BETÄNKANDE om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt I – Europaparlamentet

30.3.2015 - (2014/2078(DEC))

Budgetkontrollutskottet
Föredragande: Gilles Pargneaux

1. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS BESLUT

om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt I – Europaparlamentet

(2014/2078(DEC))

Europaparlamentet fattar detta beslut

–       med beaktande av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013[1],

–       med beaktande av Europeiska unionens konsoliderade årsredovisning för budgetåret 2013 (COM(2014)0510 – C8‑0147/2014)[2],

–       med beaktande av rapporten om budgetförvaltningen och den ekonomiska förvaltningen för budgetåret 2013, avsnitt I – Europaparlamentet[3],

–       med beaktande av internrevisorns årsrapport för budgetåret 2013,

–       med beaktande av revisionsrättens årsrapport om genomförandet av budgeten för budgetåret 2013, med institutionernas svar[4],

–       med beaktande av förklaringen om räkenskapernas tillförlitlighet och de underliggande transaktionernas laglighet och korrekthet[5], som avgetts av revisionsrätten för budgetåret 2013 i enlighet med artikel 287 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av artiklarna 314.10 och 318 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt,

–       med beaktande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 av den 25 juni 2002 med budgetförordning för Europeiska gemenskapernas allmänna budget[6],

–       med beaktande av Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002[7], särskilt artiklarna 164, 165 och 166,

–       med beaktande av presidiets beslut av den 27 april 2005 om interna bestämmelser för genomförandet av Europaparlamentets budget[8], särskilt artikel 13,

–       med beaktande av sin resolution av den 16 februari 2012 om riktlinjerna för budgetförfarandet för budgetåret 2013, avsnitten I, II, IV, V, VI, VII, VIII, IX och X[9],

–       med beaktande av sin resolution av den 29 mars 2012 om beräkningen av Europaparlamentets inkomster och utgifter för budgetåret 2013[10],

–       med beaktande av artiklarna 94, 98.3 och bilaga V i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0082/2015), och av följande skäl:

A.     Den 25 juni 2014 antog talmannen parlamentets årsbokslut för budgetåret 2013.

B.     I egenskap av delegerad chefsutanordnare intygade generalsekreteraren den 6 november 2014 med rimlig säkerhet att resurserna som avsatts för parlamentets budget har använts i avsett syfte och genomförts i enlighet med principerna för sund ekonomisk förvaltning.

C.     Angående de administrativa utgifterna under 2013 uppgav revisionsrätten att de system för övervakning och kontroll som krävs enligt förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 fungerade tillfredsställande vid samtliga institutioner.

D.     Enligt artikel 166.1 i förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska samtliga EU-institutioner vidta alla nödvändiga åtgärder för att rätta sig efter iakttagelserna i parlamentets beslut om ansvarsfrihet.

1.      Europaparlamentet beviljar talmannen ansvarsfrihet för genomförandet av Europaparlamentets budget för budgetåret 2013.

2.      Europaparlamentet redovisar sina iakttagelser i resolutionen nedan.

3.      Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända detta beslut och den resolution som utgör en del av beslutet till rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, revisionsrätten, Europeiska ombudsmannen och Europeiska datatillsynsmannen, och att se till att de offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning (L-serien).

2. FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTETS RESOLUTION

med de iakttagelser som utgör en del av beslutet om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt I – Europaparlamentet

(2014/2078(DEC))

Europaparlamentet utfärdar denna resolution

–       med beaktande av sitt beslut om ansvarsfrihet för genomförandet av Europeiska unionens allmänna budget för budgetåret 2013, avsnitt I – Europaparlamentet,

–       med beaktande av Europeiska ombudsmannens beslut av den 26 februari 2015, vilket avslutar ombudsmannens undersökning på eget initiativ (OI/1/2014/PMC) avseende rapportering om missförhållanden,

–       med beaktande av artiklarna 94, 98.3 och bilaga V i arbetsordningen,

–       med beaktande av betänkandet från budgetkontrollutskottet (A8-0082/2015), och av följande skäl:

A.     I sin attestering av de slutliga räkenskaperna uppgav parlamentets räkenskapsförare med rimlig säkerhet att räkenskaperna i allt väsentligt ger en sann och rättvis bild av parlamentets finansiella ställning och att han inte stött på några frågor som kräver en reservation.

B.     Vid sin granskning drog revisionsrätten slutsatsen att granskningen inte visade på några allvarliga brister på de områden som granskats avseende parlamentet, och systemen för övervakning och kontroll av de administrativa utgifterna 2013 bedömdes vara ändamålsenliga.

C.     I enlighet med det normala förfarandet sändes frågor skriftligen till parlamentets administration, och majoriteten av svaren diskuterades av budgetkontrollutskottet, i närvaro av vice talmännen med ansvar för budgeten, generalsekreteraren och internrevisorn. För första gången besvarades inte ett antal frågor från ledamöterna, vare sig skriftligen eller muntligen, vilket medförde att parlamentet inte hade tillgång till relevant information för att kunna fatta ett välgrundat beslut om vissa viktiga aspekter som rör beviljandet av ansvarsfrihet för parlamentet.

D.     En granskning är nödvändig för att säkerställa att parlamentets administration och politiska ledning hålls ansvarig inför unionsmedborgarna. Det finns ett ständigt utrymme för förbättringar med avseende på kvalitet, effektivitet och ändamålsenlighet vid förvaltningen av de offentliga finanserna.

Europaparlamentet räkenskaper

1.      Europaparlamentet noterar att parlamentets slutgiltiga anslag för 2013 uppgick till 1 750 463 939 EUR eller 19,07 % av rubrik V i den fleråriga budgetramen av det belopp som avsatts för administrativa utgifter under 2013 för unionens institutioner som helhet, dvs. en ökning med 1,9 % jämfört med 2012 års budget (1 717 868 121 EUR).

2.      Europaparlamentet noterar att de totala inkomsterna i räkenskaperna per den 31 december 2013 uppgick till sammanlagt 158 117 371 EUR (2012: 175 541 860 EUR), inklusive 25 991 783 EUR i inkomster avsatta för särskilda ändamål (2012: 22 274 843 EUR).

3.      Europaparlamentet noterar att fyra kapitel stod för 70 % av de totala åtagandena: kapitel 10 (Ledamöter), kapitel 12 (Tjänstemän och tillfälligt anställda), kapitel 20 (Fastigheter och utgifter i samband med dessa) och kapitel 42 (Utgifter för assistentstöd till ledamöterna).

4.      Europaparlamentet noterar följande belopp utifrån vilka parlamentets räkenskaper för budgetåret 2013 avslutades:

(a) Tillgängliga anslag (EUR)
Anslag för 2013	1 750 463 939
Icke-automatiska överföringar från budgetåret 2012	0
Automatiska överföringar från budgetåret 2012	305 457 875
Anslag motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål för 2013	25 991 783
Överföringar motsvarande inkomster avsatta för särskilda ändamål från 2012	106 900 532
Totalt:	2 188 814 129
(b) Anslagsutnyttjande budgetåret 2013 (EUR)
Åtaganden	2 162 476 429
Utförda betalningar	1 769 756 705
Anslag som överförts automatiskt inklusive dem från inkomster avsatta för särskilda ändamål	384 709 057
Anslag som inte överförts automatiskt	734 000
Förfallna anslag	33 114 755
(c) Budgetinkomster (EUR)
Mottagna 2013	158 117 371
(d) Balansomslutning den 31 december 2013 (EUR)	1 573 957 198

5.      Europaparlamentet noterar att under 2013 utnyttjades 99,02 % av anslagen i parlamentets budget, dvs. 0,8 % av anslagen förföll, och att man därmed uppnådde en mycket hög nivå på budgetgenomförandet, precis som tidigare år.

6.      Europaparlamentet påminner dock om att en sådan hög procentsiffra för budgetgenomförandet inte avslöjar om den innehåller överföringar genom vilka alla medel som vid årsskiftet är outnyttjade förs över till de budgetposter som avser fastigheter, särskilt för att göra förtida inbetalningar för att minska framtida räntekostnader. Parlamentet begär därför att få information om siffran för budgetgenomförandet innan uppsamlingsöverföringarna inleds.

7.      Europaparlamentet noterar i detta sammanhang att 54 000 000 EUR överfördes från budgetposter för preliminära anslag och från andra källor för att bidra till finansieringen av utbyggnaden och moderniseringen av Konrad Adenauer-byggnaden (KAD), som är det största byggprojektet i Luxemburg.

8.      Europaparlamentet konstaterar att detta kommer att medföra en besparing på 18 100 000 EUR i finansieringskostnader under byggnadstiden och amorteringsperioden för lånet. Parlamentet påminner dock sina behöriga organ om att förfinansiering eller återbetalningar som avser byggnader bör fastställas inom ramen för budgetstrategin. Parlamentet uppmanar därför sina behöriga organ att i parlamentets budgetberäkning tillräckligt tydligt ta hänsyn till parlamentets fastighetspolitik med avseende på framtida förvärv.

9.      Europaparlamentet påminner sin administration om att parlamentet vid upprepade tillfällen har begärt att parlamentets fastighetspolitik ska budgeteras på ett korrekt sätt. Parlamentet förväntar sig att detta görs i 2016 års budget.

10.    Europaparlamentet kritiserar den ständigt ökande nivån på överföringarna till efterföljande budgetår som till 2013 uppgick till 305 457 875 EUR (2012: 222 900 384 EUR).

Revisionsrättens yttranden över räkenskapernas tillförlitlighet för budgetåret 2013 samt lagligheten och korrektheten i de transaktioner som ligger till grund för räkenskaperna

11.    Europaparlamentet välkomnar att revisionsrätten vid sin revision drog slutsatsen att granskningen inte visade på några allvarliga brister på de områden som granskats avseende parlamentet.

12.    Europaparlamentet påminner om att revisionsrätten gör en särskild bedömning av administrativa och andra utgifter som ett enda verksamhetsområde för samtliga EU-institutioner.

13.    Europaparlamentet noterar att revisionsrätten konstaterade att granskningen av transaktionerna visar att den mest sannolika felprocenten för detta verksamhetsområde är 1 %, och att det därför inte var behäftat med en väsentlig felnivå, och att de granskade systemen för övervakning och kontroll bedömdes vara ändamålsenliga.

14.    Europaparlamentet noterar att granskningen omfattade ett urval av 153 betalningstransaktioner, närmare bestämt 95 för personalutgifter, 17 för fastighetsutgifter och 41 för övriga utgifter. Parlamentet betonar att administrativa och övriga utgifter anses vara ett lågriskområde och uppmanar revisionsrätten att ytterligare inrikta sin analys på de områden som oftare innehåller fel, dvs. bristande efterlevnad av upphandlingsförfaranden, fastighetsrelaterade utgifter och genomförandet av kontrakt.

Internrevisorns årsrapport

15.    Europaparlamentet noterar att internrevisorn vid det sammanträde som hölls den 26 januari 2015 i ansvarigt utskott presenterade sin årsrapport, undertecknad den 23 juli 2014, och meddelade att han under 2013 hade utfört följande granskningsarbete av parlamentets administration:

- ett konsultuppdrag avseende utgifter för representation och mottagning för utskotten      och kommittéerna samt de interparlamentariska delegationerna,

- en övergripande uppföljning av oavslutade åtgärder från interna revisionsrapporter –     fas I och fas II 2013,

- en granskning av användningen av externa experter vid enheten för bedömning av          vetenskapliga och tekniska alternativ (Stoa),

- en periodisk översyn av byggprojektet Konrad Adenauer-byggnaden (KAD) - fas I:    projektlednings- och projektförvaltningssystem,

- en översyn av projektet för det nya systemet för ekonomisk förvaltning - fas I:  projektets räckvidd, ledning, resurser och riskhantering,

- en granskning av användningen av externa experter vid generaldirektoratet för EU-       extern politik,

- en granskning av informationskontoren och processen för reglering av förskottskontots  utgifter (”regularisering”).

16.    Europaparlamentet betonar i granskningen av byggprojektet Konrad Adenauer-byggnaden (KAD) att

- fortsatt effektivitet och ändamålsenlighet i partnerskapet med de luxemburgska  myndigheterna måste garanteras under projektets hela löptid,

- KAD-projektgruppen måste förfoga över tillräckligt med personal under projektets      hela löptid,

- de förfaranden för ekonomisk förvaltning och kontroll som gäller för genomförandet      av det hyresavtal som ingåtts med fastighetsbolaget ”SI KAD PE” måste definieras   och förtydligas ytterligare.

17.    Europaparlamentet begär att få en kort sammanfattning (tre sidor) av den huvudsakliga kritiken i årsrapporten från tjänsten för internrevision senast den 20 maj 2015.

Granskning av parlamentets regelverk för internkontroll

18.    Europaparlamentet noterar att det vid utgången av 2013, efter flera uppföljningsrevisioner, fortfarande fanns 13 oavslutade åtgärder av de 452 åtgärderna inom den interna kontrollen som man ursprungligen kommit överens om. Parlamentet noterar de framsteg som gjorts när det gäller fyra av dessa 13 åtgärder, vilket gjorde det möjligt att ändra bedömningen av den kvarstående risken från ”betydande” till ”måttlig”.

19.    Europaparlamentet uppmanar med eftertryck avdelningscheferna och den centrala ledningen att utan ytterligare dröjsmål genomföra de ”oavslutade åtgärderna”. Parlamentet uppmanar dem att hålla sig till striktare tidsplaner för genomförandet av åtgärderna. Parlamentet uppmanar internrevisorn att hålla budgetkontrollutskottet underrättat om de framsteg som görs när det gäller dessa åtgärder.

Uppföljning av ansvarsfrihetsresolutionen för 2012

20.    Europaparlamentet noterar de skriftliga svaren på resolutionen om ansvarsfrihet för 2012 som budgetkontrollutskottet fick den 28 oktober 2014, och generalsekreterarens presentation av svaren på de olika frågorna och önskemålen i parlamentets ansvarsfrihetsresolution för 2012, samt den diskussion med ledamöterna som följde. Parlamentet beklagar att en del av parlamentets rekommendationer inte fick någon ordentlig uppföljning.

21.    Europaparlamentet noterar att fem år efter genomförandet av de nya tjänsteföreskrifterna för ledamöternas assistenter skulle en utvärdering ha gjorts i slutet av 2014, enligt ett löfte från generalsekreteraren i dennes muntliga och skriftliga svar med avseende på uppföljningen av parlamentets rekommendationer för ansvarsfriheten för 2012. Parlamentet begär att det görs en utvärdering i samarbete med företrädare för de ackrediterade ledamotsassistenterna från den förra valperioden som fortfarande arbetar i parlamentet, och att denna utvärdering läggs fram senast den 30 juni 2015, samt att budgetkontrollutskottet informeras om resultatet. Parlamentet påpekar att den 31 december 2013 var 1 763 ackrediterade ledamotsassistenter anställda vid parlamentet.

22.    Europaparlamentet noterar att cateringverksamheten uppvisade ett underskott på 3 500 000 EUR i slutet av 2013. Parlamentet är förvånat över att en ökning av kunderna med ungefär 150 % under perioden 2002−2011 inte möjliggjorde en stabil ekonomisk situation. Parlamentet upprepar sin begäran, mot bakgrund av den andra justeringen av priserna (godkänd av presidiet den 10 juni 2013), att riktlinjerna för priser i parlamentet bör ligga i linje med övriga institutioner. Parlamentet påpekar till exempel att prisstrukturen i kommissionens matsalar och kafeterior är annorlunda. Parlamentet påpekar dessutom att de avsevärda prisökningarna för de menyer som erbjuds inte har åtföljts av någon förbättring vare sig när det gäller kvaliteten eller variationen, vilken tvärtom har försämrats betydligt.

23.    Europaparlamentet undrar varför det tas ut en tilläggsavgift för det kaffe som tillhandahålls vid ingången till en del av utskottens sammanträdesrum, vilket kostar 20 % mer än samma produkt som erhålls antingen från samma typ av maskin eller i parlamentets kafeteria. Parlamentet påpekar att denna tjänst sköts av samma företag som ansvarar för cateringverksamheten, och som i sin tur sköter driften av Nespressomaskinerna i parlamentet. Parlamentet anser att det krävs en förklaring av de ytterligare kostnader som förlängningen av kontraktet mellan parlamentet och denna uppdragstagare innebär.

24.    Europaparlamentet anser att det är särskilt viktigt att förbättra de små och medelstora företagens möjligheter att få tillträde till alla unionens koncessionsmarknader. Parlamentet anser att den koncession som parlamentet beviljat det företag som för närvarande ansvarar för cateringverksamheten vid huvudkontoret i Bryssel utgör ett hinder för friheten att tillhandahålla tjänster, eftersom den innebär att andra små och medelstora företag fråntas de kommersiella rättigheter och möjligheter som de hittills i väldigt liten utsträckning kunnat dra nytta av. Parlamentet begär att det införs ett visst mått av flexibilitet i koncessionerna för att garantera att andra aktörer har ett verkligt, icke-diskriminerande tillträde till vissa tjänster. Parlamentet anser att detta också kommer att främja en mer optimal användning av resurserna och möjliggöra tjänster av bättre kvalitet till bästa möjliga pris.

