Förfarande : 2013/2182(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A7-0249/2014

Ingivna texter :

A7-0249/2014

Debatter :

Omröstningar :

PV 15/04/2014 - 17.17
CRE 15/04/2014 - 17.17
Röstförklaringar

Antagna texter :

P7_TA(2014)0395

BETÄNKANDE     
PDF 181kWORD 89k
25.3.2014
PE 524.493v02-00 A7-0249/2014

om ny teknik och öppna utbildningsresurser

(2013/2182(INI))

Utskottet för kultur och utbildning

Föredragande: Cătălin Sorin Ivan

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 EXPLANATORY STATEMENT
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om ny teknik och öppna utbildningsresurser

(2013/2182(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–   med beaktande av artiklarna 165 och 166 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

   med beaktande av artikel 14 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna,

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 25 september 2013 En öppen utbildning: Innovativ inlärning och undervisning med ny teknik och öppna utbildningsresurser för alla (COM(2013)0654) och det åtföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar om analys och kartläggning av innovativ undervisning och inlärning för alla genom ny teknik och öppna utbildningsresurser i Europa (SWD(2013)0341),

–   med beaktande av kommissionens meddelande av den 11 juli 2013 Den europeiska högre utbildningen i världen (COM(2013)0499),

–   med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning av den 11 december 2013 om inrättande av Erasmus+: Unionens program för allmän utbildning, yrkesutbildning, ungdom och idrott och om upphävande av beslut nr 1719/2006/EG, nr 1720/2006/EG och nr 1298/2008/EG(1),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 24 februari 2014 om effektiv och innovativ utbildning för att investera i kompetens – till stöd för den europeiska planeringsterminen för 2014(2),

–   med beaktande av rådets rekommendation av den 20 december 2012 om validering av icke-formellt och informellt lärande(3),

     med beaktande av rådets slutsatser av den 14 februari 2011 om utbildningens roll i genomförandet av Europa 2020-strategin(4),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om utbildningens sociala dimension(5),

–   med beaktande av rådets slutsatser av den 11 maj 2010 om internationaliseringen av den högre utbildningen(6),

–   med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2013 om en ny syn på utbildning(7),

–   med beaktande av sin resolution av den 12 september 2013 om den digitala agendan för tillväxt, rörlighet och sysselsättning: dags att lägga in en högre växel(8),

–   med beaktande av sin resolution av den 13 september 2012 om allmän och yrkesinriktad utbildning samt Europa 2020(9),

–   med beaktande av sin resolution av den 20 april 2012 om modernisering av Europas system för högre utbildning(10),

–   med beaktande av sin resolution av den 26 oktober 2011 om agendan för ny kompetens och arbetstillfällen(11),

–   med beaktande av sin resolution av den av den 12 maj 2011 om Unga på väg – en ram för att förbättra Europas utbildningssystem(12),

–   med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande av den 26 februari 2014(13),

–   med beaktande av yttrandet av den 31 januari 2014 från Regionkommittén(14),

–   med beaktande av artikel 48 i arbetsordningen,

–   med beaktande av betänkandet från utskottet för kultur och utbildning (A7‑0249/2014), och av följande skäl:

A. Utbildning och utbildningssystem måste inriktas mot att uppnå lika möjligheter till lärande och uppfylla det ökade behovet av fortlöpande uppdatering av kunskaper och färdigheter, och kraven från en alltmer internationell arbetsmarknad, och samtidigt sträva efter ökad effektivitet och rättvisa.

B.  Europa 2020-strategin syftar till att öka innovationen, skapa nya arbetstillfällen, förbättra den sociala sammanhållningen och bygga en solid grund för en hållbar tillväxt för alla i EU genom högkvalificerad arbetskraft som har lika tillgång till utbildning.

C. Höga arbetslöshetsnivåer, särskilt bland unga, även dem med en universitetsexamen, sammanfaller med ett stort antal lediga platser i Europa som inte kan fyllas, vilket tyder på ett uppenbart kompetensunderskott som bäst skulle kunna lösas med exempelvis modeller för varvad utbildning. Under 2012 var det 15,8 procent av de unga i EU som varken arbetade eller studerade, och som således riskerade att utestängas från arbetsmarknaden till följd av det ökade kompetensglappet.

D. År 2020 förväntas 90 procent av jobben att kräva it-kunskaper. År 2015 kommer det att finnas uppemot 900 000 otillsatta tjänster inom området för informations- och kommunikationsteknik (IKT) i EU.

E.  Man förväntar sig en fyrdubbling av antalet personer med universitetsexamen fram till år 2030.

F.  Av studenterna i EU är det 18–28 procent som har få möjligheter att tillgå och använda internet i skolan eller hemmet. Bara 30 procent av studenterna i EU kan betraktas som digitalt kompetenta. Endast 20 procent av studenterna i EU undervisas av digitalt kompetenta lärare som kan ge digitalt stöd. Av lärarna i EU är det 70 procent som inte anser sig vara digitalt kompetenta och därför skulle vilja vidareutveckla sina IKT-kunskaper. Bland européer i åldern 16–74 år är det 40 procent som har dåliga eller inga IKT-kunskaper.

G. Öppna utbildningsresurser kan spela en avgörande roll när det gäller att underlätta livslångt lärande för alla och förbättra innehållets kvalitet och spridningen av både formella och informella utbildningsanordnare. Ett utbildningssystem med bristande digitala resurser kan hindra elevernas kunskaps- och kompetensutveckling.

H. EU har fortfarande inte riktigt förstått potentialen hos IKT sett till rikedom och mångfald på det kulturella och utbildningsrelaterade området, tillgång till information och utbyte av god praxis.

I.   Moderniseringen av de europeiska utbildningssystemen kräver investeringar i utbildningsstrukturer som är mycket väl utrustade ur ett IKT-perspektiv.

J.   Det är därför avgörande att tillgången till bredband ökar, även på landsbygden, i bergsområden och i avlägsna områden i medlemsstaterna.

K. Skolor bör även utbilda barn och unga i praktisk och kritisk användning av digital teknik och internet.

Möjligheter och utmaningar

1.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens meddelande som fastställer en EU-dagordning på området för öppna utbildningsresurser, fokuserar på deras potential när det gäller att öka tillgången till och rättvisan i utbildning och göra den mer diversifierad samt erkänner öppna utbildningsresursers relevans i ett allt mer digitalt samhälle. Parlamentet anser att en europeisk ram för utveckling av öppna utbildningsresurser kan leda till en förbättring av medlemsstaternas utbildningssystem.

2.  Europaparlamentet konstaterar att för att utnyttja fördelarna med öppna utbildningsresurser bör åtgärder som leder till en allmän digital kompetens stödjas, med fokus på information om god praxis och främjande av denna i olika sammanhang.

3.  Europaparlamentet understryker att öppna utbildningsresurser skapar möjligheter för både enskilda, t.ex. lärare, studenter, elever och studerande i alla åldrar, och utbildningsinstitutioner, att undervisa och lära sig på nya sätt. Parlamentet uppmanar utbildningsinstitutionerna att fortsätta utforska de öppna utbildningsresursernas potentiella fördelar i respektive utbildningssytem, och att eventuellt skapa en organisatorisk miljö där sådana innovationer välkomnas, internaliseras, tillämpas och främjas. Parlamentet uppmanar i detta avseende medlemsstaterna och regionerna att, inom ramen för strategierna för smart specialisering, upprätta expertcentrum för innovation och nya företag som fullt ut utnyttjar potentialen hos IKT.

4.  Europaparlamentet beklagar att man i kommissionens meddelande inte skiljer på olika skolnivåer när det gäller spridning av ny teknik och digitalt innehåll för inlärning och undervisning. Parlamentet betonar att studerande utvecklar olika färdigheter och kompetenser beroende på sin ålder, och att läroplaner och undervisningsmetoder följaktligen varierar från en skolnivå till en annan.

