REKOMMENDATION om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Nagoyaprotokollet om tillträde till och rättvis fördelning av vinster från nyttjande av genetiska resurser till konventionen om biologisk mångfald

29.1.2014 - (06852/2013 – C7‑0005/2014 – 2012/0279(NLE)) - ***

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
Föredragande: Sandrine Bélier

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION

om utkastet till rådets beslut om ingående, på Europeiska unionens vägnar, av Nagoyaprotokollet om tillträde till och rättvis fördelning av vinster från nyttjande av genetiska resurser till konventionen om biologisk mångfald

(06852/2013 – C7‑0005/2014 – 2012/0279(NLE))

(Godkännande)

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av utkastet till rådets beslut (06852/2013),

–   med beaktande av Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, vilket är fogat till konventionen om biologisk mångfald och som också finns som bilaga till ovannämnda beslut av rådet,

–   med beaktande av den begäran om godkännande som rådet har lagt fram i enlighet med artikel 192.1 samt artikel 218.6 andra stycket a, i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (C7‑0005/2014),

–   med beaktande av artiklarna 81 och 90.7 i arbetsordningen,

–   med beaktande av rekommendationen från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet och yttrandena från utskottet för utveckling samt utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (A7-0061/2014).

1.  Europaparlamentet godkänner att avtalet ingås.

2.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet och kommissionen samt till regeringarna och parlamenten i medlemsstaterna.

MOTIVERING

Under det internationella toppmöte om biologisk mångfald som hölls den 29 oktober 2010 i Nagoya, Japan, antog partsländerna till konventionen om biologisk mångfald tre historiska överenskommelser för att bekämpa förlusten av biologisk mångfald: Nagoyaprotokollet, en global strategisk plan för biologisk mångfald 2011–2020 och inrättande av en mellanstatlig plattform för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES).

Nagoyaprotokollet är ett internationellt fördrag om tillträdet till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning och har undertecknats av 92 länder, bland andra EU och 26 medlemsstater. Genom protokollet upprättas ett internationellt system till stöd för en av de tre målsättningar som ställs upp i konventionen för biologisk mångfald, nämligen fördelning av den nytta som uppstår vid de genetiska resursernas användning för att bevara den biologiska mångfalden och säkerställande av ett hållbart utnyttjande av denna. Denna viktiga överenskommelse inom ramen för den internationella förvaltningen av den biologiska mångfalden är resultatet av långa förhandlingar som pågått sedan konventionen om biologisk mångfald antogs i Rio de Janeiro 1992. Den har antagits i en tid då den biologiska mångfalden hotas i hela världen, en krissituation som hela tiden blir mer akut på grund av en ständigt ökande förlust av levande växter och djur. En av tre arter är idag utrotningshotad (IUCN, 2012) och ekosystemen, som är komplexa nyckelsystem för människan på grund av de tjänster de erbjuder, utsätts för allt större påfrestningar orsakade av människan. För att kunna vända denna utveckling är det viktigt att på internationell och lokal nivå uppbåda nödvändiga, i huvudsak ekonomiska, medel för att bevara den biologiska mångfalden, som är av central betydelse för våra samhällen. Det är det som Nagoyaprotokollet är tänkt att bidra till.

Nagoyaprotokollet vilar på tre pelare: tillträde till genetiska resurser, fördelning av nyttan och fullgörande av skyldigheter.

För det första tillhör tillträdet staternas suveräna ansvarsområde. Staterna ska vidta nationella åtgärder för att skapa rättslig säkerhet tack vare en tydlig lagstiftningsram och utfärdande av ett tillstånd eller motsvarande när tillträde beviljas. Detta ska göras på så sätt att det gynnar forskningen och bevarandet av genetiska resurser in situ.

Parterna har även förbundit sig att säkerställa en rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användningen av genetiska resurser samt vid senare tillämpning och saluföring. Termen ”användning” täcker forskning och utveckling av genetisk och/eller biokemisk sammansättning av genetiska resurser. Fördelningen av nyttan omfattas av villkor som överenskommits gemensamt i form av ett avtal som upprättas mellan tillhandahållaren och användaren. Nyttan kan bestå av pengar, till exempel royalty, eller av annat än pengar, till exempel delning av forskningsresultat eller tekniköverföring. I Nagoyaprotokollet föreslås det även att det ska skapas en global och multilateral mekanism för att ta itu med rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid användningen av genetiska resurser i gränsområden eller i situationer då det inte är möjligt att erhålla förhandsgodkännande sedan information lämnats. Den nytta som delas genom denna mekanism ska bidra till bevarandet och en hållbar användning av den biologiska mångfalden på internationell nivå.

Slutligen stadgar protokollet om specifika skyldigheter som syftar till att säkerställa respekten för den nationella lagstiftningen i de partsländer som tillhandahåller genetiska resurser samt avtalsenliga skyldigheter som omfattas av de gemensamt överenskomna villkoren. Genom dessa åtgärder ska parterna således försäkra sig om att de genetiska resurser som används har erhållits på laglig väg med ett vederbörligen upprättat kontrakt om fördelning av nyttan. I detta syfte bör parterna inrätta ett system för en effektiv övervakning och kontroll och säkerställa rättsligt samarbete.

Nagoyaprotokollet ökar den rättsliga säkerheten och insynen för såväl tillhandahållarna som användarna av genetiska resurser. Det bidrar till att säkerställa fördelningen av nyttan och skapar mer förutsägbara villkor för tillträdet till genetiska resurser. Genom att öka den rättsliga säkerheten och främja fördelningen av nyttan stimulerar Nagoyaprotokollet framsteg inom forskningen kring genetiska resurser, som kan leda till nya upptäckter som gynnar alla. Dessutom ger det incitament till bevarande in situ och hållbar användning av genetiska resurser och gör på detta sätt att den biologiska mångfalden ytterligare bidrar till människans utveckling och välmående.

EU spelar en central roll i användningen av genetiska resurser, både på grund av sina många samlingar och forskningscentrum och på grund av sina viktiga användarindustrier. Ett hållbart tillträde till genetiska resurser är således av största vikt och bör stärkas av ett ökat förtroende i förhållande till våra internationella partner och en tydlig rättslig ram om användning.

Nagoyaprotokollet kommer att träda i kraft kort efter det att 50 stater har ratificerat det. Det är därför mycket viktigt att unionen och alla dess medlemsstater ratificerar protokollet snarast för att behålla sin ledarställning och närvara vid de första förhandlingarna, som kommer att föras under nästa partskonferens under 2014.

Mot bakgrund av det ovanstående rekommenderar föredraganden att Europaparlamentet samtycker till unionens ratificering av Nagoyaprotokollet.

YTTRANDE från utskottet för utveckling (30.5.2013)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över utkastet till rådets beslut om ingående av Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, vilket är fogat till konventionen om biologisk mångfald
(COM(2012)0577 – C7-0000/2013 – 2012/0279(NLE))

Föredragande: Catherine Grèze

KORTFATTAD MOTIVERING

Konventionen om biologisk mångfald, som fullbordades vid världstoppmötet i Rio 1992, innehåller följande principer i artikel 15:

–  Staterna har suveräna rättigheter över sina biologiska resurser.

–  Tillträde till genetiska resurser kräver i förväg lämnat informerat medgivande och ska medges på ömsesidigt överenskomna villkor.

–  Nyttan av användning av genetiska resurser ska delas på skäligt och rättvist sätt med det land som tillhandahåller resurserna.

Konventionen hänvisar även till traditionella kunskaper hos ursprungliga och lokala samhällen i fråga om användningen av biologiska resurser samt till en rättvis fördelning av nyttan som uppkommer vid nyttjandet av sådana kunskaper.

Konventionen har emellertid haft liten inverkan i praktiken. Ett decennium efter det att konventionen trätt i kraft inleddes förhandlingar om ett protokoll om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av nyttan. Förhandlingarna slutfördes 2010 och utmynnade i Nagoyaprotokollet, som nu har undertecknats av EU och alla dess medlemsstater.

Nagoyaprotokollet innehåller bestämmelser som syftar till att skapa mer förutsägbara villkor för tillträde till genetiska resurser, se till att nyttan fördelas mellan användare och tillhandahållare av genetiska resurser samt se till att endast resurser som förvärvats på laglig väg används med förhandsgodkännande sedan information lämnats och enligt ömsesidigt överenskomna villkor. Av denna anledning är Nagoyaprotokollet ett viktigt redskap för att bekämpa biostöld.

Mer än två årtionden efter fullbordandet av konventionen om biologisk mångfald är det nu hög tid att lägga fast ramarna för att genomföra dess principer om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis nyttofördelning och samtidigt bidra till att bevara den biologiska mångfalden och till en hållbar användning av dess beståndsdelar i enlighet med konventionens mål. Inför det tolfte mötet för konferensen mellan parterna i konventionen om biologisk mångfald, som ska hållas i oktober 2014 i Sydkorea, krävs det att Nagoyaprotokollet skyndsamt ratificeras och träder i kraft och att en EU-förordning om genomförande av protokollet antas.

******

Utskottet för utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott föreslå att Europaparlamentet ger sitt godkännande.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	28.5.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	22 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Thijs Berman, Corina Creţu, Véronique De Keyser, Charles Goerens, Mikael Gustafsson, Eva Joly, Filip Kaczmarek, Gay Mitchell, Bill Newton Dunn, Andreas Pitsillides, Maurice Ponga, Jean Roatta, Alf Svensson, Keith Taylor, Ivo Vajgl, Anna Záborská, Iva Zanicchi
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Eric Andrieu, Philippe Boulland, Emer Costello, Isabella Lövin, Cristian Dan Preda

YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (30.5.2013)

till utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet

över förslaget till rådets beslut om ingående av Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning, vilket är fogat till konventionen om biologisk mångfald
(COM(2012)0577 – C7-0000/2013 – 2012/0279(NLE))

Föredragande: José Bové

KORTFATTAD MOTIVERING

Det förslag till rådets beslut som behandlas i detta yttrande handlar om Nagoyaprotokollet om tillträde till genetiska resurser samt rimlig och rättvis fördelning av den nytta som uppstår vid deras användning (nedan kallat Nagoyaprotokollet), vilket antogs i oktober 2010. Nagoyaprotokollet är fortsättningen på den äldre konventionen om biologisk mångfald, som redan är i kraft. Närmare bestämt innehåller artikel 15 i konventionen om biologisk mångfald ett utkast till bestämmelser för tillträde till och fördelning av nytta vad gäller genetiska resurser. Genom Nagoyaprotokollet konkretiseras dessa bestämmelser och skapar i grund och botten ett nytt internationellt system.

Europeiska unionen och de flesta av dess medlemsstater har undertecknat Nagoyaprotokollet. Det krävs 50 ratificeringar för att det ska träda i kraft, vilket förväntas ske 2014. Det är naturligt att medlemsstaterna, som spelade en central roll i utformningen av Nagoyaprotokollet, bör verka för en snabb ratificering. Föredraganden stöder Nagoyaprotokollet och hoppas på en snabb ratificering av det.

I sitt separata yttrande om den föreslagna förordningen om genomförande av Nagoyaprotokollet i unionen [referenser: COM(2012)0576 och 2012/0278(COD)] lägger föredraganden fram några ändringsförslag som syftar till att göra den framtida förordningen mer effektiv. En fullständig redogörelse för föredragandens ståndpunkt i fråga om genomförandet av Nagoyaprotokollet i unionen, återfinns i den kortfattade motiveringen till det yttrandet, men återges inte här.

******

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet att som ansvarigt utskott föreslå att parlamentet ska ge sitt godkännande.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	30.5.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	28 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Eric Andrieu, José Bové, Luis Manuel Capoulas Santos, Vasilica Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Albert Deß, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Robert Dušek, Iratxe García Pérez, Béla Glattfelder, Martin Häusling, Peter Jahr, Elisabeth Jeggle, Elisabeth Köstinger, George Lyon, Mairead McGuinness, James Nicholson, Wojciech Michał Olejniczak, Marit Paulsen, Britta Reimers, Alfreds Rubiks, Giancarlo Scottà, Czesław Adam Siekierski, Sergio Paolo Francesco Silvestris, Alyn Smith, Ewald Stadler, Csaba Sándor Tabajdi, Marc Tarabella, Janusz Wojciechowski
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Marian Harkin, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Jens Nilsson

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	4.7.2013
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	57 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Martina Anderson, Elena Oana Antonescu, Kriton Arsenis, Sophie Auconie, Paolo Bartolozzi, Sandrine Bélier, Lajos Bokros, Franco Bonanini, Biljana Borzan, Nessa Childers, Yves Cochet, Chris Davies, Esther de Lange, Anne Delvaux, Bas Eickhout, Jill Evans, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Cristina Gutiérrez-Cortines, Satu Hassi, Jolanta Emilia Hibner, Karin Kadenbach, Christa Klaß, Eija-Riitta Korhola, Corinne Lepage, Linda McAvan, Vladko Todorov Panayotov, Gilles Pargneaux, Antonyia Parvanova, Andrés Perelló Rodríguez, Mario Pirillo, Pavel Poc, Anna Rosbach, Oreste Rossi, Kārlis Šadurskis, Carl Schlyter, Horst Schnellhardt, Richard Seeber, Theodoros Skylakakis, Bogusław Sonik, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Thomas Ulmer, Anja Weisgerber, Glenis Willmott, Sabine Wils
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Erik Bánki, Gaston Franco, James Nicholson, Vittorio Prodi, Britta Reimers, Alda Sousa, Struan Stevenson, Marita Ulvskog, Vladimir Urutchev, Anna Záborská