BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering
14.1.2014 - (COM(2011)0753 – C7‑0445/2011 – 2011/0368(COD)) - ***I
Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
Föredragande: Salvatore Iacolino
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering
(COM(2011)0753 – C7‑0445/2011 – 2011/0368(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2011)0753)),
– med beaktande av artiklarna 294.2, 82.1, 84 och 87.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0445/2011),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 juli 2012[1],
– med beaktande av Regionkommitténs yttrande av den 18 juli 2012[2],
– med beaktande av sitt beslut av den 17 januari 2013 om inledande av och mandat för interinstitutionella förhandlingar om förslaget[3],
– med beaktande av det skriftliga åtagandet från rådets företrädare av den 11 december 2013 att godkänna Europaparlamentets ståndpunkt i enlighet med artikel 294.4 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor och budgetutskottets yttrande (A7-0026/2014).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1
EUROPAPARLAMENTETS ÄNDRINGSFÖRSLAG[4]*
till kommissionens förslag
---------------------------------------------------------
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING nr …/2013
av den
om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artiklarna 82.1, 84 och 87.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag[5],
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande[6],
med beaktande av Regionkommitténs[7] yttrande,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet[8], och
av följande skäl:
(1) Unionens mål att säkerställa en hög säkerhetsnivå inom ett område med frihet, säkerhet och rättvisa (artikel 67.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt) bör uppnås bland annat genom åtgärder för att förebygga och bekämpa brottslighet och åtgärder för samordning och samarbete mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och andra nationella myndigheter, och mellan dessa och Europol eller andra relevanta EU-organ samt berörda tredjeländer och internationella organisationer.
(1a) Fonden bör återspegla behovet av större flexibilitet och förenkling, samtidigt som den uppfyller krav på förutsebarhet och garanterar en rättvis och insynsvänlig resursfördelning som uppfyller de allmänna och särskilda mål som anges i denna förordning.
(1b) Åtgärdseffektivitet och optimal användning av de ekonomiska resurserna bör utgöra vägledande principer för genomförandet av fonden. Vidare bör fonden genomföras på ett så verkningsfullt och användarvänligt sätt som möjligt.
(2) För att nå detta mål bör det vidtas ökade åtgärder för att skydda människor och nyttigheter från de alltmer gränsöverskridande hoten och stödja det arbete som utförs av medlemsstaternas ansvariga myndigheter. Bland annat terrorism, organiserad och rörlig brottslighet, olaglig narkotikahandel, korruption, it-brottslighet, människohandel och olaglig vapenhandel fortsätter att vara en utmaning mot unionens inre säkerhet.
(3) Strategin för den inre säkerheten i Europeiska unionen som antogs av rådet i februari 2010, utgör en gemensam dagordning för att hantera dessa gemensamma säkerhetsproblem. Kommissionens meddelande från november 2010 EU:s strategi för den inre säkerheten i praktiken: Fem steg mot ett säkrare Europa[9] omsätter strategins principer och riktlinjer i konkreta åtgärder genom att identifiera fem strategiska mål: att störa den verksamhet som bedrivs av kriminella nätverk på internationell nivå, förebygga terrorism och bekämpa radikalisering och rekrytering, förbättra säkerheten för medborgare och företag på internet, stärka säkerheten genom gränsförvaltning samt öka EU:s förmåga att stå emot kriser och katastrofer.
(4) Solidaritet mellan medlemsstaterna, klarhet om arbetsfördelningen, respekt för de grundläggande rättigheterna och friheterna och rättsstatsprincipen samt en stark fokusering på det globala perspektivet och på sambandet och den nödvändiga överensstämmelsen med den yttre säkerheten är viktiga principer vid genomförandet av strategin för den inre säkerheten.
(5) För att främja genomförandet av strategin för den inre säkerheten och säkerställa att den blir en operativ verklighet bör medlemsstaterna ges tillräckligt ekonomiskt stöd från unionen genom att en särskild fond för inre säkerhet inrättas och förvaltas.
(5a) För att mäta denna fonds resultat bör gemensamma indikatorer fastställas för varje specifikt mål som instrumentet har. Mätningen av uppfyllelsen av de specifika målen med hjälp av gemensamma indikatorer bör inte göra genomförandet av åtgärder avseende dessa indikatorer obligatoriska.
(5b) EU:s policycykel inrättades av rådet den 8–9 december 2010 i syfte att på ett enhetligt och metodiskt sätt, genom ett optimalt samarbete mellan de berörda enheterna, gripa sig an de främsta hot som den grova och organiserade brottsligheten utgör för EU. Till stöd för ett effektivt genomförande av denna fleråriga cykel bör de medel som beviljas inom detta instrument fördelas med hjälp av alla möjliga genomförandemetoder som beskrivs i artikel 58 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 [ny budgetförordning], i tillämpliga fall inbegripet artikel 58.1 c, för att se till att åtgärderna och projekten genomförs i tid och på ett effektivt sätt.
(6) På grund av de rättsliga förhållanden som är tillämpliga på avdelning V i fördraget är det inte juridiskt möjligt att inrätta fonden för inre säkerhet som ett enda finansieringsinstrument.
(7) Fonden bör därför inrättas som en övergripande ram för EU:s ekonomiska stöd på området för inre säkerhet bestående av det instrument som inrättas genom denna förordning samt det instrument som inrättas genom förordning (EU) nr .../... [om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till yttre gränser och viseringar][10]. Den övergripande ramen bör kompletteras genom förordning (EU) nr .../...[11] [[om allmänna bestämmelser för asyl- och migrationsfonden och för instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering].
(7а) Gränsöverskridande brottslighet, till exempel människohandel och kriminella organisationers utnyttjande av olaglig invandring, kan bekämpas effektivt genom polissamarbete.
(8) De samlade medlen för denna förordning och för förordning (EU) nr .../... om [inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till yttre gränser och viseringar] bör tillsammans bilda finansieringsram för programmets hela löptid, som bör utgöra den särskilda referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet.
(8a) I Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om organiserad brottslighet, korruption och penningtvätt konstaterade parlamentet att kampen mot den organiserade brottsligheten är en europeisk utmaning och efterlystes ett mer omfattande brottsbekämpningssamarbete mellan medlemsstaterna, eftersom en effektiv bekämpning av den organiserade brottsligheten är nödvändig för att skydda den lagliga ekonomin från typiska kriminella företeelser, till exempel tvätt av pengar som utgör vinning av brott.
(8b) I dessa tider, då unionspolitiken genomsyras av ekonomiska åtstramningar, är det nödvändigt att övervinna de ekonomiska svårigheterna genom ett nytt flexibelt synsätt, innovativa organisationsåtgärder, effektivare användning av befintliga strukturer samt samordning mellan unionens institutioner och byråer och de nationella myndigheterna, och mellan dessa och tredjeländer.
(9) Inom den övergripande ramen för fonden för inre säkerhet bör det ekonomiska stöd som beviljas inom detta instrument främja polissamarbete, utbyte av och tillgång till information, förebyggande av brottslighet, bekämpande av gränsöverskridande eller allvarlig och organiserad brottslighet – inklusive terrorism, korruption, narkotikahandel, människohandel och olaglig vapenhandel, utnyttjande av olaglig invandring, sexuellt utnyttjande av barn, spridning av bilder på barn som utsätts för övergrepp och av barnpornografi, it-brottslighet och tvätt av pengar som utgör vinning av brott – skydd av människor och kritisk infrastruktur mot säkerhetsrelaterade händelser och effektiv hantering av säkerhetsrelaterade risker och kriser, med beaktande av gemensam politik (strategier, policycykler, program och handlingsplaner), lagstiftning och praktiskt samarbete.
(9a) För att bidra till uppfyllelsen av det allmänna målet för detta instrument bör medlemsstaterna se till att de nationella programmen omfattar åtgärder för att ta itu med samtliga särskilda mål i denna förordning och att de olika målen tilldelas resurser som står i proportion till utmaningarna och behoven, så att målen kan uppnås. I de fall där ett nationellt program inte avser något av de särskilda målen eller där tilldelningen av resurser är lägre än den som fastställs i denna förordning bör den berörda medlemsstaten motivera detta inom ramen för programmet.
(10) Det ekonomiska stödet inom dessa områden bör i synnerhet gå till insatser för att främja gränsöverskridande gemensamma insatser, tillgång till och utbyte av information, utbyte av bästa praxis, bättre och säkrare kommunikation och samordning, utbildning av och utbyten mellan personal, verksamheter som avser analys, övervakning och utvärdering, övergripande hot- och riskbedömningar i enlighet med de befogenheter som fastställs i fördraget, informationsverksamhet, testning och validering av ny teknik, forskning inom forensisk vetenskap, förvärv av driftskompatibel teknisk utrustning och samarbete mellan medlemsstaterna och relevanta EU-organ, bland andra Europol. Det ekonomiska stödet på dessa områden bör endast gå till insatser som överensstämmer med unionens prioriteringar och initiativ, särskilt dem som har godkänts av Europaparlamentet och rådet.
(10a) Inom den omfattande ram som utgörs av unionens strategi mot narkotika, som förespråkar ett balanserat förhållningssätt grundat på åtgärder för att minska både utbud och efterfrågan samtidigt, bör det ekonomiska stöd som beviljas inom detta instrument stödja alla insatser som syftar till att förebygga och bekämpa narkotikahandel (minskning av utbudet) och särskilt åtgärder som riktar sig mot produktion, framställning, utvinning, försäljning, transport, import och export av olaglig narkotika, inbegripet innehav och inköp i syfte att inleda narkotikahandel.
(11) De åtgärder i eller avseende tredjeländer som finansieras genom detta instrument bör vidtas i samverkan och samordning med andra åtgärder utanför unionen som finansieras genom unionens instrument för bistånd till tredjeländer, såväl geografiska som tematiska. Vid genomförandet av dessa åtgärder eftersträvas framför allt fullständig överensstämmelse med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder och utrikespolitik rörande landet eller regionen i fråga, demokratiska principer och värderingar, grundläggande fri- och rättigheter, rättsstaten och tredjeländers suveränitet. De bör inte syfta till att stödja åtgärder som är direkt utvecklingsinriktade och de bör vid behov komplettera det ekonomiska stöd som ges genom instrument för bistånd till tredjeländer. Överensstämmelse bör eftersträvas även med unionens humanitära politik, särskilt när det gäller genomförandet av akuta åtgärder.
(12) Detta instrument bör genomföras med fullt iakttagande av de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna och av EU:s internationella åtaganden.
(12a) I enlighet med artikel 3 i fördraget om Europeiska unionen bör instrumentet stödja verksamhet som garanterar skyddet av barn mot våld, utnyttjande, exploatering och vanvård. Instrumentet bör stödja skyddsåtgärder och bistånd till barn som är vittnen och brottsoffer, särskilt till ensamkommande barn eller barn som av andra anledningar behöver en förmyndare.
(12b) Detta instrument bör komplettera och stärka de åtgärder som vidtas för att utveckla Europols eller andra relevanta EU-organs samarbete med medlemsstater för att uppnå instrumentets målsättningar i fråga om polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering. Detta betyder bland annat att medlemsstaterna, då de utarbetar sina nationella program, bör ta hänsyn till den informationsdatabas, de analysverktyg samt de operativa och tekniska riktlinjer som tagits fram av Europol, i synnerhet Europols informationssystem, Europols nätapplikation för säkert informationsutbyte (Siena) och hotbildsbedömningen avseende den grova organiserade brottsligheten (Socta).
(13) För att garantera ett enhetligt genomförande av fonden för inre säkerhet bör den unionsbudget som anslås för detta finansieringsinstrument genomföras genom direkt och indirekt förvaltning vad gäller åtgärder av synnerligt intresse för unionen (unionsåtgärder), bistånd i nödsituationer och tekniskt bistånd, och genom delad förvaltning vad gäller nationella program och åtgärder som kräver administrativ flexibilitet.
(13a) När det gäller de resurser som är föremål för delad förvaltning måste medlemsstaternas nationella program till fullo stämma överens med unionens prioriteringar och mål.
(14) De medel som anslås till medlemsstaterna för genomförande genom deras nationella program bör fastställas i denna förordning och fördelas på grundval av tydliga ▌objektiva och mätbara kriterier. Dessa kriterier bör vara kopplade till de kollektiva nyttigheter som medlemsstaterna ska skydda samt dessa medlemsstaters ekonomiska förmåga att säkerställa en hög inre säkerhet, t.ex. antal invånare, storlek på territoriet ▌samt bruttonationalprodukt. Eftersom hotbilderna avseende den organiserade brottsligheten visar att de kriminella organisationerna i första hand använder kusthamnar och flygplatser som införselpunkter vid handel med människor och olagliga handelsvaror, bör dessutom de särskilda svagheter som kriminalitetens vägval visar på vid dessa passager vid de yttre gränserna återspeglas genom att de resurser som avsätts för medlemsstaternas åtgärder fastställs genom kriterier kopplade till antalet passagerare och mängden gods som passerar vid de internationella flygplatserna och kusthamnarna.
(15) För att stärka solidariteten och ansvarsdelningen när det gäller EU:s politik, strategier och program bör medlemsstaterna uppmuntras att använda en del av de samlade medel som finns tillgängliga för de nationella programmen till de strategiska unionsprioriteringar som fastställs i bilagan till förordningen. För projekt som gäller dessa prioriteringar bör unionens bidrag till den sammanlagda stödberättigande kostnaden ökas till 90 %, i enlighet med förordning (EU) nr .../... [den övergripande förordningen].
(16) Taket för de medel som finns tillgängliga för unionen bör komplettera de medel som anslås till medlemsstaterna för genomförandet av deras nationella program. Därigenom säkerställs att unionen under ett visst budgetår har möjlighet att stödja åtgärder av synnerligt intresse för unionen, t.ex. studier, testning och validering av ny teknik, transnationella projekt, nätverksbyggande och utbyte av bästa praxis, övervakning av genomförandet av relevant unionslagstiftning och unionspolitik samt åtgärder i eller avseende tredjeländer. De åtgärder som stöds bör överensstämma med de prioriteringar som föreskrivs i unionens relevanta strategier, program, handlingsplaner och risk- och hotbedömningar.
(17) För att stärka EU:s förmåga att vidta omedelbara åtgärder vid säkerhetsrelaterade händelser eller nya framväxande hot mot unionen bör det vara möjligt att ge bistånd vid nödsituationer, i enlighet med den mekanism för snabba insatser som fastställs i förordning (EU) nr …/… [den övergripande förordningen].
(18) Finansieringen från unionens budget bör koncentreras till verksamhetsområden där EU:s insatser kan ge ett mervärde jämfört med de åtgärder som medlemsstaterna vidtar på egen hand. Eftersom unionen har bättre möjligheter än medlemsstaterna att ta sig an gränsöverskridande situationer och tillhandahålla en plattform för gemensamma strategier, bör de verksamheter som är stödberättigande enligt denna förordning i synnerhet bidra till att stärka kapaciteten på nationell nivå och unionsnivå, samarbetet och samordningen över gränserna, nätverksbyggande och öka det ömsesidiga förtroendet och utbytet av information och bästa praxis.
(18a) För tillämpningen av förordningen, inbegripet utarbetandet av delegerade akter, bör kommissionen samråda med experter från samtliga medlemsstater.
(18c) Verkan av unionens finansiering behöver maximeras genom att man mobiliserar och sammanför offentliga och privata ekonomiska resurser för att uppnå hävstångseffekt.
(18h) Kommissionen bör följa genomförandet av instrumentet, i enlighet med de relevanta bestämmelserna i den övergripande förordningen, med hjälp av nyckelindikatorer för utvärdering av resultat och effekter. Indikatorerna, inklusive relevanta referensnivåer, bör ge ett minimiunderlag för att utvärdera i vilken utsträckning instrumentets mål har uppnåtts.
(19) I syfte att komplettera eller ändra detta instruments bestämmelser för fastställande av strategiska unionsprioriteringar bör befogenheten att anta rättsakter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt delegeras till kommissionen med avseende på dess genomförande av lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och utarbetar delegerade akter bör den se till att relevanta dokument samtidigt, i tid och på lämpligt sätt överlämnas till Europaparlamentet och rådet.
▌
(21) Rådets beslut 2007/125/RIF av den 12 februari 2007 om inrättande, som del av det allmänna programmet om säkerhet och skydd av friheter, av det särskilda programmet ”Förebyggande och bekämpande av brott” för perioden 2007-2013[12], bör upphöra att gälla, om inte annat följer av övergångsbestämmelserna i denna förordning.
(22) Eftersom målen i denna förordning, nämligen att stärka samordningen och samarbetet mellan de brottsbekämpande myndigheterna, förebygga och bekämpa brottslighet, skydda människor och kritisk infrastruktur mot säkerhetsrelaterade risker och förbättra medlemsstaternas och unionens förmåga att effektivt hantera säkerhetsrelaterade risker och kriser, inte i tillräcklig utsträckning kan uppnås av medlemsstaterna och bättre kan uppnås på unionsnivå, får unionen vidta åtgärder i enlighet med subsidiaritetsprincipen i artikel 5 i fördraget. I enlighet med proportionalitetsprincipen i samma artikel sträcker sig denna förordning inte utöver vad som är nödvändigt för att uppnå detta mål.
▌
(27) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Danmarks ställning, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, deltar Danmark inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Danmark.
(28) I enlighet med artikel 3 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, ▌har Irland ▌meddelat att landet önskar delta i antagandet och tillämpningen av denna förordning.
(29) I enlighet med artiklarna 1 och 2 i protokollet om Förenade kungarikets och Irlands ställning med avseende på området med frihet, säkerhet och rättvisa, fogat till fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, och utan att det påverkar tillämpningen av artikel 4 i det protokollet, deltar ▌Förenade kungariket inte i antagandet av denna förordning, som inte är bindande för eller tillämplig på Förenade kungariket ▌.
(30) Instrumentets löptid bör anpassas efter rådets förordning (EU) nr .../...[13]*.. Därför bör detta instrument tillämpas från och med den 1 januari 2014.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
Artikel 1Syfte och tillämpningsområde
1. Genom denna förordning inrättas ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brott samt krishantering (nedan kallat instrumentet) som en del av fonden för inre säkerhet (nedan kallad fonden).
Tillsammans med förordning (EU) nr .../... [om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för yttre gränser och viseringar], inrättas genom denna förordning för perioden från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020 fonden för inre säkerhet.
2. I denna förordning fastställs
a) målen för instrumentet, de åtgärder som berättigar till ekonomiskt stöd från instrumentet och de strategiska prioriteringarna för instrumentet,
b) den allmänna ramen för genomförandet av stödberättigande åtgärder,
c) de medel som görs tillgängliga genom detta instrument från den 1 januari 2014 till den 31 december 2020 och deras fördelning.
3. Enligt denna förordning ska bestämmelserna i förordning (EU) nr …/... [den övergripande förordningen] vara tillämpliga.
4. Denna bestämmelse ska inte gälla frågor som omfattas av programmet ”Rättvisa” i enlighet med förordning (EU) nr .../...[14]. Detta instrument kan dock omfatta åtgärder som syftar till att uppmuntra samarbete mellan rättsliga och andra brottsbekämpande myndigheter.
5. Synergieffekter, konsekvens och komplementaritet med andra av unionens relevanta finansieringsinstrument – såsom civilskyddsmekanismen, Horisont 2020, programmet Hälsa för tillväxt, solidaritetsfonden och instrument för externt stöd – ska eftersträvas. Åtgärder som erhåller finansiering enligt denna förordning får inte erhålla finansiellt stöd för samma ändamål från andra av unionens finansieringsinstrument.
Artikel 2Definitioner
I denna förordning gäller följande definitioner:
a) polissamarbete: särskilda åtgärder och samarbetsformer som inbegriper samtliga medlemsstaters behöriga myndigheter enligt artikel 87 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.
b) utbyte av och tillgång till information: säker insamling, lagring, behandling, analys och utbyte av information som är relevant för de myndigheter som avses i artikel 87 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt när det gäller att förebygga, upptäcka, utreda och lagföra brottslighet, särskilt gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet.
c) förebyggande av brottslighet: alla åtgärder som är avsedda att minska eller på annat sätt bidra till en minskning av brottsligheten och medborgarnas känsla av osäkerhet, enligt rådets beslut 2009/902/RIF av den 30 november 2009 om inrättande av ett europeiskt nätverk för förebyggande av brottslighet (EUCPN)[15] och om upphävande av beslut 2001/427/RIF.
d) organiserad brottslighet: straffbart handlande som rör deltagande i en kriminell organisation, i enlighet med rådets rambeslut 2008/841/RIF.
e) terrorism: någon av de uppsåtliga handlingar och brott som definieras i rambeslutet 2002/475/RIF av den 13 juni 2002 om bekämpande av terrorism[16], ändrat genom rambeslut 2008/919/RIF av den 28 november 2008[17].
f) risk- och krishantering: varje åtgärd som rör bedömning, förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism, organiserad brottslighet och andra säkerhetsrelaterade risker.
g) förebyggande och beredskap: varje åtgärd i syfte att förebygga och/eller minska riskerna i samband med en eventuell terroristattack eller annan säkerhetsrelaterad händelse.
h) konsekvenshantering: effektiv samordning av de åtgärder som vidtas på nationell nivå och/eller unionsnivå för att reagera på och minska verkningarna av en terroristattack eller varje annan säkerhetsrelaterad händelse ▌.
i) kritisk infrastruktur: anläggningar, nätverk, system eller delar av dessa som är nödvändiga för upprätthållandet av centrala samhällsfunktioner och för människors hälsa, trygghet, säkerhet och ekonomiska eller sociala välbefinnande, och där driftsstörningar, avbrott eller förstörelse av dessa skulle få betydande konsekvenser i en medlemsstat eller i unionen till följd av att man inte lyckas upprätthålla dessa funktioner.
j) nödsituation: varje säkerhetsrelaterad händelse eller nytt framväxande hot som har eller kan ha betydande skadlig inverkan på människors säkerhet i en eller flera medlemsstater.
Artikel 3Mål
1. Det allmänna målet med instrumentet ska vara att bidra till att säkerställa en hög säkerhetsnivå i Europeiska unionen.
2. Inom det allmänna mål som anges i punkt 1 ska instrumentet, i linje med de prioriteringar som fastställts i relevanta unionsstrategier, policycykler, program och hot- och riskbedömningar, bidra till följande särskilda mål:
a) Förebygga brott, bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, samt stärka samordningen och samarbetet mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och andra nationella myndigheter, och mellan dessa och Europol eller andra relevanta EU-organ samt berörda tredjeländer och internationella organisationer.
▌
b) Förbättra medlemsstaternas och unionens förmåga att effektivt hantera säkerhetsrelaterade risker och kriser och förbereda sig för och skydda människor och kritisk infrastruktur mot terroristattacker och andra säkerhetsrelaterade händelser.
Uppfyllelsen av de särskilda målen i detta instrument ska utvärderas i enlighet med artikel 50.2 i den övergripande förordningen med hjälp av gemensamma indikatorer som anges i bilaga II och programspecifika indikatorer som ingår i de nationella programmen.