5.  Europaparlamentet noterar att kvalitetssäkring spelar en avgörande roll när det gäller att öka förtroendet för och utnyttjandet av öppna utbildningsresurser. Parlamentet uppmuntrar till forskning om och spridning av god praxis för att underlätta ett effektivt utnyttjande av öppna utbildningsresurser genom investeringar, särskilt på området för metodiska försök, metakompetens (av det reflekterande, aktiva och kritiska slaget) och mjuka färdigheter. Man måste även uppmuntra till forskning om de metoder för kvalitetsbedömning av kunskaper som förvärvats i sådana kurser, vilket inte får begränsas till sakkunnigbedömningar eller automatiska system, som är fallet i praktikgemenskaper.

6.  Europaparlamentet erkänner att öppna utbildningsresurser generellt sett tillhandahålls på ett begränsat antal språk och huvudsakligen, men dock inte uteslutande, av högre utbildningsinstitutioner (särskilt för storskaliga öppna nätkurser). Parlamentet uppmuntrar utbildningsinstitutioner på alla nivåer och i alla medlemsstater samt andra relevanta parter att tillhandahålla öppna utbildningsresurser på sina egna språk i syfte att utnyttja alla möjligheter med digital teknik och flerspråkighet. Parlamentet erinrar om att materials tillgänglighet, åtkomlighet samt innovatonsförmåga är avgörande för användandet av e-utbildningsmaterial i utbildningen.

7.  Europaparlamentet påpekar att IKT och öppna utbildningsresurser för närvarande mest används i högre utbildning. Parlamentet uppmuntrar, om lämpligt, att de används i primär- och sekundärundervisningen, liksom i yrkesutbildningen och i annan informell lärandemiljö, där studentinriktad undervisning som kombineras med IKT också har stor potential.

8.  Europaparlamentet konstaterar att kontextualisering är avgörande för att programvara för utbildning ska vara ändamålsenlig. Parlamentet påpekar att denna process måste införlivas på ett lämpligt sätt i undervisnings- och inlärningsprocesserna och måste ta hänsyn till pedagogiska mål, mål i läroplanen, verktyg och enskilda inlärningssätt.

9.  Europaparlamentet betonar behovet av att genom en fortsatt dialog med parterna underlätta erkännandet av kunskaper och färdigheter som erhållits genom öppna utbildningsresurser, och uppmanar medlemsstaterna att införa lämpliga åtgärder i sina nationella referensramar för kvalifikationer som rör validering av sådant lärande.

10. Europaparlamentet framhåller behovet av att göra det enklare att erkänna kompetens som förvärvats i utlandet för att öka och underlätta användningen av öppna utbildningsresurser och storskaliga öppna nätkurser genom att skära ned på byråkratiska strukturer.

11. Europaparlamentet framhäver att tillhandahållandet av och tillgången till kostnadsfritt, högkvalitativt och lämpligt undervisningsmaterial på internet är avgörande.

12. Europaparlamentet betonar att harmonisering av de befintliga begränsningarna och undantagen i upphovsrätten för illustrationer vid icke-kommersiell undervisning behövs för att underlätta öppna utbildningsresurser och distansutbildning över gränserna och göra det möjligt för europeiska plattformar att konkurrera globalt genom att skapa stordriftsfördelar.

13. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om en översyn av direktiv 2001/29/EG, i syfte att upprätta ett harmoniserat och flexibelt system för upphovsrätt och närstående rättigheter i EU som anpassats till den digitala eran och som erkänner den allmänna nyttan av att ha tillgång till kunskap.

14. Europaparlamentet uppmuntrar medlemsstaterna att, utan att bortse från kvaliteten, undersöka de öppna utbildningsresursernas förväntade potential när det gäller att minska offentliga och privata utbildningskostnader, särskilt kostnaderna för utbildningsmaterial.

15. Europaparlamentet noterar vikten av att modellerna för att skapa öppna utbildningsresurser och storskaliga öppna nätkurser är hållbara. Parlamentet uppmanar kommissionen att i dialog med parterna stödja ytterligare forskning om hur modellerna uppstår, används och sprids.

16. Europaparlamentet inser att införandet av öppna utbildningsresurser bör främja utvecklingen av utbildningslösningar för detta århundrade och skapa nya affärsmöjligheter för små och medelstora europeiska företag som tillhandahåller innovativa utbildningslösningar.

17. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stärka den informella utbildningen i internetsäkerhet och anta riktlinjer för internetsäkerhet på skolor genom att erbjuda lämplig utbildning för lärare.

18. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att säkerställa en samordnad och progressiv utbildning i internetsäkerhet i skolor. Parlamentet konstaterar att föräldrar och vårdnadshavare bör betraktas som samarbetsparter för att säkerställa internetsäkerheten, och rekommenderar att kompletterande strategier som fokuserar på dem bör utvecklas för att på så sätt stärka föräldrars medlande roll. Parlamentet betonar att dessa insatser bör syfta till att öka ungdomarnas oberoende så att de kan ta ansvar för sina handlingar, förstå sitt ansvar på internet och utveckla e-kompetens. Parlamentet insisterar på att skyddet för den fysiska och psykiska integritet och för privatlivet för de lärare och studerande som använder öppna utbildningsresurser garanteras.

19. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att stödja utbytet av god praxis mellan medlemsstaterna inom de formella och informella utbildningssektorerna i fråga om internetsäkerheten, införandet av relevant utbildningsinnehåll samt skapandet av offentlig-privata partnerskap som syftar till att nå unga, deras föräldrar och lärare och alla som arbetar med unga, inbegripet icke-statliga organisationer som ingår i nätverket Safer Internet.

Lärares och studerandes färdigheter

20. Europaparlamentet konstaterar att ny teknik och öppna utbildningsresurser möjliggör ett mer interaktivt lärande och är värdefulla redskap för att sätta den studerande i centrum under utbildningen.

21. Europaparlamentet betonar att lärare på alla utbildningsnivåer spelar en viktig roll för att underlätta alla studerandes tillgång till och användning av utbildningsmaterial på internet och för att hjälpa dem att förvärva digital kompetens.

22. Europaparlamentet betonar det akuta behovet för alla studerande att ha den snabbaste och bästa möjliga tekniska utrustningen samt absolut nödvändig tillgång till bredbandsinternet.

23. Europaparlamentet påminner om den stora betydelsen av en högkvalitativ lärarutbildning som måste kompletteras med en obligatorisk fortlöpande vidareutbildning under yrkeskarriären där fokus ligger på innovativa undervisningsmetoder och olika strategier på utbildningsområdet (läran om undervisning).

24. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att stödja lärarna i deras yrkesutveckling genom att erbjuda dem moderna läroplaner i början på deras utbildning och fortbildning som förser dem med den kompetens som krävs för att använda digitalt stödda undervisningsmetoder.

25. Europaparlamentet betonar uttryckligen de påvisade fördelarna med europeisk utlandserfarenhet för lärare, t.ex. genom programmet Erasmus+, och kräver en kraftig utökning av detta och andra liknande program.

26. Europaparlamentet påpekar att grundläggande färdigheter i läsning och räkning, vid sidan av metakompetens och mjuka färdigheter, liksom övergripande färdigheter såsom kritiskt tänkande och läran att lära, är en förutsättning för att utveckla digital kompetens och använda öppna utbildningsresurser på ett effektivt sätt. Parlamentet uppmanar mot denna bakgrund kommissionen att fortsätta undersöka hur digitala och/eller internetbaserade utbildningsmaterial påverkar de studerandes lärande i förhållande till deras ålder och skolnivå.

27. Europaparlamentet erkänner vikten av traditionella undervisnings- och inlärningsmetoder, och uppmanar kommissionen att stödja fortsatt forskning om frågor rörande om och hur öppna utbildningsresurser och storskaliga öppna nätkurser kan förbättra de enskildas studieresultat som ett komplement till, eller som en del av, traditionella undervisningsmetoder.

28. Europaparlamentet påminner om att innovativa undervisningsmetoder, som möjliggörs genom IKT och öppna utbildningsresurser, bidrar till att utveckla mjuka och övergripande färdigheter såsom kritiskt tänkande, beslutsfattande, kommunikationsförmåga och problemlösning, som är ytterst viktiga egenskaper för att vara anställbar och lyckas på arbetsmarknaden.

29. Europaparlamentet betonar att utbildningspolitiken i första hand bör syfta till att hjälpa studerande att utveckla viktiga kognitiva och sociala färdigheter. Parlamentet uppmanar kommissionen att fortsätta undersöka hur de studerande påverkas av att digital utrustning och digitalt innehåll används i undervisningen av pedagogiska skäl, och samtidigt säkerställa deras fysiska och psykiska integritet.

30. Europaparlamentet påpekar att öppna utbildningsresurser anpassade efter vuxna studerandes behov bör utvecklas för att kunna skapa flera möjligheter till livslångt lärande för lågutbildade EU-medborgare, med tanke på att många studerande har dåliga IKT-kunskaper.

31. Europaparlamentet betonar att digitala färdigheter och kunskaper är absolut nödvändiga för medborgare i ett informationssamhälle som strävar efter att bli världens mest dynamiska kunskapsbaserade ekonomi.

32. Europaparlamentet noterar att digitala kunskaper, genom att nya kommunikationskanaler och utbildningsvägar öppnas upp, har positiva effekter för en ökad social sammanhållning, den personliga utvecklingen, den interkulturella dialogen och ett aktivt medborgarskap.

33. Europaparlamentet framhåller att IKT och utbildningsmaterial på internet, bland annat öppna utbildningsresurser, kan stödja undervisningen och inlärningen av främmande språk på alla utbildningsnivåer. Parlamentet betonar att social interaktion är en förutsättning för att lära sig ett främmande språk.

34. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra och fördjupa den digitala kompetensen genom att också inkludera kodning och programmering i sina respektive läroplaner, för att främja den ekonomiska konkurrenskraften och utrusta de studerande med rätt kompetens för framtidens arbetsmarknad.

35. Europaparlamentet upprepar att en fortlöpande uppdatering av kunskaper och färdigheter är avgörande för att komma in på arbetsmarknaden, och konstaterar att öppna utbildningsresurser kan bidra till att underlätta ett livslångt lärande, vilket krävs för att fortsätta vara konkurrenskraftig på arbetsmarknaden. Parlamentet uppmuntrar en mer jämställd användning av IKT för att de kvinnor som under en tid står utanför arbetsmarknaden (exempelvis på grund av mammaledighet eller liknande) också ska kunna utnyttja denna typ av utbildning och uppdatera sina kunskaper eller lära sig på egen hand, och på så sätt förbättra sina framtida möjligheter att åter komma in på arbetsmarknaden.

36. Europaparlamentet påpekar att allmänna bibliotek och utbildningscentrum kan erbjuda fri tillgång till datorer och internet samt utbildning om internetresurser.

Breddad räckvidd

37. Europaparlamentet understryker vikten av tillgång till utbildning och fortbildning såväl som till internetutrustning för studerande i alla åldersgrupper, för dem med funktionshinder, för dem från mindre gynnade miljöer, för unga som varken arbetar eller studerar, för dem från geografiskt avlägset belägna regioner samt för alla som vill förbättra sina kvalifikationer.

38. Europaparlamentet konstaterar än en gång att inte alla medborgare har tillgång till IKT till samma pris och kvalitet, och att det generellt sett finns större resurser i städerna än på landsbygden, vilket skapar en digital klyfta som kan inverka negativt på medborgarnas lika möjligheter oavsett var på EU:s territorium de befinner sig.

39. Europaparlamentet betonar vuxenutbildningens ökande betydelse, särskilt för livslång yrkesutbildning, och efterlyser ett europeiskt erkännande, stärkande och främjande av alla organisationer för vuxenutbildning.

40. Europaparlamentet framhåller fördelarna med ett generationsövergripande lärande och hänvisar till de stora utbildningsmöjligheter som digitalt lärande och öppna utbildningsresurser erbjuder, även med avseende på den ökade tillgången till utbildning för alla åldersgrupper.

41. Europaparlamentet erkänner att ny teknik och öppna utbildningsresurser (särskilt storskaliga öppna nätkurser) har gjort det möjligt för utbildningsinstitutioner att nå tusentals studerande i unionen, inbegripet i dess yttersta randområden samt runt om i världen. Parlamentet erkänner att utbildning och kunskaper nu färdas lätt över gränserna, vilket ökar möjligheterna för internationellt samarbete och främjar europeiska utbildningsinstitutioner som centrum för innovation och utveckling av ny teknik.

42. Europaparlamentet noterar att det är viktigt med en rättvis balans mellan utbildningens kvalitet och tillgänglighet. Parlamentet betonar att ny teknik kan användas för att se till att en ökad tillgänglighet till utbildning inte leder till sämre kvalitet.

43. Europaparlamentet noterar att EU riskerar att hamna efter andra regioner i världen, såsom Förenta staterna eller Asien, där stora investeringar görs i forskning och utveckling såväl som i ny teknik och öppna utbildningsresurser. Parlamentet insisterar på att unionen måste bygga på sin styrka som är kulturell och språklig mångfald, och anpassa sina investeringar i e-utbildningsmaterial, bland annat öppna utbildningsresurser, och i ny teknik så att de på bästa sätt stöder sina invånare.

44. Europaparlamentet påminner om att ny teknik kan bidra till att öka den europeiska utbildningens konkurrenskraft globalt, erbjuda den högre utbildningen i Europa möjligheter till internationalisering och därmed öka Europas attraktionskraft som utbildningsplats.

45.  Europaparlamentet understryker att öppna utbildningsresurser kan bidra till att höja kvaliteten i europeisk utbildning. Parlamentet uppmanar i detta sammanhang till samarbete med utbildningsinstitutioner i hela världen, särskilt i Förenta staterna.

46. Europaparlamentet upprepar att framgångsrika strategier för öppna utbildningsresurser och storskaliga öppna nätkurser kan bidra till internationaliseringsstrategierna genom att förbättra de europeiska (högre) utbildningsinstitutionernas kvalitet och synlighet och attrahera studenter och forskare i en alltmer global konkurrens om begåvningarna.

47. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att främja samarbete och synergier på området livslångt lärande, framför allt för att det ska bli så enkelt som möjligt att få tillgång till utbildning samt anpassa och modernisera utbildningsinstitutionernas kursplaner till den snabba utvecklingen av möjligheter och erbjudanden inom digitalt lärande och öppna utbildningsresurser, i syfte att på bästa sätt ta itu med de nya utmaningarna i dagens samhälle.

48. Europaparlamentet uppmuntrar till ett starkare samarbete mellan europeiska utbildningsinstitutioner, och med internationella organisationer och aktörer, för att bidra till bättre förståelse för nya undervisnings- och inlärningsmetoder samt IKT:s inverkan på utbildning. Parlamentet uppmuntrar till utveckling av gemensamma plattformar för sådant samarbete.

49. Europaparlamentet betonar att användningen av ny teknik i utbildning bör riktas till rätt målgrupper för att tillgodose arbetsmarknadens behov och överbrygga det nuvarande kompetensunderskottet. Parlamentet betonar att kommunikationen och samarbetet mellan utbildningsinstitutionerna och företagssektorn måste förbättras.

50. Europaparlamentet konstaterar att ny teknik och e-utbildning har ett mervärde eftersom det kan ge dem som inte deltar i program för rörlighet internationell utbildningserfarenhet.

51. Europaparlamentet påpekar att digital teknik inte utnyttjas fullt ut i utbildningen någonstans i unionen. Parlamentet befarar att denna situation kan leda till ytterligare fragmentering av undervisnings- och inlärningsstrategier. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att tillämpa principerna om rättvisa på de nya marknaderna, eftersom öppna utbildningsresurser bör fortsätta att vara ett verktyg för att bredda tillgången till utbildning och inte bli en rent ekonomisk strävan.

52. Europaparlamentet påpekar att den digitala tekniken är ett viktigt inlärningsverktyg för människorna som gör det lättare för många som bor i avlägsna områden, framför allt ungdomar, att delta då de får möjlighet att utnyttja yttrande- och kommunikationsfriheten på internet fullt ut.

EU-programmens bidrag

53. Europaparlamentet välkomnar lanseringen av Open Education Europa-portalen på EU:s alla språk, som ger en enda ingång till europeiska öppna utbildningsresurser, och vill att portalen verkligen utvecklas och främjas i medlemsstaterna.

54. Europaparlamentet noterar att en lämplig digital infrastruktur som bygger på allmänt använd och populär teknik är en förutsättning för att nå högsta möjliga antal studerande med öppna utbildningsresurser.

55. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att en gång om året anordna en europeisk konferens om regional planering för att alla medborgare ska få tillgång till IKT-tjänster oavsett var på EU:s territorium de befinner sig.

56. Europaparlamentet påpekar att lokala och regionala myndigheter har en nyckelroll att spela när det gäller att utveckla infrastrukturer, sprida och informera om de olika initiativen till den stora allmänheten, involvera andra lokala aktörer och sprida samt införa relevanta europeiska initiativ på nationell, regional och lokal nivå.

57. Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna samt lokala och regionala myndigheter att använda tillgänglig finansiering via europeiska struktur- och investeringsfonder för att minska den geografiska digitala klyftan genom att förbättra infrastrukturen och nätverken och främja utbildning i IKT och ett effektivt utnyttjande av denna teknik, med hänsyn till behoven hos utbildningsinstitutioner, särskilt på landsbygden och i avlägset belägna regioner. Parlamentet noterar att ett smart och allmänt användande av EU-finansiering kräver synergier mellan de olika programmen och instrumenten, däribland Erasmus+, Horisont 2020 samt struktur- och investeringsfonderna.

58. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppmuntra utbyte av god praxis mellan medlemsstaterna och mellan utbildningsinstitutioner genom att dra nytta av befintliga projekt och tidigare erfarenheter.

59. Europaparlamentet välkomnar kommissionens initiativ att ta fram indikatorer som noggrant övervakar integreringen av IKT vid utbildningsinstitutioner, samt att främja kvantitativa enkäter i hela unionen.

60. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att främja och utvidga Europeiska skoldatanätet och deras verksamhetsområde.

61. Europaparlamentet uppskattar att allt utbildningsmaterial som tagits fram med stöd från Erasmus+ kommer att göras tillgängligt för allmänheten genom öppna licenser. Parlamentet uppmuntrar en liknande praxis inom andra unionsprogram, bland annat en bred lansering av öppen åtkomst inom ramen för programmet Horisont 2020.

62. Europaparlamentet framhåller att Erasmus+ och Horisont 2020 kan spela en viktig roll när det gäller att generera öppna utbildningsresurser genom praktikgemenskaper, såsom den bestående av skollärare som använder plattformen för e-vänskolekontakter (eTwinning). Parlamentet uppmuntrar en utökad användning av dessa plattformar för andra utbildningssektorer.

°

°         °

63. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen samt till medlemsstaternas regeringar och parlament.

(1)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 50.

(2)

EUT C 62, 4.3.2014, s. 4.

(3)

EUT C 398, 22.12.2012, s. 1.

(4)

EUT C 70, 4.3.2011, s. 1.

(5)

EUT C 135, 26.5.2010, s. 2.

(6)

EUT C 135, 26.5.2010, s. 12.

(7)

Antagna texter, P7_TA(2013)0433.

(8)

Antagna texter, P7_TA(2013)0377.

(9)

Antagna texter, P7_TA(2012)0323.

(10)

EUT C 258 E, 7.9.2013, s. 55.

(11)

EUT C 131 E, 8.5.2013, s. 87.

(12)

EUT C 377 E, 7.12.2012, s. 77.

(13)

Ännu ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning.

(14)

Ännu ej offentliggjord i Europeiska unionens officiella tidning.


EXPLANATORY STATEMENT

Den 25 september 2013 lade kommissionen fram sitt meddelande En öppen utbildning: Innovativ inlärning och undervisning med ny teknik och öppna utbildningsresurser för alla. Dokumentet identifierar utmaningar på tre områden:

o (1) Innovation på utbildningsinstitutioner.

o (2) Användningen av öppna utbildningsresurser.

o (3) Tillgängligheten till IKT-infrastrukturer och -utrustning (informations- och kommunikationsteknik).

Kommissionens förslag till medlemsstater och utbildningsinstitutioner omfattar följande:

o (1) Ökat erkännande av färdigheter som erhållits på internet samt stöd till lärares inhämtning av digital kompetens.

o (2) Främjande av öppen tillgång till offentligt finansierat utbildningsmaterial.

o (3) Förbättrad bredbandsuppkoppling och IKT-utrustning på klassrumsnivå.

Föredraganden anser, mot bakgrund av den pågående ekonomiska krisen och den höga ungdomsarbetslösheten, att en allt viktigare utmaning för medlemsstaterna är att tillhandahålla unga människor med högkvalitativ utbildning.

Den ojämna tillgången till digital infrastruktur i unionen utgör en andra utmaning. Föredraganden tror att lösningen på detta problem står att finna i användningen av EU-program, samt i samarbetet mellan medlemsstater och regioner.

Dessutom befarar föredraganden att unionen kan hamna ännu mer efter Förenta staterna och Asien när det gäller den digitala kompetensen hos arbetskraften. De europeiska utbildningssystemen är alltjämt oförmögna att integrera IKT som en central del i verksamheten. Det finns en stor skillnad mellan det vardagliga bruket av digital teknik och användandet av den i utbildningsinstitutioner. Samarbetet mellan europeiska utbildningsinstitutioner bör uppmuntras att underlätta utvecklingen av öppna utbildningsresurser.

Banbrytande förändringar håller på att ske inom utbildningssektorn. Vi bevittnar en enorm ökning av utbildningskurser och andra resurser som finns tillgängliga på internet, antingen kostnadsfritt som öppna utbildningsresurser eller som kostnadsbelagda resurser: kunskap blir allt mer tillgänglig för alla, och ofta är den gratis.

Dessutom blir vår vardag allt mer digital. Detta skapar både möjligheter och utmaningar för utbildningssektorn: fördelarna med ny teknik måste tas tillvara utan att värdet av traditionella metoder förbises.

Att i större omfattning använda digital teknik skapar möjligheter för utbildningsinstitutioner, lärare, studenter och elever att undervisa och lära sig på ett innovativt sätt. Utbildningsinstitutionerna kommer att få möjlighet att välja individuella resurser och anpassa dem efter sina specifika behov och därigenom skapa en större mångfald av studiemiljöer. Öppna utbildningsresurser kan bidra till att förbättra samarbetsstrategierna och individualisera inlärningsprocessen.

Samtidigt som den ”digitalt infödda” generationen nu snabbt växer upp måste dagens utbildare få en korrekt fortbildning för att de ska kunna införa IKT i deras pedagogiska praxis. Av denna anledning anser föredraganden att Europeiska unionen bör stödja lärarnas yrkesmässiga utveckling vad gäller IKT samt främja användningen av öppna utbildningsresurser.

Många institutioner använder material från öppna utbildningsresurser. Samtidigt som öppna licenser möjliggör fritt utbyte av digitala utbildningsresurser finns det fortfarande vissa utmaningar kring upphovsrätten till utbildnings- och studiematerial. Det är viktigt att övervaka och analyserna dessa frågor på ett lämpligt sätt.

På utbildningsområdet är det mycket viktigt att fortsätta att förbättra befintliga och främja innovativa utbildnings- och inlärningsmetoder. Öppna utbildningsresurser kan bidra starkt till uppnåendet av målen i Europa 2020-strategin och göra det livslånga lärandet till en verklighet.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

18.3.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

0

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zoltán Bagó, Piotr Borys, Silvia Costa, Santiago Fisas Ayxela, Lorenzo Fontana, Mary Honeyball, Cătălin Sorin Ivan, Petra Kammerevert, Morten Løkkegaard, Emma McClarkin, Emilio Menéndez del Valle, Marek Henryk Migalski, Doris Pack, Chrysoula Paliadeli, Monika Panayotova, Gianni Pittella, Marie-Thérèse Sanchez-Schmid, Hannu Takkula, László Tőkés, Helga Trüpel, Sabine Verheyen, Milan Zver

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Iosif Matula, Isabelle Thomas

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy