Betänkande - A7-0157/2014Betänkande
A7-0157/2014

BETÄNKANDE om bedömning av och fastställande av prioriteringar för EU:s förbindelser med länderna inom det östliga partnerskapet

5.3.2014 - (2013/2149(INI))

Utskottet för utrikesfrågor
Föredragande: Paweł Robert Kowal

Förfarande : 2013/2149(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång :  
A7-0157/2014

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om bedömning av och fastställande av prioriteringar för EU:s förbindelser med länderna inom det östliga partnerskapet

(2013/2149(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av lanseringen av det östliga partnerskapet i Prag den 7 maj 2009,

–   med beaktande av att den parlamentariska församlingen Euronests verksamhet som inleddes den 3 maj 2011 under Europaparlamentets sjunde valperiod,

–   med beaktande av inrättandet av forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet och dess arbete hittills, däribland rekommendationer och andra handlingar som utarbetats inom ramen för fem arbetsgrupper och inom ramen för årliga möten, såsom Bryssel, Belgien, den 16–17 november 2009; Berlin, Tyskland, den 18–19 november 2010; Poznań, Polen, den 28–30 november 2011; Stockholm, Sverige, den 28–30 november 2012; Chişinău, Moldavien, den 4–5 oktober 2013,

–   med beaktande av Regionkommitténs inrättande av konferensen för regionala och lokala myndigheter i länderna inom det östliga partnerskapet (Corleap), vars öppningsevenemang ägde rum den 8 september 2011 i Poznań i Polen, och de ståndpunkter som hittills framarbetats av Corleap,

–   med beaktande av slutsatserna från toppmötet i Warszawa den 29–30 oktober 2011,

–   med beaktande av slutsatserna från toppmötet i Vilnius den 28–29 november 2013,

–   med beaktande av kommissionens meddelanden av den 11 mars 2003 Ett utvidgat europeiskt grannskap: En ny ram för förbindelserna med våra grannländer i öster och söder (COM(2003)0104), av den 12 maj 2004 Europeiska grannskapspolitiken - Strategidokument (COM(2004)0373), av den 4 december 2006 om stärkande av den europeiska grannskapspolitiken (COM(2006)0726), av den 5 december 2007 En stark europeisk grannskapspolitik (COM(2007)0774), av den 3 december 2008 Östligt partnerskap (COM(2008)0823) och av den 12 maj 2010 Utvärdering av den europeiska grannskapspolitiken (COM(2010)0207),

–   med beaktande av de gemensamma meddelandena från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 20 mars 2013 Den europeiska grannskapspolitiken: Mot ett stärkt partnerskap (JOIN(2013)0004), och av den 25 maj 2011 Ny respons på ett grannskap i förändring (COM(2011)0303),

–   med beaktande av rådets (utrikes frågor) slutsatser av den 26 juli 2010 och 20 juni 2011 om den europeiska grannskapspolitiken och av den 18–19 november 2013 om det östliga partnerskapet, rådets (utrikes frågor, handel) slutsatser av den 26 september 2011 samt Europeiska rådets slutsatser av den 7 februari 2013,

–   med beaktande av Europeiska rådets slutsatser av den 19–20 december 2013 om det östliga partnerskapet,

–   med beaktande av de gemensamma meddelandena från kommissionen och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik av den 15 maj 2012 Det östliga partnerskapet: En färdplan inför toppmötet hösten 2013 (JOIN(2012)0013) och Att göra den nya europeiska grannskapspolitiken till en framgång (JOIN(2012)0014) samt de åtföljande gemensamma arbetsdokumenten från kommissionens avdelningar av den 20 mars 2013 (Regionala rapporter, SWD(2013)0085 och 0086),

–   med beaktande av det gemensamma meddelandet från unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik samt kommissionen till Europaparlamentet och rådet av den 12 december 2011 Mänskliga rättigheter och demokrati i centrum för EU:s yttre åtgärder – effektivare metoder (COM(2011)0886),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett europeiskt grannskapsinstrument 2014–2020,

–   med beaktande av den parlamentariska församlingen Euronests resolution av den 28 maj 2013 om energitrygghet i samband med energimarknaden och harmoniseringen av de östliga partnerländerna och EU:s medlemsstater (2013/C 338/03),

–   med beaktande av sina resolutioner av den 23 oktober 2013 om den europeiska grannskapspolitiken: På väg mot en förstärkning av partnerskapet. Europaparlamentets ståndpunkt om 2012 års rapporter[1], av den 14 december 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken[2] och av den 7 april 2011 om översynen av den europeiska grannskapspolitiken – den östliga dimensionen[3],

–   med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 11 december 2013 om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om fastställande av gemensamma bestämmelser och förfaranden för genomförandet av Europeiska unionens instrument för yttre åtgärder[4],

–   med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 11 december 2013 om förslag till Europaparlamentets och rådets förordning om inrättande av ett finansieringsinstrument för främjande av demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen[5],

–   med beaktande av sin resolution av den 7 juli 2011 om EU:s utrikespolitik till stöd för demokratisering[6],

–   med beaktande av sina årliga resolutioner om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen och Europeiska unionens politik på området, som på senare tid särskilt berört händelser i EU:s södra och östra grannskap, såsom sin resolution av den 18 april 2012 om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen och Europeiska unionens politik på området, inbegripet följderna för EU:s strategipolitik för mänskliga rättigheter[7], sin resolution av den 13 december 2012 om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2011 och Europeiska unionens politik på området[8] samt sin resolution av den 11 december 2013 om årsrapporten om de mänskliga rättigheterna i världen 2012 och Europeiska unionens politik på området[9],

–   med beaktande av sin rekommendation av den 29 mars 2012 till rådet om närmare bestämmelser för ett eventuellt inrättande av ett europeiskt initiativ för demokrati[10], dess inrättande 2012 och fullskaliga verksamhet 2013,

–   med beaktande av sin resolution av den 13 december 2012 om översyn av EU:s strategi för mänskliga rättigheter[11],

–   med beaktande av sin resolution av den 11 december 2012 om en strategi för digital frihet i EU:s utrikespolitik[12],

–   med beaktande av sin resolution av den 13 juni 2013 om press- och mediefrihet i världen[13],

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för utrikesfrågor (A7-0157/2014),

A. Syftet med den europeiska grannskapspolitiken, och inte minst det östliga partnerskapet, bygger på gemensamma värden, på en gemensam uppslutning kring folkrätten och grundläggande värderingar, på principerna om frihet, demokrati, respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna, samt rättsstaten, marknadsekonomin, hållbar utveckling och god förvaltning. Syftet med den europeiska grannskapspolitiken är att sprida, dela och främja de värden och de principer på vilka EU är grundat, i synnerhet fred, vänskap, solidaritet och välstånd, i syfte att bygga upp och befästa sunda demokratier, verka för hållbar ekonomisk tillväxt och hantera gränsöverskridande förbindelser, med målet att påskynda partnerländernas politiska associering och ekonomiska integration med EU. Vid toppmötet om det östliga partnerskapet i Vilnius slog alla deltagare åter fast sin vilja att genomföra dessa vägledande principer.

B.  En serie av EU-utvidgningar har resulterat i att Armenien, Azerbajdzjan, Georgien, Moldavien, Ukraina och Vitryssland har kommit närmare EU, och därför påverkar dessa länders säkerhet, stabilitet och välstånd i allt högre grad dessa faktorer inom EU och vice versa.

C.  Friheter, demokratiska värden och mänskliga rättigheter kan bara utvecklas under lämpliga förutsättningar som kännetecknas av ekonomisk och social stabilitet och nationell och internationell säkerhet, vilket EU:s egen historia har visat.

D.  Även om de underliggande principerna och målen för den europeiska grannskapspolitiken gäller för alla partner är EU:s förbindelser med varje partner unik, och grannskapspolitikens instrument är utformade för att passa var och en av dessa förbindelser.

E.  Toppmötet om det östliga partnerskapet i Vilnius visade att det finns ett behov av att se över EU:s politik gentemot sina östliga partner.

F.  Det östliga partnerskapet riktar sig till östeuropeiska länder, i enlighet med artiklarna 8 och 49 i fördragen. Det bör stödja demokratiska övergångar och reformprocesser och är ett svar på de europeiska ambitioner som finns i partnerländernas samhällen.

G.  Länderna inom det östliga partnerskapet har djupt rotade europeiska ambitioner och genomgår fortfarande svåra övergångsprocesser mot ett demokratiskt system grundat på rättsstatsprincipen och respekten för de mänskliga rättigheterna och medborgerliga friheterna efter årtionden som en del av Sovjetunionen. I vissa länder inom det östliga partnerskapet råder det bristande samsyn om deras europeiska framtid.

H.  Den nuvarande dynamiken i förbindelserna med de östliga partnerländerna bör utnyttjas till att uppmuntra befolkningen i länderna inom det östliga partnerskapet att sträva efter ytterligare demokratiska reformer. Processen för associering med EU har just detta syfte och bör fortsätta trots de nuvarande bakslagen i vissa av länderna inom det östliga partnerskapet.

I.   Det östliga partnerskapet bör främja de politiska, ekonomiska, geopolitiskt säkerhetsmässiga, sociala och kulturella dimensionerna av samarbete.

J.   Det europeiska grannskapsinstrumentet är det huvudsakliga verktyget för att förmedla unionens stöd och hjälp till länderna inom det östliga partnerskapet. Det återspeglar principerna om differentiering och ”mer ger mer” och tillhandahåller betydande ekonomiska incitament för de grannländer som genomför demokratiska reformer.

K.  Länderna inom det östliga partnerskapet söker fortfarande efter politisk utveckling, och det partnerskap som EU erbjuder har grundats på deras egen politiska vilja, men har visat sig vara en otillräcklig motiverande kraft för förändringar och reformer, trots de starka europeiska ambitionerna hos människorna i länderna inom det östliga partnerskapet. Den senaste utvecklingen i länderna inom det östliga partnerskapet, och inte minst resultaten från toppmötet i Vilnius, understryker behovet av att stärka det östliga partnerskapets strategiska karaktär och att göra ytterligare insatser för att främja och öka medvetenheten om associeringsavtalens ömsesidiga nytta, och varslar om att dessa länder fortfarande utsätts för stark press och utpressning av tredje parter när det gäller deras suveräna beslut. Länderna inom det östliga partnerskapet måste vara fria och suveräna för att fullt ut kunna utöva sin rätt att avgöra sin framtid utan att utsättas för otillbörlig yttre press, hotelser eller skrämseltaktik. Varje land har den suveräna rätten att bli medlem i valfri internationell organisation eller allians och att bestämma sin egen framtid utan någon yttre påverkan.

L.  Den senaste tidens utveckling har visat att EU:s politik i fråga om det östliga partnerskapet av vissa geopolitiska aktörer felaktigt uppfattas som ett nollsummespel och att man därför bör ta hänsyn till deras skadliga inflytande.

M. Det östliga partnerskapet är inte på något sätt avsett att skada eller hindra bilaterala relationer med Ryska federationen, utan är tvärtom öppet för att utveckla synergier med Moskva för att skapa de mest gynnsamma förhållandena för en hållbar utveckling i de gemensamma grannländerna.

1.  Europaparlamentet påminner om syftet med det östliga partnerskapet, som är att stärka den politiska, ekonomiska och kulturella europeiska integrationen hos de östliga partnerländerna och bygger på gemensamma värderingar, intressen och respekten för internationell rätt, grundläggande rättigheter, god förvaltning och marknadsekonomin och som grundas på delat ansvar och gemensamt ansvarstagande. Parlamentet välkomnar i detta sammanhang inrättandet av det arbete som utförs av aktörerna i det östliga partnerskapet – den parlamentariska församlingen Euronest, forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet och Corleap – och andra initiativ, till exempel kongressen om initiativen för Östeuropa (EEIC). Parlamentet konstaterar emellertid att den senaste utvecklingen i vissa länder inom det östliga partnerskapet belyser den sköra politiska, ekonomiska och sociala integrationsprocessen. Parlamentet betonar vikten av att samhället i stort kan delta i omvandlingen. Parlamentet uppmuntrar till ett mer frekvent och mer effektivt deltagande från de lokala och regionala myndigheternas sida, vilket även gäller parlamenten, företagsledarna och det civila samhället, för att skapa valkretsar för reformer som kan påverka det nationella beslutsfattandet.

2.  Europaparlamentet uttrycker sin oro över att det östliga partnerskapet som helhet på senare tid har blivit allvarligt utmanat av tredje parter och uppmanar alla deltagare att hålla fast vid sitt åtagande och engagemang för projektet.

3.  Europaparlamentet understryker att ett europeiskt perspektiv, bland annat rätten att ansöka om medlemskap i enlighet med artikel 49 i EU-fördraget, skulle kunna utgöra en drivkraft för reformer i dessa länder och ytterligare stärka deras åtaganden när det gäller gemensamma värderingar och principer, till exempel demokrati, rättstatsprincipen, respekt för mänskliga rättigheter och god förvaltning, samt att de länder inom det östliga partnerskapet som är mest ivriga att fördjupa förbindelserna med EU och är villiga att genomföra de nödvändiga reformerna på både politisk och ekonomisk nivå bör ges vederbörlig uppmärksamhet och stöd, vilket skulle skapa ett incitament för ytterligare europeisk integration.

4.  Europaparlamentet konstaterar att de samhällen inom det östliga partnerskapet som är positivt inställda till integrationen med EU nu mer än någonsin behöver kraftfullt, proaktivt och omedelbart stöd från EU, vilket bör tillhandahållas via olika kanaler och politikområden, alltifrån ekonomiskt stöd till program för viseringslättnader.

5.  Europaparlamentet anser att det östliga partnerskapsprojektet måste utvärderas grundligt ur effektivitetssynpunkt, inbegripet en omfattande utvärdering av dess framgångar och misslyckanden, och att ytterligare reflektion ägnas det, att det måste vitaliseras och få en tydlig framtidsvision, där man i samma grad fokuserar på politiskt samarbete och partnerskap med det östliga partnerskapets samhällen som på att tillhandahålla ett europeiskt alternativ för dem. Parlamentet uppmanar därför EU att särskilt satsa på omedelbara framsteg för medborgarna och att i detta sammanhang införa viseringsfrihet, stödja ungdomar och framtida ledare, samt att ägna större uppmärksamhet åt att stärka det civila samhället. Parlamentet betonar energi-, transport- och forskningssektorernas betydelse för den europeiska integrationens räckvidd i länderna inom det östliga partnerskapet.

6.  Europaparlamentet anser att resultaten från toppmötet i Vilnius understryker behovet av att stärka det östliga partnerskapets strategiska karaktär. Därför rekommenderar parlamentet en flexibel användning av de verktyg som står EU till buds, såsom makroekonomiskt stöd, lättnader vad gäller handelsregimer, projekt för att öka energitryggheten och den ekonomiska moderniseringen samt ett snabbt genomförande av viseringsliberalisering i enlighet med europeiska värden och intressen.

7.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en grönbok om framtiden för det östliga partnerskapet efter Vilnius.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och Europeiska utrikestjänsten att reflektera över lärdomarna från den senaste tidens utveckling i det östliga partnerskapet vid fastställandet av unionens bilaterala och multilaterala prioriteringar och finansieringen inom ramen för det europeiska grannskapsinstrumentet.

9.  Europaparlamentet anser att demokratiseringsprocesser som grundas på rättsstatsprincipen och respekt för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna är nyckeln till att bygga upp ett starkt och långvarigt partnerskap med länderna inom det östliga partnerskapet.

10. Europaparlamentet betonar det civila samhällets viktiga roll i övergångs- och reformprocesser och den politiska dialogen i grannskapsländerna Parlamentet uppmanar EU att stärka samarbetet med det civila samhället och stödja detta via ett antal olika stödinstrument.

11. Europaparlamentet välkomnar 2013 års bidrag från EGPI som distribuerats genom Programmet för integration och samarbete med de östliga partnerskapsländerna till Moldavien, Georgien och Armenien i form av extra stöd till de länder inom det östliga partnerskapet som gör framsteg vad gäller reformer för djupgående demokrati och mänskliga rättigheter.

12. Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om viseringsfria resor in i Schengenområdet för moldaviska medborgare. Parlamentet framhäver att viseringsfrihet bör göras till en prioritering och efterlyser större ansträngningar på detta område. Parlamentet konstaterar i detta sammanhang att viseringsliberalisering bara är en av en rad processer som syftar till att föra samhällena närmare varandra och att det behövs fler insatser på det här området, särskilt när det gäller att främja samarbetet inom utbildning, vetenskap, kultur och idrott. Europaparlamentet betonar att förslaget till Europaparlamentets och rådets direktiv om villkoren för tredjelandsmedborgares inresa och vistelse för forskning, studier, elevutbyte, avlönad och oavlönad yrkesutbildning, volontärarbete och au pair-arbete är ett instrument som kommer att få stora effekter på områdena för utbildning och kultur. Parlamentet efterlyser ett snabbt antagande av detta direktiv som erbjuder viseringar för längre vistelser och uppehållstillstånd för tredjelandsmedborgarna för ovannämnda syften.

13. Europaparlamentet framhåller vikten av att investera i projekt för ungdomar och framtida ledare genom att dra full nytta av de möjligheter till stipendier som finns inom Erasmus+-programmet för att främja student- och lärarutbyten mellan länderna inom det östliga partnerskapet och EU:s medlemsstater och genom fortsatt ekonomiskt stöd till Europeiska humanistiska fakulteten i exil. Dessutom bör det inrättas ett universitet för det östliga partnerskapet och en europeisk högskola vid Svarta havet, som ska erbjuda utbildningsmöjligheter för utveckling av utbildningsprogram på olika nivåer, i syfte att utbilda framtida ledare från länderna inom det östliga partnerskapet och EU:s medlemsstater, och man bör ytterligare främja akademiska och utbildningsmässiga projekt som redan har visat sig vara värdefulla på detta område, såsom Europeiska högskolan.

14. Europaparlamentet anser att fler skolutbyten bör anordnas mellan EU:s medlemsstater och länderna inom det östliga partnerskapet och att särskilda medel bör anslås för detta syfte.

15. Europaparlamentet betonar behovet av att stärka ungdomssamarbetet inom ramen för programmet Aktiv ungdom inom det östliga partnerskapets ungdomsfönster. Därigenom kan man stärka ungdomars aktiva medborgarskap, utveckla solidaritet och främja tolerans mellan ungdomar. I detta sammanhang välkomnar parlamentet ungdomstoppmötet för det östliga partnerskapet som genomfördes i oktober 2013 och som underlättar politisk dialog och nätverkande med beslutsfattare och ungdomar från EU och länderna inom det östliga partnerskapet.

16. Europaparlamentet konstaterar att de svårigheter som finns när det gäller att främja och genomföra det östliga partnerskapet kan övervinnas genom att EU:s engagemang omfördelas så att det sträcker sig längre än till politisk dialog för att inleda och utveckla även de sociala, ekonomiska och kulturella sfärerna. Parlamentet uppmanar EU att öka sin närvaro i partnerländerna genom att använda mer interaktiva audiovisuella medel och sociala medier på respektive lands lokala språk för att nå hela samhället. Parlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en tydlig kommunikationsstrategi för samhällena i länderna inom det östliga partnerskapet för att förklara fördelarna med associeringsavtalen, inbegripet djupgående och omfattande frihandelsområden, som instrument för att modernisera deras politiska system och ekonomier.

17. Europaparlamentet understryker att EU och länderna i det östliga partnerskapet står inför gemensamma politiska utmaningar när det gäller att säkerställa en tillförlitlig och säker energiförsörjning. Parlamentet påminner om att samarbete för energitrygghet tydligt har fastställts som en prioritering för det östliga partnerskapet och den europeiska grannskapspolitiken. Parlamentet påminner om att fördraget om energigemenskapen utgör en grund för upprättandet av en helt integrerad regional energimarknad som främjar tillväxt, investeringar och en stabil rättslig ram. Parlamentet anser att ytterligare framsteg när det gäller integration av gas- och elnätverk i regionen, inbegripet motsatta flöden, är nödvändiga för att nå energigemenskapens mål. Parlamentet understryker vikten av att fokusera mer på att konsolidera, förbättra och effektivisera energisektorn, som är en av de viktigaste förutsättningarna för en modernisering av ekonomin, för förstärkning av energitryggheten och konkurrenskraften samt för att utveckla energistrategier i överensstämmelse med skyldigheterna inom energigemenskapen och med EU-målen. Parlamentet anser att reformerna av gas- och elmarknaden måste fortsätta och att en lämplig andel av energin måste komma från förnybara energikällor, vilket är i linje med EU:s strategier och standarder. Parlamentet konstaterar att det beroendeförhållande till tredjeländer när det gäller energi som länderna inom det östliga partnerskapet befinner sig i och den otillräckliga diversifieringen av energikällor försvårar dynamiken när det gäller den europeiska integrationen, och uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snabba på projekt som kan hjälpa till att förbättra situationen. Parlamentet uppmanar kommissionen och rådet att göra solidaritet till en grundläggande princip inom energigemenskapen, som man förväntar sig ska respekteras fullständigt av alla aktörer som bedriver verksamhet på EU-marknaden.

18. Europaparlamentet efterlyser införande av en energitrygghetsklausul i alla avtal med länder inom det östliga partnerskapet för att garantera fullständig respekt för EU:s lagstiftning om den inre energimarknaden samt införande av en mekanism för tidig varning i dessa avtal, i avsikt att garantera en tidig utvärdering av potentiella risker och problem i samband med energitransitering och energiförsörjning från tredjeländer, samt utarbetande av en gemensam ram för ömsesidigt bistånd, solidaritet och tvistlösning.

19. Europaparlamentet efterlyser en mer skräddarsydd strategi för de enskilda partnerländerna, inte minst genom att ta större hänsyn till deras specifika geopolitiska sårbarheter, och där man genomför principerna om differentiering och ”mer för mer”, men med en övergripande samordning. Parlamentet är starkt övertygat om att djupet och omfattningen av förbindelserna med respektive partnerland bör spegla landets egen europeiska strävan, åtagande för gemensamma värden och framsteg i anpassningen till EU-lagstiftningen, utvärderat utifrån klara riktmärken och dess egna förtjänster. Parlamentet anser att det östliga partnerskapets uppbyggnad måste vara framtidsinriktat och flexibelt – institutionellt och begreppsmässigt – för att ge långsiktiga incitament för alla parter, inklusive de mest avancerade, att ytterligare intensifiera förbindelserna med EU. Parlamentet anser vidare att det östliga partnerskapet inte bara bör inriktas på normativa mål utan även nå ut till medborgarna genom nedifrån och upp-strategier för att förankra fördelarna av en eventuell associering i den allmänna opinionen. Parlamentet erinrar om att framstegen för partnerskapet kommer att vara beroende av utvecklingen och stora insatser när det rör respekten för de mänskliga rättigheterna, reformen av domstolsväsendet, reformen av den offentliga förvaltningen, kampen mot korruption och ökat medborgardeltagande i det offentliga beslutsfattandet.

20. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att titta närmare på möjligheterna att där så är lämpligt lätta på handelshindren, även innan djupgående och omfattande frihandelsavtal undertecknas och genomförs, så att samhällen och företag i de olika länderna inom det östliga partnerskapet erfar mer omedelbara ekonomiska fördelar av ett närmare samarbete med EU.

21. Europaparlamentet inser inkluderandets betydelse när det gäller att se till att partnerskapet utvecklas med deltagande av alla sex partner, och betonar därför behovet av att ytterligare stärka den multilaterala dimensionen och uppmuntrar till att man håller regelbundna sammanträden på ministernivå där man tar upp alla relevanta typer av politiska frågor.

22. Europaparlamentet betonar i detta avseende, precis som i fallet med Ukraina, vikten av att rådet vidtar omedelbara åtgärder, däribland ökade diplomatiska påtryckningar och införandet av enskilda riktade åtgärder, reseförbud och frysta tillgångar och egendomar för de tjänstemän, lagstiftare och deras företagssponsorer som bär ansvaret för överträdelser av de mänskliga rättigheterna, samt ökade insatser för att hindra att företag och affärsmän i det berörda landet ägnar sig åt penningtvätt och skatteundandragande i europeiska banker.

23. Europaparlamentet uttrycker oro över den bristande gemensamma förståelsen för andemeningen i samarbetet mellan EU och länderna inom det östliga partnerskapet. Parlamentet konstaterar bekymrat att EU ofta ses som en givare och partnerländerna som mottagare, när alla borde ha en dubbel roll. Parlamentet varnar för att uppfattningar av detta slag bland allmänheten kan skapa orealistiska förväntningar i samhällena i de östliga partnerländerna.

24. Europaparlamentet anser det beklagligt att medlemsstaterna ofta uppvisar avvikande uppfattningar och inte intar en gemensam ståndpunkt när det gäller förbindelserna med, och utvecklingen i, länderna inom det östliga partnerskapet. Parlamentet konstaterar med oro att det finns en bristande förståelse bland medlemsstaterna för den geopolitiska vikten av samarbete och av en gemensam ståndpunkt i vissa frågor. Parlamentet efterlyser en omfattande översyn av den europeiska grannskapspolitiken, särskilt gentemot de östra grannländerna, mot bakgrund av den senaste tidens händelser och även när det gäller konkreta åtgärder, särskilt åtgärder inriktade på medborgarna i det östliga partnerskapet.

25. Europaparlamentet rekommenderar att det multilaterala spåret i det östliga partnerskapet ytterligare stärks för att främja ett klimat av samarbete, vänskap och goda grannförbindelser som kommer att stödja målen om politisk associering och särskilt ekonomisk integration, samt att multilaterala initiativ till samarbete och gemensamma projekt uppmuntras och att gränsöverskridande och regionalt samarbete främjas, särskilt på områden som transport, kontakter människor emellan, miljö, gränssäkerhet och energitrygghet, och påminner om den stora vikt som EU fäster vid den parlamentariska församlingen Euronest i detta avseende. Parlamentet menar att samarbetet trots detta om möjligt bör fortsätta, på bilateral basis mellan EU och partnerländerna.

26. Europaparlamentet betonar att man bör satsa mer på att utbyta erfarenheter av demokratiska reformer och dra nytta av den rika erfarenhet som europeiska länder har av processen att inrätta och skydda demokratiska regimer som bygger på respekt för grundläggande värden och rättsstatsprincipen, särskilt med medlemsstater som kan bygga både på sin erfarenhet av EU-integration och sina nära förbindelser med länderna inom det östliga partnerskapet, samtidigt som man erkänner de enskilda ländernas särdrag och framhåller de förväntade ömsesidiga fördelarna och når en balans mellan villkorlighet och solidaritet, även för att bidra till EU:s egna fortsatta utveckling. Parlamentet föreslår att man undersöker möjligheterna till icke-hierarkiskt lärande på både politisk och teknisk nivå, vilket skulle öka medvetenheten och kunskaperna om skapandet av demokrati och om rättsstatsprincipen.

27. Europaparlamentet anser att EU på ett mer proaktivt sätt bör uppmuntra partnerländerna att bekämpa överträdelser av de mänskliga rättigheterna. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att genomföra EU:s riktlinjer om människorättsförsvarare och påminner om att, när det gäller allvarliga överträdelser av de mänskliga rättigheterna, EU självt kan – enligt fördragen – överväga införandet av begränsande åtgärder eller sanktioner inom ramen för Gusp, vilket inkluderar vapenembargo, förbud mot export av utrustning för inhemsk repression och viseringsbegränsningar eller reseförbud för personer som direkt eller indirekt är ansvariga för allvarliga överträdelser av de mänskliga rättigheterna eller repressiva handlingar mot det civila samhället och den demokratiska oppositionen, eller vilkas verksamhet på annat sätt allvarligt undergräver demokratin eller rättsstatsprincipen, såväl som frysning av medel och deras ekonomiska tillgångar. Parlamentet betonar behovet att se till att sanktionerna är selektiva och riktade, för att undvika att påverka vanliga medborgares liv.

28. Europaparlamentet välkomnar, som ett positivt resultat av toppmötet i Vilnius, Georgiens och Republiken Moldaviens parafering av associeringsavtalen, inbegripet djupgående och omfattande frihandelsavtal, men beklagar samtidigt att toppmötet i Vilnius inte levde upp till alla förväntningar, samt kräver att man där det är möjligt bör underteckna och genomföra associeringsavtal med partnerländerna så snart som möjligt för att främja moderniseringar och reformprocesser i de länderna, särskilt när det gäller befästandet av god förvaltning, rättsstatsprincipen, skyddet av mänskliga rättigheter och kampen mot korruption, och att stödja uppbyggnaden och moderniseringen av partnerländernas ekonomier och företagarvänlig lagstiftning. Parlamentet uppmanar Europeiska utrikestjänsten och kommissionen att identifiera områden i associeringsagendan där genomförandet redan kan starta på kort och medellång sikt.

29. Europaparlamentet beklagar de ständiga påtryckningar som utövas på länderna inom det östliga partnerskapet genom ekonomiska, politiska och militära medel av Ryssland, som uppfattar stärkandet av förbindelserna mellan EU och länderna inom det östliga partnerskapet som åtgärder som strider mot dess egna intressen. Parlamentet betonar behovet av att ta upp detta i samtal med Ryssland samt behovet av en allvarlig diskussion mellan EU:s medlemsstater om nya metoder att på ett konstruktivt sätt engagera Ryssland i initiativ som speglar det gemensamma intresset av ett säkert, stabilt och välmående europeiskt grannskap och därigenom övervinna föråldrat och farligt tänkande i termer av inflytande över olika områden. Parlamentet uppmanar EU att vidta konkreta åtgärder, inbegripet ekonomiskt bistånd, lättnader i handelsordningarna, projekt för att öka energitryggheten och stödja ekonomisk modernisering, i syfte att stödja länderna inom det östliga partnerskapet i deras europeiska strävanden, och att anta en gemensam strategi gentemot Ryssland. Parlamentet uppmanar dessutom till en uppriktig och öppen dialog med tredjeländer för att göra allt som går för att utveckla samarbete till nytta för länderna inom det östliga partnerskapet.

30. Europaparlamentet påminner om att målen för samarbetet med länderna inom det östliga partnerskapet bör vara att upprätta ett närmare strategiskt partnerskap, stärka de direkta personkontakterna mellan EU och länderna inom det östliga partnerskapet, upprätta nätverk av sociala band i syfte att främja integration samt stödja modernisering och en EU-vänlig inriktning som sträcker sig längre än enbart stabilisering.

31. Europaparlamentet betonar behovet av att öka medvetenheten om Europeiska unionen i de östliga partnerskapsländerna. Parlamentet betonar att EU-delegationerna i de östliga partnerskapsländerna bör spela en viktig roll i stödjandet av EU:s kampanjer för att synliggöra unionen.

32. Europaparlamentet uppmuntrar utvecklingen av närmare förbindelser mellan partnerländerna och främjandet av stabilitet och multilaterala förtroendeskapande åtgärder. Parlamentet betonar i detta avseende vikten av att utveckla en verklig multilateral dimension i det östliga partnerskapet för att förbättra goda grannförbindelser och stärka regionalt samarbete och bilägga bilaterala kontroverser.

33. Europaparlamentet upprepar sin uppfattning att frusna konflikter hindrar att det östliga partnerskapet utvecklas till fullo och förvärrar hat, fientlighet och slitningar bland folken i flera länder inom det östliga partnerskapet. Parlamentet konstaterar vikten av att nå rättvisa lösningar och hållbar fred som grundas på folkrättens principer. För att detta mål ska kunna uppnås uppmanar parlamentet alla parter att skapa gynnsamma förutsättningar genom att undvika hatfylld retorik och krigshetsande beteende, och genom att genomföra förtroendeskapande åtgärder för att ta itu med humanitära, ekonomiska och andra frågor på alla sidor om de rådande skiljelinjerna. Parlamentet betonar vikten av regionalt samarbete och förtroendebyggande initiativ mellan parterna. Det understryker vikten av att stärka principen om goda grannförbindelser som en viktig aspekt av konfliktlösning. Parlamentet uttrycker sin oro över att ansträngningarna och de av EU tilldelade resurserna hittills inte har varit tillräckliga för att ge några påtagliga resultat. Parlamentet uppmanar kommissionen att intensifiera förtroendeuppbyggande program i konfliktområden för att återupprätta dialogen och underlätta mellanfolkligt utbyte. Parlamentet uppmanar vice ordföranden/den höga representanten och Europeiska utrikestjänsten att ta fram innovativa åtgärder och strategier, däribland offentliga kommunikationsstrategier, överväga pragmatiska initiativ och informella kontakter och samråd till stöd för det civila samhället och samhällsdialogen.

34. Europaparlamentet anser att det är av avgörande betydelse för främjandet av den östliga partnerskapspolitiken att det civila samhället både i EU och partnerländerna deltar och är engagerat. Parlamentet betonar att deltagande i och aktivt bidrag till forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet på alla nivåer av den multilaterala plattformen är mycket välkommet och bör stärkas ytterligare.

35. Europaparlamentet anser att samarbetet mellan det civila samhällets organisationer är en god grund för verkliga kontakter mellan människor som inte bör begränsas av statsgränser. Parlamentet rekommenderar ett närmare samarbete och samordning mellan forumet för det civila samhället inom det östliga partnerskapet och dess motsvarighet för EU–Ryssland.

36. Europaparlamentet anser att samarbetsinstrumenten bör definieras exakt, med hänsyn till de tillgängliga instrumenten och programmen, och att de särskilt bör inriktas på utbildning och akademiskt utbyte. Parlamentet anser att det behöver anslås ytterligare ekonomiska medel till genomförandet av det östliga partnerskapet och stöd till reformer, flaggskeppsinitiativ och projekt. Parlamentet anser att alla sex partnerländerna bör delta fullt ut i unionens program.

37. Europaparlamentet betonar att respekten för rättsstatsprincipen, inbegripet inrättandet av ett oberoende och effektivt rättsväsen och avskräckande åtgärder mot korruption, inom både privata och offentliga sektorn, är nödvändigt för att skydda de demokratiska värderingarna.

38. Europaparlamentet understryker att korruption fortfarande är vanligt förekommande i länderna inom det östliga partnerskapet och att detta är ett viktigt problem som behöver lösas.

39. Europaparlamentet är medvetet om de effekter som den ekonomiska krisen har haft på den ekonomiska utvecklingen i länderna inom det östliga partnerskapet. Parlamentet framhåller vikten av att främja ekonomiskt samarbete för att komma vidare med det östliga partnerskapsprojektet, bland annat genom att öka medvetenheten om komplexiteten i ekonomiska problem, främja god styrning i finanssektorn samt samarbete med internationella finansinstitut, anamma ett sektoriellt synsätt och uppmuntra lagstiftning som främjar utvecklingen av sektorn för små och medelstora företag. Parlamentet betonar behovet av att man ingår och preliminärt tillämpar djupgående och omfattande frihandelsavtal som de främsta instrumenten för att modernisera ekonomierna i länderna inom det östliga partnerskapet och för att möjliggöra återhämtning från den ekonomiska krisen.

40. Europaparlamentet uppmanar till större insatser för att stärka näringslivsdimensionen inom det östliga partnerskapet, däribland genom att förbättra näringslivsmiljön i partnerländerna till nytta för små och medelstora företag på lokal, regional och europeisk nivå och genom att främja affärspartnerskap mellan EU och det östliga partnerskapet.

41. Europaparlamentet anser dessutom att främjande av gemensam verksamhet med andra strategiska partner och samarbete inom internationella och europeiska organisationer skulle vara till nytta för alla berörda.

42. Europaparlamentet betonar behovet av att främja sociala och kulturella band och därigenom omsätta EU:s motto ”förenade i mångfalden” i praktiken.

43. Europaparlamentet framhåller vikten av informations- och kulturutbyte mellan länderna inom det östliga partnerskapet och EU för att bygga upp moderna, välinformerade samhällen och främja europeiska värden.

