BETÄNKANDE om resultattavlan för rättskipningen i EU – civilrätt och förvaltningsrätt i medlemsstaterna
5.12.2013 - (2013/2117(INI))
Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Tadeusz Zwiefka
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
om resultattavlan för rättskipningen i EU – civilrätt och förvaltningsrätt i medlemsstaterna
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2013 till Europaparlamentet, rådet, Europeiska centralbanken, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén Resultattavla för rättskipningen i EU – Ett verktyg för att främja effektiva domstolsväsen och tillväxt (COM(2013)0160),
– med beaktande av de utvärderingsrapporter om de europeiska domstolsväsendena som Europeiska kommissionen för effektivisering av rättsväsendet (European Commission for the Efficiency of Justice, Cepej) utarbetar två gånger per år,
– med beaktande av artiklarna 48 och 119.2 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A7-0442/2013), och av följande skäl:
A. Kommissionen har utfärdat en resultattavla för rättskipningen i EU. Denna resultattavla är ett komparativt, icke-bindande verktyg vars syfte är att bedöma effektiviteten hos de nationella domstolsväsendena, med målet att bättre definiera strategier på det rättsliga området. Resultattavlan är inriktad på de parametrar i ett domstolssystem som bidrar till att förbättra affärs- och investeringsklimatet i unionen.
B. Resultattavlan för rättskipningen i EU inbegriper en jämförelse av nationella rättskipningssystem på grundval av särskilda indikatorer, utan att rangordna de nationella rättskipningssystemen.
C. Resultattavlan för rättskipningen 2013 inriktas uteslutande på rättskipning i civilrättsliga, handelsrättsliga och förvaltningsrättsliga ärenden.
D. Ett icke-bindande komparativt förfarande har fördelen att det visar förbättringar och försämringar och innebär att man eftersträvar utbyte av bästa praxis i hela unionen utan att inkräkta på de nationella rätts- och domstolssystemens självbestämmanderätt.
1. Europaparlamentet noterar med stort intresse resultattavlan för rättskipningen i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta med detta arbete i enlighet med fördragen och i samråd med medlemsstaterna samt med beaktande av vikten av att undvika onödigt dubbelarbete med andra organ.
2. Europaparlamentet stöder målet att utbyta bästa praxis för att garantera ett effektivt och oberoende domstolsväsen som kan bidra till ekonomisk tillväxt i Europa och stärka konkurrenskraften. Parlamentet betonar att ett effektivt och tillförlitligt domstolsväsen utgör ett incitament för företag att utvecklas och investera på nationell och gränsöverskridande nivå.
3. Europaparlamentet noterar vikten av rättslig riktmärkning för gränsöverskridande ömsesidigt förtroende, effektivt samarbete mellan domstolar och skapandet av ett gemensamt rättsligt område och en europeisk rättskultur.
4. Europaparlamentet anser att varje jämförelse av nationella domstolsväsen, särskilt när det gäller deras tidigare situation, måste grundas på objektiva kriterier och på sakuppgifter som har sammanställts, jämförts och analyserats på ett objektivt sätt. Parlamentet påpekar att det är viktigt att bedöma hur domstolsväsendet fungerar som helhet utan att skilja det från medlemsstaternas sociala, historiska och ekonomiska situation och den konstitutionella tradition som det bottnar i. Parlamentet betonar vikten av att behandla medlemsstaterna opartiskt och därmed garantera likabehandling för alla medlemsstater vid bedömningen av deras domstolsväsen.
5. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att i god tid och inom ramen för ett insynsvänligt förfarande diskutera den föreslagna metoden med medlemsstaterna.
6. Europaparlamentet påpekar att riktmärken måste fastställas innan uppgifter om nationella domstolsväsen samlas in, så att en gemensam förståelse av metodik och indikatorer kan utvecklas.
7. Europaparlamentet lovordar kommissionens ansträngningar att tillhandahålla mätbara uppgifter men framhåller att vissa mål, såsom rättskipningens opartiskhet och kvalitet, är mycket svåra att mäta objektivt.
8. Europaparlamentet konstaterar att man inte kan mäta domstolsväsendenas effektivitet enbart på grundval av statistiskt kvantifierbara parametrar, utan att man även bör ta hänsyn till strukturella särdrag och olika sociala traditioner i medlemsstaterna. I detta avseende uppmanas kommissionen att framöver i högre grad beakta skillnaderna mellan de nationella domstolsväsendena när uppgifter samlas in och riktmärken fastställs.
9. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att på det bolagsrättsliga området beakta monistiska och dualistiska system på lika villkor.
10. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att noggrant gå igenom resultaten från resultattavlan för rättskipningen 2013 och fastställa om relevanta slutsatser kan dras när det gäller att organisera och göra framsteg i de egna civil-, handels- och förvaltningsrättsliga systemen.
11. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att samla in relevanta uppgifter om frågor som rättegångskostnader, medling och verkställighetsförfaranden. Parlamentet beklagar att vissa medlemsstater inte har lämnat uppgifter för vissa av de kategorier som anges i resultattavlan. Kommissionen borde emellertid ha gjort en distinktion mellan fall där inga uppgifter fanns att tillgå och fall där indikatorerna inte var relevanta för eller tillämpliga på enskilda medlemsstater.
12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att främja ömsesidig förståelse och samarbete mellan nationella domstolsväsen, bland annat genom nätverk med kontaktdomare.
13. Europaparlamentet anser att större vikt bör fästas vid utbildningsprogram för domare, domstolspersonal och andra utövande jurister, särskilt på områdena för EU-rätt och komparativ rätt. Parlamentet betonar att språkutbildning bör vara ett grundläggande inslag i juridikstudier.
14. Europaparlamentet är intresserat av att få ta del av uppgifter om gränsöverskridande mål, som ofta är mer komplexa än rent nationella mål och visar på de hinder som EU-medborgare ställs inför när de utövar rättigheter som grundar sig på EU:s inre marknad, särskilt vid tillämpningen av EU-lagstiftning.
15. Europaparlamentet framhåller vikten av alternativ tvistlösning för att minska belastningen på domstolarna och spara pengar för alla berörda aktörer.
16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att överväga gränsöverskridande medlingsförfaranden nästa gång den behandlar ämnet. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att aktivt främja medlingsförfaranden särskilt när det gäller handels- och familjerättsliga frågor som regleras på EU-nivå (vilket är fallet i Rom III-förordningen och Bryssel II-förordningen).
17. Europaparlamentet betonar att det finns stora skillnader mellan medlemsstaterna när det gäller utvecklingen av IKT-system. Parlamentet påpekar att användning av ny teknik effektivt kan bidra till att minska kostnader och påskynda rättsliga förfaranden, särskilt genom användning av datoriserade tillämpningar och verktyg för ärendehantering och kommunikation.
18. Europaparlamentet påpekar att mål om mindre värden och obestridda fordringar kan handläggas snabbare med hjälp av IKT-verktyg.
19. Europaparlamentet understryker den roll som Cepej spelar när det gäller att samla in och presentera de relevanta uppgifterna på både nationell och regional nivå. EU:s institutioner bör eftersträva samarbete med Cepej eftersom just Cepej utgör en utmärkt grund för utbyte av bästa praxis och eftersom dubbelarbete måste undvikas.
20. Europaparlamentet påminner om det europeiska rättsliga nätverkets – och e-juridikportalens – mycket viktiga funktion i samband med civil- och handelsrättliga frågor när det gäller att underlätta tillgång till kunskap om EU-lagstiftning och nationell lagstiftning på det civil- och handelsrättliga området.
21. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaterna.
MOTIVERING
Detta initiativbetänkande är ett svar på kommissionens resultattavla för rättskipningen i EU 2013. Det bör observeras att detta betänkande uteslutande inriktas på civilrätt, handelsrätt och förvaltningsrätt, de områden där domstolsväsendet har särskild betydelse för den ekonomiska återhämtningen.
Att förbättra domstolarnas kvalitet, oberoende och effektivitet är ett viktigt mål för den offentliga politiken på EU-nivå och på nationell nivå. Nationella domstolsväsen spelar en nyckelroll när det gäller att återställa förtroendet och tillväxten.
I den årliga tillväxtöversikten 2013 betonade kommissionen betydelsen av att förbättra de nationella domstolarnas kvalitet, oberoende och effektivitet, se till att avgöranden i enskilda mål kan nås inom en rimlig tid och främja alternativa tvistlösningsmekanismer. Därigenom torde företagens kostnader minska och medlemsstaternas förmåga att locka till sig utländska investerare stärkas. Den årliga tillväxtöversikten visade att det behövs en grundlig utvärdering och systematisk översyn av domstolarnas funktion i samtliga medlemsstater, med full respekt för de olika nationella rättsliga traditionerna.
Ett effektivt och oberoende domstolsväsen bidrar också till tillit och stabilitet. Förutsebara, snabba och verkställbara domstolsavgöranden är viktiga komponenter för en attraktiv affärsmiljö. Brister i rättsväsendets funktion undergräver medborgarnas och företagens förtroende för rättsliga institutioner, särskilt i dessa tider av ekonomisk, social och finansiell kris.
Förvaltningen av rättskipningen i medlemsstaterna analyserades 2012. Till följd av denna analys utfärdade kommissionen specifika rekommendationer angående domstolarna i vissa medlemsstater. Dessa medlemsstater befanns stå inför särskilda utmaningar, särskilt när det gällde hanteringen av domstolsförfaranden och organisationen av rättsväsendet.
Tillgång till ett effektivt domstolsväsen är också mycket viktigt för att EU-lagstiftningen ska vara effektiv. När en nationell domstol tillämpar EU-lagstiftning agerar den som ”unionsdomstol”. Att säkerställa gemensamma normer är därför särskilt viktigt, eftersom domstolarna måste tillhandahålla effektiva rättsmedel för varje person vars rättigheter enligt EU-lagstiftningen har ifrågasatts.
Oavsett de nationella domstolsväsendenas rättsliga traditioner måste snabbhet, oberoende, ekonomisk överkomlighet och lättillgänglighet vara de grundläggande parametrarna för ett effektivt domstolsväsen. Detta är bakgrunden till EU:s resultattavla.
Föredraganden välkomnar målet om effektiva och oberoende domstolsväsen i medlemsstaterna som kan bidra till ekonomisk tillväxt och ökad konkurrenskraft. Kommissionen gratuleras därför till initiativet.
Vissa anmärkningar måste emellertid göras. Det är svårt att mäta vissa värderingar, såsom oberoende domstolar. Trots detta bör man försöka bedöma om dessa värderingar respekteras i medlemsstaterna.
Det är dessutom viktigt att betona att resultaten från resultattavlan bör uppfylla vissa grundläggande kriterier, till exempel likabehandling av medlemsstaterna, objektivitet och jämförbara uppgifter. För att säkerställa likabehandling skulle gemensamma EU-standarder för tillhandahållande av uppgifter kunna upprättas. EU:s organ och institutioner bör också medverka i förberedelserna inför utvärderingen av nationella domstolsväsen.
Vidare bör särskild uppmärksamhet ägnas åt effektiv behandling av mål som är av gränsöverskridande karaktär. Sådana mål är i regel mer komplexa än rent nationella mål, men siffror om detta saknas. Juridisk utbildning om EU-rätt och komparativ rätt är särskilt viktig i detta avseende, eftersom detta ökar den ömsesidiga förståelsen och därmed det ömsesidiga förtroendet.
Slutligen välkomnar föredraganden det lyckade resultatet av detta arbete och anser att arbetet bör fortsätta i enlighet med fördragen.
RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET
|
Antagande |
26.11.2013 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
15 6 0 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Raffaele Baldassarre, Sebastian Valentin Bodu, Françoise Castex, Christian Engström, Marielle Gallo, Giuseppe Gargani, Lidia Joanna Geringer de Oedenberg, Klaus-Heiner Lehne, Antonio López-Istúriz White, Antonio Masip Hidalgo, Jiří Maštálka, Evelyn Regner, Francesco Enrico Speroni, Dimitar Stoyanov, Alexandra Thein, Cecilia Wikström, Tadeusz Zwiefka |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Eduard-Raul Hellvig, Eva Lichtenberger, Dagmar Roth-Behrendt, József Szájer, Axel Voss |
||||