är särskilt olyckligt att en majoritet av CRIM‑utskottets ledamöter ställde sig bakom ett ändringsförslag som förespråkar ett EU‑system för passageraruppgifter och ett EU‑system för att spåra finansiering av terrorism. Därför lade vi ner våra röster vid slutomröstningen. Vi kommer att lägga fram plenarändringsförslag i syfte att ta bort dessa hänvisningar.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

17.9.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

29

0

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Philipp Albrecht, Sonia Alfano, Mario Borghezio, Rita Borsellino, Salvatore Caronna, Françoise Castex, Carlos Coelho, Cornelis de Jong, Ioan Enciu, Hynek Fajmon, Tanja Fajon, Mariya Gabriel, Marielle Gallo, Ágnes Hankiss, Monika Hohlmeier, Salvatore Iacolino, Iliana Malinova Iotova, Timothy Kirkhope, Juan Fernando López Aguilar, Monica Luisa Macovei, Véronique Mathieu Houillon, Anthea McIntyre, Roberta Metsola, Bill Newton Dunn, Hubert Pirker, Olle Schmidt, Theodoros Skylakakis, Søren Bo Søndergaard, Rui Tavares, Axel Voss, Tadeusz Zwiefka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Heinz K. Becker, Preslav Borissov, Alain Cadec, Giuseppe Gargani, Ana Gomes, Anneli Jäätteenmäki, Gabriel Mato Adrover, Georgios Papanikolaou, Carl Schlyter, Bogusław Sonik, Peter Šťastný, Salvatore Tatarella

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Jean-Pierre Audy, Antonio Cancian, Birgit Collin-Langen, Kinga Gál, Juozas Imbrasas