BETÄNKANDE om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2014

29.1.2014 - (2013/2194(INI))

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
Föredragande: Sergio Gaetano Cofferati

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om styrning av den inre marknaden inom den europeiska planeringsterminen 2014

(2013/2194(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 november 2013 Årlig tillväxtöversikt för 2014 (COM(2013)0800) och kommissionens rapport En inre marknad för tillväxt och sysselsättning: En analys av de framsteg som gjorts och kvarvarande hinder i medlemsstaterna – Bidrag till den årliga tillväxundersökningen 2014 – (COM(2013)0785) samt bakgrundsanalysen för denna rapport International Value Chains Intra- and Extra-EU,

–       med beaktande av kommissionens första rapport av den 28 november 2012 Den inre marknadens integration 2013 – Bidrag till den årliga tillväxtöversikten 2013 (COM(2012)0752),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 oktober 2012 Inremarknadsakt II – Tillsammans för ny tillväxt (COM(2012)0573),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 8 juni 2012 Bättre styrning av den inre marknaden (COM(2012)0259),

–       med beaktande av arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar av den 24 februari 2012 Making the Single Market deliver – Annual governance check-up 2011 (SWD(2012)0025),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 april 2011 Inremarknadsakten – Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden – ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt” (COM(2011)0206),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–       med beaktande av den nätbaserade resultattavlan för den inre marknaden som offentliggjordes den 4 juli 2013,

–       med beaktande av den 26:e resultattavlan för den inre marknaden (februari 2013),

–       med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 27–28 juni 2013,

–       med beaktande av slutsatserna från rådet (konkurrenskraft) av den 29-30 maj 2013 om smart lagstiftning,

–       med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 14–15 mars 2013,

–       med beaktande av överläggningarna i rådet (konkurrenskraft) av den 18–19 februari 2013 om den årliga tillväxtöversikten 2013 och inremarknadsakten,

–       med beaktande av sin resolution av den 7 februari 2013 med rekommendationer till kommissionen om styrningen av den inre marknaden[1] och av kommissionens uppföljningssvar som antogs den 8 maj 2013,

–       med beaktande av slutsatserna från Europeiska rådets möte den 24−25 oktober 2013,

–       med beaktande av sin resolution av den 14 juni 2012 Inremarknadsakten: De kommande åtgärderna för att skapa tillväxt[2] och av kommissionens uppföljningssvar som antogs den 26 september 2012,

–       med beaktande av sin resolution av den 6 april 2011 om styrelseformer och partnerskap på den inre marknaden[3],

–       med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7‑0066/2013), och av följande skäl:

A.     I och med den årliga tillväxtöversikten 2013 inleddes cykeln för den tredje europeiska planeringsterminen, och tillväxtöversikten omfattar nu för första gången en årsrapport om den inre marknadens integration.

B.     En effektiv och välfungerande inre marknad som grundas på en ytterst konkurrenskraftig social marknadsekonomi är nödvändig för att åstadkomma hållbar tillväxt för alla.

C.     Europaparlamentet har efterfrågat ett fullständigt införlivande av en inremarknadspelare i cykeln för den europeiska planeringsterminen.

D.     Målet för arbetet med att förbättra styrningen av den inre marknaden bör vara att säkra bättre och snabbare införlivande och genomförande av de direktiv och förordningar som rör denna, särskilt de som har att göra med de identifierade nyckelsektorerna.

E.     Kvaliteten på de nationella reformprogrammen under den europeiska planeringsterminen varierar stort när det gäller innehåll, transparens och genomförbarhet.

F.     Den inre marknaden bör betraktas i direkt anslutning till andra övergripande politikområden, t.ex. skyddet av konsumenter och arbetstagare, sociala rättigheter, miljö och hållbar utveckling.

G.     Inremarknadsakt I och II utgör en välkonstruerad, övergripande strategi inom vilken man har fastställt konkreta åtgärder, både på lagstiftningsområdet och på andra områden, som har förutsättning att släppa fram den outnyttjade tillväxtpotentialen hos den inre marknaden och undanröja hinder för denna.

H.     Kommissionen har lyft fram tjänster, finansiella tjänster, transport, energi och den digitala marknaden som nyckelområden för förbättringen av den inre marknadens funktion och fördjupningen av denna. Metoden för att fastställa dessa områden bör utvärderas och revideras regelbundet, med hänsyn till mål och utsikter för tillväxt samt kriterier för nödvändigt skydd för medborgarna, framför allt konsumenter, fackfolk och arbetstagare.

I.      Vi har ännu inte uppnått en fullt fungerande digital inre marknad för internet- och kommunikationstjänster i Europa. Den fria rörligheten för digitala tjänster och gränsöverskridande e-handel försvåras i dag kraftigt av den fragmenterade lagstiftningen på nationell nivå. Europeiska företag och offentliga tjänster vinner både ekonomiskt och socialt på att använda avancerande IKT-tjänster och IKT-tillämpningar.

J.      En tillgänglig och effektiv europeisk transportinfrastruktur, en ambitiös europeisk industripolitik och skapandet av en inre marknad för energi – i syfte att stödja konkurrenskraften hos företag inom EU och att garantera allmän tillgång till energi för hushåll och konsumenter till ett rimligt pris – är grundläggande för EU:s inre marknad. Det är därför nödvändigt att fastställa prioriterade åtgärder på dessa områden.

Den europeiska planeringsterminen

1.      Europaparlamentet upprepar sin uppmaning till kommissionen att stärka styrningen av den inre marknaden genom att göra en årlig styrcykel för den inre marknaden till en särskild pelare inom ramen för den europeiska planeringsterminen, omfattande resultattavlan för den inre marknaden, en årsrapport om den inre marknadens integration inom ramen för den årliga tillväxtöversikten, Europeiska rådets vägledning till medlemsstaterna, nationella handlingsplaner som syftar till att genomföra riktlinjerna för den inre marknaden samt landsspecifika rekommendationer. Parlamentet uppmanar dessutom kommissionen att fullt ut beakta centrala tillväxtområden – dvs. tjänstesektorn, energisektorn, transportsektorn och den digitala inre marknaden – och de åtgärder som anges i inremarknadsakterna I och II.

2.      Europaparlamentet betonar behovet av att göra den inre marknaden till den europeiska planeringsterminens tredje pelare för att kunna täcka in ett antal tydligt fastställda prioriteringar gällande realekonomin. Parlamentet anser att det är nödvändigt att fastställa och genomföra dessa prioriteringar för att stimulera tillväxten och undanröja de hinder som för närvarande gör det svårt att nå målen i Europa 2020-strategin, samtidigt som man säkrar den ekonomiska konvergensen mellan medlemsstaterna i och utanför euroområdet och i centrala områden och randområden inom EU.

3.      Europaparlamentet påminner om sin ståndpunkt att den första rapporten om den inre marknadens integration var otillräcklig och ofullständig. Parlamentet anser därför att rapporterna i framtiden bör innehålla tydligare information om befintliga brister i medlemsstaterna, mer konkreta riktlinjer för hur dessa kan åtgärdas och vilka fördelar detta kan medföra samt fastställa effektiva åtgärder för att stimulera tillväxten och konkurrenskraften och således skapa arbetstillfällen, vilket sammantaget skulle utgöra ett konkret svar på den nuvarande sociala och ekonomiska krisen.

4.      Europaparlamentet välkomnar rapporten om den inre marknadens integration 2014 (COM(2013)0785)) och stöder kraftfullt kommissionens ansträngningar för att ytterligare integrera den inre marknaden inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Parlamentet uppskattar att lägesrapporten om den inre marknaden 2014 innehåller flera avsnitt om de åtgärder som genomförts av de enskilda medlemsstaterna. Parlamentet påpekar emellertid att det i rapporten fortfarande saknas en kvalitativ bedömning av de vidtagna åtgärdernas effektivitet, de framsteg som gjorts och faktiska resultat. Parlamentet begär att det tas fram ett verktyg för att analysera den inre marknadens integration inom ramen för den europeiska planeringsterminens inremarknadspelare i förhållande till de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet anser att detta analysverktyg ytterligare skulle kunna komplettera resultattavlan för den inre marknaden.

5.      Europaparlamentet anser att det behövs mer övergripande samordning och samstämmighet i utarbetandet av lagförslag med relevans för den inre marknaden. Parlamentet anser att styrningen av den inre marknaden bör ta vederbörlig hänsyn till samtliga intressenters behov och att arbetsmarknadens parter, det civila samhället och andra intressenter bör engageras tidigare och i större utsträckning i utarbetandet, antagandet, genomförandet och övervakningen av de åtgärder som är nödvändiga för att stimulera tillväxten och stärka invånarnas rättigheter på den inre marknaden.

6.      Europaparlamentet framhåller behovet av att genomföra omfattande samråd och grundliga konsekvensbedömningar innan kommissionen antar förslag. Parlamentet understryker att kommissionens förslag måste överensstämma med principerna om smart lagstiftning och lagstiftningens ändamålsenlighet, omfatta en bedömning av konsekvenserna för små och medelstora företag och godkännas av kommissionens enhet för konsekvensbedömningar. Parlamentet framhåller dessutom att konsekvensbedömningarna måste analysera hur den nya lagstiftningen påverkar tillväxtmöjligheterna och EU:s konkurrenskraft.

