BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen

4.10.2013 - (COM(2011)0814 – C7-0392/2011 – 2011/0058(COD)) - ***I

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Marian-Jean Marinescu

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 426 KB)
• 001-001 (DOC - 240 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen

(COM(2011)0814 – C7-0392/2011 – 2011/0058(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0814),

–   med beaktande av artiklarna 294.2 och 172 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0464/2011),

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 28 mars 2012[1].

–   efter att ha hört Regionkommittén,

–   med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 11 september 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för utrikesfrågor, budgetutskottet och utskottet för transport och turism (A7‑0321/2012).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet godkänner Europaparlamentets, rådets och kommissionens gemensamma uttalande som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

PE-CONS No/YY - 2011/0392(COD)

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS

FÖRORDNING nr (EU) …/2013

av den

om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 876/2002 och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 172,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[2],

efter att ha hört Regionkommittén ▌,

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet[3], och

av följande skäl:

(1)         Syftet med den europeiska politiken för satellitnavigering är att ge unionen två satellitnavigeringssystem: systemet med ursprung i Galileoprogrammet samt Egnossystemet (nedan kallade systemen). Dessa system upprättas genom Galileoprogrammet och Egnosprogrammet (nedan kallade programmen). Varje infrastruktur består av satelliter och ett nät av markstationer.

(2)  Syftet med Galileoprogrammet är att upprätta och driva den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitpositionering särskilt utformad för civila ändamål, som kan användas av en mängd olika offentliga och privata aktörer både i Europa och över hela världen. Det system som upprättas genom Galileoprogrammet fungerar oberoende av alla andra befintliga eller kommande system och bidrar därigenom bland annat till unionens strategiska autonomi, vilket betonades av Europaparlamentet och rådet 2007.

(3)         Syftet med Egnosprogrammet är att förbättra kvaliteten på de öppna signalerna från befintliga globala satellitnavigeringssystem (nedan kallade GNSS) samt signalerna från den öppna tjänst som erbjuds av det system som upprättas genom Galileoprogrammet, när dessa blir tillgängliga. De tjänster som erbjuds av Egnosprogrammet bör företrädesvis omfatta de områden på medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa, vilket för detta ändamål inkluderar Azorerna, Kanarieöarna och Madeira.

(4)  Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén har hela tiden fullt ut ställt sig bakom programmen.

(5)         Då programmen befinner sig i ett långt framskridet utvecklingsskede och står i begrepp att tas i drift, måste de få en särskild rättslig grund som bland annat svarar mot deras behov av styrning och säkerhet, uppfyller kraven på sund ekonomisk förvaltning och främjar systemens användning.

(6)  De system som byggts upp inom de europeiska satellitnavigeringsprogrammen är infrastruktur inom de transeuropeiska näten, vars bruk sträcker sig långt bortom medlemsstaternas gränser. Dessutom bidrar tjänsterna från de systemen till en rad olika ekonomiska och sociala verksamheter, bland annat de transeuropeiska nätens utveckling när det gäller infrastruktur för transport, telekommunikation och energi.

(7)         Programmen är industripolitiska verktyg och ingår i strategin Europa 2020, vilket framhålls i kommissionens meddelande av den 17 november 2010 En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum ▌. De ingår också i kommissionens meddelande av den 4 april 2011 En rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst ▌. Programmen innebär många fördelar för unionens ekonomi och allmänhet, med ett totalt värde på uppskattningsvis omkring 130 miljarder euro under perioden 2014–2034.

(7a)  Ett växande antal ekonomiska sektorer, särskilt transport-, telekommunikations-, jordbruks- och energisektorerna, använder i allt högre grad satellitnavigeringssystem. Även myndigheter kan dra nytta av dessa system på olika områden, exempelvis räddningstjänster, polisverksamhet, krishantering och gränsförvaltning. Att utveckla användningen av satellitnavigering medför enorma fördelar för ekonomin, samhället och miljön. De samhällsekonomiska fördelarna kan delas in i tre kategorier: direkta fördelar genom tillväxten på rymdmarknaden, direkta fördelar genom tillväxten på nedströmsmarknaden för GNSS-baserade tillämpningar och tjänster samt indirekta fördelar genom uppkomsten av nya tillämpningar i, eller tekniköverföring till, andra sektorer, vilket i båda fallen leder till nya marknadsmöjligheter i andra sektorer, produktivitetsvinster i hela industrin och fördelar för allmänheten genom minskade utsläpp eller förbättrad säkerhet och trygghet. Därför är det viktigt att unionen stöder utvecklingen av tillämpningar och tjänster baserade på systemen. Det gör att unionens medborgare kan dra nytta av systemens fördelar och att allmänhetens förtroende för programmen upprätthålls. Det lämpliga instrumentet för att finansiera forskning och innovation med anknytning till utvecklingen av dessa tillämpningar är Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr .../2013 av den... [om inrättande av Horisont 2020 – ramprogrammet för forskning och innovation (2014–2020)[4]] (nedan kallat Horisont 2020-programmet). En mycket specifik uppströmsdel av forsknings- och utvecklingsverksamheten bör dock finansieras via den budget som avsätts till programmen enligt denna förordning, om verksamheten avser grundläggande inslag såsom Galileokompatibla chipsets och mottagare, vilket kommer att underlätta utvecklingen av tillämpningar i olika ekonomiska sektorer. Sådan finansiering bör emellertid inte äventyra installationen och driften av den infrastruktur som upprättas inom ramen för programmen.

(8)  Med tanke på den ökande användningen av satellitnavigering på många områden kan avbrott i tjänsterna medföra skada som blir omfattande i dagens samhälle och leda till förluster för många ekonomiska aktörer. Dessutom utgör satellitnavigeringssystem på grund av sin strategiska betydelse infrastruktur som är särskilt känslig för missbruk. Dessa aspekter kan påverka unionens, medlemsstaternas och unionsmedborgarnas säkerhet. Säkerhetskraven bör därför beaktas vid utformning, installation och drift av den infrastruktur som upprättats enligt programmen, i enlighet med gängse praxis.

(9)         Galileoprogrammet omfattar en utformningsfas som har avslutats, en utvecklings- och valideringsfas fram till 2013, en installationsfas som inleddes 2008 och torde avslutas 2020 samt en driftsfas som torde inledas successivt 2014/2015 och leda till ett fullständigt operativt system 2020. De fyra första operativa satelliterna bör konstrueras och skjutas upp under utvecklings- och valideringsfasen, medan den fullständiga satellitkonstellationen bör slutföras under installationsfasen och upprustningen bör ske under driftsfasen. Den tillhörande markbaserade infrastrukturen bör utvecklas och drivas på motsvarande sätt.

(10)  Egnosprogrammet befinner sig i sin driftsfas sedan den öppna tjänsten förklarades operativ i oktober 2009 och tjänsten för skydd av människoliv förklarades operativ i mars 2011. Med förbehåll för tekniska och finansiella begränsningar och på grundval av internationella avtal kan den geografiska täckningen för de tjänster som tillhandahålls av Egnossystemet utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, i synnerhet territorier i kandidatländer, i tredjeländer som omfattas av det gemensamma europeiska luftrummet och i länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken. En sådan utvidgning till andra regioner i världen bör emellertid inte finansieras med de budgetanslag som avsatts till programmen enligt rådets förordning (EU) nr …/2013 av den… [om den fleråriga budgetramen för 2014–2020][5] och bör inte försena arbetet med att utvidga täckningen över hela det område i medlemsstaterna som är geografiskt beläget i Europa.

(10a)     Den ursprungliga utformningen av Galileos tjänst för skydd av människoliv enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo)[6] har omprofilerats för att trygga driftskompatibilitet med andra GNSS, ge effektiv respons på användarbehoven i tjänsten för skydd av människoliv och minska komplexiteten hos, samt riskerna och kostnaderna med, den erforderliga infrastrukturen.

(10b)  För att Egnos tjänst för skydd av människoliv ska utnyttjas maximalt bör den tillhandahållas utan direkta användaravgifter. Galileos offentliga reglerade tjänst (PRS) bör också vara tillgänglig avgiftsfritt för följande PRS-deltagare i den mening som avses i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU av den 25 oktober 2011 om närmare föreskrifter för tillträde till den offentliga reglerade tjänst som erbjuds via det globala system för satellitnavigering som inrättats genom Galileoprogrammet: medlemsstaterna, rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten (nedan kallad utrikestjänsten) och vederbörligen auktoriserade unionsorgan. Detta bör inte anses påverka bestämmelserna om driftskostnaderna för en behörig PRS-myndighet i enlighet med beslut nr 1104/2011/EU.

(11)       För att tjänsterna ska utnyttjas på bästa sätt bör system, nät och tjänster med ursprung i programmen ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet sinsemellan och i möjligaste mån även med andra system för satellitnavigering och med konventionella hjälpmedel för radionavigation när detta fastställs i ett internationellt avtal, dock utan att det påverkar målet om strategisk autonomi.

(12)  Eftersom programmen i princip är fullständigt finansierade genom unionens budget bör det föreskrivas att unionen är ägare till alla materiella tillgångar och innehavare av alla immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom programmen. För att grundläggande egendomsrättigheter ska respekteras till fullo bör nödvändiga överenskommelser träffas med befintliga ägare och rättsinnehavare, särskilt om väsentliga delar av infrastrukturen och dess säkerhet. Bestämmelsen om innehav av immateriella tillgångar bör inte anses omfatta immateriella rättigheter som inte kan överlåtas enligt tillämpliga nationella lagar. Unionens äganderätt bör inte påverka unionens möjlighet att, i överensstämmelse med denna förordning och när så anses lämpligt på grundval av en bedömning från fall till fall, göra dessa tillgångar tillgängliga för tredje part eller att överlåta dem. I synnerhet får unionen till tredje part överlåta innehavet av eller ge licens för immateriella rättigheter som utvecklas genom arbete i programmen. För att underlätta spridningen av satellitnavigering på marknaderna bör det särskilt säkerställas att tredje part på bästa sätt kan utnyttja immateriella tillgångar som utvecklas inom programmen och innehas av unionen, särskilt i samhällsekonomiskt hänseende.

(12a)  Tillgångar som skapas eller utvecklas utanför programmen berörs inte av bestämmelserna om äganderätt i denna förordning. Sådana tillgångar kan dock någon gång vara relevanta för genomförandet av programmen. För att uppmuntra till utveckling av ny teknik utanför programmen bör kommissionen uppmuntra tredje part att framhålla relevanta immateriella tillgångar och, när det är gynnsamt för programmen, förhandla om lämplig användning av dem.

(13)       Galileoprogrammets installations- och driftsfaser och Egnosprogrammets driftsfas bör helt finansieras av unionen. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella bestämmelser för unionens allmänna budget[7] bör dock medlemsstaterna ha möjlighet att enligt lämpliga avtal tillföra kompletterande medel eller bidrag in natura till programmen för att finansiera ytterligare delar i programmen som har koppling till deras eventuella särskilda mål. Tredjeländer och internationella organisationer bör också kunna bidra till programmen.

(14)  För att säkerställa programmens kontinuitet och stabilitet, och med tanke på deras europeiska dimension och inneboende europeiska mervärde, krävs tillräcklig och konsekvent finansiering under budgetperioderna. Dessutom är det lämpligt att ange det belopp för perioden 1 januari 2014–31 december 2020 som krävs för att finansiera färdigställandet av Galileos installationsfas samt driften av systemen.

(15)  Europaparlamentet och rådet har på grundval av förordning (EU) nr …/2013 av den… [om den fleråriga budgetramen för 2014–2020] beslutat att anslå högst [7,07173 miljarder] euro i löpande priser för finansiering av verksamhet i samband med programmen under perioden 1 januari 2014–31 december 2020. För tydlighetens skull och för att underlätta kontroll över kostnaderna bör denna totalsumma delas upp i olika kategorier. För att främja flexibiliteten och se till att programmen fungerar väl bör dock kommissionen kunna omfördela medel från en kategori till en annan. Programverksamheten bör även omfatta skydd av systemen och driften av dem, inbegripet vid uppskjutning av satelliter. Därför skulle bidrag till de kostnader som krävs för att dra nytta av tjänster som kan garantera detta skydd ▌kunna utgöra verksamhet som kan få anslag från programmens budget, i den mån detta är möjligt med en strikt kostnadskontroll och med full hänsyn till det ovannämnda totalbeloppet enligt artikel [x] i ▌förordning (EU) nr …/2013 [om den fleråriga budgetramen för 2014–2020]. Sådana bidrag bör användas endast för tillhandahållande av data och tjänster och inte för inköp av infrastruktur. I den här förordningen fastställs en finansieringsram för det fortsatta genomförandet av programmen, vilken utgör den särskilda referensen i enlighet med punkt [17] i det interinstitutionella avtalet av den xx.yy.201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetsamarbete och sund ekonomisk förvaltning samt i enlighet med artikel [14] i ▌förordning (EU) nr …/2013 [om den fleråriga budgetramen för 2014–2020].

(16)  Det bör anges vilka verksamheter som får finansieras med de medel ur unionens budget som anslås till programmen för perioden 2014–2020 enligt den här förordningen. Medlen bör anslås i första hand till verksamheter som rör Galileoprogrammets installationsfas, inklusive förvaltning och uppföljning av denna fas, samt verksamheter som rör driften av det system som upprättas genom Galileoprogrammet, inklusive åtgärder som föregår eller förbereder denna fas, och driften av Egnossystemet. Medlen bör även anslås till finansiering av viss annan verksamhet som krävs för förvaltning och uppfyllande av programmens mål, inklusive stöd till forskning och utveckling av grundläggande inslag, såsom Galileo-chipsets och Galileo-mottagare, i förekommande fall även programmoduler för positionsbestämning och integritetsövervakning. Dessa inslag utgör skärningspunkten mellan de tjänster som erbjuds av infrastrukturerna och nedströmstillämpningarna och underlättar utvecklingen av tillämpningar i alla ekonomiska sektorer. Deras utveckling fungerar som katalysator för att maximera de samhällsekonomiska fördelarna, eftersom marknadsgenomslaget för de erbjudna tjänsterna underlättas. Kommissionen bör årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om vilken kostnadsförvaltningsstrategi som följts.

(17)  Det bör framhållas att systemens uppskattade investerings- och driftskostnader för perioden 2014–2020 inte omfattar oförutsedda ekonomiska skyldigheter som unionen kan behöva svara för, särskilt i samband med ▌ansvar som uppstår på grund av tjänsternas utförande eller unionens äganderätt till systemen, särskilt med avseende på brister i systemens funktion. Dessa skyldigheter kommer att granskas särskilt av kommissionen.

(18)       Det bör också påpekas att de budgetmedel som nämns i denna förordning inte täcker verksamhet som finansieras genom Horisont 2020-programmet ▌, t.ex. utveckling av tillämpningar härledda från systemen. Den verksamheten kommer att göra det möjligt att optimera utnyttjandet av programmens tjänster, trygga en god avkastning på unionens investeringar både ekonomiskt och i form av samhällsnytta samt öka kunnandet om satellitnavigeringstekniken hos företagen i unionen. Kommissionen bör se till att de olika finansieringskällorna för programmens olika aspekter präglas av öppenhet och tydlighet.

(19)  Vidare bör systemens inkomster, i synnerhet från den kommersiella tjänst som tillhandahålls genom det system som inrättats genom Galileoprogrammet, tillfalla unionen för att delvis kompensera för de gjorda investeringarna och bör användas till stöd för programmens mål. Former för inkomstdelning kan även anges i kontrakt som ingås med privata företag.

(20)       För att undvika de fördyringar och förseningar som programmen drabbats av på senare år måste man öka satsningarna på att kontrollera risker som kan medföra merkostnader och/eller förseningar, vilket Europaparlamentet begärde i sin resolution av den 8 juni 2011 om halvtidsöversynen av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen: bedömning av genomförandet, framtida utmaningar och finansieringsutsikter[8] och vilket rådet begärde i sina slutsatser av den 31 mars 2011 ▌, och vilket kommissionen anförde i sitt meddelande ▌En budget för Europa 2020 av den 29 juni 2011.

(21)  En sund offentlig styrning av programmen förutsätter dels en tydlig uppdelning mellan ansvarsområdena och uppgifterna för i synnerhet kommissionen, Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen (ESA), dels att styrningen successivt anpassas till systemens operativa behov.

(22)       I sin egenskap av företrädare för unionen, som i princip ensam finansierar programmen och äger systemen, bör kommissionen svara för genomförandet av programmen och den övergripande övervakningen av dem. Kommissionen bör därför förvalta de medel som anslagits till programmen enligt denna förordning, övervaka genomförandet av all verksamhet inom programmen och sörja för en tydlig ansvars- och uppgiftsfördelning, inte minst mellan Europeiska byrån för GNSS och ESA. Därför bör kommissionen förutom de uppgifter som rör dessa allmänna ansvarsområden och andra uppgifter som följer av denna förordning även anförtros vissa specifika uppgifter ▌. Kommissionen bör kunna delegera vissa uppgifter genom delegeringsavtal enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, särskilt artikel [x] i den förordningen, för att optimera resursanvändningen och på bästa sätt utnyttja de involverade parternas kompetens.

(22a)  Med tanke på den betydelse för programmen och den inverkan på systemens säkerhet som den markbaserade infrastrukturen har, bör fastställandet av infrastrukturens lokalisering vara en av de specifika uppgifter som tilldelas kommissionen. Installationen av systemens markbaserade infrastruktur bör även i fortsättningen följa en öppen och transparent process. Lokaliseringen av sådan infrastruktur bör fastställas med beaktande av geografiska och tekniska begränsningar kopplade till en optimal geografisk fördelning av denna markbaserade infrastruktur och med beaktande av eventuellt befintliga anläggningar och eventuellt befintlig utrustning som lämpar sig för de relevanta uppgifterna, och varje markstations säkerhetsbehov och varje medlemsstats nationella säkerhetskrav bör tillgodoses.

(23)  Europeiska byrån för GNSS inrättades genom ▌förordning (EU) nr 912/2010[9] ▌för att uppfylla programmens mål och utföra vissa uppgifter inom ramen för programmen. Byrån är ett unionsorgan som i egenskap av ett sådant organ som avses i artikel 208 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 måste iaktta de skyldigheter som gäller för unionens organ. Byrån bör ges vissa uppgifter med anknytning till programmens säkerhet och sin eventuella utnämning till behörig PRS-myndighet. Den bör även bidra till främjande och marknadsföring av systemen, bland annat genom att upprätta kontakter med användare och potentiella användare av de tjänster som tillhandahålls inom programmen och samla information om deras krav och om utvecklingen på marknaden för satellitnavigering. Vidare bör byrån ▌utföra sådana uppgifter som kommissionen anförtror den enligt ett eller flera delegeringsavtal om olika specifika uppgifter i samband med programmen, särskilt uppgifter knutna till systemens driftsfaser, däribland programmens operativa förvaltning, främjande av tillämpningar och tjänster på marknaden för satellitnavigering samt främjande av utvecklingen av grundläggande inslag kopplade till programmet. För att kommissionen i egenskap av unionens företrädare ska kunna utöva sina kontrollbefogenheter utan inskränkningar bör delegeringsavtalen innehålla allmänna villkor för förvaltningen av de medel som anförtros Europeiska byrån för GNSS. Ansvaret för uppgifter knutna till programmens operativa förvaltning och drift bör överföras till Europeiska byrån för GNSS gradvis och vara beroende av om en lämplig granskning av överföringen har färdigställts och om Europeiska byrån för GNSS är redo att ta på sig sådana uppgifter, så att programmens kontinuitet kan tryggas. För Egnos vidkommande bör överföringen ske senast den 1 januari 2014; för Galileo väntas den ske 2016.

(24)  För Galileoprogrammets installationsfas bör unionen ingå ett ▌delegeringsavtal med ESA där ESA:s uppgifter i den fasen anges. Kommissionen bör i sin egenskap av unionens företrädare göra allt för att ingå detta delegeringsavtal senast sex månader efter det att denna förordning har börjat tillämpas. För att kommissionen ▌ska kunna utöva sina kontrollbefogenheter utan inskränkningar bör delegeringsavtalet innehålla allmänna villkor för förvaltningen av de medel som anförtros ESA. Då det rör sig om verksamhet som enbart finansieras av unionen bör villkoren innebära en grad av kontroll som är jämförbar med den som skulle krävas om ESA var ett unionsorgan.

(24a)     För programmens driftsfas bör Europeiska byrån för GNSS ingå arbetsavtal med ESA, där ESA:s uppgifter anges i fråga om att utveckla de framtida generationerna av systemen och i fråga om att ge tekniskt stöd i samband med den befintliga generationen av system. Avtalen bör vara förenliga med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. De bör inte ta upp ESA:s roll i verksamhet som rör forskning och teknik eller tidiga faser av utvecklings- och forskningsverksamhet som rör den infrastruktur som upprättats enligt Galileo- och Egnosprogrammen. Sådan verksamhet bör finansieras utanför ramarna för den budget som anslagits till programmen, exempelvis med medel som anslagits till Horisont 2020-programmet.

(25)  Ansvaret för programmens genomförande omfattar bland annat ansvar för programmens säkerhet, systemens säkerhet och driftens säkerhet. Utom vid tillämpning av den gemensamma åtgärden 2004/552/Gusp av den 12 juli 2004 om de aspekter av driften av det europeiska systemet för satellitbaserad radionavigation som kan påverka säkerheten i Europeiska unionen[10] – som behöver ses över för att återspegla programmens utveckling och styrning samt Lissabonfördraget – vilar ansvaret för säkerheten på kommissionen, även om vissa säkerhetsuppgifter anförtros Europeiska byrån för GNSS. Det åvilar i synnerhet kommissionen att införa mekanismer för adekvat samordning mellan de olika säkerhetsansvariga enheterna.

(25a)     Vid tillämpningen av denna förordning bör kommissionen i säkerhetsrelaterade frågor samråda med relevanta säkerhetsexperter i medlemsstaterna.

(26)       Eftersom utrikestjänsten besitter särskilda fackkunskaper och regelbundet har kontakt med förvaltningarna i tredjeländer och internationella organisationer, förefaller den väl lämpad att bistå kommissionen i genomförandet av vissa uppgifter med anknytning till systemens och programmens säkerhet i fråga om yttre förbindelser, i enlighet med rådets beslut 2010/427/EU av den 26 juli 2010 om hur den europeiska avdelningen för yttre åtgärder ska organiseras och arbeta[11], särskilt artikel 2.2 i det beslutet. Kommissionen bör se till att utrikestjänsten är fullt delaktig i dess verksamhet vid utförandet av säkerhetsrelaterade uppgifter på området yttre förbindelser. Utrikestjänsten bör få allt nödvändigt tekniskt stöd för detta ändamål.

(26a)  För att garantera ett säkert informationsflöde inom ramen för denna förordning bör tillämpliga säkerhetsbestämmelser erbjuda en skyddsnivå för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som motsvarar den som ges av säkerhetsbestämmelserna enligt bilagan till kommissionens beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom[12] och av rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till rådets beslut 2011/292/EU[13]. Varje medlemsstat bör se till att dess nationella säkerhetsbestämmelser är tillämpliga på varje fysisk person som är bosatt och varje juridisk person som är etablerad på dess territorium och som hanterar säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter om programmen. Säkerhetsbestämmelserna för ESA och beslut 2011/C 304/05 av Europeiska unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik[14] bör anses motsvara säkerhetsbestämmelserna enligt bilagan till beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom och rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till beslut 2011/292/EU.

(26b)   Denna förordning bör inte påverka tillämpningen av befintliga och framtida bestämmelser om tillgång till handlingar som antagits i enlighet med artikel 15.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Förordningen bör heller inte anses medföra en skyldighet för medlemsstaterna att bortse från sina egna författningsenliga krav om tillgång till handlingar.

(27)       För att anslå unionsmedel till programmen upp till ett tak som kommissionen inte får överskrida, är det nödvändigt att ändamålsenliga förfaranden för offentlig upphandling tillämpas och särskilt att kontrakt förhandlas fram på ett sätt som garanterar att resurserna används på bästa sätt, att tjänsterna tillhandahålls på ett tillfredsställande sätt, att programmen förlöper i god ordning, att riskerna hanteras väl och att tidplanen hålls. Den berörda upphandlande myndigheten bör anstränga sig att uppfylla dessa krav.

(28)  Eftersom programmen i princip kommer att finansieras helt av unionen, bör offentlig upphandling inom ramen för programmen överensstämma med unionens regler för offentlig upphandling och framför allt inriktas på att optimera resursanvändningen, kontrollera kostnaderna, minska riskerna, förbättra effektiviteten och minska beroendet av en enda leverantör. En öppen, sund konkurrens bör råda längs hela leveranskedjan, som möjliggör ett balanserat deltagande av olika branscher på alla nivåer, särskilt nykomlingar och små och medelstora företag. Missbruk av dominerande ställning och långvarigt beroende av enskilda leverantörer bör undvikas. För att minska riskerna med programmen, undvika beroende av en enskild leverantör och garantera en bättre övergripande kontroll över programmen, kostnaderna och tidsplanerna, är det viktigt att vid behov vända sig till flera leverantörer. Vidare bör utvecklingen av den europeiska industrin vidmakthållas och främjas på alla områden med anknytning till satellitnavigering i överensstämmelse med internationella avtal som unionen har anslutit sig till. Risken för bristfälligt fullgörande eller icke-fullgörande av ett kontrakt bör minskas så långt möjligt. I detta syfte bör uppdragstagarna påvisa att deras fullgörande av kontrakten är hållbart med avseende på de åtaganden som gjorts och kontraktets löptid. Därför bör de upphandlande myndigheterna, när så är lämpligt, specificera vilka krav som gäller för tillförlitlighet i leveranserna och de tillhandahållna tjänsterna. Dessutom får de upphandlande myndigheterna ställa särskilda krav på inköp av varor och tjänster av känslig art, särskilt för att värna informationssäkerheten. Företag i unionen bör ha möjlighet att anlita leverantörer etablerade utanför unionen för vissa komponenter och tjänster när det kan visas att fördelarna är väsentliga i fråga om kvalitet och kostnader, dock med hänsyn tagen till programmens strategiska karaktär och unionens krav på säkerhet och exportkontroll. Det är lämpligt att ta till vara de investeringar som gjorts och den erfarenhet och kompetens som finns i industrin, även sådan som förvärvats under programmens utformnings-, utvecklings- och valideringsfaser, och att samtidigt se till att reglerna om konkurrensutsatt upphandling inte åsidosätts.

(28a)  För att bättre kunna uppskatta de totala kostnaderna för en vara, tjänst eller byggentreprenad som upphandlas, inbegripet de långsiktiga operativa kostnaderna, bör när så är lämpligt de totala kostnaderna under hela livscykeln för den vara, tjänst eller byggentreprenad som är föremål för upphandlingen beaktas, genom tillämpning av en kostnadseffektivitetsmetod som exempelvis livscykelkostnader, om upphandlingen utgår från kriteriet om det ekonomiskt mest fördelaktiga anbudet. Därför bör den upphandlande myndigheten se till att den metod som ska användas för att beräkna kostnaderna för en vara, tjänst eller byggentreprenad under hela dess livscykel uttryckligen nämns i kontraktshandlingarna eller kontraktsmeddelandet och att metoden möjliggör verifiering av att uppgifterna som lämnas av anbudsgivarna är korrekta.

(29)  Satellitnavigering är en ▌ komplex och föränderlig teknik. Därav följer osäkerhet och risker för den offentliga upphandling som bedrivs inom ramen för programmen, särskilt som upphandlingen kan röra utrustning eller tjänster på lång sikt. Därför bör det införas särskilda åtgärder för offentlig upphandling utöver dem som är tillämpliga enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Den upphandlande myndigheten bör på så vis kunna återställa skäliga konkurrensvillkor när ett eller flera företag före en upphandling förfogar över privilegierad information om verksamhet med anknytning till upphandlingen. Den upphandlande myndigheten bör även kunna genomföra upphandling med villkorade flerfaskontrakt, på vissa villkor införa ett tillägg medan kontraktet fortfarande löper eller införa en viss minsta grad av underentreprenad. På grund av den tekniska osäkerhet som kännetecknar programmen kan det hända att priset för en upphandling inte alltid kan fastställas exakt och att det därför blir önskvärt att ingå kontrakt i särskild form där inga fasta, slutgiltiga priser anges, samtidigt som de förenas med villkor om skydd av unionens ekonomiska intressen.

(30)  Det bör bekräftas att medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.3 i fördraget om Europeiska unionen (nedan kallat EU-fördraget) bör avstå från varje åtgärd som kan vara till skada för programmen eller tjänsterna. Det bör även klargöras att de berörda medlemsstaterna bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa skyddet av de markstationer som upprättats på deras territorier. Vidare bör medlemsstaterna och kommissionen samarbeta sinsemellan och med lämpliga internationella organ och tillsynsmyndigheter för att se till att nödvändigt radiospektrum för det system som upprättas enligt Galileoprogrammet finns tillgängligt och är skyddat, så att tillämpningar baserade på detta system kan utvecklas och användas till fullo, i enlighet med artikel 8.1 i Europaparlamentets och rådets beslut nr 243/2012/EU av den 14 mars 2012 om inrättande av ett flerårigt program för radiospektrumpolitik[15].

(31)  På grund av systemens världsomspännande karaktär måste unionen kunna ingå avtal med tredjeländer och internationella organisationer inom ramen för programmen, i enlighet med artikel 218 i EUF-fördraget, bland annat för att kunna sörja för ett smidigt genomförande av programmen, hantera vissa frågor om säkerhet och avgiftsbeläggning, optimera tjänsterna till allmänheten i unionen och tillgodose tredjeländers och internationella organisationers behov. Det är även lämpligt att vid behov anpassa befintliga avtal till programmens utveckling. Vid förberedandet eller genomförandet av dessa avtal bör kommissionen kunna ta hjälp av utrikestjänsten, ESA och Europeiska byrån för GNSS inom ramen för de uppgifter de anförtrotts enligt denna förordning.

(32)       Det bör bekräftas att kommissionen vid fullgörandet av vissa icke-föreskrivande uppgifter vid behov och i nödvändig utsträckning får anlita tekniskt bistånd från vissa utomstående parter. Andra aktörer som medverkar i den offentliga styrningen av programmen får också utnyttja samma tekniska bistånd vid fullgörandet av de uppgifter som de anförtrotts enligt denna förordning.

(33)  Unionen bygger på respekt för de grundläggande rättigheterna, och framför allt i artiklarna 7 och 8 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna erkänns uttryckligen den grundläggande rätten till respekt för privatlivet och skydd av personuppgifter. Skyddet av personuppgifter och av privatlivet bör garanteras inom ramen för programmen.

(34)       ▌Europeiska unionens ekonomiska intressen bör skyddas genom proportionerliga åtgärder över hela utgiftscykeln, bland annat åtgärder för att förebygga, avslöja och utreda oegentligheter, driva in belopp som gått förlorade, betalats ut på felaktiga grunder eller använts felaktigt, och eventuellt administrativa och ekonomiska påföljder i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

(35)       Europaparlamentet och rådet bör regelbundet underrättas om genomförandet av programmen, särskilt med avseende på riskhantering, kostnader, tidsplan och resultat. Dessutom bör Europaparlamentet, rådet och kommissionen sammanträda i den interinstitutionella panelen för Galileo i enlighet med det gemensamma uttalande om den interinstitutionella panelen för Galileo som bifogats denna förordning.

(36)  Kommissionen bör genomföra utvärderingar, baserade på överenskomna indikatorer, för att bedöma verkan och effektiviteten i de åtgärder som vidtas för att nå programmens mål.

(37)       I syfte att ▌trygga systemsäkerheten och driftsäkerheten bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på de högnivåmål som behövs för att trygga systemsäkerheten och driftsäkerheten. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt ▌till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(38)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter. De befogenheterna bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter[16].

(39)       Eftersom sund offentlig styrning förutsätter en enhetlig förvaltning av programmen, snabbare beslutsfattande och lika tillgång till information, bör företrädare för både Europeiska byrån för GNSS och ESA kunna delta som observatörer i arbetet i kommittén för de europeiska GNSS-programmen (nedan kallad kommittén), som inrättats för att biträda kommissionen. Av samma anledning bör företrädare för tredjeländer och internationella organisationer som ingått ett internationellt avtal med unionen kunna delta i kommitténs arbete, med förbehåll för säkerhetsrestriktioner och i enlighet med avtalsvillkoren. Dessa företrädare för Europeiska byrån för GNSS, ESA, tredjeländer och internationella organisationer bör inte ha rösträtt i kommittén.

(40)  Eftersom målet för denna förordning, nämligen att bygga upp och driva satellitnavigeringssystem, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av att det överskrider varje enskild medlemsstats ekonomiska och tekniska kapacitet och programmen därför, på grund av målets omfattning och verkningar, bättre kan genomföras på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen enligt artikel 5 i EU-fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

(41)       Det gemensamma företaget Galileo, som bildades genom rådets förordning (EG) nr 876/2002[17], lade ned sin verksamhet den 31 december 2006, och förfarandet för upplösning av företaget är nu avslutat. Därför bör förordning (EG) nr 876/2002 upphävas.

(42)       Med tanke på behovet av att utvärdera programmen och på de betydande ändringar av texten som ska göras, samt för tydlighetens och rättssäkerhetens skull, bör förordning (EG) nr 683/2008 upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL IALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1 [text från f.d. artikel 2]Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelserna för uppbyggnad och drift av systemen inom ramen för de europeiska satellitnavigeringsprogrammen, särskilt när det gäller styrning och unionens ekonomiska stöd.

Artikel 2 [text från f.d. artikel 1]Europeiska system och program för satellitnavigering

1.          De europeiska satellitnavigeringsprogrammen Galileo och Egnos ska omfatta alla åtgärder som krävs för utformning, utveckling, validering, uppbyggnad, drift, förnyelse och förbättring av de två europeiska satellitnavigeringssystemen, nämligen det system som upprättas enligt Galileoprogrammet samt Egnossystemet, och för tryggande av deras säkerhet och driftskompatibilitet.

Dessa program ska även syfta till att maximera de samhällsekonomiska fördelarna med de europeiska satellitnavigeringssystemen, framför allt genom att främja systemens användning och utvecklingen av tillämpningar och tjänster som bygger på dessa system.

2.          Det system som upprättas enligt Galileoprogrammet ska vara ett civilt system under civil kontroll och en autonom infrastruktur för globala satellitnavigeringssystem (GNSS), vilken omfattar en konstellation av satelliter och ett globalt nätverk av markstationer.

3.          Egnossystemet ska vara en regional infrastruktur för satellitnavigeringssystem för övervakning och korrigering av öppna signaler som sänds ut av befintliga globala satellitnavigeringssystem samt signaler från den öppna tjänst som erbjuds av det system som upprättats enligt Galileoprogrammet, när dessa blir tillgängliga. Systemet består av markstationer och flera transpondrar installerade i geostationära satelliter.

4.  Galileoprogrammets särskilda mål ska vara att se till att de signaler som sänds ut av det system som upprättats enligt programmet kan användas för följande ▌funktioner:

a)      Att erbjuda en öppen tjänst (Open Service eller OS) som är avgiftsfri för användarna och som tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstillämpningar med stor volym.

b)     Att via signalerna från Galileos öppna tjänst och/eller i samarbete med andra satellitnavigeringssystem bidra till integritetsövervakningstjänster avsedda för användare av tillämpningar inom tjänsten för skydd av människoliv (Safety-of-life eller SoL) i överensstämmelse med internationella standarder.

c)      Att erbjuda en kommersiell tjänst (Commercial Service eller CS) som gör det möjligt att utveckla yrkesmässiga eller kommersiella tillämpningar tack vare bättre prestanda och data med ett större mervärde än de som ingår i den öppna tjänsten.

d)  Att erbjuda en offentlig reglerad tjänst (Public Regulated Service eller PRS) som är förbehållen användare med myndighetstillstånd, för känsliga tillämpningar med stort behov av tjänstekontinuitet, och som är avgiftsfri för medlemsstaterna, rådet, kommissionen, utrikestjänsten och, när så är lämpligt, vederbörligen auktoriserade unionsorgan; denna tjänst använder starka krypterade signaler. Frågan om huruvida avgifter ska tillämpas på de andra PRS-deltagare som avses i artikel 2 i beslut nr 1104/2011/EU ska bedömas från fall till fall, och lämpliga bestämmelser ska fastställas i de avtal som ingås enligt artikel 3.5 i det beslutet.

e)      Att bidra till Cospas-Sarsat-systemets sök- och räddningstjänst (Search and Rescue Support Service eller SAR), vilket innebär att nödsignaler från radiosändare kan fångas upp och meddelanden sändas till dessa sändare.

5.  Egnosprogrammets särskilda mål ska vara följande:

a)     Att se till att de signaler som sänds ut av Egnossystemet kan utnyttjas för följande ▌funktioner:

         i)      En öppen tjänst (OS) som är avgiftsfri för användarna och som tillhandahåller positions- och tidsbestämningsuppgifter huvudsakligen avsedda för satellitnavigeringstilllämpningar med stor volym inom det område som täcks av Egnossystemet.

         ii)     En tjänst för spridning av kommersiella data (Egnos Data Access Service eller EDAS), som gör det möjligt att utveckla yrkesmässiga eller kommersiella tillämpningar tack vare bättre prestanda och data med större mervärde jämfört med data som ingår i dess öppna tjänst.

  iii)  En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service eller SoL), som riktar sig till användare för vilka säkerheten är avgörande; denna tjänst, som tillhandahålls utan direkta användaravgifter, uppfyller i synnerhet kraven inom vissa sektorer på kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet och omfattar en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar i, eller ”utanför toleransen”-signaler från, system som utökas av Egnossystemet inom täckningsområdet.

b)     Att företrädesvis, och så snart som möjligt, tillhandahålla dessa funktioner inom de områden på medlemsstaternas territorier som är geografiskt belägna i Europa.

Egnossystemets geografiska täckning får utvidgas till att omfatta andra regioner i världen, i synnerhet territorier i kandidatländer, i tredjeländer som tillhör det gemensamma europeiska luftrummet och i länder som omfattas av den europeiska grannskapspolitiken, med förbehåll för den tekniska genomförbarheten och på grundval av internationella avtal. Kostnaderna för en sådan utvidgning, inklusive relaterade driftskostnader, ska inte täckas av de medel som avses i artikel 10. En sådan utvidgning ska inte heller försena arbetet med att utvidga Egnossystemets geografiska täckning över hela det område på medlemsstaternas territorium som är geografiskt beläget i Europa.

Artikel 3Galileoprogrammets faser

Galileoprogrammet ska omfatta följande faser:

a)          En utformningsfas, under vilken systemarkitekturen utarbetades och dess ingående komponenter fastställdes och vilken avslutades 2001.

b)          En utvecklings- och valideringsfas, som enligt planen ska avslutas 2013 och som omfattar tillverkning och uppsändning av de första satelliterna, installation av de första markbundna delarna av infrastrukturen och allt arbete och alla åtgärder som krävs för systemets validering i omloppsbana ▌.

c)          En installationsfas, som ▌ ska avslutas senast 2020 och som omfattar

i)  konstruktion, installation och skydd av all rymdbaserad infrastruktur, särskilt av alla de satelliter som behövs för att uppnå de särskilda målen i artikel 2.4 och av de erforderliga extrasatelliterna, samt tillhörande utvecklande underhåll och verksamhet,

ii)     konstruktion, installation och skydd av all markbaserad infrastruktur, särskilt av den infrastruktur som behövs för att kontrollera satelliterna och behandla data från satellitbaserad radionavigation och av servicecentrum och andra markbaserade centrum, samt tillhörande utvecklande underhåll och verksamhet,

iii)    förberedelser inför driftsfasen, inklusive förberedande verksamhet för tillhandahållandet av de tjänster som avses i artikel 2.4,

d)          en driftsfas, som omfattar

i)      förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den rymdbaserade infrastrukturen, inklusive upprustning samt hantering av infrastrukturens åldrande,

ii)  förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, särskilt av servicecentrum och andra markbaserade centrum, nät och anläggningar, inklusive upprustning samt hantering av infrastrukturens åldrande,

iii)    utveckling av framtida generationer av systemet och utveckling av de tjänster som avses i artikel 2.4,

iv)    certifierings- och standardiseringsverksamhet med anknytning till programmet,

v)      tillhandahållande och marknadsföring av de tjänster som avses i artikel 2.4,

vi)    samarbete med andra GNSS, och

vii)   all annan verksamhet som krävs för utvecklingen av det systemet och ett framgångsrikt genomförande av programmet.

▌Denna fas ska inledas successivt mellan 2014 och 2015 med tillhandahållande av de första tjänsterna för den öppna tjänsten, sök- och räddningstjänsten och den offentliga reglerade tjänsten. Dessa första tjänster ska gradvis förbättras och de andra funktioner som specificeras i de särskilda målen i artikel 2.4 ska gradvis införas med syftet att uppnå fullständig operativ kapacitet senast 2020.

Artikel 4

Egnos driftsfas

Egnos driftsfas ska huvudsakligen omfatta

a)          förvaltning, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den rymdbaserade infrastrukturen, inklusive upprustning samt hantering av infrastrukturens åldrande,

b)          förvaltning ▌, underhåll, löpande förbättring, utveckling och skydd av den markbaserade infrastrukturen, särskilt nät, anläggningar och stödfunktioner, inklusive upprustning samt hantering av infrastrukturens åldrande,

c)  utveckling av framtida generationer av systemet och utveckling av de tjänster som avses i artikel 2.5,

d)          ▌certifierings- och standardiseringsverksamhet med anknytning till programmet,

e)          tillhandahållande och marknadsföring av de tjänster som avses i artikel 2.5,

f)           alla inslag som styrker tillförlitligheten hos systemet och dess drift,

g)          samordningsverksamhet för uppfyllandet av de särskilda målen enligt artikel 2.5 b.

Artikel 5Samverkansförmåga och driftskompatibilitet mellan systemen

1.          Systemen, näten och tjänsterna med ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen ska ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet ur teknisk synpunkt.

2.  Systemen, näten och tjänsterna med ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen ska ▌ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och med konventionella hjälpmedel för radionavigation, när detta fastställs i ett internationellt avtal som ingåtts i enlighet med artikel 28.

▌

Artikel 6Rättigheter

Unionen ska vara ägare till samtliga materiella tillgångar och innehavare till samtliga immateriella rättigheter som skapas eller utvecklas inom ramen för programmen, och för detta ändamål ska avtal med tredje part i förekommande fall ingås när det gäller befintliga rättigheter.

Kommissionen ska genom en lämplig ram säkerställa optimal användning av de tillgångar som avses i denna artikel; i synnerhet ska den förvalta de immaterialrättigheter som rör programmen så effektivt som möjligt, med hänsyn till behovet av att skydda och ge värde åt unionens immaterialrättigheter, samtliga intressenters intressen och nödvändigheten av en harmonisk utveckling av marknaderna och av den nya tekniken. För detta ändamål ska den se till att de kontrakt som ingås inom programmen omfattar möjligheten att till tredje part överlåta eller ge licens för immateriella rättigheter som utvecklas genom arbete i programmen.

KAPITEL IIBUDGETBIDRAG OCH BUDGETMEKANISMER

Artikel 7Berörd verksamhet

1.          De anslag från unionens budget som genom denna förordning ska tilldelas programmen för perioden 2014–2020 syftar till finansieringen av

a)      verksamhet kopplad till avslutandet av Galileoprogrammets installationsfas enligt artikel 3 c,

b)     verksamhet kopplad till Galileoprogrammets driftsfas enligt artikel 3 d,

c)      verksamhet kopplad till Egnosprogrammets driftsfas enligt artikel 4,

ca)    verksamhet kopplad till förvaltningen och övervakningen av programmen.

1a.  Anslagen från unionens budget till programmen syftar, i enlighet med artikel 10.1 a, även till finansieringen av verksamhet med anknytning till forskning och utveckling av grundläggande inslag, såsom Galileokompatibla chipsets och mottagare.

2.          Anslagen från unionens budget till programmen ska även tas i anspråk för kommissionens utgifter för förberedelser, uppföljning, kontroll, revision och utvärdering som krävs för programmens förvaltning och genomförandet av de mål som avses i artikel 2.4 och 2.5. Dessa utgifter får särskilt omfatta följande ▌:

a)      Undersökningar och expertmöten.

b)     Information och kommunikation, inbegripet institutionell kommunikation om unionens politiska prioriteringar i de fall dessa har direkt anknytning till målen för denna förordning, särskilt i syfte att skapa synergier med annan relevant unionspolitik.

c)      Nät för informationsteknik (IT) i syfte att behandla eller överföra uppgifter.

d)  Allt annat tekniskt eller administrativt stöd som kommissionen får för programmens förvaltning.

3.          ▌Kostnaderna för programmen och de olika programfaserna ska fastställas tydligt. Kommissionen ska i enlighet med principen om öppen förvaltning årligen informera Europaparlamentet, rådet och den kommitté som avses i artikel 35.1 om fördelningen av unionsmedel, inklusive reserven för oförutsedda utgifter, till alla de verksamheter som anges i punkterna 1, 1a och 2 samt om användningen av dessa medel.

Artikel 8Finansiering av

Galileo- och Egnosprogrammen

1.          ▌Unionen ska finansiera sådan verksamhet kopplad till Galileo- och Egnosprogrammen som avses i artikel 7.1, 7.1a och 7.2 i syfte att uppfylla målen i artikel 2; finansieringen ska ske i enlighet med artikel 10, utan att det påverkar eventuella bidrag från andra finansieringskällor, till exempel sådana som avses i punkterna 2 och 3 i denna artikel.

2.  Medlemsstaterna får begära att få tillskjuta kompletterande medel till Galileo- och Egnosprogrammen för att täcka ytterligare inslag i särskilda fall, under förutsättning att detta inte skapar någon finansiell eller teknisk börda eller några förseningar för det berörda programmet. Utifrån en begäran från en medlemsstat ska kommissionen, i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 35.3, besluta huruvida de ovannämnda villkoren har uppfyllts. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet, rådet och den kommitté som avses i artikel 35.1 i denna förordning om alla konsekvenser som tillämpningen av denna punkt kan få för Galileo- och Egnosprogrammen.

3.          Även tredjeländer och internationella organisationer får tillskjuta kompletterande medel till Galileo- och Egnosprogrammen. Villkor och former för deras deltagande ska fastställas i sådana internationella avtal som avses i artikel 28.

3a.        De kompletterande medel som avses i punkterna 2 och 3 ska utgöra externa inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 21.2 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

▌

Artikel 10Medel

1.          Det största belopp som får anslås av unionen till genomförandet av sådan verksamhet som anges i artikel 7.1, 7.1a och 7.2 och till täckandet av risker förenade med sådan verksamhet ska vara [7,07173 miljarder] euro i löpande priser för perioden 1 januari 2014–31 december 2020. Beloppet ska delas upp i följande utgiftskategorier:

a)     För verksamhet som avses i artikel 7.1 a: [1,93 miljarder] euro i löpande priser.

b)     För verksamhet som avses i artikel 7.1 b: [3 miljarder] euro i löpande priser.

c)      För verksamhet som avses i artikel 7.1 c: [1,58 miljarder] euro i löpande priser.

d)     För verksamhet som avses i artikel 7.1ca och artikel 7.2: [0,56173 miljarder] euro i löpande priser[18].

1a.   Utan att det påverkar eventuella andra belopp som anslagits till utveckling av tillämpningar baserade på systemen inom Horisont 2020-programmet ska budgetanslagen till programmen, inklusive inkomster avsatta för särskilda ändamål, finansiera sådan verksamhet som avses i artikel 7.1a med högst 100 miljoner euro i fasta priser.

1b.        Kommissionen får omfördela medel från en utgiftskategori enligt punkt 1 a–1 d till en annan upp till ett tak på 10 % av det belopp som avses i punkt 1. Om omfördelningen ger ett ackumulerat belopp på över 10 % av beloppet i punkt 1, ska kommissionen rådfråga den kommitté som avses i artikel 35.1 i enlighet med det rådgivande förfarandet enligt artikel 35.2.

Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om varje omfördelning av medel mellan olika utgiftskategorier.

2.          Budgetmedlen ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

3.          Budgetåtaganden för programmen ska verkställas genom årliga delbetalningar.

3a.   Kommissionen ska förvalta de ekonomiska medlen i punkt 1 i denna artikel på ett öppet och kostnadseffektivt sätt. Kommissionen ska årligen rapportera till Europaparlamentet och rådet om vilken kostnadsförvaltningsstrategi som följts.

Artikel 11Inkomster från programmen

1.          Inkomsterna från driften av systemen ska samlas in av unionen, betalas till unionens budget och anslås till programmen, särskilt till det mål som avses i artikel 2.1. Om inkomsterna visar sig vara större än vad som krävs för att finansiera programmens driftsfaser ska eventuella anpassningar av fördelningsprincipen vara föremål för Europaparlamentets och rådets godkännande på grundval av ett förslag från kommissionen.

2.          En mekanism för inkomstdelning får föreskrivas i kontrakt som ingås med företag inom den privata sektorn.

3.  Ränta från förfinansiering som utbetalas till enheter med ansvar att genomföra budgeten indirekt ska anslås till verksamheter som omfattas av delegeringsavtalet eller kontraktet mellan kommissionen och den aktuella enheten. I enlighet med principen om sund ekonomisk förvaltning ska enheter med ansvar att indirekt genomföra budgeten öppna konton som gör det möjligt att urskilja medel och motsvarande ränta.

KAPITEL IIIOFFENTLIG STYRNING AV PROGRAMMEN

Artikel 12

Principer för styrningen av programmen

Den offentliga styrningen av programmen ska bygga på följande principer:

a)          Tydlig uppgifts- och ansvarsfördelning mellan de involverade organen, särskilt kommissionen, Europeiska byrån för GNSS och ESA, under kommissionens övergripande ansvar.

b)  Uppriktigt samarbete mellan de organ som avses i punkt a och medlemsstaterna.

c)          Sträng kontroll av programmen, bland annat för att kontrollera att alla involverade organ inom sina respektive ansvarsområden strikt iakttar kostnader och tidsplaner för programmens mål.

d)          Optimering och rationalisering av användningen av befintliga strukturer, för att undvika dubblering av teknisk expertis.

e)          Användning av bästa praxis för projektförvaltningssystem och projektförvaltningsteknik i syfte att övervaka programmens genomförande, mot bakgrund av de särskilda kraven och med stöd från experter på området.

Artikel 13Kommissionens uppgifter

1.          Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för programmen. Kommissionen ska förvalta de medel som ▌tilldelas enligt denna förordning och ha översikt över genomförandet av all verksamhet inom programmen, särskilt beträffande kostnaderna, tidsplanen och resultaten.

2.          Utöver det övergripande ansvar som avses i punkt 1 och de specifika uppgifter som avses i andra bestämmelser i denna förordning ska kommissionen

a)      sörja för en tydlig uppgiftsfördelning mellan de olika organ som är involverade i programmen och ▌ge Europeiska byrån för GNSS och ESA de uppgifter som avses i artikel 15.1 a respektive artikel 16, särskilt genom delegeringsavtal,

b)     se till att programmen genomförs i god tid inom ramen för de medel som de tilldelats och i överensstämmelse med målen enligt artikel 2;

för detta ändamål ska kommissionen upprätta och införa lämpliga instrument och strukturåtgärder som behövs för att kartlägga, begränsa, minska och övervaka riskerna med programmen ▌,

c)      för unionens räkning, och inom sitt behörighetsområde, sköta kontakterna med tredjeländer och internationella organisationer,

d)     i god tid ge medlemsstaterna och Europaparlamentet all relevant information om programmen, särskilt om riskhantering, övergripande kostnader, årliga driftskostnader för varje väsentlig del av Galileoinfrastrukturen, inkomster, tidsplan och resultat, samt en överblick över tillämpningen av de projektförvaltningssystem och den projektförvaltningsteknik som avses i artikel 12 e,

da)   bedöma möjligheterna att främja och säkerställa de europeiska satellitnavigeringssystemens användning i de olika sektorerna av ekonomin, bland annat genom att analysera hur fördelarna med systemen ska kunna tas till vara.

3.  ▌För att se till att Galileoprogrammets faser och Egnosprogrammets driftsfas enligt artiklarna 3 och 4 förlöper väl ska kommissionen vid behov vidta de åtgärder som krävs för att

a)      hantera och minska riskerna i samband med programmen [omarkerad text från punkt c i kommissionens förslag],

b)     fastställa de beslutssteg som är avgörande för att övervaka och utvärdera programmens genomförande,

c)      bestämma lokaliseringen ▌av systemens markinfrastruktur i enlighet med säkerhetskraven, genom en öppen och transparent process, och säkerställa driften [omarkerad text från punkt a i kommissionens förslag],

ca)    fastställa nödvändiga tekniska och operativa specifikationer för att uppfylla de funktioner som avses i artikel 2.4 b och 2.4 c och för att genomföra systemutveckling.

Dessa genomförandeåtgärder ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 35.3.

Artikel 14Systemsäkerhet och driftsäkerhet

1.          Kommissionen ska garantera programmens säkerhet, bland annat i fråga om systemen och deras drift ▌. För detta ändamål ska kommissionen

             a)     beakta behovet av tillsyn och integrering av säkerhetsrelaterade krav och standarder i alla program,

             b)     se till att den samlade effekten av dessa krav och standarder gynnar programmets framgångsrika genomförande, särskilt i fråga om kostnader, riskhantering och tidsplan.

             c)      upprätta samordningsmekanismer mellan de olika involverade organen,

  d)  beakta gällande säkerhetsstandarder och säkerhetskrav för att inte sänka den allmänna säkerhetsnivån eller påverka funktionen i befintliga system som bygger på de standarderna och kraven.

2.        Utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 15 och 17 i denna förordning eller artikel 8 i ▌beslut nr 1104/2011/EU, ska kommissionen anta delegerade akter i enlighet med artikel 34 för att fastställa de högnivåmål som krävs för att säkerställa programmens säkerhet enligt punkt 1. ▌

2a.        Kommissionen ska fastställa de tekniska specifikationer och andra åtgärder som krävs för att genomföra högnivåmålen enligt punkt 2. Dessa genomförandeåtgärder ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 35.3.

3.          Utrikestjänsten ska fortsätta att bistå kommissionen när denna fullgör sina uppgifter på området yttre förbindelser, i enlighet med artikel 2.2 i beslut 2010/427/EU. ▌

Artikel 15Uppgifter för Europeiska byrån för GNSS

1           Europeiska byrån för GNSS ska ▌i enlighet med kommissionens riktlinjer utföra följande uppgifter:

a)      ▌När det gäller programmens säkerhet ska den, utan att det påverkar tillämpningen av artiklarna 14 och 17,

i)      genom sin styrelse för säkerhetsackreditering svara för säkerhetsackrediteringen i enlighet med kapitel III i förordning (EU) nr 912/2010, och för detta ändamål inleda och övervaka tillämpningen av säkerhetsförfaranden och genomföra inspektioner av systemets säkerhet,

ii)  svara för driften av säkerhetsövervakningscentrumet för Galileo, enligt artikel 6 d i förordning (EU) nr 912/1010, i överensstämmelse med de standarder och krav som avses i artikel 14 i den här förordningen och de anvisningar som fastställs i enlighet med den gemensamma åtgärden 2004/552/Gusp enligt artikel 17.

b)     Den ska utföra de uppgifter som ▌anges i artikel 5 i ▌beslut nr 1104/2011/EU ▌och ▌ bistå kommissionen ▌ i enlighet med artikel 8.6 i det beslutet.

c)      Den ska i samband med programmens installationsfas och driftsfas bidra till att främja och marknadsföra de tjänster som avses i artikel 2.4 och 2.5, bland annat genom att genomföra nödvändiga marknadsanalyser, särskilt med hjälp av den årliga marknadsrapporten från Europeiska byrån för GNSS om marknaden för tillämpningar och tjänster, genom att upprätta nära kontakter med användare och potentiella användare av systemen i syfte att samla in information om deras behov, genom att följa utvecklingen på nedströmsmarknader för satellitnavigering och genom att utarbeta en handlingsplan för användarnas anammande av de tjänster som avses i artikel 2.4 och 2.5, som särskilt ska innehålla relevanta standardiserings- och certifieringsåtgärder.

1a.  Europeiska byrån för GNSS ska även utföra andra uppgifter som rör programmens genomförande, inklusive programförvaltningsuppgifter, och ska kunna hållas ansvarig för dem. Kommissionen ska anförtro den dessa uppgifter genom ett delegeringsavtal som antas på grundval av ett beslut om delegering, i enlighet med artikel 60.1 c i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012, och uppgifterna ska omfatta bland annat följande:

a)     Driftsverksamhet, bland annat förvaltning av systeminfrastrukturen, underhåll och löpande förbättringar ▌av systemen, certifierings- och standardiseringsverksamhet ▌samt tillhandahållande av de tjänster som avses i artikel 2.4 och 2.5.

b)     Medverkan till att definiera tjänsternas vidareutveckling samt utvecklings- och installationsrelaterad verksamhet för vidareutveckling och framtida generationer av systemen, bland annat upphandling.

c)  Främjande av utvecklingen av tillämpningar och tjänster baserade på systemen, samt medvetandegörande om dessa tillämpningar och tjänster, bland annat identifiering, sammankoppling och samordning av nätverket av europeiska kompetenscentrum i GNSS-tillämpningar och GNSS-tjänster, tillvaratagande av expertis i offentlig och privat sektor och utvärdering av åtgärder med anknytning till sådant främjande och medvetandegörande.

d)     Främjande av utvecklingen av grundläggande inslag, såsom Galileokompatibla chipsets och mottagare.

1b.        Delegeringsavtalen enligt punkt 1a ska ge Europeiska byrån för GNSS en lämplig grad av självständighet och befogenhet, med särskild hänvisning till den upphandlande myndigheten, inom ramen för artikel 58.7 och artikel 60 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Vidare ska de innehålla allmänna villkor för förvaltningen av de medel som anförtrotts Europeiska byrån för GNSS, särskilt de åtgärder som ska genomföras, därtill hörande finansiering, förvaltningsförfaranden, övervaknings- och inspektionsåtgärder, åtgärder som ska tillämpas om kontrakt inte genomförs på tillfredsställande sätt i fråga om kostnader, tid och resultat samt bestämmelser om rättigheter till alla materiella och immateriella tillgångar.

I övervaknings- och inspektionsåtgärderna ska det särskilt ingå en preliminär kostnadsberäkning, systematisk information till kommissionen om kostnaderna och tidsplanen och – i händelse av skillnader mellan planerad budget, resultat och tidsplan – korrigeringar som ska garantera att infrastrukturen byggs upp inom ramen för anslagna medel.

1c.         Europeiska byrån för GNSS ska ingå sådana arbetsavtal med ESA som är nödvändiga för utförandet av deras respektive uppgifter enligt denna förordning under programmens driftsfas. Kommissionen ska underrätta Europaparlamentet, rådet och den kommitté som avses i artikel 35.1 om sådana arbetsavtal som ingås av Europeiska byrån för GNSS och om eventuella ändringar av dessa. När det är lämpligt får Europeiska byrån för GNSS även överväga att anlita andra offentliga eller privata enheter.

2.  Förutom de uppgifter som avses i punkterna 1 och 1a, och inom ramen för sitt uppdrag, ska Europeiska byrån för GNSS lämna sitt tekniska bistånd till kommissionen och förse kommissionen med alla upplysningar som den behöver för att fullgöra sina uppgifter enligt denna förordning, även för att bedöma möjligheten att främja och säkerställa systemens användning enligt artikel 13.2 da.

3.          Den kommitté som avses i artikel 35.1 ska höras om det beslut om delegering som avses i punkt 1a i denna artikel i enlighet med det rådgivande förfarandet i artikel 35.2. Europaparlamentet, rådet och kommittén ska underrättas i förväg om delegeringsavtal som ska ingås mellan unionen, företrädd av kommissionen, och Europeiska byrån för GNSS.

3a.        Kommissionen ska förse Europaparlamentet, rådet och den kommitté som avses i artikel 35.1 med information om del- och slutresultaten från utvärderingen av alla upphandlingsförfaranden och alla kontrakt med privata enheter, inklusive sådan information som rör underentreprenad.

Artikel 16Europeiska rymdorganisationens uppgifter

1.           För Galileoprogrammets installationsfas enligt artikel 3 c ska kommissionen utan dröjsmål ingå ett ▌delegeringsavtal med ESA där ESA:s uppgifter anges, särskilt i fråga om utformning, utveckling och upphandling av systemet. Avtalet med ESA ska ingås på grundval av ett beslut om delegering som fattas av kommissionen i enlighet med artikel 61 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.

a)  I den mån det är nödvändigt för de uppgifter och det budgetgenomförande som delegeras enligt punkt 1 ska de allmänna villkoren för förvaltningen av de medel som anförtrotts ESA fastställas i delegeringsavtalet, särskilt de åtgärder som ska genomföras i fråga om utformning, utveckling och upphandling av systemet, därtill hörande finansiering, förvaltningsförfaranden, övervaknings- och inspektionsåtgärder, åtgärder som ska tillämpas om kontrakt inte genomförs på tillfredsställande sätt i fråga om kostnader, tid och resultat samt bestämmelser om rättigheter till alla materiella och immateriella tillgångar.

I övervaknings- och inspektionsåtgärderna ska det särskilt ingå en preliminär kostnadsberäkning, systematisk information till kommissionen om kostnaderna och tidsplanen och – i händelse av skillnader mellan planerad budget, resultat och tidsplan – korrigeringar som ska garantera att infrastrukturen byggs upp inom ramen för anslagna medel.

  b)  Den kommitté som avses i artikel 35.1 ska höras i samband med sådana beslut om delegering som avses i punkt 1 i denna artikel i enlighet med det rådgivande förfarandet i artikel 35.2. Europaparlamentet, rådet och kommittén ska underrättas i förväg om det ▌delegeringsavtal som ska ingås mellan unionen, företrädd av kommissionen, och ESA.

             c)      Kommissionen ska förse Europaparlamentet, rådet och den kommitté som avses i artikel 35.1 med information om del- och slutresultaten från utvärderingen av de upphandlingsförfaranden och de kontrakt med privata enheter som ESA ska ingå, inklusive sådan information som rör underentreprenad.

4a.        För programmens driftsfas enligt artiklarna 3 d och 4 ska de arbetsavtal mellan Europeiska byrån för GNSS och ESA som avses i artikel 15.1 c ta upp vilka uppgifter ESA ska ha under denna fas och hur dess samarbete med Europeiska byrån för GNSS ska se ut, särskilt när det gäller

a)  utformning, utarbetande, övervakning, upphandling och validering i samband med utveckling av framtida generationer av systemen,

b)     tekniskt stöd i samband med drift och underhåll av den befintliga generationen av systemen.

Dessa arbetsavtal ska vara förenliga med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 och med de åtgärder som kommissionen fastställer i enlighet med artikel 13.3.

Arbetsavtalen och eventuella ändringar av dem ska delges Europaparlamentet, rådet och den kommitté som avses i artikel 35.1.

4b.        Utan att det påverkar det delegeringsavtal och de arbetsavtal som avses i punkterna 1 och 4a får kommissionen be ESA om den tekniska expertis och den information som krävs för att den ska kunna utföra sina uppgifter enligt denna förordning.

KAPITEL IVASPEKTER SOM RÖR UNIONENS ELLER DESS MEDLEMSSTATERS SÄKERHET

Artikel 17Gemensam åtgärd

I samtliga fall där systemens drift kan skada Europeiska unionens eller dess medlemsstaters säkerhet, ska förfaranden enligt den gemensamma åtgärden 2004/552/Gusp tillämpas.

Artikel 18Tillämpliga bestämmelser i fråga om säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter

Vid tillämpningen av denna förordning

a)          ska varje medlemsstat se till att dess nationella säkerhetsbestämmelser erbjuder en skyddsnivå för säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter som ▌motsvarar den som ges av ▌säkerhetsbestämmelserna enligt bilagan till ▌beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom och av rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till ▌beslut 2011/292/EU[19],

b)  ska medlemsstaterna utan dröjsmål underrätta kommissionen om ▌de nationella säkerhetsbestämmelser som avses i punkt 1,

c)          får fysiska personer som är bosatta i tredjeländer och juridiska personer som är etablerade i tredjeländer hantera säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter om programmen endast om de i dessa länder omfattas av säkerhetsbestämmelser som säkerställer en skyddsnivå som åtminstone motsvarar den som garanteras av kommissionens säkerhetsbestämmelser enligt bilagan till beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom och av rådets säkerhetsbestämmelser enligt bilagorna till beslut 2011/292/EU; ▌likvärdigheten av säkerhetsbestämmelser som tillämpas i ett tredjeland eller i en internationell organisation ska fastställas i ett informationssäkerhetsavtal mellan unionen och det tredjelandet eller den internationella organisationen i enlighet med förfarandet i artikel 218 i EUF-fördraget och med beaktande av artikel 12 i beslut 2011/292/EU,

d)  får – utan att det påverkar tillämpningen av artikel 12 i beslut 2011/292/EU och bestämmelserna om industrisäkerhet enligt bilagan till beslut 2001/844/EG, EKSG, Euratom – en fysisk person, ett privaträttsligt organ, ett tredjeland eller en internationell organisation ges tillgång till säkerhetsskyddsklassificerade EU-uppgifter när det, utifrån en bedömning från fall till fall, anses nödvändigt beroende på uppgifternas karaktär och innehåll, mottagarens behovsenliga behörighet och den fördel som unionen vinner därigenom.

KAPITEL VOFFENTLIG UPPHANDLING

AVSNITT IAllmänna bestämmelser om offentlig upphandling i programmens installations- och driftsfaser

Artikel 19Allmänna principer

Utan att det påverkar tillämpningen av sådana åtgärder som krävs för att skydda unionens väsentliga säkerhetsintressen eller den allmänna säkerheten, eller för att uppfylla unionens krav i fråga om exportkontroll, ska förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 tillämpas på Galileoprogrammets installationsfas och programmens driftsfaser, särskilt öppen och sund konkurrens längs hela leveranskedjan, inledning av upphandlingsförfaranden med öppen information i rätt tid, tydliga meddelanden om tillämpliga upphandlingsregler, urvalskriterier och tilldelningskriterier samt all annan relevant information som möjliggör lika villkor för alla potentiella anbudsgivare ▌.

Artikel 20Särskilda mål

Under upphandlingen ska de upphandlande myndigheterna i sina anbudsinfordringar eftersträva följande mål:

a)          Främjande av ett så brett och öppet deltagande som möjligt av alla slags företag i hela unionen, framför allt nykomlingar och små och medelstora företag, bland annat genom att uppmuntra anbudsgivarna att anlita underentreprenörer.

b)          Undvikande av eventuellt missbruk av dominerande ställning och ▌beroende av en enda leverantör.

c)          Utnyttjande av tidigare offentliga investeringar och lärdomar samt industriell erfarenhet och kompetens, inklusive den kompetens som uppnåtts under programmens utformnings-, utvecklings-, validerings- och installationsfaser, samtidigt som man ser till att bestämmelserna om konkurrensutsatta anbudsförfaranden efterlevs.

ca)        Upphandling från flera leverantörer när så är lämpligt för att säkerställa bättre helhetskontroll över programmen, deras kostnader och deras tidsplan.

cb)        När så är lämpligt, beaktande av den totala kostnaden under hela livscykeln för den vara, tjänst eller byggentreprenad som upphandlas.

AVSNITT 2 Särskilda bestämmelser om offentlig upphandling i programmens installations- och driftsfaser

Artikel 21Sunda konkurrensvillkor

Den upphandlande myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder för att upprätta sunda konkurrensvillkor när ett företags tidigare deltagande i verksamhet med anknytning till den verksamhet som upphandlingen avser

a)          kan ge företaget väsentliga fördelar i fråga om privilegierad tillgång till uppgifter och därigenom föranleda oro för likabehandlingsprincipens efterlevnad, eller

b)          påverkar normala konkurrensvillkor eller opartiskheten och objektiviteten vid tilldelningen eller genomförandet av kontrakten.

Dessa åtgärder får inte motverka lojal konkurrens, likabehandling eller sekretess för insamlade uppgifter om företag, om deras kommersiella relationer eller om deras kostnadsstruktur. I detta sammanhang ska åtgärderna beakta det planerade kontraktets karaktär och former.

Artikel 21aInformationssäkerhet

Vid kontrakt som inbegriper, kräver och/eller innehåller säkerhetsskyddsklassificerade uppgifter ska den upphandlande myndigheten eller enheten i upphandlingsdokumenten precisera vilka åtgärder och krav som är nödvändiga för att garantera säkerheten för denna information på erforderlig nivå.

Artikel 21bTillförlitlighet hos leveranserna

Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingsdokumenten precisera vilka krav den ställer på tillförlitlighet hos leveranserna eller tillhandahållandet av tjänsterna för fullgörande av kontraktet.

Artikel 22Villkorade flerfaskontrakt

1.          Den upphandlande myndigheten får genomföra upphandling i form av villkorade flerfaskontrakt.

2.  Villkorade flerfaskontrakt ska omfatta en fast fas, som motsvaras av ett budgetåtagande som resulterar i ett fast åtagande att tillhandahålla de kontraktsenliga byggentreprenaderna, varorna eller tjänsterna för denna fas, samt en eller flera ▌faser där både budgeten och utförandet är villkorade. I upphandlingsdokumenten ska det anges vilka element som ingår i det villkorade flerfaskontraktet. Särskilt ska föremål, pris eller former för fastställande av pris samt former för utförande av prestationerna i varje fas anges.

3.          Prestationerna i den fasta fasen ska utgöra en sammanhängande helhet; samma sak gäller prestationerna i varje villkorad fas, med beaktande av alla föregående faser.

4.          För utförandet av varje villkorad fas ska den upphandlande myndigheten fatta ett beslut som meddelas uppdragstagaren på de villkor som anges i kontraktet. När en villkorad fas bekräftas försenat eller inte bekräftas alls kan uppdragstagaren, om kontraktet medger detta, få ersättning i form av vänteersättning eller avtalsvite på de villkor som anges i kontraktet.

4a.   Om den upphandlande myndigheten konstaterar att arbetena eller tjänsterna inom en viss fas inte utförts får den, om kontraktet medger detta, kräva skadestånd och säga upp kontraktet på de villkor som anges i detta.

Artikel 23Självkostnadsbaserade kontrakt

1.          ▌Den upphandlande myndigheten kan, på de villkor som anges i punkt 2, välja att upphandla ett kontrakt som helt eller delvis är självkostnadsbaserat inom ramen för ett pristak.

▌Det pris som ska betalas för sådana kontrakt ska utgöras av ersättning för samtliga faktiska utgifter som uppdragstagaren har haft på grund av kontraktets genomförande, såsom personalkostnader, materialkostnader eller kostnader för förbrukningsmateriel och användning av utrustning och infrastruktur som krävs för genomförande av kontraktet. Till dessa utgifter ska läggas antingen ett schablonbelopp som täcker allmänna omkostnader och vinst, eller ett belopp som täcker allmänna omkostnader och en andel som fastställs med ledning av måluppfyllelse och leverans i tid.

2.  Den upphandlande myndigheten får välja helt eller delvis självkostnadsbaserade kontrakt när det är objektivt omöjligt att exakt ange ett fast pris och om det skäligen kan visas att ett sådant fast pris skulle bli orimligt högt på grund av osäkerhetsfaktorer kring genomförandet av kontraktet av något av följande skäl:

a)      Upphandlingen rör mycket komplexa element eller bygger på ny teknik och medför därför betydande teknisk osäkerhet.

b)     Den verksamhet som kontraktet avser måste av operativa skäl inledas utan dröjsmål trots att det ännu inte är möjligt att fastställa ett fast och slutgiltigt totalpris, eftersom det föreligger betydande osäkerhetsfaktorer eller eftersom kontraktets genomförande delvis beror på genomförandet av andra kontrakt.

3.          Pristaket för ett helt eller delvis självkostnadsbaserat kontrakt ska vara det maximala belopp som kan utbetalas. Det får inte överskridas utom i vederbörligen motiverade undantagsfall med den upphandlande myndighetens förhandsmedgivande.

4.  I handlingarna för helt eller delvis självkostnadsbaserade kontrakt ska följande anges:

a)      Kontraktets karaktär, dvs. att det är fråga om ett helt eller delvis självkostnadsbaserat kontrakt med ett pristak.

b)     För delvis självkostnadsbaserade kontrakt: vilka delar av upphandlingen som omfattas av självkostnadspris.

c)      Pristakets belopp.

d)     Tilldelningskriterier, som särskilt ska göra det möjligt att bedöma rimligheten i den preliminära budgeten, de ersättningsgilla kostnaderna, formerna för fastställande av sådana kostnader och sådan vinst som nämns i anbudet.

e)  Den typ av tillägg som enligt punkt 1 ska tillämpas på utgifterna.

f)      Bestämmelser och förfaranden för att fastställa huruvida anbudsgivarens planerade kostnader för kontraktets genomförande är ersättningsgilla, i enlighet med principerna i punkt 5.

g)      Bokföringsregler som anbudsgivarna ska följa.

h)      För delvis självkostnadsbaserade kontrakt som ska omräknas till kontrakt med fasta, slutgiltiga priser: parametrarna för denna omräkning.

5.          De kostnader som uppdragstagaren ådrar sig under genomförandet av ett helt eller delvis självkostnadsbaserat kontrakt ska berättiga till ersättning endast om följande villkor är uppfyllda:

a)      De har verkligen uppstått under kontraktets löptid, med undantag för kostnader för utrustning, infrastruktur och immateriella tillgångar som krävs för genomförandet av kontraktet, vilka får betraktas som ersättningsgilla till hela sitt anskaffningsvärde.

b)  De anges i den preliminära budgeten, eventuellt ändrad av tilläggsavtal till det ursprungliga kontraktet.

c)      De är nödvändiga för genomförandet av kontraktet.

d)     De har sitt upphov i genomförandet av kontraktet och kan tillskrivas detta.

e)      De är särskiljbara, verifierbara, registrerade i uppdragstagarens bokföring och fastställda enligt de redovisningsstandarder som anges i kravspecifikationen och kontraktet.

f)      De uppfyller kraven i tillämplig skatte- och sociallagstiftning.

g)      De avviker inte från kontraktsvillkoren.

h)      De är rimliga, motiverade och förenliga med kraven på sund ekonomisk förvaltning, särskilt kraven på sparsamhet och resurseffektivitet.

Uppdragstagaren ska vara ansvarig för registrering av sina kostnader och för att god ordning råder i bokföringen och alla andra handlingar som krävs för att styrka att de kostnader för vilka ersättning begärs verkligen uppstått och överensstämmer med principerna i denna artikel. De kostnader som uppdragstagaren inte kan styrka ska betraktas som ogiltiga och ska inte leda till ersättning.

6.          Den upphandlande myndigheten ska svara för följande uppgifter för att garantera ett lämpligt genomförande av självkostnadsbaserade kontrakt:

a)      Den ska bestämma ett så realistiskt pristak som möjligt och samtidigt lämna tillräckligt med flexibilitet för att tekniska osäkerhetsfaktorer ska kunna beaktas.

b)     Den ska räkna om delvis självkostnadsbaserade kontrakt till kontrakt med fasta, slutgiltiga totalpris, så snart som det under kontraktets genomförande är möjligt att fastställa ett sådant fast, slutgiltigt pris. Därför ska den fastställa parametrarna för omräkning av självkostnadsbaserade kontrakt till kontrakt med fast, slutgiltigt pris.

c)  Den ska vidta uppföljnings- och kontrollåtgärder, som särskilt inbegriper ett system för preliminär uppskattning av kostnaderna.

d)     Den ska fastställa adekvata principer, verktyg och förfaranden för genomförandet av kontraktet, särskilt för att kartlägga kostnader och kontrollera att uppdragstagarens och dennes underentreprenörers kostnader under genomförandet av kontraktet berättigar till ersättning, samt för att foga tilläggsavtal till kontraktet.

e)      Den ska kontrollera att uppdragstagaren och dennes underentreprenörer följer de redovisningsstandarder som anges i kontraktet och följer kravet att tillhandahålla redovisningshandlingar som gäller som bevis.

f)      Den ska under hela kontraktets genomförande löpande säkerställa effektiviteten i de principer, verktyg och förfaranden som avses i led d.

Artikel 24Tilläggsavtal

Den upphandlande myndigheten och uppdragstagarna får ändra kontraktet genom ett tilläggsavtal ▌, förutsatt att tilläggsavtalet uppfyller alla nedanstående villkor:

a)          Det ändrar inte föremålet för kontraktet.

b)          Det rubbar inte kontraktets ekonomiska jämvikt.

c)          Det innehåller inga nya villkor som, om de hade ingått i de ursprungliga upphandlingsdokumenten, skulle ha gjort det möjligt att godkänna andra anbudsgivare än dem som ursprungligen godkändes eller att välja ett annat anbud än det som ursprungligen valdes.

Artikel 25Underentreprenad

1.          Den upphandlande myndigheten ska begära av anbudsgivaren att denne genom konkurrensutsatt upphandling på lämpliga nivåer av underentreprenad lägger ut en del av upphandlingen ▌på andra företag än dem som ▌tillhör anbudsgivarens grupp av företag, särskilt på nykomlingar och små och medelstora företag. ▌

1a.        Den upphandlande myndigheten ska ange hur stor del av kontraktet som ska läggas ut på underentreprenad i form av ett intervall från minsta möjliga till mesta möjliga. När den fastställer intervallet ska den upphandlande myndigheten beakta att detta står i proportion till kontraktets föremål och värde, den berörda verksamhetssektorns art och framför allt den konstaterade konkurrenssituationen och industripotentialen.

1b.  Om anbudsgivaren i sitt anbud meddelar sin avsikt att inte lägga ut någon del av kontraktet på underentreprenad eller bara lägga ut en del som understiger minsta möjliga i intervallet enligt punkt 1a, ska anbudsgivaren meddela den upphandlande myndigheten skälen till detta. Den upphandlande myndigheten ska vidarebefordra denna information till kommissionen.

2.          Den upphandlande myndigheten får avvisa underentreprenörer som valts av kandidaten i samband med tilldelningen av den huvudsakliga upphandlingen eller av den utvalde anbudsgivaren i samband med kontraktets genomförande. Avvisandet ska motiveras skriftligt och får inte grundas på andra kriterier än dem som användes för urval av anbudsgivare vid den huvudsakliga upphandlingen.

KAPITEL VI ÖVRIGA BESTÄMMELSER

Artikel 26Programplanering

▌Kommissionen ska anta ett årligt arbetsprogram i form av en plan för genomförande av de åtgärder som krävs för att uppnå Galileoprogrammets mål enligt artikel 2.4 under de olika faserna enligt artikel 3 samt Egnosprogrammets mål enligt artikel 2.5. Det årliga arbetsprogrammet ska även ta upp finansieringen av dessa åtgärder.

Dessa genomförandeåtgärder ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 35.3.

Artikel 27 Medlemsstaternas åtgärder

▌

▌           Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att programmen fungerar väl, däribland åtgärder som ska säkerställa skyddet av markstationerna på deras territorier och som minst ska motsvara dem som krävs för att skydda europeisk kritisk infrastruktur i den mening som avses i rådets direktiv 2008/114/EG[20]. Medlemsstaterna ska avhålla sig från alla åtgärder som kan skada ett gott genomförande av programmen eller de tjänster som tillhandahålls via dessa, särskilt när det gäller kontinuiteten i driften av infrastrukturen.

Artikel 28Internationella avtal

Unionen får ingå avtal med tredjeländer och internationella organisationer i samband med programmen ▌enligt förfarandet i artikel 218 i EUF-fördraget.

Artikel 29Tekniskt bistånd

För att utföra sådana uppgifter av teknisk karaktär som avses i artikel 13.2 får kommissionen anlita nödvändigt tekniskt bistånd, särskilt kapacitet och expertis från nationella rymdorgan, eller bistånd från oberoende experter samt organ som kan tillhandahålla opartiska analyser och yttranden om framstegen med programmens genomförande.

Även de andra organ än kommissionen som är involverade i den offentliga styrningen av programmen, särskilt Europeiska byrån för GNSS och ESA, får anlita samma tekniska bistånd vid utförandet av de uppgifter som de anförtrotts enligt denna förordning.

Artikel 30Skydd av personuppgifter och privatliv

1.          Kommissionen ska se till att skyddet av personuppgifter och privatliv garanteras vid utformningen, installationen och driften av systemen och att lämpliga garantier införs i dem.

2.          Alla personuppgifter som behandlas i samband med sådana arbetsuppgifter och sådan verksamhet som avses i denna förordning ska behandlas i enlighet med tillämplig lagstiftning om skydd av personuppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter[21]och Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter[22].

Artikel 31Skydd av unionens ekonomiska intressen

1.          Kommissionen ska se till att unionens ekonomiska intressen skyddas vid genomförandet av åtgärder som finansieras enligt den här förordningen, genom förebyggande åtgärder mot bedrägeri, korruption och annan olaglig verksamhet, genom effektiva kontroller och, om oegentligheter upptäcks, genom återkrav av felaktigt utbetalda medel samt vid behov genom effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder.

2.          Kommissionen eller dess företrädare och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra revision, på grundval av handlingar och kontroller på plats, hos alla stödmottagare, uppdragstagare och underentreprenörer som erhållit unionsfinansiering enligt den här förordningen.

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) får, i enlighet med förfarandena i rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter[23], utföra kontroller och inspektioner på plats hos ekonomiska aktörer som direkt eller indirekt berörs av sådan finansiering, i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med ett bidragsavtal, bidragsbeslut eller kontrakt om unionsfinansiering.

Utan att det påverkar tillämpningen av första och andra styckena ska befogenheten att utföra revision samt kontroller och inspektioner på plats uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf i internationella avtal med tredjeländer eller internationella organisationer, bidragsavtal, bidragsbeslut och kontrakt som ingås med tillämpning av den här förordningen.

Artikel 32Information till Europaparlamentet och rådet

1.          Kommissionen ska ansvara för genomförandet av denna förordning. Kommissionen ska varje år, i samband med presentationen av det preliminära budgetförslaget, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av programmen. Rapporten ska innehålla all information som rör programmen, särskilt när det gäller riskhantering, övergripande kostnader, årliga driftskostnader, inkomster, tidsplan och resultat enligt artikel 13.2 d och när det gäller tillämpningen av de delegeringsavtal som ingåtts i enlighet med artiklarna 15.1a och 16.1. Rapporten ska innehålla

a)     en överblick över tilldelningen och användningen av de medel som tilldelats programmen enligt artikel 7.3,

b)     information om den kostnadsförvaltningsstrategi som kommissionen följt enligt artikel 10.3a,

c)  en bedömning av förvaltningen av immateriella rättigheter,

d)     en överblick över tillämpningen av de projektförvaltningssystem och den projektförvaltningsteknik, inklusive riskhanteringssystem och riskhanteringsteknik, som avses i artikel 13.2 d,

e)      en utvärdering av de åtgärder som vidtagits för att maximera programmens samhällsekonomiska nytta.

2.          Kommissionen ska informera Europaparlamentet och rådet om del- och slutresultaten från utvärderingen av upphandlingsförfarandena och kontrakten med privata enheter, som genomförts av Europeiska byrån för GNSS och av ESA i enlighet med artiklarna 15.3a respektive 16.1 c.

Den ska även informera dem om

a)     vilka omfördelningar av medel mellan utgiftskategorier som gjorts i enlighet med artikel 10.1b,

b)     vilka konsekvenser tillämpningen av artikel 8.2 fått för Galileo- och Egnosprogrammen.

Artikel 33Utvärdering av tillämpningen av denna förordning

1.          Kommissionen ska senast den 30 juni 2017 till Europaparlamentet och rådet överlämna en utvärderingsrapport om tillämpningen av denna förordning som underlag till ett beslut om förlängning, ändring eller upphävande av de åtgärder som vidtagits enligt denna förordning, där följande redovisas:

a)  Uppfyllande av åtgärdernas mål med avseende på både resultat och verkan.

b)     Effektiviteten i resursanvändningen.

c)      Det europeiska mervärdet.

Vid utvärderingen ska man även granska teknisk utveckling med anknytning till systemen, möjligheter till förenkling, intern och extern överensstämmelse med annan verksamhet, målens relevans och åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar i fråga om smart och hållbar tillväxt för alla. Hänsyn ska tas till resultat av utvärderingar av tidigare åtgärders långsiktiga verkan.

2.  Vid utvärderingen ska hänsyn tas till framsteg med avseende på Galileo- och Egnosprogrammens mål enligt artikel 2.4 och 2.5, utgående från exempelvis följande resultatindikatorer:

a)      För Galileo och

i)      installationen av dess infrastruktur:

-       antalet operativa satelliter och tillgången till dessa, och antalet tillgängliga extrasatelliter på marken jämfört med antalet planerade satelliter enligt delegeringsavtalet,

-       faktisk tillgång till den markbaserade infrastrukturens beståndsdelar (såsom markstationer och kontrollcentrum) jämfört med den planerade tillgången,

ii)   nivån på dess tjänster:

-       karta över tjänsternas tillgänglighet per tjänst jämfört med det dokument där tjänsterna definieras,

iii)   dess kostnader:

-       kostnadsresultatindex för varje större kostnadspost i programmet på grundval av en kvot som jämför den faktiska kostnaden med den budgeterade,

iv)    dess tidsplan:

-       resultatindex för tidsplanen för varje större post i programmet på grundval av en jämförelse mellan den budgeterade kostnaden för utfört arbete och den budgeterade kostnaden för planerat arbete,

    v)  dess marknadsnivå:

                              -                marknadstrend på grundval av Galileo- och Egnosmottagarnas andel av det totala antalet mottagarmodeller som ingår i marknadsrapporten från Europeiska byrån för GNSS enligt artikel 15.1 c.

b)     För Egnos och

i)      utvidgningen av dess täckning:

-       framstegen med att utvidga täckningen jämfört med den överenskomna planen för utvidgningen av täckningen,

ii)  nivån på dess tjänster:

-       index för tjänsternas tillgänglighet på grundval av antalet flygplatser med Egnosbaserade inflygningsprocedurer med operativ status jämfört med det totala antalet flygplatser med Egnosbaserade inflygningsprocedurer,

iii)   dess kostnader:

-       kostnadsresultatindex på grundval av en kvot som jämför den faktiska kostnaden med den budgeterade,

iv)    dess tidsplan:

-       resultatindex för tidsplanen på grundval av en jämförelse mellan den budgeterade kostnaden för utfört arbete och den budgeterade kostnaden för planerat arbete.

3.          De organ som är involverade i genomförandet av denna förordning ska förse kommissionen med de data och uppgifter som krävs för uppföljning och utvärdering av de berörda åtgärderna.

KAPITEL VII

DELEGERING OCH GENOMFÖRANDEÅTGÄRDER

Artikel 34

Utövande av delegering

1.          Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.          Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 14.2 ska ges till kommissionen tills vidare från och med den 1 januari 2014.

3.          Den delegering av befogenhet som avses i artikel 14.2 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.          Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.          En delegerad akt som antas i enlighet med artikel 14.2 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 35Kommittéförfarande

1.          Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.  När det hänvisas till denna punkt ska artikel 4 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

3.          När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

4.          Företrädare för Europeiska byrån för GNSS och ESA ska delta som observatörer i arbetet i kommittén enligt de villkor som fastställs i dess arbetsordning.

5.          Internationella avtal som ingås av unionen i enlighet med artikel 28 får föreskriva att företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer på lämpligt sätt ska delta i arbetet i kommittén enligt de villkor som fastställs i dess arbetsordning.

5a.      Kommittén ska sammanträda regelbundet, helst fyra gånger om året, en gång i kvartalet. Kommissionen ska vid varje möte lämna en rapport om framstegen med programmen. Dessa rapporter ska ge en allmän överblick över programmens status och utveckling, särskilt med avseende på riskhantering, kostnader, tidsplan och resultat. Minst en gång om året ska dessa rapporter innehålla sådana resultatindikatorer som avses i artikel 33.2.

KAPITEL VIII SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 36Upphävande

1.          Förordning (EG) nr [876/2002 och] förordning (EG) nr 683/2008 ska upphöra att gälla den 1 januari 2014.

1a.        Alla åtgärder som antagits på grundval av förordning (EG) nr [876/2002 eller] förordning (EG) nr 683/2008 ska fortsätta att gälla.

2.          ▌

             Hänvisningar till den upphävda förordningen (EG) nr 683/2008 ska tolkas som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilagan.

Artikel 37Ikraftträdande

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska börja tillämpas den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i …

På Europaparlamentets vägnar                              På rådets vägnar

Ordförande                                                           Ordförande

BILAGA

Jämförelsetabell

▌Förordning (EG) nr 683/2008 ▌	▌Den här förordningen ▌
Artikel 1	Artikel 1
Artikel 2	Artikel 2
Artikel 3	Artikel 3
Artikel 4	Artikel 8
Artikel 5	Artikel 4
Artikel 6	Artikel 9
Artikel 7	Artikel 5
Artikel 8	Artikel 6
Artikel 9	Artikel 7
Artikel 10	Artikel 10
Artikel 11	Artikel 11
Artikel 12.1 Artikel 12.2 och 12.3	Artikel 12 Artikel 13
Artikel 13.1 Artikel 13.2 och 13.3 Artikel 13.4	Artikel 13 Artikel 14 Artikel 17
Artikel 14	Artikel 18
Artikel 15	Artikel 26
Artikel 16	Artikel 15
Artikel 17	Artiklarna 19–25
Artikel 18	Artikel 16
Artikel 19	Artikel 35
Artikel 20	Artikel 30
Artikel 21	Artikel 31
Artikel 22	Artikel 32
Artikel 23
Artikel 24	Artikel 37
Bilaga	Artikel 1

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

Gemensamt uttalande

från Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen

om

DEN INTERINSTITUTIONELLA PANELEN FÖR GALILEO (GIP)

1. Med tanke på att de europeiska GNSS-programmen är betydelsefulla, unika och komplexa, att unionen äger de system som programmen lett fram till och att programmen finansieras fullt ut från unionens budget under perioden 2014–2020, inser Europaparlamentet, rådet och Europeiska kommissionen att det är nödvändigt med ett nära samarbete mellan de tre institutionerna.

2. En interinstitutionell panel för Galileo (GIP) kommer att uppfylla målet att underlätta för var och en av institutionerna att utöva sina respektive befogenheter. GIP kommer därför att inrättas för att noggrant följa

a) hur genomförandet av de europeiska GNSS-programmen fortskrider, särskilt när det gäller genomförandet av upphandling och ingående av kontrakt, i synnerhet med avseende på ESA,

b) internationella avtal med tredjeländer, utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

c) bearbetandet av marknaderna för satellitnavigering,

d) styrningsåtgärdernas verkningsfullhet, och

e) den årliga översynen av arbetsprogrammet.

3. I enlighet med gällande bestämmelser kommer GIP att respektera behovet av diskretion, särskilt med tanke på att vissa uppgifter är affärshemligheter och av känslig art.

4. Kommissionen kommer att ta hänsyn till synpunkterna från GIP.

5. GIP kommer att bestå av sju företrädare, varav

– tre från rådet,

– tre från Europaparlamentet,

– en från kommissionen,

och kommer att ha regelbundna möten (i princip fyra gånger om året).

6. GIP påverkar inte de fastställda befogenheterna eller de interinstitutionella förbindelserna.

• [1]  EUT C 181, 21.6.2012, s. 179.
• [2]              EUT C 181, 21.6.2012, s. 179.
• [3]              Europaparlamentets ståndpunkt av den… (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den ...
• [4]              EUT …
• [5]              EUT …
• [6]              EUT L 196, 24.7.2008, s. 1.
• [7]              EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
• [8]              EGT C 380 E, 11.12.2012, s. 9.
• [9]              EUT L 276, 20.10.2010, s. 1.
• [10]            EUT L 246, 20.7.2004, s. 30.
• [11]            EUT L 201, 3.8.2010, s. 30.
• [12]           EGT L 317, 3.12.2001, s. 1.
• [13]           EUT L 141, 27.5.2011, s. 17.
• [14]           EUT C 304, 15.10.2011, s. 7.
• [15]            EUT L 81, 21.3.2012, s. 7.
• [16]            EUT L 55, 28.2.2011, s. 13.
• [17]            EGT L 138, 28.5.2002, s. 1.
• [18]             Varav högst 113 miljoner euro (i löpande priser) för förvaltningen av Europeiska byrån för GNSS.
• [19]            EUT L 141, 27.5.2011, s. 17.
• [20]            EUT L 345, 23.12.2008, s. 75.
• [21]            EGT L 8, 12.1.2001, s. 1.
• [22]            EGT L 281, 23.11.1995, s. 31.
• [23]            EGT L 292, 15.11.1996, s. 2.

MOTIVERING

Den europeiska politiken för satellitnavigering ska ge unionen två satellitnavigeringssystem, Egnossystemet och ett system med ursprung i Galileoprogrammet. Global satellitnavigeringsteknik (GNSS) är, tack vare sin förmåga att ge mycket tillförlitliga och precisa uppgifter om position, hastighet och tid, grundläggande för ökad effektivitet inom många näringslivssektorer och på många områden av människors dagliga liv.

Galileoprogrammet kommer inte att vara helt i drift 2013 som planerades. Eftersom GNSS-förordningen från 2008 inte innehåller några bestämmelser om finansieringen och styrningen av programmen Galileo och Egnos efter 2013, behövs en ny rättslig grund för att systemen ska kunna drivas, underhållas och förvaltas på lång sikt.

Föredraganden ger sitt fulla stöd till Galileoprogrammets mål att skapa det första globala satellitnavigeringssystemet (GNSS) som byggs under civil kontroll, är helt oberoende av andra befintliga system men driftskompatibelt med andra navigationssystem och avsett att tillhandahålla avbrottsfria GNSS-tjänster.

Satellitnavigering är redan mycket viktig för europeisk transport och industri och det är viktigt att inte längre vara beroende av det amerikanska GPS och ryska GLONASS för positionsbestämning, navigering och tidsbestämning. Europa måste tillhandahålla europeiska GNSS-tjänster på europeisk infrastruktur, vars tillförlitlighet inte är beroende av amerikansk, rysk eller kinesisk militär.

Budgetbidrag och budgetmekanismer

I kommissionens budgetförslag för denna GNSS-förordning föreskrivs ett genomsnitt på 1 miljard euro per år (i 2011 års priser) för de sju åren mellan 2014 och 2020.

Den fördelning av budgeten som föredraganden föreslår görs efter de olika segmenten i programmen:

- Verksamhet kopplad till segmenten rymd och upprustning i Galileoprogrammet, vilket omfattar men inte begränsas till installation av den avsedda konstellationen tillsammans med nödvändiga reservdelar, tillhörande lanseringar, upprustningar på grund av åldrande och utveckling av en ny generation satelliter.

- Verksamhet kopplad till mark- och tjänsteleverantörssegmenten inom Galileo-programmet, vilket omfattar men inte begränsas till utveckling av förvaltningskapaciteten från 18 till 24 satelliter, omläggning av tjänsten för skydd av människoliv och den kommersiella tjänsten, installation och drift av webbhosting, drift av stationer, installation och drift av tjänsteanläggningscenter (inklusive kunskapscenter, geodesi och tidsbestämning), servicecenter, webbunderhåll, specialpersonal på center, underhåll av rymdsegmentet, drift av telekommunikationsnät och systemsupport. Verksamhet kopplad till maximeringen av programmens samhällsekonomiska nytta.

- Verksamhet kopplad till driften av Egnossystemet, inbegripet men inte begränsat till avtalet för systemdrift och -underhåll, uppdatering av teknik och åldrande med hänsyn till de olika systemversionerna, driftavtal för transpondrar och utvidgning av tjänsternas geografiska täckning. Verksamhet kopplad till maximeringen av programmens samhällsekonomiska nytta.

- Verksamhet kopplad till förvaltning av programmen, inbegripet men inte begränsat till utformning och upphandling, systeminstallation, förvaltning av säkerhetscenter, driftsförvaltning och administrativa kostnader.

Kommission fungerar som förvaltare och bör få tillräcklig flexibilitet för att kunna omfördela medel från ett segment till ett annat, upp till ett gränsvärde på 10 procent av totalsumman.

I den ursprungliga budgetfördelningen ingick inte verksamhet för att maximera programmens samhällsekonomiska nytta på tillämpningsmarknader i nästa led efter uppskjutningen av de första Galileo-tjänsterna 2014.

Det tillämpningsstöd som behövs är cirka 300 miljoner euro (runt 150 miljoner euro för forskning och utveckling och runt 150 miljoner euro för främjande av användningen av tillämpningar och antagande av europeisk GNSS-teknik inom EU:s territorium). Budgeten för forskning och utveckling bör fastställas inom Horisont 2020.

Styrning av programmen

Kommissionens roll

Kommissionen måste förvalta de medel som tilldelas programmen och övervaka genomförandet av all verksamhet inom programmen, inklusive den som delegeras till Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen.

Uppgifterna för kommissionen, Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen bör vara tydliga och ömsesidigt uteslutande vad gäller effektivitet och redovisningsskyldighet. Kommissionen bör undvika att dubblera kompetens som redan finns inom dess egna avdelningar eller inom Europeiska rymdorganisationen eller Europeiska byrån för GNSS. Kommission bör fokusera på att övervaka programmen, fastställa de främsta programmålen, definiera regler för finanser och upphandling, tilldela de främsta ekonomiska medlen, definiera och kontrollera förvaltningsstrukturen.

Kommissionen ska förlita sig på Europeiska byrån för GNSS, som sköta driften av GNSS och fungera som gränssnitt mot användarna, leverera tjänsterna, driva infrastrukturen, utveckla tillämpningar och vara aktivt ansvarig för genomförandet av GNSS på en mängd olika områden.Regleringen bör tillåta ett successivt genomförande som inleds med omedelbar och brådskande verksamhet (drift av Egnos och Galileos säkerhetscenter) innan andra tekniska och programmässiga uppgifter som är av annan typ överförs.

Kommission bör förlita sig på Europeiska rymdorganisationen, som ska fungera som rymdbyrå för Europeiska unionen, och till denna organisation delegera ansvaret (tekniskt och avtalsmässigt) för utformning av systemen, förslag och genomförande av forskning och teknik, utveckling, installationsverksamhet och tekniskt stöd till Europeiska byrån för GNSS när det gäller frågor som rör infrastruktur. Strukturen och kompetensen finns redan inom Europeiska rymdorganisationen för att utföra dessa uppgifter.

Uppgiften för Europeiska byrån för GNSS

Europeiska byrån för GNSS är driftenheten och ska fokusera på verksamhet som rör maximeringen av programmens samhällsekonomiska nytta. Kommissionen, som ska fungera som förvaltare av medel, bör kunna omfördela medel som avsatts för installations- och driftsrisker (satellitfel, uppskjutningsrisker, förseningar, oförutsedda händelser i samband med drift) som inte används för detta ändamål för att täcka verksamhet kopplad till maximeringen av programmens samhällsekonomiska nytta.

Europeiska byrån för GNSS ska

- genom sin styrelse för säkerhetsackreditering svara för säkerhetsackrediteringen och driften av Galileos säkerhetscenter,

- främja och marknadsföra tjänster, bland annat genom att utföra marknadsanalyser, samla in information om användarbehov och utvecklingen på marknaden för satellitnavigering, upprätta nära kontakt med användare och potentiella användare av europeiska GNSS.

Verksamheten att främja användningen av tillämpningarna och antagandet av Europeisk GNSS-teknik bör omfattas av denna förordning och bestå av följande uppgifter som tilldelas Europeiska byrån för GNSS:

- Att utarbeta och förvalta en plan, grundad på prioriteringarna för de olika tillämpningsmarknaderna, och upprätta en färdplan för antagande per tillämpningsområde.

- Identifiera områden där användningen av GNSS skulle kunna ge samhällsekonomisk nytta och för kommissionen presentera riktlinjer för regleringsåtgärder som skulle kunna införas eller antas på EU-nivå för att kunna dra fördel av denna nytta.

- Genomföra tester och certifiering av tillämpningar när det ligger i unionen intresse.

- Förvalta forsknings- och utvecklingsmedel inom europeiska GNSS för utveckling och användning av tillämpningar och tjänster för marknaden för satellitnavigering, med särskilt fokus på små och medelstora företag, inklusive resurser som gjordes tillgängliga för detta ändamål under Horisont 2020.

- Genomföra verksamhet som inriktas på antagandet av europeiska GNSS-tillämpningar inom unionens territorium, identifiera och koppla samman europeiska spetskompetenscentra som är specialiserade på specifika sektorer av europeiska GNSS-tillämpningar och tjänster, förvalta nätverk av center och kartlägga expertisen hos offentliga myndigheter, universitet, forskningscenter, användargrupper och industri, med särskilt fokus på små och medelstora företag.

Uppgifter för Europeiska rymdorganisationen

Europeiska rymdorganisationen ska:

- Definiera och föreslå tekniska lösningar som motsvarar programbehoven.

- Styra infrastrukturens utveckling i enlighet med programmålen.

- Förhandla om och förvalta avtal med företag som leverera infrastruktur.

- Utvärdera andra internationella system.

- Föreslå och genomföra utveckling och förberedande arbete för framtiden.

- Underhålla och utveckla den europeiska tekniska kompetensen, särskilt genom forskning och teknisk verksamhet.

- Ge teknisk support och uttala sig som arkitekt till driftenheten, för genomförande av driftverksamhet.

Europeiska rymdorganisationen ska samarbeta med Europeiska byrån för GNSS på grundval av arbetsavtal, inbegripet full delegering från Europeiska byrån för GNSS till Europeiska rymdorganisationen.

Dessa arbetsavtal ska framför allt handla om Europeiska rymdorganisationens uppgift vad gäller

- utformning, utarbetande, övervakning och validering inom ramen för utvecklingen av framtida generationer system,

- tekniskt stöd i samband med drift och underhåll av den befintliga generationen av systemen.

Slutkommentarer

När det gäller Egnos anser föredraganden att absolut prioritet bör ges för att se till att medlemsstaternas territorier täcks. Egnos ska så snart som möjligt tillhandahållas i hela unionen. Det skulle också vara lämpligt att utvidga täckningen till kandidatländer och tredjeländer som omfattas av politiken för ett enhetligt europeiskt luftrum och av den europeiska grannskapspolitiken.

I sammanfattningen av konsekvensanalysen som bifogas detta förslag till förordning fastställs att 6-7 procent av medlemsstaternas samlade BNP, dvs. 800 miljarder euro, redan är beroende av det amerikanska GPS-systemet. GNSS-programmen på förslag kommer att generera 68,63 miljarder euro i nettonytta (i löpande priser enligt riktlinjer i konsekvensbedömningen) för unionen under systemets livscykel 2014-2034. Därför är en affärsplan från Europeiska byrån för GNSS för att öka denna marknad väsentlig.

Hur Galileo och Egnos lyckas kommer att mätas i antalet användare och hur nöjda dessa är. Det är väsentligt att införa en driftstruktur med ett permanent och strukturerat gränssnitt mot användarna, vilken ska ansvara för tjänstekvalitet och kontinuitet.

Föredraganden betonar att fördröjningar, kostnadsökningar och förlorade förtjänst bör undvikas.

Det är därför väsentligt att ha god styrning och att främja och marknadsföra värdet med den europeiska GNSS.

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (10.7.2012)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen
(COM(2011)0814 – C7‑0464/2011 – 2011/0392(COD))

Föredragande: Sampo Terho

KORTFATTAD MOTIVERING

De europeiska satellitnavigeringsprogram som upprättats genom Galileo- och Egnosprogrammen hör till Europeiska unionens flaggskeppsinitiativ. De förvaltas av unionen och syftet med dem är att garantera strategiskt oberoende och autonomi, både för unionen och medlemsstaterna, särskilt inom området global navigering och positionsbestämning.

Att Europa i dag är beroende av Förenta Staternas GPS-system har varit ett av de grundläggande argumenten för Galileoprojektet sedan starten. I fredstider och under normala förhållanden är detta beroende mindre problematiskt, men i kris- och nödsituationer är det mycket viktigt att säkerhetspersonal och annan personal kan använda ett pålitligt system under europeiskt styre, vilket ger ett ökat mervärde för unionens och medlemsstaternas krishantering.

Galileoprogrammet omfattar politiska, driftsrelaterade, industriella och tekniska aspekter samt säkerhets- och försvarsmöjligheter. Galileosystemet har väsentliga säkerhetssyften och säkerhetsfördelar, framför allt för positionsbestämning och navigering, sök- och räddningstjänst (Search and Rescue Support Service eller SAR) samt uppdrag och insatser inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP). Föredraganden anser att sistnämnda område bör tas upp på ett mer ingående sätt i kommissionens förslag och att denna kapacitets dubbla användningsområde är något som bör tas under övervägande.

Galileoprogrammet kommer enligt beräkningar att kosta omkring 20 miljarder euro totalt, varav en stor del redan har använts. Föredraganden råder därför unionen och medlemsstaterna att utnyttja systemets fulla potential. Användningen av systemets säkerhetspotential bör vara frivillig för medlemsstaterna, som bör bestämma huruvida de vill använda sig av denna aspekt av systemet eller inte. Vissa medlemsstater kanske väljer att inte göra det, men många har redan signalerat att de är intresserade. Lagstiftaren bör därför ha ansvar för att vägleda dem och ge dem möjlighet att göra detta. När det gäller unionen och dess program anser dock föredraganden att ett fullt utnyttjande av Galileos kapacitet och potential bör vara obligatoriskt. Föredraganden vill att insyn ska gälla i denna fråga eftersom de europeiska satellitnavigeringssystemen uppenbart kommer att användas av europeiska säkerhetsstyrkor, inklusive militären.

Galileosystemet bör kontrolleras genom civil förvaltning. Föredraganden anser dock att det vore lämpligt att stärka de civil-militära synergieffekterna och förbättra samordningen mellan de olika programmen. Frågan kvarstår hur systemen bör utnyttjas på bästa sätt för att garantera oberoende i kris- och nödsituationer. Här är det viktigt att framhålla erfarenheterna och lärdomarna från t.ex. Libyenkonflikten för framtida satellitnavigeringssystem. Delad förvaltning och kontroll kommer att ge betydande vinster. I ljuset av detta bör man överväga möjligheten att koppla samman satellitnavigeringssystemen på expertnivå med Europeiska utrikestjänsten i enlighet med denna tjänsts roll och uppdrag.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Syftet med Galileoprogrammet är att upprätta och driva den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitpositionering särskilt utformad för civila ändamål. Det system som upprättas genom Galileoprogrammet är helt oberoende av alla andra befintliga eller kommande system.	(2) Syftet med Galileoprogrammet är att upprätta och driva den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitpositionering särskilt utformad för civila ändamål, som kan användas av en mängd europeiska aktörer, stater och byråer. Det system som upprättas genom Galileoprogrammet fungerar oberoende av alla andra befintliga eller kommande system och kommer därför att bidra till unionens strategiska autonomi, vilket betonades av Europaparlamentet och rådet 2007.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 3a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3a) Unionen noterar att ingen rymdpolitik per definition kan genomföras isolerat från andra relevanta aktörer i rymden. Det internationella samarbetet är en grundläggande del av Galileoprogrammet och kommissionen bör, i nära samarbete med Europeiska rymdorganisationen och Europeiska utrikestjänsten, fortsätta rymddialogen med strategiska partner och kommande rymdmakter.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) I rådets slutsatser av den 1 december 2011 om den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken betonas det ökande kravet på att Europeiska unionen ska bli en skickligare, konsekventare och mer strategisk global aktör, upprepas det kontinuerliga behovet av en övergripande ansats och understryks betydelsen av en gemensam säkerhets- och försvarspolitik som måste stödjas med tillräckliga och lämpliga resurser – i form av personal, tillgångar och underrättelsestöd. Rådet välkomnade också medlemsstaternas åtaganden i fråga om specifika konkreta projekt, med stöd av Europeiska försvarsbyrån, t.ex. på följande områden: insatser inom underrättelseverksamhet, övervakning och spaning, inklusive rymdlägesbild och militär satellitkommunikation, och rådet såg fram emot det snara konkreta fastställandet av dessa projekt och utvecklingen av andra sammanslagningsprojekt på grundval av befintliga initiativ, exempelvis havsövervakning och satellitkommunikation.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 4b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4b) I sin resolution från det sjunde mötet i rymdrådet den 25 november 2010 uppmanade rådet Europeiska kommissionen och Europeiska unionens råd att med bistånd av Europeiska försvarsbyrån tillsammans med medlemsstaterna och ESA undersöka olika sätt att stödja nuvarande och framtida kapacitetsbehov när det gäller krishantering genom kostnadseffektiv tillgång till stabila, säkra och reaktiva rymdtillgångar och rymdtjänster (med integrering av globala satellitkommunikationer, jordobservation samt positions- och tidsbestämning) och att i detta sammanhang, när så är lämpligt, dra full nytta av synergier genom dubbla användningsområden. I enlighet med detta välkomnade rådet det ökande stödet från EU:s satellitcentrum till EU:s uppdrag och insatser och rekommenderade att det inrättas lämpliga system för att effektivisera satellitcentrumets tillhandahållande av tjänster till EU:s uppdrag och insatser och för att underlätta tillgång till de nationella programmens bildmaterial. Rådet uppmärksammade dessutom att den europeiska ekonomin och politiken, särskilt den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken, i ökande utsträckning är beroende av rymdtillgångar, att rymdinfrastrukturen är av avgörande betydelse för ett självständigt europeiskt beslutsfattande och att det finns ett behov av att fastställa och införa lämpliga åtgärder för att övervaka och skydda dessa tillgångar, även i början av deras utveckling.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Då programmen befinner sig i ett långt framskridet utvecklingsskede och står i begrepp att tas i drift, måste de få en särskild rättslig grund som bland annat svarar mot deras behov av styrning och uppfyller kraven på sund ekonomisk förvaltning.	(5) Då programmen befinner sig i ett långt framskridet utvecklingsskede och står i begrepp att tas i drift, måste de få en särskild rättslig grund som bland annat svarar mot deras behov av styrning, gemensamt ägande och gemensam användning samt systemens säkerhet, och uppfyller kraven på sund ekonomisk förvaltning.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) De system som byggts upp inom de europeiska satellitnavigeringsprogrammen är infrastruktur inom de transeuropeiska näten, vars bruk sträcker sig långt utöver medlemsstaternas gränser. Dessutom kan tjänsterna från de systemen bidra till de transeuropeiska nätens utveckling inom transportinfrastruktur, telekommunikationer och energi.	(6) De system som byggts upp inom de europeiska satellitnavigeringsprogrammen är infrastruktur inom de transeuropeiska näten, vars bruk sträcker sig långt utöver medlemsstaternas gränser. Dessutom kan tjänsterna från de systemen bidra till de transeuropeiska nätens utveckling inom transportinfrastruktur, telekommunikationer och energi. Unionens och medlemsstaternas användning av tjänsterna på andra områden, exempelvis inom polisverksamhet, gränsförvaltning, krishantering och försvar bör uppmuntras för att ge drivkraft till det civil-militära samarbetet.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Med tanke på den tilltagande användningen av satellitnavigering på många områden kan avbrott i tjänsterna medföra skada som blir omfattande i dagens samhälle. Dessutom utgör satellitnavigeringssystem på grund av sin strategiska betydelse infrastruktur som är särskilt känslig för missbruk. De övervägandena kan påverka unionens och medlemsstaternas säkerhet. Säkerhetskraven bör därför beaktas vid konstruktionen, installationen och driften av den infrastruktur som har sitt ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen.	(8) Med tanke på den tilltagande användningen av satellitnavigering på många områden kan avbrott i tjänsterna medföra skada som blir omfattande i dagens samhälle. Galileo- och Egnosprogrammen bidrar avsevärt till unionens strategiska oberoende och autonomi. Satellitnavigeringssystemen utgör dessutom på grund av sin strategiska betydelse infrastruktur som är särskilt känslig och som kan missbrukas av statliga och icke-statliga aktörer. Ovannämnda överväganden kan påverka unionens, medlemsstaternas och unionsmedborgarnas säkerhet. Säkerhetskraven bör därför beaktas vid konstruktionen, installationen och driften av den infrastruktur som har sitt ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen, i enlighet med normal praxis och enligt överenskommelsen mellan samtliga systemoperatörer. Det bör utvecklas kapacitet på medlemsstatsnivå, liksom inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, för att förhindra spoofingattacker och/eller störningsattacker mot den krypterade PRS-signalen och trygga säkerheten hos viktig infrastruktur. Kommissionen och rådet bör dessutom skapa förfarandemässiga säkerhetsförutsättningar för att garantera att den öppna tjänsten kan begränsas geografiskt eller stängas av, för att förhindra missbruk.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) För att tjänsterna ska utnyttjas på bästa sätt bör system, nät och tjänster med ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet sinsemellan och i möjligaste mån även med andra system för satellitnavigering och med traditionella navigationshjälpmedel.	(11) För att tjänsterna ska utnyttjas på bästa sätt bör system, nät och tjänster med ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet sinsemellan och i möjligaste mån även med andra system för satellitnavigering och med traditionella navigationshjälpmedel. Driftskompatibiliteten bör överensstämma med målet om systemens strategiska oberoende.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Eftersom programmen i princip är fullständigt finansierade genom unionens budget bör det föreskrivas att unionen är ägare till all egendom och innehavare av alla immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom programmen. För att de grundläggande rättigheterna ska respekteras bör nödvändiga överenskommelser träffas med befintliga ägare och rättshavare, särskilt för väsentliga delar av infrastrukturen och dess säkerhet. För att underlätta spridningen av satellitnavigering på marknaderna bör det särskilt säkerställas att tredje man på bästa sätt kan utnyttja immateriella tillgångar som utvecklas inom programmen och innehas av unionen, särskilt i samhällsekonomiskt hänseende.	(12) Eftersom programmen i princip är fullständigt finansierade genom unionens budget bör styrningen och driften av de europeiska satellitnavigeringssystemen förbli under civil kontroll inom unionen, och det bör föreskrivas att unionen är ägare till all egendom och innehavare av alla immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom programmen. För att de grundläggande rättigheterna ska respekteras bör nödvändiga överenskommelser träffas med befintliga ägare och rättshavare, särskilt för väsentliga delar av infrastrukturen och dess säkerhet. För att underlätta spridningen av satellitnavigering på marknaderna bör det särskilt säkerställas att tredje man på bästa sätt kan utnyttja immateriella tillgångar som utvecklas inom programmen och innehas av unionen, särskilt i samhällsekonomiskt hänseende.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12a) Galileo är det första helt civila positionsbestämningssystemet. Vissa av Galileos tjänster, särskilt den offentligt reglerade tjänsten, har dock dubbla användningsområden och kan även användas i försvarssyfte i medlemsstaterna och som stöd för insatser inom ramen för den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken, inklusive krishanteringsinsatser och humanitära insatser. Galileo kommer att få avgörande betydelse om EU:s klausuler om solidaritet och ömsesidigt bistånd tillämpas, i enlighet med artikel 222 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt respektive artikel 42.7 i fördraget om Europeiska unionen.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Galileoprogrammets installations- och driftsfaser och Egnosprogrammets driftsfas bör i princip finansieras helt av unionen. I enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget bör dock medlemsstaterna ha möjlighet att enligt lämpliga avtal tillföra kompletterande medel eller bidrag in natura till programmen för att finansiera ytterligare delar i programmen som de vill ha genomförda, exempelvis systemarkitektur eller vissa kompletterande säkerhetsbehov. Tredjeländer och internationella organisationer bör också kunna bidra till programmen.	(13) Galileoprogrammets installations- och driftsfaser och Egnosprogrammets driftsfas bör i princip finansieras helt av unionen. I enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget bör dock medlemsstaterna ha möjlighet att enligt lämpliga avtal tillföra kompletterande medel eller bidrag in natura till programmen för att finansiera ytterligare delar i programmen som de vill ha genomförda, exempelvis systemarkitektur eller vissa kompletterande säkerhetsbehov. Tredjeländer och internationella organisationer bör också kunna bidra till programmen så länge oberoendet hos EU:s globala satellitnavigeringssystem inte påverkas.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Skäl 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) Det bör framhållas att systemens skattade investerings- och driftskostnader för perioden 2014–2020 inte omfattar oförutsedda ekonomiska skyldigheter som unionen kan behöva svara för, särskilt rörande utomobligatoriskt ansvar på grund av systemens offentliga karaktär i händelse av force majeure eller katastrofalt driftsbortfall. Dessa skyldigheter kommer att granskas särskilt av kommissionen.	(17) Det bör framhållas att systemens skattade investerings- och driftskostnader för perioden 2014–2020 inte omfattar oförutsedda ekonomiska skyldigheter som unionen kan behöva svara för, särskilt rörande utomobligatoriskt ansvar på grund av systemens offentliga karaktär i händelse av force majeure eller katastrofalt driftsbortfall. Dessa skyldigheter kommer att granskas särskilt av kommissionen och meddelas rådet och Europaparlamentet.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Skäl 25
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(25) Ansvaret för programmen omfattar bland annat ansvaret för programmens säkerhet, systemens säkerhet och driftens säkerhet. Utom i de fall där tillämpning bör ske av den gemensamma åtgärden 2004/552/GUSP av den 12 juli 2004 om de aspekter av driften av det europeiska systemet för satellitbaserad radionavigation som kan påverka säkerheten i Europeiska unionen, som vid behov kan komma att ändras på grund av Lissabonfördragets ikraftträdande, programmens utveckling eller ändringar av styrningen av dem, vilar ansvaret för säkerheten på kommissionen, även om vissa säkerhetsuppgifter anförtros Europeiska byrån för GNSS. Det åvilar i synnerhet kommissionen att införa lämpliga former för adekvat samordning mellan de olika säkerhetsansvariga aktörerna.	(25) Ansvaret för programmen omfattar bland annat ansvaret för programmens säkerhet, systemens säkerhet och driftens säkerhet. Utom i de fall där tillämpning bör ske av den gemensamma åtgärden 2004/552/GUSP av den 12 juli 2004 om de aspekter av driften av det europeiska systemet för satellitbaserad radionavigation som kan påverka säkerheten i Europeiska unionen, som måste ändras på grund av Lissabonfördragets ikraftträdande, programmens utveckling eller ändringar av styrningen av dem, vilar ansvaret för säkerheten på kommissionen, även om vissa säkerhetsuppgifter anförtros Europeiska byrån för GNSS. Det åvilar i synnerhet kommissionen att införa lämpliga former för adekvat samordning mellan de olika säkerhetsansvariga aktörerna under ledning av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Skäl 25a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(25a) Det är mycket viktigt att den gemensamma åtgärden 2004/552/Gusp1 ses över eftersom den inte tar hänsyn till Lissabonfördragets ikraftträdande, särskilt utnämningen av unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt inrättandet av Europeiska utrikestjänsten. Den gemensamma åtgärden 2004/552/Gusp tar upp undantagssituationer och akuta hot mot unionens eller en medlemsstats säkerhet till följd av driften eller användningen av systemet, eller i händelse av hot mot driften av systemet, särskilt om hotet är resultatet av en internationell kris. Det finns ett behov av att tydliggöra och stärka uppdraget för unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i enlighet med det skyndsamma förfarandet i artiklarna 3 och 4 i den gemensamma åtgärden 2004/552/Gusp om de regler, förfaranden och åtgärder som ska vidtas i händelse av hot mot unionens eller en medlemsstats säkerhet, särskilt om PRS-mottagare försvinner, används på ett felaktigt sätt eller inte längre är tillförlitliga. En ändring av den gemensamma åtgärden 2004/552/Gusp bör även beakta Europeiska utrikestjänstens expertis på området för tidig varning, situationsmedvetenhet, säkerhet och försvar.
	____________ 1 EUT L 246, 20.7.2004, s. 30.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Skäl 28a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28a) Export utanför unionen av utrustning eller teknik och mjukvara med dubbla användningsområden för användningen av PRS samt utveckling av och tillverkning för PRS, oavsett om den berörda utrustningen, mjukvaran eller tekniken ingår i den förteckning som utgör bilaga I till rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden1, bör begränsas till de tredjeländer som bemyndigats för PRS-tillträde enligt ett internationellt avtal med unionen. Unionens förteckning över kontrollerade produkter bygger på kontrollförteckningar som antagits av internationella exportkontrollsystem såsom Wassenaar-arrangemanget, Australiengruppen och kontrollsystem för missilteknik (MTCR).
	__________________
	1 EUT L 134, 29.5.2009, s. 1.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Skäl 30a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(30a) De tjänster som PRS erbjuder skulle kunna spela en betydelsefull roll för vissa vapensystem, särskilt vid navigation och styrning. Det är därför viktigt att kommissionen, rådet och Europeiska utrikestjänsten samt medlemsstaterna handlar i enlighet med fördraget om yttre rymden från 1967 och att medlemsstaterna och Europeiska utrikestjänsten ökar sina ansträngningar för att få till stånd en översyn av den internationella lagstiftningen eller, alternativt, ett nytt fördrag eller en ny kodex där hänsyn tas till den tekniska utvecklingen sedan 1960-talet och där kapprustning i yttre rymden effektivt förhindras. EU bör dessutom stärka det regelverk som skapats genom fördraget om yttre rymden för att garantera att rymdinfrastrukturen fungerar på ett fredligt och säkert sätt. EU bör därför stärka sin kapacitet för att uppnå en rymdlägesbild tillsammans med sina partner inom ramen för ett multilateralt rymdövervakningssystem.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Skäl 31
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(31) På grund av systemens världsomspännande karaktär måste unionen kunna ingå avtal med tredjeländer och internationella organisationer inom ramen för programmen, i enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, bland annat för att kunna sörja för ett smidigt genomförande av programmen, optimera tjänsterna till allmänheten i unionen och tillfredsställa tredjeländernas och de internationella organisationernas behov. Det är även lämpligt att vid behov anpassa befintliga avtal till programmens utveckling. I detta sammanhang bör därför kommissionen kunna ta hjälp av den europeiska avdelningen för yttre åtgärder, Europeiska rymdorganisationen och Europeiska byrån för GNSS inom ramen för de uppgifter de anförtrotts enligt denna förordning.	(31) På grund av systemens världsomspännande karaktär måste unionen kunna ingå avtal med tredjeländer och internationella organisationer inom ramen för programmen, i enlighet med artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt för att kunna sörja för ett smidigt genomförande av programmen, optimera tjänsterna till allmänheten i unionen, garantera programmets fulla säkerhet, reglera inkomstsystemet samt tillgodose tredjeländers och internationella organisationers behov. Det är även lämpligt att vid behov anpassa befintliga avtal till programmens utveckling. När kommissionen förbereder och genomför dessa avtal bör den kunna ta hjälp av Europeiska utrikestjänsten, Europeiska rymdorganisationen och Europeiska byrån för GNSS inom ramen för de uppgifter de anförtrotts enligt denna förordning och samtidigt vederbörligen ta hänsyn till Europaparlamentets rättigheter enligt artikel 218. Dessa avtal bör vara förenliga med unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitiska intressen. Kommissionen bör även ta hänsyn till den känsliga och strategiska karaktären hos vissa av systemets tjänster, såsom PRS, för att garantera den fullständiga efterlevnaden av de kriterier och riktlinjer som fastställs i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel och rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 1 - punkt 4 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) En offentlig reglerad tjänst (Public Regulated Service eller PRS) som helt reserveras för användare med myndighetstillstånd, för känsliga tillämpningar med stort behov av tjänstekontinuitet och som använder störningsokänsliga, krypterade signaler.	(d) En offentlig reglerad tjänst (Public Regulated Service eller PRS) som helt reserveras för användare med myndighetstillstånd, särskilt för tillämpningar med känsligt innehåll eller av strategisk betydelse, vilka kräver stor tjänstekontinuitet; denna tjänst använder störningsokänsliga, krypterade signaler.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 14 - punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Systemen och driften av dem ska vara säkra.	1. Systemen och driften av dem ska vara säkra med tanke på deras inverkan på unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitiska intressen.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 – led a – led ii
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(ii) Driva säkerhetscentrumet för Galileo i överensstämmelse med de standarder och krav som avses i artikel 14.3 och de anvisningar som fastställs enligt den gemensamma åtgärden 2004/552/GUSP som avses i artikel 17.	(ii) Driva säkerhetscentrumet för Galileo i överensstämmelse med de standarder och krav som avses i artikel 14 och de anvisningar som fastställs enligt den gemensamma åtgärden 2004/552/GUSP som avses i artikel 17, vilken för närvarande ses över.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 16a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 16a
	Europaparlamentets roll
	Europaparlamentet ska, mot bakgrund av sina budgetkontrollbefogenheter och tematiska arbete, genom sina relevanta utskott granska inrättandet, installationen och driften av systemet och regelbundet informeras om programmet av de relevanta organen.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 18a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 18a
	Användning i säkerhets- och försvarssyfte
	1. De driftansvariga organen ska anta särskilda bestämmelser för medlemsstaternas och även unionens användning av systemen i säkerhets- och försvarssyfte, om teknik, styrningssystem samt användning vid insatser och uppdrag för att garantera säkerheten vid denna typ av användning.
	2. Kommissionen ska anta bindande säkerhetsåtgärder för systemets integritet när det används av säkerhetsaktörer, i enlighet med EU:s gällande lagstiftning.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 27 - punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska avhålla sig från alla åtgärder som kan skada ett gott genomförande av programmen, särskilt när det gäller immaterialrätt och kontinuiteten i driften av infrastrukturen.	1. Medlemsstaterna ska avhålla sig från alla åtgärder som kan skada ett gott genomförande av programmen, särskilt när det gäller immaterialrätt och kontinuiteten i driften av infrastrukturen, eller skada unionens eller medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitiska intressen.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa EU:s strategiska oberoende, så att civila och militära aktörer inom den inre och yttre säkerheten på lång sikt fullt ut kan utnyttja den offentligt reglerade tjänsten och tjänsten för skydd av människoliv inom Galileoprogrammet.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 2b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2b. Medlemsstaterna ska vidta alla nödvändiga åtgärder för att garantera skyddet för EU:s rymdinfrastruktur. Medlemsstaterna ska särskilt främja regelverket i yttre rymden och följa principerna i EU:s uppförandekod för verksamhet i yttre rymden, inklusive förbudet mot skadlig störning av rymdföremål, förbudet mot verksamhet som ger upphov till skadligt rymdskrot, efterlevnaden av FN:s riktlinjer om minskad nedskräpning av rymden samt införandet av transparens och säkerhetsskapande åtgärder i yttre rymden.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 28 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Unionen får ingå avtal med tredjeländer och internationella organisationer i samband med programmen, särskilt samarbetsavtal, enligt förfarandet i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.	Unionen får ingå avtal med tredjeländer och internationella organisationer i samband med programmen, särskilt samarbetsavtal, enligt förfarandet i artikel 218 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt. Vid varje form av samarbete med tredjeländer ska hänsyn tas till programmens strategiska karaktär, och samarbetena ska vara förenliga med unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitiska intressen och respektera ömsesidighetsprincipen. Europaparlamentet ska höras/och eller ge sitt godkännande, när så är lämpligt.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 28 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	När unionen förhandlar eller ingår avtal med tredjeländer ska den garantera fullständig efterlevnad av de kriterier och riktlinjer som fastställs i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel1 och i rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden2.
	Unionen ska främja det regelverk som inrättats genom fördraget om yttre rymden för att garantera att rymdinfrastrukturen fungerar på ett fredligt och säkert sätt. Unionen ska därför stärka sin kapacitet för att uppnå en rymdlägesbild tillsammans med sina partner inom ramen för ett multilateralt rymdövervakningssystem.
	____________ 1 EUT L 335, 13.12.2008, s. 99.
	2 EUT L 134, 29.5.2009, s. 1.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 29 - stycke 2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Vid varje tekniskt bistånd ska unionens och medlemsstaternas säkerhets- och försvarspolitiska intressen respekteras.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 33 - punkt 1- stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska senast den 30 juni 2018 till Europaparlamentet och rådet överlämna en utvärderingsrapport som underlag till ett beslut om förlängning, ändring eller upphävande av de åtgärder som vidtagits enligt denna förordning, där följande redovisas:	1. Kommissionen ska senast den 30 juni 2015 överlämna en halvtidsutvärderingsrapport, och senast den 30 juni 2018 en utvärderingsrapport till Europaparlamentet och rådet som underlag till ett beslut om förlängning, ändring eller upphävande av de åtgärder som vidtagits enligt denna förordning, där följande redovisas:
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 35 - punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Företrädare för Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen får delta som observatörer i arbetet i kommittén enligt de villkor som fastställs i dess arbetsordning.	4. Företrädare för Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen får delta som observatörer i arbetet i kommittén enligt de villkor som fastställs i dess arbetsordning. Vid behov får även företrädare för Europeiska utrikestjänsten, Europeiska försvarsbyrån eller nationella experter på säkerhets- och försvarsfrågor delta som observatörer i kommitténs arbete.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 35 - punkt 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a. Kommissionen ska i god tid förse den kommitté som avses i punkt 1 med all relevant information rörande programmen.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen
Referensnummer	COM(2011)0814 – C7-0464/2011 – 2011/0392(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 15.12.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	AFET 15.12.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Sampo Terho 6.3.2012
Behandling i utskott	25.4.2012	29.5.2012	20.6.2012
Antagande	5.7.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	47 4 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pino Arlacchi, Elmar Brok, Jerzy Buzek, Tarja Cronberg, Arnaud Danjean, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Andrzej Grzyb, Anna Ibrisagic, Liisa Jaakonsaari, Anneli Jäätteenmäki, Jelko Kacin, Ioannis Kasoulides, Evgeni Kirilov, Maria Eleni Koppa, Andrey Kovatchev, Paweł Robert Kowal, Eduard Kukan, Vytautas Landsbergis, Ryszard Antoni Legutko, Krzysztof Lisek, Sabine Lösing, Ulrike Lunacek, Mario Mauro, Francisco José Millán Mon, Alexander Mirsky, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Norica Nicolai, Ria Oomen-Ruijten, Pier Antonio Panzeri, Alojz Peterle, Bernd Posselt, Hans-Gert Pöttering, Libor Rouček, Tokia Saïfi, Nikolaos Salavrakos, Werner Schulz, Marek Siwiec, Geoffrey Van Orden, Kristian Vigenin, Sir Graham Watson, Boris Zala
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Charalampos Angourakis, Jean-Jacob Bicep, Véronique De Keyser, Andrew Duff, Tanja Fajon, Carmen Romero López, Helmut Scholz, Indrek Tarand, Dominique Vlasto, Joachim Zeller
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Catherine Bearder, Petru Constantin Luhan

YTTRANDE från budgetutskottet (6.6.2012)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen
(COM(2011)0814 – C7‑0464/2011 – 2011/0329(COD))

Föredragande: Maria Da Graça Carvalho

KORTFATTAD MOTIVERING

EU ansvarar för inrättandet av det europeiska bidraget till det globala systemet för satellitnavigering (GNSS) och äger Galileo- och Egnossystemen. Europaparlamentet och rådet har vid många tillfällen bekräftat EU:s ägande av och ansvar för Galileo- och Egnosprogrammen. Dessutom har Galileo- och Egnosprogrammen fått ställning som unionens flaggskeppsinitiativ och utgör en integrerad del av Europa 2020-strategin. Föredraganden stöder därför helhjärtat kommissionens förslag att fortsätta finansieringen av dessa program under nästa fleråriga budgetram för 2014–2020.

I sitt förslag till rådets förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 har kommissionen infört ett högsta belopp på 7 miljarder EUR i åtagandebemyndiganden i 2011 års priser (ca 7,9 miljarder EUR i löpande priser) för dessa program. Kommissionen understryker också att inga ytterligare medel från EU-budgeten kommer att anslås. Om kostnaderna skulle bli högre än planerat måste programmet antingen anpassas till de tillgängliga anslagen eller så måste förordningen om den fleråriga budgetramen ändras genom ett enhälligt beslut i rådet med godkännande från Europaparlamentet. Därför är detta belopp öronmärkt i EU-budgeten, och ingen flexibilitet inom rubrikerna kan tillämpas för dessa program.

Man bör komma ihåg att den fleråriga budgetramen för 2007–2013 reviderades i slutet av 2007 med ett belopp på 1,3 miljarder EUR (löpande priser) för Galileoprogrammet, efter utdragna och påfrestande förhandlingar mellan Europaparlamentet och rådet. Denna revidering ansågs nödvändig på grund av allvarliga kostnadsökningar i programmet, vilka var tvungna att täckas delvis genom en revidering av den fleråriga budgetramen.

För att minimera riskerna för att kostnaderna överskrider tillgängliga medel i framtiden innehåller det föreliggande förslaget från kommissionen 1 005 miljoner EUR (löpande priser) i finansieringsramen för dessa program för att täcka eventuella installations- och driftsrisker. Föredraganden noterar också kommissionens övertygelse att installations- och driftsfasen, som Galileoprogrammet nu har nått, definitionsmässigt medför lägre risk för kostnadsökningar än vad som var fallet tidigare under utvecklingsfasen. Föredraganden anser att om det emellertid skulle uppstå ytterligare oförutsedda ekonomiska skyldigheter, och för att bekräfta programmens EU-identitet, bör dessa skyldigheter täckas av den tillgängliga marginalen mellan taken i den fleråriga budgetramen och de egna medlen.

Föredraganden föreslår ett antal ytterligare modifieringar av kommissionens förslag, särskilt att budgetmyndigheten måste hållas löpande informerad om åtskilliga faser av denna förordnings genomförande (i stället för bara en kommitté med företrädare för medlemsstaterna) så att myndigheten helt och fullt kan utöva sin behörighet vad gäller budgetkontroll och budgetplanering. I detta sammanhang betonas särskilt att kommissionen i tillräckligt god tid måste informera Europaparlamentet och rådet om okontrollerbara risker som skulle kunna orsaka väsentliga avvikelser från programmet i termer av kostnad eller tidsplanering. Föredraganden räknar upp de element som bör ingå som minimum i den årliga rapporten från kommissionen till Europaparlamentet och rådet om genomförandet av programmen, inklusive en uppdatering av riskbedömningen och riskkontrollen och en utvärdering av riskernas eventuella effekter för kostnads- och tidsavvikelser.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1a (ny)
Förslag till lagstiftningsresolution	Ändringsförslag
	1a. Europaparlamentet påpekar att den finansieringsram som specificeras i lagförslaget bara utgör en vägledning för lagstiftningsmyndigheten och inte kan fastställas innan en överenskommelse nåtts om förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.
Motivering
Ett fortsatt arbete med enskilda politikområden eller särskilda frågor får inte leda till att man förlorar överblicken över vad som måste förbli en övergripande förhandling om den fleråriga budgetramen, där ingenting kan anses som överenskommet förrän allt är överenskommet. Efter att Europaparlamentet och rådet har kommit överens om förordningen om den fleråriga budgetramen kommer de att enas om de enskilda lagförslag som väntar på avgöranden i parlamentet och rådet, inklusive deras finansiering, och gå vidare till att slutgiltigt anta dem.
Ändringsförslag  2 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1b (ny)
Förslag till lagstiftningsresolution	Ändringsförslag
	1b. Europaparlamentet påminner om sin resolution av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”1. Parlamentet upprepar att det krävs ytterligare medel i nästa fleråriga budgetram för att unionen ska kunna fullfölja sina nuvarande politiska prioriteringar och de nya uppgifter som ingår i Lissabonfördraget, och dessutom kunna agera vid oförutsedda händelser. Parlamentet uppmanar rådet – om det inte delar denna uppfattning – att tydligt visa vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som kan överges helt och hållet, trots deras dokumenterade europeiska mervärde.
	____________
	1 Antagna texter, P7_TA(2011)0266.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 4a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(4a) På grund av sin betydelse, europeiska dimension och inneboende mervärde bör dessa program få lämplig finansiering.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Galileoprogrammets installations- och driftsfaser och Egnosprogrammets driftsfas bör i princip finansieras helt av unionen. I enlighet med rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget bör dock medlemsstaterna ha möjlighet att enligt lämpliga avtal tillföra kompletterande medel eller bidrag in natura till programmen för att finansiera ytterligare delar i programmen som de vill ha genomförda, exempelvis systemarkitektur eller vissa kompletterande säkerhetsbehov. Tredjeländer och internationella organisationer bör också kunna bidra till programmen.	(13) Galileoprogrammets installations- och driftsfaser och Egnosprogrammets driftsfas bör i princip finansieras helt av unionen. I enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr XXX/2012 av den ... 2012 om [finansiella bestämmelser för unionens årliga budget] bör dock medlemsstaterna ha möjlighet att enligt lämpliga avtal tillföra kompletterande medel eller bidrag in natura till programmen för att finansiera ytterligare delar i programmen som de vill ha genomförda, exempelvis systemarkitektur eller vissa kompletterande säkerhetsbehov. Tredjeländer och internationella organisationer bör också kunna bidra till programmen i enlighet med principen om ömsesidigt intresse.
Motivering
Anpassning till den nya budgetförordningen.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) För att garantera programmens kontinuitet måste en lämplig finansiell ram införas så att unionen kan fortsätta att finansiera dem. Dessutom bör det erforderliga beloppet anges för perioden 1 januari 2014–31 december 2020 för finansiering av färdigställandet av Galileos installationsfas samt av drift av systemen.	(14) Med tanke på de långa ledtiderna och de kapitalinvesteringar som redan har utlovats för dessa projekt krävs tillräckliga och konsekventa finansiella åtaganden för hela den finansiella planeringsperioden, så att programmens planerade utveckling och organisatoriska stabilitet kan garanteras. För att garantera programmens kontinuitet måste en lämplig finansiell ram införas så att unionen kan fortsätta att finansiera dem. Dessutom är det nödvändigt att specificera det maximala beloppet för perioden 1 januari 2014–31 december 2020 för finansiering av färdigställandet av Galileos installationsfas samt av drift av systemen.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) Det bör framhållas att systemens skattade investerings- och driftskostnader för perioden 2014–2020 inte omfattar oförutsedda ekonomiska skyldigheter som unionen kan behöva svara för, särskilt rörande utomobligatoriskt ansvar på grund av systemens offentliga karaktär i händelse av force majeure eller katastrofalt driftsbortfall. Dessa skyldigheter kommer att granskas särskilt av kommissionen.	(17) Det bör framhållas att systemens skattade investerings- och driftskostnader för perioden 2014–2020 inte omfattar oförutsedda ekonomiska skyldigheter som unionen kan behöva svara för, särskilt rörande utomobligatoriskt ansvar på grund av systemens offentliga karaktär i händelse av force majeure eller katastrofalt driftsbortfall. Dessa skyldigheter kommer att granskas särskilt av kommissionen. Alla sådana oförutsedda ekonomiska skyldigheter bör täckas av marginalen mellan de egna medlen och taken i den fleråriga budgetramen.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19) Systemens intäkter måste för övrigt tillfalla unionen, för att kompensera för de gjorda investeringarna. Former för inkomstdelning kan även anges i alla avtal som ingås med privata företag.	(19) Systemens intäkter måste för övrigt tillfalla unionen, för att kompensera för de gjorda investeringarna. I enlighet med artikel 294 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) kan en mekanism för inkomstdelning även antas och anges i avtal som ingås med privata företag.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 20
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(20) För att undvika de fördyringar och förseningar som programmen drabbats av på senare år måste man öka satsningarna på att kontrollera risker som kan medföra merkostnader, vilket rådet begärde i sina slutsatser av den 31 mars 2011 och parlamentet begärde i sin resolution av den 8 juni 2011, och vilket kommissionen anförde i sitt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En budget för Europa 2020 av den 29 juni 2011.	(20) För att undvika de fördyringar och förseningar som programmen drabbats av på senare år kommer man att öka satsningarna på att kontrollera risker som kan medföra merkostnader, vilket rådet begärde i sina slutsatser av den 31 mars 2011 och parlamentet begärde i sin resolution av den 8 juni 2011, och vilket kommissionen anförde i sitt meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén En budget för Europa 2020 av den 29 juni 2011. Installations- och driftsrisker har beräknats uppgå till ca 1 005 miljoner EUR (löpande priser) och har införlivats i projektets finansieringsram. Om det skulle behövas ytterligare medel till dessa program bör dessa medel inte satsas på bekostnad av små framgångsrika projekt som finansieras via unionens budget. All ytterligare finansiering som hänför sig till dessa risker bör täckas av marginalen mellan de egna medlen och taken i den fleråriga budgetramen.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Unionen bör ingå ett flerårigt delegeringsavtal med Europeiska rymdorganisationen om tekniska aspekter och programplanering. För att kommissionen i egenskap av unionens företrädare ska kunna utöva sina kontrollbefogenheter utan inskränkningar bör delegeringsavtalet särskilt omfatta allmänna villkor för förvaltning av de medel som anförtros Europeiska rymdorganisationen. Då det rör sig om verksamhet som enbart finansieras av unionen bör villkoren innebära en grad av kontroll som är jämförbar med den som skulle krävas om Europeiska rymdorganisationen var ett unionsorgan.	(24) I enlighet med artikel 290 i EUF‑fördraget bör behörighet delegeras till kommissionen att på unionens vägnar ingå ett flerårigt delegeringsavtal med Europeiska rymdorganisationen om tekniska aspekter och programplanering. För att kommissionen ska kunna utöva sina kontrollbefogenheter utan inskränkningar bör delegeringsavtalet särskilt omfatta allmänna villkor för förvaltning av de medel som anförtros Europeiska rymdorganisationen. Då det rör sig om verksamhet som enbart finansieras av unionen bör villkoren innebära en grad av kontroll som är jämförbar med den som skulle krävas om Europeiska rymdorganisationen var ett unionsorgan.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 27
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(27) För att anslå unionsmedel till programmen, vars belopp utgör ett tak som kommissionen inte får överskrida, är det nödvändigt att ändamålsenliga förfaranden för offentlig upphandling tillämpas, och särskilt att avtal förhandlas fram på ett sätt som garanterar att resurser används på bästa sätt, att avtalen fullgörs på ett tillfredsställande sätt, att programmen förlöper i god ordning, att riskerna hanteras väl och att tidplanen hålls. Den upphandlande myndigheten bör anstränga sig att uppfylla dessa krav.	(27) För att anslå unionsmedel till programmen, vars belopp utgör ett tak som anges i artikel 14 i förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 och som kommissionen inte får överskrida, är det nödvändigt att ändamålsenliga förfaranden för offentlig upphandling tillämpas, och särskilt att avtal förhandlas fram på ett sätt som garanterar att resurser används på bästa sätt, att avtalen fullgörs på ett tillfredsställande sätt, att programmen förlöper i god ordning, att riskerna hanteras väl och att tidplanen hålls. Den upphandlande myndigheten bör anstränga sig att uppfylla dessa krav.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Skäl 36
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(36) Kommissionen bör genomföra utvärderingar för att bedöma verkan och effektiviteten i de åtgärder som vidtas för att nå programmens mål.	(36) Kommissionen bör genomföra utvärderingar, baserade på överenskomna indikatorer, för att bedöma verkan och effektiviteten i de åtgärder som vidtas för att nå programmens mål.
Motivering
Man måste fastställa lämpliga indikatorer så att programmets utveckling kan utvärderas ordentligt.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 4 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Bland annat följande indikatorer och mål ska användas för att mäta i vilken grad som Galileoprogrammets specifika mål har uppnåtts:
	a) Totala antalet satelliter i drift: 18 satelliter senast 2015, 30 senast 2019.
	b)Version av markinfrastrukturen i drift: version 2 senast 2015.
	c) Antal tjänster som tillhandahålls: de tre första tjänsterna senast 2015, fem tjänster senast 2020.
Motivering
Man måste fastställa lämpliga indikatorer och mål så att programmets utveckling kan utvärderas ordentligt. De föreslagna indikatorerna är desamma som kommissionen tog med i finansieringsöversikten för rättsakten.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 5 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Bland annat följande indikator och mål ska användas för att mäta i vilken grad som Egnosprogrammets specifika mål har uppnåtts:
	– Antal ändringar av tjänsterna som lämnats till certifieringsmyndigheterna: 3 under åren 2014-2020.
Motivering
Man måste fastställa lämpliga indikatorer och mål så att programmets utveckling kan utvärderas ordentligt. De föreslagna indikatorerna är desamma som kommissionen tog med i finansieringsöversikten för rättsakten.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Denna utgift ska inte överstiga 1 procent av unionens totala anslag till programmet.
Motivering
70 miljoner EUR bör räcka för att utföra dessa uppgifter.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. För att göra det möjligt att tydligt identifiera kostnaderna för programmen och deras olika faser ska kommissionen i enlighet med principen om öppen förvaltning årligen informera den kommitté som avses i artikel 35.1 om fördelningen av unionsmedel till alla de verksamheter som anges i punkterna 1 och 2.	3. För att göra det möjligt att tydligt identifiera kostnaderna för programmen och deras olika faser ska kommissionen i enlighet med principen om öppen förvaltning årligen informera budgetmyndigheten och den kommitté som avses i artikel 35.1 om fördelningen av unionsmedel till alla de verksamheter som anges i punkterna 1 och 2.
	(Denna ändring berör hela lagtexten i artiklarna 8.2 och 16.4, motiveringen ändras inte.)
Motivering
Kommissionen ska bistås av en kommitté för de europeiska GNSS-programmen. En god offentlig förvaltning förutsätter en enhetlig styrning av programmen, snabbare beslutsfattande och lika tillgång till information, samt transparens. Kommittén för de europeiska GNSS-programmen inrättades enligt artikel 19 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 av den 9 juli 2008 om det fortsatta genomförandet av de europeiska satellitnavigeringsprogrammen (Egnos och Galileo).
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Budgetmedlen ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002.	2. Budgetmedlen ska genomföras i enlighet med bestämmelserna i denna förordning och i förordning (EU) nr XXX/2012 [den nya budgetförordningen].
Motivering
Anpassning till den nya budgetförordningen.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. En mekanism för inkomstdelning kan komma att ingå i eventuella avtal som ingås med företag inom den privata sektorn.	2. Varje mekanism för inkomstdelning ska antas i enlighet med artikel 294 i EUF‑fördraget. Denna mekanism för inkomstdelning kan komma att ingå i eventuella avtal som ingås med företag inom den privata sektorn.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska ingå ett flerårigt delegeringsavtal med Europeiska rymdorganisationen på grundval av ett beslut om delegering som fattas av kommissionen i enlighet med artikel 54.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. Avtalet ska omfatta delegerade uppgifter och budgetgenomförande i samband med genomförandet av programmen, särskilt färdigställandet av den infrastruktur som har sitt ursprung i Galileoprogrammet.	1. Kommissionen ska genom en delegerad akt ingå ett flerårigt delegeringsavtal med Europeiska rymdorganisationen på grundval av ett beslut om delegering som fattas av kommissionen i enlighet med artikel XX i förordning (EU) nr XXX/2012 [den nya budgetförordningen]. Avtalet ska omfatta delegerade uppgifter och budgetgenomförande i samband med genomförandet av programmen, särskilt färdigställandet av den infrastruktur som har sitt ursprung i Galileoprogrammet.
Motivering
Avtalet med Europeiska rymdorganisationen är en avgörande faktor för att programmet ska kunna slutföras med framgång. Dess bestämmelser och villkor kan ingå i rättsakten, men med tanke på lagstiftningens effektivitet är det lämpligt att delegera denna behörighet till kommissionen.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Den kommitté som avses i artikel 35.1 ska höras i samband med sådana beslut om delegering som avses i punkt 1 i denna artikel i enlighet med samrådsförfarandet i artikel 35.2. Kommittén ska underrättas om det fleråriga delegeringsavtal som kommissionen och Europeiska rymdorganisationen ska ingå.	utgår
Motivering
Inget kommittéförfarande för en delegerad akt.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 32
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska ansvara för genomförandet av denna förordning. Kommissionen ska varje år, i samband med presentationen av det preliminära budgetförslaget, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av programmen.	Kommissionen ska ansvara för genomförandet av denna förordning. Kommissionen ska varje år, i samband med presentationen av det preliminära budgetförslaget, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av programmen. Denna rapport ska bland annat innehålla följande:
	a) En utvärdering av programmets genomförande och uppfyllandet av de mål som fastställts i enlighet med artikel 1.4 och 1.5.
	b) En uppdatering av riskbedömning och riskkontroll och en utvärdering av riskernas eventuella effekter i termer av kostnads- och tidsavvikelser.
	c) En sammanfattning av all information som lämnats till budgetmyndigheten i enlighet med artiklarna 7.3, 8.2, 9.2 och 16.4.
	d) En utvärdering av hur det fleråriga delegeringsavtal som ingåtts i enlighet med artikel 16.1 fungerar.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. För att noggrant följa genomförandet av de europeiska satellitnavigeringssystemen bör Europaparlamentet, rådet och kommissionen sammanträda regelbundet i den interinstitutionella panelen för Galileo i enlighet med det gemensamma uttalandet av den 9 juli 2008 om den interinstitutionella panelen för Galileo.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 1b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1b. Kommissionen ska i tillräckligt god tid informera Europaparlamentet och rådet om den anser att det kan finnas okontrollerbara risker eller andra faktorer som skulle kunna orsaka väsentliga avvikelser från programmet, särskilt i termer av kostnad och tidsplanering.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen
Referensnummer	COM(2011)0814 – C7-0464/2011 – 2011/0392(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 15.12.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 15.12.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Maria Da Graça Carvalho 6.2.2012
Behandling i utskott	25.4.2012
Antagande	31.5.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	26 3 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marta Andreasen, Richard Ashworth, Francesca Balzani, Zuzana Brzobohatá, Jean-Luc Dehaene, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Lucas Hartong, Jutta Haug, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Ivailo Kalfin, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, Claudio Morganti, Juan Andrés Naranjo Escobar, Nadezhda Neynsky, Dominique Riquet, Alda Sousa, László Surján, Jacek Włosowicz
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Alexander Alvaro, Jürgen Klute, Paul Rübig, Peter Šťastný, Gianluca Susta

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (12.7.2012)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen
(COM(2011)0814 – C7‑0464/2011 – 2011/0392(COD))

Föredragande: Jacqueline Foster

KORTFATTAD MOTIVERING

(1) I.         Kommissionens förslag

Det aktuella förslaget till förordning om uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen fastställer styrningen av programmen Galileo och Egnos (European Geostationary Navigation Overlay Service) och finansieringen av dem för perioden 2014–2020.

Syftet med Galileoprogrammet är att upprätta och driva den första globala infrastrukturen för satellitnavigering och satellitpositionering särskilt utformad för civila ändamål. Programmet omfattar en utformningsfas som är avslutad, en utvecklings- och valideringsfas som torde avslutas under 2013, en installationsfas som inleddes 2008 och torde avslutas 2020 samt en driftsfas som torde inledas successivt 2014/2015 och leda till ett fullständigt operativt system 2020.

Egnosprogrammets syfte är att förbättra kvaliteten på signalerna från befintliga globala system för satellitnavigering. Egnos befinner sig i en driftsfas sedan dess öppna tjänst förklarades operativ i oktober 2009 och tjänsten för skydd av människoliv förklarades operativ i mars 2011.

II.       Föredragandens allmänna ståndpunkt

Föredraganden välkomnar kommissionens förslag till ny en förordning som ska täcka programmens behov under nästa fleråriga budgetram, särskilt i fråga om styrning och sund ekonomisk förvaltning, och förnya EU:s åtagande om att färdigställa och ta systemen i drift senast 2020.

Det bör understrykas att allmänheten i hela EU kommer att gynnas av den mängd olika tjänster som erbjuds av Egnos och Galileo. I dag måste användare av satellitnavigering i Europa använda satellitsignaler från system som inte kontrolleras av EU och inte främst är avsedda att tjäna de europeiska intressena. De här systemen kan också ha allvarliga tillgänglighetsbrister, särskilt i tättbebyggda områden. De ger dessutom inte alltid slutanvändarna någon tillfredsställande garanti för tjänstens kvalitet, precision eller kontinuitet.

Det bör också noteras att konstruktionen och installationen av de europeiska satellitnavigeringssystemen förväntas ge direkta vinster till hundratals företag runtom i Europa, däribland ett växande antal små och medelstora företag, och skapa tusentals högkvalificerade arbetstillfällen. Systemen är också särskilt viktiga för att utöka det europeiska kunnandet inom satellitnavigeringsteknik och upprätthålla den rymdpolitiska expertisen inom Europa. I nästa led utgör de många olika tillämpningar som har samband med satellitnavigering ett unikt expansionstillfälle för det europeiska näringslivet.

Med tanke på det omfattande stödet för syftena i detta lagstiftningsförslag föreslår föredraganden ett begränsat antal ändringar med den breda målsättningen att förbättra och förtydliga de bestämmelser som rör styrning och sund ekonomisk förvaltning av programmen och understryker deras betydelse för transportsektorn.

i) Offentlig styrning av programmen

En god offentlig styrning av Galileo- och Egnosprogrammen kräver dels en tydlig uppdelning mellan ansvarsområdena, särskilt mellan kommissionen, Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen, dels att styrningen successivt anpassas till behov till följd av systemens drift. Kommissionen vill ge Europeiska byrån för GNSS uppgiften att driva programmen under perioden 2014–2020. För att byrån ska kunna bygga upp sin kapacitet är det viktigt att se till att den har lämpliga personalresurser för att utföra sina utökade befogenheter enligt denna förordning. Det bör betonas att den kommande flytten av byråns huvudkontor inte får påverka dess personalstyrka och expertisnivå på ett negativt sätt.

ii) Programmens betydelse för transportsektorn

De europeiska satellitnavigeringsprogrammen är infrastruktur som byggts upp inom de transeuropeiska näten, vars bruk sträcker sig långt utöver medlemsstaternas gränser. Programmen väntas få en avsevärd mängd fördelar för transportsektorn, bland annat för

a) Vägtransporter

– förbättra vägförvaltning och minskade trafikstockningar

– förbättra reaktionstiderna vid nödsituationer i trafiken

– underlätta övervakningen av transporter av farligt gods

– hjälpa förarna med deras körplaner genom att ge mer exakt trafikinformation

– förbättra uppbörd av vägtullar och elektroniska avgifter

– förkorta körtiderna och sänka bränsleförbrukningen

b) Järnvägstransporter

– möjliggöra automatiserad spårövervakning

– bidra till uppgraderingar av driften, t.ex. förbättrade spår och allmänna säkerhetskrav

– minska förseningar och driftskostnader, samtidigt som spårkapaciteten ökas

– förse passagerarna med mer precis information om tågens ankomsttider

c) Sjöfart och inre vattenvägar

– bättre trafikledning, särskilt i högtrafikerade hamnar och farvatten

– förbättra sjösäkerheten

– förbättra fartygsövervakning och räddningsinsatser

– ge precis information om var ett oljeutsläpp inträffar

d) Flygtransporter

– förbättra och underlätta civilflygets användning av små och avsides belägna flygplatser

– spela en viktig roll i utvecklingen av politiken för ett enhetligt europeiskt luftrum och Sesar

– bättre flygledning och driftsäkerhet på flygplatserna

iii) Finansiering

Unionens bidrag under perioden 2014–2020 beräknas enligt kommissionen uppgå till 7 897 miljoner euro. Detta täcker i huvudsak installationen och driftsfasen för Galileoprogrammet och driften av Egnossystemet. För att undvika de kostnadsöverskridningar och förseningar som programmen drabbats av på senare år måste den offentliga styrningen och den sunda ekonomiska förvaltningen av programmen förbättras.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 6a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(6a) Programmen Galileo och Egnos är särskilt viktiga för transporttillämpningar, däribland i intelligenta transportsystem. Inom vägtransportsektorn är de viktiga för att förbättra trafiksäkerheten och trafikledningen, för att minska trafikstockningar, körtider och bränsleförbrukning samt för att övervaka djurtransporter. Inom järnvägstransporten kan de möjliggöra automatisering av spårövervakning, förbättra säkerheten, minska förseningar och sänka driftkostnader samt erbjuda passagerarna mer exakt information. Inom sektorerna för sjöfart och transport på inre vattenvägar kan de öka sjösäkerheten, förbättra kapaciteten i hamnarna, möjliggöra spårning av containerflottor och ge exakta positionsangivelser vid nödsituationer. Inom flygtransportsektorn uppmuntrar de till och möjliggör civilflygets användning av små och avsides belägna flygplatser, och de spelar en viktig roll i utvecklingen av politiken för ett enhetligt europeiskt luftrum. På rymdområdet möjliggör de ökad precision vid navigering av bärraketers kurs. Mot bakgrund av den ökade efterfrågan på ett effektivt och integrerat europeiskt transportnätverk är det viktigt att se till att de transporttillämpningar som möjliggörs genom Galileos och Egnos system fortsätter att utvecklas. Det gör att unionens medborgare kan dra nytta av systemens fördelar och att allmänhetens förtroende för programmen säkras och upprätthålls.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) Med tanke på den tilltagande användningen av satellitnavigering på många områden kan avbrott i tjänsterna medföra skada som blir omfattande i dagens samhälle. Dessutom utgör satellitnavigeringssystem på grund av sin strategiska betydelse infrastruktur som är särskilt känslig för missbruk. De övervägandena kan påverka unionens och medlemsstaternas säkerhet. Säkerhetskraven bör därför beaktas vid konstruktionen, installationen och driften av den infrastruktur som har sitt ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen.	(8) Med tanke på den tilltagande användningen av satellitnavigering på många områden kan avbrott i tjänsterna medföra skada som blir omfattande i dagens samhälle och leda till förluster för många ekonomiska aktörer. Dessutom utgör satellitnavigeringssystem på grund av sin strategiska betydelse infrastruktur som är särskilt känslig för missbruk. De övervägandena kan påverka unionens och medlemsstaternas säkerhet. Säkerhetskraven bör därför beaktas vid konstruktionen, installationen och driften av den infrastruktur som har sitt ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) Egnossystemets geografiska utbredning måste successivt utvidgas till att omfatta hela unionens territorium och, med förbehåll för tekniska och finansiella begränsningar och internationella avtal, till unionens grannregioner, särskilt till de tredjeländers territorier som omfattas av politiken för ett enhetligt europeiskt luftrum.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 11
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(11) För att tjänsterna ska utnyttjas på bästa sätt bör system, nät och tjänster med ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet sinsemellan och i möjligaste mån även med andra system för satellitnavigering och med traditionella navigationshjälpmedel.	(11) För att tjänsterna ska utnyttjas på bästa sätt bör system, nät och tjänster med ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet sinsemellan och med andra system för satellitnavigering och med traditionella navigationshjälpmedel.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(12) Eftersom programmen i princip är fullständigt finansierade genom unionens budget bör det föreskrivas att unionen är ägare till all egendom och innehavare av alla immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom programmen. För att de grundläggande rättigheterna ska respekteras bör nödvändiga överenskommelser träffas med befintliga ägare och rättshavare, särskilt för väsentliga delar av infrastrukturen och dess säkerhet. För att underlätta spridningen av satellitnavigering på marknaderna bör det särskilt säkerställas att tredje man på bästa sätt kan utnyttja immateriella tillgångar som utvecklas inom programmen och innehas av unionen, särskilt i samhällsekonomiskt hänseende.	(12) Eftersom programmen i princip är fullständigt finansierade genom unionens budget bör den vara transparent och det bör föreskrivas att unionen är ägare till all egendom och innehavare av alla immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom programmen. För att de grundläggande rättigheterna ska respekteras bör nödvändiga överenskommelser träffas med befintliga ägare och rättshavare, särskilt för väsentliga delar av infrastrukturen och dess säkerhet. För att underlätta spridningen av satellitnavigering på marknaderna bör det särskilt säkerställas att tredje man på bästa sätt kan utnyttja immateriella tillgångar som utvecklas inom programmen och innehas av unionen, särskilt i samhällsekonomiskt hänseende.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 18
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(18) Det bör också påpekas att de budgetmedel som nämns i denna förordning inte täcker verksamhet som finansieras genom programmet Horisont 2020, ramprogrammet för forskning och innovation, t.ex. utveckling av tillämpningar med anknytning till systemet. Den verksamheten kommer att göra det möjligt att optimera utnyttjandet av programmens tjänster, trygga en god avkastning på unionens investeringar både ekonomiskt och i form av samhällsnytta samt öka kunnandet om satellitnavigeringstekniken hos företagen i unionen.	(18) Det bör också påpekas att de budgetmedel som nämns i denna förordning inte täcker verksamhet som finansieras genom programmet Horisont 2020, ramprogrammet för forskning och innovation, t.ex. utveckling av tillämpningar med anknytning till systemet. Den verksamheten kommer att göra det möjligt att optimera utnyttjandet av programmens tjänster, trygga en god avkastning på unionens investeringar både ekonomiskt och i form av samhällsnytta samt öka kunnandet om satellitnavigeringstekniken hos europeiska företag, särskilt små och medelstora företag. Det är därför viktigt att tillräckliga resurser anslås under Horisont 2020-programmet till utvecklingen av marknadsdrivna tillämpningar som möjliggörs av Galileosystemet och Egnossystemet, både för europeisk och internationell användning.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 22
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(22) Kommissionen bör i sin egenskap av företrädare för unionen, som i princip ensam finansierar programmen och äger systemen, svara för genomförandet av programmen och den politiska övervakningen av dem. Kommissionen bör därför förvalta de medel som anslagits till programmen enligt denna förordning, övervaka genomförandet av all verksamhet inom programmen och sörja för en tydlig ansvarsfördelning i förhållande till bl.a. Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen. Därför bör kommissionen förutom de uppgifter som rör dessa allmänna ansvarsområden och andra uppgifter som följer av denna förordning även anförtros vissa särskilda ansvarsområden som anges på ett icke uttömmande sätt. Kommissionen bör kunna delegera vissa uppgifter genom delegeringsavtal enligt förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, särskilt artikel 54 i den förordningen, för att optimera resursanvändningen och på bästa sätt utnyttja de involverade parternas kompetens.	(22) Kommissionen bör i sin egenskap av företrädare för unionen, som i princip ensam finansierar programmen och äger systemen, svara för genomförandet av programmen och den övergripande övervakningen av dem. Kommissionen bör därför förvalta de medel som anslagits till programmen enligt denna förordning, övervaka genomförandet av all verksamhet inom programmen och sörja för en tydlig ansvarsfördelning i förhållande till bl.a. Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen, i syfte att undvika överlappningar av ansvar. Därför bör kommissionen förutom de uppgifter som rör dessa allmänna ansvarsområden och andra uppgifter som följer av denna förordning även anförtros vissa särskilda ansvarsområden som anges på ett icke uttömmande sätt. Kommissionen bör kunna delegera vissa uppgifter genom delegeringsavtal enligt förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002, särskilt artikel 54 i den förordningen, för att optimera resursanvändningen och på bästa sätt utnyttja de involverade parternas kompetens.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 23
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(23) Europeiska byrån för GNSS inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 av den 22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 för att uppfylla Galileo- och Egnosprogrammens mål och utföra vissa uppgifter inom ramen för programmen. Byrån är ett unionsorgan som i egenskap av ett sådant organ som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 måste iaktta de skyldigheter som gäller för unionens organ. Byrån bör ges vissa uppgifter med anknytning till programmens säkerhet, till den offentliga reglerade tjänsten om den utses till myndighet för det samt till marknadsföring av systemen. Byrån bör även utföra sådana uppgifter som kommissionen kan anförtro den enligt delegeringsavtal om olika särskilda uppgifter i samband med programmen, inbegripet uppgifter knutna till drift av systemen och främjande på marknaden av satellitnavigeringstillämpningar och tjänster. För att kommissionen i egenskap av unionens företrädare ska kunna utöva sina kontrollbefogenheter utan inskränkningar, bör delegeringsavtalen särskilt omfatta allmänna villkor för förvaltning av de medel som anförtros Europeiska byrån för GNSS.	(23) Europeiska byrån för GNSS inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 912/2010 av den 22 september 2010 om inrättande av Europeiska byrån för GNSS och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1321/2004 om inrättandet av strukturer för förvaltningen av de europeiska programmen för satellitbaserad radionavigering och om ändring av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 683/2008 för att uppfylla Galileo- och Egnosprogrammens mål och utföra vissa uppgifter inom ramen för programmen. Byrån är ett unionsorgan som i egenskap av ett sådant organ som avses i artikel 185 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 måste iaktta de skyldigheter som gäller för unionens organ. Byrån bör ges vissa uppgifter med anknytning till programmens säkerhet, till den offentliga reglerade tjänsten om den utses till myndighet för det samt till marknadsföring av systemen. Byrån bör även utföra sådana uppgifter som kommissionen kan anförtro den enligt delegeringsavtal om olika särskilda uppgifter i samband med programmen, inbegripet uppgifter knutna till drift av systemen och utveckling och främjande på marknaden av satellitnavigeringstillämpningar och tjänster. Det är därför viktigt att se till att byrån har de personalresurser som den behöver, med den expertis som krävs för att utföra sina utökade befogenheter enligt denna förordning. För att kommissionen i egenskap av unionens företrädare ska kunna utöva sina kontrollbefogenheter utan inskränkningar, bör delegeringsavtalen särskilt omfatta allmänna villkor för förvaltning av de medel som anförtros Europeiska byrån för GNSS.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 35
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(35) Europaparlamentet och rådet bör regelbundet underrättas om genomförandet av programmen. Dessutom bör Europaparlamentet, rådet och kommissionen sammanträda i den interinstitutionella panelen för Galileo i enlighet med det gemensamma uttalandet av den 9 juli 2008 om den interinstitutionella panelen för Galileo.	(35) Europaparlamentet och rådet bör regelbundet underrättas om genomförandet av programmen, däribland om kostnader och risker, internationella avtal som ingås med tredjeländer, förberedelsen av satellitnavigeringsmarknader och förvaltningsarrangemangens effektivitet. En särskild hänvisning bör göras till genomförandet av de två programmen son rör tjänsten för skydd av människoliv (Safety of Life Service eller SoL). Dessutom bör Europaparlamentet, rådet och kommissionen sammanträda i den interinstitutionella panelen för Galileo i enlighet med det gemensamma uttalandet av den 9 juli 2008 om den interinstitutionella panelen för Galileo. Panelen bör fortsätta att underlätta ett nära samarbete mellan de tre institutionerna i syfte att övervaka genomförandet av programmen. Kommissionen bör fortsätta att bidra till förberedandet av panelens möten och vid behov lämna utförlig information på institutionernas begäran.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Galileo- och Egnosprogrammen omfattar alla åtgärder som krävs för utformning, utveckling, validering, uppbyggnad, drift, förnyelse och förbättring av de två europeiska satellitnavigeringssystemen, nämligen Egnossystemet och det system som upprättas enligt Galileoprogrammet, samt för tryggande av deras säkerhet.	1. Galileo- och Egnosprogrammen omfattar alla åtgärder som krävs för utformning, utveckling, validering, uppbyggnad, drift, förnyelse och förbättring av de två europeiska satellitnavigeringssystemen, nämligen Egnossystemet och det system som upprättas enligt Galileoprogrammet, samt för tryggande av deras säkerhet och driftskompatibilitet.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 4 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service eller SoL), som riktar sig till användare för vilka säkerhet är avgörande, och som också uppfyller kraven inom vissa sektorer på kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet och omfattar en integritetsfunktion som varnar användaren vid systemfel.	b) En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service eller SoL), som tillhandahålls utan direkta användaravgifter och som riktar sig till användare för vilka säkerhet är avgörande, och som också uppfyller kraven inom vissa sektorer på kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet och omfattar en integritetsfunktion som varnar användaren vid systemfel.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 4 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e) Deltagande i Cospas-Sarsat-systemets sök- och räddningstjänst (Search and Rescue Support Service eller SAR), vilket innebär att nödsignaler från radiosändare kan fångas upp och meddelanden sändas till dessa sändare.	e) Deltagande i Cospas-Sarsat-systemets sök- och räddningstjänst (Search and Rescue Support Service eller SAR) som innebär att nödsignaler från radiosändare kan fångas upp och lokaliseras och meddelanden sändas till dessa sändare.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 5 – stycke 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service eller SoL), som riktar sig till användare för vilka säkerheten är avgörande, och som också uppfyller kraven inom vissa sektorer på kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet och omfattar en integritetsfunktion som möjliggör varning till användaren vid störningar i systemet inom täckningsområdet.	c) En tjänst för skydd av människoliv (Safety of Life Service eller SoL), som tillhandahålls utan direkta användaravgifter och som riktar sig till användare för vilka säkerhet är avgörande, och som också uppfyller kraven inom vissa sektorer på kontinuitet, tillgänglighet och noggrannhet och omfattar en integritetsfunktion som varnar användaren vid störningar i systemet inom täckningsområdet.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I denna förordning fastställs bestämmelserna för uppbyggnad och drift av systemen enligt de europeiska satellitnavigeringsprogrammen, särskilt när det gäller styrning och unionens ekonomiska stöd.	I denna förordning fastställs bestämmelserna för uppbyggnad och drift av systemen enligt de europeiska satellitnavigeringsprogrammen över hela EU:s territorium, särskilt när det gäller styrning och unionens ekonomiska stöd.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
d) En driftsfas, som omfattar förvaltningen av infrastrukturen samt underhåll, löpande förbättring, förnyelse och skydd av systemet, liksom certifiering och standardiseringsverksamhet med anknytning till programmet, leverans och marknadsföring av tjänsterna och all annan verksamhet som krävs för utvecklingen av systemet och ett framgångsrikt genomförande av programmet, med målet att denna fas ska inledas successivt 2014 och 2015 då de första tjänsterna tillhandahålls.	d) En driftsfas, där en framgångsrik installation av tillämpningar säkerställs. Den kommer att omfatta förvaltningen av infrastrukturen samt underhåll, löpande förbättring, förnyelse och skydd av systemet, liksom certifiering och standardiseringsverksamhet med anknytning till programmet, utveckling, leverans och marknadsföring av tjänsterna och all annan verksamhet som krävs för utvecklingen av systemet och dess tillämpningar, och ett framgångsrikt genomförande av programmet, med målet att denna fas ska inledas successivt 2014 och 2015 då de första tjänsterna tillhandahålls, och att samtliga tjänster ska bli tillgängliga senast 2020.
Motivering
Betonar utvecklingen av tillämpningen, som är den centrala delen av driftsfasen.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Systemen, näten och tjänsterna med ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen ska i möjligaste mån ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och konventionella navigationshjälpmedel.	2. Systemen, näten och tjänsterna med ursprung i Galileo- och Egnosprogrammen ska ha samverkansförmåga och driftskompatibilitet med andra satellitnavigeringssystem och konventionella navigationshjälpmedel.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Medlemsstaterna får tillskjuta kompletterande medel till Galileoprogrammet. Inkomster från dessa tillskott ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. I enlighet med principen om öppen förvaltning ska kommissionen underrätta den kommitté som avses i artikel 35.1 i denna förordning om alla konsekvenser som tillämpningen av denna punkt kan få för Galileoprogrammet.	2. Medlemsstaterna får tillskjuta kompletterande medel till Galileoprogrammet. Inkomster från dessa tillskott ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. I enlighet med principen om öppen förvaltning ska kommissionen underrätta Europaparlamentet, rådet och den kommitté som avses i artikel 35.1 i denna förordning om alla konsekvenser som tillämpningen av denna punkt kan få för Galileoprogrammet.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Medlemsstaterna får tillskjuta kompletterande medel till Egnosprogrammet. Inkomster från dessa tillskott ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. I enlighet med principen om öppen förvaltning ska kommissionen underrätta den kommitté som avses i artikel 35.1 i denna förordning om alla konsekvenser som tillämpningen av denna punkt kan få för Egnosprogrammet.	2. Medlemsstaterna får tillskjuta kompletterande medel till Egnosprogrammet. Inkomster från dessa tillskott ska utgöra inkomster avsatta för särskilda ändamål i enlighet med artikel 18.2 i förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002. I enlighet med principen om öppen förvaltning ska kommissionen underrätta Europaparlamentet, rådet och den kommitté som avses i artikel 35.1 i denna förordning om alla konsekvenser som tillämpningen av denna punkt kan få för Egnosprogrammet.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Allmänna villkor för styrningen av programmen	utgår
Den offentliga styrningen av programmen ska bygga på principen om tydlig ansvarsfördelning mellan de involverade parterna, särskilt kommissionen, Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen.
Motivering
Dessa bestämmelser har tagits med i artikel 12b (ny).
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 12a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 12a
	Allmänna ramar för styrningen av programmen
	De allmänna ramarna för styrningen av programmen ska vara följande:
	a) De organ som utför uppgifter i enlighet med denna förordning ska, utöver kommissionen, i huvudsak vara Europeiska byrån för GNSS och Europeiska rymdorganisationen.
	b) Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för programmen. Den ska förvalta de medel som anslagits enligt denna förordning, övervaka genomförandet av all verksamhet inom programmen, och utföra de specifika uppgifter som avses i artikel 13 och andra bestämmelser i denna förordning.
	c) Europeiska byrån för GNSS ska säkerställa de uppgifter som avses i artikel 15 och ansvara för att de genomförs. Driften av programmen ska bygga på delegeringsavtal mellan kommissionen och Europeiska byrån för GNSS.
	d) Europeiska rymdorganisationen ska genom lämpliga överenskommelser med kommissionen och Europeiska byrån för GNSS uppmanas att verkställa vissa uppgifter knutna till utformning, utveckling och upphandling i samband med uppbyggnaden och driften av programmen i enlighet med artikel 16.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 12b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 12b
	Principer för styrning av programmen
	Styrningen av programmen ska bygga på följande principer:
	a) En tydlig ansvarsfördelning mellan de involverade parterna, under kommissionens övergripande ansvar.
	b) Ett konstruktivt samarbete mellan de organ som avses i artikel 12a och medlemsstaterna.
	c) En noggrann kontroll av genomförandet av programmen, som inbegriper att alla involverade organ strikt respekterar kostnaderna och tidsplanen.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ansvarar för programmens genomförande. Kommissionen ska förvalta de medel som den tilldelats enligt denna förordning och övervaka genomförandet av all verksamhet inom programmen.	utgår
Motivering
Denna bestämmelse har tagits med i artikel 12a (ny).
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska, förutom de allmänna uppgifter som anges i punkt 1 och de uppgifter som avses i andra bestämmelser i denna förordning, utföra följande särskilda uppgifter inom ramen för denna förordning:	2. Kommissionen ska, förutom att ha det övergripande ansvar som anges i artikel 12a och de uppgifter som avses i andra bestämmelser i denna förordning, utföra följande särskilda uppgifter:
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 2 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	aa) Se till att programmen genomförs i tid, inom ramen för de resurser som anslagits dem och i enlighet med de mål och den tidsplan som avses i artikel 1.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 13 – punkt 3 – stycke 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) bestämma lokaliseringen och sköta driften av systemens markinfrastruktur,	a) bestämma, genom en öppen och transparent process, lokaliseringen av systemens markinfrastruktur och säkerställa driften av dem,
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) Den ska vid driften av systemen bidra till marknadsföring av tjänsterna, bland annat genom marknadsanalyser om så krävs.	c) Den ska vid driften av systemen bidra till utveckling och marknadsföring av tjänsterna, bland annat genom marknadsanalyser om så krävs.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 – led d – led ii
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
ii) Främjande av tillämpningar och tjänster på marknaden för satellitnavigering.	ii) Att främja och övervaka utvecklingen och öka medvetenheten om tillämpningar och tjänster på marknaden för satellitnavigering.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. I den mån det är nödvändigt för de delegerade uppgifterna och budgetgenomförandet ska de allmänna villkoren för förvaltningen av de medel som anförtros Europeiska byrån för GNSS fastställas i delegeringsavtalet, särskilt de åtgärder som ska genomföras, därtill hörande finansiering, förvaltningsförfaranden, övervaknings- och inspektionsåtgärder, åtgärder som ska tillämpas om avtal inte genomförs på tillfredsställande sätt i fråga om kostnader, tidsplaner och fullgörande samt bestämmelser om rättigheter till alla materiella och immateriella tillgångar.
	I övervaknings- och inspektionsåtgärderna ska det särskilt ingå en provisorisk plan för budgetberäkningar, systematisk information till kommissionen om kostnaderna och tidsplanen och i händelse av skillnader mellan planerad budget, fullgörande och tidsplan korrigeringar som ska garantera att infrastrukturen byggs upp inom ramen för anslagna medel.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1b. Europeiska byrån för GNSS får vid behov ingå lämpliga överenskommelser med Europeiska rymdorganisationen i syfte att utföra deras respektive uppgifter enligt denna förordning för programmens driftsfas.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 20 – stycke 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) Undvikande av eventuellt missbruk av en dominerande ställning och långvarigt beroende av en enda leverantör.	b) Undvikande av eventuellt missbruk av en dominerande ställning och beroende av en enda leverantör.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ca) Närhelst så är lämpligt, leverans från två leverantörer, för att minska beroendet av en enda leverantör och säkerställa bättre övergripande kontroll över programmen, deras kostnader och tidsplaner; en metod som, när så är lämpligt och relevant, bör fastställas som ett specifikt urvalskriterium vid anbudsinfordran.
Motivering
Leverans från två leverantörer bör specifikt anges i anbudsinfordran i samband med att den offentliggörs för att säkerställa största möjliga transparens gentemot alla aktörer och dem som svarar på anbudsinfordran.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 20 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	De mål som avses i punkt 1 ska systematiskt fullföljas av de upphandlande myndigheterna i deras upphandlingar och användas som ett urvalskriterium.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Villkorade flerfasavtal omfattar en fast fas, som motsvaras av ett budgetåtagande, samt en eller flera villkorade faser. I upphandlingshandlingarna ska det anges vilka element som ingår i det villkorade flerfasavtalet. Särskilt ska föremål, pris eller former för fastställande av pris samt former för utförande av prestationerna i varje fas anges.	(2) Villkorade flerfasavtal omfattar en fast fas, som motsvaras av ett budgetåtagande och ett beslutsamt åtagande om att utföra de arbeten och tjänster som man ingått avtal om för denna fas, samt en eller flera villkorade budget- och utförandefaser. I upphandlingshandlingarna ska det anges vilka element som ingår i det villkorade flerfasavtalet. Särskilt ska föremål, pris eller former för fastställande av pris samt former för utförande av prestationerna i varje fas anges.
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. Om en upphandlande myndighet under en viss fas konstaterar att de arbeten och tjänster som man kommit överens om för den fasen inte har genomförts får den kräva skadestånd och avsluta avtalet.
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Den upphandlande myndigheten får ålägga varje anbudsgivare att lägga ut en del av upphandlingen på olika nivåer till företag som inte tillhör anbudsgivarens grupp av företag. Denna minimiandel av underentreprenad ska uttryckas i form av ett intervall med en minsta och en största andel. Intervallet ska stå i proportion till upphandlingens föremål och värde och den berörda verksamhetssektorns art, särskilt vad gäller konkurrenssituationen och konstaterad industripotential.	utgår
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. Om uppdragstagaren i sitt anbud anger att han inte har för avsikt att lägga ut någon del av avtalet på underentreprenad eller på små och medelstora företag eller nya företag, eller har för avsikt att lägga ut en del som understiger den minsta andel som avses i punkt 1, ska han meddela den upphandlande myndigheten skälen till detta. Den upphandlande myndigheten ska delge kommissionen denna information.
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Artikel 29 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För utförandet av sådana uppgifter av teknisk karaktär som avses i artikel 13.2 får kommissionen anlita nödvändigt bistånd, särskilt av experter från nationella rymdorgan, oberoende experter samt organisationer som kan tillhandahålla opartiska analyser och yttranden om programmens genomförande.	För utförandet av sådana uppgifter av teknisk karaktär som avses i artikel 13.2 får kommissionen anlita nödvändigt bistånd, särskilt av experter från nationella rymdorgan, oberoende experter samt organisationer som har kompetens att tillhandahålla opartiska analyser och yttranden om programmens genomförande.
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Artikel 32 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska ansvara för genomförandet av denna förordning. Kommissionen ska varje år, i samband med presentationen av det preliminära budgetförslaget, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av programmen.	Kommissionen ska ansvara för genomförandet av denna förordning. Kommissionen ska, i samband med presentationen av det preliminära budgetförslaget, samtidigt lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av programmen, däribland information om deras kostnader och risker, ingående av internationella avtal med tredje länder, förberedelse av satellitnavigeringsmarknaderna och styrningens effektivitet.
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Vid utvärderingen ska man även granska möjligheter till förenkling, intern och extern överensstämmelse med annan verksamhet, målens relevans och åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar i fråga om smart, hållbar tillväxt för alla. Hänsyn ska tas till resultat av utvärderingar av tidigare åtgärders långsiktiga följdverkningar.	Vid utvärderingen ska man även granska den tekniska utvecklingen på detta område, möjligheter till förenkling, intern och extern överensstämmelse med annan verksamhet, målens relevans och åtgärdernas bidrag till unionens prioriteringar i fråga om smart, hållbar tillväxt för alla. Hänsyn ska tas till resultat av utvärderingar av tidigare åtgärders långsiktiga följdverkningar.
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Rätten att anta de akter som nämns i artiklarna 5 och 14 delegeras till kommissionen tills vidare från och med den 1 januari 2014.	2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 5 och 14 ska ges till kommissionen för en period av fem år från och med den 1 januari 2014. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen
Referensnummer	COM(2011)0814 – C7-0464/2011 – 2011/0392(COD)
Ansvarigt/Ansvariga utskott	ITRE 15.12.2011
Yttrande från     Tillkännagivande i kammaren	TRAN 15.12.2011
Föredragande av yttrande   Utnämning	Jacqueline Foster 19.12.2011
Behandling i utskott	30.5.2012	09.7.2012
Antagande	10.7.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:		38 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Magdi Cristiano Allam, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Philip Bradbourn, Antonio Cancian, Michael Cramer, Joseph Cuschieri, Philippe De Backer, Luis de Grandes Pascual, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Jacqueline Foster, Mathieu Grosch, Jim Higgins, Juozas Imbrasas, Dieter-Lebrecht Koch, Ádám Kósa, Georgios Koumoutsakos, Werner Kuhn, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Marian-Jean Marinescu, Gesine Meissner, Hubert Pirker, Dominique Riquet, David-Maria Sassoli, Vilja Savisaar-Toomast, Olga Sehnalová, Debora Serracchiani, Brian Simpson, Laurence J.A.J. Stassen, Silvia-Adriana Ţicău, Giommaria Uggias, Peter van Dalen, Artur Zasada
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Spyros Danellis, Isabelle Durant

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Uppbyggnad och drift av de europeiska satellitnavigeringssystemen
Referensnummer	COM(2011)0814 – C7-0464/2011 – 2011/0392(COD)
Framläggande för parlamentet	30.11.2011
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 15.12.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	AFET 15.12.2011	BUDG 15.12.2011	TRAN 15.12.2011
Föredragande        Utnämning	Marian-Jean Marinescu 26.1.2012
Behandling i utskott	21.3.2012	19.6.2012
Antagande	18.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	43 0 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Amelia Andersdotter, Josefa Andrés Barea, Zigmantas Balčytis, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Fabrizio Bertot, Jan Březina, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Jürgen Creutzmann, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Adam Gierek, Norbert Glante, András Gyürk, Edit Herczog, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Lena Kolarska-Bobińska, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Herbert Reul, Paul Rübig, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Catherine Trautmann, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Maria Badia i Cutchet, Antonio Cancian, Yves Cochet, António Fernando Correia de Campos, Ioan Enciu, Elisabetta Gardini, Jolanta Emilia Hibner, Seán Kelly, Bernd Lange, Marian-Jean Marinescu, Mario Pirillo
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	María Irigoyen Pérez, Cecilia Wikström
Ingivande	4.10.2013