Förfarande : 2014/2040(BUD)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0014/2014

Ingivna texter :

A8-0014/2014

Debatter :

PV 21/10/2014 - 16
CRE 21/10/2014 - 16

Omröstningar :

PV 22/10/2014 - 4.3
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2014)0036

BETÄNKANDE     
PDF 372kWORD 336k
9.10.2014
PE 537.406v01-00 A8-0014/2014(Del 1)

om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(12608/2014 – C8‑0144/2014 – 2014/2040(BUD))

Del 1: Förslag till resolution

Budgetutskottet

Föredragande:               Eider Gardiazabal Rubial (avsnitt III – kommissionen)

                                     Monika Hohlmeier (övriga avsnitt)

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 BILAGA
 YTTRANDE Utskottet för utrikesfrågor
 YTTRANDE från utskottet för utveckling
 YTTRANDE från utskottet för internationell handel
 YTTRANDE från budgetkontrollutskottet
 YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor
 YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor
 YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet
 YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi
 YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd
 YTTRANDE från utskottet för transport och turism
 YTTRANDE från utskottet för regional utveckling
 YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling
 YTTRANDE från fiskeriutskottet
 YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning
 YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor
 YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 (12608/2014 – C8‑0144/2014 – 2014/2040(BUD))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artikel 314 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–      med beaktande av artikel 106a i fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen,

–       med beaktande av rådets beslut 2007/436/EG, Euratom av den 7 juni 2007 om systemet för Europeiska gemenskapernas egna medel(1),

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002(2),

–       med beaktande av rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020(3),

–       med beaktande av det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(4),

–       med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2014 om allmänna riktlinjer för utarbetandet av budgeten för 2015 – avsnitt III – kommissionen(5),

–       med beaktande av sin resolution av den 17 april 2014 om beräkning av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2015(6),

–       med beaktande av det förslag till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 som kommissionen antog den 24 juni 2014 (COM(2014)0300),

–       med beaktande av den ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 som rådet antog den 2 september 2014 och översände till Europaparlamentet den 12 september 2014 (12608/2014 – C7-0260/2014),

–       med beaktande av ändringsskrivelse nr 1/2015 till förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 som kommissionen lade fram den 15 oktober 2014,

–       med beaktande av presidiets överläggningar av den 15 september 2014 och generalsekreterarens reviderade meddelande av den 17 september 2014 om parlamentets behandling av sitt förslag till budget för 2015,

–       med beaktande av sin lagstiftningsresolution av den 15 april 2014 om utkastet till Europaparlamentets och rådets förordning om ändring av protokollet om stadgan för Europeiska unionens domstol genom att öka antalet domare i tribunalen(7),

–       med beaktande av samarbetsavtalet av den 5 februari 2014 mellan Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén,

–       med beaktande av artikel 88 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från budgetutskottet och yttrandena från övriga berörda utskott (A8-0014/2014), och av följande skäl:

Avdelning III

Allmänt

1.      Europaparlamentet påminner om att man i sin resolution av den 13 mars 2014 underströk behovet att öka strategiska investeringar med europeiskt mervärde för att bidra till att få den europeiska ekonomin på rätt spår igen, vilket skulle skapa konkurrenskraft, hållbar tillväxt och sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättning, samtidigt som man ökar den ekonomiska och sociala sammanhållningen.2.  Europaparlamentet påpekar att stats- och regeringscheferna i juni 2014 på nytt enades om behovet att investera och förbereda medlemsstaternas ekonomier på framtiden genom att åtgärda icke tillgodosedda investeringsbehov avseende transport-, energi- och telekommunikationsinfrastruktur (bland annat fullbordandet av den digitala inre marknaden senast 2015) av EU-intresse samt avseende energieffektivitet, innovation och forskning, och färdigheter (och påpekar att detta upprepades vid Europeiska rådets extra möte i augusti 2014) . Parlamentet påminner om EU-budgetens obestridliga roll för att uppnå dessa politiska mål.

3.      Europaparlamentet påminner än en gång om att EU-budgeten inte på något sätt bör uppfattas och bedömas endast som en finansiell post som läggs som en börda på nationella budgetar, utan att den i stället ska uppfattas som en möjlighet att sätta fart på de initiativ och investeringar som är av intresse och har ett mervärde för unionen som helhet och som i de flesta fall beslutats gemensamt av parlamentet och rådet.

4.      Europaparlamentet upprepar att EU-budgeten är ett komplement till de nationella budgetarna och påminner om att den främjar tillväxt och arbetstillfällen samt understryker att den, på grund av sin karaktär och begränsade storlek, inte bör hindras och tyglas genom godtyckliga minskningar utan tvärtom måste förstärkas inom utvalda områden.

5.      Europaparlamentet konstaterar att kommissionens förslag till budget för 2015 uppgår till – särskilda instrument medräknade – 145 599,3 miljoner EUR i åtagandebemyndiganden och 142 137,3 miljoner EUR i betalningsbemyndiganden. Parlamentet betonar att den totala volymen betalningsbemyndiganden i budgetförslaget innebär en mindre ökning på 1,4 % jämfört med 2014 års budget (med hänsyn tagen till ändringsbudget 1 och förslagen till ändringsbudgetar 2–4/2014), samt att budgetförslaget fortfarande är 2 miljarder EUR lägre än den budget som genomfördes för 2013. Parlamentet noterar att kommissionen föreslår att en total marginal på 1 478,9 miljoner EUR lämnas i åtagandebemyndiganden under taken i kommissionens budgetförslag.

6.      Europaparlamentet betonar att de decentraliserade organen är av största vikt för genomförandet av unionens politik och program. Parlamentet understryker att det är nödvändigt att de får tillräckligt med medel och personal för att kunna fullgöra de uppgifter som de tilldelats av den lagstiftande myndigheten.

Rådets ståndpunkt

7.      Europaparlamentet beklagar att rådet vid sin behandling minskade åtagandebemyndigandena med 522 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med 2,1 miljarder EUR, vilket innebär att unionens budget för 2015 nu uppgår till 145 077,4 miljoner EUR i åtaganden och 139 996,9 miljoner EUR i betalningar. Parlamentet påpekar att nedskärningen av betalningarna med 2,1 miljarder EUR skulle innebära en minskning med -0,18 % jämfört med 2014 års budget (inbegripet ändringsbudget 1/2014 och förslagen till ändringsbudget 2–4/2014). Parlamentet är särskilt bekymrat över de kraftiga nedskärningarna i betalningsbemyndigandena för konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning under rubrik 1a, vilket utgör en flagrant överträdelse av rådets åtagande att övervinna krisen och ge ny kraft åt den ekonomiska tillväxten.

8.      Europaparlamentet är missnöjt med rådets behandling av 2015 års budget, vilken inte tar hänsyn till att unionens politik löper över flera år och i stället för att ta itu med problemet, ytterligare förvärrar bristen på betalningar och ytterligare försenar genomförandet av unionens program.

9.      Europaparlamentet understryker på nytt att rådets tillvägagångssätt att anpassa nivån för betalningarna till inflationen innebär att man fullkomligt bortser från EU-politikens fleråriga karaktär och funktion och medför att den fleråriga budgetramen blir helt irrelevant. Parlamentet noterar i detta sammanhang att det växande gapet mellan betalnings- och åtagandebemyndigandena förvärrar problemen med ansamlingen av utestående åtaganden. Parlamentet understryker den negativa inverkan som detta tillvägagångssätt har på medborgarnas uppfattning om unionen. Parlamentet upprepar framför allt att unionen bör öka sina investeringar för att övervinna krisen.

10.    Europaparlamentet beklagar att rådet föreslagit godtyckliga nedskärningar i budgetposterna för administration och stöd som finansierar genomförandet av centrala EU-program, något som skulle kunna inverka negativt på inledandet av de nya programmen eftersom bristande administrativ kapacitet innebär en allvarlig risk för att genomförandet av unionens politik hämmas.

11.    Europaparlamentet är djupt bekymrat över rådets användning av dubbla måttstockar när det gäller EU-budgeten genom att å ena sidan efterlysa en ökning av unionens medel på områden som kan skapa hållbar tillväxt och å andra sidan föreslå stora nedskärningar inom centrala områden som forskning, innovation, rymdteknik, infrastruktur, små och medelstora företag och energi.

12.    Europaparlamentet välkomnar den åsikt som 13 medlemsstater framfört, nämligen att de är övertygade om att den överenskomna nivån på betalningsbemyndiganden kan vara otillräcklig och kan komma att lägga stor press på unionen när det gäller att i tid uppfylla sina rättsliga skyldigheter och fullgöra de åtaganden som redan gjorts. Parlamentet påminner om att i enlighet med artikel 323 i fördraget ska "Europaparlamentet, rådet och kommissionen [...] se till att det finns finansiella medel tillgängliga för att unionen ska kunna fullgöra sina rättsliga förpliktelser gentemot tredje man."

13.    Europaparlamentet anser att rådet har ett starkt politiskt ansvar för den mycket spända situationen när det gäller betalningarna eftersom rådet år efter år inte lyckas samla den kvalificerade majoritet som krävs för att säkra en betalningsnivå som gör det möjligt för unionen att täcka obestridliga betalningsbehov. Parlamentet kritiserar skarpt att detta successivt har lett till att det skapats ett strukturellt underskott i unionens budget, vilket strider mot fördragets principer och äventyrar kommissionens förmåga att uppfylla sina rättsliga åtaganden.

14.    Europaparlamentet noterar samtidigt att den nuvarande utformningen av EU-budgeten, det vill säga att betalningsbemyndigandena är kopplade till nationella bidrag, kan medföra att medlemsstaterna i större utsträckning gör negativa val, särskilt i tider då vikten av balanserade nationella budgetar står i centrum för diskussionen. Parlamentet betonar dock att en sådan betalningsnivå är ett direkt resultat av en motsvarande nivå på åtagandebemyndigandena, som rådet formellt har antagit med den kvalificerade majoritet som krävs i samband med det årliga budgetförfarandet.

15.    Europaparlamentet beklagar den inneboende konflikten mellan å ena sidan rådet och å andra sidan parlamentet och kommissionen. Parlamentet efterlyser möjligheter att omvandla dessa spänningar till ett mer produktivt åsiktsutbyte. Parlamentet hoppas att öppenheten för nya attityder och förslag till slut kommer att leda till strukturella förändringar som främjar en överenskommelse om en balanserad budget som återspeglar både parlamentets och rådets strävanden och intressen.

Parlamentets behandling

16.    Europaparlamentet betonar att förutom att genomföra den politiska överenskommelse som nåddes i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen 2014–2020 när det gäller tidigareläggning av anslag för specifika politiska mål, föreslog kommissionen inte några ytterligare insatser för att ge utrymme för de prioriteringar som parlamentet ställt upp och som även stats- och regeringscheferna i Europeiska rådet kommit överens om. Parlamentet beslutar därför att öka anslagen för unionens politiska mål och strategiska prioriteringar på ett antal områden.

17.    Europaparlamentet beslutar sig för att koncentrera sina insatser till de program som är centrala för Europa 2020-strategin och som syftar till att främja tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning, nämligen Horisont 2020, Cosme, Erasmus+, den digitala agendan, Progress och den sociala agendan (inklusive Eures och instrumentet för mikrokrediter) eftersom dessa program på ett föredömligt sätt visar hur unionen bidrar till en innovativ och blomstrande ekonomi i hela Europa. Parlamentet förstärker dessutom program som är av avgörande betydelse för att unionens dagordning för den yttre politiken ska ge resultat såsom grannskapspolitiken, utveckling och humanitärt bistånd. Parlamentet anser också att det är nödvändigt att öka finansieringen av viktiga program och initiativ för att bekämpa orättvisor, såsom fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, Ett Europa för medborgarna och främjandet av jämställdhet mellan könen.

18.    Europaparlamentet fastställer därför den totala anslagsnivån för 2015 till 146 348,9 miljoner respektive 146 416,5 miljoner EUR för åtagande- respektive betalningsbemyndigandena.

Lösa problemet med den återkommande betalningskrisen

19.    Europaparlamentet stöder kommissionens förslag om att till fullo utnyttja de resurser som är tillgängliga under betalningstaket för 2015 vilket innebär att det inte kommer att finnas någon marginal under detta betalningstak. Parlamentet återinför alla belopp med vilka rådet minskat betalningsbemyndigandena, på grundval av nuvarande och förväntade genomförandemönster.

20.    Europaparlamentet betonar emellertid att inte ens ett fullständigt utnyttjande av 2015 års betalningstak räcker för att på ett adekvat sätt ta itu med unionens ständiga betalningsproblem som har förekommit sedan 2010 års EU-budget. Parlamentet noterar särskilt de senaste årens enorma ansamling av betalningar som har lett till det ovanligt höga beloppet 23,4 miljarder EUR i slutet av 2013 enbart för sammanhållningspolitiken, och parlamentet befarar att det eventuellt kan bli lika högt i slutet av 2014. Parlamentet betonar därför att det återkommande problemet med brist på betalningar måste hanteras effektivt och utan dröjsmål. Parlamentet beslutar därför att anslå 4 miljarder EUR mer än kommissionen gör i sitt förslag när det gäller betalningarna för ett antal budgetposter, bland annat de viktigaste budgetposterna som avser åtgärder inom ramen för budgetramen för 2007–2013 som håller på att avslutas, där situationen för betalningarna är mycket kritisk.

21.    Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att vara redo att lägga fram relevanta förslag för utnyttjandet av de flexibilitetsmekanismer som ingår i förordningen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet upprepar sin avsikt att inte acceptera någon snäv tolkning av bestämmelserna om flexibilitet och särskilda instrument som ingår i förordningen om den fleråriga budgetramen och det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013, som parlamentet lyckades förhandla fram.

22.    Europaparlamentet insisterar ännu en gång på att alla betalningsbemyndiganden som mobiliserats genom utnyttjandet av särskilda instrument måste föras in i budgeten utöver taket för betalningar i den fleråriga budgetramen.

23.    Europaparlamentet påminner om det slående exemplet med den allvarliga bristen på betalningsbemyndiganden för humanitärt bistånd som uppkom i slutet av 2013 och under första kvartalet 2014, och som bara kunde lösas tack vare kortsiktiga och tillfälliga lösningar i form av överföringar inom den antagna budgeten. Parlamentet är ytterst bekymrat över att en sådan situation sannolikt skulle kunna uppkomma även inom andra politikområden såsom forskning och utveckling och innovation.

24.    Europaparlamentet betonar att för att tydligt fastställa behoven för 2015 som härrör från tidigare år bör förhandlingarna om de ytterligare betalningsbehoven för 2014 avslutas innan förlikningen om 2015 års budget äger rum. Parlamentet upprepar att förslagen till ändringsbudget 2, 3 och 4/2014 bör betraktas som ett paket och att rådet inte kan förvänta sig att dra nytta av den oväntade inkomst som uppkom genom att överskottet och bötesbelopp fördes in i budgeten utan att tillmötesgå behovet av ytterligare betalningar som presenterades i förslaget till ändringsbudget 3/2014. Parlamentet påpekar att om samtliga förslag till ändringsbudget 2, 3 och 4/2014 antas utan ändringar skulle det innebära en sammanlagd budgeteffekt på endast 106 miljoner EUR i ytterligare BNI-bidrag från medlemsstaterna för att säkerställa tillräckliga betalningsbemyndiganden under 2014 för att täcka unionens befintliga rättsliga åtaganden.

25.    Europaparlamentet understryker att den anslagsnivå, särskilt när det gäller betalningarna, som parlamentet antog vid sin behandling bygger på antagandet att samtliga förslag till ändringsbudgetar för 2014 som lagts fram antas till fullo.

26.    Europaparlamentet betonar att för att se till att det finns tillräckliga resurser för de unionsomfattande investeringsplanerna (som nämndes av Europeiska rådet i juni 2014 och framhävdes som viktiga politiska prioriteringar av den blivande kommissionsordföranden Juncker i dennes politiska riktlinjer(8)), fullföljandet av sysselsättningsinitiativet för unga, särskilt den europeiska garantin för unga människor från och med budgeten för 2016, och för att kunna ta itu med det ihållande problemet med betalningsbemyndigandena, bör översynen av den fleråriga budgetramen för 2014–2020 efter valet, i enlighet med artikel 2 i förordningen om den fleråriga budgetramen, inledas så snart som möjligt av den nya kommissionen.

Rubrik 1a

27.    Europaparlamentet noterar att rubrik 1a har drabbats av den största andelen av rådets nedskärningar, både när det gäller åtagandena (-323,5 miljoner EUR jämfört med budgetförslaget) och när det gäller betalningarna (-1 335 miljoner EUR), trots att Europeiska rådet i juni 2014 på nytt satte tillväxt, konkurrenskraft och skapandet av arbetstillfällen överst på sin politiska dagordning. Parlamentet betonar att en del av dessa nedskärningar inte är i linje med överenskommelsen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, eftersom de innebär en kraftig minskning av Horisont 2020 (med 190 miljoner EUR i åtagandena jämfört med budgetförslaget), som senarelades betydligt med 200 miljoner EUR 2014, samt Iter-programmet (-11,2 miljoner EUR), som i stället bör tidigareläggas till 2015 för att kompensera senareläggningen 2014.

28.    Europaparlamentet anser att med hänsyn till energiberoendet av Ryssland är det också mycket viktigt att främja energisäkerheten, förnybar energi och energieffektivitet, särskilt i de medlemsstater som är mest beroende av rysk gas. Parlamentet vill se en anpassning av utgiftsmålen för energianslagen inom Horisont 2020 till de åtaganden som gjordes under lagstiftningsprocessen.

29.    Europaparlamentet motsätter sig rådets nedskärningar av fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) (-34,4 miljoner EUR), vilket läggs till senareläggningen av detta program för 2015, något som redan beaktats i budgetförslaget i enlighet med överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet är bekymrat över risken för en ineffektiv inledning på detta strategiska program som är av stor betydelse för de framtida investeringarna i telekommunikation, transport- och energiinfrastruktur som ytterligare kan främja sysselsättningen i Europa.

30.    Europaparlamentet beslutar därför att generellt återinföra nivån i budgetförslaget för 2015 för samtliga nedskärningar som rådet gjort, både när det gäller åtagandena och betalningarna. Parlamentet ökar dessutom anslagen för vissa budgetposter inom programmen i överensstämmelse med parlamentets prioriteringar under rubrik 1a (Horisont 2020, Cosme, Erasmus+, den digitala agendan, den sociala agendan) genom att utnyttja marginalen till fullo (en total ökning i förhållande till budgetförslaget med 200 miljoner EUR).

31.    Europaparlamentet anser också att det är nödvändigt att öka budgetposterna för FSE som avser energi med totalt 34 miljoner EUR för att delvis mildra effekten av senareläggningen av detta program för andra året i rad som ett resultat av överenskommelsen om den fleråriga budgetramen. Parlamentet anser också att ökade investeringar i den digitala agendan och bredband är en prioritering och ökar därför anslagen för FSE-telekommunikationsnätverk med 12 miljoner EUR utöver budgetförslaget.

32.    Det är viktigt att främja finansiellt stöd till små och medelstora företag för att unionens ekonomi ska kunna förnya sig genom tillväxt och ta sig ur krisen och på så sätt bidra till kampen mot arbetslösheten. Betydelsen av innovation i små och medelstora företag för unionens konkurrenskraft betonas ofta men parlamentet anser att finansieringen är otillräcklig. Parlamentet beslutar därför att öka åtagandebemyndigandena till förmån för små och medelstora företag och entreprenörskap med 26,5 miljoner EUR över nivån i budgetförslaget. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att genomförandet kännetecknas av ett verkligt nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt. Parlamentet uppmanar också kommissionen att anslås tillräckliga medel för genomförandet av de åtgärder som ingår i den gröna handlingsplan för små och medelstora företag.

33.    Europaparlamentet ökar åtagandena för de tre tillsynsmyndigheterna (Eba, Eiopa och Esma) utöver budgetförslaget med ett totalt belopp på 6,1 miljoner EUR.

34.    Europaparlamentet är bekymrat över att antalet ärenden som påverkas av betalningsbristen under rubrik 1a ökar, särskilt under Horisont 2020, där förfinansieringen minskas och ett avsevärt antal projekt blockeras, och det är risk för ett avbrott i betalningarna i Erasmus+-programmet. Parlamentet är oroat över det stora antal program som nästan har använt upp alla tillgängliga medel för 2014, flera månader innan tidsfristen för att lämna in räkningarna har löpt ut.

35.    Europaparlamentet välkomnar de första stegen mot en reform av EFRAG, och framhåller att Maystadt-rekommendationerna måste genomföras fullt ut, inklusive att EFRAG:s arbete ska begränsas till IFRS-standarder och att arbetet vad gäller små och medelstora företag och skattefrågor ska fasas ut.

36.    Europaparlamentet betonar den roll som innovation inom små och medelstora företag spelar för att driva på återhämtningen av unionens ekonomi. Parlamentet förväntar sig att kommissionen fullgör sina rättsliga och budgetmässiga åtaganden när det gäller instrumentet för små och medelstora företag inom Horisont 2020, och uppmanar rådet att möjliggöra detta genom att ställa lämpliga anslag till förfogande. Parlamentet uppmanar kommissionen att från 2016 inrätta en separat budgetpost för instrumentet för små och medelstora företag, i syfte att göra budgettillsynen och budgetkontrollen tydligare, samt att se till att genomförandet av instrumentet kännetecknas av ett verkligt nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt.

37.    Europaparlamentet välkomnar det paket om ett kretsloppssamhälle som kommissionen offentliggjorde den 2 juli 2014(9), och kräver att tillräckliga resurser anslås för genomförandet av dess åtgärder.

Rubrik 1b

38.    Europaparlamentet är djupt bekymrat över att rådet, samtidigt som det låter nivån för åtagandebemyndigandena vara lika hög som i budgetförslaget (49 227 miljoner EUR), har minskat betalningsbemyndigandena med 220 miljoner EUR, vilket innebär att betalningsnivån fastställs till 51 382 miljoner EUR.

39.    Europaparlamentet understryker att den största andelen utestående åtaganden finns under rubrik 1b och förhindrar att medel som redan använts av de stödberättigade medlemsstaterna och regionerna ersätts. Parlamentet betonar att denna praxis fått allvarliga konsekvenser för de medlemsstater och regioner som drabbats hårdast av krisen. Parlamentet beklagar att rådet fullständigt verkar bortse från detta problem. Parlamentet betonar att under en period då de flesta medlemsstater ställs inför utmaningen att hitta finansieringskällor för projekt som kan leda till skapandet av sysselsättning är unionens regionalpolitik ett viktigt verktyg för att komma till rätta med sådana brister.

40.    Europaparlamentet beslutar att återinföra budgetförslagets belopp för betalningarna för budgetposterna för de nya programmen, som skurits ned av rådet och att överskrida beloppen i budgetförslaget för betalningarna för ett antal budgetposter, särskilt med avseende på slutförandet av programmen inom ramen för den fleråriga budgetramen för 2007–2013.

41.    Europaparlamentet beslutar att anslå ett belopp som är 20,2 miljoner EUR högre än budgetförslaget för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt (FEAD) och pilotprojekt och förberedande åtgärder. Parlamentet har för avsikt att ändra kommissionens förslag till utnyttjande av flexibilitetsinstrumentet för att komplettera finansieringen av de cypriotiska strukturfondsprogrammen under rubrik 1b upp till det fulla beloppet 100 miljoner EUR efter det att förhandlingarna med rådet har avslutats.

42.    Europaparlamentet är fullt övertygat om att EU-anslag, särskilt anslagen till sysselsättningsinitiativet för ungdomar, inte bör användas för att stödja nationella strategier, utan att de bör användas för att ge ytterligare stöd till ungdomar på ett sätt som kompletterar och stärker de nationella programmen.

43.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo utnyttja de medel som avsatts för att stödja unga arbetslösa. Parlamentet påminner om den politiska överenskommelse som är kopplad till den fleråriga budgetramen för 2014–2020 om att tidigarelägga finansieringen inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga liksom de motsvarande belopp som planerats inom ramen för Europeiska socialfonden, i syfte att tillhandahålla nödvändig hjälp under programperiodens första år. Parlamentet gläder sig över att kommissionen och rådet respekterar denna överenskommelse med avseende på de föreslagna beloppen. Parlamentet uttrycker sin oro över vissa medlemsstaters förmåga att utnyttja stödet när det gäller sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet påminner om att i enlighet med förordningen om den fleråriga budgetramen ska marginaler som förblir tillgängliga under budgetramens tak för åtagandebemyndiganden för åren 2014–2017 utgöra en samlad marginal inom budgetramen för åtaganden, som ska göras tillgänglig över de tak som fastställs i budgetramen för åren 2016–2020 för politiska mål på området för tillväxt och sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättning.

Rubrik 2

44.    Europaparlamentet välkomnar den ökning av åtagandebemyndigandena för det nya Life-programmet för miljö och klimatpolitik som kommissionen föreslagit och förväntar sig att programmet ska vara helt på plats 2015, och att det då även ska finnas en första uppsättning finansiella instrument. Parlamentet beklagar dock att mindre program såsom Life-programmet och Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF) drabbas av de största nedskärningarna av rådet under denna rubrik, både när det gäller åtaganden och betalningar, vilket därmed påverkar uppfyllandet av deras mål. Parlamentet beklagar också rådets omotiverade nedskärningar av anslagen till skolfrukts- och skolmjölksprogrammen. Parlamentet återinför därför beloppen i budgetförslaget för alla budgetposter där rådet gjort nedskärningar.

45.    Europaparlamentet håller med om att det behövs ytterligare stöd för att lindra effekterna av Rysslands importstopp för vissa jordbruks- och fiskeprodukter från unionen. Parlamentet välkomnar de akuta stödåtgärder som kommissionen vidtagit som en första reaktion på krisen. Parlamentet ökar därför unionens medfinansiering för säljfrämjande åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken med 30 miljoner EUR för att hjälpa producenterna att hitta alternativa försäljningsmöjligheter samtidigt som 5 miljoner EUR anslås i ytterligare stöd för fiskare genom EHFF. Parlamentet beslutar också att öka beloppet för skolfruktsprogrammet med 7 miljoner EUR och skolmjölksprogrammet med 4 miljoner EUR utöver beloppen i kommissionens budgetförslag.

46.    Europaparlamentet konstaterar att om man tar hänsyn till samtliga ändringsförslag under denna rubrik, inklusive 2,9 miljoner EUR för pilotprojekt och förberedande åtgärder, uppgår det totala beloppet för rubrik 2 till 59,3 miljarder EUR, vilket innebär att det återstår en marginal på 293,4 miljoner EUR under taket.

Rubrik 3

47.    Europaparlamentet understryker att rubrik 3 visserligen bara utgör 1,5 % av unionens budget och därmed är den minsta rubriken i den fleråriga budgetramen när det gäller finansiella anslag, men att rubrik 3 omfattar områden som är centrala för EU-medborgarna och för de nationella regeringarna, såsom asyl- och migrationspolitik och inre säkerhet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och rådet att under de kommande åren fortsätta öka de finansiella och politiska ansträngningarna under denna rubrik.

48.    Europaparlamentet beklagar att budgetförslaget minskar åtagandebemyndigandena med 1,9 % från 2 171,998 EUR till 2 130,721 miljoner EUR jämfört med 2014 års budget, vilket innebär att det återstår en marginal på ungefär 115 miljoner EUR. Parlamentet beklagar att rådet har skurit ned åtagandebemyndigandena med ytterligare 30,2 miljoner EUR och betalningsbemyndigandena med ytterligare 28,5 miljoner EUR jämfört med budgetförslaget (vilket motsvarar -1,42 % i åtagandebemyndiganden och -1,51 % i betalningsbemyndiganden). Parlamentet noterar i detta sammanhang att rubrik 3 är en av de rubriker som drabbats hårdast av rådets nedskärningar.

49.    Europaparlamentet anser att de ytterligare nedskärningar som rådet föreslagit kommer att äventyra genomförandet av program och åtgärder i rubrik 3. Parlamentet understryker vikten av att låta anslagen vara lika höga som i budgetförslaget för budgetposterna ”garantera skyddet av de grundläggande rättigheterna och öka allmänhetens möjligheter” och ”främja diskrimineringsförbudet och jämställdheten” för genomförandet av programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020. Parlamentet avser därför att generellt återinföra budgetförslagets belopp för alla budgetposter under denna rubrik. Parlamentet beslutar dessutom att öka anslagen för ett visst antal budgetposter utöver beloppen i budgetförslaget, främst inom programmen Kreativa Europa, Ett Europa för medborgarna och multimedieåtgärder samt det gemensamma asylsystemet (en ökning av åtagandebemyndigandena med ett totalt belopp på 53,2 miljoner EUR utöver budgetförslaget, inklusive byråer och pilotprojekt och förberedande åtgärder).

50.    Europaparlamentet påminner om den gemensamma förklaringen från de tre institutionerna om att det årliga budgetförfarandet för den fleråriga budgetramen 2014–2020 på lämpligt sätt ska ta hänsyn till jämställdhetsperspektivet. Parlamentet påpekar behovet av ytterligare ansträngningar i detta avseende och av ett gemensamt tillvägagångssätt för de tre institutionerna för att säkerställa en effektiv integrering av jämställdhetsperspektivet i det årliga budgetförfarandet. Parlamentet upprepar sin uppmaning att jämställdhetsanalyser bör utgöra en integrerad del av unionens budgetförfarande och att det aktivt bör involvera samtliga aktörer på alla nivåer av processen för att framsteg ska kunna göras när det gäller unions åtagande om jämställdhet.

51.    Europaparlamentet påminner om att en rättvis och transparent fördelning av medlen mellan de olika målen för asyl-, migrations- och integrationsfonden var en prioritering för parlamentet under förhandlingarna som ledde till antagandet av den fonden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att öka antalet budgetposter inom asyl-, migrations- och integrationsfonden för att främja ökad förståelse och transparens för hur de medel som tilldelas de olika målen och därmed dessa budgetposter kommer att användas.

52.    Europaparlamentet håller med om att det europeiska medborgarinitiativet behöver mer stöd. Parlamentet beslutar därför att inrätta en ny budgetpost i rubrik 3: "Genomförande av europeiska medborgarinitiativ och andra instrument för deltagardemokrati" med 1 miljon EUR i åtagandebemyndiganden.

53.    Europaparlamentet betonar behovet och vikten av kontinuerliga utvärderingar av hur alla fonder och program genomförs och hur parlamentets resurser används, i syfte att upptäcka eventuella brister i ett tidigt skede, och hur effektiva resurserna är.

Rubrik 4

54.    Europaparlamentet beklagar rådets nedskärningar av rubrik 4 (-0,83 % i åtagandebemyndiganden och -5,24 % i betalningsbemyndiganden), vilket innebär att rubriken är den som drabbats hårdast av rådets nedskärningar av betalningsbemyndigandena. Parlamentet upprepar att trots att rubrik 4 utgör mindre än 6 % av unionens totala budget så är det utgifterna under denna rubrik som speglar unionens engagemang utanför unionen och därför bör det finnas tillräckligt med resurser så att unionen kan spela sin roll som global aktör.

55.    Europaparlamentet fördömer med kraft rådets nedskärningar av åtagandebemyndigandena för humanitärt bistånd vilket inte är någon lösning på problemet med överföringar av obetalda fakturor från tidigare budgetår och äventyrar ett smidigt genomförande av den här politiken och därmed utsätter stödmottagarna för livsfara. Parlamentet betonar att nivån på betalningsbemyndigandena för reserven för katastrofbistånd bör motsvara nivån på åtagandebemyndigandena och måste föras in i budgeten utöver betalningstaket i den fleråriga budgetramen. Parlamentet betonar att klyftan mellan åtagande- och betalningsbemyndigandena för det humanitära biståndet bör minskas så att hänsyn tas till de korta utgiftsperioderna på detta område för att få bukt med vanan att föra över obetalda fakturor från tidigare år. Parlamentet fördömer med kraft de negativa effekter som nedskärningarna av betalningarna, även uppskjutna betalningar och försenade insatser, som är en följd av en otillräcklig budget, får för det humanitära biståndet, och anser att detta är särskilt olyckligt när så många människor påverkas av den tilltagande instabiliteten i randområdena. Parlamentet anser att dessa händelser är tråkiga men samtidigt kraftfulla larmsignaler för behovet av ett mer realistiskt sätt att budgetera.

56.    Europaparlamentet påminner om det internationella åtagandet från unionen och dess medlemsstater att öka utgifterna för det offentliga utvecklingsbiståndet (ODA) till 0,7 % av BNI och uppnå millennieutvecklingsmålen senast 2015, och parlamentet begär därför att anslagen för tematiska områden som omfattas av instrumentet för finansiering av utvecklingssamarbetet ökas för att uppfyllandet av utvecklingsåtagandena efter 2015 ska komma närmare.

57.    Europaparlamentet betonar sitt stöd för fredsprocessen i Mellanöstern och sin beslutsamhet att se till att UNRWA och den palestinska myndigheten får tillräckligt med ekonomiskt stöd genom att öka nivån för åtagandebemyndigandena med 35,5 miljoner EUR utöver budgetförslaget. Parlamentet är förvånat över att rådet på nytt har minskat betalningsbemyndigandena i budgetförslaget för UNRWA och den palestinska myndigheten med 2,4 miljoner EUR utan någon tydlig motivering, och anser att denna budgetpost hade för låga anslag redan i budgetförslaget.

58.    Europaparlamentet understryker behovet att ge stöd till unionens grannländer i öster och söder som står inför enorma utmaningar med avseende på en demokratisk övergång och konsolidering, ekonomisk och social utveckling, invandring och stabilitet. Parlamentet betonar de ytterligare insatser som krävs för att hantera situationen i Ukraina. Parlamentet begär därför att ytterligare 203,3 miljoner EUR utöver budgetförslaget anslås till europeiska grannskapsinstrumentet för att göra det möjligt för unionen att ta sitt ansvar i sina östra och södra grannländer.

59.    Europaparlamentet anser att de nedskärningar som rådet gjort i parlamentets prioriterade budgetposter är oacceptabla och föreslår att budgetförslaget återinförs när det gäller de budgetposter som rådet minskat och att beloppen för åtagandebemyndigandena för några budgetposter som är av strategisk betydelse för EU:s yttre förbindelser till och med bör vara högre än i budgetförslaget och uppgå till totalt 400,55 miljoner EUR (humanitärt bistånd, europeiska grannskaps- och partnerskapsinstrument, instrumentet för utvecklingssamarbete, instrumentet för stöd inför anslutningen, europeiska initiativet för demokrati och mänskliga rättigheter, stabilitetsinstrumentet och pilotprojekt och förberedande åtgärder). Parlamentet noterar att dessa ökningar förbrukar hela marginalen under rubrik 4 samt ytterligare 66 miljoner EUR som härrör från minskade anslag från budgetposter som flyttats till utrikestjänstens budget.

60.    Europaparlamentet anser att det är nödvändigt att öka anslagen för den turkcypriotiska budgetposten för att göra det möjligt att fortsätta unionens finansiella stöd för att arbetet i kommittén för saknade personer i Cypern och i den tekniska kommittén för kulturarvsfrågor.

61.    Europaparlamentet godkänner överföringen av budgetposterna för EU:s särskilda representanter (EUSR) till Europeiska utrikestjänstens budget i syfte att främja en bättre integration av dem i Europeiska utrikestjänsten, i enlighet med det förslag som den höga representanten/vice ordföranden gjorde i översynen av Europeiska utrikestjänsten, parlamentets rekommendation av den 13 juni 2013 och Europeiska revisionsrättens särskilda rapport nr 11/2014. Parlamentet förväntar sig att den slutliga överföringen ska ha avslutats före den 1 januari 2016.

Rubrik 5

62.    Europaparlamentet påminner om att budgetförslaget återspeglar den senaste reformen av tjänsteföreskrifterna, inklusive förändringar i beräkningen av löne- och pensionsjusteringar och den pågående personalnedskärningen.

63.    Europaparlamentet beklagar att rådet trots detta har minskat anslagen i rubrik 5 med 27,6 miljoner EUR och att 16,7 miljoner EUR av detta belopp kommer från kommissionens administrativa budget för utgifter för tjänstemän och tillfälligt anställda till följd av att det schablonmässiga avdraget har ökats.

64.    Med tanke på att kommissionen minskar sin totala personalstyrka för tredje året i rad och att dess prognoser för vakanta tjänster bör anses vara tillförlitliga och baseras på faktiska förväntningar från institutionernas sida anser Europaparlamentet att denna ökning av det schablonmässiga avdraget (till 4,5 % för kommissionens huvudkontor och 6,0 % för delegationerna) är godtycklig.

65.    Europaparlamentet noterar dessutom rådets uttalande som är bifogat dess ståndpunkt angående "vikten av att noggrant övervaka anslagen för alla kategorier av extern personal, mot bakgrund av den extra kapacitet som skapades när arbetstiden höjdes till 40 timmar i veckan" och de parallella nedskärningarna på sammanlagt 20,8 miljoner EUR avseende stödutgifter inom olika politikområden. Parlamentet anser att förutom de hot som denna typ av nedskärningar innebär, vilket redan nämnts, är de dåligt motiverade. Parlamentet påminner om att i enlighet med det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 var det meningen att den förmodade ytterligare kapaciteten skulle neutraliseras genom att personalen minskas med 5 %. Parlamentet noterar i detta avseende att kommissionen redan mer än väl uppfyller sina åtaganden eftersom den minskar alla kategorier av personal, oavsett om de finansieras av rubrik 5 eller av andra rubriker.

66.    Europaparlamentet återinför därför budgetförslagets anslag för alla budgetposter som avser utgifter för administration och stöd och för alla budgetposter i rubrik 5 i vilka rådet gjort nedskärningar.

67.    Europaparlamentet beslutar att föra vissa anslag till reserven tills kommissionen har ändrat reglerna för expertgrupper och ser till att dessa ändrade regler tillämpas till fullo inom alla generaldirektorat.

Byråer

68.    Europaparlamentet stöder i stort set kommissionens bedömning av byråernas budgetbehov och noterar att kommissionen redan har minskat byråernas ursprungliga äskanden betydligt.

69.    Europaparlamentet anser därför att ytterligare nedskärningar av rådets förslag skulle äventyra byråernas funktion och göra det omöjligt för dem att fullfölja de uppdrag de tilldelats av den lagstiftande myndigheten.

70.    Europaparlamentet kan emellertid inte acceptera kommissionens hållning när det gäller personalen, det vill säga att förutom att byråernas tjänsteförteckningar ska minskas med 1 % på grundval av den politiska överenskommelsen om den fleråriga budgetramen, som gäller för samtliga institutioner och organ, ska byråerna bidra med ytterligare 1 % av sin personal till en ”central pool för omfördelningar”.

71.    Europaparlamentet betonar att den minskning av personalen som man kommit överens om ska grunda sig på befintlig personal och befintliga uppgifter på referensdagen den 31 december 2012, och att eventuella nya uppgifter för de befintliga byråerna eller inrättandet av nya byråer måste åtföljas av ytterligare resurser.

72.    Europaparlamentet understryker att det överenskomna målet om en minskning på 5 % måste nås före utgången av 2017, och att byråerna bör ha viss flexibilitet när det gäller vilka år de konkret genomför dessa nedskärningar för att ge dem möjlighet att utnyttja naturliga fluktuationer i personalomsättningen i syfte att minimera kostnaderna för unionens sysselsättningsplan och andra kostnader i samband med förtida upphävanden av anställningskontrakt.

73.    Europaparlamentet ändrar därför ett antal byråers tjänsteförteckningar i syfte att genomföra den överenskomna minskningen på 1 %, hantera förfinansierade poster på annat sätt eller för att anpassa personalen till ytterligare uppgifter.

74.    Europaparlamentet beslutar att öka 2015 års budgetanslag för de tre myndigheterna för finansiell tillsyn. Parlamentet anser att dessa anslag bör återspegla behovet att utföra de uppgifter som krävs, med hänsyn till att allt fler förordningar, beslut och direktiv har antagits och antas för att hantera den rådande finansiella och ekonomiska krisen, vilken är starkt kopplad till finanssektorns stabilitet

75.    Europaparlamentet beslutar också att öka anslagen till Europeiska sjösäkerhetsbyrån och Europeiska fiskerikontrollbyrån samt till ett antal byråer under rubrik 3, till följd av de ytterligare uppgifter som anförtrotts dem (Frontex, Europeiska centrumet för kontroll av narkotika och narkotikamissbruk och det europeiska stödkontoret för asylfrågor).

Pilotprojekt och förberedande åtgärder

76.    Europaparlamentet har noggrant analyserat de föreslagna pilotprojekten och de förberedande åtgärderna med hänsyn till de pågående projektens resultat, med undantag för initiativ som redan omfattas av befintliga rättsliga grunder och med full hänsyn till kommissionens bedömning av projektens genomförbarhet. Parlamentet har beslutat att anta ett kompromisspaket bestående av ett begränsat antal pilotprojekt och förberedande åtgärder, även med tanke på de snäva marginalerna.

Övriga avsnitt

77.    Europaparlamentet påminner om att samtliga institutioners administrativa utgifter, pensioner och Europaskolorna ingår i rubrik 5 i den fleråriga budgetramen. Parlamentet konstaterar att de totala utgifterna under denna rubrik 2015 enligt budgetförslaget uppskattas till 8 612,2 miljoner EUR (+2,5 % jämfört med 2014 års budget), vilket ger en marginal på 463,8 miljoner EUR under taket, samtidigt som de totala utgifterna för samtliga institutioner 2015 uppskattas till sammanlagt 6 893,1 miljoner EUR (en ökning med +1,6 % jämfört med 2014 års budget), vilket ger en särskild marginal på 457,9 miljoner EUR.

78.    Europaparlamentet noterar rådets ståndpunkt om budgetförslaget, vilket innebar en generell minskning, utan hänsyn till särskilda behov, av institutionernas administrativa utgifter för 2015 till 6 865,6 miljoner EUR (eller med -27,5 miljoner EUR eller -0,4 %). Därmed ökas den särskilda marginalen artificiellt till 485,4 miljoner EUR.

79.    Europaparlamentet är förvånat över att rådet återigen detta år föreslår linjära nedskärningar av institutionernas administrativa utgifter. Parlamentet upprepar att budgeten för varje enskild EU-institution ska behandlas individuellt, eftersom uppdragen och situationerna skiljer sig åt, och att man inte kan tillämpa några universallösningar, utan i stället måste ta hänsyn till varje institutions utvecklingsstadium, operativa uppgifter, förvaltningsmål, behov av personal och fastighetspolitik. Parlamentet motsätter sig starkt rådets strategi enligt vilken antalet lediga tjänster ökas med 1 procentenhet över hela linjen, vilket innebär att marginalen ökas artificiellt. Parlamentet understryker att denna ökning, tillsammans med de tjänster som redan dragits in genom minskningen av personalstyrkan med 1 %, skulle tvinga vissa institutioner, som redan drabbats av den ovannämnda personalminskningen, att frysa rekryteringen av personal till lediga tjänster, vilket skulle hämma deras verksamhet.

80.    Europaparlamentet konstaterar att budgetförslaget omfattar justeringarna på 0,8 % för 2011 och 2012 av löner och pensioner inom samtliga institutioner och organ samt frysningen för 2013 och 2014. Parlamentet välkomnar att de flesta institutioner redan har justerat dessa löner och pensioner i sina budgetberäkningar.

81.    Europaparlamentet betonar att de tre institutionerna, kommissionen, rådet och parlamentet, av ömsesidig respekt bör acceptera budgetberäkningarna från budgetmyndighetens båda grenar utan att ändra dem ytterligare.

82.    Europaparlamentet konstaterar att parlamentet och rådet stöder alla eventuella besparingar och effektivitetsvinster som gjorts tack vare regelbundna omprövningar av pågående och nya uppgifter, men vidhåller att parlamentet och rådet måste anslå tillräckliga medel för att institutionerna ska kunna fungera väl, respektera sina interna och externa juridiska åtaganden och tillhandahålla unionsmedborgarna en verkligt professionell offentlig förvaltning. Parlamentet påminner om att man varit tvungen att genomföra de nya uppgifter som följer av Lissabonfördraget utan några extra medel.

83.    Europaparlamentet lovordar alla övriga institutioner för de besparingar och effektivitetsvinster som de redan har inlemmat i sina budgetar. Parlamentet understryker att ett korrekt, effektivt, öppet och ansvarsfullt utnyttjande av unionens resurser är en av de viktiga metoderna för att öka EU-medborgarnas förtroende. Parlamentet välkomnar de insatser som institutionerna gjort för att även i fortsättningen främja transparens, administrativ effektivitet, sund ekonomisk förvaltning och goda prioriteringar. Parlamentet anser att man bör fortsätta att tillämpa höga krav på transparens på ett likvärdigt sätt i alla EU-institutioner.

84.    Europaparlamentet återinför nivån på schablonavdragen – vilka ändrats av rådet över hela linjen – till den nivå som ursprungligen hade begärts av domstolen, revisionsrätten, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Europeiska utrikestjänsten, och återinför budgetförslagets anslag för respektive budgetpost.

Avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen

85.    Europaparlamentet påminner om att dess förslag till budgetberäkning för 2015 fastställdes till 1 794 929 112 EUR, vilket är en ökning med 2,24 % jämfört med budgeten för 2014. Parlamentet betonar emellertid att 0,67 % av denna ökning är kopplad till det rättsligt bindande exceptionella avgångsvederlaget när ledamöternas mandat löper ut och att 0,4 % är kopplad till överenskommelsen om justeringarna av löner och pensioner för 2011–2012. Parlamentet understryker att nivån på övriga utgifter därmed ökade med endast 1,18 % under 2014.

86.    Europaparlamentet betonar att parlamentet och rådet måste beakta behovet av en handlingsplan för ett enda säte så att man uppnår långsiktiga besparingar i unionens budget, vilket parlamentet har framhållit i åtskilliga tidigare resolutioner.

87.    Europaparlamentet välkomnar generalsekreterarens reviderade meddelande av den 17 september 2014, enligt vilket presidiets senaste beslut och tekniska justeringar införlivas i budgeten. Parlamentet påpekar att dessa ändringar är budgetneutrala. Parlamentet godkänner dessa ändringar av budgetberäkningen.

88.    Europaparlamentet minskar sin tjänsteförteckning för att leva upp till den personalminskning som man kom överens om inom ramen för reformen av tjänsteföreskrifterna.

89.    Europaparlamentet understryker att de politiska grupperna verksamhet inte avser deras administrativa arbete. Parlamentet noterar att de politiska grupperna sedan 2012 har frusit sina personalresurser, och att deras behov endast delvis täcktes under de föregående budgetåren. Parlamentet insisterar på att bemanningsnivån i de politiska grupperna under 2015 och de följande åren inte får underskrida den nuvarande nivån. Parlamentet påminner om att ett sådant beslut redan har fattats av parlamentet under den föregående valperioden(10).

90.    Europaparlamentet konstaterar att slutkostnaden för KAD-projektet uppskattas till 441,27 miljoner EUR i löpande priser (406,22 miljoner EUR i fasta priser) och att de finansiella behoven för KAD under 2015 skulle motsvara 128,91 miljoner EUR (eller 29 % av de totala kostnaderna). Parlamentet understryker att de återstående finansiella behoven för 2015, inbegripet tillgängliga budgetmedel som ännu inte utnyttjats, uppskattas till 84,8 miljoner EUR. Parlamentet anser att detta belopp kan komma att minska avsevärt genom en överföring vid utgången av 2014 och att den återstående delen bör finansieras med lån. Parlamentet påminner om att de totala betalningarna per år på grund av uppförandet av KAD-byggnaden i framtiden kommer att bli mycket lägre än hyreskostnaderna för jämförbara byggnader.

91.    Europaparlamentet beslutar att öka anslagen för finansieringen av Europeiska politiska stiftelser med 3 miljoner EUR, för att garantera att politiska stiftelser också helt och fullt kan utöva sin verksamhet i förhållande till hela spektrumet av politiska grupper samt intensifiera sin forskning och sin upplysningsverksamhet för att kommunicera och lägga fram idéer för att påskynda den europeiska integrationsprocessen. Parlamentet betonar att denna ökning kommer att vara budgetneutral, eftersom den kommer att räknas av från reserven för oförutsedda utgifter. Parlamentet fastställer därför att dess budget för 2015 totalt uppgår till 1 794 929 112 EUR. Parlamentet påpekar att detta kommer att motsvara en ökning med 0 % av nivån i den budgetberäkning som parlamentet antog vid plenarsammanträdet den 17 april 2014.

92.    Europaparlamentet välkomnar den gemensamma arbetsgruppens beslut att rekommendera ledamöterna att utnyttja flyg i ekonomiklass på kortare sträckor. Generalsekreteraren ombeds att senast i slutet av 2015 presentera en utvärdering av resultatet av denna rekommendation.

93.    Europaparlamentet välkomnar den gemensamma arbetsgruppens resultat av utvärderingen av möjliga besparingar i samband med kostnaderna för fordon och förare. Parlamentet förväntar sig att dessa besparingar kommer att tas med i kommande års budgetar.

Avsnitt IV – Domstolen

94.    Europaparlamentet understryker att kommissionen, trots ökningen utan motstycke av antalet ärenden, beslutade att ur budgetförslaget för domstolen stryka 12 nya tjänster avsedda att motverka flaskhalsar och i största möjliga utsträckning begränsa risken för att domar inte meddelas inom rimlig tid. Parlamentet betonar att kommissionen genom detta har äventyrat de tre domstolarnas produktivitet mot bakgrund av den fortsatta ökningen utan motstycke av antalet nya ärenden och därmed skapat en allvarlig risk för budgeten.

95.    Europaparlamentet godkänner inrättandet av 12 nya tjänster, enligt domstolens ursprungliga begäran. Parlamentet ökar således de motsvarande budgetposterna och justerar domstolens tjänsteförteckning till det förslag som lades fram i dess budgetberäkning.

96.    Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 3 %, så att domstolen kan hantera den ständigt ökande arbetsbördan på ett korrekt sätt och göra det möjligt för domstolen att till fullo utnyttja sin tjänsteförteckning. Parlamentet betonar att den minskning som föreslås av rådet helt står i strid med en personaltillsättningsgrad på 98 % (98 % – högsta möjliga siffra om hänsyn tas till den oundvikliga effekten av personalens rörlighet under året) och med en genomförandegrad för löner som uppgick till nästan 99 % under 2013.

97.    Europaparlamentet understryker att tribunalen, trots avsevärda ansträngningar, inte längre kan hantera den växande arbetsbördan. Parlamentet betonar att denna allmänna uppåtgående trend till fullo bekräftas av de uppgifter som observerats hittills för 2014 och kommer att fortsätta, bland annat till följd av ändringarna genom Lissabonfördraget (som kommer att utvidga domstolens jurisdiktion från och med den 1 december 2014 på området för frihet, säkerhet och rättvisa) och till följd av Kroatiens anslutning.

98.    Europaparlamentet betonar att antalet pågående ärenden, trots de omfattande produktivitetsinitiativ som hittills tagits, fortsätter att öka (+25 % under 2013, +6 % fram till slutet av juni 2014), samtidigt som risken för klagomål när det gäller oförmåga att meddela domar inom rimlig tid (särskilt i fråga om fall som lagts fram inför tribunalen där antalet ärenden nu är så högt att det knappt kan hanteras) nu har blivit verklighet – ett första klagomål lämnades in på dessa grunder i juni 2014, eventuellt med allvarliga följder för unionen. Parlamentet understryker att förseningar med att meddela domar inom rimlig tid i tribunalen, särskilt i samband med konkurrensrätt, i hög grad hindar den inre marknaden från att fungera korrekt och kan leda till ett avsevärt hot mot unionens budget.

99.    Europaparlamentet påminner om principöverenskommelsen mellan parlamentet och rådet enligt vilken antalet domare måste ökas. Parlamentet betonar att det under dessa omständigheter är mycket viktigt att så snart som möjligt nå en överenskommelse om att utse ytterligare domare till domstolen. Parlamentet för in 2 miljoner EUR i reserven för utnämningen av nio nya domare, och uppmanar domstolen att förelägga rådet och parlamentet en uppdaterad bedömning av de ytterligare finansiella behov som de nya domarna och personalen medför. Parlamentet räknar med att en överenskommelse nås inom rådet snarast möjligt och att lagstiftningsförfarandet kommer att vara avslutat före den 1 oktober 2015. Parlamentet betonar bestämt att det behov av ytterligare personal som utnämningen av nio domar skapar ska bedömas på ett ansvarsfullt sätt.

Avsnitt V – Revisionsrätten

100.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 2,1 %, så att revisionsrätten kan tillgodose sina behov när det gäller tjänsteförteckningen.

101.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för de budgetposter som är relaterade till löner för övriga anställda, så att revisionsrätten kan fullgöra sina rättsliga skyldigheter gentemot sin personal.

Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och avsnitt VII – Regionkommittén

Genomförande av samarbetsavtalet mellan Europaparlamentet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén

102.  Europaparlamentet påminner om att enligt samarbetsavtalet av den 5 februari 2014 skulle upp till 80 tjänster överföras från de två kommittéerna till parlamentet och att man kommit överens om en ökning av anslagen för den ökade politiska verksamheten och ytterligare behov i samband med externaliseringen av översättningen.

103.  Europaparlamentet är medvetet om att minst 60 tjänster förväntas överföras till parlamentet och att denna överföring kommer att genomföras i två etapper – den första från den 1 oktober 2014 och den andra senare under 2015. Parlamentet inför i budgeten justeringarna relaterade till överföringen av 42 tjänster (30 tjänster från EESK och 12 från ReK), vilken hänför sig till genomförandet av första etappen, och placerar hälften av anslagen för överföringen av de förväntade ytterligare tjänsterna (minst 6 från EESK och minst 12 från ReK) i reserven, för att dessa anslag ska kunna frigöras så snart som det slutliga beslutet om den återstående överföringen fattats. Parlamentet förväntar sig att den slutliga överföringen ska ha avslutats senast i juli 2015.

104.  Europaparlamentet välkomnar det pågående samarbetet mellan de två kommittéerna i administrativa frågor och uppmuntrar dem att ytterligare förstärka detta samarbete så att gemensamma mål kan uppnås och besparingar åstadkommas. Parlamentet uppmanar EESK och ReK att utreda hur de skulle kunna genomföra sina struktur- och organisationsreformer på ett samordnat sätt genom att öka sitt bilaterala samarbete.

Avsnitt VI – Europeiska ekonomiska och sociala kommittén

105.  Europaparlamentet justerar schablonavdraget till dess ursprungliga nivå på 4,5 %, så att Europeiska ekonomiska och sociala kommittén kan hantera den fortsatta minskningen av personalstyrkan.

Avsnitt VII – Regionkommittén

106.  Europaparlamentet understryker att 2015 års budget för Regionkommittén (ReK) kommer att kännetecknas av en ökning av dess politiska verksamhet, eftersom dess nya (sjätte) politiska mandat kommer att inledas i februari 2015, och det kommer att vara det första året som den fulla effekten av inrättandet av en femte politisk grupp inom ReK (ECR-gruppen) tas med i budgeten.

107.  Europaparlamentet motsätter sig starkt kommissionens nedskärningar av de utgifter som är kopplade till Regionkommitténs politiska verksamhet och därtill hörande kostnader eller kostnader relaterade till informations- och kommunikationsverksamheten. Parlamentet ökar, mot bakgrund av inledningen av Regionkommitténs nya mandat, de berörda budgetposterna.

Avsnitt VIII – Europeiska ombudsmannen

108.  Europaparlamentet konstaterar att rådet har minskat budgetförslagets anslag för ombudsmannen med 1,7 %. Parlamentet understryker att denna minskning kommer att skapa ett större tryck på ombudsmannens mycket begränsade budget och kommer att få omfattande följder för genomförandet av den nya ombudsmannens strategi och institutionens kapacitet att tjäna de europeiska medborgarna på ett effektivt och ändamålsenligt sätt. Parlamentet återinför därför alla de budgetpostsanslag som rådet hade skurit ned så att ombudsmannen kan uppfylla sitt mandat och sina åtaganden.

Avsnitt IX – Europeiska datatillsynsmannen

109.  Europaparlamentet påminner om att den huvudsakliga ökningen jämfört med 2014 års budget, om man inte beaktar oundvikliga rättsliga åtaganden såsom utgifter relaterade till mandatperiodens utgång för institutionens ledamöter eller lönejusteringar, är kopplad till inrättandet av Europeiska dataskyddsstyrelsens arbetsgrupp samt de nya särskilda verksamheter som fastställts för perioden 2014–2020.

110.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för budgetposterna relaterade till det nya mandatet för Europeiska datatillsynsmannens, inrättandet av Europeiska dataskyddsstyrelsens arbetsgrupp samt för de budgetposter som tryggar en välfungerande institution, i synnerhet i ljuset av dess nya strategi för perioden 2014–2020. Parlamentet understryker att odifferentierade nedskärningar av utgifter kan vara ytterst skadliga och kontraproduktiva, särskilt för en så liten institution.

Avsnitt X – Europeiska utrikestjänsten

111.  Europaparlamentet påminner rådet om att medlemsstaterna kom överens om att inrätta Europeiska utrikestjänsten och om att den behöver tillräckliga resurser för att utöva sin verksamhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fortsätta utforska möjligheter till synergi mellan de nationella ambassaderna och utrikestjänsten, t.ex. gemensamt utnyttjande av byggnader och säkerhetsarrangemang samt administrativt samarbete.

112.  Europaparlamentet justerar schablonavdragen till deras ursprungliga nivå på 5,3 % för Europeiska utrikestjänstens huvudkontor, 2,7 % för delegationerna och 7% för de militära utstationerade nationella experterna och återinför anslagen enligt vad som begärdes i budgetförslaget. Parlamentet betonar att en sådan ökning av schablonavdragen kommer att innebära en personalminskning utöver den obligatoriska nedskärningen på 1 % i tjänsteförteckningen och kommer därmed att hämma Europeiska utrikestjänstens verksamhet och hindra dess utveckling som ett nytt organ med ett ökande antal uppgifter.

113.  Europaparlamentet återinför budgetförslagets anslag för alla budgetposter i vilka rådet gjort nedskärningar, i synnerhet när det gäller anslag för att öka säkerheten i utrikestjänstens kommunikation, i syfte att ge den höga representanten och utrikestjänstens högre tjänstemän möjlighet att effektivt delta i mycket känsliga förhandlingar.

114.  Europarlamentet insisterar på att utrikestjänstens kommunikationssystem skyddas mot intrång, och att systemen för kommunikation, dels mellan utrikestjänsten och medlemsstaterna, dels mellan huvudkontoret och delegationerna, är säkra och moderna.

115.  Europaparlamentet stöder den höga representantens förslag om att i Europeiska utrikestjänstens budget inkludera de anslag som behövs för att öppna en ny delegation i Gulfområdet, där unionen är underrepresenterad(11). Parlamentet ökar därför de berörda budgetposterna enligt Europeiska utrikestjänstens begäran i budgetberäkningen.

116.  Europaparlamentet överför anslaget för gemensamma administrativa kostnader för kommissionens personal i delegationerna från avsnitt III (kommissionen) till avsnitt X (utrikestjänsten) i budgeten. Parlamentet understryker att denna överföring är budgetneutral, den påverkar inte kommissionens administrativa anslag eller arbetsvillkoren för kommissionens personal i delegationerna och den är i linje med den förenkling av förvaltningen av EU-delegationernas administrativa utgifter som efterlysts av utrikestjänsten och rådet och som revisionsrätten nyligen tagit upp i en rapport. Parlamentet understryker att överföringen kommer att genomföras av Europeiska utrikestjänsten och kommissionen i en anda av gott samarbete. Parlamentet uppmanar rådet att respektera budgetneutraliteten i denna överenskommelse.

o

o o

117.  Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, övriga institutioner och berörda organ samt till de nationella parlamenten.

(1)

EUT L 163, 23.6.2007, s. 17.

(2)

EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.

(3)

EUT L 347, 20.12.2013, s. 884.

(4)

EUT C 373, 20.12.2013, s. .1.

(5)

Antagna texter, P7_TA(2014)0247.

(6)

Antagna texter, P7_TA(2014)0450.

(7)

Antagna texter, P7_TA(2014)0358.

(8)

http://ec.europa.eu/about/juncker-commission/docs/pg_en.pdf

(9)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 2 juli 2014. Mot ett kretsloppssamhälle: Program för ett avfallsfritt Europa (COM(2014)0398).

(10)

Europaparlamentets resolution av den 23 oktober 2013 om rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2014 (P7_TA(2013)0437).

(11)

Europaparlamentets resolution av den 3 april 2014 om EU:s strategi gentemot Iran, Antagna texter, P7-TA(2014)0339.


BILAGA

GEMENSAMT UTTALANDE

Datum för 2014 års budgetförfarande och villkor för

arbetet i förlikningskommittén

A.     I enlighet med del A i bilagan till det interinstitutionella avtalet mellan Europaparlamentet, rådet och kommissionen om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning har Europaparlamentet, rådet och kommissionen nått enighet om följande viktiga datum för budgetförfarandet 2015:

1.          Ett trepartsmöte hålls på förmiddagen den 10 juli, innan rådets ståndpunkt antas.

[Kommissionen kommer att sträva efter att lägga fram budgetberäkningen för 2015 i början av juni.]

2.          Rådet kommer att sträva efter att anta sin ståndpunkt och översända den till Europaparlamentet senast vecka 36 (första veckan i september), för att göra det lättare att i rätt tid nå en överenskommelse med Europaparlamentet.

[Kommissionen kommer formellt att anta budgetförslaget den 24 juni och budgetförslaget för 2015 kommer att finnas tillgängligt på nätet på alla språk den 25 juni.]

3.          Europaparlamentets budgetutskott kommer att sträva efter att rösta om ändringarna av rådets ståndpunkt senast i slutet av vecka 41 (mitten av oktober).

[BUDG-utskottets sammanträde planerat till den 29 september – 1 oktober och den 6–7 oktober]

4.          Ett trepartsmöte sammankallas den 15 oktober innan Europaparlamentet inleder sin behandling.

5.          Europaparlamentet kommer att rösta om sin behandling i kammaren under vecka 43.

[Plenarsammanträde den 20–23 oktober]

6.          Förlikningsperioden inleds den 28 oktober. I överensstämmelse med bestämmelserna i artikel 314.4 c i EUF-fördraget kommer tidsfristen för förlikningen att löpa ut den 17 november 2014.

[I punkt 13 i del E i bilagan till det interinstitutionella avtalet fastställs följande: ”Skrivelsen om sammankallande av förlikningskommittén ska skickas senast den första arbetsdagen i den vecka som följer på den vecka då sammanträdet i parlamentet där omröstningen skedde avslutas, och förlikningen ska inledas följande dag.”

Skrivelsen måste sändas den 27 oktober, dvs. den sista möjliga dagen, för att den gemensamma texten ska kunna antas av budgetmyndighetens båda parter inom 14 dagar efter överenskommelsen, med beaktande av att det relevanta plenarsammanträdet äger rum vecka 48.]

7.          Förlikningskommittén sammanträder den 6 november i Europaparlamentets regi och den 14 november i rådets regi. Förlikningskommitténs sammanträden förbereds vid trepartsmöten. Ett trepartsmöte har planerats till den 11 november. Ytterligare trepartsmöten kan sammankallas under den 21 dagar långa förlikningsperioden.

B.     Villkoren för arbetet i förlikningskommittén fastställs i del E i bilagan till ovannämnda interinstitutionella avtal.

_____________________

.


YTTRANDE Utskottet för utrikesfrågor (3.9.2014)

Budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Zigmantas Balčytis

FÖRSLAG

Utskottet för utrikesfrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar de ökade åtagande- och betalningsbemyndigandena i rubrik 4 jämfört med innevarande år och anser att detta är absolut nödvändigt efter de drastiska nedskärningarna, men noterar att ökningen fortfarande är otillräcklig för att EU:s behov ska kunna tillgodoses. Parlamentet betonar att det är ytterst viktigt att säkerställa tillräcklig finansiering för EU:s globala verksamhet om man ska kunna leva upp till de ambitiösa målen som fastställts i Lissabonfördraget.

2.  Europaparlamentet noterar med särskild oro de nedskärningar som gjorts avseende det europeiska grannskapsinstrumentet och som följer på liknande kraftiga nedskärningar förra året. Parlamentet konstaterar att detta visserligen sker i enlighet med den fleråriga programplaneringen för det europeiska grannskapsinstrumentet, men betonar att den nuvarande situationen i grannskapet, både i öster och syd, inte medger att EU:s engagemang försvagas och efterlyser med starkt eftertryck en betydande ökning av de medel som anslås till båda regionerna.

3.  Europaparlamentet noterar i synnerhet att finansieringen som anslagits för fredsprocessen i Mellanöstern, Palestina och FN:s hjälporganisation för Palestinaflyktingar är otillräcklig. Parlamentet betonar att ökade medel behövs med tanke på den rådande humanitära krisen, det ökade antalet flyktingar, den faktiska situationen i området och förstörelsen av central infrastruktur på Gazaremsan .

4.  Europaparlamentet uppmärksammar den oroväckande situationen för betalningarna i rubrik 4, vilka kanske inte kommer att tillgodose behoven på fältet, trots de betydande ökningar jämfört med innevarande år som kommissionen föreslagit. Parlamentet välkomnar dock beslutet att låta åtaganden och betalningar motsvara varandra för instrumentet för humanitärt bistånd.

5.  Europaparlamentet noterar med särskild oro de kraftiga nedskärningarna av betalningsbemyndigandena för instrumentet som bidrar till stabilitet och fred (ISP) där det råder en betydande brist på betalningsbemyndiganden som redan begränsar EU:s kapacitet att reagera på akuta kriser under innevarande år. Parlamentet noterar att denna situation inte kan annat än förvärras av de nya nedskärningarna. Parlamentet betonar att ISP är ett centralt verktyg för EU:s krishanterings- och konfliktlösningsverksamhet, till exempel i Ukraina.

6.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att ge kommissionens tjänst för utrikespolitiska instrument tillräckliga resurser för att genomföra instrumentet som bidrar till stabilitet och fred, Gusp-aktiviteter, partnerskapsinstrumentet och valobservatörsuppdrag inom ramen för det europeiska instrumentet för demokrati och mänskliga rättigheter.

7.  Europaparlamentet avvisar rådets avsevärda nedskärningar av rubrik 4 som bara skulle förvärra den redan kritiska situationen, särskilt när det gäller betalningar. Parlamentet avvisar bestämt alla potentiella kopplingar mellan förhandlingarna om 2015 års budget och förhandlingarna om förslaget till ändringsbudget 3.

8.  Europaparlamentet betonar hur viktigt det är att Europeiska utrikestjänsten får tillräckliga medel för att förbereda ett möjligt öppnande av en EU-delegation i Iran om förhandlingarna slutförs med framgång och i enlighet med Europaparlamentets resolution av den 3 april 2014 om EU:s strategi för Iran.

9.  Europaparlamentet noterar Europeiska revisionsrättens färska särskilda rapport om inrättandet av Europeiska utrikestjänsten, som publicerades den 30 juni 2014, och dess rekommendationer att öka Europeiska utrikestjänstens mervärde och effektivitet, såsom att arbeta tillsammans med kommissionen för att lindra de effekter som stela budgetförordningar och tjänsteföreskrifter får för EU-delegationernas effektivitet, så att de kan ägna mer resurser till politiska uppgifter.

10. Europaparlamentet upprepar vikten av att överföra budgetposten för EU:s särskilda representanter (EUSR) till Europeiska utrikestjänstens budget i syfte att främja en bättre integration av dem i Europeiska utrikestjänsten, i enlighet med det förslag som den höga representanten/vice ordföranden gjorde i samband med översynen av Europeiska utrikestjänsten, parlamentets rekommendation av den 13 juni 2013 och Europeiska revisionsrättens särskilda rapport 11/2014.

11. Europaparlamentet välkomnar Europeiska utrikestjänstens pågående insatser för att uppdatera sina IT-system och stärka sin informationssäkerhetskapacitet. Parlamentet är fortsatt bekymrat över det oproportionerligt stora antalet höga befattningar inom Europeiska utrikestjänsten.

12. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att följa Europeiska utrikestjänstens exempel, och varje år lämna uppdaterade uppgifter om antalet personer från kommissionens personal i delegationerna, både interna och externa, uppdelade per land och generaldirektorat och uppgifter om från vilken budgetpost de finansieras så att budgetmyndigheten bättre kan bedöma kommissionens globala verksamhet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

2.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

51

10

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Lars Adaktusson, Michèle Alliot-Marie, Petras Auštrevičius, Goffredo Maria Bettini, Mario Borghezio, Elmar Brok, Klaus Buchner, James Carver, Fabio Massimo Castaldo, Lorenzo Cesa, Javier Couso Permuy, Andi-Lucian Cristea, Mark Demesmaeker, Anna Elżbieta Fotyga, Eugen Freund, Michael Gahler, Iveta Grigule, Richard Howitt, Pablo Iglesias, Sandra Kalniete, Manolis Kefalogiannis, Tunne Kelam, Andrey Kovatchev, Ilhan Kyuchyuk, Arne Lietz, Barbara Lochbihler, Sabine Lösing, Andrejs Mamikins, Ramona Nicole Mănescu, David McAllister, Tamás Meszerics, Francisco José Millán Mon, Annemie Neyts-Uyttebroeck, Pier Antonio Panzeri, Demetris Papadakis, Ioan Mircea Paşcu, Vincent Peillon, Alojz Peterle, Tonino Picula, Kati Piri, Andrej Plenković, Cristian Dan Preda, Jozo Radoš, Jacek Saryusz-Wolski, Joachim Starbatty, Charles Tannock, Eleni Theocharous, Ivo Vajgl, Johannes Cornelis van Baalen, Geoffrey Van Orden, Boris Zala

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Zigmantas Balčytis, Bodil Ceballos, Neena Gill, Ana Gomes, Andrzej Grzyb, Norbert Neuser, Helmut Scholz, György Schöpflin, Dubravka Šuica, Traian Ungureanu

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)Slutomröstning: närvarande suppleanter

Eva Kaili


YTTRANDE från utskottet för utveckling (24.9.2014)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Paul Rübig

FÖRSLAG

Utskottet för utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet erinrar om EU-staternas gemensamma och enskilda åtaganden att höja nivån på det offentliga utvecklingsbiståndet till 0,7 procent till 2015.

2.   Europaparlamentet understryker att det främsta målet för EU:s utvecklingssamarbete ska vara att minska och på längre sikt utplåna fattigdomen och påminner om att det i förordningen om upprättande av ett finansieringsinstrument för utvecklingssamarbete(1) föreskrivs att de länder som har störst behov ska prioriteras vid tilldelning av resurser.

3.   Europaparlamentet uttrycker djup oro över den bristande finansieringen särskilt av s.k. slutförandebudgetposter (betalningar för budgetposter från den förra fleråriga budgetramen) och befarar att ökningen av underskott som förs över från ett budgetår till nästa kommer att leda till förlust av trovärdighet och pålitlighet gentemot partnerländer och genomförandeorganisationer och omintetgöra de framsteg som har gjorts beträffande förvaltnings- och biståndseffektivitet. Parlamentet anser därför att dessa slutförandebudgetposter måste förstärkas, särskilt för de tematiska programmen (tryggad livsmedelsförsörjning, mänsklig utveckling, icke-statliga aktörer samt miljö och energi).

4.   Europaparlamentet gläder sig över att betalnings- och åtagandebemyndigandena har fastställts på samma nivå i budgetposterna för humanitärt bistånd, vilket bidrar till att man kan undvika sådana avbrott i det humanitära biståndet som inträffade 2013 och 2014. Parlamentet betonar att det är av avgörande betydelse att inget betalningsunderskott förs över från 2014 till 2015 och att alla behov i stället måste hanteras genom ändringsbudgetar under 2014. Parlamentet betonar också att det är kostnadseffektivt att investera i förebyggande av katastrofer och katastrofberedskap.

5.   Europaparlamentet efterlyser ökad finansiering till humanitära organ, som UNHCR, UNRWA och Läkare utan gränser, i konflikttider och då särskilt högre budgetanslag för hantering av kriserna i Irak, Syrien och Gaza, med fortsatt stark tonvikt på flyktingars basbehov, främst vårdinsatser, grundläggande samhällstjänster och utbildning, samt för insatser i de västafrikanska länder som drabbats av ebolaviruset.

6.   Med tanke på det dramatiska läget på området för humanitärt bistånd insisterar Europaparlamentet på att prioritet ges åt en kraftig ökning av betalningsbemyndigandena för reserven för katastrofbistånd för hantering av oförutsedda händelser och erinrar om att betalningar från reserven för katastrofbistånd finansieras utanför den fleråriga budgetramen, som ett särskilt instrument.

7.   Europaparlamentet anser att rådets föreslagna nedskärningar inte kan godtas, eftersom EU:s utvecklingsbistånd behöver rimlig finansiering som motparterna kan förlita sig på.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

23.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

3

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Louis Aliot, Kostas Chrysogonos, Ignazio Corrao, Doru-Claudian Frunzulică, Nathan Gill, Charles Goerens, Enrique Guerrero Salom, Heidi Hautala, Maria Heubuch, Hans Jansen, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Arne Lietz, Linda McAvan, Norbert Neuser, Maite Pagazaurtundúa Ruiz, Maurice Ponga, Cristian Dan Preda, Lola Sánchez Caldentey, Elly Schlein, György Schöpflin, Davor Ivo Stier, Paavo Väyrynen, Bogdan Brunon Wenta, Anna Záborská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Paul Rübig, Kathleen Van Brempt

(1)

  Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 233/2014 av den 11 mars 2014 (EUT L 77, 15.3.2014, s. 44).


YTTRANDE från utskottet för internationell handel (4.9.2014)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Reimer Böge

FÖRSLAG

Utskottet för internationell handel uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.      Europaparlamentet understryker att man bör se till att budgetposten för unionens handelspolitik omfattar tillräckliga anslag så att kommissionen effektivt och ändamålsenligt kan gå vidare med sin ambitiösa handelspolitiska agenda, vilken bidrar direkt till hållbar och ekologisk utveckling, tillväxt och arbetstillfällen i alla medlemsstater, samt noggrant övervaka genomförandet av handelspolitiken, i synnerhet gällande handelsavtal och deras påverkan på EU:s och partnerländernas ekonomier. Parlamentet anser vidare att anslagen vid behov bör kompletteras med lämpliga omfördelningar och omflyttningar av resurser och personal.

2.      Europaparlamentet välkomnar de ökade anslagen till instrumentet för makrofinansiellt stöd efter de kraftiga nedskärningarna i förra budgeten.

3.      Europaparlamentet uppmanar med kraft kommissionen att öka sina ansträngningar att informera allmänheten och alla intressenter om de pågående förhandlingarna och GD Handels arbete, särskilt med hänsyn till det transatlantiska partnerskapet för handel och investeringar. Parlamentet beklagar därför att de budgeterade utgifterna för information och kommunikation har skurits ned jämfört med tidigare år.

4.      Europaparlamentet beklagar de minskade anslagen till det europeiska grannskapsinstrumentet. Parlamentet påpekar att denna minskning kommer att undergräva EU:s kapacitet att stabilisera och bistå sina grannländer, inklusive de länder som unionen redan har djupgående och omfattande frihandelsavtal med och de länder som man för närvarande avtalsförhandlar med.

5.      Europaparlamentet noterar den mindre ökningen av anslagen till finansieringsinstrumentet för utvecklingssamarbete, däribland handelsstödet, och den blygsamma ökningen av anslag under rubriken handelsstöd – multilaterala initiativ.

6.      Europaparlamentet påminner om att parlamentet 2009 införde en extrakredit på en miljon euro specifikt för åtgärder relaterade till rättvis handel i budgetposten för finansiering av projekt inom området utrikeshandel, och uppmanar kommissionen att överväga att återinföra denna budgetpost 2015 för att finansiera åtgärder relaterade till rättvis handel, i enlighet med kommissionens meddelande av den 5 maj 2009(1).

7.      Europaparlamentet anser att större vikt bör läggas vid politisk samstämmighet, särskilt med hänsyn till villkorlighet i handelsavtal. Parlamentet understryker att det interna samarbetet mellan utrikestjänsten, GD Utveckling och GD Handel bör stärkas för att effektivisera arbetet. Parlamentet vill att behovet av samarbete och politisk samstämmighet avspeglas i budgeten.

8.      Europaparlamentet stöder förlängningen av den förberedande åtgärden ”Euromed: innovativa företagare för förändring”, men uppmanar kommissionen att göra en utvärdering av denna förberedande åtgärd för 2013 och 2014.

9.      Europaparlamentet ger uttryck för vissa farhågor om effektiviteten och mervärdet hos företagscentrumen i Indien, Kina och Thailand samt det sätt på vilket dessa bedriver sina verksamheter, särskilt deras förmåga att nå ut till små och medelstora företag, och deras hållbarhet och komplementaritet med befintliga offentliga och privata strukturer i EU och medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att beställa en oberoende utvärdering av dessa företagscentrums verksamhet och låta parlamentet ta del av resultaten. Parlamentet kräver att kommissionen fullt ut beaktar resultatet av denna utvärdering i planeringen av centrumens framtida verksamhet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

31

2

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

William (The Earl of) Dartmouth, Tiziana Beghin, David Borrelli, David Campbell Bannerman, Daniel Caspary, Salvatore Cicu, Santiago Fisas Ayxelà, Yannick Jadot, Ska Keller, Jude Kirton-Darling, Alexander Graf Lambsdorff, Bernd Lange, Jörg Leichtfried, Marine Le Pen, David Martin, Emmanuel Maurel, Emma McClarkin, Anne-Marie Mineur, Ionel-Sorin Moisă, Alessia Maria Mosca, Franz Obermayr, Artis Pabriks, Franck Proust, Viviane Reding, Olli Rehn, Inmaculada Rodríguez-Piñero Fernández, Tokia Saïfi, Marietje Schaake, Helmut Scholz, Joachim Schuster, Adam Szejnfeld, Iuliu Winkler, Jan Zahradil, Kosma Tadeusz Złotowski

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Bendt Bendtsen, Reimer Böge, Klaus Buchner, Dita Charanzová, Nicola Danti, Georgios Epitideios, Seán Kelly, Fernando Ruas, Joachim Starbatty, Jarosław Leszek Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Amjad Bashir

(1)

(COM(2009)0215).


YTTRANDE från budgetkontrollutskottet (9.9.2014)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Markus Pieper

FÖRSLAG

Budgetkontrollutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

A.  I en situation med knappa resurser till följd av den ekonomiska och finansiella krisen bör unionens institutioner och medlemsstaterna till fullo samarbeta för att effektivt genomföra Europeiska unionens allmänna budget och på lämpligt sätt skydda den med hjälp av förebyggande och korrigerande åtgärder.

B.   Huvudsyftet med förslaget till budget 2015 kommer att vara att se till att unionens budget förses med de medel som krävs för att den fullt ut och bättre ska kunna bidra till tillväxt och sysselsättning och till solidaritet mellan medlemsstater och regioner.

C.  Den dialog mellan parlamentet och kommissionen som föreskrivs i artikel 318 i EUF‑fördraget bör främja en resultatinriktad kultur inom kommissionen.

D.  Parlamentet ifrågasätter inte sitt beslut att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för genomförandet av budgeten för budgetåret 2012, men betonade i sin resolution om ansvarsfrihet av den 3 april 2014(1) sina reservationer när det gäller vissa medlemsstaters och kommissionens budgetgenomförande inom jordbruks- och regionalpolitiken.

E.   Parlamentet uppmanade kommissionen att göra ett bindande åtagande avseende åtgärder i enlighet med vad som anges i ovan nämnda resolution om ansvarsfrihet(2) i syfte att åtgärda situationen.

1.   Europaparlamentet erinrar om sin djupa oro över att det blir allt svårare för kommissionen att tillmötesgå alla betalningskrav under året inom ramen för de betalningsbemyndiganden som ursprungligen röstades fram och betonar att en orsak till denna situation är att åtagandebemyndigandena har legat nära det fastställda taket medan betalningsbemyndigandena har hållits på ett minimum under varje period. Parlamentet uppmanar kommissionen att informera om när betalningsförseningar på grund av detta är att vänta.

2.       Europaparlamentet fruktar att rådet under perioden 2014-2020 kommer att fortsätta med sin strategi, som går ut på att minska betalningsnivån utan att beakta de verkliga behoven, för vilka en hållbar lösning måste hittas. Parlamentet uppmanar kommissionen att identifiera de program som inte ger ett europeiskt mervärde och som inte har uppvisat effektiva resultat, i syfte att lämna dessa och på så sätt frigöra resurser som kan användas på ett effektivt sätt.

3.   Europaparlamentet betonar att denna praxis kräver att budgetmyndigheten antar ändringsbudgetar och beklagar att denna praxis strider mot de budgetprinciper som fastställs i budgetförordningen.

4.   Europaparlamentet noterar att de genomförda finansiella korrigeringarna, som kommissionen infört för de medlemsstater som underlåtit att inrätta sunda system, och återvinningarna uppgick till ungefär 3 362 miljoner EUR under 2013, vilket är en minskning jämfört med 4 419 miljoner EUR under 2012(3).

5.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att tydligt ange vilka av de belopp som återvanns under 2013 som har bokförts som inkomster i unionens räkenskaper eller som har räknats av, och i vilken utsträckning finansiella korrigeringar och återvinningar som beslutades 2013 kan inverka på betalningsbehoven i budgetarna för 2014 och 2015.

6.   Europaparlamentet erinrar om att det är många faktorer som avgör om finansiella nettokorrigeringar kommer att införas vid allvarliga brister i genomförandet av sammanhållningspolitiken under den nya programplaneringsperioden 2014-2020, och ber kommissionen att omgående lägga fram ett förslag om begränsning av, eller till och med ett totalt förbud mot, ersättningsprojekt.

7.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta de åtgärder som behövs och att vid behov direkt granska projekten för att garantera att risk- och felnivåerna i anslag till regionala utgifter inte underskattas.

8.   Europaparlamentet upprepar sin begäran till kommissionen att den ska ingå bindande och bilaterala avtal med medlemsstater som särskilt uppmärksammats, enligt modellen för den europeiska planeringsterminen.

9.       Europaparlamentet välkomnar de programförklaringar om driftsutgifter som åtföljer 2015 års budgetförslag och som utgör huvudinstrumentet för att motivera de anslag som kommissionen föreslagit i budgetförslaget, och betonar att dessa förklaringar stämmer överens med de motsvarande rättsliga grunderna och tillhandahåller uppgifter om de resurser som anslagits till varje utgiftsprogram.

10. Europaparlamentet välkomnar särskilt att varje förklaring, i enlighet med parlamentets begäran i de resolutioner som åtföljde besluten om att bevilja kommissionen ansvarsfrihet för 2011(4) och 2012(5), innehåller sifferuppgifter avseende EU:s mervärde och bidrag till Europa 2020-strategin (överordnade mål, flaggskeppsinitiativ).

11. Europaparlamentet insisterar på att kommissionen, när parlamentet och rådet får utvärderingarna av unionens resultat enligt vad som föreskrivs i artikel 318 i EUF‑fördraget, rapporterar om de resultat som uppnåtts med driftsutgifterna enligt vad som anges i programförklaringarna.

12. Europaparlamentet välkomnar det faktum att kommissionen beslutade att fortsätta undersöka och rapportera om åtaganden, som varje år kategoriseras som ”eventuellt onormala”, med målet att få bort alla omotiverade utestående åtaganden från räkenskaperna och underlätta för kommissionen att göra återvinningar när så är lämpligt samt att skynda på avslutandet av gamla pågående åtaganden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

8.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

1

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Louis Aliot, Inés Ayala Sender, Ryszard Czarnecki, Dennis de Jong, Martina Dlabajová, Jens Geier, Ingeborg Gräßle, Rina Ronja Kari, Bernd Kölmel, Bogusław Liberadzki, Fulvio Martusciello, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Igor Šoltes, Bart Staes, Michael Theurer, Marco Valli, Derek Vaughan, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Markus Pieper, Julia Pitera, Patricija Šulin, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ulrike Trebesius

(1)

EUT L 266, 5.9.2014, s. 32.

(2)

Se särskilt punkterna 56 och 57.

(3)

Se kommissionens meddelande av den 11 juni 2014 med titeln ”Sammanfattande rapport om kommissionens förvaltning 2013” (COM(2014)0342), punkt 4.1.

(4)

EUT L 308, 16.11.2013, s. 27.

(5)

     EUT L 266, 5.9.2014, s. 32. Se särskilt punkterna 310 och 315.


YTTRANDE från utskottet för ekonomi och valutafrågor (5.9.2014)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Nils Torvalds

FÖRSLAG

Utskottet för ekonomi och valutafrågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar att kommissionen väljer att lägga stark tonvikt vid innovation, konkurrenskraft, tillväxt och sysselsättning genom att i sitt förslag till budget ge hög prioritet åt underrubrik 1.1, som omfattar viktiga strategier för en positiv utveckling på dessa områden.

2.  Europaparlamentet påminner om att man kraftigt stödde och mycket aktivt bidrog till inrättandet av de europeiska tillsynsmyndigheterna (ESA-myndigheterna), och anser att unionen behöver förbättra tillsynens kvalitet ytterligare på unionsnivå. Vid sidan av ECB är ESA-myndigheterna en hörnsten för en fullt ut fungerande finansmarknad i unionen, och är av avgörande betydelse för ekonomisk återhämtning och skapandet av arbetstillfällen och tillväxt i Europa samt för förhindrandet och hanteringen av framtida kriser inom finanssektorn.

3.  Med tanke på Europa 2020-strategins mål och målen att stimulera ekonomisk tillväxt och utveckling och komma till rätta med arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten, uppmanar Europaparlamentet kommissionen att i partnerskapsavtalen med medlemsstater och i operativa program lägga tonvikten vid utvecklingsprojekt och drivkrafter för tillväxt. En sådan åtgärd kan vara att utöka finansieringskällorna för små och medelstora företag och därigenom kanalisera medel i syfte att skapa ett innovativt, kreativt och konkurrenskraftigt Europa.

4.  Den europeiska planeringsterminen inrättades i syfte att samordna medlemsstaternas ekonomiska politik på EU-nivå. Kommissionen gör en detaljerad analys av medlemsstaternas ekonomiska och strukturella reformprogram och utfärdar rekommendationer i samråd med dem. Europaparlamentet anser att medlemsstaterna i takt med att den europeiska planeringsterminen fortskrider kan lära av varandras erfarenheter och därigenom nå målen snabbare och med större framgång. Det är därför viktigt att EU:s budget används för att främja humankapacitetsuppbyggnadsprogram där kunskaps- och erfarenhetsutbyte kan ske i frågor som rör offentliga finanser, det finansiella systemet, strukturreformer, sysselsättning och socialpolitik. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att uppmuntra investeringar i analys, forskning och innovation inom ovanstående områden samt kunskaps- och erfarenhetsutbyte genom projekt som finansieras av europeiska struktur- och investeringsfonder.

5.  Sund ekonomisk förvaltning är avgörande för genomförandet av EU:s budget och nationella budgetar eftersom man därigenom ökar effektiviteten i utgifterna, minskar möjligheterna till oegentligheter och fel och främjar budgetinsynen. Det är viktigt att EU‑budgeten används för att främja program som ska utveckla medlemsstaternas system för statistik, rapportering och redovisning, revisions- och övervakningsförfaranden och genomförandet av ekonomiska förvaltnings- och kontrollsystem. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att snabbt och effektivt använda sig av informationssystemet för bedrägeribekämpning och programmet för europeisk statistik och att tillsammans med medlemsstaterna kanalisera europeiska struktur- och investeringsmedel till kapacitetsuppbyggnad och kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna inom området ekonomisk förvaltning och rapportering.

6.  Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att medlemsstaterna utbyter kunskaper och erfarenheter när det gäller skatteförvaltning med tanke på att rekommendationerna till medlemsstaterna avseende den europeiska planeringsterminen oftast går ut på att stärka skatteuppbördssystemet, förhindra skatteflykt, ha en sund inkomstförvaltning och beräkna skatteutgifter. Det främsta syftet är att främja konkurrenskraften, vilket innebär ett behov av ett stabilt förutsägbart skattesystem och större effektivitet i det befintliga skattesystemet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att snabbt och effektivt använda sig av Fiscalis- och Hercules III-programmen och att tillsammans med medlemsstaterna kanalisera europeiska struktur- och investeringsmedel till kapacitetsuppbyggnad och kunskaps- och erfarenhetsutbyte mellan medlemsstaterna för att uppnå en hög standard på skattepolitikens genomförande.

7.   Europaparlamentet betonar att de ytterligare uppgifter som anförtrotts ESA‑myndigheterna, särskilt övervakningen av att ny unionslagstiftning tillämpas korrekt och att nya rättsakter efterlevs samt de nya mandaten som följer av bland annat lagstiftningen om bankunionen samt framtida uppgifter som ingår i framlagda lagförslag, kommer att kräva adekvata budgetresurser för att ESA-myndigheterna ska kunna fullgöra sin tillsyns- och regleringsroll enligt ESA-förordningarna.

8   Europaparlamentet uttrycker därför sin oro i samband med kommissionens förslag till en väsentlig minskning av anslagen för de tre ESA-myndigheterna i jämförelse med deras respektive budgetar för 2014, och i samband med kommissionens förslag att under 2015 behålla samma antal poster i tjänsteförteckningarna som under 2014. Parlamentet kan inte se någon rimlig logik i att minska budgetarna för myndigheter som inordnats i kategorin ”nya uppgifter”.

9.  Europaparlamentet beklagar att rådet har valt samma restriktiva linje som kommissionen när det gäller anslagen till ESA-myndigheterna.

10. Europaparlamentet betonar att ESA-myndigheterna behöver adekvata personalresurser för att tillfredsställande kunna fullgöra sin tillsyns- och regleringsroll. Parlamentet betonar att ökningar av personalstyrkan alltid bör föregås och/eller åtföljas av rationaliseringsansträngningar, t.ex. omfördelningar för att förbättra effektiviteten. Sådana rationaliseringar får inte påverka samarbetet med vetenskapliga institutioner, utförandet av forskning och analys eller utbildning, utan investeringarna och verksamheten på dessa områden måste öka. ESA-myndigheterna har problem att rekrytera personer med tillräcklig erfarenhet och kan inte uppfylla sitt mandat därför att personalen och andra tillgängliga resurser inte är anpassade till de uppgifter som måste utföras, särskilt det synnerligen resurskrävande och tidsbegränsade arbetet med att utarbeta den gemensamma regelboken.

11. Europaparlamentet framhåller att på kort sikt kan och måste de tre ESA-myndigheterna väsentligt öka sin humankapacitet både kvantitativt och kvalitativt för att de ska kunna utföra alla de uppgifter som de tilldelats enligt förordningarna.

12. Europaparlamentet noterar att ordföranden, den verkställande direktören och ledamöterna i tillsynsstyrelsen och förvaltningsstyrelserna bör kunna handla oberoende, objektivt och i hela unionens intresse. Obligatoriska bidrag från de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna kan stå i strid med ESA-myndigheternas oberoende. ESA‑myndigheternas nuvarande finansieringsarrangemang, som baseras på en modell med blandad finansiering som är nationellt orienterad, har inte utnyttjats fullt ut och medger inte tillräcklig flexibilitet för korta perioder med stora behov som inte är löpande och där utstationerade nationella experter skulle vara den bästa lösningen.

13. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att, om dess utvärdering visar att det är motiverat, senast 2017 föreslå ett finansieringssystem som

     - helt och hållet bygger på avgifter från marknadsaktörerna , eller

     - kombinerar avgifter från marknadsaktörerna med grundfinansiering från en separat budgetpost i den allmänna EU-budgeten.

14. Europaparlamentet betonar i detta sammanhang att ett sådant nytt finansieringssystem måste utformas på ett sätt som fullt ut säkrar ESA-myndigheternas integritet gentemot aktörerna inom finanssektorn.

15. Europaparlamentet betonar att det är avgörande att Fiscalis 2020-programmet får en bra start, inte minst för en större samordning av bekämpningen av skattefusk och skatteflykt. De relativt blygsamma anslagen som kommissionen föreslår inom detta område kan anses godtagbara. De minskningar som rådet föreslagit av kommissionens nivåer kan dock hota de planerade Fiscalis 2020-verksamheterna och bör därför inte accepteras.

16. Europaparlamentet betonar att de resurser som anslås till statistik kontinuerligt måste återspegla den höga arbetsbelastningen och de höga kvalitetskraven på detta politikområde, inte minst när det gäller tillhandahållandet av avgörande ekonomiska och finansiella uppgifter. De relevanta anslagen i budgeten för 2015 får inte vara lägre än dem som kommissionen nu har föreslagit. Parlamentet motsätter sig därför rådets linje att sänka centrala anslag från de nivåer som kommissionen har föreslagit.

17. Europaparlamentet uppmanar därför kommissionen att vid en bredare översyn av ESA‑myndigheterna överväga hur man bäst ska kunna tillämpa flexiblare anställningsvillkor för att på tillfällig basis kunna inkludera den omfattande sakkunskap som finns vid medlemsstaternas tillsynsorgan samt uppmuntra rekrytering av högkvalificerad personal på permanent basis.

18. Europaparlamentet påminner om att man i ännu högre grad måste garantera finansieringen av kapacitetsuppbyggnad av civilsamhället inom området finansiella tjänster.

19. Europaparlamentet välkomnar de första stegen mot en reform av EFRAG, och framhåller att Maystadtrekommendationerna måste genomföras fullt ut, inklusive att EFRAG:s arbete ska begränsas till IFRS-standarder och att arbetet vad gäller små och medelstora företag och skattefrågor ska fasas ut.

20. Europaparlamentet anser att det är mycket viktigt att behålla finansieringen av Eurostat på de nivåer som kommissionen föreslår.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

13

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Gerolf Annemans, Burkhard Balz, Hugues Bayet, Pervenche Berès, Udo Bullmann, Esther de Lange, Fabio De Masi, Anneliese Dodds, Markus Ferber, Jonás Fernández, Sven Giegold, Neena Gill, Sylvie Goulard, Roberto Gualtieri, Brian Hayes, Danuta Maria Hübner, Othmar Karas, Georgios Kyrtsos, Alain Lamassoure, Philippe Lamberts, Werner Langen, Bernd Lucke, Olle Ludvigsson, Ivana Maletić, Notis Marias, Costas Mavrides, Bernard Monot, Luděk Niedermayer, Patrick O’Flynn, Stanisław Ożóg, Dimitrios Papadimoulis, Sirpa Pietikäinen, Dariusz Rosati, Alfred Sant, Molly Scott Cato, Peter Simon, Theodor Dumitru Stolojan, Kay Swinburne, Paul Tang, Sampo Terho, Ramon Tremosa i Balcells, Ernest Urtasun, Marco Valli, Cora van Nieuwenhuizen, Johan Van Overtveldt, Jakob von Weizsäcker, Steven Woolfe, Pablo Zalba Bidegain, Marco Zanni, Sotirios Zarianopoulos

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Philippe De Backer, Bas Eickhout, Doru-Claudian Frunzulică, Ildikó Gáll-Pelcz, Marian Harkin, Ramón Jáuregui Atondo, Thomas Mann, Siegfried Mureşan, Tibor Szanyi, Antonio Tajani, Nils Torvalds


YTTRANDE från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (4.9.2014)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Maria Arena

FÖRSLAG

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att 2015 års budget måste spela en avgörande roll när det gäller att stärka unionens bidrag till tillväxt och sysselsättning, med särskild tonvikt vid att hantera det bestående problemet med ungdomsarbetslösheten i unionen.

2.  Europaparlamentet noterar den övergripande ökning på årsbasis som föreslagits av kommissionen och rådet av anslagen till rubrik 1 – smart tillväxt för alla. Parlamentet noterar vidare den proportionellt även högre ökningen av rubrik 1a – konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning.

3.  Europaparlamentet konstaterar att åtagandebemyndigandena i rubrik 1b – ekonomisk, social och territoriell sammanhållning, ska ökas upp till nivån för marginalen i enlighet med kommissionens förslag. Parlamentet beklagar dock minskningen av betalningsbemyndigandena i denna rubrik, som förvärras av de ännu mer omfattande nedskärningar som rådet föreslår.

4.  Europaparlamentet är fullt övertygat om att EU-anslag, särskilt anslagen till sysselsättningsinitiativet för ungdomar, inte bör användas för att stödja nationella strategier, utan bör användas för att ge ytterligare stöd till ungdomar på ett sätt som kompletterar och stärker de nationella programmen.

5.  Europaparlamentet anser att EU-anslagen bör riktas till områden som hjälper små och medelstora företag, mikroföretag och företagstillväxt. Parlamentet är samtidigt medvetet om att små företag framför allt är i behov av färre nationella bestämmelser. Parlamentet anser vidare att EU-programmen inte bör leda till att nödvändiga nationella strukturreformer skjuts upp.

6.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att de utestående fordringar som är en följd av slutförandet av Europeiska socialfondens (ESF) program snabbt betalas ut, för att garantera att åtagandena för 2015 finansierar nya ESF-projekt och för att undvika att eftersläpningen får en avskräckande effekt på den nationella förfinansieringen av nya insatser i medlemsstaterna.

7.  Europaparlamentet understryker vikten av tillräcklig finansiering och en god budgetförvaltning av programmen inom den fleråriga budgetramen för 2014–2020, i syfte att bekämpa arbetslöshet, fattigdom och social utestängning, till exempel sysselsättningsinitiativet för unga, Europeiska fonden för justering för globaliseringseffekter (EGF), de olika delarna i programmet för sysselsättning och social innovation (EaSI) och fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, varvid man för den sistnämnda fonden beaktar de anslag som slutligen antogs i ändringsbudget nr 3/14.

8.  Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att till fullo utnyttja de medel som avsatts för att stödja unga arbetslösa. Parlamentet påminner om den politiska överenskommelse som är kopplad till den fleråriga budgetramen för 2014 – 2020 om att tidigarelägga finansieringen inom ramen för sysselsättningsinitiativet för unga liksom de motsvarande belopp som planerats inom ramen för Europeiska socialfonden, i syfte att tillhandahålla nödvändig hjälp under programperiodens första år. Parlamentet gläder sig över att kommissionen och rådet respekterar denna överenskommelse i de föreslagna beloppen. Parlamentet uttrycker sin oro över vissa medlemsstaters absorptionsförmåga när det gäller sysselsättningsinitiativet för unga. Parlamentet påminner om att kvarvarande marginaler som är tillgängliga under taken för åtagandebemyndiganden i den fleråriga budgetramen för åren 2014–2017, i enlighet med rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013(1), ska utgöra en samlad marginal för åtaganden som ska göras tillgängliga utöver de tak som fastställts i den fleråriga budgetramen för åren 2016−2020 för politiska mål avseende tillväxt och sysselsättning, särskilt ungdomssysselsättningsinitiativet.

9.  Europaparlamentet understryker att det för att genomföra varaktiga och effektiva förändringar på arbetsmarknaden är nödvändigt att säkra gynnsamma villkor för inrättande och utveckling av små och medelstora företag, vilka står för 65 % av alla inrättade arbetstillfällen i EU, och uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att säkra en effektiv finansiering av program som stöder små och medelstora företag, däribland företag inom den sociala ekonomin, socialt entreprenörskap och finansiering av nystartade företag.

10. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål anta operativa program inom ramen för fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt, som har utarbetats av medlemsstaterna, och att lägga fram delegerade akter och genomförandeakter inom ramen för denna fond.

11. Europaparlamentet kräver en ökning av finansieringen av Eures, eftersom detta instrument spelar en viktig roll för den gränsöverskridande anställningsrörligheten och därför kan bidra till kampen mot arbetslösheten i Europa.

12. Europaparlamentet föreslår att man startar ett pilotprojekt om ett e-kort för europeiska arbetstagare för att undersöka fördelarna med att införa, och om så är lämpligt, tillgängliggöra ett förfalskningssäkert europeiskt elektroniskt dokument som skulle innehålla den anställdes socialförsäkringsuppgifter. Parlamentet påpekar att detta kort inte har samma användningsområde som det europeiska sjukförsäkringskortet och att de båda korten inte bör förväxlas. Parlamentet anser att kommissionen, som bas för pilotprojektet och för att skaffa nödvändiga kunskaper med avseende på pilotprojektet, bör inleda en jämförande undersökning av de olika socialförsäkringssystemen i EU:s 28 medlemsstater.

13. Europaparlamentet föreslår att man lanserar att pilotprojekt om bränsle-/energifattigdom med målet att bedöma den ekonomiska och finansiella krisens effekter på energifattigdom inom unionen, med särskild hänsyn till de medlemsstater där denna fråga inte ännu har utretts och/eller hanterats med hjälp av politiska åtgärder.

14. Europaparlamentet föreslår att man inleder en förberedande åtgärd ”Mot asbestfria arbetsplatser i Europeiska unionen”, för att utveckla metoder för att kontrollera och registrera material som innehåller asbest, i enlighet med artikel 11 i Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG(2), och för att utforma en färdplan för ett fullständigt avskaffande av asbest på arbetsplatserna, samtidigt som allmänheten görs medveten om riskerna med asbest och behovet av åtgärder även på arbetsplatsnivå. Parlamentet anser att åtgärden bör ingå i en prospektiv strategi för att förbjuda alla former av asbest och all användning av asbestfiber, inbegripet nödvändiga exportkrav i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006(3), och med beaktande av principen om närhet som fastställs i Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG(4), eftersom asbest fortfarande ligger bakom ett stort antal sjukdomar som är knutna till exponeringen för asbestfiber.

15. Europaparlamentet föreslår att man inleder en förberedande åtgärd för att stödja aktiv integration av missgynnade migranter i syfte att bedöma fördelarna med och testa möjligheterna att skapa lokala centrum för social och ekonomisk integration.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

36

9

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Guillaume Balas, Beatriz Becerra Basterrechea, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, David Casa, Ole Christensen, Jane Collins, Corina Creţu, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Arne Gericke, Marian Harkin, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Ádám Kósa, Agnieszka Kozłowska-Rajewicz, Zdzisław Marek Krasnodębski, Kostadinka Kuneva, Jérôme Lavrilleux, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Thomas Mann, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Georgi Pirinski, Marek Mirosław Plura, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Ulrike Trebesius, Ulla Tørnæs, Marita Ulvskog, Renate Weber, Tatjana Ždanoka, Jana Žitňanská

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Maria Arena, Mircea Diaconu, Tamás Meszerics, Csaba Sógor

(1)

Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013, s. 884).

(2)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/148/EG av den 30 november 2009 om skydd för arbetstagare mot risker vid exponering för carcinogener eller mutagena ämnen i arbetet (EUT L 330, 16.12.2009, s. 28).”

(3)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1013/2006 av den 14 juni 2006 om transport av avfall (EUT L 190, 12.7.2006, s. 1).

(4)

Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/98/EG av den 19 november 2008 om avfall (EUT L 312, 22.11.2008, s. 3).


YTTRANDE från utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet (3.9.2014)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Giovanni La Via

FÖRSLAG

Utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.        Europaparlamentet konstaterar att kommissionens förslag till EU:s budget för 2015 uppgår till – särskilda instrument medräknade – 145 599,3 miljoner euro i åtagandebemyndiganden och 142 137,3 miljoner euro i betalningsbemyndiganden och att ökningen av åtagandebemyndigandena uppgår till +2,1 % och av betalningsbemyndigandena till +1,4 % jämfört med 2014 års budget såsom ändrad av förslagen till ändringsbudgetar 2/14 och 3/14.

2.        Europaparlamentet påminner om överenskommelsen nyligen om den fleråriga budgetramen för 2014–2020, inklusive nya flexibilitetsinstrument, som fastställer de huvudsakliga parametrarna för de årliga budgetarna fram till 2020. Parlamentet förväntar sig att rådet inte kommer att försöka införa begränsade tolkningar av särskilda bestämmelser. Parlamentet framhåller det faktum att varje årsbudget måste följa rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013(1) och det interinstitutionella avtalet av den 2 december 2013 om budgetdisciplin, samarbete i budgetfrågor och sund ekonomisk förvaltning(2) och inte bör ses som en förevändning för att omförhandla den fleråriga budgetramen. Parlamentet är övertygat om att en hög miljöskyddsnivå i Europeiska unionen, hälsa som en förutsättning för ekonomiskt välstånd, livsmedels- och fodersäkerhet och mekanismer till skydd mot naturkatastrofer och katastrofer som orsakas av människor är grundläggande värden för alla europeiska medborgare.

3.        Europaparlamentet betonar att 2015, den nya fleråriga budgetramens andra år, kommer att bli ett viktigt år för ett framgångsrikt genomförande av de nya fleråriga programmen för 2014–2020. Parlamentet betonar att alla program måste fungera fullt ut så snart som möjligt, så att genomförandet av viktig unionspolitik inte hämmas.

4.        Europaparlamentet understryker att klimat- och resurseffektivitet är en viktig övergripande fråga som måste integreras i all unionspolitik för att målen i Europa 2020-strategin ska kunna uppnås.

5.        Europaparlamentet inser att 2015 kommer att bli ett viktigt år för ett framgångsrikt genomförande av de nya fleråriga programmen (det tredje fleråriga programmet för EU-åtgärder på hälsoområdet (2014–2020), programmet för miljö och klimatpolitik (Life) och unionens civilskyddsmekanism (2014–2020)), vilka ingår i ansvarsområdet för utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet. Parlamentet understryker därför hur viktigt det är att tilldela de nödvändiga anslagen så att hela potentialen hos dessa nya program kan utnyttjas.

6.        Europaparlamentet påpekar att en lämplig avvägning mellan åtagande- och betalningsbemyndiganden måste göras för att man ska kunna tillgodose begäranden från alla stödmottagare.

7.        Europaparlamentet noterar att de tillgängliga betalningsbemyndigandena för Life höjts jämfört med beloppen i 2014 års budget med 23,3 miljoner euro (+7,67 %) för ENV och 7,2 miljoner euro (+7,13 %) för CLIMA. Parlamentet konstaterar att bemyndigandena för CLIMA bör vara tillräckliga för att täcka behoven under 2015, men att en brist på betalningsbemyndiganden kan komma att uppstå i oktober vad gäller budgetposterna för ENV. Parlamentet förväntar sig därför att kommissionen och rådet ser till att tillräckliga resurser tillgängliggörs om en sådan brist skulle uppstå.

8.        Europaparlamentet understryker att det är nödvändigt att hjälpa Europa att återhämta sig från krisen. Parlamentet konstaterar att utgiftsplanen syftar till att uppmuntra genomförande och integration av miljö- och klimatmål på andra politikområden och få till stånd ett mer miljömedvetet Europa. Parlamentet är fullt medvetet om att denna politik och dessa finansieringsinstrument, som omfattas av utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhets behörighetsområde, inte får lika mycket uppmärksamhet som andra program och medel på grund av att de är mindre. Parlamentet är därför inte berett att gå med på ytterligare nedskärningar i budgetposterna eftersom det skulle få oacceptabla konsekvenser. Parlamentet uppmanar särskilt medlemsstaterna och regionerna att betrakta genomförandet av miljö- och klimatvänliga strategier, åtgärder och projekt som en möjlighet att främja tillväxt och inte som en börda.

9.        Europaparlamentet noterar att budgeten för 2015 i reala termer kommer att vara lägre än budgeten för 2013. Parlamentet uppmanar i detta avseende med kraft kommissionen och medlemsstaterna att göra sitt yttersta för att säkerställa ett snabbt antagande av alla partnerskapsavtal och operativa program, för att inte förlora ytterligare tid för genomförandet av de nya investeringsprogrammen. Parlamentet betonar att det är viktigt att kommissionen fullt ut stöder de nationella förvaltningarna under alla faser i processen.

10.      Europaparlamentet påminner om att Horisont 2020 kommer att bidra till målsättningarna på utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhets ansvarsområden genom forskningsprojekt på klimat-, hälso- och miljöområdet, särskilt produktion av förnybar energi genom innovativa lösningar. Parlamentet bekräftar sitt åtagande att kontrollera projektens överensstämmelse med de motsvarande målsättningarna liksom framstegen när det gäller genomförandet av dem.

11.      Europaparlamentet understryker att decentraliserade byråer och organ (såsom Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, Europeiska läkemedelsmyndigheten, Europeiska miljöbyrån, Europeiskt centrum för förebyggande och kontroll av sjukdomar och Europeiska kemikaliemyndigheten) har en central roll i genomförandet av unionens politik och program. Parlamentet understryker att alla organ bör bedömas från fall till fall i fråga om budget- och personalresurser och att de i budgeten för 2015 och under följande år bör få tillräckliga medel och personal för att kunna fullgöra de uppgifter som de tilldelats av den lagstiftande myndigheten.

12.      Europaparlamentet anser att de decentraliserade organen måste påta sig sin andel av besparingarna precis som andra institutioner. Parlamentet ger sitt fulla stöd till successiva personalnedskärningar på 5 % fram till utgången av 2017, med de tjänsteförteckningar som gällde den 1 januari 2013 som referensdatum.

13.      Europaparlamentet påpekar att förvaltningen av bidrag, en stor del av Life-programmet, kommer att delegeras till genomförandeorganet för små och medelstora företag (Easme). Parlamentet noterar att externaliseringen av denna del av Life-programmet (+/- 206 miljoner euro) är målet med det samförståndsavtal med Easme som man nu slutförhandlar om. Parlamentet understryker att de berörda driftsanslagen kommer att delegeras till Easme så snart som samförståndsavtalet har undertecknats.

14.      Europaparlamentet är medvetet om att förslaget till 2015 års budget omfattar ett bidrag från kommissionen på 5,5 miljoner euro till Europeiska kemikaliemyndigheten för verksamhet inom området biocider och förhandsgodkännande (lagstiftning om import och export av farliga kemikalier), på grundval av ett antagande om att kemikaliemyndigheten kommer att erhålla 3,25 miljoner euro i avgifter från branschen. Parlamentet uppmanar kommissionen att se till att tillräckliga resurser tillgängliggörs om en brist på avgiftsbemyndiganden skulle uppstå 2015. Parlamentet ber den interinstitutionella arbetsgruppen om byråer att undersöka tydliga och transparenta regler om finansieringen av byråer.

15.      Europaparlamentet noterar att bidraget till Europeiska läkemedelsmyndigheten för 2015, i enlighet med myndighetens begäran och såsom antaget av kommissionen, uppgår till 31 516 miljoner euro. Parlamentet vet att till detta belopp tillkommer resultatet från 2013 på 1 499 miljoner euro, vilket innebär att det totala bidraget för 2015 kommer att uppgå till 33 015 miljoner euro. Parlamentet påpekar att det föreslagna bidraget inte täcker eventuella ytterligare bidrag avseende genomförandet av lagstiftningen om säkerhetsövervakning, eftersom kostnaden för denna verksamhet kommer att täckas av avgifter. Parlamentet påminner om att Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 658/2014(3) trädde i kraft i juli 2014 och att myndigheten kommer att behöva anpassa sina befintliga personalresurser och finansiella resurser för att kunna täcka verksamhet i samband med säkerhetsövervakning. Parlamentet betonar att Europeiska läkemedelsmyndigheten är ett av de industridrivna organ som under de senaste fyra åren inte har tilldelats någon extra tjänst för genomförandet av lagstiftningen om säkerhetsövervakning, vilket har lett till längre handläggningstider.

16.      Europaparlamentet betonar att pilotprojekt och förberedande åtgärder är värdefulla verktyg för att inleda ny verksamhet och nya åtgärder. Parlamentet upprepar att många av de idéer som utskottet för miljö, folkhälsa och livsmedelssäkerhet tidigare har föreslagit har genomförts framgångsrikt och parlamentet kommer därför även i fortsättningen att utnyttja dessa instrument. Parlamentet uppmuntrar till ett fullt utnyttjande av de marginaler som finns inom varje rubrik.

17.      Europaparlamentet är generellt sett inte övertygat om att en externalisering av tjänster i syfte att minska antalet tjänster på tjänsteförteckningarna garanterar en bättre kostnadseffektivitet på lång sikt, eftersom tjänsteleverantörerna måste kontrolleras och vägledas, samtidigt som de strävar efter att gå med vinst.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

50

12

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Margrete Auken, Zoltán Balczó, Catherine Bearder, Ivo Belet, Simona Bonafè, Biljana Borzan, Lynn Boylan, Cristian-Silviu Buşoi, Nessa Childers, Alberto Cirio, Birgit Collin-Langen, Mireille D’Ornano, Miriam Dalli, Seb Dance, Angélique Delahaye, Jørn Dohrmann, Ian Duncan, Stefan Eck, Bas Eickhout, José Inácio Faria, Karl-Heinz Florenz, Francesc Gambús, Elisabetta Gardini, Gerben-Jan Gerbrandy, Jens Gieseke, Matthias Groote, Françoise Grossetête, Andrzej Grzyb, Jytte Guteland, György Hölvényi, Anneli Jäätteenmäki, Jean-François Jalkh, Benedek Jávor, Iosu Juaristi Abaunz, Karin Kadenbach, Syed Kamall, Kateřina Konečná, Giovanni La Via, Peter Liese, Norbert Lins, Valentinas Mazuronis, Susanne Melior, Miroslav Mikolášik, Massimo Paolucci, Gilles Pargneaux, Piernicola Pedicini, Bolesław Grzegorz Piecha, Frédérique Ries, Michèle Rivasi, Teresa Rodriguez-Rubio, Annie Schreijer-Pierik, Davor Škrlec, Renate Sommer, Dubravka Šuica, Tibor Szanyi, Claudiu Ciprian Tănăsescu, Glenis Willmott

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Giorgos Grammatikakis, James Nicholson, Alojz Peterle, Christel Schaldemose

(1)

Rådets förordning (EU, Euratom) nr 1311/2013 av den 2 december 2013 om den fleråriga budgetramen för åren 2014–2020 (EUT L 347, 20.12.2013. s. 884).

(2)

EUT C 373, 20.12.2013, s. 1.

(3)

           Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 658/2014 av den 15 maj 2014 om de avgifter som ska betalas till Europeiska läkemedelsmyndigheten för säkerhetsövervakning av humanläkemedel (EUT L 189, 27.6.2014, s. 112).


YTTRANDE från utskottet för industrifrågor, forskning och energi (25.9.2014)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015 – alla avsnitt

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Jerzy Buzek

FÖRSLAG

Utskottet för industrifrågor, forskning och energi uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.   Europaparlamentet är djupt bekymrat över de drastiska minskningar av kommissionens budgetförslag för 2015 som rådet har föreslagit, i synnerhet inom så strategiskt viktiga områden som innovation, inbegripet social innovation, forskning, rymdteknik, infrastruktur, små och medelstora företag och energi, särskilt energisäkerheten som kräver stora investeringar i energiinfrastruktur, energieffektivitet, sammankoppling och produktion av förnybar energi. Parlamentet anser att det i stället för nedskärningar krävs en stor och anslående ökning utöver beloppen i kommissionens budgetförslag för att så snabbt som möjligt ta sig ur den ekonomiska krisen. Parlamentet anser att de föreslagna minskningarna är potentiellt skadliga för EU:s konkurrenskraft och tillväxt.

2.   Europaparlamentet är oroat över att avsevärda belopp, som rådet tidigare hade gått med på i förhandlingarna om den fleråriga budgetramen, nu saknas i budgeten för 2015 för betalningar, samt över att de föreslagna minskningarna kommer att förvärra situationen ytterligare och hota EU-programmens korrekta funktion. Parlamentet betonar att alla lämpliga åtgärder bör vidtas för att uppfylla unionens rättsliga skyldigheter och undvika förseningar i betalningarna till viktiga aktörer såsom forskare, universitet, små och medelstora företag och entreprenörer. Parlamentet kräver därför att kommissionens budgetförslag till fullo återupprättas och att mer finansiering beviljas till områden som är strategiskt viktiga för konkurrenskraft, hållbarhet, tillväxt och sysselsättning.

3.   Europaparlamentet förvånas över hur stats- och regeringscheferna vid varje toppmöte förklarar hur viktig EU:s budget är för tillväxt och sysselsättning, samtidigt som rådet fortsätter att skära ned EU-budgeten på just dessa områden. Parlamentet påminner rådet om att man under förhandlingarna om den fleråriga budgetramen kom överens om att tidigarelägga anslag för en rad program. Parlamentet är övertygat om att de kraftiga nedskärningarna i åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden i rubrik 1a strider mot den kompromiss som man enades om inom ramen för den fleråriga budgetramen.

4.   Europaparlamentet är oroat över rådets nedskärning i rubrik 1a på 1,85 % i åtagandebemyndiganden och 8,57 % i betalningsbemyndiganden. Parlamentet anser att denna nedskärning är helt oacceptabel eftersom marginalerna i den fleråriga budgetramen bör användas i sin helhet för att stödja ekonomins återhämtning och betala alla utestående räkningar till stödmottagarna.

5.   Europaparlamentet anser att man måste öka stödet till mikroföretag och små och medelstora företag, vilka utgör 99 procent av samtliga företag och står för 80 procent av arbetstillfällena i unionen, i syfte att stärka deras konkurrenskraft inom ramen för ett stabilt företagsklimat, minimera effekten av storföretagens och de ekonomiska gruppernas marknadsdominans, uppmuntra företagarandan och främja etableringen och expansionen av små och medelstora företag.

6.   Europaparlamentet kräver en höjning av de budgetposter som tillhandahåller stöd till mikroföretag, små och medelstora företag samt kooperativ, och anser att 40 procent av beloppen vid dessa budgetposter ska öronmärkas för direktstöd avsett att främja en stabil expansion och en hållbar utveckling av mikroföretag, små och medelstora företag samt kooperativ, i syfte att hantera de dyrare produktionsfaktorerna och hålla jämna steg med kunskapssamhällets utveckling och med utveckling som bygger på en balanserad ekonomisk tillväxt, särskilt i de medlemsstater som har drabbats hårdare av krisen i form av nedläggningar av mikroföretag samt små och medelstora företag.

7.   Europaparlamentet understryker vikten av att minska avståndet mellan enheter med spetskompetens och enheter som inte har nått en sådan nivå, så att det blir möjligt att stödja även sådan vetenskap och forskning som bedrivs på institut som inte betraktas som spetskompetensinstitut, men som är på väg att uppnå sådan status eller som har kapacitet att uppnå sådan status genom att samarbeta med andra institut som redan uppnått sådan status. Parlamentet anser att man fortsatt bör arbeta för att uppnå målet att få till stånd en jämnare fördelning av anslagen i programmet Horisont 2020, i syfte att förbättra situationen jämfört med de tidigare ramprogrammen för forskning.

8.   Europaparlamentet påminner om att fleråriga program såsom Horisont 2020, Cosme, FSE och EaSI är av största vikt för uppnåendet av Europa 2020-strategins mål och därmed säkra stabil tillväxt i EU. Parlamentet anser att det också är viktigt att programmen fungerar på ett korrekt sätt för att säkra ett effektiv utnyttjande av anslagen från hela den fleråriga budgetramen. Parlamentet påminner om att flera av de mycket viktiga programmen fortfarande befinner sig i det inledande skedet och att man snabbare bör expandera dem. Parlamentet betonar det mervärde som EU-program kan ge. Parlamentet anser att 2015 års budget kommer att vara avgörande för om de nya fleråriga programmen för perioden 2014–2020 blir framgångsrika eller inte. Parlamentet understryker att 2015 års budget därför bör möjliggöra alla nödvändiga åtgärder, till exempel tillhandahålla investeringar genom att tidigarelägga åtagandena för att säkra att programmen når sin fulla genomförandetakt utan ytterligare fördröjningar.

9.   Europaparlamentet betonar den roll som innovation inom små och medelstora företag spelar för att driva på återhämtningen av EU:s ekonomi. Parlamentet förväntar sig att kommissionen fullgör sina rättsliga och budgetmässiga åtaganden när det gäller instrumentet för små och medelstora företag inom Horisont 2020, och uppmanar rådet att möjliggöra detta genom att ställa lämpliga anslag till förfogande. Parlamentet uppmanar kommissionen att från 2016 inrätta en separat budgetpost för instrumentet för små och medelstora företag, i syfte att göra budgettillsynen och budgetkontrollen tydligare, samt att se till att genomförandet av instrumentet kännetecknas av ett verkligt nedifrån och upp-orienterat förhållningssätt.

10. Europaparlamentet understryker betydelsen av de centrala europeiska rymdprogrammen Galileo och Copernicus som motorer för innovation, tillväxt och konkurrenskraft och som framtida tillhandahållare av dagliga tjänster till EU:s invånare. Parlamentet påminner om vilken stor potential rymdsektorn har för små och medelstora företag.

11. Europaparlamentet anser att genomförandet av Europa 2020-strategin, som är viktig för att uppnå EU:s klimatmål och samtidigt stimulera tillväxt och arbetstillfällen inom sektorerna för förnybar energi och koldioxidsnål teknik, kräver bättre styrning och närmare samordning mellan EU, medlemsstaterna och regionerna liksom samråd med företrädare för industrin och forskningsbaserade organ. Parlamentet kräver största möjliga synergi mellan EU-medel och industrirelevanta och flexibla finansieringsinstrument samt mellan europeiska och nationella utgifter.

12. Europaparlamentet påminner om att en återindustrialisering som kombinerar konkurrenskraft med social integration och hållbarhet är viktig för att främja tillväxt och sysselsättning. Senast 2020 måste industrins del av BNP uppgå till 20 procent, och för att detta ska lyckas måste man förbättra företagsklimatet, särskilt för små och medelstora företag, och stödja utvecklingen av en stark och hållbar industriell bas som kan konkurrera på internationell nivå. Parlamentet noterar att EU-finansiering kan bidra till att upprätthålla investeringarna i den europeiska industrin för att främja återindustrialisering och återhämtning, och att ytterligare minskningar av investeringarna i forskning, innovation och infrastruktur till den europeiska industrin därför allvarligt skulle bromsa EU-ekonomins återhämtning.

13. Europaparlamentet betonar den viktiga roll som förnybar energi och energi- och resurseffektiv teknik spelar genom att placera Europa i framkanten när det gäller forskning och innovation liksom produktion av sådan teknik, samtidigt som de stärker Europas långsiktiga konkurrenskraft. Parlamentet betonar att det är viktigt att det görs tillräckliga investeringar i denna teknik för att bidra till att bekämpa klimatförändringarna, vilket också kommer att bidra till att skapa nya hållbara företag och välbetalda arbeten av god kvalitet i sektorer med hög tillväxt.

14. Europaparlamentet välkomnar det paket om ett kretsloppssamhälle som kommissionen offentliggjorde den 2 juli 2014(1). Parlamentet kräver att tillräckliga resurser anslås för genomförandet av relevant verksamhet. 

15. Europaparlamentet kräver tillräckliga medel till alla relevanta EU-organ som bidrar till EU:s konkurrenskraft och tillväxt, t.ex. Europeiska institutet för innovation och teknik, samt till genomförandeorganen så att de på korrekt sätt ska kunna utföra de uppgifter de tilldelats av lagstiftningsmyndigheten.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

25.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

50

5

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Zigmantas Balčytis, Nicolas Bay, David Borrelli, Jerzy Buzek, Soledad Cabezón Ruiz, Philippe De Backer, Pilar del Castillo Vera, Pablo Echenique, Christian Ehler, Peter Eriksson, Fredrick Federley, Ashley Fox, Adam Gierek, Theresa Griffin, Marek Józef Gróbarczyk, András Gyürk, Roger Helmer, Dawid Bohdan Jackiewicz, Eva Kaili, Krišjānis Kariņš, Jeppe Kofod, Miapetra Kumpula-Natri, Janusz Lewandowski, Paloma López Bermejo, Ernest Maragall, Edouard Martin, Nadine Morano, Angelika Niebler, Aldo Patriciello, Morten Helveg Petersen, Herbert Reul, Algirdas Saudargas, Jean-Luc Schaffhauser, Neoklis Sylikiotis, Dario Tamburrano, Evžen Tošenovský, Vladimir Urutchev, Henna Virkkunen, Martina Werner, Anna Záborská, Flavio Zanonato, Carlos Zorrinho

Slutomröstning: närvarande suppleanter

José Blanco López, David Coburn, Jens Geier, Jude Kirton-Darling, Werner Langen, Olle Ludvigsson, Fulvio Martusciello, Ionel-Sorin Moisă, Dan Nica, Markus Pieper, Michèle Rivasi, Massimiliano Salini, Anne Sander, Maria Spyraki, Cora van Nieuwenhuizen, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Momchil Nekov

(1)

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén av den 2 juli 2014 Mot ett kretsloppssamhälle: Program för ett avfallsfritt Europa (COM(2014)0398).


YTTRANDE från utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd (9.9.2014)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Catherine Stihler

FÖRSLAG

Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet påminner om att den inre marknaden är ett politiskt centralt och prioriterat område för ekonomisk tillväxt. Parlamentet menar att en starkare och integrerad inre marknad med tillräckliga budgetanslag är en nödvändig förutsättning för att Europeiska unionen ska ta sig ur krisen.

2.  Europaparlamentet anser att konsumentpolitiken är en av EU:s huvudprioriteringar. Parlamentet betonar att det måste anslås en tillräcklig budget för detta politikområde och menar att denna bör användas till att stärka konsumenternas förtroende för en transparentare inre marknad genom att öka konsumentsäkerheten, förbättra kunskaperna samt anpassa konsumenträttigheterna och konsumentpolitiken efter samhälleliga och ekonomiska förändringar.

3.  Europaparlamentet efterfrågar tillräckliga ekonomiska medel till stöd för en strategi för smart och hållbar tillväxt och sysselsättning.

4.  Europaparlamentet betonar behovet av ett balanserat budgetanslag till stöd för tullunionens funktion och bedrägeribekämpning, både för att skydda konsumenterna och för att garantera finansiell återhämtning av de egna medlen.

5.  Europaparlamentet erkänner vikten av att finansiera forumet för den inre marknaden och efterlyser en förlängning av dess förberedande åtgärd till 2015. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå att en rättslig grund införs i sekundärlagstiftningen, så att forumet kan vara kvar efter 2015.

6.  Europaparlamentet betonar att Solvit måste främjas och få tillräckliga medel av medlemsstaterna eftersom såväl EU:s medborgare som företag kan få värdefull vägledning i en rad frågor t.ex. företagsgrundande, rättigheter vad gäller visum och uppehållstillstånd, handel och tjänster samt familjeförmåner och mycket annat.

7.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen att uppdatera parlamentet om hur långt man har kommit med genomförandet av pilotprojektet ”Din Europaresa: applikation för handhållna apparater” (YET). Parlamentet betonar vikten av att öka konsumenternas kännedom om dessa tjänster. Parlamentet välkomnar varmt i detta avseende tidigare åtgärder som vidtagits av nätverket av europeiska konsumentcentrum. Parlamentet påpekar att applikationen bör integreras i en pågående kampanj på unionsnivå för att sprida information om konsumenternas rättigheter och intressen. Parlamentet rekommenderar att medel frigörs om genomförbarhetsundersökningen visar sig positiv.

8.  Europaparlamentet framhåller att Cosmeprogrammet och nätverket Enterprise Europe måste få tillräcklig finansiering under 2015 för att särskilt ta hänsyn till de svårigheter som små och medelstora företag drabbats av till följd av EU:s ekonomiska och finansiella åtstramningar.

9.  Europaparlamentet välkomnar det stärkta åtagandet att finansiera ökad innovation inom små och medelstora företag i budgetpost 02 04 02 03 och är övertygat om att de små och medelstora företagen har en viktig roll att spela i moderniseringen, tillväxten och skapandet av arbetstillfällen, och välkomnar instrumentet för små och medelstora företag inom ramen för Horisont 2020, som är en ny företagsinriktad och marknadsdriven strategi till stöd för de små och medelstora företagens innovationsverksamhet med positiva ekonomiska effekter.

10. Europaparlamentet efterfrågar finansiering av ett nytt pilotprojekt ”Att utbilda små och medelstora företag i konsumenträttigheter i den digitala tidsåldern”. Parlamentet understryker att detta borde hjälpa de små och medelstora företagen att uppfylla konsumentskyddslagstiftningen i den digitala miljön. Parlamentet framhåller att det i utfrågningar har framkommit att många små och medelstora företag saknar grundläggande kunskap om relevant EU-lagstiftning såsom den införlivats i den nationella lagstiftningen. Parlamentet anser att en bättre efterlevnad av reglerna skulle minska konsumenternas svårigheter och gynna näringsidkarna genom att problem med tillsynsmyndigheterna undviks.

11.  Europaparlamentet understryker att standarder är viktiga verktyg för företagens konkurrenskraft och särskilt för små och medelstora företag, vars deltagande i standardiseringsprocessen är av största vikt för de tekniska framstegen i unionen. Parlamentet anser därför att det är viktigt att bevilja tillräcklig finansiering till initiativ som syftar till att stödja standardiseringsverksamhet som utförs av CEN, Cenelec och Etsi.

12.  Europaparlamentet påminner om behovet av att finansiera det flerspråkiga verktyget för plattformen för tvistlösning online. Parlamentet betonar att denna flerspråkiga resurs antogs genom Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 524/2013 av den 21 maj 2013 om tvistlösning online vid konsumenttvister(1). Parlamentet understryker att välfungerande system för tvistlösning online i hela Europa kommer att uppmuntra konsumenterna att finna lösningar på de problem de möter när de köper varor och tjänster på den inre marknaden, och kommer att ge ett uppsving i näthandeln, särskilt med näringsidkare från andra medlemsstater. Parlamentet påminner om att ökad onlinehandel och gränsöverskridande handel i EU också kommer att ge företagen nya möjligheter och bidra till att skapa ekonomisk tillväxt.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

8.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

32

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Dita Charanzová, Carlos Coelho, Lara Comi, Nicola Danti, Pascal Durand, Vicky Ford, Ildikó Gáll-Pelcz, Maria Grapini, Louis Ide, Robert Jarosław Iwaszkiewicz, Liisa Jaakonsaari, Diane James, Gabriel Mato, Margot Parker, Marcus Pretzell, Robert Rochefort, Virginie Rozière, Christel Schaldemose, Andreas Schwab, Olga Sehnalová, Ivan Štefanec, Catherine Stihler, Richard Sulík, Róża Gräfin von Thun und Hohenstein, Mylène Troszczynski, Matthijs van Miltenburg

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Lucy Anderson, Pascal Arimont, Birgit Collin-Langen, Andrzej Sebastian Duda, Roberta Metsola, Jens Nilsson, Julia Reda, Marc Tarabella, Sabine Verheyen, Theodoros Zagorakis

(1)

EUT L 165, 18.6.2013, s. 1.


YTTRANDE från utskottet för transport och turism (4.9.2014)

till budgetutskottet

över Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Roberts Zīle

FÖRSLAG

Utskottet för transport och turism uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet betonar att transportsektorn utgör stommen i den inre marknaden och grundvalen för den fria rörligheten för personer och varor, samt bidrar till att öka kvaliteten på tjänsterna och främja den territoriella sammanhållningen i EU.

2.  Europaparlamentet betonar att investeringar inom transportsektorn är av största betydelse för att stärka EU-budgetens roll och mål att stimulera tillväxt, konkurrenskraft och sysselsättning och att uppfylla målen för Europa 2020-strategin samt för att öka transportsäkerheten och minska antalet olyckor och olycksoffer, och gläder sig därför över att FSE-programmet betraktas som ett av nyckelprogrammen i budgetrubrik 1a ”Konkurrenskraft för tillväxt och sysselsättning”.

3.  Europaparlamentet konstaterar att 2015 är det andra året i den fleråriga budgetramen för perioden 2014–2020 och att det är viktigt att se till att genomförandet av det finansiella programmet för de transeuropeiska näten och FSE inletts på korrekt sätt och kan fungera smidigt efter starten 2014. Parlamentet noterar vidare att det är av största vikt att bevilja nödvändiga anslag (både åtaganden och betalningar) för dessa nya program så att central transportinfrastruktur kan tas i bruk utan dröjsmål.

4.  Europaparlamentet påminner emellertid om de ekonomiska svårigheter som flera medlemsstater befinner sig i på grund av den ekonomiska krisen och som gör det mycket svårt för dem att lägga fram projekt, vilket visades i samband med den senaste förslagsomgången för transeuropeiska transportnät, och därför bör FSE-programmet tillämpas på ett mer flexibelt sätt så att deltagandet kan bli mer balanserat.

5.  Europaparlamentet understryker att EU:s budget bör fokusera på infrastrukturprojekt som ger ett högt europeiskt mervärde, genom att avlägsna flaskhalsar och bygga/förbättra gränsöverskridande infrastruktur, samt uppgradera befintlig infrastruktur såsom järnvägsförbindelser, i syfte att utveckla EU:s inre marknad och stärka konkurrenskraften i EU som helhet. Parlamentet konstaterar att det med hänsyn till den aktuella internationella situationen vid EU:s östra gränser är särskilt viktigt att sammankoppla medlemsstaterna i EU:s transportnät med hjälp av europeiska tekniska parametrar, bland annat normal europeisk spårvidd, så att de i högre grad kan integreras med EU:s inre marknad. Parlamentet konstaterar samtidigt att det fortfarande råder stora problem med driftskompatibilitet mellan de olika järnvägssystemen inom unionen, bland annat i fråga om skillnader i spårvidd, och anser att det bör läggas fokus på insatser för att harmonisera och fullborda ett verkligt driftskompatibelt järnvägsområde. Parlamentet betonar dessutom behovet av att utveckla intermodala förbindelser mellan järnvägarna och andra transportsätt.

6.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att säkerställa att de medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden får hjälp av kommissionen via FSE att utveckla och förbereda lämpliga projekt med tillräcklig mognad och/eller kvalitet och att effektivt utnyttja EU:s finansiering. Parlamentet betonar därför vikten av att genomföra åtgärder för programstöd som syftar till att förbättra den institutionella kapaciteten och effektiviteten inom berörda offentliga förvaltningar samt att anordna nya förslagsomgångar för att säkerställa att de överförda medlen utnyttjas maximalt i alla medlemsstater som är berättigade till stöd från Sammanhållningsfonden. Parlamentet anser också att förslagsomgångar som anordnas av kommissionen bör prioritera gränsöverskridande avsnitt, eftersom sådana avsnitt ofta är underfinansierade trots att de i många fall utgör flaskhalsar.

7.  Europaparlamentet upprepar vikten av att använda EU-finansiering genom FSE för projekt och utrustning av gemensamt intresse som uppfyller kraven i faciliteten för gränsöverskridande driftskompatibilitet.

8.  Europaparlamentet betonar att det är viktigt att inrätta ett gemensamt europeiskt järnvägsområde utan gränser och se till att detta fungerar effektivt genom att förbättra järnvägssystemens driftskompatibilitet och säkerhet, vilket kommer att stärka järnvägssektorns konkurrenskraft. Parlamentet noterar i detta avseende att det fjärde järnvägspaketet omfattar viktiga nya funktioner, uppgifter och ansvarsområden för Europeiska järnvägsbyrån. Parlamentet anser att eventuella egenavgifter från industrin måste bedömas realistiskt och inte tillåtas äventyra byråns nya uppgifter, som för övrigt bör baseras på klart fastställda behov och överensstämma med den tidsplan som medlagstiftarna enades om när förhandlingarna slutfördes.

9.  Europaparlamentet betonar att budgetanslagen till EU:s olika organ inte alls enbart går till administrativa utgifter, utan bidrar till att vi kan uppnå EU:s mål samtidigt som besparingar kan göras på nationell nivå, och att budgetanslagen måste vara tillräckligt omfattande för att de ska kunna utföra sina uppgifter. Parlamentet påminner om vikten av att garantera största möjliga säkerhet, trygghet och driftskompatibilitet på transportområdet inom unionen, samtidigt som man säkerställer bättre kommunikation och samordning. Detta sköts av Easa, Emsa och ERA på EU-nivå och sköttes tidigare av 28 olika nationella förvaltningar.

10. Europaparlamentet påminner om den avgörande betydelsen av de byråer som har till främsta uppgift att garantera säkerheten inom olika transportsätt, och avvisar därför de föreslagna nedskärningarna i byråernas budgetar och accepterar inte föreslagna nedskärningar som skulle kunna äventyra transportsäkerheten.

11. Europaparlamentet understryker att Emsa måste ges tillräckliga resurser för att byrån ska kunna kontrollera säkerheten och förhindra förorening från olje- och gasanläggningar till havs, i enlighet med vad som fastställts i den nya förordningen om finansiering av Emsa.

12. Europaparlamentet betonar att Easa:s utgifter till mer än 2/3 finansieras genom avgifter från industrin. Det bör inte göras några nedskärningar av personal som ägnar sig åt certifiering. De betalas inte genom EU:s budget och har ingen som helst betydelse för denna.

13. Europaparlamentet betonar vikten av att investera i utvecklingen av fraktkorridorer för att göra det möjligt att flytta frakt från väg till järnväg, att förbättra hållbarheten för godstransport på järnväg genom att minska bullret från undermåligt rullande materiel och att stärka en utsläppssnål transportekonomi.

14. Europaparlamentet påminner om betydelsen av det förnyade Naiades-programmet för perioden 2014–2020, vilket syftar till en minskning av trafikstockningarna och en omställning till en ekonomi med låga koldioxidutsläpp genom en överföring av godstrafiken till inre vattenvägar, och anser att detta program bör ges tillräckliga medel. Parlamentet betonar att en välstrukturerad strategi med konkreta och realistiska mål skulle bidra till att säkerställa bästa möjliga utnyttjande av medlen från fonder såsom Fonden för ett sammanlänkat Europa och Horisont 2020.

15. Europaparlamentet understryker att EU enligt artikel 195 i fördraget har kompletterande befogenheter för turismpolitik. Parlamentet anser därför att tillräckliga budgetanslag bör avsättas till utvecklingen av en verklig europeisk turismpolitik. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att stärka sina insatser på det här området och främja fullbordandet av viktiga turismprojekt, t.ex. cykelvägnäten EuroVelo, och skyddet av det naturliga, kulturella, historiska och industriella arvet. Parlamentet noterar vidare att EU, med hjälp av resurserna från Cosme-programmet, kan reagera snabbt och effektivt på förändringar inom turismnäringen. Det finns dock behov av specialprogram och pilotprojekt. Parlamentet noterar att man på detta sätt kan åstadkomma ekonomisk tillväxt, skapa fler, och hållbara, arbetstillfällen och göra EU till den internationella turismens främsta destination.

16. Europaparlamentet betonar betydelsen av forskning och innovation inom transport- och turismsektorerna och påpekar att den lägliga utvecklingen av intelligent transportteknik och ekosocial kunskap, bland annat hållbar rörlighet i städer och Sesar, framför allt kommer att bidra till ekonomiska, sociala, säkerhetsmässiga och miljömässiga besparingar. Parlamentet anser att tillräckliga budgetmedel därför bör tilldelas sådan transportteknik och kunskap inom ramen för Horisont 2020 och FSE.

17. Europaparlamentet betonar behovet av tillräcklig finansiering av de olika delarna av Sesar, så att man kan garantera genomförandet av sådana funktioner inom flygledningstjänsten (ATM) som betraktas som väsentliga för att förbättra prestandan i EU:s ATM-system.

18. Europaparlamentet betonar vikten av att investera i regionala flygplatser eftersom det har positiva följdverkningar på en lång rad verksamheter – t.ex. export, effektivitet och produktivitet i affärslivet samt inflöde av investeringar – och därmed stimulerar EU:s marknad.

19. Europaparlamentet noterar att de totala administrativa utgifterna och driftsutgifterna gradvis ökar. Parlamentet uppmanar därför kommissionen, i ljuset av de ökade budgetbegränsningarna, att säkerställa att begreppet valuta för pengarna är förankrat i samtliga program så att utgifterna noggrant analyseras ur genomförbarhets-, ändamålsenlighets- och effektivitetssynpunkt, samt att se till att EU-skattebetalarnas pengar utnyttjas för ett effektivt genomförande och en effektiv förvaltning av EU:s politik och att resurserna koncentreras till investeringsverksamhet med nödvändig driftskapacitet och till korrekt fungerande program.

20. Europaparlamentet anser att flaggskeppsprojekten för utveckling av Donauregionen bör inkluderas bland de operativa program som utarbetas med medlemsstaterna. Parlamentet anser vidare att kommissionen bör se till att de operativa programmen täcker finansiering av flaggskeppsprojekt som syftar till att utveckla inlandssjöfarten inom ramen för Donaustrategin.

21. Europaparlamentet noterar betydelsen av hållbar transport som en del av de bredare målen för klimatförändringar och hållbar energi i Europa 2020-strategin. Parlamentet betonar att EU:s transportpolitik måste ha ambitiösa mål för klimatskydd och påpekar därför att tillräcklig transportfinansiering är av avgörande betydelse för att man ska kunna genomföra miljöåtgärder inom transportpolitiken.

22. Europaparlamentet understryker att EU:s transportpolitik måste uppvisa verkliga resultat på området för lika villkor, framför allt vad gäller tillgång till transporter för personer med funktionsnedsättning, och anser att detta måste åstadkommas genom betydande investeringar i kollektivtrafik i hela EU.

KORTFATTAD MOTIVERING

Inledning

Budgetförslaget för 2015 skulle fokusera på stöd till sysselsättning, företag, utbildning och forskning. Kommissionen har föreslagit en budget på 145,6 miljarder EUR i åtagandebemyndiganden och 142,1 miljarder EUR i betalningsbemyndiganden. Detta utgör en ökning på 2,1 % i åtaganden och 1,4 % i betalningar jämfört med 2014. Huvuddelen av åtagandena gäller framtida projekt, medan cirka 40 % av betalningarna fortfarande täcker EU-finansierade projekt från finansieringsperioden 2007–2013. Kommissionen föreslår vidare en ytterligare minskning på 1 % av sin personalstyrka.

Den största delen av betalningsbemyndigandena gäller områden som främjar den ekonomiska tillväxten och sysselsättningen i Europa (+29,5 % jämfört med år 2014) såsom forskning (Horisont 2020), transeuropeiska energi-, transport- och IKT-nät (Fonden för ett sammanlänkat Europa) eller Sysselsättningsinitiativet för ungdomar.

I. Transportbudgeten

Avdelning 6 – Rörlighet och transport i kommissionens budgetförslag för 2015 innehåller alla budgetposter som är relaterade till EU:s transportpolitik. Budgetförslaget omfattar en ökning på 14 % av åtagandebemyndigandena (från 2 867 184 572 EUR år 2014 till 3 279 502 992 EUR år 2015) och på 107 % av betalningsbemyndigandena (från 1 003 421 856 EUR år 2014 till 2 075 861 835 EUR år 2015). Ökningen av betalningsbemyndigandena beror främst på behoven för de nya programmen ”Fonden för ett sammanlänkat Europa” och ”Horisont 2020”.

Föredraganden vill framför allt fästa uppmärksamhet vid följande:

Fonden för ett sammanlänkat Europa (FSE) (06 02 01)

Det här är en avgörande budgetpost för transportsektorn. Åtagandebemyndigandena för transportprojekt inom ramen för FSE har fastställts till 2 844 miljoner EUR (+16 % jämfört med år 2014) och betalningsbemyndigandena till 1 040 miljoner EUR (inga betalningar för nya projekt under 2014). Budgeten för FSE kommer att genomföras genom förslagsomgångar inom ramen för de årliga och fleråriga arbetsprogrammen. Man föreslår också att anslå 634 miljoner EUR i betalningar för slutförandet av programmet Transeuropeiska nät (06 02 51).

Stödverksamhet till EU:s transportpolitik och passagerarnas rättigheter, inklusive kommunikationsarbete (06 02 05)

I budgetförslaget minskas både åtagandebemyndigandena (från 20 019 000 EUR år 2014 till 12 363 000 EUR år 2015) och betalningsbemyndigandena (från 13 894 437 EUR till 17 447 683 EUR) för den här budgetposten. Detta anslag är avsett att täcka utgifter för information och kommunikation, konferenser och evenemang som främjar verksamheter inom transportsektorn.

Transportskydd (06 02 06)

I budgetförslaget ökas både åtagandebemyndigandena (från 2 510 000 EUR till 2 582 000 EUR) och betalningsbemyndigandena (från 1 514 026 EUR till 1 706 036 EUR). Detta anslag är avsett att framför allt täcka utgifter för att inrätta en inspektörskår och för inspektörernas verksamhet. Kåren ska kontrollera att unionens säkerhetsbestämmelser efterlevs vid flygplatser, hamnar och hamnanläggningar.

Horisont 2020 — Forskning och innovation med anknytning till transport (06 03)

Anslaget till forskning med anknytning till transport uppgår i budgetförslaget till 234 117 242 EUR (212 585 039 EUR år 2014) i åtaganden och 178 377 220 EUR (27 847 732 EUR år 2004) i betalningar. Detta anslag ska täcka bland annat de gemensamma företagen Sesar och Shift2Rail.

Byråer

Europeiska byrån för luftfartssäkerhet (Easa) (06 02 02)

EU:s bidrag till Easas budget skulle öka från 34 174 000 EUR till 36 370 000 EUR, en ökning med 6 %. Den totala föreslagna budgeten till Easa (EU:s bidrag + andra resurser) uppgår till 149 532 000 EUR (149 059 000 EUR år 2014). Konsekvenserna av de ändringsförslag som lagts fram till lagstiftningen om det gemensamma europeiska luftrummet har ännu inte beaktats. Den totala personalstyrkan skulle minska till 797 personer år 2015 från 804 beviljade tjänster i 2014 års budget. Av detta totala antal anställda skulle den andel som finansieras av EU stiga från 280 till 284. Ny personal skulle avsättas för godkännandet av tredjeländers operatörer och eventuellt certifieringen av fjärrstyrda luftfartssystem.

Europeiska sjösäkerhetsbyrån (Emsa) (06 02 03)

EU:s föreslagna bidrag till Emsas budget utgör en ökning av åtagandebemyndigandena på 4,37 % upp till 52 656 000 EUR och av betalningsbemyndigandena på 1,09 % upp till 51 256 000 EUR. Den totala föreslagna budgeten till Emsa (EU:s bidrag + andra resurser) uppgår till 54 611 675 EUR (52 410 475 EUR år 2014) i åtagandebemyndiganden och 53 169 255 EUR (52 669 145 EUR år 2014) i betalningsbemyndiganden. Ökningen avser främst utvecklingen av en databas och bättre IT-verktyg. Man föreslår att minska antalet anställda från 258 beviljade tjänster i 2014 års budget till 255.

Europeiska järnvägsbyrån (ERA) (06 02 04)

Det föreslås att EU:s bidrag till ERA ökas till 25 613 000 EUR (25 007 400 EUR år 2014) för både åtagande- och betalningsbemyndigandena. De ytterligare finansiella medlen bör täcka kostnader för de nya Shift2Rail-uppgifterna. Den totala föreslagna budgeten till ERA (EU:s bidrag + andra resurser) uppgår till 26 379 500 EUR (25 715 600 EUR år 2014), i både åtagande- och betalningsbemyndiganden. Man föreslår att minska antalet tillfälligt anställda från 140 beviljade tjänster i 2014 års budget till 137, medan den totala personalstyrkan som inbegriper kontraktsanställda och utstationerade nationella experter förblir densamma som år 2014, dvs. 161 tjänster.

II. Turism

Budgeten för turistnäringen omfattas av avdelning 2 – Näringsliv. Programmet för företagens konkurrenskraft och små och medelstora företag (Cosme) omfattar ett särskilt mål avseende turistnäringen för programperioden 2014–2020 (förordning nr 1287/2013). Man föreslår inom ramen för budgetpost 02 02 01 att anslå 11 000 000 EUR för turistprojekt, priser, undersökningar och evenemang.

III. Pilotprojekt och förberedande åtgärder

Det finns tre pågående TRAN-relaterade projekt och åtgärder i EU:s budget: Fartyg som drivs med flytande naturgas (LNG) (inga åtaganden, 436 192 EUR i betalningar), det rullande materielets roll för den europeiska driftskompatibiliteten (inga åtaganden, inga betalningar) och allmänflyget – statistik och nyckeltal (inga åtaganden, 87 238 EUR i betalningar). De förberedande åtgärderna inom turistområdet nådde sina mål och turistnäringen har erkänts i EU:s budget. Föredraganden skulle därför inte föreslå några nya åtgärder inom turistnäringen.

IV. Eventuella ändringsförslag

Föredraganden vill att en ansvarsfull, realistisk och resultatinriktad budget antas. Samtidigt betonar föredraganden att EU-budgeten bör representera en investering i strategier med EU-mervärde som stöder ekonomisk tillväxt och skapar arbetstillfällen. Den globala nivån på kommissionens budgetförslag, inklusive anslagen till byråerna, förefaller stå i proportion till behoven för att genomföra EU:s politik och tillföra ett EU-mervärde.

I fråga om de tre pågående förberedande åtgärderna understryker föredraganden särskilt betydelsen av den förberedande åtgärden avseende fartyg som drivs med flytande naturgas (LNG) i samband med de nya gränserna för svavelhalten i marina bränslen i svavelkontrollområden (Seca), som träder i kraft den 1 januari 2015.

Beroende på rådets ståndpunkt om budgetförslaget kan föredraganden överväga att återinföra budgetförslagets siffror i enskilda budgetposter för att ta hänsyn till parlamentets prioriterade åtgärder. Detta gäller särskilt budgetposterna för FSE, Sesar och forskning med anknytning till transport.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

41

4

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Daniela Aiuto, Lucy Anderson, Marie-Christine Arnautu, Inés Ayala Sender, Georges Bach, Izaskun Bilbao Barandica, Deirdre Clune, Michael Cramer, Luis de Grandes Pascual, Andor Deli, Karima Delli, Isabella De Monte, Ismail Ertug, Jacqueline Foster, Syed Kamall, Georgios Katrougkalos, Dieter-Lebrecht Koch, Merja Kyllönen, Miltiadis Kyrkos, Bogusław Liberadzki, Peter Lundgren, Marian-Jean Marinescu, Georg Mayer, Gesine Meissner, Renaud Muselier, Jens Nilsson, Markus Pieper, Salvatore Domenico Pogliese, Tomasz Piotr Poręba, Gabriele Preuß, Dominique Riquet, Massimiliano Salini, David-Maria Sassoli, Claudia Schmidt, Jill Seymour, Ana-Claudia Tapardel, Keith Taylor, István Ujhelyi, Peter van Dalen, Elissavet Vozemberg, Janusz Władysław Zemke, Roberts Zīle, Elżbieta Katarzyna Łukacijewska

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Martina Dlabajová, Curzio Maltese, Georgi Pirinski, Franck Proust, Patricija Šulin


YTTRANDE från utskottet för regional utveckling (24.9.2014)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Derek Vaughan

FÖRSLAG

Utskottet för regional utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet anser att anslagen i budgetförslaget 2015 för rubrik 1b bör återupprättas för att täcka minimibehoven och uppnå de mål för sammanhållningspolitiken som unionen har fastställt i fördraget och i den politiska lagstiftningsramen för 2014–2020.

2.  Europaparlamentet noterar bekymrat att den sjätte sammanhållningsrapporten klart visar att de regionala skillnaderna ökade särskilt under krisåren 2008–2011, vilket innebär att de sammanhållningspolitiska åtgärderna måste öka kraftigt för att man ska kunna uppnå de mål för ekonomisk, social och territoriell sammanhållning som anges i artikel 174 i EUF-fördraget.

3.  Europaparlamentet noterar att 2015 är det andra året i de europeiska struktur- och investeringsfondernas nya finansieringscykel. Parlamentet betonar behovet av tillräckliga åtagande- och betalningsbemyndiganden för att säkra att programmen når ut till det planerade antalet mottagare och därmed får ett stort genomslag.

4.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att betalningsbemyndigandena under rubrik 1b har minskat med 5,0 procent till 51 601,9 miljoner euro under 2014, medan den så kallade ökningen av åtagandebemyndiganden med 3,6 procent främst kommer från den föreslagna mobiliseringen av flexibilitetsmekanismen 2015 för att hantera situationen på Cypern.

5.  Europaparlamentet noterar bekymrat kommissionens förklaring att de föreslagna betalningsbemyndigandena främst kommer att anslås till betalning av utestående åtaganden och avveckling av program, men att eftersläpningen med betalningar samtidigt kommer att fortsätta att växa och förväntas uppgå till ungefär 18 miljarder euro i slutet av 2015, även om förslaget till ändringsbudget nr 3/2014 godkänns.

6.  Europaparlamentet efterlyser noggrann information i god tid om beräkningarna beträffande utvecklingen av ansökningar om utbetalningar 2014 och ytterligare klargöranden om hur kommissionen tänker hantera den ohållbara nivå på utestående betalningar som man redan nu kan förutse för slutet av 2014 under rubrik 1b.

7.  Europaparlamentet konstaterar bekymrat att kommissionen inte verkar i stånd att klara av alla ansökningar om utbetalningar. Parlamentet uppmanar kommissionen att ge alla nödvändiga upplysningar om detta ger upphov till att betalningar blir försenade.

8.  Europaparlamentet frågar kommissionen vilka åtgärder den tänker vidta i framtiden för att förhindra ständiga glapp mellan åtagandebemyndiganden och betalningsbemyndiganden och därmed undvika regelmässig eftersläpning med betalningarna.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

23.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

34

3

2

Slutomröstning: närvarande ledamöter

José Blanco López, Franc Bogovič, Victor Boştinaru, Mercedes Bresso, Andrea Cozzolino, Rosa D’Amato, Tamás Deutsch, Bill Etheridge, Raffaele Fitto, Michela Giuffrida, Anna Hedh, Krzysztof Hetman, Ivan Jakovčić, Constanze Krehl, Andrew Lewer, Louis-Joseph Manscour, Martina Michels, Iskra Mihaylova, Younous Omarjee, Stanislav Polčák, Julia Reid, Liliana Rodrigues, Monika Smolková, Maria Spyraki, Olaf Stuger, Ramón Luis Valcárcel, Ángela Vallina, Monika Vana, Matthijs van Miltenburg, Derek Vaughan, Kerstin Westphal, Joachim Zeller

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Salvatore Cicu, Andor Deli, James Nicholson, Jan Marian Olbrycht, Davor Škrlec, Iuliu Winkler, Milan Zver


YTTRANDE från utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling (8.9.2014)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Peter Jahr

FÖRSLAG

Utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande förslag i sitt betänkande:

1.      Med beaktande av taket i den fleråriga budgetramen 2014-2020 för rubrik 2, noterar Europaparlamentet att flera stora utgiftskategorier inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken i praktiken sannolikt kommer att skäras ned under 2015, vilket bl.a. gäller direktstöd, marknadsåtgärder och landsbygdsutveckling.

2.      Europaparlamentet noterar att det enligt budgetförslaget kommer att ske en nedskärning på 0,1 % i åtagandebemyndiganden och en blygsam ökning på 0,5 % i betalningsbemyndiganden i budgeten för rubrik 2 under 2015 jämfört med 2014.

3.      Europaparlamentet noterar att finansieringen för landsbygdsutveckling enligt Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (EJFLU) kommer att skäras ned med 0,8 % i betalningsbemyndiganden enligt budgetförslaget 2015.

4.      Europaparlamentet insisterar i detta sammanhang på att rådet måste leva upp till sina löften att bevilja tillräckliga betalningsbemyndiganden inom ramen för 2015 års budgetförfarande så att unionen kan uppfylla sina utestående åtaganden, vid behov via en tredje ändringsbudget som ska läggas fram av kommissionen.

5.      Europaparlamentet påpekar att anslaget i den fleråriga budgetramen inte tar hänsyn till någon inflation. Parlamentet förespråkar att rubrik 2 ska justeras i enlighet med deflatorn.

6.      Europaparlamentet upprepar att åtgärder för att få nivån på utestående åtaganden under kontroll är en förutsättning för en framgångsrik inledning på programplaneringsperioden 2014–2020. Parlamentet uppmanar därför bestämt rådet och medlemsstaterna att vidta alla nödvändiga åtgärder för att täcka utestående betalningskrav, och i synnerhet att anta ändringsbudget nr 3/14 i sin helhet. Parlamentet betonar att ändringsbudget nr 3/14 har föreslagits på grundval av den senaste uppskattningen för betalningsbehoven, som medlemsstaterna själv har lämnat in.

7.      Europaparlamentet noterar att budgeten för direktstöd och marknadsåtgärder i Europeiska garantifonden för jordbruket (EUGFJ) kommer att ökas under 2015 med 0,2 % jämfört med 2014 för både åtaganden och betalningar, men att kommissionen måste förklara hur man ska gå tillväga för att tillgodose de ökade behoven till följd av utfasningen av direktstödet i Bulgarien, Rumänien och Kroatien och inrättandet av reserven för jordbrukskriser.

8.      Europaparlamentet beklagar nedskärningarna på över 3,3 miljoner euro i både åtaganden och betalningar i producentorganisationernas driftsfonder liksom nedskärningarna på 1 miljon euro i stödet till förhandserkännande av producentgrupper. Parlamentet konstaterar att den fortsatta maktobalansen i kedjan sätter familjeföretagens ställning under press. Parlamentet betonar att producentgrupperna avsevärt förbättrar primärproducenternas ställning genom att förena krafterna. Parlamentet kräver att det garanteras en ambitiös budget för producentorganisationernas driftsfonder. Parlamentet insisterar på att båda dessa nedskärningar ska dras tillbaka. Parlamentet uppmanar kommissionen att utnyttja överskotten i driftsfonderna till utbildningsprogram, inrättande av partnerskap och utbyte av bästa praxis mellan producentorganisationer.

9.      Europaparlamentet beklagar nedskärningen på 481 289 euro för skolmjölksprogrammet och nedskärningen på 900 073 euro för skolfruktsprogrammet, eftersom båda programmen har visat sig vara användbara och effektiva i medlemsstaterna , och anser att denna nedskärning är mycket olämplig med hänsyn till den aktuella krisen och undernäringen bland barn i EU . Parlamentet begär att anslagen till båda dessa program ska höjas till minst samma nivå som tidigare. Parlamentet förespråkar att båda programmen ska utformas så att de blir mindre byråkratiska och mer användarvänliga.

10.    Europaparlamentet är bekymrat över att jordbrukare med betalningar på över 2 000 euro, till följd av tillämpningen av ”instrumentet för finansiell disciplin”, kommer att drabbas av nedskärningar i det direktstöd som betalas ut under budgetåret 2015. Parlamentet beklagar de förmodade effekterna av ”instrumentet för finansiell disciplin”, som riskerar att inte leda till mer effektiva och ansvarsfulla utgifter.

11.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att medel som anslås till reserven för kriser inom jordbrukssektorn i 2015 års budget men som inte används till fullo görs tillgängliga som direktstöd under det kommande budgetåret.

12.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att övervaka de avsevärda prissvängningarna för jordbruksprodukter, som inverkar negativt på jordbrukarnas inkomster, och att snabbt och effektivt vidta åtgärder när detta är nödvändigt.

13.    Europaparlamentet beklagar nedskärningarna i anslagen till stöd för biodling, eftersom parlamentet konsekvent har betraktat biodling som en prioritering för jordbrukets framtid och för bevarandet av den biologiska mångfalden.

14.    Europaparlamentet påpekar att de tillhandahållna resurserna måste uppfylla målen att öka det europeiska jordbrukets konkurrenskraft och hållbarhet.

15.    Europaparlamentet förespråkar att det totala direktstödet så snart som möjligt helt ska anpassas till det totala stödet för landsbygdsutveckling i EU-28. Parlamentet konstaterar att de stora skillnaderna i direktstödet i olika medlemsstater försvagar konkurrenskraften, och uppmanar därför kommissionen att betrakta EU-28 som en enhet på den globala jordbruksmarknaden.

16.    Europaparlamentet beklagar de föreslagna nedskärningarna i programmen för landsbygdsutveckling. Parlamentet uppmanar rådet att se över detta förslag med hänsyn till den rådande situationen till följd av den växande osäkerheten och avfolkningen i många landsbygdssamhällen.

17.    Europaparlamentet beklagar djupt rådets förslag att minska betalningsbemyndigandena i 2015 års budgetförslag. Parlamentet anser att kommissionens budgetförslag för 2015 utgör ett minimum för att behandla de återkommande och varaktiga problemen med växande utestående åtaganden.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

19

6

8

Slutomröstning: närvarande ledamöter

John Stuart Agnew, Clara Eugenia Aguilera García, Eric Andrieu, Richard Ashworth, Paul Brannen, Daniel Buda, Matt Carthy, Viorica Dăncilă, Michel Dantin, Paolo De Castro, Albert Deß, Diane Dodds, Herbert Dorfmann, Norbert Erdős, Edouard Ferrand, Luke Ming Flanagan, Beata Barbara Gosiewska, Martin Häusling, Anja Hazekamp, Jan Huitema, Peter Jahr, Jarosław Kalinowski, Elisabeth Köstinger, Zbigniew Krzysztof Kuźmiuk, Philippe Loiseau, Nuno Melo, Giulia Moi, Ulrike Müller, James Nicholson, Marit Paulsen, Marijana Petir, Constantin-Laurențiu Rebega, Bronis Ropé, Lidia Senra Rodríguez, Czesław Adam Siekierski, Marc Tarabella, Marco Zullo

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Peter Eriksson, Maria Heubuch, Anthea McIntyre, Annie Schreijer-Pierik

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Ulla Tørnæs


YTTRANDE från fiskeriutskottet (4.9.2014)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: António Marinho e Pinto

FÖRSLAG

Fiskeriutskottet uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet välkomnar det beslut som fattats avseende Europeiska havs- och fiskerifonden (EHFF), nämligen att avsätta 6,39 miljarder euro till fiskerisektorn och havspolitiken för perioden 2014–2020. Parlamentet påpekar dock att anslagen till den gemensamma fiskeripolitiken – ett av EU:s få gemensamma politikområden – endast utgör 0,7 procent av EU:s budget, trots att fiskeriverksamhet är av stor betydelse för ekonomin i många kustområden. Dessa medel ska hjälpa fiskerisektorn att uppnå ett hållbart fiske, stödja kust- och ösamhällen som är starkt beroende av fiske, så att de kan diversifiera sina ekonomier, öka det stöd som hittills har getts till det småskaliga fisket och till regioner som är strakt beroende av fiske, så att målen i Europa 2020-strategin kan uppnås.

2.   Europaparlamentet beklagar att rådet för perioden 2014–2020 begränsade tidsfristen för möjligheten att få stöd genom EHFF för tillfälligt upphörande av fiskeriverksamhet under biologiska återhämtningsperioder till högst sex månader per fartyg, i strid med vad som hade godkänts av Europaparlamentet. Parlamentet anser att de biologiska återhämtningsperioderna är ett viktigt instrument för en hållbar förvaltning av vissa fisken och anser därför att denna begränsning bör upphävas och att tillräckliga medel bör garanteras för de biologiska återhämtningsperioderna.

3.   Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att snarast utarbeta den lagstiftning som krävs för att påskynda medlemsstaternas operativa program i syfte att genomföra den gemensamma fiskeripolitikens prioriteringar, dvs. ekonomisk och social hållbarhet i fiskerisektorn, bevarande av de biologiska resurserna och hållbart utnyttjande av fiske- och vattenbruksresurserna.

4.  Europaparlamentet understryker vikten av noggrann och oberoende forskning för att bedöma den exakta situationen för fiskbestånden, så att maximal hållbar avkastning (MSY) kan beräknas, vilket ligger till grund för ett hållbart fiske. Man måste även undersöka de socioekonomiska effekterna av de åtgärder som vidtas för samhällen som är beroende av fiske. Parlamentet betonar att det i den nya grundförordningen för den gemensamma fiskeripolitiken som antogs 2013 läggs särskild tonvikt på hållbarhet för att uppnå maximal hållbar avkastning. Parlamentet påminner om att detta mål är ett av de centrala inslagen i den nya gemensamma fiskeripolitiken och förutsätter exakt och tillförlitlig kunskap om situationen för bestånden och om de sociala och ekonomiska konsekvenserna av de åtgärder som vidtagits. Parlamentet anser att denna forskning bör finansieras genom EU:s budget.

5.  Europaparlamentet understryker att medlen måste ökas för forskningsorganisationer på internationell nivå och i medlemsstaterna för att man ska kunna få kunskap om och utvärdera havets biologiska resurser.

6.   Europaparlamentet påminner om att kontrollen av fiskeriverksamheten ombord på fartyg och i hamnar är viktig för målet att åstadkomma ett hållbart fiske. Om det finansiella stödet är otillräckligt kan det innebära att reformens mål äventyras. Parlamentet påminner om att den nya gemensamma fiskeripolitiken kräver att Europeiska fiskerikontrollbyrån utökar sin operativa verksamhet så att byrån kan hjälpa medlemsstaterna och kommissionen att utveckla praktiska kontroll- och övervakningsverktyg (dvs. verksamhet med koppling till fiskeriförvaltning, system för datahantering, landningsskyldighet och bekämpning av olagligt, orapporterat och oreglerat fiske (IUU-fiske)).

7.   Europaparlamentet anser att man i budgeten måste öka Europeiska fiskerikontrollbyråns anslag för operativa verktyg och personal för att garantera ett korrekt genomförande av reformen av den gemensamma fiskeripolitiken och underlätta kontroll, tillsyn och övervakning samt samarbete på nationell nivå, så att bestämmelserna i den gemensamma fiskeripolitiken följs och tillämpas på ett effektivt och konsekvent sätt och därmed garanterar lika villkor inom fiskerisektorn och rättvis behandling av sektorns alla delar.

8.  Europaparlamentet betonar att man vid fastställandet av lämpliga och tillförlitliga budgetanslag i den årliga budgeten för 2015 måste beakta att mer än 60 procent av försörjningen med fiskeriprodukter i EU kommer från internationella vatten och tredjeländers exklusiva ekonomiska zoner. I fråga om den gemensamma fiskeripolitikens externa dimension krävs att man fortsätter att inbegripa specifika budgetåtgärder som syftar till att stärka och utveckla EU:s deltagande i regionala fiskeriförvaltningsorganisationer och att finansiera ingåendet av bilaterala avtal med tredjeländer, nämligen genom att beakta den planerade förlängningen av protokollen med Mauretanien, Moçambique, Madagaskar, Grönland, Kap Verde och Kiribati.

9.   Europaparlamentet beklagar att kommissionen har minskat anslagen i budgetposten för pilotprojektet för stödåtgärder för det småskaliga fisket (11 06 77 08). Parlamentet uppmanar kommissionen att återställa beloppen till vad som godkänts. Parlamentet anser att detta pilotprojekt är mycket viktigt och bör vara startpunkten för utvecklingen av ett gemenskapsprogram för stöd till det småskaliga fisket – en viktig sektor med specifika egenskaper – i enlighet med vad som uttryckts i flera parlamentsresolutioner i denna fråga.

10. Europaparlamentet välkomnar att det i enlighet med EHFF-förordningen avsatts 647 miljoner euro i den fleråriga budgetramen för 2014–2020 för kommissionen för direkta åtgärder. Parlamentet uppmanar kommissionen att påskynda de åtgärder som krävs för att omsätta de egna projekten i praktiken.

