REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Ryska federationen om narkotikaprekursorer

22.10.2013 - (12221/2013 – C7‑0308/2013 – 2013/0005(NLE)) - ***

Utskottet för internationell handel
Föredragande: Franck Proust

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ingående på Europeiska unionens vägnar av avtalet mellan Europeiska unionen och Ryska federationen om narkotikaprekursorer

(1222/2013 – C7‑0308/2013 – 2013/0005(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av utkastet till rådets beslut (12221/2013),

–   med beaktande av utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Ryska federationen om narkotikaprekursorer (08178/2013),

–   med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 207.4 samt artikel 218.6 andra stycket led a i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7‑0308/2013),

–   med beaktande av artiklarna 81 och 90.7 i arbetsordningen,

–   med beaktande av rekommendationen från utskottet för internationell handel och yttrandet från utskottet för rättsliga frågor (A7-0342/2013).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna och i Ryska federationen.

MOTIVERING

Utkastet till avtal mellan Europeiska unionen och Ryska federationen syftar till att förbättra samarbetet mellan dessa två stora handelspartner när det gäller övervakningen av handeln med narkotikaprekursorer.

Dessa prekursorer är lagliga ämnen som kan användas i en kemisk process för att framställa syntetiska droger. Till exempel ättiksyra används i framställningen av heroin.

Narkotikaprekursorer är föremål för kontroller vid export, import och transit, som är mer eller mindre omfattande beroende på risken för avledning. Europeiska kommissionen har således lagt fram ett förslag till förordning[1] enligt det ordinarie lagstiftningsförfarandet för att fastställa ramarna för övervakningen. Även i detta förfarande är Franck Proust Europaparlamentets föredragande.

Föredragandens synpunkter på avtalet

Föredraganden för detta internationella avtal fäster särskild vikt vid kampen mot narkotika på internationell nivå, och vill av flera skäl stödja Europaparlamentets godkännande av detta avtal.

Detta internationella avtal undertecknades den 4 juni 2013 vid toppmötet mellan EU och Ryssland i Jekaterinburg. Det är det senaste av ett antal liknande bilaterala avtal som Europeiska unionen ingått med tredjeländer sedan ett femtontal år för att övervaka den bilaterala och lagliga handeln med produkter som kan avledas och användas till olaglig framställning av narkotika.

Genom avtalet inrättas ett samarbete mellan de båda parterna för övervakningen av handeln med vissa kemiska produkter och ett system för ömsesidigt administrativt stöd. Den exporterande parten sänder en underrättelse före export, följt av en treveckorsperiod under vilken den importerande parten skriftligen kan invända mot importen.

Det ömsesidiga stödet består av ett utbyte av upplysningar, varav vissa är sekretessbelagda. Det handlar främst om affärsinformation, men kan även omfatta, till exempel, personuppgifter om en företagsledare. Avtalet omfattar 23 narkotikaprekursorer. I enlighet med artikel 9.5 i avtalet kan denna förteckning ändras av den gemensamma uppföljningsexpertgruppen, på eget initiativ eller till följd av en ändring i tabellerna I och II i FN:s konvention från 1988 mot olaglig hantering av narkotika och psykotropa ämnen, som innehåller en förteckning över narkotikaprekursorer.

Avtalet ska gälla för en period om fem år, och förlängs därefter automatiskt om ingen av parterna motsätter sig det. Till avtalet bifogas också ett protokoll om behandling av uppgifter som de tidigare avtalen inte omfattade. Detta system för utbyte av upplysningar har kommenterats av Europeiska datatillsynsmannen i ett yttrande.

Ett avtal som detta ingår i en tydligt utformad europeisk strategi baserad på ett gemensamt synsätt för de stora handelsblocken, framför allt länder där narkotika framställs och konsumeras, för att bromsa narkotikahandeln inom deras territorier genom en utökad gemensam och ambitiös övervakning av den internationella handeln med dessa prekursorer, som möjliggör framställning av ett stort antal syntetiska droger.

EU har därför ingått och undertecknat liknande avtal med Förenta staterna, Kina och ett flertal länder i Latinamerika. Målet är att utöka hindren för narkotikahandlarna genom att mer effektivt övervaka de berörda kemiska produkternas och läkemedlens ursprung och destination, utan att äventyra den lagliga handeln med dessa produkter. Genom att öka antalet bilaterala avtal kompenserar EU avsaknaden av en tillräckligt strikt internationell ram på detta område och tar därmed ledningen för det internationella samarbetet i kampen mot narkotikahandeln. Detta är en lovvärd strategi och avtalet bör därför godkännas av Europaparlamentet.

Bilateral handel med narkotikaprekursorer mellan unionen och Ryssland

Det förefaller som om Ryssland i dag har blivit en destination för narkotikahandeln snarare än ett transit- eller framställningsområde. Handeln med syntetiska droger såsom amfetamin sker därför alltmer från väst till öst mellan EU och Ryssland. Ryssland och EU måste därför samarbeta mer intensivt i kampen mot narkotikahandeln och detta avtal kommer i hög grad att bidra till detta.

För närvarande representerar den lagliga bilaterala handeln med dessa 23 narkotikaprekursorer, som kan beröras av olaglig handel, 4,48 miljoner euro i export från EU till Ryssland (framför allt butanon[2]) och 7,54 miljoner euro i import av aceton från Ryssland till unionen (2012). Ryssland står alltså för knappt 4,14 procent av EU:s import av dessa prekursorer och mottar endast 1,7 procent av exporten av dessa produkter från EU. Det är förvisso en liten andel av den bilaterala handeln mellan unionen och Ryska federationen, en handel som självfallet domineras av den ryska exporten av energiprodukter till EU och den europeiska exporten av industriprodukter till Ryssland, men den är långtifrån betydelselös.

Genomförandet av avtalet

För att ett avtal av den här typen ska kunna fungera effektivt krävs det en hög grad av förtroende mellan de båda parterna. Europeiska kommissionen har upprättat ett gott samarbete i kampen mot narkotikahandeln med den ryska tullmyndigheten. Den ryska tullmyndigheten kritiseras dock ofta för långsamhet, otillräcklig it-utrustning och en relativt hög grad av korruption.

Kommissionen bör därför vara mycket vaksam när det gäller Rysslands genomförande av avtalet, särskilt som avtalet inte omfattar några bestämmelser för ett ensidigt upphävande, inte ens vid allvarlig och skadlig överträdelse av parternas skyldigheter när det gäller skyddet av person- och affärsuppgifter som den andra parten har tillhandahållit. En sådan överträdelse kan visserligen hänskjutas till den bilaterala kommitté som ansvarar för genomförandet av avtalet, men avtalet omfattar ingen ensidig möjlighet till prövning eller något tvistlösningsförfarande. Unionen måste alltså förhandla med den ryska parten om motåtgärder, även om det handlar om en allvarlig och skadlig överträdelse. Om en lösning vid den här typen av överträdelser inte kan förhandlas fram skulle unionen kunna åberopa 1969 års Wienkonvention om traktaträtten, som i sin artikel 60 föreskriver en möjlighet att upphäva ett traktat eller dra in dess tillämpning vid överträdelse av dess bestämmelser.

Det ömsesidiga förtroendet är dessutom ytterst viktigt eftersom det handlar om utbyte av sekretessbelagda affärs- och personuppgifter. Enligt den Europeiska datatillsynsmannen anses inte Ryssland kunna garantera en passande nivå av skydd för personuppgifter. Ryssland har inte ratificerat Europarådets konvention om skydd för enskilda vid automatisk databehandling av personuppgifter och det tillhörande protokollet om tillsynsmyndigheter och uppgiftsutbyte över gränserna.

Föredraganden konstaterar att avtalet är det första i sitt slag med en så omfattande klausul om dataskydd. Föredraganden understryker dessutom att Europarlamentets utskott för rättsliga frågor har yttrat sig positivt om avtalet och anser inte att ovannämnda förbehåll ifrågasätter avtalets giltighet eller genomförandet av det.

Kommissionen bör avslutningsvis försäkra sig om att de förfaranden som införts för att förhindra olaglig handel (genom en motiverad invändning mot import av laster med dessa prekursorer) inte missbrukas i protektionistiskt syfte.

Kommande avtal av denna typ

Kommissionen tror inte att avtalet kommer att öka risken för att handeln förflyttas till andra transit- eller mottagarländer, eftersom tidigare avtal av det här slaget inte har lett till ett ökat handelsflöde från eller till andra av EU:s handelspartner. Övervakningen ska också i första hand koncentreras till riskländer, och det förefaller inte möjligt att på sikt utvidga den här typen av avtal till att omfatta ett flertal länder.

Eftersom man inte kan bortse från risken för att den bilaterala övervakning som parterna utför kan kringgås, kommer avtalets effektivitet dock att vara beroende av att EU fortsätter att ingå bilaterala avtal med länderna kring Ryssland på regional nivå.

Å ena sidan innebär ingåendet av ett bilateralt tullavtal med Ryssland, som numera ingår i en tullunion, att det på sikt kan ingås liknande avtal med Vitryssland och Kazakstan. De politiska villkoren för en sådan dialog med Vitryssland bör dock först ha uppfyllts.

Å andra sidan skulle EU kunna överväga att ingå liknande avtal med de länder som ingår i det östliga partnerskapet[3], eftersom övervakningen av narkotikaprekursorer inte förts upp på dagordningen för förhandlingarna om djupgående och omfattande frihandelsområden (DCFTA[4]) med Ukraina, Moldavien, Georgien och Armenien.

Frågan tas till exempel inte upp i vare sig kapitel 5 avsnitt IV (DCFTA) i associeringsavtalet mellan EU och Ukraina om åtgärder för att underlätta handeln, inbegripet tillnärmningen av tullagstiftningen (bilaga XV), eller i protokoll II (bilaga till avtalet) om ömsesidigt administrativt stöd i tullfrågor.

Föredraganden rekommenderar därför kommissionen att inleda bilaterala förhandlingar med dessa länder när handelavsnitten i de associeringsavtal som håller på att förhandlas eller ingås med dessa fyra länder har trätt i kraft. Man bör främst rikta sig mot det eller de länder vars roll i handeln med narkotikaprekursorer kräver särskild övervakning.

När det gäller associeringsavtalet med Ukraina förefaller ett sådant beslut nödvändigt och bör snarast möjligt föreslås av kommissionen inom relevanta organ, dvs. den kommitté för tullsamarbete som inrättas genom DCFTA och som ska ansvara för de båda parternas uppföljning av kapitel 5 i DCFTA och arbeta för att förbättra tullsamarbetet mellan parterna.

Slutsatser

Sammanfattningsvis stöder föredraganden avtalet och rekommenderar att det antas. Han kommer att vara uppmärksam på genomförandet och hoppas att det ska kompletteras av andra liknande avtal under de närmaste åren.

• [1]  Förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av rådets förordning (EG) nr 111/2005 om regler för övervakning av handeln med narkotikaprekursorer mellan gemenskapen och tredjeländer (COM(2012)0521 – 2012/0250/COD)).
• [2]  Ett vanligt lösningsmedel inom plast-, vax-, gummi- och hartsindustrin och i hushållsprodukter, med liknande egenskaper som aceton men med högre kokpunkt och lägre vattenlöslighet.
• [3]  Ukraina, Moldavien, Armenien, Georgien och Azerbajdzjan.
• [4]  Deep and Comprehensive Free Trade Area.

YTTRANDE från utskottet för rättsliga frågor (30.4.2013)

till utskottet för internationell handel

över utkastet till rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Ryska federationen om narkotikaprekursorer
(COM(2013)0004 – C7-0000/2013 – 2013/0005(NLE))

Föredragande: Zbigniew Ziobro

KORTFATTAD MOTIVERING

Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (ECNN) rapporterar att konsumtionen av vissa typer av narkotika, särskilt heroin, och i vissa länder även kokain, har minskat under de senaste fem åren. Trots detta är narkotikan fortfarande ett betydande problem i EU. Denna minskning åtföljs nämligen tyvärr av en ökad konsumtion av marijuana och så kallade syntetiska droger, varav vissa är kraftigt beroendeframkallande, såsom amfetamin och metadon. De syntetiska drogerna är mycket farliga med tanke på hur populära de är och hur lätt det är att få tag på ingredienserna, och därmed att tillverka dem.

Bekämpningen av narkotika inom EU kräver ett stärkt EU-omfattande och internationellt samarbete för att spåra produktion och motverka spridning av förbjudna ämnen. Ett av de viktiga inslagen i detta samarbete är att reglera frågan om handel med narkotikaprekursorer och att noga övervaka importen av dessa till EU. EU:s narkotikastrategi 2005–2012 syftade till en begränsning av tillgången på narkotikaprekursorer, och därmed en minskad narkotikaproduktion.

Fram till 2012 var Ryska federationen den största producenten av prekursorer som används för framställning av narkotika. Av denna anledning blev det nödvändigt att fördjupa samarbetet mellan EU och Ryssland för att förhindra att narkotikaprekursorer avleds från den lagliga handeln för att användas i olagliga syften. För detta ändamål beslöt man att ingå ett handelsavtal.

En viktig del av avtalet är bestämmelserna om skydd för personuppgifter. Enligt föredragandens mening säkrar dessa bestämmelser ett fullgott skydd för medborgarna när deras personuppgifter används för att uppnå avtalets mål, samtidigt som en lämplig övervakningsnivå säkerställs för flödet av narkotikaprekursorer och kriminella gruppers verksamhet på området försvåras.

Föredraganden anser att utskottet för rättsliga frågor bör rekommendera det ansvariga utskottet att godkänna rådets beslut om ingående av avtalet mellan Europeiska unionen och Ryska federationen om narkotikaprekursorer.

******

Utskottet för rättsliga frågor uppmanar utskottet för internationell handel att som ansvarigt utskott föreslå att Europaparlamentet ger sitt godkännande.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	25.4.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Luigi Berlinguer, Sebastian Valentin Bodu, Christian Engström, Marielle Gallo, Giuseppe Gargani, Sajjad Karim, Klaus-Heiner Lehne, Antonio Masip Hidalgo, Alajos Mészáros, Bernhard Rapkay, Evelyn Regner, Dimitar Stoyanov, Rebecca Taylor, Alexandra Thein, Cecilia Wikström, Tadeusz Zwiefka
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Piotr Borys, Eva Lichtenberger, Angelika Niebler, József Szájer
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Jürgen Klute, Jacek Olgierd Kurski, Isabelle Thomas

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	14.10.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 0 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Laima Liucija Andrikienė, Maria Badia i Cutchet, Nora Berra, Daniel Caspary, María Auxiliadora Correa Zamora, Andrea Cozzolino, George Sabin Cutaş, Marielle de Sarnez, Christofer Fjellner, Yannick Jadot, Franziska Keller, Bernd Lange, Vital Moreira, Paul Murphy, Niccolò Rinaldi, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Jan Zahradil
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Jarosław Leszek Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Elisabeth Jeggle, Krzysztof Lisek, Iosif Matula, Catherine Stihler