BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken

5.11.2013 - (COM(2011)0625/2 – C7‑0336/2011 – COM(2012)0552 – C7-0311/2012 – 2011/0280(COD)) - ***I

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
Föredragande: Luis Manuel Capoulas Santos

Ändringsförslag

• 001-001 (PDF - 716 KB)
• 001-001 (DOC - 914 KB)
• 002-004 (PDF - 113 KB)
• 002-004 (DOC - 171 KB)
• 005-013 (PDF - 123 KB)
• 005-013 (DOC - 191 KB)
• 014-018 (PDF - 125 KB)
• 014-018 (DOC - 183 KB)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken

(COM(2011)0625/2 – C7‑0336/2011 – COM(2012)0552 – C7-0311/2012 – 2011/0280(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0625) och ändringarna i kommissionens förslag (COM(2012)0552),

–   med beaktande av artiklarna 294.2, 42 och 43.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0336/2011),

–   med beaktande av 1979 års anslutningsakt, särskilt punkt 6 i protokoll nr 4 om bomull,

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av yttrandet 1/2012 från revisionsrätten av den 8 mars 2012[1],

–   med beaktande av yttrandena från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 25 april 2012 och den 12 december 2012[2],

–   med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 4 maj 2012[3],

–   med beaktande av Europaparlamentets beslut av den 13 mars 2013 om inledande av och mandat för interinstitutionella förhandlingar om förslaget[4],

–   med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 7 oktober 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling och yttrandena från utskottet för utveckling, budgetutskottet, utskottet för budgetkontroll, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet samt utskottet för regional utveckling (A7‑0362/2013).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet tar del av kommissionens uttalande, som bifogas denna resolution.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

4.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING

av den

om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av rådets förordningar (EG) nr 637/2008 och (EG) 73/2009

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 42 och 43.2,

med beaktande av 1979 års anslutningsakt, särskilt punkt 6 i protokoll nr 4 om bomull,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag ▌,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande[5],

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[6],

med beaktande av Regionkommitténs yttrande[7],

▌

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet[8], och

av följande skäl:

(1)      I kommissionens meddelande till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén, Den gemensamma jordbrukspolitiken mot 2020: Att klara framtidens utmaningar i fråga om livsmedel, naturresurser och territoriell balans, ▌anges vilka utmaningar som den gemensamma jordbrukspolitiken kan komma att ställas inför efter 2013 och det fastställs mål och riktlinjer för denna. Mot bakgrund av diskussionerna om det meddelandet bör den gemensamma jordbrukspolitiken reformeras med verkan från och med den 1 januari 2014. Den reformen bör omfatta alla centrala instrument i den gemensamma jordbrukspolitiken, inbegripet rådets förordning (EG) nr 73/2009 ▌[9]. Med tanke på reformens omfattning bör förordning (EG) nr 73/2009 upphävas och ersättas med en ny text. Reformen bör också ▌harmonisera och förenkla bestämmelserna.

▌

(1a)    Ett av de centrala målen och viktigaste kraven för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken är en minskning av den administrativa bördan. Detta syfte bör man noggrant beakta när man utformar bestämmelserna för systemet för direktstöd.

(2)      Denna förordning bör innehålla alla de grundläggande delar som rör utbetalningen av unionsstöd till jordbrukare och fastställa de kriterier och villkor för berättigande till ▌dessa stöd som ofrånkomligen är kopplade till dessa grundläggande delar.

(3)      Det bör klargöras att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr [...] av den ... ▌[10] och de bestämmelser som antas i enlighet med denna bör gälla för de åtgärder som fastställs i den här förordningen. För att uppnå förenlighet med andra rättsliga instrument som rör den gemensamma jordbrukspolitiken fastställs vissa regler som för närvarande föreskrivs i förordning (EG) nr 73/2009 nu i förordning (EG) nr [...][den horisontella förordningen], särskilt regler för att garantera fullgörande av de skyldigheter som föreskrivs genom bestämmelser om direktstöd, inbegripet kontroller och tillämpning av administrativa åtgärder och administrativa påföljder om skyldigheterna inte fullgörs, regler som rör tvärvillkor, t.ex. föreskrivna verksamhetskrav, god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, övervakning och utvärdering av relevanta åtgärder samt regler som rör utbetalning av förskott och återvinning av felaktigt utbetalda belopp.

(4)      I syfte att komplettera eller ändra vissa icke-väsentliga delar av denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

▌

(8)      Denna förordning bör innehålla en förteckning över de stödordningar för direktstöd som den omfattar. I syfte att ta hänsyn till ny lagstiftning om stödordningar vilken kan antas efter det att denna förordning har trätt i kraft bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av den förteckningen.

(9)      I syfte att säkerställa rättslig säkerhet bör befogenheten att anta vissa akter ▌delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av de ramar inom vilka medlemsstaterna måste bestämma vilka kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att fullgöra skyldigheten att hålla jordbruksarealen i ett skick som lämpar sig för bete eller odling och vilken minimiverksamhet som ska bedrivas på arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling, kriterier för att ▌ fastställa förekomsten av en övervägande andel gräs och annat örtartat foder samt kriterier för att fastställa etablerade lokala sedvänjor vad avser permanent gräsmark och permanent betesmark (permanent gräsmark).

▌

(11)    För att säkerställa att de belopp som ska finansiera den gemensamma jordbrukspolitiken är förenliga med de årliga tak som avses i artikel 16.1 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen] bör en anpassning av direktstödsnivån under varje enskilt kalenderår bibehållas i enlighet med artikel 25 i den förordningen. Anpassningen av direktstöd bör, för att se till att den bidrar till uppnåendet av målet om en mer välbalanserad fördelning av stödet mellan små och stora stödmottagare, endast tillämpas på stöd över 2 000 euro som ska beviljas en jordbrukare under det motsvarande kalenderåret. Med beaktande av direktstödsnivåerna i Bulgarien, Kroatien och Rumänien inom ramen för den infasningsmekanism som tillämpas på alla direktstöd som beviljas jordbrukare i dessa medlemsstater bör instrumentet för finansiell disciplin inte tillämpas i Bulgarien och Rumänien förrän från och med den 1 januari 2016 och i Kroatien förrän från och med den 1 januari 2022. I fråga om denna bestämmelse och vissa andra bestämmelser bör det fastställas särskilda regler med avseende på antingen juridiska personer eller en grupp fysiska eller juridiska personer i de fall där nationell lagstiftning tillerkänner de enskilda medlemmarna rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med de som tillerkänns enskilda jordbrukare med ställning som driftsledare i syfte att stärka jordbruksstrukturen och främja etableringen av de ifrågavarande juridiska personerna eller grupperna.

▌

(11a)     För att säkerställa ett korrekt genomförande av anpassningen av direktstödet när det gäller finansiell disciplin bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på bestämmelser om den beräkningsgrund för minskningar som medlemsstaterna ska tillämpa på jordbrukarna vid tillämpningen av den finansiella disciplinen.

(13)    Erfarenheterna av tillämpningen av de olika stödordningarna för jordbrukare visar att stödet i ett antal fall beviljats fysiska och juridiska personer vilkas yrkesmässiga verksamhet inte alls eller endast marginellt utgjordes av jordbruksverksamhet ▌. För att se till att stödet riktas bättre bör medlemsstaterna avstå från att bevilja direktstöd till vissa fysiska och juridiska personer om inte dessa personer kan visa att deras jordbruksverksamhet inte är marginell. Medlemsstaterna bör dessutom ha möjlighet att inte bevilja direktstöd till andra fysiska och juridiska personer vars jordbruksverksamhet är marginell. Medlemsstaterna bör emellertid tillåtas att bevilja direktstöd till mindre deltidsjordbruk, eftersom de jordbrukarna direkt bidrar till landsbygdsområdenas livskraft. Medlemsstaterna bör också avstå från att bevilja direktstöd till fysiska eller juridiska personer vilkas jordbruksarealer huvudsakligen naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling och vilka inte bedriver en viss minimiverksamhet.

(13a)  I syfte att garantera skydd av jordbrukarnas rättigheter bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på kriterier för fastställande av i vilka fall en jordbrukares jordbruksareal ska anses vara huvudsakligen en areal som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling, kriterier för särskiljande av intäkter från jordbruksverksamhet respektive annan verksamhet och det direktstödsbelopp som ska vara relevant vid bedömningen av huruvida en verksamhet är marginell samt kriterier som jordbrukare ska uppfylla för att styrka att deras jordbruksverksamhet inte är marginell.

(14)    För att undvika en alltför tung administrativa börda orsakad av handläggningen av små stödbelopp bör medlemsstaterna i regel avstå från att bevilja direktstöd när stödet skulle bli lägre än 100 EUR eller när den stödberättigande arealen hos det jordbruksföretag som stödansökan gäller omfattar mindre än en hektar. Eftersom ▌medlemsstaternas jordbruksstrukturer varierar avsevärt och kan skilja sig väsentligt från den genomsnittliga jordbruksstrukturen i unionen bör det dock vara möjligt för medlemsstaterna att tillämpa minimitrösklar som återspeglar deras särskilda situation. På grund av den mycket specifika jordbruksstrukturen i de yttersta randområdena och på de mindre Egeiska öarna bör medlemsstaterna kunna bestämma om en minimitröskel bör tillämpas i dessa regioner. Medlemsstaterna bör dessutom ha möjlighet att välja att genomföra en av de två typer av minimitrösklar med beaktande av strukturella särdrag inom deras jordbrukssektorer. Eftersom stöd skulle kunna beviljas jordbrukare med så kallade jordbruksföretag utan mark skulle det inte vara verkningsfullt att tillämpa den hektarbaserade tröskeln. Det stödrelaterade minimibeloppet bör därför tillämpas för sådana jordbrukare. För att säkerställa likabehandling för jordbrukare vilkas direktstöd omfattas av infasning i Bulgarien, Kroatien och Rumänien bör minimitröskeln grundas på de slutliga belopp som ska beviljas i slutet av infasningsprocessen.

(15)    Fördelningen av direkt inkomststöd mellan jordbrukare kännetecknas av att en oproportionerligt stora stödbelopp tilldelas ett ganska litet antal större stödmottagare. På grund av stordriftsfördelar behöver större stödmottagare inte få lika stort stöd per enhet för att målet om inkomststöd faktiskt ska uppnås. Förmågan att anpassa sig gör det dessutom lättare för större stödmottagare att bedriva verksamhet med lägre stöd per enhet. Medlemsstaterna bör därför minska den del av grundstödet/den enhetliga arealersättningen som ska beviljas jordbrukare som överstiger 150 000 EUR med minst 5 %. Medlemsstater får besluta att vid tillämpningen av mekanismen ta hänsyn till intensiteten av avlönad arbetskraft i syfte att undvika snedvridningseffekter för större jordbruksföretag med många anställda. För att en sådan minskning ska bli effektiv bör det inte ges några fördelar till jordbrukare som på ett konstlat sätt skapar förutsättningar för att undgå dess effekter. Intäkterna från minskningarna av ▌stödet till större stödmottagare bör stanna i de medlemsstater där de genererades ▌.

(16)    Det bör fastställas nettotak för varje medlemsstat i syfte att begränsa det stöd som betalas ut till jordbrukarna till följd av minskningen av stödnivån. För att ta hänsyn till särdragen hos det stöd från den gemensamma jordbrukspolitiken som beviljas i enlighet med ▌förordning (EU) nr 228/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för unionens yttersta randområden och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 247/2006[11] och ▌Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 229/2013 av den 13 mars 2013 om särskilda åtgärder inom jordbruket till förmån för de mindre Egeiska öarna och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 1405/2006[12] samt till det faktum att dessa direktstöd inte omfattas av någon minskning av stödnivån bör nettotaket för de berörda medlemsstaterna inte inkludera dessa direktstöd.

(16a)     I syfte att ta hänsyn till utvecklingen när det gäller de maximala direktstödsbelopp som får beviljas totalt, inklusive de belopp som följer av beslut som ska fattas av medlemsstaterna avseende överföringar mellan första och andra pelarna [och tillämpningen av successiv minskning och, i förekommande fall, tak] och de belopp som följer av Kroatiens anmälningar om mark som minröjts och som åter utnyttjas för jordbruksverksamhet bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på översyn av de nationella tak och de nettotak som fastställs i denna förordning.

(17)       Det bör anges att de bestämmelser i denna förordning som skulle kunna föranleda medlemsstaterna att vidta åtgärder som kan jämställas med statligt stöd är undantagna från tillämpningen av reglerna för statligt stöd, under förutsättning att bestämmelserna i fråga innehåller lämpliga villkor för stödbeviljande, eller föreskriver att kommissionen ska fastställa sådana villkor, i syfte att förhindra opåkallad konkurrensstörning.

(17a)     För att kunna stärka sin landsbygdsutvecklingspolitik bör medlemsstaterna ges möjlighet att överföra medel från sitt tak för direktstöd till sitt stöd avsett för landsbygdsutveckling. Samtidigt bör medlemsstater ges möjlighet att överföra medel från sitt stöd avsett för landsbygdsutveckling till sitt tak för direktstöd. För att se till att verktyget är effektivt bör medlemsstaterna ges möjlighet att efter det att deras ursprungliga beslut fått verkan se över det från och med ansökningsåret 2018, under förutsättning att en sådan översyn inte medför någon minskning av de belopp som är avsedda för landsbygdsutveckling.

(18)    För att den gemensamma jordbrukspolitikens mål ska kunna uppnås kan stödordningarna komma att behöva anpassas till ändrade omständigheter, om nödvändigt på kort tid. Därför är det nödvändigt att föreskriva en möjlig översyn av ordningarna, särskilt med hänsyn till den ekonomiska utvecklingen eller budgetläget, vilket innebär att stödmottagarna inte kan ta för givet att stödvillkoren förblir oförändrade.

(19)    Jordbrukarna i de medlemsstater som anslöt sig till ▌unionen den 1 maj 2004 eller senare fick direktstöd i enlighet med en infasningsmekanism som föreskrivs i deras respektive anslutningsakter. För Bulgarien och Rumänien kommer en sådan mekanism fortfarande att vara i kraft under 2015 och för Kroatien till och med 2021. Dessutom tilläts dessa medlemsstater att bevilja kompletterande nationellt direktstöd. Möjligheten att bevilja sådant stöd bör bibehållas för Kroatien och, som ett komplement till ordningen för grundstöd, för Bulgarien och Rumänien tills de helt har fasats in. ▌

(19a)   I förordning (EG) nr 73/2009, ändrad genom 2011 års anslutningsakt, fastställs en särskild nationell minröjningsreserv för Kroatien, vars uppgift är att under en period på tio år från anslutningen till unionen årligen finansiera tilldelningen av stödrättigheter för mark som kommer att minröjas och åter tas i bruk för jordbruksändamål. Det är lämpligt att ange regler för fastställandet av de belopp som är avsedda att finansiera stödet till sådan mark inom ramen för de stödordningar som föreskrivs i denna förordning och regler för förvaltningen av minröjningsreserven. I syfte att beakta de belopp som följer av Kroatiens anmälningar om mark som minröjts och som åter utnyttjas för jordbruksverksamhet bör befogenheten att anta vissa akter ▌delegeras till kommissionen med avseende på översyn av vissa finansiella bestämmelser som gäller för Kroatien.

(20)    För att säkerställa en bättre fördelning av stödet över jordbruksmarken i unionen, inklusive i de medlemsstater som tillämpade det system för enhetlig arealersättning som upprättades i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009, bör en ny ordning för grundstöd ersätta det system med samlat gårdsstöd som upprättades i enlighet med rådets förordning (EG) nr 1782/2003 ▌ [13] och som fortsatte att gälla inom ramen för förordning (EG) nr 73/2009, som sammanförde förutvarande befintliga stödmekanismer till en samlad ordning med frikopplade direktstöd. Ett sådant steg bör i princip medföra att de stödrättigheter som erhållits i enlighet med dessa förordningar utgår och att nya sådana tilldelas, även om de generellt fortfarande är baserade på det antal stödberättigande hektar som jordbrukare förfogar över under det första år som ordningen tillämpas. Medlemsstater som för närvarande tillämpar systemet med samlat gårdsstöd på regional basis eller på basis av olika regionala kombinationer bör dock ha möjlighet att behålla sina befintliga stödrättigheter. För att undvika att en ökning av den stödberättigande arealen i en viss medlemsstat medför en oproportionerlig minskning av direktstödsbeloppet per hektar och därigenom inverkar på den interna konvergensprocessen bör medlemsstaterna tillåtas att vid den första tilldelningen av stödrättigheter tillämpa en nedsättningskoefficient för att fastställa antalet stödrättigheter.

(21)    Till följd av det successiva införlivandet av olika sektorer i systemet med samlat gårdsstöd och den efterföljande anpassningsperiod som beviljats jordbrukarna har det blivit allt svårare att motivera avsevärda individuella skillnader i stödnivå per hektar med hänvisning till tidigare förhållanden. Därför bör det direkta inkomststödet fördelas mer rättvist mellan medlemsstaterna, genom att kopplingen till tidigare förhållanden minskas och unionsbudgetens övergripande sammanhang beaktas. För att garantera en jämnare fördelning av direktstödet samtidigt som hänsyn tas till de löneskillnader och skillnader i kostnader för insatsvaror som fortfarande finns bör direktstödnivåerna per hektar justeras progressivt. Medlemsstater med direktstöd som ligger under 90 % av genomsnittet bör minska skillnaden mellan sin nuvarande nivå och denna nivå med en tredjedel varvid alla medlemsstater når miniminivån senast budgetåret 2020. Denna konvergens bör finansieras proportionellt av alla medlemsstater med direktstöd som ligger över unionsgenomsnittet.

(21a)  Dessutom bör alla stödrättigheter som aktiveras under 2019 i en medlemsstat eller i en region generellt ha ett enhetligt enhetsvärde ▌. För att undvika drastiska negativa ekonomiska följdverkningar för jordbrukarna bör dock medlemsstaterna ▌ tillåtas att ▌ ta hänsyn till tidigare faktorer när de beräknar värdet på de stödrättigheter som jordbrukarna bör ha under 2019 under förutsättning att inga stödrättigheter under 2019 kommer att ha ett värde som understiger 60 % av genomsnittet. Denna konvergens bör finansieras genom att värdet på de stödrättigheter som har ett värde som överstiger genomsnittet för 2019 minskas utifrån objektiva och icke-diskriminerande kriterier som ska fastställas av medlemsstaterna. Mot bakgrund av detta får medlemsstaterna för att undvika oacceptabelt drastiska förluster för vissa jordbrukare begränsa denna minskning till 30 % av de berörda stödrättigheternas ingångsvärde, även om detta beslut inte möjliggör att samtliga stödrättigheter når 60 % av medelvärdet för 2019. Denna konvergens bör ske i lika stora steg, med undantag för de medlemsstater som väljer alternativet med ett enhetligt enhetsvärde från och med det första år som ordningen tillämpas och de som redan har fastställt successiva konvergensändringar i enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003. Vid konvergensen av de stödrättigheter som har ett värde som överstiger genomsnittet bör man även beakta de resurser som beräknats vara tillgängliga för rättigheter.

(22)    Erfarenheterna av tillämpningen av systemet med samlat gårdsstöd visar att vissa av dess viktigaste delar bör behållas, däribland fastställandet av nationella tak för att säkerställa att den totala stödnivån inte överstiger rådande budgetmässiga begränsningar. Medlemsstaterna bör också ha en nationell reserv även i fortsättningen och bör tillåtas att inrätta regionala reserver som framför allt bör användas för att underlätta för unga jordbrukare och jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet att delta i ordningen och som bör få användas för att ta hänsyn till vissa andra särskilda situationer. Bestämmelserna om överföring och användning av stödrättigheter bör behållas ▌

(22a)  Erfarenheterna av förordning (EG) nr 73/2009 visar att medlemsstaterna inte fullt ut utnyttjade de tillgängliga medlen inom ramarna för de nationella tak som angavs i den förordningen. Även om den här förordningen gör att risken för outnyttjade medel blir mindre än i systemet inom ramen för förordning (EG) nr 73/2009 bör medlemsstaterna ändå ha möjlighet att dela ut stödrättigheter till ett högre värde än det belopp som finns tillgängligt för deras ordning för grundstöd, i syfte att främja ett effektivare utnyttjande av medlen. Det bör därför vara tillåtet för medlemsstaterna att, inom vissa gemensamma gränser och utan att överskrida nettotaken för direktstöd, beräkna det nödvändiga belopp som deras tak för grundstöd kan höjas med.

(22b)  För att undvika att en ökning av den stödberättigande arealen i en viss medlemsstat medför en oproportionerlig minskning av direktstödsbeloppet per hektar och därigenom inverkar på den interna konvergensprocessen bör medlemsstaterna tillåtas att tillämpa en nedsättningskoefficient för fastställande av den stödberättigande arealen permanent gräsmark där gräs eller annat örtartat foder traditionellt inte utgör den dominerande växtligheten på betesmarken men i sig ingår i etablerade lokala sedvänjor.

(23)    I syfte att garantera skyddet av stödmottagarnas rättigheter och för att bringa klarhet i specifika situationer som kan uppstå vid tillämpningen av ordningen för grundstöd, bör befogenheten att anta vissa akter ▌delegeras till kommissionen med avseende på regler om stödberättigande och tillträde när det gäller ordningen för grundstöd för jordbrukare vid arv och förtida arv, arv i samband med arrende, ändrad rättslig ställning eller laglig benämning, överföring av stödrättigheter, sammanslagning eller uppdelning av jordbruksföretaget samt vid en avtalsklausul om rätten att erhålla stödrättigheter under det första året för tilldelning av stödrättigheter, ▌regler om beräkning av stödrättigheternas värde och antal eller om ändring av värdet på stödrättigheter i samband med tilldelningen av stödrättigheter, inbegripet regler om möjligheten till ett provisoriskt värde och antal eller till en provisorisk ökning av stödrättigheter som tilldelas på grundval av ansökan från jordbrukaren, regler om villkor för fastställande av stödrättigheternas provisoriska och definitiva värde och antal samt regler för situationer där ett försäljnings- eller arrendeavtal skulle kunna påverka tilldelningen av stödrättigheter, ▌regler för fastställande och beräkning av värdet på och antalet stödrättigheter som mottagits från den nationella eller regionala reserven, ▌ regler om ändring av stödrättigheternas enhetsvärde när det gäller delrättigheter och överföring av stödrättigheter utan mark, kriterier för tilldelningen av stödrättigheter till jordbrukare som inte erhöll direktstöd under 2013 eller i enlighet med utnyttjandet av den nationella eller regionala reserven, kriterier för tillämpning av begränsningar av antalet stödrättigheter som ska tilldelas samt kriterier för fastställande av nedsättningskoefficienten för omställning av viss permanent gräsmark till stödberättigande hektar.

(24)    I syfte att säkerställa en god förvaltning av stödrättigheterna bör befogenheten att anta vissa akter ▌delegeras till kommissionen med avseende på regler om anmälans innehåll och villkoren för aktivering av stödrättigheter.

(24a)  All jordbruksareal i jordbruksföretaget, inklusive arealer som inte hölls i enlighet med god jordbrukshävd den 30 juni 2003 i medlemsstater som anslöt sig till unionen den 1 maj 2004 och som då valde att tillämpa systemet för enhetlig arealersättning, som används för jordbruksverksamhet är generellt stödberättigande inom ramen för ordningen för grundstöd. Eftersom annan verksamhet än jordbruksverksamhet kan bidra till en diversifiering av jordbruksföretags inkomster och till landsbygdsområdenas livskraft ska ett jordbruksföretags jordbruksareal som även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet anses vara stödberättigande under förutsättning att den huvudsakligen används för jordbruksverksamhet. Gemensamma kriterier för samtliga medlemsstater bör fastställas för bedömning av sådan huvudsaklig användning. I detta sammanhang får medlemsstaterna av skäl som hänför sig till rättssäkerhet och rättslig klarhet och för att se till att direktstödet riktas bättre, upprätta en förteckning över områden som huvudsakligen används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet och därmed inte är stödberättigande. Dessutom bör det, för att mark som innan kravet på arealuttag avskaffades var stödberättigande för ändamålet att aktivera arealuttagsrättigheter ska fortsätta att vara stödberättigande, föreskrivas att vissa beskogade arealer, inbegripet sådana som beskogats i enlighet med nationella system som uppfyller de relevanta bestämmelserna i förordning (EG) nr 1698/2005 eller förordning (EU) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling], eller områden som omfattas av vissa miljöåtaganden är stödberättigande inom ramen för ordningen för grundstöd.

(25)    Särskilda åtgärder bör behållas för hampa, för att se till att illegala grödor inte kan gömmas bland grödor som berättigar till grundstöd och därigenom negativt påverka den gemensamma organisationen av marknaden för hampa. Stöd bör därför även i fortsättningen endast beviljas för arealer som har besåtts med hampsorter som ger vissa garantier med avseende på halten av psykotropa ämnen.

(25a)  I syfte att bevara folkhälsan bör befogenheten att anta vissa akter ▌delegeras till kommissionen med avseende på regler enligt vilka stöd endast kan beviljas för certifierat utsäde av vissa hampsorter och som fastställer förfarandet för bestämning av hampsorter och verifiering av deras tetrahydrokannabinolhalt.

(25b)  Med tanke på de betydande administrativa, tekniska och logistiska svårigheter som övergången till ordningen för grundstöd innebär för de medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning inom ramen för förordning (EG) nr 73/2009 bör de få tillämpa det systemet för ändamålet att bevilja grundstödet under en ytterligare övergångsperiod, dock som längst fram till utgången av 2020. Om medlemsstaten beslutar att senast 2018 införa ordningen för grundstöd får den välja att differentiera stödet inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning efter nivån på visst stöd som under 2014 beviljats inom ramen för det särskilda stödet och det separata stödet inom ramen för förordning (EG) nr 73/2009 eller, i Cyperns fall, inom ramen för rambeloppen per sektor för nationellt övergångsstöd.

(25c)   I syfte att garantera skyddet av stödmottagarnas rättigheter och för att bringa klarhet i specifika situationer som kan uppstå vid tillämpningen av systemet för enhetlig arealersättning bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på regler om stödberättigande och tillträde för jordbrukare när det gäller systemet för enhetlig arealersättning.

(25d)  I medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning och tilläts att bevilja nationellt övergångsstöd har sådant stöd spelat en viktig roll i fråga om inkomststöd till jordbrukare inom vissa sektorer. Därför bör man, för att undvika en plötslig och avsevärd minskning av stödet från och med 2015 i de sektorer som fram till och med 2014 omfattades av nationellt övergångsstöd, i de medlemsstaterna ge möjlighet att bevilja detta stöd som ett komplement till systemet för enhetlig arealersättning. För att säkerställa kontinuiteten mellan stödet och det nationella stöd som hittills beviljats bör man inskränka villkoren till de som år 2013 gällde för det nationella stödet eller, i Bulgarens och Rumäniens fall, kompletterande nationellt direktstöd, i enlighet med vad kommissionen godkänt efter en begäran från medlemsstaterna. Man bör också begränsa stödets maximibelopp per sektor i förhållande till beloppen för 2013 så att stödnivåerna stadigt minskar och är förenliga med en konvergensmekanism.

(25e)   Specifika bestämmelser bör fastställas för den första tilldelningen av och för beräkningen av värdet på stödrättigheter när medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning i enlighet med denna förordning inför ordningen för grundstöd. I syfte att säkerställa en smidig övergång mellan de ordningarna bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på ytterligare bestämmelser om införandet av ordningen för grundstöd i medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning.

(25f)   Med hänsyn till att det stöd per enhet som utgår till jordbrukare med mindre jordbruksföretag måste vara tillräckligt för att faktiskt uppnå målet om inkomststöd bör medlemsstaterna kunna få möjlighet att omfördela direktstöd mellan jordbrukarna genom att bevilja dem ett extra stöd för de första hektar för vilka de aktiverar stödrättigheter.

(26)    Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens syften är att förbättra miljöprestandan genom en obligatorisk miljöanpassningskomponent i direktstödet som kommer att stödja jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön och som är tillämplig i hela unionen. I detta syfte bör medlemsstaterna använda en del av sitt nationella tak för direktstöd till att utöver grundstödet bevilja ett årligt stöd, varvid hänsyn får tas till intern konvergens i medlemsstaten eller regionen, för obligatoriska metoder som ska följas av jordbrukare vilka som en prioriterad åtgärd strävar efter att uppnå både klimat- och miljöpolitiska mål. Dessa metoder bör utgöras av enkla, allmänna, icke-avtalsmässiga och årliga åtgärder som går längre än tvärvillkor och är kopplade till jordbruk, t.ex. diversifiering av grödor och bibehållande av permanent gräsmark - vilket inbegriper traditionella fruktodlingar där fruktträd odlas glest på gräsmark - och områden med ekologiskt fokus, och gälla för jordbruksföretagets hela stödberättigande areal i syfte att bidra till uppnåendet av målen för åtgärden och möjliggöra en effektiv förvaltning och övervakning av miljöanpassning. Dessa metoder bör också vara obligatoriska för jordbrukare vilkas jordbruksföretag helt eller delvis är belägna i Natura 2000-områden som omfattas av rådets direktiv 92/43/EEG ▌[14] och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG ▌[15] eller i områden som omfattas av Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG[16], i den mån metoderna är förenliga med dessa direktivs syften.

(26a)  Jordbrukare som uppfyller de villkor som fastställs i rådets förordning (EG) nr 834/2007 ▌[17] bör få utbyte av miljöanpassningskomponenten utan att uppfylla några ytterligare skyldigheter, med tanke på de erkända miljöfördelarna med ekologiska jordbrukssystem.

(26b)  Vid underlåtelse att beakta miljöanpassningskomponenten bör det utdömas påföljder i enlighet med ▌ förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen].

(26c)   För att ta hänsyn till mångfalden jordbrukssystem och de olikartade miljösituationerna runtom i unionen är det motiverat att, utöver de tre miljöanpassningsåtgärder som fastställs i denna förordning, erkänna metoder som omfattas av åtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk eller certifieringssystem, liknar miljöanpassning och har en lika stor eller större gynnsam inverkan på klimatet och miljön. Av skäl som hänför sig till rättslig klarhet bör dessa metoder anges i en bilaga till denna förordning. Medlemsstaterna bör besluta huruvida de ska ge jordbrukare möjlighet att använda sig av motsvarande metoder och de miljöanpassningsmetoder som fastställs i denna förordning för att ålägga jordbrukaren att använda sig av de metoder som är bäst lämpade att säkerställa målen för åtgärden, och de bör anmäla sina beslut till kommissionen. Av rättssäkerhetsskäl bör kommissionen bedöma huruvida de metoder som omfattas av de anmälda motsvarande åtgärderna omfattas av bilagan. För att möjliggöra en mindre komplicerad tillämpning av begreppet motsvarighet och för att kontroller ska kunna göras bör bestämmelser fastställas i fråga om motsvarande åtgärders geografiska utsträckning, med hänsyn tagen till särdragen hos åtgärder för miljö- och klimatvänligt jordbruk och hos certifieringssystem. I syfte att se till att motsvarande metoder tillämpas korrekt och att dubbelfinansiering undviks bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på tillägg av metoder i förteckningen över motsvarande metoder, fastställande av villkor för de nationella eller regionala certifieringssystemen och, vid behov, fastställande av närmare bestämmelser om beräkning av därmed sammanhängande belopp.

(27)    Skyldigheterna inom ramen för åtgärden för diversifiering av grödor bör tillämpas på ett sätt som tar hänsyn till svårigheten för mindre jordbruksföretag att diversifiera men som samtidigt leder till ett ökat skydd av miljön, i synnerhet bättre markkvalitet. Undantag bör medges för jordbruksföretag som redan uppfyller målen om diversifiering av grödor genom att de i avsevärd utsträckning är täckta av gräsmark eller av mark i träda, för specialiserade jordbruk med årlig rotation mellan skiftena eller för jordbruksföretag som på grund av sitt geografiska läge skulle ha orimliga svårigheter att införa en tredje gröda. I syfte att säkerställa att skyldigheterna när det gäller åtgärden för diversifiering av grödor tillämpas på ett proportionerligt och icke-diskriminerande sätt och leder till ett ökat skydd av miljön bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på erkännande av ytterligare släkten och arter och fastställande av regler för tillämpningen av den exakta beräkningen av andelen olika grödor.

(27a)  För miljöskydd av permanent gräsmark, i synnerhet koldioxidbindning, bör bestämmelser fastställas om bibehållande av permanent gräsmark. Detta skydd bör bestå i ett förbud mot plöjning och omställning av de miljömässigt känsligaste områdena inom de Natura 2000-områden som omfattas av direktiven 92/43/EEG och 2009/147/EG och i en mer generell skyddsmekanism, baserad på andelen permanent gräsmark, mot omställning till annan användning. Medlemsstaterna bör ha befogenhet att avgränsa ytterligare miljömässigt känsliga områden som inte omfattas av direktiven. De bör också välja den territoriella nivå som andelen ska tillämpas på. I syfte att säkerställa ett effektivt skydd av permanent gräsmark bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av ramen för medlemsstaternas avgränsande av permanent gräsmark som inte omfattas av direktiven 92/43/EEG eller 2009/147/EG.

▌

(28)    I syfte att garantera att andelen permanent gräsmark av den totala jordbruksarealen korrekt fastställs och bibehålls bör befogenheten att anta vissa akter delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av närmare metoder för att fastställa den andelen, närmare regler om bibehållande av permanent gräsmark och den tidsperiod inom vilken enskilda jordbrukare är skyldiga att ställa om mark.

(29)    Områden med ekologiskt fokus bör inrättas, särskilt för att bevara och öka jordbruksföretagens biologiska mångfald. Områden med ekologiskt fokus bör därför bestå av områden med direkt inverkan på den biologiska mångfalden, t.ex. mark i träda, landskapselement, terrasser, buffertzoner, beskogade arealer och trädjordbruksområden, eller indirekt inverkan på den biologiska mångfalden beroende på minskad användning av insatsvaror inom jordbruksföretaget, t.ex. fånggrödor och vinterväxttäcke. Vid tillämpningen av skyldigheterna i samband med åtgärden avseende områden med ekologiskt fokus bör man undvika att mindre jordbruksföretag åläggs oproportionerliga administrativa bördor vid inrättandet av sådana områden i förhållande till det ökade miljöskyddet. Undantag bör medges för jordbruksföretag som redan uppfyller målen om områden med ekologiskt fokus genom att de i avsevärd utsträckning är täckta av gräsmark eller av mark i träda och för jordbrukare som bedriver jordbruksverksamhet i områden med naturliga begränsningar i vissa huvudsakligen skogstäckta områden där det finns en betydande risk för att mark överges i huvudsakligen skogstäckta medlemsstater. I syfte att erhålla sammanhängande områden med ekologiskt fokus som är gynnsammare för miljön bör man föreskriva en möjlighet för medlemsstater och jordbruksföretag att fullgöra skyldigheten på regional nivå eller gemensamt. Av förenklingsskäl bör medlemsstater kunna välja att standardisera mätningen av områdena med ekologiskt fokus.

(29a)  I syfte att garantera att åtgärden avseende områden med ekologiskt fokus genomförs ändamålsenligt och konsekvent, med beaktande av medlemsstaternas särdrag, bör befogenheten att anta vissa akter ▌delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av ytterligare kriterier för att beteckna områden som områden med ekologiskt fokus, erkännande av andra typer av områden med ekologiskt fokus, fastställande av omräknings- och vägningsfaktorer för vissa områden med ekologiskt fokus, fastställande av bestämmelser för medlemsstaternas genomförande av en del av området med ekologiskt fokus på regional nivå, fastställande av bestämmelser för att närliggande jordbruksföretag genom gemensamt genomförande ska kunna fullgöra skyldigheten att hålla sig med områden med ekologiskt fokus, fastställande av ramen för de av medlemsstaterna fastställda kriterierna för att anses ligga nära varandra samt fastställande av metoderna för att fastställa förhållandet skog kontra jordbruksareal. När kommissionen lägger till andra typer av områden med ekologiskt fokus ska den se till att deras syfte är att förbättra jordbruksföretagets allmänna miljöprestanda, särskilt vad gäller den biologiska mångfalden, förbättrad mark- och vattenkvalitet, bevarande av landskapet samt uppfyllande av målen när det gäller begränsning av och anpassning till klimatförändringar.

(30)    I syfte att främja en hållbar utveckling för jordbruket i områden med särskilda naturliga begränsningar bör medlemsstaterna, i de fall där de beslutar om det, kunna använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att utöver grundstödet bevilja ett årligt arealbaserat stöd till alla jordbrukare som bedriver verksamhet i samtliga eller vissa av de områdena. Detta stöd bör inte ersätta det stöd som ges inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram och bör inte beviljas jordbrukare i områden som utsågs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1698/2005 ▌[18]men som inte har utsetts i enlighet med artikel 46.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […]▌[19].

(31)    Unga jordbrukares etablering och utveckling av ny ekonomisk verksamhet inom jordbrukssektorn innebär en ekonomisk utmaning och är en aspekt som bör beaktas vid fördelning och riktande av direktstöd. Denna utveckling är väsentlig för unionens jordbrukssektors konkurrenskraft och av detta skäl bör ett inkomststöd till unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet inrättas för att göra det lättare för unga jordbrukare att starta sin verksamhet och efter starten genomföra en strukturanpassning i sina jordbruksföretag. Medlemsstaterna bör för det ändamålet kunna använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att utöver grundstödet bevilja årliga arealbaserade stöd till unga jordbrukare. Medlemsstaterna bör kunna besluta om en metod för beräkning av det stödet, och om den metoden innebär en skyldighet att fastställa en gräns för det stöd en enskild jordbrukare kan få bör en sådan gräns fastställas under iakttagande av de allmänna principerna i unionslagstiftningen. Detta stöd bör betalas ut under en period på högst ▌fem år, eftersom det endast bör täcka den inledande perioden för affärsverksamheten och inte bli ett driftsstöd, och bör vara tillgängligt för unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet och som är högst 40 år det år som den första ansökan inom ramen förordningen för grundstöd eller systemet för enhetlig arealersättning lämnas in.

(32)    I syfte att garantera skydd av stödmottagarnas rättigheter och för att undvika diskriminering dem emellan bör befogenheten att anta vissa akter ▌ delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av villkoren för när en juridisk person kan anses vara berättigad till stöd till unga jordbrukare ▌.

(33)    Medlemsstaterna bör tillåtas att använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att bevilja kopplat stöd i vissa sektorer eller regioner, i tydligt avgränsade fall. De resurser som kan användas till kopplat stöd bör begränsas till en lämplig nivå, men man bör tillåta att sådant stöd beviljas i medlemsstater ▌i vissa sektorer eller regioner i dessa som befinner sig i särskilda situationer där vissa typer av jordbruk eller vissa jordbrukssektorer är särskilt viktiga av ekonomiska, miljömässiga och/eller sociala skäl. Det bör vara tillåtet för medlemsstaterna att använda upp till 8 % av sitt nationella tak till detta stöd, eller 13 % i det fall deras nivå för kopplat stöd översteg 5 % under minst ett av åren under perioden 2010–2014. För att bevara djuruppfödningssektorns proteinbaserade självförsörjning bör de medlemsstater som beslutar att använda minst 2 % av sina nationella tak till att stödja produktion av proteingrödor dessutom få höja dessa procentsatser med upp till två procentenheter. I vederbörligen motiverade fall där vissa känsliga behov påvisas i en region eller en sektor bör medlemsstaterna efter kommissionens godkännande dock tillåtas att använda mer än 13 % av sitt nationella tak. Som ett alternativ till dessa procentandelar får medlemsstaterna välja att använda upp till 3 miljoner EUR per år till finansiering av det kopplade stödet. Kopplat stöd bör endast beviljas i den utsträckning som är nödvändig för att skapa ett incitament till att behålla aktuella produktionsnivåer i dessa regioner. Detta stöd bör också vara tillgängligt för jordbrukare som den 31 december 2013 innehar särskilda stödrättigheter tilldelade enligt förordning (EG) nr 1782/2003 och förordning (EG) nr 73/2009 och som inte har stödberättigande hektar för aktivering av stödrättigheter. När det gäller godkännande av frivilligt kopplat stöd som överstiger 13 % av det årliga nationella tak som fastställs per medlemsstat bör kommissionen vidare ha befogenhet att anta genomförandeakter utan tillämpning av förordning (EU) nr 182/2011.

(34)    I syfte att garantera ett ändamålsenligt och målinriktat utnyttjande av unionens medel och undvika dubbelfinansiering genom andra liknande stödinstrument, bör befogenheten att anta vissa akter ▌ delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av villkoren för beviljande av frivilligt kopplat stöd och regler om stödets förenlighet med andra unionsåtgärder samt om kumulering av stöd.

(35)    En del av stödet till bomullssektorn i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 ▌fortsatte att vara kopplat till bomullsodling genom ett grödspecifikt stöd per stödberättigande hektar i syfte att försäkra sig mot varje risk för produktionsstörning i bomullsproducerande regioner, med hänsyn tagen till alla faktorer som inverkar på detta val. Detta val bör bibehållas i enlighet med målen i protokoll nr 4 om bomull, fogat till 1979 års anslutningsakt.

(36)    I syfte att säkerställa en ändamålsenlig tillämpning av det grödspecifika stödet för bomull bör befogenheten att anta vissa akter ▌delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av regler och villkor som ska gälla för tillståndsgivning för mark och sorter vid tillämpning av det grödspecifika stödet för bomull, bestämmelser om villkoren för att bevilja ▌det stödet, regler för stödberättigande och jordbruksmetoder, kriterier för godkännande av branschorganisationer, producenters skyldigheter och regler för en situation där de godkända branschorganisationerna inte uppfyller dessa kriterier.

(37)    I kapitel 2 i rådets förordning (EG) nr 637/2008 ▌[20] föreskrivs att varje bomullsodlande medlemsstat vart fjärde år och första gången senast den 1 januari 2009 ska förelägga kommissionen antingen ett förslag till ett fyraårigt omstruktureringsprogram eller ▌senast den 31 december 2009 ett enda förslag till ändrat omstruktureringsprogram omfattande åtta år. Erfarenheten har visat att omstruktureringen av bomullssektorn skulle vara mer betjänt av andra åtgärder, däribland dem inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogramplanering som finansieras i enlighet med förordning (EU) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling], vilket också skulle möjliggöra mer samordning med åtgärder i andra sektorer. De förvärvade rättigheterna och berättigade förväntningarna hos företag som redan omfattas av omstruktureringsprogram bör emellertid respekteras. Därför bör de pågående programmen på fyra eller åtta år få fortsätta hela perioden ut utan någon förlängning. De medel som finns tillgängliga från fyraårsprogrammen skulle sedan kunna införlivas i de tillgängliga unionsmedlen för åtgärder inom ramen för landsbygdsutveckling från och med 2014. Med tanke på programperioden skulle de medel som finns tillgängliga efter det att åttaårsprogrammen avslutats inte vara användbara inom landsbygdsutvecklingsprogrammen under 2018 ▌ och skulle därför göra mer nytta om de överfördes till stödordningar inom ramen för denna förordning, såsom redan fastställs i ▌förordning (EG) nr 637/2008. Förordning (EG) nr 637/2008 kommer därför att ha blivit obsolet från och med den 1 januari 2014 eller den 1 januari 2018 vad gäller medlemsstater som har fyraåriga respektive åttaåriga program och bör därför upphöra att gälla.

(38)    Medlemsstater bör få inrätta en enkel och särskild ordning för småbrukare ▌så att de administrativa kostnaderna i samband med förvaltning och kontroll av direktstöd kan minskas. I detta syfte bör medlemsstaterna få inrätta antingen ett stöd i form av en klumpsumma som ersätter alla direktstöd eller ett stöd som baseras på det belopp som ska betalas till jordbrukarna varje år. Det bör införas bestämmelser som förenklar formaliteterna genom att bland annat minska skyldigheterna för småbrukare, till exempel i samband med ansökan om stöd, jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön, tvärvillkor och kontroller enligt förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen], utan att uppnåendet av reformens övergripande syften äventyras, med tanke på att den unionslagstiftning som avses i bilaga II till förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen] är tillämplig på småbrukare. Målet för ordningen bör vara att stödja den redan existerande jordbruksstrukturen för småbruk i unionen utan att motverka utvecklingen mot mer konkurrenskraftiga strukturer. Av detta skäl bör tillträdet till ordningen i princip begränsas till redan existerande jordbruksföretag. Det bör inte vara obligatoriskt för jordbrukarna att omfattas av ordningen, men för att ytterligare stärka ordningens effekter i form av förenkling bör medlemsstaterna få ansluta vissa jordbrukare till ordningen automatiskt, med möjlighet för dem att välja att lämna den.

(39)    I syfte att garantera rättssäkerheten bör befogenheten att anta vissa akter ▌delegeras till kommissionen med avseende på villkor för ▌deltagande i stödordningen för småbrukare när den deltagande jordbrukarens situation ändras.

(40)    För enkelhetens skull och för att ta hänsyn till de yttersta randområdenas särskilda läge bör direktstöden i dessa regioner hanteras inom de stödprogram som upprättas genom förordning (EG) nr 228/2013. Därav följer att bestämmelser i den här förordningen som rör ordningen för grundstöd ▌och relaterade stöd samt kopplade stöd och ordningen för småbrukare inte bör tillämpas på de regionerna.

(41)    För tillämpning av denna förordning samt för övervakning, analys och förvaltning av direktstöd krävs anmälningar från medlemsstaterna. I syfte att garantera en korrekt tillämpning av de regler som anges i denna förordning och för att göra sådana anmälningar snabba, effektiva, korrekta, kostnadseffektiva och förenliga med skyddet av personuppgifter bör befogenheten att anta vissa akter ▌delegeras till kommissionen med avseende på de åtgärder som krävs med avseende på de anmälningar till kommissionen som ska göras av medlemsstaterna eller i syfte att kontrollera, övervaka, utvärdera och granska direktstöd och fullgöra skyldigheter som anges i internationella överenskommelser, däribland anmälningskrav enligt dessa överenskommelser samt med avseende på ytterligare regler om vilken typ av information som ska anmälas, om de uppgiftskategorier som ska behandlas och längsta tillåtna lagringsperiod och om rätten till åtkomst till informationen och informationssystemen samt villkoren ▌för offentliggörande av informationen.

(42)    Personuppgifter som insamlas för tillämpningen av direktstöd bör behandlas på ett sätt som är förenligt med det ändamålet, avidentifieras och sammanställas vid behandling i övervaknings- eller utvärderingssyfte samt skyddas i överensstämmelse med unionslagstiftningen rörande skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter, särskilt Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG ▌[21] och Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 ▌[22]. De registrerade bör underrättas om sådan behandling och om sina rättigheter vad gäller uppgiftsskydd.

▌

(42a)  Europeiska datatillsynsmannen har hörts och avgav ett yttrande den 14 december 2011[23].

(44)    I syfte att säkerställa en smidig övergång från de system som föreskrivs i förordning (EG) nr 73/2009 till dem som fastställs i den här förordningen bör befogenheten att anta vissa akter ▌ delegeras till kommissionen med avseende på fastställande av de åtgärder som är nödvändiga för att skydda jordbrukarnas förvärvade rättigheter och berättigade förväntningar.

(46)    För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning och undvika illojal konkurrens eller diskriminering mellan jordbrukare, bör kommissionen tilldelas genomförandebefogenheter när det gäller att godkänna kompletterande nationellt direktstöd för Kroatien, att fastställa det belopp som ska ingå i den särskilda nationella minröjningsreserven för Kroatien, att fastställa det årliga nationella taket för systemet med grundstöd, att anta regler om ansökningar om tilldelning av stödrättigheter, att anta bestämmelser som rör återföring av stödrättigheter som inte aktiverats till den nationella reserven, att fastställa närmare bestämmelser om anmälan av överföring av stödrättigheter till de nationella myndigheterna och tidsfristerna för sådan anmälan, att fastställa årliga tak för omfördelningsstödet, att fastställa det årliga nationella taket för systemet för enhetlig arealersättning, att anta regler om ansökningar om tilldelning av stödrättigheter som inlämnats under det år för tilldelning av stödrättigheter när medlemsstaterna går över till ordningen för grundstöd, närmare bestämmelser och tidsfrister för anmälningar om särskilda åtaganden eller certifieringssystem, att anta bestämmelser om förfarandet för medlemsstaternas anmälningar och kommissionens bedömning av motsvarande metoder, att anta vissa gränser inom vilka skyldigheten att bibehålla permanent gräsmark anses vara fullgjord, att fastställa det årliga taket för stöd vid tillämpning av jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön, att fastställa det årliga taket för stödet till områden med naturliga begränsningar, att fastställa det årliga taket för stödet till unga jordbrukare, att fastställa de årliga taken för det frivilligt kopplade stödet, att anta regler om förfarandet för bedömning och godkännande av beslut inom ramen för det frivilligt kopplade stödet, att anta regler om det förfarande för godkännande och de anmälningar till producenterna som är kopplat till tillståndsgivningen för mark och sorter i samband med det grödspecifika stödet för bomull, att fastställa regler för beräkningen av minskningen av beloppet för grödspecifikt stöd för bomull, att anta regler som rör allmänna anmälningskrav och anmälningsmetoder samt att anta nödvändiga och motiverade åtgärder för att lösa specifika problem i nödsituationer. Dessa befogenheter bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011[24].

(47)    Kommissionen bör anta genomförandeakter med omedelbar verkan för att lösa akuta problem i en eller flera medlemsstater och samtidigt säkerställa kontinuitet i systemet för direktstöd om exceptionella omständigheter, i vederbörligen motiverade fall, påverkar beviljande av stöd och äventyrar ett faktiskt genomförande av utbetalningarna inom ramen för de stödordningar som förtecknas i denna förordning.

(48)    Eftersom målen för denna förordning inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av de enskilda medlemsstaterna och de därför bättre kan uppnås på unionsnivå genom den garanterade fleråriga unionsfinansieringen och genom fokusering på tydligt identifierade prioriteringar, mot bakgrund av kopplingarna mellan denna förordning och de andra instrumenten för den gemensamma jordbrukspolitiken, skillnaderna mellan olika landsbygdsområden och medlemsstaternas begränsade finansiella resurser i den utvidgade unionen, kan unionen anta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget om Europeiska unionen. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel går förordningen inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå dessa mål.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

▌

AVDELNING ITILLÄMPNINGSOMRÅDE OCH DEFINITIONER

Artikel 1

Tillämpningsområde

I denna förordning fastställs följande:

a)        Gemensamma regler om stöd som beviljas direkt till jordbrukare inom ramen för de stödordningar som förtecknas i bilaga I (▌direktstöd).

b)        Särskilda regler rörande följande:

i)         Ett grundstöd för jordbrukare (ordningen för grundstöd och en förenklad övergångsordning [systemet för enhetlig arealersättning]).

ia)       Ett frivilligt omfördelningsstöd (omfördelningsstöd).

iaa)     Frivilligt nationellt övergångsstöd till jordbrukare.

ii)        Ett stöd till jordbrukare som tillämpar jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön.

iii)        Ett frivilligt stöd till jordbrukare i områden med naturliga begränsningar.

iv)       Ett stöd till unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet.

v)        Ett system med frivilligt kopplat stöd.

vi)       Ett grödspecifikt stöd för bomull.

vii)       En frivillig förenklad ordning för småbrukare.

viii)     Ramar som möjliggör för Bulgarien, Kroatien och Rumänien att komplettera direktstöden.

Artikel 2

Ändring av bilaga I

För att garantera rättssäkerheten ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade aktier enligt artikel 55 ▌med avseende på ändring av förteckningen över stödordningar i bilaga I i den utsträckning det är nödvändigt för att ta hänsyn till de nya lagstiftningsakter om stödordningar som kan antas efter det att denna förordning har antagits.

Artikel 3

Tillämpning på de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna

Artikel 11 ska inte tillämpas på de regioner i unionen som avses i artikel 349 i EUF-fördraget (de yttersta randområdena) eller på de direktstöd som beviljas på de mindre Egeiska öarna i enlighet med förordning (EG) nr 229/2013.

Avdelningarna III, IV och V ska inte tillämpas på de yttersta randområdena.

Artikel 4

Definitioner och därtill hörande bestämmelser

1.        I denna förordning gäller följande definitioner:

a)      jordbrukare: en fysisk eller juridisk person eller en grupp av fysiska eller juridiska personer, oavsett gruppens eller dess medlemmars rättsliga ställning ▌enligt nationell lagstiftning, vars jordbruksföretag ligger inom det territoriella tillämpningsområdet för fördragen enligt artikel 52 i EU-fördraget jämförd med artiklarna 349 och 355 i EUF-fördraget och som bedriver jordbruksverksamhet,

b)     jordbruksföretag: samtliga enheter som används för jordbruksverksamhet och drivs av en jordbrukare och som är belägna i en och samma medlemsstat,

c)      jordbruksverksamhet:

–       att producera, föda upp eller odla jordbruksprodukter, inbegripet skörd, mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion, eller

–       att hålla en jordbruksareal i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan ▌några särskilda förberedande åtgärder utöver sedvanliga jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner, på grundval av kriterier som ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av en ram som fastställts av kommissionen, eller

–       att på jordbruksarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling bedriva en minimiverksamhet ▌som fastställs av medlemsstaterna,

d)     jordbruksprodukter: produkter ▌, med undantag av fiskeriprodukter, förtecknade i bilaga I till fördragen, samt bomull,

e)      jordbruksareal: den totala areal som upptas av åkermark, permanent gräsmark och permanent betesmark eller permanenta grödor,

f)      åkermark: mark som utnyttjas för vegetabilieproduktion eller areal som är tillgänglig för vegetabilieproduktion men som ligger i träda, inbegripet areal uttagen i enlighet med artiklarna 22, 23 och 24 i förordning (EG) nr 1257/1999, artikel 39 i förordning (EG) nr 1698/2005 och artikel 29 i förordning (EU) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling], oavsett om marken används för växthusproduktion eller produktion under annat fast eller rörligt skydd,

g)      permanenta grödor: grödor som inte ingår i växtföljden, utom permanent gräsmark och permanent betesmark, och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar, inbegripet plantskolor, samt skottskog med kort omloppstid,

h)      permanent gräsmark och permanent betesmark (tillsammans kallade permanent gräsmark): mark som utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år eller mer; andra arter, t.ex. buskar och/eller träd, som kan betas får ingå, under förutsättning att den övervägande andelen utgörs av gräs och annat örtartat foder; samt, genom beslut från medlemsstaterna, mark som kan betas, där enligt etablerade lokala sedvänjor gräs och annat örtartat foder traditionellt inte utgör den dominerande växtligheten på betesmarken,

i)       gräs eller annat örtartat foder: alla örtartade växter som är vanliga i naturlig betesmark eller brukar ingå i fröblandningar för betes- eller ängsmark i medlemsstaten, oavsett om marken används för betesdjur eller inte,

j)      plantskolor: arealer med unga vedartade växter som odlas utomhus för senare utplantering, nämligen

─      plantskolor för vinstockar och grundstammar,

─      plantskolor för fruktträd och bär,

─      plantskolor för prydnadsväxter,

─      kommersiella plantskolor för skogsträd, utom sådana som odlas för jordbruksföretagets eget behov på skogsmark,

─      plantskolor för träd och buskar för utplantering i trädgårdar, parker, utmed gator och vattendrag (t.ex. häckplantor, rosenbuskar och andra prydnadsbuskar, prydnadsbarrträd), i samtliga fall inbegripet grundstammar och unga plantor,

k)     skottskog med kort omloppstid: arealer som har planterats med trädarter enligt KN-nummer 06 02 9041, vilka ska fastställas av medlemsstaterna ▌, och som består av vedartade, fleråriga skogsgrödor, vars rotskott eller stubbskott lämnats kvar i marken efter skörd, med nya skott som växer upp följande säsong och med ett maximalt avverkningsintervall som ska fastställas av medlemsstaterna,

l)      försäljning: försäljning eller annan definitiv överföring av äganderätten till mark eller stödrättigheter, vilket inte innefattar försäljning av mark som överförs till offentliga myndigheter och/eller för användning av allmänintresse, där överföringen sker i annat syfte än för jordbruk.

m)    arrende: avtal om arrendeavgift eller liknande tillfällig transaktion,

n)     överlåtelse: arrende, försäljning, faktiskt eller förtida arv av mark eller stödrättigheter, eller någon annan form av definitiv överlåtelse av mark eller stödrättigheter. Det omfattar inte återföring av stödrättigheter när ett arrende löper ut.

1a.      Medlemsstaterna ska

a)     fastställa kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att fullgöra skyldigheten att hålla jordbruksarealen i ett skick som lämpar sig för bete eller odling i enlighet med punkt 1 c andra strecksatsen,

b)     fastställa den minimiverksamhet som ska bedrivas på jordbruksarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling, i enlighet med punkt 1 c tredje strecksatsen,

c)      fastställa de trädarter som uppfyller kraven för skottskog med kort omloppstid och det maximala avverkningsintervallet för de trädarterna i enlighet med punkt 1 k.

Medlemsstaterna får besluta att mark som kan betas, där enligt etablerade lokala sedvänjor gräs och annat örtartat foder traditionellt inte utgör den dominerande växtligheten på betesmarken, ska anses utgöra permanent gräsmark i enlighet med punkt 1 h.

2.         För att garantera rättssäkerheten ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på fastställande av

▌

aa) de ramar inom vilka medlemsstaterna ska fastställa vilka kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att fullgöra skyldigheten att hålla jordbruksarealen i ett sådant skick som lämpar sig för bete eller odling som avses i punkt 1 c andra strecksatsen,

b)     de ramar inom vilka medlemsstaterna ska fastställa den minimiverksamhet som ska bedrivas på arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling, i enlighet med punkt 1 c tredje strecksatsen,

d)     ▌kriterierna för att bestämma om den övervägande andelen utgörs av gräs och annat örtartat foder samt kriterier för att avgöra vad som utgör de etablerade lokala sedvänjor som avses i punkt 1 h.

AVDELNING IIALLMÄNNA BESTÄMMELSER OM DIREKTSTÖD

KAPITEL 1 Gemensamma regler för direktstöd

Artikel 5

Allmänna bestämmelser för den gemensamma jordbrukspolitiken

▌Förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen] och de bestämmelser som antas i enlighet därmed ska vara tillämpliga på de ordningar som föreskrivs i den här förordningen.

Artikel 6

Nationella tak

1.        För varje medlemsstat och för varje år ska det nationella taket, som innefattar det sammanlagda värdet av alla tilldelade stödrättigheter, av den nationella reserven eller de regionala reserverna och av de tak som fastställs i enlighet med artiklarna 28h, 33, 35, 37 och 39, vara det som fastställs i bilaga II.

I de fall där en medlemsstat använder sig av det alternativ som föreskrivs i artikel 19.1 andra stycket får det tak som anges i bilaga II för den medlemsstaten för respektive år överskridas med det belopp som beräknats i enlighet med det stycket.

1a.      Genom undantag från punkt 1 ska det nationella taket, som innefattar de tak som fastställts i enlighet med artiklarna 28c, 28h, 33, 35, 37 och 39, för varje medlemsstat som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning och för varje år vara det som fastställs i bilaga II.

2.        Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på anpassning av de nationella tak som fastställs i bilaga II, för att ta hänsyn till utvecklingen av de totala maximibeloppen för de direktstöd som får beviljas, inklusive till följd av beslut som fattas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14 och till följd av tillämpningen av artikel 17b andra stycket.

Artikel 7

Nettotak

1.        Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 8 ska det totala direktstödsbelopp som i enlighet med avdelningarna III, IV och V får beviljas i en medlemsstat för ett kalenderår, efter tillämpning av artikel 11, inte överstiga de tak som fastställs i bilaga III ▌.

Om det totala direktstödsbelopp som ska beviljas överstiger de tak som anges i bilaga III ska medlemsstaterna göra en linjär minskning av alla direktstöd utom de direktstöd som beviljas i enlighet med förordningarna (EU) nr 228/2013 och (EU) nr 229/2013.

2.        För varje medlemsstat och för varje år ska det beräknade resultatet av den minskning som avses i artikel 11 (vilken avspeglas i skillnaden mellan de nationella tak som fastställs i bilaga II, till vilken adderas det tillgängliga beloppet i enlighet med artikel 44, och de nettotak som anges i bilaga III) göras tillgängligt som unionsstöd för åtgärder inom landsbygdsutvecklingsprogram som finansieras av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling och som anges i förordning (EG) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling].

3.        För att ta hänsyn till utvecklingen av de totala maximibeloppen för de direktstöd som får beviljas, inklusive till följd av beslut som fattas av medlemsstaterna i enlighet med artikel 14, ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på anpassning av de tak som fastställs i bilaga III.

Artikel 8

Finansiell disciplin

1.        Den justeringsgrad som fastställts i enlighet med artikel 25 i förordning (EU) nr … [den horisontella förordningen] ska endast tillämpas på direktstöd som under det motsvarande kalenderåret ska beviljas en jordbrukare och som överstiger 2 000 EUR.

2.        Till följd av det gradvisa införandet av direktstöd ▌enligt artikel 16 ska punkt 1 i denna artikel gälla för Bulgarien och Rumänien från och med den 1 januari 2016. Till följd av det gradvisa införandet av direktstöd ▌enligt artikel 16a ska punkt 1 i denna artikel gälla för Kroatien från och med den 1 januari 2022.

3.        För att säkerställa ett korrekt genomförande av anpassningen av direktstödet när det gäller finansiell disciplin ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på fastställande av bestämmelser om den beräkningsgrund för minskningar som medlemsstaterna ska tillämpa på jordbrukarna i enlighet med punkt 1 i denna artikel.

4.        I fråga om juridiska personer eller en grupp fysiska eller juridiska personer får medlemsstaterna tillämpa den justeringsgrad som avses i punkt 1 på medlemmarna i dessa juridiska personer eller grupper i de fall där nationell lagstiftning föreskriver att de enskilda medlemmarna kan ta på sig rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med de som tillerkänns enskilda jordbrukare med ställning som driftsledare, i synnerhet vad gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga situation, under förutsättning att de har bidragit till att stärka de berörda juridiska personernas eller gruppernas jordbruksstruktur.

Artikel 9

Aktiva jordbrukare

1.        Direktstöd ska inte beviljas fysiska eller juridiska personer, eller grupper av fysiska eller juridiska personer, ▌

vars jordbruksarealer huvudsakligen utgörs av arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling och som inte bedriver den minimiverksamhet som fastställs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.1 c på dessa arealer ▌.

▌

2.        Inget direktstöd ska beviljas fysiska eller juridiska personer eller grupper av fysiska eller juridiska personer som driver flygplatser, tillhandahåller järnvägstjänster eller driver vattenverk, fastighetsföretag eller permanenta sport- och rekreationsanläggningar.

I tillämpliga fall får medlemsstaterna, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, besluta att lägga till andra liknande företag eller verksamheter som inte är jordbruksföretag och jordbruksverksamheter till de företag och verksamheter som förtecknas i första stycket och får därefter dra tillbaka dessa tillägg.

Sådana personer eller grupper som avses i första eller andra stycket ska emellertid betraktas som aktiv jordbrukare om de lägger fram kontrollerbara bevis, i den form som krävs av medlemsstaterna, för något av följande:

i)      Att det årliga direktstödsbeloppet uppgår till minst 5 % av deras totala intäkter från annan verksamhet än jordbruksverksamhet under det senaste räkenskapsår för vilket sådana uppgifter föreligger.

ii)     Att deras jordbruksverksamhet inte är obetydlig.

iii)    Att det huvudsakliga målet med deras verksamhet eller företag är att utöva jordbruksverksamhet.

3.        Dessutom får medlemsstaterna, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, besluta att inget direktstöd ska beviljas fysiska eller juridiska personer eller grupper av fysiska eller juridiska personer

i)      vars jordbruksverksamhet endast utgör en obetydlig del av deras samlade ekonomiska verksamhet och/eller

ii)     vars huvudsakliga mål med verksamheten eller företaget inte är att utöva jordbruksverksamhet.

4.        Punkterna 2 och 3 ska inte gälla för jordbrukare som under det föregående året endast tagit emot direktstöd som inte överstiger ett visst belopp. Detta belopp ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av objektiva kriterier som nationella eller regionala särdrag och ska inte överstiga 5 000 EUR.

5.        Kommissionen ska, för att garantera skydd av jordbrukarnas rättigheter, ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 ▌ med avseende på fastställande av

a)      kriterier för fastställande av de fall där en jordbrukares jordbruksareal ska anses huvudsakligen utgöras av en areal som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling,

b)     kriterier för särskiljande av intäkter från jordbruksverksamhet respektive annan verksamhet,

ba)   kriterier för fastställande av det direktstödsbelopp som avses i punkterna 2 och 4, särskilt under första året för tilldelning av stödrättigheter om stödrättigheternas värde ännu inte har fastställts definitivt, samt för nya jordbrukare,

▌

c)      kriterier som jordbrukare ska uppfylla för att vid tillämpning av punkterna 2 och 3 bevisa att deras jordbruksverksamhet inte är obetydlig och att deras huvudsakliga mål med verksamheten eller företaget är att utöva jordbruksverksamhet.

6.        Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla det beslut som avses i punkterna 2, 3 och 4 senast den 1 augusti 2014 och, i händelse av ändringar av detta, inom två veckor från den dag då beslutet fattades.

Artikel 10

Minimikrav för erhållande av direktstöd

1.        Medlemsstaterna ska besluta att inte bevilja direktstöd till en jordbrukare i något av följande fall:

a)      När det totala direktstödsbelopp som begärts eller som ska beviljas innan artikel 65 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen] börjar tillämpas under ett visst kalenderår understiger 100 EUR.

b)     När jordbruksföretagets stödberättigande areal för vilken direktstöd begärts eller ska beviljas innan artikel 65 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen] börjar tillämpas är mindre än en hektar.

För att ta hänsyn till strukturerna i sina jordbruksekonomier får medlemsstaterna anpassa de trösklar som fastställs i leden a och b inom de ramar som anges i bilaga IV.

2.        Om en medlemsstat har valt att tillämpa en arealtröskel enligt punkt 1 b ska den ändå tillämpa punkt 1 a på de jordbrukare som mottar det djurrelaterade kopplade stöd som avses i avdelning IV och som innehar färre hektar än arealtröskeln.

3.        De berörda medlemsstaterna får besluta att inte tillämpa punkt 1 på de yttersta randområdena och de mindre Egeiska öarna.

4.        I Bulgarien och Rumänien ska det belopp som begärts eller ska beviljas och som avses i punkt 1 för år 2015 beräknas på grundval av det belopp som anges i del A av bilaga V ▌. I Kroatien ska det belopp som begärts eller ska beviljas och som avses i punkt 1 för åren 2015–2021 beräknas på grundval av det belopp som anges i del A av bilaga Va. ▌

Artikel 11 Minskning

av stödet

1.        Medlemsstaterna ska minska det direktstödsbelopp som ska beviljas en jordbrukare i enlighet med avdelning III kapitel 1 i denna förordning under ett visst kalenderår med minst 5 % av den del av beloppet som överstiger 150 000 EUR.

▌

2.        Innan medlemsstaterna tillämpar punkt 1 får de dra av de löner som har koppling till jordbruksverksamhet och som verkligen betalats och redovisats av jordbrukaren under det föregående året, inbegripet skatter och sociala avgifter relaterade till anställning, från det stödbelopp som ska beviljas jordbrukaren enligt avdelning III kapitel 1 i denna förordning under ett visst kalenderår. I de fall där inga uppgifter finns tillgängliga om de löner som verkligen betalats och redovisats av jordbrukaren under det föregående året ska de senaste tillgängliga uppgifterna användas.

3.        Medlemsstater som beslutar att bevilja jordbrukare ett omfördelningsstöd i enlighet med avdelning III kapitel 1a och att använda mer än 5 % av det årliga nationella tak som anges i bilaga II för det ändamålet får besluta att inte tillämpa denna artikel. I de fall där tillämpningen av de högsta gränser som anges i artikel 28g.4 förhindrar en medlemsstat att uppnå denna procentandel får den medlemsstaten besluta att inte tillämpa denna artikel.

4.        Inga förmåner som består i att undgå minskningar av stödet ska beviljas jordbrukare för vilka det har fastställts att de från och med den 19 oktober 2011 på ett konstlat sätt har skapat förutsättningar för att undgå effekterna av denna artikel.

4a.      I fråga om juridiska personer eller en grupp fysiska eller juridiska personer får medlemsstaterna tillämpa den minskning som avses i punkt 1 på medlemmarna i dessa juridiska personer eller grupper i de fall där nationell lagstiftning föreskriver att de enskilda medlemmarna kan ta på sig rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med de som tillerkänns enskilda jordbrukare med ställning som driftsledare, i synnerhet vad gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga situation, under förutsättning att de har bidragit till att stärka de berörda juridiska personernas eller gruppernas jordbruksstruktur.

5.        Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2014 till kommissionen anmäla de beslut som fattats i enlighet med denna artikel och uppskattningen av resultatet av minskningar för åren 2015–2019.

Artikel 12

Flera ansökningar

Den areal som motsvarar antalet stödberättigande hektar för vilken en ansökan om grundstöd har lämnats in av en jordbrukare i enlighet med avdelning III kapitel 1 får omfattas av en ansökan om annat direktstöd samt annat stöd som inte omfattas av denna förordning, såvida inte annat uttryckligen föreskrivs i denna förordning.

Artikel 13

Statligt stöd

Genom undantag från artikel 146.1 i förordning [förordningen om en samlad marknadsordning] ska artiklarna 107, 108 och 109 i EUF-fördraget inte tillämpas på stöd som utbetalas av medlemsstaterna ▌ i överensstämmelse med denna förordning.

Artikel 14

Flexibilitet mellan pelare

1.        Före den 31 december 2013 får medlemsstaterna besluta att högst 15 % av deras årliga tak för kalenderåren 2014–2019 som anges i bilaga II till denna förordning ska göras tillgängligt som extrastöd för åtgärder inom program för landsbygdsutveckling som finansieras genom EJFLU och som anges i förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling]. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre vara tillgängligt för beviljande av direktstöd.

De beslut som avses i första stycket ska anmälas till kommissionen senast den 31 december 2013. I det beslutet ska den procentsats anges som avses i det stycket och som får skilja sig åt mellan olika kalenderår.

Medlemsstater som inte utnyttjar det första stycket för kalenderåret 2014 får före den 1 augusti 2014 fatta det beslut som avses i detta med avseende på kalenderåren 2015–2019 och ska senast den 1 augusti 2014 anmäla det till kommissionen.

Medlemsstaterna får besluta att se över de beslut som avses i denna punkt med verkan från och med kalenderåret 2018. En sådan översyn ska inte leda till att den procentsats som anmälts till kommissionen i enlighet med första, andra och tredje styckena sänks. Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2017 anmäla sådana beslut om översyn till kommissionen.

2.        Före den 31 december 2013 får medlemsstater som inte utnyttjar den möjlighet som avses i punkt 1 besluta att högst 15 %, eller när det gäller Bulgarien, Estland, Spanien, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Finland, Sverige och Förenade kungariket högst 25 %, av det belopp som avsätts för stöd till åtgärder inom program för landsbygdsutveckling som under perioden 2015–2020 finansieras genom EJFLU och som anges i förordning (EU) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling] ska göras tillgängligt som direktstöd inom ramen för den här förordningen. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre vara tillgängligt för stödåtgärder inom landsbygdsutvecklingsprogram.

Det beslut som avses i första stycket ska anmälas till kommissionen senast den 31 december 2013. I det beslutet ska den procentsats anges som avses i det stycket och som får skilja sig åt mellan olika kalenderår.

Medlemsstater som inte utnyttjar det första stycket för räkenskapsåret 2015 får före den 1 augusti 2014 fatta det beslut som avses i första stycket med avseende på perioden 2016–2020, och ska senast den 1 augusti 2014 anmäla det till kommissionen.

Medlemsstaterna får besluta att se över de beslut som avses i denna punkt med verkan från och med räkenskapsåren 2019 och 2020. En sådan översyn ska inte leda till att den procentsats som anmälts till kommissionen i enlighet med första, andra och tredje styckena höjs. Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2017 anmäla sådana beslut om översyn till kommissionen.

Artikel 15

Översyn

De stödordningar som förtecknas i bilaga I ska tillämpas utan att det påverkar en eventuell översyn, som när som helst kan komma att göras genom lagstiftningsakter eller delegerade akter som antas i enlighet med artikel 290 eller genomförandeakter som antas i enlighet med artikel 291 i EUF-fördraget mot bakgrund av den ekonomiska utvecklingen och budgetläget.

KAPITEL 2Bestämmelser för Bulgarien, Kroatien och Rumänien

Artikel 16

Gradvist införande av direktstöd i Bulgarien och Rumänien

I Bulgarien och Rumänien ska de nationella stödtak som avses i artiklarna 28h, 33, 35, 37, 39 och 51 under ▌2015 fastställas utifrån det belopp som anges i del A av bilaga V.

Artikel 16a

Gradvist införande av direktstöd i Kroatien

I Kroatien ska direktstöd införas i enlighet med följande tabell för ökning av direktstödsnivåerna, uttryckta som en procentandel av den direktstödsnivå som ska tillämpas från och med 2022:

2013: 25 %.

2014: 30 %.

2015: 35 %.

2016: 40 %.

2017: 50 %.

2018: 60 %.

2019: 70 %.

2020: 80 %.

2021: 90 %.

Från och med 2022: 100 %.

Artikel 17

Kompletterande nationella direktstöd och direktstöd i Bulgarien och Rumänien

1.        Under ▌2015 får Bulgarien och Rumänien använda nationella direktstöd för att komplettera stöd som beviljats inom ramen för den ordning för grundstöd som avses i avdelning III kapitel 1 och för Bulgariens del även för att komplettera stöd som beviljats inom ramen för det grödspecifika stöd för bomull som avses i avdelning IV kapitel 2.

2.        Det totala kompletterande nationella direktstödsbelopp som för ▌2015 får beviljas som komplement till ordningen för grundstöd får inte överskrida det belopp som anges i del B av bilaga V för det året.

3.        För Bulgarien får det totala kompletterande nationella direktstödsbelopp som för 2015 får beviljas som komplement till det grödspecifika stödet för bomull inte överskrida det belopp som anges i del C av bilaga V för det året.

4.        Kompletterande nationella direktstöd ska beviljas i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna säkerställs och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

Artikel 17a

Kompletterande nationella direktstöd i Kroatien

1.        Kroatien får, med förbehåll för tillstånd från kommissionen, ▌i tillämpliga fall komplettera vilken som helst av de stödordningar som förtecknas i bilaga I.

2.        Det kompletterande belopp som får beviljas under ett visst år och avseende en viss stödordning får inte överskrida ett särskilt rambelopp. Detta rambelopp ska vara lika med skillnaden mellan

a)      det direktstödsbelopp som är tillgängligt per berörd stödordning efter det att direktstöd har införts fullt ut i enlighet med artikel 16a för kalenderåret 2022

och

b)     det direktstödsbelopp som är tillgängligt per berörd stödordning under det aktuella året efter tillämpning av tabellen för ökningar i enlighet med artikel 16a.

3.        Det totala kompletterande nationella direktstödsbelopp som beviljas får inte överstiga det tak som anges i del B av bilaga Va för det motsvarande kalenderåret.

4.        Kroatien får på grundval av objektiva kriterier och efter tillstånd från kommissionen besluta vilka belopp som ska beviljas som kompletterande nationellt stöd.

5.        I tillståndet från kommissionen inom ramen för denna artikel ska det anges vilken eller vilka stödordningar som berörs och vilken den högsta tillåtna stödnivån för det kompletterande nationella stödet är.

När det gäller nationellt direktstöd som är avsett som komplement till det frivilligt kopplade stöd som avses i avdelning IV kapitel 1 ska det i tillståndet också anges vilken sådan typ av jordbruk eller vilken sådan särskild jordbrukssektor som avses i artikel 38.2 som det kompletterande nationella direktstödet får avse.

Tillståndet ska ges genom en genomförandeakt som antas utan tillämpning av det förfarande som avses i artikel 56.2 eller 56.3.

6.        Stödvillkoren för kompletterande nationellt direktstöd i Kroatien ska vara desamma som för stöd inom motsvarande stödordningar enligt denna förordning.

7.        Kompletterande nationellt direktstöd i Kroatien ska vid behov justeras till följd av utvecklingen inom den gemensamma jordbrukspolitiken ▌. Det ska beviljas i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna säkerställs och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks ▌.

8.        Kroatien ska lämna en rapport med uppgift om de åtgärder som vidtagits för genomförandet av det kompletterande nationella direktstödet före den 30 juni året efter genomförandet. Rapporten ska åtminstone omfatta följande:

a)      Eventuella förändringar i situationen som påverkar det kompletterande nationella direktstödet.

b)     För varje kompletterande nationellt direktstöd antalet stödmottagare, totalbeloppet beviljat kompletterande nationellt stöd samt antalet ▌hektar och antalet djur eller andra enheter för vilka stöd beviljats.

c)      En rapport om de kontrollåtgärder som vidtagits avseende beviljat kompletterande nationellt direktstöd.

Artikel 17b

Särskild nationell minröjningsreserv för Kroatien

1.        Från och med 2015 ska Kroatien senast den 31 januari varje år till kommissionen anmäla vilka arealer som har fastställts i enlighet med artikel 57a.10 i förordning (EG) nr 73/2009 och som återgått till att användas för jordbruksverksamhet under det föregående kalenderåret.

Kroatien ska också anmäla det antal stödrättigheter som stod till jordbrukarnas förfogande den 31 december det föregående kalenderåret och vilket belopp som fanns kvar att utnyttja i den särskilda nationella minröjningsreserven samma datum.

När så är tillämpligt ska de anmälningar som föreskrivs i första och andra styckena göras per region som utsetts i enlighet med artikel 20.1.

2.        Kommissionen ska årligen, i samband med översynen av bilaga II enligt artikel 6.2, beräkna det belopp som ska läggas till de belopp som anges för Kroatien i bilaga II och som ska användas för att finansiera det stöd som ska beviljas inom de ordningar som förtecknas i bilaga I för de områden som avses i punkt 1 första stycket i den här artikeln. Beloppet ska beräknas på grundval av de uppgifter som Kroatien anmäler i enlighet med punkt 1 och det uppskattade genomsnittliga direktstödet per hektar i Kroatien för det berörda året.

Det maximala belopp som i enlighet med första stycket ska läggas till på grundval av alla de arealer som Kroatien i enlighet med punkt 1 i denna artikel anmäler fram till 2022 ska i enlighet med bilaga Vb vara 9 600 000 EUR och ska följa tabellen för ökning av direktstödsnivåerna i artikel 16a ▌.

3.        Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa vilken andel av det belopp som ska läggas till i enlighet med punkt 2 som Kroatien ska föra upp i den särskilda nationella minröjningsreserven för tilldelning av stödrättigheter för de arealer som avses i punkt 1 första stycket. Andelen ska beräknas på grundval av förhållandet mellan taket inom ordningen för grundstöd och det belopp som anges i bilaga II före ökningen i enlighet med punkt 2. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

4.        Under perioden 2015–2022 ska Kroatien använda den särskilda nationella minröjningsreserven för att tilldela jordbrukarna stödrättigheter för minröjd mark som jordbrukarna deklarerar under det aktuella året. Tilldelningen ska göras på följande villkor:

a)      Marken ska vara stödberättigande i den mening som avses i artikel 25.2.

b)     Marken ska ha återgått till att användas för jordbruksverksamhet under det föregående kalenderåret.

c)      Marken ska ha anmälts till kommissionen i enlighet med punkt 1 i denna artikel.

5.        Värdet på de stödrättigheter som fastställs inom ramen för denna artikel ska motsvara det nationella eller regionala genomsnittsvärdet på stödrättigheter under tilldelningsåret och ligga inom ramen för det belopp som är tillgängligt inom den särskilda nationella minröjningsreserven.

6.        För att ta hänsyn till konsekvenserna av att minröjd mark återgått till att användas för jordbruksverksamhet enligt Kroatiens anmälan i överensstämmelse med denna artikel ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 ▌med avseende på anpassning av de belopp som anges i bilaga Va ▌.

AVDELNING IIIORDNINGEN FÖR GRUNDSTÖD,

SYSTEMET FÖR ENHETLIG AREALERSÄTTNING OCH RELATERADE STÖD

KAPITEL 1Ordningen för grundstöd

och systemet för enhetlig arealersättning

Avsnitt 1Inrättande av ordningen för grundstöd

Artikel 18

Stödrättigheter

1.        Jordbrukarna ▌ska kunna få stöd inom ramen för ordningen för grundstöd om de

a)     erhåller stödrättigheter inom ramen för denna förordning genom tilldelning i enlighet med artikel 17b.4, en första tilldelning i enlighet med artikel 21 eller 28e, från den nationella eller regionala reserven i enlighet med artikel 23 eller genom överlåtelse i enlighet med artikel 27

eller

b)     uppfyller kriterierna i artikel 9 och innehar ägda eller hyrda stödrättigheter i en medlemsstat som i enlighet med punkt 3 har beslutat att behålla sina befintliga stödrättigheter.

2.        Stödrättigheter som erhållits inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003 och med förordning (EG) nr 73/2009 ska upphöra att gälla den 31 december 2014.

3.        Medlemsstater som infört systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med avdelning III kapitel 5 avsnitt I eller avdelning III kapitel 6 i förordning (EG) nr 1782/2003 eller avdelning III kapitel 3 i förordning (EG) nr 73/2009 får senast den 1 augusti 2014, genom undantag från punkt 2, besluta att behålla stödrättigheterna. De ska senast den 1 augusti 2014 anmäla detta beslut till kommissionen.

3a.      Om det antal stödrättigheter som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003 och förordning (EG) nr 73/2009 och som en jordbrukare innehar vid ett datum som ska fastställas i enlighet med artikel 78 b i förordning (EU) nr [...] (den horisontella förordningen) överstiger det antal stödberättigande hektar som jordbrukaren i enlighet med artikel 73.1 a i förordning (EU) nr [...] (den horisontella förordningen) deklarerar i sin stödansökan och som denne förfogar över vid ett datum som fastställts av medlemsstaten, dock senast det datum som i medlemsstaten fastställts för ändring av stödansökan, ska, i de medlemsstater som tillämpar punkt 3, det antal stödrättigheter som överstiger antalet stödberättigande hektar upphöra att gälla det datumet.

Artikel 19

Tak inom ordningen för grundstöd

1.        Kommissionen ska genom genomförandeakter för varje medlemsstat fastställa det årliga nationella taket för ordningen för grundstöd genom att dra av de årliga belopp som fastställs i enlighet med artiklarna 28h, 33, 35, 37 och 39 från det årliga nationella tak som anges i bilaga II. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Det belopp som beräknas i enlighet med första stycket får ökas med maximalt 3 % av det årliga tak som anges i bilaga II efter avdrag av det belopp som räknats fram genom tillämpning av den procentsats som fastställs i artikel 33.1 för det relevanta året. Om en medlemsstat väljer att använda sig av detta alternativ ska kommissionen beakta ökningen vid fastställandet av det årliga nationella taket inom ordningen för grundstöd i enlighet med första stycket. I detta syfte ska medlemsstaterna senast den 1 augusti 2014 till kommissionen anmäla kommissionen de årliga procentsatser med vilka det belopp som beräknas i enlighet med första stycket ska ökas.

Medlemsstaterna får varje år revidera sitt beslut som avses i andra stycket och ska till kommissionen anmäla eventuella ändringar senast den 1 augusti det föregående året.

2.        För varje medlemsstat och år ska det sammanlagda värdet av alla ▌ stödrättigheter och den nationella reserven eller de regionala reserverna motsvara respektive nationella tak som antas av kommissionen i enlighet med punkt 1.

3.        Om det tak som antas av kommissionen i enlighet med punkt 1 avviker från taket för det föregående året till följd av de beslut som fattats av medlemsstaterna i enlighet med punkt 1 tredje stycket i denna artikel, artikel 14.1 näst sista och sista styckena, artikel 14.2 näst sista och sista styckena, artiklarna 28g.1, 35.1, 37.1 och/eller artikel 39 ska medlemsstaten linjärt minska eller öka värdet på alla stödrättigheter för att säkerställa förenlighet med punkt 2.

▌

Artikel 20

Regional fördelning av de nationella taken

1.        Medlemsstaterna får senast den 31 juli 2014 besluta att tillämpa ordningen för grundstöd på regional nivå. I sådant fall ska de utse regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. särdrag vad gäller jordbruk och socioekonomiska frågor samt regional jordbrukspotential och institutionell eller administrativ struktur.

Medlemsstater som tillämpar artikel 28c får senast den 31 juli året före det första året för tillämpning av artikel 28d fatta det beslut som avses i första stycket.

2.        Medlemsstaterna ska fördela de nationella tak inom ordningen för grundstöd som avses i artikel 19.1 mellan regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

När det gäller medlemsstater som inte tillämpar artikel 23.3 ska denna fördelning göras efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1.

3.        Medlemsstaterna får besluta att årligen successivt ändra dessa regionala tak i på förhand fastställda årliga etapper och i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier, såsom ▌jordbrukspotential eller miljömässiga kriterier.

4.        Medlemsstaterna ska göra en linjär minskning eller ökning av värdet på stödrättigheterna i varje relevant region i den utsträckning som är nödvändig för att iaktta de tillämpliga regionala tak som fastställts i enlighet med punkt 2 eller 3.

4a.      Varje medlemsstat som tillämpar punkt 1 får besluta att inte längre tillämpa ordningen för grundstöd på regional nivå från och med en tidpunkt som medlemsstaten själv ska fastställa.

5.        Medlemsstater som tillämpar punkt 1 ska senast den 1 augusti 2014 till kommissionen anmäla det beslut som avses i punkt 1 och de åtgärder som vidtagits för tillämpningen av punkterna 2 och 3. Medlemsstater som tillämpar artikel 28c ska senast den 1 augusti det relevanta året till kommissionen anmäla det beslut som avses i punkt 1 andra stycket och de åtgärder som vidtagits för tillämpningen av punkterna 2 och 3.

Medlemsstater som tillämpar punkt 1 ska senast den 1 augusti året före det första året för tillämpning av det beslut som avses i punkt 4a till kommissionen anmäla det beslutet.

Artikel 21

Första tilldelning av stödrättigheter

1.        Stödrättigheter ska tilldelas jordbrukare som är berättigade till att beviljas direktstöd i enlighet med artikel 9 om de ansöker om tilldelning av stödrättigheter inom ramen för ordningen för grundstöd senast ett datum under 2015 som ska fastställas i enlighet med artikel 78 b i förordning (EU) nr ... [den horisontella förordningen], utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter, förutsatt att de var berättigade att erhålla stöd, före eventuella minskningar av eller uteslutning från stöd som föreskrivs i avdelning II kapitel 4 i förordning (EG) nr 73/2009, för 2013 med avseende på en stödansökan om direktstöd eller nationellt övergångsstöd eller kompletterande nationellt direktstöd eller, när det gäller Cypern, statligt stöd, i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009.

▌

Första stycket ska inte vara tillämpligt i medlemsstater som tillämpar artikel 18.3.

Dessutom får följande tilldelas stödrättigheter av medlemsstaterna:

a)     Jordbrukare vilka för 2013 inte erhöll stöd med avseende på en sådan stödansökan som avses i första stycket och vilka, senast det datum som medlemsstaterna i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1122/2009 fastställt för ansökningsåret 2013,

i)        i medlemsstater som tillämpar systemet för samlat gårdsstöd producerade frukt, grönsaker, matpotatis, utsädespotatis eller prydnadsväxter, på en minimiareal uttryckt i hektar om den berörda medlemsstaten beslutar om detta, och/eller odlade vin eller,

ii)       i medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning, hade jordbruksmark som den 30 juni 2003 inte hölls i enlighet med god jordbrukshävd enligt artikel 124.1 i förordning (EG) nr 73/2009 eller

b)     jordbrukare vilka under 2014 tilldelades stödrättigheter från den nationella reserven inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd i enlighet med artikel 41 eller 57 i förordning (EG) nr 73/2009 eller

c)      jordbrukare vilka aldrig innehaft stödrättigheter som fastställts inom ramen för förordning (EG) nr 73/2009 eller förordning (EG) nr 1782/2003 och som lämnar kontrollerbara uppgifter om att de vid det datum som medlemsstaten i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1122/2009 fastställt för ansökningsåret 2013 producerade, födde upp eller odlade jordbruksprodukter, inbegripet genom skörd, mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion. Medlemsstaterna får lägga till sina egna objektiva och icke-diskriminerande kriterier för stödberättigande för denna kategori jordbrukare med avseende på lämplig kompetens, erfarenhet eller utbildningsnivå.

2.        Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter ska antalet stödrättigheter som tilldelats per jordbrukare under 2015 motsvara det antal stödberättigande hektar som jordbrukaren deklarerade i sin stödansökan för 2015 i enlighet med artikel [...] 73.1 a i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen] och som denne förfogar över vid ett datum som fastställts av medlemsstaten. Detta datum ska senast vara det datum som fastställts i den medlemsstaten för ändring av stödansökan.

Medlemsstaterna får emellertid tillämpa en eller flera av följande begränsningar på det antal stödrättigheter som ska tilldelas:

aa)   En medlemsstat får besluta att antalet stödrättigheter ska motsvara antingen det antal stödberättigande hektar som jordbrukaren 2013 deklarerade i enlighet med artikel 34.2 i förordning (EG) nr 73/2009 eller det antal hektar som avses i första stycket, beroende på vilket som är lägst. För Kroatien ska denna möjlighet vara tillämplig utan att det påverkar de minröjda hektar för vilka stödrättigheter ska tilldelas i enlighet med artikel 17b.4.

a)     Om det totala antal stödberättigande hektar som avses i första stycket och som deklarerats i en medlemsstat innebär en ökning på mer än 35 % av det totala antal stödberättigande hektar som deklarerades under 2009, eller i Kroatiens fall under 2013, i enlighet med artikel 35 i förordning (EG) nr 73/2009 får medlemsstaterna begränsa antalet stödrättigheter som ska tilldelas under 2015 till som lägst antingen 135 % eller 145 % av det totala antal hektar som deklarerades under 2009, eller i Kroatiens fall det totala antal stödberättigande hektar som deklarerades under 2013, i enlighet med artikel 35 i förordning (EU) nr 73/2009.

Vid tillämpningen av detta alternativ ska medlemsstaterna tilldela jordbrukarna ett reducerat antal stödrättigheter. Detta antal ska beräknas genom en proportionell minskning av det ytterligare antal stödberättigande hektar som respektive jordbrukare år 2015 deklarerat i förhållande till det antal stödberättigande hektar i den mening som avses i artikel 34.2 i förordning (EG) nr 73/2009 som jordbrukaren deklarerat i sin stödansökan år 2011, eller i Kroatiens fall år 2013, utan att detta påverkar de minröjda hektar för vilka stödrättigheter ska tilldelas i enlighet med artikel 17b.4.

b)     Medlemsstaterna får vid fastställandet av det antal stödrättigheter en jordbrukare ska erhålla besluta att tillämpa en nedsättningskoefficient på de stödberättigande hektar som avses i första stycket och som utgörs av permanent gräsmark belägen i områden med svåra klimatförhållanden, framför allt på grund av höjd eller andra sådana naturliga begränsningar som dålig markkvalitet, lutning och vattentillgång.

c)      Medlemsstaterna får besluta att det antal stödrättigheter som ska tilldelas jordbrukaren ska motsvara det antal stödberättigande hektar som avses i första stycket och som inte utgjordes av hektar vinrankor vid det datum som medlemsstaten i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1122/2009 fastställt för ansökningsåret 2013 eller hektar åkermark som permanent används för växthusproduktion.

3.        Vid försäljning eller arrende av hela eller delar av jordbruksföretaget får fysiska eller juridiska personer som uppfyller kraven i punkt 1, genom avtal undertecknat före det datum 2015 som ska fastställas i enlighet med artikel 78 b i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen], överlåta den rätt att erhålla stödrättigheter ▌som avses i punkt 1 till en eller flera jordbrukare, förutsatt att de sistnämnda uppfyller villkoren i artikel 9.

3a.      En medlemsstat får besluta att fastställa en minimistorlek, uttryckt i antal stödberättigande hektar, för att ett jordbruksföretag ska få ansöka om stödrättigheter. Minimistorleken får inte överstiga de trösklar som fastställs i artikel 10.1 första stycket led b jämfört med artikel 10.1 andra stycket.

3b.      Medlemsstaterna ska i förekommande fall senast den 1 augusti 2014 anmäla de beslut som avses i denna artikel till kommissionen.

4.        Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler för ansökningar om tilldelning av stödrättigheter som lämnas in under det år tilldelning av stödrättigheter sker, när stödrättigheterna eventuellt ännu inte har fastställts definitivt och tilldelningen påverkas av särskilda omständigheter. Genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 22

Värdet av stödrättigheter och konvergens

1.        Under 2015 ska medlemsstaterna beräkna enhetsvärdet på stödrättigheter genom att en fast procentsats av det nationella tak som för varje aktuellt år anges i bilaga II divideras med antalet stödrättigheter under 2015 på nationell eller regional nivå, undantaget de stödrättigheter som under 2015 tilldelats från den nationella reserven eller från den regionala reserven.

Den fasta procentsats som avses i första stycket ska beräknas genom att det nationella eller regionala tak som fastställts för 2015 enligt artikel 19 eller 20, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1, eller i tillämpliga fall artikel 23.2, divideras med det nationella tak för 2015 som anges i bilaga II. Antalet stödrättigheter ska anges som ett tal som motsvarar antal antalet hektar.

2.        Genom undantag från den beräkningsmetod som avses i punkt 1 får medlemsstaterna differentiera värdet på stödrättigheterna under 2015, undantaget de som under 2015 tilldelats från den nationella reserven eller från den regionala reserven, för varje aktuellt år utifrån deras ingångsenhetsvärde.

3.        Det ingångsenhetsvärde på stödrättigheter som avses i punkt 2 ska fastställas i enlighet med någon av följande metoder:

a)     Genom att en fast procentsats av det stöd en jordbrukare, i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009, erhöll för 2014 inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd före sådana minskningar och uteslutningar som föreskrivs i avdelning II kapitel 4 i den förordningen, divideras med det antal stödrättigheter jordbrukaren tilldelas under 2015, undantaget de som under 2015 tilldelats från den nationella eller regionala reserven. Den fasta procentsatsen ska beräknas genom att det tak inom ordningen för grundstöd som ska fastställas i enlighet med artikel 19.1 eller 20.2 i den här förordningen för år 2015, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1 eller, i tillämpliga fall, 23.2, divideras med stödbeloppet för 2014 inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd, före minskningar och uteslutningar.

b)     Genom att en fast procentsats av värdet på de stödrättigheter, inklusive särskilda stödrättigheter, som jordbrukaren innehade den dag då vederbörande i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 lämnade in sin ansökan för 2014 inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd divideras med det antal stödrättigheter jordbrukaren tilldelas under 2015, undantaget de som under 2015 tilldelats från den nationella eller regionala reserven. Den fasta procentsatsen ska beräknas genom att det tak inom ordningen för grundstöd som ska fastställas i enlighet med artikel 19.1 eller artikel 20.2 i den här förordningen för år 2015, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1 eller, i tillämpliga fall, 23.2, divideras med det sammanlagda värdet av alla stödrättigheter, inklusive särskilda stödrättigheter, i medlemsstaten för 2014 inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd. Vid tillämpning av detta led ska en jordbrukare anses inneha stödrättigheter den dag då vederbörande lämnade in sin ansökan för 2014 om stödrättigheter har tilldelats eller definitivt överlåtits till den jordbrukaren senast den dagen.

c)      Genom att en fast procentsats av det sammanlagda värdet på det stöd jordbrukaren erhöll för 2014 inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 och inom ramen för artiklarna 132, 133 och 133a i förordning (EG) nr 73/2009, före sådana minskningar och uteslutningar som föreskrivs i avdelning II kapitel 4 i den förordningen, divideras med det antal stödrättigheter som jordbrukaren tilldelas under 2015, undantaget de som under 2015 tilldelats från den nationella reserven eller den regionala reserven. Den fasta procentsatsen ska beräknas genom att det tak inom ordningen för grundstöd som ska fastställas i enlighet med artikel 19.1 eller artikel 20.2 i den här förordningen för år 2015, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1 eller, i tillämpliga fall, 23.2, divideras med det sammanlagda värdet av det stöd som beviljats i den berörda medlemsstaten eller regionen för 2014 inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning och inom ramen för artiklarna 132, 133 och 133a i förordning (EG) nr 73/2009, före minskningar och uteslutningar.

Medlemsstater som beslutar att behålla sina befintliga stödrättigheter i enlighet med artikel 18.3 ska beräkna en stödrättighets ingångsenhetsvärde genom att multiplicera värdet på stödrättigheten med en fast procentsats. Den fasta procentsatsen ska beräknas genom att det tak inom ordningen för grundstöd som ska fastställas i enlighet med artikel 19.1 eller 20.2 i den här förordningen för år 2015, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1 eller, i tillämpliga fall, artikel 23.2, divideras med stödbeloppet för 2014 inom ramen för systemet med samlat gårdsstöd, före minskningar och uteslutningar.

Vid beräkningen enligt första och andra styckena får medlemsstaterna, förutsatt att det frivilligt kopplade stödet enligt avdelning IV i denna förordning inte tillämpas på de relevanta sektorerna, också beakta det stöd som beviljats för kalenderåret 2014 inom ramen för en eller flera av ordningarna i enlighet med artiklarna 52, 53.1 och 68.1 a och b i förordning (EG) nr 73/2009 samt, uteslutande för de medlemsstater som tillämpade systemet för enhetlig arealersättning i enlighet med vad som föreskrivs i förordning (EG) nr 73/2009, i enlighet med artiklarna 68.1 c, 126, 127 och 129 i den förordningen.

Om en medlemsstat emellertid har beslutat att tillämpa det frivilligt kopplade stödet i enlighet med avdelning IV i den här förordningen får den vid beräkningen av den ökning som avses i första stycket beakta skillnaderna mellan den mängd stöd som beviljats under kalenderåret 2014 och den mängd stöd som ska beviljas i enlighet med avdelning IV i den här förordningen, under följande förutsättningar:

▌

i)      Det frivilligt kopplade stödet i enlighet med avdelning IV i den här förordningen tillämpas på en sektor som under kalenderåret 2014 beviljats stöd i enlighet med artiklarna 52, 53.1, 68.1 a och 68.1 b och, för medlemsstater som tillämpade systemet för enhetlig arealersättning, i enlighet med artiklarna 68.1 c, 126, 127 och 129 i förordning (EG) nr 73/2009.

ii)     Beloppet av detta stöd per enhet minskas jämfört med mängden av stödet per enhet under 2014.

4.        I det fall hela eller en del av ett arrende av jordbruksareal säljs, överlåts eller löper ut efter det datum som fastställts i enlighet med artikel 35 eller 124.2 i förordning (EG) nr 73/2009 och före det datum som fastställts i enlighet med artikel 26 i den här förordningen, får en medlemsstat vid tillämpning av punkterna 3 och 5a på grundval av objektiva kriterier föreskriva att den ökning eller del av ökning av värdet på stödrättigheter som skulle ha tilldelats den berörda jordbrukaren ska återgå till den nationella reserven eller den regionala reserven, om denna ökning skulle leda till en extraförtjänst för den berörda jordbrukaren.

Dessa objektiva kriterier ska fastställas på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare säkerställs och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks och ska minst omfatta följande:

a)      Kortaste löptid för arrendet.

b)     Den andel av det erhållna stödet som ska återgå till den nationella reserven eller den regionala reserven.

5.        Senast från och med ansökningsåret 2019 ska alla stödrättigheter i en medlemsstat eller, vid tillämpning av artikel 20, i en region ha ett enhetligt enhetsvärde.

▌

5a.      När det gäller stödrättigheter vars ingångsenhetsvärde enligt beräkningen i punkt 3 är lägre än 90 % av det nationella eller regionala enhetsvärdet år 2019 får en medlemsstat genom undantag från punkt 5 besluta att senast för ansökningsåret 2019 höja deras enhetsvärde med minst en tredjedel av skillnaden mellan deras ingångsenhetsvärde och 90 % av det nationella eller regionala enhetsvärdet år 2019.

Medlemsstaterna får besluta att fastställa den procentsats som avses i första stycket till över 90 %, dock högst 100 %.

Dessutom ska medlemsstaterna föreskriva att samtliga stödrättigheter senast för ansökningsåret 2019 ska ha ett enhetsvärde på minst 60 % av det nationella eller regionala enhetsvärdet år 2019, förutsatt att detta inte leder till en högsta minskning som överstiger den tröskelprocentsats som avses i sista stycket i denna punkt i de medlemsstater som tillämpar den tröskeln. I det fallet ska minimienhetsvärdet fastställas till ett värde som är tillräckligt för att den tröskeln inte ska överstigas.

Det nationella eller regionala enhetsvärde för 2019 som avses i första och tredje styckena ska beräknas genom att en fast procentsats av det nationella tak som anges i bilaga II, eller av det regionala taket, för kalenderåret 2019, divideras med antalet stödrättigheter under 2015, undantaget de som under 2015 tilldelats från den nationella eller regionala reserven. Den fasta procentsatsen ska beräknas genom att det tak inom ordningen för grundstöd som ska fastställas i enlighet med artikel 19.1 eller 20.2 för år 2015, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1 eller, i tillämpliga fall, artikel 23.2, divideras med det nationella tak som anges i bilaga II, eller det regionala taket, för 2015.

De regionala tak som avses i fjärde stycket ska beräknas genom att en fast procentsats tillämpas på det nationella tak som anges i bilaga II för år 2019. Denna fasta prcoentsats ska beräknas genom att respektive regionalt tak som fastställs i enlighet med artikel 20.2 divideras med det tak som ska fastställas i enlighet med artikel 19.1 för år 2015, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1 i de fall där artikel 20.2 andra stycket är tillämpligt.

För att finansiera de ökningar av värdet på stödrättigheter som avses i denna punkt ska skillnaden mellan stödrättigheternas ingångsenhetsvärde och det nationella eller regionala enhetsvärdet år 2019 minskas på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier som ska fastställas av medlemsstaterna för de stödrättigheter vilkas ingångsenhetsvärde är högre än det nationella eller regionala enhetsvärdet år 2019. Sådana kriterier får inbegripa fastställande av en minskning av ingångsenhetsvärdet med högst 30 %.

6.        Vid tillämpning av punkt 2 ska övergången från det ingångsenhetsvärde på stödrättigheter som fastställts i enlighet med punkt 3 och deras utgångsenhetsvärde 2019 som fastställts i enlighet med punkt 5 eller 5a ske i lika stora steg med början 2015 eller, i förekommande fall, när det gäller medlemsstater som i enlighet med artikel 18.3 beslutar att behålla sina befintliga stödrättigheter, genom att tillämpa de successiva ändringar som beslutats nationellt i enlighet med artikel 63.3 i förordning (EG) nr 1782/2003. För att säkerställa efterlevnad av den fasta procentsatsen för varje år av det nationella tak som anges i bilaga II och som avses i punkt 1 i denna artikel ska värdet på stödrättigheter med ett ingångsenhetsvärde som är högre än det nationella eller regionala medelvärdet 2019 anpassas.

Under 2015 ska medlemsstaterna informera jordbrukarna om värdet på deras stödrättigheter enligt beräkningen enligt denna artikel för varje år som omfattas av denna förordning.

7.        Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2014 anmäla de beslut som avses i denna artikel till kommissionen.

8.        När det gäller Kroatien ska alla hänvisningar i denna artikel till den nationella reserven tolkas som att den inbegriper den särskilda nationella minröjningsreserv som avses i artikel 17b i denna förordning.

Dessutom ska det belopp som kommer från den särskilda nationella minröjningsreserven dras av från de tak inom ordningen för grundstöd som avses i punkt 1 andra stycket, punkt 3 första och andra styckena samt punkt 5a fjärde och femte styckena.

Avsnitt 2Nationell reserv eller regionala reserver

Artikel 23

Inrättande och användning av den nationella eller regionala reserven

1.        Varje medlemsstat ska inrätta en nationell reserv. I detta syfte ska medlemsstaterna under det första år som ordningen för grundstöd tillämpas göra en linjär procentuell minskning av taket inom denna ordning på nationell nivå för att inrätta den nationella reserven. ▌

▌

2.        Genom undantag från punkt 1 får de medlemsstater som tillämpar artikel 20 inrätta regionala reserver. I detta syfte ska medlemsstaterna under det första år som ordningen för grundstöd tillämpas göra en sådan linjär procentuell minskning av taket inom denna ordning på regional nivå som avses i artikel 20.2 första stycket för att inrätta den regionala reserven.

2a.      Den minskning som avses i punkterna 1 och 2 ska inte överstiga 3 % utom, i nödvändiga fall, för att tillgodose de tilldelningsbehov som anges i punkt 4 och/eller 5 a för år 2015 eller, för medlemsstater som tillämpar artikel 28c, för det första året för tillämpning av artikel 28d.

3.        Medlemsstaterna ska tilldela stödrättigheter från sina nationella reserver eller sina regionala reserver i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukarna säkerställs och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

3a.      Sådana stödrättigheter som avses i punkt 3 ska endast tilldelas jordbrukare som är berättigade till att beviljas direktstöd i enlighet med artikel 9.

4.        Medlemsstaterna ska utnyttja sina nationella reserver eller sina regionala reserver främst till att tilldela unga jordbrukare och jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet stödrättigheter.

▌

5.        Medlemsstaterna får använda sina nationella reserver eller sina regionala reserver för att

a)      tilldela stödrättigheter till jordbrukare i syfte att säkerställa att jordbruksmark inte läggs ned, bl.a. i områden som omfattas av omstrukturerings- och/eller utvecklingsprogram som rör någon av formerna för offentlig intervention ▌, och/eller i syfte att kompensera jordbrukare för specifika nackdelar ▌,

aa)   tilldela stödrättigheter till jordbrukare som till följd av force majeure eller exceptionella omständigheter inte kunnat tilldelas stödrättigheter inom ramen för detta kapitel,

ac)    i medlemsstater som tillämpar artikel 18.3 i denna förordning tilldela stödrättigheter till jordbrukare vars antal stödberättigande hektar som under 2015 deklarerats i enlighet med artikel 73.1 a i förordning (EU) nr [ ...] [den horisontella förordningen] och som de förfogar över vid ett datum som fastställts av medlemsstaten, dock senast det datum som i medlemsstaten fastställts för ändring av stödansökan, överstiger det antal stödrättigheter som fastställts i enlighet med förordning (EG) nr 1782/2003 och i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 och som de innehar vid ett datum som ska fastställas i enlighet med artikel 78 b i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen],

b)     linjärt permanent öka värdet på samtliga stödrättigheter inom ramen för ordningen för grundstöd på nationell eller regional nivå om den nationella reserven eller de regionala reserverna överstiger 0,5 % av det årliga nationella eller regionala taket inom ordningen för grundstöd, förutsatt att tillräckliga belopp finns kvar för tilldelningar i enlighet med punkt 4, med led a i denna punkt samt med punkt 7,

c)      täcka de årliga behoven i enlighet med artikel 37.2 och artikel 51.1.

Vid tillämpning av denna punkt ska medlemsstaterna besluta om prioriteringsordningen mellan de olika användningsområden som avses här.

6.        Vid tillämpning av punkterna 4, 5 a och 5 ac ska medlemsstaterna fastställa värdet på stödrättigheter som tilldelas jordbrukare på grundval av det nationella eller regionala medelvärdet på stödrättigheter under tilldelningsåret.

Det nationella eller regionala medelvärdet ska beräknas genom att det nationella eller regionala tak som anges i enlighet med artikel 19.1 eller 20.2 för tilldelningsåret, undantaget beloppet i den nationella eller regionala reserven, divideras med antalet tilldelade stödrättigheter.

Medlemsstaterna ska fastställa stegen för årliga successiva ändringar av värdet på stödrättigheter som tilldelats från den nationella eller regionala reserven, med hänsyn tagen till de ändringar av de tak inom ordningen för grundstöd som avses i artiklarna 19.1 och 20.2 som följer av variationer i nivån på de nationella tak som anges i bilaga II.

7.        När en jordbrukare med stöd av ett definitivt domstolsavgörande eller ett definitivt administrativt avgörande fattat av den behöriga myndigheten i medlemsstaten är berättigad att erhålla stödrättigheter eller öka värdet på befintliga stödrättigheter, ska jordbrukaren erhålla det antal stödrättigheter samt värdet på de stödrättigheter som fastställs i domstolsavgörandet eller det administrativa avgörandet vid en tidpunkt som ska fastställas av medlemsstaten. Denna tidpunkt får dock inte infalla senare än sista dag för inlämnande av en ansökan inom ramen för ordningen för grundstöd efter dagen för domstolsavgörandet eller det administrativa avgörandet, med beaktande av artiklarna 25 och 26.

8.        Vid tillämpning av punkterna 4, 5 a och 7 får medlemsstaterna antingen tilldela nya stödrättigheter eller öka enhetsvärdet på en jordbrukares samtliga befintliga stödrättigheter upp till värdet på det nationella eller regionala medelvärdet.

9.        I denna artikel avses med

a)     unga jordbrukare: jordbrukare som uppfyller de villkor som fastställs i artikel 36.2 och, i tillämpliga fall, de villkor som avses i artikel 36.7,

b)     jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet: fysisk eller juridisk person som under de fem år som föregår inledandet av jordbruksverksamheten inte bedrivit jordbruksverksamhet i eget namn och på egen risk eller inte ha kontrollerat en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet. När det gäller en juridisk person får den eller de fysiska personer som kontrollerar den juridiska personen inte ha bedrivit jordbruksverksamhet i eget namn och på egen risk eller inte ha kontrollerat en juridisk person som bedriver jordbruksverksamhet under de fem år som föregår inledandet av den juridiska personens jordbruksverksamhet.

Medlemsstaterna får när det gäller jordbrukare som omfattas av denna punkt lägga till sina egna objektiva och icke-diskriminerande kriterier för stödberättigande med avseende på lämplig kompetens, erfarenhet eller utbildningsnivå.

Artikel 24

Påfyllning av den nationella reserven eller de regionala reserverna

1.        Den nationella reserven eller de regionala reserverna ska fyllas på med belopp som uppstår till följd av

a)      stödrättigheter som inte berättigar till utbetalning under två på varandra följande år på grund av tillämpning av

i)       artikel 9,

ii)      artikel 10.1,

iii)    artikel 11.4,

b)     ett antal stödrättigheter som motsvarar det totala antal stödrättigheter som inte har aktiverats av en jordbrukare i enlighet med artikel 25 under två på varandra följande år, utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter; vid fastställandet av vilka stödrättigheter som en jordbrukare innehar som ska lämnas tillbaka till den nationella eller regionala reserven ska de stödrättigheter som har det lägsta värdet prioriteras,

c)      stödrättigheter som jordbrukare har lämnat tillbaka på frivillig basis,

d)     tillämpning av artikel 22.4,

e)      felaktigt tilldelade stödrättigheter i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen],

f)      en linjär minskning av värdet på stödrättigheter inom ramen för ordningen för grundstöd på nationell eller regional nivå i de fall då den nationella eller regionala reserven inte räcker till för att täcka de fall som avses i artikel 23.7, varvid medlemsstaterna, när de anser det nödvändigt, får göra en linjär minskning för att täcka sådana fall som avses i artikel 23.4,

g)     tillämpning av artikel 27.2b.

2.        Kommissionen ska genom genomförandeakter anta nödvändiga åtgärder avseende återföring av icke aktiverade stödrättigheter till den nationella eller regionala reserven. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Avsnitt 3 Genomförande av ordningen för grundstöd

Artikel 25

Aktivering av stödrättigheter

1.        Stöd inom ramen för ordningen för grundstöd ska, genom deklaration i enlighet med artikel 26.1, beviljas jordbrukare ▌när en stödrättighet per stödberättigande hektar har aktiverats i den medlemsstat där den har tilldelats. Aktiverade stödrättigheter ska berättiga till årlig utbetalning av de belopp som fastställs där, utan att detta påverkar tillämpningen av finansiell disciplin, successiv minskning och införande av stödtak, linjära minskningar i enlighet med artiklarna 7, 37.2 och 51.1 eller tillämpningen av artikel 65 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen].

2.        I denna avdelning avses med stödberättigande hektar:

a)      all jordbruksareal i jordbruksföretaget, inbegripet arealer som inte hölls i enlighet med god jordbrukshävd den 30 juni 2003 i medlemsstater som anslöt sig till unionen den 1 maj 2004 och som då valde att tillämpa systemet för enhetlig arealersättning, som används för jordbruksverksamhet eller, om arealen även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, som huvudsakligen används för jordbruksverksamhet eller

b)     all areal som under 2008 berättigade till utbetalningar inom ramen för det system med samlat gårdsstöd eller det system för enhetlig arealersättning som föreskrivs i avdelning III respektive IVa i förordning (EG) nr 1782/2003, och som

i)       inte längre är förenlig med definitionen av stödberättigande hektar enligt led a till följd av genomförandet av direktiv 92/43/EEG, Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG ▌[25] och direktiv 2009/147/EG, eller

ii)      under den tid som den enskilde jordbrukarens aktuella åtagande varar, har beskogats i enlighet med artikel 31 i förordning (EG) nr 1257/1999, artikel 43 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller artikel 23 i förordning (EU) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling] eller inom ramen för en nationell ordning vars villkor är förenliga med artikel 43.1, 43.2 och 43.3 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller artikel 23 i förordning (EU) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling], eller

iii)     under den tid som den enskilde jordbrukarens aktuella åtagande varar har legat i träda enligt artiklarna 22, 23 och 24 i förordning (EG) nr 1257/1999 eller artikel 39 i förordning (EG) nr 1698/2005 och artikel 29 i förordning (EU) nr [... ] [förordningen om landsbygdsutveckling].

Vid tillämpning av första stycket led a

i)      ska ett jordbruksföretags jordbruksareal, när denna även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, betraktas som en areal som huvudsakligen används för jordbruksverksamhet om jordbruksverksamheten kan bedrivas utan att väsentligt hindras av den andra verksamhetens intensitet, beskaffenhet, varaktighet eller tidpunkt,

ii)     får medlemsstaterna upprätta en förteckning över de arealer som huvudsakligen används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet.

Medlemsstaterna ska fastställa kriterier för tillämpningen av andra stycket på sina respektive territorier.

För att arealerna ska vara stödberättigande måste de vara förenliga med definitionen av stödberättigande hektar under hela kalenderåret, utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter.

Vid fastställandet av stödberättigande hektar får medlemsstater som beslutar att inkludera hektar med sådan permanent gräsmark där gräs eller annat örtartat foder traditionellt inte utgör den dominerande växtligheten på betesmarken som avses i artikel 4.1 h tillämpa en nedsättningskoefficient för att omvandla dessa hektar till stödberättigande hektar.

3.        Arealer som används för produktion av hampa ska endast vara stödberättigande hektar om de sorter som används har en tetrahydrokannabinolhalt på högst 0,2 %.

Artikel 26

Deklaration av stödberättigande hektar

1.        För den aktivering av stödrättigheter som föreskrivs i artikel 25.1 ska jordbrukaren deklarera de skiften som motsvarar de stödberättigande hektar som åtföljer varje stödrättighet. Utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter ska jordbrukaren förfoga över dessa skiften vid ett datum som fastställs av medlemsstaten, dock senast vid det datum som i medlemsstaten fastställts för ändring av den stödansökan som avses i artikel 73.1 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen].

2.      Medlemsstaterna får i vederbörligen motiverade fall tillåta jordbrukaren att ändra sin deklaration, förutsatt att denne håller fast åtminstone vid det antal hektar som motsvarar dennes stödrättigheter och iakttar villkoren för beviljande av stödet inom ramen för ordningen för grundstöd för den aktuella arealen.

Artikel 27

Överlåtelse av stödrättigheter

1.        Stödrättigheter får endast överlåtas till en jordbrukare som är berättigad till att beviljas direktstöd i enlighet med artikel 9 och som är etablerad i samma medlemsstat, med undantag för överlåtelse genom faktiskt eller förtida arv.

Även vid faktiskt eller förtida arv får emellertid stödrättigheter endast aktiveras i den medlemsstat där stödrättigheterna tilldelades.

2.        Vid tillämpning av artikel 20.1 får stödrättigheter endast överlåtas eller aktiveras inom en och samma region, med undantag för genom faktiskt eller förtida arv. Även vid faktiskt eller förtida arv får emellertid stödrättigheter endast aktiveras i den region där stödrättigheterna tilldelades.

2a.      Medlemsstater som inte tillämpar artikel 20.1 får besluta att stödrättigheter endast får överlåtas eller aktiveras inom en och samma region, med undantag för genom faktiskt eller förtida arv.

Sådana regioner ska definieras på lämplig territoriell nivå i enlighet med objektiva kriterier och på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare säkerställs och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks.

2b.      Om stödrättigheter överlåts utan mark får medlemsstaterna besluta, i enlighet med de allmänna principerna i unionslagstiftningen, att en del av de överlåtna stödrättigheterna ska återgå till den nationella eller regionala reserven eller att deras enhetsvärde minskas till förmån för den nationella eller regionala reserven. Denna minskning kan tillämpas på en eller flera av typer av överlåtelse.

3.        Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa formerna för den anmälan av överlåtelse av stödrättigheter som jordbrukarna måste göra till de nationella myndigheterna och de tidsfrister inom vilka denna anmälan ska göras. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 28

Delegerade befogenheter

1.        För att garantera skydd av stödmottagarnas rättigheter och bringa klarhet i specifika situationer som kan uppstå vid tillämpningen av ordningen för grundstöd ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på

a)      regler om stödberättigande och tillträde när det gäller ordningen för grundstöd för jordbrukare vid arv och förtida arv, arv i samband med arrende, ändrad rättslig ställning eller laglig benämning, överlåtelse av stödrättigheter, sammanslagning eller uppdelning av jordbruksföretaget och tillämpning av den avtalsklausul som avses i artikel 21.3,

b)     regler för beräkning av stödrättigheternas värde och antal eller för ökning eller minskning av stödrättigheternas värde i samband med tilldelning av stödrättigheter enligt någon bestämmelse i denna avdelning, inklusive regler

i)       om möjlighet till ett provisoriskt värde och antal eller en provisorisk ökning av stödrättigheter som tilldelas på grundval av ansökan från jordbrukaren,

ii)      om villkoren för fastställande av stödrättigheternas provisoriska och definitiva värde och antal,

iii)     om de situationer där ett försäljnings- eller arrendeavtal skulle kunna påverka tilldelningen av stödrättigheter,

c)      regler om fastställande och beräkning av värdet på och antalet stödrättigheter som mottagits från den nationella reserven eller de regionala reserverna,

d)     regler om ändring av stödrättigheternas enhetsvärde när det gäller delrättigheter och sådan överlåtelse av stödrättigheter som avses i artikel 27.2b,

e)      kriterier för utnyttjande av alternativ inom ramen för artikel 21.1 a, b och c,

ea)    kriterier för begränsning av det antal stödrättigheter som ska tilldelas och som avses i artikel 21.2,

f)      kriterier för tilldelning av stödrättigheter i enlighet med artikel 23.4 och 23.5,

▌

ga)   kriterier för fastställande av den nedsättningskoefficient som avses i artikel 25.2 femte stycket.

2.        I syfte att säkerställa en god förvaltning av stödrättigheterna ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på regler om innehållet i deklarationen och kraven för aktiveringen av stödrättigheter.

3.        För att bevara folkhälsan ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 med avseende på regler som innebär att stöd endast kan beviljas på villkor att certifierat utsäde av vissa hampsorter används, där förfarandet för fastställande av hampsorter och verifiering av deras tetrahydrokannabinolhalt i enlighet med artikel 25.3 anges.

▌[Kapitel 1a har flyttats]

Avsnitt 4Systemet för enhetlig arealersättning

Artikel 28Systemet för enhetlig arealersättning

1.        Medlemsstater som 2014 tillämpar det system för enhetlig arealersättning som föreskrivs i avdelning V kapitel 2 i förordning (EG) nr 73/2009 får på de villkor som anges i den här förordningen fortsätta att tillämpa det systemet till och med den 31 december 2020. De ska senast den 1 augusti 2014 till kommissionen anmäla sitt beslut och slutdatumet för tillämpningen.

Under tillämpningsperioden för systemet för enhetlig arealersättning ska avsnitten 1, 2 och 3 i detta kapitel inte gälla dessa medlemsstater, med undantag för artiklarna 20.1 andra stycket, 20.5, 25.2 och 25.3.

1a.      Den enhetliga arealersättningen ska beviljas på årsbasis för varje stödberättigande hektar som jordbrukaren har deklarerat i enlighet med artikel 73.1 a i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen]. Den ska beräknas varje år genom att det årliga rambelopp som fastställts i enlighet med punkt 2 i den här artikeln divideras med det totala antalet stödberättigande hektar i medlemsstaten i fråga i enlighet med artikel 73.1 a i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen].

1b.      Genom undantag från punkt 1a får medlemsstater som beslutar att tillämpa artikel 28d senast från och med den 1 januari 2018 för den period under vilken de tillämpar den här artikeln använda upp till 20 % av det årliga rambelopp som avses i punkt 1a för att differentiera den enhetliga arealersättningen per hektar.

För att differentiera den enhetliga arealersättningen per hektar ska medlemsstaterna beakta det stöd som för kalenderåret 2014 beviljats inom ramen för en eller flera av [...] ordningarna i enlighet med artiklarna 68.1 a, b och c, 126, 127 och 129 i förordning (EG) nr 73/2009.

För Cypern får stödet differentieras med beaktande av de sektorsspecifika rambeloppen i bilaga XVIIa till förordning (EG) nr 73/2009 efter minskning med allt eventuellt stöd som beviljats samma sektor i enlighet med artikel 28ca.

2.        Kommissionen ska genom genomförandeakter för varje medlemsstat som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning fastställa det årliga nationella taket för systemet för enhetlig arealersättning genom att dra av de årliga belopp som fastställs i enlighet med artiklarna 28h, 33, 35, 37 och 39 från det årliga nationella tak som anges i bilaga II. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

3.        Utom vid force majeure eller exceptionella omständigheter ska jordbrukaren förfoga över de hektar som avses i punkt 1a vid ett datum som fastställs av medlemsstaten, dock senast det datum som i medlemsstaten fastställts för ändring av den stödansökan som avses i artikel 73.1 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen].

4.      Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på regler om stödberättigande och tillträde när det gäller systemet för enhetlig arealersättning för jordbrukare.

Artikel 28caNationellt övergångsstöd

1.        De medlemsstater som tillämpar systemet för enhetlig arealersättning i enlighet med artikel 28c får besluta att bevilja nationellt övergångsstöd under 2015–2020.

2.        Det nationella övergångsstödet får beviljas jordbrukare inom sektorer som under 2013 beviljades sådant stöd eller, när det gäller Bulgarien och Rumänien, kompletterande nationellt direktstöd.

3.        Villkoren för att bevilja stödet ska vara desamma som de som godkänts för beviljande av stöd enligt artiklarna 132.7 eller 133a i förordning (EG) nr 73/2009 för 2013, med undantag för den minskning av stöd som gjorts till följd av modulering enligt artiklarna 7 och 10 i den förordningen.

4.        Det totala stödbelopp som får beviljas jordbrukare i någon av de sektorer som avses i punkt 2 ska begränsas till följande procentsatser av de rambelopp för varje sektorsom kommissionen gett tillstånd till i enlighet med artikel 132.7 eller 133a.5 i rådets förordning (EG) nr 73/2009 under 2013:

–       2015: 75 %.

–       2016: 70 %.

–       2017: 65 %.

–       2018: 60 %.

–       2019: 55 %.

–       2020: 50 %.

För Cypern ska denna procentsats beräknas med utgångspunkt i de sektorsspecifika rambelopp som anges i bilaga XVIIa till förordning (EG) nr 73/2009.

5.        Punkterna 2 och 3 ska inte gälla för Cypern.

6.        Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla de beslut som avses i punkt 1 senast den 31 mars varje år. Anmälan ska innehålla uppgift om följande:

a)   Rambeloppet för varje sektor;

b)   Maximisatsen för nationellt övergångsstöd i tillämpliga fall.

7.        Medlemsstaterna får på grundval av objektiva kriterier och inom de gränser som fastställs i punkt 4 besluta vilka belopp som som ska beviljas som nationellt övergångsstöd.

Avsnitt 5Genomförande av ordningen för grundstöd i de medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning

Artikel 28dInförande av ordningen för grundstöd i de medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning

Om inget annat anges i detta avsnitt ska denna avdelning gälla för de medlemsstater som har tillämpat det system för enhetlig arealersättning som föreskrivs i avsnitt 4 i detta kapitel.

Artiklarna 21 och 22 ska inte gälla.

Artikel 28eFörsta tilldelning av stödrättigheter

1.        Stödrättigheter ska tilldelas jordbrukare som är berättigade att beviljas direktstöd i enlighet med artikel 9 om de ansöker om tilldelning av stödrättigheter inom ramen för ordningen för grundstöd senast ett datum som ska fastställas i enlighet med artikel 78 b i förordning (EU) nr… [den horisontella förordningen] under det första år som ordningen för grundstöd tillämpas, utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter. Stödrättigheter ska tilldelas jordbrukare som var berättigade att erhålla stöd, före eventuella minskningar eller uteslutning som föreskrivs i avdelning II kapitel 4 i förordning (EG) nr 73/2009, med avseende på en stödansökan om direktstöd, nationellt övergångsstöd eller kompletterande nationellt direktstöd eller, när det gäller Cypern, statligt stöd i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 för 2013.

Dessutom får medlemsstaterna tilldela stödrättigheter till jordbrukare som för 2013 inte erhöll stöd med avseende på en sådan stödansökan som avses i första stycket och som, vid det datum som medlemsstaten för ansökningsåret 2013 fastställt i enlighet med artikel 11.2 i förordning (EG) nr 1122/2009, endast hade jordbruksmark som den 30 juni 2003 inte hölls i enlighet med god jordbrukshävd enligt artikel 124.1 i förordning (EG) nr 73/2009.

2.        Utom i fall av force majeure eller exceptionella omständigheter ska antalet stödrättigheter som tilldelats per jordbrukare under det första år som ordningen för grundstöd tillämpas motsvara det antal stödberättigande hektar som jordbrukaren i enlighet med artikel 73.1 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen] deklarerar i sin stödansökan för det första år som ordningen för grundstöd tillämpas och som denne förfogar över vid ett datum som fastställts av medlemsstaten, dock senast det datum som fastställts i den medlemsstaten för ändring av stödansökan.

3.        Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på föreskrivande av ytterligare regler om införandet av ordningen för grundstöd i medlemsstater som har tillämpat systemet för enhetlig arealersättning.

4.        Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler om ansökningar om tilldelning av stödrättigheter som lämnas in under det år tilldelning av stödrättigheter sker i de fall där stödrättigheterna eventuellt ännu inte har fastställts definitivt och tilldelningen påverkas av särskilda omständigheter.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 28fStödrättigheternas värde

1.        Under det första år som ordningen för grundstöd tillämpas ska medlemsstaterna beräkna enhetsvärdet på stödrättigheter genom att dividera en fast procentsats av det nationella tak som för varje relevant år anges i bilaga II med antalet stödrättigheter under det första år som ordningen för grundstöd tillämpas, undantaget de som tilldelats från den nationella eller regionala reserven.

Den fasta procentsats som avses i första stycket ska beräknas genom att det nationella eller regionala tak som i enlighet med artikel 19 eller 20 fastställts för det första år som ordningen för grundstöd tillämpas, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1, eller i tillämpliga fall i artikel 23.2, divideras med det nationella tak som anges i bilaga II för det första år som ordningen för grundstöd tillämpas. Antalet stödrättigheter ska anges som ett tal som motsvarar antal antalet hektar.

2.      Genom undantag från den beräkningsmetod som avses i punkt 1 får medlemsstaterna differentiera värdet på stödrättigheterna under det första år som ordningen för grundstöd tillämpas, undantaget de som för varje relevant år tilldelats från den nationella eller regionala reserven, utifrån deras ingångsenhetsvärde.

3.        Det ingångsenhetsvärde på stödrättigheter som avses i punkt 2 ska fastställas genom att en fast procentsats av det sammanlagda värdet på det stöd, med undantag för stöd enligt artiklarna 28g, 29, 34 och 36 och avdelning IV, som jordbrukaren har erhållit i enlighet med denna förordning för det kalenderår som omedelbart föregår övergången till ordningen för grundstöd, före tillämpning av artikel 65 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen], divideras med det antal stödrättigheter som jordbrukaren tilldelats under det första år som ordningen för grundstöd tillämpas, undantaget de som tilldelats från den nationella eller regionala reserven. Denna fasta procentsats ska beräknas genom att det tak inom ordningen för grundstöd som ska fastställas i enlighet med artikel 19.1 eller 20.2 i den här förordningen för det första år som ordningen för grundstöd tillämpas, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1 eller, i tillämpliga fall, artikel 23.2, divideras med det sammanlagda värdet på stödet, med undantag för stöd enligt artiklarna 28g, 29, 34 och 36 och avdelning IV för det kalenderår som omedelbart föregår övergången till ordningen för grundstöd i den berörda medlemsstaten eller regionen, före tillämpning av artikel 65 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen].

4.      Vid tillämpning av punkt 2 ska medlemsstaterna, i enlighet med de allmänna principerna i unionslagstiftningen, gå över till en schablonberäkning av värdet på stödrättigheterna på nationell eller regional nivå. Medlemsstaterna ska i detta syfte fastställa vilka åtgärder som ska vidtas och vilken beräkningsmetod som ska användas och anmäla dem till kommissionen senast den 1 augusti det år som föregår övergången till ordningen för grundstöd. Dessa åtgärder ska omfatta årliga successiva ändringar av det ingångsvärde på stödrättigheterna som avses i punkt 3 i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier, med början det första år som ordningen för grundstöd tillämpas. Under det första år som ordningen för grundstöd tillämpas ska medlemsstaterna informera jordbrukarna om värdet på deras stödrättigheter enligt beräkningen enligt denna artikel för varje år som omfattas av denna förordning.

5.      I det fall hela eller en del av ett arrende av jordbruksareal säljs, överlåts eller löper ut efter det datum som fastställts i enlighet med artikel 28c.3 och före det datum som fastställts i enlighet med artikel 26 får en medlemsstat vid tillämpning av punkt 3 på grundval av objektiva kriterier föreskriva att den ökning eller del av ökning av värdet på stödrättigheterna som skulle ha tilldelats den berörda jordbrukaren ska återgå till den nationella eller regionala reserven, om denna ökning skulle leda till en extraförtjänst för den berörda jordbrukaren.

Dessa objektiva kriterier ska fastställas på ett sådant sätt att likabehandling av jordbrukare säkerställs och snedvridning av marknaden och konkurrensen undviks och ska minst omfatta följande:

a)     Kortaste löptid för arrendet.

b)     Den andel av det erhållna stödet som ska återgå till den nationella eller regionala reserven.

KAPITEL 1a [flyttat hit]Omfördelningsstöd

Artikel 28gAllmänna bestämmelser

1.        Medlemsstaterna får senast den 1 augusti ett visst år besluta att från och med följande år bevilja ett årligt stöd till jordbrukare som är berättigade till stöd inom ramen för den ordning för grundstöd som avses i kapitel 1 eller inom ramen för det system för enhetlig arealersättning som avses i avsnitt 4.

Medlemsstaterna ska anmäla sitt beslut till kommissionen senast den dag som avses i första stycket.

2.        Medlemsstater som har beslutat att tillämpa ordningen för grundstöd på regional nivå i enlighet med artikel 20 får tillämpa det stöd som avses i detta kapitel på regional nivå.

3.        Utan att det påverkar tillämpningen av finansiell disciplin, successiv minskning och införandet av tak, sådana linjära minskningar som avses i artikel 7 eller tillämpningen av artikel 65 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen] ska det stöd som avses i punkt 1 i denna artikel beviljas årligen när stödrättigheter har aktiverats av jordbrukaren eller när jordbrukaren har deklarerat stödberättigande hektar inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning.

4.        Det stöd som avses i punkt 1 ska beräknas varje år av medlemsstaterna genom att ett tal som fastställs av medlemsstaten och som inte ska vara högre än 65 % av det genomsnittliga nationella eller regionala stödet per hektar multipliceras med antalet stödrättigheter som jordbrukaren har aktiverat i enlighet med artikel 26.1 eller med antalet stödberättigande hektar som jordbrukaren har deklarerat inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning.Antalet sådana stödrättigheter eller hektar ska inte överstiga 30 hektar eller den medelstorlek på jordbruksföretag som anges i bilaga VI om den medelstorleken överstiger 30 hektar i den berörda medlemsstaten.

Under förutsättning att de maxgränser som anges i första stycket iakttas får medlemsstaterna på nationell nivå införa en gradering inom ramen för det antal hektar som fastställs i enlighet med det stycket, som ska gälla lika för alla jordbrukare.

Det nationella genomsnittliga stöd per hektar som avses i första stycket ska fastställas av medlemsstaterna utifrån det för kalenderåret 2019 i bilaga II fastställda nationella taket och utifrån antalet stödberättigande hektar som deklarerats under 2015 i enlighet med artikel 26 eller inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning.

Medlemsstaterna ska fastställa det genomsnittliga regionala stöd per hektar som avses i första stycket genom att använda en andel av det nationella tak som anges i bilaga II för kalenderåret 2019 och det antal stödberättigande hektar som deklareras i regionen i fråga i enlighet med artikel 26 under år 2015. Denna andel ska beräknas för varje region genom att respektive tak som fastställs i enlighet med artikel 20.2 divideras med det tak som fastställs i enlighet med artikel 19.1, efter tillämpning av den linjära minskning som föreskrivs i artikel 23.1 om artikel 23.2 inte tillämpas.

5.        Medlemsstaterna ska säkerställa att ingen förmån beviljas jordbrukare för vilka det har fastställts att de från och med den 19 oktober 2011 har delat sitt jordbruksföretag i enda syfte att dra nytta av omfördelningsstödet. Detta ska även gälla jordbrukare vars jordbruksföretag är ett resultat av sådan delning.

6.        I fråga om juridiska personer eller en grupp fysiska eller juridiska personer får medlemsstaterna tillämpa det högsta antal stödrättigheter eller hektar som avses i punkt 4 i denna artikel på medlemmarna i dessa juridiska personer eller grupper i de fall där nationell lagstiftning föreskriver att de enskilda medlemmarna kan ta på sig rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med de som tillerkänns enskilda jordbrukare med ställning som driftsledare, i synnerhet vad gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga situation, under förutsättning att de har bidragit till att stärka de berörda juridiska personernas eller gruppernas jordbruksstruktur.

Artikel 28hFinansiella bestämmelser

1.        För att finansiera det stöd som avses i detta kapitel får medlemsstaterna senast den dag som avses i artikel 28g.1 besluta att använda upp till 30 % av det årliga nationella tak som anges i bilaga II. De ska till kommissionen anmäla sitt beslut senast den dagen.

2.        På grundval av den procentandel av det nationella taket som ska användas av medlemsstaterna i enlighet med punkt 1 ska kommissionen varje år genom genomförandeakter fastställa motsvarande tak för detta stöd. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

KAPITEL 2

Stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön

Artikel 29

Allmänna bestämmelser

1.        Jordbrukare som är berättigade till stöd inom ramen för ordningen för grundstöd eller systemet för enhetlig arealersättning ska på alla sina stödberättigande hektar i den mening som avses i artikel 25.2 använda de jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön som avses i punkt 1a eller de motsvarande metoder som avses i punkt 1b.

1a.      Jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön ska bestå i

▌

a)      diversifiering av grödor,

b)     bevarande av befintlig permanent gräsmark ▌ och

c)      innehav av områden med ekologiskt fokus på jordbruksarealen.

1b.      De motsvarande metoderna ska vara de som inbegriper likartade metoder som har en lika stor eller större gynnsam inverkan på miljön och klimatet jämfört med en eller flera av de metoder som avses i punkt 1a. Dessa motsvarande metoder och den metod/de metoder som avses i punkt 1a och som de motsvarar förtecknas i bilaga VIa och ska omfattas av följande:

a)     Åtaganden som gjorts i enlighet med antingen artikel 39.2 i förordning (EG) nr 1698/2005 eller artikel 29.2 i förordning (EU) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling].

b)     Nationella eller regionala miljöcertifieringssystem, inbegripet certifiering av uppfyllande av nationell miljölagstiftning, som går utöver tillämpliga obligatoriska normer som fastställts i enlighet med avdelning VI kapitel I i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen], som syftar till att uppfylla målen vad beträffar mark- och vattenkvalitet, biologisk mångfald, bevarande av landskapet och begränsning av samt anpassning till klimatförändringar. Dessa certifieringssystem får omfatta de metoder som förtecknas i bilaga VIa, de metoder som avses i punkt 1a eller en kombination av dessa.

De motsvarande metoder som avses i denna punkt får inte vara föremål för dubbelfinansiering.

1c.      Medlemsstaterna får besluta, i lämpliga fall på regional nivå, att inskränka jordbrukarnas möjlighet att välja att utnyttja de alternativ som avses i punkt 1b.

1d.      Medlemsstaterna får besluta, i lämpliga fall på regional nivå, att jordbrukarna ska fullgöra alla sina tillämpliga skyldigheter inom ramen för punkt 1 i överensstämmelse med de nationella eller regionala certifieringssystem som avses i punkt 1b b.

1d.      Beroende på medlemsstaternas beslut som avses i punkterna 1c och 1d får en jordbrukare endast använda en (eller flera) av de metoder som avses i punkt 1b a om dessa helt och fullt ersätter den eller de närbesläktade metoder som avses i punkt 1a. En jordbrukare får endast använda sig av sådana certifieringssystem som avses i punkt 1b b om dessa omfattar hela den skyldighet som avses i punkt 1.

1e.      Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla de beslut som avses i punkterna 1c och 1d och de specifika åtaganden eller certifieringssystem som de avser att tillämpa som motsvarande metoder i den mening som avses i punkt 1b. Kommissionen ska bedöma huruvida de metoder som ingår i de specifika åtagandena eller certifieringssystemen omfattas av förteckningen i bilaga VIa och om den anser att så inte är fallet anmäla detta till medlemsstaten genom en genomförandeakt utan att tillämpa det förfarande som avses i artikel 56.2 eller 56.3. Om kommissionen till en medlemsstat anmäler att vissa metoder inte omfattas av förteckningen i bilaga VIa ska den medlemsstaten inte tillämpa de specifika åtaganden eller certifieringssystem som berörs av kommissionens anmälan som motsvarande metoder i den mening som avses i punkt 1b.

1f.       Kommissionen ska fastställa de närmare bestämmelserna och tidsramarna för sådana anmälningar genom en genomförandeakt som ska antas i överensstämmelse med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

2.        Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 3 och 4 i denna artikel och tillämpningen av finansiell disciplin, av linjära minskningar i enlighet med artikel 7 eller av artikel 65 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen] ska medlemsstaterna bevilja det stöd som avses i detta kapitel till jordbrukare som iakttar de metoder som avses i punkt 1 i denna artikel som är relevanta för dem och i förhållande till deras efterlevnad av artiklarna 30, 31 och 32.

Detta stöd ska betalas ut i form av ett årligt stöd per stödberättigande hektar som deklarerats i enlighet med artikel 26.1 eller, i de medlemsstater som tillämpar artikel 28c, ett årligt stöd per stödberättigande hektar som deklarerats inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning, varvid stödbeloppet ska beräknas årligen genom att det belopp som erhålls genom tillämpning av artikel 33 divideras med det sammanlagda antal stödberättigande hektar som deklarerats, i enlighet med artikel 26.1, i den berörda medlemsstaten eller regionen eller, i de medlemsstater som tillämpar artikel 28c, med det sammanlagda antalet stödberättigande hektar som deklarerats inom ramen för systemet för enhetlig arealersättning.

Genom undantag från andra stycket får de medlemsstater som beslutar att tillämpa artikel 22.2 besluta att bevilja det stöd som avses i denna punkt som en procentandel av det sammanlagda värdet av de stödrättigheter som jordbrukaren har aktiverat i enlighet med artikel 26.1 för varje aktuellt år.

För varje år och varje medlemsstat eller region ska den procentandel som avses i tredje stycket beräknas genom att det belopp som erhålls genom tillämpning av artikel 33 divideras med det sammanlagda värdet av alla stödrättigheter som aktiverats i enlighet med artikel 26.1 i den medlemsstaten eller regionen.

3.        Jordbrukare vilkas företag är helt eller delvis belägna i områden som omfattas av direktiven 92/43/EEG, 2000/60/EG eller 2009/147/EG ska vara berättigade till det stöd som avses i detta kapitel, förutsatt att de använder de metoder som avses i detta kapitel i den mån som dessa metoder för det berörda företagets del är förenliga med de direktivens syfte.

4.        Jordbrukare som uppfyller de krav avseende ekologiskt jordbruk som anges i artikel 29.1 i förordning (EG) nr 834/2007 ska automatiskt vara berättigade till det stöd som avses i detta kapitel.

När det gäller ekologiskt jordbruk ska första stycket endast vara tillämpligt på de enheter inom ett jordbruksföretag som utnyttjas för ekologisk produktion i enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 834/2007.

▌

6.        Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på

a)     tillägg av motsvarande metoder i den förteckning som anges i bilaga VIa,

b)     fastställande av lämpliga krav som är tillämpliga på de nationella eller regionala certifieringssystem som avses i punkt 1b b, inbegripet den säkerhetsnivå dessa system ska erbjuda,

c)      fastställande av närmare bestämmelser för beräkning av det belopp som avses i artikel 29.6 i förordning (EU)[...] [förordningen om landsbygdsutveckling] med avseende på de metoder som avses i bilaga VIa avsnitt I punkterna 3 och 4 och bilaga VIa avsnitt III punkt 7 och alla ytterligare motsvarande metoder som läggs till i den bilagan i enlighet med led a i denna punkt, för vilka en separat beräkning behövs för att undvika dubbelfinansiering.

7.        Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa regler om förfarandet för de anmälningar och den kommissionsbedömning som avses i punkt 1e.

Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 30

Diversifiering av grödor

1.        När jordbrukarens åkermark omfattar mellan 10 och 30 hektar och inte helt ▌odlas med gröda som står under vatten under en betydande del av året eller under en betydande del av växtföljden ska det finnas minst två olika grödor på denna åkermark. Huvudgrödan får inte uppta mer än 75 % av åkermarken.

När jordbrukarens åkermark omfattar mer än 30 hektar och inte helt odlas med gröda som står under vatten under en betydande del av året eller under en betydande del av växtföljden ska det finnas minst tre olika grödor på denna åkermark. Huvudgrödan får inte uppta mer än 75 % av åkermarken och de två huvudgrödorna får sammantaget inte uppta mer än 95 % av denna åkermark.

Utan att det påverkar det antal grödor som krävs i enlighet med denna punkt första och andra styckena ska de högsta tröskelvärden som anges där inte gälla i de fall där gräs eller annat örtartat foder eller mark i träda täcker mer än 75 % av åkermarken. I sådana fall får huvudgrödan på den resterande åkermarken inte täcka mer än 75 % av den resterande åkermarken, utom i de fall där denna resterande areal täcks av gräs eller annat örtartat foder eller mark i träda.

1a.      Punkt 1 ska inte gälla jordbruksföretag

a)     där mer än 75 % av åkermarken används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, utgörs av mark i träda eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden, under förutsättning att den åkermark som inte täcks av dessa användningsområden inte överstiger 30 hektar,

b)     där mer än 75 % av den stödberättigande jordbruksarealen är permanent gräsmark som används för produktion av gräs eller annat örtartat foder eller gröda som står under vatten antingen under en betydande del av året eller under en betydande del av växtföljden, eller omfattas av en kombination av dessa användningsområden, under förutsättning att den åkermark som inte täcks av dessa användningsområden inte överstiger 30 hektar,

c)      där mer än 50 % av den deklarerade areal som utgörs av åkermark inte hade deklarerats av jordbrukaren i dennes stödansökan från det föregående året och där, på grundval av en geospatial jämförelse mellan stödansökningarna, all åkermark odlas med en annan gröda jämfört med det föregående kalenderåret,

d)     som ligger i områden norr om 62:a breddgraden eller vissa angränsande områden. När sådana jordbruksföretags åkermark omfattar mer än 10 hektar ska det finnas minst två grödor på åkermarken. Ingen av grödorna får uppta mer än 75 % av åkermarken med undantag för när huvudgrödan är gräs eller annat örtartat foder eller utgörs av mark i träda,

1b.      I denna artikel avses med gröda en odling av något av de olika släkten som definieras i den botaniska indelningen av grödor eller en odling av någon av arterna när det gäller korsblommiga växter, potatisväxter och gurkväxter samt mark i träda. Vintergrödor och vårgrödor ska dock anses som olika grödor, även om de hör till samma släkte.

2.        Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på

a)     erkännande av andra typer av släkten och arter än de som avses i punkt 1b i denna artikel, och

b)     fastställande av ▌ regler om tillämpningen av den exakta beräkningen av andelen olika grödor.

Artikel 31

Permanent gräsmark

1.        Medlemsstaterna ska i områden som omfattas av direktiv 92/43/EEG eller 2009/149/EG, inbegripet i torvmark och våtmarker i de områdena, utse miljömässigt känslig permanent gräsmark som behöver strikt skydd för att de direktivens syften ska uppfyllas.

Medlemsstaterna får, för att se till att miljömässigt värdefull permanent gräsmark skyddas, besluta att utse ytterligare känsliga områden, inbegripet permanent gräsmark på kolrika jordar, belägna utanför de områden som omfattas av direktiv 92/43/EEG eller 2009/147/EG.

Jordbrukarna får varken ställa om eller plöja permanent gräsmark belägen i områden som medlemsstaterna har utsett inom ramen för första stycket och, i tillämpliga fall, andra stycket.

▌

2.          ▌Medlemsstaterna ska se till att andelen mark som utgörs av permanent gräsmark i förhållande till den totala jordbruksareal som jordbrukaren deklarerat i enlighet med artikel 73.1 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen] inte minskar med mer än 5 % i förhållande till en referensandel som medlemsstaterna ska fastställa under 2015 genom att dividera den mark som utgörs av permanent gräsmark och som avses i led a i denna punkt med den totala jordbruksareal som avses i led i denna punkt:

a)     Den mark som utgörs av permanent gräsmark ska bestå av dels den mark som är permanent betesmark och som under 2012 eller, i Kroatiens fall, 2013 deklarerats i enlighet med förordning (EG) nr 73/2009 av de jordbrukare som är föremål för skyldigheterna enligt detta kapitel, dels den mark som är permanent betesmark, som under 2015 deklarerats i enlighet med artikel 73.1 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen] av de jordbrukare som är föremål för skyldigheterna inom ramen för detta kapitel och som under 2012 eller, i Kroatiens fall, 2013, inte har deklarerats som permanent betesmark.

b)     Den totala jordbruksarealen ska utgöras av den jordbruksareal som under 2015 deklarerats i enlighet med artikel 73.1 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen] av jordbrukare som är föremål för skyldigheterna inom ramen för detta kapitel.

En omräkning av referensandelen mark som utgörs av permanent gräsmark ska göras i de fall där jordbrukare som är föremål för skyldigheterna inom ramen för detta kapitel har en skyldighet att under 2015 och/eller 2016 ställa om en areal till permanent gräsmark i enlighet med artikel 93 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen] genom att lägga till denna areal till den mark som utgörs av permanent gräsmark och som avses i första stycket led a.

Den andel mark som utgörs av permanent gräsmark ska fastställas varje år med utgångspunkt i den areal som för det berörda året deklarerats i enlighet med artikel 73.1 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen] av de jordbrukare som är föremål för skyldigheterna inom ramen för detta kapitel.

Skyldigheten inom ramen för denna punkt ska gälla på nationell, regional eller lämplig subregional nivå. Medlemsstaterna får besluta att ålägga enskilda jordbruksföretag en skyldighet att bevara permanent gräsmark för att se till att andelen permanent gräsmark inte minskar med mer än 5 %. Medlemsstaterna ska senast den 31 juli 2014 anmäla alla sådana beslut till kommissionen.

Medlemsstaterna ska till kommissionen anmäla den referensandel och den andel som avses i första stycket.

▌

2a.      I de fall där det är fastställt att den andel som avses i punkt 2 har minskat med mer än 5 % på regional eller subregional, eller i tillämpliga fall på nationell, nivå ska den berörda medlemsstaten föreskriva skyldigheter att ställa om mark till mark som är permanent gräsmark för enskilda jordbrukare som förfogar över mark som, under en tidigare tidsperiod som ska avgränsas genom en delegerad akt i enlighet med artikel 55, ställts om från att ha varit mark som var permanent betesmark eller permanent gräsmark till att bli mark med annan användning.

Om den mängd mark som utgörs av permanent gräsmark i absoluta tal som fastställts i enlighet med punkt 2 första stycket led a bibehålls inom vissa ramar ska den skyldighet som anges i punkt 2 första stycket emellertid anses vara fullgjord.

2b.      Punkt 2a ska inte tillämpas när minskningen under tröskelvärdet härrör från beskogning, förutsatt att sådan beskogning är förenlig med miljön och inte omfattar planteringar av skottskog med kort omloppstid, julgranar eller snabbväxande träd avsedda för energiproduktion.

3.        För att säkerställa att andelen permanent gräsmark bibehålls ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på fastställande av närmare regler om bibehållande av permanent gräsmark, inbegripet regler om omställning när den skyldighet som avses i punkt 1 inte fullgörs, regler för medlemsstaternas fastställande av skyldigheter för enskilda jordbruksföretag att bibehålla permanent gräsmark enligt punkterna 2 och 2a och eventuella justeringar av den referensandel som avses i punkt 2 som kan komma att bli nödvändiga.

4.        Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på

a)     fastställande av ramarna för att utse ytterligare känsliga områden i enlighet med punkt 1 andra stycket,

b)     fastställande av detaljerade metoder för att bestämma vilken andel permanent gräsmark och vilken andel av den totala jordbruksarealen som måste bibehållas i enlighet med punkt 2,

c)      fastställa den tidigare tidsperiod som avses i punkt 2a.

5.        Kommissionen ska genom genomförandeakter fastställa de ramar som avses i punkt 2a. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 32

Områden med ekologiskt fokus

1.        Om ett jordbruksföretags åkermark upptar mer än 15 hektar ska jordbrukarna se till att en areal som motsvarar minst 5 % av jordbruksföretagets åkermark som jordbrukaren deklarerat i enlighet med artikel 73.1 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen], inbegripet de områden som omnämns i fjärde stycket leden c, d, j och k från och med den 1 januari 2015 är ett område med ekologiskt fokus.

Det tröskelvärde som avses i första stycket ska ökas från 5 % till 7 % med förbehåll för en lagstiftningsakt från Europaparlamentet och rådet i enlighet med artikel 43.2 i fördraget.

Senast den 31 mars 2017 ska kommissionen förelägga Europaparlamentet och rådet en utvärderingsrapport om genomförandet av första stycket, i lämpliga fall åtföljd av ett förslag till sådan lagstiftningsakt som avses i andra stycket.

Medlemsstaterna ska senast den 1 augusti 2014 besluta att något eller några av följande ska betraktas som område med ekologiskt fokus:

a)     Mark som ligger i träda.

b)     Terrasser.

c)      Landskapselement, inbegripet sådana element som är angränsande till jordbruksföretagets åkermark. Genom undantag från artikel 29.1 får dessa innefatta landskapselement som inte ingår i den stödberättigande arealen i enlighet med artikel 77.2 c i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen].

d)     Buffertområden, inbegripet buffertområden som omfattas av permanent gräsmark under förutsättning att dessa är åtskilda från angränsande stödberättigande jordbruksareal.

e)      Trädjordbrukshektar som får stöd inom ramen för artikel 44 i förordning (EU) nr 1698/2005 och/eller artikel 24 i förordning (EU) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling] eller som fått stöd inom ramen för de bestämmelserna.

g)     Områden med stödberättigande hektar längs skogsbryn.

j)      Arealer med skottskog med kort omloppstid där inga mineralgödselmedel eller växtskyddsmedel används.

k)     Beskogade områden i enlighet med artikel 25.2 b ii.

l)      Arealer med fånggrödor eller växttäcke som skapats genom att utsäde sås och gror, och som omfattas av de vägningsfaktorer som avses i punkt 1a.

m)    Arealer med kvävebindande grödor.

Med undantag för de arealer inom jordbruksföretaget som avses i denna punkt fjärde stycket leden j och k ska området med ekologiskt fokus ska vara beläget på jordbruksföretagets åkermark eller, i fallet med de områden som omnämns i denna punkt fjärde stycket leden c och d, vara angränsande till jordbruksföretagets åkermark som jordbrukaren deklarerat i enlighet med artikel 73.1 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen].

1a.      För att förenkla administrationen och ta hänsyn till särdragen hos de typer av områden med ekologiskt fokus som förtecknas i punkt 1 och för att underlätta mätningen får medlemsstaterna när de beräknar de totala hektar som utgör jordbruksföretagets område med ekologiskt fokus använda de omräknings- och/eller vägningsfaktorer som anges i bilaga VIb. Om en medlemsstat beslutar att betrakta arealen som avses i punkt 1 l eller något annat område med en vägning på mindre än 1 som område med ekologiskt fokus ska användningen av de vägningsfaktorer som anges i bilaga VIb vara obligatorisk.

1b.      Punkt 1 ska inte gälla jordbruksföretag

a)     där mer än 75 % av den stödberättigande jordbruksarealen är permanent gräsmark som används för produktion av gräs eller annat örtartat foder eller odlas med gröda som står under vatten antingen under en betydande del av året eller under en betydande del av växtföljden, eller omfattas av en kombination av dessa användningsområden, under förutsättning att den åkermark som inte täcks av dessa användningsområden inte överstiger 30 hektar,

b)     där mer än 75 % av åkermarken används för produktion av gräs eller annat örtartat foder, utgörs av mark i träda, odlas med baljväxter eller är föremål för en kombination av dessa användningsområden, under förutsättning att den åkermark som inte täcks av dessa användningsområden inte överstiger 30 hektar,

1ba.    Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att tillämpa upp till 50 % av procentenheterna för det område med ekologiskt fokus som avses i punkt 1 på regional nivå för att skapa sammanhängande områden med ekologiskt fokus. Medlemsstaterna ska fastställa områdena och skyldigheterna för deltagande jordbrukare eller grupper av jordbrukare. Syftet med fastställandet och skyldigheterna ska vara att stödja genomförandet av unionspolitiken för miljö, klimat och biologisk mångfald.

1c.      Medlemsstaterna kan besluta att jordbrukare vilkas företag ligger nära varann får uppfylla skyldigheten i punkt 1 på grundval av gemensamt genomförande, förutsatt att de berörda områdena med ekologiskt fokus gränsar till varandra. För att understödja genomförandet av unionspolitik i fråga om miljö, klimat och biologisk mångfald får medlemsstaterna fastställa de områden där gemensamt genomförande är möjligt och också ålägga jordbrukare eller grupper av jordbrukare som deltar i sådant gemensamt genomförande skyldigheter.

Alla jordbrukare som deltar i ett sådant gemensamt genomförande ska se till att minst 50 % av det område som omfattas av skyldigheten i punkt 1 är beläget på jordbruksföretagets mark och överensstämmer med punkt 1 femte stycket. Antalet jordbrukare som deltar i ett sådant gemensamt genomförande ska inte överstiga 10.

1d.      Medlemsstater där mer än 50 % av den totala markytan är skogtäckt får besluta att punkt 1 inte ska gälla för jordbruksföretag belägna i områden som i enlighet med artikel 33.1 a eller b i förordning (EU) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling] utsetts av de medlemsstaterna till områden med naturliga begränsningar, under förutsättning att mer än 50 % av markytan i den enhet som avses i andra stycket i denna punkt är skogtäckt och förhållandet mellan skogsmark och åkermark är högre än 3:1.

Den skogbeväxta arealen och andelen skog ska bedömas mot ett område på motsvarande LAU2-nivå eller mot en tydligt avgränsad enhet som omfattar ett samlat, tydligt, sammanhängande geografiskt område med likartade förutsättningar för jordbruk.

1e.      Medlemsstaterna ska till kommissionen senast den 1 augusti 2014 anmäla de beslut som avses i punkt 1 och senast den 1 augusti det föregående året anmäla alla beslut som avses i punkterna 1a, 1ba, 1c och 1d.

2.        Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter enligt artikel 55 med avseende på

a)     fastställande av ytterligare kriterier för att de typer av områden som avses i punkt 1 i denna artikel ska kunna godkännas som områden med ekologiskt fokus,

b)     tillägg av andra typer av områden än de som avses i punkt 1 vilka kan beaktas för att iaktta den procentandel som avses i denna punkt,

c)      ändring av bilaga VIb för att fastställa de omräknings- och vägningsfaktorer som avses i punkt 1a och beakta de kriterier och/eller typer av områden som kommissionen ska fastställa inom ramen för leden a och b i detta stycke,

e)      fastställande av regler för inrättande av det gemensamma genomförande som avses i punkterna 1ba och 1c, bland annat minimikrav på sådant genomförande,

f)      fastställande av ramverket för medlemsstaternas fastställande av de kriterier som jordbruksföretagen ska uppfylla för att vid tillämpning av punkt 1c anses ligga nära varandra,

g)     fastställande av metoderna för fastställande av det förhållande mellan skog och den totala markytan och mellan skog och jordbruksmark som anges i punkt 1 d.

Artikel 33

Finansiella bestämmelser

1.        För att finansiera det stöd som avses i detta kapitel ska medlemsstaterna använda 30 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II.

2.        Medlemsstaterna ska använda det stöd som avses i detta kapitel på nationell nivå.

Vid tillämpning av artikel 20 kan medlemsstaterna besluta att använda stödet på regional nivå. I så fall ska de i varje region använda en andel av det tak som fastställs i enlighet med punkt 3. För varje region ska denna andel beräknas genom att vart och ett av de regionala tak som fastställs i enlighet med artikel 20.2 divideras med det tak som fastställs i enlighet med artikel 19.1, efter det att den nationella reserven har dragits av, om artikel 23.2 inte tillämpas.

3.        Kommissionen ska varje år genom genomförandeakter fastställa motsvarande tak för det stöd som avses i detta kapitel. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

KAPITEL 3 Stöd till områden med naturliga begränsningar

Artikel 34

Allmänna bestämmelser

1.        Medlemsstater kan bevilja ett stöd till jordbrukare som är berättigade till stöd enligt ordningen för grundstöd eller systemet för enhetlig arealersättning enligt kapitel 1 vilkas företag helt eller delvis är belägna i områden med naturliga begränsningar, vilka utsetts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 33.1 i förordning (EU) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling].

2.        Medlemsstaterna får besluta sig för att bevilja det stöd som avses i punkt 1 till alla områden som omfattas av denna punkt eller alternativt att, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, begränsa stödet till vissa av de områden som har fastställts av medlemsstaterna i enlighet med artikel 33.1 i förordning (EU) nr [förordningen om landsbygdsutveckling].

3.        Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 2 och tillämpningen av finansiell disciplin, gradvis stödminskning och införandet av tak, linjära minskningar i enlighet med artikel 7 samt tillämpningen av artikel 65 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen], ska det stöd som avses i punkt 1 i denna artikel beviljas årligen per stödberättigande hektar inom de områden för vilka en medlemsstat har beslutat att bevilja stöd i enlighet med punkt 2 i denna artikel och betalas ut vid aktivering av stödrättigheterna för de hektar som innehas av den berörda jordbrukaren eller, i de medlemsstater som tillämpar artikel 28c, för de stödberättigande hektar som har deklarerats enligt systemet för enhetlig arealersättning.

4.        Det stöd per hektar som avses i punkt 1 ska beräknas genom att det belopp som erhålls genom tillämpningen av artikel 35 divideras med antalet stödberättigande hektar som deklareras i enlighet med artikel 26.1 eller, i de medlemsstater som tillämpar artikel 28c, med de stödberättigande hektar som har deklarerats enligt systemet för enhetlig arealersättning vilka ligger i områden för vilka en medlemsstat har beslutat att bevilja stöd i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

Medlemsstaterna får på grundval av objektiva och icke diskriminerande kriterier även fastställa ett högsta antal stödberättigande hektar per jordbruksföretag som kan beviljas stöd enligt detta kapitel.

5.        Medlemsstaterna får tillämpa det stöd som avses i punkt 1 på regional nivå i enlighet med villkoren i denna punkt förutsatt att de har fastställt de berörda regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier och särskilt de naturliga begränsningarnas art och allvarlighetsgrad och jordbruksförhållandena i regionen.

Medlemsstaterna ska fördela de nationella tak som avses i artikel 35.1 mellan regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier.

Stödet på regional nivå ska beräknas genom att det regionala tak som beräknas i enlighet med andra stycket divideras med antalet stödberättigande hektar som deklareras i respektive region enlighet med artikel 26.1 eller, i de medlemsstater som tillämpar artikel 28c, med antalet stödberättigande hektar som har deklarerats enligt systemet för enhetlig arealersättning vilka ligger i områden för vilka en medlemsstat har beslutat att bevilja stöd i enlighet med punkt 2 i denna artikel.

Artikel 35

Finansiella bestämmelser

1.        För att finansiera det stöd som avses i artikel 34 får medlemsstaterna besluta att senast den 1 augusti 2014 använda upp till 5 % av sitt årliga nationella tak enligt bilaga II. De ska meddela kommissionen sitt beslut senast detta datum. Medlemsstaterna kan till den 1 augusti 2016 se över sitt beslut med verkan från och med den 1 januari 2017. De ska meddela kommissionen eventuella reviderade procentandelar senast den 1 augusti 2016.

2.        På grundval av den procentandel av det nationella taket som ska användas av medlemsstaterna i enlighet med punkt 1 ska kommissionen varje år genom genomförandeakter fastställa motsvarande tak för detta stöd. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

KAPITEL 4 Stöd till unga jordbrukare

Artikel 36

Allmänna bestämmelser

1.        Medlemsstaterna ska bevilja ett årligt stöd till unga jordbrukare som är berättigade till stöd enligt den ordning för grundstöd eller det system för enhetlig arealersättning som avses i kapitel 1.

2.        I detta kapitel avses med unga jordbrukare ▌fysiska personer

a)      som för första gången etablerar sig som driftsledare inom ett jordbruksföretag eller som redan har etablerat ett sådant företag under de fem år som föregår den första ansökan om anslutning till ordningen för grundstöd eller systemet för enhetlig arealersättning enligt artikel 73.1 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen], och

b)     som inte är äldre än 40 år under det år då den ansökan som avses i a lämnas in.

Medlemsstaterna får fastställa ytterligare objektiva och icke-diskriminerande kriterier för stödberättigande för unga jordbrukare som ansöker om det stöd som avses i punkt 1 i denna artikel med avseende på lämpliga färdigheter och/eller krav på utbildning.

3.        Utan att det påverkar tillämpningen av finansiell disciplin, gradvis stödminskning och införandet av tak, linjära minskningar i enlighet med artikel 7 samt tillämpningen av artikel 65 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen], ska det stöd som avses i punkt 1 i denna artikel beviljas årligen, när stödrättigheterna har aktiverats av jordbrukaren eller, i de medlemsstater som tillämpar artikel 28c, när jordbrukaren har deklarerat sina stödberättigande hektar.

4.        Stödet enligt punkt 1 ska beviljas per jordbrukare under en period på högst fem år. Perioden ska minskas med det antal år som har förflutit från det att jordbruksföretaget etablerades fram till dess att den ansökan som avses i punkt 2 a lämnades in första gången.

5.        Medlemsstaterna ska ▌varje år beräkna beloppet av det stöd som avses i punkt 1 genom att multiplicera det antal stödrättigheter som jordbrukaren har aktiverat i enlighet med artikel 25.1 med ett tal motsvarande

a)     25 % av genomsnittsvärdet på de stödrättigheter jordbrukaren innehar eller

b)     25 % av ett belopp som beräknats genom att en fast procentsats av det nationella tak för kalenderåret 2019, som anges i bilaga II, divideras med hela antalet stödberättigande hektar som under 2015 deklarerats i enlighet med artikel 26.1. Den fastställda procentsatsen ska vara lika med den andel av det nationella taket som fastställts för ordningen för grundstöd i enlighet med artikel 19.1 för 2015.

▌

Genom undantag från första stycket ska medlemsstater som tillämpar artikel 28c varje år beräkna stödbeloppet genom att ett tal motsvarande 25 % av den enhetliga arealersättning som beräknats i enlighet med artikel 28c multipliceras med det antal stödberättigande hektar som jordbrukaren har deklarerat i enlighet med artikel 28c.1a.

Genom undantag från första och andra styckena får medlemsstaterna beräkna stödbeloppet genom att ett tal motsvarande 25 % av det nationella genomsnittsstödet per hektar multipliceras med antalet stödrättigheter jordbrukaren har aktiverat i enlighet med artikel 25.1 eller med det antal stödberättigande hektar jordbrukaren har deklarerat i enlighet med artikel 28c.1a. Genomsnittsstödet per hektar ska beräknas genom att det nationella taket för kalenderåret 2019, som anges i bilaga II, divideras med antalet stödberättigande hektar som under 2015 deklarerats i enlighet med artikel 26.1 respektive 28c.1a.

Medlemsstaterna ska fastställa en enda övre gräns som är tillämplig på antalet stödrättigheter som jordbrukaren aktiverat eller antalet stödberättigande hektar som jordbrukaren deklarerat och som ska motsvara ett tal som lägst ska vara 25 och högst ska vara 90. Vid tillämpning av denna punkt ska medlemsstaterna iaktta denna gräns.

6.        Genom undantag från punkt 5 får medlemsstaterna tilldela jordbrukarna ett årligt klumpsummebelopp som beräknats genom att ett fast antal hektar multipliceras med ett tal motsvarande 25 % av det nationella genomsnittsstöd per hektar som fastställts i enlighet med punkt 5 tredje stycket.

Det fasta antal hektar som avses i första stycket ska beräknas genom att det sammanlagda antalet stödberättigande hektar som deklarerats i enlighet med artikel 26.1 respektive 28c.1a av de unga jordbrukare som under 2015 ansöker om det stöd som avses i punkt 1 divideras med det sammanlagda antalet unga jordbrukare som under 2015 ansöker om samma stöd. En medlemsstat får emellertid under vilket som helst år efter 2015 göra en omräkning av det fasta antalet hektar i händelse av betydande förändringar i antalet unga jordbrukare som ansöker om stödet och/eller i storleken på unga jordbrukares jordbruksföretag.

Det klumpsummebelopp en jordbrukare kan beviljas får inte överstiga dennes sammanlagda grundstödsbelopp före tillämpning av artikel 65 i förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen] under året i fråga.

7         För att garantera skyddet av stödmottagarnas rättigheter och undvika diskriminering dem emellan ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 rörande de villkor enligt vilka en juridisk person får anses berättigad att motta stöd enligt punkt 1 i denna artikel.

Artikel 37

Finansiella bestämmelser

1.        För att finansiera det stöd som avses i artikel 36 ska medlemsstaterna använda en procentandel av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II, vilken får vara högst 2 %. De ska före den 1 augusti 2014 meddela kommissionen en uppskattning av den procentandel som behövs för att finansiera stödet.Medlemsstaterna får varje år senast den 1 augusti se över sin uppskattning av procentandelen med verkan från och med det påföljande året. De ska meddela kommissionen den reviderade procentandelen senast den 1 augusti året innan det år som den reviderade procentandelen ska börja tillämpas.

2.        Utan att det påverkar tillämpningen av den övre gräns på 2 % som fastställs i punkt 1 i denna artikel ska medlemsstaterna, när det sammanlagda stödbelopp som sökts i en medlemsstat ett visst år överskrider det tak som fastställs i punkt 4 i denna artikel och detta tak understiger 2 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II, finansiera mellanskillnaden genom att tillämpa artikel 23.5 c för det aktuella året och/eller genom att tillämpa en linjär minskning av samtliga stöd som ska beviljas till samtliga jordbrukare i enlighet med artikel 25 eller 28c.1a.

3.        När det sammanlagda stödbelopp som sökts i en medlemsstat ett visst år överskrider det tak som fastställs i punkt 4 i denna artikel och detta tak uppgår till 2 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II, ska medlemsstaterna tillämpa en linjär minskning av de belopp som ska betalas ut i enlighet med artikel 36, i syfte att iaktta detta tak.

4.        Kommissionen ska genom genomförandeakter varje år fastställa taken för det stöd som avses i artikel 36 med utgångspunkt i den procentandel som medlemsstaterna har meddelat i enlighet med punkt 1.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

AVDELNING IVKOPPLAT STÖD

KAPITEL 1Frivilligt kopplat stöd

Artikel 38

Allmänna bestämmelser

1.        Medlemsstaterna får bevilja kopplat stöd till jordbrukare på de villkor som fastställs i detta kapitel.

Kopplat stöd får utbetalas till följande sektorer och produktion: spannmål, oljeväxter, proteingrödor, trindsädesslag, lin, hampa, ris, nötter, stärkelsepotatis, mjölk och mjölkprodukter, utsäde, får- och getkött, nöt- och kalvkött, olivolja, silkesmaskar, torkat foder, humle, sockerbetor, sockerrör och cikoria, frukt och grönsaker samt skottskog med kort omloppstid.

2.        Kopplat stöd får endast utbetalas till sådana sektorer eller till sådana regioner i en medlemsstat där särskilda typer av jordbruk eller särskilda jordbrukssektorer genomgår särskilda svårigheter och är särskilt viktiga av ekonomiska, sociala och/eller miljömässiga skäl.

3.        Genom undantag från punkt 2 kan kopplat stöd också beviljas till jordbrukare som den 31 december 2014 innehade stödrättigheter som beviljats i enlighet med avdelning III kapitel 3 avsnitt 2 och artikel 71m i förordning (EG) nr 1782/2003 och i enlighet med artikel 60 och artikel 65 fjärde stycket i förordning (EG) nr 73/2009; och som saknar hektar som berättigar till aktivering av stödrättigheter enligt ordningen för grundstöd i avdelning III kapitel 1 i denna förordning.

4.        Kopplat stöd får endast beviljas i den utsträckning som är nödvändig för att skapa ett incitament till att upprätthålla de aktuella produktionsnivåerna i dessa regioner eller sektorer.

5.        Kopplat stöd ska betalas ut i form av årligt stöd och ska beviljas inom fastställda kvantitativa gränser och vara grundat på fastställda arealer och avkastningar eller på ett fastställt antal djur.

5a.      I fråga om juridiska personer eller en grupp fysiska eller juridiska personer får medlemsstaterna tillämpa de begränsningar som avses i punkt 5 på medlemmarna i dessa juridiska personer eller grupper i de fall där nationell lagstiftning föreskriver att de enskilda medlemmarna kan ta på sig rättigheter och skyldigheter som är jämförbara med de som tillerkänns enskilda jordbrukare med ställning som driftsledare, i synnerhet vad gäller deras ekonomiska, sociala och skattemässiga situation, under förutsättning att de har bidragit till att stärka de berörda juridiska personernas eller gruppernas jordbruksstruktur.

6.        Allt stöd som beviljas enligt denna artikel ska vara förenligt med andra unionsåtgärder och annan unionspolitik.

7.        För att garantera ett ändamålsenligt och målinriktat utnyttjande av unionens medel och undvika dubbelfinansiering genom andra liknande stödinstrument ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 när det gäller

a)        villkoren för beviljande av det stöd som avses i detta kapitel,

b)        regler om förenlighet med andra unionsåtgärder och om kumulering av stöd.

Artikel 39

Finansiella bestämmelser

1.        Före den 1 augusti året före det år då det frivilligt kopplade stödet kommer att införas, får medlemsstaterna besluta att använda upp till 8 % av sitt nationella tak enligt bilaga II till att finansiera detta stöd.

2.        Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att använda upp till 13 % av det årliga tak som fastställs i bilaga II, förutsatt att

a)      de till och med den 31 december 2014 tillämpade den ordning för enhetligt arealstöd som fastställs i avdelning V i förordning (EG) nr 73/2009 eller finansierade åtgärder enligt artikel 111 i den förordningen, eller omfattas av det undantag som föreskrivs i artikel 69.5 eller, för Maltas del, i artikel 69.1 i den förordningen, och/eller

b)     de under minst ett år under perioden 2010–2014 avsatte mer än 5 % av det belopp som de hade till förfogande för att bevilja sådant direktstöd som föreskrivs i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009, med undantag av avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6, i syfte att finansiera de åtgärder som fastställs i avdelning III kapitel 2 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 73/2009, det stöd som föreskrivs i artikel 68.1 a i–iv, 68.1 b och 68.1 e i den förordningen eller åtgärder enligt kapitel 1, med undantag av avdelning IV avsnitt 6 i den förordningen.

2a.      Den procentandel av det nationella taket som avses i punkterna 1 och 2 får höjas med högst två procentenheter för de medlemsstater som beslutar att använda minst 2 % av sitt nationella tak som fastställs i bilaga II för att stödja produktion av proteingrödor inom ramen för detta kapitel.

3.        Medlemsstater som under minst ett år under perioden 2010–2014 avsatte mer än 10 % av det belopp som de hade till förfogande för att bevilja sådana direktstöd som föreskrivs i avdelningarna III, IV och V i förordning (EG) nr 73/2009, med undantag av avdelning IV kapitel 1 avsnitt 6, i syfte att finansiera de åtgärder som fastställs i avdelning III kapitel 2 avsnitt 2 i förordning (EG) nr 73/2009, det stöd som föreskrivs i artikel 68.1 a i–iv, 68.1 b och 68.1 e i den förordningen eller åtgärder enligt kapitel 1, med undantag av avdelning IV avsnitt 6 i den förordningen, får genom undantag från punkt 2 och efter kommissionens godkännande i enlighet med artikel 41 i denna förordning besluta att använda mer än 13 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II.

3a.      Genom undantag från de procentandelar som anges i punkterna 1–3 får medlemsstaterna välja att använda högst 3 miljoner EUR per år för den finansiering som avses i denna artikel.

4.        Medlemsstaterna får till den 1 augusti 2016 se över sitt beslut i enlighet med punkterna 1, 2, 2a och 3 och med verkan från 2017 besluta att

a)      lämna oförändrad, öka eller minska den procentandel som fastställs i enlighet med punkterna 1, 2 och 2a inom de gränser som anges däri i tillämpliga fall eller att lämna oförändrad eller minska den procentandel som fastställs i enlighet med punkt 3,

b)     ▌ ändra villkoren för beviljande av stödet,

c)      upphöra att bevilja stödet enligt detta kapitel.

5.        På grundval av det beslut som fattats av varje medlemsstat i enlighet med punkterna 1–4 om hur stor andel av det nationella taket som ska användas, ska kommissionen genom genomförandeakter varje år fastställa de motsvarande taken för stödet. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 40

Anmälan

1.        Medlemsstaterna ska anmäla de beslut som avses i artikel 39 ▌ till kommissionen senast de datum som anges i den artikeln. Med undantag för det beslut som avses i artikel 39.4 c ska anmälan innehålla information om de regioner som stödet är riktat till, de typer av jordbruk eller sektorer som valts ut och den stödnivå som ska beviljas.

2.        De beslut som avses i artikel 39.2 och 39.3 eller i tillämpliga fall i artikel 39.4 a ▌ska även innehålla en detaljerad beskrivning av den särskilda situationen i den region som stödet är riktat till och av de särdrag hos de olika jordbrukstyperna eller de särskilda sektorerna som gör att den procentandel som avses i artikel 39.1 inte räcker till för att hantera de svårigheter som avses i artikel 38.2 vilka motiverar en ökad stödnivå.

Artikel 41

Kommissionens godkännande

1.        Kommissionen ska genom genomförandeakter som antas utan tillämpning av det förfarande som anges i artikel 56.2 eller 56.3 godkänna det beslut som avses i artikel 39.3 eller, i tillämpliga fall, artikel 39.4 a ▌förutsatt att något av följande behov i den berörda regionen eller sektorn har påvisats:

a)      Behovet av att upprätthålla en viss produktionsnivå på grund av brist på alternativ och att minska risken för produktionsbortfall och de sociala problem och/eller miljöproblem som följer av detta.

b)     Behovet av att förse den lokala bearbetningsindustrin med stabila leveranser och därmed undvika de negativa sociala och ekonomiska konsekvenserna av en åtföljande omstrukturering.

c)      Behovet av att kompensera de nackdelar som drabbar jordbrukare i en särskild sektor vilka är resultatet av kontinuerliga störningar på den berörda marknaden.

d)     Behovet av att ingripa när det bedöms att de övriga stöd som är tillgängliga enligt denna förordning, förordning (EU) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling] eller någon annan godkänd statlig stödordning inte räcker till för att uppfylla de behov som anges i a, b och c.

2.        Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler om förfarandet för bedömning och godkännande av beslut enligt punkt 1. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

KAPITEL 2Grödspecifikt stöd för bomull

Artikel 42

Tillämpningsområde

Stöd ska beviljas jordbrukare som producerar bomull enligt KN-nummer 5201 00 på de villkor som anges i detta kapitel (nedan kallat grödspecifikt stöd för bomull).

Artikel 43

Stödberättigande

1.        Det grödspecifika stödet för bomull ska beviljas per stödberättigande hektar bomull. För att stödet ska kunna beviljas måste arealen ligga på jordbruksmark som medlemsstaten har godkänt för bomullsproduktion, arealen måste ha besåtts med sorter som är godkända av medlemsstaten och bomullen måste ha skördats under normala odlingsbetingelser.

Det grödspecifika stödet för bomull ska beviljas för bomull av sund och god marknadsmässig kvalitet.

2.        Medlemsstaterna ska ge tillstånd för den mark och de sorter som avses i punkt 1 i enlighet med de regler och villkor som avses i punkt 3.

3.        För att säkerställa en effektiv förvaltning av det grödspecifika stödet för bomull ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om de regler och villkor som ska gälla för tillståndsgivning för mark och sorter i samband med det grödspecifika stödet för bomull.

4.        Kommissionen ska genom genomförandeakter anta regler för tillståndsförfarandet för mark och sorter i samband med det grödspecifika stödet för bomull och för meddelande till producenterna i samband med tillståndet. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 44

Basarealer, fast avkastning och referensbelopp

1.        De nationella basarealerna ska vara följande:

Bulgarien: 3 342 ha.

Grekland: 250 000 ha.

Spanien: 48 000 ha.

Portugal: 360 ha.

2.        Fast avkastning under referensperioden ska uppgå till följande kvantiteter:

Bulgarien: 1,2 ton/ha.

Grekland: 3,2 ton/ha.

Spanien: 3,5 ton/ha.

Portugal: 2,2 ton/ha.

3.        Det grödspecifika stödbeloppet per stödberättigande hektar ska fastställas genom att den avkastning som anges i punkt 2 multipliceras med följande referensbelopp:

Bulgarien: 584,88 EUR 2015 och 649,45 EUR från och med år 2016.

Grekland: 234,18 EUR.

Spanien: 362,15 EUR.

Portugal: 228,00 EUR.

4.        Om den stödberättigande bomullsarealen i en viss medlemsstat och under ett visst år överskrider den basareal som fastställs i punkt 1 ska det belopp som anges i punkt 3 för denna medlemsstat minskas i proportion till överskridandet av basarealen.

5.        För att göra tillämpning av det grödspecifika stödet för bomull möjlig ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om de regler och villkor som ska gälla för beviljande av detta stöd, om regler för stödberättigande och om jordbruksmetoder.

6.        Kommissionen får genom genomförandeakter fastställa regler för beräkningen av den minskning som föreskrivs i punkt 4. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 45

Godkända branschorganisationer

1.      Vid tillämpning av detta kapitel avses med godkänd branschorganisation en juridisk person som består av jordbrukare som producerar bomull samt åtminstone ett rensningsföretag, vars verksamhet bland annat består av

a)      åtgärder för bättre samordning av saluföringen av bomull, i synnerhet med hjälp av studier och marknadsundersökningar,

b)     utarbetande av standardavtal som är förenliga med unionsreglerna,

c)      åtgärder för styrning av produktionen mot produkter som är bättre anpassade till marknadsbehoven och konsumenternas krav, i synnerhet i fråga om kvalitet och konsumentskydd,

d)     uppdatering av metoder och teknik för att förbättra produktkvaliteten,

e)      utarbetande av marknadsföringsstrategier för bomull med hjälp av system för kvalitetscertifiering.

2.        De medlemsstater i vilka det finns rensningsföretag ska godkänna de branschorganisationer som uppfyller kriterierna enligt punkt 3.

3.        För att få till stånd en ändamålsenlig tillämpning av det grödspecifika stödet för bomull ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 när det gäller

a)      kriterier för godkännande av branschorganisationer,

b)     producenters skyldigheter,

c)      regler för en situation där de godkända branschorganisationerna inte uppfyller dessa kriterier.

Artikel 46

Beviljande av stöd

1.        Jordbrukarna ska beviljas det grödspecifika stödet för bomull per stödberättigande hektar enligt artikel 44.

2.        Jordbrukare som är medlemmar i en godkänd branschorganisation ska beviljas det grödspecifika stödet för bomull per stödberättigande hektar inom den basareal som anges i artikel 44.1, ökat med ett belopp på 2 EUR.

AVDELNING VOrdning för småbrukare

Artikel 47

Allmänna bestämmelser

1.        Medlemsstaterna får upprätta en ordning för småbrukare i enlighet med villkoren i denna avdelning (ordningen för småbrukare).

Jordbrukare som innehar stödrättigheter eller, i de medlemsstater som tillämpar artikel 28c, begär stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning under 2015 och som uppfyller minimikraven enligt artikel 10.1 får välja att delta i denna ordning.

2.        Stöd som betalas ut enligt ordningen för småbrukare ska ersätta det stöd som beviljas enligt avdelningarna III och IV.

Första stycket ska inte gälla om en medlemsstat väljer den stödmetod som föreskrivs i artikel 49.2 a. I sådana fall ska stödet vara avhängigt av villkoren i avdelning III respektive IV, utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 i denna artikel.

3.        Jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare ska undantas från de jordbruksmetoder som föreskrivs i avdelning III kapitel 2.

4.        Inga förmåner som föreskrivs i denna avdelning ska beviljas jordbrukare för vilka det är fastställt att de från och med den 19 oktober 2011 på ett konstlat sätt har skapat förutsättningar för att utnyttja ordningen för småbrukare.

Artikel 48

Deltagande

1.        Jordbrukare som önskar delta i ordningen för småbrukare ska lämna in en ansökan vid en tidpunkt som ska fastställas av medlemsstaterna, dock senast den 15 oktober 2015. Den tidpunkt som medlemsstaterna fastställer kan emellertid inte infalla före sista dagen för inlämnandet av en ansökan om anslutning till ordningen för grundstöd eller systemet för enhetlig arealersättning.

Jordbrukare som inte har ansökt om deltagande i ordningen för småbrukare senast vid den tidpunkt som har fastställts av medlemsstaterna eller som beslutar att lämna ordningen efter den dagen eller som valts ut för stöd enligt artikel 20.1 c i förordning (EU) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling] ska inte längre ha rätt att delta den ordningen.

2.        Genom undantag från punkt 1 får medlemsstater föreskriva att jordbrukare vilkas belopp av direktstöd enligt avdelningarna III och IV understiger det maximibelopp som medlemsstaten har fastställt i enlighet med artikel 49 automatiskt ska inkluderas i ordningen för småbrukare, såvida de inte uttryckligen lämnar den senast den tidpunkt som medlemsstaten har fastställt enligt punkt 1 eller under ett senare år. Medlemsstater som utnyttjar denna möjlighet ska i god tid informera berörda jordbrukare om deras rätt att lämna ordningen.

3.        Medlemsstaterna ska se till att en uppskattning av det stödbelopp som avses i artikel 49 meddelas jordbrukarna i god tid före den sista dag som medlemsstaten har fastställt för att ansöka om att delta i eller lämna ordningen.

Artikel 49

Stödbelopp

1.        Medlemsstaterna ska fastställa beloppet för det årliga stödet för varje jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare på någon av nedanstående nivåer, med förbehåll för punkt 3:

a)      Ett belopp som inte överstiger 25 % av det nationella genomsnittsstödet per stödmottagare, vilket ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av det nationella tak som anges i bilaga II för kalenderåret 2019 och antalet jordbrukare som har deklarerat stödberättigande hektar i enlighet med artikel 26.1 under 2015 eller som har ansökt om stöd enligt systemet för enhetlig arealersättning under 2015 i enlighet med artikel 28c.

b)     Ett belopp som motsvarar det nationella genomsnittsstödet per hektar multiplicerat med ett tal som motsvarar antalet hektar men som högst får vara fem. Det nationella genomsnittsstödet per hektar ska fastställas av medlemsstaterna på grundval av det nationella tak som anges i bilaga II för kalenderåret 2019 och det antal stödberättigande hektar som deklareras i enlighet med artikel 26 eller 28c under år 2015.

De belopp som avses i leden a och b ska inte vara lägre än 500 EUR och inte högre än 1 250 EUR.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 51.1 ska beloppet, om tillämpningen av leden a och b leder till ett belopp som är lägre än 500 EUR eller högre än 1 250 EUR, avrundas uppåt respektive nedåt till minimi- eller maximibeloppet.

2.        Genom undantag från punkt 1 får medlemsstaterna besluta att bevilja deltagande jordbrukare

a)     ett belopp som motsvarar det sammanlagda värdet av de stöd som tilldelats jordbrukaren varje år enligt avdelningarna III och IV i denna förordning eller

b)     ett belopp som motsvarar det sammanlagda värdet av de stöd som tilldelats jordbrukaren under 2015 enligt avdelningarna III och IV i denna förordning och som medlemsstaterna under efterföljande år får ändra för att på ett proportionerligt sätt ta hänsyn till ändringarna av det nationella tak som fastställs i bilaga II.

▌

Beloppet ska inte överstiga ett belopp på mellan 500 EUR och 1 250 EUR som medlemsstaten har fastställt.

Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 51.1 får medlemsstaterna, om stödet blir ett belopp som är lägre än 500 EUR, besluta att avrunda detta belopp till 500 EUR.

3.        I Kroatien, Cypern, Malta och Slovenien får det belopp som avses i punkterna 1 och 2 fastställas till ett värde som är lägre än 500 EUR men inte lägre än 200 EUR eller i Maltas fall inte lägre än 50 EUR.

Artikel 50

Särskilda villkor

1.        Medan jordbrukarna deltar i ordningen för småbrukare ska de

a)      minst behålla ett antal stödberättigande hektar motsvarande det antal stödrättigheter de innehar eller det antal stödberättigande hektar som år 2015 har deklarerats enligt systemet för enhetlig arealersättning,

b)     uppfylla det minimikrav som föreskrivs i artikel 10.1 b.

2.        Stödrättigheter som aktiveras under 2015 i enlighet med artiklarna 25 och 26 av en jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare ska betraktas som aktiverade stödrättigheter under hela den tid som jordbrukarna deltar i ordningen.

De stödrättigheter som jordbrukaren innehar under deltagandet i ordningen ska inte betraktas som outnyttjade stödrättigheter som kan återföras till den nationella reserven i den mening som avses i artikel 24.1 b ▌.

I de medlemsstater som tillämpar artikel 28c ska de stödberättigande hektar som år 2015 deklarerats enligt systemet för enhetlig arealersättning av en jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare betraktas som deklarerade för återstoden av jordbrukarens deltagande i ordningen.

3.        Genom undantag från artikel 27 ska stödrättigheter som innehas av jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare inte kunna överlåtas, utom vid arv eller förtida arv.

Jordbrukare som genom arv eller förtida arv erhåller stödrättigheter från en jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare ska vara behöriga att delta i den ordningen under förutsättning att de uppfyller kraven för att få omfattas av ordningen för grundstöd och att de ärver samtliga stödrättigheter som innehas av den jordbrukare från vilken de mottar stödrättigheterna.

4.        Punkterna 1 och 2 och punkt 3 första stycket i denna artikel ska inte gälla om en medlemsstat väljer den stödmetod som föreskrivs i artikel 49.2 a i denna förordning utan att tillämpa sista stycket i artikel 49.2.

5.        För att garantera rättssäkerheten ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om villkoren för deltagande i ordningen i det fall den deltagande jordbrukarens situation förändras.

Artikel 51

Finansiella bestämmelser

1.        För att finansiera det stöd som avses i denna avdelning ska medlemsstaterna dra av de belopp som motsvarar de belopp som småbrukarna skulle vara berättigade till inom ramen för ordningen för grundstöd eller systemet för enhetlig arealersättning enligt avdelning III kapitel 1, i form av omfördelningsstöd enligt avdelning III kapitel 1a, i form av stöd för jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön enligt avdelning III kapitel 2 och i tillämpliga fall i form av stöd till områden med naturliga begränsningar enligt avdelning III kapitel 3, i form av stöd till unga jordbrukare enligt avdelning III kapitel 4 samt i form av kopplat stöd enligt avdelning IV från de totala belopp som är tillgängliga för respektive stöd.

I medlemsstater som har valt att beräkna stödbeloppet enligt artikel 49.2 a ska varje belopp, om en enskild jordbrukares sammanlagda belopp överstiger det högsta belopp som medlemsstaten har fastställt, minskas i motsvarande utsträckning.

Skillnaden mellan summan av samtliga stöd som ska betalas ut enligt ordningen för småbrukare och det totala belopp som finansieras i enlighet med första stycket ska finansieras på ett eller flera av följande sätt:

a)     Genom tillämpning av artikel 23.5 för det aktuella året.

b)     Genom utnyttjande av medel som lämnats outnyttjade för det aktuella året för att finansiera det stöd till unga jordbrukare som anges i avdelning III kapitel 4.

c)      Genom tillämpning av en linjär minskning av samtliga stöd som ska beviljas i enlighet med artiklarna 25 eller 28c.

Förutom då medlemsstaten har valt att fastställa beloppet för det årliga stödet i enlighet med artikel 49.2 a ska de faktorer som ligger till grund för fastställandet av de belopp som avses i första stycket vara desamma under hela den tid som jordbrukaren deltar i ordningen.

2.        Om det totala stödbeloppet som ska betalas ut inom ramen för ordningen för småbrukare överskrider 10 % av det årliga nationella tak som fastställs i bilaga II ska medlemsstaterna tillämpa en linjär minskning på de belopp som ska betalas ut i enlighet med denna avdelning för att iaktta denna procentsats, såvida de inte har fastställt stödbeloppet enligt artikel 49.2 a utan att tillämpa sista stycket i artikel 49.2. Samma undantag gäller för medlemsstater som har fastställt stödbeloppet i överensstämmelse med artikel 49.2 b utan att tillämpa sista stycket i artikel 49.2, vars nationella tak i bilaga II för år 2019 är högre än för år 2015 och som tillämpar beräkningsmetoden i artikel 22.1 respektive 28c.1a.

AVDELNING VINATIONELLA OMSTRUKTURERINGSPROGRAM FÖR BOMULLSSEKTORN

Artikel 52

Utnyttjande av den årliga budgeten för omstruktureringsprogrammen

1.        För de medlemsstater som har tillämpat artikel 4.1 första stycket i förordning (EG) nr 637/2008 ska den relevanta årliga budget som finns tillgänglig i enlighet med artikel 5.1 i den förordningen överföras med verkan från och med den 1 januari 2014 och ska utgöra extra unionsmedel för åtgärder inom de program för landsbygdsutveckling som finansieras i enlighet med förordning (EU) nr [...] [förordningen om landsbygdsutveckling].

2.        För de medlemsstater som har tillämpat artikel 4.1 andra stycket i förordning (EG) nr 637/2008 ska den relevanta årliga budget som finns tillgänglig i enlighet med artikel 5.1 i den förordningen med verkan från och med den 1 januari 2017 inräknas i deras nationella tak enligt bilaga II till denna förordning.

AVDELNING VIISLUTBESTÄMMELSER

KAPITEL 1Anmälningar och nödåtgärder

Artikel 53

Anmälningskrav

1.        För att garantera en korrekt tillämpning av reglerna i denna förordning ska kommissionen ha befogenhet att genom delegerade akter i enlighet med artikel 55 anta nödvändiga åtgärder med avseende på de anmälningar som ska göras av medlemsstaterna till kommissionen vid tillämpning av denna förordning eller för att kontrollera, reglera, övervaka, utvärdera och granska direktstöd och för att uppfylla kraven i internationella överenskommelser som har ingåtts genom ett rådsbeslut, inbegripet anmälningskrav enligt dessa överenskommelser. Kommissionen ska därvid beakta databehov och samverkan mellan potentiella datakällor.

Den information som erhålls får om lämpligt överföras eller göras tillgänglig för internationella organisationer och behöriga myndigheter i tredjeländer och får offentliggöras, med förbehåll för skydd för personuppgifter och för företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter.

2.        För att sådana anmälningar som avses i punkt 1 ska ske snabbt, effektivt, korrekt och kostnadseffektivt ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 för att fastställa ytterligare regler om

a)      vilken typ av information som ska lämnas,

▌

bb)   de kategorier av data som ska behandlas och maximala bevarandeperioder,

c)      regler rörande tillgång till den information eller de informationssystem som görs tillgängliga,

d)     på vilka villkor ▌ informationen får offentliggöras.

3.        Kommissionen ska genom genomförandeakter anta

aa)   anmälningsmetoder,

a)      regler för lämnande av sådan information som krävs för tillämpningen av denna artikel,

b)     bestämmelser om hanteringen av den information som ska anmälas samt regler om innehåll, form, tidsramar, frekvens och tidsfrister för anmälningarna,

c)      bestämmelser om hur information och handlingar ska överföras till eller göras tillgängliga för medlemsstater, internationella organisationer, behöriga myndigheter i tredjeländer eller allmänheten, med förbehåll för skydd av personuppgifter och för företagens berättigade intresse av att skydda sina affärshemligheter.

Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

Artikel 53aBehandling och skydd av personuppgifter

1.        Medlemsstaterna och kommissionen ska samla in personuppgifter för de ändamål som anges i artikel 53.1 och får inte behandla dessa uppgifter på ett sätt som inte är förenligt med dessa ändamål.

2.        Vid behandling av personuppgifter i övervaknings- och utvärderingssyfte enligt artikel 53.1 ska uppgifterna avidentifieras och uteslutande behandlas i sammanställd form.

3.        Personuppgifter ska behandlas i enlighet med bestämmelserna i direktiv 95/46/EG och förordning (EG) nr 45/2001. Sådana uppgifter ska i synnerhet inte lagras i en form som möjliggör identifiering av registrerade under längre tid än vad som är nödvändigt för de syften för vilka de insamlades eller för vilka de genomgår ytterligare behandling, med beaktande av de minsta bevarandeperioder som fastställs i tillämplig nationell lagstiftning och unionslagstiftning.

4.        Medlemsstaterna ska underrätta de registrerade om att deras personuppgifter kan behandlas av nationella organ och unionsorgan i enlighet med punkt 1 och att de i detta hänseende åtnjuter de rättigheter som anges i dataskyddsbestämmelserna i direktiv 95/46/EG respektive förordning (EG) nr 45/2001.

5.        Denna artikel ska omfattas av bestämmelserna i artiklarna 110a–110d i förordning (EU) nr […][den horisontella förordningen].

Artikel 54

Åtgärder för att lösa särskilda problem

1.        Kommissionen ska i en nödsituation anta de genomförandeakter ▌ som är både nödvändiga och berättigade för att lösa specifika problem. Sådana genomförandeakter får avvika från bestämmelserna i denna förordning, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2.

2.        Om det är nödvändigt på grund av vederbörligen motiverade tvingande skäl till skyndsamhet för att lösa sådana särskilda problem, samtidigt som den nödvändiga kontinuiteten i direktstödsystemet garanteras även under exceptionella omständigheter, ska kommissionen anta genomförandeakter med omedelbar verkan i enlighet med det förfarande som avses i artikel 56.3.

3.        Åtgärder som antas inom ramen för punkt 1 eller 2 ska fortsätta att gälla under en tidsperiod på högst tolv månader. Om de särskilda problem som avses i de punkterna efter utgången av denna tidsperiod inte är lösta får kommissionen lägga fram lämpliga lagstiftningsförslag som syftar till en varaktig lösning.

4.        Kommissionen ska inom två arbetsdagar räknat från antagandet informera Europaparlamentet och rådet om alla eventuella åtgärder som antas inom ramen för punkt 1 eller 2.

KAPITEL 2Delegering av befogenhet och genomförandebestämmelser

Artikel 55

Utövande av delegering

1.        Kommissionens befogenhet att anta delegerade akter ska gälla på de villkor som fastställs i denna artikel.

2.        ▌Den befogenhet att anta de delegerade akter som avses i artiklarna 2, 4.2, 6.2, 7.3, 8.3, 9.5, 17b.6, 28, 28c.4, 28e.3, 29.6, 30.2, 31.2a, 31.3, 31.4, 32.2, 36.7, 38.7, 43.3, 44.5, 45.3, 50.5, 53.1, 53.2 och 58 ska ges kommissionen för en period på sju år från och med XXX. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av sjuårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska förlängas automatiskt med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.

3.        Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 2, 4.2, 6.2, 7.3, 8.3, 9.5, 17b.6, 28, 28c.4, 28e.3, 29.6, 30.2, 31.2a, 31.3, 31.4, 32.2, 36.7, 38.7, 43.3, 44.5, 45.3, 50.5, 53.1, 53.2 och 58 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.

4.        Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.

5.        En delegerad akt som antas enligt artiklarna 2, 4.2, 6.2, 7.3, 8.3, 9.5, 17b.6, 28, 28c.4, 28e.3, 29.6, 30.2, 31.2a, 31.3, 31.4, 32.2, 36.7, 38.7, 43.3, 44.5, 45.3, 50.5, 53.1, 53.2 och 58 ska endast träda i kraft om varken Europaparlamentet eller rådet har motsatt sig detta inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av denna period har underrättat kommissionen om att de inte kommer att motsätta sig detta. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.

Artikel 56

Kommittéförfarande

1.        Kommissionen ska biträdas av en kommitté med benämningen kommittén för direktstöd. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i förordning (EU) nr 182/2011.

2.        När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Om kommittén inte avger något yttrande när det gäller de akter som avses i artiklarna 21.4, 24.2 och 53.3 ska kommissionen inte anta utkastet till genomförandeakt och artikel 5.4 tredje stycket i förordning (EU) nr 182/2011 ska tillämpas.

3.        När det hänvisas till denna punkt ska artikel 8 i förordning (EU) nr 182/2011 jämförd med artikel 5 i den förordningen tillämpas.

KAPITEL 3Övergångsbestämmelser och slutbestämmelser

Artikel 57

Upphävande

1.        Förordning (EG) nr 637/2008 ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2014.

Den ska emellertid fortfarande tillämpas till och med den 31 december 2017 med avseende på de medlemsstater som har utnyttjat möjligheten enligt artikel 4.1 andra stycket i den förordningen.

2.        Förordning (EG) nr 73/2009 ska upphöra att gälla.

Utan att det påverkar tillämpningen av punkt 3 ska hänvisningar till den upphävda förordningen anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VII.

3.        Hänvisningar i denna förordning till förordningarna (EG) nr 73/2009 och (EG) nr 1782/2003 ska anses som hänvisningar till de förordningarna så som när de var i kraft innan de upphävdes.

Artikel 58

Övergångsbestämmelser

För att säkerställa en smidig övergång från de system som anges i förordning (EG) nr 73/2009 till dem som fastställs i denna förordning ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om de åtgärder som är nödvändiga för att skydda jordbrukarnas förvärvade rättigheter och berättigade förväntningar.

Artikel 59

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den [sjunde] dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2015.

Artiklarna 9.6, 11.5, 14, 18.2, 18.3, 19.1 andra stycket, 20.1 första stycket, 20.5, 21.3b, 22.7, 28c.1 första stycket, 28.g1, 31.2 fjärde stycket, 32.1 fjärde stycket, 32.1e, 35.1, 37.1, 39, 52.1 och 57.1 ska dock tillämpas från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Bryssel den

På Europaparlaments vägnar           På rådets vägnar

Ordförande    Ordförande

BILAGOR

BILAGA I

Förteckning över stödordningar

Sektor	Rättslig grund	Anmärkning
Ordningen för grundstöd	Avdelning III kapitel 1 avsnitten 1–3 och 5 i denna förordning	Frikopplat stöd
Systemet för enhetlig arealersättning	Avdelning III kapitel 1 avsnitt 4 i denna förordning	Frikopplat stöd
Omfördelningsstöd	Avdelning III kapitel 1a i denna förordning	Frikopplat stöd
Stöd till jordbrukare som tillämpar jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön	Avdelning III kapitel 2 i denna förordning	Frikopplat stöd
Stöd till jordbrukare i områden med ▌naturliga begränsningar	Avdelning III kapitel 3 i denna förordning	Frikopplat stöd
Stöd till unga jordbrukare	Avdelning III kapitel 4 i denna förordning	Frikopplat stöd
Frivilligt kopplat stöd	Avdelning IV kapitel 1 i denna förordning
Grödspecifikt stöd för bomull	Avdelning IV kapitel 2 i denna förordning	Arealstöd
Stöd till småbrukare	Avdelning V i denna förordning	Frikopplat stöd
Posei	Kapitel IV i förordning (EU) nr 228/2013	Direktstöd för åtgärder som fastställs i programmen
Egeiska öarna	Kapitel IV i förordning (EU) nr 229/2013	Direktstöd för åtgärder som fastställs i programmen

BILAGA II

Nationella tak enligt artikel 6

							(tusental EUR)
Kalenderår		▌		2015	2016	2017	2018	2019 och följande år
Belgien		▌		536 076	528 124	520 170	512 718	505 266
Bulgarien		▌		721 251	792 449	793 226	794 759	796 292
Tjeckien		▌		874 484	873 671	872 830	872 819	872 809
Danmark		▌		916 580	907 108	897 625	889 004	880 384
Tyskland		▌		5 144 264	5 110 446	5 076 522	5 047 458	5 018 395
Estland		▌		121 870	133 701	145 504	157 435	169 366
Irland		▌		1 215 003	1 213 470	1 211 899	1 211 482	1 211 066
Grekland		▌		2 039 122	2 015 116	1 991 083	1 969 129	1 947 177
Spanien		▌		4 842 658	4 851 682	4 866 665	4 880 049	4 893 433
Frankrike		▌		7 553 677	7 521 123	7 488 380	7 462 790	7 437 200
Kroatien		▌		130 550	149 200	186 500	223 800	261 100
Italien		▌		3 902 039	3 850 805	3 799 540	3 751 937	3 704 337
Cypern		▌		50 784	50 225	49 666	49 155	48 643
Lettland		▌		195 649	222 363	249 020	275 887	302 754
Litauen		▌		417 890	442 510	467 070	492 049	517 028
Luxemburg		▌		33 603	33 545	33 486	33 459	33 431
Ungern		▌		1 271 593	1 270 410	1 269 187	1 269 172	1 269 158
Malta		▌		5 127	5 015	4 904	4 797	4 689
Nederländerna		▌		780 815	768 340	755 862	744 116	732 370
Österrike		▌		693 065	692 421	691 754	691 746	691 738
Polen		▌		2 987 267	3 004 501	3 021 602	3 041 560	3 061 518
Polen		▌		565 816	573 954	582 057	590 706	599 355
Rumänien		▌		1 629 889	1 813 795	1 842 446	1 872 821	1 903 195
Slovenien		▌		137 987	136 997	136 003	135 141	134 278
Slovakien		▌		380 680	383 938	387 177	390 781	394 385
Finland		▌		523 333	523 422	523 493	524 062	524 631
Sverige		▌		696 890	697 295	697 678	698 723	699 768
Förenade kungariket		▌		3 555 915	3 563 262	3 570 477	3 581 080	3 591 683

*                                                                                                                                                                                                                                   För Kroatiens vidkommande kommer det nationella taket för kalenderåret 2020 att ligga på 298 400, för 2021 på 335 700 och för 2022 på 373 000 (i tusental EUR).

BILAGA III

Nettotak enligt artikel 7

								(miljoner EUR)
Kalenderår			▌		2015	2016	2017	2018	2019 och följande år
Belgien			▌		536,1	528,1	520,2	512,7	505,3
Bulgarien			▌		723,6	795,1	795,8	797,4	798,9
Tjeckien			▌		874,5	873,7	872,8	872,8	872,8
Danmark			▌		916,6	907,1	897,6	889,0	880,4
Tyskland			▌		5 144,3	5 110,4	5 076,5	5 047,5	5 018,4
Estland			▌		121,9	133,7	145,5	157,4	169,4
Irland			▌		1 215,0	1 213,5	1 211,9	1 211,5	1 211,1
Grekland			▌		2 227,0	2 203,0	2 178,9	2 157,0	2 135,0
Spanien			▌		4 903,6	4 912,6	4 927,6	4 941,0	4 954,4
Frankrike			▌		7 553,7	7 521,1	7 488,4	7 462,8	7 437,2
Kroatien			▌		130,6	149,2	186,5	223,8	261,1
Italien			▌		3 902,0	3 850,8	3 799,5	3 751,9	3 704,3
Cypern			▌		50,8	50,2	49,7	49,2	48,6
Lettland			▌		195,6	222,4	249,0	275,9	302,8
Litauen			▌		417,9	442,5	467,1	492,0	517,0
Luxemburg			▌		33,6	33,5	33,5	33,5	33,4
Ungern			▌		1 271,6	1 270,4	1 269,2	1 269,2	1 269,2
Malta			▌		5,1	5,0	4,9	4,8	4,7
Nederländerna			▌		780,8	768,3	755,9	744,1	732,4
Österrike			▌		693,1	692,4	691,8	691,7	691,7
Polen			▌		2 987,3	3 004,5	3 021,6	3 041,6	3 061,5
Polen			▌		566,0	574,1	582,2	590,9	599,5
Rumänien			▌		1 629,9	1 813,8	1 842,4	1 872,8	1 903,2
Slovenien				▌	138,0	137,0	136,0	135,1	134,3
Slovakien				▌	380,7	383,9	387,2	390,8	394,4
Finland				▌	523,3	523,4	523,5	524,1	524,6
Sverige				▌	696,9	697,3	697,7	698,7	699,8
Förenade kungariket				▌	3 555,9	3 563,3	3 570,5	3 581,1	3 591,7

*      För Kroatiens vidkommande kommer det nationella taket för kalenderåret 2020 att ligga på 298 400, för 2021 på 335 700 och för 2022 på 373 000 (i tusental EUR).

BILAGA IV

Koefficienter som ska tillämpas enligt artikel 10.1

Medlemsstat	Gränsvärde för EUR-tröskeln (artikel 10.1 a)	Gränsvärde för hektartröskeln (artikel 10.1 b)
Belgien	400	2
Bulgarien	200	0,5
Tjeckien	200	5
Danmark	300	5
Tyskland	300	4
Estland	100	3
Irland	200	3
Grekland	400	0,4
Spanien	300	2
Frankrike	300	4
Kroatien	100	1
Italien	400	0,5
Cypern	300	0,3
Lettland	100	1
Litauen	100	1
Luxemburg	300	4
Ungern	200	0,3
Malta	500	0,1
Nederländerna	500	2
Österrike	200	2
Polen	200	0,5
Polen	200	0,3
Rumänien	200	0,3
Slovenien	300	0,3
Slovakien	200	2
Finland	200	3
Sverige	200	4
Förenade kungariket	200	5

BILAGA V

Finansiella bestämmelser för Bulgarien och Rumänien enligt artiklarna 16 and 17

A.       Belopp för beräkning av de nationella stödtak som avses i artikel 16:

(tusental EUR)

	▌	2015
Bulgarien	▌	790 909
Rumänien	▌	1 783 426

B.        Totalt kompletterande nationellt direktstödsbelopp som komplement till ordningen för grundstöd enligt artikel 17.2:

(tusental EUR)

	▌	2015
Bulgarien	▌	69 657
Rumänien	▌	153 536

C.       Totalt kompletterande nationellt direktstöd som komplement till det grödspecifika stödet för bomull enligt artikel 17.3:

(EUR)

	▌	2015
Bulgarien	▌	258 952

BILAGA Va

Finansiella bestämmelser för Kroatien som avses i artiklarna 10 och 17a

A.     Belopp avseende tillämpningen av artikel 10:

(tusental EUR)

Kroatien	373 000

B.     Totalt kompletterande nationellt direktstöd som avses i artikel 17a.3:

(tusental EUR)

	▌	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021
Kroatien	▌	242 450	223 800	186 500	149 200	111 900	74 600	37 300

BILAGA Vb

Maximalt belopp som ska läggas till de belopp som anges i bilaga II i enlighet med artikel 17b.2

(tusental EUR)

	▌	2015	2016	2017	2018	2019	2020	2021	2022
Kroatien	▌	3 360	3 840	4 800	5 760	6 720	7 680	8 640	9 600

BILAGA VI

Medelstorlek på jordbruksföretag enligt artikel 28g.4

Medlemsstat	Medelstorlek på jordbruksföretag (hektar)
Belgien	29
Bulgarien	6
Tjeckien	89
Danmark	60
Tyskland	46
Estland	39
Irland	32
Grekland	5
Spanien	24
Frankrike	52
Kroatien	5,9
Italien	8
Cypern	4
Lettland	16
Litauen	12
Luxemburg	57
Ungern	7
Malta	1
Nederländerna	25
Österrike	19
Polen	6
Polen	13
Rumänien	3
Slovenien	6
Slovakien	28
Finland	34
Sverige	43
Förenade kungariket	54

BILAGA VIA

FÖRTECKNING ÖVER SÅDANA METODER SOM MOTSVARAR MILJÖANPASSNING och som avses i artikel 29.1b

I.      Metoder som motsvarar diversifiering av grödor:

1)     Diversifiering av grödor

Krav: Minst 3 grödor, högst 75 % för huvudgrödan och något eller flera av följande:

–      Med minst 4 grödor.

–      Med lägre högsta tröskelvärden.

–      Med en lämpligare uppsättning grödor, t.ex. baljväxter, proteingrödor, grödor som inte kräver konstbevattning eller behandling med bekämpningsmedel, beroende på vad som är lämpligt.

–      Inbegripet regionala sorter av gamla/traditionella/utrotningshotade typer av grödor (på minst 5 % av arealens växtföljd).

2)     Växelbruk

Krav: Minst 3 grödor, högst 75 % för huvudgrödan och något eller båda av följande:

–      Med en för miljön gynnsammare flerårig växtföljd och/eller växling mellan odling och träda.

–      Med minst 4 grödor.

3)     Jordtäcke på vintern (*)

4)     Fånggrödor (*)

II.     Metoder som motsvarar bibehållande av permanent gräsmark:

1)     Hävd av ängar/betesmarker

Krav: Bibehållande av permanent gräsmark och något eller flera av följande:

–      Bestämmelser om mejning/lämplig slåtter (datum, metoder, gränser).

–      Bevarande av landskapselement på permanent gräsmark och förhindrande av spridning av sly.

–      Angivna grässorter och/eller nysåddsmetoder alltefter typen av gräsmark (ingen förstörelse av högt naturvärde).

–      Bärgning av foder/hö.

–      Lämpligt bevarande av branta sluttningar.

–      Bestämmelser om gödselmedel.

–      Begränsningar avseende bekämpningsmedel.

2)     System med extensivt bete

Krav: Bibehållande av permanent gräsmark och något eller flera av följande:

–      Extensivt bete (tidpunkter, högsta betesintensitet).

–      Fårhållning/extensiv boskapsskötsel i bergsområden.

–      Användning av lokala/traditionella raser för betning av den permanenta gräsmarken.

III.   Metoder som motsvarar områden med ekologiskt fokus:

Krav: Används på minst den procentandel av åkermarken som fastställts i enlighet med artikel 32.1.

1)     Uttag av mark av ekologiska skäl.

2)     Inrättande av s.k. buffertzoner för områden med högt naturvärde, Natura 2000-områden eller andra områden för skydd av biologisk mångfald, bl.a. längs med häckar och vattendrag.

3)     Bevarande av ouppodlade buffertremsor och åkerrenar (bestämmelser om hur de ska slås, lokala/angivna grässorter och/eller såddmetoder, nysådd med regionala sorter, ingen användning av bekämpningsmedel, ingen utplacering av stallgödsel eller mineralgödsel ), ingen konstbevattning, ingen hårdgörning av marken.

4)     Kantzoner, åkerremsor och jordlappar som bibehålls till förmån för vilda växter och djur/specifik fauna (kantrabatter med örtartade växter, skyddade reden, markremsor med vildblommor, lokal fröblandning, oskördad gröda).

5)     Skötsel (beskärning, hamling, datum, metoder, restaurering) av landskapselement (träd, häckar, strandnära vedartad växtlighet, stenmurar [terrasser], diken, dammar).

6)     Bevarande av gräsväxt på sumpiga/fuktiga åkerjordar (utan användning av gödselmedel eller växtskyddsmedel).

7)     Åkermarksproduktion utan användning av gödselmedel (mineralgödsel och stallgödsel), växtskyddsmedel eller konstbevattning och där samma gröda inte sås två år i följd på en och samma plats (*)

8)     Omställning av åkermark till permanent gräsmark som brukas extensivt.

(*)    Metoder beroende på den metod som avses i artikel 29.6 c.

BILAGA VIb

OMRÄKNINGSTABELL FÖR OMRÅDEN MED EKOLOGISKT FOKUS som avses i artikel 32.1a

Aspekt	Omräkningsfaktor	Vägningsfaktor	Område med ekologiskt fokus
Mark i träda.
Terrasser
Landskapselement
Buffertområden
Trädjordbrukshektar
Områden med stödberättigande hektar längs skogsbryn.
Arealer med skottskog med kort omloppstid
Beskogade områden som avses i artikel 25.2 b ii
Arealer med fångstgrödor eller växttäcke
Arealer med kvävebindande grödor

BILAGA VII

JÄMFÖRELSETABELL

[Ska färdigställas av juristlingvisterna i ett senare skede]

Förordning (EG) nr 73/2009	Denna förordning	Förordning (EU) nr [...] [den horisontella förordningen]
Artikel 1	Artikel 1	-
-	Artikel 2	-
Artikel 2	Artikel 4	-
-	Artikel 5.2	-
Artikel 3	Artikel 5	-
Artikel 4.1	-	Artikel 91
Artikel 4.2	-	Artikel 95
Artikel 5	-	Artikel 93
Artikel 6.1	-	Artikel 94
Artikel 6.2	-	-
Artikel 7	-	-
Artikel 8.1 och 8.2	Artikel 7.1 och 19.3	-
-	Artikel 7.2	-
Artikel 9	-	-
Artikel 10	-	-
Artikel 11.1 och 19.2	-	Artikel 25 och 19.2
-	Artikel 8	-
Artikel 12 och 19.2	-	Artikel 12
Artikel 12.3	-	Artikel 14
Artikel 12.4	-	-
Artikel 13	-	Artikel 13.2
Artikel 14	-	Artikel 68
Artikel 15	-	Artikel 69
Artikel 16	-	Artikel 70
Artikel 17	-	Artikel 71
Artikel 18	-	Artikel 72
Artikel 19	-	Artikel 73
Artikel 20	-	Artikel 75
Artikel 21	-	Artikel 75.4
Artikel 22	-	Artikel 96
Artikel 23	-	Artikel 97
Artikel 24	-	Artikel 99
Artikel 25	-	Artikel 100
Artikel 26	-	Artikel 63
Artikel 27.1	-	Artikel 102.3
Artikel 27.2	-	Artikel 49
Artikel 27.3	-	Artikel 69.3
-	Artikel 9	-
Artikel 28 och 19.2	Artikel 10.1, 10.3 och 10.4	-
-	Artikel 10.2	-
Artikel 28.3	Artikel 23.1 a ii	-
-	Artikel 23.1 a i, 23.1 c och 23.1 d	-
-	Artikel 11	-
Artikel 29	-	Artikel 76
Artikel 30	-	Artikel 62
Artikel 31	-	Artikel 2.2
Artikel 32	Artikel 15	-
Artikel 33.1	Artikel 18.1	-
-	Artikel 18.2	-
Artikel 34 och 19.2	Artikel 25 och 19.2	-
Artikel 35	Artikel 26	-
Artikel 36	-	-
Artikel 37	Artikel 12	-
-	Artikel 14	-
Artikel 38	-	-
Artikel 39.1	Artikel 25.3	-
Artikel 40.1	Artikel 6.1	-
Artikel 40.2	Artikel 19.3	-
Artikel 41.1	Artikel 23.1	-
Artikel 41.2	Artikel 23.3 och 23.4	-
Artikel 41.3	Artikel 23.5 a	-
Artikel 41.5	Artikel 23.5 b	-
-	Artikel 23.2, 23.6 och 23.7	-
Artikel 41.6	Artikel 22.4	-
Artikel 42	Artikel 24.1 b	-
Artikel 43.1 och 43.2	Artikel 25.1 och 25.2	-
Artikel 43.3	-	-
Artikel 44	-	-
Artikel 45	-	-
-	-	-
-	Artikel 19.1 och 19.2	-
Artikel 46.1–4	Artikel 20.1–4	-
Artikel 46.5	-	-
-	Artikel 21
Artikel 47.1	-	-
Artikel 47.2	Artikel 22.1 (regional tillämpning)	-
-	Artikel 22.1 (nationell tillämpning)	-
-	Artikel 22.2, 22.3, 22.5, 22.6 och 22.7	-
Artikel 48	-	-
Artikel 49	-	-
Artikel 50	-	-
Artikel 51	-	-
Artikel 52	-	-
Artikel 53	-	-
Artikel 54	-	-
Artikel 55	-	-
Artikel 56	-	-
Artikel 57	-	-
Artikel 57a	Artikel 17b	-
Artikel 58	-	-
Artikel 59	-	-
Artikel 60	-	-
Artikel 61	-	-
Artikel 62	-	-
Artikel 63	-	-
Artikel 64	-	-
Artikel 65	-	-
Artikel 66	-	-
Artikel 67	-	-
Artikel 68	-	-
Artikel 69	-	-
Artikel 70	-	-
Artikel 71	-	-
Artikel 72	-	-
Artikel 73	-	-
Artikel 74	-	-
Artikel 75	-	-
Artikel 76	-	-
Artikel 77	-	-
Artikel 78	-	-
Artikel 79	-	-
Artikel 80	-	-
Artikel 81	-	-
Artikel 82	-	-
Artikel 83	-	-
Artikel 84	-	-
Artikel 85	-	-
Artikel 86	-	-
Artikel 87	-	-
Artikel 88	Artikel 42	-
Artikel 89	Artikel 43	-
Artikel 90	Artikel 44	-
Artikel 91	Artikel 45	-
Artikel 92	Artikel 46	-
Artikel 93	-	-
Artikel 94	-	-
Artikel 95	-	-
Artikel 96	-	-
Artikel 97	-	-
Artikel 98	-	-
Artikel 99	-	-
Artikel 100	-	-
Artikel 101	-	-
Artikel 102	-	-
Artikel 103	-	-
Artikel 104	-	-
Artikel 105	-	-
Artikel 106	-	-
Artikel 107	-	-
Artikel 108	-	-
Artikel 109	-	-
Artikel 110	-	-
Artikel 111	-	-
Artikel 112	-	-
Artikel 113	-	-
Artikel 114	-	-
Artikel 115	-	-
Artikel 116	-	-
Artikel 117	-	-
Artikel 118	-	-
Artikel 119	-	-
Artikel 120	-	-
Artikel 121	Artiklarna 16 och 16a	-
Artikel 122	-	-
Artikel 123	-	-
Artikel 124	-	-
Artikel 124.6	-	Artikel 98
Artikel 125	-	-
Artikel 126	-	-
Artikel 127	-	-
Artikel 128	-	-
Artikel 129	-	-
Artikel 130	-	-
Artikel 131	-	-
Artikel 132	Artiklarna 17 och 17a	-
Artikel 133	-	-
-	Artikel 28	-
-	Artikel 29	-
-	Artikel 20	-
-	Artikel 31	-
-	Artikel 32	-
-	Artikel 33	-
-	Artikel 34	-
-	Artikel 35	-
-	Artikel 36	-
-	Artikel 37	-
-	Artikel 47	-
-	Artikel 48	-
-	Artikel 49	-
-	Artikel 50	-
-	Artikel 51	-
Artikel 134	-	-
Artikel 135	-	-
Artikel 136	-	-
-	Artikel 52	-
Artikel 137	-	-
Artikel 138	Artikel 3	-
Artikel 139	Artikel 13	-
Artikel 140	Artikel 53	-
Artikel 141	Artikel 56	-
Artikel 142	Artikel 55	-
Artikel 142 r	Artikel 54	-
Artikel 143	-	-
Artikel 144	-	-
Artikel 145	-	-
Artikel 146	Artikel 55	-
Artikel 146a	-	-
Artikel 147	Artikel 56	-
Artikel 148	-	-
Artikel 149	Artikel 57	-

__________________

• [1]  Ännu ej offentliggjort i EUT.
• [2]  EUT C 191, 29.6.2012, s. 116, och EUT C 44, 15.2.2013, s. 159.
• [3]  EUT C 225, 27.7.2012, s. 174.
• [4]  Antagna texter, P7_TA(2013)0084.
• [5]  EUT C …
• [6]  EUT C 191, 29.6.2012, s. 116 och EUT C 44, 15.2.2013, s. 159.
• [7]  EUT C 225, 27.7.2012, s. 174.
• [8]  Parlamentets ståndpunkt av den... (ännu ej offentliggjord i EUT) samt rådets beslut av den…
• [9]  Rådets förordning (EG) nr 73/2009 av den 19 januari 2009 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd för jordbrukare inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare, om ändring av förordningarna (EG) nr 1290/2005, (EG) nr 247/2006 och (EG) nr 378/2007 samt om upphävande av förordning (EG) nr 1782/2003 (EUT L 30, 31.1.2009, s. 16).
• [10]  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […] av den … om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken (EUT L ..., ..., s. ...).
• [11]  EUT L 78, 20.3.2013, s. 23.
• [12]  EUT L 78, 20.3.2013, s. 41.
• [13]  Rådets förordning (EG) nr 1782/2003 av den 29 september 2003 om upprättande av gemensamma bestämmelser för system för direktstöd inom den gemensamma jordbrukspolitiken och om upprättande av vissa stödsystem för jordbrukare och om ändring av förordningarna (EEG) nr 2019/93, (EG) nr 1452/2001, (EG) nr 1453/2001, (EG) nr 1454/2001, (EG) nr 1868/94, (EG) nr 1251/1999, (EG) nr 1254/1999, (EG) nr 1673/2000, (EEG) nr 2358/71 och (EG) nr 2529/2001 (EUT L 270, 21.10.2003, s. 1). Förordningen har upphört att gälla och har ersatts av förordning (EG) nr 73/2009.
• [14]  Rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter (EGT L 206, 22.7.1992, s. 7).
• [15]  Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar (EUT L 20, 26.1.2010, s. 7).
• [16]  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s.1).
• [17]  Rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 (EUT L 189, 20.7.2007, s. 1).
• [18]  Rådets förordning (EG) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) till utveckling av landsbygden (EUT L 277, 21.10.2005, s. 1). Förordningen har upphört att gälla och har ersatts av förordning (EU) nr ... [förordningen om landsbygdsutveckling].
• [19]  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […] av den … om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) (EUT L, ...).
• [20]  Rådets förordning (EG) nr 637/2008 av den 23 juni 2008 om ändring av förordning (EG) nr 1782/2003 och om upprättande av nationella omstruktureringsprogram för bomullssektorn (EUT L 178, 5.7.2008, s. 1).
• [21]  Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).
• [22]  Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskapsinstitutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8, 12.1.2001, s. 1).
• [23]  EUT C 35, 9.2.2012, s. 1.
• [24]  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011, s. 13).
• [25]  Europaparlamentets och rådets direktiv 2000/60/EG av den 23 oktober 2000 om upprättande av en ram för gemenskapens åtgärder på vattenpolitikens område (EGT L 327, 22.12.2000, s.1).

BILAGA TILL LAGSTIFTNINGSRESOLUTIONEN

UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN om artikel 9.2 i förordningen om direktstöd

Artikel 9.2 i förslaget till förordning om direktstöd utesluter inte att en jordbrukare kan hyra ut byggnader eller delar av byggnader till tredje part eller äga ett stall förutsatt att dessa verksamheter inte utgör jordbrukarens huvudsakliga sysselsättning.

UTTALANDE FRÅN KOMMISSIONEN om kopplat stöd

Kommissionen ska noggrant följa marknadsutvecklingen när det gäller jordbruksprodukter, framför allt sådana som enligt artikel 38.1 i förordningen om direktstöd inte kan komma i fråga för kopplat stöd, och kan, i händelse av en allvarlig kris på marknaden, vidta de lämpliga åtgärder som står till dess förfogande i syfte att förbättra marknadsläget.

YTTRANDE från utskottet för utveckling (25.6.2012)

till utskottet för ekonomi och valutafrågor

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken
(COM(2011)0625 – C7‑0336/2011 – 2011/0280(COD))

Föredragande: Birgit Schnieber-Jastram

KORTFATTAD MOTIVERING

Ur ett utvecklingspolitiskt perspektiv skulle man kunna föreslå en helt annan gemensam jordbrukspolitik än den som läggs fram i kommissionens reformförslag. En mer långtgående reform av den gemensamma jordbrukspolitiken, där man satsade mer på att rikta direktstödet och fasa ut det kopplade stödet, skulle ge bättre effekt när det gäller att undanröja resterna av den snedvridning som uppstått på världsmarknaderna på grund av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Dock har ett antal välkända brister behandlats under tidigare reformer av den gemensamma jordbrukspolitiken, något som också sker i de nuvarande förslagen från kommissionen. Jordbruksstödet har till stor del frikopplats, och den roll som marknadsingripande mekanismer och exportbidrag spelar har minskat betydligt.

En av de viktigaste nyheterna i det senaste reformförslaget är den obligatoriska miljöanpassningskomponenten i direktstödet, som går ut på att stödja miljöåtgärder i hela EU och prioritera klimat- och miljöpolitiska mål. Detta kommer inte att skapa en konkurrenssituation i förhållande till jordbrukare i utvecklingsländerna. Dessutom kommer de obligatoriska miljöåtgärderna att bidra till minskade klimatförändringar som drabbar många utvecklingsländer hårt. Detaljerna bör möjligen finslipas, men föredraganden ger sitt fulla stöd till miljöanpassningskomponenten i kommissionens förslag.

Trots den positiva utvecklingen återstår verkliga problem som bör hanteras med utgångspunkt i utvecklingspolitiken. Den reformerade gemensamma jordbrukspolitiken har fortfarande yttre effekter som inte kommer fram tillräckligt i kommissionens förslag. Därför måste den gemensamma jordbrukspolitikens förordningar kontrolleras noggrant mot bakgrund av det fördragsenliga kravet om en konsekvent politik för utveckling (artikel 208 i EUF-fördraget).

Den gemensamma jordbrukspolitiken har ingen övergripande inverkan på alla utvecklingsländer, men det har visat sig att i enskilda fall kan särskilda åtgärder som berör den gemensamma jordbrukspolitiken leda till importökningar i utvecklingsländer, vilket hotar lokala bönders försörjningsmöjligheter och försvagar de politiska åtgärder inom jordbrukssektorn som vidtagits av utvecklingsländer för att öka deras livsmedelssäkerhet på lång sikt. Genom en bredare förståelse av begreppet konsekvent politik för utveckling, som omfattar mer än principen att inte vålla skada, skulle dessutom vissa delar av den andra pelaren kunna bidra till att skapa synergieffekter och förbättra samarbetet mellan jordbrukare i EU och i utvecklingsländerna.

Föredraganden föreslår därför följande ändringar:

●   Den gemensamma jordbrukspolitiken bör finnas med i den bredare ramen för EU:s konsekventa politik för utveckling, och dess externa effekter bör noga övervakas med hjälp av regeringar och intressenter i partnerländerna.

●   Exportbidragen bör fasas ut helt och hållet. I väntan på detta bör exportbidrag inte beviljas om det riskerar att allvarligt skada lokala producenter i utvecklingsländerna. Rent allmänt kan säkerhetsåtgärder som interventionsuppköp leda till att anpassningskostnaderna flyttas över på producenter utanför EU.

●   EU:s politik och importberoende av proteingrödor har negativa miljömässiga och sociala konsekvenser för de exporterande utvecklingsländerna. Genom att främja odling av baljväxter i Europa skulle man också kunna begränsa klimatförändringarna och bidra positivt till den biologiska mångfalden och markbördigheten.

●   Sambandet mellan direktstöd och produktion bör – vilket utskottet för utveckling föreslog 2011 – avskaffas, ”så att man kan skapa konkurrens på lika villkor mellan jordbruksprodukter från EU och från utvecklingsländerna samt stimulera rättvis handel och hållbar tillväxt”.

Föredraganden är medveten om att dessa förändringar i sig inte kommer att räcka för att hantera de globala problemen med livsmedelstrygghet och utvecklingsländernas oro över jordbruksmarknadernas funktion. Andra politikområden, framför allt EU:s handelspolitik, men även exempelvis energipolitiken och politiken för livsmedelssäkerhet, påverkar i hög grad utvecklingsländerna, även om dessa utmaningar inte kan hanteras inom ramen för detta reformförslag. Exempelvis bör man genom ekonomiska partnerskapsavtal göra det möjligt att hjälpa de utvecklingsländer som är nettoimportörer av livsmedel att återuppbygga och stärka sin jordbrukssektor.

Utvecklingspolitiken och den politiska dialogen måste användas på ett riktat sätt för att utvecklingsländerna ska kunna dra nytta av den internationella jordbrukshandeln och i likhet med unionen tillämpa moderna instrument för marknadsstyrning. Ett problem i detta avseende är maktkoncentrationen i vissa delar av livsmedelskedjan. I utvecklingsländerna är det typiskt nog de största producenterna som gynnas av ett exportbaserat jordbruk.

Den största utmaningen för en konsekvent politik för utveckling är EU:s och utvecklingsländernas motstridiga intressen. Målet är att man på sikt ska kunna ena dessa intressen och att man ska kunna bidra till att skapa en situation som gynnar båda parter. Målet med föredragandens förslag är alltså inte att undergräva de legitima målen i den gemensamma jordbrukspolitiken, utan att göra noggrant utvalda ändringar där det bedöms som nödvändigt ur ett utvecklingspolitiskt perspektiv.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(1a) I enlighet med artikel 208 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget), bör man genom reformen se till att målen för utvecklingssamarbetet, även de mål som har godkänts inom ramen för Förenta nationerna och andra internationella organisationer, beaktas i den gemensamma jordbrukspolitiken. Åtgärder som vidtas enligt denna förordning bör inte äventyra produktionskapaciteten för livsmedel och den långsiktiga livsmedelstryggheten i utvecklingsländerna, särskilt inte i de minst utvecklade länderna, och de bör bidra till uppfyllandet av EU:s åtaganden om att begränsa klimatförändringarna.
Motivering
Enligt artikel 208 i EUF-fördraget måste EU i all sin politik som kan påverka utvecklingsländerna ta hänsyn till utvecklingsmålen. Främjandet av jordbruksutvecklingen i utvecklingsländerna och ökad global livsmedelstrygghet är viktiga mål i EU:s utvecklingssamarbete. EU:s jordbrukspolitik har internationella konsekvenser som framför allt påverkar jordbrukshandeln. Principen om en konsekvent politik för utveckling kräver att man övervakar och om möjligt undviker eventuella konsekvenser för lokala jordbruksmarknader och lokala producenter i utvecklingsländer.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 26
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(26) Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens syften är att förbättra miljöprestandan genom en obligatorisk miljöanpassningskomponent i direktstödet, som kommer att stödja jordbruksmetoder som är gynnsam för klimatet och miljön och är tillämplig i hela EU. I detta syfte bör medlemsstaterna använda en del av sitt nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt stöd utöver grundstödet, för obligatoriska metoder som ska följas av jordbrukare som, i form av prioriterad åtgärd, strävar efter att uppnå både klimat- och miljöpolitiska mål. Dessa metoder bör utgöras av enkla, allmänna, icke-avtalsmässiga och årliga åtgärder som går längre än tvärvillkor och är kopplade till jordbruk, t.ex. att diversifiera grödor och bibehålla permanent gräsmark och områden med ekologisk inriktning. Denna typ av metoder bör också vara obligatoriska för jordbrukare vars jordbruksföretag är helt eller delvis belägna i Natura 2000-områden som omfattas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, i den mån metoderna är förenliga med dessa direktivs syften. Jordbrukare som uppfyller de villkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 bör dra nytta av miljöanpassningskomponenten utan att uppfylla några ytterligare skyldigheter, med tanke på de erkända miljöfördelarna med ekologiska jordbrukssystem. Vid underlåtelse att iaktta miljöanpassningskomponenten bör det utdömas påföljder i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) nr [ ] [den horisontella förordningen].	(26) Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens syften är att förbättra miljöprestandan genom en obligatorisk miljöanpassningskomponent i direktstödet, som kommer att stödja jordbruksmetoder som är gynnsam för klimatet och miljön och är tillämplig i hela EU. I detta syfte bör medlemsstaterna använda en del av sitt nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt stöd utöver grundstödet, för obligatoriska metoder som ska följas av jordbrukare som, i form av prioriterad åtgärd, strävar efter att uppnå både klimat- och miljöpolitiska mål. Dessa metoder bör utgöras av enkla, allmänna, icke-avtalsmässiga och årliga åtgärder som går längre än tvärvillkor och är kopplade till jordbruk, t.ex. diversifiering av grödor, bibehållande av permanent gräsmark och områden med ekologisk inriktning samt produktion av grödor som är gynnsamma för klimatet och miljön, och som bidrar till lägre produktionskostnader och stimulerar lokala fodermarknader. Denna typ av metoder bör också vara obligatoriska för jordbrukare vars jordbruksföretag är helt eller delvis belägna i Natura 2000-områden som omfattas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, i den mån metoderna är förenliga med dessa direktivs syften. Jordbrukare som uppfyller de villkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 bör dra nytta av miljöanpassningskomponenten utan att uppfylla några ytterligare skyldigheter, med tanke på de erkända miljöfördelarna med ekologiska jordbrukssystem. Vid underlåtelse att iaktta miljöanpassningskomponenten bör det utdömas påföljder i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) nr [ ] [den horisontella förordningen].
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 33
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(33) Medlemsstaterna bör tillåtas att använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att bevilja kopplat stöd i vissa sektorer, i tydligt definierade fall. De resurser som kan användas till kopplat stöd bör begränsas till en lämplig nivå, men man bör tillåta att sådant stöd beviljas i medlemsstater eller i vissa av deras regioner som ställs inför särskilda situationer, där vissa typer av jordbruk eller vissa jordbrukssektorer är särskilt viktiga av ekonomiska, miljömässiga och/eller sociala skäl. Det bör vara tillåtet för medlemsstaterna att använda upp till 5 % av sitt nationella tak till detta stöd, eller 10 % i det fall deras nivå för kopplat stöd översteg 5 % under minst ett av åren i perioden 2010–2013. I vederbörligen motiverade fall där vissa känsliga behov kan påvisas i en region och efter kommissionens godkännande, bör medlemsstaterna dock tillåtas använda mer än 10 % av sitt nationella tak. Kopplat stöd bör endast beviljas i den utsträckning som är nödvändig för att skapa ett incitament till att behålla aktuella produktionsnivåer i dessa regioner. Detta stöd bör också vara tillgängligt för jordbrukare som den 31 december 2013 har särskilda stödrättigheter tilldelade enligt förordning (EG) nr 1782/2003 och förordning (EG) nr 73/2009 och som inte har stödberättigande hektar för aktivering av stödrättigheterna. När det gäller godkännande av frivilligt kopplat stöd som överstiger 10 % av det årliga nationella tak som fastställs per medlemsstat, bör kommissionen ha befogenhet att anta genomförandeakter utan tillämpning av förordning (EU) nr 182/2011.	(33) Medlemsstaterna bör fram till slutet av 2016 tillåtas att använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att bevilja kopplat stöd i vissa sektorer, i tydligt definierade fall. De resurser som kan användas till kopplat stöd bör begränsas till en lämplig nivå, men man bör tillåta att sådant stöd beviljas i medlemsstater eller i vissa av deras regioner som ställs inför särskilda situationer, där vissa typer av jordbruk eller vissa jordbrukssektorer är särskilt viktiga av ekonomiska, miljömässiga och/eller sociala skäl. Det bör vara tillåtet för medlemsstaterna att använda upp till 5 % av sitt nationella tak till detta stöd, eller 10 % i det fall deras nivå för kopplat stöd översteg 5 % under minst ett av åren i perioden 2010–2013. I vederbörligen motiverade fall där vissa känsliga behov kan påvisas i en region och efter kommissionens godkännande, bör medlemsstaterna dock tillåtas använda mer än 10 % av sitt nationella tak. Kopplat stöd bör endast beviljas i den utsträckning som är nödvändig för att skapa ett incitament till att behålla aktuella produktionsnivåer i dessa regioner. Detta stöd bör också vara tillgängligt för jordbrukare som den 31 december 2013 har särskilda stödrättigheter tilldelade enligt förordning (EG) nr 1782/2003 och förordning (EG) nr 73/2009 och som inte har stödberättigande hektar för aktivering av stödrättigheterna. När det gäller godkännande av frivilligt kopplat stöd som överstiger 10 % av det årliga nationella tak som fastställs per medlemsstat, bör kommissionen ha befogenhet att anta genomförandeakter utan tillämpning av förordning (EU) nr 182/2011.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Artikel 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 3a
	Konsekvent politik för utveckling
	I enlighet med artikel 208 i EUF‑fördraget ska unionen vid genomförandet av denna förordning ta hänsyn till målen för utvecklingssamarbetet, även de mål som har godkänts inom ramen för Förenta nationerna och andra internationella organisationer. Åtgärder som vidtas enligt denna förordning får inte äventyra produktionskapaciteten för livsmedel och den långsiktiga livsmedelstryggheten i utvecklingsländerna, särskilt inte i de minst utvecklade länderna, och de ska bidra till uppfyllandet av EU:s åtaganden om att begränsa klimatförändringarna.
Motivering
Enligt artikel 208 i EUF-fördraget måste EU i all sin politik som kan påverka utvecklingsländerna ta hänsyn till utvecklingsmålen. Främjandet av jordbruksutvecklingen i utvecklingsländerna och ökad global livsmedelstrygghet är viktiga mål i EU:s utvecklingssamarbete. EU:s jordbrukspolitik har internationella konsekvenser som framför allt påverkar jordbrukshandeln. Principen om en konsekvent politik för utveckling kräver att man övervakar och om möjligt undviker eventuella konsekvenser för lokala jordbruksmarknader och lokala producenter i utvecklingsländer.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Jordbrukarna ska se till att minst 7 % av deras stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 25.2, undantaget arealer som utgörs av permanent gräsmark, utgörs av arealer med ekologiskt fokus, till exempel mark i träda, terrasser, bibehållande av landskapselement, buffertzoner och beskogade arealer enligt artikel 25.2 b ii.	1. Jordbrukarna ska se till att minst 7 % av deras stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 25.2, undantaget arealer som utgörs av permanent gräsmark, utgörs av arealer med ekologiskt fokus, till exempel mark i träda, terrasser, bibehållande av landskapselement, buffertzoner, mark där kvävebindande grödor planterats och beskogade arealer enligt artikel 25.2 b ii.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Artikel 59 – stycke 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artiklarna 14, 20.5, 22.6, 35.1, 37.1 och 39 ska dock gälla från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.	Artiklarna 14, 20.5, 22.6, 35.1, 37.1 och 39 ska dock gälla från och med dagen för denna förordnings ikraftträdande.
	Artiklarna 38–41 ska gälla till och med den 31 december 2016.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken
Referensnummer	COM(2011)0625 – C7-0336/2011 – 2011/0280(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	GD AGRI 25.10.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	DEVE 25.10.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Birgit Schnieber-Jastram 7.11.2011
Behandling i utskott	24.4.2012
Antagande	19.6.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Thijs Berman, Michael Cashman, Véronique De Keyser, Leonidas Donskis, Charles Goerens, Catherine Grèze, Filip Kaczmarek, Gay Mitchell, Norbert Neuser, Jean Roatta, Birgit Schnieber-Jastram, Michèle Striffler, Keith Taylor, Eleni Theocharous, Patrice Tirolien, Ivo Vajgl, Anna Záborská, Iva Zanicchi
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Gesine Meissner, Csaba Őry, Judith Sargentini, Patrizia Toia
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Ioan Enciu, Gabriele Zimmer

YTTRANDE från budgetutskottet (16.10.2012)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken
(COM(2011)0625 – C7‑0336/2011 – 2011/0280(COD))

Föredragande: Giovanni La Via

KORTFATTAD MOTIVERING

Direktstöd till jordbrukare är en väsentlig del av den gemensamma jordbrukspolitiken och utgör en hög prioritet i den nuvarande reformen. Syftet med reformen är att balansera inkomststödet med nya offentliga utmaningar genom att integrera miljökrav med hjälp av en stark miljökomponent i den första pelaren. De miljö- och klimatrelaterade fördelarna i reformen är ännu en anledning till att ge stöd till jordbrukarens inkomst, eftersom syftet är att alla jordbrukare ska ta tag i dessa frågor. Dessutom kommer unionens finansiella intressen att bibehållas.

Eftersom den gemensamma jordbrukspolitiken blivit mer komplex genom åren måste bättre förordningar och en betydande minskning i byråkratin för jordbrukare vara en viktig del av den framtida gemensamma jordbrukspolitiken. Man bör undvika alla omotiverade och onödiga administrativa bördor och kostnader för nationella myndigheter, särskilt i ljuset av medlemsstaternas budgetkonsolidering och bristen på resurser. Riktade utgifter krävs för att säkra god förvaltning av unionens medel så att medlen används för att tillhandahålla viktiga varor av allmänt intresse via en multifunktionell jordbrukspolitik.

Syftet med kommissionens förslag är att fastställa breda politiska riktlinjer för hur man ska kunna möta de utmaningar som jordbruket och landsbygdsområdena står inför i framtiden och uppfylla målen för den gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. hållbar livsmedelsproduktion, hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder samt balanserad territoriell utveckling.

Kortfattat föreslår kommissionen att trettio procent av direktstöden nu kommer att knytas till krav på miljöanpassning för att se till att alla jordbruksföretag uppnår miljö- och klimatfördelar. Utöver detta har särskilt stöd föreslagits för små jordbrukare för att förenkla stödet de ges, utöver stöd till unga jordbrukare för att uppmuntra fler unga jordbrukare att antingen fortsätta eller börja arbeta i sektorn. Ett valfritt stöd för mindre gynnade områden har även föreslagits, i syfte att erkänna vikten av dessa områden. För att möta krav på större rättvisa har kommissionen föreslagit ett övre tak för jordbruksföretag som tar emot stora direktstöd, och det har också föreslagits att man ska minska skillnaderna i direktstöd för jordbruksföretag mellan medlemsstater. I samband med tvärvillkoren introducerar kommissionen vissa ändringar till kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden samt föreskrivna verksamhetskrav.

Det är av yttersta vikt att säkra att detta överensstämmer med de krav på allmänintresse som är kopplade till beviljande av stöd.

Detta yttrande grundar sig på det totala belopp som kommissionen har öronmärkt för den gemensamma jordbrukspolitiken i förslaget till nästa fleråriga budgetram. Om några större förändringar görs i det förslaget måste innehållet i yttrandet revideras.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(1a) Det är nödvändigt att anslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken för budgetåret 2013 åtminstone behålls under nästa programperiod. Det krävs tillräckliga ekonomiska medel för att möta utmaningarna inom livsmedelstrygghet, miljöskydd, klimatförändringar och territoriell balans i ett utvidgat EU, samt för att den gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna bidra till ett framgångsrikt genomförande av Europa 2020-strategin.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Artikel 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 5a
	Tak för budgetrubrik 2
	Anslagen till den gemensamma jordbrukspolitiken för budgetåret 2013 ska åtminstone behållas under nästa programperiod. Det krävs tillräckliga ekonomiska medel för att möta utmaningarna inom livsmedelstrygghet, miljöskydd, klimatförändringar och territoriell balans i ett utvidgat EU, samt för att den gemensamma jordbrukspolitiken ska kunna bidra till ett framgångsrikt genomförande av Europa 2020-strategin.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Det årliga direktstödet utgör mindre än 5 % av deras totala inkomster från annan verksamhet än jordbruksverksamhet under det senaste räkenskapsåret, eller	utgår
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Punkt 1 ska inte tillämpas på jordbrukare som det föregående året mottagit direktstöd som underskrider 5000 euro.	utgår
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Före den 1 augusti 2013 får medlemsstaterna besluta att högst 10 % av deras årliga tak för kalenderåren 2014–2019 enligt bilaga II till denna förordning ska beviljas i form av extrastöd för åtgärder inom program för landsbygdsutveckling som finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling]. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre kunna beviljas i form av direktstöd.	1. Före den 1 augusti 2013 får medlemsstaterna besluta att högst 25 % av deras årliga tak för kalenderåren 2014–2019 enligt bilaga II till denna förordning ska beviljas i form av extrastöd för åtgärder inom program för landsbygdsutveckling som finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling]. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre kunna beviljas i form av direktstöd.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 2 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Före den 1 augusti 2013 får Bulgarien, Estland, Finland, Förenade kungariket, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien och Sverige besluta att högst 5 % av det belopp som avsätts för stödåtgärder inom program för landsbygdsutveckling som under perioden 2015–2020 finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling] ska beviljas i form av direktstöd enligt den här förordningen. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre kunna beviljas i form av direktstöd inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram.	2. Före den 1 augusti 2013 får Bulgarien, Estland, Finland, Förenade kungariket, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien och Sverige besluta att högst 5 % av det belopp som avsätts för stödåtgärder inom program för landsbygdsutveckling som under perioden 2015–2020 finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling] ska beviljas i form av direktstöd enligt den här förordningen, under förutsättning att minst 20 % förblir tillgängligt i EJFLU. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre kunna beviljas i form av direktstöd inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Medlemsstaterna ska använda det stöd som avses i detta kapitel på nationell nivå eller, vid tillämpning av artikel 20, på regional nivå. Vid tillämpning på regional nivå ska medlemsstaterna i varje region använda en andel av det tak som fastställs enligt punkt 3. Denna andel ska beräknas för varje region genom att vart och ett av de regionala tak som fastställs i enlighet med artikel 20.2 divideras med det tak som fastställs i enlighet med artikel 19.1.	2. Medlemsstaterna ska använda det stöd som avses i detta kapitel för varje stödrättighet.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. Nationella belopp som inte används i enlighet med detta kapitel ska användas för att finansiera åtgärder enligt förordning (EG) nr 1698/2005, för miljöåtgärder i jordbruket.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 3b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3b. Alla pengar som härrör från sänkningar av grundstödet eller från böter till följd av detta kapitel och artiklarna 30, 31 och 32 på grund av icke‑fullgjorda skyldigheter ska stanna kvar i de medlemsstater och regioner där de har genererats.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 3c (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3c. Alla belopp som kommer från en stödminskning eller böter för icke-fullgjorda skyldigheter enligt denna artikel och artiklarna 30, 31 och 32 ska stanna kvar i den medlemsstat och region där de har sitt ursprung.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 33 – punkt 3d (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3d. Outnyttjade medel inom medlemsstaternas nationella tak som var avsedda för finansiering av det stöd som avses i detta kapitel, ska stanna kvar i medlemsstaterna och användas till miljö- och klimatskyddsåtgärder i jordbruket inom ramen för förordning (EU) nr …/20xx (EJFLU).

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken
Referensnummer	COM(2011)0625 – C7-0336/2011 – 2011/0280(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	GD AGRI 25.10.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 25.10.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Giovanni La Via 6.2.2012
Antagande	10.10.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	25 2 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marta Andreasen, Richard Ashworth, Francesca Balzani, Zuzana Brzobohatá, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Ivars Godmanis, Lucas Hartong, Jutta Haug, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Ivailo Kalfin, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, George Lyon, Barbara Matera, Juan Andrés Naranjo Escobar, Dominique Riquet, Potito Salatto, Helga Trüpel, Angelika Werthmann
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Maria Da Graça Carvalho, Georgios Papastamkos, Nils Torvalds, Catherine Trautmann

YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (10.10.2012)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken
(COM(2011)0625 – C7-0336/2011 – 2011/0280(COD))

Föredragande av yttrande: Monika Hohlmeier

KORTFATTAD MOTIVERING

När det gäller budgetkontroll av direktstöd till jordbrukare enligt stödordningar inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken prioriterar föredraganden för budgetkontrollutskottet öppenhet, förenkling och minskning av den administrativa bördan, samtidigt som de politiska målen för en tryggad livsmedelsförsörjning, miljömässig hållbarhet och territoriell sammanhållning bibehålls.

Behovet av förenkling har angetts i Europaparlamentets resolution av den 18 maj 2010 om en förenklad gemensam jordbrukspolitik (2009/2155(INI)), som innehåller följande krav och förslag till kommissionen:– Onödig byråkrati bör avskaffas i samband med att ny lagstiftning införs.

– Den gemensamma jordbrukspolitiken måste förenklas ytterligare för att minska genomförandekostnaderna för EU-institutionerna, medlemsstaterna och de stödberättigade.

– De åtgärder som vidtas inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken bör stå i proportion till målet, och lagstiftningsåtgärder bör endast vidtas om de verkligen kan motiveras.

– Medlemsstaterna bör ha möjlighet att i sina landsbygdsutvecklingsplaner införa en arealordning med fasta belopp, särskilt för små jordbruksföretag.

– Det årliga inlämnandet av identisk information bör upphöra, så att bestämmelserna i systemet med samlat gårdsstöd kan förenklas.

– Det framtida systemet bör ta hänsyn till principerna om förenkling, och förenkling, öppenhet och rättvisa bör vara huvudprioriteringar i reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken.

Föredraganden för budgetkontrollutskottet oroar sig över att det nuvarande förslaget, om det granskas mot bakgrund av resultaten för kommissionens konsekvensbedömning (SEC(2011)1153), inbegriper flera bestämmelser som kan äventyra syftet att minska byråkratin, särskilt bestämmelsen om miljöanpassning, aktiva jordbrukare, obligatoriskt stöd till unga jordbrukare och ordningen för små jordbruk etc.

För att underbygga sin ståndpunkt och de ändringsförslag som lagts fram skulle föredraganden vilja fästa uppmärksamhet på flera beaktansvärda inslag i bilaga 8 till kommissionens konsekvensanalys ”Förenkling av den gemensamma jordbrukspolitiken”.

Särskilt i punkt 2.4.2., ”Resultaten av samrådet med berörda parter inom ramen för konsekvensanalysen”, nämns att många ansåg att det är viktigt att minska byråkratin. Många menade att särskilt miljöanpassningen skulle öka byråkratin.

Vidare innehåller punkt 2.4.3., ”Resultaten från den tillfälliga rådgivande gruppen för förenklingsarbete”, följande: Ett tydligt budskap från deltagarna i konferensen var att vissa av de nya inslag som diskuterades (särskilt en definition av aktiva jordbrukare, ett särskilt stödsystem för småbrukare och miljöanpassningskomponenten) i sig inte skulle utgöra en förenkling utan snarare leda till en ökning av byråkrati- och kontrollbördorna, och också öka risken för misstag i transaktionerna. I samband med detta föreslog de berörda parterna att nya element skulle vara så enkla som möjligt utan alltför många komplicerade villkor. Dessa borde medlemsstaternas myndigheter kunna hantera och kontrollera så automatiskt som möjligt och med nuvarande verktyg, och de tilltänkta nya elementen skulle bara bli hanterliga och möjliga att kontrollera om medlemsstaterna fick den flexibilitet som krävs för att anpassa sig till de mycket olika nationella och regionala förhållandena.

Föredraganden för budgetkontrollutskottet är också bekymrad över en iakttagelse i punkt 4.2.3., ”Resultat från beräkningen av de administrativa kostnaderna för förändringarna i de juridiska skyldigheterna för direktstöd efter 2013”, i synnerhet, där det konstateras att resultaten visar att den totala administrativa kostnaden för det framtida direktstödssystemet skulle leda till en ökning av de administrativa kostnaderna med ungefär 15 %.

Till sist konstateras i punkt 4.3., ”En analys av breda politiska scenarier”, att en väntad ökning av den administrativa bördan för vissa nya centrala begrepp som medger en bättre målinriktning av stöden enligt den första pelaren (miljöanpassning och aktiva jordbrukare) troligen kommer att uppvägas i viss mån genom den förenkling som åstadkoms med småbrukarstödet och den nya tilldelningen av direktstöd via ett schablonmässigt stödbelopp per hektar på nationell och regional nivå. Emellertid anser föredraganden att kommissionen försöker kompensera svårhanterliga element som miljöanpassning och aktiva jordbrukare i den form som föreslagits genom en alltför stor förenkling när det gäller småbrukarstödet, som föreslås bli obligatoriskt för medlemsstaterna och undantas från tvärvillkorsbestämmelser. Därför försöker föredraganden göra en annan avvägning genom ett frivilligt småbrukarstöd och mindre betungande bestämmelser när det gäller miljöanpassning och aktiva jordbrukare.

För att ytterligare underbygga sin ståndpunkt hänvisar föredraganden till underbilagan till bilaga 8, ”resultat från förenklingskonferensen”, där resultatet beträffande aktiva jordbrukare och stödberättigade arealer var att inte något av de kriterier som föreslagits som ett möjligt sätt att definiera aktiva jordbrukare skulle kunna tjäna som en gemensam indikator på EU‑nivå på grund av den unika karaktären hos de strukturer och förhållanden som råder på nationell nivå.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 1a (nytt)
Kommissionens textförslag	Ändringsförslag
	(1a) Ett av de centrala målen och viktigaste kraven för reformen av den gemensamma jordbrukspolitiken är att minska den administrativa bördan. Detta syfte bör man ha i noggrann åtanke när man utformar bestämmelserna för systemet för direktstöd. Antalet stödsystem bör inte vara fler än vad som krävs, och jordbrukare och medlemsstater måste kunna fullgöra respektive krav och skyldigheter utan onödig byråkrati. Toleransnivåer som är anpassade till praxis, förnuftiga minimigränser och en lämplig avvägning mellan förtroende och kontroll ska minska byråkratin för medlemsstaterna och stödmottagarna i framtiden.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(3) Det bör klargöras att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] av den … om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken [den horisontella förordningen] och de bestämmelser som har antagits i enlighet med denna bör tillämpas med beaktande av de åtgärder som fastställs i denna förordning. För att uppnå förenlighet med andra rättsliga instrument som rör den gemensamma jordbrukspolitiken förs vissa regler som för närvarande ingår i förordning (EG) nr 73/2009 in i förordning (EG) nr […][den horisontella förordningen], särskilt regler som garanterar förenlighet med de skyldigheter som föreskrivs genom bestämmelser om direktstöd, inbegripet kontroller och tillämpning av administrativa åtgärder och administrativa påföljder om skyldigheterna inte fullgörs, regler som rör tvärvillkor, t.ex. föreskrivna verksamhetskrav samt god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, övervakning och utvärdering av relevanta åtgärder samt regler som rör återvinning av felaktigt utbetalda belopp.	(3) Det bör klargöras att Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr […] av den … om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken [den horisontella förordningen] och de bestämmelser som har antagits i enlighet med denna bör tillämpas med beaktande av de åtgärder som fastställs i denna förordning. För att uppnå förenlighet med andra rättsliga instrument som rör den gemensamma jordbrukspolitiken förs vissa regler som för närvarande ingår i förordning (EG) nr 73/2009 in i förordning (EG) nr […][den horisontella förordningen], särskilt regler som garanterar förenlighet med de skyldigheter som föreskrivs genom bestämmelser om direktstöd, inbegripet kontroller och tillämpning av administrativa åtgärder och administrativa påföljder om skyldigheterna inte fullgörs, regler som rör tvärvillkor, t.ex. föreskrivna verksamhetskrav samt god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden, övervakning och utvärdering av relevanta åtgärder samt regler som rör återvinning av felaktigt utbetalda belopp. Certifieringsorganets uppgifter och skyldigheten att avge ett yttrande om de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet samt respekten för principen om sund ekonomisk förvaltning bör inte leda till att byråkratin i medlemsstaterna ökar ytterligare.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(4) För att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar i denna förordning bör kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 290 i fördraget. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, då den förbereder och utarbetar delegerade akter, se till att relevanta handlingar översänds samtidigt, i god tid och på rätt sätt till Europaparlamentet och rådet.	(4) I syfte att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar i denna förordning bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen. Endast befogenheten att anta icke-lagstiftningsakter med allmän räckvidd för att komplettera eller ändra vissa icke väsentliga delar i lagstiftningsakten får delegeras. Syftet, innehållet, tillämpningsområdet och varaktigheten för befogenhetsdelegeringen bör uttryckligen avgränsas i lagstiftningsakten, och de väsentliga delarna av ett område måste förbehållas lagstiftningsakten och får därför inte bli föremål för delegering av befogenheter. Därför ska alla viktiga rättsliga frågor definieras i den grundläggande rättsakten. Kommissionen ska se till att den administrativa börda som är förenad med de delegerade akterna inte är större än vad som är absolut nödvändigt. Dessutom måste rättssäkerheten garanteras. Det är av särskild betydelse att kommissionen minskar de administrativa kostnaderna och genomför lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt .
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(8) För att ta hänsyn till ny lagstiftning om stödordningar som kan antas efter det att denna förordning har trätt i kraft, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i syfte att ändra förteckningen över stödsystem i bilaga I delegeras till kommissionen.	(8) För att ta hänsyn till ny lagstiftning om stödordningar som kan antas efter det att denna förordning har trätt i kraft, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i syfte att ändra förteckningen över stödsystem i bilaga I till denna förordning delegeras till kommissionen.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Erfarenheterna från tillämpning av olika ordningar för direktstöd till jordbrukare visar att stödet i ett antal fall beviljades till stödmottagare vars yrkesmässiga verksamhet inte alls eller endast marginellt utgjordes av jordbruksverksamhet, såsom flygplatser, järnvägsföretag, fastighetsföretag och företag som förvaltar sportanläggningar. För att rikta stödet bättre bör medlemsstaterna avstå från att bevilja direktstöd till sådana fysiska eller juridiska personer. Mindre deltidsjordbruk bidrar direkt till landsbygdsområdenas livskraft och bör därför inte hindras från att beviljas direktstöd.	(13) Erfarenheterna från tillämpning av olika ordningar för direktstöd till jordbrukare visar att stödet i ett antal fall beviljades till stödmottagare vars yrkesmässiga verksamhet inte alls eller endast marginellt utgjordes av jordbruksverksamhet, såsom flygplatser, järnvägsföretag, fastighetsföretag och företag som förvaltar sportanläggningar. För att rikta stödet bättre bör medlemsstaterna avstå från att bevilja direktstöd till sådana fysiska eller juridiska personer. Sådana bestämmelser bör emellertid upprätthålla kostnadseffektivitet och undvika onödig byråkrati för medlemsstater och stödmottagare. Mindre deltidsjordbruk bidrar direkt till landsbygdsområdenas livskraft och bör därför inte hindras från att beviljas direktstöd.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 26
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(26) Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens syften är att förbättra miljöprestandan genom en obligatorisk miljöanpassningskomponent i direktstödet, som kommer att stödja jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimatet och miljön och är tillämplig i hela EU. I detta syfte bör medlemsstaterna använda en del av sitt nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt stöd utöver grundstödet, för obligatoriska metoder som ska följas av jordbrukare som, i form av prioriterad åtgärd, strävar efter att uppnå både klimat- och miljöpolitiska mål. Dessa metoder bör utgöras av enkla, allmänna, icke-avtalsmässiga och årliga åtgärder som går längre än tvärvillkor och är kopplade till jordbruk, t.ex. att diversifiera grödor och bibehålla permanent gräsmark och områden med ekologisk inriktning. Denna typ av metoder bör också vara obligatoriska för jordbrukare vars jordbruksföretag är helt eller delvis belägna i Natura 2000-områden som omfattas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, i den mån metoderna är förenliga med dessa direktivs syften. Jordbrukare som uppfyller de villkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 bör dra nytta av miljöanpassningskomponenten utan att uppfylla några ytterligare skyldigheter, med tanke på de erkända miljöfördelarna med ekologiska jordbrukssystem. Vid underlåtelse att iaktta miljöanpassningskomponenten bör det utdömas påföljder i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) nr [ ] [den horisontella förordningen].	(26) Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens syften är att förbättra miljöprestandan genom en obligatorisk miljöanpassningskomponent i direktstödet, som kommer att stödja jordbruksmetoder som är gynnsam för klimatet och miljön och är tillämplig i hela EU. I detta syfte bör medlemsstaterna använda en del av sitt nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt stöd utöver grundstödet, för obligatoriska metoder som ska följas av jordbrukare som, i form av prioriterad åtgärd, strävar efter att uppnå både klimat- och miljöpolitiska mål. Dessa metoder bör utgöras av enkla, allmänna, icke-avtalsmässiga och årliga åtgärder som går längre än tvärvillkor och är kopplade till jordbruk, t.ex. att diversifiera grödor och bibehålla permanent gräsmark och områden med ekologisk inriktning samtidigt som man tar tillräcklig hänsyn till nationella och regionala särdrag. Av insyns- och effektivitetsskäl måste man undvika praktiska hinder för jordbrukare och administrativa svårigheter för myndigheter. Alla jordbrukskontroller bör, i den mån det är möjligt, utföras samtidigt för att de administrativa förfaranden som dessa åtgärder medför ska kunna förenklas. Denna typ av metoder bör också gälla jordbrukare vars jordbruksföretag är helt eller delvis belägna i Natura 2000-områden som omfattas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, i den mån metoderna är förenliga med dessa direktivs syften. Jordbrukare som uppfyller de villkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 bör dra nytta av miljöanpassningskomponenten utan att uppfylla några ytterligare skyldigheter, med tanke på de erkända miljöfördelarna med ekologiska jordbrukssystem. Arealer som odlas med grödor som inte kvävegödslas eller arealer där fleråriga energigrödor har planterats bör anses vara områden med ekologiskt fokus. Detsamma gäller områden som brukas enligt ”Natura 2000”eller som omfattas av jordbrukskrav enligt ramdirektivet för vatten eller där mer än 75 % av jordbruksarealen är föremål för obligatoriska miljöåtgärder i jordbruket.
	Eventuella sanktioner vid underlåtelse att iaktta miljöanpassningskomponenten bör inte överstiga miljöanpassningskomponenten. Alla minskningar eller straffpåföljder vid underlåtelse att iaktta miljöanpassningskomponenterna bör kvarstå på den medlemsstats- eller regionnivå där de uppkom om medlemsstatens felfrekvens på det jordbrukspolitiska området inte överstiger 2 %.
Motivering
De undantag som föreslås skulle avsevärt minska byråkratin samtidigt som tillräcklig hänsyn tas till nationella och regionala särdrag.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 30
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30) I syfte att främja en hållbar utveckling för jordbruken i områden med naturliga begränsningar, bör medlemsstaterna få använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt arealbaserat stöd, utöver grundstödet, till alla jordbrukare som bedriver verksamhet i sådana områden. Detta stöd bör inte ersätta det stöd som ges i samband med landsbygdsutvecklingsprogram och bör inte beviljas till jordbrukare i de områden som utsågs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) men som inte har utsetts i enlighet med artikel 46.1 i Europaparlamentets och rådets förordning av den … Om stöd till landsbygdsutveckling av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) .	(30) I syfte att främja en hållbar utveckling för jordbruken i områden med naturliga begränsningar, bör medlemsstaterna få använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt arealbaserat stöd, utöver grundstödet, till alla jordbrukare som bedriver verksamhet i sådana områden. Detta stöd bör inte ersätta det stöd som ges i samband med landsbygdsutvecklingsprogram och bör inte beviljas till jordbrukare i de områden som utsågs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) men som inte har utsetts i enlighet med artikel 46.1 i Europaparlamentets och rådets förordning av den … Om stöd till landsbygdsutveckling av Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU). De kriterier som används för att definiera områden med särskilda naturliga begränsningar bör inte öka den nuvarande byråkratiska nivån, och bör bygga på befintliga system som uppfyller målen och leda till ett jämförbart system i EU.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Artikel 1 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Målen med direktstödet är att åstadkomma
	– en hållbar livsmedelsproduktion genom att bidra till jordbrukens inkomster och begränsa svängningarna i dessa,
	– en hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder genom att tillhandahålla miljömässiga kollektiva nyttigheter och vidta åtgärder för att begränsa klimatförändringarna och anpassa sig till dem, samt
	– en balanserad territoriell utveckling genom att kompensera för produktionssvårigheter i områden med särskilda naturliga begränsningar.
	För vart och ett av dessa mål kommer kommissionen att ange riktvärden, konsekvenser, resultat och indikatorer.
Motivering
De politiska målen med direktbetalningarna anges inte uttryckligen i förordningens artiklar. Förslaget innebär därför att man i förordningen åtminstone tar med de mål som fastställts i finansieringsöversikten för rättsakten.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade aktier i enlighet med artikel 55 i syfte att ändra förteckningen över stödsystem i bilaga I.	Enligt artikel 290 i EUF-fördraget kan kommissionen genom en lagstiftningsakt ges befogenhet att anta icke-lagstiftningsakter med allmän räckvidd som kompletterar eller ändrar vissa icke väsentliga delar av lagstiftningsakten. Syftet, innehållet, tillämpningsområdet och varaktigheten för delegeringen av befogenhet ska uttryckligen avgränsas i lagstiftningsakterna. De väsentliga delarna av ett område ska förbehållas lagstiftningsakterna och får därför inte bli föremål för delegering av befogenhet. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade aktier i enlighet med artikel 55 i syfte att ändra förteckningen över stödsystem i bilaga I.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led c – strecksats 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– att hålla jordbruksarealen i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan några särskilda förberedande åtgärder utöver traditionella jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner, eller	– att hålla jordbruksarealen i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan några särskilda förberedande åtgärder utöver traditionella jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner som används varje år, eller
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led c – strecksats 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
– att på jordbruksarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling utföra en minimiverksamhet som fastställs av medlemsstaterna.	– att på jordbruksarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling varje år utföra en minimiverksamhet som fastställs av medlemsstaterna.
Motivering
För att undvika att stödet betalas ut trots att stödmottagaren inte längre bedriver någon verksamhet på arealen, bör man införa en regel om minimiverksamhet som bedrivs ”varje år”.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Direktstöd ska inte beviljas fysiska eller juridiska personer, eller grupper av fysiska eller juridiska personer, när något av följande gäller:	1. Inget direktstöd ska beviljas offentliga juridiska personer, såsom medlemsstater, regioner och kommuner, eller fysiska eller juridiska personer, eller grupper av fysiska eller juridiska personer, om ett av följande kriterier föreligger:
a) Det årliga direktstödet utgör mindre än 5 % av deras totala inkomster från annan verksamhet än jordbruksverksamhet under det senaste räkenskapsåret, eller	a) De driver flygplatser, järnvägsföretag, vattenverk, fastighetsföretag, utbildningsinrättningar, sport- och fritidsanläggningar, jaktegendomar, campingplatser eller andra liknande företag eller verksamheter som medlemsstaterna i tillämpliga fall ska fastställa på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, såvida inte dessa personer kan lämna dokumentation vars riktighet kan kontrolleras, i enlighet med föreskrifter som medlemsstaterna ska fastställa.
b) Deras jordbruksarealer utgörs huvudsakligen av arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling och den minimiverksamhet som fastställs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.1 c bedrivs inte på dessa arealer.	b) Deras jordbruksarealer utgörs huvudsakligen av arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling och den minimiverksamhet som fastställs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.1 c bedrivs inte på dessa arealer.
Motivering
Tidigare gavs stöd i ett antal fall till mottagare vars yrkesmässiga verksamhet inte eller endast delvis var kopplad till jordbruk, som flygplatser eller företag som skötte idrottsanläggningar. I framtiden bör stödet vara mer målinriktat. Emellertid ska man i bestämmelserna upprätthålla kostnadseffektivitet och undvika onödig byråkrati för medlemsstater och stödmottagare.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) De bär inte den ekonomiska risken i samband med jordbruksverksamheten som bedrivs på den areal som deklarerats för att få stöd genom direktbetalningar.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Punkt 1 ska inte tillämpas på jordbrukare som det föregående året mottagit direktstöd som underskrider 5000 euro.	utgår
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Senast från och med ansökningsåret 2019 ska alla stödrättigheter i en medlemsstat eller, vid tillämpning av artikel 20, i en region ha ett enhetligt enhetsvärde.	5. Senast från och med ansökningsåret 2017 ska alla stödrättigheter i en medlemsstat eller, vid tillämpning av artikel 20, i en region ha ett enhetligt enhetsvärde.
Motivering
Enligt övergångsbestämmelserna kan upp till 60 procent av det framtida stödet betalas ut på grundval av tidigare referensbelopp fram till ansökningsåret 2019, och således förlängs den tidigare modellen väsentligt. Det tidigare referensbeloppet skulle då fortsätta att påverka stödets storlek avsevärt. Förslaget innebär att övergångsperioden begränsas till halva perioden.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 5 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) ge jordbrukare årlig kompensation för förlusten av det fribelopp på 5 000 euro som anges i artikel 7.1 i förordning (EG) nr 73/2009; för småskaliga jordbrukare kan kompensationen utökas med ytterligare stöd.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 25 – punkt 2 – stycke 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) all jordbruksareal i företaget som används för jordbruksverksamhet eller, om arealen även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, som huvudsakligen används för jordbruksverksamhet, eller	a) all jordbruksareal i företaget som används för jordbruksverksamhet eller, om arealen även används för annan verksamhet än jordbruksverksamhet, som huvudsakligen används för jordbruksverksamhet, under förutsättning att den andra verksamheten pågår i högst fyra veckor per kalenderår och inte är skadlig för miljön, eller
Motivering
Kommissionens förslag återspeglar texten i den förordning som infördes efter hälsokontrollen av den gemensamma jordbrukspolitiken. Det var medlemsstaternas uppgift att definiera vad som avsågs med areal ”som huvudsakligen används för jordbruksverksamhet”. Detta ledde till att stöd beviljades även till areal som användes främst till rekreationsverksamhet. Om annan verksamhet tillåts i begränsad utsträckning, bör man också ange vilka tidsramar och kriterier som ska gälla.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 47 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare ska undantas från de jordbruksmetoder som föreskrivs i avdelning III kapitel 2.	3. Jordbrukare som deltar i ordningen för småbrukare ska undantas från de jordbruksmetoder som föreskrivs i avdelning III kapitel 2. De måste emellertid uppfylla de tvärvillkorsskyldigheter och kontroller som fastställts i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen].

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken
Referensnummer	COM(2011)0625 – C7-0336/2011 – 2011/0280(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	GD AGRI 25.10.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	CONT 25.10.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Monika Hohlmeier 24.11.2011
Antagande	8.10.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Jean-Pierre Audy, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Zuzana Brzobohatá, Andrea Češková, Tamás Deutsch, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Gerben-Jan Gerbrandy, Ingeborg Gräßle, Iliana Ivanova, Monica Luisa Macovei, Eva Ortiz Vilella, Crescenzio Rivellini, Petri Sarvamaa, Theodoros Skylakakis, Bart Staes, Georgios Stavrakakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Lucas Hartong, Derek Vaughan, Barbara Weiler
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Marek Józef Gróbarczyk

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (24.9.2012)

till utskottet för jordbruk och landsbygdsutveckling

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken
(COM(2011)0625 – C7‑0336/2011 – 2011/0280(COD))

Föredragande: Dan Jørgensen

KORTFATTAD MOTIVERING

Behovet av en miljöreform

Över 40 procent av EU:s sammanlagda budget går i dag till den gemensamma jordbrukspolitiken (GJP). Det handlar om enormt mycket pengar och ur miljösynvinkel är det därför mycket viktigt att medlen används på ett hållbart sätt. För att skydda miljön under de kommande åren behövs ett paradigmskifte inom GJP.

Sett ur ett bredare perspektiv råder det inga tvivel om att det sätt på vilket jordbruk i EU bedrivs i dag inte är hållbart i längden, eftersom det har allvarliga konsekvenser för våra naturresurser, bl.a. på marken, vattnet, den biologiska mångfalden och klimatet. Följande är exempel på detta problem:

•    Jordbruksmarken har en central betydelse som livsmiljö för vilda djur och fågelarter. European Farmland Bird Index, som övervakar fågelpopulationerna på jordbruksmark, föll 2011 till den lägsta registrerade nivån någonsin.

•    Jordbruket är en stor källa till förorening av EU:s vatten. Jordbruket står för över 50 procent av kvävet i vattnet och är en stor källa till fosfater.

•    Jordbruket står för 9,6 procent av växthusgasutsläppen i EU och för 75 procent av EU:s kväveoxidutsläpp och 49 procent av metanutsläppen.

Om vi ska kunna vända denna utveckling och göra EU:s jordbruk hållbart måste vi förändra synen på den gemensamma jordbrukspolitiken i grunden. Direktstöd – som står för 75 procent av GJP:s budget – har traditionellt sett beviljats för intensivt jordbruk. Utöver bestämmelserna om tvärvillkor ger direktstöd heller inga incitament till hållbara jordbruksmetoder.

Föredraganden föreslår att direktstödet inom GJP ska reformeras så att det i första hand betalas ut till jordbrukare som bedriver hållbart jordbruk. Den vägledande principen för GJP måste vara att se till att alla offentliga medel stöder kollektiva nyttigheter.

Kommissionens förslag och hur det kan förbättras

I november 2011 lade kommissionen fram ett förslag till reform för att miljöanpassa direktstödet. Kommissionen har föreslagit tre så kallade miljöanpassningsåtgärder: diversifiering av grödor, permanent betesmark och arealer med ekologiskt fokus. Föredraganden föreslår att dessa åtgärder ska förbättras på följande sätt:

1.  I stället för diversifiering av grödor borde ett krav på växelbruk införas. Diversifiering av grödor skulle endast utgöra ett incitament för jordbrukare att använda små markområden för att plantera olika grödor och skulle inte förbättra miljön. Växelbruk skulle däremot förhindra ensädesbruk, öka den biologiska mångfalden och minska behovet av bekämpningsmedel.

2.  Föredraganden stöder tanken på att skydda den permanenta betesmarken för att se till att den åtminstone är lika stor som i dag. För att nå detta mål bör dock ett redan passerat basår snarare än ett kommande basår användas för att besluta hur mycket permanent betesmark som bör behållas, eftersom jordbrukarna annars får ett snedvridet incitament att plöja sin betesmark för att inte uppfylla detta krav.

3.  Att avsätta jordbruksmark som arealer med ekologiskt fokus vilka inte bör brukas är ett mycket användbart inslag i kommissionens förslag. Föredraganden föreslår dock en ökning av den procentandel av jordbruksmarken som bör utgöra arealer med ekologiskt fokus, från 7 till 10 procent, eftersom analyser visar att minst 10 procent av jordbruksmarken[1] bör avsättas för att det ska ge verklig effekt.

4.  Föredraganden föreslår slutligen att en fjärde miljöanpassningsåtgärd bör införas i paketet, nämligen ett krav på marktäckning. Jordbrukarna ska se till att deras mark inte lämnas bar i mer än 5–8 veckor i följd. Marktäckning kan bli ett viktigt verktyg för att förhindra jorderosion och för att förhindra att näringsämnen förenar vattenmiljön.

Modulering

Ytterligare en viktig diskussion i samband med miljöanpassningsåtgärder är frågan om modulering. Hur stor andel av medlen inom första pelaren bör vara tillgängliga för modulering till andra pelaren? Kommissionen föreslår 10 procent, men argumenten för denna procentandel är oklara. Modulering är frivilligt, så det finns inget skäl till att inte låta medlemsstaterna själva bestämma hur de vill modulera medel från första till andra pelaren.

Föredraganden föreslår att möjligheten att tillämpa omvänd modulering för vissa medlemsstater bör tas bort från kommissionen. Denna möjlighet finns inte i dag och det vore mycket negativt ur miljösynvinkel om en sådan möjlighet infördes.

Mot ett mer hållbart jordbruk

EU har i sin Europa 2020-strategi åtagit sig att göra den ekonomiska tillväxten hållbar. I det sammanhanget har EU antagit ett mål om att ”få ett slut på förlusten av biologisk mångfald och förstörelsen av ekosystemtjänster i EU senast 2020 och om att i möjligaste mån återställa dem”. I sin ”Färdplan för ett konkurrenskraftigt och utsläppssnålt samhälle 2050” har kommissionen åtagit sig att minska växthusgasutsläppen från jordbrukssektorn med 42‑49 procent senast 2050.

Om dessa mål ska kunna förverkligas måste EU göra en långtgående reform av användningen av direktstöd inom GJP. Offentliga medel ska användas för kollektiva nyttigheter, och det bör vara vår målsättning att genomföra denna princip inom ramen för reformen av GJP.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) För att ta hänsyn till nya särskilda inslag och garantera skydd av stödmottagarnas rättigheter bör befogenheter att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att fastställa ytterligare definitioner rörande tillträdet till stöd enligt denna förordning samt att fastställa de ramar inom vilka medlemsstaterna ska bestämma minimiverksamheten på arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling samt vilka kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att anses ha iakttagit skyldigheten att hålla jordbruksarealen i ett skick som lämpar sig för produktion och kriterier för att fastställa förekomsten av en övervägande andel gräs och annat örtartat foder vad avser permanent gräsmark.	(9) De antagna reglerna bör säkerställa att markens stödberättigande speglar de unika förhållanden som råder i varje medlemsstat, för både odling och användning för jordbruksändamål samt de traditionella betesmarkernas fysiska särdrag i syfte att undvika nedläggning samt bibehålla biologisk mångfald och landskapselement. För att ta hänsyn till nya särskilda inslag i syfte att garantera skydd av stödmottagarnas rättigheter och tillhandahållande av kollektiva nyttigheter, bör befogenheter att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att fastställa ytterligare definitioner rörande tillträdet till stöd enligt denna förordning, minimiverksamheten på arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling och minimiverksamhet i syfte att bevara naturen inom ramen för Natura 2000 eller liknande naturskyddsprogram, samt vilka kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att anses ha iakttagit skyldigheten att hålla jordbruksarealen i ett skick som överensstämmer med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden och kriterier för att fastställa förekomsten av en övervägande andel gräs och annat foder vad avser permanent betesmark.
Motivering
Den aktuella definitionen av jordbruksverksamhet är tillräcklig, eftersom den omfattar såväl produktion av jordbruksråvaror från jordbruk som de grundläggande allmänna miljötillgångar som kan säkras genom god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden. Eftersom uppfyllandet av kraven på god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden fortfarande kommer att vara ett villkor för merparten av direktstödet inom första pelaren bör det också utgöra en viktig del av definitionen av jordbruksverksamhet.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) Medlemsstaterna bör kunna överföra ett belopp som de själva väljer från första till andra pelaren. Det valda beloppet kan höjas varje år i enlighet med artikel 14 om en medlemsstat så önskar. Denna flexibilitet mellan de båda pelarna bör garantera att den gemensamma jordbrukspolitiken bidrar till en positiv miljöutveckling inom EU.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 26
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(26) Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens syften är att förbättra miljöprestandan genom en obligatorisk miljöanpassningskomponent i direktstödet, som kommer att stödja jordbruksmetoder som är gynnsam för klimatet och miljön och är tillämplig i hela EU. I detta syfte bör medlemsstaterna använda en del av sitt nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt stöd utöver grundstödet, för obligatoriska metoder som ska följas av jordbrukare som, i form av prioriterad åtgärd, strävar efter att uppnå både klimat- och miljöpolitiska mål. Dessa metoder bör utgöras av enkla, allmänna, icke‑avtalsmässiga och årliga åtgärder som går längre än tvärvillkor och är kopplade till jordbruk, t.ex. att diversifiera grödor och bibehålla permanent gräsmark och områden med ekologisk inriktning. Denna typ av metoder bör också vara obligatoriska för jordbrukare vars jordbruksföretag är helt eller delvis belägna i Natura 2000-områden som omfattas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, i den mån metoderna är förenliga med dessa direktivs syften. Jordbrukare som uppfyller de villkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 bör dra nytta av miljöanpassningskomponenten utan att uppfylla några ytterligare skyldigheter, med tanke på de erkända miljöfördelarna med ekologiska jordbrukssystem. Vid underlåtelse att iaktta miljöanpassningskomponenten bör det utdömas påföljder i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) nr [ ] [den horisontella förordningen].	(26) Ett av den gemensamma jordbrukspolitikens huvudsakliga syften är att främja stödet för hållbart jordbruk och miljöprestandan genom en obligatorisk miljöanpassningskomponent i direktstödet. Jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimatet, den biologiska mångfalden och miljön kommer på så sätt att stödjas i hela EU, samtidigt som en balans i markanvändningen mellan livsmedelssäkerhet och miljö bevaras. I detta syfte bör medlemsstaterna använda en del av sitt nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt stöd som är strikt kopplat till grundstödet, för obligatoriska metoder som ska följas av jordbrukare som, i form av prioriterad åtgärd, strävar efter att uppnå både klimat- och miljöpolitiska mål. Dessa metoder bör utgöras av enkla, allmänna, kontrollerbara, icke-avtalsmässiga och årliga åtgärder som går längre än tvärvillkor och är kopplade till jordbruk, t.ex. växelbruk, bibehållande av permanent betesmark, marktäckning och områden med ekologisk inriktning. Denna typ av metoder bör också vara obligatoriska för jordbrukare vars jordbruksföretag är helt eller delvis belägna i Natura 2000-områden som omfattas av rådets direktiv 92/43/EEG av den 21 maj 1992 om bevarande av livsmiljöer samt vilda djur och växter och av Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/147/EG av den 30 november 2009 om bevarande av vilda fåglar, i den mån metoderna är förenliga med dessa direktivs syften. Jordbrukare som uppfyller de villkor som föreskrivs i rådets förordning (EG) nr 834/2007 av den 28 juni 2007 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av förordning (EEG) nr 2092/91 bör dra nytta av miljöanpassningskomponenten utan att uppfylla några ytterligare skyldigheter, med tanke på de erkända miljöfördelarna med ekologiska jordbrukssystem. Vid underlåtelse att iaktta miljöanpassningskomponenten bör det utdömas påföljder i enlighet med artikel 65 i förordning (EU) nr [ ] [den horisontella förordningen].
Motivering
Miljöanpassningsstödet bör inte utformas som en tilläggsbetalning, utan bör kopplas till grundstödet för att det ska bli effektivt och genomföras i hela EU.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 27
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(27) För att säkerställa att skyldigheterna när det gäller åtgärden för diversifiering av grödor tillämpas på ett proportionerligt och icke-diskriminerande sätt och leder till ett ökat skydd av miljön, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att anta en definition av grödor och anta regler för tillämpningen av den åtgärden.	(27) För att säkerställa att skyldigheterna när det gäller åtgärden för växelbruk tillämpas på ett proportionerligt och icke‑diskriminerande sätt och leder till ett ökat skydd av miljön, bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att anta en definition av grödor och anta regler för tillämpningen av den åtgärden.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 28
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(28) För att garantera att mark som deklarerats som permanent gräsmark verkligen upprätthålls som sådan av jordbrukarna bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen, i syfte att anta regler som gäller tillämpningen av åtgärden.	(28) För att garantera att mark som deklarerats som permanent betesmark verkligen upprätthålls som sådan av jordbrukarna bör befogenhet att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen, i syfte att anta regler som gäller tillämpningen av åtgärden.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 28a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(28a) För att skyldigheterna när det gäller marktäckning ska tillämpas på ett proportionerligt och icke-diskriminerande sätt och leda till ett ökat skydd av vattenmiljön och förhindra jorderosion, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget delegeras till kommissionen i syfte att anta regler för tillämpningen av den åtgärden.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 30
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(30) I syfte att främja en hållbar utveckling för jordbruken i områden med naturliga begränsningar, bör medlemsstaterna få använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt arealbaserat stöd, utöver grundstödet, till alla jordbrukare som bedriver verksamhet i sådana områden. Detta stöd bör inte ersätta det stöd som ges i samband med landsbygdsutvecklingsprogram och bör inte beviljas till jordbrukare i de områden som utsågs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)22 men som inte har utsetts i enlighet med artikel 46.1 i Europaparlamentets och rådets förordning av den .... om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) [förordningen om landsbygdsutveckling].	(30) I syfte att främja en hållbar utveckling för jordbruken i områden med naturliga begränsningar, bör medlemsstaterna få använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att bevilja ett årligt arealbaserat stöd, utöver grundstödet, till alla jordbrukare som bedriver verksamhet i sådana områden. Medlemsstaterna kan, med utgångspunkt i objektiva miljökriterier som exempelvis högt naturvärde, välja att begränsa detta stöd till de jordbrukare som avses i artikel 33.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr […] av den … om stöd till landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) [förordningen om landsbygdsutveckling]. Detta stöd bör inte ersätta det stöd som ges i samband med landsbygdsutvecklingsprogram och bör inte beviljas till jordbrukare i de områden som utsågs i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1698/2005 av den 20 september 2005 om stöd för landsbygdsutveckling från Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU)22 men som inte har utsetts i enlighet med artikel 46.1 i förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling].
Motivering
Jordbrukare från områden med naturliga begränsningar som aktivt bidrar till att bevara landskapet och skydda och bevara den biologiska mångfalden, marken, klimatet och vattnet bör få stöd genom denna åtgärd. Jordbrukssystem inom ramen för minst gynnade områden, som exempelvis jordbruk med högt naturvärde, kan producera livsmedelsprodukter av hög kvalitet och i hög grad bidra till att skapa miljömässiga kollektiva nyttigheter, däribland koldioxidlagring, rent vatten, landskapskvalitet och biologisk mångfald.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 33
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(33) Medlemsstaterna bör tillåtas att använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att bevilja kopplat stöd i vissa sektorer, i tydligt definierade fall. De resurser som kan användas till kopplat stöd bör begränsas till en lämplig nivå, men man bör tillåta att sådant stöd beviljas i medlemsstater eller i vissa av deras regioner som ställs inför särskilda situationer, där vissa typer av jordbruk eller vissa jordbrukssektorer är särskilt viktiga av ekonomiska, miljömässiga och/eller sociala skäl. Det bör vara tillåtet för medlemsstaterna att använda upp till 5 % av sitt nationella tak till detta stöd, eller 10 % i det fall deras nivå för kopplat stöd översteg 5 % under minst ett av åren i perioden 2010–2013. I vederbörligen motiverade fall där vissa känsliga behov kan påvisas i en region och efter kommissionens godkännande, bör medlemsstaterna dock tillåtas använda mer än 10 % av sitt nationella tak. Kopplat stöd bör endast beviljas i den utsträckning som är nödvändig för att skapa ett incitament till att behålla aktuella produktionsnivåer i dessa regioner. Detta stöd bör också vara tillgängligt för jordbrukare som den 31 december 2013 har särskilda stödrättigheter tilldelade enligt förordning (EG) nr 1782/2003 och förordning (EG) nr 73/2009 och som inte har stödberättigande hektar för aktivering av stödrättigheterna. När det gäller godkännande av frivilligt kopplat stöd som överstiger 10 % av det årliga nationella tak som fastställs per medlemsstat, bör kommissionen ha befogenhet att anta genomförandeakter utan tillämpning av förordning (EU) nr 182/2011.	(33) Medlemsstaterna bör tillåtas att använda en del av sina nationella tak för direktstöd till att bevilja kopplat stöd i vissa sektorer, i tydligt definierade fall. De resurser som kan användas till kopplat stöd bör begränsas till en lämplig nivå, men man bör tillåta att sådant stöd beviljas i medlemsstater eller i vissa av deras regioner som ställs inför särskilda situationer, där vissa typer av jordbruk eller vissa jordbrukssektorer är särskilt viktiga av ekonomiska, miljömässiga och/eller sociala skäl. Det bör vara tillåtet för medlemsstaterna att använda upp till 5 % av sitt nationella tak till detta stöd, eller 10 % i det fall deras nivå för kopplat stöd översteg 5 % under minst ett av åren i perioden 2010–2013. Möjligheten till kopplat stöd bör begränsas till små sektorer med särskilda behov och bör inte användas som ett allmänt instrument. I anslutning till detta bör kopplade stöd fasas ut så snart som möjligt.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 38
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(38) För småbrukare bör det införas en enkel och särskild ordning så att de administrativa kostnaderna i samband med förvaltning och kontroll av direktstöd kan minskas. Av detta skäl bör det införas ett stöd i form av en klumpsumma som ersätter alla direktstöd. Det bör införas bestämmelser som förenklar administrationen genom att bland annat minska skyldigheterna för småbrukare, till exempel i samband med ansökan om stöd, jordbruksmetoder som främjar klimatet och miljön, tvärvillkor och kontroller enligt förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], utan att genomförandet av reformens övergripande syften äventyras, med tanke på att unionslagstiftningen enligt bilaga II till förordning (EU) nr [ ] [den horisontella förordningen] är tillämplig på småbrukare. Målen för denna ordning bör vara att stödja den redan existerande småbruksstrukturen i unionen, utan att därför hindra en strukturell utveckling mot mer konkurrenskraftiga strukturer. Av detta skäl bör tillträdet till ordningen begränsas till redan existerande företag.	(38) För småbrukare bör det kunna införas en enkel och särskild ordning så att de administrativa kostnaderna i samband med förvaltning och kontroll av direktstöd kan minskas. Medlemsstaterna bör emellertid själva få bestämma huruvida de vill införa en särskild ordning. Av detta skäl bör det införas ett stöd i form av en klumpsumma som ersätter alla direktstöd. Det bör införas bestämmelser som förenklar administrationen genom att bland annat minska skyldigheterna för småbrukare, till exempel i samband med ansökan om stöd och kontroller enligt förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], utan att genomförandet av reformens övergripande syften äventyras, med tanke på att unionslagstiftningen enligt bilaga II till förordning (EU) nr [ ] [den horisontella förordningen] är tillämplig på småbrukare. Även om det för småbrukare är möjligt att minska skyldigheterna i fråga om jordbruksmetoder som gynnar klimatet och miljön enligt definitionen i avdelning III, kapitel 2 i denna förordning, ska bestämmelserna om tvärvillkor ändå omfatta småbrukare. Målen för denna ordning bör vara att stödja den redan existerande småbruksstrukturen i unionen, utan att därför hindra en strukturell utveckling mot mer konkurrenskraftiga strukturer. Av detta skäl bör tillträdet till ordningen begränsas till redan existerande företag.
Motivering
Det kan vara motiverat att sänka miljöanpassningskraven för småbrukare för att främja ett småskaligt jordbruk, men jordbrukarna bör ändå uppfylla bestämmelserna om tvärvillkor eftersom de garanterar ett lägsta miljöskydd.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 43
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(43) För att kunna stärka sin landsbygdsutvecklingspolitik bör medlemsstaterna ha möjlighet att överföra medel från sina tak för direktstöd till stöd avsett för landsbygdsutveckling. Samtidigt bör medlemsstater där direktstödsnivån ligger under 90 % av den genomsnittliga stödnivån i unionen ges möjlighet att överföra medel från stöd avsett för landsbygdsutveckling till taket för direktstöd. Sådana val bör, inom ramen för vissa gränser, göras en gång och för hela den här förordningens tillämpningstid.	(43) För att kunna stärka sin landsbygdsutvecklingspolitik bör medlemsstaterna ha möjlighet att överföra medel från sina tak för direktstöd till stöd avsett för landsbygdsutveckling.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led c
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
c) jordbruksverksamhet:	c) jordbruksverksamhet:
– att föda upp eller odla jordbruksprodukter, inbegripet skörd, mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion,	– att föda upp eller odla jordbruksprodukter, inbegripet skörd, mjölkning, djuruppfödning och djurhållning för animalieproduktion,
– att hålla jordbruksarealen i ett skick som gör den lämplig för bete eller odling utan några särskilda förberedande åtgärder utöver traditionella jordbruksmetoder och jordbruksmaskiner, eller	– att hålla jordbruksarealen i ett skick som överensstämmer med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i enlighet med artikel 94 i förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen],
– att på jordbruksarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling utföra en minimiverksamhet som fastställs av medlemsstaterna.	– att på jordbruksarealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling utföra en minimiverksamhet eller utföra verksamhet i naturskyddssyfte inom ramen för Natura 2000 eller liknande naturskyddsprogram.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led c – strecksats 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	– att återta nedlagd jordbruksmark.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led e
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
e) jordbruksareal: den totala areal som upptas av åkermark, permanent gräsmark eller permanenta grödor.	e) jordbruksareal: den totala areal som upptas av åkermark, permanent betesmark eller permanenta grödor.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led g
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
g) permanenta grödor: grödor som inte ingår i växtföljden, utom permanent gräsmark, och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar, även plantskolor, samt skottskog med kort omloppstid.	g) permanenta grödor: grödor som inte ingår i växtföljden, utom permanent betesmark, och som odlas i fem år eller mer och ger upprepade skördar, även plantskolor, samt skottskog med kort omloppstid.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led h
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
h) permanent gräsmark: mark som utnyttjas till att odla gräs eller annat örtartat foder naturligt (självsådd) eller genom odling (insådd) och som inte har ingått i växtföljden på jordbruksföretaget under fem år eller mera; andra arter som lämpar sig för bete får ingå, under förutsättning att den övervägande andelen utgörs av gräs och andra örtartade växter.	h) permanent betesmark: mark som utnyttjas till att odla gräs, vedartade växter eller annat foder som inte har plöjts eller återbesåtts under sju år eller mera och som även omfattar andra arter än gräs och andra växter som lämpar sig för bete.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led ka (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ka) jordbruk med högt naturvärde: jordbrukssystem som omfattar jordbruksverksamhet och jordbruksmark som, på grund av sina egenskaper, kan förväntas stödja höga nivåer av biologisk mångfald eller arter och livsmiljöer som bör skyddas. Dessa system kännetecknas av ett lågintensivt jordbruk och en hög andel naturlig eller delvis naturlig växtlighet. De kan också kännetecknas av ett växttäcke med stor mångfald.
Motivering
Bygger på ändringsförslag 16 från föredraganden.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att	2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att
a) fastställa ytterligare definitioner när det gäller tillträdet till stöd enligt denna förordning,	a) fastställa ytterligare definitioner när det gäller tillträdet till stöd enligt denna förordning,
b) fastställa de ramar inom vilka medlemsstaterna ska bestämma minimiverksamheten på arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling,	b) fastställa ramar för minimiverksamheten på arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling och för den minimiverksamhet som utförs i naturskyddssyfte inom ramen för Natura 2000 eller liknande naturskyddsprogram som avses i tredje strecksatsen i punkt 1 c,
c) fastställa vilka kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att anses ha iakttagit skyldigheten att hålla jordbruksarealen i ett skick som lämpar sig för bete eller odling i enlighet med punkt 1 c.	c) fastställa vilka kriterier som jordbrukarna ska uppfylla för att anses ha iakttagit skyldigheten att hålla jordbruksarealen ett skick som överensstämmer med god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden i enlighet med andra strecksatsen i punkt 1 c,
d) fastställa kriterier för att bestämma om den övervägande andelen utgörs av gräs och andra örtartade växter vid tillämpning av punkt 1 led h.	d) fastställa kriterier för att bestämma om den övervägande andelen utgörs av gräs och andra växter vid tillämpning av punkt 1 led h.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Direktstöd ska inte beviljas fysiska eller juridiska personer, eller grupper av fysiska eller juridiska personer, när något av följande gäller:	1. Direktstöd ska inte beviljas fysiska eller juridiska personer, eller grupper av fysiska eller juridiska personer som inte utför minimiverksamhet på sina jordbruksarealer i enlighet med artikel 4.1. c.
a) Det årliga direktstödet utgör mindre än 5 % av deras totala inkomster från annan verksamhet än jordbruksverksamhet under det senaste räkenskapsåret.
b) Deras jordbruksarealer utgörs huvudsakligen av arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling och den minimiverksamhet som fastställs av medlemsstaterna i enlighet med artikel 4.1 c bedrivs inte på dessa arealer.
2. Punkt 1 ska inte tillämpas på jordbrukare som det föregående året mottagit direktstöd som underskrider 5000 euro.
Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 i syfte att fastställa
(a) kriterier för fastställande av det direktstöd som är relevant för tillämpningen av punkterna 1 och 2, särskilt under första året för tilldelning av stödrättigheter då stödrättigheternas värde ännu inte har fastställts definitivt, samt för nya jordbrukare,
b) undantag från regeln att inkomsterna under det senaste räkenskapsåret ska beaktas, när uppgifter om dessa saknas, och
c) kriterier för fastställande av när en jordbrukares jordbruksareal ska anses huvudsakligen bestå av arealer som naturligt hålls i ett skick som lämpar sig för bete eller odling.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Före den 1 augusti 2013 får medlemsstaterna besluta att högst 10 % av deras årliga tak för kalenderåren 2014–2019 enligt bilaga II till denna förordning ska beviljas i form av extrastöd för åtgärder inom program för landsbygdsutveckling som finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling]. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre kunna beviljas i form av direktstöd	1. Före den 1 augusti 2013 får medlemsstaterna besluta att en viss procentandel av deras årliga tak för kalenderåren 2014–2019 enligt bilaga II till denna förordning ska beviljas i form av extrastöd för åtgärder inom program för landsbygdsutveckling som finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling]. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre kunna beviljas i form av direktstöd.
Det beslut som avses i första stycket ska meddelas kommissionen senast den dag som anges i samma stycke.	Det beslut som avses i första stycket ska meddelas kommissionen senast den dag som anges i samma stycke.
Den procentsats som anmäls i enlighet med andra stycket ska vara densamma för de år som anges i första stycket.	Den procentsats som anmäls i enlighet med andra stycket ska vara densamma för de år som anges i första stycket.
	1a. Efter 2014 får medlemsstaterna, före den 1 augusti varje år, besluta att öka procentandelen av sina årliga nationella tak för åtgärder inom ramen för programplaneringen för landsbygdsutveckling som finansieras genom EJFLU för nästa år.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Före den 1 augusti 2013 får Bulgarien, Estland, Finland, Förenade kungariket, Lettland, Litauen, Polen, Portugal, Rumänien, Slovakien, Spanien och Sverige besluta att högst 5 % av det belopp som avsätts för stödåtgärder inom program för landsbygdsutveckling som under perioden 2015–2020 finansieras genom EJFLU i enlighet med förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling] ska beviljas i form av direktstöd enligt den här förordningen. Därefter ska det motsvarande beloppet inte längre kunna beviljas i form av direktstöd inom ramen för landsbygdsutvecklingsprogram.	utgår
Det beslut som avses i första stycket ska anmälas till kommissionen senast den dag som avses i samma stycke.
Den procentsats som anmäls i enlighet med andra stycket ska vara densamma för de år som anges i punkt 1 första stycket.
Motivering
Omvänd modulering bör inte tillåtas, eftersom det skulle utgöra ett steg bakåt jämfört med den aktuella lagstiftningen. Medel från andra pelaren bör därför inte användas som kompensation för den orättvisa omfördelningen inom första pelaren.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 4 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Medlemsstaterna ska utnyttja den nationella reserven till att som prioritering tilldela unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet stödrättigheter.	4. Medlemsstaterna ska utnyttja den nationella reserven till att som prioritering tilldela unga jordbrukare som etablerar jordbruksverksamhet stödrättigheter. Den maximala stödrättigheten ska tilldelas unga jordbrukare som förbinder sig att använda miljövänliga jordbruksmetoder: integrerad biologisk bekämpning, jordbruk med högt naturvärde och ekologiskt jordbruk.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 23 – punkt 5 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) återta nedlagd jordbruksmark för odling.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 29 – punkterna 1 och 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Jordbrukare som är berättigade till stöd inom ramen för grundstödordningen i kapitel 1 ska på sina stödberättigande hektar enligt artikel 25.5 använda följande jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön:	1. För att beviljas stöd inom ramen för grundstödordningen i kapitel 1 ska jordbrukare som är berättigade till sådant stöd på sina stödberättigande hektar enligt artikel 25.5 använda följande jordbruksmetoder med gynnsam inverkan på klimatet och miljön:
a) Ha tre olika grödor på sin åkermark när jordbrukarens åkermark omfattar mer än tre hektar och inte uteslutande används för vallproduktion (sådd eller naturlig), helt lämnats i träda eller helt odlats med gröda som står under vatten under en betydande del av året.	a) Tillämpa växelbruk i enlighet med artikel 30.
b) Bevara permanent gräsmark på jordbruksföretaget.	b) Bevara permanent betesmark på jordbruksföretaget i enlighet med artikel 31.
c) Ha områden med ekologiskt fokus på sin jordbruksareal.	c) Ha områden med ekologiskt fokus på sin jordbruksareal i enlighet med artikel 32.
	ca) Inte lämna marken bar i mer än fem veckor i följd i enlighet med artikel 31a.
2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 3 och 4 och tillämpningen av finansiell disciplin, linjära minskningar enligt artikel 7 och eventuella minskningar och påföljder som utdöms i enlighet med förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], ska medlemsstaterna bevilja stöd enligt detta kapitel till jordbrukare som iakttar de av de tre metoder som anges i punkt 1 som är relevanta för dem, och i förhållande till deras efterlevnad av artiklarna 30, 31 och 32.	2. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 3 och 4 och tillämpningen av finansiell disciplin, linjära minskningar enligt artikel 7 och eventuella minskningar och påföljder som utdöms i enlighet med förordning (EU) nr […] [den horisontella förordningen], ska medlemsstaterna bevilja stöd enligt detta kapitel till jordbrukare som iakttar de av de fyra metoder som anges i punkt 1 som är relevanta för dem, och i förhållande till deras efterlevnad av artiklarna 30, 31 och 32.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 30 – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Diversifiering av grödor	Växelbruk
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 30 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Om jordbrukarens åkermark omfattar mer än tre hektar och inte uteslutande används för vallproduktion (sådd eller naturlig), helt lämnats i träda eller helt odlats med gröda som står under vatten under en betydande del av året, ska odlingen av åkermarken bestå av minst tre olika grödor. Ingen av dessa tre grödor får uppta mindre än 5 % av åkermarken och huvudgrödan får inte uppta mer än 70 % av åkermarken.	1. Om jordbrukarens åkermark omfattar mer än tre hektar och inte används för vallproduktion (sådd eller naturlig), lämnats i träda eller odlats med permanent gröda, exempelvis olivlundar, vingårdar eller fruktodlingar, eller gröda som står under vatten under en betydande del av året, ska odlingen av åkermarken bestå av ett växelbruk med tre olika grödor som passar de lokala klimat-, mark- och vattenförhållandena eller lämnas i träda i tre år i följd. Baljväxter ska ingå i växelbruket.
	1a. Genom undantag från punkt 1, på arealer där det t.ex. på grund av ett kallt klimat inte är möjligt att odla tre olika grödor tre år i följd, ska odlingen av åkermarken bestå av en växtföljd med två olika grödor.
	1b. Genom undantag från punkt 1, på arealer där det inte är möjligt att ha med baljväxter i växelbruket, kan jordbrukare undantas från detta.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 31
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. De arealer i jordbruksföretagen som jordbrukarna deklarerat som permanent gräsmark i ansökan enligt artikel 74 i förordning (EU) nr XXX (HZR) för ansökningsåret 2014, nedan kallade referensarealer som utgörs av permanent gräsmark, ska bevaras som permanent gräsmark.	1. De arealer i jordbruksföretagen som jordbrukarna deklarerat som permanent betesmark i ansökan enligt artikel 74 i förordning (EU) nr XXX (HZR) för ansökningsåret 2011, nedan kallade referensarealer som utgörs av permanent betesmark, ska bevaras som permanent betesmark.
Referensarealer som utgörs av permanent gräsmark ska ökas om jordbrukaren har skyldighet att ställa om arealer till permanent gräsmark under 2014 och/eller 2015 enligt artikel 93 i förordning (EU) nr […][den horisontella förordningen].	Referensarealer som utgörs av permanent betesmark ska ökas om jordbrukaren har skyldighet att ställa om arealer till permanent betesmark under 2014 och/eller 2015 enligt artikel 93 i förordning (EU) nr […][den horisontella förordningen].
2. En jordbrukare ska tillåtas att ställa om högst 5 % av de referensarealer som utgörs av permanent gräsmark. Den gränsen ska inte gälla vid force majeure eller exceptionella omständigheter.	2. En medlemsstat ska tillåtas att ställa om högst 5 % av de referensarealer som utgörs av permanent betesmark på regional nivå. Medlemsstater ska i sådana fall styrka att de arealer som ställts om inte tillhör de mest värdefull arealerna ur miljösynvinkel. Den gränsen ska inte gälla vid force majeure eller exceptionella omständigheter.
3. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om fastställande av regler rörande ökning av referensarealer som utgörs av permanent betesmark i enlighet med punkt 1 andra stycket, förnyelse av permanent gräsmark, omställning av jordbruksarealer till permanent gräsmark när den tillåtna minskning som avses punkt 2 överskrids samt om ändring av de referensarealer som utgörs av permanent gräsmark vid överlåtelse av mark.	3. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om fastställande av regler rörande ökning av referensarealer som utgörs av permanent betesmark i enlighet med punkt 1 andra stycket, förnyelse av permanent betesmark, omställning av jordbruksarealer till permanent betesmark när den tillåtna minskning som avses punkt 2 överskrids samt om ändring av de referensarealer som utgörs av permanent betesmark vid överlåtelse av mark.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 31a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 31a
	Marktäckning
	1. Jordbrukarna ska se till att deras stödberättigande mark inte lämnas utan vegetationstäcke i mer än fem veckor i följd, och under särskilt torra förhållanden eller när rotogräs måste kontrolleras i högst 8 veckor i följd. En längre period kan godkännas i undantagsfall för att kontrollera rotogräs under ett enda år då gränsen på fem veckor tillämpas och beräknas utifrån en femårsperiod. Bara markpartier kan också godkännas, eftersom de är en del av naturvården. Vegetationstäcket kan omfatta naturlig växtlighet, mellangröda, stubbåker, gräs eller andra vegetationstäcken under permanenta grödor.
	2. Kommissionen ska ha befogenhet att anta delegerade akter, i enlighet med artikel 55, som innehåller bestämmelser om skyldigheterna inom ramen för marktäckning som avses i punkt 1.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 32 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Jordbrukarna ska se till att minst 7 % av deras stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 25.2, undantaget arealer som utgörs av permanent gräsmark, utgörs av arealer med ekologiskt fokus, till exempel mark i träda, terrasser, bibehållande av landskapselement, buffertzoner och beskogade arealer enligt artikel 25.2 b ii.	1. Jordbrukarna ska se till att minst 7 % av deras stödberättigande hektar enligt definitionen i artikel 25.2, undantaget arealer som utgörs av permanent betesmark, utgörs av arealer med ekologiskt fokus, till exempel mark i träda, terrasser, bibehållande av landskapselement, buffertzoner och delvis naturliga livsmiljöer. För att räknas som arealer med ekologiskt fokus ska dessa arealer inte plöjas, besås eller gödslas med oorganiskt gödselmedel eller besprutas, men får användas för bete, skördas eller klippas under en lämplig säsong som är förenlig med behoven av bevarande av biologisk mångfald.
	1a. Genom undantag från punkt 1 minskas den lägsta procentandel som anges i punkt 1 till minst 5 % i de fall grupper av jordbrukare gemensamt inrättar sammanhängande, angränsande arealer med ekologiskt fokus.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 34 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Medlemsstaterna kan besluta sig för att bevilja det stöd som avses i punkt 1 till alla områden som omfattas av denna punkt eller alternativt att, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, begränsa stödet till vissa av de områden som avses i artikel 33.1 i förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling].	2. Medlemsstaterna kan besluta sig för att bevilja det stöd som avses i punkt 1 till alla områden eller jordbrukssystem som omfattas av denna punkt eller alternativt att, på grundval av objektiva och icke-diskriminerande miljö- och hållbarhetskriterier, som exempelvis ett högt naturvärde, begränsa stödet till vissa av de områden som avses i artikel 33.1 i förordning (EU) nr […] [förordningen om landsbygdsutveckling].
Motivering
Jordbrukare från områden med naturliga begränsningar som aktivt bidrar till att bevara landskapet och till att skydda och bevara den biologiska mångfalden, marken, klimatet och vattnet bör få stöd genom denna åtgärd. Jordbrukssystem inom ramen för minst gynnade områden, som exempelvis jordbruk med högt naturvärde, kan producera livsmedelsprodukter av hög kvalitet och i hög grad bidra till att skapa allmänna miljötillgångar, däribland koldioxidlagring, rent vatten, landskapskvalitet och biologisk mångfald.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 34 – punkt 5 – stycke 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I detta fall ska medlemsstaterna definiera regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. de naturliga begränsningarnas art och jordbruksförhållandena i regionen.	I detta fall ska medlemsstaterna definiera regionerna i enlighet med objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. de naturliga och miljömässiga begränsningarnas art och jordbruksförhållandena i regionen.
Motivering
Jordbrukare från områden med naturliga begränsningar som aktivt bidrar till att bevara landskapet och till att skydda och bevara den biologiska mångfalden, marken, klimatet och vattnet bör få stöd genom denna åtgärd. Jordbrukssystem inom ramen för minst gynnade områden, som exempelvis jordbruk med högt naturvärde, kan producera livsmedelsprodukter av hög kvalitet och i hög grad bidra till att skapa allmänna miljötillgångar, däribland koldioxidlagring, rent vatten, landskapskvalitet och biologisk mångfald.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 36 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna ska bevilja ett årligt stöd till unga jordbrukare som är berättigade till stöd enligt ordningen för grundstöd i kapitel 1.	1. Medlemsstaterna får bevilja ett årligt stöd till unga jordbrukare som är berättigade till stöd enligt ordningen för grundstöd i kapitel 1.
Ändringsförslag  32 Förslag till förordning Artikel 38 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Kopplat stöd får endast utbetalas till sektorer eller till regioner i en medlemsstat där särskilda typer av jordbruk eller särskilda jordbrukssektorer genomgår särskilda svårigheter och är särskilt viktiga av ekonomiska och/eller sociala och/eller miljömässiga skäl.	2. Kopplat stöd får endast utbetalas till sektorer eller till regioner i en medlemsstat där särskilda typer av jordbruk eller särskilda jordbrukssektorer genomgår särskilda svårigheter och är särskilt viktiga av ekonomiska och/eller sociala och miljömässiga skäl.
Ändringsförslag  33 Förslag till förordning Artikel 43 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. För att garantera en effektiv förvaltning av de grödspecifika stöden för bomull, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om de bestämmelser och villkor som ska gälla för tillståndsgivning för mark och sorter i samband med det grödspecifika stödet för bomull.	3. För att garantera en effektiv förvaltning av de grödspecifika stöden för bomull, ska kommissionen ha befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 55 om de bestämmelser och villkor som ska gälla för tillståndsgivning för mark och sorter i samband med det grödspecifika stödet för bomull. Dessa bestämmelser ska omfatta kravet på en miljökonsekvensbedömning.
Motivering
Eftersom användningen av bekämpningsmedel och vattenförbrukningen för bevattning är mycket hög för bomullsodlingar är det lämpligt att kräva en miljökonsekvensbedömning innan mark får användas för bomullsproduktion.
Ändringsförslag  34 Förslag till förordning Artikel 47 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. Medlemsstaterna ska inrätta en ordning för småbrukare i enlighet med denna avdelning. Ifall andelen potentiella stödmottagare i en medlemsstat är mindre än 5 procent av landets jordbrukare behöver dock inte medlemsstaten tillämpa ordningen för småbrukare.
Motivering
För att undvika onödig byråkrati bör ordningen för småbrukare vara frivillig för medlemsstaterna.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken
Referensnummer	COM(2011)0625 – C7-0336/2011 – 2011/0280(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	GD AGRI 25.10.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	ENVI 25.10.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Dan Jørgensen 23.11.2011
Behandling i utskott	7.5.2012
Antagande	19.9.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	33 16 12
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Martina Anderson, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sergio Berlato, Lajos Bokros, Milan Cabrnoch, Martin Callanan, Nessa Childers, Esther de Lange, Bas Eickhout, Edite Estrela, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Jo Leinen, Corinne Lepage, Peter Liese, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Radvilė Morkūnaitė-Mikulėnienė, Vladko Todorov Panayotov, Antonyia Parvanova, Andres Perello Rodriguez, Mario Pirillo, Pavel Poc, Frédérique Ries, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Kārlis Šadurskis, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Salvatore Tatarella, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Åsa Westlund, Glenis Willmott, Marina Yannakoudakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Nikos Chrysogelos, José Manuel Fernandes, Christofer Fjellner, Jacqueline Foster, Jutta Haug, Vittorio Prodi, Michèle Rivasi, Marita Ulvskog, Andrea Zanoni

• [1]  Se bland annat: Naturschutzbund Deutschland (NABU), januari 2008: ”Die Bedeutung der obligatorischen Flächenstilllegung für die biologische Vielfalt”. Berlin.

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (17.10.2012)

till utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken
(COM(2011)0625 – C7‑0336/2011 – 2011/0280(COD))

Föredragande: Catherine Grèze

KORTFATTAD MOTIVERING

Tillsammans med förslaget till flerårig finansieringsram för 2014–2020 har kommissionen lagt fram ett antal förordningar om den rättsliga ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken under perioden 2014–2020. Inom denna ram har man tagit fram tre huvudmål: hållbar livsmedelsproduktion, hållbar förvaltning av naturresurser och klimatåtgärder samt balanserad territoriell utveckling. Som kommissionen själv angav kommer båda pelarna inom den gemensamma jordbrukspolitiken att vara viktiga för att bemöta dessa utmaningar, som även kommer att vara mycket viktiga för Europas regioner och territorier. Genom de nya reglerna om direktbetalningar säkerställs även en rättvis och hållbar fördelning av resurser.

Föredraganden stöder helhjärtat idéerna om en ambitiös miljöanpassning av direktbetalningarna till jordbrukare. Detta är ett sätt att bemöta de nuvarande miljö- och samhällsutmaningarna. Föredraganden anser dock att de föreliggande förslagen inte är tillräckliga för att leda till en övergång till de avancerade, hållbara jordbrukssystem som är avgörande för en hållbar territoriell utveckling i landsbygdsområden. Föredraganden föreslår därför åtgärder som innebär ökad hänsyn till Europas landsbygdsområden.

När det rör regional utveckling vill föredraganden se att en större andel av de årliga nationella taken avsätts för ytterligare stöd till landsbygdsutveckling. Enligt samma logik motsätter sig föredraganden alla minskningar av de belopp som har avsatts för landsbygdsutveckling.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(5) För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna förordning och undvika illojal konkurrens eller diskriminering mellan jordbrukare, bör kommissionen ges genomförandebefogenheter när det gäller följande: att fastställa det årliga nationella taket för systemet med grundstöd, anta regler om ansökningar om tilldelning av stödrättigheter, anta regler som rör återföring av stödrättigheter som inte aktiverats till den nationella reserven, fastställa krav rörande anmälan av överföring av stödrättigheter till de nationella myndigheterna och tidsfristerna för sådan anmälan, fastställa det årliga taket för stöd vid tillämpning av jordbruksmetoder som är gynnsamma för klimatet och miljön, fastställa det årliga taket för ett stöd som kompenserar för områden med naturliga begränsningar, fastställa ett årligt tak för stöd som ges till unga jordbrukare, fastställa de årliga taken för frivilligt kopplat stöd, anta regler om förfarandet för fastställande och godkännande av beslut inom ramen för frivilligt kopplat stöd, anta regler om det förfarande för godkännande och anmälan till producenterna som är kopplat till tillståndsgivningen för mark och sorter i samband med det grödspecifika stödet för bomull, fastställa bestämmelser om beräkningen av minskningen av beloppet för grödspecifikt stöd för bomull, anta regler som rör allmänna anmälningskrav. Befogenheterna bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av regler och allmänna principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.	(5) För att säkerställa enhetliga villkor för tillämpningen av denna förordning och undvika illojal konkurrens eller diskriminering mellan jordbrukare, bör kommissionen ges genomförandebefogenheter när det gäller följande: att fastställa det årliga nationella taket för systemet med grundstöd, anta regler om ansökningar om tilldelning av stödrättigheter, anta regler som rör återföring av stödrättigheter som inte aktiverats till den nationella reserven, fastställa krav rörande anmälan av överföring av stödrättigheter till de nationella myndigheterna och tidsfristerna för sådan anmälan, fastställa det årliga taket för stöd till införandet av avancerade, hållbara jordbrukssystem som begräsar klimatförändringen och skyddar miljön, fastställa det årliga taket för ett stöd som kompenserar för områden med naturliga begränsningar, fastställa ett årligt tak för stöd som ges till unga jordbrukare, fastställa de årliga taken för frivilligt kopplat stöd, anta regler om förfarandet för fastställande och godkännande av beslut inom ramen för frivilligt kopplat stöd, anta regler om det förfarande för godkännande och anmälan till producenterna som är kopplat till tillståndsgivningen för mark och sorter i samband med det grödspecifika stödet för bomull, fastställa bestämmelser om beräkningen av minskningen av beloppet för grödspecifikt stöd för bomull, anta regler som rör allmänna anmälningskrav. Befogenheterna bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av regler och allmänna principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Erfarenheterna från tillämpning av olika ordningar för direktstöd till jordbrukare visar att stödet i ett antal fall beviljades till stödmottagare vars yrkesmässiga verksamhet inte alls eller endast marginellt utgjordes av jordbruksverksamhet, såsom flygplatser, järnvägsföretag, fastighetsföretag och företag som förvaltar sportanläggningar. För att rikta stödet bättre bör medlemsstaterna avstå från att bevilja direktstöd till sådana fysiska eller juridiska personer. Mindre deltidsjordbruk bidrar direkt till landsbygdsområdenas livskraft och bör därför inte hindras från att beviljas direktstöd.	(13) Erfarenheterna från tillämpning av olika ordningar för direktstöd till jordbrukare visar att stödet i ett antal fall beviljades till stödmottagare vars yrkesmässiga verksamhet inte alls eller endast marginellt utgjordes av jordbruksverksamhet, såsom flygplatser, järnvägsföretag, fastighetsföretag och företag som förvaltar sportanläggningar. För att rikta stödet bättre bör medlemsstaterna avstå från att bevilja direktstöd till sådana fysiska eller juridiska personer. Mindre deltidsjordbruk bidrar direkt till landsbygdsområdenas livskraft och bör därför ges garantier för att de kommer att beviljas direktstöd.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 26a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(26a) Införandet av betalningar för avancerade hållbara jordbrukssystem, en sund miljöförvaltning och åtgärder som begränsar klimatförändringen på regional nivå, i enlighet med denna förordning, kan åtföljas av upprättandet av territoriella avtal som undertecknas av regionala myndigheter och jordbrukare. Territoriella avtal kan leda till omfattande, specifika, incitamentbaserade åtgärder som vidtas gemensamt på stödberättigande jordbruksmark och syftar till att skydda vattenresurserna, utveckla den biologiska mångfalden och förbättra jordmånen, med hänsyn till lokala särdrag och på grundval av delade och mätbara mål.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 44a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(44a) I nödsituationer eller vid naturkatastrofer som drabbar jordbruksproduktionen och jordbrukarna får kommissionen anta åtgärder som anses vara nödvändiga och motiverade för att lösa specifika problem, genom undantag från bestämmelserna i denna förordning.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Artikel 3 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Artikel 11 ska inte tillämpas på de regioner i unionen som avses i artikel 349 i fördraget, nedan kallade de yttersta randområdena och på de direktstöd som beviljas på de mindre Egeiska öarna i enlighet med förordning (EG) nr 1405/2006.	Artiklarna 10 och 11 ska inte tillämpas på de regioner i unionen som avses i artikel 349 i fördraget, nedan kallade de yttersta randområdena och på de direktstöd som beviljas på de mindre Egeiska öarna i enlighet med förordning (EG) nr 1405/2006.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Artikel 9 – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Aktiv jordbrukare	Uteslutning från direktstöd
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Medlemsstaterna får före den 1 augusti 2013 besluta att tillämpa ordningen för grundstöd på regional nivå. I sådant fall ska de utse regionerna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. särdrag vad gäller jordbruk och ekonomi samt regional jordbrukspotential och institutionell eller administrativ struktur.	1. Medlemsstaterna får före den 1 augusti 2013 besluta att tillämpa ordningen för grundstöd på regional nivå. I sådant fall ska de utse regionerna på grundval av objektiva och icke-diskriminerande kriterier, t.ex. särdrag vad gäller jordbruk, ekonomi och miljö samt regional jordbrukspotential och institutionell eller administrativ struktur. För att undvika betydande skillnader i den regionala tilldelningen av medel bör man göra en förhandsutvärdering av de miljömässiga och socioekonomiska konsekvenserna av varje betalningssystem och bakomliggande definition.
Motivering
Det finns en betydande risk att den lokala och regionala utvecklingen hindras eller begränsas om man fortsätter att använda tidigare betalningar som leder till en orättvis och ohållbar fördelning av resurserna som grund för framtida betalningar.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Artikel 28a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 28a
	Möjligheten att införa stöd för avancerade, hållbara jordbrukssystem, en sund miljöförvaltning och åtgärder som begränsar klimatförändringen på regional nivå, i enlighet med artiklarna 20 och 29, kan åtföljas av upprättandet av territoriella avtal som undertecknas av regionala myndigheter och jordbrukare inom ramen för det tak på 30 % som anges i artikel 33. Territoriella avtal kan leda till omfattande, specifika, incitamentbaserade åtgärder som vidtas gemensamt på stödberättigande jordbruksmark och syftar till att skydda vattenresurserna, utveckla den biologiska mångfalden och förbättra jordmånen, med hänsyn till lokala särdrag och på grundval av delade och mätbara mål.
	(Införs som ny artikel före artikel 29.)
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 48 – stycke 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Jordbrukare som önskar delta i ordningen för småbrukare ska lämna in en ansökan senast den 15 oktober 2014.	Jordbrukare som önskar delta i ordningen för småbrukare ska lämna in en ansökan vid en tidpunkt som ska fastställas av medlemsstaterna, men senast
	1. den 15 oktober 2014 med verkan från 2014,
	eller
	2. den 15 oktober 2015 med verkan från 2015.
	Den tidpunkt som medlemsstaterna fastställer kan emellertid inte infalla före sista dagen för inlämnande av en ansökan om anslutning till ordningen för grundstöd.
Motivering
Det första året ett nytt system tillämpas kan problem uppstå såväl för jordbrukarna som för myndigheterna, i synnerhet i medlemsstater som inte tidigare har tillämpat systemet med ersättningar. Jordbrukare skulle bli tvungna att välja mellan två olika, okända system. För att säkerställa att mekanismen uppnår sitt syfte bör det således vara möjligt att åtminstone en gång till upptas i ordningen för småbrukare inom budgetramsperioden.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 54 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta de åtgärder som i en nödsituation är både nödvändiga och berättigade för att lösa specifika problem. Sådana åtgärder får avvika från bestämmelser i denna förordning, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2	1. Kommissionen ska genom genomförandeakter anta de åtgärder som i en nödsituation eller vid en naturkatastrof som drabbar jordbruksproduktionen och jordbrukarna är både nödvändiga och berättigade för att lösa specifika problem. Sådana åtgärder får avvika från bestämmelser i denna förordning, men endast i den utsträckning och under den period som det är absolut nödvändigt. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 56.2

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken
Referensnummer	COM(2011)0625 – C7-0336/2011 – 2011/0280(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	GD AGRI 25.10.2011
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	REGI 25.10.2011
Föredragande av yttrande        Utnämning	Catherine Grèze 23.11.2011
Antagande	10.10.2012
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	18 4 17
Slutomröstning: närvarande ledamöter	François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Charalampos Angourakis, Jean-Jacob Bicep, Victor Boştinaru, John Bufton, Alain Cadec, Salvatore Caronna, Nikos Chrysogelos, Francesco De Angelis, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Vincenzo Iovine, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Mojca Kleva, Constanze Angela Krehl, Petru Constantin Luhan, Vladimír Maňka, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Miroslav Mikolášik, Ana Miranda, Jan Olbrycht, Markus Pieper, Tomasz Piotr Poręba, Monika Smolková, Ewald Stadler, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Lena Kolarska-Bobińska, Czesław Adam Siekierski, Giommaria Uggias

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Regler för direktstöd för jordbrukare inom de stödordningar som ingår i den gemensamma jordbrukspolitiken
Referensnummer	COM(2011)0625 – C7-0336/2011 – 2011/0280(COD)
Framläggande för parlamentet	12.10.2011
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	GD AGRI 25.10.2011
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	DEVE 25.10.2011	BUDG 25.10.2011	CONT 25.10.2011	EMPL 25.10.2011
	ENVI 25.10.2011	REGI 25.10.2011
Inget yttrande avges        Beslut	EMPL 27.10.2011
Föredragande        Utnämning	Luis Manuel Capoulas Santos 26.9.2011
Behandling i utskott	23.1.2012	23.4.2012	19.6.2012	11.3.2013
Antagande	30.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	31 8 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	John Stuart Agnew, Eric Andrieu, Liam Aylward, José Bové, Luis Manuel Capoulas Santos, Vasilica Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Herbert Dorfmann, Robert Dušek, Hynek Fajmon, Mariya Gabriel, Iratxe García Pérez, Martin Häusling, Peter Jahr, Elisabeth Jeggle, Jarosław Kalinowski, George Lyon, Mairead McGuinness, Wojciech Michał Olejniczak, Marit Paulsen, Britta Reimers, Ulrike Rodust, Alfreds Rubiks, Giancarlo Scottà, Czesław Adam Siekierski, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Alyn Smith, Csaba Sándor Tabajdi, Marc Tarabella, Janusz Wojciechowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Pilar Ayuso, María Auxiliadora Correa Zamora, Karin Kadenbach, Sandra Kalniete, Christa Klaß, Giovanni La Via, Petri Sarvamaa, Dimitar Stoyanov
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	María Muñiz De Urquiza
Ingivande	5.11.2013