BETÄNKANDE om begäran om upphävande av Sergei Stanishevs immunitet

9.3.2015 - (2014/2259(IMM))

Utskottet för rättsliga frågor
Föredragande: Andrzej Duda

FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om begäran om upphävande av Sergei Stanishevs immunitet

(2014/2259(IMM))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–       med beaktande av den begäran om upphävande av Sergei Stanishevs immunitet som översändes av den allmänne åklagaren i Republiken Bulgarien den 24 november 2014 (ref. nr C-280/2013) och som tillkännagavs i kammaren den 15 december 2014,

–       efter att ha hört Sergei Stanishev i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen,

–       med beaktande av artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier och av artikel 6.2 i akten av den 20 september 1976 om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet,

–       med beaktande av Europeiska unionens domstols domar av den 12 maj 1964, 10 juli 1986, 15 och 21 oktober 2008, 19 mars 2010, 6 september 2011 samt 17 januari 2013[1],

–       med beaktande av artikel 70 i Republiken Bulgariens författning,

–       med beaktande av artiklarna 5.2, 6.1 och 9 i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från utskottet för rättsliga frågor (A8-0045/2015), och av följande skäl:

A.     Den allmänne åklagaren i Republiken Bulgarien har överlämnat en begäran från åklagarmyndigheten i staden Sofia om tillstånd att fortsätta ett straffrättsligt förfarande mot Sergei Stanishev med avseende på ett brott enligt artikel 358.1 jämförd med artikel 26.1 i den bulgariska strafflagen.

B.     Enligt artikel 8 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier får Europaparlamentets ledamöter inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

C.     Enligt artikel 9 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier ska ledamöter av Europaparlamentet på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras stat.

D.     Enligt artikel 70.1 i Republiken Bulgariens författning får en ledamot av nationalförsamlingen inte kvarhållas eller lagföras förutom om en straffbar gärnings begåtts, och i sådana fall krävs tillstånd från nationalförsamlingen, eller, när denna inte sammanträder, från talmannen i nationalförsamlingen, utom i fall av frihetsberövande på bar gärning. Enligt artikel 70.2 i Republiken Bulgariens författning krävs inte tillstånd för att inleda ett straffrättsligt förfarande om ledamoten av nationalförsamlingen har gett sitt samtycke till detta skriftligen.

E.     Det är parlamentets ensak att besluta om immuniteten ska upphävas eller inte i ett enskilt fall. Parlamentet kan rimligen beakta ledamotens ståndpunkt när det beslutar om ledamotens immunitet ska upphävas eller inte[2].

F.     Det påstådda brottet hade inget direkt eller uppenbart samband med Sergei Stanishevs utövande av sitt uppdrag som ledamot av Europaparlamentet, och det utgjorde inte heller ett yttrande som gjorts eller en röst som avlagts under utövandet av uppdraget som ledamot av Europaparlamentet i den mening som avses i artikel 8 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

G.     Förundersökningarna mot Sergei Stanishev hade redan inletts långt innan han blev ledamot av Europaparlamentet, och förfarandet i fråga har följaktligen inte på något sätt anknytning till hans ställning som ledamot av Europaparlamentet.

H.     Under sin tid som premiärminister och därefter som ledamot av nationalförsamlingen lämnade Sergei Stanishev in två skriftliga meddelanden till talmannen i nationalförsamlingen i vilka han gav sitt samtycke till att ett straffrättsligt förfarande inleddes mot honom i enlighet med artikel 70.2 i Republiken Bulgariens författning.

I.      I detta fall har parlamentet inte funnit något belägg för fumus persecutionis, det vill säga en tillräckligt allvarlig och precis misstanke om att ärendet har inletts i avsikt att orsaka den berörda ledamoten politisk skada.

1.      Europaparlamentet beslutar att upphäva Sergei Stanishevs immunitet.

2.      Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och det ansvariga utskottets betänkande till den behöriga myndigheten i Republiken Bulgarien och till Sergei Stanishev.

• [1]  Dom i mål 101/63, Wagner mot Fohrmann och Krier, EU:C:1964:28; dom i mål 149/85, Wybot mot Faure m.fl., EU:C:1986:310; dom i mål T-345/05, Mote mot parlamentet, EU:T:2008:440; dom i de förenade målen C‑200/07 och C‑201/07 Marr mot De Gregorio och Clemente, EU:C:2008:579; dom i mål T-42/06, Gollnisch mot parlamentet, EU:T:2010:102; dom i mål C-163/10, Patriciello, EU:C:2011:543; dom i de förenade målen T‑346/11 och T‑347/11, Gollnisch mot parlamentet, EU:T:2013:23.
• [2]  Mål T-345/05, Mote mot parlamentet (nämnt ovan), punkt 28.

MOTIVERING

1. Bakgrund

Sergei Stanishev uppges i sin tidigare ställning som Republiken Bulgariens premiärminister ha förlorat sju handlingar innehållande information som utgjorde statshemligheter enligt den bulgariska lagen om skydd av sekretessbelagda uppgifter under perioden från den 4 november 2005 till den 27 juli 2009. I synnerhet påstås Stanishev ha fört vidare dessa handlingar i strid med de fastställda reglerna, eftersom överlämnandet inte på vederbörligt sätt registrerades i ministerrådets register för sekretessbelagda uppgifter.

Åklagaren hävdar därför att Sergei Stanishev underlåtit att iaktta försiktighet med avseende på de förfaranden för skydd, överföring och spridning av handlingar som anges i lagen om skydd av sekretessbelagda uppgifter och dess tillämpningsföreskrifter samt i ministerrådets interna regler för hantering av sekretessbelagda uppgifter. Detta beteende utgör ett brott som kan bestraffas enligt artikel 358.1 i den bulgariska strafflagen (brott mot information utgörande statshemlighet och utländska sekretessbelagda uppgifter) jämförd med artikel 26.1 i samma lag.

Den 3 november 2009 sände Bulgariens dåvarande allmänne åklagare en begäran till nationalförsamlingen om tillstånd att väcka talan i brottmål mot premiärminister Stanishev. Stanishev själv samtyckte omedelbart till inledandet av ett straffrättsligt förfarande mot honom genom att lämna in en skriftlig förklaring till nationalförsamlingens talman i enlighet med artikel 70.2 i den bulgariska författningen.

Ett straffrättsligt förfarande som inleddes 2010 fick vilandeförklaras på grund av att Stanishev under tiden blev ledamot av nationalförsamlingen och därför fick en ny typ av immunitet. Stanishev gav återigen sitt samtycke till att det straffrättsliga förfarandet fortsattes mot honom, och den 4 november 2013 återupptogs förfarandet.

Den 19 december 2013 föreslog åklagarmyndigheten att Stanishev skulle undantas från straffrättsligt ansvar för brottet enligt artikel 358.1 i strafflagen och att han skulle åläggas administrativa böter i enlighet med artikel 78a i strafflagen. Följaktligen inleddes ett brottmål av administrativ karaktär. När Stanishev valdes till ledamot av Europaparlamentet i maj 2014 beslutade domstolen dock att vilandeförklara målet på grund av den nya typen av immunitet.

Vid plenarsammanträdet den 15 december 2014 tillkännagav talmannen, i enlighet med artikel 9.1 i arbetsordningen, att han mottagit en skrivelse från Bulgariens chefsåklagare med begäran om upphävande av Sergei Stanishevs immunitet för att fortsätta ett straffrättsligt förfarande mot honom.

Denna begäran hänvisades till utskottet för rättsliga frågor i enlighet med artikel 9.1 i arbetsordningen. Stanishev hördes av utskottet den 9 mars 2015 i enlighet med artikel 9.5 i arbetsordningen.

2. Lagstiftning och förfaranden som rör immuniteten för ledamöterna av Europaparlamentet

Artiklarna 8 och 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier har följande lydelse:

Artikel 8

Europaparlamentets ledamöter får inte förhöras, kvarhållas eller lagföras på grund av yttranden de gjort eller röster de avlagt under utövandet av sitt ämbete.

Artikel 9

Under Europaparlamentets sessioner ska dess ledamöter åtnjuta

a. vad avser deras egen stats territorium, den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i deras land,

b. vad avser alla andra medlemsstaters territorium, immunitet vad gäller alla former av kvarhållande och lagföring.

Immuniteten ska även vara tillämplig på ledamöterna under resan till och från Europaparlamentets mötesplats.

Immuniteten kan inte åberopas av en ledamot som tas på bar gärning och kan inte hindra Europaparlamentet att utöva sin rätt att upphäva en av dess ledamöters immunitet.

Artiklarna 6.1 och 9 i Europaparlamentets arbetsordning lyder som följer:

Artikel 6

Upphävande av immunitet

1. Parlamentet ska vid utövandet av sina befogenheter i frågor som rör immunitet och privilegier verka för att upprätthålla parlamentets integritet som en demokratisk lagstiftande församling och befästa ledamöternas oberoende när dessa fullgör sina åligganden. Varje begäran om upphävande av immunitet ska bedömas i enlighet med artiklarna 7, 8 och 9 i protokollet om Europeiska unionens immunitet och privilegier och med de principer som avses i denna artikel.

[...]

Artikel 9

Immunitetsförfaranden

1. Varje begäran ställd till talmannen från en i en medlemsstat behörig myndighet om upphävande av en ledamots immunitet, eller från en ledamot eller en före detta ledamot om fastställelse av immunitet och privilegier, ska tillkännages i kammaren och hänvisas till ansvarigt utskott.

Ledamoten eller den före detta ledamoten kan representeras av en annan ledamot. En begäran kan inte lämnas in av en annan ledamot utan den berörda ledamotens godkännande.

2. Utskottet ska utan dröjsmål, men med hänsyn till hur komplicerade de olika ärendena är, pröva varje begäran om upphävande av immunitet och varje begäran om fastställelse av immunitet och privilegier.

3. Utskottet ska lägga fram ett förslag till motiverat beslut, i vilket utskottet ska rekommendera huruvida en begäran om upphävande av immuniteten eller en begäran om fastställelse av immunitet och privilegier ska bifallas eller avslås.

4. Utskottet kan uppmana den berörda myndigheten att förse utskottet med alla upplysningar och preciseringar som det anser sig behöva för att kunna ta ställning till om immuniteten bör upphävas eller fastställas.

5. Den berörda ledamoten ska ges möjlighet att höras och att lämna in allt

skriftligt material som han eller hon anser relevant för utskottets ställningstagande, och har även rätt att låta sig företrädas av en annan ledamot.

Ledamoten ska inte vara närvarande då begäran om upphävande eller fastställelse av hans eller hennes immunitet diskuteras, förutom vid det möte då ledamoten hörs.

Utskottets ordförande ska inbjuda ledamoten att höras och ange datum och klockslag för ett sådant möte. Ledamoten får avsäga sig rätten att höras.

En ledamot som efter inbjudan inte infinner sig till mötet ska anses ha avsagt sig rätten att höras, såvida han eller hon inte meddelar förhinder att delta vid det datum och klockslag som föreslagits och anför skälen för detta. Utskottets ordförande ska besluta huruvida ett sådant meddelande om förhinder ska godtas med hänsyn till de anförda skälen, och ordförandens beslut i den frågan kan inte överklagas.

Om utskottets ordförande godkänner meddelandet om förhinder ska han eller hon inbjuda ledamoten att höras vid ett nytt datum och klockslag. Om ledamoten inte heller hörsammar denna andra inbjudan ska förfarandet fortsätta utan att ledamoten har hörts. Inga ytterligare meddelanden om förhinder eller begäranden om att få höras får därefter godtas.

[...]

7. Utskottet får avge ett motiverat yttrande om huruvida myndigheten i fråga kan anses behörig och huruvida den begäran myndigheten har ingett kan anses tillåtlig, men utskottet får under inga omständigheter uttala sig i skuldfrågan, eller på annat sätt yttra sig över det riktiga i att väcka åtal för de uttalanden eller handlingar som tillskrivs ledamoten, inte ens vid tillfällen där utskottet genom prövning av en begäran erhåller detaljerad kunskap i fallet.

[...]

Artikel 70 i Republiken Bulgariens författning lyder som följer:

1) En ledamot av nationalförsamlingen får inte kvarhållas eller lagföras förutom om en straffbar gärnings begåtts, och i sådana fall krävs tillstånd från nationalförsamlingen, eller, när denna inte sammanträder, från talmannen i nationalförsamlingen. Inget tillstånd krävs om en ledamot har gripits på bar gärning. Nationalförsamlingen eller, när denna inte sammanträder, talmannen i nationalförsamlingen ska omedelbart underrättas.

2) Inget tillstånd att väcka talan i brottmål ska heller krävas om ledamoten av nationalförsamlingen har samtyckt till detta skriftligen.

Artikel 358.1 i den bulgariska strafflagen lyder som följer:

Den som förlorar handlingar, publikationer eller material innehållande information som utgör statshemlighet eller utländska sekretessbelagda uppgifter som erhållits genom tillämpning av ett internationellt avtal i vilket Bulgarien är part ska straffas med frihetsberövande i högst två år eller skyddstillsyn.

Artikel 78a.1 i den bulgariska strafflagen lyder som följer:

1. En myndig person ska befrias från straffrättsligt ansvar av domstolen, och det straff som åläggs ska vara böter från 500 BGN till 5 000 BGN, om följande villkor samtidigt är uppfyllda:

a) Ett frihetsstraff i upp till tre år eller ett annat, mildare straff föreskrivs för ett sådant brott, om det begåtts avsiktligt, eller ett frihetsstraff i upp till fem år eller ett annat, mildare straff, om det begåtts genom vårdslöshet.

b) Gärningsmannen har inte dömts för ett vanligt brott och har inte tidigare befriats från straffrättsligt ansvar i enlighet med detta avsnitt.

c) Skador på egendom som har vållats av brottet har återställts.

3. Motivering till det föreslagna beslutet

På grundval av de ovan angivna omständigheterna omfattas detta fall av artikel 9 i protokoll nr 7 om Europeiska unionens immunitet och privilegier.

Enligt denna bestämmelse ska ledamöterna på sin egen stats territorium åtnjuta den immunitet som beviljas parlamentsledamöter i den staten. I artikel 70 i den bulgariska författningen föreskrivs att talan i brottmål mot ledamöter av nationalförsamlingen kräver förhandstillstånd från denna. Det krävs följaktligen ett beslut av Europaparlamentet om åtalet mot Stanishev ska gå vidare.

Vid beslut om ett eventuellt upphävande av en ledamots parlamentariska immunitet tillämpar Europaparlamentet sina egna fasta principer. En av dessa principer är att immuniteten vanligtvis upphävs om brottet inte har något som helst samband med utövandet av ledamotens mandat – vilket omfattas av artikel 9 i protokollet – under förutsättning att det inte föreligger fumus persecutionis, det vill säga en tillräckligt allvarlig och precis misstanke om att frågan har väckts vid en domstol i avsikt att orsaka den berörda ledamoten politisk skada.

Det framgår av de ovannämnda omständigheterna att det påstådda brottet begicks när Stanishev var premiärminister i Bulgarien och uteslutande i samband med detta uppdrag, och att förundersökningen hade inletts långt innan han blev ledamot av Europaparlamentet. Av detta följer att det åtal i brottmål som ska väckas mot Sergei Stanishev inte på något sätt har anknytning till hans nuvarande uppdrag som ledamot av Europaparlamentet.

Vidare hade Stanishev redan, två gånger under de tidigare skedena av utredningen, gett sitt skriftliga samtycke till inledandet av ett straffrättsligt förfarande mot honom med avseende på de ovannämnda påståendena. Slutsatsen kan dras från Stanishevs eget samtycke att han själv erkänner att fumus persecutionis inte föreligger.

I ljuset av ovanstående har utskottet i detta fall inte funnit något belägg för fumus persecutionis.

4. Slutsats

Mot bakgrund av övervägandena ovan och i enlighet med artikel 9.3 i arbetsordningen rekommenderar utskottet för rättsliga frågor att Europaparlamentet upphäver Sergei Stanishevs parlamentariska immunitet.

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	9.3.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	19 0 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Joëlle Bergeron, Marie-Christine Boutonnet, Kostas Chrysogonos, Therese Comodini Cachia, Mady Delvaux, Andrzej Duda, Mary Honeyball, Dietmar Köster, Gilles Lebreton, António Marinho e Pinto, Emil Radev, Evelyn Regner, Pavel Svoboda, József Szájer, Axel Voss
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Mario Borghezio, Heidi Hautala, Sylvia-Yvonne Kaufmann, Constance Le Grip, Virginie Rozière