BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet och genomförandet av sådana grupperingar

27.9.2013 - (COM(2011)0610/2 – C7‑0324/2011 – 2011/0272(COD)) - ***I

Utskottet för regional utveckling
Föredragande: Joachim Zeller

Ändringsförslag

• 001-048 (PDF - 258 KB)
• 001-048 (DOC - 281 KB)
• 049-051 (PDF - 106 KB)
• 049-051 (DOC - 167 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet och genomförandet av sådana grupperingar

(COM(2011)0610/2 – C7‑0324/2011 – 2011/0272(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0610/2),

–   med beaktande av artiklarna 294.2, 175, 209.1 och 212.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7–0324/2011),

–   med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 25 april 2012[1],

–   med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 15 februari 2012[2],

–   med beaktande av artiklarna 55 och 37 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för regional utveckling (A7-0309/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Beaktandeled 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket jämförd med artiklarna 209.1 och 212.1,	med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 175 tredje stycket,
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) Det bör noteras att grupperingar kan ha potential att stärka främjandet och förverkligandet av en harmonisk utveckling av EU som helhet och den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen av dess regioner i synnerhet samt att bidra till att uppfylla målen i Europa 2020-strategin. De kan även bidra positivt till att minska hindren för territoriellt samarbete mellan regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, inklusive den särskilda situationen i de yttersta randområdena, och de kan utgöra ett instrument för att öka samarbetet mellan tredjeländer, utomeuropeiska länder och territorier samt EU:s gränsregioner, bland annat genom användning av EU:s externa samarbetsprogram.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Erfarenheterna av de grupperingar som bildats hittills visar att det nya rättsliga instrumentet också används för samarbete för att genomföra annan EU-politik. Grupperingarnas måluppfyllelse och effektivitet bör förbättras genom att de får en bredare profil.	(5) Erfarenheterna av de grupperingar som bildats hittills visar att det nya rättsliga instrumentet också används för samarbete för att genomföra annan unionspolitik, bland annat genom att genomföra program eller delar av program med annat ekonomiskt EU-stöd än stöd från sammanhållningspolitiken. Grupperingarnas måluppfyllelse och effektivitet bör förbättras genom att de får en bredare profil, genom att kvarstående hinder undanröjs och genom att grupperingarnas bildande och insatser underlättas, samtidigt som medlemsstaterna fortfarande har möjlighet att begränsa de insatser som grupperingarna kan utföra utan ekonomiskt stöd från EU. Enligt förordning (EU) nr 1083/2006 har grupperingar i varje medlemsstat den största rättskapaciteten, bland annat möjligheten att ingå avtal med andra grupperingar eller andra juridiska personer i syfte att genomföra gemensamma samarbetsprojekt för att bland annat tillhandahålla en mer effektiv drift av makroregionala strategier.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) Det ligger i grupperingarnas natur att verka i mer än en medlemsstat. Detta bör därför förtydligas, dels eftersom det enligt artikel 2.1 i EGTS-förordningen före ändringen är tillåtet att i avtalet och stadgarna ange tillämplig lagstiftning i vissa frågor, dels eftersom ett sådant angivande innebär att man inom den hierarki för tillämplig lagstiftning som anges i den artikeln privilegierar den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte. Samtidigt bör bestämmelserna om tillämplig lagstiftning utökas till att gälla en grupperings agerande och verksamhet.	(6) Det ligger i grupperingarnas natur att verka i mer än en medlemsstat. Följaktligen finns det enligt EGTS-förordningen möjlighet att i avtalet och stadgarna ange tillämplig lagstiftning i vissa frågor. Detta bör klargöras i vilka fall ett sådant angivande innebär att man inom den hierarki för tillämplig lagstiftning som anges i den artikeln privilegierar den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte. Samtidigt bör bestämmelserna om tillämplig lagstiftning utökas till att gälla en grupperings agerande och verksamhet med förbehåll för rättslig kontroll från medlemsstaternas sida i varje enskilt fall.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Enligt artikel 3.1 d i EGTS-förordningen får organ som bildats i enlighet med privaträttslig lagstiftning bli medlemmar i en gruppering på villkor att de betraktas som offentligrättsliga organ i enlighet med artikel 1.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, men i framtiden kan grupperingarna användas för gemensam förvaltning av offentliga tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller av infrastruktur. Andra privata eller offentligrättsliga aktörer kan därför också bli medlemmar av en gruppering. Följaktligen bör förordningen också omfatta offentligrättsliga organ enligt artikel 2.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster.	(8) Enligt artikel 3.1 d i EGTS-förordningen får organ som bildats i enlighet med privaträttslig lagstiftning bli medlemmar i en gruppering på villkor att de betraktas som offentligrättsliga organ i enlighet med artikel 1.9 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/18/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid offentlig upphandling av byggentreprenader, varor och tjänster, men i framtiden kan grupperingarna användas för gemensam förvaltning av offentliga tjänster med särskild inriktning på tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller av infrastruktur. Andra privata eller offentligrättsliga aktörer kan därför också bli medlemmar av en gruppering. Följaktligen bör förordningen också omfatta offentligrättsliga organ enligt artikel 2.1 b i Europaparlamentets och rådets direktiv 2004/17/EG av den 31 mars 2004 om samordning av förfarandena vid upphandling på områdena vatten, energi, transporter och posttjänster samt företag som anförtrotts att tillhandahålla tjänster av allmänt ekonomiskt intresse, inom områden såsom utbildning, sjukvård, sociala behov när det gäller vård och omsorg, barnomsorg, tillgång till och återinträde på arbetsmarknaden, subventionerat boende samt vård och social integrering av utsatta grupper.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) Enligt artikel 175 tredje stycket i fördraget omfattas inte enheter från tredjeländer av den lagstiftning som grundar sig på denna bestämmelse. I EGTS-förordningen utesluts inte uttryckligen möjligheten att enheter från tredjeländer deltar i en gruppering som bildas i enlighet med denna förordning, om lagstiftningen i ett tredjeland eller avtal mellan medlemsstater och tredjeländer tillåter detta.	(9) Förordning (EG) nr 1082/2006 innehåller inte några närmare bestämmelser om deltagande av enheter från tredjeländer i en gruppering som bildats i enlighet med denna förordning, dvs. mellan medlemmar från minst två medlemsstater. Med tanke på ytterligare anpassning av bestämmelserna för samarbetet mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera tredjeländer – framför allt i samband med gränsöverskridande samarbete inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II), men även i samband med kompletterande finansiering från EUF och transnationellt samarbete inom ramen för målet om europeiskt territoriellt samarbete där anslag från det europeiska grannskapsinstrumentet och IPA II kommer att överföras så att dessa anslag slås samman med anslagen från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) inom ramen för gemensamma samarbetsprogram – bör det fastställas uttryckliga bestämmelser om deltagande av medlemmar från tredjeländer som gränsar till en medlemsstat, inbegripet dess yttersta randområden, i grupperingar som bildas mellan minst två medlemsstater. Detta bör vara möjligt om lagstiftningen i ett tredjeland eller avtal mellan minst en deltagande medlemsstat och ett tredjeland tillåter detta.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) Erfarenheten visar att deltagande av myndigheter eller andra organ från tredjeländer, motsvarande dem som finns i medlemsstaterna, har gett upphov till svårigheter vid genomförandet. Ett sådant deltagande i grupperingar som bildats av medlemmar från två eller fler medlemsstater utgör dock endast en underordnad del av samarbetet inom unionen och mellan medlemsstater. Följaktligen bör ett sådant deltagande förtydligas utan att man använder en annan rättslig grund i fördraget.	(10) I syfte att stärka unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning och då särskilt öka effektiviteten när det gäller det territoriella samarbetet, inbegripet samarbetet på antingen gränsöverskridande, transnationell eller interregional nivå eller flera av dessa nivåer mellan medlemmarna i en gruppering, bör tredjeländer som gränsar till en medlemsstat (inbegripet dess yttersta randområden) tillåtas att delta i en gruppering. Insatser inom ramen för program för europeiskt territoriellt samarbete bör därför, om de medfinansieras av EU, fortsätta att syfta till uppfyllandet av sammanhållningspolitiska mål, även om de delvis eller helt genomförs utanför unionens territorium och en grupperings verksamhet således genomförs åtminstone i viss utsträckning utanför unionens territorium. I detta sammanhang och när så är relevant bör bidraget från verksamheten inom en gruppering som innehåller medlemmar från tredjeländer som gränsar till minst en medlemsstat (inbegripet de yttersta randområdena) till målen för EU:s utrikespolitik (t.ex. mål för utvecklingssamarbete eller ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete) förbli uteslutande indirekt, eftersom tyngdpunkten för tematiska samarbetsprogram och följaktligen en grupperings verksamhet (även vid deltagande av tredjeländer som gränsar till minst en medlemsstat (inbegripet de yttersta randområdena)) främst bör ligga på EU:s sammanhållningspolitiska mål.
	Följaktligen är eventuella mål i fråga om utvecklingssamarbete eller ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete i förhållandet mellan endast en medlemsstat (inbegripet de yttersta randområdena) och ett eller flera tredjeländer endast bimål till de sammanhållningspolitiskt baserade målen för det territoriella samarbetet mellan medlemsstaterna (inbegripet de yttersta randområdena). Därför utgör tredje stycket i artikel 175 i EUF-fördraget en tillräcklig rättslig grund för antagandet av förordningen.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) Sedan 1990 har det europeiska territoriella samarbetet fått stöd genom finansieringsinstrument inom sammanhållningspolitiken och i detta sammanhang har samarbete alltid varit möjligt i ett begränsat antal fall mellan endast en medlemsstat och ett tredjeland. Följaktligen bör det rättsliga instrumentet EGTS också öppnas för det samarbetet.	utgår
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Med tanke på att det under perioden 2014–2020 kommer att finnas ett särskilt tilläggsanslag för samarbetet mellan unionens yttersta randområden tillsammans med myndigheter och organ från tredjeländer, bör de myndigheter och organ från utomeuropeiska länder och territorier som anges i bilaga II till fördraget (nedan kallade utomeuropeiska territorier) också involveras. Sådant samarbete är tillåtet enligt artikel 203 i fördraget.	(12) Efter godkännandet av nationella, regionala, subregionala och lokala myndigheters och organisationers deltagande, samt, i förekommande fall, av andra offentliga organ eller institutioner (inklusive offentliga tjänsteleverantörer) från ett utomeuropeiskt land eller territorium (ULT) i en gruppering, på grundval av artikel [...]1 i rådets beslut 2013/…/EU om associering av utomeuropeiska länder och territorier med EU (ULT-beslutet) och med tanke på att ett särskilt tilläggsanslag under perioden 2014–2020 syftar till att stärka samarbetet mellan unionens yttersta randområden och angränsande tredjeländer och vissa angränsande utomeuropeiska länder och territorier som anges i bilaga II till fördraget bör det rättsliga instrumentet EGTS också öppnas för medlemmar från utomeuropeiska länder och territorier. Med hänsyn till rättssäkerhet och öppenhet bör särskilda godkännandeförfaranden inrättas för anslutning av medlemmar från ett utomeuropeiskt land eller territorium till en gruppering, och vid behov även särskilda bestämmelser om tillämplig lag för den berörda grupperingen med medlemmar även från ett utomeuropeiskt land eller territorium.
	__________________