11. Europaparlamentet beklagar de nedskärningar i avdelning 11 som rådet gjort i samband med sin behandling av budgetförslaget. Parlamentet uttrycker oro över konsekvenserna för de åtgärder som finansieras genom de berörda budgetposterna och över de negativa återverkningarna för genomförandet av målen i den gemensamma fiskeripolitiken och den integrerade havspolitiken. Parlamentet påpekar särskilt att det redan i år finns en brist på betalningsbemyndiganden i avdelning 11 och att det därför är absolut nödvändigt att säkerställa en tillräckligt hög anslagsnivå.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

20

2

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Marco Affronte, Clara Eugenia Aguilera García, Miguel Arias Cañete, Renata Briano, Alain Cadec, David Coburn, Richard Corbett, João Ferreira, Raymond Finch, Werner Kuhn, Isabella Lövin, António Marinho e Pinto, Gabriel Mato, Norica Nicolai, Ulrike Rodust, Remo Sernagiotto, Ricardo Serrão Santos, Isabelle Thomas, Ruža Tomašić, Peter van Dalen, Jarosław Leszek Wałęsa

Slutomröstning: närvarande suppleanter

José Blanco López, Diane Dodds, Marek Józef Gróbarczyk, Mike Hookem, Yannick Jadot, Francisco José Millán Mon


YTTRANDE från utskottet för kultur och utbildning (11.9.2014)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Silvia Costa

FÖRSLAG

Utskottet för kultur och utbildning uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.      Europaparlamentet konstaterar att 2015 är det andra verksamhetsåret för de fleråriga programmen på området för utbildning, ungdom, idrott, kultur, medier och medborgarskap. Parlamentet betonar behovet av tillräckliga åtagande- och betalningsbemyndiganden för att alla program ska nå ut till det planerade antalet mottagare. Ett stort antal medborgare berörs direkt av dessa program och parlamentet betonar därför att det är mycket viktigt för EU att inte på nytt avbryta betalningarna, vilket redan har fått omfattande konsekvenser under de senaste åren, till exempel när det gäller Erasmus mobilitetsstipendier.

2.      Europaparlamentet noterar att åtagandebemyndigandena till programmet Erasmus+ i någon mån ökat, jämfört med 2014. Parlamentet påpekar att det med hänsyn till den höga genomförandenivån och efterfrågan på dessa program måste beviljas tillräckliga betalningsbemyndiganden för att de ytterligare åtagandena ska få effekt och för att programmen ska fungera på lämpligt sätt, särskilt med hänsyn till att kommissionen vill öka studenternas rörlighet med upp till 20 % fram till slutet av årtiondet. Parlamentet understryker att bidrag från programmet Erasmus+ bör undantas från beskattning och sociala avgifter.

3.      Europaparlamentet betonar med avseende på lånegarantifaciliteten för studenter, som har beviljats ett anslag på 3,5 % av budgeten, att den bör erbjuda lån ”på gynnsamma villkor för studenter” ”oavsett social bakgrund” och att ”[d]etta extra och innovativa verktyg för rörlighet i utbildningssyfte [varken bör] ersätta nuvarande, eller förhindra utvecklingen av framtida, bidrags- eller lånesystem för studenters rörlighet på lokal, nationell nivå eller unionsnivå”.

4.      Europaparlamentet beklagar att kommissionen föreslagit en lägre nivå för åtagandebemyndigandena för programmet Kreativa Europa än 2014, trots dess viktiga roll till stöd för de kulturella och kreativa sektorerna och trots att inrättandet av den framtida lånegarantifaciliteten måste åtföljas av utlovade åtgärder, såsom utbildning av finansiella intermediärer. Mot bakgrund av detta anser parlamentet att de ytterligare nedskärningar som rådet föreslagit, både i de bägge delprogrammen Kultur och Media och i lånegarantifaciliteten, är oacceptabla, eftersom de kommer att bli en ytterligare risk för möjligheterna att effektivt genomföra programmet. Parlamentet påminner också om de farhågor som parlamentet inledningsvis framfört om sammanslagningen av kultur- och mediedelarna och om hur det ska gå med balansen i politiken och anslagsfördelningen.

5.      Europaparlamentet påminner om att det totala finansiella anslaget till programmet Ett Europa för Medborgarna för perioden 2014–2020 minskats med nästan 20 % jämfört med perioden 2007–2013. Parlamentet kritiserar att nivån för åtagandebemyndigandena i kommissionens budgetförslag för 2015 är lägre än för 2014. Parlamentet rekommenderar att detta program ägnas särskild uppmärksamhet, eftersom det fortfarande spelar en unik roll för kontakterna med medborgarna och stödet till deras bottom-up-insatser. Parlamentet påpekar att den nuvarande finansieringsnivån är alldeles för låg och till och med kan inverka negativt på bilden av unionen. Parlamentet anser därför att rådets förslag om ytterligare nedskärningar i åtagande- och betalningsbemyndigandena för programmet är allvarligt oroväckande och beklagar djupt att det sänds en sådan signal till unionsmedborgarna.

6.      Europaparlamentet understryker att unionens kommunikationspolitik bör förbättras så att den blir ett viktigt redskap för att medborgarna bättre ska kunna förstå och delta i unionens funktion, politik och arbetssätt, särskilt som unionsmedborgarna vet oroande lite om EU:s lagstiftning och program, vilket ju framgått av det låga deltagandet i valet till Europaparlamentet. Parlamentet avvisar därför rådets föreslagna nedskärningar i anslagen till kommunikationsåtgärder och betonar att samarbetet om kommunikationsfrågor mellan unionens institutioner, nationella parlament och alla andra relevanta parter måste främjas så att vi får maximal nytta av de medel som satsas, liksom också för att intensifiera och stödja samarbetet mellan europeiska multimedienät, i syfte att bredda nyhetsutbudet om Europa.

7.      Europaparlamentet betonar vikten av digitala plattformar, såsom Europeana, som bidrar till att digitalisera Europas kulturella och konstnärliga arv och genomföra projekt baserade på transnationella nätverk och partnerskap, som gör det tillgängliga materialet mera åtkomligt för allmänheten och därmed lyfter fram europeisk kultur och ger ett uppsving åt de kulturella och kreativa sektorerna.

8.      Europaparlamentet fäster uppmärksamheten vid kommissionens utfästelse om att, bland annat på parlamentets begäran, höja profilen för europeiskt volontärarbete och europeiska volontärnätverk.

9.      Europaparlamentet betonar att ökad uppmärksamhet bör ägnas Marie Skłodowska-Curie-åtgärderna som stöder forskares karriär med hjälp av mobilitetsstipendier och därför spelar en viktig roll för att stärka forskningen i Europa. Parlamentet beklagar att rådet föreslår avsevärda nedskärningar av både åtagandebemyndigandena och betalningsbemyndigandena för detta program och är fast beslutet att återställa de siffror som föreslagits av kommissionen.

10.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att informera parlamentet om fördelningen av medlen mellan medlemsstaterna för programmen på området för utbildning, ungdomar, idrott, kultur, medier och medborgarskap i syfte att öka transparensen och övervaka tilldelningen av offentliga medel.

11.    Europaparlamentet betonar att det behövs en utökad omfattning, såväl för det östliga partnerskapets kulturprogram, särskilt i ljuset av den senaste tidens tragiska händelser i Ukraina, som för kultursamarbetet mellan Europa och Medelhavsområdet. Parlamentet påpekar att finansiellt stöd från EU till gemensamma kulturprojekt, där unga konstnärer från de östliga partnerskapsländerna och EU:s medlemsstater deltar, kommer att höja profilen och öka den politiska betydelsen för sådana projekt och stärka de fredssäkrande insatserna i Europa.

12.    Europaparlamentet noterar att kommissionens meddelande En genomgång av strategin Europa 2020 för smart, hållbar tillväxt för alla särskilt uppmärksammar ungdomsarbetslösheten som är 59,2 % i Grekland och 55,7 % i Spanien och att ett ”annat allvarligt problem är den ökande andelen ungdomar som varken arbetar eller studerar, som uppgick till 13,2 % under 2012”. Parlamentet påpekar därför att tillgång till kunskap är en förutsättning för sysselsättning och att sociala aspekter och minskade orättvisor måste stå i centrum för all politik som genomförs.

13.    Europaparlamentet påpekar att åtstramningsåtgärder som slår ut offentliga tjänster äventyrar utbildningssystemens möjlighet att bidra till den ekonomiska återhämtningen, och att livslångt lärande måste högprioriteras som ett motmedel mot fattigdom och orättvisor.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

4.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

24

4

0

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Isabella Adinolfi, Dominique Bilde, Andrea Bocskor, Louise Bours, Silvia Costa, Mircea Diaconu, Damian Drăghici, Jill Evans, Giorgos Grammatikakis, Petra Kammerevert, Andrew Lewer, Svetoslav Hristov Malinov, Curzio Maltese, Fernando Maura Barandiarán, Luigi Morgano, Momchil Nekov, Michaela Šojdrová, Yana Toom, Giovanni Toti, Anders Primdahl Vistisen, Julie Ward, Bogdan Brunon Wenta, Theodoros Zagorakis, Bogdan Andrzej Zdrojewski, Milan Zver, Krystyna Łybacka

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Ernest Maragall, Emma McClarkin, Marlene Mizzi, Liliana Rodrigues, Algirdas Saudargas, Hermann Winkler


YTTRANDE från utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor (24.9.2014)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Tomáš Zdechovský

FÖRSLAG

Utskottet för medborgerliga fri- och rättigheter samt rättsliga och inrikes frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet beaktar minskningen på 1,9 % i åtagandebemyndiganden i rubrik 3 om säkerhet och medborgarskap jämfört med 2014 års budget, i första hand till följd av att Schengenfaciliteten för Kroatien upphört att gälla i enlighet med Kroatiens anslutningsfördrag. Parlamentet välkomnar ökningen på 12,2 % i betalningsbemyndiganden, vilket kommer att bidra till att säkerställa att betalningsbemyndigandena är tillräckliga för att genomföra åtgärderna på detta område.

2.  Europaparlamentet betonar att området med frihet, säkerhet och rättvisa gick in i en ny fas efter antagandet av de strategiska riktlinjerna vid Europeiska rådets möte den 26–27 juni 2014. Parlamentet understryker att genomförandet av riktlinjerna, inom vissa mycket specifika områden, kan göra det nödvändigt att utöka de finansiella medel som anslås till dessa områden. Parlamentet understryker vidare i detta avseende att de medel som redan har anslagits inte bör sättas under press och förväntar sig att kommissionen lägger fram konkreta förslag, om en utökning av de finansiella medlen blir nödvändig under 2015.

3.  Europaparlamentet framhåller att de organ som faller inom detta utskotts ansvarsområde måste ha tillräckliga resurser för att kunna fullgöra sina mandat, och är medvetet om den interinstitutionella överenskommelsen om att minska personalen med 5 % under de kommande fem åren. Parlamentet framhåller emellertid att dessa nedskärningar måste genomföras från fall till fall utan att inkräkta på de resurser som organen behöver för att fullgöra sina uppgifter.

4.  Europaparlamentet begär en större ökning av Easos budget eftersom detta kontor är avgörande för hanteringen av brådskande asylfrågor och kommer att spela en förstärkt roll när det gäller att främja en enhetlig tillämpning av asylpaketet. Parlamentet begär därför en lämplig budgetökning så att kontoret på ett effektivt sätt ska kunna utföra sina uppgifter och åtgärder, inbegripet främjandet av bästa praxis och samarbete mellan medlemsstater.

5.  Europaparlamentet välkomnar ökningen av budgetposterna ”garantera skyddet av de grundläggande rättigheterna och öka allmänhetens möjligheter” och ”främja diskrimineringsförbudet och jämställdheten” för genomförandet av programmet Rättigheter, jämlikhet och medborgarskap för perioden 2014–2020.

6.  Europaparlamentet är inte helt tillfreds med den begränsade höjningen av Frontex budget, eftersom Frontex måste stärka sitt operativa stöd till i första hand de medlemsstater som är utsatta för ett hårt tryck vid de yttre gränserna och öka sin beredskap när det gäller snabba förändringar i migrationsflöden. Parlamentet anser att Frontex bör förstärkas med ytterligare personal och resurser för att kunna fullgöra sina uppgifter och genomföra Eurosur-systemet.

7.  Europaparlamentet betonar vikten av en tillräckligt omfattande EU-budget på området för asyl och migration och för den gemensamma förvaltningen av EU:s gemensamma yttre gräns och för att möta de utmaningar som detta innebär, särskilt i samband med den nuvarande situationen vid EU:s södra gräns, och kräver ett tydligt åtagande från alla unionens partner i denna riktning.

8.  Europaparlamentet välkomnar kommissionens förslag om att höja Europols årliga budget, även med tanke på den nya Europol-förordning som ska antas av medlagstiftarna. Parlamentet noterar att höjningar av byråernas budgetar för att de ska kunna fullgöra sina uppgifter på ett korrekt sätt måste motsvaras av en tillräcklig personalstyrka för dessa byråer. Parlamentet anser att byråns tjänsteförteckning bör anpassas så att byrån ska kunna rekrytera ytterligare tillfällig personal mot bakgrund av det ökade behovet av stöd i kampen mot it - brottslighet och grov internationell brottslighet och terrorism och så att byrån bättre ska kunna bedöma och analysera dessa risker.

9.  Europaparlamentet stöder höjningen av budgeten för eu-LISA i syfte att säkerställa säkra och väl fungerande it-system på området för inrikes frågor, nämligen systemen SIS II, VIS och Eurodac inom ramen för byråns förvaltning, liksom genomförandet av den nödvändiga utveckling som planerats för de respektive systemen. Parlamentet stöder en vidareutveckling av byrån med tanke på de ytterligare eventuella uppgifter som den kan tilldelas, såsom att utforma, utveckla och genomföra nya system.

10. Europaparlamentet ifrågasätter budgetposten ”Inrättande av nya it-system som stöd för förvaltningen av migrationsströmmarna över unionens yttre gränser” trots att paketet om ”smarta gränser” ännu inte har antagits av medlagstiftarna. Parlamentet understryker att inga specifika anslag har tilldelats den budgetposten sedan den inrättades. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa budgetposter för sådana åtgärder först när medlagstiftarna har godkänt dem genom relevant rättsakt.

11. Europaparlamentet är besviket över nedskärningen av budgeten till ECNN, eftersom centrumet kommer att beröras av det eventuella antagandet av förordningen om nya psykoaktiva ämnen (2013/0305(COD)), som ger centrumet nya uppgifter.

12. Europaparlamentet påminner om att en rättvis och transparent fördelning av medlen mellan de olika målen för asyl-, migrations- och integrationsfonden var en prioritering för parlamentet under förhandlingarna som ledde till antagandet av den fonden. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att öka antalet budgetposter inom asyl-, migrations- och integrationsfonden för att främja ökad förståelse och transparens om hur de medel som tilldelas de olika målen och därmed dessa budgetposter kommer att användas. Parlamentet uppmanar särskilt kommissionen att hålla utgifterna för en rättvis och effektiv återvändandepolitik åtskilda från utgifterna för laglig migration och främjande av en effektiv integrering av tredjelandsmedborgare i alla framtida budgetförslag.

13. Europaparlamentet betonar behovet och vikten av kontinuerliga utvärderingar av hur alla fonder och program genomförs och hur parlamentets resurser används, i syfte att upptäcka eventuella brister i ett tidigt skede, och hur effektiva resurserna är.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

3.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

44

10

3

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Jan Philipp Albrecht, Heinz K. Becker, Malin Björk, Michał Boni, Caterina Chinnici, Ignazio Corrao, Rachida Dati, Agustín Díaz de Mera García Consuegra, Frank Engel, Cornelia Ernst, Laura Ferrara, Monika Flašíková Beňová, Kinga Gál, Ana Gomes, Nathalie Griesbeck, Sylvie Guillaume, Jussi Halla-aho, Monika Hohlmeier, Filiz Hyusmenova, Sophia in ‘t Veld, Eva Joly, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Barbara Kudrycka, Kashetu Kyenge, Marju Lauristin, Juan Fernando López Aguilar, Vicky Maeijer, Barbara Matera, Roberta Metsola, Louis Michel, József Nagy, Péter Niedermüller, Soraya Post, Judith Sargentini, Birgit Sippel, Branislav Škripek, Csaba Sógor, Helga Stevens, Valdemar Tomaševski, Traian Ungureanu, Marie-Christine Vergiat, Harald Vilimsky, Udo Voigt, Josef Weidenholzer, Cecilia Wikström, Kristina Winberg, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Marina Albiol Guzmán, Janice Atkinson, Anna Maria Corazza Bildt, Pál Csáky, Teresa Jiménez-Becerril Barrio, Rikke Karlsson, Miltiadis Kyrkos, Kati Piri, Josep-Maria Terricabras, Axel Voss


YTTRANDE från utskottet för konstitutionella frågor (2.9.2014)

till budgetutskottet

över rådets ståndpunkt om förslaget till Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2015

(2014/2040(BUD))

Föredragande: Danuta Maria Hübner

FÖRSLAG

Utskottet för konstitutionella frågor uppmanar budgetutskottet att som ansvarigt utskott infoga följande i sitt resolutionsförslag:

1.  Europaparlamentet noterar att förfarandet för att anta budgeten för 2015 är speciellt p.g.a. uppehållet inför valet till Europaparlamentet: valet av ett nytt parlament innebär att sammansättningen av den ena av budgetmyndighetens grenar ändras i väsentlig grad(1). Den kommission som utarbetade budgetförslaget är på väg ut, och förfarandet kommer högst sannolikt att avslutas när den nuvarande kommissionen väl har tillträtt.

2.  Europaparlamentet betonar att förfarandet dessutom försenades kraftigt eftersom kommissionen presenterade budgetförslaget först den 11 juni 2014 och att rådet, efter att ha enats i Coreper den 15 juli 2014, formellt kommer att anta sin ståndpunkt – via skriftligt förfarande – först i början av september 2014.

3.  Europaparlamentet beklagar att ett sådant grundläggande politiskt beslut som antagandet av rådets ståndpunkt avseende budgetförslaget för 2015 sker via skriftligt förfarande. Parlamentet anser att detta strider mot den transparens och öppenhet som måste vara en grundläggande aspekt av budgetbesluten inom samtliga EU-institutioner.

4.  Europaparlamentet noterar att rådet har förberett ytterligare nedskärningar i rubrik 3, säkerhet och medborgarskap, för vilken man redan i budgetförslaget hade skurit ned åtagandebemyndigandena med 1,9 % jämfört med 2014 års budget (från 2 171 998 miljoner EUR 2014 till 2 130 721 miljoner EUR i budgetförslaget 2015). I rådets ståndpunkt kommer åtagandebemyndigandena i rubrik 3 faktiskt att minskas med 3,3 % jämfört med 2014 års budget. Parlamentet påminner om att den marginal som kommissionen lämnade i rubrik 3 uppgick till 115,3 miljoner EUR. När det gäller betalningsbemyndigandena minskade rådet den ökning som kommissionen hade föreslagit för rubrik 3 från +12,2% till +10,5 %.

5.  Europaparlamentet är medvetet om att många medlemsstater, trots att man kan se vissa svaga tecken på återhämtning av ekonomin redan i år, fortfarande är upptagna med akuta budgetkonsolideringsansträngningar, vilket gör det svårare att investera i projekt som skulle kunna stimulera en återhämtning. Parlamentet anser således att EU-finansiering kommer att vara mycket viktig under 2015 för att uppväga dessa svårigheter. Naturligtvis är det också mycket viktigt att adekvat finansiering tillhandahålls för projekt som berör medborgarna direkt och som är avsedda att förbättra kvaliteten på den offentliga europeiska debatten.

6.  Europaparlamentet betonar att det låga deltagandet i valet till Europaparlamentet nyligen visar att man under hela parlamentets valperiod, och inte bara under tiden före ett Europaparlamentsval, måste investera i kampanjer för att informera medborgarna om hur unionen påverkar deras dagliga liv och om Europaparlamentets roll. Det är mycket viktigt att det görs en utvärdering av Europaparlamentets senaste institutionella kommunikationskampanj.

7.  Europaparlamentet anser att det kan vara svårt att påvisa effektivitet vid utvärdering av kommunikationsprojekt, främst p.g.a. att det saknas överenskomna eller lämpliga värden mot vilka deras resultat kan bedömas.

8.  Europaparlamentet är övertygat om vikten av instrument för medborgarnas deltagande i den demokratiska processen, i enlighet med Lissabonfördraget. I detta sammanhang beklagar parlamentet svårigheterna i samband med genomförandet av det europeiska medborgarinitiativet, och betonar hur viktigt det är att erbjuda adekvat finansiering inte bara för själva initiativen utan också för deras kommunikation, för att förbättra medborgarinitiativets synlighet och trovärdighet. Parlamentet understryker att under förutsättning att fördragen följs är all sådan finansiering oberoende av medborgarinitiativets syfte, och att alla medborgarinitiativ som uppfyller kraven måste behandlas lika oberoende av vilken fråga de avser.

9.  Europaparlamentet betonar att det behövs adekvat finansiering för de olika instrumenten för e-demokrati för att kunna öka medborgarnas deltagande i den demokratiska processen genom användningen av informations- och kommunikationsteknik.

10. Europaparlamentet anser att det, med tanke på ikraftträdandet av Europaparlamentets och rådets förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, behövs adekvat och rättvis finansiering för att det faktiskt ska kunna genomföras.

11. Europaparlamentet kräver att de budgetposter som avser Europaparlamentets infrastruktur, utgifter och andra poster i samband med parlamentets arbetsplatser särredovisas så att det framgår var utgifterna sker (Bryssel, Luxemburg och Strasbourg).

12. Europaparlamentet noterar nedgången i utgifter för förbindelserna mellan EU‑institutionerna och de nationella parlamenten, och beklagar att inte mera görs för att ge prioritet åt de nationella lagstiftarnas deltagande.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

2.9.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

17

3

1

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Miguel Arias Cañete, Mercedes Bresso, Richard Corbett, Danuta Maria Hübner, Ramón Jáuregui Atondo, Georgios Katrougkalos, Constance Le Grip, Jo Leinen, Petr Mach, Morten Messerschmidt, Florian Philippot, Paulo Rangel, György Schöpflin, Francisco Sosa Wagner, Barbara Spinelli, Josep-Maria Terricabras, Kazimierz Michał Ujazdowski

Slutomröstning: närvarande suppleant(er)

Isabella Adinolfi, Max Andersson, Gerolf Annemans, Pervenche Berès, Sven Giegold, Enrique Guerrero Salom, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Cristian Dan Preda, Marcus Pretzell, Viviane Reding, Siôn Simon

Slutomröstning: närvarande suppleant(er) (art. 200(2))

Fernando Maura Barandiarán

(1)

Europaparlamentets resolution av den 13 mars 2014 om de allmänna riktlinjerna för utarbetandet av 2015 års budget – Avsnitt III – Kommissionen (P7_TA(2014)0247) och Europaparlamentets resolution av den 17 april 2014 om beräkningen av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2015 (P7_TA(2014)0450).


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

7.10.2014

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

0.

27.

8.

0.

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Nedzhmi Ali, Jonathan Arnott, Richard Ashworth, Jean-Paul Denanot, Gérard Deprez, Valdis Dombrovskis, José Manuel Fernandes, Eider Gardiazabal Rubial, Jens Geier, Esteban González Pons, Heidi Hautala, Monika Hohlmeier, Kaja Kallas, Bernd Kölmel, Zbigniew Kuźmiuk, Vladimír Maňka, Sophie Montel, Clare Moody, Victor Negrescu, Jan Marian Olbrycht, Pina Picierno, Paul Rübig, Petri Sarvamaa, Patricija Šulin, Eleytherios Synadinos, Paul Tang, Indrek Tarand, Isabelle Thomas, Daniele Viotti, Marco Zanni

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Tamás Deutsch, Ernest Maragall, Ivan Štefanec, Tomáš Zdechovský

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Laura Agea

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy