Förfarande : 2014/2222(INI)
Dokumentgång i plenum
Dokumentgång : A8-0043/2015

Ingivna texter :

A8-0043/2015

Debatter :

PV 11/03/2015 - 7
CRE 11/03/2015 - 7

Omröstningar :

PV 11/03/2015 - 9.16
Röstförklaringar
Röstförklaringar

Antagna texter :

P8_TA(2015)0068

BETÄNKANDE     
PDF 200kWORD 123k
5.3.2015
PE 544.269v02-00 A8-0043/2015

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2015

(2014/2222(INI))

Utskottet för sysselsättning och sociala frågor

Föredragande: Sergio Gutiérrez Prieto

ÄNDRINGSFÖRSLAG
FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION
 RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

om den europeiska planeringsterminen för samordning av den ekonomiska politiken: sysselsättning och sociala aspekter i den årliga tillväxtöversikten 2015

(2014/2222(INI))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av artikel 9 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget),

–       med beaktande av artiklarna 145, 148, 152 och 153.5 i EUF-fördraget,

–       med beaktande av Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna, särskilt kapitel IV (Solidaritet),

–       med beaktande av artikel 349 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF‑fördraget) avseende särskilda åtgärder för unionens yttersta randområden,

–       med beaktande av den reviderade europeiska sociala stadgan, särskilt artikel 30 om rätt till skydd mot fattigdom och social utslagning,

–       med beaktande av sin resolution av den 25 februari 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: Sysselsättning och sociala aspekter(1),

–       med beaktande av sin resolution av den 22 oktober 2014 om den europeiska planeringsterminen för samordningen av den ekonomiska politiken: genomförande av prioriteringarna för 2014(2),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 28 november 2014 Årlig tillväxtöversikt för 2015 (COM(2014)0902) och det utkast till gemensam sysselsättningsrapport som bifogats detta,

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 26 november 2014 En investeringsplan för Europa (COM(2014)0903),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 13 januari 2015 Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler (COM(2015)0012),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 2 oktober 2013 Att stärka den ekonomiska och monetära unionens sociala dimension (COM(2013)0690),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 3 mars 2010 Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla (COM(2010)2020),

–       med beaktande av sin resolution av den 25 november 2014 om Europa 2020-strategins sysselsättningsmässiga och sociala aspekter(3),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 18 april 2012 Att skapa förutsättningar för en återhämtning med ökad sysselsättning (COM(2012)0173),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 16 december 2010 Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (COM(2010)0758) och av sin resolution av den 15 november 2011 om detta(4),

–       med beaktande av kommissionens meddelande Initiativet Bättre möjligheter för unga (COM(2011)0933),

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 20 februari 2013 Sociala investeringar till stöd för tillväxt och sammanhållning – inklusive genomförandet av Europeiska socialfonden 2014–2020 (COM(2013)0083),

–       med beaktande av sin resolution av den 13 mars 2014 om sysselsättningsaspekter och sociala aspekter av trojkans (kommissionen, ECB och IMF) roll och verksamhet beträffande programländerna i euroområdet(5),

–       med beaktande av sin resolution av den 11 juni 2013 om subventionerat boende i Europeiska unionen(6),

–       med beaktande av sin resolution av den 12 februari 2014 om hur Europeiska unionen kan bidra till att skapa en gynnsam miljö för företag och nystartade företag för att skapa arbetstillfällen(7),

–       med beaktande av sin resolution från den 17 juli 2014 om ungdomssysselsättning(8),

–       med beaktande av Internationella arbetsorganisationens (ILO) rapport av den 5 december 2014 Global Wage Report 2014/2015,

–       med beaktande av OECD:s arbetsdokument av den 9 december 2014 Trends in Income Inequality and its Impact on Economic Growth,

–       med beaktande av kommissionens meddelande av den 7 juli 2014 Initiativ för grön sysselsättning: Ta vara på den gröna ekonomins jobbpotential (COM(2014)0446),

–       med beaktande av sina resolutioner av den 14 september 2011(9) och av den 16 januari 2014(10) om en EU-strategi mot hemlöshet,

–       med beaktande av artikel 52 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för sysselsättning och sociala frågor (A8‑0043/2015), och av följande skäl:

A.     Europa måste följa den sociala marknadsekonomiska modellen, så att man säkerställer hållbar tillväxt för att skapa arbetstillfällen till nästa generation och inte skulder.

B.     Den ekonomiska och sociala situationen i EU är fortsatt dyster, och enligt kommissionens ekonomiska prognos från hösten 2014 är den ekonomiska återhämtning fortfarande bräcklig. Trots de negativa tillväxtsiffrorna i euroområdet under de två senaste åren beräknas tillväxten i euroområdet bli 0,8 % för 2014 och 1,1 % för 2015. Endast några få medlemsstater har bättre prognoser, och kommissionen har systematiskt skrivit ner sina egna prognoserna under de senaste åren. Trots att det totala beräknade underskottet i EU28 har minskat till 3 % för 2014 är det fortfarande högt i vissa medlemsstater, vilket visar att det fortfarane behövs en finanspolitisk konsolidering som är förenlig med tillväxt såväl som bättre och hållbar sysselsättning, eftersom återhämtningen varken är kraftfull eller understödd.

C.     Den snabba finanspolitiska konsolideringen som genomfördes under den ekonomiska krisen har hindrat medlemsstaterna från att nå Europa 2020-målen, vilket visar att finanspolitiken bör vara differentierad och anpassad till den specifika situation som råder i varje medlemsstat. Det kraftiga prisfallet på olja kan ge ytterligare stimulans åt ekonomin i många medlemsstater, särskilt om det snabbt leder till minskade energikostnader för hushållen och företagen.

D.     EU måste fortsätta att förbättra sin ekonomiska och sociala politik för att så snabbt som möjligt nå Europa 2020-målen, och samtidigt minska risken för varaktig stagnation och deflation. För att åstadkomma detta måste man fortsätta med insatser för att främja investeringar och strukturreformer som ökar den ekonomiska konkurrenskraften på ett socialt ansvarsfullt sätt. Det behövs en ekologisk omvandling för att trygga övergången till en resurseffektiv ekonomi och en hållbar utveckling. Det är oroväckande att EU:s betydelse i världsekonomin minskar till följd av krisen, den minskade industribasen och bristen på förtroende hos investerare och entreprenörer, medan vissa länder visar tydliga tecken på återhämtning. I oktober 2014 bedömde IMF att sannolikheten för en recession i euroområdet hade ökat och skulle uppgå till 35–40 % vid årsskiftet.

E.     Det är i huvudsak medlemsstaternas ansvar att utarbeta sysselsättningspolitiken, även en sysselsättningspolitik för ungdomar, och sådana åtgärder bör i första hand vidtas på nationell nivå.

F.     EU måste snarast möjligt ta itu med problemet med en snabbt åldrande befolkning.

G.     Trots vissa förbättringar (för första gången sedan 2011 har man sett en liten ökning av heltidsanställningar) ligger arbetslösheten kvar på historiskt höga nivåer med nästan 25 miljoner människor utan arbete i EU. Långtidsarbetslösheten är oroväckande hög, och 12 miljoner människor har varit arbetslösa i över ett år (en fyraprocentig ökning sedan året innan). Ungdomsarbetslösheten har inte minskat nämnvärt (bara med 1,9 % sedan 2013) och uppgår till 21,2 % i genomsnitt i EU. Av de långtidsarbetslösa i EU är 75 % under 35 år. Situationen på arbetsmarknaden är särskilt svår för unga personer, förutom i vissa medlemsstater, oberoende av vilken utbildningsnivå de har.

H.     Europeiska socialfonden med ungdomsgarantin samt sysselsättningsinitiativet för ungdomar måste användas till fullo och på korrekt sätt för att finansiera hållbara projekt i syfte att bekämpa arbetslösheten, särskilt ungdomsarbetslösheten.

I.      Det är fortfarande en stor andel unga som varken arbetar eller studerar, och unga romer är överrepresenterade i denna grupp.

J.      Flera faktorer, bland annat att man inte lyckats skapa en gynnsam miljö som stimulerar investeringar och tillväxt, att marknadsinkomsterna har minskat och att de sociala transfereringarna har försvagats över tiden(11), samt medlemsstaternas åtgärder för att återskapa den ekonomiska balansen genom att minska utgifterna för socialt skydd, har inneburit att hushållens disponibla bruttoinkomst minskat betydligt, så att miljontals europeiska familjer riskerar utestängning, och har på ett alarmerande sätt ökat ojämliketerna, även bristen på jämställdhet. En av fyra européer riskerar fattigdom. Undersysselsättningen och otryggheten har skjutit i höjden, och för 50 % av alla arbetssökande räcker det inte med en anställning för att ta sig ur fattigdomen.

K.     Enligt siffrorna för 2013, som är de senaste, är 5,1 % av arbetskraften i EU28 långtidsarbetslös, vilket är mer än någonsin tidigare. Långtidsarbetslöshet har inte bara allvarliga konsekvenser för den enskilde livet ut, men kan också utvecklas till strukturarbetslöshet i EU.

L.     För närvarande riskerar 25,1 % av EU:s befolkning fattigdom eller social utestängning. Barnfattigdomen växer i genomsnitt snabbare än fattigdomen i stort, och ett av tre barn lever under fattigdomsgränsen i vissa medlemsstater.

M.    Äldre arbetstagare är den grupp som löper störst risk att bli långtidsarbetslösa. Bara hälften av arbetstagarna i åldersgruppen 55–65 år var i arbete under 2012. Äldre drabbas hårdare av de minskade offentliga utgifterna för sociala tjänster, hälso- och sjukvård samt sociala förmåner. Vissa kategorier av äldre, t.ex. personer över 80 år, äldre kvinnor, äldre migranter och äldre i etniska minoritetsgrupper, löper särskilt stor risk att drabbas av fattigdom.

N.     För att motverka krisen har vissa medlemsstater skurit ned kraftigt på de offentliga utgifterna, samtidigt som efterfrågan på socialt skydd har ökat på grund av den ökade arbetslösheten. De nationella budgetanslagen för socialförsäkringar har belastats ytterligare, eftersom de sociala avgifterna har minskat i takt med att arbetstillfällena har gått förlorade och lönerna sänkts i stor skala, och detta utgör en allvarlig risk för den europeiska sociala modellen. De efterfrågade reformerna tillgodoser inte medborgarnas behov och förväntningar när det gäller sysselsättning och på det sociala området.

O.     Fattigdomsminskning är inte bara ett av de viktigaste målen i Europa 2020-strategin, utan även ett samhällsansvar som vilar på medlemsstaterna, och värdig och hållbar sysselsättning är den bästa vägen ut ur fattigdom. Insatserna måste därför inriktas på att underlätta anställning, särskilt för dem som är längst ifrån arbetsmarknaden. Det råder fortfarande en stor ojämlikhet på arbetsmarknaden och kvinnor över 55 år löper större risk än män att drabbas av fattigdom eller social utestängning.

P.     De socioekonomiska obalanserna mellan medlemsstaterna har ökat ytterligare, medan målet om regional konvergens går i motsatt riktning. Arbetslöshetsklyftan mellan kärna och periferi har vidgats från 3,5 % år 2000 till 10 % år 2013. Denna skillnad ökar risken för fragmentering och hotar EU:s ekonomiska stabilitet och sociala sammanhållning. I den sjätte sammanhållningsrapporten framhålls strukturfondernas betydelse för att utjämna olikheter, särskilt under krisen.

Q.     Enligt artikel 174 i EUF-fördraget ska unionen, för att främja en harmonisk utveckling inom hela unionen, utveckla och fullfölja sin verksamhet för att stärka sin ekonomiska, sociala och territoriella sammanhållning. Unionen ska särskilt sträva efter att minska skillnaderna mellan de olika regionernas utvecklingsnivåer och eftersläpningen i de minst gynnade regionerna. Bland de berörda regionerna ska särskild hänsyn tas till dels landsbygdsområden, dels områden som påverkas av strukturomvandlingar och dels regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar, såsom de nordligaste regionerna med mycket låg befolkningstäthet, öregioner, gränsregioner och bergsregioner.

R.     Regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar har oftast högre arbetslöshet och lägre ekonomisk tillväxt, och där saknas också betydande investeringar som ger dem bättre förutsättningar.

S.     Parlamentet har under de senaste två åren varnat för de sociala riskerna med deflation i en kontext med låg tillväxt, hög arbetslöshet och löner som pressas nedåt. Europeiska centralbanken (ECB) har förutspått låg inflation på lång sikt och varnat för vilka konsekvenser detta kan få för den interna efterfrågan, tillväxten och sysselsättningen. Deflation har varit en realitet sedan augusti 2014 i åtta medlemsstater (varav sex är i euroområdet). Efterfrågan och jobbskapandet i EU hämmas kraftigt av den svaga kreditgivningen till små och medelstora företag och behovet att minska alltför stora offentliga och privata skulder, särskilt bolån. Den sjunkande inflationen gör att dessa problem blir betydligt värre genom att höja realräntan och den reella skuldbördan, och kan leda till en ond cirkel med ekonomisk depression. Med anledning av dessa problem införde ECB den 22 januari 2015 ett utökat program för tillgångsköp med sammanlagda månatliga tillgångsköp på upp till 60 miljarder euro, och avsikten är att åtminstone genomföra dem fram till september 2016.

T.     En expansiv penningpolitik kan användas i exportfrämjande syfte för att förbättra EU:s ekonomi på kort sikt.

U.     Låga räntor kan användas för att stimulera investeringar i EU.

V.     Den finanspolitiska konsolideringen har tagit fart och nya huvudmål införts med mer fokus på strukturella än på cykliska underskott. Trots detta är den finanspolitiska multiplikatorns storlek fortsatt mycket stor i den nuvarande kontexten. Det medelfristiga målet och skuldmålet måste uppnås i syfte att skapa ett klimat som gynnar ekonomisk tillväxt och jobbskapande. Det behövs en systematisk utvärdering av hur de sociala förhållandena, miljön och jämställdheten mellan kvinnor och män påverkas av dessa åtgärder.

W.    Den finanspolitik som förs i de olika medlemsstaterna skiljer sig åt, vilket ofta medför att små och medelstora företag måste lägga ned eller flytta sin verksamhet, att arbetstillfällen går förlorade och att arbetskraften tvingas vara rörlig.

X.     Offentliga och privata investeringar i EU har minskat på ett oroväckande sätt och är nu nästan 20 % mindre än före krisen, vilket också är lägre jämfört med EU:s viktigaste ekonomiska partner i övriga världen. Några av de högsta prioriteringarna för både kommissionen och medlemsstaterna måste vara att satsa på bättre och hållbara jobb, humankapital, forskning och innovation (inklusive småskaliga projekt), en resurseffektiv energiunion, den digitala inre marknaden, främjandet av entreprenörskap samt ett bättre företagsklimat för små och medelstora företag, eftersom investeringar på dessa områden är viktiga inte bara för att få till stånd en återhämtning utan även för att utöka EU:s ekonomiska potential för tillväxt och välståndsskapande.

Y.     De nationella parlamenten, Europaparlamentet, lokala och regionala myndigheter, organisationer i civilsamhället och arbetsmarknadens parter har inte varit tillräckligt involverade i den europeiska planeringsterminen på EU-nivå och nationell nivå, vilket har hämmat egenansvaret för medlemsstaternas reformer och utvecklingen av sociala och hållbara lösningar för alla, och minskat medborgarnas förtroende för EU-projektet,

Z.     Fastställandet av löner tillhör medlemsstaternas behörighetsområde.

En ambitiös ekonomisk politik för tillväxt, skapande av kvalitetsjobb och bekämpande av deflation

1.      Europaparlamentet välkomnar kommissionens samordnade tillväxtstrategi, som vilar på tre huvudpelare: en investeringsplan för Europa, strukturreformer och finanspolitiskt ansvarstagande. Parlamentet efterlyser en ambitiös, expansiv ekonomisk politik och finanspolitik inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler för att främja smart, hållbar tillväxt för alla och skapa bättre och hållbara jobb. Parlamentet understryker att solidaritet är den grundläggande värdering som Europeiska unionen bygger på. Parlamentet uppmanar kommissionen att stödja medlemsstaternas ansträngningar att erbjuda konkreta rekommendationer som hjälper dem och hela EU, så att de inte bara genomför finanspolitisk konsolidering utan också strukturreformer på ett socialt välbalanserad, ekonomiskt effektivt och hållbart sätt. Parlamentet betonar att den låga inflationen redan håller på att driva upp realräntorna och den reella offentliga och privata skuldbördan, vilket tillsammans med hög långtids- och ungdomsarbetslöshet pressar ner tillväxten och ökar fattigdomen.

2.      Europaparlamentet är medvetet om sambandet mellan finanspolitiskt ansvar, främjande av investeringar och strukturreformer i medlemsstaterna, inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten. Parlamentet välkomnar i detta avseende kommissionens meddelande Att på bästa sätt utnyttja flexibiliteten inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler, Parlamentet uppmanar parterna att genomföra reformerna med hjälp av den flexibilitet som redan finns inbyggd i reglerna och överenskommelserna, om en medlemsstat skulle drabbas av alltför stora makroekonomiska obalanser, för att det finanspolitiska ansvaret ska vara förenligt med ekonomisk tillväxt, jobbskapande och välfärdsstaten.

3.      Europaparlamentet understryker behovet av effektiva strukturreformer i medlemsstaterna. Parlamentet konstaterar att vissa medlemsstater som har genomfört reformer har lyckats återfå konkurrenskraften på den globala marknaden, men att dessa reformer bör vara förenliga med smart, hållbar tillväxt för alla och skapande av anständiga arbetstillfällen. Parlamentet vill att dessa mål ska uppnås och att inriktningen på reformerna ska breddas till att omfatta områden som den digitala inre marknaden, energiunionen eller finanspolitiska reformer. Parlamentet anser att de reformer som främjas på arbetsmarknaden också måste införa den flexibilitet och trygghet som behövs för att avskaffa segmenteringen och garantera anständiga löner.

4.      Europaparlamentet välkomnar att den nya policymixen tillför investeringar till de tidigare prioriteringarna för finanspolitisk konsolidering och strukturreformer. Parlamentet anser dock att man i den årliga tillväxtöversikten bör lägga större vikt vid ökad efterfrågan och dess samband med löneökningar och sociala skillnader. Parlamentet understryker att huvudprioriteringen för att minska makroekonomiska obalanser inte bör vara att öka överskottet i bytesbalansen utan snarare att öka tillväxten, investeringarna och sysselsättningen samt att minska fattigdomen.

5.      Europaparlamentet är bekymrat över att investeringarna i EU har fallit väsentligt de senaste åren och nu ligger nästan 20 % under förkrisnivån. Parlamentet varnar för att nedgången har varit ännu större i perifera medlemsstater där den finanspolitiska konsolideringen varit hårdare. Parlamentet betonar på nytt jobbpotentialen i den gröna ekonomin, som enligt kommissionens uppskattningar skulle kunna skapa 5 miljoner arbetstillfällen fram till 2020 bara inom sektorerna för energieffektivitet och förnybar energi, under förutsättning att man börjar föra en ambitiös klimat- och energipolitik. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att det görs tillräckliga investeringar inom dessa sektorer och att planera för den kompetens som arbetstagarna kommer behöva i framtiden.

6.      Europaparlamentet gläds åt att en av de tre huvudpelarna i kommissionens strategi för 2015 är investeringar, och begär att dess plan genomförs utan dröjsmål. Parlamentet konstaterar att medlemsstaternas bidrag till Europeiska fonden för strategiska investeringar (Efsi) inte kommer att räknas när de finanspolitiska justeringarna anges inom antingen den förebyggande eller den korrigerande delen av stabilitets- och tillväxtpakten.

7.      Europaparlamentet anser att de tre huvudpelarna i kommissionens strategi för 2015 måste genomföras tillsammans för att på ett ansvarsfullt sätt stimulera investeringar inom de områden som har en verklig effekt på tillväxt och jobbskapande, t.ex. den digitala ekonomin, de gröna sektorerna och hälso- och sjukvården.

8.      Europaparlamentet noterar att Efsi kommer att baseras på befintliga EU-resurser och inte kommer att mobilisera ”färska” offentliga pengar, förutom ett extrabelopp på 5 miljarder euro från Europeiska investeringsbanken (EIB). Parlamentet betonar risken för en otillräcklig fond baserad på överoptimistiska antaganden om sannolikheten att kunna dra till sig merparten av den finansiering som behövs från privata investerare. Parlamentet uppmanar EIB att ändra sin inriktning från en rent kommersiell bankverksamhet till en modell för projektriskbedömning baserad på fastställda kriterier och öppenhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka olika sätt att använda EU:s budget och andra nya resurser för att se till att Efsi lyckas leverera resultat.

9.      Europaparlamentet uppmanar kommissionen och EIB att bedöma den ekonomiska krisens effekter på banksystemet och de slutliga mottagarna av EIB-finansiering, särskilt med avseende på små och medelstora företag, den sociala ekonomin och offentliga företag.

10.    Europaparlamentet betonar att Efsi måste vara inriktad på att skapa nya investeringar på områden där investerarnas intresse är svalt, snarare än på att ersätta investeringar som skulle ha genererats någon annanstans (utträngning) eller på att satsa på mycket lönsamma investeringar som skulle ha gjorts i vilket fall som helst (dödvikt). Parlamentet uppmanar kommissionen att inbegripa och främja sociala investeringar som inte bara genererar ekonomisk avkastning utan även främjar positiva sociala spridningseffekter, såsom investeringar i humankapital, investeringar med stor inverkan på nya bättre och hållbara arbetstillfällen eller social integration och fattigdomsminskning, såsom sociala skyddssystem och sociala tjänster, eller investeringar i den sociala ekonomin. Parlamentet upprepar på nytt att paketet om sociala investeringar måste genomföras.

11.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att se till att det görs investeringar i ekonomiskt svagare regioner med hög arbetslöshet, och i små och medelstora företag i sådana regioner, med tanke på deras mycket begränsade tillgång till finansiering, så att dessa insatser får betydande verkan där de behövs som mest. Urvalet som bör ske med vederbörlig hänsyn till investeringarnas ekonomiska särdrag. Parlamentet håller med kommissionen om behovet av kompetent arbetskraft i tillväxtsektorer som den digitala ekonomin, de gröna sektorerna och hälso- och sjukvården.

12.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att inrätta särskilda förbättrade mekanismer för att genomföra investeringsprogram i de yttersta randregionerna, vars avlägsna placering, geografiska uppdelning, bräckliga ekonomier och naturliga begränsningar leder till större ojämlikhet när det gäller tillgång till arbetstillfällen, varor och tjänster.

13.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att ta hänsyn till regioner med allvarliga och permanenta, naturbetingade eller demografiska nackdelar vid programplaneringen för den europeiska investeringsplanen, särskilt när det gäller tillgången till bredband.

14.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att grundligt se över och förbättra EU:s och EIB:s projektobligationsinitiativ, som drogs igång som ett pilotprojekt 2012 för att läggas ihop med den europeiska investeringsplanen, i syfte att ge det en större roll i främjandet av sysselsättning. Parlamentet efterlyser även här en detaljerad översyn av de obligationer för sociala konsekvenser (social impact bonds) som ingår i paketet om sociala investeringar.

En ansvarsfull politik med fokus på investeringar, kvalitetsjobb och tillväxt

15.    Europaparlamentet konstaterar att den europeiska investeringsplanen är ett nödvändigt komplement till åtgärder för att främja hållbar ekonomisk tillväxt och jobbskapande, som behöver stödjas med privata och offentliga resurser för att lyckas. Parlamentet gläds åt att man i den årliga tillväxtöversikten för 2015 fortsatt efterlyser större ansträngningar från länder med finanspolitiskt manöverutrymme som ett sätt att uppmuntra europeisk efterfrågan och europeiska investeringar.

16.    Europaparlamentet välkomnar den ökade takten i den finanspolitiska konsolideringen och införandet av nya huvudmål med mer fokus på strukturella än på cykliska underskott, vilket borde inverka positivt på sysselsättning och hållbar tillväxt. Parlamentet konstaterar emellertid att storleken på de finanspolitiska multiplikatoreffekterna i den nuvarande kontexten trots detta är fortsatt mycket stor och att detta kommer att inverka negativt på den ekonomiska tillväxten och jobbskapandet och likaså på de sociala trygghetssystemens hållbarhet. Parlamentet uppmanar kommissionen att underlätta utnyttjandet av största möjliga flexibilitet inom stabilitets- och tillväxtpaktens befintliga regler.

17.    Europaparlamentet efterlyser en europeisk ram som säkerställer att alla investeringar enligt den europeiska investeringsplanen får betydande inverkan i fråga om att stimulera hållbar tillväxt, skapa kvalitetsjobb och främja sociala framsteg. Parlamentet uppmanar kommissionen att övervaka och kontrollera investeringarna enligt denna plan och att granska och mäta investeringarnas ekonomiska och sociala inverkan i reala termer. Parlamentet uppmanar kommissionen att ha med socialpolitiskt sakkunniga i den expertkommitté inom nya Efsi som kommer att godkänna projekt som får finansiering, och se till att positiv social inverkan är ett huvudkriterium i detta urval.

18.    Europaparlamentet framhåller vikten av att utnyttja flexibiliteten inom den befintliga stabilitets- och tillväxtpakten för att skapa utrymme för sociala investeringar, närmare bestämt sociala investeringar i människor, vilket ger dem nödvändig kompetens och förutsättningar för att delta i ekonomin och samhället på ett produktivt och stimulerande sätt livet ut. Parlamentet betonar i detta sammanhang den sociala ekonomins potential när det gäller att skapa hållbara kvalitetsjobb för alla.

Återställd finansiering för små och medelstora företag för att stimulera privata investeringar och jobbskapande

19.    Europaparlamentet betonar att små och medelstora företag, som är själva ryggraden i jobbskapandet i EU, fortfarande har mycket svårt att få finansiering och är överskuldsatta på ett oroväckande sätt. Parlamentet välkomnar därför kommissionens nya rekommendationer om små och medelstora företags tillgång till finansiering, med bland annat en ny strategi för att hantera insolvens och konkurs. Parlamentet efterlyser ytterligare insatser från medlemsstaterna för att förbättra skuldsaneringssystemen som ett medel för detta ändamål. Parlamentet uppmanar kommissionen att vid behov främja genomförandet på nationell nivå av de principer som fastställs i dess rekommendation av den 12 mars 2014 genom de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet understryker att entreprenörskap och små och medelstora företag som leds av kvinnor har svårare att få finansiering. Parlamentet uppmanar kommissionen att analysera orsakerna till denna situation och att föreslå åtgärder för att komma till rätta med situationen.

20.    Europaparlamentet framhåller vikten av att skapa en entreprenörsanda i EU genom att minska hindren för egenföretagande och företagsbildning. Parlamentet påpekar att detta kan främjas genom en smart mix av finansiellt stöd, exempelvis genom den del av Europeiska unionens program för sysselsättning och social innovation (EaSI) som rör mikrokrediter och sociala entreprenörskap, eller genom att den offentliga förvaltningen har en enda kontaktpunkt för registrering av nya företag.

21.    Europaparlamentet är oroat över att den finansiella fragmenteringen i euroområdet i vissa fall kan äventyra de små och medelstora företagens tillväxt och hållbarhet. Parlamentet anser att utlåningskapaciteten i ekonomin bör återställas, så att de små och medelstora företagen kan investera och skapa arbetstillfällen, och att man bör underlätta tillträdet till entreprenörskap samt göra det lättare för små och medelstora företag att få tillträde till program som Cosme och Horisont 2020.

22.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att avskaffa onödiga administrativa bördor för egenföretagare, mikroföretag samt små och medelstora företag, och att förbättra förutsättningarna för att starta företag.

23.    Europaparlamentet välkomnar kommissionens och EIB:s gemensamma utlåningssystem som använder strukturfonder för att effektivisera investeringarna i dessa företag i syfte att främja skapandet av bättre och hållbara arbetstillfällen. Parlamentet uppmanar ECB att komplettera denna policyåtgärd, att utforska sätt att köpa upp tillgångar i små och medelstora företag och att främja de små och medelstora företagens utveckling inom ramen för de program för kvantitativa lättnader som bygger på god praxis i andra ekonomiska regioner, eller att stå som garant för finansieringskällor för små och medelstora företag som genererar 80 % av sysselsättningen i många medlemsstater.

24.    Europaparlamentet noterar ECB:s utökade program för tillgångsköp, som återigen stöder banksystemet. Parlamentet uppmanar därför ECB att utnyttja sina möjligheter för att förbättra realekonomin genom att tillhandahålla krediter som stimulerar tillväxten och minskar arbetslösheten i EU.

25.    Europaparlamentet välkomnar de av kommissionen aviserade åtgärderna för att främja jobbskapandet i små och medelstora företag genom att frigöra alternativ till banklån och förbättra regelverket och budgetramen i syfte att stärka de långsiktiga investeringarna i små och medelstora företag. Parlamentet vill att dessa åtgärder genomförs utan dröjsmål. Parlamentet uppmanar kommissionen att också stödja småskaliga projekt. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga kreditkooperativ för finansiering till små och medelstora företag (kreditföreningar) som alternativa finansieringsinstrument, och att ge små och medelstora företag bättre tillgång till offentlig upphandling och finansiering på EU-nivå och nationell nivå.

26.    Europaparlamentet framhåller betydelsen av de förmedlande organ som är kopplade till små och medelstora företag, t.ex. handelskamrar som fungerar som motorer med multiplikatoreffekt vid genomförandet av EU:s politik för små och medelstora företag, och uppmanar kommissionen att inleda en samarbetsdialog med dessa organ om hur EU:s politik för små och medelstora företag skulle kunna genomföras på bättre sätt som främjar skapandet av kvalitetsjobb.

Bättre utnyttjande av fonder

27.    Europaparlamentet betonar att tillväxt- och sysselsättningspolitiken har olika inverkan på olika territorier, beroende på den specifika situationen i varje EU-region, och att de regionala skillnaderna har ökat sedan början av krisen. Parlamentet betonar att de landsspecifika rekommendationerna bör ta hänsyn till territoriella skillnader inom medlemsstaterna för att stimulera tillväxten och jobbskapandet, samtidigt som den territoriella sammanhållningen bevaras.

28.    Europaparlamentet anser att åtgärder inom ramen för sammanhållningspolitiken kan spela en viktig roll för att minska skillnader i konkurrenskraft och strukturella obalanser i de regioner som bäst behöver det. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga lämpliga lösningar för de medlemsstater som, trots att de har mycket hög arbetslöshet, är tvungna att betala tillbaka EU-medel på grund av problem med medfinansieringen. Parlamentet uppmanar kommissionen att överväga förfinansiering för att göra det enklare för dessa medlemsstater att utnyttja alla medel under perioden 2014–2020, samtidigt som man ser till att principen om budgetansvar respekteras.

29.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att vidta omedelbara åtgärder för att bekämpa skattedumpning, skattebedrägerier och skatteundandragande samt uppmanar rådet att anta en ambitiös skatt på finansiella transaktioner, eftersom båda dessa åtgärder skulle möjliggöra offentliga investeringar för tillväxt och kvalitetsjobb.

30.    Europaparlamentet är av den bestämda uppfattningen att EU-medel, särskilt inom ramen för ungdomssysselsättningsinitiativet och Europeiska socialfonden (ESF), inte bör användas för att stödja nationella insatser utan ge ytterligare stöd på ett sätt som kompletterar och stärker de nationella programmen i enlighet med medlemsstaternas beslut.

31.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen, medlemsstaterna och regionerna att se till att EU-medlen för programperioden 2007–2013 används fullt ut och att ESF och andra europeiska strukturfonder är väl förenliga med Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen att garantera en noggrann övervakning av de 20 % av ESF‑medlen som är öronmärkta för fattigdomsbekämpning. Parlamentet uppmanar kommissionen att införa ett kapitel om hur Fonden för EU-bistånd till de sämst ställda (FEAD) fungerar i nästa årliga tillväxtöversikt och i de landsspecifika rekommendationerna.

32.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta strukturreformer för energimarknaderna för att åstadkomma en stark energiunion, som är mindre beroende av externa källor och som har olika försörjningskällor (t.ex. gas från Algeriet).

Reformer för att stärka tillväxtpotentialen, humankapitalet och produktiviteten

33.    Europaparlamentet konstaterar att beslutsamma investeringsplaner för hållbar tillväxt och skapande av kvalitetsjobb liksom åtgärder från ECB kan lyckas endast om de kombineras med nationella reformer som ökar ett högkvalitativt arbetskraftsdeltagande, främjar verksamhet och produktivitet, utvecklar humankapitalet i alla åldersgrupper, inklusive de mest utsatta grupperna, och främjar starka sociala trygghetssystem och sociala tjänster. Parlamentets och rådets beslut om ökat samarbete inom nätverket för offentliga arbetsförmedlingar har stor betydelse för att arbetsmarknaderna ska förbättras. Parlamentet anser att strukturreformer på arbetsmarknaden bör innehålla interna flexibilitetsåtgärder för bevarande av sysselsättning i tider av ekonomiska störningar, säkerställa arbetskvalitet och trygghet vid övergång mellan anställningar och tillhandahålla arbetslöshetsersättningssystem som grundas på realistiska aktivitetskrav, ger tillräckligt stöd till uppsagda arbetstagare och är knutna till en politik för återintegrering på arbetsmarknaden.

34.    Europaparlamentet beklagar att kommissionens inriktning på strukturreformer i alltför hög grad syftar till att minska anställningsskyddet för såväl befintliga som nya jobb. Parlamentet påminner om de uppgifter som visar att det är just det ständiga genomförandet av felaktiga politiska åtgärder, kombinationen av flexibilitet och lägre inkomster, som försenar återhämtningen. Parlamentet betonar att strukturreformer bör utformas med ett bredare helhetsperspektiv, anpassas till varje medlemsstat, vara särskilt inriktade på olika områden, såsom företag, organisation och arbetsmarknadsförvaltning; utbildning; forskning och innovation samt offentlig förvaltning och skattesystem – och syfta till att främja tillväxt och hållbarhet samt minska sociala skillnader.

35.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att överväga nya sätt att stimulera till investeringar i EU. Parlamentet uppmärksammar den senaste tidens tendens att företag flyttar tillbaka produktion och tjänster till EU och de möjligheter som detta innebär för sysselsättningen, särskilt för unga människor. Parlamentet anser att EU:s ekonomier har en unik chans att påskynda denna trend med att flytta tillbaka arbetstillfällen.

36.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att ta fram skräddarsydda åtgärder för att stödja kvalitetsjobb för långtidsarbetslösa, äldre arbetslösa, kvinnor och andra prioriterade grupper som har drabbats särskilt hårt av krisen, såsom invandrare, romer och personer med funktionsnedsättning, bland annat åtgärder för att främja en policy mot diskriminering på arbetsplatserna, balans mellan arbete och privatliv, livslångt lärande och utbildning, och för att bekämpa den låga utbildningsnivå som berör vissa av dessa grupper, varav många riskerar social utestängning. Parlamentet anser att skillnader mellan kvinnors och mäns löner och pensioner bör tas upp systematiskt i de landsspecifika rekommendationerna. Parlamentet uppmanar med kraft kommissionen att begära att varje medlemsstat lägger fram en nationell sysselsättningsplan för jobbskapande, i enlighet med deras överenskommelse vid rådets vårmöte 2012.

37.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att inleda ett nytt initiativ med syfte att främja sysselsättningsmöjligheter i medlemsstaterna för romer, med åtgärder som främjar färdigheter och kompetenser, motverkar diskriminering samt gynnar jobbskapande, t.ex. genom egenföretagande och entreprenörskap samt med hjälp av nyskapande finansiella instrument.

38.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra det till en prioritering att överbrygga könsklyftorna på arbetsmarknaden, särskilt genom att ta itu med lönegapet mellan könen och vidta åtgärder som underlättar förenande av arbetsliv och privatliv, bland annat genom att förbättra tillgången till barnomsorg.

39.    Europaparlamentet beklagar att den europeiska planeringsterminen inte har kopplats ihop tillräckligt med Europa 2020-strategin. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att anpassa de ekonomiska åtgärder som genomförs inom ramen för den europeiska planeringsterminen till Europa 2020-strategins sociala och sysselsättningsrelaterade mål och fördragens sociala principer. Parlamentet efterlyser mer beslutsamma insatser i syfte att vägleda och samordna EU:s politik för att främja smart, hållbar tillväxt för alla och skapa bättre och hållbara jobb. Parlamentet uppmanar kommissionen att utan dröjsmål lägga fram halvtidsöversynen av Europa 2020-strategin med hänsyn till det akuta behovet av att göra större framsteg när det gäller fattigdomsminskning och andra sociala mål, samt behovet av en mer meningsfull medverkan av berörda parter.

Utbildning och aktiv arbetsmarknadspolitik för att stärka humankapitalet

40.    Europaparlamentet anser att den växande internationella konkurrensen, som drivs på av en alltmer kvalificerad arbetskraft, har lett till att EU står inför allvarlig kompetensbrist och felmatchning som bromsar upp den ekonomiska tillväxten. Parlamentet menar att om medlemsstaterna ska ha en realistisk chans att nå sysselsättningsmålen i Europa 2020-strategin, så måste de fokusera på att skapa rätt förutsättningar för jobbskapande.

41.    Europaparlamentet uppmanar återigen rådet, kommissionen och medlemsstaterna att inbegripa en jämställdhetspelare i Europa 2020-ramen.

42.    Europaparlamentet framhåller att strategin för att återskapa konkurrenskraft inte bara bör vara inriktad på arbetskostnader, utan även på produktivitetshöjande åtgärder via investeringar i humankapital och strukturreformer.

43.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att återgå till att investera lika mycket i humankapital som de gjorde före krisen, i synnerhet för att underlätta övergången mellan utbildning och arbete för ungdomar, och att investera i yrkesutbildning såväl som program för livslångt lärande.

44.    Europaparlamentet gläds åt att kommissionen i den årliga tillväxtöversikten för 2015 uppmanar medlemsstaterna att skydda eller främja långsiktiga investeringar i utbildning, forskning och innovation. Parlamentet konstaterar emellertid att medlemsstater som redan har ansträngda budgetar inte har tillräckliga resurser för att uppnå det målet. Parlamentet uppmanar därför kommissionen att undanta produktiva investeringar i utbildning, forskning och utveckling från de underskottsmål som fastställts i enlighet med EU:s regler.

45.    Europaparlamentet framhåller betydelsen av en aktiv arbetsmarknadspolitik i vissa medlemsstater sett till nuläget. Parlamentet uppmanar dessa medlemsstater att föra en aktiv mer heltäckande och effektiv arbetsmarknadspolitik.

Kvalitetsjobb och löner som verktyg för produktivitet och tillväxt

46.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att ägna särskild uppmärksamhet åt den höga arbetslösheten bland missgynnade grupper genom att prioritera tillgång till och integration på arbetsmarknaden samt effektivisera åtgärder för tillgång och integration, eftersom sysselsättning är avgörande för att integrationen ska lyckas.

47.    Europaparlamentet erinrar om att anständiga löner är viktiga inte bara för den sociala sammanhållningen utan även för att bibehålla en stark återhämtning och en produktiv ekonomi. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka effekterna av att medlemsstater inför minimilöner för att minska löneskillnaderna. Parlamentet uppmanar kommissionen att anordna en konferens om en europeisk ram för minimilöner.

48.    Europaparlamentet är bekymrat över att arbetsmarknadsreformer i många medlemsstater inte har lyckats minska antalet otrygga arbetstillfällen. Av de arbetstillfällen som skapades 2014 var 50 % tillfälliga anställningar. Enligt kommissionen kvarstår fattigdomen bland förvärvsarbetande, och för 50 % av alla arbetssökande räcker det inte att få en anställning för att ta sig ur fattigdomen, och inte heller för att höja produktiviteten. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra arbetskvalitet till en prioritering och att ta itu med segmenteringen av arbetsmarknaden. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att se till att arbetsmarknadsreformerna är inriktade på att – förutom att främja bättre och hållbara arbetstillfällen – minska segmenteringen, öka utsatta gruppers deltagande på arbetsmarknaden, främja jämställdhet, minska fattigdom bland förvärvsarbetande och garantera ett fullgott socialt skydd för alla arbetstagare, även egenföretagare.

49.    Europaparlamentet anser att medlemsstaterna bara kan skapa arbetstillfällen om marknaden tillåter det, om de har kvalificerad arbetskraft att förlita sig på, om arbetsmarknaden är tillräckligt flexibel, om arbetskraftskostnaderna, inklusive löner, motsvarar produktiviteten, om de sociala trygghetssystemen gör arbete mer attraktivt och om regelverket är proportionerligt och evidensbaserat.

50.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att skärpa sina insatser mot social dumpning och lönedumpning i EU, som orsakar betydande skada för berörda arbetstagare och för medlemsstaternas välfärdssystem. Parlamentet vill dessutom att arbetsmarknadens parter ska inkluderas i dessa insatser på alla nivåer.

51.    Europaparlamentet välkomnar initiativet om en europeisk plattform mot odeklarerat arbete. Parlamentet upprepar sin uppmaning till medlemsstaterna att se till att personer med otrygga kontrakt eller personer med eget företag har en grundläggande uppsättning rättigheter och ett fullgott socialt skydd, särskilt när det gäller möjligheter att förena familjeliv och yrkesliv. Parlamentet uppmanar kommissionen att vidta riktade åtgärder för att få bukt med andra problem som orsakas av ofrivilliga deltidsanställningar och tillfälliga anställningar och av falskt egenföretagande.

52     Europaparlamentet är bekymrat över kommissionens inställning till sociala indikatorer och sysselsättningsindikatorer. Parlamentet beklagar att kvalitet och hållbarhet knappt nämns i samband med jobbskapande, särskilt vad gäller sysselsättning för kvinnor, som är överrepresenterade bland deltidsarbetande eftersom det är svårt att förena yrkesliv med privatliv.

53.    Europaparlamentet anser att det oerhört viktigt för EU:s konkurrenskraft att målen för återindustrialisering uppnås och att nylanseringen av en verklig europeisk industripolitik kan främja tillväxt och skapa nya arbetstillfällen av hög kvalitet.

54.    Europaparlamentet beklagar att andra faktorer såsom det ökade antalet icke-yrkesverksamma personer, rörlighet och migration inte beaktas tillräckligt när arbetslöshet diskuteras.

Ungdomsarbetslöshet och arbetskraftens rörlighet

55.    Europaparlamentet välkomnar minskningen av ungdomsarbetslösheten, men påpekar att den fortfarande är alarmerande hög och inte nödvändigtvis grundad på det totala jobbskapandet. Parlamentet betonar att otrygga anställningar och undersysselsättning också har ökat och att 43 % av de unga arbetar under otrygga villkor, på ofrivilliga deltidskontrakt eller som falska egenföretagare.

56.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att föreslå en europeisk ram med fasta miniminormer för genomförandet av ungdomsgarantier och konkreta åtgärder för att öka allmänhetens medvetenhet. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att använda den tillgängliga budgeten effektivt, att utan dröjsmål genomföra ungdomsgarantierna samt se till att de även når ungdomar med en svagare social bakgrund. Parlamentet efterlyser en tillräcklig budget i halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen i enlighet med ILO:s rekommendationer och konstaterar att ILO uppskattar att 21 miljarder euro behövs för att lösa problemet med ungdomsarbetslösheten.

57.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att bortse från rådets rekommendation från mars 2014 om ett system med kvalitetskriterier för praktikprogram och i stället lägga fram ett förslag om ett nytt system med kvalitetskriterier som ska förhindra diskriminering och utnyttjande av unga arbetstagare.

58.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att göra arbetsmarknaderna mer inkluderande för dem som har familjeplikter, som att ta hand om barn och vårda omsorgsbehövande familjemedlemmar. Parlamentet efterlyser därför åtgärder som gynnar förenande av yrkesliv och privatliv som en del av de arbetsmarknadsreformer som främjas av den europeiska planeringsterminen.

59.    Europaparlamentet uppmanar återigen medlemsstaterna att investera i möjligheter för livslångt lärande, yrkesutbildning och arbetsplatsförlagd utbildning. Parlamentet vill att de nationella systemen för livslångt lärande utvärderas som en del av den europeiska planeringsterminens strategier för arbetsmarknadsreformer.

60.    Europaparlamentet framhåller att det enligt kommissionen, trots hög arbetslöshet, finns 2 miljoner lediga jobb i EU och att det 2013 endast var 3,3 % av den aktiva delen av befolkningen som arbetade i en annan medlemsstat, vilket tyder på fortsatt låg rörlighet jämfört med USA och Japan. Parlamentet erinrar om att arbetskraftens rörlighet skiljer sig åt, i de medlemsstater som drabbats hårdast av krisen ibland med upp till 10 procentenheter, och att skillnaderna kan jämnas ut med hjälp av Eures-plattformen. Parlamentet uttrycker sitt fortlöpande stöd för principen om fri rörlighet.

61.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att de offentliga arbetsförmedlingarna fungerar bra när det gäller att underlätta och stimulera arbetssökning utomlands.

62.    Europaparlamentet anser att det med tanke på antalet arbetstagare, framför allt unga människor, som nu lämnar sina hemländer för att söka sysselsättning i andra medlemsstater, finns ett brådskande behov av lämpliga åtgärder för att garantera att ingen arbetstagare ställs utan socialt och arbetsrättsligt skydd. Parlamentet uppmanar därför kommissionen och medlemsstaterna att öka rörligheten för arbetskraften i EU ytterligare genom instrument som Eures och att samtidigt upprätthålla likabehandlingsprincipen och säkerställa löner och sociala standarder. Parlamentet uppmanar varje medlemsstat att ta fram social- och sysselsättningspolitiska strategier för lika rättigheter och lika lön på samma arbetsplats, i linje med de principer som ligger till grund för arbetstagarnas fria rörlighet, särskilt ur ett jämställdhetsperspektiv.

63.    Europaparlamentet påminner om EU:s jämställdhetsmål, särskilt sysselsättningsmålet på 75 % för kvinnor och män som ska uppnås före 2020, och målet att minska antalet människor som lever i eller riskerar fattigdom med 20 miljoner.

64.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att lägga fram ett förslag om föräldraledighet som bidrar till jämställda arbetsvillkor för kvinnor och män, särskilt med tanke på EU:s snabbt åldrande befolkning som är ett hot mot medlemsstaternas framtida förmåga att upprätthålla de nödvändiga social tjänsterna. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra fler politiska åtgärder som bidrar till EU:s demografiska tillväxt, genom att stimulera födelsetal eller immigration.

65.    Europaparlamentet beklagar att de åtstramningsåtgärder som införts av EU för att återupprätta investerarnas förtroende bara har lett till försämrade anställningsvillkor och sociala villkor i hela EU med högre arbetslöshet, mer fattigdom och ökad ojämlikhet.

66.    Europaparlamentet uppmanar medlemsstaterna att förbättra samarbetet mellan näringslivet och utbildningssektorn på alla nivåer.

En stark vädjan till EU:s sociala dimension och konvergens

67.    Europaparlamentet upprepar sin varning för de socioekonomiska utmaningar som unionen står inför, särskilt vissa medlemsstater, och de risker för dess hållbarhet och stabila tillväxtpotential som en vändning i den regionala konvergensen utgör. Parlamentet erinrar om att över 122 miljoner EU-medborgare riskerar fattigdom eller social utestängning, inklusive fattigdom bland förvärvsarbetande och barnfattigdom. Parlamentet påpekar att 19 % av alla barn i EU riskerar för närvarande fattigdom och anser att detta är en oacceptabel nivå som måste sänkas omedelbart. Parlamentet vill att kommissionen ska fortsätta att utveckla den sociala dimensionen i EU. Parlamentet välkomnar kommissionens arbete med den ekonomiska och monetära unionens sociala pelare är ett led i processen att integrera den sociala dimensionen i den nuvarande strukturen för de ekonomiska styrmekanismerna, och vill att man ska fortsätta på den inslagna vägen med målet att utvecklas genom att uppfylla målen i Europa 2020-strategin.

68.    Europaparlamentet beklagar att det inte finns några indikatorer eller tydliga definitioner för absolut fattigdom – en fråga som bekymrar många medlemsstater.

69.    Europaparlamentet påminner kommissionen om att, enligt artikel 9 i EUF-fördraget, bör sysselsättnings- och socialpolitik för att främja det europeiska sociala regelverket styra all EU-politik. Parlamentet begär att kommissionen ska fullgöra sin skyldighet att koppla den europeiska planeringsterminen till målen i Europa 2020-strategin.

70.    Europaparlamentet påpekar att socialt skydd och socialpolitiska åtgärder – särskilt arbetslöshetsersättning, minimiinkomststöd och progressiva skatter – till en början hjälpte till att mildra recessionen och stabiliserade arbetsmarknaderna och konsumtionsnivån. Parlamentet betonar emellertid att sociala stabilisatorer ofta har används som justerande faktorer i de EMU-länder som drabbats av negativa ekonomiska chocker. Parlamentet betonar att socialt skydd och socialpolitik hör till medlemsstaternas befogenhetsområde.

Europeiska sociala stabilisatorer

71.    Europaparlamentet konstaterar att kommissionen i sin årsrapport från 2013 om sysselsättning och sociala förhållanden i EU betonar vikten av utgifter för socialt skydd som en säkerhetsanordning för sociala risker. Parlamentet påminner om vikten av stabilisatorer för att ta itu med asymmetriska chocker, undvika alltför stora nedskärningar i de nationella välfärdssystemen och därmed stärka hållbarheten i hela EMU. Parlamentet uppmanar kommissionen att i sina landsspecifika rekommendationer betona vikten av att bevara starka automatiska stabilisatorer i medlemsstaterna, med tanke på deras ytterst viktiga roll när det gäller att upprätthålla social sammanhållning och stimulera inhemsk efterfrågan och ekonomisk tillväxt. Parlamentet uppmanar återigen kommissionen att ta fram en grönbok om automatiska stabilisatorer i euroområdet.

72.    Europaparlamentet noterar kommissionens mål ”att göra EU-lagstiftningen lättare, enklare och mindre kostsam, vilket enskilda och företag tjänar på”. Parlamentet betonar att detta minskade regelkrångel inte bör urholka vare sig EU:s sociala regelverk på områden som arbetshälsa och arbetssäkerhet eller information och rådgivning till arbetstagarna, eller ILO:s grundläggande konventioner eller den europeiska sociala stadgan, och samtidigt bör respektera arbetsmarknadens parternas oberoende, i enlighet med fördraget. Parlamentet uppmanar kommissionen att vara trovärdig i sina ansträngningar för att garantera skydd åt arbetstagare som är gravida eller som nyligen har fått barn.

Sociala indikatorer

73.    Europaparlamentet gläds åt att den gemensamma sysselsättningsrapport som bifogats den årliga tillväxtöversikten innehåller en resultattavla för sysselsättnings- och socialpolitiken. Parlamentet uppmanar kommissionen att undersöka huruvida dessa indikatorer räcker för att göra en grundlig analys av den socioekonomiska situationen i medlemsstaterna. Parlamentet understryker vikten av att förstå dynamiken i och följderna av hushållens inkomstutveckling och ökade inkomstklyftor. Parlamentet beklagar att många av de uppgifter som presenteras i detta års upplaga av resultattavlan är förlegade. Parlamentet uppmanar kommissionen att använda resultattavlan mer i utformningen av politiken. Parlamentet efterlyser en detaljerad översikt av medlemsstaternas val inom olika politiska områden och respektive resultat. Parlamentet uppmanar kommissionen att bedöma och förbättra dess spridning och effektivitet och se till att de beaktas fullt ut när landsspecifika rekommendationer utformas.

74.    Parlamentet framhåller att sysselsättningsmässiga och sociala hänsyn måste jämställas med makroekonomiska hänsyn under den europeiska planeringsterminen.

75.    Europaparlamentet efterlyser en kartläggning av de största makroekonomiska och makrosociala obalanserna inom EU och euroområdets ekonomier och vill att landsspecifika rekommendationer som utarbetas under den europeiska planeringsterminen utformas på grundval av detta, inbegripet åtgärder mot konvergens av arbetsnormer och sociala normer samt en samordnad lönesättning.

Fattigdom och social utestängning

76.    Europaparlamentet beklagar att den årliga tillväxtöversikten och den gemensamma sysselsättningsrapporten inte innehåller några åtgärder eller politiska ramar för att uppfylla Europa 2020-strategins mål om minskad fattigdom. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att se till att detta mål bättre återspeglas i den europeiska planeringsterminen.

77.    Europaparlamentet understryker behovet av att verkställa det sociala regelverket, den horisontella sociala klausulen och protokollet om tjänster av allmänt intresse.

78.    Europaparlamentet välkomnar vädjan från kommissionens ordförande till medlemsstaterna att införa en minimiinkomst, i syfte att minska fattigdomen i EU. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå ett initiativ för att främja införandet av minimiinkomster i medlemsstaterna. Parlamentet betonar att det är upp till varje medlemsstat att fastställa minimiinkomstnivåer och att dessa bör motsvara den särskilda socioekonomiska situationen i landet i fråga.

79.    Europaparlamentet beklagar att kommissionens strategi för att komma till rätta med den bristande jämställdheten mellan könen främst är inriktad på att kvinnor ska kunna förena yrkesliv och familjeliv. Parlamentet noterar att åtgärder som gör det lättare för både kvinnor och män att kombinera arbete och privatliv är centrala för att skapa arbetstillfällen, och har direkt inverkan på kvaliteten på de arbetstillfällen som skapas. Parlamentet noterar att tillgången till kvalitativ barnomsorg till ett rimligt pris fortfarande är ett stort hinder för att förena arbete och familjeliv, och uppmanar därför kommissionen att uppmärksamma denna indikator när man analyserar resultattavlan för viktiga sysselsättningsindikatorer och sociala indikatorer.

80.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att samarbeta med medlemsstaterna för att få bukt med den alarmerande ökningen av barnfattigdom i hela EU genom långsiktiga och helhetsinriktade åtgärder som bygger på god praxis i vissa medlemsstater, särskilt åtgärder för att öka det statliga stödet till skolmat, och att genomföra kommissionens tredelade rekommendation om att investera i barnens framtid, som ingår i paketet om sociala investeringar.

81.    Europaparlamentet påpekar att nya framväxande former av fattigdom som har förvärrats av skuldkrisen – såsom fattigdom bland förvärvsarbetande, som exempelvis försvårar avbetalning av lån, eller höga priser på allmännyttiga tjänster, som skapar energifattigdom – har lett till ett ökat antal avhysningar, utmätningar och hemlösa. Parlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att genomföra integrerade strategier som främjar subventionerat och billigt boende, effektiva förebyggande strategier för att minska antalet avhysningar och strategier mot energifattigdom på grundval av god praxis i medlemsstaterna, och att sätta stopp för kriminaliseringen av hemlösa som har förekommit i vissa medlemsstater. Parlamentet uppmanar kommissionen att omedelbart införa en EU-handlingsplan för hemlöshet, vilket parlamentet har efterfrågat ett flertal gånger liksom andra EU-organ, för att hjälpa medlemsstaterna att hantera det akuta och snabbt växande problemet med hemlöshet.

82.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utarbeta en strategi som hjälper medlemsstaterna att hantera hemlöshet genom en integrerad politik och lämpliga sociala investeringar.

83.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen och medlemsstaterna att vidta omedelbara åtgärder för att komma till rätta med hemlösheten. Parlamentet påpekar att denna extrema manifestation av fattigdom och social utestängning kränker de grundläggande rättigheterna och har ökat i de allra flesta medlemsstaterna. Parlamentet uppmanar kommissionen att föreslå konkreta mekanismer för att övervaka och stödja medlemsstaternas insatser för att motverka hemlöshet, vilket efterfrågas i parlamentets resolutioner av den 14 september 2011 och den 16 januari 2014 om en EU-strategi mot hemlöshet.

84.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att utvärdera om det är möjligt att utöka fonden för europeiskt bistånd till dem som har det sämst ställt under halvtidsöversynen av den fleråriga budgetramen.

Hållbara pensioner och hälsa

85.    Europaparlamentet efterlyser kvalitativa offentliga tjänster till ett rimligt pris när det gäller barnomsorg och vård av omsorgsbehövande personer, vilket, särskilt för kvinnor, kommer att möjliggöra en återgång till arbete och göra arbete och familjeliv lättare att förena.

86.    Europaparlamentet erinrar kommissionen om att pensionsreformer för att kunna säkerställa både hållbara, trygga och tillräckliga pensioner måste åtföljas av åtgärder som utvecklar sysselsättningsmöjligheter för äldre och yngre arbetstagare för att bidra till ett hållbart pensionssystem, begränsar incitamenten till förtidspensionering och andra möjligheter till tidigt utträde från arbetsmarknaden, ger kompensation för den tid som tillbringas med att ta hand om barn eller omsorgsbehövande familjemedlemmar, utvecklar sysselsättningsmöjligheter för äldre arbetstagare, garanterar tillgång till livslångt lärande för både anställda och arbetslösa personer i alla åldrar, främjar ett hälsosamt åldrande på arbetsplatsen, med hänsyn till fysiska och psykosociala risker för hälsa och säkerhet, inför skattefördelar med incitament att arbeta längre samt stödjer ett aktivt och hälsosamt åldrande. Parlamentet framhåller att pensionsreformer kräver nationell politisk och social sammanhållning och att de bör framförhandlas med arbetsmarknadens parter och företrädare för yngre och äldre generationer, som är de direkt drabbade befolkningsgrupperna, för att kunna bli framgångsrika. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att fullt ut respektera parlamentets ståndpunkt i fråga om grönboken och vitboken om pensioner.

87.    Europaparlamentet noterar kommissionens rekommendation om en reform av hälso- och sjukvårdssystemen så att de kan uppfylla sina mål om att tillhandahålla allmän tillgång till vård av god kvalitet – bland annat till prismässigt överkomliga läkemedel, särskilt livräddande sådana – och säkra respekten för vårdpersonalens rättigheter. Parlamentet noterar att en del medlemsstater till följd av krisen inte har lyckats säkerställa en heltäckande offentlig hälso- och sjukvård. Parlamentet kräver att kommissionen utfärdar konkreta rekommendationer för att åtgärda denna situation. Parlamentet efterlyser ytterligare reforminsatser för att se till att kvaliteten på och den finansiella tillgängligheten till hälsoinfrastruktur inte äventyras.

88.    Parlamentet noterar kommissionens erkännande av att vård- och omsorgssektorerna har en betydande tillväxtpotential och är centrala investeringsområden i strävan efter hållbara ekonomier. Parlamentet uppmanar kommissionen att rapportera om framstegen när det gäller att inom ramen för Europa 2020-strategin utforma initiativ för investeringar i kvalitetsjobb inom vård- och omsorgssektorerna.

89.    Europaparlamentet vill se att effektiva hälsoförebyggande åtgärder, exempelvis ”livslångt hälsosamt åldrande”, stärks och utvecklas för att öka livskvaliteten och samtidigt minska kostnaderna för de nationella hälso- och sjukvårdssystemen vad gäller medicinska behandlingar och läkemedel under den senare levnadsperioden.

Rättvisare system för skatt på arbete

90.    Europaparlamentet framhåller att skattekilen har större betydelse för låginkomsttagare och biinkomsttagare, och att detta alltjämt är aktuellt. Parlamentet ber kommissionen att notera IMF:s skatterapport från oktober 2013, där det påpekas att det finns utrymme för bättre och mer progressiva beskattningsformer.

91.    Europaparlamentet noterar betydelsen av att minska skatten på arbete, särskilt för lågavlönade och lågutbildade arbetstagare, långtidsarbetslösa och andra utsatta grupper, och att samtidigt säkerställa de offentliga pensionssystemens hållbarhet på lång sikt. Parlamentet uppmanar medlemsstaterna att flytta skatter från arbete till konsumtions-, kapital- och miljöskatter och samtidigt ta hänsyn till potentiella fördelningseffekter.

Förstärkt legitimitet för den europeiska planeringsterminen

92.    Europaparlamentet uttrycker djup oro över den begränsade roll som det själv, de nationella parlamenten, arbetsmarknadens parter och det civila samhällets organisationer har i utformningen, övervakningen och genomförandet av ekonomiska och sociala prioriteringar i den europeiska planeringsterminen. Parlamentet upprepar sitt krav på ett ökat och strukturerat deltagande av det civila samhället och arbetsmarknadens parter på medlemsstats- och EU-nivå, för att öka den europeiska planeringsterminens legitimitet och förbättra dess ändamålsenlighet genom utveckling av konkreta riktlinjer.

93.    Europaparlamentet vill att subnationella parlament samt lokala och regionala myndigheter ska involveras i utformningen och genomförandet av de nationella reformprogrammen, även genom lösningar med flernivåstyre.

94.    Europaparlamentet uppmanar kommissionen att göra arbetsmarknadens parter mer delaktiga i utarbetandet av den årliga tillväxtöversikten och, mer generellt, att formalisera rollen för arbetsmarknadens parter i den europeiska planeringsterminen.

95.    Parlamentet efterlyser mot denna bakgrund åter ett interinstitutionellt avtal för att involvera parlamentet i arbetet med att utarbeta och godkänna den årliga tillväxtöversikten och riktlinjerna för den ekonomiska politiken och sysselsättningen.

96.    Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet och kommissionen.

(1)

Antagna texter, P7_TA(2014)0129.

(2)

Antagna texter, P8_TA(2014)0038.

(3)

Antagna texter, P8_TA(2014)0060.

(4)

EUT C 153 E, 31.5.2013, s. 57.

(5)

Antagna texter, P7_TA(2014)0240.

(6)

Antagna texter, P7_TA(2013)0246.

(7)

Antagna texter, P7_TA(2014)0394.

(8)

Antagna texter, P8_TA(2014)0010.

(9)

Antagna texter, P7_TA(2011)0383.

(10)

Antagna texter, P7_TA(2014)0043.

(11)

Utkast till rapport från kommissionen och rådet – följedokument till kommissionens meddelande om den årliga tillväxtöversikten 2015 COM(2014)0906), s. 44. Se även OECD Employment Outlook 2014, http://www.keepeek.com/Digital-Asset-Management/oecd/employment/oecd-employment-outlook-2014_empl_outlook-2014-en#page1.


RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande

26.2.2015

 

 

 

Slutomröstning: resultat

+:

–:

0:

38

10

4

Slutomröstning: närvarande ledamöter

Laura Agea, Guillaume Balas, Tiziana Beghin, Brando Benifei, Mara Bizzotto, Vilija Blinkevičiūtė, Enrique Calvet Chambon, David Casa, Ole Christensen, Martina Dlabajová, Lampros Fountoulis, Elena Gentile, Marian Harkin, Danuta Jazłowiecka, Agnes Jongerius, Jan Keller, Zdzisław Krasnodębski, Jean Lambert, Jérôme Lavrilleux, Patrick Le Hyaric, Jeroen Lenaers, Verónica Lope Fontagné, Javi López, Dominique Martin, Anthea McIntyre, Joëlle Mélin, Elisabeth Morin-Chartier, Georgi Pirinski, Marek Plura, Terry Reintke, Sofia Ribeiro, Claude Rolin, Anne Sander, Sven Schulze, Siôn Simon, Jutta Steinruck, Romana Tomc, Yana Toom, Ulrike Trebesius, Marita Ulvskog, Renate Weber, Jana Žitňanská, Inês Cristina Zuber

Slutomröstning: närvarande suppleanter

Heinz K. Becker, Tania González Peñas, Sergio Gutiérrez Prieto, Miapetra Kumpula-Natri, Paloma López Bermejo, Csaba Sógor, Neoklis Sylikiotis, Ivo Vajgl

Slutomröstning: närvarande suppleanter (art. 200.2)

Andrey Kovatchev

Rättsligt meddelande - Integritetspolicy