Förfarande : 2013/2181(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0127/2014

Ingivna texter :

A7-0127/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 12/03/2014 - 8.4
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2014)0211

BETÄNKANDE     
PDF 166kWORD 81k
18.2.2014
PE 521.738v02-00 A7-0127/2014

om Europas gastronomiska arv: kultur- och utbildningsaspekter

(2013/2181(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Santiago Fisas Ayxela

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 MOTIVERING
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om Europas gastronomiska arv: kultur- och utbildningsaspekter

(2013/2181(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sin ståndpunkt antagen vid andra behandlingen den 6 juli 2011 om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om livsmedelsinformation till konsumenterna (COM(2008)0040)(1),

–       med beaktande om Unescos rapport från 2002 om kost,

–       med beaktande av WHO:s rapport Food and Nutrition Policy for Schools,

–       med beaktande av kommissionens vitbok av den 30 maj 2007 om ”En EU-strategi för hälsofrågor som rör kost, övervikt och fetma” (COM(2007)0279),

–       med beaktande av slutsatserna från WHO:s europeiska ministerkonferens om kosthållning och icke-överförbara sjukdomar ur ett hälsoperspektiv 2020, som hölls i Wien den 4–5 juli 2013,

–       med beaktande av Unescos konvention om skydd av det immateriella kulturarvet av den 17 oktober 2003,

–       med beaktande av att Medelhavskosten har tagits upp på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv den 16 november 2010 och 4 december 2013,

–       med beaktande av att den franska gastronomin har tagits upp på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv (beslut 5.COM 6.14),

–       med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkande från utskottet för kultur och utbildning (A7-0127/2014), och av följande skäl:

Utbildningsaspekter

A.     Befolkningens hälsa och välmående hänger samman med kosten och miljön och således också med typen av jordbruk, fiske och djurhållning, såväl nu som i framtiden.

B.     I samband med sitt globala skolhälsoinitiativ har WHO uttryckt åsikten att skolan är ett viktigt forum för inhämtande av teoretiska och praktiska kunskaper om hälsa, kosthållning, mat och gastronomi.

C.     Dålig kosthållning kan få dramatiska konsekvenser. De europeiska hälsoministrarna efterlyste under WHO:s ministerkonferens i juli 2013 en bred uppslutning i kampen mot fetma och dålig kosthållning, som ligger bakom en epidemi av icke-överförbara sjukdomar såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer.

D.     De stereotypa bilder som finns i samhället av kroppen och kosten kan medföra allvarliga ätstörningar och psykiska problem, till exempel anorexi och bulimi. Det är därför viktigt att ta upp dessa frågor med i synnerhet ungdomar.

E.     Enligt det europeiska rådet för kostinformation befann sig cirka 33 miljoner människor i Europa i riskzonen för felnäring under 2006. Situationen har förvärrats ytterligare sedan krisen började.

F.     Barndomen är en avgörande period i livet för att tillägna sig sunda vanor och kunskaper om en hälsosam livsstil, och skolan är en av de platser där man på ett effektivt sätt kan forma de nya generationernas vanor på så sätt att de blir varaktigt hälsosamma.

G.     Skolorna har tack vare sina utrymmen och verktyg möjlighet att lära ut kunskaper om livsmedel och matlagning och att ge barnen matvanor som, tillsammans med lagom och regelbunden fysisk aktivitet, bidrar till en sund livsstil.

H.     Information, utbildning och medvetandegörande ingår i EU:s strategi för att hjälpa medlemsstaterna att minska alkoholens skadeverkningar (COM(2006)0625), i vilken lämpliga konsumtionsmönster framhålls. Rådet avgav den 5 juni 2001 en rekommendation om ungdomars alkoholkonsumtion, särskilt barn och tonåringar, där vikten av att främja utbildning med en områdesöverskridande inriktning betonas.

I.      Vid European Nutrition Foundations Networks möte om kosthållningen i Europas skolor och stiftelsernas roll konstaterades det att kosthållning, i dess dubbla aspekter mat och gastronomi, måste bli ett ämne i läroplanen, och man bestämde enhälligt att organ såsom Europaparlamentet och kommissionen skulle uppmärksammas på detta.

J.      Olika länder har genom olika interna institutioner verkat för Medelhavskostens upptagande på Unescolistan över mänsklighetens immateriella kulturarv, vilket resulterat i främjande och upprättande av beteendemönster som går hand i hand med en sund livsstil tack vare ett helt områdesöverskridande tillvägagångssätt där hänsyn tas till aspekter som hänger samman med utbildning, livsmedel, skolan, familjen, kosthållning, regioner, landskap osv.

K.     Medelhavskosten innebär sunda kostvanor och en sund och hälsosam livsstil som direkt förebygger kroniska sjukdomar och främjar en god hälsa, inom såväl skolan som familjen.

L.     De europeiska programmen Food at Schools syftar till att säkerställa att den mat som erbjuds i skolmatsalarna innehåller det som behövs för en sund kosthållning av god kvalitet. Utbildning i dess bredaste bemärkelse, även sett till kosthållning, gör att skoleleverna tar till sig en sund livsstil grundad på en hälsosam kosthållning.

M.    I en seriös undervisning i kosthållning ingår att ge människor kunskaper om sambanden mellan kosten, livsmedelskedjans hållbarhet och planetens hälsa.

N.     De stigande priserna på skolmaten och på livsmedel i allmänhet gör att många hushåll inte har tillgång till en sund kost av hög kvalitet, vilket särskilt drabbar barn.

O.     Medierna och reklamen påverkar människors konsumtionsmönster.

P.     För att människor ska kunna tillägna sig goda kunskaper om de använda produkterna och deras inneboende och smakmässiga kvalitet är det av central betydelse att man tar fram lämpliga märkningssystem som gör att produkternas sammansättning och ursprung framgår tydligt för alla konsumenter.

Q.     Utbildning av personalen inom gastronomibranschen bidrar till den europeiska gastronomin kan spridas, värdesättas, bevaras och utvecklas.

Kulturella aspekter

R.     Gastronomi är de samlade kunskaper, erfarenheter, konster och hantverk som gör att man kan äta hälsosamt och gott.

S.     Gastronomin utgör en del av vår identitet och är ett centralt inslag i det europeiska kulturarvet och medlemsstaternas kulturarv.

T.     EU har främjat identifiering, försvar och internationellt skydd av geografiska beteckningar och ursprungsbeteckningar och traditionella livsmedelsspecialiteter från jordbruket.

U.     Gastronomin är inte bara en elitistisk matlagningskonst utan också ett sätt att lyfta fram råvarornas värde och kvalitet och behovet av ypperlighet i alla etapper av livsmedelsförädlingen, med respekt för djuren och naturen.

V.     Gastronomin hänger nära samman med jordbruket i Europas olika regioner och deras lokala produkter.

W.    Det är viktigt att bevara de seder och bruk som hänger samman med den lokala och regionala gastronomin, till exempel, och att uppmuntra utvecklingen av den europeiska gastronomin.

X.     Gastronomin är ett av människans viktigaste kulturuttryck, och inte bara den så kallade ”högre kokkonsten”, utan alla kulinariska uttryck från de olika regionerna och grupperna i samhället, bör omfattas av detta begrepp, bland annat de inhemska köken.

Y.     Det traditionella köket är ett kulinariskt och kulturellt arv vars överlevnad ofta hotas av invasionen av standardiserade livsmedel.

Z.     För den europeiska gastronomins kvalitet, rykte och variation krävs det en högkvalitativ och tillräckligt omfattande europeisk livsmedelproduktion.

Aa.   Gastronomin består av olika aspekter av mathållningen och dess tre grundläggande beståndsdelar är hälsa, matvanor och välbehag. Matlagningskonsten är i många länder en viktig aspekt av det sociala livet och den sociala samvaron. De olika matkulturerna bidra även till att utbyten och kontakt mellan olika kulturer. Gastronomin har dessutom positiva effekter på de sociala relationerna och relationerna inom familjen.

Ab.   Unescos erkännande av Medelhavskosten som en del av mänsklighetens immateriella kulturarv är viktigt eftersom denna där betraktas som en uppsättning kunskaper, färdigheter, metoder, sedvänjor, traditioner och symboler som hänger samman med odling och skörd, fiske och djurhållning samt med sättet att bevara, förädla, tillaga, dela och konsumera livsmedlen.

Ac.   De europeiska befolkningarnas matvanor utgör ett rikt sociokulturellt arv som vi måste föra vidare från generation till generation, och skolorna är tillsammans med familjerna det idealiska forumet för att inhämta dessa kunskaper.

Ad.   Gastronomin håller på att bli en av de främsta turistmagneterna, och samverkan mellan turism, gastronomi och mathållning har en mycket positiv effekt på turismfrämjandet.

Ae.   Det är viktigt att förmedla den gastronomiska rikedomen i regionerna och mer generellt i Europa till framtida generationer.

Af.    Gastronomin bidrar till att främja det regionala kulturarvet.

Ag.   Det är mycket viktigt att främja lokal och regional produktion i syfte att dels bevara det gastronomiska kulturarvet, dels garantera produktörerna en skälig inkomst och ge bredast möjliga spridning åt dessa produkter.

Ah.   Gastronomin utgör en källa till kulturell rikedom och ekonomiskt välstånd för EU:s olika regioner.

Ai.    Det europeiska kulturarvet är uppbyggt av en uppsättning materiella och immateriella beståndsdelar och formas i fallet med gastronomi och mat även av de platser och landskap som produkterna kommer ifrån.

Aj.    För den europeiska gastronomins bevarande, variation och kulturella rikedom krävs det en högkvalitativ lokal produktion.

Utbildningsaspekter

1.      Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att i läroplanerna redan från de lägsta stadierna inbegripa kunskaper om och sinnesupplevelser av mat, sambanden mellan kost och hälsa samt matvanor, med beaktande av historiska, regionala och kulturella aspekter och erfarenheter, vilket skulle bidra till bättre hälsa och ökat välbefinnande bland befolkningen samt till bättre matkvalitet och miljöskydd. Parlamentet välkomnar de utbildningsprogram som genomförts i vissa medlemsstater där man undervisat eleverna i gastronomi i samarbete med bland annat stjärnkockar. Parlamentet understryker vikten av att kombinera undervisningen om en sund kosthållning med bekämpande av stereotyper som kan medföra allvarliga ätstörningar och psykiska problem såsom anorexi och bulimi.

2.      Europaparlamentet poängterar även vikten av att förverkliga WHO:s rekommendationer för att motverka fetma och dålig kosthållning. Parlamentet finner det pågående problemet med felnäring i Europa alarmerande, liksom det faktum att detta fenomen ökar sedan krisens början, och insisterar på att medlemsstaterna måste se till att alla har möjligheter till en god kosthållning, bland annat genom att säkerställa att skolmatsalarna eller storhushållen håller god kvalitet och är tillgängliga för alla.

3.      Europaparlamentet påpekar att man dessutom måste berika läroplanerna med information om matkultur, i synnerhet den lokala, samt om tillredning, produktion, bevarande och distribution av livsmedel, om matens sociokulturella influenser och om konsumenträtt. Parlamentet föreslår att medlemsstaterna i sina läroplaner ska inbegripa praktisk undervisning i utveckling av sinnena, särskilt smaken, där kunskaper om livsmedlens goda egenskaper ur näringssynpunkt kombineras med kunskaper om det regionala och nationella gastronomiska kulturarvet.

4.      Europaparlamentet påminner om att näringslära redan ingår i skolornas läroplaner i vissa medlemsstater, medan det i andra medlemsstater inte är ett obligatoriskt ämne, men ändå lärs ut på olika sätt, till exempel genom program från lokala myndigheters eller privata aktörers sida.

5.      Europaparlamentet upprepar vikten av att det i skolorna förekommer undervisning i näringslära och mat som är både hälsosam och god.

6.      Europaparlamentet påpekar att idrott och fysisk aktivitet bör stärkas på alla skolnivåer i hela EU.

7.      Europaparlamentet påminner om att en god kosthållning bland barn ökar deras välbefinnande och förbättrar deras inlärningsförmåga samt ökar deras motståndskraft mot sjukdomar och hjälper dem att utvecklas på ett hälsosamt sätt.

8.      Europaparlamentet påpekar att de matvanor som man tillägnar sig under barndomen kan påverka vilken mat man tycker om och väljer att äta som vuxen samt hur man tillagar och äter den. Barndomen är således en avgörande tid i livet för utvecklingen smaksinnet, och skolan har en viktig funktion att fylla när det gäller att ge eleverna kunskaper om produkternas och matlagningskonstens variation.

9.      Europaparlamentet anser att man bör genomföra utbildningsprogram och skapa medvetenhet om konsekvenserna av olämplig alkoholkonsumtion samt främja goda och intelligenta konsumtionsmönster genom att lära ut kunskaper om vinernas särskilda egenskaper, geografiska beteckningar, druvsorter och produktionsprocesser och om vad de traditionella beteckningarna betyder.

10.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra till projekt för utbyte av information och praxis kring kosthållning, mat och gastronomi, till exempel genom Comeniusdelen (skolundervisning) av Erasmus+-programmet. Dessutom uppmanar parlamentet EU och medlemsstaterna att främja interkulturella utbyten inom de sektorer som har kopplingar till restaurangnäringen, livsmedelsbranschen och gastronomin genom att utnyttja de möjligheter till högkvalitativ yrkesutbildning, rörlighet och lärlingskap som erbjuds genom Erasmus+-programmet för studerande och yrkesverksamma.

11.    Europaparlamentet påpekar att familjerna, lärarna, skolan, informationsspridare och alla yrkesverksamma på utbildningsområdet bör bidra till att lära ut goda matvanor och kunskaper om gastronomi, inbegripet respekten för naturen och miljön.

12.    Europaparlamentet understryker att informations- och kommunikationsteknik är bra undervisningsverktyg. Parlamentet uppmuntrar till skapandet av interaktiva plattformar som syftar till att underlätta tillgången till och spridningen av det europeiska, nationella och regionala gastronomiska kulturarvet, med målet att främja bevarandet och överföringen av traditionellt kunnande mellan yrkesverksamma, hantverksmässiga produktörer och allmänheten.

13.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att undersöka möjligheterna till strängare bestämmelser om innehåll och reklam om livsmedel, särskilt ur ett kosthållningsperspektiv.

14.    Europaparlamentet påminner medlemsstaterna om att se till att all reklam för eller sponsring av skräpmat är förbjuden i skolorna.

15.    Europaparlamentet begär att medlemsstaterna ser till att lärarna, i samarbete med nutritionister och läkare, får vederbörlig fortbildning på detta område, så att de kan lära ut kostvetenskap på ett korrekt sätt i skolorna och på universiteten. Parlamentet påminner om att maten och miljön är beroende av varandra och efterlyser därför även förnyade miljökunskaper.

16.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och rådet att undersöka program för yrkesutbildning inom gastronomisektorn. Parlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att främja sådana utbildningar. Det är viktigt att man inom dessa behandlar den lokala och europeiska gastronomin samt mångfalden av produkter och metoderna för tillagning, produktion, bevarande och distribution av livsmedel.

17.    Europaparlamentet insisterar på vikten av att man under utbildningarna inom gastronomisektorn lägger tonvikt vid ”hemlagad” mat och vid lokala och varierade produkter.

18.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utbyta kunskaper och god praxis avseende verksamhet med kopplingar till gastronomi inom utbildningen samt att främja gastronomikunskaperna i de olika regionerna. Parlamentet efterlyser även utbyte av god praxis eller framtagande av metoder för att korta ner livsmedelskedjan genom att fokusera på lokala och säsongsanpassade produkter.

19.    Europaparlamentet framhåller att man måste använda finansieringsprogrammen inom den gemensamma jordbrukspolitiken för 2014–2020 till att främja hälsosam skolmat.

20.    Europaparlamentet påminner om att initiativet till Unescos erkännande av Medelhavskosten och den franska gastronomin som en del av mänsklighetens immateriella kulturarv har medfört att det inrättats institutioner och organ som främjar kunskaper, praktisk tillämpning och utbildning avseende värden och vanor som hänger samman med en sund kosthållning.

Kulturella aspekter

21.    Europaparlamentet betonar vikten av att sprida kunskaper om variationen inom och kvaliteten på de regioner, landskap och produkter som utgör grunden för den europeiska gastronomin och som även utgör en egen, internationellt erkänd, livsstil. Parlamentet understryker att detta ibland kräver respekt för lokala traditioner.

22.    Europaparlamentet konstaterar att gastronomin är ett verktyg för tillväxt och sysselsättning inom en mängd ekonomiska sektorer, bland annat restaurangnäringen, turismen, livsmedelsjordbruket och forskningen. Gastronomin kan även ge en god känsla för natur- och miljöskydd som ger livsmedel med en mer äkta smak och mindre tillsatser och konserveringsmedel.

23.    Europaparlamentet betonar gastronomins betydelse för främjandet av servicenäringen i hela Europa och vice versa.

24.    Europaparlamentet framhåller den roll våra kunniga och skickliga köksmästare spelar när det gäller att bevara och exportera vårt gastronomiska kulturarv samt vikten av att bevara vårt kulinariska expertkunnande som en nyckelfaktor som ger ett såväl utbildningsmässigt som ekonomiskt mervärde.

25.    Europaparlamentet välkomnar initiativ för att främja det europeiska gastronomiska arvet, till exempel marknader och lokala och regionala matfestivaler som stärker närhetskonceptet som ett sätt att skydda miljön och våra omgivningar och som garanterar ett ökat förtroende bland konsumenterna. Parlamentet uppmuntrar till en europeisk dimension inom dessa initiativ.

26.    Europaparlamentet välkomnar de tre EU-systemen för geografiska beteckningar och traditionella specialiteter, det vill säga skyddad ursprungsbeteckning, skyddad geografisk beteckning och garanterad traditionell specialitet, som ökar värdet på europeiska jordbruksprodukter på EU-nivå och internationellt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna och deras regioner att ta fram märkningar för skyddad ursprungsbeteckning, särskilt gemenensamma märkningar för produkter av samma typ från geografiska gränsområden.

27.    Europaparlamentet ser även positivt på initiativ såsom slow food, som bidrar till att skapa en allmän uppskattning av måltidens sociala och kulturella betydelse, och initiativet ”Wine in Moderation”, som syftar till att främja en livsstil och dryckeskonsumtion som präglas av måttfullhet.

28.    Europaparlamentet framhåller även den betydelse som de gastronomiska akademierna, den europeiska federationen för koststiftelser och den internationella gastronomiska akademin, med säte i Paris, har för studiet och spridandet av det gastronomiska kulturarvet.

29.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att utarbeta och genomföra politiska strategier för att förbättra gastronominäringen – både näringen i sig och dess bidrag till turismen – både kvalitativt och kvantitativt inom ramen för de olika regionernas kulturella och ekonomiska utveckling.

30.    Europaparlamentet understryker att gastronomin är en stark kulturell exportvara för EU och enskilda medlemsstater.

31.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja initiativ kopplade till jordbruksturism vilka ökar kunskaperna om kultur- och landskapsarvet, stöder regionerna och främjar landsbygdsutvecklingen.

32.    Europaparlamentet begär att medlemsstaterna och kommissionen utvecklar gastronomins kulturella aspekter och främjar matvanor som är bra för konsumenternas hälsa, främjar utbyte och kontakt mellan kulturer och gynnar regionerna, samtidigt som måltidens njutningsaspekt och den sociala gemenskapen och samvaron kring den bevaras.

33.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att samarbeta med varandra och stödja initiativ som syftar till att bevara mångfalden och särdragen hos de hantverksmässigt framställda och lokala, regionala och nationella produkterna, för att bekämpa den likriktning som på längre sikt urholkar det europeiska gastronomiska arvet.

34.    Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att i sina överväganden kring livsmedelspolitiken inbegripa vikten av att stödja en hållbar, varierad, högkvalitativ och tillräckligt omfattande europeisk livsmedelsproduktion, i syfte att stödja den europeiska kulinariska variationen.

35.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att stärka åtgärderna för erkännande och märkning av den europeiska livsmedelsproduktionen, så att dessa produkter värdesätts i högre grad, konsumenterna får bättre information och den europeiska gastronomins mångfald skyddas.

36.    Europaparlamentet påpekar att det är viktigt att erkänna och lyfta fram högkvalitativa gastronomiska produkter. Kommissionen, rådet och medlemsstaterna uppmanas att överväga att införa konsumentinformation från restauratörerna sida om rätter som tillagas på plats från råvaror.

37.    Europaparlamentet uppmuntrar kommissionen, rådet och medlemsstaterna att undersöka hur den lagstiftning de antar påverkar kapaciteten, variationen och kvaliteten inom livsmedelsproduktionen i EU samt att vidta åtgärder för att bekämpa produktförfalskning.

38.    Europaparlamentet stöder de initiativ som medlemsstaterna och deras regioner tar för att främja och bevara alla områden, landskap och produkter som tillsammans utgör det lokala gastronomiska arvet. Parlamentet uppmanar regionerna att lyfta fram en lokal och hälsosam gastronomi i skolmatsalarna och storhushållen i samarbete med lokala produktörer i syfte att bevara och värdesätta det regionala gastronomiska kulturarvet, främja det lokala jordbruket och gynna korta leveranskedjor.

39.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att vidta åtgärder för att bevara det europeiska gastronomiska kulturarvet, till exempel genom att skydda de traditionella saluhallarnas, vinstugornas eller andra inrättningars arkitektoniska kulturarv och det kulturarv som hänger samman med redskap och maskiner med kopplingar till mathållning och gastronomi.

40.    Europaparlamentet insisterar på vikten av att identifiera, katalogisera, förmedla och sprida den europeiska gastronomins kulturella rikedom. Parlamentet förespråkar inrättandet av ett europeiskt gastronomiobservatorium.

41.    Europaparlamentet föreslår att kommissionen ska inbegripa den europeiska gastronomin i sina program och initiativ på kulturområdet.

42.    Europaparlamentet ser positivt på att den franska gastronomin, Medelhavskosten, de kroatiska pepparkakorna och det mexikanska traditionella köket har tagits upp på Unescos representativa lista över mänsklighetens immateriella kulturarv, och uppmanar medlemsstaterna att begära att deras mattraditioner och kokkonst tas upp i Unescos konvention om tryggande av det immateriella kulturarvet för att bidra till deras bevarande.

43.    Europaparlamentet rekommenderar de europeiska städerna att kandidera till utnämnelsen som gastronomistad inom ramen för Unescoprogrammet Creative Cities Network.

o

o        o

44.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen samt medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT C 33 E, 5.2.2013, s. 360.


MOTIVERING

De senaste årens utveckling har tydliggjort att mat i dess vidaste bemärkelse spelar en avgörande roll i dagens samhälle.

Å ena sidan måste man inom ramen för millennieutvecklingsmålen satsa mer på att utrota hungern och problemen med dricksvatten i alla länder som fortfarande är drabbade av detta mänskliga gissel, något som är absolut oacceptabelt på 2000-talet.

Å andra sidan är det förvånande att bristen på kultur och/eller kunskaper har gjort att kosthållningen i relativt välmående industriländer har blivit en grundorsak till sjukdomar och hälsoproblem som medför mycket stora utgifter för de offentliga och privata hälso- och sjukvårdssystemen.

Olämplig kosthållning är de facto den främsta anledningen till fetma, anorexia, hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes, magproblem etc.

Naturligtvis är det inte bara kosthållningen som spelar in här. Även brist på fysisk aktivitet, bruk av skadliga produkter såsom narkotika, alkohol i överdrivna mängder och tobak samt psykisk ohälsa medverkar i stor utsträckning till dessa sjukdomar.

Kosthållningen är dock utan tvivel grundstenen.

För att undvika extrautgifter för att bota kostrelaterade sjukdomar – som är svåra att täcka till och med i de mest välmående länderna – är det absolut nödvändigt att i de olika nationella skolsystemen inbegripa undervisning i näringslära, praktisk undervisning på detta område och undervisning i matkultur/gastronomi.

Dessutom står det helt klart att gastronomi och matlagning har blivit ett allt viktigare konstnärligt och kulturellt uttryckssätt och att måltiderna är en av grundstenarna i de sociala relationerna och sammanhållningen inom familjen samt att välbefinnandet i samband med måltiderna är oerhört viktigt ur sensoriskt men även fysiskt hänseende, eftersom det är avgörande för människors psykiska och känslomässiga balans.

Slutligen är det tydligt att gastronomin har blivit ett viktigt inslag i turismfrämjandet, och det gastronomiska utbudet är ett av många skäl till att man väljer att resa till en viss ort.

Det allra viktigaste för att kosten och gastronomin ska kunna fylla de roller de har i dagens samhällen är att det finns lämplig kostutbildning och matkultur.

Det är därför oerhört viktigt i 2000-talets samhällen att kunskaper om kokkonst och näringslära och undervisning i kosthållning och matlagning blir ett centralt och obligatoriskt inslag i skolundervisningen i samtliga EU-länder.

Det är således av grundläggande vikt att EU tar fram politiska strategier för undervisning i näringslära och matlagning.

Det är inte vettigt att våra elever ägnar år, månader, dagar och timmar åt att studera en mängd ämnen men inte ägnar tillräcklig tid åt att lära sig att äta rätt, sett såväl till matens näringsriktighet och sundhet som till dess sociala, kulturella, sensoriska och gastronomiska aspekter.

Denna undervisning kan inte vara enbart teoretisk, eftersom alla sensoriska ämnen kräver erfarenhet och övning. Det är därför helt nödvändigt att skolorna vid sidan av de nödvändiga teoretiska kunskaperna lär ut praktiska kunskaper om smak, textur och lukt, så att eleverna kan njuta med alla sinnen av en hälsosam måltid.

Det främsta målet för 2000-talets kostundervisning och matkultur måste vara att visa och övertyga alla, både stora och små, om att det är helt möjligt, och absolut nödvändigt, att äta mat som är både hälsosam och god.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

13.2.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Piotr Borys, Jean-Marie Cavada, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Mary Honeyball, Emma McClarkin, Katarína Neveďalová, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Monika Panayotova, Marco Scurria, Hannu Takkula, László Tőkés, Helga Trüpel, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Heinz K. Becker, Ivo Belet, Iosif Matula, Joanna Katarzyna Skrzydlewska, Isabelle Thomas

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Jens Geier

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy