BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010

14.1.2014 - (COM(2013)0312 – C7‑0195/2013 – 2013/0164(COD)) - ***I

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi
Föredragande: Vittorio Prodi

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010

(COM(2013)0312/2 – C7‑0195/2013 – 2013/0164(COD))

(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM (2013)0312,)

–   med beaktande av artiklarna 294.2 och 189.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7-0195/2013),

–   med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–   med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för industrifrågor, forskning och energi och yttrandena från budgetutskottet och utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (A7-0027/2014).

1.  Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.

2.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.

3.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(1) GMES (Global Monitoring for Environment and Security) var ett jordövervakningsinitiativ lett av unionen och genomfört i partnerskap med medlemsstaterna och Europeiska rymdorganisationen (ESA). GMES kan sägas ha uppstått i maj 1998, när de organ som verkade för utveckling av den europeiska rymdverksamheten utfärdade en gemensam förklaring, Bavenomanifestet. I manifestet efterlystes ett långsiktigt åtagande att utveckla rymdbaserade miljöövervakningstjänster, som byggde på och vidareutvecklade europeisk kompetens och teknik. Unionen gjorde 2005 det strategiska valet att utveckla en oberoende europeisk jordobservationskapacitet för att tillhandahålla miljö- och säkerhetstjänster8, vilket utmynnade i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013)9.	(1) GMES (Global Monitoring for Environment and Security) var ett jordövervakningsinitiativ lett av unionen och genomfört i partnerskap med medlemsstaterna och Europeiska rymdorganisationen (ESA). GMES kan sägas ha uppstått i maj 1998, när de organ som verkade för utveckling av den europeiska rymdverksamheten utfärdade en gemensam förklaring, Bavenomanifestet. I manifestet efterlystes ett långsiktigt åtagande att utveckla rymdbaserade miljöövervakningstjänster, som byggde på och vidareutvecklade europeisk kompetens och teknik. Unionen gjorde 2005 det strategiska valet att tillsammans med ESA utveckla en oberoende europeisk jordobservationskapacitet för att tillhandahålla miljö- och säkerhetstjänster8, vilket utmynnade i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 911/2010 av den 22 september 2010 om det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES) och dess inledande driftsfas (2011–2013)9.
__________________	__________________
8 COM(2005)0565, 10 november 2005.	8 COM(2005)0565, 10 november 2005.
9 EUT L 276, 26.10.2010, s. 1.	9 EUT L 276, 26.10.2010, s. 1.
Motivering
Sedan starten var GMES ett gemensamt program för EU och ESA under ledning av EU. Omkring 60 procent av investeringarna i rymdsegmentet har hittills finansierats genom ESA.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 9
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(9) För att nå sina mål bör Copernicusprogrammet bygga på en oberoende kapacitet för unionen till rymdbaserade observationer och tillhandahålla operativa tjänster inom miljö, räddningstjänst och säkerhet. Det bör också utnyttja tillgängliga jordbaserade data som tillhandahålls bl.a. av medlemsstaterna. För att operativa tjänster ska kunna tillhandahållas måste Copernicus rymdkomponent fungera väl och säkert. Den tilltagande risken för kollisioner med andra satelliter och rymdskrot är det allvarligaste hotet mot Copernicus rymdkomponent. Copernicusprogrammet bör därför stödja åtgärder för att minska sådana risker, särskilt genom att bidra till det program som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut [XXX] om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning.	(9) För att nå sina mål bör Copernicusprogrammet bygga på en oberoende kapacitet för unionen till rymdbaserade observationer och tillhandahålla operativa tjänster inom miljö, räddningstjänst och säkerhet. Det bör också utnyttja tillgängliga jordbaserade data som tillhandahålls bl.a. av medlemsstaterna. Programmet bör i största möjliga utsträckning utnyttja medlemsstaternas kapacitet för rymdbaserade observationer och tjänster. Programmet bör även utnyttja kapaciteten hos kommersiella initiativ i Europa och därmed även bidra till utvecklingen av en livskraftig kommersiell rymdsektor i Europa. Dessutom kommer tillgången till det europeiska datareläsatellitsystemet för Copernicus Sentinelsatelliter att påskynda överföringen av data och följaktligen ytterligare öka kapaciteten som svar på användarnas ökande efterfrågan på data i nära realtid. För att operativa tjänster ska kunna tillhandahållas måste Copernicus rymdkomponent fungera väl och säkert och ständigt vara tillgänglig. Den tilltagande risken för kollisioner med andra satelliter och rymdskrot är det allvarligaste hotet mot Copernicus rymdkomponent. Copernicusprogrammet bör därför stödja åtgärder för att minska sådana risker, särskilt genom att tillsammans med Egnos/Galileo, utan att äventyra dessa programs fullständiga funktionsduglighet, tillhandahålla största möjliga bidrag till det program som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut [XXX] om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning. I syfte att främja maximal utveckling av den europeiska rymd- och tjänsteindustrin och uppnå högsta kostnadseffektivitet och bästa prestanda vid utvecklingen av Copernicus bör man tillämpa principer för offentlig upphandling; kontrakten bör vara av lämplig omfattning och användning av underleverantörsavtal bör vara möjligt.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 10
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(10) För Copernicusåtgärder (2014–2020) behövs totalt 3 786 miljoner euro i 2011 års priser, som anslås i ett separat budgetkapitel i avdelning 2 under rubrik 1a i unionens allmänna budget. Kommissionens personalutgifter och administrativa utgifter i samband med samordningen av Copernicusprogrammet bör finansieras från unionsbudgeten.	(10) För Copernicusåtgärder (2014–2020) behövs totalt 3 786 miljoner euro i 2011 års priser, som anslås i ett separat budgetkapitel i avdelning 2 under rubrik 1a i unionens allmänna budget. Kommissionens personalutgifter och administrativa utgifter i samband med samordningen av Copernicusprogrammet bör finansieras från unionsbudgeten. Om det skulle uppstå ytterligare oförutsedda finansiella åtaganden bör alla eventuella höjningar av unionens bidrag inte ske på bekostnad av andra program, utan i stället täckas av den tillgängliga marginalen mellan taken i den fleråriga budgetramen och de egna medlen. För att maximera resultaten och utnyttja den kunskap och expertis som vunnits under programmets genomförandefaser bör nya organisationsmodeller undersökas för framtida planering, exempelvis ett gemensamt initiativ för rymdteknik och en flerårig finansieringsplan som upprättas med hjälp av Europeiska investeringsbanken och som sörjer för ett ekonomiskt åtagande från samtliga medlemsstater.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(10a) För tydlighetens skull och för att underlätta kostnadskontrollen bör anslaget till Copernicusprogrammet delas upp i olika kategorier utifrån de särskilda mål som fastställs i denna förordning. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen med avseende på omfördelningen av medel från ett särskilt mål till ett annat, om avvikelsen är mer än fem procentenheter, och med avseende på preciseringen av vilka finansieringsprioriteringar som ska avspeglas i arbetsprogrammen.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(13) Copernicus internationella inslag har särskilt stor betydelse för utbyte av data och information samt för tillgång till observationsinfrastruktur. Ett sådant utbytessystem är mer kostnadseffektivt än system för datainköp, och stärker programmets globala karaktär.	(13) Copernicus internationella inslag har särskilt stor betydelse för utbyte av data och information samt för tillgång till observationsinfrastruktur. Ett sådant utbytessystem är mer kostnadseffektivt än system för datainköp, och stärker programmets globala karaktär, och tillräckligt skydd bör garanteras för den information och de data som utbyts på detta sätt.
Motivering
Föredraganden för här in kravet på ömsesidighet. Men även om denna term sänder ut ett starkt politiskt budskap riskerar den att föra med sig tolkningssvårigheter och skilda tolkningar. Därför vill vi ersätta den med en juridiskt lämpligare lydelse i själva texten.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(16) Kommissionen bör ha det övergripande ansvaret för Copernicusprogrammet. Kommissionen bör fastställa programmets prioriteringar och mål och stå för den allmänna samordningen och förvaltningen av det.	(16) Kommissionen bör ha det övergripande ansvaret för Copernicusprogrammet. Kommissionen bör i förväg tydligt fastställa programmets prioriteringar och mål och stå för den allmänna samordningen och förvaltningen av det. Här bör även ingå särskilda satsningar för att öka allmänhetens medvetenhet om hur viktiga och allestädes närvarande rymdprogrammen är i våra dagliga liv. Den bör i god tid förse Europaparlamentet och rådet med all relevant information rörande programmet.
Motivering
Allmänhetens insikt och stöd är väsentligt för att rättfärdiga budgeten och främja rymdprogramsprodukter.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Skäl 17
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(17) Eftersom Copernicus bedrivs i partnerskap, bör programmets genomförande, för att undvika överlappning av teknisk expertis, delegeras till organ med lämplig teknisk förmåga och lämpliga färdigheter.	(17) Eftersom Copernicus bedrivs i partnerskap, bör programmets genomförande, för att undvika överlappning av teknisk expertis, delegeras till organ med lämplig teknisk förmåga och lämpliga yrkesmässig kapacitet, såsom Europeiska byrån för GNSS (GSA), som skulle kunna inta en aktiv roll i nära samarbete med expertcentrumen för jordobservation vid genomförandet av Copernicusprogrammet i framtiden.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Skäl 18
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(18) Under genomförandet av Copernicusprogrammet kan kommissionen, om åtgärdernas särskilda karaktär och unionsorganets särskilda kompetens motiverar det, anlita behöriga unionsorgan som Europeiska miljöbyrån, Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska unionens satellitcentrum och alla andra relevanta organ som kan komma i fråga för delegering av uppgifter enligt artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/200212. Vid valet av unionsorgan bör vederbörlig hänsyn tas till kostnadseffektiviteten i att anförtro organet uppgifterna, liksom inverkan på organets styrstrukturer, budget och personalresurser.	(18) Under genomförandet av Copernicusprogrammet kan kommissionen, om åtgärdernas särskilda karaktär och unionsorganets särskilda kompetens motiverar det, anlita behöriga unionsorgan som Europeiska miljöbyrån, Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex), Europeiska sjösäkerhetsbyrån, Europeiska byrån för GNSS (GSA) och Europeiska unionens satellitcentrum och alla andra relevanta organ som kan komma i fråga för delegering av uppgifter enligt artikel 58 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/201212. Vid valet av unionsorgan bör vederbörlig hänsyn tas till kostnadseffektiviteten i att anförtro organet uppgifterna, liksom inverkan på organets styrstrukturer, budget och personalresurser.
__________________	__________________
12 EUT L 298, 26.10.2010, s. 1.	12 Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Skäl 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(19) För att uppnå syftet med Copernicus på varaktig basis är det nödvändigt att samordna de olika Copernicuspartnernas insatser och att utveckla, upprätta och sköta driften av en tjänste- och observationskapacitet som tillgodoser användarnas behov. En kommitté bör i detta sammanhang bistå kommissionen med att samordna bidragen till Copernicus från unionen, medlemsstaterna och mellanstatliga organ, säkerställa att de befintliga resurserna utnyttjas på bästa sätt och identifiera brister som man behöver ta itu med på unionsnivå. Den bör även bistå kommissionen med att övervaka det enhetliga genomförandet av Copernicus.	(19) För att uppnå syftet med Copernicus på varaktig basis är det nödvändigt att samordna de olika Copernicuspartnernas insatser och att utveckla, upprätta och sköta driften av en tjänste- och observationskapacitet som tillgodoser användarnas behov. En kommitté bör i detta sammanhang bistå kommissionen med att samordna bidragen till Copernicus från unionen, medlemsstaterna, den privata sektorn och mellanstatliga organ, säkerställa att de befintliga resurserna utnyttjas på bästa sätt och identifiera brister som man behöver ta itu med på unionsnivå. Den bör även bistå kommissionen med att övervaka det enhetliga genomförandet av Copernicus.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Skäl 19a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(19a) Copernicusprogrammet bör följa unionens regler för offentlig upphandling och bör först och främst syfta till att uppnå kostnadseffektivitet, kostnadskontroll, begränsning av riskerna, ökad effektivitet och minskat beroende av enskilda leverantörer. Fritt tillträde och rättvis konkurrens i hela den industriella leveranskedjan och ett balanserat deltagande av olika branscher på alla nivåer, inklusive i synnerhet små och medelstora företag och mindre systemintegratörer, bör eftersträvas i alla medlemsstater. Eventuellt missbruk av dominerande ställning eller långvarigt beroende av enskilda leverantörer bör undvikas, eftersom det skulle göra de tillhandahållna tjänsterna dyrare och Copernicusprogrammet ohållbart på lång sikt.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 1 – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Syfte	Syfte och tillämpningsområde
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
I denna förordning fastställs unionens jordobservationsprogram, kallat Copernicus, med regler för genomförande av det.	I denna förordning fastställs unionens jordobservations- och jordövervakningsprogram, kallat Copernicus, med regler för installationen, driften och utnyttjandet av det.
	Copernicusprogrammet ska sörja för kontinuiteten i de verksamheter som åstadkommits inom GMES-programmet och ska bestå av följande:
	a) En tjänstekomponent som ger tillgång till information inom områdena atmosfärövervakning, övervakning av klimatförändringar, katastrofhantering, markövervakning, havsövervakning och säkerhet.
	b) En rymdkomponent som ger varaktig tillgång till observationer från rymden för de tjänsteområden som avses i led a.
	c) En jordbaserad komponent som säkerställer samordnad tillgång till observationer via luftbaserade, havsbaserade och jordbaserade installationer, inklusive obemannade sådana, för de tjänsteområden som anges i led a samt kalibrering och validering för rymdbaserade observationer.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Allmänna mål	Mål
1. Copernicusprogrammet ska bidra till följande allmänna mål:	1. Copernicusprogrammet ska bidra till följande allmänna mål:
a) Miljöskydd och stöd till räddningstjänst och säkerhetsinsatser.	a) Miljöövervakning och miljöskydd samt stöd till räddningstjänst och civila säkerhetsinsatser.
b) Stöd till Europa 2020-strategin genom att bidra till målet om smart, hållbar tillväxt för alla; det ska särskilt bidra till ekonomisk stabilitet och tillväxt genom att stärka de kommersiella tillämpningarna.	b) Stöd till Europa 2020-strategin genom att bidra till målet om smart, hållbar tillväxt för alla; det ska särskilt bidra till ekonomisk stabilitet och tillväxt genom att stärka det fria datautbytet och de kommersiella tillämpningarna. Det bör även främja utvecklingen av en stark och balanserad rymd- och tjänsteindustri i hela unionen och samtidigt förbli konkurrenskraftigt på internationell nivå genom att maximera möjligheterna för europeiska företag att utveckla och tillhandahålla viktig innovativ teknik och tjänster och sörja för att unionen har oberoende tillgång till miljökunskap.
	2. För att uppnå de allmänna mål som fastställs i punkt 1 ska Copernicus ha följande specifika mål:
2. Originaldata och -information från rymdbaserade observationer samt från tillgängliga jordbaserade data (nedan kallat Copernicusdata och Copernicusinformation) ska vara korrekta och tillförlitliga, tillhandahållas långvarigt och uthålligt och svara mot Copernicusanvändarnas behov. Tillgången till data ska vara fullständig, öppen och kostnadsfri, med förbehåll för de villkor som fastställs i eller i enlighet med denna förordning.	a) Leverera data och uppgifter som ska vara korrekta och tillförlitliga, tillhandahållas på en långvarig, kontinuerlig och hållbar basis som svarar mot Copernicusanvändarnas behov, dvs. de användare som tillhör de europeiska, nationella, regionala eller lokala enheter som har till uppgift att definiera, genomföra, verkställa eller övervaka en offentlig tjänst eller ett offentligt politikområde som avses i artikel 4, statliga organ, universitet, forskningsinstitutioner och kommersiella och privata användare.
3. Vid tillämpningen av punkt 2 avses med Copernicusanvändare europeiska, nationella, regionala och lokala organ som har i uppgift att utforma, genomföra, tillämpa eller övervaka en offentlig tjänst eller offentlig politik på de områden som nämns i artikel 4.1.
	b) Tillhandahålla långsiktig, tillförlitlig tillgång till rymdbaserade data och information från unionens oberoende jordobservationskapacitet med konsekventa tekniska specifikationer som bygger på befintliga europeiska och nationella resurser och kapaciteter samt vid behov komplettera dem.
4. Hur väl de mål som anges i punkt 1 uppnås ska mätas med hjälp av följande resultatindikatorer:	3. Hur väl de mål som anges i punkterna 1 och 2 uppnås ska mätas med hjälp av följande resultatindikatorer:
a) Data och information som tillgängliggörs enligt respektive servicenivåkrav för miljö, räddningstjänst och säkerhet.	a) Data och information som tillgängliggörs enligt respektive servicenivåkrav för miljö, räddningstjänst och säkerhet.
	b) Slutförande av avsedd rymdinfrastruktur sett till antal utstationerade satelliter och mängd producerad data med hänsyn till den tillgängliga budgeten.
	c) Efterfrågan på data och information från Copernicus mätt som antalet användare, mängden läst data och information samt spridningen till unionens institutioner, nationella, regionala eller lokala myndigheter och organ.
	d) Användning av Copernicusdata och Copernicusinformation av unionens institutioner och organ, nationella, regionala och lokal myndigheter, forskningsorgan, internationella organisationer och privata enheter, graden av upptagning och nöjdhet bland användarna samt nyttan för EU-medborgarna.
b) Marknadspenetration och konkurrenskraft för de europeiska operatörerna i senare led.	e) Marknadspenetration, skapande av nya marknader och konkurrenskraft.
	(teknisk anmärkning: artikel 3 utgår)
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Copernicustjänsternas omfattning	Driften av Copernicus
	Avsnitt I – Tjänster
De Copernicustjänster som avses i artikel 3.1 ska inbegripa följande:
1. Operativa tjänster:	1. Copernicustjänsterna ska inbegripa följande:
a) Atmosfärsövervakningstjänsten ska tillhandahålla information om luftkvaliteten på europeisk nivå och atmosfärens kemiska sammansättning på global nivå. Framför allt ska tjänsten bistå med information till system för övervakning av luftkvaliteten på allt från lokal till nationell nivå samt bidra till övervakningen av atmosfärkemiska klimatvariabler.	a) Atmosfärsövervakningstjänsten ska tillhandahålla information om luftkvaliteten på europeisk nivå och atmosfärens kemiska sammansättning på global nivå, med särskild uppmärksamhet på observationen av trädtäckta ytor. Framför allt ska tjänsten bistå med information till system för övervakning av luftkvaliteten på allt från lokal till nationell nivå, särskilt när det gäller temperaturmönster, samt bidra till övervakningen av atmosfärkemiska klimatvariabler.
b) Havsövervakningstjänsten ska tillhandahålla information om det fysiska tillståndet och utvecklingen i hav och marina ekosystem i både världshav och regionala europeiska områden.	b) Havsövervakningstjänsten ska tillhandahålla information om det fysiska tillståndet och utvecklingen i hav och marina ekosystem i både världshav, polarområden och regionala europeiska områden, med särskild uppmärksamhet på avfallsflöden.
c) Markövervakningstjänsten ska tillhandahålla information till stöd för global till lokal miljöövervakning av biologisk mångfald, mark, vatten, skogar och naturresurser samt till stöd för allmän tillämpning av miljö-, jordbruks-, utvecklings-, energi-, stadsplanerings-, infrastruktur- och transportpolitiken.	c) Markövervakningstjänsten ska tillhandahålla information till stöd för global till lokal miljöövervakning av biologisk mångfald, mark, vatten, kryosfär, skogar, jordbruksmetoder och naturresurser samt till stöd för allmän tillämpning av miljö-, jordbruks-, utvecklings-, energi-, stadsplanerings-, infrastruktur- och transportpolitiken.
d) Klimatförändringstjänsten ska tillhandahålla information för att öka kunskapsbasen till stöd för insatser för anpassning och lindring av följderna. Den ska särskilt bidra till tillhandahållande av väsentliga klimatvariabler, klimatanalyser och prognoser i den skala i tid och rum som är relevant för anpassnings- och lindringsstrategier för unionens olika områden för sektors- och samhällsnytta.	d) Klimatförändringstjänsten ska tillhandahålla information för att öka kunskapsbasen till stöd för insatser för anpassning och lindring av följderna. Den ska särskilt bidra till tillhandahållande av väsentliga klimatvariabler, klimatanalyser och prognoser i den skala i tid och rum som är relevant för anpassnings- och lindringsstrategier för unionens olika områden för sektors- och samhällsnytta.
e) Nödreaktionstjänsten ska tillhandahålla information för nödinsatser vid olika typer av katastrofer, inklusive meteorologiska faror, geofysiska faror, avsiktliga och oavsiktliga människoskapade katastrofer och andra humanitära katastrofer, samt för förebyggande, beredskap, reaktioner och återhämtning.	e) Nödreaktionstjänsten ska tillhandahålla information för nödinsatser vid olika typer av katastrofer, inklusive meteorologiska faror, geofysiska faror, avsiktliga och oavsiktliga människoskapade katastrofer och andra humanitära katastrofer, samt för förebyggande, beredskap, reaktioner och återhämtning.
f) Säkerhetstjänsten ska tillhandahålla information till stöd för Europas säkerhetsutmaningar, och förbättra kapaciteten att förebygga, förbereda sig på och reagera på kriser, särskilt gränsövervakning och övervakning till havs, men också till stöd för unionens yttre åtgärder genom detektering och övervakning av regionöverskridande säkerhetshot, riskbedömning och system för tidig varning, kartläggning och övervakning av gränsområden.	f) Säkerhetstjänsten ska tillhandahålla information till stöd för Europas säkerhetsutmaningar, och förbättra kapaciteten att förebygga, förbereda sig på och reagera på kriser, särskilt gränsövervakning och övervakning till havs, men också till stöd för unionens yttre åtgärder genom detektering och övervakning av regionöverskridande säkerhetshot, riskbedömning och system för tidig varning, kartläggning och övervakning av gränsområden.
	Det ska inte finnas någon prioriteringsordning mellan dessa tjänster. Tjänsterna ska utföras i enlighet med subsidiaritetsprincipen och proportionalitetsprincipen, med full respekt för befintliga nationella mandat. De ska därför möjliggöra utvecklingen av decentraliserade och kostnadseffektiva tjänster som, i tillämpliga fall, på europeisk nivå ska integrera befintliga rymd-, jord- och referensdata samt kapacitet i medlemsstaterna för att undvika dubblering.
2. Utveckling, för att öka de operativa tjänsternas kvalitet och prestanda, inklusive ändringar och anpassningar, samt för att undvika och mildra operativa risker.	2. För att trygga utvecklingen av de tjänster som avses i punkt 1 i detta avsnitt och deras upptagning i den offentliga sektorn ska även följande insatser genomföras:
	a) Utveckling, för att öka de operativa tjänsternas kvalitet och prestanda, inklusive ändringar och anpassningar, samt för att undvika och mildra operativa risker.
3. Stödaktiviteter för att främja användarnas utnyttjande av de operativa tjänsterna och användningen av tillämpningar i senare led samt insatser för kommunikation och spridning.	b) Stödaktiviteter för att främja utnyttjande av Copernicus operativa tjänster, inklusive kommunikations- och spridningsaktiviteter, utveckling av standardförfaranden och verktyg för att integrera data och information från Copernicus i användarnas arbetsflöden:
	i) för offentliga myndigheter som ansvarar för definitionen, genomförandet, verkställandet eller övervakningen av en offentlig tjänst eller ett politikområde som anges i punkt 1 i detta avsnitt,
	ii) för andra användare eller tillämpningar i senare led,
	iii) för Europeiska byrån för GNSS (GSA) i samarbete med expertcentrum för jordobservation.
	Avsnitt II – Rymdkomponenten
	Copernicus rymdkomponent ska tillhandahålla rymdbaserade observationer för att uppnå de mål som avses i artikel 2, och främst betjäna de operativa tjänster som avses i punkt 1 i avsnitt I i denna artikel. Copernicus rymdkomponent ska inbegripa följande verksamheter:
	a) Tillhandahållande av rymdbaserade observationer, inbegripet följande:
	i) Slutförande, underhåll och drift av de särskilda Copernicusuppdragen, inbegripet styrning av satelliterna, övervakning och kontroll av satelliterna, mottagning, behandling, arkivering och spridning av data samt permanent kalibrering och validering.
	ii) Tillhandahållande av jordbaserade data för kalibrering och validering av rymdbaserade observationer.
	iii) Tillhandahållande, arkivering och spridning av bidragande uppdragsdata som komplement till data från de särskilda Copernicusuppdragen.
	iv) Underhåll av Copernicus rymdbaserade infrastruktur.
	b) Verksamhet som behövs på grund av nya behov hos användarna, inbegripet följande:
	i) Kartläggning av luckor i observationerna och specifikationer för nya rymduppdrag med utgångspunkt i användarnas validerade behov och befintlig eller planerad rymdinfrastruktur.
	ii) Utveckling för att modernisera och komplettera Copernicus rymdkomponent, däribland konstruktion och upphandling av nya förbättrade delar av rymdinfrastrukturen, inklusive infrastruktur som ska tas i drift efter 2025.
	c) Bidrag till skydd av satelliter mot kollisionsrisken genom tillämpning av Europaparlamentets och rådets beslut [XXX] om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning.
	Avsnitt III – Jordbaserad komponent
	Copernicusprogrammets jordbaserade komponent ska inbegripa följande verksamheter:
	a) Samordning och harmonisering av insamling och tillhandahållande av jordbaserade data samt tillhandahållande av jordbaserade data till de operativa tjänsterna, inbegripet jordbaserade data från tredje part på det internationella planet.
	b) Tekniskt bistånd till kommissionen i fråga om tjänstekraven på data från jordbaserade observationer.
	c) Samarbete med operatörer av jordbaserade resurser för att främja enhetlighet inom utvecklingsverksamhet avseende infrastruktur och nätverk för jordbaserade observationer.
	d) Kartläggning och åtgärdande av luckor i jordbaserade observationer som inte kan fyllas av befintlig infrastruktur och nätverk.
	(Teknisk anmärkning: artiklarna 5 och 6 utgår)
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Det totala anslaget för Copernicusprogrammet under perioden 2014–2020 är högst 3 786 miljoner euro i 2011 års priser.	1. Beloppet för genomförandet av Copernicusprogrammet och för att täcka riskerna i samband med dess verksamhet under perioden 2014–2020 har fastställts till högst 3 786 miljoner euro i 2011 års priser, i enlighet med [artikel 14] i rådets förordning (EU) nr [...]13a. Inom ramen för detta belopp ska driftsanslagen fördelas på de särskilda målen i artikel 2.2 enligt följande:
	a) Tillhandahållandet av de operativa tjänster som avses i punkt 1 avsnitt I i artikel 4, i enlighet med användarnas behov [X procent].
	b) Tillhandahållandet av långsiktig, tillförlitlig tillgång till rymdbaserade observationer [X procent].
	____________________
	13a Rådets förordning (EU) nr [...] om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L …).
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1a. Om det visar sig nödvändigt att avvika från tilldelningen till ett särskilt mål med mer än 5 procentenheter ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 för att ändra tilldelningen.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 7b (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	1b. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 i syfte att precisera de finansieringsprioriteringar som ska avspeglas i arbetsprogrammen. Den första delegerade akten ska antas senast den ...*.
	______________
	*EUT, vänligen för in datum: ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. De till Copernicusprogrammet anslagna medlen får också täcka utgifter för förberedelser, övervakning, kontroller, revision och utvärderingar som direkt krävs för Copernicusprogrammets förvaltning och för att dess mål ska uppnås, särskilt undersökningar, möten, information och kommunikation samt utgifter för IT-nät för informationsbehandling och dataöverföring. De resurser som anslås till kommunikationsverksamhet enligt denna förordning får också tas i anspråk proportionellt för att täcka institutionens kommunikation av unionens politiska prioriteringar.	3. De till Copernicusprogrammet anslagna medlen får också täcka utgifter för förberedelser, övervakning, kontroller, revision och utvärderingar som direkt krävs för Copernicusprogrammets förvaltning och för att dess mål ska uppnås, särskilt undersökningar, möten, information och kommunikation samt utgifter för IT-nät för informationsbehandling och dataöverföring.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 7a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 7a
	Former för unionens finansiering
	1. Unionens finansiering får ha följande rättsliga former:
	a) Delegeringsavtal.
	b) Bidragsavtal.
	c) Offentliga upphandlingsavtal.
	2. Tilldelningen av unionens finansiering ska präglas av verklig konkurrens, öppenhet och likabehandling, i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.
	3. Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om tilldelningen av unionens finansiering, om utvärderingsförfarandet och om resultaten av upphandlingsförfarandena och av de avtal som ingåtts på grundval av denna artikel efter upphandlingen.
Motivering
För tydlighetens och öppenhetens skull övertar detta ändringsförslag bestämmelserna från den tidigare GMES-förordningen (förordning (EU) nr 911/2010.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 8
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Kommissionens arbetsprogram	Kommissionens uppgifter
1. Kommissionen ska anta ett arbetsprogram i enlighet med artikel 84 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 20.3. i den här förordningen.	1. Kommissionen ska ha det övergripande ansvaret för Copernicusprogrammet. Den ska fastställa prioriteringar och mål för programmet och övervaka dess genomförande, särskilt i fråga om kostnader, tidsplan och prestanda, samt säkerhetsintressen i enlighet med artikel 16 och ska förse medlemsstaterna och Europaparlamentet med all relevant information om programmet genom en årlig rapport om genomföranderesultaten. Denna rapport ska inbegripa information om riskhantering, totalkostnader, årliga driftskostnader för varje betydande del av Copernicus infrastruktur, tidsplan, prestanda och information avseende upphandling. Rapporten ska även ställas till Copernicuskommitténs förfogande.
	2. Kommissionen ska anta, fastställa och vid behov uppdatera en långsiktig plan som inkluderar tekniska portföljer för tjänsterna enligt punkt 1 avsnitt I i artikel 4. Dessa genomförandeakter ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 20.3. När kommissionen beslutar om tilldelningen enligt det årliga arbetsprogrammet ska den, om så är lämpligt, beakta den långsiktiga planen.
	3. Kommissionen ska samarbeta med medlemsstaterna för att förbättra det inbördes utbytet av data och information mellan dem och öka mängden data och information som finns tillgänglig för Copernicusprogrammet.
	4. Kommissionen får anta åtgärder för att främja enhetlighet mellan medlemsstaterna när det gäller användningen av Copernicusdata och Copernicusinformation och deras tillgång till teknik och utveckling inom jordobservation. Sådana åtgärder får inte snedvrida konkurrensen. Genomförandeakterna ska antas i enlighet med det rådgivande förfarande som avses i artikel 20.2.
	5. Kommissionen ska på unionens vägnar och på de områden där unionen är behörig förvalta förbindelserna med tredjeländer och internationella organisationer, och samordna Copernicusprogrammet med verksamhet på nationell nivå, unionsnivå och internationell nivå.
	6. Kommissionen ska samordna medlemsstaternas bidrag i syfte att operativt tillhandahålla tjänsterna och se till att sådana data från såväl offentliga som privata observationsinfrastrukturer som krävs för de befintliga och framtida tjänsternas drift är tillgängliga på lång sikt.
	7. Kommissionen ska se till att Copernicusprogrammet kompletterar och är förenligt genom att skapa lämpliga kopplingar till unionens berörda politikområden, instrument, program och åtgärder för att säkerställa att de drar nytta av Copernicustjänsterna.
	8. Kommissionen ska upprätthålla en öppen mekanism som innebär att användarna regelbundet tillåts medverka och alla berörda parter höras, så att man kan kartlägga användarnas krav och mäta deras nöjdhet på unionsnivå och nationell nivå. I detta syfte ska den Copernicuskommitté som avses i artikel 20.1 tillse en särskild infrastruktur för spridning av Copernicusdata som bygger på ett nätverk av nationella/regionala noder och som har till uppgift att garantera och samordna spridningen av data.
	9. Kommissionen ska anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 om fastställande av de datakrav som behövs för de operativa tjänsterna, och fastställa former för anpassning av dem.
	10. Kommissionen ska ställa de ekonomiska medel som krävs för finansieringen av Copernicusprogrammet till förfogande.
	11. Kommissionen ska vidta lämpliga åtgärder för att se till att privata resurser deltar fullt ut i stödet för Copernicusprogrammet och dess övergripande mål och därigenom möjliggöra tillväxt för sektorer i mellanled och senare led.
	12. Kommissionen ska främja en långsiktig och stabil investeringsmiljö och samråda med berörda parter när den fattar beslut om att byta produkter för såväl data- som informationstjänster som omfattas av Copernicusförordningen.
	13. Kommissionen ska stödja en brett upplagd informationskampanj riktad till lokala myndigheter om Copernicus data och tjänster och därvid bland annat framhålla deras betydelse för fysisk planering och offentlig politik. Inom den ramen bör en fullständig översikt över unionens befintliga miljölagstiftning utarbetas, särskilt sådana direktiv som gäller infrastruktur för rumslig information och luftkvalitet, för vars genomförande lokala myndigheter behöver Copernicusdata.
	14. Kommissionen ska anta ett arbetsprogram i enlighet med artikel 84 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Den genomförandeakten ska antas i enlighet med det granskningsförfarande som avses i artikel 20.3 i den här förordningen.
	(Teknisk anmärkning: artiklarna 9 och 11 utgår)
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 11a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	Artikel 11a
	Europeiska rymdorganisationens uppgifter
	1. I enlighet med artikel 58.1c i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska kommissionen ingå ett delegeringsavtal med Europeiska rymdorganisationen (ESA) om de allmänna villkoren för de uppgifter som kommissionen anförtror ESA, bland annat vad gäller följande:
	a) Konstruktionen, utvecklingen och upphandlingen av Copernicussystemets rymdkomponent
	b) Definitionen av rymdkomponentens systemarkitektur på grundval av användarkraven
	c) Förvaltningen av de anslagna medlen
	d) Övervaknings- och kontrollförfarandena.
	e) Anordnandet av upphandlingsförfarandet avseende utläggandet av driften av de särskilda uppdragen på en lämplig enhet, med undantag för de uppdrag som drivs av Eumetsat.
	Kommissionen får, i enlighet med artikel 60 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 bemyndiga ESA att fungera som upphandlande myndighet med avseende på utvecklingen av Copernicus rymdkomponent och med befogenhet att fatta beslut om genomförande och samordning av de upphandlingsuppgifter som delegerats till den.
	2. Delegeringsavtalet ska hänskjutas till Copernicuskommittén för samråd och överlämnas till Europaparlamentet.
	ESA ska förse kommissionen med systematisk information om planer, kostnader och tidsplaner och ange korrigerande åtgärder som ska vidtas i händelse av avvikelser från planerade budgetar, prestanda och tidsplaner.
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 12
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen får helt eller delvis anförtro behöriga unionsorgan de genomförandeuppgifter som beskrivs i artikel 4, om åtgärdernas särskilda karaktär och unionsorganets särskilda kompetens motiverar det. Sådana organ är bland annat	1. Kommissionen får genom delegeringsavtal helt eller delvis anförtro följande behöriga unionsorgan och europeiska byråer och organisationer de genomförandeuppgifter som beskrivs i artikel 4, om åtgärdernas särskilda karaktär och unionsorganets särskilda kompetens, uppdrag, drifts- och förvaltningskapacitet motiverar det:
a) Europeiska miljöbyrån,	a) Europeiska miljöbyrån,
b) Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex),	b) Europeiska byrån för förvaltningen av det operativa samarbetet vid Europeiska unionens medlemsstaters yttre gränser (Frontex),
c) Europeiska sjösäkerhetsbyrån, och	c) Europeiska sjösäkerhetsbyrån, och
d) Europeiska unionens satellitcentrum (EUSC).	d) Europeiska unionens satellitcentrum (EUSC).
	da) Europacentret för medellånga väderprognoser (ECMWF).
	db) Europeiska byrån för GNSS (GSA).
2. Vid valet av unionsorgan ska vederbörlig hänsyn tas till kostnadseffektiviteten i att anförtro organet uppgifterna, liksom inverkan på organets styrstrukturer, budget och personalresurser.	2. Vid valet av unionsorgan ska vederbörlig hänsyn tas till marknadssituationen och kostnadseffektiviteten i att anförtro organet uppgifterna, liksom inverkan på organets styrstrukturer, budget och personalresurser. Dessa unionsorgan och organisationer får konkurrensutsätta verksamheter som delegerats till dem, i enlighet med principerna för offentlig upphandling.
3. Uppgifter som avser budgetgenomförande som i undantagsfall anförtros behöriga unionsorgan enligt denna artikel ska i informationssyfte införas i unionsorganets arbetsprogram.	3. Uppgifter som avser budgetgenomförande som i undantagsfall anförtros behöriga unionsorgan enligt denna artikel ska i informationssyfte införas i unionsorganets arbetsprogram.
4. Kommissionen får helt eller delvis anförtro Europeiska rymdorganisationen (ESA) utvecklingen av rymdkomponenten enligt artikel 5 b.
5. Kommissionen får helt eller delvis anförtro Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat) driften av rymdkomponenten enligt artikel 5 a.	5. Kommissionen får helt eller delvis anförtro ESA och Europeiska organisationen för utnyttjande av meteorologiska satelliter (Eumetsat) driften av rymdkomponenten enligt avsnitt IIa i artikel 4, i enlighet med deras respektive expertis.
6. Kommissionen får helt eller delvis anförtro operatörerna av de tjänster som beskrivs i artikel 4 verksamheten inom den jordbaserade komponenten enligt artikel 6.	6. Kommissionen får helt eller delvis anförtro operatörerna av de tjänster som beskrivs i punkt 1 avsnitt I i artikel 4 verksamheten inom den jordbaserade komponenten enligt avsnitt III i den artikeln.
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 13 – rubriken
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Övervakning av operatörer	Offentlig upphandling
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 13
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Klagomål om operatörernas tilldelning av avtal och bidrag under genomförandet av delegeringsavtalet eller arbetsprogrammet kan lämnas till kommissionen. Sådana klagomål får dock endast röra avsiktligt felaktigt agerande, grov försumlighet eller bedrägeri och får bara lämnas in efter det att alla rättsmedel hos operatören har uttömts.	Allmänna bestämmelser som är tillämpliga på offentlig upphandling
	Allmänna principer
	1. Utan att det påverkar tillämpningen av sådana åtgärder som krävs för att skydda unionens väsentliga säkerhetsintressen eller den allmänna säkerheten, eller för att uppfylla unionens krav i fråga om exportkontroll, ska förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 tillämpas på Copernicusprogrammet, särskilt de allmänna principerna för öppen och sund konkurrens längs hela leveranskedjan, inledning av upphandlingsförfaranden med öppen information i rätt tid, tydliga meddelanden om tillämpliga upphandlingsregler, urvalskriterier och tilldelningskriterier samt all annan relevant information som möjliggör lika villkor för alla potentiella anbudsgivare.
	2. Under upphandlingen ska de upphandlande myndigheterna i sina anbudsinfordringar eftersträva att
	a) främja ett så brett och öppet deltagande som möjligt av alla slags företag i hela unionen, framför allt nystartade företag och små och medelstora företag, bland annat genom att uppmuntra anbudsgivarna att anlita underentreprenörer,
	b) undvika eventuellt missbruk av en dominerande ställning och beroende av en enda leverantör,
	c) utnyttja tidigare investeringar inom den offentliga sektorn och vunna erfarenheter samt industriell erfarenhet och kompetens, inbegripet den som förvärvats under programmets inledande fas, och samtidigt säkerställa att reglerna för konkurrensutsatt upphandling efterlevs,
	d) eftersträva upphandling från flera leverantörer när så är lämpligt för att säkerställa bättre helhetskontroll över programmet, dess kostnader och tidsplan,
	e) beakta totalkostnaden under den upphandlade varans, tjänstens eller entreprenadens hela användbara livscykel, när så är lämpligt, utan att värdet bedöms enbart utifrån kostnadsöverväganden.
	Särskilda bestämmelser
	1. Sunda konkurrensvillkor
	Den upphandlande myndigheten ska vidta lämpliga åtgärder för att upprätta sunda konkurrensvillkor när ett företags tidigare deltagande i verksamhet med anknytning till den verksamhet som upphandlingen avser
	a) kan ge företaget väsentliga fördelar i fråga om privilegierad tillgång till information och därigenom föranleda oro för likabehandlingsprincipens efterlevnad, eller
	b) påverkar de normala konkurrensvillkoren eller opartiskheten och objektiviteten vid kontraktstilldelningen eller genomförandet av avtalet.
	Dessa åtgärder får inte motverka konkurrens eller äventyra likabehandling eller sekretess för insamlade uppgifter om företag, deras affärsförbindelser eller kostnadsstruktur. I detta sammanhang ska åtgärderna beakta det planerade avtalets karaktär och former.
	2. Informationssäkerhet
	Vid avtal som inbegriper, kräver och/eller innehåller sekretessbelagda uppgifter ska den upphandlande myndigheten i upphandlingsdokumenten precisera vilka åtgärder och krav som är nödvändiga för att garantera säkerheten för denna information på erforderlig nivå.
	3. Tillförlitlighet hos leveranserna
	Den upphandlande myndigheten ska i upphandlingsdokumenten precisera vilka krav den ställer på tillförlitlighet hos leveranserna eller tillhandahållandet av tjänsterna för fullgörande av avtalet.
	4. Villkorade flerfasavtal
	a) Den upphandlande myndigheten får genomföra upphandling i form av villkorade flerfasavtal.
	b) Villkorade flerfasavtal ska omfatta en fast fas som motsvaras av ett budgetåtagande som resulterar i ett fast åtagande att tillhandahålla de avtalsenliga entreprenaderna, varorna eller tjänsterna för denna fas, samt en eller flera faser där både budgeten och utförandet är villkorade. I upphandlingsdokumenten ska det anges vilka element som ingår i det villkorade flerfasavtalet. Särskilt ska föremålet för avtalet, pris eller former för fastställande av pris samt former för utförande av entreprenaderna, varorna och tjänsterna i varje fas anges.
	c) Prestationerna i den fasta fasen ska utgöra en sammanhängande helhet, och samma sak gäller prestationerna i varje villkorad fas, med beaktande av prestationerna i alla föregående faser.
	d) För utförandet av varje villkorad fas ska den upphandlande myndigheten fatta ett beslut som meddelas uppdragstagaren på de villkor som anges i avtalet. När en villkorad fas bekräftas försenat eller inte bekräftas alls kan uppdragstagaren, om avtalet medger detta, få ersättning i form av vänteersättning eller avtalsvite på de villkor som anges i avtalet.
	e) Om den upphandlande myndigheten konstaterar att de entreprenader, varor eller tjänster som överenskommits för en viss fas inte slutförts får den, om avtalet medger detta, kräva skadestånd och säga upp avtalet på de villkor som anges i avtalet.
	5. Självkostnadsbaserade avtal
	a) Den upphandlande myndigheten kan, under de omständigheter som avses i led b, välja att upphandla ett avtal som helt eller delvis är självkostnadsbaserat inom ramen för ett pristak.
	Det pris som ska betalas för sådana avtal ska utgöras av ersättning för samtliga faktiska utgifter som uppdragstagaren har haft på grund av avtalets genomförande, såsom personalkostnader, materialkostnader eller kostnader för förbrukningsmateriel och användning av utrustning och infrastruktur som krävs för fullgörande av avtalet. Till dessa utgifter ska läggas antingen ett schablonbelopp som täcker allmänna omkostnader och vinst, eller ett belopp som täcker allmänna omkostnader och en andel som fastställs med ledning av måluppfyllelse och leverans i tid.
	b) Den upphandlande myndigheten får välja helt eller delvis självkostnadsbaserade avtal när det är objektivt omöjligt att exakt ange ett fast pris och om det skäligen kan visas att ett sådant fast pris skulle bli orimligt högt på grund av osäkerhetsfaktorer kring genomförandet av avtalet av något av följande skäl:
	i) Avtalet rör mycket komplexa element eller bygger på ny teknik och medför därför betydande teknisk osäkerhet, eller
	ii) den verksamhet som avtalet avser måste av operativa skäl inledas utan dröjsmål trots att det ännu inte är möjligt att fastställa ett fast och slutgiltigt totalpris, eftersom det föreligger betydande osäkerhetsfaktorer eller eftersom avtalets genomförande delvis beror på genomförandet av andra avtal.
	c) Pristaket för ett helt eller delvis självkostnadsbaserat avtal ska vara det maximala belopp som kan utbetalas. Det får inte överskridas utom i vederbörligen motiverade undantagsfall med den upphandlande myndighetens förhandsmedgivande.
	d) I upphandlingsdokumentet för helt eller delvis självkostnadsbaserade avtal ska följande anges:
	i) Avtalets karaktär, dvs. att det är fråga om ett helt eller delvis självkostnadsbaserat avtal med ett pristak.
	ii) För delvis självkostnadsbaserade avtal, vilka delar av upphandlingen som omfattas av självkostnadspris.
	iii) Pristakets belopp.
	iv) Tilldelningskriterier, som särskilt ska göra det möjligt att bedöma rimligheten i den preliminära totalbudgeten, de ersättningsgilla kostnaderna, formerna för fastställande av sådana kostnader och sådan vinst som nämns i anbudet.
	v) Den typ av tillägg som enligt led a ska tillämpas på utgifterna.
	vi) Bestämmelser och förfaranden för att fastställa huruvida anbudsgivarens planerade kostnader för avtalets genomförande är ersättningsgilla, i enlighet med principerna i led e.
	vii) Bokföringsregler som anbudsgivarna ska följa.
	viii) För delvis självkostnadsbaserade avtal som ska omräknas till avtal med fasta, slutgiltiga priser: parametrarna för denna omräkning.
	e) De kostnader som uppdragstagaren ådrar sig under genomförandet av ett helt eller delvis självkostnadsbaserat avtal ska endast berättiga till ersättning om följande villkor är uppfyllda:
	i) De har verkligen uppstått under avtalets löptid, med undantag för kostnader för utrustning, infrastruktur och immateriella tillgångar som krävs för genomförande av avtalet, vilka får betraktas som ersättningsgrundande upp till hela sitt anskaffningsvärde.
	ii) De anges i den preliminära totalbudgeten, eventuellt ändrad av tilläggsavtal till det ursprungliga avtalet.
	iii) De är nödvändiga för genomförandet av avtalet.
	iv) De har sitt upphov i genomförandet av avtalet och kan tillskrivas detta.
	v) De är särskiljbara, verifierbara, registrerade i uppdragstagarens bokföring och fastställda enligt de redovisningsstandarder som anges i kravspecifikationen och avtalet.
	vi) De ska följa kraven i tillämplig skattelagstiftning och sociallagstiftning.
	vii) De avviker inte från avtalsvillkoren.
	viii) De är rimliga, motiverade och förenliga med kraven på sund ekonomisk förvaltning, särskilt kraven på sparsamhet och resurseffektivitet.
	Uppdragstagaren ska vara ansvarig för registrering av sina kostnader och för att god ordning råder i bokföringen och alla andra handlingar som krävs för att styrka att de kostnader för vilka ersättning begärs verkligen uppstått och överensstämmer med principerna i denna artikel. De kostnader som uppdragstagaren inte kan styrka ska betraktas som ogiltiga och ska inte leda till ersättning.
	f) Den upphandlande myndigheten ska svara för följande uppgifter för att garantera ett korrekt genomförande av självkostnadsbaserade avtal:
	i) Den ska bestämma det mest realistiska takpris som är möjligt, samtidigt som tillräckligt med flexibilitet lämnas för hänsynstagande till osäkerhetsfaktorer i samband med tekniken.
	ii) Den ska räkna om ett delvis självkostnadsbaserat avtal till ett avtal med fasta, slutgiltiga totalpris så snart som det är möjligt att fastställa ett sådant fast, slutgiltigt pris under avtalets genomförande. Den ska därför fastställa parametrarna för omräkning av självkostnadsbaserade avtal till avtal med fast, slutgiltigt pris.
	iii) Den ska vidta uppföljnings- och kontrollåtgärder, som särskilt inbegriper ett system för preliminär uppskattning av kostnaderna.
	iv) Den ska fastställa adekvata principer, verktyg och förfaranden för genomförandet av avtalet, särskilt för att kartlägga kostnader och kontrollera att uppdragstagarens eller dennes underentreprenörers kostnader under genomförandet av avtalet berättigar till ersättning, samt för fogande av tilläggsavtal till avtalet.
	v) Den ska kontrollera att uppdragstagaren och dennes underentreprenörer följer de redovisningsstandarder som anges i avtalet och följer kravet att tillhandahålla redovisningshandlingar som gäller som bevis.
	vi) Den ska under hela avtalets genomförande löpande säkerställa effektiviteten i de principer, verktyg och förfaranden som omnämns i led iv.
	6. Tillägg
	Den upphandlande myndigheten och uppdragstagarna får ändra avtalet genom ett tilläggsavtal, förutsatt att tilläggsavtalet uppfyller alla nedanstående villkor:
	a) Det ändrar inte föremålet för avtalet.
	b) Det rubbar inte avtalets ekonomiska jämvikt.
	c) Det innehåller inga nya villkor som, om de hade ingått i de ursprungliga upphandlingsdokumenten, skulle ha gjort det möjligt att godkänna andra anbudsgivare än dem som ursprungligen godkändes eller att välja ett annat anbud än det som ursprungligen valdes.
	7. Underentreprenad
	a) Den upphandlande myndigheten ska begära av anbudsgivaren att denne genom konkurrensutsatt upphandling på lämpliga nivåer av underentreprenad lägger ut en del av upphandlingen på andra företag än dem som tillhör anbudsgivarens grupp av företag, särskilt på nystartade företag och små och medelstora företag.
	b) Den upphandlande myndigheten ska ange hur stor del av avtalet som ska läggas ut på underentreprenad i form av ett intervall från minsta möjliga till mesta möjliga. När den fastställer intervallet ska den upphandlande myndigheten beakta att detta står i proportion till avtalets föremål och värde, med beaktande av den berörda verksamhetssektorns art och framför allt den konstaterade konkurrenssituationen och industripotentialen.
	c) Om uppdragstagaren anger i sitt anbud att han inte har för avsikt att lägga ut någon del av avtalet på underentreprenad eller bara lägga ut en del som understiger det minimum som angavs i intervallet i punkt b, ska han meddela upphandlande myndighet skälen för detta. Den upphandlande myndigheten ska delge kommissionen denna information.
	d) Den upphandlande myndigheten får avvisa underentreprenörer som valts av kandidaten i samband med tilldelningen av den huvudsakliga upphandlingen eller av den utvalde anbudsgivaren i samband med avtalets genomförande. Avvisandet ska motiveras skriftligt och får inte grundas på andra kriterier än dem som användes för urval av anbudsgivare vid den huvudsakliga upphandlingen.
Ändringsförslag  25 Förslag till förordning Artikel 14
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Copernicusdata och Copernicusinformation ska tillgängliggöras fullständigt, öppet och kostnadsfritt, med följande förbehåll:	Copernicusdata och Copernicusinformation ska tillgängliggöras fullständigt, öppet och kostnadsfritt, särskilt vid nödsituationer och för utvecklingsbistånd, på villkor att unionens uppgiftsskyddspolitik följs fullt ut och med följande förbehåll:
a) Licensvillkor för data och information från tredje part.	a) Licensvillkor för data och information från tredje part.
b) Spridningsformat, egenskaper och distributionssätt.	b) Spridningsformat, egenskaper och distributionssätt.
c) Unionens eller dess medlemsstaters säkerhetsintressen och yttre förbindelser.	c) Unionens eller dess medlemsstaters säkerhetsintressen och yttre förbindelser.
d) Risk för störning, av säkerhetsskäl eller tekniska skäl, i det system som sammanställer Copernicusdata och Copernicusinformation.	d) Risk för störning, av säkerhetsskäl eller tekniska skäl, i det system som sammanställer Copernicusdata och Copernicusinformation.
	Senast 1 januari 2017 ska kommissionen i samråd med samtliga relevanta berörda parter göra en översyn av hur denna datapolicy påverkar den europeiska data- och tjänstemarknaden. Denna översyn kan vid behov leda till en revidering av datapolicyn.
	De befintliga rättigheterna att tillgå Copernicus Sentineldata som innehas av de deltagande staterna i ESA:s program för GMES rymdkomponenter ska respekteras.
Ändringsförslag  26 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska befogenheten att utföra revision och utredningar uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf enligt deras respektive befogenheter i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås för genomförandet av det här programmet.	4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska befogenheten att utföra revision och utredningar uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf enligt deras respektive befogenheter i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås för genomförandet av det här programmet. Europaparlamentet ska informeras om resultaten av dessa revisioner och utredningar.
Ändringsförslag  27 Förslag till förordning Artikel 18 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Unionen eller ett särskilt utsett organ eller en särskilt utsedd fond ska vara ägare till alla materiella tillgångar och innehavare av alla immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom Copernicusprogrammet, med förbehåll för avtal med tredje part och för befintliga rättigheter.	1. Unionen eller ett särskilt utsett organ ska vara ägare till alla materiella tillgångar och innehavare av alla immateriella tillgångar som skapas eller utvecklas inom Copernicusprogrammet, med förbehåll för avtal med tredje part och för befintliga rättigheter.
Ändringsförslag  28 Förslag till förordning Artikel 19
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen får bistås av företrädare för slutanvändarna, oberoende experter, särskilt i säkerhetsfrågor, och företrädare för berörda nationella organ, särskilt nationella rymdmyndigheter, som tillhandahåller nödvändigt tekniskt och vetenskapligt kunnande och återkoppling från användarna.	1. Kommissionen får bistås av ett särskilt organ, ”användarforumet”, som sammanför företrädare för mellanhänder och slutanvändare, oberoende experter, särskilt i säkerhetsfrågor, och företrädare för berörda nationella organ, särskilt nationella/regionala rymdmyndigheter eller deras organisationer, som tillhandahåller nödvändigt tekniskt och vetenskapligt kunnande och återkoppling från användarna, särskilt när det gäller kartläggning, fastställande och validering av användarnas krav. Andra berörda parter kan bjudas in att delta som observatörer. Kommissionen ska vara ordförande för användarforumet och tillhandahålla dess sekretariat. Användarforumet ska anta sin egen arbetsordning. Europaparlamentet, rådet och Copernicuskommittén ska hållas fullständigt informerade om dess verksamhet.
Ändringsförslag  29 Förslag till förordning Artikel 20 – punkt 3a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	3a. För att främja och underlätta både lokala myndigheters och små och medelstora företags användning av jordobservationsteknik ska kommissionen biträdas av ett särskilt nätverk för spridning av Copernicusdata, som inbegriper nationella och regionala organ, under överinseende av Copernicuskommittén.
	Företrädare för ESA och de operatörer till vilka programmets uppgifter anförtros ska delta som observatörer i arbetet i Copernicuskommittén på de villkor som fastställs i dess arbetsordning.
	I internationella avtal som ingås av unionen får föreskrivas att företrädare för tredjeländer eller internationella organisationer på lämpligt sätt kan delta i arbetet i kommittén enligt de villkor som fastställs i dess arbetsordning.
Ändringsförslag  30 Förslag till förordning Artikel 21 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 15.1 och 18.3 ska ges till kommissionen från och med den 1 januari 2014 och tills vidare.	2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 8.8, 15.1 och 18.3 ska ges till kommissionen för hela programmets löptid.
Ändringsförslag  31 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Senast den 30 juni 2018 ska kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport om uppfyllelsen av målen för alla uppgifter som finansieras av Copernicusprogrammet i fråga om resultat och genomslag, europeiskt mervärde och effektiv resursanvändning. Särskilt ska det bedömas huruvida alla mål fortfarande är relevanta, och hur åtgärderna bidrar till de mål som nämns i artiklarna 2 och 3.	1. Senast den 1 januari 2017 ska kommissionen utarbeta en utvärderingsrapport om uppfyllelsen av målen för alla uppgifter som finansieras av Copernicusprogrammet i fråga om resultat och genomslag, europeiskt mervärde och effektiv resursanvändning och eventuella kostnadsöverskridanden. Särskilt ska det bedömas huruvida alla mål fortfarande är relevanta, och hur åtgärderna bidrar till de mål som nämns i artikel 2 samt till prestandan hos organisationsstrukturen och omfattningen av de tjänster som används. Utvärderingen ska inkludera en analys av hur artikel 14 påverkar den europeiska data- och tjänstemarknaden och vid behov åtföljas av förslag för att ändra denna förordning. Utvärderingsrapportens resultat ska utgöra grunden för ett kommissionsförslag om ändring av denna förordning, vilket ska läggas fram senast den 1 januari 2020.

MOTIVERING

I en tid då förfogandet över och lämplig användning av information har stora geostrategiska konsekvenser, behöver Europa ha kapacitet att oberoende utvärdera sina politiska åtgärder på ett tillförlitligt och lägligt sätt. Copernicusprogrammet (det nya namnet på GMES) är just denna infrastruktur, det europeiska heltäckande jordobservationssystemet. Kommissionens förslag är en signal om att vi nu har kommit till satellituppsättningens operativa fas. Det primära målet är att ge de europeiska medborgarna fördelar inom en rad olika områden, särskilt när det gäller miljö och klimatförändringar, samtidigt som tillämpningsområdet fortsätter att vara civilt. Vissa av de mer kontroversiella inslagen, exempelvis styrning och datastrategi, behöver dock fortfarande förbättras för att säkra en friktionsfri utveckling. Om nu Copernicus betraktas som en prioriterad insats för både industri- och miljöpolitik, ett flaggskeppsprogram hävdar kommissionen, kan man verkligen undra varför det inledande budgetförslaget har minskats med nästan 35 procent. Trots allt medför rymdsektorn ett betydande antal arbetstillfällen, en relevant forskningsverksamhet och enbart Copernicus utlovar en avkastning på 3,2 euro för varje investerad euro: Är det inte dags att sikta på en expansion av den europeiska ekonomin? Är det inte dags för stora ekonomiska projekt som kan leda Europa ut ur sitt trångmål? I ändringsförslagen föreslår föredraganden att man ska titta på alternativa organisations-, förvaltnings- och finansieringsmodeller för framtiden för att ge utrymme för ett långsiktigt åtagande och en balanserad styrning. Eftersom förordningen redan innehåller bestämmelser om en budgetpost för rymdövervaknings- och spårningsprojektet – som är viktigt för den framtida säkerheten för europeiska rymdbaserade infrastrukturer och oberoende verksamheter, anser föredraganden att det vore bättre att finansiera forskningsverksamheten i samband med Copernicus med rymdanslagen i Horisont 2020, under denna nya fas av programmet.

De flesta av ändringsförslagen handlar om att anpassa dokumentets struktur till tidigare förordningar och dra nytta av den erfarenhet som vuxit fram under processen för antagandet av Galileoprogrammet: Detta gäller särskilt bestämmelserna om offentlig upphandling och beskrivningen av ESA:s roll, kommissionens stora partner i denna satsning. Allmänt sett har föredraganden försökt att få med olika intressenters ståndpunkter och avväga texten mot en modell som är mer representativ för industrin och lokala myndigheter, och samtidigt säkerställa att infrastrukturen kommer att installeras som planerat och att programmets strategiska, ekonomiska och samhälleliga mål eftersträvas. I detta syfte har åtgärder vidtagits för att främja europeisk enhetlighet, ökad öppenhet och demokratiskt ansvarstagande i programmet. Kommissionen ges befogenheter att anta genomförandeåtgärder för att främja enhetlighet mellan medlemsstaterna när det gäller användningen av data och information från programmet och garantera tillgång till teknik och utveckling inom jordobservation. Kommissionen kommer att ha det övergripande ansvaret för programmet och samordna det, men man planerar att delegera uppgifter för att underlätta tredjepartsdeltagande. En ökad roll för vissa intressenter i beslutsordningen skulle äventyra den etiska balansen mellan dem som bestämmer reglerna för deltagandet och dem som deltar.

Trots detta är det viktigt att kommissionen främjar ett brett engagemang bland europeiska offentliga och privata intressenter, möjliggör tillväxt inom sektorer i mellanled och senare led och underlättar tillkomsten av nya marknader. Inom denna ram föreslår föredraganden att man inrättar ett särskilt nätverk för spridning av Copernicusdata bestående av nationella och regionala organ för att stödja lokala myndigheters och små och medelstora företags användning av jordobservationsteknik.

Med en lämplig datapolitik har Copernicus till sist potential att stimulera den europeiska industrin för jordobservationstjänster och användartjänster och hjälpa dem att utvecklas till globala ledare. En datapolitik som innebär full, öppen och kostnadsfri tillgång till data är en viktig komponent i Copernicusförordningen, eftersom européer i princip inte bör vara tvungna att betala två gånger för samma data. När man överväger vad som ska anses vara en lämplig datapolitik behöver man också ta hänsyn till strategiska och ekonomiska faktorer och politiken får inte heller vara ett hinder för de europeiska industriernas konkurrenskraft. Ömsesidighet när det gäller datatillgången för icke-deltagande tredjeländer är ett viktigt medel att säkerställa lojal konkurrens. Undantag från denna princip bör fastställas för nödsituationer och situationer som gäller civil säkerhet eller då man kan urskilja ett mervärde för andra europeiska politikområden, särskilt när det gäller utvecklingsbistånd. Kommissionens förhandlingar om avtal med tredje part om andra frågor ingår redan i förordningen, vilket gör att denna princip lätt kan infogas.

YTTRANDE från budgetutskottet (15.11.2013)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010
(COM(2013)0312/2 – C7‑0195/2013 – 2013/0164(COD))

Föredragande: Maria Da Graça Carvalho

KORTFATTAD MOTIVERING

Copernicusprogrammet föreslås bli efterföljare till det europeiska jordövervakningsprogrammet (GMES), som först utvecklades som en del av ramprogrammet för forskning och teknisk utveckling och sedan, från och med 2010, blev ett operativt program inom rymdpolitikens område.

Programmets huvudsakliga syfte är att tillhandahålla data och information från rymdbaserade och jordbaserade observationer, som ska bidra till miljöskyddet, civilskyddet och säkerheten – och i slutändan den ekonomiska tillväxten.

Till skillnad från andra finansieringsprogram för perioden 2014–2020 har det aktuella förslaget till förordning om inrättande av Copernicusprogrammet lagts fram av kommissionen först efter det att förhandlingarna om den nya fleråriga budgetramen avslutats. När väl den fleråriga budgetramen har antagits av institutionerna kommer Copernicusprogrammet att ha en särskild budgetpost under rubrik 1a med ett anslag på 3 786 miljoner i 2011 års priser (4 291 miljoner i nuvarande priser) under sju år.

Överenskommelsen om den fleråriga budgetramen skulle även ge garantier för att detta belopp öronmärks i EU:s budget. För det första: i den artikel som avser omfattande projekt i förslaget till förordning om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 anges 3 786 miljoner (i 2011 års priser) som högsta belopp för Copernicus – likadant ser det ut i kommissionens förslag till förordning om Copernicusprogrammet. För det andra: I det interinstitutionella avtalet preciseras det att bestämmelsen om 10 procents lagstiftningsflexibilitet (den marginal inom vilken en årlig budget får avvika från ett programs referensbelopp) inte är tillämplig på omfattande projekt.

Föredraganden vill tillförsäkra ytterligare garantier för budgetmyndigheten utan att för den skull förhindra ett snabbt igångsättande av programmet. De ändringsförslag som föreslås syftar till att öka insynen i Copernicusprogrammets finansieringsmodell, ge mer information och göra Europaparlamentet mer delaktigt, framför allt i fråga om uppdelningen av Copernicusprogrammets anslag och programmets kostnadsutveckling, samt användningen av delegeringsavtal, bidragsavtal och offentliga upphandlingsavtal som olika former för unionens finansiering.

Föredraganden föreslår även att användares och berörda parters deltagande ska formaliseras genom att man bygger vidare på det användarforum som inrättades genom GMES-förordningen.

Sist men inte minst framhåller föredraganden, med hänsyn till den särskilda kollisionsrisk som Copernicussateliterna exponeras för, att Copernicusprogrammet bör bidra ekonomiskt till stödprogrammet för rymdövervakning och spårning.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Budgetutskottet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 9
Kommissionens förslag Ändringsförslag (9) För att nå sina mål bör Copernicusprogrammet bygga på en oberoende kapacitet för unionen till rymdbaserade observationer och tillhandahålla operativa tjänster inom miljö, räddningstjänst och säkerhet. Det bör också utnyttja tillgängliga jordbaserade data som tillhandahålls bl.a. av medlemsstaterna. För att operativa tjänster ska kunna tillhandahållas måste Copernicus rymdkomponent fungera väl och säkert. Den tilltagande risken för kollisioner med andra satelliter och rymdskrot är det allvarligaste hotet mot Copernicus rymdkomponent. Copernicusprogrammet bör därför stödja åtgärder för att minska sådana risker, särskilt genom att bidra till det program som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut [XXX] om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning11. (9) För att nå sina mål bör Copernicusprogrammet bygga på en oberoende kapacitet för unionen till rymdbaserade observationer och tillhandahålla operativa tjänster inom miljö, räddningstjänst och säkerhet. Det bör också utnyttja tillgängliga jordbaserade data som tillhandahålls bl.a. av medlemsstaterna. För att operativa tjänster ska kunna tillhandahållas måste Copernicus rymdkomponent fungera väl och säkert. Den tilltagande risken för kollisioner med andra satelliter och rymdskrot är det allvarligaste hotet mot Copernicus rymdkomponent. Copernicusprogrammet bör därför stödja åtgärder för att minska sådana risker, särskilt genom att tillsammans med Egnos/Galileo tillhandahålla det största bidraget till det program som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut [XXX] om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning11. ______________ __________________ 11 EUT L, , s. EUT L , , s. .
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 10
Kommissionens förslag Ändringsförslag (10) För Copernicusåtgärder (2014–2020) behövs totalt 3 786 miljoner euro i 2011 års priser, som anslås i ett separat budgetkapitel i avdelning 2 under rubrik 1a i unionens allmänna budget. Kommissionens personalutgifter och administrativa utgifter i samband med samordningen av Copernicusprogrammet bör finansieras från unionsbudgeten. (10) I egenskap av omfattande projekt i enlighet med [artikel 14] i rådets förordning (EU) nr .../2013 om den fleråriga budgetramen för 2014−2020, är det högsta tillgängliga beloppet för Copernicusåtgärder (2014–2020), och för eventuella risker i samband med programmets verksamhet totalt 3 786 miljoner euro i 2011 års priser, som anslås i ett separat budgetkapitel i avdelning 2 under rubrik 1a i unionens allmänna budget. Kommissionens personalutgifter och administrativa utgifter i samband med samordningen av Copernicusprogrammet bör finansieras från unionsbudgeten. Om det skulle uppstå ytterligare oförutsedda finansiella åtaganden bör en höjning av unionens bidrag inte ske på bekostnad av andra program, utan i stället täckas av den tillgängliga marginalen mellan taken i den fleråriga budgetramen och de egna medlen.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 10a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   (10a) För tydlighetens skull och för att underlätta kostnadskontrollen bör anslaget till Copernicusprogrammet delas upp i olika kategorier utifrån de särskilda mål som fastställs i denna förordning. Befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt bör delegeras till kommissionen med avseende på omfördelningen av medel från ett särskilt mål till ett annat, om avvikelsen är mer än fem procentenheter, och med avseende på preciseringen av vilka finansieringsprioriteringar som ska avspeglas i arbetsprogrammen.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 16
Kommissionens förslag Ändringsförslag (16) Kommissionen bör ha det övergripande ansvaret för Copernicusprogrammet. Kommissionen bör fastställa programmets prioriteringar och mål och stå för den allmänna samordningen och förvaltningen av det. (16) Kommissionen bör ha det övergripande ansvaret för Copernicusprogrammet. Kommissionen bör i förväg tydligt fastställa programmets prioriteringar och mål och stå för den allmänna samordningen och förvaltningen av det. Här bör även ingå särskilda satsningar för att öka allmänhetens medvetenhet om hur viktiga och allestädes närvarande rymdprogrammen är i våra dagliga liv. Kommissionen bör i god tid förse Europaparlamentet och rådet med all relevant information rörande programmet.
Motivering
Allmänhetens insikt och stöd är väsentligt för att rättfärdiga budgeten och främja rymdprogramsprodukter.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 25
Kommissionens förslag Ändringsförslag (25) För att öka Copernicus nytta för användarna bör kommissionen biträdas av företrädare för mellanhänder och slutanvändare, experter från medlemsstaterna, inklusive experter från nationella organ, samt oberoende experter. (25) För att öka Copernicus nytta för användarna bör kommissionen biträdas av ett särskilt organ (användarforumet) som sammanför företrädare för mellanhänder och slutanvändare, experter från medlemsstaterna, inklusive experter från nationella organ och oberoende experter. Andra berörda parter kan bjudas in att delta som observatörer.
Motivering
Den nya förordningen bör bygga vidare på det användarforum som inrättades genom den tidigare GMES-förordningen (förordning (EU) nr 911/2010.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Artikel 5 – led c
Kommissionens förslag Ändringsförslag (c) Bidrag till skydd av satelliter mot kollisionsrisken. (c) Bidrag till skydd av satelliter mot kollisionsrisken genom att genomföra Europaparlamentet och rådets beslut [XXX] om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning.
Motivering
Det bör klargöras att Copernicusprogrammet kommer att bidra till stödprogrammet för rymdövervakning och spårning.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1
Kommissionens förslag Ändringsförslag 1. Det totala anslaget för Copernicusprogrammet under perioden 2014–2020 är högst 3 786 miljoner euro i 2011 års priser. 1. Beloppet för genomförandet av Copernicusprogrammet och för att täcka riskerna i samband med dess verksamhet under perioden 2014–2020 har fastställts till högst 3 786 miljoner euro i 2011 års priser, i enlighet med [artikel 14] i rådets förordning (EU) nr [...] om den fleråriga budgetramen för 2014−2020. Inom ramen för detta belopp ska driftsanslagen fördelas på de särskilda målen i artikel 3 enligt följande:   (a) Tillhandahållandet av de operativa tjänster som avses i artikel 4.1, i enlighet med användarnas behov [X procent].   (b) Tillhandahållandet av långsiktig, tillförlitlig tillgång till rymdbaserade observationer [X procent].
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   1a. Om det visar sig nödvändigt att avvika från tilldelningen till ett särskilt mål med mer än 5 procentenheter ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 för att ändra tilldelningen.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 1b (ny)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   1b. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 21 i syfte att precisera de finansieringsprioriteringar som ska avspeglas i arbetsprogrammen. Den första delegerade akten ska antas senast den ...*.   ______________   *OJ: Vänligen för in datumet ett år efter det att denna förordning träder i kraft.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 7a (ny)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   Artikel 7a   Former för unionens finansiering   1. Unionens finansiering får ske på följande sätt:   (a) Delegeringsavtal.   (b) Bidragsavtal.   (c) Offentliga upphandlingsavtal.   2. Tilldelningen av unionens finansiering ska präglas av verklig konkurrens, öppenhet och likabehandling, i enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 966/2012.   3. Kommissionen ska rapportera till Europaparlamentet och rådet om tilldelningen av unionens finansiering, om utvärderingsförfarandet och om resultaten av upphandlingsförfarandena och av de avtal som på grundval av denna artikel ingåtts efter upphandlingen.
Motivering
För tydlighetens och öppenhetens skull övertar detta ändringsförslag bestämmelserna från den tidigare GMES-förordningen (förordning (EU) nr 911/2010.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 7a (ny)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   7a. Kommissionen ska i god tid förse Europaparlamentet och medlemsstaterna med all relevant information rörande programmet, särskilt i fråga om riskhantering, kostnader, tidsplan och prestanda.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 6a (ny)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   6a. Uppgifter ska anförtros andra enheter genom delegeringsavtal i enlighet med artiklarna 58 och 60 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012. Kommissionen ska innan dessa avtal ingås informera Europaparlamentet och rådet.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 17 – punkt 4
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska befogenheten att utföra revision och utredningar uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf enligt deras respektive befogenheter i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås för genomförandet av det här programmet.	4. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 1, 2 och 3 ska befogenheten att utföra revision och utredningar uttryckligen tillerkännas kommissionen, revisionsrätten och Olaf enligt deras respektive befogenheter i samarbetsavtal med tredjeland eller internationella organisationer, kontrakt, bidragsavtal och bidragsbeslut som ingås för genomförandet av det här programmet. Europaparlamentet ska informeras om resultaten av dessa revisioner och utredningar.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 17a (ny)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   Artikel 17a   Information till Europaparlamentet och rådet   Kommissionen ska varje år, i samband med att den lägger fram förslaget till budget, lägga fram en rapport för Europaparlamentet och rådet om genomförandet av Copernicusprogrammet. Denna rapport ska innehålla all information rörande programmen, särskilt i fråga om   (a) riskhantering, totalkostnad, årlig driftskostnad, tidsplan och prestanda, i enlighet med artikel 11,   (b) hur de delegeringsavtal som ingåtts i enlighet med artikel 12 fungerar,   (c) offentlig upphandling, i enlighet med artikel 7a.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 19 – rubriken
Kommissionens förslag Ändringsförslag Bistånd till kommissionen Användarforum
Motivering
Den nya förordningen bör bygga vidare på det användarforum som inrättades genom den tidigare GMES-förordningen (förordning (EU) nr 911/2010.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 1
Kommissionens förslag Ändringsförslag Kommissionen får bistås av företrädare för slutanvändarna, oberoende experter, särskilt i säkerhetsfrågor, och företrädare för berörda nationella organ, särskilt nationella rymdmyndigheter, som tillhandahåller nödvändigt tekniskt och vetenskapligt kunnande och återkoppling från användarna. 1. Kommissionen får bistås av ett särskilt organ (användarforumet) som sammanför företrädare för mellanhänder och slutanvändare, oberoende experter, särskilt i säkerhetsfrågor, och företrädare för berörda nationella organ, särskilt nationella rymdmyndigheter, som tillhandahåller nödvändigt tekniskt och vetenskapligt kunnande och återkoppling från användarna. Andra berörda parter kan bjudas in att delta som observatörer.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 19 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   1a. Kommissionen ska vara ordförande för användarforumet och tillhandahålla dess sekretariat. Användarforumet ska anta sin egen arbetsordning. Europaparlamentet, rådet och Copernicuskommittén ska hållas fullständigt informerade om dess verksamhet.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 22 – punkt 1a (ny)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   1a. En halvtidsutvärderingsrapport ska lämnas in senast den 30 juni 2016, vilken bör innefatta en noggrann bedömning av eventuella kostnadsöverskridanden.

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Copernicusprogrammet
Referensnummer	COM(2013)0312 – C7-0195/2013 – 2013/0164(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 1.7.2013
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 1.7.2013
Föredragande av yttrande        Utnämning	Maria Da Graça Carvalho 27.6.2013
Antagande	14.11.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	32 3 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marta Andreasen, Jean-Luc Dehaene, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazábal Rubial, Salvador Garriga Polledo, Ivars Godmanis, Ingeborg Gräßle, Lucas Hartong, Anne E. Jensen, Ivailo Kalfin, Sergej Kozlík, Jan Kozłowski, Alain Lamassoure, Jan Mulder, Vojtěch Mynář, Juan Andrés Naranjo Escobar, Nadezhda Neynsky, Dominique Riquet, Alda Sousa, Derek Vaughan, Angelika Werthmann, Jacek Włosowicz
Slutomröstning: närvarande suppleanter	François Alfonsi, Maria Da Graça Carvalho, Frédéric Daerden, Edit Herczog, Paul Rübig, Peter Šťastný
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Pablo Arias Echeverría, Jean-Paul Besset, Arkadiusz Tomasz Bratkowski, Zdravka Bušić, Jolanta Emilia Hibner, Helmut Scholz, Tadeusz Zwiefka

YTTRANDE FRÅN UTSKOTTET FÖR MILJÖ, FOLKHÄLSA OCH LIVSMEDELSSÄKERHET (28.11.2013)

till utskottet för industrifrågor, forskning och energi

över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av Copernicusprogrammet och om upphävande av förordning (EU) nr 911/2010
(COM(2013)0312 – C7‑0195/2013 – 2013/0164(COD))

Föredragande: Elisabetta Gardini

KORTFATTAD MOTIVERING

Kontinuerlig, snabb och tillförlitlig tillgång till data från jordobservationer är mycket viktigt för att förstå vår planets miljö och klimat och för att få avgörande information vid nödsituationer i samband med naturkatastrofer eller humanitära kriser. Detta ger underlag för välgrundade beslut på nationell och europeisk nivå i frågor som rör miljö, klimat, räddningstjänst och säkerhet. Copernicus, det europeiska jordobservationsprogrammet som utgör en fortsättning på GMES-programmet vilket inrättades genom förordning (EU) nr 911/2010, syftar till att säkerställa fullständig och öppen tillgång till dessa data.

Copernicus består av en komplex uppsättning system som samlar in data från olika källor: artificiella satelliter för jordobservationer samt installationer till lands och till sjöss och luftburna installationer.

Programmet behandlar uppgifterna och användarna får tillförlitliga och uppdaterade uppgifter genom tjänster som är uppdelade på sex temaområden: land-, atmosfär-, havs- och klimatförändringsövervakning samt nödreaktion och säkerhet. Tjänsterna är till stöd för en lång rad områden, t.ex. miljöskydd, begränsning av och anpassning till klimatförändringarna, förvaltning av stadsområden, regional och lokal planering, jordbruk, skogsbruk, hälsa, transporter, hållbar utveckling, räddningstjänst och turism.

Copernicus möjliggör också offentliga och kommersiella tillämpningar av specifikt mervärde, handelsmöjligheter, arbetstillfällen, innovation och tillväxt. Programmet ingår i Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla.

Enligt kommissionens förslag till förordning ska Copernicus finansieras 2014–2020 med högst 3 786 miljoner euro. Detta förslag följer av att Europaparlamentet i sin resolution avvisade förslaget att programmet skulle finansieras utanför den fleråriga budgetramen. Förslaget syftar till att bättre fastställa programmets mål och styrning, med utgångspunkt från kommissionens roll.

Föredraganden stöder syftet och innehållet i kommissionens förslag och anser att det utgör en viktig åtgärd för att EU, dess medborgare och företag ska kunna dra fördel av fullständig och öppen tillgång till observationsuppgifter. Ändringsförslagen syftar till att förbättra vissa aspekter i förslaget och att förtydliga och förstärka det i synnerhet vad gäller ansvarsområdena för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet, dvs. miljö, klimat, räddningstjänst och Europeiska miljöbyråns roll.

I synnerhet definitionerna av atmosfärsövervakningstjänsten och klimatförändringstjänsten preciseras noggrannare, och jag understryker vikten av att använda kapacitet och data som redan finns i medlemsstaterna för att undvika onödigt dubbelarbete där så är tekniskt möjligt och förutsatt att uppgifterna kan lämnas snabbt. Slutligen är det viktigt att det för Europeiska miljöbyrån uttryckligen införs en samordnande roll för den jordbaserade rymdkomponenten i Copernicus.

ÄNDRINGSFÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar utskottet för industrifrågor, forskning och energi att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:

Ändringsförslag  1 Förslag till förordning Skäl 5
Kommissionens förslag Ändringsförslag (5) Målet för Copernicusprogrammet är att tillhandahålla korrekt, tillförlitlig information om miljö och säkerhet, anpassad till användarnas behov, till stöd för annan unionspolitik, särskilt avseende den inre marknaden, transport, miljö, energi, räddningstjänst, samarbete med tredjeländer samt humanitärt bistånd. Det bygger på kapacitet som redan finns i Europa och kompletteras med nya, gemensamt utvecklade tillgångar. (5) Målet för Copernicusprogrammet är att i rätt tid tillhandahålla korrekt, tillförlitlig och aktuell information om miljö, klimatförändringar, räddningstjänst och säkerhet, anpassad till användarnas behov, till stöd för annan unionspolitik, särskilt avseende den inre marknaden, transport, miljö, klimat, energi, räddningstjänst, samarbete med tredjeländer, riskförebyggande och riskhantering samt humanitärt bistånd. Det bygger på kapacitet som redan finns i Europa och kompletteras med nya, gemensamt utvecklade tillgångar.
Ändringsförslag  2 Förslag till förordning Skäl 7a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(7a) Uppnåendet av dessa mål förutsätter att behöriga myndigheter på regional nivå medverkar som fullvärdiga partner.
Ändringsförslag  3 Förslag till förordning Skäl 9
Kommissionens förslag Ändringsförslag (9) För att nå sina mål bör Copernicusprogrammet bygga på en oberoende kapacitet för unionen till rymdbaserade observationer och tillhandahålla operativa tjänster inom miljö, räddningstjänst och säkerhet. Det bör också utnyttja tillgängliga jordbaserade data som tillhandahålls bl.a. av medlemsstaterna. För att operativa tjänster ska kunna tillhandahållas måste Copernicus rymdkomponent fungera väl och säkert. Den tilltagande risken för kollisioner med andra satelliter och rymdskrot är det allvarligaste hotet mot Copernicus rymdkomponent. Copernicusprogrammet bör därför stödja åtgärder för att minska sådana risker, särskilt genom att bidra till det program som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut [XXX] om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning11. (9) För att nå sina mål bör Copernicusprogrammet bygga på en oberoende kapacitet för unionen till rymdbaserade observationer och tillhandahålla operativa tjänster inom miljö, klimat, räddningstjänst och säkerhet. Det bör också utnyttja tillgängliga jordbaserade data från mätningar och fjärranalys som tillhandahålls bl.a. av medlemsstaterna. För att operativa tjänster ska kunna tillhandahållas måste Copernicus rymdkomponent fungera väl och säkert. Den tilltagande risken för kollisioner med andra satelliter och rymdskrot är det allvarligaste hotet mot Copernicus rymdkomponent. Copernicusprogrammet bör därför stödja åtgärder för att minska sådana risker, särskilt genom att bidra till det program som inrättats genom Europaparlamentets och rådets beslut [XXX] om inrättande av ett stödprogram för rymdövervakning och spårning11. ____________ _____________ 11 EUT L , , s. . 11 EUT L , , s. .
Motivering
För ett vetenskapligt uttömmande perspektiv bör jordbaserade data kompletteras av fjärranalys.
Ändringsförslag  4 Förslag till förordning Skäl 12a (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	(12a) All policy som har anknytning till genomförandet av Copernicus, särskilt datapolicyn, bör tydligt och öppet föras ut till alla berörda parters kännedom.
Ändringsförslag  5 Förslag till förordning Skäl 21
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(21) Data och information som tas fram inom Copernicusprogrammet bör göras tillgängliga för användarna fullständigt, öppet och kostnadsfritt, för att främja användningen och spridningen av dem och stärka marknaderna för jordobservation i Europa, särskilt sektorn i senare led, och på så sätt skapa förutsättningarna för tillväxt och nya jobb.	(21) Data och information som tas fram inom Copernicusprogrammet bör göras lättillgängliga för användarna fullständigt, öppet och kostnadsfritt, för att främja användningen och spridningen av dem och stärka marknaderna för jordobservation i Europa, särskilt sektorn i senare led, och på så sätt skapa förutsättningarna för tillväxt och nya jobb.
Ändringsförslag  6 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Miljöskydd och stöd till räddningstjänst och säkerhetsinsatser.	a) Övervakning av miljö och klimat, miljöskydd, begränsning av den globala uppvärmningen och stöd till räddningstjänst och säkerhetsinsatser.
Ändringsförslag  7 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
b) Stöd till Europa 2020-strategin genom att bidra till målet om smart, hållbar tillväxt för alla; det ska särskilt bidra till ekonomisk stabilitet och tillväxt genom att stärka de kommersiella tillämpningarna.	b) Stöd till Europa 2020-strategin genom att bidra till målet om smart, hållbar tillväxt för alla; det ska särskilt bidra till ekonomisk stabilitet och tillväxt genom att stärka de kommersiella tillämpningarna av jordobservationen.
Motivering
Det är viktigt att förtydliga vilka kommersiella tillämpningar som avses.
Ändringsförslag  8 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led ba (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	ba) Stöd till och samordning mellan medlemsstaternas och EU:s insatser och internationella insatser, som det globala systemet av jordobservationssystem (Geoss).
Motivering
Det är mycket viktigt att Copernicus insatser samordnas med motsvarande internationella initiativ, och en uttrycklig hänvisning till detta bör därför göras, inte bara i ingressen och i skälen, utan också i artikeln.
Ändringsförslag  9 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 1 – led bb (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	bb) Stöd till utvecklingen av en konkurrenskraftig europeisk rymdindustri som låter EU ha kvar sitt oberoende och sin världsledande ställning och bidrar till att det skapas nya affärsmöjligheter och innovativa tjänster.
Ändringsförslag  10 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Originaldata och -information från rymdbaserade observationer samt från tillgängliga jordbaserade data (nedan kallat Copernicusdata och Copernicusinformation) ska vara korrekta och tillförlitliga, tillhandahållas långvarigt och uthålligt och svara mot Copernicusanvändarnas behov. Tillgången till data ska vara fullständig, öppen och kostnadsfri, med förbehåll för de villkor som fastställs i eller i enlighet med denna förordning.	2. Originaldata och -information från rymdbaserade observationer samt från tillgängliga jordbaserade data från mätningar och fjärranalys (nedan kallat Copernicusdata och Copernicusinformation) ska vara korrekta och tillförlitliga, tillhandahållas långvarigt och uthålligt och svara mot Copernicusanvändarnas behov. Tillgången till data ska vara fullständig, obesvärad, öppen och kostnadsfri, med förbehåll för de villkor som fastställs i eller i enlighet med denna förordning.
Ändringsförslag  11 Förslag till förordning Artikel 2 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Vid tillämpningen av punkt 2 avses med Copernicusanvändare europeiska, nationella, regionala och lokala organ som har i uppgift att utforma, genomföra, tillämpa eller övervaka en offentlig tjänst eller offentlig politik på de områden som nämns i artikel 4.1.	3. Vid tillämpningen av punkt 2 avses med Copernicusanvändare europeiska, nationella, regionala och lokala organ som har i uppgift att utforma, genomföra, tillämpa, delegera eller övervaka en offentlig tjänst eller offentlig politik på de områden som nämns i artikel 4.1.
Ändringsförslag  12 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led a
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
a) Atmosfärsövervakningstjänsten ska tillhandahålla information om luftkvaliteten på europeisk nivå och atmosfärens kemiska sammansättning på global nivå. Framför allt ska tjänsten bistå med information till system för övervakning av luftkvaliteten på allt från lokal till nationell nivå samt bidra till övervakningen av atmosfärkemiska klimatvariabler.	a) Atmosfärsövervakningstjänsten ska tillhandahålla information om luftkvaliteten på europeisk nivå och atmosfärens kemiska sammansättning, inklusive minskning av stratosfäriskt ozon, på global nivå. Framför allt ska tjänsten bistå med information till system för övervakning av luftkvaliteten på allt från lokal till nationell nivå samt bidra till övervakningen av atmosfärkemi och jordsystemets dynamik.
Motivering
Minskningen av stratosfäriskt ozon är en mycket viktig del av atmosfärkemin och bör nämnas uttryckligen. Ur vetenskaplig synpunkt bör atmosfärövervakningen avse hela jordsystemets dynamik med klimatvariabler som en viktig, men inte exklusiv, del av det.
Ändringsförslag  13 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – led d
Kommissionens förslag Ändringsförslag d) Klimatförändringstjänsten ska tillhandahålla information för att öka kunskapsbasen till stöd för insatser för anpassning och lindring av följderna. Den ska särskilt bidra till tillhandahållande av väsentliga klimatvariabler, klimatanalyser och prognoser i den skala i tid och rum som är relevant för anpassnings- och lindringsstrategier för unionens olika områden för sektors- och samhällsnytta. d) Klimatförändringstjänsten ska tillhandahålla information till stöd för insatser för anpassning och lindring av följderna. Den ska särskilt bidra till tillhandahållande av väsentliga klimatvariabler, klimatanalyser och förutsägbarhetsmodeller i den skala i tid och rum som är relevant för anpassnings- och lindringsstrategier för unionens olika områden för sektors- och samhällsnytta.
Motivering
Copernicus klimatförändringstjänst bör också bidra till förutsägelser som grundar sig på vetenskapliga modeller.
Ändringsförslag  14 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 – stycke 1a (nytt)
Kommissionens förslag Ändringsförslag   Tjänsterna ska i förekommande fall vara kostnadseffektiva och decentraliserade för att på EU-nivå komplettera data och kapacitet som redan finns i medlemsstaterna. Nya data som är en upprepning av befintliga källor ska inte samlas in förutom om användningen av befintliga eller uppgraderbara datamängder är tekniskt omöjlig, alltför dyr eller inte snabbt tillgänglig.
Motivering
Genom att man använder kapacitet och data som redan finns och undviker onödigt dubbelarbete kan programmet bli mer kostnadseffektivt bland annat. Man behöver dock garantera möjligheten att samla in data centralt när så är tekniskt möjligt och om befintliga data inte finns tillgängliga eller uppdateras i tid.
Ändringsförslag  15 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
2. Utveckling, för att öka de operativa tjänsternas kvalitet och prestanda, inklusive ändringar och anpassningar, samt för att undvika och mildra operativa risker.	2. Forskning, utveckling och innovation, för att öka de operativa tjänsternas kvalitet och prestanda, inklusive ändringar och anpassningar, samt för att undvika och mildra operativa risker.
Ändringsförslag  16 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 3
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
3. Stödaktiviteter för att främja användarnas utnyttjande av de operativa tjänsterna och användningen av tillämpningar i senare led samt insatser för kommunikation och spridning.	3. Stödaktiviteter för att främja användarnas utnyttjande av de operativa tjänsterna och användningen av tillämpningar i senare led samt insatser för kommunikation och spridning och incitament till utveckling av moderna applikationer och höjande av medvetenheten om hur Copernicus kan bidra till åtgärdandet av samhälleliga och globala utmaningar.
Ändringsförslag  17 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen ska samarbeta med medlemsstaterna för att förbättra det inbördes utbytet av data och information och öka mängden data och information som finns tillgänglig för Copernicusprogrammet.	1. Kommissionen ska samarbeta med behöriga myndigheter på regional och nationell nivå för att förbättra det inbördes utbytet av data och information och öka mängden data och information som finns tillgänglig för Copernicusprogrammet.
Ändringsförslag  18 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1 – led b
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
(b) Kandidatländer och möjliga kandidatländer i enlighet med respektive ramavtal eller ett protokoll till ett associeringsavtal om de allmänna principerna och villkoren för dessa länders deltagande i unionsprogram.	(b) Kandidatländer och möjliga kandidatländer i enlighet med respektive ramavtal eller ett associeringsavtal om de allmänna principerna och villkoren för dessa länders deltagande i unionsprogram.
Motivering
Kravet på särskilda protokoll är vad som hindrat länder som samarbetar med Europeiska miljöbyrån, såsom västra Balkan, att delta i det inledande skedet av GMES-programmet. Det är ett misstag som inte får upprepas i det nya skedet av Copernicus.
Ändringsförslag  19 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 5
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
5. Kommissionen ska upprätthålla en öppen mekanism som innebär att användarna regelbundet tillåts medverka och höras, så att man kan fastställa användarnas krav på unionsnivå och nationell nivå.	5. Kommissionen ska upprätthålla en öppen mekanism som innebär att användarna regelbundet tillåts medverka och höras, så att man kan fastställa användarnas krav på alla nivåer.
Ändringsförslag  20 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 5a (ny)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	5a. Kommissionen ska se till att det råder tillräcklig medvetenhet om Copernicusprogrammet på unionsnivå, nationell nivå, regional nivå och lokal nivå.
Ändringsförslag  21 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
1. Kommissionen får helt eller delvis anförtro behöriga unionsorgan de genomförandeuppgifter som beskrivs i artikel 4, om åtgärdernas särskilda karaktär och unionsorganets särskilda kompetens motiverar det. Sådana organ är bland annat	1. Kommissionen får helt eller delvis anförtro behöriga unionsorgan, i enlighet med deras aktuella behörighet, de genomförandeuppgifter som beskrivs i artikel 4, om åtgärdernas särskilda karaktär och unionsorganets särskilda kompetens motiverar det. Sådana organ är bland annat
Ändringsförslag  22 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 1 – led da (nytt)
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
	da) Europeiska byrån för GNSS (GSA).
Ändringsförslag  23 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 6
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
6. Kommissionen får helt eller delvis anförtro operatörerna av de tjänster som beskrivs i artikel 4 verksamheten inom den jordbaserade komponenten enligt artikel 6.	6. Kommissionen får helt eller delvis anförtro operatörerna av de tjänster som beskrivs i artikel 4, verksamheten inom icke-rymdkomponenten enligt artikel 6, och särskilt Europeiska miljöbyrån när det krävs allmän samordning.
Motivering
Det är viktigt att ange att Europeiska miljöbyrån kan och bör ansvara för allmän samordning av icke-rymdkomponenten i Copernicus.
Ändringsförslag  24 Förslag till förordning Artikel 14 – inledningen
Kommissionens förslag	Ändringsförslag
Copernicusdata och Copernicusinformation ska tillgängliggöras fullständigt, öppet och kostnadsfritt, med följande förbehåll:	Copernicusdata och Copernicusinformation ska tillgängliggöras fullständigt, obesvärat, öppet och kostnadsfritt, med följande förbehåll:

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Copernicusprogrammet
Referensnummer	COM(2013)0312 – C7-0195/2013 – 2013/0164(COD)
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 1.7.2013
Yttrande från        Tillkännagivande i kammaren	ENVI 1.7.2013
Föredragande av yttrande        Utnämning	Elisabetta Gardini 19.9.2013
Behandling i utskott	24.10.2013
Antagande	27.11.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	54 0 1
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Elena Oana Antonescu, Pilar Ayuso, Paolo Bartolozzi, Sandrine Bélier, Sergio Berlato, Lajos Bokros, Franco Bonanini, Biljana Borzan, Yves Cochet, Spyros Danellis, Esther de Lange, Bas Eickhout, Edite Estrela, Jill Evans, Karl-Heinz Florenz, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Dan Jørgensen, Karin Kadenbach, Holger Krahmer, Corinne Lepage, Kartika Tamara Liotard, Linda McAvan, Miroslav Ouzký, Gilles Pargneaux, Andrés Perelló Rodríguez, Pavel Poc, Frédérique Ries, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Dagmar Roth-Behrendt, Kārlis Šadurskis, Carl Schlyter, Richard Seeber, Salvatore Tatarella, Thomas Ulmer, Glenis Willmott, Sabine Wils, Marina Yannakoudakis
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Erik Bánki, Gaston Franco, Julie Girling, Eduard-Raul Hellvig, Marusya Lyubcheva, Jiří Maštálka, Judith A. Merkies, Miroslav Mikolášik, James Nicholson, Alojz Peterle, Vittorio Prodi, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Anna Záborská, Andrea Zanoni

ÄRENDETS GÅNG

Titel	Copernicusprogrammet
Referensnummer	COM(2013)0312 – C7-0195/2013 – 2013/0164(COD)
Framläggande för parlamentet	28.5.2013
Ansvarigt utskott        Tillkännagivande i kammaren	ITRE 1.7.2013
Rådgivande utskott        Tillkännagivande i kammaren	BUDG 1.7.2013	ENVI 1.7.2013
Föredragande        Utnämning	Vittorio Prodi 3.9.2013
Behandling i utskott	14.10.2013
Antagande	28.11.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	50 1 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Josefa Andrés Barea, Jean-Pierre Audy, Ivo Belet, Jan Březina, Giles Chichester, Jürgen Creutzmann, Pilar del Castillo Vera, Christian Ehler, Vicky Ford, Adam Gierek, Norbert Glante, Robert Goebbels, Fiona Hall, Edit Herczog, Kent Johansson, Romana Jordan, Krišjānis Kariņš, Philippe Lamberts, Bogdan Kazimierz Marcinkiewicz, Angelika Niebler, Jaroslav Paška, Vittorio Prodi, Miloslav Ransdorf, Herbert Reul, Teresa Riera Madurell, Paul Rübig, Amalia Sartori, Salvador Sedó i Alabart, Francisco Sosa Wagner, Konrad Szymański, Patrizia Toia, Catherine Trautmann, Ioannis A. Tsoukalas, Claude Turmes, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Adina-Ioana Vălean, Alejo Vidal-Quadras
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Rachida Dati, Ioan Enciu, Roger Helmer, Jolanta Emilia Hibner, Gunnar Hökmark, Ivailo Kalfin, Seán Kelly, Holger Krahmer, Werner Langen, Zofija Mazej Kukovič, Alajos Mészáros, Markus Pieper, Vladimír Remek, Silvia-Adriana Ţicău
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Carl Schlyter
Ingivande	14.1.2014