3. För att uppnå dessa mål ska instrumentet bidra till följande operativa mål ▌:
a) Främja och utveckla åtgärder ▌som stärker medlemsstaternas förmåga att förebygga brott och bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, särskilt genom partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn, utbyte av information och bästa praxis, tillgång till uppgifter, driftskompatibel teknik, tillämpad kriminologi samt kommunikation och information till allmänheten.
b) Främja och utveckla administrativ och operativ samordning, samarbete, ömsesidig förståelse och utbyte av information mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter, andra nationella myndigheter, Europol eller andra relevanta EU-organ och i förekommande fall tredjeländer och internationella organisationer.
c) Främja och utveckla utbildningsprogram, bl.a. avseende tekniska och yrkesmässiga färdigheter och kunskaper om skyldigheter i fråga om respekten för mänskliga rättigheter och grundläggande friheter, inom ramen för genomförandet av EU:s fortbildningspolitik, bl.a. genom särskilda utbytesprogram på unionsnivå om brottsbekämpning, för att främja en genuint europeisk rätts- och brottsbekämpningskultur.
d) Främja och utveckla åtgärder, skydd, mekanismer och bästa praxis för tidig identifiering, skydd av och stöd till vittnen och brottsoffer, inbegripet offer för terrorism, i synnerhet till barn som är vittnen eller brottsoffer, samt särskilt till ensamkommande barn eller barn som av andra anledningar behöver en förmyndare.
e) Vidta åtgärder för att stärka medlemsstaternas administrativa och operativa förmåga att skydda kritisk infrastruktur i alla sektorer av ekonomin, bland annat genom partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn och bättre samordning, samarbete, utbyte och spridning av sakkunskaper och erfarenheter, dels inom unionen, dels med relevanta tredjeländer.
f) Säkra förbindelser och effektiv samordning mellan befintliga aktörer inom sektorspecifik tidig varning och krissamarbete på unionsnivå och nationell nivå, inklusive lägescentraler, för att snabbt kunna sammanställa en komplett och riktig överblick över krissituationer, samordna svarsåtgärderna samt sprida tillgänglig information, information för vilken gäller bestämda åtkomstregler och säkerhetsskyddsklassificerad information.
g) Åtgärder ▌som stärker medlemsstaternas och unionens administrativa och operativa förmåga att utveckla övergripande hot- och riskbedömningar, som är evidensbaserade och överensstämmer med unionens prioriteringar och initiativ, särskilt de som stöds av Europaparlamentet och rådet, så att unionen ges möjlighet att utveckla integrerade strategier utifrån gemensamma och delade bedömningar i krissituationer och att öka den ömsesidiga förståelsen för medlemsstaternas och partnerländernas olika definitioner av hotnivåer.
4. Instrumentet ska också bidra till finansieringen av tekniskt bistånd på initiativ av medlemsstaterna eller kommissionen.
5. Åtgärder som finansieras genom detta instrument ska genomföras i full överensstämmelse med de grundläggande rättigheterna och den mänskliga värdigheten. I synnerhet ska åtgärderna följa bestämmelserna i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, europeiska uppgiftsskyddsregler och den europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna (Europakonventionen).
Medlemsstaterna ska i synnerhet och där så är möjligt visa särskild aktsamhet när de genomför åtgärder för att ge hjälp och skydd till utsatta personer, särskilt barn och ensamkommande minderåriga.
Artikel 4Åtgärder
som berättigar till stöd från nationella program
1. Inom de mål som anges i artikel 3 och med beaktande av slutsatserna av den politiska dialog som föreskrivs i artikel 13 i förordning (EU) nr …/…[den övergripande förordningen], och i enlighet med de mål för det nationella programmet som anges i artikel 6, ska detta instrument stödja åtgärder i medlemsstaterna och i synnerhet följande:
a) Åtgärder som förbättrar polissamarbetet och samordningen mellan de brottsbekämpande myndigheterna, bl.a. med och mellan relevanta EU-organ, särskilt Europol och Eurojust, gemensamma utredningsgrupper och andra former av gemensamma gränsöverskridande insatser, tillgång till och utbyte av information samt driftskompatibel teknik.
b) Projekt som främjar nätverksbyggande, offentlig-privata partnerskap, ömsesidigt förtroende, ömsesidig förståelse, ömsesidigt lärande, utveckling av beredskapsplaner, kartläggning, utbyte och spridning av sakkunskaper, erfarenheter och god praxis, informationsutbyte, delad situationsmedvetenhet och framsyn, beredskapsplanering och driftskompatibilitet.
c) Verksamheter som avser analys, övervakning och utvärdering, bl.a. studier och hot-, risk- och konsekvensbedömningar som är evidensbaserade och överensstämmer med unionens prioriteringar och initiativ, särskilt dem som har godkänts av Europaparlamentet och rådet.
d) Information till allmänheten, verksamheter avseende kommunikation och spridning av resultat.
e) Förvärv, underhåll av unionens respektive medlemsstaternas it-system som bidrar till uppfyllelsen av målen i denna förordning och/eller uppgradering av it-system och teknisk utrustning – inbegripet provning av systemens kompatibilitet –, säkra lokaler, infrastrukturer, tillhörande byggnader och system, särskilt informations- och kommunikationssystem (IKT-system) och komponenter till dessa, bland annat i syfte att bedriva samarbete på europeisk nivå kring it-säkerhet och it-brottslighet, särskilt med det europeiska centrumet mot it-brottslighet.
f) Utbyten mellan och utbildning av personal och experter vid de behöriga myndigheterna, bl.a. språkutbildning och gemensamma övningar eller program.
g) Åtgärder för införande, överföring, testning och utvärdering av nya metoder eller ny teknik, bl.a. pilotprojekt och uppföljningsåtgärder till unionsfinansierade säkerhetsforskningsprojekt.
2. Inom de mål som anges i artikel 3 kan instrumentet även stödja följande åtgärder i och avseende tredje länder:
a) Åtgärder som förbättrar polissamarbetet och samordningen mellan de brottsbekämpande myndigheterna, bl.a. gemensamma utredningsgrupper och andra former av gemensamma gränsöverskridande insatser, tillgång till och utbyte av information samt driftskompatibel teknik.
b) Nätverksbyggande, ömsesidigt förtroende, ömsesidig förståelse, ömsesidigt lärande, kartläggning, utbyte och spridning av sakkunskaper, erfarenheter och god praxis, informationsutbyte, delad situationsmedvetenhet och framsynthet, beredskapsplanering och driftskompatibilitet.
▌
d) Utbyten mellan och utbildning av personal och experter vid de behöriga myndigheterna ▌:
▌
Kommissionen och medlemsstaterna ska tillsammans med Europeiska utrikestjänsten och i enlighet med artikel 3.4a i förordning (EU) nr …/2013 [den övergripande förordningen] samordna de åtgärder som vidtas i och avseende tredjeländer.
Artikel 5Samlade medel och genomförande
1. De samlade medlen för genomförandet av denna förordning ska uppgå till 1 004 miljoner euro.
2. Budgetmyndigheten ska bevilja de årliga anslagen inom budgetramens gränser.
3. De samlade medlen ska genomföras enligt följande:
a) Nationella program i enlighet med artikel 6.
b) Unionens åtgärder i enlighet med artikel 7.
c) Tekniskt bistånd i enlighet med artikel 8.
d) Bistånd i nödsituationer i enlighet med artikel 9.
4. De budgetmedel som genom detta instrument anslås för unionsåtgärder som avses i artikel 7, tekniskt bistånd som avses i artikel 8.1 och bistånd i nödsituationer som avses i artikel 9 ska genomföras genom direkt förvaltning och indirekt förvaltning i enlighet med artikel 58.1 a och 58.1 c i förordning (EU) nr .../... [ny budgetförordning][18]. De budgetmedel som anslås för nationella program som avses i artikel 6 ska genomföras genom delad förvaltning i enlighet med artikel 58.1 b i förordning (EU) nr …/2012 [ny budgetförordning].
5. Utan att det påverkar budgetmyndighetens befogenheter ska de samlade medlen ▌användas enligt följande:
a) 662 miljoner euro för medlemsstaternas nationella program.
b) 342 miljoner euro för unionens insatser, bistånd i nödsituationer och tekniskt bistånd på kommissionens initiativ.
5a. Varje medlemsstat ska fördela de belopp för nationella program som anges i bilaga I enligt följande: Minst 20 % till åtgärder som avser det särskilda mål som anges i artikel 3.2 a och minst 10 % till åtgärder som avser det särskilda mål som anges i artikel 3.2 b. Medlemsstaterna får avvika från dessa minimiprocentsatser, förutsatt att det i de nationella programmen lämnas en förklaring till att tilldelningen av resurser under denna nivå inte äventyrar uppfyllelsen av det aktuella målet. Förklaringen ska utvärderas av kommissionen i samband med att den godkänner de nationella programmen i enlighet med artikel 6.2.
6. Tillsammans med de samlade medel som fastställts för förordning (EU) nr .../... om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och viseringar, utgör de samlade medel som finns tillgängliga för denna förordning i enlighet med punkt 1 finansieringsramen för fonden för inre säkerhet och fungerar som den främsta referensen för budgetmyndigheten under det årliga budgetförfarandet enligt punkt 17 i det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och om sund ekonomisk förvaltning[19].
▌
Artikel 6Nationella program
1. Det nationella program som ska utarbetas enligt instrumentet och det som ska utarbetas enligt förordning (EU) nr .../... om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd för yttre gränser och viseringar, ska ▌läggas fram för kommissionen som ett enda nationellt program för fonden, i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr .../... [den övergripande förordningen].
2. Inom ramen för de nationella program som ska granskas och godkännas av kommissionen i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr …/… [den övergripande förordningen] ska medlemsstaterna inom ramen för de mål som fastställs i artikel 3 och med beaktande av resultatet av den dialog som avses i artikel 13 i förordning (EU) nr …/… [den övergripande förordningen] sträva efter att nå i synnerhet de strategiska unionsprioriteringar som förtecknas i bilagan till denna förordning. Medlemsstaterna får inte använda mer än 8 % av sina totala anslag för det nationella programmet till underhåll av unionens respektive medlemsstaternas it-system som bidrar till uppfyllelsen av målen i denna förordning och inte mer än 8 % till åtgärder i eller avseende tredjeländer som genomför de strategiska unionsprioriteringar som förtecknas i bilaga I till denna förordning.
3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 11 med avseende på att ändra den bilaga som avses i punkt 2 genom att ändra, lägga till eller stryka strategiska unionsprioriteringar.
Artikel 7Unionsåtgärder
1. På kommissionens initiativ får detta instrument användas för att finansiera gränsöverskridande åtgärder eller åtgärder av intresse för hela unionen (nedan kallade unionsåtgärder) när det gäller de allmänna, särskilda och operativa mål som anges i artikel 3.
2. För att berättiga till stöd ska unionsåtgärderna överensstämma med unionens prioriteringar och initiativ, särskilt dem som har godkänts av Europaparlamentet och rådet, i relevanta unionsstrategier, policycykler, program, hot- och riskbedömningar, och särskilt ge stöd till följande:
a) Förberedelser, övervakning, administrativa och tekniska åtgärder, samt utveckling av en utvärderingsmekanism som krävs för genomförandet av politiken på området polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet och krishantering.
b) Transnationella projekt med medverkan av mer än två medlemsstater eller åtminstone en medlemsstat och ett tredjeland.
c) Verksamheter som avser analys, övervakning och utvärdering, bland annat hot-, risk- och konsekvensbedömningar som är evidensbaserade och överensstämmer med unionens prioriteringar och initiativ, särskilt dem som har godkänts av Europaparlamentet och rådet, och projekt för att övervaka genomförandet av unionens lagstiftning och politiska mål i medlemsstaterna.
d) Projekt för att främja nätverk, offentlig-privata partnerskap, ömsesidigt förtroende, ömsesidig förståelse och ömsesidigt lärande, kartläggning och spridning av god praxis och innovativa tillvägagångssätt på unionsnivå samt utbildnings- och utbytesprogram.
e) Projekt som stöder utvecklingen av metodologiska, särskilt statistiska, verktyg och metoder och gemensamma indikatorer.
f) Förvärv, underhåll och/eller uppgradering av teknisk utrustning, sakkunskaper, säkra lokaler, infrastrukturer, tillhörande byggnader och system, särskilt IKT-system och komponenter till dessa på unionsnivå, bland annat i syfte att bedriva samarbete på europeisk nivå kring it-säkerhet och it-brottslighet, i synnerhet samarbete med ett europeiskt centrum mot it-brottslighet.
g) Projekt som ökar kännedomen om unionens politik och mål bland berörda parter och allmänheten, bl.a. genom information utåt om unionens politiska prioriteringar
h) Särskilt nyskapande projekt som utvecklar nya metoder och/eller inför ny teknik som har förutsättningar för att överföras till andra medlemsstater, i synnerhet projekt som syftar till att testa och validera resultatet av säkerhetsforskningsprojekt som finansieras av unionen.
(i) Studier och pilotprojekt.
▌
2a. Inom de mål som anges i artikel 3 ska detta instrument även stödja åtgärder i och avseende tredjeländer och i synnerhet följande:
a) Åtgärder som förbättrar polissamarbetet och samordningen mellan de brottsbekämpande myndigheterna och i tillämpliga fall internationella organisationer, bl.a. gemensamma utredningsgrupper och andra former av gemensamma gränsöverskridande insatser, tillgång till och utbyte av information samt driftskompatibel teknik.
b) Nätverksbyggande, ömsesidigt förtroende, ömsesidig förståelse, ömsesidigt lärande, kartläggning, utbyte och spridning av sakkunskaper, erfarenheter och god praxis, informationsutbyte, delad situationsmedvetenhet och framsynthet, beredskapsplanering och driftskompatibilitet.
c) Förvärv, underhåll och/eller uppgradering av teknisk utrustning, bl.a. IKT-system och komponenter till dessa.
d) Utbyten mellan och utbildning av personal och experter vid de behöriga myndigheterna, bl.a. språkundervisning.
e) Information till allmänheten, verksamheter avseende kommunikation och spridning av resultat.
f) Hot-, risk- och konsekvensbedömningar.
g) Studier och pilotprojekt.
3. Unionsåtgärder ska genomföras i enlighet med artikel 7 i förordning (EU) nr .../... [den övergripande förordningen]
Artikel 8Tekniskt bistånd
1. På initiativ av kommissionen och/eller på dess vägnar får bidrag på upp till 800 000 euro om året betalas ut från instrumentet för tekniskt bistånd till Fonden för inre säkerhet, i enlighet med artikel 10 i förordning (EU) nr .../... [den övergripande förordningen].
2. På initiativ från en medlemsstat får bidrag på upp till 5 % av det sammanlagda belopp som tilldelats medlemsstaten plus 200 000 euro betalas ut för tekniskt bistånd från instrumentet enligt det nationella programmet, i enlighet med artikel 20 i förordning (EU) nr …/… [den övergripande förordningen].
Artikel 9Bistånd i nödsituationer
1. Genom detta instrument ska ekonomiskt stöd tillhandahållas för att åtgärda särskilda och brådskande behov i händelse av en nödsituation, såsom anges i artikel 2 j.
2. Bistånd i nödsituationer ska genomföras i enlighet med artiklarna 7 och 8 i förordning (EU) nr .../... [den övergripande förordningen].
Artikel 10Medel för stödberättigande åtgärder i medlemsstaterna
1. 662 miljoner euro ska ▌fördelas mellan medlemsstaterna enligt följande:
a) 30 % i proportion till den totala befolkningsstorleken.
b) 10 % i proportion till storleken på territoriet.
c) 15 % i proportion till antal passagerare och 10 % i proportion till antal ton gods som passerar genom deras internationella flygplatser och kusthamnar.
▌
e) 35 % i omvänd proportion till deras bruttonationalprodukt (köpkraft per invånare).
2. Referensuppgifterna för de uppgifter som anges i punkt 1 ska utgöras av den senaste statistiken från kommissionen (Eurostat) på grundval av uppgifter som lämnats av medlemsstaterna i enlighet med unionslagstiftningen ▌. Referensdatum är den 30 juni 2013. De belopp som tilldelats nationella program och som beräknats på grundval av de kriterier som anges i punkt 1, anges i bilaga III.
Artikel 11Delegering
1. Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i denna förordning ska ges till kommissionen för en period av sju år från och med den [dagen för denna förordnings ikraftträdande]. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader före utgången av sjuårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med en period av tre år, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före utgången av perioden i fråga.
3. Den delegering av befogenhet som avses i denna förordning får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4. Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
5. En delegerad akt som antas enligt denna förordning ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 12Kommittéförfarande
1. Kommissionen ska biträdas av den gemensamma kommittén för asyl- och migrationsfonden och fonden för inre säkerhet, inrättad genom artikel 55.1 i förordning (EU) nr …/… [den övergripande förordningen].
▌
Artikel 13Tillämpning av förordning (EU) nr .../...
Bestämmelserna i förordning (EU) nr .../... [den övergripande förordningen] ska vara tillämpliga på instrumentet.
Artikel 14Upphävande
Rådets beslut 2007/125/RIF ska upphöra att gälla från och med den 1 januari 2014.
Artikel 15Övergångsbestämmelser
1. Denna förordning ska inte påverka vare sig fullföljande eller ändring, inklusive hel eller partiell indragning, av projekten fram till dess de avslutas, eller av det ekonomiska stöd som har godkänts av kommissionen på grundval av rådets beslut 2007/125/RIF eller någon annan lagstiftning som är tillämplig på detta stöd den 31 december 2013.
2. När beslut antas om medfinansiering inom ramen för instrumentet ska kommissionen ta hänsyn till åtgärder som antagits på grundval av rådets beslut 2007/125/RIF före den [dagen för offentliggörandet i Europeiska unionens officiella tidning] och som har ekonomiska återverkningar under den period som omfattas av medfinansieringen.
3. Belopp som har anslagits till medfinansiering, som kommissionen godkänt mellan den 1 januari 2011 och 31 december 2014 och för vilka kommissionen inte har mottagit de handlingar som krävs för att avsluta insatserna senast den dag då slutrapporten ska vara inlämnad, ska automatiskt återtas av kommissionen senast den 31 december 2017, och felaktigt utbetalade belopp ska återbetalas.
Belopp som avser insatser som har skjutits upp till följd av rättsliga förfaranden eller administrativa överklaganden med uppskjutande verkan ska inte beaktas vid beräkningen av det belopp som automatiskt ska återtas.
▌
5. Senast den 31 december 2105 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en efterhandsutvärdering av rådets beslut 2007/125/RIF för perioden 2011–2013.
Artikel 16Översyn
Europaparlamentet och rådet ska på förslag av kommissionen se över denna förordning senast den 30 juni 2020.
Artikel 17Ikraftträdande och tillämpning
Denna förordning träder i kraft dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2014.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i medlemsstaterna i enlighet med fördragen.
Utfärdad i Bryssel den...
På Europaparlaments vägnar På rådets vägnar
Ordförande Ordförande
BILAGA IFörteckning över strategiska unionsprioriteringar (artikel 6.2)
• Åtgärder för att förebygga alla typer av brott och bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet – särskilt projekt som genomför relevanta policycykler –, olaglig narkotikahandel, människohandel, sexuellt utnyttjande av barn och projekt för att identifiera och upplösa kriminella nätverk, öka kapaciteten för korruptionsbekämpning, skydda ekonomin mot kriminell infiltration och minska de ekonomiska incitamenten genom att beslagta, frysa och förverka kriminellas egendom.
• Åtgärder för att förhindra och bekämpa it-brottslighet och förbättra säkerheten för medborgare och företag på internet, särskilt projekt för att bygga upp kapaciteten inom brottsbekämpningen och rättsväsendet, projekt för att samarbeta med industrin för att göra medborgarna mer delaktiga och skydda dem, och projekt för att förbättra förmågan att möta it-attacker.
• Åtgärder för att förebygga och bekämpa terrorism och hantera radikalisering och rekrytering, särskilt projekt för att hjälpa grupperingar i samhället att utveckla lösningar och förebyggande strategier som är anpassade till de lokala förhållandena, projekt för att hjälpa de behöriga myndigheterna att förhindra terroristernas tillgång till finansiering och materiel och spåra deras överföringar, projekt för att skydda transport av passagerare och varor, och projekt för att öka säkerheten i fråga om sprängämnen och kemiska, biologiska, radiologiska och nukleära ämnen.
• Åtgärder för att stärka medlemsstaternas administrativa och operativa förmåga att skydda kritisk infrastruktur i alla sektorer av ekonomin, även dem som omfattas av direktiv 2008/114/EG, särskilt projekt som främjar partnerskap mellan den offentliga och den privata sektorn för att skapa förtroende och underlätta samarbete, samordning, beredskapsplanering och utbyte och spridning av information och bra praxis mellan den offentliga och den privata sektorn.
• Åtgärder för att öka Europas förmåga till återhämtning efter kriser och katastrofer, särskilt projekt för att främja en enhetlig EU-politik för riskhantering som knyter hot- och riskbedömningen till beslutsgången, och projekt som främjar effektiva och samordnade krisinsatser som samlar befintlig (sektorspecifik) kapacitet och sakkunskap och de befintliga situationsmedvetenhetscentrumen, bl.a. dem som berör hälsa, civilskydd och terrorism.
• Åtgärder för att utveckla ett närmare samarbete mellan unionen och tredjeländer (särskilt länder vid unionens yttre gränser) och för att utforma och genomföra operativa handlingsplaner i syfte att realisera ovannämnda strategiska unionsprioriteringar.
BILAGA IIFörteckning över gemensamma indikatorer för mätning av de särskilda målen
a) Förebygga och bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, samt stärka samordningen och samarbetet mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och med relevanta tredjeländer
i) Antal gemensamma utredningsgrupper och operativa projekt inom den europeiska sektorsövergripande plattformen mot brottshot med stöd av fonden, inbegripet de deltagande medlemsstaterna och myndigheterna.
I de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 49 i den övergripande förordningen ska denna indikator brytas ner ytterligare i underkategorier såsom
1) ledare (medlemsstat)
2) partner (medlemsstater)
3) deltagande myndigheter
4) deltagande EU-byrå (Eurojust, Europol) i förekommande fall.
ii) Antal tjänstemän vid brottsbekämpande myndigheter som med hjälp av fonden utbildats i frågor av gränsöverskridande karaktär, och utbildningens längd (persondagar).
I de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 49 i den övergripande förordningen ska denna indikator brytas ner ytterligare i underkategorier såsom
1) typ av brott (artikel 83 i EUF-fördraget): terrorism, människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn; olaglig narkotikahandel; olaglig handel med vapen; penningtvätt; korruption; förfalskning av betalningsmedel; databrott; organiserad brottslighet, eller
2) övergripande brottsbekämpningsområde: informationsutbyte; operativt samarbete.
iii) Antal projekt på området brottsförebyggande åtgärder, och projektens ekonomiska värde.
I de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 49 i den övergripande förordningen ska denna indikator brytas ner ytterligare i typ av brott (artikel 83 i EUF-fördraget): terrorism, människohandel och sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn; olaglig narkotikahandel; olaglig handel med vapen; penningtvätt; korruption; förfalskning av betalningsmedel; databrott; organiserad brottslighet.
iv) Antal projekt som erhåller stöd från fonden för att förbättra informationsutbytet i brottsbekämpningssyfte och som hänger samman med Europols datasystem, register eller kommunikationsverktyg.
I de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 49 i den övergripande förordningen ska denna indikator brytas ner ytterligare i typ av brott (artikel 83 i EUF-fördraget): datauppladdning, utökad tillgång till Siena, projekt som syftar till att förbättra tillgången till underlag för analysregistret etc.
b) Förbättra medlemsstaternas och unionens förmåga att effektivt hantera säkerhetsrelaterade risker och kriser och förbereda sig för och skydda människor och kritisk infrastruktur mot terroristattacker och andra säkerhetsrelaterade händelser
i) Antal verktyg som med hjälp av fonden införts och/eller uppgraderats ytterligare för att underlätta medlemsstaternas skydd av infrastruktur i samtliga ekonomiska sektorer.
ii) Antal projekt rörande riskbedömning och riskhantering på säkerhetsområdet som stöds av fonden.
iii) Antal expertmöten, workshoppar, seminarier, konferenser, publikationer, webbplatser och konsultationer (på internet) som organiseras med hjälp av fonden.
I de årliga genomföranderapporterna enligt artikel 49 i den övergripande förordningen ska denna indikator brytas ner ytterligare i underkategorier såsom
1) avseende skydd av kritisk infrastruktur, eller
2) avseende kris- och riskhantering.
BILAGA III – uppgifter om nationella program
Anslag från fonden för inre säkerhet – Belopp för nationella program |
|||||||||||||||||
MS |
Befolkning (antal personer) |
Territorium (km²) |
# resenärer |
# last (antal ton) |
BNP/capita (EUR) |
Tilldelning |
|||||||||||
(2013) (1) |
(2012) |
flyg (2012) (2) |
båt (2011) (3) |
Totalt |
|
flyg (2012) (4) |
båt (2011) (5) |
Totalt |
|
(2012) (6) |
|
||||||
30% |
10% |
15% |
|
|
|
10% |
|
|
|
35% |
2014-2020 |
||||||
Antal |
Tilldelning |
Antal |
Tilldelning |
Antal |
Tilldelning |
Antal |
Tilldelning |
Antal |
Nyckel |
Tilldelning |
|
||||||
AT |
8 488 511 |
3 845 782 |
83 879 |
1 321 372 |
8 196 234 |
0 |
8 196 234 |
3 169 093 |
219 775 |
0 |
219 775 |
4 651 |
36 400 |
16,66 |
3 822 008 |
12 162 906 |
|
BE |
11 183 350 |
5 066 698 |
30 528 |
480 917 |
8 573 821 |
0 |
8 573 821 |
3 315 088 |
1 068 434 |
232 789 000 |
233 857 434 |
4 948 770 |
34 000 |
17,84 |
4 091 797 |
17 903 270 |
|
BG |
7 282 041 |
3 299 182 |
110 900 |
1 747 038 |
1 705 825 |
0 |
1 705 825 |
659 561 |
18 536 |
25 185 000 |
25 203 536 |
533 344 |
5 400 |
112,33 |
25 763 168 |
32 002 293 |
|
CH |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
CY |
862 011 |
390 540 |
9 251 |
145 734 |
1 587 211 |
107 000 |
1 694 211 |
655 071 |
28 934 |
6 564 000 |
6 592 934 |
139 516 |
20 500 |
29,59 |
6 786 396 |
8 117 257 |
|
CZ |
10 516 125 |
4 764 407 |
78 866 |
1 242 401 |
3 689 113 |
0 |
3 689 113 |
1 426 404 |
58 642 |
0 |
58 642 |
1 241 |
14 500 |
41,83 |
9 594 559 |
17 029 012 |
|
DE |
82 020 688 |
37 160 068 |
357 137 |
5 626 095 |
66 232 970 |
1 146 000 |
67 378 970 |
26 052 237 |
4 448 191 |
296 037 000 |
300 485 191 |
6 358 712 |
32 299 |
18,78 |
4 307 288 |
79 504 401 |
|
DK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
EE |
1 286 479 |
582 849 |
45 227 |
712 475 |
466 960 |
61 000 |
527 960 |
204 137 |
23 760 |
48 479 000 |
48 502 760 |
1 026 390 |
12 700 |
47,76 |
10 954 418 |
13 480 269 |
|
ES |
46 006 414 |
20 843 540 |
505 991 |
7 971 031 |
24 450 017 |
3 591 000 |
28 041 017 |
10 842 125 |
592 192 |
398 332 000 |
398 924 192 |
8 441 827 |
22 700 |
26,72 |
6 128 683 |
54 227 207 |
|
FI |
5 426 674 |
2 458 594 |
338 432 |
5 331 428 |
3 725 547 |
250 000 |
3 975 547 |
1 537 155 |
195 622 |
115 452 000 |
115 647 622 |
2 447 275 |
35 600 |
17,04 |
3 907 896 |
15 682 348 |
|
FR |
65 633 194 |
29 735 595 |
632 834 |
9 969 228 |
48 440 037 |
906 000 |
49 346 037 |
19 079 761 |
1 767 360 |
322 251 000 |
324 018 360 |
6 856 709 |
31 100 |
19,50 |
4 473 348 |
70 114 640 |
|
GR |
11 290 067 |
5 115 047 |
131 957 |
2 078 760 |
5 992 242 |
66 000 |
6 058 242 |
2 342 434 |
72 187 |
135 314 000 |
135 386 187 |
2 864 972 |
17 200 |
35,27 |
8 088 437 |
20 489 650 |
|
HR |
4 398 150 |
1 992 614 |
87 661 |
1 380 951 |
4 526 664 |
5 000 |
4 531 664 |
1 752 179 |
6 915 |
21 862 000 |
21 868 915 |
462 779 |
10 300 |
58,89 |
13 506 904 |
19 095 426 |
|
HU |
9 906 000 |
4 487 985 |
93 024 |
1 465 432 |
1 327 200 |
0 |
1 327 200 |
513 165 |
61 855 |
0 |
61 855 |
1 309 |
9 800 |
61,90 |
14 196 032 |
20 663 922 |
|
IE |
4 582 769 |
2 076 257 |
69 797 |
1 099 534 |
3 139 829 |
0 |
3 139 829 |
1 214 022 |
113 409 |
45 078 000 |
45 191 409 |
956 317 |
35 700 |
16,99 |
3 896 950 |
9 243 080 |
|
IS |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
IT |
59 394 207 |
26 908 977 |
301 336 |
4 747 041 |
21 435 519 |
1 754 000 |
23 189 519 |
8 966 282 |
844 974 |
499 885 000 |
500 729 974 |
10 596 188 |
25 700 |
23,60 |
5 413 273 |
56 631 761 |
|
LI |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
LT |
2 971 905 |
1 346 443 |
65 300 |
1 028 692 |
504 461 |
0 |
504 461 |
195 051 |
15 425 |
42 661 000 |
42 676 425 |
903 096 |
11 000 |
55,15 |
12 647 374 |
16 120 656 |
|
LU |
537 039 |
243 309 |
2 586 |
40 738 |
365 944 |
0 |
365 944 |
141 493 |
615 287 |
0 |
615 287 |
13 020 |
83 600 |
7,26 |
1 664 128 |
2 102 689 |
|
LV |
2 017 526 |
914 055 |
64 562 |
1 017 066 |
1 465 671 |
676 000 |
2 141 671 |
828 082 |
31 460 |
67 016 000 |
67 047 460 |
1 418 824 |
10 900 |
55,65 |
12 763 405 |
16 941 431 |
|
MT |
421 230 |
190 841 |
316 |
4 978 |
335 863 |
0 |
335 863 |
129 862 |
16 513 |
5 578 000 |
5 594 513 |
118 388 |
16 300 |
37,21 |
8 535 037 |
8 979 107 |
|
NL |
16 779 575 |
7 602 108 |
41 540 |
654 399 |
23 172 904 |
0 |
23 172 904 |
8 959 858 |
1 563 499 |
491 695 000 |
493 258 499 |
10 438 081 |
35 800 |
16,94 |
3 886 065 |
31 540 510 |
|
NO |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
PL |
38 533 299 |
17 457 791 |
312 679 |
4 925 731 |
4 219 070 |
9 000 |
4 228 070 |
1 634 793 |
68 306 |
57 738 000 |
57 806 306 |
1 223 267 |
9 900 |
61,27 |
14 052 637 |
39 294 220 |
|
PT |
10 487 289 |
4 751 342 |
92 212 |
1 452 643 |
5 534 972 |
0 |
5 534 972 |
2 140 110 |
116 259 |
67 507 000 |
67 623 259 |
1 431 008 |
15 600 |
38,88 |
8 918 020 |
18 693 124 |
|
RO |
21 305 097 |
9 652 429 |
238 391 |
3 755 444 |
1 239 298 |
0 |
1 239 298 |
479 177 |
28 523 |
38 918 000 |
38 946 523 |
824 166 |
6 200 |
97,84 |
22 438 889 |
37 150 105 |
|
SE |
9 555 893 |
4 329 367 |
438 576 |
6 909 023 |
5 757 921 |
1 320 000 |
7 077 921 |
2 736 695 |
144 369 |
181 636 000 |
181 780 369 |
3 846 742 |
43 000 |
14,11 |
3 235 375 |
21 057 201 |
|
SI |
2 058 821 |
932 764 |
20 273 |
319 367 |
513 394 |
0 |
513 394 |
198 505 |
9 015 |
16 198 000 |
16 207 015 |
342 964 |
17 200 |
35,27 |
8 088 437 |
9 882 037 |
|
SK |
5 410 836 |
2 451 419 |
49 036 |
772 480 |
330 166 |
0 |
330 166 |
127 659 |
20 894 |
0 |
20 894 |
442 |
13 200 |
45,95 |
10 539 478 |
13 891 478 |
|
UK |
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Totalt |
438 355 190 |
198 600 000 |
4 202 290 |
66 200 000 |
246 928 853 |
9 891 000 |
256 819 853 |
99 300 000 |
12 150 336 |
3 116 175 000 |
3 128 325 336 |
66 200 000 |
606 599 |
1.010 |
231 700 000 |
662 000 000 |
|
Andel av budget-anslag |
198 600 000 |
66 200 000 |
99 300 000 |
66 200 000 |
231 700 000 |
662 000 000 |
|||||||||||
(1) Population on 01/01/2013; Eurostat on-line data tps00001; latest update 18/07/2013, except for GR, HR, IT and CY: latest update 11/03/2013
(2) Number of passengers travelling to and from extra-EU destinations from all airports; Eurostat on-line data avia_paoc and table ttr00012; latest update 26/06/2013. For CROATIA, data represent the totality of international passengers without differentiating intra- and extra-EU. For IT, CY and PL, data are those of 2012.
(3) Number of passengers travelling to and from extra-EU destinations (excluding cruise passengers) from all seaport; Eurostat on-line data mar_pa_qm; latest update 06/03/2013
NB: The only information collected by Eurostat on cruise passengers within the framework of the Directive on maritime transport statistics is:
– the number of cruise passengers embarking and disembarking in all ports (in EU, EEA, Croatia and Turkey).
– the port in which they embark or disembark their vessel
– the direction (i.e. if they are embarking or disembarking)
For other sea passengers in main European ports, Eurostat also collects information on last port of call/next port of call, but this is not done for cruise passengers. Subsequently, it is not possible to determine where the cruise passengers are travelling from or travelling to.
(4) Poids des marchandises transportées en Europe. Les données couvrent le volume total de marchandises et de courrier (chargé et déchargé); Eurostat on-line data ttr00011; latest update 11/03/2013
(5) Poids brut des marchandises traitées dans les ports (marchandises déchargées des navires plus marchandises chargées sur les navires). Les données sont collectées dans le cadre de la Directive 2009/42/CE du 6.5.2009; Eurostat on-line data ttr00009; latest update 11/03/2013
(6) Eurostat database nama_gdp_c, latest update 25/07/2013
- [1] EUT C 299, 4.10.2012, s. 108.
- [2] EUT C 277, 13.9.2012, s. 23.
- [3] Antagna texter, P7_TA(2013)0021.
- [4] * Ändringar: ny text eller text som ersätter tidigare text markeras med fetkursiv stil och strykningar med symbolen ▌.
- [5] EUT C …
- [6] EUT C …
- [7] EUT C …
- [8] Europaparlamentets ståndpunkt av den … (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den …
- [9] COM(2010)0673.
- [10] EUT L …
- [11] EUT L …
- [12] EUT L 58, 24.2.2007, s. 7.
- [13] * Rådets förordning (EU) nr …/… om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L …).
- [14] EUT L …
- [15] EUT L 321, 8.12.2009, s. 44.
- [16] EGT L 64, 22.6.2002, s. 3.
- [17] EUT L 330, 9.12.2008, s. 21.
- [18] EUT L …
- [19] COM(2011)0403.
MOTIVERING
Brottslighet, och i synnerhet organiserad brottslighet, utgör ett allvarligt hot mot de europeiska medborgarnas säkerhet och mot den inre marknadens utveckling. Det polisiära samarbetet mellan medlemsstaterna och med tredjeländer är ett nödvändigt instrument för effektiv bekämpning av den typ av brottslighet som numera har antagit en företrädesvis gränsöverskridande form. Kampen mot de brott som är typiska för den organiserade brottsligheten, inbegripet penningtvätt, svarar mot behovet av att skydda den lagliga ekonomin och marknaden mot eventuella förändringar.
Instrumentet för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering utgör tillsammans med instrumentet för asyl en av de två pelarna i fonden för inre säkerhet i EU:s fleråriga finansiella ram för 2014–2020.
Instrumentet i fråga integrerar Isec-medlen (förebyggande och bekämpande av brottslighet) och Cips-medlen (förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism) som gjorts disponibla för programperioden 2007–2013 och som i allmänhet har underanvänts av medlemsstaterna.
De särskilda mål som kommissionen har satt upp (förebyggande och bekämpning av organiserad brottslighet, stärkt samarbete mellan medlemsstaternas myndigheter och med tredjeländer, säkerhets- och krishantering, skydd av befolkningen och av kritisk infrastruktur) omvandlas till operativa mål genom främjandet och utvecklingen av metoder, redskap och strukturer för administrativ och operativ förstärkning och samordning.
I detta syfte har kommissionen fastställt möjliga åtgärder (till exempel informationsutbyte, utbildning, införskaffande av teknisk utrustning, införande av ny teknik) för en gemensam förvaltning av resurserna av EU och medlemsstaterna.
Föredraganden har, särskilt när det gäller fördelningen av de tillgängliga resurserna, ändrat kommissionens original till förmån för de nationella programmen (från 50 till 60 procent) jämfört med unionens åtgärder, med förhoppning om större inblandning från medlemsstaterna, vilken dock måste leda till att de nationella myndigheterna använder de tillgängliga resurserna på ett mer effektivt sätt.
Föredraganden har ansett det viktigt att omformulera kommissionens förslag, med hänvisning till europeisk och internationell lagstiftning inom området för organiserad brottslighet.
Med beaktande av indikatorerna för uppnåendet av målen har man fört in en egen artikel som mer i detalj beskriver de delar som man ska ta hänsyn till vid bedömningen.
Kommissionens lagstiftningsförslag verkar enligt föredraganden inte stämma överens med eventuella utvecklingar av Schengenregelverket och föredraganden har därför eliminerat sådana hänvisningar.
Föredraganden har ändrat fördelningskriterierna för de nationella programmens tillgängliga resurser eftersom han anser att de demografiska och territoriella kriterierna samt kriteriet om flyg- och sjötransporter av personer och varor bör ges större hänsyn i fördelningen. Omvänt bör inte motsatssambandet mellan BNP och kritisk infrastruktur ha den inverkan som Europeiska kommissionens förslag förutser.
YTTRANDE från budgetutskottet (17.9.2012)
till utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande, som en del av fonden för inre säkerhet, av ett instrument för ekonomiskt stöd till polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering
(COM(2011)0753 – C7‑0445/2011 – 2011/0368(COD))
Föredragande: Dominique Riquet
KORTFATTAD MOTIVERING
Vägledande finansieringsram
I sitt meddelande från juni 2011 om nästa fleråriga budgetram[1] föreslog kommissionen att man skulle anslå 10 911 miljoner euro till inrikes frågor för perioden 2014-2020 (ungefär 1 % av EU-budgeten).
Detta belopp täcker inte bara utgifterna för finansieringsprogram (bland annat det program som behandlas här) utan också anslagen till storskaliga informationssystem och decentraliserade organ som bedriver verksamhet på området inrikes frågor:
Budgeten ”inrikes frågor” 2014-2020[2]
|
Miljoner euro (löpande priser) |
|
Asyl- och migrationsfonden inklusive vidarebosättningsprogrammet och Europeiska migrationsnätverket |
3 869 |
|
Fonden för inre säkerhet inklusive nya storskaliga informationssystem |
4 648 |
|
De nuvarande storskaliga informationssystemen och it-organet |
822 |
|
Delsumma |
9 339 |
|
Organ[3]
|
1 572 |
|
Totalt |
10 911 |
|
Som med andra politikområden föreslår kommissionen en förenkling av strukturen för finansieringsprogram i rubrik 3 A genom att minska antalet fonder till två: en ”asyl- och migrationsfond” och den nuvarande ”fonden för inre säkerhet”.
Fonden för inre säkerhet kommer att få en preliminär budget på 4 648 miljoner euro (löpande priser) för att stödja genomförandet av strategin för den inre säkerheten och av en enhetlig samarbetsstrategi för brottsbekämpning, bl.a. förvaltningen av unionens yttre gränser.
Fördelning mellan nationella program och EU-åtgärder
Inom detta samlade anslag uppgår de preliminärt tillgängliga medlen för genomförandet av denna särskilda förordning till 1 128 miljoner euro.
|
Miljoner euro |
|
Fonden för inre säkerhet[4] (inklusive nya it-system) |
4 648 |
|
- instrumentet för polissamarbete |
1 128 |
|
- instrumentet för gränsförvaltning |
3 520 |
|
Preliminärt bör 50 % av detta belopp (564 miljoner euro) användas för medlemsstaternas nationella program, medan återstående 50 % (564 miljoner euro) bör förvaltas centralt för finansiering av unionsåtgärder, nödåtgärder och tekniskt bistånd.
Programmets olika delar
Fonden kommer att täcka åtgärder som för närvarande finansieras med de särskilda programmen Isec (förebyggande och bekämpande av brottslighet) och Cips (förebyggande, beredskap och konsekvenshantering när det gäller terrorism och andra säkerhetsrelaterade risker) och de åtgärder som finansieras med fonden för yttre gränser.
När det gäller inre säkerhet kommer fonden att tillhandahålla ett ekonomiskt bidrag för polissamarbete, förebyggande av brottslighet, kampen mot gränsöverskridande allvarlig brottslighet och organiserad brottslighet samt för krishantering och skyddet av europeisk kritisk infrastruktur. Fonden kommer att vara till hjälp genom att stärka det praktiska samarbetet när det gäller brottsbekämpning, till exempel genom att ekonomiskt stödja de brottsbekämpande myndigheternas gemensamma insatser, en sammanslagning av resurserna, utbyte av information och god praxis eller utbildning av poliser.
Anslag kommer också att anslås till utvecklingen av gemensamma instrument, särskilt driftskompatibla it-system och säkra kommunikationskanaler mellan medlemsstaterna.
För att hantera det växande hotet från it-brottslighet kommer man att ekonomiskt stödja inrättandet av ett centrum för medlemsstaternas och EU-institutionernas samlade operativa och analytiska förmåga i syfte att göra undersökningar och garantera samarbete med internationella partner.
Fonden omfattar även en yttre dimension för att stödja åtgärder i, och med koppling till, tredjeländer. Dessa medel utformas och beviljas på ett sätt som stämmer överens med EU:s yttre åtgärder, men de är inte avsedda för utvecklingsåtgärder, och kommer att komplettera det ekonomiska stöd som ges genom instrumenten för externt stöd.
Delad förvaltning med medlemsstaterna
Kommissionen föreslår att resurserna inom ramen för den delade förvaltningen fördelas mellan medlemsstaterna utifrån objektiva kriterier och medlemsstaternas behov, och att medlemsstaterna ska få tillgång till dessa i början av den nya fleråriga budgetramen. På så sätt garanteras en kontinuerlig finansiering och förutsägbarhet så att medlemsstaterna kan genomföra sin nationella programplanering på ett tillfredsställande sätt.
För att bedöma framstegen måste medlemsstaterna årligen rapportera om de resultat som uppnåtts inom ramen för deras program och om den ekonomiska förvaltningen. Den politiska dialogen kommer att återupptas om en medlemsstat begär att dess fleråriga program ändras.
De förvaltnings- och kontrollsystem som de deltagande länderna ska inrätta kommer att förenklas. Dessa kommer, i enlighet med den omarbetade budgetförordningen, att syfta till att stärka ansvarsskyldigheten genom att ge en enda myndighet ansvaret för den ekonomiska förvaltningen, att minska antalet kontrollnivåer och att ge garantier avseende räkenskaperna, systemets goda funktionssätt, transaktionernas laglighet och korrekthet och respekten för principen om god ekonomisk förvaltning.
Föredragandens ståndpunkt
Föredraganden föreslår några ändringar för att vissa budgetprinciper ska respekteras vid genomförandet av denna förordning. Genomförandet bör ske på ett transparent, effektivt och tydligt sätt, samtidigt som man har ett resultatinriktat synsätt med fokus på åtgärder med ett starkt europeiskt mervärde.
I kommissionens förslag införs en aspekt som avser delad förvaltning för genomförandet av denna förordning, men föredraganden insisterar på att centraliserad förvaltning bör vara regeln, för att uppnå ett effektivare genomförande av utgifterna och en bättre kontroll av dessa. Föredraganden påminner om att det enligt artikel 317 EUF-fördraget är budgetförordningen som reglerar medlemsstaternas kontroll- och revisionsskyldigheter vid genomförandet av budgeten samt deras ansvar i samband med detta inom ramen för den delade förvaltningen.
Förhandlingarna om den fleråriga budgetramen för 2014-2020 har för övrigt inte slutförts och finansieringsramen enligt denna förordning kan inte fastställas innan en slutlig överenskommelse har nåtts. Överenskommelsen bör beakta målen för Europa 2020-strategin och unionens nya befogenheter.
Föredraganden anser i samband med förordningens tillämpningsområde att man i högre grad bör uppmärksamma handel med skyddade arter eftersom denna utgör ett stort problem.
För att uppnå förordningens mål är det viktigt att beakta kriminalitetsnivån i medlemsstaterna vid beviljandet av resurser - nivån varierar för närvarande i hög grad - och att främja ett större samarbete med Europol.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Budgetutskottet uppmanar utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1a (ny) | |
Förslag till lagstiftningsresolution |
Ändringsförslag |
|
1a. Europaparlamentet framhåller att den finansieringsram som anges i lagstiftningsförslaget endast är vägledande för den lagstiftande myndigheten och inte kan fastställas innan en överenskommelse nåtts om förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020. |
Ändringsförslag 2 Förslag till lagstiftningsresolution Punkt 1b (ny) | |
Förslag till lagstiftningsresolution |
Ändringsförslag |
|
1b. Europaparlamentet erinrar om sin resolution av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”[5]. Parlamentet upprepar att det krävs tillräckliga ytterligare resurser i nästa fleråriga budgetram för att unionen ska kunna uppfylla de nuvarande politiska prioriteringarna och de nya uppgifter som föreskrivs i Lissabonfördraget samt reagera på oförutsedda händelser. Parlamentet uppmanar rådet – om det inte delar denna uppfattning – att tydligt ange vilka av dess politiska prioriteringar eller projekt som skulle kunna överges helt och hållet trots deras dokumenterade europeiska mervärde. Parlamentet påpekar att även om resursnivån för nästa fleråriga budgetram ökar med minst 5 % jämfört med nivån för 2013 så kan endast ett begränsat bidrag ges till uppnåendet av unionens överenskomna mål och åtaganden samt till principen om solidaritet inom unionen. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(2) För att nå detta mål bör det vidtas ökade åtgärder för att skydda människor och nyttigheter från de alltmer gränsöverskridande hoten och stödja det arbete som utförs av medlemsstaternas ansvariga myndigheter. Bland annat terrorism, organiserad brottslighet, olaglig narkotikahandel, korruption, it-brottslighet, människohandel och olaglig vapenhandel fortsätter att vara en utmaning mot unionens inre säkerhet. |
(2) För att nå detta mål bör det vidtas ökade åtgärder för att skydda människor och nyttigheter från de alltmer gränsöverskridande hoten och stödja det arbete som utförs av medlemsstaternas ansvariga myndigheter. Bland annat terrorism, organiserad brottslighet, olaglig narkotikahandel, korruption, it-brottslighet, människohandel, olaglig vapenhandel och handel med skyddade arter fortsätter att vara en utmaning mot unionens inre säkerhet. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 2a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(2a) I sin resolution av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”1 betonade Europaparlamentet behovet av en samordnad strategi för brådskande invandrings- och asylfrågor samt för förvaltning av unionens yttre gränser, med tillräcklig finansiering och stödverktyg som ställs till förfogande för att hantera krissituationer med iakttagande av mänskliga rättigheter och i en solidarisk anda mellan alla medlemsstater, samt med respekt för det nationella ansvaret och en tydlig definition av uppgifterna. Parlamentet konstaterade vidare med anledning av detta att de allt större utmaningarna för Frontex, det europeiska stödkontoret för asylfrågor, och fonderna för solidaritet och hantering av migrationsströmmar måste beaktas på vederbörligt sätt. |
|
__________________ |
|
1 Antagna texter, P7_TA(2011)0266 |
Motivering | |
Punkt 107 i resolutionen av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”. | |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 2b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(2b) I sin resolution av den 8 juni 20111, betonade Europaparlamentet vidare att bättre synergieffekter måste skapas mellan olika fonder och program, och påpekade att en förenkling av förvaltningen av fonderna och möjligheten till korsfinansiering gör att ytterligare medel kan avsättas för gemensamma mål. Parlamentet välkomnade kommissionens avsikt att minska antalet budgetinstrument för inrikes frågor till en tvådelad struktur och när detta är möjligt med delad förvaltning. Denna strategi bör i hög grad bidra till ökad förenkling, rationalisering, konsolidering och insyn i de nuvarande fonderna och programmen. Parlamentet underströk dock att det måste garanteras att de olika inrikespolitiska målen inte blandas ihop. |
|
__________________ |
|
1 Antagna texter, P7_TA(2011)0266 |
Motivering | |
Punkt 109 i resolutionen av den 8 juni 2011 ”Investering i framtiden: en ny flerårig budgetram för ett konkurrenskraftigt och hållbart Europa för alla”. | |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 5 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(5) För att främja genomförandet av strategin för den inre säkerheten och säkerställa att den blir en operativ verklighet bör medlemsstaterna ges tillräckligt ekonomiskt stöd från unionen genom att en särskild fond för inre säkerhet inrättas. |
(5) För att främja genomförandet av strategin för den inre säkerheten och säkerställa att den blir en operativ verklighet bör medlemsstaterna ges tillräckligt ekonomiskt stöd från unionen genom att en särskild fond för inre säkerhet inrättas och förvaltas. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 10 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(10) Det ekonomiska stödet inom dessa områden bör i synnerhet gå till insatser för att främja gränsöverskridande gemensamma insatser, tillgång till och utbyte av information, utbyte av bästa praxis, bättre och säkrare kommunikation och samordning, utbildning av och utbyten mellan personal, verksamheter som avser analys, övervakning och utvärdering, övergripande hot- och riskbedömningar, informationsverksamhet, testning och validering av ny teknik, forskning inom forensisk vetenskap och förvärv av driftskompatibel teknisk utrustning. |
(10) Det ekonomiska stödet inom dessa områden bör i synnerhet gå till insatser för att främja gränsöverskridande gemensamma insatser, tillgång till och utbyte av information, utbyte av bästa praxis, bättre och säkrare kommunikation och samordning, utbildning av och utbyten mellan personal, verksamheter som avser analys, övervakning och utvärdering, övergripande hot- och riskbedömningar, samarbete mellan medlemsstater och relevanta EU-organ, informationsverksamhet, testning och validering av ny teknik, forskning inom forensisk vetenskap och förvärv av driftskompatibel teknisk utrustning |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 11 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(11) De åtgärder i eller avseende tredjeländer som finansieras genom detta instrument bör vidtas i samverkan och samordning med andra åtgärder utanför unionen som finansieras genom unionens instrument för bistånd till tredjeländer, såväl geografiska som tematiska. Vid genomförandet av dessa åtgärder eftersträvas framför allt fullständig överensstämmelse med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder och utrikespolitik rörande landet eller regionen i fråga. De bör inte syfta till att stödja åtgärder som är direkt utvecklingsinriktade och de bör vid behov komplettera det ekonomiska stöd som ges genom instrument för bistånd till tredjeländer. Överensstämmelse kommer även att eftersträvas med EU:s humanitära politik, särskilt vad gäller genomförandet av nödåtgärder. |
(11) De åtgärder i eller avseende tredjeländer som skulle finansieras genom detta instrument bör vidtas i samverkan och samordning med andra åtgärder utanför unionen som finansieras genom unionens instrument för bistånd till tredjeländer, såväl geografiska som tematiska. Vid genomförandet av dessa åtgärder eftersträvas framför allt fullständig överensstämmelse med principerna och de allmänna målen för unionens yttre åtgärder och utrikespolitik rörande landet eller regionen i fråga. De bör inte syfta till att stödja åtgärder som är direkt utvecklingsinriktade och de bör vid behov komplettera det ekonomiska stöd som ges genom instrument för bistånd till tredjeländer. Överensstämmelse kommer även att eftersträvas med EU:s humanitära politik, särskilt vad gäller genomförandet av nödåtgärder. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 12 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(12) Detta instrument bör genomföras med fullt iakttagande av de rättigheter och principer som fastställs i Europeiska unionens stadga om grundläggande rättigheterna. |
(Berör inte den svenska versionen). |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 13 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(13) För att garantera ett enhetligt genomförande av fonden för inre säkerhet bör den unionsbudget som anslås för detta finansieringsinstrument genomföras genom delad förvaltning, med undantag för åtgärder av synnerligt intresse för unionen (unionsåtgärder), bistånd vid nödsituationer och tekniskt bistånd, som genomförs genom direkt eller indirekt förvaltning. |
(13) För att garantera ett enhetligt genomförande av fonden för inre säkerhet och en effektiv förvaltning av åtgärder av synnerligt intresse för unionen (unionsåtgärder), bistånd vid nödsituationer och tekniskt bistånd bör den unionsbudget som anslås för detta finansieringsinstrument genomföras genom direkt och indirekt förvaltning, med undantag för åtgärder som kräver en administrativ flexibilitet och nationella program, som genomförs genom delad förvaltning. |
Motivering | |
Genomförandet av unionens budget genom delad förvaltning borde vara undantaget och inte regeln (se artikel 55 i budgetförordningen). | |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 13a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(13a) När det gäller de resurser som genomförs genom delad förvaltning måste medlemsstaternas nationella program fullständigt stämma överens med EU:s prioriteringar och mål. |
Motivering | |
Erfarenheterna från halvtidsöversynen och samrådet med berörda parter visar att det behövs ett mer resultatinriktat synsätt för delad förvaltning och en gemensam rättslig ram. | |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 14 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(14) De medel som anslås till medlemsstaterna för genomförande genom deras nationella program bör fördelas på grundval av tydliga och objektiva kriterier kopplade till de allmänna nyttigheter som medlemsstaterna ska skydda samt dessa medlemsstaters ekonomiska förmåga att säkerställa en hög inre säkerhet, t.ex. antal invånare, storlek på territoriet, antal passagerare och varor som passerar genom de internationella flygplatserna och kusthamnarna, antal infrastrukturer som utgör europeisk kritisk infrastruktur samt bruttonationalprodukt. |
(14) De medel som anslås till medlemsstaterna för genomförande genom deras nationella program bör fördelas på grundval av tydliga, objektiva och mätbara kriterier kopplade till de allmänna nyttigheter som medlemsstaterna ska skydda samt dessa medlemsstaters ekonomiska förmåga att säkerställa en hög inre säkerhet, t.ex. antal invånare, storlek på territoriet, antal passagerare och varor som passerar genom de internationella flygplatserna och kusthamnarna, antal infrastrukturer som utgör europeisk kritisk infrastruktur samt bruttonationalprodukt. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 18a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18a) Man bör bättre samordna EU:s och medlemsstaternas användning av medel på detta område för att garantera att de kompletterar varandra, blir effektivare och synligare samt för att uppnå bättre budgetsynergier. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 18b (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18b) EU-finansieringens effekter måste maximeras genom att utnyttja, samordna och förstärka offentliga ekonomiska resurser. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 18c (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18c) Största möjliga transparens, ansvarsskyldighet och demokratisk kontroll bör garanteras för mekanismer som avser EU-budgeten. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 18d (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18d) Bättre genomförande och kvalitet när det gäller användning av pengarna bör vara riktlinjerna för att uppnå programmets mål, samtidigt som en optimal användning av de ekonomiska resurserna säkerställs. |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Skäl 18e (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18e) Det behövs garantier för en sund ekonomisk förvaltning av programmet och för att det genomförs på ett så effektivt och användarvänligt sätt som möjligt, samtidigt som rättssäkerheten och tillgängligheten till programmet också garanteras för samtliga deltagare. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Skäl 18f (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18f) Kommissionen bör årligen kontrollera genomförandet av instrumentet med hjälp av nyckelindikatorer för utvärdering av resultat och effekter. Dessa indikatorer, inklusive relevanta referensnivåer, bör utgöra minimiutgångspunkten för att utvärdera i vilken utsträckning programmets mål har uppnåtts. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Skäl 19 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
(19) För att komplettera eller ändra detta instruments bestämmelser för fastställande av strategiska unionsprioriteringar bör befogenheterna att anta rättsakter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktion delegeras till kommissionen, som bör genomföra lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, när den utarbetar och upprättar delegerade rättsakter, se till att relevanta dokument samtidigt, i tid och på lämpligt sätt överlämnas till Europaparlamentet och rådet. |
(19) För att komplettera eller ändra detta instruments bestämmelser för fastställande av strategiska unionsprioriteringar bör befogenheterna att anta rättsakter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktion delegeras till kommissionen, som bör genomföra lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. Kommissionen bör, när den utarbetar och upprättar delegerade akter, se till att relevanta dokument samtidigt, i tid och på lämpligt sätt överlämnas till Europaparlamentet och rådet. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Skäl 27a (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(27a) När kommissionen genomför budgeten genom delad förvaltning ska genomförandeuppgifter delegeras till medlemsstaterna. Kommissionen och medlemsstaterna ska rätta sig efter principerna om sund ekonomisk förvaltning, transparens och icke‑diskriminering, och se till att unionens åtgärder är synliga när de förvaltar EU-medel. Kommissionen och medlemsstaterna ska för detta ändamål uppfylla sina respektive förpliktelser i fråga om kontroll och revision och åta sig det ansvar som följer därav enligt denna förordning. Kompletterande bestämmelser ska antas genom sektorsspecifika regler. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 2 – led d | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
d) organiserad brottslighet: straffbart handlande av en strukturerad sammanslutning, bestående av mer än två personer, inrättad för en viss tid, som handlar i samförstånd för att direkt eller indirekt erhålla ekonomiska eller materiella fördelar. |
d) organiserad brottslighet: straffbart handlande av en strukturerad sammanslutning, bestående av mer än två personer, inrättad för en viss tid, som handlar i samförstånd för att direkt eller indirekt erhålla ekonomiska eller materiella fördelar på ett sätt som strider mot lagen. |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led a - stycke 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
a) Förebygga och bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, samt stärka samordningen och samarbetet mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och mellan dessa och berörda tredjeländer. |
a) Förebygga och bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, inklusive terrorism, samt stärka samordningen och samarbetet mellan medlemsstaternas brottsbekämpande myndigheter och med berörda EU-organ och tredjeländer |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 – led a – stycke 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
Hur väl detta mål uppnås ska mätas med indikatorer såsom antalet gemensamma gränsöverskridande insatser och antalet dokument som producerats och evenemang som organiserats om bästa praxis. |
Hur väl detta mål uppnås ska mätas med indikatorer såsom antalet gemensamma gränsöverskridande insatser, antalet uppklarade brott avseende gränsöverskridande organiserad brottslighet och antalet dokument som producerats och evenemang som organiserats om bästa praxis. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 3 – led ba (nytt) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
ba) Åtgärder som stärker medlemsstaternas kapacitet att samarbeta med Europol och att bättre utnyttja Europols produkter och tjänster. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led c | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
c) Åtgärder som förbättrar polissamarbetet och samordningen mellan de brottsbekämpande myndigheterna, bl.a. gemensamma utredningsgrupper och andra former av gemensamma gränsöverskridande insatser, tillgång till och utbyte av information samt driftskompatibel teknik. |
c) Åtgärder som förbättrar polissamarbetet och samordningen mellan de brottsbekämpande myndigheterna, bl.a. gemensamma utredningsgrupper och andra former av gemensamma gränsöverskridande insatser, tillgång till och utbyte av information samt driftskompatibel teknik, såsom utvidgningen av Europols nätapplikation för säkert informationsutbyte (Siena) eller genomförandet av datauppladdningen för Europols informationssystem. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
1. De samlade medlen för genomförandet av denna förordning ska uppgå till 1 128 miljoner euro. |
1. De vägledande samlade medlen för genomförandet av denna förordning ska uppgå till 1 128 miljoner euro. |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Budgetmyndigheten ska bevilja de årliga anslagen inom budgetramens gränser. |
2. Budgetmyndigheten ska bevilja de årliga anslagen till fonden utan att det påverkar bestämmelserna i förordningen om en flerårig budgetram för perioden 2014‑2020 och det interinstitutionella avtalet av xxx/201z mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 4 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
4. Budgeten inom ramen för instrumentet ska genomföras genom delad förvaltning i enlighet med artikel 55.1 b i förordning (EU) nr XXXX/2012 [ny budgetförordning], med undantag av unionsåtgärder som avses i artikel 7, tekniskt stöd som avses i artikel 8.1 och bistånd vid nödsituationer som avses i artikel 9. |
4. Budgeten inom ramen för instrumentet ska genomföras genom direkt eller indirekt förvaltning (de unionsåtgärder som avses i artikel 7, det tekniska stöd som avses i artikel 8.1 och det bistånd vid nödsituationer som avses i artikel 9) eller genom delad förvaltning i enlighet med artikel 55.1 b i förordning (EU) nr XXXX/2012 [ny budgetförordning]. |
Motivering | |
Genomförandet av unionens budget genom delad förvaltning borde vara undantaget och inte regeln (se artikel 55 i budgetförordningen). | |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 4a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4a. I enlighet med artikel 317 i EUF‑fördraget är det kommissionen som har det slutliga ansvaret för genomförandet av unionens budget. |
Motivering | |
I enlighet med artikel 317 i EUF‑fördraget är det kommissionen som har det slutliga ansvaret för genomförandet av unionens budget. | |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 5 – punkt 5 – inledningen | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
5. De samlade medlen ska preliminärt användas enligt följande: |
5. Utan att det påverkar budgetmyndighetens rättigheter ska de samlade medlen preliminärt användas enligt följande: |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 2 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
2. Enligt de nationella program som ska granskas och godkännas av kommissionen i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr XXX/2012 [den övergripande förordningen], ska medlemsstaterna inrikta sig på projekt som behandlar de strategiska unionsprioriteringar som förtecknas i bilagan till denna förordning. |
2. Enligt de nationella program som ska granskas och godkännas av kommissionen i enlighet med artikel 14 i förordning (EU) nr XXX/2012 [den övergripande förordningen], ska medlemsstaterna genomföra projekt som behandlar de strategiska unionsprioriteringar som förtecknas i bilagan till denna förordning. |
Motivering | |
De nationella programmen bör fokuseras på projekt som respekterar unionens strategiska prioriteringar enligt bilagan till denna förordning. | |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 – led g | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
g) Projekt som ökar kännedomen om unionens politik och mål bland berörda parter och allmänheten, bl.a. |
g) Projekt som ökar kännedomen om denna politik bland berörda parter och allmänheten. |
Motivering | |
Det finns andra budgetposter som är öronmärkta för att förmedla EU:s politiska mål. | |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 5 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
5. Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2015 överlämna en delrapport om uppnådda resultat och de kvalitativa och kvantitativa aspekterna på genomförandet av rådets beslut 2007/125/RIF under perioden 2011–2013. |
5. Kommissionen ska till Europaparlamentet och rådet senast den 31 december 2015 överlämna en delrapport om uppnådda resultat och de kvalitativa och kvantitativa aspekterna på genomförandet av rådets beslut 2007/125/RIF under perioden 2011–2013. I rapporten ska kommissionen om så är möjligt presentera konkreta bevis på att komplettering och synergier har uppnåtts mellan EU-fonderna och medlemsstaternas budgetar och på att EU-budgeten haft stimulerande effekter på medlemsstaterna när det gäller att uppnå de mål som fastställs i rådets beslut 2007/125/RIF. |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 15a (ny) | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 15a |
|
Utvärdering |
|
Senast den 31 december 2017 ska kommissionen till Europaparlamentet och rådet överlämna en rapport för att utvärdera genomförandet av målen i denna förordning. |
Motivering | |
Inom ramen för ett resultatbaserat synsätt bör man göra en utvärdering efter halva tiden av hur denna förordning fungerar. | |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Bilaga – Förteckning över strategiska unionsprioriteringar – punktsats 1 | |
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
· Åtgärder för att förebygga och bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, särskilt olaglig narkotikahandel, människohandel, sexuellt utnyttjande av barn och projekt för att identifiera och upplösa kriminella nätverk, skydda ekonomin mot kriminell infiltration, och minska de ekonomiska incitamenten genom att beslagta, frysa och förverka kriminellas egendom. |
· Åtgärder för att förebygga och bekämpa gränsöverskridande, allvarlig och organiserad brottslighet, särskilt olaglig narkotikahandel, människohandel, sexuellt utnyttjande av barn och handel med skyddade arter samt projekt för att identifiera och upplösa kriminella nätverk, skydda ekonomin mot kriminell infiltration, och minska de ekonomiska incitamenten genom att beslagta, frysa och förverka kriminellas egendom |
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Fonden för inre säkerhet - Polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering |
||||
Referensnummer |
COM(2011)0753 – C7-0445/2011 – 2011/0368(COD) |
||||
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
LIBE 15.12.2011 |
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 15.12.2011 |
||||
Föredragande av yttrande Utnämning |
Dominique Riquet 15.2.2012 |
||||
Antagande |
6.9.2012 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
30 2 1 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Marta Andreasen, Richard Ashworth, Reimer Böge, Zuzana Brzobohatá, Jean Louis Cottigny, Jean-Luc Dehaene, Göran Färm, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Lucas Hartong, Jutta Haug, Monika Hohlmeier, Sidonia Elżbieta Jędrzejewska, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Giovanni La Via, George Lyon, Jan Mulder, Juan Andrés Naranjo Escobar, Dominique Riquet, Derek Vaughan, Angelika Werthmann |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Burkhard Balz, Maria Da Graça Carvalho, Edit Herczog, Jürgen Klute, Georgios Stavrakakis, Nils Torvalds |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Luigi Berlinguer |
||||
- [1] COM(2011)0500 slutlig av den 29 juni 2011.
- [2] Källa: Meddelandet ”Att bygga ett öppet och säkert Europa: budgeten för inrikes frågor för perioden 2014‑2020”, COM(2011)0753.
- [3] Europeiska polisbyrån (Europol), Europeiska polisakademin (Cepol), Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), Europeiska stödkontoret för asylfrågor (EASO) och Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk (EMCDDA).
- [4] Fonden för inre säkerhet inrättas i form av två separata rättsakter, dvs. denna förordning om polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering och förordningen om gränsförvaltning och gemensam viseringspolitik.
- [5] Antagna texter, P7_TA(2011)0266.
ÄRENDETS GÅNG
Titel |
Fonden för inre säkerhet - Polissamarbete, förebyggande och bekämpande av brottslighet samt krishantering |
||||
Referensnummer |
COM(2011)0753 – C7-0445/2011 – 2011/0368(COD) |
||||
Framläggande för parlamentet |
15.11.2011 |
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
LIBE 15.12.2011 |
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
BUDG 15.12.2011 |
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Salvatore Iacolino 5.12.2011 |
|
|
|
|
Behandling i utskott |
20.3.2012 |
10.7.2012 |
6.11.2012 |
10.12.2012 |
|
|
9.1.2014 |
|
|
|
|
Antagande |
9.1.2014 |
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
39 8 2 |
|||
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Jan Philipp Albrecht, Roberta Angelilli, Edit Bauer, Emine Bozkurt, Salvatore Caronna, Philip Claeys, Carlos Coelho, Ioan Enciu, Frank Engel, Cornelia Ernst, Tanja Fajon, Kinga Gál, Kinga Göncz, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Salvatore Iacolino, Sophia in ‘t Veld, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Timothy Kirkhope, Baroness Sarah Ludford, Svetoslav Hristov Malinov, Véronique Mathieu Houillon, Anthea McIntyre, Claude Moraes, Antigoni Papadopoulou, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Csaba Sógor, Renate Sommer, Wim van de Camp, Axel Voss, Renate Weber, Cecilia Wikström, Tatjana Ždanoka, Auke Zijlstra |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Alexander Alvaro, Mariya Gabriel, Stanimir Ilchev, Ulrike Lunacek, Hubert Pirker, Zuzana Roithová, Joanna Senyszyn, Marie-Christine Vergiat, Janusz Wojciechowski |
||||
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Leonardo Domenici, Christian Engström, Enrique Guerrero Salom, Nadja Hirsch, Olle Ludvigsson |
||||
Ingivande |
14.1.2014 |
||||