BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

5.11.2013 - (COM(2011)0627 – C7‑0340/2011 – COM(2012)0553 – C7‑0313/2012 – 2011/0282(COD)) - ***I

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Luis Manuel Capoulas Santos

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 770 KB)
• 001-001 (DOC - 693 KB)
• 002-002 (PDF - 90 KB)
• 002-002 (DOC - 157 KB)
• 003-003 (PDF - 91 KB)
• 003-003 (DOC - 159 KB)
• 004-009 (PDF - 148 KB)
• 004-009 (DOC - 226 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

(COM(2011)0627 – C7‑0340/2011 – COM(2012)0553 – C7‑0313/2012 – 2011/0282(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0627) och ändringarna i kommissionens förslag (COM(2012)0553),

–   med beaktande av artikel 294.2 samt artiklarna 42 och 43 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0340/2011),

–   med beaktande av yttrandet från utskottet för rättsliga frågor över den föreslagna rättsliga grunden,

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av det motiverade yttrande från den luxemburgska deputeradekammaren som lagts fram i enlighet med protokoll nr 2 om tillämpning av subsidiaritets- och proportionalitetsprinciperna, och enligt vilket utkastet till lagstiftningsakt inte är förenligt med subsidiaritetsprincipen,

–   med beaktande av yttrande 1/2012 från revisionsrätten av den 8 mars 2012[1],

–   med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 25 april 2012 och den 12 december 2012[2],

–   med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 4 maj 2012[3],

–   med beaktande av Europaparlamentets beslut av den 13 mars 2013 om inledande av och mandat för interinstitutionella förhandlingar om förslaget[4],

–   med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 7 oktober 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artiklarna 55 och 37 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för utveckling, budgetutskottet, utskottet för budgetkontroll, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt utskottet för regional utveckling (A7-0361/2013), och av följande skäl:

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1

EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG^[5]*

till kommissionens förslag

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS

FÖRORDNING

av den

om stöd för landsbygdsutveckling

från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling

(EJFLU)

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42 och 43.2,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag[6],

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[7],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[8],

efter att ha hört Europeiska datatillsynsmannen[9],

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet, och

av följande skäl:

(1)    I kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020: Att klara framtidens utmaningar i fråga om livsmedel, naturresurser och territoriell balans[10], ▌ ("meddelandet om den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020") anges vilka utmaningar som den gemensamma jordbrukspolitiken ( ▌GJP) kan komma att ställas inför efter 2013 och det fastställs mål och riktlinjer för denna. Mot bakgrund av de diskussioner som hållits kring meddelandet bör den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras med verkan från och med den 1 januari 2014. Den reformen bör omfatta alla centrala instrument i den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet rådets förordning (EG) nr 1698/2005 ▌[11] Med tanke på reformens omfattning bör förordning (EG) nr 1698/2005 upphävas och ersättas med en ny text.

(2)    En landsbygdsutvecklingspolitik bör stödja och komplettera de direktstöd och marknadsåtgärder som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och därigenom bidra till den politikens mål enligt fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). En landsbygdsutvecklingspolitik bör också inbegripa de centrala politiska mål som anges i meddelandet från kommissionen av den 3 mars 2010, Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla[12] (nedan kallad Europa 2020-strategin), och överensstämma med de allmänna mål för ekonomisk och social sammanhållning som anges i EUF-fördraget.

(3)    Eftersom målet för denna förordning, nämligen utveckling av landsbygden, inte ▌ i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna på grund av kopplingarna mellan denna förordning och andra instrument inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och de stora skillnaderna mellan olika landsbygdsområden, och på grund av att medlemsstaterna efter utvidgningen av unionen har begränsade ekonomiska resurser, och det därför bättre kan uppnås på unionsnivå genom en flerårig garanterad unionsfinansiering och genom en fokusering på dess prioriteringar, kan unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5.3 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget). I enlighet med proportionalitetsprincipen i artikel 5.4 i EU-fördraget går denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.

▌

(5)    För att landsbygdsområden ska utvecklas på ett hållbart sätt är det nödvändigt att fokusera på ett begränsat antal centrala prioriteringar som avser kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket och i landsbygdsområden, konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk och jordbruksföretagets möjlighet att överleva, organisationen av livsmedelskedjan, inbegripet bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter, djurs välbefinnande och riskhantering inom jordbruket, återställande, bevarande och förbättring av de ekosystem som är kopplade till jord- och skogsbruk, effektivt resursutnyttjande och övergång till en koldioxidsnål ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn och främjande av social inkludering, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden. Härvid måste man ta hänsyn till de olikartade förhållanden som påverkar landsbygdsområden med olika särdrag eller olika kategorier av potentiella stödmottagare och de övergripande målen avseende innovation, miljö och en begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Åtgärderna för att begränsa klimatförändringar bör utgöras av både åtgärder för att begränsa utsläppen från centrala verksamheter inom jord- och skogsbruk, som animalieproduktion och användningen av gödselmedel, och åtgärder för att bevara kolsänkor och öka koldioxidbindningen när det gäller markanvändning och ändringar av markanvändningen och inom skogsbruksektorn. Unionsprioriteringen för landsbygdsutveckling som avser kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och landsbygdsområden bör tillämpas horisontellt i förhållande till unionens övriga prioriteringar för landsbygdsutveckling.

(6)    Unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling bör eftersträvas inom ramen för en hållbar utveckling och unionens främjande av det syfte att skydda och förbättra miljön som anges i artikel 11 i EUF-fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar. Medlemsstaterna bör lämna information om stödet för målen vad gäller klimatförändringar i överensstämmelse med ambitionen att avsätta minst 20 % av unionens budget för detta ändamål ▌ med hjälp av en metod som antagits av kommissionen.

(7)    Den verksamhet som Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling ( ▌EJFLU) bedriver, och de insatser som den bidrar till, bör överensstämma med och vara förenlig med stöd från andra instrument inom den gemensamma jordbrukspolitiken. ▌

(8)    För att säkerställa att landsbygdsutvecklingsprogrammen startar omgående och genomförs på ett effektivt sätt bör stöd från EJFLU endast beviljas om det finns en sund administrativ infrastruktur. Medlemsstaterna bör därför bedöma tillämpligheten och uppfyllandet av vissa förhandsvillkor. Varje medlemsstat bör utarbeta antingen ett nationellt landsbygdsutvecklingsprogram för hela territoriet eller regionala program eller både ett nationellt program och regionala program. Varje program bör fastställa en strategi för att uppnå målen i förhållande till de prioriteringar som unionen har för landsbygdsutvecklingen samt ett urval åtgärder. Programplaneringen bör vara förenlig med unionens prioriteringar för landsbygdsutvecklingen, samtidigt som den anpassas till nationella sammanhang och kompletterar unionens övriga politik, särskilt jordbruksmarknadspolitiken, sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Medlemsstater som väljer en uppsättning regionala program bör också kunna utarbeta nationella villkor utan ett separat budgetanslag för att underlätta samordningen mellan regionerna när det gäller att hantera landsomfattande utmaningar.

(9)    Medlemsstaterna bör kunna ta med tematiska delprogram i sina landsbygdsutvecklingsprogram för att hantera särskilda behov i områden av särskild betydelse för dem. De tematiska delprogrammen bör bland annat gälla unga jordbrukare, småbruk, bergsområden ▌, upprättandet av korta försörjningskedjor, kvinnor på landsbygden, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt biologisk mångfald. De tematiska delprogrammen bör också ge möjlighet att hantera omstrukturering av jordbrukssektorer som har stor inverkan på utvecklingen av landsbygdsområden. Som ett medel för att få insatser i form av vissa tematiska delprogram att fungera mer effektivt bör det vara tillåtet för medlemsstaterna att tillhandahålla högre stödnivåer för vissa av de insatser som de omfattar.

(10)  Programmen för landsbygdsutveckling bör identifiera det berörda områdets behov och formulera en sammanhängande strategi för att tillgodose dem mot bakgrund av unionens prioriteringar för landsbygdsutvecklingen. Denna strategi bör bygga på fastställda mål. Man bör fastställa kopplingar mellan de behov som identifieras, de mål som fastställs och de åtgärder som väljs för att uppnå dem. Programmen för landsbygdsutveckling bör också innehålla all den information som krävs för att bedöma om de är förenliga med kraven i denna förordning.

(11)  Målen i programmen för landsbygdsutveckling ska relateras till en uppsättning målindikatorer som är gemensam för alla medlemsstater. För att underlätta denna uppgift bör de områden som omfattas av dessa indikatorer definieras, i enlighet med unionens prioriteringar för landsbygdsutvecklingen. Mot bakgrund av den horisontella tillämpningen av den unionsprioritering för landsbygdsutveckling som avser kunskapsöverföring inom jord- och skogsbruk bör interventioner inom ramen för denna prioritering anses vara av central betydelse för de målindikatorer som anges för de återstående unionsprioriteringarna.

(12)  Det är nödvändigt att fastställa vissa regler för programplanering och för revideringar av landsbygdsutvecklingsprogrammen. Det bör ges möjlighet att använda ett förenklat revideringsförfarande för revideringar som inte påverkar programmens strategi eller respektive ekonomiska bidrag från unionen.

▌

(14)  När det gäller utvecklingen och specialiseringen av jord- och skogsbruket och de särskilda utmaningar som mikroföretag samt små och medelstora företag ▌ställs inför på landsbygden krävs en lämplig nivå på den tekniska och ekonomiska utbildningen liksom en ökad förmåga att skaffa sig tillgång till och utbyta kunskap och information, inbegripet i form av spridning av de bästa produktionsmetoderna inom jord- och skogsbruket. Kunskapsöverföring och informationsåtgärder bör inte bara förekomma i form av traditionella kurser utan vara anpassade till landsbygdsaktörernas behov. Seminarier, rådgivning, demonstrationer, informationsverksamhet, men även kortvariga utbytes- och besöksprogram inom jordbruket bör därför också stödjas. Den kunskap och information som inhämtas bör göra det möjligt för jordbrukare, skogsbrukare, personer som är verksamma inom livsmedelssektorn samt små och medelstora företag på landsbygden att särskilt öka sin konkurrenskraft och förbättra sitt resursutnyttjande och sina miljöprestanda, samtidigt som de bidrar till hållbarhet inom landsbygdsekonomin. Vid stöd till små och medelstora företag får medlemsstaterna prioritera små och medelstora företag som är knutna till jord- och skogsbrukssektorn. I syfte att säkerställa att kunskapsöverförings- och informationsverksamheten uppnår dessa resultat bör det krävas att de som tillhandahåller dessa kunskapsöverföringstjänster har all den kapacitet som är lämplig.

▌

(16)  Genom jordbruksrådgivningstjänster får jordbrukare, unga jordbrukare, skogsbrukare, övriga markförvaltare och små och medelstora företag på landsbygden hjälp att förbättra sina jordbruksföretag eller affärsverksamheter när det gäller hållbar förvaltning och övergripande prestationer. Det innebär att både införande av sådana tjänster och utnyttjandet av rådgivning till jordbrukare, unga jordbrukare, skogsbrukare, övriga markförvaltare och små och medelstora företag bör uppmuntras. För att främja kvaliteten på och effektiviteten hos den rådgivning som erbjuds bör rådgivarna ha vissa fastställda lägsta kvalifikationer och få regelbunden utbildning. Den jordbruksrådgivning som föreskrivs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr HR/2012 ▌[13] bör hjälpa jordbrukarna att göra en bedömning av sina jordbruksföretags prestationer och att kartlägga de nödvändiga förbättringarna när det gäller de föreskrivna verksamhetskraven, god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimatet som fastställs i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr DP/2012, de åtgärder på jordbruksföretagsnivå som fastställs i programmen för landsbygdsutveckling för modernisering av jordbruksföretag, uppbyggnad av konkurrenskraft, sektorsintegration, innovation, marknadsorientering samt främjande av entreprenörskap. Den bör även hjälpa jordbrukarna med att kartlägga förbättringar när det gäller de krav på nivån för stödmottagare som fastställts i syfte att genomföra artikel 11.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG[14] samt krav på nivån för stödmottagare för att tillämpa artikel 55 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009[15] och genomföra artikel 14 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG[16], särskilt när det gäller efterlevnaden av de allmänna principerna för integrerat växtskydd. I tillämpliga fall kan rådgivningen också gälla arbetarskydds- eller säkerhetsnormer kopplade till jordbruksföretaget samt särskild rådgivning för jordbrukare som etablerar sig för första gången. Rådgivningen kan också gälla etablering av unga jordbrukare, hållbar utveckling av företagets ekonomiska verksamhet, lokal bearbetning och marknadsföringsrelaterade frågor som anknyter till företagets ekonomiska resultat samt jordbruks- och miljöprestanda. Särskild rådgivning kan också ges i frågor om begränsning av och anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald, vattenskydd, utveckling av korta försörjningskedjor, ekologiskt jordbruk samt hälsoaspekter på djurhållning. Vid stöd till små och medelstora företag får medlemsstaterna prioritera mikroföretag och små och medelstora företag som är knutna till jord- och skogsbrukssektorn. Företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket bör hjälpa jordbrukarna att förbättra och underlätta driften av sina jordbruksföretag.

▌

(18)  Unionens eller medlemsstaternas kvalitetssystem, inbegripet system för certifiering av jordbruksföretag, för jordbruksprodukter och livsmedel ger konsumenterna garantier om produkters och produktionsmetoders kvalitet och egenskaper, tack vare jordbrukarnas deltagande i sådana system, skapar ett mervärde för de berörda produkterna och ger dem bättre marknadsmöjligheter. Därför bör jordbrukare, och grupper av jordbrukare, uppmuntras att delta i dessa system. För att säkerställa ett effektivt utnyttjande av EJFLU:s resurser bör stödet begränsas till aktiva jordbrukare enligt definitionen i artikel 9 i förordning nr /xxxx (DP). Eftersom det är vid det tillfälle som jordbrukarna inträder i sådana system och under de första åren de deltar som de inte gottgörs helt av marknaden för de merkostnader och skyldigheter som läggs på dem bör stödet ges till nya deltagare och omfatta högst fem år. Mot bakgrund av de särskilda särdrag som bomull har i egenskap av jordbruksprodukt bör även kvalitetssystem för bomull omfattas. Stöd bör också göras tillgängligt för informationsåtgärder och främjande åtgärder avseende produkter som omfattas av kvalitets- och certifieringssystem som får stöd enligt denna förordning.

(19)  För att förbättra den ekonomiska och miljömässiga prestationen för jordbruksföretag samt företag på landsbygden, förbättra effektiviteten inom sektorn för bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter, inbegripet genom att inrätta system för småskalig bearbetning och marknadsföring i samband med korta försörjningskedjor och lokala marknader, och för att tillhandahålla den infrastruktur som behövs för att jordbruket och skogsbruket ska utvecklas och stödja investeringar som inte ger någon ekonomisk avkastning men som är nödvändiga för uppnåendet av miljömål bör stöd ges till fysiska investeringar som bidrar till dessa syften. Under programperioden 2007–2013 var olika interventionsområden föremål för många olika slags åtgärder. För enkelhetens skull, men även för att göra det möjligt för stödmottagare att utforma och genomföra integrerade projekt med ökat mervärde, bör en enskild åtgärd omfatta de flesta typer av fysiska investeringar. Medlemsstaterna bör inrikta stödet på de jordbruksföretag ▌ som är berättigade till investeringsstöd som är avsett att stödja jordbruksföretagets möjlighet att överleva, där tröskeln definieras på grundval av resultaten från en analys av starka och svaga sidor, möjligheter och hot (swot-analys), som ett hjälpmedel för att rikta stödet bättre. I syfte att underlätta unga jordbrukares etablering för första gången kan ytterligare en period för berättigande till investeringsstöd för att följa unionens standarder beviljas. För att främja genomförandet av unionens nya standarder ska investeringar i samband med iakttagandet av dessa standarder vara stödberättigade under ytterligare en period efter det att de blivit obligatoriska för jordbruksföretaget.

(20)  Jordbrukssektorn utsätts mer än några andra sektorer för skador på sin produktionspotential till följd av naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser och ekokatastrofer. För att understödja jordbruksföretagets möjlighet att överleva och konkurrenskraft vid sådana katastrofer eller händelser, bör jordbrukarna få stöd för att återställa den jordbrukspotential som har skadats. Medlemsstaterna bör också garantera att det inte förekommer någon överkompensation för skador till följd av att unionens kompensationssystem (särskilt riskhanteringsåtgärden) kombinerats med nationella eller privata kompensationssystem. ▌

(21)  Etablering och utveckling av ny ekonomisk verksamhet i form av nya jordbruk, diversifiering till annan verksamhet än jordbruksverksamhet, däribland tillhandahållande av tjänster till jordbruks- och skogsbrukssektorn, verksamhet med anknytning till hälso- och sjukvård, social integration och turism är mycket viktigt för ▌ landsbygdsområdens utveckling. Diversifiering till annan verksamhet än jordbruksverksamhet kan även omfatta hållbar förvaltning av jaktresurser. En jordbruks- och affärsutvecklingsåtgärd bör göra det lättare för unga jordbrukare att starta ett jordbruk och därefter genomföra en strukturanpassning i sina jordbruksföretag. Diversifiering av jordbrukare till annan verksamhet än jordbruksverksamhet och etablering och utveckling av små- och medelstora företag som driver annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden bör dessutom främjas. Denna åtgärd bör även främja kvinnligt entreprenörskap i landsbygdsområden. Utveckling av små jordbruksföretag med möjlighet till ekonomisk lönsamhet bör också uppmuntras. För att garantera överlevnaden för ny ekonomisk verksamhet som stöds i enlighet med denna åtgärd bör inlämnande av en affärsplan vara ett villkor för stöd. Stöd för nyetablering bör endast omfatta den inledande perioden av ett företags livstid och inte övergå till driftstöd. Om medlemsstaterna väljer att bevilja stöd i form av delbetalningar ▌ bör detta därför göras under högst fem år. För att främja omstruktureringen inom jordbrukssektorn bör det dessutom beviljas stöd i form av årliga utbetalningar eller engångsutbetalningar till jordbrukare som får delta i den ordning för småbrukare som inrättas genom avdelning V i förordning (EU) nr DP/2013 och som åtar sig att överföra hela sitt jordbruksföretag och motsvarande stödrättigheter till en annan jordbrukare.

För att lösa problemet med tillträde till mark för unga jordbrukare kan medlemsstaterna också erbjuda detta stöd i kombination med andra former av stöd, exempelvis genom att använda finansiella instrument.

(22)  Små och medelstora företag utgör ryggraden i ▌ unionens landsbygdsekonomi ▌. Syftet med jordbruksutveckling och affärsutveckling av annan verksamhet än jordbruksverksamhet bör vara att främja sysselsättning och skapa kvalitativ sysselsättning i landsbygdsområden, upprätthålla redan befintlig sysselsättning, minska säsongsbetonade variationer i sysselsättningen, utveckla andra sektorer än jordbrukssektorn samt bearbetning av jordbruks- och livsmedelsprodukter, samtidigt som företagsintegration och kopplingar på lokal nivå mellan olika sektorer uppmuntras. Projekt som samtidigt inbegriper jordbruk, landsbygdsturism genom främjande av hållbar och ansvarstagande turism i landsbygdsområden och natur- och kulturarv bör uppmuntras, liksom investeringar i förnybar energi.

▌

(24)  Utvecklingen av lokal infrastruktur och lokala grundläggande tjänster i landsbygdsområden, inbegripet fritidsverksamhet och kultur, förnyelse av samhällen och verksamheter som syftar till att återställa och uppvärdera samhällens och landsbygdslandskaps kultur- och naturarv är en nödvändig del av alla insatser för att förverkliga tillväxtpotentialen och främja hållbarheten i landsbygdsområdena. Stöd bör därför beviljas till insatser som har detta syfte, inbegripet tillgång till informations- och kommunikationsteknik samt utveckling av bredband med stor och mycket stor kapacitet. I enlighet med dessa mål bör man främja utveckling av tjänster och infrastruktur som leder till social inkludering och motverkar tendenser till social och ekonomisk nedgång och avfolkning av landsbygdsområden. För att sådant stöd ska kunna få maximal verkan bör de insatser som omfattas genomföras i enlighet med eventuella befintliga planer för utveckling av kommuner och deras grundläggande tjänster som utarbetats av en eller flera landsbygdskommuner. För att skapa synergieffekter och förbättra samarbetet bör insatserna också, i förekommande fall, främja förbindelser mellan stad och landsbygd. Medlemsstaterna får prioritera investeringar genom samhällsledda lokala partnerskap för utveckling och projekt som förvaltas av lokala organisationer i samhället.

(25)  Skogsbruket är en integrerad del av landsbygdsutvecklingen, och stödet för hållbar och klimatvänlig markanvändning bör omfatta utveckling av skogsområden och hållbart skogsbruk. Under programperioden 2007–2013 omfattade många olika slags åtgärder olika typer av stöd för investeringar i och förvaltning av skogsbruk. För enkelhetens skull, men även för att göra det möjligt för stödmottagare att utforma och genomföra integrerade projekt med ökat mervärde bör en enskild åtgärd omfatta alla typer av stöd för investeringar i och förvaltning av skogsbruk. Denna åtgärd bör omfatta utvidgning och förbättring av skogsresurser genom beskogning av mark och inrättande av system för trädjordbruk där extensivt jordbruk kombineras med skogsbruk, återställande av skogar som skadats av brand eller andra naturkatastrofer och relevanta förebyggande åtgärder, investeringar i ▌ skogsbrukstekniker och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsprodukter som syftar till att förbättra skogsbrukarnas ekonomiska resultat och miljöprestation och investeringar som inte ger någon ekonomisk avkastning men som förbättrar ekosystemens och skogsekosystemens förmåga att klara klimatförändringar och höjer deras miljövärde. Stödet får inte snedvrida konkurrensen och det bör vara marknadsneutralt. Det innebär att det ▌ bör införas begränsningar med avseende på stödmottagarens storlek och rättsliga status. Brandförebyggande åtgärder bör finnas i områden där brandrisken enligt medlemsstaternas klassificering är medelhög eller hög. Alla förebyggande åtgärder bör ingå i en skogsskyddsplan. För att åtgärder ska vidtas för att återställa skadad skogspotential måste en vetenskaplig offentlig organisation formellt erkänna att en naturkatastrof ägt rum.

Åtgärder på skogsbruksområdet bör vidtas mot bakgrund av unionens och medlemsstaternas internationella åtaganden och baseras på medlemsstaternas nationella eller subnationella skogsprogram eller likvärdiga instrument där åtagandena från ministerkonferenserna om skydd av skogarna i Europa bör beaktas. Åtgärderna bör bidra till att unionens skogsbruksstrategi[17] ▌ genomförs.

▌

(27)  Producentgrupper och producentorganisationer hjälper jordbrukare att gemensamt möta de utmaningar som ökad konkurrens och konsolidering av nedströmsmarknader innebär för marknadsföringen av deras produkter, även på lokala marknader. Därför bör inrättande av producentgrupper och producentorganisationer uppmuntras. För att garantera att de begränsade ekonomiska resurserna utnyttjas på bästa sätt bör endast producentgrupper och producentorganisationer som kan betecknas som små och mellanstora företag få stöd. Medlemsstaterna får prioritera producentgrupper och producentorganisationer för kvalitetsprodukter som omfattas av artikel 17. För att garantera att en producentgrupp eller en producentorganisation blir lönsam bör ett villkor för godkännande av en producentgrupp eller en producentorganisation vara att en affärsplan lämnas in till medlemsstaterna. För att undvika driftstöd och behålla stödets uppmuntrande verkan bör det löpa under högst fem år från och med den dag då producentgruppen eller producentorganisationen godkändes på grundval av dess affärsplan.

(28)  Stöden för ett miljö- och klimatvänligt jordbruk bör fortsätta att spela en framträdande roll för att främja hållbar utveckling på landsbygden och för att tillmötesgå samhällets ökande behov av tjänster på miljöområdet. Stöden bör dessutom uppmuntra jordbrukare och andra markförvaltare att göra en samhällsnyttig insats genom att införa eller fortsätta att använda sådana jordbruksmetoder som bidrar till begränsning av eller anpassning till klimatförändringarna och som är förenliga med skydd och förbättringar av miljön, landskapet med dess särdrag, naturresurserna, marken och den genetiska mångfalden. I detta sammanhang bör bevarandet av genetiska resurser i jordbruket och de ytterligare behoven i jordbrukssystem med höga naturvärden ägnas särskild uppmärksamhet. Stöden bör bidra till att täcka merkostnader och inkomstbortfall till följd av åtaganden som gjorts och bör endast täcka åtaganden som går utöver tillämpliga bindande normer och krav i enlighet med ▌ principen om att förorenaren betalar. Medlemsstaterna bör också se till att stöden till jordbrukarna inte leder till någon dubbelfinansiering mellan denna förordning och förordning nr/ xxxx (DP). I många fall leder de synergieffekter som uppstår till följd av gemensamma åtaganden som gjorts av en jordbrukargrupp till en ökad miljö- och klimatmässig fördel. Gemensamma åtgärder för emellertid med sig ytterligare transaktionskostnader som bör ersättas på lämpligt sätt. För att garantera att jordbrukare och andra markförvaltare kan fullgöra sina åtaganden på ett korrekt sätt bör medlemsstaterna dessutom sträva efter att tillhandahålla dem den yrkesskicklighet och kunskap som krävs.

Medlemsstaterna bör upprätthålla insatsnivån från programperioden 2007–2013 och måste avsätta minst 30 ▌ % av EJFLU:s totala bidrag till varje landsbygdsutvecklingsprogram för begränsning av och anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald, resurseffektivitet och jord-, vatten- och markförvaltning, genom åtgärder för ett miljö- och klimatvänligt jordbruk och ekologiskt jordbruk och stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar, skogsbruksåtgärder, stöd till Natura 2000-områden samt klimat- och miljörelaterat investeringsstöd som bidrar till miljö och klimat.

▌

(30)  Stöd för att övergå till eller upprätthålla ett ekologiskt jordbruk bör stimulera jordbrukare att delta i sådana system och därmed uppfylla samhällets ökande krav på användning av miljövänliga jordbruksmetoder och på högt ställda normer i fråga om djurens välbefinnande. För att öka synergieffekten mellan de fördelar för den biologiska mångfalden som åtgärden ger bör man uppmuntra gruppavtal eller samarbete mellan jordbrukare för att täcka in större närliggande områden. För att undvika att många jordbrukare går tillbaka till ett konventionellt jordbruk bör åtgärder som rör både övergång och upprätthållande stödjas. Stöden bör bidra till att täcka merkostnader och inkomstbortfall till följd av det åtagande som gjorts och bör endast täcka åtaganden som går utöver tillämpliga bindande normer och krav. Medlemsstaterna bör också se till att stöden till jordbrukarna inte leder till någon dubbelfinansiering mellan denna förordning och förordning nr/ xxxx (DP). För att säkerställa ett effektivt utnyttjande av EJFLU:s resurser bör stödet begränsas till aktiva jordbrukare enligt definitionen i artikel 9 i förordning nr / xxxx (DP).

(31)  För att bidra till att Natura 2000-områdena förvaltas på ett effektivt sätt bör det även i fortsättningen finnas stöd för att i de berörda områdena hjälpa jordbrukarna och skogsägarna att klara av särskilda olägenheter till följd av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG ▌[18] och rådets direktiv 92/43/EEG ▌[19] samtidigt som stöd också bör göras tillgängligt för jordbrukare för att bistå dem i deras olägenheter i avrinningsområden som en följd av genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG ▌[20]. Stödet bör kopplas till särskilda krav som anges i programmet för landsbygdsutveckling och som går utöver tillämpliga bindande normer och krav. Medlemsstaterna bör också se till att utbetalningarna till jordbrukarna inte leder till någon dubbelfinansiering mellan denna förordning och förordning nr/ xxxx (DP). Medlemsstaterna bör dessutom beakta de specifika behoven inom Natura 2000-områdena vid den övergripande utformningen av landsbygdsutvecklingsprogrammen.

(32)  Stöden till jordbrukare i bergsområden och i andra områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar bör genom främjande av fortsatt användning av jordbruksmark bidra till att bevara landsbygden och till att bevara och främja hållbara jordbrukssystem. För att säkerställa att ett sådant stöd blir verkningsfullt bör utbetalningarna kompensera jordbrukarna för det inkomstbortfall och de merkostnader som är kopplade till det berörda områdets nackdelar. För att säkerställa ett effektivt utnyttjande av EJFLU:s resurser bör stödet begränsas till aktiva jordbrukare enligt definitionen i artikel 9 i förordning nr / xxxx (DP).

(33)  För att säkerställa att unionens medel används effektivt och att jordbrukare i hela unionen likabehandlas bör bergsområden och områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar definieras i enlighet med objektiva kriterier. När det gäller områden med naturliga begränsningar bör det finnas biologisk-fysiska kriterier som underbyggs av tillförlitliga vetenskapliga rön. Övergångsåtgärder bör användas i syfte att underlätta utfasningen av stöd i områden som inte längre kommer att betraktas som områden med naturliga begränsningar till följd av att dessa kriterier tillämpas.

(34)  Genom ▌ stöd för jordbrukare som åtar sig att införa djurhållningskrav som går utöver tillämpliga bindande normer bör jordbrukarna även i fortsättningen uppmuntras att införa högt ställda normer i fråga om djurens välbefinnande. För att säkerställa ett effektivt utnyttjande av EJFLU:s resurser bör stödet begränsas till aktiva jordbrukare enligt definitionen i artikel 9 i förordning nr / xxxx (DP).

(35)  Fortsatt stöd bör utbetalas till skogsbrukare som utför miljö- eller klimatvänliga skogsskyddstjänster genom åtaganden om att främja den biologiska mångfalden, bevara värdefulla ekosystem i skogarna, förbättra sådana ekosystems potential till begränsning av och anpassning till klimatförändringar och stärka skogarnas skyddande roll i fråga om jorderosion, ▌ bevarande av vattenresurser ▌ samt naturkatastrofer. I detta sammanhang bör bevarande och främjande av skogsgenetiska resurser ägnas särskild uppmärksamhet. Stöd bör beviljas till åtaganden i fråga om ett miljövänligt skogsbruk som går utöver tillämpliga bindande normer i den nationella lagstiftningen. ▌

(36)  Den enda ▌ typ av samarbete inom ramen för landsbygdsutvecklingspolitiken som uttryckligen fick stöd under programperioden 2007–2013 var samarbetet om utveckling av nya produkter, processer och tekniker inom jordbruks- och livsmedelssektorn och skogsbrukssektorn. Det behövs fortfarande stöd till denna typ av samarbete, men det bör anpassas för att bättre uppfylla kunskapsekonomins krav. I detta sammanhang bör projekt som utförs av en ensam aktör ges möjlighet till finansiering inom ramen för den åtgärden, på villkor att inhämtade resultat sprids och att målet att sprida nya metoder, processer eller produkter därmed uppnås. Det har dessutom framkommit att man genom stöd till många fler typer av samarbete, med fler olika stödmottagare, både mindre och större aktörer, kan bidra till att uppnå målen för landsbygdsutvecklingspolitiken genom att hjälpa aktörer i landsbygdsområden ▌ att övervinna de ekonomiska, miljömässiga och övriga nackdelarna med fragmenteringen. Åtgärden bör därför vidgas. Om små aktörer får stöd för att organisera gemensamma arbetsprocesser och dela anläggningar och resurser bör det hjälpa dem att göra jordbruksföretaget ekonomiskt lönsamt trots att de är små. Stöd till horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan, liksom till främjandeaktiviteter i lokala sammanhang bör sätta igång en ekonomiskt rationell utveckling av korta försörjningskedjor, lokala marknader och lokala livsmedelskedjor. Stöd till kollektivt drivna miljöprojekt och miljömetoder bör hjälpa till att skapa större och mer genomgående miljö- och klimatfördelar än vad som kan tillföras av enskilda aktörer som agerar oberoende av andra (exempelvis genom metoder som tillämpas på större sammanhängande markområden).

När stöd ges i dessa olika områden bör det ske i olika former. Kluster och nätverk är särskilt lämpliga när det gäller utbyte av såväl experthjälp som utveckling av ny och specialiserad expertis samt nya och specialiserade tjänster och produkter. Pilotprojekt är viktiga instrument för att undersöka om tekniker och metoder är kommersiellt tillämpliga i olika sammanhang och för att vid behov anpassa dem. Verksamhetsgrupper är en central del av Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket. Ett annat viktigt instrument utgörs av lokala utvecklingsstrategier som verkar utanför den lokala utvecklingen inom Leader – mellan offentliga och privata aktörer från landsbygdsområden och tätorter. Till skillnad mot inom Leader-modellen skulle sådana partnerskap och strategier kunna begränsas till en sektor och/eller till relativt specifika utvecklingssyften, inklusive ovannämnda syften. Medlemsstaterna kan prioritera samarbete mellan enheter som innefattar primärproducenter. Branschorganisationer bör också vara berättigade till stöd inom ramen för denna åtgärd. Stödet bör begränsas till sju år, utom för kollektiva miljö- och klimatåtgärder i vederbörligen motiverade fall.

(37)  Dagens jordbrukare utsätts ▌ för ökande ekonomiska och miljömässiga risker till följd av klimatförändringar och ökad prisvolatilitet. Därför blir effektiv riskhantering allt viktigare för jordbrukare. Av detta skäl bör man inrätta en riskhanteringsåtgärd för att hjälpa jordbrukarna att hantera de vanligaste riskerna de ställs inför. Denna åtgärd bör därför hjälpa jordbrukare att täcka de premier de betalar för skörde-, djur- och växtförsäkringar, liksom för inrättande av gemensamma fonder och den ekonomiska ersättning som betalas ut från sådana fonder till jordbrukarna för ekonomiska förluster i samband med allvarliga klimathändelser, djur- eller växtsjukdomar, angrepp av skadegörare och miljöolyckor. Åtgärden bör också omfatta ett inkomststabiliserande instrument i form av en gemensam fond för att stödja jordbrukare som drabbas av stor inkomstminskning. För att garantera att jordbrukarna inom hela unionen likabehandlas, att konkurrensen inte snedvrids och att unionens internationella åtaganden iakttas bör det fastställas särskilda villkor för att bevilja stöd inom ramen för dessa åtgärder. För att säkerställa ett effektivt utnyttjande av EJFLU:s resurser bör stödet begränsas till aktiva jordbrukare enligt definitionen i artikel 9 i förordning nr / xxxx (DP).

(38)  Leader-modellen för lokal utveckling har under ett antal år visat sig vara ändamålsenlig när det gäller att främja utvecklingen i landsbygdsområden genom att genom sin bottom-up-strategi fullt ut ta hänsyn till det sektorsövergripande behovet av landsbygdsutveckling av egen inneboende kraft. Därför bör Leader-modellen fortsätta att tillämpas i framtiden och dess användning förbli obligatorisk för alla landsbygdsutvecklingsprogram.

Stödet till lokal utveckling inom Leader från EJFLU bör även omfatta interregionala samarbetsprojekt mellan olika områden och grupper inom en medlemsstat eller transnationella samarbetsprojekt mellan olika områden och grupper i flera medlemsstater eller med tredje land.

▌

(41)  Investeringarna är gemensamma för många av landsbygdsutvecklingsåtgärderna inom ramen för denna förordning och de kan röra insatser av mycket skiftande karaktär. För att säkerställa tydligheten vid genomförandet av dessa insatser bör vissa gemensamma regler fastställas för alla investeringar. Dessa gemensamma regler bör definiera de olika typer av utgifter som kan betraktas som investeringsutgifter och säkerställa att endast sådana investeringar som skapar nytt värde inom jordbruket får stöd. För att göra det lättare att genomföra investeringsprojekt bör medlemsstaterna kunna göra förskottsbetalningar. För att säkerställa att EJFLU:s stöd blir effektivt, rättvist och att det får hållbara resultat bör det fastställas regler som garanterar att investeringar som är relaterade till insatserna är varaktiga och att EJFLU-stöd inte utnyttjas för att snedvrida konkurrensen.

(41a) EJFLU kan stödja investeringar i bevattning för att skapa ekonomiska och miljömässiga fördelar men det bör säkerställas att bevattningen i fråga är hållbar. I varje enskilt fall bör stödet därför beviljas endast om det finns en förvaltningsplan för avrinningsdistriktet för det berörda området enligt kravet i direktiv 2000/60/EG och om vattenmätning redan har inrättats vid investeringen eller inrättas som en del av investeringen. Investeringarna i förbättringar av befintlig bevattningsinfrastruktur eller -utrustning bör leda till en minsta vinst i vatteneffektivitet, uttryckt som en potentiell vattenbesparing. Om den vattenförekomst som påverkas av investeringen är utsatt för belastning av orsaker som rör vattenkvantitet enligt den analytiska ram som fastställs i direktiv 2000/60/EG bör hälften av denna vinst i vatteneffektivitet ta sig uttryck i en verklig minskning av vattenanvändningen vid den investering som får stöd i syfte att minska belastningen på den berörda vattenförekomsten. Det bör fastställas vissa fall där krav på potentiella eller verkliga vattenbesparingar inte kan tillämpas eller inte är nödvändiga, bland annat när det gäller investeringar i återvinning eller återanvändning av vatten. Utöver stöd till investeringar för att förbättra befintlig utrustning bör det föreskrivas stöd från EJFLU till investeringar i nya bevattningsanläggningar med förbehåll för resultaten av en miljöanalys. Stöd ska emellertid inte, med vissa undantag, beviljas för nya bevattningssystem där den påverkade vattenförekomsten redan är utsatt för belastning eftersom det finns en mycket stor risk för att beviljande av stöd under sådana omständigheter skulle förvärra de miljöproblem som redan finns.

(42)  Vissa områdesrelaterade åtgärder i enlighet med denna förordning innebär att stödmottagaren gör åtaganden som sträcker sig över minst fem år. Under denna period kan situationen förändras för jordbruksföretaget eller stödmottagaren. Det bör därför fastställas regler för vad som ska göras i sådana fall.

(43)  För vissa åtgärder i enlighet med denna förordning gäller att stödmottagaren som ett villkor för att beviljas stöd gör åtaganden som går utöver tillämpliga baskrav som definieras i form av bindande normer eller krav. Med tanke på eventuella förändringar i lagstiftningen under åtagandeperioden som leder till att baskraven ändras bör det föreskrivas en översyn av de berörda avtalen för att säkerställa att detta villkor uppfylls även i fortsättningen.

(44)  För att se till att de finansiella resurserna för landsbygdsutveckling används på bästa möjliga sätt och att de åtgärder som vidtas inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogrammen överensstämmer med unionens prioriteringar för landsbygdsutvecklingen, men även för att garantera likabehandling av sökande, bör medlemsstaterna fastställa urvalskriterier för val av projekt. Undantag från denna regel bör endast göras för ▌ stöd inom ramen för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ekologiskt jordbruk, Natura 2000 och ramdirektivet för vatten, områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar, djurs välbefinnande, tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt åtgärder med koppling till riskhantering. Vid tillämpningen av urvalskriterierna bör hänsyn tas till proportionalitetsprincipen när det gäller insatsens omfattning.

(45)  EJFLU bör via tekniskt stöd främja åtgärder som avser genomförande av landsbygdsutvecklingsprogram, inklusive kostnader som är knutna till skydd av symboler och förkortningar som avser de av unionens kvalitetssystem i vilka deltagande kan berättiga till stöd i enlighet med denna förordning, samt medlemsstaternas kostnader för avgränsning av områden med naturliga begränsningar. ▌

(46)  Nätverkssamarbetet mellan nationella nätverk, organisationer och förvaltningar som är involverade i olika stadier av programmets genomförande och som har skapats inom ramen för Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling har visat att det kan spela en mycket viktig roll i förbättringen av landsbygdsutvecklingsprogrammens kvalitet genom att öka intressenternas delaktighet i såväl ledningen av landsbygdsutvecklingen som information om programmets fördelar till en bredare allmänhet. Nätverkssamarbetet bör därför finansieras som en del av det tekniska stödet på unionsnivå. För att ta hänsyn till de särskilda utvärderingsbehoven bör en europeisk kapacitet för utvärdering av landsbygdsutveckling inrättas som en del av det europeiska nätverket för landsbygdsutveckling i syfte att sammanföra alla aktörer som deltar för att underlätta kunskapsutbytet på området.

(46a) Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket bör bidra till att uppnå Europa 2020-målen om smart och hållbar tillväxt för alla. Det är viktigt att alla relevanta aktörer på unionsnivå, nationell nivå och regional nivå sammanförs och att detta ger medlemsstaterna nya idéer om hur man kan rationalisera, förenkla och förbättra samordningen av befintliga instrument och initiativ och komplettera dem med nya åtgärder vid behov.

(47)  För att bidra till att uppnå Europeiska innovationspartnerskapets mål för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket bör ett nätverk inrättas inom ramen för detta partnerskap för att skapa nätverk mellan operativa grupper, rådgivningstjänster och forskare som deltar i genomförandet av innovationsriktade åtgärder inom jordbruket. Nätverket bör finansieras som en del av det tekniska stödet på unionsnivå.

▌

(49)  Medlemsstaterna bör reservera en del av totalbeloppet för varje landsbygdsutvecklingsprogram avseende tekniskt stöd för att finansiera inrättande och ledning av ett nationellt landsbygdsnätverk som sammanför organisationer och förvaltningar som är delaktiga i landsbygdsutveckling, inklusive partnerskap, med målet att öka deras delaktighet i programmets genomförande och att förbättra landsbygdsutvecklingsprogrammens kvalitet. Nationella landsbygdsnätverk bör utarbeta och genomföra en handlingsplan.

▌

(51)  Landsbygdsutvecklingsprogram bör möjliggöra innovationsinsatser som främjar en resurseffektiv, produktiv och jordbrukssektor med låga utsläpp, med stöd från Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket. Innovationspartnerskapets mål bör vara att främja en snabbare och bredare tillämpning av innovationslösningar i praktiken. Europeiska innovationspartnerskapet bör skapa mervärde genom att öka användningen av och effektiviteten hos innovationsrelaterade instrument och främja synergieffekter mellan dem. Det bör även åtgärda brister genom att förbättra kopplingen mellan forskning och praktiskt jordbruk.

(52)  Genomförande av innovationsprojekt inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket bör utföras av operativa grupper som sammanför jordbrukare, skogsförvaltare, landsbygdssamhällen, forskare, icke-statliga organisationer, rådgivare, företag och andra aktörer som är berörda av innovation i jordbrukssektorn. För att säkerställa att resultaten från sådana projekt kommer hela sektorn till godo bör resultaten på området innovation och kunskapsutbyte inom unionen och med tredje land spridas.

(53)  Bestämmelser bör införas om fastställande av totalbeloppet för unionsstödet till landsbygdsutveckling enligt denna förordning för perioden 1 januari 2014–31 december 2020, i enlighet med den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 och det interinstitutionella avtalet om budgetdisciplin och förbättring av budgetförfarandet[21] för samma period. De anslag som finns tillgängliga bör indexregleras på ett schablonmässigt sätt för programplaneringen.

(54)  För att underlätta förvaltningen av EJFLU-medel bör det fastställas en enda EJFLU-bidragsnivå för programplanering inom landsbygdsutveckling, i förhållande till de offentliga utgifterna i medlemsstaterna. För att ta hänsyn till den särskilda betydelsen eller arten av vissa typer av insatser bör särskilda bidragsnivåer anges i förhållande till dem. När det gäller mindre utvecklade regioner, de yttersta randområden som avses i EUF-fördraget och de mindre Egeiska öarna samt övergångsregioner bör en lämplig EJFLU-bidragsnivå fastställas i syfte att mildra effekterna av de särskilda hinder som uppstår till följd av utvecklingsnivån, den avlägsna belägenheten och ökaraktären.

▌

(56)  Medlemsstaterna bör vidta alla åtgärder som krävs för att se till att deras åtgärder för landsbygdsutveckling kan verifieras och kontrolleras och införa adekvata bestämmelser. Därför bör förvaltningsmyndigheten och det utbetalande organet tillhandahålla en förhandsbedömning och svara för bedömningen av åtgärder under hela den tid programmet genomförs. Åtgärder som inte uppfyller detta villkor bör anpassas.

(57)  Kommissionen och medlemsstaterna bör vidta alla åtgärder som ▌ är nödvändiga för att säkerställa en sund förvaltning av landsbygdsutvecklingsprogrammen. I detta sammanhang bör kommissionen genomföra lämpliga kontroller och medlemsstaterna bör vidta åtgärder för att garantera att deras förvaltningssystem fungerar på ett tillfredsställande sätt.

(58)  En enda förvaltningsmyndighet bör ansvara för förvaltningen och genomförandet av varje landsbygdsutvecklingsprogram. Denna myndighets uppgifter bör anges i denna förordning. Förvaltningsmyndigheten bör ha möjlighet att delegera delar av sina uppgifter, samtidigt som den har kvar ▌ ansvaret för att förvaltningen utförs på ett effektivt och korrekt sätt. Om ett landsbygdsutvecklingsprogram innehåller tematiska delprogram bör förvaltningsmyndigheten ha möjlighet att utse ett annat organ som förvaltar och genomför det delprogrammet i förhållande till det ekonomiska anslag som det har tilldelats i programmet, samtidigt som den säkerställer en sund ekonomisk förvaltning av delprogrammen. Om en medlemsstat har mer än ett program att förvalta kan ett samordningsorgan inrättas för att säkerställa enhetlighet.

(59)  Varje landsbygdsutvecklingsprogram bör vara föremål för övervakning för att det ska vara möjligt att regelbundet kontrollera genomförandet av programmet och hur långt man har kommit i fråga om uppnåendet av de fastställda målen för programmet. För att man ska kunna påvisa och förbättra EJFLU-åtgärdernas ändamålsenlighet och resultat krävs också lämpliga utvärderingar under förberedelserna, genomförandet och slutförandet av ett program. Därför bör kommissionen och medlemsstaterna gemensamt sätta upp ett övervaknings- och utvärderingssystem i syfte att påvisa framsteg och bedöma de effekter och resultat som uppnås vid tillämpningen av landsbygdsutvecklingspolitiken.

(60)  För att säkerställa att det är möjligt att sammanställa information på unionsnivå bör systemet innehålla ett antal gemensamma indikatorer. Central information om genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogram bör registreras och lagras elektroniskt för att underlätta sammanställning av data. Följaktligen måste stödmottagare tillhandahålla nödvändig minimiinformation för övervakning och utvärdering.

(61)  Ansvaret för att övervaka ▌ programmet bör delas mellan förvaltningsmyndigheten och den övervakningskommitté som inrättas för detta ändamål. Övervakningskommittén bör ha som uppgift att övervaka effektiviteten vid genomförandet av programmet. Därför bör denna kommittés ansvarsområden fastställas.

(62)  Övervakningen av programmet bör inbegripa utarbetande av en årsrapport om genomförandet ▌ som ska sändas till kommissionen.

(63)  Varje landsbygdsutvecklingsprogram bör utvärderas med syftet att förbättra kvaliteten och påvisa de framsteg som gjorts.

(64)  Artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget bör vara tillämpliga på stödet till landsbygdsutvecklingsåtgärder inom ramen för denna förordning. Icke desto mindre bör det, med tanke på de särdrag som kännetecknar jordbrukssektorn, fastställas att de landsbygdsutvecklingsåtgärder som avser verksamhet som omfattas av artikel 42 i EUF-fördraget och som genomförs inom ramen för och i överensstämmelse med denna förordning, liksom de utbetalningar som görs av medlemsstaterna i syfte att tillhandahålla ytterligare nationell finansiering till de landsbygdsutvecklingsinsatser som får unionsstöd och som omfattas av artikel 42 i EUF-fördraget, inte ska omfattas av tillämpningen av artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget.

(65)  För att säkerställa förenlighet med de landsbygdsutvecklingsåtgärder som är berättigade till unionsstöd och för att förenkla förfarandena bör dessutom utbetalningar som görs av medlemsstaterna i syfte att tillhandahålla ytterligare nationell finansiering till landsbygdsutvecklingsinsatser som får unionsstöd och som omfattas av artikel 42 i EUF-fördraget ingå i landsbygdsutvecklingsprogrammet för att utvärderas och godkännas i överensstämmelse med bestämmelserna i denna förordning. ▌ För att säkerställa att ytterligare nationell finansiering som inte är godkänd av kommissionen inte genomförs bör den berörda medlemsstaten inte verkställa sin föreslagna ytterligare finansiering av landsbygdsutveckling innan den har godkänts. De utbetalningar som medlemsstaterna gör i syfte att tillhandahålla ytterligare nationell finansiering till landsbygdsutvecklingsinsatser som får unionsstöd och som inte omfattas av artikel 42 i EUF-fördraget bör anmälas till kommissionen i enlighet med artikel 108.3 i EUF-fördraget, utom om de omfattas av en förordning som antagits i enlighet med rådets förordning 994/98 ▌[22], och utbetalningarna får inte verkställas innan förfarandet har avslutats genom att kommissionen ger sitt slutliga godkännande.

(66)  Ett elektroniskt informationssystem bör inrättas för att uppnå ett effektivt och säkert utbyte av uppgifter av gemensamt intresse samt för registrering, uppdatering och förvaltning av central information och rapportering om övervakning och utvärdering.

(67)  Unionslagstiftningen om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter bör tillämpas, främst Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG ▌[23] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 ▌[24].[25]

(68)  För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller innehållet i landsbygdsutvecklingsprogram, godkännande och ändringar av program, förfaranden och tidsplaner för godkännande av program, förfaranden och tidsplaner för godkännande av ändringar av program och nationella ramar, bland annat deras ikraftträdande och inlämningsfrekvens, särskilda villkor för genomförande av landsbygdsutvecklingsåtgärder, bestämmelser om betalningsförfaranden för deltagarnas kostnader för kunskapsöverföring och informationsåtgärder, strukturen för och driften av de nätverk som inrättas ▌ genom denna förordning information och offentlighetskrav, godkännande av övervaknings- och utvärderingssystemet och regler för drift av informationssystemet ▌. Dessa genomförandebefogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 ▌[26]. ▌

(70)  I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar av denna förordning, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i EUF-fördraget delegeras till kommissionen med avseende på villkoren för att en juridisk person ska kunna betraktas som ung jordbrukare och inrättande av en uppskovsperiod för att förvärva färdigheter, löptiden för och innehållet i utbytesprogram och besöksprogram inom jord- och skogsbruk; de särskilda unionssystem som ska omfattas av artikel 17.1 a, egenskaper hos producentgrupperna och de typer av åtgärder som kan få stöd enligt den punkten samt fastställande av villkor för att förhindra snedvridning av konkurrensen och diskriminering av produkter samt för undantagande av varumärken från stöd; minsta innehåll i affärsplaner och de kriterier som ska användas av medlemsstaterna för att fastställa de tröskelvärden som avses i artikel 20.4; definitionen av och de grundläggande miljökraven för beskogning och skapande av skogsmark, villkor som ska tillämpas på åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk och om att extensifiera djurproduktionen, föda upp lokala raser som riskerar att försvinna från djurhållningen eller bevara växtgenetiska resurser som hotas av genetisk utarmning samt definitionen av stödberättigande insatser för bevarande och hållbar användning och utveckling av genetiska resurser; den beräkningsmetod som ska användas för att förhindra dubbelfinansiering av metoderna enligt artikel 29 i förordning (EU) nr DP/2013 eller åtgärderna för miljö- och klimatvänligt jordbruk, ekologiskt jordbruk, Natura 2000 och ramdirektivet för vatten; definitionen av de områden inom vilka åtaganden om djurens välbefinnande ska innebära strängare normer för produktionsmetoder; specificering av egenskaperna hos pilotprojekt, kluster, nätverk, korta försörjningskedjor och lokala marknader som kommer att vara berättigade till stöd enligt samarbetsåtgärden samt villkoren för att bevilja stöd till de typer av insatser som anges inom ramen för den åtgärden;

den kortaste respektive längsta löptiden för kommersiella lån till gemensamma fonder; villkoren för att kostnader förknippade med leasingavtal och begagnad utrustning ska kunna betraktas som stödberättigande investeringsutgifter samt definitionen av de olika typerna av infrastruktur för förnybar energi som är stödberättigande som investering; villkor som ska tillämpas på omvandling eller justering av åtaganden enligt de åtgärder som anges i artiklarna 29, 30, 34 och 35 och definitionen av andra situationer där återbetalning av stödet inte ska krävas; villkor för få att integrera stöd som kommissionen har godkänt enligt förordning (EG) nr 1698/2005 i stöd som föreskrivs i den här förordningen, inbegripet tekniskt stöd och stöd för efterhandsutvärderingar, i syfte att underlätta övergången från det system som fastställs i förordning (EG) nr 1698/2005 till det system som fastställs i den här förordningen. För att beakta anslutningsfördraget för Kroatien bör sådana akter för Kroatiens vidkommande också vid behov omfatta övergången från stöd för landsbygdsutveckling enligt rådets förordning (EG) nr 1085/2006[27]. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerande akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(70a) Den nya stödordning som föreskrivs genom denna förordning ersätter den stödordning som infördes genom förordning (EG) nr 1698/2005. ▌ Förordning (EG) nr 1698/2005 bör följaktligen upphävas.

▌

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

▌

AVDELNING I

Mål och strategi ▌

Kapitel I

Tillämpningsområde och definitioner ▌

Artikel 1

Tillämpningsområde

1.      I denna förordning ▌ fastställs allmänna regler för unionens stöd för landsbygdsutveckling, finansierat via Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling ( ▌EJFLU), enligt förordning (EU) nr HR/2012, ▌ anges de mål som landsbygdsutvecklingspolitiken ska bidra till att uppnå och tillämpliga unionsprioriteringar för landsbygdsutvecklingen, ▌ beskrivs den strategiska bakgrunden till landsbygdsutvecklingspolitiken, ▌ anges åtgärderna inom landsbygdsutvecklingspolitiken, fastställs, på grundval av en ansvarsfördelning mellan medlemsstaterna och kommissionen, regler för programplanering, nätverksarbete, förvaltning, övervakning och utvärdering och fastställs regler för att säkerställa samordning mellan EJFLU och övriga unionsinstrument.

▌2.    Denna förordning kompletterar bestämmelserna i del två i förordning (EU) nr [GSR/2012].

Artikel 2

Definitioner

1.      I denna förordning gäller de definitioner av insats, stödmottagare, gemenskapsledd lokal utvecklingsstrategi, offentliga utgifter, mikroföretag, små och medelstora företag, genomförd insats, mindre utvecklade regioner, övergångsregioner och finansieringsinstrument som fastställs i artikel 2 i Europaparlaments och rådets förordning[28] (EU) nr (CSF/2012)[29].

Dessutom gäller följande definitioner:

a)      programplanering: det stegvisa förfarande för organisation, beslutsfattande och fördelning av de finansiella resurserna som syftar till att genomföra den för unionen och medlemsstaterna gemensamma fleråriga verksamheten för att förverkliga unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling ▌.

b)     region: en territoriell enhet på nivå 1 eller 2 i Nomenklaturen för statistiska territoriella enheter (Nuts 1-nivå respektive Nuts 2-nivå), i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003[30].

c)      åtgärd: ett antal insatser som bidrar till en eller flera av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling.

▌

h)           stödnivå: nivån på det offentliga bidraget för en insats.

▌

l)       transaktionskostnad: merkostnad som är knuten till fullgörandet av ett åtagande, men som inte direkt kan hänföras till dess genomförande ▌ eller inte ingår i de kostnader eller det inkomstbortfall som kompenseras direkt. Den kan beräknas på grundval av en standardkostnad.

m)     jordbruksareal: den totala areal som upptas av åkermark, permanent gräsmark eller permanenta grödor i enlighet med definitionen i artikel 4 i förordning (EU) nr DP/2012[31].

n)      ekonomisk förlust: alla extrakostnader som drabbar en jordbrukare till följd av exceptionella åtgärder som en jordbrukare vidtar för att minska leveranserna till en viss marknad eller till följd av avsevärt produktionsbortfall.

o)     allvarlig klimathändelse: sådana väderförhållanden som kan likställas med naturkatastrofer, såsom frost, stormar och hagel, is, kraftigt regn eller allvarlig torka.

p)     djursjukdomar: sådana sjukdomar som anges i den förteckning över djursjukdomar som upprättats av Världsorganisationen för djurhälsa eller i bilagan till rådets beslut ▌[32] 2009/470/EG[33].

q)     miljöolycka: en specifik förorening, kontaminering eller kvalitetsförsämring av miljön kopplad till en specifik händelse och med begränsad geografisk utsträckning. Allmänna miljörisker som inte är kopplade till en specifik händelse, t.ex. klimatförändringar eller luftföroreningar, omfattas inte.

r)      naturkatastrof: en naturlig händelse av biotiskt eller abiotiskt slag som leder till stora störningar på jordbrukets produktionssystem eller på skogsstrukturerna och som orsakar stora ekonomiska skador för jord- eller skogsbruksektorn.

s)      ekokatastrof: en oförutsedd händelse av biotiskt eller abiotiskt slag som orsakats av människan och som leder till stora störningar på jordbrukets produktionssystem och på skogsstrukturerna och som så småningom orsakar stora ekonomiska skador för jord- eller skogsbruket.

t)      kort försörjningskedja: försörjningskedja som omfattar ett begränsat antal ekonomiska aktörer som idkar samarbete och arbetar för lokal ekonomisk utveckling samt nära geografiska och sociala förbindelser mellan producenter, bearbetningsföretag och konsumenter.

u)      ung jordbrukare: en person som är ▌ 40 år eller yngre vid tidpunkten för inlämnande av ansökan, har tillräckliga yrkesfärdigheter och yrkeskvalifikationer och startar ett jordbruksföretag för första gången som ansvarig för jordbruksföretaget.

▌

w)     tematiska mål: de tematiska mål som fastställs i artikel 9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [GSR/2012].[34]

x)      gemensam strategisk ram: ▌ den gemensamma strategiska ram som avses i artiklarna 2 och 10 i förordning (EU) nr [GSR/2012].

xa)   kluster: en gruppering av oberoende företag, nystartade företag, små, medelstora och stora företag samt rådgivande organ och/eller forskningsorganisationer, som har inrättats för att stimulera ekonomisk verksamhet och innovation genom att verka för ett effektivt samarbete, dela anläggningar, utbyta kunskaper och expertis och genom att aktivt bidra till kunskapsöverföring, nätverksarbete och informationsspridning mellan de företag som ingår i klustret.

xb)   skog: ett markområde som omfattar mer än 0,5 hektar med träd som är högre än fem meter och ett krontak som täcker mer än 10 % av ytan, eller med träd som kan uppnå dessa värden på platsen. Detta inbegriper inte mark som övervägande används i jordbruk eller som stadsmark. En medlemsstat eller region får besluta att tillämpa en annan definition av skog på grundval av befintlig nationell lagstiftning eller ett befintligt nationellt inventeringssystem. Medlemsstaterna eller regionerna ska ange definitionen i landsbygdsutvecklingsprogrammet.

2.      I syfte att garantera en sammanhängande strategi för behandlingen av stödmottagare och för att ta hänsyn till behovet av en anpassningsperiod när det gäller definitionen av begreppet ung jordbrukare i punkt 1 u ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 90 med avseende på villkoren för att en juridisk person ska kunna betraktas som ung jordbrukare, och inrättande av en uppskovsperiod för att förvärva yrkesfärdigheter.

Kapitel II

Uppdrag, mål, prioriteringar och förenlighet

Artikel 3

Uppgifter

EJFLU ska bidra till Europa 2020-strategin genom att främja en hållbar landsbygdsutveckling i hela unionen, och detta ska komplettera såväl den gemensamma jordbrukspolitikens andra instrument som sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Fonden ska bidra till utvecklingen av en mer territoriellt och miljömässigt balanserad, klimatvänlig och klimattålig, konkurrenskraftig och innovativ jordbrukssektor i unionen och utvecklingen av landsbygdsområdena.

Artikel 4

Mål

Inom den gemensamma jordbrukspolitikens övergripande ram ska stödet för landsbygdsutveckling, inbegripet för verksamheter inom eller utanför livsmedelssektorn samt inom skogsbruket, bidra till följande mål:

1.      Främja jordbrukets konkurrenskraft.

2.      Garantera hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder.

3.      Uppnå en territoriellt balanserad utveckling av landsbygdsekonomier och landsbygdssamhällen, inbegripet skapande och upprätthållande av sysselsättning.

Artikel 5

Unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling

Arbetet med att uppnå målen för landsbygdsutvecklingen, vilka bidrar till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt som inkluderar alla, ska bedrivas på grundval av följande sex unionsprioriteringar för landsbygdsutveckling som bygger på de relevanta tematiska målen inom den gemensamma strategiska ramen:

1.      Främja kunskapsöverföring och innovation inom jordbruk och skogsbruk och i landsbygdsområden, med särskild inriktning på följande:

a)      Främja innovation, samarbete och utveckling av en kunskapsbas i landsbygdsområden.

b)     Stärka banden mellan jordbruk, livsmedelsproduktion och skogsbruk samt forskning och innovation, även för att få till stånd förbättrad miljöförvaltning och miljöprestanda.

c)      Främja livslångt lärande och yrkesutbildning inom jord- och skogsbruk.

2.      Förbättra jordbruksföretagens möjlighet att överleva och konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk, med särskild inriktning på följande:

a)      Förbättra jordbruksföretags ekonomiska resultat och underlätta jordbruksföretags omstrukturering och modernisering särskilt ▌ i syfte att öka marknadsdeltagandet och marknadsinriktningen samt diversifieringen av jordbruksverksamheten.

b)     Underlätta inträdet i jordbrukssektorn för jordbrukare med tillräcklig kompetens och i synnerhet generationsbytet.

3.      Främja organisationen av livsmedelskedjan, inbegripet bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter, djurens välbefinnande och riskhanteringen inom jordbruket, med särskild inriktning på följande:

a)      Förbättra primärproducenters konkurrenskraft genom att på ett bättre sätt integrera dem i livsmedelskedjan med hjälp av kvalitetssystem, mervärde för jordbruksprodukter, säljfrämjande åtgärder på lokala marknader och inom korta försörjningskedjor, producentgrupper och producentorganisationer samt branschorganisationer.

b)     Stödja riskförebyggande och riskhantering inom jordbruket.

4.      Återställa, bevara och förbättra ekosystem som har samband med jord- och skogsbruket, med särskild inriktning på följande:

a)      Återställa och bevara och förbättra den biologiska mångfalden, bland annat inom Natura 2000-områden, områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar och jordbruk med höga naturvärden samt de europeiska landskapens karaktär.

b)     Förbättra vattenförvaltningen, inbegripet användningen av gödselmedel och bekämpningsmedel.

c)      Förebygga markerosion och förbättra markskötseln.

5.      Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn, med särskild inriktning på följande:

a)      Effektivisera vattenanvändningen inom jordbruket.

b)     Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning.

c)      Främja tillgången på och användningen av förnybara energikällor, biprodukter, avfall, rester och andra råvaror som inte är avsedda för livsmedel för bioekonomiändamål.

d)     Minska jordbrukens utsläpp av växthusgaser och ammoniak.

e)      Främja bevarande av kol och koldioxidbindning inom jordbruk och skogsbruk.

6.      Främja social inkludering, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden, med särskild inriktning på följande:

a)      Främja diversifiering och skapande samt utveckling av småföretag och arbetstillfällen.

b)     Främja lokal utveckling i landsbygdsområden.

c)      Öka tillgängligheten till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik i landsbygdsområden.

Alla dessa prioriteringar ska bidra till de övergripande målen gällande innovation, miljö och en begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Programmen kan omfatta färre än sex prioriteringar om det är motiverat med hänsyn till analysen av situationen i fråga om starka och svaga sidor, möjligheter och hot (swot-analysen) och förhandsutvärderingen. Varje program ska omfatta minst fyra prioriteringar. När en medlemsstat lägger fram ett nationellt program och en uppsättning regionala program kan det nationella programmet omfatta färre än fyra prioriteringar.

Andra fokusområden kan inkluderas i programmen för att nå en av prioriteringarna om det är motiverat och mätbart.

▌

AVDELNING II

Programplanering

Kapitel I

Programplaneringens innehåll

Artikel 7

Landsbygdsutvecklingsprogram

1.      Den verksamhet i medlemsstaterna som EJFLU är involverad i ska genomföras via landsbygdsutvecklingsprogram. Genom dessa program ska en strategi som uppfyller unionsprioriteringarna för landsbygdsutveckling genomföras genom ett antal åtgärder som anges i avdelning III och vars mål kan uppnås med hjälp av stöd som kommer att sökas hos EJFLU.

2.      Medlemsstaterna får skicka in antingen ett samlat program för hela territoriet eller en uppsättning regionala program, eller i vederbörligen motiverade fall ett nationellt program och en uppsättning regionala program. Om en medlemsstat skickar in ett nationellt program och en uppsättning regionala program ska programplaneringen avseende åtgärder och/eller typer av insatser ske antingen på nationell eller på regional nivå och samstämmigheten mellan strategierna i de nationella och regionala programmen säkerställas.

3.      Medlemsstater med regionala program får också lägga fram en nationell ram för godkännande med inslag som är gemensamma för dessa program utan ett separat budgetanslag.

Nationella ramar för medlemsstater med regionala program får också innehålla en tabell med en sammanfattning, per region och per år, av det totala EJFLU-bidraget till den berörda medlemsstaten för hela programperioden.

Artikel 8

Tematiska delprogram

1.      I syfte att bidra till att uppnå unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling får medlemsstaterna i sina landsbygdsutvecklingsprogram infoga tematiska delprogram som avser särskilda behov. Sådana tematiska delprogram får bland annat gälla

a)      unga jordbrukare,

b)     småbruk som avses i artikel 20.2 tredje stycket,

c)      bergsområden som avses i artikel 33.2,

d)     korta försörjningskedjor,

da)   kvinnor på landsbygden,

db)   begränsning av och anpassning till klimatförändring samt biologisk mångfald.

En vägledande förteckning över åtgärder och typer av insatser av särskild betydelse för varje tematiskt delprogram återfinns i bilaga III.

2.      De tematiska delprogrammen får också avse särskilda behov som rör omstrukturering av jordbrukssektorer med betydande inverkan på utvecklingen av ett särskilt landsbygdsområde.

3.      De stödnivåer som fastställs i bilaga I får höjas med 10 procentenheter för insatser som får stöd inom ramen för tematiska delprogram som avser småbruk och korta försörjningskedjor, begränsning av och anpassning till klimatförändringar och biologisk mångfald. När det gäller unga jordbrukare och bergsområden får de högsta stödnivåerna höjas i enlighet med bilaga I. Den högsta sammanlagda stödnivån får emellertid inte överstiga 90 %.

Artikel 9

Landsbygdsutvecklingsprogrammens innehåll

1.      Utöver vad som anges i artikel 24 i förordning (EU) nr [GSR/2012] ska varje landsbygdsutvecklingsprogram innehålla följande:

a)      Den förhandsutvärdering som avses i artikel 48 i förordning (EU) nr [GSR/2012].

b)     En analys av situationen genom swot-analys och en identifiering av de behov som måste hanteras i det geografiska område som omfattas av programmet ▌.

Analysen ska bygga på unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling. Särskilda behov som rör miljö, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt innovation ska bedömas i förhållande till alla unionsprioriteringar för landsbygdsutveckling för att identifiera relevanta åtgärder inom dessa tre områden för varje prioritering.

c)      En beskrivning av strategin som ska visa att

ia)     lämpliga mål fastställts i programmet för vart och ett av de fokusområden som omfattas av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling på grundval av sådana gemensamma indikatorer som avses i artikel 76 och vid behov av de programspecifika indikatorerna,

i)      relevanta kombinationer av åtgärder valts ut i förhållande till vart och ett av fokusområdena för unionsprioriteringarna för landsbygdsutveckling i programmet baserade på en sund interventionslogik med stöd i den förhandsutvärdering som avses i led a och den analys som avses i led b,

ii)      tilldelningen av ekonomiska medel till programmets åtgärder är motiverad och tillräcklig för att de fastställda målen ska kunna uppnås,

iii)     särskilda behov som är kopplade till särskilda förhållanden på regional eller subregional nivå beaktas och hanteras konkret genom lämpligt utformade kombinationer av åtgärder eller tematiska delprogram,

iv)     en lämplig strategi för innovation för att uppnå unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling, inbegripet Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket, för miljön – inbegripet de specifika behoven för Natura 2000-områdena – och för begränsning av och anpassning till klimatförändringar integreras i programmet,

▌

vi)     åtgärder har vidtagits för att säkerställa tillgången till tillräcklig kapacitet för rådgivning om kraven i lagstiftningen och om åtgärder i samband med innovation,

▌

d)     För varje förhandsvillkor fastställt i enlighet med artikel 17 och bilaga (…) avsnitt 2 till förordning [CSF/2013] för de allmänna förhandsvillkoren, och i enlighet med bilaga IV till den här förordningen, en utvärdering av vilka av dessa förhandsvillkor som är tillämpliga på programmet och vilka som är uppfyllda den dag då partnerskapsavtalet och programmet lämnas in. Om de tillämpliga förhandsvillkoren inte är uppfyllda ska programmet innehålla en beskrivning av de åtgärder som ska vidtas, de ansvariga organen och tidsplanen för deras genomförande i enlighet med den sammanfattning som lagts fram i partnerskapsavtalet.

da)    En beskrivning av den resultatram som fastställts för tillämpningen av artikel 19 i förordning (EU) nr [CSF/2013].

e)      En beskrivning av varje utvald åtgärd.

▌

h)       ▌Den plan för utvärdering som avses i artikel 49 i förordning (EU) nr [CSF/2012]. Medlemsstaterna ska tillhandahålla tillräckliga resurser ▌ för att åtgärda behov som identifieras och säkerställa ordentlig övervakning och utvärdering.

i)       En finansieringsplan som innehåller

i)      en tabell med det totala planerade EJFLU-bidraget per år, i enlighet med artikel 64.4 i tabellen ska, inom det totala EJFLU-bidraget, anslagen till mindre utvecklade regioner i tillämpliga fall och de medel som överförs till EJFLU med tillämpning av artikel 7.2 i förordning (EU) nr DP/2012 anges separat; det planerade årliga EJFLU-bidraget ska vara förenligt med den fleråriga budgetramen,

ii)      en tabell som för varje åtgärd, för varje typ av insats med en särskild EJFLU-bidragsnivå och för tekniskt stöd anger det sammanlagda unionsbidrag som planeras och den tillämpliga EJFLU-bidragsnivån; i tillämpliga fall ska EJFLU-bidragsnivån för mindre utvecklade regioner och för andra regioner anges separat i tabellen.

j)      En indikatorplan uppdelad i fokusområden som omfattar de mål som avses i artikel 9.1 c ia och de planerade utfallen och de planerade utgifterna för varje landsbygdsutvecklingsåtgärd utvald i förhållande till motsvarande fokusområde.

k)     I tillämpliga fall en tabell med ytterligare nationell finansiering per åtgärd i enlighet med artikel 89.

l)        ▌I tillämpliga fall, en förteckning över stödordningar som omfattas av artikel 88.1 som ska användas för att genomföra programmen.

m)     Information om komplementariteten med de åtgärder som finansieras via andra instrument inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken och via de europeiska struktur- och investeringsfonderna.

n)           En redogörelse för hur programmet ska genomföras, inklusive

i)      alla de myndigheter som medlemsstaten har utsett i enlighet med artikel 72.2 och, för kännedom, en sammanfattande beskrivning av förvaltnings- och kontrollstrukturen,

ii)      en beskrivning av övervakningen och utvärderingen, samt av övervakningskommitténs sammansättning,

iii)     bestämmelser som säkerställer att programmet ges publicitet, inklusive via det nationella landsbygdsnätverk som avses i artikel 55,

iv)    en beskrivning av hur man fastställer principer för uppställningen av urvalskriterier för insatser och lokala utvecklingsstrategier, som tar hänsyn till relevanta mål; i detta sammanhang får medlemsstaterna föreskriva att små och medelstora företag som är kopplade till jord- och skogsbrukssektorn ska prioriteras,

v)     avseende den lokala utvecklingen, i förekommande fall, en beskrivning av de mekanismer som ska säkerställa samstämmighet mellan den verksamhet som planeras i de lokala utvecklingsstrategierna, den åtgärd avseende samarbete som avses i artikel 36 och den åtgärd avseende grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden som avses i artikel 21, inbegripet förbindelser mellan stad och landsbygd.

o)     De åtgärder som vidtagits för att involvera de partner som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr [GSR/2012] och en sammanfattning av resultaten av samråden med partner.

p)     I tillämpliga fall, den struktur inom det nationella landsbygdsnätverket som avses i artikel 55.3 och bestämmelser för dess förvaltning, som utgör grundvalen för de årliga handlingsplanerna.

2.      Om tematiska delprogram inkluderas i ett landsbygdsutvecklingsprogram ska varje delprogram innehålla

a)      en särskild analys av situationen i form av en swot-analys och identifiering av de behov som måste hanteras genom delprogrammet,

b)     särskilda mål på delprogramsnivå och ett urval av åtgärder, grundat på en noggrann definition av delprogrammets interventionslogik, inklusive en bedömning av vilket bidrag som förväntas från de åtgärder som valts ut för att uppnå målet,

c)      en separat specifik indikatorplan med planerade utfall och planerade utgifter för varje landsbygdsutvecklingsåtgärd utvald i förhållande till motsvarande fokusområde.

3.      Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa regler om presentationen av de delar som beskrivs i punkterna 1 och 2 i landsbygdsutvecklingsprogrammen och om innehållet i de nationella ramar som avses i artikel 7.3. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 91.

Kapitel II

Utarbetande, godkännande och ändring av landsbygdsutvecklingsprogram

Artikel 10

Förhandsvillkor

Utöver de allmänna förhandsvillkor som avses i bilaga (...) avsnitt 2 till förordning (EU) nr [CSF/2013] ska de förhandsvillkor som avses i bilaga IV till denna förordning gälla för EJFLU:s programplanering, om de är relevanta för och tillämpliga på de särskilda mål som eftersträvas enligt programmets prioriteringar.

Artikel 11

Godkännande av landsbygdsutvecklingsprogram

1.      Medlemsstaterna ska till kommissionen skicka in ett förslag för varje landsbygdsutvecklingsprogram med den information som avses i artikel 9.

2.      Varje landsbygdsutvecklingsprogram ska godkännas av kommissionen genom en genomförandeakt ▌.

Artikel 12

Ändring av landsbygdsutvecklingsprogram

1.      En begäran ▌ från medlemsstaterna om programändringar ska godkännas i enlighet med följande förfaranden:

a)      Kommissionen ska genom genomförandeakter fatta beslut om en begäran om programändringar som gäller

i)      en ändring av programmets strategi genom en ändring av mer än 50 % av en resultatindikator som är kopplad till ett fokusområde,

ii)      en ändring av EJFLU-bidragsnivån för en eller flera åtgärder,

iii)     en ändring av hela unionsbidraget eller dess årsfördelning på programnivå

▌

b)     Kommissionen ska genom genomförandeakter godkänna en begäran om programändringar i alla övriga fall. Dessa ska särskilt omfatta

i)      införande eller återkallande av åtgärder eller typer av insatser,

ii)      ändringar i beskrivningen av åtgärder, inklusive ändringar av villkor för stödberättigande,

iii)   överföring av medel mellan åtgärder som genomförs med olika EJFLU-bidragsnivåer.

c)      När det gäller ändringar som är rent tekniska eller redaktionella och som inte påverkar genomförandet av politiken och åtgärderna ska kommissionens godkännande inte krävas. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om sådana ändringar.

2.      Det godkännande som avses i punkt 1 b ska ske genom genomförandeakter. I de fall som avses i punkt 1 b där överföringen av medel avser mindre än 20 % av anslaget till en åtgärd och mindre än 5 % av det totala EJFLU-bidraget till programmet, ska dock godkännandet anses ha getts om kommissionen inte fattat något beslut om begäran i fråga inom 42 arbetsdagar från det att begäran mottogs. Denna tidsfrist ska inte omfatta den period som inleds dagen efter det att kommissionen har överlämnat sina synpunkter till medlemsstaten och som varar till dess att medlemsstaten har lämnat svar på synpunkterna.

Artikel 13

Regler om förfaranden och tidsplaner

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler om förfaranden och tidsplaner för

a)        godkännande av landsbygdsutvecklingsprogram och nationella ramar,

b)     inlämning och godkännande av förslag till ändringar av landsbygdsutvecklingsprogram och av förslag till ändringar av nationella ramar, inbegripet deras ikraftträdande och inlämningsfrekvens under programperioden.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 91.

AVDELNING III

Stöd till landsbygdsutveckling

Kapitel I

Åtgärder

Artikel 14

Åtgärder

Varje landsbygdsutvecklingsåtgärd ska programplaneras så att den specifikt bidrar till att en eller flera unionsprioriteringar för landsbygdsutveckling uppnås. En vägledande förteckning över åtgärder av särskild betydelse för unionens prioriteringar återfinns i bilaga V.

Artikel 15

Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder

1.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska omfatta yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder, demonstrationer och informationsåtgärder. Yrkesutbildnings- och kompetensutvecklingsåtgärder kan omfatta kurser, workshoppar och rådgivning.

Stödet kan också omfatta kortvariga utbytesprogram avseende företagsledning inom jord- och skogsbruk samt besöksprogram inom jord- och skogsbruket.

2.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska gynna personer som är sysselsatta inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn, markförvaltare och andra ekonomiska aktörer som utgörs av små och medelstora företag som bedriver verksamhet på landsbygden.

Den aktör som tillhandahåller en kurs eller andra kunskapsöverförings- och informationsåtgärder ska fungera som stödmottagare.

3.      Stöd inom ramen för denna åtgärd får inte avse kurser eller praktik som är en del av den normala utbildningen på gymnasienivå eller högre nivå.

Organ som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationstjänster ska ha lämplig kapacitet i form av kvalificerad personal och regelbunden utbildning för att kunna utföra sin uppgift.

4.      Stödberättigande kostnader inom ramen för denna åtgärd ska utgöras av kostnaderna för att organisera och genomföra kunskapsöverförings- och informationsåtgärderna. När det gäller demonstrationsprojekt får stödet även täcka relevanta investeringskostnader. Kostnader för resa, inkvartering och dagliga utgifter för deltagarna, liksom kostnaden för en avbytare till jordbruket, ska också vara stödberättigande. Alla kostnader som fastställts inom ramen för denna punkt ska betalas ut till stödmottagaren.

5.      För att säkerställa att utbytesprogrammen och besöksprogrammen inom jord- och skogsbruket är tydligt avgränsade mot liknande åtgärder inom ramen för andra unionssystem ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 90 med avseende på löptiden för och innehållet i utbytesprogram och besöksprogram inom jord- och skogsbruk.

Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa betalningsförfaranden för deltagarnas kostnader, däribland genom användning av kuponger eller liknande.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 91.

Artikel 16

Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

1.        Stöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas med syftet att

a)      hjälpa jordbrukare, unga jordbrukare enligt definitionen i artikel 2, skogsbrukare, andra markförvaltare samt små och medelstora företag på landsbygden att dra nytta av rådgivningstjänster för att förbättra jordbruksföretagens, företagens och/eller investeringarnas ekonomiska och miljöprestanda, klimatvänlighet och klimattålighet,

b)     främja inrättandet av företagslednings-, avbytar- och rådgivningstjänster inom jordbruket samt rådgivningstjänster inom skogsbruket, inklusive det system för jordbruksrådgivning som avses i artiklarna 12–14 i förordning (EU) nr HR/2012,

c)      främja fortbildning av rådgivare.

2.      Mottagaren av det stöd som anges i punkt 1 a och c ska vara den som tillhandahåller rådgivning eller utbildning. Stöd inom ramen för punkt 1 b ska beviljas den myndighet eller det organ som valts ut för att inrätta företagslednings-, avbytar- och rådgivningstjänster inom jordbruket eller rådgivningstjänster inom skogsbruket.

3.      De myndigheter eller organ som utsetts för uppgiften att erbjuda rådgivning ska ha lämpliga resurser i form av regelbundet utbildad och kvalificerad personal och erfarenhet av rådgivning samt tillförlitlighet inom de områden där de erbjuder rådgivning. Stödmottagarna enligt denna åtgärd ska utses genom ansökningsomgångar. Urvalsförfarandet ska styras av lagstiftningen om offentlig upphandling och ska vara öppet för både offentliga och privata organ. Förfarandet ska vara objektivt och ska utesluta kandidater med intressekonflikter.

Under rådgivningen ska rådgivningstjänsterna respektera den skyldighet att inte röja uppgifter som avses i artikel 13.2 i förordning (EU) nr HR/2012.

4.      Rådgivningen till enskilda jordbrukare, unga jordbrukare enligt definitionen i artikel 2 och andra markförvaltare ska vara kopplad till minst en unionsprioritering för landsbygdsutvecklingen och täcka minst en av följande delar:

a)      skyldigheter på jordbruksföretagsnivå som härrör sig från de föreskrivna verksamhetskraven och/eller normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt avdelning VI kapitel 1 i förordning (EU) nr .../2013 [HR].

b)     I tillämpliga fall de jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön som fastställs i avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr .../2013 [DP] och det hållande av jordbruksarealen i lämpligt skick som avses i artikel 4.1 c i förordning (EU) nr .../2013 [DP ▌].

c)      De åtgärder på jordbruksföretagsnivå som fastställs i programmen för landsbygdsutveckling för modernisering av jordbruksföretag, uppbyggnad av konkurrenskraft, sektorsintegration, innovation, marknadsorientering samt främjande av entreprenörskap.

d)     Krav på stödmottagare såsom de definieras av medlemsstaterna för tillämpning av artikel 11.3 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG[35].

da)   Krav på nivån för stödmottagare såsom de definieras av medlemsstaterna för tillämpning av artikel 55 i förordning (EG) nr 1107/2009, i synnerhet iakttagande av de allmänna principer för integrerat växtskydd som avses i artikel 14 i direktiv 2009/128/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel.

e)      I tillämpliga fall arbetarskyddsnormer eller skyddsnormer som är kopplade till jordbruksföretaget.

ea)    Särskild rådgivning för jordbrukare som etablerar sig för första gången.

Rådgivningen får också omfatta andra frågor, särskilt information som rör begränsning av och anpassning till klimatförändringar, biologisk mångfald och vattenskydd ▌ enligt bilaga I till förordning (EU) nr …/2013 [HR] eller ▌ frågor som anknyter till jordbrukföretagets ekonomiska resultat ▌ och miljöprestanda, inbegripet konkurrensaspekter. Detta kan innefatta rådgivning för utveckling av korta försörjningskedjor, ekologiskt jordbruk och hälsoaspekter på djurhållning.

5.      Rådgivning till skogsbrukare ska minst täcka de relevanta skyldigheterna i enlighet med direktiven 92/43/EEG, 2009/147/EG och 2000/60/EG. Rådgivningen får också omfatta frågor med anknytning till skogsbruksföretagets ekonomiska resultat samt miljöprestatanda.

6.      Rådgivningen till små och medelstora företag får omfatta frågor med anknytning till företagets ekonomiska resultat och miljöprestanda.

7.      I de fall där det är väl motiverat och lämpligt får rådgivningen delvis ges i grupp, samtidigt som man tar hänsyn till situationen för den enskilde användaren av rådgivningstjänster.

8.      Stöden i enlighet med punkt 1 a och c får inte överskrida det högsta belopp som anges i bilaga I. Stöden i enlighet med punkt 1 b ska gradvis minskas under en period på högst fem år efter starten.

▌

Artikel 17

Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel

1.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska täcka jordbrukares och jordbrukargruppers första deltagande i något av följande:

a)      De kvalitetssystem ▌ som inrättats i enlighet med följande förordningar och bestämmelser:

i)      Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012[36].

ii)     Rådets förordning (EG) nr 834/2007[37].

iii)   Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008[38].

iv)    Förslag till förordning (EG)[39] om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, aromatiserade vinprodukter.

v)     Del II avdelning II kapitel I avsnitt Ia i rådets förordning (EG) nr 1234/2007 när det gäller vin.

b)     Kvalitetssystem, inbegripet system för certifiering av jordbruksföretag, för jordbruksprodukter, bomull eller livsmedel, som enligt erkännande från medlemsstaterna är förenliga med följande kriterier:

i)      Slutproduktens särdrag inom sådana system ska härröra från otvetydiga skyldigheter att garantera

–       särskilda produktegenskaper, ▌

–       särskilda jordbruks- eller tillverkningsmetoder, eller

–       en kvalitet på slutprodukten som är väsentligt högre än vad som krävs enligt handelsnormerna när det gäller folkhälsa, djurhälsa och djurens välbefinnande, växtskydd eller miljöskydd.

ii)      Systemet ska vara öppet för alla producenter.

iii)     Systemet ska inbegripa bindande produktspecifikationer och överensstämmelsen med specifikationerna ska kontrolleras av offentliga myndigheter eller ett oberoende inspektionsorgan.

iv)     Systemet ska vara öppet och säkerställa att produkterna kan spåras.

c)      System för certifiering av jordbruksprodukter på frivillig basis som enligt erkännande från medlemsstaterna uppfyller unionens riktlinjer för bästa metoder[40] för hantering av certifieringssystem för jordbruksprodukter, och livsmedel på frivillig basis.

1a.    Stöd inom ramen för denna åtgärd kan även inbegripa kostnader för informationsåtgärder och främjande åtgärder som genomförs av producentgrupper på den inre marknaden när det gäller produkter som omfattas av ett kvalitetssystem som får stöd enligt punkt 1.

2.      Stöd enligt punkt 1 ska beviljas i form av ett årligt stimulansbidrag, under högst fem år, på en nivå som ska fastställas med hänsyn till de fasta kostnader som uppstår till följd av deltagandet i ett system för vilket stöd beviljas.

Med fasta kostnader avses i denna punkt kostnader för att ansluta sig till ett kvalitetssystem för vilket stöd beviljas samt årsavgiften för deltagande i det systemet, inklusive i förekommande fall utgifter för nödvändiga kontroller av överensstämmelsen med specifikationerna i systemet.

I denna artikel avses med jordbrukare en aktiv jordbrukare i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr …/2013 [DP].

3.        Stödet får uppgå till det högsta belopp som anges i bilaga I.

4.      I syfte att ta hänsyn till ny unionslagstiftning som kan påverka stödet inom ramen för denna åtgärd och för att säkerställa överensstämmelse med andra unionsinstrument om främjande av åtgärder för jordbruket och förhindra att konkurrensen snedvrids ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 90 med avseende på de särskilda ▌ unionssystem som ska omfattas av punkt 1 a, egenskaper hos producentgrupperna och de typer av åtgärder som kan få stöd enligt punkt 1 a, fastställande av villkor för att förhindra diskriminering av produkter samt för undantagande av varumärken från stöd.

Artikel 18

Investeringar i fysiska tillgångar

1.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska täcka materiella och/eller immateriella investeringar som

a)      förbättrar jordbruksföretagets generella prestationer och hållbarhet,

b)     rör bearbetning, marknadsföring och/eller utveckling av jordbruksprodukter som omfattas av bilaga I till fördraget eller bomull, utom fiskeriprodukter; de framställda produkterna från produktionsprocessen får vara en produkt som inte omfattas av den bilagan,

c)      rör infrastruktur som är knuten till utveckling, modernisering eller anpassning av jord- och skogsbruket, inklusive tillträde till jordbruks- och skogsmark, arrondering och grundförbättring, energi- och vattenförsörjning samt energi- och ▌ vattenbesparing eller

d)     är sådana icke-produktiva investeringar som är knutna till uppnåendet av de mål för miljö- och ▌ klimatvänligt jordbruk som eftersträvas i denna förordning, inklusive sådana som rör biologisk mångfald och bevarandestatusen för arter och livsmiljöer, och som höjer de sociala värdena för allmänheten i ett Natura 2000-område eller andra system med högt naturvärde som ska fastställas i programmet.

2.        Stöd inom ramen för punkt 1 a ▌ ska beviljas till jordbrukare eller grupper av jordbrukare.

När det gäller investeringar till stöd för omstrukturering av jordbruksföretag ska ▌ medlemsstaterna rikta stödet till jordbruksföretagen enligt den swot-analys som utförs i samband med unionsprioriteringen för landsbygdsutveckling "för att förbättra jordbruksföretagens möjlighet att överleva och konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk i alla regioner och främja innovativ jordbruksteknik och hållbart skogsbruk".

3.      Stöd inom ramen för punkt 1 a och b ▌ får inte överskrida de högsta stödnivåer som anges i bilaga I. Dessa högsta nivåer kan höjas för unga jordbrukare, för kollektiva investeringar, inbegripet sådana som är kopplade till en sammanslagning av producentorganisationer, och för integrerade projekt som inbegriper stöd inom ramen för mer än en åtgärd, för investeringar i områden med ▌ naturliga begränsningar och andra särskilda begränsningar enligt artikel 33, för investeringar i samband med insatserna enligt artiklarna 29 och 30 samt för insatser som stöds inom ramen för Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket i enlighet med de stödnivåer som fastställs i bilaga I. Den högsta sammanlagda stödnivån får emellertid inte överstiga 90 %.

▌

4.      De stödnivåer som anges i bilaga I ska gälla för stöd inom ramen för punkt 1 c och d.

4a.    Stöd får beviljas unga jordbrukare som för första gången etablerar sig på ett jordbruksföretag som chef för företaget för investeringar i syfte att följa unionens standarder för jordbruksproduktion, inklusive säkerhet på arbetsplatsen. Sådant stöd får betalas i högst 24 månader från och med dagen för etableringen.

4b.    Om unionslagstiftningen ålägger jordbrukare nya krav får stöd beviljas för investeringar för att uppfylla dessa krav i högst 12 månader från och med den dag då de blev obligatoriska för jordbruksföretaget.

Artikel 19

Återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer och ekokatastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder

1.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska avse

a)      investeringar i förebyggande åtgärder som syftar till att minska konsekvenserna av sannolika naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser och ekokatastrofer,

b)     investeringar för återställande av jordbruksmark och produktionspotential inom jordbruket som skadats i samband med naturkatastrofer, allvarliga klimathändelser och ekokatastrofer.

2.      Stöd ska beviljas till jordbrukare eller grupper av jordbrukare. Stöd får också beviljas till offentliga enheter där det fastställts att det finns en koppling mellan investeringar som gjorts av sådana enheter och produktionspotentialen inom jordbruket.

3.      Ett villkor för stöd inom ramen för punkt 1 b ▌ ska vara att behöriga offentliga myndigheter i medlemsstaterna formellt har erkänt att en naturkatastrof har ägt rum och att denna katastrof eller åtgärder som antagits i enlighet med rådets direktiv 2000/29/EG[41] för att utrota eller begränsa spridningen av en växtsjukdom eller skadegörare har orsakat förstörelse av minst 30 % av den berörda jordbrukspotentialen.

4.      Inget stöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas för förlorad inkomst som orsakats av naturkatastrofer eller ekokatastrofer.

Medlemsstaterna ska se till att undvika överkompensation till följd av att denna åtgärd kombineras med andra nationella stödinstrument eller unionsstödinstrument eller privata försäkringar.

5.      Stöd inom ramen för punkt 1 a ▌ får inte överskrida de högsta stödnivåer som anges i bilaga I. ▌

Artikel 20

Jordbruks- och affärsutveckling

1.        Stöd inom ramen för denna åtgärd ska avse

a)      nyetableringsstöd för

i)      unga jordbrukare,

ii)      annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden,

iii)     utveckling av småbruk,

b)     investeringar för att skapa och utveckla annan verksamhet än jordbruk,

c)      årligt stöd eller engångsutbetalningar till jordbrukare som får delta i den ordning för småbrukare som inrättas genom avdelning V i förordning (EU) nr DP/2013 (ordningen för småbrukare) som permanent överlåter sitt jordbruksföretag till en annan jordbrukare ▌.

2.        Stöd inom ramen för punkt 1 a i ▌ ska beviljas unga jordbrukare.

Stöd inom ramen för punkt 1 a ii ▌ ska beviljas jordbrukare eller medlemmar i jordbrukshushåll som genomför diversifiering till annan verksamhet än jordbruksverksamhet och till ▌ mikroföretag, små företag och fysiska personer i landsbygdsområden.

Stöd inom ramen för punkt 1 a iii ▌ ska beviljas småbruk såsom dessa definieras av medlemsstaterna.

Stöd inom ramen för punkt 1 b ▌ ska beviljas ▌ mikroföretag, små ▌ företag och fysiska personer i landsbygdsområden och jordbrukare eller medlemmar i jordbrukshushåll.

Stöd inom ramen för punkt 1 c ▌ ska beviljas jordbrukare som, vid tidpunkten för inlämningen av sin ansökan om stöd, får delta i ordningen för småbrukare under minst ett år och som åtar sig att permanent överlåta hela sitt jordbruksföretag och motsvarande stödrättigheter till en annan jordbrukare. Stöd ska betalas ut från dagen för överlåtelsen till och med den 31 december 2020, eller beräknas för den perioden och betalas ut i form av en engångsbetalning.

3.      Varje fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oavsett den rättsliga status som gruppen och dess medlemmar tillerkänns i nationell lagstiftning, får betraktas som medlem av ett jordbrukshushåll, med undantag av anställda inom lantbruket. Om en juridisk person eller en grupp juridiska personer betraktas som medlem i ett jordbrukshushåll ska denna medlem bedriva jordbruksverksamhet vid jordbruksföretaget vid tidpunkten för ansökan om stöd.

4.      Stöd inom ramen för punkt 1 a ▌ ska ges på villkor att en affärsplan lämnas in. Genomförandet av affärsplanen måste inledas inom nio månader från och med dagen för beslutet om beviljande av stöd.

För unga jordbrukare som erhåller stöd enligt led a i ska det i affärsplanen anges att den unga jordbrukaren måste motsvara den definition av aktiv jordbrukare som anges i artikel 9 i förordning (EU) nr DP/2013 inom 18 månader efter dagen för etableringen.

Medlemsstaterna ska ange övre och nedre gränser för att ge jordbruksföretagen tillgång till stöd i enlighet med punkt 1 ▌ a i ▌ och iii. Den nedre gränsen för stödet enligt punkt 1 ▌ a i ska vara högre än den övre gränsen för stödet enligt punkt 1 ▌ a iii. Stöden ska ▌ begränsas till jordbruksföretag som omfattas av definitionen av mikroföretag ▌ och ▌ småföretag.

5.      Stöd inom ramen för punkt 1 a ▌ ska utbetalas i form av minst två delbetalningar under högst fem år. Delbetalningarna får gradvis minskas. Den sista delbetalningen inom ramen för punkt 1 a i och ii ▌ ska göras på villkor att affärsplanen genomförs korrekt.

6.      Det högsta stödbeloppet inom ramen för punkt 1 a ▌ anges i bilaga I. Medlemsstaterna ska när de anger stödbeloppet inom ramen för punkt 1 a i och ii ▌ också ta hänsyn till programområdets socioekonomiska situation.

7.      Stöd inom ramen för punkt 1 c ▌ ska uppgå till 120 % av det årliga stöd som stödmottagaren kan erhålla ▌ inom ramen för ordningen för småbrukare.

8.      För att garantera att EJFLU:s resurser används effektivt och ändamålsenligt ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 90 rörande de uppgifter som affärsplaner minst ska innehålla och de kriterier som medlemsstaterna ska använda för att fastställa de gränser som avses i punkt 4.

Artikel 21

Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

1.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska i synnerhet täcka

a)      utarbetande och uppdatering av planer för utveckling av kommuner och samhällen i landsbygdsområden och deras grundläggande tjänster och av skydds- och förvaltningsplaner för Natura 2000-områden och andra områden med högt naturvärde,

b)     investeringar som syftar till upprättande, förbättring eller utvidgning av alla typer av småskalig infrastruktur, inklusive investeringar i förnybar energi och energibesparing,

c)      bredbandsinfrastruktur, inklusive dess upprättande, förbättring och utvidgning, passiv bredbandsinfrastruktur och tillhandahållande av tillgång till bredband och offentlig e-förvaltning,

d)     investeringar för upprättande, förbättring och utvidgning av grundläggande tjänster för landsbygdsbefolkningen, inbegripet fritidsverksamhet och kultur, och den tillhörande infrastrukturen,

e)      investeringar för offentligt bruk i infrastruktur för rekreationsändamål, turistinformation och småskalig turistinfrastruktur,

f)      utredningar och investeringar i samband med underhåll, restaurering och uppgradering av natur- och kulturarvet i landsbygdssamhällen ▌, på landsbygden och i områden med högt naturvärde, inbegripet socioekonomiska aspekter samt åtgärder för att öka miljömedvetenheten,

g)      investeringar som är inriktade på omlokalisering av verksamheter och ombyggnader av byggnader eller andra inrättningar som ligger i eller i närheten av landsbygdssamhällen och som syftar till att förbättra livskvaliteten eller att förbättra det berörda landsbygdssamhällets miljöprestanda.

2.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska endast gälla småskalig infrastruktur som definieras i programmet av varje medlemsstat. I landsbygdsutvecklingsprogrammen får emellertid anges särskilda undantag från denna regel för investeringar i bredband och förnybar energi. I sådant fall ska tydliga kriterier som säkerställer förenlighet med stöd inom ramen för andra unionsinstrument anges.

3.      Investeringar inom ramen för punkt 1 ska vara stödberättigande om de berörda insatserna genomförs i enlighet med eventuella planer för utveckling av kommuner och samhällen i landsbygdsområden och deras grundläggande tjänster samt ska […] vara förenliga med varje relevant ▌ lokal utvecklingsstrategi.

▌

Artikel 22

Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

1.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska täcka

a)      beskogning och skapande av skogsmark,

b)     inrättande av system för trädjordbruk,

c)      förebyggande och återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder ▌, naturkatastrofer och ekokatastrofer däribland sjukdomsutbrott och angrepp av skadegörare ▌ samt klimathot,

d)     investeringar som förbättrar skogsekosystemens klimattålighet, miljövärde och potential att begränsa klimatförändringar,

e)      investeringar i ▌ skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsprodukter.

2.      De begränsningar vad gäller äganderätt till skogar som fastställs i artiklarna 23–27 ska inte gälla för tropiska eller subtropiska skogar och inte heller för skogsarealerna i följande territorier: Azorerna, Madeira, Kanarieöarna, de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i rådets förordning (EEG) nr 2019/93[42] och de franska utomeuropeiska departementen.

För jordbruksföretag över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna i programmet, ska stödet beviljas på villkor att stödmottagaren lägger fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument i enlighet med hållbart skogsbruk enligt den definition som fastställdes av ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993[43] ( ▌hållbart skogsbruk).

▌

Artikel 23

Beskogning och skapande av skogsmark

1.      Stöd enligt artikel 22.1 a ska beviljas till offentliga och privata markinnehavare samt deras sammanslutningar och ska täcka etableringskostnader samt innefatta ett årligt bidrag per hektar som ska täcka uteblivna jordbruksinkomster och underhållskostnader, inklusive tidiga och sena röjningar, under en period om högst tolv år. När det rör sig om statligt ägd mark får stöd endast beviljas om det organ som förvaltar marken är ett privat organ eller en kommun.

Stöd för beskogning av offentligägd mark eller för snabbväxande träd får endast täcka etableringskostnaderna.

2.      Både jordbruksmark och mark som används för annan verksamhet ska vara stödberättigande. De arter som planteras ska vara anpassade för de miljö- och klimatförhållanden som råder i området och uppfylla grundläggande miljökrav. Stöd ska inte beviljas för plantering av träd i skottskog med kort omloppstid, julgranar eller snabbväxande träd för energiproduktion. I områden där beskogning försvåras av svåra mark- och klimatförhållanden kan stöd beviljas för plantering av andra fleråriga vedartade arter, såsom snår eller buskar som är lämpliga för de lokala förhållandena.

3.      I syfte att säkerställa att beskogningen av jordbruksmark sker i överensstämmelse med miljöpolitikens syften ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 90 med avseende på fastställandet av de grundläggande miljökrav som avses i punkt 2.

Artikel 24

Inrättande av system för trädjordbruk

1.      Stöd inom ramen för artikel 22.1 b ska beviljas privata markinnehavare, kommuner och deras sammanslutningar och ska täcka etableringskostnader samt innefatta ett årligt bidrag per hektar som ska täcka underhållskostnader under en period om högst fem år.

2.      Med system för trädjordbruk avses markanvändningssystem där träd odlas i kombination med ▌ jordbruk på samma mark. Minsta och högsta antal träd ▌ per hektar ska fastställas av medlemsstaterna som därvid ska ta hänsyn till de lokala mark-, klimat- och miljöförhållandena, skogsarter och behovet att säkerställa en hållbar användning av marken inom jordbruket.

3.      Stödet får uppgå till den högsta stödnivå som anges i bilaga I.

Artikel 25

Förebyggande och återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder och naturkatastrofer och ekokatastrofer

1.      Stöd inom ramen för artikel 22.1 c ska beviljas till privata ▌ och offentliga skogsbrukare och andra privaträttsliga och offentliga organ och deras sammanslutningar och ska täcka kostnaderna för

a)      upprättande av en skyddande infrastruktur; när det gäller brandgator kan stödet även täcka bidrag till underhållskostnader; stöd ska inte beviljas för jordbruksrelaterad verksamhet i områden som omfattas av åtaganden om miljövänligt jordbruk,

b)     lokala, småskaliga åtgärder för att förebygga brand eller andra naturliga faror, inbegripet användning av betande djur,

c)      upprättande och förbättrande av system för övervakning av skogsbränder, skadegörare och sjukdomar samt av kommunikationsutrustning, och

d)     återställande av skogspotential som skadats till följd av bränder eller andra naturkatastrofer, inbegripet skadegörare, sjukdomar samt ekokatastrofer och händelser relaterade till klimatförändringar.

2.      När det gäller förebyggande åtgärder som rör skadegörare och sjukdomar ska riskbedömningen avseende en relevant katastrof underbyggas med vetenskapliga bevis och erkännas av offentliga vetenskapliga organisationer. När så är relevant ska förteckningen över arter av organismer som är skadliga för växter och kan leda till en katastrof anges i programmet.

Stödberättigande insatser ska vara förenliga med medlemsstaternas skogsskyddsplaner. För företag över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna i programmet, ska stödet beviljas på villkor att stödmottagaren lägger fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument i enlighet med hållbart skogsbruk enligt den definition som fastställdes av ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993, som utförligt beskriver de förebyggande målen.

Skogsområden där risken för skogsbränder enligt medlemsstaternas skogsskyddsplan anses vara medelhög till hög ska vara berättigade till stöd som avser förebyggande åtgärder mot skogsbrand.

3.      Stöd inom ramen för punkt 1 d ▌ ska endast beviljas under förutsättning att de behöriga offentliga myndigheterna i medlemsstaterna formellt har erkänt att en naturkatastrof har ägt rum och att denna katastrof eller åtgärder som antagits i enlighet med direktiv 2000/29/EG för att utrota eller begränsa spridningen av en växtsjukdom eller en skadegörare har orsakat förstörelse av minst 20 % av den berörda skogspotentialen. ▌

4.      Inom ramen för denna åtgärd ska inget stöd beviljas för förlorad inkomst som orsakats av naturkatastrofen.

Medlemsstaterna ska se till att undvika överkompensation till följd av att denna åtgärd kombineras med andra nationella stödinstrument eller unionsstödinstrument eller privata försäkringar.

Artikel 26

Investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde

1.      Stöd inom ramen för artikel 22.1 d ska beviljas fysiska personer, privata och offentliga skogsbrukare, och andra privaträttsliga ▌ och offentliga organ ▌ samt deras sammanslutningar. ▌

2.      Investeringarna ska främst syfta till att fullgöra åtaganden om miljömål eller ekosystemtjänster och/eller som stärker de berörda skogarnas eller skogsmarkernas sociala värde för allmänheten eller förbättrar ekosystemens potential att begränsa klimatförändringarna, utan att utesluta ekonomiska vinster på lång sikt.

Artikel 27

Investeringar i ▌ skogsbruksmetoder och i bearbetning, mobilisering

och marknadsföring av skogsprodukter

1.      Stöd inom ramen för artikel 22.1 e ska beviljas privata skogsbrukare, kommuner och deras sammanslutningar och små och medelstora företag för investeringar som stärker skogsbrukspotentialen eller som avser bearbetning, mobilisering och marknadsföring som ger skogsprodukter mervärde. För Azorerna, Madeira och Kanarieöarna, de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EEG) nr 2019/93 och de franska utomeuropeiska departementen får stöd även beviljas till företag som inte är små eller medelstora företag.

2.      Investeringar som rör förbättringar av skogarnas ekonomiska värde ska vara motiverade i förhållande till förväntade förbättringar av skogarna vid ett eller flera skogsbruksföretag och kan inbegripa investeringar för jord- och resursvänliga skördemaskiner och skördemetoder.

3.      Investeringar som avser användning av trä som råvara eller energikälla ska begränsas till de arbetsmoment som föregår industriell bearbetning.

4.      Stödet får inte överskrida de högsta stödnivåer som anges i bilaga I.

Artikel 28

Inrättande av producentgrupper och producentorganisationer

1.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas för att underlätta inrättandet av producentgrupper och producentorganisationer inom jordbruks- och skogsbrukssektorn med syftet att

a)      för de producenter som är medlemmar i dessa grupper eller organisationer anpassa produktionen och utbudet till marknadens krav,

b)     gemensamt släppa ut varor på marknaden, inklusive förberedelse för försäljning, centralisering av försäljningen och leveranser till grossister,

c)      införa gemensamma regler för information om produktionen, särskilt om skörd och tillgänglighet, och

d)     bedriva annan verksamhet som kan bedrivas av producentgrupper och producentorganisationer, såsom att utveckla affärs- och marknadsföringskompetens och organiserande och underlättande av innovationsprocesser.

2.      Stöd ska beviljas till producentgrupper och producentorganisationer som officiellt erkänns av medlemsstatens behöriga myndigheter på grundval av en affärsplan. Stöd ska endast beviljas för producentgrupper och producentorganisationer som omfattas av definitionen av små och medelstora företag.

Medlemsstaterna ska kontrollera att affärsplanens mål har uppnåtts inom fem år från det att producentgruppen eller producentorganisationen erkändes.

3.      Stödet ska utbetalas årligen i form av ett schablonbelopp och högst under fem år efter den dag då producentgruppen eller producentorganisationen erkändes på grundval av sin affärsplan och det ska gradvis trappas ned. Det ska beräknas på grundval av gruppens eller organisationens årliga saluförda produktion. Medlemsstaterna får betala ut det sista delbeloppet först efter det att de kontrollerat att affärsplanen har genomförts korrekt.

Under det första året får medlemsstaterna betala ut ett stödbelopp till producentgruppen eller producentorganisationen som beräknas utifrån medlemmarnas genomsnittliga årliga värde av sin saluförda produktion under de tre år som föregick gruppens eller organisationens bildande. För producentgrupper och producentorganisationer inom skogsbrukssektorn ska stödet beräknas på grundval av grupp- eller organisationsmedlemmarnas genomsnittliga årliga saluförda produktion under de fem år som föregick erkännandet av gruppen eller organisationen, men där det högsta och det lägsta värdet inte ska räknas med.

4.      Stöden får inte överskrida de högsta nivåer och de högsta belopp som anges i bilaga I.

4a.    Medlemsstaterna får fortsätta med stödet för inrättande av producentgrupper även efter det att dessa har erkänts som producentorganisationer i enlighet med villkoren i förordning (EU) xxx/xxx[sCMO].

Artikel 29

Miljö- och klimatvänligt jordbruk

1.      Inom ramen för denna åtgärd ska medlemsstaterna göra stöd tillgängligt inom sina respektive territorier, i enlighet med nationella, regionala eller lokala specifika behov och prioriteringar. Denna åtgärd ska syfta till att upprätthålla och främja nödvändiga övergångar till jordbruksmetoder som gynnar miljön och klimatet. Det ska vara obligatoriskt att införa denna åtgärd i landsbygdsutvecklingsprogrammen.

2.      Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk ska beviljas jordbrukare, grupper av jordbrukare eller grupper av jordbrukare och andra markförvaltare som frivilligt förbinder sig att genomföra insatser som utgörs av ett eller flera åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk på jordbruksmark som ska definieras av medlemsstaterna och som ska inbegripa men inte begränsas till den jordbruksareal som definieras inom ramen för artikel 2 i denna förordning. Om det är vederbörligen motiverat för att uppnå mål på miljöområdet får stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk även beviljas andra markförvaltare eller grupper av andra markförvaltare.

3.      Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk omfattar enbart de åtaganden som görs utöver tillämpliga bindande normer enligt avdelning VI kapitel 1 i förordning (EU) nr HR/2012, de relevanta kriterier och den minsta verksamhet som fastställs i artikel 4.1 c andra och tredje strecksatsen i förordning (EU) nr DP/2013, tillämpliga minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel och andra tillämpliga bindande krav som fastställs i den nationella lagstiftningen. Alla sådana krav ska fastställas i programmet.

4.      Medlemsstaterna ska sträva efter att säkerställa att de personer som gör insatser inom ramen för denna åtgärd får den kunskap och den information som krävs för att genomföra dessa, till exempel expertrådgivning relaterad till åtagandena och/eller genom att som villkor för stöd inom för denna åtgärd kräva relevant utbildning.

5.      Åtaganden inom ramen för denna åtgärd ska göras för en period om fem till sju år. Om det är nödvändigt för att uppnå eller bibehålla de eftersträvade miljövinsterna får dock medlemsstaterna i sina landsbygdsutvecklingsprogram besluta om en längre period för särskilda typer av åtaganden, vilket inbegriper möjligheten att bevilja förlängning med ett år i taget efter det att den inledande perioden har avslutats. För nya åtaganden som rör bibehållande och som följer direkt på de åtaganden som utfördes under den inledande perioden får medlemsstaterna fastställa en kortare period inom sina landsbygdsutvecklingsprogram.

6.      Stöden ska betalas ut årligen och ska kompensera stödmottagarna för alla eller delar av de merkostnader och inkomstbortfall som de gjorda åtagandena har gett upphov till. Då det är nödvändigt kan stöden också avse transaktionskostnader till ett värde av upp till 20 % av de bidrag som betalats ut för åtaganden om ett miljö- och klimatvänligt jordbruk. Om åtagandena görs gemensamt av en grupp av jordbrukare eller grupper av jordbrukare och andra markförvaltare ska den högsta nivån vara 30 %.

Vid beräkning av det stöd som avses i första stycket ska medlemsstaterna dra av det belopp som krävs för att säkerställa att dubbelfinansiering av metoderna enligt artikel 29 i förordning (EU) nr DP/xxxx inte förekommer.

I vederbörligen motiverade fall kan det för insatser som rör miljöskydd beviljas stöd som ett schablonbelopp eller ett engångsstöd per enhet för åtaganden som handlar om att avstå från kommersiellt bruk av områden, beräknat på grundval av de merkostnader som uppstått och inkomstbortfallet.

7.      Medlemsstaterna får tillämpa det förfarande som avses i artikel 49.3 för att välja ut stödmottagare om det krävs för att åtgärden ska tillämpas effektivt.

8.      Stödet får inte överskrida de högsta belopp som anges i bilaga I.

Inom ramen för denna åtgärd får inget stöd beviljas för åtaganden som omfattas av åtgärden för ekologiskt jordbruk.

9.      Stöd kan ges för bevarande och för hållbar användning och utveckling av genetiska resurser i jordbruket för insatser som inte omfattas av bestämmelserna i punkterna 1−8. Dessa åtaganden får genomföras av andra stödmottagare än den som avses i punkt 2.

10.    I syfte att säkerställa att åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk definieras i överensstämmelse med unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 90 med avseende på ▌ villkor för åtaganden att extensifiera ▌ djurproduktionen, villkor för åtaganden att föda upp lokala raser som riskerar att försvinna från djurhållningen eller bevara växtgenetiska resurser som hotas av utrotning samt med avseende på definitionen av stödberättigade insatser enligt punkt 9. I syfte att säkerställa att dubbelfinansiering enligt punkt 6 andra stycket utesluts ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 90 och fastställa den beräkningsmetod som ska användas, även när det rör sig om likvärdiga åtgärder enligt artikel 29 i förordning (EU) nr […] [DP].

Artikel 30

Ekologiskt jordbruk

1.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska per hektar jordbruksareal beviljas jordbrukare eller grupper av jordbrukare som frivilligt förbinder sig att övergå till eller bibehålla ekologiska odlingsmetoder enligt definitionen i rådets förordning (EG) nr 834/2007[44] och som motsvarar definitionen av aktiv jordbrukare i artikel 9 i förordning (EU) nr…/2013 [DP].

2.      Stöd ska endast beviljas åtaganden som görs utöver tillämpliga bindande normer enligt avdelning VI kapitel 1 i förordning (EU) nr HR/2012, de relevanta kriterier och den minsta verksamhet som fastställs i artikel 4.1 c andra och tredje strecksatsen i förordning (EU) nr DP/2013, tillämpliga minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel och andra tillämpliga bindande krav som fastställs i den nationella lagstiftningen. Alla sådana krav ska fastställas i programmet.

3.      Åtaganden inom ramen för denna åtgärd ska göras för en period om fem till sju år. Om stöd beviljas för övergång till ekologiskt jordbruk får medlemsstaterna fastställa en kortare inledande period som motsvarar övergångsperioden. Om stöd beviljas för att ett ekologiskt jordbruk ska bibehållas får medlemsstaterna i sina landsbygdsutvecklingsprogram föreskriva om förlängning med ett år i taget efter det att den inledande perioden har avslutats. För nya åtaganden som rör bibehållande och som följer direkt på de åtaganden som gjordes under den inledande perioden får medlemsstaterna fastställa en kortare period inom sina landsbygdsutvecklingsprogram.

4.      Stöden ska betalas ut årligen och ska kompensera stödmottagarna för alla eller delar av de merkostnader och inkomstbortfall som de gjorda åtagandena har gett upphov till. När så är nödvändigt kan stöden också omfatta transaktionskostnader till ett värde av upp till 20 % av de bidrag som betalats ut för åtaganden. Om åtagandena görs gemensamt av en grupp av jordbrukare ska den högsta nivån vara 30 %.

Vid beräkning av de stöd som avses i första stycket ska medlemsstaterna dra av det belopp som krävs för att säkerställa att dubbelfinansiering av metoderna enligt artikel 29 i förordning (EU) nr DP/xxxx utesluts.

5.      Stödet får inte överskrida de högsta belopp som anges i bilaga I.

6.      I syfte att säkerställa att dubbelfinansiering enligt punkt 4 andra stycket utesluts ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 90 och fastställa den beräkningsmetod som ska användas.

Artikel 31

Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten

1.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas på årsbasis per hektar jordbruksareal eller per hektar skog i syfte att kompensera stödmottagarna för merkostnader ▌ och inkomstbortfall till följd av nackdelar i områdena i fråga, i samband med genomförandet av rådets direktiv 92/43/EEG[45], Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG[46] och Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG[47].

Vid beräkning av stöd inom ramen för denna åtgärd ska medlemsstaterna dra av det belopp som krävs för att säkerställa att dubbelfinansiering av metoderna enligt artikel 29 i förordning (EU) nr DP/xxxx utesluts.

2.      Stödet ska beviljas jordbrukare och privata skogsbrukare samt sammanslutningar av privata skogsbrukare. I vederbörligen motiverade fall kan stöd även beviljas andra markförvaltare.

3.      Stöd till jordbrukare som är kopplat till direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG ska endast beviljas i samband med nackdelar som uppstår till följd av krav som går utöver vad som krävs för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt artikel 94 i och bilaga II till rådets förordning (EG) nr HR/2012 och de relevanta kriterier och den minsta verksamhet som fastställs i artikel 4.1 c andra och tredje strecksatsen i förordning (EU) nr DP/2013.

4.      Stöd till jordbrukare som är kopplat till direktiv 2000/60/EG ska endast beviljas i samband med särskilda krav

a)      som införts genom direktiv 2000/60/EG, är förenliga med åtgärdsprogrammen i förvaltningsplanerna för avrinningsdistrikt för uppnående av det direktivets miljömål och som går längre än de åtgärder som krävs för att genomföra annan EU-lagstiftning för skydd av vatten,

b)     som går utöver de föreskrivna verksamhetskraven och normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt avdelning VI kapitel I i förordning (EU) nr HR/2012 och de relevanta kriterier och den minsta verksamhet som fastställs i artikel 4.1 c andra och tredje strecksatsen i förordning (EU) nr DP/2013.

c)      som går utöver skyddsnivån i den unionslagstiftning som gällde när direktiv 2000/60/EG antogs, i enlighet med artikel 4.9 i direktiv 2000/60/EG, och

d)     som medför stora förändringar i fråga om markanvändning och/eller stora restriktioner i fråga om jordbruksmetoder som leder till en betydande inkomstförlust.

5.      De krav som avses i punkterna 3 och 4 ska anges i programmet.

6.      Följande områden ska vara stödberättigande:

a)      Jordbruks- och skogsområden inom Natura 2000 som utsetts enligt direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG.

b)     Andra avgränsade naturskyddsområden med miljöbegränsningar för jordbruk eller skogar som bidrar till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG. Dessa områden ska per landbygdsutvecklingsprogram inte överskrida 5 % av de utsedda Natura 2000-områden som omfattas av programmets territoriella tillämpningsområde.

c)      Jordbruksarealer som omfattas av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt enligt direktiv 2000/60/EG.

7.      Stödet får inte överskrida de högsta belopp som anges i bilaga I.

8.      I syfte att säkerställa att dubbelfinansiering enligt punkt 1 andra stycket utesluts ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 90 och fastställa den beräkningsmetod som ska användas.

Artikel 32

Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar

1.      Stöd till jordbrukare i bergsområden och andra områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar ska beviljas på årsbasis per hektar jordbruksareal för att kompensera jordbrukare för alla eller delar av de merkostnader och inkomstbortfall som är relaterade till begränsningarna för jordbruksproduktionen i det berörda området.

Merkostnader och inkomstbortfall ska beräknas i jämförelse med de områden som inte påverkas av naturliga eller andra särskilda begränsningar, med beaktande av stöd enligt avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr DP/2012.

Vid beräkning av extrakostnader och inkomstbortfall kan medlemsstaterna i vederbörligen motiverade fall differentiera stödnivån i syfte att ta hänsyn till

–       hur allvarliga den fastställda varaktiga begränsningen är som påverkar jordbrukets verksamheter,

–       jordbrukssystemet.

2.      Stöd ska beviljas jordbrukare som åtar sig att bedriva jordbruksverksamhet i de områden som utses i enlighet med artikel 33 och som motsvarar definitionen av aktiv jordbrukare i artikel 9 i förordning (EU) nr…/2013 [DP].

3.      Stöden ska ligga mellan det minimibelopp och det maximibelopp som anges i bilaga I. I väl underbyggda fall kan dessa stöd höjas, med beaktande av särskilda omständigheter som ska vara motiverade i landsbygdsutvecklingsprogrammen.

4.      Medlemsstaterna ska se till att stöden trappas ned ovanför en arealgräns per jordbruksföretag, som ska anges i programmet, utom om stödet endast täcker minimistödbeloppet per hektar och år i enlighet med vad som föreskrivs i bilaga I.

När det gäller en juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer kan medlemsstaterna trappa ned stöden på nivån för medlemmarna i den juridiska personen eller gruppen om de enskilda medlemmarna enligt nationell lagstiftning har rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med dem som enskilda jordbrukare som är ansvariga för jordbruksföretag har, särskilt när det gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga ställning, under förutsättning att de har bidragit till att stärka jordbruksstrukturen hos den berörda juridiska personen eller gruppen.

5.      Utöver de stöd som avses i punkt 2, får medlemsstaterna bevilja stöd inom ramen för denna åtgärd under perioden 2014–2020 till stödmottagare i områden som var berättigade till stöd enligt artikel 36 a ii) i förordning (EG) nr 1698/2005 under programperioden 2007–2013. För stödmottagare i områden som inte längre är berättigade till stöd efter en ny avgränsning enligt artikel 33.3 ska dessa stöd trappas ned under en period på högst fyra år som inleds då avgränsningen i enlighet med artikel 33.3 har slutförts och senast 2018 med högst 80 % av det genomsnittsstöd som fastställs i programmet för programperioden 2007–2013 i enlighet med artikel 36 a ii och som upphör senast 2020 med högst 20 %. När stödnivån når 25 EUR på grund av att stödet trappats ned får medlemsstaten fortsätta utbetalningarna på denna nivå tills utfasningsperioden har löpt ut.

▌När avgränsningen är slutförd ska stödmottagare inom områden som fortfarande är stödberättigade erhålla oavkortat stöd inom ramen för denna åtgärd.

▌

Artikel 33

Angivande av områden med naturliga och andra särskilda begränsningar

1.      Medlemsstaterna ska, på grundval av punkterna 2, 3 och 4, ange områden som är berättigade till de stöd som föreskrivs i artikel 32 i följande kategorier:

a)      Bergsområden.

b)     Andra områden än bergsområden med väsentliga naturliga begräsningar.

c)      Andra områden som påverkas av särskilda begränsningar.

2.      För att vara berättigade till stöd enligt artikel 32 ska bergsområden kännetecknas av avsevärda begränsningar när det gäller möjligheten att använda marken och en märkbar ökning av produktionskostnaden på grund av

a)      att höjden över havet gör klimatförhållandena mycket svåra, vilket avsevärt förkortar vegetationsperioden,

b)     att det på lägre höjd över havet i större delen av området finns sluttningar som är för branta för användning av maskiner eller som kräver användning av mycket dyr specialutrustning, eller en kombination av dessa två faktorer, där de begränsningar som följer av dessa, betraktade var för sig, är av mindre betydelse men tillsammans innebär en likvärdig begränsning.

Områden norr om 62:a ▌ breddgraden och vissa angränsande områden ska betraktas som bergsområden.

3.      För att vara berättigade till stöd enligt artikel 32 ska andra områden än bergsområden anses ha väsentliga naturliga begränsningar om minst 60 % av jordbruksarealen uppfyller minst ett av de kriterier som anges i bilaga II för det angivna tröskelvärdet.

Uppfyllandet av dessa villkor ska säkerställas på ▌ lokal administrativ ▌ enhetsnivå (LAU 2-nivå) eller på en nivå som motsvarar en tydligt avgränsad lokal enhet som omfattar ett tydligt sammanhängande geografiskt område med en definierbar ekonomisk och administrativ identitet.

När medlemsstaterna avgränsar de områden som omfattas av denna punkt ska de göra en noggrann avvägning, på grundval av objektiva kriterier, för att utesluta områden i vilka väsentliga naturliga begränsningar i enlighet med det första stycket har dokumenterats men övervunnits genom investeringar eller ekonomisk verksamhet, eller genom belägg för normal markproduktivitet, eller om produktionsmetoderna eller jordbrukssystemen kompenserar för den inkomstförlust eller de merkostnader som avses i artikel 32.1.

4.      Andra områden än de som avses i punkterna 2 och 3 ska vara berättigade till stöd enligt artikel 32 om de påverkas av särskilda begränsningar och om markförvaltningen bör fortgå för att bevara eller förbättra miljön, bevara landsbygden och bibehålla turismpotentialen i området, eller för att skydda kustlinjen.

De områden som påverkas av särskilda begränsningar ska omfatta jordbruksområden inom vilka ▌ de ▌ naturliga produktionsförhållandena liknar varandra, och de får sammanlagt utgöra högst 10 % av den berörda medlemsstatens yta.

Områden kan dessutom vara stödberättigande enligt denna punkt om

–       minst 60 % av jordbruksarealen uppfyller minst två av de kriterier som förtecknas i bilaga II vardera inom en marginal på högst 20 % av det angivna tröskelvärdet,

–       minst 60 % av jordbruksarealen består av områden som uppfyller minst ett av de kriterier som förtecknas i bilaga II enligt det angivna tröskelvärdet och områden som uppfyller minst två av de kriterier som förtecknas i bilaga II vardera inom en marginal på högst 20 % av det angivna tröskelvärdet,

Uppfyllandet av dessa villkor ska säkerställas på LAU 2-nivå eller på en nivå som motsvarar en tydligt avgränsad lokal enhet som omfattar ett tydligt sammanhängande geografiskt område med en definierbar ekonomisk och administrativ identitet. När medlemsstaterna avgränsar de områden som omfattas av detta stycke ska de göra en noggrann avvägning enligt artikel 33.3. De områden som anses vara stödberättigande enligt detta stycke ska beaktas vid beräkningen av den gräns på 10 % som det hänvisas till i det andra stycket.

Det första stycket ska dock inte gälla de medlemsstater vars hela territorium ansågs utgöra områden med särskilda svårigheter enligt förordningarna 1698/2005 respektive 1257/1999.

5.      Medlemsstater ska till sina landsbygdsutvecklingsprogram foga

a)      den befintliga eller ändrade avgränsningen enligt punkterna 2 och 4,

b)     den nya avgränsning av de områden som avses i punkt 3.

Artikel 34

Djurens välbefinnande

1.      Stöd för djurens välbefinnande inom ramen för denna åtgärd ska beviljas jordbrukare som frivilligt förbinder sig att genomföra insatser som utgörs av ett eller flera åtaganden om, djurens välbefinnande och som motsvarar definitionen av aktiv jordbrukare i artikel 9 i förordning (EU) nr…/2013 [DP].

2.      Stöd för djurens välbefinnande omfattar endast de åtaganden som går utöver tillämpliga bindande normer enligt avdelning VI kapitel I i förordning (EU) nr HR/2012 och andra tillämpliga bindande krav ▌. Dessa tillämpliga krav ska anges i programmet.

Dessa åtaganden ska göras för en förlängningsbar period på ett till sju år.

3.       ▌Stöden ska beviljas på årsbasis och ska kompensera jordbrukare för samtliga eller delar av merkostnader och inkomstbortfall som uppstått till följd av det åtagande som gjorts. Om det är nödvändigt kan stöden också avse transaktionskostnader upp till ett värde av 20 % av de bidrag som betalats ut för de åtaganden för djurens välbefinnande som gjorts.

Stödet får uppgå till det högsta belopp som anges i bilaga I.

4.      För att garantera att åtagandena om djurens välbefinnande motsvarar unionens övergripande politik på detta område ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 90 när det gäller definitionen av de områden inom vilka åtaganden om djurens välbefinnandeåtaganden ska innebära strängare normer för produktionsmetoder.

Artikel 35

Tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd

1.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas per hektar skog till offentliga och privata skogsbrukare och andra privaträttsliga och offentliga organ ▌ och deras sammanslutningar som på frivillig basis förbinder sig att genomföra insatser som utgörs av ett eller flera åtaganden om miljövänligt skogsbruk. När det rör sig om statligt ägd skog får stöd endast beviljas om det organ som förvaltar skogen är ett privat organ eller en kommun.

För skogsbruksföretag över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna i deras landsbygdsutvecklingsprogram, ska stöd enligt punkt 1 beviljas på villkor att ▌ det läggs fram relevant information från en skogsbruksplan eller ett likvärdigt instrument i överensstämmelse med hållbart skogsbruk, enligt den definition som fastställdes av ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993.

2.      Stöden ska endast omfatta de åtaganden som går utöver de tillämpliga bindande krav som fastställs i den nationella skogsbrukslagstiftningen eller annan relevant nationell lagstiftning. Alla sådana krav ska anges i programmet.

Dessa åtaganden ska göras under en period på mellan fem och sju år. När så är nödvändigt och vederbörligen motiverat kan medlemsstaterna dock besluta om en längre period i sina landsbygdsutvecklingsprogram för särskilda typer av åtaganden.

3.      Stöden ska kompensera stödmottagarna för alla eller delar av de merkostnader och inkomstbortfall som de aktuella åtagandena har gett upphov till. När så är nödvändigt kan stöden också omfatta transaktionskostnader till ett värde av upp till 20 % av de bidrag som betalats ut för åtaganden om miljövänligt skogsbruk. Stödet får uppgå till det högsta belopp som anges i bilaga I.

I vederbörligen motiverade fall kan det för insatser som rör miljöskydd beviljas stöd som ett schablonbelopp eller ett engångsstöd per enhet för åtaganden som handlar om att avstå från kommersiellt bruk av träd och skogar, beräknat på grundval av de merkostnader som uppstått och inkomstbortfallet.

4.      Stöd kan beviljas offentliga och privata enheter ▌ för skydd och främjande av skogsgenetiska resurser för insatser som inte omfattas av punkterna 1, 2 och 3.

5.      I syfte att garantera att EJFLU:s budgetresurser utnyttjas effektivt ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 90 med avseende på de typer av insatser som ska berättiga till stöd enligt punkt 4.

Artikel 36

Samarbete

1.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas för att främja samarbetsformer som inbegriper minst två enheter och i synnerhet

a)      samarbete mellan olika aktörer inom unionens jordbrukssektor, livsmedelskedjan och skogsbrukssektorn och ▌ andra aktörer som bidrar till att landsbygdsutvecklingspolitikens mål och prioriteringar uppnås, inbegripet producentgrupper, kooperativa företag och branschorganisationer,

b)     skapande av kluster och nätverk,

c)      inrättande och drift av de operativa grupper, inom Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket, som avses i artikel 62.

2.      Samarbete inom ramen för punkt 1 ska särskilt avse

a)      pilotprojekt,

b)     utveckling av nya produkter, metoder, processer och tekniker inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorerna,

c)      samarbete som bedrivs mellan små aktörer för att utveckla gemensamma arbetsprocesser och dela anläggningar och resurser samt för utveckling och/eller marknadsföring av turismtjänster med anknytning till landsbygdsturism,

d)     horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan för att inrätta och utveckla korta försörjningskedjor och lokala marknader,

e)      verksamheter i ett lokalt sammanhang som främjar utvecklingen av korta försörjningskedjor och lokala marknader,

f)      gemensamma åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringar,

g)      gemensamma angreppssätt när det gäller miljöprojekt och tillämpad miljöpraxis, inbegripet effektiv vattenförvaltning, användning av förnybar energi och bevarande av jordbrukslandskap,

h)      horisontellt och vertikalt samarbete mellan aktörer i försörjningskedjan inom hållbart tillhandahållande av biomassa för användning i livsmedel och energiproduktion och industriprocesser,

i)       genomförande, särskilt av andra grupper av offentliga och privata partner ▌ än de som definieras i artikel 28.1 b i förordning (EU) nr [GSR/2012], av andra lokala utvecklingsstrategier än de som avses i artikel 2.16 i förordning (EU) nr [CPR] som avser en eller flera av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling,

j)      upprättande av skogsbruksplaner eller likvärdiga instrument,

ja)    diversifiering av verksamheterna inom jordbruket till verksamhet med anknytning till hälso- och sjukvård, social integration, jordbruk med stöd från lokalsamhället samt utbildning i fråga om miljö och livsmedel.

3.      Stöd inom ramen för punkt 1 b ▌ ska endast beviljas nybildade kluster och nätverk och sådana som påbörjar en verksamhet som är ny för dem.

Stöd för insatser inom ramen för punkt 2 a och b ▌ kan också beviljas enskilda aktörer i de fall denna möjlighet ges inom landsbygdsutvecklingsprogrammet.

4.      Resultaten från pilotprojekten enligt punkt 2 a och insatser enligt punkt 2 b som görs av enskilda aktörer enligt punkt 3 ska spridas.

5.      Följande kostnader, kopplade till de former av samarbete som avses i punkt 1, ska berättiga till stöd inom ramen för denna åtgärd:

a)      Kostnader för studier av det berörda området och genomförbarhetsstudier liksom ▌ för att upprätta en affärsplan, skogsbruksplan eller något likvärdigt, eller en annan lokal utvecklingsstrategi än den som avses i artikel 29 i förordning (EU) nr [GSR/2012].

b)     Ledningsfunktioner i det berörda området för att göra det möjligt att genomföra ett gemensamt territoriellt projekt eller ett projekt som ska genomföras av en operativ grupp inom det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket i enlighet med artikel 62. För kluster kan också ingå aktiviteter för att anordna utbildning, skapa nätverk mellan medlemmarna och rekrytera nya medlemmar.

c)      Löpande utgifter för samarbetet.

d)     Direkta kostnader för specifika projekt som är kopplade till genomförandet av en affärsplan, en miljöplan, en skogsbruksplan eller något likvärdigt, en annan lokal utvecklingsstrategi än den som avses i artikel 29 i förordning (EU) nr [GSR/2012] eller andra åtgärder som är inriktade på innovation, däribland provning.

e)       ▌Främjande verksamhet.

6.      I de fall där en affärsplan, en miljöplan, en skogsbruksplan eller något likvärdigt eller en utvecklingsstrategi genomförs kan medlemsstaterna antingen bevilja stödet i form av ett totalbelopp som täcker kostnaderna för samarbete och kostnaderna för de genomförda projekten eller endast täcka kostnaderna för samarbetet och använda medel från andra åtgärder eller andra unionsfonder för genomförandet av projekten.

När stödet betalas ut som ett totalbelopp och det genomförda projektet är av en typ som omfattas av någon annan åtgärd i denna förordning ska det relevanta maximibeloppet eller den relevanta stödnivån gälla.

7.      Samarbete mellan aktörer i olika regioner eller medlemsstater ska också berättiga till stöd.

8.      Stöden ska vara begränsade till en period om högst sju år, med undantag för kollektiva miljöåtgärder i vederbörligen motiverade fall.

9.      Samarbete inom ramen för denna åtgärd kan kombineras med projekt som får stöd genom andra unionsfonder än från EJFLU inom samma territorium. Medlemsstaterna ska se till att undvika överkompensation till följd av att denna åtgärd kombineras med andra nationella stödinstrument eller unionsstödinstrument.

10.    I syfte att garantera att EJFLU:s budgetresurser utnyttjas effektivt ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 90 med avseende på en ytterligare specificering av egenskaperna hos pilotprojekt, kluster, nätverk, korta försörjningskedjor och lokala marknader som kommer att vara berättigade till stöd samt med avseende på villkor för att bevilja stöd till de typer av insatser som anges i punkt 2.

Artikel 37

Riskhantering

1.      Stöd inom ramen för denna åtgärd ska avse

a)      ekonomiska bidrag ▌ till premier för skörde-, djur- och växtförsäkringar som täcker ekonomiska förluster för jordbrukare orsakade av allvarliga klimathändelser, djur- eller växtsjukdomar ▌, angrepp av skadegörare eller en miljöolycka,

b)     ekonomiska bidrag till gemensamma fonder som används för att betala ut ekonomisk ersättning till jordbrukare som drabbats av ekonomiska förluster till följd av allvarliga klimathändelser, ett utbrott av en djur- eller växtsjukdom, angrepp av skadegörare eller en miljöolycka,

c)      ett inkomststabiliseringsverktyg, i form av ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, som betalar ut ersättning till jordbrukare för en kraftig inkomstminskning.

1a.    I denna artikel avses med jordbrukare en aktiv jordbrukare i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr …/2013 [DP].

2.      När det gäller ▌ punkt 1 b och c avses med gemensam fond ett system som ackrediteras av medlemsstaten i enlighet med dess nationella lagstiftning och vars anslutna jordbrukare är försäkrade via fonden varvid fonden betalar ut ersättning till dem för ekonomiska förluster till följd av allvarliga klimathändelser, en djur- eller växtsjukdom, ett angrepp av skadegörare eller en miljöolycka, eller för en kraftig inkomstminskning.

3.      Medlemsstaterna ska se till att undvika överkompensation till följd av att denna åtgärd kombineras med andra nationella stödinstrument eller unionsstödinstrument eller privata försäkringar.

4.      I syfte att garantera att EJFLU:s budgetresurser utnyttjas effektivt ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 90 med avseende på den kortaste respektive längsta löptiden för sådana kommersiella lån till gemensamma fonder som avses i artiklarna 39.3 b och 40.4.

Kommissionen ska lägga fram en rapport om genomförandet av denna artikel för Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2018.

Artikel 38

Skörde-, djur- och växtförsäkring

1.      Stöd enligt artikel 37.1 a får endast beviljas för försäkringsavtal som täcker förluster som orsakats av allvarliga klimathändelser, en djur- eller växtsjukdom, ett angrepp av skadegörare, en miljöolycka eller en åtgärd som antagits i enlighet med direktiv 2000/29/EG för att utrota eller begränsa spridningen av en växtsjukdom eller en skadegörare som förstör mer än 30 % av den genomsnittliga årsproduktionen för en jordbrukare under den föregående treårsperioden eller genomsnittligt under tre år grundat på föregående femårsperiod, varvid det högsta och det lägsta värdet inte ska medräknas. Index får användas vid beräkningen av jordbrukarens årsproduktion. Den beräkningsmetod som används ska göra det möjligt att fastställa den enskilda jordbrukarens faktiska förlust under ett visst år.

Beräkningen av de orsakade förlusternas omfattning får anpassas efter varje produkts särdrag under tillämpning av

a)     biologiska index (förlusten av biomassa) eller likvärdiga index för minskad avkastning som har fastställts på jordbruksföretagsnivå, lokal, regional eller nationell nivå, eller

b)     väderindex (bland annat regnmängd och temperatur) som har fastställts på lokal, regional eller nationell nivå.

2.      Allvarliga klimathändelser, utbrott av en djur- eller växtsjukdom, angrepp av skadegörare eller miljöolyckor måste formellt erkännas som sådana av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet.

Medlemsstaterna får när så är lämpligt på förhand fastställa kriterier som ska ligga till grund för ett sådant formellt erkännande.

2a.    När det gäller djursjukdomar får ekonomiska bidrag enligt artikel 37.1 a endast beviljas för de sjukdomar som anges i den av Världsorganisationen för djurhälsa upprättade förteckningen över djursjukdomar och/eller i bilagan till beslut 2009/470/EG.

3.      Försäkringsutbetalningarna får som högst kompensera för de sammanlagda kostnaderna för de förluster som avses i artikel 37.1 a och får inte vara kopplade till krav på eller specificering av framtida produktionstyp eller produktionsvolym.

Medlemsstaterna får begränsa den andel av försäkringspremien som kan komma ifråga för stöd med hjälp av lämpliga tak.

4.      Stödet får inte överstiga den högsta nivå som anges i bilaga I.

Artikel 39

Gemensamma fonder för allvarliga klimathändelser, djur- och växtsjukdomar, angrepp av skadegörare och miljöolyckor

1.      För att vara berättigad till stöd ska den berörda gemensamma fonden

a)      vara godkänd av den behöriga myndigheten i enlighet med nationell lagstiftning,

b)     ha en klar och tydlig policy i fråga om inbetalningar till och uttag från fonden,

c)      ha tydliga regler om fördelning av ansvar för eventuella skulder.

2.      Medlemsstaterna ska fastställa regler för inrättande och förvaltning av de gemensamma fonderna, särskilt regler för beviljande av ersättning till och stödberättigande för jordbrukare i krissituationer och för förvaltning och övervakning av efterlevnaden av dessa regler. Medlemsstaterna ska se till att det i fondarrangemangen föreskrivs sanktioner vid försummelse från jordbrukarens sida.

Sådana olyckor som omnämns i artikel 37.1 b måste formellt erkännas som sådana av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet.

3.      Det ekonomiska bidrag som avses i artikel 37.1 b får endast avse

a)      de administrativa kostnaderna för att inrätta den gemensamma fonden, fördelade över högst tre år med en gradvis minskning,

b)     de belopp som betalas ut från den gemensamma fonden som ekonomisk ersättning till jordbrukare. Det ekonomiska bidraget får dessutom avse ränta på kommersiella lån som den gemensamma fonden tagit för att betala ut den ekonomiska ersättningen till jordbrukare i samband med en krissituation.

Stöd enligt artikel 37.1 b får endast beviljas för att täcka förluster som orsakats av allvarliga klimathändelser, en djur- eller växtsjukdom, ett angrepp av skadegörare, förluster orsakade av vilda djur eller en åtgärd som antagits i enlighet med direktiv 2000/29/EG för att utrota eller begränsa spridningen av en växtsjukdom, en skadegörare eller en miljöolycka som förstör mer än 30 % av den genomsnittliga årsproduktionen för en jordbrukare under den föregående treårsperioden eller genomsnittligt under tre år grundat på föregående femårsperiod, där den högsta och den lägsta noteringen inte ska medräknas. Index får användas vid beräkningen av jordbrukarens årsproduktion. Den beräkningsmetod som används ska göra det möjligt att fastställa den enskilda jordbrukarens faktiska förlust under ett visst år.

Offentliga medel får inte bidra till det grundläggande kapitalet.

4.      När det gäller djursjukdomar får ekonomisk ersättning inom ramen för artikel 37.1 b ▌ beviljas för sjukdomar som finns upptagna i den förteckning över djursjukdomar som upprättats av Världsorganisationen för djurhälsa och/eller i bilagan till rådets beslut 2009/470/EG.

5.      Stödet får uppgå till den högsta stödnivå som anges i bilaga I.

Medlemsstaterna får begränsa de kostnader som kan komma ifråga för stöd genom att tillämpa

a)      tak per fond,

b)     lämpliga tak per enhet.

Artikel 40

Inkomststabiliserande verktyg

1.      Stöd enligt artikel 37.1 c får endast beviljas i de fall där inkomstminskningen överskrider 30 % av den enskilde jordbrukarens medelårsinkomst under den föregående treårsperioden eller genomsnittet under tre år baserat på den föregående femårsperioden, där den högsta och lägsta noteringen inte ska medräknas. Vid tillämpning av artikel 37.1 c ska inkomst avse summan av de intäkter jordbrukaren får från marknaden, inklusive varje form av offentligt stöd, minus insatskostnaderna. Utbetalningar från den gemensamma fonden till jordbrukare ska ersätta mindre än 70 % av den förlorade inkomsten under det år producenten blir berättigad att erhålla detta stöd.

2.      För att vara berättigad till stöd ska den berörda gemensamma fonden

a)      vara godkänd av den behöriga myndigheten i enlighet med nationell lagstiftning,

b)     ha en klar och tydlig policy i fråga om inbetalningar till och uttag från fonden,

c)      ha tydliga regler om fördelning av ansvar för eventuella skulder.

3.      Medlemsstaterna ska fastställa regler för inrättande och förvaltning av de gemensamma fonderna, särskilt regler för beviljande av ersättning till jordbrukare i krissituationer och för förvaltning och övervakning av efterlevnaden av dessa regler. Medlemsstaterna ska se till att det i fondarrangemangen föreskrivs sanktioner vid försummelse från jordbrukarens sida.

4.      De ekonomiska bidrag som avses i artikel 37.1 c får endast avse

a)     de administrativa kostnaderna för att inrätta den gemensamma fonden, fördelade över högst tre år med en gradvis minskning,

b)     de belopp som betalas ut från den gemensamma fonden som ekonomisk ersättning till jordbrukare. Det ekonomiska bidraget får dessutom avse ränta på kommersiella lån som den gemensamma fonden tagit för att betala ut den ekonomiska ersättningen till jordbrukare i samband med en krissituation. Offentliga medel får inte bidra till det grundläggande kapitalet.

5.      Stödet får uppgå till den högsta nivå som anges i bilaga I.

Artikel 40a

Finansiering av kompletterande nationellt direktstöd för Kroatien

1.      Stöd får beviljas de jordbrukare som kan komma i fråga för kompletterande nationellt direktstöd enligt artikel 17a i förordning (EU) nr xxxx/2012 [DP/2012]. De villkor som anges i den artikeln ska också gälla för stöd som beviljas enligt den här artikeln.

2.      Det stöd som beviljas jordbrukarna för åren 2014, 2015 och 2016 får inte överstiga mellanskillnaden mellan

a)     den direktstödsnivå som gäller för Kroatien under det berörda året enligt artikel 16a i förordning (EU) nr [DP/2012], och

b)     45 % av den motsvarande direktstödsnivå som gäller från och med 2022.

3.      Unionens bidrag till det stöd som beviljas i Kroatien enligt den här artikeln avseende åren 2014, 2015 och 2016 får inte överstiga 20 % av landets totala årliga EJFLU-tilldelning.

4.      Nivån på EJFLU:s bidrag till de kompletterande direktstöden får inte överskrida 80 %.

Artikel 41

Regler om åtgärdernas genomförande

Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler om genomförandet av åtgärderna i detta avsnitt avseende följande:

a)      Förfaranden för att utse myndigheter eller organ som ska erbjuda jord- och skogsbruksrådgivning eller företagslednings- eller avbytartjänster inom jordbruket samt hur stödet ska trappas ned inom ramen för den åtgärd för rådgivningstjänster som avses i artikel 16.

b)     Medlemsstaternas utvärdering av hur affärsplanen fortskrider, betalningsalternativ samt regler för hur unga jordbrukare ska få tillgång till andra åtgärder inom ramen för den åtgärd för jordbruks- och affärsutveckling som avses i artikel 20.

c)       ▌Omvandling till andra enheter än dem som används i bilaga I ▌ och omräkningskurserna för djur till djurenheter inom ramen för de åtgärder som avses i artiklarna 29, 30, 34 och 35.

d)     Möjligheten att använda standardantaganden om merkostnader och inkomstbortfall inom ramen för åtgärderna i artiklarna 29−32, 34 och 35 samt kriterier för hur det beräknas.

e)      Beräkning av stödbeloppet när en insats är berättigad till stöd inom ramen för mer än en åtgärd.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 91.

▌

AVSNITT 2

Leader

Artikel 42[48]

Lokala aktionsgrupper inom Leader

1.      Utöver de uppgifter som avses i artikel 30 i förordning (EU) nr [GSR/2012] kan lokala aktionsgrupper också utföra ytterligare uppgifter som delegerats till dem av förvaltningsmyndigheten och/eller det utbetalande organet.

2.      Lokala aktionsgrupper får begära en förskottsbetalning från det behöriga utbetalande organet om en sådan möjlighet anges i landsbygdsutvecklingsprogrammet. Förskottsbeloppet får inte överskrida 50 % av det offentliga stöd som avser löpande utgifter och verksamhetskostnader.

Artikel 43[49]

▌

Leader-startpaket

Stödet till lokal utveckling inom Leader får även omfatta ett "Leader-startpaket" för lokalsamhällen som inte genomförde Leader under programperioden 2007–2013. Leader-startpaketet ska bestå av stöd för kapacitetsuppbyggnad och små pilotprojekt. För stöd inom ramen för Leader-startpaketet ska det inte krävas att en strategi för lokal utveckling inom Leader lämnas in.

▌

Artikel 44[50]

Samarbetsverksamhet inom Leader

1.      Det stöd som avses i [artikel 31 c i förordning (EU) nr [CSF/2012]] ska beviljas för följande ▌

a)       ▌Samarbetsprojekt ▌ inom en medlemsstat (interregionalt ▌ samarbete) eller samarbetsprojekt mellan områden i flera medlemsstater eller med områden i tredjeländer (transnationellt samarbete).

b)     Förberedande tekniskt stöd för interregionala och transnationella samarbetsprojekt, under förutsättning att lokala aktionsgrupper kan visa att de planerar att genomföra ett konkret projekt.

2.      Utöver andra lokala aktionsgrupper kan partner i en lokal aktionsgrupp inom ramen för EJFLU vara

a)      en grupp av lokala offentliga och privata partner i ett landsbygdsområde som genomför en lokal utvecklingsstrategi i eller utanför unionen,

b)     en grupp av lokala offentliga och privata partner i ett icke-landsbygdsområde som genomför en lokal utvecklingsstrategi.

3.      I de fall där samarbetsprojekt inte väljs ut av de lokala aktionsgrupperna ska medlemsstaterna inrätta ett system för löpande inlämning av ansökningar ▌.

De ska offentliggöra de nationella eller regionala administrativa förfarandena avseende valet av transnationella samarbetsprojekt och en förteckning över stödberättigande kostnader senast två år efter den dag då deras landsbygdsutvecklingsprogram godkändes.

Samarbetsprojekt ska godkännas av behörig myndighet senast fyra månader efter den dag då projektet lämnades in.

4.      Medlemsstaterna ska anmäla de godkända transnationella samarbetsprojekten till kommissionen.

▌

Kapitel II

Allmänna bestämmelser för flera åtgärder

Artikel 46

Investeringar

1.      För att investeringsinsatser ska kunna få stöd från EJFLU måste de föregås av en utvärdering av den förväntade miljöpåverkan i enlighet med den specifika lagstiftningen för den typen av investeringar, i de fall investeringen troligen kommer att påverka miljön negativt.

2.      Stödberättigande utgifter ska endast avse

a)      uppförande, förvärv, inklusive leasing, eller upprustning av fast egendom,

b)     inköp eller hyrköp av nya maskiner och ny utrustning upp till tillgångens marknadsvärde.

c)      allmänna kostnader kopplade till utgifter som avses i leden a och b, såsom ersättning till arkitekter, ingenjörer och konsulter, ersättning för rådgivning om miljömässig och ekonomisk hållbarhet, inbegripet genomförbarhetsundersökningar. Genomförbarhetsundersökningar ska även fortsättningsvis räknas som stödberättigande utgifter också när det, baserat på undersökningarnas resultat, inte förekommer några utgifter inom ramen för leden a och b,

ca)    de immateriella investeringarna: förvärv eller utveckling av programvara och förvärv av patent, licenser, upphovsrätt, varumärken,

cb)    kostnader för upprättande av skogsbruksplaner och motsvarande.

3.       ▌När det gäller bevattning inom ett nytt eller befintligt bevattningsområde är det endast investeringar som uppfyller följande villkor som ska anses vara stödberättigande:

a)     En förvaltningsplan för avrinningsområden i enlighet med villkoren i direktiv 2000/60/EG ska ha anmälts till kommissionen för hela det område där investeringen är tänkt att äga rum samt i eventuella andra områden där miljön kan påverkas av investeringen. De åtgärder som får verkan inom ramen för förvaltningsplanen för avrinningsområdet i enlighet med artikel 11 i det direktivet och som är av relevans för jordbrukssektorn ska ha angetts i det tillämpliga åtgärdsprogrammet.

b)     Vattenmätare som gör det möjligt att mäta vattenanvändningen för den investering som får stöd ska finnas eller installeras som en del av investeringen.

c)  En investering i förbättring av en befintlig bevattningsanläggning eller en beståndsdel av en bevattningsinfrastruktur ska anses vara stödberättigande endast om den enligt en förhandsbedömning potentiellt kan ge en vattenbesparing på minst 5–25 % beroende på de tekniska parametrarna för den befintliga anläggningen eller infrastrukturen.

Om investeringen påverkar grund- eller ytvattenförekomster som i förvaltningsplanen för det berörda avrinningsområdet bedömts vara i undermåligt skick på grund av vattenmängden

i)      ska investeringen ge en faktisk, till investeringen hänförbar, minskning av vattenanvändningen på minst 50 % av den potentiella vattenbesparing som investeringen gör möjlig,

ii)     ska den, när det gäller ett enskilt jordbruksföretag, också leda till en minskning av jordbruksföretagets samlade vattenanvändning på minst 50 % av den potentiella vattenbesparing som investeringen gör möjlig. I jordbruksföretagets samlade vattenanvändning ska inräknas vatten som sålts av jordbruksföretaget.

Inga av villkoren i led c ska vara tillämpliga på en investering i en befintlig anläggning som endast påverkar energieffektivitet eller på en investering i inrättande av en reservoar eller på en investering som avser vattenåtervinning och som inte påverkar en grund- eller ytvattenförekomst.

d)     En investering som medför en nettoutvidgning av det bevattningsområde som påverkar en viss grund- eller ytvattenförekomst ska endast anses vara stödberättigande om

i)      vattenförekomsten inte i förvaltningsplanen för avrinningsområdet bedömts vara i undermåligt skick på grund av vattenmängden, och

ii)     en miljöanalys visar att investeringen inte kommer att ha någon avsevärd negativ miljöpåverkan, en sådan miljökonsekvensanalys ska antingen genomföras av eller godkännas av den behöriga myndigheten och får även avse grupper av jordbruksföretag.

Områden som inte är bevattningsområden men där en bevattningsanläggning var i drift nyligen, och som ska fastställas och motiveras i programmet, får betraktas som bevattningsområden när det gäller att fastställa nettoutvidgningen av bevattningsområdet.

Genom undantag från led i får en investering som medför en nettoutvidgning av ett jordbruksföretags bevattningsområde ändå anses vara stödberättigande om

–      den kombineras med en investering i en befintlig bevattningsanläggning eller beståndsdel av en bevattningsinfrastruktur som enligt en förhandsbedömning potentiellt kan ge en vattenbesparing på minst 5–25 % beroende på de tekniska parametrarna för den befintliga anläggningen eller infrastrukturen och

–  investeringen ger en faktisk minskning av vattenanvändningen, hänförbar till investeringen som helhet, på minst 50 % av den potentiella vattenbesparing som möjliggörs av investeringen i den befintliga bevattningsanläggningen eller infrastrukturbeståndsdelen.

Dessutom ska genom undantag villkoret i led d i inte tillämpas på investeringar i inrättande av en ny bevattningsanläggning med vatten från en befintlig reservoar som godkänts av de behöriga myndigheterna före den 31 oktober 2013 om följande villkor är uppfyllda:

–      Reservoaren i fråga identifieras i den relevanta förvaltningsplanen för avrinningsdistriktet och är underkastad de kontrollkrav som anges i artikel 11.3 e i direktiv 2000/60/EG.

–      Den 31 oktober 2013 gällde antingen en maximigräns för de totala uttagen från reservoaren eller ett krav på minsta flödesnivå i vattenförekomster som påverkas av reservoaren.

–      Denna maximigräns eller detta krav på minsta flödesnivå överensstämmer med villkoren i artikel 2000/60/EG.

–      Investeringen i fråga leder inte till uttag som överstiger den maximigräns som gällde den 31 oktober 2013 och leder inte heller till en minskning av flödesnivå i de vattenförekomster som påverkas som innebär att den miniminivå som gällde den 31 oktober 2013 underskrids.

4.      När det gäller jordbruksinvesteringar ska köp av jordbruksproduktionsrättigheter, stödrättigheter, djur, ettåriga växter och plantering av dessa inte berättiga till investeringsstöd. När det gäller återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats genom naturkatastrofer eller ekokatastrofer enligt artikel 19.1 b får emellertid utgifter för inköp av djur berättiga till stöd.

5.      Stödmottagare inom ramen för investeringsrelaterat stöd får begära förskottsutbetalning på upp till 50 % av det offentliga stödet som hänför sig till investeringen från de behöriga utbetalande organen, om en sådan möjlighet finns angiven i landsbygdsutvecklingsprogrammet.

5a.    Kompletterande rörelsekapital med koppling till nya investeringar inom jordbruks- och skogsbrukssektorn som erhåller EJFLU-stöd genom ett finansieringsinstrument som inrättats i enlighet med artikel 32 i förordning [CPR/2013], får utgöra stödberättigande utgifter. Stödberättigande utgifter enligt denna punkt får inte överstiga 30 % av totalbeloppet för investeringens stödberättigande utgifter, Den relevanta begäran ska vara vederbörligen motiverad.

6.      Kommissionen ska, för att ta hänsyn till särdrag som avser särskilda typer av investeringar, ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 90 med avseende på villkoren för att andra kostnader förknippade med leasingavtal, begagnad utrustning ▌ ska kunna betraktas som stödberättigande utgifter och definitionen av de olika typerna av infrastruktur för förnybar energi som ska vara stödberättigande.

Artikel 47

Regler för arealbaserade stöd

1.      Antalet hektar som är föremål för ett åtagande enligt artiklarna 29, 30 och 35 får variera från år till år om

a)      en sådan möjlighet anges i landsbygdsutvecklingsprogrammet,

b)     åtagandet i fråga inte gäller för fasta skiften, och

c)      man inte äventyrar möjligheten att uppnå syftet med åtagandet.

2.      När hela eller delar av den mark som berörs av åtagandet eller när hela jordbruksföretaget överförs till en annan person under giltighetstiden för ett åtagande som har gjorts som villkor för beviljande av stöd, får åtagandet eller en del av åtagandet som motsvarar den överförda marken övertas av denna andra person för återstoden av perioden eller upphöra att gälla och återbetalning ska i detta fall inte krävas för den period under vilken åtagandet gällde.

3.      Om en stödmottagare inte kan fortsätta att fullgöra sina åtaganden eftersom jordbruksföretaget eller en del av jordbruksföretaget omarronderats eller genomgår offentliga arronderingsåtgärder eller arronderingsåtgärder som godkänts av behöriga offentliga myndigheter ska medlemsstaterna vidta nödvändiga åtgärder för att åtagandena ska kunna anpassas till jordbruksföretagets nya situation. Om en sådan anpassning visar sig vara omöjlig ska åtagandet upphöra att gälla och återbetalning ska inte utkrävas för den period för vilken åtagandet gällde.

4.      Återbetalning av det stöd som mottagits ska inte krävas i fall av force majeure eller sådana exceptionella omständigheter som avses i artikel 2 i förordning (EU) nr HR/2012.

5.      Även punkt 2, när det gäller överföring av hela jordbruksföretaget, och punkt 4 ska gälla för åtaganden enligt artikel 34.

6.      Kommissionen ska, för att säkerställa ett effektivt genomförande av arealrelaterade åtgärder och skydda unionens finansiella intressen, ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 90 med avseende på de villkor som ska tillämpas på omvandling eller justering av åtaganden inom ramen för de åtgärder som anges i artiklarna 29, 30, 34 och 35 och definitionen av andra situationer vid vilka återbetalning av stödet inte ska krävas.

Artikel 48

Översynsklausul

En översynsklausul ska införas för insatser som görs i enlighet med artiklarna 29, 30, 34 och 35 för att säkerställa att de anpassas vid ändringar av de tillämpliga bindande normer, krav eller skyldigheter som avses i dessa artiklar och som åtagandena måste gå utöver. Denna klausul ska även omfatta justeringar som görs för att förhindra dubbelfinansiering av de metoder som avses i artikel 29 i förordning (EU) nr DP/xxxx, om den förordningen ändras. Insatser som görs i enlighet med artiklarna 29, 30, 34 och 35 och som sträcker sig längre än den aktuella programperioden ska innehålla en översynsklausul för att de ska kunna anpassas till den efterföljande programperiodens rättsliga ram.

Om stödmottagaren inte godtar en sådan anpassning ska åtagandet upphöra att gälla och återbetalning ska inte krävas för den period under vilken åtagandet gällde.

Artikel 49

Urval av insatser

1.      Förvaltningsmyndigheten för landsbygdsutvecklingsprogrammet ska, utan att det påverkar tillämpningen av artikel 30.3 d i förordning (EU) nr [CSF/2012], efter samråd med övervakningskommittén fastställa urvalskriterier för insatser inom alla åtgärder. Syftet med urvalskriterierna ska vara att säkerställa likabehandling av sökande, bättre användning av ekonomiska resurser och inriktning av åtgärderna mot unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling. Vid fastställandet och tillämpningen av urvalskriterierna ska proportionalitetsprincipen beaktas när det gäller insatsens omfattning.

2.      Den myndighet i medlemsstaten som ansvarar för att välja ut insatser ska, med undantag för insatser enligt artiklarna 29–32, 34–35 och 37–40, säkerställa att insatserna väljs ut i enlighet med de urvalskriterier som avses i punkt 1 och enligt ett öppet och väldokumenterat förfarande. ▌

3.      Om det anses lämpligt kan stödmottagarna väljas ut genom inbjudningar att lämna förslag, med tillämpning av kriterierna ekonomisk och miljömässig effektivitet.

Artikel 50

Definition av landsbygdsområde

Vid tillämpning av denna förordning ska förvaltningsmyndigheten definiera landsbygdsområde på programnivå. Medlemsstaterna får fastställa en sådan definition för en åtgärd eller typ av insats om så är väl motiverat.

Kapitel III

Tekniskt stöd och inrättande av nätverk

Artikel 51

Finansiering av tekniskt stöd

1.      I enlighet med artikel 6 i förordning (EU) nr HR/2012 får EJFLU använda upp till 0,25 % av sitt årliga anslag för att finansiera de uppgifter som avses i artikel 51 i förordning (EU) nr [CSF/2012], inbegripet kostnaderna för att inrätta och driva det europeiska nätverk för landsbygdsutveckling som avses i artikel 52 och det nätverk för det europeiska innovationspartnerskapet som avses i artikel 53 ▌ på kommissionens initiativ och/eller för dess räkning.

EJFLU får också finansiera de åtgärder som föreskrivs i artikel 41.2 i förordning (EU) nr XXXX/XXXX [kvalitetsförordningen] när det gäller beteckningar och symboler i unionens kvalitetssystem.

Dessa åtgärder ska genomföras i enlighet med artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012[51] och alla övriga bestämmelser i den förordningen och i dess genomförandebestämmelser som gäller för denna typ av genomförande av budgeten.

▌

3.      På medlemsstaternas initiativ får upp till 4 % av det totala beloppet för varje landsbygdsutvecklingsprogram avsättas för de uppgifter som avses i artikel 52 i förordning (EG) nr [CSF/2012] samt kostnader för förberedande arbete för avgränsning av områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar som avses i artikel 33 ▌.

Kostnader som rör det attesterande organ som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr HR/2012 ska inte vara stödberättigande enligt denna punkt.

Inom gränsen på 4 % ska ett visst belopp öronmärkas för att inrätta och driva det nationella landsbygdsnätverk som avses i artikel 55.

▌

4a.    Om landsbygdsutvecklingsprogrammen omfattar både mindre utvecklade regioner och andra regioner får nivån på det EJFLU-bidrag för tekniskt bistånd som avses i artikel 65.3 fastställas med hänsyn till den antalsmässigt dominerande typen av regioner i programmet.

Artikel 52

Europeiskt nätverk för landsbygdsutveckling

1.      I enlighet med artikel 51.1 ska ett europeiskt nätverk för landsbygdsutveckling inrättas för nätverkssamarbete mellan nationella nätverk, organisationer och förvaltningar som är verksamma på området landsbygdsutveckling på unionsnivå.

2.      Nätverksamarbetet via Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling ska ha som mål att

a)      öka deltagandet av alla intressenter, särskilt jord- och skogsbruksintressenter och andra landbygdsaktörer, i landsbygdsutvecklingens genomförande ▌,

b)     förbättra landsbygdsutvecklingsprogrammens kvalitet ▌,

c)      spela en roll när det gäller att informera den bredare allmänheten om fördelarna med landsbygdsutvecklingspolitiken,

d)     stödja utvärderingen av landsbygdsutvecklingsprogrammen.

3.      Nätverket ska ha följande uppgifter:

a)      Att samla in, analysera och sprida information om åtgärder för landsbygdsutveckling.

ab)   Att ge stöd angående utvärderingsförfaranden, datainsamling och datahantering.

b)     Att på unionsnivå samla in, konsolidera och sprida god praxis för landsbygdsutveckling ▌, bl.a. när det gäller utvärderingsmetoder och utvärderingsverktyg.

c)      Att inrätta och driva temagrupper och/eller workshoppar i syfte att underlätta utbyte av sakkunskap och stödja genomförandet, övervakningen och vidareutvecklingen av landsbygdsutvecklingspolitiken.

d)     Att tillhandahålla information om händelseutvecklingen inom landsbygdsområden i unionen och tredjeländer.

e)      Att arrangera möten och seminarier på unionsnivå för personer som är aktivt involverade i landsbygdsutvecklingen.

f)      Att stödja nationella nätverk och initiativ till transnationellt samarbete och utbyte om åtgärder och erfarenheter på området landsbygdsutveckling med nätverk i tredjeländer.

g)      Att specifikt för lokala aktionsgrupper

i)      skapa synergier med de verksamheter som respektive nätverk bedriver på nationell och/eller regional nivå med avseende på kapacitetsbyggande åtgärder och erfarenhetsutbyte, och

ii)      samarbeta med organen för nätverksskapande och tekniskt stöd för lokal utveckling som inrättats genom Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden när det gäller deras lokala utvecklingsverksamhet och transnationella samarbete.

4.      Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa den organisatoriska strukturen och driften av Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 91.

Artikel 53

Nätverket för det europeiska innovationspartnerskapet

1.      Ett nätverk ska inrättas för att stödja det europeiska innovationspartnerskap för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket som avses i artikel 61, i enlighet med artikel 51.1. Det ska möjliggöra nätverksarbete mellan operativa grupper, rådgivande tjänster och forskare.

1a.    Detta nätverk ska ha följande mål:

a)     Att underlätta utbytet av sakkunskap och god praxis.

b)     Att inrätta en dialog mellan jordbrukare och forskarsamhället och verka för att alla andra intressenter ska inbegripas i kunskapsutbytesprocessen.

2.      Nätverket för det europeiska innovationspartnerskapet ska ha följande uppgifter:

a)      Att tillhandahålla en help-desk och sprida information till nyckelaktörer om det europeiska innovationspartnerskapet.

b)     Att främja inrättandet av operativa grupper och informera om de möjligheter som unionspolitiken ger.

ba)   Att underlätta inrättandet av klusterinitiativ och pilot- eller demonstrationsprojekt som bland annat får avse

i)      ökad produktivitet, ekonomisk livskraft, hållbarhet, produktion och resurseffektivitet inom jordbruket,

ii)     innovation till stöd för den ekologiskt baserade ekonomin,

iii)   biologisk mångfald, ekosystemtjänster, markfunktionalitet och hållbar vattenförvaltning,

iv)    innovativa produkter och tjänster för den integrerade försörjningskedjan,

v)     skapandet av nya produkt- och marknadsmöjligheter för primärproducenter,

vi)    livsmedelskvalitet, livsmedelssäkerhet och hälsosam kost,

vii)   reducering av förlusterna efter skörd och matsvinn.

▌

e)      Att samla in och sprida information inom det europeiska innovationspartnerskapets område, inklusive forskningsresultat och ny teknik av betydelse för innovation och kunskapsutbyte samt utbyte på innovationsområdet med tredjeländer.

3.      Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa den organisatoriska strukturen och driften av nätverket för det europeiska innovationspartnerskapet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 91.

▌

Artikel 55

Nationella landsbygdsnätverk

1.      Varje medlemsstat ska inrätta ett nationellt landsbygdsnätverk i vilket de organisationer och förvaltningar som är involverade i landsbygdsutvecklingen ska samlas. Det partnerskap som avses i artikel 5 i förordning (EU) nr [GSR/2012] ska också ingå i det nationella landsbygdsnätverket.

Medlemsstater med regionala program får för godkännande lägga fram ett särskilt program för att inrätta och driva det nationella landsbygdsnätverket.

2.      Nätverksarbete inom det nationella landsbygdsnätverket ska ha som mål att

a)      öka intressenternas deltagande i landsbygdsutvecklingens genomförande,

b)     förbättra kvaliteten på genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogrammen,

c)      informera den bredare allmänheten och potentiella stödmottagare om landsbygdsutvecklingspolitiken och finansieringsmöjligheter,

d)     främja innovation inom jordbruket, livsmedelsproduktionen och skogsbruket samt på landsbygden.

3.      EJFLU-stöd enligt artikel 51.3 ska användas

a)      för de strukturer som krävs för att driva nätverket,

b)     för att utarbeta och genomföra en handlingsplan som ska innehålla åtminstone följande:

▌

iii)   Delande och spridning av övervaknings- och utvärderingsresultaten.

iv)     Tillhandahållande av nätverksverksamhet för rådgivare och stödtjänster för innovation.

v)     Exempel på projekt som omfattar alla prioriteringar för landsbygdsutvecklingsprogrammen.

▌

vii)    Tillhandahållande av utbildning och nätverksverksamhet för lokala aktionsgrupper och i synnerhet tekniskt stöd för interregionalt och transnationellt samarbete, underlättade av samarbete mellan lokala aktionsgrupper och sökande efter partner för den åtgärd som avses i artikel 36.

viii)   Underlättande av tematiskt och analytiskt utbyte mellan intressenter inom landsbygdsutvecklingen, delande och spridning av resultat.

▌

x)     En kommunikationsplan som inbegriper publicitet och information när det gäller landsbygdsutvecklingsprogrammet, i samförstånd med förvaltningsmyndigheterna, samt informations- och kommunikationsverksamhet avsedd för en bredare allmänhet.

xi)     Förutsättningar för deltagande i och bidragande till verksamheten inom Europeiska nätverket för landsbygdsutveckling. ▌

4.      Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler för att inrätta och driva nationella landsbygdsnätverk och för att fastställa innehållet i de särskilda program som avses i punkt 1. ▌ Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 91.

▌

AVDELNING IV

Det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket

Artikel 61

Mål

1.      Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket ska

a)      främja en resurseffektiv, ekonomiskt lönsam, produktiv, konkurrenskraftig, klimatvänlig och klimattålig jordbruks- och skogsbrukssektor med låga utsläpp, som utvecklas mot ekologiska produktionssystem i jordbruket och som fungerar i harmoni med de väsentliga naturresurser som jord- och skogsbruket är beroende av,

b)     bidra till en stabil och hållbar tillgång på livsmedel, foder och biomaterial, både befintliga och nya,

c)      förbättra processerna för att bevara miljön, göra anpassningar till och begränsa klimatförändringar,

d)     slå broar mellan forskningsrön och teknik från spetsvetenskap och jordbrukare, skogsförvaltare, landsbygdssamhällen, företag, icke-statliga organisationer och rådgivningstjänster.

2.      Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket ska försöka uppnå sina mål genom att

a)      skapa mervärde genom att skapa bättre kopplingar mellan forskning och jordbruksmetoder och genom att främja en mer omfattande användning av tillgängliga innovationsåtgärder,

b)     främja en snabbare och mer omfattande omvandling av innovativa lösningar till praktiska metoder, och

c)      informera vetenskapssamhället om vilka forskningsbehov som finns när det gäller dagens jordbruksmetoder.

3.      EJFLU ska bidra till målen för Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket genom att, i enlighet med artikel 36, stödja det europeiska innovationspartnerskapets operativa grupper, som avses i artikel 62, och nätverket för det europeiska innovationspartnerskapet, som avses i artikel 53.

Artikel 62

Operativa grupper

1.      Det europeiska innovationspartnerskapets operativa grupper ska utgöra en del av Europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket. De ska inrättas av berörda aktörer som jordbrukare, forskare, rådgivare och företag som verkar inom jordbruks- och livsmedelssektorn och som är relevanta för uppnående av målen för Europeiska innovationspartnerskapet.

2.      Dessa operativa grupper ska upprätta interna förfaranden som säkerställer att deras verksamhet och beslutsfattande bedrivs på ett öppet sätt och som gör att intressekonflikter kan undvikas.

3.      Medlemsstaterna ska inom ramen för sina program besluta i vilken utsträckning de ska ge stöd till de operativa grupperna.

Artikel 63

De operativa gruppernas uppgifter

1.      Det europeiska innovationspartnerskapets operativa grupper ska utarbeta en plan som innehåller följande:

a)      En beskrivning av det innovativa projekt som ska utvecklas, testas, anpassas eller genomföras.

b)     En beskrivning av de förväntade resultaten och bidraget till det europeiska innovationspartnerskapets mål att förbättra produktiviteten och den hållbara resursförvaltningen.

2.      Vid genomförandet av de innovativa projekten ska de operativa grupperna

a)      fatta beslut om utformningen och genomförandet av innovativa åtgärder, och

b)     genomföra innovativa åtgärder genom åtgärder som finansieras genom landsbygdsutvecklingsprogrammen.

3.      De operativa grupperna ska sprida resultaten av sitt projekt, särskilt via nätverket för det europeiska innovationspartnerskapet.

AVDELNING V

Finansiella bestämmelser

Artikel 64

Resurser och resursfördelning

1.      Utan att punkterna 4a, 5 och 5a påverkas ska det totala beloppet för unionens stöd för landsbygdsutveckling enligt denna förordning för perioden 1 januari 2014–31 december 2020 vara 84 936 miljoner EUR i 2011 års priser, i enlighet med den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020.

2.      Av de resurser som anges i punkt 1 ska 0,25 % användas för kommissionens tekniska stöd enligt artikel 51.1.

3.      Med tanke på programplaneringen och budgeteringen i unionens allmänna budget ska beloppen i punkt 1 indexregleras med 2 % per år.

4.       ▌Fördelningen per år och per medlemsstat av de belopp som avses i punkt 1, efter avdrag med det belopp som avses i punkt 2, fastställs i bilaga Ia.

4a.    Medel som denna medlemsstat har överfört inom ramen för artikel 14.2 i förordning (EU) nr DP/2012 ska dras av från de belopp som i enlighet med punkt 4 anslagits för medlemsstaten.

