BETÄNKANDE om nomineringen av Klaus Heiner Lehne till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

27.1.2014 - (C7‑0423/2013 – 2013/0813(NLE))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Inés Ayala Sender

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om nomineringen av Klaus Heiner Lehne till ämbetet som ledamot av revisionsrätten

(C7‑0423/2013 – 2013/0813(NLE))

(Samråd)

Europaparlamentet fattar detta beslut

–   med beaktande av artikel 286.2 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilken rådet har hört parlamentet (C7 0423/2013),

–   med beaktande av artikel 108 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A7-0050/2014),

A. Europaparlamentets budgetkontrollutskott har granskat den nominerade kandidatens kvalifikationer, särskilt i förhållande till de villkor som anges i artikel 286.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt.

B.  Budgetkontrollutskottet höll den 23 januari 2014 en utfrågning med den kandidat som rådet föreslagit till ämbetet som ledamot av revisionsrätten.

1.  Europaparlamentet tillstyrker rådets förslag till utnämning av Klaus Heiner Lehne till ledamot av revisionsrätten.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut till rådet och, för kännedom, till revisionsrätten samt till Europeiska unionens övriga institutioner och medlemsstaternas revisionsorgan.

BILAGA 1: KLAUS HEINER LEHNES MERITFÖRTECKNING

Född i Düsseldorf den 28 oktober 1957

Utbildning och yrkesmässig verksamhet

1976               Examen efter avslutad skolgång i Erkrath

1976–1978     Studier i fysik och filosofi i Düsseldorf

1978–1983     Studier i juridik i Freiburg, Köln och Bonn

1980               Studier i Berkley, USA

1983               Första ämbetsexamen i juridik (Staatsexamen) i Düsseldorf

1986               Andra ämbetsexamen i juridik (Staatsexamen) i Düsseldorf

Sedan 1986    Verksam som advokat i Düsseldorf, för närvarande partner vid Taylor-Wessing

Offentliga befattningar och uppdrag

1977–1979     Fullmäktigeledamot för Mitte-distriktet, Düsseldorf

1984–1992     Ledamot av kommunfullmäktige i Düsseldorf, bland annat ledamot av finansnämnden, revisionsnämnden, ungdomsnämnden och planeringsnämnden, samt av tillsynsnämnden för kommunala arbeten

1992–1994     Ledamot av den tyska förbundsdagen, bland annat ledamot av justitieutskottet och transportutskottet, och ledamot av Treuhandbolagets undersökningskommitté och av undersökningskommissionen för SED

Sedan 1994    Ledamot av Europaparlamentet, ledamot av utskottet för rättsliga frågor

1999–2009     PPE-gruppens samordnare i utskottet för rättsliga frågor

Sedan 2009    Ordförande för utskottet för rättsliga frågor och ordförande för utskottsordförandekonferensen

Undervisning

Sedan 2004    Föreläsningar i europeisk rätt vid universiteten i Düsseldorf och Köln

BILAGA 2: KLAUS HEINER LEHNES SVAR PÅ DE SKRIFTLIGA FRÅGORNA

Yrkeserfarenhet

1. Redogör för de viktigaste aspekterna av din yrkeserfarenhet från offentlig ekonomisk förvaltning, ledning eller förvaltningsrevision

Redan under min juridiska utbildning fick jag insyn i den offentliga budgetens grundprinciper. Offentlig rätt utgjorde en central del av utbildningen och ett av huvudämnena vid bägge examina. Här ingick bland annat förbundsstatens, delstaternas och kommunernas budgetlagstiftning. Min första yrkeserfarenhet av offentlig budget fick jag som biträdande jurist inom ramen för tjänsten för förberedande lagstiftning, där jag bland annat hade hand om budget- och finansfrågor vid en kommuns offentliga förvaltning. I min senare befattning som fullmäktigeledamot i delstatshuvudstaden Düsseldorf (ca 600 000 invånare, nuvarande budgetvolym ca 2,7 miljarder euro) var jag ledamot av finans- och revisionsnämnderna samt nämnden för byggentreprenader och ungdomsnämnden, och i detta sammanhang deltog jag i beslut och granskningar rörande sociala frågor samt ungdoms- och familjefrågor. Dessutom innehade jag under denna tid mandat i kommunala tillsynsnämnder, bland annat i tillsynsnämnden för Stadtwerke Düsseldorf, som redan då var ett av de 300 största företagen i Tyska förbundsrepubliken. Även här låg tyngdpunkten i min verksamhet på redovisnings- och bokslutsfrågor.

Under min tid i den tyska förbundsdagen var jag bland annat ledamot av Treuhandbolagets undersökningskommitté, som undersökte Treuhandbolagets verksamhet i samband med avvecklingen av den tidigare statsegendomen i DDR. I detta sammanhang upptäcktes överträdelser vid utnyttjandet av statliga medel, vilka behövde undersökas. Inom ramen för min verksamhet i den tyska förbundsdagens transportutskott var jag engagerad i privatiseringen av transportföretag och i förbundsrepublikens trafikplan. Som ledamot av den tyska förbundsdagens justitieutskott ansvarade jag i egenskap av föredragande för ett flertal förbundslagar för kostnadsallokering.

Under min tid som ledamot av Europaparlamentets utskott för rättsliga frågor har min grupp gett mig i uppdrag att vara föredragande eller skuggföredragande för så gott som alla förslag till rättsakter avseende redovisning och bokslut under de senaste 20 åren. Senast var jag föredragande för den fullständiga översynen av det fjärde och det sjunde bolagsdirektivet och därmed en översyn av grundprinciperna för den europeiska redovisningslagstiftningen.

Utskottsordförandekonferensen, som jag även är ordförande för, fick även fått i uppgift att utöva rollen som tillsynsorgan för den konsekvensanalys som ska göras av parlamentets avdelningar, och därmed är jag även sedan flera år tillbaka intensivt engagerad i dessa frågor. Detta är av betydelse, framför allt med tanke på bedömningen av ekonomi och effektivitet vid genomförandet av europeiska lagar och program.

Jag är dessutom sedan flera år tillbaka verksam som lärare vid universiteten i Düsseldorf och i Köln. Vid universitetet i Köln har jag framför allt hållit seminarier för företagsjurister kring frågor om den europeiska närings- och handelsrätten. Tyngdpunkten i mina föreläsningar vid universitetet i Düsseldorf har legat vid frågor om allmän rättspolitik, däribland även utvecklingen inom den europeiska offentliga rätten.

Till följd av min befattning som partiordförande för CDU i Düsseldorf sitter jag för närvarande i två kommunala tillsynsnämnder, dvs. tillsynsnämnden för mässbolaget Messegesellschaft Düsseldorf och tillsynsnämnden för arenan Multifunktionsarena Düsseldorf. Bägge uppdragen omfattar områden där de offentliga finanserna spelar en väsentlig roll. Dessutom är jag sedan flera år tillbaka ledamot av det rådgivande organet vid ARAG Versicherung.

2. Vilka är de tre viktigaste beslut som du har varit med om att fatta i ditt yrkesliv?

– Antagandet av direktivet om penningtvätt

Som föredragande lyckades jag åstadkomma en tydlig kvalitativ förbättring av bekämpningen av penningtvätt genom att inbegripa ytterligare företag och yrkesgrupper utanför finanssektorn. Det var svårt att hitta rätt balans mellan rådgivning och medling, eftersom å ena sidan bekämpningen av penningtvätt måste utformas på ett effektivt sätt medan å andra sidan även skyddet av grundläggande rättigheter måste tryggas. I ljuset av händelserna i september 2001, och det därmed sammanhängande införlivandet av bekämpningen av terrorism, nådde man efter ytterst svåra förhandlingar en kompromiss med det belgiska ordförandeskapet. Denna kompromiss består fortfarande till sina väsentliga delar. I det tredje direktivet om penningtvätt tillämpas fortsättningsvis denna kompromiss till väsentliga delar. Det samma gäller även för det fjärde direktivet, vilket redan lagts fram men ännu inte antagits av lagstiftaren.

– Tysklands återförening

Av särskild betydelse för mig var även att under första valperioden efter Tysklands återförening bli ledamot av den tyska förbundsdagen. Som ledamot av justitieutskottet ägnade jag mig åt flera uppgifter för att anpassa den östtyska rätten till den framtida gemensamma tyska rätten. Jag har kunnat medverka i ett flertal lagar rörande anpassningen av skuld- och sakrätten. Detta var en av de väsentliga förutsättningarna för en framgångsrik tysk återförening.

– Program för byggande av daghem

Som ställföreträdande ordförande för ungdomsnämnden vid Düsseldorfs stad medverkade jag under 1980-talet i utvecklingen av en investerarmodell för främjande av daghem. På detta sätt lyckades Düsseldorf på en mycket kort tid avsevärt öka antalet daghemsplatser och därmed i förtid uppfylla de lagstadgade målen för barndagvård.

Oberoende

3. Enligt fördraget ska revisionsrättens ledamöter fullgöra sina skyldigheter under ”full oavhängighet”. Hur skulle du tillämpa denna skyldighet på dina kommande arbetsuppgifter?

Jag kommer att avstå från alla bisysslor, även från min verksamhet som advokat. Detta krav fastställs på goda grunder såväl i EU:s primärrätt som i dess sekundärrätt. En oberoende ställning för revisionsrättens ledamöter är en grundläggande förutsättning för institutionens sätt att fungera. Om jag inom ramen för mitt uppdrag som ledamot av revisionsrätten skulle komma i kontakt med en fråga som skulle kunna utlösa en verklig eller potentiell intressekonflikt, även om det bara var frågan om något som gav skenet av att kunna utlösa en intressekonflikt, kommer jag att uppmana revisionsrättens ordförande att entlediga mig från utförandet av det berörda uppdraget och överföra detta uppdrag på andra ledamöter av revisionsrätten. Om jag skulle utses till ledamot av revisionsrätten kommer jag dessutom även efter det att mitt mandat löpt ut att iaktta nödvändig försiktighet i samband med all framtida verksamhet för att skydda institutionens goda rykte.

4. Har du beviljats ansvarsfrihet för tidigare ledningsuppdrag, om ett sådan förfarande varit tillämpligt?

De uppdrag som jag hittills utövat omfattades inte av något ansvarsfrihetsförfarande.

5. Bedriver du någon ekonomisk verksamhet eller har du finansiella intressen eller några andra åtaganden som kan komma i konflikt med dina kommande arbetsuppgifter? Är du beredd att redovisa alla dina finansiella intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem? Om du är inblandad i en pågående rättsprocess, kan du lämna närmare upplysningar om den?

Jag bedriver inte någon ekonomisk verksamhet och har inte heller finansiella intressen som kan komma i konflikt med mina kommande arbetsuppgifter som ledamot av revisionsrätten. Än mindre har jag åtaganden som skulle kunna orsaka sådana konflikter. I samband med inledandet av mitt uppdrag vid revisionsrätten kommer jag även att avgå från min befattning som partner vid advokatbyrån Taylor Wessing. Jag är naturligtvis beredd att redogöra för alla mina ekonomiska intressen och andra åtaganden inför revisionsrättens ordförande och att offentliggöra dem. Jag är för närvarande inte inblandad i någon rättsprocess.

6. Är du beredd att avgå från alla uppdrag som du blivit vald till och frånträda alla aktiva uppdrag som innebär ansvar inom ett politiskt parti efter att du blivit utnämnd till ledamot av revisionsrätten?

Ja.

7. Hur skulle du hantera ett allvarligt fall av regelbrott eller t.o.m. bedrägeri och/eller korruption som rör aktörer i din hemmedlemsstat?

Jag skulle inte agera annorlunda än i ett fall där personer från andra medlemsstater eller tredjeländer var inblandade. Naturligtvis skulle jag hålla mig strikt till tillämpliga rättsliga bestämmelser, i synnerhet även revisionsrättens interna bestämmelser.

Fullgörande av arbetsuppgifter

8. Vilka bör vara de viktigaste dragen i en kultur för sund finansiell förvaltning i offentliga förvaltningar?

Alla som hanterar offentliga medel måste hålla sig strikt och konsekvent till gällande lagar och övriga rättsliga bestämmelser. Det handlar om skattebetalarens pengar, som därför måste användas mycket omsorgsfullt inom ramen för rättsliga bestämmelser. Medborgaren har rätt att kräva detta. Därför fastställs det även i artikel 30 i budgetförordningen att anslagen ska användas i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet.

Ineffektiv inkassering och användning av offentliga medel är en av orsakerna till den aktuella krisen. En tillräcklig kontroll från parlamentets och revisionsrättens sida av den offentliga förvaltningens praxis för inkomster och utgifter är ett absolut villkor för att säkerställa en effektiv resursanvändning och en tillförlitlig och ansvarsfull offentlig förvaltning. I detta hänseende måste framför allt en så omfattande transparens som möjligt åstadkommas. Den offentliga förvaltningen och budgeten måste vara följdriktiga.

9. Enligt fördraget ska revisionsrätten biträda parlamentet när det utövar sina kontrollbefogenheter i fråga om genomförandet av budgeten. Hur skulle du vilja beskriva ditt ansvar när det gäller att rapportera till Europaparlamentet och i synnerhet till dess budgetkontrollutskott?

Parlamentet är i egenskap av budgetmyndighet ansvarigt för att bevilja ansvarsfrihet för olika förvaltningar på EU-nivå. Ett avgörande organ för förberedandet av ansvarsfrihetsförfarandet är revisionsrättens granskningsresultat. Revisionsrätten är enligt bestämmelserna i fördraget en tjänsteleverantör gentemot parlamentet och medborgarna. Vid sidan av ytterligare transparens är revisionsrättens viktigaste uppgift att bistå parlamentet vid utövandet av dess kontrollfunktioner gentemot förvaltningen. Mot denna bakgrund är det självklart att revisionsrätten vid fastställandet av sin strategi särskilt bör prioritera önskemål från parlamentet eller dess utskott, särskilt från budgetkontrollutskottet.

10. Vilket mervärde anser du att effektivitetsrevisioner har, och hur bör resultaten av sådana revisioner inlemmas i förvaltningen?

Inom ramen för effektivitetsrevisionen kan man fastställa om de tillgängliga medlen verkligen har använts enligt målen, dvs. i enlighet med principerna om sparsamhet, effektivitet och ändamålsenlighet. Den är av särskild betydelse för att på lång sikt säkra en effektiv resursanvändning och utgör därmed ett viktigt komplement till den finansiella revisionen och granskningen av regelefterlevnaden. Enligt min åsikt bör revisionsrätten därför – något som andra revisionsorgan i världen gör – vid sidan av den rena granskningen av räkenskaperna göra en ännu mer omfattande granskning av lämpligheten och effektiviteten när det gäller såväl lagstiftningsinstrumenten som de administrativa åtgärder som bygger på dessa instrument. Revisionsrätten beslutar naturligtvis inte om rättsliga eller administrativa slutsatser. Detta är framför allt en uppgift för lagstiftaren och det verkställande organet. Revisionsrätten kan och bör emellertid, exempelvis inom ramen för särskilda rapporter, på basis av sina kunskaper och bedömningar rikta väsentliga rekommendationer till lagstiftaren respektive administrationen. I detta sammanhang bör revisionsrätten även i högre grad än tidigare inom ramen för en efterhandsutvärdering beskriva och bedöma följderna av rättsliga bestämmelser och vid behov lägga fram konkreta förslag till förbättringar.

11. Hur kan samarbetet mellan revisionsrätten, de nationella revisionsorganen och Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) förbättras avseende revisionen av EU:s budget?

Till detta kan jag för ögonblicket inte ge något slutgiltigt svar då jag inte kan bedöma denna fråga vare sig ur budgetkontrollutskottets eller revisionsrättens synvinkel. Den erfarenhet som krävs måste jag skaffa mig genom min praktiska verksamhet vid revisionsrätten. Det är uppenbart att det samarbete mellan revisionsrätten och de nationella revisionsorganen som fastställs i artikel 287.3 i EUF-fördraget är av särskild betydelse för en effektiv kontroll av budgetgenomförandet. Särskilt när det gäller delad förvaltning av medel är det klart att man bör utnyttja expertisen hos de nationella kontrollorganen. I budgetkontrollutskottets förslag till betänkande om revisionsrättens framtida roll och de framlagda ändringsförslagen till detta ges flera goda rekommendationer till hur man skulle kunna förstärka samarbetet. Man kommer att behöva granska närmare hur metoder och tidsfrister bättre skulle kunna anpassas till varandra eller hur gemensamma granskningar skulle kunna utformas. Det är absolut nödvändigt att också Europaparlamentet (budgetkontrollutskottet) bidrar mer till dessa aspekter och inte helt överlåter framtida beslut åt de högsta revisionsorganen. I alla åtgärder måste i vilket fall som helst hänsyn tas till den rättsliga ramen för samarbetet, dvs. å ena sidan förpliktelserna att föra ett lojalt samarbete och å andra sidan revisionsrättens liksom även de nationella revisionsorganens oberoende ställning.

Övriga frågor

Skulle du dra tillbaka din kandidatur om parlamentet inte skulle stödja din nominering till ledamot av revisionsrätten?

Ja. Jag har 22 års erfarenhet som parlamentsledamot, av vilka 20 år som ledamot av detta parlament. Europaparlamentet har anförtrott mig ansvarsfulla uppgifter, såsom uppdragen som ordförande för utskottet för rättsliga frågor och ordförande för utskottsordförandekonferensen. Parlamentet har gett mig i uppgift att leda svåra interinstitutionella förhandlingar, exempelvis för att ingå de interinstitutionella överenskommelserna mellan parlamentet och kommissionen. Jag är tacksam över de uppgifter och de möjligheter att utforma förslag som jag anförtrotts. Den bild som jag har av mig själv som ledamot av detta parlament och min respekt för parlamentet och mina kolleger tvingar mig att i ett sådant fall uppmana min regering att lägga fram ett nytt förslag till nominering av en person till denna befattning.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	23.1.2014
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	17 4 2
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Marta Andreasen, Inés Ayala Sender, Zuzana Brzobohatá, Martin Ehrenhauser, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Eva Ortiz Vilella, Monika Panayotova, Bart Staes, Georgios Stavrakakis, Søren Bo Søndergaard, Derek Vaughan
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Karin Kadenbach, Ivailo Kalfin, Jan Olbrycht, Markus Pieper
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Burkhard Balz, Peter Jahr, Elisabeth Jeggle, Doris Pack, Hans-Gert Pöttering, Dagmar Roth-Behrendt, Axel Voss