Förfarande : 2013/2134(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0322/2013

Ingivna texter :

A7-0322/2013

Debatter :

PV 23/10/2013 - 8
CRE 23/10/2013 - 8

Omröstningar :

PV 23/10/2013 - 11.12
CRE 23/10/2013 - 11.12
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2013)0447

BETÄNKANDE     
PDF 250kWORD 222k
8.10.2013
PE 514.640v02-00 A7-0322/2013

om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av 2013 års prioriteringar

(2013/2134(INI))

Utskottet för ekonomi och valutafrågor

Föredragande: Elisa Ferreira

Rådgivande utskotts föredragande (*):

Catherine Trautmann. budgetutskottet

Verónica Lope Fontagné, utskottet för sysselsättning och sociala frågor

(*) Förfarande med associerade utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 YTTRANDE från budgetutskottet
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av 2013 års prioriteringar

(2013/2134(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2012 om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av 2012 års prioriteringar(1),

–   med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 14–15 mars 2013,

–   med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 136 jämförd med artikel 121.2,

–   med beaktande av fördraget om stabilitet, samordning och styrning,

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1175/2011 av den 16 november 2011 om ändring av rådets förordning (EG) nr 1466/97 om förstärkning av övervakningen av de offentliga finanserna samt övervakningen och samordningen av den ekonomiska politiken(2),

–   med beaktande av rådets direktiv 2011/85/EU av den 8 november 2011 om krav på medlemsstaternas budgetramverk(3),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1174/2011 av den 16 november 2011 om verkställighetsåtgärder för att korrigera alltför stora makroekonomiska obalanser i euroområdet(4),

–   med beaktande av rådets förordning (EU) nr 1177/2011 av den 8 november 2011 om ändring av förordning (EG) nr 1467/97 om påskyndande och förtydligande av tillämpningen av förfarandet vid alltför stora underskott(5),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1176/2011 av den 16 november 2011 om förebyggande och korrigering av makroekonomiska obalanser(6),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1173/2011 av den 16 november 2011 om effektiv övervakning av de offentliga finanserna i euroområdet(7),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 472/2013 av den 21 maj 2013 om förstärkning av den ekonomiska övervakningen och övervakningen av de offentliga finanserna i medlemsstater i euroområdet som har hotats, eller hotas av, allvarliga problem i fråga om sin finansiella stabilitet(8),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 473/2013 av den 21 maj 2013 om gemensamma bestämmelser för övervakning och bedömning av utkast till budgetplaner och säkerställande av korrigering av alltför stora underskott i medlemsstater i euroområdet(9),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2012 om den årliga tillväxtstrategin för 2013 (COM(2012)0750),

–   med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: den årliga tillväxtöversikten 2013(10),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2013 Resultattavla för rättskipningen i EU: Ett verktyg för att främja effektiva domstolsväsen och tillväxt (COM(2013)0160),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 29 maj 2013 som åtföljer förslaget till 2013 års landsspecifika rekommendationer Europeiska planeringsterminen 2013: landsspecifika rekommendationer att ta EU ur krisen (COM(2013)0350),

–   med beaktande av kommissionens förslag till rådets rekommendation av den 29 maj 2013 om genomförande av de allmänna riktlinjerna för den ekonomiska politiken för de medlemsstater som har euron som valuta (COM(2013)0379), samt kommissionens förslag av den 29 maj 2013 till rådets rekommendationer till enskilda medlemsstater i Europeiska unionen,

–    med beaktande av undersökningen Data for the evaluation of the European semester process from a gender equality perspective från 2012(11),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandena från budgetutskottet, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling samt utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0322/2013), och av följande skäl:

A. Den ekonomiska, sociala och finansiella krisen och statsskuldskrisen har inte ännu inte ebbat ut, och en balanserad, robust, stabil och integrerad ekonomisk och monetär union (EMU) är ett mål som fortfarande håller på att förverkligas.

B.  Statsskuldskrisen i euroområdet har en betydande inverkan på såväl penningmarknaden i euroområdet som på eurosystemets extraordinära politiska åtgärder.

C. Kommissionens landsspecifika rekommendationer innehåller användbara och ingående insikter men behöver på det hela taget preciseras mer och förbättras för vissa medlemsstater, särskilt när det gäller balansen i de politiska lösningarna för alla politikområden. Det finns också ett visst utrymme för förbättringar när det gäller metoder för bedömning av nationella reformprogram och uppföljning av landsspecifika rekommendationer.

D. De små och medelstora företagen utgör fortfarande grundstommen i euroområdets ekonomi. De står för omkring 98 procent av alla företag i euroområdet, håller cirka tre fjärdedelar av euroområdets arbetstagare sysselsatta och genererar cirka 60 procent i mervärde.

E.  Det är viktigt att skydda arbetsmarknadsparternas roll och respektera olika nationella tillvägagångssätt och instanser för lönebildning när den europeiska planeringsterminen genomförs.

F.  Omedelbara åtgärder krävs på många områden, bland annat för att återställa långivningen till realekonomin och till små och medelstora företag, vilket inbegriper att utveckla alternativa finansiella resurser, göra affärsmiljön mer konkurrenskraftig, bekämpa skattebedrägerier, skatteundandragande och aggressiv skatteplanering, återställa hållbarheten i de offentliga finanserna samt sträva efter effektiva EU-lösningar på arbetslöshet och därigenom därigenom skapa en fullt integrerad arbetsmarknad och även betydligt förbättra den sociala dimensionen av EMU.

G. Den demokratiska legitimiteten för den ekonomiska styrningen inom ramen för den europeiska planeringsterminen kräver verklig och övertygad respekt för parlamentariska befogenheter på EU-nivå och nationell nivå, liksom för kommissionens befogenheter i enlighet med fördragen och EU-lagstiftningen, mot tendensen till en alltmer ”avparlamentariserad” och mellanstatlig kultur i beslutsfattandet om den ekonomiska politiken på EU- och euroområdesnivå.

H. Att arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer är delaktiga är avgörande för att bedömningar av de sociala effekterna av krisens verkningar på lokal nivå ska kunna göras och lämpliga åtgärder vidtas.

I.   Eftersom de nya bestämmelser som infördes genom lagstiftningspaketet för budgetövervakning redan har trätt i kraft har de landsspecifika rekommendationerna fått ökad betydelse nu när de nationella reformprogrammen och stabilitetsprogrammen måste vara förenliga med dem.

J.   Även om rekommendationerna strikt har verkställts för medlemsstater som omfattas av ett program för finansiellt stöd är övriga medlemsstaters efterlevnad av de tidigare landsspecifika rekommendationerna låg.

K. I lagstiftningspaketet för budgetövervakning föreskrivs regler inom gemenskapsmetoden för medlemsstater i euroområdet som har hotats eller hotas av stora svårigheter med avseende på deras ekonomiska stabilitet.

L.  Den inre marknaden och sammanhållningen inom EU måste säkras.

M. Ny teknik ger både arbetsgivare och anställda nya möjligheter när det gäller arbetsorganisationen, vilket kan främja bättre balans mellan arbete och fritid och därmed bättre integrering av kvinnorna på arbetsmarknaden.

N. Den 17 september 2013 höll parlamentets utskott för ekonomi och valutafrågor ett möte med nationella parlamentsledamöter för att diskutera genomförandet av de landsspecifika rekommendationer som rådet antagit i syfte att ta större hänsyn till deras effektivitet och potentiella spridningseffekter i EU.

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens landsspecifika rekommendationer som antagits av rådet. Parlamentet påpekar att det finns utrymme för förbättringar. Parlamentet välkomnar att dessa rekommendationer är mer ingående än sina föregångare och ger fler insikter när det gäller medlemsstaternas ihärdighet för att uppfylla de skyldigheter de har åtagit sig tidigare. Parlamentet välkomnar kommissionens erkännande av att en ”framgångsrik politik inte bara måste vara välutformad utan också måste finna politiskt och socialt stöd” och att EU och medlemsstaterna förutom finanspolitisk konsolidering behöver strukturreformer som leder till genuin, hållbar och socialt balanserad tillväxt, hållbar sysselsättning och stärkt konkurrenskraft, samtidigt som fler särskilda och brådskande åtgärder bör vidtas för att angripa de oacceptabelt höga arbetslöshetsnivåerna, särskilt bland ungdomar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att granska varje medlemsstatsrapports överensstämmelse med Europa 2020-målen, särskilt i fråga om fattigdomsbekämpning och sysselsättning, och att noggrant granska förhållandena och det ömsesidiga beroendet mellan olika politikområden.

2.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens erkännande av att ”underskottsländerna” behöver stimulera sin konkurrenskraft och att ”överskottsländerna”, där så är möjligt, behöver stimulera sin efterfrågan på ett proportionerligt och hållbart sätt så att de kan bidra till stabilitet och tillväxt i euroområdet.

3.  Europaparlamentet anser att EU-ekonomin som helhet behöver stimulera sin konkurrenskraft i den globala ekonomin, i synnerhet genom att stärka konkurrensen på varu- och tjänstemarknaderna för att främja produktiviteten och lägre priser och genom att anpassa arbetskostnaderna till produktiviteten. Parlamentet betonar att EU inte kan konkurrera med enbart priser, utan även måste investera mer i forskning och utveckling, utbildning och kunskap samt i resurseffektivitet.

4.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen och rådet har för avsikt att undvika att tillämpa metoden ”en storlek passar alla” i de landsspecifika rekommendationerna och därmed se till att rekommendationerna är finjusterade efter de nationella särdragen och behoven i den berörda medlemsstaten samtidigt som fokus behålls på en politik som ökar tillväxten och den finanspolitisk stabiliteten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att utvärdera de sociala konsekvenserna av de ekonomiska och strukturella reformplanerna och att säkerställa en genuin utvärdering av deras genomförande för en effektivare samordning och finjustering av olika politikområden.

5.  Europaparlamentet påpekar att stater och finansinstitut uppvisar en ihållande sårbarhet i en miljö med låg tillväxt.

6.  Europaparlamentet påpekar att kommissionen i endast 15 procent av de omkring 400 landsspecifika rekommendationerna har sett en betydande utveckling jämfört med tidigare år.

7.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionens rekommendationer inte riktas enbart till medlemsstater utan även till euroområdet som helhet. Parlamentet anser att rekommendationerna till medlemsstaterna i allt större utsträckning måste beakta det starka beroendet mellan EU:s ekonomier, särskilt inom euroområdet, och all relevant information i rapporten om förvarningsmekanismen.

8.  Europaparlamentet betonar vikten av granskning och genomförande av de landsspecifika rekommendationerna, multilateral övervakning, utbyte av erfarenheter och bästa praxis samt inbördes utvärderingar.

9.  Europaparlamentet efterlyser en mer ingående undersökning av orsakerna till den stora och märkbara ökningen av de interna skillnaderna i konkurrenskraft, finanspolitisk konsolidering och ekonomiska resultat mellan medlemsstaterna, som har blivit följden av den gemensamma valutans funktion och i synnerhet skillnaderna i den gemensamma politikens effekter.

10. Europaparlamentet efterlyser en försiktig bedömning av indikatorerna för långsam återhämtning av tillväxten och rekommenderar också en närmare granskning av hållbarheten i de förbättringar som har konstaterats, särskilt i handels- och bytesbalansen och offentliga underskott samt framstegen med strukturreformerna. Parlamentet efterlyser också en närmare granskning av kvaliteten på de ekonomiska prognoserna, eftersom kommissionens tidigare prognoser oftast har reviderats nedåt. Parlamentet betonar behovet av att utforma stödprogram enligt konservativa snarare än optimistiska antaganden och scenarion i syfte att undvika kontraproduktiva och procykliska effekter.

11. Europaparlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att införa nationella Europa 2020-mål i rekommendationerna till medlemsstater som deltar i ekonomiska anpassningsprogram och att ta adekvat hänsyn till de begränsningar som dessa anpassningsprogram medför i samband med uppfyllandet av sådana mål. Parlamentet begär också att programmens demokratiska legitimitet främjas och förstärks.

12. Europaparlamentet välkomnar att vissa medlemsstater har lämnat in lägesrapporter om Europa 2020-strategin, i vissa fall med specificering av vilka projekt som är kopplade till uppnåendet av målen. Alla medlemsstater uppmanas att ta med sådana rapporter i sina bidrag till den europeiska planeringsterminen för 2014. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har lagt fram någon lägesrapport om Europa 2020-strategin och uppmanar kommissionen att lägga fram en sådan rapport varje år.

13. Europaparlamentet beklagar djupt att inga landsspecifika rekommendationer tar upp de effekter som beskattningen av arbete får för långsiktiga investeringar och denna beskattningsmodells effekter för skapandet av arbetstillfällen.

14. Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att EU:s konkurrenskraft inte kan och inte kommer att grundas enbart på kostnader. Parlamentet påpekar dessutom att det är viktigt att förbättra produktiviteten, bl.a. när det gäller kapital, resurser och energi, den sociala delaktigheten, investera i utbildning och livslångt lärande, forskning och innovation samt resurseffektivitet i överensstämmelse med Europa 2020-målen. Parlamentet efterlyser ytterligare framsteg mot Europa 2020-målen, särskilt på sysselsättningsområdet. Parlamentet vill se att det ovannämnda erkännandet på ett fullgott sätt speglas i de landsspecifika rekommendationerna till underskottsländerna, eftersom det är dessa medlemsstater som är i kritiskt behov av att öka sin konkurrenskraft.

15. Europaparlamentet välkomnar kommissionens landsspecifika rekommendationer om miljöskatten och dess potential att skapa nya arbetstillfällen och uppmanar kommissionen att beakta detta i sin kommande årliga tillväxtöversikt. Parlamentet understryker de positiva effekterna för budgeten, sysselsättningen, det sociala området samt miljön av att skifta beskattningen från arbete till miljö.

16. Europaparlamentet beklagar förseningarna med genomförandet av de 120 miljarder euro för den europeiska tillväxt- och sysselsättningspakten som godkändes i juni 2012, av initiativet om projektobligationer som inleddes i november 2012 och av EIB:s ytterligare investering på 180 miljarder euro. Parlamentet uppmanar rådet och kommissionen att undersöka och skyndsamt undanröja hindren för genomförandet av dessa initiativ.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snarast lägga fram lagstiftningsförslag som syftar till att skapa en genuin konvergensprocess inom ramen för den europeiska planeringsterminen baserat på Europa 2020-målen och som inbegriper stimulansåtgärder för att stödja medlemsstaterna i genomförandet av strukturreformer, såsom ett konkurrenskrafts- och konvergensinstrument samt bestämmelser om förhandssamordning av den ekonomiska politiken som bygger på gemenskapsmetoden, som ett första steg mot finanspolitisk kapacitet för EU.

18. Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt att konkurrenskrafts- och konvergensinstrument bör finansieras genom en ny mekanism som sätts igång och styrs enligt gemenskapsmetoden som en integrerad del i EU:s budget, men utöver taken i den fleråriga budgetramen. Parlamentet är enigt med kommissionen om att konkurrenskrafts- och konvergensinstrument är de första byggstenarna i en genuin finanspolitisk kapacitet som stöder solidaritet, sammanhållning och genomförandet av hållbara tillväxtstärkande strukturreformer.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inom konkurrenskrafts- och konvergensinstrumentet ta med ekonomiskt stöd till strukturreformer i områden som blockerar den ekonomiska dynamiken och effektiviteten.

20. Europaparlamentet välkomnar att kommissionen använder den flexibilitet som erbjuds av den reviderade stabilitets- och tillväxtpakten till att förlänga tidsfristerna för korrigering av allt för stora underskott inom sju förfaranden. Parlamentet noterar att denna förlängning kommer att göra det lättare för dessa länder att genomföra de strukturreformer som de behöver. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att innehållet och tidsplanen för den finanspolitiska anpassningen anpassas till varje lands särdrag och, särskilt i länder med underskott, utnyttja den ovannämnda flexibiliteten och EU:s struktur- och investeringsfonder, sunda och hållbara strukturreformer fullt ut samt identifiera investeringar (särskilt i de landsspecifika rekommendationerna) som är viktiga för att öka konkurrenskraften. Parlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att den redan i samband med årets bedömning av genomförandet av budgeten och analysen av de nationella budgetarna för 2014 kommer att på vissa villkor försöka ge utrymme för icke-återkommande offentliga investeringsprogram med bevisad effekt på de offentliga finanserna, särskilt inom den preventiva aspekten för stabilitets- och tillväxtpakten, samtidigt som EU:s ramverk för finanspolitisk tillsyn respekteras fullt ut. Parlamentet ser fram emot kommissionens meddelande om den konkreta operativa ramen, som inom kort förväntas presenteras för parlamentet, i enlighet med förklaringen som är bifogad till lagstiftningspaketet.

21. Europaparlamentet noterar meddelandet om en harmoniserad ram för utkast till budgetplaner och rapporter om emissioner av statspapper inom euroområdet, som antogs av kommissionen som riktlinjer inom ramen för förordning (EU) nr 473/2013. Parlamentet ser fram emot den kommande ekonomiska dialogen med kommissionen om innehållet i dessa riktlinjer.

22. Europaparlamentet välkomnar riktlinjerna för rapportering om hur åtgärderna i utkastet till budgetplaner beaktar de landsspecifika rekommendationerna, målen i Europa 2020-strategin, riktlinjerna för rapportering om den förväntade fördelningseffekten av de viktigaste åtgärderna på utgifts- och inkomstsidan såväl som uppgifter om allmänna offentliga utgifter per ändamål. Parlamentet betonar att dessa riktlinjer kommer att underlätta övervakningen av de finanspolitiska åtgärder som vidtas för att uppnå de nationella Europa 2020-målen.

23. Europaparlamentet ser fram emot att ta del av kommissionens och medlemsstaternas parametrar och metodologiska referenser, som överenskommits inom ramen för lagstiftningspaketet, bland annat de finanspolitiska multiplikatorbedömningar som ligger till grund för deras makroekonomiska utsikter.

24. Europaparlamentet noterar att den senaste löneutvecklingen i överskottsländerna bidrar till större efterfrågan och dessutom får positiva spridningseffekter i övriga EU. Parlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att överskottsländer med tillräckligt finanspolitiskt utrymme har en roll att spela i övervinnandet av den rådande krisen, inte bara genom att sänka skatterna och socialförsäkringsavgifterna utan också genom löneutveckling för att stimulera en hållbar inhemsk efterfrågan samtidigt som den internationella konkurrenskraften beaktas. Överskottsländerna skulle också kunna främja nya tillväxtvänliga investeringsmöjligheter, särskilt genom investeringar i utbildning, forskning och utveckling, energi och infrastruktur, modernisera sin sjukvård och sina pensionssystem och öppna sin tjänstesektor. Parlamentet betonar betydelsen av de positiva spridningseffekter som dessa åtgärder kommer att få i hela EU, särskilt när de genomförs av de största ekonomierna i unionen.

25. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att utveckla en verklig industripolitik grundad på stärkt konkurrenskraft och innovation som är inriktad på att återställa EU:s industriella konkurrenskraft och trappa ner på politik som leder till att företag måste flytta utanför EU. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att utveckla en samstämmig utrikeshandelspolitik för EU, som bygger på ömsesidighet och gemensamma miniminormer, särskilt när det gäller sociala och miljörelaterade frågor. Parlamentet anser att det endast är genom att förvalta sitt gränssnitt mot globalisering på ett intelligent sätt som EU kan garantera tillväxt, sysselsättning, konsumentskydd, efterlevnad av internationella och europeiska rättsakter och normer för mänskliga rättigheter och, för flera medlemsstater, den rekommenderade successiva omfördelningen av resurser bort från sektorer som inte är exponerade för handel till sektorer som är exponerade för handel.

26. Europaparlamentet lovordar kommissionens uttalande att medlemsstaternas och EU:s stimulansåtgärder bör ägna mer uppmärksamhet åt reformernas fördelningseffekter och uppmanar kommissionen att göra en ingående bedömning i förväg av både de kortsiktiga och långsiktiga sociala konsekvenserna av alla nya rekommenderade reformer och att dra alla nödvändiga slutsatser från tidigare rekommendationer, inklusive de som lämnats till medlemsstater som har program för finansiellt stöd.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram lagstiftningsförslag för att fullborda EMU även på det sociala området. Lagstiftningsförslaget bör innehålla en social pelare och inrätta en social pakt för Europa, i enlighet med parlamentets rekommendation i sin resolution av den 20 november 2012 Mot en verklig ekonomisk och monetär union eftersom de nationella automatiska stabilisatorerna är blockerade i de medlemsstater där de behövs mest. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att i detta syfte fastställa en separat resultattavla för den sociala dimensionen av EMU. Parlamentet föreslår att man i samband med de fördjupade granskningarna inom ramen för förfarandet vid makroekonomiska obalanser regelbundet skulle kunna granska sysselsättnings- och socialpolitiken för att identifiera sådan politik som minskar de sociala problemen och ökar sysselsättningen. Parlamentet anser att detta utökade övervakningssystem skulle bidra till en effektivare samordning av politiken i syfte att kartlägga och lösa stora problem i ett tidigt skede och till bättre integrering av sysselsättningsrelaterade och sociala frågor i det allmänna politiska landskapet.

28. Europaparlamentet instämmer i att ECB:s insatser, som gjordes utöver strukturreformerna och konsolideringen av de offentliga finanserna, ”på ett avgörande sätt bidragit till stabiliteten inom euroområdet”. Parlamentet medger att dessa insatser har minskat de ohållbart höga finansieringskostnaderna för vissa medlemsstater genom programmet för värdepappersmarknaderna och tillhandahållit likviditetssäkerhet för statspappersmarknaderna genom direkta monetära transaktioner, förhindrat en kollaps i banksektorn och bidragit till att bryta kopplingen mellan bankerna och staten, begränsa spekulationen i statspapper och tillfälligt minska överdrivna spreadar. Parlamentet anser dock att bristen på hållbar tillväxt samt höga (och fortfarande stigande) nivåer av privat och offentlig skuldsättning i många medlemsstater innebär att det krävs en ”omsorgsfullt styrd process för minskad skuldsättning”. Parlamentet är enigt med kommissionen om att förbättringar för banksektorn även fortsättningsvis måste prioriteras. Parlamentet välkomnar att kommissionen, i enlighet med sitt åtagande gentemot parlamentet i förklaringen som är bifogad till lagstiftningspaketet, inrättat en expertgrupp ledd av Gertrude Tumpel-Gugerell som ska fördjupa analysen av och grundligt bedöma möjligheten att delvis ersätta nationell emission av skuldebrev med gemensam emission i form av en skuldinlösenfond och euroväxlar, med tanke på de olika alternativens för- och nackdelar. Parlamentet ser fram emot rapporten från expertgruppen.

29. Europaparlamentet betonar att finansieringen av realekonomin, och i synnerhet av små och medelstora företag, inte har återställts i EU:s randområden. Parlamentet påpekar att stora skillnader i tillgången till finansiering ytterligare tenderar att öka inre klyftor i EU och i euroområdet i synnerhet och snedvrida den inre marknaden genom olika konkurrensvillkor. Parlamentet påminner om att bankernas sanering av sina portföljer är en förutsättning men betonar att de negativa ekonomiska utsikterna endast delvis motiverar sådana restriktiva kreditåtstramningar. Parlamentet efterlyser en nära övervakning av tillämpningen av nya bestämmelser om ansvarstagande och om banksektorns praxis i fråga om finansiering av realekonomin, särskilt för ekonomiskt lönsamma små och medelstora företag. Parlamentet erkänner i detta sammanhang den viktiga roll som de nya innovativa finansiella instrumenten kan spela i olika EU-program och i sammanhållningspolitiken när det gäller att främja offentliga och privata investeringar och uppmanar eftertryckligen kommissionen att garantera rättslig klarhet och insyn i genomförandet av nya finansiella instrument i ett tidigt skede och innan programplaneringsperioden 2014–2020 börjar. Parlamentet efterlyser en utökad analys och kontroll av skuggbanksektorn och dess effekter på realekonomin. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera arbetet med alternativa och diversifierade finansieringskällor för små och medelstora företag, särskilt genom finansmarknaderna, EU:s struktur- och investeringsfonder, Europeiska investeringsbanken, Europeiska investeringsfonden och offentliga utvecklingsbanker.

30. Europaparlamentet betonar att de olika finansiella aktörernas tillbakadragande från de nationella marknaderna tyder på att de försvagats av fragmenteringen av den inre marknaden genom alltför hög koncentration, vilket blockerar interbankmarknaden och motverkar den inre marknadens fördelar såsom riskspridning och ökade möjligheter.

31. Europaparlamentet poängterar behovet att fortsätta programmen för att utveckla entreprenörsandan hos unga genom upprättandet av särskilda entreprenörsskolor för unga samt öka tillgången till EU-finansiering och affärsrådgivning.

32. Europaparlamentet välkomnar kommissionens lagstiftningsförslag för att skapa en gemensam rekonstruktionsmekanism (inbegripet en gemensam EU-myndighet och en industrifinansierad gemensam EU-fond), vilket är väsentligt för att fullborda bankunionen. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna, kommissionen och parlamentet att snabbt enas om inrättandet av den gemensamma rekonstruktionsmekanismen. Parlamentet uppmanar eftertryckligen rådet att skyndsamt slutföra förhandlingarna med parlamentet om direktivet om insättningsgarantisystem och direktivet om återhämtning och rekonstruktion av banker (som förhandlas parallellt).

33. Europaparlamentet efterlyser att direkt bankrekapitalisering genom Europeiska stabilitetsmekanismen (ESM) görs tillgänglig så snart den gemensamma tillsynsmekanismen trätt i kraft enligt vad som meddelades av euroområdets stats- och regeringschefer i juni 2012. Eftersom det brådskar att få en gemensam rekonstruktionsfond som komplement till den gemensamma tillsynsmekanismen, stöder parlamentet ett omedelbart införande av en spärrmekanism med en återbetalningsperiod för industrin. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om att anpassa Europeiska stabilitetsmekanismen till unionens regelverk samtidigt som Europaparlamentets omfattande demokratiska ansvarstagande säkerställs.

34. Europaparlamentet välkomnar den handlingsplan för att stärka kampen mot skattebedrägerier och skatteundandragande och rekommendationerna om åtgärder för att uppmuntra alla EU-medlemsstater och tredjeländer att tillämpa miniminormer för god förvaltning i skattefrågor och motverka aggressiv skatteplanering som antogs den 6 december 2012. Parlamentet påminner om sin resolution av den 21 maj 2013 om kampen mot skattebedrägeri, skatteundandragande och skatteparadis, som innehåller kompletterande nödvändiga åtgärder som ska vidtas på områdena skattebedrägeri, skatteundandragande, aggressiv skatteplanering och skatteparadis. Parlamentet betonar att en rättvist delad börda kräver en förstärkt strategi för skattebedrägerier och skatteundandragande. Parlamentet uppmanar kommissionen att skyndsamt vidta åtgärder och anta en omfattande strategi för konkreta lagstiftningsåtgärder för att bekämpa skattebedrägerier och skatteundandragande och uppmanar rådet att tydligt stödja alla stoppade eller oavslutade ärenden som rör beskattning.

35. Europaparlamentet uppmanar rådet att slutföra förhandlingarna om skatt på finansiella transaktioner, verka för att den skyndsamt införs i hela EU och att på sin dagordning skyndsamt ta upp åtgärder för att undanröja skatteklyftorna, ta itu med skatteparadis och arbeta på konvergens av skattesystemen inom EU.

36. Europaparlamentet anser att införandet av skatten på finansiella transaktioner, som ska genomföras genom ett stärkt samarbete, bör betraktas som ett första steg mot ett införande på global nivå.

37. Europaparlamentet efterlyser en fullständig och skyndsam tillämpning av de båda lagstiftningspaketen för budgetövervakning, i syfte att omforma det tillfälliga trojkasystemet till en rättsligt sund struktur i enlighet med unionslagstiftningen, under iakttagande av demokratiskt ansvarsutkrävande. Parlamentet uppmanar eftertryckligen trojkan att se över sin kommunikationsstrategi som gång på gång har visat sig vara katastrofal. Parlamentet betonar att ett rent EU-system skulle vara att föredra på medellång sikt och att kommissionen bör utarbeta förslag för hur trojkamodellen kan omformas på ett tillfredsställande sätt.

38. Europaparlamentet påminner om att Europeiska rådets ordförande, Herman Van Rompuy, i sina kommentarer till parlamentet av den 1 februari 2012 bekräftade att driften av Europeiska stabilitetsmekanismen kommer att vara föremål för Europaparlamentets kontroll. Parlamentet ser mot bakgrund av detta fram emot förhandlingen om ett arrangemang med Eurogruppen som bland annat kan ge möjlighet att anordna utfrågningar och ställa skriftliga frågor till den verkställande direktören och rådet för Europeiska stabilitetsmekanismen.

39. Europaparlamentet betonar att den europeiska planeringsterminen inte på något vis får äventyra Europaparlamentets och de nationella parlamentens befogenheter. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att säkerställa korrekt formell medverkan av Europaparlamentet i alla steg i processen för den europeiska planeringsterminen för att öka legitimiteten i beslut som berör alla medborgare. Parlamentet uppmanar kommissionen att hitta sätt att öka processens synlighet.

40. Europaparlamentet betonar behovet av att öka det demokratiska ansvarsutkrävandet till Europaparlamentet och de nationella parlamenten och för viktiga inslag i driften av euroområdet, exempelvis Europeiska stabilitetsmekanismen, Eurogruppens beslut samt övervakningen och utvärderingen av program för finansiellt stöd. Mot bakgrund av detta uppmanar parlamentet kommissionen att genomföra och offentliggöra en intern efterhandsutvärdering av sina rekommendationer och sin delaktighet i trojkan.

41. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen medlemsstaterna att aktivt engagera sina nationella parlament, arbetsmarknadens parter och det civila samhället i processen för den europeiska planeringsterminen som helhet och i synnerhet i utarbetandet av, diskussionen om och övervakningen och utvärderingen av sina nationella reformprogram. Parlamentet uppmanar eftertryckligen kommissionen att säkerställa denna medverkan. Parlamentet betonar att alla berörda parters engagemang i utvecklingen av de nödvändiga reformerna är avgörande för reformernas fullbordande och framgång.

42. Europaparlamentet betonar vikten av dialog mellan Europaparlamentet och de nationella parlamenten för att uppnå en fullt fungerande process för den europeiska planeringsterminen och den nödvändiga nivån av demokratiskt ansvarsutkrävande för alla som deltar. Parlamentet betonar nyttan av Europaparlamentets vecka om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken (EPW 2013).

43. Europaparlamentet beklagar att rådets ståndpunkt om de landsspecifika rekommendationerna som föreslås av kommissionen inte har offentliggjorts i realtid. Parlamentet beklagar att Europeiska rådets behandling av rådets ståndpunkt om de landsspecifika rekommendationerna inte har offentliggjorts i realtid.

44. Europaparlamentet betonar att man bör göra en tydlig åtskillnad mellan EU:s och medlemsstaternas befogenheter och att Europaparlamentet bär ansvaret på unionsnivå. Parlamentet kräver att parlamentet ska garanteras en motsvarande demokratisk kontroll och ansvarighet när nya befogenheter överförs eller skapas på unionsnivå eller när nya unionsinstitutioner inrättas.

Sektorsbidrag till den europeiska planeringsterminen 2013

Sysselsättning och socialpolitik

45. Europaparlamentet anser att kommissionens erkännande av att man måste sänka skatten på arbete och i stället främja andra inkomstkällor är ett positivt steg som kommer att påskynda den finanspolitiska konsolideringen på en rättvisare grund.

46. Europaparlamentet inser att de landsspecifika rekommendationerna är särskilt viktiga i år, eftersom medlemsstaterna beslutar om sina investeringsprioriteringar för sammanhållningspolitiken inom nästa fleråriga budgetram. I detta sammanhang vill parlamentet att EU-anslagen i ökad utsträckning fokuseras på alla prioriterade områden i Europa 2020-strategin, särskilt genom tillväxt- och sysselsättningspolitiken, däribland på att bekämpa ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten och på att skapa varaktiga och trygga arbetstillfällen som omfattas av obligatoriska socialförsäkringsavgifter och där lönerna är skäliga. Parlamentet oroas av de tilltagande sociala och ekonomiska skillnaderna mellan medlemsstaterna.

47. Europaparlamentet noterar att åtskilliga medlemsstater har antagit viktiga arbetsmarknadsreformer som syftar till att göra arbetsmarknaden smidigare genom att införa mer intern och extern flexibilitet, minska segmenteringen och underlätta byte av anställning. Parlamentet understryker att arbetsmarknadsreformerna bör genomföras med tillräckligt samförstånd mellan arbetsmarknadens parter.

48. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i sina politiska riktlinjer och landsspecifika rekommendationer garantera att det trots den flexibilitet som krävs på arbetsmarknaden upprätthålls höga sociala trygghetsnivåer av det slag som är kännetecknande för den europeiska sociala modellen och att arbetsmarknadsreformer lägger stor vikt vid att främja kvalitet i arbetet, förbättra hanteringen av sociala risker, förbättra inkluderingen av utsatta grupper på arbetsmarknaden, minska fattigdomen bland förvärvsarbetande, göra det lättare att förena arbete och familjeliv, främja jämställdheten, främja en god arbetsmiljö, stärka rättigheterna för arbetstagare med atypiska anställningsförhållanden och förbättra det sociala skyddet för egenföretagare.

49. Europaparlamentet noterar att alla medlemsstater har fått rekommendationer avseende sysselsättningsgraden. De medlemsstater där sysselsättningsgraden är låg uppmanas att i samråd med arbetsmarknadens parter lansera fler aktiva, heltäckande och inkluderande arbetsmarknadsåtgärder, t.ex. utbildning och arbetsförmedling, samt genomföra fler reformer för att underlätta tillgången till anställningar av hög kvalitet, göra det lättare att förena arbete och privatliv, förhindra alltför tidigt utträde från arbetsmarknaden, förbättra konkurrenskraften och bekämpa segmentering av arbetsmarknaden samt anpassa arbetstagarnas färdigheter efter arbetsmarknadens krav.

50. Europaparlamentet påpekar att situationen för unga arbetslösa är särskilt oroande och att det krävs snabba åtgärder. Parlamentet efterlyser en europeisk pakt för ungdomars sysselsättning, som leder till att de åtgärder som länge har varit beslutade verkligen genomförs och som innebär nya medel och åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, för att minska antalet unga som varken arbetar eller deltar i en utbildning, liksom fattigdomen bland unga, och därvid beaktar de kvalitativa aspekterna av anständigt arbete med full respekt för grundläggande arbetsnormer.

51. Europaparlamentet ser fram mot tidigareläggningen av sysselsättningsinitiativet för unga, i enlighet med uppmaningen från utskottet för sysselsättning och sociala frågor via dess ändringsförslag till de landsspecifika rekommendationerna.

52. Europaparlamentet välkomnar att rådet har antagit ungdomsgarantin och att 6 miljarder euro har öronmärkts för sysselsättningsinitiativet för unga i nästa fleråriga budgetram. Medlemsstaterna uppmanas att omgående införa ungdomsgarantiprogram och använda de tillgängliga resurserna på ett effektivt sätt samt koncentrera insatserna på de mest utsatta.

53. Europaparlamentet välkomnar att dessa medel kan användas under de två första åren av den kommande fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner om att detta belopp dock är otillräckligt för att varaktigt bekämpa ungdomsarbetslösheten och att det endast bör utgöra ett första delbelopp. Parlamentet framhåller att Internationella arbetsorganisationen (ILO) har räknat ut att det enbart i eurozonen krävs 21 miljarder euro för att genomföra ett effektivt program för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

54. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta arbetet med insatsgrupperna för ungdomars sysselsättning för att hjälpa medlemsstaterna med de högsta ungdomsarbetslöshetsnivåerna att omfördela EU:s strukturfondsmedel enligt den fleråriga budgetramen för 2007–2013 så att de inriktas på unga personer. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att vidareutveckla Eures, det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar, genom att intensifiera och bredda dess verksamhet och särskilt främja ungdomars rörlighet. Rörligheten måste dock vara frivillig, och ovanstående får inte leda till att ansträngningarna att få fram arbetstillfällen och utbildningsplatser på hemorten minskar.

55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att även de medlemsstater som är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott har tillräckligt finanspolitiskt utrymme för att utnyttja dessa åtgärder, i synnerhet om medlemsstaternas medfinansierade åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten tillfälligt undantas vid beräkningen av det alltför stora underskottet.

56. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en kvalitetsram för praktikplatser, med bland annat kriterier för ordentlig ersättning, utbildningsmål, arbetsvillkor samt arbetsmiljöstandarder. Kommissionen, medlemsstaterna och de europeiska arbetsmarknadsparterna uppmanas att genomföra alliansen för lärlingsutbildning på ett ambitiöst sätt.

57. Europaparlamentet anser, med tanke på den stora mängden arbetstagare, särskilt unga arbetstagare, som lämnar sina hemländer för att söka sig till andra länder i EU i hopp om att hitta ett arbete, att det är viktigt att snabbt se över EU:s lagstiftning för att garantera överföring av förvärvade pensionsrättigheter och, för en period på minst tre månader, fortsatt arbetslöshetsunderstöd under sökandet efter arbete i en annan medlemsstat. Parlamentet välkomnar att den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures) har förbättrats och vill att det utformas en särskild strategi för denna under medverkan av medlemsstaterna.

58. Europaparlamentet välkomnar att vissa landsspecifika rekommendationer för första gången tar upp den särskilda situationen avseende fattigdom i medlemsstaterna. Parlamentet är starkt kritiskt till att inga landsspecifika rekommendationer specifikt tar upp fallet med arbetsmarknader från vilka kvinnor är utestängda och där inga åtgärder planeras för att inkludera dem.

59. Europaparlamentet betonar att det behövs särskilda åtgärder för att öka sysselsättningsgraden för kvinnor, äldre arbetstagare och arbetstagare med funktionsnedsättningar genom att se till att det finns effektiva incitament för att återvända till och stanna kvar i arbete. Parlamentet påminner om att kvalitet, rimliga priser och tillgänglighet till tjänster som förskola, barnomsorg och äldreomsorg spelar en avgörande roll.

60. Europaparlamentet betonar att de långtidsarbetslösa bör stödjas genom skapandet av arbetstillfällen och integrerade satsningar för aktiv inkludering, inklusive positiva aktivitetsincitament, såsom personlig vägledning och program ”från bidrag till arbete”, adekvata välfärdssystem och tillgång till kvalitativa tjänster som kan hjälpa dem att återknyta kontakterna med arbetsmarknaden och hitta arbeten av god kvalitet.

61. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en grönbok om en miniminivå för arbetslöshetsersättning inom euroområdet, efter debatten i kammaren om EMU:s sociala dimension och den utfrågning som parlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor organiserade den 9 juli 2013.

62. Europaparlamentet påminner om den bristande överensstämmelsen mellan erbjudna kvalifikationer och erbjudna anställningar samt den brist på arbetskraft som råder inom många regioner och sektorer, och den oförmåga som vissa utbildningssystem har visat när det gäller att ta hänsyn till efterfrågan på marknaden och arbetstagarnas behov. Parlamentet välkomnar de reformer av yrkesutbildningen och den allmänna utbildningen som många medlemsstater har genomfört för att anpassa kunskaper och kompetens till arbetsmarknadens och framtida arbetstagares behov, särskilt när det gäller ungdomar. Parlamentet betonar i detta sammanhang fördelarna med utbildningssystem där utbildning varvas med praktik. Nästan alla medlemsstater behöver vidta ytterligare åtgärder och ytterligare investera i utbildning, forskning, innovation och utveckling.

63. Europaparlamentet noterar att man förutom en reform av utbildningssektorn också behöver en långfristig, hållbar och kriteriebaserad invandringsstrategi för att tillgodose bristen på utbildade personer och motverka den demografiska utvecklingen.

64. Europaparlamentet noterar att krisen har haft allvarliga och ihållande effekter för arbetslöshetsnivåerna och den sociala situationen i medlemsstaterna, vilket har lett till en ohållbar ökning av fattigdom och social utestängning, inklusive barnfattigdom, bostadslöshet, sociala skillnader, fattigdom bland förvärvsarbetande samt ohållbara skuldnivåer i hushållen. Medlemsstaterna uppmanas med anledning av detta att förstärka skyddsnäten och se till att de välfärdssystem som vänder sig till de drabbade fungerar effektivt samt att investera i förebyggande åtgärder.

Budgetpolitiken

65. Europaparlamentet påminner om att EU-budgeten, trots sin alltför anspråkslösa storlek i absoluta och relativa termer jämförd med unionens ekonomiska välstånd, tack vare sin roll som katalysator för investeringar har ett viktigt mervärde som ett verktyg för att främja uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin.

66. Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna fortsätter att underskatta EU-budgetens roll i och bidrag till en förstärkning av den ekonomiska styrningen och budgetsamordningen i hela unionen, och uppmanar därför medlemsstaterna att inte betrakta sina bidrag till EU-budgeten som en justeringsvariabel inom ramen för sina konsolideringsåtgärder och inte eftersträva att med konstlade medel minska omfånget av EU-budgetens tillväxtfrämjande utgifter. I detta hänseende och med vederbörlig hänsyn till den gemensamma förklaring som undertecknades av parlamentet, rådet och kommissionen i december 2012 och parlamentets resolution av den 3 juli 2013 om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, uppmanar parlamentet rådet att till fullo anta samtliga ändringsbudgetar för 2013 som lagts fram av kommissionen och som ännu kan komma att behövas under årets lopp, i syfte att avsluta den nuvarande perioden för den fleråriga budgetramen med en ren balansräkning.

67. Europaparlamentet upprepar att den kompromiss som nåddes vid Europeiska rådets möte den 8 februari 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 inte överensstämde med parlamentets önskemål. Parlamentet framhåller att en överenskommelse om en sådan låg nivå endast skulle kunna godtas enligt de villkor som anges i parlamentets resolution av den 3 juli 2013.

68. Europaparlamentet är övertygat om att ett trovärdigt bidrag från EU för att få slut på den aktuella krisen måste utgå ifrån en grundläggande ändring av sättet att finansiera EU-budgeten så att utvecklingen går mot verkliga egna medel.

69. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att i god tid fatta beslut om sin nationella programplanering för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden, i syfte att undvika dröjsmål för utnyttjandet av dessa fonder, vilka är avsedda att främja tillväxt och skapande av arbetstillfällen.

70. Europaparlamentet betonar vikten av vetenskap och innovation för den strategiska utvecklingen av konkurrenskraften och därmed för skapandet av nya arbetstillfällen på europeisk nivå, för att övervinna den ekonomiska och finansiella krisen.

Den inre marknaden

71. Europaparlamentet påminner om att den inre marknaden är en viktig drivkraft för tillväxt och sysselsättning och att vi inte klarar oss utan den om vi ska kunna uppnå målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Denna potential är dock fortfarande outnyttjad i många avseenden.

72. Europaparlamentet påminner om att hela den ekonomiska potentialen hos servicesektorn och dess potential för arbetstillfällen inte är uttömd. Parlamentet uppmanar till ett fullständigt och korrekt genomförande av EU:s tjänstedirektiv samtidigt som man slår vakt om åtagandena i samband med offentliga tjänster för att garantera allmän tillgång till kvalitativa tjänster till rimlig kostnad för alla. Medlemsstaterna bör särskilt investera i sociala tjänster av god kvalitet. Parlamentet framhåller samtidigt att lönerna och de sociala standarderna måste upprätthållas inom alla områden. Medlemsstaterna uppmanas att avlägsna hinder inom detaljhandelssektorn och överdrivna restriktioner för de fria yrkena och reglerade yrkeskategorier. Samtidigt bör man undanröja hindren för arbetstagarnas fria rörlighet, så att rörligheten kan öka och EU:s humankapital utnyttjas optimalt.

73. Europaparlamentet ser positivt på att den årliga tillväxtöversikten i den europeiska planeringsterminen för 2013 nu för första gången stöds av en rapport om den inre marknadens integration.

74. Europaparlamentet beklagar dock att de landsspecifika rekommendationerna för 2013 inte i tillräcklig utsträckning tar upp potentialen till tillväxt, förtroende bland konsumenterna och sysselsättning genom ett korrekt genomförande och genomdrivande av reglerna för den inre marknaden, trots de starka belägg som finns för den inre marknadens betydelse för att övervinna krisen.

75. Europaparlamentet stöder betoningen på undanröjandet av omotiverade restriktioner och hinder för tillträde till tjänstesektorn i årets landsspecifika rekommendationer. De berörda medlemsstaterna uppmanas kraftfullt att noga beakta rekommendationerna och att snarast avskaffa hindren för den inre marknadens tillväxt.

76. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera styrningen av den inre marknaden i sin nästa årliga tillväxtöversikt och i den europeiska planeringsterminen för 2014, och att i nästa omgång landsspecifika rekommendationer ta fullständig hänsyn till nyckelområdena för tillväxt – vilka identifierats som tjänstesektorn, energisektorn, transportsektorn och den digitala inre marknaden – liksom de åtgärder som ingår i inremarknadsakterna I och II.

77. Europaparlamentet beklagar att bristen på nationella och europeiska investeringar hindrar uppnåendet av de prioriterade målsättningarna på nyckelområdena energi, transport och den digitala marknaden, såsom anges i rapporten Den inre marknadens integration 2013 – Bidrag till den årliga tillväxtöversikten 2013.

78. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i väntan på detta intensifiera sina insatser för att genomföra lagstiftningen för den inre marknaden och att övervaka detta genomförande, bland annat genom regelbundna gemensamma marknadskontroller.

79. Europaparlamentet är mycket oroat över den bestående osäkerhet som råder bland privata investerare, deras brist på förtroende och deras ovilja att investera, särskilt som en konsekvens av produktivitetsstandarder med en bestående fragmentering av den inre marknaden och förändringar inom industripolitiken. Parlamentet beklagar att det som en konsekvens av krisen råder en atmosfär med lågt förtroende, som leder till att både privata investerare och finansinstitut är mycket motvilliga att ta risker samt påminner om att arbetet med att förstärka banksektorn bör fortstätta.

Regionalpolitik

80. Europaparlamentet är mycket oroat över att de offentliga och privata investeringarna i den produktiva ekonomin väsentligt har minskat, särskilt på lokal och regional nivå. Parlamentet anser att det behövs avgörande åtgärder för att reformera produkt– och arbetsmarknaderna, anta en försiktig lönepolitik och basera den framtida tillväxtmodellen på innovation och flytta produktionen till verksamheter med stort mervärde. Parlamentet anser att en hållbar ekonomisk politik kräver mycket fördelaktiga villkor för nyetableringar av företag. Parlamentet uttrycker sin fasta övertygelse om att struktur- och investeringsfonderna är av avgörande betydelse för att förhindra och mildra eventuella brister avseende ovannämnda aspekter och för att främja offentliga investeringar. Parlamentet framhåller möjligheter som medlemsstaterna skulle kunna utnyttja för att stödja offentliga investeringar från strukturfonderna genom att medge en viss flexibilitet i de förfaranden som styr dessa fonder, t.ex. genom att höja samfinansieringsnivåerna för de medlemsstater som deltar i ett saneringsprogram och erhåller EU-stöd eller genom att förlänga bestämmelsen om återtagande med ett år för alla medlemsstater under programperioden 2007–2013 (på samma sätt som kommer att ske under programperioden 2014–2020).

81. Europaparlamentet påminner om parlamentets ståndpunkt under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, mot förslaget om att koppla makroekonomiska villkor till EU:s struktur- och investeringsfonder eftersom detta, utan någon koppling mellan strategiresultat på regional och nationell nivå, skulle straffa regioner för ett eventuellt misslyckande på nationell nivå att fullgöra förfarandena för ekonomisk styrning.

82. Europaparlamentet anser att de regionala och lokala myndigheterna bör göras mer delaktiga i planeringen och genomförandet av de berörda programmen, särskilt i Europa 2020-strategin, för att skapa en starkare känsla av eget ansvar i insatserna för att uppnå målen på alla nivåer och öka förståelsen på gräsrotsnivå för målen och resultatet.

Kvinnors rättigheter och jämställdhet

83. Europaparlamentet välkomnar de landsspecifika rekommendationerna om åtgärder för att förbättra barnomsorgen, avskaffa de hinder som gör det mindre attraktivt för andraförsörjare att arbeta, harmonisera den lagstadgade pensionsåldern för män och kvinnor, öka möjligheterna att förena arbete och familjeliv, särskilt genom att förbättra tillgången till ny teknik och till utbildning i denna teknik, och avskaffa de könsrelaterade klyftorna och pensionsklyftorna. Parlamentet är oroat över att många av dessa rekommendationer redan framfördes 2012, vilket visar på ett bristande genomförande i medlemsstaterna.

84. Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör öka andelen barn eller ungdomar i utbildningssystemen och i högre grad fokusera på problemet med avbruten skolgång, särskilt genom att samla in information om de främsta orsakerna till avbruten skolgång så att förebyggande åtgärder kan antas och genomföras.

85. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vederbörligen beakta jämställdhetsrelaterade mål i de nationella sysselsättningsprogrammen, och särskilt uppmärksamma kvinnor som tar hand om äldre personer, ensamma mödrar och kvinnor med barn som har funktionshinder. Parlamentet kräver vidare att man uppmärksammar problemet med avbruten skolgång, med hänsyn till det kraftigt stigande antalet barn som lämnar skolan mellan 10 och 16 års ålder och den förlust av resurser som detta helt klart innebär för EU som helhet.

86. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin kommande årliga tillväxtöversikt ta upp frågan om specifika politiska riktlinjer för att minska orättvisorna mellan könen, vilka framför allt skulle inbegripa riktlinjer för att avskaffa könsrelaterade löneskillnader, som ofta leder till att kvinnor hamnar under fattigdomsgränsen i ett senare skede i sina liv, och könsrelaterade pensionsskillnader, öka kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden och bekämpa könssegregering på arbetsmarknaden eftersom EU:s framtida ekonomiska välstånd i hög grad beror på unionens förmåga att till fullo utnyttja sina arbetskraftsresurser.

87. Europaparlamentet framhäver betydelsen av jämställdhetsbudgetering i syfte att analysera statliga program och politik, deras inverkan på resursfördelningen och deras bidrag till jämställdheten mellan kvinnor och män.

88. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, medlemsstaternas regeringar, kommissionen, de nationella parlamenten och Europeiska centralbanken.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2012)0408.

(2)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 12.

(3)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 41.

(4)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 8.

(5)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 33.

(6)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 25.

(7)

EUT L 306, 23.11.2011, s. 1.

(8)

EUT L 140, 27.5.2013, s. 1.

(9)

EUT L 140, 27.5.2013, s. 11.

(10)

Antagna texter, P7_TA(2013)0052.

(11)

Europaparlamentet, generaldirektoratet för EU-intern politik, utredningsavdelning C.


YTTRANDE från budgetutskottet (18.9.2013)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av 2013 års prioriteringar

(2013/2134(INI))

Föredragande (*): Catherine Trautmann

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet understryker än en gång EU-budgetens viktiga roll när det gäller att stimulera tillväxt, främja skapandet av arbetstillfällen och minska de makroekonomiska obalanserna inom EU.

2.  Europaparlamentet påminner om att EU-budgeten, trots sin alltför anspråkslösa storlek i absoluta och relativa termer jämförd med unionens ekonomiska välstånd, tack vare sin roll som katalysator för investeringar har ett viktigt mervärde som ett verktyg för att främja uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin.

3.  Europaparlamentet beklagar att medlemsstaterna fortsätter att underskatta EU-budgetens roll i och bidrag till en förstärkning av den ekonomiska styrningen och budgetsamordningen i hela unionen, och uppmanar därför medlemsstaterna att inte betrakta sina bidrag till EU-budgeten som en justeringsvariabel inom ramen för sina konsolideringsåtgärder och eftersträva att med konstlade medel minska omfånget av EU-budgetens tillväxtfrämjande utgifter. I detta hänseende och med vederbörlig hänsyn till den gemensamma förklaring som undertecknades av parlamentet, rådet och kommissionen i december 2012 och parlamentets resolution från juli 2013 om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, uppmanar parlamentet rådet att till fullo anta samtliga ändringsbudgetar för 2013 som lagts fram av kommissionen och som ännu kan komma att behövas under årets lopp, i syfte att avsluta den nuvarande perioden för den fleråriga budgetramen med en ren balansräkning.

4.  Europaparlamentet upprepar att den kompromiss som nåddes vid Europeiska rådets möte den 8 februari 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 inte överensstämde med parlamentets önskemål. Parlamentet framhåller att en överenskommelse om en sådan låg nivå endast skulle kunna godtas enligt de villkor som anges i parlamentets resolution av den 3 juli 2013.

5.  Europaparlamentet beklagar medlemsstaternas såväl som kommissionens otillräckliga uppföljning av den ”tillväxt- och sysselsättningspakt” som antogs vid Europeiska rådets möte i juni 2012. Parlamentet är dessutom extremt oroat över den enorma brist på ambitioner som rådet visar i sitt svar på krisen i allmänhet.

6.  Europaparlamentet stöder både EU:s ungdomsgaranti och det föreslagna sysselsättningsinitiativet för unga som meningsfulla sätt att bekämpa den oacceptabelt höga ungdomsarbetslöshetsnivån. Parlamentet är emellertid oroat över de låga ambitionerna i fråga om budgetmedel för finansieringen av sysselsättningsinitiativet för unga under nästa fleråriga budgetram. Parlamentet åtar sig att göra allt man kan för att stärka denna åtgärd.

7.  Europaparlamentet är övertygat om att ett trovärdigt bidrag från EU för att få slut på den aktuella krisen måste utgå ifrån en grundläggande ändring av sättet att finansiera EU-budgeten så att utvecklingen går mot verkliga egna medel.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att i god tid fatta beslut om sin nationella programplanering för strukturfonderna och Sammanhållningsfonden, i syfte att undvika dröjsmål för utnyttjandet av dessa fonder, vilka är avsedda att främja tillväxt och skapande av arbetstillfällen.

9.  Europaparlamentet betonar vikten av vetenskap och innovation för den strategiska utvecklingen av konkurrenskraften och därmed för skapandet av nya arbetstillfällen på europeisk nivå, för att övervinna den ekonomiska och finansiella krisen.

10. Europaparlamentet understryker den europeiska planeringsterminens betydelse för att övervaka de strukturreformer som medlemsstaterna antagit, vilka i sin tur bör syfta till att säkra lämpliga ramvillkor för innovation.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.9.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

33

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marta Andreasen, Reimer Böge, Zuzana Brzobohatá, Jean Louis Cottigny, Jean-Luc Dehaene, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Ivars Godmanis, Lucas Hartong, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Claudio Morganti, Vojtěch Mynář, Juan Andrés Naranjo Escobar, Dominique Riquet, László Surján, Helga Trüpel, Derek Vaughan, Angelika Werthmann

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Alexander Alvaro, Frédéric Daerden, Jürgen Klute, Paul Rübig, Peter Šťastný, Nils Torvalds, Catherine Trautmann, Adina-Ioana Vălean

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Elena Oana Antonescu, Andrzej Grzyb, Ivana Maletić, Marian-Jean Marinescu, Traian Ungureanu, Iuliu Winkler


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (19.9.2013)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: genomförande av 2013 års prioriteringar

(2013/2134(INI))

Föredragande (*): Verónica Lope Fontagné

(*) Förfarande med associerat utskott – artikel 50 i arbetsordningen

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att vissa medlemsstater har lämnat in lägesrapporter om Europa 2020-strategin, i vissa fall med specificering av vilka projekt som är kopplade till uppnåendet av målen. Alla medlemsstater uppmanas att ta med sådana rapporter i sina bidrag till den europeiska planeringsterminen för 2014. Parlamentet beklagar att kommissionen inte har lagt fram någon lägesrapport om Europa 2020-strategin. Kommissionen uppmanas att lägga fram en sådan rapport varje år.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över den allmänna bristen på ambition och framsteg när det gäller målen i Europa 2020-strategin. Dessa mål bör stå i centrum för den europeiska planeringsterminen, och medlemsstaterna bör fastställa ambitiösa nationella mål, utarbeta detaljerade strategier för att nå dem samt följa utvecklingen på ett synligt sätt genom de nationella reformprogrammen, de landsspecifika rekommendationerna och i den årliga tillväxtöversikten. Kommissionen uppmanas att systematiskt ge medlemsstaterna rekommendationer om vart och ett av målen i Europa 2020-strategin när framstegen uteblir.

3.  Europaparlamentet påminner om att parlamentet i sitt betänkande om den årliga tillväxtstrategin efterlyste en strategi för att göra EU:s ekonomipolitiska vägledning och strukturreformer förenliga med åtgärderna för stimulans av tillväxt och sysselsättning. Parlamentet välkomnar ändringarna i tidsplanen för den finanspolitiska konsolideringen. Kommissionen och rådet uppmanas att regelbundet utvärdera tempot i och tidpunkten för den finanspolitiska konsolideringen och möjligheten att ytterligare förlänga tidsfristerna för korrigering av de alltför stora underskotten, så att det kan skapas tillväxt och nya arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att övervaka hur de länder som mottar ekonomiskt stöd klarar av att uppfylla de nationella målen i Europa 2020‑strategin samt att i detta syfte ge anpassade landsspecifika rekommendationer som tar adekvat hänsyn till de begränsningar som de makroekonomiska anpassningsprogrammen medför.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att fortsätta att förbättra indikatorerna för övervakning av Europa 2020-strategins sociala dimension, miljödimension och innovationsdimension i samband med den europeiska planeringsterminen. Parlamentet efterlyser utveckling av kvantitativa och kvalitativa metoder för att förbättra tillförlitligheten i bedömningarna av den allmänna sociala situationen och miljösituationen, som för närvarande inte återspeglas fullt ut i den jämförbara EU-statistiken.

5.  Europaparlamentet anser att kommissionens erkännande av att man måste sänka skatten på arbete och i stället främja andra inkomstkällor är ett positivt steg som kommer att påskynda finanspolitisk konsolidering på en rättvisare grund.

6.  Europaparlamentet inser att de landsspecifika rekommendationerna är särskilt viktiga i år, eftersom medlemsstaterna beslutar om sina investeringsprioriteringar för sammanhållningspolitiken inom nästa fleråriga budgetram. I detta sammanhang vill parlamentet att EU-anslagen i ökad utsträckning fokuseras på alla prioriterade områden i Europa 2020-strategin, särskilt genom tillväxt- och sysselsättningspolitiken, däribland på att bekämpa ungdomsarbetslösheten och långtidsarbetslösheten och på att skapa varaktiga och trygga arbetstillfällen som omfattas av obligatoriska socialförsäkringsavgifter och där lönerna är skäliga. Parlamentet oroas av de tilltagande sociala och ekonomiska skillnaderna mellan medlemsstaterna.

7.  Europaparlamentet noterar att åtskilliga medlemsstater har antagit viktiga arbetsmarknadsreformer som syftar till att göra arbetsmarknaden smidigare genom att införa mer intern och extern flexibilitet, minska segmenteringen och underlätta byte av anställning. Parlamentet understryker att arbetsmarknadsreformerna bör genomföras med tillräckligt samförstånd bland arbetsmarknadens parter.

8.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i sina politiska riktlinjer och landsspecifika rekommendationer garantera att det trots den flexibilitet som krävs på arbetsmarknaden upprätthålls höga sociala trygghetsnivåer av det slag som är kännetecknande för den europeiska sociala modellen och att arbetsmarknadsreformer lägger stor vikt vid att främja kvalitet i arbetet, förbättra hanteringen av sociala risker, förbättra inkluderingen av utsatta grupper på arbetsmarknaden, minska fattigdomen bland förvärvsarbetande, göra det lättare att förena arbete och familjeliv, främja jämställdheten, främja en god arbetsmiljö, stärka rättigheterna för arbetstagare med atypiska anställningsförhållanden och förbättra det sociala skyddet för egenföretagare.

9.  Europaparlamentet noterar förslaget om landsspecifika rekommendationer till många medlemsstater avseende pensionsreformer, och beklagar att kommissionens rekommendationer har utformats utan hänsyn till de rekommendationer som Europaparlamentet har gett i sina betänkanden om grönboken och vitboken om pensioner. Parlamentet framhåller att pensionsreformerna kräver nationell politisk och social sammanhållning och bara kan bli framgångsrika om de framförhandlas tillsammans med arbetsmarknadens parter.

10. Europaparlamentet noterar att alla medlemsstater har fått rekommendationer avseende sysselsättningsgraden. De medlemsstater där sysselsättningsgraden är låg uppmanas att i samråd med arbetsmarknadens parter lansera fler aktiva, heltäckande och inkluderande arbetsmarknadsåtgärder, t.ex. via utbildningsinstitut och arbetsförmedlingar, samt genomföra fler reformer för att underlätta tillgången till anställningar av hög kvalitet, göra det lättare att förena arbete och privatliv, förhindra alltför tidigt utträde från arbetsmarknaden, förbättra konkurrenskraften och bekämpa segmentering av arbetsmarknaden samt anpassa arbetstagarnas färdigheter efter arbetsmarknadens krav.

11. Europaparlamentet välkomnar kommissionens landsspecifika rekommendationer om miljöskatten och dess potential att skapa nya arbetstillfällen och uppmanar kommissionen att beakta den i sin kommande årliga tillväxtöversikt. Parlamentet understryker de positiva effekterna för budgeten, sysselsättningen, det sociala området samt miljön av att skifta beskattningen från arbete till miljö.

12. Europaparlamentet beklagar djupt att inga landsspecifika rekommendationer tar upp de effekter som beskattningen av arbete får för långsiktiga investeringar och denna beskattningsmodells effekter för skapandet av arbetstillfällen.

13. Europaparlamentet påpekar att situationen för unga arbetslösa är särskilt oroande och att det krävs snabba åtgärder. Parlamentet efterlyser en europeisk pakt för ungdomars sysselsättning, som leder till att de åtgärder som länge har varit beslutade verkligen genomförs och som innebär nya medel och åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, för att minska antalet unga som varken arbetar eller deltar i en utbildning, liksom fattigdomen bland unga, och därvid beaktar de kvalitativa aspekterna av anständigt arbete med full respekt för grundläggande arbetsnormer.

14. Europaparlamentet ser fram mot tidigareläggningen av sysselsättningsinitiativet för unga, i enlighet med EMPL-utskottets uppmaning via dess ändringsförslag till de landsspecifika rekommendationerna.

15. Europaparlamentet välkomnar att rådet har antagit ungdomsgarantin och att 6 miljarder euro har öronmärkts för sysselsättningsinitiativet för unga i nästa fleråriga budgetram. Medlemsstaterna uppmanas att omgående införa ungdomsgarantiprogram och använda de tillgängliga resurserna på ett effektivt sätt samt koncentrera insatserna på de mest utsatta.

16. Europaparlamentet välkomnar att dessa medel kan användas under de två första åren av den kommande fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner om att detta belopp dock är otillräckligt för att varaktigt bekämpa ungdomsarbetslösheten och att det endast bör utgöra ett första delbelopp. Parlamentet framhåller att ILO har räknat ut att det enbart i eurozonen krävs 21 miljarder euro för att genomföra ett effektivt program för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att se till att även de medlemsstater som är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott har tillräckligt finanspolitiskt utrymme för att utnyttja dessa åtgärder, i synnerhet om medlemsstaternas medfinansierade åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten tillfälligt undantas vid beräkningen av det alltför stora underskottet.

18. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att fortsätta arbetet med insatsgrupperna för ungdomars sysselsättning för att hjälpa medlemsstaterna med de högsta ungdomsarbetslöshetsnivåerna att omfördela EU:s strukturfondsmedel enligt den fleråriga budgetramen för 2007–2013 så att de inriktas på unga personer. Parlamentet välkomnar kommissionens avsikt att bygga på Eures, det europeiska nätverket för arbetsförmedlingar, genom att intensifiera och bredda dess verksamhet och särskilt främja ungdomars rörlighet. Rörligheten måste dock vara frivillig, och ovanstående får inte leda till att ansträngningarna att få fram arbetstillfällen och utbildningsplatser på hemorten minskar.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en kvalitetsram för praktikplatser, med bland annat kriterier för ordentlig ersättning, utbildningsmål, arbetsvillkor samt arbetsmiljöstandarder. Kommissionen, medlemsstaterna och de europeiska arbetsmarknadsparterna uppmanas att genomföra alliansen för lärlingsutbildning på ett ambitiöst sätt.

20. Europaparlamentet anser, med tanke på den stora mängden arbetstagare, särskilt unga arbetstagare, som lämnar sina hemländer för att söka sig till andra länder i EU i hopp om att hitta ett arbete, att det är viktigt att snabbt se över EU:s lagstiftning för att garantera överföring av förvärvade pensionsrättigheter och, för en period på minst tre månader, fortsatt arbetslöshetsunderstöd under sökandet efter arbete i en annan medlemsstat. Parlamentet välkomnar att den europeiska portalen för rörlighet i arbetslivet (Eures) har förbättrats och vill att det utformas en särskild strategi för denna under medverkan av medlemsstaterna.

21. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att införa program för att garantera små och medelstora företag bättre tillgång till finansiering, i syfte att få fart på sysselsättningen.

22. Europaparlamentet välkomnar att vissa landsspecifika rekommendationer för första gången tar upp den särskilda situationen avseende fattigdom i medlemsstaterna Parlamentet är starkt kritiskt till att inga landsspecifika rekommendationer specifikt tar upp fallet med arbetsmarknader från vilka kvinnor är utestängda och där inga åtgärder planeras för att inkludera dem.

23. Europaparlamentet betonar att det behövs särskilda åtgärder för att öka sysselsättningsgraden för kvinnor, äldre arbetstagare och arbetstagare med funktionsnedsättningar genom att se till att det finns effektiva incitament för att återvända till och stanna kvar i arbete. Parlamentet påminner om att kvalitet, rimliga priser och tillgänglighet till tjänster som förskola, barnomsorg och äldreomsorg spelar en avgörande roll.

24. Europaparlamentet betonar att de långtidsarbetslösa bör stödjas genom skapandet av arbetstillfällen och integrerade satsningar för aktiv inkludering, inklusive positiva aktivitetsincitament, såsom personlig vägledning och program ”från bidrag till arbete”, adekvata välfärdssystem och tillgång till kvalitativa tjänster som kan hjälpa dem att återknyta kontakterna med arbetsmarknaden och hitta arbeten av god kvalitet.

25. Europaparlamentet påminner om att hela den ekonomiska potentialen hos servicesektorn och dess potential för arbetstillfällen inte är uttömd. Parlamentet uppmanar till ett fullständigt och korrekt genomförande av EU:s tjänstedirektiv samtidigt som man slår vakt om åtagandena i samband med offentliga tjänster för att garantera allmän tillgång till kvalitativa tjänster till rimlig kostnad för alla. Medlemsstaterna bör särskilt investera i sociala tjänster av god kvalitet. Parlamentet framhåller samtidigt att lönerna och de sociala standarderna måste upprätthållas inom alla områden. Medlemsstaterna uppmanas att avlägsna hinder inom detaljhandelssektorn och överdrivna restriktioner för de fria yrkena och reglerade yrkeskategorier. Samtidigt bör man undanröja hindren för arbetstagarnas fria rörlighet, så att rörligheten kan öka och EU:s humankapital utnyttjas optimalt.

26. Europaparlamentet framhäver den gröna ekonomins potential att skapa arbetsstillfällen, vilken enligt kommissionens beräkningar skulle kunna skapa fem miljoner nya arbetstillfällen till 2020 enbart inom sektorerna för effektiv energianvändning och förnybar energi, under förutsättning att man börjar föra en ambitiös klimat- och energipolitik. Medlemsstaterna uppmanas att säkerställa tillräckliga satsningar inom dessa sektorer och att redan nu planera för de färdigheter som kommer att krävas av arbetstagarna i framtiden och garantera att de ”gröna” jobben blir kvalitetsjobb. Kommissionen uppmanas att ta med exploateringen av den gröna ekonomins potential att skapa arbetsstillfällen som en nyckelprioritering i den årliga tillväxtöversikten för 2014.

27. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en grönbok om en miniminivå för arbetslöshetsersättning inom euroområdet, som en automatisk stabilisator, efter debatten i kammaren om EMU:s sociala dimension och den utfrågning som Europaparlamentets utskott för sysselsättning och sociala frågor organiserade den 9 juli 2013.

28. Europaparlamentet påminner om den bristande överensstämmelsen mellan erbjudna kvalifikationer och erbjudna anställningar samt den brist på arbetskraft som råder inom många regioner och sektorer, och den oförmåga som vissa utbildningssystem har visat när det gäller att ta hänsyn till efterfrågan på marknaden och arbetstagarnas behov. Parlamentet välkomnar de reformer av yrkesutbildningen och den allmänna utbildningen som många medlemsstater har genomfört för att anpassa kunskaper och kompetens till arbetsmarknadens och framtida arbetstagares behov, särskilt när det gäller ungdomar. Parlamentet betonar i detta sammanhang fördelarna med utbildningssystem där utbildning varvas med praktik. Nästan alla medlemsstater behöver vidta ytterligare åtgärder och ytterligare investera i utbildning, forskning, innovation och utveckling.

29. Europaparlamentet noterar att man förutom en reform av utbildningssektorn också behöver en långfristig, hållbar och kriteriebaserad invandringsstrategi för att tillgodose bristen på utbildade personer och motverka den demografiska utvecklingen.

30. Europaparlamentet noterar att krisen har haft allvarliga och ihållande effekter för arbetslöshetsnivåerna och den sociala situationen i medlemsstaterna, vilket har lett till en ohållbar ökning av fattigdom och social utestängning, inklusive barnfattigdom, bostadslöshet, sociala skillnader, fattigdom bland förvärvsarbetande samt ohållbara skuldnivåer i hushållen. Medlemsstaterna uppmanas med anledning av detta att förstärka skyddsnäten och se till att de välfärdssystem som vänder sig till de drabbade fungerar effektivt samt att investera i förebyggande åtgärder. Kommissionen uppmanas enträget att ta hänsyn till hur de ekonomiska anpassningsprogrammen påverkar arbetet med att uppfylla Europa 2020-strategins huvudmål i de medlemsstater som har ekonomiska problem, och att acceptera modifieringar som syftar till att få anpassningsprogrammen att överensstämma med målen i Europa 2020-strategin. Parlamentet noterar att krav på budgetkonsolidering inte får inskränka investeringar i utbildning och i säkra och trygga arbetstillfällen.

31. Europaparlamentet välkomnar att vissa medlemsstater i år har gjort stora ansträngningar för att involvera de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter och civilsamhället i utarbetandet av sina nationella reformprogram, men understryker att mer måste göras. Parlamentet upprepar sin begäran om ökad demokratisk legitimitet för den europeiska planeringsterminen. För att ambitiösa nationella reformprogram och landsspecifika rekommendationer som kan garantera att Europa 2020-strategins mål uppnås ska få effekt och vara framgångsrika är det avgörande att nationella parlament och sociala aktörer deltar i arbetet med att ta fram dem. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera arbetsmarknadsparternas deltagande på EU-nivå i utarbetandet av politiska riktlinjer för sociala frågor och arbetsmarknadsfrågor inom den europeiska planeringsterminen.

32. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta med detta yttrande i sin helhet i den årliga tillväxtöversikten för 2014.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.9.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

35

5

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Heinz K. Becker, Phil Bennion, Pervenche Berès, Vilija Blinkevičiūtė, Philippe Boulland, Milan Cabrnoch, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Minodora Cliveti, Frédéric Daerden, Karima Delli, Sari Essayah, Richard Falbr, Marian Harkin, Nadja Hirsch, Danuta Jazłowiecka, Ádám Kósa, Jean Lambert, Patrick Le Hyaric, Verónica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Csaba Őry, Siiri Oviir, Konstantinos Poupakis, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Traian Ungureanu

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Claudette Abela Baldacchino, Georges Bach, Jürgen Creutzmann, Sergio Gutiérrez Prieto, Anthea McIntyre, Csaba Sógor, Andrea Zanoni


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (5.9.2013)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2013

(2013/2134(INI))

Föredragande: Andreas Schwab

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 med rekommendationer till kommissionen om styrningen av den inre marknaden(1),

–   med beaktande av kommissionens första rapport av den 28 november 2012 Den inre marknadens integration 2013 – Bidrag till den årliga tillväxtöversikten 2013 (COM(2012)0752),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juni 2012 Bättre styrning av den inre marknaden (COM(2012)0259),

1.  Europaparlamentet påminner om att den inre marknaden är en viktig drivkraft för tillväxt och sysselsättning och att vi inte klarar oss utan den om vi ska kunna uppnå målen i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla. Denna potential är dock fortfarande outnyttjad i många avseenden.

2.  Europaparlamentet anser att förbättringen av ramen för ekonomisk styrning bör bygga på en uppsättning sammankopplade och ömsesidigt överensstämmande strategier som främjar tillväxt och sysselsättning, och att en fullständig utveckling av den inre marknaden är en förutsättning för att detta ska ske.

3.  Europaparlamentet påminner om att tjänstesektorns ekonomiska potential till stor del är outnyttjad. Parlamentet påpekar att ett fullständigt och korrekt genomförande av tjänstedirektivet skulle kunna ge en tillväxt på mellan 0,8 och 2,6 procent av EU:s BNP och att det, tillsammans med ett fullbordande av den digitala inre marknaden, skulle kunna generera en ekonomisk vinst motsvarande 4 200 euro årligen per hushåll i EU.

4.  Europaparlamentet ser positivt på att den årliga tillväxtöversikten nu i den europeiska planeringsterminen för 2013 för första gången stöds av en rapport om den inre marknadens integration.

5.  Europaparlamentet anser att den inre marknaden bör integreras i andra övergripande politikområden i samband med den europeiska planeringsterminen.

6.  Europaparlamentet beklagar dock att de landsspecifika rekommendationerna för 2013 inte i tillräcklig utsträckning tar upp potentialen till tillväxt, förtroende bland konsumenterna och sysselsättning genom ett korrekt genomförande och genomdrivande av reglerna för den inre marknaden, trots de starka belägg som finns för den inre marknadens betydelse för att övervinna krisen.

7.  Europaparlamentet stöder betoningen på undanröjandet av omotiverade restriktioner och hinder för tillträde till tjänstesektorn i årets landsspecifika rekommendationer. De berörda medlemsstaterna uppmanas kraftfullt att noga beakta rekommendationerna och att snarast avskaffa hindren för den inre marknadens tillväxt.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera styrningen av den inre marknaden i sin nästa årliga tillväxtöversikt och i den europeiska planeringsterminen för 2014, och att i nästa omgång landsspecifika rekommendationer ta fullständig hänsyn till nyckelområdena för tillväxt – vilka identifierats som tjänstesektorn, energisektorn, transportsektorn och den digitala inre marknaden – liksom de åtgärder som ingår i inremarknadsakterna I och II.

9.  Europaparlamentet beklagar att bristen på nationella och europeiska investeringar hindrar uppnåendet av de prioriterade målsättningarna på nyckelområdena energi, transport och den digitala marknaden, såsom anges i rapporten Den inre marknadens integration 2013 – Bidrag till den årliga tillväxtöversikten 2013.

10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att i väntan på detta intensifiera sina insatser för att genomföra lagstiftningen för den inre marknaden och att övervaka detta genomförande, bland annat genom regelbundna gemensamma marknadskontroller.

11. Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att stärka styrningen av den inre marknaden genom att inrätta en årlig förvaltningscykel för den inre marknaden som en specifik del av den europeiska planeringsterminen, omfattande resultattavlan för den inre marknaden, en årsrapport om den inre marknadens integration inom ramen för den årliga tillväxtöversikten, Europeiska rådets vägledning till medlemsstaterna, nationella handlingsplaner som syftar till att genomföra riktlinjerna för den inre marknaden samt särskilda landsspecifika rekommendationer.

12. Europaparlamentet konstaterar att de nationella parlamenten är frånvarande i debatten om inremarknadsaspekterna av den europeiska planeringsterminen 2013. Parlamentet betonar att de berörda parternas engagemang i de nödvändiga reformerna är avgörande för att dessa ska kunna slutföras med framgång, och uppmanar de nationella parlamenten att aktivt föra en dialog med Europaparlamentet och med sina respektive regeringar i syfte att genomföra sina åtaganden om bättre lagstiftning, såsom inremarknadstestet, och att bättre ta till vara den outnyttjade potentialen till tillväxt och sysselsättning.

13. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är att arbetsmarknadens parter och alla andra berörda parter i högre grad och i ett tidigare skede engageras i utformningen, antagandet, genomförandet och övervakningen av de åtgärder som behövs för att stimulera tillväxt och främja medborgarnas rättigheter på den inre marknaden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

5.9.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Claudette Abela Baldacchino, Adam Bielan, Preslav Borissov, Birgit Collin-Langen, Lara Comi, Cornelis de Jong, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Philippe Juvin, Hans-Peter Mayer, Franz Obermayr, Sirpa Pietikäinen, Phil Prendergast, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Andreas Schwab, Catherine Stihler, Emilie Turunen, Barbara Weiler

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ildikó Gáll-Pelcz, Liem Hoang Ngoc, María Irigoyen Pérez, Pier Antonio Panzeri, Olle Schmidt, Olga Sehnalová, Marc Tarabella, Wim van de Camp, Patricia van der Kammen

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Liisa Jaakonsaari

(1)

Antagna texter, P7_TA(2013)0054.


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (26.9.2013)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av 2013 års prioriteringar

(2013/2134(INI))

Föredragande: Tamás Deutsch

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar de landsspecifika rekommendationerna för 2013, särskilt deras fokus på åtgärder för att få fart på tillväxten, åtgärda arbetslösheten och skapa arbetstillfällen och stärka EU-ekonomiernas konkurrenskraft. Parlamentet konstaterar bekymrat att de landsspecifika rekommendationerna som helhet inte är tillräckligt ambitiösa, med tanke på det fortsatta trycket från den ekonomiska, sociala och finansiella krisen samt statsskuldskrisen. Mot bakgrund av detta pekar parlamentet på avsaknaden av rekommendationer avseende ett snabbt återupptagande av välbehövlig utlåning till realekonomin och till små och medelstora företag, stärkandet av banden mellan offentlig och privat investeringskapacitet, bekämpande av skattefusk och hantering av EMU:s sociala dimension.

2.  Europaparlamentet bekräftar sin ståndpunkt om behovet av att stärka den europeiska planeringsterminens demokratiska legitimitet Parlamentet betonar att de nationella parlamenten, liksom de regionala och lokala myndigheterna, har mycket begränsad tillgång till arbetet med den europeiska planeringsterminen och att deras roll nästan helt förbises inom de landsspecifika rekommendationerna, trots att deras bidrag och deltagande behövs för att öka möjligheterna att nå Europa 2020-målen.

Tillväxt och konkurrenskraft

3.  Europaparlamentet betonar att sammanhållningspolitiken har stor betydelse som det huvudsakliga investeringsinstrumentet och spelar en central roll för att bekämpa krisen, minska de regionala skillnaderna och föra in EU och dess regioner på en väg mot hållbar tillväxt. Parlamentet understryker därför vikten av att garantera tillräckliga budgetmedel i samband med förhandlingarna om den fleråriga budgetramen till Europeiska unionens struktur- och investeringsfonder, framför allt med hänsyn till deras nyckelandel av investeringarna inom en rad områden såsom sysselsättning, innovation, hållbar utveckling och stöd till små och medelstora företag.

4.  Europaparlamentet är mycket oroat över att de offentliga och privata investeringarna i den produktiva ekonomin väsentligt har minskat, särskilt på lokal och regional nivå. Parlamentet anser att det behövs avgörande åtgärder för att reformera produkt– och arbetsmarknaderna, anta en försiktig lönepolitik och basera den framtida tillväxtmodellen på innovation och flytta produktionen till verksamheter med stort mervärde. Parlamentet anser att en hållbar ekonomisk politik kräver mycket fördelaktiga villkor för nyetableringar av företag. Parlamentet uttrycker sin fasta övertygelse om att struktur- och investeringsfonderna är av avgörande betydelse för att förhindra och mildra eventuella brister avseende ovannämnda aspekter och för att främja offentliga investeringar. Parlamentet framhåller möjligheter som medlemsstaterna skulle kunna utnyttja för att stödja offentliga investeringar från strukturfonderna genom att medge en grad av flexibilitet i de förfaranden som styr dessa fonder, t.ex. genom att höja medfinansieringsnivåerna för de medlemsstater som deltar i ett saneringsprogram och erhåller EU-stöd eller genom att förlänga bestämmelsen om återtagande med ett år för alla medlemsstater under programperioden 2007–2013 (på samma sätt som kommer att ske under programperioden 2014–2020).

5.  Europaparlamentet påpekar att EU:s struktur- och investeringsfonder, i en tid som kännetecknas av kraftiga finanspolitiska åtstramningar och minskad utlåningskapacitet i den privata sektorn, utgör en viktig hävstång för att stimulera ekonomin, särskilt genom användningen av innovativa finansiella instrument. Parlamentet anser att en ökad användning av innovativa finansiella instrument inom sammanhållningspolitiken kan främja offentlig-privata partnerskap, skapa en multiplikatoreffekt för EU:s budget, garantera en viktig finansieringsmöjlighet för strategiska regionala investeringar och höja EU:s tillväxtpotential. I detta sammanhang välkomnar parlamentet den viktiga roll som de nya innovativa finansiella instrumenten kommer att spela inom ramen för sammanhållningspolitiken under programperioden 2014–2020. Parlamentet uppmanar med eftertryck kommissionen att ge de finansiella instrumenten en tydligare ställning inom de landsspecifika rekommendationerna och att stärka anpassningen av EU:s struktur- och investeringsfonder till EIB-programmen, särskilt när det gäller lånegarantier för små och medelstora företag samt mikroföretag.

6.  Europaparlamentet är oroat över att den mycket omfattande avindustrialiseringen fortsätter i vissa EU-regioner, vilket har lett till hög arbetslöshet och många demografiska problem.

7.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att finansieringen av den produktiva ekonomin, särskilt små och medelstora företag, inte har återupptagits i hela EU och att de minst utvecklade regionerna är de som drabbats hårdast. Parlamentet framhåller att de växande skillnaderna i tillgången till lån ytterligare kan fördjupa obalanserna mellan regionerna. Parlamentet betonar således att EU:s struktur- och investeringsfonder måste kunna koppla samman offentliga och privata investeringar och tillhandahålla alternativa finansieringskällor för små och medelstora företag. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt och innan programperioden 2014–2020 börjar garantera rättslig klarhet och transparens i frågor som rör användningen av tillgängliga innovativa finansiella instrument.

8.  Europaparlamentet anser att de finansiella skyddsåtgärderna, som antagits av ECB, har bidragit till att stabilisera euroområdet och till lugnare finansmarknader men har inte löst problemet med konkurrenskraften inom euroområdet.

Arbetslöshet och sociala konsekvenser av krisen

9.  Europaparlamentet välkomnar arbetsmarknadsreformerna, som syftade till att förbättra arbetsmarknadens motståndskraft, införa större intern och extern flexibilitet, minska fragmenteringen och underlätta byte av jobb. Parlamentet påminner dock om att det behövs ytterligare och mer långtgående reformer, särskilt för att förbättra rörligheten på arbetsmarknaden och särskilt rörligheten för ungdomar. I detta avseende och med hänvisning till de alarmerande siffrorna om ungdomsarbetslösheten i Europa uppmanar parlamentet kommissionen att särskilt fokusera på att förbättra arbetsmöjligheterna och främja entreprenörsprogram för ungdomar, särskilt dem med svårigheter att komma ut på arbetsmarknaden, tillhandahålla hjälp med jobbsökande och fastställa tydliga och transparenta kopplingar mellan utbildning och yrkesutbildning för att bättre matcha kompetens med tillgängliga arbeten, i syfte att undvika att bristen på kvalificerad arbetskraft fördjupas. Parlamentet konstaterar att varvad utbildning är perfekt anpassad till arbetsmarknadens behov och gör det lättare för ungdomar att hitta sitt första arbete.

10. Europaparlamentet framhåller behovet av att prioritera alla tillgängliga åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

11. Europaparlamentet anser att det mer än någonsin behövs strukturreformer på regional och nationell nivå samt på EU-nivå för att skapa arbetstillfällen för ungdomar. Parlamentet betonar att dessa insatser måste vara särskilt inriktade på att anpassa EU:s sysselsättningsstrategier till den europeiska ekonomins framtida behov.

12. Europaparlamentet betonar att man måste fortsätta med program som främjar ungdomars entreprenörsanda, genom inrättandet av särskilda företagskuvöser för ungdomar samt genom ökad tillgång till EU-medel och företagsrådgivning.

Tillgång till finansiering och fragmentering av den inre marknaden

13. Europaparlamentet är mycket oroat över den bestående osäkerhet som råder bland privata investerare, deras brist på förtroende och deras ovilja att investera, särskilt som en konsekvens av produktivitetsstandarder med en bestående fragmentering av den inre marknaden och förändringar inom industripolitiken. Parlamentet beklagar att det som en konsekvens av krisen råder en atmosfär med lågt förtroende, som leder till att både privata investerare och finansinstitut är mycket motvilliga att ta risker samt påminner om att arbetet med att förstärka banksektorn bör fortsätta.

14. Europaparlamentet anser att det krävs brådskande åtgärder som stärker EU:s internationella konkurrenskraft och skapar hållbar tillväxt inom EU. Parlamentet betonar att åtgärderna måste koncentreras på framtagandet av nyskapande stödsystem som gör det lättare för små och medelstora företag att få tillgång till billigare lån, samt på en förbättring av företagsklimatet genom främjande av nya kapitalkällor, bl.a. utlåning mellan företag och förenklad tillgång till riskkapital.

Makroekonomisk styrning

15. Europaparlamentet välkomnar att antalet medlemsstater som är föremål för förfarandet vid alltför stora underskott minskar och att medlemsstaterna minskar sina skulder och konsoliderar sina budgetar. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen och medlemsstaterna att utnyttja allt utrymme för flexibilitet inom ramen för stabilitets- och tillväxtpaktens förebyggande gren för att skapa balans mellan behoven av produktiva offentliga investeringar och budgetdisciplinmålen, till exempel genom att utesluta de totala volymerna av nationell medfinansiering under struktur- och investeringsfonderna från stabilitets- och tillväxtpaktens gränser, eller genom att basera beräkningar avseende pakten på en medlemsstats nettolikviditetsbehov i motsats till bruttobehov.

16. Europaparlamentet påminner om parlamentets ståndpunkt vid förhandlingarna om den fleråriga budgetramen om att koppla makroekonomiska villkor till EU:s struktur- och investeringsfonder utan någon koppling mellan politiska resultat på regional och nationell nivå, vilket skulle straffa regioner för ett eventuellt misslyckande på nationell nivå att fullgöra förfarandena för ekonomisk styrning.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fullborda EMU genom att lägga fram lagstiftningsförslag med anknytning till den sociala pelaren. Parlamentet betonar att en social resultattavla som skulle fungera som byggsten för denna pelare även måste inkludera relevanta regionala och lokala särdrag.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

24.9.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

43

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

François Alfonsi, Charalampos Angourakis, Catherine Bearder, John Bufton, Francesco De Angelis, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Iñaki Irazabalbeitia Fernández, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Mojca Kleva Kekuš, Constanze Angela Krehl, Jacek Olgierd Kurski, Petru Constantin Luhan, Vladimír Maňka, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Jens Nilsson, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Younous Omarjee, Tomasz Piotr Poręba, Ovidiu Ioan Silaghi, Monika Smolková, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Andrea Cozzolino, Joseph Cuschieri, Ivars Godmanis, Juozas Imbrasas, Karin Kadenbach, Andrey Kovatchev, James Nicholson, Heide Rühle, Elisabeth Schroedter, Richard Seeber, Giommaria Uggias, Iuliu Winkler

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

António Fernando Correia de Campos, Sabine Verheyen


YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (24.9.2013)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2013

(2013/2134(INI))

Föredragande: Marije Cornelissen

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–   med beaktande av undersökningen Data for the evaluation of the European semester process from a gender equality perspective 2012(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande om en strategi för jämställdhet 2010–2015 (COM(2010)0491),

A. Ny teknik ger både arbetsgivare och anställda nya möjligheter när det gäller arbetsorganisationen, vilket kan främja bättre balans mellan arbete och fritid och därmed bättre integrering av kvinnorna på arbetsmarknaden.

1.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera de finanspolitiska konsolideringsåtgärdernas konsekvenser för jämställdheten. Parlamentet ber medlemsstaterna att särskilt uppmärksamma jämställdheten inom stabilitets- och konvergensprogram och nationella reformprogram, bland annat genom att säkerställa att programmen omfattar transparenta beskrivningar av de beräknade inkomsternas och utgifternas konsekvenser för jämställdheten.

2.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fastställa könsuppdelade nationella mål för Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att dela upp uppgifterna per kön så att framstegen när det gäller Europa 2020-startegins huvudmål och motsvarande nationella mål kan följas upp, och att vid behov fastställa kompletterande könsspecifika indikatorer.

3.  Europaparlamentet är bekymrat över att de nationella reformprogrammen saknar övergripande och systematiska strategier för att främja jämställdheten i förbindelse med anställning, social integration, utbildning, forskning och innovation. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta riktlinjer för medlemsstaterna så att detta kan rättas till i förbindelse med den europeiska planeringsterminens framtida cykler.

4.  Europaparlamentet framhåller vikten av offentliga investeringar på EU-nivå och på nationell nivå för att främja social och ekonomisk sammanhållning, i synnerhet investeringar i mindre utvecklade regioner. Parlamentet betonar att utgifter för utbildning, sociala förmåner, forskning och utveckling och infrastruktur, däribland förnybara energikällor, transport och kommunikationer, utgör en investering i framtiden för alla länder.

5.  Europaparlamentet välkomnar de landsspecifika rekommendationerna att förbättra barnomsorgen, avskaffa de hinder som gör det mindre attraktivt för andraförsörjare att arbeta, harmonisera den lagstadgade pensionsåldern för män och kvinnor, öka möjligheterna att förena arbete och familjeliv, särskilt genom att förbättra tillgången till ny teknik och till utbildning i denna teknik, och avskaffa de könsrelaterade pensionsklyftorna. Parlamentet är oroat över att många av dessa rekommendationer redan framfördes 2012, vilket visar på ett bristande genomförande i medlemsstaterna.

6.  Europaparlamentet betonar att medlemsstaterna bör öka andelen barn och ungdomar i utbildningssystemen och i högre grad fokusera på problemet med avbruten skolgång, särskilt genom att samla in information om de främsta orsakerna till avbruten skolgång så att förebyggande åtgärder kan antas och genomföras.

7.  Europaparlamentet välkomnar sammankopplingen mellan den europeiska strategin för integrering av romer och den europeiska planeringsterminen, som utformar de landsspecifika rekommendationerna för att stärka integrationen av romer.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vederbörligen beakta jämställdhetsrelaterade mål i de nationella sysselsättningsprogrammen, och särskilt uppmärksamma kvinnor som tar hand om äldre personer, ensamma mödrar och kvinnor med handikappade barn. Parlamentet kräver vidare att man uppmärksammar problemet med avbruten skolgång, med hänsyn till det kraftigt stigande antalet barn som lämnar skolan mellan 10 och 16 års ålder och den förlust av resurser som detta helt klart innebär för EU som helhet.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i sin kommande årliga tillväxtöversikt ta upp frågan om specifika politiska riktlinjer för att minska orättvisorna mellan könen, vilka framför allt skulle inbegripa riktlinjer för att avskaffa könsrelaterade löneskillnader och pensionsskillnader, som ofta leder till att kvinnor hamnar under fattigdomsgränsen i ett senare skede i sina liv, öka kvinnornas deltagande på arbetsmarknaden och bekämpa könssegregering på arbetsmarknaden, eftersom EU:s framtida ekonomiska välstånd i hög grad beror på unionens förmåga att till fullo utnyttja sina arbetskraftsresurser.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i högre grad koncentrera sig på att koppla den europeiska planeringsterminen till Europa 2020-strategin i syfte att bekämpa ungdomsarbetslöshet och fattigdom.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla riktlinjer för involveringen av berörda parter, att ekonomiskt stödja en systematisk involvering av nationella parter i den europeiska planeringsterminen med krav på att de berörda parternas bidrag ska bifogas de nationella reformprogrammen och att tillsammans med parlamentet och med deltagande av arbetsmarknadens parter och civilsamhället anordna ett årligt möte för att utvärdera framstegen när det gäller genomförandet av målen och lägga fram förslag till landsspecifika rekommendationer.

12. Europaparlamentet framhäver betydelsen av jämställdhetsbudgetering i syfte att analysera statliga program och politik, deras inverkan på resursfördelningen och deras bidrag till jämställdheten mellan kvinnor och män.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.9.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

22

7

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Regina Bastos, Edit Bauer, Emine Bozkurt, Andrea Češková, Zita Gurmai, Mikael Gustafsson, Mary Honeyball, Sophia in ‘t Veld, Lívia Járóka, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Astrid Lulling, Ulrike Lunacek, Elisabeth Morin-Chartier, Norica Nicolai, Angelika Niebler, Siiri Oviir, Antonyia Parvanova, Joanna Senyszyn, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Britta Thomsen, Marina Yannakoudakis, Anna Záborská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Izaskun Bilbao Barandica, Mariya Gabriel, Nicole Kiil-Nielsen, Christa Klaß, Katarína Neveďalová, Antigoni Papadopoulou, Michèle Striffler

(1)

Europaparlamentets utredningsavdelning.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

30.9.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

30

2

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marino Baldini, Jean-Paul Besset, Sharon Bowles, George Sabin Cutaş, Leonardo Domenici, Markus Ferber, Elisa Ferreira, Ildikó Gáll-Pelcz, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Gunnar Hökmark, Jürgen Klute, Philippe Lamberts, Werner Langen, Ivana Maletić, Arlene McCarthy, Anni Podimata, Peter Simon, Ivo Strejček, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool, Pablo Zalba Bidegain

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Fabrizio Bertot, Zdravka Bušić, Mojca Kleva Kekuš, Olle Ludvigsson, Catherine Stihler, Nils Torvalds, Oleg Valjalo

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Wim van de Camp

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy