Betänkande - A7-0407/2013Betänkande
A7-0407/2013

BETÄNKANDE med Europaparlamentets rekommendation till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om ett strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och Kanada

27.11.2013 - (2013/2133(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Elisabeth Jeggle

Förfarande : 2013/2133(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0407/2013
Ingivna texter :
A7-0407/2013
Antagna texter :

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

med Europaparlamentets rekommendation till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten om förhandlingarna om ett strategiskt partnerskapsavtal mellan EU och Kanada

(2013/2133(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av de pågående förhandlingarna mellan EU och Kanada om ett avtal om strategiskt partnerskap,

–   med beaktande av sin resolution om klausulen om mänskliga rättigheter och demokrati i Europeiska unionens avtal[1],

–   med beaktande av sina tidigare resolutioner om förbindelserna med Kanada, i synnerhet resolutionen av den 5 maj 2010 om toppmötet mellan EU och Kanada[2], av den 8 juni 2011 om handelsförbindelserna mellan EU och Kanada[3] samt av den 13 juni 2013 om EU:s roll i främjandet av ett bredare transatlantiskt partnerskap[4],

–   med beaktande av ramavtalet från 1976 om samarbete inom handel och ekonomi mellan Europeiska gemenskaperna och Kanada[5],

–   med beaktande av 1990 års förklaring om transatlantiska förbindelser mellan EG och Kanada,

–   med beaktande av 1996 års gemensamma politiska förklaring och gemensamma handlingsplan,

–   med beaktande av kommissionens meddelande om förbindelserna mellan EU och Kanada (COM(2003)0266),

–   med beaktande av partnerskapsagendan för EU och Kanada från 2004,

–   med beaktande av 2011 års rapport till den gemensamma samarbetskommittén EU–Kanada,

–   med beaktande av resultatet av det interparlamentariska mötet mellan EU och Kanada i april 2013,

–   med beaktande av artikel 21 i EU-fördraget,

–   med beaktande av artiklarna 90.4 och 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A7‑0407/2013), och av följande skäl:

A. Förbindelserna mellan EU och Kanada är historiskt rotade och starka och bygger på delade intressen och värderingar. De gemensamma värdena demokrati och skydd av de mänskliga rättigheterna bör utgöra kärnan i alla avtal mellan de båda parterna som tjänar som ram för dessa förbindelser.

B.  EU och Kanada har historiskt sett bedrivit ett mångårigt omfattande politiskt och ekonomiskt samarbete som inleddes formellt 1976, när EU undertecknade ett ramavtal med Kanada, det första i sitt slag med ett OECD-land. Detta avtal har länge utgjort en lämplig ram för att fördjupa förbindelserna, utöka den politiska associeringen och vidareutveckla samarbetet.

C. Kanada är en solid parlamentarisk demokrati, och landets demokratiska värden och principer liknar EU:s.

D. Det avtal om strategiskt partnerskap som för närvarande är under förhandling skulle uppdatera och återuppliva förhållandet mellan EU och Kanada och avsevärt bidra till en fördjupning av de politiska, ekonomiska och kulturella förbindelserna samt en förbättring av samarbetet med landet på många områden. Avtalet befäster EU:s och Kanadas ställning som strategiska partner.

E.  Förutom att förbättra den institutionella strukturen för förbindelserna skulle avtalet om strategiskt partnerskap, jämte det övergripande avtalet om ekonomi och handel, ge Europas och Kanadas invånare konkreta fördelar och möjligheter, förutsatt att alla berörda parter får delta i processen. Öppnandet av marknaderna och inledningen av regleringssamarbetet förväntas innebära betydande ekonomiska vinster och få positiva effekter för sysselsättningen både i Kanada och EU, och i ljuset av breddandet av det transatlantiska partnerskapet och med tanke på den befintliga Nafta-ramen kan detta leda till att det bildas en transatlantisk marknad, vilket alla aktörer skulle vinna på under förutsättning att de gällande sociala och miljörelaterade normerna inte försvagas.

F.  De vinster och möjligheter som skapas av tätare förbindelser mellan EU och Kanada bör fördelas lika över ett tvärsnitt av både den europeiska och kanadensiska befolkningen, efter deras levnadsvillkor och behov. De olika ekonomiska och industriella villkoren för både EU och Kanada bör erkännas, och respekten för en hållbar och ansvarsfull resursanvändning måste garanteras.

G. Den 18 oktober 2013 nådde kommissionens ordförande och Kanadas premiärminister en politisk överenskommelse om de viktigaste delarna i ett övergripande avtal om ekonomi och handel, medan förhandlingarna om avtalet om strategiskt partnerskap fortsätter. Dessa avtal kompletterar varandra i stärkandet av förbindelserna mellan Kanada och EU.

H. Parallellt med förhandlingarna om avtalet om strategiskt partnerskap har det förhandlats fram ett PNR-avtal mellan EU och Kanada, vilket är tänkt att fördjupa relationen också på området för terrorbekämpning och utmynna i lämpliga skyddsåtgärder mot oproportionerlig profilering som bygger på bevarande av passageraruppgifter från EU.

I.   Kanada utträdde formellt ur Kyotoprotokollet 2011, och EU har återkommande uppmanat landet att minska sina växthusgasutsläpp i linje med sina internationella åtaganden.

J.   Frågan om ett fullständigt undantag från visumkravet bör lösas snarast, så att personer och företag från alla EU:s medlemsstater, även Rumänien och Bulgarien, får samma möjlighet till samarbete med motparter i Kanada.

K. Det strategiska partnerskapet mellan EU och Kanada bör avspeglas på lämpligt sätt i internationella forum och organisationer. I detta avseende är Arktiska rådets beslut, som stöds av Kanada, om observatörsstatus för EU beklagligt. EU har lagt sig vinn om att samarbeta med de kanadensiska myndigheterna för att hitta en lösning på denna fråga.

1.  Europaparlamentet riktar följande rekommendationer till rådet, kommissionen och Europeiska utrikestjänsten:

     a)    De bör göra alla nödvändiga framsteg för att snabbt kunna ingå avtalet.

     b)    De bör insistera på att ömsesidig villkorlighet och politiska klausuler om mänskliga rättigheter och demokrati måste ingå i alla EU:s avtal med tredjeländer, som en gemensam bekräftelse på den ömsesidiga uppslutningen kring dessa värden, oberoende av situationen för skyddet för de mänskliga rättigheterna i de aktuella länderna. De bör också anta lämpliga skyddsåtgärder för att se till att mekanismen för tillfälligt upphävande inte kan missbrukas av någondera sidan.

     c)    De bör insistera på att denna villkorlighet ska ingå i avtalet om strategiskt partnerskap med Kanada, i syfte att säkerställa konsekvens för EU:s gemensamma synsätt i frågan.

     d)    De bör om möjligt uppmuntra alla de inblandade parterna att parafera och underteckna avtalet om strategiskt partnerskap och det övergripande avtalet om ekonomi och handel så snart de kan och att understryka hur de kompletterar varandra.

     e)    De bör se till att det civila samhället och de viktigaste aktörerna fullt ut deltar i, får information om och lyssnas till under processen.

     f)     De bör se till att avtalet innehåller ett kraftfullt engagemang för interparlamentariskt samarbete som erkänner den viktiga roll som Europaparlamentet och det kanadensiska parlamentet har i förbindelserna mellan EU och Kanada, särskilt genom den mångåriga interparlamentariska delegationen.

     g)    De bör avlägga regelbundna rapporter om genomförandet av avtalet till Europaparlamentet, vilka bör innehålla en översikt över den verksamhet som utförs och de resultat som uppnåtts med avseende på avtalets olika områden, på grundval av objektiva mätmetoder.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution med Europaparlamentets rekommendation till rådet, kommissionen, Europeiska utrikestjänsten, medlemsstaterna samt Kanadas regering och parlament.

  • [1]  EUT C 290 E, 29.11.2006, s. 107.
  • [2]  EUT C 81 E, 5.3.2011, s. 64.
  • [3]  EUT C 380 E, 11.12.2012, s. 20.
  • [4]  Antagna texter, P7_TA(2013)0280.
  • [5]  EGT L 260, 24.9.1976, s. 2.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

21.11.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

50

2

9

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bastiaan Belder, Elmar Brok, Jerzy Buzek, Tarja Cronberg, Arnaud Danjean, Mário David, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Ana Gomes, Richard Howitt, Anna Ibrisagic, Liisa Jaakonsaari, Anneli Jäätteenmäki, Tunne Kelam, Nicole Kiil-Nielsen, Andrey Kovatchev, Paweł Robert Kowal, Eduard Kukan, Vytautas Landsbergis, Krzysztof Lisek, Sabine Lösing, Marusya Lyubcheva, Willy Meyer, Francisco José Millán Mon, Alexander Mirsky, María Muñiz De Urquiza, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Norica Nicolai, Raimon Obiols, Kristiina Ojuland, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Bernd Posselt, Hans-Gert Pöttering, Cristian Dan Preda, Libor Rouček, Tokia Saïfi, Nikolaos Salavrakos, György Schöpflin, Werner Schulz, Adrian Severin, Marek Siwiec, Laurence J.A.J. Stassen, Davor Ivo Stier, Charles Tannock, Inese Vaidere, Nikola Vuljanić, Boris Zala, Karim Zéribi

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Laima Liucija Andrikienė, Reinhard Bütikofer, Véronique De Keyser, Kinga Gál, Elisabeth Jeggle, Barbara Lochbihler, Jean Roatta

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Claudette Abela Baldacchino, Hiltrud Breyer, Chrysoula Paliadeli, Marie-Christine Vergiat