Parlamentets ansvarsfrihet för 2013

25.    Europaparlamentet noterar diskussionen mellan vice talmännen med ansvar för budgeten, generalsekreteraren och budgetkontrollutskottet i närvaro av revisionsrättens ledamot och internrevisorn den 26 januari 2015.

26.    Parlamentet bekräftar återigen att dess styrande organ och administration under hela ansvarsfrihetsförfarandet hålls ansvariga för de medel som ställs till parlamentets förfogande, och att det därför är grundläggande att hela beslutsprocessen sker på ett fullständigt transparent sätt, för att se till att unionens invånare får en rättvisande och korrekt bild av hur parlamentet fattar sina beslut och hur det använder de medel som ställs till dess förfogande.

27.    Europaparlamentet är kritiskt till att generalsekreteraren inte har besvarat en rad frågor som ställts av ledamöterna. Parlamentet upprepar att en effektiv övervakning av genomförandet av parlamentets budget alltid har krävt och kommer att fortsätta att kräva ett nära samarbete mellan parlamentets administration och budgetkontrollutskottet. Parlamentet uppmanar därför generalsekreteraren att skriftligen besvara följande frågor:

Europaparlamentets strategiska genomföranderam

a)      När generalsekreteraren den 3 juni 2014 presenterade den strategiska genomföranderamen för Europaparlamentet förklarade han att denna ram baseras på en akademisk teori som utvecklats vid Stanford School of Engineering i Palo Alto (Kalifornien). Kan generalsekretaren förklara varför parlamentet valde denna teori som utgångspunkt för den strategiska genomföranderamen? Har andra teorier utvecklats av andra universitet eller av specialiserade institut, särskilt i Europa, eller övervägdes, undersöktes eller jämfördes andra internationella institutioner innan parlamentet valde Stanford-teorin? Om så är fallet, varför valdes den teori som utvecklats av Stanford School of Engineering? Hur fattades beslutet och av vem?

b)     Kan Stanford-teorin användas kostnadsfritt eller måste parlamentet betala någon typ av avgift? Om så är fallet, vilken avgift handlar det om?

c)      Behövde parlamentets personal genomgå någon särskild utbildning vid Stanford eller någon annan akademisk institution i samband med utvecklingen av den strategiska genomföranderamen? Om så är fallet, vilka anställda (lönegrader och tjänster) utbildades och hur mycket kostade denna utbildning för varje person? Kommer ytterligare utbildning att krävas i framtiden? Om så är fallet, hur mycket kommer den att kosta?

d)     Finns det planer på att hålla enhetsövergripande diskussioner eller diskussioner med personalkommittén och fackföreningarna om den strategiska genomföranderamen? Hur och när kommer den strategiska genomföranderamen att genomföras och vad kommer den sannolikt att kosta?

Strategidokument

e)      De senaste månaderna har generalsekreteraren lagt fram en rad strategidokument för presidiet om parlamentets funktionssätt som på ett avgörande sätt kommer att påverka inte bara den administrativa verksamheten utan också parlamentets tillvägagångssätt när det gäller EU:s lagstiftningsarbete och politik. Med tanke på betydelsen av dessa dokument för organisationen och den framtida utvecklingen av vårt arbete, varför har det inte förekommit någon diskussion och något beslutsförfarande som involverar alla berörda parter och inte bara parlamentets presidium?

Strategin för resurseffektivitetsåtgärder

f)      Gjordes det någon bedömning av vilka konsekvenser de nya sammanträdestiderna skulle få för organisationen av ledamöternas arbete innan dessa föreslogs och infördes (begränsade tidsperioder för sammanträden, arbetsmöten, sammanträden med organisationer och allmänheten osv. utanför de officiella sammanträdena)? Varför fick ledamöterna inte lämna synpunkter på ett beslut som i så hög grad påverkar deras arbete?

Europaparlamentets ledamöter

g)      Enheten One-Stop Shop för ledamöterna som ska erbjuda ledamöterna olika parlamentstjänster har nu varit verksam i flera månader. Hur ändamålsenlig har den varit?

Generaldirektoratet för kommunikation

Kommunikationsstrategin och förberedelsen av informationskampanjen inför valet 2014

h)      Det europeiska ungdomsevenemanget (EYE) som ägde rum i maj 2014 samlade 5 000 unga människor i Strasbourg. När detta evenemang planerades, togs vederbörlig hänsyn till den ekonomiska situationen i Europa och till hur utgifterna för ett evenemang av denna omfattning skulle kunna uppfattas av unga européer?

i)       Anses konceptet ”GÖR NÅGOT. GÖR DET BÄTTRE. GÖR SKILLNAD.” generellt vara en framgång? Vilka resultatindikatorer kan mäta denna framgång? Hur används konceptet efter valet och har någon bedömnings-/utvärderingsrapport utarbetats efter parlamentets lagstiftnings- och värdekampanjer? Budgetkontrollutskottet vill gärna ha en kopia av denna utvärdering.

l)       Vilken bedömning/utvärdering har gjorts av det fleråriga bidragsprogrammet för 2012−2014 som syftar till att öka medvetenheten om Europaparlamentets roll, och kan sådana utvärderingar göras tillgängliga för budgetkontrollutskottet?

Ackrediterade parlamentsassistenter

m)     Har det redan gjorts någon bedömning av ändamålsenligheten när det gäller rekryteringsverktyget för ackrediterade parlamentsassistenter, APA-PEOPLE, som infördes i början av den nya valperioden?

n)      Varför dröjde det flera månader innan vissa ackrediterade parlamentsassistenter inkluderades i parlamentets relevanta e-postlistor (Assistants 8th legislature, Bruxelles), vilket har hindrat dem från att få arbetsrelaterad information? Har några åtgärder vidtagits?

Generaldirektoratet för infrastruktur och logistik

Cateringverksamhet

o)     Varför är priserna i SQM-byggnaden 25 % högre än priserna i ASP-matsalen och kan detta hindra avsikten att få kunder att välja en annan matsal än den överfulla ASP-matsalen?

Generaldirektoratet för skydd och säkerhet

p)     Vilka åtgärder har fastställts för att öka säkerheten efter de överträdelser som nyligen skett, särskilt incidenten den 7oktober 2014 med kurdiska demonstranter? Kommer den nya övergripande säkerhetsstrategin att uppdateras?

q)     Har parlamentet införskaffat ett system för elektronisk igenkänning av registreringsskyltar? Hur mycket kostade detta? Installerades och användes detta system vid infarten till garaget för att kontrollera om registreringsskylten motsvarar informationen på passerkortet?

28.    I strävan efter större transparens och ändamålsenlighet när det gäller parlamentets politiska och administrativa verksamhet, rekommenderar Europaparlamentet att samtliga ledamöter, parlamentets anställda och allmänheten informeras omedelbart och i allmänhet om alla dagordningar och protokoll från sammanträden och om beslut som fattats av parlamentets beslutsfattande organ. Parlamentet påminner om nyttan med det tidigare utskottet för arbetsordningen som ett forum för att på ett transparent och offentligt sätt diskutera och förbättra både lagstiftningsprocessen och parlamentets interna verksamhet. Parlamentet rekommenderar i detta avseende att det inrättas ett neutralt utskott för arbetsordningen och interna frågor för att dessa frågor ska kunna hanteras och därefter legitimeras av parlamentet genom beslut vid ett plenarsammanträde.

29.    Europaparlamentet är djupt bekymrat över att parlamentet anslagit 17 800 000 EUR för marknadsföringsverksamhet som beskrivs som en institutionell valkampanj under perioden 2013−2014, samtidigt som valdeltagandet i 2014 års val till Europaparlamentet på nytt gick ned till 42,54 % (2009: 43 %). Parlamentet uppmuntrar till antagandet av en ny strategi som ska syfta till att göra valet till Europaparlamentet mer attraktivt i medlemsstaterna.

30.    Europaparlamentet betonar att en extern efterhandsutvärderingsrapport om kommunikationsstrategin för valet 2014 förväntas vara färdig i juni 2015. Parlamentet begär att budgetkontrollutskottet informeras om datumet för offentliggörandet. Parlamentet förväntar sig en detaljerad analys av resultatet i rapporten.

31.    Europaparlamentet noterar att Eurobarometern för Europaparlamentet (EB/EP 82.5) visar att under valkampanjen 2014 hade 23 % av de tillfrågade en mycket negativ bild av parlamentet, medan 43 % hade en neutral bild. Parlamentet påpekar att enligt medieanalyser är en negativ bild ofta kopplad till ledamöternas ekonomiska villkor såsom ersättningar och löner och parlamentets budget i allmänhet. Parlamentet är därför övertygat om att strukturella förbättringar såsom fullständig transparens och redovisning av ersättningar för allmänna utgifter behövs för att öka förtroendet och stödet för parlamentet.

32.    Europaparlamentet noterar att inrättandet av det nya generaldirektoratet för parlamentarisk utredning och analys, som kommer att tillhandahålla oberoende vetenskaplig rådgivning, främst till enskilda ledamöter, kompletterar det arbete som utförs av utredningsavdelningarna som tillgodoser behoven hos parlamentets organ.

33.    Europaparlamentet välkomnar inrättandet av en enhet som ska bedöma konsekvenserna av unionens lagstiftning. Parlamentet begär att denna enhet inriktar sig på de kompromisser som parlamentet förhandlat fram och på parlamentets ändringar av kommissionens förslag. Parlamentet begär att det senast den 30 oktober 2015 utarbetas en strategi för snabb bedömning av lagstiftning och dess konsekvenser, att enheten får en högre profil hos ledamöterna och att det görs en uppdelning av kostnaderna. Parlamentet uppmanar med eftertryck denna enhet att regelbundet föra diskussioner med motsvarande tjänster hos kommissionen, rådet och de nationella parlamenten.

34.    Europaparlamentet noterar samarbetsavtalet mellan Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och parlamentet, som slutligen undertecknades den 5 februari 2014, och som inleddes med en överföring av viktig personal från båda kommittéerna till Europaparlamentets nya utredningstjänst (EPRS). Parlamentet anser att det verkliga interinstitutionella samarbetet bör förbättras och anser att en sammanslagning av expertkunskaper och köpkraft på områden där institutionerna behöver stöd av likartad karaktär bör förbättra resultaten och eventuellt minska de totala kostnaderna. Parlamentet hoppas att utvecklingen av detta avtal mellan de tre institutionerna kommer att förverkliga dessa mål, vara balanserad och vara till lika stor nytta för alla de tre institutionerna. Parlamentet uppmanar var och en av institutionerna att i slutet av det första året av samarbete göra en individuell utvärdering av avtalets följder när det gäller personal, utgifter, synergier, mervärde och innehåll.

35.    Europaparlamentet noterar inrättandet av generaldirektoratet för skydd och säkerhet. Parlamentet påminner om att internaliseringen av parlamentets säkerhetstjänster har inneburit besparingar på 195 000 EUR under 2013 och beräknas ge besparingar på över 11 miljoner EUR under perioden 2013−2016. Parlamentet anser att det är lämpligt att förhandla med den belgiska staten om ett större bidrag till parlamentets säkerhet med tanke på att Belgien drar ekonomisk nytta av EU-institutionernas närvaro i landet. Parlamentet efterlyser en utvärdering av kvaliteteten på säkerhetstjänsten före och efter inrättandet av generaldirektoratet för skydd och säkerhet, som ska överlämnas till budgetkontrollutskottet senast den 30 september 2015. Parlamentet insisterar på att det görs en jämförande studie av säkerhetssystemen i de övriga institutionerna.

36.    Europaparlamentet påpekar på nytt att det måste utgöra högsta prioritet att upprätthålla säkerheten i parlamentets byggnader och deras närmaste omgivning. Parlamentet begär att säkerheten i parkeringsgaragen förbättras.

37.    Europaparlamentet är bekymrat över bristen på jämställdhet inom administrationen där 29 procent av enhetscheferna, 34 procent av direktörerna och 33 procent av generaldirektörerna var kvinnor den 31 december 2013, och begär en jämställdhetsplan som är särskilt inriktad på chefstjänster, i syfte att så fort som möjligt avhjälpa denna obalans.

38.    Europaparlamentet anser att det är viktigt att man eftersträvar en balans när det gäller ursprungsländerna för de högt uppsatta tjänstemännen inom parlamentets administration. Parlamentet förväntar sig att det senast i slutet av 2015 utarbetas en rapport om de framsteg som har gjorts för att uppnå detta mål.

39.    Europaparlamentet vill i slutet av 2015 få en årsvis redovisning av utvecklingstendenserna när det gäller personalstyrkan och personalkostnaderna, för varje lönegrad och ledningsnivå. Parlamentet uppmanar sin administration att meddela om jämförbara studier som gjorts vid internationella parlamentariska församlingars administrationer skulle kunna innehålla viktiga erfarenheter för parlamentets arbete.

40.    Europaparlamentet noterar att presidiet den 15 april 2013 antog genomförandeåtgärderna för ledamöternas uppförandekod. Parlamentet är emellertid bekymrat över det bristande genomförande och de tolkningsskillnader som rapporterats av en sammanslutning av icke-statliga organisationer[11], och begär att den rådgivande kommitténs ställning stärks genom att den får initiativrätt att börja göra stickprovskontroller av ledamöternas intresseförklaringar.

41.    Europaparlamentet välkomnar att ledamöterna måste vara mer transparenta om den sidoverksamhet de ägnar sig åt medan de utövar sitt offentliga ämbete. Parlamentet påminner dock om att ledamöterna, liksom ledamöter av nationella parlament, inte har något exklusivt mandat och därför får utöva annan yrkesverksamhet. Parlamentet anser att en mer detaljerad mall för ledamöternas förklaringar skulle bidra till att öka transparensen och till att undvika potentiella intressekonflikter. Parlamentet begär att generalsekreteraren inrättar en offentlig databas, som ska vara tillgänglig via parlamentets webbplats, över all sidoverksamhet som de enskilda ledamöterna ägnar sig åt.

42.    Europaparlamentet betonar behovet av större transparens när det gäller ledamöternas ersättningar för allmänna utgifter. Parlamentet anser att varje ledamot bör lämna in en rapport om dessa ersättningar i slutet av varje år.

43.    Europaparlamentet är bekymrat över att ersättningen för allmänna utgifter inte granskas och att den betalas ut utan några ordentliga styrkande handlingar.

44.    Europaparlamentet beklagar att ersättningen för allmänna utgifter hittills har betraktats som ett schablonbelopp och att det inte finns några exakta regler för de utgifter som kan omfattas av denna ersättning. Parlamentet är förvånat över att ledamöterna inte behöver redovisa hur de har använt ersättningen, och att de ledamöter som vill redovisa detta inte kan få sina räkenskaper verifierade av parlamentets internrevisor. Parlamentet begär ytterligare förtydliganden när det gäller den typ av utgifter som ersättningen för allmänna utgifter får användas för, och införandet av en obligatorisk årlig rapportering av ledamöterna om de utgifter som de fått ersättning för från denna ersättning, eller, om det inte går, att det inleds ett förfarande för verifiering av ledamöternas räkenskaper på frivillig basis.

45.    Europaparlamentet noterar med oro att ledamöternas avståndsersättningar betalas ut utan tillräckliga underlag.

46.    Europaparlamentet är bekymrat över bristen på efterhandskontroller när det gäller ledamöternas användning av tjänstebilar och ifrågasätter att parlamentets talman har tillgång till två tjänstebilar.

47.    Europaparlamentet ser positivt på att nedskärningen med 5 % av ledamöternas reseutgifter och utgifter i samband med tjänsteresor ledde till besparingar på 4 miljoner EUR under 2013. Parlamentet anser att man bör tillämpa en strikt policy för att minska reseutgifterna genom framförhandlade avtal med flygbolagen. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att lägga fram förslag angående detta.

Förvaltning av bidragssystemet för besöksgrupper

48.    Europaparlamentet är djupt bekymrat över att revisionsrätten i sin översiktliga analys av den ekonomiska förvaltningen av EU-budgeten konstaterade att parlamentets praxis att göra kontanta utbetalningar för att ersätta besöksgruppernas kostnader är ett högriskproblem. Parlamentet betonar att 2013 betalades 73 % av bidragen ut kontant och att endast 27 % betalades ut via banköverföring. Parlamentet ser med oro på den betydande renommé- och säkerhetsrisk för parlamentet som kontanta utbetalningar till besöksgrupper medför.

49.    Europaparlamentet understryker behovet och värdet av att informera besöksgrupper före deras besök om hållbara transportsätt till parlamentet. Parlamentet rekommenderar att det införs olika ersättningsnivåer beroende på det transportsätt som väljs och utsläppsnivån.

50.    Europaparlamentet betonar att parlamentet och rådet, för att uppnå långsiktiga besparingar i EU-budgeten, måste beakta behovet av en handlingsplan för ett enda säte, vilket parlamentet har framhållit i åtskilliga tidigare resolutioner.

Generaldirektoratet för EU-intern politik och generaldirektoratet för EU-extern politik

51.    Europaparlamentet påpekar kostnaderna under 2013 för delegationer, gemensamma parlamentariska församlingar, ad hoc-delegationer och valobservatörsuppdrag utanför unionen, som uppgick till 5 794 360 EUR. Parlamentet efterlyser en fördelning av kostnaderna inom dessa områden för perioden 2005−2015 före utgången av 2015.

52.    Europaparlamentet noterar med oro att kostnaden för en delegation till en parlamentarisk församling uppgick till 493 193 EUR. Parlamentet uppmanar presidiet att utveckla enkla men effektiva principer för en mer ekonomisk kostnadsstruktur för delegationsbesöken, särskilt med tanke på deras politiska betydelse, varaktighet och resultat.

Interparlamentariska delegationer

53.    Europaparlamentet anser att det är viktigt att omedelbart utveckla och utöka innehållet på de interparlamentariska delegationernas webbplatser. Parlamentet anser också att det är viktigt (om budgeten tillåter) att delegationernas offentliga sammanträden sänds direkt via webbutsändning, såsom är fallet med parlamentets utskottssammanträden.

Generaldirektoratet för kommunikation

54.    Europaparlamentet beklagar att det fleråriga bidragsprogrammet för 2012−2014, som syftar till att öka medvetenheten om parlamentets roll, kostar cirka 14 500 000 EUR. Parlamentet hyser tvivel om huruvida detta bidragsprogram återspeglar parlamentets huvudbefogenheter och de uppgifter som följer av dess lagstiftnings-, budget- och ansvarsfrihetsbefogenheter. Parlamentet uppmanar sin administration att förse budgetkontrollutskottet med en extern utvärdering av detta bidragsprogram i god tid före ansvarsfrihetsförfarandet för 2014.

55.    Europaparlamentet efterlyser en detaljerad redogörelse för alla bidrag till kommunikationsprojekt som finansierats av parlamentets budget, även vilka belopp det handlar om och mottagarna.

56.    Europaparlamentet efterlyser en redovisning av utgifterna från parlamentets budget till organisationerna MEP Ranking och Vote Watch Europe. Parlamentet ställer sig kritiskt till att dessa organisationer bedömer ledamöternas arbete på grundval av kvantitativa kriterier, vilket kan ge fel sorts incitament och skapa onödigt arbete. Parlamentet anser att ledamöterna ställs inför allt mer byråkrati och allt strängare inskränkningar i friheten att fullgöra sina uppdrag.

EuroparlTV

57.    Europaparlamentet påminner om att budgeten för EuroparlTV uppgick till 8 000 000 EUR 2013 och 5 000 000 EUR 2014, och uppskattar att resultatet av denna tjänst förbättrats med ett antal nya verksamheter och projekt. Parlamentet noterar att mellan 2012 och 2014 har det antal videor som i genomsnitt ses varje månad ökat från 53 000 till 400 000.

58.    Europaparlamentet påminner om att i enlighet med presidiets beslut av den 12 december 2012 inleddes en extern undersökning 2014 i syfte att bidra med synpunkter på den framtida utvecklingen av parlamentets videotjänst på internet (EuroparlTV). Parlamentet noterar att rekommendationerna från denna undersökning ska genomföras under det första halvåret 2015.

LUX-priset

59.    Europaparlamentet noterar att utgifterna för LUX-priset 2013 uppgick till 448 000 EUR, vilket var i linje med kostnaderna 2012 (434 421 EUR) och täckte:

- förfarandet för att välja ut de officiella tävlingsbidragen,

- kommunikation i Bryssel och Strasbourg,

- information till ledamöterna och specialiserade mediapartner samt allmänheten,

- kostnaden för textning på alla de 24 officiella språken,

- skapandet av den anpassade versionen av den vinnande filmen för personer med nedsatt hörsel eller synskadade,

- parlamentets deltagande i större europeiska filmevenemang för att främja LUX-priset.

60.    Europaparlamentet anser att utdelningen av LUX-priset inte ingår i parlamentets kärnverksamhet och begär att en lönsamhetsanalys görs så att parlamentet kan fatta ett välgrundat beslut om man ska fortsätta dela ut det här priset.

61.    Europaparlamentet ifrågasätter LUX-prisets relevans. Parlamentet rekommenderar bestämt att man på nytt överväger om parlamentet ska fortsätta dela ut priset.

62.    Europaparlamentet efterlyser effektivitetsvinster i budgeten.

63.    Europaparlamentet begär att det i slutet av 2015 görs en representativ undersökning bland ledamöterna för att avgöra huruvida de känner till LUX-priset, och i så fall hur man ser på priset i ledamöternas respektive hemland.

Informationskontoren

64.    Europaparlamentet noterar med oro att kostnaderna för tjänsteresor för personalen vid informationskontoren under 2013 uppgick till 1 839 696 EUR, varav tjänsteresorna till Strasbourg uppgick till 1 090 290 EUR. Parlamentet beklagar att kostnaden för tjänsteresorna till Strasbourg ökade med cirka 7 % från 2012 och att en ökning på ytterligare 2 % berodde på inrättandet av det nya informationskontoret i Kroatien. Parlamentet efterlyser närmare uppgifter om de främsta orsakerna till att informationskontorens personal gjorde tjänsteresor till Strasbourg och Bryssel. Parlamentet begär närmare uppgifter om de tjänsteresor som personalen vid respektive informationskontor gjort åren 2005, 2010 och 2015, för att kunna göra en jämförelse. Parlamentet framhåller att videokonferenser bör prioriteras då de leder till både lägre strukturella kostnader för parlamentets budget och miljöförbättringar, utan att försämra parlamentets arbete.

65.    Europaparlamentet påpekar att flera av informationskontoren i medlemsstaterna inte har uppdaterat sina webbplatser sedan valet. Parlamentet uppmärksammar de följder detta kan få för parlamentets trovärdighet hos allmänheten. Parlamentet insisterar på att det görs en utredning av användningen av medlen till informationskontoren, med en förklaring av de betydande variationerna i kostnaderna för internetuppkoppling mellan de olika medlemsstaterna.

Parlamentets logotyp

66.    Europaparlamentet noterar att parlamentets logotyp ändrats. Parlamentet uttrycker sitt missnöje med att det inte heller den här gången i god tid informerades om beslutet. Parlamentet uppmanar ansvariga tjänster att förklara varför de genomfört denna ändring, hur beslutsprocessen gick till och vad denna ändring kostade.

67.    Europaparlamentet efterlyser en detaljerad översikt av samtliga externa och interna kostnader för parlamentet i samband med Europeiska historiens hus, uppdelade i planeringskostnader (inklusive preliminär planering), investeringskostnader och löpande kostnader (inklusive uppförande och underhållsreserven, personalutgifter, utställningskostnader). Parlamentet noterar att kommissionen bidrar till finansieringen av Europeiska historiens hus med ett årligt belopp på 800 000 EUR. Parlamentet påpekar att Europeiska historiens hus kommer att få positiva effekter inte bara för EU-institutionerna, utan även för den belgiska staten, i form av en ny, inkomstgenererande turistattraktion. Parlamentet rekommenderar därför att parlamentet begär att den belgiska staten bidrar till förverkligandet av Europeiska historiens hus.

Generaldirektoratet för personal

68.    Europaparlamentet noterar att parlamentets tjänstemän (fast anställda tjänstemän) i princip endast kan rekryteras genom offentliga uttagningsprov i vilka ungefär 10 % av de sökande godkänns vid genomsnittsåldern 34 år. Parlamentet är bekymrat över att trots att ungdomsarbetslösheten tillhör unionens främsta prioriteringar har EU-institutionerna, även parlamentet, överhuvudtaget inte någon policy för att främja sysselsättning för unga under 30.