	1 Exakt hänvisning fastställs senare med hänsyn till utvecklingen i samband med förhandlingarna om ULT-beslutet.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) I EGTS-förordningen gjordes skillnad mellan avtalet, där villkoren för bildandet av den framtida grupperingen fastställs, och stadgan, där villkoren för genomförandet fastställs. Det krävdes dock fortfarande att stadgan skulle innehålla alla bestämmelser i avtalet. Det bör därför förtydligas att avtalet och stadgan är två helt åtskilda dokument och att även om båda ska sändas till medlemsstaterna, så gäller godkännandeförfarandet endast avtalet. Dessutom bör en del moment som för närvarande omfattas av stadgan istället ingå i avtalet.	(13) I EGTS-förordningen görs skillnad mellan avtalet, där villkoren för bildandet av den framtida grupperingen fastställs, och stadgan, där villkoren för genomförandet fastställs. Det krävs dock att stadgan innehåller alla bestämmelser i avtalet. Det bör förtydligas att avtalet och stadgan är två helt åtskilda dokument och att även om båda ska sändas till medlemsstaterna, så gäller godkännandeförfarandet endast avtalet. Dessutom bör en del moment som för närvarande omfattas av stadgan istället ingå i avtalet.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) Erfarenheter från bildandet av grupperingar visar att man sällan har lyckats få avtalet godkänt av en medlemsstat inom den föreskrivna tremånadsperioden. Tidsfristen bör därför förlängas till sex månader. För att skapa rättssäkerhet bör avtalet å andra sidan betraktas som godkänt genom tyst medgivande sedan den tidsperioden löpt ut. Medlemsstaterna kan tillämpa nationella bestämmelser på förfarandet för ett sådant godkännande eller införa särskilda regler inom ramen för de nationella bestämmelserna för genomförandet av EGTS-förordningen, men undantag från bestämmelsen rörande tyst medgivande efter sexmånadersperioden bör inte få förekomma.	(14) Erfarenheter från bildandet av grupperingar visar att man sällan har lyckats få avtalet godkänt av en medlemsstat inom den föreskrivna tremånadsperioden. Tidsfristen bör därför förlängas till sex månader. För att skapa rättssäkerhet bör avtalet å andra sidan betraktas som godkänt genom tyst medgivande sedan den tidsperioden löpt ut, i tillämpliga fall, i enlighet med de berörda medlemsstaternas nationella rätt (inbegripet deras respektive konstitutionella krav). Den medlemsstat där grupperingens föreslagna säte kommer att vara beläget bör dock formellt godkänna avtalet. Medlemsstaterna kan tillämpa nationella bestämmelser på förfarandet för ett sådant godkännande eller införa särskilda regler inom ramen för de nationella bestämmelserna för genomförandet av EGTS-förordningen, men undantag från bestämmelsen rörande tyst medgivande efter sexmånadersperioden bör inte få förekomma utom enligt vad som fastställs i denna förordning.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Skäl 15
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(15) Det bör förtydligas att medlemsstaterna bör godkänna avtalet, såvida de inte anser att en blivande medlems deltagande skulle strida mot EGTS-förordningen, mot andra bestämmelser i unionslagstiftningen rörande grupperingens verksamhet enligt utkastet till avtal eller mot den nationella materiella rätten när det gäller den blivande medlemmens befogenheter, och såvida ett sådant deltagande inte kan motiveras med hänvisning till allmänintresset eller den allmänna ordningen i den medlemsstaten, under det att man från granskningen undantar all nationell lagstiftning som kräver andra eller strängare regler och förfaranden än de som anges i EGTS-förordningen.	(15) Det bör förtydligas att medlemsstaterna bör godkänna avtalet, såvida de inte anser att en blivande medlems deltagande skulle strida mot EGTS-förordningen, mot andra bestämmelser i unionslagstiftningen rörande grupperingens verksamhet enligt utkastet till avtal eller mot den nationella materiella rätten när det gäller den blivande medlemmens befogenheter och behörighet, anser att ett sådant deltagande inte kan motiveras med hänvisning till allmänintresset eller den allmänna ordningen i den medlemsstaten eller anser att stadgan är oförenlig med avtalet, under det att man från granskningen undantar all nationell lagstiftning som kräver andra eller strängare regler och förfaranden än de som anges i EGTS-förordningen.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) EGTS-förordningen kan inte tillämpas i tredjeländer eller utomeuropeiska territorier. När den medlemsstat där den föreslagna grupperingens registrerade säte kommer att ligga godkänner deltagande av blivande medlemmar vars inrättande omfattas av deras respektive lagstiftning, bör det därför anges att medlemsstaten ska säkerställa att tredjeländerna eller de utomeuropeiska territorierna har tillämpat villkor och förfaranden som är likvärdiga med de i EGTS-förordningen eller som följer internationella avtal, särskilt Europarådets regelverk. Det bör också anges att om flera medlemsstater är involverade och ett eller flera tredjeländer eller utomeuropeiska territorier, bör det räcka att ett sådant avtal har slutits mellan tredjelandet eller det utomeuropeiska territoriet och en deltagande medlemsstat.	(16) EGTS-förordningen kan inte tillämpas i tredjeländer. När den medlemsstat där den föreslagna grupperingens registrerade säte kommer att ligga godkänner deltagande av blivande medlemmar vars inrättande omfattas av deras respektive lagstiftning, bör det därför anges att medlemsstaten ska förvissa sig om i samråd med andra berörda medlemsstater (dvs. de medlemsstater enligt vars lagstiftning blivande medlemmar har bildats) att tredjeländerna har tillämpat villkor och förfaranden som är likvärdiga med de i EGTS-förordningen eller som följer internationella bilaterala eller multilaterala avtal som ingåtts mellan Europarådets medlemsländer, antingen de är medlemsstater i unionen eller inte, på grundval av den europeiska ramkonventionen om samarbete över riksgränser mellan lokala och regionala samhällsorgan samt antagna tilläggsprotokoll. Det bör också anges att om flera medlemsstater och ett eller flera tredjeländer är involverade, bör det räcka att ett sådant avtal har slutits mellan tredjelandet och en deltagande medlemsstat.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Skäl 16a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(16a) Förfarandena för godkännande av deltagande av blivande medlemmar från utomeuropeiska länder och territorier bör, med hänsyn till anknytningen mellan de utomeuropeiska länderna eller territorierna och medlemsstater i unionen, involvera dessa medlemsstater. Beroende på vilket styrningsförhållande som råder mellan medlemsstaten och det utomeuropeiska landet eller territoriet bör medlemsstaten antingen godkänna den blivande medlemmens deltagande eller lämna skriftlig bekräftelse till den medlemsstat där det registrerade sätet ligger att de behöriga myndigheterna i det utomeuropeiska landet eller territoriet har godkänt den blivande medlemmens deltagande i enlighet med villkor och förfaranden som är likvärdiga med dem som fastställs i denna förordning. Samma förfarande bör tillämpas om en blivande medlem från ett utomeuropeiskt land eller territorium vill ansluta sig till en befintlig gruppering.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Skäl 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) För att nya medlemmar ska uppmuntras ansluta sig till en befintlig gruppering, bör förfarandet för att ändra avtal i sådana fall förenklas. Följaktligen bör sådana ändringar inte anmälas till alla deltagande medlemsstater utan endast till den medlemsstat enligt vars lagstiftning den blivande medlemmen är inrättad. Denna förenkling bör dock inte gälla i fråga om nya blivande medlemmar från ett tredjeland eller ett utomeuropeiskt territorium, så att alla deltagande medlemsstater kan kontrollera om en sådan anslutning överensstämmer med deras allmänintresse och allmänna ordning.	(17) För att nya medlemmar ska uppmuntras ansluta sig till en befintlig gruppering, bör förfarandet för att ändra avtal i sådana fall förenklas. Följaktligen bör sådana ändringar, om det rör sig om en ny medlem från en medlemsstat som redan har godkänt avtalet, inte anmälas till alla deltagande medlemsstater utan endast till den medlemsstat enligt vars lagstiftning den blivande medlemmen är inrättad samt den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte. Den påföljande ändringen av avtalet bör anmälas till samtliga berörda medlemsstater. Denna förenkling bör dock inte gälla i fråga om nya blivande medlemmar från en medlemsstat som ännu inte har godkänt avtalet eller från ett tredjeland eller ett utomeuropeiskt territorium, så att alla deltagande medlemsstater kan kontrollera om en sådan anslutning överensstämmer med deras allmänintresse och allmänna ordning.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Skäl 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19) Syftet med en gruppering bör utvidgas till att omfatta underlättande och främjande av territoriellt samarbete i allmänhet, inklusive strategisk planering och förvaltning av regionala och lokala frågor i linje med sammanhållningspolitiken och andra politikområden inom unionen, och därmed bidrar till Europa 2020 eller till genomförandet av makroregionala strategier. Dessutom bör det förtydligas att en viss befogenhet som krävs för ett effektivt genomförande av en gruppering bör företrädas av minst en medlem i varje medlemsstat som är representerad.	(19) Syftet med en gruppering bör utvidgas till att omfatta underlättande och främjande av territoriellt samarbete i allmänhet, inklusive strategisk planering och förvaltning av regionala och lokala frågor i linje med sammanhållningspolitiken och andra politikområden inom unionen, och därmed bidrar till Europa 2020 eller till genomförandet av makroregionala strategier. En gruppering bör därför kunna genomföra insatser med annat ekonomiskt stöd än stöd från unionens sammanhållningspolitik. Dessutom bör det förtydligas att en viss befogenhet som krävs för ett effektivt genomförande av en gruppering bör företrädas av varje medlem i varje medlemsstat som är representerad såvida inte medlemsstaten eller tredjelandet godkänner deltagande där medlemmen inte har behörighet för alla de uppgifter som anges i avtalet.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Skäl 22
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(22) Det fastställs att uppgifterna bl.a. inte omfattar rätten att utfärda föreskrifter, som kan få olika rättsliga konsekvenser i olika medlemsstater, men icke desto mindre bör det anges att en grupperings församling får fastställa villkoren för användning av en infrastruktur som grupperingen förvaltar, inklusive vilka avgifter användarna ska betala.	(22) Det fastställs att uppgifterna bl.a. inte omfattar rätten att utfärda föreskrifter, som kan få olika rättsliga konsekvenser i olika medlemsstater, men icke desto mindre bör det anges att en grupperings församling får, om det uttryckligen fastställs i grupperingens avtal och i enlighet med nationell lagstiftning och unionslagstiftningen, fastställa villkoren för användning av en infrastruktur som grupperingen förvaltar eller villkoren enligt vilka en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse kan tillhandahållas, inklusive vilka avgifter användarna ska betala.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Det bör anges att avtalet inte endast bör innehålla en upprepad hänvisning till tillämplig lagstiftning i allmänhet, såsom redan fastställs i artikel 2, utan att där också bör anges vilka unionsbestämmelser eller nationella bestämmelser som är tillämpliga på grupperingen i dess egenskap av rättssubjekt och på dess verksamhet. Dessutom bör det anges att sådan nationell lagstiftning eller sådana bestämmelser kan vara de som finns i den medlemsstat där stadgeenliga organ utövar sina befogenheter, särskilt om den personal som arbetar under direktören befinner sig i en annan medlemsstat än den medlemsstat där det registrerade sätet finns eller där grupperingen bedriver sin verksamhet, inklusive där den förvaltar offentliga tjänster av allmänt ekonomiskt intresse eller infrastrukturer.	(24) Det bör anges att avtalet inte endast bör innehålla en upprepad hänvisning till tillämplig lagstiftning i allmänhet, såsom redan fastställs i artikel 2, utan att där också bör anges vilka unionsbestämmelser eller nationella bestämmelser som är tillämpliga på grupperingen i dess egenskap av rättssubjekt och på dess verksamhet. Dessutom bör det anges att sådan nationell lagstiftning eller sådana bestämmelser kan vara de som finns i den medlemsstat där stadgeenliga organ utövar sina befogenheter, särskilt om den personal som arbetar under direktören befinner sig i en annan medlemsstat än den medlemsstat där det registrerade sätet finns eller tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning som är direkt relevant för den verksamhet som grupperingen bedriver enligt de uppgifter som anges i avtalet, inklusive där den förvaltar offentliga tjänster av allmänt intresse eller infrastrukturer.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Skäl 26
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(26) Det bör förtydligas att det i avtalet – inte i stadgan, eftersom det rör sig om en viktig fråga – bör anges vilka bestämmelser som är tillämpliga på grupperingens personal, liksom vilka principer som styr formerna för personalförvaltning och rekryteringsförfaranden. Grupperingarna bör ha tillgång till flera valmöjligheter. De särskilda bestämmelserna rörande personalförvaltning och rekryteringsförfaranden bör dock behandlas i stadgan.	(26) Det bör förtydligas att det i avtalet, inte i stadgan, bör anges vilka bestämmelser som är tillämpliga på grupperingens personal, liksom vilka principer som styr formerna för personalförvaltning och rekryteringsförfaranden, med tanke på hur viktiga dessa är. Det bör vara möjligt att bestämma att olika alternativ beträffande valet av bestämmelser får fastställas i avtalet. De särskilda bestämmelserna rörande personalförvaltning och rekryteringsförfaranden bör behandlas i stadgan.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Skäl 27
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(27) Medlemsstaterna bör ytterligare utforska möjligheterna enligt artikel 16 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen att komma överens om att föreskriva undantag från bestämmelserna i artiklarna 11–15 (fastställande av tillämplig lagstiftning) i den förordningen till förmån för vissa personer eller persongrupper och att betrakta grupperingens personal som en sådan persongrupp.	(27) Medlemsstaterna bör ytterligare utforska möjligheterna enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 883/2004 av den 29 april 2004 om samordning av de sociala trygghetssystemen att komma överens om att föreskriva undantag från fastställandet av tillämplig lagstiftning enligt den förordningen till förmån för vissa personer eller persongrupper och att betrakta grupperingens personal som en sådan persongrupp.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Skäl 28
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28) Det bör förtydligas att det i avtalet – inte i stadgan, eftersom det rör sig om en viktig fråga – bör anges vilka bestämmelser som gäller för medlemmarnas ansvarsskyldighet, om det rör sig om en gruppering med begränsat ansvar.	(28) Det bör förtydligas att det i avtalet, inte i stadgan, bör anges vilka bestämmelser som gäller för medlemmarnas ansvarsskyldighet, om det rör sig om en gruppering med begränsat ansvar, med tanke på hur viktiga dessa är.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Skäl 31
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(31) Grupperingar vars medlemmar har begränsat ansvar bör särskiljas på ett tydligare vis från dem vars medlemmar har obegränsat ansvar. För att ge grupperingar vars medlemmar har begränsat ansvar möjlighet att genomföra verksamhet som skulle resultera i skulder, bör medlemsstaterna dessutom få möjlighet att kräva att sådana grupperingar tecknar lämpliga försäkringar för att täcka de särskilda risker som verksamheten innebär.	(31) Grupperingar vars medlemmar har begränsat ansvar bör särskiljas på ett tydligare vis från dem vars medlemmar har obegränsat ansvar. För att ge grupperingar vars medlemmar har begränsat ansvar möjlighet att genomföra verksamhet som skulle resultera i skulder, bör medlemsstaterna dessutom få möjlighet att kräva att sådana grupperingar tecknar lämpliga försäkringar eller att de omfattas av en lämplig finansiell garanti för att täcka de särskilda risker som verksamheten innebär.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Skäl 33
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(33) En ny tidsfrist för nästa rapport bör fastställas. I enlighet med kommissionens förändring i riktning mot mer erfarenhetsbaserad politik, bör man i denna rapport behandla de viktigaste utvärderingsfrågorna, inklusive resurseffektivitet, verkan och EU-mervärde samt relevans och hållbarhet. Det bör även anges att denna rapport med hänsyn till första stycket i artikel 307 i fördraget också bör sändas till Regionkommittén.	(33) En ny tidsfrist för nästa rapport bör fastställas. I enlighet med kommissionens förändring i riktning mot mer erfarenhetsbaserad politik, bör man i denna rapport behandla de viktigaste utvärderingsfrågorna, inklusive resurseffektivitet, verkan och EU-mervärde samt relevans och hållbarhet. Med resurseffektivitet avses även försök internt inom kommissionens olika avdelningar och mellan kommissionen och andra organ såsom Europeiska utrikestjänsten att sprida kunskap om EGTS-instrumentet. Det bör även anges att denna rapport med hänsyn till första stycket i artikel 307 i fördraget också bör sändas till Regionkommittén.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Skäl 34
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(34) Det bör förtydligas att befintliga grupperingar inte är tvungna att anpassa sina avtal och stadgor till ändringarna av EGTS-förordningen.	(34) Det bör förtydligas att befintliga grupperingar inte behöver anpassa sina avtal och stadgor till ändringarna av EGTS-förordningen.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Skäl 36
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(36) För att man ska kunna anpassa befintliga nationella bestämmelser så att de genomför denna förordning innan programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete måste lämnas till kommissionen, bör startdatum för tillämpningen vara sex månader efter datumet för dess ikraftträdande.	(36) För att man ska kunna anpassa befintliga nationella bestämmelser så att de genomför denna förordning innan programmen inom målet Europeiskt territoriellt samarbete måste lämnas till kommissionen, bör startdatum för förordningens tillämpning vara sex månader efter datumet för dess ikraftträdande. När medlemsstaterna anpassar sina nationella bestämmelser bör de se till att behöriga myndigheter med ansvar för godkännande av grupperingar utses och att, i enlighet med deras rättsliga och administrativa bestämmelser, dessa bör vara samma organ som de som ansvarar för att ta emot anmälningar i enlighet med artikel 4 i denna förordning.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Skäl 36a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(36a) För att ta hänsyn till resurseffektivitet, verkan, relevans, EU-mervärde och möjligheter till ytterligare förenkling av denna förordning bör kommissionen utarbeta en rapport om tillämpningen av denna förordning och lämna in den till Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén senast den 1 augusti 2018. Rapporten bör utarbetas på grundval av lämpliga samråd, även på expertnivå. Kommissionen bör ges befogenhet att anta delegerade akter i vilka en förteckning över indikatorer upprättas för att användas vid utvärdering av tillämpningen av denna förordning.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 1 – led 1 – led a Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 1 – punkt 2
Kommissionens förslag Ändringsförslag 2. En gruppering ska ha som mål att underlätta och främja territoriellt samarbete, inklusive ett eller flera samarbeten av samma eller olika natur – gränsöverskridande, transnationell och/eller mellanregional – mellan dess medlemmar i enlighet med artikel 3.1, med målet att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen.” 2. En gruppering ska ha som mål att underlätta och främja i synnerhet territoriellt samarbete, inklusive ett eller flera samarbeten av samma eller olika natur – gränsöverskridande, transnationell och/eller mellanregional – mellan dess medlemmar i enlighet med artikel 3.1, med målet att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen i unionen”.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2 Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 2 – punkt 1
Kommissionens förslag Ändringsförslag ”1. En gruppering och dess insatser och verksamhet ska styras av följande bestämmelser: ”1. En grupperings stadgeenliga organs insatser ska styras av följande bestämmelser: (a) Denna förordning och, när så är tillämpligt, annan unionslagstiftning som rör grupperingens verksamhet. (a) Denna förordning. (b) Bestämmelserna i det avtal som avses i artikel 8, i de fall där detta uttryckligen medges i den här förordningen. (b) Det avtal som avses i artikel 8, om det uttryckligen medges i den här förordningen. (c) När det gäller frågor som inte eller endast delvis regleras av denna förordning, är det lagstiftningen i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte eller, när denna förordning så tillåter, lagstiftningen i den medlemsstat där stadgeenliga organ utövar sina befogenheter eller där grupperingen bedriver sin verksamhet. (c) När det gäller frågor som inte eller endast delvis regleras av denna förordning, den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte. När man fastställer vilken lagstiftning som ska tillämpas ska grupperingen betraktas som en enhet i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte.” Vid behov av att fastställa tillämplig lagstiftning enligt unionsrätten eller internationell privaträtt ska grupperingen betraktas som en enhet i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte.”
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 1 – led 2a (nytt) Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 2 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   (2a) Följande punkt ska införas som punkt 1a:   ”1a. Grupperingens verksamhet för att genomföra uppgifter som avses i artikel 7.2 och 7.3 inom unionen ska regleras av unionslagstiftningen och den nationella lagstiftning som anges i avtalet enligt artikel 8.   Verksamhet som medfinansieras av unionsbudgeten ska uppfylla de krav som fastställs i tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning rörande dess tillämpning.”
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 1 – led 3 – led a Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 3 – punkt 1 – stycke 1 – led e
Kommissionens förslag Ändringsförslag (e) Nationella, regionala och lokala myndigheter eller organ eller offentliga företag likvärdiga med dem som avses i led d från tredjeländer eller utomeuropeiska territorier, i enlighet med de villkor som anges i artikel 3a.1.” (e) Nationella, regionala och lokala myndigheter eller organ eller offentliga företag likvärdiga med dem som avses i led d från tredjeländer, i enlighet med de villkor som anges i artikel 3a.”
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 1 – led 3 – led a Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 3 – punkt 1 – stycke 1 – led ea (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   (ea) Företag som anförtrotts driften av tjänster av allmänt ekonomiskt intresse i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning eller unionslagstiftningen.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 1 – led 3 – led b Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 3 – punkt 2
Kommissionens förslag Ändringsförslag ”2. En gruppering ska bestå av medlemmar från minst två medlemsstaters territorium, utom när det gäller grupperingar som anges i artikel 3a.2.” ”2. En gruppering ska bestå av medlemmar från minst två medlemsstaters territorium, utom när det gäller grupperingar som anges i artikel 3a.2 och 3a.5.”
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 1 – led 4 Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 3a
Kommissionens förslag Ändringsförslag Anslutning av medlemmar från tredjeländer eller utomeuropeiska territorier Anslutning av medlemmar från tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier (ULT) 1. I enlighet med artikel 4.3a får en gruppering utgöras av medlemmar från minst två medlemsstaters territorier och av ett eller flera tredjeländer eller ett eller flera utomeuropeiska territorier, om dessa medlemsstater och tredjeländer eller utomeuropeiska territorier tillsammans genomför territoriella samarbetsinsatser eller program som stöds av unionen. 1. I enlighet med artikel 4.3a får en gruppering utgöras av medlemmar från minst två medlemsstaters territorier och av ett eller flera tredjeländer som gränsar till minst en av medlemsstaterna, inbegripet dess yttersta randområden, om dessa medlemsstater och tredjeländer tillsammans genomför territoriella samarbetsinsatser eller program som stöds av unionen.   1a. I denna förordning anses ett tredjeland eller ett utomeuropeiskt land eller territorium gränsa till en medlemsstat, inbegripet dess yttersta randområden, om tredjelandet eller ett utomeuropeiskt land eller territorium och en medlemsstat har en gemensam landgräns eller om både tredjelandet eller ett utomeuropeiskt land eller territorium och en medlemsstat omfattas av ett gemensamt gränsöverskridande eller transnationellt maritimt program inom ETS eller av något annat samarbetsprogram som är gränsöverskridande, havsöverskridande eller som rör havsområden, även om de skiljs åt av internationellt vatten. 2. En gruppering får utgöras av medlemmar från endast en medlemsstats territorium och från ett tredjeland eller utomeuropeiskt territorium, om den medlemsstaten anser att en sådan gruppering är förenlig med tillämpningsområdet för dess territoriella samarbete eller bilaterala förbindelser med det tredjelandet eller utomeuropeiska territoriet.” 2. En gruppering får utgöras av medlemmar från endast en medlemsstats territorium och från ett eller flera tredjeländer som gränsar till medlemsstaten inbegripet dess yttersta randområden, om den medlemsstaten anser att en sådan gruppering är förenlig med tillämpningsområdet för dess territoriella samarbete inom ramen för gränsöverskridande eller transnationellt samarbete eller bilaterala förbindelser med de berörda tredjeländerna.   2a. Vid tillämpningen av punkterna 1 och 2 i denna artikel ska tredjeländer som gränsar till en medlemsstat inbegripet dess yttersta randområden innefatta sjögränser mellan de berörda länderna.   2b. I enlighet med artikel 4a och med förbehåll för de villkor som anges i punkt 1 får en gruppering även utgöras av medlemmar från en eller flera medlemsstater inbegripet dess yttersta randområden och en eller flera utomeuropeiska länder eller territorier, med eller utan medlemmar från ett eller flera tredjeländer.   2c. I enlighet med artikel 4a och med förbehåll för de villkor som anges i punkt 2 får en gruppering även utgöras av medlemmar från endast en medlemsstat inbegripet dess yttersta randområden och av ett eller flera utomeuropeiska länder eller territorier, med eller utan medlemmar från ett eller flera tredjeländer.   2d. En gruppering får inte bildas mellan endast medlemmar från en medlemsstat och en eller flera utomeuropeiska länder och territorier med anknytning till den medlemsstaten.”
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led a Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 4 – punkt 3
Kommissionens förslag Ändringsförslag ”3. Efter underrättelse enligt punkt 2 av en blivande medlem ska den berörda medlemsstaten godkänna avtalet, med hänsyn till sin konstitutionella struktur och den blivande medlemmens deltagande i grupperingen, såvida den inte anser att ett sådant deltagande är oförenligt med denna förordning, annan unionslagstiftning som rör grupperingens verksamhet eller nationell lagstiftning som rör den blivande medlemmens befogenheter eller att ett sådant deltagande inte är motiverat av skäl som gäller allmänintresset eller den allmänna ordningen i den medlemsstaten. I sådana fall ska medlemsstaten lämna en motivering till varför den vägrar ge sitt godkännande eller föreslå nödvändiga ändringar av avtalet för att möjliggöra den blivande medlemmens deltagande. ”3. Efter underrättelse enligt punkt 2 av en blivande medlem ska den medlemsstat som har mottagit underrättelsen, med hänsyn till sin konstitutionella struktur, godkänna den blivande medlemmens deltagande i grupperingen och avtalet, såvida den inte   (a) anser att ett sådant deltagande eller avtalet är oförenligt med   (i) denna förordning,   (ii) annan unionslagstiftning som rör grupperingens insatser och verksamhet, eller   (iii) nationell lagstiftning som rör den blivande medlemmens befogenheter och behörighet,   (b) anser att ett sådant deltagande inte är motiverat av skäl som gäller allmänintresset eller den allmänna ordningen i den medlemsstaten, eller   (c) anser att stadgan är oförenlig med avtalet.   I fall där godkännande inte ges ska medlemsstaten lämna en motivering till varför den vägrar ge sitt godkännande samt, när så är lämpligt, föreslå nödvändiga ändringar av avtalet. Medlemsstaten ska fatta sitt beslut inom sex månader från dagen för mottagandet av en ansökan i enlighet med punkt 2. Om den berörda medlemsstaten inte yttrar sig inom den fastställda tidsfristen ska avtalet anses vara godkänt. Medlemsstaten ska fatta sitt beslut inom sex månader från dagen för mottagandet av en underrättelse i enlighet med punkt 2. Om den medlemsstat som har mottagit underrättelsen inte framför någon invändning inom den fastställda tidsfristen ska avtalet anses vara godkänt. Den medlemsstat där grupperingens föreslagna registrerade säte kommer att vara beläget ska dock formellt godkänna avtalet innan grupperingen kan inrättas.   Om ytterligare information begärs från medlemsstaten ska tidsfristen avbrytas. Perioden för avbrottet ska inledas dagen efter den dag då medlemsstaten sände sina synpunkter till den blivande medlemmen och ska vara åtminstone fram tills den blivande medlemmen har lämnat ett svar på synpunkterna. Men tidsfristen ska inte avbrytas om den blivande medlemmen besvarar medlemsstatens synpunkter inom tio arbetsdagar efter inledningen av perioden för avbrottet. När beslut fattas om en blivande medlems deltagande i en gruppering får medlemsstaterna tillämpa sina nationella regler.” När beslut fattas om en blivande medlems deltagande i en gruppering får medlemsstaterna tillämpa sina nationella regler.”
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led b Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 4 – punkt 3a
Kommissionens förslag Ändringsförslag ”3a. När det gäller en gruppering med blivande medlemmar från tredjeländer eller utomeuropeiska territorier, ska den medlemsstat där den föreslagna grupperingens registrerade säte kommer att vara beläget säkerställa att de villkor som fastställs i artikel 3a är uppfyllda och att det tredjeland eller den medlemsstat enligt vars lagstiftning ett utomeuropeiskt territorium har inrättats har godkänt den blivande medlemmens deltagande i enlighet med villkor och förfaranden som är likvärdiga med dem som fastställs denna förordning, eller i enlighet med ett avtal som ingåtts mellan minst en medlemsstat enligt vars lagar en blivande medlem har inrättats och ett sådant tredjeland eller utomeuropeiskt territorium. Punkt 3 i denna artikel ska tillämpas.” ”3a. När det gäller en gruppering med blivande medlemmar från tredjeländer, ska den medlemsstat där den föreslagna grupperingens registrerade säte kommer att vara beläget, i samråd med de övriga berörda medlemsstaterna, förvissa sig om att de villkor som fastställs i artikel 3a är uppfyllda och att tredjelandet har godkänt den blivande medlemmens deltagande i enlighet med   (i) villkor och förfaranden som är likvärdiga med dem som fastställs i denna förordning,   (ii) ett avtal som ingåtts mellan minst en medlemsstat enligt vars lagar en blivande medlem har inrättats och ett sådant tredjeland.”
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led c Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 4 – punkt 5
Kommissionens förslag Ändringsförslag ”5. Medlemmarna ska enas om det avtal som avses i artikel 8 och se till att det överensstämmer med godkännandet eller de ändringar som föreslås av medlemsstaterna i enlighet med punkt 3 i denna artikel. ”5. Medlemmarna ska enas om det avtal som avses i artikel 8 och se till att det överensstämmer med godkännandet i enlighet med punkt 3 i denna artikel.
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5 – led c Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 4 – punkt 6
Kommissionens förslag Ändringsförslag 6. Varje ändring av avtalet eller stadgan ska anmälas av grupperingen till de medlemsstater enligt vars lagstiftning grupperingens medlemmar har inrättats. 6. Varje ändring av avtalet eller stadgan ska anmälas av grupperingen till de medlemsstater enligt vars lagstiftning grupperingens medlemmar har inrättats. Varje ändring av avtalet – utom vid anslutning av en ny medlem som omfattas av punkt 7 a – ska godkännas av dessa medlemsstater enligt förfarandet i denna artikel. Varje ändring av avtalet ska godkännas av medlemsstaterna enligt förfarandet i denna artikel.     6a. Följande bestämmelser ska gälla vid anslutning av nya medlemmar till en befintlig gruppering: När det gäller anslutning av en ny medlem från en medlemsstat som redan har godkänt avtalet till en befintlig gruppering, så ska en sådan anslutning endast godkännas av den medlemsstat enligt vars lagstiftning den nya medlemmen har inrättats. Punkt 3 i denna artikel ska tillämpas. (a) Vid anslutning av en ny medlem från en medlemsstat som redan har godkänt avtalet, ska sådant deltagande endast godkännas av den medlemsstat enligt vars lagar den nya medlemmen har inrättats, i enlighet med det förfarande som anges i punkt 3, samt anmälas till den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte.   (b) Vid anslutning av en ny medlem från en medlemsstat som ännu inte har godkänt avtalet, ska det förfarande som anges i punkt 6 tillämpas. När det gäller anslutning av en ny medlem från ett tredjeland eller utomeuropeiskt territorium till en befintlig gruppering, så ska en sådan anslutning godkännas av alla de medlemsstater som redan har godkänt avtalet. Punkt 3a i denna artikel ska tillämpas.” (c) Vid anslutning av en ny medlem från ett tredjeland till en befintlig gruppering, ska anslutningen vara föremål för granskning av den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte i enlighet med det förfarande som anges i punkt 3a.”
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Artikel 1 – led 5a (nytt) Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 4a (ny)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   (5a) Följande artikel ska införas:   ”Artikel 4a   Deltagande av medlemmar från ett utomeuropeiskt land eller territorium   När det gäller en gruppering med en blivande medlem från ett utomeuropeiskt land eller territorium ska den medlemsstat till vilken det utomeuropeiska landet eller territoriet är knutet förvissa sig om att villkoren i artikel 3a är uppfyllda och, med beaktande av sitt förhållande till det utomeuropeiska landet eller territoriet, antingen   (a) godkänna den blivande medlemmens deltagande i enlighet med artikel 4.3, eller   (b) lämna skriftlig bekräftelse till den medlemsstat där grupperingens föreslagna registrerade säte kommer att vara beläget att de behöriga myndigheterna i det utomeuropeiska landet eller territoriet har godkänt den blivande medlemmens deltagande i enlighet med villkor och förfaranden som är likvärdiga med dem som fastställs i denna förordning.”
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Artikel 1 – led 6 Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 5
Kommissionens förslag Ändringsförslag 1. Avtalet och stadgan samt varje senare ändring av dessa ska registreras eller offentliggöras, eller båda, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning i den medlemsstat där den berörda grupperingen har sitt registrerade säte. Grupperingen ska få status som juridisk person den dag då den registreras eller då dess bildande offentliggörs, beroende på vilket som inträffar först. Medlemmarna ska underrätta de berörda medlemsstaterna, kommissionen och Regionkommittén om registreringen eller offentliggörandet av avtalet. 1. Avtalet och stadgan samt varje senare ändring av dessa ska registreras eller offentliggöras, eller båda, i enlighet med tillämplig nationell lagstiftning i den medlemsstat där den berörda grupperingen har sitt registrerade säte. Grupperingen ska få status som juridisk person den dag då den registreras eller då dess bildande offentliggörs i den medlemsstat där den berörda grupperingen har sitt registrerade säte, beroende på vilket som inträffar först. Medlemmarna ska underrätta de berörda medlemsstaterna och Regionkommittén om registreringen eller offentliggörandet av avtalet. 2. Grupperingen ska se till att inom tio arbetsdagar efter registreringen eller offentliggörandet av avtalet till kommissionen sända en begäran i enlighet med mallen i bilagan till denna förordning. Kommissionen ska därefter sända denna begäran till Europeiska unionens publikationsbyrå för offentliggörande i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning av ett meddelande om att grupperingen bildats, och därvid bifoga de uppgifter som anges i bilagan till denna förordning.” 2. Grupperingen ska se till att inom tio arbetsdagar efter registreringen eller offentliggörandet av avtalet till Regionkommittén sända en begäran i enlighet med mallen i bilagan till denna förordning. Regionkommittén ska därefter sända denna begäran till Europeiska unionens publikationsbyrå för offentliggörande i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning av ett meddelande om att grupperingen bildats, och därvid bifoga de uppgifter som anges i bilagan till denna förordning.”
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Artikel 1 – led 8 – led a Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 7 – punkterna 2 och 3
Kommissionens förslag Ändringsförslag ”2. En gruppering ska verka inom gränserna för sina uppgifter, nämligen att underlätta och främja territoriellt samarbete för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, och dessa uppgifter ska fastställas av grupperingens medlemmar så att de omfattas av den nationella lagstiftning som gäller för minst en medlem från varje medlemsstat som är företrädd i grupperingen. ”2. En gruppering ska verka inom gränserna för sina uppgifter, nämligen att underlätta och främja territoriellt samarbete för att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen och övervinna hinder för den inre marknaden, och dessa uppgifter ska fastställas av grupperingens medlemmar så att de omfattas av varje medlems behörighet, såvida inte medlemsstaten eller tredjelandet godkänner att en medlem som inrättats enligt dess nationella lagstiftning deltar trots att medlemmen i fråga inte har behörighet för alla de uppgifter som anges i avtalet. 3. En gruppering får genomföra särskilda insatser inom territoriellt samarbete mellan medlemmarna i syfte att uppfylla det mål som avses i artikel 1.2, med eller utan ekonomiskt stöd från unionen. 3. En gruppering får genomföra särskilda insatser inom territoriellt samarbete mellan medlemmarna i syfte att uppfylla det mål som avses i artikel 1.2, med eller utan ekonomiskt stöd från unionen. Närmare bestämt får en grupperings uppgifter röra genomförande av samarbetsprogram eller delar därav eller insatser som stöds av unionen genom Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och/eller Sammanhållningsfonden. Huvudsakligen får en grupperings uppgifter röra genomförande av samarbetsprogram eller delar därav eller insatser som stöds av unionen genom Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och/eller Sammanhållningsfonden. Medlemsstaterna får begränsa vilka insatser grupperingarna får genomföra utan ekonomiskt stöd från unionen. Medlemsstaterna får dock inte utesluta de insatser som omfattas av investeringsprioriteringarna i unionens sammanhållningspolitik, i den form som den antagits för perioden 2014–2020.” Medlemsstaterna får begränsa vilka uppgifter grupperingarna får genomföra utan ekonomiskt stöd från unionen. Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 13 gäller dock att medlemsstaterna inte får utesluta de uppgifter som rör investeringsprioriteringarna enligt artikel 6 i förordning nr …[ETS].”
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Artikel 1 – led 8 – led b Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 7 – stycke 4
Kommissionens förslag Ändringsförslag ”En grupperings församling enligt artikel 10.1 a får fastställa villkoren för användningen av en infrastruktur som grupperingen förvaltar, inklusive vilka avgifter som användarna ska betala.” ”I enlighet med nationell lagstiftning eller unionslagstiftningen får en grupperings församling enligt artikel 10.1 a fastställa villkoren för användningen av en infrastruktur som grupperingen förvaltar, eller villkoren enligt vilka en tjänst av allmänt ekonomiskt intresse tillhandahålls, inklusive vilka avgifter som användarna ska betala.”
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Artikel 1 – led 9 Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 8 – punkt 2
Kommissionens förslag Ändringsförslag ”2. I avtalet ska följande anges: ”2. I avtalet ska följande anges: (a) Namnet på grupperingen och dess registrerade säte. (a) Namnet på grupperingen och dess registrerade säte. (b) Det territorium inom vilket grupperingen får utföra sina uppgifter. (b) Det territorium inom vilket grupperingen får utföra sina uppgifter. (c) Grupperingens mål och uppgifter. (c) Grupperingens mål och uppgifter. (d) Grupperingens varaktighet och de villkor som gäller vid upplösningen. (d) Grupperingens varaktighet och de villkor som gäller vid upplösningen. (e) En förteckning över medlemmarna. (e) En förteckning över grupperingens medlemmar.   (ea) En förteckning över grupperingens organ och deras respektive befogenheter. (f) Den särskilda unionslagstiftning eller nationella lagstiftning som ska tillämpas vid tolkningen och genomförandet av avtalet. (f) Tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte med tanke på tolkningen och genomförandet av avtalet.   (fa) Tillämplig unionslagstiftning och nationell lagstiftning i den medlemsstat/de medlemsstater där grupperingens stadgeenliga organ verkar. (g) Formerna för deltagande av medlemmar från tredjeländer eller utomeuropeiska territorier i tillämpliga fall. (g) Formerna för deltagande av medlemmar från tredjeländer eller utomeuropeiska länder och territorier i tillämpliga fall, inbegripet fastställande av tillämplig lagstiftning i fall där en gruppering utför uppgifter i tredjeländer eller utomeuropeiska länder eller territorier. (h) Den särskilda unionslagstiftning eller nationella lagstiftning som ska tillämpas på dess verksamhet, där den nationella lagstiftningen får vara lagstiftningen i den medlemsstat där de stadgeenliga organen utövar sina befogenheter eller där grupperingen bedriver sin verksamhet. (h) Tillämplig unionslagstiftning eller nationell lagstiftning som är direkt relevant för grupperingens verksamhet som utförs enligt de uppgifter som anges i avtalet. (i) De bestämmelser som ska tillämpas för grupperingens personal och de principer som styr personalförvaltning och rekryteringsförfaranden. (i) De bestämmelser som ska tillämpas för grupperingens personal och de principer som styr personalförvaltning och rekryteringsförfaranden. (j) Bestämmelserna för medlemmarnas ansvar i enlighet med artikel 12.3, i sådana fall då det rör sig om en gruppering med begränsat ansvar. (j) Bestämmelserna om grupperingens och dess medlemmars ansvar i enlighet med artikel 12. (k) De lämpliga formerna för ömsesidigt erkännande, bl.a. för finansiell kontroll av förvaltningen av offentliga medel. (k) De lämpliga formerna för ömsesidigt erkännande, bl.a. för finansiell kontroll av förvaltningen av offentliga medel. (l) Förfarandena för att ändra avtalet, inklusive överensstämmelse med de åligganden som anges i artiklarna 4 och 5. (l) Förfarandena för antagande av stadgan och ändring av avtalet, inklusive överensstämmelse med de åligganden som anges i artiklarna 4 och 5. När en gruppering endast förvaltar ett samarbetsprogram eller en del av ett sådant som omfattas av Europeiska unionens sammanhållningspolitik eller när en gruppering bildats för mellanregionalt samarbete eller nätverk, krävs dock inte de uppgifter som anges i led b. När en grupperings uppgifter endast rör förvaltningen av ett samarbetsprogram eller en del av ett sådant som omfattas av förordning nr … [ETS], eller när en gruppering bildats för mellanregionalt samarbete eller nätverk, krävs inte de uppgifter som anges i punkt 2 b. Någon av följande bestämmelser ska tillämpas på grupperingens personal enligt led i:   (a) De som gäller i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte.   (b) De som gäller i den medlemsstat där grupperingens personal faktiskt befinner sig. or   (c) De som gäller i den medlemsstat där medlemmen i personalen är medborgare.   För att all personal som arbetar på samma plats ska behandlas lika får de nationella lagarna och föreskrifterna, oavsett om de är offentligrättsliga eller privaträttsliga, kompletteras av särskilda bestämmelser som grupperingen fastställer.”
Ändringsförslag  43 Förslag till förordning Artikel 1 – led 10 Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 9 – punkt 2
Kommissionens förslag Ändringsförslag I artikel 9 ska punkt 2 ersättas med följande: Artikel 9 ska ersättas med följande:   ”1. En grupperings stadga ska antas av dess medlemmar genom enhälligt beslut på grundval av och i enlighet med avtalet. ”2. Stadgan ska minst innehålla följande: 2. Stadgan ska minst innehålla följande: (a) Bestämmelser om arbetssätt för grupperingens organ och deras befogenheter samt om antalet företrädare för medlemmarna i de relevanta organen. (a) Bestämmelser om arbetssätt för grupperingens organ och deras befogenheter samt om antalet företrädare för medlemmarna i de relevanta organen. (b) Bestämmelser om grupperingens beslutsförfarande. (b) Bestämmelser om grupperingens beslutsförfarande. (c) Bestämmelser om grupperingens arbetsspråk. (c) Bestämmelser om grupperingens arbetsspråk. (d) Bestämmelser om hur verksamheten ska bedrivas. (d) Bestämmelser om hur verksamheten ska bedrivas. (e) Särskilda regler för personalförvaltning och rekryteringsförfaranden. (e) Bestämmelser om förfaranden för personalförvaltning och rekrytering. (f) Arrangemang för de ekonomiska bidragen från medlemmarna. (f) Arrangemang för de ekonomiska bidragen från medlemmarna. (g) Tillämpliga redovisnings- och budgetregler för varje medlem av grupperingen med avseende på grupperingen. (g) Tillämpliga redovisnings- och budgetregler för grupperingens medlemmar. (h) Bestämmelser för utnämnandet av den oberoende externa revisor som ska granska grupperingens räkenskaper. (h) Bestämmelser för utnämnandet av den oberoende externa revisor som ska granska grupperingens räkenskaper. (i) Regler rörande medlemmarnas ansvar enligt artikel 12.2.   (j) Bestämmelser om förfaranden för att ändra stadgan, inklusive överensstämmelse med de åligganden som anges i artiklarna 4 och 5.” (j) Bestämmelser om förfaranden för att ändra stadgan, inklusive överensstämmelse med de åligganden som anges i artiklarna 4 och 5.”
Ändringsförslag  44 Förslag till förordning Artikel 1 – led 12 Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 12
Kommissionens förslag Ändringsförslag Artikel 12 ska ändras på följande sätt: Artikel 12 ska ändras på följande sätt: (a) I punkt 1 ska följande stycke läggas till: (a) I punkt 1 ska följande stycke läggas till: ”En gruppering ska vara ansvarig för alla sina skulder.” ”En gruppering ska vara ansvarig för alla sina skulder.” (b) Punkt 2 ska ersättas med följande: (b) Punkt 2 ska ersättas med följande: ”2. Om grupperingens tillgångar är otillräckliga för att täcka dess skulder, ska grupperingens medlemmar utan att det påverkar punkt 3 vara ansvariga för grupperingens skulder oavsett vilken typ av skulder det gäller, och varje medlems andel ska fastställas i förhållande till dess ekonomiska bidrag. Överenskommelser för de ekonomiska bidragen ska fastställas i stadgan. ”2. Om grupperingens tillgångar är otillräckliga för att täcka dess skulder, ska grupperingens medlemmar utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 vara ansvariga för grupperingens skulder oavsett vilken typ av skulder det gäller, och varje medlems andel ska fastställas i förhållande till dess ekonomiska bidrag. Överenskommelser för de ekonomiska bidragen ska fastställas i stadgan. Medlemmarna får i stadgan föreskriva att de, även sedan deras medlemskap i grupperingen har upphört, fortsatt kommer att vara ansvariga för skyldigheter som uppkommit i samband med grupperingens verksamhet under den tid de var medlemmar. Medlemmarna får i stadgan föreskriva att de, även sedan deras medlemskap i grupperingen har upphört, fortsatt kommer att vara ansvariga för skyldigheter som uppkommit i samband med grupperingens verksamhet under den tid de var medlemmar. 2a. Om grupperingen har minst en medlem vars ansvar är begränsat eller uteslutet som en följd av den nationella lagstiftning enligt vilken den har inrättats, får också de andra medlemmarna begränsa sitt ansvar i avtalet. 2a. Om grupperingen har minst en medlem från en medlemsstat vars ansvar är begränsat som en följd av den nationella lagstiftning enligt vilken den har inrättats, får också de andra medlemmarna begränsa sitt ansvar i avtalet såvida detta är möjligt enligt den nationella lagstiftning genom vilken denna förordning genomförs. Av namnet på en gruppering vars medlemmar har begränsat ansvar ska det framgå att medlemmarna har begränsat ansvar. Av namnet på en gruppering vars medlemmar har begränsat ansvar ska det framgå att medlemmarna har begränsat ansvar. Kravet på offentliggörande av avtal, stadga och räkenskaper när det gäller en gruppering vars medlemmar har begränsat ansvar ska motsvara minst det som krävs av andra rättssubjekt vars medlemmar har begränsat ansvar och som inrättats i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte. Kraven på offentliggörande av avtal, stadga och räkenskaper när det gäller en gruppering vars medlemmar har begränsat ansvar ska motsvara minst det som krävs av andra rättssubjekt med begränsat ansvar enligt lagstiftningen i den medlemsstat där grupperingen har sitt registrerade säte. Om grupperingens medlemmar har begränsat ansvar, får medlemsstaterna kräva att grupperingen ska teckna lämpliga försäkringar för att täcka de risker som är förknippade med grupperingens verksamhet.” Om grupperingens medlemmar har begränsat ansvar, får varje berörd medlemsstat kräva att grupperingen ska teckna lämpliga försäkringar eller att den ska omfattas av en garanti utställd av en bank eller annat finansinstitut som etablerats i en medlemsstat eller omfattas av ett instrument som en offentlig myndighet eller medlemsstaten lämnar som garanti för att täcka de risker som är förknippade med grupperingens verksamhet.”
Ändringsförslag  45 Förslag till förordning Artikel 1 – led 14 Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 16 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag Ändringsförslag ”1. Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att garantera en effektiv tillämpning av denna förordning. ”1. Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att garantera en effektiv tillämpning av denna förordning, inklusive fastställande av de behöriga myndigheter som ansvarar för godkännandet i enlighet med deras rättsliga och administrativa bestämmelser.
Ändringsförslag  46 Förslag till förordning Artikel 1 – led 14 Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 16 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   1a. De bestämmelser som avses i punkt 1 ska, i den mån de rör en medlemsstat till vilken ett utomeuropeiskt land eller territorium har anknytning och med hänsyn till dess förhållande till det utomeuropeiska landet eller territoriet, även styra den faktiska tillämpningen av denna förordning med avseende på de utomeuropeiska länder och territorier som gränsar till andra medlemsstater eller deras yttersta randområden.”
Ändringsförslag  47 Förslag till förordning Artikel 1 – led 15 Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 17
Kommissionens förslag Ändringsförslag ”Senast i mitten av 2018 ska kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén överlämna en utvärderingsrapport om tillämpning, effektivitet, verkan, relevans, EU-mervärde och utrymme för förenkling av denna förordning. ”Senast den 1 augusti 2018 ska kommissionen till Europaparlamentet, rådet och Regionkommittén överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning med en utvärdering, baserad på indikatorer, av dess effektivitet, verkan, relevans, EU-mervärde och utrymme för förenkling. Utvärderingsrapporterna ska baseras på indikatorer som kommissionen ska anta genom delegerade akter i enlighet med artikel 17a.” Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 17a med detaljerade bestämmelser om de indikatorer som avses i första stycket.”
Ändringsförslag  48 Förslag till förordning Artikel 1 – led 16 Förordning (EG) nr 1082/2006 Artikel 17a
Kommissionens förslag Ändringsförslag Följande artikel ska införas som artikel 17a: Följande artikel ska införas som artikel 17a: ”Artikel 17a ”Artikel 17a Delegering Delegering 1. Kommissionens rätt att anta delegerade akter gäller på de villkor som fastställs i denna artikel. 1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel. 2. De delegeringar av befogenheter som avses i denna förordning ska ges på obestämd tid från och med det datum då denna förordning träder i kraft. 2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 17 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den dag då denna förordning träder i kraft. 3. De delegeringar av befogenheter som avses i artikel 17 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. 3. Den delegering av befogenheter som avses i artikel 17 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallande avslutar delegeringen av de befogenheter som anges i beslutet. Det ska få verkan dagen efter det att beslutet offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare datum som anges i beslutet. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft. 4. När kommissionen antagit en delegerad akt ska den samtidigt underrätta Europaparlamentet och rådet. 4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna. 5. De delegerade akterna ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet inom två månader från delgivningsdagen har invänt mot den delegerade akten eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av denna period har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader om Europaparlamentet eller rådet så begär. 5. En delegerad akt som antas enligt artikel 17 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av tre månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med tre månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ. Om varken Europaparlamentet eller rådet vid tidsfristens utgång har gjort några invändningar mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som föreskrivs i den. Om varken Europaparlamentet eller rådet vid tidsfristens utgång har gjort några invändningar mot den delegerade akten ska den offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft den dag som föreskrivs i den. Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft innan denna period löper ut, om både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de har för avsikt att inte göra några invändningar. Den delegerade akten får offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning och träda i kraft innan denna period löper ut, om både Europaparlamentet och rådet har underrättat kommissionen om att de har för avsikt att inte göra några invändningar. Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt ska den inte träda i kraft. Den institution som invänder mot den delegerade akten ska redogöra för orsakerna till detta.” Om Europaparlamentet eller rådet invänder mot en delegerad akt ska den inte träda i kraft. Den institution som invänder mot den delegerade akten ska redogöra för orsakerna till detta.”

• [1]  EUT C 191, 29.6.2012, s. 53.
• [2]  EUT C 113, 18.4.2012, s. 22.

MOTIVERING

Arbetet med översynen av förordningen har gått framåt efter en period med kontroversiella men fruktbara trepartsförhandlingar med det irländska ordförandeskapet och kommissionen.

I enlighet med det mandat som REGI fastställde förra året lyckades vårt förhandlingsteam uppnå de mål som ännu kvarstod för översynen: Förenkling, rättssäkerhet och flexibilitet i tillämpningen av bestämmelserna, minskad byråkrati för grupperingen och dess potentiella medlemmar.

I detta avseende vill föredraganden lägga fram en översikt av några av de viktigaste förbättringarna med den nya EGTS‑förordningen, som förhandlats fram mellan Europaparlamentet och rådets ordförandeskap.

En av de viktigaste förbättringarna i förslaget till betänkande är förfarandet för tillstånd att bilda en gruppering, som automatiskt kommer att godkännas efter den tidsfrist på sex månader som de nationella behöriga myndigheterna har för att behandla ärendet. Den här ändringen skapar rättssäkerhet för de sökande, som ofta har stött på allvarliga problem och omotiverade dröjsmål i förfarandet. (Det finns dock ett undantag till den här regeln: ett formellt godkännande krävs fortfarande för den medlemsstat där den föreslagna grupperingen ska ha sitt säte.) När diskussionerna är avslutade kommer det att läggas till en gemensam förklaring från parlamentet, rådet och kommissionen, i vilken medlemsstaterna uppmanas att garantera ett tydligt, effektivt och öppet förfarande för att godkänna nya grupperingar inom tidsfristen.

Dessutom kommer den nya förordningen att göra klar åtskillnad mellan stadgan och avtalet. Det är bara avtalet (och inte stadgan) som kommer att bli föremål för formellt godkännande, vilket minskar den administrativa bördan för medlemmarna genom att godkännandeförfarandet underlättas och påskyndas. Övergångsbestämmelser för perioden fram till den nya förordningens antagande kommer att finnas för grupperingar som befinner sig i godkännandefasen.

Bestämmelserna om anställning av grupperingarnas personal kommer också att förtydligas. Medlemmarna kan välja mellan den nationella lagstiftningen där grupperingen har sitt säte, där personalen arbetar eller i den anställdes hemland. Denna bestämmelse (som i princip redan tidigare var tillämplig, men som inte genomfördes på grund av bristande kännedom i medlemsstaterna) kommer att understödjas av ytterligare en gemensam förklaring från de tre institutionerna. Den kommer att sätta stopp för medlemsstaternas emellanåt godtyckliga och rättsvidriga tolkningar av förordningen.

Grupperingarna kommer att vara öppna för alla offentliga företag som tillhandahåller offentliga tjänster (tjänster av allmänt ekonomiska intresse), även företag som regleras genom privaträtten. Våra ändringsförslag godkändes av rådet, och de kommer att underlätta och stimulera territoriellt samarbete på områden som offentlig transport, energi- eller vattenförsörjning, hälsovård, utbildning och yrkesutbildning.

En tydlig, exakt och mer övergripande definition av tredjeländers deltagande föreslogs och godkändes. Tredjeländer med gräns mot EU kommer att kunna bli medlemmar i grupperingar, även grannländer till de yttersta randområdena och utomeuropeiska territorierna, oberoende av om partner från en eller flera medlemsstater deltar (1‑1‑grupperingar).

Dessa enklare och tydligare bestämmelser kommer att skapa större rättssäkerhet och starkare incitament för framtida partner samt förstärka det territoriella samarbetet inom EU och mellan regioner i medlemsstater och tredjeländer.

Regionkommittén kommer med sin EGTS‑plattform att ha kvar sin roll som grupperingsregister och ge stöd och råd till såväl befintliga som framtida grupperingar.

För att göra det lättare för medlemmar med begränsat ansvar att delta kommer medlemsstaterna att ha möjlighet att begära lämpliga försäkringar eller garantier från en bank eller offentlig enhet.

För att öka kännedomen om de olika möjligheter som en gruppering erbjuder kommer samordnade informationsinsatser att genomföras i institutionerna, medlemsstaterna och regionerna beträffande grupperingarnas potential som redskap för territoriellt samarbete.

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR ÖVER DEN RÄTTSLIGA GRUNDEN

Danuta Maria Hübner

Ordförande

Utskottet för regional utveckling

BRYSSEL

Angående:       Yttrande över den rättsliga grunden för förslaget om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet och genomförandet av sådana grupperingar

Med en skrivelse av den 4 september 2013 begärde du i enlighet med artikel 37 i arbetsordningen att utskottet för rättsliga frågor skulle behandla frågan om en eventuell ändring av den rättsliga grunden för det ovannämnda förslaget till förordning.

Den rättsliga grund som kommissionen har föreslagit är artiklarna 209.1 och 212.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) tillsammans med artikel 175 i EUF-fördraget.

Vid omröstningen i utskottet för regional utveckling om förslaget till betänkande den 10 juli 2013 antogs ett ändringsförslag som innebar att artikel 175 i EUF-fördraget skulle anses vara den enda rättsliga grunden för förordningen. Under de påföljande trepartsförhandlingarna om detta ärende enades alla de tre institutionerna om denna rättsliga grund.

I – Bakgrund

Genom förordning (EG) nr 1082/2006 inrättades ett samarbetsinstrument på gemenskapsnivå för att på gemenskapens territorium bilda samarbetsgrupperingar som har status som juridisk person. Dessa grupperingar benämns ”europeiska grupperingar för territoriellt samarbete” (EGTS). Syftet med dem är att undanröja hindren för territoriellt samarbete.

I enlighet med artikel 17 i förordningen skulle kommissionen senast den 1 augusti 2011 överlämna en rapport om tillämpningen av förordningen och när så är lämpligt lämna förslag till ändringar.

Den 29 juli 2011 översände kommissionen därför en rapport om tillämpningen av förordningen[1]. I rapporten utpekas några områden där det kan ske förbättringar, och kommissionens förslag i detta fall omfattar därför några rekommenderade ändringar av förordningen, särskilt för att beakta Lissabonfördraget, för att förenkla och precisera vissa aspekter som har visat sig vara förvirrande, och för att säkra större synlighet och mer kommunikation om upprättandet och driften av EGTS. Kommissionen föreslår vidare att öppna EGTS för alla aspekter av territoriellt samarbete (och inte ”främst” förvaltningen av program och projekt som stöds av Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf)) och att skapa rättsliga grunder som gör det möjligt för myndigheter och regioner från tredjeländer att delta som medlemmar.

II – Aktuella artiklar i fördraget

Följande artiklar i EUF-fördraget anges som rättsliga grunder i kommissionens förslag (understrykningarna är tillagda):

Artikel 175

Medlemsstaterna ska bedriva och samordna sin ekonomiska politik i syfte även att uppnå de mål som anges i artikel 174. Vid utformningen och genomförandet av unionens politik och åtgärder och vid genomförandet av den inre marknaden ska de beakta målen i artikel 174 och bidra till att dessa uppnås. Unionen ska även understödja strävandena att uppnå mål genom de åtgärder som den vidtar genom strukturfonderna (utvecklingssektionen vid Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket, Europeiska socialfonden, Europeiska regionala utvecklingsfonden), Europeiska investeringsbanken och andra befintliga finansieringsorgan.

Kommissionen ska vart tredje år lägga fram en rapport för Europaparlamentet, rådet, Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén om de framsteg som har gjorts för att uppnå ekonomisk, social och territoriell sammanhållning och om hur de olika medel som anges i denna artikel har bidragit till detta. Denna rapport ska vid behov åtföljas av lämpliga förslag.

Om särskilda åtgärder behöver vidtas utanför fonderna och utan att det påverkar tillämpningen av de åtgärder som beslutas inom ramen för unionens övriga politik, får Europaparlamentet och rådet besluta om sådana särskilda åtgärder i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén.

Artikel 209

1. Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om de åtgärder som krävs för att genomföra politiken för utvecklingssamarbete och som kan gälla fleråriga program för samarbete med utvecklingsländer eller program med tematisk inriktning.

           [...]

Artikel 212

1. Utan att det påverkar tillämpningen av övriga bestämmelser i fördragen, särskilt artiklarna 208–211, ska unionen samarbeta med andra tredjeländer än utvecklingsländerna i ekonomiskt, finansiellt och tekniskt hänseende, inbegripet bistånd, i synnerhet finansiellt bistånd. Detta samarbete ska vara förenligt med unionens utvecklingspolitik och ska genomföras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder. Unionens och medlemsstaternas åtgärder ska komplettera och förstärka varandra.

2. Europaparlamentet och rådet ska i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet besluta om de åtgärder som krävs för att genomföra punkt 1.

3. Inom sina respektive behörighetsområden ska unionen och medlemsstaterna samarbeta med tredje land och med behöriga internationella organisationer. De närmare villkoren för samarbete från unionens sida kan bli föremål för avtal mellan unionen och berörda tredje parter.

Första stycket ska inte påverka medlemsstaternas behörighet att förhandla i internationella organ och att ingå internationella avtal.

Artikel 174 i EUF-fördraget har följande lydelse (understrykningarna är tillagda):

Artikel 174

För att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen ska denna utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning.

Unionen ska särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna.

Bland de berörda regionerna ska särskild hänsyn tas till dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.

III – De föreslagna rättsliga grunderna

Artikel 175 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för särskilda åtgärder för att stärka unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning, vilka är nödvändiga utöver strukturfonderna. Sådana åtgärder ska vidtas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Artikel 209 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för genomförandet av unionens politik för utvecklingssamarbete. De nödvändiga åtgärderna ska vidtas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

Artikel 212 i EUF-fördraget utgör den rättsliga grunden för samarbetsåtgärder med andra tredjeländer än utvecklingsländer i ekonomiskt, finansiellt och tekniskt hänseende, inbegripet bistånd, i synnerhet finansiellt bistånd. Dessa åtgärder ska vara förenligt med unionens utvecklingspolitik och ska genomföras inom ramen för principerna och målen för unionens yttre åtgärder. De nödvändiga åtgärderna ska vidtas i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet.

IV – Rättspraxis om rättsliga grunder

Enligt EU-domstolens fasta rättspraxis ska valet av rättslig grund för en gemenskapsrättsakt ske utifrån objektiva kriterier som kan bli föremål för domstolsprövning, däribland i synnerhet rättsaktens syfte och innehåll[2]. Valet av en felaktig rättslig grund kan därför motivera ett upphävande av den berörda akten.

I detta fall måste man därför avgöra om förslaget

1. har två avsikter eller två beståndsdelar, och om en av dessa kan identifieras som den huvudsakliga eller avgörande avsikten eller beståndsdelen, medan den andra endast är av underordnad betydelse, eller

2. samtidigt har flera avsikter eller flera beståndsdelar vilka har ett sådant samband att de inte kan åtskiljas, utan att den ena är sekundär och indirekt i förhållande till den andra.

Enligt domstolens rättspraxis måste akten i det förra fallet grundas på en enda rättslig grund, nämligen den som krävs enligt den huvudsakliga eller avgörande avsikten eller beståndsdelen, och i det senare fallet på de olika motsvarande rättsliga grunderna[3].

V. Den föreslagna förordningens syfte och innehåll

Det första skälet i förordning (EG) nr 1082/2006, som ändras genom förslaget, har följande lydelse (understrykningarna är tillagda):

(1) Enligt artikel 159 tredje stycket i fördraget får särskilda åtgärder vidtas utanför de fonder som nämns i första stycket i samma artikel, i syfte att uppnå fördragets mål om ekonomisk och social sammanhållning. För att uppnå harmonisk utveckling på gemenskapens hela territorium och en starkare ekonomisk, social och territoriell sammanhållning måste det territoriella samarbetet stärkas. Därför är det lämpligt att vidta de åtgärder som krävs för att skapa bättre förutsättningar för territoriellt samarbete.

Sedan Lissabonfördragets ikraftträdande den 1 december 2009 har artikel 159.3 i EG-fördraget blivit artikel 175.3 i EUF-fördraget.

Skälen 9–11 i förslaget har följande lydelse:

(9) Enligt artikel 175 tredje stycket i fördraget omfattas inte enheter från tredjeländer av den lagstiftning som grundar sig på denna bestämmelse. I EGTS-förordningen utesluts inte uttryckligen möjligheten att enheter från tredjeländer deltar i en gruppering som bildas i enlighet med denna förordning, om lagstiftningen i ett tredjeland eller avtal mellan medlemsstater och tredjeländer tillåter detta.

(10) Erfarenheten visar att deltagande av myndigheter eller andra organ från tredjeländer, motsvarande dem som finns i medlemsstaterna, har gett upphov till svårigheter vid genomförandet. Ett sådant deltagande i grupperingar som bildats av medlemmar från två eller fler medlemsstater utgör dock endast en underordnad del av samarbetet inom unionen och mellan medlemsstater. Följaktligen bör ett sådant deltagande förtydligas utan att man använder en annan rättslig grund i fördraget.

(11) Sedan 1990 har det europeiska territoriella samarbetet fått stöd genom finansieringsinstrument inom sammanhållningspolitiken och i detta sammanhang har samarbete alltid varit möjligt i ett begränsat antal fall mellan endast en medlemsstat och ett tredjeland. Följaktligen bör det rättsliga instrumentet EGTS också öppnas för det samarbetet.

Som ett resultat av trepartsförhandlingarna ströks skäl 11. Samtidigt omformulerades skälen 9–10 på följande sätt (understrykningarna är tillagda):

(9) Förordning (EG) nr 1082/2006 innehåller inte några närmare bestämmelser om deltagande av enheter från tredjeländer i en gruppering som bildats i enlighet med denna förordning, dvs. mellan medlemmar från minst två medlemsstater. Med tanke på ytterligare anpassning av bestämmelserna för samarbetet mellan en eller flera medlemsstater och ett eller flera tredjeländer – framför allt i samband med gränsöverskridande samarbete inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet och instrumentet för stöd inför anslutningen (IPA II), men även i samband med kompletterande finansiering från EUF och transnationellt samarbete inom ramen för målet om europeiskt territoriellt samarbete där anslag från det europeiska grannskapsinstrumentet och IPA II kommer att överföras så att dessa anslag slås samman med anslagen från Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) inom ramen för gemensamma samarbetsprogram – bör det fastställas uttryckliga bestämmelser om deltagande av medlemmar från tredjeländer som gränsar till en medlemsstat, inbegripet dess yttersta randområden, i grupperingar som bildas mellan minst två medlemsstater. Detta bör vara möjligt om lagstiftningen i ett tredjeland eller avtal mellan minst en deltagande medlemsstat och ett tredjeland tillåter detta.

(10) I syfte att stärka unionens ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning och då särskilt öka effektiviteten när det gäller det territoriella samarbetet, inbegripet samarbetet på antingen gränsöverskridande, transnationell eller interregional nivå eller flera av dessa nivåer mellan medlemmarna i en gruppering, bör tredjeländer som gränsar till en medlemsstat (inbegripet dess yttersta randområden) tillåtas att delta i en gruppering. Insatser inom ramen för program för europeiskt territoriellt samarbete bör därför, om de medfinansieras av EU, fortsätta att syfta till uppfyllandet av sammanhållningspolitiska mål, även om de delvis eller helt genomförs utanför unionens territorium och en grupperings verksamhet således genomförs åtminstone i viss utsträckning utanför unionens territorium. I detta sammanhang och när så är relevant bör bidraget från verksamheten inom en gruppering som innehåller medlemmar från tredjeländer som gränsar till minst en medlemsstat (inbegripet de yttersta randområdena) till målen för EU:s utrikespolitik (t.ex. mål för utvecklingssamarbete eller ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete) förbli uteslutande indirekt, eftersom tyngdpunkten för tematiska samarbetsprogram och följaktligen en grupperings verksamhet (även vid deltagande av tredjeländer som gränsar till minst en medlemsstat (inbegripet de yttersta randområdena)) främst bör ligga på EU:s sammanhållningspolitiska mål. Följaktligen är eventuella mål i fråga om utvecklingssamarbete eller ekonomiskt, finansiellt och tekniskt samarbete i förhållandet mellan endast en medlemsstat (inbegripet de yttersta randområdena) och ett eller flera tredjeländer endast bimål till de sammanhållningspolitiskt baserade målen för det territoriella samarbetet mellan medlemsstaterna (inbegripet de yttersta randområdena). Därför utgör tredje stycket i artikel 175 i EUF-fördraget en tillräcklig rättslig grund för antagandet av förordningen.

Syftet med förslaget är därför, utöver att säkerställa kontinuitet och större tydlighet, att göra det möjligt för medlemmar från tredjeländer som gränsar till en medlemsstat att delta i europeiska grupperingar som upprättats mellan minst två medlemsstater, förutsatt att verksamheten inom de europeiska territoriella samarbetsprogrammen fortsätter att fullfölja sammanhållningspolitikens mål, även när den genomförs utanför EU:s territorium.

Förslaget innehåller därför ändringar av förordningen när det gäller den tillämpliga lagstiftningen och grupperingarnas natur, bildande, sammansättning, organisation, uppgifter och status som juridisk person, deltagande av tredjeländer, regler om offentliggörande i EUT, behörighetsfrågor och rapportering (bland annat kommissionens antagande av indikatorer med hjälp av delegerade akter).

Rättstjänsten påpekar att både Eruf-förordningen och förslaget till förordning om europeiskt territoriellt samarbete baseras på den rättsliga grunden för sammanhållningspolitiken och att tredjeländernas deltagande bara anses vara av sekundär betydelse och därför inte gör det berättigat att lägga till rättsliga grunder när det gäller unionens politik för utvecklingssamarbete.

VI – Fastställande av den lämpliga rättsliga grunden

Det bör först och främst konstateras att alla de alternativ till den rättsliga grunden som man diskuterat i detta fall föreskriver användning av det ordinarie lagstiftningsförfarandet. Parlamentets roll och befogenheter som lagstiftare berörs alltså inte, eftersom parlamentet oavsett utfallet alltid kommer att vara medlagstiftare.

Frågan är snarare om det tillagda syftet att göra det möjligt för tredjeländer att delta i EGTS kommer att ändra förordningens överordnade mål, så att alla aspekter som innebär genomförande av unionens politik för utvecklingssamarbete, eller åtgärder i överensstämmelse med denna politik, är oupplösligt förbundna med det ursprungliga syftet, dvs. att stärka den ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållningen, utan att det ena av dessa syften är sekundärt i förhållande till det andra.

I kommissionens ursprungliga förslag anges att tredjeländers deltagande i grupperingar som bildats av medlemmar från två eller fler medlemsstater skulle utgöra endast en underordnad del av samarbetet inom unionen och mellan medlemsstater. Det verkar därför som om kommissionen har tagit med artiklarna 209 och 212 i EUF-fördraget i den rättsliga grunden med avsikten att eventuella aspekter i samband med utvecklingssamarbetet endast skulle bli sekundära och indirekta i förhållande till sammanhållningspolitiken. En sådan strategi skulle strida mot domstolens ovannämnda fasta rättspraxis. När man klart kan fastställa den huvudsakliga eller avgörande avsikten eller beståndsdelen, medan den andra endast är sekundär, ska rättsakten ha en enda rättslig grund, nämligen den som krävs av den huvudsakliga eller avgörande avsikten eller beståndsdelen.

Eftersom ekonomisk, social och territoriell sammanhållning utan tvivel är rättsaktens huvudsakliga eller avgörande avsikt eller beståndsdel, och eftersom utvecklingssamarbete bara är sekundärt, är det därför inte möjligt att ta med artiklarna 209 och 212 i EUF-fördraget i den rättsliga grunden. Denna ståndpunkt stärks av att de rättsliga grunderna för Eruf-förordningen och förslaget till förordning om europeiskt territoriellt samarbete inte omfattar dessa artiklar.

Mot denna bakgrund bör det dock konstateras att de skäl som parlamentet, rådet och kommissionen har förhandlat fram när det gäller den rättsliga grunden verkar vara tämligen omständliga och onödigt detaljerade, inte minst med tanke på att domstolens fasta rättspraxis föreskriver att valet av rättslig grund för en EU-rättsakt ska göras på grundval av objektiva förhållanden som möjliggör en domstolskontroll. I ljuset av agendan för smart lagstiftning, där det sägs att enkla och klara formuleringar alltid ska användas, kan och bör de aktuella skälen förkortas, så att de endast omfattar det relevanta syftet med och innehållet i de föreslagna rättsakterna. Skälen i en lagstiftningsakt bör framför allt inte innehålla formuleringar som kan uppfattas som yrkanden riktade till domstolen, inte minst med tanke på att det uttalade syftet med övningen var att rätta ett fel från kommissionens sida angående den rättsliga grunden.

VII - Förslag till avgörande

Mot bakgrund av den ovannämnda analysen utgör artikel 175.3 i EUF-fördraget den relevanta rättsliga grunden för förslaget.

Skälen 9 och 10 skulle kunna begränsas till att konstatera att förordningens syfte och innehåll gör det möjligt för medlemmar från tredjeländer som gränsar till en medlemsstat att delta i grupperingar som upprättats mellan minst två medlemsstater, förutsatt att denna verksamhet fortsätter att fullfölja sammanhållningspolitikens mål, även när den genomförs utanför EU:s territorium.

VIII – Rekommendation

Utskottet behandlade ovanstående ärende vid sitt sammanträde den 17 september 2013. Vid sammanträdet beslutade utskottet enhälligt[4] att rekommendera att artikel 175.3 i EUF-fördraget är den lämpliga rättsliga grunden för ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) för att förtydliga, förenkla och förbättra bildandet och genomförandet av sådana grupperingar.

Med vänlig hälsning

Klaus-Heiner Lehne

• [1]  Rapport från kommissionen till Europaparlamentet och rådet: Tillämpningen av förordning (EG) nr 1082/2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) (COM(2011)0462).
• [2]  Mål C-45/86, kommissionen mot rådet (allmänna tullförmåner) [1987] REG 1439, s. 5, mål C-440/05 kommissionen mot rådet [2007] REG I-9097, mål C-411/06, kommissionen mot Europaparlamentet och rådet (8 september 2009) (EUT C 267, 7.11.2009, s. 8).
• [3]  Se det ovannämnda målet C-411/06, punkterna 46–47.
• [4]  Följande ledamöter var närvarande vid slutomröstningen: Raffaele Baldassarre (vice ordförande), Luigi Berlinguer, Sebastian Valentin Bodu (vice ordförande), Françoise Castex (vice ordförande), Christian Engström, Marielle Gallo, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Sajjad Karim, Klaus-Heiner Lehne (ordförande), Eva Lichtenberger, Antonio López-Istúriz White, Jiří Maštálka, Alajos Mészáros, Angelika Niebler, Bernhard Rapkay, Evelyn Regner (vice ordförande), Francesco Enrico Speroni, Dimitar Stoyanov, József Szájer, Alexandra Thein, Axel Voss, Cecilia Wikström, Tadeusz Zwiefka och Olle Schmidt (i enlighet med artikel 187.2).

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS) när det gäller klargöranden, förenklingar och förbättringar i samband med inrättande och förvaltning av sådana grupperingar
Referensnummer	COM(2011)0610 – C7-0324/2011 – 2011/0272(COD)
Framläggande för parlamentet	6.10.2011
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	REGI 25.10.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	DEVE 25.10.2011	EMPL 25.10.2011
Inget yttrande avges        Beslut	DEVE 7.11.2011	EMPL 27.10.2011
Föredragande        Utnämning	Joachim Zeller 21.6.2011
Bestridande av den rättsliga grunden        JURI:s yttrande	JURI 17.9.2013
Behandling i utskott	23.11.2011	25.1.2012	28.2.2012	20.3.2012
	29.5.2012	21.6.2012	11.7.2012	26.11.2012
	24.1.2013	19.3.2013	23.4.2013	29.5.2013
	19.6.2013
Antagande	10.7.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40 0 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Catherine Bearder, Jean-Jacob Bicep, Victor Boştinaru, John Bufton, Nikos Chrysogelos, Francesco De Angelis, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Brice Hortefeux, Danuta Maria Hübner, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Vincenzo Iovine, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Mojca Kleva Kekuš, Constanze Angela Krehl, Jacek Olgierd Kurski, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Vladimír Maňka, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Miroslav Mikolášik, Jens Nilsson, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Younous Omarjee, Markus Pieper, Monika Smolková, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Andrea Cozzolino, Karima Delli, Cornelia Ernst, Ivars Godmanis, James Nicholson, Evžen Tošenovský
Ingivande	27.9.2013