Förfarande : 2013/2148(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0441/2013

Ingivna texter :

A7-0441/2013

Debatter :

Omröstningar :

PV 15/01/2014 - 10.6
CRE 15/01/2014 - 10.6
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2014)0022

BETÄNKANDE     
PDF 180kWORD 112k
4.12.2013
PE 516.612v02-00 A7-0441/2013

om de framtida förbindelserna mellan EU och Asean

(2013/2148(INI))

Utskottet för utrikesfrågor

Föredragande: Reinhard Bütikofer

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om de framtida förbindelserna mellan EU och Asean

(2013/2148(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av den viktigaste rättsliga ramen för förbindelserna med Asean, nämligen samarbetsavtalet mellan Asean och EEG, undertecknat i mars 1980(1),

–   med beaktande av de pågående förhandlingarna om och/eller ingåendet av sju partnerskaps- och samarbetsavtal mellan Europeiska unionen och medlemsstaterna i Asean, det vill säga Brunei, Filippinerna, Indonesien, Malaysia, Singapore, Thailand och Vietnam,

–   med beaktande av förhandlingarna om frihandelsavtal med Malaysia, Thailand och Vietnam samt ingåendet av frihandelsavtalet mellan EU och Singapore,

–   med beaktande av EU:s strategi ”Ett nytt partnerskap med Sydostasien” från juli 2003, (COM(2003)0399), i vilken bättre förbindelser med Asean beträffande regional handel och investeringar, liksom dialog på specifika politikområden, anges som huvudprioriteringar,

–   med beaktande av det sjunde parlamentariska partnerskapet mellan Asien och EU (Asep) och Aseans tjugoandra toppmöte,

–   med beaktande av Nürnbergförklaringen om ett utökat partnerskap mellan EU och Asean från mars 2007 och dess handlingsplan från november 2007,

–   med beaktande av handlingsplanen från Bandar Seri Begawan om ett utökat partnerskap mellan EU och Asean (2013–2017), som antogs i Brunei den 27 april 2012,

–   med beaktande av Europeiska unionens anslutning till fördraget om vänskap och samarbete i Sydostasien i Phnom Penh den 12 juli 2012(2),

–   med beaktande av det nionde Asien–Europa-toppmötet (Asem) i Vientiane (Laos) i november 2012,

–   med beaktande av Asien–Europa-stiftelsen (Asef), som inrättades i februari 1997 som ett forum för icke-statlig dialog,

–   med beaktande av Asean–EU-programmet för stöd till regional integration (Apris), Aseans program för stöd till regional integration (Arise) och det regionala instrumentet för dialog mellan EU och Asean (Readi) till stöd för harmonisering av politik och regleringar i icke-handelsrelaterade sektorer,

–   med beaktande av det gemensamma uttalandet av den 12 juli 2012 från EU och USA om regionen Asien–Stillahavsområdet,

–   med beaktande av grundandet av Sydostasiatiska nationers förbund (Asean) den 8 augusti 1967,

–   med beaktande av färdplanen för Aseans ekonomiska gemenskap, som godkändes 2007, och Asean-stadgan, som antogs 2008,

–   med beaktande av den första förklaringen från Asean om de mänskliga rättigheterna av den 18 november 2012, inrättandet av Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter (AICHR) samt den första dialogen mellan AICHR och den nyinrättade särskilde EU-representanten för mänskliga rättigheter, Stavros Lambrinidis, den 8 maj 2013,

–   med beaktande av Aseans fjortonde toppmöte 2009 och fastställandet av en färdplan för Aseans (ekonomiska) gemenskap med en inre marknad, Aseans gemenskap i politiska och säkerhetsrelaterade frågor samt Aseans sociokulturella gemenskap,

–   med beaktande av Aseans tjugoandra toppmöte, som ägde rum i Brunei den 24–25 april 2013,

–   med beaktande av det sjunde ostasiatiska toppmötet i Phnom Penh den 20 november 2012 med ledarna från de 17 länderna i Asean samt Kina, Japan och Sydkorea (Asean +3), Indien, Australien och Nya Zeeland (Asean +6) och USA,

–   med beaktande av Aseans avtal om katastrofhantering och beredskap,

–   med beaktande av den gemensamma förklaringen från det åttonde mötet mellan Aseans ministrar för social välfärd och utveckling, vilket hölls den 6 september 2013 i Phnom Penh som en förberedelse för Asean-toppmötet i oktober 2013, och av bestämmelsen om att tillgång till socialt skydd är en grundläggande mänsklig rättighet,

–   med beaktande av sina senaste resolutioner om Aseans medlemsstater, i synnerhet av den 11 september 2013 om förhandlingarna om partnerskaps- och samarbetsavtalet EU-Malaysia(3), av den 13 juni 2013 om situationen för rohingya-muslimerna(4), av den 11 juni 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt(5), av den 18 april 2013 om Vietnam, särskilt yttrandefriheten(6) och av den 7 februari 2013 om Laos: fallet Sombath Somphone(7),

–   med beaktande av sina senaste resolutioner om Aseans medlemsstater, i synnerhet av den 17 februari 2011 om gränsstriderna mellan Thailand och Kambodja(8), av den 7 juli 2011 om Indonesien, inklusive angrepp på minoriteter(9), av den 25 november 2010 om Burma – genomförandet av valet och frisläppandet av oppositionsledaren Aung San Suu Kyi(10), av den 20 maj 2010 om situationen i Burma/Myanmar(11), av den 20 maj 2010 om situationen i Thailand(12), av den 26 november 2009 om situationen i Laos och Vietnam(13) samt av den 5 februari 2009 om situationen för burmesiska flyktingar i Thailand(14),

–   med beaktande av de vägledande principerna för företag och mänskliga rättigheter, ”Implementing the United Nations 'Protect, Respect and Remedy' Framework”, som antogs av FN:s råd för mänskliga rättigheter den 16 juni 2011,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor och yttrandet från utskottet för utveckling (A7-0441/2013), och av följande skäl:

A. Asean är för närvarande en av de viktigaste framväxande regionala organisationerna i världen, i fråga om både ekonomisk utveckling och geopolitisk dynamik.

B.  Asean-stadgan, som undertecknades i november 2007, ger Asean status som juridisk person och förser gruppen med en rättslig och institutionell ram som omfattar inrättandet av en kommitté med ständiga representanter som stöder och samordnar Aseans arbete.

C. Syftet med Aseans ekonomiska gemenskap är att skapa en inre marknad med 600 miljoner invånare till 2015. Detta kommer att göra Asean – med sina konkurrenskraftiga ekonomiska aktörer och sin snabbväxande interna efterfrågan – till en marknad jämförbar med andra stora marknader i världen, såsom EU, USA, Kina, Japan och Indien, och följaktligen en stark ekonomisk partner på den regionala och internationella marknaden. Några Asean-medlemsstater kommer att ställas inför utmaningar inom denna process när det gäller konkurrenskraften, den sociala stabiliteten och förstärkningen och utvecklingen av integrationsprocessens sociala inslag.

D. Efter finanskrisen i Asien 1997 genomgick medlemsstaterna i Asean en ekonomisk omstrukturering, vilket har hjälpt dem att visa upp en allmänt god motståndskraft mot den rådande globala ekonomiska krisen.

E.  Aseans regionala forum (ARF) inrättades 1993 i syfte att främja dialog och samråd om politiska och säkerhetsrelaterade frågor och att bidra till förtroendeskapande och förebyggande diplomati i regionen Asien–Stillahavsområdet.

F.  Under Asean senaste toppmöte framfördes krav på en kärnvapennedrustning på Koreahalvön, och de kärnvapenstaterna uppmanades att ansluta sig till protokollet till fördraget om en kärnvapenfri zon i Sydostasien. Vid toppmötet talade man också om Östtimors eventuella deltagande i Asean i framtiden.

G. Kina har stärkt sina ekonomiska band med de sydostasiatiska länderna. Några Asean-medlemsstater har stärkt sitt samarbete med USA om sjöfartsskydd. Ryssland betraktar Asien som en viktig del av sin internationella strategi. Asean-länderna har alltjämt en viktig roll för att bevara freden och stabiliteten i regionen. Både EU och Asean är bekymrade över de olösta territoriella tvisterna i Sydkinesiska havet och har ett betydande intresse av att upprätthålla fred, stabilitet, respekt för internationell rätt och i synnerhet FN-stadgan och FN:s havsrättskonvention från 1982. Parlamentet stöder ”Six-Point Principles” från juli 2012 om Sydkinesiska havet och 2011 års riktlinjer för genomförandet av förklaringen om parternas uppträdande i Sydkinesiska havet och uppmuntrar en fredlig lösning.

H. Enligt Aseans förklaring om mänskliga rättigheter har de enskilda medlemsstaterna friheten att anta sina egna rättsliga instrument för skydd av mänskliga rättigheter. Förklaringen utgör dock en allmän ram för skydd av mänskliga rättigheter i regionen.

I.   Tyfonen Haiyan den 8 november 2013 medförde att Filippinerna lades i spillror. Hela städer ödelades, ett fortfarande okänt antal personer – troligen flera tusen – omkom och miljoner blev hemlösa. Denna storm, som är den starkaste som någonsin registrerats på fastlandet, visar på den allvarliga faran med de extrema väderförhållanden som blir allt vanligare.

J.   De omfattande föroreningar som orsakas av rök från stora skogsbränder i regionen har allvarliga konsekvenser för miljön och skulle kunna utgöra ett icke-traditionellt säkerhetshot.

K. EU och Asean delar det politiska målet att främja välbefinnande, samarbete och fred i sina respektive regioner och på ett globalt plan.

L.  Handlingsplanen från Bandar Seri Begawan 2012 mellan EU och Asean syftar till att ge större strategiskt fokus åt samarbetet kring Aseans tre pelare, liksom åt det kulturella och utvecklingsrelaterade samarbetet, och i handlingsplanen ingår regelbundna möten på ministernivå och mellan högre tjänstemän.

M. Mot bakgrund av de pågående förhandlingarna om frihandelsavtal med Malaysia, Thailand och Vietnam samt ingåendet av frihandelsavtalet mellan EU och Singapore och det långsiktiga målet om ett frihandelsavtal mellan regionerna blir det alltmer angeläget att utveckla en mer övergripande politisk ram med partnerna i Asean.

1.  Europaparlamentet anser att Asean, som är en större regional och global ekonomisk aktör, kan spela en viktig roll för att främja en fredlig, multilateral världsordning. Parlamentet önskar se Aseans institutionella, ekonomiska och politiska kapacitet vidareutvecklas.

2.  Europaparlamentet uppmanar Asean kraftfullt att fortsätta sin väg mot politisk och ekonomisk integration, bland annat genom den ambitiösa Asean-planen på en ekonomisk gemenskap senast 2015, inklusive en liberalisering av den interna arbetsmarknaden, som skulle vara till stor nytta för alla de inblandade länderna.

3.  Europaparlamentet gratulerar Asean-ledarna för de betydande framsteg som gjorts i den regionala integrationsprocessen, där det mest synliga är det kommande inrättandet av Aseans ekonomiska gemenskap. Parlamentet anser att denna positiva utveckling bör åtföljas av en förstärkt parlamentarisk dimension, och uppmanar Asean-ledarna att överväga ett formellt stadgeenligt erkännande av den roll som Aseans interparlamentariska församling (Aipa) spelar som en integrerande del av Asean självt.

4.  Europaparlamentet understryker den stora ekonomiska potential som Asean-regionen har, och Asean-staterna och inhemska och utländska företag i Asean-länderna uppmuntras att tillämpa principerna om företagens sociala ansvar, aktivt respektera ILO:s grundläggande arbetsnormer och FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, främja ett lämpligt anställningsskydd och tillgång till anständiga arbetsförhållanden och skapa en miljö som i högre grad bidrar till utvecklingen av fackföreningar och deras verksamhet. I detta sammanhang uppmanas kommissionen kraftfullt att hjälpa till att utarbeta åtgärder för att stärka den internationella och lokala kapaciteten att se till att lagen efterlevs.

5.  Europaparlamentet anser att Asean-länderna bör gå i riktning mot en ny fas av inkluderande ekonomisk och social utveckling, och särskilt försöka främja befolkningarnas mänskliga, sociala, arbetsrättsliga och ekonomiska rättigheter för att kunna garantera mer jämlika och rättvisa samhällen. För att uppnå detta är det nödvändigt att länderna använder sina ökade ekonomiska rikedomar till att förstärka de sociala skyddsnäten och socialförsäkringssystemen. Parlamentet uppmanar också enträget EU att stärka sitt samarbete i fråga om mänskliga rättigheter för att bidra till att göra Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter (AICHR) verksam när det gäller stöd för och skydd av de mänskliga rättigheterna.

6.  Europaparlamentet betonar att EU och Asean har gemensamma värderingar och gemensamma politiska och ekonomiska intressen som bör fortsätta att utvecklas med hög prioritet och uppgraderas till ett strategiskt partnerskap. Parlamentet välkomnar att utrikestjänsten aktivt överväger att utse en EU-chef för delegationen till Asean, som en bekräftelse på förbindelsernas betydelse. Parlamentet förväntar sig att detta kommer att leda till ökad samordning mellan EU:s delegationschefer i Asean-medlemsstaterna och EU-medlemsstaternas ambassader och stärka EU:s politiska trovärdighet och synlighet. Kommissionens vice ordförande/unionens höga representant uppmanas att föreslå en ny, mer heltäckande strategi för Sydostasien.

7.  Europaparlamentet anser att EU och dess medlemsstater bör arbeta på en gemensam och sammanhållen strategi för Asean-regionen och stödja och komplettera varandra och på så sätt göra det möjligt för EU att utveckla en starkare ekonomisk och politisk närvaro i regionen. Parlamentet anser att det är viktigt att öka närvaron på alla nivåer för EU:s och medlemsstaternas företrädare inom Aseans regionala och nationella forum.

8.  Europaparlamentet rekommenderar att unionen strävar efter att i dessa länder höja allmänhetens medvetenhet om att unionen inom utrikespolitiken uppträder som en lagstiftande makt som försöker främja regional integration genom politisk dialog, preferenshandelsavtal och partnerskapsavtal.

9.  Europaparlamentet välkomnar varmt förhandlandet om sju partnerskaps- och samarbetsavtal mellan EU och sju enskilda Asean-medlemsstater, som kommer att utgöra hörnstenarna för att fördjupa de ömsesidiga förbindelserna. Parlamentet understryker behovet av påskyndade förhandlingar med de återstående Asean-länderna. Parlamentet efterlyser en snabb ratificering av de befintliga partnerskaps- och samarbetsavtalen. Parlamentet anser emellertid att partnerskaps- och samarbetsavtalen med enskilda länder inte får bli en stötesten för de allmänna förbindelserna mellan EU och Asean.

10. Europaparlamentet stöder ett stärkande av den parlamentariska dimensionen i förbindelserna. Parlamentet anser att inrättandet av en formell interparlamentarisk församling mellan EU och Asean ytterligare skulle uppgradera relationerna mellan EU och Asean-medlemsstaterna när omständigheterna möjliggör en sådan församling, och skapa ett forum för multilateralt utbyte för hantering av globala frågor på ett mer heltäckande sätt. Parlamentet föreslår också att man skapar länkar mellan parlamentets underutskott för mänskliga rättigheter och Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter (AICHR). Parlamentet anser att byrån för främjande av parlamentarisk demokrati skulle kunna ge stöd till kapacitetsuppbyggnaden av Aseans interparlamentariska församling (Aipa) och därmed stärka rollen för de nationella parlamenten, liksom för Aipa inom Asean.

11. Europaparlamentet understryker fördelarna med fler gemensamma möten på hög nivå och större ömsesidig samverkan och förståelse inom multilaterala forum, såsom FN och dess organ, IMF och WTO.

12. Europaparlamentet betonar vikten av att stärka och vidareutveckla Asien–Europa-mötena (Asem) och det parlamentariska partnerskapet Asien–Europa (Asep), dvs. de nuvarande kanalerna för dialog mellan EU och Asean på statlig och parlamentarisk nivå.

13. Europaparlamentet stöder Asean i dess målsättning att hitta sin egen plats bland de motstridiga ekonomiska och säkerhetsrelaterade intressen som representeras av Kina, Japan och USA. Parlamentet vill att EU ska vara bli en aktiv politisk partner till Asean i dess strävan efter icke-militära lösningar på viktiga säkerhetsrelaterade och geostrategiska utmaningar genom att dela med sig av EU:s erfarenheter av konfliktförebyggande arbete och lösning av tvister som rör gränser och territorier, i syfte att stärka freden och den regionala stabiliteten.

14. Europaparlamentet är oroat över den senaste utvecklingen i Sydkinesiska havet och välkomnar det arbete som utförts i arbetsgruppen för genomförandet av förklaringen om parternas uppträdande i Sydkinesiska havet, som har till syfte att finna en fredlig och ömsesidigt gynnsam lösning på territorialvattentvisten i området.

15. Europaparlamentet uppmanar eftertryckligen unionen att bidra till att lätta på de geopolitiska spänningarna i regionen genom en nära förbindelse med Asean, vilket innebär att mekanismerna för konfliktlösning stärks.

16. Europaparlamentet noterar de insatser som Asean-staterna gjort när det gäller åtgärder mot piratdåd, och välkomnar de än så länge positiva rapporterna. Parlamentet understryker sjöfartsledernas kritiska och komplexa karaktär i området, deras betydelse för världsekonomin och deras utsatthet, och anser att detta bör vara ett konstant fokus för EU:s insatser i regionen.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att fortsätta att ge stöd till kapacitetsuppbyggnadsinsatserna från Aseans sekretariat och institutioner och att i detta arbete ta till vara EU:s erfarenheter. Parlamentet föreslår att programmet för stöd till regional integration av Asean från EU (Arise) bör fortsätta att ge detta stöd.

18. Europaparlamentet efterlyser stöd till regionöverskridande besök av kulturarbetare, och uppmanar med kraft medlemsstaterna att uppmuntra till en större bevakning av Asean-regionen i statliga medier och i utbildningen och att öka sin närvaro i regionen genom kulturinstitutioner och på andra sätt. Detta skulle bredda och fördjupa de kulturella förbindelserna med Asean-länderna och förbättra och främja den ömsesidiga kulturella kunskapen och dialogen om kultur.

19. Europaparlamentet anser att det är värt att överväga att organisera ett ”kulturår” med nya teman för varje år, där ett EU-land skulle uppmärksammas i Aseans medlemsstater och ett Asean-land på motsvarande sätt i EU.

20. Europaparlamentet ser positivt på att EU nu är den största partnern när det gäller vetenskapligt samarbete med de flesta av Asean-medlemsstaterna, och föreslår att kommissionens program för forskning och innovation, Horisont 2020, marknadsförs mer aktivt mot de vetenskapliga institutionerna i regionen.

21. Europaparlamentet betonar att utbytesprogram för att främja ungdomars rörlighet, såsom Erasmus, har en viktig betydelse för interkulturellt student- och forskningssamarbete mellan EU:s och Aseans institutioner för högre utbildning. Parlamentet föreslår att man inrättar studiecentrum om Asean i europeiska universitet och studiecentrum om EU i universitet i Asean-länderna och utökar möjligheterna till gemensamma examina. Parlamentet anser att EU behöver utöka sina universitetsprogram på engelska för att bättre ta emot asiatiska studerande på europeiska universitet, medan EU-forskare bör få hjälp att ta del av gemensamma forskningsprogram i Asien, bland annat i samarbete med Aseans universitetsnätverk.

22. Europaparlamentet föreslår, framför allt genom användning av det nya partnerskapsinstrumentet, att det vidtas åtgärder för att öka antalet regelbundna utbyten och processer för ömsesidigt lärande, till exempel om multikulturella samhällen och demokratiska statsstrukturer för 2000-talet. Parlamentet understryker behovet av att inkludera minoriteters rättigheter och främja jämställdhet mellan könen och kvinnors egenmakt samt att förbättra flickors och kvinnors liv, sociala normer och arbetsnormer, bland annat genom att avskaffa tvångs- och barnarbete, främja ett lämpligt anställningsskydd och tillgång till anständiga arbetsförhållanden och genom att utveckla hållbara och heltäckande statliga välfärdssystem, rättsliga och säkerhetsmässiga system, ett ekonomiskt samarbete och andra lämpliga åtgärder.

23. Europaparlamentet insisterar på vikten av att skapa kontakter mellan människor, och berömmer det arbete som utförs av Asien–Europa-stiftelsen (Asep), vars huvudfunktion är att knyta band mellan de civila samhällena i båda regionerna. Parlamentet uppmanar EU att ta på sig en mer aktiv och framträdande institutionell roll och inte nöja sig med rollen som enkel medlem.

24. Europaparlamentet efterlyser ett vänortsinitiativ med syftet att skapa band mellan regioner i Europa och Asien, eftersom det hittills har funnits få sådana utbyten.

25. Europaparlamentet föreslår att EU bör öka sitt interregionala samarbete med Asean om förebyggande och hantering i samband med katastrofer och kriser och om stora utmaningar såsom en hållbar utveckling på områdena livsmedelstrygghet, resursförvaltning (inklusive utnyttjande av vattenresurser och marina resurser, bland annat i Mekong-subregionen), jordbruksinvesteringar, stöd till småbrukare, urbanisering, anslutningsmöjlighet och transport, klimatförändringar, förnybar energi, energieffektivitet och energiomställning, turism, forskning samt innovation.

26. Europaparlamentet noterar att fattigdomen fortsätter att vara ett problem i Asean-länderna och att den framför allt drabbar kvinnor, lågutbildade, landsbygden och etniska och religiösa minoritetsgrupper. Parlamentet anser därför att rikedomarna måste fördelas bättre och att social rättvisa måste främjas på alla nivåer. Det är därför fortfarande är nödvändigt att EU antar en ny strategi för att stödja utvecklingen och försöka motverka orättvisorna i de olika länderna, bland annat genom att möjliggöra tillgång till finansiering via mikrokrediter. Parlamentet anser att denna strategi måste grunda sig på i synnerhet följande principer: konsekvent politik för utveckling, stöd med långsiktig verkan, prioritet för de grundläggande sociala behoven samt delaktighet av de nationella aktörerna, inbegripet de nationella parlamenten, de lokala myndigheterna, de icke-statliga organisationerna för utveckling och det civila samhället.

27. Europaparlamentet understryker att EU bör ge stöd till en kapacitetsuppbyggnad av Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter, liksom tekniskt stöd till Aseans kommitté om kvinnor och barn.   

28. Europaparlamentet ser fram emot ett ökat samarbete och ett ömsesidigt närmande i människorättsfrågor, såsom yttrande-, medie-, förenings- och mötesfrihet, även för fackföreningar, och anser att EU och Asean har sina egna områden där det finns utrymme för förbättringar, till exempel när det gäller behandlingen av migranter och minoriteter.

29. Europaparlamentet förväntar sig att översynen av mandatet för Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter kommer att bli ett tillfälle att stärka dess roll. Asean uppmanas att ta fram normer och regler som underlättar genomförandet av dess förklaring om de mänskliga rättigheterna. Parlamentet betonar att Asean-medlemsstaternas skyldigheter enligt folkrätten är överordnade eventuella motstridiga bestämmelser i denna förklaring. Parlamentet föreslår också att man i framtiden bör utveckla regionala mekanismer för tvistlösning och påföljder vid brott mot de mänskliga rättigheterna, i linje med de mekanismer som redan finns i andra regioner, till exempel Europeiska domstolen för de mänskliga rättigheterna. Parlamentet stöder ett utökat samarbete i människorättsfrågor av ömsesidigt intresse.

30. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att förbättra sitt stöd och samarbete för att bekämpa korruption genom att bland annat uppmuntra ratificeringen och genomförandet av FN:s konvention mot korruption.

31. Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att fortsätta att hjälpa Asean-länderna att minska skillnaderna mellan länderna och bistå dem på väg mot politisk, ekonomisk och institutionell integration på regional nivå, varvid de minst utvecklade länderna (Kambodja, Laos, Myanmar) bör ägnas särskild uppmärksamhet

32. Europaparlamentet efterlyser en aktiv tillämpning av EU:s markpolitiska riktlinjer från 2004 för att förhindra markrofferi, och betonar i synnerhet att givare bör engagera sig i en markpolitik som är inriktad på att försvara och stärka det småskaliga familjejordbruket.

33. Europaparlamentet uttrycker sin uppskattning för Asean-medlemsstaternas beslut om att förklara Asean som en kärnvapenfri zon, och anser att andra bör följa deras exempel.

34. Europaparlamentet uttrycker oro över den förda miljöpolitiken, i synnerhet omfattningen av den olagliga avverkningen och skogsbränningen och den smog som blir resultatet av detta, med betydande negativa gränsöverskridande konsekvenser även utanför Aseans gränser. Parlamentet beklagar att EU:s politik för biodrivmedel bidrar till den snabba expansionen av palmoljeproduktionen, vilket lett till beslagtagning och/eller fientligt införlivande av den fattiga landsbygdsbefolkningen i oljepalmsodlingen. Det vore därför av stor vikt att genom utvecklingsbistånd stödja de fattigas rätt till markresurser i utvecklingsländerna. Parlamentet efterlyser större ansträngningar för skydd av miljön och den biologiska mångfalden, och berömmer det arbete som utförs av Aseans centrum för biologisk mångfald. Parlamentet ser fram emot ett tätare samarbete mellan EU och Asean kring åtgärder för begränsning av och anpassning till klimatförändringarna.

35. Europaparlamentet uppmanar enträget Asean-medlemsstaterna att komma överens om samordnade åtgärder för att förebygga och bekämpa stora bränder som är förödande för miljön. Indonesien uppmanas med kraft att ratificera avtalet från 2002 om bränder och föroreningar i regionen.

36. Europaparlamentet betonar att EU också bör stärka de politiska dialogerna och det politiska samarbetet om frågor såsom de grundläggande rättigheterna, bland annat etniska och religiösa minoriteters grundläggande rättigheter, och samtidigt skydda yttrandefriheten och det fria informationsflödet i frågor av gemensamt intresse för rättsstatsprincipen och säkerheten, såsom kampen mot internationell brottslighet, korruption, skatteflykt, penningtvätt, människo- och narkotikahandel, terrorbekämpning, icke-spridning, nedrustning, sjöfartsskydd samt it-säkerhet.

37. Europaparlamentet är bekymrat över de urbana utmaningar som Asean-länderna möter och som är en följd av deras ekonomiska utveckling, bland annat hantering av migrationsströmmarna från landsbygden till städerna, stadsplanering, tillhandahållande av infrastruktur och grundläggande tjänster, bekämpning av slumområden och användning av ren och förnybar energi för att motverka miljöförstöringen. Kommissionen uppmanas att samarbeta med Asean-länderna när det gäller strategier för att ta itu med dessa frågor.

38. Europaparlamentet föreslår att den regionala ekonomiska integrationen ska stödjas, särskilt när det gäller det fria flödet av varor, tjänster och investeringar och rörlighet för kvalificerade arbetstagare, och att samarbetet om katastrof- och krishantering, säkerhet samt fattigdomsbekämpning och migrationsfrågor ska förbättras ytterligare.

39. Europaparlamentet påminner om att det också är viktigt att stärka den snabbt växande privata sektorn genom att stärka dialogen mellan europeiska och asiatiska företag och det offentlig-privata samarbetet när det gäller finanser, investeringar, ekonomi och handel, inklusive internationaliseringen av europeiska små och medelstora företag och deras marknadstillträde, samt när det gäller den pågående globala finansiella krisen. Parlamentet vill se ett utbyte av bästa praxis mellan EU och Asean på detta område.

40. Europaparlamentet konstaterar att textilexporten till EU utgör en viktig sektor för flera av medlemmarna i Asean, och påminner om att den som vill omfattas av det allmänna preferenssystemet (GSP) och den särskilda stimulansordningen (GSP plus) måste genomföra grundläggande arbetsrättsliga normer samt ILO-konventioner och andra grundläggande internationella konventioner som är av central betydelse för en hållbar utveckling.

41. Europaparlamentet uppmanar ledarna för Aseans medlemsstater att stödja EU:s mål att delta i ostasiatiska toppmöten i framtiden, efter EU:s anslutning till fördraget om vänskap och samarbete i Sydostasien.

42. Europaparlamentet välkomnar fredsprocessen och de demokratiska reformerna i Burma/Myanmar, som utgör ett historiskt tillfälle att väsentligt förbättra förbindelserna mellan EU och Asean. Parlamentet är dock fortfarande särskilt bekymrat över situationen för de etniska minoriteterna. Framför allt när det gäller rohingya-folket uppmanar parlamentet med kraft den burmesiska regeringen och landets grannländer som är medlemmar i Asean att göra allt för att förbättra deras levnadsförhållanden och medborgerliga rättigheter.

43. Europaparlamentet gläds åt att Kambodja och Filippinerna har ratificerat Internationella brottmålsdomstolens stadga och vädjar till alla Asean-medlemsstater att göra detsamma. Parlamentet vädjar även till alla Asean-medlemsstater att följa den globala trenden mot ett avskaffande av dödsstraffet. Asean-medlemsstaterna uppmuntras att ratificera och genomföra FN:s konvention mot korruption.

44. Europaparlamentet berömmer Indonesien och Filippinerna för deras aktiva engagemang i partnerskapet för öppenhet (Open Government Partnership, OPG) och det engagemang de visat för att stärka den offentliga öppenheten och integriteten. Parlamentet föreslår att de återstående Asean-länderna ska ansöka om medlemskap i OPG och utarbeta sina egna handlingsplaner i nära och givande samarbete med det civila samhället och gräsrotsorganisationer.

45. Europaparlamentet uttrycker emellertid oro över att markrofferi, straffrihet för personer med kontakter till de styrande eliterna samt korruption i många Asean-länder hotar de enorma ekonomiska och sociala framsteg som gjorts i regionen.

46. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska utrikestjänsten, rådet och kommissionen, Aseans interparlamentariska församling (Aipa), Aseans sekretariat och Asean-medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

    EGT C 85, 8.4.1980, s. 83.

(2)

    EUT L 154, 15.6.2012, s. 1.

(3)

    Antagna texter, P7_TA(2013)0367.

(4)

    Antagna texter, P7_TA(2013)0286.

(5)

    Antagna texter, P7_TA(2013)0245.

(6)

    Antagna texter, P7_TA(2013)0189.

(7)

    Antagna texter, P7_TA(2013)0058.

(8)

    EUT C 188 E, 28.6.2012, s. 57.

(9)

    EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 201.

(10)

   EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 120.

(11)

   EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 154.

(12)

   EUT C 161 E, 31.5.2011, s. 152.

(13)

    EUT C 285 E, 21.10.2010, s. 76.

(14)

   EUT C 67 E, 18.3.2010, s. 144.


MOTIVERING

Syftet med detta betänkande är att skapa lämplig uppmärksamhet kring förbindelserna mellan EU och Asean, som – oförtjänt nog – ofta har fått stå tillbaka för EU:s förbindelser med Kina, Japan och Indien. Denna situation råder trots att Aseans köpkraft och ekonomiska storlek redan i dag är jämförbar med Kinas, och att Aseans politiska stjärna är på uppgång.

Likheterna mellan EU och Asean för med sig en avsevärd potential till synergieffekter och processer för ömsesidigt lärande. I betänkandet utforskas hur starkare ekonomiska band kan matchas med mer passande sociopolitiska och institutionella ramar och förbindelser. Betänkandet innehåller också idéer om hur bilaterala förbindelser mellan regioner skulle kunna lyftas till en ny nivå. Bedömningen och rekommendationerna läggs fram mot bakgrund av den pågående ambitiösa interna integrationsprocessen inom Asean, de framväxande politiska stormakterna och de demokratiska utmaningarna, till exempel de utmaningar som nästa ordförandeland för Asean, Burma/Myanmar, står inför med sin snabba omvandling och utveckling mot demokrati.

Rekommendationerna i betänkandet rör Asien–Europa-toppmötena (Asem-processen), Nürnbergförklaringen, handlingsplanen från Bandar Seri Begawan, fördraget om vänskap och samarbete i Sydostasien samt de framtida partnerskaps- och samarbetsavtalen.

Betänkandet ger en analys av och förslag på hur de framtida förbindelserna mellan EU och Asean kan utformas i en global kontext, framför allt med tanke på Kina, Japan och USA. EU:s möjligheter att förbättra sitt stöd till Aseans integrationsprocess undersöks också.

I betänkandet lämnas EU:s förbindelser med de enskilda medlemsstaterna i Asean därhän. Dessa förbindelser kommer att behandlas i en rad specifika resolutioner som förväntas antas som rekommendationer från parlamentet inför förhandlingarna om partnerskaps- och samarbetsavtal eller godkännandeförfarandena samt åtföljande rapporter om genomförandet av de nya partnerskaps- och samarbetsavtalen. Av samma skäl berör betänkandet inte heller bilaterala förbindelser mellan medlemsstaterna i Asean.


YTTRANDE från utskottet för utveckling (30.8.2013)

till utskottet för utrikesfrågor

om de framtida förbindelserna mellan EU och Asean

(2013/2148(INI))

Föredragande: Ricardo Cortés Lastra

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för utrikesfrågor att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet gratulerar Aseans medlemsländer för deras anmärkningsvärda ekonomiska framsteg under senare år, men konstaterar icke desto mindre att det fortfarande råder stora olikheter ekonomiskt och socialt sett såväl mellan de olika Asean-länderna som inom dessa länder och att det därför fortfarande är nödvändigt att EU antar en ny strategi för att stödja utvecklingen och försöka motverka orättvisorna i de olika länderna. Parlamentet anser att en sådan strategi bör grundas på det europeiska samförståndet om utveckling från 2005 och på de principer som Europeiska kommissionen presenterade i sin agenda för förändring.(1)

2.   Europaparlamentet anser att denna strategi måste grunda sig på i synnerhet följande principer: konsekvent politik för utveckling, stöd med långsiktig verkan, prioritet för de grundläggande sociala behoven – i synnerhet hälso- och sjukvård och utbildning – samt delaktighet av de nationella aktörerna, inbegripet de nationella parlamenten, de lokala myndigheterna, de icke-statliga organisationerna för utveckling och det civila samhället.

3.   Europaparlamentet påpekar att det övergripande syftet med samarbetet mellan EU och Asean under 2011–2013 är att bidra till Aseans regionala integration, bland annat genom att möjliggöra upprättandet av Asean gemenskapen senast 2015, samtidigt som sektorsövergripande program omfattar bland annat förhandlingar om frihandelsavtal. Mot denna bakgrund upprepar parlamentet att en tillväxtfrämjande strategi inte bör förväxlas med en långsiktig utvecklingsstrategi som innebär finansiering av långsiktiga mål såsom hälsa, utbildning, tillgång till energi i landsbygdsområden, stöd till småjordbrukare etc. Parlamentet uppmanar kommissionen att i synnerhet se till att de program som finansieras genom finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete har en direkt koppling till det övergripande målet fattigdomsutrotning, i linje med en konsekvent politik för utveckling, i enlighet med artikel 208 i EUF-fördraget.

4.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samordna strategins principer och mål med de traditionella givarna och med tillväxtekonomierna, särskilt med Kina och Indien, och som referens ha FN:s millennieutvecklingsmål för tiden efter 2015. Parlamentet uppmanar givarna i tillväxtekonomierna att ta ett ansvar i utvecklingsfrågorna i området som motsvarar deras position som tillväxtmakter, och att försöka nå fram till införandet av en skatt på finansiella transaktioner som kan användas till förmån för utvecklingsbistånd.

5.   Europaparlamentet anser att Asean-länderna, då de utarbetar sin utvecklingsstrategi på medellång och lång sikt, omedelbart bör ta itu med de stora utmaningar som de står inför och som rör sociala frågor, stadsplanering och miljö i samband med en hållbar förvaltning av resurserna, i synnerhet vatten, skydd av den biologiska mångfalden, livsmedelstryggheten och klimatförändringarna samt åtgärder för att svara på naturkatastrofer som ofta drabbar Asean-länderna. I detta sammanhang uppmanas kommissionen att stödja Asean-ländernas ansträngningar och ett närmare samarbete mellan EU och Asean.

6.   Europaparlamentet noterar också att fattigdomen fortsätter att vara ett problem i Asean-länderna och att den framför allt drabbar kvinnor, lågutbildade, landsbygden och etniska och religiösa minoritetsgrupper. Parlamentet anser därför att rikedomarna måste fördelas bättre och att social rättvisa måste främjas på alla nivåer, eftersom orättvisorna försvårar den ekonomiska tillväxten och uppnåendet av millennieutvecklingsmålen och kan ligga till grund för sociala konflikter.

7.   Europaparlamentet betonar att de åtgärder som EU vidtar i regionen måste utarbetas i samråd med myndigheterna i de berörda länderna och under beaktande av de nya omständigheterna och behoven i regionen. Dessutom måste hänsyn tas till varje enskilt lands särskilda situation och behov, så att EU:s stöd bidrar till en mer balanserad tillväxt i regionen.

8.   Europaparlamentet välkomnar det faktum att Asean-stadgan betonar vikten av rättsstaten, goda styrelseformer, demokrati och författningsenligt styre. Parlamentet beklagar dock att stadgan inte innehåller några tvistlösningsmekanismer eller påföljder i händelse av brott mot de mänskliga rättigheterna.

9.   Europaparlamentet anser att Asean-länderna bör gå i riktning mot en ny fas för ekonomisk och social utveckling som omfattar alla, och särskilt försöka främja befolkningarnas mänskliga, sociala, arbetsrättsliga och ekonomiska rättigheter för att kunna garantera mer jämlika och rättvisa samhällen. För detta syfte är det nödvändigt att länderna använder sina ökade ekonomiska rikedomar till att förstärka de sociala skyddsnäten och socialförsäkringssystemen. Parlamentet uppmanar också EU att stärka sitt samarbete i fråga om mänskliga rättigheter för att bidra till att göra Aseans mellanstatliga kommission för mänskliga rättigheter (AICHR) verksam när det gäller stöd för och skydd av de mänskliga rättigheterna.

10. Europaparlamentet uppmanar med kraft EU att förbättra sitt stöd och samarbete för att bekämpa korruption genom att bland annat uppmuntra ratificeringen och genomförandet av FN:s konvention mot korruption.

11. Europaparlamentet uppmanar även Asean-länderna att se till att deras företag på ett fullständigt och effektivt sätt tillämpar miljönormer och arbetsrättsliga normer, såväl de nationella som Internationella arbetsorganisationens (ILO), och att de skapar ett klimat som är mer gynnsamt för fackföreningarnas utveckling och verksamhet, under samverkan med civilsamhället och de nationella och regionala myndigheterna och till försvar för sociala och arbetsrättsliga rättigheter. Inhemska och utländska företag i Asean-länderna uppmanas att tillämpa principerna om företagens sociala ansvar.

12. Europaparlamentet anser att dessa länders framtida ekonomiska tillväxt kommer att vara mindre beroende av export och vara mer inriktad på inhemsk konsumtion, och anser att Asean-ländernas arbete i kampen mot fattigdom bland de socialt marginaliserade eller utsatta grupperna och för deras sociala integration kan innebära en enorm utvecklingspotential för dessa länder.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta att hjälpa Asean-länderna att minska skillnaderna mellan länderna och bistå dem på regional nivå på väg mot politisk, ekonomisk och institutionell integration – varvid de minst utvecklade länderna (Kambodja, Laos, Myanmar) bör ägnas särskild uppmärksamhet – samt att främja tillgången till finansiering, särskilt i form av mikrokrediter, för Asean-ländernas utsatta befolkningsgrupper såsom kvinnor och etniska minoriteter.

14. Europaparlamentet fördömer den negativa inverkan som EU:s biobränslepolitik har haft för markrofferiet i Sydasien. Genom denna politik utgör EU:s medlemsstater en central drivkraft för den snabba expansionen av palmoljeproduktionen (särskilt i Indonesien och Malaysia) vilket lett till beslagtagning och/eller fientligt införlivande av den fattiga landsbygdsbefolkningen i oljepalmsodlingen. Det vore istället av stor vikt att genom utvecklingsbistånd stödja de fattigas rätt till markresurser i utvecklingsländerna, enligt ett rättighetsbaserat synsätt.

15. Europaparlamentet efterlyser en aktiv tillämpning av EU:s markpolitiska riktlinjer från 2004 för att förhindra markrofferi, och betonar i synnerhet att givare bör engagera sig i en markpolitik som är inriktad på att försvara och stärka det småskaliga familjejordbruket.

16. Europaparlamentet hyser viss oro över de urbana utmaningar som Asean-länderna möter och som är en frukt av den ekonomiska utvecklingen. Konkret tar de sig uttryck i frågor såsom hantering av migrationsströmmarna från landsbygden till städerna, stadsplanering, tillhandahållande av grundläggande infrastruktur och tjänster, bekämpning av slumområden och användning av ren och förnybar energi för att motverka miljöförstöringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med Asean-länderna inom ramen för de strategier som används för att ta itu med dessa frågor.

17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att fördjupa de åtgärder som avser att stödja utvecklandet av Asean-ländernas förvaltningskapacitet och av deras regionala integrationsorgan samt åtgärderna för förbättrad samhällsstyrning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

28.8.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Thijs Berman, Véronique De Keyser, Eva Joly, Filip Kaczmarek, Miguel Angel Martínez Martínez, Gay Mitchell, Bill Newton Dunn, Michèle Striffler, Ivo Vajgl

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Fiona Hall, Isabella Lövin, Judith Sargentini

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Pino Arlacchi, Zuzana Brzobohatá, Alejandro Cercas, Lara Comi, Emer Costello, James Nicholson, Carmen Romero López, Iuliu Winkler

(1)

COM(2011)0637 av den 13 oktober 2011: Att göra EU:s utvecklingspolitik mer effektiv: en agenda för förändring.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

21.11.2013

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

61

0

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bastiaan Belder, Elmar Brok, Jerzy Buzek, Tarja Cronberg, Arnaud Danjean, Mário David, Susy De Martini, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Ana Gomes, Andrzej Grzyb, Richard Howitt, Anna Ibrisagic, Liisa Jaakonsaari, Tunne Kelam, Nicole Kiil-Nielsen, Andrey Kovatchev, Paweł Robert Kowal, Eduard Kukan, Vytautas Landsbergis, Krzysztof Lisek, Sabine Lösing, Marusya Lyubcheva, Willy Meyer, Francisco José Millán Mon, Alexander Mirsky, María Muñiz De Urquiza, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Norica Nicolai, Raimon Obiols, Pier Antonio Panzeri, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Bernd Posselt, Hans-Gert Pöttering, Cristian Dan Preda, Libor Rouček, Tokia Saïfi, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Nikolaos Salavrakos, György Schöpflin, Werner Schulz, Marek Siwiec, Laurence J.A.J. Stassen, Davor Ivo Stier, Charles Tannock, Inese Vaidere, Geoffrey Van Orden, Nikola Vuljanić, Boris Zala, Karim Zéribi

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Laima Liucija Andrikienė, Reinhard Bütikofer, Véronique De Keyser, Kinga Gál, Elisabeth Jeggle, Barbara Lochbihler, Jean Roatta

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Claudette Abela Baldacchino, Hiltrud Breyer, Chrysoula Paliadeli, Marie-Christine Vergiat

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy