BETÄNKANDE om EU:s rymdindustripolitik: rymdbranschens potential för ekonomisk tillväxt

18.10.2013 - (2013/2092(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Angelika Niebler

Errata/Addenda

• ERR01 (PDF - 125 KB)
• ERR01 (DOC - 47 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om EU:s rymdindustripolitik: rymdbranschens potential för ekonomisk tillväxt

(2013/2092(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

   med beaktande av artikel 189 i avdelning XIX i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, eftersom den handlar om forskning och teknisk utveckling och om rymdpolitik och i synnerhet om utarbetandet av en europeisk rymdpolitik för att främja vetenskapliga och tekniska framsteg, industriell konkurrenskraft och genomförandet av unionens politik,

   med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 februari 2013 EU:s rymdindustripolitik (COM(2013)0108),

   med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

   med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 oktober 2010 En integrerad industripolitik för en globaliserad tid – Med konkurrenskraft och hållbar utveckling i centrum (COM(2010)0614),

   med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM (2012)0582),

   med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 april 2011 En europeisk rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst (COM(2011)0152),

   med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 november 2012 Upprättande av lämpliga kontakter mellan Europeiska unionen och Europeiska rymdorganisationen (COM(2012)0671),

   med beaktande av beslut 2004/578/EG av den 29 april 2004 om ingående av ramavtalet mellan Europeiska gemenskapen och Europeiska rymdorganisationen[1],

   med beaktande av rådets slutsatser av den 11 oktober 2010, 31 maj 2011, 2 december 2011 och 30 maj 2013,

   med beaktande av sin resolution av den 19 januari 2012 om en rymdstrategi för Europeiska unionen i allmänhetens tjänst[2],

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0338/2013), och av följande skäl:

A. Artikel 189 i EUF-fördraget ger EU en tydlig roll med att utarbeta en rymdpolitik för att främja vetenskapliga och tekniska framsteg, industriell konkurrenskraft och genomförandet av unionens politik.

B.  Till följd av den ökande konkurrensen från nya rymdfartsnationer som Kina och Indien är det möjligt att EU:s medlemsstater som enskilda nationer inte längre har tillräcklig politisk tyngd för att kunna bemöta framtidens utmaningar inom denna sektor.

C. Rymdpolitiken bildar ett nyckelinslag i Europa 2020-strategin.

D. Otaliga tjänster som allmänheten anlitar i vardagslag beror direkt eller indirekt av rymdfarten, såsom television, höghastighetsinternet, navigationssystem eller det europaomfattande automatiska systemet för larmsamtal, eCall.

E.  Den europeiska rymdindustrin har en samlad årsomsättning på omkring 6,5 miljarder euro och sysselsätter över 34 500 högkvalificerade personer. I ett läge där ekonomin har det kämpigt måste det bättre framhållas att rymdbranschen har en stark tillväxt- och innovationspotential och skapar sysselsättning med stort mervärde.

F.  Samordningen mellan EU, medlemsstaterna och Europeiska rymdorganisationen (ESA) är fortfarande otillräcklig när det gäller åtgärder inom området rymdpolitik och därför har vi fått överlappande strukturer och synergieffekter har inte kunnat tas till vara. Parlamentet understryker att införandet av en tydlig ram för en rymdpolitisk ledningsstruktur skulle möjliggöra ofantliga effektivitetsvinster.

G. Eftersom ESA är en mellanstatlig organisation finns det ingen formell förbindelse mellan ESA och Europaparlamentet och därför har ESA ingen omedelbar anknytning till medborgarna, till skillnad från vad som är fallet inom alla andra områden av unionens politik.

H. Rymdindustrin är en bransch som kräver stora investeringar med osedvanligt långa utvecklingscykler och planeringssäkerhet är därför utslagsgivande för den. Parlamentet anser att en stabil lagstiftningsram och en tydlig styrningsram skulle bli till stor nytta för den synlighet som erbjuds av detta.

I.   Ett europeiskt system av bärraketer kan bidra till att trygga tillträde till rymden på oberoende villkor.

J.   EU är för närvarande beroende av det utomeuropeiska militära globala systemet för satellitnavigering (GNSS). Galileo utformades, utvecklades och kommer att förbli under civil kontroll.

K. För den europeiska rymdbranschen är det åtskilligt viktigare med kommersiell försäljning än för dess internationella huvudkonkurrenter.

L.  Satellitbaserade tjänster är mycket viktiga för att tillväxtsektorerna inom det digitala samhället ska få information och bidrar till att målen för EU:s digitala agenda uppnås.

M. Enligt uppskattningar från experthåll skulle det inom tio år kunna finnas en marknad på 300 miljarder USD för satellitnavigerings- och jordövervakningstjänster och redan nu är satellitnavigering utslagsgivande för mellan 6 och 7 procent av BNP i EU:s västra medlemsstater.

N. Efterfrågan på trådlösa kommunikationsmöjligheter stiger. Tillsammans med vågutbredningens fysikaliska egenskaper och den brist på radiofrekvenser som sammanhänger med den blir det allt viktigare med en internationell avstämning av hur radiospektrum används.

En europeisk utformning av rymdpolitiken

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande om EU:s rymdindustripolitik. Parlamentet anser att kommissionen bör koncentrera sig på ett fåtal av de åtgärder för rymdindustripolitik som omnämns i meddelandet, för att rymdbranschens tillväxtpotential verkligen ska kunna tas till vara.

2.  Europaparlamentet betonar att alla som medverkar med att styra EU:s framtida rymdpolitik, inklusive kommissionen, den europeiska byrån för GNSS, ESA, de nationella myndigheterna och fackorganen såsom Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat) måste stå i förbindelse med varandra och måste arbeta på lång sikt.

3.  Europaparlamentet anser att de nationella myndigheterna skulle kunna lägga fram konkreta förslag om detta så att kommissionen skulle kunna sammanjämka bidragen från medlemsstaterna och fastställa en vision för EU.

4.  Europaparlamentet betonar att kommissionen så snart som möjligt måste ge oss en tydlig färdplan för jordobservationsprogrammet GMES/Copernicus och för utvecklingen och idrifttagandet av de olika Sentinel-satelliterna samt för den rättsliga och operativa ram som föreslås för detta komplicerade system.

5.  Europaparlamentet stöder kommissionens avsikt att vidta åtgärder för att inrätta ett sammanhängande EU-regelverk för rymdfarten. Parlamentet förespråkar en verklig inre marknad för rymdfartsprodukter och rymdbaserade tjänster inom EU. Det är viktigt att politiken utformas och utvecklas utan att dess genomförande negativt påverkar eller snedvrider kommersiella marknadsförhållanden. Konkurrensneutralitet och transparens är bägge hörnstenar i utformningen av europeisk rymdpolitik.

6.  Europaparlamentet konstaterar att kommissionen än så länge inte försökt övergripande förankra rymdpolitiken och målen för den i de olika områdena av unionens politik. Parlamentet uppmanar kommissionen att framdeles göra detta genom att ta hänsyn till rymdpolitiken också inom sådana politikområden som telekommunikationer, transporter, miljö, jordbruk, säkerhet eller kultur.

7.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att rymdbaserade telekommunikationer, navigering och jordobservation ger EU strategiskt viktig kunskap som förstärker dess yttre förbindelser inom områdena utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att prioritera följande tematiska områden: institutionella frågor, Galileo och Copernicus, rymdindustrin som tillväxtmotor och sysselsättningsinstrument, konsekvensbedömning av rymdrelaterade verksamheter, tillträde till rymden på oberoende villkor, forskningens och utvecklingens roll, satellitkommunikation, rymdövervakning och spårning samt rymdskrot.

9.  Europaparlamentet stöder kommissionens uttalande att många komponenter i rymdsystemen har dubbla eller militära användningsområden och därmed är föremål för direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen[3], ändrad genom direktiv 2012/47/EU av den 14 december 2012 vad gäller förteckningen över försvarsrelaterade produkter, rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden[4] eller den gemensamma ståndpunkten om vapenexport. Parlamentet välkomnar det förslag som gjorts i meddelandet om att lägga fram en formell rapport för parlamentet om dubbla kontrollsystem före utgången av 2013. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och rådets arbetsgrupp för export av konventionella vapen att förtydliga vilken regleringsram som ska gälla för vilken teknik- och produktkategori.

Institutionella frågor

10. Europaparlamentet erkänner vilka framgångar ESA uppnått för Europa under de gångna årtiondena på rymdfartens område och uppmanar de medlemsstater som inte är medlemmar av ESA att överväga anslutning och utökat samarbete. Parlamentet konstaterar dock att en effektivare drift och en politisk samordning och ansvarsskyldighet kan åstadkommas på lång sikt endast om ESA och EU förs närmare varandra i sitt samarbete, bl.a. så att dubbelarbete och överlappningar undviks. Parlamentet uppmanar kommissionen att noggrant undersöka om ESA till exempel i framtiden skulle kunna inlemmas som mellanstatlig organisation i unionens styrningsstrukturer, så länge som det inte upplevs som lämpligt att omvandla ESA till ett europeiskt organ.

11. Europaparlamentet förespråkar att EU fram till dess i mycket nära samarbete med ESA starkare än hittills bör samordna medlemsstaternas rymdpolitik och rymdprogram för att man ska nå fram till ett verkligt europeiskt grepp på dessa frågor och samtidigt se till att ESA:s och dess medlemsstaters intressen respekteras. Parlamentet konstaterar att detta är det enda sättet att ge rymdindustrin en konkurrenskraft som den också kan behålla.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och ESA att inrätta en form av samordningsgrupp vars medlemmar vid regelbundna sammankomster bör avstämma strategierna och åtgärderna inom området rymdfart så att dubbla strukturer kan undvikas och utveckla ett gemensamt tillvägagångssätt med tanke på internationella frågor och forum.

13. Europaparlamentet konstaterar att militärens ökande användning av rymdtillgångar inte får minska eller begränsa den civila användningen och eventuella framtida civila tillämpningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionens vice ordförande/den höga representanten att påbörja en översyn av det numera föråldrade rymdfördraget från 1967 eller också att skapa ett nytt regelverk som beaktar de tekniska framsteg som har skett sedan 1960-talet.

Galileo och Copernicus (GMES)

14. Europaparlamentet framhåller att högsta prioritet inom den europeiska rymdpolitiken måste ges till att Galileo färdigställs och till att arbetet med Copernicus går vidare, eftersom dessa bägge är den europeiska rymdpolitikens flaggskepp, varvid syftet ska vara att de första Galileotjänsterna under 2014 i praktiken kan öppnas för medborgarna.

15. Europaparlamentet understryker att Egnos är det första funktionsklara europeiska GNSS-programmet och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja och förverkliga användningen av Egnos inom olika områden, såsom transporter.

16. Europaparlamentet beklagar djupt att det tidigare inträtt förseningar med uppbyggnaden av det europeiska systemet för satellitnavigering, Galileo. Parlamentet välkomnar att fyra satelliter sedan dess placerats i omloppsbana runt jorden. Parlamentet betonar att fördelarna och nyttan med Galileo i synnerhet och med en europeisk rymdindustri i allmänhet bättre måste föras ut till allmän kännedom och uppmanar kommissionen att ordna prominenta offentliga arrangemang i EU:s huvudstäder i samband med framtida uppskjutningar av Galileosatelliter, för att göra reklam för Galileo och dess tillämpningsmöjligheter.

17. Europaparlamentet betonar att EU måste informera befolkningen, locka till sig framtida ingenjörer, sprida information om EU:s satellitnavigering och föreslå en uppsättning incitament för alla användare för att de ska använda den möjliggörande tekniken hos Galileo och Egnos.

18. Europaparlamentet är övertygat om att målet att uppnå fullständig operativ kapacitet, som innebär en konstellation med 27 satelliter plus ett lämpligt antal extrasatelliter och lämplig markbunden infrastruktur, är en förutsättning för att Galileo ska ge ett mervärde, framför allt i form av hög precision och avbrottsfria tjänster och därmed medföra ett flertal ekonomiska och samhälleliga vinster.

19. Europaparlamentet beklagar att EU för närvarande inte i sin helhet täcks av Egnossystemet och vill att systemet byggs ut till att omfatta södra, östra och sydöstra Europa och således kan användas överallt inom Europa.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att informera parlamentet om planerna att använda Copernicusprogrammet och Galileoprogrammets offentliga reglerade tjänst till stöd för GSFP-insatser och GSFP-uppdrag.

Rymdindustrin som tillväxtmotor och sysselsättningsinstrument

21. Europaparlamentet konstaterar att små och medelstora företag (inte uteslutande, men särskilt sådana företag), behöver ett slags startkapital från offentligt håll för att de ska ha tillräckligt med pengar för att på lång sikt investera i forskning och utveckling. Parlamentet är övertygat om att offentlig finansiering och offentliga köpare av rymdindustrins produkter och tjänster kan sporra till innovation och således möjliggöra tillväxt och sysselsättningsskapande.

22. Europaparlamentet upprepar att EU inte får försitta tillfället att utveckla nedströmsmarknaden för satellitnavigering, och understryker vikten av en handlingsplan för Europeiska byrån för GNSS för att utvidga marknaden för GNSS, något som kommer att bli utslagsgivande för EU:s ekonomiska framtid.

23. Europaparlamentet erinrar om att nya satellitnavigeringstillämpningar kan göra verksamheten inom luft- och sjöfart samt vägtransporter och jordbruk säkrare, effektivare och tillförlitligare, vilket också gäller för trafiksäkerhet, uppbörd av avgifter, trafikstyrning och parkeringsövervakning, kontroll över fordonsparker, larmsamtal, övervakning och spårning av varor, bokningar på internet, transportsäkerhet, digitala färdskrivare, djurtransporter och hållbar mark.

24. Europaparlamentet noterar vad som anges i meddelandet, nämligen att 60 procent av elektroniken i europeiska satelliter för närvarande importeras från Förenta staterna. Parlamentet efterlyser ett initiativ om hur känsliga uppgifter eller personuppgifter ska skyddas i detta sammanhang och om att aktuell offentlig upphandling av rymdinfrastruktur från medlemsstater alltid när så är möjligt ska användas som ytterligare tillväxtdrivande faktor för denna bransch.

25. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligt kommissionen, ESA, Europeiska försvarsbyrån och medlemsstaterna att fastställa kritisk teknik inom ramen för det gemensamma initiativet European non-dependence process samt att ta fram alternativ som är mindre beroende av tredjeländer. Parlamentet erinrar om risken för att Förenta staterna, om oenighet skulle uppstå, stänger eller blockerar europeisk rymdinfrastruktur.

26. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skapa incitament för den europeiska industrin att på europeisk nivå utveckla komponenter för rymdfarten, för att beroendet av import från tredjeländer ska minska.

27. Europaparlamentet konstaterar att företag inom andra branscher än rymdfarten kan dra nytta av produkter som rymdforskningen gett upphov till. Parlamentet uppmanar därför alla berörda parter att bygga upp ett utbyte mellan aktörer från rymdbranschen och från andra branscher och att arbeta i partnerskap för utveckling av teknik som kan leda till banbrytande samhällsnyttiga innovationer. Parlamentet understryker att det vore skäl att bättre informera om hur rymdbranschen är till konkret nytta för européernas vardagsliv.

28. Europaparlamentet betonar att särskilt sektorn för rymdbaserade tjänster och robotteknik öppnar talrika möjligheter på marknaden, främst för små och medelstora företag.

29. Europaparlamentet understryker att självständiga och intelligenta robotsystem är en nyckelteknik för ytterligare utforskning av rymden. Parlamentet påpekar mot bakgrund av detta att europeiska medel från Horisont 2020 måste användas effektivt, framför allt för marknadsnära verksamheter.

30. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är för en konkurrenskraftig europeisk rymdindustri att den har tillräckligt många högkvalificerade anställda. Parlamentet vädjar därför till alla berörda parter att fördjupa samarbetet mellan universiteten och näringslivet och att uppmuntra unga förmågor, framför allt kvinnliga förmågor, att gå in för denna bransch (till exempel genom att införa nationella program för universitetsutbildning och system för yrkesutbildning, samt tävlingar för europeiska och icke-europeiska forskare). Parlamentet konstaterar dessutom att det ovillkorligen behövs förmågor också från tredjeländer (även i form av att europeiska förmågor lockas att återvända).

Tillträde till rymden

31. Europaparlamentet betonar hur viktigt det är med tillträde till rymden för alla medlemsstater och med kommersiella försäljningar för den europeiska rymdindustrin. Parlamentet påpekar samtidigt att det europeiska näringslivet fortfarande delvis är utestängt från institutionella marknader i tredjeländer och betonar vikten av likvärdiga utgångsförutsättningar för det europeiska näringslivet på internationell nivå. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att inom ramen för handelsavtal (såsom det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar) verka för ömsesidighet och trygga lika möjligheter och rättvis konkurrens.

32. Europaparlamentet understryker hur viktigt det är för tillträde till rymden på oberoende villkor att europeiska bärraketer utvecklas och tas i drift. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att, tillsammans med ESA, på lång sikt se till att ett europeiskt system för bärraketer och uppskjutning av raketer vidmakthålls och byggs ut.

33. Europaparlamentet anser att den europeiska rymdindustrin bör anlita nuvarande europeisk rymdinfrastruktur, som delvis bekostats med europeiska allmänna medel.

Forskningens och utvecklingens roll

34. Europaparlamentet välkomnar dessutom att man också inom det nya ramprogrammet för forskning (Horisont 2020) kommer att investera 1,5 miljarder euro i forskning och innovation inom området rymdfart. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att inom ramen för Horisont 2020 ställa en del av budgeten till förfogande för forskning kring och utveckling av tillämpningar av satellitkommunikation.

35. Europaparlamentet anser att framför allt forskningen behöver starkare samordnas mellan EU, ESA och medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar de tre aktörerna att utveckla en gemensam ”forskningsfärdplan” för perioden fram till 2020 och att fastställa prioriteringar och mål för rymdpolitiken som gemensamt ska uppnås, för att de berörda aktörerna, framför allt inom näringslivet, ska tillförsäkras planeringssäkerhet. Parlamentet betonar vikten av forskningssamarbete med tredjeländer.

36. Europaparlamentet betonar att tillämpningar och tjänster med anknytning till GNSS måste utvecklas, så att den investering i infrastruktur som Galileo innebär kommer helt till sin rätt och att man måste se till att forskning och utveckling med anknytning till Galileo får lämpliga ekonomiska resurser. Parlamentet beklagar att anslagen till forskning och innovation kring tillämpningar baserade på Egnos och Galileo skurits ned, så att teknikens framsteg och kapacitetstillväxten inom industrin avsevärt fördröjs, liksom också ett miljöeffektivt genomförande i EU, och uppmanar därför kommissionen med kraft att ordna så att små och medelstora företag lättare kan få finansiering.

37. Europaparlamentet konstaterar att utvecklingen av innovativa tillämpningar i Europa hämmas av olika hinder. Parlamentet påpekar för kommissionen mot bakgrund av detta att jordövervaknings- och satellitprogram skapat en icke utnyttjad marknad för kommersiell användning av rymdbaserade data och uppmanar kommissionen att ta reda på vilka dessa hinder är (såsom ansvarighet för skada orsakad av rymdföremål/rymdskrot, osäkerhet om vilka tjänster som finns att tillgå, betänkligheter om säkerheten och uppgiftsskyddet, otillräcklig medvetenhet om de inneboende möjligheterna och brist på driftskompatibilitet) och lägga fram eventuella förslag om hur sådana marknader skulle kunna öppnas.

Satellitkommunikation

38. Europaparlamentet betonar att satellitkommunikation spelar en betydande roll inom den europeiska rymdindustrin, eftersom uppdragen från denna bransch garanterar att kapaciteten hos rymdfarkoster och bärraketer fortlöpande används och på det sättet bidrar till att ge EU tillträde till rymden på oberoende villkor. Parlamentet visar mot bakgrund av detta också på att det i samband med uppskjutning av kommersiella satelliter uppstår kapacitet för nyttolast (det man kallar ”hosted payloads”), som skulle kunna nyttjas för utprovning i rymden av nya produkter och ny teknik och således minska både kostnaderna och tidsåtgången för erbjudandet av nya tjänster.

39. Europaparlamentet framhåller att man med hjälp av satellitkommunikation effektivt kan nå ut med multimediatjänster också till sådana inom näringslivet och samhället som hittills inte kunna få dem via markbaserad teknik.

40. Europaparlamentet understryker att satellitnät, framför allt i avlägsna områden, bidrar till uppnåendet av EU:s digitala agendas mål om att hela EU ska få bredbandsinternet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att, av omsorg om teknikneutraliteten, se till att det tas vederbörlig hänsyn till satellitbaserat internet i den uppsättning teknik som avses användas vid utbyggnaden av bredband, såsom i EU:s sammanhållningspolitik.

40. Europaparlamentet konstaterar att satellitkommunikation får en allt viktigare logistisk funktion i krissituationer såsom naturkatastrofer eller för bevarande av den inre säkerheten, eftersom data- och kommunikationsförbindelser via satellit är oumbärliga i situationer där det inte finns någon markbaserad infrastruktur eller där denna förstörts.

41. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att undersöka vilka radiofrekvenser som i dag finns att tillgå för satellitkommunikation och vilka som kommer att behövas i framtiden och att vid Internationella teleunionens nästa världsradiokonferens se till att det på lämpligt sätt slås vakt om EU:s och satellitkommunikationsbranschens intressen vid tilldelningen av radiofrekvenser globalt och regionalt.

42. Europaparlamentet anser att innovationspotentialen inom området satellitkommunikation ännu på långt när inte fullständigt tillvaratagits. Parlamentet pekar på de möjligheter som de nyaste formerna för teknik, såsom ”Laser Communication Terminals” (LCT) eller också ”High Throughput Satellites” (HTS), erbjuder för att man ska kunna tillgodose behovet av ett allt starkare datautbyte med allt högre datahastigheter.

43. Europaparlamentet betonar att det enda sättet för Europa att bevara sitt tekniska försprång inom området satellitkommunikation är att fortsätta forskningsarbetet här på europeisk nivå.

Rymdskrot

44. Europaparlamentet betonar att rymdbaserade infrastrukturer bildar ryggraden för många tjänster som anlitas av näringslivet och samhället i vardagslag. Parlamentet påpekar att bortfall av dessa infrastrukturer, till exempel till följd av kollisioner mellan satelliter och andra föremål i rymden eller med rymdskrot, kan bli till fara för säkerheten för ekonomiska aktörer och för medborgare.

45. Europaparlamentet konstaterar att rymdskrot i allt högre grad blir ett problem och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att arbeta för en global styrning av rymden. Parlamentet uppmanar samtidigt kommissionen och medlemsstaterna att via alla diplomatiska kanaler arbeta för att den ”uppförandekod om yttre rymden”, som tagits fram av EU, ska undertecknas av tredjeländer.

46. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta till stöd för att det i början av detta år föreslagna stödprogrammet för rymdövervakning och spårning så snabbt som möjligt fastställs på europeisk nivå, för att garantera ett större oberoende av institutioner i Förenta staterna som utfärdar kollisionsvarningar.

47. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT L 261, 6.8.2004, s. 63.
• [2]  Antagna texter, P7_TA(2012)0013.
• [3]  EGT L 146, 10.6.2009, s. 1.
• [4]  EGT L 134, 29.5.2009, s. 1.

MOTIVERING

Rymdindustrin är visserligen en nisch inom näringslivet med endast knappt 35 000 högkvalificerade anställda, men ändå har denna industri en samlad årsomsättning på över 6,5 miljarder euro. Otaliga tjänster är antingen direkt eller indirekt beroende av rymdbaserad teknik. Samtidigt är rymdfarten en drivkraft för tillväxt och innovation. Många branscher utanför rymdfarten drar nytta av de tekniska landvinningar som gjorts inom rymdindustrin. Inom många områden, såsom satellitkommunikationstjänster, intar det europeiska näringslivet en tätposition.

Ändå är Förenta staterna fortfarande världens största rymdnation, vilket inte minst beror på storleken av den budget som avsätts för civil och militär rymdfart. Men också andra nationer, såsom Kina och Indien, har under tiden gått framåt på rymdfartens område. Mot bakgrund av detta måste vi européer fråga oss om vi i framtiden kan fortsätta att bekläda vissa tätpositioner eller i bästa fall rentav bygga ut dem, eller om vi nöjer oss med att bara följa efter andra nationer.

Europaparlamentet har alltid ivrat för en ambitiös europeisk rymdpolitik och gör det också i detta initiativbetänkande.

I sitt meddelande av den 28 februari 2013 föreslår kommissionen flera olika åtgärder för att tillväxtpotentialen inom rymdfartssektorn ska kunna tas till vara. Europaparlamentet tycker också att rymdindustrin erbjuder en omfattande potential för tillväxt- och sysselsättningsskapande och således även för uppnående av målen för Europa 2020-strategin.

För detta ändamål är det emellertid mycket viktigt med en rad politiska åtgärder under de kommande månaderna och åren. Först och främst behövs det en starkare samordning av rymdverksamheten i EU, ESA och medlemsstaterna för att dubbla strukturer ska kunna undvikas och krafterna sammanföras. Vad EU i slutänden behöver är en verklig inre marknad för rymdindustrin, med en sammanhängande rättslig ram, utan att det dock eftersträvas någon fullständig harmonisering av medlemsstaternas rättsliga föreskrifter. Här har vi en av de största utmaningarna inför framtiden.

Dessutom bör näringslivet i Europa, med stöd av den europeiska politiken, huvudsakligen inrikta sig på de områden som redan i dag erbjuder en avsevärd potential för tillväxt och innovation. Hit hör utan tvivel det europeiska systemet för satellitnavigering, Galileo, det europeiska jordövervakningsprogrammet Copernicus (GMES) och satellitkommunikation överlag.

YTTRANDE från utskottet för utrikesfrågor (24.9.2013)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över EU:s rymdindustripolitik – rymdsektorns potential för ekonomisk tillväxt
(2013/2092(INI))

Föredragande: Tarja Cronberg

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande av den 28 februari 2013 ”EU:s rymdindustripolitik – Rymdsektorns potential för ekonomisk tillväxt” COM(2013)0108 som ett viktigt steg mot EU:s strategiska oberoende i rymdtekniken. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar att bygga upp kapacitet att på egen hand få tillträde till rymden via europeiska avskjutningsramper och satelliter. Parlamentet understryker behovet av att stärka det europeiska samarbetet i sektorn för att överbrygga den stora splittring som råder på framför allt efterfrågan från institutionerna. Parlamentet är övertygat om att endast en kostnadseffektivare och bättre konsoliderad europeisk rymdindustri har möjlighet att hävda sig i den internationella konkurrensen. Parlamentet betonar att industripolitiken inom den europeiska rymdindustrin måste vidareutvecklas i samordning med Europeiska rymdorganisationen för att garantera komplementaritet.

2.  Europaparlamentet betonar att man, innan man beslutar om nya initiativ och stöd ur EU:s budget, måste börja med att klargöra EU:s ambitionsnivå, särskilt när det gäller dess strategiska och geopolitiska mål. Parlamentet noterar att förhållandet mellan EU:s rymdindustripolitik och den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken (GSFP) inte slås fast i meddelandet. Parlamentet anser att EU:s rymdpolitik bör betraktas som en tillgång i den gemensamma europeiska säkerhets- och försvarspolitiken då den kan bidra till större synergieffekter mellan den civila och militära rymdtekniken, och därmed återspegla den gemensamma säkerhets- och försvarspolitikens egna civila och militära dubbelroll. Kommissionen, medlemsstaterna och kommissionens vice ordförande/den höga representanten uppmanas att tydligt ange på vilket sätt denna sektor kan bidra till GSFP, typen och omfattningen av civil-militära synergier, vilken roll denna teknik kan spela för humanitära biståndsinsatser och för att förutse migrationsflöden och migrationsmönster efter konflikter och naturkatastrofer, samt dess relevans för GSFP‑insatser och GSFP-uppdrag och andra EU-åtgärder i fråga om konfliktförebyggande, rustningskontroll, icke-spridning av massförstörelsevapen, terrorismbekämpning, migration och gränskontroller. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att informera parlamentet om planerna att använda Copernicusprogrammet och det offentligt reglerade Galileoprogrammet till stöd för GSFP‑insatser och GSFP-uppdrag.

3.  Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att informera parlamentet om hur det militära rymdsamarbetet skulle kunna äga rum inom ramen för det permanenta strukturerade samarbetet. Parlamentet rekommenderar ett ökat samarbete mellan kommissionen, Europeiska rymdorganisationen, Europeiska försvarsbyrån och utrikestjänsten när det gäller att gemensamt utveckla och använda EU:s rymdtillgångar för GSFP-insatser och GSFP-uppdrag.

4.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens uttalande om att rymdbaserad telekommunikation, navigering och jordobservation ger EU strategiskt viktig kunskap som förstärker EU:s yttre förbindelser inom områdena utvecklingsbistånd och humanitärt bistånd.

5.  Europaparlamentet stöder säkerhetsaspekten i Copernicusprogrammet (tidigare programmet Global övervakning för miljö och säkerhet (GMES)), i synnerhet tillämpningarna för krisförebyggande och krishantering, humanitärt bistånd och samarbete, konfliktförebyggande inklusive kontroll av efterlevnad av internationella avtal samt övervakning till havs.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa tidtabellen och den ekonomiska ramen för Galileoprogrammet. Parlamentet betonar den dubbla användningen för radionavigering och positionering, däribland relevanta tillämpningar för såväl civil som militär verksamhet, i synnerhet möjligheten för medlemsstaterna att använda den offentligt reglerade tjänsten för militära ändamål. Parlamentet understryker behovet av att förtydliga i vilken utsträckning den offentligt reglerade tjänsten och andra tjänster kommer att användas inom den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken eller nationella, militära uppdrag utanför EU-ramen.

7.  Europaparlamentet noterar den uppgift som anges i meddelandet om att 60 procent av elektroniken i europeiska satelliter för närvarande importeras från USA. Parlamentet efterlyser ett initiativ som ska ta upp hur känsliga eller personliga uppgifter kan skyddas i detta sammanhang och även hur man ska använda befintliga processer för offentlig upphandling för att säkerställa att köp av rymdinfrastruktur från medlemsstater om möjligt används som drivkraft för ytterligare tillväxt inom denna bransch. Parlamentet inser att de som arbetar inom rymdbranschen är mycket välutbildade och tekniskt kunniga. Sektorn lider dock fortfarande av en brist på arbetskraft inom vissa nyckelfunktioner, från olika typer av ingenjörer till personer med examina inom fysik, vilket är något som man måste komma till rätta med. Parlamentet uppmanar eftertryckligt kommissionen, Europeiska rymdorganisationen, Europeiska försvarsbyrån och medlemsstaterna att fastställa kritisk teknik inom ramen för det gemensamma initiativet European non-dependence process samt att ta fram alternativ som är mindre beroende av tredjeländer. Parlamentet erinrar om risken för att USA, om oenighet skulle uppstå, stänger eller blockerar europeisk rymdinfrastruktur.

8.  Europaparlamentet stöder kommissionens uttalande att många komponenter i rymdsystemen har dubbla eller militära användningsområden och därmed är föremål för direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen[1] , ändrad genom direktiv 2012/47/EU av den 14 december 2012 vad gäller förteckningen över försvarsrelaterade produkter, rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden[2] eller den gemensamma ståndpunkten om vapenexport. Parlamentet välkomnar förslaget i meddelandet om att lägga fram en formell rapport för parlamentet om dubbla kontrollsystem före utgången av 2013. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och arbetsgruppen för export av konventionella vapen att förtydliga vilken regleringsram som ska gälla för vilken teknik- och produktkategori.

9.  Europaparlamentet instämmer i att fokus bör vara på att stödja rymdforskning och rymdinformation inom det sjunde ramprogrammet och Horisont 2020, vilket måste vara en förutsättning för ytterligare utveckling på detta område. Parlamentet ställer sig också bakom att man avsätter 3 786 miljoner euro inom den fleråriga budgetramen för Copernicus-initiativet för global övervakning för miljö och säkerhet, vilket kommer att ge tillförlitliga och exakta tjänster i rätt tid för att hantera den globala miljön, bidra till förståelse och mildrande av klimatförändringarnas effekter och till insatser vid kriser.

10. Europaparlamentet konstaterar att militärens ökande användning av rymdtillgångar inte får minska och begränsa den civila användningen och eventuella framtida civila tillämpningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionens vice ordförande/den höga representanten att påbörja en översyn av det föråldrade rymdfördraget från 1967 eller att inleda arbetet med ett nytt regelverk som beaktar de tekniska framsteg som har skett sedan 1960-talet. Parlamentet understryker att man snarast måste minska den kollisionsrisk som allt fler satelliter och en tilltagande mängd rymdskrot innebär. Parlamentet välkomnar kommissionens initiativ att föreslå en organisationsram för att upprätta och driva ett europeiskt SST-system (Space Surveillance and Tracking). Parlamentet välkomnar det EU-stödda multilaterala initiativet för en internationell uppförandekod för rymdverksamhet som ett sätt att införa normer för uppträdandet i rymden, eftersom det syftar till att öka säkerheten, skyddet och hållbarheten i rymden genom betoningen på att rymdverksamhet måste bedrivas med omsorg, tillbörlig aktsamhet och lämplig insyn i syfte att bygga upp förtroendet mellan aktörer på rymdområdet från hela världen. En ny ram måste ta hänsyn till alla medlemsstater och vara strategiskt utformad för framtiden i branschen samt effektivt förhindra en vapenkapprustning i yttre rymden och säkerställa ett förbud mot skadliga störningar av rymdföremål.

11. Europaparlamentet påminner kommissionen och medlemsstaterna om behovet av ett djupare internationellt samarbete i rymdfrågor. Parlamentet efterlyser ett utökat samarbete med partner som Förenta staterna, Ryssland och Kina för att stärka det fredliga samarbetet i rymden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	24.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	52 6 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pino Arlacchi, Elmar Brok, Jerzy Buzek, Susy De Martini, Mark Demesmaeker, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Ana Gomes, Takis Hadjigeorgiou, Anna Ibrisagic, Liisa Jaakonsaari, Tunne Kelam, Nicole Kiil-Nielsen, Evgeni Kirilov, Maria Eleni Koppa, Andrey Kovatchev, Paweł Robert Kowal, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Vytautas Landsbergis, Ryszard Antoni Legutko, Sabine Lösing, Marusya Lyubcheva, Willy Meyer, Francisco José Millán Mon, María Muñiz De Urquiza, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Norica Nicolai, Raimon Obiols, Justas Vincas Paleckis, Pier Antonio Panzeri, Alojz Peterle, Bernd Posselt, Cristian Dan Preda, Fiorello Provera, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Werner Schulz, Sophocles Sophocleous, Laurence J.A.J. Stassen, Davor Ivo Stier, Charles Tannock, Eleni Theocharous, Geoffrey Van Orden, Nikola Vuljanić
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Charalampos Angourakis, Jean-Jacob Bicep, Biljana Borzan, Kinga Gál, Metin Kazak, Barbara Lochbihler, Emilio Menéndez del Valle, Norbert Neuser, Doris Pack, Jean Roatta, Potito Salatto, Marietje Schaake, Alf Svensson, Renate Weber
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	José Manuel Fernandes, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Isabella Lövin, Antonio Masip Hidalgo, Antigoni Papadopoulou, Jarosław Leszek Wałęsa

• [1]  EGT L 146, 10.6.2009, s. 1.
• [2]  EGT L 134, 29.5.2009, s. 1.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	7.10.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	38 6 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Amelia Andersdotter, Josefa Andrés Barea, Jean-Pierre Audy, Ivo Belet, Fabrizio Bertot, Jan Březina, Maria Da Graça Carvalho, Giles Chichester, Pilar del Castillo Vera, Vicky Ford, Adam Gierek, Norbert Glante, Fiona Hall, Kent Johansson, Romana Jordan, Lena Kolarska-Bobińska, Philippe Lamberts, Marisa Matias, Angelika Niebler, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Michèle Rivasi, Jens Rohde, Paul Rübig, Amalia Sartori, Francisco Sosa Wagner, Evžen Tošenovský, Catherine Trautmann, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Adina-Ioana Vălean
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Maria Badia i Cutchet, Antonio Cancian, António Fernando Correia de Campos, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Marian-Jean Marinescu, Alajos Mészáros, Mario Pirillo, Laurence J.A.J. Stassen
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Ramon Tremosa i Balcells