44. Europaparlamentet framhåller att det europeiska initiativet för demokrati har en viktig roll att spela i länderna inom det östliga partnerskapet genom att det snabbt, effektivt och elastiskt stärker det civila samhället och befäster rättsstatsprincipen och respekten för mänskliga rättigheter, och genom att stödja eller utveckla prodemokratiska rörelser i länder som ännu inte påbörjat övergången till demokrati, eller i länder som befinner sig i denna övergång. Parlamentet uppmanar kommissionen, Europeiska utrikestjänsten och medlemsstaterna att stödja arbetet inom det europeiska initiativet för demokrati och dra full nytta av möjligheten till samarbete och samverkan. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang EU och dess medlemsstater till säkerställande av lämplig och stabil finansiering till verksamheten inom det europeiska initiativet för demokrati.

45. Europaparlamentet anser att EU, för att stärka samarbetet mellan de östliga partnerländerna, bör avstå från att införa en begränsning till endast ett språk vid gemensamma projekt, och i stället främja flerspråkighet, framför allt i samband med initiativ på lokal nivå, medborgarinitiativ och utbildningsinitiativ.

46. Europaparlamentet framhåller vikten av att främja och stödja gemensamma satsningar på forskning och innovation, bland annat utbytesprogram för studenter, på virtuella flerspråksprojekt, på interkulturell dialog, genom gemensamma filmproduktioner och gemensamma resurser för litterära översättningar och på gemensam forskning om arvet efter nazismen, kommunismen och totalitära regimer samt om Europas gemensamma historia, bland annat genom programmet ”Ett Europa för medborgarna” och genom att främja samarbete med plattformen för Europas minne och samvete.

47. Europaparlamentet efterlyser en gradvis utveckling av ett gemensamt område för kunskap och innovation för att sammanföra flera befintliga samarbetsområden inom forskning och innovation.

48. Europaparlamentet uppmanar till ytterligare tillnärmning av lagstiftningen på alla transportområden och genomförande av transportinfrastrukturprojekt, även avseende transportnätet inom det östliga partnerskapet genom befintliga EU-program och EU-instrument, och vill se ett större deltagande av europeiska och internationella finansinstitut och en prioritering av projekt som förbättrar anslutningar mot stomnätet.

49. Europaparlamentet efterlyser förståelse för att det östliga partnerskapet är ett ambitiöst program vars resultat kan bli tydliga först i ett längre perspektiv. Samtidigt som det östliga partnerskapet kritiseras från olika håll betonar parlamentet att initiativets framgång är beroende av både EU:s och dess partnerländers engagemang och politiska vilja. Parlamentet konstaterar dessutom att det är mycket viktigt att all kritik av det östliga partnerskapet bör vara av konstruktiv karaktär och avse förbättringar av partnerskapet snarare än misskrediteringar av det.

50. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, vice ordföranden för kommissionen/unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik, Europeiska utrikestjänsten, Regionkommittén, regeringarna och parlamenten i länderna inom det östliga partnerskapet, OSSE och till Europarådet.

EXPLANATORY STATEMENT

     Detta dokument innehåller förslag inför framtiden och har utarbetats vid en särskild tidpunkt: under den ekonomiska krisen i Europa, efter toppmötet om det östliga partnerskapet i Vilnius och i slutet av EU:s valperiod 2009–2014, då det får en större roll. Europaparlamentet bör därför lägga fram ett ambitiöst förslag som visar vår öppenhet och vårt åtagande om att utveckla det europeiska projektet. I detta sammanhang får vi inte låta krisen begränsa oss, utan den bör snarare sporra oss att tänka längre än det rent politiska åtagandet och fokusera på medborgarna i länderna inom det östliga partnerskapet genom att inrikta oss på åtgärder som kommer att leda till konkreta resultat, till exempel ett viseringsfritt system. EU bör också fokusera på ungdomar och unga ledare och se till att deras framtid tryggas i EU. Dessutom bör EU också fokusera på energitrygghet och samarbeta med de östliga partnerländerna i denna fråga. Detta dokument bör fungera som ett incitament för en djärv politisk strategi för utvecklingen av det östliga partnerskapet och bana väg för våra idéer.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.3.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

2

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Bastiaan Belder, Elmar Brok, Mário David, Susy De Martini, Michael Gahler, Marietta Giannakou, Andrzej Grzyb, Takis Hadjigeorgiou, Anna Ibrisagic, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Wolfgang Kreissl-Dörfler, Eduard Kukan, Krzysztof Lisek, Francisco José Millán Mon, María Muñiz De Urquiza, Ria Oomen-Ruijten, Ioan Mircea Paşcu, Alojz Peterle, Cristian Dan Preda, José Ignacio Salafranca Sánchez-Neyra, Jacek Saryusz-Wolski, György Schöpflin, Werner Schulz, Davor Ivo Stier, Charles Tannock, Nikola Vuljanić, Sir Graham Watson, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Emine Bozkurt, Andrew Duff, Kinga Gál, Elisabeth Jeggle, Emilio Menéndez del Valle, Luis Yáñez-Barnuevo García

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2)

Georges Bach, Zdravka Bušić, Carmen Fraga Estévez, Czesław Adam Siekierski, Wim van de Camp