5.      De medel som överförts till EJFLU med tillämpning av artiklarna 7.2 och 14.1 i förordning (EU) nr DP/2012 och de medel som överförs till EJFLU med tillämpning av artiklarna 10b och 136 i rådets förordning (EG) nr 73/2009[52] för kalenderåret 2013 ska också ingå i den fördelning per år som avses i punkt 4.

5a.    För att ta hänsyn till utvecklingen vad avser den årliga fördelning som avses i punkt 4, inbegripet de överföringar som avses i punkterna 4a och 5, för att göra tekniska anpassningar utan att förändra de övergripande anslagen eller för att ta hänsyn till andra ändringar som föreskrivs i en lagstiftningsakt efter denna förordnings antagande ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 90.5 för att se över de tak som fastställs i bilaga Ia.

6.      När det gäller tilldelning av den resultatreserv som avses i artikel 20.2 i förordning (EU) nr [CSF/2012] ska tillgängliga inkomster avsatta för särskilda ändamål som samlats in i enlighet med artikel 45 i förordning (EU) nr HR/2012 för EJFLU läggas till de belopp som avses i artikel 18 i förordning (EU) nr [CSF/2012]. Den ska fördelas mellan medlemsstaterna i proportion till deras andel av det totala stödbeloppet från EJFLU.

Artikel 65

Bidrag från fonden

1.      När ett landsbygdsutvecklingsprogram godkänns ska det högsta bidraget från EJFLU till programmet anges i beslutet. I tillämpliga fall ska även anslagen till mindre utvecklade regioner tydligt anges i beslutet.

2.      Bidraget från EJFLU ska beräknas på grundval av de stödberättigande offentliga utgifterna.

3.      Landsbygdsutvecklingsprogrammen ska fastställa en enda EJFLU-bidragsnivå för samtliga åtgärder. I tillämpliga fall ska en separat EJFLU-bidragsnivå fastställas för mindre utvecklade regioner, ▌ de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EEG) nr 2019/93 samt för övergångsregioner. Den högsta EJFLU-bidragsnivån ska vara

a)      85 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i de mindre utvecklade regionerna, i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EEG) nr 2019/93,

ab)   75 % av de stödberättigande offentliga utgifterna för alla regioner vars BNP per capita för perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av genomsnittet för EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita är högre än 75 % av den genomsnittliga BNP för EU-27,

ac)    63 % för andra övergångsregioner än dem som avses i led ab,

b)     53 % av de stödberättigande offentliga utgifterna i övriga regioner.

Den lägsta EJFLU-bidragsnivån ska vara 20 %.

4.      Genom undantag från punkt 3 ska det högsta EJFLU-bidraget vara

a)      80 % för de åtgärder som avses i artiklarna 15, 28 och 36, för den lokala utveckling inom Leader som avses i artikel 28 i förordning (EU) nr [CSF/2012] och för insatser enligt artikel 20.1 a i. Denna procentsats får höjas till högst 90 % för programmen avseende mindre utvecklade regioner, de yttersta randområdena, de mindre Egeiska öarna i den mening som avses i förordning (EEG) nr 2019/93 samt övergångsregioner,

ab)   75 % för insatser som bidrar till miljömålen och målen för begränsning av och anpassning till klimatförändringar enligt artiklarna 18, 23, 24, 29, 30, 31.3, 31.4, 32 och 35,

ac)    100 % för EU:s finansieringsinstrument enligt artikel 33.1 a i förordning [CPR/2013],

ad)   den bidragsnivå som gäller för åtgärden i fråga, ökad med 10 procentenheter för bidrag till finansieringsinstrument enligt artikel 33.1 b i förordning [CPR/2013],

b)     100 % för insatser som erhåller finansiering genom medel som överförs till EJFLU genom tillämpning av artiklarna 7.2 och 14.1 i förordning (EU) nr DP/2012.

ba)   100 % för ett belopp av 500 miljoner EUR i 2011 års priser tilldelat Portugal och för ett belopp av 7 miljoner EUR i 2011 års priser tilldelat Cypern, förutsatt att dessa medlemsstater får ekonomiskt bistånd i enlighet med artiklarna 136 och 143 i EUF-fördraget den 1 januari 2014 eller därefter till och med 2016 när tillämpningen av denna bestämmelse ska omprövas.

bb)   För medlemsstater som den 1 januari 2014 eller därefter får ekonomiskt bistånd i enlighet med artiklarna 136 och 143 i EUF-fördraget får den EJFLU-bidragsnivå som följer av tillämpningen av artikel 22.3 i förordning (EU) nr CPR/2013 ökas ytterligare med högst tio procentenheter, dock utan att överstiga 95 %, för utgifter som ska betalas av dessa medlemsstater under de första två åren av genomförandet av programmet för landsbygdsutveckling. Den EJFLU-bidragsnivå som skulle vara tillämplig i avsaknad av detta undantag ska emellertid respekteras för de totala offentliga utgifterna under programperioden.

5.      Minst 5 %, och för Kroatiens vidkommande 2,5 %, av det totala EJFLU-bidraget till landsbygdsutvecklingsprogrammet ska reserveras för Leader.

5a.    Minst 30 % av det totala EJFLU-bidraget till landsbygdsutvecklingsprogrammet ska avsättas för åtgärder enligt artiklarna 18 för investeringar med koppling till miljö och klimat, 22–27, 29, 30, 31 med undantag för stöd med koppling till ramdirektivet för vatten, 32, 33 och 35. Denna bestämmelse ska inte gälla de yttersta randområdena eller medlemsstaternas utomeuropeiska territorier. Om en medlemsstat lämnar in ett nationellt program och en uppsättning regionala program ska bestämmelsen i första stycket inte gälla det nationella programmet. EJFLU-bidraget till det nationella programmet ska beaktas vid beräkningen av den procentsats som avses i första stycket för varje regionalt program, i förhållande till det regionala programmets andel av det nationella anslaget.

6.      Utgifter som medfinansieras av EJFLU får inte medfinansieras genom ett bidrag från strukturfonderna, Sammanhållningsfonden eller något annat av unionens finansieringsorgan.

7.      Om offentliga utgifter används för stöd till företag ska gränserna för statligt stöd gälla, såvida inget annat sägs i denna förordning.

▌

Artikel 67

Utgifters stödberättigande

1.      Genom undantag från artikel 55.7 i förordning (EG) nr [GSR/2012] får det i landsbygdsutvecklingsprogrammen, i händelse av nödåtgärder på grund av naturkatastrofer, fastställas att utgifter som beror på programändringar kan berättiga till stöd från och med den dag då naturkatastrofen inträffade.

2.      Utgifter får endast berättiga till ett bidrag från EJFLU om de avser sådana insatser som beslutats av programmets förvaltningsmyndighet, eller under dess ansvar, i enlighet med de urvalskriterier som avses i artikel 49.

När det gäller investeringsinsatser inom ramen för åtgärder enligt artikel 42 i EUF-fördraget ska endast utgifter som har uppstått efter det att en ansökan har lämnats in till den behöriga myndigheten anses vara stödberättigande, med undantag för de allmänna kostnader som anges i artikel 46.2 c.

Medlemsstaterna kan i sina program ange att endast utgifter som uppkommit efter det att stödansökan godkänts av den behöriga myndigheten ska berättiga till stöd.

3.      Punkterna 1 och 2 ska inte gälla artikel 51.1 och 51.2.

4.      Stödmottagarna ska styrka sina utgifter med fakturor och handlingar som visar att betalningarna gjorts. Om detta inte kan göras ska utgifterna styrkas med handlingar med likvärdigt bevisvärde, med undantag för stödformer inom ramen för artikel 57.1 b, c och d i förordning (EU) [GSR/2012].

Artikel 68

Stödberättigande utgifter

1.      I de fall där löpande utgifter omfattas av stöd enligt denna förordning ska följande typer av kostnader vara stödberättigande:

a)      Driftkostnader.

b)     Personalkostnader.

c)      Utbildningskostnader.

d)     Kostnader kopplade till pr-verksamhet.

e)      Finansiella kostnader.

f)      Kostnader kopplade till nätverksbyggande.

2.      Studier ska endast vara stödberättigande utgifter i de fall där de är kopplade till en särskild insats inom programmet eller till särskilda syften och mål inom programmet.

3.      Bidrag in natura i form av tillhandahållande av bygg- och anläggningsarbeten, varor, tjänster, mark och fastigheter för vilka ingen kontantbetalning som kan styrkas av fakturor eller handlingar med likvärdigt bevisvärde har gjorts kan berättiga till stöd förutsatt att villkoren i artikel 59 i förordning (EU) nr [GSR/2012] är uppfyllda.

▌

Artikel 69

Åtgärdernas verifierbarhet och kontrollerbarhet

1.      Medlemsstaterna ska säkerställa att alla landsbygdsutvecklingsåtgärder de har för avsikt att genomföra kan verifieras och kontrolleras. I detta syfte ska förvaltningsmyndigheten och det utbetalande organet för varje landsbygdsutvecklingsprogram på förhand bedöma om de åtgärder som ska ingå i landsbygdsutvecklingsprogrammet kan kontrolleras och verifieras. Förvaltningsmyndigheten och det utbetalande organet ska även under landsbygdsutvecklingsprogrammets genomförande följa upp om åtgärderna kan verifieras och kontrolleras. Vid förhandsbedömningen och uppföljningen under genomförandeperioden ska man ta hänsyn till kontrollresultaten från den föregående och den innevarande programperioden. Om utvärderingen visar att åtgärderna inte kan verifieras och kontrolleras ska de justeras i enlighet med detta.

2.      I de fall där stödet beviljas utifrån standardkostnader eller merkostnader och inkomstbortfall ska medlemsstaterna säkerställa att de relevanta beräkningarna är tillräckliga och riktiga och fastställda i förväg på grundval av en rättvis, rimlig och verifierbar beräkning. I detta syfte ska ett organ, som är funktionellt oberoende av de myndigheter som ansvarar för programmets genomförande och som besitter lämplig sakkunskap, göra beräkningarna eller bekräfta att beräkningarna är tillräckliga och riktiga. Landsbygdsutvecklingsprogrammet ska innehålla en förklaring som bekräftar att beräkningarna ▌ är tillräckliga och riktiga.

Artikel 70

Förskott

1.      Förskottsutbetalningar kan göras under förutsättning att det lämnas en bankgaranti eller likvärdig garanti som motsvarar 100 % av förskottsbeloppet. När det gäller offentliga stödmottagare ska förskott betalas ut till kommuner, regionala myndigheter och deras sammanslutningar samt till offentligrättsliga organ.

Ett instrument som en offentlig myndighet lämnar som garanti ska anses vara likvärdigt med den garanti som avses i första stycket om myndigheten åtar sig att betala det belopp som täcks av garantin i det fall rätten till förskottsbeloppet inte har fastställts.

2.      Garantin får frisläppas när det behöriga utbetalande organet fastställer att de faktiska utgifter som motsvarar det offentliga bidrag som är knutet till insatsen överskrider förskottet.

AVDELNING VI

Förvaltning, kontroll och offentliggörande

Artikel 71

Kommissionens ansvar

Inom ramen för delad förvaltning och sund ekonomisk förvaltning i enlighet med artikel 317 i EUF-fördraget ska kommissionen vidta de åtgärder och genomföra de kontroller som föreskrivs i förordning (EU) nr HR/2012.

Artikel 72

Medlemsstaternas ansvar

1.      Medlemsstaterna ska anta alla lagar och andra författningar i enlighet med artikel 60.1 i förordning (EU) nr HR/2012 för att se till att unionens ekonomiska intressen skyddas på ett effektivt sätt.

2.      Medlemsstaterna ska för varje landsbygdsutvecklingsprogram utse följande myndigheter:

a)      En förvaltningsmyndighet, som kan vara antingen ett offentligt eller privat organ som är verksamt på nationell eller regional nivå eller medlemsstaten själv när denna utför den uppgiften, som ska ha till uppgift att förvalta programmet i fråga.

b)     Ett godkänt utbetalande organ i den mening som avses i artikel 7 i förordning (EU) nr HR/2012.

c)      Ett attesterande organ i den mening som avses i artikel 9 i förordning (EU) nr HR/2012.

3.      Medlemsstaten ska för varje landsbygdsutvecklingsprogram se till att ett relevant förvaltnings- och kontrollsystem har inrättats som säkerställer en klar fördelning och ett klart åtskiljande av funktionerna mellan förvaltningsmyndigheten och övriga organ. Medlemsstaterna ska ansvara för att systemen fungerar effektivt under hela programperioden.

4.      Medlemsstaterna ska tydligt definiera vilka uppgifter som åligger förvaltningsmyndigheten, det utbetalande organet ▌ och de lokala aktionsgrupperna inom Leader när det gäller tillämpning av stödberättigande- och urvalskriterier och förfarandet för urval av projekt.

Artikel 73

Förvaltningsmyndighet

1.      Förvaltningsmyndigheten ska ansvara för att programmet förvaltas och genomförs på ett effektivt, ändamålsenligt och korrekt sätt, vilket i synnerhet innebär att myndigheten

a)      ska se till att det finns ett lämpligt säkert elektroniskt system för att registrera, underhålla, hantera och rapportera sådana statistiska uppgifter om programmet och dess genomförande som krävs för övervakningen och utvärderingen och, i synnerhet, uppgifter som krävs för att övervaka framstegen mot de uppsatta målen och prioriteringarna,

b)     senast den 31 januari och den 31 oktober ska förse kommissionen med relevanta indikatoruppgifter om de insatser som valts ut för finansiering, inbegripet information om utfall och finansiella indikatorer,

c)      ska se till att stödmottagarna och andra organ som är involverade i genomförandet av insatserna

i)      är informerade om de skyldigheter som det beviljade stödet medför och att de använder antingen ett separat bokföringssystem eller en adekvat redovisningskod för alla transaktioner som avser insatsen,

ii)      känner till kraven i fråga om att lämna uppgifter till förvaltningsmyndigheten och att registrera utfall och resultat,

d)     ska säkerställa att den förhandsutvärdering som avses i artikel 48 i förordning (EU) nr [CSF/2012] överensstämmer med utvärderings- och övervakningssystemet samt godkänna och överlämna den till kommissionen,

e)      ska säkerställa att den utvärderingsplan som avses i artikel 49 i förordning (EU) nr [CSF/2012] har utarbetats, att den utvärdering i efterhand av programmet som avses i artikel 50 i förordning (EU) nr [CSF/2012] görs inom de tidsfrister som fastställs i den förordningen och att sådana utvärderingar görs i enlighet med övervaknings- och utvärderingssystemet och skicka in dem till övervakningskommittén och kommissionen,

f)      ska förse övervakningskommittén med de uppgifter och de handlingar som behövs för att övervaka programmets genomförande i förhållande till de specifika målen och prioriteringarna,

g)      ska utarbeta en årsrapport som inbegriper sammanfattande övervakningstabeller och, efter övervakningskommitténs godkännande, skicka in den till kommissionen,

h)      ska se till att det utbetalande organet får all nödvändig information, särskilt om förfaranden och eventuella kontroller i samband med de insatser som valts ut för finansiering, innan utbetalningar godkänns,

i)       ska se till att programmet ges offentlighet, bland annat via det nationella landsbygdsnätverket, genom att potentiella stödmottagare, branschorganisationer, näringslivets och arbetsmarknadens organisationer, organ som arbetar för att främja jämställdhet mellan kvinnor och män samt berörda icke-statliga organisationer, däribland miljöorganisationer, får information om de möjligheter som programmet ger och om reglerna för att få stöd via programmet, samt informera stödmottagare om unionens bidrag och allmänheten om den roll som unionen spelar i programmet.

2.      Medlemsstaten eller förvaltningsmyndigheten får utse en eller flera mellanhänder, såsom lokala myndigheter, regionala utvecklingsorgan eller icke-statliga organisationer, för förvaltning och genomförande av insatser för landsbygdsutvecklingen.

Om en del av dess arbetsuppgifter delegeras till ett annat organ ska förvaltningsmyndigheten fortfarande ha det fulla ansvaret för att de arbetsuppgifterna förvaltas och fullgörs på ett effektivt och korrekt sätt. Förvaltningsmyndigheten ska se till att det finns lämpliga bestämmelser för att det andra organet ska kunna få tillgång till alla de data och all den information som krävs för att utföra dessa utgifter.

3.      I de fall där ett tematiskt delprogram, som avses i artikel 8, ingår i landsbygdsutvecklingsprogrammet får förvaltningsmyndigheten utse en eller flera mellanhänder, såsom lokala myndigheter, lokala aktionsgrupper eller icke-statliga organisationer, som ska förvalta och genomföra strategin. Punkt 2 ska gälla i detta fall.

Förvaltningsmyndigheten ska se till att insatserna och utfallen av detta tematiska delprogram identifieras separat för det övervaknings- och utvärderingssystem som avses i artikel 74.

▌

3a.    Med förbehåll för den roll som spelas av utbetalande organ och andra organ enligt förordning (EU) HR/2012 får det, om en medlemsstat har mer än ett program, utses ett samordningsorgan i syfte att säkerställa konsekvens i förvaltningen av medlen och skapa anknytning mellan kommissionen och de nationella förvaltningsmyndigheterna.

3b.    Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa enhetliga villkor för tillämpningen av informations- och offentlighetskraven enligt punkt 1 i.

AVDELNING VII

Övervakning och utvärdering

Kapitel I

Allmänna bestämmelser

AVSNITT 1

INRÄTTANDE AV ETT ÖVERVAKNINGS- OCH UTVÄRDERINGSSYSTEM OCH FASTSTÄLLANDE AV DESS MÅL

Artikel 74

Övervaknings- och utvärderingssystem

I överensstämmelse med denna avdelning ska ett gemensamt övervaknings- och utvärderingssystem inrättas i samarbete mellan kommissionen och medlemsstaterna och antas av kommissionen genom genomförandeakter som antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 91.

Artikel 75

Mål

Övervaknings- och utvärderingssystemets mål ska vara

a)      att visa hur landsbygdsutvecklingspolitiken utvecklas och vad den uppnår samt utvärdera påverkan, effektivitet, ändamålsenlighet och betydelse när det gäller interventionerna inom landsbygdsutvecklingspolitiken,

b)     att bidra till bättre riktat stöd för landsbygdsutvecklingen,

c)      att stödja en gemensam läroprocess med avseende på övervakning och utvärdering.

▌

AVSNITT 2

TEKNISKA BESTÄMMELSER

Artikel 76

Gemensamma indikatorer

1.      En förteckning över gemensamma indikatorer som hänför sig till såväl utgångssituationen som programmets finansiella genomförande, utfall, resultat och effekt och som är tillämplig för varje program ska specificeras i det övervaknings- och utvärderingssystem som föreskrivs i artikel 74 för att möjliggöra att data sammanställs på unionsnivå.

2.      De gemensamma indikatorerna ska baseras på tillgängliga data och vara kopplade till strukturen och målen för den politiska ramen för landsbygdsutveckling och ska göra det möjligt att utvärdera utveckling, effektivitet och ändamålsenlighet när det gäller politikens genomförande i förhållande till syften och mål på unionsnivå, nationell nivå och programnivå. De gemensamma effektindikatorerna ska baseras på tillgängliga data.

3.      Utvärderaren ska kvantifiera programmets effekt så som den uppmätts med hjälp av effektindikatorerna. På grundval av uppgifterna i utvärderingarna av den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet utvärderingar av landsbygdsutvecklingsprogram, ska kommissionen med hjälp av medlemsstaterna bedöma den sammanlagda verkan av alla GJP-instrument.

Artikel 77

Elektroniskt informationssystem

1.      De centrala uppgifter om programmets genomförande, om varje insats som valts ut för finansiering samt om slutförda insatser som krävs för övervakning och utvärdering, inbegripet centrala uppgifter om varje stödmottagare och ▌ projekt, ska registreras och lagras elektroniskt.

▌

Artikel 78

Tillhandahållande av information

Stödmottagare inom åtgärder för landsbygdsutveckling och lokala aktionsgrupper ska åta sig att tillhandahålla förvaltningsmyndigheten och/eller utsedda utvärderare eller andra organ till vilka förvaltningsmyndigheten delegerat funktioner all information som krävs för att programmet ska kunna övervakas och utvärderas, i synnerhet när det gäller hur uppsatta mål och prioriteringar uppfylls.

Kapitel II

Övervakning

Artikel 79

Övervakningsförfaranden

1.      Förvaltningsmyndigheten och den övervakningskommitté som avses i artikel 41 i förordning (EU) nr [GSR/2012] ska övervaka kvaliteten på programmets genomförande.

2.      Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén ska övervaka alla landsbygdsutvecklingsprogram på grundval av ekonomiska indikatorer samt utfalls- och målindikatorer.

Artikel 80

Övervakningskommittén

Medlemsstater med regionala program får inrätta en nationell övervakningskommitté för att samordna genomförandet av dessa program i förhållande till den nationella ramen och användningen av finansiella resurser.

Artikel 81

Övervakningskommitténs ansvar

1.      Övervakningskommittén ska försäkra sig om landsbygdsutvecklingsprogrammets prestationer och om att det genomförs på ett ändamålsenligt sätt. Kommittén ska därför, utöver de funktioner som avses i artikel 43 i förordning (EU) nr [GSR/2012],

a)      inom fyra månader från beslutet om programmets godkännande höras och lämna ett yttrande om urvalskriterierna för finansiering av insatser; dessa kriterier ska ses över på grundval av programplaneringsbehoven,

b)     granska den verksamhet och de utfall som hänför sig till framsteg i genomförandet av utvärderingsplanen för programmet,

c)      i synnerhet granska sådana åtgärder inom programmet som rör uppfyllandet av förhandsvillkor som omfattas av förvaltningsmyndighetens ansvar, och underrättas om åtgärder för uppfyllandet av förhandsvillkoren,

d)     delta i det nationella landsbygdsnätverket för att utbyta information om programgenomförandet,

e)      granska och godkänna de årliga genomföranderapporterna innan dessa skickas in till kommissionen.

Artikel 82

Årlig genomföranderapport

1.      Senast den 30 juni 2016 och därefter senast den 30 juni varje år till och med 2024 ska medlemsstaterna skicka in en årsrapport om landsbygdsutvecklingsprogrammets genomförande under det föregående kalenderåret till kommissionen. Den rapport som lämnas in 2016 ska avse kalenderåren 2014 och 2015.

2.      Utöver de krav som anges i artikel 44 i förordning (EU) nr [GSR/2012] ska de årliga genomföranderapporterna bland annat innehålla information om finansiella åtaganden och utgifter per åtgärd samt en sammanfattning av den verksamhet som bedrivits med avseende på utvärderingsplanen.

3.      Utöver de krav som anges i artikel 44 i förordning (EU) nr [GSR/2012] ska den årliga genomföranderapport som skickas in 2017 även omfatta en beskrivning av genomförandet av eventuella delprogam som ingår i programmet.

4.      Utöver de krav som anges i artikel 44 i förordning (EU) nr [GSR/2012] ska den årliga genomföranderapport som lämnas in 2019 även innehålla en beskrivning av genomförandet av alla eventuella delprogam som ingår i programmet och en bedömning av de framsteg som gjorts för att säkerställa en integrerad strategi för användning av EJFLU och andra av EU:s finansieringsorgan för att stödja den territoriella utvecklingen i landsbygdsområden, inbegripet genom lokala utvecklingsstrategier.

5.      Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler om presentationen av de årliga genomföranderapporterna. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 91.

Kapitel III

Utvärdering

Artikel 83

Allmänna bestämmelser

1.      Kommissionen får genom genomförandeakter föreskriva vad som ska ingå i de förhandsutvärderingar och utvärderingar i efterhand som avses i artiklarna 48 och 50 i förordning (EU) nr [GSR/2012] och fastställa minimikrav för den utvärderingsplan som avses i artikel 49 i förordning (EU) nr [GSR/2012]. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 91.

2.      Medlemsstaterna ska säkerställa att utvärderingarna görs i enlighet med den gemensamma utvärderingsmetod som överenskommits i enlighet med artikel 74, organisera framtagning och insamling av de data som krävs och tillhandahålla utvärderarna den information som erhållits genom övervakningssystemet.

3.      Medlemsstaterna och kommissionen ska göra utvärderingsrapporterna tillgängliga på internet respektive unionens webbplats.

Artikel 84

Förhandsbedömning

Medlemsstaterna ska säkerställa att en förhandsutvärderare redan tidigt engageras i framtagandet av landsbygdsutvecklingsprogrammet, inbegripet framtagandet av den analys som avses i artikel 9.1 b, utformningen av programmets interventionslogik och fastställandet av programmets mål.

Artikel 85

Utvärdering i efterhand

Under 2024 ska medlemsstaterna ta fram en rapport med en utvärdering i efterhand av vart och ett av deras landsbygdsutvecklingsprogram. Denna rapport ska överlämnas till kommissionen senast den 31 december 2024.

Artikel 86

Utvärderingssammanfattningar

Sammanfattningar på unionsnivå av rapporterna från förhandsbedömningen och utvärderingen i efterhand ska göras på kommissionens ansvar.

Sammanfattningarna av utvärderingsrapporterna ska vara klara senast den 31 december året efter det att de ifrågavarande utvärderingarna lämnades in.

AVDELNING VIII

Konkurrensbestämmelser

Artikel 87

Regler för företag

Stöd till former av samarbete mellan företag enligt denna förordning får endast beviljas sådana former av samarbete mellan företag som följer konkurrensreglerna enligt artiklarna 143−145 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr sCMO/2012.

Artikel 88

Statligt stöd

1.      Om inte annat sägs i denna avdelning ska artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget tillämpas på det stöd som medlemsstaterna beviljar för landsbygdsutvecklingen.

2.      Artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget ska inte tillämpas på det stöd som medlemsstaterna betalar ut i enlighet med och i överensstämmelse med denna förordning eller på ytterligare nationell finansiering som avses i artikel 89, inom tillämpningsområdet för artikel 42 i EUF-fördraget.

Artikel 89

Ytterligare nationell finansiering

Utbetalningar som medlemsstaterna gör vid någon tidpunkt under programperioden för insatser inom tillämpningsområdet för artikel 42 i EUF-fördraget, i syfte att ytterligare bidra till att finansiera åtgärder för landsbygdsutveckling för vilka stöd beviljas från unionen, ska inbegripas av medlemsstaterna i landsbygdsutvecklingsprogrammet i enlighet med artikel 9.1 k och, om de uppfyller kriterierna i denna förordning, godkännas av kommissionen.

AVDELNING IX

Kommissionens befogenheter, gemensamma bestämmelser, övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Kapitel I

Kommissionens befogenheter

Artikel 90

Delegeringens utövande

1.      Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna [...] ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

2.      Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna [...] ska ges till kommissionen för en ▌ period av sju år från och med den dag då denna förordning träder i kraft. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av perioden av sju år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av samma längd, om inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.      Den ▌ befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna [...][53] får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.      Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.      En delegerad akt som antas enligt ▌ artiklarna [...] ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 91

Kommittéförfarande

1.      Kommissionen ska biträdas av en kommitté kallad landsbygdsutvecklingskommittén. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.      När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

AVDELNING IX

Kommissionens befogenheter, gemensamma bestämmelser, övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Kapitel II

Gemensamma bestämmelser

Artikel 92

Utbyte av uppgifter och dokument

1.      Kommissionen ska i samarbete med medlemsstaterna inrätta ett informationssystem för att möjliggöra säkert utbyte av data av gemensamt intresse mellan kommissionen och varje medlemsstat. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler för driften av systemet. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 91.

2.      Kommissionen ska se till att det finns ett lämpligt säkert elektroniskt system där centrala uppgifter kan registreras, lagras och hanteras och där övervakning och utvärdering kan rapporteras.

Artikel 92a

Behandling och skydd av personuppgifter

1.      Medlemsstaterna och kommissionen ska samla in personuppgifter i syfte att uppfylla sina respektive skyldigheter avseende förvaltning, kontroll, övervakning och utvärdering enligt denna förordning, särskilt de skyldigheter som anges i avdelningarna VI och VII, och får inte behandla dessa uppgifter på ett sätt som är oförenligt med detta syfte.

2.      Vid behandling av personuppgifter i övervaknings- och utvärderingssyfte enligt avdelning VII, med användning av det säkra elektroniska system som avses i artikel 92, ska uppgifterna avidentifieras och enbart behandlas i sammanställd form.

3.      Personuppgifter ska behandlas i enlighet med bestämmelserna i direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001. Sådana uppgifter ska i synnerhet inte lagras i en form som möjliggör identifiering av registrerade under längre tid än vad som är nödvändigt för de syften för vilka de insamlades eller för vilka de genomgår ytterligare behandling, med beaktande av de minimilagringsperioder som fastställs i tillämplig nationell lagstiftning och unionslagstiftning.

4.      Medlemsstaterna ska underrätta de registrerade om att deras personuppgifter kan behandlas av nationella organ och unionsorgan i enlighet med punkt 1 och att de i detta hänseende åtnjuter de rättigheter som anges i uppgiftsskyddsbestämmelserna i direktiv 95/46/EG respektive förordning (EG) nr 45/2001.

5.  Denna artikel ska omfattas av bestämmelserna i artiklarna 110a–110d i förordning (EU) nr HR/2012.

Artikel 93

Allmänna bestämmelser för den gemensamma jordbrukspolitiken

Förordning (EU) nr HR/2012 och de bestämmelser som antas i enlighet med den förordningen ska tillämpas på de åtgärder som anges i den här förordningen.

Kapitel III

Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 94

Upphävande

Förordning (EG) nr 1698/2005 ska upphöra att gälla.

Förordning (EG) nr 1698/2005 ska fortsätta att tillämpas på insatser som genomförs inom ramen för program som före den 1 januari 2014 godkänts av kommissionen enligt den förordningen.

Artikel 95

Övergångsbestämmelser

I syfte att underlätta övergången från det system som fastställs genom förordning (EG) nr 1698/2005 till det system som fastställs genom den här förordningen ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 90 med avseende på de villkor enligt vilka de stöd som kommissionen har godkänt enligt förordning (EG) nr 1698/2005 får integreras i de stöd som föreskrivs i den här förordningen, inbegripet tekniskt stöd och stöd för utvärderingar i efterhand. De delegerade akterna får också innehålla villkor för övergången från stöd för landsbygdsutveckling för Kroatien inom ramen för förordning (EG) nr 1085/2006 till sådant stöd som föreskrivs i den här förordningen.

Artikel 96

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i

På Europaparlamentets vägnar                                          På rådets vägnar

Ordförande                                                                          Ordförande

___________

BILAGA Ia

Fördelning av unionsstödet till landsbygdsutveckling (2014–2020)

(löpande priser i EUR)

	2014	2015	2016	2017	2018	2019	2020	TOTALT 2014–2020
Belgien	78 342 401	78 499 837	78 660 375	78 824 076	78 991 202	79 158 713	79 314 155	551 790 759
Bulgarien	335 499 038	335 057 822	334 607 538	334 147 994	333 680 052	333 187 306	332 604 216	2 338 783 966
Tjeckien	314 349 445	312 969 048	311 560 782	310 124 078	308 659 490	307 149 050	305 522 103	2 170 333 996
Danmark	90 287 658	90 168 920	90 047 742	89 924 072	89 798 142	89 665 537	89 508 619	629 400 690
Tyskland	1 178 778 847	1 177 251 936	1 175 693 642	1 174 103 302	1 172 483 899	1 170 778 658	1 168 760 766	8 217 851 050
Estland	103 626 144	103 651 030	103 676 345	103 702 093	103 728 583	103 751 180	103 751 183	725 886 558
Irland	313 148 955	313 059 463	312 967 965	312 874 411	312 779 690	312 669 355	312 485 314	2 189 985 153
Grekland	601 051 830	600 533 693	600 004 906	599 465 245	598 915 722	598 337 071	597 652 326	4 195 960 793
Spanien	1 187 488 617	1 186 425 595	1 185 344 141	1 184 244 005	1 183 112 678	1 182 137 718	1 182 076 067	8 290 828 821
Frankrike	1 404 875 907	1 408 287 165	1 411 769 545	1 415 324 592	1 418 941 328	1 422 813 729	1 427 718 983	9 909 731 249
Kroatien	332 167 500	332 167 500	332 167 500	332 167 500	332 167 500	332 167 500	332 167 500	2 325 172 500
Italien	1 480 213 402	1 483 373 476	1 486 595 990	1 489 882 162	1 493 236 530	1 496 609 799	1 499 799 408	10 429 710 767
Cypern	18 895 839	18 893 552	18 891 207	18 888 801	18 886 389	18 883 108	18 875 481	132 214 377
Lettland	138 327 376	138 361 424	138 396 059	138 431 289	138 467 528	138 498 589	138 499 517	968 981 782
Litauen	230 392 975	230 412 316	230 431 887	230 451 686	230 472 391	230 483 599	230 443 386	1 613 088 240
Luxemburg	14 226 474	14 272 231	14 318 896	14 366 484	14 415 051	14 464 074	14 511 390	100 574 600
Ungern	495 668 727	495 016 871	494 351 618	493 672 684	492 981 342	492 253 356	491 391 895	3 455 336 493
Malta	13 880 143	13 965 035	14 051 619	14 139 927	14 230 023	14 321 504	14 412 647	99 000 898
Nederländerna	87 118 078	87 003 509	86 886 585	86 767 256	86 645 747	86 517 797	86 366 388	607 305 360
Österrike	557 806 503	559 329 914	560 883 465	562 467 745	564 084 777	565 713 368	567 266 225	3 937 551 997
Polen	1 569 517 638	1 567 453 560	1 565 347 059	1 563 197 238	1 561 008 130	1 558 702 987	1 555 975 202	10 941 201 814
Portugal	577 031 070	577 895 019	578 775 888	579 674 001	580 591 241	581 504 133	582 317 022	4 057 788 374
Rumänien	1 149 848 554	1 148 336 385	1 146 793 135	1 145 218 149	1 143 614 381	1 141 925 604	1 139 927 194	8 015 663 402
Slovenien	118 678 072	119 006 876	119 342 187	119 684 133	120 033 142	120 384 760	120 720 633	837 849 803
Slovakien	271 154 575	270 797 979	270 434 053	270 062 644	269 684 447	269 286 203	268 814 943	1 890 234 844
Finland	335 440 884	336 933 734	338 456 263	340 009 057	341 593 485	343 198 337	344 776 578	2 380 408 338
Sverige	248 858 535	249 014 757	249 173 940	249 336 135	249 502 108	249 660 989	249 768 786	1 745 315 250
Förenade Kungariket	371 473 873	370 520 030	369 548 156	368 557 938	367 544 511	366 577 113	365 935 870	2 580 157 491
Totalt, EU -28	13 618 149 060	13 618 658 677	13 619 178 488	13 619 708 697	13 620 249 509	13 620 801 137	13 621 363 797	95 338 109 365

Tekniskt stöd (0,25 %)	34 130 699	34 131 977	34 133 279	34 134 608	34 135 964	34 137 346	34 138 756	238 942 629
Totalt	13 652 279 759	13 652 790 654	13 653 311 767	13 653 843 305	13 654 385 473	13 654 938 483	13 655 502 553	95 577 051 994

___________

BILAGA I

Belopp och stödnivåer

Tabellen från kommissionens förslag, de artiklar som ändrats av rådet och Europaparlamentet anges på gråmarkerade rader

Artikel	Syfte	Maximalt belopp i EUR eller nivå
16.8	Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket	1 500 200 000	Per råd Per tre år för utbildning av rådgivare
17.2	Informationsåtgärder och främjande åtgärder	70 %	Av de stödberättigande kostnaderna för verksamheten
17.3	Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel	3 000	Per jordbruksföretag och år
18.3	Investeringar i fysiska tillgångar		Jordbrukssektorn
		50 %	Av stödberättigande investeringar i mindre utvecklade regioner och i alla regioner vars BNP per capita under perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av snittet för EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita är högre än 75 % av BNP-genomsnittet för EU-27.
		75 %   75 %	Av stödberättigande investeringar i de yttersta randområdena Av stödberättigande investeringar i Kroatien för genomförandet av rådets direktiv 91/76/EEG* inom en period på högst fyra år från anslutningsdagen enligt artiklarna 3.2 och 5.1 i det direktivet
		75 %	Av stödberättigande investeringar på de mindre Egeiska öarna
		40 %	Av stödberättigande investeringar i andra regioner Nivåerna ovan kan ökas med 20 procentenheter, förutsatt att det maximala kombinerade stödet inte överskrider 90 % för följande: –       Unga jordbrukare enligt definitionen i artikel 2 u andra stycket eller som etablerade sig under den femårsperiod som föregick ansökan om stöd. –       Gemensamma investeringar och integrerade projekt, däribland de som har samband med en sammanslagning av producentorganisationer. Områden med naturliga begränsningar och andra särskilda begränsningar enligt artikel 33 –       Insatser som får stöd inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet. –       Investeringar med koppling till insatser enligt artiklarna 29 och 30.
			Bearbetning och marknadsföring av produkter i bilaga I
		50 %	Av stödberättigande investeringar i mindre utvecklade regioner och i alla regioner vars BNP per capita under perioden 2007–2013 var lägre än 75 % av snittet för EU-25 för referensperioden men vars BNP per capita är högre än 75 % av BNP-genomsnittet för EU-27.
		75 %	Av stödberättigande investeringar i de yttersta randområdena
		75 %	Av stödberättigande investeringar på de mindre Egeiska öarna
		40 %	Av stödberättigande investeringar i andra regioner Nivåerna ovan får ökas med 20 procentenheter, förutsatt att det maximala kombinerade stödet inte överskrider 90 %, för insatser som får stöd inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet kopplat till en sammanslagning av producentorganisationer.
18.4	Investeringar i fysiska tillgångar	100 %	Icke-produktiva investeringar och jordbrukets och skogsbrukets infrastruktur
19.5	Återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder	80 %	Av stödberättigade investeringskostnader för förebyggande insatser som genomförs av enskilda jordbrukare
		100 %	Av stödberättigade investeringskostnader för förebyggande insatser som genomförs av grupper som omfattar mer än en stödmottagare
		100 %	Av stödberättigade investeringskostnader för återställande av jordbruksmark och produktions-potential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer och ekokatastrofer
20.6	Jordbruks- och affärsutveckling	70 000	Per ung jordbrukare enligt artikel 20.1 a i
		70 000	Per stödmottagare enligt artikel 20.1 a ii
		15 000	Per småbruk enligt artikel 20.1 a iii
24.3	Inrättande av system för trädjordbruk	80 %	Av stödberättigande investeringar för inrättande av system för trädjordbruk
27.5	Investeringar i ▌ skogsbruksmetoder och i bearbetning och marknadsföring av skogsprodukter	65 %     75 %     75 %     40 %	Av stödberättigande investeringar i mindre utvecklade regioner   Av stödberättigande investeringar i de yttersta randområdena   Av stödberättigande investeringar på de mindre Egeiska öarna   Av stödberättigande investeringar i andra regioner
28.4	Inrättande av producentgrupper och producentorganisationer	10 % ▌	▌ Som procentandel av den saluförda produktionen under de fem första åren efter erkännandet. Stödet ska trappas ned.
		▌	▌
		100 000	Maximibelopp per år i samtliga fall.
29.8	Miljö- och klimatvänligt jordbruk	600(*)	Per ha och år för ettåriga grödor
		900(*)	Per ha och år för specialiserade fleråriga grödor
		450(*)	Per ha och år för annan markanvändning
		200(*)	Per djurenhet och år för lokala raser som riskerar att försvinna från djurhållningen
30.5	Ekologiskt jordbruk	600(*)	Per ha och år för ettåriga grödor
		900(*)	Per ha och år för specialiserade fleråriga grödor
		450(*)	Per ha och år för annan markanvändning
31.7	Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten	500(*)	Per ha och år som högst under den inledande perioden om högst fem år
		200(*)	Per ha och år som högst
		50	Per ha och år som lägst för stöd enligt ramdirektivet för vatten(**)
32.3	Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar	25	Som lägst per ha och år i genomsnitt för stödmottagarens område
		250(*)	Som högst per ha och år
		450(*)	Per ha och år som högst i bergsområden enligt artikel 33.2
34.3	Djurens välbefinnande	500	Per djurenhet
35.3	Miljövänligt skogsbruk och skogsskydd	200(*)	Per ha och år
38.4	Skörde-, djur- och växtförsäkring	65 %	Av försäkringspremien
39.5	Gemensamma fonder för allvarliga klimathändelser, djur- och växtsjukdomar, angrepp av skadegörare och miljöolyckor	65 %	Av de stödberättigande kostnaderna
40.5	Inkomststabiliserande verktyg	65 %	Av de stödberättigande kostnaderna

*       I väl underbyggda fall kan dessa belopp höjas, med beaktande av särskilda omständigheter som ska vara motiverade i landsbygdsutvecklingsprogrammen.

**     I väl underbyggda fall kan detta belopp sänkas, med beaktande av särskilda omständigheter som ska vara motiverade i landsbygdsutvecklingsprogrammen.

Anm.: Stödintensiteterna ska inte påverka EU:s regler om statligt stöd.

___________

BILAGA II ▌

Biofysikaliska kriterier för avgränsning av områden med naturliga begränsningar

KRITERIUM	DEFINITION	TRÖSKELVÄRDE
KLIMAT
Låg temperatur *	Vegetationsperiodens längd (antal dagar) definierad som antal dagar med en dygnsmedeltemperatur > 5 °C (LGP 5) ELLER	≤ 180 dagar
	Totala temperaturtiden (graddagar) för vegetationsperioden definierad genom ackumulerad dygnsmedeltemperatur > 5 °C	≤ 1 500 graddagar
Torrhet	Kvoten mellan årlig nederbörd (P) och den årliga potentiella evapotranspirationen (PET)	P/PET ≤ 0,5
KLIMAT OCH MARK
Överskott av markfukt	Antal dagar då fältkapacitet inte underskrids	≥ 230 dagar
MARK
Begränsad markavrinning *	Områden som är vattensjuka under en betydande del av året	Blöta inom 80 cm från markytan under mer än 6 månader, eller blöta inom 40 cm under mer än 11 månader ELLER   mark med dålig eller mycket dålig avrinning ELLER   gleyliknande färgmönster inom 40 cm från markytan
Ogynnsam textur och stenighet *	Relativ förekomst av ler, silt, sand, organiskt material (viktprocent) och grova fraktioner (volymprocent)	≥ 15 % av matjordsvolymen består av grovt material, inklusive berg i dagen, block ELLER
		▌ texturklassen i hälften eller mer (kumulativt) av markytan inom 100 cm är sand, siltig sand, definierad som   % silt + (2 x % ler) ≤ 30 % ELLER
		Matjordens texturklass är mycket styv lera   (≥ 60 % ler) ELLER
		Organisk jord (organiskt material ▌ ≥ 30 %) på minst 40 cm ELLER
		Matjorden innehåller 30 % eller mer ler, med markförskjutning inom 100 cm från markytan
Grunt rotdjup	Djup (cm) från markytan till sammanhängande berg eller skenhälla	≤ 30 cm
Ogynnsamma kemiska egenskaper *	Förekomst ▌ av salter, utbytbart natrium, lågt pH	Salthalt: ≥ 4 decisiemens per meter (dS/m) i matjorden ELLER
		Natriumhalt: ≥ 6 procent utbytbart natrium (ESP) i hälften eller mer (kumulativt) av markytan inom 100 cm ELLER
		Markens surhetsgrad: pH ≤ 5 (i vatten) i matjorden

TERRÄNG
Branta sluttningar	Höjdförändring i förhållande till planimetriskt avstånd (%)	≥ 15 %

*       Medlemsstaterna behöver bara kontrollera att detta kriterium har uppfyllts för de tröskelvärden som är relevanta för ett områdes specifika situation.

___________

BILAGA III ▌

Vägledande förteckning över åtgärder och insatser av särskild betydelse för de tematiska delprogram som avses i artikel 8

Unga jordbrukare:

Etableringsstöd för unga jordbrukare som för första gången etablerar ett jordbruksföretag

Investeringar i fysiska tillgångar

Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder

Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Samarbete

Investeringar i annan verksamhet än jordbruksverksamhet

Småbruk:

Etableringsstöd för utveckling av småbruk

Investeringar i fysiska tillgångar

Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel

Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder

Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Samarbete

Investeringar i annan verksamhet än jordbruksverksamhet

Inrättande av producentgrupper

Leader

Bergsområden:

▌Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar

▌Insatser för miljövänligt jordbruk

▌Samarbete

▌Investeringar i fysiska tillgångar

▌Jordbruks- och affärsutveckling i landsbygdsområden

▌Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel

▌Inrättande av system för trädjordbruk

Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder

Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Inrättande av producentgrupper

Leader

Korta försörjningskedjor:

Samarbete

Inrättande av producentgrupper

Leader

Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel

Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Investeringar i fysiska tillgångar

Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder

Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Kvinnor på landsbygden:

Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder

Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Investeringar i fysiska tillgångar

Jordbruks- och affärsutveckling

Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Samarbete

Leader

Begränsning av och anpassning till klimatförändring samt biologisk mångfald:

Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder

Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Investeringar i fysiska tillgångar

Återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer och ekokatastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder

Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

Miljö- och klimatvänligt jordbruk

Ekologiskt jordbruk

Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten

Stöd till områden med naturliga och andra särskilda begränsningar

Tjänster för miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd

Samarbete

Riskhantering

___________

BILAGA IV ▌

Förhandsvillkor för landsbygdsutveckling

1.        VILLKOR KNUTNA TILL PRIORITERINGAR

EU-prioritering för landsbygdsutveckling (LU)/Tematiskt mål (TM) i GSR	Förhandsvillkor	Kriterier för uppfyllande
▌	▌	▌
LU-prioritering 3: Främja organisationen av livsmedelskedjan, inbegripet bearbetning och marknadsföring av jordbruksprodukter, djurens välbefinnande och riskhanteringen inom jordbruket   TM 5: Främja en anpassning till klimatförändringar samt riskförebyggande och riskhantering	3.1.     Riskförebyggande och riskhantering: Det finns nationella eller regionala riskbedömningar för katastrofhantering där anpassningen till klimatförändringarna beaktas[54].	–       Det finns ett nationellt eller regionalt förfarande för riskbedömning som omfattar följande delar: –       En beskrivning av den process, de metoder och de icke-konfidentiella uppgifter som använts vid riskbedömningen samt av de riskbaserade kriterierna för prioritering av investeringar. –        ▌Det ingår en beskrivning av scenarier med en risk och med flera risker. –       I tillämpliga fall beaktande av nationella strategier för anpassning till klimatförändringar.
▌	▌	▌
LU-prioritering 4: Återställa, bevara och förbättra de ekosystem som har koppling till jord- och skogsbruk   TM 5: Främja en anpassning till klimatförändringar samt riskförebyggande och riskhantering   TM 6: Skydda miljön och främja resurseffektivitet	4.1      Villkor för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden: Normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden på mark som avses i avdelning VI kapitel I i förordning (EU) HR/xxx fastställs på nationell nivå.   4.2      Minimikrav för gödselmedel och växtskyddsmedel: De minimikrav på gödselmedel och växtskyddsmedel som avses i avdelning III kapitel I artikel 29 i denna förordning fastställs på nationell nivå.   4.3      Andra tillämpliga nationella normer: Tillämpliga bindande nationella normer fastställs med avseende på avdelning III kapitel I artikel 29 i denna förordning.	–       Normer för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden fastställs i nationell lagstiftning och specificeras i programmen.     –       De minimikrav på gödselmedel och växtskyddsmedel som avses i avdelning III kapitel I i denna förordning specificeras i programmen.   –       Tillämpliga bindande nationella normer specificeras i programmen.
▌
▌LU-prioritering 5: Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn   TM 4: Stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi i alla sektorer   TM 6: Att bevara och skydda miljön och främja en hållbar användning av resurser ▌	▌7	▌
	5.2      Energieffektivitet: Det har genomförts åtgärder för att främja kostnadseffektiva förbättringar av effektiviteten för slutanvändning av energi och kostnadseffektiva investeringar i energieffektivitet vid byggnad eller renovering av byggnader.	▌ –         Åtgärderna är följande:   –       Åtgärder för att säkerställa att minimikrav har fastställts för byggnaders energiprestanda i överensstämmelse med artiklarna 3, 4 och 5 i direktiv 2010/31/EU.   –       Åtgärder som är nödvändiga för att upprätta ett system för certifiering av byggnaders energiprestanda i överensstämmelse med artikel 11 i direktiv 2010/31/EU.   –       Åtgärder för att säkerställa strategisk planering för energieffektivitet i enlighet med artikel 3 i direktiv 2012/27/EU.   –       Åtgärder som överensstämmer med artikel 13 i direktiv 2006/32/EG om effektiv slutanvändning av energi och om energitjänster för att se till att slutförbrukare, så långt det är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och proportionerligt i förhållande till möjliga energibesparingar, har individuella mätare.
	5.3      Vattensektorn: Det finns a) en prispolitik för vatten som ger vattenförbrukarna tillräckliga incitament till effektiv användning av vattenresurserna och b) ett lämpligt bidrag från de olika vattenanvändningarna till kostnadstäckning för vattentjänster till en nivå som fastställs i den godkända förvaltningsplanen för avrinningsdistrikt för investeringar som stöds av programmen.	–       Inom sektorer som erhåller EJFLU-stöd har en medlemsstat säkerställt att de olika vattenanvändningsverksamheterna bidrar till kostnadstäckningen för vattentjänster per sektor i enlighet med artikel 9.1 första strecksatsen i direktiv 2000/60/EG, när så är lämpligt med beaktande av kostnadstäckningens sociala, miljömässiga och ekonomiska effekter liksom geografiska och klimatiska förhållanden i den eller de regioner som påverkas. ▌
	▌	▌
	▌ 5.5 Förnybar energi: [55] ▌ Det har genomförts åtgärder för att främja produktion och distribution av energi från förnybara energikällor[56].	–       Öppna stödsystem, prioritering av nättillgång eller garanterad och prioriterad tillgång till styrning samt offentliggjorda standardbestämmelser som tillämpas vid fördelning av kostnaderna för tekniska anpassningar ska ha införts i överensstämmelse med artiklarna 14.1, 16.2 och 16.3 i direktiv 2009/28/EG.   –       Medlemsstaten ska ha antagit en nationell plan för förnybar energi i överensstämmelse med artikel 4 i direktiv 2009/28/EG.
LU-prioritering 6: Främja social inkludering, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden   ▌	▌	▌
TM 2: Att öka tillgången till, användningen av och kvaliteten på informations- och kommunikationsteknik (bredbandsmål)	6.3       ▌Infrastruktur för nästa generations nät: Det finns nationella eller regionala planer för nästa generations accessinfrastruktur där man tar hänsyn till regionala åtgärder för att nå EU:s mål för tillgång till internet med hög kapacitet[57] med inriktning på områden där marknaden misslyckats med att erbjuda öppen infrastruktur till ett överkomligt pris och med en ▌ kvalitet som överensstämmer med EU:s regler om konkurrens och statligt stöd, och erbjuder tillgängliga tjänster till utsatta grupper.	–       Det finns en nationell ▌ eller regional plan för nästa generations nätinfrastruktur som innehåller –       En plan för infrastrukturinvestering på grundval av en ekonomisk analys med beaktande av befintlig privat och offentlig infrastruktur och planerade investeringar. –       Modeller för hållbara investeringar som främjar konkurrens och ger tillgång till öppna, ekonomiskt överkomliga och framtidssäkra infrastrukturer och tjänster av god kvalitet. –       Åtgärder för att främja privata investeringar.

___________

BILAGA V ▌

Vägledande förteckning över åtgärder av betydelse för en eller flera unionsprioriteringar för landsbygdsutveckling

Åtgärder av särskild betydelse för flera unionsprioriteringar

Artikel 16        Rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket

Artikel 18        Investeringar i fysiska tillgångar

Artikel 20        Jordbruks- och affärsutveckling

Artikel 36        Samarbete

Artiklarna 42–45         Leader

Åtgärder av särskild betydelse för främjande av kunskapsöverföring och innovation inom jordbruket och skogsbruket och i landsbygdsområden

Artikel 15        Kunskapsöverförings- och informationsåtgärder

Artikel 27        Investeringar i ▌ skogsbrukstekniker och i bearbetning, mobilisering och marknadsföring av skogsbruksprodukter

Åtgärder av särskild betydelse för att öka konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk och förbättra jordbruksföretagens möjlighet att överleva

Artikel 17        Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel

Artiklarna 32–33         Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar

Åtgärder av särskild betydelse för att främja organisationen av livsmedelskedjan och riskhanteringen inom jordbruket

Artikel 19        Återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer och ekokatastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder

Artikel 25        Förebyggande och återställande av skador på skogar som uppstår till följd av skogsbränder och naturkatastrofer och ekokatastrofer

Artikel 28        Inrättande av producentgrupper

Artikel 34        Djurens välbefinnande

Artikel 37        Riskhantering

Artikel 38        Skörde-, djur- och växtförsäkring

Artikel 39        Gemensamma fonder för djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor

Artikel 40        Inkomststabiliserande verktyg

Åtgärder av särskild betydelse för att återställa, bevara och förbättra de ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruk

och

främjande av resurseffektivitet och stöd till övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn

Artikel 22        Investeringar i skogsområdesutveckling och förbättring av skogars livskraft

Artikel 23        Beskogning och skapande av skogsmark

Artikel 24        Inrättande av system för trädjordbruk

Artikel 26        Investeringar som förbättrar skogsekosystems återhämtningsförmåga och miljövärde

Artikel 29        Miljö- och klimatvänligt jordbruk

Artikel 30        Ekologiskt jordbruk

Artikel 31        Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten

Artikel 35        Miljö- och klimatvänligt skogsbruk samt skogsskydd

Åtgärder av särskild betydelse för att främja social inkludering, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden

Artikel 21        Grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden

Artiklarna 42–45         Leader

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR RÄTTSLIGA FRÅGOR ÖVER DEN RÄTTSLIGA GRUNDEN

Paolo De Castro

Ordförande

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

BRYSSEL

Ärende:           Yttrande över den rättsliga grunden för förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)

(COM(2011)0627 – C7‑0340/2011 – 2011/0282(COD))

Med en skrivelse av den 7 juni 2012 begärde du i enlighet med artikel 37.2 i arbetsordningen att utskottet för rättsliga frågor skulle kontrollera lämpligheten i att ersätta ”artiklarna 42 och 43 i EUF-fördraget”, som kommissionen föreslagit, med ”artiklarna 42 och 43.2 i EUF‑fördraget” som den rättsliga grunden för förslaget till Europaparlamentets och rådets förslag till förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (COM(2011)0627).

Bakgrund

I. Förslaget

Förslaget är en del av den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under perioden 2014–2020. Förslaget är avsett att ersätta rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)[58] och det bygger på det förslag som kommissionen lade fram den 6 oktober 2011 som innehåller gemensamma regler för alla fonder inom den gemensamma strategiska ramen[59]. Den nya Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling är utformad för att passa in i den nya gemensamma strategiska ramen som också omfattar Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden och Europeiska havs- och fiskerifonden, i syfte att uppnå målen för Europa 2020-strategin (smart och hållbar tillväxt för alla).

Förslaget bygger på den grundläggande idén som utgår från det aktuella landsbygdsutvecklingskonceptet med fleråriga program som utformas och samfinansieras av medlemsstaterna (eller regionerna). I stället för de tre tidigare axlarna, som var kopplade till ekonomiska, miljömässiga och sociala frågor med minimikrav för utgifter för varje axel, kommer den nya programperioden att ha sex prioriteringar, nämligen att uppmuntra till kunskapsöverföring och innovation, öka konkurrenskraften, främja organisationen av livsmedelskedjan och riskhanteringen, återställa, bevara och främja ekosystem, främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål ekonomi, främja social inkludering, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden. Medlemsstaterna ska fortfarande avsätta 25 procent av sitt anslag för landsbygdsutveckling till frågor som rör markförvaltning och kampen mot klimatförändringar. För att uppfylla de kvantifierade mål som fastställts för dessa prioriteringar (och ta hänsyn till sina egna särskilda behov) ska medlemsstaterna/regionerna utforma kombinationer av åtgärder hämtade från en harmoniserad förteckning. Den föreslagna förordningen innehåller föreskrifter om utarbetande, godkännande och översyn av program vilka i stort sett följer nuvarande bestämmelser och ger möjlighet till delprogram (t.ex. för unga jordbrukare, småbrukare, bergsområden, korta leveranskedjor) som drar nytta av högre stödnivåer. Förslaget förstärker den nuvarande samarbetsåtgärden ytterligare och innehåller en verktygslåda för riskhantering som omfattar stöd till gemensamma fonder och ett nytt inkomststabiliseringsverktyg.

II. De aktuella rättsliga grunderna

1. Den rättsliga grunden för förslaget

Förslaget grundas på artiklarna 42 och 43 i EUF-fördraget, som har följande lydelse:

”Artikel 42(f.d. artikel 36 FEG)

(1) Bestämmelserna i kapitlet om konkurrensregler ska tillämpas på produktion av och handel med jordbruksprodukter endast i den mån Europaparlamentet och rådet, med hänsyn till målsättningen i artikel 39, beslutar detta inom ramen för bestämmelserna i artikel 43.2 och enligt det förfarande som anges där.

(2) Rådet får på förslag av kommissionen tillåta stöd

a) för att skydda företag som är missgynnade genom strukturella eller naturbetingade förhållanden,

b) inom ramen för ekonomiska utvecklingsprogram.

Artikel 43(f.d. artikel 37 FEG)

1. Kommissionen ska lägga fram förslag om utformningen och genomförandet av den gemensamma jordbrukspolitiken, vilka förslag även ska innefatta att de nationella marknadsorganisationerna ersätts med någon av de former för gemensam organisation som anges i artikel 40.1 samt att de åtgärder som särskilt nämnts i denna avdelning genomförs.

Dessa förslag ska ta hänsyn till att de jordbruksfrågor som nämns i denna avdelning kan vara ömsesidigt beroende av varandra.

2. Europaparlamentet och rådet ska, i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet och efter att ha hört Ekonomiska och sociala kommittén, upprätta den gemensamma organisation av jordbruksmarknaderna som föreskrivs i artikel 40.1 och övriga bestämmelser som behövs för att uppnå målen för den gemensamma politiken för jordbruk och fiskeri.

3. Rådet ska på förslag av kommissionen besluta om åtgärder om fastställande av priser, avgifter, stöd och kvantitativa begränsningar samt om fastställande och fördelning av fiskerimöjligheter.

4. Under de förutsättningar som anges i punkt 2 får de nationella marknadsorganisationerna ersättas med den gemensamma organisation som föreskrivs i artikel 40.1

a) om den gemensamma organisationen erbjuder de medlemsstater som motsätter sig denna åtgärd och som har en egen nationell organisation för ifrågavarande produktion, likvärdiga garantier för berörda producenters sysselsättning och levnadsstandard: därvid ska hänsyn tas till den takt i vilken möjliga anpassningsåtgärder och nödvändig specialisering kan genomföras; samt

b) om den gemensamma organisationen tillförsäkrar handeln inom unionen villkor som motsvarar dem som gäller på en nationell marknad.

5. Upprättas en gemensam organisation för vissa råvaror innan det ännu finns en sådan organisation för motsvarande bearbetade produkter, får dessa råvaror importeras från länder utanför unionen om de används för framställning av bearbetade produkter som är avsedda för export till tredje land.”

2. Föreslagen ändring av den rättsliga grunden

Med en skrivelse av den 7 juli 2012 begärde du att utskottet för rättsliga frågor skulle kontrollera lämpligheten i att ersätta ”artiklarna 42 och 43 i EUF-fördraget” med ”artiklarna 42 och 43.2 i EUF-fördraget” som rättslig grund eftersom jordbruksutskottets föredragande Luis Manuel Capoulas Santos hade lagt fram ett ändringsförslag om detta i sitt förslag till betänkande. Du angav dessutom att du ansåg att denna ändring var en rättelse snarare än en ändring av den rättsliga grunden.

III. Analys

Av domstolens rättspraxis framgår vissa principer för valet av rättslig grund. För det första är valet av korrekt rättslig grund av konstitutionell betydelse, med tanke på den rättsliga grundens följder i fråga om materiell behörighet och förfarande[60]. För det andra ska varje institution enligt artikel 13.2 i EU-fördraget agera inom ramen för de befogenheter den tilldelas enligt fördraget[61]. För det tredje ska, enligt domstolens rättspraxis, ”valet av rättslig grund för en rättsakt inom gemenskapen […] ske utifrån objektiva kriterier, som kan bli föremål för domstolsprövning. Bland dessa kriterier ingår bland annat rättsaktens syfte och innehåll”[62].

Artikel 42 i EUF-fördraget avser tillämpningen av konkurrensreglerna och tillåtelsen för statligt stöd.

Artikel 43.2 i EUF-fördraget utgör den allmänna rättsliga grunden för den gemensamma jordbrukspolitiken, enligt vilken parlamentet och rådet i enlighet med artikel 40 i EUF-fördraget ska upprätta en gemensam organisation av jordbruksmarknaderna inom ramen för det ordinarie lagstiftningsförfarandet. De övriga punkterna i artikel 43 tycks inte vara relevanta i detta sammanhang (punkt 1: framläggande av förslag från kommissionen; punkt 3: rådets beslut om åtgärder; punkt 4: villkor för ersättande av nationella marknadsorganisationer; punkt 5: gemensam organisation för vissa råvaror) och därför är det inte nödvändigt att lägga till dem till den rättsliga grunden.

Den lämpliga rättsliga grunden för den aktuella förordningen är således artiklarna 42 och 43.2 i EUF-fördraget.

Vid utskottssammanträdet den 10 juli 2012 behandlade utskottet detta ärende. Vid detta utskottssammanträde antog utskottet för rättsliga frågor enhälligt[63] följande rekommendation: Den lämpliga rättsliga grunden för förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) bör vara artiklarna 42 och 43.2 i EUF-fördraget.

Med vänlig hälsning

Klaus-Heiner Lehne

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.
• [2]  EUT C 191, 29.6.2012, s. 116 och EUT C 44, 15.2..2013, s. 160.
• [3]  EUT C 225, 27.7.2012, s. 174.
• [4]  Antagna texter P7_TA(2013)0086.
• [5] ^*          Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.
• [6]           Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L 277, 21.10.2005, s. 1).
• [7]           EUT C
• [8]           EUT C
• [9]           EUT C
• [10]           KOM(2010) 672 slutlig, 18.11.2010.
• [11]          EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.
• [12]          KOM(2010) 2020 slutlig, 3.3.2010.
• [13]       Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr HR/2012 av den [...].
• [14]       Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område, EGT L 327, 22.12.2000, s. 1.
• [15]       Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1107/2009 av den 21 oktober 2009 om utsläppande av växtskyddsmedel på marknaden och om upphävande av rådets direktiv 79/117/EEG och 91/414/EEG (EUT L 309, 24.11.2009, s.1)
• [16]       Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/128/EG av den 21 oktober 2009 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder för att uppnå en hållbar användning av bekämpningsmedel (EUT L 309, 24.11.2009, s. 71).
• [17]             Rådets resolution av den 15 december 1998 om en skogsbruksstrategi för Europeiska unionen, EGT C 56, 26.2.1999, s. 1. [Denna kommer att ersättas med en ny strategi som kommer att antas i slutet av 2013.]
• [18]          Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.
• [19]          EGT L 206, 22.7.1992, s. 7.
• [20]          Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s. 1).
• [21]          EUT L
• [22]          Rådets förordning (EG) nr 994/98 av den 7 maj 1998 om tillämpningen av artiklarna 92 och 93 i Fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen på vissa slag av övergripande statligt stöd, EGT L 142, 14.5.1998, s. 1.
• [23]          Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet för sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995. s. 31).
• [24]          Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
• [25]          Skälet ska anpassas så att man klargör den fortsatta möjligheten att behandla uppgifter för andra stödordningar.
• [26]          Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
• [27]          Rådets förordning (EG) nr 1085/2006 av den 17 juli 2006 om upprättande av ett instrument för stöd inför anslutningen (EUT L 170, 29.6.2007, s. 1).
• [28]          Detta stycke kanske behöver ses över för att garantera överensstämmelse med den slutliga texten till förordning (EU) nr [GSR/2012].
• [29]          EUT L
• [30]          Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1059/2003 av den 26 maj 2003 om inrättande av en gemensam nomenklatur för statistiska territoriella enheter (Nuts).
• [31]          Efter att enighet nåtts om denna definition skulle artiklarna 30–33 avpassas efter detta och alla hänvisningar till utnyttjad jordbruksareal ersättas av "jordbruksareal".
• [32]          EGT L 224, 18.8.1990, s. 19.
• [33]          Rådets beslut 2009/470/EG av den 25 maj 2009 om utgifter inom veterinärområdet (EUT L 155, 18.6.2009, s. 30).
• [34]          EUT L
• [35]       Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EUT L 327, 22.12.2000, s. 1).
• [36]        Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1151/2012 av den 21 november 2012 om kvalitetsordningar för jordbruksprodukter och livsmedel.
• [37]        Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).
• [38]        Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 110/2008 av den 15 januari 2008 om definition, beskrivning, presentation och märkning av, samt skydd av geografiska beteckningar för, spritdrycker, samt om upphävande av rådets förordning (EEG) nr 1576/89.
• [39]        Hänvisningen ska uppdateras, förordningen är under antagande.
• [40]          Meddelande från kommissionen – EU:s riktlinjer för bästa metoder när det gäller frivilliga certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel (EUT C 341, 16.12.2010, s. 5).
• [41]       Rådets direktiv 2000/29/EG av den 8 maj 2000 om skyddsåtgärder mot att skadegörare på växter och växtprodukter förs in till gemenskapen och mot att de sprids inom gemenskapen (EGT L 169, 10.7.2000, s. 1).
• [42]          Rådets förordning (EEG) nr 2019/93 av den 19 juli 1993 om införandet av särskilda bestämmelser för de mindre Egeiska öarna rörande vissa jordbruksprodukter (EGT L 184, 27.7.1993, s. 1).
• [43]        Andra ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa, 16–17 juni 1993, Helsingfors, Finland, Resolution H1 – General Guidelines for the Sustainable Management of Forests in Europe.
• [44]          Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).
• [45]          Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
• [46]          Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, EUT L 20, 26.1.2010, s. 7.
• [47]          Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EUT L 327, 22.12.2000, s. 1).
• [48]          Denna artikel kan behöva ändras igen för att stämma överens med den slutliga versionen av CPR-förordningen.
• [49]          Denna artikel kan behöva ändras igen för att stämma överens med den slutliga versionen av CPR-förordningen.
• [50]          Denna artikel kan behöva ändras igen för att stämma överens med den slutliga versionen av CPR-förordningen.
• [51]       Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
• [52]       Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 31.1.2009, s. 16).
• [53]          Ska kompletteras när förteckningen över delegerade akter är fullständig.
• [54]        Slutsatser från rådet (rättsliga och inrikes frågor) av den 11–12 april 2011 om vidare utveckling av riskbedömningarna för katastrofhantering i Europeiska unionen.
• [55]        EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.
• [56]        EUT L 140, 5.6.2009, s. 16.
• [57]  ▌     Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén: En digital agenda för Europa (KOM(2010) 245 slutlig/2, 26.8.2010). Kommissionens arbetsdokument: Resultattavla för den digitala agendan, SEK(2011) 708, 31.5.2011. Resultattavla: http://ec.europa.eu/information_society/digital-agenda/scoreboard/index_en.htm.
• [58]  EUT L 277, 21.10.2005, s. 1.
• [59]  Kommissionens förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om gemensamma bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden, Sammanhållningsfonden, Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och Europeiska havs- och fiskerifonden som omfattas av den gemensamma strategiska ramen, om allmänna bestämmelser för Europeiska regionala utvecklingsfonden, Europeiska socialfonden och Sammanhållningsfonden samt om upphävande av förordning (EG) nr 1083/2006, COM(2011)0615, 6.10.2011.
• [60]  Yttrande 2/00, Cartagenaprotokollet, REG 2001, s. I-9713, punkt 5; Mål C-370/07, kommissionen mot rådet, REG 2009, s. I-8917, punkterna 46–49; yttrande 1/08, allmänna tjänstehandelsavtalet, REG 2009, s. I-11129, punkt 110.
• [61]  Mål C-403/05, parlamentet mot rådet, REG 2007, s. I-9045, punkt 49, och däri angiven rättspraxis.
• [62]  Se t.ex. mål C-411/06, kommissionen mot parlamentet och rådet, REG 2009, s. I-7585.
• [63]  Följande ledamöter var närvarande vid slutomröstningen: Klaus-Heiner Lehne (ordförande), Evelyn Regner (vice ordförande), Françoise Castex (vice ordförande), Sebastian Valentin Bodu (vice ordförande), Axel Voss (föredragande), Luigi Berlinguer, Piotr Borys, Christian Engström, Marielle Gallo, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Bernhard Rapkay, Dagmar Roth-Behrendt, József Szájer, Luis de Grandes Pascual, Sajjad Karim, Eva Lichtenberger, Antonio López-Istúriz White, Antonio Masip Hidalgo, Jiří Maštálka, Francesco Enrico Speroni, Rebecca Taylor, Alexandra Thein, Cecilia Wikström, Tadeusz Zwiefka.

YTTRANDE från utskottet för utveckling (21.6.2012)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
(COM(2011)0627 – C7‑0340/2011 – 2011/0282(COD))

Föredragande: Birgit Schnieber-Jastram

KORTFATTAD MOTIVERING

Ur ett utvecklingspolitiskt perspektiv skulle man kunna föreslå en helt annan gemensam jordbrukspolitik än den som läggs fram i kommissionens reformförslag. Dock har ett antal välkända brister behandlats under föregående reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken, något som också sker i de nuvarande förslagen från kommissionen. Jordbruksstödet har till stor del frikopplats och den roll som marknadsingripande mekanismer och exportbidrag spelar har minskat betydligt.

En av de viktigaste nyheterna i det senaste reformförslaget är den obligatoriska miljöanpassningskomponenten i direktstödet, som går ut på att stödja miljöåtgärder i hela EU och prioritera klimat- och miljöpolitiska mål. Detta kommer inte att skapa en konkurrenssituation i förhållande till jordbrukare i utvecklingsländerna. Dessutom kommer de obligatoriska miljöåtgärderna bidra till att minska klimatförändringarna, som drabbar många utvecklingsländer hårt. Föredraganden stöder uttryckligen miljöanpassningskomponenten i kommissionens förslag men anser också att en mer ambitiös reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, som mer ihärdigt riktar in sig på direktstöd och som skulle fasa ut kopplade stöd, skulle ge större effekter på avlägsnandet av de kvarvarande snedvridningar på världsmarknaden som orsakas av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Trots den positiva utvecklingen återstår verkliga problem som bör hanteras med utgångspunkt i utvecklingspolitiken. Den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken har fortfarande yttre effekter som inte kommer fram tillräckligt i kommissionens förslag. Därför måste den gemensamma jordbrukspolitikens förordningar kontrolleras noggrant mot bakgrund av det fördragsenliga kravet om en konsekvent politik för utveckling (artikel 208 i EUF-fördraget).

Den gemensamma jordbrukspolitiken har ingen övergripande inverkan på alla utvecklingsländer men det har visat sig att i enskilda fall kan särskilda åtgärder som berör den gemensamma jordbrukspolitiken leda till importökningar i utvecklingsländer vilket hotar lokala bönders försörjningsmöjligheter och inskränker de politiska åtgärder inom jordbrukssektorn som antagits av utvecklingsländer för att öka deras livsmedelssäkerhet på lång sikt. Genom en bredare förståelse av begreppet konsekvent politik för utveckling, som omfattar mer än principen att inte vålla skada, skulle dessutom vissa delar av den andra pelaren kunna bidra till att skapa synergieffekter och förbättra samarbetet mellan jordbrukare i EU och i utvecklingsländerna.

Föredraganden föreslår därför följande ändringar:

●   Den gemensamma jordbrukspolitiken bör finnas med i den bredare ramen för EU:s konsekventa politik för utveckling och dess externa effekter bör noga övervakas med hjälp av regeringar och intressenter i partnerländerna.

●   Den gemensamma jordbrukspolitiken bör även gynna transnationellt samarbete inom forskning och utveckling inom jordbruk på områden som är relevanta för utvecklingsländer och deras särskilda behov. Kommissionens meddelande och rådets slutsatser om policyramen för livsmedelstrygghet belyser behovet av att involvera viktiga intressentgrupper, till exempel samhällsutvecklingsgrupper, jordbrukarorganisationer och kvinnoorganisationer, i upplägget av politiken och forskningsprogram om utvecklingen av jordbruk och landsbygd.

Föredraganden är medveten om att dessa förändringar i sig inte kommer att räcka för att hantera de globala problemen med livsmedelstrygghet och utvecklingsländernas oro över jordbruksmarknadernas funktion. I utvecklingspolitikens bredare sammanhang skulle mer kunna göras för att förbättra kunskapsdelning och samarbete inom forskning och utveckling som är av betydelse för utvecklingsländer, till exempel skulle man kunna utforska möjliga synergieffekter mellan program som innovationspartnerskapet och programmet för europeiskt grannskapsstöd till jordbruk och landskapsutveckling.

Utvecklingspolitiken och den politiska dialogen måste användas på ett riktat sätt för att utvecklingsländerna ska kunna dra nytta av den internationella jordbrukshandeln och i likhet med unionen tillämpa moderna instrument för marknadsstyrning. Ett problem i detta sammanhang är maktkoncentrationen i vissa punkter i livsmedelskedjan. I utvecklingsländer är det i allmänhet de största producenterna som gynnas i exportlett jordbruk.

Den största utmaningen för en konsekvent politik för utveckling är EU:s och utvecklingsländernas motstridiga intressen. Målet är att man på sikt ska kunna ena dessa intressen och att man ska kunna bidra till att skapa en situation som gynnar båda parter. Målet med föredragandens förslag är alltså inte att undergräva de legitima målen i den gemensamma jordbrukspolitiken, utan att göra noggrant utvalda ändringar där det bedöms som nödvändigt ur ett utvecklingspolitiskt perspektiv.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(2a) Genom reformen bör man se till att målen för utvecklingssamarbetet, även de mål som har godkänts inom ramen för Förenta nationerna och andra internationella organisationer, beaktas i den gemensamma jordbrukspolitiken, i enlighet med artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget). Åtgärder som vidtas enligt denna förordning bör inte äventyra produktionskapaciteten för livsmedel och den långsiktiga livsmedelstryggheten i utvecklingsländerna, i synnerhet inte i de minst utvecklade länderna, och de måste bidra till uppfyllandet av EU:s åtaganden om att begränsa klimatförändringarna. Vid främjandet av ett hållbart jordbruk bör unionen bygga på slutsatserna från den internationella utvärderingen av den roll som vetenskap i jordbruket och teknik för utveckling (IAASTD) spelar.
Motivering
Enligt artikel 208 i EUF-fördraget måste EU i all sin politik som kan påverka utvecklingsländerna ta hänsyn till utvecklingsmålen. Främjandet av jordbruksutvecklingen i utvecklingsländerna och ökad global livsmedelstrygghet är viktiga mål i EU:s utvecklingssamarbete. EU:s jordbrukspolitik har externa konsekvenser som framför allt påverkar jordbrukshandeln. Principen om en konsekvent politik för utveckling kräver att man övervakar och om möjligt undviker eventuella konsekvenser för lokala jordbruksmarknader och lokala producenter i utvecklingsländer.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 35a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(35a) Kunskap inom jordbruket och vetenskap och teknik bör bidra till jordbrukets mångsidighet, stödja mångfalden inom jordbruks- och livsmedelssystem, bevara den biologiska mångfalden, bevara naturtillgångarna, förbättra försörjningen på landsbygden, bland annat genom att öka diversifieringen inom småskaliga lantbruk, och minimera jordbrukets skadliga påverkan på människor och miljö.
Motivering
Ekologiskt jordbruk, åtgärder för miljövänligt jordbruk och mer utbredda hållbara jordbruksmetoder har traditionellt fått stöd inom den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare som ägnas åt landsbygdsutveckling. Enligt detta förslag till reform av den gemensamma jordbrukspolitiken läggs starkt fokus på innovation inom den andra pelarens räckvidd. Eftersom kunskapen, vetenskapen och tekniken inom jordbruket hittills mest har gynnat större jordbrukare i syfte att öka produktiviteten, och fått oavsiktliga sociala och miljömässiga konsekvenser, bör det specificeras att kunskap inom jordbruket och vetenskap och teknik i första hand bör riktas mot att uppnå hållbarhetsmålen, vilka hittills har ägnats minst uppmärksamhet.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 38
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(38) Leader-modellen för lokal utveckling har genom sitt underifrånperspektiv under ett antal år påvisats vara ändamålsenlig när det gäller att främja utvecklingen på landsbygden genom att ta större hänsyn till det sektorsövergripande behovet av en landsbygdsutveckling av egen inneboende kraft. Därför bör Leader-modellen fortsätta att tillämpas i framtiden och dess användning förbli obligatorisk för alla landsbygdsutvecklingsprogram.	(38) Leader-modellen för lokal utveckling har genom sitt underifrånperspektiv under ett antal år påvisats vara ändamålsenlig när det gäller att främja utvecklingen på landsbygden genom att ta större hänsyn till det sektorsövergripande behovet av en landsbygdsutveckling av egen inneboende kraft. Därför bör Leader-modellen fortsätta att tillämpas i framtiden och dess användning förbli obligatorisk för alla landsbygdsutvecklingsprogram. En fortsatt utforskning av synergieffekter genom samarbete med lokala utvecklingsaktörer i utvecklingsländer bör uppmuntras, med fullständig respekt för erkännandet av traditionell kunskap som framgår i FN‑deklarationen om urbefolkningars rättigheter och i FN:s konvention om biologisk mångfald, i syfte att främja hållbara jordbruksmetoder som är förenliga med miljöskydd och förbättring av miljö, mark och genetisk mångfald.
Motivering
Traditionell och lokal kunskap och samhällsbaserad innovation utgör en omfattande ackumulerad praktisk kunskapsbas och en kunskapsgenererande kapacitet som behövs om hållbarhets- och utvecklingsmålen ska kunna uppnås. En fortsatt utforskning av synergieffekter genom samarbete med lokala utvecklingsaktörer ska därför överensstämma med de principer som uttrycks i FN:s konvention om biologisk mångfald och FN‑deklarationen om urbefolkningars rättigheter i fråga om skydd av traditionella kunskaper och metoder i ursprungliga och lokala samhällen.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 52
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(52) Genomförande av innovationsprojekt inom ramen för EIP bör utföras av verksamhetsgrupper som sammanför jordbrukare, forskare, rådgivare, företag och andra aktörer som är berörda av innovation i jordbrukssektorn. För att säkerställa att resultaten från sådana projekt kommer hela sektorn till godo bör resultaten spridas.	(52) Genomförande av innovationsprojekt inom ramen för EIP bör utföras av verksamhetsgrupper som sammanför jordbrukare, forskare, rådgivare, företag och andra aktörer som är berörda av innovation i jordbrukssektorn. För att säkerställa att resultaten från sådana projekt kommer hela sektorn till godo bör resultaten spridas. Samarbete med innovationsnätverk i utvecklingsländer med liknande målsättningar bör uppmuntras, särskilt sådana som stöder decentraliserad deltagande forskning och spridning av kunskap om bästa hållbara jordbruksmetoder, däribland program som är specifikt utformade för kvinnor.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Alla prioriteringarna ska bidra till de tvärgående målen gällande innovation, miljö och en begränsning av och anpassning till klimatförändringar.	Alla prioriteringarna ska bidra till de tvärgående målen gällande innovation, miljö och en begränsning av och anpassning till klimatförändringar i enlighet med slutsatserna från den internationella utvärderingen av den roll som vetenskap i jordbruket och teknik för utveckling (IAASTD) spelar, och där så är lämpligt, återspegla unionens utvecklingsmål.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Artikel 6a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 6a
	Konsekvent politik för utveckling
	Reformen ska se till att hänsyn tas till utvecklingssamarbetets mål, inklusive de mål som godkänts inom ramen för Förenta Nationerna och andra internationella organisationer, i den gemensamma jordbrukspolitiken i enlighet med artikel 208 i EUF-fördraget. Åtgärder som vidtas enligt denna förordning får inte äventyra produktionskapaciteten för livsmedel och den långsiktiga livsmedelstryggheten i utvecklingsländerna, i synnerhet inte i de minst utvecklade länderna, och de måste bidra till uppfyllandet av unionens åtaganden om att begränsa klimatförändringarna. Vid främjandet av ett hållbart jordbruk bör unionen bygga på slutsatserna från den internationella utvärderingen av den roll som vetenskap i jordbruket och teknik för utveckling (IAASTD) spelar.
Motivering
Enligt artikel 208 i EUF-fördraget måste EU i all sin politik som kan påverka utvecklingsländerna ta hänsyn till utvecklingsmålen. Främjandet av jordbruksutvecklingen i utvecklingsländerna och ökad global livsmedelstrygghet är viktiga mål i EU:s utvecklingssamarbete. En konsekvent utvecklingspolitik går längre än principen ”vålla ingen skada” vilket innebär att man även ska utforska möjliga synergieffekter för EU:s politik för utveckling av jordbruk och landsbygd. I detta sammanhang kan den internationella utvärderingen av jordbruksvetenskapens och jordbruksteknikens roll för utvecklingen ge vägledning för att främja hållbart jordbruk inom och utanför EU.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Det ska vara obligatoriskt för landsbygdsutvecklingsprogram att erbjuda åtgärder som stöder växelbruk, inkludering av proteingrödor i växelbruket och förbättring av flerårig odling.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) innovation och samarbete genom samverkan mellan nätverk i unionen och i tredjeländer,
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
7. Samarbete mellan aktörer i olika regioner eller medlemsstater ska också berättiga till stöd.	7. Samarbete mellan aktörer i olika regioner eller medlemsstater och samarbete med aktörer från utvecklingsländer ska också berättiga till stöd.
Motivering
En konsekvent utvecklingspolitik går längre än principen ”vålla ingen skada” vilket innebär att man även ska utforska möjliga synergieffekter för EU:s interna politik vad gäller utvecklingsmål. Samarbetsåtgärderna inom ramen för EU:s politik för landsbygdsutveckling skulle kunna stödja transnationella initiativ, som även inbegriper enheter i utvecklingsländer.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 44 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Interregionala eller transnationella samarbetsprojekt.	(a) Interregionala eller transnationella samarbetsprojekt, inklusive samarbetsprojekt med utvecklingsländer.
Med interregionalt samarbete avses samarbete inom en medlemsstat. Med transnationellt samarbete avses samarbete mellan områden i flera medlemsstater och med områden i tredjeländer.	Med interregionalt samarbete avses samarbete inom en medlemsstat. Med transnationellt samarbete avses samarbete mellan områden i flera medlemsstater och med områden i tredjeländer.
Motivering
En konsekvent utvecklingspolitik går längre än principen ”vålla ingen skada” vilket innebär att man även ska utforska möjliga synergieffekter för EU:s interna politik vad gäller utvecklingsmål. Kommissionens meddelande och rådets slutsatser om referensramen för livsmedelstrygghet belyser behovet av att involvera viktiga intressentgrupper, till exempel samhällsutvecklingsgrupper, jordbrukarorganisationer och kvinnoorganisationer, i upplägget av politiken om utvecklingen av jordbruk och landsbygd. Detta skulle också kunna stödjas genom transnationella utbyten inom ramen för Leader-projekt.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 44 – punkt 2 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) ett gränsöverskridande samverkande partnerskap mellan Natura 2000-områden och liknande jordbruksområden med miljöstyrning i tredjeländer,
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 61 – punkt 1 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(da) underlätta utbytet av forskning, kunskap och teknik som är av betydelse för produktivitet och hållbarhet inom jordbruk, mellan unionen och utvecklingsländer, genom att särskilt uppmärksamma småjordbrukarnas behov.
Motivering
En konsekvent utvecklingspolitik går längre än principen ”vålla ingen skada” vilket innebär att man även ska utforska möjliga synergieffekter för EU:s interna politik och utvecklingspolitik. I meddelandet om EU:s regelverk om livsmedelstrygghet betonas att deltagandet av civilsamhället och jordbrukarorganisationer i upplägget av politik och forskningsprogram, samt kopplingar mellan jordbrukarorganisationer i EU och i utvecklingsländer, bör främjas. Europeiska innovationspartnerskapet skulle kunna bidra till att dela kunskap och innovativa verktyg, som är av betydelse både för jordbrukare i Europa och i utvecklingsländer.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 61 – punkt 2 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) samarbeta med relevanta nätverk och institutioner i utvecklingsländer.
Motivering
Se motiveringen till led da (nytt) i artikel 61.1.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
Referensnummer	COM(2011)0627 – C7-0340/2011 – 2011/0282(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	AGRI 25.10.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	DEVE 25.10.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Birgit Schnieber-Jastram 7.11.2011
Behandling i utskott	24.4.2012
Antagande	19.6.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	27 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Thijs Berman, Michael Cashman, Véronique De Keyser, Nirj Deva, Leonidas Donskis, Charles Goerens, Catherine Grèze, Filip Kaczmarek, Michał Tomasz Kamiński, Gay Mitchell, Norbert Neuser, Jean Roatta, Birgit Schnieber-Jastram, Michèle Striffler, Keith Taylor, Eleni Theocharous, Patrice Tirolien, Ivo Vajgl, Anna Záborská, Iva Zanicchi
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Gesine Meissner, Csaba Őry, Judith Sargentini, Patrizia Toia
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Ioan Enciu, Gabriele Zimmer

YTTRANDE från budgetutskottet (17.10.2012)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
(COM(2011)0627 – C7‑0340/2011 – 2011/0282(COD))

Föredragande: Giovanni La Via

KORTFATTAD MOTIVERING

Landsbygdsutvecklingen inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken förblir en viktig del av och har hög prioritering i den pågående reformen. Inom ramen för reformen försöker man behålla den gemensamma jordbrukspolitikens struktur med två pelare och hålla kvar budgeten för var och en av pelarna på den nominella nivå som den har år 2013, och samtidigt tydligt fokusera på att nå resultat för EU:s viktigaste prioriteringar. Den gemensamma jordbrukspolitiken bör förbli en strategiskt viktig politik, som ska säkra mest effektiva hantering av de politiska utmaningarna och mest effektivt utnyttjande av budgetmedlen. Instrumenten inom den andra pelaren bör ge medlemsstaterna större spelrum till att skräddarsy lösningar till sina lokala förhållanden.

Den gemensamma jordbrukspolitiken har under årens lopp blivit allt mer komplex, och därför måste bättre reglering och en avsevärd minskning av byråkratin för jordbrukarna vara en viktig del av den framtida gemensamma jordbrukspolitiken. Alla omotiverade och överdrivet omfattande administrativa bördor och kostnader för de nationella myndigheterna bör undvikas, särskilt i ljuset av medlemsstaternas budgetkonsolidering och bristen på resurser. Det krävs ett målinriktat utnyttjande av medlen för att säkra en sund förvaltning av unionens medel, så att viktiga kollektiva nyttigheter kan levereras genom en multifunktionell gemensam jordbrukspolitik. Dessutom syftar reformen till att utforma effektiva och varaktiga instrument för att öka effektiviteten inom jordbrukssektorn.

Syftet med kommissionens förslag är att fastställa specifika politiska åtgärder för att hantera de framtida utmaningarna för jordbruket och landsbygdsområdena och uppfylla de mål som ställts upp för den gemensamma jordbrukspolitiken. Det behövs striktare miljöåtgärder tillsammans med utökade medel för att hantera dessa frågor på lokal nivå. Medel som används under andra pelaren bör dessutom i högre grad riktas mot jordbruksbefolkningen.

Kort uttryckt föreslår kommissionen att landsbygdsutvecklingen bör ingå i en gemensam strategisk ram tillsammans med andra av EU samfinansierade förvaltningsfonder som bör vara mer resultatinriktat och regleras genom tydligare och bättre förhandsvillkor. Den gemensamma jordbrukspolitikens andra pelare bör samordnas med och komplettera den första pelaren och samordnas med och komplettera andra EU-fonder (särskilt Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Europeiska socialfonden (ESF), Sammanhållningsfonden och Europeiska Fiskerifonden (EFF). Fonderna ingår i en gemensam strategisk ram på EU-nivå, som kommer att omarbetas till partnerskapsavtal på nationell nivå och omfatta gemensamma mål och regler för verksamheten. Tack vare att det fastställs gemensamma regler för alla fonder inom en gemensam strategisk ram kommer det att bli lättare att förvalta programmen, både för stödmottagarna och för de nationella myndigheterna, och det kommer också att bli enklare att genomföra integrerade projekt.

Det är oerhört viktigt att säkra beviljandet av medel överensstämmer med allmänintresset.

Detta yttrande grundar sig på det totala belopp som kommissionen har öronmärkt för den gemensamma jordbrukspolitiken inom den kommande fleråriga budgetramen. Om grundläggande förändringar görs av det förslaget måste innehållet i detta yttrande revideras.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Artikel 51 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Ett belopp på 30 miljoner euro ska dras från det anslag som avses i punkt 1 och användas för att finansiera det pris för innovativt, lokalt samarbete som avses i artikel 56.	utgår
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Artikel 56
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 56	utgår
Pris för innovativt, lokalt samarbete i landsbygdsområden
De medel som avses i artikel 51.2 ska användas för att finansiera utdelningen av ett pris till samarbetsprojekt mellan minst två enheter från olika medlemsstater som förverkligar ett innovativt, lokalt koncept.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Artikel 57
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 57	utgår
Inbjudan att lämna förslag
1. Med start senast 2015 och årligen därefter ska kommissionen offentliggöra en inbjudan att lämna förslag med syfte att dela ut det pris som avses i artikel 56. Den sista inbjudan att lämna förslag ska offentliggöras senast 2019.
2. Inbjudan att lämna förslag ska ange ett tema för förslagen som ska avse en av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling. Temat ska också vara lämpligt att genomföra genom transnationella samarbeten.
3. Inbjudan att lämna förslag ska gälla både lokala aktionsgrupper och enskilda enheter som samarbetar inom särskilda projekt.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Artikel 58
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 58	utgår
Urvalsförfarande
1. Sökanden i alla medlemsstater ska lämna ansökningar för priset till respektive nationella landsbygdsnätverk som kommer att ansvara för att nominera ansökningar.
2. Nationella landsbygdsnätverk ska bland sina medlemmar utse en urvalskommitté av oberoende experter som ska nominera ansökningarna. Nomineringen av ansökningarna ska göras på grundval av de uteslutnings-, urvals-, och tilldelningskriterier som anges i inbjudan att lämna förslag. Varje nationellt landsbygdsnätverk ska högst nominera 10 ansökningar som ska översändas till kommissionen.
3. Kommissionen ska ansvara för att utse femtio vinnande projekt bland de nominerade ansökningarna i alla medlemsstater. Kommissionen ska inrätta en särskild styrgrupp bestående av oberoende experter. Styrgruppen ska förbereda valet av de vinnande ansökningarna på grundval av de uteslutnings-, urvals-, och tilldelningskriterier som fastställs i inbjudan att lämna förslag.
4. Kommissionen ska genom genomförandeakter besluta om förteckningen över projekt till vilka priset ska ges.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Artikel 59
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 59	utgår
Ekonomiskt pris – villkor och utbetalning
1. För att projekt ska kunna komma ifråga för priset får den tid som krävs för att genomföra dem inte överskrida två år från det dag då genomförandeakten om tilldelning av priset antas. Tidsramen för att förverkliga projektet ska anges i ansökan.
2. Priset ska betalas ut i form av ett engångsbelopp. Kommissionen ska fastställa stödbeloppet genom genomförandeakter i överensstämmelse med de kriterier som fastställs i inbjudan att lämna förslag och med hänsyn till den kostnadsuppskattning för projektets genomförande som anges i ansökan. Prisbeloppet per projekt får inte överskrida 100 000 euro.
3. Medlemsstaterna ska betala ut priset till de vinnande sökandena efter det att de har kontrollerat att projektet har slutförts. Unionen ska ersätta medlemsstaterna för den relevanta utgiften i enlighet med bestämmelserna i avdelning IV kapitel II avsnitt 4 i förordning (EU) nr HR/2012. Medlemsstaterna kan besluta att helt eller delvis betala ut prisbeloppet till de vinnande sökandena innan de har kontrollerat att projektet har slutförts, men de ska i sådana fall ansvara för utgiften tills det har kontrollerats att projektet är slutfört.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Artikel 60
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 60	utgår
Regler om förfarande, tidsplaner och upprättande av styrgruppen
Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa utförliga bestämmelser om förfarande och tidsplaner för att välja ut projekt och regler om inrättande av den styrgrupp bestående av oberoende experter som avses i artikel 58.3. Sådana genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 91.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
Referensnummer	COM(2011)0627 – C7-0340/2011 – 2011/0282(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	AGRI 25.10.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 25.10.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Giovanni La Via 6.2.2012
Antagande	10.10.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	27 2 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marta Andreasen, Richard Ashworth, Francesca Balzani, Zuzana Brzobohatá, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Ivars Godmanis, Lucas Hartong, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Ivailo Kalfin, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, George Lyon, Barbara Matera, Juan Andrés Naranjo Escobar, Nadezhda Neynsky, Dominique Riquet, Helga Trüpel, Angelika Werthmann
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Maria Da Graça Carvalho, Georgios Papastamkos, Nils Torvalds, Catherine Trautmann

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (21.9.2012)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
(COM(2011)0627 – C7‑0340/2011 – 2011/0282(COD))

Föredragande: Tamás Deutsch

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) När det gäller komplettering och ändring av vissa icke grundläggande aspekter av denna förordning bör kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget. Det är särskilt viktigt att kommissionen under det förberedande arbetet kan genomföra lämpliga samråd, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerande akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet.	(4) När det gäller komplettering och ändring av vissa icke grundläggande aspekter av denna förordning bör kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget. Det är särskilt viktigt att kommissionen under det förberedande arbetet kan genomföra lämpliga samråd, även på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerande akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet. Revisionsrätten får yttra sig om dessa delegerade akter på begäran av Europaparlamentet eller rådet i enlighet med artikel 287.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
Motivering
På det här sättet kan parlamentet och rådet bilda sin egen uppfattning på grundval av revisionsrättens tekniska sakkunskap.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led l
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(l) transaktionskostnad: kostnad som är knuten till ett åtagande, men som inte direkt kan hänföras till dess genomförande.	(l) transaktionskostnad: kostnad som är knuten till ett åtagande och indirekt uppkommer i samband med dess genomförande;
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led r
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(r) naturkatastrof: en naturlig händelse av biotiskt eller abiotiskt slag som leder till stora störningar på jordbrukets produktionssystem och på skogsstrukturerna och som orsakar stora ekonomiska skador för jord- och skogsbruket.	(r) naturkatastrof: en naturlig händelse av biotiskt eller abiotiskt slag som leder till stora störningar på jordbrukets produktionssystem och på skogsstrukturerna och som orsakar stora ekonomiska skador för jord- eller skogsbruket.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led s
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(s) ekokatastrof: en oförutsedd händelse av biotiskt eller abiotiskt slag som orsakats av människan och som leder till stora störningar på jordbrukets produktionssystem och på skogsstrukturerna och som orsakar stora ekonomiska skador för jord- och skogsbruket.	(s) ekokatastrof: en oförutsedd händelse av biotiskt eller abiotiskt slag som orsakats av människan och som leder till stora störningar på jordbrukets produktionssystem och på skogsstrukturerna och som orsakar stora ekonomiska skador för jord- eller skogsbruket.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Jordbrukets konkurrenskraft.	(1) Jord- och skogsbrukets konkurrenskraft.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 4 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Återställa och bevara biologisk mångfald, bland annat inom Natura 2000‑områden och jordbruk med höga naturvärden, och de europeiska landskapens karaktär.	(a) Återställa och bevara biologisk mångfald, bland annat inom Natura 2000‑områden samt jordbrukssystem med höga naturvärden, och de europeiska landskapens karaktär.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	För vart och ett av de mål och de EU‑prioriteringar som nämns i denna artikel ska kommissionen fastställa exakta syften och mål samt kontrollera hur de uppfylls.
Motivering
Denna ändring speglar parlamentets krav på att i större utsträckning fokusera politiken på resultaten av EU:s åtgärder och att mäta vad som uppnåtts.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Samtliga medlemsstater ska i sina nationella program klart och tydligt definiera sina behov när det gäller EU:s prioriteringar och indikatorer som möjliggör för kommissionen att kontrollera i vilken utsträckning resultaten nåtts.
Motivering
Denna ändring speglar parlamentets krav på att i större utsträckning fokusera politiken på resultaten av EU:s åtgärder och att mäta vad som uppnåtts.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 2a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Som en allmän regel ska kommissionen och medlemsstaterna se till att EU:s stöd riktas till de landsbygdsområden som är i största behov av det.
Motivering
Denna ändring speglar parlamentets krav på att i större utsträckning fokusera på resultatet av EU:s åtgärder.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – led n – led i
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
i) alla de myndigheter som medlemsstaten har utsett i enlighet med artikel 72.2 och, för kännedom, en sammanfattande beskrivning av förvaltnings- och kontrollstrukturen,	i) alla de myndigheter som medlemsstaten har utsett i enlighet med artikel 72.2 och en beskrivning av förvaltnings- och kontrollstrukturen, samt en möjlighet att verifiera och kontrollera åtgärder och delåtgärder på landsbygdsutvecklingsområdet; ett villkor för godkännande av de regionala utvecklingsprogrammen ska vara att kommissionen anser att förvaltnings- och kontrollstrukturen är ändamålsenlig och effektiv,
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 14 – stycke 1b (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Kommissionen ska tillsammans med medlemsstaterna införa effektiva verktyg – inklusive klara och entydiga urvalskriterier – för att minska risken för oriktig dubbelfinansiering via andra EU‑fonder eller nationella fonder.
Motivering
Förslaget till förordning sörjer för finansiering av många (nya) åtgärder genom andra källor än EJFLU, antingen andra EU-fonder eller nationella fonder. Det stora utbudet av finansieringskällor innebär att det finns en stor risk för oriktig dubbelfinansiering som måste mildras.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 7
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
7. Stöd enligt punkt 1 c ska uppgå till 120 % av den årliga stödutbetalning som stödmottagaren erhöll inom ramen för ordningen för småbrukare.	7. Kommissionen ska ytterligare klargöra målen för denna åtgärd och fastställa klara kriterier och effektiva kontroller för att undvika missbruk.
Motivering
According to the draft regulation, support under this measure shall also cover annual payments for farmers who, at the time of submitting their application for support, participate in the small farmers scheme for at least one year and who commit to permanently transfer their entire holding and the corresponding payment entitlements to another farmer. It is unclear what is intended to be achieved with this measure. It appears to be an income support or retirement scheme for farmers who permanently transmit their holding. It is unclear why such support should be financed by pillar II. It is therefore proposed to delete this sub measure unless the necessary clarification is provided as to the objectives and targets, and unless clear criteria and effective controls are established in order to avoid abusive operations by farmers seeking to obtain the aid, by, for example, formally transferring the holdings to a family member.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(f) utredningar och investeringar i samband med underhåll, restaurering och uppgradering av samhällens och landsbygdslandskaps kultur- och naturarv, inbegripet socioekonomiska aspekter,	(f) utredningar och investeringar i samband med underhåll, restaurering och uppgradering av kultur- och naturarvet, av naturområden med högt miljövärde, av samhällen och landsbygdslandskap inbegripet socioekonomiska aspekter samt aktioner för medvetandegörande av miljöaspekter,
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(g) investeringar som är inriktade på flyttning av verksamheter och ombyggnader av hus eller andra inrättningar som ligger i närheten av landsbygdssamhällen och som syftar till att förbättra livskvaliteten eller att förbättra platsens miljöprestanda.	(g) investeringar som är inriktade på flyttning av verksamheter och ombyggnader av hus eller andra inrättningar som ligger inne i och i närheten av landsbygdssamhällen och som syftar till att förbättra livskvaliteten eller att förbättra platsens miljöprestanda.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 28 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Stöd ska beviljas producentgrupper som officiellt erkänns av medlemsstaternas behöriga myndigheter på grundval av en affärsplan. Stöd ska endast beviljas för producentgrupper som omfattas av definitionen av små och medelstora företag.	Stöd ska beviljas producentgrupper som officiellt erkänns av medlemsstaternas behöriga myndigheter på grundval av en affärsplan. Stöd ska endast beviljas för producentgrupper som omfattas av definitionen av små och medelstora företag eller likvärdiga i medlemsstaternas lagstiftning.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 31 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Stödet ska beviljas jordbrukare och privata skogsägare samt sammanslutningar av skogsägare. I vederbörligen motiverade fall kan stöd även beviljas andra markförvaltare.	2. Stödet ska beviljas jordbrukare, privata skogsägare och sammanslutningar av skogsägare samt offentligt ägda och administrerade skogar vars finansiering inte garanteras av den nationella budgeten. I vederbörligen motiverade fall kan stöd även beviljas andra markförvaltare.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 40 – stycke 5a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Åtgärder ska vidtas för att klart och tydligt fastställa målen för pelare I och pelare II inom den gemensamma jordbrukspolitiken och för att garantera att beslutet att finansiera en åtgärd via en pelare ska grunda sig på vad åtgärden gör för att målen i pelaren ska nås.
Motivering
Medan direktstöd under pelare I troligtvis kommer att öka jordbrukarnas inkomster innehåller förordningen om landsbygdsutveckling (pelare II) också ett inkomststabiliseringsverktyg som betalar ut ersättning till jordbrukare som drabbas av en kraftig inkomstminskning. Det är viktigt att klart och tydligt fastställa målen för pelare I och pelare II och garantera att beslutet att finansiera en åtgärd via en pelare ska grunda sig på vad åtgärden gör för att målen i pelaren ska nås.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 65 – punkt 7a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	7a. Medlemsstaterna ska upprätthålla insatsnivån från programperioden 2007–2013 och avsätta minst 25 % av EJFLU:s totala bidrag till varje landsbygdsutvecklingsprogram för begränsning av och anpassning till klimatförändringar liksom markanvändning, genom åtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk och ekologiskt jordbruk och stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar.
Motivering
För att resurserna ska fördelas så som nämns i skäl 28 är det nödvändigt att inkludera texten från skälet i de tvingande bestämmelserna.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 69 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Då stödet beviljas utifrån standardtariffer eller extrakostnader och inkomstbortfall ska medlemsstaterna säkerställa att de relevanta beräkningarna är tillräckliga och riktiga och fastställda i förväg på grundval av en rättvis, rimlig och verifierbar beräkning. I detta syfte ska ett organ, som är oberoende av de myndigheter som ansvarar för beräkningarna och som besitter lämplig sakkunskap, tillhandahålla ett certifikat som bekräftar att beräkningarna är tillräckliga och riktiga. Detta certifikat ska ingå i landsbygdsutvecklingsprogrammet.	2. Då stödet beviljas utifrån standardtariffer eller extrakostnader och inkomstbortfall ska medlemsstaterna säkerställa att de relevanta beräkningarna är tillräckliga och riktiga och fastställda i förväg på grundval av en rättvis, rimlig och verifierbar beräkning. I detta syfte ska ett organ, som är oberoende av de myndigheter som ansvarar för beräkningarna och som besitter lämplig sakkunskap, tillhandahålla ett certifikat som bekräftar att beräkningarna är tillräckliga och riktiga. Detta certifikat ska ingå i landsbygdsutvecklingsprogrammet. Kommissionen ska innan den godkänner program se till att alla relevanta delar ingår i beräkningarna och att de viktigaste antagandena och parametrarna är riktiga.
Motivering
Denna ändring speglar de problem som revisionsrätten konstaterade fanns avseende hur stödbeloppen fastställdes (se punkt 97 i den särskilda rapporten 7/2011).
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 75 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) att påvisa hur landsbygdsutvecklingspolitiken utvecklas och vad den uppnår samt utvärdera påverkan, effektivitet, måluppfyllelse och betydelse när det gäller interventionerna inom landsbygdsutvecklingspolitiken,	(a) att kritiskt och objektivt utvärdera hur landsbygdsutvecklingspolitiken utvecklas och vad den uppnår samt utvärdera påverkan, effektivitet, måluppfyllelse och betydelse när det gäller interventionerna inom landsbygdsutvecklingspolitiken,
Motivering
Den ursprungliga ordalydelsen är alltför normativ.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 90 – punkt 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a. Europeiska revisionsrätten får yttra sig om de delegerade akter som det hänvisas till i artiklarna 2.2, 6.2, 12.2, 15.5, 16.9, 17.4, 19.6, 20.8, 21.4, 22.3, 23.3, 29.10, 34.4, 35.5, 36.10, 37.4, 43.2, 45.3, 46.6, 47.6, 51.4 och 95 på begäran av Europaparlamentet eller rådet.
Motivering
På det här sättet kan parlamentet och rådet bilda sin egen uppfattning på grundval av revisionsrättens tekniska sakkunskap.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
Referensnummer	COM(2011)0627 – C7-0340/2011 – 2011/0282(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	AGRI 25.10.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	CONT 25.10.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Tamás Deutsch 24.11.2011
Antagande	17.9.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 2 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marta Andreasen, Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Zuzana Brzobohatá, Andrea Češková, Rosario Crocetta, Tamás Deutsch, Martin Ehrenhauser, Gerben-Jan Gerbrandy, Cătălin Sorin Ivan, Iliana Ivanova, Monica Luisa Macovei, Jan Mulder, Crescenzio Rivellini, Paul Rübig, Theodoros Skylakakis, Bart Staes, Michael Theurer
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Christofer Fjellner, Edit Herczog, Ivailo Kalfin, Marian-Jean Marinescu, Derek Vaughan

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (24.9.2012)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
(COM(2011)0627 – C7‑0340/2011 – 2011/0282(COD))

Föredragande av yttrande: Karin Kadenbach

KORTFATTAD MOTIVERING

Allmänt

Detta förslag till förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) enligt den andra pelaren innehåller lovande åtgärder för att hantera EU:s miljömässiga utmaningar, då förslaget inrättar och stärker incitament för ett mer hållbart jordbruk. Den nya förordningen måste ställa lämpliga instrument till medlemsstaternas förfogande, så att de kan bemöta miljömässiga, sociala och ekonomiska utmaningar. Många av de föreslagna åtgärderna kommer att bidra till att motverka minskningen av den biologiska mångfalden, förebygga jorderosion och förbättra grundvattenkvaliteten.

Den aktuella reformen får inte bli en försutten chans att införa betydande ändringar. Det skulle inte bara drabba miljön utan även jordbrukarna och EU:s skattebetalare. Därför är den andra pelaren särskilt viktig. Medlemsstaterna måste stödjas i utvecklingen av väl utformade åtgärder som på ett proaktivt sätt uppfyller landsbygdssamhällenas behov.

Tillhandahållande av kollektiva nyttigheter

Aktörer inom jordbrukssektorn och i landsbygdsområden måste öka sina ansträngningar för att uppnå klimat- och energimålen och genomföra strategin för biologisk mångfald. Jordbrukarna är tillsammans med skogsbrukarna våra viktigaste markförvaltare, och de kommer att behöva stöd, eftersom marknadspriserna inte återspeglar kostnaden för att tillhandahålla dessa kollektiva nyttigheter.

Lägsta miljöutgiftsnivå

Det måste fastställas en obligatorisk lägsta utgiftsnivå för miljöåtgärder på landsbygden, däribland miljö- och klimatåtgärder inom jordbruket, Natura 2000, planering inför genomförandet av ramdirektivet om vatten och ett miljövänligt jordbruk. Inom ramen för EU:s program för landsbygdsutveckling behöver man snarast prioritera dels åtgärder som rör naturresurser, dels de närliggande åtgärderna för ett miljövänligt jordbruk och miljöspecifika åtgärder. På lång sikt kommer införandet av denna lägsta utgiftsnivå att vara till nytta för alla EU-medborgare och för samhället i stort.

Ekologiskt jordbruk och jordbruk med högt naturvärde

Ekologiskt jordbruk och jordbruk med högt naturvärde ger särskilt goda resultat vad gäller hållbarhet och måste därför stödjas med en blandning av åtgärder över flera olika program. Det har till exempel visat sig att miljövänligt jordbruk kan föra med sig såväl positiva miljöeffekter som ekonomisk stabilitet, från skydd och förbättring av den biologiska mångfalden och mark- och vattenkvaliteten till klimatskydd och en effektivare användning av naturresurser. I synnerhet kan stöd till miljövänligt jordbruk skapa arbetstillfällen och bidra till att främja tillhandahållandet av kollektiva nyttigheter och ett utbud av högkvalitativa livsmedel.

Riskhantering får inte finansieras på bekostnad av hållbarhet

Den andra pelarens mål är en hållbar landsbygdsutveckling. Den ska bidra till att unionens jordbrukssektor blir mer territoriellt och miljömässigt balanserad, klimatvänlig och klimattålig samt innovativ. Den målsättningen är oförenlig med riskhanteringsåtgärder. Inkomststabilisering regleras redan i den första pelaren och det är därför inte nödvändigt att ytterligare förankra detta i den andra pelaren. Om speciella riskhanteringsåtgärder ska ingå så bör de införas under den första pelaren. Faran för att riskhantering resulterar i att viktiga resurser för miljö och utveckling flyttas över till försäkringssektorn är alltför stor.

Främjande av landsbygdsutveckling bortom jordbruket

För att motverka avflyttning är utbyggnaden av lokal infrastruktur och lokala bastjänster i landsbygdsområden särskilt viktig. Det omfattar även utbyggnaden av inrättningar för hälso- och sjukvård och för förebyggande verksamhet så att regional tillgång till hälso- och sjukvårdsinrättningar förbättras. I enlighet med Europa 2020-strategin kräver detta att man skapar högkvalitativa jobb (läkare, apotekare, sjukvårdspersonal osv.), vilket leder till högre sysselsättning.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) För att landsbygden ska utvecklas på ett hållbart sätt är det nödvändigt att fokusera på ett begränsat antal centrala prioriteringar som avser kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket, konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk och jordbruksföretagets möjlighet att överleva, organisationen av livsmedelskedjan och riskhanteringen inom jordbruket, återställande, bevarande och förbättring av de ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruk, effektivt resursutnyttjande och övergång till en koldioxidsnål ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn och främjande av social inkludering, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden. Härvid måste man ta hänsyn till de olikartade förhållanden som påverkar landsbygdsområden med olika särdrag eller olika kategorier av eventuella stödmottagare och de tvärgående målen avseende innovation, miljö och en begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Åtgärderna för att begränsa klimatförändringar bör utgöras av både åtgärder för att begränsa utsläppen från centrala verksamheter inom jord- och skogsbruk, som boskapsuppfödning och användningen av gödselmedel, och åtgärder för att bevara kolsänkor och öka koldioxidbindningen när det gäller markanvändning och ändringar av markanvändningen och inom skogssektorn. Unionsprioriteringen för landsbygdsutveckling som avser kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och landsbygdsområden bör tillämpas horisontellt i förhållande till unionens övriga prioriteringar för landsbygdsutveckling.	(5) För att landsbygden ska utvecklas på ett hållbart sätt är det nödvändigt att fokusera på ett begränsat antal centrala prioriteringar som avser kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket, konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk och jordbruksföretagets möjlighet att överleva, organisationen av livsmedelskedjan inom jordbruket, återställande, bevarande och förbättring av de ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruk, effektivt resursutnyttjande och övergång till en koldioxidsnål ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn och främjande av social inkludering, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden. Härvid måste man ta hänsyn till de olikartade förhållanden som påverkar landsbygdsområden med olika särdrag eller olika kategorier av eventuella stödmottagare och de tvärgående målen avseende innovation, miljö och en begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Åtgärderna för att begränsa klimatförändringar bör utgöras av både åtgärder för att begränsa utsläppen från centrala verksamheter inom jord- och skogsbruk, som boskapsuppfödning och användningen av gödselmedel, och åtgärder för att bevara kolsänkor och öka koldioxidbindningen när det gäller markanvändning och ändringar av markanvändningen och inom skogssektorn. Unionsprioriteringen för landsbygdsutveckling som avser kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och landsbygdsområden bör tillämpas horisontellt i förhållande till unionens övriga prioriteringar för landsbygdsutveckling.
Motivering
Målet för den andra pelaren är att stödja jordbrukare eller ge dem incitament att öka sina jordbruks och samhällens miljömässiga, sociala och ekonomiska motståndskraft. Därför är det olämpligt att införa riskhanteringsåtgärder.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(6) Unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling bör eftersträvas inom ramen för en hållbar utveckling och unionens främjande av syftet att skydda och förbättra miljön enligt artikel 11 och 19 i fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar. Medlemsstaterna bör lämna information om stödet för målen vad gäller klimatförändringar i överensstämmelse med ambitionen att avsätta minst 20 % av unionens stöd för detta ändamål, med hjälp av en metod som antagits av kommissionen.	(6) Unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling bör eftersträvas inom ramen för en hållbar utveckling och unionens främjande av syftet att skydda och förbättra miljön enligt artikel 11 och 19 i fördraget, med hänsyn till principen att förorenaren betalar. Medlemsstaterna bör lämna information om hur de kommer att tillämpa strategin för biologisk mångfald och säkerställa att målen vad gäller klimatförändringar är tydligt fastställda och integrerade i den metod som antagits för att prioritera projekt.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(7a) Verksamheter enligt denna förordning bör stödja och inte överlappa åtgärderna i något av unionens andra finansiella instrument.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) För att säkra att landsbygdsutvecklingsprogrammen startar omgående och genomförs på ett effektivt sätt bör stöd från EJFLU endast beviljas om det finns en sund administrativ infrastruktur. Medlemsstaterna bör därför kontrollera att vissa förhandsvillkor uppfylls. Varje medlemsstat bör utarbeta antingen ett nationellt landsbygdsutvecklingsprogram för hela landet eller en uppsättning regionala program. Varje program bör identifiera en strategi för att uppnå mål i förhållande till de prioriteringar som unionen har för landsbygdsutvecklingen samt ett urval av åtgärder. Programplaneringen bör vara förenlig med unionens prioriteringar för landsbygdsutvecklingen, samtidigt som den anpassas till nationella sammanhang och kompletterar annan unionspolitik, särskilt jordbruksmarknadspolitiken, sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Medlemsstater som väljer en uppsättning regionala program bör också kunna utarbeta nationella villkor utan ett separat budgetanslag för att underlätta samordningen mellan regionerna när det gäller att hantera nationella utmaningar.	(8) För att säkra att landsbygdsutvecklingsprogrammen startar omgående och genomförs på ett effektivt sätt bör stöd från EJFLU endast beviljas om det finns en sund administrativ infrastruktur. Medlemsstaterna bör därför kontrollera att vissa förhandsvillkor uppfylls. Varje medlemsstat bör utarbeta antingen ett nationellt landsbygdsutvecklingsprogram för hela landet eller en uppsättning regionala program, bland annat med hänsyn till sin särskilda miljösituation. Varje program bör identifiera en strategi för att uppnå mål i förhållande till de prioriteringar som unionen har för landsbygdsutvecklingen samt ett urval av åtgärder. Programplaneringen bör vara förenlig med unionens prioriteringar för landsbygdsutvecklingen, samtidigt som den anpassas till nationella sammanhang och kompletterar annan unionspolitik, särskilt jordbruksmarknadspolitiken, sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Medlemsstaterna bör även se till att deras nationella eller regionala program är förenliga med andra nationella program, som till exempel de nationella handlingsplanerna för energi från förnybara energikällor och de nationella skogsprogrammen. Medlemsstater som väljer en uppsättning regionala program bör också kunna utarbeta nationella villkor utan ett separat budgetanslag för att underlätta samordningen mellan regionerna när det gäller att hantera nationella utmaningar.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) Medlemsstaterna bör kunna ta med tematiska delprogram i sina landsbygdsutvecklingsprogram för att hantera särskilda behov i områden av särskild betydelse. De tematiska delprogrammen bör bland annat beröra unga jordbrukare, småbrukare, bergsområden och upprättandet av korta leveranskedjor. De tematiska delprogrammen bör också ge möjlighet att hantera omstrukturering av jordbrukssektorer som har stor inverkan på utvecklingen av landsbygdsområden. Som ett medel för att få insatser i form av sådana tematiska delprogram att fungera mer effektivt bör det vara möjligt för medlemsstaterna att tillhandahålla högre stödnivåer för en del av de insatser de omfattar.	(9) Medlemsstaterna bör kunna ta med tematiska delprogram i sina landsbygdsutvecklingsprogram för att hantera särskilda behov i områden av särskild betydelse. De tematiska delprogrammen bör bland annat beröra unga jordbrukare, småbrukare, jordbruk med höga naturvärden, bergsområden och upprättandet av korta leveranskedjor samt hanteringen av miljöproblem. De tematiska delprogrammen bör också ge möjlighet att hantera omstrukturering av jordbrukssektorer som har stor inverkan på utvecklingen av landsbygdsområden, utan att ge upphov till negativa sociala och miljömässiga följder. Som ett medel för att få insatser i form av sådana tematiska delprogram att fungera mer effektivt bör det vara möjligt för medlemsstaterna att tillhandahålla högre stödnivåer för en del av de insatser de omfattar.
Motivering
Att upprätthålla ett jordbruk med höga naturvärden är ett EU-mål som ingår såväl i politiken för landsbygdsutveckling som politiken för biologisk mångfald. Men om ett jordbruk med höga naturvärden ska kunna upprätthållas behövs det en ny strategi. Målet bör vara att upprätta en konsekvent och effektiv strategi för att upprätthålla ett jordbruk med höga naturvärden över hela EU. De utmaningar som omgärdar ett jordbruk med höga naturvärden handlar inte enbart om miljön, utan om att dessa jordbrukssystem är ytterst sårbara, både ekonomiskt och socialt sett. Om vi kan finna starkt stöd för ett jordbruk med höga naturvärden kommer vi att kunna rädda många nedläggningshotade jordbruk och få betydligt fler människor att stanna kvar i landsbygdsområdena.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 20
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(20) Jordbrukssektorn utsätts mer än några andra sektorer för skador på sin produktionspotential till följd av naturkatastrofer. För att understödja jordbruksföretagets möjligheter till överlevnad samt konkurrenskraft vid sådana katastrofer bör jordbrukaren få stöd för att återställa den skadade jordbrukspotentialen. Medlemsstaterna bör också garantera att det inte förekommer någon överkompensation för skador till följd av att unionens kompensationssystem (särskilt riskhanteringsverktyget) kombinerats med medlemsstaternas eller privata system. För att garantera att EJFLU:s budgetresurser används på ett ändamålsenligt och effektiv sätt, bör kommissionen ha befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget när det gäller fastställande av de stödberättigande kostnaderna inom ramen för denna åtgärd.	(20) Jordbrukssektorn utsätts mer än några andra sektorer för skador på sin produktionspotential till följd av naturkatastrofer. För att understödja jordbruksföretagets möjligheter till överlevnad samt konkurrenskraft vid sådana katastrofer bör jordbrukaren få stöd för att återställa den skadade jordbrukspotentialen. Medlemsstaterna bör också garantera att det inte förekommer någon överkompensation för skador till följd av att unionens kompensationssystem kombinerats med medlemsstaternas eller privata system. För att garantera att EJFLU:s budgetresurser används på ett ändamålsenligt och effektiv sätt, bör kommissionen ha befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget när det gäller fastställande av de stödberättigande kostnaderna inom ramen för denna åtgärd.
Motivering
Målet för den andra pelaren är att stödja jordbrukare eller ge dem incitament att öka sina jordbruks och samhällens miljömässiga, sociala och ekonomiska motståndskraft. Därför är det olämpligt att införa riskhanteringsåtgärder.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 21a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(21a) En ordentlig integrering med unionens hållbara energipolitik måste säkerställas, främst genom de hållbara normerna för produktion av biomassa från jordbruks- och skogsbruksverksamhet, samt genom en ökad energieffektivitet och användning av förnybara energikällor i jordbruket.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 24a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(24a) För att den biologiska mångfalden i landsbygdsområden ska kunna bevaras och förbättras måste landsbygdsutvecklingen bidra till ett lämpligt genomförande av Natura 2000-nätverket, genom införandet av specifika redskap för utarbetande av förvaltningspraxis och genomförandet av projekt, inbegripet specifik infrastruktur (icke-produktiva investeringar).
Motivering
Det är av central betydelse för en förbättring av den biologiska mångfalden i landsbygdsområden att landsbygdsutvecklingen bidrar till ett genomförande fullt ut av Natura 2000-nätverket och att det i förordningen om landsbygdutveckling tas ansvar för dess del av nätverket. Strukturprogrammen (Eruf, Sammanhållningsfonden) och Life-programmet behöver samordnas för att man ska kunna se till att dessa kompletterar varandra och att alla behov avseende Natura 2000 tillgodoses.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 25
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(25) Skogsbruket är en integrerad del av landsbygdsutvecklingen och stöden för hållbar och klimatvänlig markanvändning bör omfatta utveckling av skogsområden och hållbart skogsbruk. Under programperioden 2007–2013 omfattade många olika slags åtgärder olika typer av stöd för investeringar i och förvaltning av skogsbruk. För enkelhets skull, men även för att göra det möjligt för stödmottagare att utforma och genomföra integrerade projekt med ökat mervärde bör en enskild åtgärd omfatta alla typer av stöd för investeringar i skogsbruket och för dess förvaltning. Denna åtgärd bör omfatta utvidgning och förbättring av områden med skog genom beskogning av mark och anläggande av skogsjordbruk (där extensivt jordbruk kombineras med skogsbruk) återställning av skogar som skadats av brand eller naturkatastrofer och relevanta förebyggande åtgärder, investeringar i nya skogsbrukstekniker och i bearbetning och saluförande av skogsprodukter som syftar till att förbättra skogsbruksföretagens ekonomiska resultat och miljöprestanda och investeringar som inte ger någon ekonomisk avkastning och som förbättrar ekosystem och skogsekosystemens förmåga att klara klimatförändringar och miljövärde. Dessa stöd får inte snedvrida konkurrensen, och de måste vara marknadsneutrala. Det innebär att begränsningar bör införas med avseende på stödmottagarens storlek och rättsliga status. Brandförebyggande åtgärder bör finnas i områden som medlemsstaterna klassificerat som hög- eller medelriskområden. Alla förebyggande åtgärder bör ingå i en skogsskyddsplan. För att åtgärder ska vidtas för att återställa skadad skogsbankspotential måste en vetenskaplig offentlig organisation formellt erkänna att en naturkatastrof ägt rum. Åtgärder på skogsområdet bör vidtas mot bakgrund av gemenskapens och medlemsstaternas internationella åtaganden och på grundval av medlemsstaternas nationella eller subnationella skogsprogram eller jämförbara instrument, samt med beaktande av åtagandena från ministerkonferenserna om skydd av skogarna i Europa. Åtgärderna bör också bidra till att unionens skogsstrategi förverkligas. För att säkerställa att beskogningen av jordbruksmark sker i överensstämmelse med miljöpolitikens syfte, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller fastställandet av vissa minimikrav på miljöområdet.	(25) Skogsbruket är en integrerad del av landsbygdsutvecklingen och stöden för hållbar och klimatvänlig markanvändning bör omfatta utveckling av skogsområden och hållbart skogsbruk. Under programperioden 2007–2013 omfattade många olika slags åtgärder olika typer av stöd för investeringar i och förvaltning av skogsbruk. För enkelhets skull, men även för att göra det möjligt för stödmottagare att utforma och genomföra integrerade projekt med ökat mervärde bör en enskild åtgärd omfatta alla typer av stöd för investeringar i skogsbruket och för dess förvaltning. Denna åtgärd bör omfatta utvidgning och förbättring av områden med skog genom beskogning av mark och anläggande av skogsjordbruk (där extensivt jordbruk kombineras med skogsbruk) återställning av skogar som skadats av brand eller naturkatastrofer och relevanta förebyggande åtgärder, investeringar i nya skogsbrukstekniker och i bearbetning och saluförande av skogsprodukter som syftar till att förbättra skogsbruksföretagens och skogsarbetarnas ekonomiska resultat och miljöprestanda och investeringar som inte ger någon ekonomisk avkastning och som förbättrar ekosystem och skogsekosystemens förmåga att klara klimatförändringar och miljövärde. Dessa stöd får inte snedvrida konkurrensen, och de måste vara marknadsneutrala och stämma överens med miljömålen. Skogsbruksplaner, inbegripet aspekter avseende den biologiska mångfalden, bör tillämpas på all skog för vilken medel betalas ut genom program för landsbygdsutveckling. Det innebär att begränsningar bör införas med avseende på stödmottagarens storlek och rättsliga status för produktionen av träbaserade men inte för icke-träbaserade skogsprodukter. Brandförebyggande åtgärder bör finnas i områden som medlemsstaterna klassificerat som hög- eller medelriskområden som inte bör begränsas till vägar och vattentankar. Moderniserade traditionella metoder bör inbegripas. Alla förebyggande åtgärder bör ingå obligatoriskt i varje skogsbruksplan i dess skyddskapitel. För att åtgärder ska vidtas för att återställa skadad skogsbankspotential måste en vetenskaplig offentlig organisation formellt erkänna att en naturkatastrof ägt rum. Åtgärder på skogsområdet bör vidtas mot bakgrund av gemenskapens och medlemsstaternas internationella åtaganden och på grundval av medlemsstaternas nationella eller subnationella skogsprogram eller jämförbara instrument, samt med beaktande av åtagandena från ministerkonferenserna om skydd av skogarna i Europa. Åtgärderna bör också bidra till att unionens skogsstrategi förverkligas. För att säkerställa att beskogningen av jordbruksmark sker i överensstämmelse med miljöpolitikens syfte, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen när det gäller fastställandet av vissa minimikrav på miljöområdet.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 28
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28) Stöden för ett miljö- och klimatvänligt jordbruk bör fortsätta att spela en framträdande roll för en hållbar utveckling på landsbygden och för att tillgodose samhällets ökande behov av tjänster på miljöområdet. Stöden bör dessutom uppmuntra jordbrukarna och andra markförvaltare att göra en samhällsnyttig insats genom att de inför eller fortsätter att använda sådana produktionsmetoder som begränsar klimatförändringarna eller som kan anpassas till dessa och som är förenliga med skydd och förbättringar av miljön, landskapet med dess särdrag, naturresurser, jordmånen, samt den genetiska mångfalden. I detta sammanhang bör bevarandet av genetiska resurser inom jordbruket och de ytterligare behoven i jordbrukssystem med höga naturvärden ägnas särskild uppmärksamhet. Stöd bör bidra till att täcka extrakostnader och inkomstbortfall till följd av åtaganden som gjorts och bör endast täcka åtaganden som går utöver tillämpliga bindande normer och krav i enlighet med principen om att förorenaren betalar. I många fall leder de synergieffekter som uppstår till följd av gemensamma åtaganden som gjorts av en jordbrukargrupp till en ökad miljö- och klimatmässig fördel. Gemensamma åtgärder för emellertid med sig ytterligare transaktionskostnader som bör ersättas på lämpligt sätt. För att garantera att jordbrukare och övriga markförvaltare kan fullgöra åtagandena på ett korrekt sätt bör medlemsstaterna sträva efter att tillhandahålla den yrkesskicklighet och kunskap som krävs. Medlemsstaterna bör upprätthålla insatsnivån från programperioden 2007–2013 och måste avsätta minst 25 % av EJFLU:s totala bidrag till varje landsbygdsutvecklingsprogram för begränsning av och anpassning till klimatförändringar liksom markskötsel, genom åtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk och ekologiskt jordbruk och stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar.	(28) Stöden för ett miljö- och klimatvänligt jordbruk bör fortsätta att spela en framträdande roll för en hållbar utveckling på landsbygden och för att tillgodose samhällets ökande behov av kollektiva nyttigheter och tjänster på miljöområdet. Stöden bör dessutom uppmuntra jordbrukarna och andra markförvaltare att göra en samhällsnyttig insats genom att de inför eller fortsätter att använda sådana produktionsmetoder som på ett markrelaterat sätt begränsar klimatförändringarna eller som kan anpassas till dessa och som är förenliga med skydd och förbättringar av miljön, landskapet med dess särdrag, naturresurser, jordmånen, samt den biologiska och genetiska mångfalden. I detta sammanhang bör bevarandet av genetiska resurser inom jordbruket och de ytterligare behoven i jordbrukssystem med höga naturvärden ägnas särskild uppmärksamhet. Stöd bör bidra till att täcka extrakostnader och inkomstbortfall till följd av åtaganden som gjorts och bör endast täcka åtaganden som går utöver tillämpliga bindande normer och krav i enlighet med principen om att förorenaren betalar. I många fall leder de synergieffekter som uppstår till följd av gemensamma åtaganden som gjorts av en jordbrukargrupp till en ökad miljö- och klimatmässig fördel. Gemensamma åtgärder för emellertid med sig ytterligare transaktionskostnader som bör ersättas på lämpligt sätt. För att garantera att jordbrukare, skogsägare och övriga markförvaltare kan fullgöra åtagandena på ett korrekt sätt bör medlemsstaterna sträva efter att tillhandahålla den yrkesskicklighet och kunskap som krävs. Medlemsstaterna bör upprätthålla insatsnivån från programperioden 2007–2013 och måste avsätta minst 35 % av EJFLU:s totala bidrag till varje landsbygdsutvecklingsprogram för begränsning av och anpassning till klimatförändringar liksom markskötsel, genom åtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk och ekologiskt jordbruk och stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar, stöd avseende Natura 2000 och ramdirektivet för vatten, investeringar för förbättring av skogsekosystemens motståndskraft och miljövärde, skogsrelaterade miljö- och klimattjänster samt skogsskydd.Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt övergången från de befintliga till de framtida åtaganden avseende miljövänligt jordbruk och klimat som jordbrukare och markförvaltare gör, med beaktande av utgångslägets förändring.
Motivering
För närvarande finns det redan en obligatorisk bestämmelse om utgifter på minst 25 %. Därför är det viktigt att höja den lägsta utgiftsnivån från 25 % till 35 %. Utgångsläget utgörs av den rättsliga ”grund” från vilken man kan påbörja beräkningen av sina stöd enligt den andra pelaren. Det är följaktligen viktigt att de åtgärder som ingår i den andra pelaren går utöver tvärvillkoren och vad som krävs för miljöanpassning (så att dubbla utbetalningar kan undvikas). Eftersom miljöanpassningen har inrättats ändras utgångsläget, och följaktligen är det viktigt att åtagandena avseende ett miljö- och klimatvänligt jordbruk går utöver detta utgångsläge.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Skäl 37
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(37) Jordbrukare utsätts idag för ökande ekonomiska och miljömässiga risker till följd av klimatändringar och ökade prisvariationer. Därför blir effektiv riskhantering allt viktigare för jordbrukare. Av detta skäl bör man upprätta en riskhanteringsåtgärd för att hjälpa jordbrukare att hantera de vanligaste riskerna de ställs inför. Denna åtgärd bör därför hjälpa jordbrukare att täcka de premier de betalar för skörde-, djur- och växtförsäkringar, liksom för inrättande av gemensamma fonder och den ekonomiska ersättning som betalas ut från sådana fonder till jordbrukare för ekonomiska förluster i samband med djur- eller växtsjukdomar och miljöolyckor. Åtgärden bör också omfatta ett inkomststabiliserande instrument i form av en gemensam fond för att stödja jordbrukare som drabbas av en stor inkomstminskning. För att garantera att jordbrukare inom hela unionen likabehandlas, att konkurrensen inte snedvrids och att unionens internationella åtaganden iakttas bör det fastställas särskilda villkor för att bevilja stöd inom ramen för dessa åtgärder. För att garantera att EJFLU:s budgetresurser utnyttjas effektivt bör kommissionen ha befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget som rör definitionen av kortaste respektive längsta löptiden för kommersiella lån till gemensamma fonder.	utgår
Motivering
Det är inte nödvändigt att inbegripa extra inkomststöd gentemot risker inom ramen för den andra pelaren, eftersom den första pelaren redan ger grunden till ett inkomststöd. Om det måste behandlas någonstans i lagtexterna bör riskhantering behandlas inom den första pelaren. Syftet med den andra pelaren är att stödja eller stimulera jordbrukare att öka sina jordbruks och samhällens miljömässiga, sociala och ekonomiska motståndskraft. Därför skulle införandet av sådana åtgärder vara olämpligt.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Skäl 47
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(47) För att bidra till att uppnå Europeiska innovationspartnerskapets mål för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket bör ett nätverk inrättas inom ramen för detta partnerskap för att skapa nätverk mellan aktionsgrupper, rådgivningstjänster och forskare som deltar i genomförandet av innovationsriktade åtgärder. Nätverket bör finansieras som en del av det tekniska stödet på unionsnivå.	(47) För att bidra till att uppnå Europeiska innovationspartnerskapets mål för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket bör ett nätverk inrättas inom ramen för detta partnerskap för att skapa nätverk mellan aktionsgrupper, bland annat rådgivningstjänster, icke-statliga organisationer och forskare som deltar i genomförandet av innovationsriktade åtgärder. Nätverket bör finansieras som en del av det tekniska stödet på unionsnivå.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EJFLU ska bidra till Europa 2020-strategin genom att främja en hållbar landsbygdsutveckling i hela unionen på ett sätt som kompletterar den gemensamma jordbrukspolitikens andra instrument, sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Fonden ska bidra till att unionens jordbrukssektor blir mer territoriellt och miljömässigt balanserad, klimatvänlig och klimattålig samt innovativ.	EJFLU ska bidra till Europa 2020-strategin genom att främja en hållbar landsbygdsutveckling i hela unionen på ett sätt som kompletterar den gemensamma jordbrukspolitikens andra instrument, sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Fonden ska bidra till att unionens jordbruks- och skogssektor blir mer territoriellt och miljömässigt balanserad, klimatvänlig och klimattålig samt innovativ.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 4 – led 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) Jordbrukets konkurrenskraft.	(1) Jord- och skogsbrukets konkurrenskraft.
Motivering
Landsbygdsutvecklingspolitikens mål och prioriteringar ska bidra till att nå konkurrenskraft inom jord- och skogsbruket.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 2 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Öka konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk och förbättra jordbruksföretagens möjlighet att överleva, med särskild inriktning på följande:	(2) Öka konkurrenskraften inom alla typer av jord- och skogsbruk och förbättra jordbruksföretagens möjlighet att överleva, med särskild inriktning på följande:
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 4 – led 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(2) Hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder.	(2) Hållbar förvaltning av naturresurser, inklusive vatten, jordmån, biologisk mångfald, energi och åtgärder för att bekämpa klimatförändringar och hållbara jordbruksmetoder som anpassas till följderna av klimatförändringar.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 4 – led 3a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(3a) En korrekt och anständig levnadsstandard i de lokala samhällen som är beroende av landsbygdsverksamhet.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Stärka banden mellan jord- och skogsbruk samt forskning och innovation.	(b) Stärka banden mellan hållbara metoder inom jord- och skogsbruk samt forskning och innovation.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Stärka och utveckla utbildningssystem och stödsystem för unga jordbrukare.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 3 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Integrera primärproducenter i livsmedelskedjan på ett bättre sätt med hjälp av kvalitetssystem, säljfrämjande åtgärder på lokala marknader och inom korta leveranskedjor, producentgrupper och branschorganisationer.	(a) Integrera primärproducenter och konsumenter i livsmedelskedjan på ett bättre sätt med hjälp av kvalitetssystem, säljfrämjande åtgärder på lokala marknader och inom korta leveranskedjor, producentgrupper, producent-konsumentgrupper och branschorganisationer.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) Främja organisationen av livsmedelskedjan och riskhanteringen inom jordbruket, med särskild inriktning på följande:	(3) Främja organisationen av livsmedelskedjan inom jordbruket, med särskild inriktning på följande:
(a) Integrera primärproducenter i livsmedelskedjan på ett bättre sätt med hjälp av kvalitetssystem, säljfrämjande åtgärder på lokala marknader och inom korta leveranskedjor, producentgrupper och branschorganisationer.	(a) Integrera primärproducenter i livsmedelskedjan på ett bättre sätt med hjälp av kvalitetssystem, säljfrämjande åtgärder på lokala marknader och inom korta leveranskedjor, producentgrupper och branschorganisationer.
(b) Stödja riskhantering inom jordbruket.
Motivering
Det är inte nödvändigt att tillhandahålla extra inkomststöd gentemot risker inom ramen för den andra pelaren, eftersom den första pelaren redan ger grunden till ett inkomststöd. Om den måste behandlas någonstans i lagtexterna bör riskhantering behandlas inom den första pelaren. Det är viktigt att framhålla att mål fyra fastställts för att tillhandahålla kollektiva nyttigheter och tjänster avseende miljö.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 4 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket, med särskild inriktning på följande:	(4) Återställa, bevara och främja ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruket, och agroekologiska system och system med kombinerat jord- och skogsbruk, samt uppmuntra till sund djurhållning med särskild inriktning på tillhandahållandet av miljömässiga kollektiva nyttigheter och tjänster på följande områden:
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 4 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Återställa och bevara biologisk mångfald, bland annat inom Natura 2000-områden och jordbruk med höga naturvärden, och de europeiska landskapens karaktär.	(a) Återställa, bevara och använda den biologiska och genetiska mångfalden i jordbruket på ett hållbart sätt, bland annat inom Natura 2000-områden och jordbruk med höga naturvärden, och de europeiska landskapens karaktär.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 4 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Förbättra markskötseln.	(c) Förbättra jordstrukturen, dess förmåga att stå emot erosion och extrema väderfenomen, bördigheten och skötseln.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 4 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Sund djurhållning.
Motivering
Sund djurhållning omfattar djurens välbefinnande och hälsa. Det finns behov av att ytterligare stärka djurens välbefinnande och hälsa i EU. I linje med EU 2020-strategin skulle detta stärka EU:s livsmedelsproduktion och därmed dess konkurrenskraft. Genom sund djurhållning får konsumenter produkter som är producerade på ett resurseffektivt och hållbart sätt. Det finns även en länk mellan djurens hälsa och folkhälsan (zoonoser och antimikrobiell resistens).
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 5 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn, med särskild inriktning på följande:	(5) Främja en energisparande och resurseffektiv användning av jordbruksresurser och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn, med särskild inriktning på följande:
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 5 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Effektivisera vattenanvändningen inom jordbruket.	(a) Öka effektiviteten, hållbarheten och vattenbesparingarna i vattenanvändningen inom jordbruket.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 5 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning.	(b) Öka effektiviteten och hållbarheten i energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 5 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Främja tillgång till och användning av förnybara energikällor, biprodukter, avfall, rester och andra råvaror som inte är avsedda till livsmedel för biologisk-ekonomiska ändamål.	(c) Främja produktion, lokal tillgång till och användning av förnybara energikällor, biprodukter, avfall, rester och andra råvaror som inte är avsedda till livsmedel för biologisk-ekonomiska ändamål.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 – led 6 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Främja diversifiering och skapande av nya småföretag och arbetstillfällen.	(a) Främja diversifiering och skapande av nya småföretag, utveckling av befintliga småföretag och skapande av arbetstillfällen.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Alla prioriteringarna ska bidra till de tvärgående målen gällande innovation, miljö och en begränsning av och anpassning till klimatförändringar.	Alla prioriteringarna ska bidra till de tvärgående målen gällande innovation, miljö, folkhälsa och en begränsning av och anpassning till klimatförändringar, och samtidigt säkerställa en hög djurskyddsnivå.
Motivering
Enligt artikel 13 i fördraget ska EU visa full hänsyn till djurens välfärd när jordbrukspolitik antas. EU bör se till att innovativ teknik och innovativa produktionsmetoder som begränsar utsläppen av växthusgaser inte påverkar livsmedelsproducerande djurs välfärd.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Det ska råda överensstämmelse mellan det stöd som beviljas av EJFLU och de åtgärder som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket.	1. Det ska råda överensstämmelse mellan det stöd som beviljas av EJFLU och de åtgärder som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket eller något annat av unionens finansiella instrument.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) att ta itu med miljöproblem,
Motivering
De miljöproblem som EU:s livsmedels- och jordbrukssektor står inför, och som avspeglas i EU:s prioriteringar 4 och 5, bör tydligt anges för medlemsstaterna genom att dessa uppmanas att inbegripa ett delprogram avseende miljöproblem för att ta itu med de växande problemen med anknytning till bevarande och förbättring av den biologiska mångfalden, skydd av vattenförekomster, frisk mark osv.
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – led bb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(bb) jordbrukssystem med höga naturvärden,
Motivering
De miljöproblem som EU:s livsmedels- och jordbrukssektor står inför, och som avspeglas i EU:s prioriteringar 4 och 5, bör tydligt anges för medlemsstaterna genom att dessa uppmanas att inbegripa ett delprogram avseende miljöproblem för att ta itu med de växande problemen med anknytning till bevarande och förbättring av den biologiska mångfalden, skydd av vattenförekomster, frisk mark osv.
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – led b – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Analysen ska bygga på unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling. Särskilda behov som rör miljö, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt innovation ska utvärderas i förhållande till alla unionsprioriteringar för landsbygdsutveckling för att identifiera relevanta åtgärder inom dessa tre områden för varje prioriteringsnivå.	Analysen ska bygga på unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling och för miljön, och den bör utgå från all befintlig miljölagstiftning och alla befintliga miljödata. Särskilda behov som rör miljö, biologisk mångfald och vilda arter, vatten- och markförvaltning, begränsning av och anpassning till klimatförändringar samt innovation ska utvärderas i förhållande till alla unionsprioriteringar för landsbygdsutveckling för att identifiera relevanta åtgärder inom dessa tre områden för varje prioriteringsnivå.
Motivering
Utan en stark swot-analys är det svårare att utforma specifika åtgärder. Dessutom gör kommissionen uppskattningen att misslyckandet med att tillämpa miljölagstiftning på ett lämpligt sätt kostar EU 50 miljarder euro om året i hälso- och miljökostnader. Att bevara och stimulera ett jordbruk med höga naturvärden är av central betydelse för att uppnå målen avseende den biologiska mångfalden även utanför Natura 2000-områden, vilket därför bör omnämnas särskilt.
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – led c – led i
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(i) relevanta kombinationer av åtgärder inkluderas i förhållande till unionsprioriteringarna för landsbygdsutveckling i programmet, som följer logiskt av den förhandsutvärdering som avses i led a och den analys som avses i led b,	(i) relevanta kombinationer av åtgärder inkluderas i förhållande till var och en av unionsprioriteringarna för landsbygdsutveckling i programmet, som följer logiskt av den förhandsutvärdering som avses i led a och den analys som avses i led b, för att ta itu med miljö- och klimatrelaterade problem av global betydelse; medlemsstaterna ska beakta åtgärder i enlighet med artiklarna 29, 30, 31, 34 och 35 i denna förordning när de utarbetar sina landsbygdsutvecklingsprogram,
Motivering
EU:s prioriteringar 4 och 5 återspeglar tydligt behovet av att ändra jordbruksmetoderna inom EU på ett dramatiskt sätt i riktning mot större hållbarhet i framtiden. Det är därför av avgörande betydelse att åtgärderna avseende ett miljö- och klimatvänligt jordbruk, ekologiskt jordbruk, Natura 2000 och ramdirektivet för vatten samt djurs välbefinnande är obligatoriska inom samtliga EU:s landsbygdsutvecklingsprogram för att ekologisk kvalitet ska kunna föras fram på ett övergripande sätt och för att konkurrenskraft och ekonomisk hållbarhet inom och mellan medlemsstater ska kunna säkerställas.
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1– led c – led iv
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(iv) en relevant strategi för innovation, miljö – inbegripet de specifika behoven inom Natura 2000 – och begränsning av och anpassning till klimatförändringar integreras i programmet,	(iv) en relevant strategi för innovation, miljö – inbegripet de specifika behoven inom Natura 2000, jordbruk med höga naturvärden och ekologiskt jordbruk – och begränsning av och anpassning till klimatförändringar integreras i programmet,
Motivering
Utan en stark swot-analys är det svårare att utforma specifika åtgärder. Dessutom gör kommissionen uppskattningen att misslyckandet med att tillämpa miljölagstiftning på ett lämpligt sätt kostar EU 50 miljarder euro om året i hälso- och miljökostnader. Att bevara och stimulera ett jordbruk med höga naturvärden är av central betydelse för att uppnå målen avseende den biologiska mångfalden även utanför Natura 2000-områden, vilket bör omnämnas särskilt.
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – led m
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(m) Information om komplementariteten med åtgärder som finansieras via andra instrument inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, via sammanhållningspolitiken eller via EHFF.	(m) Information om komplementariteten med åtgärder som finansieras via andra instrument inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, via sammanhållningspolitiken eller via EHFF, samt tillämpning av de finansieringsinstrument som avses i avdelning IV i förordning (EU) nr [CSF/2012].
Motivering
Hänvisning görs till CSF-förordningen, avdelning IV som presenterar olika typer av finansieringsinstrument. För att se till att dessa instrument även kan användas för landsbygdsutveckling (t.ex. roterande fonder), görs en hänvisning till avdelning IV.
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – led pa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(pa) Medlemsstaterna ska åtminstone upprätthålla insatsnivån från programperioden 2007–2013, och de bör avsätta minst 35 % av EJFLU:s totala bidrag till varje landsbygdsutvecklingsprogram för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och för hållbar markförvaltning, genom åtgärder såsom stöd till miljö- och klimatvänligt jordbruk och ekologiskt jordbruk, Natura 2000 och ramdirektivet för vatten, stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar, investeringar för att förbättra skogsekosystemens motståndskraft och miljövärde, skogsrelaterade miljö- och klimattjänster samt skogsskydd.
Motivering
Under den pågående programplaneringsperioden har vi redan en lägsta utgiftsnivå på 25 % för område 2, vilket inte bara bör upprätthållas utan i stället utökas till en lägsta utgiftsnivå på 35 %. Alla specifika miljöåtgärder bör inbegripas (Europeiska sammanslutningen för samarbete, ekologiskt jordbruk, Natura 2000, ramdirektivet för vatten, skogsmiljö osv.). Ospecifika miljöåtgärder (mindre gynnade områden) bör dock inte räknas.
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – leden pa–pc (nya)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(pa) Minimistorleken på de skogsinnehav för vilka stöd ska ges på villkor att en skogsbruksplan eller ett liknande instrument lämnas in, och de valda åtgärder avseende biologisk mångfald som bör inbegripas i skogsbruksplanen.
	(pb) Identifieringen av områden och marktyper som kan beskogas utan negativa följder för den biologiska mångfalden, miljön eller livsmiljöer i gräsmark.
	(pc) En norm för goda skogsbruksmetoder som kommer att vara grunden för stöd till skogliga åtgärder enligt förordningen om stöd för landsbygdsutvecklingen.
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Stödet kan också täcka kortvariga utbytes- och besöksprogram inom jordbruket.	Stödet kan också täcka kortvariga utbytes- och besöksprogram inom jord- och skogsbruket.
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) hjälpa jordbrukare, skogsbrukare, små och medelstora företag på landsbygden att dra nytta av rådgivningstjänster för att förbättra gårdarnas, företagens och/eller investeringarnas ekonomiska prestanda, miljöprestanda, klimatvänlighet och klimattålighet,	(a) hjälpa jordbrukare, skogsbrukare, små och medelstora företag på landsbygden att dra nytta av rådgivningstjänster för att förbättra gårdarnas, företagens och/eller investeringarnas ekonomiska prestanda, miljöprestanda, klimatvänlighet, djurs välfärd och klimattålighet, samt hjälpa jordbrukare att bearbeta och saluföra sina produkter,
Motivering
Full hänsyn bör tas till djurens välfärd i rådgivningstjänster, och djurens välfärd bör även vara en integrerad del av ett hållbart jordbruk, för att vara i linje med den nya djurskyddsstrategin 2012–2015 som föreskriver ökade synergier med den gemensamma jordbrukspolitiken.
Ändringsförslag  43 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) främja fortbildning av rådgivare.	(c) främja fortbildning av rådgivare med det särskilda målet att främja avancerade hållbara jordbruksmetoder, till exempel ekologiskt jordbruk.
Ändringsförslag  44 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Den myndighet eller det organ som utsetts för uppgiften att erbjuda rådgivning ska ha lämpliga resurser i form av regelbundet utbildad och kvalificerad personal och erfarenhet av rådgivning samt tillförlitlighet inom de områden där de erbjuder rådgivning. Stödmottagarna ska utses genom ansökningsomgångar. Förfarandet då stödmottagarna utses ska vara objektivt och öppet för både allmänheten och privata organ.	3. Den myndighet eller det organ som utsetts för uppgiften att erbjuda rådgivning ska ha lämpliga resurser i form av regelbundet utbildad och kvalificerad personal och erfarenhet av rådgivning samt tillförlitlighet inom de områden där de erbjuder rådgivning. Stödmottagarna ska utses genom ansökningsomgångar. Förfarandet då stödmottagarna utses ska vara objektivt och öppet för både allmänheten, och kooperativa och privata organ.
Ändringsförslag  45 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 4 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Rådgivningen till jordbrukare ska vara kopplad till minst en unionsprioritering för landsbygdsutvecklingen och täcka minst en av följande delar:	4. Rådgivningen till jordbrukare ska vara kopplad till minst en unionsprioritering för landsbygdsutvecklingen och täcka följande delar:
Motivering
För att säkerställa jordbruksrådgivningstjänsternas effektivitet måste det finnas tillgång till omfattande information i alla medlemsstater, till stöd för utvecklingen mot mer hållbara jordbruksmetoder. Ekologiskt jordbruk har goda förutsättningar att uppnå resultat som överträffar miljö- och klimatkraven och att vara drivkraften bakom en hållbar jordbruksproduktion. Övergången till ekologiskt jordbruk innebär ett omfattande åtagande och kräver ny sakkunskap. Därför måste ekologiskt jordbruk uttryckligen erkännas inom ramen för jordbruksrådgivningen, som ett minimum.
Ändringsförslag  46 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 4 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Ett eller flera av de föreskrivna verksamhetskraven och/eller normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt avdelning VI kapitel 1 i förordning (EU) nr HR/2012.	(a) De föreskrivna verksamhetskraven och normerna för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden enligt avdelning VI kapitel 1 i förordning (EU) nr HR/2012.
Motivering
För att säkerställa jordbruksrådgivningstjänsternas effektivitet måste det finnas tillgång till omfattande information i alla medlemsstater, till stöd för utvecklingen mot mer hållbara jordbruksmetoder. Ekologiskt jordbruk har goda förutsättningar att uppnå resultat som överträffar miljö- och klimatkraven och att vara drivkraften bakom en hållbar jordbruksproduktion. Övergången till ekologiskt jordbruk innebär ett omfattande åtagande och kräver ny sakkunskap. Därför måste ekologiskt jordbruk uttryckligen erkännas inom ramen för jordbruksrådgivningen, som ett minimum.
Ändringsförslag  47 Förslag till förordning Artikel 16 – punkt 4 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) Hållbar utveckling av den ekonomiska verksamheten för småbruk enligt medlemsstaternas definition och minst de gårdar som deltar i stödordningen för småbrukare enligt avdelning V i förordning (EU) nr DP/2012.	(d) Hållbar utveckling, miljöprestanda och ekonomisk verksamhet vad gäller ekologiskt jordbruk, som ett minimum, enligt vad som anges i förordning (EG) nr 834/2007 och vad gäller småbruk enligt medlemsstaternas definition och minst de gårdar som deltar i stödordningen för småbrukare enligt avdelning V i förordning (EU) nr DP/2012.
Motivering
För att säkerställa jordbruksrådgivningstjänsternas effektivitet måste det finnas tillgång till omfattande information i alla medlemsstater, till stöd för utvecklingen mot mer hållbara jordbruksmetoder. Ekologiskt jordbruk har goda förutsättningar att uppnå resultat som överträffar miljö- och klimatkraven och att vara drivkraften bakom en hållbar jordbruksproduktion. Övergången till ekologiskt jordbruk innebär ett omfattande åtagande och kräver ny sakkunskap. Därför måste ekologiskt jordbruk uttryckligen erkännas inom ramen för jordbruksrådgivningen, som ett minimum.
Ändringsförslag  48 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska täcka jordbrukares första deltagande i något följande:	1. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska täcka individuella jordbrukares och producentgruppers eller producentorganisationers första deltagande i något följande:
Ändringsförslag  49 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led b – led i
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
i) Slutproduktens särdrag inom sådana system härrör från otvetydiga skyldigheter att garantera	i) Slutproduktens särdrag inom sådana system härrör från otvetydiga skyldigheter att garantera
– särskilda produktegenskaper,	– särskilda produktegenskaper,
– särskilda jordbruks- eller tillverkningsmetoder,	– särskilda jordbruks- eller tillverkningsmetoder samt miljövänligt jordbruk,
– en kvalitet på slutprodukten som är väsentligt högre än vad som krävs enligt handelsnormer när det gäller folkhälsa, djurhälsa och djurskydd, växtskydd eller miljöskydd.	– en kvalitet på slutprodukten som är väsentligt högre än vad som krävs enligt handelsnormer när det gäller folkhälsa, djurhälsa och djurskydd, växtskydd eller miljöskydd, men även när det gäller hållbar resursförvaltning, minskning av koldioxidutsläppen och frihet från genteknik.
Ändringsförslag  50 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led b – led i – strecksats 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– korta och lokala leveranskedjor för livsmedel,
Ändringsförslag  51 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) System för certifiering av jordbruksprodukter på frivillig basis som enligt erkännande från medlemsstaterna uppfyller unionens riktlinjer för bästa metoder för hantering av certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel på frivillig basis.	(c) System för certifiering av jordbruksprodukter på frivillig basis som enligt erkännande från medlemsstaterna uppfyller unionens riktlinjer för bästa metoder för hantering av certifieringssystem för jordbruksprodukter och livsmedel på frivillig basis endast med undantag av system som intygar överensstämmelse med rättsliga grundläggande krav.
Motivering
Det är inte acceptabelt att tillhandahålla offentliga medel för att se till att lagen följs. Stöd till landsbygdsutveckling bör ges endast för produktion av kollektiva nyttigheter som framställs genom att till exempel ta hänsyn till påtagligt högre miljönormer eller djurhållningsnormer.
Ändringsförslag  52 Förslag till förordning Artikel 18 – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Investeringar i fysiska tillgångar	Investeringar i fysiska tillgångar för en hållbar, hälsofrämjande och klimat- och djurskyddsvänlig produktion
Ändringsförslag  53 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) förbättrar jordbruksföretagets generella prestanda,	(a) avsevärt förbättrar jordbruksverksamheten avseende hållbarhet, hälsovinster, klimat- och djurvänlig produktion,
Ändringsförslag  54 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) rör infrastruktur som är knuten till utveckling och anpassning av jordbruket, inklusive tillträde till jordbruks- och skogsmark, arrondering och grundförbättring, energiförsörjning och vattenförvaltning, eller	(c) rör miljövänlig infrastruktur som är knuten till utveckling och anpassning av jordbruket, inklusive tillträde till jordbruks- och skogsmark, arrondering och grundförbättring, energisparande och energiförsörjning samt vattenförvaltning, i enlighet med prioriteringarna 4 och 5, eller
Ändringsförslag  55 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) är sådana icke-produktiva investeringar som är knutna till fullgörandet av åtaganden om miljövänligt jord- och skogsbruk, rör biologisk mångfald och bevarandestatusen för arter och livsmiljöer, och som höjer skönhets- eller rekreationsvärdet för allmänheten i ett Natura 2000-område eller andra områden med höga naturvärden som ska fastställas i programmet.	(d) är sådana icke-produktiva investeringar som är knutna till fullgörandet av åtaganden om miljövänligt jord- och skogsbruk, som rör biologisk mångfald och bevarandestatusen för arter och livsmiljöer, miljövänligt eller ekologiskt jordbruk och djurs välbefinnande, och som höjer skönhets- eller rekreationsvärdet för allmänheten i ett Natura 2000-område eller andra områden med höga naturvärden som ska fastställas i programmet, och sådana åtaganden som avser genomförandet av direktiven 2009/147/EG, 92/42/EEG och 2000/60/EG, inklusive inledande undersökningar och genomförbarhetsstudier; hit räknas även investeringar för särskilda kvalitetsordningar i enlighet med artikel 17,
	(da) icke-produktiva investeringar som är nödvändiga för att följa obligatoriska krav kopplade till ovannämnda direktiv.
Ändringsförslag  56 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(da) rör användningen av biologiska kontrollåtgärder som en metod för att minska eller begränsa mängden skadedjur och skadedjurens inverkan, såsom användningen av naturliga fiender och naturliga växtförstärkare, i händelse av att dessa åtgärder är dyrare per år än sina kemiska motsvarigheter.
Motivering
Åtgärder för fysiska investeringar kan vara mycket skadliga om de inte uppvägs av miljöskyddsåtgärder. Biologisk kontroll är för närvarande inte tillräckligt konkurrenskraftig i jämförelse med normala bekämpningsmedel, Emellertid är detta en verkligt innovativ väg mot att kunna minska användningen av bekämpningsmedel samtidigt som man har god kontroll över skadedjuren.
Ändringsförslag  57 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Stöd enligt punkt 1 a ska beviljas jordbruksföretag. När det gäller investeringar till stöd för omstrukturering av jordbruksföretag ska endast jordbruksföretag som inte överstiger en viss storlek, vilken ska definieras av medlemsstaterna i programmet utifrån den swot-analys som utförs i samband med unionsprioriteringen för landsbygdsutveckling att öka konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk och öka jordbruksföretagets möjlighet att överleva, vara stödberättigade.	utgår
Ändringsförslag  58 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. För skogsinnehav över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna i programmet, ska stöd till investeringar på skogsmark ges på villkor att en skogsbruksplan eller ett motsvarande instrument som inbegriper åtgärder för biologisk mångfald lämnas in. Dessa åtgärder för biologisk mångfald bör vara förenliga med ett hållbart skogsbruk enligt definitionen från ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993 (nedan kallat ”hållbart skogsbruk”).
Motivering
Specifika investeringar inom skogsmark kan ha en mycket negativ inverkan på den biologiska mångfalden.
Ändringsförslag  59 Förslag till förordning Artikel 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 19	utgår
Återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer och ekokatastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder
1. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska avse
(a) investeringar i förebyggande åtgärder som syftar till att minska konsekvenserna av sannolika naturkatastrofer och ekokatastrofer,
(b) investeringar för återställande av mark och produktionspotential inom jordbruket som skadats i samband med naturkatastrofer och ekokatastrofer.
2. Stöd ska beviljas till jordbrukare eller grupper av jordbrukare. Stöd ska också beviljas offentliga enheter där det fastställts att det finns en koppling mellan investeringar som gjorts av sådana enheter och produktionspotentialen inom jordbruket.
Ett villkor för stöd enligt punkt 1 b ska vara att behöriga offentliga myndigheter i medlemsstaterna offentligt erkänt att en naturkatastrof har ägt rum och att denna katastrof eller åtgärder som antagits i enlighet med rådets direktiv 2000/29/EG för att utrota eller begränsa en växtsjukdom eller skadegörare har orsakat förstörelse av minst 30 % av den berörda jordbrukspotentialen.
4. Inom denna åtgärd ska inget stöd beviljas för förlorad inkomst som orsakats av naturkatastrofer eller ekokatastrofer.
Medlemsstaterna ska se till att undvika överkompensation till följd av att denna åtgärd kombineras med andra nationella stöd eller unionsstöd eller privata försäkringar.
5. Stöd enligt punkt 1 a får inte överskrida den högsta stödnivå som anges i bilaga I. Denna högsta nivå ska inte gälla grupprojekt som omfattar mer än en stödmottagare.
6. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 90 gällande definitionen av stödberättigande kostnader inom ramen för denna åtgärd.
Motivering
Denna åtgärd är inte förenlig med programmets mål och är en klart inkomststödjande åtgärd. Dessutom bör försäkringsfrågor hanteras av marknaden och inte med skattebetalarnas pengar. Den tillhör därför snarare den första än den andra pelaren.
Ändringsförslag  60 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 4 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Stöden enligt punkt 1 a ska villkoras av inlämning av en affärsplan. Genomförandet av en affärsplan måste inledas inom sex månader från och med dagen för beslutet om beviljande av stöd.	4. Stöden enligt punkt 1 a ska villkoras av inlämning av en affärsplan som omfattar en konsekvensbedömning för förbättrad miljöprestanda. Genomförandet av en affärsplan måste inledas inom sex månader från och med dagen för beslutet om beviljande av stöd.
Ändringsförslag  61 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 7a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	7a. Medlemsstaterna ska beakta de sociala och miljömässiga förhållandena i de berörda landsbygdsområdena innan de genomför denna åtgärd.
Motivering
Det finns en möjlighet att denna åtgärd avseende jordbruk och företagsutveckling kommer att användas för att omstrukturera många jordbruksföretag och landsbygdsområden över hela EU. För att säkerställa socialt, ekologiskt och ekonomiskt ansvarsfull jordbruks- och företagsutveckling, genom vilken lönsamheten ökar, resultat uppnås i fråga om miljön och den sociala sammanhållningen främjas i landsbygdssamhällen, bör medlemsstaterna tydligt beakta omstruktureringens sociala konsekvenser och miljökonsekvenser.
Ändringsförslag  62 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) investeringar som syftar till upprättande, förbättring och utvidgning av grundläggande tjänster för landsbygdsbefolkningen, inbegripet fritid och kultur, och den tillhörande infrastrukturen,	(d) investeringar som syftar till upprättande, förbättring och utvidgning av grundläggande tjänster för landsbygdsbefolkningen, inbegripet fritid och kultur, och den tillhörande infrastrukturen, särskilt inrättningar för omsorg och förebyggande inom hälso- och sjukvårdssektorn,
Motivering
I enlighet med Europa 2020-strategin kan högkvalitativa arbetstillfällen skapas (läkare, apotekare, sjukvårdspersonal osv.), och därigenom kan sysselsättningsgraden ökas. Dessutom garanterar detta förslag regional tillgång till hälso- och sjukvårdsinrättningar.
Ändringsförslag  63 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska endast gälla småskalig infrastruktur såsom anges i programmet av varje medlemsstat. Landsbygdsutvecklingsprogrammen kan emellertid föreskriva särskilda undantag från denna regel för investeringar i bredband och förnybar energi. I sådant fall ska otvetydiga kriterier som säkerställer förenlighet med stöd inom ramen för andra unionsinstrument anges.	2. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska gälla småskalig infrastruktur såsom anges i programmet av varje medlemsstat. Landsbygdsutvecklingsprogrammen kan emellertid föreskriva särskilda undantag från denna regel för investeringar i bredband, förnybar energi, med undantag av icke-hållbar biomassa och biogas samt icke-hållbara landbaserade biobränslen, och i inrättningar för omsorg och förebyggande inom hälso- och sjukvårdssektorn. I sådant fall ska otvetydiga kriterier som säkerställer förenlighet med stöd inom ramen för andra unionsinstrument anges.
Motivering
Under de senaste åren har stora mängder nya bevis visat att storskalig produktion av biomassa och landbaserade biobränslen kan vara ohållbar. Därför är det viktigt att framhålla att inte alla storskaliga projekt för förnybar energi gör nytta eller är hållbara.
Ändringsförslag  64 Förslag till förordning Artikel 21a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 21a
	Förbättring av den biologiska mångfalden i landsbygdsområden
	1. Stöden inom ramen för denna åtgärd ska täcka
	(a) utarbetande och uppdatering av skydds- och förvaltningsplaner med anknytning till Natura 2000-områden och andra platser med höga naturvärden, inbegripet handlingsplaner för artskydd som är kopplade till landsbygdsområden,
	(b) studier, åtgärder för att höja miljökunskapen och investeringar med anknytning till kunskapshöjande åtgärder eller underhåll, återställande och uppgradering av inslag i naturarvet såsom återställande och anläggande av floder eller andra linjära eller kontinuerliga strukturer, eller deras funktion som språngbräden av avgörande betydelse för vilda arters migration, spridning och genetiska utbyte,
	2. Investeringar enligt punkt 1 b ska vara stödberättigade då de relevanta insatserna genomförs i enlighet med förvaltningsplaner eller andra naturskyddsplaner inom vilka investeringarna på ett tydligt sätt har anknytning till mål till stöd för EU:s strategi för biologisk mångfald fram till 2020.
Motivering
För Natura 2000, områden där jordbruk med höga naturvärden bedrivs och ramdirektivet för vatten krävs specifika åtgärder genom vilka projekt kan inrättas för att genomföra de krav som EU har fastställt genom strategin för biologisk mångfald och ramdirektivet för vatten.
Ändringsförslag  65 Förslag till förordning Artikel 22 – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Investeringar i skogsområdesutveckling och främjande av skogsbruksföretagets överlevnad	Investeringar i ekologiskt hållbar skogsområdesutveckling och främjande av mer livskraftiga skogar
Ändringsförslag  66 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) beskogning och skapande av skogsmark,	(a) miljömässigt hållbar beskogning och miljömässigt hållbart skapande av skogsmark i överensstämmelse med den berörda bioklimatiska zonen,
Ändringsförslag  67 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) inrättande av skogsjordbruk,	(b) inrättande av miljömässigt hållbart skogsjordbruk och skogsbete,
Ändringsförslag  68 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 1 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) utrustning eller infrastruktur för förebyggande av skogsbränder i skogsområden där risken för skogsbränder anses vara medelhög till hög; stöd för detta ändamål ska beviljas i enlighet med artikel 25; för att vara berättigade till sådant stöd ska medlemsstaterna åläggas att avsätta medel för samfinansiering av utrustning eller infrastruktur för förebyggande av skogsbränder i nämnda områden,
Motivering
Ofta uppstår skogsbränder gång på gång i samma områden på grund av att det saknas en strategi för förebyggande av bränder. Det är inte rimligt att bevilja statligt stöd flera gånger om till samma områden, varför man måste skilja på återställande av skador till följd av en skogsbrand och förebyggande åtgärder, och göra de sistnämnda till en prioritet och förutsättning för allt skogsbruk i skogsområden där risken för skogsbränder anses vara medelhög till hög i varje medlemsstat, samt för alla typer av finansieringsavtal.
Ändringsförslag  69 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) förebyggande och återställande av skador på skogar till följd av skogsbränder och naturkatastrofer, däribland sjukdomsutbrott och skadegörare, ekokatastrofer samt klimathot,	(c) återställande av skador på skogar till följd av skogsbränder och naturkatastrofer, däribland sjukdomsutbrott och skadegörare, ekokatastrofer samt klimathot,
Ändringsförslag  70 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 1 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e) investeringar i nya skogsbruksmetoder och i bearbetning och saluföring av skogsprodukter.	(e) investeringar i ekologiskt hållbara skogsbruksmetoder och i bearbetning och saluföring av skogsprodukter.
Ändringsförslag  71 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Begränsningar vad gäller äganderätt till skogar som fastställs i artiklarna 36 till 40 ska inte gälla för tropiska eller subtropiska skogar och inte heller för skogsarealerna på följande territorier: Azorerna, Madeira, Kanarieöarna, de mindre Egeiska öarna i den mening som anges i rådets förordning (EEG) nr 2019/93 och de franska utomeuropeiska departementen.	2. Begränsningar vad gäller äganderätt till skogar som fastställs i artiklarna 23 till 27 ska inte gälla för tropiska eller subtropiska skogar och inte heller för skogsarealerna på följande territorier: Azorerna, Madeira, Kanarieöarna, de mindre Egeiska öarna i den mening som anges i rådets förordning (EEG) nr 2019/93 och de franska utomeuropeiska departementen. Begränsningar vad gäller äganderätt som fastställs i artiklarna 23 till 27 ska inte gälla stöd av miljöskäl, till exempel skydd mot erosion eller utvidgning av skogsarealer som bidrar till att begränsa klimatförändringarna.
Ändringsförslag  72 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
För företag över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna i programmet, ska stödet beviljas på villkor att stödmottagaren lämnar in en skogsbruksplan eller motsvarande instrument i enlighet med hållbart skogsbruk, enligt den definition som fastställdes av ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993 (nedan kallat hållbart skogsbruk).	För företag över en viss storlek, vilken ska fastställas av medlemsstaterna i programmet, ska stödet beviljas på villkor att stödmottagaren lämnar in en skogsbruksplan eller motsvarande instrument, inklusive åtgärder för biologisk mångfald, i enlighet med hållbart skogsbruk, enligt den definition som fastställdes av ministerkonferensen om skydd av skogarna i Europa 1993 (nedan kallat hållbart skogsbruk).
Motivering
Denna åtgärd har tidigare alltför ofta genomförts utan att hänsyn tagits till miljön. Därför bör detta nämnas specifikt för att man ska kunna se till att miljön inte tar någon skada. För att stödja uppfyllandet av målen i EU:s strategi för biologisk mångfald bör skogsbruksplanerna innehålla särskilda åtgärder för biologisk mångfald.
Ändringsförslag  73 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Alla åtgärder måste vara förenliga med den gemensamma jordbrukspolitikens miljömål.
Motivering
Åtgärder som går ut på att investera i utveckling av skogsområden och mer livskraftiga skogar har tidigare alltför ofta genomförts utan att hänsyn tagits till miljön. Därför bör detta nämnas specifikt för att man ska kunna se till att miljön inte tar någon skada.
Ändringsförslag  74 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 3b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3b. Stöd till skogsåtgärder bör baseras på en standard för goda skogsbruksmetoder.
Motivering
Endast hållbara skogsbruksmetoder stöds.
Ändringsförslag  75 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Stöd enligt artikel 22.1 a ska beviljas privata markägare och arrendatorer, kommuner och deras sammanslutningar och ska täcka etableringskostnader samt innefatta ett årligt bidrag per hektar som ska täcka underhållskostnader, inklusive tidiga och sena röjningar, under en period om högst tio år.	1. Stöd enligt artikel 22.1 a ska beviljas markägare och arrendatorer, kommuner och deras sammanslutningar och andra markförvaltare, och ska täcka etableringskostnader samt innefatta ett årligt bidrag per hektar som ska täcka underhållskostnader, inklusive tidiga och sena röjningar, under en period om högst femton år.
Ändringsförslag  76 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Både jordbruksmark och mark som används för annan verksamhet ska ge rätt till stöd. De arter som planteras ska vara anpassade för de miljö- och klimatförhållanden som råder i området och uppfylla grundläggande miljökrav. Stöd ska inte beviljas för plantering av skottskog med kort omloppstid, julgranar eller snabbväxande träd avsedda för energiproduktion. I områden där beskogning försvåras av svåra mark- och klimatförhållanden kan stöd beviljas för plantering av andra fleråriga vedartade arter, såsom snår eller buskar som är lämpliga för de lokala förhållandena.	2. Både jordbruksmark och mark som används för annan verksamhet ska ge rätt till stöd. De arter som planteras ska vara anpassade för de miljö- och klimatförhållanden som råder i området och uppfylla grundläggande miljökrav samt vara förenliga med den berörda bioklimatiska zonen. Stöd ska inte beviljas för plantering av skottskog med kort omloppstid, julgranar eller snabbväxande träd avsedda för energiproduktion. I områden där beskogning försvåras av svåra mark- och klimatförhållanden kan stöd beviljas för plantering av andra fleråriga vedartade arter, såsom snår eller buskar som är lämpliga för de lokala förhållandena.
Ändringsförslag  77 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Medlemsstaterna ska utse områden som lämpar sig för beskogning, för att se till att planteringen inte får en skadlig inverkan på miljön eller den biologiska mångfalden.
Motivering
Det är viktigt att utesluta all skadlig plantering av fel arter på fel plats.
Ändringsförslag  78 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 90 när det gäller fastställandet av de grundläggande miljökrav som avses i punkt 2.	3. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 90 när det gäller fastställandet av de grundläggande miljökrav som avses i punkt 2. Minimimiljökraven ska följa Europeiska miljöbyråns typologier, och omfatta europeiska skogar av alla typer.
Ändringsförslag  79 Förslag till förordning Artikel 24 – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Upprättande av skogsjordbruk	Upprättande av system för skogsjordbruk och skogsbete
Ändringsförslag  80 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Skogsjordbruk ska innebära markanvändningssystem där träd odlas i kombination med extensivt jordbruk på samma plats. Det högsta antal träd som ska planteras per hektar ska fastställas av medlemsstaterna som därvid ska ta hänsyn till de lokala pedologiska och klimatrelaterade förhållandena, skogsarter och behovet att säkra en fortsatt användning av marken inom jordbruket.	2. Skogsjordbruk ska innebära markanvändningssystem där träd odlas i kombination med jordbruk på samma plats. Det högsta antal träd som ska planteras per hektar ska fastställas av medlemsstaterna som därvid ska ta hänsyn till de lokala pedologiska och klimatrelaterade förhållandena, skogsarter och behovet att säkra en fortsatt användning av marken inom jordbruket.
Ändringsförslag  81 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Stöd enligt artikel 22.1 c ska beviljas till privata, halvoffentliga och offentliga skogsägare, kommuner, statligt ägda skogar och deras sammanslutningar och ska täcka kostnaderna för	1. Stöd enligt artikel 22.1 ba ska beviljas till privata, halvoffentliga och offentliga skogsägare, kommuner, statligt ägda skogar och deras sammanslutningar och ska täcka kostnaderna för
Ändringsförslag  82 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) upprättande av en skyddande infrastruktur; vid brandgator kan stödet även utgöras av bidrag till underhållskostnader; stöd ska inte beviljas för jordbruksrelaterad verksamhet i områden som omfattas av åtaganden om miljövänligt jordbruk,	(a) tillhandahållande av infrastruktur för förebyggande (vägar, vattenreservoarer, diken, brandhinder) som ska utgöra ett nätverk för att skydda skogsmark i enlighet med lokala eller regionala planer för förebyggande av skogsbränder; stöd ska inte beviljas för jordbruksrelaterad verksamhet, särskilt inte i områden som omfattas av åtaganden om miljövänligt jordbruk,
Ändringsförslag  83 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) lokala, småskaliga åtgärder för att förebygga brand eller andra naturliga risker,	(b) lokala, småskaliga åtgärder för att förebygga brand eller andra naturliga risker; stöd ska beviljas för dessa åtgärder endast i den mån de är förenliga med lokala eller regionala planer för förebyggande av skogsbränder,
Ändringsförslag  84 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 1 – leden c och d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) upprättande och förbättrande av system för övervakning av skogsbränder, skadegörare och sjukdomar samt av kommunikationsutrustning,	(c) upprättande och förbättrande av system för prognoser och övervakning av risker för skogsbränder, skadegörare och sjukdomar samt av kommunikationsutrustning i skogsmiljöer.
(d) återställande av skog som eventuellt skadats i samband med bränder eller andra naturkatastrofer, inbegripet skadegörare, sjukdomar samt ekokatastrofer och händelser relaterade till klimatförändringar.
Ändringsförslag  85 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 2 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Skogsområden där risken för skogsbränder enligt medlemsstaternas skogsskyddsplan anses vara medelhög till hög ska vara berättigade till stöd som avser förebyggande åtgärder mot skogsbrand.	I enlighet med artikel 22.1 ba ska skogsområden där risken för skogsbränder enligt medlemsstaternas skogsskyddsplan anses vara medelhög till hög vara berättigade till stöd som avser förebyggande åtgärder mot skogsbrand. Stöd enligt artikel 22.1 c ska endast beviljas på villkor att stöd redan har beviljats enligt artikel 22.1 ba.
Ändringsförslag  86 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Stöd enligt punkt 1 d ska endast beviljas under förutsättning att de behöriga offentliga myndigheter i medlemsstaterna formellt har erkänt att en naturkatastrof har ägt rum och att denna katastrof eller åtgärder som antagits i enlighet med direktiv 2000/29/EG för att utrota eller begränsa en växtsjukdom eller en skadegörare har orsakat förstörelse av minst 30 % av den berörda jordbrukspotentialen. Denna procentandel ska fastställas på grundval av antingen den genomsnittliga skogspotentialen under den treårsperiod som omedelbart föregick katastrofen eller genomsnittet under den femårsperiod som omedelbart föregick katastrofen, men där den högsta och den lägsta noteringen inte räknas med.	utgår
Motivering
Det tredje stycket införlivas i stället i artikel 26.
Ändringsförslag  87 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Inom denna åtgärd ska inget stöd beviljas för förlorad inkomst som orsakats av naturkatastrofen.	utgår
Medlemsstaterna ska se till att undvika överkompensation till följd av att denna åtgärd kombineras med andra nationella stöd eller unionsstöd eller privata försäkringar.
Motivering
Det fjärde stycket införlivas i stället i artikel 26.
Ändringsförslag  88 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Stöd enligt artikel 22.1 d ska beviljas fysiska personer, privata skogsägare, privata juridiska och halvoffentliga organ, kommuner och deras sammanslutningar. När det gäller statligt ägda skogar får stöd även beviljas till organ som förvaltar sådana skogar, men som inte ingår i statsbudgeten.	1. Stöd enligt artikel 22.1 c och d ska beviljas fysiska personer, privata skogsägare, privata juridiska och halvoffentliga organ, kommuner och deras sammanslutningar. När det gäller statligt ägda skogar får stöd även beviljas till organ som förvaltar sådana skogar, men som inte ingår i statsbudgeten.
Ändringsförslag  89 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Investeringarna ska främst syfta till att fullgöra åtaganden om miljömål eller ekosystemtjänster och/eller som stärker de berörda skogarnas eller skogsmarkernas skönhets- eller rekreationsvärde för allmänheten eller förbättrar ekosystemens potential att begränsa klimatförändringarna, utan att utesluta ekonomiska vinster på lång sikt.	2. Investeringarna ska främst syfta till att
	(a) återställa skogsbrukspotential efter bränder och andra naturkatastrofer, inbegripet skador som har orsakats av skadegörare, sjukdomar och klimatförändringar, och katastrofala händelser,
	(b) fullgöra åtaganden om miljömål eller ekosystemtjänster och/eller som stärker de berörda skogarnas eller skogsmarkernas skönhets- eller rekreationsvärde för allmänheten eller förbättrar ekosystemens potential att begränsa klimatförändringarna, utan att utesluta ekonomiska vinster på lång sikt.
Ändringsförslag  90 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2a. Stöd enligt punkt 2 a ska endast beviljas under förutsättning att de behöriga offentliga myndigheterna i medlemsstaterna formellt har erkänt att en naturkatastrof har inträffat och att denna katastrof eller åtgärder som antagits i enlighet med direktiv 2000/29/EG för att utrota eller begränsa en växtsjukdom eller en skadegörare har orsakat förstörelse av minst 30 % av den berörda skogsbrukspotentialen. Denna procentandel ska fastställas på grundval av antingen den genomsnittliga skogspotentialen under den treårsperiod som omedelbart föregick katastrofen eller genomsnittet under den femårsperiod som omedelbart föregick katastrofen, men där den högsta och den lägsta noteringen inte räknas med.
Ändringsförslag  91 Förslag till förordning Artikel 26 – punkt 2b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	2b. Stöd enligt punkt 2 a ska inte beviljas för förlorad inkomst som orsakats av naturkatastrofen. Medlemsstaterna ska se till att undvika överkompensation till följd av att denna åtgärd kombineras med andra nationella stöd eller unionsstöd eller privata försäkringar.
Ändringsförslag  92 Förslag till förordning Artikel 27 – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Investeringar i nya skogsbrukstekniker och i bearbetning och saluföring av skogsprodukter	Investeringar i miljömässigt hållbara skogsbrukstekniker och i bearbetning och saluföring av skogsprodukter
Ändringsförslag  93 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Stöd enligt artikel 22.1 e ska beviljas privata skogsägare, kommuner och deras sammanslutningar och små och medelstora företag för investeringar som stärker skogsbrukspotentialen eller som avser bearbetning och saluföring för att höja värdet på skogsprodukter. För Azorerna, Madeira, Kanarieöarna och de mindre Egeiska öarna i den mening som anges i förordning (EEG) nr 2019/93 och de franska utomeuropeiska departementen får stöd även beviljas till företag som inte klassificeras som små eller medelstora företag.	1. Stöd enligt artikel 22.1 e ska beviljas privata skogsägare, kommuner och deras sammanslutningar och små och medelstora företag för investeringar i miljömässigt hållbara skogsbruksmetoder eller som avser bearbetning och saluföring för att höja värdet på skogsprodukter. För Azorerna, Madeira, Kanarieöarna och de mindre Egeiska öarna i den mening som anges i förordning (EEG) nr 2019/93 och de franska utomeuropeiska departementen får stöd även beviljas till företag som inte klassificeras som små eller medelstora företag.
Ändringsförslag  94 Förslag till förordning Artikel 27 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Investeringar som rör förbättringar av skogarnas ekonomiska värde ska göras av jordbruksföretagen och kan inbegripa investeringar för jord- och resursvänliga skördemaskiner och -metoder.	2. Investeringar som rör förbättringar av skogarnas ekologiska värde ska göras av jordbruksföretagen och kan inbegripa investeringar för särskilt miljömässigt värdefulla jord- och resursvänliga skördemaskiner och -metoder.
Ändringsförslag  95 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk omfattar enbart de åtaganden som görs utöver tillämpliga bindande normer enligt avdelning VI kapitel 1 i förordning (EU) nr HR/2012 och andra tillämpliga skyldigheter enligt avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr DP/2012, tillämpliga minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel och andra tillämpliga bindande krav som fastställs i den nationella lagstiftningen. Alla sådana bindande krav ska identifieras i programmet.	3. Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk omfattar enbart de åtaganden som på ett betydande sätt görs utöver tillämpliga bindande normer enligt avdelning VI kapitel 1 i förordning (EU) nr HR/2012 och andra tillämpliga skyldigheter enligt avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr DP/2012, tillämpliga minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel och andra tillämpliga bindande krav som fastställs i den nationella lagstiftningen. Alla sådana bindande krav ska identifieras i programmet.
Ändringsförslag  96 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Åtaganden inom ramen för denna åtgärd ska göras för en period om fem till sju år. Då det är nödvändigt för att uppnå eller bibehålla de eftersträvade miljöfördelarna, får dock medlemsstaterna besluta om en längre period inom sina landsbygdsutvecklingsprogram för särskilda typer av åtaganden, vilket inbegriper möjligheten att bevilja förlängning med ett år i taget efter det att den inledande perioden har avslutats.	5. Åtaganden inom ramen för denna åtgärd ska göras för en period som ska bestämmas i programmet och fastställas med största möjliga flexibilitet vad gäller stödperioden. Då det är nödvändigt för att uppnå eller bibehålla de eftersträvade miljöfördelarna, får dock medlemsstaterna besluta om en längre period inom sina landsbygdsutvecklingsprogram för särskilda typer av åtaganden, vilket inbegriper möjligheten att bevilja förlängning med ett år i taget efter det att den inledande perioden har avslutats. Medlemsstaterna får även besluta om en kortare period i landsbygdsutvecklingsprogrammen för särskilda typer av åtaganden, om det påvisas att miljöfördelarna inte äventyras. Medlemsstaterna får besluta om att perioden ska vara permanent om åtagandena tecknas som servitut för framtida markanvändning, vilket ska registreras i ett nationellt fastighetsregister.
Motivering
Många jordbrukare vill inte åta sig att vidta vissa åtgärder för en femårsperiod, vilket leder till en potentiell förlust av miljöfördelar. Ettårsåtaganden bör tillåtas om medlemsstaten kan bevisa att miljö- eller klimateffekterna inte äventyras. Sådana åtaganden kan vara möjliga till exempel för jordbruk utan bekämpningsmedel (besprutning med de flesta bekämpningsmedel ger bara effekt samma år och är verkningslöst för bekämpning av skadedjur nästkommande år).
Ändringsförslag  97 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 8 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Inom ramen för denna åtgärd får inget stöd beviljas för åtaganden som omfattas av åtgärden för ekologiskt jordbruk.	Inom ramen för denna åtgärd får inget stöd beviljas för åtaganden som omfattas av åtgärden för ekologiskt jordbruk. Inom ramen för denna åtgärd får inte heller stöd beviljas för åtaganden som är gynnsamma för klimatet men som har en negativ inverkan på miljön.
Motivering
För det första är det viktigt att integreringen av klimatfrågor i miljöåtgärderna inom jordbruket får positiva effekter. För det andra finns det en oro för att ett nytt utgångsläge kommer att störa övergången mellan de gamla och de nya miljöåtgärderna inom jordbruket. Därför bör man ägna särskilt stor uppmärksamhet åt att se till att användningen och effekten av stödordningarna inte minskar. För det tredje är det också viktigt att man kan garantera att dessa åtgärder kommer att fortsätta till programperiodens slut.
Ändringsförslag  98 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
9. Stöd kan ges för bevarande av genetiska resurser i jordbruket, för insatser som inte omfattas av bestämmelserna i punkterna 1−8.	9. Stöd kan ges för bevarande och hållbar användning av genetiska resurser i jordbruket, för insatser som inte omfattas av bestämmelserna i punkterna 1−8.
Ändringsförslag  99 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 10a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	10a. Vid utformningen av nya eller befintliga stödordningar för miljöåtgärder under nästa programperiod bör medlemsstaterna, på grundval av förhandsutvärderingen, främja miljöåtgärder inom jordbruket som har ökat miljöprestandan i de enskilda jordbruken och på regional nivå för att stödordningarna ska fortsätta att användas och få ännu större effekt.
Motivering
För det första är det viktigt att integreringen av klimatfrågor i miljöåtgärderna inom jordbruket får positiva effekter. För det andra finns det en oro för att ett nytt utgångsläge kommer att störa övergången mellan de gamla och de nya miljöåtgärderna inom jordbruket. Därför bör man ägna särskilt stor uppmärksamhet åt att se till att användningen och effekten av stödordningarna inte minskar. För det tredje är det också viktigt att man kan garantera att dessa åtgärder kommer att fortsätta till programperiodens slut.
Ändringsförslag  100 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 10b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	10b. Medlemsstaterna ska underlätta jordbrukarnas anslutning till stödprogrammen för miljöåtgärder fram till programperiodens slut, om målen ännu inte har uppnåtts.
Motivering
För det första är det viktigt att integreringen av klimatfrågor i miljöåtgärderna inom jordbruket får positiva effekter. För det andra finns det en oro för att ett nytt utgångsläge kommer att störa övergången mellan de gamla och de nya miljöåtgärderna inom jordbruket. Därför bör man ägna särskilt stor uppmärksamhet åt att se till att användningen och effekten av stödordningarna inte minskar. För det tredje är det också viktigt att man kan garantera att dessa åtgärder kommer att fortsätta till programperiodens slut.
Ändringsförslag  101 Förslag till förordning Artikel 30 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska per hektar utnyttjad jordbruksareal beviljas jordbrukare eller grupper av jordbrukare som på frivillig basis gör åtaganden för att ställa om till eller bibehålla ekologiska odlingsmetoder som definieras i rådets förordning (EG) nr 834/2007.	1. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska per hektar utnyttjad jordbruksareal beviljas jordbrukare eller grupper av jordbrukare som på frivillig basis gör åtaganden för att ställa om till eller bibehålla ekologiska odlingsmetoder som definieras i rådets förordning (EG) nr 834/2007. Det ska vara obligatoriskt att införa denna åtgärd inom landsbygdsutvecklingsprogrammen.
Ändringsförslag  102 Förslag till förordning Artikel 30 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Åtaganden inom ramen för denna åtgärd ska göras för en period om fem till sju år. När stöd beviljas för att ett ekologiskt jordbruk ska bibehållas får medlemsstaterna inom sina landsbygdsutvecklingsprogram ge möjlighet att bevilja förlängning med ett år i taget efter det att den första perioden har avslutats.	3. Åtaganden inom ramen för denna åtgärd ska göras för en period om fem till sju år. Medlemsstaterna ska införa en mekanism för att uppmuntra jordbrukare att delta i uppföljningsåtgärden efter 2020 i syfte att främja vidtagande av denna åtgärd även efter 2015. När stöd beviljas för att ett ekologiskt jordbruk ska bibehållas får medlemsstaterna inom sina landsbygdsutvecklingsprogram ge möjlighet att bevilja förlängning med ett år i taget efter det att den första perioden har avslutats.
Ändringsförslag  103 Förslag till förordning Artikel 30 – punkt 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a. Medlemsstaterna ska i sina program för landsbygdsutveckling fastställa hur denna åtgärd kan kombineras med andra åtgärder i förordningen, med särskild hänvisning till artiklarna 17, 18, 28, 29, 31 och 36, för att utöka det ekologiska jordbruket och bidra till uppfyllandet av miljömålen och målen om ekonomisk utveckling på landsbygden.
Motivering
I förordningen bör det tydligt framgå hur mottagarna av stöd till ekologiskt jordbruk kan kombinera denna åtgärd med andra åtgärder som fastställs i förordningen. Därför måste medlemsstaterna åläggas att i sina program för landsbygdsutveckling ange hur man på bästa sätt kan kombinera åtgärder för att uppfylla miljömålen och målen om ekonomisk utveckling på landsbygden, med hänsyn till den europeiska handlingsplanen för ekologiska livsmedel och ekologiskt jordbruk.
Ändringsförslag  104 Förslag till förordning Artikel 31 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas på årsbasis per hektar utnyttjad jordbruksareal eller per hektar skog i syfte att kompensera stödmottagarna för kostnader eller inkomstbortfall till följd av nackdelar i områdena i fråga, i samband med genomförandet av direktiven 92/43/EEG, 2009/147/EG och 2000/60/EG.	1. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas på årsbasis per hektar utnyttjad jordbruksareal eller per hektar skog i syfte att kompensera stödmottagarna för kostnader eller inkomstbortfall till följd av nackdelar i områdena i fråga, i samband med genomförandet av direktiven 92/43/EEG, 2009/147/EG och 2000/60/EG. För krav av permanent karaktär kan stödet betalas ut i form av ett engångsbelopp per hektar utnyttjad jordbruksareal eller skog som täcker hela ersättningen. I detta fall måste kraven tecknas som servitut för framtida markanvändning och registreras i ett nationellt fastighetsregister. I vederbörligen motiverade fall kan stöd beviljas på grundval av andra enhetskostnader än hektar, till exempel kilometer vattendrag.
	Alternativt kan stödet täcka materiella och/eller immateriella icke-produktiva investeringar som krävs för att uppfylla kraven kopplade till direktiven 2009/147/EG, 92/43/EEG och 2000/60/EG.
Ändringsförslag  105 Förslag till förordning Artikel 31 – punkt 6 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Övriga avgränsade naturskyddsområden med miljöbegränsningar för jordbruk och skogar som bidrar till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG. Dessa områden ska per landbygdsutvecklingsprogram inte överskrida 5 % av de utsedda Natura 2000-områden som omfattas av det territoriella tillämpningsområdet.	(b) Övriga avgränsade naturskyddsområden med miljöbegränsningar för jordbruk och skogar som bidrar till att förbättra bestånden av de arter som avses i bilaga IV till direktiv 92/43/EEG, till genomförandet av artikel 10 i direktiv 92/43/EEG och till bevarandet av samtliga fågelarter i enlighet med artikel 1 i direktiv 2009/147/EG. De områden som avses i denna punkt ska per landsbygdsutvecklingsprogram inte överskrida 7 % av de utsedda Natura 2000-områden som omfattas av det territoriella tillämpningsområdet.
Motivering
Det är viktigt att denna åtgärd tillämpas så att den också riktas mot arter utanför Natura 2000-områden, i synnerhet de arter som är särskilt hotade i Europa. För att åtgärderna ska vara fokuserade är det viktigt att klargöra vilka av dessa arter och livsmiljöer de ska riktas mot. Det är viktigt att allt stöd som betalas ut till de områden som berörs av detta direktiv beviljas på villkor att särskilda förvaltningskrav finns fastställda för att underlätta de ändringar av markförvaltningen som krävs för att uppnå målen i direktiven.
Ändringsförslag  106 Förslag till förordning Artikel 31 – punkt 6 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Jordbruksområden som omfattas av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt enligt direktiv 2000/60/EG.	(c) Jordbruks- och skogsområden som omfattas av förvaltningsplaner för avrinningsdistrikt enligt direktiv 2000/60/EG.
Ändringsförslag  107 Förslag till förordning Artikel 31 – punkt 7a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	7a. Medlemsstaterna ska se till att man i finansieringsplanen lägger fram separata budgetar för Natura 2000-jordbruksområden, Natura 2000-skogsområden och stöd genom ramdirektivet för vatten.
Motivering
Det är viktigt att kunna se hur stor budget som kommer att finnas tillgänglig för skog och jordbruksmark inom ramen för denna åtgärd. Det särskilt viktigt för insynens skull, eftersom dessa åtgärder tidigare var separata.
Ändringsförslag  108 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Medlemsstaterna får bevilja stöd inom ramen för denna åtgärd under perioden 2014–2017 till jordbrukare i områden som var berättigade till stöd enligt artikel 36 a ii) i förordning (EG) nr 1698/2005 under programperioden 2007–2013, men som inte längre är berättigade till stöd efter den nya avgränsning som avses i artikel 46. Dessa stöd ska trappas ned med start 2014, då 80 % av det stöd som erhölls 2013 ska betalas ut, till 2017, då 20 % ska betalas ut	utgår
Ändringsförslag  109 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) Jordbrukssystem med höga naturvärden.
Ändringsförslag  110 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. För att vara berättigade till stöd enligt artikel 32 ska andra områden än bergsområden anses ha väsentliga naturliga begränsningar om minst 66 % av den utnyttjade jordbruksarealen uppfyller minst ett av de kriterier som anges i bilaga II vid det angivna tröskelvärdet. Uppfyllandet av detta villkor ska säkerställas på lämplig nivå vad gäller lokala administrativa enheter (”LAU 2”-nivå).	3. För att vara berättigade till stöd enligt artikel 32 ska andra områden än bergsområden anses ha väsentliga naturliga begränsningar om minst 50 % av den utnyttjade jordbruksarealen uppfyller antingen minst ett av de kriterier som anges i bilaga II vid det angivna tröskelvärdet eller kombinerade biofysikaliska kriterier i de indexsystem som för närvarande finns på medlemsstatsnivå. Uppfyllandet av detta villkor ska säkerställas på LAU 2-nivå eller på en lägre nivå än LAU 2, till exempel församlingar.
Ändringsförslag  111 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
När medlemsstaterna avgränsar de områden som omfattas av denna punkt ska de göra en noggrann avvägning, på grundval av objektiva kriterier, för att utesluta områden i vilka väsentliga naturliga begränsningar i enlighet med det första stycket har dokumenterats, men bemästrats genom investeringar eller ekonomisk verksamhet.	När medlemsstaterna avgränsar de områden som omfattas av denna punkt, andra än de som betecknas som naturligt begränsade av klimatkriterier enligt bilaga II, ska de göra en noggrann avvägning, på grundval av objektiva kriterier, för att utesluta områden i vilka väsentliga naturliga begränsningar i enlighet med det första stycket har dokumenterats, men bemästrats genom investeringar eller ekonomisk verksamhet.
Ändringsförslag  112 Förslag till förordning Artikel 34 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Djurskyddsstöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas jordbrukare som på frivillig basis förbinder sig att göra insatser som utgörs av ett eller flera djurskyddsåtaganden.	1. Djurskyddsstöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas jordbrukare som på frivillig basis förbinder sig att göra insatser som utgörs av ett eller flera djurskyddsåtaganden och som på ett betydande sätt går utöver gällande lagstiftning.
Ändringsförslag  113 Förslag till förordning Artikel 34 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. De arealbaserade stöden eller andra stöd baserade på enhetskostnader ska beviljas på årsbasis och ska kompensera jordbrukare för samtliga eller delar av extrakostnader och inkomstbortfall till följd av det åtagande som gjorts. Då det är nödvändigt kan stöden också avse transaktionskostnader till ett värde av upp till 20 % av de bidrag som betalats ut för de djurskyddsåtaganden som gjorts.	3. De arealbaserade stöden eller andra stöd baserade på enhetskostnader ska beviljas på årsbasis och ska kompensera jordbrukare för samtliga eller delar av extrakostnader och inkomstbortfall till följd av det åtagande som gjorts. Då det är nödvändigt kan stöden också avse transaktionskostnader till ett värde av upp till 20 % av de bidrag som betalats ut för de djurskyddsåtaganden som gjorts. För att fastställa om insatserna går utöver gällande standarder samt för att fastställa jordbruksstöd ska resultatbaserade djurskyddsindikatorer användas.
Motivering
Även EU:s strategi för djurskydd och djurs välbefinnande 2012–2015 tar upp ”användning av vetenskapligt baserade djurskyddsindikatorer som ett möjligt sätt att förenkla regelverket och möjliggöra flexibilitet för att förbättra djuruppfödarnas konkurrenskraft”.
Ändringsförslag  114 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas per hektar skog till skogsägare, kommuner och deras sammanslutningar som på frivillig basis förbinder sig att genomföra insatser som utgörs av ett eller flera åtaganden om miljövänligt skogsbruk. De organ som förvaltar statligt ägda skogar kan också beviljas stöd under förutsättning att de inte ingår i statsbudgeten.	1. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska beviljas per hektar skog till skogsägare, kommuner och deras sammanslutningar som på frivillig basis förbinder sig att genomföra insatser som utgörs av ett eller flera åtaganden om miljövänligt skogsbruk. De organ som förvaltar statligt ägda skogar kan också beviljas stöd.
Ändringsförslag  115 Förslag till förordning Artikel 35 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Stöden ska endast omfatta de åtaganden som går utöver de tillämpliga bindande krav som fastställs i den nationella skogslagstiftningen eller annan relevant nationell lagstiftning. Alla sådana krav ska identifieras i programmet.	2. Stöden ska endast omfatta de åtaganden som på ett betydande sätt går utöver de tillämpliga bindande krav som fastställs i den nationella skogslagstiftningen eller annan relevant nationell lagstiftning. Alla sådana krav ska identifieras i programmet.
Ändringsförslag  116 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 2 – led ea (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ea) informationskampanjer och säljfrämjande verksamhet som rör produktutveckling inom ramen för kvalitetssystem genom jordbrukssystem som ekologiskt jordbruk och jordbruk med höga naturvärden,
Motivering
Enligt den nuvarande förordningen har medlemsstaterna rätt att stödja producentgruppers informationskampanjer och säljfrämjande verksamhet för kvalitetssystem som den ekologiska livsmedelsmarknaden. Tack vare att detta stöd omfattas av den nya förordningen får EU möjlighet till gemensam finansiering för marknadsutvecklande insatser som är avgörande för att utveckla den ekologiska marknaden. Ett ”stöd genom hela den ekologiska livsmedelskedjan” skulle kunna skapa incitament för att öka andelen ekomat i skolmatsalar och på äldreboenden.
Ändringsförslag  117 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 2 – led eb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(eb) stöd genom hela den ekologiska livsmedelskedjan,
Motivering
Enligt den nuvarande förordningen har medlemsstaterna rätt att stödja producentgruppers informationskampanjer och säljfrämjande verksamhet för kvalitetssystem som den ekologiska livsmedelsmarknaden. Tack vare att detta stöd omfattas av den nya förordningen får EU möjlighet till gemensam finansiering för marknadsutvecklande insatser som är avgörande för att utveckla den ekologiska marknaden. Ett ”stöd genom hela den ekologiska livsmedelskedjan” skulle kunna skapa incitament för att öka andelen ekomat i skolmatsalar och på äldreboenden.
Ändringsförslag  118 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 2 – led ja (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ja) samarbete mellan leveranskedjans aktörer för att främja djurvänliga produktionssystem.
Motivering
Samarbetsåtgärden är ett bra verktyg för att integrera djurens välfärd i livsmedelskedjan genom att involvera de olika aktörerna och därmed bidra till utvecklingen av hållbar djuruppfödning.
Ändringsförslag  119 Förslag till förordning Artikel 37
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 37	utgår
Riskhantering
1. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska avse
(a) ekonomiskt stöd som betalas direkt till jordbrukarna i form av bidrag för skörde-, djur- och växtförsäkringar som täcker ekonomiska förluster orsakade av ogynnsamma väderförhållanden samt djur- eller växtsjukdomar eller angrepp av skadegörare,
(b) ekonomiskt stöd till gemensamma fonder som används för att betala ut ekonomisk ersättning till jordbrukare som drabbats av förluster till följd av ett utbrott av en djur- eller växtsjukdom eller en miljöolycka,
(c) ett inkomststabiliseringsverktyg, i form av ekonomiska bidrag till gemensamma fonder, som betalar ut ersättning till jordbrukare som drabbas av en kraftig inkomstminskning.
2. När det gäller punkt 1 b och 1 c avses med ”gemensam fond” ett system som ackrediteras av medlemsstaten i enlighet med nationell lag; de anslutna jordbrukarna är försäkrade via fonden och fonden betalar ut ersättning till de anslutna jordbrukare som drabbas av ekonomiska förluster till följd av utbrott av en djur- eller växtsjukdom eller en miljöolycka eller som drabbas av en kraftig inkomstminskning.
3. Medlemsstaterna se till att undvika överkompensation till följd av att denna åtgärd kombineras med andra nationella stöd eller unionsstöd eller privata försäkringar. Direkt inkomststöd som erhålls inom ramen för Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter ska också beaktas vid beräkningen av jordbrukarnas inkomstnivåer.
4. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 90 när det gäller den kortaste respektive längsta löptiden för kommersiella lån till gemensamma fonder som avses i artiklarna 39.3 b och 40.4.
Motivering
Det är inte nödvändigt att inbegripa extra inkomststöd gentemot risker inom ramen för den andra pelaren, eftersom den första pelaren redan ger grunden till ett inkomststöd. Målet med den andra pelaren är att styra jordbrukare och markförvaltare på landsbygden mot ett bättre och mer motståndskraftigt ekologiskt jordbrukssystem. Om riskhanteringsåtgärder anses nödvändiga bör de ingå i den första pelaren, tillsammans med de allmänna systemen för inkomststöd.
Ändringsförslag  120 Förslag till förordning Artikel 38
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 38	utgår
Skörde-, djur- och växtförsäkring
1. Stöd enligt artikel 37.1 a får endast beviljas för försäkringsavtal som täcker förluster som orsakats av ogynnsamma väderförhållanden, en djur- eller växtsjukdom eller ett angrepp av skadegörare eller en åtgärd som antagits i enlighet med direktiv 2000/29/EG för att utrota eller begränsa en växtsjukdom eller en skadegörare som förstör mer än 30 % av den genomsnittliga årsproduktionen för en jordbrukare under den föregående treårsperioden eller under tre år inom föregående femårsperiod, varvid de högsta och de lägsta värdena inte ska medräknas.
2. Ogynnsamma väderförhållanden, utbrott av en djur- eller växtsjukdom eller angrepp av skadegörare måste officiellt konstateras som sådana av den berörda medlemsstatens behöriga myndighet. Medlemsstaterna får vid behov på förhand fastställa kriterier som ska ligga till grund för en sådant officiellt konstaterande.
3. Försäkringsutbetalningarna får som högst kompensera för de sammanlagda kostnaderna för de förluster som avses i artikel 37.1 a och får inte vara kopplade till krav på eller specificering av framtida produktionstyp eller produktionsvolym. Medlemsstaterna får begränsa den andel av försäkringspremien som kan komma ifråga för stöd med hjälp av lämpliga övre gränser.
4. Stödet får uppgå till den högsta nivå som anges i bilaga I.
Motivering
Målet med den andra pelaren är att styra jordbrukare och markförvaltare på landsbygden mot bättre och mer motståndskraftiga ekologiska jordbrukssystem. Riskhanteringsåtgärder skulle ytterligare minska finansieringen till landsbygdsutveckling, som är avgörande för att investera i hållbara metoder.
Ändringsförslag  121 Förslag till förordning Artikel 39
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 39	utgår
Gemensamma fonder för djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor
1. För att vara berättigad till stöd ska den berörda gemensamma fonden
(a) vara godkänd av den behöriga myndigheten i enlighet med nationell lagstiftning,
(b) ha en öppen policy i fråga om inbetalningar till och uttag från fonden,
(c) ha tydliga regler om fördelning av ansvar för eventuella skulder.
2. Medlemsstaterna ska fastställa regler för inrättande och förvaltning av de gemensamma fonderna, särskilt regler för beviljande av ersättning till jordbrukare i krissituationer och för förvaltning och övervakning av efterlevnad av sådana regler.
3. Det ekonomiska bidrag som avses i artikel 37.1 b får endast avse
(a) de administrativa kostnaderna för att starta den gemensamma fonden, fördelade över högst tre år med en gradvis minskning,
(b) de belopp som betalas ut från den gemensamma fonden som ekonomisk ersättning till jordbrukare; Det ekonomiska bidraget får dessutom avse ränta på kommersiella lån som den gemensamma fonden tagit för att betala ut den ekonomiska ersättningen till jordbrukare i samband med en krissituation. Offentliga medel får inte bidra till det grundläggande kapitalet.
4. När det gäller djursjukdomar får ekonomisk ersättning enligt artikel 37.1 b endast beviljas för sjukdomar som finns upptagna i den förteckning över djursjukdomar som upprättats av Världsorganisationen för djurens hälsa och/eller i bilagan till rådets beslut 90/424/EEG.
5. Stödet får uppgå till de högsta stödbelopp som anges i bilaga I.
Medlemsstaterna får begränsa de kostnader som kan komma ifråga för stöd genom att tillämpa
(a) tak per fond,
(b) lämpliga tak per enhet.
Motivering
Målet med den andra pelaren är att styra jordbrukare och markförvaltare på landsbygden mot bättre och mer motståndskraftiga ekologiska jordbrukssystem. Riskhanteringsåtgärder skulle ytterligare minska finansieringen till landsbygdsutveckling, som är avgörande för att investera i hållbara metoder.
Ändringsförslag  122 Förslag till förordning Artikel 40
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 40	utgår
Inkomststabiliserande verktyg
1. Stöd enligt artikel 37.1 c får endast beviljas då inkomstfallet överskrider 30 % av den enskilde jordbrukarens medelårsinkomst under den föregående treårsperioden eller genomsnittet under tre år baserat på den föregående femårsperioden, där den högsta och lägsta noteringen inte räknas med. När det gäller artikel 37.1 c ska inkomst innebära summan av de intäkter som jordbrukaren får från marknaden, inbegripet varje form av offentligt stöd, minus insatskostnaderna. Utbetalningar från den gemensamma fonden till jordbrukare ska inte ersätta mer än 70 % av den förlorade inkomsten.
2. För att vara berättigad till stöd ska den berörda gemensamma fonden
(a) vara godkänd av den behöriga myndigheten i enlighet med nationell lagstiftning,
(b) ha en öppen policy i fråga om inbetalningar till och uttag från fonden,
(c) ha tydliga regler om fördelning av ansvar för eventuella skulder.
3. Medlemsstaterna ska fastställa regler för inrättande och förvaltning av de gemensamma fonderna, särskilt regler för beviljande av ersättning till jordbrukare i krissituationer och för förvaltning och övervakning av efterlevnad av sådana regler.
4. Det ekonomiska bidrag som avses i artikel 37.1 c får endast avse de belopp som betalas ut från den gemensamma fonden som ekonomisk ersättning till jordbrukare. Det ekonomiska bidraget får dessutom avse ränta på kommersiella lån som den gemensamma fonden tagit för att betala ut den ekonomiska ersättningen till jordbrukare i samband med en krissituation. Offentliga medel får inte bidra till det grundläggande kapitalet.
Motivering
Målet med pelare II är att styra jordbrukare och markförvaltare på landsbygden mot bättre och mer motståndskraftiga ekologiska jordbrukssystem. Riskhanteringsåtgärder skulle ytterligare minska finansieringen till landsbygdsutveckling, som är avgörande för att investera i hållbara metoder. I stället bör marknadsåtgärder utvecklas under den första pelaren för att möjliggöra en stabilisering av marknaden och rimliga priser för jordbrukare och producenter.
Ändringsförslag  123 Förslag till förordning Artikel 43 – punkt 1 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) Möjligheten för redan etablerade lokala aktionsgrupper att genomföra de studier och planera sådana lokala projekt som krävs för att nya områden ska kunna ansöka om deltagande i programmet Leader.
Ändringsförslag  124 Förslag till förordning Artikel 43 – punkt 1 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) Främjande av verksamhet som är inriktad på alternativa livsmedel, kampanjer för utbildning och delaktighet i hälsofrämjande, initiativ till livsmedelssuveränitet och verksamheter som syftar till skydd av livsmedelskvaliteten och djurskyddet.
Ändringsförslag  125 Förslag till förordning Artikel 46 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. För att investeringsinsatser ska kunna få stöd från EJFLU måste de föregås av en utvärdering av den förväntade miljöpåverkan i enlighet med den specifika lagstiftningen för den typen av investeringar, i de fall investeringen troligen kommer att påverka miljön negativt.	1. För att investeringsinsatser ska kunna få stöd från EJFLU måste de föregås av en utvärdering av den förväntade miljöpåverkan i enlighet med den specifika lagstiftningen för den typen av investeringar, i de fall investeringen troligen kommer att påverka miljön negativt. Endast investeringar som utgör ett betydande bidrag till miljö-, klimat- och djurskydd och som på ett betydande sätt går utöver gällande lagstiftning kommer att beviljas stöd.
Ändringsförslag  126 Förslag till förordning Artikel 46 – punkt 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) uppbyggnad, förvärv (även leasing) eller förbättringar av fast egendom,	(a) uppbyggnad, förvärv (även leasing) eller förbättringar av fast egendom, varvid man bör prioritera energisparande och klimatvänlig utrustning,
Ändringsförslag  127 Förslag till förordning Artikel 46 – punkt 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) inköp eller hyrköp av nya maskiner och ny utrustning, bland annat datorprogram, upp till tillgångens marknadsvärde,	(b) inköp eller hyrköp av nya maskiner och ny utrustning, bland annat datorprogram, upp till tillgångens marknadsvärde, varvid man bör prioritera energisparande och klimatvänlig utrustning,
Ändringsförslag  128 Förslag till förordning Artikel 46 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. När det gäller bevattning är det endast investeringar som leder till en minskning på minst 25 % av den tidigare vattenanvändningen som ska anses vara stödberättigande. Genom undantag kan investeringar i nya bevattningsinstallationer i de medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004 eller senare anses vara stödberättigande utgifter i de fall en miljöanalys visar att den berörda investeringen är hållbar och inte har någon negativ miljöpåverkan.	3. När det gäller bevattning är det endast investeringar som leder till en minskning på minst 25 % av den tidigare vattenanvändningen eller till återanvändning av vatten som ska anses vara stödberättigande. Genom undantag kan investeringar i nya bevattningsinstallationer i de medlemsstater som anslöt sig till unionen 2004 eller senare anses vara stödberättigande utgifter i de fall en miljöanalys visar att den berörda investeringen är hållbar och inte har någon negativ miljöpåverkan.
Ändringsförslag  129 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Ett nätverk ska inrättas för att stödja det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket som avses i artikel 61, i enlighet med artikel 51.1. Det ska möjliggöra nätverksarbete mellan operativa grupper, rådgivande tjänster och forskare.	1. Ett nätverk ska inrättas för att stödja det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket som avses i artikel 61, i enlighet med artikel 51.1. Det ska möjliggöra nätverksarbete mellan operativa grupper, rådgivande tjänster, icke-statliga organisationer, kommersiella organ och forskare.
Motivering
Det är av avgörande betydelse för dessa europeiska innovationspartnerskap att icke-statliga organisationer har likvärdigt tillträde till och inflytande över nätverket. Det finns därför ingen anledning att inte nämna dem tydligt redan i texten.
Ändringsförslag  130 Förslag till förordning Artikel 55 – punkt 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) informera den bredare allmänheten och de potentiella stödmottagarna om landsbygdsutvecklingspolitiken,	(c) informera den bredare allmänheten och de potentiella stödmottagarna om landsbygdsutvecklingspolitiken och finansieringsmöjligheter,
Ändringsförslag  131 Förslag till förordning Artikel 61 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) främja en resurseffektiv, produktiv, klimatvänlig och klimattålig jordbrukssektor med låga utsläpp som fungerar i harmoni med de väsentliga naturresurser som jordbruket är beroende av,	(a) främja en resurseffektiv och energisparande, produktiv, djurvänlig, klimatvänlig och klimattålig jordbruks- och skogsbrukssektor med låga utsläpp som fungerar i harmoni med de viktiga naturresurser som jordbruket är beroende av,
Motivering
Det är viktigt att innovationspartnerskapet används för att förbättra djurens välfärd som en del av hållbart jordbruk i linje med strategin för hållbar utveckling.
Ändringsförslag  132 Förslag till förordning Artikel 61 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) förbättra processerna för att bevara miljön, göra anpassningar till och begränsa klimatförändringar,	(c) inriktas på att förbättra processerna för att bevara miljön, främja jordbruksekologiska produktionssystem och jordbruksmetoder med begränsad användning av insatsvaror, göra anpassningar till och begränsa klimatförändringar och samtidigt skydda djurs välfärd,
Motivering
Enligt artikel 13 i fördraget ska EU visa full hänsyn till djurens välfärd när jordbrukspolitik antas. EU bör se till att välfärden för djur som används i livsmedelsproduktion inte påverkas negativt utan tvärtom främjas av verksamheten i innovationspartnerskap.
Ändringsförslag  133 Förslag till förordning Artikel 61 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) bygga broar mellan kunskap och teknik från spetsvetenskap och jordbrukare, företag och rådgivningstjänster.	(d) bygga broar mellan kunskap och teknik från spetsvetenskap och jordbrukare, skogsförvaltare, biodlare, företag och rådgivningstjänster.
Ändringsförslag  134 Förslag till förordning Artikel 62 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Det europeiska innovationspartnerskapets operativa grupper ska utgöra en del av det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket. De ska bildas av berörda aktörer som jordbrukare, forskare, rådgivare och företag som verkar inom jordbruks- och livsmedelssektorn.	1. Det europeiska innovationspartnerskapets operativa grupper ska utgöra en del av det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jord- och skogsbruket. De ska bildas av berörda aktörer som jordbrukare, forskare, rådgivare och företag som verkar inom jordbruks- och livsmedelssektorn.
Ändringsförslag  135 Förslag till förordning Artikel 65 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Minst 5 % av det totala EJFLU-bidraget till landsbygdsutvecklingsprogrammet ska reserveras för Leader.	5. Minst 10 % av det totala EJFLU-bidraget till landsbygdsutvecklingsprogrammet ska reserveras för Leader.
Ändringsförslag  136 Förslag till förordning Artikel 65 – punkt 7a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	7a. Minst 35 % av de totala bidragen från EJFLU till landsbygdsutvecklingsprogram ska avsättas för begränsning av och anpassning till klimatförändringar och hållbar markförvaltning, genom stöd för ett miljö- och klimatvänligt jordbruk, ekologiskt jordbruk, Natura 2000 och ramdirektivet för vatten, stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar, investeringar som förbättrar dels skogsekosystemens förmåga att klara klimatändringar, dels deras miljövärde, skogsrelaterade miljö- och klimattjänster samt skogsskydd. Medlemsstaterna ska dessutom åtminstone upprätthålla insatsnivån på området från programperioden 2007–2013.
Motivering
Under den pågående programplaneringsperioden har vi redan en lägsta utgiftsnivå på 25 % för område 2, vilken bör höjas till 35 %. Alla specifika miljöåtgärder bör inbegripas (Europeiska sammanslutningen för samarbete, ekologi, Natura 2000, ramdirektivet för vatten, skogsmiljö, osv.)
Ändringsförslag  137 Förslag till förordning Artikel 66
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
De medel som överförs till EJFLU genom tillämpning av artikel 7.2 i förordning (EU) nr DP/2012 ska reserveras för insatser som ger ett betydande bidrag till innovation av betydelse för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket, inbegripet begränsning av och anpassning till klimatförändringar.	De medel som överförs till EJFLU genom tillämpning av artikel 7.2 i förordning (EU) nr DP/2012 ska reserveras för insatser som ger ett betydande bidrag till innovation av betydelse för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket, inbegripet begränsning av och/eller anpassning till klimatförändringar. Innovationsåtgärder bör även bidra till att förbättra miljömässig hållbarhet inom jordbruket och livsmedelkedjan och inte i något fall skada miljömålen inom den gemensamma jordbrukspolitiken eller fullföljandet av de miljömässiga resultaten efter andra åtgärder.
Motivering
Tidigare erfarenhet har lärt oss att vara mycket försiktiga med innovationsåtgärder utan miljöskyddsåtgärder.
Ändringsförslag  138 Förslag till förordning Artikel 79 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén ska övervaka alla landsbygdsutvecklingsprogram på grundval av ekonomiska indikatorer samt utfalls- och målindikatorer.	2. Förvaltningsmyndigheten och övervakningskommittén ska övervaka alla landsbygdsutvecklingsprogram på grundval av ekonomiska indikatorer samt utfalls-, effekt- och målindikatorer.
Motivering
Effektindikatorer är nödvändiga för att mäta om regionala utvecklingsprogram verkligen har haft effekt.
Ändringsförslag  139 Förslag till förordning Bilaga I – rad ”Artikel 18.3” – kolumn 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Jordbrukssektorn	Jordbrukssektorn
Av stödberättigande investeringar i regioner som utvecklas långsammare	Av stödberättigande investeringar i regioner som utvecklas långsammare
Av stödberättigande investeringar i de yttersta randområdena	Av stödberättigande investeringar i de yttersta randområdena
Av stödberättigande investeringar på de mindre Egeiska öarna	Av stödberättigande investeringar på de mindre Egeiska öarna
Av stödberättigande investeringar i andra regioner	Av stödberättigande investeringar i andra regioner
Nivåerna ovan kan ökas med 20 %, förutsatt att det maximala kombinerade stödet inte överskrider 90 % för:	Nivåerna ovan kan ökas med 20 %, förutsatt att det maximala kombinerade stödet inte överskrider 90 % för:
– Unga jordbrukare som etablerar sig	– Unga jordbrukare som etablerar sig
– Gemensamma investeringar och integrerade projekt	– Gemensamma investeringar och integrerade projekt
– Områden med naturliga begränsningar, såsom avses i artikel 33.3	– Områden med naturliga begränsningar, såsom avses i artikel 33.3
– Insatser som får stöd inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet	– Insatser som får stöd inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet
	– Ekologiska jordbrukare
	– Åtgärder för att uppnå målen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten
	– Stödordningar för miljövänligt jordbruk
Bearbetning och saluföring av produkter i bilaga I	Bearbetning och saluföring av produkter i bilaga I
Av stödberättigande investeringar i regioner som utvecklas långsammare	Av stödberättigande investeringar i regioner som utvecklas långsammare
Av stödberättigande investeringar i de yttersta randområdena	Av stödberättigande investeringar i de yttersta randområdena
Av stödberättigande investeringar på de mindre Egeiska öarna	Av stödberättigande investeringar på de mindre Egeiska öarna
Av stödberättigande investeringar i andra regioner	Av stödberättigande investeringar i andra regioner
Nivåerna ovan får ökas med 20 %, förutsatt att det maximala kombinerade stödet inte överskrider 90 %, för insatser som får stöd inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet	Nivåerna ovan får ökas med 20 %, förutsatt att det maximala kombinerade stödet inte överskrider 90 %, för insatser som får stöd inom ramen för det europeiska innovationspartnerskapet
Ändringsförslag  140 Förslag till förordning Bilaga I – rad ”Artikel 31.7”
Kommissionens förslag 31(7) Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten 500(*) Per ha och år som högst under den inledande perioden om högst fem år     200(*) Per ha och år som högst     50 Per ha och år som lägst för stöd enligt ramdirektivet för vatten
Parlamentets ändringsförslag 31(7) Stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten 500(*) Per ha och år som högst     50 Per ha och år som lägst för stöd enligt ramdirektivet för vatten
Motivering
Det finns ingen anledning till att denna åtgärd ska få ett lägre belopp eller ett belopp som är tidsbegränsat. Om åtgärder behöver vidtas kommer de att beräknas på grundval av inkomstbortfall/kostnader och bör därefter fastställas på en rimlig nivå. Det finns ingen grund för denna diskriminering.
Ändringsförslag  141 Förslag till förordning Bilaga I – rad ”Artikel 32.3”
Kommissionens förslag 32(3) Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar 25 Som lägst per ha och år     250(*) Som högst per ha och år     300(*) Per ha och år som högst i bergsområden enligt artikel 46.2
Parlamentets ändringsförslag 32(3) Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar 25 Som lägst per ha och år     250(*) Som högst per ha och år     350(*) Per ha och år som högst i bergsområden1       1Denna maxmängd kan vid enstaka fall överskridas under förutsättning att den totala maxmängden inte överskrids i genomsnitt i området som helhet.
Ändringsförslag  142 Förslag till förordning Bilaga III – delprogram 5 och 6 (nya)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Klara miljöutmaningar genom:
	kunskapsöverföring och informationsåtgärder
	rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket
	miljö- och klimatåtgärder inom jordbruket
	ekologiskt jordbruk
	stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten
	samarbete
	investeringar i fysiska tillgångar
	Bevara jordbrukssystem med höga naturvärden:
	kunskapsöverföring och informationsåtgärder
	rådgivningstjänster samt företagslednings- och avbytartjänster inom jordbruket
	kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel
	miljö- och klimatåtgärder inom jordbruket
	ekologiskt jordbruk
	stöd inom ramen för Natura 2000 och ramdirektivet för vatten
	förbättring av den biologiska mångfalden i landsbygdsområden
	samarbete
	investeringar i fysiska tillgångar
Motivering
Följande åtgärder bör uttryckligen framhållas som de viktigaste bestämmelserna för ett delprogram för jordbrukssystem med höga naturvärden inom ramen för programmen för landsbygdsutveckling i syfte att utrusta jordbrukare med det stöd och de verktyg som behövs för att kunna bevara och utveckla några av våra mest värdefulla jordbrukssystem i Europa.
Ändringsförslag  143 Förslag till förordning Bilaga IV – del 1 – tabell – kolumn 1 – rad 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
LU-prioritering 3: Främja organisationen av livsmedelskedjan och riskhanteringen inom jordbruket	LU-prioritering 3: Främja organisationen av livsmedelskedjan inom jordbruket
Ändringsförslag  144 Förslag till förordning Bilaga V – Åtgärder 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Åtgärder av särskild betydelse för att främja organisationen av livsmedelskedjan och riskhanteringen inom jordbruket	utgår
Artikel 19 Återställande av produktionspotential inom jordbruket som skadats av naturkatastrofer och ekokatastrofer samt införande av lämpliga förebyggande åtgärder
Artikel 25 Förebyggande och återställande av skogsskador som uppstår till följd av skogsbränder, naturkatastrofer och ekokatastrofer
Artikel 28 Inrättande av producentgrupper
Artikel 34 Djurskydd
Artikel 37 Riskhantering
Artikel 38 Skörde-, djur- och växtförsäkring
Artikel 39 Gemensamma fonder för djur- och växtsjukdomar och miljöolyckor
Artikel 40 Inkomststabiliseringsverktyg
Motivering
Målet med den andra pelaren är att styra jordbrukare och markförvaltare på landsbygden mot bättre och mer motståndskraftiga ekologiska jordbrukssystem. Riskhanteringsåtgärder skulle ytterligare minska finansieringen till landsbygdsutveckling, som är avgörande för att investera i hållbara metoder.
Ändringsförslag  145 Förslag till förordning Bilaga V – Åtgärder 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kvalitet 17 Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel	Kvalitet 17 Kvalitetssystem för jordbruksprodukter och livsmedel
Artikel 32–33 Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar	Artikel 32–33 Stöd till områden med naturliga eller andra särskilda begränsningar
	Artikel 34 Djurskydd
Motivering
Jordbrukare som i sin produktion ser till att djuren mår bra uppfyller kraven från marknaden och kan få ett högre pris för sina produkter och förbättra sin konkurrenskraft. De behöver få stöd för att övergå till dessa produktionssystem.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
Referensnummer	COM(2011)0627 – C7-0340/2011 – 2011/0282(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	AGRI 25.10.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	ENVI 25.10.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Karin Kadenbach 14.11.2011
Behandling i utskott	7.5.2012
Antagande	19.9.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	30 11 18
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Martina Anderson, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sergio Berlato, Lajos Bokros, Milan Cabrnoch, Nessa Childers, Esther de Lange, Bas Eickhout, Edite Estrela, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Jo Leinen, Corinne Lepage, Peter Liese, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Vladko Todorov Panayotov, Antonyia Parvanova, Andres Perello Rodriguez, Mario Pirillo, Pavel Poc, Frédérique Ries, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Kārlis Šadurskis, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Salvatore Tatarella, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Marina Yannakoudakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Nikos Chrysogelos, Christofer Fjellner, Jacqueline Foster, Vittorio Prodi, Michèle Rivasi, Marita Ulvskog, Kathleen Van Brempt, Andrea Zanoni

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (16.10.2012)

till utskottet för jordbruk och landsbygdsutveckling

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
(COM(2011)0627 – C7‑0340/2011 – 2011/0282(COD))

Föredragande: Elisabeth Schroedter

KORTFATTAD MOTIVERING

Utvecklingen av landsbygdsområden är viktig för att Europeiska unionens regioner ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) [1] är inte bara kopplad till den gemensamma jordbrukspolitiken, utan är även nära förbunden med EU:s mål om att främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning i EU, i enlighet med artikel 174 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). I detta syfte och i syfte att åstadkomma en flerårig finanspolitisk planering, har kommissionen dessutom föreslagit en gemensam strategisk ram för alla fonder (nedan kallade GSR-fonder) för EJFLU. Alla fonderna i denna ramförordning syftar till att tillsammans bidra till en hållbar regional utveckling och därmed till en övergripande harmonisk utveckling av EU. Den gemensamma ramen för GSR-fonderna är avsedd att säkerställa att investeringar från alla fonder syftar till gemensamma mål. Fonderna är tänkta att samverka för att öka synergieffekterna när medel betalas ut, och på så sätt säkerställa högsta möjliga mervärde. Samtidigt är målet att minska sådana byråkratiska hinder som står i vägen för lokala aktörers användning av mer än en fond. Landsbygdsområden gynnas särskilt av en integrerad användning av alla GSR-fonder. Särskilt utsatta grupper som romer kan stödjas och vissa regioners oproportionella beroende av monoproduktion kan övervinnas. Detta kräver en långtgående harmonisering av genomförandebestämmelserna och inspektionskraven för alla fonder. Samtidigt innehåller förordningen om den gemensamma ramen allmänna principer, såsom partnerskap och flernivåstyre, iakttagelse av relevanta EU-lagar och nationella lagar, främjande av jämställdhet, förebyggande av diskriminering och främjande av en hållbar utveckling.

I syfte att möjliggöra ett större europeiskt mervärde bör verksamheterna i GSR-fonderna (Europeiska regionala utvecklingsfonden (Eruf), Sammanhållningsfonden, Europeiska socialfonden (ESF), Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF)) stödja gemensamma EU-prioriteringar så att man kan uppnå en smart och hållbar tillväxt för alla. Dessa prioriteringar återspeglar de huvudmål och flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin som Europeiska rådet har kommit överens om.

Kommissionen har dock på många platser i EJFLU-förordningen misslyckats med att på ett konsekvent sätt genomföra dessa punkter. Ändringsförslagen i detta betänkande avser att främja ett gemensamt språk i centrala punkter, för att underlätta fondens gemensamma programplanering. Det är emellertid av avgörande betydelse för föredraganden att EJFLU kan användas tillsammans med andra GSR-fonder i flerfondsprogram eller gemensamma operativa program, så att man kan stärka synergieffekterna i de olika fonderna, särskilt på lokal nivå. Huvudpunkterna för detta finns förankrade i den allmänna förordningen (grundförordningen 2012), inte i EJFLU-förordningen. Föredraganden har dock ändrat motsvarande punkter i EJFLU-förordningen i syfte att underlätta gemensamma operativa program med andra GSR-fonder. Fördraganden föreslår till exempel att medlemsstaterna i övergångsregioner bör kunna anpassa EU:s andel av medfinansiering till de andra GSR-fonderna i ett gemensamt program.

Föredraganden stöder kommissionens plan att definiera landsbygdsområden för att stärka EJFLU:s fokus på dessa områden. Det vore dock beklagligt om detta skulle medföra att metoden med funktionella territoriella områden övergavs. Om landsbygdsområden beaktas för sig så kommer det inte att vara möjligt att främja en hållbar utveckling i dessa områden. Om man däremot stöder ekonomiska och kulturella band mellan stads- och landsbygdsområden och mellan regioner så kommer detta att vara till fördel för landsbygdsregionerna. Detta är orsaken till att definitionen av landsbygdsområden även måste omfatta funktionella områden, så att man kan säkra ett framgångsrikt genomförande av lokala utvecklingsstrategier.

I Leadermetoden bygger den gemensamma strategiska ramen för GSR-fonderna på positiva erfarenheter från de senaste 20 åren av landsbygdsutveckling. I Leadermetoden engageras den berörda befolkningen i en hållbar utveckling av deras levnadsmiljö. Leadermetoden är världens mest framgångsrika sätt att ge landsbygdsområden ny kraft och stärka den socioekonomiska utvecklingen i dessa områden i all deras mångfald. Enligt den så kallade ”bottom-up”-metoden tar man till vara den lokala befolkningens kunskaper om hur svårigheter övervinns bäst och kartlägger outnyttjade möjligheter till utveckling och nya arbetstillfällen. Omvänt innebär metoden att man överför ansvaret för utvecklingen på den lokala befolkningen. Denna kombination av horisontella och vertikala partnerskap har visat att åtgärder på lokal nivå kan samverka och ha en enorm inverkan på skapandet av sysselsättning i landsbygdsområden. Människor som aktivt deltar i utvecklingen av sin levnadsmiljö känner en större samhörighet med närområdet, och detta motverkar tendensen att flytta ifrån hembygden. På så sätt kan man undvika en negativ demografisk utveckling Dessutom bidrar den lokala befolkningen aktivt till uppnåendet av Europa 2020-strategins mål. Av detta skäl anser föredraganden att det är mycket viktigt att Leadermetoden tillämpas i större utsträckning inom regional utveckling, särskilt i områden med en territoriell karaktär, med andra ord EU:s prioriteringar 3, 4, 5 och 6 i EJFLU-förordningen. Leadermetoden är EU:s populäraste metod på lokal nivå. Den bidrar avsevärt till att göra EU mer synligt bland medborgarna.

Kommissionen förklarar och dokumenterar i detalj i sitt arbetsdokument om framtida utmaningar för regionerna, ”Regions 2020” [2] att klimatförändringar kan ha en enorm inverkan på de ekonomiska, sociala och ekologiska systemen i regionerna. I regioner där det råder stor risk för torka, till exempel, finns det risk för konflikter i fråga om hur begränsade vattenresurser ska användas. Antalet områden med stor risk för översvämning, kusterosion och eld blir allt fler. Detta drabbar i synnerhet jordbruket och landsbygdsturismen, eftersom de är beroende av ekosystemtjänster och naturresurser. Samtidigt är dessa sektorer den största källan till sysselsättning i landsbygdsområden. I vissa fall kan man till och med ifrågasätta om landsbygdsområden verkligen är lämpliga att bo i. Därför har markförvaltningsmetoder och skydd av klimat och resurser en territoriell dimension i jordbrukssektorn. Dessa insatser spelar en avgörande roll när det gäller att bibehålla boendet på landsbygden och välståndet hos befolkningen i dessa områden. Denna aspekt är också uppenbar i föredragandens ändringsförslag. Hon tar därmed hänsyn till komplexiteten i utvecklingsstrategier för landsbygdsområden i sina överläggningar.

I den slutliga analysen måste syftet vara att så bra och effektivt som möjligt använda EU:s begränsade ekonomiska resurser för att få till stånd en hållbar utveckling i landsbygdsområden, och därigenom förbättra välståndet hos den lokala befolkningen. Välstånd mäts dock inte enbart i form av BNP. Enligt kommissionens meddelande ”Bortom BNP” [3] är BNP ingen indikator för miljömässig hållbarhet eller social sammanhållning. En inkluderande och deltagande ansats i utvecklingsfrågor kan dock bidra till att få till stånd ett verkligt välstånd i landsbygdsområden.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) För att landsbygden ska utvecklas på ett hållbart sätt är det nödvändigt att fokusera på ett begränsat antal centrala prioriteringar som avser kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket, konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk och jordbruksföretagets möjlighet att överleva, organisationen av livsmedelskedjan och riskhanteringen inom jordbruket, återställande, bevarande och förbättring av de ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruk, effektivt resursutnyttjande och övergång till en koldioxidsnål ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn och främjande av social inkludering, fattigdomsbekämpning och ekonomisk utveckling i landsbygdsområden. Härvid måste man ta hänsyn till de olikartade förhållanden som påverkar landsbygdsområden med olika särdrag eller olika kategorier av eventuella stödmottagare och de tvärgående målen avseende innovation, miljö och en begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Åtgärderna för att begränsa klimatförändringar bör utgöras av både åtgärder för att begränsa utsläppen från centrala verksamheter inom jord- och skogsbruk, som boskapsuppfödning och användningen av gödselmedel, och åtgärder för att bevara kolsänkor och öka koldioxidbindningen när det gäller markanvändning och ändringar av markanvändningen och inom skogssektorn. Unionsprioriteringen för landsbygdsutveckling som avser kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och landsbygdsområden bör tillämpas horisontellt i förhållande till unionens övriga prioriteringar för landsbygdsutveckling.	(5) För att landsbygden ska utvecklas på ett hållbart sätt är det nödvändigt att fokusera på ett begränsat antal centrala prioriteringar som avser kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruket, konkurrenskraften inom alla typer av jordbruk och jordbruksföretagets möjlighet att överleva, organisationen av livsmedelskedjan och riskhanteringen inom jordbruket, återställande, bevarande och förbättring av de ekosystem som är beroende av jord- och skogsbruk, effektivt resursutnyttjande och övergång till en koldioxidsnål ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn och främjande av social inkludering, fattigdomsbekämpning och hållbar utveckling i landsbygdsområden, inklusive förbindelser mellan stad och landsbygd och regionöverskridande samarbete. Härvid måste man ta hänsyn till de olikartade förhållanden som påverkar landsbygdsområden med olika särdrag eller olika kategorier av eventuella stödmottagare och de tvärgående målen avseende innovation, miljö och en begränsning av och anpassning till klimatförändringar. Åtgärderna för att begränsa klimatförändringar bör utgöras av både åtgärder för att begränsa utsläppen från centrala verksamheter inom jord- och skogsbruk, som boskapsuppfödning och användningen av gödselmedel, och åtgärder för att bevara kolsänkor och öka koldioxidbindningen när det gäller markanvändning och ändringar av markanvändningen och inom skogssektorn. Unionsprioriteringen för landsbygdsutveckling som avser kunskapsöverföring och innovation inom jord- och skogsbruk och landsbygdsområden bör tillämpas horisontellt i förhållande till unionens övriga prioriteringar för landsbygdsutveckling.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) Medlemsstaterna bör kunna ta med tematiska delprogram i sina landsbygdsutvecklingsprogram för att hantera särskilda behov i områden av särskild betydelse. De tematiska delprogrammen bör bland annat beröra unga jordbrukare, småbrukare, bergsområden och upprättandet av korta leveranskedjor. De tematiska delprogrammen bör också ge möjlighet att hantera omstrukturering av jordbrukssektorer som har stor inverkan på utvecklingen av landsbygdsområden. Som ett medel för att få insatser i form av sådana tematiska delprogram att fungera mer effektivt bör det vara möjligt för medlemsstaterna att tillhandahålla högre stödnivåer för en del av de insatser de omfattar.	(9) Medlemsstaterna bör kunna ta med tematiska delprogram i sina landsbygdsutvecklingsprogram för att hantera särskilda behov i områden av särskild betydelse, med beaktande av förbindelserna mellan stad och landsbygd och regionöverskridande samarbete. De tematiska delprogrammen bör bland annat beröra unga jordbrukare, kvinnor som är verksamma inom jordbruk, småskaliga jordbruk, bergsområden och upprättandet av korta leveranskedjor. De tematiska delprogrammen bör också ge möjlighet att hantera omstrukturering av jordbrukssektorer som har stor inverkan på utvecklingen av landsbygdsområden. Som ett medel för att få insatser i form av sådana tematiska delprogram att fungera mer effektivt bör det vara möjligt för medlemsstaterna att tillhandahålla högre stödnivåer för en del av de insatser de omfattar.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(14) När det gäller utvecklingen och specialiseringen av jord- och skogsbruk och de särskilda utmaningar som mikroföretag samt små och medelstora företag ställs inför på landsbygden krävs en lämplig teknisk och ekonomisk utbildning, liksom en ökad förmåga att skaffa sig tillgång till och utbyta kunskap och information, även i form av spridning av de bästa produktionsmetoderna inom jord- och skogsbruket. Kunskapsöverföring och informationsverksamhet bör inte bara förekomma i form av traditionella kurser utan vara anpassade till landsbygdsaktörernas behov. Seminarier, rådgivning, demonstrationer, informationsåtgärder, men även kortvariga utbytes- och besöksprogram inom jordbruket bör därför också stödjas. Den kunskap och information som inhämtas bör göra det möjligt för jordbrukare, skogsbrukare, personer som är verksamma inom livsmedelsektorn samt små och medelstora företag på landsbygden att särskilt öka sin konkurrenskraft och förbättra sitt resursutnyttjande och sin miljöprestanda, samtidigt som de bidrar till hållbarhet inom landsbygdsekonomin. I syfte att säkerställa att kunskapsöverförings- och informationsåtgärderna uppnår dessa resultat bör det krävas att de som tillhandahåller dessa kunskapsöverföringstjänster har all den kompetens som krävs.	(14) När det gäller utvecklingen och specialiseringen av jord- och skogsbruk och de särskilda utmaningar som mikroföretag samt små och medelstora företag ställs inför på landsbygden krävs en lämplig teknisk och ekonomisk utbildning, liksom en ökad förmåga att skaffa sig tillgång till och utbyta kunskap och information, även i form av spridning av de bästa produktionsmetoderna inom jord- och skogsbruket. Kunskapsöverföring och informationsverksamhet bör inte bara förekomma i form av traditionella kurser utan även inom systemet för livslångt lärande, som dessutom bör anpassas till landsbygdsaktörernas behov. Seminarier, rådgivning, demonstrationer, informationsåtgärder och regionala plattformar för utbyte av erfarenheter, men även kortvariga utbytes- och besöksprogram inom jordbruket bör därför också stödjas. Den kunskap och information som inhämtas bör göra det möjligt för jordbrukare, skogsbrukare, sammanslutningar och nätverk för landsbygdsutveckling, personer som är verksamma inom livsmedelsektorn samt mikroföretag och småföretag på landsbygden att särskilt öka sin konkurrenskraft och förbättra sitt resursutnyttjande och sin miljöprestanda, samtidigt som de bidrar till hållbarhet inom landsbygdsekonomin. I syfte att säkerställa att kunskapsöverförings- och informationsåtgärderna uppnår dessa resultat bör det krävas att de som tillhandahåller dessa kunskapsöverföringstjänster har all den kompetens som krävs, och att offentliga och offentlig-privata partnerskap uppmuntras för tjänster som är riktade till alla sociala kategorier.
Motivering
Genom systemet för livslångt lärande kan personer från andra sektorer lockas att flytta över till denna sektor.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) Etablering och utveckling av ny ekonomisk verksamhet i form av nya jordbruk, ny affärsverksamhet eller nya investeringar inom annan verksamhet än jordbruksverksamhet är nödvändig för landsbygdsområdens utveckling och konkurrenskraft. En jordbruks- och affärsutvecklingsåtgärd bör göra det lättare för unga jordbrukare att starta ett jordbruk och därefter genomföra en strukturanpassning i sina jordbruksföretag och bör även underlätta diversifiering av jordbrukare till annan verksamhet än jordbruksverksamhet och etablering och utveckling av små- och medelstora företag som driver annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden. Utveckling av små jordbruksföretag som har möjlighet till ekonomisk överlevnad bör också uppmuntras. För att garantera överlevnaden för ny ekonomisk verksamhet som stöds i enlighet med denna åtgärd bör stödet villkoras mot inlämnande av en affärsplan. Stöd för nyetablering bör endast omfatta den inledande perioden av ett företags livstid och inte övergå till driftstöd. Om medlemsstaterna väljer att bevilja stöd i form av delanslag bör detta göras under högst fem år. För att främja omstruktureringen inom jordbrukssektorn bör det dessutom beviljas stöd i form av årliga utbetalningar till jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare enligt avdelning V i förordning (EU) nr DP/2012 och som åtar sig att överföra hela sitt företag och motsvarande stödrättigheter till en annan jordbrukare som inte deltar i den ordningen.	(21) Etablering och utveckling av ny ekonomisk verksamhet i form av nya jordbruk, nya verksamhetsgrenar, ny affärsverksamhet med anknytning till jord- och skogsbruk, nya investeringar inom annan verksamhet än jordbruksverksamhet, nya investeringar i jordbrukets sociala struktur och nya investeringar i turistverksamhet, är nödvändigt för landsbygdens utveckling och konkurrenskraft. En jordbruks- och affärsutvecklingsåtgärd bör göra det lättare för unga jordbrukare att starta ett jordbruk och därefter genomföra en strukturanpassning av jordbruksföretaget, och den bör även främja kvinnligt entreprenörskap, även med avseende på diversifiering av jordbrukare till annan verksamhet än jordbruksverksamhet och etablering och utveckling av små- och medelstora företag som driver annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden. Utveckling av små företag med anknytning till jord- och skogsbruk som har möjlighet till ekonomisk överlevnad bör också uppmuntras. För att garantera överlevnaden för ny ekonomisk verksamhet som stöds i enlighet med denna åtgärd bör stödet villkoras mot inlämnande av en affärsplan. Stöd för nyetablering bör endast omfatta den inledande perioden av ett företags livstid och inte övergå till driftstöd. Om medlemsstaterna väljer att bevilja stöd i form av delanslag bör detta göras under högst fem år. För att främja omstruktureringen inom jordbrukssektorn bör man dessutom bevilja stöd i form av årliga utbetalningar till jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare enligt avdelning V i förordning (EU) nr xxxx 2012 [förordningen om direktstöd] och som åtar sig att överföra hela sitt företag och motsvarande stödrättigheter till en annan jordbrukare som inte deltar i den ordningen.
Motivering
Investeringsåtgärderna bör också omfatta jordbrukens expansion till turistverksamhet (bondgårdssemester) och social verksamhet (grön omsorg).
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 22
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(22) Små och medelstora företag utgör ryggraden i unionens landsbygdsekonomi. Syftet med jordbruksutveckling och affärsutveckling av annan verksamhet än jordbruksverksamhet bör vara att främja sysselsättning och inrätta kvalitativ sysselsättning i landsbygdsområden, upprätthålla redan befintlig sysselsättning, minska säsongsbetonade variationer i sysselsättningen, utveckla andra sektorer än jordbrukssektorer samt förädling av jordbruks- och livsmedelsprodukter, samtidigt som företagsintegration och lokala former av samarbete mellan sektorerna uppmuntras. Projekt som samtidigt integrerar jordbruk, hållbar och ansvartagande landsbygdsturism, natur- och kulturarv bör uppmuntras, såväl som investeringar i förnybar energi.	(22) Små och medelstora företag utgör ryggraden i unionens hållbara landsbygdsekonomi. Syftet med jordbruksutveckling och affärsutveckling av annan verksamhet än jordbruksverksamhet bör vara att främja sysselsättning och inrätta kvalitativ sysselsättning i landsbygdsområden, framför allt för unga, upprätthålla redan befintlig sysselsättning, minska säsongsbetonade variationer i sysselsättningen, utveckla andra sektorer än jordbrukssektorer samt förädling av jordbruks- och livsmedelsprodukter, samtidigt som företagsintegration och lokala former av samarbete mellan sektorerna uppmuntras i linje med en hållbar regional utveckling. Projekt som samtidigt integrerar jordbruk, hållbar och ansvartagande landsbygdsturism, natur- och kulturarv bör uppmuntras, såväl som investeringar i förnybar energi. En hållbar utveckling av landsbygdsområden bör stärkas genom att man främjar förbindelser mellan stad och landsbygd och regionöverskridande samarbete.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 24
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(24) Utvecklingen av lokal infrastruktur och lokala bastjänster i landsbygdsområden, även fritidsverksamhet och kultur, förnyelse av byar och verksamheter som syftar till att återställa och uppgradera byars kultur- och naturarv och landsbygdslandskapet är en nödvändig del av alla insatser för att förverkliga tillväxtpotentialen och främja landsbygdsområdens hållbarhet. Stöden bör därför beviljas till åtgärder som har detta syfte, inbegripet tillgång till informations- och kommunikationsteknik samt utveckling av bredband med stor och mycket stor kapacitet. I enlighet med dessa mål bör man främja utveckling av tjänster och infrastruktur som leder till social inkludering och motverkar tendenser till social och ekonomisk nedgång och avfolkning av landsbygdsområden. För att ett sådant stöd ska kunna uppnå maximal verkan bör de åtgärder som omfattas genomföras i enlighet med eventuella befintliga planer för utveckling av kommuner och deras bastjänster som utarbetas av en eller flera landsbygdskommuner. För att säkerställa överensstämmelse med unionens klimatmål bör kommissionen ha befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget när det gäller att definiera vilka typer av förnyelsebara energiinfrastrukturer som får komma i fråga för stöd.	(24) Utvecklingen av lokal infrastruktur och lokala bastjänster i landsbygdsområden, även fritidsverksamhet och kultur, förnyelse av byar och verksamheter som syftar till att återställa och uppgradera byars kultur- och naturarv och landsbygdslandskapet är faktorer som krävs för att förverkliga tillväxtpotentialen och möjligheten att främja landsbygdsområdens hållbarhet. Hållbar utveckling av landsbygdsområden bör stärkas genom att man främjar förbindelser mellan stad och landsbygd och regionöverskridande samarbete. Stöden bör därför beviljas till åtgärder som har detta syfte, inbegripet tillgång till informations- och kommunikationsteknik samt utveckling av bredband med stor och mycket stor kapacitet. Samhällsledda lokala utvecklingsinitiativ bör prioriteras. I enlighet med dessa mål bör man främja utveckling av tjänster och infrastruktur som leder till social inkludering och motverkar tendenser till social och ekonomisk nedgång och avfolkning av landsbygdsområden. För att ett sådant stöd ska kunna uppnå maximal verkan bör de åtgärder som omfattas genomföras i enlighet med eventuella befintliga planer för utveckling av kommuner och deras bastjänster som utarbetas av en eller flera landsbygdskommuner. För att säkerställa överensstämmelse med unionens klimatmål bör kommissionen ha befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget när det gäller att definiera vilka typer av förnyelsebara energiinfrastrukturer som får komma i fråga för stöd.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 33
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(33) För att säkerställa att unionens medel används effektivt och att jordbrukare i hela unionen likabehandlas bör bergsområden och områden med naturliga eller andra särskilda svårigheter definieras i enlighet med objektiva kriterier. När det gäller områden med naturbetingade svårigheter bör det finnas biologisk-fysiska kriterier som underbyggs av pålitliga vetenskapliga rön. Övergångsåtgärder bör användas i syfte att underlätta utfasningen av stöd i områden som inte längre kommer att betraktas som områden med naturbetingade svårigheter till följd av att dessa kriterier tillämpas.	(33) För att säkerställa att unionens medel används effektivt och att jordbrukare i hela unionen likabehandlas bör bergsområden och områden med naturliga eller andra särskilda svårigheter definieras i enlighet med objektiva kriterier. När det gäller områden med naturbetingade svårigheter bör det finnas kriterier som underbyggs av pålitliga vetenskapliga rön som tar hänsyn till de berörda områdenas särskilda egenskaper och utvecklingsmål, och som i tillräcklig utsträckning skräddarsys efter omfattningen av de inneboende naturbetingade svårigheterna i dessa områden och jordbruksföretagens produktionsinriktning och/eller ekonomiska struktur i ett visst område.
Motivering
Resultatet av kommissionens meddelande om bättre riktat stöd till jordbrukare i områden med naturbetingade svårigheter (COM(2009)0161) är inte tillfredsställande. De särskilda förhållandena i medlemsstaterna måste beaktas och det bör skapas tillräckliga differentieringsmöjligheter för olika produktionsinriktningar.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 47
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(47) För att bidra till att uppnå Europeiska innovationspartnerskapets mål för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket bör ett nätverk inrättas inom ramen för detta partnerskap för att skapa nätverk mellan aktionsgrupper, rådgivningstjänster och forskare som deltar i genomförandet av innovationsriktade åtgärder. Nätverket bör finansieras som en del av det tekniska stödet på unionsnivå.	(47) För att bidra till att uppnå Europeiska innovationspartnerskapets mål för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket bör ett nätverk inrättas inom ramen för detta partnerskap för att skapa nätverk mellan aktionsgrupper, rådgivningstjänster, icke-statliga organisationer och forskare som deltar i genomförandet av innovationsriktade åtgärder. Nätverket bör finansieras som en del av det tekniska stödet på unionsnivå.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 52
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(52) Genomförande av innovationsprojekt inom ramen för EIP bör utföras av verksamhetsgrupper som sammanför jordbrukare, forskare, rådgivare, företag och andra aktörer som är berörda av innovation i jordbrukssektorn. För att säkerställa att resultaten från sådana projekt kommer hela sektorn till godo bör resultaten spridas.	(52) Genomförande av innovationsprojekt inom ramen för EIP bör utföras av verksamhetsgrupper som sammanför jordbrukare, forskare, rådgivare, företag och andra aktörer som är berörda av innovation i jordbrukssektorn. För att säkerställa att resultaten från sådana projekt kommer hela sektorn till godo bör man stödja spridningen av resultaten och finansiera åtgärder för detta ändamål, inbegripet tekniskt stöd, med medel från olika källor.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 61
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(61) Ansvaret för övervakning av programmet bör delas mellan förvaltningsmyndigheten och den övervakningskommitté som inrättas för detta ändamål. Övervakningskommittén bör ha som uppgift att övervaka effektiviteten vid genomförandet av programmet. Därför bör denna kommittés ansvarsområden fastställas.	(61) Ansvaret för övervakningen av programmet bör delas mellan förvaltningsmyndigheten och en övervakningskommitté som inrättas för ändamålet. Övervakningskommitténs sammansättning, funktioner och ansvarsområde bör fastställas i enlighet med artiklarna 41–43 och artikel 5 i förordning [grundförordningen 2012]. En gemensam övervakningskommitté kan inrättas för landsbygdsutvecklingsprogram och program inom andra GSR-fonder som genomförs på samma territoriella område.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) sammanfattas den strategiska helhetssynen på landsbygdsutvecklingspolitiken,	(c) sammanfattas den strategiska helhetssynen på landsbygdsutvecklingspolitiken, inklusive förbindelser mellan stad och landsbygd och regionöverskridande samarbete,
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(f) fastställs regler för att säkerställa samordning mellan EJFLU och övriga unionsinstrument.	(f) fastställs regler för att säkerställa att EJFLU samordnas och är samstämd med samliga GSR-fonder och övriga unionsinstrument.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) åtgärd: ett antal insatser som bidrar till en eller flera av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling.	(c) åtgärd: ett antal insatser som bidrar till en eller flera av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling, inklusive förbindelser mellan stad och landsbygd och regionöverskridande samarbete.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) insats: projekt, grupp av projekt, avtal, arrangemang eller annan verksamhet som valts ut i enlighet med kriterierna för det berörda landsbygdsutvecklingsprogrammet, och som genomförs av en eller flera stödmottagare på ett sätt som möjliggör att en eller flera av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling kan uppnås.	(d) insats: projekt, grupp av projekt, avtal, arrangemang eller annan verksamhet som valts ut i enlighet med kriterierna för det berörda landsbygdsutvecklingsprogrammet, och som genomförs av en eller flera stödmottagare på ett sätt som möjliggör att en eller flera av unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling kan uppnås, inklusive möjligheten att kombinera stöd från olika GSR-fonder, inbegripet för en enda prioriterad typ av program som samfinansieras genom Eruf och ESF enligt vad som avses i artikel 87.1 i förordning [grundförordningen].
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(m) lokal utvecklingsstrategi: ett antal sammanhållna insatser som svarar mot lokala mål och behov, som bidrar till att uppnå unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling och som genomförs i ett partnerskap på lämplig nivå.	(g) lokal utvecklingsstrategi: ett antal sammanhållna insatser som svarar mot lokala mål och behov, som bidrar till att uppnå unionens prioriteringar för hållbar landsbygdsutveckling, inbegripet förbindelser mellan stad och landsbygd och regionöverskridande samarbete, och som genomförs i partnerskap på särskilda subregionala territoriella nivåer.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led t
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(t) kort leveranskedja: leveranskedja som omfattar ett begränsat antal ekonomiska aktörer som idkar samarbete och arbetar för lokal ekonomisk utveckling samt nära geografiska och sociala förbindelser mellan tillverkare och konsumenter;	(t) kort livsmedelsleveranskedja: leveranskedja som omfattar ett begränsat antal producenter, företrädesvis småjordbrukare, som idkar samarbete och arbetar för lokal ekonomisk utveckling samt nära geografiska och sociala förbindelser mellan tillverkare och konsumenter;
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
EJFLU ska bidra till Europa 2020-strategin genom att främja en hållbar landsbygdsutveckling i hela unionen på ett sätt som kompletterar den gemensamma jordbrukspolitikens andra instrument, sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Fonden ska bidra till att unionens jordbrukssektor blir mer territoriellt och miljömässigt balanserad, klimatvänlig och klimattålig samt innovativ.	EJFLU ska bidra till Europa 2020-strategin inom ramen för en europeisk strategi för landsbygdsutveckling genom att främja en hållbar landsbygdsutveckling och ekonomisk tillväxt i landsbygdsområden i hela unionen på ett sätt som kompletterar den gemensamma jordbrukspolitikens andra instrument och som innebär att den samordnas med och kompletterar sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken. Fonden ska bidra till att unionens jordbruks- livsmedels och skogsbrukssektorer blir mer territoriellt och miljömässigt balanserade, klimatvänliga och klimattåliga samt konkurrenskraftiga, produktiva och innovativa.
Motivering
Målen för EJFLU bör stämma överens med tillväxtmålen för Europa 2020-strategin, och därför bör jord- och skogsbruksföretagens konkurrenskraft nämnas. I ändringsförslag 29 i Regionkommitténs yttrande understryks att det krävs en genuin strategi för landsbygdsutveckling på EU-nivå. Denna strategi måste samordnas med och komplettera stödet inom ramen för sammanhållningspolitiken och den gemensamma fiskeripolitiken.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 4 – led 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) En territoriellt balanserad utveckling av landsbygdsområden.	(3) En territoriellt balanserad utveckling av landsbygdsekonomin och landsbygdsamhällena, inbegripet förbindelser mellan stad och landsbygd och regionöverskridande samarbete.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Arbetet med att uppnå målen för landsbygdsutvecklingen, vilka bidrar till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt som inkluderar alla, ska bedrivas på grundval av följande sex unionsprioriteringar för landsbygdsutveckling som bygger på de relevanta tematiska målen inom den gemensamma strategiska ramen:	Arbetet med att uppnå målen för landsbygdsutvecklingen, vilka bidrar till Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt som inkluderar alla, ska bedrivas på grundval av följande sex unionsprioriteringar och deras investeringsprioriteringar för landsbygdsutveckling som bygger på de relevanta tematiska målen inom den gemensamma strategiska ramen:
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led 2 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Underlätta omstrukturering av jordbruk som ställs inför större strukturproblem, i synnerhet jordbruk som är mindre aktiva på marknaden, marknadsorienterade jordbruk i särskilda sektorer och jordbruk i behov av diversifiering av jordbruksverksamheten.	(a) Underlätta omstrukturering och modernisering av jordbruk och diversifiering av jordbruksverksamheten.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led 2 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Underlätta generationsbyte inom jordbrukssektorn.	(b) Främja generationsbyte och underlätta för nya deltagare i jordbruks- och landsbygdsutvecklingsprogrammen.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led 3 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Stödja riskhantering inom jordbruket.	(b) Stödja riskhantering inom jordbruket genom försiktighetsåtgärder.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led 4 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Återställa och bevara biologisk mångfald, bland annat inom Natura 2000-områden och jordbruk med höga naturvärden, och de europeiska landskapens karaktär.	(a) Återställa, bevara och använda den biologiska och genetiska mångfalden i jordbruket på ett hållbart sätt, bland annat inom Natura 2000-områden och jordbruk med höga naturvärden, och de europeiska landskapens karaktär.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led 4 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Förbättra markskötseln.	(c) Förbättra jordstrukturen och jordens förmåga att stå emot erosion och extrema väderfenomen, samt bördigheten och skötseln.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led 5 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) Främja resurseffektivitet och stödja övergången till en koldioxidsnål och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn, med särskild inriktning på följande:	(5) Främja en energibesparande och resurseffektiv användning av jordbruksresurserna och stödja övergången till en klimatkompatibel, energibesparande och klimattålig ekonomi inom jordbruks-, livsmedels- och skogsbrukssektorn, med särskild inriktning på följande:
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led 5 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Effektivisera vattenanvändningen inom jordbruket.	(a) Öka effektiviteten och besparingarna i vattenanvändningen inom jordbruket.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led 5 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Effektivisera energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning.	(b) Öka effektiviteten och besparingarna i energianvändningen inom jordbruket och vid livsmedelsbearbetning.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 5 –punkt 1 – led 5 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) Främja tillgång till och användning av förnybara energikällor, biprodukter, avfall, rester och andra råvaror som inte är avsedda till livsmedel för biologisk-ekonomiska ändamål.	(c) Främja lokal tillgång till och användning av förnybara energikällor, biprodukter, avfall, rester och andra råvaror som inte är avsedda till livsmedel för biologisk-ekonomiska ändamål.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led 6 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) Främja diversifiering och skapande av nya småföretag och arbetstillfällen.	(a) Uppmuntra till ekonomisk diversifiering av befintliga mikro- och småföretag, skapande av nya mikro- och småföretag, med betoning på sådana företag som startas av kvinnor och unga människor, och skapande av arbetstillfällen.
Motivering
Ändringsförslag 32 från Regionkommittén.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 – led 6 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Främja lokal utveckling på landsbygden.	(b) Främja hållbar lokal utveckling på landsbygden.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. Det ska råda överensstämmelse mellan det stöd som beviljas av EJFLU och de åtgärder som finansieras av de övriga GSR-fonderna.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – stycke 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna får i sina landsbygdsutvecklingsprogram infoga tematiska delprogram som bidrar till unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling och som avser fastställda behov, särskilt när det gäller	1. Medlemsstaterna får i sina landsbygdsutvecklingsprogram infoga tematiska delprogram som bidrar till unionens prioriteringar för landsbygdsutveckling, som tar hänsyn till förbindelser mellan stad och landsbygd och regionöverskridande samarbete och som avser fastställda behov, särskilt när det gäller
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 – stycke 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) bergsområden som avses i artikel 33.2,	(c) bergsområden som avses i artikel 33.2 och sådana områden med avsevärda naturliga begränsningar som avses i artikel 33.4,
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(da) Resultatet av den strategiska miljöbedömningen av programmet som genomförs i enlighet med direktiv 2001/42/EG.
Ändringsförslag  35 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – led f
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(f) I samband med lokal utveckling, en särskild beskrivning av samordningsmekanismerna mellan lokala utvecklingsstrategier, samarbetsåtgärden som avses i artikel 36, grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden som avses i artikel 21 och stödet för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden inom ramen för jordbruks- och affärsutvecklingsåtgärden i landsbygdsområden som avses i artikel 20.	(f) I samband med lokal utveckling, en särskild beskrivning av samordningsmekanismerna mellan lokala utvecklingsstrategier, samarbetsåtgärden som avses i artikel 36, grundläggande tjänster och förnyelse av samhällen i landsbygdsområden som avses i artikel 21, inbegripet förbindelser mellan stad och landsbygd och regionöverskridande samarbete, och stödet för annan verksamhet än jordbruksverksamhet i landsbygdsområden inom ramen för jordbruks- och affärsutvecklingsåtgärden i landsbygdsområden som avses i artikel 20.
Ändringsförslag  36 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – led h
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(h) En analys av vilka behov som finns med avseende på övervaknings- och utvärderingskraven och den utvärderingsplan som avses i artikel 49 i förordning (EU) nr [CSF/2012]; medlemsstaten ska tillhandahålla tillräckliga resurser och kapacitetsbyggande verksamheter för de behov som identifieras.	utgår
Ändringsförslag  37 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – led m
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(m) Information om komplementariteten med åtgärder som finansieras via andra instrument inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, via sammanhållningspolitiken eller via	(m) Information om komplementariteten med åtgärder som finansieras via andra instrument inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken, och om de mekanismer som säkrar samordning med sådana åtgärder som får stöd från andra GSR-fonder.
Ändringsförslag  38 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – leden o och p
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(o) Vilka parter, enligt artikel 5 i förordning (EU) nr [CSF/2012], som utsetts och resultaten från deras samråd.	(o) Vilka parter, enligt artikel 5 i förordning (EU) nr [GSR/2012], som utsetts, åtgärder för att göra parterna delaktiga i utarbetande, genomförande, övervakning och utvärdering av programmet i enlighet med den europeiska uppförandekoden i artikel 5 i förordning [grundförordningen] samt resultatet från samrådet med parterna, i tillämpliga fall de huvudsakliga delar i det nationella landsbygdsnätverkets handlingsplan och struktur som avses i artikel 55.3 och bestämmelser för dess förvaltning, dvs. grundvalen för nätverkets årliga handlingsplaner.
(p) I tillämpliga fall, de huvudsakliga delarna i det nationella landsbygdsnätverkets handlingsplan och struktur som avses i artikel 55.3 och bestämmelser för dess förvaltning, dvs. grundvalen för nätverkets årliga handlingsplan.
Ändringsförslag  39 Förslag till förordning Artikel 15 – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kunskapsöverföring och informationsåtgärder	Kunskapsöverföring, utbyte av hållbara metoder och informationsåtgärder
Ändringsförslag  40 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Stöd inom ramen för denna åtgärd får inte avse kurser eller praktik som är en del av den normala utbildningen på högstadienivå eller högre.	Stöd inom ramen för denna åtgärd får inte avse kurser eller praktik som är en del av den normala utbildningen på högstadienivå eller högre, men det kan avse kurser som ges inom ramen för systemet för livslångt lärande eller i omskolningssyfte och som är anpassade till landsbygdsaktörernas behov.
Motivering
Systemet för livslångt lärande möjliggör omskolning och utveckling av nya verksamheter.
Ändringsförslag  41 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 3 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Organ som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationstjänster ska ha lämplig kapacitet i form av kvalificerad personal och regelbunden utbildning för att kunna utföra sin uppgift.	Organ och nätverk som tillhandahåller kunskapsöverförings- och informationstjänster ska ha lämplig kapacitet i form av kvalificerad personal och regelbunden utbildning för att kunna utföra sin uppgift.
Ändringsförslag  42 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Stödberättigande kostnader inom ramen för denna åtgärd ska utgöras av kostnaderna för att organisera och leverera kunskapsöverförings- och informationsåtgärder. När det gäller demonstrationsprojekt får stödet även täcka relevanta investeringskostnader. Kostnader för resa, inkvartering och dagliga utgifter för deltagarna liksom kostnaden för en avbytare till jordbruket ska också vara stödberättigande.	4. Stödberättigande kostnader inom ramen för denna åtgärd ska utgöras av kostnaderna för att organisera och leverera kunskapsutbyte och kunskapsöverföring eller informationsåtgärder. När det gäller demonstrationsprojekt får stödet även täcka relevanta investeringskostnader. Kostnader för resa, inkvartering och dagliga utgifter för deltagarna liksom kostnaden för en avbytare till jordbruket ska också vara stödberättigande.
Ändringsförslag  43 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 1 – led b - led i – strecksats 2a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– korta och lokala leveranskedjor för livsmedel,
Ändringsförslag  44 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa) bidrar till att främja tillväxt, skydda arbetstillfällen längs hela produktionskedjan och utveckla nya verksamhetsgrenar för jordbruk, t.ex. på turistområdet eller på det sociala området,
Motivering
Investeringsåtgärderna bör omfatta jordbruks expansion till turismverksamhet (bondgårdssemester) och social verksamhet (grön omsorg).
Ändringsförslag  45 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1 – led ca (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ca) pensionsersättning för jordbrukare som permanent överlåter sitt företag till en annan jordbrukare.
Motivering
Det nuvarande systemet för förtidspensioner bör bevaras.
Ändringsförslag  46 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 2 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Stöd enligt punkt 1 a ii ska beviljas jordbrukare eller medlemmar i jordbrukshushåll med diversifiering i annan verksamhet än jordbruksverksamhet och mikroföretag och små företag som bedriver annan verksamhet än jordbruksverksamhet på landsbygden.	Stöd enligt punkt 1 a ii ska beviljas jordbrukare eller medlemmar i jordbrukshushåll med diversifiering i annan verksamhet än jordbruksverksamhet, andra invånare i landsbygdsområden och mikroföretag och små företag som bedriver annan verksamhet än jordbruksverksamhet på landsbygden.
Ändringsförslag  47 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 2 – stycke 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Stöd enligt punkt 1 b ska beviljas mikroföretag och små företag som bedriver annan verksamhet än jordbruksverksamhet på landsbygden och jordbrukare eller medlemmar i jordbrukshushållet.	Stöd enligt punkt 1 b ska beviljas mikroföretag och små företag som bedriver annan verksamhet än jordbruksverksamhet på landsbygden, jordbrukare eller medlemmar i jordbrukshushållet och andra invånare i landsbygdsområden.
Ändringsförslag  48 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) investeringar som syftar till upprättande, förbättring eller utvidgning av alla typer av småskalig infrastruktur, även investeringar i förnybar energi,	(b) investeringar som syftar till upprättande, förbättring eller utvidgning av alla typer av småskalig infrastruktur, med beaktande av förbindelser mellan stad och landsbygd, och inbegripet investeringar i energieffektivitetsåtgärder och förnybar energi.
Ändringsförslag  49 Förslag till förordning Artikel 21 – punkterna 2 och 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska endast gälla småskalig infrastruktur såsom anges i programmet av varje medlemsstat. Landsbygdsutvecklingsprogrammen kan emellertid föreskriva särskilda undantag från denna regel för investeringar i bredband och förnybar energi. I sådant fall ska otvetydiga kriterier som säkerställer förenlighet med stöd inom ramen för andra unionsinstrument anges.	2. Stöd inom ramen för denna åtgärd ska endast gälla småskalig infrastruktur enligt varje medlemsstats definition i programmet. Landsbygdsutvecklingsprogrammen kan emellertid föreskriva särskilda undantag från denna regel för investeringar i bredband och decentraliserad förnybar energiförsörjning. I sådant fall ska otvetydiga kriterier som säkerställer förenlighet med stöd inom ramen för andra unionsinstrument anges.
3. Investeringar enligt punkt 1 ska vara stödberättigande om relevanta insatser genomförs i enlighet med eventuella planer för utveckling av landsbygdskommuner och deras grundläggande tjänster samt ska i förekommande fall vara förenliga med varje befintlig lokal utvecklingsstrategi.	Investeringar enligt punkt 1 ska vara stödberättigande om relevanta insatser genomförs i enlighet med eventuella planer för utveckling av landsbygdskommuner och deras grundläggande tjänster samt ska i förekommande fall vara förenliga med varje befintlig lokal utvecklingsstrategi.
Ändringsförslag  50 Förslag till förordning Artikel 24 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Skogsjordbruk ska innebära markanvändningssystem där träd odlas i kombination med extensivt jordbruk på samma plats. Det högsta antal träd som ska planteras per hektar ska fastställas av medlemsstaterna som därvid ska ta hänsyn till de lokala pedologiska och klimatrelaterade förhållandena, skogsarter och behovet att säkra en fortsatt användning av marken inom jordbruket.	2. Skogsjordbruk ska innebära markanvändningssystem där träd odlas i kombination med extensivt jordbruk på samma plats. Det högsta antal träd som ska planteras per hektar ska fastställas av medlemsstaterna som därvid ska ta hänsyn till de lokala pedologiska och klimatrelaterade förhållandena, skogsarter och behovet att säkra en fortsatt hållbar användning av marken inom jordbruket.
Ändringsförslag  51 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk ska beviljas jordbrukare, grupper av jordbrukare eller grupper av jordbrukare och andra markförvaltare som på frivillig basis gör insatser som utgörs av ett eller flera åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk på jordbruksmark. Om det är väl motiverat för att uppnå mål på miljöområdet får stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk även beviljas andra markförvaltare eller grupper av andra markförvaltare.	2. Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk ska beviljas jordbrukare, grupper av jordbrukare eller grupper av jordbrukare och andra markförvaltare som på frivillig basis gör insatser som utgörs av ett eller flera åtaganden om miljö- och klimatvänligt jordbruk på jordbruksmark eller på mark som är lämplig för jordbruk, eller som har investerat i åtgärder för klimatanpassning. Om det är väl motiverat för att uppnå mål på miljöområdet får stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk även beviljas grupper av jordbrukare.
Motivering
Målgruppen för denna åtgärd är i första hand jordbrukarna. Redan befintliga program och åtgärder bör vägas in.
Ändringsförslag  52 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Stöd för miljö- och klimatvänligt jordbruk omfattar enbart de åtaganden som görs utöver tillämpliga bindande normer enligt avdelning VI kapitel 1 i förordning (EU) nr HR/2012 och andra tillämpliga skyldigheter enligt avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr DP/2012, tillämpliga minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel och andra tillämpliga bindande krav som fastställs i den nationella lagstiftningen. Alla sådana bindande krav ska identifieras i programmet.	3. Stöd ska endast beviljas för åtaganden som görs utöver de tillämpliga bindande normerna enligt avdelning VI kapitel I i förordning (EU) nr xxxx/2012 [den horisontella förordningen], tillämpliga minimikrav för användning av gödselmedel och växtskyddsmedel och andra tillämpliga bindande krav som fastställs i den nationella lagstiftningen. Alla sådana bindande krav ska identifieras i programmet.
Motivering
Alla åtgärder för ett miljö- och klimatvänligt jordbruk bör utan höjning av baslinjen kunna godkännas som miljöanpassningsåtgärder inom ramen för direktstöd.
Ändringsförslag  53 Förslag till förordning Artikel 29 – punkt 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6. Stöden ska betalas ut årligen och ska kompensera stödmottagarna för alla eller delar av de extrakostnader och inkomstbortfall som de aktuella åtagandena har gett upphov till. Då det är nödvändigt kan stöden också avse transaktionskostnader till ett värde av upp till 20 % av de bidrag som betalats ut för åtaganden om ett miljö- och klimatvänligt jordbruk. Då åtagandena görs gemensamt av en grupp av jordbrukare ska den högsta nivån vara 30 %.	6. Stöden ska betalas ut årligen och ska kompensera stödmottagarna för alla eller delar av de extrakostnader och inkomstbortfall som de aktuella åtagandena har gett upphov till. Då det är nödvändigt kan stöden också avse transaktionskostnader till ett värde av upp till 20 % av de bidrag som betalats ut för åtaganden om ett miljö- och klimatvänligt jordbruk. Då åtagandena görs gemensamt av en grupp av jordbrukare ska den högsta nivån vara 30 %. Stöd från EJFLU kan avse åtgärder som omfattas av avdelning III kapitel 2 i förordning (EU) nr xxxx 2012 (direktivet om direktstöd).
Motivering
Certifierade miljö- och klimatåtgärder inom jordbruket bör automatiskt uppfylla kraven på miljöanpassning. Därför bör alla åtgärder räknas och vara stödberättigade för miljöanpassning under båda pelarna.
Ändringsförslag  54 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 1 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Extrakostnader och inkomstbortfall ska beräknas i jämförelse med de områden som inte påverkas av naturliga eller andra särskilda begränsningar, där hänsyn ska tas till stöd enligt avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr DP/2012.	Extrakostnader och inkomstbortfall ska beräknas i jämförelse med de områden som inte påverkas av naturliga eller andra särskilda begränsningar, där hänsyn ska tas till stöd enligt avdelning III kapitel 3 i förordning (EU) nr xxxx 2012 (förordningen om direktstöd). Stöden ska differentieras i tillräcklig utsträckning enligt följande kriterier:
	– regionens särskilda situation och utvecklingsmål,
	– omfattningen av de varaktiga naturliga begränsningar som påverkar jordbruksverksamheten,
	– jordbruksföretagets produktionsinriktning och eventuellt dess ekonomiska struktur.
Motivering
Jordbruksföretag med olika produktionsformer i olika produktionsområden har olika driftsutgifter och driftskostnader, vilket man måste ta med i beräkningen.
Ändringsförslag  55 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) samarbeten mellan olika aktörer inom unionens jordbruks- och livsmedelskedja, skogssektorn och bland andra aktörer som bidrar till att uppnå landsbygdsutvecklingspolitikens mål och prioriteringar, inbegripet,	(a) samarbeten mellan jordbrukare och landsbygdsföretag, med särskild fokusering på småbrukare och mikro- och småföretag samt på olika aktörer inom lokala och regionala livsmedelskedjor, skogssektorn och mellan andra aktörer som bidrar till att uppnå landsbygdsutvecklingspolitikens mål och prioriteringar, inbegripet branschorganisationer,
Ändringsförslag  56 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 2 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(e) verksamheter på lokal nivå som främjar utvecklingen av korta leveranskedjor och lokala marknader,	(e) informations- och säljfrämjande verksamheter på lokal nivå avseende utvecklingen av korta leveranskedjor och lokala marknader,
Ändringsförslag  57 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 2 – led ea (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ea) stöd kan även avse kostnader som uppstår i samband med informations- och saluföringsåtgärder för produkter inom ramen för det kvalitetssystem som avses i punkt 1,
Ändringsförslag  58 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 2 – led ja (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ja) utveckling och/eller marknadsföring av turismtjänster med anknytning till landsbygdsturism,
Motivering
Utvecklingen och marknadsföringen av jordbruksbaserad turism har utomordentligt stor betydelse för landsbygden, eftersom denna näringsgren i många regioner är särskilt kopplad till jordbruk.
Ändringsförslag  59 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 2 – led jb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(jb) utveckling av projekt för socialt jordbruk, (t.ex. grön omsorg),
Motivering
Utvecklingen av verksamheter för socialt jordbruk, med EU-projektet ”grön omsorg” som föredöme, är viktig, dels för landsbygden, dels som en ytterligare ny näringsgren för jordbruk.
Ändringsförslag  60 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Utöver de uppgifter som avses i artikel 30 i förordning (EU) nr [CSF/2012] kan lokala aktionsgrupper också utföra ytterligare uppgifter som de tilldelats av förvaltningsmyndigheten och/eller det utbetalande organet.	1. Utöver de uppgifter som avses i artikel 30 i förordning (EU) nr [GSR/2012] kan lokala aktionsgrupper också
Ändringsförslag  61 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 1 – led a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(a) utföra ytterligare uppgifter som de tilldelats av förvaltningsmyndigheten och/eller det utbetalande organet eller
Ändringsförslag  62 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 1 – led aa (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(aa) på egen hand eller tillsammans med partners genomföra åtgärder med en bred territoriell dimension, så kallade paraplyprojekt, inom den lokala utvecklingsstrategin.
Motivering
I propose to allow local action groups for independent implementation of projects in the framework of local development strategy of the broad territorial reach, with participation of partners from the LDS area. The current regulations limit the role of LAGs to being an intermediary in transfer of financial means and an animator. It seems that possibility of realisation of flagship projects in the framework of a strategy would create a significant added value. Moreover, our polish experiences show that there is a huge demand for small-scale projects of short duration. Unfortunately, in situation when they have to follow the same administrative path, many applicants resign. Thanks to the proposed amendment, those partners would have contact only with a LAG and they would not need to get through the complicated administrative path
Ändringsförslag  63 Förslag till förordning Artikel 42 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Lokala aktionsgrupper får begära en förskottsbetalning från det behöriga utbetalande organet om en sådan möjlighet anges i landsbygdsutvecklingsprogrammet. Förskottsbeloppet får inte överskrida 50 % av det offentliga stöd som avser löpande kostnader och kostnader för ledningsfunktioner.	2. Lokala aktionsgrupper får begära en förskottsbetalning från det behöriga utbetalande organet om en sådan möjlighet anges i landsbygdsutvecklingsprogrammet. Förskottsbeloppet får inte överskrida 80 % av det offentliga stöd som avser löpande kostnader och kostnader för ledningsfunktioner.
Motivering
Då man beaktar de betydande problem som lokala aktionsgrupper står inför då det gäller att få tillgång till krediter, föreslår vi att förskottsbeloppet ökas till 80 %.
Ändringsförslag  64 Förslag till förordning Artikel 43 – punkt 1 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(ba) Åtgärder som främjar lokal delaktighet i planering och genomförande av förbättrad läkarvård, utbildning, kulturella verksamheter och andra kategorier lokala offentliga tjänster.
Ändringsförslag  65 Förslag till förordning Artikel 44 – punkt 1 – led bb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(bb) Förberedande stöd enligt led b kan ges i form av förhandsbetalningar om upp till 100 % av det offentliga stödet, om en sådan möjlighet förutses i programmet.
Motivering
Jag föreslår att ytterligare en punkt läggs till, som inför regler som möjliggör förhandsbetalningar om upp till 100 procent för genomförandet av ett paraplyprojekt. Detta skulle gälla projekt som omfattar partners som inte ansöker om stödet individuellt på grund av ekonomiska svårigheter. Inom ramen för ett paraplyprojekt skulle en lokal aktionsgrupp kunna överföra finansiella medel till sina partners på förhand.
Ändringsförslag  66 Förslag till förordning Artikel 53 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Ett nätverk ska inrättas för att stödja det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket som avses i artikel 61, i enlighet med artikel 51.1. Det ska möjliggöra nätverksarbete mellan operativa grupper, rådgivande tjänster och forskare.	1. Ett nätverk ska inrättas för att stödja det europeiska innovationspartnerskapet för produktivitet och hållbarhet inom jordbruket som avses i artikel 61, i enlighet med artikel 51.1. Det ska möjliggöra nätverksarbete mellan operativa grupper, rådgivande tjänster, icke-statliga organisationer och forskare.
Ändringsförslag  67 Förslag till förordning Artikel 61 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(a) främja en resurseffektiv, produktiv, klimatvänlig och klimattålig jordbrukssektor med låga utsläpp som fungerar i harmoni med de väsentliga naturresurser som jordbruket är beroende av,	(a) främja en resurs- och energieffektiv, produktiv, klimatvänlig och klimattålig jordbrukssektor med låga utsläpp som fungerar i harmoni med de väsentliga naturresurser som jordbruket är beroende av,
Ändringsförslag  68 Förslag till förordning Artikel 61 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(d) bygga broar mellan kunskap och teknik från spetsvetenskap och jordbrukare, företag och rådgivningstjänster.	(d) bygga broar mellan spetsvetenskaplig kunskap, lokalt kunnande, teknik och jordbrukare, landsbygdssamhällen, företag och rådgivningstjänster.
Ändringsförslag  69 Förslag till förordning Artikel 61 – punkt 2 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(c) informera vetenskapssamhället om vilka forskningsbehov som finns när det gäller dagens jordbruksmetoder.	(c) informera vetenskapssamhället om vilka forskningsbehov som finns utifrån jordbrukarnas och landsbygdssamhällenas perspektiv.
Ändringsförslag 70 Förslag till förordning Artikel 64 – punkt 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6. När det gäller tilldelning av den resultatreserv som avses i artikel 20.2 i förordning (EU) nr [CSF/2012], ska tillgängliga inkomster avsatta för särskilda ändamål som samlats in i enlighet med artikel 45 i förordning (EU) nr HR/2012 för EJFLU läggas till de belopp som avses i artikel 18 i förordning (EU) nr [CSF/2012]. Den ska tilldelas medlemsstaterna i proportion till deras andel av det totala stödbeloppet från EJFLU.	6. Tillgängliga inkomster avsatta för särskilda ändamål som samlats in i enlighet med artikel 45 i förordning (EU) nr xxxx/2012 [den horisontella förordningen] för EJFLU ska tilldelas medlemsstaterna i proportion till deras andel av det totala stödbeloppet från EJFLU.
Motivering
Den resultatreserv som avses i artikel 18 i förordning (EU) nr [GSR /2012] ska utgå.
Ändringsförslag  71 Förslag till förordning Artikel 65 – punkt 4a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	4a. Genom undantag från punkt 3 första stycket led b i denna artikel får medlemsstaterna öka det högsta EJFLU-stödet till åtgärder som avses i artiklarna 21 och 31 i denna förordning i program som genomförs i övergångsregioner enligt vad som avses i artikel 82.2 i grundförordningen för att skapa överensstämmelse med samfinansieringsnivån i andra GSR-fonder för denna kategori av regioner, särskilt i program med stöd från flera fonder.
Ändringsförslag  72 Förslag till förordning Artikel 65 – punkt 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6. Utgifter som medfinansieras av EJFLU får inte medfinansieras genom stöd från strukturfonderna, Sammanhållningsfonden eller något annat av unionens finansieringsinstrument.	6. Utgifter för en konkret åtgärd eller för en del av en konkret åtgärd som medfinansieras av EJFLU får inte medfinansieras genom stöd från strukturfonderna, Sammanhållningsfonden eller något annat av unionens finansieringsinstrument. Detta får inte begränsa eller förhindra användningen av en metod för programplanering där man kombinerar stöd från olika GSR-fonder, vilket kan behövas för att nå de tematiska målen i artikel 9 i förordning [GSR/2012] på ett konsekvent och integrerat sätt.
Ändringsförslag  73 Förslag till förordning Artikel 65 – punkt 6a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	6a. Det nationella bidraget till stödberättigande offentliga medel kan ersättas av privata bidrag.
Motivering
Såsom redan togs upp i de nu slutförda trepartsförhandlingarna om budgeten, bör det vara möjligt att ersätta det nationella bidraget till stödberättigande offentliga medel med privata bidrag. Detta är framför allt nödvändigt med tanke på de nuvarande budgetåtstramningarna i medlemsstaterna, så att problem i samband med medlemsstaternas bidrag till samfinansieringen kan kompenseras med bidrag från privata investerare.
Ändringsförslag  74 Förslag till förordning Artikel 65 – punkt 7a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	7a. För finansiella medel som överförs till EJFLU enligt artikel 7.2 i förordning (EU) nr xxxx 2012 [förordningen om direktstöd] gäller den enhetliga bidragsnivån i punkt 3.
Motivering
Medel som överförs till EJFLU av flexibilitetsskäl bör för enhetlighetens skull omfattas av samma bidragsnivå som andra åtgärder inom EJFLU.
Ändringsförslag  75 Förslag till förordning Artikel 80
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Medlemsstater med regionala program får upprätta en nationell övervakningskommitté som ska samordna genomförandet av dessa program i förhållande till de nationella villkoren och användningen av ekonomiska resurser.	Medlemsstater med regionala program får upprätta nationella eller regionala övervakningskommittéer. Nationella övervakningskommittéer ska samordna genomförandet av de regionala programmen i förhållande till den nationella ramen.
Ändringsförslag  76 Förslag till förordning Artikel 81 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Granska den verksamhet och de utfall som hänför sig till utvärderingsplanen för programmet.	(b) Granska den utvärderingsplan som lagts fram av förvaltningsmyndigheten och framskridandet av dess genomförande.
Ändringsförslag  77 Förslag till förordning Artikel 82 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Senast den 31 maj 2016 och den 31 maj varje år därefter till och med 2023 ska medlemsstaterna till kommissionen lämna en årlig rapport om genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogrammet under det föregående kalenderåret. Den rapport som lämnas in 2016 ska avse kalenderåren 2014 och 2015.	1. Senast den 30 juni 2016 och den 30 juni varje år därefter till och med 2022 ska medlemsstaterna till kommissionen lämna en årlig rapport om genomförandet av landsbygdsutvecklingsprogrammet under det föregående kalenderåret. Den slutliga genomföranderapporten ska lämnas in av medlemsstaten senast den 31 december 2023. Den rapport som lämnas in 2016 ska avse kalenderåren 2014 och 2015.
Ändringsförslag  78 Förslag till förordning Artikel 85
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Under 2023 ska medlemsstaterna göra en utvärdering i efterhand av vart och ett av sina landsbygdsutvecklingsprogram. Rapporten ska överlämnas till kommissionen senast den 31 december 2023.	Under 2023 ska medlemsstaterna ta fram en rapport med en utvärdering i efterhand av vart och ett av sina landsbygdsutvecklingsprogram. Rapporten ska vara slutförd senast den 31 december 2023.
Ändringsförslag  79 Förslag till förordning Artikel 89 – stycke 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Om landsbygdsutvecklingsprogrammet föreskriver instrument som innehåller inslag av statligt stöd ska dessa instrument inte behöva anmälas separat.
Motivering
Jag anser att EU:s lagstiftning bör ändras så att man undviker krav på separat anmälan för särskilda stödinstrument, utgående ifrån deras förenlighet med konkurrenspolitiken.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
Referensnummer	COM(2011)0627 – C7-0340/2011 – 2011/0282(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	AGRI 25.10.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	REGI 25.10.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Elisabeth Schroedter 23.11.2011
Antagande	10.10.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	40 3 4
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Catherine Bearder, Victor Boştinaru, John Bufton, Alain Cadec, Salvatore Caronna, Nikos Chrysogelos, Francesco De Angelis, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Vincenzo Iovine, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Mojca Kleva, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Vladimír Maňka, Riikka Manner, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Ana Miranda, Jens Nilsson, Jan Olbrycht, Younous Omarjee, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Monika Smolková, Ewald Stadler, Georgios Stavrakakis, Csanád Szegedi, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Karima Delli, Jens Geier, Rodi Kratsa-Tsagaropoulou, Elisabeth Schroedter, Czesław Adam Siekierski, Giommaria Uggias

• [1]  EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING av den 19 oktober 2011 om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) COM(2011).
• [2]  SEK(2008)2868 slutlig, 14.11.2008.
• [3]  COM(2009)0433.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)
Referensnummer	COM(2011)0627 – C7-0340/2011 – 2011/0282(COD)
Framläggande för parlamentet	12.10.2011
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	AGRI 25.10.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	DEVE 25.10.2011	BUDG 25.10.2011	CONT 25.10.2011	EMPL 25.10.2011
	ENVI 25.10.2011	REGI 25.10.2011
Inget yttrande avges        Beslut	EMPL 27.10.2011
Föredragande        Utnämning	Luis Manuel Capoulas Santos 26.9.2011
Bestridande av den rättsliga grunden        JURI:s yttrande	JURI 10.7.2012
Behandling i utskott	6.2.2012	27.3.2012	19.6.2012	18.9.2012
	11.3.2013
Antagande	30.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	35 3 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	John Stuart Agnew, Eric Andrieu, Liam Aylward, José Bové, Luis Manuel Capoulas Santos, Vasilica Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Robert Dušek, Hynek Fajmon, Mariya Gabriel, Iratxe García Pérez, Martin Häusling, Peter Jahr, Elisabeth Jeggle, Jarosław Kalinowski, George Lyon, Mairead McGuinness, Wojciech Michał Olejniczak, Marit Paulsen, Britta Reimers, Ulrike Rodust, Alfreds Rubiks, Giancarlo Scottà, Czesław Adam Siekierski, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Alyn Smith, Csaba Sándor Tabajdi, Marc Tarabella, Janusz Wojciechowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pilar Ayuso, María Auxiliadora Correa Zamora, Karin Kadenbach, Sandra Kalniete, Christa Klaß, Giovanni La Via, Petri Sarvamaa, Dimitar Stoyanov
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	María Muñiz De Urquiza
Ingivande	5.11.2013