BETÄNKANDE om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014

11.10.2013 - (13176/2013 – C7‑0260/2013 – 2013/2145(BUD))

Del 1: Förslag till resolution
Budgetutskottet
Föredragande: Anne E. Jensen (avsnitt III – kommissionen)
Monika Hohlmeier (övriga avsnitt)

Ändringsförslag

• 001-010 (PDF - 135 KB)
• 001-010 (DOC - 204 KB)
• 011-015 (PDF - 109 KB)
• 011-015 (DOC - 175 KB)
• 017-018 (PDF - 95 KB)
• 017-018 (DOC - 137 KB)
• 019-019 (PDF - 97 KB)
• 019-019 (DOC - 162 KB)
• 021-027 (PDF - 119 KB)
• 021-027 (DOC - 184 KB)
• 028-029 (PDF - 98 KB)
• 028-029 (DOC - 165 KB)
• 029-029/REV1 (DOC - 162 KB)
• 031-037 (PDF - 128 KB)
• 031-037 (DOC - 178 KB)
• 036-036 (PDF - 92 KB)
• 036-036 (DOC - 150 KB)
• 038-047 (PDF - 139 KB)
• 038-047 (DOC - 208 KB)
• 040-040/REV1 (DOC - 152 KB)
• 048-056 (PDF - 125 KB)
• 048-056 (DOC - 180 KB)
• 057-066 (PDF - 138 KB)
• 057-066 (DOC - 207 KB)
• 067-070 (PDF - 99 KB)
• 067-070 (DOC - 158 KB)
• 071-080 (PDF - 133 KB)
• 071-080 (DOC - 202 KB)
• 081-090 (PDF - 116 KB)
• 081-090 (DOC - 175 KB)
• 091-092 (PDF - 98 KB)
• 091-092 (DOC - 152 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 (13176/2013 – C7‑0260/2013 – 2013/2145(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–       med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel[1],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[2],

–       med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 17 maj 2006 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin och sund ekonomisk förvaltning[3],

–       med beaktande av sin resolution av den 3 juli 2013 om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen 2014−2020[4],

–       med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2013 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten för 2014 – avsnitt III[5],

–       med beaktande av sin resolution av den 17 april 2013 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2014[6],

–       med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 som kommissionen antog den 28 juni 2013 (COM(2013)0450),

–       med beaktande av rekommendationerna om mandatet för trepartsmötet om budgeten för 2014 från budgetutskottets samordnare,

–       med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 som rådet antog den 2 september 2013 och översände till Europaparlamentet den 11 september 2013 (13176/2013 – C7-0260/2013),

–       med beaktande av ändringsskrivelse nr 1/2013 till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 som kommissionen lade fram den 18 september 2013,

–       med beaktande av artikel 75b i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A7-0238/2013), och av följande skäl:

Avsnitt III

Allmänt

1.      Europaparlamentet påminner om att parlamentets prioriteringar för 2014 års budget är ekonomisk och hållbar tillväxt, konkurrenskraft, skapandet av arbetstillfällen och kampen mot ungdomsarbetslösheten samt EU:s roll i världen. Parlamentet upprepar därför sitt stöd för en politik som bidrar till kampen mot ungdomsarbetslösheten, forskning, utveckling och innovation, den digitala agendan, konkurrenskraft, små och medelstora företag, entreprenörskap och egenföretagande, utbildning, yrkesutbildning, rörlighet och bistånd till tredjeländer.

2.      Europaparlamentet insisterar på att kommissionen och medlemsstaterna måste göra allt för att garantera att EU:s budget används på ett effektivt sätt och att alla åtgärder som finansieras genom budgeten har ett tydligt europeiskt mervärde. Medlemsstaterna bör särskilt fördela uppgifterna när detta är möjligt och fördjupa samarbetet.

3.      Europaparlamentet påminner om sin beslutsamhet att garantera en tillräcklig och realistisk nivå på åtagande- och betalningsbemyndigandena så att programmen kan startas med tillräcklig finansiering i den fleråriga budgetramen för perioden 2014−2020 och så att förseningar i genomförandet kan undvikas och så att de program som inleddes under perioden 2007−2013 kan avslutas på ett framgångsrikt sätt.

4.      Europaparlamentet beklagar därför att rådet även detta år har beslutat att göra generella nedskärningar i budgetförslaget för att på ett konstlat sätt minska EU:s resurser för 2014 med sammanlagt 240 miljoner EUR (-0,2 procent) i åtagandebemyndiganden och 1 061 miljoner EUR (-0,8 procent) i betalningsbemyndiganden i förhållande till budgetförslaget, vilket innebär en betydande minskning jämfört med 2013 års budget (inklusive ändringsbudgetarna nr 1−5), både i åtaganden (-6 procent) och betalningar (-6,6 procent).

5.      Europaparlamentet är förvånat över att rådet i sin ståndpunkt inte bara har underlåtit att ta hänsyn till överenskommelsen om den fleråriga budgetramen när det gäller tidigarelagda utbetalningar för programmen Erasmus+, Cosme och Horisont 2020, utan att det även har minskat anslagen för en del av dessa program ytterligare.

6.      Europaparlamentet beklagar djupt att rådet har gjort nedskärningar i både åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden under alla rubriker. Parlamentet påminner om att de rubriker som drabbats mest är rubrik 1a (-0,36 procent i åtagandebemyndiganden och -3,6 procent i betalningsbemyndiganden jämfört med budgetförslaget), rubrik 4 (-0,21 procent i åtagandebemyndiganden och -2,5 procent i betalningsbemyndiganden jämfört med budgetförslaget) samt rubrik 5 (-1,78 procent i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden jämfört med budgetförslaget). Parlamentet noterar att rubrikerna 1a och 4 innehåller program och initiativ som är viktiga för uppfyllandet av Europa 2020-strategins mål samt för EU:s dagordning för den yttre politiken och att dessa generella nedskärningar kommer att påverka initiativ som är prioriterade för parlamentet inom dessa två områden.

7.      Europaparlamentet betonar att dessa nedskärningar strider direkt mot den politiska överenskommelsen om tidigareläggning av utbetalningar inom ramen för den fleråriga budgetramen och att de inte heller tar hänsyn till parlamentets prioriteringar som framgår av resolutionen om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av budgeten för 2014 och rekommendationerna om mandatet för trepartsmötet om budgeten för 2014.

8.      Europaparlamentet tillbakavisar rådets argument att de föreslagna nedskärningarna avser bristfälligt genomförda program eller program som uppvisat dåliga resultat, eftersom rådets nedskärningar i åtagandebemyndiganden främst drabbar genomförandeförmågan hos en ny generations fleråriga program som ännu inte har inletts. Dessutom drabbar nedskärningarna i betalningsbemyndigandena främst slutförandet av program med föredömligt hög genomförandegrad eller program där anslagen till och med överutnyttjats (t.ex. det gemensamma strategiska ramverket för forskning och innovation, Galileo, Tull och Fiscalis under rubrik 1a, ESF, Eruf och Sammanhållningsfonden under rubrik 1b). Parlamentet betonar särskilt att sådana nedskärningar i betalningsbemyndiganden helt bortser från att unionens politikområden löper över flera år, i synnerhet sammanhållningspolitiken. Parlamentet betonar att 52 procent av betalningsbemyndigandena som begärts i budgetförslaget för 2014 är vikta för slutförandet av programmen som omfattas av den fleråriga budgetramen för 2007−2013.

9.      Europaparlamentet beklagar att rådet föreslagit godtyckliga nedskärningar i budgetposterna för administration och stöd som finansierar genomförandet av centrala EU-program. Parlamentet anser att dessa nedskärningar skulle göra det svårt för de nya programmen att inleda sin verksamhet på ett framgångsrikt sätt eftersom en brist på administrativ kapacitet innebär en allvarlig risk för att genomförandet av EU:s politik hindras. Parlamentet beklagar medlemsstaternas tendens att bry sig mer om triviala, absurda kortsiktiga besparingar än långsiktiga resultat. Parlamentet återinför därför budgetförslaget för alla budgetposter som avser administration och stöd som minskats av rådet.

10.    Europaparlamentet noterar utkastet till rådets uttalande om betalningarna som rådet antog i sin ståndpunkt om budgetförslaget för 2014. Parlamentet är emellertid övertygat om att såvida det inte förbättras väsentligt kan det inte tjäna som en tillfredsställande politisk garanti för att säkerställa en tillräcklig och lämplig nivå för betalningarna under 2014. Parlamentet är fast beslutet att ge garantier och vända de senaste årens utveckling som har inneburit att de utestående betalningarna ökat lavinartat i slutet av året. Parlamentet uppmanar därför rådet att ge sitt samtycke till ett gemensamt politiskt åtagande att använda alla tillgängliga instrument inom ramen för den fleråriga budgetramen för perioden 2014−2020, bland annat utnyttja marginalen för oförutsedda utgifter och/eller se över taket för betalningarna för att inte äventyra de nya programmen och samtidigt minska mängden utestående betalningar i slutet av året.

11.    Parlamentet välkomnar uttalandet från några medlemsstater om att man bör eftersträva en bättre balans mellan åtaganden och betalningar för att undvika en situation där unionen inte kan uppfylla sina juridiska åtaganden. Parlamentet är lättat över att flera av rådets delegationer högljutt har börjat ta upp samma farhågor som parlamentet vid upprepade tillfällen har tagit upp under det senaste budgetförfarandet.

12.    Europaparlamentet kan inte acceptera rådets beslut att minska åtagande- och betalningsbemyndigandena. Parlamentet påminner om att dessa åtaganden återspeglar unionens politiska prioriteringar och bör fastställas på lång sikt och ta hänsyn till den tid då den ekonomiska nedgången kan ha vänt. Parlamentet anser därför att åtagandebemyndigandena som regel bör återställas till samma nivå som i budgetförslaget. Parlamentet har emellertid för avsikt att öka åtagandebemyndigandena något över nivån i budgetförslaget för ett begränsat antal budgetposter som avser program som är till direkt nytta för de europeiska medborgarna och som bidrar till att förverkliga prioriteringarna i Europa 2020-strategin, som är avgörande för unionens tillväxt och konkurrenskraft, samt de prioriteringar som syftar till att framhäva europeiska värderingar och solidaritet utanför unionen.

13.    Europaparlamentet fastställer därför den totala anslagsnivån för 2014 till 142 625 miljoner respektive 136 077 miljoner euro för åtagande- respektive betalningsbemyndigandena.

14.    Europaparlamentet begär därför att flexibilitetsinstrumentet utnyttjas till ett belopp av 274,2 miljoner euro i åtagandebemyndiganden. Parlamentet anser att i rubrik 1b kommer flexibilitetsinstrumentet att stärka fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, i avvaktan på den lagstiftande myndighetens slutliga överenskommelse om den rättliga grunden, vilken måste återspegla den politiska överenskommelsen om det sammanlagda anslaget till fonden och kommer att bevilja ytterligare stöd till Cypern från strukturfonderna, såsom stats- och regeringscheferna kom överens om vid sitt möte den 27−28 juni 2013. Parlamentet anser att i rubrik 4 kommer flexibilitetsintrumentet att ge ytterligare stöd till humanitärt bistånd i Mellanöstern.

15.    Europaparlamentet har för avsikt att inleda en omfattande debatt om inkomstsidan i det årliga budgetförfarandet eftersom den är en integrerad del av unionens budget och inte bör separeras från utgiftssidan. Parlamentet ifrågasätter om det är motiverat att medlemsstaterna behåller 25 procent av de traditionella egna medlen för att täcka administrativa utgifter och efterlyser en noggrannare kontroll av hur detta belopp används. Parlamentet vill se en mer realistisk budgetering av de förväntade inkomsterna från böter som kommissionen ålagt företag som överträder unionens konkurrenslagstiftning, och ytterligare diskussioner om budgeteringen av överskott i budgeten för att undvika ett komplext förfarande som är omöjligt att förstå för utomstående och som för närvarande innebär att överskottet betalas tillbaka till medlemsstaterna genom en minskning av respektive BNI-bidrag.

Betalningsbemyndiganden

16.    Europaparlamentet beklagar rådets nedskärningar i betalningsbemyndigandena, vilket innebär en minskning med 9,5 miljarder euro (-6,6 procent) i betalningsbemyndiganden jämfört med budgeten för 2013 (inklusive ändringsbudgeterna nr 1−5). Parlamentet upprepar att trots antagandet av en lägre flerårig budgetram för 2014−2020 och det absoluta behovet att fortsätta uppfylla tidigare åtaganden har rådet blint fortsatt följa sin tidigare strategi att med konstlade medel minska nivån på betalningarna utan att ta hänsyn till de verkliga behoven och de relativt sett måttliga utgifterna vid delad förvaltning för att säkerställa en synbar ”avkastning på investeringar” för medlemsstaterna.

17.    Europaparlamentet noterar att detta skett trots det allvarliga läget för betalningarna redan under 2013, då genomförandet i början av september var 9 miljarder respektive 18 miljarder euro över motsvarande belopp 2012 respektive 2011 vid samma tidpunkt. Parlamentet betonar att en sådan god och tilltagande kapacitet att utnyttja medlen visar att unionens program i själva verket fungerar bra i praktiken. Parlamentet är fast beslutet att se till att genomförandet av tidigare ingångna åtaganden inte får påverkas av konstlade begränsningar för de budgeterade betalningarna.

18.    Europaparlamentet anser att särskilt i år är rådets förslag att skapa en konstlad marginal på 1 miljard euro under taket för 2014 års betalningar meningslös och kan inte motiveras, särskilt med tanke på den förväntade omfattningen av utestående betalningar som ska överföras i slutet av 2013.

19.    Europaparlamentet betonar att rådets ståndpunkt inte tar hänsyn till den allvarliga bristen på betalningar, särskilt när det gäller sammanhållningspolitiken. Parlamentet påpekar att de senaste prognoserna (september 2013) från medlemsstaterna själva för deras ansökningar om utbetalningar som ska lämnas in före utgången av 2013, efter kommissionens kontroller och justeringar, visar att en överföring på ungefär 20 miljarder euro förväntas göras i slutet av 2013, även om man tar hänsyn till att den andra delen av förslaget till ändringsbudget nr 2/2013 (förslaget till ändringsbudget nr 8/2013) antas i sin helhet. Parlamentet påminner om att giltiga ansökningar om utbetalningar som förs över från 2013 måste dras av från nivån för betalningsbemyndigandena för 2014, och kommer därmed att minska denna nivå. Parlamentet betonar att detta kommer att sätta 2014 års budget under hård press inte minst på grund av den ovanligt höga nivån på utestående fordringar och rent allmänt på de utestående åtagandena.

20.    Europaparlamentet är förvånat över att en del av de nedskärningar i betalningsbemyndigandena som rådet föreslagit påverkar Horisont 2020, Cosme och ESF-programmen, vilket strider helt mot andan och ordalydelsen i den senaste politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen om att tidigarelägga en del anslag under 2014 och 2015 till dessa program och mot institutionernas åtagande på högsta nivå att ta itu med ungdomsarbetslösheten. Parlamentet påminner dessutom om att en del av rådets nedskärningar berör budgetposter som förstärktes i samband med överenskommelsen om den första delen av förslaget till ändringsbudget nr 2/2013.

21.    Europaparlamentet avvisar därför med eftertryck rådets tillvägagångssätt för betalningsbemyndigandena och ändrar sin ståndpunkt om betalningsbemyndigandena för att se till att nedgången mellan 2013 och 2014 års tak varken får negativa effekter för ett korrekt genomförande och slutförande av programmen som omfattas av den fleråriga budgetramen för 2007−2013, eftersom 52 procent av betalningsbemyndigandena i kommissionens förslag avser utestående åtaganden, eller för inledandet av nya program.

22.    Europaparlamentet beslutar att återinföra betalningsbemyndigandena i budgetförslaget för de flesta budgetposter som minskats av rådet. Parlamentet noterar att trots en begränsad ökning av betalningsbemyndigandena för ett begränsat antal budgetpunkter och ett flertal minskningar av andra budgetpunkter, räcker betalningstaket inte till för att på ett tillfredsställande sätt finansiera de prioriteringar som parlamentet valt ut. Efter att ha undersökt alla möjligheter att omfördela betalningsbemyndigandena föreslår parlamentet att flexibilitetsinstrumentet utnyttjas för betalningar till ett belopp av 211 miljoner euro för att finansiera humanitärt bistånd.

23.    Europaparlamentet hoppas att det interinstitutionella mötet om betalningar den 26 september 2013 kommer att bidra till att både parlamentet och rådet når fram till en gemensam ståndpunkt under budgetförlikningen, utan någon onödig tvist om storleken och kvaliteten på kommissionens siffror, och bana väg för hanteringenanteringen av eventuella underskott i betalningarna under genomförandet av budgeten för 2014.

24.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens antagande av förslaget till ändringsbudget nr 8/2013 (andra anslagsdelen i förslaget till ändringsbudget nr 2/2013), som ställer ytterligare 3,9 miljarder euro till förfogande 2013 års utestående betalningar. Parlamentet begär att rådet antar förslaget till ändringsbudget snabbt och fullständigt. Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt, enligt vad som anges i resolutionen av den 3 juli 2013 om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, att parlamentet inte kommer att godkänna förordningen om den fleråriga budgetramen eller anta 2013 års budget förrän rådet har antagit förslaget till ändringsbudget nr 8/2013 som täcker den andra delen av förslaget till ändringsbudget nr 2/2013.

Rubrik 1a

25.    Europaparlamentet upprepar att genom att utesluta storskaliga infrastrukturprojekt har anslagen för rubrik 1a i budgetförslaget redan lett till en minskning med 1,1 miljarder euro jämfört med 2013 års budget. Parlamentet beklagar att rådet utöver detta och trots alla politiska åtaganden som den senaste tiden ingåtts av stats- och regeringschefer till stöd för målen under denna rubrik, beslutat att göra ytterligare nedskärningar i åtagandena under rubrik 1a med 60 miljoner euro jämfört med budgetförslaget.

26.    Europaparlamentet betonar att en del av rådets nedskärningar särskilt berör program som Europeiska rådet konstaterat är av strategisk betydelse för tillväxten och den ekonomiska återhämtningen, nämligen Horisont 2020 (-43,7 miljoner euro) och Cosme (-0,5 miljoner euro). Parlamentet beklagar att detta uppenbart står i strid med andan och ordalydelsen i den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen som omfattar mekanismer för särskild flexibilitet för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten och stärka forskningen.

27.    Europaparlamentet bekräftar sitt stöd för EU-programmen för forskning, konkurrenskraft, entreprenörskap, innovation och social integration, som är centrala för Europa 2020-strategin. Europaparlamentet anser därför att alla budgetposter som rådet gjort nedskärningar i ska återinföras för att denna rubrik inte ska försvagas ytterligare. Parlamentet beslutar dessutom att öka några utvalda budgetposter inom vissa prioriterade områden såsom Horisont 2020, Erasmus+, den digitala agendan, transportpolitiken, den sociala dialogen, Eures, Progress för mikrokrediter och socialt entreprenörskap, särskilda årliga evenemang och kvaliteten på den europeiska statistiken.

28.    Europaparlamentets beaktar den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen i sin behandling med avseende på tidigareläggandet av utgifterna till 2014 för Horisont 2020 med 212,2 miljoner euro (106,1 miljoner euro för Europeiska forskningsrådet och 106,1 miljoner euro för Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna), Cosme med 31,7 miljoner euro och Erasmus+ med 137,5 miljoner euro, till ett totalt belopp om 381,4 miljoner euro.

29.    Europaparlamentet stöder också den motsvarande senareläggningen av 381,4 miljoner euro, i linje med den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen och kommissionens ändringsskrivelse nr 1/2014 som innebär att ITER minskas med 212,2 miljoner euro och energiprogrammet inom Fonden för ett sammanlänkat Europa med 169,2 miljoner euro. Den sistnämnda minskningen har redan inkluderats i budgetförslaget, även om den ursprungligen var avsedd för ett annat syfte.

30.    Europaparlamentet anser att för några områden bör riktade nedskärningar göras och/eller bör åtagandebemyndiganden föras till reserven. Detta gäller dels meddelandet om Ekonomiska och monetära unionen (-2 miljoner euro) och dels finansiell rapportering och revision (reserv i avvaktan på en överenskommelse om det relevanta unionsprogrammet).

31.    Europaparlamentet integrerar resultatet av lagstiftningsförhandlingarna enligt den information som finns för närvarande i sin behandlling. Parlamentet beslutar särskilt att inrätta ett antal nya budgetposter med symboliska anslag under Horisont 2020-programmet och stöder de nya budgetposter som kommissionen har föreslagit i sin ändringsskrivelse nr 1/2014, dock även dessa med symboliska anslag. Parlamentet förväntar sig att kommissionen lägger fram ett utförligt förslag i syfte att få budgetförslaget att stämma överens med de nya rättsliga grunderna för alla berörda program inom ramen för förlikningen om 2014 års budget, som tar över och kompletterar de budgetposter som parlamentet har antagit.

32.    Europaparlamentet stöder inrättandet av en särskild underpunkt under Erasmus+ för att säkerställa tillräcklig transparens när det gäller ungdomsåtgärderna under detta program och gör en budgetöverföring på 11,5 procent av det ursprungliga anslaget för Erasmus+ till förmån för denna särskilda budgetpost för unga. Parlamentet stryker den underpunkt som rådet inrättat för att säkerställa administrationsbidrag till de nationella programkontoren.

33.    Europaparlamentet beslutar att återgå till den kontoplan som användes för den förra programplaneringsperioden när det gäller den sociala dialogen. Liksom tidigare delar parlamentet därför upp denna budgetpost och dess anslag i tre separata underpunkter.

34.    Europaparlamentet konstaterar att som ett resultat av parlamentets behandling återstår en marginal på [65 446 000] miljoner euro under rubrik 1a.

Rubrik 1b

35.    Europaparlamentet noterar att samtidigt som åtagandebemyndigandena nästan inte har rörts (endast -3,3 miljoner euro), har rådet minskat nivån för betalningsbemyndigandena ytterligare (-202,2 miljoner euro eller -0,4 procent jämfört med budgetförslaget), vilket påverkar både investeringar för tillväxt och sysselsättning (-114,151 miljoner euro eller -0,23 procent) och det europeiska territoriella samarbetet (-84,805 miljoner euro eller -6,19 procent) och har endast på ett konstlat sätt ökat marginalen med 3,3 miljoner euro.

36.    Europaparlamentet betonar att Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf) och Sammanhållningsfonden har drabbats mest av nedskärningar (Eruf: -125,155 miljoner euro, Sammanhållningsfonden: -44,312 miljoner euro, samtidigt som Europeiska socialfonden (ESF) minskades med 32,788 miljoner euro). Parlamentet beklagar djupt att den övergripande minskningen av betalningsbemyndigandena avser anslagen för slutförande av program från tidigare perioder (98,7 miljoner euro).

37.    Europaparlamentet beklagar att kommissionen som grund för förfinansiering har använt den nivå som Europeiska rådet kom överens om i februari 2013, en fråga som är föremål för de pågående interinstitutionella sektorsvisa förhandlingarna, där parlamentet har medbeslutanderätt, och att kommissionens beslut riskerar att åsidosätta resultatet av dessa förhandlingar. Parlamentet påminner om att förfinansiering är av avgörande betydelse eftersom medlemsstater och regioner behöver ha tillräckliga medel i början av perioden för att kunna investera i projekt som bidrar till en väg ut ur den rådande ekonomiska och finansiella krisen. Parlamentet upprepar i detta sammanhang att utskottet för regional utveckling anser att eftersom krisen fortfarande pågår bör samma förfinansieringssatser som för innevarande period användas.

38.    Europaparlamentet påminner om att rubrik 1b står för den största delen av de nuvarande utestående åtagandena. Parlamentet är djupt bekymrat över att beloppet för de utestående åtagandena i slutet av 2013 kommer att uppgå till ungefär 20 miljarder euro inom sammanhållningspolitiken och därmed skapa ett stort underskott som ska dras av från, och därmed minska nivån för, de betalningsbemyndiganden som är tillgängliga för slutförandet av pågående program och för inledandet av nya program under 2014. Parlamentet understryker att den återkommande bristen på betalningsbemyndiganden har varit den främsta orsaken till den ovanligt höga nivån för de utestående åtagandena, särskilt under de sista åren av den fleråriga budgetramen för perioden 2007−2013.

39.    Europaparlamentet avvisar därför rådets nedskärningar under rubrik 1b. Parlamentet anser att dessa skulle leda till en mycket allvarligare brist på betalningar än den redan väntade och förhindra återbetalning av redan utnyttjade medel till de stödberättigade länderna och regionerna med allvarliga följder särskilt för de medlemsstater som redan brottas med sociala, ekonomiska och finansiella svårigheter.

40.    Europaparlamentet beslutar att återinföra budgetförslaget när det gäller åtagande- och betalningsbemyndiganden för samtliga budgetposter som minskats av rådet under denna rubrik, och att överskrida budgetförslaget när det gäller åtagandebemyndigandena för ett antal budgetposter, i huvudsak i linje med ändringsskrivelse nr 1/2014, vilket ger möjlighet att anslå medel från strukturfonderna till Cypern till ett totalt belopp av 100 miljoner euro i löpande priser för 2014.

41     Europaparlamentet påminner om att fattigdomsminskningsmålet i enlighet med Europa 2020-strategin som går ut på att minska antalet personer som riskerar fattigdom och social utestängning med minst 20 miljoner. Parlamentet påminner dessutom om den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen genom vilken kom man överens om att möjliggöra ytterligare en ökning på högst 1 miljard euro (utöver det redan överenskomna beloppet på 2,5 miljarder euro) för hela perioden 2014–2020 för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt. Parlamentet beslutar därför att förstärka denna fond genom att anslå åtagandebemyndiganden till ett totalt belopp av 500 miljoner euro för de åtgärder som främjar social sammanhållning och avhjälpa de värsta formerna av fattigdom i unionen.

42.    Europaparlamentet inrättar två särskilda budgetposter för tekniskt stöd till unionens strategier för makroregionen Östersjön, och ger sitt erkännande till det framgångsrika genomförandet av detta program under den nuvarande programplaneringsperioden, samt för första gången till makroregionen Donau (med åtagande- och betalningsbemyndiganden på 2,5 miljoner euro per budgetpost).

43.    Europaparlamentet välkomnar överenskommelsen om sysselsättningsinitiativet för ungdomar som nåddes inom ramen för förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014−2020. Parlamentet anser att det behövs en lämplig nivå på anslagen för att initiativet ska kunna inledas omedelbart för att komma till rätta med ungdomsarbetslösheten, som är högre än någonsin tidigare. Parlamentet godkänner därför tidigareläggandet och senareläggandet av anslag för sysselsättningsinitiativet för ungdomar samt motsvarande senareläggning av anslag från det europeiska territoriella samarbetet i enlighet med kommissionens förslag. Parlamentet upprepar att ytterligare anslag kommer att behövas 2016 för att garantera initiativets ändamålsenlighet och hållbarhet.

44.    Europaparlamentet godkänner inrättandet av nya särskilda budgetposter för tekniskt stöd till alla fem strukturfonderna med symboliska anslag (p.m.) och motsvarande budgetanmärkningar vid sidan av de befintliga budgetposterna för att tillmötesgå medlemsstaternas äskanden, i enlighet med kommissionens ändringsskrivelse nr 1/2014. Parlamentet förväntar sig att detta kommer att förbättra genomförandet av de nya programmen på medlemsstatsnivå.

45.    Europaparlamentet beklagar att det inte finns något handlingsutrymme för parlamentet under denna rubrik och upprepar sin övertygelse att den politiska överenskommelse som nåtts om den fleråriga budgetramen är bindande för samtliga institutioner och att de flexibilitetsinstrument som fastställs i denna överenskommelse ska utnyttjas för att se till att prioriteringarna inleds i tillräckligt god tid och att nivån på anslagen är tillräcklig.

Rubrik 2

46. Europaparlamentet noterar att trots att rubrik 2 drabbades minst av rådets nedskärningar har en del program fått minskade anslag, särskilt programmet Life+ som är en av parlamentets prioriteringar (-4,07 procent i betalningsbemyndiganden).

47. Europaparlamentet återinför beloppen i budgetförslaget för alla budgetposter där rådet gjort nedskärningar och ökar åtagandebemyndigandena för skolfruktsprogrammet med 28 miljoner euro för att anpassa anslagen till den politiska överenskommelse som nåddes i juni 2013 om den nya gemensamma jordbrukspolitiken för perioden 2014−2020.

48. Europaparlamentet godkänner inrättandet av nya särskilda budgetposter med symboliska anslag för tekniskt stöd till Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden i enlighet med kommissionens ändringsskrivelse nr1/2014.

Rubrik 3

49.    Europaparlamentet påminner om att rubrik 3, trots att det är den minsta rubriken i den fleråriga budgetramen i fråga om anslag, omfattar områden som är av central betydelse för unionsmedborgarna.

50.    Europaparlamentet noterar de nedskärningar under denna rubrik som föreslagits av kommissionen redan i budgetförslaget. Parlamentet beklagar att rådet gör ytterligare nedskärningar i åtagandebemyndigandena med 5,2 miljoner euro (-0,24 procent jämfört med budgetförslaget) och i betalningsbemyndigandena med 10 miljoner euro (-0,60 procent jämfört med budgetförslaget).

51.    Europaparlamentet avser att generellt återinföra budgetförslaget när det gäller alla budgetposter för att säkerställa ett korrekt genomförande av de pågående programmen och åtgärderna under denna rubrik.

52.    Europaparlamentet upprepar sitt starka och konsekventa stöd för en tillräcklig finansiering av rättighets-, medborgar-, kultur och medieprogram som har en hög genomförandegrad och leder till märkbara hävstångs- och spridningseffekter samt ger ett tydligt europeiskt mervärde genom att främja gränsöverskridande samarbete och ett aktivt medborgarskap. Parlamentet är särskilt bekymrat över de föreslagna nedskärningarna i program och åtgärder inom dessa områden. Parlamentet föreslår ökningar av åtagande- och betalningsbemyndigandena över nivåerna i budgetförslaget för några budgetposter som avser delprogrammen inom kultur och medier, programmen Ett Europa för medborgarna, Grundläggande rättigheter och medborgarskap och multimedieåtgärder (en total ökning av åtagandebemyndigandena med 11,3 miljoner euro).

53.    Europaparlamentet påminner om att EU-budgeten är utsatt för flera olika risker såsom momsbedrägerier, smuggling, förfalskningar och korruption som främst beror på organiserad brottslighet. Parlamentet efterlyser en tydlig prioritering av kampen mot bedrägerier riktade mot EU och organiserad gränsöverskridande brottslighet och följaktligen en effektiv förstärkning av de EU-organ och EU-byråer som är involverade i att förhindra och bekämpa dessa hot och de bakomliggande kriminella strukturerna.

54.    Europaparlamentet betonar att solidariteten mellan medlemsstaterna på området för asyl och migration bör stärkas och att EU:s budget bör avspegla ett tydligt åtagande i detta avseende, även i form av ett lämpligt bidrag från medlemsstaterna.

55.    Europaparlamentet konstaterar att den snäva marginalen inte ger så mycket utrymme för att hantera oväntade situationer under denna rubrik.

Rubrik 4

56.    Europaparlamentet beklagar rådets nedskärningar av rubrik 4 (-0,21 procent i åtagandebemyndiganden och -2,5 procent i betalningsbemyndiganden), vilken redan var en av de rubriker som drabbats hårdast av minskningarna i budgetförslaget (-12,5 procent i åtagandebemyndiganden och – 8,2 procent i betalningsbemyndiganden) jämfört med nivåerna 2013. Parlamentet upprepar att trots att rubrik 4 utgör mindre än 6 procent av unionens totala budget så är det utgifterna under denna rubrik som speglar EU:s engagemang utanför unionen.

57.    Europaparlamentet anser att det i detta avseende är av största vikt att förbättra samarbetet, öka samordningen och utveckla synergier med medlemsstaternas program och projekt i tredjeländer i syfte att stärka effektiviteten i EU:s externa åtgärder och hantera nuvarande budgetbegränsningar.

58.    Europaparlamentet anser att de nedskärningar som rådet gjort av parlamentets prioriterade budgetposter är oacceptabla och föreslår att budgetförslaget återinförs när det gäller de budgetposter som rådet minskat och att beloppen för åtagandebemyndigandena för några budgetposter som är av strategisk betydelse för EU:s yttre förbindelser till och med ska vara högre än i budgetförslaget och uppgå till totalt 233 miljoner euro, (humanitärt bistånd, europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrument, instrumentet för utvecklingssamarbete, instrumentet för stöd inför anslutningen, stabilitetsinstrumentet och europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter). Parlamentet begär i detta sammanhang en ökning av anslagen för de geografiska och tematiska områden som omfattas av instrumentet för finansiering av utvecklingssamarbetet för att komma närmare uppfyllandet av millennieutvecklingsmålen.

59.    Europaparlamentet anser att för ett effektivt genomförande av den europeiska grannskapspolitiken måste det säkerställas större stöd för partnerländer som strävar efter att bygga upp demokratiska samhällen och genomföra reformer. Parlamentet tar hänsyn till det svåra politiska läget i vissa av partnerländerna. Parlamentet anser att det måste avsättas större anslag för att främja förtroendeskapande åtgärder och andra åtgärder som bidrar till säkerhet samt förebyggande och lösning av konflikter.

60.    Europaparlamentet påminner om transparensens betydelse som en grundläggande budgetprincip. Parlamentet vill därför se en uppdelning av budgetposten för EU:s särskilda representanter för att möjliggöra en bättre översikt över tilldelningen av medel till respektive särskild representant. Parlamentet föreslår en fullständig överföring av budgetposterna för EU:s särskilda representanter till Europeiska utrikestjänstens budget.

61.    Europaparlamentet ställer sig inte bakom kommissionens förslag att dela upp geografiska och tematiska budgetposter i en budgetpost för fattigdomsminskning och hållbar utveckling och en för samhällsstyrning, eftersom denna nya kontoplan inte gör någon åtskillnad mellan mål och medel i utvecklingspolitiken. Parlamentet föreslår därför en uppdaterad kontoplan som på ett bättre sätt återspeglar utvecklingspolitikens behov.

62.    Europaparlamentet föreslår att flexibilitetinstrumentet utnyttjas till ett belopp av 50 miljoner euro för att finansiera de verkliga behoven för unionens bidrag till fredsprocessen i Mellanöstern. Parlamentet upprepar därför sitt stöd för en långsiktig planering och tillräcklig finansiering av stödet till Förenta nationernas hjälporganisation för palestinska flyktingar (UNRWA), Palestina och fredsprocessen. Parlamentet föreslår att de ytterligare anslagen på 50 miljoner euro förs till reserven i avvaktan på kommissionens bedömning av huruvida de palestinska myndigheterna har förvaltat biståndet på ett sunt sätt och av de åtgärder som vidtagits för att bekämpa korruption. Parlamentet betonar hur viktigt det är att UNRWA får de resurser organisationen behöver för att kunna tillhandahålla de grundläggande tjänster den har getts i uppdrag att tillhandahålla av FN:s generalförsamling och att trygga flyktingars säkerhet och uppehälle med tanke på oroligheterna i området.

63.    Europaparlamentet anser att man bör göra en kritisk utvärdering av systemet med direkt budgetstöd och förbättra revisionen för att garantera transparens och biståndseffektivitet. Parlamentet betonar att EU bör dra in det finansiella stödet vid fall av bedrägeri och missbruk.

64.    Europaparlamentet begär en ökning av betalningsbemyndigandena till reserven för katastrofbistånd (+147 miljoner euro) för att undvika en upprepning av situationen där kommissionen inte har möjlighet att reagera i tid på humanitära kriser som håller på att utvecklas.

Rubrik 5

65.    Europaparlamentet är förvånat över rådets nedskärningar under rubrik 5 till ett totalt belopp på -153,283 miljoner euro i åtagande- och betalningsbemyndiganden (-1,8 procent jämfört med nivåerna i budgetförslaget), där de största nedskärningarna har gjorts i budgetposterna för pensioner och Europaskolorna (-5,2 miljoner euro, -3,2 procent) och när det gäller utgifter för tjänstemän och tillfälligt anställda som arbetar med politikområden (-69,7 miljoner euro eller -3,5 procent).

66.    Europaparlamentet påpekar att kommissionen redan i sitt förslag till budget i stora drag tog med besparingarna till följd av de nya tjänsteföreskrifterna och den minskning (1 procent) av antalet tjänster som institutionerna kommit överens om.

67     Europaparlamentet anser att rådets ytterligare nedskärningar av de administrativa utgifterna är omotiverade och inte tar hänsyn till stadgeenliga eller avtalsmässiga förpliktelser och unionens nya befogenheter och uppgifter. Parlamentet noterar rådets konstaterande att ”beloppen för anpassningen av lönerna för 2011 och 2012 bör uteslutas” och anser att detta skulle kunna skapa ytterligare obalans i unionens budget.

68.    Europaparlamentet noterar särskilt att om Europeiska unionens domstol under 2014 skulle döma till kommissionens förmån i det mål som kommissionen fört inför domstolen avseende pensions- och lönejusteringar från och med den 1 juli 2012, kommer marginalen till taket i rubrik 5 inte att vara tillräcklig för att denna oförutsedda situation ska kunna hanteras. Parlamentet noterar därför att rådet inte har uppfyllt det mål som det självt har ställt upp när det antar sin ståndpunkt.

69.    Europaparlamentet återinför därför budgetförslaget för alla budgetposter som avser administration och stöd och för alla budgetposter i rubrik 5 som minskats av rådet, förutom för budgetposten ”Löner, bidrag och andra ersättningar” i avsnitt III som minskas med -1,2 miljoner euro för att täcka Europeiska kemikaliemyndighetens bidrag till finansieringen av Europaskolorna av typ II.

70.    Europaparlamentet beslutar att hålla en del anslag i reserven tills kommissionen har lämnat lämplig information om de decentraliserade organen och förvaltningsrapporterna om externt bistånd.

71.    Europaparlamentet delar upp budgetposten för Olafs utgifter som avser tjänstemän och tillfälligt anställda för att återspegla det breddade uppdraget och det förstärkta oberoendet för Olafs övervakningskommittés sekretariat, i enlighet med vad som föreskrivs i den nya förordningen för Olaf.

Byråer

72.    Europaparlamentet stöder i allmänhet kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov och noterar att kommissionen redan har minskat byråernas ursprungliga äskanden betydligt.

73.    Europaparlamentet anser därför att de ytterligare nedskärningar som rådet föreslår skulle äventyra byråernas funktion och göra det omöjligt för dem att fullfölja de uppdrag de tilldelats av den lagstiftande myndigheten. Parlamentet förkastar rådets övergripande strategi för att minska anslagen till byråerna, eftersom deras behov måste bedömas från fall till fall.

74.    Europaparlamentet kan emellertid inte acceptera kommissionens hållning när det gäller personalen, det vill säga att förutom att byråernas tjänsteförteckningar ska minskas med 1 procent på grundval av den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, som gäller för samtliga institutioner och organ, ska byråerna bidra med ytterligare 1 procent av sin personal till en ”central pool för omfördelningar”.

75.    Europaparlamentet betonar att den minskning av personalen som man kommit överens om ska grunda sig på befintlig personal och befintliga uppgifter på referensdagen den 31 december 2012 och att eventuella nya uppgifter för de befintliga byråerna eller inrättandet av nya byråer måste åtföljas av ytterligare resurser.

76.    Europaparlamentet ändrar därför tjänsteförteckningarna för de flesta byråerna för att kunna genomföra den överenskomna minskningen med 1 procent. Parlamentet gör emellertid inte detta för byråer som i sina ursprungliga äskanden redan tillämpat minskningen med 1+1 procent. Parlamentet upprepar emellertid att detta ytterligare bidrag på 1 procent måste beaktas när det gäller 2015 års budget, så att alla byråer behandlas lika.

77.    Europaparlamentet betonar de ytterligare uppgifter som redan delegerats till de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA), samt framtida uppgifter som planeras i de lagstiftningsförslag som man ännu måste komma överens om, och att det kommer att behövas proportionerliga budgetökningar för att tillsynsmyndigheterna ska kunna utöva sin övervakningsroll på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att de europeiska tillsynsmyndigheterna behöver separata budgetposter och att de bör bli finansiellt oberoende i förhållande till sina nationella medlemsmyndigheter.

78.    Europaparlamentet beslutar att öka 2014 års budgetanslag för de tre myndigheterna för finansiell tillsyn. Parlamentet anser att dessa anslag bör återspegla behovet att utföra de uppgifter som krävs, i takt med att allt fler förordningar, beslut och direktiv antas för att hantera den rådande finansiella och ekonomiska krisen, som är starkt kopplad till finanssektorns stabilitet

79.    Europaparlamentet beslutar att öka anslagen till Europeiska sjösäkerhetsbyrån och ett antal byråer under rubrik 3 på grund av de ytterligare uppgifter som de har anförtrotts (Frontex, Europol, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk, Europeiska byrån för den operativa förvaltningen av stora it-system inom området med frihet, säkerhet och rättvisa och Europeiska stödkontoret för asylfrågor). Parlamentet ökar anslagen för Europeiska läkemedelsmyndigheten eftersom kommissionen i sitt budgetförslag har beaktat inkomster avsatta för särskilda ändamål vilket inte bör göras när det är fråga om byråer som främst finansieras av avgifter. I avvaktan på att det fjärde järnvägspaketet träder i kraft placerar parlamentet ytterligare anslag för Europeiska järnvägsbyrån i reserven.

80.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att öka sina ansträngningar, tillsammans med de medlemsstater som verkar mest tveksamma, att fastställa vilka byråer som skulle kunna slås samman eller åtminstone flyttas för att dela byggnader eller vissa administrativa funktioner.

81.    Europaparlamentet förväntar sig dessutom att kommissionen lägger fram en finansieringsplan när ett lagstiftningsförfarande om förlängning av en byrås mandat har slutförts av parlamentet och rådet. Parlamentet är medvetet om att en sådan förlängning kan komma att kräva ytterligare resurser som båda institutionerna måste komma överens om.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

82.    Europaparlamentet har noggrant analyserat de föreslagna pilotprojekten och de förberedande åtgärderna med hänsyn till de pågående projektens resultat, med undantag för initiativ som redan omfattas av befintliga rättsliga grunder och med full hänsyn till kommissionens bedömning av projektens genomförbarhet. Parlamentet har beslutat att anta ett kompromisspaket bestående av ett begränsat antal pilotprojekt och förberedande åtgärder, även med tanke på de snäva marginalerna.

Övriga avsnitt

83.    Europaparlamentet anser att budgeten för varje enskild EU-institution ska behandlas individuellt eftersom uppdragen och situationerna skiljer sig åt, och att man inte kan tillämpa några allroundlösningar, utan i stället måste ta hänsyn till varje institutions utvecklingsstadium, operativa uppgifter, förvaltningsmål, personalbehov och fastighetspolitik.

84.    Europaparlamentet konstaterar att parlamentet och rådet stöder alla eventuella besparingar och effektivitetsvinster till följd av regelbundna omprövningar av pågående och nya uppgifter, men vidhåller att parlamentet och rådet måste anslå tillräckliga medel för att institutionerna ska kunna fungera väl, respektera sina interna och externa juridiska åtaganden och tillhandahålla unionsmedborgarna en verkligt professionell offentlig förvaltning.

85.    Europaparlamentet är bekymrat över rådets nedskärningar i 2014 års budgetförslag när det gäller justeringen av personalens löner med 1,7 procent för 2011 och 2012 för de institutioner som inkluderat den årliga påverkan av dessa justeringar i sina budgetberäkningar, särskilt med tanke på den kommande domen från domstolen. Parlamentet återinför denna utgift i 2014 års budget som en åtgärd för en sund och ansvarsfull ekonomisk förvaltning. Parlamentet är också bekymrat över den allt större eftersläpningen när det gäller nominella betalningar och räntebetalningar som institutionerna kommer att bli ansvariga för och noterar att rådet inte har anslagit några medel som en försiktighetsåtgärd.

86.    Europaparlamentet är därför djupt bekymrat över att det nästan inte finns någon marginal alls när det gäller betalningsbemyndigandena och en otillräcklig marginal för åtagandebemyndigandena i rubrik 5 och det särskilda utgiftstaket för administrativa utgifter. Parlamentet påminner om att enligt artikel 203 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska administrativa utgifter vara icke differentierade anslag och därför är det lägre av de två taken avgörande. Parlamentet upprepar att det kan behövas ytterligare betalningsbemyndiganden för att täcka de utestående lönejusteringarna och varnar för att även marginalen för åtagandebemyndigandena kan bli ett problem.

87.    Europaparlamentet begär en ändringsbudget för att täcka eftersläpningen och respektive lönejustering om domstolen skulle avgöra målet till förmån för en lönejustering i enlighet med tjänsteföreskrifterna. Parlamentet noterar att en del ytterligare mindre besparingar görs till följd av antagandet av tjänsteföreskrifterna, som ännu inte införlivats i budgetförslaget. Parlamentet väntar på kommissionens förslag till ändringsskrivelse nr 2/2014 med exakta uppgifter. Parlamentet vill se att dessa besparingar till följd av tjänsteföreskrifterna används för den framtida eftersläpningen om domstolen skulle avgöra till förmån för lönejusteringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att i god tid skicka ändringsskrivelse nr 2/2014 till parlamentet och rådet så att hänsyn kan tas till innehållet i ändringsskrivelsen i budgetförfarandet för 2014.

88.    Europaparlamentet välkomnar institutionernas ansträngningar att göra besparingar där så är möjligt utan att äventyra kvaliteten på sin verksamhet. Parlamentet välkomnar det ökade interinstitutionella samarbetet såsom de pågående förhandlingarna mellan parlamentet, Europeiska ekonomiska kommittén och Regionkommittén om att stärka de politiska kopplingarna mellan institutionerna, uppnå effektivitetsvinster och främja personalens rörlighet för att stödja respektive institutions kärnverksamhet.

Avsnitt I – Europaparlamentet

Allmänna ramar

89.    Europaparlamentet påminner om att i samband med att parlamentet antog sin budgetberäkning för 2014[7] insisterade det på behovet att fortsätta visa ett stort mått av budgetansvar och kontroll samt återhållsamhet och att anstränga sig ytterligare för att genomföra fler förändringar, besparingar och strukturreformer med ambitionen att hålla budgetökningen närmare inflationstakten.

90.    Europaparlamentet betonar att parlamentet och rådet för att skapa långsiktiga besparingar i EU-budgeten måste ta itu med behovet av en färdplan för ett enda säte för Europaparlamentet i enlighet med parlamentets tidigare resolutioner, särskilt sina resolutioner av den 23 oktober 2012 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013 – alla avsnitt[8] och av den 6 februari 2013 om riktlinjerna för budgetförfarandet 2014 – alla avsnitt utom kommissionen[9] samt sitt beslut av den 10 maj 2012 om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2010, avsnitt I – Europaparlamentet[10].

91.    Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåddes under förlikningsmötet den 24 september 2013 mellan presidiet och budgetutskottet. Parlamentet påpekar att parlamentets budget för 2014 totalt uppgår till 1 783 976 098 euro, och att den sålunda har minskats med 29 168 108 euro netto jämfört med den preliminära budgetberäkningen från den 26 februari 2013.

92.    Europaparlamentet påpekar att nivån för parlamentets budget för 2014 är 1,9 procent högre än budgeten för 2013. Parlamentet noterar att kostnaderna för Kroatiens anslutning utgör 0,17 procent och att engångskostnaderna för den nya valperioden utgör 2,1 procent av ökningen. Parlamentet betonar att trots de oundvikliga kostnaderna för den nya valperioden efter valet till Europaparlamentet 2014 minskar driftsbudgeten netto med 0,37 procent och att den minskar ytterligare på grund av den förväntade inflationsnivån.

93.    Europaparlamentet betonar att anslagen har inkluderats i budgeten för att delvis täcka de nära förestående lönejusteringarna för 2011 och 2012 med tanke på den kommande domen från domstolen. Parlamentet är djupt bekymrat över rådets hållning att varken ta med några anslag i sin egen budget eller upprätthålla de anslag som inkluderats i de övriga institutionernas budgetar, som en försiktighetsåtgärd för att delvis täcka de budgetkonsekvenser som skulle kunna bli följden av domstolens kommande dom. Parlamentet noterar att den reala minskningen med 0,37 procent av parlamentets driftsbudget för 2014 skulle ha varit 1,3 procent större om parlamentet inte hade anslagit medel för att täcka de nära förestående lönejusteringarna för 2011 och 2012 om domstolen skulle döma till förmån för dessa justeringar.

94.    Europaparlamentet godkänner följande ändringar av budgetberäkningen:

–       Införlivande av konsekvenserna av antagandet av de nya tjänsteföreskrifterna och motsvarande ändringar av tjänsteförteckningen.

–       Beaktandet av besparingarna till följd av att PRES-byggnaden i Luxemburg ersätts av GEOS-byggnaden.

–       Minskningen av anslagen för Europeiska historiens hus eftersom kommissionen bidrar till driftskostnaderna och på grund av interna besparingar.

–       Införlivandet av besparingarna från genomförandet av arbetsmetoderna som innebär ett ”papperslöst” parlament.

–       Överföringen av förvaltningen av ledamöternas pensioner enligt ledamotsstadgan till en särskild budgetpost under avsnitt III, såsom redan är fallet med tjänstemännens pensioner.

–       Det nya generaldirektoratet för parlamentariska utredningar ges personalresurser och ekonomiska resurser efter att man har enats om samarbetsavtalet med de två kommittéerna (Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén).

Gemensam arbetsgrupp

95.    Europaparlamentet välkomnar det fortsatta arbetet i presidiets och budgetutskottets gemensamma arbetsgrupp för parlamentets budget, som har visat sig vara användbar i reformprocessen som en plattform för diskussioner och identifiering av möjliga effektivitetsreserver, som en motvikt till de investeringar som måste göras för att förbättra parlamentets effektivitet.

96.    Europaparlamentet påminner om arbetsgruppens tidigare framgångar med att fastställa strategier för att göra besparingar i ledamöternas resekostnader.

97.    Europaparlamentet vidhåller att de reformer som initierats genom överläggningarna i arbetsgruppen, t.ex. interinstitutionellt samarbete med Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, åtgärder för att införa ett ”papperslöst” parlament och e-sammanträden, effektivare struktur avseende parlamentets arbetsvillkor, utläggning av betalningar på entreprenad och införandet av ny programvara för personalförvaltningen, bör fortsätta för att ge verkliga effektivitetsvinster och frigöra resurser för att förbättra den oberoende vetenskapliga rådgivningen till ledamöterna samt förbättra parlamentets kontrollkapacitet.

Reformen av tjänsteföreskrifterna

98.    Europaparlamentet noterar att ändringarna av tjänsteföreskrifterna som parlamentet och rådet kommit överens om genom det ordinarie lagstiftningsförfarandet inbegriper en ny metod för indexering av personalens löner och en frysning av lönejusteringarna för samtliga institutioner, även parlamentet, under 2013 och 2014, vilket ger en besparing på 14,5 miljoner euro i parlamentets budget för 2014.

99.    Europaparlamentet tar dessutom hänsyn till att andra reformer av tjänsteföreskrifterna såsom ändringar av bestämmelserna om tjänstemännens årliga ersättningar för resor kommer att ge besparingar på 2,8 miljoner euro, utöver besparingen på 0,8 miljoner euro till följd av justeringen av personalens karriärutveckling och befordringshastigheten samt inrättandet av en ny SC-tjänstegrupp.

100.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionens förslag att minska den totala personalnivån med 1 procent per år för parlamentets del kommer att innebära att 67 tjänster stryks i tjänsteförteckningen för 2014. Parlamentet noterar generalsekreterarens skrivelse till presidiet av den 2 september 2013, i vilken generalsekreteraren inte nämner balansen mellan politiskt och administrativt stöd till ledamöterna. Parlamentet noterar att de politiska grupperna sedan 2012 har frusit sina personalresurser, och att deras behov endast delvis täcktes under de två föregående budgetåren. Parlamentet insisterar på att bemanningsnivån i de politiska grupperna 2014 inte får underskrida den nuvarande nivån.

101.  Europaparlamentet upprepar det krav som man ställde i sin resolution av den 17 april 2013, dvs. att en färdplan för genomförandet av de reviderade tjänsteföreskrifterna ska presenteras för budgetutskottet nu när förhandlingarna mellan parlamentet och rådet har avslutats med en överenskommelse om en reform av tjänsteföreskrifterna.

Samarbete med de rådgivande kommittéerna

102.  Europaparlamentet välkomnar de pågående förhandlingarna och uppmuntrar parlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén att utveckla ett interinstitutionellt samarbetsavtal med syftet att fördjupa samarbetet.

103.  Europaparlamentet understryker att de beräknade förändringarna av tjänsteförteckningarna för parlamentet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, som ingår i det samarbetsavtal som för närvarande är föremål för förhandling, är direkt kopplade till och således beroende av att man kan nå en överenskommelse om det politiska avtalet. Resultatet av detta samarbete kan bli en stegvis överföring av kvalificerad personal från kommittéernas översättningstjänster till parlamentets nya GD för parlamentariska utredningar (även en motsvarande ökning av tjänsteförteckningen) med upp till 80 tjänster på frivillig basis och motsvarande strykning av upp till 80 tjänster i kommittéernas tjänsteförteckningar året efter överföringen av personal.

Reserven för oförutsedda utgifter

104.  Eftersom det i samband med det årliga budgetförfarandet för 2014 varken är möjligt att med tillräcklig noggrannhet fastställa när denna överföring av personal kommer att inledas eller hur snabbt den kommer att ske beslutar Europaparlamentet att lägga till 0,7 miljoner euro till parlamentets budgetpost för löner samtidigt som motsvarande anslag i kommittéernas budgetposter för löner placeras i reserven i väntan på att denna överföring av personal ska inledas. Parlamentet konstaterar att vid behov skulle anslag på upp till 3,3 miljoner euro till slut kunna överföras från reserven för oförutsedda utgifter till budgetposten för löner under förutsättning att parlamentets behöriga utskott fattar beslut om detta. Parlamentet förväntar sig att de två rådgivande kommittéerna minskar anslagen i sina egna budgetar med en lämplig andel i väntan på att överföringen ska inledas och i väntan på att den grundläggande politiska överenskommelsen ska nås med parlamentet.

Överföring av ledamöternas pensioner

105.  Europaparlamentet är övertygat om att förvaltningen av före detta ledamöters pensioner inte tillhör parlamentets dagliga operativa uppgifter och att den potentiella ökningen av pensionsutgifter minskar budgetens transparens. Parlamentet stöder därför en överföring av förvaltningen av tre typer av pensioner – avgångspensioner, invaliditetspensioner och efterlevandepensioner – som alla omfattas av ledamotsstadgan, till avsnitt III i unionens budget, samtidigt som parlamentet kommer att fortsätta rådfråga ledamöterna och ge råd när det gäller pensionsrelaterade frågor. Parlamentet påpekar att om förvaltningen av pensioner koncentreras till en institution kommer administrationen att bli effektivare.

106.  Det behövs ett samstämt tillvägagångssätt i arbetet med att informera om valet till Europaparlamentet 2014. Därför stöder parlamentet att man främjar valdeltagandet vid valet 2014, informerar om valdatumet samt ökar medvetandet hos medborgarna genom att informera dem på samtliga unionsspråk om deras rösträtt och om hur EU påverkar deras vardag. Man bör göra en utvärdering av kommunikationsstrategin för valet 2009 och 2014.

Ytterligare besparingar

107.  Europaparlamentet anser att i dessa svåra ekonomiska tider måste varje ansträngning göras för att noggrant gå igenom institutionernas budgetar i syfte att hitta besparingsmöjligheter genom att införa metoder som inte minskar kvaliteten på ledamöternas arbete. Parlamentet påminner om att det faktum att personalens tjänstereseersättningar inte har indexjusterats sedan 2007 och att ledamöternas ersättningar har frusits på 2011 års nivå till slutet av innevarande valperiod är tydliga tecken på återhållsamhet. Parlamentet välkomnar dessutom frysningen av samtliga ledamöters ersättningar till slutet av 2014.

108.  I denna anda beslutar Europaparlamentet att minska sina utgifter med 9 658 000 euro jämfört med förslaget till budget för 2014.

109.  I en anda av återhållsamhet minskar Europaparlamentet anslagen till delegationerna, och därmed det totala antalet ledamotsdelegationer, till och med mera än de nedskärningar som redan beslutats och som genomförts under de senaste två åren.

Avsnitt IV till X

110.  Europaparlamentet lovordar alla övriga institutioner för de besparingar och effektivitetsvinster som de redan har genomfört i sina budgetar. Med tanke på den nära förestående domen från domstolen återinför parlamentet lönejusteringarna för 2011 och 2012 i linje med en ekonomisk förvaltning som är baserad på principen om försiktighet och sundhet.

Avsnitt IV – Domstolen

111.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till 3 procent och återinför anslagen på 1,43 miljoner euro för att möjliggöra ett fullständigt utnyttjande av domstolens tjänsteförteckning och för att se till att domstolen kan hantera den ständigt ökande arbetsbördan.

112.  Europaparlamentet ökar domstolens budgetposter för löner ovanför nivåerna i budgetförslaget för att ta hänsyn till lönejusteringarna för 2011 och 2012, eftersom dessa justeringar ursprungligen inte tagits med i domstolens budgetberäkning.

Avsnitt V – Revisionsrätten

113.  Europaparlamentet återinför beloppen från budgetförslaget när det gäller 2011 och 2012 års lönejusteringar för personalen som kommer att påverka budgeten för 2014, men som rådet strök under sin budgetbehandling, särskilt med tanke på det nära förestående avgörandet från domstolen.

114.  Europaparlamentet är särskilt tillfreds med att revisionsrätten har stramat åt sin budget och hittat interna effektivitetsreserver i sitt budgetförslag.

Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

115.  Europaparlamentet återinför beloppen från budgetförslaget när det gäller 2011 och 2012 års lönejusteringar för personalen som kommer att påverka budgeten för 2014, men som rådet strök under sin budgetbehandling, särskilt med tanke på det nära förestående avgörandet från domstolen.

116.  Europaparlamentet välkomnar de pågående förhandlingarna mellan parlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén om ett samarbetsavtal, och uppmuntrar till ett lyckosamt slutförande. Parlamentet för en del av anslagen för löner till reserven tills samarbetsavtalet med parlamentet har undertecknats och en eventuell stegvis överföring av upp till 48 anställda har avslutats, vilket markeras med en asterisk i tjänsteförteckningen för att markera att dessa tjänster ska strykas året efter det att överföringen av personal har slutförts, förutsatt att man har nått en slutlig överenskommelse om samarbetsavtalet.

Avsnitt VII – Regionkommittén

117.  Europaparlamentet återinför beloppen från budgetförslaget när det gäller 2011 och 2012 års lönejusteringar för personalen eftersom dessa kommer att påverka budgeten för 2014, men ströks av rådet under dess behandling av budgeten, särskilt med tanke på den nära förestående domen från domstolen i ärendet.

118.  Europaparlamentet välkomnar de pågående förhandlingarna mellan parlamentet och Regionkommittén om ett samarbetsavtal, och uppmuntrar till ett lyckosamt slutförande. Parlamentet för en del av anslagen för löner till reserven tills samarbetsavtalet med parlamentet har undertecknats och en eventuell stegvis överföring av upp till 32 anställda har avslutats, vilket markeras med en asterisk i tjänsteförteckningen för att markera att dessa tjänster ska strykas året efter det att överföringen av personal har slutförts, förutsatt att man har nått en slutlig överenskommelse om samarbetsavtalet.

119.  Europaparlamentet återinför nivån i budgetförslaget avseende budgetposterna för ledamöternas reseutgifter för att garantera att den politiska verksamheten inte avtar.

120.  Europaparlamentet noterar att Europeiska konservativa och reformister (ECR-gruppen) har bildat en ny politisk grupp i Regionkommittén. Parlamentet påminner om att varje politisk grupp bör få administrativt stöd i förhållande till sin storlek för att underlätta dess deltagande i kommitténs politiska verksamhet.

Avsnitt VIII ─ Europeiska ombudsmannen

121.  Europaparlamentet återinför beloppen från budgetförslaget när det gäller 2011 och 2012 års lönejusteringar för personalen eftersom dessa kommer att påverka budgeten för 2014, men ströks av rådet under dess behandling av budgeten, särskilt med tanke på den nära förestående domen från domstolen i ärendet.

122.  Europaparlamentet erkänner Europeiska ombudsmannens berättigade tillvägagångssätt att genomföra personalminskningen med 5 procent enligt en egen tidsplan med tanke på att institutionen är relativt liten.

Avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen

123.  Europaparlamentet återinför beloppen från budgetförslaget när det gäller 2011 och 2012 års lönejusteringar för personalen eftersom dessa kommer att påverka budgeten för 2014, men ströks av rådet under dess behandling av budgeten, särskilt med tanke på den nära förestående domen från domstolen i ärendet.

124.  Europaparlamentet erkänner Europeiska datatillsynsmannens berättigade tillvägagångssätt att genomföra personalminskningen med 5 procent enligt en egen tidsplan med tanke på att organet är relativt litet.

Avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

125.  Europaparlamentet återinför beloppen från budgetförslaget när det gäller 2011 och 2012 års lönejusteringar för personalen eftersom dessa kommer att påverka budgeten för 2014, men ströks av rådet under dess behandling av budgeten, särskilt med tanke på den nära förestående domen från domstolen i ärendet.

126.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till 5,3 procent (genom att återinföra anslagen på ca 0,4 miljoner euro) vid huvudkontoret och till 2,7 procent i delegationerna (0,5 miljoner euro) för att återspegla de framsteg som gjorts när det gäller rekryteringar för att uppfylla de operativa behoven.

127.  Europaparlamentet ökar anslagen för säkerhet med 5,4 miljoner euro till säkra it-system och it-nätverk och med 0,6 miljoner euro för kontraktsanställda.

128.  Europaparlamentet erkänner Europeiska utrikestjänstens ambition att rätta sig efter begäran från parlamentets utskott för utrikes frågor att integrera Europeiska unionens särskilda representanter och deras personal i utrikestjänstens budgetstruktur och institutionella struktur. Parlamentet konstaterar att för att kunna överföra personalresurser och ekonomiska resurser från kommissionen till utrikestjänstens budget måste man nå fram till en kompromisslösning med rådet och kommissionen och dessutom måste en lämplig rättslig grund antas. Parlamentet föreslår att utrikestjänstens budget och tjänsteförteckning förstärks.

o

o o

129.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

• [1]  EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.
• [2]  EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
• [3]  EUT L 139, 14.6.2006, s. 1.
• [4]  Antagna texter från detta sammanträde, P7_TA(2013)0304.
• [5]  Antagna texter från detta sammanträde, P7_TA(2013)0081.
• [6]  Antagna texter från detta sammanträde, P7_TA(2013)0173.
• [7]  Antagna texter från sammanträdet den 17 april 2013, P7_TA(2013)0173.
• [8]  Antagna texter, P7_TA(2012)0359.
• [9]  Antagna texter, P7_TA(2013)0048.
• [10]  EUT 286, 17.10.2012, s. 1.

BILAGA

GEMENSAMT UTTALANDE

Datum för budgetförfarandet och villkor för arbetet i förlikningskommittén 2013

A.     Europaparlamentet, rådet och kommissionen har nått enighet om följande viktiga datum för budgetförfarandet 2014:

1.      Rådet kommer att sträva efter att anta sin ståndpunkt och översända den till Europaparlamentet senast den 11 september 2013, för att göra det lättare att i god tid nå en överenskommelse med Europaparlamentet.

2.      Europaparlamentets budgetutskott röstar om ändringarna av rådets ståndpunkt senast i slutet av vecka 41 (i mitten av oktober).

3.      Ett trepartsmöte sammankallas på eftermiddagen den 16 oktober innan Europaparlamentet inleder sin behandling.

4.      Europaparlamentet röstar vid behandlingen under vecka 43.

5.      Europaparlamentet röstar vid behandlingen under vecka 43. I överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 314.4 c i EUF-fördraget kommer tidsfristen för förlikning att löpa ut den 13 november 2013.

6.      Förlikningskommittén sammanträder den 4 november i Europaparlamentets regi och den 11 november i rådets regi. Förlikningskommitténs sammanträden förbereds av trepartsmöten. Ett trepartsmöte planeras äga rum den 7 november. Ytterligare trepartsmöten kan sammankallas under den 21 dagar långa förlikningsperioden.

B.     Europaparlamentet, rådet och kommissionen har också nått enighet om de bifogade villkoren för arbetet i förlikningskommittén, som ska vara tillämpliga till dess att det nya interinstitutionella avtalet träder i kraft.

BILAGA

Villkoren för arbetet i förlikningskommittén 2013

1.      Om Europaparlamentet antar ändringar av rådets ståndpunkt noterar rådets ordförande vid samma plenarsammanträde skillnaderna mellan de båda institutionernas ståndpunkter och ger sitt godkännande till att Europaparlamentets ordförande omedelbart sammankallar ett möte i förlikningskommittén. Skrivelsen om att sammankalla förlikningskommittén skickas ut samma dag som omröstningen skett i plenum och förlikningsperioden startar nästföljande dag. Perioden på 21 dagar beräknas enligt rådets förordning (EEG, Euratom) nr 1182/71 om regler för bestämning av perioder, datum och frister.

2.      Om rådet inte kan godta alla de ändringar som Europaparlamentet har antagit, kommer det att bekräfta sin ståndpunkt genom en skrivelse som skickas före det planerade datumet för det första sammanträdet i förlikningskommittén i enlighet med punkt A.6 ovan. I ett sådant fall kommer förlikningskommittén att förfara i enlighet med de villkor som fastställs i nedanstående punkter.

3.      En gemensam uppsättning dokument (bakgrundsdokument) där de olika skedena i budgetförfarandet jämförs kommer att ställas till förfogande för förlikningskommittén[1]. Uppsättningen kommer att inbegripa sifferuppgifter ”post för post”[2], totalsummor per rubrik i budgetramen och ett jämförande dokument både för sifferuppgifter och budgetanmärkningar med ändringar för alla de budgetposter som anses vara tekniskt ”öppna”. Dessa dokument klassificeras enligt kontoplanen.

Även andra dokument bifogas de bakgrundsdokument som är avsedda för förlikningskommittén[3].

4.      För att kunna nå enighet innan förlikningsperioden löper ut kommer trepartsmötena att

o fastställa vad förhandlingarna ska omfatta och vilka budgetfrågor som ska behandlas,

o diskutera kvarstående frågor som har fastställts enligt föregående strecksats med sikte på att nå en överenskommelse som ska godkännas av förlikningskommittén,

o ta upp tematiska frågor, exempelvis enligt rubrikerna i den fleråriga budgetramen, eventuellt på grundval av arbetsdokument eller icke-officiella dokument.

Preliminära slutsatser utformas i mån av möjlighet gemensamt under eller omedelbart efter varje trepartsmöte, samtidigt som dagordningen för nästa möte fastställs. Sådana preliminära slutsatser registreras av den institution som är värd för trepartsmötet.

5.      Alla preliminära slutsatser från trepartsmötena och ett dokument med de budgetposter om vilka en preliminär överenskommelse har nåtts under trepartsmötena ska finnas tillgängliga vid sammanträdena i förlikningskommittén för eventuellt godkännande.

6.      Kommissionen ska ta alla nödvändiga initiativ för att främja ett närmande av Europaparlamentets och rådets ståndpunkter. I detta hänseende garanteras både rådet och Europaparlamentet fullständig likabehandling och tillgång till samma information.

7.      Det gemensamma förslag som föreskrivs i artikel 314.5 i EUF-fördraget ska utarbetas av Europaparlamentets och rådets sekretariat med stöd av kommissionen. Förslaget kommer att bestå av ett följebrev till Europaparlamentets och rådets ordförande av vilket datumet för överenskommelsen i förlikningskommittén framgår, samt bilagor som inbegriper

o  sifferuppgifter post för post för alla punkter i budgeten[4] och totalsummor per rubrik i budgetramen,

o  ett konsoliderat dokument med sifferuppgifter och slutlig text för godkända ändringar till budgetförslaget[5] eller rådets ståndpunkt.

Förlikningskommittén kan också komma att godkänna eventuella gemensamma uttalanden om 2014-års budget.

8.      Det gemensamma förslaget översätts till alla språk (av Europaparlamentets avdelningar) och lämnas in för godkännande till budgetmyndighetens två grenar inom 14 dagar från och med tidpunkten för överenskommelsen om det gemensamma förslaget i enlighet med punkt 6 ovan.

Med förbehåll för juristlingvisternas slutgranskning får budgeten sin slutliga utformning efter det att det gemensamma förslaget har antagits genom att bilagorna i det gemensamma förslaget integreras med de budgetposter som inte har ändrats under förlikningsförfarandet.

9.      Den institution som är värd för trepartsmötet eller sammanträdet i förlikningskommittén tillhandahåller tolkning i enlighet med den fullständiga språkordning som är tillämplig på förlikningskommitténs sammanträden och en tillfällig språkordning för trepartsmötena.

Den institution som är värd för sammanträdet ansvarar för mångfaldigande och distribution av mötesdokument.

De tre institutionernas avdelningar ska samarbeta för att kodifiera resultaten av förhandlingarna i syfte att färdigställa det gemensamma förslaget.

10.   För att slutföra arbetet i förlikningskommittén ska institutionerna agera i en anda av lojalt samarbete, inom fastställd tid utbyta relevant information och relevanta dokument på formell och informell nivå samt upprätthålla regelbundna kontakter på alla nivåer under hela budgetförfarandet genom deras respektive förhandlares föregripande roll.

• [1]  De olika skedena inbegriper 2013 års budget (inklusive antagna ändringsbudgetar), det ursprungliga budgetförslaget, rådets ståndpunkt om budgetförslaget, Europaparlamentets ändringar av rådets ståndpunkt samt ändringsskrivelser som har lagts fram av kommissionen. Som en jämförelse kommer det ursprungliga budgetförslaget endast att omfatta de ändringsskrivelser som beaktats i både rådets och Europaparlamentets behandlingar.
• [2]  De budgetposter som anses vara tekniskt slutna kommer att betonas i bakgrundsmaterialet. En budgetpost som anses vara tekniskt sluten är en post som det inte råder någon oenighet om mellan Europaparlamentet och rådet och för vilken ingen ändringsskrivelse har lagts fram, utan att detta föregriper förlikningskommitténs slutliga beslut.
• [3]  Dessa omfattar bland annat en skrivelse från kommissionen om genomförbarheten av rådets ståndpunkt och Europaparlamentets ändringar, en ändringsskrivelse om jordbruket (och vid behov andra områden), möjligen kommissionens budgetprognosvarning för hösten och eventuella skrivelser från andra institutioner om rådets ståndpunkt och Europaparlamentets ändringar.
• [4]  Poster som inte har ändrats i förhållande till budgetförslaget eller rådets ståndpunkt kommer att betonas.
• [5]  Inbegripet de ändringsskrivelser som beaktats i både rådets och Europaparlamentets behandlingar.

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (6.9.2013)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 – alla avsnitt
(2013/2145(BUD))

Föredragande: José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet beklagar de avsevärda nedskärningarna på 12,5 procent av åtagandebemyndigandena och nedskärningen på 8,2 procent av betalningsbemyndigandena under rubrik 4 jämfört med 2013 års budget. Parlamentet betonar att det även i en situation med förstärkt budgetdisciplin och stora budgetbegränsningar är av största vikt att upprätthålla lämplig finansiering av EU:s globala verksamhet så att unionen kan leva upp till sina ambitioner i enlighet med Lissabonfördraget. Parlamentet betonar vidare att allt måste göras för att begränsa de stora nedskärningarna och deras konsekvenser för EU som global aktör.

2.  Europaparlamentet noterar att budgetförslaget för 2014 inte överensstämmer med de ursprungliga ambitionerna i kommissionens förslag för den fleråriga budgetramen 2014–2020 för att göra EU till en relevant global aktör.

3.  Europaparlamentet anser att det i detta avseende är av största vikt att förbättra samarbetet, öka samordningen och utveckla synergier med EU-medlemsstaternas program och projekt i tredjeländer i syfte att stärka effektiviteten i EU:s externa åtgärder och hantera nuvarande budgetbegränsningar.

4.  Europaparlamentet understryker därför vikten av att i största möjliga utsträckning försöka anpassa åtagandenivån i 2013 års budget för EU:s främsta finansieringsinstrument för utrikespolitiken i syfte att säkerställa att EU:s internationella roll inte i onödan försvagas.

5.  Europaparlamentet beklagar de mycket stora minskningarna av anslagen till det europeiska grannskapsinstrumentet, vilket allvarligt kan skada förbindelserna med det östra och södra grannskapet, som är en av de främsta prioriteringarna för EU:s externa åtgärder. Parlamentet betonar att utan en tillräcklig finansieringsnivå kommer ”mer för mer”-principen som central mekanism inom de berörda finansieringsinstrumenten allvarligt att undermineras. Parlamentet kräver bestämt, även med hänsyn till det civila samhället, att en avsevärd andel av nedskärningarna av åtagandena till det europeiska grannskapsinstrumentet återinförs.

6.  Europaparlamentet understryker att EU snarast måste inta en aktiv roll i södra Medelhavsområdet och att det ligger i EU:s intresse att föra ett närmare samarbete och stödja en fortsatt demokratisk utveckling, åtgärder för konfliktlösning och rättslig tillnärmning med länderna i det östra grannskapet, särskilt med hänsyn till det kommande toppmötet inom det östliga partnerskapet i Vilnius. Parlamentet är oroat över att stora nedskärningar inom berörda instrument skulle innebära små möjligheter att vidta åtgärder i samband med snabba förändringar och bibehålla den stödnivå som krävs för att hjälpa länder som befinner sig i en övergångsfas, vilket helt kan omintetgöra EU:s politiska mål i området. Parlamentet betonar behovet av att ytterligare stödja de insatser som gjorts av sekretariatet för unionen för Medelhavsområdet i syfte att utforma konkreta regionala socioekonomiska projekt.

7.  Europaparlamentet betonar att förväntningarna och målen för toppmötet inom det östliga partnerskapet i Vilnius effektivt måste följas upp, och kräver därför tillräckligt finansiellt stöd så att unionen kan leva upp till sina löften.

8.  Europaparlamentet beklagar att fördelningen av minskningarna av åtagandena över de olika instrumenten i mycket liten grad förklaras, vilket är särskilt oroväckande med hänsyn till de enorma skillnaderna i nedskärningarnas omfattning. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare klargöra skälen till denna fördelning av nedskärningarna.

9.  Europaparlamentet konstaterar att marginalen för rubrik 4 har minskats detta år, vilket lämnar mindre utrymme för flexibilitet när det gäller politiska prioriteringar. Parlamentet anser att så små marginaler kan begränsa parlamentets roll i budgetförhandlingarna.

10. Europaparlamentet betonar att strävan efter fred och politisk stabilitet i Mellanöstern spelar en nyckelroll i EU:s utrikespolitik. Parlamentet upprepar därför sin begäran om en långsiktig planering och tillräcklig finansiering av stödet till UNRWA, Palestina och fredsprocessen.

11. Europaparlamentet anser att man bör göra en kritisk utvärdering av systemet med direkt budgetstöd och förbättra revisionen för att garantera transparens och biståndseffektivitet. Parlamentet betonar att EU bör dra in det finansiella stödet vid fall av bedrägeri och missbruk.

12. Europaparlamentet ifrågasätter huruvida nivån på betalningsbemyndigandena för reserven för katastrofbistånd är tillräcklig för att garantera EU:s kapacitet att snabbt agera i samband med en akut kris.

13. Europaparlamentet välkomnar de besparingar som Europeiska utrikestjänsten har kunnat göra i sin budget, men noterar med oro de stigande kostnaderna och föreslår att åtgärder vidtas för att köpa delegationernas byggnader när detta är ekonomiskt ändamålsenligt. Parlamentet välkomnar på samma sätt de försök som gjorts för att minska antalet högt uppsatta tjänster, men betonar att insatserna hittills är otillräckliga. Parlamentet anser fortfarande att Europeiska utrikestjänstens särskilda situation kräver ett partiellt undantag från de strikta besparingsmål som införts för andra institutioner. Parlamentet kräver i linje med sin rekommendation om 2013 års översyn av Europeiska utrikestjänstens organisation och funktionssätt att en systematisk och djupgående granskning genomförs i syfte att komma till rätta med nuvarande överlappningar med EU:s utrikespolitiskt relaterade strukturer inom kommissionen och rådet, vilket kan medföra avsevärda administrativa kostnadsbesparingar.

14. Europaparlamentet betonar att EU:s särskilda representanter, i linje med rekommendationerna i översynen av Europeiska utrikestjänsten, bör vara en integrerad del av utrikestjänsten i enlighet med artikel 33 i EU-fördraget. Parlamentet föreslår en minskning på 40 procent av budgetposten för EU:s särskilda representanter i väntan på en överenskommelse med rådet om överföringen av denna budgetpost till Europeiska utrikestjänstens budget.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	4.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	48 5 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Sir Robert Atkins, Bastiaan Belder, Elmar Brok, Tarja Cronberg, Mário David, Susy De Martini, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Ana Gomes, Takis Hadjigeorgiou, Anna Ibrisagic, Liisa Jaakonsaari, Anneli Jäätteenmäki, Tunne Kelam, Nicole Kiil-Nielsen, Evgeni Kirilov, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Eduard Kukan, Krzysztof Lisek, Marusya Lyubcheva, Willy Meyer, Francisco José Millán Mon, María Muñiz De Urquiza, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Raimon Obiols, Kristiina Ojuland, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Tonino Picula, Mirosław Piotrowski, Cristian Dan Preda, Libor Rouček, Tokia Saïfi, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Nikolaos Salavrakos, Jacek Saryusz-Wolski, Werner Schulz, Davor Ivo Stier, Charles Tannock, Eleni Theocharous, Geoffrey Van Orden, Nikola Vuljanić, Sir Graham Watson, Karim Zéribi
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Göran Färm, Roberto Gualtieri, Elisabeth Jeggle, Emilio Menéndez del Valle, Doris Pack, Jean Roatta, Marietje Schaake, Alf Svensson, Janusz Władysław Zemke
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Dubravka Šuica

YTTRANDE från utskottet för utveckling (1.10.2013)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014
(13176/2013 - C7-0260/2013 – 2013/2145(BUD))

Föredragande: Ricardo Cortés Lastra

FÖRSLAG

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet välkomnar EU:s medlemsstaters bekräftelse av alla de åtaganden för offentligt utvecklingsbistånd (ODA) som de ingått individuellt och kollektivt, inbegripet åtagandet att öka nivån på det offentliga utvecklingsbiståndet så att det uppgår till 0,7 procent senast 2015. Parlamentet påminner medlemsstaterna om att de förutom att bekräfta sina åtaganden bör uppfylla dem. Parlamentet upprepar sitt eget fasta stöd för målet på 0,7 procent och sin beslutsamhet att bidra till att målet uppnås.

2.   Mot bakgrund av de ytterst otillräckliga framsteg som gjorts avseende flera millennieutvecklingsmål och behovet av att ta i bruk resurser för att genomföra den kommande globala utvecklingsagendan efter 2015, understryker Europaparlamentet att detta inte är rätt tillfälle att börja skära ner på utvecklingsbiståndet.

3.   Europaparlamentet beklagar djupt att taket 2014 för rubriken ”Europa i världen” i förslaget till flerårig budgetram är betydligt lägre än motsvarande tak för 2013, och konstaterar att detta innebär en press. Parlamentet anser att besparingar trots detta inte bör göras på bekostnad av särskilt sårbara personer och att möjligheterna att uppfylla åtagandena för offentligt utvecklingsbistånd inte får undergrävas. Parlamentet slår fast att 2013 års nivåer för utgifterna för utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd därför måste bibehållas.

4.   Europaparlamentet betonar att betalningsbemyndigandena för kapitlet om instrumentet för utvecklingssamarbete måste fastställas på en nivå som möjliggör ett effektivt uppfyllande av EU:s politiska åtaganden samt dess budgetåtaganden.

5.   Europaparlamentet uppmärksammar det humanitära biståndets särdrag – ett bistånd som bidrar med hjälp till människor i akut fara eller svår nöd – och den kroniska, allvarliga och fortsatta bristen på pengar för betalningar inom detta kapitel. Parlamentet beklagar att denna brist hotar EU:s möjlighet att i tid vidta effektiva åtgärder på platser där detta verkligen behövs, och där EU redan har beslutat att göra insatser eller öka dem. Parlamentet betonar behovet av att rätta till denna onormala situation och uppmanar rådet att godta en större ökning inom reserven för katastrofbistånd. Parlamentet uppmanar kommissionen att snabbt frigöra denna reserv vid behov och om nödvändigt lägga fram en ändringsbudget för att öka anslagen.

6.   Europaparlamentet inser att de många kontakterna i dagens sammanlänkade värld innebär att också EU själv kommer att få stå för de kostnader som en oförmåga att effektivt tillgodose omfattande utvecklingsrelaterade och humanitära behov orsakar, liksom kostnaderna för otillräckliga klimatåtgärder. Parlamentet påpekar att utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd, liksom finansiering av klimatåtgärder, som bör vara ett komplement till det offentliga utvecklingsbiståndet, därför är nödvändiga investeringar i våra egna samhällens långsiktiga säkerhet och välbefinnande.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	30.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Thijs Berman, Véronique De Keyser, Charles Goerens, Mikael Gustafsson, Eva Joly, Miguel Angel Martínez Martínez, Gay Mitchell, Bill Newton Dunn, Maurice Ponga, Birgit Schnieber-Jastram, Alf Svensson, Daniël van der Stoep, Anna Záborská
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Emer Costello, Enrique Guerrero Salom, Fiona Hall, Edvard Kožušník, Krzysztof Lisek, Isabella Lövin, Gesine Meissner
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Josefa Andrés Barea, Tanja Fajon, Danuta Jazłowiecka, Barbara Lochbihler, Marusya Lyubcheva, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Hans-Peter Mayer, Eleni Theocharous

YTTRANDE från utskottet för internationell handel (6.9.2013)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 – alla avsnitt
(2013/2145(BUD))

Föredragande: Peter Šťastný

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet välkomnar, mot bakgrund av de knappa resurserna, förslaget att öka både betalnings- och åtagandebemyndiganden för åtskilliga nyckelbudgetposter inom kommissionens avdelning för handelspolitiken. Dock är parlamentet oroligt för att dessa små ökningar kanske inte är tillräckliga för att garantera kommissionen tillräcklig kapacitet att hantera sin växande bilaterala förhandlingsagenda, inklusive frihandelsavtal med Förenta staterna och Japan, så att kommissionen faktiskt kan genomföra EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder och göra sitt yttersta för att stödja det multilaterala handelssystemet med nya förslag och konkreta initiativ.

2.   Europaparlamentet betonar att denna lilla ökning av budgetposten för EU:s handelspolitik bör kompletteras med tillräckliga resurser och omfördelning av personal vid kommissionen. Parlamentet ser med tillfredsställelse på förslaget att kraftigt öka den personal vid unionens delegationer som arbetar med handelsrelaterade frågor, vilket bör främja EU:s handelsinflytande och ekonomiska inflytande i tredjeländer.

3.   Europaparlamentet rekommenderar att de ökade resurserna till kommissionens handelspolitiska avsnitt delvis används för att hjälpa till att bygga upp parlamentets och det civila samhällets kapacitet att på lämpligt sätt övervaka EU:s allt fler och alltmer komplexa bilaterala handelsförhandlingar.

4.   Europaparlamentet beklagar de kraftiga nedskärningarna av åtagandena för instrumentet för makrofinansiellt stöd och det europeiska grannskapsinstrumentet, vilka kan komma att undergräva EU:s kapacitet att stabilisera och hjälpa sina grannländer, inklusive dem med vilka unionen förhandlar om djupgående och heltäckande frihandelsavtal. Parlamentet menar att finansieringen av det europeiska grannskapsinstrumentet, med hänsyn till begränsningarna, bör inriktas på handelsrelaterat tekniskt stöd och bistånd till våra partner, särskilt de länder i det östliga partnerskapet som snart skulle kunna börja tillämpa de djupgående och heltäckande frihandelsavtal som ingåtts med EU, liksom med Euromed-länderna.

5.  Europaparlamentet beklagar också minskningen i reala termer av finansieringen av Aid for Trade, särskilt då detta föreslås samtidigt med en kraftig minskning av finansieringen av instrumentet för utvecklingssamarbete.

6.   Europaparlamentet noterar den väsentliga ökningen av finansieringen för partnerskapsinstrumentet (före detta ICI/ICI+), vilket återspeglar den utvidgade räckvidden för detta instrument. Parlamentet stöder den generösa finansieringen till aktiviteter som stöder EU:s företagare på tredjelandsmarknader. Parlamentet ser positivt på att de föreslagna resurserna för Cosme och partnerskapsinstrumentet bör medge en rad olika aktiviteter till stöd för små och medelstora företags internationalisering och påminner om att det är viktigt att slutligen införa plattformen för samordning av små och medelstora företag till 2014.

7.   Europaparlamentet noterar med intresse att partnerskapsinstrumentet kommer att finansiera en utökning av EU:s företagscentrum i Asien, efter noggranna granskningar av befintliga strukturer i Kina och Indien, och skapandet av ett företagscentrum i Latinamerika. Parlamentet tror att denna förnyade finansiering innebär att kommissionen tänker ta lärdom av de första erfarenheterna av företagscentrum, när det gäller deras förmåga att nå ut till små och medelstora företag, sätt att komplettera befintliga offentliga och privata strukturer i EU och medlemsstaterna och sådana projekts hållbarhet.

8.   Europaparlamentet beklagar att de medel som tidigare fanns under ”En förberedande åtgärd: Små och medelstora företags möjligheter till internationalisering” har spridits ut på olika budgetposter, just nu när det råder en sådan ekonomisk kris att den internationella handeln är den enda möjligheten för många små och medelstora företag.

9.   Europaparlamentet anser att sänkningen av de årliga taken för eventuellt utnyttjande av Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter för 2014–2020 skulle kunna påverka fondens effektivitet, i synnerhet eftersom globaliseringsfondens mottagare har utökats för att förebygga risken för negativa sociala konsekvenser av EU:s framtida handelsliberalisering.

10. Europaparlamentet stöder förlängningen, in i 2014, av den förberedande åtgärden Euromed: innovativa företagare för förändring, under förutsättning att medlen används för att främja hållbar ekonomisk utveckling, fördjupat regionalt samarbete, minskad arbetslöshet och förbättrad levnadsstandard för befolkningen som helhet.

11. Europaparlamentet anser det nödvändigt att anslå särskilda medel för internationella tullfrågor för att börja bekämpa förfalskningar och piratkopior, som är ett växande fenomen som hotar den lagliga handeln och konsumenternas hälsa samt företagens investeringar.

12. Europaparlamentet menar att det är nödvändigt att öka anslagen till ILO för att främja bättre arbetsnormer, såsom krävs i handelsavtalen med tredjeländer, vilket är en nyckelfaktor för att handeln ska leda till välfärd för folket.

13. Europaparlamentet är bekymrat över parlamentets och det civila samhällets kapacitet att på lämpligt sätt övervaka EU:s allt fler och alltmer komplexa bilaterala handelsförhandlingar och insisterar därför på att ett pilotprojekt inleds för att inrätta en paraplyorganisation (”Trade Watch”) som systematiskt ska samla den oberoende analytiska kunskap som parlamentsledamöterna behöver för att parlamentet ska kunna utöva sin befogenhet att i tid ge ett välgrundat godkännande till EU:s handelsavtal. Detta är av mycket stor betydelse nu för de fortsatta förhandlingarna mellan EU och Förenta staterna om ett av världens viktigaste handelsavtal, som kommer att medföra oerhört många konsekvenser för alla sektorer och därför behöver följas upp offentligt.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	5.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 0 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Maria Badia i Cutchet, David Campbell Bannerman, María Auxiliadora Correa Zamora, George Sabin Cutaş, Yannick Jadot, Metin Kazak, Franziska Keller, Bernd Lange, David Martin, Vital Moreira, Paul Murphy, Franck Proust, Niccolò Rinaldi, Helmut Scholz, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Jan Zahradil
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Salvatore Iacolino, Jörg Leichtfried, Emma McClarkin, Miloslav Ransdorf, Marietje Schaake
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Birgit Collin-Langen, Ingeborg Gräßle, Elisabeth Jeggle, Lena Kolarska-Bobińska

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (3.10.2013)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014
(13176/2013 - C7-0260/2013 - 2013/2145(BUD))

Föredragande: Jens Geier

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  I en situation med begränsade resurser till följd av den ekonomiska och finansiella krisen bör unionens institutioner och medlemsstaterna till fullo samarbeta för att effektivt genomföra Europeiska unionens allmänna budget och på lämpligt sätt skydda den med hjälp av förebyggande och korrigerande åtgärder.

B.   Ett av huvudmålen för 2014 års budgetförslag är att påskynda Europa 2020-strategin för en smart och hållbar ekonomi för alla med hög sysselsättning, produktivitet och social sammanhållning.

C.  Den dialog mellan parlamentet och kommissionen som föreskrivs i artikel 318 i EUF-fördraget bör främja en resultatinriktad kultur inom kommissionen.

1.   Europaparlamentet noterar att de kumulativa finansiella korrigeringar för tidigare år (som kommissionen ålade de medlemsstater som inte genomfört sunda system) och återkrav som verkställdes inom samtliga politikområden under 2012 uppgick till cirka 4,5 miljarder euro (1,8 miljarder euro under 2011)[1].

2.   Europaparlamentet påpekar att den betydande ökningen i förhållande till föregående år huvudsakligen förklaras av avslutandeförfarandet för Eruf för perioden 2000–2006 och de efterföljande finansiella korrigeringarna[2].

3.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klart och tydligt ange vilka av de belopp som återvanns under 2012 som har bokförts som inkomster i unionens räkenskaper eller som har räknats av, och i vilken utsträckning finansiella korrigeringar och återkrav som beslutades 2012 kan inverka på betalningsbehoven i budgetarna för 2013 och 2014.

4.   Europaparlamentet påminner om att det meddelande till Europaparlamentet[3] som kommissionen antar för första gången i september 2013 i syfte att på ett användarvänligt sätt offentliggöra alla belopp (i nominella termer) som har återkrävts under det föregående året genom finansiella korrigeringar och återkrav är en prioriterad åtgärd som parlamentet har krävt. Parlamentet anser att detta meddelande också bör ange i vilken utsträckning de finansiella korrigeringarna och återkraven inverkar på budgetens inkomst- och utgiftssida.

5.   Europaparlamentet understryker att de återvunna beloppen betraktas som inkomster som bör stå kvar i unionens budget och därmed bidra till stabiliseringen av budgeten. Parlamentet påpekar att detta sänder en stark signal och fungerar som ett incitament till medlemsstaterna att förbättra förvaltnings- och kontrollsystemen. Parlamentet beklagar att samtidigt som ca 80 procent av budgeten för närvarande spenderas av medlemsstaterna, har de flesta medlemsstater inte klart och tydligt förbundit sig att avge en förklaring för att motivera att pengarna utnyttjas korrekt.

6    Europaparlamentet begär att få information av kommissionen om alla belopp som mottagits under 2013 på basis av överenskommelser med de största tobaksföretagen, däribland viten enligt överenskommelsen och böter från företag som bryter mot EU:s bestämmelser och förordningar, inbegripet det totala belopp som anslogs till unionens budget.

7.   Europaparlamentet välkomnar de översikter över programmens driftsutgifter som åtföljer 2014 års budgetförslag och som utöver sifferuppgifter avseende programmen även innehåller information om EU-mervärdet, bidraget till Europa 2020-strategin (överordnade mål och flaggskeppsinitiativ) samt allmänna och specifika målsättningar som stöds av indikatorer och mål. Parlamentet noterar att detta är ett första steg i riktning mot de rekommendationer som budgetutskottet utfärdade i samband med förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2011.

8.   Europaparlamentet påminner särskilt om att parlamentet i sin resolution, som åtföljde beslutet att bevilja ansvarsfrihet för kommissionen för budgetåret 2011, bestämt uppmanade kommissionen att utveckla en ny resultatinriktad ansats, att föreslå en tydlig definition av europeiskt mervärde före halvtidsöversynen av de olika politiområdena och programmen och att inom avsnittet för intern politik, när det gäller den rapport med utvärdering som föreskrivs i artikel 318 i EUF-fördraget, också koncentrera sig på unionens ekonomiska och sociala politik (Europa 2020-strategin), med fokus på de framsteg som gjorts i fråga om genomförandet av flaggskeppsinitiativen.

9.   Europaparlamentet välkomnar den överenskommelse som nåtts om ett nytt interinstitutionellt avtal om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning, som ska åtfölja den fleråriga budgetramen för 2014–2020, med avseende på den rapport med utvärdering som föreskrivs i artikel 318, i vilken det anges att kommissionen kommer att skilja på den inre politiken, som fokuseras på Europa 2020-straegin, och på utrikespolitiken och använda mer resultatinformation, bland annat resultat från effektivitetsrevisioner, för att utvärdera unionens finanser på grundval av de uppnådda resultaten.

10.  Europaparlamentet beklagar att de utestående åtagandena i 2014 års budget kommer att öka med ett förväntat belopp på 6 miljarder EUR[4]. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att beakta de fortsatt ökande åtagandena och föreslå åtgärder för att minska beloppet för utestående åtaganden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	2.10.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	12 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Gerben-Jan Gerbrandy, Ingeborg Gräßle, Bogusław Liberadzki, Crescenzio Rivellini
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Philip Bradbourn, Karin Kadenbach, Marian-Jean Marinescu, Markus Pieper, Czesław Adam Siekierski, Barbara Weiler
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	María Auxiliadora Correa Zamora, Spyros Danellis, Wolf Klinz, Gesine Meissner

• [1]  Meddelande av den 5 juni 2013 från kommissionen till Europaparlamentet, rådet och revisionsrätten: Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2012 (COM(2013)0334).
• [2]  Se ovan.
• [3]  Communication from the Commission to the European Parliament: Protection of the European Union budget to end 2012 (COM(2013)0682 final/2.
• [4]  Se arbetsdokument BUDG_DT(2013)510689 om de utestående åtagandena för 2013 och beräkningsmetoder.

YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (5.9.2013)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 – alla avsnitt
(2013/2145(BUD))

Föredragande: Sven Giegold

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att den ekonomiska och finansiella krisen visserligen behåller sitt grepp om Europa, men att de stränga och modiga åtstramningsåtgärderna i medlemsstaterna dock långsamt börjar ge resultat. En förstärkning av unionens budget är inte nödvändig. Parlamentet noterar med stor oro att den ekonomiska och finansiella krisen behåller sitt grepp om Europa. Eftersom simultana åtstramningsåtgärder i många medlemsländer leder till nedskärningar måste de delar av unionens budget som främjar ekonomisk tillväxt och sysselsättning förstärkas, bättre inriktas och användas på ett effektivare sätt för att unionen ska kunna få till stånd en bättre anticyklisk stabilisering.

2.  Europaparlamentet betonar att effektivitetsökningar bör eftersträvas inom alla delar av EU‑budgeten men att besparingar främst bör ske inom budgetposter som i liten utsträckning bidrar till uppnåendet av EU 2020-målen, inbegripet framtida investeringar, forskning, innovation, utbildning, skapandet av arbetstillfällen, fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling. Parlamentet uttrycker därför oro över kommissionens förslag om en minskning med 9,3 procent av betalningsbemyndigandena för rubrik 1a ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning”.

3.  Europaparlamentet upprepar att parlamentet i sin resolution av den 7 februari 2013 om Europeiska investeringsbankens årsrapport för 2011 betonar att ”en ytterligare ökning av [...] kapital skulle vara till stor nytta för unionen med tanke på behovet av ekonomisk tillväxt”.

4.  Europaparlamentet har varit mycket positiv till inrättandet av ESA-myndigheterna och anser att myndigheterna har en central roll när det gäller att skapa stabilare och säkrare finansmarknader. Europeiska unionen behöver en starkare och bättre samordnad övervakning på EU-nivå.

5.  Europaparlamentet betonar de ytterligare uppgifter som redan delegerats till de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA), samt framtida uppgifter som planeras i de lagstiftningsförslag som man ännu måste komma överens om, och att det kommer att behövas proportionerliga budgetökningar för att de ska kunna utöva sin övervakningsroll på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet påminner om sin ståndpunkt att de europeiska tillsynsmyndigheterna behöver separata budgetposter och att de bör bli finansiellt oberoende i förhållande till sina nationella medlemsmyndigheter.

6.  Europaparlamentet drar slutsatsen att ESA-myndigheternas nuvarande finansiering, i form av gemensam finansiering, saknar flexibilitet, skapar administrativa bördor och äventyrar myndighetens oberoende.

7.  Europaparlamentet anser att i de fall tillsynsavgifter som ESA-myndigheterna tar ut av industrin används för att finansiera personal inom dessa myndigheter ska denna personal inte beaktas vid beräkningen av det totala antalet anställda vid den berörda institutionen.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika alternativ för hur ESA‑myndigheterna skulle kunna finansieras på ett långsiktigt och hållbart sätt som säkrar myndigheternas oberoende vid nästa översyn av deras arbete och finansiering. Kommissionen ska lägga fram sin översyn av myndigheterna senast den 2 januari 2014.

9.  Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av oberoende expertkunskaper och kapacitetsuppbyggnad med avseende på finansmarknadsreglering, för vilka det i kontinuitets- och konsolideringssyfte krävs ytterligare EU-finansiering.

10. Europaparlamentet stöder att Eurostat genom att ta ut högre avgifter stärker sin budget med tanke på att det behövs mer och bättre europeisk statistik som tillhandahålls snabbt.

11. Europaparlamentet betonar att för att kampen mot jurisdiktioner som tillämpar sekretess och gränsöverskridande skatteundandragande ska lyckas, måste budgetmedlen till internationell samhällsstyrning och samarbete på skatteområdet ökas. Parlamentet påminner om att investeringar på detta område kommer att generera ytterligare inkomster för både medlemsstaterna och Europeiska unionen.

12. Europaparlamentet påpekar att programmet Prince för ”Meddelande om Ekonomiska och monetära unionen, inklusive euron” får betydande budgetmedel och att nedskärningar bör övervägas.

13. Europaparlamentet betonar att unionens program för att främja särskilda verksamheter inom finansiell rapportering och revision för perioden 2014-2020, som föreslogs av Europeiska kommissionen, måste ändras, särskilt när det gäller insyn och ansvarsskyldighet, innan det kan antas av medlagstiftarna. Parlamentet anser därför att de föreslagna beloppen måste föras till reserven och att man bör undersöka alternativet att minska den planerade finansieringen samt övergå till ett mer kortsiktigt finansieringsåtagande.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	5.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 12 7
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marino Baldini, Jean-Paul Besset, Sharon Bowles, George Sabin Cutaş, Rachida Dati, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Syed Kamall, Wolf Klinz, Jürgen Klute, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Philippe Lamberts, Werner Langen, Astrid Lulling, Ivana Maletić, Hans-Peter Martin, Arlene McCarthy, Marlene Mizzi, Sławomir Nitras, Ivari Padar, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Peter Simon, Peter Skinner, Theodor Dumitru Stolojan, Sampo Terho, Marianne Thyssen, Ramon Tremosa i Balcells, Corien Wortmann-Kool, Pablo Zalba Bidegain
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jean-Pierre Audy, Sari Essayah, Ashley Fox, Danuta Jazłowiecka, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Sirpa Pietikäinen, Andreas Schwab, Emilie Turunen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Richard Falbr, Stephen Hughes

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (6.9.2013)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 – alla avsnitt
(2013/2145(BUD))

Föredragande: Csaba Őry

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet betonar att budgetförslaget för 2014, som omfattar 142,01 miljarder euro i åtagandebemyndiganden och 135,9 miljarder euro i betalningsbemyndiganden, är 6 procent lägre än budgeten för 2013. Parlamentet understryker att åtagandena på området för konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning har ökat med 3,3 procent trots nedskärningarna. Parlamentet beklagar dock att kategori 1b har minskats med 13,1 procent.

2.   Europaparlamentet understryker att det behövs en tillräcklig flerårig budgetram, som gör det möjligt att uppnå sysselsättningsmålen i linje med Europa 2020-strategin.

3.  Europaparlamentet gläder sig över att anslagen i den fleråriga budgetramen till sysselsättningsinitiativet för unga kommer att koncentreras till periodens första två år i syfte att bekämpa ungdomsarbetslösheten. Parlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att snabbt och effektivt utnyttja de tillgängliga medlen för detta instrument och förväntar sig att medlemsstaterna så snart som möjligt tar fram obyråkratiska program för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

4.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att klargöra hur de medel som anslagits för bekämpningen av ungdomsarbetslösheten kommer att användas, vilka belopp som direkt kommer att avsättas för ungdomsgarantin och vilken metod som kommer att användas för de årliga marginalerna i detta syfte, enligt vad man kommit överens om i den fleråriga budgetramen.

5.   Europaparlamentet gläder sig över att budgetposten för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter omfattar betalningsbemyndiganden, även om dessa borde vara högre. Parlamentet beklagar dock det årliga tak som fastställs för fonden i överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, och upprepar sitt krav på en ökning av det årliga taket till 500 miljoner euro, eftersom en del av detta belopp kommer att användas till åtgärder för att bekämpa ungdomsarbetslösheten.

6.  Europaparlamentet understryker med hänsyn till den stora ökningen av ungdomsarbetslösheten att det krävs nya anslag till den förberedande åtgärden ”Unga på väg”.

7.  Europaparlamentet betonar att åtagandena måste ökas till stöd för migrerande och utstationerade arbetstagare via den förberedande åtgärden ”informationscentrum för utstationerade och migrerande arbetstagare” och att åtgärderna måste utökas för att främja arbetstagares aktieägarskap via pilotprojektet om personalägande och arbetstagardelaktighet.

8.  Europaparlamentet föreslår att man inleder ett pilotprojekt om möjligheterna att genomföra ett europeiskt system för arbetslöshetsersättning och huruvida denna åtgärd tillför något mervärde, vilket skulle kunna bli en central faktor i EMU:s sociala dimension.

9.  Europaparlamentet föreslår en förstärkning av den sociala konvergensen och sammanhållningen genom ett pilotprojekt om social märkning och ett pilotprojekt om övervakningsorgan för antidiskriminering, samt genom utveckling av ett nätverk av frivilligorganisationer som ska skydda och främja rättigheterna för personer med funktionsnedsättning.

10. Europaparlamentet kräver ökat stöd till Eures-delen inom ramen för programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) i syfte att underlätta unga arbetslösas tillträde till lediga jobb i andra länder och rådgivning till mobila arbetstagare och arbetsgivare genom gränsöverskridande partnerskap.

11. Europaparlamentet betonar behovet av att öka stödet till programdelen mikrofinansiering och socialt entreprenörskap inom ramen för programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI), särskilt till små och medelstora företag, för att ge personer chansen att ta sig in på arbetsmarknaden och därmed bidra till den ekonomiska tillväxten.

12. Europaparlamentet understryker att fattigdomsbekämpningen i EU:s medlemsstater och regioner främst är medlemsstaternas ansvar, samtidigt som insatser på EU-nivå är betydelsefulla eftersom de visar på politisk solidaritet och är ett sätt att uppvisa ledarskap och bästa metoder i relation till den ökade fattigdomen. Parlamentet välkomnar därför ett intensifierat och utökat stöd till fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt och till den del av Europeiska socialfonden som avser bekämpning av fattigdom och social utestängning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	5.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	33 2 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Regina Bastos, Edit Bauer, Heinz K. Becker, Jean-Luc Bennahmias, Phil Bennion, Pervenche Berès, Vilija Blinkevičiūtė, David Casa, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Minodora Cliveti, Marije Cornelissen, Emer Costello, Frédéric Daerden, Sari Essayah, Richard Falbr, Marian Harkin, Stephen Hughes, Danuta Jazłowiecka, Jean Lambert, Verónica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Elisabeth Morin-Chartier, Siiri Oviir, Elisabeth Schroedter, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Ruža Tomašić, Traian Ungureanu, Inês Cristina Zuber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Malika Benarab-Attou, Richard Howitt, Anthea McIntyre, Ria Oomen-Ruijten, Antigoni Papadopoulou, Csaba Sógor

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (9.9.2013)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 – alla avsnitt
(2013/2145(BUD))

Föredragande: Jutta Haug

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.        Europaparlamentet noterar den politiska överenskommelsen av den 27 juni 2013 om den fleråriga budgetramen 2014–2020, som kommer att säkra att finansieringen av politiken även i fortsättningen kan riktas mot nya prioriteringar för att nå målen för Europa 2020-strategin. Parlamentet konstaterar att den fleråriga budgetramen omfattar en viktig överenskommelse om flexibilitet som kommer att möjliggöra ett maximalt utnyttjande av anslagen, vilka avsevärt har minskats av medlemsstaterna jämfört med kommissionens ursprungliga förslag. Parlamentet är övertygat om att en hög miljöskyddsnivå i Europeiska unionen, hälsa som en förutsättning för ekonomiskt välstånd, livsmedels- och fodersäkerhet och mekanismer till skydd mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor är grundläggande värden för alla europeiska medborgare.

2.        Europaparlamentet betonar att den fleråriga budgetramen är en utgiftsplan som uttrycker unionens prioriteringar i finansiella termer. Det är inte en budget för sju år, utan basen för det årliga budgetförfarandet. Den fastställer de maximala årsbelopp som unionen kan spendera inom de olika politikområdena. Den tillhandahåller därför en såväl politisk som budgetmässig ram till förmån för 500 miljoner européer.

3.        Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att hjälpa Europa att återhämta sig från krisen. Syftet med utgiftsplanen är att försöka uppmuntra ett grönare jordbruk och få Europa att bli mer miljömedvetet. Klimatutgifterna förväntas utgöra minst 20 procent av unionens utgifter under perioden 2014–2020.

4.        Europaparlamentet är fullt medvetet om att den politik och de finansieringsinstrument som omfattas av miljöutskottets ansvarsområde är små och inte får lika mycket uppmärksamhet som andra program och fonder. Parlamentet är därför mycket uppmärksamt på att inte acceptera ytterligare minskningar av finansieringen av program och budgetposter, eftersom konsekvenserna inte skulle vara acceptabla. Parlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna och regionerna att betrakta genomförandet av miljö- och klimatvänliga strategier, åtgärder och projekt som en möjlighet att främja tillväxt och inte som en börda.

5.        Europaparlamentet vill helt allmänt fästa uppmärksamheten vid budgetförslaget för 2014, där det föreslås 142 467,6 miljoner i åtagandebemyndiganden, vilket utgör en minskning på 6 procent jämfört med 2013 års budget. Parlamentet betonar dessutom att 136 065,8 miljoner euro planerats i betalningsbemyndiganden, vilket är en minskning på 5,8 procent jämfört med 2013. Parlamentet påpekar vidare att endast 10 700 miljoner euro av det totala beloppet för betalningar gäller skyldigheter inom ramen för nya program och att 70 700 miljoner euro gäller utestående betalningar.

6.        Europaparlamentet noterar rådets ståndpunkt till budgetförslaget för 2014, där det föreslås 142 226,9 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och 135 004,6 euro i betalningsbemyndiganden, vilket ytterligare minskar kommissionens ursprungliga förslag.

7.        Europaparlamentet är bekymrat över att kommissionen kan komma att besluta att inte fullt ut utnyttja åtagandebemyndigandena om betalningsbemyndigandena är otillräckliga, vilket skulle motarbeta parlamentets upprepade löften på området för miljö, hälsa och livsmedels- och fodersäkerhet. Parlamentet menar dessutom att bristande betalningar kommer att skada unionens anseende eftersom stödmottagarna inom de respektive programmen inte får betalt.

8.        Europaparlamentet noterar att en stor majoritet av programmen löper ut den 31 december 2013 såsom det finansiella instrumentet för civilskydd, Life och hälsoprogrammet. Parlamentet begär att man brådskande antar nya rättsliga grunder inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet före början av 2014 för att garantera betalningarna till miljoner stödmottagare i unionen. Parlamentet betonar att de rättsliga grunderna måste fastställas före detta datum.

9.        Europaparlamentet noterar att Life-programmet representerar 0,28 procent av hela budgetförslaget för 2014 och utgör 0,68 procent av rubrik 2 (i åtagandebemyndiganden). Parlamentet påpekar att ökningen av anslagen till Life-programmet jämfört med 2013 ska ses mot bakgrund av programmets utökade tillämpningsområde, det vill säga alla åtgärder som rör klimatförändringarna. Parlamentet noterar i detta sammanhang att avdelning 34 har skapats uteslutande som ett ansvarsområde under GD CLIMA.

10.      Europaparlamentet är mycket bekymrat över rådets förslag att minska betalningarna för miljö- och klimatåtgärder med 10,7 miljoner euro, baserat på tidigare, nuvarande eller förväntat budgetgenomförande. Parlamentet kommer inte att acceptera dessa nedskärningar av betalningarna, eftersom genomförandenivån inom detta politikområde alltid har varit mycket tillfredsställande. Parlamentet anser därför att rådets argument är klena och att strategin inte är något annat än en räkneoperation för att minska de totala betalningsbemyndigandena.

11.      Europaparlamentet stöder de regioner i Europa som har antagit en integrerad klimatvänlig strategi för transport, miljö, energi och avfall. Parlamentet föreslår att kommissionen vart femte år delar ut ett pris till de regioner som lever upp till målsättningarna för att belöna deras insatser. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett första förslag till pris före utgången av 2013.

12.      Europaparlamentet anser att folkhälsoprogrammet, som representerar 0,04 procent av åtagandebemyndigandena i budgetförslaget för 2014, inte fullt ut återspeglar hälsans betydelse som ett värde i sig själv och som en förutsättning för att främja tillväxt, också i förbindelse med gränsöverskridande hot mot hälsan.

13.      Europaparlamentet påminner om att Horisont 2020 kommer att bidra till de mål som omfattas av miljöutskottets ansvarsområde via forskningsprojekt på området för klimat, hälsa och miljö. Parlamentet bekräftar sitt åtagande att kontrollera projektens överensstämmelse med de motsvarande målsättningarna liksom framstegen när det gäller genomförandet av dem.

14.      Europaparlamentet anser att det bör påpekas att de respektive andelarna av rubrikerna 2 och 3 i budgetförslaget för 2014, eller ökningar och minskningar av dessa rubriker som kommissionen eller rådet gör i samband med förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, ska betraktas som konststycken eftersom, till exempel kapitel 17 04 ”livsmedels- och fodersäkerhet, djurhälsa, djurskydd och växtskydd” har flyttats från rubrik 2 till rubrik 3.

15.      Europaparlamentet betonar genomförandeorganens framgångsrika genomförande av unionsprogrammen eller delar av dem. Parlamentet påpekar att genomförandet av hälsoprogrammet i framtiden kommer att skötas av genomförandeorganet för hälso- och konsumentfrågor (EAHC), och att delar av det nya Life-programmet förväntas genomföras av genomförandeorganet för konkurrenskraft och innovation (EACI). Parlamentet betonar dock att delegeringen av ansvar och utstationering av personal från kommissionen till genomförandeorganen sker på bekostnad av driftsanslagen till programmen och minskar samtidigt kommissionens administrativa börda.

16.      Europaparlamentet betonar att pilotprojekt och förberedande åtgärder är värdefulla verktyg för att inleda ny verksamhet och nya åtgärder. Parlamentet påpekar att flera av miljöutskottets idéer redan har genomförts med framgång, och kommer därför även i fortsättningen att utnyttja dessa instrument. Parlamentet uppmuntrar till ett fullt utnyttjande av de marginaler som finns inom varje rubrik.

17.      Europaparlamentet anser att de decentraliserade organen måste påta sig sin andel av besparingarna precis som andra institutioner. Parlamentet konstaterar att ett fördjupat samarbete mellan organen och en konsekvent vilja att öka effektiviteten redan har lett till ett bättre resursutnyttjande. Parlamentet är däremot allvarligt bekymrat över kommissionens strategi när det gäller de decentraliserade organen, eftersom de nedskärningar som påtvingats dem, särskilt på området för mänskliga resurser, är orättvisa och olämpliga i förhållande till vad som gäller för andra av unionens institutioner. Parlamentet kommer inte att acceptera att en ökning av personalstyrkan i vissa organ eller i nystartade organ måste utjämnas i andra organ för att säkra en övergripande personalminskning på 2 procent för samtliga organ, medan kommissionen (inklusive Kroatien) till exempel föreslår en nedskärning för sig själv på endast 0,1 procent. Parlamentet är fast beslutet att återgå till en ingående bedömning av de enskilda organens behov.

18.      Europaparlamentet har för avsikt att ändra rådets ståndpunkt i fråga om minskningen av budgetarna för byråerna inom miljöutskottets ansvar med 2 051 898 euro. Parlamentet betraktar rådets motivering enligt vilken minskningen skulle motsvara beloppen för lönejusteringarna mellan 2011 och 2012 som en dimridå, eftersom rådet uppfattar byråerna som en administrativ börda.

19.      Europaparlamentet noterar att Europeiska centrumet för förebyggande och kontroll av sjukdomar och Europeiska miljöbyrån har mycket stabila strukturer, att de i nuläget inte kommer att belastas med några ytterligare större uppdrag och att de enligt den strategi som förs av kommissionen kan förvänta sig en personalminskning på 2 procent.

20.      Europaparlamentet är medvetet om att många nya uppdrag, efter översynen av Reach, förväntas tilldelas Europeiska kemikaliemyndigheten (ECHA), till exempel utökat stöd till små och medelstora företag eller identifiering av särskilt problematiska kemikalier. Parlamentet är bekymrat över att man i budgetförslaget för 2014 har planerat personalbesparingar för Reach- och CLP-verksamhet på mer än 2 procent (motsvarande en minskning på 10 tjänster). Parlamentet noterar vidare att i strid med kommissionens löfte att betala till organet det totala stödbeloppet som ett bidrag till Europaskolan, så har typ 2 under rubrik 5 inte tillämpats för Reach- och CLP‑verksamheterna, vilket innebär att organet fått hela ansvaret för betalningen. Parlamentet anser att denna strategi inte är acceptabel, eftersom ECHA inte är i stånd att integrera dessa utgifter i de berörda avgiftsbestämmelserna.

21.      Europaparlamentet noterar de ytterligare krav som ställts på Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (EFSA), till exempel i fråga om att utarbeta miljöriskbedömningar, tillmötesgå allmänhetens krav på ökad insyn och säkra oberoendet för de yttranden som avges. Parlamentet har informerats om att EFSA hade planerat att internalisera viss expertis för att garantera största möjliga oberoende, men tvingades ge upp dessa planer på grund av personalbesparingar på 7 tjänster i stället för en acceptabel besparing på 4 tjänster.

22.      Europaparlamentet betonar att Europeiska läkemedelsmyndigheten är ett av de industridrivna organ som under de senaste tre åren inte har fått någon extra tjänst för genomförandet av lagstiftningen om säkerhetsövervakning, vilket har lett till längre handläggningstider. Parlamentet kommer inte att acceptera kommissionens strategi i detta avseende och inte heller den planerade nedskärning på 2 procent (vilket motsvarar 12 tjänster) som ska tillämpas för organets samtliga anställda, trots att 5/6 av de anställda finansieras genom avgifter.

23.      Europaparlamentet är generellt sett inte övertygat om att en externalisering av tjänster i syfte att minska antalet tjänster på tjänsteförteckningarna garanterar en bättre kostnadseffektivitet på lång sikt, eftersom tjänsteleverantörerna måste kontrolleras och vägledas, samtidigt som de strävar efter att gå med vinst.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	5.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	43 4 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Martina Anderson, Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Sandrine Bélier, Sergio Berlato, Franco Bonanini, Biljana Borzan, Milan Cabrnoch, Martin Callanan, Yves Cochet, Chris Davies, Esther de Lange, Edite Estrela, Jill Evans, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Jo Leinen, Peter Liese, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Vladko Todorov Panayotov, Gilles Pargneaux, Andrés Perelló Rodríguez, Mario Pirillo, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Dubravka Šuica, Sabine Wils
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Mark Demesmaeker, José Manuel Fernandes, Julie Girling, Jutta Haug, Marusya Lyubcheva, Michèle Rivasi, Christel Schaldemose, Renate Sommer, Vladimir Urutchev
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Ashley Fox

YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (27.9.2013)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014
(13176/2013 – C7-0260/2013 – 2013/2017(BUD))

Föredragande: Reinhard Bütikofer

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att parlamentet ännu inte har godkänt förordningen om den nya fleråriga budgetramen och insisterar på att kommissionen till en början utarbetar budgetförslaget för 2014 på grundval av sitt eget förslag till flerårig budgetram för perioden 2014–2020.

2.  Europaparlamentet beklagar djupt rådets nedskärning på 38 miljarder euro inom rubrik 1a, eftersom central EU-politik på området för innovation, forskning, infrastruktur, små och medelstora företag, ungdomar och utbildning, som är nödvändig för att hantera den pågående ekonomiska krisen och viktiga utmaningar i samhället, finansieras genom denna rubrik. Parlamentet betonar att man bör möjliggöra anslag från rubrik 1a som kan bidra till att uppfylla EU:s politiska prioriteringar inom områden såsom åtgärder för att bekämpa arbetslösheten, unionens industripolitik, forskning och innovation samt energi.

3.  Europaparlamentet vill veta det ungefärliga beloppet för outnyttjade betalningsbemyndiganden för perioden 2007–2013, framför allt för det sista året 2013, och uppmanar i detta syfte kommissionen att tillhandahålla en finansieringsöversikt över utnyttjande betalningsbemyndiganden inom den nuvarande budgetplanen för 2007–2013, med angivelse av anslagna belopp och belopp för vilka åtaganden ingåtts för perioden 2007–2012, outnyttjade belopp, belopp för vilka åtaganden ännu inte ingåtts och all finansiell information avseende utnyttjandet av betalningsbemyndigandena.

4.  Europaparlamentet uppmanar budgetmyndigheten att säkerställa största möjliga flexibilitet i syfte att kanalisera outnyttjade årliga anslag till programmen inom rubrik 1a, särskilt Horisont 2020, Cosme och Fonden för ett sammanlänkat Europa.

5.  Europaparlamentet motsätter sig bestämt alla försök att genom en omfördelning från rubrik 1a frigöra de resurser som behövs för att lösa alla eventuella framtida problem med att täcka utestående betalningskrav relaterade till ett visst budgetår inom ramen för nästa fleråriga budgetram.

6.  Europaparlamentet påminner rådet om dess uttalande om att anslagen till Horisont 2020-programmet måste uppvisa en verklig ökning jämfört med 2013 års nivå. Parlamentet kräver därför en ambitiös tilldelning av medel till Horisont 2020-programmet och motsätter sig bestämt alla förslag till tak för 2014 som skulle ligga under 2013 års nivåer. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en särskild budget för instrumentet för små och medelstora företag och särskilda budgetposter för programmen för vetenskapen i samhället och bredare deltagande samt för uppföljningen av programmen för miljöinnovation och intelligent energi – Europa inom ramen för ramprogrammet för konkurrenskraft och innovation.

7.  Europaparlamentet efterlyser ett globalt budgetanslag till Europeiska institutet för innovation och teknik i syfte att skapa en stabil och förutsebar investeringsram för parterna i kunskaps- och innovationsgrupperna.

8.  Europaparlamentet kräver en ambitiös tilldelning av medel till Europeiska institutet för innovation och teknik i syfte att nå den kritiska massa som behövs för att inrätta de nya planerade kunskaps- och innovationsgrupperna.

9.  Europaparlamentet anser att fonden för ett sammanlänkat Europa spelar en viktig roll för unionens ekonomiska återhämtning. Parlamentet kräver att en större andel av medlen anslås till detta finansiella instrument för att säkra en hävstångseffekt för andra offentliga och privata investeringar. Parlamentet vill särskilt att fokus riktas på projektobligationer på området för förnybara energikällor och ikt-infrastruktur och kräver tillräckliga anslag till intelligenta nät, framför allt med hänsyn till de potentiella synergierna med ikt-sektorn.

10. Europaparlamentet betonar behovet av att ta itu med de små och medelstora företagens problem med hjälp av ett ambitiöst Cosme-program. Parlamentet anser att den nu föreslagna finansieringsnivån är otillräcklig och betonar parlamentets ståndpunkt att det belopp som anslås till programmet under den fleråriga budgetramperioden bör fördubblas. Med hänsyn till de stora problemen med att få tillgång till finansiering kräver parlamentet att minst 60 procent av budgeten till Cosme-programmet anslås till de mest effektiva finansiella instrumenten. Parlamentet anser att mikrofinansieringsprogrammen (till exempel Progress och Jasmine) måste finnas kvar i den fleråriga budgetramen. Parlamentet kräver dessutom en starkare sammankoppling av befintliga och framtida instrument till stöd för företagande, till exempel Europeiska socialfonden, globaliseringsfonden, ungdomsgarantin och Erasmus för unga företagare, så att det kan skapas incitament och synergieffekter på nationell och lokal nivå.

11. Europaparlamentet understryker att unionens stora infrastrukturprojekt (till exempel Galileo, Iter och Copernicus) måste finansieras utöver taket för den fleråriga budgetramen så att ytterligare anslag vid behov kan frigöras av medlemsstaterna, och framhåller att eventuella kostnadsöverdrag för dessa stora projekt inte får hota finansieringen och ett framgångsrikt genomförande av andra unionsprogram.

12. Europaparlamentet anser att det krävs bättre styrning och samordning av utgifterna mellan unionen, medlemsstaterna och regionerna för genomförandet av Europa 2020-strategin. Parlamentet efterlyser ett optimalt utnyttjande av befintlig EU-finansiering med fokus på europeiskt mervärde, effektiv rationalisering och hävstångseffekter, tillsammans med ett lämpligt och brådskande genomförande i medlemsstaterna. Parlamentet begär att man inom ramen för den europeiska planeringsterminen kontrollerar investeringarna i forskning, innovation, industripolitik, små och medelstora företag, energi och ikt-infrastruktur.

MOTIVERING

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi (nedan ITRE-utskottet) presenterade sina prioriteringar avseende förslaget till budget för 2014 i sitt yttrande av den 20 juni 2013 om mandatet för trepartsmötet om förslaget till budget för 2014, och dessa prioriteringar gäller även för ITRE-utskottets yttrande om budgetposter. Resultatet av omröstningen om mandatet för trepartsmötet om budgeten bifogas denna motivering.

Ändringsförslagen till budgetposterna, med rådets modifieringar, antogs av ITRE-utskottet den 2 september 2013. Flera budgetposter inom ITRE-utskottets ansvarsområde berörs av rådets ståndpunkt av den 18 juli 2013, som innebär en övergripande nedskärning på 240,68 miljoner euro av åtagandebemyndigandena och 1,06 miljarder euro av betalningsbemyndigandena jämfört med kommissionens budgetförslag för 2014.

Rådets minskning av rubrik 1A uppgår till 60 miljoner euro av åtagandebemyndigandena och avser främst stödutgifter för forsknings- och innovationsprogram, däribland Horisont 2020, Cosme för små och medelstora företag och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Minskningen av betalningsbemyndigandena under rubrik 1A uppgår till 426,5 miljoner euro, varav 154 miljoner euro för större infrastrukturprojekt, 120,7 miljoner euro för Horisont 2020, 86,9 miljoner euro för Fonden för ett sammanlänkat Europa och 61,3 miljoner euro inom övriga program.

Detta förslag är oacceptabelt för ITRE-utskottet och oförenligt med rådets slutsatser från mars 2013, där rådet åtog sig att upprätthålla en verklig ökning för forsknings- och innovationsprogrammen jämfört med 2013 års nivåer och att lägga tonvikten vid små och medelstora företag. Det följer inte heller den överenskommelse som nåddes med parlamentet vid förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, då man enades om att finansieringen av Cosme- och Horisont 2020-programmen skulle koncentreras till början av 2014.

Mot bakgrund av ovanstående röstade ITRE-utskottet för ett återinförande av kommissionens budgetförslag för verksamheten inom ramen för programmen under rubrik 1A, där rådet genomförde nedskärningar.

ITRE-utskottet stödde också föredragandens förslag att använda marginalen för rubrik 1A (125,9 miljoner euro) och de planerade anslagen till flexibilitetsmekanismen (471 miljoner euro) för att öka anslagen till små och medelstora företag och forskning och innovation. Detta omfattar särskilt begäran om stöd till följande prioriteringar:

· Budgetpost 02 02 01: stöd till Erasmus för unga företagare inom ramen för Cosme-programmet (+20 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och +6 miljoner euro i betalningsbemyndiganden).

· Budgetpost 02 02 02: stöd till finansieringsinstrumenten inom Cosme-programmet (+60 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och +40 miljoner euro i betalningsbemyndiganden).

· Budgetpost 02 04 02 03: stöd för ökad innovation i små och medelstora företag (+30 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och +20 miljoner euro i betalningsbemyndiganden).

· Ny budgetpost 02 04 02 04 för införandet av en gemensam budgetpost för genomförandet av instrumentet för små och medelstora företag inom Horisont 2020-programmet enligt överenskommelse med rådet i samband med förhandlingarna om Horisont 2020 (+320 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och +160 miljoner euro i betalningsbemyndiganden).

· Ny budgetpost 32 04 03 02 för fullföljandet av programmet Intelligent energi – Europa som ett separat energiprogram inom Horisont 2020-programmet enligt överenskommelse med rådet i samband med förhandlingarna om Horisont 2020 (+110 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och +60 miljoner euro i betalningsbemyndiganden).

· Ny budgetpost 08 02 04 01 för inrättandet av programmet Vetenskap för och med samhället som ett övergripande program inom Horisont 2020-programmet enligt överenskommelse med rådet i samband med förhandlingarna om Horisont 2020 (+60 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och +35 miljoner euro i betalningsbemyndiganden).

ITRE-utskottet stödde också en ökning av anslagen till bredbandsanslutningar inom Fonden för ett sammanlänkat Europa på IKT-området.

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

ITRE-utskottet har diskuterat och utvärderat alla pilotprojekt och förberedande åtgärder som ledamöterna har föreslagit, och antagit tre nya pilotprojekt och förberedande åtgärder som behandlar utskottets politiska prioriteringar och som har klar potential att utvecklas till framtida EU-åtgärder och EU-program.

• Pilotprojekt Teknisk-ekonomiska modeller för fjärrvärmenät som bygger på olika faktorer (efter befintlig budgetpost 07 02 77 25, 2 000 000 euro) för att höja fjärrvärme- och fjärrkylningsnätens totala effektivitet, genom att utveckla nästa generations fjärrvärme och fjärrkylning.

• Pilotprojekt REIsearch (Research Excellence Innovation Framework) - Att stärka det europeiska forskningsområdets konkurrenskraft genom att förbättra kommunikationen mellan forskare, allmänhet, näringsliv och beslutsfattare (efter befintlig budgetpost 09 03 77 01, 1 200 000 euro), för att bidra till ett fullständigt utnyttjande av Europas intellektuella kapital till förmån för allmänheten, företagare och forskare med hjälp av nya medieverktyg.

• Förberedande åtgärd En regional strategi för Nordsjöregionen (efter budgetpost 13 03 41, 1 200 000 euro), för att analysera regionens tillväxtpotential och använda resultaten för att undersöka mervärdet av en framtida gemensam makroregional strategi för Nordsjöregionen, med tanke på att en stark Nordsjöregion har potential att både fungera som en tillväxtmotor i Europa och bidra till målen i Europa 2020-strategin.

Utöver dessa nya pilotprojekt och förberedande åtgärder, begärde ITRE-utskottet också att betalningsbemyndigandena skulle upprätthållas för den befintliga förberedande åtgärden Erasmus för unga företagare (befintlig budgetpost 02 02 77 03, + 665 000 euro) åtminstone till 2013 års nivå, för att garantera att skyldigheterna från tidigare år kan uppfyllas.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	26.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	42 0 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Josefa Andrés Barea, Jean-Pierre Audy, Zigmantas Balčytis, Ivo Belet, Bendt Bendtsen, Jan Březina, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Dimitrios Droutsas, Christian Ehler, Adam Gierek, Norbert Glante, Robert Goebbels, Fiona Hall, Jacky Hénin, Romana Jordan, Judith A. Merkies, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Aldo Patriciello, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Amalia Sartori, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Britta Thomsen, Patrizia Toia, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Adina-Ioana Vălean, Kathleen Van Brempt, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Elisabetta Gardini, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Eija-Riitta Korhola, Bernd Lange, Werner Langen, Marian-Jean Marinescu, Hannu Takkula, Hermann Winkler
Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 187.2)	Britta Reimers

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (6.9.2013)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 – alla avsnitt
(2013/2145(BUD))

Föredragande: Ildikó Gáll-Pelcz

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att den rådande ekonomiska nedgången har avslöjat att den inre marknaden är behäftad med ett antal brister och inkonsekvenser som har fått negativa konsekvenser för konsumenternas och medborgarnas förtroende. Parlamentet är medvetet om de budgetrestriktioner som för närvarande gäller för unionen. Parlamentet efterlyser åtaganden och betalningar som avspeglar tydliga mervärden och högsta möjliga förvaltningseffektivitet, samt en bättre användning av medlen, via adekvat finansiering som syftar till att stödja en strategi för smart och hållbar utveckling.