69.    Europaparlamentet påpekar svårigheterna med att rekrytera tjänstemän eller kontraktsanställda särskilt från vissa medlemsstater. Parlamentet noterar att den nuvarande löneskalan och de startvillkor som institutionerna erbjuder är mindre attraktiva för ny personal. Parlamentet påpekar att de varken erbjuder konkurrenskraftiga löner eller attraktiva karriärmöjligheter för många medborgare från EU-15-medlemsstaterna, vilket särskilt gäller de länder vars anställda nu håller på att uppnå pensionsåldern. Parlamentet påpekar att den oundvikliga neddragningen inom den europeiska offentliga förvaltningen under den närmaste framtiden kommer att få negativa konsekvenser för kvaliteten på de tjänster som tillhandahålls och leda till risken att den geografiska obalansen ökar.

70.    Europaparlamentet uppmanar GD Personal och ansvariga tjänster att aktivt främja kvinnor vid tillsättningen av högre befattningar i parlamentet eller att klarlägga orsakerna till den bristande jämställdheten och därefter föreslå åtgärder för att underlätta kvinnors integrering i högre befattningar i parlamentets administration.

71.    Europaparlamentet noterar de höga kostnaderna för ”bortadagar” och liknande evenemang för personalen under 2013 (140 730 EUR för åtta evenemang). Parlamentet anser, i dessa tider präglade av kris och allmänna budgetnedskärningar, att kostnaderna för ”bortadagar” för personalen vid unionens institutioner måste vara proportionerliga, och att dessa dagar i mån av möjlighet bör hållas i institutionernas egna lokaler, eftersom mervärdet av ”bortadagar” inte motiverar så höga kostnader.

Assistentstöd till ledamöterna

72.    Europaparlamentet uttrycker sitt stöd för de åtgärder som vidtogs för att organisera hanteringen av de anställningskontrakt för cirka 1 700 ackrediterade parlamentsassistenter som skulle upphöra inför den sjunde valperiodens slut och inledandet av den åttonde valperioden, och särskilt genomförandet av APA-People. Parlamentet anser dock att mer administrativ personal borde ha avsatts för rekryteringen av ackrediterade assistenter inom vissa områden för att garantera snabbare takt och större effektivitet. Parlamentet påpekar att det inte fanns tillräckligt med personal och tekniska resurser för att undvika förseningar i samband med undertecknandet av assistenternas kontrakt, avbrutna kontrakt och försenade utbetalningar av utgifter, ersättningar och därmed också löner. Parlamentet konstaterar dock att processen har förbättrats avsevärt jämfört med 2009, men noterar samtidigt att parlamentet måste fortsätta att arbeta för att öka hastigheten och effektiviteten i sina rekryteringsförfaranden. Parlamentet är bekymrat över att man inte har hittat någon lösning för de ackrediterade assistenter vars rättigheter har undergrävts till följd av att deras kontrakt förkortades med åtminstone en månad på grund av det tidiga valet till parlamentet. Parlamentet betonar behovet att anpassa lagstiftningen om pensionsberättigande perioder till de förändringar som påverkar valperiodens verkliga längd.

73.    Europaparlamentet beklagar att parlamentets sociala rapport för 2013, liksom tidigare års rapporter, nästan inte innehåller någon information alls om ackrediterade assistenter, trots att dessa utgör 29,4 % av parlamentets anställda. Parlamentet begär att detta rättas till med tanke på den grundläggande betydelse detta dokument har när det gäller att förbättra parlamentets personalförvaltning.

74.    Europaparlamentet beklagar personaldomstolens beslut av den 12 december 2013 i mål F-129/12 och beklagar djupt att beklagar djupt att parlamentet dömdes för att inte ha gett stöd till ackrediterade assistenter vid mobbning och för olagliga uppsägningar. Parlamentet noterar presidiets beslut av den 14 april 2014 om inrättandet av den rådgivande kommittén för förebyggande av mobbning på arbetsplatsen för att undvika att ackrediterade assistenter drabbas av detta. Parlamentet är dock bekymrat över obalansen i sammansättningen av kommittén, vilken består av tre kvestorer, en företrädare för administrationen och en företrädare för de ackrediterade assistenterna. Parlamentet noterar att fram till november 2014 slog kvestorerna i åtminstone tre ärenden fast att det inte förelåg några skäl att vidta ytterligare åtgärder. Parlamentet uppmanar därför presidiet att se över kommitténs sammansättning för att garantera en mer balanserad representation med minst två ledamöter som är ackrediterade assistenter.

75.    Europaparlamentet noterar med oro den höga andelen ackrediterade assistenter som hoppar av språkkurser − 32 % jämfört med 8 % för övriga anställda. Parlamentet efterlyser en förändring av språkkursernas kursplaner för att se till att de anpassas bättre till de ackrediterade assistenternas särskilda arbetsvillkor.

76.    Europaparlamentet efterlyser en utredning av möjliga orsaker till de stora skillnaderna mellan ackrediterade assistenter och övriga anställda när det gäller sjukledighet.

77.    Europaparlamentet påpekar att de traktamenten som ackrediterade assistenter får när de reser till Strasbourg är 30−45 % lägre än traktamentena för övriga anställda. Parlamentet påpekar också att de ackrediterade assistenterna ersätts enligt ett tredelat system vilket innebär att i vissa fall ersätts inte några utgifter alls i samband med tjänsteresor till Strasbourg. Parlamentet uppmanar presidiet att vidta de åtgärder som krävs för att åtgärda denna ojämlikhet och i detta avseende anpassa de ackrediterade assistenternas rättigheter till som övriga anställdas.

78.    Europaparlamentet är bekymrat över att antalet lokala assistenter som anställts av ledamöterna varierade avsevärt mellan noll och 43 under 2013. Parlamentet begär en undersökning av huruvida rekryteringsförfarandena har iakttagits i de fall där det förekommer ett stort antal lokala assistenter, och av orsakerna till detta stora antal. Parlamentet begär en utvärdering av rekryteringsförfarandena för lokala assistenter och förslag om att förenkla dessa för att undvika alltför många lokala assistenter per ledamot. Parlamentet efterlyser ökad transparens med avseende på anställningen av lokala assistenter och tjänsteleverantörer. Parlamentet kräver att namnen på alla tjänsteleverantörer som är anställda av ledamöterna offentliggörs på internet.

79.    Europaparlamentet påpekar att enligt artikel 43 d i tillämpningsföreskrifterna för ledamotsstadgan som antogs i juli 2008 får ledamöterna inte anställa vare sig sin make/maka eller fasta partner och inte heller föräldrar, barn eller syskon som assistenter.

80.    Europaparlamentet är oroat över dröjsmålen med antagandet av de interna bestämmelserna om rapportering om missförhållanden. Parlamentet begär att dessa bestämmelser genomförs utan ytterligare dröjsmål.

Generaldirektoratet för infrastruktur och logistik

Parlamentets fastighetspolitik

81.    Europaparlamentet noterar att parlamentet på sina tre arbetsorter förfogar över 1,1 miljoner m2 och äger 81 % av denna yta. Parlamentet bedömer det vara av yttersta vikt att inrätta lämpliga åtgärder för att säkerställa hållbarhet för parlamentets byggnader inför ökade underhållskostnader.

82.    Europaparlamentet efterlyser ett samarbetsavtal mellan parlamentet och kommissionen om den gemensamma förvaltningen av Europahusen i syfte att dels fastställa en ram för flerårig planering av kartläggningen av fastighetsmarknaden i syfte att köpa eller hyra fastigheter, och dels förenkla de administrativa och finansiella förfarandena för den löpande förvaltningen.

83.    Europaparlamentet noterar att Europahuset i Sofia är i fullt bruk sedan juli 2013. Parlamentet noterar att säljaren fick betala för brister och avvikelser från kraven när det gäller byggnadens struktur innan köpeavtalet undertecknades.

Generaldirektoratet för tolkning och konferenser och generaldirektoratet för översättning

84.    Europaparlamentet konstaterar med tillfredsställelse att genomförandet av presidiets beslut om en resurseffektiv flerspråkighet under 2013 medförde besparingar på 15 miljoner EUR respektive 10 miljoner EUR för tolknings- respektive översättningstjänsterna, utan att det påverkade principen om flerspråkighet eller försämrade kvaliteten på parlamentets arbete. Parlamentet upprepar att interinstitutionellt samarbete är avgörande för utbyte av bästa praxis som främjar effektiviteten och möjliggör besparingar.

Generaldirektoratet för ekonomi

Den frivilliga pensionsfonden

85.    Europaparlamentet noterar att den frivilliga pensionsfonden, beräknat på grundval av fondens tillgångar, hade ökat sitt beräknade försäkringstekniska underskott till 197,5 miljoner EUR vid utgången av 2013. Parlamentet betonar dock att denna förväntade framtida skuld är spridd över flera decennier.

86.    Europaparlamentet noterar att det inte är möjligt att bedöma huruvida fonden förvaltas effektivt och korrekt och begär med eftertryck att det görs en extern utvärdering.

87.    Europaparlamentet noterar dock att detta väcker farhågor om en eventuell dränering av fonden och att parlamentet garanterar att pensionsrättigheter betalas ut när och om fonden inte kan uppfylla sina åtaganden.

88.    Europaparlamentet noterar att EU-domstolen 2013 slog fast att beslutet om att höja pensionsåldern för fondens medlemmar från 60 till 63 år i syfte att undvika tidig kapitaldränering och anpassa fonden till den nya ledamotsstadgan var giltigt.

Tjänster som tillhandahålls ledamöterna

89.    Europaparlamentet efterlyser ett offentliggörande av namnen på de tjänsteleverantörer och tjänster som tillhandahålls ledamöterna på ledamöternas hemsida, intill uppgifterna om de ackrediterade assistenterna och de lokala assistenterna.

Generaldirektoratet för innovation och tekniskt stöd

90.    Europaparlamentet noterar arbetet med att internalisera personalen inom generaldirektoratet för innovation och tekniskt stöd och den utlovade sänkningen av kostnaderna samt den ökade kompetensnivån hos personalen på it-området. Parlamentet påminner om att den ökade kompetensnivån inom ständiga innovationer också var skälet till att för flera år sedan lägga ut tjänsten externt. Parlamentet uppmanar generalsekreteraren att samarbeta med Europeiska rekryteringsbyrån för att hitta möjligheter att påskynda rekryteringsförfarandet och locka de bästa experterna inom it-teknik och it-säkerhet.

91.    Europaparlamentet ser med djup oro på att personliga och konfidentiella e-postbrevlådor tillhörande vissa ledamöter, parlamentsassistenter och tjänstemän var i fara i samband med att parlamentet utsattes för dataintrång när en hacker fångade upp kommunikationen mellan privata smarta telefoner och parlamentets allmänna trådlösa nätverk.

92.    Europaparlamentet noterar att en oberoende tredjepartsgranskning av IKT-säkerheten gjorts av all IKT och alla telekommunikationssystem inom parlamentet i syfte att färdigställa en tydlig färdplan mot en stabilare politik för IKT-säkerheten 2015. Parlamentet påpekar att en granskning av IKT-säkerheten skulle ha gjorts i december 2014. Parlamentet påpekar på nytt mot bakgrund av den senaste tidens förhöjda säkerhetshot att denna granskning bör prioriteras, och begär att parlamentets budgetkontrollutskott informeras om resultatet så snart rapporten är färdig.

93.    Europaparlamentet noterar de omedelbara åtgärder och de åtgärder på medellång sikt som presidiet antog den 9 december 2013 i syfte att förstärka parlamentets säkerhetsbestämmelser för användningen av mobil utrustning.

94.    Europaparlamentet insisterar på att parlamentet samarbetar ytterligare med kommissionens generaldirektorat för informationsteknik för att hitta lämpliga ersättningar för gamla IKT-verktyg och IKT-strukturer i riktning mot öppna, kompatibla och leverantörsoberoende lösningar som kan bidra till en kostnadseffektiv it-miljö av hög kvalitet för parlamentet.

95.    Europaparlamentet välkomnar lanseringen för några år sedan av den mycket användvara och framgångsrika AT4AM-applikationen för framläggandet av ändringsförslag. Parlamentet anser att den behöver förbättras och uppdateras, särskilt med avseende på användbara funktioner såsom autokorrigering och backup.

96.    För att säkerställa transparens och jämlikhet när det gäller tillgång till handlingar begär Europaparlamentet att alla ledamöter, och inte bara ordinarie ledamöter och suppleanter i utskott, genom ePetition ska få tillgång till alla framställningar som lämnats in av medborgare till utskottet för framställningar.

Ett miljövänligt parlament

97.    Europaparlamentet är medvetet om parlamentets ”New World of Work”-koncept, Emas-ackrediteringen och det papperslösa programmet, bland annat applikationerna e-Committee och e-Meeting. Parlamentet begär att detta program kopplas ihop med de applikationer som finns för smarta telefoner och datorplattor.

98.    Europaparlamentet framhåller att telefonkonferenser och distansarbete kan bidra till ett effektivare utnyttjande av tiden och till ett mer miljövänligt parlament och sänka de administrativa kostnaderna och resekostnaderna.

99.    Europaparlamentet konstaterar att utsläppen av växthusgaser från parlamentets personalresor mellan Bryssel, Luxemburg och Strasbourg har sjunkit med 34 % under 2012 jämfört med 2006. Parlamentet uppmanar presidiet att se till att det råder fullständig transparens och att även ta hänsyn till de utsläpp, som orsakas av ledamöternas resor från sina hemländer till Bryssel och Strasbourg. Parlamentet välkomnar åtgärderna för att kompensera för dessa utsläpp som inte kan minskas och som är oundvikliga. Parlamentet rekommenderar att ytterligare kompensationsåtgärder genomförs för projekt enligt de av FN erkända Gold Standard-kriterierna inom ramen för mekanismen för miljöanpassad utveckling (Clean Development Mechanism (CDM)).

100.  Europaparlamentet uppmanar generalsekreteraren att utarbeta en plan för att minska antalet flyttlådor som är tillgängliga för parlamentets resor. Parlamentet föreslår att mindre lådor ska användas eller att det införs ett system där man delar låda för att minska både de ekonomiska kostnaderna och koldioxidavtrycket.

101.  Europaparlamentet uppmanar ansvariga tjänster att utveckla ett hållbart och sammanhängande koncept för att till fullo använda budgetpost 239 för kompensation för koldioxidutsläpp upp till högsta möjliga belopp, för att kompensera för institutionens oundvikliga koldioxidutsläpp för projekt enligt de av FN erkända Gold Standard-kriterierna inom ramen för CDM.

Årsrapporten om tilldelade kontrakt

102.  Europaparlamentet noterar att av 264 tilldelade kontrakt under 2013, baserades 120 (till ett värde av 465 miljoner EUR) på öppna eller selektiva förfaranden och 144 (till ett värde av 152 miljoner EUR) på förhandlade förfaranden. Parlamentet noterar att trots att det totala antalet kontrakt som tilldelades genom förhandlade förfaranden var 37 % lägre 2013 (144 jämfört med 241 år 2012), har det inte skett någon särskilt betydande förändring när det gäller värdet för förhandlade förfaranden.

103.  Europaparlamentet framhåller i detta sammanhang behovet att genomföra konceptet miljöanpassad offentlig upphandling för alla kontrakt och anbudsinfordringar. Parlamentet efterlyser gradvis ökande och ambitiösa bindande mål för miljöanpassade kontrakt, särskilt inom områdena livsmedel och cateringverksamhet, fordon och transport, vatten och sanitet, papper, avfallshantering, it- och bildåtergivningsutrustning, belysning, städning och möbler.

104.  Europaparlamentet noterar att majoriteten av de kontrakt som tilldelades 2013 var avtal om tjänster (61 %) till ett totalt belopp på 374 miljoner EUR och att tre generaldirektorat tecknade 14 kontrakt till ett belopp på mer än 10 miljoner EUR. Parlamentet betonar att man måste se till att särskilt sådana kontrakt som uppgår till höga belopp omfattas av lämpliga kontrollsystem som kontinuerligt övervakar utförandet av order.

105.  Europaparlamentet noterar fördelningen av de kontrakt som tilldelats under 2013 och 2012 efter den typ av kontrakt som använts:

Typ av kontrakt	2013		2012
	Antal	Procent	Antal	Procent
Tjänster Materiel Arbeten Fastigheter	189 48 19 8	72 % 18 % 7 % 3 %	242 62 36 4	70 % 18 % 12 % 1 %
Totalt	264	100 %	344	100 %

Typ av kontrakt	2013		2012
	Värde (EUR)	Procent	Värde (EUR)	Procent
Tjänster Materiel Arbeten Fastigheter	374 147 951 91 377 603 15 512 763 136 289 339	61 % 15 % 2 % 22 %	493 930 204 145 592 868 48 386 872 180 358 035	57 % 17 % 5 % 21 %
Totalt	617 327 656	100 %	868 267 979	100 %
(Årsrapport om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet, 2013, s. 7.)

106.  Europaparlamentet noterar fördelningen av de kontrakt som tilldelats under 2013 och 2012 efter den typ av förfarande som använts:

Typer av förfarande	2013		2012
	Antal	Procentandel	Antal	Procentandel
Öppet Selektivt Förhandlat Konkurrens Undantag	106 14 144 - -	40 % 5 % 55 % - -	98 5 241 - -	28 % 2 % 70 % 0 % 0 %
Totalt	264	100 %	344	100 %

Typer av förfarande	2013		2012
	Värde (EUR)	Procent	Värde (EUR)	Procent
Öppet Selektivt Förhandlat Konkurrens Undantag	382 045 667 83 288 252 151 993 737 - -	62 % 13 % 25 % - -	381 116 879 245 156 318 241 994 782 - -	44 % 28 % 28 % 0 % 0 %
Totalt	724 297 066	100 %	603 218 807	100 %
(Årsrapport om kontrakt som tilldelats av Europaparlamentet, 2013, s. 9.)

Exceptionella förhandlade förfaranden

107.  Europaparlamentet noterar att exceptionella förhandlade förfaranden utgjorde 39 % av de förhandlade förfaranden som inleddes under 2013. Parlamentet är bekymrat över att parlamentet utnyttjat det exceptionella förhandlade förfarandet för tilldelningen av 56 kontrakt under 2013 och begär att inte endast det totala antalet kontrakt ska anges utan även det sammanlagda värdet för dessa kontrakt.

108.  Europaparlamentet anser att utanordnarna bör lämna heltäckande och transparenta motiveringar för användningen av ett exceptionellt förhandlat förfarande. Parlamentet begär att den centrala ekonomiska enheten ska konsolidera information om tilldelade kontrakt i årsrapporten till den ansvarsfrihetsbeviljande myndigheten.

Politiska grupper (budgetpunkt 4 0 0)

109.  Europaparlamentet noterar att de anslag som förts upp under budgetpunkt 4 0 0, som avser politiska grupper och grupplösa ledamöter, användes på följande sätt:

Grupp	2013						2012
	Årliga anslag		Egna medel och anslag överförda från tidigare budgetår	Utgifter	Utnyttjande-grad för årliga anslag	Belopp överförda till nästa period	Årliga anslag	Egna medel och anslag överförda från tidigare budgetår	Utgifter	Utnyttjande-grad för årliga anslag	Belopp överförda till nästa period (2011)
PPE	21 680		4 399	18 437	85,04%	7 642	21 128	2 024	18 974	89,81 %	4 178
S&D	15 388		6 849	17 649	114,69%	4 588	14 908	6 313	14 520	97,40 %	6 702
ALDE	6 719		2 172	7 142	106,30%	1 749	6 673	2 281	6 855	102,72 %	2 100
Verts/ALE	4 366		1 787	4 778	109,44%	1 375	4 319	1 460	4 002	92,65 %	1 778
GUE/NGL	2 658		1 076	3 317	124,79%	416	2 563	1 094	2 602	101,52 %	1 055
ECR	4 046		1 602	4 598	113,64%	1 050	3 765	1 219	3 407	90,51 %	1 577
EFDD	2 614		939	2 422	92,65%	1 132	2 538	881	2 494	98,29 %	925
Grupplösa ledamöter	1 316		367	931	70,74%	441	1 362	413	963	70,73 %	367
Totalt	58 786		19 193	59 274	100,83%	18 394	57 255	15 687	53 817	94,00 %	18 680
*          Alla belopp i tusen EUR.

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

110. Europaparlamentet noterar att de anslag som 2013 förts upp under budgetpunkt 4 0 2 användes på följande sätt[12]:

Parti	Förkortning	Egna medel*	Bidrag från parlamentet	Inkomster, totalt	Bidrag från parlamentet såsom % av stödberättigande utgifter (max 85 %)	Inkomstöverskott (överföring till reserver) eller förlust
Europeiska folkpartiet	PPE	1.439	6.464	9.729	85%	192
Europeiska Socialdemokraters Parti	PSE	1.283	4.985	6.841	85%	118
Alliansen liberaler och demokrater för Europa	ALDE	518	2.232	3.009	85%	33
Europeiska gröna partiet	EGP	461	1.563	2.151	78%	-36
Alliansen av europeiska konservativa och reformister	AECR	307	1.403	1.970	85%	45
Europeiska vänsterpartiet	EL	233	948	1.180	68%	-258
Europeiska demokratiska partiet	EDP/PDE	91	437	528	85%	0
EU-demokraterna	EUD	48	197	245	85%	12
Europeiska fria alliansen	EFA	93	439	592	85%	12
Europeiska kristna politiska rörelsen	ECPM	61	305	366	85%	8
Europeiska fria alliansen	EFA	68	384	452	85%	1
Alliansen för europeiska nationella rörelser	AEMN	53	350	403	85%	-38
Rörelsen för frihetens och demokratins Europa	MELD	107	594	833	85%	0
Totalt		4 762	20 301	28 299	83%	89
(*)          Alla belopp i tusen EUR.

111. Europaparlamentet anser att bidragen till europeiska politiska partier från parlamentets budget gradvis bör minska för att till slut avskaffas, eftersom partierna på nationell nivå ofta redan subventioneras av medlemsstaterna.

112. Europaparlamentet noterar att de anslag som 2013 förts upp under budgetpunkt 4 0 3 användes på följande sätt[13]:

Stiftelse	Förkortning	Ansluten till parti	Egna medel*	Bidrag från parlamentet	Inkomster, totalt	Bidrag från parlamentet såsom % av stödberättigande utgifter (max 85 %)
Centret för Europastudier	CES	PPE	772	3.985	4.757	85%
Foundation for European Progressive Studies	FEPS	PSE	491	2.762	3.253	85%
European Liberal Forum	ELF	ALDE	214	1.108	1.322	85%
Green European Foundation	GEF	EGP	158	881	1.039	85%
Transform Europe	TE	EL	130	538	668	85%
Institute of European Democrats	IED	PDE	50	219	269	85%
Centre Maurits Coppieters	CMC	EFA	50	227	277	85%
New Direction - Foundation for European Reform	ND	AECR	183	645	828	85%
European Foundation for Freedom	EFF	EFA	39	210	249	85%
Organisation For European Interstate Cooperation	ECPF	EUD	20	123	143	85%
Europeiska kristna politiska rörelsen	ECPF	ECPM	31	170	201	85%
Foundation for a Europe of Liberties and Democracy	FELD	MELD	60	280	340	85%
Identités & Traditions europénnes	ITE	AEMN	31	177	208	85%
Totalt		-	2 229	11 325	13 554	85%
(*)          Alla belopp i tusen EUR.								-	2.229	11.325	13.554	85%

RESULTAT AV SLUTOMRÖSTNINGEN I UTSKOTTET

Antagande	24.3.2015
Slutomröstning: resultat	+: –: 0:	23 4 0
Slutomröstning: närvarande ledamöter	Nedzhmi Ali, Jonathan Arnott, Inés Ayala Sender, Zigmantas Balčytis, Ryszard Czarnecki, Dennis de Jong, Tamás Deutsch, Martina Dlabajová, Ingeborg Gräßle, Bernd Kölmel, Bogusław Liberadzki, Verónica Lope Fontagné, Monica Macovei, Fulvio Martusciello, Gilles Pargneaux, Georgi Pirinski, Petri Sarvamaa, Claudia Schmidt, Igor Šoltes, Bart Staes, Michael Theurer, Marco Valli, Derek Vaughan, Anders Primdahl Vistisen, Tomáš Zdechovský
Slutomröstning: närvarande suppleanter	Iris Hoffmann, Karin Kadenbach, Andrey Novakov, Markus Pieper, Julia Pitera

• [1]  EUT L 66, 8.3.2013.
• [2]  EUT C 403, 13.11.2014, s. 1.
• [3]  EUT C 201, 30.6.2014, s. 1.
• [4]  EUT C 398, 12.11.2014, s. 1.
• [5]  EUT C 403, 13.11.2014, s. 128.
• [6]  EGT L 248, 16.9.2002, s. 1.
• [7]  EUT L 298, 26.10.2012, s. 1.
• [8]  PE 349.540/Bur/ann/def.
• [9]  EUT C 249 E, 30.8.2013, s. 18.
• [10]  EUT C 257 E, 6.9.2013, s. 104.
• [11]  ALTER-EU: Mind the Gap (http://www.alter-eu.org/sites/default/files/documents/Mind%20the%20Gap%20briefing.pdf).
• [12]          Källa: PV BUR. 20.10.2014 (PE 538.295/BUR) och PV BUR. 20.10.2014 (PE 538.297/BUR) punkt 12.
• [13]  Källa: PV BUR. 20.10.2014 (PE 538.295/BUR) och PV BUR. 20.10.2014 (PE 538.297/BUR) punkt 12.