BETÄNKANDE om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner
11.3.2014 - (COM(2013)0550 – C7‑0241/2013 – 2013/0265(COD)) - ***I
Utskottet för ekonomi och valutafrågor
Föredragande: Pablo Zalba Bidegain
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS LAGSTIFTNINGSRESOLUTION
om förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner
(COM(2013)0550 – C7‑0241/2013 – 2013/0265(COD))
(Ordinarie lagstiftningsförfarande: första behandlingen)
Europaparlamentet utfärdar denna resolution
– med beaktande av kommissionens förslag till Europaparlamentet och rådet (COM(2013)0550),
– med beaktande av artiklarna 294.2 och 114.1 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, i enlighet med vilka kommissionen har lagt fram sitt förslag för parlamentet (C7‑0241/2013),
– med beaktande av artikel 294.3 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,
– med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 11 december 2013[1],
– med beaktande av Europeiska centralbankens yttrande av den 5 februari 2014[2],
– med beaktande av artikel 55 i arbetsordningen,
– med beaktande av betänkandet från utskottet för ekonomi och valutafrågor och yttrandet från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (A7-0167/2014).
1. Europaparlamentet antar nedanstående ståndpunkt vid första behandlingen.
2. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram en ny text för parlamentet om den har för avsikt att väsentligt ändra sitt förslag eller ersätta det med ett nytt.
3. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända parlamentets ståndpunkt till rådet, kommissionen och de nationella parlamenten.
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(7) Flera medlemsstater utarbetar för närvarande lagstiftning21 för att reglera förmedlingsavgifter vilket omfattar ett antal ärenden, däribland tak på förmedlingsavgifter på olika nivåer, handelns avgifter, regler om att alla kort ska godtas eller styråtgärder. I vissa medlemsstater varierar de gällande administrativa besluten avsevärt. Eftersom förmedlingsavgifterna är skadliga för både detaljhandlare och konsumenter emotses ytterligare regleringsåtgärder på nationell nivå som ska åtgärda nivån på eller skillnaderna mellan dessa avgifter. Sådana nationella åtgärder skulle antagligen leda till avsevärda svårigheter att slutföra den inre marknaden på området kort- och internetbetalning samt mobil betalning och skulle utgöra ett hinder för tillhandahållandet av tjänster. |
(7) Flera medlemsstater utarbetar för närvarande eller har redan utarbetat lagstiftning21 för att reglera förmedlingsavgifter vilket omfattar ett antal ärenden, däribland tak på förmedlingsavgifter på olika nivåer, handelns avgifter, regler om att alla kort ska godtas eller styråtgärder. I vissa medlemsstater varierar de gällande administrativa besluten avsevärt. För att öka samstämmigheten mellan de olika förmedlingsavgifterna emotses ytterligare regleringsåtgärder på nationell nivå som ska åtgärda nivån på eller skillnaderna mellan dessa avgifter. Sådana nationella åtgärder skulle antagligen leda till avsevärda svårigheter att slutföra den inre marknaden på området kort- och internetbetalning samt mobil betalning och skulle utgöra ett hinder för tillhandahållandet av tjänster. |
|
__________________ |
__________________ |
|
21 Italien, Ungern, Polen och Förenade kungariket. |
21 Italien, Ungern, Polen och Förenade kungariket. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(8) Betalkort är det vanligaste elektroniska betalningsmedlet vid inköp i detaljhandeln. Integrationen av EU:s betalkortsmarknad är dock långt ifrån slutförd eftersom många betalningslösningar inte kan utvecklas utanför de nationella gränserna och nya alleuropeiska leverantörer inte kan etablera sig på marknaden. Avsaknaden av en integrerad marknad leder för närvarande till högre priser och ett mindre urval av betalningstjänster för konsumenter och detaljhandlare samt begränsade möjligheter att utnyttja den inre marknaden. Därför behöver hindren för en effektivt fungerande kortmarknad undanröjas, bland annat mobil betalning och internetbetalningar som baseras på korttransaktioner, som fortfarande hindrar utvecklingen av en fullt integrerad marknad. |
(8) Betalkort är det vanligaste elektroniska betalningsmedlet vid inköp i detaljhandeln. Integrationen av EU:s betalkortsmarknad är dock långt ifrån slutförd eftersom många betalningslösningar inte kan utvecklas utanför de nationella gränserna och nya alleuropeiska leverantörer inte kan etablera sig på marknaden. För att den inre marknaden ska kunna utnyttjas fullt ut behöver hindren för införandet av nya betallösningar med kort undanröjas, bland annat mobil betalning och internetbetalningar som baseras på korttransaktioner. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 9 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(9) För att den inre marknaden ska fungera effektivt bör användningen av elektroniska betalningar främjas och underlättas till förmån för detaljhandlare och konsumenter. Kort och andra elektroniska betalningsmedel kan användas på ett mer flexibelt sätt, bl.a. genom internetbetalningar för att den inre marknaden och e-handeln ska kunna utnyttjas, och elektroniska betalningar också ger detaljhandlare potentiellt säkra betalningar. Kort och kortbaserade betalningar i stället för kontanter kan därför gynna detaljhandlare och konsumenter, under förutsättning att avgifterna för betalningssystemen fastställs till en nivå som är ekonomiskt effektiv och samtidigt bidrar till innovationer och att nya aktörer kan etablera sig på marknaden. |
(9) För att den inre marknaden ska fungera effektivt bör användningen av elektroniska betalningar främjas och underlättas till förmån för detaljhandlare och konsumenter. Kort och andra elektroniska betalningsmedel kan användas på ett mer flexibelt sätt, bl.a. genom internetbetalningar för att den inre marknaden och e-handeln ska kunna utnyttjas, och elektroniska betalningar också ger detaljhandlare potentiellt säkra betalningar. Kort och kortbaserade betalningar i stället för kontanter kan därför gynna detaljhandlare och konsumenter, under förutsättning att avgifterna för betalningssystemen fastställs till en nivå som är ekonomiskt effektiv och samtidigt bidrar till lojal konkurrens, innovationer och att nya aktörer kan etablera sig på marknaden. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 10 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(10) Ett av de huvudsakliga hindren för en fungerande inre marknad för kort och kortbetalningar är de vanligt förekommande förmedlingsavgifterna som i de flesta medlemsstater ännu inte omfattas av lagstiftning. Förmedlingsavgifter är avgifter mellan banker som vanligtvis tillämpas mellan inlösande och utfärdande betaltjänstleverantörer som tillhör ett särskilt kortsystem. Förmedlingsavgifter utgör huvuddelen av de avgifter som återförsäljare betalar till inlösande betaltjänstleverantörer för varje korttransaktion. Återförsäljarna överför i sin tur dessa kortkostnader till priserna på varor och tjänster. Konkurrensen mellan kortsystemen verkar i praktiken vara inriktad på att övertyga så många utfärdande betaltjänstleverantörer (t.ex. banker) som möjligt att utfärda deras kort, vilket vanligen leder till högre snarare än lägre förmedlingsavgifter på marknaden, i motsats till konkurrensens normala verkan på priserna i en marknadsekonomi. En reglering av förmedlingsavgifterna skulle förbättra den inre marknadens funktion. |
(10) I flertalet medlemsstater omfattas inte förmedlingsavgifterna av någon lagstiftning utan av beslut från nationella konkurrensmyndigheter. Förmedlingsavgifter är avgifter mellan banker som vanligtvis överförs från inlösande till utfärdande betaltjänstleverantörer som tillhör det aktuella kortsystemet. Förmedlingsavgifter utgör huvudkomponenten av de avgifter som återförsäljare betalar till inlösande betaltjänstleverantörer för varje korttransaktion. Återförsäljarna överför i sin tur dessa kortkostnader, liksom samtliga övriga kostnader, till priserna på varor och tjänster. En enhetlig tillämpning av konkurrensbestämmelserna när det gäller förmedlingsavgifterna skulle minska transaktionskostnaderna för konsumenterna och på så sätt förbättra den inre marknadens funktion. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 11 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(11) De olika förmedlingsavgifterna och deras nivåer leder till att ”nya” alleuropeiska aktörer vilkas affärsmodeller har lägre förmedlingsavgifter inte får tillträde till marknaden vilket hindrar potentiella stordriftsfördelar och resulterande effektivitetsvinster. Detta påverkar detaljhandlare och konsumenter negativt och hämmar innovationer. Eftersom alleuropeiska aktörer skulle behöva erbjuda utfärdande banker åtminstone den högsta förmedlingsavgiftsnivån på den marknad som de vill tillträda leder detta också till en bestående marknadsfragmentering. Nuvarande nationella system som har låga eller inga förmedlingsavgifter kan också tvingas att lämna marknaden till följd av trycket från bankerna om högre intäkter från förmedlingsavgifter. Detta resulterar i ett begränsat urval för konsumenter och återförsäljare, högre priser och en lägre kvalitet på betaltjänster samt begränsade möjligheter att använda alleuropeiska betalningslösningar. Dessutom kan detaljhandlare inte utnyttja skillnaden i avgifter genom att använda kortbetalningstjänster som tillhandahålls av banker i andra medlemsstater. Betalningssystemen tillämpar särskilda regler som kräver att förmedlingsavgiften för varje betalningstransaktion debiteras av försäljningsstället (detaljhandlarens land). Detta hindrar de inlösande bankerna från att på ett ändamålsenligt sätt tillhandahålla sina tjänster över gränserna. Dessutom kan detaljhandlarna inte minska sina betalningskostnader till gagn för konsumenterna. |
(11) De olika förmedlingsavgifterna och deras nivåer leder till att ”nya” alleuropeiska aktörer vilkas affärsmodeller har lägre eller inga förmedlingsavgifter inte får tillträde till marknaden vilket hindrar potentiella stordriftsfördelar och resulterande effektivitetsvinster. Detta påverkar detaljhandlare och konsumenter negativt och hämmar innovationer. Eftersom alleuropeiska aktörer skulle behöva erbjuda utfärdande banker åtminstone den högsta förmedlingsavgiftsnivån på den marknad som de vill tillträda leder detta också till en bestående marknadsfragmentering. Nuvarande nationella system som har låga eller inga förmedlingsavgifter kan också tvingas att lämna marknaden till följd av trycket från bankerna om högre intäkter från förmedlingsavgifter. Detta resulterar i ett begränsat urval för konsumenter och återförsäljare, högre priser och en lägre kvalitet på betaltjänster samt begränsade möjligheter att använda alleuropeiska betalningslösningar. Dessutom kan detaljhandlare inte utnyttja skillnaden i avgifter genom att använda kortbetalningstjänster som tillhandahålls av banker i andra medlemsstater. De internationella betalkortssystemen tillämpar, på basis av sina territoriella licensbestämmelser, särskilda regler som kräver att förmedlingsavgiften för varje betalningstransaktion debiteras av försäljningsstället (detaljhandlarens land). Detta hindrar inlösare från att på ett ändamålsenligt sätt tillhandahålla sina tjänster över gränserna. Detta kan dessutom hindra detaljhandlarna från att minska sina betalningskostnader till gagn för konsumenterna. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) Denna förordning genomförs stegvis. Först är det nödvändigt att underlätta utfärdande och inlösen av betalkortstransaktioner över gränserna. Att tillåta företagen att välja inlösande bank utanför den egna medlemsstaten (”gränsöverskridande inlösen”) och att fastställa en högsta nivå på förmedlingsavgifter för gränsöverskridande inlösentransaktioner bör ge nödvändig rättslig klarhet. Dessutom bör licenser för utfärdande eller inlösen av betalningsinstrument vara giltiga inom unionen utan geografiska begränsningar. Dessa åtgärder skulle underlätta den inre marknadens funktion vad gäller kort-, internet- och mobilbetalningar och gynna konsumenter och detaljhandlare. |
(15) För att förbättra den inre marknadens funktion vad gäller kort-, internet- och mobilbetalningar och gynna konsumenter och detaljhandlare tillämpas denna förordning på utfärdande och inlösen av betalkortstransaktioner inom och över de nationella gränserna. Om företagen kan välja inlösande bank utanför den egna medlemsstaten (”gränsöverskridande inlösen”), vilket gynnas av att det fastställs samma högsta nivå på förmedlingsavgifter för både inhemska och gränsöverskridande inlösentransaktioner och förbud mot territoriella licensavtal, bör nödvändig rättslig klarhet kunna tryggas och snedvridning av konkurrensen mellan olika betalkortssystem undvikas. |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 16 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(16) Till följd av ensidiga initiativ och åtaganden som gjorts i samband med konkurrensförfaranden genomförs redan nu många gränsöverskridande kortbetalningstransaktioner i unionen i enlighet med de maximala förmedlingsavgifter som är tillämpliga under den första fasen av denna förordning. Bestämmelserna om dessa transaktioner bör därför träda i kraft snarast för att göra det möjligt för detaljhandlarna att söka billigare inlösentjänster över gränserna och ge incitament till inhemska banksammanslutningar eller system att sänka inlösenavgifterna. |
(16) Till följd av ensidiga initiativ och åtaganden som gjorts i samband med konkurrensförfaranden genomförs redan nu många gränsöverskridande kortbetalningstransaktioner i unionen i enlighet med de maximala förmedlingsavgifterna. För att åstadkomma lojal konkurrens på marknaden för inlösentjänster bör bestämmelserna om inhemska och gränsöverskridande kortbaserade transaktioner tillämpas samtidigt och inom en rimlig period efter denna förordnings ikraftträdande, med hänsyn till svårigheterna och komplikationerna i samband med den omställning av betalkortssystem som fastställs i denna förordning. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17) För inhemska transaktioner är en övergångsperiod nödvändig så att leverantörer av betalningstjänster och system får tid att anpassa sig till de nya kraven. För att slutföra den inre marknaden för kortbetalningar bör taken på förmedlingsavgifter för konsumenters korttransaktioner omfatta alla gränsöverskridande och inhemska betalningar inom två år från den dag då denna förordning träder i kraft. |
(17) En övergångsperiod är emellertid nödvändig så att leverantörer av betalningstjänster och system får tid att anpassa sig till de nya kraven. För att slutföra den inre marknaden för kortbetalningar bör taken på förmedlingsavgifter för konsumenters korttransaktioner omfatta alla gränsöverskridande och inhemska betalningar inom ett år från den dag då denna förordning träder i kraft. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 18 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(18) För att underlätta gränsöverskridande inlösen bör den maximala förmedlingsavgiften för samtliga (gränsöverskridande och inhemska) konsumentbetalkortstransaktioner och kortbaserade betalningstransaktioner vara 0,20 % och den maximala förmedlingsavgiften för alla (gränsöverskridande och inhemska) konsumentkreditkortstransaktioner och kortbaserade betalningstransaktioner som baseras på dem bör vara 0,30 %. |
(18) Den maximala förmedlingsavgiften för samtliga betalkortstransaktioner och kortbaserade betalningstransaktioner bör vara 0,2 % och den maximala förmedlingsavgiften för alla kreditkortstransaktioner och kortbaserade betalningstransaktioner som baseras på dem bör vara 0,3 %. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Skäl 18a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(18a) Av konsekvensbedömningen framgår att ett förbud mot förmedlingsavgifter för betalkortstransaktioner skulle främja kortacceptans, kortanvändning och den inre marknadens utveckling samt medföra fler fördelar för näringsidkare och konsumenter än ett tak som fastställs på en högre nivå. Man skulle dessutom undvika att nationella system med mycket låga eller inga förmedlingsavgifter för betalkortstransaktioner skulle påverkas negativt av ett högre tak på grund av gränsöverskridande expansion eller aktörer som är nya på marknaden och som höjer avgiftsnivåerna till taknivån. Ett förbud mot förmedlingsavgifter för betalkortstransaktioner kan också möta hotet från export av förmedlingsavgiftsmodellen till nya, innovativa betaltjänster såsom mobila system eller onlinesystem. |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Skäl 19a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(19a) I enlighet med den inre marknadens grundprinciper bör inlösare kunna erbjuda sina tjänster till näringsidkare i hela unionen med tillämpning av de multilaterala förmedlingsavgifter som de tillämpar på den inhemska marknaden. De bör inte tillämpa högre multilaterala förmedlingsavgifter på gränsöverskridande transaktioner än vad de tillämpar på sina inhemska transaktioner. |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Skäl 22 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(22) Betalkortstransaktioner utförs normalt på grundval av två huvudsakliga affärsmodeller, s.k. trepartssystem för betalkort (kortinnehavare ― system för inlösen och utfärdande ― återförsäljare) och fyrpartssystem för betalkort (kortinnehavare ― utfärdande bank ― inlösande bank- återförsäljare). Många fyrpartssystem för betalkort använder en särskild förmedlingsavgift, oftast en multilateral sådan. Förmedlingsavgifter (avgifter som inlösande banker betalar för att ge incitament till utfärdande av kort och kortanvändning) är implicita i trepartssystem för betalkort. För att beakta förekomsten av implicita förmedlingsavgifter och bidra till skapandet av lika villkor bör de trepartssystem för betalkort som använder betaltjänstleverantörer som utfärdare eller inlösare anses vara fyrpartssystem för betalkort och de bör följa samma regler, samtidigt som öppenhet och andra företagsrelaterade regler bör gälla för alla leverantörer. |
(22) Betalkortstransaktioner utförs normalt på grundval av två huvudsakliga affärsmodeller, s.k. trepartssystem för betalkort (kortinnehavare ― system för inlösen och utfärdande ― återförsäljare) och fyrpartssystem för betalkort (kortinnehavare ― utfärdande bank ― inlösande bank- återförsäljare). Många fyrpartssystem för betalkort använder en särskild förmedlingsavgift, oftast en multilateral sådan. Förmedlingsavgifter (avgifter som inlösande banker betalar för att ge incitament till utfärdande av kort och kortanvändning) är implicita i trepartssystem för betalkort. För att beakta förekomsten av implicita förmedlingsavgifter och bidra till skapandet av lika villkor bör de trepartssystem för betalkort som använder betaltjänstleverantörer som utfärdare eller inlösare anses vara fyrpartssystem för betalkort och de bör följa samma regler, samtidigt som öppenhet och andra företagsrelaterade regler bör gälla för alla leverantörer. Trepartssystem bör tillåta transaktioner som genomförs med användning av deras kort från alla inlösare i enlighet med allmänna kortransaktionsnormer och inlösensregler som är jämförbara med handelns regler för det specifika trepartssystemet och med förmedlingstak i enlighet med denna förordning. |
Motivering | |
Genom att kräva att trepartssystem tillåter alla former av inlösen kommer de att fungera som fyrpartssystem i förhållande till MIF-taken, vilket ökar konkurrensen när det gäller inlösentjänster. | |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Skäl 23 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(23) Det är viktigt att se till att bestämmelserna om de förmedlingsavgifter som ska betalas eller mottas av betaltjänstleverantörer inte kringgås genom alternativa avgiftsflöden till utfärdande betaltjänstleverantörer. För att detta ska undvikas bör ”nettokompensationen” för de avgifter som den utfärdande betaltjänstleverantören betalat och mottagit från ett betalkortssystem anses vara en förmedlingsavgift. När man beräknar förmedlingsavgiften för att kontrollera om åtgärderna kringgås bör man beakta det totala beloppet på betalningar eller incitament som en utfärdande betaltjänstleverantör mottagit av ett betalkortssystem för reglerade transaktioner med avdrag för de avgifter som den utfärdande betaltjänstleverantören betalat till systemet. De betalningar, incitament och avgifter som beaktas kan vara direkta (dvs. volymbaserade eller transaktionsspecifika) eller indirekta (bl.a. incitament till marknadsföring, bonusar, rabatter för att nå upp till vissa transaktionsvolymer). |
(23) Det är viktigt att se till att bestämmelserna om de förmedlingsavgifter som ska betalas eller mottas av betaltjänstleverantörer inte kringgås genom alternativa avgiftsflöden till utfärdande betaltjänstleverantörer. För att detta ska undvikas bör ”nettokompensationen” för de avgifter som den utfärdande betaltjänstleverantören betalat och mottagit från ett betalkortssystem, inklusive eventuella auktorisationsavgifter, anses vara en förmedlingsavgift. När man beräknar förmedlingsavgiften för att kontrollera om åtgärderna kringgås bör man beakta det totala beloppet på betalningar eller incitament som en utfärdande betaltjänstleverantör mottagit av ett betalkortssystem för reglerade transaktioner med avdrag för de avgifter som den utfärdande betaltjänstleverantören betalat till systemet och de monetära incitament eller motsvarande som en kortinnehavare mottagit från ett betalkortssystem. Alla betalningar, incitament och avgifter bör beaktas, oavsett om de är direkta (dvs. volymbaserade eller transaktionsspecifika) eller indirekta (bl.a. incitament till marknadsföring, bonusar, rabatter för att nå upp till vissa transaktionsvolymer). Vid bedömning av huruvida denna förordning, där tak för förmedlingsavgifter fastställs, kringgås, bör särskild hänsyn tas till de vinster som tillfaller utfärdare av betalkort som resultat av särskilda program som utfärdare av betalkort driver gemensamt med betalkortssystem, samt intäkter från behandlingsavgifter, licensavgifter och andra avgifter som genererar intäkter för kortorganisationerna. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Skäl 30 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(30) För att begränsningarna av regeln om att alla kort måste godtas ska fungera på ett ändamålsenligt sätt är viss information nödvändig. För det första bör betalningsmottagarna ha möjlighet att identifiera de olika kortkategorierna. Därför bör de olika kategorierna kunna identifieras visuellt och elektroniskt på apparaten. För det andra bör också betalaren informeras om att hans eller hennes betalningsinstrument godtas av ett visst försäljningsställe. Det är nödvändigt att betalningsmottagaren meddelar betalaren om eventuella begränsningar i användningen av ett visst kortvarumärke samtidigt och på samma villkor som information ges om godtagande av ett visst varumärke. |
(30) Betalningsmottagare och betalare bör ha möjlighet att identifiera de olika kortkategorierna. Därför bör de olika kategorierna kunna identifieras elektroniskt och, för nyligen utfärdade kortbaserade betalningsinstrument, även visuellt på apparaten eller betalterminalen. För det andra bör också betalaren informeras om att hans eller hennes betalningsinstrument godtas av ett visst försäljningsställe. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Skäl 30a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(30a) En betalning innebär en överenskommelse mellan betalare och mottagare. Om olika märken ska kunna konkurrera på ett ändamålsenligt sätt är det viktigt att valet av betalningsapplikation görs på användarnivå och inte av marknaden i föregående led, oavsett om det gäller betalkortssystem, betaltjänstleverantörer eller betalningshandläggare. Ett sådant arrangemang bör inte hindra betalare och betalningsmottagare från att, när det är tekniskt möjligt, påbörja ett automatiskt val av applikation, förutsatt att detta val kan ändras inför varje transaktion. Om betalningsmottagaren väljer en applikation som båda stöder, bör användaren ändå kunna avvisa den och välja en annan applikation. |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Skäl 31 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(31) För att det ska finnas möjlighet till prövning vid inkorrekt tillämpning av denna förordning eller vid tvist mellan betaltjänstanvändare och betaltjänstleverantörer bör medlemsstaterna införa lämpliga och effektiva förfaranden för klagomål och prövning utanför domstol. Medlemsstaterna bör fastställa bestämmelser om vilka påföljder som ska tillämpas vid överträdelse av denna förordning och se till att dessa påföljder är effektiva, proportionella och avskräckande samt att de tillämpas. |
(31) För att det ska finnas möjlighet till prövning vid inkorrekt tillämpning av denna förordning eller vid tvist mellan betaltjänstanvändare och betaltjänstleverantörer bör medlemsstaterna införa lämpliga och effektiva förfaranden för klagomål och prövning utanför domstol. Medlemsstaterna bör i enlighet med riktlinjer från den europeiska tillsynsmyndigheten (Europeiska bankmyndigheten, EBA), som inrättades genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/20101a, fastställa bestämmelser om vilka påföljder som ska tillämpas vid överträdelse av denna förordning och se till att dessa påföljder är effektiva, proportionella och avskräckande samt att de tillämpas. |
|
|
_________________ |
|
|
1a Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1093/2010 av den 24 november 2010 om inrättande av en europeisk tillsynsmyndighet (Europeiska bankmyndigheten), om ändring av beslut nr 716/2009/EG och om upphävande av kommissionens beslut 2009/78/EG (EUT L 331, 15.12.2010, s. 12). |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. I denna förordning fastställs enhetliga tekniska krav och verksamhetskrav för sådana betalkortstransaktioner inom Europeiska unionen där både betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerade i unionen. |
1. I denna förordning fastställs enhetliga tekniska krav och verksamhetskrav för sådana kortbaserade betalningstransaktioner inom Europeiska unionen där både betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerade i unionen. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Denna förordning tillämpas inte på betalningsinstrument som endast kan användas inom ett begränsat nätverk som är utformat för att hantera vissa specifika behov med hjälp av betalningsinstrument med ett begränsat användningsområde eftersom en särskild instrumentinnehavare endast kan förvärva varor eller tjänster i lokaler som tillhör utgivaren, inom ett begränsat nätverk av tjänsteleverantörer enligt ett direkt kommersiellt avtal med en professionell utgivare, eller eftersom de endast kan användas för att förvärva ett begränsat utbud av varor eller tjänster. |
2. Denna förordning tillämpas inte på betalningsinstrument som endast kan användas inom ett begränsat nätverk som är utformat för att hantera vissa specifika behov med hjälp av betalningsinstrument med ett begränsat användningsområde eftersom en särskild instrumentinnehavare endast kan förvärva varor eller tjänster i lokaler som tillhör utgivaren, inom ett begränsat nätverk av tjänsteleverantörer enligt ett direkt kommersiellt avtal med en professionell utgivare, eller eftersom de endast kan användas för att förvärva ett mycket begränsat utbud av varor eller tjänster. |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Transaktioner med företagskort, |
utgår |
Motivering | |
Företagskort måste ingå, för annars skulle konsumenterna korssubventionera företagskorten. | |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led b | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(b) kontantuttag från bankautomater, och |
(b) kontantuttag eller andra transaktioner än försäljning av varor eller tjänster som utförs vid bankautomater och kontanta utbetalningar över disk i betaltjänstleverantörens lokaler, och |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) transaktioner med kort som utfärdats av trepartsbetalkortssystem. |
(c) transaktioner med kort som utfärdats av trepartsbetalkortssystem om deras volym inte överskrider ett tröskelvärde som fastställts av kommissionen, |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 4a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
4a. Artiklarna 6 och 7 ska inte gälla för inhemska betalkortssystem som fungerar med en genomsnittlig förmedlingsavgift eller nettokompensation som kan påvisas ligga under det tröskelvärde som anges i artiklarna 3 och 4. |
Motivering | |
Kostnadseffektiva inhemska betalkortssystem som redan i dag fungerar mer en förmedlingsavgift som ligger under det tröskelvärde som föreslagits av kommissionen (0,2 procent) kan undantas från affärsreglerna i artiklarna 6 och 7 om de nationella myndigheterna väljer att inte tillämpa dem. Enligt kommissionens konsekvensbedömning som åtföljer förordningen om multilaterala förmedlingsavgifter (s. 206) skulle detta undantag bara få betydelse för ett begränsat antal medlemsstater. | |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 2 – led 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4) Betalkortstransaktion: en kortbetalningstransaktion, bl.a. med förbetalda kort som är knutna till ett girokonto eller ett inlåningskonto som transaktionen debiteras från högst 48 timmar efter det att transaktionen har godkänts eller inletts. |
(4) Betalningstransaktion med kort: en kortbaserad betalningstransaktion som är knuten till ett girokonto eller ett inlåningskonto som transaktionen debiteras från omedelbart, så snart som den clearats, samt även en transaktion med ett förbetalt kort. |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 2 – led 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5) Kreditkortstransaktion: en kortbetalningstransaktion där transaktionen avräknas mer än 48 timmar efter det att transaktionen har godkänts eller inletts. |
(5) Kredittransaktion med kort: en kortbaserad betalningstransaktion som debiteras minst två arbetsdagar efter det att transaktionen har godkänts eller inletts. |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 2 – led 8 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(8) Gränsöverskridande betalningstransaktion: en kortbetalning eller en kortbaserad betalningstransaktion som initierats av en betalare eller en betalningsmottagare där betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantörer är etablerade i olika medlemsstater eller där betalkortet utfärdats av en utfärdande betaltjänstleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat än försäljningsstället. |
(8) Gränsöverskridande betalningstransaktion: en kortbetalning eller en kortbaserad betalningstransaktion som initierats av en betalare eller en betalningsmottagare där betalarens betaltjänstleverantör är etablerad, eller där betalarens försäljningsställe är etablerat, i en annan medlemsstat än betalningsmottagarens betaltjänstleverantör eller där betalkortet utfärdats av en utfärdande betaltjänstleverantör som är etablerad i en annan medlemsstat än försäljningsstället, inklusive om en betalningsmottagare utnyttjar tjänster från en inlösare i en annan medlemsstat. |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 2 – led 12a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(12a) Betalkort: ett kort – antingen ett bankkort eller ett kreditkort – som ger kortinnehavaren tillgång till sina likvida medel, eller ger kortinnehavaren möjlighet att göra en betalning via en inlösare, och som är godkänt av en betalningsmottagare för att genomföra en betalningstransaktion. |
Motivering | |
Begreppet ”betalkort” används vid ett flertal tillfällen och av tydlighetsskäl bör definitionen av begreppet därför också tas med. | |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 2 – led 13 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(13) Betalkortssystem: en uppsättning regler, förfaranden och standarder och/eller genomföranderiktlinjer för att genomföra betalningstransaktioner i hela unionen och inom medlemsstaterna och som är avskilda från den infrastruktur eller det betalningssystem som ligger till grund för dess drift. |
(13) Betalsystem: en uppsättning regler, förfaranden och standarder och/eller genomföranderiktlinjer för att genomföra betalningstransaktioner i hela unionen och inom medlemsstaterna och som är avskilda från den infrastruktur eller det betalningssystem som ligger till grund för dess drift. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 2 – led 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) Trepartssystem för betalkort: ett betalkortssystem där betalningarna görs från ett betalkonto som innehas av systemet på kortinnehavarens vägnar till ett betalkonto som innehas av systemet på betalningsmottagarens vägnar och kortbaserade transaktioner som grundas på samma struktur. När ett trepartsbetalkortssystem ger andra betaltjänstleverantörer tillstånd att utfärda och/eller förvärva betalkort anses det vara ett fyrpartsbetalkortssystem. |
(15) Trepartssystem för betalkort: ett betalkortssystem där betalningarna görs från ett betalkonto som innehas av systemet på kortinnehavarens vägnar till ett betalkonto som innehas av systemet på betalningsmottagarens vägnar och kortbaserade transaktioner som grundas på samma struktur. När ett trepartsbetalkortssystem ger andra betaltjänstleverantörer tillstånd att utfärda och/eller förvärva betalkort, eller utfärdar betalkort med partner under samma varumärke eller genom en agent, anses det vara ett fyrpartsbetalkortssystem. |
Motivering | |
Begreppet ”betalkort” används vid ett flertal tillfällen och av tydlighetsskäl bör definitionen av begreppet därför också tas med. | |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 3 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Förmedlingsavgifter för konsumenters gränsöverskridande bank- eller kreditkortstransaktioner |
Förmedlingsavgifter för konsumenters gränsöverskridande bank- eller kreditkortsbaserade betalningstransaktioner. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Med verkan från och med två månader efter det att denna förordning har trätt i kraft ska leverantörer av betalningstjänster inte erbjuda eller begära en förmedlingsavgift eller någon annan överenskommen ersättning med motsvarande syfte eller effekt som överstiger 0,2 % av transaktionsvärdet av en gränsöverskridande betalkortstransaktion. |
1. Med verkan från och med den …* ska leverantörer av betalningstjänster inte erbjuda eller begära en förmedlingsavgift eller någon annan överenskommen ersättning med motsvarande syfte eller effekt som överstiger det lägre värdet av 7 cent eller 0,2 procent av transaktionsvärdet av en betalningstransaktion med kort. |
|
|
____________ |
|
|
* EUT, för in datum: Ett år efter det att denna förordning trätt i kraft. |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Med verkan från och med två månader efter det att denna förordning har trätt i kraft ska leverantörer av betalningstjänster inte erbjuda eller begära en förmedlingsavgift eller någon annan överenskommen ersättning med motsvarande syfte eller effekt som överstiger 0,3 % av transaktionsvärdet av en gränsöverskridande kreditkortstransaktion. |
2. Med verkan från och med den …* ska leverantörer av betalningstjänster inte erbjuda eller begära en förmedlingsavgift eller någon annan överenskommen ersättning med motsvarande syfte eller effekt som överstiger 0,3 % av transaktionsvärdet av en kredittransaktion med kort. |
|
|
____________ |
|
|
* EUT, för in datum: Ett år efter det att denna förordning trätt i kraft. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. Medlemsstaterna kan genom nationell lagstiftning behålla eller införa lägre tak eller åtgärder i motsvarande syfte eller med motsvarande verkan. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Artikel 4 |
utgår |
|
Förmedlingsavgifter för konsumenters samtliga bank- eller kreditkortstransaktioner |
|
|
1. Med verkan från och med två år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska leverantörer av betalningstjänster inte erbjuda eller begära en förmedlingsavgift per transaktion eller någon annan överenskommen ersättning med motsvarande syfte eller effekt som överstiger 0,2 % av transaktionsvärdet av en betalkortstransaktion. |
|
|
2. Med verkan från och med två år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska leverantörer av betalningstjänster inte erbjuda eller begära en förmedlingsavgift per transaktion eller någon annan överenskommen ersättning med motsvarande syfte eller effekt som överstiger 0,3 % av transaktionsvärdet av en kreditkortstransaktion. |
|
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Vid tillämpningen av de tak som avses i artiklarna 3 och 4 ska eventuell nettoersättning som en utfärdande bank mottagit från ett betalkortssystem vid betalningstransaktioner eller relaterad verksamhet behandlas som en del av förmedlingsavgiften. |
Vid tillämpningen av de tak som avses i artikel 3 ska eventuell nettoersättning som en utfärdande betaltjänstleverantör mottagit vid betalningstransaktioner behandlas som en del av förmedlingsavgiften. |
|
|
De behöriga myndigheterna ska förhindra alla försök från betaltjänstleverantörer att kringgå denna förordning, inklusive utfärdande av betalkort i tredjeländer. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 6 – punkt 4a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
4a. Alla begränsningar i reglerna för tillhandahållandet av betalningsrelaterade tjänster i betalkortssystem ska vara förbjudna om de inte är icke-diskriminerande och objektivt sett nödvändiga för att betalningssystemet ska fungera. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 6a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
Artikel 6a |
|
|
Gränsöverskridande transaktioner |
|
|
För gränsöverskridande transaktioner ska förmedlingsavgiften i inlösarens land vara den som gäller. |
Motivering | |
För att den inre marknaden ska kunna fungera så effektivt som möjligt är det nödvändigt att tillse att den förmedlingsavgift som tillämpas för alla transaktioner är den som gäller i medlemsstaten där inlösaren befinner sig. Detta kommer att underlätta konkurrens under taknivåerna där sådana gäller. | |
Ändringsförslag 37 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Betalkortsystemen ska medge att meddelanden om godkännande och clearing av enskilda korttransaktioner kan separeras och bearbetas av olika bearbetningsenheter. |
2. Betalkortssystemen och utfärdarna ska medge att meddelanden om godkännande och clearing av enskilda korttransaktioner kan separeras och bearbetas av olika bearbetningsenheter. Systemregler och regler i licensavtal eller andra avtal som leder till en begränsning av friheten att välja en betalningsförmedlare ska vara förbjudna. |
Ändringsförslag 38 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Bearbetningsenheter inom unionen ska se till att deras system är tekniskt driftskompatibla med andra bearbetningsenheters system inom unionen genom att använda standarder som utvecklats av internationella och europeiska standardiseringsorgan. Dessutom ska bearbetningsenheterna inte anta eller tillämpa affärsregler som begränsar driftskompatibiliteten med andra bearbetningsenheter inom unionen. |
4. Bearbetningsenheter inom unionen ska senast den …* se till att deras system är tekniskt driftskompatibla med andra bearbetningsenheters system inom unionen genom att använda standarder som utvecklats av internationella och europeiska standardiseringsorgan. Dessutom ska bearbetningsenheterna inte anta eller tillämpa affärsregler som begränsar driftskompatibiliteten med andra bearbetningsenheter inom unionen. |
|
|
4a. EBA ska efter samråd med den rådgivande panel som avses i förordning (EU) nr 1093/2010, och i syfte att trygga en konsekvent harmonisering av denna artikel, utarbeta förslag till tekniska standarder för tillsyn som fastställer de krav som betalningssystemen och bearbetningsenheterna ska uppfylla för att säkra en till fullo öppen och konkurrensutsatt marknad för kortförmedling. |
|
|
EBA ska överlämna dessa förslag till tekniska standarder för tillsyn till kommissionen senast den ...**. |
|
|
Kommissionen ska ges befogenhet att anta de tekniska standarder för tillsyn som avses i första stycket i enlighet med artiklarna 10–14 i förordning (EU) nr 1093/2010. |
|
|
De krav som avses i första stycket ska träde i kraft senast den ...*** och ska regelbundet uppdateras vid behov. |
|
|
________________ |
|
|
* EUT, för in datum: Ett år efter det att denna förordning trätt i kraft. |
|
|
**EUT, för in datum… |
|
|
***EUT, för in datum: Två år efter det att denna förordning trätt i kraft. |
Ändringsförslag 39 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 4b (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
4b. Medlemsstaterna får med avvikelse från artiklarna 1–4b, och efter att ha hört kommissionen, under en begränsad period undanta nyligen införda kortbaserade betalningssystem från kravet på tillämpning av denna artikel. |
Motivering | |
Det är viktigt att komma ihåg att nyligen införda betalningssystems affärsverksamhet kommer att omfattas av höga kostnader, vilka kommer att vara oproportionerligt höga med tanke på den utsatta marknadspositionen gentemot de stora befintliga kortsystemen. En sådan bestämmelse skulle under en begränsad period kunna bidra till att skapa en genuint konkurrensutsatt miljö på marknaden för kortbaserade betalningstransaktioner. | |
Ändringsförslag 40 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Systemregler och regler i licensavtal som hindrar en utfärdare från att kombinera två eller flera betalmärken på ett kort eller en apparat för telekommunikation, digital teknik eller informationsteknisk utrustning ska vara förbjudna. |
1. Systemregler och regler i licensavtal eller åtgärder med motsvarande effekt som hindrar en utfärdare från att kombinera två eller flera betalmärken på ett kort eller en apparat för telekommunikation, digital teknik eller informationsteknisk utrustning ska vara förbjudna. |
Ändringsförslag 41 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. När konsumenterna tecknar avtal med en betaltjänstleverantör kan de bestämma att de vill ha två eller fler olika betalmärken på ett betalkort, en telekommunikationsapparat eller en digital eller it-baserad anordning. I god tid innan avtalet tecknas ska betaltjänstleverantören ge konsumenten tydlig och objektiv information om tillgängliga kortvarumärken och deras egenskaper, inbegripet deras funktionalitet, kostnad och säkerhet. |
Ändringsförslag 42 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Skillnader i behandlingen av utfärdare eller förvärvare i systemregler och regler i licensavtal om att kombinera flera betalmärken på ett kort eller en apparat för telekommunikation, digital teknik eller informationsteknisk utrustning ska vara objektivt motiverade och icke-diskriminerande. |
2. Skillnader i behandlingen av utfärdare eller förvärvare i systemregler och regler i licensavtal om att kombinera flera betalmärken på ett kort eller en apparat för telekommunikation, digital teknik eller informationsteknisk utrustning, eller motsvarande samexistens av varumärken eller tillämpningar, ska vara objektivt motiverade och icke-diskriminerande. |
Ändringsförslag 43 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Betalkortsystemen får inte införa rapporteringskrav, skyldigheter att erlägga avgifter eller andra skyldigheter med samma syfte eller effekt för kortutfärdande och kortinlösande betaltjänstleverantörer vid transaktioner som genomförs med en apparat där deras varumärke är företrätt i förhållande till transaktioner där deras system inte används. |
3. Betalkortsystemen får inte införa rapporteringskrav, skyldigheter att erlägga avgifter eller liknande skyldigheter med samma syfte eller effekt för kortutfärdande och kortinlösande betaltjänstleverantörer vid transaktioner som genomförs med en apparat där deras varumärke är företrätt i förhållande till transaktioner där deras system inte används. |
Ändringsförslag 44 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Förekommande principer för styrning av transaktioner genom en särskild kanal eller process och andra tekniska och säkerhetsmässiga standarder och krav vid hantering av mer än ett betalkortsvarumärke på ett kort eller en apparat för telekommunikation, digital teknik eller informationsteknisk utrustning ska vara icke-diskriminerande och tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt. |
4. Förekommande principer eller motsvarande åtgärder för styrning av transaktioner genom en särskild kanal eller process och andra tekniska och säkerhetsmässiga standarder och krav vid hantering av mer än ett betalkortsvarumärke eller motsvarande på ett kort eller en apparat för telekommunikation, digital teknik eller informationsteknisk utrustning ska vara icke-diskriminerande och tillämpas på ett icke-diskriminerande sätt. |
Ändringsförslag 45 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
6. Betalkortssystem, utfärdare, förvärvare och tillhandahållare av infrastruktur för hantering av betalkort ska inte införa automatiska mekanismer, programvara eller anordningar i de betalningsinstrument eller i den utrustning som används på försäljningsstället som begränsar betalarens val av tillämpning när ett betalningsinstrument med flera betalmärken används. |
6. Betalkortssystem, utfärdare, förvärvare och tillhandahållare av infrastruktur för hantering av betalkort ska inte införa automatiska mekanismer, programvara eller anordningar i de betalningsinstrument eller i den utrustning som används på försäljningsstället som begränsar betalarens och betalningsmottagarens val av tillämpning när ett betalningsinstrument med flera betalmärken används. Betalningsmottagarna ska ha kvar möjligheten att på försäljningsställets befintliga utrustning installera automatiska mekanismer som prioriterar valet av ett visst varumärke eller en viss applikation. Betalningsmottagarna får emellertid inte förhindra att betalaren, för de kategorier av kort eller relaterade betalningsinstrument som godtas av betalningsmottagaren, åsidosätter ett automatiskt prioriterat val som betalningsmottagaren gjort i sin anordning. |
Ändringsförslag 46 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Förvärvarna ska erbjuda och ta ut separat specificerade serviceavgifter för olika kategorier och olika märken av betalkort, om inte näringsidkarna skriftligen begär att de inlösande betaltjänstleverantörerna debiterar blandade serviceavgifter. |
1. Förvärvarna ska erbjuda och ta ut separat specificerade serviceavgifter för olika kategorier och olika märken av betalkort med olika förmedlingsavgiftsnivåer, om inte näringsidkarna skriftligen begär att de inlösande betaltjänstleverantörerna debiterar blandade serviceavgifter. |
Ändringsförslag 47 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Betalningssystem och betaltjänstleverantörer ska inte tillämpa någon regel som kan tvinga betalningsmottagare som godtar betalkort och andra betalningsinstrument som utfärdats av en utfärdande betaltjänstleverantör inom ramen för ett system för betalningsinstrument att även godta andra betalningsinstrument av samma varumärke och/eller kategori som utfärdats av andra utfärdande betaltjänstleverantörer inom ramen för samma system, utom när de omfattas av samma reglerade förmedlingsavgift. |
1. Betalningssystem och betaltjänstleverantörer ska inte tillämpa någon regel som kan tvinga betalningsmottagare som godtar betalkort och andra betalningsinstrument som utfärdats av en utfärdande betaltjänstleverantör inom ramen för ett system för betalningsinstrument att även godta andra betalningsinstrument av samma varumärke och/eller kategori som utfärdats av andra utfärdande betaltjänstleverantörer inom ramen för samma system, utom när de omfattas av samma förmedlingsavgift. Avgiften ska dessutom respektera de tak som fastställs i denna förordning. |
Motivering | |
Detta ändringsförslag förtydligar att en näringsidkare som accepterar betalkort A mot en förmedlingsavgift som ligger under det fastställda taket enbart måste ta emot betalkort B i de fall exakt samma förmedlingsavgift gäller. Det räcker alltså inte att båda betalkorten har en förmedlingsavgift som ligger under det fastställda taket. På så vis kan näringsidkaren, genom att vägra ta emot ett visst betalkort, även främja konkurrensen under de reglerade taknivåerna. | |
Ändringsförslag 48 Förslag till förordning Artikel 10 – punkt 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
4. Utfärdande betaltjänstleverantörer ska se till att deras betalningsinstrument är visuellt och elektroniskt identifierbara så att betalningsmottagarna otvetydigt kan fastställa vilka märken och kategorier av förbetalda kort, bank-, kredit- eller företagskort eller kortbaserade betalningar baserade på dessa som betalaren har valt. |
4. Senast den ...* ska utfärdande betaltjänstleverantörer se till att deras betalningsinstrument är elektroniskt och, när det gäller deras nyutfärdade kortbaserade betalningsinstrument, också visuellt identifierbara, så att betalningsmottagarna och betalarna otvetydigt kan fastställa vilka märken och kategorier av förbetalda kort, bank-, kredit- eller företagskort eller kortbaserade betalningar baserade på dessa som betalaren har valt. |
|
|
________________ |
|
|
* EUT, för in datum: Ett år efter det att denna förordning trätt i kraft. |
Ändringsförslag 49 Förslag till förordning Artikel 11 – punkt 3 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
3. Första och andra stycket påverkar inte tillämpningen av de bestämmelser om avgifter, prisavdrag och annan styrning som anges i artikel 55 i förslaget COM (2013) 547 och i artikel 19 i direktiv 2011/83/EU22. |
3. Punkterna 1 och 2 i denna artikel påverkar inte tillämpningen av de bestämmelser om avgifter, prisavdrag och annan styrning som anges i artikel 55 i direktiv 2014/…/EU [betaltjänstdirektivet] och i artikel 19 i direktiv 2011/83/EU22. |
|
__________________ |
__________________ |
|
22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter. |
22 Europaparlamentets och rådets direktiv 2011/83/EU av den 25 oktober 2011 om konsumenträttigheter och om ändring av rådets direktiv 93/13/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 1999/44/EG och om upphävande av rådets direktiv 85/577/EEG och Europaparlamentets och rådets direktiv 97/7/EG. |
Motivering | |
Det är viktigt att klargöra att hänvisningen inte ska avse de regler som föreslås av kommissionen, utan den slutliga texten. | |
Ändringsförslag 50 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. När konsumenterna tecknar avtal med en betaltjänstleverantör ska de också regelbundet få tydlig och objektiv information om hur betalningssättet fungerar och vilka avgifter som tillämpas på betalningstransaktionerna. |
Ändringsförslag 51 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om påföljder för överträdelser av denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att bestämmelserna tillämpas. Dessa påföljder ska vara effektiva, proportionella och avskräckande. |
1. Medlemsstaterna ska fastställa bestämmelser om påföljder för överträdelser av denna förordning och vidta alla nödvändiga åtgärder för att se till att bestämmelserna tillämpas. EBA får utfärda riktlinjer i enlighet med artikel 16 i förordning (EU) nr 1093/2010 i syfte att se till att dessa påföljder är effektiva, proportionella och avskräckande. |
Ändringsförslag 52 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Medlemsstaterna ska inrätta lämpliga och effektiva förfaranden för klagomål och prövning utanför domstol för att avgöra tvister mellan betalningsmottagare och deras betaltjänstleverantörer som uppkommit i samband med tillämpningen av denna förordning. För detta ändamål ska medlemsstaterna antingen utse befintliga organ, om så är lämpligt, eller inrätta nya organ. |
1. Medlemsstaterna ska inrätta oberoende, lämpliga och effektiva förfaranden för klagomål och prövning utanför domstol för att avgöra tvister mellan betalningsmottagare och deras betaltjänstleverantörer som uppkommit i samband med tillämpningen av denna förordning. För detta ändamål ska medlemsstaterna antingen utse befintliga organ, om så är lämpligt, eller inrätta nya organ. Betaltjänstleverantörerna ska ansluta sig till minst en alternativ tvistlösningsinstans. |
Ändringsförslag 53 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Medlemsstaterna ska underrätta kommissionen om dessa organ senast två år efter det att denna förordning trätt i kraft. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om eventuella efterföljande ändringar beträffande dessa organ. |
2. Medlemsstaterna ska senast den …* [två månader efter det att denna förordning trätt i kraft] underrätta kommissionen om dessa organ. Medlemsstaterna ska utan dröjsmål underrätta kommissionen om eventuella efterföljande ändringar beträffande dessa organ. |
Ändringsförslag 54 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. Medlemsstaterna ska se till att betaltjänstleverantörerna deltar i förfaranden för klagomål enligt punkt 1. |
Ändringsförslag 55 Förslag till förordning Artikel 16 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Fyra år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska kommissionen överlämna en rapport om förordningens genomförande till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen ska i sin rapport särskilt granska huruvida nivån på förmedlingsavgifterna är lämplig samt styrmekanismerna, som t.ex. avgifter, varvid hänsyn ska tas till användningen av och kostnaderna för olika betalningsmedel och andelen av nya aktörer och ny teknik på marknaden. |
Senast den …* ska kommissionen till Europaparlamentet och till rådet överlämna en rapport om tillämpningen av denna förordning. Kommissionen ska i sin rapport särskilt granska huruvida nivån på förmedlingsavgifterna är lämplig samt styrmekanismerna, som t.ex. avgifter, varvid hänsyn ska tas till användningen av och kostnaderna för olika betalningsmedel och andelen av nya aktörer, ny teknik och nyskapande affärsmodeller på marknaden. Vid granskningen ska särskilt följande beaktas: |
|
|
(a) Utvecklingen när det gäller avgifter för kortinnehavare. |
|
|
(b) Konkurrensnivån bland betalkortsleverantörer och -system. |
|
|
(c) Kostnadseffekterna för betalare och betalningsmottagare. |
|
|
(d) I vilken omfattning näringsidkarna låter sänkningen av förmedlingsnivåerna komma nästa led till godo. |
|
|
(e) De tekniska kraven och konsekvenserna av dessa för alla berörda parter. |
|
|
(f) Effekterna av kombinerandet av flera betalmärken för användarvänligheten, särskilt för äldre och andra utsatta användare. |
|
|
Kommissionens rapport ska om så är lämpligt åtföljas av ett lagstiftningsförslag som kan inbegripa en föreslagen ändring av taket för förmedlingsavgifterna. |
|
|
_______________ |
|
|
* EUT, för in datum: Två år efter det att denna förordning trätt i kraft. |
YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (13.2.2014)
till utskottet för ekonomi och valutafrågor
över förslaget till Europaparlamentets och rådets förordning om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner
(COM(2013)0550 – C7‑0241/2013 – 2013/0265(COD))
Föredragande: Adam Bielan
KORTFATTAD MOTIVERING
En av indikatorerna på ett lands ekonomiska utveckling är i vilken utsträckning icke-kontanta transaktioner görs på marknaden. Statistik visar att utvecklade länder också är ledande när det gäller internetbetalningar eller utfärdande av kort och deras medborgares tillgång till en rad andra finansiella tjänster. Dessa länder främjar aktivt användningen av betalkortssystem för köp av varor och tjänster över internet, samtidigt som de förbättrar konsumenternas valmöjligheter och bidrar till en välfungerande ekonomi. Kontantlösa transaktioner spelar en avgörande roll för en fungerande ekonomi eftersom de är snabba, säkra och innovativa. En utbredd praxis som hindrar förverkligandet av en integrerad europeisk marknad är den omfattande användningen av ”fyrpartssystem”, som på marknaden används i form av så kallade multilaterala förmedlingsavgifter. Det är gemensamt överenskomna avgifter mellan banker normalt mellan den inlösande betaltjänstleverantören och den utfärdande betaltjänstleverantören inom ett system. Dessa förmedlingsavgifter som de inlösande betaltjänstleverantörerna betalar ingår i de avgifter som de tar ut av näringsidkarna, och som näringsidkarna i sin tur tar ut av konsumenterna. De höga förmedlingsavgifter som näringsidkare betalar leder därmed till högre slutpriser för varor och tjänster. Det bör påpekas att konsumenterna ofta inte är medvetna om de avgifter som näringsidkarna betalar och samtidigt tillämpar utfärdarna olika incitament för att styra näringsidkarna till att i högre grad använda sig av sådana betalningsinstrument som genererar högre avgifter för de utfärdande betaltjänstleverantörerna. Förmedlingsavgifterna begränsar också marknadstillträdet, eftersom de utfärdande betaltjänstleverantörernas intäkter fungerar som ett minimitröskelvärde när det handlar om att övertyga dem om att utfärda betalkort eller andra betalningsinstrument (t.ex. betalningslösningar online och mobila betalningslösningar) som erbjuds av nya aktörer. Slutligen finns det för närvarande en rad olika förmedlingsavgifter som tillämpas inom nationella och internationella betalkortssystem. Detta leder till en fragmentering av marknaden och hindrar detaljhandlare och konsumenter från att utnyttja fördelarna med den inre marknaden.
Den föreslagna förordningen kommer att förbättra villkoren för utvecklandet av en fungerande inre marknad för betalningar. Kommissionen har identifierat vissa hinder för en fortsatt integrering av den inre marknaden för betalningar. Med rätt strategi för att lösa detta problem kommer EU:s ekonomi att påverkas i positiv riktning. Förslaget består av två delar. I den första delen införs regler om förmedlingsavgifter. Vad gäller dessa avgifter skapas genom förslaget ett ”reglerat” och ett ”icke-reglerat” område. Det reglerade området består av alla transaktioner med kort som konsumenterna ofta använder och som detaljhandlare därför har svårt att vägra ta emot, dvs. konsumenters betal- och kreditkort, samt kortbaserade betalningstransaktioner. Det icke-reglerade området består av alla betalkortstransaktioner och kortbaserade betalningstransaktioner med kort som inte omfattas av det reglerade området, även kort som utfärdas av trepartssystem.
I ljuset av det ovanstående är det angeläget att de rätta förutsättningarna för utvecklandet av ett korthanteringsnät skapas i EU, vilket otvivelaktigt är huvudsyftet med den föreslagna förordningen om förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner. Antagandet av unionsomfattande tak för förmedlingsavgifter för inhemska och gränsöverskridande transaktioner utgör med största sannolikhet ett viktigt steg för att få den inre marknaden att fungera bättre och för att förverkliga principen om fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital i EU med ett särskilt fokus på konsumenten. Även om föredraganden förstår idén med att införa tak för förmedlingsavgifter i kapitel II i denna förordning, tar han sig rätten att göra några ändringar i artiklarna 3 och 4 i den föreslagna förordningen.
Det är emellertid nödvändigt att lämpliga resurser ställs till förfogande för att se till att den föreslagna förordningen blir effektiv och på så sätt förhindra att det föreslagna förbudet kringgås. Föredraganden är övertygad om att denna förordning, i linje med kommissionens princip om teknisk neutralitet vilken anges i den digitala agendan, bör gälla för kortbaserade betalningstransaktioner oavsett i vilken miljö transaktionerna äger rum, inbegripet genom finansiella betalningsinstrument och tjänster som kan vara tillgängliga på eller utanför internet eller transaktioner som utförs med företagskort.
Marknaden för betalningstransaktioner förändras i snabb takt och därför anser föredraganden att tidsfristen i översynsklausulen i artikel 16 bör förkortas så att kommissionen och, vid behov, lagstiftarna i rätt tid kan undersöka hur denna förordning tillämpas med hänsyn tagen till den senaste marknadsutvecklingen och i vilken utsträckning nya aktörer och ny teknik finns på marknaden. Föredraganden vill uppmärksamma att innovativa mobilbetalningar, som blir allt vanligare på marknaden, av goda skäl inte omfattas av den föreslagna förordningen, och utvecklandet av sådana innovativa instrument bör också undersökas i den rapport som avses i artikel 16.
Slutligen anser föredraganden att nyligen införda betalkortssystem, vars affärsverksamhet kan omfattas av höga kostnader som är oproportionerliga i förhållande till den utsatta marknadspositionen gentemot de stora befintliga kortsystemen, bör kunna undantas från tillämpningen av artikel 7 i förordningen under en begränsad tid och efter att en medlemsstat fattat beslut om det efter samråd med kommissionen. Detta skulle bidra till att skapa en genuint konkurrensutsatt miljö på marknaden för kortbaserade betalningstransaktioner.
ÄNDRINGSFÖRSLAG
Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar utskottet för ekonomi och valutafrågor att som ansvarigt utskott infoga följande ändringsförslag i sitt betänkande:
Ändringsförslag 1 Förslag till förordning Skäl 7 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(7) Flera medlemsstater21 utarbetar för närvarande lagstiftning för att reglera förmedlingsavgifter vilket omfattar ett antal ärenden, däribland tak på förmedlingsavgifter på olika nivåer, handelns avgifter, regler om att alla kort ska godtas eller styråtgärder. I vissa medlemsstater varierar de gällande administrativa besluten avsevärt. Eftersom förmedlingsavgifterna är skadliga för både detaljhandlare och konsumenter emotses ytterligare regleringsåtgärder på nationell nivå som ska åtgärda nivån på eller skillnaderna mellan dessa avgifter. Sådana nationella åtgärder skulle antagligen leda till avsevärda svårigheter att slutföra den inre marknaden på området kort- och internetbetalning samt mobil betalning och skulle utgöra ett hinder för tillhandahållandet av tjänster. |
(7) Flera medlemsstater21 utarbetar för närvarande eller har redan utarbetat lagstiftning för att reglera förmedlingsavgifter vilket omfattar ett antal ärenden, däribland tak på förmedlingsavgifter på olika nivåer, handelns avgifter, regler om att alla kort ska godtas eller styråtgärder. I vissa medlemsstater varierar de gällande administrativa besluten avsevärt. Eftersom förmedlingsavgifterna är skadliga för både detaljhandlare och konsumenter emotses ytterligare regleringsåtgärder på nationell nivå som ska åtgärda nivån på eller skillnaderna mellan dessa avgifter. Sådana nationella åtgärder skulle antagligen leda till avsevärda svårigheter att slutföra den inre marknaden på området kort- och internetbetalning samt mobil betalning och skulle utgöra ett hinder för tillhandahållandet av tjänster. |
|
__________________ |
__________________ |
|
21Italien, Ungern, Polen och Förenade kungariket. |
21 Italien, Ungern, Polen och Förenade kungariket. |
Ändringsförslag 2 Förslag till förordning Skäl 10 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(10) Ett av de huvudsakliga hindren för en fungerande inre marknad för kort och kortbetalningar är de vanligt förekommande förmedlingsavgifterna som i de flesta medlemsstater ännu inte omfattas av lagstiftning. Förmedlingsavgifter är avgifter mellan banker som vanligtvis tillämpas mellan inlösande och utfärdande betaltjänstleverantörer som tillhör ett särskilt kortsystem. Förmedlingsavgifter utgör huvuddelen av de avgifter som återförsäljare betalar till inlösande betaltjänstleverantörer för varje korttransaktion. Återförsäljarna överför i sin tur dessa kortkostnader till priserna på varor och tjänster. Konkurrensen mellan kortsystemen verkar i praktiken vara inriktad på att övertyga så många utfärdande betaltjänstleverantörer (t.ex. banker) som möjligt att utfärda deras kort, vilket vanligen leder till högre snarare än lägre förmedlingsavgifter på marknaden, i motsats till konkurrensens normala verkan på priserna i en marknadsekonomi. En reglering av förmedlingsavgifterna skulle förbättra den inre marknadens funktion. |
(10) Ett av de huvudsakliga hindren för en fungerande inre marknad för kort och kortbetalningar är de vanligt förekommande förmedlingsavgifterna som i de flesta medlemsstater ännu inte omfattas av lagstiftning. Förmedlingsavgifter är avgifter mellan banker som vanligtvis skickas från inlösande till utfärdande betaltjänstleverantörer som tillhör det aktuella kortsystemet. Förmedlingsavgifter utgör huvudkomponenten av de avgifter som återförsäljare betalar till inlösande betaltjänstleverantörer för varje korttransaktion. Återförsäljarna överför i sin tur dessa kortkostnader till priserna på varor och tjänster. Konkurrensen mellan kortsystemen verkar i praktiken vara inriktad på att övertyga så många utfärdande betaltjänstleverantörer (t.ex. banker) som möjligt att utfärda deras kort, vilket vanligen leder till högre snarare än lägre förmedlingsavgifter på marknaden, i motsats till konkurrensens normala verkan på priserna i en marknadsekonomi. En reglering av förmedlingsavgifterna skulle förbättra den inre marknadens funktion. |
Ändringsförslag 3 Förslag till förordning Skäl 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) Denna förordning genomförs stegvis. Först är det nödvändigt att underlätta utfärdande och inlösen av betalkortstransaktioner över gränserna. Att tillåta företagen att välja inlösande bank utanför den egna medlemsstaten (”gränsöverskridande inlösen”) och att fastställa en högsta nivå på förmedlingsavgifter för gränsöverskridande inlösentransaktioner bör ge nödvändig rättslig klarhet. Dessutom bör licenser för utfärdande eller inlösen av betalningsinstrument vara giltiga inom unionen utan geografiska begränsningar. Dessa åtgärder skulle underlätta den inre marknadens funktion vad gäller kort-, internet- och mobilbetalningar och gynna konsumenter och detaljhandlare. |
(15) För att förbättra den inre marknadens funktion vad gäller kort-, internet- och mobilbetalningar och gynna konsumenter och detaljhandlare är det nödvändigt att underlätta utfärdande och inlösen av betalkortstransaktioner över gränserna. Att tillåta företagen att välja inlösande bank utanför den egna medlemsstaten (”gränsöverskridande inlösen”) och att fastställa samma högsta nivå på förmedlingsavgifter för såväl gränsöverskridande som nationella inlösentransaktioner bör ge nödvändig rättslig klarhet. Dessutom bör licenser för utfärdande eller inlösen av betalningsinstrument vara giltiga inom unionen utan geografiska begränsningar. |
Ändringsförslag 4 Förslag till förordning Skäl 16 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(16) Till följd av ensidiga initiativ och åtaganden som gjorts i samband med konkurrensförfaranden genomförs redan nu många gränsöverskridande kortbetalningstransaktioner i unionen i enlighet med de maximala förmedlingsavgifter som är tillämpliga under den första fasen av denna förordning. Bestämmelserna om dessa transaktioner bör därför träda i kraft snarast för att göra det möjligt för detaljhandlarna att söka billigare inlösentjänster över gränserna och ge incitament till inhemska banksammanslutningar eller system att sänka inlösenavgifterna. |
(16) Till följd av ensidiga initiativ och åtaganden som gjorts i samband med konkurrensförfaranden genomförs redan nu många gränsöverskridande kortbetalningstransaktioner i unionen i enlighet med de maximala förmedlingsavgifterna. För att uppnå tillräcklig konkurrens på marknaden för inlösentjänster bör samtliga bestämmelser om inhemska och gränsöverskridande kortbaserade transaktioner träda i kraft samtidigt och inom en rimlig period som ger tillräckligt med tid för marknadsanpassningar. |
Ändringsförslag 5 Förslag till förordning Skäl 17 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(17) För inhemska transaktioner är en övergångsperiod nödvändig så att leverantörer av betalningstjänster och system får tid att anpassa sig till de nya kraven. För att slutföra den inre marknaden för kortbetalningar bör taken på förmedlingsavgifter för konsumenters korttransaktioner omfatta alla gränsöverskridande och inhemska betalningar inom två år från den dag då denna förordning träder i kraft. |
(17) Det är nödvändigt att införa en övergångsperiod så att leverantörer av betalningstjänster och system får tid att anpassa sig till de nya kraven. För att slutföra den inre marknaden för kortbetalningar bör taken på förmedlingsavgifter börja gälla ett år från den dag då denna förordning träder i kraft. |
Ändringsförslag 6 Förslag till förordning Skäl 23 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(23) Det är viktigt att se till att bestämmelserna om de förmedlingsavgifter som ska betalas eller mottas av betaltjänstleverantörer inte kringgås genom alternativa avgiftsflöden till utfärdande betaltjänstleverantörer. För att detta ska undvikas bör ”nettokompensationen” för de avgifter som den utfärdande betaltjänstleverantören betalat och mottagit från ett betalkortssystem anses vara en förmedlingsavgift. När man beräknar förmedlingsavgiften för att kontrollera om åtgärderna kringgås bör man beakta det totala beloppet på betalningar eller incitament som en utfärdande betaltjänstleverantör mottagit av ett betalkortssystem för reglerade transaktioner med avdrag för de avgifter som den utfärdande betaltjänstleverantören betalat till systemet. De betalningar, incitament och avgifter som beaktas kan vara direkta (dvs. volymbaserade eller transaktionsspecifika) eller indirekta (bl.a. incitament till marknadsföring, bonusar, rabatter för att nå upp till vissa transaktionsvolymer). |
(23) Det är viktigt att se till att bestämmelserna om de förmedlingsavgifter som ska betalas eller mottas av betaltjänstleverantörer inte kringgås genom alternativa avgiftsflöden till utfärdande betaltjänstleverantörer. För att detta ska undvikas bör ”nettokompensationen” för de avgifter som betaltjänstleverantören betalat och mottagit från ett betalkortssystem anses vara en förmedlingsavgift. När man beräknar förmedlingsavgiften för att kontrollera om åtgärderna kringgås bör man beakta det totala beloppet på betalningar eller incitament som en betaltjänstleverantör mottagit av ett betalkortssystem för reglerade transaktioner med avdrag för de avgifter som betaltjänstleverantören betalat till systemet. De betalningar, incitament och avgifter som beaktas kan vara direkta (dvs. volymbaserade eller transaktionsspecifika) eller indirekta (bl.a. incitament till marknadsföring, bonusar, rabatter för att nå upp till vissa transaktionsvolymer, eller olika handläggnings- och licensavgifter som inte utgör någon direkt inkomst för betaltjänstleverantören). Vinster från program som kortutfärdare och betaltjänstleverantörer genomför gemensamt och utfärdares vinster från betalkortsbaserade transaktioner som utförs enligt överenskommelse med en annan kortutfärdare bör också omfattas, samtidigt som det bör fastställas om bestämmelserna i denna förordning kringgåtts. |
Motivering | |
Preciseringen behövs av tydlighetsskäl eftersom utfärdare inte alltid är en inlösare. Dessutom bör det klargöras vilka andra nettovinster som omfattas av artikel 5. | |
Ändringsförslag 7 Förslag till förordning Skäl 24 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(24) Konsumenterna är ofta inte medvetna om de avgifter som näringsidkarna betalar för konsumentens betalningsinstrument. Samtidigt kan ett antal incitament som tillämpas av de utfärdande betaltjänstleverantörerna (t.ex. rabatter på resor, bonusar, andra rabatter, återbetalning av vissa belopp, kostnadsfria försäkringar osv.) styra konsumenterna till att använda betalningsinstrument som genererar höga avgifter för utfärdande betaltjänstleverantörer. För att motverka detta bör åtgärderna med restriktioner på förmedlingsavgifter endast tillämpas på betalkort som har blivit massprodukter och som det i allmänhet är svårt för detaljhandlarna att neka att ta emot eftersom de utfärdas och används i stor utsträckning (dvs. betal- och kreditkort för konsumenter). För att stärka en effektivt fungerande marknad i icke-reglerade delar av sektorn och för att begränsa att verksamhet överförs från de reglerade till de icke-reglerade delarna av sektorn är det nödvändigt att anta en rad åtgärder, bl.a. att separera system och infrastruktur, att betalningsmottagaren kan rikta styråtgärder mot betalaren och att betalningsmottagaren kan välja de betalningsinstrument som godtas. |
(24) Konsumenterna är ofta inte medvetna om de avgifter som näringsidkarna betalar för konsumentens betalningsinstrument. Samtidigt kan ett antal incitament som tillämpas av de utfärdande betaltjänstleverantörerna (t.ex. rabatter på resor, bonusar, andra rabatter, återbetalning av vissa belopp, kostnadsfria försäkringar osv.) styra konsumenterna till att använda betalningsinstrument som genererar höga avgifter för utfärdande betaltjänstleverantörer. För att stärka en effektivt fungerande marknad är det nödvändigt att anta en rad åtgärder, bl.a. att separera system och infrastruktur, att betalningsmottagaren kan rikta styråtgärder mot betalaren och att betalningsmottagaren kan välja de betalningsinstrument som godtas. |
Ändringsförslag 8 Förslag till förordning Skäl 29 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(29) Regeln om att alla kort måste godtas är en dubbel skyldighet som åläggs betalningsmottagarna av utfärdande betaltjänstleverantörer och betalkortsystem att dels ta emot alla kort av samma märke (”regeln om att alla kortprodukter måste godtas”) oberoende av att kostnaderna för dessa kort är olika och oberoende av vilken enskild bank som har utfärdat kortet (”alla kortutgivande banker måste godtas”). Det ligger i konsumenternas intresse att betalningsmottagaren inte kan diskriminera utfärdare eller kortinnehavare i samma kortkategori och att betalningssystemen och betaltjänstleverantörerna kan ålägga dem en sådan skyldighet. Även om inslaget ”alla kortutgivande banker måste godtas” i regeln om att alla kort måste godtas är en legitim regel i ett betalkortsystem eftersom den hindrar betalningsmottagarna från att diskriminera enskilda banker som har utfärdat ett kort är ”regeln om att alla kortprodukter måste godtas” i huvudsak ett kopplingsförbehåll som leder till att godtagande av kort med låga avgifter kopplas till godtagande av kort med höga avgifter. Att avlägsna inslaget med att alla kortprodukter måste godtas från regeln om att alla kort måste godtas skulle göra det möjligt för näringsidkare att endast godta betalkort med låga eller lägre avgifter vilket även skulle komma konsumenterna till del genom minskade kostnader för näringsidkarna. Detaljhandlare som godtar betalkort skulle då inte vara tvungna att också godta kreditkort och de som godtar kreditkort skulle inte behöva godta företagskort. För att skydda konsumenterna och deras möjligheter att använda betalkort så ofta som möjligt bör näringsidkarna dock vara skyldiga att acceptera alla kort som omfattas av samma reglerade förmedlingsavgift. En sådan begränsning skulle också leda till en mer konkurrenskraftig miljö för de kort med förmedlingsavgifter som inte regleras enligt denna förordning eftersom näringsidkarna skulle få ett utökat förhandlingsutrymme om villkoren för att godta sådana kort. |
(29) Regeln om att alla kort måste godtas är en dubbel skyldighet som åläggs betalningsmottagarna av utfärdande betaltjänstleverantörer och betalkortssystem att dels ta emot alla kort av samma märke (”regeln om att alla kortprodukter måste godtas”) oberoende av att kostnaderna för dessa kort är olika och oberoende av vilken enskild bank som har utfärdat kortet (”alla kortutgivande banker måste godtas”). Det ligger i konsumenternas intresse att betalningsmottagaren inte kan diskriminera utfärdare eller kortinnehavare i samma kortkategori och att betalningssystemen och betaltjänstleverantörerna kan ålägga dem en sådan skyldighet. Även om inslaget ”alla kortutgivande banker måste godtas” i regeln om att alla kort måste godtas är en legitim regel i ett betalkortssystem eftersom den hindrar betalningsmottagarna från att diskriminera enskilda banker som har utfärdat ett kort är ”regeln om att alla kortprodukter måste godtas” i huvudsak ett kopplingsförbehåll som leder till att godtagande av kort med låga avgifter kopplas till godtagande av kort med höga avgifter. Att avlägsna inslaget med att alla kortprodukter måste godtas från regeln om att alla kort måste godtas skulle göra det möjligt för näringsidkare att endast godta betalkort med låga eller lägre avgifter vilket även skulle komma konsumenterna till del genom minskade kostnader för näringsidkarna. Detaljhandlare som godtar betalkort skulle då inte vara tvungna att också godta kreditkort. För att skydda konsumenterna och deras möjligheter att använda betalkort så ofta som möjligt bör näringsidkarna dock vara skyldiga att acceptera alla kort som omfattas av samma reglerade förmedlingsavgift. |
Ändringsförslag 9 Förslag till förordning Skäl 31 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(31) För att det ska finnas möjlighet till prövning vid inkorrekt tillämpning av denna förordning eller vid tvist mellan betaltjänstanvändare och betaltjänstleverantörer bör medlemsstaterna införa lämpliga och effektiva förfaranden för klagomål och prövning utanför domstol. Medlemsstaterna bör fastställa bestämmelser om vilka påföljder som ska tillämpas vid överträdelse av denna förordning och se till att dessa påföljder är effektiva, proportionella och avskräckande samt att de tillämpas. |
(31) För att det ska finnas möjlighet till prövning vid inkorrekt tillämpning av denna förordning eller vid tvist mellan betaltjänstanvändare och betaltjänstleverantörer bör medlemsstaterna införa lämpliga och effektiva förfaranden för klagomål och prövning utanför domstol. Medlemsstaterna bör i enlighet med Europeiska bankmyndighetens riktlinjer fastställa bestämmelser om vilka sanktioner som ska tillämpas vid överträdelse av denna förordning och se till att dessa sanktioner är effektiva, proportionella och avskräckande samt att de tillämpas. |
Ändringsförslag 10 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. I denna förordning fastställs enhetliga tekniska krav och verksamhetskrav för sådana betalkortstransaktioner inom Europeiska unionen där både betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerade i unionen. |
1. I denna förordning fastställs enhetliga tekniska krav och verksamhetskrav för sådana kortbaserade betalningstransaktioner inom Europeiska unionen där både betalarens och betalningsmottagarens betaltjänstleverantör är etablerade i unionen. |
Motivering | |
Formuleringen måste förtydligas för att stämma överens med kommissionens princip om teknisk neutralitet – i enlighet med den digitala agendan och skäl 21 ”bör denna förordning gälla för kortbaserade betalningstransaktioner oavsett den miljö där transaktionen äger rum, bl.a. genom finansiella betalningsinstrument och tjänster som kan vara mobila eller tillgängliga på [eller utanför] internet”. | |
Ändringsförslag 11 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led a | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(a) Transaktioner med företagskort, |
utgår |
Motivering | |
Det finns inga ekonomiska skäl att behandla företagskort annorlunda. | |
Ändringsförslag 12 Förslag till förordning Artikel 1 – punkt 3 – led c | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(c) transaktioner med kort som utfärdats av trepartsbetalkortssystem. |
(c) transaktioner med kort som utfärdats enligt trepartsbetalkortssystem. |
Ändringsförslag 13 Förslag till förordning Artikel 2 – led 4 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(4) Betalkortstransaktion: en kortbetalningstransaktion, bl.a. med förbetalda kort som är knutna till ett girokonto eller ett inlåningskonto som transaktionen debiteras från högst 48 timmar efter det att transaktionen har godkänts eller inletts. |
(4) Betalkortstransaktion: en kortbetalningstransaktion, inklusive med förbetalda kort som är knutna till ett girokonto eller ett inlåningskonto som transaktionen debiteras från genast och aldrig senare än två arbetsdagar efter det att utfärdaren har tagit emot betalningsordern. |
Ändringsförslag 14 Förslag till förordning Artikel 2 – led 5 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(5) Kreditkortstransaktion: en kortbetalningstransaktion där transaktionen avräknas mer än 48 timmar efter det att transaktionen har godkänts eller inletts. |
(5) Kreditkortstransaktion: en kortbetalningstransaktion där en transaktion debiteras mer än två arbetsdagar efter det att utfärdaren har tagit emot betalningsordern. |
Ändringsförslag 15 Förslag till förordning Artikel 2 – led 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(6) Företagskort: ett betalkort som utfärdas till företag eller den offentliga sektorns enheter och vars användning är begränsad till de anställdas eller offentliganställdas utgifter i tjänsten eller kort som utfärdas till fysiska personer som är egenföretagare och bedriver en yrkesmässig verksamhet och där användningen är begränsad till dessa egenföretagares eller deras anställdas utgifter i tjänsten. |
utgår |
Motivering | |
Definitionen behövs inte eftersom företagskort ska omfattas av förordningen. | |
Ändringsförslag 16 Förslag till förordning Artikel 2 – led 12a (nytt) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
(12a) Betalkort: ett kort – antingen ett bankkort eller ett kreditkort – som ger kortinnehavaren tillgång till kortinnehavarens likvida medel, eller ger kortinnehavaren möjlighet att göra en betalning genom en inlösare, och som är godkänt av en betalningsmottagare för att genomföra en betalningstransaktion. |
Motivering | |
Begreppet ”betalkort” används vid ett flertal tillfällen och av tydlighetsskäl bör definitionen av begreppet därför också tas med. | |
Ändringsförslag 17 Förslag till förordning Artikel 2 – led 15 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
(15) Trepartssystem för betalkort: ett betalkortssystem där betalningarna görs från ett betalkonto som innehas av systemet på kortinnehavarens vägnar till ett betalkonto som innehas av systemet på betalningsmottagarens vägnar och kortbaserade transaktioner som grundas på samma struktur. När ett trepartsbetalkortssystem ger andra betaltjänstleverantörer tillstånd att utfärda och/eller förvärva betalkort anses det vara ett fyrpartsbetalkortssystem. |
(15) Trepartssystem för betalkort: ett betalkortssystem där betalningarna görs från ett betalkonto som innehas av systemet på betalarens vägnar till ett betalkonto som innehas av systemet på betalningsmottagarens vägnar och kortbaserade transaktioner som grundas på samma struktur. När ett trepartsbetalkortssystem ger andra betaltjänstleverantörer tillstånd att utfärda och/eller förvärva betalkort, eller utfärdar betalkort med partner under samma varumärke eller genom en agent, anses det vara ett fyrpartsbetalkortssystem. |
Ändringsförslag 18 Förslag till förordning Artikel 3 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Förmedlingsavgifter för konsumenters gränsöverskridande bank- eller kreditkortstransaktioner |
Förmedlingsavgifter för konsumenters gränsöverskridande och inhemska betal- eller kreditkortsbaserade betalningstransaktioner |
Ändringsförslag 19 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Med verkan från och med två månader efter det att denna förordning har trätt i kraft ska leverantörer av betalningstjänster inte erbjuda eller begära en förmedlingsavgift eller någon annan överenskommen ersättning med motsvarande syfte eller effekt som överstiger 0,2 % av transaktionsvärdet av en gränsöverskridande betalkortstransaktion. |
1. Med verkan från och med ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska leverantörer av betalningstjänster inte erbjuda eller begära en förmedlingsavgift per transaktion eller någon annan överenskommen ersättning med motsvarande syfte eller effekt som överstiger 0,2 % av transaktionsvärdet av en betalkortstransaktion. |
Ändringsförslag 20 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Med verkan från och med två månader efter det att denna förordning har trätt i kraft ska leverantörer av betalningstjänster inte erbjuda eller begära en förmedlingsavgift eller någon annan överenskommen ersättning med motsvarande syfte eller effekt som överstiger 0,3 % av transaktionsvärdet av en gränsöverskridande kreditkortstransaktion. |
2. Med verkan från och med ett år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska leverantörer av betalningstjänster inte erbjuda eller begära en förmedlingsavgift per transaktion eller någon annan överenskommen ersättning med motsvarande syfte eller effekt som överstiger 0,3 % av transaktionsvärdet av en kreditkortstransaktion. |
Ändringsförslag 21 Förslag till förordning Artikel 3 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. Medlemsstaterna ska genom nationell lagstiftning kunna behålla eller införa lägre tak eller åtgärder i motsvarande syfte eller med motsvarande verkan. |
Motivering | |
Taket på multilaterala förmedlingsavgifter bör inte leda till att man i nuvarande inhemska system eller nytillkomna system med lägre förmedlingsavgifter höjer dessa upp till taket. | |
Ändringsförslag 22 Förslag till förordning Artikel 4 – rubriken | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Förmedlingsavgifter för konsumenters samtliga bank- eller kreditkortstransaktioner |
utgår |
Ändringsförslag 23 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Med verkan från och med två år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska leverantörer av betalningstjänster inte erbjuda eller begära en förmedlingsavgift per transaktion eller någon annan överenskommen ersättning med motsvarande syfte eller effekt som överstiger 0,2 % av transaktionsvärdet av en betalkortstransaktion. |
utgår |
Ändringsförslag 24 Förslag till förordning Artikel 4 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Med verkan från och med två år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska leverantörer av betalningstjänster inte erbjuda eller begära en förmedlingsavgift per transaktion eller någon annan överenskommen ersättning med motsvarande syfte eller effekt som överstiger 0,3 % av transaktionsvärdet av en kreditkortstransaktion. |
utgår |
Ändringsförslag 25 Förslag till förordning Artikel 5 – stycke 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Vid tillämpningen av de tak som avses i artiklarna 3 och 4 ska eventuell nettoersättning som en utfärdande bank mottagit från ett betalkortssystem vid betalningstransaktioner eller relaterad verksamhet behandlas som en del av förmedlingsavgiften. |
Vid tillämpningen av de tak som avses i artiklarna 3 och 4 ska eventuell nettoersättning som en betaltjänstleverantör mottagit från ett betalkortssystem vid betalningstransaktioner eller relaterad verksamhet behandlas som en del av förmedlingsavgiften. Inlösaren ska endast behöva betala det belopp som anges i denna förordning. |
Motivering | |
Förordningen behöver förtydligas så att inte betalkortssystem tar ut högre avgifter för till exempel licenser, godkännanden osv. vilka därefter skjuts över på detaljhandeln och konsumenterna. | |
Ändringsförslag 26 Förslag till förordning Artikel 7 – punkt 4a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
4a. Medlemsstaterna får i undantagsfall och efter samråd med kommissionen föreskriva att denna artikel under en begränsad period inte gäller nyligen införda kortbaserade betalningssystem. |
Motivering | |
Det är viktigt att komma ihåg att nyligen införda betalningssystems affärsverksamhet kommer att omfattas av höga kostnader, vilka kommer att vara oproportionerligt höga med tanke på den utsatta marknadspositionen gentemot de stora befintliga kortsystemen. En sådan bestämmelse skulle under en begränsad period kunna bidra till att skapa en genuint konkurrensutsatt miljö på marknaden för kortbaserade betalningstransaktioner. | |
Ändringsförslag 27 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. När konsumenterna tecknar avtal med en betaltjänstleverantör ska de ges möjlighet att avgöra huruvida de behöver två eller fler olika betalmärken på kortet, telekommunikationsapparaten eller den digitala eller it-baserade anordningen. Innan avtalet tecknas ska betaltjänstleverantören ge konsumenten tydlig och objektiv information om tillgängliga kortvarumärken och deras egenskaper i fråga om användning, funktionalitet, kostnad och säkerhet. |
Ändringsförslag 28 Förslag till förordning Artikel 8 – punkt 6 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
6. Betalkortssystem, utfärdare, förvärvare och tillhandahållare av infrastruktur för hantering av betalkort ska inte införa automatiska mekanismer, programvara eller anordningar i de betalningsinstrument eller i den utrustning som används på försäljningsstället som begränsar betalarens val av tillämpning när ett betalningsinstrument med flera betalmärken används. |
6. Betalkortssystem, utfärdare, förvärvare, näringsidkare och tillhandahållare av infrastruktur för hantering av betalkort ska inte införa automatiska mekanismer, programvara eller anordningar i de betalningsinstrument eller i den utrustning som används på försäljningsstället som begränsar betalarens val av tillämpning när ett betalningsinstrument med flera betalmärken används. |
Ändringsförslag 29 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Förvärvarna ska erbjuda och ta ut separat specificerade serviceavgifter för olika kategorier och olika märken av betalkort, om inte näringsidkarna skriftligen begär att de inlösande betaltjänstleverantörerna debiterar blandade serviceavgifter. |
1. Förvärvarna ska erbjuda och ta ut separat specificerade serviceavgifter för olika kategorier och olika märken av betalkort med olika nivåer på sina förmedlingsavgifter, om inte näringsidkarna skriftligen begär att de inlösande betaltjänstleverantörerna debiterar blandade serviceavgifter. |
Ändringsförslag 30 Förslag till förordning Artikel 9 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. Samtliga sänkningar av förmedlingsavgifterna i enlighet med artiklarna 3 och 4 i denna förordning eller som fastställs av de behöriga myndigheter som avses i artikel 13 ska åtföljas av en minst lika stor sänkning av de serviceavgifter vid transaktioner som inlösande betaltjänstleverantörer tar ut av betalningsmottagarna. |
Motivering | |
Förordningen blir verkningslös om inte inlösande leverantörer kan ta ut de sänkta förmedlingsavgifterna genom att debitera tjänsteleverantörerna. | |
Ändringsförslag 31 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
2. Avtal mellan förvärvare och betalningsmottagare får innehålla en bestämmelse om att den information som avses i punkt 1 i första stycket regelbundet ska lämnas eller göras tillgänglig minst en gång i månaden och på ett sätt som överenskommits så att betalningsmottagaren kan lagra och återskapa informationen i oförändrad form. |
2. Avtal mellan förvärvare och betalningsmottagare ska innehålla en bestämmelse om att den information som avses i punkt 1 i första stycket regelbundet ska lämnas eller göras tillgänglig minst en gång i månaden och på ett sätt som överenskommits så att betalningsmottagaren kan lagra och återskapa informationen i oförändrad form. |
Ändringsförslag 32 Förslag till förordning Artikel 12 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. När konsumenterna tecknar avtal med en betaltjänstleverantör ska de också regelbundet få tydlig och objektiv information om betalsättets egenskaper och vilka avgifter som gäller för betalningstransaktioner. |
Ändringsförslag 33 Förslag till förordning Artikel 14 – punkt 2a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
2a. Europeiska bankmyndigheten ska ansvara för att utfärda riktlinjer för effektiva, proportionerliga och avskräckande påföljder. |
Motivering | |
För att skapa samma villkor för alla är det viktigt att samtliga medlemsstater går i samma riktning när bestämmelser fastställs om påföljder till följd av överträdelser av förordningen. | |
Ändringsförslag 34 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
1. Medlemsstaterna ska inrätta lämpliga och effektiva förfaranden för klagomål och prövning utanför domstol för att avgöra tvister mellan betalningsmottagare och deras betaltjänstleverantörer som uppkommit i samband med tillämpningen av denna förordning. För detta ändamål ska medlemsstaterna antingen utse befintliga organ, om så är lämpligt, eller inrätta nya organ. |
1. Medlemsstaterna ska inrätta oberoende, lämpliga och effektiva förfaranden för klagomål och prövning utanför domstol för att avgöra tvister mellan betalningsmottagare och deras betaltjänstleverantörer som uppkommit i samband med tillämpningen av denna förordning. För detta ändamål ska medlemsstaterna antingen utse befintliga organ, om så är lämpligt, eller inrätta nya organ. |
Ändringsförslag 35 Förslag till förordning Artikel 15 – punkt 1a (ny) | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
|
1a. Betaltjänstleverantörer ska ansluta sig till ett eller flera organ för alternativ tvistlösning. |
Ändringsförslag 36 Förslag till förordning Artikel 16 | |
|
Kommissionens förslag |
Ändringsförslag |
|
Fyra år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska kommissionen överlämna en rapport om förordningens genomförande till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen ska i sin rapport särskilt granska huruvida nivån på förmedlingsavgifterna är lämplig samt styrmekanismerna, som t.ex. avgifter, varvid hänsyn ska tas till användningen av och kostnaderna för olika betalningsmedel och andelen av nya aktörer och ny teknik på marknaden. |
Två år efter det att denna förordning har trätt i kraft ska kommissionen överlämna en rapport om förordningens genomförande till Europaparlamentet och rådet. Kommissionen ska i sin rapport särskilt granska huruvida nivån på förmedlingsavgifterna är lämplig samt styrmekanismerna, som t.ex. avgifter, varvid hänsyn ska tas till användningen av och kostnaderna för olika betalningsmedel, andelen av nya aktörer och ny teknik på marknaden och hur den inre marknadens funktion påverkas av att implicita förmedlingsavgifter tillämpas inom trepartssystem för betalkort och, vid behov, lägga fram ett lagstiftningsförslag om att minska deras negativa inverkan.
|
Motivering | |
Kommissionen måste undersöka förordningens första effekter på betalningsmarknaden tidigare än efter fyra år, eftersom denna marknad utvecklas i snabb takt. | |
Avgifter för trepartssystem för betalning kan vara stora och betydligt högre än för fyrpartssystem för betalkort. Deras inverkan på transaktioner på den inre marknaden bör därför studeras och lagstiftning införas om så behövs. | |
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förmedlingsavgifter för betalningstransaktioner som görs med kort |
||||
|
Referensnummer |
COM(2013)0550 – C7-0241/2013 – 2013/0265(COD) |
||||
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ECON 8.10.2013 |
|
|
|
|
|
Yttrande från Tillkännagivande i kammaren |
IMCO 8.10.2013 |
||||
|
Föredragande av yttrande Utnämning |
Adam Bielan 25.9.2013 |
||||
|
Behandling i utskott |
27.11.2013 |
23.1.2014 |
10.2.2014 |
|
|
|
Antagande |
11.2.2014 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
37 1 0 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Adam Bielan, Preslav Borissov, Sergio Gaetano Cofferati, Birgit Collin-Langen, Lara Comi, Anna Maria Corazza Bildt, António Fernando Correia de Campos, Cornelis de Jong, Vicente Miguel Garcés Ramón, Evelyne Gebhardt, Małgorzata Handzlik, Eduard-Raul Hellvig, Philippe Juvin, Sandra Kalniete, Edvard Kožušník, Toine Manders, Hans-Peter Mayer, Phil Prendergast, Mitro Repo, Robert Rochefort, Zuzana Roithová, Heide Rühle, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Catherine Stihler, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Bernadette Vergnaud, Barbara Weiler |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Emma McClarkin, Roberta Metsola, Konstantinos Poupakis, Olle Schmidt, Olga Sehnalová, Gabriele Stauner, Jutta Steinruck, Wim van de Camp, Patricia van der Kammen |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Christian Engström |
||||
ÄRENDETS GÅNG
|
Titel |
Förmedlingsavgifter för kortbaserade betalningstransaktioner |
||||
|
Referensnummer |
COM(2013)0550 – C7-0241/2013 – 2013/0265(COD) |
||||
|
Framläggande för parlamentet |
24.7.2013 |
|
|
|
|
|
Ansvarigt utskott Tillkännagivande i kammaren |
ECON 8.10.2013 |
|
|
|
|
|
Rådgivande utskott Tillkännagivande i kammaren |
IMCO 8.10.2013 |
|
|
|
|
|
Föredragande Utnämning |
Pablo Zalba Bidegain 10.9.2013 |
|
|
|
|
|
Behandling i utskott |
5.11.2013 |
17.12.2013 |
12.2.2014 |
|
|
|
Antagande |
20.2.2014 |
|
|
|
|
|
Slutomröstning: resultat |
+: –: 0: |
26 0 5 |
|||
|
Slutomröstning: närvarande ledamöter |
Marino Baldini, Jean-Paul Besset, Sharon Bowles, George Sabin Cutaş, Rachida Dati, Leonardo Domenici, Diogo Feio, Ildikó Gáll-Pelcz, Jean-Paul Gauzès, Sven Giegold, Sylvie Goulard, Liem Hoang Ngoc, Syed Kamall, Jürgen Klute, Hans-Peter Martin, Alfredo Pallone, Antolín Sánchez Presedo, Olle Schmidt, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Sampo Terho, Corien Wortmann-Kool, Pablo Zalba Bidegain |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter |
Fabrizio Bertot, Herbert Dorfmann, Bas Eickhout, Sari Essayah, Ashley Fox, Sophia in ‘t Veld, Olle Ludvigsson, Thomas Mann, Catherine Stihler, Nils Torvalds, Emilie Turunen |
||||
|
Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 187.2) |
Marta Andreasen |
||||
|
Ingivande |
11.3.2014 |
||||