2.  Europaparlamentet är övertygat om att konsumentpolitiken är en prioritet för Europeiska unionen, och budgeten för detta politikområde bör återspegla detta. Parlamentet uppmanar kommissionen att ägna stor uppmärksamhet och omsorg åt de uppgifter som redovisas i betänkandet om en ny politisk dagordning för EU:s konsumentpolitik (2012/2133(INI)) för perioden 2014–2020, vilket antogs av Europaparlamentet den 11 juni 2013.

3.   Europaparlamentet insisterar på att man behåller den finansiella ram som kommissionen ursprungligen föreslog inom ramen för den fleråriga budgetramen för konsumentprogrammet (dvs. 197 000 000 EUR). Det är nödvändigt att använda ett begränsat belopp av den ”marginal” som fastställts för rubrik 3 i den fleråriga budgetramen (dvs. 40 miljoner EUR under hela perioden av den totala marginal som finns att tillgå för rubrik 3, 686 900 000 EUR) för att finansiera det flerspråkiga verktyget inom plattformen för tvistlösning online vid konsumenttvister. Parlamentet påminner om att de två medlagstiftarna har kommit överens om denna flerspråkiga facilitet och att den har antagits genom Europaparlamentets lagstiftningsresolution av den 12 mars 2013 om Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om tvistlösning online vid konsumenttvister. Parlamentet konstaterar att användningen av marginalen som fastställts för rubriken för den fleråriga budgetramen stämmer överens med det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning (del II.B punkt 16).

4.   Europaparlamentet inser hur viktigt forumet för den inre marknaden är, och uppmanar till förlängning av dess förberedande åtgärd till 2014 (1 200 000 EUR för både åtagande- och betalningsbemyndiganden). Detta forum bör integreras i en permanent EU-omfattande kampanj för att öka kunskapen om konsumenters rättigheter och intressen.

5.   Europaparlamentet anser att det är viktigt att etablera ett nytt pilotprojekt för ”Ditt Europa: Resa – applikation för mobila enheter” för att kunna erbjuda allmän information om gränsöverskridande frågor på EU:s alla språk via en enda kontaktpunkt och att hjälpa resenärer som stöter på problem när de är utomlands och har begränsad tillgång till informations- och rådgivningstjänster (650 000 EUR för åtagandebemyndiganden och 350 000 EUR för betalningsbemyndiganden). Detta projekt bör tillhandahålla praktisk information för konsumenter samt fokusera på gränsöverskridande situationer i verkliga livet, om ämnen som inbegriper resor och visum, passagerares och konsumenters rättigheter, hälsokort, betalningssystem, vägmärken och de europeiska konsumentcentrum som kan ge hjälp och råd i alla EU-länder, Norge och Island.

6.  Europaparlamentet noterar med tillfredsställelse de ökade anslagen för verktygen för styrning av den inre marknaden (budgetpost 12 02 02). Parlamentet understryker att Solvit har visat sig vara effektivt för att lösa problem som påverkar medborgarna. Parlamentet upprepar sitt stöd för budgetposten för inremarknadsinstrumenten och anser att mer bör göras för att integrera Solvit bättre i det urval av tjänster för stöd och verktyg för tillämpning som finns att tillgå på nationell nivå och på EU-nivå.

7.  Europaparlamentet anser att stöd till den reala ekonomin bör vara en prioritet för EU. Parlamentet insisterar på att små och medelstora företags användning av detta finansiella stöd maximeras.

8.   Europaparlamentet påpekar att små och medelstora företag svarar för den största delen av produktionen och sysselsättningen i den privata sektorn och att de för närvarande finner kreditvillkoren särskilt svåra med avseende på lånegarantier, kapitaltäckning och förändringar i riskovillighet, vilka alla påverkar utlåningen till små och medelstora företag. Parlamentet kräver därför att medlemsstaterna behåller finansieringsramen för Cosme-programmet och återinför budgetpost 02 01 04 01.

9.  Europaparlamentet inser att man måste ha en balanserad finansieringsram för konsumentprogrammet, som bör omfatta minst det belopp som fanns i kommissionens ursprungliga förslag, dvs. 548 080 000 EUR. Parlamentet understryker att man måste förstärka det ursprungliga allmänna målet med programmet, stödja konsumentunionens funktionssätt och förstärka den inre marknaden genom nya specifika mål och verksamhetsmål.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	5.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 2 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Claudette Abela Baldacchino, Adam Bielan, Preslav Borissov, Birgit Collin-Langen, Lara Comi, Cornelis de Jong, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, María Irigoyen Pérez, Philippe Juvin, Hans-Peter Mayer, Franz Obermayr, Sirpa Pietikäinen, Phil Prendergast, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Catherine Stihler, Emilie Turunen, Barbara Weiler
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Ildikó Gáll-Pelcz, Liem Hoang Ngoc, Pier Antonio Panzeri, Olle Schmidt, Marc Tarabella, Wim van de Camp, Patricia van der Kammen

YTTRANDE från utskottet för transport och turism (12.9.2013)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 – alla avsnitt
(2013/0000(BUD))

Föredragande: Isabelle Durant

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att investeringar i transport är av avgörande betydelse för att upprätthålla tillväxten på längre sikt och främja skapandet av arbetstillfällen, och dessa investeringar är särskilt viktiga mot bakgrund av den ekonomiska krisen och den höga arbetslösheten.

2.  Europaparlamentet betonar att bidraget till de transportanknutna byråerna bör vara i nivå med de nya ansvarsområden som EU:s medlagstiftare har tilldelat dem. I detta sammanhang vill parlamentet framhålla att EU:s beslut att låta övervakning av förorening av havet och olje- och gasanläggningar offshore ingå i Europeiska sjösäkerhetsbyråns ansvarsområde bör åtföljas av en adekvat budgetfinansiering liksom av en lämplig personalplanering. Med hänsyn till det fjärde järnvägspaketets ikraftträdande betonar parlamentet vikten av att skapa förutsättningar för Europeiska järnvägsbyrån att förbereda sig för de nya uppgifter som byrån kommer att tilldelas. Parlamentet beklagar följaktligen förslaget om att skära ner dess budget med 5 % jämfört med 2013 (från 24 871 400 EUR till 23 573 064 EUR). Parlamentet påminner om att man efter överenskommelsen om de transeuropeiska transportnäten och fonden för ett sammanlänkat Europa även bör ägna särskild uppmärksamhet åt budgeten för genomförandeorganet för transeuropeiska nät.

3.  Europaparlamentet påminner dessutom om att det finns EU-byråer, såsom Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa), till vilka lagstiftaren tilldelat uppgifter som är av grundläggande betydelse för Europeiska unionens och dess industris verksamhet. Upp till 80 % av Easas budget och personal finansieras genom avgifter som betalas av luftfartsindustrin. Parlamentet begär därför att budgetmyndigheten ska beakta detta och begränsa budgetnedskärningarna och personalminskningarna till den del av budgeten som finansieras av EU, för att på detta sätt ge EU-byråer som Easa möjlighet att rekrytera den personal som behövs för att de ska kunna utföra de uppgifter som industrin ålagt dem och betalat för.

4.  Europaparlamentet betonar vikten av att EU:s transportbudget fokuseras på infrastrukturprojekt som bidrar till tillväxt och ökad konkurrenskraft i den europeiska ekonomin. Parlamentet påpekar att det särskilt i tider av ekonomiska svårigheter är av avgörande betydelse att EU-finansieringen ger skattebetalarna valuta för pengarna och fokuserar på genomförbara nyckelprojekt på infrastrukturområdet som förbättrar EU‑medborgarnas levnadsvillkor.

5.  Parlamentet understryker att samtidigt som man samfinansierar infrastrukturprojekt via fonden för ett sammanlänkat Europa, Sammanhållningsfonden och regionala fonder måste kommissionen strikt tillämpa kriterierna avseende europeiskt mervärde, analys av klimatmässiga samt ekonomiska och sociala konsekvenser, miljölagstiftning och minimering av externa kostnader, och måste prioritera åtgärder för att modernisera och vitalisera gränsöverskridande järnvägsförbindelser där sådana saknas.

6.  Europaparlamentet påminner om bristen på konsekvens mellan å ena sidan de nedskärningar som rådet har föreslagit för fonden för ett sammanlänkat Europa vid förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, och å andra sidan den långa listan över transportinfrastrukturprojekt som ska vara genomförda senast 2030. Parlamentet påminner om att fonden för ett sammanlänkat Europa bör göra det möjligt att stödja projekt med ett högt europeisk mervärde och att den kommer att bidra till att blåsa nytt liv i tillväxten och till att generera sysselsättning i Europa, både direkt tack vare de arbetstillfällen som skapas genom själva projekten, och indirekt i samband med utnyttjandet av denna infrastruktur, vilket förväntas skapa fördelar för konkurrenskraften i unionen och dess medlemsstater. Parlamentet påminner dessutom om att rådet under förhandlingarna vägrade ge sitt nödvändiga stöd till ett bättre utnyttjande av finansiella instrument, vilket i vissa fall skulle kunna ge möjligheter till ökad finansiering.

7.  Europaparlamentet välkomnar överenskommelserna om fonden för ett sammanlänkat Europa och de transeuropeiska transportnäten som gör det möjligt att göra investeringar i centrala projekt med högt europeiskt mervärde för att åstadkomma ett mer hållbart och integrerat europeiskt transportnät. Parlamentet påminner om att budgetposten 06 02 01 för fonden för ett sammanlänkat Europa bör anpassas till resultatet av förhandlingarna om fonden med avseende de fastställda och överenskomna beloppen, särskilt när det gäller driftskompatibiliteten som bör inkluderas i budgetpost 06 02 01 01 och strykas från budgetpost 06 02 01 03.

8.  Europaparlamentet understryker att innovation och forskning, särskilt när det gäller trafikomställningar, tillgänglighet för alla, intermodalitet, driftskompatibilitet, integrerade biljettsystem och hållbarhet (minskning av växthusgasutsläpp och buller) är av avgörande betydelse för transport- och turistsektorerna. Parlamentet betonar därför vikten av att värna om de belopp som avsatts för transporter i de budgetposter som hänför sig till Horisont 2020.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av att man i stor skala genomför intelligenta transportsystem, enligt definitionen i direktiv 2010/40/EU om ett ramverk för införande av intelligenta transportsystem på vägtransportområdet och för gränssnitt mot andra transportslag, i syfte att göra den europeiska transporten mer effektiv.

10. Europaparlamentet efterlyser en vidareutveckling av intelligenta transportsystem, i synnerhet ERTMS, RIS, VTMIS, Sesar och ITS inom vägtransportsektorn, vilka gör det möjligt att utnyttja logistik på ett rationellt sätt, minska transporternas miljöpåverkan och sänka kostnaderna för användarna. Parlamentet anser att man bör inrätta den infrastruktur som krävs för el-stödd rörlighet, inklusive tåg, spårvagnar, trådbussar, elcyklar och elbilar. Det krävs en minskning av de icke-rättsliga (administrativa och tekniska) hindren.

11. Europaparlamentet påminner om sitt stöd för att det inom alla transportslag införs passagerarrättigheter som är harmoniserade på EU-nivå, vilket bör leda till att det utarbetas en gemensam stadga som all känner till. Parlamentet beklagar följaktligen minskningen med 38 % av de åtagandebemyndiganden som kommissionen föreslagit för motsvarande budgetpost (från 26 150 000 EUR till 16 019 000 EUR), eftersom denna fråga är särskilt viktig för de europeiska medborgarna.

12. Europaparlamentet påminner om att det är av avgörande betydelse att bygga infrastruktur för utveckling av ett nät för alternativa bränslen som främjar en hållbar utveckling och ökat oberoende för unionen på energiområdet, och begär att man främjar utnyttjandet av innovativa finansieringsinstrument på europeisk nivå för att nå dessa mål.

13. Europaparlamentet beklagar att turismen, trots att den sedan Lissabonfördragets ikraftträdande ingår i EU:s befogenhetsområden, inte förfogar över en egen budgetpost. Kommissionen uppmanas att i prioritera integreringen av resultaten av de förberedande åtgärderna avseende ”hållbar turism” (mjuk rörlighet, cykelvägnät, ekoturism och naturskydd) i Cosme-programmet. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja mångfalden inom den europeiska turistsektorn genom att även fokusera på olika aspekter av kultur- och naturarvet, och i synnerhet det industriella och historiska arvet, även genom särskilda finansieringsinitiativ, samt att följa upp den förberedande åtgärden avseende rörlighet för alla, särskilt för personer med nedsatt rörlighet och för socialt missgynnade personer

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett initiativ för att följa upp resultaten av de förberedande åtgärderna avseende ”hållbar turism” (mjuk rörlighet, cykelvägnät, ekoturism och naturskydd) för att i ett senare skede fokusera på olika aspekter av kultur- och naturarvet samt det industriella och historiska arvet, samt att följa upp den förberedande åtgärden avseende rörlighet för alla, särskilt för personer med nedsatt rörlighet och för socialt missgynnade personer.

15. Europaparlamentet är övertygat om behovet av att i större utsträckning utnyttja innovativa finansieringsinstrument, vars roll kan visa sig vara avgörande vid genomförandet av vissa infrastrukturprojekt. Parlamentet påminner om att dessa instrument gör det möjligt att få in privatkapital och på detta sätt kompensera för den brist på offentliga medel som är en följd av budgetkonsolideringsinsatserna på nationell och europeisk nivå.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	5.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	30 5 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Magdi Cristiano Allam, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Antonio Cancian, Philippe De Backer, Luis de Grandes Pascual, Saïd El Khadraoui, Ismail Ertug, Carlo Fidanza, Knut Fleckenstein, Jacqueline Foster, Franco Frigo, Mathieu Grosch, Dieter-Lebrecht Koch, Georgios Koumoutsakos, Werner Kuhn, Jörg Leichtfried, Bogusław Liberadzki, Eva Lichtenberger, Gesine Meissner, Hubert Pirker, Dominique Riquet, Petri Sarvamaa, Olga Sehnalová, Brian Simpson, Keith Taylor, Patricia van der Kammen, Dominique Vlasto, Roberts Zīle
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Phil Bennion, Spyros Danellis, Michel Dantin, Isabelle Durant, Geoffrey Van Orden, Janusz Władysław Zemke

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (26.9.2013)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014
(13176/2013 – C7-0260/2013 – 2013/2145(BUD))

Föredragande: Georgios Stavrakakis

KORTFATTAD MOTIVERING

Inledning

Även om EU:s ekonomi långsamt håller på att återhämta sig och visar vissa positiva trender, är det fortfarande långt kvar till en fullständig återhämtning. Mot bakgrund av detta rekommenderar kommissionen att insatser inriktas på de fem prioriteringar som fastställs i den årliga tillväxtundersökningen 2013, nämligen att fortsätta den differentierade tillväxtfrämjande finanspolitiska konsolideringen, återupprätta normal långivning i ekonomin, främja tillväxt och konkurrenskraft i dag och i morgon, ta itu med arbetslösheten och de sociala följderna av krisen och modernisera den offentliga förvaltningen.

Mot bakgrund av arbetet med att anpassa EU:s politikområden, särskilt sammanhållningspolitiken, till EU 2020-strategin, framhåller kommissionen den roll som detta politikområde kan spela i fråga om att bidra till uppnåendet av EU 2020-strategin, samtidigt som man upprepar att sammanhållningspolitikens huvudmål är att utjämna skillnaderna mellan regioner och få till stånd en ekonomisk, social och territoriell sammanhållning.

Kommissionen påminner också om att ett framgångsrikt genomförande av de nuvarande programmen kräver en lämplig nivå av betalningsbemyndiganden, så att förpliktelser gentemot mottagare av EU-stöd kan uppfyllas.

Föredraganden betonar att sammanhållningspolitikens obestridliga mervärde som ett grundläggande investeringsverktyg för EU bidrar till långsiktig strukturell utveckling och tjänar som en katalysator för tillväxt och skapande av sysselsättning, vilket kan hjälpa EU:s medlemsstater och regioner att komma ut ur den rådande finansiella och ekonomiska krisen. Därför måste man avsätta tillräckliga medel för att kunna minska utestående betalningar, vilka är mycket omfattande, särskilt under rubrik 1b.

Budgetförslag

Vid beräkningen av budgetanslagen har kommissionen bedömt budgetbehoven utifrån bestämmelserna och de ekonomiska ramarna i den fleråriga budgetram för 2014–2020, som föreslogs på grundval av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 7–8 februari 2013 och om vilken institutionerna nådde en politisk överenskommelse den 27 juni 2013.

Föredraganden anser att kommissionen, trots de speciella förhållandena vid antagandet av förslaget till budget 2014, är den enda institution som har den information som krävs för att ge en överblick över det verkliga budgetbehovet i alla regioner. Han frågar sig emellertid huruvida kommissionen har beräknat effekterna av den överenskomna tidigareläggningen av särskilda medel som ingår i överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, av den föreslagna höjningen av medfinansieringssatser för de medlemsstater som har drabbats av eller som hotas av stora svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet och av den föreslagna ettåriga förlängningen av perioden för automatiskt återtagande för vissa medlemsstater.

Resursfördelningen mellan fonderna

Den föreslagna resursfördelningen mellan de olika anslagen och fonderna ser ut på följande sätt:

Av den föreslagna totala nivån av åtagandebemyndiganden, 47 560,6 miljoner euro för rubrik 1b (-13,5 % jämfört med 2013), uppgår de totala åtagandebemyndigandena för strukturfonderna (Eruf och ESF) till 38 088,2 miljoner euro, av vilka 1 804,1 miljoner euro har avsatts för ungdomssysselsättningsinitiativets tilläggsansökningar, 8 922,4 miljoner euro för Sammanhållningsfonden och 365,1 miljoner euro för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt.

Den föreslagna nivån av betalningsbemyndiganden är betydligt lägre, -9,3 % jämfört med 2013, och uppgår till 51 093,7 miljoner euro, ett belopp baserat på den beräknade utvecklingen av mellanliggande betalningar under perioden 2007–2013 (46 765,5 miljoner euro, vilket är 91,4 % av de uppskattade totala betalningarna för 2014 under rubrik 1b), på en minskning med 83 % av betalningsåtagandena för avslutandet av räkenskaper för perioden 2000–2006 samt på det nya minskade förfinansieringsbeloppet för 2014 på 1 % inom ramen för Eruf, ESF och Sammanhållningsfonden (eller 1,5 % för medlemsstater som får ekonomiskt bistånd).

Föredraganden beklagar att kommissionen som basis för förfinansiering har använt den nivå som Europeiska rådet hade kommit överens om i slutsatserna från februari 2013, med tanke på att detta är en fråga för de pågående interinstitutionella sektorsvisa förhandlingarna om den framtida sammanhållningspolitiken, vilka genomförs inom ramen för medbeslutandeförfarandet, och kommissionens beslut riskerar att åsidosätta resultatet av dessa förhandlingar.

Han uttrycker också sin förvåning över att utestående åtaganden fortsätter att öka, trots att mer än hälften av betalningsbemyndigandena (52 %) är avsedda att fullgöra EU:s skyldigheter genom att uppfylla tidigare åtaganden.

Det bör påpekas att kommissionen baserar sina beräkningar på antagandet att de ytterligare 11,2 miljarder euro i betalningsbemyndiganden som begärdes i förslaget till ändringsbudget 2/2013 kommer att godkännas i sin helhet under 2013, vilket är särskilt viktigt för rubrik 1b.

De viktigaste politiska resultaten för 2014

Kommissionen fastställer fyra huvudprioriteter för genomförandet av budgeten för 2014: förstärkning av åtgärderna för ungdomar och små och medelstora företag, genomförande av de nya programmen inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2014–2020, fullgörande av EU:s skyldigheter och, slutligen, begränsning av administrativa utgifter. En av de mest representative åtgärderna i samband med nästa budgetram är det nya ungdomssysselsättningsinitiativet, för vilket kommissionen har föreslagit en förhandstilldelning av totalt 6 miljarder euro i åtagandebemyndiganden under de första två åren, med ett första åtagande som uppgår till 3,4 miljarder euro 2014.

Med tanke på anpassningen av sammanhållningspolitiken till EU 2020-strategin vill kommissionen främst arbeta för att de nya programmen antas och inleds i god tid, att politiken får så stor effekt som möjligt och att den strategiska programplaneringsprocessen stärks genom att ett europeiskt mervärde och en mer effektiv användning av pengarna säkerställs.

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet ifrågasätter huruvida beloppet i budgetförslaget 2014 under rubrik 1b är tillräckligt för att täcka minimibehoven och målen för regionalpolitiken, enligt vad EU har fastställt i fördraget.

2.  Europaparlamentet konstaterar med oro att åtagandebemyndigandena under rubrik 1b minskas med 13,5 % till 47 560,6 miljoner euro, att betalningsbemyndigandena minskas med 9,3 % till 51 093,7 miljoner euro för 2013 – här ingår det belopp på 46 765,5 miljoner euro som har avsatts för mellanliggande betalningar för 2007–2013 – och att betalningarna för att avsluta räkenskaperna för perioden 2000–2006 minskas med 83 % till 592,0 miljoner euro.

3.  Europaparlamentet noterar att budgetförslaget 2014 enligt kommissionen är ett förslag till övergångsbudget, där mer än hälften av betalningsbemyndigandena (52 %) är avsatta för att täcka utestående åtaganden och slutföra gamla program. Parlamentet är dock överraskat över att nivån på utestående åtaganden fortsätter att stiga.

4.  Europaparlamentet begär ytterligare förtydliganden av huruvida kommissionen har beräknat effekten av den tidigareläggning av särskilda medel som ingår i överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, av den föreslagna höjningen av medfinansieringssatser för de medlemsstater som har drabbats av eller som hotas av stora svårigheter med avseende på deras finansiella stabilitet och av den föreslagna ettåriga förlängningen av perioden för automatiskt återtagande för vissa medlemsstater.

5.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen som basis för förfinansiering har använt den nivå som Europeiska rådet kom överens om i februari 2013, en fråga som är föremål för de pågående interinstitutionella sektorsvisa förhandlingarna, där Europaparlamentet har medbeslutanderätt, och att kommissionens beslut riskerar att åsidosätta resultatet av dessa förhandlingar. Parlamentet påminner om att förfinansiering är avgörande eftersom medlemsstater och regioner måste ha tillräckliga medel i början av perioden för att investera i projekt som bidrar till en väg ut ur den rådande ekonomiska och finansiella krisen. Parlamentet upprepar i detta sammanhang att utskottet för regional utveckling anser att samma förfinansieringssatser som för innevarande period bör användas, eftersom krisen fortfarande pågår.

6.  Europaparlamentet upprepar att ett godkännande av förordningen om flerårig budgetram endast kan tillförsäkras om det finns en absolut garanti för att de utestående åtagandena för 2013 kommer att fullgöras helt. Parlamentet insisterar på att rådet står fast vid sitt politiska åtagande att utan dröjsmål anta ytterligare en ändringsbudget för att undvika att betalningsbemyndigandena inte räcker till, vilket skulle kunna leda till ett strukturellt underskott i EU:s budget i slutet av 2013. Parlamentet förklarar att Europaparlamentet inte kommer att godkänna förordningen om den fleråriga budgetramen eller anta 2014 års budget förrän denna nya ändringsbudget, som täcker det återstående underskott som fastställts av kommissionen, har antagits av rådet.

7.  Europaparlamentet konstaterar att ungdomssysselsättningsinitiativet, som Europeiska rådet fattade beslut om den 27–28 juni 2013, ska tillämpas på regioner vars ungdomsarbetslöshet överstiger 25 %, och att Eurostat därför måste tillhandahålla nödvändig statistik för alla EU:s regioner, vilket hittills inte har skett.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja och genomföra alla pilotprojekt, förberedande åtgärder och åtgärder för tekniskt bistånd enligt förslagen för rubrik 1b från utskottet för regional utveckling.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	24.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	44 0 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	François Alfonsi, Charalampos Angourakis, Catherine Bearder, John Bufton, Francesco De Angelis, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Iñaki Irazabalbeitia Fernández, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Mojca Kleva Kekuš, Constanze Angela Krehl, Jacek Olgierd Kurski, Petru Constantin Luhan, Vladimír Maňka, Iosif Matula, Miroslav Mikolášik, Jens Nilsson, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Younous Omarjee, Tomasz Piotr Poręba, Ovidiu Ioan Silaghi, Monika Smolková, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Andrea Cozzolino, Joseph Cuschieri, Ivars Godmanis, Juozas Imbrasas, Karin Kadenbach, Andrey Kovatchev, James Nicholson, Heide Rühle, Elisabeth Schroedter, Richard Seeber, Giommaria Uggias, Iuliu Winkler
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	António Fernando Correia de Campos, Sabine Verheyen

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (18.9.2013)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 – alla avsnitt
(13176/2013 – C7-0260/2013 – 2013/2145(BUD))

Föredragande: Vasilica Viorica Dăncilă

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att alla de viktigaste utgiftskategorierna för den gemensamma jordbrukspolitiken, däribland direktstödet, marknadsåtgärder och landsbygdsutveckling, i praktiken sannolikt kommer att minskas under 2014 på grund av det tak som infördes av Europeiska rådet den 7–8 februari 2013 för rubrik 2 i den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

2.  Europaparlamentet noterar att det i enlighet med budgetförslaget kommer att göras nedskärningar av åtagande- och betalningsbemyndigandena i rubrik 2 med 1,1 respektive 2,3 procent under 2014 jämfört med 2013.

3.  Europaparlamentet noterar att det i enlighet med 2014 års budgetförslag kommer att göras nedskärningar av åtagande- och betalningsbemyndigandena till landsbygdsutveckling inom ramen för Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) med 5,5 respektive 10,8 procent.

4.  Europaparlamentet insisterar i detta sammanhang på att rådet måste leva upp till sina löften att bevilja tillräckliga betalningsbemyndiganden inom ramen för 2013 års budgetförfarande så att unionen kan uppfylla sina utestående åtaganden, vid behov via en tredje ändringsbudget som ska läggas fram av kommissionen i mitten av oktober 2013.

5.  Europaparlamentet upprepar att åtgärder för att kontrollera omfattningen av de utestående åtagandena är en förutsättning för att den nya programperioden för 2014–2020 ska kunna få en positiv start, framför allt med hänsyn till nedskärningarna av betalningsbemyndigandena för landsbygdsutveckling i budgetförslaget för 2014.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att nära följa upp situationen i syfte att säkerställa att nedskärningen på 10,8 procent av betalningsbemyndigandena i budgetförslaget för 2014 inte inverkar negativt på medlemsstaternas förmåga att inleda sina program för landsbygdsutveckling, i synnerhet när det gäller investeringarna.

7.  Europaparlamentet noterar att budgeten för direktstöd och marknadsåtgärder under Europeiska garantifonden för jordbruket (EUGFJ) kommer att ökas under 2014 med 0,3 procent jämfört med 2013 för både åtaganden och betalningar, men att kommissionen måste förklara i detalj vilka praktiska åtgärder som behövs för att tillgodose de ökade behoven till följd av utfasningen av direktstödet i EU-12 och inrättandet av fonden för jordbrukskriser.

8.   Europaparlamentet beklagar särskilt tillämpningen av mekanismen för ekonomisk disciplin, som innebär att ett stort antal av unionens jordbrukare kommer att drabbas av nedskärningar på cirka 5 procent av det direktstöd som betalas under budgetåret 2014.

9.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att medel som anslås till reserven för kriser inom jordbrukssektorn i 2014 års budget men som inte används till fullo görs tillgängliga som direktstöd under det kommande budgetåret.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att övervaka de avsevärda prissvängningarna för jordbruksprodukter, vilka inverkar negativt på jordbrukarnas inkomster, och att snabbt och effektivt vidta åtgärder när detta är nödvändigt.

11. Europaparlamentet välkomnar de framsteg som gjorts mot inrättandet av det europeiska instrumentet för övervakning av livsmedelspriser, och uppmanar kommissionen att regelbundet informera parlamentet och rådet om verksamhet och resultat inom detta instrument samt att säkerställa att denna information offentliggörs för en så bred publik som möjligt.

12. Europaparlamentet gläder sig över att medel anslagits till stöd för biodlingssektorn och hoppas att medlen kommer att användas effektivt i medlemsstaterna.

13. Europaparlamentet påpekar att anslagna medel i så hög grad som möjligt måste överensstämma med gjorda åtaganden så att målen att förbättra konkurrenskraften och hållbarheten i det europeiska jordbruket kan uppnås.

14. Europaparlamentet begär en fullständig utjämning av stödnivåerna för direktstödet i EU‑28 snarast möjligt.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	17.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	24 1 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Eric Andrieu, Liam Aylward, José Bové, Vasilica Viorica Dăncilă, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Hynek Fajmon, Mariya Gabriel, Iratxe García Pérez, Julie Girling, Martin Häusling, Esther Herranz García, Elisabeth Jeggle, Elisabeth Köstinger, Agnès Le Brun, Mairead McGuinness, James Nicholson, Wojciech Michał Olejniczak, Britta Reimers, Ulrike Rodust, Alfreds Rubiks, Giancarlo Scottà, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Alyn Smith
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pilar Ayuso, Maria do Céu Patrão Neves

YTTRANDE från fiskeriutskottet (6.9.2013)

till budgetutskottet

över EU:s budget för 2014 – avsnitt III – kommissionen
(2013/2145(BUD))

Föredragande: Crescenzio Rivellini

FÖRSLAG

Fiskeriutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet noterar kommissionens försening i utarbetandet av budgetförslaget för 2014 och konstaterar att denna försening direkt hänger samman med förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014–2020.

2.   Europaparlamentet noterar den nya budgetstrukturen för havs- och fiskerifrågor.

3.   Europaparlamentet kräver att budgetanslagen för 2014 anpassas till utmaningarna för den nyligen reformerade gemensamma fiskeripolitiken och utvecklingen av den integrerade havspolitiken.

4.   Europaparlamentet uppmanar därför medlemsstaterna att se till att de olika EU-fonderna samverkar, bland annat Europeiska havs- och fiskerifonden, för att hantera de stora utmaningar som följer med den allmänna ekonomiska krisen i Europa och för att främja utvecklingen av de europeiska kust- och havsområdena och fiskerinäringens hållbarhet och konkurrenskraft.

5.   Europaparlamentet understryker betydelsen av de pilotprojekt som begärts av parlamentet, och uppmanar kommissionen att fortsätta sina insatser för att genomföra dem.

6.   Europaparlamentet konstaterar att det har skett en övergång från direkt förvaltning till delad förvaltning av stödet till medlemsstaternas utgifter för kontroll och datainsamling. Parlamentet anser att denna övergång bör göra det enklare för medlemsstaterna att fullgöra sina skyldigheter på detta område, vilket är viktigt för att den gemensamma fiskeripolitiken ska fungera väl.

7.   Europaparlamentet konstaterar att avsevärda belopp som avser partnerskapsavtal om hållbart fiske har förts till reserven. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att förhandla med tredjeländer i syfte att i god tid sluta ömsesidigt fördelaktiga avtal om hållbart fiske, så att de anslag som begärts i budgeten kan utnyttjas och EU:s flotta kan dra största möjliga fördel av 2014 års fiskesäsong.

8.   Europaparlamentet noterar att större delen av betalningsbemyndigandena i förslaget till budget 2014 kommer att användas för att täcka de behov som programmen 2007–2013 uppvisar. Parlamentet konstaterar att dessa betalningsbemyndiganden behövs för att tidigare ingångna åtaganden ska kunna fullföljas.

9.   Europaparlamentet beklagar rådets förslag att göra nedskärningar i nödvändiga betalningsbemyndiganden i 2014 års budget, eftersom detta specifikt kommer att påverka projekt och program som inleddes under den förutvarande programplaneringsperioden. Detta kommer särskilt att påverka slutförandet av Europeiska fiskerifonden/Fonden för fiskets utveckling (delad förvaltning), för vilket betalningsbemyndigandena i förslaget till budget 2014 redan ligger under nivån i 2013 års budget.

10. Europaparlamentet beklagar rådets förslag att göra anslagsnedskärningar i 2014 års budget, eftersom detta kommer att inverka menligt på det första året för det nya programmet, som har utformats för att stödja de politiska reformerna och initiativen i överensstämmelse med Europa 2020-prioriteringarna.

11. Europaparlamentet begär således att kommissionens förslag till budget 2014 ska återinföras.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	5.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	John Stuart Agnew, Antonello Antinoro, Kriton Arsenis, Chris Davies, Carmen Fraga Estévez, Dolores García-Hierro Caraballo, Marek Józef Gróbarczyk, Werner Kuhn, Isabella Lövin, Gabriel Mato Adrover, Guido Milana, Maria do Céu Patrão Neves, Crescenzio Rivellini, Raül Romeva i Rueda, Struan Stevenson, Isabelle Thomas, Nils Torvalds
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jean Louis Cottigny, Iñaki Irazabalbeitia Fernández, Jens Nilsson, Nikolaos Salavrakos
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Jan Kozłowski

YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (5.9.2013)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 - alla avsnitt
(2013/2145(BUD))

Föredragande: Morten Løkkegaard

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.      Europaparlamentet konstaterar att 2014 kommer att bli det första året som de nya fleråriga programmen på området för utbildning, ungdom, idrott, kultur, media och medborgarskap inleds och genomförs. Parlamentet gläder sig över att idrottens europeiska dimension för första gången får stöd av ett EU-program. Parlamentet betonar vikten av tillräckliga åtagande- och betalningsbemyndiganden för att säkerställa att programmen kan fungera fullt ut redan från början av programperioden.

2.      Europaparlamentet betonar att tillräckliga betalningsbemyndiganden måste göras tillgängliga för att 2014 års politiska åtaganden ska kunna genomföras fullt ut och på ett korrekt sätt.

3.      Europaparlamentet betonar att det nya programmet för utbildning, ungdom och idrott är av avgörande betydelse för att Europa 2020-strategin ska bli framgångsrik. Parlamentet påpekar att efterfrågan på rörlighet inom ramen för Erasmussystemet tidigare varit mycket hög. Parlamentet betonar betydelsen av detta program och ungdomssysselsättningsinitiativet för ungas anställbarhet. Parlamentet begär följaktligen att man redan från första året särskilt uppmärksammar nivån på betalningarna för rörlighet och organisationens ansvarsskyldighet när det gäller garantimekanismen. Parlamentet betonar dock att dessa program inte kan ersätta de strukturella insatser och reformer som behövs för att utbildningssystemen och arbetsmarknaderna i medlemsstaterna ska klara av de framtida utmaningarna.

4.      Europaparlamentet påminner om de problem som uppstår till följd av otillräckliga nivåer på betalningarna för programmen för livslångt lärande, särskilt för Erasmus, i ändringsbudgeten för 2012 och budgeten för 2013. Parlamentet uppmanar rådet att säkerställa ett korrekt genomförande av programmet med hänsyn till de höga genomförandenivåerna.

5.      Europaparlamentet insisterar på att budgetanslagen till ungdomsinitiativ införs i form av en separat budgetpost som återspeglar deras specifika mål.

6.      Europaparlamentet anser att programmet Special Olympics bör stödjas genom en separat budgetpost för att garantera EU-stöd till detta europeiska evenemang i linje med Europaparlamentets förklaring om stöd till Special Olympics-tävlingarna i Europeiska unionen från 2009.

7.      Europaparlamentet understryker att programmet Kreativa Europa är av stor betydelse för att stödja kulturindustrin och den kreativa industrin, som bidrar till både den kulturella mångfalden och ekonomin. Parlamentet beklagar att nivån på åtagandebemyndigandena för detta program i kommissionens budgetförslag är avsevärt mycket lägre än för dess föregångare 2013, och kräver en ökning av nivån.

8.      Europaparlamentet beklagar att kommissionen budgetförslag har lägre åtagandebemyndiganden för programmet Ett Europa för medborgarna år 2014 än 2013. Parlamentet kräver en ökning av anslagen.

9.      Europaparlamentet betonar att EU:s kommunikationspolitik är av avgörande betydelse för att föra EU närmare medborgarna och främja deras kunskaper om, förståelse för och deltagande i EU:s beslutsprocess. Parlamentet kräver ett förstärkt interinstitutionellt samarbete på området för kommunikationspolitiken inför 2014 års val.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	5.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	17 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Santiago Fisas Ayxela, Lorenzo Fontana, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Emma McClarkin, Emilio Menéndez del Valle, Marietje Schaake, Marco Scurria, Hannu Takkula, Sabine Verheyen, Milan Zver
Slutomröstning: närvarande suppleanter	François Alfonsi, Ivo Belet, Seán Kelly, Iosif Matula, Elisabeth Morin-Chartier
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Raffaele Baldassarre, Marino Baldini, Preslav Borissov, Jens Nilsson

YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (9.9.2013)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 – alla avsnitt
(2013/2145(BUD))

Föredragande: Jan Mulder

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet beklagar nedskärningarna av åtagandebemyndigandena med 9,4 procent och av betalningsbemyndigandena med 11,9 procent under rubrik 3 Säkerhet och medborgarskap jämfört med 2013 års budget, eftersom denna rubrik stärker begreppet europeiskt medborgarskap genom att skapa ett område med frihet, rättvisa, säkerhet och tillgång till grundläggande offentliga varor och tjänster. Parlamentet anser att detta begrepp måste stärkas med hänsyn till den ekonomiska kris som råder och inför det kommande valet till Europaparlamentet.

2.  Europaparlamentet anser att det är svårt att uttrycka en ståndpunkt till budgetförslaget eftersom förhandlingar fortfarande pågår om de rättsliga grunderna för de flesta programmen och fonderna.

3.  Europaparlamentet insisterar på att kommissionen och medlemsstaterna måste göra allt för att garantera att EU:s budget används på ett effektivt sätt och att alla åtgärder som finansieras genom budgeten har ett tydligt europeiskt mervärde. Medlemsstaterna bör särskilt fördela uppgifterna när detta är möjligt och utöka sitt samarbete.

4.  Europaparlamentet betonar att solidariteten mellan medlemsstaterna på området för asyl och migration bör stärkas och att EU:s budget bör avspegla ett tydligt åtagande i detta avseende, även i form av ett lämpligt bidrag från medlemsstaterna.

5.  Europaparlamentet insisterar på att byråerna bör ha tillräckliga resurser för att kunna genomföra de system och projekt som nyligen har godkänts. Parlamentet anser därför att Frontex budget bör ökas så att byrån får nödvändiga resurser för att driva Eurosur som ett paneuropeiskt gränsövervakningssystem. Parlamentet anser att Eurosur med tillräckliga finansiella anslag kommer att kunna minska antalet irreguljära migranter som oupptäckta tar sig in i EU, minska antalet dödsfall bland de irreguljära migranterna till sjöss och bidra till att förebygga gränsöverskridande brottslighet. Parlamentet anser vidare att budgetarna till Europol och Europeiska stödkontoret för asylfrågor (Easo) bör ökas för att finansiera det nyinrättade Europeiska it-brottscentrumet liksom det nyligen antagna asylpaketet och de nya uppgifter detta medför för de tre organen.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	5.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40 9 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jan Philipp Albrecht, Edit Bauer, Emine Bozkurt, Arkadiusz Tomasz Bratkowski, Carlos Coelho, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Kinga Göncz, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Anna Hedh, Salvatore Iacolino, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Timothy Kirkhope, Juan Fernando López Aguilar, Svetoslav Hristov Malinov, Véronique Mathieu Houillon, Anthea McIntyre, Nuno Melo, Roberta Metsola, Claude Moraes, Antigoni Papadopoulou, Georgios Papanikolaou, Jacek Protasiewicz, Carmen Romero López, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Renate Sommer, Rui Tavares, Nils Torvalds, Wim van de Camp, Axel Voss, Renate Weber, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Auke Zijlstra
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Andrew Henry William Brons, Anna Maria Corazza Bildt, Mariya Gabriel, Monika Hohlmeier, Stanimir Ilchev, Iliana Malinova Iotova, Franziska Keller, Jan Mulder, Jens Rohde, Marie-Christine Vergiat, Manfred Weber
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Davor Ivo Stier

YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (4.9.2013)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 – alla avsnitt
(2013/2145(BUD))

Föredragande: Morten Messerschmidt

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A. Många medlemsstater har allvarliga budgetproblem och unionens budget måste återspegla detta. Unionens budget är bland annat ett viktigt instrument som kan fungera som katalysator för investeringar, som bör förstärkas i kristider.

B.  De förändringar av budgetförfarandet som infördes genom Lissabonfördraget måste respekteras.

1.  Europaparlamentet betonar att 2014 är ett valår, vilket innebär att det behövs en enhetlig budgetstrategi för tillhandahållandet av information om valet till Europaparlamentet. Parlamentet efterlyser en kampanj på alla unionens språk för att informera medborgarna om deras rösträtt, om hur unionen påverkar deras dagliga liv och om Europaparlamentets roll.

2.  Europaparlamentet vill se en utvärdering av kommunikationsstrategin för valet 2009 och betonar behovet av en liknande utvärdering av valet 2014.

3.  Europaparlamentet konstaterar att 2013 är Europaåret för medborgarna och anser att anslagen i 2014 års budget även bör användas för en djupgående utvärdering av detta initiativ.

4.  Europaparlamentet beklagar att problemen med EU:s medborgarinitiativ fortsätter och betonar att det är nödvändigt att i budgeten prioritera både själva initiativen och kommunikationen om dessa. Parlamentet noterar att de logistiska problemen har varit enorma och att dessa måste lösas för att öka medborgarinitiativets popularitet och trovärdighet.

5.  Europaparlamentet anser att öppenhet måste vara ett övergripande nyckelord i alla EU‑institutioners budgetprocess. Parlamentet beklagar att det ännu inte har varit möjligt att nå en överenskommelse om fullständig transparens.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	4.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	14 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Andrew Henry William Brons, Ashley Fox, Roberto Gualtieri, Enrique Guerrero Salom, Gerald Häfner, Stanimir Ilchev, Constance Le Grip, Paulo Rangel, Søren Bo Søndergaard, Indrek Tarand, Rafał Trzaskowski, Luis Yáñez-Barnuevo García
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Zuzana Brzobohatá, Dimitrios Droutsas
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Marino Baldini, Susy De Martini, Andrej Plenković

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	9.10.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	32 3 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Richard Ashworth, Francesca Balzani, Zuzana Brzobohatá, Jean Louis Cottigny, Jean-Luc Dehaene, Isabelle Durant, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Jens Geier, Ivars Godmanis, Ingeborg Gräßle, Lucas Hartong, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Anne E. Jensen, Ivailo Kalfin, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, George Lyon, Barbara Matera, Vojtěch Mynář, Juan Andrés Naranjo Escobar, Dominique Riquet, Alda Sousa, Derek Vaughan, Angelika Werthmann
Slutomröstning: närvarande suppleanter	François Alfonsi, Frédéric Daerden, Ivana Maletić, Paul Rübig, Peter Šťastný, Nils Torvalds
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Ildikó Gáll-Pelcz, Oldřich Vlasák