BETÄNKANDE om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet

18.12.2013 - (2013/2006(INI))

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Reinhard Bütikofer

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet

(2013/2006(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artikel 173 i avdelning XVII i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (före detta artikel 157 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen) om unionens industripolitik och särskilt om den europeiska industrins konkurrensförmåga,

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 10 oktober 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning – Uppdatering av meddelandet om industripolitiken (COM(2012)0582),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets direktiv 2012/27/EG av den 25 oktober 2012 om energieffektivitet[1],

–       med beaktande av kommissionens förslag av den 29 november 2012 om Europaparlamentets och rådets beslut om ett allmänt miljöhandlingsprogram för unionen till 2020 Att leva gott inom planetens gränser (COM(2012)0710),

–       med beaktande av kommissionens förslag till förordning av den 30 november 2011 om inrättandet av ett program för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (2014–2020) (COM(2011)0834),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 31 juli 2012 om en strategi för hållbar konkurrenskraft inom byggsektorn (COM(2012)0433),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 juni 2008 Tänk småskaligt först – En ”Small Business Act” för Europa (COM(2008)0394),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 4 november 2008 Råvaruinitiativet – att uppfylla våra kritiska behov av tillväxt och arbetstillfällen i Europa (COM(2008)0699),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 6 oktober 2010 Flaggskeppsinitiativ i Europa 2020-strategin – Innovationsunionen (COM(2010)0546),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 september 2011 Färdplan för ett resurseffektivt Europa (COM(2011)0571),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 14 oktober 2011 Industripolitik för stärkt konkurrenskraft (COM(2011)0642),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 15 december 2011 Energifärdplan för 2050 (COM(2011)0885),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 februari 2012 Innovation för hållbar tillväxt: en bioekonomi för Europa (COM(2012)0060),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 30 maj 2012 Insatser för stabilitet, tillväxt och arbetstillfällen (COM(2012)0299),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 juni 2012 En europeisk strategi för viktig möjliggörande teknik: mot tillväxt och jobb (COM(2012)0341),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 mars 2013 Grönbok om långsiktig finansiering av den europeiska ekonomin (COM(2013)0150),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2013 Grönbok – En ram för klimat- och energipolitiken fram till 2030 (COM(2013)0169),

–       med beaktande av det arbetsdokument som åtföljer kommissionens meddelande av den 4 november 2008 Råvaruinitiativet – att uppfylla våra kritiska behov av tillväxt och arbetstillfällen i Europa (COM(2008)0699) (SEC(2008)2741),

–       med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 26 september 2012, Competitiveness of European high-end industries (SWD(2012)0286),

–       med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 10 oktober 2012 som åtföljde meddelandet En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning – Uppdatering av meddelandet om industripolitiken (SWD(2012)0297),

–       med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 10 oktober 2012 European Competitiveness report 2012. Reaping the benefits of Globalisation (SWD(2012)0299),

–       med beaktande av kommissionens arbetsdokument av den 11 april 2013 Industrial relations in Europe 2012 (SWD(2013)0126),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 juni 2013 Kommissionens uppföljning till ”TOP TEN”-samrådet med små och medelstora företag om EU:s lagstiftning (COM(2013)0446),

–       med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 17 april 2013 Strategi för hållbar konkurrenskraft inom byggsektorn[2],

–       med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 20 mars 2013 Arbetstagarnas medverkan och inflytande som viktiga faktorer för god företagsstyrning i Europa och välavvägda lösningar för att komma ut ur krisen[3],

–       med beaktande av sin resolution av den 11 mars 2010 om att investera i utvecklingen av teknik med låga koldioxidutsläpp (SET-planen)[4],

–       med beaktande av sin resolution av den 20 juli 2010 om att utveckla sysselsättningspotentialen av en ny hållbar ekonomi[5],

–       med beaktande av sin resolution av den 25 november 2010 om mänskliga rättigheter samt sociala normer och miljönormer i internationella handelsavtal[6],

–       med beaktande av sin resolution av den 9 mars 2011 om industripolitik för en globaliserad tid[7],

–       med beaktande av sin resolution av den 13 september 2011 om en effektiv råvarustrategi för Europa[8],

–       med beaktande av sin resolution av den 8 maj 2012 om ett resurseffektivt Europa[9],

–       med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2012 om inremarknadsakten – de kommande åtgärderna för att skapa tillväxt[10],

–       med beaktande av sin resolution av den 23 oktober 2012 om små och medelstora företag: konkurrenskraft och affärsmöjligheter[11],

–       med beaktande av sin resolution av den 21 november 2012 om miljöpåverkan av utvinning av skiffergas och skifferolja[12],

–       med beaktande av sin resolution av den 21 november 2012 om industriella, energimässiga och andra aspekter på skiffergas och skifferolja[13],

–       med beaktande av sin resolution av den 14 mars 2013 om energifärdplanen för 2050, en framtid med energi[14],

–       med beaktande av sin resolution av den 15 mars 2013 om en färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050[15],

–       med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2013 om aktuella utmaningar och möjligheter för förnybar energi på den europeiska inre marknaden för energi[16],

–       med beaktande av sin resolution av den 21 maj 2013 om regionala strategier för industriområden i Europeiska unionen[17],

–       med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om subventionerat boende i Europeiska unionen[18],

–       med beaktande av sin resolution av den 2 juli 2013 om kooperativs bidrag till att övervinna krisen[19],

–       med beaktande av diskussionen i Europaparlamentet den 4 februari 2013 om kommissionens uttalande Återhämtning i den europeiska industrin med tanke på de rådande svårigheterna (2013/2538(RSP)),

–       med beaktande av slutsatserna från det 3208:e mötet med rådet (konkurrenskraft) den 10–11 december 2012 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning,

–       med beaktande av rapporten EU industrial structure 2011 – Trends and Performance från 2011 som utarbetades på uppdrag av kommissionen,

–       med beaktande av rapporten från en undersökning av initiativet EU 2020 En industripolitik för en globaliserad tid som genomfördes i april 2013 på uppdrag av Regionkommittén,

–       med beaktande av yttrandet från Europeiska ekonomiska och sociala kommittén av den 18 juni 2013 om kommissionens meddelande En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning[20],

–       med beaktande av yttrandet från Regionkommittén av den 11 april 2013 En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning[21],

–       med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från utskottet för internationell handel, utskottet för sysselsättning och sociala frågor, utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd, utskottet för regional utveckling och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (A7-0464/2013), och av följande skäl:

A.     Europas industri går just nu igenom en kris utan motstycke och lider av flera problem som försämrar dess konkurrenskraft.

B.     Den förväntade ökningen av utgifterna för forskning och utveckling (FoU) blir endast möjlig om privata bolag kan avsätta tillräckliga medel som inte behöver användas till onödiga kostnader på grund av betungande lagstiftning.

C.     De siffror som lämnats av kommissionen är ambitiösa men också villkorade eftersom de är knutna till en rad faktorer som fortfarande inte är tillräckligt väl identifierade.

D.     Den europeiska industrin spelar en avgörande roll och är en viktig del av lösningen på krisen.

E.     Europas industriella konkurrenter har i flera år utvecklat starka industriella strategier.

F.     EU behöver en strategi för att möta den ekonomiska och finansiella krisen och skapa en ny ekonomisk dynamik.

G.     Kommissionen förtjänar beröm för att ha tagit initiativ till en industripolitik genom sitt meddelande om att vända utvecklingen inom industrin.

H.     För att Europa ska ha en gemensam framtid som ett område för industriell verksamhet krävs en moderniseringsoffensiv som stärker innovationscentrum och eliminerar utvecklingsbristerna i industriellt och strukturellt svagare regioner.

I.      Den minskade tillgången på krediter begränsar investeringarna och hämmar innovationen och införandet av ny effektiv teknik. En industripolitik för Europa kräver därför ett gediget och investeringsfrämjande finansväsen.

J.      De finansiella villkoren är hårdare i Sydeuropa, vilket kräver skräddarsydda finansieringslösningar.

K.     Medlemsstaterna bör dra lärdom av de industriella omstruktureringsmetoder som lett till framgångar i Europa och övriga länder i världen.

L.     Kommissionen har påpekat att EU:s industrisektor kan återfå sin attraktionskraft tack vare en förväntad minskning av de globala löneskillnaderna.

M.    För att skapa bättre allmänna villkor för den europeiska industripolitiken krävs att den inre marknaden genomförs och att den fungerar väl inom en social marknadsekonomi.

N.     Europas främsta prioritering bör vara att trygga tillverkningsindustrin och kunnandet och samtidigt snabbt göra det möjligt för industrin att återvinna sin globala konkurrenskraft.

O.     Energikostnaderna för näringslivet och de ökande energiprisskillnaderna mellan Europa och de andra industriländerna (i synnerhet Förenta staterna) kommer att spela en allt större roll om den nuvarande trenden inte motverkas på ett lämpligt sätt.

P.     För att den ska kunna möta de globala utmaningarna och även i framtiden förbli konkurrenskraftig är det viktigt att energi- och resurseffektivitet ligger till grund för förnyelsen av Europas industri.

Q.     EU behöver en industripolitik som kombinerar konkurrenskraft, hållbarhet och anständigt arbete för att möta de stora samhälleliga utmaningarna.

R.     Det är nödvändigt att unionens energipolitik, klimatpolitik, miljöpolitik samt industri- och handelspolitik är enhetlig för att uppnå en balans mellan målen för klimatpolitiken och miljöskyddspolitiken samt för Risestrategin.

S.     Produktiviteten har utvecklats mycket snabbare för arbetet än för resurserna under de senaste årtiondena. Arbetskostnaden uppskattas stå för mindre än 20 procent av produktionskostnaderna, medan resurskostnaderna utgör 40 procent.

T.     EU har också en enorm innovationskapacitet med sex medlemsstater bland de tio främsta på listan över de 50 mest innovativa länderna i världen.

U.     Industripolitiken är av stor social betydelse och påverkar hela samhället.

V.     En europeisk industripolitik kräver en stark arbetsstyrka, medan endast i genomsnitt 7 procent av de lågkvalificerade arbetstagarna har fått yrkesutbildning.

Strategin ”En industriell renässans för ett hållbart Europa”: principer, mål och styrelseformer

1.      Europaparlamentet välkomnar kommissionens inriktning på industripolitik eftersom en sådan inriktning är avgörande för den ekonomiska utvecklingen och konkurrenskraften, ett tryggat långsiktigt välstånd och för en lösning på arbetslösheten, med tanke på att industrin står bakom ett av fyra arbetstillfällen, vilket sysselsätter bortåt 34 miljoner människor. Parlamentet understryker att industripolitiken måste åtgärda de relativa svagheterna i unionens ekonomi, oavsett om det gäller bristen på investeringar i FoU, utvecklingen av energipriser, administrativa bördor eller svårigheter i fråga om tillgång till finansiering. Parlamentet noterar att industrin står för 80 procent av kostnaderna för FoU och att nästan 75 procent av den europeiska exporten utgörs av industriprodukter. Parlamentet betonar att industrin står för en stor del av värdeskapandet i ekonomin, och varje arbetstillfälle i industrisektorn skapar ungefär två ytterligare arbetstillfällen i leverantörs- och servicesektorn.

2.      Europaparlamentet betonar att Europeiska unionens framtida industriella styrka och betydelse står att finna i strategin En industriell renässans för ett hållbart Europa (Rise), som främjar teknisk, företagsmässig, finansiell, miljömässig och social innovation på vägen mot en tredje industriell revolution som även omfattar en effektivitetsstrategi för återindustrialisering av Europa, stärker Europas industri som helhet och fungerar som ett svar på de ökade samhälleliga utmaningarna. Parlamentet menar att Rise kan skapa nya marknader, inte minst för nya och innovativa produkter och tjänster, affärsmodeller, kreativa entreprenörer och företag, nya arbetstillfällen och anständiga arbeten och leda till en industriell förnyelse präglad av ekonomisk dynamik, självförtroende och konkurrenskraft. Parlamentet anser att en av de viktigaste prioriteringarna är att upprätthålla starka tillverkningssektorer och kunnande, och att öppna marknader, tillgången till energi och råmaterial samt innovation, energi- och resurseffektivitet utgör hörnpelarna i en sådan konkurrensstrategi. Parlamentet påpekar att en pålitlig framtidsorienterad infrastruktur för transporter, energiproduktion och distribution samt telekommunikationer också är av stor betydelse.

3.      Europaparlamentet anser att Rise måste integreras i en ekologisk och social marknadsekonomi i enlighet med principerna för entreprenörskap, rättvis konkurrens, det långsiktiga målet om internalisering av externaliteter, sund finanspolitik och miljömedvetna ekonomiska rambestämmelser. Parlamentet påpekar att Europeiska unionens industripolitik måste ligga i linje med en vision styrd av innovation, hållbarhet och konkurrenskraft som stärker tillverkningssektorerna och kunnandet såväl som den cirkulära ekonomin. Parlamentet noterar den avgörande roll som industrin och företagen har när det gäller att främja hållbarhet, samt betydelsen av öppenhet i leveranskedjorna.

4.      Europaparlamentet framhåller att Rise behöver ett program på kort sikt för att trygga produktionsapparaten och kunnandet så att akuta utmaningar i vissa branscher kan bemötas (såsom överkapacitet inom produktionen, omstruktureringar och illojal konkurrens), samt en färdplan och en tidtabell inom ett långsiktigt ramverk som bygger på tydliga och fasta mål, vetenskapligt grundade indikatorer och en livscykel- och kretsloppsbaserad ekonomisk strategi som möjliggör och ger incitament för att styra investeringarna mot kreativitet, kunskaper, innovation, ny teknik och som främjar moderniseringen av samt hållbarheten och konkurrenskraften för Europas industriella bas genom en politik som beaktar värdekedjan, omfattar företag av alla storlekar och ägnar tillräcklig uppmärksamhet åt basindustrierna och som även gynnar möjligheterna att behålla produktionskedjan i Europa. Parlamentet anser att en sådan modernisering bör grundas på såväl befintliga nyckelindustrier som på nya industrigrenar, och att den måste inriktas på att skapa tillväxt i enlighet med principerna om hållbar utveckling.

5.      Europaparlamentet betonar att industripolitiken omfattar alla politikområden som påverkar industrin. Parlamentet inser att industripolitiken måste ta itu med de stora samhälleliga och miljömässiga utmaningar som anges i Europa 2020-strategin och målen för den, däribland framtidens energi-, resurs-, sysselsättnings-, industri- och klimatmål, och integreras effektivt i den europeiska planeringsterminen och de nationella reformprogrammen för att fastställa de nödvändiga förutsättningarna för investeringar och skapa bra arbetstillfällen, särskilt för ungdomar. Parlamentet begär att kommissionen förbättrar sin kommunikation om vad den gör för att gynna industripolitiken så att investerarnas, arbetstagarnas och medborgarnas tilltro till EU:s insatser kan återvinnas.

6.      Europaparlamentet konstaterar att den europeiska industrins andel av Europas samlade bruttonationalprodukt (BNP) på 15 år har minskat från 20 till 15 procent.

7.      Europaparlamentet anser att Risestrategin måste sträva efter ambitiösa och realistiska industriella mål. Parlamentet konstaterar att det överordnade 20-procentsmålet skulle kräva att det skapas minst 400 000 nya industrijobb per år. Parlamentet stöder starkt 20‑procentsmålet och föreslår att det ska betraktas som ett strävansmål i linje med EU:s 20/20/20-mål.

8.      Europaparlamentet anser att dessa mål bör återspegla de nya näringslivsförutsättningarna, t.ex. integrering av tillverkning och tjänster (”manu‑services”) såväl som en övergång till databaserad ekonomi och mervärdesproduktion. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att utvärdera och motivera sitt arbete med målen och omvärdera klassificeringen av industribranscherna.

9.      Europaparlamentet understryker att industrisektorernas verksamhet gör det möjligt att ta sig igenom kriser, inte minst genom att de ger upphov till en tjänsteekonomi kring produktionsverksamheten.

10.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att respektera sitt åtagande att ta fram indikatorer som gör det möjligt att övervaka och utvärdera återindustrialiseringen. Parlamentet understryker att dessa indikatorer inte bara bör vara kvantitativa utan också kvalitativa för att säkerställa att återindustrialiseringen är hållbar samt förenlig med skyddet av miljön.

11.    Europaparlamentet förväntar sig att om Rise genomförs på ett lämpligt sätt skulle det kunna leda till att industrin återhämtas och till att tillverkning återförs till EU, om man ägnar uppmärksamhet åt styrning av försörjningskedjan och även beaktar enskilda regionala och lokala tillverkningskulturer, samtidigt som viktiga framväxande branscher för en hållbar ekonomi och ett hållbart samhälle främjas.

12.    Europaparlamentet understryker att Risestrategin kan bli framgångsrik endast om den stöds av adekvata, tydliga och förutsägbara makroekonomiska ramar, så att oförenliga politiska strategier undviks, och av de budgetresurser som krävs för att utnyttja offentliga och privata investeringar och främja Europas globala konkurrenskraft. Parlamentet beklagar att unionens aktuella makroekonomiska politik inte medger den tillgång till kapital för investering och innovation som är oumbärlig, i synnerhet för små och medelstora företag, och därmed strider mot en industripolitik. Parlamentet kräver i det sammanhanget en europeisk strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, och beklagar rådets nedskärningar av rubrik 1A i den fleråriga budgetramen, särskilt med avseende på Horisont 2020, programmet för konkurrenskraft och små och medelstora företag och Fonden för ett sammanlänkat Europa. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att öka de programmens ekonomiska styrka rejält.

13.    Europaparlamentet understryker att skapandet av egna medel i EU:s budget skulle kunna inverka positivt på återindustrialiseringen av Europa.

14.    Europaparlamentet betonar att unionens industripolitik måste definieras entydigt eftersom praxis och tendenser i dagsläget skiljer sig kraftigt åt mellan olika områden av industripolitiken i unionen och i medlemsstaterna.

15.    Europaparlamentet gläds åt bredden i kommissionens industripolitiska strategi och betonar vikten av en både konsekvent och samordnad helhetssyn inom sådana områden (t.ex. konkurrens, handel, energi, miljö, innovation, strukturfonder, den inre marknaden etc.) där man inom all annan politik beaktar målen för Rise. Parlamentet hänvisar i detta sammanhang till Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) som bevisar att framgångsrika integrerade och innovativa åtgärder inom industripolitiken är möjliga och att de skapar tillväxt, säkrar sysselsättning och främjar integration och samarbete mellan arbetsmarknadens parter. Parlamentet anser att Rise bör följa en horisontell snarare än en vertikal industripolitisk modell. Parlamentet anser, med vederbörlig uppmärksamhet inriktad på basindustrierna, att sektorspecifika åtgärder bör stödja värdekedjor och verksamhetskluster med hög tillväxtpotential samt knytas till sektoriell specialisering, vilket främjar strategier som omfattar avancerad teknik och stort mervärde samt innovation, kompetens, entreprenörskap, sysselsättning och kreativitet. Parlamentet konstaterar med anledning av detta de sektoriella strategierna inom motorfordonssektorn (Cars 2020) och stålsektorn (stålåtgärdsplanen) och uppmanar kommissionen att även låta strategierna följas av åtgärder för att genomföra dem. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att också ägna tillräcklig uppmärksamhet åt sektorer med gediget kunnande, stora investeringar inom FoU och mervärdesskapande, även i form av processinnovation.

16.    Europaparlamentet föreslår att kommissionen, sektor för sektor, ingående ska undersöka den europeiska industriproduktionens förädlingsvärde inom produktionskedjorna globalt sett, för att fastställa i hur hög grad olika industrisektorer är förankrade i medlemsstaterna, samt att mer effektivt utarbeta en gemensam strategi för att försvara EU:s intressen inom industrins område.

17.    Europaparlamentet anser att EU behöver en smart blandning av privat industri och offentliga institutioner för att stärka bildandet av värdekedjor i EU.

18.    Europaparlamentet betonar att den framtida sammanhållningspolitiken kommer att bli en av de främsta EU-strategierna för att främja industriell innovation genom smart specialisering för att möta de utmaningar som hänger samman med hållbar energi, klimatförändringar och effektiv användning av både materiella och mänskliga resurser. Stöd från den framtida sammanhållningspolitiken och de europeiska struktur- och investeringsfonderna är avgörande för återindustrialiseringen av EU och dess regioner genom en verkligt modern industripolitik som måste inkludera alla och vara hållbar, energieffektiv och starkt konkurrenskraftig. Parlamentet efterlyser större samordning och synergieffekter mellan sammanhållningspolitiken och Horisont 2020-programmen för att regionala innovationsinkubatorer ska kunna upprättas och innovation på regional nivå maximeras.

19.    Europaparlamentet håller med kommissionen om att industripolitiken måste ha en effektiv, integrerad ledningsstruktur som omfattar övervakning av insatserna. Parlamentet påminner om sin rekommendation i betänkandet från Lange om industrin att kommissionen borde inrätta en permanent arbetsgrupp för industripolitik med företrädare för berörda generaldirektorat som beaktar parternas synpunkter samt samordnar och övervakar genomförandet. Parlamentet betonar att parlamentet bör underrättas regelbundet om utvecklingen i industripolitiken och uppmanar kommissionen att årligen rapportera till parlamentet, både om framstegen med Rise och om i vilken utsträckning föresatserna för Rise uppfylls med de verktyg som står till buds. Parlamentet föreslår att arbetsgrupperna för de prioriterade åtgärderna också offentliggör en årsrapport. Parlamentet uppmanar också kommissionen att göra en undersökning för att tydligt fastställa problemen med överkapacitet och omstrukturering som drabbar Europas industri och vissa branscher för att föreslå lösningar på kort sikt samt att övervaka eventuell utlokalisering av europeisk tillverkningsindustri. Parlamentet understryker att strategin kräver en allians av och partnerskap med berörda parter från näringslivets olika sektorer (bland dem också små och medelstora företag), fackföreningar, universitet och det civila samhället, t.ex. övervakare av konsumenters intressen och icke-statliga organisationer. Parlamentet uppmanar kommissionen att fullt ut utnyttja artikel 173.2 i fördraget för att utveckla Rise och bättre utnyttja sina egna resurser. Parlamentet betonar vikten av att förbättra EU:s kommunikation kring sin industripolitik gentemot medborgarna, framför allt ungdomar, för att förbättra bilden av europeisk industri, dess yrken och kunnande.

20.    Europaparlamentet anser att Rise måste inriktas mot att göra Europa till ett attraktivt och konkurrenskraftigt område, så att investeringsflödena kommer i gång överallt i EU och dess regioner, framför allt i södra Europa, för att stimulera tillväxten, framför allt genom smart specialisering och bildandet av kluster, inklusive gränsöverskridande kluster och regionala kluster och motsvarande företagsnätverk.

21.    Europaparlamentet berömmer vice ordföranden Antonio Tajani för hans arbete med att stärka samordningen mellan industripolitiken och rådet (konkurrenskraft). Parlamentet är medvetet om att en industripolitik för Rise bör utgöra en gemensam grund för EU, men betonar att den måste beakta de olika nationella och regionala förutsättningarna och samordnas med medlemsstaternas industripolitik. Parlamentet stöder tanken på att stärka rollen för rådet (konkurrenskraft), som i samordning med kommissionen svarar för den vertikala samordningen av politiken i EU, medlemsstaterna och regionerna. Parlamentet konstaterar att bland annat smart lagstiftning och minskad byråkrati är nödvändiga förutsättningar för industriell tillväxt.

22.    Europaparlamentet anser att olika territoriella nivåer bör engageras fullt ut och agera samordnat i återindustrialiseringsprocessen och i arbetet med att utarbeta prioriteringar och kartlägga inneboende möjligheter och starka sidor hos industrin inom sina respektive territorier, liksom också i arbetet med att stimulera de små och medelstora företagens utveckling. Parlamentet påminner om att små och medelstora företag är en tillgång eftersom de har rätt storlek och tillräcklig reaktionsförmåga för att kunna bemöta förändringar, men att de också drabbats hårdast av krisen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att införa särskilda program för stöd till små och medelstora företag, och hjälpa dem att bli ledare inom industrin inom sitt område. Parlamentet välkomnar det arbete som utförts i Regionkommittén, liksom kommissionens arbete med smarta specialiseringsstrategier för en integrering av EU:s finansiering med Europa 2020-målen.

23.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i händelse av eventuella ändringar av fördragen införa en gemensam industripolitik med liknande ambitioner och medel som den gemensamma jordbrukspolitiken, som skulle inbegripa verkligt gränsöverskridande samråd om en gemensam strategi, omfattande finansiella medel och liknande styrmedel för marknaderna som andra stora handelsområden i världen redan har, såsom ett monetärt styrmedel eller regler för statligt stöd som är anpassade efter vår industris behov, samtidigt som internationell rätt efterlevs.

24.    Europaparlamentet gläds åt att kommissionen visar intresse för producenterna, framför allt inom industrin, och inte bara för konsumenterna.

25.    Europaparlamentet beklagar att det i kommissionens förslag saknas åtgärder mot lönedumpning och social dumpning samt för arbetstagarinflytande och omstrukturering.

En offensiv för innovation, effektivitet och hållbar teknik

26.    Europaparlamentet framhåller att en strategi för innovation, effektivitet och ny teknik, bland annat teknik för hållbarhet, tillsammans med nya affärsmodeller, kreativitet och avancerad tillverkning kan återskapa och modernisera EU:s industribas och göra EU mera konkurrenskraftigt, både regionalt och globalt. Parlamentet anser att innovationer måste främjas överallt och att hänsyn då måste tas till alla berörda parter, från icke‑tekniska innovationer i verkstäder till högteknologisk forskning och utveckling i forskningslaboratorier. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att de anställda på ett proaktivt sätt måste få medverka i innovationsprocessen, så att det ges stimulans till innovativa företag som är föregångare i ekonomiskt, socialt och miljörelaterat hänseende. Parlamentet betonar att det behövs en företagsvänlig miljö och anser att företagen absolut måste tillförsäkras sådana villkor att de kan bedriva sin verksamhet och klara sig i konkurrensen. Parlamentet anser att det är nödvändigt att stärka Europas kunskapsbas, minska splittringen genom att främja spetskompetens inom vetenskap och utbildning, skapa villkor för att förvandla goda idéer till säljbara produkter, öka innovativa företags tillgång till finansiering genom att skapa en miljö som är gynnsam för innovation och utrota social och geografisk ojämlikhet genom att sprida innovationens fördelar till hela unionen. Parlamentet betonar att man särskilt bör ta hänsyn till kommissionens årliga resultattavla för innovationsunionen (Innovation Union Scoreboard 2013) i detta sammanhang, då den visar hur innovationer påverkar stärkandet av den långsiktiga konkurrenskraften, erbjuder en jämförande utvärdering av medlemsstaternas forsknings- och utvecklingsarbete och visar forsknings- och innovationssystemens relativa styrkor och svagheter.

27.    Europaparlamentet anser att EU:s forsknings- och innovationsfonder bör fungera som en katalysator och användas tillsammans med olika europeiska, nationella och regionala instrument samt med fonderna. Parlamentet påminner om treprocentsmålet för forskning och utveckling, där två tredjedelar ska komma från den privata sektorn. Parlamentet stöder inrättandet av offentlig-privata partnerskap enligt Horisont 2020 och uppmanar kommissionen att se till att man i tillräcklig utsträckning kan utnyttja investeringar från den privata sektorn.

28.    Europaparlamentet välkomnar den andel på 4 procent av de medel som ska utnyttjas genom ett speciellt instrument för små och medelstora företag enligt programmet Horisont 2020.

29.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens inriktning på ekodesign, återvinnbarhet med vagga till vagga-specifikationer, nya hållbarhetskriterier för konstruktionsprodukter och konstruktionsrutiner samt resurseffektivitet inom ramen för begreppet den cirkulära ekonomin. Parlamentet vill att man i förslag till lagstiftning och undersökningar av resurseffektivitet tar hänsyn till produkternas ekonomiska bärkraft med utgångspunkt i kriterier för effektivitet, avkastning och långsiktiga effekter. Parlamentet uppmanar kommissionen att ytterligare främja livscykeltänkande genom en integrerad produktpolitik (IPP) som tar hänsyn till en produkts hela livscykel (vagga till vagga‑strategi).

30.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens handlingslinjer liksom eventuella offentlig-privata partnerskap. Parlamentet oroas emellertid över att viktig utveckling inom data och informations- och kommunikationsteknik (IKT) inte får tillräcklig uppmärksamhet och uppmanar kommissionen att integrera dem på rätt sätt. Parlamentet anser att bredbandstjänster är av avgörande betydelse för utvecklingen av EU:s näringsliv och att de skulle kunna bidra till EU:s ekonomiska tillväxt och sysselsättning, och därför bör främjandet av investeringar i bredbandsresurser för att åstadkomma bredbandsnät med hög kapacitet och fiber i accessnäten fortsätta att vara ett av EU:s prioriteringsområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja bildandet av kluster över handlingslinjerna och främja synergier och spridningseffekter mellan dem.

31.    Europaparlamentet betonar den viktiga roll som IKT har för övergången till en hållbar ekonomi, bland annat på områden såsom dematerialisering, miljöövervakning, effektivitet inom transport och logistik, e-tjänster samt hälso- och sjukvård. Parlamentet välkomnar den nya europeiska näringslivsstrategin för elektronik som har som mål att fördubbla EU:s chiptillverkning till 20 procent av den globala tillverkningen. Parlamentet insisterar på att IKT ska främjas ytterligare i de traditionella industriella sektorerna och att nya digitala varor och tjänster som bidrar till målen för hållbar utveckling ska utvecklas.

32.    Europaparlamentet välkomnar handlingslinjen om avancerad tillverkning och anser att den skulle ha nytta av offentlig-privata partnerskap såsom Spire. Parlamentet anser att det är en prioriterad åtgärd att starta en kunskaps- och innovationsgemenskap till 2016 på området för mervärdesskapande. Parlamentet uppmanar kommissionen att integrera erfarenheterna från EPEC (EIB:s europeiska expertcentrum för offentlig-privata partnerskap) i framtida offentlig-privata partnerskap samt även att skapa synergier inom avancerad tillverkning mellan medlemsstaterna, industrisektorn och forskningsinstitut. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga i vilken utsträckning Förenta staternas National Network for Manufacturing Innovation skulle kunna fungera som förebild.

33.    Europaparlamentet välkomnar handlingslinjen om smarta nät och anser att det skulle vara till nytta för den om dess tillämpningsområde utvidgades och nya förslag tillades. Parlamentet rekommenderar att den även bör inbegripa de aspekter av en lämplig energiinfrastruktur, energilagringskapacitet och reservkapacitet som nämndes av kommissionen, såsom ett högeffektivt elnät med sammanlänkningar som bidrar till att slutföra den inre marknaden för energi och som kan klara av förnybara energikällor, till exempel havsbaserad vindkraft, såväl som en högteknologisk digital infrastruktur.

34.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om en europeisk politik för kluster och klusternätverk i form av samarbete, särskilt när det gäller värdekedjor, mellan närstående företag, varuleverantörer, tjänsteleverantörer, universitet och forskningsinstitut, där det också ges stimulans till att kluster utvecklas organiskt enligt ett ”nedifrån och upp”-orienterat förhållningssätt för att bemöta en affärs- och/eller forskningsrelaterad efterfrågan. Parlamentet understryker betydelsen av att inrätta gränsöverskridande kluster, i synnerhet för att integrera strukturellt svagare regioner i den europeiska industriella värdekedjan, på grundval av unionsomfattande konkurrens som uppmuntrar underrepresenterade länder/regioner att delta och som garanterar kunskapsöverföring till forskningsgrupper från alla medlemsstater. Parlamentet anser att detta är en grundläggande aspekt som ska integreras i den regionala industripolitiken. Parlamentet konstaterar att kommissionen också bör ägna tillräcklig uppmärksamhet åt stöd till nuvarande kluster. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa kluster för resurseffektivitet i den framtida miljöhandlingsplanen för små och medelstora företag.

35.    Europaparlamentet välkomnar strategin för viktig möjliggörande teknik där EU har ett stort konkurrensförsprång som kan förstärkas, tack vare den starka forskningsbasen i unionen, men anser att man måste göra mer för att använda resultaten, för att detta konkurrensförsprång ska få komma till sin rätt. Parlamentet stöder de föreslagna åtgärderna för att förbättra samarbete och synergier mellan politikområden och instrument inklusive Horisont 2020, Europeiska investeringsbanken, EU:s strukturfonder och andra offentliga och privata fonder. Parlamentet välkomnar initiativ som stärker klusterspecifika åtgärder inriktade på viktig möjliggörande teknik och ett ökat regionöverskridande samarbete. Parlamentet uppmanar kommissionen att undvika att upprätta slutna nätverk för enskilda konsortier eller enskilda företag, och konstaterar att finansieringen av forskningsinfrastrukturen måste vara till nytta för och kunna användas av ett flertal aktörer.

36.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att förstärka kommunikationsnäten enligt exemplet från Smart Cities-projekten med deras samarbete mellan regioner, städer och länder för att skapa gemensamma tjänster, producera och konsumera energi på ett effektivt sätt och främja energisparande åtgärder som exempelvis gynnar uppförandet av byggnader med hög teknisk standard och låg energiförbrukning.

37.    Europaparlamentet noterar den dominerande inriktningen på teknikutveckling i kommissionens forsknings- och innovationsprogram. Parlamentet anser att det finns ett allmänt behov av att stärka efterfrågerelaterade åtgärder och verksamhet som kan få ut lösningarna på marknaden på ett effektivt sätt.

38.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att koppla ihop tillgångssidans politiska verktyg med efterfrågesidans verktyg genom att skapa innovationspartnerskap (såsom partnerskapen för smarta städer, aktivt åldrande eller råvaror) och genom att utveckla ”ledande marknader”, som syftar till att främja spridningen på marknaden av nya varor och tjänster som motsvarar samhällets behov.

39.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en strategi som ser till att Europa lockar till sig talanger från utlandet medan man samtidigt upprätthåller förbindelserna med de främsta europeiska talangerna utomlands. Parlamentet understryker betydelsen av kontakter med grupper av utvandrade EU-medborgare och att de uppmuntras att använda sina kunskaper och kontakter för att skapa affärsmöjligheter i EU.

40.    Europaparlamentet anser att incitamentet för olika former av hållbar turism som har anknytning till konsumtion av lokala produkter kan stimulera en återhämtning hos jordbruks- och hantverksverksamheter såväl som en ökning av mikroföretag på lokal nivå, vilket avsevärt kan driva på den ekonomiska återhämtningen och samtidigt säkerställa en korrekt miljöförvaltning, tillsammans med att kulturer och bebyggelse skyddas och erosion och jordskred förebyggs.

41.    Europaparlamentet anser att biovetenskaperna är strategiska för EU på grund av sin innovationspotential, sin plats i den europeiska industriproduktionen, sin betydelse när det gäller direkt och indirekt sysselsättning och sin potential för export av produkter till länder utanför EU.

42.    Europaparlamentet anser att EU för att utveckla sin industripolitik måste göra en rad politiska val och inrikta sina insatser på strategiska branscher som kan bemöta samhällsutmaningar och samtidigt utnyttja det europeiska kunnandet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att ta fram ett strategiskt program för europeisk biovetenskap enligt vad som anges i meddelandet En starkare europeisk industri för tillväxt och återhämtning – Uppdatering av meddelandet om industripolitiken.

Slutföra den inre marknaden och öppna externa marknader för Rise

43.    Europaparlamentet betonar att den inre marknaden spelar en central roll som hemmamarknad för europeisk industri och att en intern marknadsstrategi som gynnar efterfrågestyrd innovation behöver utarbetas för att främja införandet av ny teknik och på så sätt bidra till att skapa nya marknader, affärsmodeller och industrisektorer. Parlamentet understryker att detta är särskilt relevant när det gäller att sprida FoU‑resultat på marknaden. Parlamentet betonar att förutsägbara regler och normer på den inre marknaden, tillsammans med en effektiv tillämpning av dem i medlemsstaterna, bidrar till att företagen får stabila framtidsutsikter. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skyndsamt slutföra den inre marknaden för varor, energi, telekommunikationer, transporter, gröna produkter (såsom kommissionen påpekat i sitt initiativ) och riskkapital och att garantera den fria rörligheten för forskare, vetenskapliga rön och teknik. Parlamentet påpekar att tillväxten hindras om inte den inre marknaden slutförs och uppmanar kommissionen att undersöka hur krisen påverkat den inre marknaden, samt att åtgärda kostnadsskillnaderna inom EU som kan få till följd att företag från EU missgynnas jämför med konkurrenter från tredjeländer. Parlamentet varnar för att den splittrade inre marknaden kan snedvrida konkurrensen mellan medlemsstaterna inom EU. Parlamentet uppmanar EU att eftersträva ett närmare samarbete inom arbetsrätt och skatteförmåner. Parlamentet uppmanar kommissionen bestämt att främja bruket av ”Made in Europe”-märkningen för att stärka den inre marknaden och produkter som tillverkats i Europa.

44.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att utveckla en horisontell handlingsplan för att öka efterfrågan på innovativa varor och tjänster. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta undersöka produkters livscykel, från och med råvarustadiet till och med återvinningen, för att nå fram till riktmärken för produkternas effektivitet, med samtidig hänsyn tagen till kostnads/nyttoförhållandena och innovationspotentialen.

45.    Europaparlamentet understryker att den offentliga upphandlingen bör vara innovationsdrivande. Parlamentet påminner om att offentlig upphandling är en integrerad del av industripolitiken hos våra handelspartner. Parlamentet anser att riktlinjerna för statligt stöd bör gynna vår industris konkurrenskraft, också genom att inbegripa bästa praxis och bra exempel från EU:s handelspartner, samt genom att främja europeiskt samarbete och vara öppna för innovationsstärkande åtgärder. Parlamentet anser att standardisering och miljömärkning, tillsammans med företagens sociala ansvar, spelar en viktig roll för att främja införandet av ny teknik och att dessa aspekter även bör anläggas på importerade varor. Parlamentet uppmanar kommissionen att prioritera verksamhet som stöder standardiseringen och kompatibiliteten rörande nya produkter, tjänster och ny teknik då den är en hörnsten för intern europeisk konkurrens och internationella handelsmöjligheter.

46.    Europaparlamentet tillstår att marknadskontroll är en hörnsten när det gäller att garantera produktsäkerhet och produktkvalitet på den inre marknaden. Parlamentet välkomnar det paket som kommissionen har föreslagit beträffande produktsäkerhet och övervakning av marknaderna. Parlamentet understryker vikten av att ursprungsbeteckningen utvecklas, inte bara för konsumenternas skull utan också i ljuset av en öppnare nationell och internationell handelspolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja möjligheterna i och effektiviteten hos internet i sitt arbete med marknadskontroll och låta människor delta genom att lämna kvalificerade synpunkter om produkter. Parlamentet understryker i detta sammanhang vikten av ett fungerande konsumentskydd i unionen.

47.    Europaparlamentet understryker att slutförandet av den digitala inre marknaden är en viktig del av EU:s industristrategi. Parlamentet påpekar på nytt att det är viktigt för små och medelstora företag att den inre marknaden digitaliseras och att e-handeln på den inre marknaden utvecklas. Parlamentet anser att marknaden för digital teknik och informationsteknik är en möjlighet för industriell utveckling som ännu inte är fullt utnyttjad och som Europa ligger bra till att kunna dra nytta av. Parlamentet betonar det centrala behovet av att anpassa EU:s standardiseringspolitik för IKT till den senaste marknadsutvecklingen och politiska utvecklingen så att de europeiska målen om driftskompatibilitet kan uppnås på områden som e-affärer, e-handel, e-transport och intelligenta transportsystem m.m.

48.    Europaparlamentet understryker att slutförandet av den digitala inre marknaden bör utgöra en viktig del av EU:s industristrategi, och betonar att ett likvärdigt regelverk bör tillämpas på e-marknaderna och de traditionella marknaderna för att garantera en rättvis konkurrens och skydda konsumenterna.

49.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens erkännande av en ekonomisk branschdefinition av högkvalitativa kulturella och kreativa industrier som på ett horisontellt plan omfattar kvalitativa segment av olika produkt- och tjänstemarknader och baseras på särskilda egenskaper, såsom det kulturella och kreativa bidraget, produktens image, immateriell äganderätt, tillverkningskvalitet, design och innovation, marknadsföring och kommunikation till konsumenterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att erkänna de särskilda förhållandena för yrken inom europeiska branscher som bidrar till att skapa många arbetstillfällen i Europa och grundar sig på fyra kriterier: kreativitet, kvalitet, kunnande och lärande under hela yrkeslivet.

50.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens avsikt att stärka konkurrenskraften för den högkvalitativa sektorn som står för 3 procent av EU:s BNP och över 1,5 miljoner direkta och indirekta arbetstillfällen och uppmanar kommissionen att införa åtgärder för att bemöta riskerna med kompetensbrist inom sektorn för att kunna bevara den särskilda europeiska produktionen och det särskilda europeiska kunnandet.

51.    Europaparlamentet konstaterar att europeisk stålindustri endast utnyttjar 50 procent av sin kapacitet och att den europeiska stålproduktionen har minskat med 25 procent sedan 2008.

52.    Europaparlamentet konstaterar att den europeiska bilbranschen som 2007 producerade 16 miljoner bilar inte kommer att nå upp till en produktion om 12 miljoner bilar 2013.

53.    Europaparlamentet anser att offentliga och privata investeringar är nödvändiga som en del av en övergripande strategi för hållbar tillväxt, med tanke på den nuvarande finansiella, ekonomiska och sociala krisen. Parlamentet stöder i detta sammanhang den övergripande reformen av systemet för statligt stöd genom ett mer socialt och ekonomiskt baserat förfarande och genom större flexibilitet i konkurrensreglerna i artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget. Parlamentet betonar på nytt att man måste ge större uppmärksamhet åt de offentliga utgifternas kvalitet och effektivitet.

54.    Europaparlamentet betonar att de konkurrenspolitiska instrumenten bör användas fullt ut i industripolitiken för att skapa lika villkor och främja konkurrensutsatta marknader.

55.    Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska utvärdera om det är förenligt med unionens konkurrenslagstiftning att en koncern med världsomfattande verksamhet vägrat att överlåta en anläggning som den besluta lägga ned till en annan koncern som eventuellt varit intresserad av att ta över den, eller till en offentlig enhet som kunnat driva den under en övergångstid.

56.    Europaparlamentet noterar kommissionens undersökning av reformeringen av den inre marknaden för industriprodukter. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att dessa standarder är förenliga med marknaden.

57.    Europaparlamentet uttalar sin erkänsla för kommissionens kampanj för smart lagstiftning, där syftet är att minska bördorna för näringslivet, framför allt för små och medelstora företag och för mikroföretag, utan att lagstiftningen för den skull förlorar i effektivitet, och där det ingår konsekvensbedömningar, konkurrenskraftssäkring, kontroller av ändamålsenligheten och test av konsekvenserna för små och medelstora företag, och erkänner att det i investeringsstimulerande syfte behövs en stabil lagstiftning. Parlamentet anser att arbetet med att förbättra industriföretagens konkurrenskraft ofta hindras av tungrodd byråkrati och motstridiga strategier och anser att man inom politiken bör högprioritera en minskning av dessa belastningar samt ser fram emot att kommissionen ska lägga fram förslag om detta, tillsammans med konkreta mål. Parlamentet stöder en konsekvent lagstiftning som utmärks av ett övergripande tillvägagångssätt och av prioriteringar, samt en bättre konkurrenskraftssäkring, som bör bli obligatorisk och vara en integrerad del av riktlinjerna för konsekvensbedömningar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda testet av små och medelstora företag och förbättrad konkurrenskraft även på nationell nivå. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med att utvärdera lagstiftningens ackumulerade effekter på stålsektorn och uppmanar kommissionen att vidareutveckla metoderna och se efter inom vilka övriga sektorer det kunde vara till nytta med ett sådant tillvägagångssätt.

58.    Europaparlamentet uppmanar till ytterligare utnyttjande av potentialen hos anmälningsförfarandet enligt direktiv 98/34/EG, och föreslår att medlemsstaterna inför konkurrenskraftssäkring för konsekvensbedömningar som utförs vid utformningen av ny nationell lagstiftning inom den vidare ram som utgörs av det inremarknadstest som efterlyses i parlamentets resolution av den 7 februari 2013 med rekommendationer till kommissionen om styrningen av den inre marknaden.

59.    Europaparlamentet uppmanar till snabbt genomförande av småföretagsakten för att stödja Europas små och medelstora företag. Parlamentet noterar vikten av nätverket Enterprise Europe när det gäller att stödja små och medelstora företag i deras EU‑interna handel över gränserna. Parlamentet betonar vikten av stöd till mindre företag, så att de kan bli medelstora företag, liksom för att små och medelstora företag ska kunna bli större aktörer och på det sättet även få ökad global konkurrenskraft. Parlamentet påpekar den ekonomiska nyttan av att det också skapas band mellan företag inom vissa sektorer, såsom försvarsindustrin, för att åstadkomma stordriftsfördelar och gemensamt arbete med industriprojekt.

60.    Europaparlamentet anser att bättre, billigare och snabbare tillgång till antidumpningsförfaranden för små och medelstora företag är avgörande för att dessa företag ska få ett effektivare skydd mot handelspartnernas illojala handelsmetoder. Parlamentet uppmanar EU att ta hänsyn till detta i reformen av sina handelspolitiska skyddsåtgärder.

61.    Europaparlamentet uppmanar EU att lyfta fram sin industriproduktion genom att förse konsumenterna med mer exakt information, göra det obligatoriskt att uppge ursprunget för EU:s produkter och produkter som importerats från tredjeländer och att se till att de geografiska beteckningarna för europeiska livsmedelsprodukter respekteras i tredjeländer.

62.    Europaparlamentet betonar att teknikutveckling är en känslig och sårbar sektor. Parlamentet anser att immaterialrätten är en väsentlig del av en kunskapsekonomi och en sund industripolitik som kan sporra till innovation och forskning och stärka den europeiska industrin. Parlamentet välkomnar i detta hänseende inrättandet av ett enhetligt europeiskt patent och uppmanar medlemsstaterna att utan dröjsmål genomföra det. Parlamentet anser att den process som har lett fram till inrättandet bör infogas i god praxis vid stärkandet av industrins integration och den inre marknaden. Parlamentet oroar sig för att det nuvarande immaterialrättssystemet ofta inte fyller sin funktion att leda till innovation. Parlamentet anser att ökad insyn, innovationsstrategier och licensieringsrutiner kan skapa snabbare marknadslösningar, och välkomnar i detta sammanhang det arbete som påbörjats av kommissionen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att också stärka skyddet av immateriella rättigheter, särskilt genom att bekämpa piratkopiering och industrispionage och betonar att det krävs nya strukturer och forum för förvaltningen av skyddet av immateriella rättigheter på internationell nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa en strategi för skydd av affärshemligheter på europeisk nivå.

63.    Europaparlamentet betonar vikten av skyddet av immateriella rättigheter i den fysiska såväl som i den digitala miljön för tillväxten och sysselsättningen i den europeiska industrisektorn. I detta avseende välkomnar parlamentet den pågående reformen av EU:s varumärkessystem, som har möjlighet att stärka skyddet av varumärken på e‑marknaden, den traditionella marknaden och på hela den inre marknaden.

64.    Europaparlamentet stöder den pågående reformen av systemet med varumärkesrätt som stärker varumärkesskyddet på internet, utanför internet och inom hela den inre marknaden och i internationell handel.

65.    Europaparlamentet välkomnar att problemet med patentsnår och patentöverfall uppmärksammas. Parlamentet stöder en ändring av regelsystemet för att stimulera former av konkurrensfrämjande korslicensiering och patentpooler.

66.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag till lagstiftning som gör det möjligt för europeiska bolag att tillverka generiska läkemedel och biosimilarer i EU under den period då tilläggsskyddet för läkemedel gäller, efter det att patentskyddet har gått ut, för att förbereda en omedelbar lansering efter det att tilläggsskyddsperioden har löpt ut eller för att exportera till länder där det inte finns några patent eller något tilläggsskydd. Parlamentet anser att sådana bestämmelser skulle kunna bidra till att undvika utlokalisering av produktionen och främja skapandet av nya arbetstillfällen i EU, samt att skapa lika villkor mellan europeiska företag och deras konkurrenter i tredjeländer.

67.    Europaparlamentet understryker att de yttre förbindelserna handlar om mer än att ingå avtal inom ramen för Världshandelsorganisationen (WTO) och att EU och medlemsstaterna borde anta gemensamma ståndpunkter vid utvecklingen av industripolitikens externa dimension för att kunna garantera jämlika villkor på internationell nivå.

68.    Europaparlamentet påminner om att vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik i sitt gemensamma uttalande av den 7 februari 2013 Cybersecurity Strategy of the European Union: An Open, Safe and Secure Cyberspace’[22] åtagit sig att ta fram en politik och resurser för it-försvar och att gynna industriresurser och -tekniker inom it-säkerhet. Parlamentet anser att denna politik måste genomföras snarast och i bred bemärkelse för att kunna ge företagen, framför allt de små och medelstora företagen, skydd mot it-relaterad brottslighet.

69.    Europaparlamentet insisterar på behovet av att förbättra de europeiska företagens konkurrenskraft på världsmarknaden. Parlamentet noterar betydelsen av en handelsstrategi för EU och uppmanar kommissionen, mot bakgrund av den ökade konkurrensen från EU:s handelspartner, att lägga om sin handelspolitik för att unionens handelspolitik och konkurrenspolitik ska vara förenliga med den europeiska industripolitikens mål och inte bli till skada för de europeiska företagens innovationspotential och deras möjligheter inom konkurrensen. Parlamentet uppmanar kommissionen att tillsammans med vice ordföranden/den höga representanten utveckla en strategi för att inrätta kontor för små och medelstora företag på EU:s beskickningar. Parlamentet konstaterar att dessa kontor för små och medelstora företag bör beakta handelskamrarnas arbete och integrera de lärdomar som dragits av de europeiska företagscentrumen. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka sitt samarbete för att stödja de europeiska företagen på de externa marknaderna samt att framför allt prioritera instrument till stöd för små och medelstora företag och att centralisera information till dessa företag genom att inrätta gemensamma kontaktpunkter överallt i Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att låta det förbättrade konkurrenskraftstestet ingå i bedömningarna av handelsavtalens konsekvenser och deras kumulativa inverkan.

70.    Europaparlamentet konstaterar att de miljöavgifter som läggs på den europeiska industrin i allt högre utsträckning leder till att europeiska industriföretag investerar utanför EU.

71.    Europaparlamentet understryker vikten av miljömässiga och sociala standarder i bilaterala handelsavtal och multilaterala handelsförbindelser för att åstadkomma rättvis handel och lika villkor på global nivå. Parlamentet uppmanar kommissionen att, då nya handelsavtal ingås eller då befintliga handelsavtal ses över, tillförsäkra att jämlika villkor uppnås mellan operatörer verksamma i och utanför EU. Parlamentet påpekar att EU bör påtala de konkreta snedvridningar som är skadliga för de europeiska industriella intressena och aktualisera principen om ömsesidighet i handelsförbindelser, framför allt i fråga om tillträdet till marknaderna för offentlig upphandling och förbättra sin gensvarsförmåga, något som kan bidra till att marknaderna öppnas.

72.    Europaparlamentet påminner kommissionen om att den låga nivån för löner och miljöskydd fortfarande är en viktig faktor inom ramen för den internationella konkurrensen och att det är brådskande att justera denna nivå uppåt för att unionen verkligen ska kunna återindustrialiseras. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang kommissionen att förhandla fram bindande åtaganden i fråga om rättigheter för arbetstagare och miljöskydd i frihandelsavtalen med tredjeländer.

73.    Europaparlamentet noterar kommissionens projekt att modernisera EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder, som är av avgörande betydelse för industripolitiken. Parlamentet önskar att denna modernisering kan göra dem effektivare och uppmanar med kraft kommissionen att inte försvaga dessa åtgärder, vare sig rättsligt eller i praktiken, utan snarare stärka dem för att mer effektivt och så skyndsamt som möjligt skydda de europeiska företagen, oavsett storlek, mot olagliga eller illojala handelsmetoder.

74.    Europaparlamentet påminner om behovet av att varje gång som omständigheterna så kräver vidta handelspolitiska skyddsåtgärder mot länder som inte respekterar de internationella handelsreglerna eller frihandelsavtalen med unionen. Parlamentet begär att de små och medelstora företagens tillgång till antidumpningsförfaranden underlättas, påskyndas och blir mindre kostsamma så att de bättre kan skydda sig mot illojal konkurrens.

75.    Europaparlamentet betonar vikten av forskning och innovation för de europeiska företagens konkurrenskraft på världsmarknaderna och insisterar på att europeiska företag bättre måste tillgodose de yttre marknadernas behov för att kunna klara efterfrågan på internationell nivå.

76.    Europaparlamentet anser det absolut nödvändigt att unionen inom ramen för sin förnyade industripolitik förser sig med instrument för att

–  driva en mer aktiv antidumpningspolitik och motverka, bland annat, den oskäliga exportfinansieringen i vissa tredjeländer,

–  genomföra en genuin valutapolitik som försvarar de europeiska handelsintressena,

–  garantera tillämpning av konceptet ”rättvis handel”, som grundas på ömsesidig respekt för sociala, miljömässiga och kulturella normer eller normer som är knutna till mänskliga rättigheter, i samband med internationell handel.

77.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avsevärt mer ingående bedöma handelsavtal, framför allt de konsekvensbedömningar som görs, genom att beakta frågan om industrisektorns konkurrenskraft och genomföra konsekvensbedömningar i efterhand, liksom analyser av den kumulativa effekten på industrins konkurrenskraft av samtliga avtal som ingåtts och som just nu förhandlas fram. Parlamentet betonar vikten av det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar för förverkligandet av EU:s mål i fråga om återindustrialisering, tillväxt och sysselsättning, och påpekar att det kan förenkla och öka exporten av europeiska industrivaror, förbättra industrins konkurrenskraft genom att höja internationella produktionsstandarder och minska tillverkningsföretagens kostnader för import av råvaror och förädlade varor. Parlamentet förespråkar att partnerskapet, liksom andra handelsavtal, bör innefatta ett kapitel om sådana energifrågor som kan påverka den inre marknaden och uppmanar kommissionen att aktivt arbeta för dessa mål inom konkurrenspolitiken och i samband med energi och råvaror genom att minska tullar, öka marknadstillträde för tjänster och investeringar, liksom samarbetet inom lagstiftningsfrågor, förbättra reglerna för offentlig upphandling samt skyddet för immateriella rättigheter. Parlamentet betonar behovet av att förenkla föreskrifterna och minska lagstiftningsbördan och den administrativa bördan, såsom avses i det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar, och att detta ska genomföras samtidigt som höga sociala och miljömässiga standarder samt de anställdas rättigheter strikt beaktas och skyddas. Parlamentet understryker att när det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar så småningom ingås kommer möjligheter att skapas för ett brett ekonomiskt område som i sin tur skulle stärka EU:s förbindelser och tjäna som en multiplikationsfaktor för utländska direktinvesteringar i EU.

78.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur fackföreningarna i Förenta staterna får ingå med klagomål i handelsfrågor, i och med att snedvridningar av handeln kan få negativa konsekvenser för industrin och således för arbetstagarna, samt föreslå liknande åtgärder för EU.

79.    Europaparlamentet understryker att den industriella värdekedjan i Europa måste stärkas genom framtida handelsavtal, investeringsavtal och avtal om immateriella rättigheter och att en lämplig strategisk inriktning i det avseendet måste antas redan vid tilldelningen av förhandlingsmandat.

80.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en europeisk exportstrategi för resurs- och energieffektiv teknik och motsvarande tjänster, vilket inbegriper en standardiseringsdiplomati för att se till att europeiska normer aktivt stöds i hela världen.

81.    Europaparlamentet påpekar att standarder och tekniska föreskrifter spelar en grundläggande roll för att garantera att EU är ledande i de innovativa sektorerna, inbegripet grön teknik. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stärka EU:s förmåga att fastställa standarder och internationella tekniska föreskrifter inom de innovativa sektorerna. Parlamentet uppmuntrar dessutom kommissionen att förbättra samarbetet med de viktigaste tredjeländerna – inklusive tillväxtländerna – för att utforma gemensamma standarder och tekniska föreskrifter.

Finansiera en industriell pånyttfödelse

82.    Europaparlamentet inser att bankerna är restriktiva i sin utlåning och att det får negativa effekter, framför allt för små och medelstora företag. Parlamentet beklagar djupt att detta också påverkar de finansieringsinstrument som EU har ställt till förfogande och anser att kommissionen bör begära in årliga rapporter från de finansiella mellanhänder som har ansvaret för detta. Parlamentet välkomnar kommissionens grönbok om långfristig finansiering och understryker behovet av att via Basel III, en bankunion och Europeiska stabilitetsmekanismen stärka banksektorn i EU och öka dess trovärdighet. Parlamentet betonar vikten av att också våra internationella parter tillämpar Basel III‑reglerna och påpekar att industriinvesteringar är investeringar på lång sikt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra den rättsliga och finansiella ramen så att den blir tydligare och mer förutsebar och därmed kan stimulera industriella investeringar.

83.    Europaparlamentet anser att nya alternativ och kreativa finansieringsvägar måste undersökas, i synnerhet med avseende på privat finansiering och finansiering via eget kapital. Parlamentet noterar att arbetet med att öka kunskaperna inom finansiella frågor också spelar en viktig roll i detta avseende och att den ”finansiella kunskapen” bör integreras i skolans läroplaner.

84.    Europaparlamentet betonar vikten av finansieringsmedel för nystartade företag och små och medelstora företag så att företagare får möjlighet att släppa ut innovativa idéer på marknaden.

85.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att skapa gemensamma finansiella instrument tillsammans med Europeiska investeringsbanken (EIB) och har noterat att Europeiska rådet vid sitt möte i juni 2013 godkände detta initiativ. Parlamentet välkomnar också att kommissionen och EIB planerade att lägga fram en heltäckande rapport om instrumentens tillämpning till Europeiska rådet före dess möte i oktober 2013, med kvantitativa mål, instrument och en tidsplan.

86.    Europaparlamentet uppmanar rådet att omgående specificera parametrarna för utformningen av dessa instrument i samråd med kommissionen och EIB, för att uppnå bästa möjliga effekt. Parlamentet betonar att instrumenten bör kunna fungera före slutet av 2013.

87.    Europaparlamentet välkomnar att EIB:s kapital höjts och att banken nyligen offentliggjort riktlinjer, där långivningen är bunden till en ny utsläppsnorm på 550 gram CO₂ per kilowattimme (g/kWh). Parlamentet anser att EIB kan hjälpa till att minska problemen med EU:s splittrade finansmarknader. Parlamentet uppmanar EIB att fortsätta utforska nya kreditmodeller anpassade till industrins behov och att genomföra sin plan att öka utlåningsverksamheten i EU med mer än 50 procent under 2013–2015.

88.    Europaparlamentet påpekar att subsidiaritetsprincipen möjliggör en mycket varierad skattepolitik, liksom varierade kredit- och stödsystem i hela Europa.

89.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att undersöka hur marknaden för tillgångssäkrade värdepapper och alternativa former för finansiering med adekvat tillsyn kan utnyttjas för att underlätta finansieringen av små och medelstora företag. Parlamentet konstaterar den roll som företagsutvecklings- och infrastrukturbanker kan spela genom att investera i bankemitterade strukturerade obligationer och kombinera sådana investeringar med höjda utlåningsmål för små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar förslaget om utlåningspartnerskap mellan privata företag genom vilka ett försäkringsbolag och en bank samverkar för att tillhandahålla kort- och långfristiga lån.

90.    Europaparlamentet anser att det är viktigt att främja nya innovativa finansieringsmodeller för små och medelstora företag, framför allt med hög tillväxtpotential, och påpekar de framgångsrika initiativen till gräsrotsfinansiering och e-plattformar för lån i Europa och de ekonomiska och icke-ekonomiska fördelarna som denna finansieringsverksamhet medför för små och medelstora företag och företagare, såsom startfinansiering, produktvalidering, återkoppling från kunderna, och en stabil och engagerad aktieägarstruktur. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett meddelande om gräsrotsfinansiering (crowd-funding) och uppmanar kommissionen att utarbeta ett effektivt regelverk för sådan finansiering på grundval av upp till 1 miljon euro per projekt, där det samtidigt ingår bestämmelser för skyddet av investerare. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga att göra begränsade finansiella medel tillgängliga för tjänster för gräsrotsfinansiering, som en del medlemsstater redan har gjort.

91.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja skapandet av lokala obligationsmarknader för små och medelstora företag för att tillhandahålla tillräcklig finansiering på lång sikt, i synnerhet i regioner med kreditproblem. Parlamentet anser att lokala obligationsmarknader, såsom börsen i Stuttgart, eventuellt skulle kunna tjäna som förebild.

92.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklingen av nationella investeringsbanker för små och medelstora företag och att göra det möjligt för denna typ av befintliga banker att utsträcka sin verksamhet i andra medlemsstater och medverka vid finansieringen av projekt utanför deras nationella gränser, samt att utarbeta riktlinjer som gör det möjligt att bemästra den utbredda kreditåtstramningen.

93.    Europaparlamentet anser att försenade betalningar är en orsak till instabilitet och försämrad konkurrenskraft för företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet berömmer de medlemsstater som har genomfört direktivet om sena betalningar i alla avseenden, och kräver att det genomförs fullt ut i hela EU. Parlamentet anser att europeiska stödinstrument och finansieringsinstrument inte är tillräckligt kända bland ekonomiska aktörer, framför allt inte bland små och medelstora företag. Parlamentet kräver att det överallt inom EU inrättas gemensamma kontaktpunkter som centraliserar information till små och medelstora företag om möjligheterna att få finansiering på europeisk nivå. Parlamentet betonar vikten av att det inrättas nätverk av intresseorganisationer utan vinstsyfte för företagare för att starta, följa upp, utöva mentorskap och ge lån till små och medelstora företag så att en entreprenörsanda kan utvecklas.

94.    Europaparlamentet anser att orättvis skattekonkurrens mellan medlemsstaterna inte är till nytta för utvecklingen av en kraftfull europeisk industripolitik.

95.    Europaparlamentet stöder en starkare samordning av bolagsbeskattningen i EU genom införandet av harmoniserade skattebaser.

96.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra en övergripande undersökning av parametrar för konkurrenskraften, utöver prissättningen, i den industriella verksamhet som bedrivs på EU:s territorium (leveranstider, patent, produktkvalitet, service efter försäljning, transportnätens kvalitet, energi, it osv.) och regelbundet jämföra dem med parametrar i övriga regioner i världen. Parlamentet uppmanar kommissionen att ständigt analysera den makroekonomiska konkurrenskraften på EU:s territorium, till exempel av transportnät, energi och it, samt att undersöka finansieringen på lång sikt av den infrastruktur, ny eller befintlig, som behövs för att unionen kontinuerligt kan behålla sin konkurrenskraft.

97.    Europaparlamentet betonar betydelsen av nätverk för riskkapital och företagsänglar, särskilt för kvinnor, och kräver ett snabbt inrättande av en ”internetportal för kvinnliga företagare”. Parlamentet välkomnar EU-stödet till skapandet av nätverk för företagsänglar och företagsinkubatorer. I synnerhet välkomnar parlamentet skapandet av ett egetkapitalinstrument inom Horisont 2020 och av programmet för konkurrenskraft och små och medelstora företag för att stödja ökningen av riskkapitalreservernas kvantitet och kvalitet. Parlamentet anser att Europeiska investeringsfonden spelar en avgörande roll för att utveckla riskkapitalmarknaderna, i synnerhet vad gäller spridningen av ny teknik. Parlamentet anser att de skattemässiga skillnaderna mellan aktier och obligationer bör avlägsnas.

98.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att genomföra en studie om multiplikatoreffekterna på ekonomin som helhet av de ledande kompetensföretagens produktions-, mervärdes- och sysselsättningsnätverk. Parlamentet anser att ledande kompetensföretag inte nödvändigtvis definieras utifrån storlek, utan i stället uppfyller en rad kriterier som internationell inriktning, en viss minimiandel av den inhemska och den globala marknaden, intensiv forskning och utveckling samt samarbete med ett stort nätverk av företag. Vidare anser parlamentet att en sådan studie framför allt skulle kunna framhäva förbindelserna mellan industriföretag och små och medelstora företag och därmed eliminera vissa stereotypa uppfattningar om den tillverkande industribasen.

Vinna den kompetens och arbetsstyrka som krävs för en industriell pånyttfödelse

99.    Europaparlamentet konstaterar att omkring 5 500 europeiska industriföretag sedan krisens början har omstrukturerats, med den påföljden att omkring 2,7 miljoner arbetstillfällen har försvunnit.

100.  Europaparlamentet understryker att Rise innebär en möjlighet till stabil anställning med goda arbeten och anständiga löner. Parlamentet understryker det omistliga partnerskapet med berörda parter, framför allt arbetsmarknadens parter, kammare och ungdomsorganisationer när det gäller att integrera ungdomarna på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utöka dialogen mellan arbetsmarknadens parter, också lokalt, inom branscher och företag. Parlamentet anser att det skulle vara av stort värde om arbetsmarknadsparterna deltog i varje lagstiftningsförfarande på tidigast möjliga stadium. Parlamentet uppmanar också kommissionen att främja arbetsmarknadsparternas betydelse på unionsnivå och då ta hänsyn till skillnaderna i de nationella systemen. Parlamentet uppmanar arbetsmarknadens parter att närhelst det är möjligt föra en dialog på unionsnivå.

101.  Europaparlamentet konstaterar att Rise kommer att kräva ökad och bättre tillgång till utbildning, livslångt lärande, yrkesutbildning och universitetsutbildningar som är anpassade till framtida behov, en kraftig inriktning på områdena vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik, särskilt för kvinnor och stöd till entreprenörskap. Parlamentet förespråkar att sådana ämnen tas med i skolornas läroplaner och stöder utvecklingen av varvad utbildning och lärlingsutbildning och ett adekvat socialt skyddsnät parallellt med en policy för att erbjuda en andra chans. Parlamentet anser att Europeiska unionens program och instrument, som Horisont 2020 och Europeiska institutet för innovation och teknik (EIT), måste spela en viktig roll i samband med detta.

102.  Europaparlamentet anser att det innebär stora fördelar för Europa och är en viktig drivkraft för fler investeringar i forskning och utveckling att stödja kvalificerad arbetskraft. Utbildningsstöd bör därför särskilt uppmärksammas i syfte att skapa ledande akademiska forskningsinstitut i hela världen.

103.  Europaparlamentet anser arbetsplatsinnovation, utveckling av kompetenser, kreativa och självständiga anställda samt lagarbete är viktiga tillgångar för företagen både i socialt och ekonomiskt hänseende. Parlamentet framhåller att demokratin på arbetsplatserna behöver byggas ut, också i form av aktivt deltagande av personalrepresentanter och fackföreningar. Parlamentet uppmanar de berörda medlemsstaterna eller regionala organen att inrätta en ram för fortsatt yrkesutbildning, antingen i form av en individuell rätt till yrkesutbildning eller genom andra system, så att tillgången på kompetenser fortsätter att överskrida den ökande efterfrågan inom branschen och kan anpassas till en ny marknad, eller överföras till någon annan industrigren, ifall den inte längre skulle behövas. Parlamentet noterar att arbetsgivare och anställda delar ansvaret för livslångt lärande. Parlamentet konstaterar dessutom att information och samråd på arbetsplatsen är en grundläggande rättighet som fastställs i fördraget.

104.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta intensivt med medlemsstaterna och med arbetsmarknadens parter i de sektorer som berörs för att utarbeta prognoser på medellång till lång sikt för den kompetens som krävs på arbetsmarknaden, särskilt genom att inrätta europeiska råd för industriell kompetens.

105.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ta itu med bristen på e-kompetens på alla utbildningsnivåer och genom livslångt lärande eftersom IKT-utvecklingen på lång sikt kan ha en stor inverkan på utvecklingsindustrier i sektorer med planer för energieffektivitet och miljö, säkerhetsmål och andra kommunikationsmöjligheter (till exempel effektiva och intelligenta transportsystem samt system för kommunikation människa till människa, människa till maskin och maskin till maskin).

106.  Europaparlamentet påpekar att en stark ingenjörsvetenskap och informationsteknik gör sysselsättningen mer motståndskraftig mot ekonomiska växlingar. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att med stöd av kommissionen överväga att fastställa nationella mål för att öka antalet studenter som studerar vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik. Parlamentet anser att skapandet av nationella, regionala och europeiska plattformar för vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik för att utbyta bästa praxis mellan regioner, universitet och näringsliv skulle kunna bidra till att fastställa mål för dessa ämnen. Parlamentet anser även att europeiska plattformar, om de inrättades, skulle kunna vara viktiga för att erbjuda nationella plattformar koordinering och samarbete på europeisk nivå. Parlamentet betonar att grundläggande IT-kunskaper också bör främjas i skolor och i program för yrkesutbildning i detta sammanhang.

107.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga den amerikanska modellen att inrätta så kallade C2C-fonder (College-to-Career) för att bygga upp partnerskap mellan näringsliv och universitet i syfte att förbereda unga människor för de arbeten som uppkommer inom industrin. Parlamentet tar del av planerna att inrätta yrkesutbildningar på universitetsnivå tillsammans med partner inom näringslivet på det sätt som diskuteras i Storbritannien.

108.  Europaparlamentet understryker betydelsen av att stärka den frivilliga rörligheten bland unga människor genom att stödja Erasmus för alla och avlägsna befintliga hinder för gränsöverskridande lärlingsutbildningar och praktikplatser genom att förbättra möjligheterna att flytta rätten till pensioner, arbetsskydd och social trygghet inom EU. Parlamentet betonar framför allt att programmet ”Erasmus för unga företagare” bör avsevärt utvidgas,

109.  Europaparlamentet föreslår att alla tillbudsstående finansieringsinstrument och rättsakter ska utnyttjas till förmån för omlokaliseringen av ekonomin, och uppmanar till inrättande av informationscentrum för att öka företagarnas medvetenhet om fördelarna med att behålla eller omlokalisera sin verksamhet i Europa, eftersom korta leveranskedjor kan leda till att produkter tillverkas lokalt och att industrin fungerar effektivare, samtidigt som den lokala sysselsättningen utvecklas. Parlamentet föreslår att Eures ska användas så effektivt som möjligt, så att man kan tillvarata kompetensen hos unga europeiska arbetssökande och uppmanar medlemsstaterna att förbättra tjänstedirektivets genomförande och få bort social dumpning.

110.  Europaparlamentet betonar att utbildning är grundläggande och det måste finnas utbildning för alla, från grundskolenivå till högskoleutbildning.

111.  Europaparlamentet understryker behovet av att minska antalet skolavhopp och understryker att de som lämnar skolan behöver praktikplatser i enlighet med den österrikiska ”praktikgarantin”.

112.  Europaparlamentet välkomnar beslutet att genomföra ungdomsgarantin och ambitionerna bakom den, liksom viljan hos medlemsstaterna att anslå medel för att ta itu med ungdomsarbetslösheten. Parlamentet välkomnar främjandet av den europeiska alliansen för lärlingsutbildning och påpekar att lärlingsutbildning i vissa stater inte är tillräckligt integrerad i sysselsättningspolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att utveckla gemensamma indikatorer för sociala investeringar, framför allt indikatorer för ungdomsarbetslöshet. Parlamentet uppmanar industrin att medverka aktivt för att genomföra ungdomsgarantin på respektive nationella nivåer och om möjligt erbjuda unga människor anställningar eller praktikplatser av god kvalitet samt att skapa möjligheter till praktiktjänstgöring av god kvalitet och med anständig lön. Parlamentet uppmanar med kraft medlemsstaterna att med hjälp av olika åtgärder göra lärlingsutbildningen mera attraktiv för företagen.

113.  Europaparlamentet understryker att sysselsättningsläget i medlemsstaterna med starka yrkesutbildningssystem har varit relativt stabilt under krisen. Parlamentet uppmanar samtliga medlemsstater att undersöka och införa sådana system tillsammans med arbetsmarknadens parter och andra relevanta aktörer och branschorganisationer och noterar vilken utmaning det innebär att göra det europeiska systemet för meritöverföring inom yrkesutbildningen (Ecvet) och det europeiska systemet för överföring och ackumulering av studiemeriter (ECTS) mera förenliga med varandra. Vidare understryker parlamentet vikten av att olika nationella yrkesutbildningssystem kan jämföras och bli mer kompatibla för att underlätta rörligheten på arbetsmarknaden inom dessa yrkeskategorier.

114.  Europaparlamentet påpekar att de yrkestekniska gymnasieskolorna och yrkesutbildningssystemen spelar en viktig roll och stöder kommissionens initiativ som syftar till att gynna gränsöverskridande utbyten mellan medlemsstaterna.

115.  Europaparlamentet anser att synen på yrkesutbildning och vidareutbildning bör förbättras, inte bara genom att deras inneboende värde framhävs utan också genom att de knyts till möjligheten att gå vidare till universitet eller annan högre utbildning. Parlamentet noterar att medlemsstaterna då även måste klassificera kompetenserna för yrkesutbildning och vidareutbildning av hög kvalitet på högre nivå i de nationella kvalitetsramarna. Parlamentet betonar vikten av att öka utbildningskompetensen för att förbättra kvaliteten när det gäller utvecklingen av ny tillverkning, även genom en EU‑insats för att harmonisera riktlinjerna om mänskliga resurser med utgångspunkt i grundläggande utbildning.

116.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i samarbete med arbetsmarknadens parter utforma och genomföra sådana yrkesvägledningsprogram för unga inom vetenskap och teknik som främjar utvecklingen av en livskraftig och hållbar ekonomi samt att införa informations- och upplysningskampanjer om ekologiska och miljömässiga frågor inom ramen för både det formella utbildningssystemets strukturer och lokal- och regionalförvaltningars verksamhet.

117.  Europaparlamentet anser att en fortsatt utveckling av den fria rörligheten för arbetstagare, genom instrument som det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer och livslångt lärande, särskilt för utsatta arbetstagare, har stor potential att minska bristen på kvalificerad arbetskraft och skapa en omfattande tillväxt.

118.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att inrätta mikrokreditfaciliteter för unga människor för att främja nyföretagande.

119.  Europaparlamentet förväntar sig att de åtgärder som vidtas för främjande av entreprenörskap på europeisk såväl som nationell nivå kommer att tillämpas på alla sorters företag, kooperativ, hantverksverksamheter, fria yrken och företag inom den sociala ekonomin.

120.  Europaparlamentet betonar att Rise bör styras av principen om lika lön för likvärdigt arbete i syfte att säkerställa både jämställdhet på arbetsplatsen och lika villkor för anställda med olika typer av kontrakt.

121.  Europaparlamentet påminner om att över hälften av alla som varje år utexamineras från högre utbildningar i Europa är kvinnor. Parlamentet betonar den positiva inverkan som välutbildade kvinnors kompetens kan få för företagen, framför allt för den europeiska industrins tillväxt, produktivitet och konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang ekonomiska, utbildningsrelaterade och sociala aktörer samt kommissionen att främja och stärka kvinnors roll inom Europas industrisektorer.

122.  Europaparlamentet understryker vikten av att undvika den traditionellt skeva könsfördelningen inom den industriella sektorn. Parlamentet anser att det är viktigt att bryta den obalansen så att både kvinnor och män kan delta fullt ut i arbetsmarknaden, särskilt med beaktande av unionens demografiska utmaningar.

123.  Europaparlamentet hänvisar till att kvinnliga arbetstagare har en viktig roll inom Rise och påminner om att frånvaron av jämställdhetsperspektiv i industripolitiken ökar bristen på jämställdhet. Parlamentet anser att det är viktigt att bryta den obalansen så att både kvinnor och män kan delta fullt ut i arbetsmarknaden, utgående från principen om lika lön för likvärdigt arbete. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att kvinnliga arbetstagare inte är underrepresenterade inom eller uteslutna från yrkesutbildningar, projekt och program som rör den ekologiska omställningen och framhåller behovet av att integrera jämställdhetsperspektivet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra åtgärder som gör det möjligt att förena familjeliv och yrkesliv så att kvinnor garanteras optimala möjligheter till en kontinuerlig och jämn karriärutveckling.

124.  Europaparlamentet konstaterar att omställningen till en koldioxidsnål ekonomi inte endast kommer att skapa nya arbetstillfällen i nya ekonomiska sektorer, utan också kan leda till att arbetstillfällen i mindre hållbara verksamheter går förlorade. Parlamentet rekommenderar i samband med detta att det fastställs och förstärks redskap för att planera förändringar i tid, för att övergången från ett arbete till ett annat ska gå så smidigt som möjligt.

125.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla och aktivt främja verktygslådan för en hållbar företagspolicy (där följande ingår: företagens sociala ansvar, hållbarhetsrapportering, åtgärder för att främja produktionsmodeller med låga koldioxidutsläpp eller små avfallsmängder).

126.  Europaparlamentet understryker vikten av företagens sociala ansvar. Det är ett mycket viktigt verktyg för en företagspolitik som värnar om ett effektivt utnyttjande av naturtillgångarna, de sociala aspekterna i kontakterna med samhället, de anställda och deras representanter och de ekonomiska aspekterna när det gäller en sund företagsledning.

127.  Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i dialog med arbetsmarknadens parter och relevanta aktörer undersöka system för att öka arbetstidens flexibilitet under ekonomiska nedgångar.

128.  Europaparlamentet föreslår att man på dagordningen för ett socialt trepartstoppmöte för tillväxt och sysselsättning enligt artikel 152 i EUF-fördraget behandlar frågan om att i den europeiska industrins självkostnadspriser inberäkna kostnaderna för en konvergens i fråga om sociala minimistandarder.

Resurs- och energipolitik för en industriell pånyttfödelse

129.  Europaparlamentet understryker att resurser och energi är centrala för Rise eftersom de är utslagsgivande för internationell konkurrenskraft. Parlamentet anser att tillgången till råvaror är avgörande för den europeiska industrin och att flertalet europeiska strategiska industrier inte kan utvecklas i framtiden utan vissa viktiga råvaror. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att aktivt vidta åtgärder mot merkostnader inom både resurs- och energiområdet. och förespråkar en integrerad strategi för såväl resurser som energi som bygger på triangeln överkomlighet-hållbarhet-tillgänglighet, där man vidhåller vikten av alla dessa tre dimensioner och samtidigt syftar till att bryta kopplingen mellan tillväxt och ökad resursanvändning. Parlamentet framhåller betydelsen av att säkerställa en konkurrensutsatt och öppen energimarknad för att undvika obalans mellan medlemsstaterna och underlätta tillgången till trygg, hållbar, prismässigt överkomlig och tillförlitlig energi. Parlamentet konstaterar att det behövs en strategi som underlättar integrationen av den europeiska energimarknaden och utvecklingen av energiinfrastrukturer.

130.  Europaparlamentet välkomnar det europeiska råvaruinitiativet, det europeiska innovationspartnerskapet om råvaror och dess strategiska genomförandeplan, samt färdplanen för resurseffektivitet. Parlamentet framhåller att bristen på viktiga resurser såsom vatten måste åtgärdas och uppmanar kommissionen till fortsatt arbete med sin råvarustrategi med dess tre pelare, dvs. internationella partnerskap och handel, EU:s råvaruförsörjning samt resurseffektivitet, materialåtervinning och återanvändning. Parlamentet uppmanar kommissionen att inkludera de avfallspolitiska målen i den europeiska planeringsterminen och i rekommendationerna per land samt i de nationella reformprogrammen. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta utveckla sektoriella riktvärden för resurseffektivitet, framför allt i samband med offentlig upphandling, och uppmanar kommissionen att i all politik integrera en strategi som bygger på reducering, återanvändning och återvinning samt försiktigtvis undersöka förslag om en begränsning av viktiga råvaror. Parlamentet understryker betydelsen av ett globalt certifieringssystem för direktåtervinning av farligt avfall och för elektriskt och elektroniskt avfall. Parlamentet framhåller att system för insamling och återvinning av byggavfall finns i vissa medlemsstater. Parlamentet konstaterar att den europeiska utvinningsindustrin har några av världens striktaste normer och uppmanar kommissionen att inom två år utvärdera förslaget om att inrätta ett europeiskt geologiskt institut. Parlamentet uppmanar kommissionen att i olika åtgärder eftersträva en harmonisering av föreskrifter och tillståndsförfaranden för råvaruframställning inom EU och uppmanar medlemsstaterna, industrin, de geologiska instituten och kommissionen att samarbeta med kartläggningen av råvaruförekomster.

131.  Europaparlamentet understryker att vi kan övergå till en mer biobaserad ekonomi, eftersom råvaror från till exempel skog kan spela en viktig roll vid produktion av förnybar energi och en hållbar industriproduktion.

132.  Europaparlamentet uppmanar till en snabb tillämpning av direktivet om energieffektivitet och de nationella handlingsplanerna som stöds av lämpliga ekonomiska incitament Parlamentet efterlyser inrättandet av ett gruppundantag för alla system för energieffektivitet, som har anmälts till kommissionen som ett led i medlemsstaternas handlingsplaner för energieffektivitet. Parlamentet anser att medlemsstaterna bör upprätta ambitiösa strategier särskilt för att renovera det befintliga byggnadsbeståndet i enlighet med vedertagna gemensamma normer och betonar att man med hjälp av finansieringsinstrument skulle kunna främja energieffektivitetsarbetet ytterligare, samt uppmanar kommissionen att arbeta för kostnadseffektiva kriterier för stödet till förnybar energi. Parlamentet understryker att en tillförlitlig, säker och billig energiförsörjning är oumbärlig för den europeiska industrins konkurrenskraft. Parlamentet understryker vikten av tydliga, långsiktiga klimatmål för att företag ska kunna investera, särskilt inom de gröna näringsgrenarna och uppmanar med kraft kommissionen att föreslå en stabil rättslig ram för europeiska energi- och klimatpolitiska åtgärder på kort och medellång sikt fram till 2030 för att uppmuntra investeringar i minskade koldioxidutsläpp, energieffektivitet och förnybar energi.

133.  Europaparlamentet konstaterar att EU är ensamt om att ha infört ett system med utsläppsrätter och att antalet tredjeländer som fortfarande följer Kyotoprotokollet har minskat till mindre än ett halvdussin som står för knappt 15 procent av världens koldioxidutsläpp.

134.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en industripolitisk strategi för förnybar energi som täcker hela spektrumet från forskning till finansiering för att säkerställa EU:s tekniska ledarskap inom förnybar energi.

135.  Europaparlamentet anser att den europeiska industrin, liksom individuella konsumenter, skulle gynnas av en moderniserad energiinfrastruktur, t.ex. smarta nät, vilka skulle kunna bidra till att maximera den inhemska energipotentialen och till fullo integrera förnybara källor i kraftförsörjningen.

136.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att säkerställa stabila ramar för energiförsörjningen för de kommande årtiondena så att investeringssäkerheten och därmed åtgärder för en ökning av hållbar konkurrenskraft kan säkras.

137.  Europaparlamentet framhåller den aktuella utvecklingen för energipriser i världen, som står i samband med okonventionella olje- och gasresurser i Förenta staterna och med händelseutvecklingen i Mellanöstern och konstaterar att höga energipriser är en betydande faktor som påverkar den europeiska industrins konkurrenskraft. Parlamentet betonar att det behövs analyser av de faktorer som påverkar energipriserna och uppmanar kommissionen att vid utarbetandet av framtida förslag ta hänsyn till detta, såsom kommissionen gjort i konsekvensbedömningarna. Parlamentet framhåller att Rise förutsätter konsekvens mellan industri-, energi- och klimatpolitiken och konstaterar att sänkta energipriser i Förenta staterna har möjliggjort ytterligare industriella investeringar. Parlamentet hänvisar till sina resolutioner om sådana investeringar och framhåller vilken enorm betydelse de energiintensiva industrierna har, som framställer viktiga basmaterial. Parlamentet understryker att dessa industrier är utsatta för risk för koldioxidläckage och att det därför behövs särskilda försiktighetsåtgärder för att de ska kunna ha kvar sin konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram rekommendationer för att förebygga riskerna för koldioxidläckage.

138.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte sagt ifrån att den står fast vid försiktighetsprincipen när det gäller sektorer som använder teknik som inte har bekräftats vara helt säker.

139.  Europaparlamentet understryker att de sydeuropeiska länderna betalar de högsta gaspriserna i Europa, vilket innebär en konkurrensnackdel för industrierna, särskilt energiintensiva industrier, samtidigt som risken för koldioxidläckage ökar.

140.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att på nytt granska villkoren för långfristiga energikontrakt och se över gaskontrakt där det ingår mekanismer för att binda gaspriset till oljeprisindex, samt övergå till en mera knutpunktsbaserad prissättning med ökad konkurrens på den inre marknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att bistå med att utforska möjligheterna att omförhandla dessa energikontrakt och underlätta övergången till mer flexibla alternativ och på det sättet arbeta för målet om att alla medlemsstater ska få bättre tillgång till gas.

En regional Rise-strategi där södra Europa ägnas särskild uppmärksamhet

141.  Europaparlamentet förespråkar en multiregional strategi för industripolitiken som på nytt får i gång hållbar tillväxt i krympande ekonomier och i de ekonomier vars industriella bas är utsatt för betydande risker. Parlamentet betonar att det är angeläget att vidta stödåtgärder i de av krisen och den internationella konkurrensen mest drabbade industrisektorerna. Parlamentet stöder en strategi som bygger på stort mervärde när regionala ekonomier, framför allt ekonomierna i södra Europa, ska integreras i globala värdekedjor. Parlamentet anser att smarta specialiseringsstrategier är särskilt relevanta i detta sammanhang och att den aktuella industriella styrkan måste främjas genom ökad innovation och specialisering. Parlamentet anser att det jämsides med smarta specialiseringsstrategier för tillgång till finansiering behövs en investeringsstrategi för södra Europa.

142.  Europaparlamentet betonar att utlåningen måste förbättras i de medlemsstater som drabbats av krisen och anser att ett mikrokreditprogram som finansieras av EIB eller nationella utvecklingsbanker skulle kunna införas för att små och medelstora företag ska kunna hantera beställningar.

143.  Europaparlamentet konstaterar att ett antal regioner påverkas av sitt perifera läge och att avsaknaden av lämplig och väl ansluten infrastruktur påverkar deras konkurrenskraft på den inre marknaden och utanför EU. Parlamentet påpekar att detta är av särskild vikt för vissa områden i södra Europa men att även finns andra delar, såsom östra Europa och Nordeuropa − där en stor del av naturresurserna inom unionen finns − som bättre behöver kopplas ihop med unionen i övrigt. Parlamentet uppmanar kommissionen att främja en fullständig integrering av Europas infrastruktur, särskilt för de sydeuropeiska ekonomierna, i synnerhet järnvägar, energi och IKT, samt understryker att Fonden för ett sammanlänkat Europa måste inriktas på detta. Parlamentet uppmanar EU:s institutioner och medlemsstaterna att säkerställa tillräcklig finansiering och förenklade byråkratiska förfaranden för att öka offentlig-privata partnerskap, projektfinansiering och projektobligationer. Parlamentet beklagar djupt att Pyreneiska halvön inte är helt integrerad i den europeiska järnvägsmarknaden och, tillsammans med delar av södra och östra Europa, inte heller i den europeiska energimarknaden.

144.  Europaparlamentet påpekar att de södra regionerna har en stor potential för att utveckla den strategiska sektorn för förnybar energi och efterlyser åtgärder för att stimulera marknaderna i dessa regioner, inklusive åtgärder för att uppmuntra småskalig energiproduktion av företag som vill producera sin egen el och sälja överskottsenergi på nätet.

145.  Europaparlamentet betonar att en mera diversifierad energiförsörjning, tillsammans med användning av inhemska resurser, inklusive förnybar energi, kan spela en viktig roll för att förnya de sydeuropeiska ekonomierna. Parlamentet noterar att länderna i södra Europa är starkt beroende av importerad energi, i vissa fall från en enda leverantör.

146.  Europaparlamentet understryker IKT-infrastrukturens betydelse, särskilt flexibla och mobila lösningar, för att industrin ska kunna utvecklas även i perifera eller glesbefolkade regioner.

147.  Europaparlamentet understryker betydelsen av mekanismer för att sprida exempel på bästa praxis och marknadsförnyelse. Parlamentet välkomnar förslagen om ökat samarbete, industriell symbios och utveckling av nätverk av resursstarka rådgivningstjänster. Parlamentet anser att insatser för industriell symbios kan bidra till att skapa mervärde och effektivitet samt konstaterar att den brittiska modellen för industriell symbios skulle kunna utgöra ett exempel för andra medlemsstater.

148.  Europaparlamentet framhåller att omstöpningen av kapitalföretag till kooperativ har varit framgångsrik i vissa regioner, och effektivt säkerställer en långsiktig strategi samt förankrar dem i den lokala ekonomin och gör dem delaktiga i lokal hållbar utveckling. Parlamentet konstaterar att kooperativen utgör en viktig ekonomisk verklighet i EU, där över 160 000 kooperativa företag ägs av 123 miljoner medlemmar, inklusive över 50 000 kooperativa företag inom industrin och tjänstesektorn som ger arbetstillfällen åt 1,4 miljoner människor och bidrar i genomsnitt med runt 5 procent till varje medlemsstats BNP. Parlamentet anser i detta sammanhang att kooperativens affärsmodeller också bör uppmärksammas och att deras särdrag bör beaktas i relevant EU-politik.

149.  Europaparlamentet anser att ekonomierna i de sydeuropeiska länderna kan dra nytta av nya exportmarknader och framför allt är strategiskt placerade för marknader i södra Medelhavsområdet, medan länderna i östra Europa kan dra fördelar av nya exportmarknader i Oberoende staters samvälde (OSS). Parlamentet anser att man bör gå in för företagaranda och uppmanar migranter från dessa länder att skapa företag som kan komma in på dessa exportmarknader. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utveckla utbyten mellan entreprenörer i norra och södra Medelhavsområdet och välkomnar även vice ordföranden Tajanis tillväxtinitiativ.

150.  Europaparlamentet anser att en starkare koncentration på regionala industriella styrkor och kluster skulle kunna innebära en ökning av konkurrenskraften för EU:s strukturella utveckling. Parlamentet kräver att detta ska beaktas inom den fortsatta institutionella och strukturella utvecklingen i Europeiska unionen.

151.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

• [1]  EUT L 315, 14.11.2012, s. 1.
• [2]  EUT C 198, 10.7.2013, s. 45.
• [3]  EUT C 161, 6.6.2013, s. 35.
• [4]  EUT C 349 E, 22.12.2010, s. 84.
• [5]  EUT C 308 E, 20.10.2011, s. 6.
• [6]  EUT C 99 E, 3.4.2012, s. 31.
• [7]  EUT C 199 E, 7.7.2012, s. 131.
• [8]  EUT C 51 E, 22.2.2013, s. 21.
• [9]  Antagna texter, P7_TA(2012)0223.
• [10]  Antagna texter, P7_TA(2012)0258.
• [11]  Antagna texter, P7_TA(2012)0387.
• [12]  Antagna texter, P7_TA(2012)0443.
• [13]  Antagna texter, P7_TA(2012)0444.
• [14]  Antagna texter, P7_TA(2013)0088.
• [15]  Antagna texter, P7_TA(2012)0086.
• [16]  Antagna texter, P7_TA(2013)0201.
• [17]  Antagna texter, P7_TA(2013)0199.
• [18]  Antagna texter, P7_TA(2013)0246.
• [19]  Antagna texter, P7_TA(2013)0301.
• [20]  EUT C 327, 12.11.2013, s. 82.
• [21]  EUT C 139, 17.5.2013, s. 11.
• [22]  JOIN(2013) 1 final - 7.2.2013.

MOTIVERING

Motiveringen består av skälen, som av utrymmesskäl kommer att inges i form av ändringsförslag till betänkandet. Skälen som utgör grunden för betänkandet, förklaras utförligare i detta avsnitt.

A. EU behöver en strategi för att möta den ekonomiska och finansiella krisen och starta en ny ekonomisk dynamik.

Krisen har drabbat de europeiska ekonomierna hårt. Den har påverkat industrisektorn, där 3,8 miljoner arbeten gått förlorade. Arbetslösheten ökar, framför allt bland ungdomar. Krisen och bristen på framtidsperspektiv påverkar det sociala välbefinnandet och ökar fattigdomen. EU behöver en heltäckande tillväxtstrategi för att klara dessa utmaningar.

B. Europas industrisektor spelar en avgörande roll och är en viktig del av lösningen på krisen.

Europas industri är avgörande för att lösa de många utmaningar som EU står inför. Industrin ger sysselsättning, varor och tjänster samt skatteinkomster och är en nyckelaktör i Europas övergång till en koldioxidsnål ekonomi. Även om industrins roll relativt sett har minskat i EU:s ekonomi under de senaste decennierna, svarar den fortfarande för 4/5 av Europas export och 80 procent av den privata sektorns investeringar i forskning och utveckling (GD ENTR). EU behöver en strategi som får fart på ekonomin och som leder till en industriell renässans för ett hållbart Europa.

C. Europas industriella konkurrenter har i flera år utvecklat starka industriella strategier.

På internationell nivå har ett stort antal länder utvecklat sina egna industriella strategier. Nu senast har Japan utarbetat en ny plan för industrin. I sin femårsplan och planen för nationella strategiska tillväxtindustrier från 2012 har också Kina inriktat sig på industripolitiken. Även USA satsar stort på industripolitiska åtgärder, utan att termen används.

D. Kommissionen förtjänar beröm för att ha tagit initiativ till en industripolitik genom sitt meddelande om att vända utvecklingen inom industrin.

Under lång tid har industripolitik haft låg status i Europa. Genom att offentliggöra meddelandet ”En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning” har kommissionen tagit på sig en ledande roll i den industriella omvandling som krävs.

E.  För att Europa ska ha en gemensam framtid som ett område för industriell verksamhet krävs en moderniseringsoffensiv som stärker innovationscentrum och eliminerar utvecklingsbristerna i industriellt och strukturellt svagare regioner.

Europa måste på ett adekvat sätt utnyttja offentliga medel och medel från den privata sektorn inom forsknings- och innovationsverksamhet och bygga upp ett europeiskt gränsöverskridande och regionöverskridande samarbete genom kluster av innovativa företag, forskningsinstitutioner och forskningsorganisationer. Det bör stödjas av strategier för smart specialisering som tar hänsyn till varje regions och varje lands potentiella möjligheter. Skapandet av ”distrikt” (Italien) syftar till exempel till att koppla samman och dela på resurser hos enskilda individer och företag för att skapa nya kreativa projekt som sedan sprids inom regionen.

F.  En europeisk industripolitik måste innehålla rätt mix av politiska åtgärder för att förbättra rammiljön utifrån olika nationella och regionala (inklusive gränsöverskridande) ekonomiska och sociala förhållanden och omständigheter. Industripolitiken måste integreras i en marknad där den politiska ledningen fastställer regelverket men inte ingriper direkt för att välja ut vinnarna.

I OECD:s senaste rapport Perspectives on Global Development 2013 Industrial Policies in a Changing World som offentliggjordes den 15 maj 2013 diskuteras tre grundläggande ingredienser som är avgörande för en framgångsrik industripolitik i dag: investeringar i innovation och kunskaper, tillgång till finansiering och en adekvat infrastruktur[1]. En gammaldags industripolitik som till stor del bygger på bidrag till företag, statligt ägande och tullmurar riskerar att misslyckas och skapa bidragsberoende och cementera egenintresset vilket medför kostnader för tillverkare, konsumenter och ekonomin i stort.

G. Den minskade tillgången på krediter begränsar investeringarna och hämmar innovationen och införandet av ny teknik. En industripolitik för Europa kräver därför ett gediget och investeringsfrämjande finansväsen.

Enligt ett policydokument som utarbetats av tankesmedjan Bruegel inför ett informellt möte med Ekofinrådet 2013 är en av de välkända strukturella svagheterna i EU:s ekonomi de otillräckliga investeringarna i forskning och humankapital som förhindrar övergången till en innovationsbaserad ekonomi. På grund av den bristande tillgången på medel i banksektorn och den offentliga sektorn finns det mindre finansiella resurser tillgängliga, vilket försvårar övergången till en innovativ och hållbar ekonomi[2]. I det sammanhanget måste politiska åtgärder vidtas för att underlätta tillgången på finansiering och främja långsiktiga investeringar i innovation och ny teknik.

H. De finansiella villkoren är tuffare i Sydeuropa, vilket kräver skräddarsydda finansieringslösningar.

Enligt en presentation av Guntram Wolff (Bruegel) under ITRE:s utfrågning den 29 maj 2013 var räntan på lån till små och medelstora företag i Tyskland närmare 3 procent i mars 2013, medan den var 6 procent för små och medelstora företag i Italien, Portugal och Spanien. Enligt Guntram Wolff hade de tyska små och medelstora företagen i slutet av förre året fått ut närmare 90 procent av den finansiering de begärde, medan motsvarande siffra för grekiska små och medelstora företag var endast cirka 25 procent.

I.   EU behöver en industripolitik som kombinerar konkurrenskraft, hållbarhet och anständigt arbete för att möta de stora sociala förändringarna.

Det är tydligt att EU:s industripolitik måste inriktas på att ta itu med de stora samhällsförändringarna enligt EU 2020-strategin och att den måste överensstämma med den strategiska triangeln hållbarhet, konkurrenskraft och anständigt arbete. Europaparlamentet nämner detta i sin resolution från 2011 om en industripolitik för en globaliserad tid[3].

J.  Arbetsproduktiviteten har utvecklats mycket snabbare än resursproduktiviteten under de senaste årtiondena. Arbetskostnaden uppskattas stå för mindre än 20 procent av en produkt medan resurskostnaderna utgör 40 procent.

Enligt Tysklands federala statistikbyrå svarar materialkostnaderna för 43 procent av kostnadsstrukturen inom tillverkningssektorn och personalkostnaderna för enbart cirka 18 procent medan energikostnaderna bidrar med 2 procent[4]. Europaparlamentet påpekade detta i sin resolution från 2011 om en effektiv råvarustrategi för Europa[5].

K. För att kunna möta de globala utmaningarna och även i framtiden förbli konkurrenskraftig är det viktigt att energi- och resurseffektivitet ligger till grund för förnyelsen av Europas industri.

Kommissionen har i sin färdplan för resurseffektivitet visat att de effektivitetsvinsterna kan generera kostnadsbesparingar på mellan 20 och 30 procent enbart i Tyskland. Enligt en annan studie i Storbritannien kan besparingarna från billiga eller kostnadsfria åtgärder för resurseffektivitet uppgå till 23 miljarder GBP[6]. Eftersom Europa inte kan konkurrera med lönerna i tillväxtländerna måste den europeiska industrin betona att sänka sina energi- och resurskostnader genom att utnyttja möjligheterna till effektivisering. I sin rapport om konkurrenskraften från 2012 underströk kommissionen den positiva roll som innovation på miljöområdet och resurs- och energieffektivitet spelar för EU:s konkurrenskraft. EU intar också en ledande ställning i fråga om internationalisering och gränsöverskridande flöden från ekoinvesteringar och ekoinnovationer. Detta är särskilt viktigt eftersom företag som är ekoinnovativa på det hela taget är mer framgångsrika än konventionella innovatörer.

L.  EU behöver en ambitiös, ekoeffektiv och grön industristrategi för att återskapa tillverkningskapacitet och generera högt kvalificerade och välbetalda arbeten.

Redan de siffror som nämnts ovan visar hur en grön industristrategi för EU som bygger på energi- och resurseffektivitet skulle kunna öka konkurrenskraften genom att kraftigt sänka kostnaderna. Samtidigt skulle den återskapa tillverkningskapacitet och ge nya arbetstillfällen. Enbart i Tyskland skulle resurseffektivitetsökningar kunna skapa upp till 1 miljon arbetstillfällen[7]. I en studie från konsultföretaget Ecofys visas också att ett fullständigt genomförande av direktivet om ekodesign skulle ge nettobesparingar på 90 miljarder euro per år för EU:s konsumenter och företag och minska beroendet av naturgas från Ryssland med över 50 procent. Om de besparingarna återinvesterades i ekonomin skulle det skapa ytterligare 1 miljon arbetstillfällen[8]. Europaparlamentet har därför uppmanat kommissionen att utveckla en ambitiös, ekoeffektiv och grön industristrategi för EU[9].

M. Enbart sektorerna för energieffektivitet och förnybar energi skulle skapa 5 miljoner arbetstillfällen till 2020.

I sitt meddelande om att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning anger kommissionen tydligt att enbart sektorerna för förnybar energi och energieffektivitet har möjlighet att skapa 5 miljoner arbetstillfällen till 2020[10].

N. EU har också en enorm innovationskapacitet med sex medlemsstater bland de tio främsta på listan över de 50 mest innovativa länderna i världen.

Bloombergs innovationsindex har visat att bland de tio mest innovativa länderna i världen är sex medlemsstater i EU (Tyskland, Finland, Sverige, Österrike, Danmark och Frankrike)[11]. Detta visar att EU redan har betydande tillgångar när det gäller innovation och forskning och utveckling, men det understryker också avståndet mellan dessa medlemsstater och andra och understryker därför behovet av en ambitiös innovationsstrategi, inte bara för att försvara de nuvarande styrkepositionerna utan också för att öka innovationskapaciteten i samtliga medlemsstater.

O. Industripolitik är en övergripande fråga. Därför måste kommissionen tydligt integrera sin industripolitik i EU 2020-strategin, utvecklingen av en färdplan för en koldioxidsnål ekonomi till 2050, de industriella initiativen i SET-planen och visionen för 2050 i färdplanen mot ett resurseffektivt Europa.

Det står klart att industripolitiken kräver en horisontell strategi. Kommissionen har framhållit detta i sin uppdatering av meddelandet om industripolitiken. Kommissionen säger bland annat att EU:s och medlemsstaternas satsningar bör samordnas bättre för att nå synergi och komplementaritet och att ”[v]år framgång kommer i hög grad att bero på vår förmåga att få saker uträttade med största möjliga gemensamma verkan på alla dessa områden”. I sin resolution om en industripolitik för en globaliserad tid som antogs den 3 februari 2011 uppmanar Europaparlamentet dessutom kommissionen att integrera sin industripolitik med färdplanen för en koldioxidsnål ekonomi, SET-planen och färdplanen för resurseffektivitet.

P.  En europeisk industripolitik kräver en stark arbetsstyrka medan endast i genomsnitt 7 procent av de lågutbildade arbetstagarna har fått utbildning.

Den europeiska arbetsstyrkan måste vara förberedd på framtida anställningsmöjligheter och en föränderlig arbetsmarknad. Det är särskilt viktigt att detta problem hanteras när det gäller de lågt kvalificerade arbetstagare som saknar utbildning. I det sammanhanget är rätten till utbildning avgörande.

• [1]  OECD, Perspectives on Global Development 2013 Industrial Policies in a Changing World.
• [2]  Zsolt Darvas, Jean Pisani-Ferry och Guntram Wolff: Europe’s Growth Problem (and what to do about it), Bruegel Policy Brief, april 2013.
• [3]  Europaparlamentets resolution av den 3 februari 2011om en industripolitik för en globaliserad tid.
• [4]  Presentation av Christian Kühne vid rundabordskonferensen om industripolitik den 24 april 2013 som organiserades av ledamoten av Europaparlamentet Reinhard Bütikofer. Powerpoint-presentationen finns tillgänglig på begäran.
• [5]  Europaparlamentets resolution av den 25 juli 2011 om en effektiv råvarustrategi för Europa.
• [6]  Kommissionens meddelande av den 20 september 2011 Färdplan för ett resurseffektivt Europa.
• [7]  Kommissionens meddelande av den 20 september 2011 Färdplan för ett resurseffektivt Europa.
• [8]  Ekonomiska fördelar med EU:s direktiv om ekodesign, Ecofys, april 2012.
• [9]  Europaparlamentets resolution av den 3 februari 2011om en industripolitik för en globaliserad tid.
• [10]  Kommissionens meddelande av den 18 april 2012 Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning.
• [11]  Bloomberg Innovation Index, 2013.

YTTRANDE från utskottet för internationell handel (20.6.2013)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet
(2013/2006(INI))

Föredragande: Marielle de Sarnez

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet konstaterar att den europeiska industrin är på nedgång, framför allt på grund av det föränderliga industriella landskapet, och att den tappat tre miljoner arbetsplatser och minskat sin produktion med 10 procent sedan 2008 samtidigt som den är en av de viktigaste tillväxtsektorerna för Europa. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål införa en gemensam, hållbar och långsiktig strategi i syfte att främja och lyfta fram den europeiska industrin och göra den mer attraktiv, med stöd av konkreta instrument, och därmed upprätthålla dess konkurrenskraft på global nivå. Parlamentet påminner om att den gemensamma handelspolitiken är avgörande för industrin.

2.  Europaparlamentet gläder sig över den starka politiska signal som kommissionen har sänt genom att kräva en ökning av industrins andel av BNP till 20 procent fram till 2020. Parlamentet understryker emellertid att detta mål endast är realistiskt om det åtföljs av motsvarande åtgärder.

3.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att respektera sitt åtagande att ta fram indikatorer som gör det möjligt att övervaka och utvärdera återindustrialiseringen. Parlamentet understryker att dessa indikatorer inte bara bör vara kvantitativa utan också kvalitativa för att säkerställa att återindustrialiseringen är hållbar och förenlig med skyddet av miljön.

4.  Europaparlamentet beklagar att kommissionen fortfarande inte har någon integrerad industripolitik och att man inte tillämpar artikel 173 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt om samordningen av EU:s och medlemsstaternas industripolitik.

5.  Europaparlamentet begär att den europeiska industripolitiken ska stödja tillväxtfrämjande sektorer som ger ett mervärde, där Europa redan ligger i framkant eller har potential att göra det, och att den ser till att sektorer såsom rymdindustrin, den kemiska industrin, bilindustrin, jordbruks- och livsmedelsindustrin, textil- och beklädnadsindustrin och verkstadsindustrin förblir konkurrenskraftiga. Parlamentet uppmanar EU-institutionerna, medlemsstaterna och de privata parterna att bättre samarbeta för att påskynda investeringarna i stora infrastrukturer för hållbar transport och rörlighet, förnybar energi och telekommunikation samt i ledande miljövänliga industrivaror såsom miljövänliga bilar och fartyg, där tekniken minskar produktionsprocessens påverkan på miljön, och att utveckla innovativa finansieringsinstrument. Parlamentet påminner om vikten av att främja användningen av lokala resurser för att en verklig återindustrialisering ska bli gynnsam och skapa arbetstillfällen.

6.  Europaparlamentet understryker att det är viktigt att den europeiska industripolitiken baseras på en samordnad europeisk strategi mellan medlemsstaterna i syfte att öka integrationen på den europeiska energimarknaden, utveckla de europeiska energiinfrastrukturerna och minska kostnaderna för den europeiska energin liksom unionens beroende av energileverantörer från tredjeländer.

7.  Europaparlamentet understryker vikten av forskning och innovation för de europeiska företagens konkurrenskraft på de globala marknaderna. Parlamentet uppmanar enträget Europeiska unionen och medlemsstaterna att höja anslagen till forskning och utveckling. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att främja framväxten av industrisektorer som grundas på ny, energieffektiv teknik och som skapar produkter med ett stort mervärde, för att bättre kunna hantera de utmaningar som klimatförändringarna medför. Parlamentet kräver att man även främjar utvecklingen av ny verksamhet, såsom förnybar energi och den kreativa industrin, där Europa har ett tekniskt försprång. Parlamentet betonar att det är nödvändigt för våra företag att bättre kunna förutse behoven på marknader i tredjeländer för att kunna möta den internationella efterfrågan.

8.  Europaparlamentet understryker att tillgången på råvaror är av avgörande betydelse för den europeiska industrins utvecklingsmöjligheter, och varnar för att en framtida utveckling av de flesta strategiska europeiska industrier (kärnkraft, rymd- och luftfart, medicin, informationsteknik, nya material, militär utrustning etc.) inte är möjlig utan vissa viktiga råvaror.

9.  Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att förstärka sin strategi för att försvara unionens intressen med avseende på försörjningstryggheten av råvaror inom ramen för handelsavtalen (frihandelsavtal, avtal om ekonomiskt partnerskap etc.). Parlamentet anser att denna strategi bör sätta stopp för de exportrestriktioner som tillämpas av vissa medlemsstater och möjliggöra tillräckliga råvaruleveranser genom avtal om rättvis handel och strategiska partnerskap.

10. Europaparlamentet gläder sig åt det kommande ikraftträdandet av det europeiska patentet, som kommer att garantera europeiska företag en hög skyddsnivå av deras immateriella rättigheter samtidigt som det förenklar de formaliteter som måste klaras av före deras etablering på nya marknader. Parlamentet välkomnar det initiativ som utlovades av kommissionen i mars 2013 och som syftar till att göra de europeiska små och medelstora företagen mer konkurrenskraftiga internationellt genom att förenkla systemet för registrering av varumärken i utlandet.

11. Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att införa en politik för rörlighet och yrkesutbildning på den europeiska marknaden, i synnerhet på områdena språk och informationsteknik, för att förbättra konkurrenskraften och kunnandet hos den europeiska industrins arbetstagare.

12. Europaparlamentet betonar vikten av en tydlig och stabil rättslig ram för att främja investeringar i industrin. Parlamentet uppmuntrar kommissionen och medlemsstaterna att underlätta utvecklingen och internationaliseringen av små och medelstora europeiska företag, morgondagens huvudaktörer inom industripolitiken, och att förbättra deras tillgång till finansiering så att de ska kunna investera och nyskapa. Parlamentet påminner om den offentliga upphandlingens grundläggande roll för att stödja de små och medelstora företagens utveckling och tillväxt. Parlamentet begär att man inför en enda portal för de små och medelstora företagen för frågor om både den inre marknaden och externa marknader. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja en optimering av patentens finansiella och tekniska värde.

13. Europaparlamentet anser att en enklare, billigare och snabbare tillgång till antidumpningsförfaranden för små och medelstora företag är avgörande för att dessa företag ska få ett effektivare skydd mot handelspartnernas illojala handelsmetoder. Parlamentet uppmanar Europeiska unionen att ta hänsyn till detta i reformen av de handelspolitiska skyddsåtgärderna.

14. Europaparlamentet föreslår att man inrättar ett nätverk mellan de små och medelstora företagen och de stora europeiska företagen, så att de små och medelstora företagen kan dra nytta av de stora företagens expertis, exportkapacitet och innovationsförmåga. Parlamentet uppmanar med eftertryck medlemsstaterna och kommissionen att främja utvecklingen och underlätta finansieringen av partnerskap mellan små och medelstora företag, universitet och vetenskapsmän för att utveckla ny teknik.

15. Europaparlamentet betonar vikten av Europas konkurrenssituation i världen för en lyckad återindustrialisering. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att säkerställa att det i alla framtida lagstiftningsförslag tas hänsyn den internationella konkurrenssituationen för de berörda sektorerna och att inte minska deras konkurrenskraft, så att den europeiska industrin kan göra sig gällande i den globala konkurrensen.

16. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja EU:s handelspolitik och konkurrenspolitik till förmån för den europeiska industripolitiken. Parlamentet uppmanar vidare kommissionen att främja ökad konvergens mellan medlemsstaterna på det skattemässiga, sociala och budgetmässiga planet för att underlätta framväxten av gemensamma industriprojekt. Parlamentet vill att kommissionen utför globala konsekvensbedömningar, både i förhand och i efterhand, av effekterna för den europeiska industripolitiken av frihandelsavtal, som ingåtts eller som är under förhandling, och att den under hela deras tillämpningsperiod undersöker deras överensstämmelse med de europeiska industrialiseringsmålen.

17. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att se över det europeiska direktivet om uppköpserbjudanden för att Europa ska kunna motsätta sig projekt som kan visa sig skadliga för dess industri- och handelsstruktur. Parlamentet anser att EU bör kunna motsätta sig uppköpserbjudanden från företag som inte är socialt ansvarstagande och/eller inte respekterar kriterierna för gott styre samt planerade uppköpserbjudanden inom verksamhet som EU och medlemsstaterna betraktar som strategisk.

18. Europaparlamentet anser att den europeiska industripolitiken bör främja skapandet av europeiska industriella grupper av global storlek inom områden där den europeiska industrin idag ligger i framkant och inom de områden där den bestämmer sig för att investera i framtiden.

19. Europaparlamentet påminner om att de tekniska standarderna och föreskrifterna spelar en grundläggande roll för att garantera EU:s ledarskap i de mest innovativa sektorerna, inbegripet grön teknik. Parlamentet uppmuntrar därför kommissionen att förbättra samarbetet med de viktigaste tredjeländerna – i synnerhet tillväxtländerna – för att utforma gemensamma tekniska standarder, med full respekt för olika samhällsprioriteringar som är kopplade till dessa standarder.

20. Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att garantera de europeiska företagens tillgång till de internationella marknaderna. Parlamentet hävdar att det är av största vikt att skapa ömsesidighet i fråga om handelsförbindelser, framför allt i fråga om tillträdet till offentliga upphandlingar, skydda de europeiska företagens immaterialrättigheter och effektivisera EU:s handelspolitiska skyddsåtgärder och göra dem mer samstämmiga med EU:s handels- och återindustrialiseringsstrategier.

21. Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att EU utrustas med instrument som gör det möjligt att

–  föra en mer aktiv antidumpningspolitik och motverka, bland annat, den oskäliga exportfinansieringen i vissa tredjeländer,

–  föra en verklig valutapolitik som försvarar de europeiska handelsintressena,

–  garantera tillämpningen av konceptet ”rättvis handel”, som grundas på ömsesidig respekt för sociala, miljömässiga och kulturella normer eller normer som är knutna till mänskliga rättigheter i förbindelse med internationell handel.

22. Europaparlamentet noterar kommissionens projekt att modernisera Europeiska unionens handelspolitiska skyddsåtgärder, som är av avgörande betydelse för industripolitiken. Parlamentet önskar att denna modernisering innebär en effektivisering av dem. Parlamentet uppmanar i detta avseende kommissionen att inte försvaga sina åtgärder, vare sig rättsligt eller i praktiken, utan tvärtom snarast möjligt stärka dem för att mer effektivt skydda de europeiska företagen, oavsett storlek, mot olagliga eller illojala handelsmetoder.

23. Europaparlamentet påminner om behovet av att varje gång som omständigheterna motiverar det vidta handelspolitiska skyddsåtgärder mot länder som inte respekterar de internationella handelsreglerna eller frihandelsavtalen med unionen.

24. Europaparlamentet välkomnar förslaget till förordning om utövande av unionens rättigheter vid tillämpning och genomdrivande av internationella handelsregler. Parlamentet anser att bättre lyhördhet i förbindelse med tillämpningen av våra rättigheter kan återupprätta vår trovärdighet och skapa balans i våra handelsförbindelser.

25. Europaparlamentet beklagar det otillräckliga skyddet av immateriella rättigheter på vissa handelspartners territorier liksom avsaknaden av konkreta medel till förfogande för de europeiska företagen, i synnerhet de små och medelstora företagen, för att effektivt kunna bekämpa överträdelserna av de immateriella rättigheterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsländerna till ett ökat tullsamarbete i unionen och med tredjeländer när det gäller att beslagta förfalskade varor och förenkla tullförfarandena. Parlamentet ber kommissionen och medlemsstaterna att samarbeta närmare med tredjeländer om upphovsrättsfrågor och licensiering.

26. Europaparlamentet påminner kommissionen om att den låga nivån för löner och miljöskydd fortfarande är en viktig faktor inom ramen för den internationella konkurrensen och att det är brådskande att justera denna nivå uppåt för att unionen verkligen ska kunna återindustrialiseras. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att förhandla fram bindande åtaganden i fråga om arbetstagares rättigheter och miljöskydd i frihandelsavtalen med tredjeländer. Parlamentet uppmanar också kommissionen att utveckla obligatoriska system för spårning av produkter, som bekräftar att de uppfyller de internationella normerna för arbetstagares rättigheter och miljöskydd.

27. Europaparlamentet uppmanar Europeiska unionen att lyfta fram sin industriproduktion genom att förse konsumenterna med mer exakt information, göra det obligatoriskt att uppge ursprunget för unionens produkter och produkter som importerats från tredjeländer och att se till att de geografiska beteckningarna för europeiska livsmedelsprodukter respekteras i tredjeländer.

28. Europaparlamentet kräver att alla produkter som importeras från tredjeländer uppfyller de miljömässiga, sanitära och sociala normer som tillämpas i unionen och förordas på världsmarknaden för att skydda de europeiska industriella producenterna från illojal konkurrens.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	18.6.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	20 2 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Maria Badia i Cutchet, David Campbell Bannerman, María Auxiliadora Correa Zamora, Marielle de Sarnez, Christofer Fjellner, Yannick Jadot, Metin Kazak, Franziska Keller, Bernd Lange, David Martin, Vital Moreira, Paul Murphy, Cristiana Muscardini, Helmut Scholz, Peter Šťastný, Robert Sturdy, Henri Weber, Iuliu Winkler, Paweł Zalewski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Josefa Andrés Barea, Catherine Bearder, Albert Deß, Elisabeth Köstinger, Miloslav Ransdorf, Peter Skinner, Jarosław Leszek Wałęsa
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Salvador Garriga Polledo, Paul Rübig

YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (26.9.2013)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet
(2013/2006(INI))

Föredragande: Philippe Boulland

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att de medlemsstater som har stått emot den ekonomiska krisen bäst har gett prioritet åt en kraftfull social dialog och en aktiv sysselsättningspolitik med syftet att skapa och bevara så många arbetstillfällen som möjligt, samt åt framtidsinriktade investeringar anpassade i detta syfte, till exempel sociala investeringar och investeringar i sektorerna för grön övergång. Parlamentet anser att dessa prioriteringar bör undersökas och vara vägledande för en återindustrialisering av Europa på en solid, konkurrenskraftig, inkluderande, hållbar och diversifierad grund. Parlamentet understryker här vikten av att det utvecklas en social och solidarisk ekonomi (framför allt med kooperativ inom industrin) och en cirkulär ekonomi med återvinning och förädling. Parlamentet anser att man för detta ändamål måste fastställa mätbara mål och exakta tidsplaner.

2.  Europaparlamentet anser att investeringarna måste diversifieras, både inom forskning och ny teknik. Parlamentet tillägger att vi även bör få ny fart på vår traditionella industri, inom sådana sektorer som stål, bilar, textilier och flyg för att förbättra vår produktionsapparat, så att vi kan erövra nya marknader och förbli konkurrenskraftiga internationellt sett.

3.  Europaparlamentet understryker att en annan orsak till olika industribranschers kristålighet är att de ger upphov till en ekonomi av tjänster kring sin produktionsverksamhet.

4.  Europaparlamentet påpekar att kommissionens förslag bör åtföljas av en konkret investeringsplan i storleksordningen 30 miljarder euro per år, i syfte att främja bevarande och återuppbyggnad i socialt och miljömässigt hänseende av de industriella förädlingskedjorna med tillhörande tjänster, till stöd för industrins framtid.

5.  Europaparlamentet rekommenderar att det investeras i mänskliga resurser och att man förbättrar villkoren för förverkligandet av rätten till fortbildning, lärlingsutbildning – framför allt inom ramen för varvade utbildningssystem – kompetenshöjning och livslångt lärande, samt att det fastställs en individuell rätt till vidareutbildning, samtidigt som möjligheter till övergång mellan de olika utbildningssystemen säkerställs, så att man ska kunna förutse och möta efterfrågan på kvalificerad arbetskraft, till exempel inom en industri som är inriktad på ny teknik och en grön och energisnål ekonomi. Samtidigt bör även arbetet med forskning och utveckling och med tillvaratagande av innovationerna stödas. Parlamentet betonar vikten av att inrätta gemensamma strukturer för att de små och medelstora företagen och mikroföretagen ska kunna erbjuda denna typ av utbildning. Parlamentet uppmanar till ett starkare samarbete mellan företag och universitet och yrkeshögskolor. Parlamentet understryker att dessa insatser måste tillämpas på alla produktionskedjor, inbegripet industrier som uppvisar ett mindre mervärde, men som trots detta spelar en avgörande roll för fortlevnaden för industrier med ett högt mervärde.

6.  Europaparlamentet uppmanar också unionen och medlemsstaterna till omfattande investeringar i forskning och utbildning, framför allt för att underlätta övergången till en energisnålare industri, som går att förena med unionens ambitioner i miljöhänseende, vilka i sin tur måste avvägas efter unionens ambitioner på industrins område.

7.  Europaparlamentet uppmanar till ökad anställning av personal för verksamhet inom forskning, utveckling och innovation samt till sådana investeringar, att personalen får bästa möjliga utbildning och bästa möjliga forskningsverktyg, arbetsredskap och arbetsförhållanden.

8.  Europaparlamentet uppmanar till att man på arbetsplatserna ska främja en positiv anda, tillsammans med bonussystem som bidrar till att den erfarenhet och kreativitet som finns hos all personal ska kunna komma till full nytta för att rationalisera arbetsmetoderna och produktionsprocesserna och se till att utrustningen blir mer effektiv.

9.  Europaparlamentet understryker vikten av en social dialog på branschnivå för att omrikta de europeiska industrierna och gynna utvecklingen av företagens sociala ansvar och en social märkning som bygger på gemensamma kriterier, för att löntagarna ska involveras i sina företags framtid och utvecklingen av en välavvägd flexicurity möjliggöras, varvid denna flexicurity ska stödja skapandet av anständiga och varaktiga arbetstillfällen av god kvalitet. Parlamentet betonar att man måste främja och förbättra arbetstagarnas och deras företrädares rätt till information, samråd och medbestämmande, framför allt i samband med omstruktureringar av företag. Parlamentet hänvisar framför allt till sin resolution av den 15 januari 2013 med rekommendationer till kommissionen om information till och samråd med anställda, planering och hantering av omstruktureringar (2012/2061(INI)).

10. Europaparlamentet understryker att skapandet av egna medel i EU:s budget skulle kunna inverka positivt på återindustrialiseringen av Europa.

11. Europaparlamentet påminner om att åtgärder snarast måste vidtas som gynnar skapandet av ett stöd för innovativa industrier, genom att underlätta små och medelstora företags tillgång till finansiering, minska de skattemässiga och administrativa bördorna för dem, utveckla samarbetet mellan företag samt undervisnings- och forskningsinstitutioner och utnyttja möjligheterna på den digitala inre marknaden.

12. Europaparlamentet understryker att särskilt små och medelstora företag och traditionella produktionsbranscher, bland dem också energiintensiva industrier, bör få stöd med att utveckla hållbara affärsmodeller och ta initiativ till innovationer som förbättrar resurseffektiviteten.

13. Europaparlamentet rekommenderar att programmet för entreprenörskap och innovation och programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) utnyttjas på bättre sätt.

14. Europaparlamentet anser att utvecklingen av ett enhetligt europeiskt patent gör det möjligt för de ledande industrierna i Europa att bli mer konkurrenskraftiga på global nivå och ta sig in på nya marknader som kan skapa arbetstillfällen.

15. Europaparlamentet anser det behövs mera konsekvens mellan vår handelspolitik, konkurrenspolitik och industripolitik för att de små och medelstora företagen ska få hjälp med att bedriva verksamhet utanför sina ursprungsländer och lättare komma in på marknaden.

16. Europaparlamentet påminner om vikten och konsekvenserna av kravet på att sociala normer efterlevs i samband med större anbudsinfordringar vid offentlig upphandling.

17. Europaparlamentet föreslår att alla tillbudsstående finansieringsinstrument och rättsakter ska utnyttjas till förmån för omlokaliseringen av ekonomin, och uppmanar till inrättande av informationscentrum för att öka företagarnas medvetenhet om fördelarna med att behålla eller omlokalisera sin verksamhet i Europa, eftersom korta leveranskedjor kan leda till att produkter tillverkas lokalt och att industrin fungerar effektivare, samtidigt som den lokala sysselsättningen utvecklas. Parlamentet föreslår att Eures ska användas så effektivt som möjligt, så att man kan tillvarata kompetensen hos unga europeiska arbetssökande, och uppmanar medlemsstaterna att förbättra tjänstedirektivets genomförande och få bort social dumpning.

18. Europaparlamentet föreslår att kommissionen, sektor för sektor, ingående ska undersöka den europeiska industriproduktionens förädlingsvärde inom produktionskedjorna globalt sett, för att fastställa i hur hög grad olika industrisektorer är förankrade i de olika medlemsstaterna, samt att mer effektivt utarbeta en gemensam strategi för att försvara EU:s intressen inom industrins område.

19. Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska utvärdera om det är förenligt med unionens konkurrenslagstiftning att en koncern med världsomfattande verksamhet vägrat att överlåta en anläggning som den besluta lägga ned till en annan koncern som eventuellt varit intresserad av att ta över den, eller till en offentlig enhet som kunnat driva den under en övergångstid.

20. Europaparlamentet understryker att unionen inom sina handelsförbindelser måste bevaka sin industris intressen, såväl vid utarbetandet av sina handelsavtal eller sin lagstiftning om tredjeländers tillträde till sin marknad för offentlig upphandling som, vilket hittills skett alltför sällan, när unionen använder sina instrument för att skydda företag mot illojal konkurrens från tredjeländer.

21. Europaparlamentet rekommenderar kommissionen och medlemsstaterna att vidta de åtgärder som behövs för att vi ska få en europeisk industripolitik, som inte försvagas av att medlemsstaterna, såsom fallet är i dag, konkurrerar sinsemellan. Parlamentet rekommenderar för detta ändamål en avstämning av de nationella sociala normerna i riktning uppåt, tillsammans med en harmonisering i skattefrågor.

22. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i händelse av eventuella ändringar av fördragen införa en gemensam industripolitik med liknande ambitioner och medel som den gemensamma jordbrukspolitiken, dvs. ett verklig gränsöverskridande samråd om en gemensam strategi, omfattande finansiella medel och sådana styrmedel för marknaderna som andra stora handelsområden i världen redan har, såsom ett monetärt styrmedel eller regler för statligt stöd som är anpassade efter vår industris behov, samtidigt som internationell rätt efterlevs.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	26.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	33 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Edit Bauer, Heinz K. Becker, Pervenche Berès, Vilija Blinkevičiūtė, Philippe Boulland, David Casa, Alejandro Cercas, Ole Christensen, Derek Roland Clark, Minodora Cliveti, Emer Costello, Frédéric Daerden, Sari Essayah, Richard Falbr, Danuta Jazłowiecka, Ádám Kósa, Jean Lambert, Verónica Lope Fontagné, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Csaba Őry, Sylvana Rapti, Licia Ronzulli, Elisabeth Schroedter, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Jutta Steinruck, Ruža Tomašić, Traian Ungureanu
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Françoise Castex, Philippe De Backer, Anthea McIntyre, Ria Oomen-Ruijten, Evelyn Regner, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Tatjana Ždanoka

YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (21.6.2013)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet
(2013/2006(INI))

Föredragande: Tadeusz Cymański

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

–       med beaktande av kommissionens meddelande En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582),

–       med beaktande av kommissionens meddelanden Färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 (COM(2011)0112) och Färdplan för ett resurseffektivt Europa (COM(2011)0571),

–       med beaktande av Europeiska unionens principer, särskilt försiktighetsprincipen,

–       med beaktande av inbjudan att lämna förslag om energiforskning inom ramen för det sjunde ramprogrammet för forskning (FP7),

–       med beaktande av sin skriftliga förklaring nr 16/2007 av den 22 maj 2007 om upprättande av en grön vätebaserad ekonomi och en tredje industriell revolution i Europa genom partnerskap och åtaganden från regioner och kommuner, små och medelstora företag samt det civila samhällets organisationer,

–       med beaktande av sina resolutioner av den 15 mars 2012 om en färdplan för ett konkurrenskraftigt utsläppssnålt samhälle 2050 och av den 24 maj 2012 om ett resurseffektivt Europa,

–       med beaktande av sin resolution av den 11 september 2012 om kvinnors roll i den gröna ekonomin, och av följande skäl:

A.     Ekonomiska, sociala och miljömässiga utmaningar väntar EU och vi står inför kriser i Europa med energiprisökningar, knappare råvarutillgång, utlokaliseringar, marknadsförluster och en ökande arbetslöshet i Europa.

B.     De viktigaste framväxande ekonomierna (t.ex. Brasilien, Ryssland, Indien och Kina) fortsätter att växa snabbt, och har satt upp ambitiösa industripolitiska mål inriktade på teknik och industriell innovation för att ”klättra uppför kvalitetsstegen” och gå över till grönare produktion.

C.     EU har gjort varaktiga framsteg med miljöskydd och åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna.

D.     EU har inrättat en strategi för att främja miljöinnovation och teknisk utveckling och för att förbättra den europeiska bilindustrins konkurrenskraft på lång sikt.

E.     För att stärka vår konkurrenskraft och lägga grunderna för ett återindustrialiserat EU krävs en aktiv industripolitik som baseras på ett nytt sätt att se på världen. Kärnan i denna politik bör utgöras av en korrekt värdering av alla mänskliga resurser och naturresurser och en hållbar användning av dessa.

1.      Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte har lagt fram några konkreta förslag, framför allt i form av stöd genom offentlig upphandling på det sätt som våra konkurrenter på den internationella arenan gör, för att rädda krisdrabbade industrigrenar som har ett lågt förädlingsvärde eller utsätts för internationell dumpning, men har ett faktiskt strategiskt intresse för Europeiska unionen.

2.      Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte föreslår en omställning av jordbruket och livsmedelssektorn till mer miljövänliga metoder, med beaktande av eventuella intressekonflikter mellan resursanvändning för livsmedelsproduktion respektive för industriproduktion.

3.      Europaparlamentet beklagar att en offentlig och oberoende forskning om effekterna av viss industriell utveckling, särskilt för hälsan och miljön, inte framhålls som ett nödvändigt komplement till utvecklingen av nya sektorer.

4.      Europaparlamentet beklagar att kommissionen inte sagt ifrån att den står fast vid försiktighetsprincipen när det gäller sektorer som använder teknik som inte har bekräftats vara helt säker.

5.      Europaparlamentet oroas över de ökande skillnaderna i konkurrenskraft och industrialisering mellan EU‑länderna, och framhåller vikten av den nya fleråriga budgetramen och synergierna mellan Sammanhållningsfonden och de medel som anslagits till sysselsättnings- och tillväxtpakten (rubrik 1A).

6.      Europaparlamentet stöder kommissionen i dess strävan att få Europa att bli en ansvarsfull ledare inom området innovation, bland annat genom att göra den offentliga finansieringen till forskning och utveckling genom program såsom Horisont 2020 mera effektiv, och uppmanar kommissionen att främja ett lämpligt ramverk för att öka mängden privat finansiering. Parlamentet efterlyser i detta sammanhang ökad tonvikt på arbetsintensiva sektorer liksom skapande av humankapital.

7.      Europaparlamentet välkomnar kommissionens mål att utveckla en ambitiös och hållbar europeisk industristrategi, eftersom detta är ett viktigt steg på väg mot att återställa ekonomisk tillväxt i Europa och öka industrins andel av BNP till 20 procent. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anta ett integrerat arbetssätt som på lämpligt sätt bemöter de huvudsakliga utmaningarna som Europa står inför, såsom befolkningsutvecklingen, resurs- och energieffektiviteten och klimatförändringarna.

8.      Europaparlamentet betonar att den europeiska industristrategin bör stödja investeringar och innovation inom sektorer som intar en nyckelposition för att skapa hållbar och miljömässigt sund tillväxt, framför allt genom att främja sektorer där Europa redan intar en ledande ställning inom forskning och utveckling, samt sporra till goda arbetsförhållanden inom de företag som investeringarna inriktar sig på.

9.      Europaparlamentet gläds åt att kommissionen framhåller hållbar grön tillväxt och utvecklingen av nya tekniker som grunden för och stödet till denna tillväxt.

10.    Europaparlamentet understryker vikten av att till fullo utnyttja de ekonomiska möjligheterna med investeringar i innovativa tekniker och resurseffektiv produktion.

11.    Europaparlamentet välkomnar agendan om att anpassa EU:s industriella innovation i linje med en hållbar och resurs- och energieffektiv ekonomi, och efterfrågar konkreta åtgärder, inklusive en skatteväxling från arbetskraft till resursanvändning och föroreningar, för att komma närmare dessa mål.

12.    Europaparlamentet anser att industripolitikens fokus måste ligga på att få Europa att gå över till en cirkulär och hållbar biobaserad ekonomi, som tar hänsyn till kaskadanvändning och ekosystemens begränsningar med avseende på de biologiska resurserna. Parlamentet uppmanar främjandet av långsiktiga, kostnadseffektiva utvecklingsstrategier och av en grön ekonomi, som baseras på mer hållbara produktions‑ och konsumtionsmönster på lokal, regional och nationell nivå.

13.    Europaparlamentet understryker att medlemsstaterna måste lägga om politiken för nya jobb, och i synnerhet utnyttja den gröna ekonomins potential. Parlamentet konstaterar att omläggningen av ekonomin i denna riktning kommer att öka konkurrenskraften och skapa många nya jobb, något som är en förutsättning för att nå EU:s sysselsättningsmål på 75 % senast 2020.

14.    Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen att föreslå lösningar såsom projekten för ståltillverkning med mycket låga koldioxidutsläpp (Ultra–Low Carbon dioxide (CO₂) Steelmaking, Ulcos) för att göra gamla tekniker mer miljövänliga.

15.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att arbeta för kvinnornas bästa inom industrin.

16.    Europaparlamentet framhåller att EU måste tillhandahålla rätt ramvillkor för att stimulera nya investeringar, skynda på antagandet av nya tekniker och främja resurseffektiviteten. Parlamentet påminner om att EU i sin lagstiftning måste ta hänsyn till strukturskillnaderna mellan medlemsstaterna, och samtidigt ha kvar en rättvis avvägning och se till att behoven kan tillgodoses med minsta möjliga avkall på de sociala, ekonomiska och miljömässiga målen.

17.    Europaparlamentet anser att unionslagstiftningen bidrar till att stärka innovationen och samtidigt trygga medlemsstaternas självförsörjning med energi. Parlamentet konstaterar dock samtidigt att en brist på konkreta politiska mål på klimatförändringarnas och resurseffektivitetens område hindrar befintliga innovativa tekniker att förverkligas kommersiellt.

18.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utveckla en långsiktig energistrategi för Europas industri, som främjar övergången till användning av förnybar energi. Parlamentet uppmanar kommissionen att beakta den roll som industrin kan komma att spela i samband med förbättringen av flexibiliteten i hela energisystemet, vilket möjliggör integrationen av förnybara energikällor.

19.    Europaparlamentet anser att den europeiska industrin, liksom individuella konsumenter, skulle gynnas av en moderniserad energiinfrastruktur, t.ex. smarta nät, vilka skulle kunna bidra till att maximera den inhemska energipotentialen och till fullo integrera förnybara källor i kraftförsörjningen.

20.    Europaparlamentet understryker vikten av att så snart som möjligt genomföra den inre marknaden för energi.

21.    Europaparlamentet välkomnar ambitionen om en omställning till energi med låga koldioxidutsläpp i kombination med IKT (den nya informations- och kommunikationstekniken) som ska leda till en tredje industriell revolution.

22.    Europaparlamentet konstaterar att energikostnaderna samt kostnaderna för råvaror och mineraler är en viktig del av driftsutgifterna inom vissa branscher, och betonar i detta sammanhang vikten av en mångsidig och miljömässigt hållbar energimix, och konstaterar att industristrategin bör koncentrera sig på de väsentliga möjligheter som erbjuds av ökad energi- och resurseffektivitet. Bland leden i denna strategi kommer att märkas materialåtervinning och återanvändning av material, samt minskning av koldioxid- och materialavtrycket från produktion och konsumtion. Parlamentet uppmärksammar också att detta enligt kommissionens analys skulle skapa en mängd nya jobb.

23.    Europaparlamentet stöder med kraft utvecklingen av kommissionens strategi för råvarudiplomati och andra initiativ, t.ex. rapporterna land för land, i syfte att säkra råvarutillgången. Parlamentet efterlyser därför inrättandet av ett internationellt råvaruforum, där man kan utbyta erfarenheter, kombinera nationella strategier och gemensamt förvalta lager, eftersom detta skulle hejda den allt värre kapplöpningen om resurserna.

24.    Europaparlamentet betonar det trängande behovet av förbättrad effektivitet på EU:s koldioxidmarknad för att skydda investeringarna i klimatvänliga tekniker.

25.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att snabbt integrera gröna produkter och tjänster på den inre marknaden, bland annat genom ekologiska fotavtryck.

26.    Europaparlamentet framhåller behovet av en rättslig ram som ger producenter och konsumenter lämpliga signaler om att främja resurseffektivitet och övergången till en återställande och cirkulär ekonomi. För att ta itu med splittringen och begränsningen av omfattningen i fråga om regelverket för hållbar produktion och konsumtion betonar parlamentet att det krävs en konsolidering av den befintliga produktlagstiftningen, t.ex. ekodesign‑ och energimärkningsdirektiven och miljömärkningsförordningen, för att förbättra miljöprestandan och resurseffektiviteten under produkternas hela livscykel.

27.    Europaparlamentet anser att den europeiska produktionens konkurrenskraft hänger på att Europa är en global föregångare inom miljöeffektiva varor och miljöeffektiv produktion.

28.    Europaparlamentet anser att Europas industriella framtid endast kan utvecklas genom en klar kursändring mot former för produktutformning, produktion och transport där miljöskyddskraven integreras.

29.    Europaparlamentet stöder en större användning av design och andra icke-tekniska innovationer som en viktig drivkraft i utvecklingen av produkter med högt förädlingsvärde, vilket ökar produktiviteten och resurseffektiviteten.

30.    Europaparlamentet anser att en framgångsrik industripolitik måste integrera EU-politik som kombinerar alla aspekter som kan påverka industrin, och måste inriktas på att hitta lösningar på stora samhälleliga utmaningar.

31.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta fram eller bibehålla åtgärder för att säkerställa företagens sociala ansvar längs hela värdekedjan, från utvinning av råvaror via tillverkning och handel till återvinning, både inom och utanför EU.

32.    Europaparlamentet stöder kommissionens arbete för att öka investeringarna i humankapitalet och de färdigheter som krävs för industriell konkurrenskraft och förändring. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att förbättra dialogen mellan de berörda myndigheterna och arbetsmarknadens parter för att förbättra kopplingen mellan utbildningssystemet och arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar kommissionen att säkra rätten till livslångt lärande, så att alla medborgare ar möjlighet att skola om sig under arbetslivet, något som är avgörande för innovation och konkurrenskraft.

33.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att utan dröjsmål och senast 2014 anta konkreta planer för att stegvis fasa ut alla miljöskadliga subventioner senast 2020, öka användningen av marknadsbaserade styrmedel, inklusive en övergång från beskattning, prissättning och avgiftsbeläggning av arbetskraften till en mer miljörelaterad beskattning, prissättning och avgiftsbeläggning, och att utvidga marknaderna för miljövänliga varor och tjänster.

34.    Europaparlamentet anser att incitamentet för olika former av hållbar turism som har anknytning till konsumtion av lokala produkter kan stimulera en återhämtning hos jordbruks- och hantverksverksamheter såväl som en ökning av mikroföretag på landsbygden, vilket avsevärt kan driva på den ekonomiska återhämtningen och samtidigt garantera att miljövården och skyddet av kultur och bebyggelse fungerar ordentligt samt att erosion och jordskred förhindras.

35.    Europaparlamentet anser att de allmänna principerna för hållbart byggande och ekodesign måste prioriteras inom byggsektorn. Från denna synpunkt är det särskilt viktigt att renovera befintliga byggnader, t.ex. genom att genomföra planerna på att anpassa gamla byggnader, både offentliga och privata, till aktuella lagar om kontroll och energieffektivitet i syfte att uppnå minskad förbrukning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	19.6.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	54 7 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Martina Anderson, Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Sophie Auconie, Pilar Ayuso, Sandrine Bélier, Lajos Bokros, Franco Bonanini, Martin Callanan, Nessa Childers, Yves Cochet, Tadeusz Cymański, Chris Davies, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Jill Evans, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Holger Krahmer, Jo Leinen, Corinne Lepage, Peter Liese, Kartika Tamara Liotard, Zofija Mazej Kukovič, Linda McAvan, Miroslav Ouzký, Vladko Todorov Panayotov, Gilles Pargneaux, Andrés Perelló Rodríguez, Mario Pirillo, Pavel Poc, Frédérique Ries, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Kārlis Šadurskis, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Salvatore Tatarella, Thomas Ulmer, Glenis Willmott, Sabine Wils, Marina Yannakoudakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Romana Jordan, Judith A. Merkies, Miroslav Mikolášik, Christel Schaldemose, Renate Sommer, Eleni Theocharous, Marita Ulvskog, Kathleen Van Brempt, Andrea Zanoni
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Fabrizio Bertot, Bill Newton Dunn, Konrad Szymański

YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (6.5.2013)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet
(2013/2006(INI))

Föredragande: Evelyne Gebhardt

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet gläder sig över att industripolitiken nått en framskjuten position inom EU:s politik. Parlamentet betonar att en säker realekonomi med en stark industriell grund är nödvändig för en rik, konkurrenskraftig och ekonomiskt framgångsrik union, och utgör det bästa botemedlet mot lågkonjunktur.

2.  Europaparlamentet är i hög grad kritiskt till att kommissionen endast har valt ut sex prioriterade marknader för investeringar och innovationer. Parlamentet lägger mycket större vikt vid betydelsen av att förbättra ramvillkoren för forskning och utveckling och den centrala roll som nystartade företag och små och medelstora företag har som motorer för den europeiska innovationskraften.

3.  Europaparlamentet anser att det är väsentligt att forsknings- och utvecklingskapaciteten i Europa höjs betydligt för att stimulera innovation och öka den europeiska konkurrenskraften.

4.  Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att utveckla hållbarhetsaspekten av vår ekonomi för att uppnå målen i Europa 2020-strategin och begär därför att hållbarhet ges en framträdande plats i EU:s industripolitik. Parlamentet noterar behovet av att främja miljövänlig produktion, öka konsumtionsvarornas livslängd, främja återvinning samt ytterligare förbättra energieffektiviteten för de produkter som tillverkas på den inre marknaden.

5.  Europaparlamentet konstaterar en kraftig nedgång i industriproduktionen i EU:s yttersta randområden. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta åtgärder för att främja en jämn fördelning av industriproduktionen i Europa.

6.  Europaparlamentet anser att endast en aktiv, integrerad industripolitik som grundas på forskning, innovation och en inre marknad och som sammanlänkar olika politiska områden och metoder för resurseffektivitet – inbegripet konsumentpolitik och arbetsmarknadspolitik – kan skapa gynnsamma ekonomiska villkor för att företag inom EU ska kunna förbättra sin konkurrenskraft. Parlamentet ser fram emot färdplanen för reform av den inre marknaden för industriprodukter.

7.  Europaparlamentet anser att bevarandet av befintlig produktionskapacitet under en ekonomisk kris är en grundläggande förutsättning för all industripolitik. Parlamentet anser vidare att detta endast kan uppnås genom förebyggande åtgärder och omstruktureringsåtgärder som genomförs med brett och aktivt deltagande av arbetstagarna.

8.  Europaparlamentet påminner om hur viktigt det är med investeringar för att stimulera innovation och främja tillväxt och betonar att det behövs ökat stöd till entreprenörskap i form av bättre förutsättningar för företagande.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram förslag om en europeisk klusterpolitik i form av samarbete mellan närstående företag, varuleverantörer, tjänsteleverantörer och forskningsinstitut. Parlamentet påpekar att en sådan politik, som sedan länge finns på regional och nationell nivå och vars fördelar hittills bara främjats politiskt på dessa nivåer, har bidragit till konkurrensen mellan ekonomier även på europeisk nivå. Parlamentet anser att utnyttjandet av de fördelar som kan dras av den gemensamma användningen av resurser och fackkunskap för företag, anställda och regioner även på EU-nivå skulle kunna vara ett sätt att främja en mer balanserad industri- och handelsutveckling.

10. Europaparlamentet anser att ett tydligt och stabilt rättsligt regelverk är en grundläggande förutsättning för att främja tillväxten och att det är ytterligare en viktig anledning till att förbättra gemenskapslagstiftningen om marknadstillsyn för att garantera produktsäkerhet och rättvisa handelsvillkor.

11. Europaparlamentet betonar den avgörande betydelsen av lämplig lagstiftning för en lyckad industripolitik och behovet av att undvika långvariga konkurrenssnedvridande åtgärder, särskilt genom oproportionerligt direkt finansiellt inflytande.

12. Europaparlamentet påpekar att den inre marknaden fortfarande har enorm, outnyttjad potential att öka konkurrenskraften och den kvalitativa tillväxten inom EU, och uppmanar därför med eftertryck kommissionen och medlemsstaterna att öka sina ansträngningar för att undanröjda kvarvarande hinder, till förmån för EU:s konsumenter, anställda och företag, särskilt små och medelstora företag. Parlamentet understryker också att det är nödvändigt att skapa och stärka instrument för prognoser och finansiering (försäkringar, betalningsgarantier, etc.) så att det är möjligt för små och medelstora företag att växa på internationell nivå.

13. Europaparlamentet påpekar att de industriella tillverkningsprocesserna blir allt mer kunskapsbaserade och att industrins styrka därför är starkt beroende av välutbildade specialister. Parlamentet kräver därför en nära samordning mellan industripolitik och fortbildning.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utvecklandet av nationella investeringsbanker för små och medelstora företag och att vidta åtgärder som gör det möjligt för de befintliga investeringsbankerna för små och medelstora företag att utvidga sin verksamhet till andra medlemsstater – i enlighet med de villkor som gäller i dessa medlemsstater – som ett sätt att stödja industriproduktionen.

15. Europaparlamentet uppmanar EU och medlemsstaterna att fullfölja genomförandet av småföretagsakten, som utgör ett enhetligt ramverk för åtgärder för att främja små och medelstora företags tillväxt och som bör spela en viktig roll i EU:s nya, starka industripolitik.

16. Europaparlamentet anser att tilltagande resursbrist inte bara är en hållbarhetsfråga utan i allt högre grad en viktig konkurrensfråga för Europa och dess företag. Parlamentet framhåller att resurseffektivitet är den viktigaste vägledande principen för den europeiska agendan för återindustrialisering. Parlamentet kräver i detta sammanhang att

–   kommissionens färdplan för ett resurseffektivt Europa genomförs ambitiöst och fullt ut,

–   principen om att resurser ska användas i flera steg integreras i all relevant politik så att hela potentialen hos våra bristfälliga råvaror utnyttjas,

–   att kommissionen och medlemsstaterna utvecklar och därefter inför en metod för resursräkenskaper för att integrera resursräkenskaper i alla kapitel (som vart och ett motsvarar en verksamhet) i EU:s budget och de nationella budgetarna; räkenskaperna på kapitelnivå kan i sin tur delas upp ytterligare i artiklar och vid behov poster för att se till att resurseffektivitet på ett ändamålsenligt sätt integreras i beslutsfattandet.

17. Europaparlamentet konstaterar att det är viktigt att produktionen är spårbar så att konsumenterna kan göra mer välinformerade val när de köper varor och att det kunnande som lokala tillverkningsföretag tillägnat sig under århundraden erkänns.

18. Europaparlamentet menar att industripolitiken bör innefatta strategiska mål som är avgörande för tillväxten, såsom skapandet av en effektiv och sammanlänkad transportinfrastruktur, ett högt utvecklat digitalt nät och en europeisk energipolitik.

19. Europaparlamentet anser att främjandet och mobiliseringen av betydande forskningsinvesteringar som syftar till innovation av strukturer och produkter utgör ett väsentligt inslag i all industripolitik.

20. Europaparlamentet anser att det för att EU:s industrier ska kunna växa krävs en investeringsplan som stöds av kraftfulla åtgärder för att underlätta tillgången till krediter.

21. Europaparlamentet betonar att industripolitiken bör styras av principen om lika lön för lika arbete för att säkerställa både jämställdhet på arbetsplatsen och lika villkor för arbetstagare med olika typer av kontrakt.

22. Europaparlamentet anser att en fortsatt utveckling av den fria rörligheten för arbetstagare, genom instrument som det ömsesidiga erkännandet av yrkeskvalifikationer och livslångt lärande, särskilt för utsatta arbetstagare, har stor potential att minska bristen på kvalificerad arbetskraft och skapa en omfattande tillväxt.

23. Europaparlamentet konstaterar att varvad utbildning i hög grad bidrar till kvalitativ industriproduktion och hållbar tillväxt i EU och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ytterligare främja och etablera denna typ av utbildning inom Europa.

24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att så snabbt som möjligt tillämpa direktivet om bekämpande av sena betalningar, eftersom detta särskilt berör tillverkningsföretag.

25. Europaparlamentet uppmanar till ytterligare utnyttjande av potentialen hos anmälningsförfarandet enligt direktiv 98/34/EG, och föreslår att medlemsstaterna inför konkurrenskraftssäkring för konsekvensbedömningar som utförs vid utformningen av ny nationell lagstiftning inom den vidare ram som utgörs av det inremarknadstest som efterlyses i parlamentets resolution av den 7 februari 2013 med rekommendationer till kommissionen om styrningen av den inre marknaden.

26. Europaparlamentet framhåller att det är viktigt att informera EU-medborgarna om industripolitikens nyckelroll när det gäller att främja ekonomisk tillväxt i Europa.

27. Europaparlamentet understryker att en stark industripolitik måste åtföljas av åtgärder för att uppnå bästa möjliga positionering på marknaden för våra produkter och att det därför är väsentligt att särskilt lyfta fram deras kvalitet. Parlamentet understryker behovet av att bevara, förbättra och utveckla hantverkskunnandet i Europa.

28. Europaparlamentet understryker det bidrag som företag som tillverkar varor i den högre prisklassen ger till EU:s tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft. Denna sektor står för 3 procent av EU:s BNP och har en omsättning på över 400 miljarder euro per år och nästan 1,5 miljoner personer direkt och indirekt anställda i Europa, enligt uppgifter i kommissionens arbetsdokument om konkurrenskraften hos den europeiska sektorn för varor i den högre prisklassen som offentliggjordes den 26 september 2012.

29. Europaparlamentet stödjer en starkare samordning av bolagsbeskattningen i EU genom införandet av harmoniserade skattebaser.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	25.4.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	21 3 11
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Pablo Arias Echeverría, Adam Bielan, Preslav Borissov, Jorgo Chatzimarkakis, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia de Campos, Vicente Miguel Garcés Ramón, Evelyne Gebhardt, Thomas Händel, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Philippe Juvin, Sandra Kalniete, Toine Manders, Franz Obermayr, Phil Prendergast, Mitro Repo, Robert Rochefort, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Bernadette Vergnaud
Slutomröstning: närvarande suppleant(er)	Ashley Fox, Ildikó Gáll-Pelcz, Anna Hedh, Constance Le Grip, Morten Løkkegaard, Pier Antonio Panzeri, Wim van de Camp, Patricia van der Kammen, Kerstin Westphal

YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (12.7.2013)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet
(2013/2006(INI))

Föredragande: María Irigoyen Pérez

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att även om industrin har lidit svårt av följderna av den nuvarande ekonomiska krisen så utgör den utan tvekan en av EU:s främsta tillgångar internationellt sett och en viktig drivkraft för uppnåendet av Europa 2020-strategins mål om tillväxt, sysselsättning, innovation, forskning, utveckling, hållbarhet och konkurrenskraft. Den totala industriproduktionen är nu tio procent lägre än den var före krisen och mer än tre miljoner arbetstillfällen inom industrin har gått förlorade. Det kan också bli svårare att få tag på arbetstagare med sådana kunskaper som är särskilt anpassade till de krav som en hållbar utveckling innebär.

2.  Europaparlamentet är oroat över den storskaliga avindustrialisering som har drabbat många europeiska områden med en traditionellt hög koncentration av industrier. Tidigare industriregioner i Europa kan i hög grad bidra till en återindustrialisering. Parlamentet påpekar i detta sammanhang att allmänhetens uppmärksamhet har flyttats från tidigare industriregioner och att man med tanke på de särskilda utmaningarna måste tillgängliggöra tillräckliga investeringsmöjligheter för specifika strategier för regional utveckling. Parlamentet stöder i detta sammanhang initiativ som syftar till att delvis flytta tillbaka produktion och tjänster från tredjeländer.

3.  Europaparlamentet uttrycker stark oro över följderna av den finansiella och ekonomiska nedgången, minskade investeringar och de ökande klyftorna i EU, särskilt mellan regionerna och vad gäller produktivitet, konkurrenskraft och välstånd. Det är absolut nödvändigt att man antar kraftfulla politiska åtgärder och tilldelar tillräckliga finansiella resurser till stöd för en industriell pånyttfödelse för ett hållbart Europa, som bland annat bygger på den kulturella och den kreativa sektorn och ny teknik såsom nanoteknik, bioteknik och mikroelektronik. Den kraftiga nedgången i industriproduktionen kommer i annat fall att få allvarliga negativa följder inte bara för EU:s resultat utan också för den sociala och territoriella sammanhållningen, och den teknologiska klyftan mellan EU och andra länder som är framstående på detta område, t.ex. USA och Briksländerna, kommer att öka på ett riskfyllt sätt.

4.  Europaparlamentet betonar att den framtida sammanhållningspolitiken kommer att bli en av de främsta EU-strategierna för att främja industriell innovation genom smart specialisering för att möta de utmaningar som hänger samman med hållbar energi, klimatförändringar och effektiv användning av både materiella och mänskliga resurser. Stöd från den framtida sammanhållningspolitiken och de europeiska struktur- och investeringsfonderna är avgörande för återindustrialiseringen av EU och dess regioner genom en verkligt modern industripolitik som måste inkludera alla och vara hållbar, energieffektiv och starkt konkurrenskraftig. Parlamentet efterlyser större samordning och synergieffekter mellan sammanhållningspolitiken och Horisont 2020-programmen för att regionala innovationsinkubatorer ska kunna upprättas och innovation på regional nivå maximeras.

5.  Europaparlamentet betonar att man måste beakta regioners karaktärsdrag och starka sidor vid utformningen av regionala strategier för industriell utveckling för varje region och sektor, så att den europeiska industrin i hög grad kan specialisera sig.

6.  Europaparlamentet understryker att gränsområden ofta står inför liknande industriella utmaningar på båda sidor om gränsen på grund av deras gemensamma territoriella särdrag. Parlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och lokala och regionala myndigheter att utarbeta gränsöverskridande strategier för driftsomställning som syftar till att skapa gränsöverskridande kluster, och gemensamma strategier för utbildning och sysselsättning som är anpassade till gränsöverskridande samhällen.

7.  Europaparlamentet betonar behovet av att fastställa tydliga politiska strategier för den industriella konkurrenskraften på EU-nivå samt i de nationella reformprogrammen genom ett mer fokuserat territoriellt och strategiskt förfarande som innefattar prioriteringar i fråga om förbättrad tillgång till finansiering och mikrokrediter, stöd till forskning och utveckling, utbildning, yrkesutbildning och livslångt lärande, enklare administration och kapacitetsuppbyggnad för att företag ska kunna drivas till lägsta möjliga kostnad, tydliga miljöbestämmelser, lägre skatter på arbete, större flexibilitet på arbetsmarknaden, utbyggnad av miljövänlig infrastruktur, ett mer samordnat förfarande mellan lokala och regionala myndigheter samt offentliga och privata aktörer och ett starkt stöd till små och medelstora företag, entreprenörer och sociala företag. Parlamentet anser att ett mer samordnat förfarande mellan olika förvaltningsnivåer och aktörer kommer att uppnås genom att de föreslagna territoriella pakterna och instrumenten inkluderas i partnerskapsavtalen så att aktörerna kan samlas i syfte att fokusera och samordna sina åtgärder och ekonomiska resurser på målen för Europa 2020-strategin.

8.  Europaparlamentet anser att en återindustrialisering av Europa måste gå hand i hand med insatser för att skapa sysselsättning för unga, och för detta behövs europeiska sysselsättningsstrategier som är specialanpassade till EU-industrins framtida behov, regionala och nationella program för att ge unga teknisk utbildning av hög kvalitet samt främjande av entreprenörskap bland unga genom tillhandahållande av EU-medel och företagsrådgivning.

9.  Europaparlamentet påminner om att regionala ekonomier spelar en avgörande roll i uppnåendet av en smart och hållbar tillväxt för alla, eftersom de har både den kunskap som krävs och kapacitet för att mobilisera lokala aktörer i enlighet med de regionala särdragen. Parlamentet upprepar att innovations- och hållbarhetsagendor på regional och nationell nivå och på EU-nivå måste kopplas samman genom att man utvecklar starka regionala och nationella forsknings- och innovationsstrategier för smart specialisering (RIS3).

10. Europaparlamentet anser att för att de europeiska struktur- och investeringsfonderna ska ge mer riktat stöd som ett led i ett strategiskt och integrerat förfarande, bör RIS3-strategier bibehållas som en form av förhandsvillkor för finansiering enligt målen för forskning, utveckling och innovation i framtida sammanhållningspolitik. Parlamentet påpekar att sådana RIS3-strategier, baserade på regionernas komparativa fördelar, kommer att främja produktivitetshöjande åtgärder, dra till sig offentligt och privat kapital tack vare en stor hävstångseffekt och hjälpa regionerna att koncentrera sina resurser till ett fåtal centrala prioriteringar för en effektivare användning av tillgängliga medel.

11. Europaparlamentet betonar att nationella och regionala myndigheter måste ge ekonomiska och sociala innovationer och miljöinnovationer en central plats i deras långsiktiga strategier för hållbar utveckling, som drivs av starka nätverk, utbyte och utnyttjande av kunskap och innovationsekosystem, sammansatta av kluster av högspecialiserade små och medelstora företag och industrier. Parlamentet stöder utvecklingen av industriområden genom samarbete mellan nationella och lokala myndigheter, ekonomiska aktörer och forsknings- och utvecklingsorganisationer.

12. Europaparlamentet är överens med kommissionen och rådet om att ökad konkurrenskraft på den inre marknaden men också i handeln med tredjeländer bör vara en absolut prioritet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och kommissionen att stödja näringslivets och särskilt små och medelstora företags export och internationalisering. Parlamentet betonar behovet och vikten av att utarbeta europeiska standarder som tillämpas allmänt och försvaras av EU på den globala marknaden, särskilt avseende miljömässigt och socialt ansvar, så att innovativa åtgärder som tillämpas av europeiska företag inte straffar dem, utan i stället successivt blir internationella standarder, framför allt genom ömsesidighetsprincipen.

13. Europaparlamentet är mycket oroat över den negativa effekten av den ekonomiska och finansiella krisen på EU-regionernas förmåga att finansiera produktiva investeringar i en smart och hållbar tillväxt för alla, vilket i hög grad äventyrar uppnåendet av målen för Europa 2020-strategin.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att införa minimibeskattning avseende miljöskatter och sociala skatter på import från tredjeländer för att de europeiska sociala och miljömässiga standarder som EU:s industri måste följa ska uppfyllas.

15. Europaparlamentet är av uppfattningen att utöver bidrag behöver lån, riskkapital, garantier och andra former av finansieringslösningar spela en större roll för den europeiska industrins konkurrenskraft. Parlamentet menar att finansiella instrument bör användas på rätt sätt genom att man kombinerar och skapar synergier mellan olika former av finansiellt stöd, både direkt och indirekt, särskilt de som är tillgängliga för små och medelstora företag och sociala företag, för att erbjuda mer skräddarsydd kapitalförsörjning. Parlamentet framhåller att man i högre grad måste samordna EU:s politikområden och de EU-medel som finns tillgängliga för återindustrialisering, och i detta arbete utgå framför allt från bestämmelserna i lagstiftningspaketet för sammanhållningspolitiken 2014–2020.

16. Europaparlamentet anser att offentliga och privata investeringar är nödvändiga som en del av en övergripande strategi för hållbar tillväxt, med tanke på den nuvarande finansiella, ekonomiska och sociala krisen. Parlamentet stöder i detta sammanhang den övergripande reformen av systemet för statligt stöd genom ett mer socialt och ekonomiskt baserat förfarande och genom större flexibilitet i konkurrensreglerna i artiklarna 101 och 102 i EUF-fördraget. Parlamentet betonar på nytt att man måste ge större uppmärksamhet åt de offentliga utgifternas kvalitet och effektivitet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	10.7.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	42 0 3
Slutomröstning: närvarande ledamöter	François Alfonsi, Luís Paulo Alves, Catherine Bearder, Victor Boştinaru, John Bufton, Nikos Chrysogelos, Francesco De Angelis, Tamás Deutsch, Rosa Estaràs Ferragut, Danuta Maria Hübner, Filiz Hakaeva Hyusmenova, Vincenzo Iovine, María Irigoyen Pérez, Seán Kelly, Mojca Kleva Kekuš, Constanze Angela Krehl, Jacek Olgierd Kurski, Petru Constantin Luhan, Ramona Nicole Mănescu, Vladimír Maňka, Iosif Matula, Erminia Mazzoni, Miroslav Mikolášik, Jens Nilsson, Jan Olbrycht, Wojciech Michał Olejniczak, Younous Omarjee, Markus Pieper, Monika Smolková, Georgios Stavrakakis, Nuno Teixeira, Lambert van Nistelrooij, Oldřich Vlasák, Kerstin Westphal, Hermann Winkler, Joachim Zeller, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Andrea Cozzolino, Karima Delli, Cornelia Ernst, Ivars Godmanis, James Nicholson, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Elisabeth Schroedter, Evžen Tošenovský

YTTRANDE från utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män (3.9.2013)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över en återindustrialisering av Europa för att främja konkurrenskraft och hållbarhet
(2013/2006(INI))

Föredragande: Antigoni Papadopoulou

FÖRSLAG

Utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhet mellan kvinnor och män uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande En starkare europeisk industri för tillväxt och ekonomisk återhämtning (COM(2012)0582), men beklagar att det helt och hållet bortser från jämställdhetsaspekten. Parlamentet påminner om att frånvaron av genusperspektiv i industripolitiken ökar bristen på jämställdhet, och kommissionen och medlemsstaterna uppmanas att inrätta mekanismer för jämställdhetsintegrering på internationell, nationell och regional nivå inom industripolitiken.

2.  Europaparlamentet betonar att kvinnor är underrepresenterade inom industrin och därmed även i de ansträngningar som görs för att återindustrialisera Europa, och att det råder brist på särskilda jämställdhetsstrategier och krav på nationell, europeisk och internationell nivå. För att integrera EU:s jämställdhetsstrategi på nationell nivå betonar parlamentet därför att medlemsstaterna, i nära dialog med industrin, institutioner, organisationer och beslutsfattare, måste integrera jämställdhetsperspektivet genom en granskning av all politik, även den politik som rör forskning, hållbar produktion och konsumtion och dess olika effekter på kvinnor och män.

3.  För att stimulera den ekonomiska tillväxten och konkurrenskraften i regionerna understryker Europaparlamentet att EU inte längre har råd att bortse från den stora potential som kvinnorna utgör. Parlamentet betonar därför vikten av att få kvinnor att vara mer varaktigt verksamma inom naturvetenskapliga och tekniska branscher, och av att garantera fortbildning för kvinnor och utnyttjande av deras kompetens inom såväl forskning och vetenskap som traditionella branscher.

4.  Europaparlamentet påminner om att över hälften av alla som varje år utexamineras från högre utbildningar i Europa är kvinnor. Parlamentet betonar den positiva inverkan som välutbildade kvinnors kompetens kan få för företagen, framför allt för den europeiska industrins tillväxt, produktivitet och konkurrenskraft. Parlamentet uppmanar därför ekonomiska, utbildningsrelaterade och sociala aktörer samt kommissionen att främja och stärka kvinnors roll inom Europas industrisektorer.

5.  Europaparlamentet uppmanar den europeiska kulturella och kreativa sektorn att fullt ut utnyttja kvinnors kompetens, och efterlyser ett effektivt främjande av riktade utbildningar inom denna snabbt växande bransch. Parlamentet påminner om den kulturella och kreativa sektorns bidrag till målen i Europa 2020-strategin, framför allt för att skapa sysselsättning.

6.  Europaparlamentet betonar att lika möjligheter och en jämn könsfördelning på alla nivåer och inom samtliga branscher, har en positiv inverkan på produktivitet och en hållbar ekonomisk tillväxt och att man därför bör erkänna dess viktiga roll i återindustrialiseringen av Europa för att utveckla en stark, diversifierad och konkurrenskraftig industribas. Vid utarbetandet av en ny industripolitik uppmanar parlamentet kommissionen och medlemsstaterna att tillämpa en ny, social och klimatvänlig indikator för tillväxt som innefattar icke-ekonomiska aspekter av välbefinnande med i första hand fokus på mål som gäller hållbar utveckling, bland annat jämställdhet, fattigdomsminskning och minskade utsläpp av växthusgaser.

7.  Europaparlamentet påpekar att den ekologiska omställningen av ekonomin och övergången till en koldioxidsnål ekonomi kommer att leda till en enorm efterfrågan på hantverksyrken och utbildade hantverkare. Parlamentet hänvisar till att kvinnliga arbetstagare spelar en viktig roll för en industriell pånyttfödelse för ett hållbart Europa (Renaissance of Industry for a Sustainable Europe, RISE). Parlamentet uppmanar rådet, kommissionen och medlemsstaterna att se till att kvinnliga arbetstagare inte är underrepresenterade inom eller till och med uteslutna från yrkesutbildningar, projekt och program som rör den ekologiska omställningen.

8.  Europaparlamentet understryker att man måste ta fram politiska strategier där tonvikten ligger på att bryta ned könsstereotypa föreställningar redan från mycket tidig ålder, att erbjuda medvetandehöjande kurser för lärare och elever samt uppmuntra och stödja olika typer av yrkesval bland både unga kvinnor och män.

9.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stödja ett tillvaratagande av tillgängligt och kvalificerat humankapital och kvinnors kompetens i synnerhet, och att stimulera och underlätta kvinnligt entreprenörskap genom att tillhandahålla lämpligt riktade utbildnings- och mentorsprogram och underlätta tillgången till tekniska och vetenskapliga nätverk samt företags- och stödnätverk, både i inledningsfasen och under ett företags hela konjunkturcykel.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och de berörda aktörerna att värdesätta och utveckla människors kompetens, och att tillämpa åtgärder som gör det möjligt att förena familjeliv och yrkesliv, inklusive tillhandahållande av adekvat barnomsorg, för att öka kvinnors möjligheter till ett varaktigt och regelbundet yrkesliv. Parlamentet vill även se att en jämn könsfördelning är norm inom alla delar av industrin, på ett sätt som reflekterar kvinnors roll i samhället i egenskap av beslutsfattare och konsumenter.

11. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att – med hjälp av EU:s instrument, till exempel strukturfonder eller verktyg tillgängliga genom Europeiska investeringsbanken (EIB) – förbättra och underlätta de små och medelstora företagens tillgång till både traditionell och innovativ finansiering, och underlätta kvinnliga entreprenörers tillgång till andra tillgängliga finansieringskällor såsom särskilda bidrag och riskkapital

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta alla åtgärder som krävs för att motarbeta fördomar om att vetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap och matematik är manliga områden, och därmed göra dessa områden mer tillgängliga för kvinnor och flickor i alla skeden. Parlamentet påminner om vikten av att ge de kvinnor som redan finns inom dessa verksamhetsområden egenmakt genom att erbjuda dem samma möjligheter till en lovande karriär som deras manliga kolleger har.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att kombinera utbildning och fortbildning, framför allt inom särskilda branscher som den kulturella och kreativa sektorn, med sysselsättningsstrategier som riktar sig mot unga kvinnor och män, i syfte att minska antalet unga människor som hoppar av skolan och riskerar social utestängning, och se till att den kompetens som förvärvats är tillräcklig för att motsvara de nuvarande och framtida behoven på arbetsmarknaden.

14. Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anordna kampanjer och ge tillräcklig och opartisk information om företagande samt om sociala tjänster som riktar sig direkt till kvinnliga entreprenörer.

15. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja de program för livslångt lärande och de möjligheter till omskolning, som garanterar män och kvinnor lika möjligheter till deltagande inom alla branscher och på alla nivåer, och att ta hänsyn till dessa personers individuella behov, inte minst unga kvinnors särskilda ambitioner. Parlamentet understryker vikten av omskolning för de män och kvinnor som i ung ålder letts in i vissa yrkeskategorier vilka traditionellt sett dominerats av ett visst kön för att de ska ges en chans att byta yrke.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	2.9.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	14 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Edit Bauer, Marije Cornelissen, Edite Estrela, Mikael Gustafsson, Astrid Lulling, Joanna Senyszyn, Inês Cristina Zuber
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Rosa Estaràs Ferragut, Mariya Gabriel, Iñaki Irazabalbeitia Fernández, Kent Johansson, Nicole Kiil-Nielsen, Antigoni Papadopoulou, Angelika Werthmann

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	28.11.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	45 5 5
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Josefa Andrés Barea, Jean-Pierre Audy, Ivo Belet, Jan Březina, Reinhard Bütikofer, Giles Chichester, Jürgen Creutzmann, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Vicky Ford, Adam Gierek, Norbert Glante, Robert Goebbels, Fiona Hall, Edit Herczog, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Philippe Lamberts, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Jens Rohde, Paul Rübig, Salvador Sedó i Alabart, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Evžen Tošenovský, Catherine Trautmann, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Rachida Dati, Ioan Enciu, Roger Helmer, Jolanta Emilia Hibner, Gunnar Hökmark, Ivailo Kalfin, Seán Kelly, Holger Krahmer, Werner Langen, Zofija Mazej Kukovič, Alajos Mészáros, Markus Pieper, Vladimír Remek, Silvia-Adriana Ţicău
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Carl Schlyter