7.      Europaparlamentet anser att den europeiska planeringsterminen bör förankras i ett mer demokratiskt förfarande, där de nationella parlamenten tar en större del och som stärker Europaparlamentets befogenheter.

8.      Europaparlamentet anser att de landsspecifika rekommendationer som utfärdas under detta förfarande bör ta hänsyn till varje medlemsstats framsteg och till att de nationella åtgärderna för att genomföra lagstiftningen gällande den inre marknaden inte nödvändigtvis måste se likadana ut i alla länder. I stället bör de sträva efter att stärka effekterna av de vidtagna åtgärderna och de faktiska resultaten av den genomförda politiken.

9.      Europaparlamentet begär att de kommande landsspecifika rekommendationerna i 2014 års europeiska planeringstermin på ett mycket kraftfullare och mer konsekvent sätt ska spegla resultaten i rapporten om den inre marknadens integration än vad de landsspecifika rekommendationerna för 2013 gjorde.

10.    Europaparlamentet anser att den europeiska planeringsterminens tredje pelare, som syftar till att åstadkomma inremarknadsintegration, bör användas för att fastställa politiska prioriteringar och åtgärder för att stimulera och vitalisera realekonomin. Parlamentet är av den åsikten att detta mål endast kan nås på ett effektivt sätt om alla EU-institutioner konsekvent delar och stöder det. Därför stöder parlamentet en målinriktad organisering av arbetet inom rådet (konkurrenskraft), så att detta uttryckligen inriktas på att främja de prioriteringar som är relevanta för realekonomin inom ramen för den europeiska planeringsterminen.

Nyckelsektorer

11.    Europaparlamentet anser att de nyckelsektorer som har fastställts av kommissionen – tjänster, finansiella tjänster, transport, energi och den digitala marknaden – är fortsatt nödvändiga för en fullständig integration av den inre marknaden. Parlamentet anser också att för att på nytt få fart på tillväxten bör en förnyad satsning på en konsekvent och integrerad industripolitik som fokuserar på dessa sektorer även omfatta satsningar för att stärka skyddet av medborgarnas rättigheter – inbegripet konsumenternas och arbetstagarnas rättigheter – och en konkurrenskraftsmodell som grundas på kunskap och innovation med hjälp av EU-incitament för att driva på investeringar och tillgången till finansiering, FoU och stöd för högre utbildning.

12.    Europaparlamentet vädjar till kommissionen att utarbeta en verklig industripolitik för EU. Parlamentet anser att återindustrialisering bör vara en sektorsövergripande prioritering för EU. Parlamentet anser även att den nya industripolitiken bör omfatta verkställandet av inremarknadsbestämmelserna, en övergripande strategi för den inre marknadens yttre aspekter, med särskild fokus på enhetligt konsumentskydd och förbättrad tillgång till kapital och infrastruktur för att öka företagens konkurrenskraft och underlätta deras inträde på nya marknader.

13.    Europaparlamentet understryker att företagen, i och med att hindren för fri rörlighet för personer, varor, tjänster och kapital avskaffas, kan utnyttja den inre marknaden för att utöka sin verksamhet, vilket i sin tur ökar deras innovations- och investeringsförmåga och produktivitet, samtidigt som de skapar nya arbetstillfällen.

14.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en detaljerad handlingsplan med åtgärder avsedda att åstadkomma en fullt ut integrerad och sammanhängande inre marknad för energi. Parlamentet understryker behovet av att ge konsumenterna tillgång till transparenta och jämförbara energipriser samtidigt som konsumenter garanteras skydd, inbegripet sårbara konsumenter. Parlamentet betonar att det behövs betydande investeringar i energiinfrastruktur och anser att samtliga sektorer för allmännyttiga tjänster måste hålla jämna steg med framstegen inom energisektorn.

15.    Europaparlamentet betonar att det är nödvändigt att förbättra infrastrukturen – särskilt när det gäller gränsöverskridande förbindelser och driftskompatibilitet – för att den inre marknaden ska kunna fungera effektivt. Parlamentet anser att ett gemensamt, sammankopplat och effektivt europeiskt transportsystem är grundläggande för att varor, människor och tjänster ska kunna röra sig fritt inom den inre marknaden. Parlamentet anser att ytterligare investeringar är en nödvändighet för att uppnå dessa mål, och upprepar att ett brett urval av olika finansiella instrument bör tillhandahållas för dessa projekt.

16.    Europaparlamentet betonar att konsekvens i genomförandet av den nuvarande lagstiftningen och av kommissionens nya förslag om digitala tjänster kan hjälpa Europa att till fullo utnyttja den inre marknaden. Parlamentet vill se en politik för en digital inre marknad som gör internettjänster i Europa mer konkurrenskraftiga, mer effektiva över gränserna och mer transparenta, samtidigt som de i hög grad är tillgängliga och erbjuder ett konsumentskydd på hög nivå. Parlamentet betonar vikten av målinriktade investeringar, och betonar att förslaget om Connected Continent kommer att bidra till att minska prisskillnaderna mellan medlemsstater genom att främja konkurrens i telekomsektorn.

17.    Europaparlamentet efterlyser ett ambitiöst genomförande av strategin för konsumentpolitiken i EU, inbegripet lagstiftnings- och programplaneringsåtgärder, i syfte att stärka konsumentskyddet och förtroendet för den inre marknaden, öka konsumenternas makt, uppmuntra dessa att göra ansvarsfulla val och öka skyddet för sårbara konsumenter.

18.    Europaparlamentet påpekar att en enklare tillgång för små och medelstora företag till finansiering skulle bidra till att förbättra betalningsförmågan och rörelsekapitalet i små och medelstora företag. Parlamentet välkomnar att utvecklingen av alternativa finansieringsformer för små och medelstora företag hamnar högt upp bland de prioriteringar som kommissionen fastställt i den årliga tillväxtöversikten 2014 och rapporten om den inre marknadens integration. Parlamentet stöder kraftfullt målet att utveckla specifika obligationer och en specifik aktiemarknad för små och medelstora företag, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta konkreta åtgärder för att eftersträva detta mål. Parlamentet stöder EU:s initiativ för att komplettera de nationella ansträngningarna för att öka tillgången till mikrokrediter och främja det sociala företagandet, inbegripet stödet från utvecklingsbanker som tillhandahåller lån till lägre räntor än affärsbanker. Parlamentet konstaterar att det är särskilt viktigt att stödja små och medelstora företag genom Cosme och Horisont 2020-programmen.

19.    Europaparlamentet understryker vikten av de hinder för den inre marknaden som orsakas av en fragmentering av marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, vilket kommissionen betonar i rapporten om den inre marknadens integration, särskilt när det gäller de kraftigt varierande räntesatserna för banklån, något som kraftigt påverkar konsumenter, hushåll och små och medelstora företag. Parlamentet är övertygat om att dessa skillnader hämmar den faktiska tillgången till finansiering och inverkar negativt på realekonomin. Parlamentet oroar sig över konsumenternas negativa åsikt om splittringen av de finansiella tjänsterna till privatpersoner och mindre företag och den undermåliga service de erbjuder, särskilt när det gäller bankkonton, hypotek, privata pensioner och värdepapper.

20.    Europaparlamentet anser att regleringen av finansiella tjänster bör verka för mer information, bättre skydd och effektiv tvistlösning för konsumenter. Parlamentet betonar behovet av ett snart och positivt slutförande av arbetet med lagstiftningsförslagen om marknaden för finansiella tjänster till privatpersoner och mindre företag, särskilt jämförelserna av avgifter för transaktionskonton, byte av transaktionskonton och tillgång till transaktionskonton med bastjänster. Parlamentet är av den åsikten att ytterligare förslag, såsom ett särskilt system för konsumentinsolvens som ersätter den nuvarande fragmenterade och otillräckliga strategin, bör läggas fram i syfte att uppmuntra säkra investeringar av privat sparande i realekonomin.

21.    Europaparlamentet beklagar att den fria rörligheten för medborgare inom EU, framför allt för arbetstagare och fackfolk, ännu inte har genomförts till fullo trots de starka bevisen för den inre marknadens betydelse för att klara krisen och anser att det behövs kraftfullare åtgärder för att avlägsna alla återstående hinder och få fart på tillväxten. Parlamentet framhåller betydelsen av en balanserad utveckling av den inre marknaden, baserad på ett fullständigt genomförande av de ekonomiska friheterna i linje med den sociala marknadsekonomin.

22.    Europaparlamentet påminner om att den cykliska metoden för att lägga fram inremarknadsakter gav tillfälle att regelbundet fastställa och diskutera prioriteringarna för utvecklingen av den inre marknaden. Parlamentet anser att denna metod bör förstärkas och vidareutvecklas.

23.    Europaparlamentet välkomnar paketet med lagstiftningsförslag som avser att skapa en förordning om produktsäkerhet för konsumenter och marknadsövervakning, och även rör vissa stora företags och koncerners offentliggörande av icke-finansiell information och mångfaldsinformation. Parlamentet anser att dessa initiativ kan förstärka konsumenternas rättigheter, bättre garantera konsumenternas hälsa och säkerhet, underlätta handeln med varor och tjänster och uppmuntra till en ny konkurrenskraftsmodell. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att upprätta ett nära samarbete med parlamentet och rådet för att slutföra arbetet inom en rimlig tidsram.

24.    Europaparlamentet understryker vikten av de politiska överenskommelser som nåtts när det gäller ändringarna av direktivet om ömsesidigt erkännande av yrkeskvalifikationer, paketet om offentliga upphandlingar och koncessioner, direktivet om alternativ tvistlösning och förordningen om tvistlösning online. Parlamentet vädjar därför till kommissionen och medlemsstaterna att snabbt och heltäckande genomföra alla nya bestämmelser.

25.    Europaparlamentet anser att det krävs ett korrekt införlivande av lagstiftningen om offentlig upphandling och koncessioner. Parlamentet framhåller särskilt betydelsen av offentlig upphandling som en viktig tillväxtfrämjande faktor, framför allt för små och medelstora företag. Parlamentet anser att denna reform innebär en stor möjlighet att modernisera den offentliga förvaltningen genom att använda offentlig upphandling strategiskt i termer av innovation och hållbarhet och förbättra de offentliga utgifternas kvalitet och effektivitet som svar på de lokala och nationella myndigheternas särskilda behov. Parlamentet anser att dessa utgör nyckelfaktorerna för ett korrekt införlivande av reglerna om upphandling och koncessioner.

26.    Europaparlamentet anser, i synnerhet för att bekämpa ungdomsarbetslösheten, att de nya reglerna om yrkeskvalifikationer (som antogs i november 2013 och som ändrar direktiv 2005/36/EG och IMI-förordningen) är ett viktig steg för att stärka den fria rörligheten för arbetstagare och fackfolk, genom att föreskriva en hög gemensam nivå på yrkesutbildningen och främja användningen av det europeiska yrkeskortet. Parlamentet framhåller att ett fullständigt och korrekt genomförande av direktivet om erkännande av yrkeskvalifikationer (och av tjänstedirektivet) är en viktig pådrivande faktor för EU:s ekonomiska tillväxt. Parlamentet anser samtidigt att det krävs en reform av de reglerade yrkena för att underlätta tillgången till dessa yrken för ungdomar och för att skapa en mer dynamisk marknad med lämpliga garantier för konsumenterna.

Styrinstrument

27.    Europaparlamentet noterar kommissionens svar på parlamentets resolution av den 7 februari 2013 om den rättsliga grunden för den föreslagna lagstiftningen som skulle innehålla de delar som fastställs i denna resolution. Parlamentet anser trots detta att innehållet i de särskilda rekommendationerna i denna är värdefulla idéer för en förbättrad styrning av den inre marknaden.

28.    Europaparlamentet noterar den anpassade strukturen på den andra utgåvan av rapporten om den inre marknadens integration (COM(2013)0785). Parlamentet välkomnar att kommissionen därmed också har hörsammat krav som parlamentet lade fram i sin resolution av den 7 februari 2013. Parlamentet konstaterar att flera av de åtgärder som beskrivs i den resolutionen redan har lett till ett bättre genomförande och ett stärkande av EU:s lagstiftning, inbegripet en strängare användning av EU Pilot-projektet.

29.    Europaparlamentet välkomnar den nätbaserade resultattavlan för den inre marknaden, särskilt dess visuella och informativa sätt att visa hur väl medlemsstaterna tillämpar EU-lagstiftningen med relevans för den inre marknadens funktion. Parlamentet anser att den nätbaserade resultattavlan bör finnas tillgänglig på alla EU-språk om den ska kunna underlätta alla EU-invånares förståelse för den inre marknadens cykler och hur de ska kunna ta en aktiv del i denna.

30.    Europaparlamentet anser att ansträngningar bör göras för att göra genomförandet av och den enhetliga tillämpningen av unionslagstiftningen i medlemsstaterna mer transparent. Parlamentet konstaterar att tidsfristerna för införlivande överskrids med i genomsnitt nio månader och att införlivandet för ett stigande antal direktiv har överskridits med två år eller mer. Det är parlamentets åsikt att alla direktiv bör införlivas på ett konsekvent sätt och att alla införlivandeåtgärder bör antas i syfte att återspegla de kompromisser som gjorts på EU-nivå.

31.    Europaparlamentet anser emellertid att rent kvantitativ statistik över genomförandet av inremarknadslagstiftningen inte är tillräckligt, och att det är nödvändigt att rikta in sig på kvaliteten i samband med genomförandet av lagstiftningen i medlemsstaterna utifrån särskilda nyckelindikatorer som utvecklats på EU-nivå för den inre marknadens olika sektorer.

32.    Europaparlamentet välkomnar rapporten om internationella värdekedjor i och utanför EU som ett positivt exempel på hur specifika indikatorer kan användas för att bedöma den inre marknadens integration, med särskild betoning på produktionssystemens spridning i EU. Parlamentet anser att stöd för ytterligare initiativ att utveckla gränsöverskridande försörjningskedjor kommer att driva på avskaffandet av de långvariga hindren för att fullborda den inre marknaden, och att det kan bidra till att förbättra de europeiska företagens produktivitet och konkurrenskraft i världsekonomin.

33.    Europaparlamentet välkomnar de förbättrade resultaten för det genomsnittliga införlivandeunderskottet som har gått ned till 0,6 procent. Parlamentet betonar att även ett mycket litet underskott inom ett viktigt område kan ha ytterst skadliga konsekvenser för konsumenternas och företagens möjligheter och således på hela EU:s ekonomi.

34.    Europaparlamentet oroas över den genomsnittliga tiden för att genomföra överträdelseförfaranden och framför allt över att mål som rör tjänster är de mest långdragna (i genomsnitt 49,8 månader). Parlamentet anser att överträdelseförfarandena har visat på ett antal hinder när det gäller att snabbt ta itu med och korrigera brister i genomförandet och tillämpningen av inremarknadsbestämmelserna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta effektivare med kommissionen för att lösa ärenden snabbare, och uppmanar kommissionen att genomföra ytterligare ”bortstädningar” av nationella åtgärder som är skadliga för den inre marknaden.

35.    Europaparlamentet anser att överträdelseförfaranden bör betraktas som en sista utväg, efter att ett flertal försök gjorts att samordna och komma till rätta med situationen, och att kommissionen därför bör främja användningen av EU Pilot-projektet och andra förfaranden innan man drar en medlemsstat inför rätta vid domstolen. Parlamentet insisterar dessutom på att alla ansträngningar bör göras för att säkra en effektivare användning av överträdelseförfaranden för brott mot unionslagstiftningens bestämmelser om den inre marknaden och att medlemsstaterna och Europeiska rådet bör fortsätta att utveckla överträdelseförfarandena inom ramen för den framtida översynen av EUF-fördraget.

36.    Europaparlamentet stöder kommissionens åtgärder för att förbättra samarbetet mellan nationella myndigheter när det gäller den inre marknadens funktion. Parlamentet instämmer i att en permanent it-mekanism för underlättande av utbyte av relevant information skulle kunna förbättra situationen betydligt, med tanke på att en grupp av nationella experter som sammanträder några gånger om året knappast är rätt sätt att hantera en sådan viktig fråga.

37.    Europaparlamentet upprepar att det är viktigt att informationssystemet för den inre marknaden (IMI), som nyligen införlivades i lagstiftningen och som för närvarande håller på att utökas till att omfatta nya politikområden och sektorer, fungerar på ett tillfredsställande sätt. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om användningen av verktyget för maskinöversättning som har utarbetats för att underlätta kommunikationen mellan nationella, regionala och lokala myndigheter.

38.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut tillämpa åtgärderna i den digitala agendan och öka sina ansträngningar för att modernisera den offentliga förvaltningen, inte minst genom ett snabbt genomförande av åtgärder gällande e-förvaltning, e-hälsa, e-fakturering och e-upphandling, i syfte att tillhandahålla fler och bättre elektroniska tjänster för invånare och företag inom hela EU och att minska utgifterna och förbättra effektiviteten inom den offentliga sektorn.

39.    Europaparlamentet konstaterar att problemlösningsnätverket Solvit fortfarande är underutnyttjat. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att det finns tillräckliga resurser för nätverket Solvit och de gemensamma kontaktpunkterna, vars upprättande fastställdes i tjänstedirektivet. Parlamentet uppmanar både kommissionen och medlemsstaterna att anstränga sig ytterligare för att informera företag och entreprenörer om dessa verktyg. Parlamentet anser dessutom att medlemsstaterna bör inleda ett intensivare och bredare utbyte av bästa praxis.

40.    Europaparlamentet konstaterar att användningen av portalerna Ditt Europa och Ditt Europa – Rådgivning ständigt ökar och att dessa bör kunna tillhandahålla den information som är nödvändig när en person flyttar från ett EU-land till ett annat.

41.    Europaparlamentet ser positivt på inre marknadsmånaden, som mellan den 23 september och den 23 oktober 2013 samlade medborgare från hela Europa samt beslutsfattare, experter och EU-ledare i en diskussion på internet och i kompletterande nationella evenemang för att diskutera de framsteg som gjorts hittills, återstående utmaningar och idéer för den inre marknadens framtid, och uppmanar kommissionen att ta stor hänsyn till de frågor och förslag som framfördes av deltagarna. Parlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera formatet och resultatet för programmet 2013, inklusive dess förmåga att nå ut till medborgare, företag och konsumenter och ge dem en verklig möjlighet att bidra till att utforma den inre marknaden.

°

°         °

42.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till kommissionen och rådet samt till Europeiska rådet och medlemsstaternas parlament och regeringar.

• [1]  Antagna texter, P7_TA(2013)0054.
• [2]  Antagna texter, P7_TA(2012)0258.
• [3]  EUT C 296 E, 2.10.2012, s. 51.

MOTIVERING

Styrningen av den inre marknaden som en viktig strukturell fråga har hamnat högt på dagordningen tack vare ett antal initiativ från kommissionen och parlamentet samt med starkt stöd från Europeiska rådet.

I kommissionens meddelande av den 8 juni 2012 om bättre styrning av den inre marknaden efterfrågades ett förnyat åtagande för att se till att den inre marknaden på ett effektivt sätt skapar tillväxt och ger konkreta resultat för EU:s invånare, konsumenter och företag. Detta upprepades i den årliga tillväxtöversikten 2013 och den medföljande rapporten om den inre marknadens integration för 2013, som innehöll en uppmaning om kraftfullare ansträngningar för att garantera ökat genomförande och verkställande av befintliga bestämmelser.

För att nå detta mål, och som svar på det särskilda önskemålet om ett ”målmedvetet tillväxtinitiativ som [...] ska tillföra underlag för olika landsspecifika rekommendationer som beaktar läget i genomförandet av den inre marknaden” som ingår i en resolution i dokumentet Inremarknadsakten: De kommande åtgärderna för att skapa tillväxt som antogs av parlamentet den 14 juni 2012, utarbetade utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd ett betänkande som avser lagstiftningsinitiativ som ska stärka styrningen av den inre marknaden så att dess funktion förbättras och bidra till att främja den ekonomiska tillväxten och att skapa arbetstillfällen i unionen. En resolution med särskilda rekommendationer till kommissionen antogs under plenarsammanträdet den 7 februari 2013.

Under sitt möte den 14–15 mars 2013 betonade Europeiska rådet att den inre marknaden även fortsatt är en av de huvudsakliga drivkrafterna för tillväxt och arbetstillfällen och lovade att regelbundet se över de frågor som togs upp i rekommendationerna i kommissionens rapport om den inre marknadens integration, de förslag som lades fram i inremarknadsakt I och II samt genomförandet av lagstiftningen gällande den inre marknaden.

Detta betänkande syftar till att garantera att frågan om funktionen hos EU:s inre marknad även i fortsättning får den uppmärksamhet som den förtjänar och betänkandet innehåller också kommentarer som hänger ihop med tidigare rekommendationer (särskilt i Schwab-betänkandet), en uppdaterad ståndpunkt när det gäller innehållet i nästa årliga tillväxtöversikt och i de prioriterade åtgärderna på nationell nivå och EU-nivå samt kommissionens nyligen genomförda åtgärder när det gäller den inre marknadens många styrinstrument.

Den europeiska planeringsterminen

Förstärkningen av styrningen av den inre marknaden är nära förbunden med den konkreta möjligheten att upprätta en särskild pelare före denna inom ramen för den europeiska planeringsterminen. Föredraganden anser att samordningen av den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken bör kompletteras av en grundläggande del som täcker alla de tänkbara åtgärder för att stimulera realekonomin som annars riskerar att lämnas därhän när den europeiska planeringsterminens inriktning fastställs.

Den årliga tillväxtöversikten 2013, som nu för första gången omfattar en årsrapport om den inre marknadens integration, kan ses som ett första steg i denna riktning. Den årliga tillväxtöversikten 2014 som förväntas läggas fram i november kommer att utgöra en viktig referens som bör införlivas i detta betänkande som en grundläggande del av cykeln för den europeiska planeringsterminen och kompletteras med lämpliga kommentarer och förslag från parlamentet.

I rapporten om den inre marknadens integration, som utgör en del av den årliga tillväxtöversikten, kommer problem och brister att lyftas fram. Den bör även fastställa ett antal tydliga prioriteringar för realekonomin och behandla effektiva åtgärder för att stimulera tillväxten och konkurrenskraften.

Föredraganden är också övertygad om att samordningen av de olika prioriteringarna för den inre marknaden inom ramen för den europeiska planeringsterminen bör förankras i ett mer demokratiskt förfarande, där de nationella parlamenten är delaktiga fullt ut och som respekterar Europaparlamentets befogenheter och ger tillräckligt utrymme för arbetsmarknadens parter och alla övriga intressenter.

Nyckelsektorer

I sitt meddelande om bättre styrning av den inre marknaden fastställde kommissionen, med hjälp av en metod som regelbundet bör utvärderas och ändras, nyckelområden för den inre marknadens funktion och fördjupning: tjänster, finansiella tjänster, transport, energi och den digitala marknaden. Föredraganden anser att dessa områden även i fortsättningen bör prioriteras och att ansträngningarna för samordning bör förnyas. Han anser också att områdena bör utökas och kombineras med andra aspekter med nära koppling till inremarknadspolitiken, för vilka ytterligare åtgärder och förslag bör läggas fram.

En konsekvent och integrerad industripolitik är nödvändig för att Europas ekonomier ska kunna återhämta sig och för att vi ska kunna bygga upp en stabil grund som gör det möjligt att ta sig ur krisen. Bättre skydd av invånarnas rättigheter, både som konsumenter och arbetstagare, är oumbärligt för att stärka förtroendet för den inre marknaden och uppmuntra till ansvarstagande. Samordningen av inremarknadsåtgärderna bör syfta till att utarbeta en ny modell för konkurrenskraft som grundas på kunskap och innovation. Detta kräver investeringar i utbildning och forskning.

Det sätt på vilket inremarknadsakt I och II lades fram och diskuterades är ett gott exempel och bör förstärkas och utvecklas. Detta betänkande ger tillfälle att utvärdera läget när det gäller de viktigaste förslagen, med tanke på den viktiga roll som de har för den inre marknadens funktion.

Styrinstrument

Med anledning av dokumentet Annual governance check-up 2011 från februari 2012, där man lanserade en integrerad syn på de olika verktygen för den inre marknaden som del av en styrcykel, och den femtonde resultattavlan för den inre marknaden som offentliggjordes i februari 2013, med en utvärdering av medlemsstaternas genomförande av lagstiftningen för den inre marknaden, lanserade kommissionen i juni 2013 en nätbaserad resultattavla för den inre marknaden som ska säkra konsekvent rapportering, analysera styrkor och svagheter och tillhandahålla ett flertal incitament för förbättringar.

Den nätbaserade resultattavlan är inriktad på styrcykeln för den inre marknaden och ger en översikt över medlemsstaternas ansträngningar, tar upp särskilt lyckade exempel och bästa metoder från olika länder och identifierar särskilda orosmoment för invånarna och företagen. De styrverktyg som används som indikatorer är bl.a. nivån på införlivandet av EU-lagstiftning, antalet överträdelseförfaranden, upprättande av gemensamma kontaktpunkter i enlighet med tjänstedirektivet, hur väl informationssystemet för den inre marknaden fungerar, förvaltningen av Solvit och användningen av portalen Ditt Europa.

Föredraganden skulle vilja lämna några övergripande kommentarer om styrcykeln för den inre marknaden och dess beståndsdelar, samtidigt som man bör ha i åtanke att ett separat initiativbetänkande om Solvit håller på att utarbetas, som svar på en separat rekommendation från kommissionen och handlingsplanen för Ditt Europa. Efter slutet av EU:s inremarknadsmånad, som genomfördes med anledning av forumet för den inre marknaden som upprättades på initiativ av parlamentet, lämnade föredraganden ytterligare kommentarer om dess uppbyggnad och resultat i form av ett separat ändringsförslag.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	23.1.2014
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	34 1 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Claudette Abela Baldacchino, Pablo Arias Echeverría, Adam Bielan, Preslav Borissov, Sergio Gaetano Cofferati, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, Christian Engström, Vicente Miguel Garcés Ramón, Evelyne Gebhardt, Małgorzata Handzlik, Malcolm Harbour, Eduard-Raul Hellvig, Sandra Kalniete, Toine Manders, Hans-Peter Mayer, Sirpa Pietikäinen, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Andreas Schwab, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Emilie Turunen, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Regina Bastos, María Irigoyen Pérez, Morten Løkkegaard, Emma McClarkin, Tadeusz Ross, Marc Tarabella, Patricia van der Kammen, Sabine Verheyen, Josef Weidenholzer
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)	Vital Moreira, Oreste Rossi