Förfarande : 2013/2099(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0044/2014

Ingivna texter :

A7-0044/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 25/02/2014 - 5.22
CRE 25/02/2014 - 5.22
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2014)0131

BETÄNKANDE     
PDF 157kWORD 74k
24.1.2014
PE 506.031v02-00 A7-0044/2014

om växtförädling: vilka valmöjligheter finns det för att förbättra kvalitet och avkastning?

(2013/2099(INI))

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling

Föredragande: Marit Paulsen

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om växtförädling: vilka valmöjligheter finns det för att förbättra kvalitet och avkastning?

(2013/2099(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av rapporten från FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation (FAO) från 2009: How to feed the world in 2050,

   med beaktande av Internationella konventionen om skydd av växtförädlingsprodukter,

   med beaktande av FAO:s internationella fördrag om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk,

–   med beaktande av rapporten På väg mot 9 miljarder – Har Europa råd att gå miste om GM-grödornas potential? av Ivar Virgin/Stockholm Environment Institute, Timbro, april 2013,

–   med beaktande av FAO:s rapport Harvest nature's diversity från 1993,

–   med beaktande av webbplatsen om Svalbards globala frölager(1),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 27 mars 2001 Åtgärdsplan för biologisk mångfald i jordbruket (COM(2001)0162),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och foder(2),

   med beaktande av rådets direktiv 2002/53/EG av den 13 juni 2002 om den gemensamma sortlistan för arter av lantbruksväxter(3) och 2002/55/EG av den 13 juni 2002 om saluföring av utsäde av köksväxter(4),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1830/2003 av den 22 september 2003 om spårbarhet och märkning av genetiskt modifierade organismer och spårbarhet av livsmedel och foderprodukter som är framställda av genetiskt modifierade organismer och om ändring av direktiv 2001/18/EG(5),

   med beaktande av rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens växtförädlarrätt(6),

   med beaktande av meddelandet från FN:s generalsekreterare The right to food – Seed policies and the right to food: enhancing agrobiodiversity and encouraging innovation (A/64/170, 2009, FN:s generalförsamling),

   med beaktande av slutsatserna i den internationella studien av hur kunskap, vetenskap och teknik inom jordbruket kan bidra till utveckling (IAASTD), en mellanstatlig process som stöds av FAO, Globala miljöfonden, FN:s utvecklingsprogram, FN:s miljöprogram, Unesco, Världsbanken och WHO,

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A7-0044/2014), och av följande skäl:

A. Europaparlamentets jordbruksutskott vill med detta betänkande få till stånd en grundlig diskussion och utredning av hela situationen för växtförädling i den europeiska och globala jordbrukssektorn.

B.  Växtförädlingsindustrin är av grundläggande betydelse vad gäller produktiviteten och mångfalden och likaså för sundheten och kvaliteten i jordbruk, trädgårdsodling och livsmedelsproduktion samt för djurfoder och för den omgivande miljön.

C. Enligt rapporter från i första hand FN-organen FAO och WHO samt FN:s klimatpanel väntas världens befolkning växa från dagens 7 miljarder till omkring 9 miljarder år 2040–2050. Det finns dessutom en möjlighet att vi blir upp emot 10-11 miljarder.

D. Denna befolkningsökning kommer att ställa extrema krav på jordbrukssektorn, framförallt vad gäller produktivitetsökning för att klara den kraftigt växande efterfrågan på mat. FAO beräknar att matförsörjningen måste öka med 70 procent de kommande 30–40 åren.

E.  Med tanke på att 30–50 procent av de producerade livsmedlen i EU slängs (och i genomsnitt cirka 30 procent i hela världen) kan en stor del av den ökade matförsörjning som krävs lösas genom bättre och effektivare hållbara metoder för livsmedelsproduktion i den rika delen av världen samt utökade lagrings- och distributionssystem i utvecklingsländerna.

F.  Huvudproblemet kvarstår dock: hur ska befolkningen i olika delar av världen kunna föda sig när den odlingsbara arealen minskar på grund av felaktig markanvändning samt bristfälliga jordbruksmetoder, ett problem som har förvärrats av klimatförändringarna. Möjligheten att utöka marken är ytterst begränsad, eftersom det i många delar av världen anses vara helt orealistiskt att bryta ny jordbruksmark, inte minst för att kunna bevara en biologisk mångfald.

G. FAO uppskattar att ungefär 10 procent av en produktionsökning inom jordbruket skulle kunna uppnås genom att man odlar upp ny jordbruksmark. Det betyder att omkring 90 procent måste uppnås genom en ökning av avkastningen på existerande mark, samtidigt som produkterna ska fortsätta att hålla hög kvalitet.

H. Ett överutnyttjande av jordbruksmarker kan leda till markutarmning och i värsta fall erosion och ökenutbredning. Detsamma gäller för skogsmarker; att omvandla skogsmark till jordbruksmark skulle påverka såväl klimat och vattenreglering som den biologiska mångfalden på ett så pass allvarligt sätt att det är ett otänkbart alternativ för att öka livsmedelsproduktionen.

I.   Utöver minskade jordbruksarealer har även jordbruksproduktiviteten planat ut och oroväckande tendenser visar till och med på sjunkande produktivitet. Detta är otroligt negativt för framtidens jordbruk och för människors behov av mat.

J.   Matproduktionen är inte bara beroende av tillräcklig landmassa utan även av faktorer som klimat, vatten, energi och tillgång till näring. I framtiden kommer tillgången till dessa basresurser att vara mer begränsad, och denna brist på resurser kommer troligtvis att ha negativa effekter på det ökade behovet av markanvändning, produktion och ekonomisk livskraft inom jordbruket.

K. Stora förändringar i klimatet är att vänta framöver. För Europa innebär det betydligt torrare klimat i de södra delarna, där det finns områden med mycket stor betydelse för produktionen av frukt och grönsaker. I de mellersta och norra delarna av Europa förväntas snarare mildare vintrar och betydligt regnigare somrar än vad vi har idag. Följderna blir med stor sannolikhet bland annat ökade växt- och djursjukdomar och behov av nya brukningstekniker.

L.  Det är tveklöst så att det europeiska jordbruket står inför enorma utmaningar. Med mer extrema väderförhållanden såsom torka och översvämningar och andra naturkatastrofer måste jordbruket anpassa sig för att säkra produktionen. De grödor vi idag ser på fälten kan inte vara desamma i framtiden om vi ska kunna möta det ökade behovet av mat.

M. Längden på skyddet av växtförädlarrätten för sådana växter som kräver längre utvecklingstid före saluföringsskedet är inte tillräcklig för att uppmuntra till kommersiella investeringar i forskning om och utveckling av dessa.

1.  Europaparlamentet understryker att det, för att möta kommande utmaningar, som framtidens matförsörjningsbehov och klimatförändringar, är oerhört viktigt med en väl fungerande och konkurrenskraftig växtförädlingssektor.

2.  Även om det är oerhört viktigt med friska marker och mångfald för att ekosystemet inom jordbruket ska kunna återhämta sig, understryker Europaparlamentet vikten av att sorter tas fram som kan möta de situationer vi förväntas ställas inför i framtiden, som exempelvis ökade nederbördsmängder och en förväntad ökad förekomst av växtsjukdomar. Det är också viktigt att bevara och utveckla den existerande europeiska mångfalden inom det jordbruksbaserade ekosystemet i sin helhet men även genetisk mångfald bland olika arter och det absoluta antalet olika sorter samt raser och lantraser, eftersom alla dessa behövs för att hantera klimatproblemen.

3.  Europaparlamentet noterar att det behövs grödor som exempelvis tar upp kväve och fosfor effektivt, tål torka och större mängder nederbörd bättre, är resistenta mot skadegörare samt kan möta förändrade temperaturer. Det behövs även tas fram perenna grödor, dvs. grödor som är fleråriga. Med fleråriga grödor behöver inte marken bearbetas varje år, vilket ger ett miljövänligare jordbruk.

4.  Europaparlamentet betonar att eftersom det tar i genomsnitt tio år att ta fram en ny sort, från forskningsstadiet till färdigt utsäde, och ännu mer tid för tester och kommersiell spridning av denna sort, måste man kraftigt uppmuntra mer forskning redan nu för att möta framtida matbehov och klimatförändringar.

5.  Europaparlamentet understryker att eftersom möjligheten att bryta ny jordbruksmark är mycket begränsad är det oerhört viktigt att underlätta processen att ta fram nya grödor som kan anpassa sig till rådande miljöförutsättningar, är lämpliga med tanke på de knappa resurser som finns till förfogande, är i linje med hållbarhetsmålen, ger tillräcklig avkastning och är av hög kvalitet. Det är också viktigt att utveckla grödor som redan används i stor utsträckning i syfte att skapa flexibilitet för att göra tekniska och vetenskapliga framsteg inom sektorn för jordbruksgrödor i framtiden.

6.  Europaparlamentet noterar att den fortsatta förlusten av specifika växtskyddsprodukter för mindre användningsområden har en mycket stor inverkan på kvaliteten och skördarna när det gäller frukt och grönsaker och äventyrar produktionen av vissa specialgrödor. Parlamentet understryker behovet av att finna såväl kort- som långsiktiga lösningar för odlingen av dessa grödor.

7.  Europaparlamentet konstaterar att det kan ta i genomsnitt tio år att ta fram en ny sorts vete, raps eller annan gröda och att det därför är viktigt att utveckla nya växtförädlingstekniker som motsvarar jordbrukets och samhällets behov. Det är också viktigt att vara öppen för tillgängliga tekniker för att tillgodose dessa behov och öka konkurrenskraften inom jordbruks- och trädgårdsodlingssektorn. Parlamentet är oroat över att kommissionen dröjt med sin bedömning av nya förädlingstekniker och uppmanar kommissionen att omedelbart klargöra teknikernas lagstiftningsmässiga status.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja Horisont 2020: ramprogrammet för forskning och innovation för att finansiera tillämpad forskning som stöder utvecklingen av ny och innovativ växtförädlingsteknik, t.ex. påskyndad förädling.

9.  Europaparlamentet konstaterar att FAO bedömer att diversiteten i den odlade mångfalden sjönk med 75 procent under 1900-talet och att en tredjedel av dagens mångfald kan försvinna före 2050. Parlamentet betonar att det är av avgörande vikt att vi skyddar och bevarar den europeiska biologiska och genetiska mångfalden, för att säkerställa långsiktig livsmedelsförsörjning för världens växande befolkning och livskraftiga system för livsmedelsproduktion. Parlamentet anser därför att det är av avgörande betydelse att bevara den stora majoriteten lokala och regionala sorter in situ och på jordbruksföretag, i syfte att bevara och öka den genetiska och kulturella mångfalden både inom arter och sorter och i fråga om det absoluta antalet av dessa.

10. Europaparlamentet understryker att det, för att man ska kunna ta fram nya sorter, är avgörande att ha många genetiska variationer att tillgå. Parlamentet anser därför att den snabba minskningen är mycket oroande.

11. Europaparlamentet välkomnar utvecklingen av partnerskap mellan det offentliga, industrin och forskarvärlden, t.ex. på området för deltagande förädling, för att stimulera forskning om förförädling och förädling, liksom karakteriseringen och bevarandet av genetiska resurser. Parlamentet uppmärksammar fördelarna med att utöka och bredda sådana partnerskap liksom transnationella initiativ på det här området, och betonar behovet av att se till att stödsystemen struktureras på ett sätt som maximerar effekterna av investeringarna och deras samstämmighet.

12. Europaparlamentet anser att det är avgörande för Europas framtid att arbeta seriöst med att vårda vårt genetiska arv. Särskilt viktigt är att odla och bevara lokala och regionala sorter, för att bevara såväl den genetiska som den kulturella mångfalden.

13. Europaparlamentet noterar att det i ett försök att bevara och behålla genetisk mångfald inom jordbruk och växtförädling pågår insamlingar av fröer och växtmaterial till olika genbanker runt om i världen. Parlamentet noterar särskilt att det finns en genbank på Svalbard med genetiskt material från hela världen. Detta är ett mycket viktigt och ambitiöst projekt som syftar till att säkra en genetisk mångfald för framtiden.

14. Europaparlamentet anser att det är viktigt att bevara den stora majoriteten sorter och växtgenetiska resurser in situ och på jordbruksföretag. Parlamentet konstaterar att offentliga institutioner för närvarande inte anstränger sig tillräckligt eller ger tillräckligt stöd för att främja detta mål.

15. Europaparlamentet betonar att denna och andra liknande insatser är avgörande för framtida växtförädling, jordbruksproduktion och matförsörjning.

16. Europaparlamentet understryker att forskning och metoder i fråga om växtförädling är helt avgörande för framtidens jordbruksproduktion, inte minst i arbetet med att utveckla existerande sorter och ta fram nya varianter, så att den framtida matförsörjningen kan säkras.

17. Europaparlamentet inser vikten av att garantera tillgång till genetiska resurser som en grund för växtförädling. Parlamentet vidhåller i synnerhet den grundläggande principen i det internationella systemet för växtförädlares rättigheter som framgår av Internationella konventionen om skydd av växtförädlingsprodukter, och betonar att användningen av en skyddad sort för ytterligare förädling och utnyttjandet av en nyligen förädlad sort inte kan förhindras av innehavaren av växtförädlarrätten. Parlamentet konstaterar att denna grundläggande princip även erkänns i artikel 13.2 d ii i FAO:s internationella fördrag om växtgenetiska resurser för livsmedel och jordbruk.

18. Europaparlamentet inser att det är såväl kostsamt som tidsödande att ta fram nya förbättrade sorter men betonar att det är nödvändigt för att bevara unionens konkurrenskraft på detta område. Parlamentet föreslår att sådana kostnader skulle kunna kompenseras genom en utökad tidsfrist för rättsskyddet för växtsorter efter en lämplig konsekvensbedömning.

19. Europaparlamentet är bekymrat över att den globala marknaden för domineras av några få stora multinationella företag. Dessa företag satsar endast på ett begränsat antal sorter. Europas växtförädlingsmarknad har en fortsatt stor mångfald jämfört med den globala marknaden, och en stor del av sektorn består av små och medelstora företag. Parlamentet betonar att den europeiska växtförädlingsmarknaden måste förbättras ytterligare för att uppnå sund konkurrens.

20. Europaparlamentet anser att de stora globala växtförädlingsföretagen har fått ett oroväckande stort inflytande över världens jordbruk och jordbrukspolitik. Parlamentet betonar vikten av oberoende vetenskaplig forskning som finansieras med offentliga medel och bedrivs i allmänhetens intresse på lång sikt för att åstadkomma en långsiktig tryggad livsmedelsförsörjning.

21. Europaparlamentet anser att EU:s direktiv om saluföring av utsäde har gett en ram för att bevara små och medelstora företags konkurrenskraft och skapa lika villkor för alla aktörer och har även stimulerat innovation på växtförädlingsområdet.

22. Europaparlamentet anser även att de större företagen bör bli bättre på att utnyttja och dela med sig av sina växtförädlingstekniker, som om de används rätt kan bidra till att lösa problem relaterade till miljö, klimat och matförsörjning.

23. Europaparlamentet konstaterar att de små och medelstora företagen spelar en viktig roll på växtförädlingsmarknaden i EU, med tanke på deras betydande bidrag till den kommersiella växtförädlingen, och betonar deras kapacitet att omvandla forskning och kunskap till nya handelsprodukter. Eftersom växtförädling blir ett alltmer forskningsintensivt och högteknologiskt område kan de kostnader och verktyg som krävs för att utveckla och i sedan saluföra en ny sort skapa hinder för mindre företag. Parlamentet anser att en tillräcklig skyddstid för deras växtförädlarrätt och fullständig tillgång till forskningsresultat avsevärt skulle kunna bidra till att skapa lika villkor och att är ytterst viktigt att man fortsätter att investera i sådana företag i EU framöver.

24. Europaparlamentet understryker vikten av att Europa återerövrar och vidareutvecklar forskningen kring och metoderna för europeisk växtförädling.

25. Parlamentet betonar vikten av en mångfald av arter i Europa och europeisk forskning inom växtförädling som fokuserar på europeiska behov, däribland växter, spannmål och frukter som passar lokala och regionala förhållanden. Parlamentet noterar att utveckling på detta område kommer att hjälpa europeiska bönder att förbättra kvantiteten och kvaliteten på sin livsmedel- och foderproduktion.

26. Europaparlamentet understryker att Europa behöver en mångfald av aktörer i växtförädlingssektorn. Det måste bli möjligt för fler företag och forskningscenter att genomföra forskningsprojekt och verka inom växtförädlingssektorn.

27. Europaparlamentet anser att forskningen inom växtförädlingssektorn behöver långsiktiga finansiella stöd för att kunna fungera. Det är ohållbart att ge finansiellt stöd till ett forskningsprojekt inom växtförädling endast under en kortare period, eftersom det tar i genomsnitt tio år att ta fram en ny sort.

28. Europaparlamentet understryker att EU enligt den gemensamma jordbrukspolitiken har en skyldighet att ta ansvar för att möta framtida utmaningar inom jordbruks- och växtförädlingssektorn i Europa. Parlamentet anser att EU bör vara ledande i utvecklingen av hållbara växtförädlingstekniker samt i främjandet av forskning och metoder inom jordbruk och växtförädling.

29. Europaparlamentet understryker att den grundläggande forskningen om växtförädling inom EU ska vara finansierad genom medel från EU och dess medlemsländer. Det är inte möjligt för de små och medelstora växtförädlingsföretagen inom EU att själva finansiera en stor del av forskningen och på samma gång vara konkurrenskraftiga.

30. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att avsätta finansiella resurser och skapa en sammanhållen struktur för forskning om och metoder för växtförädling i forskningsprogrammen och andra lämpliga politiska instrument, så att den europeiska mångfalden kan bevaras och utvecklas. Det är inte minst viktigt att forskningsprojekt får tillräckligt med tid och finansiella resurser för att kunna nå resultat. Det är också väldigt viktigt att växtförädlingsföretagen får obegränsad tillgång till forskningsresultat samt att det finns en mångfald av forskningsprojekt, så att ett misslyckande får mindre konsekvenser.

31. Europaparlamentet understryker att det kommer att finnas ett ständigt behov av högkvalificerade arbetstagare för att tillgodose den framtida efterfrågan på forskning kring växtförädling och att växtlära och växtförädling främjas mer vid skolor, universitet och bland allmänheten. Parlamentet vill särskilt lyfta fram framgångarna med Fascinerande växters dag den 18 maj.

32. Europaparlamentet betonar att målet med lagstiftning knuten till växtförädling i slutändan måste vara att underlätta användningen av växtförädlingstekniker och underlätta för forskningen kring jordbruk och växtförädling. Den ska leda till produkter som är mer anpassade till det lokala klimatet och de lokala geografiska förutsättningarna och som därmed i slutändan kommer att ge hög avkastning och vara säkra för hälsa och miljö.

33. Europaparlamentet konstaterar att med dagens teknikbaserade växtförädlingslagstiftning har det visat sig vara svårt att i efterhand definiera vilken teknik som använts vid förädlingstillfället. Detta bekräftar svårigheten med teknikbaserade lagar.

34. Med tanke på de beskrivna utmaningarna och de nuvarande förutsättningarna för den europeiska och globala växtförädlingssektorn uppmanar Europaparlamentet kommissionen att noggrant utreda och analysera situationen samt föreslå effektiva och konkreta åtgärder för att möta dessa enorma utmaningar som de europeiska förädlarna och bönderna står inför.

35. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en övergripande strategi för insatsvaror i jordbruket, särskilt i fråga om växtförädling. Parlamentet uppmanar enträget kommissionen att tillhandahålla en politisk ram som stöder sektorn för insatsvaror i jordbruket som ett av de viktigaste områdena för att skapa produktivitet och hållbarhet inom jordbruket.

36. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

http://www.regjeringen.no/en/dep/lmd/campain/svalbard-global-seed-vault.html?id=462220.

(2)

EUT L 268, 18.10.2003, s. 1.

(3)

EGT L 193, 20.7.2002, s. 1.

(4)

EGT L 193, 20.7.2002, s. 33.

(5)

EUT L 268, 18.10.2003, s. 24.

(6)

EGT L 227, 1.9.1994, s. 1.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

21.1.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

25

4

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Eric Andrieu, Liam Aylward, José Bové, Luis Manuel Capoulas Santos, Michel Dantin, Albert Deß, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Hynek Fajmon, Iratxe García Pérez, Julie Girling, Martin Häusling, Esther Herranz García, Peter Jahr, Elisabeth Jeggle, Elisabeth Köstinger, George Lyon, Gabriel Mato Adrover, Mairead McGuinness, James Nicholson, Marit Paulsen, Britta Reimers, Giancarlo Scottà, Czesław Adam Siekierski, Alyn Smith, Ewald Stadler, Janusz Wojciechowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Luís Paulo Alves, Pilar Ayuso, Esther de Lange, Christa Klaß, Anthea McIntyre, Petri Sarvamaa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Adam Gierek

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy